diff --git "a/riksdagen-debates-qa-swedish.jsonl" "b/riksdagen-debates-qa-swedish.jsonl"
new file mode 100644--- /dev/null
+++ "b/riksdagen-debates-qa-swedish.jsonl"
@@ -0,0 +1,3822 @@
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Jag drar egentligen bara två slutsatser av debatten, även om den har varit något spretig och full av missförstånd.Den första slutsats jag drar är att jag innerligt beklagar den förändrade situationen i Iran, inte minst för kvinnor och för mänskliga rättigheter, och de konsekvenser detta får för möjligheterna för familjer att träffas här i Sverige. Men för att vi ska kunna upprätthålla viseringsregelverket är det nödvändigt att vi gör en bedömning av risken för att personen inte kommer att återvända. Då gör myndigheterna en bedömning att det finns en ökad risk med den förändrade situationen i Iran, vilket får de här konsekvenserna.Den andra slutsats jag drar är att den fasad som Socialdemokraterna nu ägnar mycket kraft åt att måla upp av att de har lagt om sin migrationspolitik och är beredda att stå upp för ordning och reda i migrationspolitiken är just blott en fasad. För på punkt efter punkt, när man måste fatta svåra beslut, stå upp för den reglerade invandringen och säkra att vi har ordning och reda i migrationspolitiken, viker Socialdemokraterna ned sig.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Jag är ledsen; jag kommer inte längre. Jag försökte verkligen. Ni som har rest från Göteborg för att lyssna på den här debatten - ni hör ju. Era mormödrar som har varit här tio gånger visar att de återvänder. Men vi litar inte på dem, säger migrationsministern.Hon ser inte heller någon anledning att försöka utreda och lösa detta. Det spelar ingen roll om ni går in och säger att ni betalar förvarandekostnaderna för dem man inte kan utvisa. Det spelar ingen roll, för det blir merarbete för svenska myndigheter. Så jag är ledsen, men det blir inget bröllop i Sverige.En del av er tänker: Nu lämnar vi landet! Det gäller läkaren jag pratade med, undersköterskan på äldreboendet och maskinföraren. Jag är ledsen, för vi behöver er kompetens i det här landet. Vi jobbar stenhårt för att få kompetens till Sverige, men tyvärr har vi nu en regering som säger: Vi litar inte på er. Vi litar inte på er familj. Jag är ledsen, men jag kommer inte längre."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Det råder ingen brist på engagemang här, men jag tror att vi måste reda ut ett antal ganska stora missförstånd som ligger till grund för interpellantens sätt att argumentera.Som jag sa i mitt förra inlägg är anledningen till att många nu nekas visum först och främst om att man bedömer att det finns en stor risk för att de inte kommer att återvända innan viseringsperioden löper ut.Det finns ett antal kriterier som man ska leva upp till för att få visering. Det handlar dels om säkerhetsfrågan, men det var inte den jag framför allt tog sikte på i mitt inlägg. Det handlar dels om att man ska kunna försörja sig, alltså ha tillräckliga tillgångar. Det är det hela interpellationen handlar om, men det är alltså inte främst detta som nu utgör orsaken till anslag. Det är i stället den tredje faktorn, nämligen bedömningen att en person inte kommer att återvända.Detta är tyvärr en effekt av det förändrade läget i Iran. Antalet personer från Iran som söker asyl i Sverige är betydande. Iran är det femte största ansökningslandet. Under de sex första månaderna i år ökade antalet asylansökningar med över 50 procent jämfört med samma period i fjol. Många EU-länder, inte minst Tyskland, har sett en kraftig ökning av asylansökningar från Iran. En betydande andel av dem som söker asyl gör det efter att ha beviljats viseringar till Schengen. Det finns därför väldigt goda skäl att iaktta försiktighet i utfärdandet av dessa viseringar.I förhållande till iranska medborgare som fått avslag på sin asylansökan uppger Migrationsverket att svenska myndigheter har betydande svårigheter med verkställighet och att samarbetet med iranska myndigheter är bristfälligt. Det innebär att återvändandeavsikten är central i utfärdandet av visering. Det är svårt att på annat sätt verkställa en avvisning eller utvisning.Ett sponsorskap vad gäller kostnader med anledning av besöket påverkar inte bedömningen av återvändandeavsikten. Det är alltså en separat bedömning. Ett system med sponsorskap riskerar också att medföra merarbete för svenska myndigheter. I och med att effekten bedöms vara begränsad ser jag och regeringen ingen anledning att införa ett sådant sponsorskap i Sverige."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det är en ganska hård kritik mot andra länder när ministern säger att vi tillämpar regelverket och utgår från att andra också gör det, och så har de ett system som Sverige menar inte fungerar men som uppenbart fungerar där. Det blir en kritik av att de inte skulle vara lika noga som Sverige i sin kontroll av människor som kommer hit, för de låter ju fortfarande iranier komma hit medan vi inte gör det av säkerhetsskäl. Vad gäller återvändandet har vi gott om personer som har varit tio gånger i Sverige och återvänt varenda gång. Men nu blir de plötsligt nekade och utgör en säkerhetsrisk. Man är alltså inte ens konsekvent i bedömningen. Jag har svårt att se att mormor från Iran skulle komma hit och börja bedriva terrorverksamhet och industrispionage, för det är ju riskerna. Det kommer inte att hända. Det är inte pensionärerna som kommer hit och ställer till jävelskap - om nu någon kommer hit och gör det.Vill den iranska regimen få in människor i vårt land för att ställa till jävelskap gör de det. Det är inga problem; de löser det - bland annat för att IRGC inte är terrorklassat, vilket det givetvis borde vara. Det tog lång tid innan regeringen tog detta steg för att skydda Sverige från en av världens värsta terrororganisationer. Jag hoppas någonstans att migrationsministern med det hon säger om att det beror på rådande säkerhetsläge indirekt säger att om det bara blir tryggare i Iran kommer människor i högre grad få visum i framtiden. Problemet är att folk får avslag av väldigt olika skäl. En del avslag motiveras med att man har vuxna barn i Iran, och då är ens anknytning till landet inte tillräckligt stor. Därför återvänder man inte efter besök i Sverige. Skulle man välja att åka till Sverige för att vara med detta barn och lämna de barn som man bor med? Det är en jättekonstig logik som myndigheterna tillämpar här.Dessutom handlar det om det här med tillgångar. Att anklaga en iransk pensionär som bor i en lägenhet för att ha för lite medel är ganska magstarkt. Det är fattiga människor det handlar om, och det har det gjort hela tiden. De har inte stora pengareserver. Men det är till och med så att folk som har haft stora medel på banken har fått avslag. Och det är väldigt märkligt, för om man skulle köra ett sådant här system skulle vi ju ha en garanti. Då skulle vi ha en garanti för att den som kommer hit inte kommer att vara en ekonomisk belastning för det svenska systemet.Det handlar som sagt inte heller bara om Tyskland, utan Belgien, Schweiz, Tjeckien och Luxemburg har också detta system. Tyskland är just nu ett klart mycket mer invandrarvänligt land än Sverige; det såg vi till exempel i det medborgarförslag som nu kom om att det ska bli lättare att bli medborgare i Tyskland. Det är inte riktigt den väg Sverige går, såklart med viss rätt. Tyskland visar klart och tydligt att landet vill ha invandring, och om man då ska söka asyl väljer man såklart Tyskland.Det var också det som var meningen med hela den omläggning som Socialdemokraterna har gjort av migrationspolitiken: Man ska dela på trycket av asylsökande. Det är inte konstigt att det blir på det viset."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Till att börja med vill jag instämma i de sympatier som Ola Möller uttryckte för inte minst kvinnorna i Iran och deras oerhört modiga kamp för mänskliga rättigheter. Regeringen ser med allra största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran som förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen sedan förra hösten har regeringen också kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter i såväl uttalanden som direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Sverige har också verkar inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.Det är dock ett faktum att det försämrade politiska och ekonomiska läget i Iran har haft betydande påverkan på Sveriges utfärdande av visum till personer från Iran. Att många nekas visum handlar först och främst om att risken för att personer inte återvänder har ökat, och det är en risk som måste tas in i bedömningen när visum ska beviljas. Det är givetvis olyckligt att personer i Sverige får svårare att träffa släktingar och vänner från Iran genom besök i Sverige. Det är dock helt nödvändigt att göra denna bedömning för att upprätthålla viseringsregelverket.Sverige följer det gemensamma EU-regelverket, och det är vår skyldighet gentemot andra medlemsländer att se till att den som beviljas visum till Schengen kan försörja sig, inte utgör en säkerhetsrisk och avser att återvända. Vi förväntar oss att andra länder också följer detta regelverk.Viseringspolitiken har flera tydliga mål. Det handlar om att säkerställa att vi har kontroll över vem som kommer så att vi kan upptäcka säkerhetsrisker. Den som kommer hit på besök får inte heller bli en kommersiell börda utan ska ha tillräckliga medel för att försörja sig. Avslutningsvis måste vi också kunna räkna med att personen kommer att återvända innan visumet löper ut. Alla dessa uppgifter tar jag på mycket stort allvar.Anledningen till att det har blivit svårare för iranska medborgare att beviljas visum handlar inte främst om ekonomiska medel, vilket interpellanten tar sikte på genom att försöka argumentera för ett nytt instrument, utan det handlar om att risken att personer inte återvänder bedöms ha ökat. Enligt regelverket ska en ansökan avslås om det finns tvivel om avsikten att återvända. Det är ett lågt ställt krav som i förlängningen handlar om att upprätthålla en reglerad invandring till Sverige och EU.Apropå Tyskland kan jag nämna att majoriteten av de iranska medborgare som söker asyl inom EU gör det i Tyskland, och där räknar man med att över 3 000 iranska medborgare som sökt asyl har rest in på beviljat visum bara mellan januari och sista maj i år."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Jag tackar migrationsministern för svaret. Jag och migrationsministern har ju haft våra duster här i kammaren. Det hettar ofta till, och vi går kanske inte alltid härifrån som bästa vänner. Men i dag ska jag göra ett ärligt försök för att svenska medborgare ska kunna få träffa sin mormor, sin pappa eller sina barnbarn.Men jag vill börja med att påminna om något helt annat gällande Iran. När det inte upplevs hända något nytt i ett land tystnar ofta nyhetsrapporteringen, men det pågår fortfarande en feministisk revolution i Iran. Orden kvinna, liv, frihet måste fortsätta att klinga i denna kammare och över världen, och vi får aldrig glömma de iranier som blev mördade av sin egen regim. Vi får aldrig glömma de småflickor som gasas ihjäl med gift.Det jag ärligt och uppriktigt vill fråga migrationsministern är om hon ser någon möjlighet att hjälpa svenska medborgare att träffa sina morföräldrar och få dem till Sverige för ett bröllop eller en baby shower så att de slipper hålla dem i exempelvis Turkiet. Jag väljer att ta upp frågan nu eftersom visumavslagen ökar och ofta på ganska upplevelsemässigt lösa boliner. Jag köper att det är självständiga myndigheter, och jag begär absolut inte att regeringen ska gå in i enskilda beslut, men det är trots allt regeringen som stiftar de lagar som myndigheterna förhåller sig till.Jag blir lite konfunderad över svaret eftersom en massa andra EU-länder har detta system och inte översvämmas av en massa iranska pensionärer som försöker dra nytta av välfärdssystemet eller har en massa människosmugglare som far med dessa människor över landets gränser. Där fungerar det alldeles utmärkt. Det är inte bara ett land utan många, och det är länder som är lika vårt: Tyskland, Belgien, Schweiz, som visserligen inte är ett EU-land, Tjeckien och Luxemburg. Det är inget konstigt; det funkar i andra länder.Därför skulle jag verkligen vilja veta om ministern ser någon ljusning för dessa människor i Sverige när det gäller att kunna få hit sina släktingar på besök. Vad är det egentligen som hindrar det och som gör att regeringen inte ens kan inleda en utredning på departementet?Något som ministern tog upp i sitt svar på min skriftliga fråga i våras och som också kom upp i medierna var att vi inte ska ha specialregler för enskilda länder. Det köper jag helt. Givetvis ska vi inte stifta en lag som säger att detta bara gäller Iran, utan det måste gälla alla som i dag eller i framtiden drabbas av detta.Kan migrationsministern tänka sig att föra ett resonemang om hur vi kan hjälpa svenska medborgare att få träffa farmor och farfar? Jag vet att också migrationsministern i grund och botten tycker att familjer har rätt att träffas."}
+{"question":"Skulle statsrådet kunna tänka sig att införa ett liknande garantisystem för viseringar som finns i andra EU-länder?","answer":"Ola Möller har frågat mig om jag kan tänka mig att införa ett garantisystem för viseringar, vilket finns i vissa andra EU-länder. Med garantisystem avses att en person i Sverige skulle ställa ekonomiska garantier för vissa potentiella kostnader för en person som fått en visering utfärdad till Sverige.Inledningsvis vill jag betona att svenska ambassader och konsulat är självständiga myndigheter och att regeringen därför inte lägger sig i de bedömningar och avväganden som görs i enskilda viseringsärenden. Myndigheterna tillämpar självständigt det EU-gemensamma regelverket i handläggningen av viseringsansökningar, det vill säga unionens viseringskodex. En individuell bedömning görs av varje ansökan, bland annat utifrån sannolikheten att den sökande återvänder innan viseringen har löpt ut.Enligt viseringskodexen har medlemsstaterna möjlighet att kräva att sökande styrker ett åtagande om sponsorskap, privat inkvartering eller bådadera. Åtagandet beaktas då vid prövningen av ansökan men innebär inte en garanti för att visering utfärdas.Flera skäl talar dock emot införandet av ett system av denna typ i Sverige. Det är svårt att se hur garantin skulle innebära någon betydande förändring i den ursprungliga bedömningen, och en risk för att den inresande inte återvänder när viseringen har löpt ut finns kvar även om säkerhet ställs. Det går heller inte att blunda för att denna typ av säkerheter skulle kunna bli en del av människosmugglares verktygslåda i försök att komma runt det EU-gemensamma regelverket.Att mot garantier utfärda viseringar riskerar därför att undergräva viseringspolitiken, och regeringen har i dagens läge inga avsikter att införa ett sådant system i Sverige."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Investeringsstödet är speciellt. Socialdemokraterna ondgör sig ofta över att det försvann, men i Socialdemokraternas egen skuggbudget fanns det inte pengar till investeringsstödet. Vi har kollat detta och har aldrig blivit motbevisade här i talarstolen. Jag har tyvärr inte mer talartid, men det är faktiskt så att det inte lades extra pengar till investeringsstödet för 2023. Jag tycker att även detta påstående ekar lite falskt.Budgeten ska ju läggas fram inom några veckor. Vi får se vad den innehåller när det gäller olika uppdrag och olika pengasatsningar till bland annat kommunsektorn. Detta är inget som har kommunicerats än, utan det kommer. Vi är dock nära en budgetdebatt, och vi kommer då att få anledning att återkomma i flera frågor.Även den fråga som denna interpellation handlar om lär vi få återkomma till. Jag ser problemet, men som jag har redogjort för tror jag ändå att det finns en del åtgärder som kommer att kunna ge en del effekter i positiv riktning i denna fråga. Det finns dock säkert anledningar att återkomma med fler åtgärder framöver. Vi får se vilka dessa åtgärder blir; det är ingenting som jag kan presentera här och nu i denna debatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag ska inte förlänga diskussionen om huruvida regeringen är SD-styrd eller inte, utan jag tänkte att vi skulle återkomma till frågan om social dumpning.När det gäller bostadsfrågan är det, som många säger, så att borttagandet av investeringsstödet gjorde att byggandet av hyresrätter minskade. Vi har ju pratat om att det behövs fler hyresrätter.Jag vill göra ett förtydligande när det gäller utredningen om statsbidragen, alltså det utjämningssystem vi har i Sverige. Jag menar inte att vi ska fördela mindre. Jag tycker i stället att det skulle vara bra om vi skulle kunna fördela mer utifrån socioekonomiska faktorer, så att förutsättningarna för kommuner i Sverige blir mer likvärdiga och så att hela landet kan leva. Jag säger bara att detta inte skulle lösa hela problemet, utan det skulle även i fortsättningen finnas social dumpning. Därför tycker jag att man ska ta sig an anledningarna till att detta förekommer, för det drabbar människor.Till att börja med skulle man kunna återuppta utredningar, så att man faktiskt får fram tydliga förslag. Det var ju det vi frågade efter - utredningen hann inte klart. Detta skulle behövas.Det behövs tillräckliga resurser till kommuner och regioner. Det behöver även byggas fler bostäder. Antagligen behöver vi också förstärka lagen när det gäller det ansvar som kommunerna har gentemot sina egna invånare.Vi kommer inte att ge oss. Detta är en viktig fråga. Det är inte okej att barn bryts upp från sin tillvaro när social dumpning förekommer. Vi kommer att fortsätta ta upp frågan, för detta är inte värdigt Sverige.Vi måste gemensamt kämpa för rättvisa och jämlikhet. Jag hoppas på att vi genom dessa debatter kan göra skillnad."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag behöver egentligen inte få berättat för mig att det finns problem med detta fenomen. Jag har sagt flera gånger i denna talarstol att jag tycker att det finns problem. Det kommer väldigt ofta interpellationer i denna fråga, och det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med insatser. Det finns dock inget nytt att berätta sedan den förra debatten mer än vad gäller det arbete som redan pågår. Jag tror också att det minskade trycket när det gäller migrationen till Sverige kommer att leda till minskad förekomst av så kallad social dumpning. Vi får se om jag har rätt eller inte - det är ibland riskabelt att stå i en talarstol och gissa, men jag tror faktiskt att vi kommer att få se detta.Jag tänker fortsätta lite med det som gäller etiketten på regeringen. Jag tycker att det är oförskämt av Eva Lindh och andra socialdemokrater att säga att detta är en SD-styrd regering, för det är falsk marknadsföring. Det här är en samarbetsregering som består av tre partier som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna för att kunna regera över huvud taget och för att kunna få igenom en budget i riksdagen. Eva Lindh säger att man inte får igenom detta utan SD och att det alltså är en SD-styrd regering. Men utan Kristdemokraterna får man inte heller igenom en budget. Skulle vi då säga att det är en KD-styrd regering? Det gör inte jag, trots att jag är kristdemokrat.Detta är en regering som består av tre partier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna. Det är detta som är fakta. Med samma resonemang som Eva Lindh för skulle vi kalla den förra regeringen C-styrd eller V-styrd, för den regeringen var också beroende av stöd från andra partier. Det är varje regering som inte har mer än hälften av mandaten i riksdagen, och det var länge sedan en regering hade det.Jag kan bli lite förundrad över debatten om utjämningssystemet. Först låter man upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv gällande social dumpning till Utjämningskommittén. Sedan säger man att sådana tilläggsdirektiv ändå inte skulle ha gjort någon nytta. Varför är man då så upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv? Om man nu tycker att denna fråga kan lyftas upp i kommittén menar jag att det går ypperligt att lyfta upp den i den kommitté där bland andra Eva Lindh sitter, med tanke på att kommittén ska se över om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i detta system.Till Ola Möller vill jag säga detta: Om man vill ha en debatt om bostadsbyggande får man faktiskt ställa en interpellation till en annan minister. Jag ska inte ta bostadspolitiska debatter, utan det är bostadsministern som för regeringens talan i de frågorna.Jag tror dock att även Ola Möller någon gång under det senaste året har hört talas om att inflationen är stigande inte bara i Sverige utan i större delen av omvärlden och att detta spär på ränteläget, vilket har gett en vikande konjunktur. Detta har i sin tur lett till att bostadsbyggandet har minskat. Vi kunde se denna utveckling även under Socialdemokraternas senare tid i regeringsställning. Bostadssektorn är ofta en av de sektorer som först drabbas när konjunkturen viker och framför allt när räntorna stiger, så lägg inte hela bördan på den här regeringen - det tycker jag är väldigt orättvist."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag tackar statsrådet för inlägget. Jag förstod att detta skulle handla om invandrare och hur de sätter press på våra kommuner. Jag har därför tittat på statistiken, och jag sa till statsrådet att jag på senaste tiden har varit ute i kommunerna. Bara i Örebro län är det fyra av tolv kommuner som har problem med social dumpning. Jag har roat med mig statistiken från Arbetsförmedlingen, tyvärr inte för i år men för förra året. Den visar att i Ljusnarsberg - där ligger bland annat Kopparberg - är 5,9 procent av de inrikes födda arbetslösa. Det är direkt kopplat till social dumpning, enligt Arbetsförmedlingen. I Hällefors, som är en likadan kommun, är 4,2 procent av de inrikes födda arbetslösa. I Degerfors, som också är en av dessa kommuner, är det 4,7. Då ska man veta att snittarbetslösheten i Örebro län är 3,7 procent, och man kan säga att det är samma i riket. Detta är alltså inte längre en fråga om migration och hur många människor vi tar emot, utan det är ett medvetet val av rika kommuner att dumpa de sämst ställda - inklusive barn och familjer - i kommunerna som har svårigheter. Jag hoppas verkligen att statsrådet tar på största och fullaste allvar att de kommuner på landsbygden som har det svårt nu också blir drabbade genom att andra kommuner skickar människor vidare. Det sätter hela kommuner i otroligt stora svårigheter; som jag nämnde gäller det alltifrån skolan, socialtjänsten och sjukvården till busstrafik och skjuts till skolan - allt. Detta är alltså inte längre en fråga om invandrare och migration, utan det är en fråga om social dumpning bland våra kommuner."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Det är bra att migrationsministern är i salen och sitter bredvid civilministern, så att migrationsministern kan informera civilministern om att omläggningen av migrationspolitiken och minskningen av det så kallade trycket mot Sverige skedde under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det var faktiskt år 2022 som vi tog emot 7 000 som fick asyl, och det skedde under vår regeringstid. Någon omläggning av migrationspolitiken lyckas alltså inte denna regering genomföra, och det kan migrationsministern berätta.Jag uppskattar att ministern svarar nej på en rak fråga, även om den är retoriskt ställd. Det är klart att ett minskat bostadsbyggande gör civilministerns jobb med att lösa problemet med social dumpning svårare. Då blir nästa fråga: Hur agerar civilministern för att få sina kollegor bostadsministern och finansministern att förstå att vi behöver bygga bostäder i det här landet - för att civilministerns jobb med att lösa problemet med social dumpning ska bli lite lättare? Det är precis som min kollega Eva Lindh säger: Det kollektiva ansvar som regeringen har bär även civilministern. Civilministern är därmed i allra högsta grad skyldig till att Moderaterna bröt sitt löfte om att 8 miljarder i bemyndigande skulle ligga kvar. Sedan vill jag göra en liten utvikning kring detta med SD-regeringen. När civilministerns egen partiledare i sitt sommartal står och använder begrepp direkt hämtade från den högerextrema miljön får civilministern faktiskt ursäkta att vi ser vad som sker. Man ska kalla en spade en spade, och när högerextrema begrepp letar sig in i ministrarnas begreppsanvändning ser jag ingen skillnad på om Jimmie Åkesson hade lett regeringen formellt eller, som nu, informellt."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag kommer att fortsätta att kalla regeringen SD-styrd, eftersom det faktiskt är så det fungerar med Tidöavtalet. Ingenting kan beslutas utan Sverigedemokraterna, och det innebär att regeringen är styrd av Sverigedemokraterna. Jag kommer därför att fortsätta använda det uttrycket. Jag har några saker att ta upp. Man kan inte hävda att detta enbart är en fråga om migration. De flesta jag har träffat har inte invandrat nyligen och är inte nysvenskar, utan detta drabbar alla. Varför är då det här viktigt? Jo, det är klart att det är viktigt, för om man inte förstår hur fenomenet fungerar - det vill säga hur problemet social dumpning fungerar ute i Sverige - kan man inte heller göra någonting åt det. Om man tror att frågan löser sig bara för att det nu är färre som kommer till Sverige är man fel ute. Jag ber om ursäkt, men jag måste ändå ta upp detta igen: Om man som statsrådet gör bara träffar kommuner när man besöker slott, det vill säga länsstyrelser, och får en kort lunch tror jag inte att det inte finns så stora möjligheter att ta upp den här frågan. Vad jag har sett när jag har tittat är det ytterligare kanske två eller tre kommuner som statsrådet har besökt sedan sist. Jag tror att det gör skillnad att göra dessa besök ute hos kommunerna och inte bara träffa kommunrepresentanter över en lunch. Jag ber om ursäkt om det känns stötande, men jag menar verkligen att det på allvar spelar roll för förståelsen för läget. Jag måste också kommentera detta att det inte är statsrådets ansvar. Sitter man i regeringen har man naturligtvis ett ansvar för hela regeringens arbete och politik. Återigen: Jag har mött många, både i mitt jobb och som politiker. Jag har också fått ett antal mejl efter tidigare debatter. Där skriver en person att man måste vara frisk för att få hjälp. Man orkar inte ta kampen. Det gör att jag känner att jag, som orkar, måste fortsätta ta kampen för att göra något åt social dumpning. Jag vill nämna något av det man skulle kunna göra men som regeringen inte gör. Man kunde ge tillräckliga resurser till kommuner och regioner. Det händer inte nu, utan de får otillräckliga resurser. Många kommuner och de flesta regioner har otroligt tuffa utmaningar och går med minusresultat eller budgeterar för att gå med minus. Det är klart att man har svårt att hantera sina förutsättningar att ta hand om sina invånare då. Det finns ingenting om frågan i utredningen om utjämningssystemet. Jag har redan i tidigare debatter sagt till statsrådet att jag inte tror att utjämningssystemet är ett sätt att lösa hela frågan. Jag tror att man behöver ta tag i det som är problemet, nämligen förekomsten av social dumpning. Som det är nu är nämligen utjämningssystemet, det vill säga hur vi fördelar statsbidrag, inte tillnärmelsevis något som hanterar situationen för de kommuner som får ta emot fler. Det vet statsrådet. Jag kommer att fortsätta i mitt nästa inlägg, men detta är något av det jag är kritisk till att regeringen inte tar tag i."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Först vill jag ge en sakupplysning som jag har lovat att göra varje gång begreppet SD-styrda regeringen kommer upp eftersom det alltså inte är någon SD-styrd regering som Sverige har. Vi har en regering som styrs och består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som i sin tur har ett parlamentariskt samarbete inom Tidöavtalets ramar som gör att denna regering kan fortsätta att få igenom sin politik i riksdagen och som alltså samlar en majoritet i riksdagen inom dessa områden. Regeringen är alltså inte SD-styrd utan består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag tycker att det är viktigt att vi säger rätt saker och att det som sägs i denna talarstol är sant och riktigt. Jag har tidigare i de debatter som vi har haft om social dumpning sagt att detta är ett problem. Jag är medveten om att det är ett problem som långt ifrån finns i hela Sverige och som långt ifrån finns i alla kommuner men som en del kommuner utsätts för. Det är inte våldsamt många kommuner som har lyft fram denna fråga för mig. Jag har mött över 200 kommuner under mitt första år som civilminister, och frågan har kommit upp i ett fåtal - kanske en handfull - av dessa drygt 200 kommuner. Det har väldigt ofta varit kopplat till just migrationen. Dessa kommuner har fått en bosättning av nyanlända från andra kommuner efter att etableringstiden är slut. Jag har också sagt att detta inte är en enkel fråga att lösa därför att det är en inneboende konflikt att där det ofta finns bostäder är det ofta brist på arbeten, och där det finns arbeten är det ofta en stor brist på bostäder. Detta är en inneboende konflikt, plus att man naturligtvis får bosätta sig var man vill. Att ha ett visst utbyte mellan kommunerna kan inte heller alltid vara fel, även om själva fenomenet, som ibland kallas social dumpning, naturligtvis är ett problem för många kommuner. Det är sant att utredningen har lagts ned. Men utredaren hann komma en bra bit på vägen. Jag träffade utredaren i våras. Vi fick ta emot en del faktaunderlag och en del förslag. Men regeringen behövde göra prioriteringar bland olika utredningar, och då valde vi att avsluta just denna. Men det är inte så att det arbete som hann påbörjas var förgäves. Jag har tagit emot synpunkter och de slutsatser som hade hunnit dras, vilket var en hel del. Jag kan ju säga att flera av de förslag som nu figurerar i debatten som något man borde genomföra inte ligger på mitt ansvarsområde utan på andra statsråds ansvarsområden. Det kanske också är viktigt att påpeka i sammanhanget. Sedan skulle jag säga att den kanske viktigaste åtgärden som denna regering hittills har vidtagit för att minska fenomenet social dumpning är omläggningen av migrationspolitiken. Den har nämligen lett till ett rejält minskat tryck i invandringen till Sverige, vilket i sin tur kommer att göra att fler kommuner klarar av att härbärgera och integrera de nyanlända de får i enlighet med bosättningslagen. Jag är alltså övertygad om att den minskade migrationen i sin tur kommer att leda till ett minskat tryck på kommuner att använda sig av andra kommuners fastighetsbestånd för att etablera invandrare. Vi har Utjämningskommittén som sitter, och Eva Lindh sitter själv i den kommittén. Det är alltså fullt möjligt att lyfta denna fråga som en del av ursprungsdirektiven om att man ska titta på om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i utjämningen. Det är fritt fram att lyfta den frågan där, så go ahead - gör det!Det korta svaret på Ola Möllers fråga är förstås: över huvud taget inte. Jag tycker att det är en otroligt krystad fråga. Den är naturligtvis retoriskt ställd - jag begriper det - men svaret är givetvis: nej, över huvud taget inte."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag tackar min kollega Eva Lindh, som har framställt denna interpellation. Vi har tidigare debatterat denna fråga, och jag har också ställt frågor. Jag tog därför fasta på uppmaningen från statsrådet att jag skulle titta hur det ser ut i kommunerna. Under sommaren har jag därför rest runt lite grann och träffat chefer och andra i de kommuner som är drabbade av social dumpning. Det är tydligt från dessa kommuner att social dumpning får allvarliga konsekvenser. Vi har hört om hur en överbelastad socialtjänst kan leda till längre handläggningstider, minskad tid för att förebygga och risk för att barn hamnar i kläm. Våra barn förtjänar bättre. Framför allt kommunerna på landsbygden tvingas nu att ta emot dessa socialt utsatta människor, och detta i ett läge där kommunerna måste spara. Att plötsligt tvingas hantera en inflyttning av människor med behov av stöd och hjälp kan göra att alla kommunala tjänster blir sämre. Barn är särskilt sårbara. Att belasta socialtjänsten ytterligare kan äventyra deras välbefinnande. Vi behöver skydda våra barn och dem som behöver hjälp. Därför blir det problematiskt när regeringen lägger ned utredningen om social dumpning och inte gör någonting med tilläggsdirektivet så att detta blir genomlyst. Tänk er en kommun som snabbt får en ökad befolkning med stora sociala utmaningar. Denna förändring kan sätta enorm press på våra kommuner, vilket påverkar oss alla. Ett område som påverkas särskilt är skolan i och med inflyttning av barn med sociala behov eller barn från socioekonomiskt utsatt bakgrund. Detta kommer att göra att skolan behöver göra andra saker och omprioritera. Det kan leda till överfulla klassrum, minskat stöd till alla barn och en utmaning att möta varje elevs behov. Sjukvårdssystemet är inte heller immunt mot effekter av social dumpning. Det säger alla kommuner. När stora grupper med hälsoproblem plötsligt kommer kan det belasta sjukvården. Och vad händer då? Väntetiderna ökar, och tillgången till vård sämre. Detta kan i förlängningen äventyra också kvaliteten på vården. Mångfald och integration är hjärtat i vår samhällsgemenskap. När resurserna inte räcker till för att stödja integrationen av nya invånare i kommunerna leder det till ökad segregation. Det ser vi överallt. En brist på inkludering kan i sin tur underminera hela detta samhälle.  Det är tydligt att social dumpning har en djupgående påverkan på vårt samhälle. Det är vår gemensamma plikt att arbeta för att hantera och mildra dessa konsekvenser. Det gör man genom att fördela våra resurser rättvist och effektivt. Därför är det olyckligt när man lägger ned en utredning som nu kunde ha visat oss vad vi behöver göra. Denna utredning skulle ha kommit nu i oktober, om jag minns rätt. Det är därför som vi fortsätter att ställa frågor till statsrådet. Vi socialdemokrater kommer inte att sluta att ställa frågor.Den fråga som jag har är: Finns det någon plan från regeringen att faktiskt ta detta problem på allvar? Den beskrivning som jag just nu har gjort och som jag har fått av kommunerna i Örebro län, är det en beskrivning som statsrådet känner igen?"}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag kan inte annat än att förundras över regeringens politik ibland. Jag satt i civilutskottet - utskottet som jobbar med bostadspolitik - förra mandatperioden och var med på mötet när Moderaterna heligt och kärt lovade att de skulle låta de 8 miljarder som bemyndigats för investeringsstödet och som var utlovade skulle ligga kvar. Nu vet vi att 8 miljarder för att bygga bostäder i Sverige har försvunnit. De finns inte längre. Och vi ser konsekvenserna. Bostadsbyggandet har sjunkit med 57 procent. Det får såklart resultat i form av siffor som vi skickar till Europaparlamentet och till OECD om att bnp sjunker. Men bakom dessa siffror ser vi en skriande brist på bostäder, i ett läge när den socialdemokratiskt ledda regeringen hade lyckats få upp byggandet över de prognostiserade behoven. Löftet från Moderaterna om 8 miljarder försvann. Kollegorna till civilministern i Kristdemokraterna skulle öka småhusbyggandet. Det var lösningen på allt. Men några åtgärder för att bygga fler småhus har vi inte sett. Det byggs inte fler småhus. Detta bostadsbyggande har också havererat. På punkt efter punkt havererar regeringens bostadspolitik. Då blir den enkla frågan här: Hur menar civilministern, vars partikollega dessutom har ansvar för bostadsbyggandet, att färre bostäder löser det problem som vi pratar om här med social dumpning? Hur blir det lättare för människor att hitta boenden i kommuner med stort bostadsbehov när regeringen drar undan 8 miljarder i produktionsstöd till bostäder där dessa människor skulle kunna bo? Jag upprepar frågan bara för att det inte ska råda några tvivel: Hur bidrar ett minskat bostadsbyggande till att lösa frågan om social dumpning? (Applåder)"}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Så står vi här igen. Vi socialdemokrater kommer inte att ge oss förrän regeringen tar tag i det ovärdiga som sker i vårt land. Social dumpning är när en kommun, som oftast är en av de rikare kommunerna, får personer i behov av stöd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt sin vilja att flytta.Ett stort antal kommuner har larmat om förekomsten av social dumpning. Vi har fått rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna. Vi vet att detta sker. Det är ofta kommuner med hög arbetslöshet och en hårt ansträngd kommunal ekonomi som behöver överta ansvaret och kostnaderna för personer som har fått flytta från mer välbärgade kommuner.Det innebär ju inte bättre förutsättningar för den enskilde att skapa sig ett självständigt liv. Man känner sig tvingad att flytta och får alltså sämre förutsättningar.Eftersom vi såg att detta förekom i landet tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning. Uppdraget var att se hur detta kan motverkas, men framför allt föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Det tog inte lång tid innan den SD-styrda regeringen lade ned denna viktiga utredning.Vi har som sagt debatterat detta tidigare i kammaren. Första gången vi hade denna debatt kände jag ändå ett visst litet hopp, för civilminister Slottner sa att han var medveten om problemet. Nu känner jag inte hopp längre.I de tidigare debatterna har statsrådet till exempel hänvisat till att man åtminstone skulle göra något i den här utredningen när det gäller hur vi fördelar statsbidrag. Sedan fick vi tilläggsdirektivet i slutet av april. Och där, faktiskt till min förvåning, fanns inte ett enda ord om social dumpning - inte ett enda ord.I svaret här i dag säger civilministern att det redan fanns i direktiven från början, alltså de direktiv som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram. Jo, där står det om att utjämna för socioekonomiska faktorer, och jag är väldigt glad över att det finns där. Men de tilläggsdirektiv som den nuvarande regeringen lade fram innebär inte förstärkta möjligheter för att utjämna utan snarare tvärtom. Så på punkt efter punkt tar man bort möjligheterna att motverka dumpning. Det finns inga förslag för att hantera detta. Det är snarare tvärtom, att regeringen har gjort det svårare. Då vill jag ändå snälltolka lite grann och undrar vad detta beror på. Jag undrar om statsrådet verkligen förstår vidden av detta problem. Jag vet, och jag har både i mitt arbete som socialarbetare och som politiker träffat många människor som har varit utsatta för social dumpning när de har svåra förutsättningar och dessutom blir bortstötta. Det är inte värdigt. Sverige kan bättre. (Applåder)"}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Eva Lindh har frågat mig vad jag ämnar göra för att motverka social dumpning.Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en mångfasetterad fråga som bland annat handlar om tillgången på bostäder och möjligheterna att skaffa sig ett arbete. Det är också en fråga om att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453) på olika sätt. I Statskontorets rapport Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun framgår att den viktigaste faktorn bakom aktiv medverkan är den varierande tillgången på bostäder.Som tidigare redogjorts för i tidigare interpellationsdebatt i samma ämne (interpellation 2022/23:147) är syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige. Den parlamentariska Utjämningskommittén (dir. 2022:36) har genom ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Tillägget berör inte aktiv medverkan, men i ursprungsdirektivet har kommittén fått uppdraget att analysera om utjämningssystemet i tillräcklig grad kompenserar för just socioekonomiska faktorer. Vid behov ska relevanta åtgärder föreslås.Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om aktiv medverkan. Enligt den nationella hemlöshetsstrategin 2022-2026 ska länsstyrelserna stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska bland annat föreslå åtgärder som syftar till att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter. Regeringen avser också att se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande av nyanlända i kommunerna är centralt för att integrationen ska fungera.Det bör också framhållas att en stor andel av dem som bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt de senaste åren. Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan."}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Jag har nog varit tydlig med att ledamoten inte kommer att få något exakt besked om ett datum i den här frågan. Frågan bereds i Regeringskansliet, och vi kommer att återkomma i sedvanlig ordning till riksdagen och till alla andra också. Men det kommer inga besked här i dag om ett exakt datum.Den här regeringen har, som jag har varit inne på flera gånger, som en prioriterad fråga att öka flexibiliteten och skapa större möjlighet i vardagen för våra barnfamiljer att få livspusslet att gå ihop - att se till man kan ha ett aktivt arbetskraftsdeltagande och samtidigt ta en aktiv del i familjelivet. Det gäller inte minst föräldrar med barn som har långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.Precis som ledamoten väldigt väl beskriver är den vardag som många av dessa föräldrar tar sig igenom och det lass som de drar ofta väldigt mycket tyngre än för många andra. Om vi nu har världens mest generösa system när det gäller föräldraförsäkring och vab ska det givetvis vara en möjlighet även för de här familjerna.Regeringen anser att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt i syfte att förstärka valfriheten och öka förutsättningarna att kombinera familjelivet och ett starkt arbetskraftsdeltagande. Föräldrarnas behov av att medverka i skolan i syfte att instruera om barnets behov och egenvård är en situation som definitivt kan ligga till grund för ett fortsatt arbete framåt. Dessa delar är mycket viktiga och väldigt prioriterade. Med detta vill jag tacka för den här debatten och hoppas att vi kan fortsätta den längre fram.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Kontaktdagar är bra. Det är alldeles utmärkt att de finns. Men det räcker inte. Jag hoppas att statsrådet har träffat till exempel Diabetesförbundet. De har kämpat för det här i flera år, sedan domen i Högsta förvaltningsdomstolen som gör att man inte längre får vabba för att hjälpa sina barn i skola och förskola med till exempel insulinpump. De vittnar om hur stort problem detta är och hur ofta det inträffar. När jag skrev i sociala medier att vi skulle ha den här debatten kommenterade en kvinna som heter Karolina så här:Jag ser på nära håll hur föräldrar kämpar med att få vardagen att gå ihop med ständiga utryckningar till skolan när det inte funkar med medicineringen. Det tär enormt, både på ekonomin och på orken. En vanlig missuppfattning är att det kan krångla ett tag innan medicineringen är inställd och att det sedan funkar smärtfritt, men så är det inte. Medicineringen måste justeras och anpassas kontinuerligt, vilket gör att det haltar i skolan, på jobbet och med sömnen för den här typen av familjer. Så här tror jag varken att statsrådet eller jag vill att det ska vara. Jag vill att dessa föräldrar, även om det haltar och är besvärligt, åtminstone ska veta att de har lagstadgad rätt att vara lediga från sina jobb för att hjälpa sina barn när det behövs i skolan, och de ska ha lagstadgad rätt att ansöka om vab-ersättning så att de får åtminstone någon ekonomisk kompensation för att inte familjeekonomin också ska krascha.Jag vill för sista gången ställa frågan till statsrådet: När kommer regeringen att lägga fram dessa förslag, som presenterades i ett delbetänkande redan i juni 2021? De är klara, och det är bara att sätta igång och skriva en proposition och lägga på riksdagens bord. Jag är övertygad om att det går lätt att få majoritet för den förändringen i Sveriges riksdag. När sker det, statsrådet?"}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Jag tror att vi båda två är ganska besjälade av att vi inte ska ha ett system där man tvingas fuska för att kunna hjälpa sina barn. Vi är såklart alla villiga att gå väldigt långt för att hjälpa våra barn att få rätt trygghet och stöd i skola och förskola, men det är klart att vi inte ska ha ett system som uppmanar till fusk. Och precis som jag sagt i både första och andra anförandet: De här frågorna är varken glömda eller gömda. De bereds i sedvanlig ordning i Regeringskansliet, och vi får helt enkelt återkomma kring frågorna lite längre fram.Jag vill också poängtera, fru talman, att det i dag ändå finns viss möjlighet, om än inte en stor möjlighet, för föräldrar att genom exempelvis omvårdnadsbidraget eller kontaktdagar få ersättning för att vara med i skolan och informera och överlämna information om barnets behov av egenvård.Utöver detta vill regeringen, precis som jag varit inne på, utöka flexibiliteten så att det blir ett mer flexibelt och anpassat system med fler dubbeldagar och även möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar så att exempelvis farmor, mormor eller någon annan familjevän kan bistå om en förälder har svårt att komma ifrån. Det är alltså inte några nannycheckar det handlar om. Jag vet att ledamoten har haft stora invändningar mot detta. Men jag tror att det är viktigt att konstatera att alla familjer inte ser likadana ut. Alla familjer har inte samma behov, och systemet som sådant i all dess förträfflighet kanske inte är anpassat just för alla olika familjekonstellationer. Därför är det viktigt att öka flexibiliteten i så stor utsträckning som det bara är möjligt.Sammantaget är det sådant vi har vidtagit. Den tidigare regeringen tillsatte den utredning som ledamoten var inne på för väldigt länge sedan och valde då att inte göra någonting i frågan. Nu bereds frågorna, och vi får helt enkelt anledning att återkomma längre fram och säkert i fler interpellationsdebatter - vem vet.Vi vill alltså fortsätta att skapa förutsättningar för avlastning i vardagen så att livspusslet går ihop. Det är mycket angeläget och prioriterat för regeringen. Detta gäller inte minst för föräldrar till barn med sjukdomar eller funktionsnedsättningar. I detta arbete med föräldraförsäkringen är det mitt ingångsvärde att bidra till att underlätta för familjerna. Det ska också finnas en lyhördhet för att familjer ser olika ut och har olika behov."}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Jag delar uppfattningen att vårt system med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är väldigt bra. Det är jättebra att delegationer från andra länder kommer och lär av det. Det behöver spridas över världen. Jag var själv i Taiwan i förra veckan och pratade bland annat med Taiwans president och bjöd in henne till Sverige för att lära sig om bland annat vårt system med föräldraförsäkring och hög kvalitet på offentligfinansierad förskola och äldreomsorg för att råda bot på problemet med att det föds alldeles för få barn.Så långt är vi överens. Men med det sagt vill jag göra ett medskick: För guds skull, förstör inte det här systemet som är så bra! Inför inte nannycheckar och annat som gör att det inte blir föräldrarna som är hemma med sina barn, för det är jätteviktigt! Det är därför föräldraförsäkringen finns till. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som tillsatte utredningen om hur föräldraförsäkringen ska ses över. Utredningen fick också i uppdrag att titta på hur vi kan lösa problemet med att hundratals föräldrar till barn med diabetes i dag tvingas vara borta från sina jobb utan ersättning eller kanske flexa om man har möjlighet till det. Men som vi också har förstått finns det en tyst överenskommelse där många arbetsgivare låter sina anställda sjukanmäla sig, fastän de inte är sjuka, för att ta hand om barnen i skolan när de behöver hjälp med att till exempel justera en insulinpump.Jag vet att statsrådet är ivrig när det gäller att stävja fusk i sjukförsäkringen. Det är vi socialdemokrater också, och därför kan vi aldrig tillåta att människor mot sin vilja tvingas fuska för att kunna hjälpa sina barn som har en kronisk sjukdom. Vi måste helt enkelt lösa det här problemet, och det nu! Vi tillsatte den här utredningen för länge sedan. Det finns färdiga förslag. Det är bara att sätta igång. Att som statsrådet säga att det bereds i Regeringskansliet är bara att ducka. Jag menar att alla föräldrar som i dag har ont i magen för att de inte vet hur de ska kunna komma loss från jobbet för att hjälpa sina barn i förskola och skola när det saknas resurs i skolan för att hjälpa till behöver ett svar från regeringen. Det svaret hade de behövt för länge sedan.Jag menar också att detta är en klassfråga. Det finns föräldrar som har möjlighet att ibland skjuta lite på sina arbetstider eller kanske jobba igen senare på kvällen när barnet har slutat skola eller förskola. Men det kan inte alla anställda. Många LO-arbetare, till exempel, har inte möjlighet att vare sig skjuta på sina arbetsuppgifter, vara någon annanstans eller ändra sina arbetstider.Om regeringen menar allvar med att vi ska ha en föräldraförsäkring som faktiskt genomsyras av försäkringstanken - alltså att vi betalar in till försäkringen och får tillbaka när det behövs - och där tanken är att alla ska behandlas lika oavsett vilken typ av anställning man har, då menar jag att regeringen måste komma tillbaka till Sveriges riksdag med förslag på hur föräldrar till kroniskt sjuka barn ska kunna få vab-ersättning för att hjälpa sina barn till en god hälsa.(Applåder)"}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Jag vill börja med att säga att jag delar ledamotens bild av vikten av att vi har ett bra system i Sverige när det gäller föräldraförsäkring och tillfällig föräldraförsäkring i syfte att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att delta aktivt. Det handlar om jämlika förutsättningar för både mammor och pappor utifrån ett arbetsperspektiv. Det handlar också om att de ska få livspusslet att gå ihop och kunna delta aktivt i familjelivet. Vi har den senaste tiden haft flera delegationer på besök, bland annat från Japan och Sydkorea, för att just studera vårt system. Både i Sydkorea och i Japan har man stora utmaningar i och med att alldeles för få barn föds. Vi tror ju att vårt system med föräldraförsäkring och även tillfällig föräldraförsäkring har en stor del i att vi ändå har klarat oss relativt bra i Sverige.För att gripa mig an ledamotens frågor och undringar som lyfts i detta replikskifte kan jag bara konstatera att nej, mitt svar på frågan hur man ska gå till väga var inte att man ska göra på ett annat sätt eller spara sina dagar. Det mitt svar visar på är att de reformer som den här regeringen har genomfört, föreslagit eller gått vidare med både när det gäller möjligheten att överlåta vissa av dagarna i föräldraförsäkringen och att utöka möjligheten till dubbeldagarna stärker grunden för det jag däremot var inne på och berättade om: att regeringen vill öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen och i den tillfälliga föräldraförsäkringen i syfte att underlätta för familjer att använda det system vi har mer flexibelt och ändamålsenligt utefter familjekonstellation och hur man väljer att göra.Det var alltså mer ett inlägg gällande att regeringen vidtar väldigt många åtgärder just på det här området, och när det gäller VAB-utredningen och de förslag som finns där bereds de just nu i sedvanlig ordning i Regeringskansliet.För att gå över till den viktiga frågan om familjer med barn som har kroniska sjukdomar är säkerheten i våra skolor, förskolor och fritidshem oerhört viktig. Det finns också ett regelverk som hjälper till att skapa goda och trygga miljöer för barn och för föräldrar till barn som exempelvis har diabetes. Det är därför oerhört viktigt att vi ger rätt förutsättningar och större möjligheter för barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar att kunna delta i skolverksamheten precis som alla andra.Som svar på ledamotens fråga vill jag säga att det förslag som ligger i utredningen och som vi nu talar om i sedvanlig ordning bereds i Regeringskansliet just nu. Gällande de delarna får jag därför lov att återkomma vid ett annat tillfälle."}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Det är trevligt att vara här igen.I Sverige har vi tack vare flera reformer, framför allt från socialdemokratiska regeringar, en allmän föräldraförsäkring som ger lagstadgad rätt till ledighet från arbete för att man ska kunna vara med sina barn när de är små. Man får också en ekonomisk kompensation under tiden.Detta är alldeles utmärkt, av flera anledningar. Inte minst främjar det jämställdheten när både pappor och mammor har möjlighet att vara hemma och ta hand om sina barn och lära känna sina barn ordentligt. Men det är också bra för att det uppmuntrar till arbetskraftsdeltagande att både män och kvinnor kan arbeta och göra karriär, vilket jag tror att både statsrådet och jag tycker är viktigt och bra.Vi har också ett system för tillfällig föräldrapenning, vanligen kallat vab, vård av barn, för att man ska kunna vara hemma och vårda sina barn när de är sjuka. Jag blir därför uppriktigt förvånad och faktiskt också bekymrad när statsrådet i sitt svar på min fråga hänvisar till föräldrapenningen. Det här handlar ju om föräldrar som har barn med kroniska sjukdomar, framför allt diabetes, men statsrådet talar om införande av dubbeldagar i föräldraförsäkringen som en lösning. Vi socialdemokrater har ingenting emot dubbeldagar. Det kan rätt utformat vara en mycket bra lösning, tror vi. Men det löser inte det här problemet. En av fem vårdnadshavare till barn med diabetes uppger att de har fått vikariera som resurs i skolan för att hjälpa sina barn. Detta har de fått göra utan ersättning och utan lagstadgad rätt att vara borta från sina jobb. Det finns i dag ungefär 8 000 barn med diabetes typ 1, så detta är ett stort problem.Föräldrar som har barn med diabetes har ett mycket omfattande ansvar för att hjälpa sitt barn. De behöver se till att barnet har så jämn blodsockernivå som möjligt och tillföra insulin utan att orsaka hälsoproblem.  För att förvissa mig om att jag inte har missförstått statsrådet Tenje vill jag fråga henne: Menar regeringen verkligen att föräldrar till kroniskt sjuka barn ska ta ut färre föräldradagar när barnen är små för att sedan kunna använda föräldradagarna som något slags silvertejp i ett moderat samhälle som inte ger alla föräldrar samma möjlighet att finnas i barnens vardag när barnen är små? Och om jag inte har missförstått statsrådet utan svaret på den frågan är ja och alltså föräldrapenning och dubbeldagar är lösningen på problemet, hur har statsrådet då tänkt att föräldrar ska lösa problemet om barnet behöver hjälp med sin insulinpump i dag? Uttag av föräldrapenning ska man ju anmäla minst två månader i förväg."}
+{"question":"När kommer statsrådet och regeringen att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning?","answer":"Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ så att föräldrar som behöver hjälpa barn med diabetes i skola och förskola ska kunna begära vab-ersättning.Den så kallade VAB-utredningen lämnade i sitt delbetänkande VAB för vårdåtgärder i skolan förslag på att rätt till tillfällig föräldrapenning och därmed följande ledighetsrätt ska införas för situationer när föräldern behöver avstå förvärvsarbete för att medverka vid introduktion till barnets behov av egenvårdsåtgärder i skolan eller förskolan. Förslaget har därefter behandlats i utredningens slutbetänkande och även remissbehandlats. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.Regeringen anser att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt i syfte att stärka valfriheten och öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och högt arbetskraftsdeltagande. I detta syfte har ett förslag om utökade möjligheter att använda så kallade dubbeldagar remitterats, och även detta förslag bereds nu vidare i Regeringskansliet. Regeringen har även den 15 juni 2023 beslutat om lagrådsremissen En möjlighet att överlåta föräldrapenning. I lagrådsremissen lämnas förslag som syftar till att underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen mer flexibelt.I arbetet med föräldraförsäkringen är mitt ingångsvärde att eventuella förändringar ska bidra till att underlätta för familjer och att det ska finnas en lyhördhet för att familjer ser olika ut och har olika behov. Att skapa dessa förutsättningar skulle kunna avlasta i vardagen och få människors livspussel att gå ihop betydligt bättre. Detta är för mig högt prioriterat."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Jag har aldrig försökt och kommer inte att på något sätt försöka spela ned de hot som riktas mot hbtqi-personer på sociala medier, oavsett varifrån de kommer. Jag känner mig stolt över att den här regeringen har en framåtlutad politik för hbtqi-personer, och jag känner att vi i tider av motvind har åtgärder som på riktigt gör skillnad för hbtqi-personer - åtgärder som rör såväl hat och hot på sociala medier som, inte minst, hederskontexten. När det gäller Sverigedemokraterna är det ett parti som kallar till sig ledamöter, och detta är en fråga som Sverigedemokraterna får hantera inom sitt parti. Den här typen av uttalanden måste såklart de ta ansvar för. Det viktiga för mig i mitt arbete är att jag kan fortsätta den typ av politik som på riktigt gör skillnad i arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Avslutningsvis vill jag tacka ledamoten för engagemanget i denna fråga. Det är helt korrekt att vi delar detta engagemang och att vi delar synen att det finns ett starkt behov av lösningar. Jag fortsätter gärna att diskutera dessa frågor framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Jag har aldrig försökt och kommer inte att på något sätt försöka spela ned de hot som riktas mot hbtqi-personer på sociala medier, oavsett varifrån de kommer. Jag känner mig stolt över att den här regeringen har en framåtlutad politik för hbtqi-personer, och jag känner att vi i tider av motvind har åtgärder som på riktigt gör skillnad för hbtqi-personer - åtgärder som rör såväl hat och hot på sociala medier som, inte minst, hederskontexten. När det gäller Sverigedemokraterna är det ett parti som kallar till sig ledamöter, och detta är en fråga som Sverigedemokraterna får hantera inom sitt parti. Den här typen av uttalanden måste såklart de ta ansvar för. Det viktiga för mig i mitt arbete är att jag kan fortsätta den typ av politik som på riktigt gör skillnad i arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Avslutningsvis vill jag tacka ledamoten för engagemanget i denna fråga. Det är helt korrekt att vi delar detta engagemang och att vi delar synen att det finns ett starkt behov av lösningar. Jag fortsätter gärna att diskutera dessa frågor framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag har aldrig försökt och kommer inte att på något sätt försöka spela ned de hot som riktas mot hbtqi-personer på sociala medier, oavsett varifrån de kommer. Jag känner mig stolt över att den här regeringen har en framåtlutad politik för hbtqi-personer, och jag känner att vi i tider av motvind har åtgärder som på riktigt gör skillnad för hbtqi-personer - åtgärder som rör såväl hat och hot på sociala medier som, inte minst, hederskontexten. När det gäller Sverigedemokraterna är det ett parti som kallar till sig ledamöter, och detta är en fråga som Sverigedemokraterna får hantera inom sitt parti. Den här typen av uttalanden måste såklart de ta ansvar för. Det viktiga för mig i mitt arbete är att jag kan fortsätta den typ av politik som på riktigt gör skillnad i arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Avslutningsvis vill jag tacka ledamoten för engagemanget i denna fråga. Det är helt korrekt att vi delar detta engagemang och att vi delar synen att det finns ett starkt behov av lösningar. Jag fortsätter gärna att diskutera dessa frågor framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag har aldrig försökt och kommer inte att på något sätt försöka spela ned de hot som riktas mot hbtqi-personer på sociala medier, oavsett varifrån de kommer. Jag känner mig stolt över att den här regeringen har en framåtlutad politik för hbtqi-personer, och jag känner att vi i tider av motvind har åtgärder som på riktigt gör skillnad för hbtqi-personer - åtgärder som rör såväl hat och hot på sociala medier som, inte minst, hederskontexten. När det gäller Sverigedemokraterna är det ett parti som kallar till sig ledamöter, och detta är en fråga som Sverigedemokraterna får hantera inom sitt parti. Den här typen av uttalanden måste såklart de ta ansvar för. Det viktiga för mig i mitt arbete är att jag kan fortsätta den typ av politik som på riktigt gör skillnad i arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Avslutningsvis vill jag tacka ledamoten för engagemanget i denna fråga. Det är helt korrekt att vi delar detta engagemang och att vi delar synen att det finns ett starkt behov av lösningar. Jag fortsätter gärna att diskutera dessa frågor framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Jag tycker att det är jättebra att statsrådet Brandberg har varit i Rinkeby och träffat ungdomar, men jag behöver liksom inte göra det, för jag har själv varit den ungdomen. Jag vet exakt hur det är att bo i en förort till Stockholm och känna att man inte kan komma ut. Jag tycker att det är ganska låg nivå att påstå att Socialdemokraterna inte har gjort tillräckligt för ungdomar i förorten. Man påstår att vi inte har öppnat till exempel fritidsgårdar som är hbtqi-certifierade. Jag var politiker i Stockholm under den förra mandatperioden och för två mandatperioder sedan. Vi gjorde väldigt mycket i Skärholmen, som jag kommer ifrån och som är en förort till Stockholm. Statsrådet Brandberg får också gärna komma och besöka mig, för jag bor kvar där. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen väljer att ägna sig åt att tona ned hotet som kommer från Sverigedemokraterna. Man inser inte att man håller på att backa bandet, och här försöker man skapa någon sorts konflikt mellan oss två. Jag vet att det inte finns någon konflikt mellan våra partier när det kommer till den här frågan, men det är inte mitt parti som har valt att sätta sig i knäet på Sverigedemokraterna som är ett hbtqi-fientligt parti. Liberalerna har 4,6 procent, och Sverigedemokraterna har 20 procent. Jag tycker också att det är märkligt att Sverigedemokraterna ska involveras i vissa frågor men inte i andra. Liberaler och moderater verkar gå runt och tro att de kommer att kunna plocka russinen ur kakan, men det börjar bli väldigt uppenbart att liberaler och moderater under den här mandatperioden kommer att bli tvungna att äta hela kakan i detta regeringssamarbete. Det är Sverigedemokraterna som spär på hotet mot hbtqi-personer. Genom varenda förhandling, vartenda möte och vartenda förslag legitimerar regeringspartierna deras hat mot hbtqi-personer. När regeringen inte vågar sätta ned foten och kalla till sig partiledaren för detta hbtqi-fientliga parti visar det svart på vitt att rättigheter för hbtqi-personer inte är lika viktiga som regeringsmakten, även om det vajas med flaggor och bjuds in till mingel. Därför undrar jag om statsrådet Brandberg tror att samarbetet med Sverigedemokraterna kommer att lämna efter sig en bättre värld för framtidens hbtqi-personer."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Jag tycker att det är jättebra att statsrådet Brandberg har varit i Rinkeby och träffat ungdomar, men jag behöver liksom inte göra det, för jag har själv varit den ungdomen. Jag vet exakt hur det är att bo i en förort till Stockholm och känna att man inte kan komma ut. Jag tycker att det är ganska låg nivå att påstå att Socialdemokraterna inte har gjort tillräckligt för ungdomar i förorten. Man påstår att vi inte har öppnat till exempel fritidsgårdar som är hbtqi-certifierade. Jag var politiker i Stockholm under den förra mandatperioden och för två mandatperioder sedan. Vi gjorde väldigt mycket i Skärholmen, som jag kommer ifrån och som är en förort till Stockholm. Statsrådet Brandberg får också gärna komma och besöka mig, för jag bor kvar där. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen väljer att ägna sig åt att tona ned hotet som kommer från Sverigedemokraterna. Man inser inte att man håller på att backa bandet, och här försöker man skapa någon sorts konflikt mellan oss två. Jag vet att det inte finns någon konflikt mellan våra partier när det kommer till den här frågan, men det är inte mitt parti som har valt att sätta sig i knäet på Sverigedemokraterna som är ett hbtqi-fientligt parti. Liberalerna har 4,6 procent, och Sverigedemokraterna har 20 procent. Jag tycker också att det är märkligt att Sverigedemokraterna ska involveras i vissa frågor men inte i andra. Liberaler och moderater verkar gå runt och tro att de kommer att kunna plocka russinen ur kakan, men det börjar bli väldigt uppenbart att liberaler och moderater under den här mandatperioden kommer att bli tvungna att äta hela kakan i detta regeringssamarbete. Det är Sverigedemokraterna som spär på hotet mot hbtqi-personer. Genom varenda förhandling, vartenda möte och vartenda förslag legitimerar regeringspartierna deras hat mot hbtqi-personer. När regeringen inte vågar sätta ned foten och kalla till sig partiledaren för detta hbtqi-fientliga parti visar det svart på vitt att rättigheter för hbtqi-personer inte är lika viktiga som regeringsmakten, även om det vajas med flaggor och bjuds in till mingel. Därför undrar jag om statsrådet Brandberg tror att samarbetet med Sverigedemokraterna kommer att lämna efter sig en bättre värld för framtidens hbtqi-personer."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag tycker att det är jättebra att statsrådet Brandberg har varit i Rinkeby och träffat ungdomar, men jag behöver liksom inte göra det, för jag har själv varit den ungdomen. Jag vet exakt hur det är att bo i en förort till Stockholm och känna att man inte kan komma ut. Jag tycker att det är ganska låg nivå att påstå att Socialdemokraterna inte har gjort tillräckligt för ungdomar i förorten. Man påstår att vi inte har öppnat till exempel fritidsgårdar som är hbtqi-certifierade. Jag var politiker i Stockholm under den förra mandatperioden och för två mandatperioder sedan. Vi gjorde väldigt mycket i Skärholmen, som jag kommer ifrån och som är en förort till Stockholm. Statsrådet Brandberg får också gärna komma och besöka mig, för jag bor kvar där. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen väljer att ägna sig åt att tona ned hotet som kommer från Sverigedemokraterna. Man inser inte att man håller på att backa bandet, och här försöker man skapa någon sorts konflikt mellan oss två. Jag vet att det inte finns någon konflikt mellan våra partier när det kommer till den här frågan, men det är inte mitt parti som har valt att sätta sig i knäet på Sverigedemokraterna som är ett hbtqi-fientligt parti. Liberalerna har 4,6 procent, och Sverigedemokraterna har 20 procent. Jag tycker också att det är märkligt att Sverigedemokraterna ska involveras i vissa frågor men inte i andra. Liberaler och moderater verkar gå runt och tro att de kommer att kunna plocka russinen ur kakan, men det börjar bli väldigt uppenbart att liberaler och moderater under den här mandatperioden kommer att bli tvungna att äta hela kakan i detta regeringssamarbete. Det är Sverigedemokraterna som spär på hotet mot hbtqi-personer. Genom varenda förhandling, vartenda möte och vartenda förslag legitimerar regeringspartierna deras hat mot hbtqi-personer. När regeringen inte vågar sätta ned foten och kalla till sig partiledaren för detta hbtqi-fientliga parti visar det svart på vitt att rättigheter för hbtqi-personer inte är lika viktiga som regeringsmakten, även om det vajas med flaggor och bjuds in till mingel. Därför undrar jag om statsrådet Brandberg tror att samarbetet med Sverigedemokraterna kommer att lämna efter sig en bättre värld för framtidens hbtqi-personer."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag tycker att det är jättebra att statsrådet Brandberg har varit i Rinkeby och träffat ungdomar, men jag behöver liksom inte göra det, för jag har själv varit den ungdomen. Jag vet exakt hur det är att bo i en förort till Stockholm och känna att man inte kan komma ut. Jag tycker att det är ganska låg nivå att påstå att Socialdemokraterna inte har gjort tillräckligt för ungdomar i förorten. Man påstår att vi inte har öppnat till exempel fritidsgårdar som är hbtqi-certifierade. Jag var politiker i Stockholm under den förra mandatperioden och för två mandatperioder sedan. Vi gjorde väldigt mycket i Skärholmen, som jag kommer ifrån och som är en förort till Stockholm. Statsrådet Brandberg får också gärna komma och besöka mig, för jag bor kvar där. Jag tycker att det är tråkigt att regeringen väljer att ägna sig åt att tona ned hotet som kommer från Sverigedemokraterna. Man inser inte att man håller på att backa bandet, och här försöker man skapa någon sorts konflikt mellan oss två. Jag vet att det inte finns någon konflikt mellan våra partier när det kommer till den här frågan, men det är inte mitt parti som har valt att sätta sig i knäet på Sverigedemokraterna som är ett hbtqi-fientligt parti. Liberalerna har 4,6 procent, och Sverigedemokraterna har 20 procent. Jag tycker också att det är märkligt att Sverigedemokraterna ska involveras i vissa frågor men inte i andra. Liberaler och moderater verkar gå runt och tro att de kommer att kunna plocka russinen ur kakan, men det börjar bli väldigt uppenbart att liberaler och moderater under den här mandatperioden kommer att bli tvungna att äta hela kakan i detta regeringssamarbete. Det är Sverigedemokraterna som spär på hotet mot hbtqi-personer. Genom varenda förhandling, vartenda möte och vartenda förslag legitimerar regeringspartierna deras hat mot hbtqi-personer. När regeringen inte vågar sätta ned foten och kalla till sig partiledaren för detta hbtqi-fientliga parti visar det svart på vitt att rättigheter för hbtqi-personer inte är lika viktiga som regeringsmakten, även om det vajas med flaggor och bjuds in till mingel. Därför undrar jag om statsrådet Brandberg tror att samarbetet med Sverigedemokraterna kommer att lämna efter sig en bättre värld för framtidens hbtqi-personer."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Jag är väldigt stolt över att sitta i en regering som arbetar brett med frågorna om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor, och inte minst frågan om hat och hot mot hbtqi-personer. Vi vidtar många åtgärder. Och i detta paket är det regeringens politik. Regeringen består av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Regeringen tar stöd av Sverigedemokraterna och förhandlar om de frågor som framgår av Tidöavtalet. När det gäller hbtqi-politiken finns den med i väldigt begränsad omfattning i Tidöavtalet. I fråga om huvuddelen av regeringens hbtqi-politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet. Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står väldigt långt ifrån varandra i dessa frågor. Och när det gäller denna typ av politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet eftersom huvuddelen av dessa frågor inte finns med i Tidöavtalet. Det som finns med i Tidöavtalet är jag stolt över. Det gäller till exempel frågan om omvändelseförsök, som vi tidigare var inne på. Den berör en bredare fråga, nämligen hedersproblematiken. Som interpellanten mycket riktigt sa kommer hoten mot hbtqi-personer från flera olika håll. Vi har absolut olika former av extremister och personer som uttrycker hat på sociala medier. Vi har också reella hat, hot och trakasserier, för att inte tala om omvändelseförsök mot personer inom ramen för en hederskontext. Hbtqi-personers levnadsvillkor är inte desamma på Södermalm i Stockholm som de är i många förorter i Stockholm.  Jag besökte nyligen en fritidsgård i Rinkeby där man bedriver ett arbete med att stödja unga hbtqi-personer. Detta är en miljö där förutsättningarna för och möjligheterna att komma ut som hbtqi-personer för många av dessa ungdomar är helt obefintliga därför att priset för dem är så högt. Detta är någonting som den förra regeringen pratade väldigt lite om. Och jag har inte sett någon konkret politik från den förra regeringen gällande dessa frågor. Vi kan inte tro att one size fits all. Vi måste titta på olika former av hot, hat och trakasserier samt försämringar av hbtqi-personers livsvillkor och jobba specifikt med olika problem. Denna regering växlar upp arbetet just gällande det hedersrelaterade våldet och förtrycket som särskilt drabbar hbtqi-personer. Vi har bland annat tillsatt en ny utredning för en nationell strategi för könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck där vi har gett utredaren i uppdrag att bryta ut just det hedersrelaterade våldet och förtrycket och titta på om det kan läggas som ett separat delmål för att just lyfta den särarten och se denna problematik som drabbar hbtqi-personer i en enormt stor utsträckning. Jag kommer inte att glömma hbtqi-personerna i förorten. Jag kommer att ta till vara alla hbtqi-personers rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Jag är väldigt stolt över att sitta i en regering som arbetar brett med frågorna om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor, och inte minst frågan om hat och hot mot hbtqi-personer. Vi vidtar många åtgärder. Och i detta paket är det regeringens politik. Regeringen består av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Regeringen tar stöd av Sverigedemokraterna och förhandlar om de frågor som framgår av Tidöavtalet. När det gäller hbtqi-politiken finns den med i väldigt begränsad omfattning i Tidöavtalet. I fråga om huvuddelen av regeringens hbtqi-politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet. Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står väldigt långt ifrån varandra i dessa frågor. Och när det gäller denna typ av politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet eftersom huvuddelen av dessa frågor inte finns med i Tidöavtalet. Det som finns med i Tidöavtalet är jag stolt över. Det gäller till exempel frågan om omvändelseförsök, som vi tidigare var inne på. Den berör en bredare fråga, nämligen hedersproblematiken. Som interpellanten mycket riktigt sa kommer hoten mot hbtqi-personer från flera olika håll. Vi har absolut olika former av extremister och personer som uttrycker hat på sociala medier. Vi har också reella hat, hot och trakasserier, för att inte tala om omvändelseförsök mot personer inom ramen för en hederskontext. Hbtqi-personers levnadsvillkor är inte desamma på Södermalm i Stockholm som de är i många förorter i Stockholm.  Jag besökte nyligen en fritidsgård i Rinkeby där man bedriver ett arbete med att stödja unga hbtqi-personer. Detta är en miljö där förutsättningarna för och möjligheterna att komma ut som hbtqi-personer för många av dessa ungdomar är helt obefintliga därför att priset för dem är så högt. Detta är någonting som den förra regeringen pratade väldigt lite om. Och jag har inte sett någon konkret politik från den förra regeringen gällande dessa frågor. Vi kan inte tro att one size fits all. Vi måste titta på olika former av hot, hat och trakasserier samt försämringar av hbtqi-personers livsvillkor och jobba specifikt med olika problem. Denna regering växlar upp arbetet just gällande det hedersrelaterade våldet och förtrycket som särskilt drabbar hbtqi-personer. Vi har bland annat tillsatt en ny utredning för en nationell strategi för könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck där vi har gett utredaren i uppdrag att bryta ut just det hedersrelaterade våldet och förtrycket och titta på om det kan läggas som ett separat delmål för att just lyfta den särarten och se denna problematik som drabbar hbtqi-personer i en enormt stor utsträckning. Jag kommer inte att glömma hbtqi-personerna i förorten. Jag kommer att ta till vara alla hbtqi-personers rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag är väldigt stolt över att sitta i en regering som arbetar brett med frågorna om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor, och inte minst frågan om hat och hot mot hbtqi-personer. Vi vidtar många åtgärder. Och i detta paket är det regeringens politik. Regeringen består av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Regeringen tar stöd av Sverigedemokraterna och förhandlar om de frågor som framgår av Tidöavtalet. När det gäller hbtqi-politiken finns den med i väldigt begränsad omfattning i Tidöavtalet. I fråga om huvuddelen av regeringens hbtqi-politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet. Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står väldigt långt ifrån varandra i dessa frågor. Och när det gäller denna typ av politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet eftersom huvuddelen av dessa frågor inte finns med i Tidöavtalet. Det som finns med i Tidöavtalet är jag stolt över. Det gäller till exempel frågan om omvändelseförsök, som vi tidigare var inne på. Den berör en bredare fråga, nämligen hedersproblematiken. Som interpellanten mycket riktigt sa kommer hoten mot hbtqi-personer från flera olika håll. Vi har absolut olika former av extremister och personer som uttrycker hat på sociala medier. Vi har också reella hat, hot och trakasserier, för att inte tala om omvändelseförsök mot personer inom ramen för en hederskontext. Hbtqi-personers levnadsvillkor är inte desamma på Södermalm i Stockholm som de är i många förorter i Stockholm.  Jag besökte nyligen en fritidsgård i Rinkeby där man bedriver ett arbete med att stödja unga hbtqi-personer. Detta är en miljö där förutsättningarna för och möjligheterna att komma ut som hbtqi-personer för många av dessa ungdomar är helt obefintliga därför att priset för dem är så högt. Detta är någonting som den förra regeringen pratade väldigt lite om. Och jag har inte sett någon konkret politik från den förra regeringen gällande dessa frågor. Vi kan inte tro att one size fits all. Vi måste titta på olika former av hot, hat och trakasserier samt försämringar av hbtqi-personers livsvillkor och jobba specifikt med olika problem. Denna regering växlar upp arbetet just gällande det hedersrelaterade våldet och förtrycket som särskilt drabbar hbtqi-personer. Vi har bland annat tillsatt en ny utredning för en nationell strategi för könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck där vi har gett utredaren i uppdrag att bryta ut just det hedersrelaterade våldet och förtrycket och titta på om det kan läggas som ett separat delmål för att just lyfta den särarten och se denna problematik som drabbar hbtqi-personer i en enormt stor utsträckning. Jag kommer inte att glömma hbtqi-personerna i förorten. Jag kommer att ta till vara alla hbtqi-personers rättigheter."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag är väldigt stolt över att sitta i en regering som arbetar brett med frågorna om hbtqi-personers rättigheter och levnadsvillkor, och inte minst frågan om hat och hot mot hbtqi-personer. Vi vidtar många åtgärder. Och i detta paket är det regeringens politik. Regeringen består av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Regeringen tar stöd av Sverigedemokraterna och förhandlar om de frågor som framgår av Tidöavtalet. När det gäller hbtqi-politiken finns den med i väldigt begränsad omfattning i Tidöavtalet. I fråga om huvuddelen av regeringens hbtqi-politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet. Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står väldigt långt ifrån varandra i dessa frågor. Och när det gäller denna typ av politik sitter Sverigedemokraterna inte med vid förhandlingsbordet eftersom huvuddelen av dessa frågor inte finns med i Tidöavtalet. Det som finns med i Tidöavtalet är jag stolt över. Det gäller till exempel frågan om omvändelseförsök, som vi tidigare var inne på. Den berör en bredare fråga, nämligen hedersproblematiken. Som interpellanten mycket riktigt sa kommer hoten mot hbtqi-personer från flera olika håll. Vi har absolut olika former av extremister och personer som uttrycker hat på sociala medier. Vi har också reella hat, hot och trakasserier, för att inte tala om omvändelseförsök mot personer inom ramen för en hederskontext. Hbtqi-personers levnadsvillkor är inte desamma på Södermalm i Stockholm som de är i många förorter i Stockholm.  Jag besökte nyligen en fritidsgård i Rinkeby där man bedriver ett arbete med att stödja unga hbtqi-personer. Detta är en miljö där förutsättningarna för och möjligheterna att komma ut som hbtqi-personer för många av dessa ungdomar är helt obefintliga därför att priset för dem är så högt. Detta är någonting som den förra regeringen pratade väldigt lite om. Och jag har inte sett någon konkret politik från den förra regeringen gällande dessa frågor. Vi kan inte tro att one size fits all. Vi måste titta på olika former av hot, hat och trakasserier samt försämringar av hbtqi-personers livsvillkor och jobba specifikt med olika problem. Denna regering växlar upp arbetet just gällande det hedersrelaterade våldet och förtrycket som särskilt drabbar hbtqi-personer. Vi har bland annat tillsatt en ny utredning för en nationell strategi för könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck där vi har gett utredaren i uppdrag att bryta ut just det hedersrelaterade våldet och förtrycket och titta på om det kan läggas som ett separat delmål för att just lyfta den särarten och se denna problematik som drabbar hbtqi-personer i en enormt stor utsträckning. Jag kommer inte att glömma hbtqi-personerna i förorten. Jag kommer att ta till vara alla hbtqi-personers rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Jag är väl medveten om att det var utredningens slutsatser som presenterades. Men om det nu står i Tidöavtalet kan också regeringen ge mer betryggande besked vad gäller omvändelseterapi. Men det är glädjande om man vill gå vidare med att göra det kriminaliserat. Det behövs. Och denna tydlighet har inte kommit från regeringen tidigare, speciellt inte vid presskonferensen när utredningens slutsatser presenterades. Med detta sagt ökar hatbrotten mot hbtqi-personer. Och jag tror att det är viktigare än någonsin att samhället med full kraft reagerar och att politiken ser till att rättigheterna för just hbtqi-personer stärks. Det skickar nämligen ganska konstiga signaler till unga hbtqi-personer, herr talman, när man å ena sidan vill prioritera mötesplatser för unga hbtqi-personer, men å andra sidan väljer att skära ned på statsbidragen till kommuner och regioner där dessa mötesplatser finns. Samtidigt väljer man att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti, och man har valt att släppa in det i Regeringskansliet. Det är inte betryggande besked för unga hbtqi-personer som växer upp i Sverige i dag. Inte nog med att det görs för lite för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Statsrådet Brandberg och andra ministrar sitter varje dag, antar jag, och har förhandlingar med sverigedemokratiska representanter som själva har varit helt tysta när deras partikollegor har uttryckt sig hatiskt. Och det är inte bara Björn Söder, utan det finns fler sverigedemokrater som gör det.  Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av den svenska befolkningen står upp för människors rätt till fria liv. Och jag är övertygad om att statsrådet Brandberg gör detsamma, men det största partiet i regeringsunderlaget gör inte det. Hur länge ska regeringen bara se på medan hatet fortsätter att florera i Regeringskansliets korridorer, och hur länge kan regeringen stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och påstå att det handlar om enskilda företeelser?Det är rätt talande för regeringssamarbetet när företrädare som Björn Söder kan sprida falska inlägg om Stockholm Pride och kalla det för pedofili och att inget avgångskrav kommer från regeringen. Man tar avstånd från det - absolut - men Björn Söder sprider en urgammal och rätt så vidrig jämförelse om pedofili som bidrar till att polarisera och öka hatet mot hbtqi-personer. Avståndstagande i all ära, men det behövs reell handling. En stor majoritet av hatbrotten i Sverige är riktade mot hbtqi-personer, och antalet brott ökar. Hat och hot leder alltid till verkliga handlingar och drabbar hbtqi-personer. Förnekar statsrådet hatet från Sverigedemokraterna som parti - inte från enskilda företrädare - och att det har bidragit till ökad polarisering och är ett direkt hot mot hbtqi-personer? Menar regeringen att det största hotet mot hbtqi-personer inte kommer från högerextremismen?Just nu behöver regeringen tala klarspråk, och jag vet att regeringen anser sig göra mycket för hbtqi-personer. Men vad tänker regeringen och statsrådet Brandberg göra åt Sverigedemokraterna?  Det börjar bli rätt så tröttsamt. Det har inte gått ens ett år sedan regeringen tillträdde, och under elva månader har regeringsunderlagets största parti försökt förbjuda sagostunder med dragqueens, kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser, likställt hbtqi-personer med pedofili och kallat Pride för en tillställning med pedofila inslag. Och jag måste återupprepa att det inte är bara Björn Söder som gör detta. För många av oss är det ingen hemlighet att SD är ett hbtqi-fientligt parti. Därför skulle vi aldrig sätta oss vid makten med ett sådant parti. Men det har exempelvis Liberalerna gjort. Och nu får inte bara Liberalerna ta konsekvenserna av regeringssamarbetet utan även alla hbtqi-personer. Men när är gränsen nådd? När kommer statsrådet Brandbergs röda linje att vara passerad, och när ska regeringen inse att detta inte är isolerade händelser utan att det sker systematiskt och noga kalkylerat av ett parti vars enda syfte är att skapa splittring i samhället?"}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Jag är väl medveten om att det var utredningens slutsatser som presenterades. Men om det nu står i Tidöavtalet kan också regeringen ge mer betryggande besked vad gäller omvändelseterapi. Men det är glädjande om man vill gå vidare med att göra det kriminaliserat. Det behövs. Och denna tydlighet har inte kommit från regeringen tidigare, speciellt inte vid presskonferensen när utredningens slutsatser presenterades. Med detta sagt ökar hatbrotten mot hbtqi-personer. Och jag tror att det är viktigare än någonsin att samhället med full kraft reagerar och att politiken ser till att rättigheterna för just hbtqi-personer stärks. Det skickar nämligen ganska konstiga signaler till unga hbtqi-personer, herr talman, när man å ena sidan vill prioritera mötesplatser för unga hbtqi-personer, men å andra sidan väljer att skära ned på statsbidragen till kommuner och regioner där dessa mötesplatser finns. Samtidigt väljer man att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti, och man har valt att släppa in det i Regeringskansliet. Det är inte betryggande besked för unga hbtqi-personer som växer upp i Sverige i dag. Inte nog med att det görs för lite för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Statsrådet Brandberg och andra ministrar sitter varje dag, antar jag, och har förhandlingar med sverigedemokratiska representanter som själva har varit helt tysta när deras partikollegor har uttryckt sig hatiskt. Och det är inte bara Björn Söder, utan det finns fler sverigedemokrater som gör det.  Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av den svenska befolkningen står upp för människors rätt till fria liv. Och jag är övertygad om att statsrådet Brandberg gör detsamma, men det största partiet i regeringsunderlaget gör inte det. Hur länge ska regeringen bara se på medan hatet fortsätter att florera i Regeringskansliets korridorer, och hur länge kan regeringen stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och påstå att det handlar om enskilda företeelser?Det är rätt talande för regeringssamarbetet när företrädare som Björn Söder kan sprida falska inlägg om Stockholm Pride och kalla det för pedofili och att inget avgångskrav kommer från regeringen. Man tar avstånd från det - absolut - men Björn Söder sprider en urgammal och rätt så vidrig jämförelse om pedofili som bidrar till att polarisera och öka hatet mot hbtqi-personer. Avståndstagande i all ära, men det behövs reell handling. En stor majoritet av hatbrotten i Sverige är riktade mot hbtqi-personer, och antalet brott ökar. Hat och hot leder alltid till verkliga handlingar och drabbar hbtqi-personer. Förnekar statsrådet hatet från Sverigedemokraterna som parti - inte från enskilda företrädare - och att det har bidragit till ökad polarisering och är ett direkt hot mot hbtqi-personer? Menar regeringen att det största hotet mot hbtqi-personer inte kommer från högerextremismen?Just nu behöver regeringen tala klarspråk, och jag vet att regeringen anser sig göra mycket för hbtqi-personer. Men vad tänker regeringen och statsrådet Brandberg göra åt Sverigedemokraterna?  Det börjar bli rätt så tröttsamt. Det har inte gått ens ett år sedan regeringen tillträdde, och under elva månader har regeringsunderlagets största parti försökt förbjuda sagostunder med dragqueens, kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser, likställt hbtqi-personer med pedofili och kallat Pride för en tillställning med pedofila inslag. Och jag måste återupprepa att det inte är bara Björn Söder som gör detta. För många av oss är det ingen hemlighet att SD är ett hbtqi-fientligt parti. Därför skulle vi aldrig sätta oss vid makten med ett sådant parti. Men det har exempelvis Liberalerna gjort. Och nu får inte bara Liberalerna ta konsekvenserna av regeringssamarbetet utan även alla hbtqi-personer. Men när är gränsen nådd? När kommer statsrådet Brandbergs röda linje att vara passerad, och när ska regeringen inse att detta inte är isolerade händelser utan att det sker systematiskt och noga kalkylerat av ett parti vars enda syfte är att skapa splittring i samhället?"}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag är väl medveten om att det var utredningens slutsatser som presenterades. Men om det nu står i Tidöavtalet kan också regeringen ge mer betryggande besked vad gäller omvändelseterapi. Men det är glädjande om man vill gå vidare med att göra det kriminaliserat. Det behövs. Och denna tydlighet har inte kommit från regeringen tidigare, speciellt inte vid presskonferensen när utredningens slutsatser presenterades. Med detta sagt ökar hatbrotten mot hbtqi-personer. Och jag tror att det är viktigare än någonsin att samhället med full kraft reagerar och att politiken ser till att rättigheterna för just hbtqi-personer stärks. Det skickar nämligen ganska konstiga signaler till unga hbtqi-personer, herr talman, när man å ena sidan vill prioritera mötesplatser för unga hbtqi-personer, men å andra sidan väljer att skära ned på statsbidragen till kommuner och regioner där dessa mötesplatser finns. Samtidigt väljer man att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti, och man har valt att släppa in det i Regeringskansliet. Det är inte betryggande besked för unga hbtqi-personer som växer upp i Sverige i dag. Inte nog med att det görs för lite för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Statsrådet Brandberg och andra ministrar sitter varje dag, antar jag, och har förhandlingar med sverigedemokratiska representanter som själva har varit helt tysta när deras partikollegor har uttryckt sig hatiskt. Och det är inte bara Björn Söder, utan det finns fler sverigedemokrater som gör det.  Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av den svenska befolkningen står upp för människors rätt till fria liv. Och jag är övertygad om att statsrådet Brandberg gör detsamma, men det största partiet i regeringsunderlaget gör inte det. Hur länge ska regeringen bara se på medan hatet fortsätter att florera i Regeringskansliets korridorer, och hur länge kan regeringen stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och påstå att det handlar om enskilda företeelser?Det är rätt talande för regeringssamarbetet när företrädare som Björn Söder kan sprida falska inlägg om Stockholm Pride och kalla det för pedofili och att inget avgångskrav kommer från regeringen. Man tar avstånd från det - absolut - men Björn Söder sprider en urgammal och rätt så vidrig jämförelse om pedofili som bidrar till att polarisera och öka hatet mot hbtqi-personer. Avståndstagande i all ära, men det behövs reell handling. En stor majoritet av hatbrotten i Sverige är riktade mot hbtqi-personer, och antalet brott ökar. Hat och hot leder alltid till verkliga handlingar och drabbar hbtqi-personer. Förnekar statsrådet hatet från Sverigedemokraterna som parti - inte från enskilda företrädare - och att det har bidragit till ökad polarisering och är ett direkt hot mot hbtqi-personer? Menar regeringen att det största hotet mot hbtqi-personer inte kommer från högerextremismen?Just nu behöver regeringen tala klarspråk, och jag vet att regeringen anser sig göra mycket för hbtqi-personer. Men vad tänker regeringen och statsrådet Brandberg göra åt Sverigedemokraterna?  Det börjar bli rätt så tröttsamt. Det har inte gått ens ett år sedan regeringen tillträdde, och under elva månader har regeringsunderlagets största parti försökt förbjuda sagostunder med dragqueens, kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser, likställt hbtqi-personer med pedofili och kallat Pride för en tillställning med pedofila inslag. Och jag måste återupprepa att det inte är bara Björn Söder som gör detta. För många av oss är det ingen hemlighet att SD är ett hbtqi-fientligt parti. Därför skulle vi aldrig sätta oss vid makten med ett sådant parti. Men det har exempelvis Liberalerna gjort. Och nu får inte bara Liberalerna ta konsekvenserna av regeringssamarbetet utan även alla hbtqi-personer. Men när är gränsen nådd? När kommer statsrådet Brandbergs röda linje att vara passerad, och när ska regeringen inse att detta inte är isolerade händelser utan att det sker systematiskt och noga kalkylerat av ett parti vars enda syfte är att skapa splittring i samhället?"}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Jag är väl medveten om att det var utredningens slutsatser som presenterades. Men om det nu står i Tidöavtalet kan också regeringen ge mer betryggande besked vad gäller omvändelseterapi. Men det är glädjande om man vill gå vidare med att göra det kriminaliserat. Det behövs. Och denna tydlighet har inte kommit från regeringen tidigare, speciellt inte vid presskonferensen när utredningens slutsatser presenterades. Med detta sagt ökar hatbrotten mot hbtqi-personer. Och jag tror att det är viktigare än någonsin att samhället med full kraft reagerar och att politiken ser till att rättigheterna för just hbtqi-personer stärks. Det skickar nämligen ganska konstiga signaler till unga hbtqi-personer, herr talman, när man å ena sidan vill prioritera mötesplatser för unga hbtqi-personer, men å andra sidan väljer att skära ned på statsbidragen till kommuner och regioner där dessa mötesplatser finns. Samtidigt väljer man att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti, och man har valt att släppa in det i Regeringskansliet. Det är inte betryggande besked för unga hbtqi-personer som växer upp i Sverige i dag. Inte nog med att det görs för lite för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Statsrådet Brandberg och andra ministrar sitter varje dag, antar jag, och har förhandlingar med sverigedemokratiska representanter som själva har varit helt tysta när deras partikollegor har uttryckt sig hatiskt. Och det är inte bara Björn Söder, utan det finns fler sverigedemokrater som gör det.  Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av den svenska befolkningen står upp för människors rätt till fria liv. Och jag är övertygad om att statsrådet Brandberg gör detsamma, men det största partiet i regeringsunderlaget gör inte det. Hur länge ska regeringen bara se på medan hatet fortsätter att florera i Regeringskansliets korridorer, och hur länge kan regeringen stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och påstå att det handlar om enskilda företeelser?Det är rätt talande för regeringssamarbetet när företrädare som Björn Söder kan sprida falska inlägg om Stockholm Pride och kalla det för pedofili och att inget avgångskrav kommer från regeringen. Man tar avstånd från det - absolut - men Björn Söder sprider en urgammal och rätt så vidrig jämförelse om pedofili som bidrar till att polarisera och öka hatet mot hbtqi-personer. Avståndstagande i all ära, men det behövs reell handling. En stor majoritet av hatbrotten i Sverige är riktade mot hbtqi-personer, och antalet brott ökar. Hat och hot leder alltid till verkliga handlingar och drabbar hbtqi-personer. Förnekar statsrådet hatet från Sverigedemokraterna som parti - inte från enskilda företrädare - och att det har bidragit till ökad polarisering och är ett direkt hot mot hbtqi-personer? Menar regeringen att det största hotet mot hbtqi-personer inte kommer från högerextremismen?Just nu behöver regeringen tala klarspråk, och jag vet att regeringen anser sig göra mycket för hbtqi-personer. Men vad tänker regeringen och statsrådet Brandberg göra åt Sverigedemokraterna?  Det börjar bli rätt så tröttsamt. Det har inte gått ens ett år sedan regeringen tillträdde, och under elva månader har regeringsunderlagets största parti försökt förbjuda sagostunder med dragqueens, kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser, likställt hbtqi-personer med pedofili och kallat Pride för en tillställning med pedofila inslag. Och jag måste återupprepa att det inte är bara Björn Söder som gör detta. För många av oss är det ingen hemlighet att SD är ett hbtqi-fientligt parti. Därför skulle vi aldrig sätta oss vid makten med ett sådant parti. Men det har exempelvis Liberalerna gjort. Och nu får inte bara Liberalerna ta konsekvenserna av regeringssamarbetet utan även alla hbtqi-personer. Men när är gränsen nådd? När kommer statsrådet Brandbergs röda linje att vara passerad, och när ska regeringen inse att detta inte är isolerade händelser utan att det sker systematiskt och noga kalkylerat av ett parti vars enda syfte är att skapa splittring i samhället?"}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Till att börja med vill jag säga att jag delar interpellantens bild att det är ett stort samhällsproblem att hbtqi-personer utsätts för hat, hot och trakasserier, inte minst via sociala medier.Jag vill också säga, som jag tidigare har sagt och som också flera regeringskollegor har sagt, att uttalandena från Björn Söder på Twitter var förkastliga, groteska och felaktiga och gjorde mig genuint både arg och ledsen. Jag vet hur utsatta hbtqi-personer redan är på sociala medier, och den typen av uttryck riskerar att förstärka den problematiken.Vi ser att hat, hot och trakasserier mot hbtqi-personer ökar inte bara i Sverige utan också internationellt. Utsattheten och hoten ökar, och säkerhetsläget försämras för hbtqi-personer. Här krävs konkreta åtgärder och att vi går upp på tå och hela tiden jobbar emot denna utveckling. Detta gör regeringen bland annat genom de åtgärder som jag presenterade här. En av dessa saker är att vi ser över bestämmelsen om hets mot folkgrupp. När det gäller den typen av hatbrott menar vi att det måste finnas ett bättre skydd för brottsoffer, och generellt måste också brottsofferperspektivet stärkas i vår lagstiftning. Jag blev lite konfunderad när interpellanten sa att regeringen inte vill kriminalisera omvändelseterapi. Om man läser Tidöavtalet ser man att det är precis detta som det står att regeringen vill göra. Regeringen har nyligen mottagit en utredning. Denna utredning har landat i slutsatsen att man inte anser att det behövs en särskild straffbestämmelse för omvändelseterapi. Det är utredningens slutsats. Detta är nu en fråga som fortsatt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Vi kommer nu såklart att inhämta remissyttranden från många remissinstanser. Därefter kommer vi att se vad regeringens ståndpunkt blir. Men regeringens ståndpunkt är inte färdigställd, och man ska inte förväxla utredningens slutsats med regeringens ståndpunkt. Det är två separata saker. Vi kommer att återkomma framöver med vad regeringens ståndpunkt blir i denna fråga. När det gäller könstillhörighetslagen är det en fråga som bereds inom Regeringskansliet. Ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson har stått här i riksdagen och berättat att detta är ett arbete som har kommit långt och att vi hoppas kunna presentera ett lagförslag inom kort. Även här pågår alltså ett arbete."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Till att börja med vill jag säga att jag delar interpellantens bild att det är ett stort samhällsproblem att hbtqi-personer utsätts för hat, hot och trakasserier, inte minst via sociala medier.Jag vill också säga, som jag tidigare har sagt och som också flera regeringskollegor har sagt, att uttalandena från Björn Söder på Twitter var förkastliga, groteska och felaktiga och gjorde mig genuint både arg och ledsen. Jag vet hur utsatta hbtqi-personer redan är på sociala medier, och den typen av uttryck riskerar att förstärka den problematiken.Vi ser att hat, hot och trakasserier mot hbtqi-personer ökar inte bara i Sverige utan också internationellt. Utsattheten och hoten ökar, och säkerhetsläget försämras för hbtqi-personer. Här krävs konkreta åtgärder och att vi går upp på tå och hela tiden jobbar emot denna utveckling. Detta gör regeringen bland annat genom de åtgärder som jag presenterade här. En av dessa saker är att vi ser över bestämmelsen om hets mot folkgrupp. När det gäller den typen av hatbrott menar vi att det måste finnas ett bättre skydd för brottsoffer, och generellt måste också brottsofferperspektivet stärkas i vår lagstiftning. Jag blev lite konfunderad när interpellanten sa att regeringen inte vill kriminalisera omvändelseterapi. Om man läser Tidöavtalet ser man att det är precis detta som det står att regeringen vill göra. Regeringen har nyligen mottagit en utredning. Denna utredning har landat i slutsatsen att man inte anser att det behövs en särskild straffbestämmelse för omvändelseterapi. Det är utredningens slutsats. Detta är nu en fråga som fortsatt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Vi kommer nu såklart att inhämta remissyttranden från många remissinstanser. Därefter kommer vi att se vad regeringens ståndpunkt blir. Men regeringens ståndpunkt är inte färdigställd, och man ska inte förväxla utredningens slutsats med regeringens ståndpunkt. Det är två separata saker. Vi kommer att återkomma framöver med vad regeringens ståndpunkt blir i denna fråga. När det gäller könstillhörighetslagen är det en fråga som bereds inom Regeringskansliet. Ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson har stått här i riksdagen och berättat att detta är ett arbete som har kommit långt och att vi hoppas kunna presentera ett lagförslag inom kort. Även här pågår alltså ett arbete."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Till att börja med vill jag säga att jag delar interpellantens bild att det är ett stort samhällsproblem att hbtqi-personer utsätts för hat, hot och trakasserier, inte minst via sociala medier.Jag vill också säga, som jag tidigare har sagt och som också flera regeringskollegor har sagt, att uttalandena från Björn Söder på Twitter var förkastliga, groteska och felaktiga och gjorde mig genuint både arg och ledsen. Jag vet hur utsatta hbtqi-personer redan är på sociala medier, och den typen av uttryck riskerar att förstärka den problematiken.Vi ser att hat, hot och trakasserier mot hbtqi-personer ökar inte bara i Sverige utan också internationellt. Utsattheten och hoten ökar, och säkerhetsläget försämras för hbtqi-personer. Här krävs konkreta åtgärder och att vi går upp på tå och hela tiden jobbar emot denna utveckling. Detta gör regeringen bland annat genom de åtgärder som jag presenterade här. En av dessa saker är att vi ser över bestämmelsen om hets mot folkgrupp. När det gäller den typen av hatbrott menar vi att det måste finnas ett bättre skydd för brottsoffer, och generellt måste också brottsofferperspektivet stärkas i vår lagstiftning. Jag blev lite konfunderad när interpellanten sa att regeringen inte vill kriminalisera omvändelseterapi. Om man läser Tidöavtalet ser man att det är precis detta som det står att regeringen vill göra. Regeringen har nyligen mottagit en utredning. Denna utredning har landat i slutsatsen att man inte anser att det behövs en särskild straffbestämmelse för omvändelseterapi. Det är utredningens slutsats. Detta är nu en fråga som fortsatt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Vi kommer nu såklart att inhämta remissyttranden från många remissinstanser. Därefter kommer vi att se vad regeringens ståndpunkt blir. Men regeringens ståndpunkt är inte färdigställd, och man ska inte förväxla utredningens slutsats med regeringens ståndpunkt. Det är två separata saker. Vi kommer att återkomma framöver med vad regeringens ståndpunkt blir i denna fråga. När det gäller könstillhörighetslagen är det en fråga som bereds inom Regeringskansliet. Ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson har stått här i riksdagen och berättat att detta är ett arbete som har kommit långt och att vi hoppas kunna presentera ett lagförslag inom kort. Även här pågår alltså ett arbete."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Till att börja med vill jag säga att jag delar interpellantens bild att det är ett stort samhällsproblem att hbtqi-personer utsätts för hat, hot och trakasserier, inte minst via sociala medier.Jag vill också säga, som jag tidigare har sagt och som också flera regeringskollegor har sagt, att uttalandena från Björn Söder på Twitter var förkastliga, groteska och felaktiga och gjorde mig genuint både arg och ledsen. Jag vet hur utsatta hbtqi-personer redan är på sociala medier, och den typen av uttryck riskerar att förstärka den problematiken.Vi ser att hat, hot och trakasserier mot hbtqi-personer ökar inte bara i Sverige utan också internationellt. Utsattheten och hoten ökar, och säkerhetsläget försämras för hbtqi-personer. Här krävs konkreta åtgärder och att vi går upp på tå och hela tiden jobbar emot denna utveckling. Detta gör regeringen bland annat genom de åtgärder som jag presenterade här. En av dessa saker är att vi ser över bestämmelsen om hets mot folkgrupp. När det gäller den typen av hatbrott menar vi att det måste finnas ett bättre skydd för brottsoffer, och generellt måste också brottsofferperspektivet stärkas i vår lagstiftning. Jag blev lite konfunderad när interpellanten sa att regeringen inte vill kriminalisera omvändelseterapi. Om man läser Tidöavtalet ser man att det är precis detta som det står att regeringen vill göra. Regeringen har nyligen mottagit en utredning. Denna utredning har landat i slutsatsen att man inte anser att det behövs en särskild straffbestämmelse för omvändelseterapi. Det är utredningens slutsats. Detta är nu en fråga som fortsatt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Vi kommer nu såklart att inhämta remissyttranden från många remissinstanser. Därefter kommer vi att se vad regeringens ståndpunkt blir. Men regeringens ståndpunkt är inte färdigställd, och man ska inte förväxla utredningens slutsats med regeringens ståndpunkt. Det är två separata saker. Vi kommer att återkomma framöver med vad regeringens ståndpunkt blir i denna fråga. När det gäller könstillhörighetslagen är det en fråga som bereds inom Regeringskansliet. Ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson har stått här i riksdagen och berättat att detta är ett arbete som har kommit långt och att vi hoppas kunna presentera ett lagförslag inom kort. Även här pågår alltså ett arbete."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Tack, statsrådet Brandberg, för svaret!Jag inser att regeringen tycker sig vara väldigt nöjd med hur arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter går, och vi fick nyss höra en rätt lång redogörelse för regeringens arbete. Men politik handlar som bekant om prioriteringar, och om jag räknar rätt har regeringen, utifrån statsrådets Brandbergs svar, sammantaget lagt ungefär 60 miljoner kronor på att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, medan skatten för höginkomsttagare har sänkts med 13 miljarder kronor.Att vi har ett läge där det är rekordhöga suicidfall bland unga transpersoner, där hoten mot hbtqi-personer ökar, där allt fler uppger att de inte vågar vara öppet queer, där det kommer rapporter om personer som blir utslitna från taxibilar därför att de är homosexuella, där dragqueens måste ställa in sina föreställningar för att de utsätts för hat och hot och där det sker ett ständigt förlöjligande på sociala medier av hbtqi-personer vittnar om ett samhälle som blir hårdare för hbtqi-personer att leva i.Så ser det ut i Sverige i dag, och då har vi en regering som inte vill kriminalisera omvändelseförsök riktade mot unga hbtqi-personer trots att 18 procent uppger att extern part har försökt påverka deras sexuella läggning eller könsidentitet. Inte heller har regeringen presenterat något förslag till könstillhörighetslag, trots löften från moderater och liberaler.Statsrådet nämnde att allt fler kommuner och regioner ansöker om medel för att exempelvis skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer, men ändå väljer regeringen att skära ned på statsbidragen till just kommuner och regioner. De 1,5 miljonerna räcker inte till mycket, vilket statsrådet Brandberg själv borde veta som tidigare kommunpolitiker.Hur tycker statsrådet att detta ska tolkas? Först betonar regeringen vikten av att kommuner och regioner får medel för att arbeta med unga hbtqi-personer, men samtidigt skär man ned på både de generella och de riktade statsbidragen. Sedan ger man höginkomsttagare en skattesänkning som kostar staten 13 miljarder kronor, och av allt att döma ska dessa skattesänkningar fortsätta i den höstbudget som presenteras om några veckor. Vi lämnar en sommar där ett transkollo tvingats ställas in till följd av hot mot kollot. Under Pride i Västerås blev en man utsatt för hatbrott, och dragqueens har varit tvungna att ställa in sina föreställningar till följd av hat och hot. Och så har vi toppolitiker i regeringsunderlaget som har jämfört dragqueens med pedofiler och kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser.Det är märkligt hur saker och ting har blivit, herr talman. För tolv år sedan var det säkert få som trodde att vi i framtiden skulle bli mindre toleranta och att hbtqi-personers rättigheter var på väg att försämras. Men så har det blivit. Och det var nog få som trodde att Sverigedemokraterna skulle få avgörande makt i Sveriges riksdag, men även detta är verklighet i dag.Det har inte ens gått ett år sedan den nya regeringen tillträdde, men redan har det nya regeringsunderlagets största parti lyckats elda på hatet och hoten mot hbtqi-personer. Och det blir bara värre. Detta gör de medan regeringen bara tittar på.Nu när regeringen har valt att normalisera och legitimera Sverigedemokraterna får statsrådet Brandberg gärna berätta vilka specifika satsningar som görs för att stävja hbtqi-personers utsatthet och stärka deras rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Tack, statsrådet Brandberg, för svaret!Jag inser att regeringen tycker sig vara väldigt nöjd med hur arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter går, och vi fick nyss höra en rätt lång redogörelse för regeringens arbete. Men politik handlar som bekant om prioriteringar, och om jag räknar rätt har regeringen, utifrån statsrådets Brandbergs svar, sammantaget lagt ungefär 60 miljoner kronor på att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, medan skatten för höginkomsttagare har sänkts med 13 miljarder kronor.Att vi har ett läge där det är rekordhöga suicidfall bland unga transpersoner, där hoten mot hbtqi-personer ökar, där allt fler uppger att de inte vågar vara öppet queer, där det kommer rapporter om personer som blir utslitna från taxibilar därför att de är homosexuella, där dragqueens måste ställa in sina föreställningar för att de utsätts för hat och hot och där det sker ett ständigt förlöjligande på sociala medier av hbtqi-personer vittnar om ett samhälle som blir hårdare för hbtqi-personer att leva i.Så ser det ut i Sverige i dag, och då har vi en regering som inte vill kriminalisera omvändelseförsök riktade mot unga hbtqi-personer trots att 18 procent uppger att extern part har försökt påverka deras sexuella läggning eller könsidentitet. Inte heller har regeringen presenterat något förslag till könstillhörighetslag, trots löften från moderater och liberaler.Statsrådet nämnde att allt fler kommuner och regioner ansöker om medel för att exempelvis skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer, men ändå väljer regeringen att skära ned på statsbidragen till just kommuner och regioner. De 1,5 miljonerna räcker inte till mycket, vilket statsrådet Brandberg själv borde veta som tidigare kommunpolitiker.Hur tycker statsrådet att detta ska tolkas? Först betonar regeringen vikten av att kommuner och regioner får medel för att arbeta med unga hbtqi-personer, men samtidigt skär man ned på både de generella och de riktade statsbidragen. Sedan ger man höginkomsttagare en skattesänkning som kostar staten 13 miljarder kronor, och av allt att döma ska dessa skattesänkningar fortsätta i den höstbudget som presenteras om några veckor. Vi lämnar en sommar där ett transkollo tvingats ställas in till följd av hot mot kollot. Under Pride i Västerås blev en man utsatt för hatbrott, och dragqueens har varit tvungna att ställa in sina föreställningar till följd av hat och hot. Och så har vi toppolitiker i regeringsunderlaget som har jämfört dragqueens med pedofiler och kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser.Det är märkligt hur saker och ting har blivit, herr talman. För tolv år sedan var det säkert få som trodde att vi i framtiden skulle bli mindre toleranta och att hbtqi-personers rättigheter var på väg att försämras. Men så har det blivit. Och det var nog få som trodde att Sverigedemokraterna skulle få avgörande makt i Sveriges riksdag, men även detta är verklighet i dag.Det har inte ens gått ett år sedan den nya regeringen tillträdde, men redan har det nya regeringsunderlagets största parti lyckats elda på hatet och hoten mot hbtqi-personer. Och det blir bara värre. Detta gör de medan regeringen bara tittar på.Nu när regeringen har valt att normalisera och legitimera Sverigedemokraterna får statsrådet Brandberg gärna berätta vilka specifika satsningar som görs för att stävja hbtqi-personers utsatthet och stärka deras rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Tack, statsrådet Brandberg, för svaret!Jag inser att regeringen tycker sig vara väldigt nöjd med hur arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter går, och vi fick nyss höra en rätt lång redogörelse för regeringens arbete. Men politik handlar som bekant om prioriteringar, och om jag räknar rätt har regeringen, utifrån statsrådets Brandbergs svar, sammantaget lagt ungefär 60 miljoner kronor på att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, medan skatten för höginkomsttagare har sänkts med 13 miljarder kronor.Att vi har ett läge där det är rekordhöga suicidfall bland unga transpersoner, där hoten mot hbtqi-personer ökar, där allt fler uppger att de inte vågar vara öppet queer, där det kommer rapporter om personer som blir utslitna från taxibilar därför att de är homosexuella, där dragqueens måste ställa in sina föreställningar för att de utsätts för hat och hot och där det sker ett ständigt förlöjligande på sociala medier av hbtqi-personer vittnar om ett samhälle som blir hårdare för hbtqi-personer att leva i.Så ser det ut i Sverige i dag, och då har vi en regering som inte vill kriminalisera omvändelseförsök riktade mot unga hbtqi-personer trots att 18 procent uppger att extern part har försökt påverka deras sexuella läggning eller könsidentitet. Inte heller har regeringen presenterat något förslag till könstillhörighetslag, trots löften från moderater och liberaler.Statsrådet nämnde att allt fler kommuner och regioner ansöker om medel för att exempelvis skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer, men ändå väljer regeringen att skära ned på statsbidragen till just kommuner och regioner. De 1,5 miljonerna räcker inte till mycket, vilket statsrådet Brandberg själv borde veta som tidigare kommunpolitiker.Hur tycker statsrådet att detta ska tolkas? Först betonar regeringen vikten av att kommuner och regioner får medel för att arbeta med unga hbtqi-personer, men samtidigt skär man ned på både de generella och de riktade statsbidragen. Sedan ger man höginkomsttagare en skattesänkning som kostar staten 13 miljarder kronor, och av allt att döma ska dessa skattesänkningar fortsätta i den höstbudget som presenteras om några veckor. Vi lämnar en sommar där ett transkollo tvingats ställas in till följd av hot mot kollot. Under Pride i Västerås blev en man utsatt för hatbrott, och dragqueens har varit tvungna att ställa in sina föreställningar till följd av hat och hot. Och så har vi toppolitiker i regeringsunderlaget som har jämfört dragqueens med pedofiler och kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser.Det är märkligt hur saker och ting har blivit, herr talman. För tolv år sedan var det säkert få som trodde att vi i framtiden skulle bli mindre toleranta och att hbtqi-personers rättigheter var på väg att försämras. Men så har det blivit. Och det var nog få som trodde att Sverigedemokraterna skulle få avgörande makt i Sveriges riksdag, men även detta är verklighet i dag.Det har inte ens gått ett år sedan den nya regeringen tillträdde, men redan har det nya regeringsunderlagets största parti lyckats elda på hatet och hoten mot hbtqi-personer. Och det blir bara värre. Detta gör de medan regeringen bara tittar på.Nu när regeringen har valt att normalisera och legitimera Sverigedemokraterna får statsrådet Brandberg gärna berätta vilka specifika satsningar som görs för att stävja hbtqi-personers utsatthet och stärka deras rättigheter."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Tack, statsrådet Brandberg, för svaret!Jag inser att regeringen tycker sig vara väldigt nöjd med hur arbetet för att stärka hbtqi-personers rättigheter går, och vi fick nyss höra en rätt lång redogörelse för regeringens arbete. Men politik handlar som bekant om prioriteringar, och om jag räknar rätt har regeringen, utifrån statsrådets Brandbergs svar, sammantaget lagt ungefär 60 miljoner kronor på att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, medan skatten för höginkomsttagare har sänkts med 13 miljarder kronor.Att vi har ett läge där det är rekordhöga suicidfall bland unga transpersoner, där hoten mot hbtqi-personer ökar, där allt fler uppger att de inte vågar vara öppet queer, där det kommer rapporter om personer som blir utslitna från taxibilar därför att de är homosexuella, där dragqueens måste ställa in sina föreställningar för att de utsätts för hat och hot och där det sker ett ständigt förlöjligande på sociala medier av hbtqi-personer vittnar om ett samhälle som blir hårdare för hbtqi-personer att leva i.Så ser det ut i Sverige i dag, och då har vi en regering som inte vill kriminalisera omvändelseförsök riktade mot unga hbtqi-personer trots att 18 procent uppger att extern part har försökt påverka deras sexuella läggning eller könsidentitet. Inte heller har regeringen presenterat något förslag till könstillhörighetslag, trots löften från moderater och liberaler.Statsrådet nämnde att allt fler kommuner och regioner ansöker om medel för att exempelvis skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer, men ändå väljer regeringen att skära ned på statsbidragen till just kommuner och regioner. De 1,5 miljonerna räcker inte till mycket, vilket statsrådet Brandberg själv borde veta som tidigare kommunpolitiker.Hur tycker statsrådet att detta ska tolkas? Först betonar regeringen vikten av att kommuner och regioner får medel för att arbeta med unga hbtqi-personer, men samtidigt skär man ned på både de generella och de riktade statsbidragen. Sedan ger man höginkomsttagare en skattesänkning som kostar staten 13 miljarder kronor, och av allt att döma ska dessa skattesänkningar fortsätta i den höstbudget som presenteras om några veckor. Vi lämnar en sommar där ett transkollo tvingats ställas in till följd av hot mot kollot. Under Pride i Västerås blev en man utsatt för hatbrott, och dragqueens har varit tvungna att ställa in sina föreställningar till följd av hat och hot. Och så har vi toppolitiker i regeringsunderlaget som har jämfört dragqueens med pedofiler och kallat hbtqi-personers sätt att leva för sexuella böjelser.Det är märkligt hur saker och ting har blivit, herr talman. För tolv år sedan var det säkert få som trodde att vi i framtiden skulle bli mindre toleranta och att hbtqi-personers rättigheter var på väg att försämras. Men så har det blivit. Och det var nog få som trodde att Sverigedemokraterna skulle få avgörande makt i Sveriges riksdag, men även detta är verklighet i dag.Det har inte ens gått ett år sedan den nya regeringen tillträdde, men redan har det nya regeringsunderlagets största parti lyckats elda på hatet och hoten mot hbtqi-personer. Och det blir bara värre. Detta gör de medan regeringen bara tittar på.Nu när regeringen har valt att normalisera och legitimera Sverigedemokraterna får statsrådet Brandberg gärna berätta vilka specifika satsningar som görs för att stävja hbtqi-personers utsatthet och stärka deras rättigheter."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks, för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta, för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer, och om jag och regeringen ser över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer.Jag vill börja med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan och för ledamotens engagemang för hbtqi-personers rättigheter. För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.Regeringens hbtqi-handlingsplan och hbtqi-strategi är en central utgångspunkt i arbetet för att främja lika rättigheter och förbättra hbtqi-personers situation i Sverige. För 2023 har 10 miljoner kronor tillförts arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet syftar både till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. De numera tolv strategiska myndigheternas insatser har bidragit till att det finns mer kunskap på området och att fler konkreta åtgärder kan vidtas, även på kommunal och regional nivå. Samtidigt återstår utmaningar, vilket inte minst gäller frågor som rör hat och hot mot hbtqi-personer. Våld, diskriminering och andra kränkningar är ett av handlingsplanens fokusområden. Låt mig ge några exempel på insatser som pågår.Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet. Detta gäller också de uppdrag som regeringen har gett med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla aktörer som har fått uppdrag inom ramen för den nationella strategin ska beakta förutsättningar för och kunskap om hbtqi-personer.Regeringen har förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som drabbar hbtqi-personer, permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.Regeringen har fattat beslut om en ny förordning om statsbidrag för bidragsåret 2023. Syftet är bland annat att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter som utsatts för våld i en nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet har på uppdrag av regeringen upprättat en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer. Till stödlinjen kan transpersoner och icke-binära som utsatts för våld i nära relation och sexuella övergrepp ringa.Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för så kallade omvändelseförsök.Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot könsrelaterat våld som ska gälla 2024-2026. Arbetet kommer även fortsättningsvis att omfatta hbtqi-personers utsatthet för våld.Polismyndigheten har haft särskilda uppdrag med fokus på hatbrott och andra brott som hotar demokratin de senaste åren. Arbetet pågår och har vidareutvecklats, bland annat genom att man genomför kompetenshöjande insatser inom myndigheten. Vidare ska Polismyndigheten bland annat redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.I betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, som är på remiss, föreslås bland annat att det ska införas ett särskilt straffansvar för gärningar riktade mot enskilda individer i sådana grupper som i dag skyddas av bestämmelsen. Förslaget kan ge enskilda brottsoffer ett bättre skydd. Förslaget träffar alla de grunder som räknas upp i hetsbestämmelsen, inklusive sexuell läggning och könsidentitet eller -uttryck.Insatser görs också på kommunal och regional nivå. Kommuner och regioner har med hjälp av statsbidrag genomfört utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen om hbtqi-personers situation för att främja målgruppens rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och regioner samt främjat fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-personer. Vi ser att fler kommuner och regioner ansöker om medel, och vi har nyligen tillfört ytterligare 1,5 miljoner kronor som ska fördelas 2023.Som synes pågår en mängd insatser på området med många involverade myndigheter. Jag och regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter stärks och för att skydda hbtqi-personer från hat och hot samt ge stöd till dem som blivit utsatta."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks, för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta, för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer, och om jag och regeringen ser över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer.Jag vill börja med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan och för ledamotens engagemang för hbtqi-personers rättigheter. För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.Regeringens hbtqi-handlingsplan och hbtqi-strategi är en central utgångspunkt i arbetet för att främja lika rättigheter och förbättra hbtqi-personers situation i Sverige. För 2023 har 10 miljoner kronor tillförts arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet syftar både till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. De numera tolv strategiska myndigheternas insatser har bidragit till att det finns mer kunskap på området och att fler konkreta åtgärder kan vidtas, även på kommunal och regional nivå. Samtidigt återstår utmaningar, vilket inte minst gäller frågor som rör hat och hot mot hbtqi-personer. Våld, diskriminering och andra kränkningar är ett av handlingsplanens fokusområden. Låt mig ge några exempel på insatser som pågår.Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet. Detta gäller också de uppdrag som regeringen har gett med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla aktörer som har fått uppdrag inom ramen för den nationella strategin ska beakta förutsättningar för och kunskap om hbtqi-personer.Regeringen har förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som drabbar hbtqi-personer, permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.Regeringen har fattat beslut om en ny förordning om statsbidrag för bidragsåret 2023. Syftet är bland annat att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter som utsatts för våld i en nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet har på uppdrag av regeringen upprättat en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer. Till stödlinjen kan transpersoner och icke-binära som utsatts för våld i nära relation och sexuella övergrepp ringa.Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för så kallade omvändelseförsök.Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot könsrelaterat våld som ska gälla 2024-2026. Arbetet kommer även fortsättningsvis att omfatta hbtqi-personers utsatthet för våld.Polismyndigheten har haft särskilda uppdrag med fokus på hatbrott och andra brott som hotar demokratin de senaste åren. Arbetet pågår och har vidareutvecklats, bland annat genom att man genomför kompetenshöjande insatser inom myndigheten. Vidare ska Polismyndigheten bland annat redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.I betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, som är på remiss, föreslås bland annat att det ska införas ett särskilt straffansvar för gärningar riktade mot enskilda individer i sådana grupper som i dag skyddas av bestämmelsen. Förslaget kan ge enskilda brottsoffer ett bättre skydd. Förslaget träffar alla de grunder som räknas upp i hetsbestämmelsen, inklusive sexuell läggning och könsidentitet eller -uttryck.Insatser görs också på kommunal och regional nivå. Kommuner och regioner har med hjälp av statsbidrag genomfört utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen om hbtqi-personers situation för att främja målgruppens rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och regioner samt främjat fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-personer. Vi ser att fler kommuner och regioner ansöker om medel, och vi har nyligen tillfört ytterligare 1,5 miljoner kronor som ska fördelas 2023.Som synes pågår en mängd insatser på området med många involverade myndigheter. Jag och regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter stärks och för att skydda hbtqi-personer från hat och hot samt ge stöd till dem som blivit utsatta."}
+{"question":"Vad gör ministern och regeringen för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks, för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta, för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer, och om jag och regeringen ser över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer.Jag vill börja med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan och för ledamotens engagemang för hbtqi-personers rättigheter. För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.Regeringens hbtqi-handlingsplan och hbtqi-strategi är en central utgångspunkt i arbetet för att främja lika rättigheter och förbättra hbtqi-personers situation i Sverige. För 2023 har 10 miljoner kronor tillförts arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet syftar både till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. De numera tolv strategiska myndigheternas insatser har bidragit till att det finns mer kunskap på området och att fler konkreta åtgärder kan vidtas, även på kommunal och regional nivå. Samtidigt återstår utmaningar, vilket inte minst gäller frågor som rör hat och hot mot hbtqi-personer. Våld, diskriminering och andra kränkningar är ett av handlingsplanens fokusområden. Låt mig ge några exempel på insatser som pågår.Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet. Detta gäller också de uppdrag som regeringen har gett med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla aktörer som har fått uppdrag inom ramen för den nationella strategin ska beakta förutsättningar för och kunskap om hbtqi-personer.Regeringen har förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som drabbar hbtqi-personer, permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.Regeringen har fattat beslut om en ny förordning om statsbidrag för bidragsåret 2023. Syftet är bland annat att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter som utsatts för våld i en nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet har på uppdrag av regeringen upprättat en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer. Till stödlinjen kan transpersoner och icke-binära som utsatts för våld i nära relation och sexuella övergrepp ringa.Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för så kallade omvändelseförsök.Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot könsrelaterat våld som ska gälla 2024-2026. Arbetet kommer även fortsättningsvis att omfatta hbtqi-personers utsatthet för våld.Polismyndigheten har haft särskilda uppdrag med fokus på hatbrott och andra brott som hotar demokratin de senaste åren. Arbetet pågår och har vidareutvecklats, bland annat genom att man genomför kompetenshöjande insatser inom myndigheten. Vidare ska Polismyndigheten bland annat redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.I betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, som är på remiss, föreslås bland annat att det ska införas ett särskilt straffansvar för gärningar riktade mot enskilda individer i sådana grupper som i dag skyddas av bestämmelsen. Förslaget kan ge enskilda brottsoffer ett bättre skydd. Förslaget träffar alla de grunder som räknas upp i hetsbestämmelsen, inklusive sexuell läggning och könsidentitet eller -uttryck.Insatser görs också på kommunal och regional nivå. Kommuner och regioner har med hjälp av statsbidrag genomfört utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen om hbtqi-personers situation för att främja målgruppens rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och regioner samt främjat fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-personer. Vi ser att fler kommuner och regioner ansöker om medel, och vi har nyligen tillfört ytterligare 1,5 miljoner kronor som ska fördelas 2023.Som synes pågår en mängd insatser på området med många involverade myndigheter. Jag och regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter stärks och för att skydda hbtqi-personer från hat och hot samt ge stöd till dem som blivit utsatta."}
+{"question":"Ser ministern och regeringen över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att hbtqi-plus-personers rättigheter stärks, för att skydda hbtqi-plus-personer från hat och hot samt ge stöd när de blivit utsatta, för att minska hatet mot hbtqi-plus-personer, och om jag och regeringen ser över någon lagstiftning för att stärka mänskliga rättigheter i Sverige och göra det svårare att hata, hota och förfölja hbtqi-plus-personer.Jag vill börja med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan och för ledamotens engagemang för hbtqi-personers rättigheter. För mig och regeringen är hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter en mycket angelägen fråga. I Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska vem man vill. Det är särskilt viktigt att slå fast att detta ska gälla oavsett var i Sverige man bor och i vilket sammanhang man befinner sig.Regeringens hbtqi-handlingsplan och hbtqi-strategi är en central utgångspunkt i arbetet för att främja lika rättigheter och förbättra hbtqi-personers situation i Sverige. För 2023 har 10 miljoner kronor tillförts arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Tillskottet syftar både till att fullfölja pågående insatser inom ramen för handlingsplanen och att möjliggöra nya insatser. De numera tolv strategiska myndigheternas insatser har bidragit till att det finns mer kunskap på området och att fler konkreta åtgärder kan vidtas, även på kommunal och regional nivå. Samtidigt återstår utmaningar, vilket inte minst gäller frågor som rör hat och hot mot hbtqi-personer. Våld, diskriminering och andra kränkningar är ett av handlingsplanens fokusområden. Låt mig ge några exempel på insatser som pågår.Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet. Detta gäller också de uppdrag som regeringen har gett med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Alla aktörer som har fått uppdrag inom ramen för den nationella strategin ska beakta förutsättningar för och kunskap om hbtqi-personer.Regeringen har förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som drabbar hbtqi-personer, permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.Regeringen har fattat beslut om en ny förordning om statsbidrag för bidragsåret 2023. Syftet är bland annat att utveckla brottsofferverksamhet riktad till homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter som utsatts för våld i en nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet har på uppdrag av regeringen upprättat en stödtelefon för transpersoner och icke-binära personer. Till stödlinjen kan transpersoner och icke-binära som utsatts för våld i nära relation och sexuella övergrepp ringa.Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att inhämta kunskap om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för så kallade omvändelseförsök.Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot könsrelaterat våld som ska gälla 2024-2026. Arbetet kommer även fortsättningsvis att omfatta hbtqi-personers utsatthet för våld.Polismyndigheten har haft särskilda uppdrag med fokus på hatbrott och andra brott som hotar demokratin de senaste åren. Arbetet pågår och har vidareutvecklats, bland annat genom att man genomför kompetenshöjande insatser inom myndigheten. Vidare ska Polismyndigheten bland annat redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.I betänkandet En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, som är på remiss, föreslås bland annat att det ska införas ett särskilt straffansvar för gärningar riktade mot enskilda individer i sådana grupper som i dag skyddas av bestämmelsen. Förslaget kan ge enskilda brottsoffer ett bättre skydd. Förslaget träffar alla de grunder som räknas upp i hetsbestämmelsen, inklusive sexuell läggning och könsidentitet eller -uttryck.Insatser görs också på kommunal och regional nivå. Kommuner och regioner har med hjälp av statsbidrag genomfört utbildningsinsatser i syfte att öka kunskapen om hbtqi-personers situation för att främja målgruppens rättigheter och möjligheter i kontakten med kommuner och regioner samt främjat fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-personer. Vi ser att fler kommuner och regioner ansöker om medel, och vi har nyligen tillfört ytterligare 1,5 miljoner kronor som ska fördelas 2023.Som synes pågår en mängd insatser på området med många involverade myndigheter. Jag och regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter stärks och för att skydda hbtqi-personer från hat och hot samt ge stöd till dem som blivit utsatta."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Till att börja med kan man konstatera att de beslut som fattas nu och som har fattats under det senaste året har gjorts på tidigare beslutad lagstiftning som har gällt även under den regering som Miljöpartiet har suttit i.Regeringen föreslår däremot en stramare ventil när det gäller särskilt och synnerligen ömmande omständigheter så att det ska krävas synnerligen ömmande omständigheter för att beviljas sådant uppehållstillstånd. Men alltjämt gäller principen om barnets bästa i svensk utlänningslagstiftning och har gjort det mycket länge. Det innebär dock inte per se att beslutet alltid blir som barnet eller eventuella vårdnadshavare vill.Vi har väldigt olika syn på migrationslagstiftningen. Från regeringens sida lägger vi nu om lagstiftningen för att säkerställa att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Det är, precis som Annika Hirvonen säger, extremt olyckligt när barn länge får leva i ovisshet. Därför är det så viktigt att verkställigheten blir bättre. Kan man få ett snabbare besked och en snabbare verkställighet blir processen också mer human. Detta är något som vi lägger mycket kraft på och som jag bedömer också är förenligt med barnets bästa.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Regeringen vill försvaga barns rättigheter i utlänningslagstiftningen. Motivet till att man vill försvaga barns rättigheter framgår inte. Jag kan väl gissa att det är ännu en eftergift till Sverigedemokraterna och deras agenda att underminera mänskliga rättigheter, speciellt för människor som kommer från andra länder.Vi i Miljöpartiet vill stärka barns rättigheter. För oss är det uppenbart att barn som Murhaf och Saliha, som är födda i Sverige, som är uppvuxna här och som går i sjätte klass ska få rätt till en trygg uppväxt i sitt hemland Sverige.Barns rättigheter måste stärkas, och det är katastrofalt att Sveriges regering nu i stället ska montera ned barns rättigheter i utlänningslagen. Det kommer att leda till att fler barn fastnar i limbo när de får avslag på asylansökningar som är omöjliga att verkställa. För det händer också i Sverige i dag. Trots att man vet att det är omöjligt att verkställa kan en person få avslag och hamna i limbo. Trots att det bevisligen har gått tio år utan att ett beslut har kunnat verkställas fortsätter människor att tvingas leva i dessa limbon, även barn.Tretton år - ett barns hela liv - så länge har Murhaf och Saliha levt i limbo i vårt land. Det är inte värdigt; barnkonventionen är ju lag."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag kan i alla fall börja med att instämma i det som Annika Hirvonen sa om att verkställigheten verkligen inte fungerar. Det är alldeles för få av dem som har fått nej på sin asylansökan som faktiskt lämnar landet. Runt hälften gör det frivilligt trots att det är en skyldighet för den enskilda att följa fattade beslut.Jag hoppas att det inte är så som det nästan kunde uppfattas att Annika Hirvonen uppmanar till att man inte ska följa de beslut som har fattats av myndigheter och domstolar. För ytterst är det så att om vi vill kunna hjälpa så många som möjligt som faktiskt har skyddsbehov runt om i världen, som vi har diskuterat i tidigare debatter här i dag, då måste vi använda våra resurser på allra bästa sätt.Det kan vara extremt tufft i det enskilda ärendet, men det krävs att vi vågar fatta sådana beslut och se till att de verkställs om vi ska kunna använda resurser till dem som behöver det allra mest. Finns det skäl även efter att det har fattats ett beslut om utvisning eller avvisning kan det också meddelas ett nytt uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet.Det finns också en ventil för humanitära skäl, som vi stramar åt för att vi tycker att den ska ta sikte på just de allra mest ömmande fallen.När det gäller frågan om hbtqi-personer har vi en nära dialog med bland annat RFSL och RFSL Ungdom. Som framgår av Tidöavtalet kommer vi att tillsätta en översyn av lagstiftningen och tillämpningen, och jag ber att få återkomma i den delen."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Det svenska asylsystemet är inte rättssäkert, och återvändandet fungerar inte alltid. Vi kan börja med att titta på den senaste rapporten vad gäller brister om rättssäkerhet som RFSL publicerade i början av augusti. Där visas att det ges avslag på asylansökningar från hbtqi-personer som inte har känt tillräckligt mycket skuld- eller skamkänslor eller från intersexpersoner som inte har gett uttryck för tillräckligt djupa tankar och reflektioner kring den kropp som varken är tydligt en mans eller en kvinnas. Att man misshandlas på gatan eller har levt i tjugo år i en samkönad relation tillmäts inte betydelse trots risken för förföljelse eller till och med dödsstraff i hemlandet.Så nej, asylsystemet är inte rättssäkert. När vi har barn som har levt tretton år utan att Migrationsverket har kunnat verkställa sitt avslagsbeslut, då är det fel i återvändandet. Dagens system straffar barnen. Barnen får leva i limbo, utan samma rättigheter som klasskompisarna, utan ett personnummer och utan möjlighet att följa med på klassresa till Åland eller helt enkelt drömma om en framtid, om att gå en högre utbildning.Vi måste vända på ordningen i bedömningarna om barns bästa i utlänningsärenden. I dag tittar man först på den vuxna och kanske konstaterar att mamman ska utvisas. Sedan tittar man på barnet och frågar: Är det bäst för barnet att stanna ensam utan sin mamma i Sverige eller att följa med? Om vi vänder på steken och tittar på barnets bästa hade det varit uppenbart att det bästa för barnet är att vara kvar i det land som man är född och uppvuxen i. Det svaret hade man kommit fram till i de fall som vi har bevittnat nu: Murhaf och Saliha med flera. Sedan behöver man bedöma om det också är nödvändigt att föräldrarna behöver stanna hos sina barn.Det är uppenbart att barns rättigheter, barnets bästa, inte får genomslag i dag. Det räcker inte med utbildningar på Migrationsverket. Vi behöver ändra i lagstiftningen. Regeringen kommer ju att ändra i lagstiftningen om skyddet för barn på flykt, men jag förstår inte varför den ändringen handlar om att försvaga barns rätt till skydd."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Som Annika Hirvonen mycket väl vet kan jag inte kommentera enskilda ärenden.Låt mig inledningsvis poängtera att ett rättssäkert och hållbart asylsystem faktiskt kräver ett fungerande återvändande för de personer som bedöms inte vara i behov av skydd. Det gäller även i förhållande till barn, vilket kan vara otroligt svårt i det enskilda fallet. Men om vi inte upprätthåller den reglerade invandringen, som säkerställer att det faktiskt är skyddsskälen som avgöra huruvida man får stanna eller inte, blir det mycket svårt för Sverige att upprätthålla en fungerande invandring över huvud taget. Detta innebär också att om man efter en rättssäker prövning, ofta i flera instanser, fått nej är man skyldig att lämna landet, och myndigheterna ska också verkställa ett sådant beslut.Enskilda individer får det stöd som behövs för att resan ska kunna genomföras på ett bra sätt. Inget ensamkommande barn återsänds om det inte finns ett ordnat mottagande. I ärenden som rör barn ska särskild hänsyn till barnets hälsa och utveckling tas och till vad barnets bästa i övrigt kräver. Som jag sa inledningsvis har det länge varit en portalparagraf i utlänningslagen att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa.När det gäller förslaget att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter i stället för särskilt ömmande omständigheter gäller precis som tidigare att en samlad bedömning ska göras där barnets hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet kan beaktas. Att beakta barnets bästa innebär inte alltid att beslutet blir som barnet och eventuella vårdnadshavare önskar. Den reglering vi föreslår gällde under många år i Sverige, och jag menar att den speglar vår skyldighet att ha en ventil för de allra mest ömmande fallen.Låt mig också nämna att genom Migrationsverkets instruktion åläggs myndigheten att analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. Migrationsverket har tidigare redovisat åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Ett rättsligt stöd för prövningen av barnets bästa har tagits fram, och man håller givetvis utbildningar om barnrättskompetens för Migrationsverkets personal.Precis som Annika Hirvonen sa händer det ibland att Polismyndigheten får verkställa ett beslut. Även då ska särskild hänsyn till barns behov vid planeringen av verkställigheten av avvisnings- eller utvisningsbeslutet. Vid varje handläggningsåtgärd eller beslut som påverkar barn ska Polismyndigheten gör en prövning av barnets bästa."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Det lever barn i Sverige som är födda och uppvuxna här och som börjar högstadiet nu men som fortfarande inte fått ett personnummer och som fortfarande inte vet om de kommer att få stanna i Sverige. Myndigheterna har bestämt att de inte ska få uppehållstillstånd, men samtidigt har myndigheterna inte verkställt besluten om utvisning. Barnen har alltså levt hela sina liv i limbo i vårt land.Jag mötte ett av dessa barn här i riksdagen. Murhaf Hamid blev rikskänd för att ha sålt rekordmånga majblommor. Han är ett av dessa barn som levt hela sitt liv i Sverige, i hans fall också i nästan hela Sverige. Migrationsverket har flyttat familjen från Kiruna till Skåne och från östra Sverige till västra - hela tiden i limbo, en hel uppväxt, ett helt liv.Denna situation kan vi inte blunda för att den existerar, och ur ett barnrättsperspektiv måste man konstatera att så här kan vi inte fortsätta ha det. Barn har rätt till en trygg uppväxt. Om myndigheterna inte kan verkställa sina beslut om utvisning måste barnen få uppehållstillstånd. I dagens utlänningslag finns en grund som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånden i dessa fall, den så kallade humanitära skyddsgrunden.Vi i Miljöpartiet har kämpat för att barnkonventionen ska bli svensk lag och för att barn som hamnar i denna situation ska få sina rättigheter tillgodosedda - att barnets bästa ska beaktas. Därför har vi stärkt den humanitära skyddsgrunden särskilt vad gäller barn. Först gjorde vi det 2014 i förhandlingar med den dåvarande moderatledda regeringen och sedan så sent som för ett par år sedan. Barnkonventionsutredningen pekar också på utlänningslagen och konstaterar att barns rättigheter i denna lag behöver stärkas. Jag oroar mig därför för regeringens planer på att i stället göra tvärtom och försvaga barns rättigheter.Jag skulle ha träffat Saliha här i riksdagen. Hon var inbjuden och besöksanmäld, men sent på natten blev familjen hämtad av gränspolisen och utvisad till ett land som Saliha aldrig varit i och där hon inte förstår språket och inte kan göra sig förstådd. Hon hann inte gå ut sjätte klass och fick inte åka på klassresan till Gröna Lund som hon samlat in pengar till med sina klasskompisar. Hon är född och uppvuxen i Sverige, och hon längtar hem. Regeringen bör ompröva planerna på att försvaga barns rättigheter i dessa ömmande fall."}
+{"question":"2. Är statsrådet beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen och stärka barns rättigheter till uppehållstillstånd när de levt hela sina liv här i Sverige?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag är beredd att avstå från att försvaga barns möjligheter till uppehållstillstånd vid särskilt ömmande omständigheter samt om jag är beredd att i stället göra en barnrättsöversyn av utlänningslagen. Interpellationen utgår från flera enskilda ärenden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur en myndighet eller domstol handlägger och beslutar i enskilda ärenden. Vad gäller frågan om barns möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl har regeringen den 13 juli 2023 beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att bland annat ta bort möjligheten att bevilja barn uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. I stället ska barn få beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för vuxna.Detta innebär en återgång till den ordning som gällde tidigare i Sverige och som också föreslogs av den parlamentariska Migrationskommittén. Förslaget innebär en rimlig avvägning med en snäv undantagsbestämmelse men en lägre tröskel för barn.Mot bakgrund av Annika Hirvonens fråga är jag inte beredd att utöka möjligheterna till uppehållstillstånd utan vill i stället se att fler ärenden bedöms enligt huvudreglerna i utlänningslagstiftningen.Vad gäller barnrättsperspektivet finns det sedan länge en portalparagraf om barnets bästa i utlänningslagen. Den innebär att i fall som rör ett barn ska barnets hälsa, utveckling och barnets bästa i övrigt särskilt beaktas.Genom att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 förtydligades också att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som rör barn.Barnkonventionsutredningen genomförde en omfattande kartläggning och analys av barnkonventionen och svensk rätt i syfte att ge stöd i det fortsatta arbetet med transformeringen av barnkonventionens bestämmelser. Arbetet omfattade även utlänningslagens bestämmelser och redovisades i betänkandet Barnkonventionen och svensk rätt i november 2020.Det finns med andra ord redan i dag ett tydligt barnrättsperspektiv i svensk migrationsrätt. Barns rättigheter ska säkerställas i Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete, och det är viktigt att asyl- och återvändandeprocessen är rättssäker för både barn och vuxna.Jag vill betona att barnkonventionen inte i sig medför en särskild rätt för ett barn att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Barnets bästa ska dock beaktas i handläggning och prövning av ett ärende.Jag följer givetvis myndigheternas arbete på barnrättsområdet, men i nuläget har jag inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Som jag sa inledningsvis är Ukrainafrågan en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Vi hjälper på plats med försvarsmateriel och civilt försvar och annat, men vi vill naturligtvis också hjälpa de ukrainare som är här. Vi vill göra det på allra bästa sätt. Det är därför vi också har gett IOM i uppdrag att ta fram ett omfattande kunskapsunderlag som vi nu analyserar.Det vi än så länge vet utifrån det är att vi har gjort rätt när vi har prioriterat åtgärder för att säkerställa att ukrainarna får hjälp att lära sig svenska. Att inte kunna svenska är det enskilt största hinder som man ser här i Sverige.Vi analyserar frågan vidare. Vi vet att dagersättningen är väldigt låg, och det blir alltmer problematiskt ju längre man lever på den. Men jag vill också poängtera något när det gäller den dagersättning som Annika Hirvonen står här och ondgör sig över. Detta var inget som hennes eget parti valde att justera upp under den tid då man hade regeringsmakten.Det pågår som sagt ett intensivt arbete, och regeringen återkommer så fort det är möjligt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Som jag sa inledningsvis är Ukrainafrågan en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Vi hjälper på plats med försvarsmateriel och civilt försvar och annat, men vi vill naturligtvis också hjälpa de ukrainare som är här. Vi vill göra det på allra bästa sätt. Det är därför vi också har gett IOM i uppdrag att ta fram ett omfattande kunskapsunderlag som vi nu analyserar.Det vi än så länge vet utifrån det är att vi har gjort rätt när vi har prioriterat åtgärder för att säkerställa att ukrainarna får hjälp att lära sig svenska. Att inte kunna svenska är det enskilt största hinder som man ser här i Sverige.Vi analyserar frågan vidare. Vi vet att dagersättningen är väldigt låg, och det blir alltmer problematiskt ju längre man lever på den. Men jag vill också poängtera något när det gäller den dagersättning som Annika Hirvonen står här och ondgör sig över. Detta var inget som hennes eget parti valde att justera upp under den tid då man hade regeringsmakten.Det pågår som sagt ett intensivt arbete, och regeringen återkommer så fort det är möjligt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Som jag sa inledningsvis är Ukrainafrågan en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Vi hjälper på plats med försvarsmateriel och civilt försvar och annat, men vi vill naturligtvis också hjälpa de ukrainare som är här. Vi vill göra det på allra bästa sätt. Det är därför vi också har gett IOM i uppdrag att ta fram ett omfattande kunskapsunderlag som vi nu analyserar.Det vi än så länge vet utifrån det är att vi har gjort rätt när vi har prioriterat åtgärder för att säkerställa att ukrainarna får hjälp att lära sig svenska. Att inte kunna svenska är det enskilt största hinder som man ser här i Sverige.Vi analyserar frågan vidare. Vi vet att dagersättningen är väldigt låg, och det blir alltmer problematiskt ju längre man lever på den. Men jag vill också poängtera något när det gäller den dagersättning som Annika Hirvonen står här och ondgör sig över. Detta var inget som hennes eget parti valde att justera upp under den tid då man hade regeringsmakten.Det pågår som sagt ett intensivt arbete, och regeringen återkommer så fort det är möjligt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Regeringen analyserar det som är komplicerat. Jag har fortfarande inte fått något svar på när vi kan få besked om de ändringar som är nödvändiga för att säkerställa att ukrainska flyktingar får samma rättigheter som andra flyktingar som får skydd i Sverige. Jag hoppas att ministern kan svara på det i sitt slutanförande. En sak är i alla fall enkel. En sak kan regeringen rätta till redan i höstens budget, och det är nivån på dagersättningen. Det är inte massflyktsdirektivet som bestämmer att ukrainska flyktingar ska få en ersättning under fattigdomsgränsen i Sverige. Det är inte heller så att man måste ändra tillämpningen av hela massflyktsdirektivet för att höja dagersättningen. Dagersättningen kan regeringen höja genom beslut i samband med höstbudgeten, som regeringen snart ska presentera.Jag skulle vilja ha ett svar: Är migrationsministern beredd att höja den dagersättning som legat stilla i 30 års tid medan priserna på mat har skenat iväg?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Regeringen analyserar det som är komplicerat. Jag har fortfarande inte fått något svar på när vi kan få besked om de ändringar som är nödvändiga för att säkerställa att ukrainska flyktingar får samma rättigheter som andra flyktingar som får skydd i Sverige. Jag hoppas att ministern kan svara på det i sitt slutanförande. En sak är i alla fall enkel. En sak kan regeringen rätta till redan i höstens budget, och det är nivån på dagersättningen. Det är inte massflyktsdirektivet som bestämmer att ukrainska flyktingar ska få en ersättning under fattigdomsgränsen i Sverige. Det är inte heller så att man måste ändra tillämpningen av hela massflyktsdirektivet för att höja dagersättningen. Dagersättningen kan regeringen höja genom beslut i samband med höstbudgeten, som regeringen snart ska presentera.Jag skulle vilja ha ett svar: Är migrationsministern beredd att höja den dagersättning som legat stilla i 30 års tid medan priserna på mat har skenat iväg?"}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Regeringen analyserar det som är komplicerat. Jag har fortfarande inte fått något svar på när vi kan få besked om de ändringar som är nödvändiga för att säkerställa att ukrainska flyktingar får samma rättigheter som andra flyktingar som får skydd i Sverige. Jag hoppas att ministern kan svara på det i sitt slutanförande. En sak är i alla fall enkel. En sak kan regeringen rätta till redan i höstens budget, och det är nivån på dagersättningen. Det är inte massflyktsdirektivet som bestämmer att ukrainska flyktingar ska få en ersättning under fattigdomsgränsen i Sverige. Det är inte heller så att man måste ändra tillämpningen av hela massflyktsdirektivet för att höja dagersättningen. Dagersättningen kan regeringen höja genom beslut i samband med höstbudgeten, som regeringen snart ska presentera.Jag skulle vilja ha ett svar: Är migrationsministern beredd att höja den dagersättning som legat stilla i 30 års tid medan priserna på mat har skenat iväg?"}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Till att börja med: Om man nu ska se detta i en nordisk kontext kan det vara bra att vara medveten om att varken Danmark, Norge eller Island tillämpar det så kallade massflyktsdirektivet. Det är alltså lite svårt att jämföra rakt av.När det gäller frågan om ukrainarnas situation konstaterade jag i mitt förra inlägg att den enskilt viktigaste frågan för ukrainarna gällde tillgången till det svenska språket. Det kan man verkligen förstå. Det är ett litet språk, och det behövs ofta för att man ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt att regeringen har genomfört de åtgärder man faktiskt har gjort. Man har skjutit till pengar till sfi, närmare bestämt 100 miljoner för att kommunerna ska kunna erbjuda detta. Och man har gjort förändringar när det gäller möjligheten till komvux.Frågan om folkbokföring är inte alldeles enkel. Det står klart och tydligt i folkbokföringslagen att en person som har beviljats uppehållstillstånd med tillf��lligt skydd som huvudregel inte folkbokförs. I praktiken innebär det att folkbokföring inte blir aktuellt under de första två åren av vistelsen här. Men det finns kryptiska uttalanden i förarbetena som antyder att folkbokföring beroende på individuella omständigheter skulle kunna bli aktuellt från och med den 4 mars 2024 om rådet i höst fattar beslut om ytterligare förlängning, vilket jag tror att man gör och vilket jag hoppas att man gör så fort som möjligt.Men det är svårt eller omöjligt för mig att uttala mig om vad som generellt kommer att gälla för hela gruppen från Ukraina eftersom denna bestämmelse aldrig har tillämpats tidigare. Direktivet har aldrig aktiverats tidigare, och prövning och beslut om folkbokföring sker efter en individuell bedömning.Denna fråga är inte okomplicerad, men jag kan försäkra Annika Hirvonen om att vi analyserar läget. Jag kan inte ge något datum, men vi kommer naturligtvis att återkomma så snart vi kan."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Till att börja med: Om man nu ska se detta i en nordisk kontext kan det vara bra att vara medveten om att varken Danmark, Norge eller Island tillämpar det så kallade massflyktsdirektivet. Det är alltså lite svårt att jämföra rakt av.När det gäller frågan om ukrainarnas situation konstaterade jag i mitt förra inlägg att den enskilt viktigaste frågan för ukrainarna gällde tillgången till det svenska språket. Det kan man verkligen förstå. Det är ett litet språk, och det behövs ofta för att man ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt att regeringen har genomfört de åtgärder man faktiskt har gjort. Man har skjutit till pengar till sfi, närmare bestämt 100 miljoner för att kommunerna ska kunna erbjuda detta. Och man har gjort förändringar när det gäller möjligheten till komvux.Frågan om folkbokföring är inte alldeles enkel. Det står klart och tydligt i folkbokföringslagen att en person som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som huvudregel inte folkbokförs. I praktiken innebär det att folkbokföring inte blir aktuellt under de första två åren av vistelsen här. Men det finns kryptiska uttalanden i förarbetena som antyder att folkbokföring beroende på individuella omständigheter skulle kunna bli aktuellt från och med den 4 mars 2024 om rådet i höst fattar beslut om ytterligare förlängning, vilket jag tror att man gör och vilket jag hoppas att man gör så fort som möjligt.Men det är svårt eller omöjligt för mig att uttala mig om vad som generellt kommer att gälla för hela gruppen från Ukraina eftersom denna bestämmelse aldrig har tillämpats tidigare. Direktivet har aldrig aktiverats tidigare, och prövning och beslut om folkbokföring sker efter en individuell bedömning.Denna fråga är inte okomplicerad, men jag kan försäkra Annika Hirvonen om att vi analyserar läget. Jag kan inte ge något datum, men vi kommer naturligtvis att återkomma så snart vi kan."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Till att börja med: Om man nu ska se detta i en nordisk kontext kan det vara bra att vara medveten om att varken Danmark, Norge eller Island tillämpar det så kallade massflyktsdirektivet. Det är alltså lite svårt att jämföra rakt av.När det gäller frågan om ukrainarnas situation konstaterade jag i mitt förra inlägg att den enskilt viktigaste frågan för ukrainarna gällde tillgången till det svenska språket. Det kan man verkligen förstå. Det är ett litet språk, och det behövs ofta för att man ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt att regeringen har genomfört de åtgärder man faktiskt har gjort. Man har skjutit till pengar till sfi, närmare bestämt 100 miljoner för att kommunerna ska kunna erbjuda detta. Och man har gjort förändringar när det gäller möjligheten till komvux.Frågan om folkbokföring är inte alldeles enkel. Det står klart och tydligt i folkbokföringslagen att en person som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som huvudregel inte folkbokförs. I praktiken innebär det att folkbokföring inte blir aktuellt under de första två åren av vistelsen här. Men det finns kryptiska uttalanden i förarbetena som antyder att folkbokföring beroende på individuella omständigheter skulle kunna bli aktuellt från och med den 4 mars 2024 om rådet i höst fattar beslut om ytterligare förlängning, vilket jag tror att man gör och vilket jag hoppas att man gör så fort som möjligt.Men det är svårt eller omöjligt för mig att uttala mig om vad som generellt kommer att gälla för hela gruppen från Ukraina eftersom denna bestämmelse aldrig har tillämpats tidigare. Direktivet har aldrig aktiverats tidigare, och prövning och beslut om folkbokföring sker efter en individuell bedömning.Denna fråga är inte okomplicerad, men jag kan försäkra Annika Hirvonen om att vi analyserar läget. Jag kan inte ge något datum, men vi kommer naturligtvis att återkomma så snart vi kan."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Det är inte alls komplicerat att höja dagersättningen. Det kan man göra i budgeten. Regeringen kan redan nu i höst lämna besked om att den dagersättning som inte höjts på 30 år åtminstone kan höjas till existensminimum, det som vi annars är överens om att man behöver för att klara sig.Det gäller nivåerna i försörjningsstödet. Dagersättningen är bara 60 procent av det existensminimumet. Miljöpartiets uppfattning är inte att flyktingarna från Ukraina ska vara beroende av frivilligorganisationer och välgörenhet. I första hand ska vi ge dem bästa möjliga förutsättningar att få en egen försörjning, och då är rättigheten till undervisning i svenska för invandrare en central del. De som inte har försörjning genom eget arbete ska inte lämnas i fattigdom.Vi talar här om människor på flykt från kriget i Ukraina. Hela riksdagen gemensamt är överens om att vi ska ge vårt stöd. Det gäller människor som är på flykt och som har fått uppehållstillstånd i Sverige och, för övrigt, många andra människor från andra länder som är asylsökande och som är hänvisade till att leva under existensminimum. Möjligen är det komplicerat att göra livet bättre för flyktingar när man samarbetar med Sverigedemokraterna, men det finns ingen komplicerad lagstiftning här. Jag hör ändå att regeringen säger att man analyserar och överväger åtgärder. Därför vill jag fråga statsrådet: När får vi besked om åtgärder som ger rätt till sfi och som ändrar folkbokföringen så att även flyktingar som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda på samma sätt som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige? När får vi besked?Folkbokföringen handlar om en enda dag. Regelverket i dag säger att man blir folkbokförd om man får uppehållstillstånd och ska vara i Sverige i mer än ett år, det vill säga ett år och en dag. Enligt massflyktsdirektivet beviljas uppehållstillstånd om exakt ett år. Det är en dag som är skillnaden när det gäller att få tillgång till samma rättigheter som alla andra flyktingar har som får uppehållstillstånd i Sverige.Jag förstår att det kanske är mer komplicerat att ändra den lagstiftningen än att höja dagersättningen, men jag hoppas att regeringen ändå är beredd att ändra detta, så att det ska räcka med ett år för att bli folkbokförd. Det skulle rätta till mycket när det gäller de brister som finns i dag.Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara påpeka att Sverige kom sämst ut i den rapport som Nordiska ministerrådet gjorde, där man jämförde hur de nordiska länderna behandlar flyktingar från Ukraina. I andra länder tvingas inte de ukrainska flyktingarna att leva under fattigdomsgränsen. Jag tycker att det är skamligt att vi i Sverige inte gör mer när detta är enkelt att rätta till."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Det är inte alls komplicerat att höja dagersättningen. Det kan man göra i budgeten. Regeringen kan redan nu i höst lämna besked om att den dagersättning som inte höjts på 30 år åtminstone kan höjas till existensminimum, det som vi annars är överens om att man behöver för att klara sig.Det gäller nivåerna i försörjningsstödet. Dagersättningen är bara 60 procent av det existensminimumet. Miljöpartiets uppfattning är inte att flyktingarna från Ukraina ska vara beroende av frivilligorganisationer och välgörenhet. I första hand ska vi ge dem bästa möjliga förutsättningar att få en egen försörjning, och då är rättigheten till undervisning i svenska för invandrare en central del. De som inte har försörjning genom eget arbete ska inte lämnas i fattigdom.Vi talar här om människor på flykt från kriget i Ukraina. Hela riksdagen gemensamt är överens om att vi ska ge vårt stöd. Det gäller människor som är på flykt och som har fått uppehållstillstånd i Sverige och, för övrigt, många andra människor från andra länder som är asylsökande och som är hänvisade till att leva under existensminimum. Möjligen är det komplicerat att göra livet bättre för flyktingar när man samarbetar med Sverigedemokraterna, men det finns ingen komplicerad lagstiftning här. Jag hör ändå att regeringen säger att man analyserar och överväger åtgärder. Därför vill jag fråga statsrådet: När får vi besked om åtgärder som ger rätt till sfi och som ändrar folkbokföringen så att även flyktingar som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda på samma sätt som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige? När får vi besked?Folkbokföringen handlar om en enda dag. Regelverket i dag säger att man blir folkbokförd om man får uppehållstillstånd och ska vara i Sverige i mer än ett år, det vill säga ett år och en dag. Enligt massflyktsdirektivet beviljas uppehållstillstånd om exakt ett år. Det är en dag som är skillnaden när det gäller att få tillgång till samma rättigheter som alla andra flyktingar har som får uppehållstillstånd i Sverige.Jag förstår att det kanske är mer komplicerat att ändra den lagstiftningen än att höja dagersättningen, men jag hoppas att regeringen ändå är beredd att ändra detta, så att det ska räcka med ett år för att bli folkbokförd. Det skulle rätta till mycket när det gäller de brister som finns i dag.Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara påpeka att Sverige kom sämst ut i den rapport som Nordiska ministerrådet gjorde, där man jämförde hur de nordiska länderna behandlar flyktingar från Ukraina. I andra länder tvingas inte de ukrainska flyktingarna att leva under fattigdomsgränsen. Jag tycker att det är skamligt att vi i Sverige inte gör mer när detta är enkelt att rätta till."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Det är inte alls komplicerat att höja dagersättningen. Det kan man göra i budgeten. Regeringen kan redan nu i höst lämna besked om att den dagersättning som inte höjts på 30 år åtminstone kan höjas till existensminimum, det som vi annars är överens om att man behöver för att klara sig.Det gäller nivåerna i försörjningsstödet. Dagersättningen är bara 60 procent av det existensminimumet. Miljöpartiets uppfattning är inte att flyktingarna från Ukraina ska vara beroende av frivilligorganisationer och välgörenhet. I första hand ska vi ge dem bästa möjliga förutsättningar att få en egen försörjning, och då är rättigheten till undervisning i svenska för invandrare en central del. De som inte har försörjning genom eget arbete ska inte lämnas i fattigdom.Vi talar här om människor på flykt från kriget i Ukraina. Hela riksdagen gemensamt är överens om att vi ska ge vårt stöd. Det gäller människor som är på flykt och som har fått uppehållstillstånd i Sverige och, för övrigt, många andra människor från andra länder som är asylsökande och som är hänvisade till att leva under existensminimum. Möjligen är det komplicerat att göra livet bättre för flyktingar när man samarbetar med Sverigedemokraterna, men det finns ingen komplicerad lagstiftning här. Jag hör ändå att regeringen säger att man analyserar och överväger åtgärder. Därför vill jag fråga statsrådet: När får vi besked om åtgärder som ger rätt till sfi och som ändrar folkbokföringen så att även flyktingar som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda på samma sätt som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige? När får vi besked?Folkbokföringen handlar om en enda dag. Regelverket i dag säger att man blir folkbokförd om man får uppehållstillstånd och ska vara i Sverige i mer än ett år, det vill säga ett år och en dag. Enligt massflyktsdirektivet beviljas uppehållstillstånd om exakt ett år. Det är en dag som är skillnaden när det gäller att få tillgång till samma rättigheter som alla andra flyktingar har som får uppehållstillstånd i Sverige.Jag förstår att det kanske är mer komplicerat att ändra den lagstiftningen än att höja dagersättningen, men jag hoppas att regeringen ändå är beredd att ändra detta, så att det ska räcka med ett år för att bli folkbokförd. Det skulle rätta till mycket när det gäller de brister som finns i dag.Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara påpeka att Sverige kom sämst ut i den rapport som Nordiska ministerrådet gjorde, där man jämförde hur de nordiska länderna behandlar flyktingar från Ukraina. I andra länder tvingas inte de ukrainska flyktingarna att leva under fattigdomsgränsen. Jag tycker att det är skamligt att vi i Sverige inte gör mer när detta är enkelt att rätta till."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Jag tycker att det är en stor styrka att EU agerade så snabbt och unisont och aktiverade massflyktsdirektivet, liksom att vi på kort tid ändå har tagit emot ungefär 50 000 ukrainare här i Sverige. Jag vill också tacka alla dem som har ställt upp i civilsamhället för att ge ukrainarna en så god tillvaro som möjligt här i Sverige. Det görs varje dag fantastiska insatser. Utgångspunkten från regeringen när det gäller dem som kommer från Ukraina och dem som kommer från andra länder och får uppehållstillstånd här är ju att de så snart som möjligt ska kunna försörja sig själva. Nivån på de förmåner som ges till personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fastställdes för över 20 år sedan när direktivet implementerades i svensk rätt. Det har väl visat sig att det finns en och annan brist i implementeringen, och det är ganska frustrerande. Det man gjorde var att peka på det regelverk som gäller för asylsökande, och det är den dagersättningen som gäller. Men det är klart att ju längre tid som förflyter, desto mer problematiskt blir detta.Regeringen vill verkligen vara säker på att använda resurserna på allra bästa sätt när det gäller Ukraina. Det var också därför som vi bad IOM att genomföra denna mycket omfattande undersökning. Resultatet visar också att människor i stor utsträckning jämfört med övriga EU kommer i arbete i Sverige. Det är väldigt glädjande. De vill försörja sig själva, och många är som sagt i arbete.Det enskilt största behov som identifierades i undersökningen gällde tillgången till språkstudier och till arbetsmarknaden. Dessa frågor är fortsatt prioriterade av regeringen. Det är ju därför vi har gjort de ändringar vi har gjort när det gäller både sfi och komvux. Men frågan om försörjning är också viktig. Som jag sa analyserar regeringen nu resultatet av IOM:s undersökning, och vi är beredda att vidta åtgärder vid behov. Förändringar när det gäller såväl folkbokföring som dagersättning är en möjlig väg framåt. Sådana ändringar kommer dock att kräva komplicerade lagändringar som i sin tur i svensk tradition tar sin tid. Mot bakgrund av komplexiteten är det också viktigt att inte hasta fram den här typen av reformer. Jag noterar också att även den tidigare regeringen var försiktig med att göra förändringar i ett regelverk som ändå till stor del faktiskt fungerar och ger människor skydd."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Jag tycker att det är en stor styrka att EU agerade så snabbt och unisont och aktiverade massflyktsdirektivet, liksom att vi på kort tid ändå har tagit emot ungefär 50 000 ukrainare här i Sverige. Jag vill också tacka alla dem som har ställt upp i civilsamhället för att ge ukrainarna en så god tillvaro som möjligt här i Sverige. Det görs varje dag fantastiska insatser. Utgångspunkten från regeringen när det gäller dem som kommer från Ukraina och dem som kommer från andra länder och får uppehållstillstånd här är ju att de så snart som möjligt ska kunna försörja sig själva. Nivån på de förmåner som ges till personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fastställdes för över 20 år sedan när direktivet implementerades i svensk rätt. Det har väl visat sig att det finns en och annan brist i implementeringen, och det är ganska frustrerande. Det man gjorde var att peka på det regelverk som gäller för asylsökande, och det är den dagersättningen som gäller. Men det är klart att ju längre tid som förflyter, desto mer problematiskt blir detta.Regeringen vill verkligen vara säker på att använda resurserna på allra bästa sätt när det gäller Ukraina. Det var också därför som vi bad IOM att genomföra denna mycket omfattande undersökning. Resultatet visar också att människor i stor utsträckning jämfört med övriga EU kommer i arbete i Sverige. Det är väldigt glädjande. De vill försörja sig själva, och många är som sagt i arbete.Det enskilt största behov som identifierades i undersökningen gällde tillgången till språkstudier och till arbetsmarknaden. Dessa frågor är fortsatt prioriterade av regeringen. Det är ju därför vi har gjort de ändringar vi har gjort när det gäller både sfi och komvux. Men frågan om försörjning är också viktig. Som jag sa analyserar regeringen nu resultatet av IOM:s undersökning, och vi är beredda att vidta åtgärder vid behov. Förändringar när det gäller såväl folkbokföring som dagersättning är en möjlig väg framåt. Sådana ändringar kommer dock att kräva komplicerade lagändringar som i sin tur i svensk tradition tar sin tid. Mot bakgrund av komplexiteten är det också viktigt att inte hasta fram den här typen av reformer. Jag noterar också att även den tidigare regeringen var försiktig med att göra förändringar i ett regelverk som ändå till stor del faktiskt fungerar och ger människor skydd."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Jag tycker att det är en stor styrka att EU agerade så snabbt och unisont och aktiverade massflyktsdirektivet, liksom att vi på kort tid ändå har tagit emot ungefär 50 000 ukrainare här i Sverige. Jag vill också tacka alla dem som har ställt upp i civilsamhället för att ge ukrainarna en så god tillvaro som möjligt här i Sverige. Det görs varje dag fantastiska insatser. Utgångspunkten från regeringen när det gäller dem som kommer från Ukraina och dem som kommer från andra länder och får uppehållstillstånd här är ju att de så snart som möjligt ska kunna försörja sig själva. Nivån på de förmåner som ges till personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fastställdes för över 20 år sedan när direktivet implementerades i svensk rätt. Det har väl visat sig att det finns en och annan brist i implementeringen, och det är ganska frustrerande. Det man gjorde var att peka på det regelverk som gäller för asylsökande, och det är den dagersättningen som gäller. Men det är klart att ju längre tid som förflyter, desto mer problematiskt blir detta.Regeringen vill verkligen vara säker på att använda resurserna på allra bästa sätt när det gäller Ukraina. Det var också därför som vi bad IOM att genomföra denna mycket omfattande undersökning. Resultatet visar också att människor i stor utsträckning jämfört med övriga EU kommer i arbete i Sverige. Det är väldigt glädjande. De vill försörja sig själva, och många är som sagt i arbete.Det enskilt största behov som identifierades i undersökningen gällde tillgången till språkstudier och till arbetsmarknaden. Dessa frågor är fortsatt prioriterade av regeringen. Det är ju därför vi har gjort de ändringar vi har gjort när det gäller både sfi och komvux. Men frågan om försörjning är också viktig. Som jag sa analyserar regeringen nu resultatet av IOM:s undersökning, och vi är beredda att vidta åtgärder vid behov. Förändringar när det gäller såväl folkbokföring som dagersättning är en möjlig väg framåt. Sådana ändringar kommer dock att kräva komplicerade lagändringar som i sin tur i svensk tradition tar sin tid. Mot bakgrund av komplexiteten är det också viktigt att inte hasta fram den här typen av reformer. Jag noterar också att även den tidigare regeringen var försiktig med att göra förändringar i ett regelverk som ändå till stor del faktiskt fungerar och ger människor skydd."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Det har gått ett och ett halvt år sedan Rysslands olagliga, oprovocerade och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Den svenska riksdagens samtliga partier har upprepade gånger gemensamt fattat beslut om militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Där har vi kunnat enas. När det kommer till hur vi tar emot de ukrainare som flytt kriget ser det inte likadant ut. Redan samma vår som invasionen inleddes identifierade vi i Miljöpartiet att det finns brister i den gamla lagstiftning som gäller för den grupp som omfattas av massflyktsdirektivet. Vi kunde konstatera att det inte fanns någon rätt till svenska för invandrare. Jag tog då ett initiativ i utbildningsutskottet för att den dåvarande regeringen skulle påbörja ett arbete för att ge ukrainska flyktingar exakt samma rättigheter som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige - det vill säga rätten att studera på sfi. Detta röstades ned, och gång på gång har regeringarna sagt nej till denna rättighet. I ett och ett halvt år har många flyktingar från Ukraina suttit utan möjlighet att söka arbete och få ett jobb helt enkelt för att det svenska språket och kunskaper i svenska är så viktiga. De är i stället hänvisade till att försörja sig på dagersättningen. Som högst kan dagersättningen för en ensamstående vuxen bli 71 kronor om dagen. Det räcker inte ens för att köpa en lunch i riksdagens matsal! För en tonårspojke får man 56 kronor - 56 kronor för att mätta en sjuttonårings mage! Försök att klara av det! När jag besökte Röda korsets hjälpcenter i Stockholm, dit många ukrainare vänder sig för att få potatis, lök, havregryn och begagnade kläder träffade jag en ukrainsk flykting, en mamma som kommit hit med sin femåring. Hon berättade för mig att hon hade köpt äpplen till sin son. Hon kunde inte köpa så mycket av det han pekade på, men en gång hade hon köpte äpplen. Då behövde hon låna pengar från en annan ukrainsk flykting, för hon ville så gärna köpa matolja, så att hon inte bara skulle ha kokt potatis att servera under resten av månaden utan också skulle kunna steka potatis som variation. Den situation som vi försätter de ukrainska flyktingarna i Sverige i är fattigdom per definition. Svenskt existensminimum för försörjningsstöd ligger mycket högre än nivån på dagersättningen. Nivån på dagersättningen har legat stilla i 30 år, men matpriserna, fru talman, har inte legat stilla i 30 år. Snart är det dags för höstbudgeten. Regeringen kan rätta till detta med ett snabbt beslut i budgeten och höja dagersättningen åtminstone till existensminimum."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Det har gått ett och ett halvt år sedan Rysslands olagliga, oprovocerade och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Den svenska riksdagens samtliga partier har upprepade gånger gemensamt fattat beslut om militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Där har vi kunnat enas. När det kommer till hur vi tar emot de ukrainare som flytt kriget ser det inte likadant ut. Redan samma vår som invasionen inleddes identifierade vi i Miljöpartiet att det finns brister i den gamla lagstiftning som gäller för den grupp som omfattas av massflyktsdirektivet. Vi kunde konstatera att det inte fanns någon rätt till svenska för invandrare. Jag tog då ett initiativ i utbildningsutskottet för att den dåvarande regeringen skulle påbörja ett arbete för att ge ukrainska flyktingar exakt samma rättigheter som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige - det vill säga rätten att studera på sfi. Detta röstades ned, och gång på gång har regeringarna sagt nej till denna rättighet. I ett och ett halvt år har många flyktingar från Ukraina suttit utan möjlighet att söka arbete och få ett jobb helt enkelt för att det svenska språket och kunskaper i svenska är så viktiga. De är i stället hänvisade till att försörja sig på dagersättningen. Som högst kan dagersättningen för en ensamstående vuxen bli 71 kronor om dagen. Det räcker inte ens för att köpa en lunch i riksdagens matsal! För en tonårspojke får man 56 kronor - 56 kronor för att mätta en sjuttonårings mage! Försök att klara av det! När jag besökte Röda korsets hjälpcenter i Stockholm, dit många ukrainare vänder sig för att få potatis, lök, havregryn och begagnade kläder träffade jag en ukrainsk flykting, en mamma som kommit hit med sin femåring. Hon berättade för mig att hon hade köpt äpplen till sin son. Hon kunde inte köpa så mycket av det han pekade på, men en gång hade hon köpte äpplen. Då behövde hon låna pengar från en annan ukrainsk flykting, för hon ville så gärna köpa matolja, så att hon inte bara skulle ha kokt potatis att servera under resten av månaden utan också skulle kunna steka potatis som variation. Den situation som vi försätter de ukrainska flyktingarna i Sverige i är fattigdom per definition. Svenskt existensminimum för försörjningsstöd ligger mycket högre än nivån på dagersättningen. Nivån på dagersättningen har legat stilla i 30 år, men matpriserna, fru talman, har inte legat stilla i 30 år. Snart är det dags för höstbudgeten. Regeringen kan rätta till detta med ett snabbt beslut i budgeten och höja dagersättningen åtminstone till existensminimum."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Det har gått ett och ett halvt år sedan Rysslands olagliga, oprovocerade och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Den svenska riksdagens samtliga partier har upprepade gånger gemensamt fattat beslut om militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Där har vi kunnat enas. När det kommer till hur vi tar emot de ukrainare som flytt kriget ser det inte likadant ut. Redan samma vår som invasionen inleddes identifierade vi i Miljöpartiet att det finns brister i den gamla lagstiftning som gäller för den grupp som omfattas av massflyktsdirektivet. Vi kunde konstatera att det inte fanns någon rätt till svenska för invandrare. Jag tog då ett initiativ i utbildningsutskottet för att den dåvarande regeringen skulle påbörja ett arbete för att ge ukrainska flyktingar exakt samma rättigheter som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige - det vill säga rätten att studera på sfi. Detta röstades ned, och gång på gång har regeringarna sagt nej till denna rättighet. I ett och ett halvt år har många flyktingar från Ukraina suttit utan möjlighet att söka arbete och få ett jobb helt enkelt för att det svenska språket och kunskaper i svenska är så viktiga. De är i stället hänvisade till att försörja sig på dagersättningen. Som högst kan dagersättningen för en ensamstående vuxen bli 71 kronor om dagen. Det räcker inte ens för att köpa en lunch i riksdagens matsal! För en tonårspojke får man 56 kronor - 56 kronor för att mätta en sjuttonårings mage! Försök att klara av det! När jag besökte Röda korsets hjälpcenter i Stockholm, dit många ukrainare vänder sig för att få potatis, lök, havregryn och begagnade kläder träffade jag en ukrainsk flykting, en mamma som kommit hit med sin femåring. Hon berättade för mig att hon hade köpt äpplen till sin son. Hon kunde inte köpa så mycket av det han pekade på, men en gång hade hon köpte äpplen. Då behövde hon låna pengar från en annan ukrainsk flykting, för hon ville så gärna köpa matolja, så att hon inte bara skulle ha kokt potatis att servera under resten av månaden utan också skulle kunna steka potatis som variation. Den situation som vi försätter de ukrainska flyktingarna i Sverige i är fattigdom per definition. Svenskt existensminimum för försörjningsstöd ligger mycket högre än nivån på dagersättningen. Nivån på dagersättningen har legat stilla i 30 år, men matpriserna, fru talman, har inte legat stilla i 30 år. Snart är det dags för höstbudgeten. Regeringen kan rätta till detta med ett snabbt beslut i budgeten och höja dagersättningen åtminstone till existensminimum."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet och hur jag avser att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige. Annika Hirvonen har även frågat om jag avser att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår.Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Rysslands oprovocerade och illegala fullskaliga invasion av Ukraina. Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes för över 20 år sedan när det så kallade massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid. I vissa delar har dock implementeringen inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt, och regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för personer med tillfälligt skydd. Bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i svenska genom svenska för invandrare, sfi, samt svenska och svenska som andraspråk på komvux vidgats. För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni, och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter. Regeringen överväger nu vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras. Det ska dock betonas att eventuella förändringar i en befintlig reglering är komplicerade och kommer att ta tid.Regeringen är angelägen om att ett eventuellt beslut om att förlänga direktivet ett tredje år fattas i god tid. Det är något som även många andra medlemsstater efterfrågar eftersom det är viktigt att ha så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Det är därför positivt att kommissionen har signalerat att ett beslut om förlängning är på gång.Det är samtidigt viktigt att redan nu påbörja arbetet med vad som ska gälla efter den 4 mars 2025, vilket är något som nu diskuteras inom EU. Regeringen anser att det är bäst att arbeta för EU-gemensamma lösningar för att undvika risker för en splittrad rättstillämpning i EU, vilket kan resultera i sekundära förflyttningar. Sammanfattningsvis pågår just nu ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige, och jag hoppas kunna återkomma med mer information framöver."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet och hur jag avser att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige. Annika Hirvonen har även frågat om jag avser att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår.Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Rysslands oprovocerade och illegala fullskaliga invasion av Ukraina. Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes för över 20 år sedan när det så kallade massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid. I vissa delar har dock implementeringen inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt, och regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för personer med tillfälligt skydd. Bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i svenska genom svenska för invandrare, sfi, samt svenska och svenska som andraspråk på komvux vidgats. För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni, och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter. Regeringen överväger nu vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras. Det ska dock betonas att eventuella förändringar i en befintlig reglering är komplicerade och kommer att ta tid.Regeringen är angelägen om att ett eventuellt beslut om att förlänga direktivet ett tredje år fattas i god tid. Det är något som även många andra medlemsstater efterfrågar eftersom det är viktigt att ha så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Det är därför positivt att kommissionen har signalerat att ett beslut om förlängning är på gång.Det är samtidigt viktigt att redan nu påbörja arbetet med vad som ska gälla efter den 4 mars 2025, vilket är något som nu diskuteras inom EU. Regeringen anser att det är bäst att arbeta för EU-gemensamma lösningar för att undvika risker för en splittrad rättstillämpning i EU, vilket kan resultera i sekundära förflyttningar. Sammanfattningsvis pågår just nu ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige, och jag hoppas kunna återkomma med mer information framöver."}
+{"question":"Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet och hur jag avser att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige. Annika Hirvonen har även frågat om jag avser att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår.Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Rysslands oprovocerade och illegala fullskaliga invasion av Ukraina. Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes för över 20 år sedan när det så kallade massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid. I vissa delar har dock implementeringen inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt, och regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för personer med tillfälligt skydd. Bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i svenska genom svenska för invandrare, sfi, samt svenska och svenska som andraspråk på komvux vidgats. För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni, och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter. Regeringen överväger nu vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras. Det ska dock betonas att eventuella förändringar i en befintlig reglering är komplicerade och kommer att ta tid.Regeringen är angelägen om att ett eventuellt beslut om att förlänga direktivet ett tredje år fattas i god tid. Det är något som även många andra medlemsstater efterfrågar eftersom det är viktigt att ha så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Det är därför positivt att kommissionen har signalerat att ett beslut om förlängning är på gång.Det är samtidigt viktigt att redan nu påbörja arbetet med vad som ska gälla efter den 4 mars 2025, vilket är något som nu diskuteras inom EU. Regeringen anser att det ��r bäst att arbeta för EU-gemensamma lösningar för att undvika risker för en splittrad rättstillämpning i EU, vilket kan resultera i sekundära förflyttningar. Sammanfattningsvis pågår just nu ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige, och jag hoppas kunna återkomma med mer information framöver."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Jag och Annika Hirvonen har väldigt olika syn på hur svensk migrationspolitik ska utvecklas, och jag välkomnar verkligen debatten. Jag är övertygad om att om Sverige ska kunna fortsätta vara ett land som välkomnar människor på flykt och är villigt att hjälpa måste svenskarna också känna att invandringen faktiskt fungerar.Historiskt är det många regeringar som inte har tagit det fulla ansvaret för dem som har kommit över Sveriges gränser. Man har nöjt sig med att ha en hög invandring utan en hög grad av integration.Nu lägger vi om politiken och säkerställer att alla de som har kommit hit de senaste decennierna också får en möjlighet att faktiskt komma in i samhället på riktigt. Inte minst deras barn vägrar vi att tappa bort. Detta förutsätter också en stramare migrationspolitik.Men vi har samtidigt orken att blicka ut och vara med och kämpa tillsammans med inte minst EU för att bekämpa grundorsakerna till att människor tvingas fly. Jag är, precis som Annika Hirvonen, otroligt bekymrad över de klimatförändringar vi ser och hur de driver stora mängder människor på flykt. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi också lägger om klimatpolitiken och säkerställer att varje krona används på absolut bästa sätt samt ökar de internationella klimatinvesteringarna. När man nu pratar om slakt av budget vill jag bara påpeka att den nuvarande miljö- och klimatbudgeten ändå är högre än den var när Miljöpartiet satt i regering.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Jag och Annika Hirvonen har väldigt olika syn på hur svensk migrationspolitik ska utvecklas, och jag välkomnar verkligen debatten. Jag är övertygad om att om Sverige ska kunna fortsätta vara ett land som välkomnar människor på flykt och är villigt att hjälpa måste svenskarna också känna att invandringen faktiskt fungerar.Historiskt är det många regeringar som inte har tagit det fulla ansvaret för dem som har kommit över Sveriges gränser. Man har nöjt sig med att ha en hög invandring utan en hög grad av integration.Nu lägger vi om politiken och säkerställer att alla de som har kommit hit de senaste decennierna också får en möjlighet att faktiskt komma in i samhället på riktigt. Inte minst deras barn vägrar vi att tappa bort. Detta förutsätter också en stramare migrationspolitik.Men vi har samtidigt orken att blicka ut och vara med och kämpa tillsammans med inte minst EU för att bekämpa grundorsakerna till att människor tvingas fly. Jag är, precis som Annika Hirvonen, otroligt bekymrad över de klimatförändringar vi ser och hur de driver stora mängder människor på flykt. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi också lägger om klimatpolitiken och säkerställer att varje krona används på absolut bästa sätt samt ökar de internationella klimatinvesteringarna. När man nu pratar om slakt av budget vill jag bara påpeka att den nuvarande miljö- och klimatbudgeten ändå är högre än den var när Miljöpartiet satt i regering.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Jag och Annika Hirvonen har väldigt olika syn på hur svensk migrationspolitik ska utvecklas, och jag välkomnar verkligen debatten. Jag är övertygad om att om Sverige ska kunna fortsätta vara ett land som välkomnar människor på flykt och är villigt att hjälpa måste svenskarna också känna att invandringen faktiskt fungerar.Historiskt är det många regeringar som inte har tagit det fulla ansvaret för dem som har kommit över Sveriges gränser. Man har nöjt sig med att ha en hög invandring utan en hög grad av integration.Nu lägger vi om politiken och säkerställer att alla de som har kommit hit de senaste decennierna också får en möjlighet att faktiskt komma in i samhället på riktigt. Inte minst deras barn vägrar vi att tappa bort. Detta förutsätter också en stramare migrationspolitik.Men vi har samtidigt orken att blicka ut och vara med och kämpa tillsammans med inte minst EU för att bekämpa grundorsakerna till att människor tvingas fly. Jag är, precis som Annika Hirvonen, otroligt bekymrad över de klimatförändringar vi ser och hur de driver stora mängder människor på flykt. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi också lägger om klimatpolitiken och s��kerställer att varje krona används på absolut bästa sätt samt ökar de internationella klimatinvesteringarna. När man nu pratar om slakt av budget vill jag bara påpeka att den nuvarande miljö- och klimatbudgeten ändå är högre än den var när Miljöpartiet satt i regering.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Om statsrådet på allvar vill hjälpa fler av världens mest utsatta flyktingar har jag tre rekommendationer. Ett - återställ biståndet, som regeringen slaktat. Två - återställ antalet kvotflyktingar. Tre - återställ Sveriges klimatpolitik.Utan en politik för att förhindra klimatförändringar kommer antalet människor som inte längre kan överleva på de platser de bor på i dag att öka betydligt. Vi ser redan hur miljontals människor drivs på flykt till följd av krig, konflikter och andra effekter i klimatförändringarnas spår. Samtidigt slaktar Maria Malmer Stenergards regering Sveriges klimatpolitik.Vi ser hur fattigdomen i världen ökar; vi ser svält. Samtidigt kapar regeringen utvecklingsbiståndet, som är till för att säkerställa att länder kan utvecklas så att människor klarar sig och för att utveckla demokratin så att färre ska utsättas för förföljelse och förtryck. Detta är också något som regeringen skär ned på.Och regeringen kapar antalet kvotflyktingar, från 5 000 till 900. Det är många vackra ord om att hjälpa dem som är mest utsatta, men det är en konkret politik som i stället ökar flyktingars utsatthet, i världen, i Europa och i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Om statsrådet på allvar vill hjälpa fler av världens mest utsatta flyktingar har jag tre rekommendationer. Ett - återställ biståndet, som regeringen slaktat. Två - återställ antalet kvotflyktingar. Tre - återställ Sveriges klimatpolitik.Utan en politik för att förhindra klimatförändringar kommer antalet människor som inte längre kan överleva på de platser de bor på i dag att öka betydligt. Vi ser redan hur miljontals människor drivs på flykt till följd av krig, konflikter och andra effekter i klimatförändringarnas spår. Samtidigt slaktar Maria Malmer Stenergards regering Sveriges klimatpolitik.Vi ser hur fattigdomen i världen ökar; vi ser svält. Samtidigt kapar regeringen utvecklingsbiståndet, som är till för att säkerställa att länder kan utvecklas så att människor klarar sig och för att utveckla demokratin så att färre ska utsättas för förföljelse och förtryck. Detta är också något som regeringen skär ned på.Och regeringen kapar antalet kvotflyktingar, från 5 000 till 900. Det är många vackra ord om att hjälpa dem som är mest utsatta, men det är en konkret politik som i stället ökar flyktingars utsatthet, i världen, i Europa och i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Om statsrådet på allvar vill hjälpa fler av världens mest utsatta flyktingar har jag tre rekommendationer. Ett - återställ biståndet, som regeringen slaktat. Två - återställ antalet kvotflyktingar. Tre - återställ Sveriges klimatpolitik.Utan en politik för att förhindra klimatförändringar kommer antalet människor som inte längre kan överleva på de platser de bor på i dag att öka betydligt. Vi ser redan hur miljontals människor drivs på flykt till följd av krig, konflikter och andra effekter i klimatförändringarnas spår. Samtidigt slaktar Maria Malmer Stenergards regering Sveriges klimatpolitik.Vi ser hur fattigdomen i världen ökar; vi ser svält. Samtidigt kapar regeringen utvecklingsbiståndet, som är till för att säkerställa att länder kan utvecklas så att människor klarar sig och för att utveckla demokratin så att färre ska utsättas för förföljelse och förtryck. Detta är också något som regeringen skär ned på.Och regeringen kapar antalet kvotflyktingar, från 5 000 till 900. Det är många vackra ord om att hjälpa dem som är mest utsatta, men det är en konkret politik som i stället ökar flyktingars utsatthet, i världen, i Europa och i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Situationen på Medelhavet är, som Annika Hirvonen också pekar på, verkligen komplicerad. Det är, som jag sa, både statliga och icke-statliga aktörer som agerar på olika sätt på Medelhavet.I samband med att kommissionen 2020 presenterade förslaget till migrations- och asylpakt kom man också med en rekommendation där man uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med varandra när det gäller just sjöräddningsinsatser. Den syftar till att minska antalet dödsfall till sjöss, upprätthålla navigationssäkerheten och sörja för en effektiv migrationshantering. Genom denna rekommendation etablerade kommissionen också en europeisk kontaktgrupp som ska övervaka genomförandet av den och en gång om året återrapportera till kommissionen.Sverige deltar naturligtvis i kontaktgruppens arbete. Det har hittills fokuserat på förbättrad informationsdelning om sjöräddning, search and rescue, på Medelhavet, ett bättre samarbetsramverk för search and rescue, ökade kunskaper om samarbete kring existerande lagar och regler för privata fartyg involverade i sjöräddning och, slutligen, samarbete med den internationella sjöfartsorganisationen IMO om uttolkning av vissa havsrättsliga begrepp. Arbetet har mynnat ut i ett antal konkreta förslag som syftar till förbättrad lägesrapportering, bättre kunskap om medlemsstaternas lagstiftning beträffande privata fartyg som är involverade i search and rescue och konkreta steg mot ett gemensamt samarbetsramverk för sjöräddning på EU-nivå.En annan väldigt viktig aspekt är stöd till tredjeländer för att stärka deras sjöräddningskapacitet genom exempelvis bättre samarbete mellan kriskoordineringscenter. Arbetet pågår med att stärka sådana center i flera länder i Nordafrika genom stöd till utbildning och tekniska hjälpmedel. Här finns också en tydlig koppling till insatser mot smuggling och brottsbekämpande verksamhet.Jag känner samma frustration som Annika Hirvonen över att det nuvarande asylsystemet inte fungerar och att det i praktiken är de som har råd att betala flyktingsmugglare som får möjlighet att faktiskt söka asyl. Jag tror att vi behöver en större diskussion om hur vi bäst hjälper flest framöver. Ofta är det de med allra störst behov som blir fast i flyktingläger.Även om regeringen, precis som Annika Hirvonen påtalar, nu har minskat antalet kvotflyktingar ligger vi fortfarande i absolut topp i EU i förhållande till antalet medborgare. Jag skulle verkligen vilja och önska att fler länder tog ett större ansvar för kvotflyktingmottagandet, för det innebär att man prioriterar dem som har absolut störst skyddsbehov och att de kommer hit på säker väg, ofta med familjen.Samtidigt är behovet i världen enormt, och vi får inte glömma bort att jobba mycket strategiskt och aktivt med att motarbeta grundorsakerna till att människor tvingas fly eller väljer att migrera, mer eller mindre frivilligt. Där tror jag att EU gemensamt kan göra betydligt mer, och denna externa dimension var också något som regeringen fokuserade mycket på under ordförandeskapet. Jag hoppas att detta är ett arbete som kommande ordförandeskap också tar vidare."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Situationen på Medelhavet är, som Annika Hirvonen också pekar på, verkligen komplicerad. Det är, som jag sa, både statliga och icke-statliga aktörer som agerar på olika sätt på Medelhavet.I samband med att kommissionen 2020 presenterade förslaget till migrations- och asylpakt kom man också med en rekommendation där man uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med varandra när det gäller just sjöräddningsinsatser. Den syftar till att minska antalet dödsfall till sjöss, upprätthålla navigationssäkerheten och sörja för en effektiv migrationshantering. Genom denna rekommendation etablerade kommissionen också en europeisk kontaktgrupp som ska övervaka genomförandet av den och en gång om året återrapportera till kommissionen.Sverige deltar naturligtvis i kontaktgruppens arbete. Det har hittills fokuserat på förbättrad informationsdelning om sjöräddning, search and rescue, på Medelhavet, ett bättre samarbetsramverk för search and rescue, ökade kunskaper om samarbete kring existerande lagar och regler för privata fartyg involverade i sjöräddning och, slutligen, samarbete med den internationella sjöfartsorganisationen IMO om uttolkning av vissa havsrättsliga begrepp. Arbetet har mynnat ut i ett antal konkreta förslag som syftar till förbättrad lägesrapportering, bättre kunskap om medlemsstaternas lagstiftning beträffande privata fartyg som är involverade i search and rescue och konkreta steg mot ett gemensamt samarbetsramverk för sjöräddning på EU-nivå.En annan väldigt viktig aspekt är stöd till tredjeländer för att stärka deras sjöräddningskapacitet genom exempelvis bättre samarbete mellan kriskoordineringscenter. Arbetet pågår med att stärka sådana center i flera länder i Nordafrika genom stöd till utbildning och tekniska hjälpmedel. Här finns också en tydlig koppling till insatser mot smuggling och brottsbekämpande verksamhet.Jag känner samma frustration som Annika Hirvonen över att det nuvarande asylsystemet inte fungerar och att det i praktiken är de som har råd att betala flyktingsmugglare som får möjlighet att faktiskt söka asyl. Jag tror att vi behöver en större diskussion om hur vi bäst hjälper flest framöver. Ofta är det de med allra störst behov som blir fast i flyktingläger.��ven om regeringen, precis som Annika Hirvonen påtalar, nu har minskat antalet kvotflyktingar ligger vi fortfarande i absolut topp i EU i förhållande till antalet medborgare. Jag skulle verkligen vilja och önska att fler länder tog ett större ansvar för kvotflyktingmottagandet, för det innebär att man prioriterar dem som har absolut störst skyddsbehov och att de kommer hit på säker väg, ofta med familjen.Samtidigt är behovet i världen enormt, och vi får inte glömma bort att jobba mycket strategiskt och aktivt med att motarbeta grundorsakerna till att människor tvingas fly eller väljer att migrera, mer eller mindre frivilligt. Där tror jag att EU gemensamt kan göra betydligt mer, och denna externa dimension var också något som regeringen fokuserade mycket på under ordförandeskapet. Jag hoppas att detta är ett arbete som kommande ordförandeskap också tar vidare."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Situationen på Medelhavet är, som Annika Hirvonen också pekar på, verkligen komplicerad. Det är, som jag sa, både statliga och icke-statliga aktörer som agerar på olika sätt på Medelhavet.I samband med att kommissionen 2020 presenterade förslaget till migrations- och asylpakt kom man också med en rekommendation där man uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med varandra när det gäller just sjöräddningsinsatser. Den syftar till att minska antalet dödsfall till sjöss, upprätthålla navigationssäkerheten och sörja för en effektiv migrationshantering. Genom denna rekommendation etablerade kommissionen också en europeisk kontaktgrupp som ska övervaka genomförandet av den och en gång om året återrapportera till kommissionen.Sverige deltar naturligtvis i kontaktgruppens arbete. Det har hittills fokuserat på förbättrad informationsdelning om sjöräddning, search and rescue, på Medelhavet, ett bättre samarbetsramverk för search and rescue, ökade kunskaper om samarbete kring existerande lagar och regler för privata fartyg involverade i sjöräddning och, slutligen, samarbete med den internationella sjöfartsorganisationen IMO om uttolkning av vissa havsrättsliga begrepp. Arbetet har mynnat ut i ett antal konkreta förslag som syftar till förbättrad lägesrapportering, bättre kunskap om medlemsstaternas lagstiftning beträffande privata fartyg som är involverade i search and rescue och konkreta steg mot ett gemensamt samarbetsramverk för sjöräddning på EU-nivå.En annan väldigt viktig aspekt är stöd till tredjeländer för att stärka deras sjöräddningskapacitet genom exempelvis bättre samarbete mellan kriskoordineringscenter. Arbetet pågår med att stärka sådana center i flera länder i Nordafrika genom stöd till utbildning och tekniska hjälpmedel. Här finns också en tydlig koppling till insatser mot smuggling och brottsbekämpande verksamhet.Jag känner samma frustration som Annika Hirvonen över att det nuvarande asylsystemet inte fungerar och att det i praktiken är de som har råd att betala flyktingsmugglare som får möjlighet att faktiskt söka asyl. Jag tror att vi behöver en större diskussion om hur vi bäst hjälper flest framöver. Ofta är det de med allra störst behov som blir fast i flyktingläger.Även om regeringen, precis som Annika Hirvonen påtalar, nu har minskat antalet kvotflyktingar ligger vi fortfarande i absolut topp i EU i förhållande till antalet medborgare. Jag skulle verkligen vilja och önska att fler länder tog ett större ansvar för kvotflyktingmottagandet, för det innebär att man prioriterar dem som har absolut störst skyddsbehov och att de kommer hit på säker väg, ofta med familjen.Samtidigt är behovet i världen enormt, och vi får inte glömma bort att jobba mycket strategiskt och aktivt med att motarbeta grundorsakerna till att människor tvingas fly eller väljer att migrera, mer eller mindre frivilligt. Där tror jag att EU gemensamt kan göra betydligt mer, och denna externa dimension var också något som regeringen fokuserade mycket på under ordförandeskapet. Jag hoppas att detta är ett arbete som kommande ordförandeskap också tar vidare."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Statsrådet talar om att det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd. Det finns allvarliga anledningar att tro att de grekiska kusträddningsmyndigheterna inte gjorde allt som stod i deras makt för att undvika den fruktansvärda olycka tidigare i sommar där hundratals människor tros ha drunknat.Kommissionen har krävt att grekiska myndigheter gör oberoende utredningar av de uppenbara misstankarna om att grekiska myndigheter ägnat sig åt olagliga pushbacks. Men grekiska myndigheter är inblandade i upprepade kränkningar av folkrätten, grundläggande rättigheter i EU-stadgan och mänskliga rättigheter. Då är det inte rimligt att tro att uppmaningen till grekiska myndigheter att göra en oberoende utredning skulle vara tillräcklig. Det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd, och det är många frivilligorganisationer som arbetar med att rädda liv på Medelhavet. Men vi ser samtidigt hur vissa medlemsstater i EU, inte minst Italien, med olika metoder försöker förhindra räddningsinsatser. I somras i Almedalen träffade jag Läkare Utan Gränser, som beskriver hur deras båt sitter fast i Italien för att de italienska myndigheterna försöker förhindra räddningsinsatser på Medelhavet. Parallellt bevittnar vi hur det pågår förhandlingar inom rådet om olika sätt att bygga högre murar och göra det svårare för människor att söka asyl. Dessa åtgärder kommer, befarar jag, att leda till att människosmugglarna kommer att kunna ta ännu mer betalt i sin verksamhet.Jag menar att den politik som EU och Sveriges regering nu driver inte löser problemet med att människor riskerar sina liv på rangliga båtar över Medelhavet. Det som helt saknas är nämligen lösningar som innebär lagliga och säkra vägar för människor att söka asyl.Säkra och lagliga vägar kan se ut på många olika sätt. Men vad det handlar om är att en människa ska kunna ansöka om flyktingstatus, till exempel för att man är en hbtqi-flykting från Uganda, utan att först behöva riskera livet under transporten till Europa. Kvotflyktingsystemet är ett sådant system, där regeringen har skurit ned kraftigt. Men man borde också utvärdera andra möjligheter - få på plats någon form av visum för att söka asyl och se till att människor kan nyttja de säkra båt- och flygvägar som ju finns."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Statsrådet talar om att det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd. Det finns allvarliga anledningar att tro att de grekiska kusträddningsmyndigheterna inte gjorde allt som stod i deras makt för att undvika den fruktansvärda olycka tidigare i sommar där hundratals människor tros ha drunknat.Kommissionen har krävt att grekiska myndigheter gör oberoende utredningar av de uppenbara misstankarna om att grekiska myndigheter ägnat sig åt olagliga pushbacks. Men grekiska myndigheter är inblandade i upprepade kränkningar av folkrätten, grundläggande rättigheter i EU-stadgan och mänskliga rättigheter. Då är det inte rimligt att tro att uppmaningen till grekiska myndigheter att göra en oberoende utredning skulle vara tillräcklig. Det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd, och det är många frivilligorganisationer som arbetar med att rädda liv på Medelhavet. Men vi ser samtidigt hur vissa medlemsstater i EU, inte minst Italien, med olika metoder försöker förhindra räddningsinsatser. I somras i Almedalen träffade jag Läkare Utan Gränser, som beskriver hur deras båt sitter fast i Italien för att de italienska myndigheterna försöker förhindra räddningsinsatser på Medelhavet. Parallellt bevittnar vi hur det pågår förhandlingar inom rådet om olika sätt att bygga högre murar och göra det svårare för människor att söka asyl. Dessa åtgärder kommer, befarar jag, att leda till att människosmugglarna kommer att kunna ta ännu mer betalt i sin verksamhet.Jag menar att den politik som EU och Sveriges regering nu driver inte löser problemet med att människor riskerar sina liv på rangliga båtar över Medelhavet. Det som helt saknas är nämligen lösningar som innebär lagliga och säkra vägar för människor att söka asyl.Säkra och lagliga vägar kan se ut på många olika sätt. Men vad det handlar om är att en människa ska kunna ansöka om flyktingstatus, till exempel för att man är en hbtqi-flykting från Uganda, utan att först behöva riskera livet under transporten till Europa. Kvotflyktingsystemet är ett sådant system, där regeringen har skurit ned kraftigt. Men man borde också utvärdera andra möjligheter - få på plats någon form av visum för att söka asyl och se till att människor kan nyttja de säkra båt- och flygvägar som ju finns."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Statsrådet talar om att det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd. Det finns allvarliga anledningar att tro att de grekiska kusträddningsmyndigheterna inte gjorde allt som stod i deras makt för att undvika den fruktansvärda olycka tidigare i sommar där hundratals människor tros ha drunknat.Kommissionen har krävt att grekiska myndigheter gör oberoende utredningar av de uppenbara misstankarna om att grekiska myndigheter ägnat sig åt olagliga pushbacks. Men grekiska myndigheter är inblandade i upprepade kränkningar av folkrätten, grundläggande rättigheter i EU-stadgan och mänskliga rättigheter. Då är det inte rimligt att tro att uppmaningen till grekiska myndigheter att göra en oberoende utredning skulle vara tillräcklig. Det är en folkrättslig skyldighet att undsätta fartyg i sjönöd, och det är många frivilligorganisationer som arbetar med att rädda liv på Medelhavet. Men vi ser samtidigt hur vissa medlemsstater i EU, inte minst Italien, med olika metoder försöker förhindra räddningsinsatser. I somras i Almedalen träffade jag Läkare Utan Gränser, som beskriver hur deras båt sitter fast i Italien för att de italienska myndigheterna försöker förhindra räddningsinsatser på Medelhavet. Parallellt bevittnar vi hur det pågår förhandlingar inom rådet om olika sätt att bygga högre murar och göra det svårare för människor att söka asyl. Dessa åtgärder kommer, befarar jag, att leda till att människosmugglarna kommer att kunna ta ännu mer betalt i sin verksamhet.Jag menar att den politik som EU och Sveriges regering nu driver inte löser problemet med att människor riskerar sina liv på rangliga båtar över Medelhavet. Det som helt saknas är nämligen lösningar som innebär lagliga och säkra vägar för människor att söka asyl.Säkra och lagliga vägar kan se ut på många olika sätt. Men vad det handlar om är att en människa ska kunna ansöka om flyktingstatus, till exempel för att man är en hbtqi-flykting från Uganda, utan att först behöva riskera livet under transporten till Europa. Kvotflyktingsystemet är ett sådant system, där regeringen har skurit ned kraftigt. Men man borde också utvärdera andra möjligheter - få på plats någon form av visum för att söka asyl och se till att människor kan nyttja de säkra båt- och flygvägar som ju finns."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Låt mig inledningsvis återigen understryka att regeringen tar anklagelser om pushbacks på fullaste allvar. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Men det är kommissionen som ansvarar för att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och den internationella rätten efterlevs. Jag har fullt förtroende för att kommissionen vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks.Parallellt med efterlevnaden av regler behöver det praktiska samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna intensifieras avsevärt, särskilt med tanke på den sök- och räddningsverksamhet som har utvecklats under de senaste åren och som även involverar privata aktörer. Detta är en diger uppgift. Det rör sig om en mångfald aktörer, både statliga och icke-statliga, som brister i inbördes koordinering. Situationen på Medelhavet är också rättsligt och praktiskt komplex. Flera rättsområden, bland annat havsrätt, internationell flyktingrätt, mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande rättigheter, interagerar med nationell och internationell praxis.Situationen på Medelhavet, som Annika Hirvonen uppehöll sig mycket vid, är tragisk från ett mänskligt perspektiv. Vi får regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Olyckorna avlöser varandra. Jag tänker inte minst på den fruktansvärda tragedi som inträffade i juni, då man tror att 600 personer miste livet utanför Greklands kust. Situationen är inte ett svar på en långsiktig hållbar migrationspolitik. Den är tätt sammanknuten med brottsbekämpande insatser mot smuggling av migranter, som måste få ett stopp.Regeringen stöder kommissionens pågående arbete för att öka koordineringen och samarbetet mellan alla aktörer aktiva på Medelhavet. Regeringen stöder också kommissionens arbete för att bekämpa smuggelnätverk samt det arbete som görs till exempel genom Europol för att ställa ansvariga inför rätta.Lösningen på lång sikt är att i nära samarbete med partnerländer säkerställa att båtarna över Medelhavet stoppas. Det är endast så vi kan rädda liv. Den överenskommelse som EU nyligen ingick med Tunisien utgör ett exempel på hur det skulle kunna göras. Det rör sig om ett heltäckande samarbete på flera politikområden med det gemensamma intresset att hantera migrationen och ursprungsorsakerna på ett systematiskt sätt - självklart i enlighet med internationell rätt.Annika Hirvonen nämnde också situationen vid den polska gränsen. Det är en väldigt komplex situation där man använder människor i hybridkrigföring. Här är det viktigt å ena sidan att man respekterar mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl, å andra sidan att EU svarar kraftfullt på sådana instrumentaliseringsförsök. Det pågår ett väldigt viktigt arbete på EU-nivå med instrumentaliseringsförordningen, och jag tycker att det är viktigt att man landar rätt i den här balansen."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Låt mig inledningsvis återigen understryka att regeringen tar anklagelser om pushbacks på fullaste allvar. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Men det är kommissionen som ansvarar för att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och den internationella rätten efterlevs. Jag har fullt förtroende för att kommissionen vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks.Parallellt med efterlevnaden av regler behöver det praktiska samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna intensifieras avsevärt, särskilt med tanke på den sök- och räddningsverksamhet som har utvecklats under de senaste åren och som även involverar privata aktörer. Detta är en diger uppgift. Det rör sig om en mångfald aktörer, både statliga och icke-statliga, som brister i inbördes koordinering. Situationen på Medelhavet är också rättsligt och praktiskt komplex. Flera rättsområden, bland annat havsrätt, internationell flyktingrätt, mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande rättigheter, interagerar med nationell och internationell praxis.Situationen på Medelhavet, som Annika Hirvonen uppehöll sig mycket vid, är tragisk från ett mänskligt perspektiv. Vi får regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Olyckorna avlöser varandra. Jag tänker inte minst på den fruktansvärda tragedi som inträffade i juni, då man tror att 600 personer miste livet utanför Greklands kust. Situationen är inte ett svar på en långsiktig hållbar migrationspolitik. Den är tätt sammanknuten med brottsbekämpande insatser mot smuggling av migranter, som måste få ett stopp.Regeringen stöder kommissionens pågående arbete för att öka koordineringen och samarbetet mellan alla aktörer aktiva på Medelhavet. Regeringen stöder också kommissionens arbete för att bekämpa smuggelnätverk samt det arbete som görs till exempel genom Europol för att ställa ansvariga inför rätta.Lösningen på lång sikt är att i nära samarbete med partnerländer säkerställa att båtarna över Medelhavet stoppas. Det är endast så vi kan rädda liv. Den överenskommelse som EU nyligen ingick med Tunisien utgör ett exempel på hur det skulle kunna göras. Det rör sig om ett heltäckande samarbete på flera politikområden med det gemensamma intresset att hantera migrationen och ursprungsorsakerna på ett systematiskt sätt - självklart i enlighet med internationell rätt.Annika Hirvonen nämnde också situationen vid den polska gränsen. Det är en väldigt komplex situation där man använder människor i hybridkrigföring. Här är det viktigt å ena sidan att man respekterar mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl, å andra sidan att EU svarar kraftfullt på sådana instrumentaliseringsförsök. Det pågår ett väldigt viktigt arbete på EU-nivå med instrumentaliseringsförordningen, och jag tycker att det är viktigt att man landar rätt i den här balansen."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Låt mig inledningsvis återigen understryka att regeringen tar anklagelser om pushbacks på fullaste allvar. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Men det är kommissionen som ansvarar för att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och den internationella rätten efterlevs. Jag har fullt förtroende för att kommissionen vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks.Parallellt med efterlevnaden av regler behöver det praktiska samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna intensifieras avsevärt, särskilt med tanke på den sök- och räddningsverksamhet som har utvecklats under de senaste åren och som även involverar privata aktörer. Detta är en diger uppgift. Det rör sig om en mångfald aktörer, både statliga och icke-statliga, som brister i inbördes koordinering. Situationen på Medelhavet är också rättsligt och praktiskt komplex. Flera rättsområden, bland annat havsrätt, internationell flyktingrätt, mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande rättigheter, interagerar med nationell och internationell praxis.Situationen på Medelhavet, som Annika Hirvonen uppehöll sig mycket vid, är tragisk från ett mänskligt perspektiv. Vi får regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Olyckorna avlöser varandra. Jag tänker inte minst på den fruktansvärda tragedi som inträffade i juni, då man tror att 600 personer miste livet utanför Greklands kust. Situationen är inte ett svar på en långsiktig hållbar migrationspolitik. Den är tätt sammanknuten med brottsbekämpande insatser mot smuggling av migranter, som måste få ett stopp.Regeringen stöder kommissionens pågående arbete för att öka koordineringen och samarbetet mellan alla aktörer aktiva på Medelhavet. Regeringen stöder också kommissionens arbete för att bekämpa smuggelnätverk samt det arbete som görs till exempel genom Europol för att ställa ansvariga inför rätta.Lösningen på lång sikt är att i nära samarbete med partnerländer säkerställa att båtarna över Medelhavet stoppas. Det är endast så vi kan rädda liv. Den överenskommelse som EU nyligen ingick med Tunisien utgör ett exempel på hur det skulle kunna göras. Det rör sig om ett heltäckande samarbete på flera politikområden med det gemensamma intresset att hantera migrationen och ursprungsorsakerna på ett systematiskt sätt - självklart i enlighet med internationell rätt.Annika Hirvonen nämnde också situationen vid den polska gränsen. Det är en väldigt komplex situation där man använder människor i hybridkrigföring. Här är det viktigt å ena sidan att man respekterar mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl, å andra sidan att EU svarar kraftfullt på sådana instrumentaliseringsförsök. Det pågår ett väldigt viktigt arbete på EU-nivå med instrumentaliseringsförordningen, och jag tycker att det är viktigt att man landar rätt i den här balansen."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Tidigare i år uppmärksammades en videofilm där grekisk kustbevakning syns agera tillsammans med och i samråd med maskerade personer. Först möter de här maskerade personerna upp migranter, kör dem i bil till stranden och sätter dem på uppblåsbara flottar. Flottarna körs sedan ut på havet från Greklands kust. Därefter lastas migranterna på båtar som transporteras till Turkiet. De här migranterna vittnar för journalister på New York Times om hur de tagit sig till Grekland för att söka asyl men i stället för att få möjlighet till denna grundläggande mänskliga rättighet blivit tillbakakörda, satta på båtar och transporterade till Turkiet. Detta är, vad jag känner till, första gången som grekiska myndigheter, i det här fallet kustbevakning, synts agera i sådana här pushbacks. Men vi har hört vittnesmål under en längre tid.Pushbacks innebär i praktiken att människor på flykt tas ifrån den mänskliga rättigheten att söka asyl. Den yttersta konsekvens som pushbacks kan få är att människors liv spills. Människor som har skyddsskäl och borde beviljas asyl riskerar att skickas i döden, till förföljelse eller till tortyr. Det sätt på vilket de här pushbacksen har utförts är i sig också en fara för liv och hälsa. Man sätter migranter, människor, på rangliga båtar och skickar ut dem på Medelhavet.Vi har hört vittnesmål om pushbacks även från andra länder. Jag har kontakt med en svensk läkare som regelbundet besökt gränsen mellan Polen och Belarus. Smugglare har först transporterat människor på flykt till den polska gränsen via Belarus. När sedan människorna tagit sig in i Polen genom de skogar som finns där har polska myndigheter tryckt tillbaka människorna mot Belarus. Den läkare som jag varit i kontakt med vittnar om att det under vintertid lett till att unga, friska män frusit ihjäl i de här skogarna.Jag tycker att det är viktigt att man från Sveriges regerings sida inte bara väntar på att kommissionen ska agera med anledning av de här allvarliga kränkningarna. Sveriges regering måste genom ministerrådet ta ansvar för att den grundläggande mänskliga rättigheten till liv och asyl ska respekteras."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Tidigare i år uppmärksammades en videofilm där grekisk kustbevakning syns agera tillsammans med och i samråd med maskerade personer. Först möter de här maskerade personerna upp migranter, kör dem i bil till stranden och sätter dem på uppblåsbara flottar. Flottarna körs sedan ut på havet från Greklands kust. Därefter lastas migranterna på båtar som transporteras till Turkiet. De här migranterna vittnar för journalister på New York Times om hur de tagit sig till Grekland för att söka asyl men i stället för att få möjlighet till denna grundläggande mänskliga rättighet blivit tillbakakörda, satta på båtar och transporterade till Turkiet. Detta är, vad jag känner till, första gången som grekiska myndigheter, i det här fallet kustbevakning, synts agera i sådana här pushbacks. Men vi har hört vittnesmål under en längre tid.Pushbacks innebär i praktiken att människor på flykt tas ifrån den mänskliga rättigheten att söka asyl. Den yttersta konsekvens som pushbacks kan få är att människors liv spills. Människor som har skyddsskäl och borde beviljas asyl riskerar att skickas i döden, till förföljelse eller till tortyr. Det sätt på vilket de här pushbacksen har utförts är i sig också en fara för liv och hälsa. Man sätter migranter, människor, på rangliga båtar och skickar ut dem på Medelhavet.Vi har hört vittnesmål om pushbacks även från andra länder. Jag har kontakt med en svensk läkare som regelbundet besökt gränsen mellan Polen och Belarus. Smugglare har först transporterat människor på flykt till den polska gränsen via Belarus. När sedan människorna tagit sig in i Polen genom de skogar som finns där har polska myndigheter tryckt tillbaka människorna mot Belarus. Den läkare som jag varit i kontakt med vittnar om att det under vintertid lett till att unga, friska män frusit ihjäl i de här skogarna.Jag tycker att det är viktigt att man från Sveriges regerings sida inte bara väntar på att kommissionen ska agera med anledning av de här allvarliga kränkningarna. Sveriges regering måste genom ministerrådet ta ansvar för att den grundläggande mänskliga rättigheten till liv och asyl ska respekteras."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Tidigare i år uppmärksammades en videofilm där grekisk kustbevakning syns agera tillsammans med och i samråd med maskerade personer. Först möter de här maskerade personerna upp migranter, kör dem i bil till stranden och sätter dem på uppblåsbara flottar. Flottarna körs sedan ut på havet från Greklands kust. Därefter lastas migranterna på båtar som transporteras till Turkiet. De här migranterna vittnar för journalister på New York Times om hur de tagit sig till Grekland för att söka asyl men i stället för att få möjlighet till denna grundläggande mänskliga rättighet blivit tillbakakörda, satta på båtar och transporterade till Turkiet. Detta är, vad jag känner till, första gången som grekiska myndigheter, i det här fallet kustbevakning, synts agera i sådana här pushbacks. Men vi har hört vittnesmål under en längre tid.Pushbacks innebär i praktiken att människor på flykt tas ifrån den mänskliga rättigheten att söka asyl. Den yttersta konsekvens som pushbacks kan få är att människors liv spills. Människor som har skyddsskäl och borde beviljas asyl riskerar att skickas i döden, till förföljelse eller till tortyr. Det sätt på vilket de här pushbacksen har utförts är i sig också en fara för liv och hälsa. Man sätter migranter, människor, på rangliga båtar och skickar ut dem på Medelhavet.Vi har hört vittnesmål om pushbacks även från andra länder. Jag har kontakt med en svensk läkare som regelbundet besökt gränsen mellan Polen och Belarus. Smugglare har först transporterat människor på flykt till den polska gränsen via Belarus. När sedan människorna tagit sig in i Polen genom de skogar som finns där har polska myndigheter tryckt tillbaka människorna mot Belarus. Den läkare som jag varit i kontakt med vittnar om att det under vintertid lett till att unga, friska män frusit ihjäl i de här skogarna.Jag tycker att det är viktigt att man från Sveriges regerings sida inte bara väntar på att kommissionen ska agera med anledning av de här allvarliga kränkningarna. Sveriges regering måste genom ministerrådet ta ansvar för att den grundläggande mänskliga rättigheten till liv och asyl ska respekteras."}
+{"question":"Avser statsrådet verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas och att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar. Därutöver har Annika Hirvonen frågat mig om jag avser att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som genomför olagliga pushbacks.Låt mig inledningsvis understryka att migrationssituationen på Medelhavet är både komplex och djupt tragisk. Det kommer regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Detta måste få ett stopp. Fenomenet pushbacks och den fara för migranters liv som ett sådant agerande medför är lika allvarligt. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Av havsrätten följer att samtliga fartyg, deras flaggstater och berörda kuststater har en skyldighet att vidta åtgärder för att nödställda som påträffas till havs kan föras till en säker plats. Reglerna måste tillämpas i enlighet med internationell rätt, inklusive skyddet mot refoulement. Medlemsstaters sjöräddningsinsatser utgör också del av EU:s integrerade gränsförvaltning. Vid tillämpningen av dessa regler ska medlemsstaterna handla i enlighet med internationell rätt och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Sverige deltar i en rad olika former av forum, kommittéer, arbetsgrupper och EU-byråer. I de här samarbetena betonar alltid Sverige vikten av regelefterlevnad och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige deltar också aktivt i kommissionens kontaktgrupp för sjöräddning, vars arbete syftar till att uppnå ett bättre samarbete kring sjöräddning mellan alla relevanta aktörer på Medelhavet.Men det är i första hand kommissionens ansvar att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och internationell rätt efterlevs. Jag förväntar mig att kommissionen utreder och vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas och att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar. Därutöver har Annika Hirvonen frågat mig om jag avser att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som genomför olagliga pushbacks.Låt mig inledningsvis understryka att migrationssituationen på Medelhavet är både komplex och djupt tragisk. Det kommer regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Detta måste få ett stopp. Fenomenet pushbacks och den fara för migranters liv som ett sådant agerande medför är lika allvarligt. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Av havsrätten följer att samtliga fartyg, deras flaggstater och berörda kuststater har en skyldighet att vidta åtgärder för att nödställda som påträffas till havs kan föras till en säker plats. Reglerna måste tillämpas i enlighet med internationell rätt, inklusive skyddet mot refoulement. Medlemsstaters sjöräddningsinsatser utgör också del av EU:s integrerade gränsförvaltning. Vid tillämpningen av dessa regler ska medlemsstaterna handla i enlighet med internationell rätt och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Sverige deltar i en rad olika former av forum, kommittéer, arbetsgrupper och EU-byråer. I de här samarbetena betonar alltid Sverige vikten av regelefterlevnad och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige deltar också aktivt i kommissionens kontaktgrupp för sjöräddning, vars arbete syftar till att uppnå ett bättre samarbete kring sjöräddning mellan alla relevanta aktörer på Medelhavet.Men det är i första hand kommissionens ansvar att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och internationell rätt efterlevs. Jag förväntar mig att kommissionen utreder och vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som utövar olagliga pushbacks?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att en oberoende granskning av grekiska pushbacks ska tillsättas och att anklagelser om pushbacks även från andra EU-länder ska utredas grundligt av oberoende utredningar. Därutöver har Annika Hirvonen frågat mig om jag avser att verka för kraftfulla EU-sanktioner mot Grekland och andra länder som genomför olagliga pushbacks.Låt mig inledningsvis understryka att migrationssituationen på Medelhavet är både komplex och djupt tragisk. Det kommer regelbundet rapporter om smugglingsnätverk som placerar människor i sjöodugliga båtar med falska löften om att kunna leva sina liv i EU. Detta måste få ett stopp. Fenomenet pushbacks och den fara för migranters liv som ett sådant agerande medför är lika allvarligt. Att bistå personer som påträffas i sjönöd är en folkrättslig skyldighet. Av havsrätten följer att samtliga fartyg, deras flaggstater och berörda kuststater har en skyldighet att vidta åtgärder för att nödställda som påträffas till havs kan föras till en säker plats. Reglerna måste tillämpas i enlighet med internationell rätt, inklusive skyddet mot refoulement. Medlemsstaters sjöräddningsinsatser utgör också del av EU:s integrerade gränsförvaltning. Vid tillämpningen av dessa regler ska medlemsstaterna handla i enlighet med internationell rätt och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Sverige deltar i en rad olika former av forum, kommittéer, arbetsgrupper och EU-byråer. I de här samarbetena betonar alltid Sverige vikten av regelefterlevnad och respekt för mänskliga rättigheter. Sverige deltar också aktivt i kommissionens kontaktgrupp för sjöräddning, vars arbete syftar till att uppnå ett bättre samarbete kring sjöräddning mellan alla relevanta aktörer på Medelhavet.Men det är i första hand kommissionens ansvar att säkerställa att vår gemensamma lagstiftning och internationell rätt efterlevs. Jag förväntar mig att kommissionen utreder och vidtar de åtgärder som krävs i fall som involverar anklagelser om pushbacks."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Det kommunala skatteutjämningssystemet kommer med mycket stor sannolikhet att ändras på något sätt eftersom utredningen just nu ser över helheten och alla parametrar. Någon form av förändring kommer alltså att ske.Jag uppfattar dock inte att det finns stöd i riksdagen att vi ska se över själva principerna för det, det vill säga att kompensera för strukturella förändringar som finns i kommunerna, såsom befolkningstäthet, befolkningsålder, andel som är i behov av LSS-insatser etcetera. Det är ju sådant vi utjämnar genom detta system så att det ska gå att leva och verka i hela landet.Självfallet har man i ett större ekonomiskt svängrum i en större kommun. 1 miljon betyder inte lika mycket i Stockholm, Malmö och Göteborg som den gör i Sorsele kommun. I Sorsele är 1 miljon jättemycket pengar och kan till och med stjälpa hela ekonomin från ett år till ett annat. Det gör det inte i exempelvis de tre största kommunerna. Det är en verklighet vi får leva med. Det ser olika ut.Jag förstår fortfarande inte hur det i praktiken - det är det jag vill åt - skulle gå till att skapa ett skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella skillnader i landet för att dra undan pengar från vissa kommuner på grund av att de satsar på fel saker. Vem bestämmer vad som är fel saker? Vem i denna kammare ska bestämma vad som inte är kommunal kärnverksamhet? Jag kan ha en massa egna åsikter om detta. Sverigedemokratiska riksdagsledamöter kan ha egna åsikter. Men hur ska denna lista upprättas, och hur ska den se ut? Jag förstår inte det. Före debatten förstod jag det inte, och jag förstår det inte heller nu efter debatten. Kanske kommer det att klarna lite längre fram när Utjämningskommittén kommer med sitt slutbetänkande.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Det kommunala utjämningssystemet är som det är konstruerat i dag en garant för den orättvisa klyfta vi ser mellan stad och landsbygd. Folk kan se det med egna ögon när de jämför slöseriet i vissa storstäder, som Malmö, med den avsaknad av kommunal service som finns på landsbygden.Jag har varit på landsbygden och sett kämpande föräldrar som organiserat sig för att se till att byns sista skola inte stänger. Att kämpa för byns sista skola eller förskola är ett återkommande inslag i dagens Sverige. Samtidigt lever jag i Malmö stad, där endast det kommunala stödet till kulturlivet ligger på mer än 80 miljoner kronor, varav inget är lagstadgat. Det handlar om politiker som har så mycket skattemedel till sitt förfogande att de kan bevilja mer än 80 miljoner kronor till studieförbund och kulturella föreningar utanför kommunens verksamhet. Men det är det kommunala utjämningssystemet som möjliggör storstädernas slöseri. Jag anser att skolan på landsbygden är viktigare än Malmös arabiska filmfestival. Vad jag hoppas att statsrådet tar med sig i dag är att vi måste ha ett kommunalt utjämningssystem som ser till att skolan på landsbygden kan fortsätta sin verksamhet medan Malmö stad inte har så mycket skattemedel att de finansierar arabiska filmfestivaler. Det handlar om att återupprätta ett förtroende för det kommunala utjämningssystemet och göra det till ett verktyg som stärker hela Sverige.Vi kan inte fortsätta med det sätt på vilket det kommunala utjämningssystemet möjliggör ett slöseri som är tragiskt. Det är tragiskt eftersom det är våra skattemedel som slösas. Slöseriet måste upphöra, och därför måste det kommunala utjämningssystemet ändras."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Det som sas på slutet innebär alltså att alla kommuner som tar emot pengar i utjämningssystemet bara kan lägga skattepengar på vård, skola, omsorg och socialtjänst. Det betyder att om kommunen lägger en enda krona på det som inte är lagstadgad verksamhet, som kultur, fritid, idrott, miljöverksamhet eller trafikverksamhet, ryker pengarna från skatteutjämningssystemet. Är det vad Sverigedemokraterna föreslår?Jag är också mån om att det kommunala slöseriet ska upphöra. Vi vet att det förekommer här och där. Men hur ska detta system se ut? Det ska bli väldigt intressant att se vad Sverigedemokraternas representant i Utjämningskommittén, som är en parlamentarisk kommitté, kommer att föreslå.Hur skulle detta fungera i praktiken? Ska jag som civilminister på Finansdepartementet ha en lista över vilka åtgärder nettomottagare i det kommunala utjämningssystemet inte får satsa pengar på, för då stryper vi de pengarna? Jag förstår inte hur det skulle gå till. Det finns inte ett objektivt begrepp för vad som är kommunalt slöseri.Vi har kommunal självstyrelse. Vi måste också värna den. Den är grundlagsskyddad. Till syvende och sist måste det vara väljarna som röstar fram sina kommunpolitiker. Om väljarna i exempelvis Malmö är upprörda över att väldigt mycket pengar ges till sådant som man inte borde lägga pengar på i Malmö kommun måste väljarna rösta bort dem som styr där och rösta in nya representanter för att ändra politiken den vägen. Det är så en demokrati fungerar. Det måste vara väljarna som till syvende och sist avgör vad som egentligen är kommunalt slöseri. Jag tror att det skulle bli väldigt svårt att hitta något annat system.Vi måste återigen också slå fast att det kommunala utjämningssystemet absolut har sina brister. Det är därför vi ser över det. Regeringen har gett nya direktiv till Utjämningskommittén. Poängen med utjämningssystemet är att kompensera för strukturella skillnader mellan kommunerna. Om man har en hög andel äldre i sin befolkning förutsätts man ha högre kostnader för äldreomsorg. Om man har en högre andel barn och ungdomar än genomsnittet i befolkningen kan man antas ha högre kostnader för förskola och skola. Om man har stor gleshet i sin kommun kan man förutsättas ha högre kostnader. Det är svårare att bedriva en effektiv kommunal verksamhet då. Därför kompenseras man för det. Om man har väldigt många invånare med svagt skatteunderlag kompenseras man också för det för att det inte ska skapas alltför stora klyftor och slitningar i vårt avlånga land.Ingen kommun, inte heller Malmö, uppmuntras eller kompenseras genom det kommunala utjämningssystemet för att man lägger pengar på x, y eller z. Utan bidragen från det kommunala utjämningssystemet baseras på befolkningsstrukturen i den enskilda kommunen. Sedan är det upp till kommunpolitikerna, som är valda av väljarna i demokratiska val, att avgöra vad de ska lägga pengarna på. Det kan vara att lägga mer på den lagstadgade verksamheten, som kan kallas kärnverksamhet, eller så kan man välja att lägga pengar också på annat.Så måste det fungera. Jag har svårt att se annat, även om också jag som civilminister då och då faktiskt kan ha synpunkter på en och annan utgift som läggs i en och annan kommun. Men det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet måste ha samma struktur framöver som i dag, tror jag, även om vi kan putsa på det lite här och där."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Folk i vissa delar av Sverige där man knappt har någon kommunal service undrar vad politikerna sysslar med och hur vissa storstäder kan slösa som de gör medan andra kommuner knappt har någon kommunal service. Var kommer pengarna från?Pengarna kommer ju från det kommunala utjämningssystemet. Utan dessa statsbidrag skulle kommuner som Malmö stad inte kunna ägna sig åt den sortens slöseri vi ser i dag. Utan det kommunala utjämningssystemet, där det inte finns några villkor som det är konstruerat i dag, skulle Malmö stad inte kunna ge skattemedel till studieförbundet Ibn Rushd, som enligt flera rapporter har ideologiska kopplingar till muslimska brödraskapet.Det är ett stort problem när Malmö stad, som är den kommun som tar emot mest medel genom det kommunala utjämningssystemet, inte per capita men mest medel, också är den kommun som är mest känd för sitt slöseri.Jag vill inte vara raljant och säga att Malmö stad saknar 6,3 miljarder kronor i sin kommunala budget. Men det är precis så det är. Utan det kommunala utjämningsstödet skulle Malmö stad sakna ungefär en fjärdedel av sin budget. Då skulle det vara omöjligt för kommunen att ägna sig åt det slöseri som vi ser i dag.Det är här problemet ligger. Det kommunala utjämningssystemet, vars syfte var att stärka mindre kommuner som saknade kommunal service, har i stället blivit ett verktyg för att möjliggöra slöseri för storstäder som Malmö. Det är uppenbart att detta har urholkat förtroendet för det kommunala utjämningssystemet och resulterat i att större kommuner har blivit en lekstuga där skattebetalarna får finansiera leksaker som enhörningar och Zlatanstatyer.En sådan ordning skapar också en större klyfta mellan stad och landsbygd. Det finns kommuner på landsbygden där den kommunala servicen är svåråtkomlig och där man om man inte bor i centrum bara har hembygdsgården, som sköts och finansieras av civilsamhället och inte genom skattemedel. Men i större städer finns det skattefinansierade fritidsgårdar för vuxna, som de sex allaktivitetshusen i Malmö som råkar ligga i Malmös invandrartäta områden.Det finns en orättvisa i detta, speciellt när de större städerna inte finansierar denna verksamhet med egna pengar utan genom ett kommunalt utjämningssystem som inte jämnar ut utan ger större städer möjlighet att slösa med skattemedel.Jag anser att dessa problem med det kommunala utjämningssystemet måste åtgärdas. Det går inte att ha förtroende för ett system som i praktiken möjliggör slöseri. Detta är ett slöseri som politiker på vänsterkanten ofta använder sig av för att gynna det egna styret, vilket är högst olämpligt. Det är en allmän uppfattning att sådant som kommuner som Malmö ägnar sig åt är slöseri. Visst kan man göra bedömningen att en kommun får lägga medel på en arabisk filmfestival eller på Ibn Rushd. Men jag tror att de flesta kan avgöra vad kommunal kärnverksamhet är.Kommunal kärnverksamhet är först och främst det som är lagstadgat. Men det är även skola, vård, omsorg och trygghet. Det är det vi förväntar oss att få från kommunen. Det är inte alla kommuner som kan leverera det, medan Malmö stad levererar detta och även slösar pengar på annat, eftersom de får alltför mycket medel från staten genom det kommunala utjämningssystemet."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Utjämningskommitténs betänkande ska komma senare i vår. De måste få jobba i lugn och ro utan att jag gör offentliga uttalanden om exakt hur jag tycker att de ska lägga fram sitt förslag på ny utformning av skatteutjämningssystemet. Jag kommer alltså att vänta lite med alltför säkra uttalanden och kommer att ta emot deras betänkanden och läsa dem med mycket stort intresse.Först vill jag göra en rättelse. Malmö är inte den kommun som tar emot mest bidrag från det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. Vi räknar per invånare. Det måste vi göra. Annars blir det helt orimligt. De kommuner som tar emot mest i detta system är Bjurholm, Sorsele, Pajala, Dorotea och Åsele. Alla fem är små kommuner som ligger i de norra delarna av Sverige. Då har vi fått det sagt. Malmö kommun ligger på plats 127 av mottagande kommuner i Sverige. Det kan vara bra att veta.När jag var kommunpolitiker i den stad som vi befinner oss i nu, Stockholm, pratade jag väldigt mycket om kommunal kärnverksamhet och hur vi skulle stoppa kommunalt slöseri. Som kommunpolitiker tog jag på stort allvar hur vi i Stockholms kommun skulle kunna fokusera mer på och prioritera kärnverksamheten för att om möjligt också kunna sänka skatten.Det finns inget objektivt mått på eller begrepp för vad som är kärnverksamhet. Vad man tycker är kommunal kärnverksamhet skiftar lite mellan olika politiker och säkert mellan olika väljare och medborgare. En del tycker att kärnverksamheten bara är den lagstyrda verksamheten. Om man gör den väldigt strikta tolkningen skulle vi skala av väldigt mycket av den kommunala verksamheten. En del gör en lite vidare tolkning, medan andra gör en betydligt vidare tolkning.Var skulle gränserna gå från staten? Ska vi säga att om kommun X satsar på Y, Z, Å, Ä och Ö ska vi dra in bidrag ur skatteutjämningssystemet, men om man satsar på den och den verksamheten är det okej att få bidrag? Det skulle bli enorma gränsdragningsproblem och, skulle jag vilja påstå, vara ett stort brott mot den kommunala självstyrelsen.Jag menar att det måste vara väljarna som avgör vilka politiker som ska styra i exempelvis Malmö kommun. Det kan inte vara jag som civilminister som ska straffa kommuner genom det kommunalekonomiska systemet. Det är så jag ser på det, utifrån hur det skulle fungera i praktiken.Det är viktigt att kommuner har koll på sin ekonomi och inte svävar ut för mycket utan ser till att prioritera kärnverksamheten. Jag ska erkänna att jag tycker att vi ibland kan se exempel på lite obegripliga prioriteringar här och där i Sverige. Men jag tror att skatteutjämningssystemet skulle bli ett väldigt trubbigt instrument att använda här.Interpellanten själv säger att Malmö förra året tog emot 6,3 miljarder kronor och lade 1 miljon på en arabisk filmfestival. Var och en förstår att det inte är de 6,3 miljarderna som finansierar denna filmfestival, utan det är nog andra pengar. Det är ändå otroligt olika summor pengar vi pratar om. Man kan tycka att det är fel att lägga pengar på detta i alla fall. Men kom inte och säg att det är det kommunala skatteutjämningssystemet som finansierar denna filmfestival. Det är faktiskt att ta i lite i överkant."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Sverige är ett avlångt land där olika kommuner har varierande förutsättningar. Därför behövs det ett kommunalt utjämningssystem som kan jämna ut variarationerna avseende befolkning, skattekraft och andra ekonomiska förutsättningar.Min interpellation ifrågasätter inte att det ska betalas ut ett kommunalt utjämningsbidrag till kommuner och regioner. Problemet är att den kommun som tar emot mest medel genom det kommunala utjämningssystemet också är känd för att slösa skattemedel.Malmö stad ska under 2023 ta emot 6,3 miljarder kronor genom det kommunala utjämningssystemet. Malmö stad har under lång tid varit den kommun som tagit emot mest medel genom det kommunala utjämningssystemet. Samtidigt finansierar kommunen arabiska filmfestivaler och ger olika former av stöd till illegala migranter.I år kommer Malmö stad för första gången att avsätta mer än 1 miljon kronor för arrangerandet av Malmös arabiska filmfestival. Det är en årlig festival som kommunen finansierar. Enligt min åsikt är en arabisk filmfestival inte en del av den kommunala kärnverksamheten. Jag tror att det är rätt många som håller med. Uppenbarligen har Malmö stad för mycket pengar om man kan slösa skattemedel på det här sättet.Sedan har vi Zlatanstatyn. Hittills har den kostat Malmö stad mer än en halv miljon kronor. Statyn måste gömmas, bevakas och repareras hela tiden. Det är en lång historia bakom varför Malmö stad förvarar och betalar för en staty som rätt många Malmöbor vill sabotera. Det är en av många berättelser som slutar med att Malmö stads politiker slösar med andra människors pengar.Malmö stad har till och med börjat arrangera firandet av muslimska högtider. Det är vad skattemedel går till nu. Är det kommunal kärnverksamhet?Malmö stads slöseri är ökänt och urholkar förtroendet för hela det kommunala utjämningssystemet. För det finns en och annan som ställer sig samma fråga som jag ställer mig: Om andra måste betala 6,3 miljarder kronor till Malmö stad för att kommunens ekonomi ska gå ihop, hur kommer det sig att Malmö stads politiker slösar så mycket?Är det så att det kommunala utjämningssystemet är konstruerat på ett felaktigt sätt? I stället för att man ska kunna behålla skolor och annan kommunal kärnverksamhet i mindre kommuner kan Malmö stad avlöna sin armé av kommunikatörer och avsätta 850 000 kronor för att sätta upp en enhörning i det offentliga rummet.Det är just därför jag frågar statsrådet om han tänker vidta några åtgärder för att de kommuner som tar emot medel genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för detta system. Detta är nämligen precis vad Malmö stad, den största mottagaren av kommunala utjämningsbidrag, har gjort.Det är viktigt att regeringen tar tag i denna fråga, eftersom det finns en diskussion där man ifrågasätter hela det kommunala utjämningssystemet. Därmed behövs det åtgärder för att återupprätta förtroendet för det kommunala utjämningssystemet, som har raserats av det slöseri som vissa kommunpolitiker ägnat sig åt. I det svar jag fick av statsrådet hörde jag inget erkännande av det slöseri som vissa kommuner ägnar sig åt. Men i dag ser vi ett kommunalt utjämningssystem som är konstruerat på ett sådant sätt att det upprätthåller detta slöseri."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet?","answer":"Nima Gholam Ali Pour har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de kommuner som tar emot statsbidrag genom det kommunala utjämningssystemet inte ska använda dessa medel på ett sätt som urholkar förtroendet för det kommunala utjämningssystemet.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och för regioner att erbjuda sina invånare kommunal service trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer. Systemet fördelar mycket pengar, och för att förtroendet för systemet ska bibehållas är det viktigt att det uppfattas som rättvist och korrekt. De generella statsbidragen till kommunerna fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Systemet innebär också en omfördelning av skattemedel mellan kommunerna. De kommuner som får de största bidragen i systemet är de som har lägst skattekraft, det vill säga lägst skatteunderlag per invånare, och de som förväntas ha högre kostnader för sin verksamhet på grund av strukturella faktorer, såsom en hög andel äldre personer eller gles bebyggelsestruktur. Detta innebär att storleken på de generella statsbidragen, det vill säga utfallet i utjämningssystemet, varierar mellan kommunerna. För vissa kommuner är bidragen en stor andel av de totala intäkterna, medan ett tiotal kommuner med hög skattekraft betalar till systemet.Kommuner och regioner ansvarar för sin verksamhet och ekonomi, och de har ett stort handlingsutrymme inom ramen för detta ansvar. De generella statsbidragen är på samma sätt som de kommunala skattemedlen fria att användas utifrån kommunernas egna prioriteringar och behov. Den kommunala beskattningsrätten är en viktig del av den kommunala självstyrelsen. En viktig princip i utjämningssystemet är att det ska bygga på opåverkbara faktorer så att en enskild kommuns faktiska kostnader inte påverkar dess utfall i systemet. Det innebär att om en kommun har högre kostnader, givet dess strukturella förutsättningar, än genomsnittskommunen får inte den kommunen mer pengar i utjämningssystemet. Det är alltså inte så att andra kommuner får betala om en enskild kommun väljer att satsa mycket pengar på en viss verksamhet. Likaså får en kommun som är mer effektiv än genomsnittskommunen behålla de pengar som blir över.En parlamentarisk kommitté har i uppdrag att se över utjämningssystemet i syfte att säkerställa att det uppfyller sitt syfte. Kommittén ska även analysera systemets effekter på utveckling och tillväxt. I tilläggsdirektiv till kommittén som beslutades av regeringen i våras anges att det kan behövas ytterligare åtgärder riktade mot kommuner och regioner för att främja ett effektivt resursutnyttjande och att kommittén ska föreslå åtgärder för att motverka ökande skattesatser i kommuner och regioner."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Det tredje av de här sex förslagen finns faktiskt redan med i det förslag till ny AI-förordning som vi nu har baxat igenom. Det har kommit ända till Europaparlamentet och är nu i trilogförhandlingar inom EU.Ska vi möta och få en reglering av AI för att undvika de risker som Josef Fransson har nämnt behöver vi internationell reglering. Vi kan inte ha 27 olika regleringar i en inre marknad. Det är väldigt bra att EU nu har gått fram gemensamt för att möta frågan på ett gemensamt sätt så att investerare och utvecklare av AI vet vilket regelverk som gäller när man ska implementera nya AI-produkter på den inre marknaden. Jag tror att det är bra för Europas konkurrenskraft, och jag tror också att det är väldigt bra för att minimera riskerna med AI.Bland annat föreslås det att om man interagerar med en annan människa med hjälp av AI ska den som tar emot informationen veta att det är ett AI-verktyg. Det är ett av väldigt många förslag som finns här.Jag tycker också, som jag sagt i tidigare inlägg, att det är väldigt viktigt att regeringen främjar AI. Just med tanke på den enorma potentialen för både bättre verksamhet och besparingar i pengar är det självklart för mig att regeringen bör främja AI.Jag är väldigt engagerad i exempelvis hur våra kommuner och regioner ska kunna använda AI i mycket större utsträckning. Vi har väldigt goda exempel från många kommuner där man drastiskt dragit ned sina kostnader, effektiviserat verksamheterna och fått bättre verksamheter med hjälp av AI. Detta vill jag ska implementeras brett i Kommunsverige.Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att vi inte ser AI som en isolerad fråga. AI är en del av digitaliseringen. AI har vi hållit på med sedan 50-talet i vår värld. Den är mycket mer avancerad nu, men för att AI ska kunna utvecklas behöver vi data. Det jobbar vi också med: hur vi ska kunna främja datadelen på ett säkert och tryggt sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Det tredje av de här sex förslagen finns faktiskt redan med i det förslag till ny AI-förordning som vi nu har baxat igenom. Det har kommit ända till Europaparlamentet och är nu i trilogförhandlingar inom EU.Ska vi möta och få en reglering av AI för att undvika de risker som Josef Fransson har nämnt behöver vi internationell reglering. Vi kan inte ha 27 olika regleringar i en inre marknad. Det är väldigt bra att EU nu har gått fram gemensamt för att möta frågan på ett gemensamt sätt så att investerare och utvecklare av AI vet vilket regelverk som gäller när man ska implementera nya AI-produkter på den inre marknaden. Jag tror att det är bra för Europas konkurrenskraft, och jag tror också att det är väldigt bra för att minimera riskerna med AI.Bland annat föreslås det att om man interagerar med en annan människa med hjälp av AI ska den som tar emot informationen veta att det är ett AI-verktyg. Det är ett av väldigt många förslag som finns här.Jag tycker också, som jag sagt i tidigare inlägg, att det är väldigt viktigt att regeringen främjar AI. Just med tanke på den enorma potentialen för både bättre verksamhet och besparingar i pengar är det självklart för mig att regeringen bör främja AI.Jag är väldigt engagerad i exempelvis hur våra kommuner och regioner ska kunna använda AI i mycket större utsträckning. Vi har väldigt goda exempel från många kommuner där man drastiskt dragit ned sina kostnader, effektiviserat verksamheterna och fått bättre verksamheter med hjälp av AI. Detta vill jag ska implementeras brett i Kommunsverige.Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att vi inte ser AI som en isolerad fråga. AI är en del av digitaliseringen. AI har vi hållit på med sedan 50-talet i vår värld. Den är mycket mer avancerad nu, men för att AI ska kunna utvecklas behöver vi data. Det jobbar vi också med: hur vi ska kunna främja datadelen på ett säkert och tryggt sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Det är kloka resonemang i mångt och mycket. Jag tror dock att politikens uppgift när det kommer till AI i första hand är att hantera risker, för det kommer inte företagen att göra. Företagen är däremot väldigt duktiga på att lyfta nyttor. Därav följer att jag vill ägna min korta tid här på jorden och i denna talarstol åt att lyfta det jag tror är mest angeläget för mina barns framtid och det jag kan göra.Jag övergår nu till några av de ytterligare förslag som jag lovade att lyfta.Det andra förslaget är att utse en myndighet som har ett uttalat främjandeuppdrag för artificiell intelligens. Det kanske man kan säga redan är tillgodosett i någon mån, men vi ska också inrätta en myndighet som hanterar riskerna med artificiell intelligens. Båda perspektiven behövs och bör om möjligt inte sammanblandas på myndighetsnivå.Mitt tredje förslag är att göra det förbjudet att använda AI i kommunikation utan att uppge för mottagaren att det är AI. Med denna lag skulle man åtminstone kunna försvåra lite grann när det gäller vissa bedrägerier och oetisk affärsverksamhet.Det fjärde förslaget är att man låter utreda vem som bär ansvaret när AI orsakar skada på individer eller juridiska personer. Företag behöver ta en större del av risken än vad jag tror att de är lagstadgat tvingade till i dag.Det femte förslaget är att öronmärka forskningsmedel just för risker med artificiell intelligens.Slutligen: Det sjätte förslaget är att söka internationellt samarbete inom normgivning och brottsbekämpning. Frågan är av global karaktär, och jag vill upprepa att den är långt mycket mer angelägen än frågan om klimatförändringar. Det är min absoluta övertygelse."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Det är kloka resonemang i mångt och mycket. Jag tror dock att politikens uppgift när det kommer till AI i första hand är att hantera risker, för det kommer inte företagen att göra. Företagen är däremot väldigt duktiga på att lyfta nyttor. Därav följer att jag vill ägna min korta tid här på jorden och i denna talarstol åt att lyfta det jag tror är mest angeläget för mina barns framtid och det jag kan göra.Jag övergår nu till några av de ytterligare förslag som jag lovade att lyfta.Det andra förslaget är att utse en myndighet som har ett uttalat främjandeuppdrag för artificiell intelligens. Det kanske man kan säga redan är tillgodosett i någon mån, men vi ska också inrätta en myndighet som hanterar riskerna med artificiell intelligens. Båda perspektiven behövs och bör om möjligt inte sammanblandas på myndighetsnivå.Mitt tredje förslag är att göra det förbjudet att använda AI i kommunikation utan att uppge för mottagaren att det är AI. Med denna lag skulle man åtminstone kunna försvåra lite grann när det gäller vissa bedrägerier och oetisk affärsverksamhet.Det fjärde förslaget är att man låter utreda vem som bär ansvaret när AI orsakar skada på individer eller juridiska personer. Företag behöver ta en större del av risken än vad jag tror att de är lagstadgat tvingade till i dag.Det femte förslaget är att öronmärka forskningsmedel just för risker med artificiell intelligens.Slutligen: Det sjätte förslaget är att söka internationellt samarbete inom normgivning och brottsbekämpning. Frågan är av global karaktär, och jag vill upprepa att den är långt mycket mer angelägen än frågan om klimatförändringar. Det är min absoluta övertygelse."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Tack för det konkreta förslaget från Josef Fransson! Jag är idel öra för att höra de kommande förslagen, för jag tycker att det är väldigt givande, oavsett sammanhang, att få många konkreta förslag inom olika politikområden.Jag kan börja med att säga att det i dag inte finns något förslag om en AI-nämnd från regeringens bord. Däremot kommer det under hösten att komma fler beslut och initiativ som rör AI. Det kan jag redan nu säga, och vi får återkomma med exakt vad de innehåller när de väl kan presenteras.Dessa beslut handlar dock mycket om att främja AI och att använda AI i större utsträckning än vi gör i dag. Josef Fransson radade upp en del hot, nackdelar och risker som AI för med sig. Det är viktigt att peka på dem, men jag tycker att det blir lite väl dystopiskt när man bara lyfter fram riskerna och säger att det ena och det andra kommer att hända: Det kommer att bli massarbetslöshet, det kommer att bli enorma värdeöverföringar och människor kommer att bli utsatta för bedrägerier på grund av AI. Då tycker jag att man lite för självsäkert målar upp en dystopisk bild av framtiden.Det kan ju också vara så att vi med AI-teknik faktiskt hjälper människor att upptäcka olika typer av manipulationer. De hot som AI-tekniken kan innebära kanske man också kan använda AI-teknik för att avvärja. Vi har redan sett något sådant exempel. Jag tycker att man måste vara lite mer nyanserad när man talar om detta.Jag tycker att det är väldigt bra att det förs etiska diskussioner; det måste man göra kring AI-utvecklingen. Det ska vi göra inom politiken, i den här kammaren, men det måste också föras sådana diskussioner på mycket bredare front utanför det här huset. Jag välkomnar verkligen detta.Men om man tror att en ökad AI-användning bara kommer de stora techbolagen till del vad gäller ekonomisk vinning har man inte sett alltihop; det måste jag säga. En beräkning har gjorts som visar att bara offentlig förvaltning skulle kunna spara uppemot 140 miljarder kronor om vi var bättre på att använda AI-teknik fullt ut. Det här är en siffra som är några år gammal, så det är mycket möjligt att summan skulle vara ännu högre i dag.Man ser att man med hjälp av AI skulle kunna fatta mycket snabbare beslut. Man skulle kunna effektivisera beslutsprocesser och minska risken för felaktiga utbetalningar, bara för att ta några exempel - för att inte tala om vad man skulle kunna använda AI till inom både äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Med AI skulle man kunna minska behovet av mänsklig arbetskraft så att de anställda, som vi i dag många gånger har brist på, kunde göra det som kräver mer människonära omvårdnad.Jag är övertygad om att människan är mer än sin intelligens. Jag hör ibland att en del tror att vi kommer att utrota människan och att människor inte kommer att behövas eftersom AI kommer att vara mer intelligent än människan. Jag menar att människan har ett större värde än sin intelligens och att människan även i en värld där AI dominerar mycket mer än i dag kommer att ha ett existensberättigande och ett värde även framöver.Jag är övertygad om att mänskligheten kommer att överleva också AI. Det är vad jag tror, men där kan vi ha lite olika uppfattningar och ingångar. Det är naturligtvis ingen som vet med hundra procents säkerhet. Men att tala om att mänskligheten skulle vara utrotad om 50 år, som jag har hört någon nämna, tycker jag är kraftigt överdrivet. Jag tror att människan har ett existensberättigande även i en värld där AI finns och används mycket mer än i dag. Människan är större och har ett högre värde än sin intelligens."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Tack för det konkreta förslaget från Josef Fransson! Jag är idel öra för att höra de kommande förslagen, för jag tycker att det är väldigt givande, oavsett sammanhang, att få många konkreta förslag inom olika politikområden.Jag kan börja med att säga att det i dag inte finns något förslag om en AI-nämnd från regeringens bord. Däremot kommer det under hösten att komma fler beslut och initiativ som rör AI. Det kan jag redan nu säga, och vi får återkomma med exakt vad de innehåller när de väl kan presenteras.Dessa beslut handlar dock mycket om att främja AI och att använda AI i större utsträckning än vi gör i dag. Josef Fransson radade upp en del hot, nackdelar och risker som AI för med sig. Det är viktigt att peka på dem, men jag tycker att det blir lite väl dystopiskt när man bara lyfter fram riskerna och säger att det ena och det andra kommer att hända: Det kommer att bli massarbetslöshet, det kommer att bli enorma värdeöverföringar och människor kommer att bli utsatta för bedrägerier på grund av AI. Då tycker jag att man lite för självsäkert målar upp en dystopisk bild av framtiden.Det kan ju också vara så att vi med AI-teknik faktiskt hjälper människor att upptäcka olika typer av manipulationer. De hot som AI-tekniken kan innebära kanske man också kan använda AI-teknik för att avvärja. Vi har redan sett något sådant exempel. Jag tycker att man måste vara lite mer nyanserad när man talar om detta.Jag tycker att det är väldigt bra att det förs etiska diskussioner; det måste man göra kring AI-utvecklingen. Det ska vi göra inom politiken, i den här kammaren, men det måste också föras sådana diskussioner på mycket bredare front utanför det här huset. Jag välkomnar verkligen detta.Men om man tror att en ökad AI-användning bara kommer de stora techbolagen till del vad gäller ekonomisk vinning har man inte sett alltihop; det måste jag säga. En beräkning har gjorts som visar att bara offentlig förvaltning skulle kunna spara uppemot 140 miljarder kronor om vi var bättre på att använda AI-teknik fullt ut. Det här är en siffra som är några år gammal, så det är mycket möjligt att summan skulle vara ännu högre i dag.Man ser att man med hjälp av AI skulle kunna fatta mycket snabbare beslut. Man skulle kunna effektivisera beslutsprocesser och minska risken för felaktiga utbetalningar, bara för att ta några exempel - för att inte tala om vad man skulle kunna använda AI till inom både äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Med AI skulle man kunna minska behovet av mänsklig arbetskraft så att de anställda, som vi i dag många gånger har brist på, kunde göra det som kräver mer människonära omvårdnad.Jag är övertygad om att människan är mer än sin intelligens. Jag hör ibland att en del tror att vi kommer att utrota människan och att människor inte kommer att behövas eftersom AI kommer att vara mer intelligent än människan. Jag menar att människan har ett större värde än sin intelligens och att människan även i en värld där AI dominerar mycket mer än i dag kommer att ha ett existensberättigande och ett värde även framöver.Jag är övertygad om att mänskligheten kommer att överleva också AI. Det är vad jag tror, men där kan vi ha lite olika uppfattningar och ingångar. Det är naturligtvis ingen som vet med hundra procents säkerhet. Men att tala om att mänskligheten skulle vara utrotad om 50 år, som jag har hört någon nämna, tycker jag är kraftigt överdrivet. Jag tror att människan har ett existensberättigande även i en värld där AI finns och används mycket mer än i dag. Människan är större och har ett högre värde än sin intelligens."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Tack, statsrådet Slottner, för diskussionen! Jag vill vara tydlig: Jag tror inte att vi vare sig kan eller vill stoppa någon utveckling inom AI.Problemet är bara kraften i denna teknologi och att utvecklingen, som det ser ut i dag, är så gott som oreglerad. Några personer som varnar för techföretagens kapprustning är Steve Wozniak, medgrundare till Apple, MIT-professorn Max Tegmark, författaren och professorn Yuval Noah Harari, som är mycket intressant att lyssna på i sammanhanget, multientreprenören Elon Musk och många därtill. Dessa personer, bland andra, har varit med och skrivit ett öppet brev som heter Pause Giant AI Experiments. Det kanske mest ska ses som en inlaga i en debatt, för jag tror inte att de själva tror att någon utveckling kommer att pausas på grund av deras brev. Men det är ett väldigt intressant brev som är värt att ta del av i sin helhet.Riskerna med AI är mångfasetterade. Några av dem är här och nu. I mitt förra inlägg såg jag lite längre in i framtiden. Men redan här och nu kan vi börja fundera på vad som händer med vår kultur när mjukvaror skapar konst, musik och litteratur som berör oss djupare än det som skapats av människor. Hur påverkar det vårt samhälle när ett dataprogram kan skapa djupa intima relationer med oss som kanske känns mer verkliga än dem vi många gånger har med våra vänner? Vad händer med vår demokrati när dessa program börjar producera lagförslag och propaganda - kanske med någon som styr vid spakarna, kanske helt på egen hand? Kommer värdens demokratier över huvud taget att överleva som demokratier i AI:s tidsålder? Om inte - vad är det som kommer sedan?AI riskerar att leda till massarbetslöshet på ett sätt som inte går att jämföra med tidigare tekniksprång. Att mängder av människor kommer att skinnas på varenda krona genom sofistikerade lurendrejerier ser jag som givet. Risken för massiv värdeöverföring till ett litet antal företag och individer ser jag också som mer eller mindre given om vi inte politiskt hittar lösningar. Detta sker alltså i ett landskap där techgiganterna kanske redan i dag omsätter mer än många staters bruttonationalprodukt. Denna utveckling kommer, som jag ser det, att accelerera med AI. Detta är ett litet axplock; riskerna med AI förmodligen lika stora som antalet som antalet olika melodier man kan spela på ett piano. Jag ska inte stå här och låtsas att jag sitter på lösningarna, åtminstone inte alla lösningar. Men jag tänker lyfta fram några punkter. Jag kanske inte hinner läsa upp alla, utan jag får spara några till mitt sista inlägg. Men jag ska i alla fall börja, och jag tar då upp ett förslag som jag har lyft fram offentligt tidigare.Det handlar om att vi bör upprätta en AI-nämnd, sammansatt av samtliga politiska partier i den här kammaren och den bästa expertis som Sverige har att erbjuda. Vi bör helt enkelt upprätta ett forum där man öppet och ärligt kan diskutera risker och möjligheter. Genom en sådan nämnd får man också korta ledtider till att politikerna åtminstone kan få en möjlighet att lyfta konkreta förslag för att skydda oss mot det som är hotfullt med AI. Jag menar att det här är en mycket lågt hängande frukt, som vi borde ta tag i genast.Jag har alltså ytterligare ett antal punkter, men jag sparar dem till mitt slutinlägg."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Tack, statsrådet Slottner, för diskussionen! Jag vill vara tydlig: Jag tror inte att vi vare sig kan eller vill stoppa någon utveckling inom AI.Problemet är bara kraften i denna teknologi och att utvecklingen, som det ser ut i dag, är så gott som oreglerad. Några personer som varnar för techföretagens kapprustning är Steve Wozniak, medgrundare till Apple, MIT-professorn Max Tegmark, författaren och professorn Yuval Noah Harari, som är mycket intressant att lyssna på i sammanhanget, multientreprenören Elon Musk och många därtill. Dessa personer, bland andra, har varit med och skrivit ett öppet brev som heter Pause Giant AI Experiments. Det kanske mest ska ses som en inlaga i en debatt, för jag tror inte att de själva tror att någon utveckling kommer att pausas på grund av deras brev. Men det är ett väldigt intressant brev som är värt att ta del av i sin helhet.Riskerna med AI är mångfasetterade. Några av dem är här och nu. I mitt förra inlägg såg jag lite längre in i framtiden. Men redan här och nu kan vi börja fundera på vad som händer med vår kultur när mjukvaror skapar konst, musik och litteratur som berör oss djupare än det som skapats av människor. Hur påverkar det vårt samhälle när ett dataprogram kan skapa djupa intima relationer med oss som kanske känns mer verkliga än dem vi många gånger har med våra vänner? Vad händer med vår demokrati när dessa program börjar producera lagförslag och propaganda - kanske med någon som styr vid spakarna, kanske helt på egen hand? Kommer värdens demokratier över huvud taget att överleva som demokratier i AI:s tidsålder? Om inte - vad är det som kommer sedan?AI riskerar att leda till massarbetslöshet på ett sätt som inte går att jämföra med tidigare tekniksprång. Att mängder av människor kommer att skinnas på varenda krona genom sofistikerade lurendrejerier ser jag som givet. Risken för massiv värdeöverföring till ett litet antal företag och individer ser jag också som mer eller mindre given om vi inte politiskt hittar lösningar. Detta sker alltså i ett landskap där techgiganterna kanske redan i dag omsätter mer än många staters bruttonationalprodukt. Denna utveckling kommer, som jag ser det, att accelerera med AI. Detta är ett litet axplock; riskerna med AI förmodligen lika stora som antalet som antalet olika melodier man kan spela på ett piano. Jag ska inte stå här och låtsas att jag sitter på lösningarna, åtminstone inte alla lösningar. Men jag tänker lyfta fram några punkter. Jag kanske inte hinner läsa upp alla, utan jag får spara några till mitt sista inlägg. Men jag ska i alla fall börja, och jag tar då upp ett förslag som jag har lyft fram offentligt tidigare.Det handlar om att vi bör upprätta en AI-nämnd, sammansatt av samtliga politiska partier i den här kammaren och den bästa expertis som Sverige har att erbjuda. Vi bör helt enkelt upprätta ett forum där man öppet och ärligt kan diskutera risker och möjligheter. Genom en sådan nämnd får man också korta ledtider till att politikerna åtminstone kan få en möjlighet att lyfta konkreta förslag för att skydda oss mot det som är hotfullt med AI. Jag menar att det här är en mycket lågt hängande frukt, som vi borde ta tag i genast.Jag har alltså ytterligare ett antal punkter, men jag sparar dem till mitt slutinlägg."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Det är ibland svårt att veta var man ska börja. Det här är ett ämne som man kan tala om i timme efter timme. Man kan välja att se bara möjligheterna och skygga från riskerna. Man kan välja att bara se riskerna och måla upp domedagens nära förestående. Vi måste ändå på något sätt hamna mittemellan. Det tycker jag även att Josef Fransson gör, vill jag säga.Jag tror också att det är en revolution för världen. Vi har i dag väldigt svårt att riktigt förstå hur AI kommer att påverka våra liv och hur vi kommer att använda AI under de kommande decennierna. Det är så mycket som vi kommer att kunna använda AI till och så många möjligheter som AI kommer att ge oss om 20, 30 år som vi i dag inte ens tänker på. Det är hisnande men också ganska spännande ska jag personligen erkänna.Jag delar inte uppfattningen att vi politiker mest ska fokusera på att hantera riskerna. Då riskerar vi att halka efter. Jag menar att vi som politiker måste kunna fokusera på att främja AI där vi tror att den kan göra störst nytta samtidigt som vi försöker skapa en reglering som minimerar riskerna med AI. Jag menar att vi måste klara av båda två.Från början när jag blev civilminister med ansvar för digitalisering har jag sagt att vi ska ta till vara de stora möjligheterna som AI ger oss. De är enorma och är i dag bara i sin linda. Samtidigt måste vi hantera riskerna på vägen. Det är mina ingångsvärden inom det här politikområdet.Josef Fransson lyfte själv i sitt anförande fram möjligheterna inom hälso- och sjukvård. Där hjälper AI redan i dag till inom hälso- och sjukvården. Det är inte så att AI är någon nyhet inom svensk hälso- och sjukvård. AI har använts under lång tid för att hitta sjukdomar och för att kunna diagnostisera och bota sjukdomar.Vi ser att det kommer att användas i en mycket mer snabb takt framöver. Vi kan ställa prognoser på ett helt annat sätt. Vi kan få mycket mer likvärdiga beslut inom socialtjänst och inom andra offentliga instanser som ökar rättvisan, exempelvis den rättsliga rättvisan.Vi kan också använda det inom rättsväsendet på ett helt annat sätt. Vi kan få tag på vedervärdiga brottslingar, åtala dem och straffa dem för de vedervärdigheter som de har gjort. Det finns fantastiska möjligheter.Men det finns naturligtvis också risker. Det jag är mest rädd för är att totalitära stater och regimer kommer att använda AI som ett sätt att kontrollera sina medborgare. Det handlar om att socialt kontrollera dem, att manipulera dem och föra fram falsk propaganda. Vi kan redan se detta i dag i det fasansfulla kriget som Ryssland för gentemot Ukraina. Man använder desinformation, och AI är ett medel i detta.Jag är också rädd för att man inte vet vad som är sant och falskt och att gränslandet mellan sant och falskt suddas ut. Man kan utge sig för att vara någon man inte alls är, etcetera.Jag har dock ingen stoppknapp att trycka på. Jag kan inte säga: Nu stoppar vi den här utvecklingen och förbjuder alla riskerna. Så fungerar inte forskning och utveckling. Skulle vi stoppa forskning och utveckling i Europa och USA är det Kina som har herraväldet över utvecklingen av AI. Det tror jag inte är någon utveckling som vare sig jag eller Josef Fransson vill se framför oss.Det pågår mycket arbete inom AI-akten inom EU men också arbete inom TTC och inom G7-länderna där vi talar mer om ett gemensamt synsätt på detta med gemensamma regleringar och också gemensamma standarder. Jag pausar där och återkommer i nästa inlägg."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Det är ibland svårt att veta var man ska börja. Det här är ett ämne som man kan tala om i timme efter timme. Man kan välja att se bara möjligheterna och skygga från riskerna. Man kan välja att bara se riskerna och måla upp domedagens nära förestående. Vi måste ändå på något sätt hamna mittemellan. Det tycker jag även att Josef Fransson gör, vill jag säga.Jag tror också att det är en revolution för världen. Vi har i dag väldigt svårt att riktigt förstå hur AI kommer att påverka våra liv och hur vi kommer att använda AI under de kommande decennierna. Det är så mycket som vi kommer att kunna använda AI till och så många möjligheter som AI kommer att ge oss om 20, 30 år som vi i dag inte ens tänker på. Det är hisnande men också ganska spännande ska jag personligen erkänna.Jag delar inte uppfattningen att vi politiker mest ska fokusera på att hantera riskerna. Då riskerar vi att halka efter. Jag menar att vi som politiker måste kunna fokusera på att främja AI där vi tror att den kan göra störst nytta samtidigt som vi försöker skapa en reglering som minimerar riskerna med AI. Jag menar att vi måste klara av båda två.Från början när jag blev civilminister med ansvar för digitalisering har jag sagt att vi ska ta till vara de stora möjligheterna som AI ger oss. De är enorma och är i dag bara i sin linda. Samtidigt måste vi hantera riskerna på vägen. Det är mina ingångsvärden inom det här politikområdet.Josef Fransson lyfte själv i sitt anförande fram möjligheterna inom hälso- och sjukvård. Där hjälper AI redan i dag till inom hälso- och sjukvården. Det är inte så att AI är någon nyhet inom svensk hälso- och sjukvård. AI har använts under lång tid för att hitta sjukdomar och för att kunna diagnostisera och bota sjukdomar.Vi ser att det kommer att användas i en mycket mer snabb takt framöver. Vi kan ställa prognoser på ett helt annat sätt. Vi kan få mycket mer likvärdiga beslut inom socialtjänst och inom andra offentliga instanser som ökar rättvisan, exempelvis den rättsliga rättvisan.Vi kan också använda det inom rättsväsendet på ett helt annat sätt. Vi kan få tag på vedervärdiga brottslingar, åtala dem och straffa dem för de vedervärdigheter som de har gjort. Det finns fantastiska möjligheter.Men det finns naturligtvis också risker. Det jag är mest rädd för är att totalitära stater och regimer kommer att använda AI som ett sätt att kontrollera sina medborgare. Det handlar om att socialt kontrollera dem, att manipulera dem och föra fram falsk propaganda. Vi kan redan se detta i dag i det fasansfulla kriget som Ryssland för gentemot Ukraina. Man använder desinformation, och AI är ett medel i detta.Jag är också rädd för att man inte vet vad som är sant och falskt och att gränslandet mellan sant och falskt suddas ut. Man kan utge sig för att vara någon man inte alls är, etcetera.Jag har dock ingen stoppknapp att trycka på. Jag kan inte säga: Nu stoppar vi den här utvecklingen och förbjuder alla riskerna. Så fungerar inte forskning och utveckling. Skulle vi stoppa forskning och utveckling i Europa och USA är det Kina som har herraväldet över utvecklingen av AI. Det tror jag inte är någon utveckling som vare sig jag eller Josef Fransson vill se framför oss.Det pågår mycket arbete inom AI-akten inom EU men också arbete inom TTC och inom G7-länderna där vi talar mer om ett gemensamt synsätt på detta med gemensamma regleringar och också gemensamma standarder. Jag pausar där och återkommer i nästa inlägg."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Erik Slottner för svaret på min interpellation om risker och möjligheter med artificiell intelligens.Jag hoppas att både fru talmannen och statsrådet testat att pröva och leka med till exempel Chat GPT och själva skapat sig åtminstone en grundläggande uppfattning om hur häpnadsväckande denna teknik faktiskt är.Artificiell intelligens är bara i sin linda. Redan nu kan den skapa musik och bilder och till och med programmera datakod. Dagens AI är dock bara en bebis. Tänk vad den tekniken kommer att kunna åstadkomma i sina tonår.Det är uppenbart att frågor om AI har fått en viss plats i regeringens arbete. Men jag menar att den borde vara långt mycket mer prioriterad. Gemene man verkar ännu inte ha förstått att utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att revolutionera vår värld på ett sätt som är fullständigt oöverblickbart.Möjligheterna är enorma när det kommer till att förbättra människors liv och välfärd. Inte minst är jag övertygad om att utvecklingen kommer att kunna leda till att vi kan bota mer eller mindre alla kända sjukdomar och lösa mängder av andra problem som vi människor står inför.Personlig AI kommer att bli en superintelligent assistent till var och en i vardagen. Företag kommer att kunna mångdubbla sin produktivitet, och så vidare. Det är naturligtvis sådant som vi ska värna och välkomna.Jag tror att det är primärt riskerna som vi politiker måste börja ta tag i på allvar. Vi människor har härskat på vår planet därför att vi är mest intelligenta i djurriket. Det är inte minst för att vi har varit osedvanligt bra på att samarbeta med varandra. Genom detta har vi också kunnat dominera i princip alla andra djurarter för mat och kläder men ibland bara sällskap.Nu står vi på randen av att inte längre vara den mest intelligenta varelsen på jorden. Tekniken rusar mot att datorer med råge kan överträffa oss i intelligens och också i så kallad generell intelligens. Det skulle ungefär kunna beskrivas som att en dator kan lära sig att lösa problem som den helt enkelt inte har programmerats för. Jag hörde bara häromdagen att en AI hade ombetts att lära sig att spela schack. Några timmar senare kunde den slå alla tidigare schackdatorer.Huruvida en dator kan bli medveten så som vi betraktar oss själva är något som vi kanske får lämna åt filosoferna. Men vi är sannerligen nära att inte kunna se skillnaden. Att en AI snart kommer att uppvisa tecken på självbevarelsedrift ser jag som givet. Den tanken, fru talman, ger mig faktiskt rysningar.En enkätundersökning säger att hälften av AI-forskarna tror att risken är större än 10 procent att utvecklingen inom AI kommer att leda till mänsklighetens utplåning. Det ska sägas att studien är ifrågasatt och att svarsfrekvensen var låg. Men även om vi skulle skriva ned riskerna med en faktor tio är de ändå så stora att de totalt överskuggar riskerna med till exempel klimatförändringar.Jag skulle vilja dra en analogi om människans bästa vän hunden. Hundägare älskar ofta sina hundar som om de vore en familjemedlem. Men skulle det vara så att de började sprida en sjukdom som hotade våra barn till livet skulle vi inte tveka att ta hundarna av daga för att rädda oss själva. I en framtid skulle vi kunna vara hundarna när artificiell intelligens är oss överlägsna i intelligens."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Erik Slottner för svaret på min interpellation om risker och möjligheter med artificiell intelligens.Jag hoppas att både fru talmannen och statsrådet testat att pröva och leka med till exempel Chat GPT och själva skapat sig åtminstone en grundläggande uppfattning om hur häpnadsväckande denna teknik faktiskt är.Artificiell intelligens är bara i sin linda. Redan nu kan den skapa musik och bilder och till och med programmera datakod. Dagens AI är dock bara en bebis. Tänk vad den tekniken kommer att kunna åstadkomma i sina tonår.Det är uppenbart att frågor om AI har fått en viss plats i regeringens arbete. Men jag menar att den borde vara långt mycket mer prioriterad. Gemene man verkar ännu inte ha förstått att utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att revolutionera vår värld på ett sätt som är fullständigt oöverblickbart.Möjligheterna är enorma när det kommer till att förbättra människors liv och välfärd. Inte minst är jag övertygad om att utvecklingen kommer att kunna leda till att vi kan bota mer eller mindre alla kända sjukdomar och lösa mängder av andra problem som vi människor står inför.Personlig AI kommer att bli en superintelligent assistent till var och en i vardagen. Företag kommer att kunna mångdubbla sin produktivitet, och så vidare. Det är naturligtvis sådant som vi ska värna och välkomna.Jag tror att det är primärt riskerna som vi politiker måste börja ta tag i på allvar. Vi människor har härskat på vår planet därför att vi är mest intelligenta i djurriket. Det är inte minst för att vi har varit osedvanligt bra på att samarbeta med varandra. Genom detta har vi också kunnat dominera i princip alla andra djurarter för mat och kläder men ibland bara sällskap.Nu står vi på randen av att inte längre vara den mest intelligenta varelsen på jorden. Tekniken rusar mot att datorer med råge kan överträffa oss i intelligens och också i så kallad generell intelligens. Det skulle ungefär kunna beskrivas som att en dator kan lära sig att lösa problem som den helt enkelt inte har programmerats för. Jag hörde bara häromdagen att en AI hade ombetts att lära sig att spela schack. Några timmar senare kunde den slå alla tidigare schackdatorer.Huruvida en dator kan bli medveten så som vi betraktar oss själva är något som vi kanske får lämna åt filosoferna. Men vi är sannerligen nära att inte kunna se skillnaden. Att en AI snart kommer att uppvisa tecken på självbevarelsedrift ser jag som givet. Den tanken, fru talman, ger mig faktiskt rysningar.En enkätundersökning säger att hälften av AI-forskarna tror att risken är större än 10 procent att utvecklingen inom AI kommer att leda till mänsklighetens utplåning. Det ska sägas att studien är ifrågasatt och att svarsfrekvensen var låg. Men även om vi skulle skriva ned riskerna med en faktor tio är de ändå så stora att de totalt överskuggar riskerna med till exempel klimatförändringar.Jag skulle vilja dra en analogi om människans bästa vän hunden. Hundägare älskar ofta sina hundar som om de vore en familjemedlem. Men skulle det vara så att de började sprida en sjukdom som hotade våra barn till livet skulle vi inte tveka att ta hundarna av daga för att rädda oss själva. I en framtid skulle vi kunna vara hundarna när artificiell intelligens är oss överlägsna i intelligens."}
+{"question":"Vad gör statsrådet och regeringen för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens?","answer":"Josef Fransson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens och hur jag och regeringen agerar för att maximera nyttan med utvecklingen inom AI samtidigt som riskerna minimeras.Den 25 maj fattade regeringen beslut om att Digitaliseringsrådet inom Regeringskansliet ska fortsätta sitt arbete i syfte att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och främja digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Ledamöterna som sitter i rådet har en bred erfarenhet och kompetens på digitaliseringsområdet, och artificiell intelligens är en viktig fråga som kommer att diskuteras i Digitaliseringsrådet. I maj anordnade regeringen inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet en konferens om hållbar AI och AI för hållbarhet. Konferensen samlade ledare och experter från den privata och offentliga sektorn, den akademiska världen och civilsamhället för diskussioner om och reflektioner över hur det ska kunna gå att säkerställa en AI-utveckling som inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.Regeringen tog i slutet av januari emot en redovisning av ett uppdrag om främjande av den offentliga förvaltningens användning av AI. Rapporten innehöll även en behovsanalys för att tillgängliggöra gemensam AI-infrastruktur för den offentliga förvaltningen som nu analyseras inom Regeringskansliet. I april tog regeringen också emot en rapport från Tillväxtanalys som handlar om hur AI omvandlar näringslivet och hur AI-politiken för näringslivet kan utvecklas.Regeringen ökade även insatserna i programmet Avancerad digitalisering, som bygger på en beprövad privat-offentlig samverkansmodell där offentliga aktörer och näringslivets aktörer gemensamt bidrar. Programmet omfattar bland annat AI och annan ny teknik.Vad gäller frågan om nyttor och risker med AI finns det många nyttor som bör kunna realiseras, till exempel effektivisering genom AI av vissa verksamheter inom den offentliga förvaltningen. Samtidigt är jag också medveten om riskerna med utvecklingen och användningen av AI, särskilt gällande riskerna för kränkningar av grundläggande rättigheter, och såväl etiska risker som hälso- och säkerhetsrisker.Regeringen välkomnar därför AI-regleringen som håller på att förhandlas inom EU. Utgångpunkten är att reglera tillämpning av AI som kan innebära hög risk, exempelvis AI-system som används för specifika ändamål, snarare än att reglera utveckling av AI som sådan. Förslaget syftar till att skapa förutsägbarhet för utvecklare av AI-system och är tänkt att underlätta för investeringar i AI. Användning av regulatorisk testverksamhet föreslås i syfte att främja innovation samtidigt som regelefterlevnaden säkerställs. Allt detta som jag nu redogjort för bidrar till att öka nyttan och balansera riskerna."}
+{"question":"Hur agerar statsrådet och regeringen för att maximera nyttan med utvecklingen inom artificiell intelligens samtidigt som riskerna minimeras?","answer":"Josef Fransson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att inhämta kunskap om viktiga frågeställningar kring artificiell intelligens och hur jag och regeringen agerar för att maximera nyttan med utvecklingen inom AI samtidigt som riskerna minimeras.Den 25 maj fattade regeringen beslut om att Digitaliseringsrådet inom Regeringskansliet ska fortsätta sitt arbete i syfte att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och främja digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Ledamöterna som sitter i rådet har en bred erfarenhet och kompetens på digitaliseringsområdet, och artificiell intelligens är en viktig fråga som kommer att diskuteras i Digitaliseringsrådet. I maj anordnade regeringen inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet en konferens om hållbar AI och AI för hållbarhet. Konferensen samlade ledare och experter från den privata och offentliga sektorn, den akademiska världen och civilsamhället för diskussioner om och reflektioner över hur det ska kunna gå att säkerställa en AI-utveckling som inkluderar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.Regeringen tog i slutet av januari emot en redovisning av ett uppdrag om främjande av den offentliga förvaltningens användning av AI. Rapporten innehöll även en behovsanalys för att tillgängliggöra gemensam AI-infrastruktur för den offentliga förvaltningen som nu analyseras inom Regeringskansliet. I april tog regeringen också emot en rapport från Tillväxtanalys som handlar om hur AI omvandlar näringslivet och hur AI-politiken för näringslivet kan utvecklas.Regeringen ökade även insatserna i programmet Avancerad digitalisering, som bygger på en beprövad privat-offentlig samverkansmodell där offentliga aktörer och näringslivets aktörer gemensamt bidrar. Programmet omfattar bland annat AI och annan ny teknik.Vad gäller frågan om nyttor och risker med AI finns det många nyttor som bör kunna realiseras, till exempel effektivisering genom AI av vissa verksamheter inom den offentliga förvaltningen. Samtidigt är jag också medveten om riskerna med utvecklingen och användningen av AI, särskilt gällande riskerna för kränkningar av grundläggande rättigheter, och såväl etiska risker som hälso- och säkerhetsrisker.Regeringen välkomnar därför AI-regleringen som håller på att förhandlas inom EU. Utgångpunkten är att reglera tillämpning av AI som kan innebära hög risk, exempelvis AI-system som används för specifika ändamål, snarare än att reglera utveckling av AI som sådan. Förslaget syftar till att skapa förutsägbarhet för utvecklare av AI-system och är tänkt att underlätta för investeringar i AI. Användning av regulatorisk testverksamhet föreslås i syfte att främja innovation samtidigt som regelefterlevnaden säkerställs. Allt detta som jag nu redogjort för bidrar till att öka nyttan och balansera riskerna."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Vår famn är lika öppen. Den kan bli en bit över 180 grader med armarna utsträckta. Så stor och öppen är famnen för de svenska parterna.Det frågas om vad det är för svar, men det finns inga svar att ge. Det vore otroligt bra om Socialdemokraterna i opposition hade svar på allting, men det har de ju inte alls. Då skulle vi inte ha den situation vi har. Vi skulle nå den lägsta arbetslösheten i Europa, men det blev en av de högsta. Nu är vi uppe i den tredje högsta i Europa, enligt de senaste siffrorna. Så bra gick det med de svaren.Man måste vara lite ödmjuk och vara beredd att lyssna på andra, och där har vi akademin i Sverige. Det kanske är skillnaden mellan oss. Jag som liberal tror på vetenskap och forskning och på att man kan lära. Sedan kan man inte göra allt som forskarna säger hela tiden. Det måste finnas en politisk kontext, och ibland måste man kompromissa. Det är detta som är så fantastiskt med parterna - att man lyckas göra detta.Jag tror att parterna uppskattar inflationsbekämpning och en modern, framåtsyftande energipolitik som räddar jobben i Sverige. Jag tror att de uppskattar att vi ser till att det skapas goda förutsättningar för svenskt företagande som genererar nya jobb. Detta gäller både stora företag och mindre företag. Man använder sig av de offentliga stöd och insatser som vi genomför med skattebetalarnas pengar, och de används på ett effektivt sätt.Det är medborgare och samhällsbyggare som arbetar hårt och som varje dag går till jobbet, oavsett om de jobbar i den viktiga offentliga sektorn eller i ett småföretag. De äter gröt, går till jobbet och ser till att välstånd skapas, och vi står på deras sida. Vi gör detta med öppna armar för parterna. Vi tycker inte alltid lika, men väldigt ofta gör vi det. Och väldigt ofta tar parterna ett ansvar i Sverige som faktiskt är världsunikt, som interpellanterna säger. Det är interpellanterna tacksamma för, och det är jag också.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag är fortfarande inte helt införstådd med exakt vilka svar som statsrådet förväntar sig ska framkomma vid mötena med det arbetsmarknadspolitiska rådet. Jag tror att statsrådet i vartenda replikskifte hittills har pratat om att han har samtal, möten och dialog inbokade med parterna. Det är kanske inte riktigt detta som vi ifrågasätter utan snarare vad dessa samtal innebär eller innehåller och om det finns någon substans eller kvalitet när man träffas.Ingen av parterna LO och Svenskt Näringsliv verkar vara speciellt nöjd hittills med regeringens jobbpolitik. Min kollega refererade tidigare till de många reaktionerna hittills. Jag tycker själv att en av vårens rubriker från Svenskt Näringsliv är tydlig. Den lyder: \"Jag undrar vad regeringen har för jobbpolitik\", vilket är talande för vad parterna tycker om den dialog som ministern refererar till.Arbetsmarknadsministern tror inte att parterna har svaret på hur långtidsarbetslösheten ska minskas eller hur arbetsmarknaden påverkas av lågkonjunktur, utan det behövs ett råd med akademiker för att ge statsrådet svar. Det är så jag tolkar denna debatt. Detta är för mig som ett näringslivsråd utan näringslivet, och jag blir orolig när regeringen så tydligt skjuter parterna ifrån sig."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Beviset för detta får väl ligga i hur vi kommer fram med de politiska beslut som är så viktiga för parterna. Står man nära parterna hjälps regeringen och en ansvarsfull riksdag åt med att till exempel bekämpa inflationen - den inflation som gör löntagare och parternas andra del, det vill säga företagen och arbetsgivarna, fattigare. Sverige blir fattigare med den höga inflationen. Jag kan försäkra att vi har omfattande samtal med båda delar av dem som vi kallar parterna. Det är otroligt viktigt att vi tar oss ur detta.Jag är glad att Socialdemokraterna här samfällt säger att man inte är rädd för att prata med akademin och att det är rimligt att göra det. Jag har en lista här. Jag vet inte om talmannen vill att jag ska läsa upp alla datum då jag har träffat parterna, men det handlar om möten med SKR, Svenskt Näringsliv, LO, Unionen, TCO, Akademikerförbundet SSR, PTK, Almega Utbildningsföretagen, Kommunal, Fackförbundet ST, facken i välfärd, Vårdförbundet, Vision, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen, alla arbetsmarknadens parter, IF Metall, Trygghetsrådet - jag kan hålla på hur länge som helst. Detta kan ju inte vara ett självskadebeteende jag ägnar mig åt. Vi träffar parterna för att vi gillar parterna och lyssnar på dem. Jag förstår att detta i bästa fall är ett uttryck för en febrig opposition och i värsta fall är vanföreställningar som jag måste hjälpa Socialdemokraterna ur. Den svenska regeringen och Liberalerna står bakom den svenska modellen och gillar den svenska modellen. Vi har till och med varit bärande i att ta fram den svenska modellen. Jag är också glad över att vi får höra här att stegen framåt, alltifrån det grundläggande Saltsjöbadsavtalet och den senaste stora förändringen som man ibland kallar för Saltsjöbadsavtalet 2, har krävt både politiskt omdöme och vilja och ett samarbete med parterna där vi känner att vi måste göra någonting och att vi gör det bäst tillsammans. Så ska det förbli så länge jag har något att säga till om."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag är inte orolig över att ministern träffar akademin, men jag är orolig över signalerna det sänder om regeringens syn på den svenska modellen för svensk arbetsmarknad. När ministern så tydligt har en ovilja att involvera parterna signalerar det att parterna inte är så viktiga. Det är, som min kollega Sofia Amloh nu har talat om, inte första gången regeringen skickar sådana signaler. Det skapar oro, inte bara hos oss socialdemokrater utan även hos parterna.Ministern säger i sitt svar till interpellanten att parterna har viktig kunskap om arbetsmarknaden och att man därför träffar dem i olika sammanhang. Även de myndigheter som finns med i rådet får vi ju förutsätta att ministern har löpande dialog med, men det utesluter inte dem från att ingå i expertrådet.I min förra replik lyfte jag fram den kritik som kommer från parterna om att samverkan inte är tillräcklig mellan regeringen och parterna, inte minst med tanke på den stora roll som de faktiskt spelar i frågan om regleringen av arbetsmarknaden.Varför sker i så fall inte samverkan och samtal mer strukturerat och kontinuerligt? Med tanke på den viktiga kunskap som fack och arbetsgivarorganisationer har om arbetsmarknaden här och nu skulle de tillföra viktiga perspektiv i ett expertråd. Att utse representanter från parterna till expertrådet skulle också visa att arbetsmarknadsministern förstår och uppskattar den svenska modellen. Det är något som jag i dagsläget har svårt att se att arbetsmarknadsministern faktiskt gör."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag blir mer fundersam över statsrådets intentioner, vilka jag inledde den här debatten med att efterlysa. Jag trodde att det kanske fanns större ambitioner och intentioner med det här arbetsmarknadsrådet än att statsrådet ska få träffa experter på området. Det kanske borde kunna göras utan att man fattar beslut om ett arbetsmarknadspolitiskt råd, tänker jag. Det kanske borde finnas lite mer tyngd i det här rådet genom att samla hela expertisen för att åstadkomma någonting och inte bara ha samtal. Jag tror att vi har lite olika intentioner och ambitioner när vi ser den här typen av förslag.Sverige har en unik ställning när det kommer till regleringen av arbetsmarknaden. Här tar arbetsmarknadens parter ett stort ansvar tillsammans med politiken. Vi har en stolt tradition av att lyssna in parterna i frågor som rör arbetsmarknaden.Mot den bakgrunden bör detta sättas i ett större sammanhang och ett större perspektiv, till exempel när det gäller etableringsjobben. När parterna har förhandlat, gjort grovjobbet, skakat hand, skrivit under och skickat in det till departementet, då levererar inte politiken. Detta gäller också det som statsrådet själv tar upp, nämligen omställningsstudiestödet. De LAS-förhandlingar som gjordes under den politiska pressen resulterade i ett historiskt nytt huvudavtal. Oj, vad det förhandlades. Det var mycket blod, svett och tårar, men man kom överens. Parterna kom överens och man skrev under. Man gjorde det. Men var är den regering som styr nu? Det finns inget omställningsstudiestöd i den bemärkelse som det faktiskt undertecknades om. Var är pengarna till CSN för att möjliggöra de pengarna? Just nu brinner de inne. Att då säga att man värnar den svenska modellen tycker jag är lite magstarkt.Jag tror inte att det hade varit en lika stor sak med det arbetsmarknadspolitiska rådet om man hade levererat på det jag nämnde tidigare. Men nu väljer man att lägga till ännu en sak i ordningen genom att med precision kapa bort den delen av arbetsmarknaden. Antingen är det en djup okunskap om hur det fungerar eller är det så illa att det är en medveten signal som ministern vill sända till arbetsmarknadens parter som en markering om att Svenskt Näringsliv och facken inte ska sitta med vid bordet när experter ska diskutera hur man ska hantera svensk arbetsmarknad framgent. Jag vet faktiskt inte vilket som är värst.Oavsett vilket kan vi lägga till ännu ett aktivt agerande från regeringen som undergräver den partsmodell som är så viktig för en ordnad arbetsmarknad. Det kanske är det som gör saken lite allvarligare än vad statsrådet vill ge sken av."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Det gläder mig att det finns ett sådant stort intresse för att jag vid några tillfällen per år träffar akademiker som utvärderar och tycker till om effektiviteten och kraften i den svenska arbetsmarknadspolitiken. I den stora cirkeln runt arbetsmarknadspolitiken använder vi sammantaget 80 miljarder av skattebetalarnas resurser - allt för att upprätthålla Sverige som ett fantastiskt välfärdsland och i avsikt att öka välståndet och egenmakten för enskilda människor så att de får ökad frihet.Jag hör att man är orolig över att jag träffar dessa forskare, docenter och professorerna. Men det behöver man inte vara, för parallellt har regeringen återkommande möten med parterna. Sedan jag tillträdde har vi träffat parterna i stort sett varje vecka, och vi har mycket bra samtal.Vi har haft starka band under det svenska ordförandeskapet i EU, och där möter vi stora utmaningar, till exempel när det gäller den sociala pelaren, som är så viktig för att skapa anständiga livsvillkor för medborgare runt om i Europa, inte minst på arbetsmarknaden. Här har Sverige en helt annan lösning, för vi tror på att parterna tar sitt ansvar på ett utmärkt sätt. Vi har träffats med parterna inför och under EU-mötena, och vi fortsätter att träffa parterna för att höra vilka lärdomar de dragit av ordförandeskapet och vad vi ska ta vidare på europeisk nivå. Det är ett jätteviktigt samarbete.Vi värderar den svenska modellen mycket högt. Vi tror att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans många gånger bättre kan möta de utmaningar som finns, och vi har sett flera framgångsrika reformer på senare år. De kommer att ta ett tag att implementera, vilket har varit tydligt från första början, men de är ett väldigt bra steg framåt. Jag tänker till exempel på det stora omställningsstödet som blev en konsekvens av att man i ett paket accepterade och gjorde moderniseringar, förbättringar och uppdateringar av till exempel LAS.Vi fortsätter att ha den här kontakten, för den är viktig. Men den hindras inte av att jag i min roll som arbetsmarknads- och integrationsminister träffar akademiker och kallar det ett arbetsmarknadspolitiskt råd. Känner man att det är en sorts inskränkning, då tror jag att man har en väldigt låg tilltro till den svenska modellens betydelse i går, i dag och i framtiden."}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Det är bra att arbetsmarknadsministern tänker samla experter på arbetsmarknadspolitik för att bättre kunna möta de utmaningar och den utveckling vi ser på dagens arbetsmarknad. Men både representanter för fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna, alltså parterna på arbetsmarknaden, är väldigt kritiska till att ministern inte vill ha med dem i sitt expertråd. De har använt ord som provocerande, vansinnigt och märkligt för att beskriva vad de tycker om ministerns beslut. Representanter för parterna undrar hur ministern ska få en helhetsbild när han lämnar dem som har verklig erfarenhet av dagens utmaningar på arbetsmarknaden utanför. Rådet blir begränsat utan parterna.Jag kan inte annat än att hålla med om kritiken. Parterna på svensk arbetsmarknad är de som snabbast ser förändringar inom olika branscher, och de vet vad det finns behov av på arbetsplatserna och vad som funkar. De skulle tillföra ett viktigt perspektiv i ett sådant expertråd. Man ska inte heller glömma att parterna har kommit att spela en allt viktigare roll och tagit ett stort ansvar när det gäller förändringar av arbetsmarknadspolitiken de senaste åren. Etableringsjobben och omställningsstudiestödet hade aldrig kommit på plats utan parternas förhandling.Parterna har gjort sin del av jobbet, men allt fler undrar om regeringen verkligen kommer att leverera sin del. LO:s kritik är allra hårdast. Man menar att regeringen gärna talar sig varm för den svenska modellen på arbetsmarknaden, där fack och arbetsgivare tar ansvar för villkoren, men att regeringen i praktiken inte värnar den svenska modellen. LO anser också att samverkan mellan parterna och regeringen är otillräcklig.Hur ser arbetsmarknadsministern på kritiken från både fackföreningsrörelse och arbetsgivarorganisationer mot det arbetsmarknadspolitiska rådets sammansättning?"}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"När arbetsmarknadsminister Johan Pehrson den 7 juni meddelade att han samlar ett arbetsmarknadspolitiskt råd var vi nog ganska många som förutsatte att rådet skulle bestå av representanter från parterna. Rådet har till uppgift att komma med förslag på hur arbetsmarknaden påverkas i en lågkonjunktur och hur man minskar långtidsarbetslösheten. Men någon representation från parterna finns inte i det arbetsmarknadspolitiska rådet. Det är för mig en gåta, och efter svaret här i dag ställer jag mig fortfarande frågande till vad arbetsmarknadsministern har för intentioner.Den svenska arbetsmarknadsmodellen har varit otroligt framgångsrik. Egentligen är det inget konstigt, för arbetsgivaren och arbetstagaren har i grunden ett gemensamt intresse i att det går bra för Sverige och den egna organisationen. Det finns ingen motsättning mellan konkurrenskraftiga företag och anständiga arbetsvillkor. De är tvärtom beroende av varandra. Att hitta den bästa balansen mellan arbetsgivarnas, arbetstagarnas och samhällets behov och intressen är den svenska modellens grundläggande uppgift. Jag vill sträcka mig så pass långt som att den svenska modellen är ett uttryck för något av det vackraste vi har i Sverige.Modellen är ett fundament för svensk arbetsmarknad. De flesta är överens om att modellen tjänar oss väl och spelar en avgörande roll för Sveriges välstånd och internationella konkurrenskraft. Ett tecken på att den svenska modellen är framgångsrik är att det finns ett stort internationellt intresse för hur Sverige organiserar sin arbetsmarknad. Många gånger finns det till och med en ganska stor avundsjuka på hur vi har lyckats.Balansakten är att åstadkomma reallöneökningar och samtidigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Här har det så kallade industriavtalet haft en mycket viktig funktion. Det kom i en tid när löner och inflation skenade. Efter att avtalet tecknades har det legat som norm för lönebildningen på hela arbetsmarknaden, och reallönerna har generellt sett ökat. Vi har också haft betydligt färre arbetsmarknadspolitiska konflikter än tidigare och jämfört med andra länder. Denna typ av samsyn med positiva effekter för samhället, arbetsgivare och arbetstagare är den svenska modellens signum.Modellen behöver utvecklas för att möta samhällets fler och nya utmaningar. Arbetsmarknaden på 2020-talet är definitivt annorlunda än den var 1938 när Saltsjöbadsavtalet skrevs under. Långsiktiga trender som globalisering, digitalisering och framväxten av nya branscher påverkar. Modellen har prövats till och från över tid, men oberoende av hur utmaningarna har sett ut har den alltid stått sig stark. Den tid vi är i nu är inget undantag.Varför har arbetsmarknadsministern ett behov av att utesluta parterna och frångå ordningen på svensk arbetsmarknad sedan 1930-talet genom att exkludera facken och arbetsgivarna i det tillsatta arbetsmarknadspolitiska rådet?"}
+{"question":"Anser inte ministern att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten, och har ministern för avsikt att ta några initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"har frågat mig om jag inte anser att parterna på arbetsmarknaden sitter på kunskap om hur marknaden påverkas i lågkonjunkturen och hur vi minskar långtidsarbetslösheten och om jag har för avsikt att ta några initiativ med anledning av att vi har en tradition där vi lyssnar in arbetsmarknadens parter.Arbetsmarknadens parter sitter på viktig kunskap om arbetsmarknaden. Det är också anledningen till att regeringen ofta träffar dem i olika sammanhang.Genom det arbetsmarknadspolitiska rådet finns nu ett forum för mig att återkommande träffa akademin och föra en diskussion om lärdomar avseende arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett sådant sammanhang har tidigare inte funnits.Några myndigheter finns också representerade i rådet. Det är de dels utifrån sin expertis på området, dels eftersom de genomför och utvärderar regeringens politik men också för att precis som jag lyssna in och inhämta kunskap från den samlade expertisen.Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Sofia Amloh i stället fick delta i debatten."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Ja, det är enormt viktigt att få till stånd fler och väl fungerande utbildningar också för små men mycket viktiga områden. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt och att vi vågar ha denna typ av försöksverksamhet. Men vi måste också våga dra slutsatser när det inte blev så bra som vi hade hoppats på.När 75 procent av skattemedlen faktiskt fryser inne för att ingen söker är det dags att fundera på: Vad var rätt i detta? Vad var fel i detta? Det är precis så jag tycker att försöksverksamheter ska fungera. Man drar slutsatser, och så försöker man skapa någonting nytt utifrån det. Det är också det som den stora utredningen om yrkesutbildningar, fler vägar in i yrkeslivet, ska titta på.Som jag försökte säga: Jag hade tyckt att det varit lysande om dessa utbildningar hade haft fler sökande, om kommunerna hade sökt dessa medel och så vidare. Men så är det inte riktigt. Det är faktiskt väldigt få platser som har kommit till på detta område, och de flesta pengar är inte ens använda. Då måste man våga dra slutsatser av det.Men de verksamheter som har funnits har varit bra, och såvitt jag förstår kommer de att fortsätta, till exempel i Katrineholm, eftersom de fanns redan innan försöket sjösattes.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Ja, det är enormt viktigt att få till stånd fler och väl fungerande utbildningar också för små men mycket viktiga områden. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt och att vi vågar ha denna typ av försöksverksamhet. Men vi måste också våga dra slutsatser när det inte blev så bra som vi hade hoppats på.När 75 procent av skattemedlen faktiskt fryser inne för att ingen söker är det dags att fundera på: Vad var rätt i detta? Vad var fel i detta? Det är precis så jag tycker att försöksverksamheter ska fungera. Man drar slutsatser, och så försöker man skapa någonting nytt utifrån det. Det är också det som den stora utredningen om yrkesutbildningar, fler vägar in i yrkeslivet, ska titta på.Som jag försökte säga: Jag hade tyckt att det varit lysande om dessa utbildningar hade haft fler sökande, om kommunerna hade sökt dessa medel och så vidare. Men så är det inte riktigt. Det är faktiskt väldigt få platser som har kommit till på detta område, och de flesta pengar är inte ens använda. Då måste man våga dra slutsatser av det.Men de verksamheter som har funnits har varit bra, och såvitt jag förstår kommer de att fortsätta, till exempel i Katrineholm, eftersom de fanns redan innan försöket sjösattes.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Jag ska försöka fatta mig väldigt kort. Tack, skolministern, för den ytterligare kommentaren!Jag har en sista fråga som skolministern gärna får svara på i slutanförandet: På vilket sätt menar man att samtliga aktörer - alltså fackföreningar, branschorganisationer, Svenskt Näringsliv och i princip alla som på något sätt har varit involverade i denna fråga - har fel? Alla de har fel, men den svenska regeringen - eller rättare sagt Liberalerna och skolministern - har rätt. Jag förstår inte riktigt den logiken.Vi har haft skolor som har lyckats och som skolministern själv berömmer här från talarstolen - jag instämmer i berömmet. Skolministern säger att de har funnits sedan tidigare. Absolut, men detta är en möjlighet för staten att ta ett större ansvar för att branschutbildningar ska finnas runt om i landet.Vi vet att majoriteten av landets kommuner står inför stora nedskärningar, bland annat på grund av denna regerings politik. Vad kommer att ryka när kommunerna ska skära ned? Det är bland annat denna typ av satsningar som staten drar in sina bidrag för, och det kommer att leda till att färre människor kan arbeta inom dessa bristyrken, inte fler. Därför är det viktigt att staten tar ett större ansvar.Jag trodde att Liberalerna en gång i tiden stod för att staten skulle ta ett större ansvar för utbildningsväsendet. Sedan fick jag veta att det bara är om man inte berör friskolekoncernerna. Då vill man ha mer statligt ansvar. Nu får man veta att det handlar om friskolorna men också att vi kan ha ett större statligt ansvar så länge det inte finns branschskolor.På vilket sätt ska staten ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen om inte bland annat genom detta? Jag menar att det är helt fel beslut av regeringen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Jag ska försöka fatta mig väldigt kort. Tack, skolministern, för den ytterligare kommentaren!Jag har en sista fråga som skolministern gärna får svara på i slutanförandet: På vilket sätt menar man att samtliga aktörer - alltså fackföreningar, branschorganisationer, Svenskt Näringsliv och i princip alla som på något sätt har varit involverade i denna fråga - har fel? Alla de har fel, men den svenska regeringen - eller rättare sagt Liberalerna och skolministern - har rätt. Jag förstår inte riktigt den logiken.Vi har haft skolor som har lyckats och som skolministern själv berömmer här från talarstolen - jag instämmer i berömmet. Skolministern säger att de har funnits sedan tidigare. Absolut, men detta är en möjlighet för staten att ta ett större ansvar för att branschutbildningar ska finnas runt om i landet.Vi vet att majoriteten av landets kommuner står inför stora nedskärningar, bland annat på grund av denna regerings politik. Vad kommer att ryka när kommunerna ska skära ned? Det är bland annat denna typ av satsningar som staten drar in sina bidrag för, och det kommer att leda till att färre människor kan arbeta inom dessa bristyrken, inte fler. Därför är det viktigt att staten tar ett större ansvar.Jag trodde att Liberalerna en gång i tiden stod för att staten skulle ta ett större ansvar för utbildningsväsendet. Sedan fick jag veta att det bara är om man inte berör friskolekoncernerna. Då vill man ha mer statligt ansvar. Nu får man veta att det handlar om friskolorna men också att vi kan ha ett större statligt ansvar så länge det inte finns branschskolor.På vilket sätt ska staten ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen om inte bland annat genom detta? Jag menar att det är helt fel beslut av regeringen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Som jag tror att jag sa hade ingen varit gladare än jag om detta försök hade varit en succé. Och hade det varit en succé hade det naturligtvis funnits en planering på Utbildningsdepartementet när jag blev skolminister för att detta skulle fortsätta. Men det fanns ingen sådan planering, utan försöket löpte ut. Att det gjorde det berodde på att det inte var en tillräckligt god idé, helt enkelt.Detta är själva tanken med denna typ av försök. Man ska testa och se: Var det en bra idé eller inte? Och ett av de ställen där det har fungerat väldigt väl är Plåt- & Ventbyrån i Katrineholm, som jag själv har besökt. Det är en branschskola som har funnits i ungefär 30 år, alltså långt innan detta försök, och som också fungerade långt innan det här försöket. De har lyckats ta dessa pengar och göra något vettigt av dem. Men de fanns ju redan innan.Det gäller nu att försöka dra erfarenheten av detta. Vi kan inte tvinga ungdomar att bosätta sig i olika delar av landet för att gå i branschskolor om de inte vill det, utan vi måste försöka hitta sätt att skapa skolor dit många ungdomar vill söka sig, som har bra yrkesutbildningar. Det handlar naturligtvis inte minst också om vuxna människor som kanske har ett yrke som inte är så eftersökt och som väljer att vidareutbilda sig eller omskola sig till någonting helt annat.Detta håller regeringen nu på med i den stora utredningen om hur vi ska få fler vägar in till yrkeslivet i Sverige. Då kommer erfarenheterna från detta försök att finnas som en grund. Man kan dra slutsatser av vad som fungerade och vad som inte fungerade.Jag är såklart också medveten om att det är en stor skillnad mellan branschskolor och skolor med riksintag, men det var ett sätt att svara på frågan. Vad finns det för andra möjligheter än att förlänga det här försöket, som faktiskt inte riktigt levde upp till det som vi trodde när det gällde vad det skulle kunna ge i antal platser för de små, små yrken som det handlar om?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Som jag tror att jag sa hade ingen varit gladare än jag om detta försök hade varit en succé. Och hade det varit en succé hade det naturligtvis funnits en planering på Utbildningsdepartementet när jag blev skolminister för att detta skulle fortsätta. Men det fanns ingen sådan planering, utan försöket löpte ut. Att det gjorde det berodde på att det inte var en tillräckligt god idé, helt enkelt.Detta är själva tanken med denna typ av försök. Man ska testa och se: Var det en bra idé eller inte? Och ett av de ställen där det har fungerat väldigt väl är Plåt- & Ventbyrån i Katrineholm, som jag själv har besökt. Det är en branschskola som har funnits i ungefär 30 år, alltså långt innan detta försök, och som också fungerade långt innan det här försöket. De har lyckats ta dessa pengar och göra något vettigt av dem. Men de fanns ju redan innan.Det gäller nu att försöka dra erfarenheten av detta. Vi kan inte tvinga ungdomar att bosätta sig i olika delar av landet för att gå i branschskolor om de inte vill det, utan vi måste försöka hitta sätt att skapa skolor dit många ungdomar vill söka sig, som har bra yrkesutbildningar. Det handlar naturligtvis inte minst också om vuxna människor som kanske har ett yrke som inte är så eftersökt och som väljer att vidareutbilda sig eller omskola sig till någonting helt annat.Detta håller regeringen nu på med i den stora utredningen om hur vi ska få fler vägar in till yrkeslivet i Sverige. Då kommer erfarenheterna från detta försök att finnas som en grund. Man kan dra slutsatser av vad som fungerade och vad som inte fungerade.Jag är såklart också medveten om att det är en stor skillnad mellan branschskolor och skolor med riksintag, men det var ett sätt att svara på frågan. Vad finns det för andra möjligheter än att förlänga det här försöket, som faktiskt inte riktigt levde upp till det som vi trodde när det gällde vad det skulle kunna ge i antal platser för de små, små yrken som det handlar om?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Tack, skolministern, för det förtydligade svaret!Jag har också läst ganska mycket när det gäller skillnader mellan riksintag och branschskoleutbildningar, till exempel. Där kan jag också återge vad Svenskt Näringsliv säger. De menar att regeringen och skolministern inte verkar ha förstått skillnaden mellan riksintag och den här typen av utbildningar.Jag håller med skolministern om att när en försöksverksamhet inte fungerar över lång tid bör man åtminstone se över den och kanske ändra lite i strukturen för att den ska fungera bättre.Om den absolut inte fungerar kan man såklart lägga ned den. Så önskar jag att Liberalerna hade tänkt om till exempel friskolereformen under de senaste 30 åren. Men det verkar inte riktigt vara så, för år efter år kan det vara hur mycket brister som helst utan att någonting händer.Branschskolor är väldigt viktiga för att vi ska ha kompetensförsörjning för vår framtida och nuvarande omställning. Och vi står inför vår tids ödesfråga, som är just klimatkrisen. Då vill regeringen helt plötsligt slå undan benen på branschskolorna.Jag håller för en gångs skull med borgerlighetens eget organ Svenskt Näringsliv. Detta är inte rimligt. Det här är inte att ta frågan om kompetensförsörjningsbrist på allvar. Vi behöver ha satsningar på att få fler anställda där ute i detta omställningsarbete. Vi behöver inte färre.Om 25 procent av pengarna har sökts kan man tillfälligt minska budgeten för branschskolorna. Man kan se till att göra besök på skolorna och kolla vad som har funkat och vad som inte har funkat. Och så rättar man till det som inte har funkat.När Skolverket säger detta, när fackföreningsrörelsen är helt överens och när hela näringslivet och branschorganisationerna är helt överens om att detta är fel och regeringen och skolministern ändå säger att vi måste slå undan benen på branschskolorna är det något som inte stämmer. Vad ska dessa pengar annars gå till? Är det till att sänka skatten för de rikaste i vårt samhälle, som regeringen har budgeterat för och som man också har genomfört det senaste året?Jag menar att detta inte är rimligt. Det är viktigare med kompetensförsörjning än med skattesänkningar för miljardärer. Återigen ser vi en felprioritering från denna regering, och vi kommer inte att vara med på det."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Tack, skolministern, för det förtydligade svaret!Jag har också läst ganska mycket när det gäller skillnader mellan riksintag och branschskoleutbildningar, till exempel. Där kan jag också återge vad Svenskt Näringsliv säger. De menar att regeringen och skolministern inte verkar ha förstått skillnaden mellan riksintag och den här typen av utbildningar.Jag håller med skolministern om att när en försöksverksamhet inte fungerar över lång tid bör man åtminstone se över den och kanske ändra lite i strukturen för att den ska fungera bättre.Om den absolut inte fungerar kan man såklart lägga ned den. Så önskar jag att Liberalerna hade tänkt om till exempel friskolereformen under de senaste 30 åren. Men det verkar inte riktigt vara så, för år efter år kan det vara hur mycket brister som helst utan att någonting händer.Branschskolor är väldigt viktiga för att vi ska ha kompetensförsörjning för vår framtida och nuvarande omställning. Och vi står inför vår tids ödesfråga, som är just klimatkrisen. Då vill regeringen helt plötsligt slå undan benen på branschskolorna.Jag håller för en gångs skull med borgerlighetens eget organ Svenskt Näringsliv. Detta är inte rimligt. Det här är inte att ta frågan om kompetensförsörjningsbrist på allvar. Vi behöver ha satsningar på att få fler anställda där ute i detta omställningsarbete. Vi behöver inte färre.Om 25 procent av pengarna har sökts kan man tillfälligt minska budgeten för branschskolorna. Man kan se till att göra besök på skolorna och kolla vad som har funkat och vad som inte har funkat. Och så rättar man till det som inte har funkat.När Skolverket säger detta, när fackföreningsrörelsen är helt överens och när hela näringslivet och branschorganisationerna är helt överens om att detta är fel och regeringen och skolministern ändå säger att vi måste slå undan benen på branschskolorna är det något som inte stämmer. Vad ska dessa pengar annars gå till? Är det till att sänka skatten för de rikaste i vårt samhälle, som regeringen har budgeterat för och som man också har genomfört det senaste året?Jag menar att detta inte är rimligt. Det är viktigare med kompetensförsörjning än med skattesänkningar för miljardärer. Återigen ser vi en felprioritering från denna regering, och vi kommer inte att vara med på det."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"För en gångs skull är Daniel Riazat och jag väldigt överens. Vi är överens om vikten av en väl fungerande yrkesutbildning både för ungdomar på gymnasienivå och för vuxna människor som kanske vill ha en ny utbildning eller vill byta spår i livet.Jag var inte ansvarigt statsråd när försöket med branschskolor sjösattes. Men om jag hade varit det hade jag säkert varit precis lika positiv till det som dåvarande statsrådet var. Det var ett försök. Det är på papperet en mycket bra idé. Men den nådde inte ända fram, milt sagt. Det är alldeles för få kommuner som har sökt dessa bidrag, och det är alldeles för få platser som faktiskt har kommit till. Efterfrågan på platser och statsbidrag har också minskat under de år som försöket pågick. När jag kom till Utbildningsdepartementet pågick inget som helst arbete för att försöket skulle permanentas, utan alla krafter drog för att det skulle avslutas. Men när man gör den här typen av försök ska man naturligtvis dra slutsatser av det och se vad som fungerade och inte. Den utredning som ser över hur vi ska kunna få bättre och välfungerande yrkesutbildningar har därför också fått ett tilläggsdirektiv om att titta på erfarenheterna av det här försöket för att se hur dessa kan vävas in i till exempel ett bättre fungerande yrkesgymnasium. När man gör den här typen av försök är det för att man vill ha erfarenheter och se vad som inte fungerar och vad som fungerar. Sedan drar man slutsatser av det. Alternativt permanentar man det, om man tycker att det var väldigt välfungerande. Men i dag kan vi alltså se att i den sista omgången söktes bara ungefär 25 procent av de statliga bidragen. Det är lite för lite för att man ska permanenta försöket, kan jag tycka."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"För en gångs skull är Daniel Riazat och jag väldigt överens. Vi är överens om vikten av en väl fungerande yrkesutbildning både för ungdomar på gymnasienivå och för vuxna människor som kanske vill ha en ny utbildning eller vill byta spår i livet.Jag var inte ansvarigt statsråd när försöket med branschskolor sjösattes. Men om jag hade varit det hade jag säkert varit precis lika positiv till det som dåvarande statsrådet var. Det var ett försök. Det är på papperet en mycket bra idé. Men den nådde inte ända fram, milt sagt. Det är alldeles för få kommuner som har sökt dessa bidrag, och det är alldeles för få platser som faktiskt har kommit till. Efterfrågan på platser och statsbidrag har också minskat under de år som försöket pågick. När jag kom till Utbildningsdepartementet pågick inget som helst arbete för att försöket skulle permanentas, utan alla krafter drog för att det skulle avslutas. Men när man gör den här typen av försök ska man naturligtvis dra slutsatser av det och se vad som fungerade och inte. Den utredning som ser över hur vi ska kunna få bättre och välfungerande yrkesutbildningar har därför också fått ett tilläggsdirektiv om att titta på erfarenheterna av det här försöket för att se hur dessa kan vävas in i till exempel ett bättre fungerande yrkesgymnasium. När man gör den här typen av försök är det för att man vill ha erfarenheter och se vad som inte fungerar och vad som fungerar. Sedan drar man slutsatser av det. Alternativt permanentar man det, om man tycker att det var väldigt välfungerande. Men i dag kan vi alltså se att i den sista omgången söktes bara ungefär 25 procent av de statliga bidragen. Det är lite för lite för att man ska permanenta försöket, kan jag tycka."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Snart ska kammaren och åhörarna, antingen de är här inne eller där hemma, få slippa mig. Detta är min tredje och sista debatt för i dag. Det blev en rivstart.Detta är en viktig fråga som jag kände att vi behöver diskutera. Anledningen till detta var ett samtal jag hade med representanter för näringslivet, fackföreningsrörelsen och branschskolor, där man talade om den växande oron när regeringen nu har beslutat att avveckla branschskolorna.Skolverket har beskrivit syftet med försöksverksamheten med branschskolor som ett sätt att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken genom att öka attraktiviteten och tillgången till yrkesutbildning inom små yrkesområden där arbetsmarknadens efterfrågan har varit större än tillgången till rätt kompetens. Skolverket kom 2021 med en utvärdering av det pågående försöket, som startade 2018. Man konstaterade att antalet branschskoleelever i försöksverksamheten hade varit betydligt lägre än regeringen hade förväntat sig men att branschskoleutbildningen har medfört ett ökat utbud av yrkesutbildning för elever på olika platser i landet.Samtidigt framförde Skolverket att huvudmännen bedömde att branschskoleutbildningarna är värdefulla och av god kvalitet för berörda elever. I sin rapport skriver Skolverket: \"Skolverkets övergripande bedömning är därmed att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.\"Energiföretagen, som också vill bevara branschskolorna, har lyft fram vikten av tillgång till personal med rätt kompetens när Sverige ska ställa om. Fackförbunden och näringslivet är som sagt överens med varandra.  Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt för att vi ska kunna nå de klimatmål som vi har bundit oss till. Vänsterpartiet anser att Sverige har exceptionellt goda förutsättningar för att göra denna omställning och för att bli världsledande inom en rad industriområden om rätt investeringar görs. Det kan bli en ny tid för svensk industri och en ny tid för ökad sysselsättning i det här landet. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen behöver dock större vikt läggas vid just kompetensbehovet. Det gäller i själva klimatomställningsfasen, där vi behöver bygga ut transport- och energiinfrastruktur. Det behövs också för att energieffektivisera bostadssektorn och för att möta kompetensbehoven när stora delar av industrin ställer om för att minska sina utsläpp. Klimatpolitiska rådet pekar på att det redan i dag råder stor brist på tekniker, installatörer och ingenjörer. Även i Fossilfritt Sveriges branschfärdplaner för fossilfri konkurrenskraft lyft denna kompetensfråga. Enligt deras uppskattningar kommer det exempelvis att behövas 30 000 nya elinstallatörer de kommande åren. Därför är det allvarligt att regeringen har valt att lägga ned branschskolor just nu.Med anledning av detta ställde jag frågan till skolminister Lotta Edholm: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner? Och svaret är alltså att regeringen bryr sig om den här frågan och att den är väldigt viktig, men man vill inte ha branschskolor. Jag förstår inte riktigt den logiken. Alla satsningar behövs just nu för att få till en bättre kompetensförsörjning."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Snart ska kammaren och åhörarna, antingen de är här inne eller där hemma, få slippa mig. Detta är min tredje och sista debatt för i dag. Det blev en rivstart.Detta är en viktig fråga som jag kände att vi behöver diskutera. Anledningen till detta var ett samtal jag hade med representanter för näringslivet, fackföreningsrörelsen och branschskolor, där man talade om den växande oron när regeringen nu har beslutat att avveckla branschskolorna.Skolverket har beskrivit syftet med försöksverksamheten med branschskolor som ett sätt att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken genom att öka attraktiviteten och tillgången till yrkesutbildning inom små yrkesområden där arbetsmarknadens efterfrågan har varit större än tillgången till rätt kompetens. Skolverket kom 2021 med en utvärdering av det pågående försöket, som startade 2018. Man konstaterade att antalet branschskoleelever i försöksverksamheten hade varit betydligt lägre än regeringen hade förväntat sig men att branschskoleutbildningen har medfört ett ökat utbud av yrkesutbildning för elever på olika platser i landet.Samtidigt framförde Skolverket att huvudmännen bedömde att branschskoleutbildningarna är värdefulla och av god kvalitet för berörda elever. I sin rapport skriver Skolverket: \"Skolverkets övergripande bedömning är därmed att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.\"Energiföretagen, som också vill bevara branschskolorna, har lyft fram vikten av tillgång till personal med rätt kompetens när Sverige ska ställa om. Fackförbunden och näringslivet är som sagt överens med varandra.  Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt för att vi ska kunna nå de klimatmål som vi har bundit oss till. Vänsterpartiet anser att Sverige har exceptionellt goda förutsättningar för att göra denna omställning och för att bli världsledande inom en rad industriområden om rätt investeringar görs. Det kan bli en ny tid för svensk industri och en ny tid för ökad sysselsättning i det här landet. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen behöver dock större vikt läggas vid just kompetensbehovet. Det gäller i själva klimatomställningsfasen, där vi behöver bygga ut transport- och energiinfrastruktur. Det behövs också för att energieffektivisera bostadssektorn och för att möta kompetensbehoven när stora delar av industrin ställer om för att minska sina utsläpp. Klimatpolitiska rådet pekar på att det redan i dag råder stor brist på tekniker, installatörer och ingenjörer. Även i Fossilfritt Sveriges branschfärdplaner för fossilfri konkurrenskraft lyft denna kompetensfråga. Enligt deras uppskattningar kommer det exempelvis att behövas 30 000 nya elinstallatörer de kommande åren. Därför är det allvarligt att regeringen har valt att lägga ned branschskolor just nu.Med anledning av detta ställde jag frågan till skolminister Lotta Edholm: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner? Och svaret är alltså att regeringen bryr sig om den här frågan och att den är väldigt viktig, men man vill inte ha branschskolor. Jag förstår inte riktigt den logiken. Alla satsningar behövs just nu för att få till en bättre kompetensförsörjning."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner?","answer":"Daniel Riazat har mot bakgrund av avvecklingen av försöksverksamheten med branschskolor frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som försvinner och vilka åtgärder inom mitt ansvarsområde jag avser att vidta för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.Jag vill inleda med att understryka att regeringen är mån om att arbetsgivare i olika branscher ska hitta den personal som de behöver för att klara sin kompetensförsörjning. Vi möter ofta representanter för olika branscher som förmedlar bilden av stora behov av framför allt gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Detta är ett problem som regeringen tar på stort allvar.Försöksverksamheten med branschskolor var vällovlig, och frågor om kompetensförsörjning inom små yrkesområden är prioriterade för regeringen. Men just denna försöksverksamhet har inte levererat i den utsträckning som vi hade hoppats på.För 2022 användes inte ens en fjärdedel av de tillgängliga medlen. Inom cirka hälften av yrkesområdena - bland annat bageri, chark, maskinteknik och design - fanns aldrig en enda elev under försöket. Flera andra hade endast enstaka elever. Det är tråkiga nyheter, men det är tyvärr så verkligheten ser ut. Det behövs andra åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden. Därför beslutade regeringen i juli i år om tilläggsdirektiv till Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Utredaren har getts i uppdrag att med utgångspunkt i erfarenheter från försöksverksamheten med branschskolor föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt ska kunna tillgodoses inom gymnasieskolan. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 4 november 2024.Jag vill också påminna om dagens möjligheter att anordna riksrekryterande utbildningar inom gymnasieskolan. En huvudman kan efter ansökan bli godkänd att få anordna riksrekryterande utbildning om det finns nationell efterfrågan och nationellt intresse av utbildningen. Då kan elever från hela landet tas emot till utbildningen som förstahandssökande, det vill säga på lika villkor som den anordnande kommunens egna elever. En elev har också rätt att tas emot som förstahandssökande till utbildning i en annan kommun om programmet eller inriktningen inte finns i hemkommunen. Då kan eleven få ekonomiskt stöd för inackordering, och huvudmannen får ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.Jag vill också nämna att Yrkesvuxutredningen bland annat ska ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux. Genom riksrekrytering kan antalet elever i mindre vanligt förekommande utbildningar öka, vilket kan bidra till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken. Den utredningen ska redovisa sina förslag den 15 februari 2024.Jag och regeringen ser fram emot att ta emot båda de utredningar som jag har nämnt och avser att arbeta vidare för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden?","answer":"Daniel Riazat har mot bakgrund av avvecklingen av försöksverksamheten med branschskolor frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som försvinner och vilka åtgärder inom mitt ansvarsområde jag avser att vidta för att säkra kompetensförsörjningen inom små yrkesområden.Jag vill inleda med att understryka att regeringen är mån om att arbetsgivare i olika branscher ska hitta den personal som de behöver för att klara sin kompetensförsörjning. Vi möter ofta representanter för olika branscher som förmedlar bilden av stora behov av framför allt gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Detta är ett problem som regeringen tar på stort allvar.Försöksverksamheten med branschskolor var vällovlig, och frågor om kompetensförsörjning inom små yrkesområden är prioriterade för regeringen. Men just denna försöksverksamhet har inte levererat i den utsträckning som vi hade hoppats på.För 2022 användes inte ens en fjärdedel av de tillgängliga medlen. Inom cirka hälften av yrkesområdena - bland annat bageri, chark, maskinteknik och design - fanns aldrig en enda elev under försöket. Flera andra hade endast enstaka elever. Det är tråkiga nyheter, men det är tyvärr så verkligheten ser ut. Det behövs andra åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden. Därför beslutade regeringen i juli i år om tilläggsdirektiv till Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Utredaren har getts i uppdrag att med utgångspunkt i erfarenheter från försöksverksamheten med branschskolor föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt ska kunna tillgodoses inom gymnasieskolan. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 4 november 2024.Jag vill också påminna om dagens möjligheter att anordna riksrekryterande utbildningar inom gymnasieskolan. En huvudman kan efter ansökan bli godkänd att få anordna riksrekryterande utbildning om det finns nationell efterfrågan och nationellt intresse av utbildningen. Då kan elever från hela landet tas emot till utbildningen som förstahandssökande, det vill säga på lika villkor som den anordnande kommunens egna elever. En elev har också rätt att tas emot som förstahandssökande till utbildning i en annan kommun om programmet eller inriktningen inte finns i hemkommunen. Då kan eleven få ekonomiskt stöd för inackordering, och huvudmannen får ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.Jag vill också nämna att Yrkesvuxutredningen bland annat ska ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux. Genom riksrekrytering kan antalet elever i mindre vanligt förekommande utbildningar öka, vilket kan bidra till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken. Den utredningen ska redovisa sina förslag den 15 februari 2024.Jag och regeringen ser fram emot att ta emot båda de utredningar som jag har nämnt och avser att arbeta vidare för att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Det vi nu ser är naturligtvis en omgörning av friskolesektorn. Jag har gång på gång i olika sammanhang sagt att det har funnits en naivitet bland borgerliga politiker när det gäller friskolesektorn. Vi har sett mellan fingrarna för mycket när det gäller dålig kvalitet och har inte tillräckligt väl förstått att vinstintresset kan leda till de här kvalitetsproblemen. Det är också därför den här utredningen har fått dessa tilläggsdirektiv. Målsättningen är naturligtvis att se till att vinstintresset inte är det främsta skälet att starta en friskola, utan det främsta intresset ska vara elevernas väl och ve och att bidra till ett bra skolväsen i Sverige.Med detta sagt tror jag att den här utredningen kommer att visa vägen mot ett mer välfungerande friskolesystem i Sverige.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Det vi nu ser är naturligtvis en omgörning av friskolesektorn. Jag har gång på gång i olika sammanhang sagt att det har funnits en naivitet bland borgerliga politiker när det gäller friskolesektorn. Vi har sett mellan fingrarna för mycket när det gäller dålig kvalitet och har inte tillräckligt väl förstått att vinstintresset kan leda till de här kvalitetsproblemen. Det är också därför den här utredningen har fått dessa tilläggsdirektiv. Målsättningen är naturligtvis att se till att vinstintresset inte är det främsta skälet att starta en friskola, utan det främsta intresset ska vara elevernas väl och ve och att bidra till ett bra skolväsen i Sverige.Med detta sagt tror jag att den här utredningen kommer att visa vägen mot ett mer välfungerande friskolesystem i Sverige.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Jag vill bara f��rsäkra skolministern om att man kan ha en debatt i riksdagens kammare - vi vet att vi tycker olika i dessa frågor, och det är viktigt, anser jag, att svenska folket får veta att det finns ett parti som tycker annorlunda när det gäller marknadsskoleexperimentet. Jag tycker att det är viktigt att det tydliggörs i den här kammaren.Men sedan kan man också ha samtal när man sitter vid sidan av, som inte har debattformat på det här sättet. Det vet ju Liberalerna eftersom man till exempel har gått från att inte alls vilja ha något med Sverigedemokraterna att göra till att i dag ha Jimmie Åkesson som en av sina närmaste samarbetspartner. Detta tror jag alltså att vi kan klara av.Jag blev, måste jag säga, väldigt glad över det som skolministern sa på slutet, för då nämndes att det inte kommer att vara gynnsamt för dem som har ett uttalat vinstintresse att bedriva skolverksamhet. Det är fantastiskt, för det innebär ju ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolor eftersom det står i aktiebolagslagen att aktiebolag drivs i syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, om inget annat står i bolagsordningen; det så kallade vinstsyftet ska råda, enligt aktiebolagslagstiftningen. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i så fall har tagit ett stort steg, större än det Socialdemokraterna tog under de åtta år de satt vid makten, när det gäller att förbjuda aktiebolag att driva skolor. Det är exakt detta som Vänsterpartiet har föreslagit. Då har vi också en gemensam grund för de kommande samtalen, som skolministern kommer att kontakta mig och Vänsterpartiet om att föra framöver, på Utbildningsdepartementet eller på Vänsterpartiets kansli här i riksdagen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Jag vill bara försäkra skolministern om att man kan ha en debatt i riksdagens kammare - vi vet att vi tycker olika i dessa frågor, och det är viktigt, anser jag, att svenska folket får veta att det finns ett parti som tycker annorlunda när det gäller marknadsskoleexperimentet. Jag tycker att det är viktigt att det tydliggörs i den här kammaren.Men sedan kan man också ha samtal när man sitter vid sidan av, som inte har debattformat på det här sättet. Det vet ju Liberalerna eftersom man till exempel har gått från att inte alls vilja ha något med Sverigedemokraterna att göra till att i dag ha Jimmie Åkesson som en av sina närmaste samarbetspartner. Detta tror jag alltså att vi kan klara av.Jag blev, måste jag säga, väldigt glad över det som skolministern sa på slutet, för då nämndes att det inte kommer att vara gynnsamt för dem som har ett uttalat vinstintresse att bedriva skolverksamhet. Det är fantastiskt, för det innebär ju ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolor eftersom det står i aktiebolagslagen att aktiebolag drivs i syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, om inget annat står i bolagsordningen; det så kallade vinstsyftet ska råda, enligt aktiebolagslagstiftningen. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i så fall har tagit ett stort steg, större än det Socialdemokraterna tog under de åtta år de satt vid makten, när det gäller att förbjuda aktiebolag att driva skolor. Det är exakt detta som Vänsterpartiet har föreslagit. Då har vi också en gemensam grund för de kommande samtalen, som skolministern kommer att kontakta mig och Vänsterpartiet om att föra framöver, på Utbildningsdepartementet eller på Vänsterpartiets kansli här i riksdagen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Daniel Riazat efterlyser dialog. Jag vill bara påpeka att jag har varit i riksdagens utbildningsutskott ett antal gånger och gärna har dialog om dessa frågor. Men det är klart att det kan vara lite svårt att ha en dialog när tonläget är så uppskruvat som det nu tycks vara i denna fråga.Många av de frågor som Daniel Riazat tar upp kommer att lyftas i den här utredningen. Men om kommunerna väljer att sälja eller inte sälja sina lokaler, till exempel, är väldigt svårt för staten att ha synpunkter på. Mängder av kommuner har sålt ut sina lokaler till olika typer av företag i tron att man tjänar pengar på att göra detta, att det är lönsamt. Sedan har det visat sig efter ett antal år att det kanske inte var riktigt så lönsamt som man trodde. Det är kommuner av olika politisk färg som har gjort detta. Men det ligger inom ramen för det kommunala självstyret att göra det. Det är svårt att tro att just friskoleutredningen skulle kunna ha så väldigt mycket synpunkter på detta. Däremot kan man naturligtvis som medborgare och kanske i andra sammanhang ha synpunkter på hur det ibland har gått till. Frågorna måste nog alltså behandlas utifrån var de hör hemma, tänker jag.Jag tycker att tilläggsdirektiven är viktiga. De kommer, om utredaren utför sitt uppdrag ordentligt, att leda till en situation där det inte längre kommer att vara lönsamt att driva friskolor med uttalade vinstintressen och att göra det genom att ha låg kvalitet.Det är väl ändå detta som är det absolut viktigaste - att alla elever som går i Sveriges skolor ska ha rätt till en skola av hög kvalitet, där man får veta att man förvärvar rätt kunskap som man sedan har nytta av resten av livet och kan gå vidare antingen i yrken eller till högre utbildning. Det är ju detta som är själva målsättningen: en skolsektor som har hög kvalitet som främsta målbild."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Daniel Riazat efterlyser dialog. Jag vill bara påpeka att jag har varit i riksdagens utbildningsutskott ett antal gånger och gärna har dialog om dessa frågor. Men det är klart att det kan vara lite svårt att ha en dialog när tonläget är så uppskruvat som det nu tycks vara i denna fråga.Många av de frågor som Daniel Riazat tar upp kommer att lyftas i den här utredningen. Men om kommunerna väljer att sälja eller inte sälja sina lokaler, till exempel, är väldigt svårt för staten att ha synpunkter på. Mängder av kommuner har sålt ut sina lokaler till olika typer av företag i tron att man tjänar pengar på att göra detta, att det är lönsamt. Sedan har det visat sig efter ett antal år att det kanske inte var riktigt så lönsamt som man trodde. Det är kommuner av olika politisk färg som har gjort detta. Men det ligger inom ramen för det kommunala självstyret att göra det. Det är svårt att tro att just friskoleutredningen skulle kunna ha så väldigt mycket synpunkter på detta. Däremot kan man naturligtvis som medborgare och kanske i andra sammanhang ha synpunkter på hur det ibland har gått till. Frågorna måste nog alltså behandlas utifrån var de hör hemma, tänker jag.Jag tycker att tilläggsdirektiven är viktiga. De kommer, om utredaren utför sitt uppdrag ordentligt, att leda till en situation där det inte längre kommer att vara lönsamt att driva friskolor med uttalade vinstintressen och att göra det genom att ha låg kvalitet.Det är väl ändå detta som är det absolut viktigaste - att alla elever som går i Sveriges skolor ska ha rätt till en skola av hög kvalitet, där man får veta att man förvärvar rätt kunskap som man sedan har nytta av resten av livet och kan gå vidare antingen i yrken eller till högre utbildning. Det är ju detta som är själva målsättningen: en skolsektor som har hög kvalitet som främsta målbild."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Jag tackar skolministern för förtydligandena. Jag vill också vara tydlig och säga att det finns delar i dessa direktiv och tilläggsdirektiv som Vänsterpartiet ställer sig bakom och tycker är bra, trots att ingen på Regeringskansliet eller Utbildningsdepartementet - faktiskt för första gången sedan jag kom in i riksdagen - har hört av sig till oss i oppositionen för att föra en dialog. Men jag väntar fortfarande på att en sådan kontakt ska tas, så att vi kan diskutera de här frågorna - inte bara i riksdagens kammare utan också som civiliserade partier utanför denna kammare.Jag har gått igenom vartenda förslag i dessa utredningar och läst igenom tilläggsdirektiven. Jag har varit med i de politiska referensgrupper som funnits för tidigare utredningar, och jag har varit med och diskuterat de här frågorna i nio år i den här kammaren. Vad jag ser är att det saknas vissa saker.Vad händer till exempel med de skollokaler som säljs ut kors och tvärs i vårt land? Ofta är det så att borgerliga politiker säljer ut fastigheter som ägs av kommunen, det vill säga folket - inte bara till före detta socialdemokratiska politiker utan numera också till privata skolkoncerner. Sedan ska man från kommunens sida hyra in sig i dessa privata skollokaler, som man själv ägt. Föreställ er att ni äger ert eget hus och att någon kommer och säger: Jag köper huset av er, och så får ni hyra in er mycket dyrare. Det är det man gör just nu med skattebetalarnas medel. Varför finns det ingenting om det i denna utredning? Eller ta detta med pengar som skickas via skolkoncerner till utlandet. Vad händer med alla de miljarder som hamnar utanför Sverige? Skolpeng, det vill säga skattemedel som vi alla har betalat in, försvinner från det svenska skolsystemet - men inte bara från det svenska skolsystemet utan från Sverige över huvud taget. Varför finns det inte något om den frågan i denna utredning?Varför finns det inget i friskoleutredningen om den massiva korruption som råder mellan politiker och friskolekoncerner? Vi kan se att varenda skolkoncern i det här landet i dag är kopplad till en politiker eller ett politiskt parti. Varför finns det ingen som talar om denna fråga? Det vi i Sverige kallar för lobbyism eller att politiker har värvats av företag skulle kallas för korruption i väldigt många andra länder. Men här förfinar vi orden i språket, och det blir helt enkelt något annat.Varför finns det inget i friskoleutredningen om politiker som likt Lotta Edholm har hoppat mellan kommun, friskolekoncern och stat? Det är politiker som har sålt ut kommunala skolor, stuckit iväg till de privata skolkoncernerna och sedan kommit tillbaka för att bli ansvariga för alla skolor. Eller ta den person som skrev själva texten till friskolereformen på 90-talet, som numera är en av Sveriges största friskoleägare. Varför finns det inget i friskoleutredningen om dem? Svaret är enkelt. Det är för att den här regeringen sitter i knät på friskolelobbyisterna och är företrädare för de stora skolkoncernerna och inte för barnen eller lärarna.När man pratar om att ta långsiktigt ansvar och att ha en ekonomi som håller över tid är det väldigt fint snack; vi är också med på det. Men i praktiken har Liberalerna, som regeringens skolminister Lotta Edholm företräder, röstat nej till all lagstiftning som har haft till syfte att på något sätt komma till rätta med problemen med marknadsskolan. Och här står man och pratar om att man har tillsatt en utredning. Jag tycker att det är löjligt, om jag ska vara ärlig."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Jag tackar skolministern för förtydligandena. Jag vill också vara tydlig och säga att det finns delar i dessa direktiv och tilläggsdirektiv som Vänsterpartiet ställer sig bakom och tycker är bra, trots att ingen på Regeringskansliet eller Utbildningsdepartementet - faktiskt för första gången sedan jag kom in i riksdagen - har hört av sig till oss i oppositionen för att föra en dialog. Men jag väntar fortfarande på att en sådan kontakt ska tas, så att vi kan diskutera de här frågorna - inte bara i riksdagens kammare utan också som civiliserade partier utanför denna kammare.Jag har gått igenom vartenda förslag i dessa utredningar och läst igenom tilläggsdirektiven. Jag har varit med i de politiska referensgrupper som funnits för tidigare utredningar, och jag har varit med och diskuterat de här frågorna i nio år i den här kammaren. Vad jag ser är att det saknas vissa saker.Vad händer till exempel med de skollokaler som säljs ut kors och tvärs i vårt land? Ofta är det så att borgerliga politiker säljer ut fastigheter som ägs av kommunen, det vill säga folket - inte bara till före detta socialdemokratiska politiker utan numera också till privata skolkoncerner. Sedan ska man från kommunens sida hyra in sig i dessa privata skollokaler, som man själv ägt. Föreställ er att ni äger ert eget hus och att någon kommer och säger: Jag köper huset av er, och så får ni hyra in er mycket dyrare. Det är det man gör just nu med skattebetalarnas medel. Varför finns det ingenting om det i denna utredning? Eller ta detta med pengar som skickas via skolkoncerner till utlandet. Vad händer med alla de miljarder som hamnar utanför Sverige? Skolpeng, det vill säga skattemedel som vi alla har betalat in, försvinner från det svenska skolsystemet - men inte bara från det svenska skolsystemet utan från Sverige över huvud taget. Varför finns det inte något om den frågan i denna utredning?Varför finns det inget i friskoleutredningen om den massiva korruption som råder mellan politiker och friskolekoncerner? Vi kan se att varenda skolkoncern i det här landet i dag är kopplad till en politiker eller ett politiskt parti. Varför finns det ingen som talar om denna fråga? Det vi i Sverige kallar för lobbyism eller att politiker har värvats av företag skulle kallas för korruption i väldigt många andra länder. Men här förfinar vi orden i språket, och det blir helt enkelt något annat.Varför finns det inget i friskoleutredningen om politiker som likt Lotta Edholm har hoppat mellan kommun, friskolekoncern och stat? Det är politiker som har sålt ut kommunala skolor, stuckit iväg till de privata skolkoncernerna och sedan kommit tillbaka för att bli ansvariga för alla skolor. Eller ta den person som skrev själva texten till friskolereformen på 90-talet, som numera är en av Sveriges största friskoleägare. Varför finns det inget i friskoleutredningen om dem? Svaret är enkelt. Det är för att den här regeringen sitter i knät på friskolelobbyisterna och är företrädare för de stora skolkoncernerna och inte för barnen eller lärarna.När man pratar om att ta långsiktigt ansvar och att ha en ekonomi som håller över tid är det väldigt fint snack; vi är också med på det. Men i praktiken har Liberalerna, som regeringens skolminister Lotta Edholm företräder, röstat nej till all lagstiftning som har haft till syfte att på något sätt komma till rätta med problemen med marknadsskolan. Och här står man och pratar om att man har tillsatt en utredning. Jag tycker att det är löjligt, om jag ska vara ärlig."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Det är precis som Daniel Riazat säger - sedan interpellationen skrevs har det hänt mycket som är positivt. Att en del av den skärpta lagstiftning som redan har införts nu får effekt i Skolinspektionens arbete är positivt.Jag varken kan eller vill stå och kommentera enskilda skolor här i Sveriges riksdag. Däremot tänker jag berätta vad de tilläggsdirektiv som jag tolkar det som att Daniel Riazat tycker är bra men inte tillräckliga innebär.De innebär till exempel att utredaren ska titta på skärpt ägarprövning. En sådan har vi redan fått, men den kan behöva skärpas ytterligare. Exempelvis skulle vi kunna ställa ytterligare krav på långsiktigt ägande av friskolor, så att man inte kan vara väldigt kortsiktig.Vi måste också se till att det finns ekonomiska garantier för friskolor som startas och drivs. I dag vittnar Skolinspektionen om att det finns många friskolor som har alldeles för svag ekonomi och att det behövs väldigt lite för att en sådan skola ska gå omkull. Det får naturligtvis stora följder, framför allt för de elever som går där men också för den kommun som eleverna kommer från.Vi föreslår återkrav av skolpeng vid brottslig verksamhet. Den möjligheten finns inte i dag, men man kan tycka att det är lite märkligt att skolpeng inte ska kunna krävas tillbaka av dem som ägnar sig åt brottslig verksamhet.Vi föreslår även vinstutdelningsförbud under ett antal år när man startar en friskola eller om en verksamhet köps upp av en ny ägare. Syftet med det är att stimulera långsiktigt ägande av friskolorna.Vi vill ha en sanktionstrappa med skärpta viten men också sanktionsavgifter. I dag finns det ingen möjlighet att kräva in sanktionsavgifter, utan det är bara fråga om viten. Om man gör någonting dumt kan myndigheten säga åt en: Sluta göra det där dumma - annars får du betala! Det är vad viten innebär. Vi föreslår att man ska få böter direkt, det vill säga en sanktionsavgift, när man gör någonting dumt. De här systemen behövs naturligtvis båda två.Vi föreslår också att utredaren ska titta på möjligheterna till tvångsförvaltning av skolor som fungerar väldigt dåligt. I dag finns den möjligheten för kommunala skolor men inte för fristående skolor. Det är rimligt att det ska gälla lika.Inte minst föreslår vi till skillnad från de ursprungliga utredningsdirektiven att det här också ska gälla förskolesektorn. Det är en väldigt stor sektor som en del har förbigått med tystnad och som jag tycker att vi inte har pratat så väldigt mycket om. Det är viktigt att även den fristående förskolesektorn granskas bättre och att den lyder under samma lagstiftning som andra skolor."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Det är precis som Daniel Riazat säger - sedan interpellationen skrevs har det hänt mycket som är positivt. Att en del av den skärpta lagstiftning som redan har införts nu får effekt i Skolinspektionens arbete är positivt.Jag varken kan eller vill stå och kommentera enskilda skolor här i Sveriges riksdag. Däremot tänker jag berätta vad de tilläggsdirektiv som jag tolkar det som att Daniel Riazat tycker är bra men inte tillräckliga innebär.De innebär till exempel att utredaren ska titta på skärpt ägarprövning. En sådan har vi redan fått, men den kan behöva skärpas ytterligare. Exempelvis skulle vi kunna ställa ytterligare krav på långsiktigt ägande av friskolor, så att man inte kan vara väldigt kortsiktig.Vi måste också se till att det finns ekonomiska garantier för friskolor som startas och drivs. I dag vittnar Skolinspektionen om att det finns många friskolor som har alldeles för svag ekonomi och att det behövs väldigt lite för att en sådan skola ska gå omkull. Det får naturligtvis stora följder, framför allt för de elever som går där men också för den kommun som eleverna kommer från.Vi föreslår återkrav av skolpeng vid brottslig verksamhet. Den möjligheten finns inte i dag, men man kan tycka att det är lite märkligt att skolpeng inte ska kunna krävas tillbaka av dem som ägnar sig åt brottslig verksamhet.Vi föreslår även vinstutdelningsförbud under ett antal år när man startar en friskola eller om en verksamhet köps upp av en ny ägare. Syftet med det är att stimulera långsiktigt ägande av friskolorna.Vi vill ha en sanktionstrappa med skärpta viten men också sanktionsavgifter. I dag finns det ingen möjlighet att kräva in sanktionsavgifter, utan det är bara fråga om viten. Om man gör någonting dumt kan myndigheten säga åt en: Sluta göra det där dumma - annars får du betala! Det är vad viten innebär. Vi föreslår att man ska få böter direkt, det vill säga en sanktionsavgift, när man gör någonting dumt. De här systemen behövs naturligtvis båda två.Vi föreslår också att utredaren ska titta på möjligheterna till tvångsförvaltning av skolor som fungerar väldigt dåligt. I dag finns den möjligheten för kommunala skolor men inte för fristående skolor. Det är rimligt att det ska gälla lika.Inte minst föreslår vi till skillnad från de ursprungliga utredningsdirektiven att det här också ska gälla förskolesektorn. Det är en väldigt stor sektor som en del har förbigått med tystnad och som jag tycker att vi inte har pratat så väldigt mycket om. Det är viktigt att även den fristående förskolesektorn granskas bättre och att den lyder under samma lagstiftning som andra skolor."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Sedan jag skrev den här interpellationen har väldigt mycket hänt kring skolkoncerner som inte sköter sig. Ett exempel är just det företag som jag skrev om i min interpellation, Thorengruppen. Det har skrivits mycket om Thorengruppen den senaste tiden, inte enbart för att deras innebandylag vann SM-guld, bland annat med skolpengspengar som tagits från skolkoncernen, utan också på grund av alla upptäckta brister i de skolor vars skolpeng gått bland annat till innebandylaget.Den 4 april skrev Dagens Nyheter om att Affärsgymnasiet i Växjö riskerade vite på 1 miljon kronor om de allvarliga brister som hade framkommit inte åtgärdades. Den 6 april kom en artikel i Dagens Nyheter om Thoren Business School i Solna, som instruerat elever hur de skulle bete sig vid Skolinspektionens besök, då ett föreläggande skulle följas upp. Bara för ett par dagar sedan drog man in tillståndet att bedriva verksamhet för denna skola.Den 19 april skriver Gefle Dagblad en artikel om de skolor som Thorengruppen driver i Gävle. En elev som pratar med tidningen säger att det känns som att skolan mest finns för att tjäna pengar. Tidningen uppger också att den varit i kontakt med tidigare anställda som även de varit kritiska till skolverksamheten.Den 24 april kom nästa artikel om brister i en av koncernens skolor, denna gång Thoren Innovation School i Malmö, där stora brister konstaterats på el- och energiprogrammet. Hör och häpna: Skolinspektionen gick igenom det här, och nu har man dragit in tillståndet för denna skola. Skolinspektionens kritik mot skolan har handlat om att många av eleverna inte fått något arbetsplatsförlagt lärande samt om en rad andra punkter som gäller kvaliteten i utbildningen. Även i Norrköping, Umeå, Stockholm och många andra kommuner finns den här typen av kritik.Men låt mig inte framställa det här som att det enbart skulle handla om ett företag. Thorengruppen är bara en skolkoncern av ett antal som livnär sig på att ha för låg kvalitet, för låga löner och för få behöriga anställda och på att sätta betyg som eleverna inte ska ha. Det här är inte på något sätt unikt bland skolkoncernerna. Till exempel skiljer sig snittlönen ungefär 3 000 kronor i månaden mellan lärare på kommunala skolor och lärare på de privata vinstdrivande skolorna.Thorengruppen är inte heller på något sätt unik när det handlar om att få sina skolor nedstängda eller i vissa fall lägga ned dem på grund av att man inte tycker att det finns tillräckligt mycket lönsamhet. Detta har hänt under alla år då det här friskolesystemet funnits.Man kan lyssna på svaret från skolministern och höra att det har tillsatts en utredning med tilläggsdirektiv och att det kommer att bli ytterligare aktioner från regeringen på friskoleområdet. Men går man igenom direktiven till utredningarna ser man att huvudproblematiken återigen inte löses. Visserligen kanske jag hade agerat på samma sätt om jag själv hade gått direkt från en skolkoncern som mest är känd för knäckebröd och vatten, vilket alla har hört i det här landet, till att bli skolminister. Men nu kommer inte jag från den världen, utan jag kommer från ett parti som företräder elevintresset före vinstintresset.Därmed tycker jag att regeringen är skyldig att svara på vad ska man göra åt problemet i stället för att dränka de här frågorna i ytterligare utredningar."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Sedan jag skrev den här interpellationen har väldigt mycket hänt kring skolkoncerner som inte sköter sig. Ett exempel är just det företag som jag skrev om i min interpellation, Thorengruppen. Det har skrivits mycket om Thorengruppen den senaste tiden, inte enbart för att deras innebandylag vann SM-guld, bland annat med skolpengspengar som tagits från skolkoncernen, utan också på grund av alla upptäckta brister i de skolor vars skolpeng gått bland annat till innebandylaget.Den 4 april skrev Dagens Nyheter om att Affärsgymnasiet i Växjö riskerade vite på 1 miljon kronor om de allvarliga brister som hade framkommit inte åtgärdades. Den 6 april kom en artikel i Dagens Nyheter om Thoren Business School i Solna, som instruerat elever hur de skulle bete sig vid Skolinspektionens besök, då ett föreläggande skulle följas upp. Bara för ett par dagar sedan drog man in tillståndet att bedriva verksamhet för denna skola.Den 19 april skriver Gefle Dagblad en artikel om de skolor som Thorengruppen driver i Gävle. En elev som pratar med tidningen säger att det känns som att skolan mest finns för att tjäna pengar. Tidningen uppger också att den varit i kontakt med tidigare anställda som även de varit kritiska till skolverksamheten.Den 24 april kom nästa artikel om brister i en av koncernens skolor, denna gång Thoren Innovation School i Malmö, där stora brister konstaterats på el- och energiprogrammet. Hör och häpna: Skolinspektionen gick igenom det här, och nu har man dragit in tillståndet för denna skola. Skolinspektionens kritik mot skolan har handlat om att många av eleverna inte fått något arbetsplatsförlagt lärande samt om en rad andra punkter som gäller kvaliteten i utbildningen. Även i Norrköping, Umeå, Stockholm och många andra kommuner finns den här typen av kritik.Men låt mig inte framställa det här som att det enbart skulle handla om ett företag. Thorengruppen är bara en skolkoncern av ett antal som livnär sig på att ha för låg kvalitet, för låga löner och för få behöriga anställda och på att sätta betyg som eleverna inte ska ha. Det här är inte på något sätt unikt bland skolkoncernerna. Till exempel skiljer sig snittlönen ungefär 3 000 kronor i månaden mellan lärare på kommunala skolor och lärare på de privata vinstdrivande skolorna.Thorengruppen är inte heller på något sätt unik när det handlar om att få sina skolor nedstängda eller i vissa fall lägga ned dem på grund av att man inte tycker att det finns tillräckligt mycket lönsamhet. Detta har hänt under alla år då det här friskolesystemet funnits.Man kan lyssna på svaret från skolministern och höra att det har tillsatts en utredning med tilläggsdirektiv och att det kommer att bli ytterligare aktioner från regeringen på friskoleområdet. Men går man igenom direktiven till utredningarna ser man att huvudproblematiken återigen inte löses. Visserligen kanske jag hade agerat på samma sätt om jag själv hade gått direkt från en skolkoncern som mest är känd för knäckebröd och vatten, vilket alla har hört i det här landet, till att bli skolminister. Men nu kommer inte jag från den världen, utan jag kommer från ett parti som företräder elevintresset före vinstintresset.Därmed tycker jag att regeringen är skyldig att svara på vad ska man göra åt problemet i stället för att dränka de här frågorna i ytterligare utredningar."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepande missköter sitt utbildningsuppdrag?","answer":"Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepat missköter sitt utbildningsuppdrag och med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.Jag och regeringen ser det som ett stort problem om skolkoncerner missköter sitt utbildningsuppdrag och om de använder medel som är avsedda för skolan till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet som ska städa undan oseriösa och olämpliga aktörer men samtidigt värna valfriheten. Som framgår av tilläggsdirektivet till Utredningen om vinst i skolan ska utredaren bland annat föreslå vinstutdelningsförbud om huvudmannen tar emot statliga bidrag som syftar till kvalitetsförbättrande åtgärder. Vinstutdelningsförbud ska också föreslås om skolan är nystartad eller efter ägarbyte. Utredaren ska vidare lämna förslag som innebär införande av vinstutdelningsbegränsning om Skolinspektionen förelagt huvudmannen att åtgärda brister. Det kan också bli aktuellt om skolan underpresterar med hänsyn till exempelvis dess elevsammansättning. Utredaren ska därtill föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en person i ägar- eller ledningskretsen är dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet eller om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten och om huvudmannen bedriver annan verksamhet än skollagsreglerad verksamhet. Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag?","answer":"Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepat missköter sitt utbildningsuppdrag och med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.Jag och regeringen ser det som ett stort problem om skolkoncerner missköter sitt utbildningsuppdrag och om de använder medel som är avsedda för skolan till verksamhet som inte har med utbildning att göra. Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet som ska städa undan oseriösa och olämpliga aktörer men samtidigt värna valfriheten. Som framgår av tilläggsdirektivet till Utredningen om vinst i skolan ska utredaren bland annat föreslå vinstutdelningsförbud om huvudmannen tar emot statliga bidrag som syftar till kvalitetsförbättrande åtgärder. Vinstutdelningsförbud ska också föreslås om skolan är nystartad eller efter ägarbyte. Utredaren ska vidare lämna förslag som innebär införande av vinstutdelningsbegränsning om Skolinspektionen förelagt huvudmannen att åtgärda brister. Det kan också bli aktuellt om skolan underpresterar med hänsyn till exempelvis dess elevsammansättning. Utredaren ska därtill föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en person i ägar- eller ledningskretsen är dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet eller om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten och om huvudmannen bedriver annan verksamhet än skollagsreglerad verksamhet. Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Det var tråkigt att Daniel Riazat tog avstånd från de nationella proven och den betydelse som åtminstone jag tycker de har.Man kan såklart inte säga att de nationella proven talar om hur det går för svensk skola. Däremot speglar de förhoppningsvis kunskaperna hos de elever som gör nationella prov i vissa ämnen. Det är viktigt att dessa resultat också avspeglas i betygsättningen. Hur det ska kunna ske är vad betygsutredningen bland annat ska titta på.Precis som jag har sagt nu i flera inlägg handlar det även om friskolesektorn. Det är därför vi har lämnat tilläggsdirektiv till friskoleutredningen. Man ska inte längre kunna ta ut vinst när skolan är nystartad. Man ska heller inte kunna göra det om man har förelägganden från Skolinspektionen. Man ska vidare inte kunna ta ut vinst om man får statliga bidrag för kvalitetshöjande insatser och så vidare. Vi ska möjliggöra tvångsförvaltning av skolor som är dåliga. I dag finns denna möjlighet bara när det gäller kommunala skolor, men vi vill att även dåliga fristående skolor ska kunna tvångsförvaltas.En hel del av det som Daniel Riazat efterlyser på friskoleområdet kommer regeringen alltså att verkställa. Men det är också viktigt att inse att en felaktig betygsättning inte är ett problem endast i friskolesektorn, utan det är också ett problem bland de kommunala skolorna. Därför måste vi ta ett helhetsgrepp om betygsättningen. Vi har som sagt tillsatt en utredning, och jag ser fram emot att så småningom få ta del av dess resultat.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Låt mig börja med att gå igenom frågan om nationella prov så att vi blir av med den.Nationella prov finns i ett fåtal ämnen och ger egentligen ingen återspegling av hur det går i den svenska skolan. De är en mätare för vissa ämnen i vilka vi har nationella prov. Där kan vi jämföra slutbetygen med det nationella provet. Men vad händer till exempel med ämnet musik? Det finns friskolor som inte ens har någon musiksal. Ändå får eleverna högre betyg i sång och musik än vad elever i Adolf Fredriks musikklasser får. Vad händer när det finns hästgymnasier där man får högre betyg i skolans specifika ämnen trots att det inte finns en enda häst på skolan än vad elever får som faktiskt går på skolor där sådana möjligheter erbjuds? Det här kan vi inte kontrollera genom nationella prov. Det är därför inte relevant att fortsätta prata om de nationella proven som skolministern gör. Det var detta jag beskrev i mitt första anförande. Det här är vilseledande och tomt snack.Vad vi behöver prata om är att vi har ett skolsystem som premierar de skolor som sätter för höga betyg. Vi har ett system som gör att vem som helst kan öppna en skola här i landet. Det kan vara vilken bank som helst från Qatar, Moldavien eller Liechtenstein kan öppna en skola här, sätta för höga betyg och komma undan med det.Samtidigt har vi en skolminister som själv kommer från denna skolvärld och som vägrar att ta tag i problematiken med falska betyg. Men vi alla får dra konsekvenserna av det i vårt samhälle framöver när vården har personal med betyg som de egentligen inte borde ha fått eller när skolan har lärare som inte har den kompetens som man säger att de har. Detta ställer vårt samhälle på prov.Regeringen måste skyndsamt agera och avskaffa marknadsskolesystemet för att komma till rätta med problemet."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Daniel Riazat verkar tycka att det är ett problem att ingen är emot de lösningar som föreslås. Jag tycker snarare att det är en styrka. Det är väl alldeles utmärkt att många partier i Sveriges riksdag ser betygsinflationen som ett stort problem och att det också råder en viss enighet om vad man kan göra åt det. Det vore ett större problem om vi var helt oeniga om detta.Precis som jag sa i ett tidigare inlägg är betygsättningen mer orättvis i fristående skolor än vad den är i de kommunala. Och precis som Daniel Riazat säger är en förklaring till detta att det finns en högre andel obehöriga lärare i dessa skolor. Därför är tilläggsdirektiven till utredningen om friskolesektorn mycket viktig också ur det här perspektivet. Man ska inte kunna driva friskolor med ett vinstintresse om man inte samtidigt har en hög kvalitet på verksamheten.Ett problem är naturligtvis att en totalt felaktig betygsättning är ett tecken på att man har dålig kvalitet och dålig uppföljning och att man sannolikt har en för hög andel obehöriga lärare. Men alla dessa åtgärder är viktiga, inte bara var för sig.Jag tycker att det i huvudsak är en styrka att partierna i denna församling anser att vi ska ha till exempel central rättning av nationella prov, att nationella prov ska vara en stor och viktig del i betygsättningen och att vi ska ha en likvärdig betygsättning.Vänsterpartiet är inte den främsta tillskyndaren av betyg över huvud taget, så jag tycker att det är otroligt bra att Vänsterpartiet är engagerat i frågan och inte bara säger \"Nämen betyg ska vi inte ha, och därför spelar det ingen roll\". Betygsättningen är oerhört viktig. Det är myndighetsutövning. Det är viktigt att den sker på ett riktigt sätt, och det är därför regeringen har tillsatt dessa utredningar."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Jag tackar skolministern för det fördjupade svaret.I andra länder tänker man att man ska bygga upp ett system som fungerar så bra som möjligt i grunden för att slippa ha för mycket inspektioner, kostnader för inspektioner och myndigheter.I Sverige verkar det vara precis tvärtom. Vi tänker: Låt oss bygga ett trasigt system. Sedan kan vi skaffa myndigheter som ser till att följa upp detta, och vi ger dem tilläggsdirektiv och tillsätter varje mandatperiod utredningar om hur det ska lösas. Men vi löser inte själva problemet med att vi har skapat ett felaktigt system. Vi ser bara till att varje år konstatera vad problemet är utan att göra någonting åt det.Så går det inte riktigt till i ledande skolländer, till exempel Skottland, Finland, Kanada eller andra länder som jag vet att regeringen ser upp till politiskt på många sätt. Det går inte till på det sättet i något av de länderna.Det har inte varit brist på betygsutredningar, friskoleutredningar eller utredningar om varför marknadsskolan har förstört det svenska skolsystemet. Det finns belagt. Forskningen säger att det är på det sättet. Till och med Svenskt Näringslivs eget forskningsorgan säger det. Och Svenskt Näringslivs och högerns egen högskola säger att det är ett systemfel som måste hanteras.Men vad säger forskningen egentligen, om vi ska fördjupa oss lite i detta? Den säger att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg jämfört med deras betyg på de nationella proven. Men den säger också att de har fått högre betyg på de nationella proven än motsvarande elever på kommunala skolor har fått. Man sätter även högre betyg på de nationella proven. Gapet är alltså egentligen ännu större än det vi kan se utifrån de tillgängliga siffrorna.Forskningen säger som sagt att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg men klarar sig sämre på högskolor och universitet. Det säger Skolverket, och det säger Stockholms universitet. Det är inte något som vänstern har hittat på eller som behöver utredas. Det är så det ser ut.Vad säger man mer? Man säger att obehöriga lärare tenderar att sätta högre betyg än de egentligen bör sätta. Vilka skolor i landet har flest obehöriga lärare? Det råkar vara de vinstdrivande friskolorna som har flest obehöriga lärare.Vidare säger man att det lockas med högre betyg. Vi vet lärare som har fått sparken från friskolekoncerner för att de har vägrat höja betygen på elever som inte har förtjänat högre betyg men som haft inflytelserika föräldrar som hört av sig till rektorn och sagt att de byter skola om betygen inte höjs. Den situationen uppstod inte innan friskolesystemet och marknadssystemet inrättades i Sverige. Men i dag har vi det.Det svar jag får från skolministern och regeringen är att de ska kolla på rättningen av nationella prov och på digitalisering. Ingen är emot digitalisering av nationella prov. Alla partier är för det. Ingen är emot central rättning av olika typer av prov. Alla partier är för det. Låt oss fokusera på huvudproblematiken.Jag förstår att skolministern och regeringen vill ducka för att svara på de verkliga problemen med marknadsskolan. Vi har en situation i Sverige som gör att vi framöver kanske kommer att ha yrkesgrupper med en stor andel personer som inte har den kompetens som står på papperet för de yrken de arbetar inom. Det är en fara för Sverige och den svenska demokratin."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Ja, vad gör regeringen åt det problem som finns med en betygsättning som inte är likvärdig och med att vi ser fuskbetyg? Ungefär 40 procent i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationellt prov. Samtidigt vittnar många högre instanser nu om att matematikresultaten kanske snarare sjunker. Handelshögskolan är en av de högskolor i Sverige som vittnar om det. Jag tycker möjligtvis att Daniel Riazats angrepp på Handelshögskolan är lite tråkigt. Det är ett av världens främsta universitet inom sitt område. Just därför måste man ta detta på stort allvar.Vad gör då regeringen? Till exempel kommer digitaliserade nationella prov att införas successivt. Det är en förutsättning för att få till stånd central rättning av nationella prov. Det är inte enbart felaktig betygsättning som är ett problem i Sverige. Det finns också problem med rättningen av de nationella proven. Om de nationella proven ska ha större påverkan på betygsättningen är det viktigt att de är mer rättvisande.Skolinspektionen ska fram till 2024 fokusera på att granska betygsättningen utifrån sitt granskande perspektiv.Dessutom fick Skolverket i vintras i uppdrag att ta fram bestämmelser för hur man ska hantera betygsättningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Jag tror att det är viktigt att skolorna ser betygsättningen som en viktig del av sitt arbete och att man verkligen på djupet förstår att betygsättning är just myndighetsutövning och ingenting som man kan slarva med.Sist men inte minst har vi de två utredningar som regeringen har tillsatt och gett tilläggsdirektiv. Det gäller den stora betygsutredningen, som leds av professor Magnus Henrekson, och tilläggsdirektiven till friskoleutredningen, som hanterar en del av de frågor som Daniel Riazat tar upp.Daniel Riazat har helt rätt i att det är ett större problem med orättvis betygsättning i friskolorna än i de kommunala skolorna. Men det finns också stora problem i den kommunala skolan. Det vet jag, som tidigare var skolborgarråd i Stockholm. Vi gjorde ett stort matematikprov för att testa och se hur väl betygen i matematik i årskurs 9 stämde med resultaten på de nationella proven och med det prov som vi gjorde. Då såg vi att det var stora problem i både kommunala och fristående skolor.Det är viktigt att vi kommer till rätta med det här problemet."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Tack till skolministern för svaret på denna fråga!Sverige har ett extremt utbildningssystem. Som enda land i världen har vi fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till barnens utbildning och omsorg. Detta system, vars logik är en marknadslogik, sätter skolkoncerners rätt till vinster före rätten till kunskap och bildning.Den marknadsanpassade skolan har lett till många saker. Den har lett till segregation. Den har lett till att ojämlikheten späs på i vårt samhälle. Den har lett till att barn inte får den kunskap och bildning de har rätt till. Den har också lett till att vi inte längre kan lita på det betygssystem vi har. Det privatiseringsexperiment som marknadsskolan innebär har förstört möjligheterna för tusentals barn och försämrat arbetsvillkoren för olika yrkeskategorier i förskolan och skolan.Den senaste tiden har frågan om fuskbetygen diskuterats såväl i medierna som bland dem som verkar inom utbildningsväsendet. Betygsättning är myndighetsutövning. Oavsett synen på betyg - jag vet att vi tycker olika där - är det av största vikt att man kan lita på myndighetsutövningen. Men tyvärr har betygen blivit ett marknadsverktyg för skolorna, för att locka till sig elever. Det är framför allt vinstdrivande privatskolor som utmärker sig.Vänsterpartiet ser inte fler nationella prov eller andra vilseledande och - ursäkta språket! - innehållslösa förslag som lösningar på denna problematik. Även om anledningarna till betygsinflation är flera måste roten till problemet, det vill säga marknadsskolan, hanteras. Det enda sättet att komma till rätta med situationen är att avskaffa marknadsskolesystemet.En åtgärd som går att vidta är till exempel att se till att skolpengen endast kan användas till skolverksamhet och inte till våffelstugor och livsmedelsbutiker, som vissa friskolor har använt den till.Under våren har bland andra rektorn för Handelshögskolan lyft upp att det har gått så långt att de inte längre kan lita på betygen från ett stort antal skolor vars elever söker sig till denna högskola. Eleverna har inte med sig de kunskaper som betygen anger. Det snedvrider konkurrensen och tränger undan eleverna från andra skolor som har fått betyg som faktiskt motsvarar deras kunskaper.Då ska vi ändå komma ihåg att Handelshögskolan är och alltid har varit en del av högerns alibi när det kommer till högre utbildning och forskning. När till och med de säger att det är fel på systemet kan man fundera på varför regeringen inte gör någonting.Med anledning av detta ställde jag en fråga till skolministern med rubriken: Falska betyg. Frågan löd: Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?Jag har fått ett svar här som jag menar inte är tillräckligt över huvud taget. Jag är den ledamot som har suttit näst längst i riksdagens utbildningsutskott och kan berätta att det inte är första gången jag är oense med en minister när det gäller skolfrågor. Men ministrarna i den här regeringen måste ändå vara särskilda experter på den typen av tomma svar som skolministern kommit med.Jag frågar alltså igen: Vad tänker skolministern och den här regeringen göra för att komma till rätta med betygsinflationen? Och varför vill skolministern inte erkänna att marknadsskolan faktiskt är huvudproblemet när det gäller denna fråga?När det gäller andra länders skolsystem, som skolministern talade om, vill jag bara kommentera att det är ganska tydligt; de har inte marknadsskolor. Vi är det enda landet i världen som har det."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?","answer":"Daniel Riazat har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med betygsinflationen.Jag vill börja med att instämma med interpellanten i att det är av största vikt att det går att lita på de betyg som sätts. I Sverige används betyg både när man söker arbete och för tillträde och urval till utbildning. Att betygen är rättvisande och speglar en individs kunskapsnivå är av stor vikt både för individen, för samhället och för omvärlden. Både lärare och rektor har ett ansvar att se till att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna. Betygsättning utgör myndighetsutövning, och ytterst har varje skolhuvudman ansvar för att skollagen (2010:800) och andra bestämmelser följs. Det finns i dag stora problem med hur systemet är konstruerat och i praktiken fungerar. Det har påvisats i flera rapporter, bland annat i Statens skolverks analyser av betygsättningen i grund- och gymnasieskolan och i Statens skolinspektions kvalitetsgranskningar.En förklaring till den bristande likvärdigheten är enligt Skolverket svårigheten för lärare på olika skolor att finna en samsyn i bedömningen. Det är enligt myndigheten nödvändigt med en systemförändring. Behovet av att se över betygssystemet lyfts även av Riksrevisionen, som vid sin granskning av statens insatser för likvärdighet i betygsättningen rekommenderat regeringen att utreda hur betygsättningen kan bli mer likvärdig.Det har också kommit fram flera uppgifter om påtryckningar gentemot betygsättande lärare om så kallade glädjebetyg eller fuskbetyg, som jag hellre kallar dem. Av forskningsrapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor (SNS Analys 88, 2022) framgår att fristående skolor har en mer generös betygsättning än kommunala. Betygsinflation är dock ett problem hos både enskilda och offentliga huvudmän. När det gäller betygssystemet har regeringen redan vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod. Både Skolverket och Statens skolinspektion har fått uppdrag i sina regleringsbrev som syftar till att främja en mer likvärdig betygsättning.Den 22 juni i år tillsatte regeringen också en utredning som ska analysera och föreslå förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Utredaren ska bland annat analysera för- och nackdelar med systemet för betygsättning och meritvärdering i det svenska skolväsendet i relation till andra länders system och lämna förslag på förändringar. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasieskolan mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, och det är uppenbart att det krävs förändringar i vårt system. Det är dock viktigt att det först utreds ordentligt. När det gäller fristående skolor gav regeringen den 7 juli i år Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) ett omfattande tilläggsdirektiv som syftar till att öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.Jag ser fram emot konkreta förslag att ta vidare från båda dessa utredningar. Systematiska avvikelser i betygen och påtryckningar på lärare för att sätta högre betyg får inte förekomma. Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget."}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Det finns inom EU en stor samsyn i fråga om vikten av fortsatt kritisk dialog med Iran. Genom kritisk dialog kan vi kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.Sverige och övriga EU behöver även den kritiska dialogen för att kunna motverka risken för regional kärnvapenspridning och för att kunna agera i svåra konsulära ärenden som EU-medborgare, inklusive svenskar, som frihetsberövas i Iran.Jag vill här också ta upp Irans avrättning av den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab i maj i år. Vi ser med största allvar på avrättningen, som naturligtvis påverkar den bilaterala relationen negativt. Det var med bestörtning vi mottog beskedet, och jag fördömde omedelbart avrättningen. Utrikesdepartementet kallade upp den iranske ambassadören för att protestera, och även Sveriges ambassadör i Teheran framförde protester. Ett enhälligt EU-uttalande fördömde också avrättningen.Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Åtgärder vidtas även genom vår ambassad i Teheran, både i dess nationella kapacitet och tidigare i år, under EU-ordförandeskapet, som lokal samordnare av EU:s medlemskrets.Regeringen fortsätter alltså oförtröttligt att via alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN. Jag tackar interpellanten så mycket för möjligheten att få utveckla regeringens Iranpolitik här i kammaren i dag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Det finns inom EU en stor samsyn i fråga om vikten av fortsatt kritisk dialog med Iran. Genom kritisk dialog kan vi kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.Sverige och övriga EU behöver även den kritiska dialogen för att kunna motverka risken för regional kärnvapenspridning och för att kunna agera i svåra konsulära ärenden som EU-medborgare, inklusive svenskar, som frihetsberövas i Iran.Jag vill här också ta upp Irans avrättning av den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab i maj i år. Vi ser med största allvar på avrättningen, som naturligtvis påverkar den bilaterala relationen negativt. Det var med bestörtning vi mottog beskedet, och jag fördömde omedelbart avrättningen. Utrikesdepartementet kallade upp den iranske ambassadören för att protestera, och även Sveriges ambassadör i Teheran framförde protester. Ett enhälligt EU-uttalande fördömde också avrättningen.Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Åtgärder vidtas även genom vår ambassad i Teheran, både i dess nationella kapacitet och tidigare i år, under EU-ordförandeskapet, som lokal samordnare av EU:s medlemskrets.Regeringen fortsätter alltså oförtröttligt att via alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN. Jag tackar interpellanten så mycket för möjligheten att få utveckla regeringens Iranpolitik här i kammaren i dag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Det finns inom EU en stor samsyn i fråga om vikten av fortsatt kritisk dialog med Iran. Genom kritisk dialog kan vi kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.Sverige och övriga EU behöver även den kritiska dialogen för att kunna motverka risken för regional kärnvapenspridning och för att kunna agera i svåra konsulära ärenden som EU-medborgare, inklusive svenskar, som frihetsberövas i Iran.Jag vill här också ta upp Irans avrättning av den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab i maj i år. Vi ser med största allvar på avrättningen, som naturligtvis påverkar den bilaterala relationen negativt. Det var med bestörtning vi mottog beskedet, och jag fördömde omedelbart avrättningen. Utrikesdepartementet kallade upp den iranske ambassadören för att protestera, och även Sveriges ambassadör i Teheran framförde protester. Ett enhälligt EU-uttalande fördömde också avrättningen.Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Åtgärder vidtas även genom vår ambassad i Teheran, både i dess nationella kapacitet och tidigare i år, under EU-ordförandeskapet, som lokal samordnare av EU:s medlemskrets.Regeringen fortsätter alltså oförtröttligt att via alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN. Jag tackar interpellanten så mycket för möjligheten att få utveckla regeringens Iranpolitik här i kammaren i dag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Det finns inom EU en stor samsyn i fråga om vikten av fortsatt kritisk dialog med Iran. Genom kritisk dialog kan vi kommunicera våra värden och ge stöd till det iranska folket, som inte skulle gagnas av landets ytterligare isolering.Sverige och övriga EU behöver även den kritiska dialogen för att kunna motverka risken för regional kärnvapenspridning och för att kunna agera i svåra konsulära ärenden som EU-medborgare, inklusive svenskar, som frihetsberövas i Iran.Jag vill här också ta upp Irans avrättning av den svensk-iranske medborgaren Habib Chaab i maj i år. Vi ser med största allvar på avrättningen, som naturligtvis påverkar den bilaterala relationen negativt. Det var med bestörtning vi mottog beskedet, och jag fördömde omedelbart avrättningen. Utrikesdepartementet kallade upp den iranske ambassadören för att protestera, och även Sveriges ambassadör i Teheran framförde protester. Ett enhälligt EU-uttalande fördömde också avrättningen.Vi fortsätter att lyfta situationen för mänskliga rättigheter i direkta kontakter med Iran. I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Åtgärder vidtas även genom vår ambassad i Teheran, både i dess nationella kapacitet och tidigare i år, under EU-ordförandeskapet, som lokal samordnare av EU:s medlemskrets.Regeringen fortsätter alltså oförtröttligt att via alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt, genom EU och i FN. Jag tackar interpellanten så mycket för möjligheten att få utveckla regeringens Iranpolitik här i kammaren i dag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Tack, ministern, för det fortsatta svaret! Jag instämmer verkligen i hur viktig den här expertgruppen är, såklart, och hoppas att regeringen kommer att fortsätta fokusera på att den kommer till ett resultat. Jag hoppas också att vi kommer att fortsätta lyfta frågan om gasattackerna mot skolflickor på ett tydligt sätt så att vi verkligen kan utreda vad som hänt i den frågan. Tusentals och åter tusentals unga skolflickor har blivit offer för giftattacker i Iran, och det får inte tystas ned och glömmas bort.Gärningsmännen vill bestraffa eleverna för fredligt motstånd: Runt om i landet har dessa motsatt sig strikta klädkoder genom att ta av sig sina huvuddukar på offentliga platser, såsom i skolor. Gasattackerna är ett hot mot skolflickornas hälsa och framtid. De förstör barns möjligheter till jämlik och trygg skolgång. Det är alltså otroligt viktigt att vi går på djupet med detta och inte ger oss. Vi måste fortsätta trycka på tills vi verkligen får svar och de ansvariga ställs inför rätta, så att detta inte fortsätter och tystas ned.Sverige och omvärlden kan inte se på medan flickors och kvinnors rättigheter fortsätter att kränkas varje dag i en av världens hårdaste diktaturer. Vi måste fortsätta stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter varje dag. Även om vi inte längre ser de här stora protesterna på gatorna fortsätter protesterna på ett annat sätt, och vi måste verkligen stå bakom det iranska folkets kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst flickors och kvinnors."}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Tack, ministern, för det fortsatta svaret! Jag instämmer verkligen i hur viktig den här expertgruppen är, såklart, och hoppas att regeringen kommer att fortsätta fokusera på att den kommer till ett resultat. Jag hoppas också att vi kommer att fortsätta lyfta frågan om gasattackerna mot skolflickor på ett tydligt sätt så att vi verkligen kan utreda vad som hänt i den frågan. Tusentals och åter tusentals unga skolflickor har blivit offer för giftattacker i Iran, och det får inte tystas ned och glömmas bort.Gärningsmännen vill bestraffa eleverna för fredligt motstånd: Runt om i landet har dessa motsatt sig strikta klädkoder genom att ta av sig sina huvuddukar på offentliga platser, såsom i skolor. Gasattackerna är ett hot mot skolflickornas hälsa och framtid. De förstör barns möjligheter till jämlik och trygg skolgång. Det är alltså otroligt viktigt att vi går på djupet med detta och inte ger oss. Vi måste fortsätta trycka på tills vi verkligen får svar och de ansvariga ställs inför rätta, så att detta inte fortsätter och tystas ned.Sverige och omvärlden kan inte se på medan flickors och kvinnors rättigheter fortsätter att kränkas varje dag i en av världens hårdaste diktaturer. Vi måste fortsätta stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter varje dag. Även om vi inte längre ser de här stora protesterna på gatorna fortsätter protesterna på ett annat sätt, och vi måste verkligen stå bakom det iranska folkets kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst flickors och kvinnors."}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Tack, ministern, för det fortsatta svaret! Jag instämmer verkligen i hur viktig den här expertgruppen är, såklart, och hoppas att regeringen kommer att fortsätta fokusera på att den kommer till ett resultat. Jag hoppas också att vi kommer att fortsätta lyfta frågan om gasattackerna mot skolflickor på ett tydligt sätt så att vi verkligen kan utreda vad som hänt i den frågan. Tusentals och åter tusentals unga skolflickor har blivit offer för giftattacker i Iran, och det får inte tystas ned och glömmas bort.Gärningsmännen vill bestraffa eleverna för fredligt motstånd: Runt om i landet har dessa motsatt sig strikta klädkoder genom att ta av sig sina huvuddukar på offentliga platser, såsom i skolor. Gasattackerna är ett hot mot skolflickornas hälsa och framtid. De förstör barns möjligheter till jämlik och trygg skolgång. Det är alltså otroligt viktigt att vi går på djupet med detta och inte ger oss. Vi måste fortsätta trycka på tills vi verkligen får svar och de ansvariga ställs inför rätta, så att detta inte fortsätter och tystas ned.Sverige och omvärlden kan inte se på medan flickors och kvinnors rättigheter fortsätter att kränkas varje dag i en av världens hårdaste diktaturer. Vi måste fortsätta stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter varje dag. Även om vi inte längre ser de här stora protesterna på gatorna fortsätter protesterna på ett annat sätt, och vi måste verkligen stå bakom det iranska folkets kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst flickors och kvinnors."}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Tack, ministern, för det fortsatta svaret! Jag instämmer verkligen i hur viktig den här expertgruppen är, såklart, och hoppas att regeringen kommer att fortsätta fokusera på att den kommer till ett resultat. Jag hoppas också att vi kommer att fortsätta lyfta frågan om gasattackerna mot skolflickor på ett tydligt sätt så att vi verkligen kan utreda vad som hänt i den frågan. Tusentals och åter tusentals unga skolflickor har blivit offer för giftattacker i Iran, och det får inte tystas ned och glömmas bort.Gärningsmännen vill bestraffa eleverna för fredligt motstånd: Runt om i landet har dessa motsatt sig strikta klädkoder genom att ta av sig sina huvuddukar på offentliga platser, såsom i skolor. Gasattackerna är ett hot mot skolflickornas hälsa och framtid. De förstör barns möjligheter till jämlik och trygg skolgång. Det är alltså otroligt viktigt att vi går på djupet med detta och inte ger oss. Vi måste fortsätta trycka på tills vi verkligen får svar och de ansvariga ställs inför rätta, så att detta inte fortsätter och tystas ned.Sverige och omvärlden kan inte se på medan flickors och kvinnors rättigheter fortsätter att kränkas varje dag i en av världens hårdaste diktaturer. Vi måste fortsätta stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter varje dag. Även om vi inte längre ser de här stora protesterna på gatorna fortsätter protesterna på ett annat sätt, och vi måste verkligen stå bakom det iranska folkets kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst flickors och kvinnors."}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Som jag tog upp i mitt svar har Sverige inom FN agerat på flera sätt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inklusive kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.Den oberoende undersökningsmekanism, fact-finding mission, som inrättades för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna vid den specialsession med FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november 2022 som bland andra Sverige begärde är en viktig aktör i sammanhanget.Sverige uttryckte tillsammans med de övriga nordiska och de baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism, som består av en grupp oberoende experter. EU var också pådrivande i frågan vid specialsessionen i rådet där det beslutades om undersökningsmekanismen.Expertgruppen är alltså ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Den har under sommaren avgett en muntlig uppdatering vid en session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som inleddes i juni i Genève. Där framgick att gruppen avser att undersöka just frågan om gasattacker som en del av sitt mandat. Vi välkomnar detta och kommer att följa och stödja gruppens arbete.Som jag nämnde i mitt svar har de iranska myndigheterna visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men det har hittills varit utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Expertgruppen samarbetar med Javaid Rehman, som är FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Rehman lade vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session tidigare i år fram sin senaste rapport om situationen i Iran. Vidare förlängdes specialrapportörens mandat med ett år i en resolution som innehöll starka fördömanden av de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran som vi har sett. Sverige och övriga EU stödde resolutionen.Sverige stöder Javaid Rehmans viktiga arbete. I mars fördömde Rehman tillsammans med bland andra FN:s särskilda rapportör för rätten till utbildning, Farida Shaheed, den iranska statens oförmåga att skydda skolflickor mot gasattacker och att snabbt genomföra utredningar.Som jag sa i min tidigare replik har jag precis som EU med full kraft fördömt Irans agerande, och det tänker jag fortsätta göra."}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Som jag tog upp i mitt svar har Sverige inom FN agerat på flera sätt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inklusive kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.Den oberoende undersökningsmekanism, fact-finding mission, som inrättades för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna vid den specialsession med FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november 2022 som bland andra Sverige begärde är en viktig aktör i sammanhanget.Sverige uttryckte tillsammans med de övriga nordiska och de baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism, som består av en grupp oberoende experter. EU var också pådrivande i frågan vid specialsessionen i rådet där det beslutades om undersökningsmekanismen.Expertgruppen är alltså ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Den har under sommaren avgett en muntlig uppdatering vid en session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som inleddes i juni i Genève. Där framgick att gruppen avser att undersöka just frågan om gasattacker som en del av sitt mandat. Vi välkomnar detta och kommer att följa och stödja gruppens arbete.Som jag nämnde i mitt svar har de iranska myndigheterna visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men det har hittills varit utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Expertgruppen samarbetar med Javaid Rehman, som är FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Rehman lade vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session tidigare i år fram sin senaste rapport om situationen i Iran. Vidare förlängdes specialrapportörens mandat med ett år i en resolution som innehöll starka fördömanden av de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran som vi har sett. Sverige och övriga EU stödde resolutionen.Sverige stöder Javaid Rehmans viktiga arbete. I mars fördömde Rehman tillsammans med bland andra FN:s särskilda rapportör för rätten till utbildning, Farida Shaheed, den iranska statens oförmåga att skydda skolflickor mot gasattacker och att snabbt genomföra utredningar.Som jag sa i min tidigare replik har jag precis som EU med full kraft fördömt Irans agerande, och det tänker jag fortsätta göra."}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Som jag tog upp i mitt svar har Sverige inom FN agerat på flera sätt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inklusive kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.Den oberoende undersökningsmekanism, fact-finding mission, som inrättades för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna vid den specialsession med FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november 2022 som bland andra Sverige begärde är en viktig aktör i sammanhanget.Sverige uttryckte tillsammans med de övriga nordiska och de baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism, som består av en grupp oberoende experter. EU var också pådrivande i frågan vid specialsessionen i rådet där det beslutades om undersökningsmekanismen.Expertgruppen är alltså ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Den har under sommaren avgett en muntlig uppdatering vid en session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som inleddes i juni i Genève. Där framgick att gruppen avser att undersöka just frågan om gasattacker som en del av sitt mandat. Vi välkomnar detta och kommer att följa och stödja gruppens arbete.Som jag nämnde i mitt svar har de iranska myndigheterna visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men det har hittills varit utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Expertgruppen samarbetar med Javaid Rehman, som är FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Rehman lade vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session tidigare i år fram sin senaste rapport om situationen i Iran. Vidare förlängdes specialrapportörens mandat med ett år i en resolution som innehöll starka fördömanden av de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran som vi har sett. Sverige och övriga EU stödde resolutionen.Sverige stöder Javaid Rehmans viktiga arbete. I mars fördömde Rehman tillsammans med bland andra FN:s särskilda rapportör för rätten till utbildning, Farida Shaheed, den iranska statens oförmåga att skydda skolflickor mot gasattacker och att snabbt genomföra utredningar.Som jag sa i min tidigare replik har jag precis som EU med full kraft fördömt Irans agerande, och det tänker jag fortsätta göra."}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Som jag tog upp i mitt svar har Sverige inom FN agerat på flera sätt vad gäller situationen för mänskliga rättigheter i Iran, inklusive kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.Den oberoende undersökningsmekanism, fact-finding mission, som inrättades för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna vid den specialsession med FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november 2022 som bland andra Sverige begärde är en viktig aktör i sammanhanget.Sverige uttryckte tillsammans med de övriga nordiska och de baltiska länderna under mötet vårt starka stöd för denna mekanism, som består av en grupp oberoende experter. EU var också pådrivande i frågan vid specialsessionen i rådet där det beslutades om undersökningsmekanismen.Expertgruppen är alltså ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Den har under sommaren avgett en muntlig uppdatering vid en session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som inleddes i juni i Genève. Där framgick att gruppen avser att undersöka just frågan om gasattacker som en del av sitt mandat. Vi välkomnar detta och kommer att följa och stödja gruppens arbete.Som jag nämnde i mitt svar har de iranska myndigheterna visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men det har hittills varit utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Expertgruppen samarbetar med Javaid Rehman, som är FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter i Iran. Rehman lade vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session tidigare i år fram sin senaste rapport om situationen i Iran. Vidare förlängdes specialrapportörens mandat med ett år i en resolution som innehöll starka fördömanden av de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Iran som vi har sett. Sverige och övriga EU stödde resolutionen.Sverige stöder Javaid Rehmans viktiga arbete. I mars fördömde Rehman tillsammans med bland andra FN:s särskilda rapportör för rätten till utbildning, Farida Shaheed, den iranska statens oförmåga att skydda skolflickor mot gasattacker och att snabbt genomföra utredningar.Som jag sa i min tidigare replik har jag precis som EU med full kraft fördömt Irans agerande, och det tänker jag fortsätta göra."}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Tack, utrikesministern, för förtydligandet! Jag är väldigt glad för att utrikesministern delar min oro och säger att Sverige kommer att följa situationen i Iran mycket noga och jobba för detta i EU med skärpta sanktioner och annat sådant som jag tycker är jätteviktigt.Men jag hör fortfarande inte något om att driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna. Jag hör inte heller ett tydligt avståndstagande och fördömande av just giftattackerna, som ju interpellationen handlar om. Jag skulle vilja att ministern tydliggör det.Giftattackerna måste ses mot bakgrund av händelserna som inleddes med att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha blivit misshandlad i häktet för att ha burit slöjan på fel sätt. Det ledde till massprotester både i Iran och i övriga världen, och demonstranterna krävde att regimen skulle avgå.Protesterna handlade om så mycket mer än bara rätten att klä sig som man vill. Händelsen var en gnista som tände en eld hos det iranska folket, som alltför länge förvägrats grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Tusentals demonstranter greps, hundratals dödades och många har till och med avrättats som ett resultat av demonstrationerna.Moralpolisen drog sig tillfälligt tillbaka, men nu ser vi återigen hur de patrullerar Teherans gator. Vi ser inte längre de stora demonstrationerna och protesterna, för det har helt enkelt blivit för farligt att demonstrera. Men protesterna har inte avstannat, utan de tar sig nya uttryck.Det är otroligt viktigt att Sverige och omvärlden fortsätter att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, för demokrati och för mänskliga rättigheter i Iran. Alla de tusentals unga skolflickor som så modigt har stått upp för sina rättigheter ska inte ha kämpat förgäves. Alla de tusentals unga skolflickor som utsatts för de brutala giftattackerna måste få upprättelse. Det handlar om barn som har utsatts för ett brutalt övergrepp. Vi måste se till att skolflickorna garanteras fortsatt skolgång. Vi vet hur viktigt det är med skolgång, särskilt för flickor i ett land som Iran.Enligt Amnesty har myndigheterna bland annat hemlighållit information om giftattackerna, och man har inte vidtagit tillräckligt starka åtgärder för att skydda barnen. Protester från bland annat lärarfacket har bemötts med våld, pepparsprej och tårgas. Demonstranter och journalister har fängslats. Det finns också misstankar om att den iranska lagstiftningen som diskriminerar och nedvärderar kvinnor uppmuntrar gärningsmännen att ta lagen i egna händer. Det finns med största sannolikhet kopplingar till iranska myndigheter bakom giftattackerna.Från flera håll har röster höjts för en oberoende utredning av FN. Jag menar att Sverige i EU och i FN bör agera för att fler länder ansluter sig till att få till en FN-ledd utredning av giftattackerna mot skolflickor. Det skulle sätta fokus på frågan på ett tydligt sätt och öka trycket på den iranska regimen.Är ministern beredd att driva frågan i FN och EU om en FN-ledd utredning om giftattacken mot skolflickorna? Och är ministern beredd att tydligt fördöma giftattackerna?"}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Tack, utrikesministern, för förtydligandet! Jag är väldigt glad för att utrikesministern delar min oro och säger att Sverige kommer att följa situationen i Iran mycket noga och jobba för detta i EU med skärpta sanktioner och annat sådant som jag tycker är jätteviktigt.Men jag hör fortfarande inte något om att driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna. Jag hör inte heller ett tydligt avståndstagande och fördömande av just giftattackerna, som ju interpellationen handlar om. Jag skulle vilja att ministern tydliggör det.Giftattackerna måste ses mot bakgrund av händelserna som inleddes med att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha blivit misshandlad i häktet för att ha burit slöjan på fel sätt. Det ledde till massprotester både i Iran och i övriga världen, och demonstranterna krävde att regimen skulle avgå.Protesterna handlade om så mycket mer än bara rätten att klä sig som man vill. Händelsen var en gnista som tände en eld hos det iranska folket, som alltför länge förvägrats grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Tusentals demonstranter greps, hundratals dödades och många har till och med avrättats som ett resultat av demonstrationerna.Moralpolisen drog sig tillfälligt tillbaka, men nu ser vi återigen hur de patrullerar Teherans gator. Vi ser inte längre de stora demonstrationerna och protesterna, för det har helt enkelt blivit för farligt att demonstrera. Men protesterna har inte avstannat, utan de tar sig nya uttryck.Det är otroligt viktigt att Sverige och omvärlden fortsätter att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, för demokrati och för mänskliga rättigheter i Iran. Alla de tusentals unga skolflickor som så modigt har stått upp för sina rättigheter ska inte ha kämpat förgäves. Alla de tusentals unga skolflickor som utsatts för de brutala giftattackerna måste få upprättelse. Det handlar om barn som har utsatts för ett brutalt övergrepp. Vi måste se till att skolflickorna garanteras fortsatt skolgång. Vi vet hur viktigt det är med skolgång, särskilt för flickor i ett land som Iran.Enligt Amnesty har myndigheterna bland annat hemlighållit information om giftattackerna, och man har inte vidtagit tillräckligt starka åtgärder för att skydda barnen. Protester från bland annat lärarfacket har bemötts med våld, pepparsprej och tårgas. Demonstranter och journalister har fängslats. Det finns också misstankar om att den iranska lagstiftningen som diskriminerar och nedvärderar kvinnor uppmuntrar gärningsmännen att ta lagen i egna händer. Det finns med största sannolikhet kopplingar till iranska myndigheter bakom giftattackerna.Från flera håll har röster höjts för en oberoende utredning av FN. Jag menar att Sverige i EU och i FN bör agera för att fler länder ansluter sig till att få till en FN-ledd utredning av giftattackerna mot skolflickor. Det skulle sätta fokus på frågan på ett tydligt sätt och öka trycket på den iranska regimen.Är ministern beredd att driva frågan i FN och EU om en FN-ledd utredning om giftattacken mot skolflickorna? Och är ministern beredd att tydligt fördöma giftattackerna?"}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Tack, utrikesministern, för förtydligandet! Jag är väldigt glad för att utrikesministern delar min oro och säger att Sverige kommer att följa situationen i Iran mycket noga och jobba för detta i EU med skärpta sanktioner och annat sådant som jag tycker är jätteviktigt.Men jag hör fortfarande inte något om att driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna. Jag hör inte heller ett tydligt avståndstagande och fördömande av just giftattackerna, som ju interpellationen handlar om. Jag skulle vilja att ministern tydliggör det.Giftattackerna måste ses mot bakgrund av händelserna som inleddes med att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha blivit misshandlad i häktet för att ha burit slöjan på fel sätt. Det ledde till massprotester både i Iran och i övriga världen, och demonstranterna krävde att regimen skulle avgå.Protesterna handlade om så mycket mer än bara rätten att klä sig som man vill. Händelsen var en gnista som tände en eld hos det iranska folket, som alltför länge förvägrats grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Tusentals demonstranter greps, hundratals dödades och många har till och med avrättats som ett resultat av demonstrationerna.Moralpolisen drog sig tillfälligt tillbaka, men nu ser vi återigen hur de patrullerar Teherans gator. Vi ser inte längre de stora demonstrationerna och protesterna, för det har helt enkelt blivit för farligt att demonstrera. Men protesterna har inte avstannat, utan de tar sig nya uttryck.Det är otroligt viktigt att Sverige och omvärlden fortsätter att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, för demokrati och för mänskliga rättigheter i Iran. Alla de tusentals unga skolflickor som så modigt har stått upp för sina rättigheter ska inte ha kämpat förgäves. Alla de tusentals unga skolflickor som utsatts för de brutala giftattackerna måste få upprättelse. Det handlar om barn som har utsatts för ett brutalt övergrepp. Vi måste se till att skolflickorna garanteras fortsatt skolgång. Vi vet hur viktigt det är med skolgång, särskilt för flickor i ett land som Iran.Enligt Amnesty har myndigheterna bland annat hemlighållit information om giftattackerna, och man har inte vidtagit tillräckligt starka åtgärder för att skydda barnen. Protester från bland annat lärarfacket har bemötts med våld, pepparsprej och tårgas. Demonstranter och journalister har fängslats. Det finns också misstankar om att den iranska lagstiftningen som diskriminerar och nedvärderar kvinnor uppmuntrar gärningsmännen att ta lagen i egna händer. Det finns med största sannolikhet kopplingar till iranska myndigheter bakom giftattackerna.Från flera håll har röster höjts för en oberoende utredning av FN. Jag menar att Sverige i EU och i FN bör agera för att fler länder ansluter sig till att få till en FN-ledd utredning av giftattackerna mot skolflickor. Det skulle sätta fokus på frågan på ett tydligt sätt och öka trycket på den iranska regimen.Är ministern beredd att driva frågan i FN och EU om en FN-ledd utredning om giftattacken mot skolflickorna? Och är ministern beredd att tydligt fördöma giftattackerna?"}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Tack, utrikesministern, för förtydligandet! Jag är väldigt glad för att utrikesministern delar min oro och säger att Sverige kommer att följa situationen i Iran mycket noga och jobba för detta i EU med skärpta sanktioner och annat sådant som jag tycker är jätteviktigt.Men jag hör fortfarande inte något om att driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna. Jag hör inte heller ett tydligt avståndstagande och fördömande av just giftattackerna, som ju interpellationen handlar om. Jag skulle vilja att ministern tydliggör det.Giftattackerna måste ses mot bakgrund av händelserna som inleddes med att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha blivit misshandlad i häktet för att ha burit slöjan på fel sätt. Det ledde till massprotester både i Iran och i övriga världen, och demonstranterna krävde att regimen skulle avgå.Protesterna handlade om så mycket mer än bara rätten att klä sig som man vill. Händelsen var en gnista som tände en eld hos det iranska folket, som alltför länge förvägrats grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Tusentals demonstranter greps, hundratals dödades och många har till och med avrättats som ett resultat av demonstrationerna.Moralpolisen drog sig tillfälligt tillbaka, men nu ser vi återigen hur de patrullerar Teherans gator. Vi ser inte längre de stora demonstrationerna och protesterna, för det har helt enkelt blivit för farligt att demonstrera. Men protesterna har inte avstannat, utan de tar sig nya uttryck.Det är otroligt viktigt att Sverige och omvärlden fortsätter att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, för demokrati och för mänskliga rättigheter i Iran. Alla de tusentals unga skolflickor som så modigt har stått upp för sina rättigheter ska inte ha kämpat förgäves. Alla de tusentals unga skolflickor som utsatts för de brutala giftattackerna måste få upprättelse. Det handlar om barn som har utsatts för ett brutalt övergrepp. Vi måste se till att skolflickorna garanteras fortsatt skolgång. Vi vet hur viktigt det är med skolgång, särskilt för flickor i ett land som Iran.Enligt Amnesty har myndigheterna bland annat hemlighållit information om giftattackerna, och man har inte vidtagit tillräckligt starka åtgärder för att skydda barnen. Protester från bland annat lärarfacket har bemötts med våld, pepparsprej och tårgas. Demonstranter och journalister har fängslats. Det finns också misstankar om att den iranska lagstiftningen som diskriminerar och nedvärderar kvinnor uppmuntrar gärningsmännen att ta lagen i egna händer. Det finns med största sannolikhet kopplingar till iranska myndigheter bakom giftattackerna.Från flera håll har röster höjts för en oberoende utredning av FN. Jag menar att Sverige i EU och i FN bör agera för att fler länder ansluter sig till att få till en FN-ledd utredning av giftattackerna mot skolflickor. Det skulle sätta fokus på frågan på ett tydligt sätt och öka trycket på den iranska regimen.Är ministern beredd att driva frågan i FN och EU om en FN-ledd utredning om giftattacken mot skolflickorna? Och är ministern beredd att tydligt fördöma giftattackerna?"}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Jag delar till fullo interpellantens oro vad gäller gasattacker på skolflickor i Iran. Även om omständigheterna förblir oklara är det viktigt att omvärlden fortsätter att noga följa detta liksom allmänt situationen för mänskliga rättigheter i Iran.De stora demonstrationer som vi såg sprida sig efter Mahsa Jina Aminis död förra året har visat djupet i befolkningens missnöje över förhållandena i landet. Kvinnor och flickor spelade en ledande roll, och iranska myndigheter svarade med en våldsam repression. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, flera riskerar att dömas till döden och många tusentals är frihetsberövade. Även om protesterna har avtagit består missnöjet.Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.Interpellanten frågar på vilket sätt Sverige gör detta. EU är vår viktigaste plattform. Sedan förra höstens protester inleddes har EU agerat resolut och genomgående skärpt sin Iranpolitik. Liksom jag själv har EU gemensamt med full kraft fördömt Irans agerande. Situationen i Iran har sedan protesterna inleddes i september 2022 tagits upp i nästan samtliga EU:s utrikesministermöten. Sverige är ett av de länder som har vidhållit vikten av att Iran står kvar på dagordningen när EU:s utrikesministrar träffas.I december förra året antogs nya rådsslutsatser avseende Iran - ett omfattande dokument som tydligt lägger fast EU:s gemensamma syn på utvecklingen och på relationen med Iran. Rådsslutsatserna innebär en tydlig skärpning av vår politik gentemot Iran och utgör en god grund för EU:s fortsatta agerande, och Sverige har varit pådrivande i detta arbete.Sanktioner är ett centralt verktyg i vår och i EU:s politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkning av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU i oktober, november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli. Sverige fortsätter att aktivt bidra i diskussionen inom EU som medlemsland och tidigare i rollen som EU-ordförande till kraftfullast möjliga EU-agerande.Fortsatt EU-enighet bakom våra åtgärder är centralt. EU ska agera med samlad kraft för maximalt genomslag i denna fråga. Detta är en viktig utgångspunkt för vårt agerande, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till skarpa åtgärder mot Iran."}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Jag delar till fullo interpellantens oro vad gäller gasattacker på skolflickor i Iran. Även om omständigheterna förblir oklara är det viktigt att omvärlden fortsätter att noga följa detta liksom allmänt situationen för mänskliga rättigheter i Iran.De stora demonstrationer som vi såg sprida sig efter Mahsa Jina Aminis död förra året har visat djupet i befolkningens missnöje över förhållandena i landet. Kvinnor och flickor spelade en ledande roll, och iranska myndigheter svarade med en våldsam repression. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, flera riskerar att dömas till döden och många tusentals är frihetsberövade. Även om protesterna har avtagit består missnöjet.Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.Interpellanten frågar på vilket sätt Sverige gör detta. EU är vår viktigaste plattform. Sedan förra höstens protester inleddes har EU agerat resolut och genomgående skärpt sin Iranpolitik. Liksom jag själv har EU gemensamt med full kraft fördömt Irans agerande. Situationen i Iran har sedan protesterna inleddes i september 2022 tagits upp i nästan samtliga EU:s utrikesministermöten. Sverige är ett av de länder som har vidhållit vikten av att Iran står kvar på dagordningen när EU:s utrikesministrar träffas.I december förra året antogs nya rådsslutsatser avseende Iran - ett omfattande dokument som tydligt lägger fast EU:s gemensamma syn på utvecklingen och på relationen med Iran. Rådsslutsatserna innebär en tydlig skärpning av vår politik gentemot Iran och utgör en god grund för EU:s fortsatta agerande, och Sverige har varit pådrivande i detta arbete.Sanktioner är ett centralt verktyg i vår och i EU:s politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkning av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU i oktober, november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli. Sverige fortsätter att aktivt bidra i diskussionen inom EU som medlemsland och tidigare i rollen som EU-ordförande till kraftfullast möjliga EU-agerande.Fortsatt EU-enighet bakom våra åtgärder är centralt. EU ska agera med samlad kraft för maximalt genomslag i denna fråga. Detta är en viktig utgångspunkt för vårt agerande, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till skarpa åtgärder mot Iran."}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Jag delar till fullo interpellantens oro vad gäller gasattacker på skolflickor i Iran. Även om omständigheterna förblir oklara är det viktigt att omvärlden fortsätter att noga följa detta liksom allmänt situationen för mänskliga rättigheter i Iran.De stora demonstrationer som vi såg sprida sig efter Mahsa Jina Aminis död förra året har visat djupet i befolkningens missnöje över förhållandena i landet. Kvinnor och flickor spelade en ledande roll, och iranska myndigheter svarade med en våldsam repression. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, flera riskerar att dömas till döden och många tusentals är frihetsberövade. Även om protesterna har avtagit består missnöjet.Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.Interpellanten frågar på vilket sätt Sverige gör detta. EU är vår viktigaste plattform. Sedan förra höstens protester inleddes har EU agerat resolut och genomgående skärpt sin Iranpolitik. Liksom jag själv har EU gemensamt med full kraft fördömt Irans agerande. Situationen i Iran har sedan protesterna inleddes i september 2022 tagits upp i nästan samtliga EU:s utrikesministermöten. Sverige är ett av de länder som har vidhållit vikten av att Iran står kvar på dagordningen när EU:s utrikesministrar träffas.I december förra året antogs nya rådsslutsatser avseende Iran - ett omfattande dokument som tydligt lägger fast EU:s gemensamma syn på utvecklingen och på relationen med Iran. Rådsslutsatserna innebär en tydlig skärpning av vår politik gentemot Iran och utgör en god grund för EU:s fortsatta agerande, och Sverige har varit pådrivande i detta arbete.Sanktioner är ett centralt verktyg i vår och i EU:s politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkning av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU i oktober, november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli. Sverige fortsätter att aktivt bidra i diskussionen inom EU som medlemsland och tidigare i rollen som EU-ordförande till kraftfullast möjliga EU-agerande.Fortsatt EU-enighet bakom våra åtgärder är centralt. EU ska agera med samlad kraft för maximalt genomslag i denna fråga. Detta är en viktig utgångspunkt för vårt agerande, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till skarpa åtgärder mot Iran."}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Jag delar till fullo interpellantens oro vad gäller gasattacker på skolflickor i Iran. Även om omständigheterna förblir oklara är det viktigt att omvärlden fortsätter att noga följa detta liksom allmänt situationen för mänskliga rättigheter i Iran.De stora demonstrationer som vi såg sprida sig efter Mahsa Jina Aminis död förra året har visat djupet i befolkningens missnöje över förhållandena i landet. Kvinnor och flickor spelade en ledande roll, och iranska myndigheter svarade med en våldsam repression. Flera personer har avrättats för handlingar kopplade till protesterna, flera riskerar att dömas till döden och många tusentals är frihetsberövade. Även om protesterna har avtagit består missnöjet.Sverige fortsätter att göra allt vi kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.Interpellanten frågar på vilket sätt Sverige gör detta. EU är vår viktigaste plattform. Sedan förra höstens protester inleddes har EU agerat resolut och genomgående skärpt sin Iranpolitik. Liksom jag själv har EU gemensamt med full kraft fördömt Irans agerande. Situationen i Iran har sedan protesterna inleddes i september 2022 tagits upp i nästan samtliga EU:s utrikesministermöten. Sverige är ett av de länder som har vidhållit vikten av att Iran står kvar på dagordningen när EU:s utrikesministrar träffas.I december förra året antogs nya rådsslutsatser avseende Iran - ett omfattande dokument som tydligt lägger fast EU:s gemensamma syn på utvecklingen och på relationen med Iran. Rådsslutsatserna innebär en tydlig skärpning av vår politik gentemot Iran och utgör en god grund för EU:s fortsatta agerande, och Sverige har varit pådrivande i detta arbete.Sanktioner är ett centralt verktyg i vår och i EU:s politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkning av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU i oktober, november, december, januari, februari, mars, april, maj, juni och juli. Sverige fortsätter att aktivt bidra i diskussionen inom EU som medlemsland och tidigare i rollen som EU-ordförande till kraftfullast möjliga EU-agerande.Fortsatt EU-enighet bakom våra åtgärder är centralt. EU ska agera med samlad kraft för maximalt genomslag i denna fråga. Detta är en viktig utgångspunkt för vårt agerande, men det hindrar inte att vi aktivt bidrar till skarpa åtgärder mot Iran."}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation angående giftattacker mot skolflickor i Iran!Svaret är i många delar positivt och bra, och jag välkomnar verkligen det som regeringen har gjort när det gäller situationen i Iran och de åtgärder som har vidtagits. Men jag anser att utrikesministern hade kunnat vara betydligt tydligare och skarpare i sitt ställningstagande angående giftattackerna mot skolflickor, som interpellationen ju handlar om.Jag skrev interpellationen före sommaren. Sedan dess har mycket hänt. Vi ser att det inte längre är samma fokus på flickors och kvinnors situation i Iran. Men det betyder inte att vi får luta oss tillbaka. Sverige och omvärlden måste fortsätta att på ett mycket tydligt sätt stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter.Det råder ingen som helst tvekan om att giftattackerna verkligen ägt rum och drabbat tusentals och åter tusentals unga skolflickor. Det är något som en rad oberoende källor och medier vittnar om som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch.Sedan slutet av förra året har internationella medier rapporterat om hur flickor i Iran utsatts för attacker med giftig gas i skolan. Den första attacken ägde rum den 30 november i staden Qom. Då förgiftades 18 flickor. Sedan dess har tusentals och åter tusentals flickor utsatts, varav många har tvingats att uppsöka sjukhus.Enligt Amnesty International rapporterar man om att över 300 attacker ägt rum och 13 000 flickor tvingats uppsöka sjukhus som resultat av giftattackerna. Myndigheterna i Iran har vägrat att bekräfta uppgifterna. Tvärtom har myndigheterna snarare underskattat allvaret och omfattningen av attackerna. Skolflickors symtom har avfärdats som stress, dåligt beteende eller som mental smitta. Gasförgiftningarna har orsakat hostningar, andningsbesvär, hjärtklappning, huvudvärk, illamående och förlorad känsel i ben och armar.Skolflickor i Iran har visat på ett oerhört mod och gått spetsen för protestaktionerna som fick sin början i september i fjol då 22-åriga Jina Mahsa Amini dog efter att ha blivit misshandlad av moralpolisen för att hon burit slöjan på fel sätt. Det var något som ledde till massprotester runt om i landet och i omvärlden. Skolflickor visade sitt stöd till demonstranterna bland annat genom att ta av sig huvudduken i skolan. Syftet med giftattackerna är tydligt. Det handlar om hämnd för flickornas engagemang och om att hindra skolflickor att gå i skolan.Den iranska regimen har gripit ett antal misstänkta, men man har misslyckats med att utreda attackerna på allvar. Attackerna är ett allvarligt hot mot miljontals iranska flickors rätt till utbildning och hälsa. De ansvariga måste ställas till svars. Flickorna måste få upprättelse.På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen för att skydda flickor mot våld och säkerställa deras rätt till utbildning? Tänker utrikesministern med kraft driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna mot skolflickor i Iran? Och avser utrikesministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?"}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation angående giftattacker mot skolflickor i Iran!Svaret är i många delar positivt och bra, och jag välkomnar verkligen det som regeringen har gjort när det gäller situationen i Iran och de åtgärder som har vidtagits. Men jag anser att utrikesministern hade kunnat vara betydligt tydligare och skarpare i sitt ställningstagande angående giftattackerna mot skolflickor, som interpellationen ju handlar om.Jag skrev interpellationen före sommaren. Sedan dess har mycket hänt. Vi ser att det inte längre är samma fokus på flickors och kvinnors situation i Iran. Men det betyder inte att vi får luta oss tillbaka. Sverige och omvärlden måste fortsätta att på ett mycket tydligt sätt stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter.Det råder ingen som helst tvekan om att giftattackerna verkligen ägt rum och drabbat tusentals och åter tusentals unga skolflickor. Det är något som en rad oberoende källor och medier vittnar om som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch.Sedan slutet av förra året har internationella medier rapporterat om hur flickor i Iran utsatts för attacker med giftig gas i skolan. Den första attacken ägde rum den 30 november i staden Qom. Då förgiftades 18 flickor. Sedan dess har tusentals och åter tusentals flickor utsatts, varav många har tvingats att uppsöka sjukhus.Enligt Amnesty International rapporterar man om att över 300 attacker ägt rum och 13 000 flickor tvingats uppsöka sjukhus som resultat av giftattackerna. Myndigheterna i Iran har vägrat att bekräfta uppgifterna. Tvärtom har myndigheterna snarare underskattat allvaret och omfattningen av attackerna. Skolflickors symtom har avfärdats som stress, dåligt beteende eller som mental smitta. Gasförgiftningarna har orsakat hostningar, andningsbesvär, hjärtklappning, huvudvärk, illamående och förlorad känsel i ben och armar.Skolflickor i Iran har visat på ett oerhört mod och gått spetsen för protestaktionerna som fick sin början i september i fjol då 22-åriga Jina Mahsa Amini dog efter att ha blivit misshandlad av moralpolisen för att hon burit slöjan på fel sätt. Det var något som ledde till massprotester runt om i landet och i omvärlden. Skolflickor visade sitt stöd till demonstranterna bland annat genom att ta av sig huvudduken i skolan. Syftet med giftattackerna är tydligt. Det handlar om hämnd för flickornas engagemang och om att hindra skolflickor att gå i skolan.Den iranska regimen har gripit ett antal misstänkta, men man har misslyckats med att utreda attackerna på allvar. Attackerna är ett allvarligt hot mot miljontals iranska flickors rätt till utbildning och hälsa. De ansvariga måste ställas till svars. Flickorna måste få upprättelse.På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen för att skydda flickor mot våld och säkerställa deras rätt till utbildning? Tänker utrikesministern med kraft driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna mot skolflickor i Iran? Och avser utrikesministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?"}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation angående giftattacker mot skolflickor i Iran!Svaret är i många delar positivt och bra, och jag välkomnar verkligen det som regeringen har gjort när det gäller situationen i Iran och de åtgärder som har vidtagits. Men jag anser att utrikesministern hade kunnat vara betydligt tydligare och skarpare i sitt ställningstagande angående giftattackerna mot skolflickor, som interpellationen ju handlar om.Jag skrev interpellationen före sommaren. Sedan dess har mycket hänt. Vi ser att det inte längre är samma fokus på flickors och kvinnors situation i Iran. Men det betyder inte att vi får luta oss tillbaka. Sverige och omvärlden måste fortsätta att på ett mycket tydligt sätt stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter.Det råder ingen som helst tvekan om att giftattackerna verkligen ägt rum och drabbat tusentals och åter tusentals unga skolflickor. Det är något som en rad oberoende källor och medier vittnar om som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch.Sedan slutet av förra året har internationella medier rapporterat om hur flickor i Iran utsatts för attacker med giftig gas i skolan. Den första attacken ägde rum den 30 november i staden Qom. Då förgiftades 18 flickor. Sedan dess har tusentals och åter tusentals flickor utsatts, varav många har tvingats att uppsöka sjukhus.Enligt Amnesty International rapporterar man om att över 300 attacker ägt rum och 13 000 flickor tvingats uppsöka sjukhus som resultat av giftattackerna. Myndigheterna i Iran har vägrat att bekräfta uppgifterna. Tvärtom har myndigheterna snarare underskattat allvaret och omfattningen av attackerna. Skolflickors symtom har avfärdats som stress, dåligt beteende eller som mental smitta. Gasförgiftningarna har orsakat hostningar, andningsbesvär, hjärtklappning, huvudvärk, illamående och förlorad känsel i ben och armar.Skolflickor i Iran har visat på ett oerhört mod och gått spetsen för protestaktionerna som fick sin början i september i fjol då 22-åriga Jina Mahsa Amini dog efter att ha blivit misshandlad av moralpolisen för att hon burit slöjan på fel sätt. Det var något som ledde till massprotester runt om i landet och i omvärlden. Skolflickor visade sitt stöd till demonstranterna bland annat genom att ta av sig huvudduken i skolan. Syftet med giftattackerna är tydligt. Det handlar om hämnd för flickornas engagemang och om att hindra skolflickor att gå i skolan.Den iranska regimen har gripit ett antal misstänkta, men man har misslyckats med att utreda attackerna på allvar. Attackerna är ett allvarligt hot mot miljontals iranska flickors rätt till utbildning och hälsa. De ansvariga måste ställas till svars. Flickorna måste få upprättelse.På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen för att skydda flickor mot våld och säkerställa deras rätt till utbildning? Tänker utrikesministern med kraft driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna mot skolflickor i Iran? Och avser utrikesministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?"}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation angående giftattacker mot skolflickor i Iran!Svaret är i många delar positivt och bra, och jag välkomnar verkligen det som regeringen har gjort när det gäller situationen i Iran och de åtgärder som har vidtagits. Men jag anser att utrikesministern hade kunnat vara betydligt tydligare och skarpare i sitt ställningstagande angående giftattackerna mot skolflickor, som interpellationen ju handlar om.Jag skrev interpellationen före sommaren. Sedan dess har mycket hänt. Vi ser att det inte längre är samma fokus på flickors och kvinnors situation i Iran. Men det betyder inte att vi får luta oss tillbaka. Sverige och omvärlden måste fortsätta att på ett mycket tydligt sätt stå upp för flickors och kvinnors rättigheter i Iran och för demokrati och mänskliga rättigheter.Det råder ingen som helst tvekan om att giftattackerna verkligen ägt rum och drabbat tusentals och åter tusentals unga skolflickor. Det är något som en rad oberoende källor och medier vittnar om som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch.Sedan slutet av förra året har internationella medier rapporterat om hur flickor i Iran utsatts för attacker med giftig gas i skolan. Den första attacken ägde rum den 30 november i staden Qom. Då förgiftades 18 flickor. Sedan dess har tusentals och åter tusentals flickor utsatts, varav många har tvingats att uppsöka sjukhus.Enligt Amnesty International rapporterar man om att över 300 attacker ägt rum och 13 000 flickor tvingats uppsöka sjukhus som resultat av giftattackerna. Myndigheterna i Iran har vägrat att bekräfta uppgifterna. Tvärtom har myndigheterna snarare underskattat allvaret och omfattningen av attackerna. Skolflickors symtom har avfärdats som stress, dåligt beteende eller som mental smitta. Gasförgiftningarna har orsakat hostningar, andningsbesvär, hjärtklappning, huvudvärk, illamående och förlorad känsel i ben och armar.Skolflickor i Iran har visat på ett oerhört mod och gått spetsen för protestaktionerna som fick sin början i september i fjol då 22-åriga Jina Mahsa Amini dog efter att ha blivit misshandlad av moralpolisen för att hon burit slöjan på fel sätt. Det var något som ledde till massprotester runt om i landet och i omvärlden. Skolflickor visade sitt stöd till demonstranterna bland annat genom att ta av sig huvudduken i skolan. Syftet med giftattackerna är tydligt. Det handlar om hämnd för flickornas engagemang och om att hindra skolflickor att gå i skolan.Den iranska regimen har gripit ett antal misstänkta, men man har misslyckats med att utreda attackerna på allvar. Attackerna är ett allvarligt hot mot miljontals iranska flickors rätt till utbildning och hälsa. De ansvariga måste ställas till svars. Flickorna måste få upprättelse.På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen för att skydda flickor mot våld och säkerställa deras rätt till utbildning? Tänker utrikesministern med kraft driva frågan om en oberoende utredning i FN angående giftattackerna mot skolflickor i Iran? Och avser utrikesministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?"}
+{"question":"På vilket sätt har regeringen agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt regeringen har agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor. Vidare har hon frågat om jag driver frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna. Hon har också frågat på vilket sätt Sverige arbetar för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning och om jag avser att fördöma attackerna mot iranska skolflickor.Olika uppgifter har cirkulerat om gasattacker vid iranska lärosäten, i medier, i rapporter från civilsamhällsorganisationer och även från iranska företrädare, rörande bland annat omfattning och förövare. Främst flickor ska ha drabbats. Informationen är mycket oroande, men samtidigt knapphändig, och ibland motstridig.De iranska myndigheterna har visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men hittills utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang, ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare. Jag kommer att fortsätta ta upp MR-situationen med min iranske motpart.Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.Inom FN har Sverige verkat för att öka fokus på situationen i Iran, inte minst för kvinnor och flickor. I november 2022 stödde Sverige att FN:s råd för mänskliga rättigheter höll en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för Mahsa Jina Aminis död och våldet och övergreppen i Iran. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (fact-finding mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna. De experter som ingår gav en muntlig uppdatering vid den session med FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i juni och juli i Genève.FN:s generalförsamling antog i november 2022 den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har inom ramen för EU-samordning aktivt verkat för tydliga skrivningar, som bland annat fördömer våldet mot demonstranter i demonstrationer där kvinnor och flickor intagit en ledande roll. I december 2022 uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Sverige och EU stöder också FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.Inom EU har regeringens inriktning hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt roterande ordförandeskap i ministerrådet, ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet. Sedan protesterna utbröt för snart ett år sedan är Iran ett av de länder som tagits upp vid flest tillfällen då EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. I december antogs rådsslutsatser som var en tydlig signal från EU:s sida om en skärpt Iran-politik. EU har också vidtagit kraftfulla åtgärder, bland annat genom att vid varje sådant rådsmöte utöka sanktionerna mot Iran, bestående av bland annat av inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionslistningarna omfattar en rad iranska aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att upprätthålla trycket på Iran, inklusive ytterligare sanktioner, i syfte att påverka situationen till det bättre, inte minst för de iranska kvinnorna och flickorna."}
+{"question":"Driver ministern frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt regeringen har agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor. Vidare har hon frågat om jag driver frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna. Hon har också frågat på vilket sätt Sverige arbetar för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning och om jag avser att fördöma attackerna mot iranska skolflickor.Olika uppgifter har cirkulerat om gasattacker vid iranska lärosäten, i medier, i rapporter från civilsamhällsorganisationer och även från iranska företrädare, rörande bland annat omfattning och förövare. Främst flickor ska ha drabbats. Informationen är mycket oroande, men samtidigt knapphändig, och ibland motstridig.De iranska myndigheterna har visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men hittills utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang, ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare. Jag kommer att fortsätta ta upp MR-situationen med min iranske motpart.Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.Inom FN har Sverige verkat för att öka fokus på situationen i Iran, inte minst för kvinnor och flickor. I november 2022 stödde Sverige att FN:s råd för mänskliga rättigheter höll en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för Mahsa Jina Aminis död och våldet och övergreppen i Iran. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (fact-finding mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna. De experter som ingår gav en muntlig uppdatering vid den session med FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i juni och juli i Genève.FN:s generalförsamling antog i november 2022 den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har inom ramen för EU-samordning aktivt verkat för tydliga skrivningar, som bland annat fördömer våldet mot demonstranter i demonstrationer där kvinnor och flickor intagit en ledande roll. I december 2022 uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Sverige och EU stöder också FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.Inom EU har regeringens inriktning hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt roterande ordförandeskap i ministerrådet, ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet. Sedan protesterna utbröt för snart ett år sedan är Iran ett av de länder som tagits upp vid flest tillfällen då EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. I december antogs rådsslutsatser som var en tydlig signal från EU:s sida om en skärpt Iran-politik. EU har också vidtagit kraftfulla åtgärder, bland annat genom att vid varje sådant rådsmöte utöka sanktionerna mot Iran, bestående av bland annat av inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionslistningarna omfattar en rad iranska aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att upprätthålla trycket på Iran, inklusive ytterligare sanktioner, i syfte att påverka situationen till det bättre, inte minst för de iranska kvinnorna och flickorna."}
+{"question":"På vilket sätt arbetar Sverige för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt regeringen har agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor. Vidare har hon frågat om jag driver frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna. Hon har också frågat på vilket sätt Sverige arbetar för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning och om jag avser att fördöma attackerna mot iranska skolflickor.Olika uppgifter har cirkulerat om gasattacker vid iranska lärosäten, i medier, i rapporter från civilsamhällsorganisationer och även från iranska företrädare, rörande bland annat omfattning och förövare. Främst flickor ska ha drabbats. Informationen är mycket oroande, men samtidigt knapphändig, och ibland motstridig.De iranska myndigheterna har visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men hittills utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang, ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare. Jag kommer att fortsätta ta upp MR-situationen med min iranske motpart.Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.Inom FN har Sverige verkat för att öka fokus på situationen i Iran, inte minst för kvinnor och flickor. I november 2022 stödde Sverige att FN:s råd för mänskliga rättigheter höll en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för Mahsa Jina Aminis död och våldet och övergreppen i Iran. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (fact-finding mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna. De experter som ingår gav en muntlig uppdatering vid den session med FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i juni och juli i Genève.FN:s generalförsamling antog i november 2022 den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har inom ramen för EU-samordning aktivt verkat för tydliga skrivningar, som bland annat fördömer våldet mot demonstranter i demonstrationer där kvinnor och flickor intagit en ledande roll. I december 2022 uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Sverige och EU stöder också FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.Inom EU har regeringens inriktning hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt roterande ordförandeskap i ministerrådet, ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet. Sedan protesterna utbröt för snart ett år sedan är Iran ett av de länder som tagits upp vid flest tillfällen då EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. I december antogs rådsslutsatser som var en tydlig signal från EU:s sida om en skärpt Iran-politik. EU har också vidtagit kraftfulla åtgärder, bland annat genom att vid varje sådant rådsmöte utöka sanktionerna mot Iran, bestående av bland annat av inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionslistningarna omfattar en rad iranska aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att upprätthålla trycket på Iran, inklusive ytterligare sanktioner, i syfte att påverka situationen till det bättre, inte minst för de iranska kvinnorna och flickorna."}
+{"question":"Avser ministern att kraftigt fördöma attackerna mot iranska skolflickor?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig på vilket sätt regeringen har agerat i frågan om gasattackerna på iranska skolflickor. Vidare har hon frågat om jag driver frågan om en oberoende FN-utredning av attackerna. Hon har också frågat på vilket sätt Sverige arbetar för att sätta press på den iranska regimen att skydda alla flickor från våld och säkerställa deras rätt till utbildning och om jag avser att fördöma attackerna mot iranska skolflickor.Olika uppgifter har cirkulerat om gasattacker vid iranska lärosäten, i medier, i rapporter från civilsamhällsorganisationer och även från iranska företrädare, rörande bland annat omfattning och förövare. Främst flickor ska ha drabbats. Informationen är mycket oroande, men samtidigt knapphändig, och ibland motstridig.De iranska myndigheterna har visserligen tillsatt en så kallad parlamentarisk kommitté för att undersöka händelserna, men hittills utan trovärdiga slutsatser eller ansvarsutkrävande.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang, ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den förblir mycket oroande. Med anledning av händelseutvecklingen under det senaste året har regeringen kraftfullt fördömt iranska myndigheters kränkningar av mänskliga rättigheter såväl i uttalanden som i direkta samtal med iranska företrädare. Jag kommer att fortsätta ta upp MR-situationen med min iranske motpart.Sverige har också verkat inom såväl FN som EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till befolkningens rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter.Inom FN har Sverige verkat för att öka fokus på situationen i Iran, inte minst för kvinnor och flickor. I november 2022 stödde Sverige att FN:s råd för mänskliga rättigheter höll en specialsession med fokus på ansvarsutkrävande för Mahsa Jina Aminis död och våldet och övergreppen i Iran. Vid mötet beslutade rådet att upprätta en oberoende undersökningsmekanism (fact-finding mission) för att undersöka Irans agerande i samband med protesterna. De experter som ingår gav en muntlig uppdatering vid den session med FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i juni och juli i Genève.FN:s generalförsamling antog i november 2022 den årliga resolutionen om situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige har inom ramen för EU-samordning aktivt verkat för tydliga skrivningar, som bland annat fördömer våldet mot demonstranter i demonstrationer där kvinnor och flickor intagit en ledande roll. I december 2022 uteslöts Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Sverige och EU stöder också FN:s specialrapportör för Iran, som har ett särskilt uppdrag att bevaka MR-utvecklingen.Inom EU har regeringens inriktning hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt roterande ordförandeskap i ministerrådet, ska verka för kraftfullast möjliga linje mot den iranska regimens förtryck, inom ramen för EU-enighet. Sedan protesterna utbröt för snart ett år sedan är Iran ett av de länder som tagits upp vid flest tillfällen då EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. I december antogs rådsslutsatser som var en tydlig signal från EU:s sida om en skärpt Iran-politik. EU har också vidtagit kraftfulla åtgärder, bland annat genom att vid varje sådant rådsmöte utöka sanktionerna mot Iran, bestående av bland annat av inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionslistningarna omfattar en rad iranska aktörer som varit inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU ser vi kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att upprätthålla trycket på Iran, inklusive ytterligare sanktioner, i syfte att påverka situationen till det bättre, inte minst för de iranska kvinnorna och flickorna."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Byggtakten sjunker, och förutsättningarna för bostadsbyggande har försämrats kraftigt. Det låter lite grann i debatten som att Arwin Sohrabi inte riktigt ser utvecklingen, som till stor del beror på omvärldsfaktorer. Det handlar om den höga inflationen, stigande räntor, höjda energipriser, en minskad efterfrågan och en stor osäkerhet. Samtidigt är byggbehovet fortsatt stort i vårt land, och de strukturella problemen på bostadsmarknaden beror inte på omvärldsfaktorer utan på att bostadspolitiken bortprioriterats under en alltför lång tid.Vi har nu lagt om en del av bostadspolitiken och ökat tempot. Det hade varit välkommet om fler reformer hade varit på plats för att korta ledtider, få mer byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk. Det är icke desto mindre inte fel att göra det nu i högt tempo. Det var också något som många i branschen efterlyste i rundabordssamtalet för två veckor sedan. När nu konjunkturen vänder och vi ser ökningar av både produktivitetskostnaderna och finansieringsproblemen är det klart att vi hade varit i ett bättre läge om flera av de här sakerna varit på plats. Men regeringen arbetar nu i högt tempo för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi analyserar också förslag som har kommit fram och som på kort sikt kan dämpa effekterna. Då är det viktigaste beskedet till de hushåll som har de allra minsta marginalerna att det har varit vår huvudprioritet att dämpa effekterna för dem. Vi kommer att återkomma, och jag ser fram emot det.Jag vill tacka för den här interpellationen. Jag vill också önska en trevlig sommar till ledamöterna, till fru talmannen, till alla hårt arbetande medarbetare i Riksdagsförvaltningen som är representerade här i kammaren denna förmiddag och till alla åhörare som har följt debatten.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Byggtakten sjunker, och förutsättningarna för bostadsbyggande har försämrats kraftigt. Det låter lite grann i debatten som att Arwin Sohrabi inte riktigt ser utvecklingen, som till stor del beror på omvärldsfaktorer. Det handlar om den höga inflationen, stigande räntor, höjda energipriser, en minskad efterfrågan och en stor osäkerhet. Samtidigt är byggbehovet fortsatt stort i vårt land, och de strukturella problemen på bostadsmarknaden beror inte på omvärldsfaktorer utan på att bostadspolitiken bortprioriterats under en alltför lång tid.Vi har nu lagt om en del av bostadspolitiken och ökat tempot. Det hade varit välkommet om fler reformer hade varit på plats för att korta ledtider, få mer byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk. Det är icke desto mindre inte fel att göra det nu i högt tempo. Det var också något som många i branschen efterlyste i rundabordssamtalet för två veckor sedan. När nu konjunkturen vänder och vi ser ökningar av både produktivitetskostnaderna och finansieringsproblemen är det klart att vi hade varit i ett bättre läge om flera av de här sakerna varit på plats. Men regeringen arbetar nu i högt tempo för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi analyserar också förslag som har kommit fram och som på kort sikt kan dämpa effekterna. Då är det viktigaste beskedet till de hushåll som har de allra minsta marginalerna att det har varit vår huvudprioritet att dämpa effekterna för dem. Vi kommer att återkomma, och jag ser fram emot det.Jag vill tacka för den här interpellationen. Jag vill också önska en trevlig sommar till ledamöterna, till fru talmannen, till alla hårt arbetande medarbetare i Riksdagsförvaltningen som är representerade här i kammaren denna förmiddag och till alla åhörare som har följt debatten.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Byggtakten sjunker, och förutsättningarna för bostadsbyggande har försämrats kraftigt. Det låter lite grann i debatten som att Arwin Sohrabi inte riktigt ser utvecklingen, som till stor del beror på omvärldsfaktorer. Det handlar om den höga inflationen, stigande räntor, höjda energipriser, en minskad efterfrågan och en stor osäkerhet. Samtidigt är byggbehovet fortsatt stort i vårt land, och de strukturella problemen på bostadsmarknaden beror inte på omvärldsfaktorer utan på att bostadspolitiken bortprioriterats under en alltför lång tid.Vi har nu lagt om en del av bostadspolitiken och ökat tempot. Det hade varit välkommet om fler reformer hade varit på plats för att korta ledtider, få mer byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk. Det är icke desto mindre inte fel att göra det nu i högt tempo. Det var också något som många i branschen efterlyste i rundabordssamtalet för två veckor sedan. När nu konjunkturen vänder och vi ser ökningar av både produktivitetskostnaderna och finansieringsproblemen är det klart att vi hade varit i ett bättre läge om flera av de här sakerna varit på plats. Men regeringen arbetar nu i högt tempo för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi analyserar också förslag som har kommit fram och som på kort sikt kan dämpa effekterna. Då är det viktigaste beskedet till de hushåll som har de allra minsta marginalerna att det har varit vår huvudprioritet att dämpa effekterna för dem. Vi kommer att återkomma, och jag ser fram emot det.Jag vill tacka för den här interpellationen. Jag vill också önska en trevlig sommar till ledamöterna, till fru talmannen, till alla hårt arbetande medarbetare i Riksdagsförvaltningen som är representerade här i kammaren denna förmiddag och till alla åhörare som har följt debatten.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag tackar statsrådet och även Markus Kallifatides. Jag vill inledningsvis bara säga att vi socialdemokrater självklart är för en del av förslagen, till exempel det om höjt bostadsbidrag. Jag vill också säga att jag står fast vid det jag sa tidigare, nämligen att högerpartierna lättvindigt avskaffade det viktiga investeringsstödet. Jag konstaterade tidigare att det är upp till statsrådet att framföra huruvida han har en bostadspolitik eller ej. I sitt senaste inlägg tog statsrådet upp några förslag som han har lagt fram. Det återstår att se om de kommer att leda till ökat byggande, men det syns i alla fall inte i prognoserna. Såvida statsrådets avslutande inlägg inte går helt emot den passivitet vi tyvärr har vant oss vid kan vi tyvärr konstatera att regeringens bostadspolitik inte bygger några bostäder. Det rabblades upp ett antal reformer, men de bygger inga bostäder. Att ha en bostadsminister som inte bygger bostäder - en bostadsminister utan handlingskraftig bostadspolitik - är säkert möjligt, men det är meningslöst. Oavsett detta hoppas jag att statsrådet fortsatt kommer att ta frågan på det allvar den förtjänar, vilket han påstår att han gör. Förhoppningsvis har denna interpellationsdebatt bidragit med något. Kanske blir den 27 juni en väckarklocka. Jag vill avslutningsvis framföra en förhoppning om att statsrådet i sitt sista inlägg inte kommer med något raljant svar där han slår ifrån sig allt ansvar, hänvisar till att han bara har haft jobbet i åtta månader eller - vilket är ännu värre - lägger ansvaret på någon helt annan. Jag vill även passa på att önska en trevlig sommar till talmannen, åhörarna och Markus samt, framför allt, till statsrådet. Jag önskar att han får en trevlig sommar. Jag vill också säga att vi socialdemokrater är redo att agera. Vad Sverige behöver är nämligen en regering som agerar, och det Sverige har nu är en regering som negerar."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Jag tackar statsrådet och även Markus Kallifatides. Jag vill inledningsvis bara säga att vi socialdemokrater självklart är för en del av förslagen, till exempel det om höjt bostadsbidrag. Jag vill också säga att jag står fast vid det jag sa tidigare, nämligen att högerpartierna lättvindigt avskaffade det viktiga investeringsstödet. Jag konstaterade tidigare att det är upp till statsrådet att framföra huruvida han har en bostadspolitik eller ej. I sitt senaste inlägg tog statsrådet upp några förslag som han har lagt fram. Det återstår att se om de kommer att leda till ökat byggande, men det syns i alla fall inte i prognoserna. Såvida statsrådets avslutande inlägg inte går helt emot den passivitet vi tyvärr har vant oss vid kan vi tyvärr konstatera att regeringens bostadspolitik inte bygger några bostäder. Det rabblades upp ett antal reformer, men de bygger inga bostäder. Att ha en bostadsminister som inte bygger bostäder - en bostadsminister utan handlingskraftig bostadspolitik - är säkert möjligt, men det är meningslöst. Oavsett detta hoppas jag att statsrådet fortsatt kommer att ta frågan på det allvar den förtjänar, vilket han påstår att han gör. Förhoppningsvis har denna interpellationsdebatt bidragit med något. Kanske blir den 27 juni en väckarklocka. Jag vill avslutningsvis framföra en förhoppning om att statsrådet i sitt sista inlägg inte kommer med något raljant svar där han slår ifrån sig allt ansvar, hänvisar till att han bara har haft jobbet i åtta månader eller - vilket är ännu värre - lägger ansvaret på någon helt annan. Jag vill även passa på att önska en trevlig sommar till talmannen, åhörarna och Markus samt, framför allt, till statsrådet. Jag önskar att han får en trevlig sommar. Jag vill också säga att vi socialdemokrater är redo att agera. Vad Sverige behöver är nämligen en regering som agerar, och det Sverige har nu är en regering som negerar."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag tackar statsrådet och även Markus Kallifatides. Jag vill inledningsvis bara säga att vi socialdemokrater självklart är för en del av förslagen, till exempel det om höjt bostadsbidrag. Jag vill också säga att jag står fast vid det jag sa tidigare, nämligen att högerpartierna lättvindigt avskaffade det viktiga investeringsstödet. Jag konstaterade tidigare att det är upp till statsrådet att framföra huruvida han har en bostadspolitik eller ej. I sitt senaste inlägg tog statsrådet upp några förslag som han har lagt fram. Det återstår att se om de kommer att leda till ökat byggande, men det syns i alla fall inte i prognoserna. Såvida statsrådets avslutande inlägg inte går helt emot den passivitet vi tyvärr har vant oss vid kan vi tyvärr konstatera att regeringens bostadspolitik inte bygger några bostäder. Det rabblades upp ett antal reformer, men de bygger inga bostäder. Att ha en bostadsminister som inte bygger bostäder - en bostadsminister utan handlingskraftig bostadspolitik - är säkert möjligt, men det är meningslöst. Oavsett detta hoppas jag att statsrådet fortsatt kommer att ta frågan på det allvar den förtjänar, vilket han påstår att han gör. Förhoppningsvis har denna interpellationsdebatt bidragit med något. Kanske blir den 27 juni en väckarklocka. Jag vill avslutningsvis framföra en förhoppning om att statsrådet i sitt sista inlägg inte kommer med något raljant svar där han slår ifrån sig allt ansvar, hänvisar till att han bara har haft jobbet i åtta månader eller - vilket är ännu värre - lägger ansvaret på någon helt annan. Jag vill även passa på att önska en trevlig sommar till talmannen, åhörarna och Markus samt, framför allt, till statsrådet. Jag önskar att han får en trevlig sommar. Jag vill också säga att vi socialdemokrater är redo att agera. Vad Sverige behöver är nämligen en regering som agerar, och det Sverige har nu är en regering som negerar."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag har förstått allvaret. Det är en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. De prognoser som både SCB och Boverket har presenterat liksom de rapporter från olika aktörer i branschen som jag ofta möter - det kan vara civilsamhället, parterna i treparten, byggföretag eller aktörer från andra delar av bostadsmarknaden - understryker allvaret. Det var också därför jag bjöd in till ett stort och angeläget möte för två veckor sedan. Där kom det upp flera förslag på bordet som vi nu analyserar. Arwin Sohrabi säger att vi avskaffade investeringsstödet lättvindigt. Det gjorde vi inte alls. Det var ett riksdagsbeslut. Riksdagens beslut är inte lättvindiga beslut. Regeringen har förstås att följa det riksdagen beslutar, och vi avvecklade investeringsstödet på ett ansvarsfullt sätt. Frågan går dock tillbaka till Arwin Sohrabi: Var ska de 10 miljarder kronorna hämtas någonstans? Ska de tas från skolan, vården och omsorgen? Man kan göra som Kallifatides, det vill säga debattera skatter, men då kan man lika väl ställa sig frågan varför riksdagsledamöter ska få höjt barnbidrag. Det är nämligen precis det Socialdemokraterna föreslår, till skillnad från vad regeringen har gjort. Vi har förstärkt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer, vilket träffar 110 000 barnfamiljer som verkligen behöver ett extra stöd. Det kan innebära skillnaden för dem under den tuffa sommar som många familjer nu möter. Det är en av de saker som regeringen har gjort. Jag tänkte räkna upp några till, för jag tror inte att Arwin Sohrabi har följt med i allt regeringen har gjort under dessa åtta månader för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Boverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Vi har tillsatt en utredning om att sänka tröskeln till eget ägande för att utveckla systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder som fungerar bra i många andra länder, inte minst Norge. Vi har tillsatt en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Ett av problemen på bostadsmarknaden är att tillväxten är väldigt låg när det kommer till byggande. Vi har tillsatt en kommitté som har fått i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder fungerar och ta fram ändamålsenliga förändringar vad gäller både bolånetakets utformning och amorteringskravet. Finansinspektionen har kartlagt undantagen från amorteringskraven under vintern 2022-2023 och den ventil för amortering som är viktig för många av de hushåll där livssituationen ändras. Man kanske förlorar jobbet eller på grund av sjukdom inte kan amortera i samma takt. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns ett underskott på bostäder. Det sätter ett ökat tryck på både länsstyrelserna och kommunerna. Vi har remitterat en promemoria med förslag om ett höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter så att det ska bli mer lönsamt att hyra ut en del av sin bostad. Vi har också tillsatt en utredning som ska förenkla privatuthyrning samt en utredning som ska ta fram förslag om att i princip återställa presumtionshyressystemet. Där har konsekvensen blivit att en del av kalkylen har påverkats kraftigt, vilket både allmännyttan och många andra har pekat på. Vi har dessutom gjort det tilläggsdirektiv i förköpslagen som har debatterats tidigare, och vi har även många andra saker på gång. Problemet är inte att vi har gjort för lite under dessa åtta månader utan att det fanns ett stort reformbehov efter Socialdemokraternas åtta år. Där arbetar vi nu i kapp i ett högt tempo, och jag ser fram emot att återkomma med fler reformer, fru talman."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Jag har förstått allvaret. Det är en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. De prognoser som både SCB och Boverket har presenterat liksom de rapporter från olika aktörer i branschen som jag ofta möter - det kan vara civilsamhället, parterna i treparten, byggföretag eller aktörer från andra delar av bostadsmarknaden - understryker allvaret. Det var också därför jag bjöd in till ett stort och angeläget möte för två veckor sedan. Där kom det upp flera förslag på bordet som vi nu analyserar. Arwin Sohrabi säger att vi avskaffade investeringsstödet lättvindigt. Det gjorde vi inte alls. Det var ett riksdagsbeslut. Riksdagens beslut är inte lättvindiga beslut. Regeringen har förstås att följa det riksdagen beslutar, och vi avvecklade investeringsstödet på ett ansvarsfullt sätt. Frågan går dock tillbaka till Arwin Sohrabi: Var ska de 10 miljarder kronorna hämtas någonstans? Ska de tas från skolan, vården och omsorgen? Man kan göra som Kallifatides, det vill säga debattera skatter, men då kan man lika väl ställa sig frågan varför riksdagsledamöter ska få höjt barnbidrag. Det är nämligen precis det Socialdemokraterna föreslår, till skillnad från vad regeringen har gjort. Vi har förstärkt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer, vilket träffar 110 000 barnfamiljer som verkligen behöver ett extra stöd. Det kan innebära skillnaden för dem under den tuffa sommar som många familjer nu möter. Det är en av de saker som regeringen har gjort. Jag tänkte räkna upp några till, för jag tror inte att Arwin Sohrabi har följt med i allt regeringen har gjort under dessa åtta månader för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Boverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Vi har tillsatt en utredning om att sänka tröskeln till eget ägande för att utveckla systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder som fungerar bra i många andra länder, inte minst Norge. Vi har tillsatt en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Ett av problemen på bostadsmarknaden är att tillväxten är väldigt låg när det kommer till byggande. Vi har tillsatt en kommitté som har fått i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder fungerar och ta fram ändamålsenliga förändringar vad gäller både bolånetakets utformning och amorteringskravet. Finansinspektionen har kartlagt undantagen från amorteringskraven under vintern 2022-2023 och den ventil för amortering som är viktig för många av de hushåll där livssituationen ändras. Man kanske förlorar jobbet eller på grund av sjukdom inte kan amortera i samma takt. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns ett underskott på bostäder. Det sätter ett ökat tryck på både länsstyrelserna och kommunerna. Vi har remitterat en promemoria med förslag om ett höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter så att det ska bli mer lönsamt att hyra ut en del av sin bostad. Vi har också tillsatt en utredning som ska förenkla privatuthyrning samt en utredning som ska ta fram förslag om att i princip återställa presumtionshyressystemet. Där har konsekvensen blivit att en del av kalkylen har påverkats kraftigt, vilket både allmännyttan och många andra har pekat på. Vi har dessutom gjort det tilläggsdirektiv i förköpslagen som har debatterats tidigare, och vi har även många andra saker på gång. Problemet är inte att vi har gjort för lite under dessa åtta månader utan att det fanns ett stort reformbehov efter Socialdemokraternas åtta år. Där arbetar vi nu i kapp i ett högt tempo, och jag ser fram emot att återkomma med fler reformer, fru talman."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag har förstått allvaret. Det är en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. De prognoser som både SCB och Boverket har presenterat liksom de rapporter från olika aktörer i branschen som jag ofta möter - det kan vara civilsamhället, parterna i treparten, byggföretag eller aktörer från andra delar av bostadsmarknaden - understryker allvaret. Det var också därför jag bjöd in till ett stort och angeläget möte för två veckor sedan. Där kom det upp flera förslag på bordet som vi nu analyserar. Arwin Sohrabi säger att vi avskaffade investeringsstödet lättvindigt. Det gjorde vi inte alls. Det var ett riksdagsbeslut. Riksdagens beslut är inte lättvindiga beslut. Regeringen har förstås att följa det riksdagen beslutar, och vi avvecklade investeringsstödet på ett ansvarsfullt sätt. Frågan går dock tillbaka till Arwin Sohrabi: Var ska de 10 miljarder kronorna hämtas någonstans? Ska de tas från skolan, vården och omsorgen? Man kan göra som Kallifatides, det vill säga debattera skatter, men då kan man lika väl ställa sig frågan varför riksdagsledamöter ska få höjt barnbidrag. Det är nämligen precis det Socialdemokraterna föreslår, till skillnad från vad regeringen har gjort. Vi har förstärkt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer, vilket träffar 110 000 barnfamiljer som verkligen behöver ett extra stöd. Det kan innebära skillnaden för dem under den tuffa sommar som många familjer nu möter. Det är en av de saker som regeringen har gjort. Jag tänkte räkna upp några till, för jag tror inte att Arwin Sohrabi har följt med i allt regeringen har gjort under dessa åtta månader för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Boverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Vi har tillsatt en utredning om att sänka tröskeln till eget ägande för att utveckla systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder som fungerar bra i många andra länder, inte minst Norge. Vi har tillsatt en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Ett av problemen på bostadsmarknaden är att tillväxten är väldigt låg när det kommer till byggande. Vi har tillsatt en kommitté som har fått i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder fungerar och ta fram ändamålsenliga förändringar vad gäller både bolånetakets utformning och amorteringskravet. Finansinspektionen har kartlagt undantagen från amorteringskraven under vintern 2022-2023 och den ventil för amortering som är viktig för många av de hushåll där livssituationen ändras. Man kanske förlorar jobbet eller på grund av sjukdom inte kan amortera i samma takt. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns ett underskott på bostäder. Det sätter ett ökat tryck på både länsstyrelserna och kommunerna. Vi har remitterat en promemoria med förslag om ett höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter så att det ska bli mer lönsamt att hyra ut en del av sin bostad. Vi har också tillsatt en utredning som ska förenkla privatuthyrning samt en utredning som ska ta fram förslag om att i princip återställa presumtionshyressystemet. Där har konsekvensen blivit att en del av kalkylen har påverkats kraftigt, vilket både allmännyttan och många andra har pekat på. Vi har dessutom gjort det tilläggsdirektiv i förköpslagen som har debatterats tidigare, och vi har även många andra saker på gång. Problemet är inte att vi har gjort för lite under dessa åtta månader utan att det fanns ett stort reformbehov efter Socialdemokraternas åtta år. Där arbetar vi nu i kapp i ett högt tempo, och jag ser fram emot att återkomma med fler reformer, fru talman."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Statsrådet Andreas Carlson talar om 10, kanske 20, miljarder kronor som hade kunnat satsas på investeringsstöd framåt om det gamla regelverket hade gällt. Han skrämmer oss alltså med dessa stora tal. Därför tycker jag att det är på sin plats, fru talman, att påpeka att 13 miljarder var vad den sittande regeringen satsade på att sänka skatten för oss riksdagsledamöter och andra höginkomsttagare. Elisabeth Svantesson har också skickat ut promemorior om att förbereda skattesänkningar på i storleksordningen 24 miljarder, inte minst för höginkomsttagare, under nästkommande år. Tydligen finns det alltså pengar till skattesänkningar för Andreas Carlson och mig men inte till att bygga bostäder, bekämpa trångboddheten och säkra ett samhälle som håller ihop och en byggbransch som lever. Jag har tidigare under försommaren konstaterat att statsrådet inte har några egna prognoser gällande bostadsbyggandet under mandatperioden. Jag har också konstaterat att det inte finns några tydliga bostadspolitiska mål - inte ens sådana som bostadsministerns partikamrat Larry Söder med emfas krävde i denna kammare under den förra mandatperioden. Jag menar vidare att bostadsministern saknar en trovärdig plan för hur vi ska få igång bostadsbyggandet.Trots allt detta, fru talman, vill jag önska Andreas Carlson en mycket fin sommar och tacka för denna debatt. Samtidigt vill jag påpeka att sommaren är ett bra tillfälle att reflektera och kanske tänka om. Det kommer att behöva ges stöd till nybyggnation av bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Sverige behöver en annan bostadspolitik."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Statsrådet Andreas Carlson talar om 10, kanske 20, miljarder kronor som hade kunnat satsas på investeringsstöd framåt om det gamla regelverket hade gällt. Han skrämmer oss alltså med dessa stora tal. Därför tycker jag att det är på sin plats, fru talman, att påpeka att 13 miljarder var vad den sittande regeringen satsade på att sänka skatten för oss riksdagsledamöter och andra höginkomsttagare. Elisabeth Svantesson har också skickat ut promemorior om att förbereda skattesänkningar på i storleksordningen 24 miljarder, inte minst för höginkomsttagare, under nästkommande år. Tydligen finns det alltså pengar till skattesänkningar för Andreas Carlson och mig men inte till att bygga bostäder, bekämpa trångboddheten och säkra ett samhälle som håller ihop och en byggbransch som lever. Jag har tidigare under försommaren konstaterat att statsrådet inte har några egna prognoser gällande bostadsbyggandet under mandatperioden. Jag har också konstaterat att det inte finns några tydliga bostadspolitiska mål - inte ens sådana som bostadsministerns partikamrat Larry Söder med emfas krävde i denna kammare under den förra mandatperioden. Jag menar vidare att bostadsministern saknar en trovärdig plan för hur vi ska få igång bostadsbyggandet.Trots allt detta, fru talman, vill jag önska Andreas Carlson en mycket fin sommar och tacka för denna debatt. Samtidigt vill jag påpeka att sommaren är ett bra tillfälle att reflektera och kanske tänka om. Det kommer att behöva ges stöd till nybyggnation av bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Sverige behöver en annan bostadspolitik."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Statsrådet Andreas Carlson talar om 10, kanske 20, miljarder kronor som hade kunnat satsas på investeringsstöd framåt om det gamla regelverket hade gällt. Han skrämmer oss alltså med dessa stora tal. Därför tycker jag att det är på sin plats, fru talman, att påpeka att 13 miljarder var vad den sittande regeringen satsade på att sänka skatten för oss riksdagsledamöter och andra höginkomsttagare. Elisabeth Svantesson har också skickat ut promemorior om att förbereda skattesänkningar på i storleksordningen 24 miljarder, inte minst för höginkomsttagare, under nästkommande år. Tydligen finns det alltså pengar till skattesänkningar för Andreas Carlson och mig men inte till att bygga bostäder, bekämpa trångboddheten och säkra ett samhälle som håller ihop och en byggbransch som lever. Jag har tidigare under försommaren konstaterat att statsrådet inte har några egna prognoser gällande bostadsbyggandet under mandatperioden. Jag har också konstaterat att det inte finns några tydliga bostadspolitiska mål - inte ens sådana som bostadsministerns partikamrat Larry Söder med emfas krävde i denna kammare under den förra mandatperioden. Jag menar vidare att bostadsministern saknar en trovärdig plan för hur vi ska få igång bostadsbyggandet.Trots allt detta, fru talman, vill jag önska Andreas Carlson en mycket fin sommar och tacka för denna debatt. Samtidigt vill jag påpeka att sommaren är ett bra tillfälle att reflektera och kanske tänka om. Det kommer att behöva ges stöd till nybyggnation av bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Sverige behöver en annan bostadspolitik."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Det kan vara så att statsrådet ännu inte har förstått allvaret i denna situation, och det kan vara så att statsrådet tror att våra varningar om kollapsen är baserade på våra tyckanden. Jag vill därför uppmana statsrådet att lyssna på myndigheterna, förutsatt att regeringen nu har något förtroende kvar för dem. Boverket menar att mer än 60 000 bostäder behöver byggas varje år bara för att klara bostadsförsörjningen. Detta vet självklart statsrådet. I deras juniprognos sägs det dock att antalet påbörjade bostäder minskar från över 70 000 under toppåret 2021 till cirka 27 000 detta år och till 22 000 nästa år. De är inte ensamma om att ha en så dyster prognos. Enligt exempelvis SCB störtdyker bostadsbyggandet med 50 procent i hela landet - en halvering. Och i vissa regioner, exempelvis min egen, är fallet ännu brantare. Trots detta - åtta månader efter att statsrådet tillträdde - har ingenting ännu presenterats för att få igång byggandet. Det är klart att statsrådet i denna interpellation kan ducka och prata om vad ni vill göra. Men faktum kvarstår att ingenting har gjorts. Det stöd som statsrådet så lättvindigt avfärdar hade i dag kunnat möjliggöra billigare boenden för vanligt folk. När mattan rycktes undan för investeringsstödet visade det sig nämligen att man med kirurgisk precision satte krokben för bostadsbyggandet i stället för att behålla det. Stödet hade kunnat funka som en dämpare under denna nedgång. Även vi socialdemokrater hade som förslag att i alla fall beta av kön för 2023 i stället för att helt och hållet rycka undan mattan för detta stöd. Som tidigare har framförts kan man tycka vad man vill om stödets träffsäkerhet. Men 30 000 bostäder hade inte byggts om det inte vore för detta stöd. Och dessa bostäder hade varit mer än behjälpliga i dessa kristider. Jag vill bara lite kortfattat med ett exempel berätta för statsrådet vilka konsekvenser hans handlande faktiskt får i verkligheten. Häromdagen kunde man i Malmö läsa i tidningarna att en byggherre sa att de kommer att bli tvungna att höja hyran kraftigt i en fastighet som de snart ska bygga och som innehåller nästan bara små ettor. De kommer att behöva höja hyran med nästan 20 procent eftersom specifikt investeringsstödet avskaffades och eftersom de hade planerat utifrån investeringsstödet när de planerade denna byggnad. Vad säger statsrådet till alla dessa människor - många kanske är ungdomar som skulle få detta som sitt första boende - som nu kommer att få chockhöjda hyror för att detta stöd rycks undan och man inte ens låter kön betas av? Tänker han över huvud taget på hur hans agerande påverkar vanligt folk?  Som anledning till att man stoppade utredningen om förköp sa statsrådet i en intervju att den har väckt oro bland vissa hushåll och fastighetsägare. Jag tyckte att detta uttalande var något komiskt. Vad som har väckt mycket oro bland många hushåll är nämligen det faktum att folk inte vet var de ska bo framöver. Men detta har statsrådet inte agerat på över huvud taget. Trots att statsrådet kanske tror det är det ingen som förväntar sig att han på åtta månader ska göra vad den förra regeringen gjorde på åtta år, men jag tror nog att alla förväntar sig att han i alla fall ska göra någonting. I vilket annat jobb kan man gå åtta månader utan att göra någonting? Det är förstås inte heller någon som anklagar statsrådet för att ha initierat en ekonomisk kris; det han anklagas för är att med största sannolikhet ha förvärrat krisen genom att nedmontera viktiga stöd. Vidare handlar det inte bara om byggnation utan även om arbetstillfällen som går förlorade när bostadsbranschen påverkas."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Det kan vara så att statsrådet ännu inte har förstått allvaret i denna situation, och det kan vara så att statsrådet tror att våra varningar om kollapsen är baserade på våra tyckanden. Jag vill därför uppmana statsrådet att lyssna på myndigheterna, förutsatt att regeringen nu har något förtroende kvar för dem. Boverket menar att mer än 60 000 bostäder behöver byggas varje år bara för att klara bostadsförsörjningen. Detta vet självklart statsrådet. I deras juniprognos sägs det dock att antalet påbörjade bostäder minskar från över 70 000 under toppåret 2021 till cirka 27 000 detta år och till 22 000 nästa år. De är inte ensamma om att ha en så dyster prognos. Enligt exempelvis SCB störtdyker bostadsbyggandet med 50 procent i hela landet - en halvering. Och i vissa regioner, exempelvis min egen, är fallet ännu brantare. Trots detta - åtta månader efter att statsrådet tillträdde - har ingenting ännu presenterats för att få igång byggandet. Det är klart att statsrådet i denna interpellation kan ducka och prata om vad ni vill göra. Men faktum kvarstår att ingenting har gjorts. Det stöd som statsrådet så lättvindigt avfärdar hade i dag kunnat möjliggöra billigare boenden för vanligt folk. När mattan rycktes undan för investeringsstödet visade det sig nämligen att man med kirurgisk precision satte krokben för bostadsbyggandet i stället för att behålla det. Stödet hade kunnat funka som en dämpare under denna nedgång. Även vi socialdemokrater hade som förslag att i alla fall beta av kön för 2023 i stället för att helt och hållet rycka undan mattan för detta stöd. Som tidigare har framförts kan man tycka vad man vill om stödets träffsäkerhet. Men 30 000 bostäder hade inte byggts om det inte vore för detta stöd. Och dessa bostäder hade varit mer än behjälpliga i dessa kristider. Jag vill bara lite kortfattat med ett exempel berätta för statsrådet vilka konsekvenser hans handlande faktiskt får i verkligheten. Häromdagen kunde man i Malmö läsa i tidningarna att en byggherre sa att de kommer att bli tvungna att höja hyran kraftigt i en fastighet som de snart ska bygga och som innehåller nästan bara små ettor. De kommer att behöva höja hyran med nästan 20 procent eftersom specifikt investeringsstödet avskaffades och eftersom de hade planerat utifrån investeringsstödet när de planerade denna byggnad. Vad säger statsrådet till alla dessa människor - många kanske är ungdomar som skulle få detta som sitt första boende - som nu kommer att få chockhöjda hyror för att detta stöd rycks undan och man inte ens låter kön betas av? Tänker han över huvud taget på hur hans agerande påverkar vanligt folk?  Som anledning till att man stoppade utredningen om förköp sa statsrådet i en intervju att den har väckt oro bland vissa hushåll och fastighetsägare. Jag tyckte att detta uttalande var något komiskt. Vad som har väckt mycket oro bland många hushåll är nämligen det faktum att folk inte vet var de ska bo framöver. Men detta har statsrådet inte agerat på över huvud taget. Trots att statsrådet kanske tror det är det ingen som förväntar sig att han på åtta månader ska göra vad den förra regeringen gjorde på åtta år, men jag tror nog att alla förväntar sig att han i alla fall ska göra någonting. I vilket annat jobb kan man gå åtta månader utan att göra någonting? Det är förstås inte heller någon som anklagar statsrådet för att ha initierat en ekonomisk kris; det han anklagas för är att med största sannolikhet ha förvärrat krisen genom att nedmontera viktiga stöd. Vidare handlar det inte bara om byggnation utan även om arbetstillfällen som går förlorade när bostadsbranschen påverkas."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Det kan vara så att statsrådet ännu inte har förstått allvaret i denna situation, och det kan vara så att statsrådet tror att våra varningar om kollapsen är baserade på våra tyckanden. Jag vill därför uppmana statsrådet att lyssna på myndigheterna, förutsatt att regeringen nu har något förtroende kvar för dem. Boverket menar att mer än 60 000 bostäder behöver byggas varje år bara för att klara bostadsförsörjningen. Detta vet självklart statsrådet. I deras juniprognos sägs det dock att antalet påbörjade bostäder minskar från över 70 000 under toppåret 2021 till cirka 27 000 detta år och till 22 000 nästa år. De är inte ensamma om att ha en så dyster prognos. Enligt exempelvis SCB störtdyker bostadsbyggandet med 50 procent i hela landet - en halvering. Och i vissa regioner, exempelvis min egen, är fallet ännu brantare. Trots detta - åtta månader efter att statsrådet tillträdde - har ingenting ännu presenterats för att få igång byggandet. Det är klart att statsrådet i denna interpellation kan ducka och prata om vad ni vill göra. Men faktum kvarstår att ingenting har gjorts. Det stöd som statsrådet så lättvindigt avfärdar hade i dag kunnat möjliggöra billigare boenden för vanligt folk. När mattan rycktes undan för investeringsstödet visade det sig nämligen att man med kirurgisk precision satte krokben för bostadsbyggandet i stället för att behålla det. Stödet hade kunnat funka som en dämpare under denna nedgång. Även vi socialdemokrater hade som förslag att i alla fall beta av kön för 2023 i stället för att helt och hållet rycka undan mattan för detta stöd. Som tidigare har framförts kan man tycka vad man vill om stödets träffsäkerhet. Men 30 000 bostäder hade inte byggts om det inte vore för detta stöd. Och dessa bostäder hade varit mer än behjälpliga i dessa kristider. Jag vill bara lite kortfattat med ett exempel berätta för statsrådet vilka konsekvenser hans handlande faktiskt får i verkligheten. Häromdagen kunde man i Malmö läsa i tidningarna att en byggherre sa att de kommer att bli tvungna att höja hyran kraftigt i en fastighet som de snart ska bygga och som innehåller nästan bara små ettor. De kommer att behöva höja hyran med nästan 20 procent eftersom specifikt investeringsstödet avskaffades och eftersom de hade planerat utifrån investeringsstödet när de planerade denna byggnad. Vad säger statsrådet till alla dessa människor - många kanske är ungdomar som skulle få detta som sitt första boende - som nu kommer att få chockhöjda hyror för att detta stöd rycks undan och man inte ens låter kön betas av? Tänker han över huvud taget på hur hans agerande påverkar vanligt folk?  Som anledning till att man stoppade utredningen om förköp sa statsrådet i en intervju att den har väckt oro bland vissa hushåll och fastighetsägare. Jag tyckte att detta uttalande var något komiskt. Vad som har väckt mycket oro bland många hushåll är nämligen det faktum att folk inte vet var de ska bo framöver. Men detta har statsrådet inte agerat på över huvud taget. Trots att statsrådet kanske tror det är det ingen som förväntar sig att han på åtta månader ska göra vad den förra regeringen gjorde på åtta år, men jag tror nog att alla förväntar sig att han i alla fall ska göra någonting. I vilket annat jobb kan man gå åtta månader utan att göra någonting? Det är förstås inte heller någon som anklagar statsrådet för att ha initierat en ekonomisk kris; det han anklagas för är att med största sannolikhet ha förvärrat krisen genom att nedmontera viktiga stöd. Vidare handlar det inte bara om byggnation utan även om arbetstillfällen som går förlorade när bostadsbranschen påverkas."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag vill inleda med Arwin Sohrabis följdfrågor. En interpellationsdebatt går till på ett sådant sätt att ett statsråd får konkreta frågor, och jag har gett svar på dessa frågor i interpellationssvaret. Det är kanske inte alltid precis som ledamoten önskar. Men att ta svaren på dessa tre frågor till intäkt för att vi inte gör andra saker på bostadsområdet håller inte riktigt. Vi gör väldigt mycket just nu, och vi har en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. När det gäller frågan om investeringsstödet, som båda ledamöterna tar upp, kan bostadsbristen inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Enligt den utvärdering som jag hänvisade till, och som ledamöterna också tog upp i sina inlägg, skulle 40 procent av bostäderna - fyra av tio bostäder - ha byggts även utan stödet. Vad handlar detta om i kronor? Jo, det handlar om att ungefär 10 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gått till byggen som ändå hade skett. Det kan inte på något sätt anses vara ett effektivt och ansvarsfullt hanterande av skattebetalarnas pengar i ett läge där ekonomin är väldigt tuff, inte minst för de allra mest utsatta hushållen. Och det är där som regeringen har lagt sitt största fokus i sin vårändringsbudget, där förstärkningen och förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer är den enskilt största satsningen, eller posten, i budgeten. Det var riksdagen som beslutade att 2021 avveckla investeringsstödet. Om regeringen inte hade fullföljt detta beslut hade vi haft ansökningar som uppgått till 16 miljarder kronor för kommande år att hantera. Tillsammans med de 4 miljarder kronor som har tillskjutits av regeringen för att på ett ansvarsfullt sätt avveckla investeringsstödet hade summan uppgått till 20 miljarder svenska kronor. Ett exempel för att man ska förstå hur stor denna summa är är att hela reformutrymmet för den innevarande budgeten i år 40 miljarder kronor. Inte ens Socialdemokraterna själva tyckte att det var en befogad ekonomisk prioritering i detta ekonomiska läge, då de inte lade ett öre mer än regeringen i sin skuggbudget för att behålla investeringsstödet. Regeringen arbetar alltså med träffsäkra reformer. Det finns ett eftersatt reformbehov. Byggbar mark behöver tillgängliggöras, ledtider behöver kortas, regelverk behöver förbättras och förändras. För två veckor sedan bjöd jag in ett stort antal aktörer i bostads- och byggsektorn för att prata om just den tuffa situation som är just nu. Det kom flera förslag på bordet. Det fanns i huvudsak en samsyn kring de strukturella hinder som behöver åtgärdas. Vi hade varit i ett bättre läge om den förra regeringen under åtta år, då det i huvudsak var högkonjunktur och billigt att bygga, hade använt denna tid för att förbereda bostadsbyggandet i Sverige för en tuffare situation som vi nu är inne i. Denna chans tog man inte, och det får vi nu bära ansvaret för när vi arbetar i högt tempo för att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad, så att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar. Regeringen kommer förstås att återkomma till detta, och jag ser fram emot det. Vi kommer att återkomma med reformer redan till hösten och under mandatperioden. Det får vi säkert anledning att återkomma till även i interpellationsdebatter."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Jag vill inleda med Arwin Sohrabis följdfrågor. En interpellationsdebatt går till på ett sådant sätt att ett statsråd får konkreta frågor, och jag har gett svar på dessa frågor i interpellationssvaret. Det är kanske inte alltid precis som ledamoten önskar. Men att ta svaren på dessa tre frågor till intäkt för att vi inte gör andra saker på bostadsområdet håller inte riktigt. Vi gör väldigt mycket just nu, och vi har en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. När det gäller frågan om investeringsstödet, som båda ledamöterna tar upp, kan bostadsbristen inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Enligt den utvärdering som jag hänvisade till, och som ledamöterna också tog upp i sina inlägg, skulle 40 procent av bostäderna - fyra av tio bostäder - ha byggts även utan stödet. Vad handlar detta om i kronor? Jo, det handlar om att ungefär 10 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gått till byggen som ändå hade skett. Det kan inte på något sätt anses vara ett effektivt och ansvarsfullt hanterande av skattebetalarnas pengar i ett läge där ekonomin är väldigt tuff, inte minst för de allra mest utsatta hushållen. Och det är där som regeringen har lagt sitt största fokus i sin vårändringsbudget, där förstärkningen och förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer är den enskilt största satsningen, eller posten, i budgeten. Det var riksdagen som beslutade att 2021 avveckla investeringsstödet. Om regeringen inte hade fullföljt detta beslut hade vi haft ansökningar som uppgått till 16 miljarder kronor för kommande år att hantera. Tillsammans med de 4 miljarder kronor som har tillskjutits av regeringen för att på ett ansvarsfullt sätt avveckla investeringsstödet hade summan uppgått till 20 miljarder svenska kronor. Ett exempel för att man ska förstå hur stor denna summa är är att hela reformutrymmet för den innevarande budgeten i år 40 miljarder kronor. Inte ens Socialdemokraterna själva tyckte att det var en befogad ekonomisk prioritering i detta ekonomiska läge, då de inte lade ett öre mer än regeringen i sin skuggbudget för att behålla investeringsstödet. Regeringen arbetar alltså med träffsäkra reformer. Det finns ett eftersatt reformbehov. Byggbar mark behöver tillgängliggöras, ledtider behöver kortas, regelverk behöver förbättras och förändras. För två veckor sedan bjöd jag in ett stort antal aktörer i bostads- och byggsektorn för att prata om just den tuffa situation som är just nu. Det kom flera förslag på bordet. Det fanns i huvudsak en samsyn kring de strukturella hinder som behöver åtgärdas. Vi hade varit i ett bättre läge om den förra regeringen under åtta år, då det i huvudsak var högkonjunktur och billigt att bygga, hade använt denna tid för att förbereda bostadsbyggandet i Sverige för en tuffare situation som vi nu är inne i. Denna chans tog man inte, och det får vi nu bära ansvaret för när vi arbetar i högt tempo för att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad, så att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar. Regeringen kommer förstås att återkomma till detta, och jag ser fram emot det. Vi kommer att återkomma med reformer redan till hösten och under mandatperioden. Det får vi säkert anledning att återkomma till även i interpellationsdebatter."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Jag vill inleda med Arwin Sohrabis följdfrågor. En interpellationsdebatt går till på ett sådant sätt att ett statsråd får konkreta frågor, och jag har gett svar på dessa frågor i interpellationssvaret. Det är kanske inte alltid precis som ledamoten önskar. Men att ta svaren på dessa tre frågor till intäkt för att vi inte gör andra saker på bostadsområdet håller inte riktigt. Vi gör väldigt mycket just nu, och vi har en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. När det gäller frågan om investeringsstödet, som båda ledamöterna tar upp, kan bostadsbristen inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Enligt den utvärdering som jag hänvisade till, och som ledamöterna också tog upp i sina inlägg, skulle 40 procent av bostäderna - fyra av tio bostäder - ha byggts även utan stödet. Vad handlar detta om i kronor? Jo, det handlar om att ungefär 10 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gått till byggen som ändå hade skett. Det kan inte på något sätt anses vara ett effektivt och ansvarsfullt hanterande av skattebetalarnas pengar i ett läge där ekonomin är väldigt tuff, inte minst för de allra mest utsatta hushållen. Och det är där som regeringen har lagt sitt största fokus i sin vårändringsbudget, där förstärkningen och förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer är den enskilt största satsningen, eller posten, i budgeten. Det var riksdagen som beslutade att 2021 avveckla investeringsstödet. Om regeringen inte hade fullföljt detta beslut hade vi haft ansökningar som uppgått till 16 miljarder kronor för kommande år att hantera. Tillsammans med de 4 miljarder kronor som har tillskjutits av regeringen för att på ett ansvarsfullt sätt avveckla investeringsstödet hade summan uppgått till 20 miljarder svenska kronor. Ett exempel för att man ska förstå hur stor denna summa är är att hela reformutrymmet för den innevarande budgeten i år 40 miljarder kronor. Inte ens Socialdemokraterna själva tyckte att det var en befogad ekonomisk prioritering i detta ekonomiska läge, då de inte lade ett öre mer än regeringen i sin skuggbudget för att behålla investeringsstödet. Regeringen arbetar alltså med träffsäkra reformer. Det finns ett eftersatt reformbehov. Byggbar mark behöver tillgängliggöras, ledtider behöver kortas, regelverk behöver förbättras och förändras. För två veckor sedan bjöd jag in ett stort antal aktörer i bostads- och byggsektorn för att prata om just den tuffa situation som är just nu. Det kom flera förslag på bordet. Det fanns i huvudsak en samsyn kring de strukturella hinder som behöver åtgärdas. Vi hade varit i ett bättre läge om den förra regeringen under åtta år, då det i huvudsak var högkonjunktur och billigt att bygga, hade använt denna tid för att förbereda bostadsbyggandet i Sverige för en tuffare situation som vi nu är inne i. Denna chans tog man inte, och det får vi nu bära ansvaret för när vi arbetar i högt tempo för att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad, så att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar. Regeringen kommer förstås att återkomma till detta, och jag ser fram emot det. Vi kommer att återkomma med reformer redan till hösten och under mandatperioden. Det får vi säkert anledning att återkomma till även i interpellationsdebatter."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tackar interpellanten Arwin Sohrabi för möjligheten att få delta här i frågor som statsrådet och jag har haft nöjet att diskutera under riksdagsåret ett antal gånger. Det är klart att vi med en SD-kontrollerad högermajoritet i Sveriges riksdag får en högerpolitik i Sverige - en enligt min uppfattning dålig högerpolitik. Vi får marknadisering, privatisering och underfinansiering av välfärd och arbetsmarknadspolitik. Vi får skattesänkningar och elstöd riktade till miljonärer och kanske till och med miljardärer.Vi får beskärning och begränsning av demokratiskt valda politikers handlingsutrymme och handlingsmöjligheter. Till exempel snävar man av en eventuellt kommande modern förköpsrätt på bostadsområdet. Kommunpolitiker ska inte få använda samhällsplanering och markanvändning som ett verktyg för att bekämpa bostadssegregation, säkra industriell utveckling och säkra en rättvis klimatomställning.  Inget av detta är vad Sverige behöver. Men jag undrar om inte den förtida avvecklingen av investeringsstödet till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå är ett slags försök att sätta svenskt rekord i illa tajmad politik. Vi ser nu att det 2023 kommer att färdigställas cirka 60 000 bostäder i Sverige. År 2024 kommer det enligt Boverkets prognos att färdigställas 40 000 bostäder. År 2025 kommer enligt samma prognos 30 000 bostäder att färdigställas, det vill säga hälften av det som behövs per år. Var kommer vi att hamna 2026, Andreas Carlson?  I sitt svar på ledamoten Sohrabis interpellation menar statsrådet att det investeringsstöd som fanns inte var effektivt, och han hänvisar till Tyrénrapporten som gjorts på uppdrag av Hyresgästföreningen. I denna rapport konstateras det att ungefär 60 procent av de lägenheter som har byggts med stöd inte hade byggts utan stöd. År 2017-2021 satsade vi 9,7 miljarder kronor. Vi fick enligt rapporten 30 000 lägenheter. I dessa lägenheter bor 62 000 personer, statistiskt uppskattat. Till en kostnad av 156 000 kronor per person fick dessa människor en nybyggd, bra och välplanerad bostad att bo i. Statsrådet menar att detta inte är effektivt, eller har varit det. Då undrar jag: Jämfört med vad? Är det kanske jämfört med den miljon som vi har satsat på att utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare ska få en anställning i rutbranschen i Sverige, eller vad jämför man med? Min fråga till statsrådet inför sommaruppehållet är: Kan riksdagen hoppas på lite mer noggranna bedömningar av åtgärders effektivitet på det bostadspolitiska området framöver?"}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tackar interpellanten Arwin Sohrabi för möjligheten att få delta här i frågor som statsrådet och jag har haft nöjet att diskutera under riksdagsåret ett antal gånger. Det är klart att vi med en SD-kontrollerad högermajoritet i Sveriges riksdag får en högerpolitik i Sverige - en enligt min uppfattning dålig högerpolitik. Vi får marknadisering, privatisering och underfinansiering av välfärd och arbetsmarknadspolitik. Vi får skattesänkningar och elstöd riktade till miljonärer och kanske till och med miljardärer.Vi får beskärning och begränsning av demokratiskt valda politikers handlingsutrymme och handlingsmöjligheter. Till exempel snävar man av en eventuellt kommande modern förköpsrätt på bostadsområdet. Kommunpolitiker ska inte få använda samhällsplanering och markanvändning som ett verktyg för att bekämpa bostadssegregation, säkra industriell utveckling och säkra en rättvis klimatomställning.  Inget av detta är vad Sverige behöver. Men jag undrar om inte den förtida avvecklingen av investeringsstödet till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå är ett slags försök att sätta svenskt rekord i illa tajmad politik. Vi ser nu att det 2023 kommer att färdigställas cirka 60 000 bostäder i Sverige. År 2024 kommer det enligt Boverkets prognos att färdigställas 40 000 bostäder. År 2025 kommer enligt samma prognos 30 000 bostäder att färdigställas, det vill säga hälften av det som behövs per år. Var kommer vi att hamna 2026, Andreas Carlson?  I sitt svar på ledamoten Sohrabis interpellation menar statsrådet att det investeringsstöd som fanns inte var effektivt, och han hänvisar till Tyrénrapporten som gjorts på uppdrag av Hyresgästföreningen. I denna rapport konstateras det att ungefär 60 procent av de lägenheter som har byggts med stöd inte hade byggts utan stöd. År 2017-2021 satsade vi 9,7 miljarder kronor. Vi fick enligt rapporten 30 000 lägenheter. I dessa lägenheter bor 62 000 personer, statistiskt uppskattat. Till en kostnad av 156 000 kronor per person fick dessa människor en nybyggd, bra och välplanerad bostad att bo i. Statsrådet menar att detta inte är effektivt, eller har varit det. Då undrar jag: Jämfört med vad? Är det kanske jämfört med den miljon som vi har satsat på att utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare ska få en anställning i rutbranschen i Sverige, eller vad jämför man med? Min fråga till statsrådet inför sommaruppehållet är: Kan riksdagen hoppas på lite mer noggranna bedömningar av åtgärders effektivitet på det bostadspolitiska området framöver?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tackar interpellanten Arwin Sohrabi för möjligheten att få delta här i frågor som statsrådet och jag har haft nöjet att diskutera under riksdagsåret ett antal gånger. Det är klart att vi med en SD-kontrollerad högermajoritet i Sveriges riksdag får en högerpolitik i Sverige - en enligt min uppfattning dålig högerpolitik. Vi får marknadisering, privatisering och underfinansiering av välfärd och arbetsmarknadspolitik. Vi får skattesänkningar och elstöd riktade till miljonärer och kanske till och med miljardärer.Vi får beskärning och begränsning av demokratiskt valda politikers handlingsutrymme och handlingsmöjligheter. Till exempel snävar man av en eventuellt kommande modern förköpsrätt på bostadsområdet. Kommunpolitiker ska inte få använda samhällsplanering och markanvändning som ett verktyg för att bekämpa bostadssegregation, säkra industriell utveckling och säkra en rättvis klimatomställning.  Inget av detta är vad Sverige behöver. Men jag undrar om inte den förtida avvecklingen av investeringsstödet till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå är ett slags försök att sätta svenskt rekord i illa tajmad politik. Vi ser nu att det 2023 kommer att färdigställas cirka 60 000 bostäder i Sverige. År 2024 kommer det enligt Boverkets prognos att färdigställas 40 000 bostäder. År 2025 kommer enligt samma prognos 30 000 bostäder att färdigställas, det vill säga hälften av det som behövs per år. Var kommer vi att hamna 2026, Andreas Carlson?  I sitt svar på ledamoten Sohrabis interpellation menar statsrådet att det investeringsstöd som fanns inte var effektivt, och han hänvisar till Tyrénrapporten som gjorts på uppdrag av Hyresgästföreningen. I denna rapport konstateras det att ungefär 60 procent av de lägenheter som har byggts med stöd inte hade byggts utan stöd. År 2017-2021 satsade vi 9,7 miljarder kronor. Vi fick enligt rapporten 30 000 lägenheter. I dessa lägenheter bor 62 000 personer, statistiskt uppskattat. Till en kostnad av 156 000 kronor per person fick dessa människor en nybyggd, bra och välplanerad bostad att bo i. Statsrådet menar att detta inte är effektivt, eller har varit det. Då undrar jag: Jämfört med vad? Är det kanske jämfört med den miljon som vi har satsat på att utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare ska få en anställning i rutbranschen i Sverige, eller vad jämför man med? Min fråga till statsrådet inför sommaruppehållet är: Kan riksdagen hoppas på lite mer noggranna bedömningar av åtgärders effektivitet på det bostadspolitiska området framöver?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Medan vi står här och debatterar står vi inför den kanske värsta bostadskrisen på flera årtionden. När jag talar med folk om att den sverigedemokratiska högerregeringen har en bostadsminister som aktivt väljer att inte agera utan hellre saboterar möts jag väldigt ofta av förvåning. Folk förvånas över att vi faktiskt har en bostadsminister med tanke på avsaknaden av handling och bostadspolitik.I dag kan jag personligen i alla fall bekräfta statsrådets existens, men huruvida statsrådet har en bostadspolitik är upp till honom att redogöra för under interpellationsdebattens gång.Vi kan börja med det investeringsstöd som regeringen tog bort. Man kan förstås tycka vad man vill om stödet, men om vi för ett ögonblick pausar tyckandet och kollar på fakta går det inte komma ifrån att stödet bidrog till ett ökat bostadsbyggande. Statsrådet vet detta. Han vet det därför att samma rapport som han hänvisade till i sitt svar säger att stödet totalt bidrog till 30 000 fler bostäder med lägre hyra som annars inte hade blivit av.Rapporten visar också att alla bostäder som byggdes med stödet, inte bara de 30 000, hade lägre hyra än övrig nyproduktion. Bara i min hemkommun Malmö hade det fram till september 2021 byggts cirka 2 200 lägenheter där investeringsstöd beviljats.Om stödet hade tagits bort när vi fortfarande hade socialdemokratiska rekordsiffror för bostadsbyggandet hade det förmodligen också påverkat byggtakten, men att regeringen tog bort det under brinnande kris och i vad som kan vara den värsta bostadskrisen på flera årtionden måste man säga var synnerligen obegåvat.Om det fortsätter så här kommer dessvärre regeringens och statsrådets eftermäle enbart att vara tomrum, för att där bostäder borde ha stått finner vi i dag inget annat än just tomrum. Detta tomrum är dock väl representativt för regeringens handlingsförlamning, orkeslöshet och totala resignation inför krisen.Därefter har vi förköpsrätten, fru talman. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om en modern variant av förköpsrätten för kommunerna, som bland annat skulle främja långsiktig samhällsomvandling och motverka segregation. Detta kunde statsrådet och hans kollegor förstås inte tillåta, och därför skrotade man helt den inriktningen. Jag kan bara beklaga att statsrådet inte ens ville se resultatet av den tillsatta utredningen. Avslutningsvis vill jag kort beröra det förslag om att undanta allmännyttan från LOU som nu verkar vara under beredning. Jag vill bara tillägga att åhörarna bör veta att utredningar har visat att dagens LOU-regler missgynnar de allmännyttiga bostadsbolagen och faktiskt leder till högre kostnader.Man kan fråga sig varför inte allmännyttan ska få verka på affärsmässiga villkor. Jag vill påminna statsrådet om att det redan när alliansregeringen införde den så kallade allbolagen 2011 hette att det handlade om att allmännyttan skulle få verka på just affärsmässiga villkor.Bostaden är inte som vilken vara som helst, utan det är en central del av vår välfärd. Vi har nu fått höra om vad statsrådet och regeringen inte vill, men negering bygger inga bostäder. Hur länge till ska kommunerna stå utan stöd och verktyg för att tackla krisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Medan vi står här och debatterar står vi inför den kanske värsta bostadskrisen på flera årtionden. När jag talar med folk om att den sverigedemokratiska högerregeringen har en bostadsminister som aktivt väljer att inte agera utan hellre saboterar möts jag väldigt ofta av förvåning. Folk förvånas över att vi faktiskt har en bostadsminister med tanke på avsaknaden av handling och bostadspolitik.I dag kan jag personligen i alla fall bekräfta statsrådets existens, men huruvida statsrådet har en bostadspolitik är upp till honom att redogöra för under interpellationsdebattens gång.Vi kan börja med det investeringsstöd som regeringen tog bort. Man kan förstås tycka vad man vill om stödet, men om vi för ett ögonblick pausar tyckandet och kollar på fakta går det inte komma ifrån att stödet bidrog till ett ökat bostadsbyggande. Statsrådet vet detta. Han vet det därför att samma rapport som han hänvisade till i sitt svar säger att stödet totalt bidrog till 30 000 fler bostäder med lägre hyra som annars inte hade blivit av.Rapporten visar också att alla bostäder som byggdes med stödet, inte bara de 30 000, hade lägre hyra än övrig nyproduktion. Bara i min hemkommun Malmö hade det fram till september 2021 byggts cirka 2 200 lägenheter där investeringsstöd beviljats.Om stödet hade tagits bort när vi fortfarande hade socialdemokratiska rekordsiffror för bostadsbyggandet hade det förmodligen också påverkat byggtakten, men att regeringen tog bort det under brinnande kris och i vad som kan vara den värsta bostadskrisen på flera årtionden måste man säga var synnerligen obegåvat.Om det fortsätter så här kommer dessvärre regeringens och statsrådets eftermäle enbart att vara tomrum, för att där bostäder borde ha stått finner vi i dag inget annat än just tomrum. Detta tomrum är dock väl representativt för regeringens handlingsförlamning, orkeslöshet och totala resignation inför krisen.Därefter har vi förköpsrätten, fru talman. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om en modern variant av förköpsrätten för kommunerna, som bland annat skulle främja långsiktig samhällsomvandling och motverka segregation. Detta kunde statsrådet och hans kollegor förstås inte tillåta, och därför skrotade man helt den inriktningen. Jag kan bara beklaga att statsrådet inte ens ville se resultatet av den tillsatta utredningen. Avslutningsvis vill jag kort beröra det förslag om att undanta allmännyttan från LOU som nu verkar vara under beredning. Jag vill bara tillägga att åhörarna bör veta att utredningar har visat att dagens LOU-regler missgynnar de allmännyttiga bostadsbolagen och faktiskt leder till högre kostnader.Man kan fråga sig varför inte allmännyttan ska få verka på affärsmässiga villkor. Jag vill påminna statsrådet om att det redan när alliansregeringen införde den så kallade allbolagen 2011 hette att det handlade om att allmännyttan skulle få verka på just affärsmässiga villkor.Bostaden är inte som vilken vara som helst, utan det är en central del av vår välfärd. Vi har nu fått höra om vad statsrådet och regeringen inte vill, men negering bygger inga bostäder. Hur länge till ska kommunerna stå utan stöd och verktyg för att tackla krisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Medan vi står här och debatterar står vi inför den kanske värsta bostadskrisen på flera årtionden. När jag talar med folk om att den sverigedemokratiska högerregeringen har en bostadsminister som aktivt väljer att inte agera utan hellre saboterar möts jag väldigt ofta av förvåning. Folk förvånas över att vi faktiskt har en bostadsminister med tanke på avsaknaden av handling och bostadspolitik.I dag kan jag personligen i alla fall bekräfta statsrådets existens, men huruvida statsrådet har en bostadspolitik är upp till honom att redogöra för under interpellationsdebattens gång.Vi kan börja med det investeringsstöd som regeringen tog bort. Man kan förstås tycka vad man vill om stödet, men om vi för ett ögonblick pausar tyckandet och kollar på fakta går det inte komma ifrån att stödet bidrog till ett ökat bostadsbyggande. Statsrådet vet detta. Han vet det därför att samma rapport som han hänvisade till i sitt svar säger att stödet totalt bidrog till 30 000 fler bostäder med lägre hyra som annars inte hade blivit av.Rapporten visar också att alla bostäder som byggdes med stödet, inte bara de 30 000, hade lägre hyra än övrig nyproduktion. Bara i min hemkommun Malmö hade det fram till september 2021 byggts cirka 2 200 lägenheter där investeringsstöd beviljats.Om stödet hade tagits bort när vi fortfarande hade socialdemokratiska rekordsiffror för bostadsbyggandet hade det förmodligen också påverkat byggtakten, men att regeringen tog bort det under brinnande kris och i vad som kan vara den värsta bostadskrisen på flera årtionden måste man säga var synnerligen obegåvat.Om det fortsätter så här kommer dessvärre regeringens och statsrådets eftermäle enbart att vara tomrum, för att där bostäder borde ha stått finner vi i dag inget annat än just tomrum. Detta tomrum är dock väl representativt för regeringens handlingsförlamning, orkeslöshet och totala resignation inför krisen.Därefter har vi förköpsrätten, fru talman. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om en modern variant av förköpsrätten för kommunerna, som bland annat skulle främja långsiktig samhällsomvandling och motverka segregation. Detta kunde statsrådet och hans kollegor förstås inte tillåta, och därför skrotade man helt den inriktningen. Jag kan bara beklaga att statsrådet inte ens ville se resultatet av den tillsatta utredningen. Avslutningsvis vill jag kort beröra det förslag om att undanta allmännyttan från LOU som nu verkar vara under beredning. Jag vill bara tillägga att åhörarna bör veta att utredningar har visat att dagens LOU-regler missgynnar de allmännyttiga bostadsbolagen och faktiskt leder till högre kostnader.Man kan fråga sig varför inte allmännyttan ska få verka på affärsmässiga villkor. Jag vill påminna statsrådet om att det redan när alliansregeringen införde den så kallade allbolagen 2011 hette att det handlade om att allmännyttan skulle få verka på just affärsmässiga villkor.Bostaden är inte som vilken vara som helst, utan det är en central del av vår välfärd. Vi har nu fått höra om vad statsrådet och regeringen inte vill, men negering bygger inga bostäder. Hur länge till ska kommunerna stå utan stöd och verktyg för att tackla krisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa ett nytt statligt investeringsstöd enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Arwin Sohrabi har frågat mig om jag avser att införa ett nytt statligt investeringsstöd, om jag avser att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling samt om jag avser att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som har angetts i interpellationen.För att börja med investeringsstödet delar jag inte Arwin Sohrabis uppfattning att bara för att ett bostadsprojekt har finansierats med statliga medel så har bostäderna tillkommit enbart tack vare detta stöd. Enligt en rapport som konsultföretaget Tyréns har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen har uppemot 40 procent av stödet gått till bostäder som skulle ha byggts ändå. Med det resultatet som utgångspunkt kan man knappast kalla stödet för effektivt. Regeringen och jag har inte för avsikt att införa ett sådant investeringsstöd som Arwin Sohrabi efterlyser.När det gäller lagen om offentlig upphandling och dess konsekvenser för allmännyttiga bostadsföretag konstateras det i betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad (SOU 2020:75) att frågan är komplex. Frågan behandlas även i betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14), som också innehåller ett förslag till förändring av lagen om offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet, och jag vill inte föregripa resultatet av denna beredning.Den tredje frågan handlar om införandet av en ny förköpslag. Regeringen beslutade den 17 maj 2023 om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om en ny förköpslag. Regeringen har lagt om fokus för utredningen och har nu uppdragit åt utredaren att se över de särskilda situationer där det kan vara motiverat att kommunen eller staten går in och tar över ett fastighetsköp. Det handlar om att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och att skydda totalförsvaret. Regeringen avser därmed inte att införa en sådan variant av förköpsrätt som Arwin Sohrabi föreslår."}
+{"question":"Avser statsrådet att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling?","answer":"Arwin Sohrabi har frågat mig om jag avser att införa ett nytt statligt investeringsstöd, om jag avser att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling samt om jag avser att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som har angetts i interpellationen.För att börja med investeringsstödet delar jag inte Arwin Sohrabis uppfattning att bara för att ett bostadsprojekt har finansierats med statliga medel så har bostäderna tillkommit enbart tack vare detta stöd. Enligt en rapport som konsultföretaget Tyréns har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen har uppemot 40 procent av stödet gått till bostäder som skulle ha byggts ändå. Med det resultatet som utgångspunkt kan man knappast kalla stödet för effektivt. Regeringen och jag har inte för avsikt att införa ett sådant investeringsstöd som Arwin Sohrabi efterlyser.När det gäller lagen om offentlig upphandling och dess konsekvenser för allmännyttiga bostadsföretag konstateras det i betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad (SOU 2020:75) att frågan är komplex. Frågan behandlas även i betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14), som också innehåller ett förslag till förändring av lagen om offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet, och jag vill inte föregripa resultatet av denna beredning.Den tredje frågan handlar om införandet av en ny förköpslag. Regeringen beslutade den 17 maj 2023 om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om en ny förköpslag. Regeringen har lagt om fokus för utredningen och har nu uppdragit åt utredaren att se över de särskilda situationer där det kan vara motiverat att kommunen eller staten går in och tar över ett fastighetsköp. Det handlar om att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och att skydda totalförsvaret. Regeringen avser därmed inte att införa en sådan variant av förköpsrätt som Arwin Sohrabi föreslår."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som angetts i texten ovan?","answer":"Arwin Sohrabi har frågat mig om jag avser att införa ett nytt statligt investeringsstöd, om jag avser att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling samt om jag avser att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som har angetts i interpellationen.För att börja med investeringsstödet delar jag inte Arwin Sohrabis uppfattning att bara för att ett bostadsprojekt har finansierats med statliga medel så har bostäderna tillkommit enbart tack vare detta stöd. Enligt en rapport som konsultföretaget Tyréns har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen har uppemot 40 procent av stödet gått till bostäder som skulle ha byggts ändå. Med det resultatet som utgångspunkt kan man knappast kalla stödet för effektivt. Regeringen och jag har inte för avsikt att införa ett sådant investeringsstöd som Arwin Sohrabi efterlyser.När det gäller lagen om offentlig upphandling och dess konsekvenser för allmännyttiga bostadsföretag konstateras det i betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad (SOU 2020:75) att frågan är komplex. Frågan behandlas även i betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14), som också innehåller ett förslag till förändring av lagen om offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet, och jag vill inte föregripa resultatet av denna beredning.Den tredje frågan handlar om införandet av en ny förköpslag. Regeringen beslutade den 17 maj 2023 om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om en ny förköpslag. Regeringen har lagt om fokus för utredningen och har nu uppdragit åt utredaren att se över de särskilda situationer där det kan vara motiverat att kommunen eller staten går in och tar över ett fastighetsköp. Det handlar om att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och att skydda totalförsvaret. Regeringen avser därmed inte att införa en sådan variant av förköpsrätt som Arwin Sohrabi föreslår."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Jag vill tacka Sanna Backeskog för den interpellationsdebatt vi har haft här - den är bra och viktig.Jag uppskattar det engagemang som finns mycket, och jag uppskattar också att få inspel utifrån hur man uppfattar verksamheter. Det är väldigt angeläget för en regering att få den bilden klar för sig, även om vi förstås själva också är ute och träffar verksamheter. Jag uppskattar olika typer av idéer och naturligtvis det arbete som görs i Gävle och i stadsdelen där. Det lät spännande och intressant, också när det gäller hur man jobbar med fysisk miljö för att öka upplevelsen av trivsel på olika sätt.Vi behöver göra mycket för att säkra barns och ungas uppväxtvillkor och hälsa. Jag är orolig över många saker när det gäller detta. Hur går det med sömnen hos niondeklassare som sover alldeles för lite? Hur påverkar det deras möjlighet till en god psykisk hälsa, till exempel? Hur påverkar skärmtiden detta? Vad gör det med barn och unga i dag att ständigt ha sociala medier på armlängds avstånd från sig själv dygnet runt, hela tiden? Vi behöver veta mer om detta.Vi behöver jobba med skolan på olika sätt, med ökat stöd via elevhälsan, och se till att bygga ut kapaciteten i barn- och ungdomspsykiatrin. Vi behöver arbeta med socialtjänsten och se till att de kan samverka mycket bättre med skolan och polisen i ett tidigare skede för att fånga upp de barn som riskerar att hamna fel i tillvaron och de barn som bara behöver extra stöttning. Vi behöver jobba med föräldrarna så de får rätt verktyg att kunna stötta sina barn på bästa sätt.Vi behöver jobba med föreningslivet och se till att föreningar får möjlighet att vara ännu mer närvarande i fler barns liv och att det finns fler extra vuxna i barns liv som välkomnar dem till en aktivitet. Att barn som har det tufft hemma får komma till en aktivitet där någon säger \"Jag har inte sett dig här på ett tag, vad kul att se dig!\" kan verkligen göra skillnad i ett barns liv. Detta vet vi att många barn och unga vittnar om.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Runt om i Sverige pågår nu ett mycket gott och viktigt arbete för att alla barn ska ha en trygg och likvärdig uppväxt, för föräldrarnas arbetsutsikter, för skolresultaten och för en meningsfull fritid, samtidigt som man brottas med väldigt små resurser och en ekonomisk kris.När såväl kommun- och regionpolitiker som barnrättsorganisationer, lärare, poliser och socionomer larmar, då sänker Tidöpartierna skatten med 13 miljarder och utsätter samtidigt hela välfärden för ett stålbad. Det duger inte. De riktade satsningarna blir som att ge en kaka med ena handen men ta en gräddtårta med den andra handen.Jag sitter i justitieutskottet och har haft förmånen att samtala med poliser runt om i landet. Jag får en ganska samstämmig bild. De lovordar de senare årens ökade fokus på brottsförebyggande arbete och väldigt tydliga samverkan med kommunerna. Samtidigt vittnar de om en djup oro för kommunernas resurser framöver. De om några vet att de viktigaste förebyggande insatserna görs i skolan, i föreningslivet, i socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården.Sverige behöver fler lärare, förskolepedagoger, fältassistenter, socionomer och sjuksköterskor, inte färre. Vi behöver en stark samhällsgemenskap och en välfärd som kan se och möta varenda unge utifrån just det barnets förutsättningar. Jag vill tacka statsrådet för en konstruktiv debatt. Jag uppskattar hans engagemang i frågan. Jag känner mig inte tryggare med svaren. Det handlar om finansiering till välfärden och kommunernas förutsättningar att arbeta jämlikhetsskapande och förebyggande. Men jag hoppas att vi kan föra fler samtal tillsammans framöver om hur Sverige ska bli bättre på att skapa trygghet för våra barn här och nu och rusta dem för framtiden, för den enda faktiska anknytningen vi har till framtiden är barnen.Trevlig sommar till er alla!"}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Jag tackar interpellanterna för frågorna.Fick vi något besked om fritidskortet från Socialdemokraterna? Vi fick besked om att det bara är i den perfekta världen som det är värt att satsa 800 miljoner kronor per år på barns och ungas fritid. Det är bara om kommunerna fortsatt underhåller gräsplanerna ordentligt som detta är värt att göra. Är det så vi ska tolka svaret, fru talman?Det är rätt att det införs 2024 och att det är en klen tröst i dag, men det kommer naturligtvis att vara väldigt viktigt när det införs. Politik är också långsiktighet. Det är saker man vill göra framåt. Det tar lite tid innan man kan få saker och ting på plats. Är det skäl nog att vara emot det, att det införs 2024? Hade Socialdemokraterna varit för det om det hade införts 2023? Det är också en rimlig fråga att ställa mot bakgrund av de svar som ges här från Socialdemokraterna. Argumentationen är ju också så märklig, fru talman - man talar om detta som fattigvård när det i själva verket gäller att barn och ungdomar ska ha rätt till en aktiv och meningsfull fritid.Linnéa Wickman undrade i sitt första anförande varför jag inte talar mer om skolan här. Det beror på att interpellationen inte berör skolan. Den berör en massa andra saker. Den nämner skolan i samband med skolbespisningar. Vill man ha en interpellationsdebatt om skolan kan man ställa en interpellation om skolan.Jag pratar gärna om skolan. Det är väldigt viktigt. Därför ser vi nu till att bygga ut elevhälsan så att den finns fysiskt tillgänglig på alla skolor. Den ska få mer resurser för att kunna stötta barn och unga på ett bättre sätt än i dag, både med skolan och med måendet i övrigt. Vi har en kraftigt ökande psykisk ohälsa som vi behöver möta på olika sätt. Ett sätt att möta den är genom mer aktiv och meningsfull fritid, för vi vet att det spelar roll f��r hur barn och ungdomar mår.Vi jobbar naturligtvis med arbete, för en väldigt viktig orsak till ojämlikhet är arbetslöshet. Är man i långvarig arbetslöshet är också risken större att man drabbas av sociala problem och att det också kan gå i arv. Det är alltså otroligt angeläget att vi både har bidrags- och ersättningssystem som stöttar här och nu och att vi kommer med reformer som bidrar till att bryta långvarig arbetslöshet. Det är oerhört angeläget att göra detta.Föräldrastöd behövs, för det är tufft att vara förälder i dag. Många föräldrar behöver extra stöttning i sin viktiga roll. Vi satsar ytterligare medel för att klara av detta och ytterligare medel för att rekrytera fler familjehem till de barn där det ändå inte funkar med de egna biologiska föräldrarna. Det är också viktigt att ha den beredskapen när man pratar om barns och ungas uppväxtvillkor.Jag vill också gärna understryka betydelsen av det allra tidigaste livet, vilket nämndes här. Vi satsar nu på utökade hembesöksprogram för att bygga tillit och för att se till att alla barn får rätt att så tidigt som möjligt i livet få insatser som lägger en grund för mer jämlikhet när det gäller hälsa. Det bekymrar mig oerhört mycket att vi fortfarande inte ser några tecken på att vi klarar att minska ojämlikheten när det gäller hälsa. Detta är en enorm utmaning för samhället, och vi behöver göra en massa olika saker. Där ingår förstås kommuner och regioner som en väldigt viktig part. Men vi är i en tuff ekonomisk tid. Det finns begränsningar. Vi vet att om vi driver på en inflationsekonomi kommer också de allra mest utsatta att drabbas hårdast.Regeringen satsade 12 miljarder i statsbidrag i årets budget, och vi kommer naturligtvis att återkomma i budgeten för nästa år med bedömningar och besked till landets kommuner och regioner om hur vi ser på detta framåt och på de behov som helt uppenbart finns ute i regioner och kommuner när det gäller välfärden."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Socialministern har i debatten lyft fram några insatser som regeringen vill rikta till kommuner och regioner när det gäller barns uppväxtvillkor.Jag tror i grunden att statsrådet delar vår oro kring barns utsatthet. Men problemet är att de insatser som statsrådet föreslår inte på långa vägar kan väga upp de kraftiga nedskärningar som regeringen nu tvingar landets kommuner och regioner att göra. Detta är nedskärningar som kommer att drabba ekonomiskt utsatta barn, oavsett välmenande ord från statsrådet. Regeringen har inte ens valt att ge ett besked om statsbidragen för nästa år så att man runt om i landet åtminstone skulle kunna planera för framtiden i detta extraordinära läge. Statsrådets icke-svar på min fråga är inte lugnande för någon i vårt land. Jag tycker att det närmast är ett hån att lämna kommuner och regioner i sticket när de ska hantera kostnadskrisen. Faktum är att varje stor nedskärning eller skattehöjning som nu kommer att göras i en kommun ytterst är en konsekvens av regeringens politik. I mitt hemlän Gävleborg lever en högre andel av befolkningen i ekonomisk utsatthet än i riket i stort. Det betyder också att fler barn lever i fattigdom. Det är just dessa barn som med regeringens politik får betala priset för krisen. Det är dessa barn som får sluta på fritis när familjen inte längre har råd och som halkar efter i skolan när det skärs ned på den extra stödresursen i klassrummet. Det är också dessa barn som nu går hungriga när skolan har stängt för sommaren. För dessa barn är löftet om ett fritidskort 2024 en mycket klen tröst."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Vad hjälper ett fritidskort om familjen inte har pengar till träningskläder? Vad hjälper ett fritidskort om kommunerna tvingas minska sina bidrag till föreningar, underhåll av planer och allt annat som bygger sammanhållning, kultur och föreningsliv? Det tidiga livet spelar stor roll för hur människan formas och utvecklas. Perioden upp till fem års ålder får konsekvenser för den vuxna människans förmåga att leva ett gott, rikt och långt liv. Störningar och problem i det tidiga skedet kan få livslånga konsekvenser. Ojämlikheter i det tidiga livet utgör allvarliga orsaker till att störningar och problem fördjupas.Ofta reduceras diskussioner om ojämlikhet till inkomster och förmögenhet. Det är ett väldigt viktigt perspektiv men inte alls tillräckligt för att förstå och bekämpa ojämlikheter. Som jag nämnde i mitt inledande anförande behöver ojämlikheter förstås bredare och över hela livet. Jag pekade på ett antal faktorer som måste vägas in, och jag vill beröra en av dessa lite ytterligare, nämligen betydelsen av små barns boende och uppväxtmiljö.Jag bor i Andersberg i Gävle. Det är ett eftersatt område med socioekonomiska utmaningar där ojämlikheten är hög. Jag träffar ofta föräldrar som bor i området och föreningar som är aktiva där. När de pratar med mig om vilka problem de ser i sina barns vardag är det de otillräckliga gemensamma resurserna de tar upp. De pratar inte om behov av skattesänkningar utan om oro över för små resurser i skola och förskola, om bemötandet på hälsocentralen, om behov av mödra- och barnavård och om trygga och om trivsamma boendemiljöer, utemiljöer och gångvägar. De pratar alltså om sina barns uppväxtmiljö.Segregation är en aspekt av närmiljön som påverkar barnens utveckling. Vilket grannskap man växer upp i har betydelse för vilka livschanser som erbjuds. Barn som växer upp i utsatta områden bor i hög grad i utsatta områden även som vuxna. Att växa upp i ett socialt utsatt område kan också innebära att växa upp med känslan av att ingen tror på en. Många är de föräldrar och barn som har berättat för mig om diskriminering och misstänkliggörande. Där jag bor i Andersberg vet vi något om detta, och lika mycket som jag älskar min stadsdel hatar jag vad ojämlikheten gör med oss och med oss Andersbergsbor.Detta förstår våra kommunpolitiker. Socialdemokraterna i Gävle genomför nu tillsammans med Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna ett långsiktigt lyft för Andersberg. Det handlar bland annat om tryggare bilvägar, viktiga mötesplatser, kultur och föreningsliv och en närvarande socialtjänst och förebyggandeenhet. Det är mycket bra, men jag är djupt oroad över den ekonomiska kris som vi befinner oss i och hur våra kommunpolitiker ska klara av att möta den.Samtidigt som hushållen får allt svårare att klara ekonomin ökar kostnaderna för kommunerna, föreningarna och bostadsbolagen. Då duger det inte att minska statsbidragen till skola, bostadsbyggande och hälso- och sjukvård. Jag vill fråga statsrådet om han är beredd att påverka sina samarbetspartier för att regeringen ska kunna lägga i en högre växel och kroka arm med kommunpolitikerna i arbetet med att skapa trygga boendemiljöer och bättre livsvillkor för alla landets barn."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Jag tackar Sanna Backeskog och Linnéa Wickman. Jag uppskattar ert engagemang för barn och unga, och precis som ledamöterna tycker jag att vi som folkvalda företrädare har ett ansvar att se till att barn kan växa upp under så goda omständigheter som möjligt.Jag delar bilden från familjecentraler, socialtjänst och föreningsliv att många barn och unga har det tufft. Vi vet att barn i 10-12-årsåldern ofta slutar på sin fritidsaktivitet för att de vet att det är för dyrt. De kanske säger att det är tråkigt, men i själva verket vet de att pengarna inte räcker för mamma eller pappa när aktiviteten konkurrerar med matkassen och elräkningen.Det är tuffa tider med en inflationsekonomi, och det finns begränsningar för vad det offentliga kan göra vad gäller stöd och stimulanser eftersom en hög inflation slår allra hårdast mot de mest utsatta i samhället. Med detta sagt gäller det att göra satsningar som är välriktade och verkligen når fram, och då är det tillfälligt höjda bostadsbidraget från den 1 juli en viktig satsning. Sanna Backeskog nämnde ensamstående föräldrar, och 135 000 av de mest ekonomiskt utsatta får i och med detta ett höjt stöd med upp till 775 kronor för dem som har högst nivåer i bostadsbidraget till 2 100 kronor. Det är otroligt viktigt att detta nu kommer på plats, och jag är glad att vi delar ambitionen att förbättra för denna grupp. Av dessa 135 000 är ju de flesta ensamstående mammor eller pappor.Därutöver vill vi införa ett fritidskort. Jag tror att det är viktigt för att varje barn ska känna att barnets fritidsaktivitet inte behöver konkurrera med matkassen, och att man inte ska behöva känna att man måste välja mellan dessa två saker är ett av huvudskälen till att vi gör detta. De som lever i socioekonomisk utsatthet ska få ett extra högt belopp så att de inte måste sluta på sin fritidsaktivitet eller kanske, trots dyrtider, kan börja med en fritidsaktivitet. För mig är det otroligt angeläget och viktigt att alla barn ska ha chans till en aktiv och meningsfull fritid med närvarande vuxna och ledare som välkomnar en till aktiviteten, efterfrågar en och ser en. Detta är väldigt viktigt för att bryta ohälsa och ojämlikhet bland barn och unga.Därför ställer jag frågan till Socialdemokraterna: Har ni ändrat er och är för fritidskortet? Det är mycket märkligt att ni är emot denna reform. I er utgiftsområdesmotion kallar ni det för fattigvård att satsa 800 miljoner kronor på att alla barn ska ha rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Det kan man tycka i en teoretisk diskussion, men för de barn och unga som får detta stöd kommer det att vara ett konkret tillskott till just det som Sanna Backeskog och Linnéa Wickman efterfrågar, nämligen en aktiv och meningsfull fritid som bidrar till att utjämna skillnader för barn och unga. Jag vill ha svar på min fråga."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Perioden från ett barns första år fram till 20 års ålder är den viktigaste i en människas utveckling. Det är en tid när vi ska lära för livet, och under denna tid är förskola och skola vid sidan om hemmet och fritidsaktiviteter den mest betydelsefulla miljön. Den är betydelsefull för att utveckla grundläggande kunskaper, färdigheter, social förmåga och samarbete med andra. Under den första delen av våra liv är det osvikligt så att våra uppväxtvillkor styrs av familjens livssituation, som i sig är en förutsättning för att kunna utvecklas och möta hinder. Ojämlikhet och ohälsa tenderar att gå i arv om man inte aktivt försöker att utjämna levnadsvillkoren. Här har svensk skola en av sina mest centrala uppgifter. Vi ser dock hur de ekonomiska klyftorna ökar och hur de familjer som redan har de minsta ekonomiska marginalerna lämnas i sticket av regeringen under krisen. Vi ser hur kunskapsklyftorna mellan de barn som klarar sig bäst respektive sämst i skolan ökar. Vi ser att likvärdigheten brister och att föräldrars utbildningsnivå får en allt större betydelse för hur barnen lyckas i skolan. Vårt skolsystem förmår inte längre att öka jämlikheten mellan barn.Men i sitt svar på Sanna Backeskogs interpellation nämner statsrådet inte ens skolans roll. Jag förstår varför, för Tidölaget vill inte göra något åt den ojämlika skolan. I stället slåss man med näbbar och klor för ett världsunikt skolsystem där stora friskolekoncerner överkompenseras och dessutom plockar ut vinster på våra skattemedel. Vi har kunnat se hur skolpengen använts till inköp av våffelstugor och skärgårdstomter och hur skattemedel som skulle ha gått till barnens skola i en kommun i stället använts för att expandera och öppna en skola i en annan kommun. Det är förstås helt vansinnigt. Samtidigt som vi ser konsekvenserna av marknadsskolan och de ekonomiska klyftorna i vårt samhälle hör vi larmen från landets kommun- och regionpolitiker. Det saknas 24 miljarder kronor för att de ska kunna upprätthålla dagens nivå på skola, sjukvård och kultur- och fritidsverksamhet. Sveriges lärare bedömer att minst 12 miljarder kronor behöver tillföras till enbart förskola och skola. Men SD-regeringen har i stället skurit ned på skolan med 2 miljarder kronor i fasta priser, visar en utredning från riksdagens utredningstjänst. Det är ett faktum att den regering statsrådet ingår i valde att prioritera sänkt skatt till sig själv, oss riksdagsledamöter och landets höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Jag har varit kommun- och regionpolitiker längre än jag har suttit i Sveriges riksdag, och jag vet mycket väl hur lokalpolitiker av olika politisk färg under våren tvingats sitta med hopplösa besparingslistor och försökt prioritera de minst dåliga alternativen för att budgeten ska gå ihop. Kostnadskrisen i kombination med regeringens bristfälliga statsbidrag tvingar Sveriges kommuner och regioner att antingen genomföra skadliga nedskärningar, ofta inom den icke lagstadgade men förebyggande verksamheten, eller höja den platta kommunalskatten, vilket slår hårdast mot vanliga löntagare.Jag undrar därför: Vad tycker socialministern att landets kommun- och regionpolitiker ska göra i detta svåra läge? Ska de genomföra stora nedskärningar, som ytterst drabbar barnen, eller ska de höja kommunalskatten i tider av hög inflation?"}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Jag tackar socialministern för svaret.Hur väl ett samhälle fungerar speglas i barnens levnadssituation. Under den här våren har jag och mina partikamrater i Gävleborg satt särskilt fokus på frågan om barns uppväxtvillkor och ojämlikhet i det tidiga livet. Vi har besökt familjecentraler, förskolor, förlossningar, barnsjukvårdens och socialtjänstens förebyggandeenheter och kvinnojourer.Mina riksdagskollegor och jag har träffat många kompetenta och engagerade medarbetare i välfärden. Vi har samtalat med barn och deras föräldrar och med ledare inom föreningslivet. Bilden är samstämmig: Ojämlikheten har ökat, och den demokratiska kontrollen över välfärden har minskat. Det finns all anledning att oroas över barnfamiljers hushållsekonomi, över bostadssegregationen, över ojämlikhet i hälsan och över den ökade psykiska ohälsan.Detta är inget unikt för Gävleborg - klassklyftorna har ökat i hela landet. Skillnaderna mellan dem som lever i socioekonomisk utsatthet och de mest förmögna har inte varit så här stora på decennier. Det är dåligt för samhällsgemenskapen, för folkhälsan och faktiskt också för demokratin.Allra tuffast är det för de ensamstående föräldrarna och deras barn. Jag tycker att de barnrättsorganisationer som jag träffade på ett seminarium i riksdagen tidigare i år uttryckte det väldigt klart: Det ena barnets vardag är det andra barnets utopi. Ansökningarna till Majblomman har ökat mycket det senaste året, och ansökningarna handlar om alltmer basala saker - en filt för 300 kronor, eftersom det är så kallt hemma, är ett exempel.Ekonomisk ojämlikhet mellan hushåll återspeglas i barnens hälsa. De flesta människor kan nog skriva under på att alla borde ges samma förutsättningar och samma möjligheter att påverka sin situation och att lyckas i livet, men i praktiken skiljer sig barns förutsättningar åt redan när de först ser dagens ljus.Den stora jämlikhetsutredningen En gemensam angelägenhet, som den dåvarande socialdemokratiska regeringen och finansministern Magdalena Andersson tillsatte, visade på ojämlikheter redan i den prenatala miljön. Utredaren Per Molander lyfte till exempel upp hur höga stressnivåer hos en gravid kvinna, som är kopplade till låg inkomst och utsatta arbetsvillkor eller familjeförhållanden, ger negativa effekter på barnets kognitiva förmåga, hälsa och studieresultat. Barn i låginkomstfamiljer löper större risk att födas med låg vikt och är i större utsträckning inlagda på sjukhus eller behöver besöka läkare i öppenvården. Sambandet är extra tydligt när det gäller diagnoser som är relaterade till psykisk ohälsa. Om din hälsa är dålig i barndomen påverkar det dina förutsättningar i såväl skolan som arbetslivet.Hushållsekonomi och hälsa är två tätt sammankopplade faktorer som har stor betydelse för de små barnens utveckling och livschanser. Andra viktiga faktorer är familjeförhållanden, förskola, skola och boendesituation.Vi som är demokratiskt folkvalda har ett ansvar och en möjlighet att verka politiskt för att utjämna skillnader och för att inget barn ska lämnas efter. Då behövs både generella och riktade satsningar.Vi behöver en stark välfärd som kan finnas där för varenda unge, och vi behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik för att barnen ska få se sina föräldrar gå till jobbet. Men vi behöver också en regering som vill och klarar av att prioritera resurser dit där de behövs som mest. Jag vill fråga socialministern om han anser att Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och Sveriges regioner har tillräckliga resurser för att utjämna skillnader och för att ge alla barn en bra och trygg start i livet."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar ministern och regeringen vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid?","answer":"Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att i den ekonomiska krisen säkerställa att barn och unga fortsatt får möjlighet till en bra start i livet med goda uppväxtvillkor, mat på bordet och en aktiv fritid.Jag vill inledningsvis understryka att jag delar den oro som Sanna Backeskog redogör för samt engagemanget när det gäller vikten av goda uppväxtvillkor i det tidiga livet och av att barn och unga ges möjlighet att delta i fritidsaktiviteter.Regeringen har beslutat om en omfattande satsning som ska bidra till en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Det ska införas ett fritidskort som innehåller ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8-16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Fritidskortet ska ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Detta är en viktig reform för att bidra till ökad hälsa.Regeringens ambition är att fritidskortet ska införas 2024. Ett fritidskort kan därmed vara det extra stöd som behövs i hushållskassan för att barnet eller den unge ska kunna fortsätta med sin fritidsaktivitet trots det tuffa ekonomiska läget.För 2023 har 50 miljoner kronor avsatts för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. I april 2023 gav regeringen Ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Statens kulturråd ett uppdrag att förbereda och ta fram ett förslag för en digital tjänst och för införandet av ett fritidskort för barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor för att införa reformen med fritidskort, och från och med 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor för samma ändamål.Utöver fritidskortet vill jag lyfta fram en annan satsning som bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor och ökad jämlikhet genom att ge varje barn en bra start i livet. Regeringen gav i maj 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att stödja och stimulera barnhälsovårdens förebyggande arbete genom utökade hembesöksprogram. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bland annat fördela medel till regioner under 2023 för att i samverkan med kommuner förbereda utökade hembesöksprogram inom områden med socioekonomiska utmaningar. Även detta är en långsiktig satsning. För 2023 har 50 miljoner kronor avsatts, och regeringen beräknar 100 miljoner kronor för 2024 samt 200 miljoner kronor årligen från och med 2025.Regeringen har även beslutat om andra satsningar som har bidragit till att mildra den situation med ansträngd hushållsekonomi som många för närvarande upplever. Ett sådant exempel är det så kallade elstödet till hushåll, som kan ha bidragit till att skapa det extra utrymme som kan behövas för att betala barns fritidsaktiviteter. Därtill har regeringen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget till och med december 2023 samt höjt tilläggsbidraget från och med juli 2023.Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen följer utvecklingen både vad gäller det ekonomiska läget i stort och hur utvecklingen påverkar barns och ungas uppväxtvillkor. Barn och unga ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"Jag tackar Sanna Backeskog för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag.Jag bekräftar att det gjordes viktiga saker under förra mandatperioden och att det finns mycket kvar att göra innan vi har kommit till ett läge där vi med gott samvete kan säga att vi har gjort allt som krävs för att värna brottsoffer i stort och inte minst barn som har utsatts för brottslighet.Låt mig säga något om den konkreta fråga som Sanna Backeskog har lyft upp i dag. Jag kommer tillbaka till vikten av att barn som utsätts för brott ska bemötas med särskilda resurser, särskilt kunnande, särskilt stor erfarenhet och med respekt för tiden. Tiden är en särskilt betydelsefull faktor när det gäller barn som på olika sätt är föremål för rättsprocesser. Det är utomordentligt viktigt att arbets- och resurssätta brottsbekämpande myndigheter på ett sådant sätt att de kan prioritera barnen och följa upp de viktiga aspekter vi har diskuterat i dag. Här handlar det om alltifrån metodfrågor till bristen på barnförhörsledare och annan specialistkompetens och om att i konkurrensen mellan olika slags angelägen brottslighet säkerställa att den brottslighet som drabbar barn prioriteras på ett lämpligt och nödvändigt sätt. Det arbetet är utomordentligt viktigt att fortsätta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDagens utbyte är en fin startpunkt - om inte en startpunkt så åtminstone en hållplats på vägen - för det arbetet. Jag ser fram emot att samspela med alla partier i riksdagen i det viktiga arbetet framåt.Jag får kvittera hälsningen om en fin sommar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"Jag tackar Sanna Backeskog för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag.Jag bekräftar att det gjordes viktiga saker under förra mandatperioden och att det finns mycket kvar att göra innan vi har kommit till ett läge där vi med gott samvete kan säga att vi har gjort allt som krävs för att värna brottsoffer i stort och inte minst barn som har utsatts för brottslighet.Låt mig säga något om den konkreta fråga som Sanna Backeskog har lyft upp i dag. Jag kommer tillbaka till vikten av att barn som utsätts för brott ska bemötas med särskilda resurser, särskilt kunnande, särskilt stor erfarenhet och med respekt för tiden. Tiden är en särskilt betydelsefull faktor när det gäller barn som på olika sätt är föremål för rättsprocesser. Det är utomordentligt viktigt att arbets- och resurssätta brottsbekämpande myndigheter på ett sådant sätt att de kan prioritera barnen och följa upp de viktiga aspekter vi har diskuterat i dag. Här handlar det om alltifrån metodfrågor till bristen på barnförhörsledare och annan specialistkompetens och om att i konkurrensen mellan olika slags angelägen brottslighet säkerställa att den brottslighet som drabbar barn prioriteras på ett lämpligt och nödvändigt sätt. Det arbetet är utomordentligt viktigt att fortsätta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDagens utbyte är en fin startpunkt - om inte en startpunkt så åtminstone en hållplats på vägen - för det arbetet. Jag ser fram emot att samspela med alla partier i riksdagen i det viktiga arbetet framåt.Jag får kvittera hälsningen om en fin sommar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"När Socialdemokraterna satt i regeringsställning tog vi flera viktiga och av barnrättsorganisationer uppskattade steg för att stärka barns rättigheter och möjligheter. Vi ökade anslaget till brottsoffer- och kvinnojourer, vilka gör livsviktiga insatser för våldsutsatta kvinnor och barn. Vi införde lex Lilla hjärtat för att stärka barns rättigheter vid familjehemsplaceringar. Vi införde också det särskilda barnfridsbrottet, som innebär att det numera är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation. En av våra stoltaste dagar var när riksdagen röstade ja till vårt förslag att barnkonventionen skulle bli svensk lag.Men detta räcker uppenbarligen inte. Barns rättigheter måste ständigt bevakas och förstärkas. Jag tycker att det är hög tid att ta fler steg. Barn som blivit utsatta för allvarliga brott ska inte bli svikna ytterligare en gång. Vi vill att barnahus ska finnas i hela landet. Vi vill se en samlad brottsofferlag som förtydligar och stärker brottsoffers rättigheter, och den brottsofferlagen bör extra tydligt beakta barns särskilt utsatta ställning. Där hoppas jag på samverkan oss emellan.Rädda Barnens rapport visar med all önskvärd tydlighet att barn som blir utsatta för allvarliga brott behöver bättre stöd. De lagstadgade tiderna för utredning måste hållas, och kvaliteten måste vara hög i hela landet. Det behövs också resurser till kommuner och regioner, så att barnen kan få det stöd och den hjälp som de behöver.Jag vill tacka justitieministern för en viktig debatt. Våra barn, alla barn som är allas barn, förtjänar samhällets samlade resurser för en trygg nutid och framtid.Jag passar på att önska en trevlig sommar."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"När Socialdemokraterna satt i regeringsställning tog vi flera viktiga och av barnrättsorganisationer uppskattade steg för att stärka barns rättigheter och möjligheter. Vi ökade anslaget till brottsoffer- och kvinnojourer, vilka gör livsviktiga insatser för våldsutsatta kvinnor och barn. Vi införde lex Lilla hjärtat för att stärka barns rättigheter vid familjehemsplaceringar. Vi införde också det särskilda barnfridsbrottet, som innebär att det numera är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation. En av våra stoltaste dagar var när riksdagen röstade ja till vårt förslag att barnkonventionen skulle bli svensk lag.Men detta räcker uppenbarligen inte. Barns rättigheter måste ständigt bevakas och förstärkas. Jag tycker att det är hög tid att ta fler steg. Barn som blivit utsatta för allvarliga brott ska inte bli svikna ytterligare en gång. Vi vill att barnahus ska finnas i hela landet. Vi vill se en samlad brottsofferlag som förtydligar och stärker brottsoffers rättigheter, och den brottsofferlagen bör extra tydligt beakta barns särskilt utsatta ställning. Där hoppas jag på samverkan oss emellan.Rädda Barnens rapport visar med all önskvärd tydlighet att barn som blir utsatta för allvarliga brott behöver bättre stöd. De lagstadgade tiderna för utredning måste hållas, och kvaliteten måste vara hög i hela landet. Det behövs också resurser till kommuner och regioner, så att barnen kan få det stöd och den hjälp som de behöver.Jag vill tacka justitieministern för en viktig debatt. Våra barn, alla barn som är allas barn, förtjänar samhällets samlade resurser för en trygg nutid och framtid.Jag passar på att önska en trevlig sommar."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig först säga något om frågan som reses i interpellationen, frågan om barns ställning i rättsprocessen när de har utsatts för allvarliga brott. Där vill jag ändå peka på två tydliga saker som regeringen kan göra.Det ena är att säkerställa att resurssättningen av hela rättsväsendet - polis, åklagare och även i övrigt - fortsätter och att tillväxten resursmässigt kommer att säkras även under kommande år.Det andra är att följa upp de mer konkreta aspekter som vi har varit inne på här i direkt dialog med inte minst polismyndighet och åklagarmyndighet. Det gäller metodfrågor, bristen på barnförhörsledare och andra frågor som mer handlar om hur man arbetar med dessa frågor inom ramen för myndigheterna.Jag vill också peka på en utredning som vi nu har tagit del av. Det är ett betänkande som tar sikte just på en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Den tar upp många av dessa frågor. Det gäller inte minst vilka åtgärder som måste till för att det ska bli en bättre likvärdighet i fråga om hur barn bemöts som brottsoffer i olika delar av landet. Vi arbetar nu med detta underlag och ska återkomma med konkreta slutsatser.Sedan ska jag bredda diskussionen till det brottsförebyggande arbetet. Det är klart att det är en lite tacksam, ska vi säga, debattvist att ställa det straffrättsliga mot det brottsförebyggande. Till att börja med menar jag att straff har en väldigt viktig brottspreventiv effekt, det vill säga tillräckligt tydliga straff har en brottspreventiv effekt. De har inte nödvändigtvis en återfallsförebyggande effekt men absolut en preventiv effekt.Brottsuppklaring är kanske inte något som normalt sett finns under paraplyet brottsförebyggande, men vi vet att risken att bli upptäckt när man begår brott har en väldigt brottsförebyggande effekt. Väldigt mycket av det som ibland lite ensidigt beskrivs som den repressiva sidan av politiken har alltså också en utomordentligt viktig brottsförebyggande funktion.Men med det sagt vågar jag också påstå att snittet mellan sociala och rättsliga insatser alltid är betydelsefullt. Det har nog aldrig varit så betydelsefullt som det är i dag. Det gäller i synnerhet om vi talar om den grova organiserade brottslighetens insocialisering av barn och unga i kriminella gäng. Jag tror att det kommer att krävas en väldig omprövning över hela linjen, där de sociala insatserna och de rättsliga insatserna måste integreras på ett helt annat sätt än i dag.Jag har till exempel lyft 15-årsgränsen, som genomsyrar vår lagstiftning och som är väldigt problematisk både för socialtjänsten och för de brottsbekämpande myndigheterna. De brottsbekämpande myndigheterna kan inte ge en tillräckligt tydlig konsekvens för barn under 15 år som begår allvarliga brott. Man får inte använda hemliga tvångsmedel på det sätt som är nödvändigt om man ska klara upp brott. Socialtjänsten får inte sätta in öppna insatser mot barn under 15 år om inte föräldrarna är med på noterna. Det är något som vi nu förändrar från den 1 juli. Det är utomordentligt viktigt.Det är en rad olika lagstiftningsfrågor. Det handlar om sekretessfrågorna, som i grund och botten handlar om att riva sekretesshinder mellan polis, socialtjänst och skola för att de ska kunna lägga upp den information de sitter på och gemensamt tackla problemen. Det finns en rad olika frågor där det är helt nödvändigt att integrera det traditionellt brottsbekämpande med det traditionellt brottsförebyggande, inte minst för att vi ska kunna både skydda barn och rädda barn från allvarlig brottslighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin talartid har precis runnit ut, men jag lovar att starta nästa inlägg med att kommentera de ekonomiska resurserna."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig först säga något om frågan som reses i interpellationen, frågan om barns ställning i rättsprocessen när de har utsatts för allvarliga brott. Där vill jag ändå peka på två tydliga saker som regeringen kan göra.Det ena är att säkerställa att resurssättningen av hela rättsväsendet - polis, åklagare och även i övrigt - fortsätter och att tillväxten resursmässigt kommer att säkras även under kommande år.Det andra är att följa upp de mer konkreta aspekter som vi har varit inne på här i direkt dialog med inte minst polismyndighet och åklagarmyndighet. Det gäller metodfrågor, bristen på barnförhörsledare och andra frågor som mer handlar om hur man arbetar med dessa frågor inom ramen för myndigheterna.Jag vill också peka på en utredning som vi nu har tagit del av. Det är ett betänkande som tar sikte just på en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Den tar upp många av dessa frågor. Det gäller inte minst vilka åtgärder som måste till för att det ska bli en bättre likvärdighet i fråga om hur barn bemöts som brottsoffer i olika delar av landet. Vi arbetar nu med detta underlag och ska återkomma med konkreta slutsatser.Sedan ska jag bredda diskussionen till det brottsförebyggande arbetet. Det är klart att det är en lite tacksam, ska vi säga, debattvist att ställa det straffrättsliga mot det brottsförebyggande. Till att börja med menar jag att straff har en väldigt viktig brottspreventiv effekt, det vill säga tillräckligt tydliga straff har en brottspreventiv effekt. De har inte nödvändigtvis en återfallsförebyggande effekt men absolut en preventiv effekt.Brottsuppklaring är kanske inte något som normalt sett finns under paraplyet brottsförebyggande, men vi vet att risken att bli upptäckt när man begår brott har en väldigt brottsförebyggande effekt. Väldigt mycket av det som ibland lite ensidigt beskrivs som den repressiva sidan av politiken har alltså också en utomordentligt viktig brottsförebyggande funktion.Men med det sagt vågar jag också påstå att snittet mellan sociala och rättsliga insatser alltid är betydelsefullt. Det har nog aldrig varit så betydelsefullt som det är i dag. Det gäller i synnerhet om vi talar om den grova organiserade brottslighetens insocialisering av barn och unga i kriminella gäng. Jag tror att det kommer att krävas en väldig omprövning över hela linjen, där de sociala insatserna och de rättsliga insatserna måste integreras på ett helt annat sätt än i dag.Jag har till exempel lyft 15-årsgränsen, som genomsyrar vår lagstiftning och som är väldigt problematisk både för socialtjänsten och för de brottsbekämpande myndigheterna. De brottsbekämpande myndigheterna kan inte ge en tillräckligt tydlig konsekvens för barn under 15 år som begår allvarliga brott. Man får inte använda hemliga tvångsmedel på det sätt som är nödvändigt om man ska klara upp brott. Socialtjänsten får inte sätta in öppna insatser mot barn under 15 år om inte föräldrarna är med på noterna. Det är något som vi nu förändrar från den 1 juli. Det är utomordentligt viktigt.Det är en rad olika lagstiftningsfrågor. Det handlar om sekretessfrågorna, som i grund och botten handlar om att riva sekretesshinder mellan polis, socialtjänst och skola för att de ska kunna lägga upp den information de sitter på och gemensamt tackla problemen. Det finns en rad olika frågor där det är helt nödvändigt att integrera det traditionellt brottsbekämpande med det traditionellt brottsförebyggande, inte minst för att vi ska kunna både skydda barn och rädda barn från allvarlig brottslighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin talartid har precis runnit ut, men jag lovar att starta nästa inlägg med att kommentera de ekonomiska resurserna."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"En av orsakerna som nämnts till de långa handläggningstiderna och de regionala skillnaderna är att det råder brist på erfarna barnutredare och barnförhörsledare i vissa polisområden och i vissa delar av landet. Likadant är det med barnahus. De finns på allt fler ställen i landet, men det är fortfarande inte heltäckande.Barnahus, där rättsväsendet, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan samlas runt barnet, i stället för att barnet ska flyttas runt och berätta sin historia gång på gång, borde vara en rättighet för varje barn som har utsatts för brott.Jag vill särskilt ta upp den brist på kompetens som såväl Rädda Barnen som andra barnrättsorganisationer och våra kvinnojourer och brottsofferjourer har lyft under en längre tid. Att arbeta med barn som har utsatts för brott kräver erfarenhet, kompetens, värme och evidensbaserade arbetsmetoder. Handlar fallet om barn som har utsatts för gromning och övergrepp över internet krävs också kunskap i barns språk över nätet. I Rädda Barnens rapport påpekas vikten av att barnförhörsledaren kan följa berättelsen när barnet pratar om adda och ghosta eller reels och stories. Om man saknar kunskap om barns digitala verklighet märker barnet det och kan tappa förtroendet, vilket hämmar hela berättelsen. Sverigedemokraterna och Moderaterna pratar mycket om sitt paradigmskifte, men det duger inte att bara komma med höjda straff. Det är en för enkel åtgärd. Den leder dels till fulla fängelser och sämre förutsättningar att arbeta återfallsförebyggande, dels till långa kötider för straffverkställighet. Och det är inte till gagn för brottsoffret.För många brottsoffer finns det andra värden som är minst lika viktiga. Det de allra flesta brottsoffer nog önskar mest är att de inte alls hade blivit utsatta för brott. Värdet av det brottsförebyggande arbetet kan inte överskattas. När man väl blivit utsatt för brott måste man få den hjälp och det stöd som krävs. Menar regeringen allvar med brottsofferperspektivet behöver man se till att kunskap, resurser och kapacitet ökas såväl hos polis och åklagare som hos socialtjänst och hälso- och sjukvård. Därför vill jag ta tillfället i akt att uppmana statsrådet, regeringen och Sverigedemokraterna att hörsamma Sveriges Kommuner och Regioners krav och tillföra mer resurser till välfärden. Det är nämligen i kommunerna som det viktigaste brottsförebyggande arbetet sker.Jag ser allvarligt på risken för att arbetet för barns rättigheter på bred front helt måste avstanna till förmån för ensidigt repressiva åtgärder. Jag vill därför fråga justitieministern hur han ser på kommunernas möjligheter att arbeta brottsförebyggande nu när resurserna uppenbarligen inte räcker till. Jag undrar också hur justitieministern ämnar agera för att rätt kompetens ska finnas på rätt plats, så att barn som har utsatts för allvarliga brott kan få stöd, skydd och upprättelse."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"En av orsakerna som nämnts till de långa handläggningstiderna och de regionala skillnaderna är att det råder brist på erfarna barnutredare och barnförhörsledare i vissa polisområden och i vissa delar av landet. Likadant är det med barnahus. De finns på allt fler ställen i landet, men det är fortfarande inte heltäckande.Barnahus, där rättsväsendet, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan samlas runt barnet, i stället för att barnet ska flyttas runt och berätta sin historia gång på gång, borde vara en rättighet för varje barn som har utsatts för brott.Jag vill särskilt ta upp den brist på kompetens som såväl Rädda Barnen som andra barnrättsorganisationer och våra kvinnojourer och brottsofferjourer har lyft under en längre tid. Att arbeta med barn som har utsatts för brott kräver erfarenhet, kompetens, värme och evidensbaserade arbetsmetoder. Handlar fallet om barn som har utsatts för gromning och övergrepp över internet krävs också kunskap i barns språk över nätet. I Rädda Barnens rapport påpekas vikten av att barnförhörsledaren kan följa berättelsen när barnet pratar om adda och ghosta eller reels och stories. Om man saknar kunskap om barns digitala verklighet märker barnet det och kan tappa förtroendet, vilket hämmar hela berättelsen. Sverigedemokraterna och Moderaterna pratar mycket om sitt paradigmskifte, men det duger inte att bara komma med höjda straff. Det är en för enkel åtgärd. Den leder dels till fulla fängelser och sämre förutsättningar att arbeta återfallsförebyggande, dels till långa kötider för straffverkställighet. Och det är inte till gagn för brottsoffret.För många brottsoffer finns det andra värden som är minst lika viktiga. Det de allra flesta brottsoffer nog önskar mest är att de inte alls hade blivit utsatta för brott. Värdet av det brottsförebyggande arbetet kan inte överskattas. När man väl blivit utsatt för brott måste man få den hjälp och det stöd som krävs. Menar regeringen allvar med brottsofferperspektivet behöver man se till att kunskap, resurser och kapacitet ökas såväl hos polis och åklagare som hos socialtjänst och hälso- och sjukvård. Därför vill jag ta tillfället i akt att uppmana statsrådet, regeringen och Sverigedemokraterna att hörsamma Sveriges Kommuner och Regioners krav och tillföra mer resurser till välfärden. Det är nämligen i kommunerna som det viktigaste brottsförebyggande arbetet sker.Jag ser allvarligt på risken för att arbetet för barns rättigheter på bred front helt måste avstanna till förmån för ensidigt repressiva åtgärder. Jag vill därför fråga justitieministern hur han ser på kommunernas möjligheter att arbeta brottsförebyggande nu när resurserna uppenbarligen inte räcker till. Jag undrar också hur justitieministern ämnar agera för att rätt kompetens ska finnas på rätt plats, så att barn som har utsatts för allvarliga brott kan få stöd, skydd och upprättelse."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"Låt mig återigen bekräfta vikten av den frågeställning som Sanna Backeskog tar upp. Vi har i dag diskuterat olika aspekter av brottsoffers ställning i rättsprocessen. Det här är en utomordentligt viktig del av det. Vi har tidigare i dag diskuterat barns möjligheter att komma till tals eller att få sina rättigheter tillgodosedda i olika tvister. Då har det handlat om vårdnadstvister och andra sådana frågor. Men nu handlar det om när barn har blivit utsatta för brott.Låt mig nämna några saker som jag tror är väldigt betydelsefulla för att komma till rätta med problematiken. Först handlar det om att förstå varför skillnader uppstår mellan olika delar av landet och för den delen också generellt. Jag kan se en svårighet att leva upp till de tidsgränser som vi har satt upp när det gäller barn i ljuset av att de är särskilt utsatta.En sådan faktor är som sagt brottslighetens karaktär. Jag tycker att införandet av det nya barnfridsbrottet var välkommet. Det är i sin tur kopplat till ett annat brott, nämligen att man exempelvis ser en pappa slå en mamma eller något liknande. Då kan vi se att utredningstiderna för barnfridsbrottet hänger ihop med hur lång tid det tar att utreda det brott som så att säga sker vuxna emellan. Det finns en rad sådana faktorer som möjligtvis kan förklara en del av problemen, även om det inte förklara hela problematiken. Då får man nog titta på hur man rent praktiskt arbetar med de här frågorna.När jag fördjupar mig i detta kan jag hitta åtminstone ett par tre konkreta frågor som vi från regeringens sida måste följa upp med polis och åklagare. En sådan gäller att brottsbekämpande myndigheter har utvecklat metoder för att arbeta med brottsutsatta barn i utredningar. Även om detta är resultatet av en metodutveckling som har skett brett och gemensamt inom myndigheterna har den sannolikt fått genomslag i olika grad i olika delar av landet. Det är en sådan fråga som vi måste följa upp.En annan är naturligtvis detta med resurser, inte minst i regioner där till exempel gängskjutningar och annan grov våldsbrottslighet tar mycket resurser i anspråk. Där kan det vara så att det tar resurser som skulle kunna ha använts för att utreda brott där barn är offer. Det finns också i vissa delar av landet brist på barnförhörsledare, vilket skulle kunna vara en sådan faktor.Detta handlar om metodologi, hur man arbetar med dessa frågor i olika delar av landet, men det handlar naturligtvis också om resurssättning. Där vill jag från regeringens sida säger två saker.Det ena är att resurssättningen, resurstillväxten, när det gäller hela rättsväsendet kommer att behöva fortsätta under kommande år, inte bara för att möta utmaningarna från den grova organiserade brottsligheten utan också för att man ska ha resurser för att ta hand om annan viktig brottslighet, inte minst den som vi talar om i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra är att vi från regeringens sida i myndighetsdialog med relevanta myndigheter och på andra sätt kan följa upp de frågor som jag nu lyft fram. Det handlar om metodfrågor, resursfrågor, tillgången på barnförhörsledare och hur man arbetar metodiskt för att komma åt de regionala skillnader som uppenbarligen finns och som inte är acceptabla."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"Låt mig återigen bekräfta vikten av den frågeställning som Sanna Backeskog tar upp. Vi har i dag diskuterat olika aspekter av brottsoffers ställning i rättsprocessen. Det här är en utomordentligt viktig del av det. Vi har tidigare i dag diskuterat barns möjligheter att komma till tals eller att få sina rättigheter tillgodosedda i olika tvister. Då har det handlat om vårdnadstvister och andra sådana frågor. Men nu handlar det om när barn har blivit utsatta för brott.Låt mig nämna några saker som jag tror är väldigt betydelsefulla för att komma till rätta med problematiken. Först handlar det om att förstå varför skillnader uppstår mellan olika delar av landet och för den delen också generellt. Jag kan se en svårighet att leva upp till de tidsgränser som vi har satt upp när det gäller barn i ljuset av att de är särskilt utsatta.En sådan faktor är som sagt brottslighetens karaktär. Jag tycker att införandet av det nya barnfridsbrottet var välkommet. Det är i sin tur kopplat till ett annat brott, nämligen att man exempelvis ser en pappa slå en mamma eller något liknande. Då kan vi se att utredningstiderna för barnfridsbrottet hänger ihop med hur lång tid det tar att utreda det brott som så att säga sker vuxna emellan. Det finns en rad sådana faktorer som möjligtvis kan förklara en del av problemen, även om det inte förklara hela problematiken. Då får man nog titta på hur man rent praktiskt arbetar med de här frågorna.När jag fördjupar mig i detta kan jag hitta åtminstone ett par tre konkreta frågor som vi från regeringens sida måste följa upp med polis och åklagare. En sådan gäller att brottsbekämpande myndigheter har utvecklat metoder för att arbeta med brottsutsatta barn i utredningar. Även om detta är resultatet av en metodutveckling som har skett brett och gemensamt inom myndigheterna har den sannolikt fått genomslag i olika grad i olika delar av landet. Det är en sådan fråga som vi måste följa upp.En annan är naturligtvis detta med resurser, inte minst i regioner där till exempel gängskjutningar och annan grov våldsbrottslighet tar mycket resurser i anspråk. Där kan det vara så att det tar resurser som skulle kunna ha använts för att utreda brott där barn är offer. Det finns också i vissa delar av landet brist på barnförhörsledare, vilket skulle kunna vara en sådan faktor.Detta handlar om metodologi, hur man arbetar med dessa frågor i olika delar av landet, men det handlar naturligtvis också om resurssättning. Där vill jag från regeringens sida säger två saker.Det ena är att resurssättningen, resurstillväxten, när det gäller hela rättsväsendet kommer att behöva fortsätta under kommande år, inte bara för att möta utmaningarna från den grova organiserade brottsligheten utan också för att man ska ha resurser för att ta hand om annan viktig brottslighet, inte minst den som vi talar om i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra är att vi från regeringens sida i myndighetsdialog med relevanta myndigheter och på andra sätt kan följa upp de frågor som jag nu lyft fram. Det handlar om metodfrågor, resursfrågor, tillgången på barnförhörsledare och hur man arbetar metodiskt för att komma åt de regionala skillnader som uppenbarligen finns och som inte är acceptabla."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"Tack, justitieministern, för svaret! När jag går in i den här interpellationsdebatten om barn som utsatts för allvarliga brott gör jag det inte för att söka konflikt eller polarisering eller för att vinna politiska poänger. Jag gör det för barnen - våra barn, alla barn som är allas barn. Och jag tvivlar inte på att jag och mitt parti och justitieministern och hans parti har samma mål i den här frågan: att inget barn i Sverige ska behöva utsättas för brott. Men när det ändå sker ska samhällets samlade resurser finnas där för att bevaka barnets rättigheter och säkerställa skydd, stöd och upprättelse. Det är därför jag har denna interpellationsdebatt i dag.Jag tänker på de barn som växer upp med gängkriminalitet i familjen eller runt knuten. Vi får inte heller glömma de barn som kontrolleras och är utsatta för hedersförtryck. Och vi får inte glömma alla de barn som i dag runt om i vårt land, från alla samhällsgrupper och alla kulturer, i de dyraste lyxvillorna eller de slitnaste hyresrätterna utsätts för grova brott på den plats där de borde vara som tryggast: i hemmet.För två veckor sedan kom Rädda Barnen med en rapport om barn som har utsatts för allvarligt brott. Enligt lag ska polis och åklagare utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Men många barn får vänta betydligt längre än så. Rapporten visar att vart tredje barn har fått vänta mer än 90 dagar på beslut om åtal. Dessutom går utvecklingen åt fel håll.Detta får allvarliga konsekvenser för barnen. Rädda Barnen har uppmärksammat flera fall där långa utredningstider har stått i vägen för hjälp som stödsamtal och traumabehandling från barn- och ungdomspsykiatrin som barnet behöver och har rätt till. Barnen kan tvingas vänta på insatser från socialtjänst, vilket i sin tur kan innebära att hemmiljön blir direkt farlig, exempelvis om den misstänkte förövaren är en förälder barnet bor hos. I de fall där förövaren är en närstående till barnet är risken för ångest särskilt stor. Suicidrisken är förhöjd.Det är också vanligt att barnet börjar tvivla på sig själv och på om det hen blivit utsatt för inte var fel ändå. Det kan innebära att barnet tappar tilliten till vuxenvärlden och för rättsväsendet. Leder sedan utredningen inte till lagföring riskerar vi att barnet inte vågar berätta om det utsätts för brott igen. En viktig princip i ett demokratiskt och rättssäkert land är, som justitieministern sa, att det inte ska spela någon roll vem du är eller var i landet du bor. Du som är brottsoffer ska ha likvärdiga rättigheter som alla andra som blivit utsatta för brott. Det borde särskilt gälla barn, som kan ha svårt att föra sin talan och att besitta kunskap om rättssystemet och sina egna rättigheter. Trots detta visar Rädda Barnens rapport att de regionala skillnaderna är stora. Det gäller både hur väl tidsfristen hålls och hur stor andel av brotten som lagförs.Även FN:s barnrättskommitté pekar ut kommunala och regionala skillnader för brottsutsatta barn i rättsväsendet som ett område där Sverige måste vidta åtgärder för likabehandling.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är tydligt att mer måste göras för att barn som har utsatts för allvarliga brott får det skydd, det stöd och den upprättelse de har rätt till. Barn som har utsatts för ett allvarligt brott ska inte bli svikna också av samhället genom en alldeles för lång väntan och utdragen process. Ett system där barn som utsätts för allvarliga brott hanteras olika beroende på var i landet de bor kan inte accepteras. Jag är glad att justitieministern delar min uppfattning. Då vill jag fråga justitieministern: När kan vi vänta oss att få se någon ändring?"}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"Tack, justitieministern, för svaret! När jag går in i den här interpellationsdebatten om barn som utsatts för allvarliga brott gör jag det inte för att söka konflikt eller polarisering eller för att vinna politiska poänger. Jag gör det för barnen - våra barn, alla barn som är allas barn. Och jag tvivlar inte på att jag och mitt parti och justitieministern och hans parti har samma mål i den här frågan: att inget barn i Sverige ska behöva utsättas för brott. Men när det ändå sker ska samhällets samlade resurser finnas där för att bevaka barnets rättigheter och säkerställa skydd, stöd och upprättelse. Det är därför jag har denna interpellationsdebatt i dag.Jag tänker på de barn som växer upp med gängkriminalitet i familjen eller runt knuten. Vi får inte heller glömma de barn som kontrolleras och är utsatta för hedersförtryck. Och vi får inte glömma alla de barn som i dag runt om i vårt land, från alla samhällsgrupper och alla kulturer, i de dyraste lyxvillorna eller de slitnaste hyresrätterna utsätts för grova brott på den plats där de borde vara som tryggast: i hemmet.För två veckor sedan kom Rädda Barnen med en rapport om barn som har utsatts för allvarligt brott. Enligt lag ska polis och åklagare utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Men många barn får vänta betydligt längre än så. Rapporten visar att vart tredje barn har fått vänta mer än 90 dagar på beslut om åtal. Dessutom går utvecklingen åt fel håll.Detta får allvarliga konsekvenser för barnen. Rädda Barnen har uppmärksammat flera fall där långa utredningstider har stått i vägen för hjälp som stödsamtal och traumabehandling från barn- och ungdomspsykiatrin som barnet behöver och har rätt till. Barnen kan tvingas vänta på insatser från socialtjänst, vilket i sin tur kan innebära att hemmiljön blir direkt farlig, exempelvis om den misstänkte förövaren är en förälder barnet bor hos. I de fall där förövaren är en närstående till barnet är risken för ångest särskilt stor. Suicidrisken är förhöjd.Det är också vanligt att barnet börjar tvivla på sig själv och på om det hen blivit utsatt för inte var fel ändå. Det kan innebära att barnet tappar tilliten till vuxenvärlden och för rättsväsendet. Leder sedan utredningen inte till lagföring riskerar vi att barnet inte vågar berätta om det utsätts för brott igen. En viktig princip i ett demokratiskt och rättssäkert land är, som justitieministern sa, att det inte ska spela någon roll vem du är eller var i landet du bor. Du som är brottsoffer ska ha likvärdiga rättigheter som alla andra som blivit utsatta för brott. Det borde särskilt gälla barn, som kan ha svårt att föra sin talan och att besitta kunskap om rättssystemet och sina egna rättigheter. Trots detta visar Rädda Barnens rapport att de regionala skillnaderna är stora. Det gäller både hur väl tidsfristen hålls och hur stor andel av brotten som lagförs.Även FN:s barnrättskommitté pekar ut kommunala och regionala skillnader för brottsutsatta barn i rättsväsendet som ett område där Sverige måste vidta åtgärder för likabehandling.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är tydligt att mer måste göras för att barn som har utsatts för allvarliga brott får det skydd, det stöd och den upprättelse de har rätt till. Barn som har utsatts för ett allvarligt brott ska inte bli svikna också av samhället genom en alldeles för lång väntan och utdragen process. Ett system där barn som utsätts för allvarliga brott hanteras olika beroende på var i landet de bor kan inte accepteras. Jag är glad att justitieministern delar min uppfattning. Då vill jag fråga justitieministern: När kan vi vänta oss att få se någon ändring?"}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det kommer till den lagstadgade utredningstiden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det gäller den lagstadgade utredningstiden. Hon har även frågat vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det gäller rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott.Regeringen lägger nu om rättspolitiken och stärker brottsofferperspektivet i hela rättsväsendet. Den som har utsatts för brott ska alltid kunna räkna med stöd från samhället. Detta är såklart särskilt viktigt när det handlar om barn. När brott mot barn utreds måste det ske med särskild hänsyn till barns utsatta situation. Därför är det som huvudregel åklagare med särskild kompetens som hanterar dessa utredningar. En nära samverkan med bland andra polisen, sjukvården och socialtjänsten sker också i de barnahus som numera finns på de flesta orter i landet där åklagarkammare finns.Självklart ska lagstadgade utredningstider hållas, och barn som har blivit utsatta för brott ska möta en enhetlig rättstillämpning och få stöd av samhället, oavsett var i landet barnet bor eller brottet begås. Att den lagstadgade utredningstiden ändå överskrids kan ha olika orsaker. Det kan ligga ett intresse i att försöka belysa dem, så att man kan hitta rätt väg framåt när det gäller att lösa problemen.En orsak kan vara att de brott som barn utsätts för i flera avseenden har blivit mer komplexa att utreda. Det gäller inte minst internetrelaterade sexualbrott. Inflödet av brottsmisstankar om brott mot barn har också ökat stadigt under de senaste åren. Bara mellan 2021 och 2022 ökade inflödet med 10 procent. Den 1 juli 2021 infördes också ett helt nytt brott, barnfridsbrott. Under 2022 kom det in drygt 40 000 brottsmisstankar som avsåg brott mot barn. Av dessa avsåg närmare en fjärdedel det nya brottet barnfridsbrott. En annan orsak till att den lagstadgade utredningstiden överskrids kan vara att de brottsutredande myndigheterna har bristfälliga resurser och verktyg i förhållande till sitt uppdrag. Som en del i den stora omläggningen av svensk rättspolitik genomför regeringen just nu ett mycket omfattande arbete med att stärka såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten. Förstärkningarna handlar både om stora ekonomiska resurstillskott och om nya och viktiga verktyg. Satsningen på att öka antalet anställda inom Polismyndigheten med sammantaget 10 000 personer till och med 2024 löper vidare som en grund för den stärkta och utvecklade polisverksamheten. Vidare har Åklagarmyndigheten tack vare ökade anslag kunnat rekrytera och utbilda fler åklagare. Antalet åklagare har ökat kraftigt, från cirka 990 åklagare år 2019 till dagens cirka 1 200 åklagare. Jag delar frågeställarens uppfattning att de regionala skillnaderna i fråga om utredningar av brott mot barn är mycket bekymmersamma. En särskild utredare har nyligen lämnat förslag på en nationell strategi som bland annat tar sikte på att säkerställa en enhetlig tillämpning över landet i fråga om bemötande och skydd för barn men också tillgång till barnahus och barnförhörsledare. Förslagen är nu ute på remiss, och svaren ska vara inne i början av augusti.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har lagt och kommer fortsatt att lägga stort fokus på brottsofferfrågor under de kommande åren. Det gäller inte minst barn som blivit utsatta för allvarlig brottslighet."}
+{"question":"Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det kommer till rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att säkerställa att barn som blivit utsatta för allvarliga brott får sina rättigheter tillgodosedda, i synnerhet när det gäller den lagstadgade utredningstiden. Hon har även frågat vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att motverka de regionala skillnader som finns när det gäller rättstillämpningen för barn som blivit utsatta för brott.Regeringen lägger nu om rättspolitiken och stärker brottsofferperspektivet i hela rättsväsendet. Den som har utsatts för brott ska alltid kunna räkna med stöd från samhället. Detta är såklart särskilt viktigt när det handlar om barn. När brott mot barn utreds måste det ske med särskild hänsyn till barns utsatta situation. Därför är det som huvudregel åklagare med särskild kompetens som hanterar dessa utredningar. En nära samverkan med bland andra polisen, sjukvården och socialtjänsten sker också i de barnahus som numera finns på de flesta orter i landet där åklagarkammare finns.Självklart ska lagstadgade utredningstider hållas, och barn som har blivit utsatta för brott ska möta en enhetlig rättstillämpning och få stöd av samhället, oavsett var i landet barnet bor eller brottet begås. Att den lagstadgade utredningstiden ändå överskrids kan ha olika orsaker. Det kan ligga ett intresse i att försöka belysa dem, så att man kan hitta rätt väg framåt när det gäller att lösa problemen.En orsak kan vara att de brott som barn utsätts för i flera avseenden har blivit mer komplexa att utreda. Det gäller inte minst internetrelaterade sexualbrott. Inflödet av brottsmisstankar om brott mot barn har också ökat stadigt under de senaste åren. Bara mellan 2021 och 2022 ökade inflödet med 10 procent. Den 1 juli 2021 infördes också ett helt nytt brott, barnfridsbrott. Under 2022 kom det in drygt 40 000 brottsmisstankar som avsåg brott mot barn. Av dessa avsåg närmare en fjärdedel det nya brottet barnfridsbrott. En annan orsak till att den lagstadgade utredningstiden överskrids kan vara att de brottsutredande myndigheterna har bristfälliga resurser och verktyg i förhållande till sitt uppdrag. Som en del i den stora omläggningen av svensk rättspolitik genomför regeringen just nu ett mycket omfattande arbete med att stärka såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten. Förstärkningarna handlar både om stora ekonomiska resurstillskott och om nya och viktiga verktyg. Satsningen på att öka antalet anställda inom Polismyndigheten med sammantaget 10 000 personer till och med 2024 löper vidare som en grund för den stärkta och utvecklade polisverksamheten. Vidare har Åklagarmyndigheten tack vare ökade anslag kunnat rekrytera och utbilda fler åklagare. Antalet åklagare har ökat kraftigt, från cirka 990 åklagare år 2019 till dagens cirka 1 200 åklagare. Jag delar frågeställarens uppfattning att de regionala skillnaderna i fråga om utredningar av brott mot barn är mycket bekymmersamma. En särskild utredare har nyligen lämnat förslag på en nationell strategi som bland annat tar sikte på att säkerställa en enhetlig tillämpning över landet i fråga om bemötande och skydd för barn men också tillgång till barnahus och barnförhörsledare. Förslagen är nu ute på remiss, och svaren ska vara inne i början av augusti.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har lagt och kommer fortsatt att lägga stort fokus på brottsofferfrågor under de kommande åren. Det gäller inte minst barn som blivit utsatta för allvarlig brottslighet."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"Tack till Rasmus Ling för att han lyft den viktiga frågan om både samhällsproblemet med den organiserade brottsligheten och vad som är effektiva former för samspel mellan olika viktiga aktörer.Jag vill gärna ta fasta på det möte ute i Farsta som vi båda bevistade före midsommar, där vi träffade företrädare för den lokala politiken - som jag helt delar Rasmus Lings uppfattning om. Man bör ha ett kommunalrådsperspektiv på det mesta här i livet; då kommer utfallet i praktiken ofta att bli ännu bättre.Jag tar också fasta på hela det civila samhället, som var på plats - alltifrån idrottsföreningar till kyrkor och andra, som spelar en utomordentligt väsentlig brottspreventiv roll men också, som i fallet Farsta, har en viktig roll i krishantering och krisstöd till det omgivande samhället i samband med fruktansvärda händelser som den som skedde där för några veckor sedan.Jag vill alltså på ett allmänt plan verkligen bejaka både samspel och ett respektfullt utbyte. Jag vill gärna upprepa vad jag sa tidigare: Alla som har konstruktiva förslag på hur man kan vända utvecklingen när det gäller den organiserade brottsligheten, med skjutningarna och sprängningarna som de mest brutala uttrycken - upp med dem på bordet bara! Väck initiativ i riksdagen och dra mig till utskottet! Jag är säker på att vi kan hitta ett mycket konstruktivt utbyte där.Min erfarenhet säger dock att vi ska våga vila på våra etablerade arbetsformer och att breda kriskommissioner kan innebära en byråkratisk belastning som kostar mer än den smakar. Men detta förtar inte på något sätt det som också min instinkt säger mig: Ju bredare stöd det går att få, här i kammaren och på andra håll, för olika åtgärder ägnade att bryta den destruktiva utveckling vi är inne i sedan många år tillbaka, desto bättre för Sverige. Vi låter detta bli den avslutande noten för i dag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"När det gäller frågan om ordningsvakter kanske justitieministern noterade att vår invändning framför allt gällde utbildningstiden. Där kanske regeringen tog vår kritik till sig, eller så hade man planerat det ändå. Jag vet inte, men jag väljer att se det positivt. Vi fick i alla fall en vecka senare besked om att utbildningstiden skulle förlängas på det sätt som vi hade beskrivit i vår motion.Det finns andra frågor. När det gäller anonyma vittnen kommer vi att ha olika uppfattningar. Jag har den uppfattning som Gunnar Strömmer hade för några år sedan. Jag är övertygad om att det gör mer skada än nytta - samma sak med visitationszoner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss ha en debatt om de frågorna! Det är naturligtvis majoriteten som kommer att avgöra, men jag är fortsatt övertygad om att det finns fler frågor än man kan tro - om än inte alla - som vi faktiskt kan få till en bred samsyn om. Varför inte försöka?Slutligen, herr talman, är det bra att man i den nationella strategin involverar alla dessa aktörer. Men när det gäller det nationella rådet handlar det om generaldirektörer vid statliga myndigheter. Involvera kommunerna i detta! Jag sa det många gånger till justitieministerns företrädare. Involvera kommunerna i det myndighetsgemensamma arbetet, och se till att man utnyttjar den kraft och den kunskap som finns kommunalt! Detta görs inte av sig självt, men det är möjligt att göra.Miljöpartiet kommer i varje läge att vara konstruktivt. Vi kommer också att granska och vara i opposition. Vi kommer att lägga fram egna förslag. Men vi är beredda att lyssna. Det betyder inte att vi köper allt, men vi har samma målbild på detta område; så är det inte på alla politiska områden. Men vi vill faktiskt ha ett tryggare, säkrare samhälle, och då finns det möjlighet att enas kring förslag där vi tycker ganska lika."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"Jag får först bekräfta det som Rasmus Ling säger. De pengar som är öronmärkta just för det lagstadgade ansvaret och Brås uppdrag i förhållande till kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet är naturligtvis inte svaret på de breda välfärdsutmaningarna eller de breda brottsförebyggande uppgifter som kommunerna ägnar sig åt. Likafullt är detta naturligtvis också viktigt, kopplat till just den konkreta lagstiftning som Rasmus Ling tog upp.Med detta sagt har regeringen varit tydlig med att kommunerna inför höstens budget kommer att få klara och tydliga besked från regeringen om hur regeringen kommer att använda statsbidragen i förhållande till kommunerna.Jag tror också att var och en ser att det som nu också händer är att även kommunernas pengar tappar i värde. Man får kort sagt mindre för pengarna, på grund av inflationen. Det är klart att det är en mycket tydlig svensk erfarenhet historiskt att om man inte lyckas knäcka inflationen spelar det ingen roll hur mycket pengar man öser in, för dessa pengar kommer att bli allt mindre värda. Regeringens fokus ligger nu helt och hållet på att knäcka inflationen och på att återupprätta en tydlig arbetslinje så att fler människor kommer i arbete och den gemensamma kakan därigenom kan växa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn viktig del av uppgiften lokalt kommer naturligtvis att vara att ytterligare förstärka det brottsförebyggande arbetet på bredden. Då talar vi inte uteslutande om enskilda projekt, utan det handlar om skola och socialtjänst - de breda välfärdsverksamheterna.Jag vill också när det gäller samspelet i riksdagen säga att jag som sagt verkligen välkomnar ett utbyte. Jag kan försäkra att varje god idé som lyfts fram om hur vi ska kunna vända utvecklingen, oavsett vilket parti den kommer från, kommer att värderas på ett seriöst och konstruktivt sätt av den här regeringen.Jag välkomnar ett ännu närmare utbyte mellan regeringen och, i mitt fall, justitieutskottet som den naturliga arenan för detta utbyte. Jag pekar återigen på det breda strategiarbetet, som involverar våra politiska partier i kommunerna, på bredden - redan nu men i ännu högre grad under hösten som kommer.Sedan vill jag ändå, av belysande skäl, säga att jag tror att det är oerhört viktigt att en regering i detta läge har ett handlingsutrymme att göra det som är nödvändigt, även om det inte betyder att man är överens om allt. Man måste ju ha en majoritet för sina förslag.Vi har under våren kommit med några konkreta lagstiftningsförslag som Miljöpartiet inte har ställt sig odelat positivt till. Det har gällt ordningsvakterna, som jag tror är utomordentligt viktiga för kommunernas eget brottsförebyggande arbete. Det har gällt utökade befogenheter för polis och tull i gränsnära områden - utomordentligt viktigt brottspreventivt, det vill säga för att kunna förebygga att brottslighet äger rum. Där har Miljöpartiet satt sig på tvären.Vi har flera viktiga förslag som kommer. Det handlar om anonyma vittnen, som jag tror kommer att vara ett bland flera verktyg för att bryta upp en helt förlamande tystnadskultur, som utöver att den ofta omöjliggör brottsuppklaring också är en röta som angriper hela vårt rättssamhälle, när människor inte vågar tala med våra rättsvårdande myndigheter. Det handlar om visitationszoner och andra konkreta verktyg som vi vet har varit centrala i strategier i andra länder som har lyckats vända utvecklingen, som exempelvis Danmark.Det handlar alltså som sagt om utbyte och samspel, gärna med bibehållet handlingsutrymme att också göra sådant som är nödvändigt även om det inte går att få med sig alla åtta partier i Sveriges riksdag på det. Vi måste sätta samhällsproblemen främst och hitta effektiva, ändamålsenliga arbetsformer i det syftet."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"När det gäller gängsamtalen var det så att vi inte fick med alla partier som var inbjudna på en överenskommelse; det är helt riktigt. Anledningen till att det blev så kommer vi säkert inte att komma överens om. Jag menar att det var för att Moderaterna och Kristdemokraterna inte ville enas. Alla partier satt och förde de här diskussionerna. Man försökte inte nå ända in i kaklet utan lämnade bordet innan dess, mest troligt på grund av att man inte ville att Sverigedemokraterna skulle vara ensam opposition i de frågorna.Flera av de exempel som justitieministern tar upp är sådant som faktiskt har genomförts. Alla propositioner som nu har lagts på riksdagens bord härrör ju från 34-punktsprogrammet, till exempel de om vistelseförbud och kronvittnen. Lönesatsningen var kanske inte med där, men den påbörjades förra mandatperioden. Sedan fanns det andra frågor där vi inte var överens, det är helt riktigt, till exempel visitationszoner och anonyma vittnen. Men en stor del av de här sakerna har vi faktiskt varit eniga om hela tiden. Det avspeglas också när vi röstar om de propositionerna i riksdagen, som vi gjort nu under våren.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker som sagt inte att vi nödvändigtvis behöver enas om allt. Men om vi sitter ned och diskuterar kan det ju faktiskt vara så att det kommer fram nya idéer, att vi hittar minsta gemensamma nämnare och att vi förstår resonemang på ett annat sätt än när det är hetlevrade debatter. Jag tycker att det är väldigt synd att det avfärdas på det här sättet, även mot bakgrund av att det här är något som vi behöver ha långsiktighet i och samla fler aktörer kring än bara de politiska partierna. När det gäller kommunsektorn och de pengar som anslagits för den här lagen är det inte oviktigt med 25 miljoner och den trappan de kommande åren. Men det brottsförebyggande arbetet i kommunerna är väldigt mycket större än så. Kommunsektorn behöver 24 miljarder från staten för att upprätthålla den nuvarande kvaliteten i sina verksamheter. De behöver den uppräkningen, har SKR anfört, och i det sammanhanget är 25 miljoner småpotatis. Det handlar om att man ska slippa skära i skolan, i socialtjänsten och i andra verksamheter som också har ett alldeles uppenbart brottsförebyggande syfte. Utbildning och socialtjänst har självklart andra syften, men den brottsförebyggande aspekten i att en unge klarar sin skolgång kan faktiskt inte överskattas.I det perspektivet borde kommunerna få besked från regeringen att de inte behöver planera neddragningar utan kan förbereda sin budget, som de flesta ska besluta under hösten, på ett sådant sätt att de kan åtminstone bibehålla - helst utveckla, naturligtvis, men åtminstone bibehålla - den verksamhet som de har. Jag tycker att det är synd att det inte har kommit något tydligt sådant besked från regeringen."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"Tack, Rasmus Ling, för en viktig fråga!Vi har ett starkt gemensamt intresse av att mobilisera hela samhället kring den helt avgörande uppgiften för vårt land, nämligen att återupprätta tryggheten för medborgarna, för brottsoffer och för deras anhöriga, att förebygga att brott över huvud taget äger rum och i förlängningen att värna det fria och öppna samhället för alla medborgare. Det är det som i grund och botten äventyras, och det är i grund och botten det som gör det berättigat att tala om den här brottsligheten som systemhotande.Jag är också för effektiva och ändamålsenliga sätt att samarbeta mellan olika politiska aktörer och andra. Det är därför jag nu pekar på framtagandet av den nya nationella strategin mot den grova organiserade brottsligheten, där det som sagt finns ett stort antal aktörer som är med i processen.Så sent som före midsommar hade jag ett möte med SKR och ett representativt urval av landets kommuner för att få input i strategiarbetet. De kommer att fortsätta vara involverade i arbetet under hösten, men inte bara de. Även regionerna har en väsentlig roll. Även andra aktörer har en viktig roll - civilsamhället, forskarsamhället, expertis och annat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven riksdagen kommer på olika sätt att involveras i arbetet, och jag tycker att det finns upparbetade arbetsformer för det, nämligen samspel mellan regering och riksdag, utbyten av det här slaget, det konkreta arbetet med lagstiftningsfrågor i utskotten och så vidare.När det gäller just kommissionsformatet har vi dessvärre en beprövad erfarenhet, och det är de samtal som fördes under förra mandatperioden i ett liknande format. Till att börja med var inte alla partier inbjudna, och när det kom till kritan gick det inte att komma överens på bredden därför att väldigt mycket av det som var nödvändigt och som hade bitit på den här brottsligheten om det genomförts tidigare sorterades bort i de samtalen.Jag ska lista några frågor som var viktiga för oss att få med men som sorterades bort av bland annat S och MP och andra som utgjorde majoriteten då: en riktad lönesatsning på polisen, betald polisutbildning, en särskild satsning för att rekrytera administrativ stödpersonal för att frigöra polisiära resurser, dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, vistelseförbud som en särskild och egen påföljd, sänkt gräns för obligatorisk häktning så att alla brott med straffminimum om fängelse i ett år omfattas, en särskild satsning på övervakningskameror, ett kronvittnessystem, ett system med anonyma vittnen, slopad straffrabatt för vuxna mellan 18 och 21 generellt, inte bara för grova brott, och så vidare.Mycket av detta utgör stommen i det program som vi nu genomför. Jag säger egentligen inte det här i överdrivet polemiska syften, utan jag säger det därför att det gäller att hitta format som är effektiva. Jag menar att väldigt mycket av det som sorterades bort under förra mandatperioden i kommissionsliknande format är sådant som är alldeles nödvändigt i den omläggning som nu sker om vi ska ha en chans att vända den här utvecklingen. Det är därför jag välkomnar samspel om strategier och välkomnar samspel och utbyte mellan regering och riksdag i etablerade former. Men jag värnar också det handlingsutrymme som regeringen måste ha för att kunna göra det som nu måste göras för att vi ska kunna vända utvecklingen.Allra sist ett svar på den raka frågan om det brottsförebyggande arbetet: Den 1 juli kommer lagstiftningen på plats. Då tillförs 25 miljoner i öronmärkta medel. Sedan blir det 50 miljoner i öronmärkta medel årligen för kommunernas del och ett särskilt uppdrag till Brå att vara understödjande för kommunerna i det arbetet.Långsiktigt kan vi bara säkra resurser till kommunerna genom att fler kommer i arbete och vi knäcker inflationen. Det arbetet pågår för fullt."}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"Till att börja med vill jag tacka justitieminister Strömmer för svaret. Jag uppskattar också att han tar sig tid att debattera trots att det är efter midsommar. Situationen vi har att hantera tar dessvärre inte sommarledigt.Jag vill börja med några delar i svaret som jag tycker är bra. Jag passar även på att tacka för inbjudan till Farsta som vi fick i förra veckan. Jag tror att det fanns ett stort värde i det även om vi var där snarare för att lyssna till de aktörer som fanns på plats än för att diskutera politik. Jag tror också att det var uppskattat av dem som var där.De delar av svaret som rör en ny nationell strategi är positiva. Jag ser fram emot att det ska bli klart. Det är också bra att så många och så olika aktörer bjuds in i arbetet. Det gäller såväl kommuner och regioner som forskare, civilsamhälle och så vidare. Det är något som behövs, och jag ser fram emot att ta del av det.Det nationella råd som har inrättats kan ha en viktig roll. Det här har även gjorts tidigare i olika former; den samlande kraften hos myndigheter blir stark när man samarbetar. Exempelvis tar man fram en årlig lägesbild. Det jag saknar är de kommunala företrädarna. Man kanske inte kan bjuda in alla 290 kommuner, men det finns organisationer, som SKR, som skulle kunna vara företrädda i ett sådant sammanhang. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå långt det positiva, men vilken del av svaret som gör mig besviken är uppenbart: att regeringen säger nej till den kriskommission som Polisförbundet efterlyste.Som skäl anför justitieministern i huvudsak risk för låsningar och inbromsning. Jag tycker faktiskt att det är en farhåga som är obefogad, åtminstone om man ser vad en sådan kommission skulle kunna göra. Jag ser inte att det innebär att man behöver enas om all politik. Men man kan göra ett försök att komma så långt som man faktiskt kan. Det har gjorts blocköverskridande uppgörelser mellan partier tidigare där man hittar gemensamma nämnare, ger och tar och ser vad man kan enas om. Då blir också genomslaget starkare.Den nuvarande högerregeringen har en knapp men ändå tydlig majoritet. Man kommer att få igenom de propositioner som man lägger fram, så det är inte för den sakens skull man behöver bredare förankring. Men problemet som vi har med gängskjutningar ser ju tyvärr ut att vara inte bara den här mandatperioden utan en längre tid framåt.Jag vill också hinna ställa en fråga, herr talman, innan tiden löper ut.Sedan en tid tillbaka har vi lagstiftning gällande kommunernas skyldighet att ansvara för det brottsförebyggande arbetet, något som jag tycker är väldigt bra. Det har också varit efterlängtat av kommunerna. Nu är vi i en ekonomisk situation där det saknas resurser. Många kommuner tvingas planera för nedskärningar på grund av hur det ser ut, och man har inte fått något besked om hur det ska se ut med det statliga bidraget till nästa år. En konkret fråga: Vad är justitieministerns besked till de kommuner som planerar att dra ned på viktiga verksamheter som också har en tydlig koppling till det brottsförebyggande arbetet?"}
+{"question":"Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?","answer":"Rasmus Ling har frågat mig om jag har för avsikt att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer samt om regeringen kommer att hörsamma Polisförbundet och tillsätta en parlamentarisk kriskommission mot våldet, med syfte att ta fram en långsiktig handlingsplan som kan löpa över flera mandatperioder.Låt mig först bara konstatera att Sverige befinner sig i ett exceptionellt allvarligt läge, och jag delar den bild som bland andra Polisförbundet har gett uttryck för. Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste tryckas tillbaka med hela samhällets samlade kraft.Utvecklingen kommer att ta tid att vända och det krävs en ordentlig kursomläggning. Jag delar därför också uppfattningen att vi har ett stort behov av nationell samling och att ta ett långsiktigt grepp. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn parlamentarisk kommission med alla partier i riksdagen riskerar dock bara att bromsa och skapa nya låsningar. En stor del av det reformarbete som regeringen nu genomför består av helt nödvändiga åtgärder och lagförändringar som sorterades bort i de så kallade gängsamtal som fördes under den förra mandatperioden.Nu krävs konkret handling och en konsekvent politik som kan bryta gamla mönster. Det förutsätter samarbete mellan många aktörer, men det måste ske i effektiva och ändamålsenliga former.Regeringen arbetar intensivt med att ta fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet. En sådan samlad strategi har inte funnits tidigare. Regeringen tar även fram en skrivelse som anger inriktningen för det socialpreventiva brottsförebyggande arbetet. Detta sker parallellt med arbetet att slå samman och uppdatera de nationella strategierna mot terrorism och våldsbejakande extremism.I detta strategiarbete involveras kommuner, regioner, myndigheter, företrädare för civilsamhället, forskare, andra experter och så vidare.Regeringen har också inrättat ett råd mot organiserad brottslighet som består av cheferna för de centrala brottsbekämpande myndigheterna. Det är navet för ett samarbete som under en 18-månadersperiod syftar till att få precision och kraft i den omläggning av politiken som nu görs.Och det viktiga arbetet med partierna i riksdagen sker löpande, lämpligast i etablerade strukturer inom ramen för justitieutskottets arbete. Veckan före midsommar bjöd jag också in förstanamnen i justitieutskottet från samtliga riksdagspartiet till ett möte i Farsta här i Stockholm där polisen gav en lägesbild mot bakgrund av den senaste tidens tragiska skjutningar och sprängningar. Också företrädare för lokalsamhället, stadsdel, civilsamhälle och så vidare var med på detta viktiga möte.Jag ser fram emot ett brett stöd i riksdagen för de åtgärder vi nu vidtar, och jag välkomnar alla förslag som ytterligare kan stärka insatserna mot de kriminella gängen. Ingen uppgift är viktigare än att återupprätta människors trygghet och värna vårt fria och öppna samhälle."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Jag vill än en gång tacka interpellanten Sanna Backeskog för att hon har lyft upp en utomordentligt viktig fråga i kammaren i dag och att hon även har satt ljuset på det lagstiftningsarbete som pågår mot bakgrund av den utredning som blev klar före jul och som har remitterats.Jag vill bekräfta riktningen i hela lagstiftningsarbetet på det område som berör förtryck och våld som drabbar kvinnor och barn och för den delen även män i vissa utsatta situationer. Jag hoppas hitta breda allianser i Sveriges riksdag för det angelägna lagstiftningsarbetet. Nu råkar jag vara justitieminister och är ansvarig för den straffrättsliga delen, men låt mig bekräfta att det är uppenbart att även andra delar av samhället måste mobiliseras för att både förebygga och förhindra brottslighet som denna. När den väl äger rum måste tillräckligt högkvalitativt underlag också tas fram så att man kan använda de straffbestämmelser som finns i lagstiftningen. Juridiken är en del, men det är helt avgörande att få fram vad som faktiskt har hänt för att lagstiftningen ska ha verkligt liv och genomslag i den delen.Stort tack för möjligheten att få diskutera en viktig fråga i dag! Låt oss återkomma till varandra under arbetets gång i såväl detta som i annat lagstiftningsarbete. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Det är väldigt glädjande att justitieministern och hans parti och vi i vårt parti tar brottsofferfrågorna på största allvar.Under en lång följd av år har Socialdemokraterna i regeringsställning steg för steg sett till att det har blivit fler poliser med bättre verktyg samtidigt som straffen har skärpts. Polisen har förstärkt arbetet mot mäns våld mot kvinnor med 350 nya utredare. Samtyckeslagen, som gör det än tydligare att sex som inte är frivilligt är olagligt, utgör en av milstolparna. I regeringsställning skärpte vi straffen för flera sexualbrott liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Det är dessutom numera straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Barn som utsätts för detta betraktas även i lagens mening som brottsoffer. Det här är bra, men det räcker uppenbarligen inte.Det vore ytterst angeläget att i högre grad synliggöra det psykiska våldet även i straffrättsliga sammanhang med tanke på den påverkan och skada som psykisk misshandel får på en utsatt person. Jag och mitt parti vill se ny lagstiftning mot psykisk misshandel. Det behövs också en brottsofferlag som samlar och förstärker brottsoffers rättigheter. Jag vet att Moderaterna och Socialdemokraterna är helt överens om det.Nu pågår mycket gott arbete runt om i landet. Polis och socialtjänst krokar arm för att förebygga och upptäcka våld. Men jag tror att vi även behöver koppla på regionerna tydligare. Mödravården, barnhälsovården, hälsocentralen och psykiatrin är kanske de viktigaste institutionerna för samverkan. För detta behöver välfärden pengar. Man behöver bättre förutsättningar för att kunna delta i det förebyggande arbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka justitieministern för en viktig och konstruktiv debatt. Jag känner mig försiktigt positiv till att våra partier ska kunna samverka i en kraftsamling mot de grova brott som drabbar främst kvinnor och barn inom hemmets väggar."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Jag vänder på steken och säger att om detta inte ligger på riksdagens bord om ett år får ni jaga mig med blåslampa här i talarstolen vid den tidpunkten. Jag vill bara bekräfta att brottsofferperspektivet är ett väldigt starkt skäl till att lagstifta mot handlingar som uppenbarligen inte fångas upp av straffrätten i dag men som vi av en rad skäl menar att hela samhället, ytterst genom staten och straffrätten, måste markera skarpt emot. Det är angeläget att hitta en väg framåt.Jag säger att det är viktigt att göra detta noggrant, och där upplever jag inte att det är någon som säger emot. Jag läste Brås remissvar, och de pekar bland annat på Danmark där denna typ av lagstiftning redan finns, vilket är ett starkt skäl för att införa den även här. Brå undrar möjligtvis vilket praktiskt genomslag den har fått och lyfter sedan fram att den kan ha normerande eller mer symbolisk verkan. Det tycker jag kan vara viktiga skäl för lagstiftning.Det enda kruxet är att straffrätten måste kunna tillämpas i praktiken och fungera när åklagare väcker åtal eller domstolar ska tillämpa den. Det gör att de rätt seriösa synpunkter som har kommit på den delen ändå måste beaktas och analyseras ordentligt. Men ta inte det som ett uttryck för en låg ambitionsnivå eller en annan uppfattning om riktningen! Det är bara ett uttryck för att detta är så pass viktigt att lagstiftningen måste bli så bra att den när den väl kommer också får avsedd effekt. Som sagt: Jaga mig gärna här om ett år om den vid den tidpunkten inte ligger på riksdagens bord.Om jag får vidga perspektivet något vill jag säga att arbetet som sagt sker i ett bredare sammanhang. Det ligger mycket i synpunkten att det finns en risk för att andra frågor hamnar i bakvattnet när vi har en samhällsutveckling med 62 dödliga skjutningar förra året, men låt mig ändå bara säga ytterligare några saker på det här området.I det här sammanhanget ska vi också ta oss an det psykiska våldet på straffrättens område. Vi ser över kontaktförbudslagstiftningen och straffskalorna när det gäller barnfridsbrott, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Vi har en annan utredning igång som tittar på skärpta regler för villkorlig frigivning och permission, inte minst när det gäller den typ av brottslighet som vi nu talar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegler om vistelseförbud efter dom är tänkta att ge ökat skydd för den som utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har skärpt direktiven till en pågående utredning i syfte att föreslå en kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsoperationer, med tanke på att det psykiska våldet som vi talar om också sker i den hederskulturella kontexten.I EU-sammanhang, mot bakgrund av det ordförandeskap som går in i slutspurten den här veckan, har vi drivit fram en allmän riktlinje som vi har fått alla medlemsstater att ställa sig bakom i form av ett nytt direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer.Jag vill också lyfta fram sådant som inte ligger inom det straffrättsliga området, eftersom den frågan var uppe. Vi har nyligen påbörjat arbetet med ett nytt nationellt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor som ska gälla 2024-2026. Vi ska ta fram ytterligare en långsiktigare strategi när det gäller att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Åklagarmyndigheten har fått tydligare återrapporteringskrav i regleringsbrevet när det gäller de här frågorna - och så vidare.Jag säger inte detta för att dra ljuset från dagens huvudfråga utan för att säga att den finns i ett bredare sammanhang som övergripande syftar till en sak: att stå upp för brottsoffren och säkerställa att våld och förtryck, oavsett hur det utövas, tas på största allvar och får precis de konsekvenser vi har rätt att förvänta oss av en modern strafflagstiftning."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Jag förstår att statsrådet och hans departement vill fördjupa sig i de olika remissvaren. Jag ser också att det kan skilja sig lite vilket fokus remissvaren har, men jag vill ändå heja på regeringen när det kommer till att plocka en lågt hängande frukt - en reform att lägga på riksdagens bord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen säger att brottsoffret behöver komma mer i fokus, och jag kan inte understryka det nog. Jag hoppas att det också väger väldigt tungt när en reform väl kommer på bordet och att vi verkligen understryker vikten av det och allt som sagts tidigare i den här debatten.Jag förstår att statsrådet inte kan ge oss ett datum eller en dag i det här läget, men jag tänker att det finns ett par steg till på vägen genom Regeringskansliet till riksdagens bord. Någon typ av tidsplan är nog inte orimligt att kräva nu när vi är så rörande överens om att det här är viktigt och behöver komma på plats. Vi socialdemokrater är väldigt noga med att säga att vi tycker att detta inte ska konkurreras ut av annat våld, till exempel mäns våld mot andra män och gängkriminalitet. Det här ska inte stå tillbaka på grund av sådant.Kommer vi att behöva stå här och ha en interpellationsdebatt om exakt ett år igen för att vi inte har fått detta på bordet? Den frågan väljer jag att ställa till statsrådet."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Jag skulle vilja att vi uppehåller oss lite extra vid barnen. Tyvärr växer barn upp med psykiskt våld, antingen som direkt utsatta eller i och med att en förälder utsätts. Det medför stor skada för det enskilda barnet men också för samhället i stort.Vi vet att barn som utsätts för eller upplever våld i hemmet löper större risk att i vuxen ålder utsätta andra för våld eller själva bli utsatta. Vi vet också tyvärr alltför väl att precis som när det gäller våld mot kvinnor föregås oftast fysisk misshandel av psykisk misshandel.Barns rättigheter måste ständigt bevakas och förstärkas, och det är hög tid att ta fler steg i såväl det förebyggande som det straffrättsliga arbetet. Stiftelsen Allmänna Barnahusets kartläggning från 2022 visade att 15 procent av eleverna rapporterade att de utsatts för psykiskt våld av en vuxen. 12 procent rapporterade att de utsatts av en förälder.Ett barn från kartläggningen beskriver det så här: \"Bor bara med min pappa och han brukar ha en tendens att bli arg väldigt lätt. Det har påverkat mig negativt och gett mig ångest. Upplever hans ilska som väldigt läskig då jag känner mig osäker hemma, han har aldrig misshandlat mig fysiskt men ibland känns det som att han kan vara kapabel till det. Har blivit så paranoid att jag brukar övervaka min dörr in till mitt rum för att jag är rädd att han ska storma in och skrika på mig. På grund av det, har jag utvecklat social ångest och depression, det har påverkat mig negativt.\" Vi får inte svika de här barnen. Straffansvar är ett steg på vägen för barnens rätt till upprättelse, men att komma med straff är självklart inte den enda lösningen. För varje krona som satsas på rättsväsendet borde minst lika mycket satsas på det förebyggande arbetet.Jag är orolig över det stålbad som kommuner och regioner utsätts för, för neddragningar i välfärden är det sämsta som kan hända vårt land just nu. Sverige behöver fler lärare, socionomer, fältassistenter och sjuksköterskor. Det är personer som kan arbeta förebyggande, se varenda unge och fånga upp alla tecken på att allt kanske inte står riktigt rätt till hemma - för tecknen finns oftast.Kunskaperna om våld i nära relation och våld i hederskontext måste förstärkas i hela samhället men kanske framför allt inom rättsväsendet, i skolan, inom vården och i socialtjänsten. Jag skulle därför önska, herr talman, att justitieministern ger besked till kommuner och regioner om vilka resurser de kan räkna med framöver för att kunna bedriva detta livsviktiga kompetenshöjande och förebyggande arbete."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Först och främst vill jag rikta ett stort tack till Sanna Backeskog, som har rest frågan. Stort tack även för en utmärkt beskrivning av problemets djup och vidd för de enskilda människor som berörs omedelbart men också för samhället i stort. Redan det är en utomordentligt viktig insats.Det är helt riktigt att frågan utreddes under förra mandatperioden. Betänkandet har skickats ut på remiss, och vi har nu tagit del av remissvaren. Det här är väl min bild av svaren, och det kanske säger något om vägen framåt.Överlag finns det en bejakande inställning till det här greppet. Jag tycker också att det kan bekräftas att det är hög kvalitet på utredningsarbetet.Ett antal remissinstanser som ligger ganska nära vad vi kan kalla den straffrättsliga praktiken - åklagare, domstolar och andra - har hissat ett par varningsflaggor. De är egentligen av två slag. Den ena gäller det man kallar legaliteten, alltså om den nya påföljden är tillräckligt precist utformad för att kunna tillämpas i praktiken.Den andra varningsflaggan gäller att man har pekat på Danmark, som ju redan har det här. Att andra jämförbara länder tillämpar det är för mig ett starkt argument för att ha som utgångspunkt att vi också bör göra det. Men likafullt har det praktiska genomslaget av kanske precis det här sättet att möta denna väldigt reella och allvarliga problematik inte nödvändigtvis fått den praktiska effekt som man sett framför sig.Det är för mig inte argument som leder till slutsatsen att vi inte ska genomföra det. Men jag tror att det är förklaringen till att beredningsarbetet på departementet går ganska ordentligt på djupet för att analysera de invändningar som har kommit på ett ordentligt sätt.Jag kan inte säga vilken dag propositionen kommer att komma. Men jag kan försäkra både Sanna Backeskog och Sofia Amloh att arbetet drivs framåt mycket målmedvetet på departementet.Min utgångspunkt är att de problem som beskrivs är reella. Det råder nog ingen tvekan om att det finns ett större utrymme inom ramen för befintliga påföljder för att förmodligen komma åt en del av problematiken, men inte hela problematiken, som interpellanten tar upp. Det fordrar att vi hittar ett sätt att adressera det psykiska våldet i särskild ordning. Det är min riktning eller instinkt i frågan.Jag håller gärna interpellanten och alla andra här i kammaren och riksdagen som känner ett särskilt engagemang i frågan underrättade om hur processen går framåt. Den gör det med målet att hitta en lösning som är i linje med det som föreslagits i betänkandet.Det finns också en annan aspekt, som anknyter till det som interpellanten tog upp. Sättet som detta våld tar sig uttryck kan också vara sådant att varje enskild handling inte nödvändigtvis når upp till det som i dag är straffbart, men mönstret eller upprepningen över längre tid gör att det sammantaget är stötande om det inte går att komma åt med vår strafflagstiftning. Hur det här våldet utövas i praktiken talar starkt för att vi ska hitta en väg framåt som är i linje med innehållet i utredningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ber att alldeles strax få komma tillbaka till några andra saker på området. Men eftersom detta var frågan fokuserade jag detta svar på det."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Jag vill tacka min riksdagskollega för denna otroligt viktiga interpellation. Jag vill också tacka statsrådet för svaret. Det kändes bra att höra. Det var ett bra resonemang. Det slogs fast en rad saker som jag håller med statsrådet om.Statsrådets svar drog mig tillbaka till ett arrangemang jag var på här i Stockholm, som inte är mitt hemlän. Därför var det lite annorlunda för mig. Det var ett opolitiskt arrangemang, men jag tror att initiativet kom från ett moderat oppositionsråd här i Stockholm. Där pratade vi om just jämställdhet. Många aktörer var inbjudna. Det var otroligt givande att lyssna till så många delar av samhället diskutera detta. Bland annat den här utredningen kom upp där. Man frågade sig vart den har tagit vägen och om det blir något av den. Därför tänker jag tillbaka till den kvällen.Jag vill i detta sammanhang liksom jag gjort såväl då som vid ett flertal andra interpellationsdebatter och vid utskottssammanträden med jämställdhetsministern diskutera att det handlar om flera våldsformer. Det är bland annat det fysiska våldet. Vi ser också det som den här debatten handlar om: det psykiska våldet. Men det handlar även om det ekonomiska våldet och det sexuella våldet. Det finns alltså flera våldsformer. Det är viktigt att sätta det i en större kontext. Men det ska inte debatten i dag handla om.Det psykiska våldet är ett omfattande problem som leder till dessa stora konsekvenser för dem som utsätts. Det finns ett stort behov av att synliggöra det i ett straffrättsligt system. Jag vill understryka flera av de delar och de stora konsekvenser som interpellanten lyfter fram, kanske framför allt att det psykiska våldet utförs systematiskt över tid, före det första slaget, innan det går över till fysiskt våld.Vi här i riksdagen, som statsrådet inledde med att säga, men också regeringen vill att det ska stå högt upp på agendan att bryta mäns våld mot kvinnor. Med tanke på det bör det vara ett särskilt fokus på att kunna bryta det psykiska våldet i tid.Det handlar dock även om vad en lagstiftning som kriminaliserar detta skulle kunna leda till. Det är viktigt att prata med många, framför allt den yngre generationen. Det är viktigt att våld i unga parrelationer sätts på agendan. Och människor inom olika instanser i samhället bör utbildas för att kunna bryta det. Vi måste synliggöra det på ett sätt som medför det. Jag vill understryka att det är viktigt. Därav är det angeläget för oss att fråga statsrådet när reformen kommer att finnas på riksdagens bord. Vad är nästa steg? Det har ändå gått en tid sedan remissvaren kom in. Reformtakten har kanske inte varit jättehög än. Jag tänker därför att det borde finnas luckor för att få fram denna typ av reform."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Tack för svaret, justitieministern! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär i riksdagen har de flesta av våra kollegor plockat ihop sina saker och lägger nu de sista dagarnas jobb på hemmaplan eller i Almedalen. Riksdagsledamöternas barn har haft skolavslutning och ser fram emot ett för dem evighetslångt sommarlov. Men, herr talman, våldet tar inte sommarlov. Tvärtom tenderar våldet mot kvinnor och barn att eskalera under sommaren. Ingen arbetsgivare håller koll på att kvinnan tar sig till jobbet varje dag. Ingen lärare ser barnet i ögonen och frågar hur hen mår. Sommarloven och julhelgerna som för de flesta barn skapar de allra härligaste, pirrigaste och varmaste minnena är för andra barn rena skräckupplevelser som sätter djupa och livslånga spår.Den här interpellationsdebatten handlar om psykiskt våld. Precis som justitieministern nämner förekommer psykiskt våld i många olika former och variationer och är långt mer förekommande i nära relationer än det fysiska våldet. Många är de kvinnor som levt under våld från en man som vittnar om att det första slaget föregåtts av en lång tids psykiskt våld. Det är våld som kan skada och kränka minst lika mycket som det fysiska. Det är också genom det psykiska våldet mannen ofta upprätthållervåldsutövandet även sedan kvinnan lämnat relationen genom att utöva så kallat eftervåld.Det psykiska våldet i nära relationer handlar om makt och kontroll. Psykiskt våld förekommer i hela samhället, i alla samhällsgrupper och i såväl samkönade som i heterosexuella relationer. Särskilt hårt kan det drabba barn, unga, hbtqi-personer, funktionsnedsatta och äldre.Som justitieministern nämner finns det inte någon heltäckande definition av psykiskt våld, men det kan röra sig om upprepade kränkningar, att skämma ut den utsatta inför andra och att skam- och skuldbelägga.Ofta handlar det om att man vill ta kontroll över och inskränka den utsattas livsutrymme genom att bestämma vem den utsatta får träffa eller var hon får röra sig. Det kan också röra sig om ekonomisk kontroll - att ta fullständig kontroll över en annans ekonomi och undanhålla inkomster eller att skuldsätta den utsatta och slösa bort besparingar.Att utöva fysiskt våld mot eller till och med döda husdjur för att skada den utsatta är alltför vanligt förekommande. Det larmar länsstyrelsen om.Eftervåldet kan även här handla om upprepade hån och kränkningar och om att prata illa om och sprida lögner om den utsatta till familj och gemensamma vänner. Många kvinnor vittnar om undanhållande av ekonomiska medel eller om att förövaren återkommande startar olika typer av processer, till exempel vårdnadstvister - allt för att hindra den utsatta att leva ett tryggt och lugnt liv efter att ha lämnat förövaren.Psykisk misshandel handlar också om att systematiskt och upprepat kränka offret. Ofta är förövaren en väldigt manipulativ person. Det är vanligt att offret till slut börjar tro på förövarens kränkningar. Dessa kan vara riktade mot allt det som definierar personen: föräldraförmågan, intelligensen, humorn, klädstilen, sexualiteten och relationerna inom såväl privat som arbetslivet.Den psykiska misshandeln i en relation är den våldsyttring som först visar sig. Det är också ofta det våldet som upplevs som mest kränkande, oförutsägbart och stressande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI mitt hemlän Gävleborg är det fler kvinnor som dör till följd av mäns våld i nära relation än personer som dör i gängkontext. Det handlar i båda fallen om mycket grova och allvarliga brott. Justitieministern och jag tycks vara överens om att det är angeläget att arbeta mot all form av våld, även psykiskt våld. Det är bra. Därför skulle jag vilja fråga efter ett tydligt besked från statsrådet. Vill den här regeringen att psykiskt våld ska kriminaliseras? Om ja, varför har propositionen inte lagts fram än? När kan jag och alla som tittar på debatten förvänta oss att den kommer till riksdagen?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras, och när kan riksdagen i så fall se fram emot ett lagförslag?","answer":"Sanna Backeskog har frågat mig om jag och regeringen kommer att verka för att psykiskt våld ska kriminaliseras och när riksdagen i så fall kan se fram emot att få ta del av ett sådant lagförslag.Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en högt prioriterad fråga för regeringen liksom för riksdagen. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras. I grund och botten är det en fråga om att alla människor i vårt land har samma rätt att vara fria och att vara trygga.Begreppet psykiskt våld är inte definierat i svensk strafflagstiftning. Enligt både Socialstyrelsens och WHO:s definitioner kan dock våld vara både fysiskt och psykiskt. Detta anknyter till hur våldsbegreppet används i flera internationella rättsliga dokument, till exempel FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor och Europarådets aktuella konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen.Att psykiskt våld är ett verkligt och allvarligt problem står alltså utom allt rimligt tvivel. Psykiskt våld kan förekomma i en nära relation, tillsammans med eller utan annat våld. Det kan också förekomma i samband med hedersrelaterat våld och förtryck. Psykiskt våld sker ofta systematiskt och vid upprepade tillfällen, och det är vanligare att utsättas för psykiskt våld än fysiskt våld i en nära relation. Det är därför av stor vikt att det finns rättsliga verktyg för att bekämpa gärningar som orsakar psykisk skada eller som innebär negativ social kontroll.Som Sanna Backeskog anger har en utredare haft i uppdrag att lämna förslag på hur det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld kan stärkas ytterligare. Utredaren har i promemorian Straffansvar för psykiskt våld gjort bedömningen att psykiskt våld till viss del redan är straffbelagt men att det finns ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet ytterligare. Utredaren föreslår därför att det ska införas en ny särskild brottstyp som tar sikte på just psykiskt våld.Promemorian har remitterats, och remisstiden gick ut i november 2022. Promemorian och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa resultatet av den processen annat än genom att på nytt framhålla att den grundläggande frågan om mäns och kvinnors lika rätt till trygghet och därmed även frihet står högt upp på regeringens prioriteringslista."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Barnens rättigheter framgår ju inte bara av familjerätten i den delen. Vi har också barnkonventionen, som är svensk lag. Det handlar mer om att implementera det perspektivet i all lagstiftning som är relevant för barnen. Det fulla genomslaget för barnens rättigheter får vi alltså inte ens med ett systematiskt grepp om familjerätten.Likafullt säger jag att detta mer är en lagstiftningsteknisk fråga. Vi är överens om vart vi ska; frågan är bara exakt med vilken metod vi ska nå dit. Jag tror mycket på den organiska, gradvisa förändringen av de olika delar i lagstiftningen som är relevanta just för att barnens rättigheter ska få ett fullt genomslag i praktiken.När det gäller barnens ställning i vårdnadstvister håller jag naturligtvis med: Att barn blir indragna i föräldrarnas konflikter är ofrånkomligt. Säkerligen blir de också verktyg för föräldrarnas olika intressen i en vårdnadstvist - eller kan i alla fall bli det. Det är i det perspektivet det är så viktigt att se barnen som egna rättighetsbärare och att rättsordningen också värnar barnens perspektiv, barnens intressen och barnens möjligheter att komma till tals.Låt mig ändå ta fasta på några förslag som nu ligger på bordet och som vi överväger. I utredningen Tryggare hem för barn pekar utredaren på att det finns brister i domstolarnas bedömningar och har olika förslag på hur man kan komma till rätta med det. Bland annat handlar det om hur man kan utveckla dagens ordning där barnets åsikter inhämtas genom personer inom socialtjänsten som har särskild kompetens för det. Man tittar också på att låta domstolar inhämta utlåtanden från sakkunniga psykologer och på andra sätt hitta \"advokater\" för barnens intressen i personer som är väldigt väl lämpade och har stor erfarenhet av att tala med barn om sådana här saker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi är överens om målen. Låt oss hitta gemensamma vägar framåt för att nå dem.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Tack, justitieministern, för svaret återigen! Man kan diskutera vad som är rätt verktyg och när man ska göra vad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att det finns dubbla delar. Delvis handlar det faktiskt om att ändra lagstiftningen, för om vi hela tiden behöver jobba med utredningar och justeringar för att förstärka barns rättigheter i olika situationer har inte barn tillräckligt stark rätt från första början. Barns rättigheter när det gäller familjerättsliga situationer ihop med föräldrar ligger i föräldrabalken. Är inte barnens rättigheter tillräckligt starka måste vi jobba med förändringar, och då kanske vi ska ändra på grundkällan från första början.Jag vet att det finns ett par utredningar som jag också följer. Jag hoppas att det blir bra. Sedan är jag inte säker på att jag kommer att landa exakt likadant som ministern. Vi har ju inte riktigt samma syn i alla delar och på hur vi ska agera. Jag vill påstå att det finns situationer när vi stärker arbetet mot kriminaliteten då också oskyldiga barn drabbas.Nej, barn ska inte dras in i de vuxnas konflikter. Men så som det hanteras i dag är barnen mitt i de vuxnas konflikter utan att ens få komma till tals. Det är inte samma sak som att barnen ska fatta beslut, men de måste få komma till tals. Här har familjerätten i kommunerna ett stort ansvar, men också våra domstolar har ett otroligt stort ansvar att se till att barnen, även små barn, får komma till tals. Sedan ska bedömningar göras och beslut fattas utifrån en utredning. Är inte domstolen nöjd med den utredning den fått får domstolen göra en egen eller begära en ny utredning för att barns rättigheter verkligen ska komma i centrum.Om vi gör om föräldrabalken från grunden behöver vi alltså inte stärka barns rättigheter i nästa andetag."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Tack, Martina Johansson, för bra följdfrågor! Låt mig först ta frågan om vilken lagstiftningsteknik vi ska använda oss av för att ta oss an föräldrabalken.Det är helt riktigt att det ibland kan vara värt att ta ett helhetsgrepp om en lagstiftning. Socialtjänstlagen handlar om ett perspektivskifte från en ensidigt social och kanske mer omvårdnadsinriktad lagstiftning till en mer kravfylld lagstiftning med ett mer integrerat snitt mot andra, mer tvingande och rättsliga åtgärder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet omtag vi gör när det gäller brottsbalken är ett stort perspektivskifte, där det handlar om att gå från ett ensidigt fokus på gärningsmannen till ett tydligare fokus på brottsoffer och på det omgivande samhällets behov av skydd mot grov brottslighet. Det är ett perspektivskifte som väl ändå inte kan sägas innebära att man skriver om brottsbalken från grunden. Men det är ett tydligt perspektivskifte som genomsyrar ett bredare omtag.När det gäller familjelagstiftningen menar nog jag att det där perspektivskiftet redan är på väg och har varit det under väldigt lång tid. Låt oss ta två tydliga delar som Martina Johansson tar upp.Det första är barnets perspektiv och barnrättsperspektivet, som är någonting som lagstiftningen har tillgodogjorts under flera decennier i ett slags gradvis utveckling mot ett tydligare barnperspektiv. Det andra är förstås erkännandet av att familjer ser olika ut och att också föräldraskap ser olika ut.Det finns en utredning som vi analyserar just nu som inbegriper det vi i dag brukar beskriva som socialt föräldraskap, alltså vuxna som varken är biologiska eller juridiska föräldrar men som ändå i praktiken spelar en väldigt viktig roll som en sorts de facto-föräldrar i relation till barn.Jag menar att perspektivskiftena redan är gjorda. De utvecklas, förstärks eller konkretiseras över tid i det lagstiftningsarbete som har pågått under lång tid och som vi också gärna vill fortsätta. Vi kan naturligtvis diskutera exakt vilket lagstiftningstekniskt grepp vi ska ta. Jag tror att det finns olika vägar för att, så att säga, komma till ro med det och komma överens om att det är dit vi ska.Om vi ska ta en konkret fråga gäller det just barnets ställning i rättsprocesser och barnets möjlighet att komma till tals i en rättsprocess. Det råder ingen tvekan om att utvecklingen också på det området under en längre tid har gått mot ett håll där barnet får ett större genomslag i olika rättsliga processer.Jag vill ta fasta på utredningen Tryggare hem för barn, som pekar på att det finns brister i dagens ordning. Utredningen talar om olika möjligheter att förstärka barnets ställning och barnets möjlighet att komma till tals i rättsprocesserna. Nu har vi just fått in remissvar, och vi analyserar dem och ska sätta ned foten när det gäller exakt vilken väg vi ska gå.Jag vill ändå skicka med två saker om riktningen. Det ena är att på olika sätt stärka barnets ställning i rättsprocessen. Det är det ena viktiga riktmärket för den väg som vi kommer att fortsätta att beträda. Det andra är bara brasklappen att inte göra det på ett sådant sätt att barn - om man ska se det som stora risker för barnens bästa - dras in i sina föräldrars konflikter eller får en roll i hanteringen av sina föräldrars konflikter som i slutändan inte är till gagn för barnet utan som tvärtom riskerar att äventyra det som är bäst för barnet. Den balansgången går att hitta, och vi ska komma tillbaka och konkretisera exakt var balanspunkten ligger."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Tack återigen, Gunnar Strömmer, för svaret! Jag kan hålla med om att det är en konstig ordning vi har. Om föräldrarna är gifta är båda automatiskt föräldrar. Det vi vet är en sak, för oftast är det den födande kvinnan som är modern. Men vi vet också att det i dag finns andra sätt att bli förälder: embryodonationer, värdmödraskap och så vidare. Inte heller när det gäller den delen är det alltså säkerställt på samma sätt i dag som det var för hundra år sedan.Jag kan tänka mig att man vänder på perspektivet helt och hållet och i stället utgår från att vi har ett barn och därefter tala om vilka de biologiska föräldrarna, de juridiska föräldrarna och de eventuella sociala föräldrarna är. Då är det utifrån ett barnperspektiv, där barnet har rätt till sina föräldrar oavsett om de är gifta eller inte. Det är ett sätt att visa vad jag menar: att vända på hela perspektivet och inte utgå ifrån om du och jag är gifta eller inte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför jag ändå efterfrågar de här sakerna - för att få fokus på just barnet och att tydliggöra ansvaret. Men det handlar inte bara om den här delen utan också om vad som händer i domstolen när man hamnar i en vårdnadstvist. Jag önskar en lagstiftning som gör att vi motverkar vårdnadstvister - och jag har förslag på det också - men det som händer i dag är att domstolarna slentrianmässigt skriver en mening om barns rätt att komma till tals och hur det har skett.Det finns en tydlig kartläggning som kom från Jämställdhetsmyndigheten för ett par år sedan av uppgifter om förekomsten av våld i vårdnadstvister, där domstolarna slentrianmässigt skriver en mening om att barnen har - eller inte har - sagt si eller så. I 60 procent av fallen nämns det inte ens.Barnen måste få ge sin bild. Det är klart att ett spädbarn inte kan det. Men när barnen börjar kommunicera finns möjligheter att kommunicera också med barnen. Då krävs forskning, en bättre socialtjänst och en bättre utredning.För vad händer när vi står där i en tvist? Som det ser ut i dag gör jag förstås allt som förälder för att lyfta upp den andra förälderns brister, och den gör detsamma tillbaka. Då tappar vi barnperspektivet.Det är inte enkelt med en vårdnadstvist; det är jättesvårt. För vem är det som bedömer föräldraförmågan? Kan en förälders beteende ändras på vägen? Är man diskvalificerad för all framtid om man har brister i sin föräldraförmåga? Eftersom det inte är svart eller vitt utan väldigt många olika gråskalor, röda skalor eller gröna skalor behöver vi göra ett omtag och se till att vi får en nyans i det hela för att vi återigen ska sätta barnet i centrum.Regeringen har sagt att man ska leverera på den utredning som kom under förra mandatperioden om att göra om socialtjänstlagen i grunden. Den har uttjänat sin rätt som en lagstiftning som har varit bra men där vi har lappat och lagat. Det är det jag känner här också; vi behöver göra samma sak med föräldrabalken. Vi behöver göra ett omtag för att den ska anpassas till dagens läge, precis som den nya socialtjänstlagen. Den propositionen väntar jag på, för den är utlovad. Med samma argument som regeringen säger att vi behöver en ny socialtjänstlag behöver vi alltså en ny föräldrabalk, som utgår från barnen.Hur tänker ministern ta sig an de olika delar som jag har lyft upp som brister både i utredningen från 2020, i kartläggningen från 2021 och till sist i FN:s rekommendationer från 2023?"}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"I grund och botten är min uppfattning att vi är överens. I det samhälle vi i dag lever i ser familjebildningar ut på olika sätt. Det ska också återspeglas i en modern familjerättslig lagstiftning.Vi är också överens om, och det är väl också en del av en samhällsutveckling, att barn har egna rättigheter. Barns perspektiv ska få ett stort genomslag i den praktiska tillämpningen av familjerätten.Ska utvecklingen gå åt något håll är det att ytterligare förstärka rätten för barn att själva ge uttryck för sina uppfattningar och att vara med och påverka det konkreta utfallet av olika prövningar och olika avvägningar som görs med familjerätten som stöd.Sedan är det kanske mer en fråga om hur man ser på vad som är det mest effektiva lagstiftningsarbetet för att nå de målen. Det är helt riktigt att lagstiftningens ursprung har lite drygt ett halvt sekel på nacken. Det har också ganska många andra lagar i vår lagbok. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDäremot sker ett kontinuerligt moderniseringsarbete när det gäller lagstiftningen. Det gäller inte minst familjerätten. Om man nu talar om familjebildningar är det helt riktigt att normen har varit den heterosexuella kärnfamiljen. Men sedan har den över tid med sambolagstiftning, erkännande av samkönade par och samkönade föräldrarelationer gradvis utvecklats i takt med tiden.Jag tycker att det är svårt att säga att de praktiska effekterna av det har blivit negativa i något särskilt avseende. Däremot måste man när man gör varje enskild del beakta hur allting hänger ihop med helheten. Jag tror också att det är en bra väg att fortsätta framåt att organiskt förändra lagstiftningen så att den ligger i linje med samtiden.När det gäller vissa delar kan jag ta upp den symbolfråga som Martina Johansson lyfter om presumtion för faderskap. Ska man vara riktigt krass tror jag inte att det är så mycket en fråga om norm som om praktikaliteter.Det enda säkra är väl att mamman är mamman, allt annat är presumtion. Då är bara frågan: Vad ska ligga till grund för den presumtionen? Lagstiftningen har tagit ett kliv genom att säga att för dem som bestämmer sig för att på rättsligt sätt ingå en nära relation med varandra presumerar man att pappan är pappa. Men därutöver måste man styrka det särskilt.Skulle man vara riktigt konsekvent borde man nästan gå åt andra hållet, det vill säga att ta bort faderskapspresumtionen även inom äktenskap. Jag ser det inte som en normfråga utan mer som en praktisk fråga. Vad kan man säkert säga om föräldraskap och inte? På ett sätt är det kanske ett bestickande exempel, men på ett annat sätt upplever jag nog ändå inte själv att det är så bestickande eftersom det som sagt var inte är så mycket norm som praktikalitet i detta.När det slutligen gäller barnperspektivet är det helt riktigt att det ska genomsyra hela lagstiftningen. Om utvecklingen går åt något håll är det mot att stärka barnets perspektiv i olika delar av lagstiftningen och att i allt högre grad ge barn en rätt att ge uttryck för sina uppfattningar inom ramen för olika prövningar som sker familjerättsligt.Sedan ligger det i sakens natur att detta i praktiken måste anpassas efter barns ålder och mognad. Det tycker jag är en rätt viktig sak också ur barnrättsperspektiv, för vi vill ju inte heller att barn ska bli verktyg som utnyttjas till exempel i sina föräldrars tvister. Barn måste nog ha en viss grad av mognad och/eller, förstås, få ett seriöst stöd av experter på barn från socialtjänst och annat. Jag uppfattar att vi är på väg åt rätt håll när det gäller även denna del."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Det har varit 32 förändringar de senaste åren med justeringar i en lag från 1949. Det är en lag som i grund och botten bygger på värderingar från hundra år sedan.Utgångspunkten i lagstiftningen är att föräldrarna är man och kvinna och gifta. Allt annat är någonting annat i lagstiftningen. Barn har inte tydligt en egen talan. I lagstiftningen har vi via justeringar stoppat in samkönade relationer. Vi behöver också förstärka sociala föräldrar, eller bonusföräldrar. De skapas genom att föräldrar separerar och skapar nya relationer.När man gör små förändringar finns risken att man missar helheten. Det är därför jag ställer mig frågan: Varför kan vi inte vända helt och hållet på perspektivet? Det finns många olika sätt att bli förälder i dag, och fler sätt kan tillkomma. Värdmoderskap är inte reglerat i föräldrabalken.Vi måste utgå från barnets rätt till sina föräldrar oavsett om det är de biologiska, juridiska eller sociala föräldrarna. Det är ofta samma personer, men det kan vara flera olika. Det måste vi göra oavsett föräldrarnas status. De kan vara gifta, ogifta, särkönade, samkönade, skilda, omgifta och så vidare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI en utredning 2020 när man såg över barnkonventionen som svensk lag och hur den hänger ihop med övrig svensk lagstiftning lyfter man särskilt fram bland annat att pappor som inte är gifta med den födande modern inte automatiskt blir vårdnadshavare.Det är symboliskt för hur vi ser på föräldraskapet i lagstiftningen. Den bygger på gamla värderingar. Den födande modern är viktigare än pappan som är ogift, eftersom han till exempel inte automatiskt får vårdnaden. Vad ger det för bild av den jämställda familjen framöver?Det jag har talat om nu handlar om när barnen föds. Men det påverkar också vad som händer vid en eventuell vårdnadstvist om föräldrarna separerar.Även här konstaterades i utredningen från 2020 att vi inte säkerställer att barnen får uttrycka sig. I verkställigheten ser man bekymmer med att inte barnperspektivet finns med.Vi behöver ha bättre skrivningar som verkligen lyfter upp barnets rättigheter. Det ska också i verkställigheten visas att man menar att yngre barn inte kan uttrycka sig och att det är direkt skadligt.Även FN:s barnrättskommitté kom med sina rekommendationer till Sverige nu i mars i år. De noterar med oro avsaknaden av barnrättsperspektivet i föräldrabalken utifrån hur den ser ut i dag.Återigen: De rekommenderar oss att se över lagen för att säkerställa att vi får tillräckliga garantier för att barnrättsperspektivet ska beaktas i tvister mellan föräldrar.När det gäller vårdnadstvister som vi hanterar utifrån vad lagstiftningen säger är det inte svart eller vitt. Det finns väldigt många färgnyanser när vi talar om vårdnadstvister.Vem bedömer föräldraförmågan? Hur är det med barns rätt att uttrycka sig och barns rätt att komma till tals? Det handlar om beaktande av risk och skyddsfaktorer. Det gäller risken för psykiskt våld, fysiskt våld eller sabotage vid ett umgänge.Det finns många delar där vi inte har barnrättsperspektivet med hela vägen. Därför vill jag se att vi tittar över helheten och att vi utgår från barnet. Då blir det också lättare att ändra praxis.Jag kommer återigen till frågan: Ser ministern en möjlighet att titta på en utredning av föräldrabalken för att lyfta in barnets perspektiv och inte föräldrarna, i stället för att vi har olika utredningar som läggs som delar och lager på varandra?"}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav?","answer":"Martina Johansson har frågat mig om jag kommer att agera för att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att se över föräldrabalkens alla delar för att uppdatera den efter dagens krav.Martina Johansson har nyligen ställt en liknande fråga, och vi har haft ett meningsutbyte om detta här i kammaren. Som jag svarade då är det naturligtvis så att föräldrabalken, som all annan lagstiftning, löpande behöver ses över och anpassas till samhällsförändringar och nya rättsliga behov. Däremot ser jag inget behov av att göra om föräldrabalken från grunden.För att utveckla detta något vill jag ta fasta på att föräldrabalken är en i högsta grad levande lagstiftning som hela tiden anpassas i takt med att samhället och synen på familjeliv utvecklas. Bara sedan 2010 har det gjorts 32 större och mindre ändringar i föräldrabalken. För ett par ��r sedan reformerades vårdnadsreglerna. Det var den senaste i raden av moderniseringar på det området. Några år tidigare gjordes en översyn av reglerna om adoption. Nyligen ändrades också reglerna om föräldraskap då bland annat en föräldraskapspresumtion för samkönade gifta par infördes. Föräldrabalken förändras alltså ständigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMartina Johansson tar särskilt upp barnperspektivet i mål om vårdnad, boende och umgänge. Det är en fråga som även ligger mig varmt om hjärtat. Enligt föräldrabalken gäller i dag att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.När man bedömer barnets bästa ska man särskilt beakta risken för att barnet far illa, och barnets behov av kontakt med båda föräldrarna beaktas också. Barnets åsikter i frågorna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Nyligen har yngre barn getts bättre möjligheter att komma till tals i dessa frågor.Barn har rätt till skydd mot alla former av våld, även enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, det vill säga barnkonventionen. Det är en självklarhet för mig och regeringen att barn har rätt till en trygg uppväxt fri från våld och annan kränkande behandling.Det är därför mycket glädjande att det finns en bred uppslutning i riksdagen om att öka skyddet mot att barn far illa. Förslagen i betänkandet Tryggare hem för barn är ett viktigt underlag för regeringens arbete för att uppnå detta. Jag vill också nämna betänkandet En uppväxt fri från våld, som just nu är ute på remiss hos ett stort antal remissinstanser.I sammanhanget kan man också nämna förslagen i betänkandet Alla tiders föräldraskap, som redovisades förra sommaren. Förslagen syftar till att åstadkomma en lagstiftning som är anpassad till dagens samhälle, bland annat genom att tydliggöra den viktiga roll som sociala föräldrar kan spela i många fall. Men flera av de frågor som behandlas i betänkandet är komplicerade, och beredningen av förslagen pågår.Jag och regeringen kommer att prioritera barnets rättigheter genom att fortsätta att utveckla den familjerättsliga lagstiftningen i den takt som behövs och utifrån de behov som finns. Framför allt kommer regeringen att prioritera att på olika sätt stärka skyddet för barn."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det gör ont när knoppar brister. Det mesta har brustit här utanför, för nu är sommaren i full blom. Men även Socialdemokraterna har ont i sin starka ångest över att inte själva ha makten. Vi har nu en regering som inte springer runt och vänder på jordens alla stenar utan flyttar dem steg för steg och sten för sten för att skapa det som det här landet behöver: en effektiv och hållbar arbetsmarknadspolitik med hög kvalitet. Jag förstår att Socialdemokraterna tror att de är satta att göra detta för all evighet. Men så är inte fallet.Nu ser vi till att vi får en fortsatt utveckling där vi minskar kompetensklyftan och flyttar människor från långtidsarbetslöshet in i arbete. Vi ser till att färre behöver ställa sig i köer och att långtidsarbetslösheten inte fortsätter att växa. Det handlar inte om någonting annat än att få saken gjord. Sedan förstår jag att man tycker att det går för sakta, att det är för lite och att det är för sent. Det är oppositionens ständiga kritik.Ingenting är mer nödvändigt än att se till att vi har en arbetsmarknadspolitik som möter de behov som finns. Regeringens besked har vi redovisat. Etableringsjobben är en viktig kompletterande del. Till skillnad från andra åtgärder, som vi har strukit bort, är etableringsjobben arbetsplatsnära. De ska leda till att fler människor får jobb, inte minst människor som står långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt. Vi ska se till att de kommer på plats.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Det finns pengar i budgeten, har statsrådet sagt ett flertal gånger. Vad är då problemet, mer exakt? Det finns fortfarande inget svar på det. Den palett med en rad olika insatser som statsrådet lyfter har bara blivit tunnare och tunnare och mer färglös. Etableringsjobben är inte på plats, och jag är djupt orolig för att de inte heller kommer att komma på plats. Jag kan konstatera att det finns en lösning mindre i stället för en lösning till för att fler ska komma i arbete.Johan Pehrson fumlar inte bara bort 10 000 jobb utan bryter också ned vårt framgångsrika sätt att organisera arbetsmarknaden. Det har gett oss välstånd och trygghet. Vad händer om vi inte har den givna ordningen på vår arbetsmarknad? Jag tycker att statsrådet ska ta med sig den frågan. Jag är djupt orolig. När det gäller de stora förhandlingarna om etableringsjobben och omställningsstudiestödet har den här regeringen inte haft förmåga att leverera. Parterna är djupt upprörda. Det kommer att få konsekvenser om den tilliten brister.Statsrådet kan ta med sig detta i sin flathet. Han lägger sig helt platt för Sverigedemokraterna för att få titulera sig minister. Men det är bara titeln han har, för styr och bestämmer gör han inte. Konsekvenserna riskerar att bli stora."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Det är korrekt att regeringen har tillträtt beroende på att väljarna gjorde ett val senast det var val i Sverige - närmare bestämt förra året, faktiskt. Då kände väljarna att det behövdes en ny inriktning för Sverige, där vi tar tag i så avgörande saker som svenskt välstånd och välfärd i framtiden - och inte minst jobben. Vi behöver investera i och ändra regelverken och systemet för energiproduktion i Sverige. Vi måste bekämpa inflationen med kraft och rusta den inre och den yttre säkerheten. Vi kan säkert ha lite olika åsikter om alla insatser i den palett som i dag finns hos Arbetsförmedlingen och de andra aktörerna. Ta bara Samhall - det ordnas ständiga seminarier i Sveriges riksdag om hur Samhall ska se ut i framtiden. Jag hör alla möjliga argument från alla möjliga partier hela tiden.Samma sak kan gälla etableringsjobben. Jag kan bara ta ansvar för det jag själv tycker. För att hjälpa till att mota energiskt drivna teorier om problematiken med att de just nu inte är på plats, trots att Socialdemokraterna satte igång 2018, kan jag säga att etableringsjobben finns med i budgeten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är ingen hemlighet att samarbetspartierna förhandlar. Det är hårt och tufft, och vi kan tycka olika. Men det unika med det här samarbetet är att vi har en majoritet när vi kommer till riksdagen. Denna majoritet gör att vi med stor sannolikhet får igenom de förslag som vi lägger på riksdagens bord. Vi ser det som en styrka för Sverige.Jag har full respekt för att ni i oppositionen tycker att det är fel innehåll. Det är helt givet. Vore det inte för lite, för sent och för dåligt gjorde ni inte ert jobb som opposition. Men ibland måste ni vara lite försiktiga. Ena sekunden säger ni att det görs för lite, i nästa går det för sakta. Man kan inte göra alla de här felen på en gång. Det är faktiskt nästan omöjligt.Vi jobbar med frågan, och vi förhandlar. Hur ser jag på att människor har andra åsikter? Jag ser det som positivt. Jag tycker att det är bra att man får tycka olika. Det vore konstigt om alla åtta partier i Sveriges riksdag tyckte exakt likadant och även om alla samarbetspartier gjorde det. Samarbetspartierna försöker nu överbrygga de enorma klyftor som finns i Sverige, och som vi ärvde, mellan människor som står utanför arbetsmarknaden och de lediga jobb som finns.Återigen vill jag säga att jag tror att etableringsjobben är ett otroligt starkt och viktigt komplement. Vi ska återkomma snarast möjligt, men det kanske vi inte ska göra i en extrabudget, som under pandemin. Vi jobbar intensivt med frågan. Jag förstår att det finns en annan åsikt: att etableringsjobben borde ha varit klara i går. Men så är inte fallet, utan de kommer att bli klara en dag i framtiden - så snart som möjligt, hoppas jag. Det blir lättare att fokusera helt på det här nu när vi kan lämna det svenska ordförandeskapet bakom oss. Vi ska se till att vi fortsätter att värna den svenska modellen, som har tjänat Sverige väldigt väl, med ansvarskännande parter och ett samarbete mellan staten och riksdagen, i praktiken med regeringen som mellanled. Vi arbetar just nu intensivt för att få detta på plats."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"I samband med att arbetsmarknadsutskottet behandlade frågan om etableringsjobben hade Sverigedemokraterna en reservation. Man avfärdade helt förslaget om etableringsjobb och förespråkade i stället sitt eget förslag om lärlingsjobb. Ett av de argument som SD framförde var att jobben skulle riktas till långtidsarbetslösa och nyanlända och att partiet motsätter sig åtgärder som särskilt riktar sig till nyanlända. Som har konstaterats är både fackförbund och arbetsgivare frustrerade över att etableringsjobben ännu inte har implementerats. De undrar också vad som är problemet, vilket regeringen enligt dem inte har lyckats förklara. Jag upplever inte heller att jag har fått något riktigt svar här i dag. Vi vet dock att Sverigedemokraterna, som inte stöder etableringsjobben, säger att frågan förhandlas med regeringen och att Johan Pehrson talar om omtag. Frågan som alla ställer sig är: Vad är det egentligen som gäller?Enligt Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt pågår förhandlingar om etableringsjobben mellan Tidöpartierna. Han säger i en skriftlig kommentar till TT: \"Det är ingen hemlighet att vi är kritiska till alla former av misslyckade arbetsmarknadsåtgärder\" och \"Detta är dock en fråga om förhandlingar med regeringspartierna, och vad vi ytterst landar i är alldeles för tidigt att säga.\"Enligt Sjöstedt är alla Tidöpartier överens om att arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör förenklas och ersättas med färre, mer kostnadseffektiva insatser som leder till jobb. Sverigedemokraterna är kritiska på grund av \"den stora kostnaden till nästintill obefintlig nytta\", för att återigen citera Oscar Sjöstedt.Mot bakgrund av detta vill jag ställa två konkreta frågor till statsrådet, och jag hoppas kunna få svar på dem. Den första frågan är: Hur ser statsrådet på Sverigedemokraternas kritik mot etableringsjobben? Den andra frågan är: Pågår det förhandlingar mellan regeringen och Sverigedemokraterna om etableringsjobben?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Jag är osäker på om någon av oss här i kammaren eller av dem som följer debatten på tv känner sig säker på att denna regering, som styrs av Sverigedemokraterna, kommer att leverera på det som parterna har kommit överens om. Arbetsmarknadsministern gjorde i sitt första inlägg en historiebeskrivning som lät som att han försökte skylla ifrån sig på den förra regeringen i stället för att ta ansvar för sitt agerande här och nu. Faktum är nämligen att den förra regeringen hade förberett de ändringar som behövs och att det nu bara saknas förordningsändringar för att regeringen ska kunna leverera när det gäller etableringsjobben. Jag misstänker dock att problemet ligger i just samarbetet med Sverigedemokraterna, för de vill inte ha den här lösningen. De vill inte att alla som kan jobba ska jobba. Etableringsjobben har blivit en förhandlingsfråga, och det är fortfarande tveksamt vem som går vinnande ur den förhandlingen. Ska regeringen återigen svika parterna, precis som man gjort när det gäller omställningsstudiestödet? Är det så att vi genom arbetsmarknadsministerns nyligen tillsatta arbetsmarknadspolitiska råd ser vad regeringen egentligen anser om parterna - att de inte är experter på området och att de inte ska ha en så aktiv roll på arbetsmarknaden som de tidigare har haft?  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur känns det för regeringen och Johan Pehrson att samarbeta med Sverigedemokraterna, som så tydligt sätter käppar i hjulet för etableringsjobben?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Problemet, Johan Pehrson, är inte bara att det tar tid för regeringen utan även att det inte händer någonting under tiden - och för den delen att Sverigedemokraterna har deklarerat att detta är en förhandlingsfråga mellan Tidöpartierna. Det är sanslöst att etableringsjobben hänger på en skör tråd. Johan Pehrson har fått reformen serverad på ett silverfat men klarar inte av att leverera därför att Sverigedemokraterna inte vill genomföra reformer som bidrar till att underlätta även för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Man bryr sig inte om att det innebär att man sätter krokben för alla andra långtidsarbetslösa.Jag hör att arbetsmarknadsministern försöker skylla på parterna och gömma sig bakom EU, men det är obegripligt vad som egentligen menas med det. EU har nämligen redan gett sitt godkännande. Om det verkligen fanns genuina frågetecken kring om det godkännandet fortfarande gäller undrar jag varför regeringen inte har kontaktat kommissionen för att försöka reda ut det. I stället får vi höra att regeringen har suttit på sin kammare och funderat i ett halvår. Att löner räknas upp är ju helt normalt. Det borde inte vara något konstigt eller överraskande - särskilt inte eftersom det dessutom fanns med i avsiktsförklaringen redan från början. Alla kan se att Johan Pehrson gömmer sig bakom bortförklaringar här och att det verkliga hindret inte ligger hos EU utan hos regeringens och regeringsunderlagets största parti, det vill säga det parti som öppet och tydligt säger att det inte vill ha några etableringsjobb och att etableringsjobbens framtid är en förhandlingsfråga. Det vore ärligt om ministern åtminstone kunde erkänna att det förhåller sig på det sättet. Alla ser och förstår ju ändå vad det är som händer. Alla kan se att kejsaren är naken."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Hängslen, livrem, hjälm och flytväst - hur mycket behöver statsrådet ha för att genomföra en färdig reform? Att det tog många år för den förra regeringen kan statsrådet prata sig varm om. Men det är ju färdigt och genomarbetat. Det är pricken över i:et. Men det är kanske några fler hängslen som behövs. Jag vet inte vad statsrådet mer behöver. Är den otroliga försiktigheten något som statsrådet kommer att vara konsekvent med när det gäller även andra insatser - hur pengarna ska användas så att de inte behöver betalas tillbaka och så vidare? Statsrådet säger också i sitt svar att vi socialdemokrater är så sugna på att detta ska komma på plats. Ja, det är vi - men det är inte bara vi som är det. Om det nu finns färdiga, genomarbetade förslag till reformer som statsrådet tidigare har efterfrågat förstår vi inte vad det finns att vänta på. Men det är inte bara vi socialdemokrater som är sugna på att detta ska komma på plats. Vi kan ta bara ett litet axplock av rubriker under våren: \"Etableringsjobben drar ut på tiden - 'finns ingen tidplan'\" och \"Jag undrar vad regeringen har för jobbpolitik.\" Det är inte socialdemokrater som är föräldrar till dessa rubriker, utan det är Svenskt Näringsliv. Deras kritik mot regeringen är stenhård - framför allt när det kommer till etableringsjobben men också när det kommer till omställningsstudiestödet. Det som har hänt efter att denna regering tog över regeringsmakten är nämligen att CSN inte får de resurser som behövs för omställningsstudiestödet, som var en stor facklig seger i de omtvistade LAS-förhandlingarna och överenskommelserna. CSN får inte de resurser som behövs av Johan Pehrsons kollega Mats Persson. Det är minst 600 miljoner som kommer att brinna inne bara i år, i stället för att människor kan utbilda och vidareutbilda sig och ställa om på arbetsmarknaden. Att dessa två saker inte har kommit på plats under det senaste året är ett jättestort problem i sig för alla de individer som skulle behöva dem. Det handlar om människor som skulle ha fått möjlighet att ställa om eller få sin jobbutbildning för att få en tillsvidareanställning. Men det är också ett oroväckande stort problem att man sviker den svenska modellen och urholkar den. Det är parterna som har gjort slitjobbet när det gäller båda dessa gigantiska överenskommelser, och nu sitter regeringen och överprövar parterna. Man säger nej, eller jo - eller vad? Detta kan få väldigt stora konsekvenser, för om vi inte har den ordning på svensk arbetsmarknad som vi har haft länge och som har skapat trygghet och välstånd, vilken ordning ska vi då ha på svensk arbetsmarknad, Johan Pehrson?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Jag tackar för alla frågor om etableringsjobben som är ett, som jag ser det, viktigt komplement till den breda palett av åtgärder som denna regering med mig i spetsen erbjuder människor i Sverige för att de ska kunna ta sig från inte minst utanförskap till innanförskap och kunna få sitt första jobb eller få ett nytt fast jobb om de har drabbats av arbetslöshet. Vi har en stor uppsättning av åtgärder. Och jag ser gärna att vi kommer i mål med detta så snart som möjligt. Oppositionen i form av Socialdemokraterna kommer med väldigt många spekulationer. Jag vill då bara hänvisa till att vi i den budget som fyra samarbetspartier är överens om har satt av medel för detta. Det kan vara en hint om att vi är ganska nära. Den förra regeringen satte också av resurser år efter år, men ingenting hände. Det är förvånande med tanke på att det är så otroligt lätt och så otroligt viktigt. Men det är också till viss del komplicerat eftersom man inte kan sätta företag i den situationen att de blir återbetalningsskyldiga ifall det skulle visa sig att analysen är för svag. Jag kan förstå att många tycker att det ska gå väldigt fort och att det ska hända helst i går. Jag har stor respekt för det. Men det är ändå svårt att ta med det när man ska ta ett fullt ansvar för att detta ska landa på ett bra sätt. Men det ligger väldigt nära, och jag hoppas att snart kunna återkomma till riksdagen med besked om att etableringsjobben är ytterligare ett viktigt komplement. Och detta är ju ett så bra komplement eftersom det handlar om riktiga jobb och jobb som ska leda till en reguljär anställning. Jag brukar annars få lite uppfriskande kritik från oppositionen om att vi tog bort extratjänsterna som absolut inte hade detta syfte. Här är det väldigt uttalat, även från de parter som tar ett stort ansvar. Det är parter som vi under detta halvår har samarbetat mycket nära med i mängder av frågor som gäller utvecklingen inom EU och EU-rätten. Vi har haft ett antal svåra direktiv som vi agerar på för att förhålla oss till och skydda den svenska modellen. Vi har bjudit in parterna, och de har deltagit mycket aktivt och positivt i detta samarbete. Då gäller det att man inte gör fel på upploppet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen jag förstår att ni står och är sugna på att det ska gå ännu fortare. Men den som väntar på något gott ska inte vänta särskilt mycket längre. Det är min uppfattning. När vi pratar om EU-samarbete kan jag säga att jag lyssnade på radion i morse och då fick höra att det är väldigt många som är positiva till regeringens arbete under EU-ordförandeskapet. Vi fick skäll på ett område. Det var att byråkraternas lokaler inte var tillräckligt festliga och inte journalisternas heller. Nej, vi har hushållat med statens resurser och fokuserat på innehåll och kvalitet. Och hör och häpna, fru talman, vi gör det även när det gäller etableringsjobben."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Vi debatterar en viktig fråga, en helt ny modell som syftar till att skapa anställningar för långtidsarbetslösa men framför allt nyanlända. Genom etableringsjobben öppnas nya möjligheter till arbetslivet för dem som tidigare har haft svårt att hitta en anställning. Samtidigt får företagen en möjlighet att tillgodose sin kompetensförsörjning. Genom att erbjuda anställningar till långtidsarbetslösa och nyanlända ges det möjligheter för dem att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed förbättra sin ekonomiska situation och integrering i samhället. Detta är av största vikt för att främja inkludering och minska utanförskapet.  En central del av etableringsjobben är att de normalt sett övergår till en fast anställning efter två år. Det innebär att de som erbjuds ett etableringsjobb får en stabil anställning med långsiktiga utsikter. Genom att erbjudas tillsvidareanställningar ökar möjligheterna för de anställda att planera sin framtid och skapa en trygg tillvaro. Men vad gör politiken? Sedan högerregeringen tog över har arbetsmarknadsminister Johan Pehrson talat positivt om etableringsjobben och var inledningsvis angelägen om att få igång dem så snart som möjligt. Men sedan dess har arbetet helt stannat upp, och nu undrar alla varför det tar så lång tid för regeringen att agera. Den 14 april ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet och undrade när etableringsjobben kommer att vara på plats. Svaret jag fick var att parternas avtal avviker från det redan beslutade regelverket. Statsrådet skrev i sitt svar att regeringen nu bereder frågan och analyserar avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I svaret konstaterar statsrådet också att det handlar om bland annat juridiska frågor och finansiering då staten ska bevilja ersättning för arbete i etableringsjobb. Regeringen skriver också att man har en dialog med Svenskt Näringsliv, LO och Unionen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan kan konstatera att varken parterna eller vi ledamöter av Sveriges riksdag får tydliga svar på vilka de juridiska frågorna är eller får några förtydliganden om finansieringen. Det vanliga svaret vi alla får är att det finns ett antal aspekter som regeringen måste beakta. Detta tar viss tid, skriver man. Med anledning av detta vill jag återigen fråga statsrådet: Hur bemöter regeringen och statsrådet kritiken från fackförbund och arbetsgivare som anser att regeringen inte har kunnat förklara problemet tillräckligt?Min andra fråga är: Vilka specifika hinder och utmaningar relaterade till juridiska frågor och finansiering har fördröjt implementeringen av etableringsjobben, och hur arbetar regeringen för att övervinna de juridiska och finansiella utmaningarna?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Tack, ledamoten Sofia Amloh, för möjligheten att debattera etableringsjobben!Den 20 december lämnade jag in en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern om hur regeringen skulle få etableringsjobben i mål så skyndsamt som möjligt. Då hade parterna ungefär en månad tidigare träffat en överenskommelse om etableringsjobben. Svaret från arbetsmarknadsministern då var att det skulle analyseras med hänsyn till juridik och finansiering.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEfter detta har vi socialdemokrater återkommande ställt frågor om etableringsjobben, men ingenting tycks hända. Svaren har i princip varit oförändrade, och det är oroande att ingenting har skett i Regeringskansliet. När vi har satt mer press på regeringen i denna fråga har vissa nya delar kunnat anas. I svaret på denna interpellation kommer det ytterligare nya saker från arbetsmarknadsministern. Arbetsmarknadsministern sa: \"Förändringar av regelverket får dessutom administrativa och praktiska konsekvenser för de berörda myndigheterna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och kräver bland annat ny it-utveckling.\" Efter mer än sex månaders analysarbete kommer man fram till att det blir konsekvenser för Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans administrativa arbete och att det krävs en ny utveckling. Det låter konstigt att det tar sex månader. Jag misstänker att analyserna kommer att fortsätta. Men trots dessa analyser anser arbetsmarknadsministern att det fortfarande går att göra fortsatta effektiviseringar på Arbetsförmedlingen, trots nya administrativa uppgifter och mer arbete. Arbetsmarknadsministern har tidigare sagt att alla som kan jobba ska jobba. Men hur mycket tycker statsrådet att staten ska hjälpa till? Eller handlar det bara om att piska och göra det svårare att vara fattig och utanför? Är detta den liberala arbetsmarknadspolitiken? Arbetsmarknadsministern har tidigare sagt att det är för fett att vara arbetslös. Men ändå dröjer åtgärder för att få fler i arbete. Står regeringen upp för den modell som vi har i Sverige med att parterna tar ett stort ansvar för arbetsmarknaden? I så fall, varför kommer vi inte framåt med etableringsjobben?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Arbetsmarknadens parter har under flera år slitit med att komma överens om en ny särskild anställningsform för att bryta långtidsarbetslösheten och för att upprätthålla arbetslinjen, där fler kan gå till jobbet och färre gå på bidrag. Det handlar både om att bryta utanförskapet och segregationen och om att underlätta företagens kompetensförsörjning.Det är mycket riktigt så att reformen har tagit tid också under den socialdemokratiska regeringstiden. Det har varit många turer och hinder på vägen. Detta ska gudarna, och Liberalerna med för den delen, veta. Men vi jobbade mycket intensivt med reformen, och vi fick också regelverket på plats. Förra året gav också EU sitt godkännande till  reformen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI början av december i fjol tecknade slutligen också parterna avtalet om etableringsjobben, och sedan dess är det enda som saknas för att rulla igång att regeringen justerar i den gällande förordningen. Detta borde vara tämligen snabbt och enkelt gjort, men nu ett halvår senare har fortfarande ingenting hänt.Vi socialdemokrater har vid upprepade tillfällen frågat regeringen varför det dröjer. Vi kallade arbetsmarknadsministern till utskottet, men jag kan bara konstatera att vi inte har fått några begripliga svar utan bara svepande bortförklaringar om att parternas avtal kanske avviker från EU:s godkännande, vilket föranleder behov av nya analyser. Detta var vad vi fick höra här från talarstolen. Varför det i så fall inte har initierats någon process med EU för att reda ut det hela är i så fall helt obegripligt.De juridiska analyser som Johan Pehrson redogör för i sitt svar här i dag framstår allt tydligare som svepskäl, fru talman, särskilt sedan Sverigedemokraterna faktiskt har bekräftat att etableringsjobben förhandlas mellan Tidöpartierna. Det är ju bekräftat.Vi vet också att alla utom Sverigedemokraterna är överens om att etableringsjobben behövs. Att just Sverigedemokraterna vill motverka etableringsjobben beror på att det delvis - inte enbart, är det värt att understryka - är utrikes födda som kommer att anställas med den anställningsformen. Att främja integration och motverka segregation lirar ju inte direkt med Sverigedemokraternas filosofi; det tror jag att vi här inne är överens om.Jag har alltså förståelse för att arbetsmarknadsministern har hamnat i en väldigt jobbig sits, klämd mellan vad han själv vill och vad Sverigedemokraterna kräver av regeringen. Vi socialdemokrater har försökt hjälpa regeringen att komma vidare genom att föreslå ett utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet. Där hade regeringspartierna kunnat ta vår utsträckta hand, men tyvärr avslog man initiativet. Sverigedemokraterna vill sabotera reformen, som är den kanske viktigaste och mest genomarbetade på åratal för att bryta långtidsarbetslösheten. Regeringen har därför förhalat starten av etableringsjobben i ett halvår nu. Om regeringen sjabblar bort etableringsjobben vore det ett enormt svek både mot de långtidsarbetslösa och mot arbetsmarknadens parter, som har satt sin tilltro till politiken.Jag uppmanar därför arbetsmarknadsministern att trycka på startknappen nu. Låt inte denna reform, som så tydligt tar sikte på att bryta segregationen i vårt land, sjabblas bort eller tas som gisslan av Sverigedemokraterna och deras ovilja och parlamentariska pajaskonster."}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för svaret och för att vi får möjlighet att debattera detta, vilket vi inte har gjort tidigare.Jag vill börja i den änden att jag kort ska beskriva vad etableringsjobben är för något. Det är ett system där arbetsgivare kan anställa till en lägre kostnad samtidigt som individen får en rimlig inkomst och nödvändig utbildning för jobbet. Facket får också inflytande så att systemet inte kan missbrukas.Etableringsjobben är tänkta att beviljas långtidsarbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivarens kostnad under anställningen läggs samman med etableringsersättningen från staten, vilket innebär att hela den inkomst som den anställde får motsvarar lägstalönen inom avtalsområdet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom längst kommer arbetstagaren att kunna ha ett etableringsjobb under två års tid. Därefter ska etableringsjobbet i normalfallet övergå till en tillsvidareanställning.Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2023 men kan börja tillämpas först efter att regeringen har genomfört en förordningsändring i enlighet med parternas krav. Denna form skulle jag påstå är träffsäkrare och innebär en mycket låg risk för utnyttjande och fusk, till skillnad från andra subventionerade anställningar som finns i dag. Jag har varit inne på detta i tidigare debatter när det kommer till nystartsjobben, som regeringen öser pengar över samtidigt som vi vet att arbetsgivare kan utnyttja den typen av anställningsformer.Statsrådet tillät sig att göra en tillbakablick i sitt svar, fru talman, och jag ska göra detsamma och fylla på det som statsrådet sa i sitt svar. Till denna berättelse hör också att Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade emot etableringsjobben här i kammaren. Nu är det SD som regeringen lyder under. Kan det ha något med den här saken att göra? Statsrådet ger i sitt svar de mest byråkratiska bortförklaringar till att reformen inte är på plats, med hänvisningar till att det ska göras ansvarsfullt. Det mest ansvarsfulla som statsrådet kan göra är att se till att förordningen kommer på plats så att människor kan börja anställas och så att människor kan gå från långtidsarbetslöshet till arbete. Det skulle även vara ansvarsfullt mot arbetsmarknadens parter och den svenska modellen att nu sätta sista pricken över i:et.Johan Pehrson är minister och chef för Arbetsmarknadsdepartementet. Pehrson har fått en mycket genomarbetad reform på sitt bord, ett regelverk är på plats, det finns ett färdigt avtal, EU har gett klartecken och det finns pengar i budgeten.Om regeringen vill men inte kan genomföra något som är färdigarbetat blir jag djupt orolig över regeringens oförmåga, men om det är så att det är Sverigedemokraterna som inte vill kan jag förstå att Pehrson kommer med byråkratiska ursäkter. Men det gör inte saken mindre fördummande.Det mest ärliga skulle kanske vara att säga att man inte är överens. Så till min fråga: Är det så att Tidöpartierna inte är överens om att etableringsjobben ska träda i full kraft och att de fullt utbyggda ska omfatta 10 000 jobb?"}
+{"question":"Varför har ministern inte vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats?","answer":"har frågat mig varför jag inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats.Som jag tidigare redogjort för, bland annat i ett antal svar på riksdagsfrågor, finns det ett regelverk för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb som är i kraft sedan den 1 september 2022. Svenskt Näringsliv, Unionen och LO har därefter i slutet av 2022 enats om avtal avseende etableringsjobb. Men parternas avtal avviker i vissa avseenden från det redan beslutade regelverket.Tillåt mig således en tillbakablick. I mars 2018 deklarerade dåvarande regering och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att de var överens med arbetsmarknadens parter om att etableringsjobb bör införas. Man var dock från regeringens sida tydlig med att det skulle ta lite tid. Det krävdes vissa lagändringar, och stödet skulle först anmälas till EU. Därför skulle inte etableringsjobben vara på plats förrän 2019. Så blev det inte heller.Därefter har ekonomiska medel avsatts för etableringsjobb i budgetpropositionerna för 2020, 2021 och 2022. I budgetpropositionerna för 2021 och 2022 angav den dåvarande regeringen att den arbetade för att införa etableringsjobb. I juni 2022 beslutades det gällande regelverket för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb, och det trädde som sagt i kraft den 1 september 2022.År 2018 var dåvarande regering överens med parterna om att lönen och den statliga ersättningen till individen ska följa löneutvecklingen. Någon modell för detta fanns inte med i det regelverk som den förra regeringen beslutade 2022. Det har nu gått ungefär åtta månader sedan den regering som jag företräder tillträdde. Kort därefter presenterade parterna sitt avtal om etableringsjobb. I budgetpropositionen för 2023 finns det avsatta medel för etableringsjobb, och regeringen bereder nu frågan och analyserar det senaste avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I det arbetet finns ett antal aspekter som regeringen måste beakta och som tar viss tid, och detta arbete behöver göras ansvarsfullt.Förändringar av regelverket får dessutom administrativa och praktiska konsekvenser för de berörda myndigheterna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och kräver bland annat it-utvecklingsinsatser."}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Jag vill verkligen återgälda den tanken! Och så vill jag påminna Serkan Köse och alla andra om att tiden för interpellationer snart är igång igen. Det är ju ett kortare uppehåll vi har för Sveriges riksdagsledamöter. Precis som regeringen är riksdagens ledamöter hela tiden i tjänst och spänst och vill med flit förbättra det som kan fungera bättre. Och här kan vi tycka olika.Vi måste summera detta. De som debatterar under den här interpellationsdebatten och tidigare säger att de har mer resurser. Det är klart att det då leder till fler anställda. Men leder det till effektivitet? Leder det till att de här resurserna kan användas någon annanstans? Det säger ingenting om att duktiga medarbetare faktiskt inte ska göra ett bra jobb.Vi pratar om reformer. Vi ska lyfta upp en viktig del här som vi har missat, tycker jag, i den aktiva, effektiva ambitiösa arbetsmarknadspolitiken, nämligen att rätt person ska ha rätt a-kassa i rätt tid. Det kräver en ny arbetslöshetsförsäkring.Vi har nu höjt taken. Vi har permanentat dem på en nivå som infördes under pandemin. Jag tycker att det är bra. Men a-kassan har vi ju för den situation då det inte finns något jobb att söka. A-kassan är en viktig omställningsförsäkring. Den är inte till för att människor inte ska jobba när det finns jobb.Det är därför som vi har aviserat och går vidare med krav och säger att det inte ska vara för \"fett\" att vara arbetslös. Då menar vi att fler människor måste söka jobb utanför sitt tidigare yrkesområde och med ökad geografisk spridning. Detta vet jag att det finns ett stöd för hos Socialdemokraterna. Men en modernare arbetslöshetsförsäkring hoppas jag att vi kommer att diskutera under hösten också, och där vill jag gärna se att Socialdemokraterna visar korten och hänger på. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Jag vill verkligen återgälda den tanken! Och så vill jag påminna Serkan Köse och alla andra om att tiden för interpellationer snart är igång igen. Det är ju ett kortare uppehåll vi har för Sveriges riksdagsledamöter. Precis som regeringen är riksdagens ledamöter hela tiden i tjänst och spänst och vill med flit förbättra det som kan fungera bättre. Och här kan vi tycka olika.Vi måste summera detta. De som debatterar under den här interpellationsdebatten och tidigare säger att de har mer resurser. Det är klart att det då leder till fler anställda. Men leder det till effektivitet? Leder det till att de här resurserna kan användas någon annanstans? Det säger ingenting om att duktiga medarbetare faktiskt inte ska göra ett bra jobb.Vi pratar om reformer. Vi ska lyfta upp en viktig del här som vi har missat, tycker jag, i den aktiva, effektiva ambitiösa arbetsmarknadspolitiken, nämligen att rätt person ska ha rätt a-kassa i rätt tid. Det kräver en ny arbetslöshetsförsäkring.Vi har nu höjt taken. Vi har permanentat dem på en nivå som infördes under pandemin. Jag tycker att det är bra. Men a-kassan har vi ju för den situation då det inte finns något jobb att söka. A-kassan är en viktig omställningsförsäkring. Den är inte till för att människor inte ska jobba när det finns jobb.Det är därför som vi har aviserat och går vidare med krav och säger att det inte ska vara för \"fett\" att vara arbetslös. Då menar vi att fler människor måste söka jobb utanför sitt tidigare yrkesområde och med ökad geografisk spridning. Detta vet jag att det finns ett stöd för hos Socialdemokraterna. Men en modernare arbetslöshetsförsäkring hoppas jag att vi kommer att diskutera under hösten också, och där vill jag gärna se att Socialdemokraterna visar korten och hänger på. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Jag tackar statsrådet för ett icke-svar. Man kan konstatera att statsrådet inte svarar på frågorna. Statsrådet fortsätter att prata om nedskärningar. Statsrådet pratar om 2024 och det som redan är känt, nämligen att 400 miljoner ska bort. Man har också dragit bort 1 miljard från vuxenutbildningen. Under debatten har det tydligt framkommit att statsrådet saknar ambitioner och konkreta politiska reformer för att möta behoven hos de arbetslösa, särskilt för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är oroväckande och riskerar att skapa en klyfta för de långtidsarbetslösa. Det är därför viktigt att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att stärka Arbetsförmedlingen och säkerställa att myndigheten har tillräckliga resurser för att erbjuda individanpassat stöd till de arbetslösa, särskilt nu när Arbetsförmedlingen kämpar med hög arbetsbelastning och stress bland de anställda.Det är också viktigt att säkerställa en väl representerad Arbetsförmedling över hela landet och ett nära samarbete med kommunerna.Avslutningsvis är det av yttersta vikt att vi tar dessa frågor på allvar och arbetar för att skapa en arbetsmarknadspolitik som ger alla människor möjlighet att komma i arbete och bidra till samhället. Alla som kan arbeta ska arbeta.Vi kan inte blunda för de larm som kommer från insidan av Arbetsförmedlingen och de negativa konsekvenser som nedskärningarna kan medföra, både för de arbetslösa och för de anställda på myndigheten.Avslutningsvis vill jag återigen tacka statsrådet för debatten och önska statsrådet och hans medarbetare en trevlig sommarledighet när den väl inträffar. Jag tackar också fru talmannen och utskottskansliet och önskar trevlig sommar när den väl inträffar."}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Jag tackar statsrådet för ett icke-svar. Man kan konstatera att statsrådet inte svarar på frågorna. Statsrådet fortsätter att prata om nedskärningar. Statsrådet pratar om 2024 och det som redan är känt, nämligen att 400 miljoner ska bort. Man har också dragit bort 1 miljard från vuxenutbildningen. Under debatten har det tydligt framkommit att statsrådet saknar ambitioner och konkreta politiska reformer för att möta behoven hos de arbetslösa, särskilt för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är oroväckande och riskerar att skapa en klyfta för de långtidsarbetslösa. Det är därför viktigt att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att stärka Arbetsförmedlingen och säkerställa att myndigheten har tillräckliga resurser för att erbjuda individanpassat stöd till de arbetslösa, särskilt nu när Arbetsförmedlingen kämpar med hög arbetsbelastning och stress bland de anställda.Det är också viktigt att säkerställa en väl representerad Arbetsförmedling över hela landet och ett nära samarbete med kommunerna.Avslutningsvis är det av yttersta vikt att vi tar dessa frågor på allvar och arbetar för att skapa en arbetsmarknadspolitik som ger alla människor möjlighet att komma i arbete och bidra till samhället. Alla som kan arbeta ska arbeta.Vi kan inte blunda för de larm som kommer från insidan av Arbetsförmedlingen och de negativa konsekvenser som nedskärningarna kan medföra, både för de arbetslösa och för de anställda på myndigheten.Avslutningsvis vill jag återigen tacka statsrådet för debatten och önska statsrådet och hans medarbetare en trevlig sommarledighet när den väl inträffar. Jag tackar också fru talmannen och utskottskansliet och önskar trevlig sommar när den väl inträffar."}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Vi debatterar en otroligt viktig myndighet, Arbetsförmedlingen. Under de åtta gångna åren har den varit utsatt för ganska stora förändringar, och jag har lovat att vi i nära samverkan och dialog med Arbetsförmedlingen ska se vad som är möjligt att göra.Men den liberala, borgerliga regeringen med samarbetsparti, som har majoritet i riksdagen och för sin budget, är också tydlig med att fler områden måste omfattas. En bra arbetsmarknadspolitik är att fler klarar grundskolan, och detta måste vi angripa om man på sikt inte bara vill fortsätta att ösa in nya unga människor som står långt från arbetsmarknaden och inte kan försörja sig själva och få den frihet man får med ett första jobb, som man ibland måste kämpa väldigt hårt för. Det är också en viktig upplysning att människor har ett stort personligt ansvar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen hur myndigheten - Arbetsförmedlingen eller vilken myndighet som helst - behandlar budgeten är väldigt viktigt. Den är ett avgörande styrdokument. Detta kan inte komma som en chock vare sig för någon i riksdagen eller på Arbetsförmedlingen, utan budgeten har legat fast och är ett styrdokument.Vi tror att när många andra myndigheter växer kraftigt måste man också vara beredd att kunna strukturera om i Arbetsförmedlingen och få mer effektivitet, särskilt när vi har en tid bakom oss då arbetslösheten har minskat. Vi är beredda på det svåra läget, och då kan vi agera.Jag håller självklart med den som säger att en satsning i vårändringsbudgeten på 50 miljoner inte är avgörande. Det är ju ett sätt att hantera ett läge när vi har en dialog med Arbetsförmedlingen. Jag kan inte uttala mig om de resurser vi tänker anslå, men linjen för 2024 ligger fastlagd och har varit välkänd för myndigheten och myndighetens styrelse som bär ansvar för detta tillsammans med ledningen. Vi kommer nu att ha en dialog med dem, och vi kommer med ett förslag om att justera detta för 2024. Detta kommer vi alla att kunna debattera med stor intensitet och glädje under hösten.Men vi kommer aldrig undan att detta till stor del handlar om utbildning utanför Arbetsförmedlingen. Jag nämnde det i den förra interpellationen. Det handlar om svenska för invandrare - vi vet att språket är det största hindret mot att personen ens kan komma i en arbetsmarknadsutbildning. Där finns det resurser, även om vi tror att de kommer att kunna växa i år. Vi vet att ungdomsskolans tillkortakommanden, som jag har sagt, är avgörande. Vi vet att risken är att vi har tiotusentals människor, och många barn med dem, som fastnar i det som man betecknar som fas 0, det vill säga att man lever på försörjningsstöd över tid och utan krav på motprestation när vi har drivkrafter som står mellan vilka ersättningar man kan få och när skatterna på det där första jobbet är sådana att människor inte kommer att arbeta. Allt det där är grunden för arbetsmarknadspolitiken.Jag är rätt säker på att under de förhoppningsvis många år jag har kvar att leva, och under de år som interpellanten och de övriga debattörerna har kvar att leva, som jag också hoppas är många, kommer vi aldrig att få uppleva att Socialdemokraterna har mindre ekonomiska anslag till Arbetsförmedlingen än vad en liberal borgerlig regering har. Det tror jag är helt osannolikt. För vi pratar här om hjärtat av skapelsen."}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Vi debatterar en otroligt viktig myndighet, Arbetsförmedlingen. Under de åtta gångna åren har den varit utsatt för ganska stora förändringar, och jag har lovat att vi i nära samverkan och dialog med Arbetsförmedlingen ska se vad som är möjligt att göra.Men den liberala, borgerliga regeringen med samarbetsparti, som har majoritet i riksdagen och för sin budget, är också tydlig med att fler områden måste omfattas. En bra arbetsmarknadspolitik är att fler klarar grundskolan, och detta måste vi angripa om man på sikt inte bara vill fortsätta att ösa in nya unga människor som står långt från arbetsmarknaden och inte kan försörja sig själva och få den frihet man får med ett första jobb, som man ibland måste kämpa väldigt hårt för. Det är också en viktig upplysning att människor har ett stort personligt ansvar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen hur myndigheten - Arbetsförmedlingen eller vilken myndighet som helst - behandlar budgeten är väldigt viktigt. Den är ett avgörande styrdokument. Detta kan inte komma som en chock vare sig för någon i riksdagen eller på Arbetsförmedlingen, utan budgeten har legat fast och är ett styrdokument.Vi tror att när många andra myndigheter växer kraftigt måste man också vara beredd att kunna strukturera om i Arbetsförmedlingen och få mer effektivitet, särskilt när vi har en tid bakom oss då arbetslösheten har minskat. Vi är beredda på det svåra läget, och då kan vi agera.Jag håller självklart med den som säger att en satsning i vårändringsbudgeten på 50 miljoner inte är avgörande. Det är ju ett sätt att hantera ett läge när vi har en dialog med Arbetsförmedlingen. Jag kan inte uttala mig om de resurser vi tänker anslå, men linjen för 2024 ligger fastlagd och har varit välkänd för myndigheten och myndighetens styrelse som bär ansvar för detta tillsammans med ledningen. Vi kommer nu att ha en dialog med dem, och vi kommer med ett förslag om att justera detta för 2024. Detta kommer vi alla att kunna debattera med stor intensitet och glädje under hösten.Men vi kommer aldrig undan att detta till stor del handlar om utbildning utanför Arbetsförmedlingen. Jag nämnde det i den förra interpellationen. Det handlar om svenska för invandrare - vi vet att språket är det största hindret mot att personen ens kan komma i en arbetsmarknadsutbildning. Där finns det resurser, även om vi tror att de kommer att kunna växa i år. Vi vet att ungdomsskolans tillkortakommanden, som jag har sagt, är avgörande. Vi vet att risken är att vi har tiotusentals människor, och många barn med dem, som fastnar i det som man betecknar som fas 0, det vill säga att man lever på försörjningsstöd över tid och utan krav på motprestation när vi har drivkrafter som står mellan vilka ersättningar man kan få och när skatterna på det där första jobbet är sådana att människor inte kommer att arbeta. Allt det där är grunden för arbetsmarknadspolitiken.Jag är rätt säker på att under de förhoppningsvis många år jag har kvar att leva, och under de år som interpellanten och de övriga debattörerna har kvar att leva, som jag också hoppas är många, kommer vi aldrig att få uppleva att Socialdemokraterna har mindre ekonomiska anslag till Arbetsförmedlingen än vad en liberal borgerlig regering har. Det tror jag är helt osannolikt. För vi pratar här om hjärtat av skapelsen."}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Många gånger har jag hört statsrådet berömma Arbetsförmedlingens cirka 11 000 anställda och det jobb de utför. Men jag undrar om Arbetsförmedlingens anställda verkligen känner sig uppskattade när de gång på gång får höra att det går att effektivisera ännu mer.Precis som mina kollegor sagt resulterar regeringens iver att dra ned på Arbetsförmedlingen nu i att 90 anställningar avslutas. Det handlar om personer som har utbildat sig och just blivit klara med sin utbildning, men nu ska deras kunskaper inte användas utan kastas bort.Samtidigt pratar statsrådet om att regeringen förstärker Arbetsförmedlingen för att man ska kunna möta den arbetslöshet som kommer. Men att pengarna inte kommer att användas och att det tas resurser från insatser nämner inte statsrådet.Liksom mycket annat i regeringens politik går detta inte ihop.I statsrådets svar saknas fortfarande konkreta förslag för hur fler ska få rätt stöd och särskilt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det så att arbetsmarknadsministern redan har kapitulerat på arbetsmarknadsområdet och saknar idéer för hur fler ska komma i arbete? Nyss lät det i arbetsmarknadsministerns inlägg som att han inte kan sitta och tänka så att det knakar. Det kanske är en av anledningarna till att ett arbetsmarknadspolitiskt råd har inrättats. Han behöver få idéer av någon.Syftet med rådet är att samla ett gäng arbetsmarknadsexperter som ska ge tips och råd till arbetsmarknadsministern om hur man löser problematiken kring långtidsarbetslösheten. Att statsrådet struntar i att ha med arbetsmarknadens parter i rådet är anmärkningsvärt eftersom de är just arbetsmarknadsexperter.Jag vill ge statsrådet en sista chans att konkret förklara hur fler som står långt från arbetsmarknaden ska få rätt stöd och komma i arbete när Arbetsförmedlingen fortsätter att varsla."}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Många gånger har jag hört statsrådet berömma Arbetsförmedlingens cirka 11 000 anställda och det jobb de utför. Men jag undrar om Arbetsförmedlingens anställda verkligen känner sig uppskattade när de gång på gång får höra att det går att effektivisera ännu mer.Precis som mina kollegor sagt resulterar regeringens iver att dra ned på Arbetsförmedlingen nu i att 90 anställningar avslutas. Det handlar om personer som har utbildat sig och just blivit klara med sin utbildning, men nu ska deras kunskaper inte användas utan kastas bort.Samtidigt pratar statsrådet om att regeringen förstärker Arbetsförmedlingen för att man ska kunna möta den arbetslöshet som kommer. Men att pengarna inte kommer att användas och att det tas resurser från insatser nämner inte statsrådet.Liksom mycket annat i regeringens politik går detta inte ihop.I statsrådets svar saknas fortfarande konkreta förslag för hur fler ska få rätt stöd och särskilt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det så att arbetsmarknadsministern redan har kapitulerat på arbetsmarknadsområdet och saknar idéer för hur fler ska komma i arbete? Nyss lät det i arbetsmarknadsministerns inlägg som att han inte kan sitta och tänka så att det knakar. Det kanske är en av anledningarna till att ett arbetsmarknadspolitiskt råd har inrättats. Han behöver få idéer av någon.Syftet med rådet är att samla ett gäng arbetsmarknadsexperter som ska ge tips och råd till arbetsmarknadsministern om hur man löser problematiken kring långtidsarbetslösheten. Att statsrådet struntar i att ha med arbetsmarknadens parter i rådet är anmärkningsvärt eftersom de är just arbetsmarknadsexperter.Jag vill ge statsrådet en sista chans att konkret förklara hur fler som står långt från arbetsmarknaden ska få rätt stöd och komma i arbete när Arbetsförmedlingen fortsätter att varsla."}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Arbetsmarknadsministern efterfrågade i slutet av sitt förra anförande vilka konkreta instruktioner vi socialdemokrater saknar i arbetsmarknadspolitiken. Låt mig nämna en sak: Jag saknar den skrivning som Socialdemokraterna hade i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen om ökad övergång till arbete bland utrikes födda kvinnor. Det har arbetsmarknadsministern suddat ut i regleringsbrevet.I svaret på Serkan Köses interpellation liksom i svaret på min fråga i den förra interpellationsdebatten om arbetsmarknadsinsatserna hänvisar arbetsmarknadsministern till att Arbetsförmedlingens personalresurser förstärks med 50 miljoner kronor för att man ska kunna bemöta en ökad arbetslöshet. Jag har sagt det förut och säger det igen: Jag tycker att det är anmärkningsvärt att statsrådet fortsätter att kalla detta för en förstärkning när det i själva verket är en neddragning. Att först dra ned hundratals miljoner kronor och sedan skjuta till 50 miljoner kronor, som dessutom visar sig vara en omfördelning och inte några nya pengar, är per definition inte en förstärkning. Vi har tvärtom fått rapport efter rapport från Arbetsförmedlingen om varsel och uppsägningar. Det blir minskade resurser jämfört med förra året, alltså en nedskärning, på ren svenska. Jag tycker att det är smått obegripligt att arbetsmarknadsministern fortsätter att kalla det en förstärkning, vilket han gör i svaren här i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson får gärna svara, nicka eller skaka på huvudet, som han sa till mig förut, eller se det som en retorisk fråga: Var går egentligen gränsen för vad man få kalla för en satsning?"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Arbetsmarknadsministern efterfrågade i slutet av sitt förra anförande vilka konkreta instruktioner vi socialdemokrater saknar i arbetsmarknadspolitiken. Låt mig nämna en sak: Jag saknar den skrivning som Socialdemokraterna hade i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen om ökad övergång till arbete bland utrikes födda kvinnor. Det har arbetsmarknadsministern suddat ut i regleringsbrevet.I svaret på Serkan Köses interpellation liksom i svaret på min fråga i den förra interpellationsdebatten om arbetsmarknadsinsatserna hänvisar arbetsmarknadsministern till att Arbetsförmedlingens personalresurser förstärks med 50 miljoner kronor för att man ska kunna bemöta en ökad arbetslöshet. Jag har sagt det förut och säger det igen: Jag tycker att det är anmärkningsvärt att statsrådet fortsätter att kalla detta för en förstärkning när det i själva verket är en neddragning. Att först dra ned hundratals miljoner kronor och sedan skjuta till 50 miljoner kronor, som dessutom visar sig vara en omfördelning och inte några nya pengar, är per definition inte en förstärkning. Vi har tvärtom fått rapport efter rapport från Arbetsförmedlingen om varsel och uppsägningar. Det blir minskade resurser jämfört med förra året, alltså en nedskärning, på ren svenska. Jag tycker att det är smått obegripligt att arbetsmarknadsministern fortsätter att kalla det en förstärkning, vilket han gör i svaren här i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson får gärna svara, nicka eller skaka på huvudet, som han sa till mig förut, eller se det som en retorisk fråga: Var går egentligen gränsen för vad man få kalla för en satsning?"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Johan Pehrson gör en klassisk Johan Pehrson: pratar i fyra minuter utan att svara på frågorna.När statsrådet pratar om effektivisering i detta sammanhang handlar det i verkligheten om nedskärningar - nedskärningar i en tid då det behövs mer resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statsrådet pratar om satsningar, men i budgeten har man dragit ned 1,5 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är ingen satsning. Man har dragit ned på pengarna till arbetsmarknadspolitiska program och förvaltningsanslag. Men det är viktigt att ge Arbetsförmedlingen de resurser, förutsättningar och verktyg myndigheten behöver för göra ett bra jobb. Jag anser att regeringens nedskärningar i anslag, program och insatser inte kan kallas för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är särskilt problematiskt när hushållen, företagen och samhället i stort står inför svåra tider. Speciellt problematiskt är det för de arbetslösa, som behöver en mer aktiv arbetsmarknadspolitik med mer resurser. Många experter varnar för att den ekonomiska avmattningen med minskad bnp kommer att vara långvarig. Vi behöver därför en arbetsmarknadspolitik som är aktiv och anpassad för att möta dessa utmaningar och inte minst för de människor som är i behov av den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde i ett tidigare inlägg visar Arbetsförmedlingens nya prognos att arbetslösheten väntas öka i år. Nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att utgöra ett betydande hinder för att öka sysselsättningen, särskilt för den som har varit arbetslös under en längre tid. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag till regeringen konstateras att man behöver mer resurser för att kunna göra ett bättre jobb. Färre kommer att kunna ta del av stödåtgärder, vilket kommer att förlänga perioden av arbetslöshet. Låt oss konstatera att Arbetsförmedlingen är den statliga myndighet som ansvarar för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i hela landet. För att bättre kunna tillgodose enskilda arbetssökandes behov bör Arbetsförmedlingen ha större handlingsutrymme att erbjuda individanpassade åtgärder som leder mot varaktig anställning. Jag anser att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen dessa förutsättningar, inte minst vad gäller fysisk närvaro, som jag anser är avgörande för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också viktig för att upprätthålla ändamålsenlig arbetsgivarkontakt och samverkan, inte minst med kommunerna. Socialdemokraterna anser därför att regeringen bör se till att Arbetsförmedlingen finns representerad i hela landet.Jag upplever att statsrådet inte tar dessa utmaningar på allvar. Jag efterfrågar därför tydligare svar och mer konkret beskrivning av vilka specifika åtgärder och effektiviseringar statsrådet avser att genomföra för att hantera situationen. Det är räcker inte med generella påståenden om utrymme för effektiviseringar, vilket statsrådet gång på gång återkommer till. Vi behöver få ett svar om konkreta och tydliga planer för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken fungerar effektivt och att de som behöver stöd verkligen får det. Vi har samlats här för att vi tycker att det är viktiga frågor som engagerar oss, och jag förväntar mig tydligare svar.Kan statsrådet ge en mer detaljerad redogörelse av hur dessa nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att hanteras för att undvika att de utgör ett hinder för att öka sysselsättningen och försvårar situationen för dem som har varit arbetslösa under en längre tid? Statsrådet kan också gärna vara lite mer konkret när det gäller hur han tänker hantera utmaningarna på myndigheten, där personalen i dag är väldigt stressad. Vad är statsrådets svar till alla som lyssnar på detta?"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Johan Pehrson gör en klassisk Johan Pehrson: pratar i fyra minuter utan att svara på frågorna.När statsrådet pratar om effektivisering i detta sammanhang handlar det i verkligheten om nedskärningar - nedskärningar i en tid då det behövs mer resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statsrådet pratar om satsningar, men i budgeten har man dragit ned 1,5 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är ingen satsning. Man har dragit ned på pengarna till arbetsmarknadspolitiska program och förvaltningsanslag. Men det är viktigt att ge Arbetsförmedlingen de resurser, förutsättningar och verktyg myndigheten behöver för göra ett bra jobb. Jag anser att regeringens nedskärningar i anslag, program och insatser inte kan kallas för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är särskilt problematiskt när hushållen, företagen och samhället i stort står inför svåra tider. Speciellt problematiskt är det för de arbetslösa, som behöver en mer aktiv arbetsmarknadspolitik med mer resurser. Många experter varnar för att den ekonomiska avmattningen med minskad bnp kommer att vara långvarig. Vi behöver därför en arbetsmarknadspolitik som är aktiv och anpassad för att möta dessa utmaningar och inte minst för de människor som är i behov av den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde i ett tidigare inlägg visar Arbetsförmedlingens nya prognos att arbetslösheten väntas öka i år. Nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att utgöra ett betydande hinder för att öka sysselsättningen, särskilt för den som har varit arbetslös under en längre tid. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag till regeringen konstateras att man behöver mer resurser för att kunna göra ett bättre jobb. Färre kommer att kunna ta del av stödåtgärder, vilket kommer att förlänga perioden av arbetslöshet. Låt oss konstatera att Arbetsförmedlingen är den statliga myndighet som ansvarar för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i hela landet. För att bättre kunna tillgodose enskilda arbetssökandes behov bör Arbetsförmedlingen ha större handlingsutrymme att erbjuda individanpassade åtgärder som leder mot varaktig anställning. Jag anser att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen dessa förutsättningar, inte minst vad gäller fysisk närvaro, som jag anser är avgörande för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också viktig för att upprätthålla ändamålsenlig arbetsgivarkontakt och samverkan, inte minst med kommunerna. Socialdemokraterna anser därför att regeringen bör se till att Arbetsförmedlingen finns representerad i hela landet.Jag upplever att statsrådet inte tar dessa utmaningar på allvar. Jag efterfrågar därför tydligare svar och mer konkret beskrivning av vilka specifika åtgärder och effektiviseringar statsrådet avser att genomföra för att hantera situationen. Det är räcker inte med generella påståenden om utrymme för effektiviseringar, vilket statsrådet gång på gång återkommer till. Vi behöver få ett svar om konkreta och tydliga planer för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken fungerar effektivt och att de som behöver stöd verkligen får det. Vi har samlats här för att vi tycker att det är viktiga frågor som engagerar oss, och jag förväntar mig tydligare svar.Kan statsrådet ge en mer detaljerad redogörelse av hur dessa nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att hanteras för att undvika att de utgör ett hinder för att öka sysselsättningen och försvårar situationen för dem som har varit arbetslösa under en längre tid? Statsrådet kan också gärna vara lite mer konkret när det gäller hur han tänker hantera utmaningarna på myndigheten, där personalen i dag är väldigt stressad. Vad är statsrådets svar till alla som lyssnar på detta?"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Jag tackar ledamoten för interpellationen och de övriga deltagarna för frågorna och det starka engagemanget.Man styr en myndighet genom konsekvens och långsiktighet. Man styr en myndighet genom att man lägger fast en budget som anger hur det ska se ut inte bara nästa år utan även de kommande åren. Av denna budget har det framgått tydligt att Arbetsförmedlingen kommer att ha väldigt många miljarder att använda.Vi använder instruktioner och regleringsbrev för att förklara vad vi vill se mer av. Vi kanske vill se mer av kontroller eller arbetsmarknadsutbildning. Vi kanske vill se mer av arbetsmarknadsutbildning som handlas upp lite mer lokalt i samverkan med näringslivet och utifrån de behov som finns på orten.Man styr med allt detta. Dessa är de verktyg man har gentemot myndigheterna. Det är väldigt svårt för riksdagsledamöter, regeringsföreträdare eller ministrar att gå till Arbetsförmedlingen och tala om exakt hur de ska göra. Myndigheterna har detta uppdrag och detta ansvar.Vår mening, som har redovisats såväl i budgetpropositionen för innevarande år som i vårändringsbudgeten, är att det finns stora möjligheter till effektivisering här. En regering måste ju ta ett samlat grepp. De myndigheter som är helt avgörande för att Arbetsförmedlingen över huvud taget ska kunna fungera måste vi kunna låta växa. Tidigare var frågan om brottsbekämpning uppe. En ekobrottsmyndighet som har duktigt med resurser är självklart viktig för att komma åt eventuella upplägg med grov kriminalitet som också angriper välfärdssystemen, till exempel det som ligger inom ramen för företagsamhet eller nystartsjobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt att allt detta finns på plats, och då kan man inte dra alla tangenter hur långt som helst. Det har vi heller inte gjort, utan vi har aviserat hur budgeten ska se ut. Sedan följer vi läget noga. Det kan komma större eller mindre förändringar, och det går att flytta mellan olika anslag. Jag vill påminna om att detta har skett historiskt.Det nämndes också att Socialdemokraterna tidigare hade en annan budget men förlorade. Det är att beklaga att det här landet har styrts på ett sätt som har gjort att det inte har tagits ett samlat grepp. När det gäller frågor om de bevekelsegrunder som ligger bakom att man vill sitta kvar trots att det är någon annans budget som har gått igenom får någon annan än jag svara.Vi har en underliggande styrka. De miljarder vi nu satsar möter en verklighet där det fortfarande i denna timme finns kanske 200 000 lediga jobb som vi måste se till att människor kommer till. Då måste man använda de arbetsmarknadsutbildningar som finns, de olika subventionerade insatser som finns och de insatser som görs för att hjälpa människor med funktionshinder. Här finns det strukturella saker att förändra för att göra det lättare och bättre. Det ligger dock på Arbetsförmedlingen själv att bedöma hur de samlade resurserna ska användas, efter instruktioner och regleringsbrev. Det finns ingen annan.Jag är glad att riksdagsledamöter tänker så det knakar - och ibland mycket bra, vill jag understryka - för att komma fram till exakt hur man ska göra. Detta kan jag inte göra i min roll som arbetsmarknadsminister, men jag kan ge instruktionerna. Säg gärna vilka instruktioner ni vill se!"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Jag tackar ledamoten för interpellationen och de övriga deltagarna för frågorna och det starka engagemanget.Man styr en myndighet genom konsekvens och långsiktighet. Man styr en myndighet genom att man lägger fast en budget som anger hur det ska se ut inte bara nästa år utan även de kommande åren. Av denna budget har det framgått tydligt att Arbetsförmedlingen kommer att ha väldigt många miljarder att använda.Vi använder instruktioner och regleringsbrev för att förklara vad vi vill se mer av. Vi kanske vill se mer av kontroller eller arbetsmarknadsutbildning. Vi kanske vill se mer av arbetsmarknadsutbildning som handlas upp lite mer lokalt i samverkan med näringslivet och utifrån de behov som finns på orten.Man styr med allt detta. Dessa är de verktyg man har gentemot myndigheterna. Det är väldigt svårt för riksdagsledamöter, regeringsföreträdare eller ministrar att gå till Arbetsförmedlingen och tala om exakt hur de ska göra. Myndigheterna har detta uppdrag och detta ansvar.Vår mening, som har redovisats såväl i budgetpropositionen för innevarande år som i vårändringsbudgeten, är att det finns stora möjligheter till effektivisering här. En regering måste ju ta ett samlat grepp. De myndigheter som är helt avgörande för att Arbetsförmedlingen över huvud taget ska kunna fungera måste vi kunna låta växa. Tidigare var frågan om brottsbekämpning uppe. En ekobrottsmyndighet som har duktigt med resurser är självklart viktig för att komma åt eventuella upplägg med grov kriminalitet som också angriper välfärdssystemen, till exempel det som ligger inom ramen för företagsamhet eller nystartsjobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt att allt detta finns på plats, och då kan man inte dra alla tangenter hur långt som helst. Det har vi heller inte gjort, utan vi har aviserat hur budgeten ska se ut. Sedan följer vi läget noga. Det kan komma större eller mindre förändringar, och det går att flytta mellan olika anslag. Jag vill påminna om att detta har skett historiskt.Det nämndes också att Socialdemokraterna tidigare hade en annan budget men förlorade. Det är att beklaga att det här landet har styrts på ett sätt som har gjort att det inte har tagits ett samlat grepp. När det gäller frågor om de bevekelsegrunder som ligger bakom att man vill sitta kvar trots att det är någon annans budget som har gått igenom får någon annan än jag svara.Vi har en underliggande styrka. De miljarder vi nu satsar möter en verklighet där det fortfarande i denna timme finns kanske 200 000 lediga jobb som vi måste se till att människor kommer till. Då måste man använda de arbetsmarknadsutbildningar som finns, de olika subventionerade insatser som finns och de insatser som görs för att hjälpa människor med funktionshinder. Här finns det strukturella saker att förändra för att göra det lättare och bättre. Det ligger dock på Arbetsförmedlingen själv att bedöma hur de samlade resurserna ska användas, efter instruktioner och regleringsbrev. Det finns ingen annan.Jag är glad att riksdagsledamöter tänker så det knakar - och ibland mycket bra, vill jag understryka - för att komma fram till exakt hur man ska göra. Detta kan jag inte göra i min roll som arbetsmarknadsminister, men jag kan ge instruktionerna. Säg gärna vilka instruktioner ni vill se!"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Jag tackar ledamoten Serkan Köse för möjligheten att debattera detta ämne.Arbetsförmedlingen är en viktig part för att få fler människor i arbete. Med en verktygslåda som består av många verktyg kan Arbetsförmedlingen anpassa stödet efter det behov som finns hos den individ som söker jobbet. Vi vet att det behövs en bredd av olika insatser för att få människor i arbete, men det behövs också en bredd av olika kompetenser på Arbetsförmedlingen för att man ska komma fram till vilken insats som behövs för vilken person.Den regering som arbetsmarknadsminister Johan Pehrson företräder har minskat anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Ledamoten Serkan Köse frågade statsrådet vilka åtgärder man planerar att vidta för att erbjuda rätt stöd och möjligheter till arbetslösa, särskilt till dem som har varit utan arbete en längre tid. I statsrådets svar fanns över huvud taget inget som ens var ett försök att svara på frågan. Jag tycker, fru talman, att det är ganska talande för denna regering. Inte ens när statsrådet får ett par veckor på sig att fundera igenom det hela kommer det fram några svar på hur vi ska få fler personer i arbete, särskilt inte när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.Regeringen har varit utan idéer för hur fler ska komma i arbete sedan man tillträdde, men ändå talar man gärna om sin så kallade arbetslinje. Den linjen handlar dock inte om att ge stöd till arbete utan om att göra det ännu svårare för människor som redan har det svårt. Det är inte så vi får fler personer i arbete. Det skulle behövas en aktiv arbetsmarknadspolitik där Arbetsförmedlingen får mer resurser för att möta en tung tid på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja prata lite om hur vi ska få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. I en interpellationsdebatt den 11 april debatterade jag med statsrådet om just hur vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. I den debatten statsrådet bland annat fram SIUS som en viktig verksamhet. Som jag nämnde i den debatten är SIUS en viktig del i att få dem som står långt ifrån arbete att arbeta.Arbetsförmedlingen själv har lyft fram just detta som ett framgångsrikt arbete, men man har också sagt att det behövs mer resurser för att fortsätta med det. Därför är jag oroad över hur denna grupp ska kunna få hjälp och stöd när Arbetsförmedlingen nu fortsätter att varsla, för detta är en personalintensiv metod.Nyligen fick vi rapporter om hur Arbetsförmedlingen i första hand ska använda upphandlade verksamheter för arbetsträning. Detta väckte en del reaktioner, särskilt från Famna, som är riksorganisationen för idéburen välfärd. Deras oro är att personer som är långtidsarbetslösa får felaktiga insatser.Statsrådet svarade på en skriftlig fråga från ledamoten Serkan Köse att det kan vara den arbetssökandes behov som ska styra, men går detta verkligen ihop? Min oro är att antalet verktyg för Arbetsförmedlingen minskas när detta beslut tas.Jag skulle vilja ge statsrådet en till möjlighet att svara på frågorna i interpellationen. Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndigheternas förmåga att erbjuda rätt stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden?"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Jag tackar ledamoten Serkan Köse för möjligheten att debattera detta ämne.Arbetsförmedlingen är en viktig part för att få fler människor i arbete. Med en verktygslåda som består av många verktyg kan Arbetsförmedlingen anpassa stödet efter det behov som finns hos den individ som söker jobbet. Vi vet att det behövs en bredd av olika insatser för att få människor i arbete, men det behövs också en bredd av olika kompetenser på Arbetsförmedlingen för att man ska komma fram till vilken insats som behövs för vilken person.Den regering som arbetsmarknadsminister Johan Pehrson företräder har minskat anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Ledamoten Serkan Köse frågade statsrådet vilka åtgärder man planerar att vidta för att erbjuda rätt stöd och möjligheter till arbetslösa, särskilt till dem som har varit utan arbete en längre tid. I statsrådets svar fanns över huvud taget inget som ens var ett försök att svara på frågan. Jag tycker, fru talman, att det är ganska talande för denna regering. Inte ens när statsrådet får ett par veckor på sig att fundera igenom det hela kommer det fram några svar på hur vi ska få fler personer i arbete, särskilt inte när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.Regeringen har varit utan idéer för hur fler ska komma i arbete sedan man tillträdde, men ändå talar man gärna om sin så kallade arbetslinje. Den linjen handlar dock inte om att ge stöd till arbete utan om att göra det ännu svårare för människor som redan har det svårt. Det är inte så vi får fler personer i arbete. Det skulle behövas en aktiv arbetsmarknadspolitik där Arbetsförmedlingen får mer resurser för att möta en tung tid på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja prata lite om hur vi ska få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. I en interpellationsdebatt den 11 april debatterade jag med statsrådet om just hur vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. I den debatten statsrådet bland annat fram SIUS som en viktig verksamhet. Som jag nämnde i den debatten är SIUS en viktig del i att få dem som står långt ifrån arbete att arbeta.Arbetsförmedlingen själv har lyft fram just detta som ett framgångsrikt arbete, men man har också sagt att det behövs mer resurser för att fortsätta med det. Därför är jag oroad över hur denna grupp ska kunna få hjälp och stöd när Arbetsförmedlingen nu fortsätter att varsla, för detta är en personalintensiv metod.Nyligen fick vi rapporter om hur Arbetsförmedlingen i första hand ska använda upphandlade verksamheter för arbetsträning. Detta väckte en del reaktioner, särskilt från Famna, som är riksorganisationen för idéburen välfärd. Deras oro är att personer som är långtidsarbetslösa får felaktiga insatser.Statsrådet svarade på en skriftlig fråga från ledamoten Serkan Köse att det kan vara den arbetssökandes behov som ska styra, men går detta verkligen ihop? Min oro är att antalet verktyg för Arbetsförmedlingen minskas när detta beslut tas.Jag skulle vilja ge statsrådet en till möjlighet att svara på frågorna i interpellationen. Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndigheternas förmåga att erbjuda rätt stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden?"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Nyligen kom statistik över arbetsmarknadsläget, som glädjande nog visar att svensk arbetsmarknad fortfarande går bra. Det visar att den offensiva hanteringen av pandemin för att rädda svenska jobb och den aktiva arbetsmarknadspolitik vi förde därefter har gett effekt.Tyvärr är vi på väg in i en lågkonjunktur, och till och med regeringen själv bedömer att arbetslösheten kommer att öka. Redan nu under våren har vi sett tydliga orosmoln i form av ökade varsel och fler som skriver in sig som arbetssökande och färre som går vidare till jobb från Arbetsförmedlingens insatser.När det här året inleddes, precis som framgått av den tidigare debatten, genomförde regeringen stora nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp. När vårändringsbudgeten så presenterades meddelade regeringen att det skulle tillföras 50 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att möta den förväntat stigande arbetslösheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad som först verkade vara ett otillräckligt men ändå positivt besked visade sig dock vara en ren omfördelning mellan olika anslag till Arbetsförmedlingen. Det var alltså inte en enda ny krona till den samlade aktiva arbetsmarknadspolitiken.Men inte nog med det - det som arbetsmarknadsministern nyss kallade en resursförstärkning har i stället blivit ytterligare en besparing. Just i detta nu håller Arbetsförmedlingen, precis som min kollega Serkan Köse nyss redogjorde för, på med sparpaket för att förbereda för de ännu större neddragningar som regeringen har aviserat för nästa år. Därför vill jag ställa ett par frågor till arbetsmarknadsministern.Vad har regeringen egentligen för plan och beredskap för att en varselvåg omsätts i ökad arbetslöshet? En sådan plan är ju otroligt viktig för hushållens ekonomi i det läge som vi nu befinner oss i. Tyvärr har regeringen satt arbetsmarknadspolitiken på en svältdiet samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur, så det bådar inte gott. Jag vill dock ändå veta vad det finns för plan och beredskap för att detta scenario blir verklighet.Jag undrar också när ministern blev införstådd med att regeringens så kallade satsning på Arbetsförmedlingen i stället blir en besparing under innevarande år. Framför allt vill jag veta hur regeringen har tänkt agera nu med anledning av Arbetsförmedlingens besked om att det blir personalneddragningar i stället för resurstillskott. De 50 miljoner som regeringen aviserade i vårändringsbudgeten motiverades ju med att det behövdes personalförstärkningar, men nu blir det inte så. Det blir i stället ytterligare ett sparpaket. Vad är regeringens respons på det? Hur väljer regeringen att agera i detta läge?"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Nyligen kom statistik över arbetsmarknadsläget, som glädjande nog visar att svensk arbetsmarknad fortfarande går bra. Det visar att den offensiva hanteringen av pandemin för att rädda svenska jobb och den aktiva arbetsmarknadspolitik vi förde därefter har gett effekt.Tyvärr är vi på väg in i en lågkonjunktur, och till och med regeringen själv bedömer att arbetslösheten kommer att öka. Redan nu under våren har vi sett tydliga orosmoln i form av ökade varsel och fler som skriver in sig som arbetssökande och färre som går vidare till jobb från Arbetsförmedlingens insatser.När det här året inleddes, precis som framgått av den tidigare debatten, genomförde regeringen stora nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp. När vårändringsbudgeten så presenterades meddelade regeringen att det skulle tillföras 50 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att möta den förväntat stigande arbetslösheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad som först verkade vara ett otillräckligt men ändå positivt besked visade sig dock vara en ren omfördelning mellan olika anslag till Arbetsförmedlingen. Det var alltså inte en enda ny krona till den samlade aktiva arbetsmarknadspolitiken.Men inte nog med det - det som arbetsmarknadsministern nyss kallade en resursförstärkning har i stället blivit ytterligare en besparing. Just i detta nu håller Arbetsförmedlingen, precis som min kollega Serkan Köse nyss redogjorde för, på med sparpaket för att förbereda för de ännu större neddragningar som regeringen har aviserat för nästa år. Därför vill jag ställa ett par frågor till arbetsmarknadsministern.Vad har regeringen egentligen för plan och beredskap för att en varselvåg omsätts i ökad arbetslöshet? En sådan plan är ju otroligt viktig för hushållens ekonomi i det läge som vi nu befinner oss i. Tyvärr har regeringen satt arbetsmarknadspolitiken på en svältdiet samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur, så det bådar inte gott. Jag vill dock ändå veta vad det finns för plan och beredskap för att detta scenario blir verklighet.Jag undrar också när ministern blev införstådd med att regeringens så kallade satsning på Arbetsförmedlingen i stället blir en besparing under innevarande år. Framför allt vill jag veta hur regeringen har tänkt agera nu med anledning av Arbetsförmedlingens besked om att det blir personalneddragningar i stället för resurstillskott. De 50 miljoner som regeringen aviserade i vårändringsbudgeten motiverades ju med att det behövdes personalförstärkningar, men nu blir det inte så. Det blir i stället ytterligare ett sparpaket. Vad är regeringens respons på det? Hur väljer regeringen att agera i detta läge?"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret.När Johan Pehrson tillträdde som ansvarigt statsråd för Arbetsmarknadsdepartementet sa han i en intervju till nättidningen Altinget den 20 oktober att han skulle göra allt för att göra Arbetsförmedlingen till en myndighet av toppklass. Efter drygt åtta månader med Johan Pehrson vid rodret ser vi tyvärr att Arbetsförmedlingen är långt ifrån toppklass. Snarare ser vi ett sjunkande skepp.  Högern har länge ifrågasatt och kritiserat den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den statliga Arbetsförmedlingen. Redan inför valet 2018 drev högerpartierna, inklusive Sverigedemokraterna, på för att avskaffa Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Som en del av denna strategi genomfördes betydande förändringar inom arbetsmarknadspolitiken år 2019, inte minst när riksdagen antog M-KD-SD-budgeten i slutet av 2018, vilket ledde till en minskning på över 3 miljarder kronor av medlen till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna.Dessa nedskärningar resulterade i uppsägningar av personal och stängning av flera kontor, vilket drabbade tillgängligheten och närheten till Arbetsförmedlingens tjänster för många människor. Tyvärr har nedskärningarna fortsatt. Riksdagen röstade i november 2021 för en gemensam M-KD-SD-budget för år 2022, där ytterligare nedskärningar genomfördes inom arbetsmarknadspolitiken. Detta inkluderade en minskning av medel för nya arbetsmarknadsutbildningar och borttagande av inte minst extratjänster. Under denna period har Arbetsförmedlingen också haft ansvaret för att hantera pandemins effekter, vilket har lett till ökad arbetslöshet och rekordhöga varseltal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTrots dessa utmaningar har Arbetsförmedlingen fått mindre pengar för 2023 och måste nu spara 700 miljoner kronor på grund av regeringens nedskärningar. Johan Pehrson kontrade med att tillföra myndigheten 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, men det visade sig vara en omfördelning av befintliga pengar - inte några nya medel.I maj varslades Arbetsförmedlingens samtliga 320 beslutshandläggare om uppsägning, vilket innebär att den rollen kommer att försvinna från och med den 1 januari 2024. Detta kommer att leda till ökad arbetsbelastning för dem som ska ta över deras arbetsuppgifter.Nyligen har det även meddelats att 90 nyutbildade arbetsförmedlare kommer att förlora sina jobb på grund av nedskärningar. Dessa personer har genomgått en intern utbildning under månader och kommer nu inte att kunna arbeta på myndigheten. Detta är slöseri med skattepengar och bristfällig planering, vilket innebär förlorad tid för de berörda individerna. Utöver dessa kommer 100 konsulter att sägas upp som en del av sparpaketet. Sammanfattningsvis upplever många medarbetare inom Arbetsförmedlingen en ohållbar arbetssituation med hög arbetsbelastning och stress, vilket även påverkar de arbetslösa som söker hjälp. Köerna för att nå myndigheten är redan långa, och det är svårt att föreställa sig hur situationen kommer att förvärras efter dessa nedskärningar. Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa förväntas öka, vilket förstärker behovet av tillräckliga resurser för Arbetsförmedlingen att hantera kompetensbristen och inte minst den försämrade arbetsmarknadssituationen.Med allt detta som bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet. Vilka konkreta åtgärder och insatser övervägs för att mildra de negativa effekterna av nedskärningarna på Arbetsförmedlingen? Hur avser statsrådet att hantera den ökande arbetsbelastningen och stressnivån hos de anställda vid Arbetsförmedlingen till följd av nedskärningarna? Jag vet att statsrådet har talat om de 10 000 fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen, och därför vill jag ha svar på hur statsrådet ser på den ökade arbetsbelastningen. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att servicen och tillgängligheten för de arbetslösa som söker hjälp från myndigheten inte påverkas negativt av dessa nedskärningar?"}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret.När Johan Pehrson tillträdde som ansvarigt statsråd för Arbetsmarknadsdepartementet sa han i en intervju till nättidningen Altinget den 20 oktober att han skulle göra allt för att göra Arbetsförmedlingen till en myndighet av toppklass. Efter drygt åtta månader med Johan Pehrson vid rodret ser vi tyvärr att Arbetsförmedlingen är långt ifrån toppklass. Snarare ser vi ett sjunkande skepp.  Högern har länge ifrågasatt och kritiserat den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den statliga Arbetsförmedlingen. Redan inför valet 2018 drev högerpartierna, inklusive Sverigedemokraterna, på för att avskaffa Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Som en del av denna strategi genomfördes betydande förändringar inom arbetsmarknadspolitiken år 2019, inte minst när riksdagen antog M-KD-SD-budgeten i slutet av 2018, vilket ledde till en minskning på över 3 miljarder kronor av medlen till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna.Dessa nedskärningar resulterade i uppsägningar av personal och stängning av flera kontor, vilket drabbade tillgängligheten och närheten till Arbetsförmedlingens tjänster för många människor. Tyvärr har nedskärningarna fortsatt. Riksdagen röstade i november 2021 för en gemensam M-KD-SD-budget för år 2022, där ytterligare nedskärningar genomfördes inom arbetsmarknadspolitiken. Detta inkluderade en minskning av medel för nya arbetsmarknadsutbildningar och borttagande av inte minst extratjänster. Under denna period har Arbetsförmedlingen också haft ansvaret för att hantera pandemins effekter, vilket har lett till ökad arbetslöshet och rekordhöga varseltal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTrots dessa utmaningar har Arbetsförmedlingen fått mindre pengar för 2023 och måste nu spara 700 miljoner kronor på grund av regeringens nedskärningar. Johan Pehrson kontrade med att tillföra myndigheten 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, men det visade sig vara en omfördelning av befintliga pengar - inte några nya medel.I maj varslades Arbetsförmedlingens samtliga 320 beslutshandläggare om uppsägning, vilket innebär att den rollen kommer att försvinna från och med den 1 januari 2024. Detta kommer att leda till ökad arbetsbelastning för dem som ska ta över deras arbetsuppgifter.Nyligen har det även meddelats att 90 nyutbildade arbetsförmedlare kommer att förlora sina jobb på grund av nedskärningar. Dessa personer har genomgått en intern utbildning under månader och kommer nu inte att kunna arbeta på myndigheten. Detta är slöseri med skattepengar och bristfällig planering, vilket innebär förlorad tid för de berörda individerna. Utöver dessa kommer 100 konsulter att sägas upp som en del av sparpaketet. Sammanfattningsvis upplever många medarbetare inom Arbetsförmedlingen en ohållbar arbetssituation med hög arbetsbelastning och stress, vilket även påverkar de arbetslösa som söker hjälp. Köerna för att nå myndigheten är redan långa, och det är svårt att föreställa sig hur situationen kommer att förvärras efter dessa nedskärningar. Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa förväntas öka, vilket förstärker behovet av tillräckliga resurser för Arbetsförmedlingen att hantera kompetensbristen och inte minst den försämrade arbetsmarknadssituationen.Med allt detta som bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet. Vilka konkreta åtgärder och insatser övervägs för att mildra de negativa effekterna av nedskärningarna på Arbetsförmedlingen? Hur avser statsrådet att hantera den ökande arbetsbelastningen och stressnivån hos de anställda vid Arbetsförmedlingen till följd av nedskärningarna? Jag vet att statsrådet har talat om de 10 000 fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen, och därför vill jag ha svar på hur statsrådet ser på den ökade arbetsbelastningen. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att servicen och tillgängligheten för de arbetslösa som söker hjälp från myndigheten inte påverkas negativt av dessa nedskärningar?"}
+{"question":"Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Serkan Köse har frågat mig om jag har samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna. Han har också frågat vilka åtgärder som övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid.För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Den beräknade minskningen av Arbetsförmedlingens förvaltningsmedel mellan 2023 och 2024 framgick av såväl budgetpropositionen för 2023 som budgetpropositionen för 2022. Att förvaltningsanslaget beräknas minska är alltså inget nytt.Arbetsmarknadsdepartementet har löpande dialog med myndigheten och har bland annat följt upp hur myndigheten avser att anpassa verksamheten till beräknade anslagsmedel i budgetpropositionen för 2023. Nu syns tecken på att läget på arbetsmarknaden börjar svalna. Både antalet varsel och antalet konkurser har varit högre de senaste månaderna och arbetslösheten väntas öka 2023 och 2024. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten.Behovet av medel för kommande år ses över inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2024. Regeringen följer utvecklingen av arbetslösheten noga."}
+{"question":"Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Serkan Köse har frågat mig om jag har samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna. Han har också frågat vilka åtgärder som övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid.För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Den beräknade minskningen av Arbetsförmedlingens förvaltningsmedel mellan 2023 och 2024 framgick av såväl budgetpropositionen för 2023 som budgetpropositionen för 2022. Att förvaltningsanslaget beräknas minska är alltså inget nytt.Arbetsmarknadsdepartementet har löpande dialog med myndigheten och har bland annat följt upp hur myndigheten avser att anpassa verksamheten till beräknade anslagsmedel i budgetpropositionen för 2023. Nu syns tecken på att läget på arbetsmarknaden börjar svalna. Både antalet varsel och antalet konkurser har varit högre de senaste månaderna och arbetslösheten väntas öka 2023 och 2024. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten.Behovet av medel för kommande år ses över inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2024. Regeringen följer utvecklingen av arbetslösheten noga."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Jag känner att jag vill bemöta lite av detta med motorsågar och storsläggor. Det känns som att man ska vara försiktig med att ta till Johan Pehrsons mustiga språk. Man ska ibland hålla igen lite, för det kan träffa lite fel. Det är väldigt svårt att säga att man har tagit fram stora släggor och motorsågar när vi har en samlad arbetsmarknadspolitik av denna volym.Jag vill bara understryka - och jag vill att det är tydligt - att jag önskar att vi behöver ha lite mindre av detta i framtiden. Om vi lyckas med ett företagsklimat och ett entreprenörsklimat så att det blir fler nya jobb kommer det att bli mer skattepengar. Vi ser nu hur SKR kämpar. Socialdemokraterna själva hade väl inte en krona till SKR i vårändringsbudgeten. Rätta mig om jag har fel! Det går bra att nicka eller skaka på huvudet. Jag vet att ni inte hade det.Det är så pengarna rullar in. Det är så välståndet skapas och i grunden en fungerande ungdomsskola och högre utbildning. Det är det som ska göra att människor kommer i arbete, och det är det som gör att vi kan se till att vi får den kompetensförsörjning som behövs. Många av de saker Socialdemokraterna gjorde var kloka, så vi har tagit vid. Det gäller till exempel att man efter åtta år kom fram till att det är bra att dimensionera gymnasieskolan. Tyvärr tog det åtta år. Men det är bättre med år åtta än inget alls. Fler människor söker sig till de utbildningarna, och ungdomarna får ett ärligt svar om var jobben finns i framtiden. Det är dumt att utbilda sig till jobb som inte finns, även i ett land som ger den friheten till alla människor att välja utbildning och kämpa om de platser som finns.Regeringen prioriterar skola och utbildning. Vi har valt att lägga om politiken och öka kontrollerna. Vi jobbar vidare med dessa frågor, men det tar lite tid. Det finns inga färdiga lagförslag, eftersom det var tomt i lådorna när vi tog över från Socialdemokraterna. Ni kommer att få se, och vi kommer att prata mycket om detta.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Jag känner att jag vill bemöta lite av detta med motorsågar och storsläggor. Det känns som att man ska vara försiktig med att ta till Johan Pehrsons mustiga språk. Man ska ibland hålla igen lite, för det kan träffa lite fel. Det är väldigt svårt att säga att man har tagit fram stora släggor och motorsågar när vi har en samlad arbetsmarknadspolitik av denna volym.Jag vill bara understryka - och jag vill att det är tydligt - att jag önskar att vi behöver ha lite mindre av detta i framtiden. Om vi lyckas med ett företagsklimat och ett entreprenörsklimat så att det blir fler nya jobb kommer det att bli mer skattepengar. Vi ser nu hur SKR kämpar. Socialdemokraterna själva hade väl inte en krona till SKR i vårändringsbudgeten. Rätta mig om jag har fel! Det går bra att nicka eller skaka på huvudet. Jag vet att ni inte hade det.Det är så pengarna rullar in. Det är så välståndet skapas och i grunden en fungerande ungdomsskola och högre utbildning. Det är det som ska göra att människor kommer i arbete, och det är det som gör att vi kan se till att vi får den kompetensförsörjning som behövs. Många av de saker Socialdemokraterna gjorde var kloka, så vi har tagit vid. Det gäller till exempel att man efter åtta år kom fram till att det är bra att dimensionera gymnasieskolan. Tyvärr tog det åtta år. Men det är bättre med år åtta än inget alls. Fler människor söker sig till de utbildningarna, och ungdomarna får ett ärligt svar om var jobben finns i framtiden. Det är dumt att utbilda sig till jobb som inte finns, även i ett land som ger den friheten till alla människor att välja utbildning och kämpa om de platser som finns.Regeringen prioriterar skola och utbildning. Vi har valt att lägga om politiken och öka kontrollerna. Vi jobbar vidare med dessa frågor, men det tar lite tid. Det finns inga färdiga lagförslag, eftersom det var tomt i lådorna när vi tog över från Socialdemokraterna. Ni kommer att få se, och vi kommer att prata mycket om detta.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Det blev lite fylligare på slutet. Nu återstår det bara för regeringen att börja leverera i fråga om dessa saker, för fortfarande ekar det rätt tomt. Det har inte trillat ned en massa propositioner eller ens direktiv till utredningar som sedan ska bli propositioner på arbetsmarknadsområdet. Men vi ser fram emot fortsättningen.Jag måste bara få bemöta det arbetsmarknadsministern säger. Han insinuerar att vi socialdemokrater i opposition har mer pengar att röra oss med jämfört med om vi hade suttit i regering och jämfört med den nuvarande regeringen. Men den enkla sanningen är att vi har lika mycket pengar, men vi prioriterar väldigt olika.Regeringen satsade framför allt på en stor skattesänkning för höginkomsttagare, och vi socialdemokrater valde i stället välfärden och jobbpolitiken. Det är bland annat därför vi har mer resurser till arbetsmarknadsinsatserna.Jag ska försöka summera denna debatt, fru talman. Jag kan konstatera att den SD-ledda regeringen inledde mandatperioden med att ta fram motorsågen och storsläggan mot arbetsmarknadspolitiken. Detta sker samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Riksdagens utredningstjänst har som sagt jämfört våra budgetalternativ. Då ser vi skillnaden. Med regeringens politik får ungefär 20 000 färre personer i behov av stöd för att komma i arbete hjälp och insatser jämfört med vår politik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsmarknadsministern talar svepande om effektiviseringar, men det verkar i sammanhanget mest vara kodord för billigt och privat. Vad som faktiskt svarar upp mot behovet på arbetsmarknaden verkar inte vara lika viktigt som att spara på arbetsmarknadspolitiken för att ha råd med skattesänkningar.Jag inser att min talartid är slut, så jag får tacka för mig och denna debatt."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Det blev lite fylligare på slutet. Nu återstår det bara för regeringen att börja leverera i fråga om dessa saker, för fortfarande ekar det rätt tomt. Det har inte trillat ned en massa propositioner eller ens direktiv till utredningar som sedan ska bli propositioner på arbetsmarknadsområdet. Men vi ser fram emot fortsättningen.Jag måste bara få bemöta det arbetsmarknadsministern säger. Han insinuerar att vi socialdemokrater i opposition har mer pengar att röra oss med jämfört med om vi hade suttit i regering och jämfört med den nuvarande regeringen. Men den enkla sanningen är att vi har lika mycket pengar, men vi prioriterar väldigt olika.Regeringen satsade framför allt på en stor skattesänkning för höginkomsttagare, och vi socialdemokrater valde i stället välfärden och jobbpolitiken. Det är bland annat därför vi har mer resurser till arbetsmarknadsinsatserna.Jag ska försöka summera denna debatt, fru talman. Jag kan konstatera att den SD-ledda regeringen inledde mandatperioden med att ta fram motorsågen och storsläggan mot arbetsmarknadspolitiken. Detta sker samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Riksdagens utredningstjänst har som sagt jämfört våra budgetalternativ. Då ser vi skillnaden. Med regeringens politik får ungefär 20 000 färre personer i behov av stöd för att komma i arbete hjälp och insatser jämfört med vår politik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsmarknadsministern talar svepande om effektiviseringar, men det verkar i sammanhanget mest vara kodord för billigt och privat. Vad som faktiskt svarar upp mot behovet på arbetsmarknaden verkar inte vara lika viktigt som att spara på arbetsmarknadspolitiken för att ha råd med skattesänkningar.Jag inser att min talartid är slut, så jag får tacka för mig och denna debatt."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Vad är jobbpolitiken? Det är väl klart att den är aktiv och effektiv, men Liberalerna tänker aldrig medverka i en regering till en politik där vi gömmer undan människor i olika åtgärder för att bara nå lägre arbetslöshet. Målet ska vara att man ska gå till en egen försörjning, där man kan få den frihet, den möjlighet och den egenmakt som det innebär. Det är kanske det första jobbet, det första riktiga jobbet. Detta måste leda till riktiga jobb. Därför lägger vi om stora delar.Jag vet att Socialdemokraterna älskade extratjänsterna, men det har inte gjorts stora utvärderingar som har visat att de har lett till enorma resultat, till att människor har tagit gigantiska steg in på arbetsmarknaden. Det har inte hänt. Jag väntar gärna på en sådan rapport. Om det kommer sådana rapporter ska jag läsa dem med stort intresse.Jag ska också läsa den sensationella uträkningen från riksdagens utredningstjänst - och den är väl inte så sensationell. Det handlar om hur det blir om man satsar ännu mer pengar. Socialdemokrater har ju en politik när man lägger sin sista budget. När man hamnar i opposition har man en ny politik, där man lägger ännu mer resurser än vad man först hade tänkt göra enligt den budget som gällde det sista året dessförinnan. Men man är inte sämre än att man kan ändra sig. Man kommer med nya förslag. Och nu har ni mer resurser. Jag säger det.Men jag menar att man måste kunna använda 89 miljarder, inklusive a-kassan. Allt det är tänkt att användas. Detta är otroligt svårt, och det tror jag ändå att Socialdemokraterna kan erkänna. Man ser hur detta har flyttats i statsbudgeten från år till år när ni har försökt planera. Det gäller alltså utgifterna. Det är ju inget självändamål att man ska göra av med alla pengar. Den tiden måste väl ändå vara förbi också för interpellanten och meddebattörerna här - att det finns ett självändamål att göra av med alla pengar.Dessa resurser finns. Om de inte används ska man se: Kan vi göra detta effektivare? Kan de användas på något annat område? Kan det bli ännu fler yrkesutbildningar? Kan det bli ännu fler satsningar på annan reguljär utbildning? Ja, det är kanske ännu bättre arbetsmarknadspolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan vill jag säga något för protokollet och till dem som lyssnar på denna debatt. Det handlar om att göra om språkundervisningen, skärpa kraven och se till att människor kommer i språkundervisning. Det är ingen idé att någon här inne sitter och tjurar över att ingen har lärt sig svenska på ett, fem eller tio år. Det är väl bättre att de gör det nu, i så fall. Sfi måste reformeras. Det måste in ett helt annat ramverk och helt andra krav. Där räknar jag med Socialdemokraternas stöd, för jag gissar att de åtminstone numera är för krav när det gäller svenska språket.Sedan handlar det om att bekämpa inflationen. Det är viktig jobbpolitik. Bekämpar vi inte inflationen kommer arbetslösheten garanterat att börja öka igen. Nu har man räknat med det, men vi har inte sett det än. Vi måste bekämpa inflationen. Vi måste rusta oss för yttre och inre hot. Det är också arbetsmarknadspolitik, kan jag säga. Det handlar om att människor ska våga investera i Sverige. Vi ser hur investeringarna kommer hit på rad. Jag möter direktörer när det gäller alla möjliga gröna och bra investeringar som undrar: Har du något folk att sätta i arbete? Jajamän, vi håller på för fullt.Varje månad startar kanske 1 000 olika arbetsmarknadsutbildningar. Vi har en yrkeshögskola som har växt väldigt kraftigt och med bibehållen kvalitet. Vi ser till att vi växer och får kvalitet i den högre utbildningen, för vi måste ha några fler ingenjörer i Sverige också. Vi jobbar med ungdomsskola för att minska antalet avhopp. Det handlar om ungar som inte har fått tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet. Antalet har vuxit år efter år.Allt detta tillsammans med motkrav när det gäller försörjningsstöd under längre tid är en del i en samlad politik för jobb och för egenmakt åt individer som får äran att försörja sig själva."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Vad är jobbpolitiken? Det är väl klart att den är aktiv och effektiv, men Liberalerna tänker aldrig medverka i en regering till en politik där vi gömmer undan människor i olika åtgärder för att bara nå lägre arbetslöshet. Målet ska vara att man ska gå till en egen försörjning, där man kan få den frihet, den möjlighet och den egenmakt som det innebär. Det är kanske det första jobbet, det första riktiga jobbet. Detta måste leda till riktiga jobb. Därför lägger vi om stora delar.Jag vet att Socialdemokraterna älskade extratjänsterna, men det har inte gjorts stora utvärderingar som har visat att de har lett till enorma resultat, till att människor har tagit gigantiska steg in på arbetsmarknaden. Det har inte hänt. Jag väntar gärna på en sådan rapport. Om det kommer sådana rapporter ska jag läsa dem med stort intresse.Jag ska också läsa den sensationella uträkningen från riksdagens utredningstjänst - och den är väl inte så sensationell. Det handlar om hur det blir om man satsar ännu mer pengar. Socialdemokrater har ju en politik när man lägger sin sista budget. När man hamnar i opposition har man en ny politik, där man lägger ännu mer resurser än vad man först hade tänkt göra enligt den budget som gällde det sista året dessförinnan. Men man är inte sämre än att man kan ändra sig. Man kommer med nya förslag. Och nu har ni mer resurser. Jag säger det.Men jag menar att man måste kunna använda 89 miljarder, inklusive a-kassan. Allt det är tänkt att användas. Detta är otroligt svårt, och det tror jag ändå att Socialdemokraterna kan erkänna. Man ser hur detta har flyttats i statsbudgeten från år till år när ni har försökt planera. Det gäller alltså utgifterna. Det är ju inget självändamål att man ska göra av med alla pengar. Den tiden måste väl ändå vara förbi också för interpellanten och meddebattörerna här - att det finns ett självändamål att göra av med alla pengar.Dessa resurser finns. Om de inte används ska man se: Kan vi göra detta effektivare? Kan de användas på något annat område? Kan det bli ännu fler yrkesutbildningar? Kan det bli ännu fler satsningar på annan reguljär utbildning? Ja, det är kanske ännu bättre arbetsmarknadspolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan vill jag säga något för protokollet och till dem som lyssnar på denna debatt. Det handlar om att göra om språkundervisningen, skärpa kraven och se till att människor kommer i språkundervisning. Det är ingen idé att någon här inne sitter och tjurar över att ingen har lärt sig svenska på ett, fem eller tio år. Det är väl bättre att de gör det nu, i så fall. Sfi måste reformeras. Det måste in ett helt annat ramverk och helt andra krav. Där räknar jag med Socialdemokraternas stöd, för jag gissar att de åtminstone numera är för krav när det gäller svenska språket.Sedan handlar det om att bekämpa inflationen. Det är viktig jobbpolitik. Bekämpar vi inte inflationen kommer arbetslösheten garanterat att börja öka igen. Nu har man räknat med det, men vi har inte sett det än. Vi måste bekämpa inflationen. Vi måste rusta oss för yttre och inre hot. Det är också arbetsmarknadspolitik, kan jag säga. Det handlar om att människor ska våga investera i Sverige. Vi ser hur investeringarna kommer hit på rad. Jag möter direktörer när det gäller alla möjliga gröna och bra investeringar som undrar: Har du något folk att sätta i arbete? Jajamän, vi håller på för fullt.Varje månad startar kanske 1 000 olika arbetsmarknadsutbildningar. Vi har en yrkeshögskola som har växt väldigt kraftigt och med bibehållen kvalitet. Vi ser till att vi växer och får kvalitet i den högre utbildningen, för vi måste ha några fler ingenjörer i Sverige också. Vi jobbar med ungdomsskola för att minska antalet avhopp. Det handlar om ungar som inte har fått tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet. Antalet har vuxit år efter år.Allt detta tillsammans med motkrav när det gäller försörjningsstöd under längre tid är en del i en samlad politik för jobb och för egenmakt åt individer som får äran att försörja sig själva."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet talar många gånger, även i dag, om en effektivare arbetsmarknadspolitik. Nej, det kan man inte vara emot. Men vi socialdemokrater vill ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi samlar ihop skattepengar och subventionerar för att vi vill att människor ska jobba. Alla människor som kan jobba ska ju jobba, och då behöver vi ha insatser för att de också ska kunna ta ett jobb. Då tänker jag att dessa pengar också behöver jobba, inte åka till Arbetsförmedlingen, stampa, stå stilla och komma tillbaka medan vi tittar på. Dessa pengar ska vi satsa så att de används på absolut bästa sätt och så att vi stärker och bygger och investerar i individer som också kan bli skattebetalare.Vi vill ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Är det samma sak för statsrådet, att det är en effektiv arbetsmarknadspolitik? Det kan han gärna få utveckla.Jag kan bara konstatera att det är väldigt fumligt av denna regering och av statsrådet att dutta med kaffepengar i en vårändringsbudget. Kommer dessa pengar att användas i år, eller ska de sparas för att sedan användas till det kommande underskottet för att hantera de kommande nedskärningarna? Används dessa pengar, kaffepengarna, 50 miljoner, i år?"}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet talar många gånger, även i dag, om en effektivare arbetsmarknadspolitik. Nej, det kan man inte vara emot. Men vi socialdemokrater vill ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi samlar ihop skattepengar och subventionerar för att vi vill att människor ska jobba. Alla människor som kan jobba ska ju jobba, och då behöver vi ha insatser för att de också ska kunna ta ett jobb. Då tänker jag att dessa pengar också behöver jobba, inte åka till Arbetsförmedlingen, stampa, stå stilla och komma tillbaka medan vi tittar på. Dessa pengar ska vi satsa så att de används på absolut bästa sätt och så att vi stärker och bygger och investerar i individer som också kan bli skattebetalare.Vi vill ha en aktiv arbetsmarknadspolitik. Är det samma sak för statsrådet, att det är en effektiv arbetsmarknadspolitik? Det kan han gärna få utveckla.Jag kan bara konstatera att det är väldigt fumligt av denna regering och av statsrådet att dutta med kaffepengar i en vårändringsbudget. Kommer dessa pengar att användas i år, eller ska de sparas för att sedan användas till det kommande underskottet för att hantera de kommande nedskärningarna? Används dessa pengar, kaffepengarna, 50 miljoner, i år?"}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Jag ställde två frågor som problematiserar en diskussion. Jag fick inte något svar på hur statsrådet ser på det faktum att nu när man har fördubblat pengarna till nystartsjobben kommer dessa pengar knappt att användas. Det vill säga att 3 miljarder kronor kommer att skickas tillbaka oanvända till staten. Statsrådet säger att man kommer att komma tillbaka när det gäller budgeten för nästa år. Det vi diskuterar är det som är i dag. Tittar vi på siffrorna i budgeten i dag kan vi konstatera att pengarna inte används. Det är detta som är problemet. Det handlar inte om att vi socialdemokrater vill ha mer pengar till arbetsmarknadspolitiken eller att 89 miljarder ska bli 99 miljarder. Det vi är ute efter är att man ska kunna se till att de här resurserna används klokt. Vi kan titta på anslagen. Av de 89 miljarderna går 38 miljarder till akassan. 6,9 miljarder går till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 7,7 miljarder är Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, det vill säga personal, kontor, löner och så vidare för att vi ska kunna ha en statlig arbetsmarknadsmyndighet.Låt mig återgå till frågan. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet kommentera detta utifrån det vi ser i dag och det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Det är 3 miljarder som inte kommer att användas om vi fullföljer det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Anser statsrådet att dessa pengar kunde användas till exempelvis arbetsmarknadsutbildningar eller till att rusta upp Arbetsförmedlingen, så att vi - inte minst mot bakgrund av vad statsrådet sa om post-pandemi - har en arbetsförmedling som är välrustad för att hantera kriser?"}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Jag ställde två frågor som problematiserar en diskussion. Jag fick inte något svar på hur statsrådet ser på det faktum att nu när man har fördubblat pengarna till nystartsjobben kommer dessa pengar knappt att användas. Det vill säga att 3 miljarder kronor kommer att skickas tillbaka oanvända till staten. Statsrådet säger att man kommer att komma tillbaka när det gäller budgeten för nästa år. Det vi diskuterar är det som är i dag. Tittar vi på siffrorna i budgeten i dag kan vi konstatera att pengarna inte används. Det är detta som är problemet. Det handlar inte om att vi socialdemokrater vill ha mer pengar till arbetsmarknadspolitiken eller att 89 miljarder ska bli 99 miljarder. Det vi är ute efter är att man ska kunna se till att de här resurserna används klokt. Vi kan titta på anslagen. Av de 89 miljarderna går 38 miljarder till akassan. 6,9 miljarder går till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 7,7 miljarder är Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, det vill säga personal, kontor, löner och så vidare för att vi ska kunna ha en statlig arbetsmarknadsmyndighet.Låt mig återgå till frågan. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet kommentera detta utifrån det vi ser i dag och det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Det är 3 miljarder som inte kommer att användas om vi fullföljer det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Anser statsrådet att dessa pengar kunde användas till exempelvis arbetsmarknadsutbildningar eller till att rusta upp Arbetsförmedlingen, så att vi - inte minst mot bakgrund av vad statsrådet sa om post-pandemi - har en arbetsförmedling som är välrustad för att hantera kriser?"}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Johan Pehrson inledde sitt inlägg med att försöka vara lite rolig och säga att det finns 89 miljarder ägg i arbetsmarknadskorgen. Han hänvisar då till ungefär hur mycket pengar det finns i den totala arbetsmarknadspolitiken. Men den fråga som vi diskuterar i den här interpellationsdebatten berör ju specifikt insatserna i anslaget 1.3. Där har vi i dag ungefär 7 miljarder, vilket är ungefär 2 miljarder mindre än förra året, för det är detta som regeringen skär ned på. När Johan Pehrson pratade om 89 miljarder inkluderade han exempelvis a-kassan. Så låt oss hålla oss till ämnet. Jag kan ju konstatera att Johan Pehrson så här efter ett halvår som arbetsmarknadsminister inte kan svara klart och tydligt på vad konsekvenserna i praktiken blir av de neddragningar som jag nu ställer frågor om. Det är önsketänkande som vi får höra om. Vi får höra om effektiviseringar. Det är just ett önsketänkande, och det kommer att få konsekvenser. Detta är inte heller första gången som jag ställer frågor om detta, och svaren har ju uteblivit, så också i dag. Därför har jag frågat riksdagens utredningstjänst och bett dem att titta på effekterna av Socialdemokraternas jobbsatsningar i budgeten i förhållande till regeringens. Det visar sig att cirka 20 000 fler skulle få stöd att komma i arbete med vår politik - med bibehållen fördelning mellan de olika insatserna, är väl bäst att tillägga.Medan vi socialdemokrater vill växla upp väljer regeringen att tvärtom skära ned på de insatser som finns för att bryta långtidsarbetslösheten. Att bryta långtidsarbetslösheten är något vi måste göra för att bryta segregationen och öka samhällsgemenskapen. I slutet av förra mandatperioden fick vi också se ett tydligt trendbrott. Trots flyktingkris, pandemi och krig i vårt närområde började faktiskt kurvorna peka åt rätt håll. Långtidsarbetslösheten började sjunka för första gången på mycket länge. Sysselsättningen ökade, och etableringstiden för nyanlända halverades dessutom. Det är denna utveckling som jag nu är rädd kommer att tvärnita med regeringens nedskärningar. Det sista Sverige behöver är ju mer segregation och utanförskap.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson kanske har en okänd plan för jobben. Vad är regeringens strategi för att bryta långtidsarbetslösheten? Det är inte bara jag själv, vi socialdemokrater eller den samlade oppositionen som undrar detta, utan vi hör också att exempelvis Svenskt Näringsliv undrar vad som egentligen är regeringens jobbpolitik. Än så länge har det varit rätt mycket snack och väldigt lite verkstad, får man säga. Det har varit väldigt mycket prao och väldigt få initiativ, förslag och propositioner. Mycket kan sägas om detta, men för att avsluta kan jag konstatera att arbetsmarknadsministern med envishet håller fast vid påståendet att fler ska kunna få stöd trots att så mycket resurser försvinner från arbetsmarknadsinsatserna. Därför vill jag återigen ställa denna tämligen enkla fråga till arbetsmarknadsministern: Hur ska fler få stöd att komma i arbete när det är färre insatser som erbjuds? Det går ju helt enkelt inte ihop! Jag synar arbetsmarknadsministerns bluff med hjälp av riksdagens utredningstjänst. Med regeringens budget är det i år 20 000 färre som kommer att få insatser för att komma i arbete jämfört med Socialdemokraternas alternativ."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Johan Pehrson inledde sitt inlägg med att försöka vara lite rolig och säga att det finns 89 miljarder ägg i arbetsmarknadskorgen. Han hänvisar då till ungefär hur mycket pengar det finns i den totala arbetsmarknadspolitiken. Men den fråga som vi diskuterar i den här interpellationsdebatten berör ju specifikt insatserna i anslaget 1.3. Där har vi i dag ungefär 7 miljarder, vilket är ungefär 2 miljarder mindre än förra året, för det är detta som regeringen skär ned på. När Johan Pehrson pratade om 89 miljarder inkluderade han exempelvis a-kassan. Så låt oss hålla oss till ämnet. Jag kan ju konstatera att Johan Pehrson så här efter ett halvår som arbetsmarknadsminister inte kan svara klart och tydligt på vad konsekvenserna i praktiken blir av de neddragningar som jag nu ställer frågor om. Det är önsketänkande som vi får höra om. Vi får höra om effektiviseringar. Det är just ett önsketänkande, och det kommer att få konsekvenser. Detta är inte heller första gången som jag ställer frågor om detta, och svaren har ju uteblivit, så också i dag. Därför har jag frågat riksdagens utredningstjänst och bett dem att titta på effekterna av Socialdemokraternas jobbsatsningar i budgeten i förhållande till regeringens. Det visar sig att cirka 20 000 fler skulle få stöd att komma i arbete med vår politik - med bibehållen fördelning mellan de olika insatserna, är väl bäst att tillägga.Medan vi socialdemokrater vill växla upp väljer regeringen att tvärtom skära ned på de insatser som finns för att bryta långtidsarbetslösheten. Att bryta långtidsarbetslösheten är något vi måste göra för att bryta segregationen och öka samhällsgemenskapen. I slutet av förra mandatperioden fick vi också se ett tydligt trendbrott. Trots flyktingkris, pandemi och krig i vårt närområde började faktiskt kurvorna peka åt rätt håll. Långtidsarbetslösheten började sjunka för första gången på mycket länge. Sysselsättningen ökade, och etableringstiden för nyanlända halverades dessutom. Det är denna utveckling som jag nu är rädd kommer att tvärnita med regeringens nedskärningar. Det sista Sverige behöver är ju mer segregation och utanförskap.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson kanske har en okänd plan för jobben. Vad är regeringens strategi för att bryta långtidsarbetslösheten? Det är inte bara jag själv, vi socialdemokrater eller den samlade oppositionen som undrar detta, utan vi hör också att exempelvis Svenskt Näringsliv undrar vad som egentligen är regeringens jobbpolitik. Än så länge har det varit rätt mycket snack och väldigt lite verkstad, får man säga. Det har varit väldigt mycket prao och väldigt få initiativ, förslag och propositioner. Mycket kan sägas om detta, men för att avsluta kan jag konstatera att arbetsmarknadsministern med envishet håller fast vid påståendet att fler ska kunna få stöd trots att så mycket resurser försvinner från arbetsmarknadsinsatserna. Därför vill jag återigen ställa denna tämligen enkla fråga till arbetsmarknadsministern: Hur ska fler få stöd att komma i arbete när det är färre insatser som erbjuds? Det går ju helt enkelt inte ihop! Jag synar arbetsmarknadsministerns bluff med hjälp av riksdagens utredningstjänst. Med regeringens budget är det i år 20 000 färre som kommer att få insatser för att komma i arbete jämfört med Socialdemokraternas alternativ."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Tack för inläggen i denna interpellationsdebatt, som faktiskt handlar om 89 miljarder ägg. Det är den summa som en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom och som vi brett satsar på detta område. Jag hör här inne att det finns de som vill satsa ännu mer, som tycker att 89 miljarder är för lite.Vi jobbar intensivt för att se till att vi hushållar med dessa 89 miljarder på absolut bästa sätt.Vi noterar att andra partier drar ned på nystartsjobben och satsar på andra saker. Att det är få nystartsjobb kan bero på att vi har en förvånansvärt, ska vi ärligt säga, positiv utveckling på arbetsmarknaden trots det bistra läget. Vi ska komma ihåg att vi lever i en krigsekonomi. Vi bor granne med ett krig. Vi har hög inflation. Vi har genomlidit en pandemi, och vi vet inte vad den kommande vintern kommer att bjuda. Jag vill påminna alla här inne om att det är sex månader till julafton - ja, mindre än det, faktiskt. Då kommer vi återigen att möta en energisituation i det här landet som gör det svårt. Men ändå ser vi en rätt stark arbetsmarknad. Vi planerar och är beredda på att det kan bli kärvare tider. Det är svårt att sia. Därför ska man se att vi då återkommer i en vårändringsbudget. Vi kommer snart att återkomma med nya prognoser. Allt som interpellanten och deltagarna i debatten i övrigt för fram kommer ju att vägas in i den budget som vi lägger på riksdagens bord i höst men också i eventuella ytterligare justeringar i den så kallade höständringsbudgeten, om det är aktuellt. Jag ser och hör det ni säger. Under de senaste 10, 20 eller 30 åren har man flyttat runt anslag på Arbetsmarknadsdepartementet - just nu är det 89 miljarder - för att maximera insatserna och nå dem som är långt från arbetsmarknaden, dem som är medellångt från arbetsmarknaden och dem som befinner sig närmare arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan inte just nu ge mer svar om vad vi planerar i höstens budget. Vi kommer att återkomma, och då är jag helt säker på att de fyra riksdagsledamöter som är här i kammaren nu kommer att återkomma med vad de anser vara bättre förslag. Jag gissar att det då kommer att handla om att man ska ha ännu mer resurser.Vi tror att man hushållar bäst genom att hela tiden försöka söka effektivisering. Det kan man säga när som helst. Effektivare arbetsmarknadspolitik är det svårt att vara emot. Man kan ju inte vara för en ineffektiv arbetsmarknadspolitik. Men vi har detta i en tid då Arbetsförmedlingen och andra aktörer har varit föremål för stora omställningar på arbetsmarknaden. Vi har nu också att hantera det fantastiska omställningsstödet, som adderar ytterligare stöd till människor för att de ska kunna omskola sig själva mer offensivt eller ha resurser och ytterligare stöd i händelse av arbetslöshet utöver det som vi nu pratar om. Jag kan inte ge mycket mer än så, men vi försöker med resurser i vårändringsbudgeten att parera detta. Slutligen görs också stora satsningar post-pandemi på utbildningar inom yrkeshögskola och yrkesvux."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Tack för inläggen i denna interpellationsdebatt, som faktiskt handlar om 89 miljarder ägg. Det är den summa som en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom och som vi brett satsar på detta område. Jag hör här inne att det finns de som vill satsa ännu mer, som tycker att 89 miljarder är för lite.Vi jobbar intensivt för att se till att vi hushållar med dessa 89 miljarder på absolut bästa sätt.Vi noterar att andra partier drar ned på nystartsjobben och satsar på andra saker. Att det är få nystartsjobb kan bero på att vi har en förvånansvärt, ska vi ärligt säga, positiv utveckling på arbetsmarknaden trots det bistra läget. Vi ska komma ihåg att vi lever i en krigsekonomi. Vi bor granne med ett krig. Vi har hög inflation. Vi har genomlidit en pandemi, och vi vet inte vad den kommande vintern kommer att bjuda. Jag vill påminna alla här inne om att det är sex månader till julafton - ja, mindre än det, faktiskt. Då kommer vi återigen att möta en energisituation i det här landet som gör det svårt. Men ändå ser vi en rätt stark arbetsmarknad. Vi planerar och är beredda på att det kan bli kärvare tider. Det är svårt att sia. Därför ska man se att vi då återkommer i en vårändringsbudget. Vi kommer snart att återkomma med nya prognoser. Allt som interpellanten och deltagarna i debatten i övrigt för fram kommer ju att vägas in i den budget som vi lägger på riksdagens bord i höst men också i eventuella ytterligare justeringar i den så kallade höständringsbudgeten, om det är aktuellt. Jag ser och hör det ni säger. Under de senaste 10, 20 eller 30 åren har man flyttat runt anslag på Arbetsmarknadsdepartementet - just nu är det 89 miljarder - för att maximera insatserna och nå dem som är långt från arbetsmarknaden, dem som är medellångt från arbetsmarknaden och dem som befinner sig närmare arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan inte just nu ge mer svar om vad vi planerar i höstens budget. Vi kommer att återkomma, och då är jag helt säker på att de fyra riksdagsledamöter som är här i kammaren nu kommer att återkomma med vad de anser vara bättre förslag. Jag gissar att det då kommer att handla om att man ska ha ännu mer resurser.Vi tror att man hushållar bäst genom att hela tiden försöka söka effektivisering. Det kan man säga när som helst. Effektivare arbetsmarknadspolitik är det svårt att vara emot. Man kan ju inte vara för en ineffektiv arbetsmarknadspolitik. Men vi har detta i en tid då Arbetsförmedlingen och andra aktörer har varit föremål för stora omställningar på arbetsmarknaden. Vi har nu också att hantera det fantastiska omställningsstödet, som adderar ytterligare stöd till människor för att de ska kunna omskola sig själva mer offensivt eller ha resurser och ytterligare stöd i händelse av arbetslöshet utöver det som vi nu pratar om. Jag kan inte ge mycket mer än så, men vi försöker med resurser i vårändringsbudgeten att parera detta. Slutligen görs också stora satsningar post-pandemi på utbildningar inom yrkeshögskola och yrkesvux."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Tack till mina kollegor och till interpellanten samt till statsrådet, som är här och ger oss svar på de interpellationer vi ska debattera i dag.Jag kommer i denna interpellationsdebatt att ha fokus på de personalresurser som dessa 50 miljoner kronor, som inte fanns med i höstens budget men fanns med nu i vårbudgeten, skulle möjliggöra för att möta den ökade arbetslösheten - alltså, som jag ser det, för att klara av Arbetsförmedlingens ordinarie arbetsuppgifter. Dessa 50 miljoner kronor, är det kaffepengar? Det kanske blir en kaka till också. Men mer är det inte, i dessa sammanhang.Pehrson talar sig varm för att människor ska gå från bidrag till jobb. Men då kan man inte skära ned på utbudet av insatser, vilket den här regeringen har gjort. Människor som står nära eller långt från arbetsmarknaden är individer som behöver olika typer av insatser. Någon behöver en mindre insats, och vissa behöver fler, större insatser över tid för att till slut landa och vara inne på arbetsmarknaden. Då kan man inte smalna av och säga: Nu ser vi till att utbudet blir mindre och alternativen färre. Arbetsförmedlingen säger själva att vi behöver fler olika varianter av insatser för att människor ska komma i jobb, inte färre. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI stället lägger regeringen många av sina ägg i nystartsjobbskorgen. Nystartsjobben riktar sig till dem som står ganska nära arbetsmarknaden. I ganska hög grad skulle de kunna komma i arbete utan dessa riktade insatser.Samtidigt ser vi ett stort utnyttjande, och fusk, från företag som använder sig av nystartsjobb. Det är inte kaffepengar som blöder från staten i samband med detta utnyttjande och fusk. Men där ser vi inga krafttag alls från regeringen för att se till att de pengarna går till de riktade insatserna.Dessutom har majoriteten av nystartsjobben historiskt sett inte riktat sig till kvinnor utan till män. Samtidigt ser vi att många kvinnor är långtidsarbetslösa och behöver komma in på arbetsmarknaden.Statsrådet brukar säga att man ska vara rädd om skattebetalarnas pengar, och jag kan inte annat än hålla med till hundra procent. Men jag tycker inte att det är ansvarsfullt att tillåta att företag utnyttjar systemet och att dessa pengar går till oseriösa företag - att det inte finns tillräckligt med resurser för att kontrollera och följa upp.Jag tycker att man ska investera i människor och att det är det viktigaste och bästa sättet att använda skattemedlen. Min fråga till statsrådet är därför: Varför finns det utrymme i programmedlen? Varför lägger man inte sitt största engagemang och sin kraft på att se till att alla dessa programmedel faktiskt jobbar? Skattepengar ska jobba, och de ska jobba genom att vi investerar i människor så att de kommer ut på arbetsmarknaden."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Tack till mina kollegor och till interpellanten samt till statsrådet, som är här och ger oss svar på de interpellationer vi ska debattera i dag.Jag kommer i denna interpellationsdebatt att ha fokus på de personalresurser som dessa 50 miljoner kronor, som inte fanns med i höstens budget men fanns med nu i vårbudgeten, skulle möjliggöra för att möta den ökade arbetslösheten - alltså, som jag ser det, för att klara av Arbetsförmedlingens ordinarie arbetsuppgifter. Dessa 50 miljoner kronor, är det kaffepengar? Det kanske blir en kaka till också. Men mer är det inte, i dessa sammanhang.Pehrson talar sig varm för att människor ska gå från bidrag till jobb. Men då kan man inte skära ned på utbudet av insatser, vilket den här regeringen har gjort. Människor som står nära eller långt från arbetsmarknaden är individer som behöver olika typer av insatser. Någon behöver en mindre insats, och vissa behöver fler, större insatser över tid för att till slut landa och vara inne på arbetsmarknaden. Då kan man inte smalna av och säga: Nu ser vi till att utbudet blir mindre och alternativen färre. Arbetsförmedlingen säger själva att vi behöver fler olika varianter av insatser för att människor ska komma i jobb, inte färre. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI stället lägger regeringen många av sina ägg i nystartsjobbskorgen. Nystartsjobben riktar sig till dem som står ganska nära arbetsmarknaden. I ganska hög grad skulle de kunna komma i arbete utan dessa riktade insatser.Samtidigt ser vi ett stort utnyttjande, och fusk, från företag som använder sig av nystartsjobb. Det är inte kaffepengar som blöder från staten i samband med detta utnyttjande och fusk. Men där ser vi inga krafttag alls från regeringen för att se till att de pengarna går till de riktade insatserna.Dessutom har majoriteten av nystartsjobben historiskt sett inte riktat sig till kvinnor utan till män. Samtidigt ser vi att många kvinnor är långtidsarbetslösa och behöver komma in på arbetsmarknaden.Statsrådet brukar säga att man ska vara rädd om skattebetalarnas pengar, och jag kan inte annat än hålla med till hundra procent. Men jag tycker inte att det är ansvarsfullt att tillåta att företag utnyttjar systemet och att dessa pengar går till oseriösa företag - att det inte finns tillräckligt med resurser för att kontrollera och följa upp.Jag tycker att man ska investera i människor och att det är det viktigaste och bästa sättet att använda skattemedlen. Min fråga till statsrådet är därför: Varför finns det utrymme i programmedlen? Varför lägger man inte sitt största engagemang och sin kraft på att se till att alla dessa programmedel faktiskt jobbar? Skattepengar ska jobba, och de ska jobba genom att vi investerar i människor så att de kommer ut på arbetsmarknaden."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Jag vill börja med att tacka min kollega Teresa Carvalho för denna viktiga fråga och möjligheten att få debattera den.Jag vill också understryka att vi i dag har enorma behov på svensk arbetsmarknad. Det är därför ett stort problem att resurser avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser inte utnyttjas utan lämnas tillbaka, år efter år. Denna diskussion och debatt har vi också haft med arbetsmarknadsministern flera gånger. Det är särskilt problematiskt eftersom behoven på arbetsmarknaden är jättestora i dag.I budgetpropositionen för 2023 beslutade regeringen att budgetanslaget för nystartsjobben ska uppgå till 8,1 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2022. Vi har tidigare som sagt, både i kammaren och i debattartiklar, varnat för risken för att medel avsatta för nystartsjobb inte kommer att utnyttjas utan att miljardbelopp kommer att lämnas tillbaka vid årets slut.Detta är som sagt särskilt oroande eftersom nystartsjobben bygger på en rättighetslag, vilket innebär att det är troligt att medlen inte kommer att utnyttjas fullt ut när den ekonomiska aktiviteten minskar. Detta innebär att regeringens och Sverigedemokraternas beslut kan leda till en situation där medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser och Arbetsförmedlingens verksamhet inte kommer att räcka till, samtidigt som vi kommer att se medel för nystartsjobb lämnas tillbaka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har som sagt tidigare påpekat att detta kan få förödande konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken men också för legitimiteten för den politiken. Regeringen valde att inte lyssna på oss då. Jag hoppas att regeringen kan lyssna på oss i dag.När jag tittar på Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen fram till maj 2023 ser jag att endast 26 procent av de avsatta 7,5 miljarder kronorna för nystartsjobb har använts, det vill säga 1,98 miljarder kronor. Med den nuvarande förbrukningstakten för året kommer troligen mindre än 5 miljarder kronor att användas. Närmare bestämt är det 4,8 miljarder kronor som vi tror kommer att utnyttjas. Dessutom vet vi att aktiviteten minskar under sommarmånaderna, vilket innebär att sannolikheten ökar för att vi kommer att hamna någonstans runt 4,5 miljarder kronor.Med andra ord verkar våra tidigare varningar slå in, och risken är nu att 3 miljarder kronor som är avsatta för nystartsjobb inte kommer att användas. Dessa pengar skulle som sagt kunna användas till arbetsmarknadsutbildning och till att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag så att fler kan anställas på Arbetsförmedlingen. Men inget av detta har regeringen valt att prioritera.Med anledning av Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen vill jag fråga statsrådet hur han motiverar att medel som är avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser och inte minst för Arbetsförmedlingens organisation inte motsvaras av tillräckligt med resurser. Myndigheten börjar redan nu skära ned på personalkostnaderna, vilket vi kommer att debattera lite senare. Samtidigt kommer Arbetsförmedlingen att skicka tillbaka 3 miljarder kronor till regeringen och staten.Jag vill också fråga vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att säkerställa en effektiv och optimal användning av dessa medel för att bekämpa arbetslösheten, inte minst den långtidsarbetslöshet vi har i dag, samt hur vi ska främja sysselsättningen och hantera kompetensförsörjningen i Sverige."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Jag vill börja med att tacka min kollega Teresa Carvalho för denna viktiga fråga och möjligheten att få debattera den.Jag vill också understryka att vi i dag har enorma behov på svensk arbetsmarknad. Det är därför ett stort problem att resurser avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser inte utnyttjas utan lämnas tillbaka, år efter år. Denna diskussion och debatt har vi också haft med arbetsmarknadsministern flera gånger. Det är särskilt problematiskt eftersom behoven på arbetsmarknaden är jättestora i dag.I budgetpropositionen för 2023 beslutade regeringen att budgetanslaget för nystartsjobben ska uppgå till 8,1 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2022. Vi har tidigare som sagt, både i kammaren och i debattartiklar, varnat för risken för att medel avsatta för nystartsjobb inte kommer att utnyttjas utan att miljardbelopp kommer att lämnas tillbaka vid årets slut.Detta är som sagt särskilt oroande eftersom nystartsjobben bygger på en rättighetslag, vilket innebär att det är troligt att medlen inte kommer att utnyttjas fullt ut när den ekonomiska aktiviteten minskar. Detta innebär att regeringens och Sverigedemokraternas beslut kan leda till en situation där medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser och Arbetsförmedlingens verksamhet inte kommer att räcka till, samtidigt som vi kommer att se medel för nystartsjobb lämnas tillbaka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har som sagt tidigare påpekat att detta kan få förödande konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken men också för legitimiteten för den politiken. Regeringen valde att inte lyssna på oss då. Jag hoppas att regeringen kan lyssna på oss i dag.När jag tittar på Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen fram till maj 2023 ser jag att endast 26 procent av de avsatta 7,5 miljarder kronorna för nystartsjobb har använts, det vill säga 1,98 miljarder kronor. Med den nuvarande förbrukningstakten för året kommer troligen mindre än 5 miljarder kronor att användas. Närmare bestämt är det 4,8 miljarder kronor som vi tror kommer att utnyttjas. Dessutom vet vi att aktiviteten minskar under sommarmånaderna, vilket innebär att sannolikheten ökar för att vi kommer att hamna någonstans runt 4,5 miljarder kronor.Med andra ord verkar våra tidigare varningar slå in, och risken är nu att 3 miljarder kronor som är avsatta för nystartsjobb inte kommer att användas. Dessa pengar skulle som sagt kunna användas till arbetsmarknadsutbildning och till att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag så att fler kan anställas på Arbetsförmedlingen. Men inget av detta har regeringen valt att prioritera.Med anledning av Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen vill jag fråga statsrådet hur han motiverar att medel som är avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser och inte minst för Arbetsförmedlingens organisation inte motsvaras av tillräckligt med resurser. Myndigheten börjar redan nu skära ned på personalkostnaderna, vilket vi kommer att debattera lite senare. Samtidigt kommer Arbetsförmedlingen att skicka tillbaka 3 miljarder kronor till regeringen och staten.Jag vill också fråga vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att säkerställa en effektiv och optimal användning av dessa medel för att bekämpa arbetslösheten, inte minst den långtidsarbetslöshet vi har i dag, samt hur vi ska främja sysselsättningen och hantera kompetensförsörjningen i Sverige."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret, även om jag väl inte anser att jag fick ett tillräckligt heltäckande svar på mina frågor. Det ska vi förhoppningsvis lösa här under debattens gång.Det jag ställt frågor om är kort och gott vad konsekvenserna för arbetsmarknadsinsatserna blir av regeringens budget, som ju innehåller en nedskärning med miljardbelopp på anslaget för den aktiva arbetsmarknadspolitiken samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Regeringen har tidigare, liksom i svaret vi fick höra här från arbetsmarknadsministern, varit tydlig med att neddragningarna inte ska leda till färre platser i arbetsmarknadsutbildning eller de privata matchningstjänsterna. Tydligen ska det rent av bli fler som får stöd. Nu när halva året har gått vill jag helt enkelt veta om regeringen fortfarande gör bedömningen att det här kommer att uppnås. Vilka insatser är det då som färre ska kunna ta del av? I logikens namn måste ju någonting påverkas när miljardbelopp försvinner. Jag kan tillstå att rätt utformade kan de privata matchningstjänsterna säkert hjälpa vissa grupper av arbetssökande. Men mycket tyder på att det är fel åtgärd för de långtidsarbetslösa som framför allt är i behov av mer omfattande och rustande insatser.Många långtidsarbetslösa saknar utbildning. Det var anledningen till att vi socialdemokrater byggde ut Kunskapslyftet under vår tid i regering, inte minst med vuxenutbildningsplatser. Det är också anledningen till att vi inom arbetsmarknadspolitiken vill satsa mer på kortare arbetsmarknadsutbildningar, som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutom att det behövs fler utbildningsplatser förstår vi socialdemokrater att många långtidsarbetslösa som saknar utbildning och kanske därtill har bristfälliga språkkunskaper och kort arbetslivserfarenhet kan behöva förberedande insatser för att i nästa steg vara bättre rustade att tillgodogöra sig en utbildning. Men det är precis det som Johan Pehrson blundar för. Det är precis det han skär ned på. I stället tror han att långtidsarbetslösheten beror på att det är för fett att vara arbetslös.Vi är helt överens om att det ska ställas höga krav på arbetssökande att göra sig anställbara. Men kraven måste ackompanjeras av stöd som rustar människor med de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Där är vi mindre överens; det ser vi i den budget som gäller för det här året.Jag kan också påminna om skillnaderna mot budgeten förra året, det vill säga året då Liberalerna inte satt i regeringsställning utan lade fram en egen budget här i riksdagen. Då föreslog Liberalerna en ganska kraftig neddragning på arbetsmarknadsutbildningarna specifikt. Så det är ändå legitimt att ifrågasätta hur viktigt det egentligen är för Johan Pehrson, när han nu säger sig vilja freda arbetsmarknadsutbildningarna från regeringens neddragningar på den övriga arbetsmarknadspolitiken.Men det kanske är en genuin omsvängning från Liberalernas sida, och det är ju bra i så fall. Jag oroas dock fortfarande av att regeringens politik i praktiken ändå kan leda till att färre får möjligheten, eftersom man skär ned så kraftigt på det anslag som finansierar större delen av arbetsmarknadsinsatserna, inklusive arbetsmarknadsutbildningarna.Jag hoppas som sagt att ministern vill utveckla sitt svar om vilka insatser det dras in på det här året. Han får gärna också säga något om hur många färre totalt som kommer att få stöd för att komma i arbete."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret, även om jag väl inte anser att jag fick ett tillräckligt heltäckande svar på mina frågor. Det ska vi förhoppningsvis lösa här under debattens gång.Det jag ställt frågor om är kort och gott vad konsekvenserna för arbetsmarknadsinsatserna blir av regeringens budget, som ju innehåller en nedskärning med miljardbelopp på anslaget för den aktiva arbetsmarknadspolitiken samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Regeringen har tidigare, liksom i svaret vi fick höra här från arbetsmarknadsministern, varit tydlig med att neddragningarna inte ska leda till färre platser i arbetsmarknadsutbildning eller de privata matchningstjänsterna. Tydligen ska det rent av bli fler som får stöd. Nu när halva året har gått vill jag helt enkelt veta om regeringen fortfarande gör bedömningen att det här kommer att uppnås. Vilka insatser är det då som färre ska kunna ta del av? I logikens namn måste ju någonting påverkas när miljardbelopp försvinner. Jag kan tillstå att rätt utformade kan de privata matchningstjänsterna säkert hjälpa vissa grupper av arbetssökande. Men mycket tyder på att det är fel åtgärd för de långtidsarbetslösa som framför allt är i behov av mer omfattande och rustande insatser.Många långtidsarbetslösa saknar utbildning. Det var anledningen till att vi socialdemokrater byggde ut Kunskapslyftet under vår tid i regering, inte minst med vuxenutbildningsplatser. Det är också anledningen till att vi inom arbetsmarknadspolitiken vill satsa mer på kortare arbetsmarknadsutbildningar, som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutom att det behövs fler utbildningsplatser förstår vi socialdemokrater att många långtidsarbetslösa som saknar utbildning och kanske därtill har bristfälliga språkkunskaper och kort arbetslivserfarenhet kan behöva förberedande insatser för att i nästa steg vara bättre rustade att tillgodogöra sig en utbildning. Men det är precis det som Johan Pehrson blundar för. Det är precis det han skär ned på. I stället tror han att långtidsarbetslösheten beror på att det är för fett att vara arbetslös.Vi är helt överens om att det ska ställas höga krav på arbetssökande att göra sig anställbara. Men kraven måste ackompanjeras av stöd som rustar människor med de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Där är vi mindre överens; det ser vi i den budget som gäller för det här året.Jag kan också påminna om skillnaderna mot budgeten förra året, det vill säga året då Liberalerna inte satt i regeringsställning utan lade fram en egen budget här i riksdagen. Då föreslog Liberalerna en ganska kraftig neddragning på arbetsmarknadsutbildningarna specifikt. Så det är ändå legitimt att ifrågasätta hur viktigt det egentligen är för Johan Pehrson, när han nu säger sig vilja freda arbetsmarknadsutbildningarna från regeringens neddragningar på den övriga arbetsmarknadspolitiken.Men det kanske är en genuin omsvängning från Liberalernas sida, och det är ju bra i så fall. Jag oroas dock fortfarande av att regeringens politik i praktiken ändå kan leda till att färre får möjligheten, eftersom man skär ned så kraftigt på det anslag som finansierar större delen av arbetsmarknadsinsatserna, inklusive arbetsmarknadsutbildningarna.Jag hoppas som sagt att ministern vill utveckla sitt svar om vilka insatser det dras in på det här året. Han får gärna också säga något om hur många färre totalt som kommer att få stöd för att komma i arbete."}
+{"question":"Avser ministern att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning, och vilka insatser kan då komma i fråga?","answer":"Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning och vilka insatser som då kan komma i fråga. Vidare frågar hon om jag tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningar på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 en effektivare arbetsmarknadspolitik genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Arbetsförmedlingen fick därför i regleringsbrevet för 2023 ett uppdrag att bland annat öka antalet deltagare i arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning, lönebidrag och andra subventionerade anställningar. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och bättre möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen också extra medel för att öka antalet praktikplatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens personalresurser med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten. Även om detta finansieras genom motsvarande minskning av programmedel finns det fortfarande ett utrymme för en ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.Arbetslösa som inte kan få ett arbete kan behöva utbildning. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten satsas över 700 miljoner kronor för att skapa 8 350 fler platser inom yrkesutbildningen för vuxna i hela landet.Vidare har partierna i Tidöavtalet enats om att under mandatperioden genomföra en bidragsreform och sänka skatten på arbetsinkomster så att det lönar sig bättre att gå från bidrag till jobb. Det kommer också att ställas tydligare aktivitetskrav på den som är arbetslös.Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.Arbetslinjen ska återupprättas, och alla som kan arbeta ska arbeta. Det ska löna sig att gå från bidrag till jobb och ställas höga krav på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Det ska också finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.Detta är en arbetsmarknadspolitik med kostnadseffektiva insatser utformade så att fler kommer i arbete."}
+{"question":"Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningarna på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet av analysen?","answer":"Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning och vilka insatser som då kan komma i fråga. Vidare frågar hon om jag tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningar på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 en effektivare arbetsmarknadspolitik genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Arbetsförmedlingen fick därför i regleringsbrevet för 2023 ett uppdrag att bland annat öka antalet deltagare i arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning, lönebidrag och andra subventionerade anställningar. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och bättre möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen också extra medel för att öka antalet praktikplatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens personalresurser med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten. Även om detta finansieras genom motsvarande minskning av programmedel finns det fortfarande ett utrymme för en ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.Arbetslösa som inte kan få ett arbete kan behöva utbildning. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten satsas över 700 miljoner kronor för att skapa 8 350 fler platser inom yrkesutbildningen för vuxna i hela landet.Vidare har partierna i Tidöavtalet enats om att under mandatperioden genomföra en bidragsreform och sänka skatten på arbetsinkomster så att det lönar sig bättre att gå från bidrag till jobb. Det kommer också att ställas tydligare aktivitetskrav på den som är arbetslös.Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.Arbetslinjen ska återupprättas, och alla som kan arbeta ska arbeta. Det ska löna sig att gå från bidrag till jobb och ställas höga krav på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Det ska också finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.Detta är en arbetsmarknadspolitik med kostnadseffektiva insatser utformade så att fler kommer i arbete."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Nöjd är jag definitivt inte. Jag kommer inte att vara nöjd förrän inflationen är nere på låga nivåer. Jag kommer inte att vara nöjd förrän vi får en stabil utveckling vad gäller inflationen och vi ser att kostnadstrycket på svenska hushåll, löntagare, pensionärer och företag dämpas.Det är ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge, och precis som interpellanten beskriver det drabbar det dem med minst marginaler. Risken finns att de och andra - fler - nu fastnar i överskuldsättning. Vi behöver alltså jobba på många fronter, med myndigheter, budget och andra organisationer, för att försvåra överskuldsättning och underlätta en sund egen ekonomi.Jag tar frågan på stort allvar, herr talman, och jag vet att det är många här i kammaren som gör det. Jag tackar för debatten och diskussionen. Vi kommer att återkomma i frågan med de förslag som utredningen jobbar med. Regeringen tar frågan på största allvar, och vi ska göra allt i vår makt för att färre ska fastna i den här typen av skulder, för den som har gjort det är sannerligen inte fri.Jag önskar också talmanspresidiet, interpellanten och debattören en riktigt trevlig sommar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Nöjd är jag definitivt inte. Jag kommer inte att vara nöjd förrän inflationen är nere på låga nivåer. Jag kommer inte att vara nöjd förrän vi får en stabil utveckling vad gäller inflationen och vi ser att kostnadstrycket på svenska hushåll, löntagare, pensionärer och företag dämpas.Det är ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge, och precis som interpellanten beskriver det drabbar det dem med minst marginaler. Risken finns att de och andra - fler - nu fastnar i överskuldsättning. Vi behöver alltså jobba på många fronter, med myndigheter, budget och andra organisationer, för att försvåra överskuldsättning och underlätta en sund egen ekonomi.Jag tar frågan på stort allvar, herr talman, och jag vet att det är många här i kammaren som gör det. Jag tackar för debatten och diskussionen. Vi kommer att återkomma i frågan med de förslag som utredningen jobbar med. Regeringen tar frågan på största allvar, och vi ska göra allt i vår makt för att färre ska fastna i den här typen av skulder, för den som har gjort det är sannerligen inte fri.Jag önskar också talmanspresidiet, interpellanten och debattören en riktigt trevlig sommar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Hur välmenande finansministern än är i sitt engagemang mot överskuldsättning är det ett faktum att den politik som regeringen driver har fått motsatt effekt. När kommunerna nu ska hantera välfärdskrisen och fortfarande saknar besked från regeringen om ekonomiska tillskott kommer kommunerna att tvingas spara, och risken är uppenbar att skuldrådgivningen inte kommer att vara högst prioriterad.Sommaren har bara börjat, och många njuter av sol och bad men har redan en klump i magen inför de veckor som ligger framför oss. Många kommer att få en tuff sommar. Det handlar om kommuner som inte har resurser att satsa på fritidsaktiviteter och föräldrar som inte har råd att åka på semester med sina barn och kanske inte ens råd med fickpengar till en glass.I Socialdemokraternas Sverige möter vi svåra tider tillsammans. Vi håller ihop, och vi ser till att klyftorna inte ökar. Men regeringens politiska agenda och krishantering riskerar tvärtom att öka splittringen. Risken är också att de här problemen kommer att öka när följderna av inflationen och de höjda räntorna slår igenom fullt ut. Då duger det faktiskt inte att regeringen sitter nöjd och inte ger besked om finansieringen till vare sig kronofogden eller välfärden. Fler insatser behövs.Avslutningsvis vill jag önska talmannen, finansministern, Hanna Westerén och övriga som har lyssnat på den här debatten en riktigt trevlig sommar.(Applåder)"}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Hur välmenande finansministern än är i sitt engagemang mot överskuldsättning är det ett faktum att den politik som regeringen driver har fått motsatt effekt. När kommunerna nu ska hantera välfärdskrisen och fortfarande saknar besked från regeringen om ekonomiska tillskott kommer kommunerna att tvingas spara, och risken är uppenbar att skuldrådgivningen inte kommer att vara högst prioriterad.Sommaren har bara börjat, och många njuter av sol och bad men har redan en klump i magen inför de veckor som ligger framför oss. Många kommer att få en tuff sommar. Det handlar om kommuner som inte har resurser att satsa på fritidsaktiviteter och föräldrar som inte har råd att åka på semester med sina barn och kanske inte ens råd med fickpengar till en glass.I Socialdemokraternas Sverige möter vi svåra tider tillsammans. Vi håller ihop, och vi ser till att klyftorna inte ökar. Men regeringens politiska agenda och krishantering riskerar tvärtom att öka splittringen. Risken är också att de här problemen kommer att öka när följderna av inflationen och de höjda räntorna slår igenom fullt ut. Då duger det faktiskt inte att regeringen sitter nöjd och inte ger besked om finansieringen till vare sig kronofogden eller välfärden. Fler insatser behövs.Avslutningsvis vill jag önska talmannen, finansministern, Hanna Westerén och övriga som har lyssnat på den här debatten en riktigt trevlig sommar.(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Det är många som kämpar och har väldigt små marginaler. Det är många som får avstå från sommarlovsaktiviteter och annat eftersom man inte har råd.Därför var det viktigt att vi i vårändringsbudgeten, som riksdagen röstade om i går, både höjde det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med 40 procent och förlängde med ett halvår. Det träffar dem som har allra mest behov. 60 procent av dem är ensamstående mammor. Jag tror att 10 eller 11 procent är ensamstående pappor. De kämpar allra mest. Men många har det tufft just nu.Det är också därför som det allra viktigaste vi gör är att bekämpa inflation samtidigt som vi stöttar hushåll och utsatta och också ser till att till exempel drivmedelspriset sänks och reseavdraget förändras. Allt detta gör skillnad för dem som har små marginaler.Tillbaka till interpellationen! Jag vill bara bekräfta interpellantens problembild. Det är många som kämpar, och man bör inte behöva komma till Kronofogdemyndigheten. Det är ju det allra bästa om man inte gör det. Därför är det viktigt med samarbeten och att Kronofogdemyndigheten har bra information som man sprider till andra.Jag vet att interpellanten vet att det finns många uppgifter som kronofogden gör för att sprida information och underlätta för andra att i sin tur sprida information till barn, elever och så vidare. Det här är alltså ett arbete som pågår på många olika områden - även politikområden - men som även utförs av andra organisationer än de offentliga, det vill säga kommun och stat.Jag delar också bilden av att de kommunala budget- och skuldrådgivarna är väldigt viktiga runt om i Sverige. Kommuner och regioner har fått 12 miljarder i år i generella och riktade statsbidrag, och jag är övertygad om att många av dem kommer att prioritera uppgiften eftersom den är så viktig för hushållen i den kommun de bor i. I övrigt tänker jag att vi behöver göra inkörsportarna till överskuldsättning smalare. Jag tror att Ida Ekeroth Clausson och jag är helt överens om att det ska bli svårare att hamna där. Hur kan vi göra då, förutom att prata om ekonomi och budget som är otroligt viktigt? Interpellationen handlar också om vägen in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag hoppas mycket på den utredning som kommer om bara en vecka. Jag vet att de jobbar med konkreta förslag och tar steg i rätt riktning så att man faktiskt kan förebygga den här typen av skuldsättning. Det handlar naturligtvis också om, herr talman, att hjälpa dem som har fastnat i den här spiralen att bryta sig fria."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Det är många som kämpar och har väldigt små marginaler. Det är många som får avstå från sommarlovsaktiviteter och annat eftersom man inte har råd.Därför var det viktigt att vi i vårändringsbudgeten, som riksdagen röstade om i går, både höjde det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med 40 procent och förlängde med ett halvår. Det träffar dem som har allra mest behov. 60 procent av dem är ensamstående mammor. Jag tror att 10 eller 11 procent är ensamstående pappor. De kämpar allra mest. Men många har det tufft just nu.Det är också därför som det allra viktigaste vi gör är att bekämpa inflation samtidigt som vi stöttar hushåll och utsatta och också ser till att till exempel drivmedelspriset sänks och reseavdraget förändras. Allt detta gör skillnad för dem som har små marginaler.Tillbaka till interpellationen! Jag vill bara bekräfta interpellantens problembild. Det är många som kämpar, och man bör inte behöva komma till Kronofogdemyndigheten. Det är ju det allra bästa om man inte gör det. Därför är det viktigt med samarbeten och att Kronofogdemyndigheten har bra information som man sprider till andra.Jag vet att interpellanten vet att det finns många uppgifter som kronofogden gör för att sprida information och underlätta för andra att i sin tur sprida information till barn, elever och så vidare. Det här är alltså ett arbete som pågår på många olika områden - även politikområden - men som även utförs av andra organisationer än de offentliga, det vill säga kommun och stat.Jag delar också bilden av att de kommunala budget- och skuldrådgivarna är väldigt viktiga runt om i Sverige. Kommuner och regioner har fått 12 miljarder i år i generella och riktade statsbidrag, och jag är övertygad om att många av dem kommer att prioritera uppgiften eftersom den är så viktig för hushållen i den kommun de bor i. I övrigt tänker jag att vi behöver göra inkörsportarna till överskuldsättning smalare. Jag tror att Ida Ekeroth Clausson och jag är helt överens om att det ska bli svårare att hamna där. Hur kan vi göra då, förutom att prata om ekonomi och budget som är otroligt viktigt? Interpellationen handlar också om vägen in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag hoppas mycket på den utredning som kommer om bara en vecka. Jag vet att de jobbar med konkreta förslag och tar steg i rätt riktning så att man faktiskt kan förebygga den här typen av skuldsättning. Det handlar naturligtvis också om, herr talman, att hjälpa dem som har fastnat i den här spiralen att bryta sig fria."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Detta är klargörande. Jag finner det lite förvånande att engagemanget för frågan tydligen finns hos finansministern. Det får vi höra här i dag. Ändå saknas det verkstad i ett väldigt svårt läge.Jag förstår att ansvaret faller tungt på finansministern att bekämpa inflationen. Det är fullständigt givet. Men det faller också tungt på finansministern att även i övrigt värna svenska hushåll under krisen.Många svenska hushåll har en otroligt svår situation i dag. De lider. Finansministern och hennes regering har konsekvent sagt nej till saker som skulle underlätta för svenska barnfamiljer, som höjt barnbidrag eller kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Med det vid handen tänker jag att det ändå vore lämpligt att åtminstone engagera sig lite mer för att färre ska hamna i skuldfällor. Men svaret blir ändå nej eller möjligtvis nja, trots 100 miljarder skäl för att göra mer.Finansminister Svantesson nämner själv förebyggande insatser för att förhindra att fler hamnar i skuldfällor. Jag välkomnar verkligen att man begränsar marknadsföringen av krediter. Där efterfrågar jag, liksom min kollega Ida Ekeroth Clausson, konkreta förslag. Skuldsättningen ökar. Då borde också tempot för att bekämpa skuldsättningen öka lika mycket.Jag tänker också att skuldsatta föräldrar har barn som lever i svårigheter. Det faller tungt på finansministern att se till att färre barn växer upp i skuldsatta hushåll. Jag skulle vilja höra en reflektion från finansministern om det."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Detta är klargörande. Jag finner det lite förvånande att engagemanget för frågan tydligen finns hos finansministern. Det får vi höra här i dag. Ändå saknas det verkstad i ett väldigt svårt läge.Jag förstår att ansvaret faller tungt på finansministern att bekämpa inflationen. Det är fullständigt givet. Men det faller också tungt på finansministern att även i övrigt värna svenska hushåll under krisen.Många svenska hushåll har en otroligt svår situation i dag. De lider. Finansministern och hennes regering har konsekvent sagt nej till saker som skulle underlätta för svenska barnfamiljer, som höjt barnbidrag eller kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Med det vid handen tänker jag att det ändå vore lämpligt att åtminstone engagera sig lite mer för att färre ska hamna i skuldfällor. Men svaret blir ändå nej eller möjligtvis nja, trots 100 miljarder skäl för att göra mer.Finansminister Svantesson nämner själv förebyggande insatser för att förhindra att fler hamnar i skuldfällor. Jag välkomnar verkligen att man begränsar marknadsföringen av krediter. Där efterfrågar jag, liksom min kollega Ida Ekeroth Clausson, konkreta förslag. Skuldsättningen ökar. Då borde också tempot för att bekämpa skuldsättningen öka lika mycket.Jag tänker också att skuldsatta föräldrar har barn som lever i svårigheter. Det faller tungt på finansministern att se till att färre barn växer upp i skuldsatta hushåll. Jag skulle vilja höra en reflektion från finansministern om det."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Finansministern har förstås rätt i att det effektivaste är om åtgärder mot överskuldsättning sätts in i ett tidigt skede. Kommunerna har enligt lag ansvar för att hjälpa människor som har problem med att betala sina skulder. De senaste veckorna har jag besökt ett antal kommuners skuldrådgivare i mitt hemdistrikt. Flera av dem jag pratat med vittnar om att det är viktigt att få bort skammen. Det är bättre att be om hjälp och att inte ta ytterligare lån för att betala av på de skulder man inte längre kan betala. Känslan av tabu, skam och skuld stjälper i stället för hjälper i ett känsligt läge.Jag uppskattar därför att finansministern sa att vem som helst kan hamna i överskuldsättning.En skuldrådgivare jag varit i kontakt med säger att vissa låntagare försöker in absurdum att få sin ekonomi att gå ihop. De betalar för att inte hamna hos kronofogden och tar dyra lån för att täcka det första.En ny kartläggning från Konsumentverket visar dock att väntetiden kan bli lång för dem som behöver kommunernas stöd. Konsumentverkets rekommendation är att väntetiden som längst ska vara fyra veckor. Allra längst får man dock vänta i Falköping, hela 24 veckor. Näst längst väntetid har Gullspång och min hemkommun Mariestad. Där får man vänta uppemot 20 veckor. Att väntetiderna blir långa är inte konstigt när antalet ärenden ökar. Bara i Mariestad har man sett en ökning med 33 procent sedan förra året.Socialdemokraterna ville satsa 100 miljoner kronor i vårbudgeten för att kommunerna skulle kunna arbeta mer aktivt med konsumentvägledning. Med ett extra tillskott skulle kommunerna kunna agera mer aktivt med konsumentvägledning och nå ut till de mest utsatta konsumenterna. Men vad gjorde regeringen och Sverigedemokraterna? De röstade ned förslaget.Jag vill därför fråga ministern hur regeringen avser att stödja Sveriges kommuner för att de ska ha möjlighet att prioritera konsumentvägledning och skuldrådgivning i detta svåra ekonomiska läge."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Finansministern har förstås rätt i att det effektivaste är om åtgärder mot överskuldsättning sätts in i ett tidigt skede. Kommunerna har enligt lag ansvar för att hjälpa människor som har problem med att betala sina skulder. De senaste veckorna har jag besökt ett antal kommuners skuldrådgivare i mitt hemdistrikt. Flera av dem jag pratat med vittnar om att det är viktigt att få bort skammen. Det är bättre att be om hjälp och att inte ta ytterligare lån för att betala av på de skulder man inte längre kan betala. Känslan av tabu, skam och skuld stjälper i stället för hjälper i ett känsligt läge.Jag uppskattar därför att finansministern sa att vem som helst kan hamna i överskuldsättning.En skuldrådgivare jag varit i kontakt med säger att vissa låntagare försöker in absurdum att få sin ekonomi att gå ihop. De betalar för att inte hamna hos kronofogden och tar dyra lån för att täcka det första.En ny kartläggning från Konsumentverket visar dock att väntetiden kan bli lång för dem som behöver kommunernas stöd. Konsumentverkets rekommendation är att väntetiden som längst ska vara fyra veckor. Allra längst får man dock vänta i Falköping, hela 24 veckor. Näst längst väntetid har Gullspång och min hemkommun Mariestad. Där får man vänta uppemot 20 veckor. Att väntetiderna blir långa är inte konstigt när antalet ärenden ökar. Bara i Mariestad har man sett en ökning med 33 procent sedan förra året.Socialdemokraterna ville satsa 100 miljoner kronor i vårbudgeten för att kommunerna skulle kunna arbeta mer aktivt med konsumentvägledning. Med ett extra tillskott skulle kommunerna kunna agera mer aktivt med konsumentvägledning och nå ut till de mest utsatta konsumenterna. Men vad gjorde regeringen och Sverigedemokraterna? De röstade ned förslaget.Jag vill därför fråga ministern hur regeringen avser att stödja Sveriges kommuner för att de ska ha möjlighet att prioritera konsumentvägledning och skuldrådgivning i detta svåra ekonomiska läge."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Jag vill återigen tacka interpellanten, Ida Ekeroth Clausson, för en viktig fråga.Kanske blir detta delvis två parallella debatter. Men de hänger självklart ihop. Vi har diskuterat Kronofogdemyndigheten tidigare i kammaren. Olika myndigheter har olika roller. Jag har fått en interpellation om just Kronofogden. Därför har jag också svarat om just det.Det finns två delar i detta. Just nu har väldigt många människor det tufft. Inte alla känner av den höga inflationen så att de blir pressade och måste vända på varje krona. Men väldigt många hushåll gör det. Det är viktigt att få sagt.Att arbeta för att bekämpa inflationen och stötta de mest utsatta hushållen är en viktig fråga som regeringen nu arbetar med, bland annat i den budget som vi lade fram för det här året men också i vårändringsbudgeten.Överskuldsättning - om vi stannar vid den fråga som interpellationen ändå handlar om - är ett enormt stort problem. Totalt 100 miljarder kronor har konsumenter i skulder hos inkassobolag, herr talman. Det har mer än fördubblats sedan 2008. Under förra året ökade också privatpersoners skulder hos Kronofogdemyndigheten med 8 procentenheter. Det är tufft för väldigt många.Många kanske tänker att man själv inte kommer att hamna i den situationen. Men vi som har träffat människor som är överskuldsatta vet att vem som helst kan drabbas. Det kan handla om en sjukdom eller en olycka. Ett felaktigt beslut för länge sedan kan få katastrofala konsekvenser. Därför är det viktigt att lyfta fram och prata om överskuldsättning. Jag uppskattar att interpellanten gör det.Själva frågan var om Kronofogdemyndigheten behöver andra uppdrag. Min poäng är att olika organisationer och olika myndigheter har olika roller här. Men det är, precis som interpellanten är inne på, viktigt att man samarbetar och gör det tillsammans. Det gör också Kronofogdemyndigheten hela tiden. Det tror jag att interpellanten vet, eftersom interpellanten och ledamoten sitter i insynsrådet för Kronofogdemyndigheten.När det gäller det förebyggande och hur man kan förhindra att människor hamnar i överskuldsättning presenterar Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande om bara någon vecka. Den har granskat marknaden för konsumentkrediter och kommer att föreslå flera olika åtgärder för att säkerställa att lån inte ges till konsumenter som inte har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka. Det är otroligt viktigt att vi får de förslagen på bordet och kan jobba vidare med dem.Utredningen har också analyserat hur man kan ge dem som redan fastnat i överskuldsättning bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder och bryta den onda spiralen en gång för alla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin bild är att myndigheten fungerar väl och att det huvuduppdrag man har fungerar väl. Man gör många olika saker också tillsammans med andra genom att man har så mycket information som andra har nytta av och som andra kan använda i arbetet med att hjälpa människor att inte fastna i överskuldsättning."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Jag vill återigen tacka interpellanten, Ida Ekeroth Clausson, för en viktig fråga.Kanske blir detta delvis två parallella debatter. Men de hänger självklart ihop. Vi har diskuterat Kronofogdemyndigheten tidigare i kammaren. Olika myndigheter har olika roller. Jag har fått en interpellation om just Kronofogden. Därför har jag också svarat om just det.Det finns två delar i detta. Just nu har väldigt många människor det tufft. Inte alla känner av den höga inflationen så att de blir pressade och måste vända på varje krona. Men väldigt många hushåll gör det. Det är viktigt att få sagt.Att arbeta för att bekämpa inflationen och stötta de mest utsatta hushållen är en viktig fråga som regeringen nu arbetar med, bland annat i den budget som vi lade fram för det här året men också i vårändringsbudgeten.Överskuldsättning - om vi stannar vid den fråga som interpellationen ändå handlar om - är ett enormt stort problem. Totalt 100 miljarder kronor har konsumenter i skulder hos inkassobolag, herr talman. Det har mer än fördubblats sedan 2008. Under förra året ökade också privatpersoners skulder hos Kronofogdemyndigheten med 8 procentenheter. Det är tufft för väldigt många.Många kanske tänker att man själv inte kommer att hamna i den situationen. Men vi som har träffat människor som är överskuldsatta vet att vem som helst kan drabbas. Det kan handla om en sjukdom eller en olycka. Ett felaktigt beslut för länge sedan kan få katastrofala konsekvenser. Därför är det viktigt att lyfta fram och prata om överskuldsättning. Jag uppskattar att interpellanten gör det.Själva frågan var om Kronofogdemyndigheten behöver andra uppdrag. Min poäng är att olika organisationer och olika myndigheter har olika roller här. Men det är, precis som interpellanten är inne på, viktigt att man samarbetar och gör det tillsammans. Det gör också Kronofogdemyndigheten hela tiden. Det tror jag att interpellanten vet, eftersom interpellanten och ledamoten sitter i insynsrådet för Kronofogdemyndigheten.När det gäller det förebyggande och hur man kan förhindra att människor hamnar i överskuldsättning presenterar Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande om bara någon vecka. Den har granskat marknaden för konsumentkrediter och kommer att föreslå flera olika åtgärder för att säkerställa att lån inte ges till konsumenter som inte har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka. Det är otroligt viktigt att vi får de förslagen på bordet och kan jobba vidare med dem.Utredningen har också analyserat hur man kan ge dem som redan fastnat i överskuldsättning bättre förutsättningar att betala tillbaka sina skulder och bryta den onda spiralen en gång för alla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin bild är att myndigheten fungerar väl och att det huvuduppdrag man har fungerar väl. Man gör många olika saker också tillsammans med andra genom att man har så mycket information som andra har nytta av och som andra kan använda i arbetet med att hjälpa människor att inte fastna i överskuldsättning."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Många svenska hushåll har det i dag oerhört svårt. Trots att man har ett jobb att gå till är det väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen. Priserna har gått upp på i stort sett allt, och antalet skuldsatta ökar, precis som min kollega Ida Ekeroth Clausson just redogjorde för.I min valkrets - jag kommer från Gotland - lever vart elfte barn i ett skuldsatt hushåll. Det är alltså strax under tusen barn bara hemma hos mig på Gotland. Jag tror att vi alla kan sätta oss in i - en del av oss kanske har varit där - hur det är att växa upp i ett skuldsatt hem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi vet att vårt samhälle börjar och slutar med barnen. Därför måste jag beklaga detta något lama svar från finansminister Elisabeth Svantesson. Vi lever just nu i en smått extrem tid. Den där inflationen, som finansministern jobbar hårt för att bekämpa, gröper trots allt stora hål i våra plånböcker och driver allt fler svenskar in i skuldfällor. Att då svara som finansminister Elisabeth Svantesson gör - att det nog räcker ungefär så här - känns smått apart. Finns det verkligen inte mer att göra för att minska överskuldsättningen i en för många svenska hushåll oerhört utmanande tid?"}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Många svenska hushåll har det i dag oerhört svårt. Trots att man har ett jobb att gå till är det väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen. Priserna har gått upp på i stort sett allt, och antalet skuldsatta ökar, precis som min kollega Ida Ekeroth Clausson just redogjorde för.I min valkrets - jag kommer från Gotland - lever vart elfte barn i ett skuldsatt hushåll. Det är alltså strax under tusen barn bara hemma hos mig på Gotland. Jag tror att vi alla kan sätta oss in i - en del av oss kanske har varit där - hur det är att växa upp i ett skuldsatt hem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi vet att vårt samhälle börjar och slutar med barnen. Därför måste jag beklaga detta något lama svar från finansminister Elisabeth Svantesson. Vi lever just nu i en smått extrem tid. Den där inflationen, som finansministern jobbar hårt för att bekämpa, gröper trots allt stora hål i våra plånböcker och driver allt fler svenskar in i skuldfällor. Att då svara som finansminister Elisabeth Svantesson gör - att det nog räcker ungefär så här - känns smått apart. Finns det verkligen inte mer att göra för att minska överskuldsättningen i en för många svenska hushåll oerhört utmanande tid?"}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret.Jag noterar att ministern verkar vara tillfreds, detta trots alla oroande rapporter om ökade skulder i samhället. Tyvärr är ju verkligheten den att det blir allt svårare för hushåll att få sin ekonomi att gå ihop. Hushållens motståndskraft börjar ta slut efter den långa och tuffa vintern. De buffertar som man sparade ihop under de goda åren är slut. Nu är det helt vanliga familjer som lånar för att ha råd att betala räkningarna. För vissa går det så långt att man får sin el avstängd därför att man inte har råd att betala räkningen i tid. I det här läget tvingas allt fler ta blankolån eller köpa sina varor på avbetalning.Hushållens totala skuldbelopp ökade med flera miljarder förra året. I början av året kom det in fler ärenden om skuldsanering än någonsin tidigare. Det är tydligt att hushållen behöver akut hjälp. Väldigt många riskerar att hamna i svåra skuldfällor som det kan ta många år att komma ur, och ärendena till Kronofogden ökar. Men det verkar som att regeringen och Sverigedemokraterna vägrar att ta in att verkligheten ser ut så här.Många är rapporterna om oseriösa kreditgivningsföretag som är redo att utnyttja situationen. Samhället måste kunna skydda människor från de värsta genom att skärpa villkoren. I dagsläget kan kreditföretag ta ut ockerräntor på 42 procent utan fullgjord kreditprövning. Sedan blir det upp till Kronofogden att ta in skulderna, och kreditföretagen får fortsätta.För att komma till rätta med de höga skulderna behövs en mix av åtgärder. Vi socialdemokrater vill vara tuffare mot kreditgivningsföretagen, och vi behöver införa ett skuldregister. Ett nationellt register skulle säkerställa att de som beviljas lån också har möjlighet att betala.Det är i dag svårt att få en helhetsbild av privatpersoners skuldbörda eftersom de svenska skuldregistren inte samverkar. Därför går det att låna pengar trots att man har höga skulder, vilket kan leda till ytterligare överskuldsättning och allvarliga ekonomiska problem. Det pågår en utredning som tillsattes av den förra S-ledda regeringen som svar på att tidigare åtgärder inte varit tillräckliga. Jag ser fram emot att senast i slutet av månaden få läsa resultatet av utredningen.Finansministern säger i sitt svar att det mest effektiva är att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter. Här undrar jag om finansministern har något konkret förslag på hur det ska gå till."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret.Jag noterar att ministern verkar vara tillfreds, detta trots alla oroande rapporter om ökade skulder i samhället. Tyvärr är ju verkligheten den att det blir allt svårare för hushåll att få sin ekonomi att gå ihop. Hushållens motståndskraft börjar ta slut efter den långa och tuffa vintern. De buffertar som man sparade ihop under de goda åren är slut. Nu är det helt vanliga familjer som lånar för att ha råd att betala räkningarna. För vissa går det så långt att man får sin el avstängd därför att man inte har råd att betala räkningen i tid. I det här läget tvingas allt fler ta blankolån eller köpa sina varor på avbetalning.Hushållens totala skuldbelopp ökade med flera miljarder förra året. I början av året kom det in fler ärenden om skuldsanering än någonsin tidigare. Det är tydligt att hushållen behöver akut hjälp. Väldigt många riskerar att hamna i svåra skuldfällor som det kan ta många år att komma ur, och ärendena till Kronofogden ökar. Men det verkar som att regeringen och Sverigedemokraterna vägrar att ta in att verkligheten ser ut så här.Många är rapporterna om oseriösa kreditgivningsföretag som är redo att utnyttja situationen. Samhället måste kunna skydda människor från de värsta genom att skärpa villkoren. I dagsläget kan kreditföretag ta ut ockerräntor på 42 procent utan fullgjord kreditprövning. Sedan blir det upp till Kronofogden att ta in skulderna, och kreditföretagen får fortsätta.För att komma till rätta med de höga skulderna behövs en mix av åtgärder. Vi socialdemokrater vill vara tuffare mot kreditgivningsföretagen, och vi behöver införa ett skuldregister. Ett nationellt register skulle säkerställa att de som beviljas lån också har möjlighet att betala.Det är i dag svårt att få en helhetsbild av privatpersoners skuldbörda eftersom de svenska skuldregistren inte samverkar. Därför går det att låna pengar trots att man har höga skulder, vilket kan leda till ytterligare överskuldsättning och allvarliga ekonomiska problem. Det pågår en utredning som tillsattes av den förra S-ledda regeringen som svar på att tidigare åtgärder inte varit tillräckliga. Jag ser fram emot att senast i slutet av månaden få läsa resultatet av utredningen.Finansministern säger i sitt svar att det mest effektiva är att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter. Här undrar jag om finansministern har något konkret förslag på hur det ska gå till."}
+{"question":"Anser ministern att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om jag anser att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så inte är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder. Ida Ekeroth Clausson har också frågat om jag ser ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att Kronofogden på ett bättre sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder.Om en person inte betalar sina skulder kan den som ska få betalt vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in skulden. Kronofogdemyndighetens uppgift som den verkställande myndighet som kommer in sist i kedjan när en skuld inte betalas innebär att myndigheten har förutsättningar att följa och analysera utvecklingen av obetalda skulder.Med sina goda kunskaper om vad det är för skulder som hamnar hos Kronofogdemyndigheten och vad det är för omständigheter som ligger bakom dem har Kronofogdemyndigheten även en viktig roll för att verka förebyggande mot överskuldsättning. Det gör myndigheten på ett bra sätt i dag genom att belysa och informera om hur skuldutvecklingen ser ut när det gäller skulder som ska verkställas av myndigheten.Arbetet förutsätter samarbete med andra, både myndigheter och organisationer. Samarbete behövs för att kunna öka kunskapen i samhället om överskuldsättning och peka på motåtgärder som kan vara effektiva. Det är mest effektivt att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter.Som jag nyss nämnde samarbetar Kronofogdemyndigheten med flera andra myndigheter, till exempel Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen, samt genomför informationsinsatser till olika målgrupper. Kronofogdemyndigheten har kompetens att utifrån sin uppgift avgöra med vem och på vilket sätt samarbete ska genomföras för att nå så många som möjligt med information om överskuldsättning. Regeringen ser därför inte i nuläget något behov av att ge ytterligare uppdrag till Kronofogdemyndigheten om hur eller med vem myndigheten ska samarbeta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller resurser till Kronofogdemyndigheten återkommer regeringen till det i höstbudgeten."}
+{"question":"Ser ministern ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att på ett bättre sätt kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och om så är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder?","answer":"Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om jag anser att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så inte är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder. Ida Ekeroth Clausson har också frågat om jag ser ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att Kronofogden på ett bättre sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder.Om en person inte betalar sina skulder kan den som ska få betalt vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in skulden. Kronofogdemyndighetens uppgift som den verkställande myndighet som kommer in sist i kedjan när en skuld inte betalas innebär att myndigheten har förutsättningar att följa och analysera utvecklingen av obetalda skulder.Med sina goda kunskaper om vad det är för skulder som hamnar hos Kronofogdemyndigheten och vad det är för omständigheter som ligger bakom dem har Kronofogdemyndigheten även en viktig roll för att verka förebyggande mot överskuldsättning. Det gör myndigheten på ett bra sätt i dag genom att belysa och informera om hur skuldutvecklingen ser ut när det gäller skulder som ska verkställas av myndigheten.Arbetet förutsätter samarbete med andra, både myndigheter och organisationer. Samarbete behövs för att kunna öka kunskapen i samhället om överskuldsättning och peka på motåtgärder som kan vara effektiva. Det är mest effektivt att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter.Som jag nyss nämnde samarbetar Kronofogdemyndigheten med flera andra myndigheter, till exempel Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen, samt genomför informationsinsatser till olika målgrupper. Kronofogdemyndigheten har kompetens att utifrån sin uppgift avgöra med vem och på vilket sätt samarbete ska genomföras för att nå så många som möjligt med information om överskuldsättning. Regeringen ser därför inte i nuläget något behov av att ge ytterligare uppdrag till Kronofogdemyndigheten om hur eller med vem myndigheten ska samarbeta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller resurser till Kronofogdemyndigheten återkommer regeringen till det i höstbudgeten."}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Jag uppfattade att jag fick en fråga från ledamoten om jag var intresserad av dialog och samarbete. Därför försökte jag svara på den, och svaret är ja. Jag försökte inte måla upp att ni i Socialdemokraterna på något sätt inte skulle vara öppna för det, utan jag försökte vara service-minded och svara på frågan som jag uppfattade var mycket tydlig i ledamotens förra inlägg. Därför lyfte jag upp det.En del nyheter har kanske gått förbi. Jag förstår att det kan vara lätt att missa; det finns ju mycket på riksdagens bord. Dels hade vi bjudit in till att aktivt och tydligt ta ställning för 100 procent fossilfritt i kammaren i går. Det valde man att inte göra, och jag beklagar det. Men jag ser ändå rörelser i rätt riktning, vilket är positivt. Dels har vi bjudit in alla partier i Sveriges riksdag för att vara med och påverka den kommande energipropositionen och göra det tillsammans med branschen och aktuella företag. Det är en nyhet som vi har gått ut med externt, och vi har tidigare aviserat att vi är öppna för det. Nu gör vi det också konkret.Så sent som i dag träffade jag en kollega till Vencu Velasquez Castro, Fredrik Olovsson som är ledare för oppositionen i näringsutskottet, för att diskutera hur vi kan samarbeta kring en del av energifrågorna.Det är bara att titta på Tidöavtalet: Klimatarbetet ska vara effektivt och ambitiöst. Det är alla fyra samarbetspartier överens om. Jag har återkommande varje vecka, om inte nästan varje dag, direkt kontakt med tunga företrädare för industrin men även delar av facket, som ser att det inte finns några frågetecken kring regeringens ambitioner för klimatomställningen, den gröna omställningen eller nödvändigheten att knyta det till konkurrenskraft. Där samarbetar jag gärna vidare och är glad över att det finns en delad önskan om det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Jag uppfattade att jag fick en fråga från ledamoten om jag var intresserad av dialog och samarbete. Därför försökte jag svara på den, och svaret är ja. Jag försökte inte måla upp att ni i Socialdemokraterna på något sätt inte skulle vara öppna för det, utan jag försökte vara service-minded och svara på frågan som jag uppfattade var mycket tydlig i ledamotens förra inlägg. Därför lyfte jag upp det.En del nyheter har kanske gått förbi. Jag förstår att det kan vara lätt att missa; det finns ju mycket på riksdagens bord. Dels hade vi bjudit in till att aktivt och tydligt ta ställning för 100 procent fossilfritt i kammaren i går. Det valde man att inte göra, och jag beklagar det. Men jag ser ändå rörelser i rätt riktning, vilket är positivt. Dels har vi bjudit in alla partier i Sveriges riksdag för att vara med och påverka den kommande energipropositionen och göra det tillsammans med branschen och aktuella företag. Det är en nyhet som vi har gått ut med externt, och vi har tidigare aviserat att vi är öppna för det. Nu gör vi det också konkret.Så sent som i dag träffade jag en kollega till Vencu Velasquez Castro, Fredrik Olovsson som är ledare för oppositionen i näringsutskottet, för att diskutera hur vi kan samarbeta kring en del av energifrågorna.Det är bara att titta på Tidöavtalet: Klimatarbetet ska vara effektivt och ambitiöst. Det är alla fyra samarbetspartier överens om. Jag har återkommande varje vecka, om inte nästan varje dag, direkt kontakt med tunga företrädare för industrin men även delar av facket, som ser att det inte finns några frågetecken kring regeringens ambitioner för klimatomställningen, den gröna omställningen eller nödvändigheten att knyta det till konkurrenskraft. Där samarbetar jag gärna vidare och är glad över att det finns en delad önskan om det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Jag uppfattade att jag fick en fråga från ledamoten om jag var intresserad av dialog och samarbete. Därför försökte jag svara på den, och svaret är ja. Jag försökte inte måla upp att ni i Socialdemokraterna på något sätt inte skulle vara öppna för det, utan jag försökte vara service-minded och svara på frågan som jag uppfattade var mycket tydlig i ledamotens förra inlägg. Därför lyfte jag upp det.En del nyheter har kanske gått förbi. Jag förstår att det kan vara lätt att missa; det finns ju mycket på riksdagens bord. Dels hade vi bjudit in till att aktivt och tydligt ta ställning för 100 procent fossilfritt i kammaren i går. Det valde man att inte göra, och jag beklagar det. Men jag ser ändå rörelser i rätt riktning, vilket är positivt. Dels har vi bjudit in alla partier i Sveriges riksdag för att vara med och påverka den kommande energipropositionen och göra det tillsammans med branschen och aktuella företag. Det är en nyhet som vi har gått ut med externt, och vi har tidigare aviserat att vi är öppna för det. Nu gör vi det också konkret.Så sent som i dag träffade jag en kollega till Vencu Velasquez Castro, Fredrik Olovsson som är ledare för oppositionen i näringsutskottet, för att diskutera hur vi kan samarbeta kring en del av energifrågorna.Det är bara att titta på Tidöavtalet: Klimatarbetet ska vara effektivt och ambitiöst. Det är alla fyra samarbetspartier överens om. Jag har återkommande varje vecka, om inte nästan varje dag, direkt kontakt med tunga företrädare för industrin men även delar av facket, som ser att det inte finns några frågetecken kring regeringens ambitioner för klimatomställningen, den gröna omställningen eller nödvändigheten att knyta det till konkurrenskraft. Där samarbetar jag gärna vidare och är glad över att det finns en delad önskan om det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Apropå svaret om enskilda företrädare för Sverigedemokraterna: Ska vi alltså inte ta den ekonomisk-politiska talespersonen på allvar? Ska vi inte ta Sverigedemokraternas partiledare på allvar? Ska vi inte ta ordföranden för näringsutskottet på allvar? Är det vad statsrådet säger? Det gör mig orolig när ministern framstår som likgiltig inför de hot mot industrin som kommer från Sverigedemokraterna.I Sverige har vi en tradition av att samarbeta kring svåra och komplexa frågor för att klara de utmaningar vi står inför tillsammans. Det är svårt för ett litet land som Sverige att annars konkurrera på en global marknad. Både vi och industrin behöver långsiktighet, och därför behöver vi samarbeta. Det har vi i det här landet gjort i decennier, så det är inte främmande, Ebba Busch. Regeringen kan inte sitta på sina händer medan hela världen ställer om. EU klassar svenska innovationer som något som är av gemensamt europeiskt intresse. Ändå kan vi inte ens lämna besked om vi ska lista fler projekt enligt IPCEI-regelverket eller om det kommer mer pengar till industrin.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet behöver göras för det skapar jobb, stärker konkurrenskraften och gör Sverige till ett bättre land. Men det gör också att vi får pengar till vår välfärd och infrastruktur och att fler människor kommer i arbete. Det gör också Sverige till en nation med hög sysselsättning och starka välfärdssystem.Kommuner och regioner får inte ökade statliga medel från regeringen. Man har valt att svälta välfärden. Nu är det oklart vad regeringen vill med industrin, som kan skapa det välstånd vi alla söker för Sverige. Det blir en dubbelsmäll för hela Sveriges befolkning.Nu är det dags för regeringen att visa handlingskraft. Ebba Busch vet att vi socialdemokrater gärna har en dialog. Det blir en onödig konflikt att måla upp att vi inte vill föra en dialog med statsrådet. Det är hög tid att Ebba Busch bjuder in till samtal i sådana fall, för välfärden, jobben, infrastrukturen, ja hela det svenska samhället är i behov av att Sverige genomför och leder den gröna omställningen. Det är hög tid att Ebba Busch tar ansvar och bjuder in till sådana samtal om hon menar allvar med att vi ska vara ledande i den gröna industriella revolutionen.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Apropå svaret om enskilda företrädare för Sverigedemokraterna: Ska vi alltså inte ta den ekonomisk-politiska talespersonen på allvar? Ska vi inte ta Sverigedemokraternas partiledare på allvar? Ska vi inte ta ordföranden för näringsutskottet på allvar? Är det vad statsrådet säger? Det gör mig orolig när ministern framstår som likgiltig inför de hot mot industrin som kommer från Sverigedemokraterna.I Sverige har vi en tradition av att samarbeta kring svåra och komplexa frågor för att klara de utmaningar vi står inför tillsammans. Det är svårt för ett litet land som Sverige att annars konkurrera på en global marknad. Både vi och industrin behöver långsiktighet, och därför behöver vi samarbeta. Det har vi i det här landet gjort i decennier, så det är inte främmande, Ebba Busch. Regeringen kan inte sitta på sina händer medan hela världen ställer om. EU klassar svenska innovationer som något som är av gemensamt europeiskt intresse. Ändå kan vi inte ens lämna besked om vi ska lista fler projekt enligt IPCEI-regelverket eller om det kommer mer pengar till industrin.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet behöver göras för det skapar jobb, stärker konkurrenskraften och gör Sverige till ett bättre land. Men det gör också att vi får pengar till vår välfärd och infrastruktur och att fler människor kommer i arbete. Det gör också Sverige till en nation med hög sysselsättning och starka välfärdssystem.Kommuner och regioner får inte ökade statliga medel från regeringen. Man har valt att svälta välfärden. Nu är det oklart vad regeringen vill med industrin, som kan skapa det välstånd vi alla söker för Sverige. Det blir en dubbelsmäll för hela Sveriges befolkning.Nu är det dags för regeringen att visa handlingskraft. Ebba Busch vet att vi socialdemokrater gärna har en dialog. Det blir en onödig konflikt att måla upp att vi inte vill föra en dialog med statsrådet. Det är hög tid att Ebba Busch bjuder in till samtal i sådana fall, för välfärden, jobben, infrastrukturen, ja hela det svenska samhället är i behov av att Sverige genomför och leder den gröna omställningen. Det är hög tid att Ebba Busch tar ansvar och bjuder in till sådana samtal om hon menar allvar med att vi ska vara ledande i den gröna industriella revolutionen.(Applåder)"}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Apropå svaret om enskilda företrädare för Sverigedemokraterna: Ska vi alltså inte ta den ekonomisk-politiska talespersonen på allvar? Ska vi inte ta Sverigedemokraternas partiledare på allvar? Ska vi inte ta ordföranden för näringsutskottet på allvar? Är det vad statsrådet säger? Det gör mig orolig när ministern framstår som likgiltig inför de hot mot industrin som kommer från Sverigedemokraterna.I Sverige har vi en tradition av att samarbeta kring svåra och komplexa frågor för att klara de utmaningar vi står inför tillsammans. Det är svårt för ett litet land som Sverige att annars konkurrera på en global marknad. Både vi och industrin behöver långsiktighet, och därför behöver vi samarbeta. Det har vi i det här landet gjort i decennier, så det är inte främmande, Ebba Busch. Regeringen kan inte sitta på sina händer medan hela världen ställer om. EU klassar svenska innovationer som något som är av gemensamt europeiskt intresse. Ändå kan vi inte ens lämna besked om vi ska lista fler projekt enligt IPCEI-regelverket eller om det kommer mer pengar till industrin.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet behöver göras för det skapar jobb, stärker konkurrenskraften och gör Sverige till ett bättre land. Men det gör också att vi får pengar till vår välfärd och infrastruktur och att fler människor kommer i arbete. Det gör också Sverige till en nation med hög sysselsättning och starka välfärdssystem.Kommuner och regioner får inte ökade statliga medel från regeringen. Man har valt att svälta välfärden. Nu är det oklart vad regeringen vill med industrin, som kan skapa det välstånd vi alla söker för Sverige. Det blir en dubbelsmäll för hela Sveriges befolkning.Nu är det dags för regeringen att visa handlingskraft. Ebba Busch vet att vi socialdemokrater gärna har en dialog. Det blir en onödig konflikt att måla upp att vi inte vill föra en dialog med statsrådet. Det är hög tid att Ebba Busch bjuder in till samtal i sådana fall, för välfärden, jobben, infrastrukturen, ja hela det svenska samhället är i behov av att Sverige genomför och leder den gröna omställningen. Det är hög tid att Ebba Busch tar ansvar och bjuder in till sådana samtal om hon menar allvar med att vi ska vara ledande i den gröna industriella revolutionen.(Applåder)"}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Jag ska börja med att svara på den sista konkreta frågan. Först och främst lever vi i väldigt oroliga tider. Därför är jag glad över att Sverige nu har fått en regering som har en majoritet för sitt underlag i denna kammare. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tvingades avgå två gånger. Under tre av åtta budgetår styrde man med en budget som trycktes fram från kammaren därför att man var helt oförmögen att söka det breda stöd som behövdes för att få igenom sin budget i kammaren. När det gäller avgörande infrastrukturfrågor, som bostäder ändå får anses vara, hade man under åtta år sex bostadsministrar. Så här kan jag fortsätta kring hur bräckligt och osäkert det var. Och för två år sedan vid denna tid stod vi utan regering. Därför är jag glad över att Sverige i detta oroliga och otrygga läge har fått en stabil regering med majoritet för sitt underlag i denna kammare. Det gör att vi kan fatta sådana nödvändiga beslut som att byta ut målet om 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det var ett beslut som togs här i kammaren i går. Det är viktigt om man även i handling ska visa att alla goda krafter är välkomna. Jag skulle önska fler tydliga omröstningar i kammaren även från Socialdemokraternas sida i denna fråga framöver.  Jag blev anklagad för att återigen bara fokusera på kärnkraft. Men för den som faktiskt lyssnade på mitt inlägg markerade jag väldigt tydligt den handling, inte bara ord, som vi visade under det svenska ordförandeskapet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan stilla den oro som finns kring enskilda sverigedemokraters uttalanden i klimatfrågan med att det inte alls märks på EU-nivå. Den oro som Socialdemokraterna försöker piska upp och ge mediautrymme till och ge utrymme här - att det skulle finnas frågetecken kring var vi finns i kampen mot klimathotet eller i den gröna omställningen - finns inte på EU-nivå. Det är också därför som vi har kunnat hålla ett så högt tempo. Men framför allt i Sverige får vi nu fler med oss när det gäller behovet av den gröna omställningen därför att vi skiftar från ett perspektiv där det primärt är individen som ska stå för den gröna omställningen. Vi som enskilda personer har absolut ett ansvar. Men vi gör nu ett stort systemskifte i fråga om omställningen av transporter och vår tunga industri där elektrifieringen är A och O och grunden för detta. Vi överbryggar nu också mycket av de tuffa och interna motsättningar som fanns i den tidigare regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och som gjorde att man var totalt lamslagen i flera avgörande frågor. Jag kan ta till exempel frågan om gruvnäringen. Tuffa låsningar mellan S och MP gjorde att det inte banades väg för nya gruvor på det sätt som behövdes. Dessa mineraler och metaller som finns i svenska gruvor och som finns i den svenska jorden är avgörande för att Sverige och EU ska klara den gröna omställningen. De behövs för våra vindkraftverk, för våra elbilar, för våra batterier och för vår digitala omställning och för våra telefoner. Därför behöver vi bana väg för fler gruvor. Jag har talat med ett otal tidigare aktiva socialdemokrater som nu snarare hyllar att vi banar väg här. Här ser jag att vi skulle kunna lämna retoriken och det höga tonläget - det kan vara motiverat ibland - och snarare samarbeta kring tillståndsprocesser för elnät, mer kraftproduktion och fler gruvor. För att avsluta med ett tydligt svar på den sista frågan som ledamoten ställde samarbetar jag gärna med Socialdemokraterna om detta."}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Jag ska börja med att svara på den sista konkreta frågan. Först och främst lever vi i väldigt oroliga tider. Därför är jag glad över att Sverige nu har fått en regering som har en majoritet för sitt underlag i denna kammare. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tvingades avgå två gånger. Under tre av åtta budgetår styrde man med en budget som trycktes fram från kammaren därför att man var helt oförmögen att söka det breda stöd som behövdes för att få igenom sin budget i kammaren. När det gäller avgörande infrastrukturfrågor, som bostäder ändå får anses vara, hade man under åtta år sex bostadsministrar. Så här kan jag fortsätta kring hur bräckligt och osäkert det var. Och för två år sedan vid denna tid stod vi utan regering. Därför är jag glad över att Sverige i detta oroliga och otrygga läge har fått en stabil regering med majoritet för sitt underlag i denna kammare. Det gör att vi kan fatta sådana nödvändiga beslut som att byta ut målet om 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det var ett beslut som togs här i kammaren i går. Det är viktigt om man även i handling ska visa att alla goda krafter är välkomna. Jag skulle önska fler tydliga omröstningar i kammaren även från Socialdemokraternas sida i denna fråga framöver.  Jag blev anklagad för att återigen bara fokusera på kärnkraft. Men för den som faktiskt lyssnade på mitt inlägg markerade jag väldigt tydligt den handling, inte bara ord, som vi visade under det svenska ordförandeskapet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan stilla den oro som finns kring enskilda sverigedemokraters uttalanden i klimatfrågan med att det inte alls märks på EU-nivå. Den oro som Socialdemokraterna försöker piska upp och ge mediautrymme till och ge utrymme här - att det skulle finnas frågetecken kring var vi finns i kampen mot klimathotet eller i den gröna omställningen - finns inte på EU-nivå. Det är också därför som vi har kunnat hålla ett så högt tempo. Men framför allt i Sverige får vi nu fler med oss när det gäller behovet av den gröna omställningen därför att vi skiftar från ett perspektiv där det primärt är individen som ska stå för den gröna omställningen. Vi som enskilda personer har absolut ett ansvar. Men vi gör nu ett stort systemskifte i fråga om omställningen av transporter och vår tunga industri där elektrifieringen är A och O och grunden för detta. Vi överbryggar nu också mycket av de tuffa och interna motsättningar som fanns i den tidigare regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och som gjorde att man var totalt lamslagen i flera avgörande frågor. Jag kan ta till exempel frågan om gruvnäringen. Tuffa låsningar mellan S och MP gjorde att det inte banades väg för nya gruvor på det sätt som behövdes. Dessa mineraler och metaller som finns i svenska gruvor och som finns i den svenska jorden är avgörande för att Sverige och EU ska klara den gröna omställningen. De behövs för våra vindkraftverk, för våra elbilar, för våra batterier och för vår digitala omställning och för våra telefoner. Därför behöver vi bana väg för fler gruvor. Jag har talat med ett otal tidigare aktiva socialdemokrater som nu snarare hyllar att vi banar väg här. Här ser jag att vi skulle kunna lämna retoriken och det höga tonläget - det kan vara motiverat ibland - och snarare samarbeta kring tillståndsprocesser för elnät, mer kraftproduktion och fler gruvor. För att avsluta med ett tydligt svar på den sista frågan som ledamoten ställde samarbetar jag gärna med Socialdemokraterna om detta."}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Jag ska börja med att svara på den sista konkreta frågan. Först och främst lever vi i väldigt oroliga tider. Därför är jag glad över att Sverige nu har fått en regering som har en majoritet för sitt underlag i denna kammare. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tvingades avgå två gånger. Under tre av åtta budgetår styrde man med en budget som trycktes fram från kammaren därför att man var helt oförmögen att söka det breda stöd som behövdes för att få igenom sin budget i kammaren. När det gäller avgörande infrastrukturfrågor, som bostäder ändå får anses vara, hade man under åtta år sex bostadsministrar. Så här kan jag fortsätta kring hur bräckligt och osäkert det var. Och för två år sedan vid denna tid stod vi utan regering. Därför är jag glad över att Sverige i detta oroliga och otrygga läge har fått en stabil regering med majoritet för sitt underlag i denna kammare. Det gör att vi kan fatta sådana nödvändiga beslut som att byta ut målet om 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det var ett beslut som togs här i kammaren i går. Det är viktigt om man även i handling ska visa att alla goda krafter är välkomna. Jag skulle önska fler tydliga omröstningar i kammaren även från Socialdemokraternas sida i denna fråga framöver.  Jag blev anklagad för att återigen bara fokusera på kärnkraft. Men för den som faktiskt lyssnade på mitt inlägg markerade jag väldigt tydligt den handling, inte bara ord, som vi visade under det svenska ordförandeskapet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan stilla den oro som finns kring enskilda sverigedemokraters uttalanden i klimatfrågan med att det inte alls märks på EU-nivå. Den oro som Socialdemokraterna försöker piska upp och ge mediautrymme till och ge utrymme här - att det skulle finnas frågetecken kring var vi finns i kampen mot klimathotet eller i den gröna omställningen - finns inte på EU-nivå. Det är också därför som vi har kunnat hålla ett så högt tempo. Men framför allt i Sverige får vi nu fler med oss när det gäller behovet av den gröna omställningen därför att vi skiftar från ett perspektiv där det primärt är individen som ska stå för den gröna omställningen. Vi som enskilda personer har absolut ett ansvar. Men vi gör nu ett stort systemskifte i fråga om omställningen av transporter och vår tunga industri där elektrifieringen är A och O och grunden för detta. Vi överbryggar nu också mycket av de tuffa och interna motsättningar som fanns i den tidigare regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och som gjorde att man var totalt lamslagen i flera avgörande frågor. Jag kan ta till exempel frågan om gruvnäringen. Tuffa låsningar mellan S och MP gjorde att det inte banades väg för nya gruvor på det sätt som behövdes. Dessa mineraler och metaller som finns i svenska gruvor och som finns i den svenska jorden är avgörande för att Sverige och EU ska klara den gröna omställningen. De behövs för våra vindkraftverk, för våra elbilar, för våra batterier och för vår digitala omställning och för våra telefoner. Därför behöver vi bana väg för fler gruvor. Jag har talat med ett otal tidigare aktiva socialdemokrater som nu snarare hyllar att vi banar väg här. Här ser jag att vi skulle kunna lämna retoriken och det höga tonläget - det kan vara motiverat ibland - och snarare samarbeta kring tillståndsprocesser för elnät, mer kraftproduktion och fler gruvor. För att avsluta med ett tydligt svar på den sista frågan som ledamoten ställde samarbetar jag gärna med Socialdemokraterna om detta."}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Jag kan förstå att medlemsländerna i Europeiska unionen ser Sverige som ett föregångsland eftersom det är vi som har sett till att de kan göra det. Men frågan är om de ser denna regering som en föregångare eller inte. Vi har ett regeringsunderlag som vill framstå som att man är överens. Men varenda gång som man ska annonsera stöd till industrin uttalar sig Sverigedemokraterna kritiskt mot detta. Det är som att det faktum att vi befinner oss i en klimatkris har gått dem förbi helt. Nu tvingas regeringen att göra som de vill. Sverigedemokraterna har bestämt sig för att göra klimatpolitiken till nästa kulturkrig. Och regeringen väljer att sanktionera detta kulturkrig. De som inte vill se en grön industriell revolution i Sverige befinner sig numera innanför Regeringskansliets väggar. Det är allvarligt, och det skapar osäkerhet för industrin. Det kan i sin tur leda till att investeringar hamnar någon annanstans. Det innebär att svenska jobb försvinner utomlands och att Sverigedemokraterna får som de vill. Sverige förpassas till avbytarbänken, men de får behålla makten. I Europaparlamentet har regeringspartierna inte heller varit vänner av den gröna industrin. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har röstat för utsläppsregler som underlättar för att tyskt fossilt stål fortsätter att säljas, vilket direkt hämmar svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Detta stoltserade bland andra Busch partikollega Skyttedal med, alltså att försämra för svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Allt detta skapar oro, och för varenda dag som regeringen är senfärdig och otydlig med vad som gäller för industrin och vad statens roll kommer att vara tappar Sverige konkurrenskraft. Att vara en ledande nation som andra följer gör att det skapas svenska jobb och att svensk ekonomi kommer stärkt ur de många kriser som vi befinner oss i.  Ministern har i sitt svar till mig önskat att det inte fanns statsstöd och på sätt och vis ändå yttrat någon form av kritik mot IPCEI-regelverket i ett läge där industrin behöver veta om politiken kommer att vara en aktiv part i klimatomställningen eller inte. Det är oerhört viktigt att vi är med och formar listan på prioriterade projekt och använder den till olika satsningar som bidrar till att nå nettonollutsläpp. Men detta svarar ministern inte på. I stället är det kärnkraft som är svaret i interpellationssvaret. Det har vi hört förut - inte mig emot. Alla goda kraftslag behövs, och det har otaliga socialdemokrater sagt i denna kammare flera gånger. Men när vi ska diskutera hur regeringen kan stötta industrin genom olika stöd och lättnader väljer ministern att falla tillbaka till sin safe zone och skapa denna falska motsättning om kärnkraft. Det är dags att släppa kulturkriget, Ebba Busch, och svara på vad industrin kan förvänta sig för andra stöd från regeringen. Men om vi ska prata om energi kan vi titta på vad regeringen gör för det fossilfria samhället. I Europaparlamentet röstar samtliga partier från regeringsunderlaget för att inkludera fossilgas i EU:s taxonomi. Det är någonting som direkt slår undan benen för till exempel kärnkraften. Det är därför oklart om det är för klimatets skull regeringen vill ha kärnkraft, eller om man har lärt sig av sina nya vänner hur ett effektivt kulturkrig förs.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtöver detta har regeringen öppnat upp för mer subventioner av kolkraft i bland annat Grekland och Polen. Det fossilfria samhället känns väldigt långt borta när vi har en regering som lägger större vikt vid vad som står på ett papper än vad som faktiskt görs i handling. Det är inte ansvarsfull klimatpolitik, och det gör att vi kommer längre från det fossilfria samhället. För att återgå till industrin undrar jag fortfarande vad regeringen tänker göra för att se till att gröna investeringar inte hamnar utomlands. Det kan inte vara så att vi utvinner järnmalm från våra gruvor och sedan struntar i att förädla den och i stället skickar den utomlands. Med sådana oerhört stora satsningar som görs i hela världen kan vi i Sverige inte bara se på och bli omsprungna. Sverigedemokraterna är ett hot mot den gröna omställningen. Oavsett om Ebba Busch vill se det eller inte ser alla andra det. Sluta sanktionera kulturkriget, släpp prestigen och släpp Sverigedemokraterna, för det går inte att bygga ett klimatvänligt samhälle med ett klimatförnekande parti!  Därför undrar jag om regeringen är beredd att skapa riktiga och långsiktiga förutsättningar för industrin och föra samtal med oss för att inte låta bräckliga majoriteter vara det som industrin har att förhålla sig till."}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Jag kan förstå att medlemsländerna i Europeiska unionen ser Sverige som ett föregångsland eftersom det är vi som har sett till att de kan göra det. Men frågan är om de ser denna regering som en föregångare eller inte. Vi har ett regeringsunderlag som vill framstå som att man är överens. Men varenda gång som man ska annonsera stöd till industrin uttalar sig Sverigedemokraterna kritiskt mot detta. Det är som att det faktum att vi befinner oss i en klimatkris har gått dem förbi helt. Nu tvingas regeringen att göra som de vill. Sverigedemokraterna har bestämt sig för att göra klimatpolitiken till nästa kulturkrig. Och regeringen väljer att sanktionera detta kulturkrig. De som inte vill se en grön industriell revolution i Sverige befinner sig numera innanför Regeringskansliets väggar. Det är allvarligt, och det skapar osäkerhet för industrin. Det kan i sin tur leda till att investeringar hamnar någon annanstans. Det innebär att svenska jobb försvinner utomlands och att Sverigedemokraterna får som de vill. Sverige förpassas till avbytarbänken, men de får behålla makten. I Europaparlamentet har regeringspartierna inte heller varit vänner av den gröna industrin. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har röstat för utsläppsregler som underlättar för att tyskt fossilt stål fortsätter att säljas, vilket direkt hämmar svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Detta stoltserade bland andra Busch partikollega Skyttedal med, alltså att försämra för svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Allt detta skapar oro, och för varenda dag som regeringen är senfärdig och otydlig med vad som gäller för industrin och vad statens roll kommer att vara tappar Sverige konkurrenskraft. Att vara en ledande nation som andra följer gör att det skapas svenska jobb och att svensk ekonomi kommer stärkt ur de många kriser som vi befinner oss i.  Ministern har i sitt svar till mig önskat att det inte fanns statsstöd och på sätt och vis ändå yttrat någon form av kritik mot IPCEI-regelverket i ett läge där industrin behöver veta om politiken kommer att vara en aktiv part i klimatomställningen eller inte. Det är oerhört viktigt att vi är med och formar listan på prioriterade projekt och använder den till olika satsningar som bidrar till att nå nettonollutsläpp. Men detta svarar ministern inte på. I stället är det kärnkraft som är svaret i interpellationssvaret. Det har vi hört förut - inte mig emot. Alla goda kraftslag behövs, och det har otaliga socialdemokrater sagt i denna kammare flera gånger. Men när vi ska diskutera hur regeringen kan stötta industrin genom olika stöd och lättnader väljer ministern att falla tillbaka till sin safe zone och skapa denna falska motsättning om kärnkraft. Det är dags att släppa kulturkriget, Ebba Busch, och svara på vad industrin kan förvänta sig för andra stöd från regeringen. Men om vi ska prata om energi kan vi titta på vad regeringen gör för det fossilfria samhället. I Europaparlamentet röstar samtliga partier från regeringsunderlaget för att inkludera fossilgas i EU:s taxonomi. Det är någonting som direkt slår undan benen för till exempel kärnkraften. Det är därför oklart om det är för klimatets skull regeringen vill ha kärnkraft, eller om man har lärt sig av sina nya vänner hur ett effektivt kulturkrig förs.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtöver detta har regeringen öppnat upp för mer subventioner av kolkraft i bland annat Grekland och Polen. Det fossilfria samhället känns väldigt långt borta när vi har en regering som lägger större vikt vid vad som står på ett papper än vad som faktiskt görs i handling. Det är inte ansvarsfull klimatpolitik, och det gör att vi kommer längre från det fossilfria samhället. För att återgå till industrin undrar jag fortfarande vad regeringen tänker göra för att se till att gröna investeringar inte hamnar utomlands. Det kan inte vara så att vi utvinner järnmalm från våra gruvor och sedan struntar i att förädla den och i stället skickar den utomlands. Med sådana oerhört stora satsningar som görs i hela världen kan vi i Sverige inte bara se på och bli omsprungna. Sverigedemokraterna är ett hot mot den gröna omställningen. Oavsett om Ebba Busch vill se det eller inte ser alla andra det. Sluta sanktionera kulturkriget, släpp prestigen och släpp Sverigedemokraterna, för det går inte att bygga ett klimatvänligt samhälle med ett klimatförnekande parti!  Därför undrar jag om regeringen är beredd att skapa riktiga och långsiktiga förutsättningar för industrin och föra samtal med oss för att inte låta bräckliga majoriteter vara det som industrin har att förhålla sig till."}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Jag kan förstå att medlemsländerna i Europeiska unionen ser Sverige som ett föregångsland eftersom det är vi som har sett till att de kan göra det. Men frågan är om de ser denna regering som en föregångare eller inte. Vi har ett regeringsunderlag som vill framstå som att man är överens. Men varenda gång som man ska annonsera stöd till industrin uttalar sig Sverigedemokraterna kritiskt mot detta. Det är som att det faktum att vi befinner oss i en klimatkris har gått dem förbi helt. Nu tvingas regeringen att göra som de vill. Sverigedemokraterna har bestämt sig för att göra klimatpolitiken till nästa kulturkrig. Och regeringen väljer att sanktionera detta kulturkrig. De som inte vill se en grön industriell revolution i Sverige befinner sig numera innanför Regeringskansliets väggar. Det är allvarligt, och det skapar osäkerhet för industrin. Det kan i sin tur leda till att investeringar hamnar någon annanstans. Det innebär att svenska jobb försvinner utomlands och att Sverigedemokraterna får som de vill. Sverige förpassas till avbytarbänken, men de får behålla makten. I Europaparlamentet har regeringspartierna inte heller varit vänner av den gröna industrin. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har röstat för utsläppsregler som underlättar för att tyskt fossilt stål fortsätter att säljas, vilket direkt hämmar svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Detta stoltserade bland andra Busch partikollega Skyttedal med, alltså att försämra för svensk konkurrenskraft och det gröna stålet. Allt detta skapar oro, och för varenda dag som regeringen är senfärdig och otydlig med vad som gäller för industrin och vad statens roll kommer att vara tappar Sverige konkurrenskraft. Att vara en ledande nation som andra följer gör att det skapas svenska jobb och att svensk ekonomi kommer stärkt ur de många kriser som vi befinner oss i.  Ministern har i sitt svar till mig önskat att det inte fanns statsstöd och på sätt och vis ändå yttrat någon form av kritik mot IPCEI-regelverket i ett läge där industrin behöver veta om politiken kommer att vara en aktiv part i klimatomställningen eller inte. Det är oerhört viktigt att vi är med och formar listan på prioriterade projekt och använder den till olika satsningar som bidrar till att nå nettonollutsläpp. Men detta svarar ministern inte på. I stället är det kärnkraft som är svaret i interpellationssvaret. Det har vi hört förut - inte mig emot. Alla goda kraftslag behövs, och det har otaliga socialdemokrater sagt i denna kammare flera gånger. Men när vi ska diskutera hur regeringen kan stötta industrin genom olika stöd och lättnader väljer ministern att falla tillbaka till sin safe zone och skapa denna falska motsättning om kärnkraft. Det är dags att släppa kulturkriget, Ebba Busch, och svara på vad industrin kan förvänta sig för andra stöd från regeringen. Men om vi ska prata om energi kan vi titta på vad regeringen gör för det fossilfria samhället. I Europaparlamentet röstar samtliga partier från regeringsunderlaget för att inkludera fossilgas i EU:s taxonomi. Det är någonting som direkt slår undan benen för till exempel kärnkraften. Det är därför oklart om det är för klimatets skull regeringen vill ha kärnkraft, eller om man har lärt sig av sina nya vänner hur ett effektivt kulturkrig förs.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtöver detta har regeringen öppnat upp för mer subventioner av kolkraft i bland annat Grekland och Polen. Det fossilfria samhället känns väldigt långt borta när vi har en regering som lägger större vikt vid vad som står på ett papper än vad som faktiskt görs i handling. Det är inte ansvarsfull klimatpolitik, och det gör att vi kommer längre från det fossilfria samhället. För att återgå till industrin undrar jag fortfarande vad regeringen tänker göra för att se till att gröna investeringar inte hamnar utomlands. Det kan inte vara så att vi utvinner järnmalm från våra gruvor och sedan struntar i att förädla den och i stället skickar den utomlands. Med sådana oerhört stora satsningar som görs i hela världen kan vi i Sverige inte bara se på och bli omsprungna. Sverigedemokraterna är ett hot mot den gröna omställningen. Oavsett om Ebba Busch vill se det eller inte ser alla andra det. Sluta sanktionera kulturkriget, släpp prestigen och släpp Sverigedemokraterna, för det går inte att bygga ett klimatvänligt samhälle med ett klimatförnekande parti!  Därför undrar jag om regeringen är beredd att skapa riktiga och långsiktiga förutsättningar för industrin och föra samtal med oss för att inte låta bräckliga majoriteter vara det som industrin har att förhålla sig till."}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Nu när vi båda, interpellanten och jag, är här på plats önskar jag tacka för interpellationen. Detta är ändå mitt favoritämne, får jag lov att säga.Återkommande har jag i denna talarstol fått peka på att Sverige verkligen har ett svar på det som jag flera gånger har kallat the million dollar question, den stora frågan: Går det att kombinera högt uppsatta klimatmål med att bana väg för fler arbetstillfällen för svenska medborgare - svenska mammor och pappor - så att de kan klara försörjningen för sig själva och sina barn och samtidigt ha en stark välfärd? Det svenska svaret är ja.Jag har inte samma bild som Daniel Vencu Velasquez Castro, att Sverige på något sätt skulle bromsa i denna fråga. Tvärtom kan jag ge kredd till den tidigare regeringen, som pekade på behovet av industrins värde i den gröna omställningen. När vi ser hur andra, till och med på den borgerliga kanten, pratar om att industrin var dåtid kan vi kristdemokrater och socialdemokrater kroka arm och säga att industrin är framtid när den är grön. Nu ser vi att näringslivet sitter i förarsätet i flera delar av den så avgörande gröna omställningen.Jag håller inte med om att vi bromsar in, utan vi har tvärtom tagit stafettpinnen och snarare ökat tempot. Jag har haft förmånen att leda två ministerrådskretsar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den ena ansvarar för konkurrenskraftsfrågor, och den andra hanterar energifrågor. Det har varit en jättefördel att kunna driva de svenska prioriteringarna i båda dessa två kretsar. Vi har nämligen föresatt oss att bidra under det svenska ordförandeskapet till att göra EU grönare, säkrare, friare och tryggare. För att kunna göra det behöver vi lyfta fram de långsiktiga frågorna och konkurrenskraften för EU och knyta dem till den gröna omställningen. Det skulle jag säga att vi med råge har lyckats med.Det finns inte ett enda land inom EU som jag har haft kontakt med under denna vår, oavsett färg på regeringen, som inte ser Sverige som ett föregångsland, som inte känner sig utmanat på ett positivt sätt av Sverige i klimatomställningen eller som på något sätt sätter frågetecken kring att vi är dedikerade att möta klimathotet. Tittar man på vad vi har levererat under denna vår är det inte så konstigt att jag inte möter denna bild. Under det svenska ordförandeskapet har vi nämligen gått i mål med det som kallas Fit for 55. Det är alltså EU:s stora klimatpaket. Aldrig någonsin förut i Europeiska unionens hela historia har man haft ett så stort lagstiftningspaket på bordet. Av elva akter har Sverige fört i mål fem av dem. Det visar på överlåtelse till klimatomställningen. Men det visar också på att vi lyckats knyta detta till konkurrenskraftsfrågorna och därmed fått med oss betydligt fler länder som inte brukar vara lika aktiva i frågan om att möta klimatomställningen och den gröna omställningen som Sverige är.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker därför att vi har visat på hemmaplan, men inte minst i EU-sammanhang, att vi håller dessa frågor högt. Vi levererar på dem, inte bara i ord utan även i handling. Och vi ämnar fortsätta att hålla ett högt tempo även framåt."}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Nu när vi båda, interpellanten och jag, är här på plats önskar jag tacka för interpellationen. Detta är ändå mitt favoritämne, får jag lov att säga.Återkommande har jag i denna talarstol fått peka på att Sverige verkligen har ett svar på det som jag flera gånger har kallat the million dollar question, den stora frågan: Går det att kombinera högt uppsatta klimatmål med att bana väg för fler arbetstillfällen för svenska medborgare - svenska mammor och pappor - så att de kan klara försörjningen för sig själva och sina barn och samtidigt ha en stark välfärd? Det svenska svaret är ja.Jag har inte samma bild som Daniel Vencu Velasquez Castro, att Sverige på något sätt skulle bromsa i denna fråga. Tvärtom kan jag ge kredd till den tidigare regeringen, som pekade på behovet av industrins värde i den gröna omställningen. När vi ser hur andra, till och med på den borgerliga kanten, pratar om att industrin var dåtid kan vi kristdemokrater och socialdemokrater kroka arm och säga att industrin är framtid när den är grön. Nu ser vi att näringslivet sitter i förarsätet i flera delar av den så avgörande gröna omställningen.Jag håller inte med om att vi bromsar in, utan vi har tvärtom tagit stafettpinnen och snarare ökat tempot. Jag har haft förmånen att leda två ministerrådskretsar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den ena ansvarar för konkurrenskraftsfrågor, och den andra hanterar energifrågor. Det har varit en jättefördel att kunna driva de svenska prioriteringarna i båda dessa två kretsar. Vi har nämligen föresatt oss att bidra under det svenska ordförandeskapet till att göra EU grönare, säkrare, friare och tryggare. För att kunna göra det behöver vi lyfta fram de långsiktiga frågorna och konkurrenskraften för EU och knyta dem till den gröna omställningen. Det skulle jag säga att vi med råge har lyckats med.Det finns inte ett enda land inom EU som jag har haft kontakt med under denna vår, oavsett färg på regeringen, som inte ser Sverige som ett föregångsland, som inte känner sig utmanat på ett positivt sätt av Sverige i klimatomställningen eller som på något sätt sätter frågetecken kring att vi är dedikerade att möta klimathotet. Tittar man på vad vi har levererat under denna vår är det inte så konstigt att jag inte möter denna bild. Under det svenska ordförandeskapet har vi nämligen gått i mål med det som kallas Fit for 55. Det är alltså EU:s stora klimatpaket. Aldrig någonsin förut i Europeiska unionens hela historia har man haft ett så stort lagstiftningspaket på bordet. Av elva akter har Sverige fört i mål fem av dem. Det visar på överlåtelse till klimatomställningen. Men det visar också på att vi lyckats knyta detta till konkurrenskraftsfrågorna och därmed fått med oss betydligt fler länder som inte brukar vara lika aktiva i frågan om att möta klimatomställningen och den gröna omställningen som Sverige är.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker därför att vi har visat på hemmaplan, men inte minst i EU-sammanhang, att vi håller dessa frågor högt. Vi levererar på dem, inte bara i ord utan även i handling. Och vi ämnar fortsätta att hålla ett högt tempo även framåt."}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Nu när vi båda, interpellanten och jag, är här på plats önskar jag tacka för interpellationen. Detta är ändå mitt favoritämne, får jag lov att säga.Återkommande har jag i denna talarstol fått peka på att Sverige verkligen har ett svar på det som jag flera gånger har kallat the million dollar question, den stora frågan: Går det att kombinera högt uppsatta klimatmål med att bana väg för fler arbetstillfällen för svenska medborgare - svenska mammor och pappor - så att de kan klara försörjningen för sig själva och sina barn och samtidigt ha en stark välfärd? Det svenska svaret är ja.Jag har inte samma bild som Daniel Vencu Velasquez Castro, att Sverige på något sätt skulle bromsa i denna fråga. Tvärtom kan jag ge kredd till den tidigare regeringen, som pekade på behovet av industrins värde i den gröna omställningen. När vi ser hur andra, till och med på den borgerliga kanten, pratar om att industrin var dåtid kan vi kristdemokrater och socialdemokrater kroka arm och säga att industrin är framtid när den är grön. Nu ser vi att näringslivet sitter i förarsätet i flera delar av den så avgörande gröna omställningen.Jag håller inte med om att vi bromsar in, utan vi har tvärtom tagit stafettpinnen och snarare ökat tempot. Jag har haft förmånen att leda två ministerrådskretsar under det svenska EU-ordförandeskapet. Den ena ansvarar för konkurrenskraftsfrågor, och den andra hanterar energifrågor. Det har varit en jättefördel att kunna driva de svenska prioriteringarna i båda dessa två kretsar. Vi har nämligen föresatt oss att bidra under det svenska ordförandeskapet till att göra EU grönare, säkrare, friare och tryggare. För att kunna göra det behöver vi lyfta fram de långsiktiga frågorna och konkurrenskraften för EU och knyta dem till den gröna omställningen. Det skulle jag säga att vi med råge har lyckats med.Det finns inte ett enda land inom EU som jag har haft kontakt med under denna vår, oavsett färg på regeringen, som inte ser Sverige som ett föregångsland, som inte känner sig utmanat på ett positivt sätt av Sverige i klimatomställningen eller som på något sätt sätter frågetecken kring att vi är dedikerade att möta klimathotet. Tittar man på vad vi har levererat under denna vår är det inte så konstigt att jag inte möter denna bild. Under det svenska ordförandeskapet har vi nämligen gått i mål med det som kallas Fit for 55. Det är alltså EU:s stora klimatpaket. Aldrig någonsin förut i Europeiska unionens hela historia har man haft ett så stort lagstiftningspaket på bordet. Av elva akter har Sverige fört i mål fem av dem. Det visar på överlåtelse till klimatomställningen. Men det visar också på att vi lyckats knyta detta till konkurrenskraftsfrågorna och därmed fått med oss betydligt fler länder som inte brukar vara lika aktiva i frågan om att möta klimatomställningen och den gröna omställningen som Sverige är.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker därför att vi har visat på hemmaplan, men inte minst i EU-sammanhang, att vi håller dessa frågor högt. Vi levererar på dem, inte bara i ord utan även i handling. Och vi ämnar fortsätta att hålla ett högt tempo även framåt."}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Svensk industri är av världsklass; det har den alltid varit. Det är genom kvaliteten på våra produkter som vi som ganska liten nation har kunnat konkurrera ute i världen. Och det råder inget tvivel om att en stark industri har varit förutsättningen för vår starka välfärdsstat, ihop med en klok fördelningspolitik.I ett läge där välfärden behöver mer resurser, vår infrastruktur behöver stärkas och fler behöver komma i arbete är industrin återigen en förutsättning för att bygga det starka samhället. Till skillnad från hur det lät under den förra mandatperioden har regeringspartierna blivit något mer positiva till stöden för den gröna industrin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är bra att staten är en aktiv part i klimatomställningen och skapar förutsättningar för industrin att utvecklas. Det är självklart att alla industrier i längden behöver vara självgående, men det är allvarligt att regeringen inte förstår varför dessa statsstöd behövs nu och en tid framöver, när vi är mitt uppe i en kapplöpning om ledarpositionen i den gröna omställningen.Fossilfritt stål, batterifabriker och en fordonsindustri som ställer om är några av de saker som nu ger hopp om en hållbar framtid, då dessa industrier tillsammans står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Omställningen behöver genomföras för klimatet och för att ge framtida generationer en chans att ha en planet som det går att leva på.Något som blivit uppenbart är betydelsen av att lyckas med klimatomställningen i syfte att stärka svensk konkurrenskraft. I hela världen ser vi hur länder tar stora kliv för att locka gröna investeringar och stater som gör sitt yttersta för att stötta företag som bidrar till att uppnå ett samhälle med nettonollutsläpp. För att vara tydlig: Dessa stöd kan vara av finansiell karaktär eller bestå i lättnader i tillstånd och regler. Jag är stolt över vad den förra regeringen lyckades genomföra tillsammans med näringslivet. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde var det nästan som att vi i Sverige stod helt handfallna inför det faktum som klimatomställningen var. Men med ett politiskt ledarskap och en politisk färdriktning kommer man långt, och det gjorde vi. Det var under de åtta åren som industriboomen skedde, och helt plötsligt var Sverige en del av lösningen på klimatkrisen.Men tyvärr är det inte lika självklart i dag. Jag är säker på att regeringen tycker sig ha gjort sitt bästa med ordförandeskapet i EU, och jag har själv deltagit i ett par överläggningar som har varit väl genomförda. Men i handling har inte mycket skett. Sverige ses inte längre som en stark klimatnation som leder kampen i klimatomställnigen och bidrar till att göra EU ledande i kapplöpningen. Det har varit inbromsning efter inbromsning i stället för att vi leder unionen och accelererar mot en grön och hållbar framtid.Detta är inte vad svensk industri behöver. Industrin hade behövt att Sverige sätter ramarna för de nya EU-lagar som kommer med Fit for 55-paketet och EU:s gröna giv. Svensk industri borde vara utgångspunkten i EU:s arbete med att utforma regelverk som underlättar för gröna industrietableringar.Inte heller här hemma, fru talman, tar regeringen ansvar eller ledarskap i frågan om industrins omställning och framtid. Nu väntar stora industrier på besked om de ska få stöd eller inte, och då väljer regeringen att skjuta över ansvaret till Energimyndigheten. Men ministern vet att det är regeringen och inte myndigheten som har mandatet att fatta beslut om projekt som faller inom ramen för det så kallade IPCEI-regelverket.Varför kan ministern inte ge besked om stöd för en industri som kan skapa tusentals jobb och bidra till att sänka Sveriges utsläpp drastiskt? Kan det bero på att regeringen känner sig lite bakbunden av Sverigedemokraterna - det parti som i praktiken styr regeringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att de inte tycker att det ska vara några stora stöd till industrin, helst inga stöd alls. Hur skapar detta långsiktighet och förutsättningar för industrin att utvecklas, Ebba Busch?Mina frågor kvarstår: Vad är regeringens plan för att säkra de investeringar som har gjorts, och kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin?"}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Svensk industri är av världsklass; det har den alltid varit. Det är genom kvaliteten på våra produkter som vi som ganska liten nation har kunnat konkurrera ute i världen. Och det råder inget tvivel om att en stark industri har varit förutsättningen för vår starka välfärdsstat, ihop med en klok fördelningspolitik.I ett läge där välfärden behöver mer resurser, vår infrastruktur behöver stärkas och fler behöver komma i arbete är industrin återigen en förutsättning för att bygga det starka samhället. Till skillnad från hur det lät under den förra mandatperioden har regeringspartierna blivit något mer positiva till stöden för den gröna industrin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är bra att staten är en aktiv part i klimatomställningen och skapar förutsättningar för industrin att utvecklas. Det är självklart att alla industrier i längden behöver vara självgående, men det är allvarligt att regeringen inte förstår varför dessa statsstöd behövs nu och en tid framöver, när vi är mitt uppe i en kapplöpning om ledarpositionen i den gröna omställningen.Fossilfritt stål, batterifabriker och en fordonsindustri som ställer om är några av de saker som nu ger hopp om en hållbar framtid, då dessa industrier tillsammans står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Omställningen behöver genomföras för klimatet och för att ge framtida generationer en chans att ha en planet som det går att leva på.Något som blivit uppenbart är betydelsen av att lyckas med klimatomställningen i syfte att stärka svensk konkurrenskraft. I hela världen ser vi hur länder tar stora kliv för att locka gröna investeringar och stater som gör sitt yttersta för att stötta företag som bidrar till att uppnå ett samhälle med nettonollutsläpp. För att vara tydlig: Dessa stöd kan vara av finansiell karaktär eller bestå i lättnader i tillstånd och regler. Jag är stolt över vad den förra regeringen lyckades genomföra tillsammans med näringslivet. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde var det nästan som att vi i Sverige stod helt handfallna inför det faktum som klimatomställningen var. Men med ett politiskt ledarskap och en politisk färdriktning kommer man långt, och det gjorde vi. Det var under de åtta åren som industriboomen skedde, och helt plötsligt var Sverige en del av lösningen på klimatkrisen.Men tyvärr är det inte lika självklart i dag. Jag är säker på att regeringen tycker sig ha gjort sitt bästa med ordförandeskapet i EU, och jag har själv deltagit i ett par överläggningar som har varit väl genomförda. Men i handling har inte mycket skett. Sverige ses inte längre som en stark klimatnation som leder kampen i klimatomställnigen och bidrar till att göra EU ledande i kapplöpningen. Det har varit inbromsning efter inbromsning i stället för att vi leder unionen och accelererar mot en grön och hållbar framtid.Detta är inte vad svensk industri behöver. Industrin hade behövt att Sverige sätter ramarna för de nya EU-lagar som kommer med Fit for 55-paketet och EU:s gröna giv. Svensk industri borde vara utgångspunkten i EU:s arbete med att utforma regelverk som underlättar för gröna industrietableringar.Inte heller här hemma, fru talman, tar regeringen ansvar eller ledarskap i frågan om industrins omställning och framtid. Nu väntar stora industrier på besked om de ska få stöd eller inte, och då väljer regeringen att skjuta över ansvaret till Energimyndigheten. Men ministern vet att det är regeringen och inte myndigheten som har mandatet att fatta beslut om projekt som faller inom ramen för det så kallade IPCEI-regelverket.Varför kan ministern inte ge besked om stöd för en industri som kan skapa tusentals jobb och bidra till att sänka Sveriges utsläpp drastiskt? Kan det bero på att regeringen känner sig lite bakbunden av Sverigedemokraterna - det parti som i praktiken styr regeringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att de inte tycker att det ska vara några stora stöd till industrin, helst inga stöd alls. Hur skapar detta långsiktighet och förutsättningar för industrin att utvecklas, Ebba Busch?Mina frågor kvarstår: Vad är regeringens plan för att säkra de investeringar som har gjorts, och kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin?"}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Svensk industri är av världsklass; det har den alltid varit. Det är genom kvaliteten på våra produkter som vi som ganska liten nation har kunnat konkurrera ute i världen. Och det råder inget tvivel om att en stark industri har varit förutsättningen för vår starka välfärdsstat, ihop med en klok fördelningspolitik.I ett läge där välfärden behöver mer resurser, vår infrastruktur behöver stärkas och fler behöver komma i arbete är industrin återigen en förutsättning för att bygga det starka samhället. Till skillnad från hur det lät under den förra mandatperioden har regeringspartierna blivit något mer positiva till stöden för den gröna industrin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är bra att staten är en aktiv part i klimatomställningen och skapar förutsättningar för industrin att utvecklas. Det är självklart att alla industrier i längden behöver vara självgående, men det är allvarligt att regeringen inte förstår varför dessa statsstöd behövs nu och en tid framöver, när vi är mitt uppe i en kapplöpning om ledarpositionen i den gröna omställningen.Fossilfritt stål, batterifabriker och en fordonsindustri som ställer om är några av de saker som nu ger hopp om en hållbar framtid, då dessa industrier tillsammans står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Omställningen behöver genomföras för klimatet och för att ge framtida generationer en chans att ha en planet som det går att leva på.Något som blivit uppenbart är betydelsen av att lyckas med klimatomställningen i syfte att stärka svensk konkurrenskraft. I hela världen ser vi hur länder tar stora kliv för att locka gröna investeringar och stater som gör sitt yttersta för att stötta företag som bidrar till att uppnå ett samhälle med nettonollutsläpp. För att vara tydlig: Dessa stöd kan vara av finansiell karaktär eller bestå i lättnader i tillstånd och regler. Jag är stolt över vad den förra regeringen lyckades genomföra tillsammans med näringslivet. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde var det nästan som att vi i Sverige stod helt handfallna inför det faktum som klimatomställningen var. Men med ett politiskt ledarskap och en politisk färdriktning kommer man långt, och det gjorde vi. Det var under de åtta åren som industriboomen skedde, och helt plötsligt var Sverige en del av lösningen på klimatkrisen.Men tyvärr är det inte lika självklart i dag. Jag är säker på att regeringen tycker sig ha gjort sitt bästa med ordförandeskapet i EU, och jag har själv deltagit i ett par överläggningar som har varit väl genomförda. Men i handling har inte mycket skett. Sverige ses inte längre som en stark klimatnation som leder kampen i klimatomställnigen och bidrar till att göra EU ledande i kapplöpningen. Det har varit inbromsning efter inbromsning i stället för att vi leder unionen och accelererar mot en grön och hållbar framtid.Detta är inte vad svensk industri behöver. Industrin hade behövt att Sverige sätter ramarna för de nya EU-lagar som kommer med Fit for 55-paketet och EU:s gröna giv. Svensk industri borde vara utgångspunkten i EU:s arbete med att utforma regelverk som underlättar för gröna industrietableringar.Inte heller här hemma, fru talman, tar regeringen ansvar eller ledarskap i frågan om industrins omställning och framtid. Nu väntar stora industrier på besked om de ska få stöd eller inte, och då väljer regeringen att skjuta över ansvaret till Energimyndigheten. Men ministern vet att det är regeringen och inte myndigheten som har mandatet att fatta beslut om projekt som faller inom ramen för det så kallade IPCEI-regelverket.Varför kan ministern inte ge besked om stöd för en industri som kan skapa tusentals jobb och bidra till att sänka Sveriges utsläpp drastiskt? Kan det bero på att regeringen känner sig lite bakbunden av Sverigedemokraterna - det parti som i praktiken styr regeringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att de inte tycker att det ska vara några stora stöd till industrin, helst inga stöd alls. Hur skapar detta långsiktighet och förutsättningar för industrin att utvecklas, Ebba Busch?Mina frågor kvarstår: Vad är regeringens plan för att säkra de investeringar som har gjorts, och kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin?"}
+{"question":"Vad är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad som är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel. Han har även frågat om regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till snabbare omställning. Slutligen har han frågat om regeringen planerar att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEIregelverket som klassas som gemensamt europeiskt intresse. Även här kommer ett inledningsvis ganska fylligt svar.Svensk konkurrenskraft går hand i hand med målet om nettonollutsläpp till 2045, vilket kräver en aktiv industripolitik. Det handlar bland annat om en utbyggd elproduktion, kompetensförsörjning samt snabba, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser.En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre.Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till både Boverket och Naturvårdsverket. Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang, vilket också avspeglas i myndighetens nya instruktion som trädde i kraft i december förra året Regeringen har även gett Energimyndigheten i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen.Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också nyligen tillsatt den utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken som aviserades i Tidöavtalet. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik.Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för innevarande år, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.Regeringen arbetar dessutom genom den generella närings- och förenklingspolitiken för alla företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Regeringen har bland annat stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Regeringen utökade även satsningen på Industriklivet i budgetpropositionen för 2023.Klimatomställningen är en av vår tids mest avgörande frågor. Behovet av ny teknik och nya lösningar för att klara omställningen uppmärksammas nu mer än någonsin världen över. Många länder utformar olika program och åtgärder för att stimulera klimatomställningen. Det har länge funnits möjlighet att ge statliga stöd för omställningen, och Sverige har på olika sätt nyttjat de möjligheter som EU:s statsstödsregelverk ger, med de förutsättningar vi har som en liten, öppen ekonomi.Det är upp till varje medlemsstat att utifrån respektive lands möjligheter göra de prioriteringar som de bedömer är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Statliga stöd bör endast användas för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden.Under 2022 avsatte regeringen 100 miljoner kronor för en satsning på svenskt deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, som ibland i debatterna förkortas IPCEI. Ytterligare 70 miljoner kronor avsattes för 2023 och 2024. Dessa medel är utöver de 200 miljoner kronor för år 2022 och de beräknade 70 miljoner kronor för 2023-2027 som avsattes i budgetpropositionen för 2021.Sverige kan inte långsiktigt konkurrera med statsstöd. Sverige har däremot, relativt sett, billig fossilfri el. Därför ser vi också att stora etableringar har gjorts och kommer att göras i Sverige. Dessa ska vi värna."}
+{"question":"Kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till en snabbare omställning?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad som är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel. Han har även frågat om regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till snabbare omställning. Slutligen har han frågat om regeringen planerar att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEIregelverket som klassas som gemensamt europeiskt intresse. Även här kommer ett inledningsvis ganska fylligt svar.Svensk konkurrenskraft går hand i hand med målet om nettonollutsläpp till 2045, vilket kräver en aktiv industripolitik. Det handlar bland annat om en utbyggd elproduktion, kompetensförsörjning samt snabba, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser.En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre.Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till både Boverket och Naturvårdsverket. Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang, vilket också avspeglas i myndighetens nya instruktion som trädde i kraft i december förra året Regeringen har även gett Energimyndigheten i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen.Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också nyligen tillsatt den utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken som aviserades i Tidöavtalet. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik.Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för innevarande år, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.Regeringen arbetar dessutom genom den generella närings- och förenklingspolitiken för alla företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Regeringen har bland annat stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Regeringen utökade även satsningen på Industriklivet i budgetpropositionen för 2023.Klimatomställningen är en av vår tids mest avgörande frågor. Behovet av ny teknik och nya lösningar för att klara omställningen uppmärksammas nu mer än någonsin världen över. Många länder utformar olika program och åtgärder för att stimulera klimatomställningen. Det har länge funnits möjlighet att ge statliga stöd för omställningen, och Sverige har på olika sätt nyttjat de möjligheter som EU:s statsstödsregelverk ger, med de förutsättningar vi har som en liten, öppen ekonomi.Det är upp till varje medlemsstat att utifrån respektive lands möjligheter göra de prioriteringar som de bedömer är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Statliga stöd bör endast användas för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden.Under 2022 avsatte regeringen 100 miljoner kronor för en satsning på svenskt deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, som ibland i debatterna förkortas IPCEI. Ytterligare 70 miljoner kronor avsattes för 2023 och 2024. Dessa medel är utöver de 200 miljoner kronor för år 2022 och de beräknade 70 miljoner kronor för 2023-2027 som avsattes i budgetpropositionen för 2021.Sverige kan inte långsiktigt konkurrera med statsstöd. Sverige har däremot, relativt sett, billig fossilfri el. Därför ser vi också att stora etableringar har gjorts och kommer att göras i Sverige. Dessa ska vi värna."}
+{"question":"Planerar regeringen att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEI-regelverket som klassas som gemensamt europiskt intresse?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad som är regeringens plan för att säkra de långsiktiga investeringar som gjorts i svensk industri både av näringslivet och med offentliga medel. Han har även frågat om regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stötta industrin och bidra till snabbare omställning. Slutligen har han frågat om regeringen planerar att möjliggöra stöd för fler projekt enligt IPCEIregelverket som klassas som gemensamt europeiskt intresse. Även här kommer ett inledningsvis ganska fylligt svar.Svensk konkurrenskraft går hand i hand med målet om nettonollutsläpp till 2045, vilket kräver en aktiv industripolitik. Det handlar bland annat om en utbyggd elproduktion, kompetensförsörjning samt snabba, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser.En av regeringens främsta prioriteringar är att arbeta för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en ökad elanvändning. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft och har föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre.Klimaträttsutredningen har i sitt slutbetänkande Rätt för klimatet föreslagit ett antal nya bestämmelser samt ändringar i ellagen och miljöbalken som ska underlätta utbyggnaden av elproduktion och elnät. Regeringen har redan tagit Klimaträttsutredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till både Boverket och Naturvårdsverket. Regeringen fäster stor vikt vid en god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som välfärden för att säkra vår konkurrenskraft. Att svenska företag har tillgång till den kompetens som behövs för att kunna utvecklas och växa i Sverige är viktigt för Sveriges förmåga att driva på klimatomställningen och skapa nya jobb i hela landet.Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang, vilket också avspeglas i myndighetens nya instruktion som trädde i kraft i december förra året Regeringen har även gett Energimyndigheten i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen.Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesserna och öka takten i energiomställningen. Exempelvis har Miljöprövningsutredningens betänkande (SOU 2022:33) remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också nyligen tillsatt den utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken som aviserades i Tidöavtalet. Syftet är att säkra näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik.Energimarknadsinspektionen har fått mer resurser i budgeten för innevarande år, bland annat för att förkorta ledtiderna i tillståndsprocesserna för elnät, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en mer utförlig vägledning om miljöprövning.Regeringen arbetar dessutom genom den generella närings- och förenklingspolitiken för alla företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Regeringen har bland annat stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Regeringen utökade även satsningen på Industriklivet i budgetpropositionen för 2023.Klimatomställningen är en av vår tids mest avgörande frågor. Behovet av ny teknik och nya lösningar för att klara omställningen uppmärksammas nu mer än någonsin världen över. Många länder utformar olika program och åtgärder för att stimulera klimatomställningen. Det har länge funnits möjlighet att ge statliga stöd för omställningen, och Sverige har på olika sätt nyttjat de möjligheter som EU:s statsstödsregelverk ger, med de förutsättningar vi har som en liten, öppen ekonomi.Det är upp till varje medlemsstat att utifrån respektive lands möjligheter göra de prioriteringar som de bedömer är nödvändiga för att möjliggöra omställningen. Statliga stöd bör endast användas för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden.Under 2022 avsatte regeringen 100 miljoner kronor för en satsning på svenskt deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, som ibland i debatterna förkortas IPCEI. Ytterligare 70 miljoner kronor avsattes för 2023 och 2024. Dessa medel är utöver de 200 miljoner kronor för år 2022 och de beräknade 70 miljoner kronor för 2023-2027 som avsattes i budgetpropositionen för 2021.Sverige kan inte långsiktigt konkurrera med statsstöd. Sverige har däremot, relativt sett, billig fossilfri el. Därför ser vi också att stora etableringar har gjorts och kommer att göras i Sverige. Dessa ska vi värna."}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Jag skulle vilja börja med att säga att den största vinsten för dem som bor i elområde 1 och 2 faktiskt är den här regeringen som jag har förmånen att vara en del av, som sätter stopp för en energipolitik som lade väldigt mycket tyngdkraft på att södra Sveriges elproblem skulle lösas genom att man tog norra Sveriges förhållandevis billiga och utsläppsfria el och transporterade den söderut. Nu ser vi till att i stället bana väg för utökad kraftproduktion i södra Sverige som står i paritet med behovet så att norra Sverige kan ha sin kraftproduktion kvar. Det behövs om man ska kunna fortsätta att välkomna alla tunga investeringar och kunna fortsätta att vara ledande i den gröna omställningen och samtidigt skapa fler arbetstillfällen.Det andra jag vill säga är att jag hade ganska höga förväntningar på den här interpellationen, fru talman. Men jag är lite besviken faktiskt, för jag känner att interpellanten har lyssnat med ena örat. Lyssnar man bara på hälften av det jag säger hör man bara att övriga regioner erbjuds att \"ta del\" av frukten av det här arbetet. Men lyssnar man även med andra örat hör man också att jag återkommande har sagt att man också är varmt välkommen att bidra och att lyfta sina perspektiv. Jag tar gärna emot dem här från de ledamöter som kan sin hembygd på ett sätt som är ovärderligt att kunna ta del av, men också direkt på plats.Nu när vi kommer ut ur det svenska EU-ordförandeskapet ser jag fram emot att kunna resa mer i landet. Jag besöker gärna Jämtland tillsammans med Kalle Olsson. Jag hoppas att jämtlänningarna har lyssnat med båda öronen i den här debatten och att de har hört att vi ser, att vi kommer igen och att vi kommer att komma med konkreta förslag som hela landet kan ta del av som en viktig del av strategi norr och för hela Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att jag vågar påstå att kommunalråd i Ludvika, Timrå eller Östersund vill mer än att bara få ta del av perspektiv. Jag tror att de precis som de politiska ledningar i Norrbotten och Västerbotten som Ebba Busch pratar om också vill känna att regeringen kommer att ta aktiv del i de stora samhällsomvandlingar som nu också kommer att ske i de här kommunerna och länen och att regeringen faktiskt konkret är med i det arbetet. Jag har i den här interpellationen inte valt att fördjupa mig så mycket i de invändningar och den kritik man kan ha mot regeringens politik i sak, sådant som neddragningarna hos länsstyrelsernas tillståndsenheter och avskaffade investeringsstöd för bostadsbyggande - saker som faktiskt slår direkt mot det som regeringen med sin strategi för norra Sverige vill främja.Jag har i stället valt att fokusera på konsekvenserna av ett för snävt perspektiv. Vi är helt överens om Norrbottens och Västerbottens län. De var tidigt ute med att bereda möjligheter för att den gröna industriella omställningen skulle ta fart på riktigt i Sverige, och de har på många sätt visat vägen. Men nu följer som sagt fler län och kommuner efter, framför allt i norra och mellersta Sverige. Då vore det olyckligt om regeringen i ett av sina viktigaste och styrande dokument väljer att anlägga ett för snävt perspektiv som exkluderar dessa delar av landet som står inför likartade utmaningar. För att travestera statsrådet från förra veckans partiledardebatt: Kom igen, Ebba Busch! Höj blicken, och ta chansen att formulera en framåtlutad strategi för norra Sverige som bär in i framtiden!(Applåder)"}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Jag uppfattar att det söks en fajt som inte finns att ta. Jag kommer inte att slåss i andra änden här. Jag är inte intresserad av att delta i något slags polarisering där vi i stället behöver kroka arm.Det är mycket tydligt att vi behöver ta fram en särskild strategi för norra Sverige där vi pekar på att Västerbottens och Norrbottens län har ett helt exceptionellt läge som faktiskt är svårt att slå ens om vi tittar globalt. Det är ett historiskt investeringstryck samtidigt som man saknar folk för att kunna vara en del av den gröna omställningen. Viljan finns. Det finns ett enormt tryck lokalt både från näringslivet och de politiska ledningarna, men det går för långsamt i beslutprocesserna. Stat, region, kommun och länsstyrelse hänger inte ihop - olika delar av Myndighetssverige går i olika takt.Det behöver tas fram en särskild strategi för att kunna möta upp detta. Men perspektivet som krävs för att kunna lösa dessa problem är en frukt som jag tror att alla som gör den här typen av viktiga gröna omställningsprojekt kan njuta av, såsom Dalarna och Jämtland, och vi ser det som en möjlighet även för Västra Götaland. För att ta ett konkret exempel kan det när en mindre ort får en väldigt tung industrietablering och tung inflyttning plötsligt dyka upp ett behov av sju nya förskolor. Hur säkerställer vi då att välfärden kan hänga med, när skatteintäkterna kanske kommer först långt senare? Hur ska staten gå in? Vad är statens ansvar i det läget att stödja det kommunala? Vi ser ett akut behov av att kunna svara på de frågorna i Västerbotten och Norrbotten. Men jag ser att lärdomar från detta kommer att kunna användas på fler platser.En annan sådan konkret fråga är tilldelningen i elnätet. Vi har sett stora problem med så kallade luftbokningar, där företag går in och tar höjd så att de nästan spricker och säger att de kommer att behöva väldigt mycket el och då blockar ut andra företags möjligheter att veta att det finns tillräckligt mycket el för deras investering det år den kickar in. Det försöker vi nu komma åt med en aktivare myndighetsstyrning. Det är särskilt användbart här, men det kan också användas för fler delar.Jag tycker att det finns en särskild logik i att Norrbotten och Västerbotten får ett särskilt fokus. Men det är inte så att vi slutar att arbeta med andra delar av landet, och det är inte så att andra delar av landet med liknande problematik - om än inte i samma omfattning som är så exceptionell här - inte kan dra lärdomar av detta eller inte också aktivt kan bidra till arbetet och även skörda frukten av arbetet. Med det hoppas jag att det har blivit lite tydligare."}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Före dagens debatt tänkte jag precis som jag gav uttryck för i mitt första inlägg: att det är vällovligt och bra att regeringen för en gångs skull ser norra Sverige och att man vill ta fram en strategi för just norra Sverige. Men näringsministerns svar här är att man får se lite grann vem eller vilka denna strategi ska omfatta. De som räcker upp handen kan få vara med. Men i svaren på de skriftliga frågor vi ställt till fler statsråd än näringsministern under våren har det varit tydligt att fokus ska vara på just Västerbotten och Norrbotten. Vi har mycket att lära av Västerbotten och Norrbotten, för de har gått före. Men menar man allvar med att detta är en strategi för norra Sverige bör man även inkludera de län som faktiskt är en del av Norrland och norra Sverige. Då kan man inte säga som näringsministern att de som vill får vara med och att det händer saker i Västra Götaland också. I så fall är det väl en strategi för den gröna industriella omställningen i hela Sverige, men då pratar vi om något helt annat.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVitsen med en strategi måste ju vara att den ska vara styrande för hur man fattar beslut, gör prioriteringar och i slutändan fördelar resurser. Men det jag nu hör från näringsministern är att vi får se vilka som får vara med i strategin. Det kanske bara blir två län, men det kan finnas fler län. Det kanske blir Västra Götaland också. Hur ska då medlen prioriteras och fördelas? Detta svar duger inte. Detta verkar inte vara en strategi för norra Sverige. Detta verkar vara en strategi som regeringen lägger på bordet men inte vet vad man ska använda till."}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"När jag lyssnar på statsrådet tolkar jag det som att man har en strategi som är geografiskt avgränsad men att det ändå inte är så viktigt. Man vill både ha kakan och äta upp den. Det bidrar inte till att öka klarheten någonstans. Detta kommer att koka ned till konkreta frågeställningar, exempelvis: Vilket stöd kan berörda kommuner räkna med från regeringen och Ebba Busch framöver utifrån denna strategi? Kommer det att göra skillnad om man är innanför det geografiskt avgränsade området i strategin jämfört med om man är utanför det? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När man tar fram en strategi brukar syftet ofta vara att ta sikte på framtiden. Ingen är betjänt av en strategi som är inaktuell innan bläcket ens har hunnit torka på papperet. Men just det ödet riskerar att drabba denna strategi eftersom man missar vilka möjligheter den gröna industriella omställningen kan innebära för ännu fler län och kommuner i framför allt norra och mellersta Sverige med god tillgång på ren, fossilfri el om man på detta sätt begränsar sikten till bara de två nordligaste länen.Det vi ser är en kraftfull och på många sätt fantastisk utveckling som går bortom Norrbotten och Västerbotten. I mitt tidigare inlägg nämnde jag några exempel på större etableringar, och i sammanhanget är det värt att notera att alla de jag nämnde har tillkommit i en tid präglad av kraftigt stigande räntor och rätt stor oro på de finansiella marknaderna. Men att investerarna känner sig säkra på att norra och mellersta Sverige är rätt plats säger något om vad vi har att vänta oss framöver. Vi har nog bara sett början. Nu måste målet vara att möjliggöra för fler sådana här etableringar. Därför är det viktigt att regeringen tar fram en strategi som klart och tydligt signalerar att man inte bara från läktaren ser det som nu sker i Dalarna, Västernorrland och Jämtland utan att man också har för avsikt att understödja denna utveckling. Vad som behövs är en signal om en aktiv stat som har för avsikt att stötta kommuner som står inför stor omvandling. Här kan verkligen regering och stat vara en möjliggörare, men det kräver förstås att man inte mentalt begränsar sig.Min fråga kvarstår: Vad ser statsrådet för risker med att ta fram en strategi som också är relevant för hur den gröna industriella omställningen utvecklar sig bortom Västerbotten och Norrbotten? Vad är det värsta som kan hända om man påpekar att de resurser som är viktiga i Norrbotten och Västerbotten också är viktiga i exempelvis Jämtland och Västernorrland?"}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Jag tycker att svaret ska vara: Ni är med. Precis som jag sa i mitt inledande svar är situationen för de två nordligaste länen i vårt fantastiska land exceptionell, inte minst på grund av befolkningsutmaningen, men det stannar inte vid något dike, som någon påstår att vi gräver. Jag håller inte med om det, och vi behöver inte gräva det diket i debatten eller i vårt land. Vi kan dock erkänna att det finns en uppenbar och exceptionell utmaning för de två län som anges, Västerbotten och Norrbotten. Men som vi mycket tydligt påpekar stannar det inte där, för det handlar om att anlägga ett perspektiv som jag tror att hela landet kan ha stor användning av. Om Västra Götaland tänker nog en del att där bor det betydligt fler personer, så de borde inte ha samma utmaningar. Nej, men även de sliter med växtvärk när investeringsprojekt knackar på dörren och pockar på, men det är svårt att gå i takt med infrastruktur i form av järnväg och väg, bostäder som behöver byggas, tryck på välfärden och behov av besked om kapacitet i elnätet. Det är ju samma utmaningar som vi ser i exempelvis Norrbotten, och här har vi att lära av varandra. Norrbotten och Västerbotten sticker ut, men det stannar inte där.Den som önskar kan ta del av frukterna av detta oavsett var i landet man befinner sig, och regeringen finns till för hela Sverige. Finns det intresse från det lokala näringslivet att göra inspel och lyfta upp sin situation lyssnar jag som ansvarig minister gärna för att hålla ihop strategi norr, som handlar om ett perspektiv och inte bara geografi. Jag lyssnar gärna här i kammaren till de ledamöter som tar särskilt ansvar för att lyfta upp sina hemdistrikts frågor, men jag tar även gärna del av det vid besök på plats eller digitalt.I måndags hade statssekreterare Modig, den statssekreterare hos regeringen som har särskilt ansvar för strategi norr, möte med de båda regioner vi särskilt lyfter fram och samtliga kommuner och län berörda av detta. Det hålls gärna fler möten av denna typ, för vi behöver bli väldigt konkreta med vilka flaskhalsarna är om vi ska ha en chans att lösa dem. Jag samarbetar gärna både med lokalpolitiken oavsett partifärg och med riksdagens ledamöter, för vilken politiker som får klippa band eller knyta band om några år är strunt samma. Nu behöver vi hjälpas åt att få upp tempot. Sådant som vanligtvis tar 15 år i Sverige behöver nu ta fem år, och det som vanligtvis tar fem år behöver nu ta 15 månader. Då behöver inte minst det lokala höras tydligt i den nationella näringspolitiken."}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"I det län som jag representerar här i riksdagen pågår det både planering och genomförande av stora investeringar i mångmiljardklassen med kopplingar till den gröna industrin. Det handlar om flygbränslen, anläggningar för produktion av vätgas, anläggningar för produktion av elektrobränslen och inte minst en jättestor anläggning för tillverkning av komponenter till batterier.Detta är ett län som i årtionden har brottats med en minskande befolkning och som bara de senaste åren har tappat flera stora industrier och därmed också tappat flera viktiga arbetstillfällen.I det län som jag representerar här i riksdagen möts de stora investeringarna i den nya gröna industrin och de jobb som är på väg fram med hejarop. Dessutom skapar detta en väldigt stor framtidstro.Precis som med den gröna omställningen i resten av norra Sverige ska detta ske på väldigt kort tid. Det är en väldigt stor samhällsomvandling som kommer att ske. Om man ska lyckas med den stora gröna industriella omställningen gäller det att staten, kommunerna, regionerna, företagen och många fler aktörer krokar arm.Därför är det välkommet att regeringen nu har föreslagit en strategi för norra Sverige. Men döm om min förvåning, fru talman, när jag såg att det län som jag representerar - Västernorrland - inte finns med i denna strategi. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till näringsministern är helt enkelt: Vad tycker näringsministern att jag ska säga till kommunerna, regionerna och framför allt alla de företag som nu är beredda att investera i Västernorrland? Vad ska jag säga till dem när de frågar varför Västernorrland inte är med i en strategi för norra Sverige?"}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Som statsrådet sa håller regeringen nu på att ta fram en strategi för norra Sverige. Från början var det lite oklart vad regeringen avsåg med begreppet norra Sverige. I en stort uppslagen debattartikel från tidigare i år nämndes just Norrbotten och Västerbotten lite i förbifarten. I samma debattartikel talades det också om norrländska kommuner. För oss norrlänningar är det inte första - och säkert inte heller sista - gången som de geografiska begreppen när det gäller vår landsända används lite oprecist.Efter en skriftlig fråga som följdes av denna interpellation har vi alltså fått besked om att regeringen håller på att ta fram en strategi för den gröna industriella omställningen i norra Sverige, i vilken man väljer att gräva ett krondike söder om Dorotea.Att Norrbotten och Västerbotten har en självklar plats i en sådan här strategi behöver knappast ens sägas - den utveckling vi ser och har sett där under ett antal år är exceptionell. Vad som däremot är problematiskt, fru talman, är att regeringen bortser från, eller blundar för, hur den industriella omställningen utvecklar sig. Den gör nämligen inte halt söder om Västerbotten, utan tvärtom ser vi en våg av investeringar som sveper över framför allt norra och mellersta Sverige.Bara under de två tre senaste månaderna har vi fått besked om att det i Östersund ska byggas ett datacenter kombinerat med storskalig livsmedelsproduktion. Det handlar om 1 000 anställda i den direkta produktionen och kanske dubbelt så många indirekta arbetstillfällen. Detta är en investering på 19 miljarder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Timrå ska det bli en ny fabrik för tillverkning av viktiga komponenter i batteritillverkning. Här handlar det om 1 900 arbetstillfällen och en investering på 14 miljarder.I Ludvika blir det 1 000 nya jobb efter att Hitachi tagit hem en stororder på 147 miljarder.Utifrån regeringens strategi hamnar dessa, andra och - kanske framför allt - kommande etableringar dock i ett slags ingenmansland. Det är ju det som händer när man avgränsar sig till de två nordligaste länen - man exkluderar mycket av det som nu händer i Jämtlands, Västernorrlands och Dalarnas län.Den utveckling som vi ser i de län som jag nyss nämnde har tydliga beröringspunkter med det som har skett och fortfarande sker i Norrbotten och Västerbotten. Det handlar om stora och elintensiva etableringar som inte minst i det korta perspektivet sätter rätt stor press på de berörda kommunerna, inte minst i form av offentlig service, bostäder och kompetensförsörjning, och som även inskärper behovet av god samordning och snabba och rättssäkra tillståndsprocesser - alltså i stort sett allt det som regeringen har för avsikt att rymma in i strategin för Norrbotten och Västerbotten.I sitt svar på interpellationen återkom statsrådet till de åtgärder som den tidigare regeringen vidtog för att möta industriboomen i Norrbotten och Västerbotten. Först tillsattes Peter Larsson och sedan Eva Nordström i olika samordnande funktioner. Detta var naturliga och viktiga startpunkter där och då. Nu har det dock gått ett antal år, och vi ser ju hur etableringarna bara fortsätter.Min fråga blir därför: Varför står regeringen kvar i 2020 års mindset? Varför uppdaterar man inte sina perspektiv?"}
+{"question":"Varför begränsas regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen till Norrbottens och Västerbottens län?","answer":"Kalle Olsson har frågat mig varför regeringens strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen begränsas till Norrbottens och Västerbottens län.Som jag tidigare har svarat Kalle Olsson avser regeringen att utforma den kommande strategin med särskilt fokus på Norrbottens och Västerbottens län, där omställningen verkligen är av historiskt stor omfattning med flera stora och parallella företagsetableringar och företagsexpansioner som planeras i mycket snabb takt. Fokus ligger därmed i linje med de uppdrag som såväl den förra som den sittande regeringen har gett till samordnaren för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län (N2020/03132 respektive N2022/02328).Sverige har en stark industri som i hela landet bidrar till lösningar för grön omställning och till att Sverige når sina klimatmål. Detta skapar jobb i alla regioner och stärker förutsättningarna för det svenska näringslivet att lyckas på globala marknader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation. Det är numera också en viktig del av vår klimat- och miljörörelse och världsledande i hållbarhet och grön omställning. Därför avser regeringen att skapa bättre förutsättningar för att industrin ska kunna ställa om. Det svenska energisystemet måste återuppbyggas, samtidigt som de höga elpriserna behöver mildras för svenska hushåll och företag.Regeringen arbetar för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och konkurrenskraftig och framför allt mer förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft, stärka svensk industriproduktion och främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och teknik. I det här arbetet är också kompetensförsörjningen en viktig fråga.Regeringens generella närings- och förenklingspolitik fokuserar på alla svenska företags konkurrenskraft och insatser för att minska företagens regelbörda. Regeringen har stärkt företagsportalen Verksamt.se och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag.Den kommande strategin kommer särskilt att inriktas på ett geografiskt område, men detta utesluter inte på något sätt andra län med liknande goda möjligheter och därmed liknande utmaningar från att ta del av arbetet. Regeringen anser dessutom att det lärande och de innovativa samarbeten som utvecklas mellan det statliga, regionala och lokala och i dialog med både civilsamhälle och näringsliv i Norrbotten och Västerbotten kommer att kunna understödja liknande omställningsprocesser i hela landet.Till detta bidrar även Tillväxtverkets uppdrag att bistå regioner och kommuner i hela landet med insatser vid varsel och omställning, där arbete med större företagsetableringar och företagsexpansioner ingår (N2022/00781)."}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Jag vill ta tillfället i akt så här i slutanförandet att tacka för interpellationsdebatten och för de viktiga perspektiv som lyfts i interpellationen. Det som i stort har märkts inte minst i detta meningsutbyte är behovet av konkretion. Det finns möjlighet till ett ganska brett samförstånd gällande behovet av att minska regelbördan, men när det ska omsättas i faktisk handling blir det desto tuffare. Vi har gjort en tydlig prioritering i budgeten genom förstärkningen av Verksamt.se. Det tål att påminna om igen, för det är en myndighetsportal som är väldigt uppskattad av många företag. Den gör det lättare att hitta in i många av våra myndigheters svåra system för den som ska starta ett eget företag och gå från idé till verklighet - och vara den jobbskapare som bara företagen kan vara. Det finns nämligen inte en enda politiker som har skapat ett enda arbetstillfälle. Om vi alltid tackar företagarna med fler regler och en tyngre administrativ börda blir det också färre arbetstillfällen.Med det sagt väljer jag att inte upprepa mig ytterligare, utan så här lite grann i sommaravslutningstider skickar jag via talmannen en önskan om en fika med ledamoten - inte för fikans skull utan för möjligheten att diskutera vidare gällande Regelrådet och dess funktion. Meningen är nämligen att rådet ska ha rejält med tänder och kunna ha effekt i vårt arbete. Med det tackar jag för interpellationsdebatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Jag vill ta tillfället i akt så här i slutanförandet att tacka för interpellationsdebatten och f��r de viktiga perspektiv som lyfts i interpellationen. Det som i stort har märkts inte minst i detta meningsutbyte är behovet av konkretion. Det finns möjlighet till ett ganska brett samförstånd gällande behovet av att minska regelbördan, men när det ska omsättas i faktisk handling blir det desto tuffare. Vi har gjort en tydlig prioritering i budgeten genom förstärkningen av Verksamt.se. Det tål att påminna om igen, för det är en myndighetsportal som är väldigt uppskattad av många företag. Den gör det lättare att hitta in i många av våra myndigheters svåra system för den som ska starta ett eget företag och gå från idé till verklighet - och vara den jobbskapare som bara företagen kan vara. Det finns nämligen inte en enda politiker som har skapat ett enda arbetstillfälle. Om vi alltid tackar företagarna med fler regler och en tyngre administrativ börda blir det också färre arbetstillfällen.Med det sagt väljer jag att inte upprepa mig ytterligare, utan så här lite grann i sommaravslutningstider skickar jag via talmannen en önskan om en fika med ledamoten - inte för fikans skull utan för möjligheten att diskutera vidare gällande Regelrådet och dess funktion. Meningen är nämligen att rådet ska ha rejält med tänder och kunna ha effekt i vårt arbete. Med det tackar jag för interpellationsdebatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Jag tackar för svaret. Det var väldigt glädjande att höra att det pågår ett aktivt arbete med regleringsbreven. Det kommer att ha effekt. Jag håller också med statsrådet om att sjysta regler för företagen är otroligt viktigt för att vi ska ha ett bra näringsklimat. De myndigheter som ska vara skarpa i tillsyn och utdöma viten måste göra det, för annars kommer företag som har sjysta spelregler och inte försöker utnyttja systemen att trängas ut. Det tror jag alltså att vi kan skilja på.Jag tycker att det är oklart om jag fick något svar på frågan om Regelrådet ska få komma in tidigare. Det är ju ändå så att Regelrådet kommer in alldeles för sent om man behandlar det som en remissinstans som alla andra. Rådet skulle behöva komma in i ett läge där en utredning kan få en synpunkt från Regelrådet och sedan arbeta om sin konsekvensbeskrivning, vilket oftast är helt nödvändigt. Vi har i detta åsiktsutbyte kunnat konstatera att Regelrådet har en viktig roll att spela och att regeringen har lagt till mer medel. Men Regelrådet är i dag en enhet på en myndighet. Det har en väl sammansatt styrelse med externa parter med goda erfarenheter från olika delar av myndigheter och företag, men det är inte en egen myndighet. Jag är inte förtjust i tanken på att öka antalet myndigheter, men jag ser att ingen lyssnar på ett råd som är gömt i en annan myndighet. Det behöver bli en vassare konstruktion.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har beräknat att det skulle kosta kanske 40 miljoner. Det är inga stora pengar jämfört med de 370 miljarder det kostar företagen att följa reglerna. Jag undrar därför om statsrådet kan verka för att Regelrådet ska bli en självständig myndighet?"}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Jag tackar för svaret. Det var väldigt glädjande att höra att det pågår ett aktivt arbete med regleringsbreven. Det kommer att ha effekt. Jag håller också med statsrådet om att sjysta regler för företagen är otroligt viktigt för att vi ska ha ett bra näringsklimat. De myndigheter som ska vara skarpa i tillsyn och utdöma viten måste göra det, för annars kommer företag som har sjysta spelregler och inte försöker utnyttja systemen att trängas ut. Det tror jag alltså att vi kan skilja på.Jag tycker att det är oklart om jag fick något svar på frågan om Regelrådet ska få komma in tidigare. Det är ju ändå så att Regelrådet kommer in alldeles för sent om man behandlar det som en remissinstans som alla andra. Rådet skulle behöva komma in i ett läge där en utredning kan få en synpunkt från Regelrådet och sedan arbeta om sin konsekvensbeskrivning, vilket oftast är helt nödvändigt. Vi har i detta åsiktsutbyte kunnat konstatera att Regelrådet har en viktig roll att spela och att regeringen har lagt till mer medel. Men Regelrådet är i dag en enhet på en myndighet. Det har en väl sammansatt styrelse med externa parter med goda erfarenheter från olika delar av myndigheter och företag, men det är inte en egen myndighet. Jag är inte förtjust i tanken på att öka antalet myndigheter, men jag ser att ingen lyssnar på ett råd som är gömt i en annan myndighet. Det behöver bli en vassare konstruktion.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har beräknat att det skulle kosta kanske 40 miljoner. Det är inga stora pengar jämfört med de 370 miljarder det kostar företagen att följa reglerna. Jag undrar därför om statsrådet kan verka för att Regelrådet ska bli en självständig myndighet?"}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Jag börjar med ett rakt svar: Vi har det som kallas IDA-grupper, alltså interdepartementala arbetsgrupper, och statssekreterargrupper som arbetar aktivt med dessa frågor. Det kommer att göras en särskild översyn av alla regleringsbrev inför hösten. Det kan ske när som helst, men nu gör vi det samlat inför hösten - och då delvis sammanhängande med arbetet med BP24, det vill säga budgeten för nästa år, där vi kommer att anlägga just perspektivet regelförenklingar och att lätta bördan för Sveriges jobbskapare.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag lyfte i en tidigare interpellationsdebatt fram att vi har en utmaning, och jag vill i denna kammare vara rak och öppen gällande målkonflikten. Inom vissa sektorer har vi behov av mer regler och tuffare åtgärder för att komma åt fusk, till exempel inom välfärdssektorn. Där har vi många fantastiskt duktiga företagare och utförare som möter patienter och brukare - en del inom hemtjänsten önskar bli kallade kunder - samt äldre och boende på ett fantastiskt sätt, men vi har andra som verkligen missbrukar systemet. Det finns ett behov av att komma åt detta ordentligt; det finns beräkningar som visar att miljarder av våra skattepengar försvinner på grund av missbruk och hål i regelverket. När en del av staten - regeringen - försöker komma åt detta hamnar vi ibland i en situation där det arbetet går stick i stäv med arbetet från andra hållet, det vill säga med att riva hinder, ta bort regler och minska bördan. Jag vill vara öppen med att detta är en tuff målkonflikt, vilket delvis avspeglas i att det händer och arbetas mycket men att det tar lite tid att klara av att göra både och samtidigt. Svaret är dock att det pågår ett aktivt interdepartementalt arbete. Det är nämligen mycket i dessa frågor där ansvaret för näringslivsklimatet ligger på Klimat- och näringslivsdepartementet men där många av reglerna initieras på andra departement. Min statssekreterare med ansvar för näringsfrågor, Sara Modig, har bland annat träffat Näringslivets Regelnämnd så sent som för två veckor sedan för att lyfta en hel del av dessa frågor. Jag skulle säga att det finns ett ganska stort mått av arbetsglädje på departementen inför att göra ett ryck med dessa frågor, särskilt under hösten. Vi kommer också att se över alla regleringsbrev och instruktioner med detta perspektiv. Det är dessutom så att Tillväxtverket enligt årets regleringsbrev ska redovisa de insatser man gjort under året för att förenkla företagens uppgiftslämnande. De har också ett bredare ansvar att komma med åsikter även på andra områden, vilket kommer att bli viktigt i översynen av regleringsbreven och instruktionerna framåt."}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Jag börjar med ett rakt svar: Vi har det som kallas IDA-grupper, alltså interdepartementala arbetsgrupper, och statssekreterargrupper som arbetar aktivt med dessa frågor. Det kommer att göras en särskild översyn av alla regleringsbrev inför hösten. Det kan ske när som helst, men nu gör vi det samlat inför hösten - och då delvis sammanhängande med arbetet med BP24, det vill säga budgeten för nästa år, där vi kommer att anlägga just perspektivet regelförenklingar och att lätta bördan för Sveriges jobbskapare.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag lyfte i en tidigare interpellationsdebatt fram att vi har en utmaning, och jag vill i denna kammare vara rak och öppen gällande målkonflikten. Inom vissa sektorer har vi behov av mer regler och tuffare åtgärder för att komma åt fusk, till exempel inom välfärdssektorn. Där har vi många fantastiskt duktiga företagare och utförare som möter patienter och brukare - en del inom hemtjänsten önskar bli kallade kunder - samt äldre och boende på ett fantastiskt sätt, men vi har andra som verkligen missbrukar systemet. Det finns ett behov av att komma åt detta ordentligt; det finns beräkningar som visar att miljarder av våra skattepengar försvinner på grund av missbruk och hål i regelverket. När en del av staten - regeringen - försöker komma åt detta hamnar vi ibland i en situation där det arbetet går stick i stäv med arbetet från andra hållet, det vill säga med att riva hinder, ta bort regler och minska bördan. Jag vill vara öppen med att detta är en tuff målkonflikt, vilket delvis avspeglas i att det händer och arbetas mycket men att det tar lite tid att klara av att göra både och samtidigt. Svaret är dock att det pågår ett aktivt interdepartementalt arbete. Det är nämligen mycket i dessa frågor där ansvaret för näringslivsklimatet ligger på Klimat- och näringslivsdepartementet men där många av reglerna initieras på andra departement. Min statssekreterare med ansvar för näringsfrågor, Sara Modig, har bland annat träffat Näringslivets Regelnämnd så sent som för två veckor sedan för att lyfta en hel del av dessa frågor. Jag skulle säga att det finns ett ganska stort mått av arbetsglädje på departementen inför att göra ett ryck med dessa frågor, särskilt under hösten. Vi kommer också att se över alla regleringsbrev och instruktioner med detta perspektiv. Det är dessutom så att Tillväxtverket enligt årets regleringsbrev ska redovisa de insatser man gjort under året för att förenkla företagens uppgiftslämnande. De har också ett bredare ansvar att komma med åsikter även på andra områden, vilket kommer att bli viktigt i översynen av regleringsbreven och instruktionerna framåt."}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag är också glad att barer och restauranger inte längre behöver söka tillstånd och att det kommer att dansas. Det har varit en frihetsfråga för många av oss. Men att regeringens hela, konkreta arbete på regelförenklingsområdet hängs upp på och manifesteras av att ett tillstånd har blivit till en anmälan gör kanske inte alla Sveriges företagare väldigt glada. Näringslivets Regelnämnd har i dag publicerat en debattartikel. Jag tänkte inte här och nu citera hyllningar till Maud Olofsson, utan jag tänkte gå rakt på sak och ta upp regleringsbreven. Näringslivets Regelnämnd skriver att man granskar regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter med särskilt stor påverkan på företagens villkor. Även där är utvecklingen negativ, och antalet uppdrag som berör regelförenklingarna har blivit färre och färre under flera regeringar trots uttalat höga ambitioner i regelförenklingsfrågor. I årets regleringsbrev ser det ur regelförbättringssynpunkt fortfarande ut precis som det gjorde förra året. Det är väldigt få konkreta uppdrag. Om vi tidigare pratade om hur viktigt det var att stoppa dåliga regleringar till företagen skulle jag nu vilja vända blicken till hur vi tar bort fler regler. Det finns egentligen bara ett enda verktyg för detta, och det är ett tufft arbete internt på departementen för att se till att alla myndigheter får skarpa mål om hur många regler eller hur många miljarder i regler de behöver banta bort.  Jag undrar därför om statsrådet kan beskriva hur hon jobbar med att kollegorna ska kavla upp ärmarna och ta bort regler. Finns det några interdepartementala arbetsgrupper på statssekreterarnivå? Finns det sådana på tjänstemannanivå? Jag undrar också varför inga myndigheter i årets regleringsbrev fick i uppdrag att inventera, det vill säga syna, alla sina föreskrifter för att se vad som går att ändra, ta bort eller göra enklare."}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag är också glad att barer och restauranger inte längre behöver söka tillstånd och att det kommer att dansas. Det har varit en frihetsfråga för många av oss. Men att regeringens hela, konkreta arbete på regelförenklingsområdet hängs upp på och manifesteras av att ett tillstånd har blivit till en anmälan gör kanske inte alla Sveriges företagare väldigt glada. Näringslivets Regelnämnd har i dag publicerat en debattartikel. Jag tänkte inte här och nu citera hyllningar till Maud Olofsson, utan jag tänkte gå rakt på sak och ta upp regleringsbreven. Näringslivets Regelnämnd skriver att man granskar regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter med särskilt stor påverkan på företagens villkor. Även där är utvecklingen negativ, och antalet uppdrag som berör regelförenklingarna har blivit färre och färre under flera regeringar trots uttalat höga ambitioner i regelförenklingsfrågor. I årets regleringsbrev ser det ur regelförbättringssynpunkt fortfarande ut precis som det gjorde förra året. Det är väldigt få konkreta uppdrag. Om vi tidigare pratade om hur viktigt det var att stoppa dåliga regleringar till företagen skulle jag nu vilja vända blicken till hur vi tar bort fler regler. Det finns egentligen bara ett enda verktyg för detta, och det är ett tufft arbete internt på departementen för att se till att alla myndigheter får skarpa mål om hur många regler eller hur många miljarder i regler de behöver banta bort.  Jag undrar därför om statsrådet kan beskriva hur hon jobbar med att kollegorna ska kavla upp ärmarna och ta bort regler. Finns det några interdepartementala arbetsgrupper på statssekreterarnivå? Finns det sådana på tjänstemannanivå? Jag undrar också varför inga myndigheter i årets regleringsbrev fick i uppdrag att inventera, det vill säga syna, alla sina föreskrifter för att se vad som går att ändra, ta bort eller göra enklare."}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Jag skulle vilja säga att regeringen delar mycket av det som ledamoten lyfter här. Det här är ett område där det hade behövt göras betydligt mer de senaste åren. När det inte har funnits någon återhållsamhet utan flera års regelförändringar samlats hos företagen blir ju regelbördan plötsligt väldigt tung. Jag håller därför verkligen med om problemet med kostnaderna. Det är något som vi behöver komma åt och klara av att lösa på något sätt under det kommande året.Att regeringen stärker Regelrådet är en tydlig markering av vår vilja, vår önskan och vår åsikt att rådet ska väga tyngre när det gäller bedömningar av vilka lagar som införs och på vilket sätt samt hur implementeringen ska se ut. Vi ska som sagt införa ett implementeringsråd, och vi kan bara konstatera att ett implementeringsråd lyckades man inte med under den förra mandatperioden och inte heller under mandatperioden dessförinnan. Det var inte tillräckligt prioriterat i januariavtalet, och det var heller inte tillräckligt prioriterat när S styrde själva.Nu gör vi en tydlig prioritering både i budget och i politisk vilja kring behovet av en instans som inte bara kommer med åsikter i efterhand utan även hela tiden ser över och aktivt driver gentemot staten och andra myndigheter och instanser hur implementeringen av EU-direktiv och lagar ska se ut. Ganska många av våra problem, om än inte alla, hänför sig faktiskt till EU, och vi behöver ha ett mycket mer aktivt arbete i detta.Jag vill också understryka någonting som är känt hos många av dem som liksom ledamoten själv har jobbat med näringsfrågor under lång tid, och det är att Sverige har en tendens att komma in ganska sent i EU-processerna. Det rapporteras inte riktigt lika mycket om det i medierna; det är svårt att få medialt tryck i viktiga EU-processer innan det är dags att införa dem i Sverige, och då har tåget redan gått för möjligheten att kunna påverka EU-direktiven som sätter mycket av de grundläggande spelreglerna även nationellt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr det någonting som vi, oavsett politisk färg, behöver kroka arm kring i kammaren är det att Sverige aktivt behöver bevaka sina intressen i EU-processer betydligt tidigare. Detta kan tillsammans med ett tydligt stärkt implementeringsråd i Sverige bli en väldigt stark kombination de kommande åren för att både hålla undan ytterligare bördor på våra företag och lyfta av bördor som vi har lagt på våra företag.I övrigt kommer jag nog att fortsätta att hålla mig till mitt lite tråkiga svar att vi jobbar väldigt aktivt med det som inkom i januari. Vi försöker att hålla ett så högt tempo som möjligt i det, med möjlighet att återkomma till kammaren när vi har satt ned foten i det som har föreslagits."}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Jag skulle vilja säga att regeringen delar mycket av det som ledamoten lyfter här. Det här är ett område där det hade behövt göras betydligt mer de senaste åren. När det inte har funnits någon återhållsamhet utan flera års regelförändringar samlats hos företagen blir ju regelbördan plötsligt väldigt tung. Jag håller därför verkligen med om problemet med kostnaderna. Det är något som vi behöver komma åt och klara av att lösa på något sätt under det kommande året.Att regeringen stärker Regelrådet är en tydlig markering av vår vilja, vår önskan och vår åsikt att rådet ska väga tyngre när det gäller bedömningar av vilka lagar som införs och på vilket sätt samt hur implementeringen ska se ut. Vi ska som sagt införa ett implementeringsråd, och vi kan bara konstatera att ett implementeringsråd lyckades man inte med under den förra mandatperioden och inte heller under mandatperioden dessförinnan. Det var inte tillräckligt prioriterat i januariavtalet, och det var heller inte tillräckligt prioriterat när S styrde själva.Nu gör vi en tydlig prioritering både i budget och i politisk vilja kring behovet av en instans som inte bara kommer med åsikter i efterhand utan även hela tiden ser över och aktivt driver gentemot staten och andra myndigheter och instanser hur implementeringen av EU-direktiv och lagar ska se ut. Ganska många av våra problem, om än inte alla, hänför sig faktiskt till EU, och vi behöver ha ett mycket mer aktivt arbete i detta.Jag vill också understryka någonting som är känt hos många av dem som liksom ledamoten själv har jobbat med näringsfrågor under lång tid, och det är att Sverige har en tendens att komma in ganska sent i EU-processerna. Det rapporteras inte riktigt lika mycket om det i medierna; det är svårt att få medialt tryck i viktiga EU-processer innan det är dags att införa dem i Sverige, och d�� har tåget redan gått för möjligheten att kunna påverka EU-direktiven som sätter mycket av de grundläggande spelreglerna även nationellt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr det någonting som vi, oavsett politisk färg, behöver kroka arm kring i kammaren är det att Sverige aktivt behöver bevaka sina intressen i EU-processer betydligt tidigare. Detta kan tillsammans med ett tydligt stärkt implementeringsråd i Sverige bli en väldigt stark kombination de kommande åren för att både hålla undan ytterligare bördor på våra företag och lyfta av bördor som vi har lagt på våra företag.I övrigt kommer jag nog att fortsätta att hålla mig till mitt lite tråkiga svar att vi jobbar väldigt aktivt med det som inkom i januari. Vi försöker att hålla ett så högt tempo som möjligt i det, med möjlighet att återkomma till kammaren när vi har satt ned foten i det som har föreslagits."}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Tack till energi- och näringsministern för svaret på en omfattande men för Sveriges företag viktig fråga!Svenskt Näringsliv har tidigare beräknat att det kostar företagen ungefär 220 miljarder varje år att efterleva regelkraven. För några veckor sedan kom Tillväxtverket, en av statsrådets egna myndigheter, fram till att den totala summan nog ligger närmare 370 miljarder. Bara för att sätta det i perspektiv är det alltså dubbelt så mycket som företagen betalar in i bolagsskatt.Alla dessa regler är givetvis inte dåliga. Många är helt nödvändiga för att spelreglerna mellan företagen ska vara sjysta och för att man ska veta att man gör affärer med företag som också har en okej bokföring och rent mjöl i påsen.Jag vet dock att jag och statsrådet är ense om att mängden och kostnaden måste bantas. Det finns egentligen två sätt att minska regelbördan för företagen: antingen genom att säkerställa att nya regler inte gör det sämre för företagen eller genom att ta bort regler som inte behövs.När det gäller att säkerställa att ny lagstiftning inte i onödan tynger företagen utan kanske till och med tvärtom gör det enklare för företagen måste vi som sitter här inne och fattar beslut veta att det har gjorts en konsekvensbeskrivning av förslaget. En konsekvensbeskrivning är, för er som lyssnar, en analys av effekten för företagen av ett specifikt förslag. Den analysen måste göras av alla utredningar. Den analysen måste göras på departementen innan förslagen kommer hit. Analysen måste också göras av alla myndigheter när de ska skriva sina förordningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom tidigare ordförande i Regelrådet kunde jag konstatera att många konsekvensbeskrivningar inte höll måttet, och det har inte blivit bättre. 50 procent underkänns, och många verkar till och med bara strunta blankt i att genomföra dem.Om ett lagförslag, som på skrivbordet kan se toppen ut, kan bli en katastrof för företagen är det viktigt att förslagen stoppas och att det finns en skarp granskning av förslagen. Den granskningen görs i dag av Regelrådet. Men Regelrådets konstruktion har 15 år på nacken, och det är uppenbart att Regelrådet måste komma in mycket tidigare i lagstiftningsprocessen. Det går inte att behandla Regelrådet som en remissinstans som andra. Det är ett verktyg för att börja jobba bort de 370 miljarderna. Remissvaren på departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar kom in i början av februari. Statsrådet hänvisar till att förslagen nu bereds i Regeringskansliet, vilket såklart är ett korrekt svar. Men, fru talman, statsrådets svar väcker också två nya frågor. Vad tycker statsrådet om förslagen att man ska bredda uppdraget för konsekvensbeskrivningar så att de blir sämre för just företagen? Och vad tycker statsrådet om att Regelrådet ska komma in tidigare i granskningsprocessen?"}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Tack till energi- och näringsministern för svaret på en omfattande men för Sveriges företag viktig fråga!Svenskt Näringsliv har tidigare beräknat att det kostar företagen ungefär 220 miljarder varje år att efterleva regelkraven. För några veckor sedan kom Tillväxtverket, en av statsrådets egna myndigheter, fram till att den totala summan nog ligger närmare 370 miljarder. Bara för att sätta det i perspektiv är det alltså dubbelt så mycket som företagen betalar in i bolagsskatt.Alla dessa regler är givetvis inte dåliga. Många är helt nödvändiga för att spelreglerna mellan företagen ska vara sjysta och för att man ska veta att man gör affärer med företag som också har en okej bokföring och rent mjöl i påsen.Jag vet dock att jag och statsrådet är ense om att mängden och kostnaden måste bantas. Det finns egentligen två sätt att minska regelbördan för företagen: antingen genom att säkerställa att nya regler inte gör det sämre för företagen eller genom att ta bort regler som inte behövs.När det gäller att säkerställa att ny lagstiftning inte i onödan tynger företagen utan kanske till och med tvärtom gör det enklare för företagen måste vi som sitter här inne och fattar beslut veta att det har gjorts en konsekvensbeskrivning av förslaget. En konsekvensbeskrivning är, för er som lyssnar, en analys av effekten för företagen av ett specifikt förslag. Den analysen måste göras av alla utredningar. Den analysen måste göras på departementen innan förslagen kommer hit. Analysen måste också göras av alla myndigheter när de ska skriva sina förordningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom tidigare ordförande i Regelrådet kunde jag konstatera att många konsekvensbeskrivningar inte höll måttet, och det har inte blivit bättre. 50 procent underkänns, och många verkar till och med bara strunta blankt i att genomföra dem.Om ett lagförslag, som på skrivbordet kan se toppen ut, kan bli en katastrof för företagen är det viktigt att förslagen stoppas och att det finns en skarp granskning av förslagen. Den granskningen görs i dag av Regelrådet. Men Regelrådets konstruktion har 15 år på nacken, och det är uppenbart att Regelrådet måste komma in mycket tidigare i lagstiftningsprocessen. Det går inte att behandla Regelrådet som en remissinstans som andra. Det är ett verktyg för att börja jobba bort de 370 miljarderna. Remissvaren på departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar kom in i början av februari. Statsrådet hänvisar till att förslagen nu bereds i Regeringskansliet, vilket såklart är ett korrekt svar. Men, fru talman, statsrådets svar väcker också två nya frågor. Vad tycker statsrådet om förslagen att man ska bredda uppdraget för konsekvensbeskrivningar så att de blir sämre för just företagen? Och vad tycker statsrådet om att Regelrådet ska komma in tidigare i granskningsprocessen?"}
+{"question":"Avser ministern att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i ovan nämnda ärenden?","answer":"Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig om jag avser att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) samt i departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar (Ds 2022:22). Vidare har hon frågat mig vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring som jag planerar att genomföra i närtid.Här kommer ett förhållandevis långt inledande svar på detta.Regeringen ser insatser för regelförenkling och regelförbättring som mycket angelägna och ser även att det är angeläget med åtgärder som minskar de administrativa kostnaderna för företagen. Regeringen arbetar aktivt med att ta fram fler åtgärder som kan bidra till att minska företagens regelbörda och begränsa deras administrativa kostnader.Under våren har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att slopa kravet på tillstånd för anordnande av danstillställningar på annan plats än offentlig från och med den 1 juli 2023. Detta är kanske ett av de mer omtalade förslagen i betänkandet. Men de övriga förslagen i betänkandet som inte har getts lika mycket medial uppmärksamhet och som finns i departementspromemorian Bättre konsekvensutredningar bereds för närvarande i Regeringskansliet, och det arbetas aktivt med dem. Det gör att jag inte kan föregripa det arbetet. Vi ser fram emot att återkomma i den frågan.Regeringen har bland annat även stärkt företagsportalen Verksamt.se, som nämndes tidigare i kammaren under denna interpellationsomgång, och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag.EU:s regleringar behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls och så att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Överimplementering i svensk rätt av EU-reglering ska undvikas, eller tydligt motiveras då det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål.För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågor rörande utformning och mandat för implementeringsrådet, och även här gör det att jag inte kan föregripa vad regeringen så småningom kommer att komma fram till och återkomma med hit. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegelförenkling har varit en prioriterad fråga inom det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringens samarbete med EU-kommissionen har lett till att kommissionen lagt fram ett meddelande om långsiktig konkurrenskraft, som innehåller omfattande inslag om tillväxtfrämjande regelverk på EU-nivå.Meddelandet framhåller bland annat användande av principen en in, en ut, som innebär att regleringskostnader som direkt drabbar företagen ska kompenseras genom en motsvarande minskning av kostnaderna i andra sammanhang. Meddelandet innehåller också en förstärkt analys av den sammanlagda regelbördan, en ny konkurrenskraftskontroll då nya lagar stiftas och målsättningar om att administrativa kostnader i termer av rapporteringskrav ska sänkas med 25 procent på EU-nivå.Ordförandeskapets arbete har också resulterat i att Europeiska rådet den 23 mars beslutade om rådsslutsatser som bekräftade de målsättningar som framgår av konkurrenskraftsmeddelandet.Avslutningsvis behöver miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas genom att man gör prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken. Här ingår bland annat att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa omotiverat högre krav än vad EU-rätten kräver."}
+{"question":"Vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring planerar ministern att genomföra i närtid?","answer":"Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig om jag avser att agera för att regeringen ska gå vidare med hela eller delar av innehållet i betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) samt i departementsskrivelsen Bättre konsekvensutredningar (Ds 2022:22). Vidare har hon frågat mig vilka övriga insatser för regelförenkling och regelförbättring som jag planerar att genomföra i närtid.Här kommer ett förhållandevis långt inledande svar på detta.Regeringen ser insatser för regelförenkling och regelförbättring som mycket angelägna och ser även att det är angeläget med åtgärder som minskar de administrativa kostnaderna för företagen. Regeringen arbetar aktivt med att ta fram fler åtgärder som kan bidra till att minska företagens regelbörda och begränsa deras administrativa kostnader.Under våren har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att slopa kravet på tillstånd för anordnande av danstillställningar på annan plats än offentlig från och med den 1 juli 2023. Detta är kanske ett av de mer omtalade förslagen i betänkandet. Men de övriga förslagen i betänkandet som inte har getts lika mycket medial uppmärksamhet och som finns i departementspromemorian Bättre konsekvensutredningar bereds för närvarande i Regeringskansliet, och det arbetas aktivt med dem. Det gör att jag inte kan föregripa det arbetet. Vi ser fram emot att återkomma i den frågan.Regeringen har bland annat även stärkt företagsportalen Verksamt.se, som nämndes tidigare i kammaren under denna interpellationsomgång, och Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Därutöver aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2023 att ett implementeringsråd ska inrättas med målet att minska regelbördan för företag.EU:s regleringar behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls och så att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Överimplementering i svensk rätt av EU-reglering ska undvikas, eller tydligt motiveras då det bedöms nödvändigt för att uppfylla nationella svenska mål.För att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar behövs insatser för förenkling samt regelverk som skapar handlingsutrymme för företagens förnyelse i takt med omvärldsförändringar. Sverige behöver förbättra sin konkurrenskraft och minska regelbördan. I Regeringskansliet bereds för närvarande frågor rörande utformning och mandat för implementeringsrådet, och även här gör det att jag inte kan föregripa vad regeringen så småningom kommer att komma fram till och återkomma med hit. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegelförenkling har varit en prioriterad fråga inom det svenska EU-ordförandeskapet. Regeringens samarbete med EU-kommissionen har lett till att kommissionen lagt fram ett meddelande om långsiktig konkurrenskraft, som innehåller omfattande inslag om tillväxtfrämjande regelverk på EU-nivå.Meddelandet framhåller bland annat användande av principen en in, en ut, som innebär att regleringskostnader som direkt drabbar företagen ska kompenseras genom en motsvarande minskning av kostnaderna i andra sammanhang. Meddelandet innehåller också en förstärkt analys av den sammanlagda regelbördan, en ny konkurrenskraftskontroll då nya lagar stiftas och målsättningar om att administrativa kostnader i termer av rapporteringskrav ska sänkas med 25 procent på EU-nivå.Ordförandeskapets arbete har också resulterat i att Europeiska rådet den 23 mars beslutade om rådsslutsatser som bekräftade de målsättningar som framgår av konkurrenskraftsmeddelandet.Avslutningsvis behöver miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas genom att man gör prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken. Här ingår bland annat att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa omotiverat högre krav än vad EU-rätten kräver."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Jag skulle kunna orda om mycket, men jag tänker att jag tar en del av de direkta återrapporteringar från möten under våren som ledamoten Delgado Varas tar upp här.Jag skulle vilja ta tillfället i akt och avsluta där jag började genom att tacka för interpellationen. Det är som sagt en hederssak att finnas tillgänglig här och prata till exempel elstöd. Men vi har ju en situation nu där jag möter stor frustration hos näringslivet, där man känner att i mediernas rapportering har energifrågorna helt överskuggat näringsfrågorna i stort.Jag misstänker att ledamoten själv, som jobbat med näringsfrågor på olika sätt under en längre tid, minns den tid då vi faktiskt hade väldigt mycket på agendan som var renodlad näringspolitik och inte energifrågor. Jag tror att vi här i kammaren har ett ansvar, och jag vet att det finns fler ledamöter som har intresse av det, att se att vi behöver lösa energifrågorna men att det finns väldigt mycket som rör näringslivet som inte är bara energi. Det får vi inte tappa bort mitt i den energikris vi är i. Då löper vi risk att hamna i det läge som Delgado Varas har återkommit till vid flera tillfällen under den här interpellationsdebatten, där kortsiktiga nödåtgärder tar allt fokus från det som behöver ske långsiktigt.Avslutningsvis vill jag säga något om kompetensförsörjning. Vi gör i budgeten en kraftig förstärkning av den yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå inom komvux. Vi ger även ytterligare medel till yrkeshögskolan och omställningsstöd mitt i livet. Det är många som vill kunna byta jobb, plugga och skola om sig till annat. Det är sådana prioriteringar vi behöver fortsätta göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tar gärna ett direkt samtal vidare specifikt om branschskolorna, för det är någonting som ligger i hela landets intresse.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Jag är helt för att förenkla så mycket som möjligt. Om man har ett småföretag eller är ensamföretagare blir det otroligt många saker man måste svara på, ibland till olika myndigheter för att de inte delar information med varandra. Man måste bekosta de olika kontroller som görs av företaget och så vidare.Jag tror verkligen att man behöver göra mycket mer, men tyvärr har det här arbetet varit ganska stagnerat. Jag mötte till exempel Småföretagarna i går. De undrar om de ens ska jobba vidare med den här frågan tillsammans med Regelrådet eftersom de ser att det inte händer någonting. Jag tror definitivt att man behöver ge lite hopp inför framtiden genom att förbättra de här sakerna.Ministern nämnde också portalen Verksamt.se. Den är jätteviktig. Jag träffade ett trettiotal småföretagare med latinamerikanskt påbrå som har organiserat sig. De lyfte fram behovet av att kunna ta del av information på andra språk. Det är ju så att många småföretagare är nyanlända eller kanske inte har bott här i Sverige så länge, men de vill gärna göra rätt för sig och vill därför få den informationen.Det behövs också fler utbildningar eller nätverk där småföretag kan stötta varandra i fråga om den administrativa börda som de ändå måste möta."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Jag ska utveckla några av de saker vi gör på detta område.Regeringen har tydligt sagt att företag behöver ha bättre incitament för att öka investeringar i forskning och utveckling.Regeringen har arbeten som så sakteliga dragit igång med att förbättra villkor och regler för personer som arbetar med forskning och utveckling. Det är en utredning om FoU-avdraget samt expertskatten för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner. En del av krånglet skulle kunna avhjälpas med till exempel expertskatteregler. Men jag håller med om att mer behöver göras här. Man skulle kanske kunna samarbeta över partigränser och mellan riksdag och regering i denna fråga.Givet det svåra ekonomiska läge som vi är i nu finns det stor risk att det goda läge som Sverige egentligen har långsiktigt, alltså bortom den här ekonomiska vintern, går oss förbi därför att vi av rädsla för att göra fel och elda på inflationen inte kan göra de investeringar som vi annars hade tryckt på med i en vanlig lågkonjunktur utan hög inflation. Här är jag öppen för att diskutera hur vi kan klara av att göra både och.Jag tror att vi någonstans behöver signalera till svenska folket, till alla dem som tagit studenten nu och till alla oroliga föräldrar som undrar om deras barn som nu kliver ut i arbetslivet kommer att kliva ut i arbetslöshet för evigt: Nej, det finns väldigt goda möjligheter till arbete, inte minst i den gröna omställningen på andra sidan den här ekonomiska vintern. Men hur kan vi då se till att de långa linjer som forskning och innovation innebär, där det kan ta år innan man kan skörda frukterna och få till nog med kommersialisering för att skapa arbetstillfällen i någon större mängd, inte uteblir? Jag samarbetar gärna i de frågorna.Så över till regelförenklingar. Vi aviserade ett implementeringsråd i budgetpropositionen i höstas. Det ska bland annat förhindra gold-plating. Vi har haft en tendens att överimplementera EU:s regler i Sverige, vilket drabbar inte minst mindre företag.I budgetpropositionen förstärktes också företagsportalen Verksamt.se. För den som inte är företagare och som aldrig varit inne på Verksamt.se kan det tyckas lite märkligt, men det här är en myndighetsportal som är jätteuppskattad av många företagare. Vi stärker den och försöker ta vidare det goda arbete som gjorts tidigare också på det här området.Genom budgetpropositionen i höstas stärktes också Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Det är en utmaning när vi till exempel, för att bli konkret, på justitieområdet vill komma åt fusk inom välfärdssektorn. Vi har sett att det är en helt annan typ av företag som har etablerat sig där, som skor sig på människor i behov av välfärdens hjälp och stöd. När man vill komma åt det inför man fler regler som ökar bördan på alla andra, även på dem som sköter sig. Det finns också risk att det spiller över på andra områden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför tycker jag att det är ett viktigt förslag att ta fram en förstärkning av Regelrådets arbete för att hålla koll på vilken börda regelförslagen kan bli, goda intentioner till trots, så att vi kan hålla nere det."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Jag tackar för svaret, ministern! Vi håller med varandra i mycket, men lösningarna skiljer sig åt.Regeringen har pratat mycket om regelförenklingar. Myndigheter måste tala med varandra och dela information. Det tror jag alla skriver under på. Men problemet i dag är att de myndigheter och institutioner vi pratar om inte har en budget som ger utrymme att arbeta med förbättringar. Tvärtom har flera av dem flaggat för att de har en minskad budget. Vid förändringar behöver man först skapa utrymme för att kunna införa dem, så att inte myndigheter och organisationer ska behöva springa efter för att rädda verksamhet. Om inte de resurserna finns blir lite gjort.En annan sak som påverkar småföretag och som man oftast inte pratar om är budgeten hos kommuner och regioner. Det offentliga bidrar till många företags överlevnad genom uppköp av material och livsmedel, byggandet av bostäder och infrastruktur. När jag har mött representanter för företagen menar de att det offentliga under dessa kriser ändå har gett den stabilitet som de annars inte får. Oftast har det offentliga långsiktiga planer, vilket gör att småföretagen kan förlita sig på att det åtminstone kommer någon form av intäkt via det offentliga.När vi pratar om småföretag glömmer vi bort att en del av dem är innovationsföretag. Återigen ser vi att högskolor och universitet får dra ned på budgetarna. Många har flaggat för att de måste dra ned på labblokaler och lärarledda timmar. Det kommer också att ha sin effekt. Innovationsföretagen som kanske skulle bildas om ett eller två år kommer inte att bildas eftersom det inte har funnits någon som har lett forskningen framåt eller haft möjligheten att göra det.Några av företagen har också flaggat för att de saknar incitament för att bygga vidare på till exempel de gröna technäringarna, som Sverige är känt för.Jag tänkte fortsätta med den lista där jag känner att regeringen gör tvärtom mot vad man borde göra. En sak som många företag nämner är till exempel kompetensförsörjningen. Här har man bestämt sig för att branschskolorna ska läggas på kommunerna. Det är många företag som säger att skolorna är viktiga. Genom att lägga dem på kommunerna beror det på kommunens budget om det finns en branschskola eller inte. Med den budget som finns i dag kommer de antagligen inte att klara detta. Då förlorar vi den viktiga kompetensförsörjningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag hade verkligen hoppats på en proaktiv regering i frågorna, som vågar investera och visa vägen för alla småföretagen. Vi från Vänsterpartiet har varit aktiva i att ge förslag för att möta krisen, men tyvärr har vi inte fått gehör."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Det var många viktiga påpekanden från Lorena Delgado Varas i hennes inlägg om småföretagens betydelse. Jag tycker att det är något för fler att ta fasta på: Om det går bra för småföretagen går det också bra för Sverige. De är på många sätt en temperaturmätare av vad som rör sig. Våra stora bolag har någon gång börjat som små bolag, även om det inte alltid finns ett egenvärde i det. Men de måste någonstans börja, och det är ett viktigt perspektiv som ibland tappas bort i näringslivsdebatten.Det är värt att notera att generellt sett har företagsstorleken inte en avgörande betydelse för hur företag påverkas av konjunktursvängningar. Det finns inte jättemycket som tyder på det. Desto mer sant blir det att de är en viktig indikator på vad som händer med hela branschen. Exempelvis medför en minskad efterfrågan i ekonomin en svagare utveckling av antalet anställda och omsättning och förädlingsvärde för företag av samtliga storlekar. Däremot är det vanligt att det uppstår skillnader mellan olika branscher och att det alltid finns skillnader mellan enskilda företag.Låt oss titta på tillväxttakten i näringslivets produktion. Den är svagare än normalt - svagare än den historiskt genomsnittliga tillväxttakten. Men det finns än så länge inga entydiga uppgifter om att produktionen samlat minskar. Men här finns anledning att vara varsam.Sysselsättningen i näringslivet fortsätter att växa. Det finns tendenser att sysselsättningen i näringslivet inte ökar lika snabbt som för en tid sedan, men det är tydligt att sysselsättningen växer.Låt oss titta på konkurserna. De var betydligt fler i höstas och i januari; ungefär 100 fler än normalt per månad. Efter hösten och januari har de legat nära de historiskt genomsnittliga nivåerna. Årsvisa jämförelser pekar på en uppgång i antalet konkurser, men då ska man vara medveten om att de mestadels beror på att det var färre konkurser än normalt för ett år sedan. Mycket beror på att staten bestämde sig för att hålla en del företag under armarna genom pandemin. Det var företag som kanske annars ändå hade gått i konkurs men som tog sig genom pandemin tack vare stöden, eller det var företag som trots stöden ändå inte långsiktigt sett var livskraftiga. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill understryka det ledamoten tog upp, nämligen att möjligheten till anstånd inte är ett långsiktigt hållbart upplägg. Det riskerar att skapa en situation för företagen där det blir ett ackumulerat belopp i företaget som ska skjutas upp. Därför måste vi titta på vad som gör att det långsiktigt sett blir attraktivt att vara enmans- eller fåmansföretagare i Sverige.Jag ämnar återkomma till dessa delar, men jag vill peka på att det bland annat handlar om skatter och regelförenklingar och även kompetensförsörjning. Den här regeringen har lagt särskilt tungt fokus i dessa ekonomiska tider på regelförenklingar. Jag återkommer gärna i nästa inlägg."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag tror att alla partier är med på att när det går bra för småföretagen går det bra för Sverige. Om de ökar i antal eller stärker sin lönsamhet skapas fler jobb. Detta innebär att om konkurserna ökar bland småföretagen och antalet nya företag som skapas minskar riskerar man väldigt många jobb, framtida utveckling av näringslivet och intäkter exempelvis till kommuner.För mig känns det som att svaret visar på regeringens passivitet när det gäller att agera i en situation som kräver både kort- och långsiktiga lösningar. Ministern nämnde till exempel hushållens marginaler, och de är i dag mycket små. Det ger effekten att man inte har råd att konsumera som tidigare, och det påverkar såklart småföretagen. Men inget har egentligen gjorts för att hushållen ska kunna få en värdig ekonomi. Ministern nämnde elstödet, men elstödet har ju slagit väldigt olika och inte varit helt rättvist. Den som bor i en hyresrätt kanske fick 400 kronor i elstöd. Min tolvårige systerson ryckte på axlarna åt det och sa: \"Som om det skulle räcka till något.\"Elprisstödet har varit enormt kritiserat för att det inte är någon riktig lösning och inte är rättvist. Det visar på regeringens svårigheter med att ge konkreta eller mer långsiktiga lösningar. Plåsterlösningarna är dåliga för både privatpersoner och företag och är dessutom ganska dyra.Vänsterpartiet har lagt fram förslag om Sverigepriser som skulle kunna ge rättvisare priser för konsumenter i Sverige - både folk och företag. Vi har uppbackning av bland annat Villaägarna och Småföretagarnas Riksförbund. Frågan är positiv för hela samhället och skulle kunna ge en permanent lösning på prisfrågan utan att göra avkall på möjligheterna att exportera. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss fortsätta på spåret om hushållens marginaler och påverkan på småföretagen. Det finns ytterligare förslag till förbättringar. Det är en hög belåningsgrad i Sverige. Svenska folket har tvingats till att ta bolån eftersom bostadsfrågan har varit negligerad under många år. Det påverkar folks ekonomi, och det hotar också möjligheten att skapa ett hem. Folk måste prioritera; behålla hemmet eller konsumera mer. Jag tror att svaret är självklart.Samma sak gäller matpriserna. Regeringen har inte heller där agerat, och priset är att småföretag och livsmedelsproducenter måste betala under det att matjättarna går vidare med enorma övervinster under rådande kris. Ministern lyfte fram att tiden för anstånd för inbetalning av skatt har utökats. Men vet inte ministern att det i dag finns många bolag som går i konkurs just på grund av anstånden? Det kommer ju en tid när man måste betala tillbaka, och vi har gått från pandemi till ekonomisk kris. I dag är det många företag som befinner sig i det läget."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att stötta de små företagen under den pågående krisen?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig vilka insatser regeringen och jag planerar för att stötta de små företagen under den pågående krisen. Jag vill börja med att understryka att jag uppskattar den här frågan och det här perspektivet.Vi är i regeringen väl medvetna om de utmaningar som både hushåll och företag, inte minst små företag, står inför i dag på grund av ett osäkert ekonomiskt läge. Det är ingen tvekan om att coronapandemin, energikrisen och inflationsläget påverkat och påverkar många svenska företag genom bland annat leveransutmaningar, ökade kostnader och vikande efterfrågan. En viktig och prioriterad uppgift för regeringen i det här läget är att lätta på trycket för hushåll och företag utan att elda på inflationen ytterligare.De höga elpriserna är en viktig orsak till höjt kostnadsläge och pressande omständigheter för såväl hushåll som företag. Regeringen har sedan elkrisens start sjösatt en rad åtgärder för att mildra konsekvenserna för både jobb och företag. Det handlar både om långsiktiga insatser för att stärka energitillgången och om stöd till elintensiva företag för att stötta och underlätta för företagen med anledning av de höga elpriserna under vintern.Ansökningsperioden för elstödet till elintensiva företag öppnade den 6 mars 2023, och för att göra det möjligt för fler företag att ansöka om stödet har ansökningsperioden nyligen förlängts till den 18 juni 2023. Stödet riktas till företag som har haft en betydande ökning av kostnader för el under perioden oktober-december 2022 jämfört med 2021. Många av dessa företag har fram till elprisuppgången varit livskraftiga samtidigt som de verkar på en global marknad och har små möjligheter att höja priset till sina kunder.Därtill har regeringen den 8 maj 2023 fattat beslut om reglerna för elstöd till företag och organisationer i elområde 3 och 4. Stödet föreslås uppgå till 50 respektive 79 öre per kilowattimme och beräknas utifrån den el som förbrukades under perioden oktober 2021 till september 2022.För att minska risken för likviditetsproblem för företag som i grunden är sunda och livskraftiga har möjligheterna för företag att tillfälligt få anstånd med inbetalning av skatt också utökats. Utökningen innebär bland annat att den bortre tidsgränsen för anstånd har flyttats från den 12 februari till den 12 september 2023 och att anstånd får beviljas för redovisningsperioder som infallit under april-juni 2022. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnstånd med inbetalning av avdragen preliminärskatt på lön och arbetsgivaravgifter kan beviljas för högst tolv månader i stället för de nio månader som gällt tidigare. Detsamma gäller moms för företag som redovisar moms månads- eller kvartalsvis. Företag som redovisar moms årsvis får även i fortsättningen skjuta upp två års moms. Vidare har regeringen beslutat om ett extra servicebidrag till dagligvarubutiker i serviceglesa områden på 25 miljoner kronor 2023.När hushållens marginaler minskar påverkas många små företag genom vikande efterfrågan. De insatser regeringen genomför för att stötta hushållen, såsom elstöd, förväntas också bidra till att hålla efterfrågan uppe i viss mån och därmed gagna även företagen, inte minst i handeln och tjänstesektorn.Med ny, innovativ och hållbar teknik skapas konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och företagande. Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser och öka takten i energiomställningen. Vi fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället. Det gäller inte minst det viktiga förenklingsarbetet, där förenklade regelverk och minskade administrativa kostnader kan understödja näringslivets återhämtning.Sammanfattningsvis instämmer jag helt i att små företag är en viktig motor för Sveriges näringsliv, och regeringen arbetar aktivt för att mildra konsekvenser och långsiktigt stärka svenska företags konkurrenskraft. En av regeringens viktigaste uppgifter den här mandatperioden är att genomföra reformer som ökar produktiviteten och får fler människor i arbete. Det gagnar svenskt näringsliv och svensk ekonomi."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Jag följer Niklas Karlssons önskan, höjer blicken mot vintern och vill börja med att säga i denna kammare att under våren och vid det senaste ministerrådsmötet med energiministrarna i måndags i Luxemburg - det sista under det svenska ordförandeskapet - var en viktig del av diskussionen återigen hur beredskapen ser ut för nästa vinter.Det tål att påpekas att vi utgår från att vintern är tuffast för många, av uppenbara skäl, men vi vet att sommaren också innebär mycket påfrestningar. Förra sommaren hade flera delar av vårt land exceptionellt höga elpriser som plötsligt märktes i en tid då man är van att ha väldigt låga elräkningar.Det krassa budskapet är att de förväntade kapacitetsavgifterna kommer att vara avsevärt mycket lägre för innevarande år, vilket innebär att även om man skulle göra om exakt samma elstödsmodell kommer det inte att kunna bli lika mycket i stöd. Dessutom har vi just fått besked från EU om att man inte kommer att kunna använda kapacitetsavgifterna på samma sätt, men det utesluts inte att man skulle kunna ändra sig i den frågan.En elstödsmodell som innebär att den som har betalat in mycket också får tillbaka mycket innebär ju även att det är svårt att göra justeringar utifrån hur tufft man har det, alltså utifrån inkomst, och göra mer av en behovsprövning. Det är någonting som jag tycker vore bra för riksdagen att titta på och som regeringen absolut tittar på. Hur kan man möta upp mer i den frågan så att de allra mest utsatta får mest? Som borgerlig tycker jag såklart att det är en mycket mer attraktiv modell att titta på en generell sänkning av energiskatten, som också slår igenom och driver mycket annat, men det blir en fråga för budgetprocessen i höst. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Jag följer Niklas Karlssons önskan, höjer blicken mot vintern och vill börja med att säga i denna kammare att under våren och vid det senaste ministerrådsmötet med energiministrarna i måndags i Luxemburg - det sista under det svenska ordförandeskapet - var en viktig del av diskussionen återigen hur beredskapen ser ut för nästa vinter.Det tål att påpekas att vi utgår från att vintern är tuffast för många, av uppenbara skäl, men vi vet att sommaren också innebär mycket påfrestningar. Förra sommaren hade flera delar av vårt land exceptionellt höga elpriser som plötsligt märktes i en tid då man är van att ha väldigt låga elräkningar.Det krassa budskapet är att de förväntade kapacitetsavgifterna kommer att vara avsevärt mycket lägre för innevarande år, vilket innebär att även om man skulle göra om exakt samma elstödsmodell kommer det inte att kunna bli lika mycket i stöd. Dessutom har vi just fått besked från EU om att man inte kommer att kunna använda kapacitetsavgifterna på samma sätt, men det utesluts inte att man skulle kunna ändra sig i den frågan.En elstödsmodell som innebär att den som har betalat in mycket också får tillbaka mycket innebär ju även att det är svårt att göra justeringar utifrån hur tufft man har det, alltså utifrån inkomst, och göra mer av en behovsprövning. Det är någonting som jag tycker vore bra för riksdagen att titta på och som regeringen absolut tittar på. Hur kan man möta upp mer i den frågan så att de allra mest utsatta får mest? Som borgerlig tycker jag såklart att det är en mycket mer attraktiv modell att titta på en generell sänkning av energiskatten, som också slår igenom och driver mycket annat, men det blir en fråga för budgetprocessen i höst. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Jag vill påstå att ministern har fel. Skatteutskottet får nog ändå anses vara beredande utskott i frågan, tillsammans med näringsutskottet. Skälet är att man delar upp frågan i en förfarandefråga och en förordning. Det innebär att riksdagens möjlighet till motionerande försvinner. Ärendet ligger helt och hållet hos regeringen, när det gäller frågor som riksdagen annars rimligen borde behöva ta ställning till. Det gäller till exempel misstagsbetalning eller synen på sekretess och offentlighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom man nu gör det i denna ordning och därmed bryter mot svensk rätt tycker jag att det borde finnas ett visst mått av ödmjukhet hos regeringen. Man borde säga: Det är klart att vi ska komma och svara på frågorna, eftersom vi nu tillämpar en princip inverterat, det vill säga upp och ned. Vi bryter mot den ordning som finns sedan tidigare. Det borde också vara en hedersfråga. Jag ber inte ministern att trolla på något sätt. Jag förstår att kalendern är full. Men respekten mot riksdagen är viktig. Jag fick först en tid den 29 maj för den här debatten. Jag ville föra ett resonemang om vi kunde hålla den samma vecka men på ett annat datum. När den diskussionen var avklarad var slottiderna fulla den 29 maj. Det var alltså inte jag som tackade nej. Jag ville bara resonera, och efter det var kalendern full. Det är noterat att det är en hedersfråga. Det har sagts vid ett par tillfällen. Jag tar detta med mig och ser fram emot fortsatta samtal. När frågorna kommer från skatteutskottet hoppas jag verkligen att ministern kommer att tacka ja.Avslutningsvis - frågorna har diskuterats. Det som nu ligger framför oss är också framtiden. Hur kommer elstödet att se ut framöver? Nu är det sommar. Vi ska fira midsommar. Det blir sol och bad under ett par veckor. Men snart kommer den skånska och svenska vintern tillbaka. Då blir det kallt och mörkt. Då behöver vi energi.Hur ser framtiden ut för svenska hushåll och svenska företag när mörkret kommer igen? Den frågan måste regeringen snart leverera svar på.(Applåder)"}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Jag vill påstå att ministern har fel. Skatteutskottet får nog ändå anses vara beredande utskott i frågan, tillsammans med näringsutskottet. Skälet är att man delar upp frågan i en förfarandefråga och en förordning. Det innebär att riksdagens möjlighet till motionerande försvinner. Ärendet ligger helt och hållet hos regeringen, när det gäller frågor som riksdagen annars rimligen borde behöva ta ställning till. Det gäller till exempel misstagsbetalning eller synen på sekretess och offentlighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom man nu gör det i denna ordning och därmed bryter mot svensk rätt tycker jag att det borde finnas ett visst mått av ödmjukhet hos regeringen. Man borde säga: Det är klart att vi ska komma och svara på frågorna, eftersom vi nu tillämpar en princip inverterat, det vill säga upp och ned. Vi bryter mot den ordning som finns sedan tidigare. Det borde också vara en hedersfråga. Jag ber inte ministern att trolla på något sätt. Jag förstår att kalendern är full. Men respekten mot riksdagen är viktig. Jag fick först en tid den 29 maj för den här debatten. Jag ville föra ett resonemang om vi kunde hålla den samma vecka men på ett annat datum. När den diskussionen var avklarad var slottiderna fulla den 29 maj. Det var alltså inte jag som tackade nej. Jag ville bara resonera, och efter det var kalendern full. Det är noterat att det är en hedersfråga. Det har sagts vid ett par tillfällen. Jag tar detta med mig och ser fram emot fortsatta samtal. När frågorna kommer från skatteutskottet hoppas jag verkligen att ministern kommer att tacka ja.Avslutningsvis - frågorna har diskuterats. Det som nu ligger framför oss är också framtiden. Hur kommer elstödet att se ut framöver? Nu är det sommar. Vi ska fira midsommar. Det blir sol och bad under ett par veckor. Men snart kommer den skånska och svenska vintern tillbaka. Då blir det kallt och mörkt. Då behöver vi energi.Hur ser framtiden ut för svenska hushåll och svenska företag när mörkret kommer igen? Den frågan måste regeringen snart leverera svar på.(Applåder)"}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"När det gäller process och tillgänglighet vill jag understryka att jag menar det jag säger. Det är en hedersfråga att finnas tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppskattar Niklas Karlssons ord om att det hörsammas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också understryka att det även beror lite på den fysiska tillgängligheten. På samma sätt har vissa interpellanter inte haft möjlighet att debattera här. Vissa av de frågor som står på dagordningen i dag hade jag möjlighet att avsätta tid för vid såväl ett som två och tre tidigare tillfällen. Men då fanns det inte möjlighet för interpellanten att vara närvarande. Det får man ha respekt för. Jag kommer inte med anklagelser om att det är slöseri med tid och annat. Jag utgår från att man respekterar det instrument som finns.Jag har inte på något sätt förvägrat skatteutskottet att också vara närvarande på näringsutskottet. Jag tycker att man kan vara pragmatisk där. Men skatteutskottet var inte beredande utskott i frågan. Det var i alla fall vad som nådde mig; till slut landade man i att det inte behövdes, utan den relevanta informationen kunde överföras mellan partigrupperna.Inför de energisamtal vi ska ha i höst har jag till exempel så sent som i dag träffat näringsutskottets Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna för att diskutera formerna. Var finns intresse i riksdagen för att kunna ta del av relevant information men också påverka? Hur ska energipropositionen se ut för att vi ska kunna samarbeta i processer mellan riksdag och regering?Vad gäller felaktiga utbetalningar har det kommenterats i flera led att en del av dem som fick osedvanligt högt elstöd i den omgång som skulle gå till hushållen tycktes vara mottagare som ändå skulle få ta del av företagsstödet.Om det finns frågetecken om det som nu betalas ut till företagen kommer regeringen självklart att behöva återkomma till det. Skatteverket är som sagt ansvarig myndighet. Om vi behöver följa upp det ytterligare, ifall det finns osäkerhet och risk för normbrytande återbetalningsskyldighet, återkommer vi gärna i frågan. Vi tar tacksamt emot påpekanden om eventuella osäkerheter som Skatteverket, som ansvarig myndighet, inte redan kunnat reda ut.Det finns mycket man skulle kunna säga kopplat till energifrågorna. Jag försöker svara primärt på det som är föremål för interpellationen. Det är anledningen till att jag kanske inte ger Daniel Vencu Velasquez Castro lika mycket svar på hans frågor. Men jag vill ändå nämna några saker.Jag håller inte med om att vi bara pratar om kärnkraft. I går var det en diskussion här i kammaren om 100 procent fossilfritt. Det är ett mål som Socialdemokraterna valde att inte ställa sig bakom.Jag ser gärna 60 terawattimmar till 2030. Men ett mål om mer kraftproduktion utan ett tydligt hur blir ett slag i luften. Jag sätter mig gärna ned och diskuterar. Det önskar jag göra med riksdagen i höst. De samtalen ska påverka energipropositionen, som sedan kommer till riksdagen. Vi ska diskutera hur vi får fram 60 terawattimmar. Delar av industrin har pekat på att det måste vara 70 terawattimmar till 2030.Vi behöver ha en realistisk plan om hur. Jag tycker att handling är viktigare än ord. Vi levererade två beslut om havsbaserad vindkraft på åtta månader. Det är mer än ett beslut på åtta år."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"När det gäller process och tillgänglighet vill jag understryka att jag menar det jag säger. Det är en hedersfråga att finnas tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppskattar Niklas Karlssons ord om att det hörsammas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också understryka att det även beror lite på den fysiska tillgängligheten. På samma sätt har vissa interpellanter inte haft möjlighet att debattera här. Vissa av de frågor som står på dagordningen i dag hade jag möjlighet att avsätta tid för vid såväl ett som två och tre tidigare tillfällen. Men då fanns det inte möjlighet för interpellanten att vara närvarande. Det får man ha respekt för. Jag kommer inte med anklagelser om att det är slöseri med tid och annat. Jag utgår från att man respekterar det instrument som finns.Jag har inte på något sätt förvägrat skatteutskottet att också vara närvarande på näringsutskottet. Jag tycker att man kan vara pragmatisk där. Men skatteutskottet var inte beredande utskott i frågan. Det var i alla fall vad som nådde mig; till slut landade man i att det inte behövdes, utan den relevanta informationen kunde överföras mellan partigrupperna.Inför de energisamtal vi ska ha i höst har jag till exempel så sent som i dag träffat näringsutskottets Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna för att diskutera formerna. Var finns intresse i riksdagen för att kunna ta del av relevant information men också påverka? Hur ska energipropositionen se ut för att vi ska kunna samarbeta i processer mellan riksdag och regering?Vad gäller felaktiga utbetalningar har det kommenterats i flera led att en del av dem som fick osedvanligt högt elstöd i den omgång som skulle gå till hushållen tycktes vara mottagare som ändå skulle få ta del av företagsstödet.Om det finns frågetecken om det som nu betalas ut till företagen kommer regeringen självklart att behöva återkomma till det. Skatteverket är som sagt ansvarig myndighet. Om vi behöver följa upp det ytterligare, ifall det finns osäkerhet och risk för normbrytande återbetalningsskyldighet, återkommer vi gärna i frågan. Vi tar tacksamt emot påpekanden om eventuella osäkerheter som Skatteverket, som ansvarig myndighet, inte redan kunnat reda ut.Det finns mycket man skulle kunna säga kopplat till energifrågorna. Jag försöker svara primärt på det som är föremål för interpellationen. Det är anledningen till att jag kanske inte ger Daniel Vencu Velasquez Castro lika mycket svar på hans frågor. Men jag vill ändå nämna några saker.Jag håller inte med om att vi bara pratar om kärnkraft. I går var det en diskussion här i kammaren om 100 procent fossilfritt. Det är ett mål som Socialdemokraterna valde att inte ställa sig bakom.Jag ser gärna 60 terawattimmar till 2030. Men ett mål om mer kraftproduktion utan ett tydligt hur blir ett slag i luften. Jag sätter mig gärna ned och diskuterar. Det önskar jag göra med riksdagen i höst. De samtalen ska påverka energipropositionen, som sedan kommer till riksdagen. Vi ska diskutera hur vi får fram 60 terawattimmar. Delar av industrin har pekat på att det måste vara 70 terawattimmar till 2030.Vi behöver ha en realistisk plan om hur. Jag tycker att handling är viktigare än ord. Vi levererade två beslut om havsbaserad vindkraft på åtta månader. Det är mer än ett beslut på åtta år."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Jag noterade att statsrådet hade ungefär två och en halv minut kvar på sitt förra anförande och hade kunnat svara på hur planerna ser ut för elstöd till nästa år. Hon får en chans till.Med den här regeringen tror jag nog att svenska folket kan förvänta sig ganska höga elpriser under en överskådlig framtid. Det verkar inte finnas någon plan, mer än att regeringen planerar för mer kärnkraft. Men jag upprepar: Om elpriserna ska gå ned behöver elproduktionen öka här och nu. Det går inte med ny kärnkraft. Det måste till andra kraftslag.Vi socialdemokrater har presenterat ett förslag till energipolitiskt mål som skulle innebära ökad elproduktion fram till 2030, hela 60 terawattimmar. Men det valde regeringen att inte följa. Det är tråkigt för hushåll och företag men även för de industrier som nu ser över var de ska placera sina investeringar.Som jag var inne på i förra inlägget har regeringen inte presenterat något förslag för hur de ska se till att svenska hushåll inte är lika sårbara som de varit de två senaste vintrarna. Jag vill fortfarande ha besked om hur elproduktionen ska öka, i synnerhet i södra Sverige, men även om hur elstödet kommer att utformas och varifrån regeringen kommer att ta pengar nu när möjligheten att återföra flaskhalsintäkter inte finns. Vi socialdemokrater har varit en aktiv och konstruktiv opposition som velat finna breda överenskommelser och lösningar på de kriser vi ser i dag. Tidigare i år presenterade vi ett förslag om folkhemsel, som är en ny modell för att ge lägre priser genom att staten tecknar långa kontrakt till låga elpriser. De auktioneras ut till den elproducent som vill ha minst betalt och som då vinner auktionen. Det skulle kunna ge elpriser som är upp till 60 procent lägre här och nu.Hur ser statsrådet på vårt förslag om folkhemsel? Kan statsrådet tänka sig att införa en sådan för att stötta hushåll och företag?Just nu kommer bortförklaring efter bortförklaring i stället för presskonferens efter presskonferens om vad svenska folket kan förvänta sig nästa vinter. Men jag vill gärna ha svar på de frågorna, herr talman."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Jag noterade att statsrådet hade ungefär två och en halv minut kvar på sitt förra anförande och hade kunnat svara på hur planerna ser ut för elstöd till nästa år. Hon får en chans till.Med den här regeringen tror jag nog att svenska folket kan förvänta sig ganska höga elpriser under en överskådlig framtid. Det verkar inte finnas någon plan, mer än att regeringen planerar för mer kärnkraft. Men jag upprepar: Om elpriserna ska gå ned behöver elproduktionen öka här och nu. Det går inte med ny kärnkraft. Det måste till andra kraftslag.Vi socialdemokrater har presenterat ett förslag till energipolitiskt mål som skulle innebära ökad elproduktion fram till 2030, hela 60 terawattimmar. Men det valde regeringen att inte följa. Det är tråkigt för hushåll och företag men även för de industrier som nu ser över var de ska placera sina investeringar.Som jag var inne på i förra inlägget har regeringen inte presenterat något förslag för hur de ska se till att svenska hushåll inte är lika sårbara som de varit de två senaste vintrarna. Jag vill fortfarande ha besked om hur elproduktionen ska öka, i synnerhet i södra Sverige, men även om hur elstödet kommer att utformas och varifrån regeringen kommer att ta pengar nu när möjligheten att återföra flaskhalsintäkter inte finns. Vi socialdemokrater har varit en aktiv och konstruktiv opposition som velat finna breda överenskommelser och lösningar på de kriser vi ser i dag. Tidigare i år presenterade vi ett förslag om folkhemsel, som är en ny modell för att ge lägre priser genom att staten tecknar långa kontrakt till låga elpriser. De auktioneras ut till den elproducent som vill ha minst betalt och som då vinner auktionen. Det skulle kunna ge elpriser som är upp till 60 procent lägre här och nu.Hur ser statsrådet på vårt förslag om folkhemsel? Kan statsrådet tänka sig att införa en sådan för att stötta hushåll och företag?Just nu kommer bortförklaring efter bortförklaring i stället för presskonferens efter presskonferens om vad svenska folket kan förvänta sig nästa vinter. Men jag vill gärna ha svar på de frågorna, herr talman."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Det är verkligen tydligt vilka olika verkligheter vi lever i. Jag tror att vi är få som delar bilden att statsrådet har varit jättetillgänglig i just denna fråga. Jag lyfte bara några exempel, men det finns många fler på hur statsrådet under hela processen har hållit sig undan från medier och inte deltagit i möten i riksdagen på det sätt som jag tycker att man borde göra.Men eftersom statsrådet nu säger att det är en hedersfråga att vara tillgänglig tar jag statsrådet på orden och ser fram emot att nästa gång skatteutskottet bjuder in kommer också statsrådet att tacka ja. Jag är glad för det och ser fram emot diskussioner framöver i andra frågor.Låt mig också säga något om just detta ärende, hur det hanterats och vad vi har att jobba med framöver. Det regeringen gjorde i sak var att man delade ärendet i ett förfarande och en förordning, vilket innebar att det som riksdagen skulle hantera var förfarandefrågor medan förordningen skulle hanteras av regeringen. Här får man svidande kritik från Lagrådet, som säger att man bryter den traditionella normhierarki som finns i Sverige och svenskt rättsväsen. Det innebär nämligen i praktiken, som Lagrådet skriver i sitt svar på remissen, att det som riksdagen utgått från vid sitt beslut att anta ett lagförslag senare kan ändras av regeringen.Det är naturligtvis helt orimligt att vi har en ordning där den lagstiftande församlingen stiftar lag och där regeringen sedan kan välja att tolka det på ett annat sätt och ändra mot riksdagens intentioner. Det skapar problem i rättstillämpningen, och detta lyfter Lagrådet fram i sin kritik.Det som kanske ändå är allvarligast i sammanhanget, eller åtminstone minst lika allvarligt, är att detta skapar ytterligare komplikationer. De företag som är berörda av elstödet lever nu utifrån en princip där man bryter det som kallas misstagsbetalning. Om man har fått ett stöd och det visar sig att den som betalat ut stödet är den som gjort fel kan man inte behöva ta ansvar för detta som mottagare av stödet. Lagrådet säger i sitt remissvar till regeringen att detta är ett bekymmer. Så borde man inte göra, utan man borde följa den här principen.Har man fått stöd genom felaktigt intygande är det naturligtvis fullt rimligt att den som fått det på felaktiga grunder är återbetalningsskyldig. Men med nuvarande ordning kan det vara så att Skatteverket gör ett fel, betalar ut stödet, noterar att det inte blev rätt och då ska kräva tillbaka pengarna.Företag som nu får elstöd kanske vill använda det för att investera inför framtiden, för att klara sitt dagliga bröd och för att upprätthålla verksamheten i de kriser man just nu genomlever. Men detta innebär att man om det visar sig att Skatteverket har gjort fel ska betala tillbaka de pengarna, trots att man har fått dem i god tro och gjort investeringar för framtiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen osäkerhet som företagen nu lever med är fullständigt orimlig, herr talman. Den är orimlig inte minst därför att det bryter mot en princip som vi tidigare har sagt är väldigt viktig, det vill säga att det inte är den som får stödet som ska bli återbetalningsskyldig om man inte själv har gjort fel.Den här osäkerheten behöver regeringen bringa klarhet i, och man behöver undanröja de bekymren. Man behöver kanske till och med återkomma till Sveriges riksdag så att vi kan rätta till det och så att det kan tillämpas på ett sätt som är rimligt.(Applåder)"}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Det är verkligen tydligt vilka olika verkligheter vi lever i. Jag tror att vi är få som delar bilden att statsrådet har varit jättetillgänglig i just denna fråga. Jag lyfte bara några exempel, men det finns många fler på hur statsrådet under hela processen har hållit sig undan från medier och inte deltagit i möten i riksdagen på det sätt som jag tycker att man borde göra.Men eftersom statsrådet nu säger att det är en hedersfråga att vara tillgänglig tar jag statsrådet på orden och ser fram emot att nästa gång skatteutskottet bjuder in kommer också statsrådet att tacka ja. Jag är glad för det och ser fram emot diskussioner framöver i andra frågor.Låt mig också säga något om just detta ärende, hur det hanterats och vad vi har att jobba med framöver. Det regeringen gjorde i sak var att man delade ärendet i ett förfarande och en förordning, vilket innebar att det som riksdagen skulle hantera var förfarandefrågor medan förordningen skulle hanteras av regeringen. Här får man svidande kritik från Lagrådet, som säger att man bryter den traditionella normhierarki som finns i Sverige och svenskt rättsväsen. Det innebär nämligen i praktiken, som Lagrådet skriver i sitt svar på remissen, att det som riksdagen utgått från vid sitt beslut att anta ett lagförslag senare kan ändras av regeringen.Det är naturligtvis helt orimligt att vi har en ordning där den lagstiftande församlingen stiftar lag och där regeringen sedan kan välja att tolka det på ett annat sätt och ändra mot riksdagens intentioner. Det skapar problem i rättstillämpningen, och detta lyfter Lagrådet fram i sin kritik.Det som kanske ändå är allvarligast i sammanhanget, eller åtminstone minst lika allvarligt, är att detta skapar ytterligare komplikationer. De företag som är berörda av elstödet lever nu utifrån en princip där man bryter det som kallas misstagsbetalning. Om man har fått ett stöd och det visar sig att den som betalat ut stödet är den som gjort fel kan man inte behöva ta ansvar för detta som mottagare av stödet. Lagrådet säger i sitt remissvar till regeringen att detta är ett bekymmer. Så borde man inte göra, utan man borde följa den här principen.Har man fått stöd genom felaktigt intygande är det naturligtvis fullt rimligt att den som fått det på felaktiga grunder är återbetalningsskyldig. Men med nuvarande ordning kan det vara så att Skatteverket gör ett fel, betalar ut stödet, noterar att det inte blev rätt och då ska kräva tillbaka pengarna.Företag som nu får elstöd kanske vill använda det för att investera inför framtiden, för att klara sitt dagliga bröd och för att upprätthålla verksamheten i de kriser man just nu genomlever. Men detta innebär att man om det visar sig att Skatteverket har gjort fel ska betala tillbaka de pengarna, trots att man har fått dem i god tro och gjort investeringar för framtiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen osäkerhet som företagen nu lever med är fullständigt orimlig, herr talman. Den är orimlig inte minst därför att det bryter mot en princip som vi tidigare har sagt är väldigt viktig, det vill säga att det inte är den som får stödet som ska bli återbetalningsskyldig om man inte själv har gjort fel.Den här osäkerheten behöver regeringen bringa klarhet i, och man behöver undanröja de bekymren. Man behöver kanske till och med återkomma till Sveriges riksdag så att vi kan rätta till det och så att det kan tillämpas på ett sätt som är rimligt.(Applåder)"}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Det var flera anklagelser här som jag studsade ganska mycket inför. En var att jag skulle ha gjort mig otillgänglig. Jag tror att få upplever att jag har haft låg medial närvaro sedan jag blev en del av Ulf Kristerssons regering. Jag har försökt ställa upp på så många intervjuer som möjligt, komma till EU-nämnd och beredande utskott och självklart också finnas tillgänglig för ansvarsutkrävande utfrågningar, återkommande ända sedan oktober.Vi har också hanterat ett EU-ordförandeskap, vilket ibland har gjort, som i dag, att vi hanterar flera interpellationsdebatter vid ett och samma tillfälle. Ibland har det också erbjudits tider för interpellationsdebatter som inte har passat för berörd ledamot. Det får man ha respekt för, och då får man pussla lite grann. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör mig är det dock en hedersfråga: Har man bett om ansvar finns man också tillgänglig för att redogöra för hur man förvaltar det ansvaret. Det har jag försökt göra i så stor utsträckning som det bara gått.Jag har inte haft några synpunkter på skatteutskottets närvaro vid näringsutskottet. Jag hoppas att det har getts tillräckligt bra svar här på de frågor i interpellationen som ledamoten var ute efter."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Det var flera anklagelser här som jag studsade ganska mycket inför. En var att jag skulle ha gjort mig otillgänglig. Jag tror att få upplever att jag har haft låg medial närvaro sedan jag blev en del av Ulf Kristerssons regering. Jag har försökt ställa upp på så många intervjuer som möjligt, komma till EU-nämnd och beredande utskott och självklart också finnas tillgänglig för ansvarsutkrävande utfrågningar, återkommande ända sedan oktober.Vi har också hanterat ett EU-ordförandeskap, vilket ibland har gjort, som i dag, att vi hanterar flera interpellationsdebatter vid ett och samma tillfälle. Ibland har det också erbjudits tider för interpellationsdebatter som inte har passat för berörd ledamot. Det får man ha respekt för, och då får man pussla lite grann. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör mig är det dock en hedersfråga: Har man bett om ansvar finns man också tillgänglig för att redogöra för hur man förvaltar det ansvaret. Det har jag försökt göra i så stor utsträckning som det bara gått.Jag har inte haft några synpunkter på skatteutskottets närvaro vid näringsutskottet. Jag hoppas att det har getts tillräckligt bra svar här på de frågor i interpellationen som ledamoten var ute efter."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Elstödet till företagen har varit allt annat än korrekt hanterat. En senfärdig regering som inte förmådde att uppfylla sitt vallöfte om elstöd till den 1 november 2022 har gjort situationen ohållbar för väldigt många företagare. Inte minst många småföretagare som redan haft ganska små marginaler har fått se sina verksamheter gå omkull.Även om elpriserna relativt sett är ganska låga just nu befinner vi oss trots allt i en allvarlig energikris runt om i Europa.Flaskhalsintäkter uppstår när elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde den ska överföras till. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt. Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan elområdena.Den socialdemokratiska regeringen lyckades få undantag från EU för att återföra flaskhalsintäkterna från elmarknaden till hushållen och företagen. Det var viktigt för att stötta de hushåll och företag som drabbades hårdast av energikrisen.År 2023 har Sverige varit ordförandeland i EU, och den nya elmarknadsdesign som presenterats har arbetats fram under ledning av Ebba Busch. Trots det har inte statsrådet agerat för att behålla de här undantagen, och nu saknas möjligheten att återföra pengar från marknaden till vanligt folk och företag nästa vinter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur har det blivit så, herr talman? Energikrisen är en av de allvarligaste kriser vi befinner oss i, och vi har lång väg att gå tills vi får en stabil och fossilfri elproduktion som inte är beroende av fossila kraftslag från skurkstater. Trots det har regeringen inte agerat för att stötta hushåll och företag redan nästa vinter.Det enda svar den här regeringen har på energikrisen är ny kärnkraft. Nu har regeringen också presenterat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt till 2040, ett mål som i praktiken redan är uppfyllt. Det är ganska låga ambitioner från regeringen. Ska ingenting hända fram till 2040, Ebba Bush? Ska svenska hushåll och företag, särskilt i södra Sverige, behöva stå ut med höga elpriser fram till 2040?Svaret kan inte bara vara kärnkraft. Svaret är att satsa på alla goda kraftslag. Vi behöver mycket mer havsbaserad vindkraft, men där har den här regeringen försämrat förutsättningarna för etableringar av sådan. Så vad är planen?Det verkar inte finnas någon plan eller någon samstämmighet om energiförsörjningen hos regeringsunderlaget. Vissa vill ju till och med ta bort befintlig vindkraft. Det finns inte heller någon plan för hur regeringen ska stötta hushåll och företag nästa vinter, och nu har regeringen sjabblat bort möjligheten att återföra flaskhalsintäkter från marknaden till hushåll och företag.Jag vet att statsrådet inte är en stor anhängare av olika typer av statsstöd. Men jag tror inte att någon här är förtjust i den situation vi är i med ett krig i Europa, en brinnande klimatkris eller för den delen en högerextremt styrd regering i Sverige som tycks vara handlingsförlamad.Under den här omgången av elstöd infördes inget högkostnadsskydd för elkonsumenter trots att man lovade det i valrörelsen - ännu ett löftessvek. Utformningen av elstödet som skulle stötta hushåll och företag kom sent eller inte alls, och de allra största summorna har gått till dem som inte behöver fylla sina bankkonton ytterligare. Det börjar bli uppenbart varför regeringen sekretessbelade elstödet - det har gått till dem som redan har mest.Den här vintern hoppas jag att regeringen är mer beredd, men det verkar inte så. Företagen och hushållen vill veta: Vad sker nästa vinter? Hur ska regeringen se till att det finns stöd på plats om vi får så här höga elpriser igen?"}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Elstödet till företagen har varit allt annat än korrekt hanterat. En senfärdig regering som inte förmådde att uppfylla sitt vallöfte om elstöd till den 1 november 2022 har gjort situationen ohållbar för väldigt många företagare. Inte minst många småföretagare som redan haft ganska små marginaler har fått se sina verksamheter gå omkull.Även om elpriserna relativt sett är ganska låga just nu befinner vi oss trots allt i en allvarlig energikris runt om i Europa.Flaskhalsintäkter uppstår när elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde den ska överföras till. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt. Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan elområdena.Den socialdemokratiska regeringen lyckades få undantag från EU för att återföra flaskhalsintäkterna från elmarknaden till hushållen och företagen. Det var viktigt för att stötta de hushåll och företag som drabbades hårdast av energikrisen.År 2023 har Sverige varit ordförandeland i EU, och den nya elmarknadsdesign som presenterats har arbetats fram under ledning av Ebba Busch. Trots det har inte statsrådet agerat för att behålla de här undantagen, och nu saknas möjligheten att återföra pengar från marknaden till vanligt folk och företag nästa vinter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur har det blivit så, herr talman? Energikrisen är en av de allvarligaste kriser vi befinner oss i, och vi har lång väg att gå tills vi får en stabil och fossilfri elproduktion som inte är beroende av fossila kraftslag från skurkstater. Trots det har regeringen inte agerat för att stötta hushåll och företag redan nästa vinter.Det enda svar den här regeringen har på energikrisen är ny kärnkraft. Nu har regeringen också presenterat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt till 2040, ett mål som i praktiken redan är uppfyllt. Det är ganska låga ambitioner från regeringen. Ska ingenting hända fram till 2040, Ebba Bush? Ska svenska hushåll och företag, särskilt i södra Sverige, behöva stå ut med höga elpriser fram till 2040?Svaret kan inte bara vara kärnkraft. Svaret är att satsa på alla goda kraftslag. Vi behöver mycket mer havsbaserad vindkraft, men där har den här regeringen försämrat förutsättningarna för etableringar av sådan. Så vad är planen?Det verkar inte finnas någon plan eller någon samstämmighet om energiförsörjningen hos regeringsunderlaget. Vissa vill ju till och med ta bort befintlig vindkraft. Det finns inte heller någon plan för hur regeringen ska stötta hushåll och företag nästa vinter, och nu har regeringen sjabblat bort möjligheten att återföra flaskhalsintäkter från marknaden till hushåll och företag.Jag vet att statsrådet inte är en stor anhängare av olika typer av statsstöd. Men jag tror inte att någon här är förtjust i den situation vi är i med ett krig i Europa, en brinnande klimatkris eller för den delen en högerextremt styrd regering i Sverige som tycks vara handlingsförlamad.Under den här omgången av elstöd infördes inget högkostnadsskydd för elkonsumenter trots att man lovade det i valrörelsen - ännu ett löftessvek. Utformningen av elstödet som skulle stötta hushåll och företag kom sent eller inte alls, och de allra största summorna har gått till dem som inte behöver fylla sina bankkonton ytterligare. Det börjar bli uppenbart varför regeringen sekretessbelade elstödet - det har gått till dem som redan har mest.Den här vintern hoppas jag att regeringen är mer beredd, men det verkar inte så. Företagen och hushållen vill veta: Vad sker nästa vinter? Hur ska regeringen se till att det finns stöd på plats om vi får så här höga elpriser igen?"}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund f��r regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tänkte börja med en kort historieskrivning, skälet till att interpellationen är författad och varför vi befinner oss i kammaren i Sveriges riksdag för att diskutera denna fråga i dag.Finansministerns statssekreterare tog tidigt under processen med att ta fram förslaget om elstöd till företag kontakt med mig i egenskap av ordförande i skatteutskottet och sa att detta var en process man ville hålla ett högt tempo i. Statssekreteraren frågade om vi från skatteutskottet skulle kunna tänka oss att hålla en så kort process som det bara är möjligt, inklusive förkortad motionstid. Svaret på det var naturligtvis självklart, för detta är en angelägen fråga. Vi måste få stöden på plats.Det innebar också att statssekreteraren kom till utskottet och svarade på en del frågor och informerade om processen och vad som skulle ske framöver. Vad som då hände var att utskottets ledamöter tyckte att det var rimligt att ansvarigt statsråd också kom till skatteutskottet och svarade på de funderingar och frågor som man hade vid tillfället. Ansvarigt statsråd i skatteutskottet är finansministern. Finansministern ägde en del av frågan, medan näringsminister Ebba Busch ägde en annan del. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet innebar att skatteutskottet i sin tur pratade med näringsutskottet och frågade om man fick möjlighet att delta i det möte då näringsministern skulle till näringsutskottet och informera i samma ärende. Detta gjorde man den 14 april, för att kunna delta i ett gemensamt sammanträde den 20 april. Beskedet från näringsutskottets ordförande och presidium var: Självklart går detta att hantera.Tre dagar senare kommer ett nytt besked från näringsutskottets ordförande om att man inte var beredd att låta skatteutskottets ledamöter delta i mötet och ställa de frågor de hade. Ett av skälen till detta var att Näringsdepartementet, där näringsminister Ebba Busch är chef, inte tyckte att man skulle svara på frågor från skatteutskottet. Hon tyckte att frågan hörde hemma i näringsutskottet.För mig som riksdagsledamot är det en viktig princip att det är riksdagen, inte regeringen, som avgör hur riksdagen ska arbeta. Statsministern formerar sin regering som han eller hon själv vill, utser sina egna statsråd och kan organisera sina departement efter eget huvud. Det innebär att riksdagen inte alltid är en spegel av regeringens arbete. Det måste i sin tur innebära att om riksdagen och ett enskilt utskott vill att någon minister ska komma till riksdagen för att svara på frågor och funderingar under processen tackar ansvarig minister ja. Det är för mig fullständigt självklart.Just den här attityden som går igenom från regeringens och inte minst näringsministerns sida, herr talman, är om inte oanständig så i alla fall verkligen anmärkningsvärd. Under hela processen har man gjort sig otillgänglig. Man har gjort sig otillgänglig för medier. Man har till nöds tagit sig till Sveriges riksdag för att svara på frågor. På något sätt har man försökt fly från det ansvar man har som regeringsföreträdare.Detta är min första och allvarligaste kritik. Varför ska vi behöva ha en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag om en fråga där riksdagens ledamöter velat ställa frågor och få svar under ärendets process innan vi fattade beslut? Nu måste vi stå i kammaren när beslutet är fattat för att ställa de frågor som riksdagens ledamöter borde ha fått ställa vid andra tillfällen."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tänkte börja med en kort historieskrivning, skälet till att interpellationen är författad och varför vi befinner oss i kammaren i Sveriges riksdag för att diskutera denna fråga i dag.Finansministerns statssekreterare tog tidigt under processen med att ta fram förslaget om elstöd till företag kontakt med mig i egenskap av ordförande i skatteutskottet och sa att detta var en process man ville hålla ett högt tempo i. Statssekreteraren frågade om vi från skatteutskottet skulle kunna tänka oss att hålla en så kort process som det bara är möjligt, inklusive förkortad motionstid. Svaret på det var naturligtvis självklart, för detta är en angelägen fråga. Vi måste få stöden på plats.Det innebar också att statssekreteraren kom till utskottet och svarade på en del frågor och informerade om processen och vad som skulle ske framöver. Vad som då hände var att utskottets ledamöter tyckte att det var rimligt att ansvarigt statsråd också kom till skatteutskottet och svarade på de funderingar och frågor som man hade vid tillfället. Ansvarigt statsråd i skatteutskottet är finansministern. Finansministern ägde en del av frågan, medan näringsminister Ebba Busch ägde en annan del. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet innebar att skatteutskottet i sin tur pratade med näringsutskottet och frågade om man fick möjlighet att delta i det möte då näringsministern skulle till näringsutskottet och informera i samma ärende. Detta gjorde man den 14 april, för att kunna delta i ett gemensamt sammanträde den 20 april. Beskedet från näringsutskottets ordförande och presidium var: Självklart går detta att hantera.Tre dagar senare kommer ett nytt besked från näringsutskottets ordförande om att man inte var beredd att låta skatteutskottets ledamöter delta i mötet och ställa de frågor de hade. Ett av skälen till detta var att Näringsdepartementet, där näringsminister Ebba Busch är chef, inte tyckte att man skulle svara på frågor från skatteutskottet. Hon tyckte att frågan hörde hemma i näringsutskottet.För mig som riksdagsledamot är det en viktig princip att det är riksdagen, inte regeringen, som avgör hur riksdagen ska arbeta. Statsministern formerar sin regering som han eller hon själv vill, utser sina egna statsråd och kan organisera sina departement efter eget huvud. Det innebär att riksdagen inte alltid är en spegel av regeringens arbete. Det måste i sin tur innebära att om riksdagen och ett enskilt utskott vill att någon minister ska komma till riksdagen för att svara på frågor och funderingar under processen tackar ansvarig minister ja. Det är för mig fullständigt självklart.Just den här attityden som går igenom från regeringens och inte minst näringsministerns sida, herr talman, är om inte oanständig så i alla fall verkligen anmärkningsvärd. Under hela processen har man gjort sig otillgänglig. Man har gjort sig otillgänglig för medier. Man har till nöds tagit sig till Sveriges riksdag för att svara på frågor. På något sätt har man försökt fly från det ansvar man har som regeringsföreträdare.Detta är min första och allvarligaste kritik. Varför ska vi behöva ha en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag om en fråga där riksdagens ledamöter velat ställa frågor och få svar under ärendets process innan vi fattade beslut? Nu måste vi stå i kammaren när beslutet är fattat för att ställa de frågor som riksdagens ledamöter borde ha fått ställa vid andra tillfällen."}
+{"question":"Inom vilka elprisområden kommer företag att vara berättigade till stöd, och vilka principer ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas?","answer":"Som en del har förstått kommer vi att hålla på här i kammaren ett tag i dag.Niklas Karlsson har frågat mig inom vilka elprisområden företag kommer att vara berättigade till stöd och vilka principer som ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas. Han har även frågat mig när elstödet till företagen kommer att betalas ut och om företagen kommer att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inleda med att tillbakavisa kritiken om att elstöden skulle vara kraftigt försenade och slarvigt hanterade. Sverige befinner sig i en allvarlig energikris, och regeringen har arbetat skyndsamt för att hantera krisen på kort och lång sikt genom att både kraftsamla, spara energi och stötta hushåll och företag. Hanteringen av elstöden har skötts med stor noggrannhet, och regeringen har varit angelägen om att hålla aviserade tidsplaner för utbetalning. Principerna för elstödet till företag utgår från den grundmodell som beskrivs i Svenska kraftnäts ansökan till Energimarknadsinspektionen från den 15 november 2022 om att använda intäkter från överbelastning för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Där framgår att elstöd inte ska betalas ut vid normala prisnivåer. Utifrån historiska prisnivåer har därför ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats det senaste decenniet. Den bestämda nivån på referenspriset tar även hänsyn till Svenska kraftnäts tillgång till flaskhalsintäkter.Beräkningen av stödets storlek utgår från mängden el som har tagits ut för förbrukningen under oktober 2021 till och med september 2022. Eftersom elkunder i norr under den perioden har haft ett lägre genomsnittligt elpris än 75 öre per kilowattimme är det endast företag och organisationer i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under den aktuella perioden.Vad gäller Niklas Karlssons antydan om brister i elstödens juridiska ansats vill jag förtydliga att myndigheterna hanterar utbetalningar och aktuella återkrav enligt rådande lagstiftning.Berörda företag och organisationer har sedan den 30 maj 2023 kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Alla företag som uppfyller kraven för att få elstöd ska kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalas faktiskt ��r deras att använda."}
+{"question":"När kommer elstödet till företagen att betalas ut, och kommer företagen att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda?","answer":"Som en del har förstått kommer vi att hålla på här i kammaren ett tag i dag.Niklas Karlsson har frågat mig inom vilka elprisområden företag kommer att vara berättigade till stöd och vilka principer som ligger till grund för regeringens urval av vilka elprisområden som ska omfattas. Han har även frågat mig när elstödet till företagen kommer att betalas ut och om företagen kommer att kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalats faktiskt är deras att använda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inleda med att tillbakavisa kritiken om att elstöden skulle vara kraftigt försenade och slarvigt hanterade. Sverige befinner sig i en allvarlig energikris, och regeringen har arbetat skyndsamt för att hantera krisen på kort och lång sikt genom att både kraftsamla, spara energi och stötta hushåll och företag. Hanteringen av elstöden har skötts med stor noggrannhet, och regeringen har varit angelägen om att hålla aviserade tidsplaner för utbetalning. Principerna för elstödet till företag utgår från den grundmodell som beskrivs i Svenska kraftnäts ansökan till Energimarknadsinspektionen från den 15 november 2022 om att använda intäkter från överbelastning för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Där framgår att elstöd inte ska betalas ut vid normala prisnivåer. Utifrån historiska prisnivåer har därför ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats det senaste decenniet. Den bestämda nivån på referenspriset tar även hänsyn till Svenska kraftnäts tillgång till flaskhalsintäkter.Beräkningen av stödets storlek utgår från mängden el som har tagits ut för förbrukningen under oktober 2021 till och med september 2022. Eftersom elkunder i norr under den perioden har haft ett lägre genomsnittligt elpris än 75 öre per kilowattimme är det endast företag och organisationer i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under den aktuella perioden.Vad gäller Niklas Karlssons antydan om brister i elstödens juridiska ansats vill jag förtydliga att myndigheterna hanterar utbetalningar och aktuella återkrav enligt rådande lagstiftning.Berörda företag och organisationer har sedan den 30 maj 2023 kunnat ansöka om elstöd hos Skatteverket. Alla företag som uppfyller kraven för att få elstöd ska kunna känna sig trygga med att de belopp som utbetalas faktiskt är deras att använda."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det stämmer inte. Återigen: Det går att läsa budgeten. Det var den största prioriteringen vi gjorde i höstbudgeten, och vi kommer att återkomma till kommuner och regioner.Men det handlar också om vad man gör med medlen. När Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården införde vi en kömiljard. Det halverade vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret efter 2014 gick man med kirurgisk precision in och plockade bort de åtgärder som hade kapat vårdköerna, och vårdköerna växte kraftigt långt före pandemin. 163 000 patienter hade väntat olagligt länge på att få den vård de behövde när vi tog över i höstas. Det var 163 000 patienter som sveks i Socialdemokraternas Vårdsverige för att man ville värna ett system från mitten på 1800-talet i stället för att styra mot en mer jämlik och nationell sammanhållning av vården.Det är riktigt tuffa tider nu. Varför har vi inte dundrat på med mer pengar? Jo, därför att vi inte vill göra det i detta läge - utöver de 55 miljarder som det nu kan landa på som slutnota för elstöd i två elstödsomgångar till hushållen där hela landet har behandlats lika och man har utgått från hur höga priserna har varit, även om alla har haft det tufft. Vi har ett elstöd till företagen som inte fanns med hos S, ett elstöd till gaskunderna som inte fanns med hos S och ett elstöd i en andra variant till just elintensiva företag. Det är historiskt.Anledningen till att vi inte har tryckt på med ännu mer är det svåra ekonomiska läget. Om vi i det här läget driver på lågkonjunktur och hög inflation riskerar vi att få en situation där hushållen får detta uppätet av höga räntor.I stället har vi valt att i budgeten säga nej till S förslag om att människor med lönenivåer som min ska få mer i barnbidrag. Vi har i stället lagt mer till särskilt utsatta familjer, som får uppemot 2 100 kronor i månaden i ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag. Det är prioriteringar för de allra mest utsatta och för välfärden i hela Sverige - inte bara i de starka kommunerna och regionerna.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det stämmer inte. Återigen: Det går att läsa budgeten. Det var den största prioriteringen vi gjorde i höstbudgeten, och vi kommer att återkomma till kommuner och regioner.Men det handlar också om vad man gör med medlen. När Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården införde vi en kömiljard. Det halverade vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret efter 2014 gick man med kirurgisk precision in och plockade bort de åtgärder som hade kapat vårdköerna, och vårdköerna växte kraftigt långt före pandemin. 163 000 patienter hade väntat olagligt länge på att få den vård de behövde när vi tog över i höstas. Det var 163 000 patienter som sveks i Socialdemokraternas Vårdsverige för att man ville värna ett system från mitten på 1800-talet i stället för att styra mot en mer jämlik och nationell sammanhållning av vården.Det är riktigt tuffa tider nu. Varför har vi inte dundrat på med mer pengar? Jo, därför att vi inte vill göra det i detta läge - utöver de 55 miljarder som det nu kan landa på som slutnota för elstöd i två elstödsomgångar till hushållen där hela landet har behandlats lika och man har utgått från hur höga priserna har varit, även om alla har haft det tufft. Vi har ett elstöd till företagen som inte fanns med hos S, ett elstöd till gaskunderna som inte fanns med hos S och ett elstöd i en andra variant till just elintensiva företag. Det är historiskt.Anledningen till att vi inte har tryckt på med ännu mer är det svåra ekonomiska läget. Om vi i det här läget driver på lågkonjunktur och hög inflation riskerar vi att få en situation där hushållen får detta uppätet av höga räntor.I stället har vi valt att i budgeten säga nej till S förslag om att människor med lönenivåer som min ska få mer i barnbidrag. Vi har i stället lagt mer till särskilt utsatta familjer, som får uppemot 2 100 kronor i månaden i ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag. Det är prioriteringar för de allra mest utsatta och för välfärden i hela Sverige - inte bara i de starka kommunerna och regionerna.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det stämmer inte. Återigen: Det går att läsa budgeten. Det var den största prioriteringen vi gjorde i höstbudgeten, och vi kommer att återkomma till kommuner och regioner.Men det handlar också om vad man gör med medlen. När Kristdemokraterna hade ansvar för sjukvården införde vi en kömiljard. Det halverade vårdköerna. När Socialdemokraterna tog över ansvaret efter 2014 gick man med kirurgisk precision in och plockade bort de åtgärder som hade kapat vårdköerna, och vårdköerna växte kraftigt långt före pandemin. 163 000 patienter hade väntat olagligt länge på att få den vård de behövde när vi tog över i höstas. Det var 163 000 patienter som sveks i Socialdemokraternas Vårdsverige för att man ville värna ett system från mitten på 1800-talet i stället för att styra mot en mer jämlik och nationell sammanhållning av vården.Det är riktigt tuffa tider nu. Varför har vi inte dundrat på med mer pengar? Jo, därför att vi inte vill göra det i detta läge - utöver de 55 miljarder som det nu kan landa på som slutnota för elstöd i två elstödsomgångar till hushållen där hela landet har behandlats lika och man har utgått från hur höga priserna har varit, även om alla har haft det tufft. Vi har ett elstöd till företagen som inte fanns med hos S, ett elstöd till gaskunderna som inte fanns med hos S och ett elstöd i en andra variant till just elintensiva företag. Det är historiskt.Anledningen till att vi inte har tryckt på med ännu mer är det svåra ekonomiska läget. Om vi i det här läget driver på lågkonjunktur och hög inflation riskerar vi att få en situation där hushållen får detta uppätet av höga räntor.I stället har vi valt att i budgeten säga nej till S förslag om att människor med lönenivåer som min ska få mer i barnbidrag. Vi har i stället lagt mer till särskilt utsatta familjer, som får uppemot 2 100 kronor i månaden i ett förhöjt och förlängt bostadsbidrag. Det är prioriteringar för de allra mest utsatta och för välfärden i hela Sverige - inte bara i de starka kommunerna och regionerna.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Jag kommer nu att bryta mot praxis och säga någonting direkt till statsrådet. Kom igen nu, Ebba Busch! Det är ingen som håller på med välfärd eller intresserar sig och brinner för välfärden som tycker att ni satsar på den. Ärligt talat: Ni återkommer hela tiden till det, men nominellt är det ingen ökning.Vi socialdemokrater lade dubbelt så mycket resurser på välfärden för att vi kämpar för den och för att den är viktig. Ni lägger otillräckligt med resurser i grunden. Regeringen lägger otillräckligt med resurser samtidigt som inflationen gör det svårt för kommuner och regioner. Räntorna höjs, och dessutom säger man till kommuner och regioner i norra Sverige att de inte ska få någon kompensation för de höga elpriser de har. Till alla regioner och de större kommunerna säger man: Nej, ni får bara upp till ett tak.Varför fattar ni den typen av beslut när ni vet hur det påverkar välfärden, Ebba Busch? Politik och pengar gör skillnad rätt ut i den verklighet som finns. När nu kommunerna börjar behöva säga upp personal påverkar det människor. Det påverkar eleverna, som får mindre resurser i skolan, och det påverkar sjukvården när man behöver säga upp personal. Det är ingen som håller med om att regeringen satsar på välfärden."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Jag kommer nu att bryta mot praxis och säga någonting direkt till statsrådet. Kom igen nu, Ebba Busch! Det är ingen som håller på med välfärd eller intresserar sig och brinner för välfärden som tycker att ni satsar på den. Ärligt talat: Ni återkommer hela tiden till det, men nominellt är det ingen ökning.Vi socialdemokrater lade dubbelt så mycket resurser på välfärden för att vi kämpar för den och för att den är viktig. Ni lägger otillräckligt med resurser i grunden. Regeringen lägger otillräckligt med resurser samtidigt som inflationen gör det svårt för kommuner och regioner. Räntorna höjs, och dessutom säger man till kommuner och regioner i norra Sverige att de inte ska få någon kompensation för de höga elpriser de har. Till alla regioner och de större kommunerna säger man: Nej, ni får bara upp till ett tak.Varför fattar ni den typen av beslut när ni vet hur det påverkar välfärden, Ebba Busch? Politik och pengar gör skillnad rätt ut i den verklighet som finns. När nu kommunerna börjar behöva säga upp personal påverkar det människor. Det påverkar eleverna, som får mindre resurser i skolan, och det påverkar sjukvården när man behöver säga upp personal. Det är ingen som håller med om att regeringen satsar på välfärden."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Jag kommer nu att bryta mot praxis och säga någonting direkt till statsrådet. Kom igen nu, Ebba Busch! Det är ingen som håller på med välfärd eller intresserar sig och brinner för välfärden som tycker att ni satsar på den. Ärligt talat: Ni återkommer hela tiden till det, men nominellt är det ingen ökning.Vi socialdemokrater lade dubbelt så mycket resurser på välfärden för att vi kämpar för den och för att den är viktig. Ni lägger otillräckligt med resurser i grunden. Regeringen lägger otillräckligt med resurser samtidigt som inflationen gör det svårt för kommuner och regioner. Räntorna höjs, och dessutom säger man till kommuner och regioner i norra Sverige att de inte ska få någon kompensation för de höga elpriser de har. Till alla regioner och de större kommunerna säger man: Nej, ni får bara upp till ett tak.Varför fattar ni den typen av beslut när ni vet hur det påverkar välfärden, Ebba Busch? Politik och pengar gör skillnad rätt ut i den verklighet som finns. När nu kommunerna börjar behöva säga upp personal påverkar det människor. Det påverkar eleverna, som får mindre resurser i skolan, och det påverkar sjukvården när man behöver säga upp personal. Det är ingen som håller med om att regeringen satsar på välfärden."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Jag börjar i den senare änden som Peder Björk är inne på. Vi utgår fortfarande från huruvida man har varit över en viss prisnivå eller inte. Under hela den period som det första elstödet utgick ifrån låg inte elområde 1 och 2 över den prisnivån. Hade man gjort det hade man också fått elstöd i första omgången.Nu har Socialdemokraterna, som i sina förslag inte ens var i närheten av att ge elstöd på de nivåer som vi betalar ut, mage att klaga på att det kom en andra elstödsomgång. Den utgick också ifrån huruvida man var över en viss nivå eller inte. Vi konstaterar att i den omgången hade priset stuckit iväg även för elområde 1 och 2, och därför var man med.Elstödet utgår från hur höga elpriser man har haft. Alla har haft det tufft i Sverige. Men vi har utgått ifrån huruvida man har haft elpriser som har legat över en viss nivå eller inte. Under vissa perioder har man i elområde 1 och 2 legat betydligt lägre i pris än i södra Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör en vanlig villa i elområde 2 har man haft hälften så höga elpriser som i elområde��4. Det är direkt överförbart på kommuner och regioner, på förskolorna, sjukhusen och våra äldreboenden. Har man drivit ett äldreboende i Skåne har det äldreboendet generellt sett haft dubbelt så höga elpriser som det i norra Sverige. Men alla har haft det tufft.Jag fortsätter att värja mig mot det som sägs. Det stämmer helt enkelt inte. Det är inte så modellen är konstruerad. Återigen: Socialdemokraterna har inte lagt fram något annat förslag på någon annan prisnivå.Så till frågan om kommuner och regioner i stort. Man kan notera i höstbudgeten att den högsta prioriteten var att stötta kommunerna och regionerna i det här läget. Det är den största enskilt samlade budgetposten i budgeten. Vi har också varit tydliga med att vi i den budget som kommer för nästa år kommer att fortsätta att prioritera kommuner och regioner.Skillnaden i utfall under tiden S hade ansvar för till exempel sjukvården och tiden KD hade ansvar för sjukvården visar tydligt att det inte bara är mer pengar som är det viktiga. Det är också huruvida man vågar styra välfärden eller inte. Eva Lindh talade om behovet av nationell styrning i hela landet och om jämlikhet. Faktum är att vårdköerna mer än fördubblades när S tog över ansvaret för sjukvården. De orkade inte styra från nationell nivå. De förlitade sig för mycket på 21 olika regioner.Ojämlikheten är väldigt stor. Det är till och med skillnader i överlevnad beroende på i vilken region man blir vårdad. Det försöker vi nu komma åt. Det gör vi genom att prioritera kommuner och regioner i vår budget men också genom att våga styra från nationell nivå.Det går inte att fullt ut kompensera kommuner och regioner för ökade elpriser när man har monterat ned 3 000 megawatt i södra Sverige och därmed också minskat överföringskapaciteten. Det kan vi bara lösa genom att bygga ut kraftproduktionen. Vi har levererat beslut om två havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader, jämfört med S som levererade ett på åtta år. Vi banar nu väg för ny kärnkraft. Det är vad som kommer att göra skillnad och göra att vi på sikt kan få stabila elpriser och lägre elpriser i hela Sverige igen."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Jag börjar i den senare änden som Peder Björk är inne på. Vi utgår fortfarande från huruvida man har varit över en viss prisnivå eller inte. Under hela den period som det första elstödet utgick ifrån låg inte elområde 1 och 2 över den prisnivån. Hade man gjort det hade man också fått elstöd i första omgången.Nu har Socialdemokraterna, som i sina förslag inte ens var i närheten av att ge elstöd på de nivåer som vi betalar ut, mage att klaga på att det kom en andra elstödsomgång. Den utgick också ifrån huruvida man var över en viss nivå eller inte. Vi konstaterar att i den omgången hade priset stuckit iväg även för elområde 1 och 2, och därför var man med.Elstödet utgår från hur höga elpriser man har haft. Alla har haft det tufft i Sverige. Men vi har utgått ifrån huruvida man har haft elpriser som har legat över en viss nivå eller inte. Under vissa perioder har man i elområde 1 och 2 legat betydligt lägre i pris än i södra Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör en vanlig villa i elområde 2 har man haft hälften så höga elpriser som i elområde 4. Det är direkt överförbart på kommuner och regioner, på förskolorna, sjukhusen och våra äldreboenden. Har man drivit ett äldreboende i Skåne har det äldreboendet generellt sett haft dubbelt så höga elpriser som det i norra Sverige. Men alla har haft det tufft.Jag fortsätter att värja mig mot det som sägs. Det stämmer helt enkelt inte. Det är inte så modellen är konstruerad. Återigen: Socialdemokraterna har inte lagt fram något annat förslag på någon annan prisnivå.Så till frågan om kommuner och regioner i stort. Man kan notera i höstbudgeten att den högsta prioriteten var att stötta kommunerna och regionerna i det här läget. Det är den största enskilt samlade budgetposten i budgeten. Vi har också varit tydliga med att vi i den budget som kommer för nästa år kommer att fortsätta att prioritera kommuner och regioner.Skillnaden i utfall under tiden S hade ansvar för till exempel sjukvården och tiden KD hade ansvar för sjukvården visar tydligt att det inte bara är mer pengar som är det viktiga. Det är också huruvida man vågar styra välfärden eller inte. Eva Lindh talade om behovet av nationell styrning i hela landet och om jämlikhet. Faktum är att vårdköerna mer än fördubblades när S tog över ansvaret för sjukvården. De orkade inte styra från nationell nivå. De förlitade sig för mycket på 21 olika regioner.Ojämlikheten är väldigt stor. Det är till och med skillnader i överlevnad beroende på i vilken region man blir vårdad. Det försöker vi nu komma åt. Det gör vi genom att prioritera kommuner och regioner i vår budget men också genom att våga styra från nationell nivå.Det går inte att fullt ut kompensera kommuner och regioner för ökade elpriser när man har monterat ned 3 000 megawatt i södra Sverige och därmed också minskat överföringskapaciteten. Det kan vi bara lösa genom att bygga ut kraftproduktionen. Vi har levererat beslut om två havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader, jämfört med S som levererade ett på åtta år. Vi banar nu väg för ny kärnkraft. Det är vad som kommer att göra skillnad och göra att vi på sikt kan få stabila elpriser och lägre elpriser i hela Sverige igen."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Jag börjar i den senare änden som Peder Björk är inne på. Vi utgår fortfarande från huruvida man har varit över en viss prisnivå eller inte. Under hela den period som det första elstödet utgick ifrån låg inte elområde 1 och 2 över den prisnivån. Hade man gjort det hade man också fått elstöd i första omgången.Nu har Socialdemokraterna, som i sina förslag inte ens var i närheten av att ge elstöd på de nivåer som vi betalar ut, mage att klaga på att det kom en andra elstödsomgång. Den utgick också ifrån huruvida man var över en viss nivå eller inte. Vi konstaterar att i den omgången hade priset stuckit iväg även för elområde 1 och 2, och därför var man med.Elstödet utgår från hur höga elpriser man har haft. Alla har haft det tufft i Sverige. Men vi har utgått ifrån huruvida man har haft elpriser som har legat över en viss nivå eller inte. Under vissa perioder har man i elområde 1 och 2 legat betydligt lägre i pris än i södra Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör en vanlig villa i elområde 2 har man haft hälften så höga elpriser som i elområde 4. Det är direkt överförbart på kommuner och regioner, på förskolorna, sjukhusen och våra äldreboenden. Har man drivit ett äldreboende i Skåne har det äldreboendet generellt sett haft dubbelt så höga elpriser som det i norra Sverige. Men alla har haft det tufft.Jag fortsätter att värja mig mot det som sägs. Det stämmer helt enkelt inte. Det är inte så modellen är konstruerad. Återigen: Socialdemokraterna har inte lagt fram något annat förslag på någon annan prisnivå.Så till frågan om kommuner och regioner i stort. Man kan notera i höstbudgeten att den högsta prioriteten var att stötta kommunerna och regionerna i det här läget. Det är den största enskilt samlade budgetposten i budgeten. Vi har också varit tydliga med att vi i den budget som kommer för nästa år kommer att fortsätta att prioritera kommuner och regioner.Skillnaden i utfall under tiden S hade ansvar för till exempel sjukvården och tiden KD hade ansvar för sjukvården visar tydligt att det inte bara är mer pengar som är det viktiga. Det är också huruvida man vågar styra välfärden eller inte. Eva Lindh talade om behovet av nationell styrning i hela landet och om jämlikhet. Faktum är att vårdköerna mer än fördubblades när S tog över ansvaret för sjukvården. De orkade inte styra från nationell nivå. De förlitade sig för mycket på 21 olika regioner.Ojämlikheten är väldigt stor. Det är till och med skillnader i överlevnad beroende på i vilken region man blir vårdad. Det försöker vi nu komma åt. Det gör vi genom att prioritera kommuner och regioner i vår budget men också genom att våga styra från nationell nivå.Det går inte att fullt ut kompensera kommuner och regioner för ökade elpriser när man har monterat ned 3 000 megawatt i södra Sverige och därmed också minskat överföringskapaciteten. Det kan vi bara lösa genom att bygga ut kraftproduktionen. Vi har levererat beslut om två havsbaserade vindkraftsparker på åtta månader, jämfört med S som levererade ett på åtta år. Vi banar nu väg för ny kärnkraft. Det är vad som kommer att göra skillnad och göra att vi på sikt kan få stabila elpriser och lägre elpriser i hela Sverige igen."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Det är uppenbart så att energi- och näringsministern inte vill svara på varför regeringen aktivt har valt att prioritera bort kommuner och regioner i norra Sverige. Det går självklart bra att gömma sig bakom referenspriser och olika tidsperioder. Men faktum är att både referenspriser och olika tidsperioder där man tar hänsyn till elförbrukningen är politiska konstruktioner för att man ska ha ett system som man kan använda för att utbetala stödet.Det är politiska konstruktioner som går att ändra, göra tillägg till och utöka. Det visade faktiskt regeringen när den efter starka påtryckningar, inte minst från oss i oppositionen, ändrade sig och gav elstöd inte bara till hushållen i södra Sverige utan senare också till hushållen i norra Sverige.Då gick det att ändra både tidsperiod och referenspris. Faktum är, herr talman, att referenspriset för den period som man bestämde att man skulle ge stöd till hushållen i norra Sverige under var 165 öre. Det var ett högre referenspris än för den period som regeringen valde att ge stöd till kommuner och regioner i södra Sverige under.Det hade alltså helt enkelt varit möjligt att ändra och tillföra resurser till kommuner och regioner i norra Sverige på samma sätt som man gjorde för hushållen i norra Sverige. Alltså återstår frågan: Varför väljer regeringen att inte stötta kommuner och regioner i norra Sverige?"}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Det är uppenbart så att energi- och näringsministern inte vill svara på varför regeringen aktivt har valt att prioritera bort kommuner och regioner i norra Sverige. Det går självklart bra att gömma sig bakom referenspriser och olika tidsperioder. Men faktum är att både referenspriser och olika tidsperioder där man tar hänsyn till elförbrukningen är politiska konstruktioner för att man ska ha ett system som man kan använda för att utbetala stödet.Det är politiska konstruktioner som går att ändra, göra tillägg till och utöka. Det visade faktiskt regeringen när den efter starka påtryckningar, inte minst från oss i oppositionen, ändrade sig och gav elstöd inte bara till hushållen i södra Sverige utan senare också till hushållen i norra Sverige.Då gick det att ändra både tidsperiod och referenspris. Faktum är, herr talman, att referenspriset för den period som man bestämde att man skulle ge stöd till hushållen i norra Sverige under var 165 öre. Det var ett högre referenspris än för den period som regeringen valde att ge stöd till kommuner och regioner i södra Sverige under.Det hade alltså helt enkelt varit möjligt att ändra och tillföra resurser till kommuner och regioner i norra Sverige på samma sätt som man gjorde för hushållen i norra Sverige. Alltså återstår frågan: Varför väljer regeringen att inte stötta kommuner och regioner i norra Sverige?"}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Det är uppenbart så att energi- och näringsministern inte vill svara på varför regeringen aktivt har valt att prioritera bort kommuner och regioner i norra Sverige. Det går självklart bra att gömma sig bakom referenspriser och olika tidsperioder. Men faktum är att både referenspriser och olika tidsperioder där man tar hänsyn till elförbrukningen är politiska konstruktioner för att man ska ha ett system som man kan använda för att utbetala stödet.Det är politiska konstruktioner som går att ändra, göra tillägg till och utöka. Det visade faktiskt regeringen när den efter starka påtryckningar, inte minst från oss i oppositionen, ändrade sig och gav elstöd inte bara till hushållen i södra Sverige utan senare också till hushållen i norra Sverige.Då gick det att ändra både tidsperiod och referenspris. Faktum är, herr talman, att referenspriset för den period som man bestämde att man skulle ge stöd till hushållen i norra Sverige under var 165 öre. Det var ett högre referenspris än för den period som regeringen valde att ge stöd till kommuner och regioner i södra Sverige under.Det hade alltså helt enkelt varit möjligt att ändra och tillföra resurser till kommuner och regioner i norra Sverige på samma sätt som man gjorde för hushållen i norra Sverige. Alltså återstår frågan: Varför väljer regeringen att inte stötta kommuner och regioner i norra Sverige?"}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Jag ska precis som statsrådet börja med att tala om tiden. Jag tror att ganska många väljare liksom jag uppfattade ett datum under hela valrörelsen: den 1 november. Det hördes ofta och väldigt tydligt. Man pratar nu om svek. Jag tror inte att jag och mina partikollegor är de enda som tycker att det här är märkligt. Och de som utlovade detta visste ju förutsättningarna.Det är orimligt att Sverigedemokraterna och regeringen väljer att inte kompensera kommunsektorn i det här läget. De står inför en mycket svår tid - en kostnadskris som drabbar välfärden otroligt hårt.Jag har uppfattat att Kristdemokraterna talar sig varma om framför allt sjukvården men också om äldreomsorgen. Nu ger man inte tillräckliga resurser för att välfärden ska hålla den höga kvalitet som vi har och naturligtvis inte heller för att utveckla det som skulle behövas. Det är snarare tvärtom. Många kommuner och även regioner står inför att de måste säga upp personal. På det kommer att man heller inte kompenserar för de höga elpriser som de har haft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att man inte har infört ett tak för hushåll när man har infört ett tak för kommuner och regioner. Sveriges Kommuner och Regioner bedömer att flera regioner kommer att slå i taket och att många stora kommuner också gör det.Den stora orättvisan känns när det gäller hela landet. För oss socialdemokrater är en stark välfärd i hela landet otroligt viktigt. Redan nu kämpar särskilt många mindre kommuner hårt för att klara den välfärd som de vill kunna erbjuda och som människor också har rätt till för att man ska få en jämlik välfärd i hela landet.Många av de kommunerna finns i norra Sverige. De blir underkompenserade när det gäller statsbidragen. De får heller inte kompensation för det höga elpriset. Det drabbar naturligtvis välfärden. Därför är det märkligt att det heller inte blir en kompensation just till kommuner och regioner eftersom man kunde ändra sig när det gäller hushållen."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Jag ska precis som statsrådet börja med att tala om tiden. Jag tror att ganska många väljare liksom jag uppfattade ett datum under hela valrörelsen: den 1 november. Det hördes ofta och väldigt tydligt. Man pratar nu om svek. Jag tror inte att jag och mina partikollegor är de enda som tycker att det här är märkligt. Och de som utlovade detta visste ju förutsättningarna.Det är orimligt att Sverigedemokraterna och regeringen väljer att inte kompensera kommunsektorn i det här läget. De står inför en mycket svår tid - en kostnadskris som drabbar välfärden otroligt hårt.Jag har uppfattat att Kristdemokraterna talar sig varma om framför allt sjukvården men också om äldreomsorgen. Nu ger man inte tillräckliga resurser för att välfärden ska hålla den höga kvalitet som vi har och naturligtvis inte heller för att utveckla det som skulle behövas. Det är snarare tvärtom. Många kommuner och även regioner står inför att de måste säga upp personal. På det kommer att man heller inte kompenserar för de höga elpriser som de har haft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att man inte har infört ett tak för hushåll när man har infört ett tak för kommuner och regioner. Sveriges Kommuner och Regioner bedömer att flera regioner kommer att slå i taket och att många stora kommuner också gör det.Den stora orättvisan känns när det gäller hela landet. För oss socialdemokrater är en stark välfärd i hela landet otroligt viktigt. Redan nu kämpar särskilt många mindre kommuner hårt för att klara den välfärd som de vill kunna erbjuda och som människor också har rätt till för att man ska få en jämlik välfärd i hela landet.Många av de kommunerna finns i norra Sverige. De blir underkompenserade när det gäller statsbidragen. De får heller inte kompensation för det höga elpriset. Det drabbar naturligtvis välfärden. Därför är det märkligt att det heller inte blir en kompensation just till kommuner och regioner eftersom man kunde ändra sig när det gäller hushållen."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Jag ska precis som statsrådet börja med att tala om tiden. Jag tror att ganska många väljare liksom jag uppfattade ett datum under hela valrörelsen: den 1 november. Det hördes ofta och väldigt tydligt. Man pratar nu om svek. Jag tror inte att jag och mina partikollegor är de enda som tycker att det här är märkligt. Och de som utlovade detta visste ju förutsättningarna.Det är orimligt att Sverigedemokraterna och regeringen väljer att inte kompensera kommunsektorn i det här läget. De står inför en mycket svår tid - en kostnadskris som drabbar välfärden otroligt hårt.Jag har uppfattat att Kristdemokraterna talar sig varma om framför allt sjukvården men också om äldreomsorgen. Nu ger man inte tillräckliga resurser för att välfärden ska hålla den höga kvalitet som vi har och naturligtvis inte heller för att utveckla det som skulle behövas. Det är snarare tvärtom. Många kommuner och även regioner står inför att de måste säga upp personal. På det kommer att man heller inte kompenserar för de höga elpriser som de har haft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att man inte har infört ett tak för hushåll när man har infört ett tak för kommuner och regioner. Sveriges Kommuner och Regioner bedömer att flera regioner kommer att slå i taket och att många stora kommuner också gör det.Den stora orättvisan känns när det gäller hela landet. För oss socialdemokrater är en stark välfärd i hela landet otroligt viktigt. Redan nu kämpar särskilt många mindre kommuner hårt för att klara den välfärd som de vill kunna erbjuda och som människor också har rätt till för att man ska få en jämlik välfärd i hela landet.Många av de kommunerna finns i norra Sverige. De blir underkompenserade när det gäller statsbidragen. De får heller inte kompensation för det höga elpriset. Det drabbar naturligtvis välfärden. Därför är det märkligt att det heller inte blir en kompensation just till kommuner och regioner eftersom man kunde ändra sig när det gäller hushållen."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Det tycks vara en strategi från Socialdemokraterna att gång på gång i kammaren och i återkommande interpellationer upprepa uppgifter som inte stämmer. Men de blir inte mer sanna för att man upprepar dem fler gånger.Jag ska dra detta igen. Det kanske har missats av Eva Lindh, som jag faktiskt inte haft möjlighet att ha någon interpellationsdebatt med tidigare. Jag var väldigt tydlig förra året: Vi kommer inte att kunna garantera att det kommer att finnas några pengar på kontot hos svenska hushåll före jul. Men vi lovade att det skulle finnas besked på plats. Vi skulle kunna ha modellen för allt detta på plats till den 1 november. Men det stod till och med på vår hemsida - och jag sa det i flera intervjuer, i tal och i möten med medborgare, gång på gång på gång - att vi inte skulle kunna garantera när pengarna skulle finnas på kontot.Även vad gäller elstöd till företagen var vi väldigt tydliga med att det skulle vara föremål för vidare prövning, vilket innebar att vi inte kunde sätta ett datum. Det är jag den första att beklaga. Men det är viktigt att vara ärlig från politikens sida. När det inte går att sätta ett datum går det inte. Vi har hela tiden gett den information som gått att ge. Det här behöver prövas enligt konstens alla regler. När det gick att sätta en tidsplan gjorde vi det. Vi har också hållit den tidsplanen. Detta är fakta som jag tycker att det är viktigt för dem som lyssnar i kammaren och dem som lyssnar hemmavid att känna till. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra som jag tycker är viktigt att veta är att när Socialdemokraterna gjorde en elpriskompensation förra gången fick företagen noll. Nu får de en rejäl slant, som kommer både i form av elstöd till elintensiva företag och i form av ett generellt stöd till företagen om de haft ett pris över en viss nivå.Socialdemokraterna har inte lagt något förslag på bordet om någon annan nivå. Det är det tredje som jag tycker att man bör ha koll på. Socialdemokraterna står nu här i kammaren och har synpunkter. Har då Socialdemokraterna haft något annat förslag för hur modellen skulle se ut vad gäller hur högt pris man ska ha varit drabbad av och vilken gräns det ska vara när uträkningen görs och elstödet fastställs? Svaret är nej. Man har inte haft något annat förslag.Det blir direkt felaktigt att ställa norr mot söder. Det handlar inte om att säga att norra Sverige får stöd men inte södra Sverige. Det var inte upplägget i omgång ett av elstödet till hushållen och inte heller i omgång två. Modellen har varit densamma: Har man varit exceptionellt drabbad får man stöd. Det var två elprisområden som gick över den här nivån i första omgången. I andra omgången var det fyra elprisområden som hade gått över gränsvärdet och därför fick ta del av stödet.För att ge ett räkneexempel: I SE2 hade en vanlig villa ett elpris på ungefär 15 000 kronor per år, om man räknar med 20 000 kilowattimmar, medan det var 30 000 kronor i SE4. Detta är också direkt överförbart på välfärdssektorn. Det är en enorm skillnad på 15 000 och 30 000. Då kan man fråga sig: Hade S något elprisstöd till kommuner och regioner när de styrde? Svaret är nej. Men det har vi. Det är inte perfekt, men det är avsevärt mycket större, bättre och tryggare."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Det tycks vara en strategi från Socialdemokraterna att gång på gång i kammaren och i återkommande interpellationer upprepa uppgifter som inte stämmer. Men de blir inte mer sanna för att man upprepar dem fler gånger.Jag ska dra detta igen. Det kanske har missats av Eva Lindh, som jag faktiskt inte haft möjlighet att ha någon interpellationsdebatt med tidigare. Jag var väldigt tydlig förra året: Vi kommer inte att kunna garantera att det kommer att finnas några pengar på kontot hos svenska hushåll före jul. Men vi lovade att det skulle finnas besked på plats. Vi skulle kunna ha modellen för allt detta på plats till den 1 november. Men det stod till och med på vår hemsida - och jag sa det i flera intervjuer, i tal och i möten med medborgare, gång på gång på gång - att vi inte skulle kunna garantera när pengarna skulle finnas på kontot.Även vad gäller elstöd till företagen var vi väldigt tydliga med att det skulle vara föremål för vidare prövning, vilket innebar att vi inte kunde sätta ett datum. Det är jag den första att beklaga. Men det är viktigt att vara ärlig från politikens sida. När det inte går att sätta ett datum går det inte. Vi har hela tiden gett den information som gått att ge. Det här behöver prövas enligt konstens alla regler. När det gick att sätta en tidsplan gjorde vi det. Vi har också hållit den tidsplanen. Detta är fakta som jag tycker att det är viktigt för dem som lyssnar i kammaren och dem som lyssnar hemmavid att känna till. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra som jag tycker är viktigt att veta är att när Socialdemokraterna gjorde en elpriskompensation förra gången fick företagen noll. Nu får de en rejäl slant, som kommer både i form av elstöd till elintensiva företag och i form av ett generellt stöd till företagen om de haft ett pris över en viss nivå.Socialdemokraterna har inte lagt något förslag på bordet om någon annan nivå. Det är det tredje som jag tycker att man bör ha koll på. Socialdemokraterna står nu här i kammaren och har synpunkter. Har då Socialdemokraterna haft något annat förslag för hur modellen skulle se ut vad gäller hur högt pris man ska ha varit drabbad av och vilken gräns det ska vara när uträkningen görs och elstödet fastställs? Svaret är nej. Man har inte haft något annat förslag.Det blir direkt felaktigt att ställa norr mot söder. Det handlar inte om att säga att norra Sverige får stöd men inte södra Sverige. Det var inte upplägget i omgång ett av elstödet till hushållen och inte heller i omgång två. Modellen har varit densamma: Har man varit exceptionellt drabbad får man stöd. Det var två elprisområden som gick över den här nivån i första omgången. I andra omgången var det fyra elprisområden som hade gått över gränsvärdet och därför fick ta del av stödet.För att ge ett räkneexempel: I SE2 hade en vanlig villa ett elpris på ungefär 15 000 kronor per år, om man räknar med 20 000 kilowattimmar, medan det var 30 000 kronor i SE4. Detta är också direkt överförbart på välfärdssektorn. Det är en enorm skillnad på 15 000 och 30 000. Då kan man fråga sig: Hade S något elprisstöd till kommuner och regioner när de styrde? Svaret är nej. Men det har vi. Det är inte perfekt, men det är avsevärt mycket större, bättre och tryggare."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Det tycks vara en strategi från Socialdemokraterna att gång på gång i kammaren och i återkommande interpellationer upprepa uppgifter som inte stämmer. Men de blir inte mer sanna för att man upprepar dem fler gånger.Jag ska dra detta igen. Det kanske har missats av Eva Lindh, som jag faktiskt inte haft möjlighet att ha någon interpellationsdebatt med tidigare. Jag var väldigt tydlig förra året: Vi kommer inte att kunna garantera att det kommer att finnas några pengar på kontot hos svenska hushåll före jul. Men vi lovade att det skulle finnas besked på plats. Vi skulle kunna ha modellen för allt detta på plats till den 1 november. Men det stod till och med på vår hemsida - och jag sa det i flera intervjuer, i tal och i möten med medborgare, gång på gång på gång - att vi inte skulle kunna garantera när pengarna skulle finnas på kontot.Även vad gäller elstöd till företagen var vi väldigt tydliga med att det skulle vara föremål för vidare prövning, vilket innebar att vi inte kunde sätta ett datum. Det är jag den första att beklaga. Men det är viktigt att vara ärlig från politikens sida. När det inte går att sätta ett datum går det inte. Vi har hela tiden gett den information som gått att ge. Det här behöver prövas enligt konstens alla regler. När det gick att sätta en tidsplan gjorde vi det. Vi har också hållit den tidsplanen. Detta är fakta som jag tycker att det är viktigt för dem som lyssnar i kammaren och dem som lyssnar hemmavid att känna till. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra som jag tycker är viktigt att veta är att när Socialdemokraterna gjorde en elpriskompensation förra gången fick företagen noll. Nu får de en rejäl slant, som kommer både i form av elstöd till elintensiva företag och i form av ett generellt stöd till företagen om de haft ett pris över en viss nivå.Socialdemokraterna har inte lagt något förslag på bordet om någon annan nivå. Det är det tredje som jag tycker att man bör ha koll på. Socialdemokraterna står nu här i kammaren och har synpunkter. Har då Socialdemokraterna haft något annat förslag för hur modellen skulle se ut vad gäller hur högt pris man ska ha varit drabbad av och vilken gräns det ska vara när uträkningen görs och elstödet fastställs? Svaret är nej. Man har inte haft något annat förslag.Det blir direkt felaktigt att ställa norr mot söder. Det handlar inte om att säga att norra Sverige får stöd men inte södra Sverige. Det var inte upplägget i omgång ett av elstödet till hushållen och inte heller i omgång två. Modellen har varit densamma: Har man varit exceptionellt drabbad får man stöd. Det var två elprisområden som gick över den här nivån i första omgången. I andra omgången var det fyra elprisområden som hade gått över gränsvärdet och därför fick ta del av stödet.För att ge ett räkneexempel: I SE2 hade en vanlig villa ett elpris på ungefär 15 000 kronor per år, om man räknar med 20 000 kilowattimmar, medan det var 30 000 kronor i SE4. Detta är också direkt överförbart på välfärdssektorn. Det är en enorm skillnad på 15 000 och 30 000. Då kan man fråga sig: Hade S något elprisstöd till kommuner och regioner när de styrde? Svaret är nej. Men det har vi. Det är inte perfekt, men det är avsevärt mycket större, bättre och tryggare."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin budget i höstas valde de att göra en tydlig prioritering. De valde att sänka skatterna för dem med höga inkomster med 13 miljarder kronor och samtidigt att inte skjuta till de resurser som behövs till kommuner och regioner för att dessa ska kunna klara sitt uppdrag.Så sent som i går kom det nya ekonomiska prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner som visar på att alla regioner i Sverige nu bedömer att de kommer att gå med underskott under det här året, till den svindlande summan 20 miljarder kronor. Samtidigt bedömer kommunerna att nästan hälften av dem kommer att gå med stora underskott det här året. Det här innebär att man nu - trots att politiker från höger till vänster under hela våren har påtalat bristen på resurser till kommunerna - får förbereda uppsägning av viktig personal i vår gemensamma välfärd. Det handlar om varsel av lärare, undersköterskor och många fler yrkesgrupper som är oerhört viktiga för vår välfärd.I ljuset av allt detta hade ett elstöd till kommuner och regioner kunnat vara ett välkommet tillskott för att lindra den svåra situation man är i. Men i det läget väljer regeringen att sätta ett tak för elstödet. Man väljer dessutom att se till bara delar av landet. Man väljer att bortse från mer än hälften av landets geografi när man föreslår det här elstödet. I de norra delarna av landet kommer inte kommuner och regioner över huvud taget att få ta del av elstödet. Det är fråga om kommuner och regioner som kanske är lite extra utsatta i den här situationen. Man befinner sig oftast i glesbygd. Man har ett klimat som gör att det är kallare på vintern, och man har andra förutsättningar som gör att det är lite extra utmanande där. Då väljer regeringen att bortse från att även de kommunerna behöver elstöd.Min fråga till energi- och näringsministern är givetvis: Varför har regeringen valt att inte ge elstöd till kommuner och regioner även i norra Sverige?"}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin budget i höstas valde de att göra en tydlig prioritering. De valde att sänka skatterna för dem med höga inkomster med 13 miljarder kronor och samtidigt att inte skjuta till de resurser som behövs till kommuner och regioner för att dessa ska kunna klara sitt uppdrag.Så sent som i går kom det nya ekonomiska prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner som visar på att alla regioner i Sverige nu bedömer att de kommer att gå med underskott under det här året, till den svindlande summan 20 miljarder kronor. Samtidigt bedömer kommunerna att nästan hälften av dem kommer att gå med stora underskott det här året. Det här innebär att man nu - trots att politiker från höger till vänster under hela våren har påtalat bristen på resurser till kommunerna - får förbereda uppsägning av viktig personal i vår gemensamma välfärd. Det handlar om varsel av lärare, undersköterskor och många fler yrkesgrupper som är oerhört viktiga för vår välfärd.I ljuset av allt detta hade ett elstöd till kommuner och regioner kunnat vara ett välkommet tillskott för att lindra den svåra situation man är i. Men i det läget väljer regeringen att sätta ett tak för elstödet. Man väljer dessutom att se till bara delar av landet. Man väljer att bortse från mer än hälften av landets geografi när man föreslår det här elstödet. I de norra delarna av landet kommer inte kommuner och regioner över huvud taget att få ta del av elstödet. Det är fråga om kommuner och regioner som kanske är lite extra utsatta i den här situationen. Man befinner sig oftast i glesbygd. Man har ett klimat som gör att det är kallare på vintern, och man har andra förutsättningar som gör att det är lite extra utmanande där. Då väljer regeringen att bortse från att även de kommunerna behöver elstöd.Min fråga till energi- och näringsministern är givetvis: Varför har regeringen valt att inte ge elstöd till kommuner och regioner även i norra Sverige?"}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin budget i höstas valde de att göra en tydlig prioritering. De valde att sänka skatterna för dem med höga inkomster med 13 miljarder kronor och samtidigt att inte skjuta till de resurser som behövs till kommuner och regioner för att dessa ska kunna klara sitt uppdrag.Så sent som i går kom det nya ekonomiska prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner som visar på att alla regioner i Sverige nu bedömer att de kommer att gå med underskott under det här året, till den svindlande summan 20 miljarder kronor. Samtidigt bedömer kommunerna att nästan hälften av dem kommer att gå med stora underskott det här året. Det här innebär att man nu - trots att politiker från höger till vänster under hela våren har påtalat bristen på resurser till kommunerna - får förbereda uppsägning av viktig personal i vår gemensamma välfärd. Det handlar om varsel av lärare, undersköterskor och många fler yrkesgrupper som är oerhört viktiga för vår välfärd.I ljuset av allt detta hade ett elstöd till kommuner och regioner kunnat vara ett välkommet tillskott för att lindra den svåra situation man är i. Men i det läget väljer regeringen att sätta ett tak för elstödet. Man väljer dessutom att se till bara delar av landet. Man väljer att bortse från mer än hälften av landets geografi när man föreslår det här elstödet. I de norra delarna av landet kommer inte kommuner och regioner över huvud taget att få ta del av elstödet. Det är fråga om kommuner och regioner som kanske är lite extra utsatta i den här situationen. Man befinner sig oftast i glesbygd. Man har ett klimat som gör att det är kallare på vintern, och man har andra förutsättningar som gör att det är lite extra utmanande där. Då väljer regeringen att bortse från att även de kommunerna behöver elstöd.Min fråga till energi- och näringsministern är givetvis: Varför har regeringen valt att inte ge elstöd till kommuner och regioner även i norra Sverige?"}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Kommuner och regioner möter just nu en kostnadskris på grund av höga elpriser, höjda räntor och hög inflation. Genom att inte tillskjuta tillräckliga statsbidrag i budgeten för 2023 och eftersom den inte heller har förmått lämna besked om eventuella tillskott för 2024 lämnar den SD-styrda regeringen den kommunala sektorn i sticket.På detta sätt låter Sverigedemokraterna och regeringen välfärdens verksamheter bli krockkuddar i mötet med lågkonjunkturen. Välfärdens verksamheter försämras, och personal riskerar att sägas upp. I Sverige är det nämligen kommuner och regioner som ansvarar för den viktiga välfärden i landet. När de inte får resurser kommer människor att märka det när de möter sjukvården eller när eleverna kommer tillbaka till skolan i höst.Just nu går alla regioner mot ett underskott redan i år. Det är ju regionerna som har ansvar för sjukvården - den sjukvård som Kristdemokraterna sa sig värna före valet. Nu syns det tydligt att det bara var ord. Sverigedemokraternas och regeringens hantering av elstöd till enskilda och företag har på goda grunder kritiserats från många håll. I fråga om elstödet kan jag inte ge annat än icke godkänt.Löften om när och hur elstöden skulle betalas ut har inte hållits. Man satte inget tak vid utbetalningen till hushållen, vilket innebar att en enskild elabonnent i södra Sverige lyckades få ut drygt 700 000 kronor. I vissa fall hamnade elstöden även hos företag. Haveriet med sekretessen innebär att ingen kan granska detta. Antalet varsel och konkurser har ökat i hög takt på grund av regeringens oförmåga. Från början skulle elstöd gå till hushåll enbart i södra Sverige och inte i norra Sverige. Sedan ändrade man sig, och det är väl bra.Så till den fråga som jag vill fokusera på i den här debatten: stödet till kommunsektorn, som står för vår viktiga välfärd. Nu verkar det som att kommuner och regioner i södra Sverige kan förvänta sig att få elstöd som kompensation för de höga kostnader för el som man haft. Men det finns lite oklarheter som jag också tagit upp i mina frågor. Det gäller bland annat taket. Det fanns inget tak för hushållen, men det finns ett tak för företagen. Framför allt finns det ett tak som är begränsat till 20 miljoner för regioner och kommuner. Sveriges Kommuner och Regioner räknar med att det berör alla regioner och de största kommunerna.Framför allt blir det inget elstöd till norra Sverige. Återigen nonchaleras förutsättningarna för den övre halvan av vårt land. Det är förbluffande och oroande. Jag tolkar inte svaret från statsrådet på något annat sätt än att det inte blir något elstöd till kommuner och regioner i norra Sverige."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Kommuner och regioner möter just nu en kostnadskris på grund av höga elpriser, höjda räntor och hög inflation. Genom att inte tillskjuta tillräckliga statsbidrag i budgeten för 2023 och eftersom den inte heller har förmått lämna besked om eventuella tillskott för 2024 lämnar den SD-styrda regeringen den kommunala sektorn i sticket.På detta sätt låter Sverigedemokraterna och regeringen välfärdens verksamheter bli krockkuddar i mötet med lågkonjunkturen. Välfärdens verksamheter försämras, och personal riskerar att sägas upp. I Sverige är det nämligen kommuner och regioner som ansvarar för den viktiga välfärden i landet. När de inte får resurser kommer människor att märka det när de möter sjukvården eller när eleverna kommer tillbaka till skolan i höst.Just nu går alla regioner mot ett underskott redan i år. Det är ju regionerna som har ansvar för sjukvården - den sjukvård som Kristdemokraterna sa sig värna före valet. Nu syns det tydligt att det bara var ord. Sverigedemokraternas och regeringens hantering av elstöd till enskilda och företag har på goda grunder kritiserats från många håll. I fråga om elstödet kan jag inte ge annat än icke godkänt.Löften om när och hur elstöden skulle betalas ut har inte hållits. Man satte inget tak vid utbetalningen till hushållen, vilket innebar att en enskild elabonnent i södra Sverige lyckades få ut drygt 700 000 kronor. I vissa fall hamnade elstöden även hos företag. Haveriet med sekretessen innebär att ingen kan granska detta. Antalet varsel och konkurser har ökat i hög takt på grund av regeringens oförmåga. Från början skulle elstöd gå till hushåll enbart i södra Sverige och inte i norra Sverige. Sedan ändrade man sig, och det är väl bra.Så till den fråga som jag vill fokusera på i den här debatten: stödet till kommunsektorn, som står för vår viktiga välfärd. Nu verkar det som att kommuner och regioner i södra Sverige kan förvänta sig att få elstöd som kompensation för de höga kostnader för el som man haft. Men det finns lite oklarheter som jag också tagit upp i mina frågor. Det gäller bland annat taket. Det fanns inget tak för hushållen, men det finns ett tak för företagen. Framför allt finns det ett tak som är begränsat till 20 miljoner för regioner och kommuner. Sveriges Kommuner och Regioner räknar med att det berör alla regioner och de största kommunerna.Framför allt blir det inget elstöd till norra Sverige. Återigen nonchaleras förutsättningarna för den övre halvan av vårt land. Det är förbluffande och oroande. Jag tolkar inte svaret från statsrådet på något annat sätt än att det inte blir något elstöd till kommuner och regioner i norra Sverige."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Kommuner och regioner möter just nu en kostnadskris på grund av höga elpriser, höjda räntor och hög inflation. Genom att inte tillskjuta tillräckliga statsbidrag i budgeten för 2023 och eftersom den inte heller har förmått lämna besked om eventuella tillskott för 2024 lämnar den SD-styrda regeringen den kommunala sektorn i sticket.På detta sätt låter Sverigedemokraterna och regeringen välfärdens verksamheter bli krockkuddar i mötet med lågkonjunkturen. Välfärdens verksamheter försämras, och personal riskerar att sägas upp. I Sverige är det nämligen kommuner och regioner som ansvarar för den viktiga välfärden i landet. När de inte får resurser kommer människor att märka det när de möter sjukvården eller när eleverna kommer tillbaka till skolan i höst.Just nu går alla regioner mot ett underskott redan i år. Det är ju regionerna som har ansvar för sjukvården - den sjukvård som Kristdemokraterna sa sig värna före valet. Nu syns det tydligt att det bara var ord. Sverigedemokraternas och regeringens hantering av elstöd till enskilda och företag har på goda grunder kritiserats från många håll. I fråga om elstödet kan jag inte ge annat än icke godkänt.Löften om när och hur elstöden skulle betalas ut har inte hållits. Man satte inget tak vid utbetalningen till hushållen, vilket innebar att en enskild elabonnent i södra Sverige lyckades få ut drygt 700 000 kronor. I vissa fall hamnade elstöden även hos företag. Haveriet med sekretessen innebär att ingen kan granska detta. Antalet varsel och konkurser har ökat i hög takt på grund av regeringens oförmåga. Från början skulle elstöd gå till hushåll enbart i södra Sverige och inte i norra Sverige. Sedan ändrade man sig, och det är väl bra.Så till den fråga som jag vill fokusera på i den här debatten: stödet till kommunsektorn, som står för vår viktiga välfärd. Nu verkar det som att kommuner och regioner i södra Sverige kan förvänta sig att få elstöd som kompensation för de höga kostnader för el som man haft. Men det finns lite oklarheter som jag också tagit upp i mina frågor. Det gäller bland annat taket. Det fanns inget tak för hushållen, men det finns ett tak för företagen. Framför allt finns det ett tak som är begränsat till 20 miljoner för regioner och kommuner. Sveriges Kommuner och Regioner räknar med att det berör alla regioner och de största kommunerna.Framför allt blir det inget elstöd till norra Sverige. Återigen nonchaleras förutsättningarna för den övre halvan av vårt land. Det är förbluffande och oroande. Jag tolkar inte svaret från statsrådet på något annat sätt än att det inte blir något elstöd till kommuner och regioner i norra Sverige."}
+{"question":"Kommer det att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner?","answer":"Eva Lindh har frågat mig om det kommer att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner och när det beräknas att betalas ut. Hon har även frågat mig om regeringen och jag står fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något stöd.Sedan den 30 maj 2023 kan kommuner och regioner, i enlighet med förordningen (2023:233) om elstöd till företag, ansöka om elstöd hos Skatteverket. Storleken på stödet beräknas utifrån mängden el som förbrukats under oktober 2021 till och med september 2022 och vars kostnad överstiger ett visst referenspris. Detta görs för att hitta en modell för hur elstödet ska beräknas. Det baseras på den förbrukning man redan har haft men är framåtsyftande. Eftersom elstödet syftar till att lindra konsekvenserna av exceptionellt höga elpriser har ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats under det senaste decenniet. Under den aktuella period som vi talar om här nådde elpriserna i norra Sverige inte upp till nivån för referenspriset, och därmed är det endast kommuner och regioner som tagit ut el i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under perioden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har som bekant fyra elprisområden: 1, 2, 3 och 4. När jag talar om elprisområdena 3 och 4 handlar det om områden i de sydligaste delarna av landet.Kommuner och regioner får del av elstödet till företag på samma villkor som andra juridiska personer och företag. Stödet har anpassats till EU:s statsstödsregelverk, vilket medfört en begränsning av stödbeloppet till högst 20 miljoner kronor. Vad gäller frågan om när elstödet till kommuner och regioner beräknas att betalas ut öppnade ansökningsförfarandet enligt tidsplan den 30 maj 2023, och Skatteverket har påbörjat utbetalningarna."}
+{"question":"När beräknas elstödet till kommuner och regioner betalas ut?","answer":"Eva Lindh har frågat mig om det kommer att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner och när det beräknas att betalas ut. Hon har även frågat mig om regeringen och jag står fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något stöd.Sedan den 30 maj 2023 kan kommuner och regioner, i enlighet med förordningen (2023:233) om elstöd till företag, ansöka om elstöd hos Skatteverket. Storleken på stödet beräknas utifrån mängden el som förbrukats under oktober 2021 till och med september 2022 och vars kostnad överstiger ett visst referenspris. Detta görs för att hitta en modell för hur elstödet ska beräknas. Det baseras på den förbrukning man redan har haft men är framåtsyftande. Eftersom elstödet syftar till att lindra konsekvenserna av exceptionellt höga elpriser har ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats under det senaste decenniet. Under den aktuella period som vi talar om här nådde elpriserna i norra Sverige inte upp till nivån för referenspriset, och därmed är det endast kommuner och regioner som tagit ut el i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under perioden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har som bekant fyra elprisområden: 1, 2, 3 och 4. När jag talar om elprisområdena 3 och 4 handlar det om områden i de sydligaste delarna av landet.Kommuner och regioner får del av elstödet till företag på samma villkor som andra juridiska personer och företag. Stödet har anpassats till EU:s statsstödsregelverk, vilket medfört en begränsning av stödbeloppet till högst 20 miljoner kronor. Vad gäller frågan om när elstödet till kommuner och regioner beräknas att betalas ut öppnade ansökningsförfarandet enligt tidsplan den 30 maj 2023, och Skatteverket har påbörjat utbetalningarna."}
+{"question":"Står ministern och regeringen fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något elstöd?","answer":"Eva Lindh har frågat mig om det kommer att bli ett tak för utbetalningarna av elstöd till kommuner och regioner och när det beräknas att betalas ut. Hon har även frågat mig om regeringen och jag står fast vid att kommuner och regioner i norra Sverige inte ska få något stöd.Sedan den 30 maj 2023 kan kommuner och regioner, i enlighet med förordningen (2023:233) om elstöd till företag, ansöka om elstöd hos Skatteverket. Storleken på stödet beräknas utifrån mängden el som förbrukats under oktober 2021 till och med september 2022 och vars kostnad överstiger ett visst referenspris. Detta görs för att hitta en modell för hur elstödet ska beräknas. Det baseras på den förbrukning man redan har haft men är framåtsyftande. Eftersom elstödet syftar till att lindra konsekvenserna av exceptionellt höga elpriser har ett referenspris på 75 öre per kilowattimme bestämts, vilket är ungefär 25 procent högre än det högsta medelvärde som har noterats under det senaste decenniet. Under den aktuella period som vi talar om här nådde elpriserna i norra Sverige inte upp till nivån för referenspriset, och därmed är det endast kommuner och regioner som tagit ut el i elområdena 3 och 4 som har rätt till elstöd, förutsatt att de inte prissäkrat sin el under perioden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har som bekant fyra elprisområden: 1, 2, 3 och 4. När jag talar om elprisområdena 3 och 4 handlar det om områden i de sydligaste delarna av landet.Kommuner och regioner får del av elstödet till företag på samma villkor som andra juridiska personer och företag. Stödet har anpassats till EU:s statsstödsregelverk, vilket medfört en begränsning av stödbeloppet till högst 20 miljoner kronor. Vad gäller frågan om när elstödet till kommuner och regioner beräknas att betalas ut öppnade ansökningsförfarandet enligt tidsplan den 30 maj 2023, och Skatteverket har påbörjat utbetalningarna."}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Jag vill börja med att tacka ledamoten för engagemanget gällande de här frågorna, ett engagemang som vi delar. Mänskliga rättigheter ska man alltid se till att värna och även försvara. Det är otroligt grundläggande i en demokrati.Även om jag inte kan ge något besked gällande den budgetprocess som för närvarande pågår vill jag vara väldigt tydlig med att den här regeringen inte på något sätt kommer att ha någon ambitionssänkning när det gäller uppfyllandet av mänskliga rättigheter. Det är också en självklarhet för oss att vi ska uppfylla våra internationella åtaganden.Därmed tackar jag för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Ja, jag har noterat att Paulina Brandberg inte vill ge besked om Institutet för mänskliga rättigheters fortsatta existens i denna interpellationsdebatt. Men jag vill ändå lyfta fram betydelsen av institutet och vikten av att arbetet kan bedrivas utifrån de former som har lagts fast.Inte minst placeringen i Lund är intressant i sammanhanget. Institutet är kopplat till Ideon och FN:s innovationscentrum, som ligger där. I närheten finns även Raoul Wallenberg Institute, som verkat inom detta område under en lång rad av år. Det finns också en koppling till FN-byn i Köpenhamn och det arbete mot gränshinder för fred och frihet som finns inbyggt där. Placeringen är alltså väl vald, och det nordiska samarbetet har ju stått modell i världen för diplomatiskt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati.Det är nu som sagt 75 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kom till. Det vore ju ytterst beklagligt vid en sådan händelse, 75-årsjubileet, om Sveriges institut för mänskliga rättigheter skulle få bara ett par års existens.Mitt budskap till Paulina Brandberg är att det är viktigt att ge besked om institutets fortsatta existens för att värna arbetet för mänskliga rättigheter också framgent."}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Som jag sa framgår det av de så kallade Parisprinciperna, som Sverige genom rådsslutsatserna har uppmanat alla medlemsländer i EU att följa, att stater ska ha oberoende institutioner för att följa upp hur man lever upp till mänskliga rättigheter och vissa andra frågor som också är knutna till hur dessa institutioner ska arbeta. I dag är det Institutet för mänskliga rättigheter i Lund som har den uppgiften.Vi kommer såklart att återkomma med besked i budgeten i år om hur det ser ut. Men att föregripa en budgetprocess är inte praxis, och jag kommer inte heller att göra det."}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Ja, Sverige har stolta traditioner kring mänskliga rättigheter, som Paulina Brandberg just redogjorde för.Vi har kanske världens äldsta tryck- och yttrandefrihetslag. Vi har varit tillskyndare vid bildandet av först Nationernas förbund på 20-talet och sedan Förenta Nationerna på 40-talet. Vi har också drivit på när det gäller flera av de deklarationer för mänskliga rättigheter som har utformats.Även om vi har väl fungerande institutioner i Sverige har ett institut för mänskliga rättigheter saknats. I Europa är det väl nu bara Malta som saknar ett institut för detta. Nu när det äntligen, får man väl säga, har kommit på plats och realiserats finns det väl anledning att ge utrymme för institutet att kunna bedriva sitt arbete utifrån de föresatser som har lagts fast.Jag hör fortfarande inte i Paulina Brandbergs redogörelse något svar på hur hon ser på institutets fortsatta existens. Är det möjligt att utveckla det?"}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Ledamoten har helt rätt i att jag känner ett djupt engagemang när det gäller att värna mänskliga rättigheter. Jag är därför väldigt stolt över att vi under det svenska ordförandeskapet, när vi nu har omvärldens ögon på oss, har varit med och tagit fram rådsslutsatser om tillämpningen av EU-stadgarna om de grundläggande rättigheterna, det medborgerliga utrymmets roll vad gäller skydd och främjande av de grundläggande rättigheterna i EU.Dessa rådsslutsatser som Sverige har varit med och tagit fram innehåller bland annat en uppmaning från rådet till medlemsstaterna att inrätta eller underlätta inrättandet av nationella människorättsinstitutioner i enlighet med FN:s så kallade Parisprinciper.De så kallade Parisprinciperna uppställer bland annat de minimikrav som ska gälla för en institution för mänskliga rättigheter och är minimikrav som formulerades vid ett internationellt arbetsmöte i Paris 1991. Här framgår att en institution ska verka självständigt och ha ett brett uppdrag för att främja och skydda alla mänskliga rättigheter som slås fast i grundlag eller annan lagstiftning. Även institutionens sammansättning eller behörighet specificeras där.Av FN:s Parisprinciper framgår också institutionens uppgifter och vikten av en bred representation från det civila samhället och vilka arbetsmetoder som institutionen ska ha möjlighet att använda. Uppdraget bör framgå av lag eller grundlag, och institutionen ska ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt uppdrag och ansvar.Jag är också stolt över att Sverige under ordförandeskapet, den 20-21 april i år, anordnade en internationell konferens om institutionellt skydd för mänskliga rättigheter i tider av kris. Det här var en konferens som anordnades i samarbete med EU:s Fundamental Rights Agency.Jag menar att det utifrån detta inte kan råda något som helst tvivel om att det för den här regeringen är självklart att mänskliga rättigheter ska värnas. Vi ska naturligtvis också uppfylla våra internationella åtaganden.Det stämmer att det har förekommit ett partipolitiskt utspel från Sverigedemokraterna gällande institutet. Men som ledamoten känner till pågår en budgetprocess just nu, och det är praxis att man under pågående budgetprocess inte lämnar några förhandsbesked om resultat i några av de förhandlingarna. Jag kommer inte heller att lämna några sådana förhandsbesked, utan regeringen kommer att återkomma med den färdiga budgeten i höst."}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Jag vill inleda med att tacka statsrådet Paulina Brandberg för svaret på min interpellation om Institutet för mänskliga rättigheter. Jag hyser inte heller det minsta tvivel om Paulina Brandbergs inställning till arbetet för att värna mänskliga rättigheter och att det är angeläget.Det framhålls också att det är en självklarhet för regeringen att värna mänskliga rättigheter och uppfylla internationella förpliktelser inom området. Det betonas även att myndighetens uppgifter är reglerade i lagstiftningen.Som jag tolkar svaret framgår det dock inte om det finns någon vilja eller ambition från Paulina Brandberg och regeringen om att institutet ska kunna bedriva verksamheten utifrån nu gällande former och om det kommer att tilldelas resurser för att kunna utveckla arbetet.För egen del medverkade jag i konstitutionsutskottet när betänkandet om att inrätta institutet lades fram i denna kammare den 9 juni 2021. Det föranleddes av ett ingående beredningsarbete och en utredning som tillsattes för ändamålet redan 2016. Det återrapporterades kontinuerligt, och när betänkandet låg klart fanns det en bred uppslutning bland sju partier, utom Moderaterna, att ställa sig bakom själva inrättandet. Vid voteringen röstade också sju partier, utom Moderaterna, för att institutet skulle starta. Så skedde också den 1 januari 2022.En viktig fråga i beredningsarbetet var just att säkerställa oberoendet, alltså att detta inte skulle vara ett organ direkt från regeringen. Slutsatsen blev att institutet skulle ha betydligt större frihet än andra myndigheter och bland annat självt bestämma sin organisation och verksamhetsinriktning, detta för att betona just oberoendet.Institutet har placerats i Lund och leds av en styrelse som består av ledamöter med sakkunskap inom området mänskliga rättigheter och erfarenhet av kvalificerat arbete inom det civila samhället, rättsväsen, advokatverksamhet och akademi. Nyligen utkom den första årsrapporten om institutets verksamhet. Jag förstår att den kanske också har föredragits för statsrådet; vi har fått en föredragning i utskottet.Det som har föranlett min interpellation är de oroande signaler som framkommit kring existensen för institutet. När beslutet togs var det alltså sju partier som stod bakom bildandet. Men i april framfördes det från Sverigedemokraterna, som under beredningen stod bakom bildandet, att man ifrågasätter institutet. En ledande sverigedemokrat uttalade att det inte behövs. Då tycks det ju som om existensen av Institutet för mänskliga rättigheter hänger på en skör tråd.I ett öppet brev till regeringen, som jag också hänvisar till i min interpellation, har 49 organisationer gått ihop för att efterlysa ett tydligt ställningstagande om just framtiden för institutet. Bland dem som undertecknat detta brev finns Unicef i Sverige, Hörselskadades Riksförbund, Läkare i Världen, Raoul Wallenberg-institutet, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Civil Rights Defenders, Antidiskrimineringsbyrån, Amnesty International - en lång rad folkligt förankrade organisationer i civilsamhället.Därför vill jag be Paulina Brandberg att utveckla sitt svar. Finns det anledning till oro för institutets framtid? Vad finns det för besked att ge till dessa organisationer utifrån den oro som framförts?"}
+{"question":"Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta verka i sin nuvarande form?","answer":"Per-Arne Håkansson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Institutet för mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta att verka i sin nuvarande form.Institutet för mänskliga rättigheter inrättades som en ny myndighet under regeringen den 1 januari 2022. Myndighetens uppdrag är reglerat i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter. Det spelar en central roll i arbetet genom att utifrån ett helhetsperspektiv följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige.EU:s ministerråd har flera gånger enigt uppmanat alla medlemsländer att inrätta nationella MR-institutioner och se till att deras verksamhet kan bedrivas på ett effektivt och oberoende sätt. De flesta medlemsländer har nationella MR-institutioner.Det är en självklarhet att regeringen även fortsättningsvis kommer att värna mänskliga rättigheter och uppfylla våra internationella förpliktelser inom detta område."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"När jag pratar om det enorma samhällsproblem som vi pratar om här i dag brukar jag likna det vid en ständigt pågående pandemi. Tittar vi på Socialdemokraternas styre ser vi att man sätter in åtgärder men att resultatet uteblir. Vi ser att det ligger på ungefär samma nivåer, samma antal mördade kvinnor varje år - runt 15. Åtgärder sätts alltså in, men resultatet uteblir.Det är dags att titta på nya åtgärder. Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort kan vi inte förvänta oss ett annat resultat. Jag ägnar mig just i denna stund åt att dammsuga civilsamhället och relevanta myndigheter på expertis, idéer, tankar och konkreta åtgärder.Ledamoten sa här att det är lite som märks i konkret handling. Jag skulle kunna säga samma sak om den socialdemokratiska regeringen fast med avseende på resultat: Det är lite som märks.Den här regeringen kommer att fokusera på resultat. Vi kommer att vidta nya åtgärder som inte har vidtagits tidigare, eftersom det är resultatet som spelar någon roll. Det är det som kan rädda liv. Det är resultatet av åtgärderna som faktiskt erbjuder skydd och stöd till dem som lever med våld och skräck i sina egna hem.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"När jag pratar om det enorma samhällsproblem som vi pratar om här i dag brukar jag likna det vid en ständigt pågående pandemi. Tittar vi på Socialdemokraternas styre ser vi att man sätter in åtgärder men att resultatet uteblir. Vi ser att det ligger på ungefär samma nivåer, samma antal mördade kvinnor varje år - runt 15. Åtgärder sätts alltså in, men resultatet uteblir.Det är dags att titta på nya åtgärder. Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort kan vi inte förvänta oss ett annat resultat. Jag ägnar mig just i denna stund åt att dammsuga civilsamhället och relevanta myndigheter på expertis, idéer, tankar och konkreta åtgärder.Ledamoten sa här att det är lite som märks i konkret handling. Jag skulle kunna säga samma sak om den socialdemokratiska regeringen fast med avseende på resultat: Det är lite som märks.Den här regeringen kommer att fokusera på resultat. Vi kommer att vidta nya åtgärder som inte har vidtagits tidigare, eftersom det är resultatet som spelar någon roll. Det är det som kan rädda liv. Det är resultatet av åtgärderna som faktiskt erbjuder skydd och stöd till dem som lever med våld och skräck i sina egna hem.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"Mäns våld mot kvinnor är ingen privat angelägenhet, utan det handlar om grova brott. Våldet mot kvinnor är varken en naturkatastrof eller något slumpartat. I de flesta fallen är förövaren känd av samhället. Kvinnor har larmat, lämnat och gjort allt som står i deras makt för att skydda sig och sina barn.Det är upp till oss i politiken att göra mer. Vi socialdemokrater är fast beslutna att göra mer för att ingen form av våld ska utföras. Ingen kvinna ska behöva fly, och ingen man ska behöva ha våld som uttryck för sina känslor. Det är som sagt viktigt med strategier och åtgärdsprogram. Men de är inte mycket värda när man skär ned på resurser där planerna ska genomföras, ute i kommuner och regioner - i sjukvården, i elevhälsan, i skolorna och i socialtjänsten.En reform för att förbättra situationen för kvinnor och barn i skyddat boende är inte så mycket värd om det inte finns pengar till att genomföra reformen. Statsrådet säger att det är flera kriser i det här landet. Absolut, det är det, och historiskt är det oftast kvinnor och barn som drabbas värst. Då behöver det också finnas en regering som gör desto mer.Det är många ord från den här regeringen men väldigt lite som märks när det kommer till faktisk handling."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"Mäns våld mot kvinnor är ingen privat angelägenhet, utan det handlar om grova brott. Våldet mot kvinnor är varken en naturkatastrof eller något slumpartat. I de flesta fallen är förövaren känd av samhället. Kvinnor har larmat, lämnat och gjort allt som står i deras makt för att skydda sig och sina barn.Det är upp till oss i politiken att göra mer. Vi socialdemokrater är fast beslutna att göra mer för att ingen form av våld ska utföras. Ingen kvinna ska behöva fly, och ingen man ska behöva ha våld som uttryck för sina känslor. Det är som sagt viktigt med strategier och åtgärdsprogram. Men de är inte mycket värda när man skär ned på resurser där planerna ska genomföras, ute i kommuner och regioner - i sjukvården, i elevhälsan, i skolorna och i socialtjänsten.En reform för att förbättra situationen för kvinnor och barn i skyddat boende är inte så mycket värd om det inte finns pengar till att genomföra reformen. Statsrådet säger att det är flera kriser i det här landet. Absolut, det är det, och historiskt är det oftast kvinnor och barn som drabbas värst. Då behöver det också finnas en regering som gör desto mer.Det är många ord från den här regeringen men väldigt lite som märks när det kommer till faktisk handling."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"En viktig reform som just nu bereds inom Regeringskansliet är reformen om skyddat boende. Den är väldigt viktig för att stärka skyddet för dem som lever med våld i hemmet. Det är en reform som bland annat gör det möjligt att skydda barn. Man ser barnens skyddsbehov på ett nytt sätt. Man ska kunna skydda dem på ett bättre sätt mot kontakt med en våldsam vårdnadshavare under vistelsen på boendet.Vi ska också ha en kvalitetssäkring av våra skyddade boenden. Inom mitt ansvarområde ser jag detta som en nyckelåtgärd i det viktiga arbetet med att bekämpa och förebygga det könsrelaterade våldet och det hedersrelaterade våldet.Den här typen av reformer kräver såklart finansiering. Vi har redan avsatt 145 miljoner kronor. Där finns ett överskott, eftersom reformen inte kommer att träda i kraft vid den tänkta tidpunkten. I övrigt har regeringen gett beskedet att vi kommer att återkomma gällande finansiering för detta.I den situation vi nu befinner oss i finns det några viktiga saker. Det är ingen hemlighet att vi har flera pågående kriser i vårt samhälle. Vi har en gängkriminalitet som eskalerar, vi har ett krig i vårt närområde, vi har en energikris och vi har en lågkonjunktur. Det är otroligt många kriser på en och samma gång. Regeringen är medveten om att kriser i ett sådant läge, ifall vi tittar historiskt, oftast drabbar samhällets mest utsatta allra värst.Den här regeringen kommer att göra allt vi kan för att motverka de negativa effekterna för de allra mest utsatta. Och bland de allra mest utsatta finns såklart den grupp som vi pratar om här och nu, de som lever i skräck, de som inte vet vart de ska ta vägen när de vill lämna sin relation, de som behöver samhällets skydd och stöd från såväl rättsväsendet som socialtjänsten och alla aktörer som är nyckelspelare i det här arbetet.Regeringen kommer inte att glömma bort detta. Vi kommer att se den här gruppen och göra de prioriteringar som krävs för att få ett ordentligt skydd."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"En viktig reform som just nu bereds inom Regeringskansliet är reformen om skyddat boende. Den är väldigt viktig för att stärka skyddet för dem som lever med våld i hemmet. Det är en reform som bland annat gör det möjligt att skydda barn. Man ser barnens skyddsbehov på ett nytt sätt. Man ska kunna skydda dem på ett bättre sätt mot kontakt med en våldsam vårdnadshavare under vistelsen på boendet.Vi ska också ha en kvalitetssäkring av våra skyddade boenden. Inom mitt ansvarområde ser jag detta som en nyckelåtgärd i det viktiga arbetet med att bekämpa och förebygga det könsrelaterade våldet och det hedersrelaterade våldet.Den här typen av reformer kräver såklart finansiering. Vi har redan avsatt 145 miljoner kronor. Där finns ett överskott, eftersom reformen inte kommer att träda i kraft vid den tänkta tidpunkten. I övrigt har regeringen gett beskedet att vi kommer att återkomma gällande finansiering för detta.I den situation vi nu befinner oss i finns det några viktiga saker. Det är ingen hemlighet att vi har flera pågående kriser i vårt samhälle. Vi har en gängkriminalitet som eskalerar, vi har ett krig i vårt närområde, vi har en energikris och vi har en lågkonjunktur. Det är otroligt många kriser på en och samma gång. Regeringen är medveten om att kriser i ett sådant läge, ifall vi tittar historiskt, oftast drabbar samhällets mest utsatta allra värst.Den här regeringen kommer att göra allt vi kan för att motverka de negativa effekterna för de allra mest utsatta. Och bland de allra mest utsatta finns såklart den grupp som vi pratar om här och nu, de som lever i skräck, de som inte vet vart de ska ta vägen när de vill lämna sin relation, de som behöver samhällets skydd och stöd från såväl rättsväsendet som socialtjänsten och alla aktörer som är nyckelspelare i det här arbetet.Regeringen kommer inte att glömma bort detta. Vi kommer att se den här gruppen och göra de prioriteringar som krävs för att få ett ordentligt skydd."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"Vad gäller det statsrådet precis sa blir det i alla fall fler poliser med en socialdemokratiskt ledd regering än med en borgerlig regering. Jag tror att statsrådet kommer att bli svaret skyldig efter den här mandatperioden med tanke på de löften som sviks på det här området också. Det är helt enkelt upp till bevis. Jag låter det stanna där än så länge.Nyligen meddelade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att regeringens finansiering till den nya lagstiftning som ska förbättra situationen för kvinnor i skyddade boenden är långt ifrån tillräcklig. Enligt SKR behövs 2,4 miljarder för att leva upp till reformen. I regeringens budget avsätter man nu endast 145 miljoner kronor för 2023. Det motsvarar 6 procent. SKR menar att det kommer att drabba våldsutsatta kvinnor och barn.Syftet med lagen, som den socialdemokratiskt ledda regeringen initierade, är att förbättra skyddet och stödet till kvinnor men också att stärka barnrättsperspektivet för alla de barn som följer med sina mammor till det skyddade boendet. Att kommuner har förutsättningar att leva upp till lagstiftningen är avgörande för att den ska få effekt och för att kvaliteten på skyddade boenden ska säkerställas.Vi socialdemokrater ser med oro på konsekvenserna av det stålbad som kommuner och regioner står inför när det gäller hela välfärden och kvinnofridsområdet. För första gången på många år har vi en regering som väljer att inte ge utvecklingsmedel till detta. Att regeringen hävdar att man tar krafttag mot mäns våld mot kvinnor när man samtidigt underfinansierar och nedmonterar kommunernas viktiga kvinnofridsarbete gör mig djupt bedrövad.SKR varnar också för att kvinnor och barn ska hamna i kläm när avhoppare från kriminella gäng nu ska erbjudas hjälp på skyddade boenden. Vi socialdemokrater menar att kvinnor som flyr för sina liv från våldsamma män måste kunna garanteras plats på skyddat boende. De får inte trängas undan av arbetet mot gängkriminaliteten.Uppdraget om mäns våld mot kvinnor lyser nu med sin frånvaro i styrningen av polisen och andra myndigheter, och stödet till civilsamhällets förebyggande arbete - det förebyggande arbetet - dras ned. Och Sveriges Kommuner och Regioner larmar - det är inte oppositionen utan SKR som larmar - om att det saknas finansiering för att implementera lagen om skyddat boende.För att motverka mäns våld mot kvinnor krävs det en kvinnofridspolitik som genomsyrar hela samhället: skola, socialtjänst, sjukvård, polis och rättsväsen. Det krävs också förebyggande insatser, ett förebyggande arbete. Men det är inte trovärdigt när man skär ned på välfärden. Det går inte. Hur ska det förebyggande arbetet bedrivas när skolan och socialtjänsten får mindre resurser?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"Vad gäller det statsrådet precis sa blir det i alla fall fler poliser med en socialdemokratiskt ledd regering än med en borgerlig regering. Jag tror att statsrådet kommer att bli svaret skyldig efter den här mandatperioden med tanke på de löften som sviks på det här området också. Det är helt enkelt upp till bevis. Jag låter det stanna där än så länge.Nyligen meddelade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att regeringens finansiering till den nya lagstiftning som ska förbättra situationen för kvinnor i skyddade boenden är långt ifrån tillräcklig. Enligt SKR behövs 2,4 miljarder för att leva upp till reformen. I regeringens budget avsätter man nu endast 145 miljoner kronor för 2023. Det motsvarar 6 procent. SKR menar att det kommer att drabba våldsutsatta kvinnor och barn.Syftet med lagen, som den socialdemokratiskt ledda regeringen initierade, är att förbättra skyddet och stödet till kvinnor men också att stärka barnrättsperspektivet för alla de barn som följer med sina mammor till det skyddade boendet. Att kommuner har förutsättningar att leva upp till lagstiftningen är avgörande för att den ska få effekt och för att kvaliteten på skyddade boenden ska säkerställas.Vi socialdemokrater ser med oro på konsekvenserna av det stålbad som kommuner och regioner står inför när det gäller hela välfärden och kvinnofridsområdet. För första gången på många år har vi en regering som väljer att inte ge utvecklingsmedel till detta. Att regeringen hävdar att man tar krafttag mot mäns våld mot kvinnor när man samtidigt underfinansierar och nedmonterar kommunernas viktiga kvinnofridsarbete gör mig djupt bedrövad.SKR varnar också för att kvinnor och barn ska hamna i kläm när avhoppare från kriminella gäng nu ska erbjudas hjälp på skyddade boenden. Vi socialdemokrater menar att kvinnor som flyr för sina liv från våldsamma män måste kunna garanteras plats på skyddat boende. De får inte trängas undan av arbetet mot gängkriminaliteten.Uppdraget om mäns våld mot kvinnor lyser nu med sin frånvaro i styrningen av polisen och andra myndigheter, och stödet till civilsamhällets förebyggande arbete - det förebyggande arbetet - dras ned. Och Sveriges Kommuner och Regioner larmar - det är inte oppositionen utan SKR som larmar - om att det saknas finansiering för att implementera lagen om skyddat boende.För att motverka mäns våld mot kvinnor krävs det en kvinnofridspolitik som genomsyrar hela samhället: skola, socialtjänst, sjukvård, polis och rättsväsen. Det krävs också förebyggande insatser, ett förebyggande arbete. Men det är inte trovärdigt när man skär ned på välfärden. Det går inte. Hur ska det förebyggande arbetet bedrivas när skolan och socialtjänsten får mindre resurser?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"I arbetet med att bekämpa det könsrelaterade och hedersrelaterade våldet måste vi ha som utgångspunkt att våldshandlingarna över huvud taget inte ska begås. Ska vi arbeta med detta måste vi arbeta inom flera områden. Den viktigaste åtgärden för att vi inte ska hamna i detta över huvud taget är att arbeta med våra unga och med grundorsakerna till det kontrollerande beteende och den maktutövning som vi ser i de relationer där våldet är det yttersta uttrycket för detta.Detta uppstår inte i ett vakuum. Det är normer och värderingar som etableras under de unga åren. Att jobba med detta i skolan och att på olika sätt ingripa i barnens vardag och normbildning är otroligt viktigt, så att de inte har sina egna bubblor, till exempel på sociala medier, där denna typ av skadliga normer och värderingar etableras och förstärks. Det är en stor prioritering i det förebyggande arbetet.Utöver det måste vi också, som jag var inne på i den tidigare debatten här i dag, se till att fler kan lämna dessa relationer. Vi måste titta på de repressiva åtgärderna, och vi måste också titta på hur vi arbetar med förövarna så att vi kan förändra det här beteendet när vi har misslyckats - för vi kommer tyvärr att misslyckas med vissa. Hur gör vi för att de som utövar våld mot sin partner inte ska fortsätta med det beteendet? Detta är ett brett arbete.När det gäller prioriteringar är det ingen hemlighet att vi i Sverige har en situation inom rättsväsendet med gängkriminalitet som eskalerar och som tar allt större fokus i den allmänna debatten. Den här regeringen anser inte att mäns våld mot män är mer prioriterat eller mer allvarligt än mäns våld mot kvinnor. Vi har dock en otroligt svår situation. Inom till exempel rättsväsendet har vi haft en enorm ökning på grund av gängkriminaliteten. Det slukar otroliga resurser från rättsväsendet. Jag vet, eftersom jag har arbetat med detta. Trots det var antalet folkbokförda per polis förra året, 2022, exakt samma som 2012, tio år dessförinnan. Socialdemokraterna löste inte polisbristen under åren de satt vid makten.Om vi inte får fler poliser, trots en brottsutveckling som ser ut på detta sätt, är det väldigt svårt för polisen att prioritera resurserna på ett sådant sätt att man täcker in även andra brottstyper. Det är såklart helt oacceptabelt att det drabbar våldsutsatta kvinnor och att det drabbar våldtäktsoffer.Så ser realiteten ut. Det måste vi uppmärksamma och arbeta med. Men grunden till detta är rättsväsendet och att antalet poliser per invånare inte har blivit fler, trots den utveckling vi har haft. Priset för det betalar väldigt många kvinnor i dag."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"I arbetet med att bekämpa det könsrelaterade och hedersrelaterade våldet måste vi ha som utgångspunkt att våldshandlingarna över huvud taget inte ska begås. Ska vi arbeta med detta måste vi arbeta inom flera områden. Den viktigaste åtgärden för att vi inte ska hamna i detta över huvud taget är att arbeta med våra unga och med grundorsakerna till det kontrollerande beteende och den maktutövning som vi ser i de relationer där våldet är det yttersta uttrycket för detta.Detta uppstår inte i ett vakuum. Det är normer och värderingar som etableras under de unga åren. Att jobba med detta i skolan och att på olika sätt ingripa i barnens vardag och normbildning är otroligt viktigt, så att de inte har sina egna bubblor, till exempel på sociala medier, där denna typ av skadliga normer och värderingar etableras och förstärks. Det är en stor prioritering i det förebyggande arbetet.Utöver det måste vi också, som jag var inne på i den tidigare debatten här i dag, se till att fler kan lämna dessa relationer. Vi måste titta på de repressiva åtgärderna, och vi måste också titta på hur vi arbetar med förövarna så att vi kan förändra det här beteendet när vi har misslyckats - för vi kommer tyvärr att misslyckas med vissa. Hur gör vi för att de som utövar våld mot sin partner inte ska fortsätta med det beteendet? Detta är ett brett arbete.När det gäller prioriteringar är det ingen hemlighet att vi i Sverige har en situation inom rättsväsendet med gängkriminalitet som eskalerar och som tar allt större fokus i den allmänna debatten. Den här regeringen anser inte att mäns våld mot män är mer prioriterat eller mer allvarligt än mäns våld mot kvinnor. Vi har dock en otroligt svår situation. Inom till exempel rättsväsendet har vi haft en enorm ökning på grund av gängkriminaliteten. Det slukar otroliga resurser från rättsväsendet. Jag vet, eftersom jag har arbetat med detta. Trots det var antalet folkbokförda per polis förra året, 2022, exakt samma som 2012, tio år dessförinnan. Socialdemokraterna löste inte polisbristen under åren de satt vid makten.Om vi inte får fler poliser, trots en brottsutveckling som ser ut på detta sätt, är det väldigt svårt för polisen att prioritera resurserna på ett sådant sätt att man täcker in även andra brottstyper. Det är såklart helt oacceptabelt att det drabbar våldsutsatta kvinnor och att det drabbar våldtäktsoffer.Så ser realiteten ut. Det måste vi uppmärksamma och arbeta med. Men grunden till detta är rättsväsendet och att antalet poliser per invånare inte har blivit fler, trots den utveckling vi har haft. Priset för det betalar väldigt många kvinnor i dag."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och för möjligheten att debattera ett mycket aktuellt och angeläget ämne! Jag vill också tacka min utskottskollega Helena Vilhelmsson för den viktiga interpellation som vi precis hörde debatteras.Mina frågor till statsrådet handlar om vad regeringen gör för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Då tänker jag i huvudsak på det förebyggande arbetet, det arbete som krävs för att våldet över huvud taget inte ska begås.Var tredje vecka dödas en kvinna av en man, och mer än en våldtäkt i timmen begås - dygnet runt, året om. Brottsförebyggande rådet uppskattar dessutom att cirka 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls.Det finns delar i svaret från statsrådet som jag tycker är bra. Att regeringens nationella strategi kompletteras med åtgärdsprogram ligger exempelvis helt i linje med den socialdemokratiska regeringens arbete, liksom att den nuvarande regeringen planerar att förlänga åtgärdsprogrammet för en ny period.Centralt i det förebyggande arbetet är bland annat synliggörandet av könsnormer. Det finns många exempel där könsnormer begränsar människor och låser in oss i könsroller, könsroller som vi blir tilldelade när vi föds och ibland redan innan vi föds. Det handlar om hur tjejer ska vara för att de är tjejer och hur killar ska vara för att de är killar. Jag kommer aldrig att vika från min uppfattning att dessa förstöpta former är både farliga och skadliga. Varje människa ska vara fri, och då behöver vi bekämpa dessa starkt rotade normer som tvingar in oss i något som vi kanske inte vill vara.Några tydliga exempel där vi kan se konsekvenser av detta är hur våldet på fotbollsläktarna ter sig och den gängkriminalitet som plågar vårt Sverige. Det är ett ofattbart stort mänskligt lindande, och därutöver läggs det stora kostnader på konsekvenserna. Det är djupt bedrövligt hur mäns våld mot andra män får väga tyngre på regeringens våg än mäns våld mot kvinnor. Det syns i politiska prioriteringar, insatser, resurser och engagemang.Utifrån detta vill jag fråga statsrådet hur normarbetet och den genusvetenskap där vi ligger så långt framme ska ligga till grund för och synas i de konkreta insatser som det nya åtgärdsprogrammet och det nationella våldsförebyggande programmet ska innehålla. Kommer vi att se ett förebyggande arbete som riktar sig till barn och unga där könsroller medvetandegörs och där ingen form av våld ska bli ett känslouttryck?Sedan vill jag notera något som inte finns med i statsrådets svar på interpellationen. Det har riktats ett utskottsinitiativ till regeringen om en nollvision, på initiativ av regeringens egna partikamrater. Det är ganska anmärkningsvärt att man måste gå den vägen via riksdagen till regeringen för att få igenom politik. Detta finns inte med i svaret. Varför inte?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och för möjligheten att debattera ett mycket aktuellt och angeläget ämne! Jag vill också tacka min utskottskollega Helena Vilhelmsson för den viktiga interpellation som vi precis hörde debatteras.Mina frågor till statsrådet handlar om vad regeringen gör för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Då tänker jag i huvudsak på det förebyggande arbetet, det arbete som krävs för att våldet över huvud taget inte ska begås.Var tredje vecka dödas en kvinna av en man, och mer än en våldtäkt i timmen begås - dygnet runt, året om. Brottsförebyggande rådet uppskattar dessutom att cirka 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls.Det finns delar i svaret från statsrådet som jag tycker är bra. Att regeringens nationella strategi kompletteras med åtgärdsprogram ligger exempelvis helt i linje med den socialdemokratiska regeringens arbete, liksom att den nuvarande regeringen planerar att förlänga åtgärdsprogrammet för en ny period.Centralt i det förebyggande arbetet är bland annat synliggörandet av könsnormer. Det finns många exempel där könsnormer begränsar människor och låser in oss i könsroller, könsroller som vi blir tilldelade när vi föds och ibland redan innan vi föds. Det handlar om hur tjejer ska vara för att de är tjejer och hur killar ska vara för att de är killar. Jag kommer aldrig att vika från min uppfattning att dessa förstöpta former är både farliga och skadliga. Varje människa ska vara fri, och då behöver vi bekämpa dessa starkt rotade normer som tvingar in oss i något som vi kanske inte vill vara.Några tydliga exempel där vi kan se konsekvenser av detta är hur våldet på fotbollsläktarna ter sig och den gängkriminalitet som plågar vårt Sverige. Det är ett ofattbart stort mänskligt lindande, och därutöver läggs det stora kostnader på konsekvenserna. Det är djupt bedrövligt hur mäns våld mot andra män får väga tyngre på regeringens våg än mäns våld mot kvinnor. Det syns i politiska prioriteringar, insatser, resurser och engagemang.Utifrån detta vill jag fråga statsrådet hur normarbetet och den genusvetenskap där vi ligger så långt framme ska ligga till grund för och synas i de konkreta insatser som det nya åtgärdsprogrammet och det nationella våldsförebyggande programmet ska innehålla. Kommer vi att se ett förebyggande arbete som riktar sig till barn och unga där könsroller medvetandegörs och där ingen form av våld ska bli ett känslouttryck?Sedan vill jag notera något som inte finns med i statsrådets svar på interpellationen. Det har riktats ett utskottsinitiativ till regeringen om en nollvision, på initiativ av regeringens egna partikamrater. Det är ganska anmärkningsvärt att man måste gå den vägen via riksdagen till regeringen för att få igenom politik. Detta finns inte med i svaret. Varför inte?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Sofia Amloh har även frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser och engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och mäns våld mot andra män. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig börja med att slå fast att könsrelaterat våld är ett stort samhällsproblem som kränker våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter. Våldet är utbrett och allvarligt, orsakar stort lidande och får livslånga konsekvenser.Regeringen har högt på agendan att motverka kriminalitet. Det arbetet måste ske på bred front. Vi tar krafttag mot den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten. Regeringen kommer samtidigt att prioritera det brotts- och våldsförebyggande arbetet under kommande mandatperiod. Könsrelaterat våld mot kvinnor ska upphöra, och det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska bort. Det är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar.Att förhindra att könsrelaterat våld över huvud taget uppstår eller upprepas är den huvudsakliga utgångspunkten för regeringens tioåriga nationella strategi för att motverka och bekämpa våld. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld är ett av strategins mest prioriterade områden.Regeringen beslutade 2022 om ett nationellt våldsförebyggande program. Det förstärker såväl det tidiga våldsförebyggande arbetet som insatser gentemot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt gentemot dem som har utsatt en närstående för våld. Programmet är också en del av regeringens bredare brottsförebyggande arbete.För att vi ska få stopp på våld i nära relationer behöver personerna som utövar våld förändra sitt beteende. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla en nationell samordning och kunskapsutveckling för återfallsförebyggande arbete för våldsutövare. Socialstyrelsen driver också telefonlinjen Välj att sluta, som ger stöd och behandling till våldsutövare. Därtill ändrades socialtjänstlagen 2021 så att socialtjänsten nu är ålagd att vidta insatser gentemot våldsutövare för att dessa ska förändra sitt beteende.Regeringen har också inrättat ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot våld. Syftet är att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.Regeringen har redan förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Hittills i år har regeringen fördelat cirka 525 miljoner kronor för arbetet och gett flera myndigheter uppdrag på området.Regeringen har därtill ökat stödet till lokala kvinno- och tjejjourer med 50 miljoner kronor under 2023. Det förstärker de permanenta medlen till kvinno- och tjejjourer och andra organisationer inom brottsofferområdet på 150 miljoner kronor per år.Regeringens nationella strategi kompletteras med åtgärdsprogram som innehåller konkreta insatser för att förebygga och bekämpa det könsrelaterade våldet. I åtgärdsprogrammet 2021-2023 är en central utgångspunkt att våldet ska förebyggas med fokus på våldsutövare.Regeringen har nu påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2024-2026. Det våldsförebyggande arbetet kommer fortsatt att vara i fokus för arbetet."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser, engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och som mäns våld mot andra män?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka det förebyggande arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Sofia Amloh har även frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att mäns våld mot kvinnor ska få samma prioritering, resurser och engagemang och tas på samma allvar som gängkriminalitet och mäns våld mot andra män. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig börja med att slå fast att könsrelaterat våld är ett stort samhällsproblem som kränker våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter. Våldet är utbrett och allvarligt, orsakar stort lidande och får livslånga konsekvenser.Regeringen har högt på agendan att motverka kriminalitet. Det arbetet måste ske på bred front. Vi tar krafttag mot den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten. Regeringen kommer samtidigt att prioritera det brotts- och våldsförebyggande arbetet under kommande mandatperiod. Könsrelaterat våld mot kvinnor ska upphöra, och det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska bort. Det är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar.Att förhindra att könsrelaterat våld över huvud taget uppstår eller upprepas är den huvudsakliga utgångspunkten för regeringens tioåriga nationella strategi för att motverka och bekämpa våld. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld är ett av strategins mest prioriterade områden.Regeringen beslutade 2022 om ett nationellt våldsförebyggande program. Det förstärker såväl det tidiga våldsförebyggande arbetet som insatser gentemot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt gentemot dem som har utsatt en närstående för våld. Programmet är också en del av regeringens bredare brottsförebyggande arbete.För att vi ska få stopp på våld i nära relationer behöver personerna som utövar våld förändra sitt beteende. Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla en nationell samordning och kunskapsutveckling för återfallsförebyggande arbete för våldsutövare. Socialstyrelsen driver också telefonlinjen Välj att sluta, som ger stöd och behandling till våldsutövare. Därtill ändrades socialtjänstlagen 2021 så att socialtjänsten nu är ålagd att vidta insatser gentemot våldsutövare för att dessa ska förändra sitt beteende.Regeringen har också inrättat ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot våld. Syftet är att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.Regeringen har redan förstärkt det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck permanent med 50 miljoner kronor per år. Satsningen utökar de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Hittills i år har regeringen fördelat cirka 525 miljoner kronor för arbetet och gett flera myndigheter uppdrag på området.Regeringen har därtill ökat stödet till lokala kvinno- och tjejjourer med 50 miljoner kronor under 2023. Det förstärker de permanenta medlen till kvinno- och tjejjourer och andra organisationer inom brottsofferområdet på 150 miljoner kronor per år.Regeringens nationella strategi kompletteras med åtgärdsprogram som innehåller konkreta insatser för att förebygga och bekämpa det könsrelaterade våldet. I åtgärdsprogrammet 2021-2023 är en central utgångspunkt att våldet ska förebyggas med fokus på våldsutövare.Regeringen har nu påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa könsrelaterat och hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2024-2026. Det våldsförebyggande arbetet kommer fortsatt att vara i fokus för arbetet."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Den här typen av arbete kräver långsiktighet. Vi kan inte sitta och dutta med olika projekt, utan vi behöver ha planer som är långsiktiga och som ger ett gediget skydd under lång tid. Det är absolut det som också är min ambition i arbetet. Vi måste självklart också säkerställa att det finns finansiering för de åtgärder som vi plockar fram.Jag vill tacka ledamoten för hennes engagemang i frågorna. Det gläder mig att jag känner att det finns en bred samsyn i detta. Det här är inte frågor där vi ska ägna oss åt något partipolitiskt käbbel, utan här krävs det att vi krokar arm - som det brukar heta inom politiken - och verkligen jobbar framåt för de utsatta kvinnornas skull och för alla som lever med våld i hemmet och lever i skräck på den plats som ska vara ens trygga punkt.Jag ser fram emot att lägga fram dessa åtgärder, och jag hoppas att vi kan ha breda överenskommelser kring alla de åtgärder som är pusselbitar i detta viktiga arbete och tillsammans jobba framåt. För det är precis som ledamoten säger: Vi ska inte ha en kvinna till.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":""}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Det är korrekt att regeringen inte utesluter några åtgärder i detta viktiga arbete. Vi måste tänka brett, och vi måste tänka inom flera olika områden för att kunna hitta lösningar på problemet.Det är otroligt viktigt att ge stöd och skydd till dem som vill lämna relationer så att vi över huvud taget möjliggör för dem att göra det.En nära relaterad fråga till detta är frågan om kontaktförbud. Den här regeringen tycker att det är orimligt att det är som i dag, då det är brottsoffer som i stor utsträckning måste flytta på sig och leva gömda medan misstänkta förövare och förövare kan bo kvar.Vi vill ha ett perspektivskifte, och vi menar att det i större utsträckning måste vara förövarna som får flytta på sig genom att kontaktförbudsområdena blir otroligt mycket större geografiskt än de är i dag. Om man har fått ett kontaktförbud och ska vara skyddad av ett sådant ska man såklart kunna åka till mataffären på andra sidan staden och fortfarande vara skyddad av kontaktförbudet i form av det geografiska området.Vi vill också att fler kontaktförbud ska omfattas av elektronisk fotboja, som även ger ett mer konkret skydd. Det här är ett perspektivskifte som måste till, där vi höjer brottsoffrens status och ser den situation detta innebär. Vi ser det frihetsberövande som vi faktiskt lägger på brottsoffren när vi är för passiva i förhållande till dem och i förhållande till förövarna. Den passiviteten innebär ett helt orimligt frihetsberövande för många brottsoffer i dag. Det kommer regeringen att jobba med.En annan viktig fråga som vi verkligen måste lägga ett helt annat fokus på är förövarna. Även om vi har brottsoffer som lyckas lämna relationer, även om vi ger stöd och även om vi kanske lyckas döma förövaren till något års fängelse har vi inte löst problemet om vi inte har förändrat beteendet hos förövaren. En sådan förövare, som inte har fått någon beteendeförändring, kommer med stor sannolikhet att antingen gå tillbaka till samma brottsoffer igen eller skapa nya relationer. Risken är då överhängande att vi får nya brottsoffer, nya kvinnor och utsatta personer som lever i skräck och är i stor fara i sitt eget hem.Vi måste tänka brett, och vi måste titta på hur vi genomför beteendeförändringar. Vad är det som triggar våldet, och vad är det som gör att så många personer brukar våld mot den som de lever med?Vi måste också se till att vi inte tror att vi har någon one size fits all-lösning, utan vi måste titta på alla de olika situationer som finns. Det kan finnas olika kulturella aspekter som kan spela roll i detta. Det kan finnas missbrukssituationer, och det kan finnas psykisk ohälsa. Det kan finnas funktionshinder som innebär att det finns olika aspekter att ta hänsyn till.I regeringens arbete - både med att stärka skyddet för brottsoffer och i arbetet med förövarna - kommer vi att behöva se på de specifika situationer som finns och som kräver olika typer av lösningar. Detta arbete pågår just nu intensivt på Arbetsmarknadsdepartementet inom min portfölj, och jag ser fram emot att kunna presentera konkreta åtgärder."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag tyckte mig höra att ministern sa att hon hoppas att ett lämnaprogram kommer på plats. Enligt mig är det A och O.Ministern nämnde också det stora antal kvinnor som utsätts för våld även om de inte mördas. Det är 75 000 som utsätts varje år, och cirka 10 000 personer om man inräknar barn lever med någon form av skyddad identitet.Att lämna en våldsam relation är som vi vet inget man gör lättvindigt. Det handlar om barn, husdjur, boende, skola och arbete. Det finns många faktorer som håller kvar kvinnan, precis som vi har talat om. Den farligaste perioden är just när hon har bestämt sig: Jag vill lämna. Det är då morden sker. Ändå finns det i dag inget samlat lämnaprogram. Visst är det väldigt märkligt med tanke på, som jag sa, att det finns program för män som hoppar av kriminell gängverksamhet.Faktum är att Jämställdhetsmyndigheten i sin nyligen avlämnade rapport slår fast följande: En person som vill hoppa av det kriminella livet erbjuds ett 18 månader långt behandlingsprogram, på uppdrag och finansierat av socialtjänsten. Därefter följer två års eftervård och uppföljning, som är kostnadsfri för kommunen. Första året finns stöd dygnet runt och innefattar insatser avseende bostad, terapi, drogberoende, sysselsättning, skuldsanering och fritidssysselsättning. Därefter följer ett sex månader långt utslussningsprogram för att klienten ska bli mer självgående.Jämställdhetsmyndigheten kan konstatera att skillnaden i insatser och resurser jämfört med våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är påtaglig. Inte minst vikten av en samordnande aktör blir tydlig, för att personer som lever med skyddade personuppgifter ska få ett så bra stöd och skydd som möjligt.En kvinna som lyckas lämna en våldsam relation får i bästa fall ett erbjudande om skyddat boende på en kvinnojour en tid och i värsta fall skyddad identitet. Hon lämnas sedan ensam med ansvar för flytt, bostad, skolbyte, hyra samt alla övriga kostnader.Centerpartiet har tidigare i år föreslagit ett nationellt lämnaprogram innehållande ett strukturerat stöd inklusive ett månatligt ekonomiskt stöd, ett så kallat fuck off-kapital, samt en nationell bostadskö. Det var en av de saker jag hörde i ministerns svar som är väldigt bra, för utan en ny bostad kan man inte skaffa sig ett nytt liv. Delar av de här förslagen går att sjösätta på relativt kort sikt, och kammaren röstar om detta förslag på tisdag.Det finns program som jobbar med det här. Ministern nämnde själv Igorprojektet. Uppe i Jämtland finns också Norrsken. Men det är just projekt, som jobbar med projektbudget. Vad händer när projektet är slut? Vad händer med fortsättningen av verksamheten?Jag tolkar det ändå som att ministern är inne på att det är regeringens linje att det ska komma till ett samlat lämnaprogram. Då blir nästa fråga: Vilka resurser är regeringen beredd att ställa till förfogande för att implementera detta över hela landet? Det här är ju ingenting som görs genom att säga: Nu är projektet Igor klart. Nu kör vi ut det här på linjen! Här krävs i stället en omfattande implementering och ett omfattande arbete för att få denna så lyckade modell etablerad i landets samtliga kommuner. Kan ministern säga någonting om tankarna för hur man ska implementera detta i landet?"}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Ja, det är en kris att så många kvinnor förlorar livet och att det också sker år efter år. Vi vet också att de som förlorar livet är toppen på ett isberg.Utöver dessa liv finns det otroligt många fler personer som får sina liv fullständigt förstörda och får livslånga men av våldet. Även om det inte berövar dem livet direkt påverkar det dem otroligt mycket. Skadan är enormt stor. Det är ett gigantiskt samhällsproblem.Ledamoten har helt rätt i att en av nyckelfaktorerna för att få ned statistiken och ge fler friheten att kunna lämna relationen är att vi från samhällets sida måste gå in med skarpare åtgärder. Det handlar om att riva ned de hinder som i dag ofta finns för att man över huvud taget ska kunna lämna en relation.Det krävs såklart att man har någonstans att ta vägen. Vi måste ha fungerande skyddade boenden. Där kommer regeringen i närtid att presentera en ny reform gällande skyddade boenden som tar sikte på just den frågan. Men det finns såklart många fler frågor.Vi vet att barn är en viktig faktor i detta. Många vågar i dag inte lämna relationer därför att de vet att det innebär en större fara för barnet om man lämnar relationen jämfört med om man stannar kvar. Det är såklart en nyckelåtgärd för att möjliggöra för fler att lämna våldsamma relationer att kunna erbjuda skydd för fler.Som jag sa i mitt svar arbetar regeringen nu med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för 2024-2026 och även med att ta fram en ny nationell tioårig strategi som ska gälla från 2026.I det arbetet träffar jag många företrädare från civilsamhället och från myndigheter. Så sent som i går träffade jag två poliser - Erika Gyllenswärd och Caroline Boström - från Polismyndigheten. Vi talade om hur man arbetar i Norge med deras så kallade Krisesenter. Jag har också tidigare träffat den otroligt engagerade polisen Markus Antonsson. Han talar själv om ett lämnaprogram som en åtgärd som vi behöver se i de här sammanhangen.Jag lyssnar otroligt noga på alla de förslag som lyfts fram i de här sammanhangen. Vi arbetar intensivt med att ta fram lämnaprogrammet. Jag känner mig förvissad om att vi kommer att hitta nyckelåtgärder som verkligen gör skillnad och gör att fler kan få frihet och skydd så att utvecklingen kan vändas och vi verkligen kan få ned de fruktansvärda siffrorna."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Tack, Paulina Brandberg, för svaret!Jag tänker börja med att referera till lite rubriker från årets början:Kvinna hittad död i frysbox, man häktad. Misstänkt dubbelmord i Luleå, man gripen. Kvinna i Halmstad avliden, polis utreder misstänkt mord. Gravida Soliana död efter fall från balkong. Kvinna död i Örebro, man anhållen för mord. Kvinna hittat död i Luleå, man anhållen misstänkt för mord. Man anhållen för mord och mordförsök på mor och dotter. Joullnar hittades död i skogsområde, dottern berättar. Kvinna hittad död i bostad i västra Värmland. Man misstänks ha mördat sin mamma.Det här var rubriker i tidningarna under årets första tre månader. Med några till som jag inte har nämnt blev det tolv mördade kvinnor på tolv veckor. Samtliga var misstänkta relationsbrott, alltså kvinnor mördade av män de hade eller hade haft en relation med. Samtliga hade ett namn, en familj och en vardag. Kvar finns bara en trasig vardag i dessa kvinnors närhet.Om tolv kvinnor på tolv veckor inte var nog kan vi fortsätta in i den 13:e veckan:Kvinna hittad död i lägenhet i Falkenberg. Kvinna hittad död i husvagn i Dalsland, misstänkt mord. Misstänkt mord i Fagersta. Man misstänks ha mördat sin fru i Falkenberg. Kvinna hittad död i skogen utanför Filipstad. Äldre man misstänks för mord på kvinna i Ljusdal.Det här var en dokumentation över 6 mördade kvinnor på sju dagar. Redan i april månad var vi uppe i nästan 20 kvinnor, det vill säga de senaste årens snittsiffra för antalet mord i parrelation. Det var efter fyra månader.Jag undrar var de stora rubrikerna om den här frågan är. Jag undrar också var regeringens krisplan är, för det här är en kris. När kommer inbjudan till riksdagens samtliga partier för krissamtal?Att prioriteringarna är olika vet vi. När vi har motsvarande händelseutveckling inom gängkriminella kretsar, vilket vi nyligen har sett, är regeringens pressträffar med info om åtgärder mångtaliga. Det är bra. Men det är en katastrof att de uteblir med anledning av att kvinnor mördas.Centerpartiet har kallat jämställdhetsministern till utskottet. Vi har läst debattartiklar om regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor. I dag kan vi läsa och höra svaret på min interpellation.Vi hör om förebyggande åtgärder, och vi hör om repressiva åtgärder. Det är bra, men det räddar inga liv. Om vi ska sätta stopp för mord på kvinnor hjälper inte arbetet med nya åtgärdsprogram. Då hjälper inte skärpta straff, för vid utdömande av straff har våldet, det vill säga mordet, redan skett.Det som räddar liv är att få kvinnor att lämna den våldsamma relationen tidigt. För att klara det behöver samhället finnas där med ett samlat, strukturerat stöd, likartat över landet, som inte är avhängigt om det finns eldsjälar på arbetsplatsen eller i ideella organisationer. Det behöver finnas en kontaktperson som följer den våldsutsatta genom processen med anmälan, skyddat boende, skola, arbete, bostad och finansiellt stöd.Det finns exitprogram för män som hoppar av kriminell verksamhet. Regeringens politik är såvitt jag förstår att vidareutveckla avhopparprogram för män som har deltagit i kriminella miljöer.Jag ställer mig frågan: Hur kan jämställdhetsministern och regeringen inte säga rakt ut att det behövs ett nationellt lämnaprogram för kvinnor som behöver skydd från våldsamma relationer?"}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen initiera ett Lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer, och om inte, vilka åtgärder planerar ministern och regeringen för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas?","answer":"Helena Vilhelmsson har frågat justitieministern om ministern och regeringen tänker initiera ett lämnaprogram, likartat över landet, för kvinnor som lever i våldsamma relationer och om inte vilka åtgärder ministern och regeringen planerar för att förebygga och förhindra att fler kvinnor mördas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Jag vill tacka ledamoten för frågan och engagemanget för att motverka våld, ett engagemang jag och regeringen delar. Våld i nära relationer måste bekämpas med samhällets fulla kraft. Könsrelaterat våld ska upphöra, och det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska bort. Det är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar. Att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas är den huvudsakliga utgångspunkten för regeringens tioåriga nationella strategi för att motverka och bekämpa könsrelaterat våld. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld är ett av de mest prioriterade områdena i strategin och det åtgärdsprogram som gäller för 2021-2023. En insats i åtgärdsprogrammet är ett nationellt våldsförebyggande program, som regeringen beslutade om 2022. Det fokuserar på våldsförebyggande insatser gentemot både dem som har förhöjd risk att utöva våld och dem som har utsatt en närstående för våld. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Det gäller inte minst att ge stöd till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i nära relationer och att hjälpa dem att förändra sin situation. Socialtjänsten ska också verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Ett stort antal myndigheter bidrar till att genomföra den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Samarbetet mellan olika aktörer är viktigt för att den enskilde individen inte ska falla mellan stolarna. Regeringen arbetar aktivt med att utveckla samverkan mellan strategins nyckelaktörer, bland annat i syfte att stödja socialtjänstens arbete. Socialstyrelsen ska utveckla kunskaps- och metodstöd inom socialtjänsten. Socialstyrelsen ska också utveckla nationell samordning och kunskapsutveckling för återfallsförebyggande arbete för våldsutövare, inklusive stödlinjen Välj att sluta. Regeringen har dessutom förstärkt Socialstyrelsens uppdrag om stöd till kommunernas arbete med stadigvarande boende för våldsutsatta. Ett tryggt boende är en förutsättning för en fungerande livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn. Insatser för att förbättra tillgången till stadigvarande boende är viktiga för att kvinnor ska kunna lämna våldsutövare. Länsstyrelsen i varje län har en samordningsfunktion som ska bidra till effektiva metoder, arbetssätt och kunskapsstöd i regionala och lokala verksamheter, däribland socialtjänsten. Inspektionen för vård och omsorg har nyligen fått regeringens uppdrag att genomföra en förstärkt tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer, A2021/01714. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2024. För att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld har regeringen påbörjat arbetet med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024-2026. Det våldsförebyggande arbetet kommer fortsatt att vara i fokus för arbetet, liksom att erbjuda våldsutsatta det skydd och stöd de har rätt till. Det är av högsta prioritet att förebygga, bekämpa och motverka dödligt våld i nära relationer. Men jag vill i dagsläget inte föregripa det pågående arbetet och gå in på åtgärdsprogrammets konkreta insatser, till exempel om ett lämnaprogram kan bli aktuellt.Regeringen kommer att prioritera det våldsförebyggande och brottsförebyggande arbetet under den kommande mandatperioden. Könsrelaterat våld ska upphöra, och det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska bort."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Det är min och regeringens utgångspunkt att den operativa viltförvaltningen så långt som möjligt ska vara decentraliserad. Älgförvaltningen ska vara lokal och regional. Jag vill att älgförvaltningen ska skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och tar hänsyn till viktiga allmänintressen som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.Jag kommer att fortsätta följa myndigheternas arbete, forskningen och debatten när det gäller älg- och skogsförvaltning. Som jag sa i mitt svar på interpellationen bedömer jag att det finns skäl att invänta rapporteringen av uppdraget till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att först därefter gå vidare med eventuella insatser.Stort tack för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Kullgren för svaret. Det låter på svaren som att vi i stort delar uppfattningen att det är viktigt att bevara älgstammen och att man måste ändra fokus lite för älgförvaltningsområdena. Till det arbete som ministern nu har framför sig vill jag skicka med att den samverkan som i dag sker mellan jägarkåren och markägarna är viktig. Jag tror att det är viktigt att vi permanentar den på något sätt och fortsätter med det arbetet på ett tydligt vis. Sedan kan jag möjligtvis tycka att det borde vara opartiska ordförande i dessa älgförvaltningsgrupper; man ska vara lika viktiga. Även om det kanske finns många bland allmänheten i detta land som inte tror det är jägarkåren med sina organisationer verkligen den kår som värnar viltet i våra skogar och marker allra mest. Det är utan tvivel så att det är de som slår fast att vi ska ha ett rikt djur- och naturliv i våra marker. Därför är det väldigt viktigt att de är med i det här arbetet på ett tydligt sätt och känner att de är minst lika viktiga som någon annan.Med det vill jag önska ministern en trevlig helg."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Mycket av det som Tomas Kronståhl säger delar vi uppfattning om. När vi tittar på framtiden är det givetvis viktigt att vi inte glömmer utmaningen med de skador som viltet de facto orsakar för människor, verksamhet och natur. Tack vare en oerhört duktig jägarkår har vi till stor del kunnat bemästra de skador som viltet orsakar. Den svenska jägarkåren fyller en oerhört viktig funktion när vi ska balansera täta viltstammar.Jag är medveten om att frågan om älgförvaltningen och kopplingen till skogsskadorna är komplex och polariserad. Det är därför det är så viktigt att vi får till det här ömsesidiga och respektfulla samtalet och förståelsen för varandra. Jag inser också att ett alltför ensidigt fokus har satts på älgstammens storlek och de skador som älgarna bidrar till. Man behöver ta större hänsyn till alla klövviltsstammar, inte bara älgen. Jag förstår verkligen frustrationen och oron när det gäller både utbredningen av varg och älgstammens utveckling. Jag är medveten om att inte alla betesskador kommer från älg utan att andra viltslag också påverkar.Utöver en duktig jägarkår är det även viktigt med en robust och ändamålsenlig myndighetsstruktur. Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska utreda formerna för och föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Även jag har självklart mycket stor respekt för skogsägarnas alltför stora betesskador, inte minst på tallungskog. Älgstammen var alldeles för stor på 80- och 90-talen, och betestrycket på tallungskogen ledde då till att allt fler skogsägare började plantera granskog på i princip all mark, tyvärr även på tallmark. Det har visat sig att detta inte var någon bra utveckling för vare sig viltet eller markägarna.Det var därför egentligen ett vällovligt initiativ som beslutades och sjösattes 2012 då man bildade älgförvaltningsområden och grupper för att försöka få till en samförvaltning mellan fodertillgång och älgstammens storlek. Flera forskningsrapporter visar nu att det inte finns något samband mellan antalet älgar och hur mycket skador det är på skogen; de är inte kompatibla. Det finns inget som tyder på att man kan uppnå dagens tak på skogsskador enbart genom att skjuta fler älgar. Inte ens om man i princip utrotar älgstammen kommer skadorna helt att upphöra.I dag drivs älgförvaltningsgrupperna till mycket stor del av skadenivåerna på skogen. Man tar inte hänsyn till flera andra oerhört viktiga komponenter. Om man ska lyckas med att få ned skadenivåerna på skogen måste man även ta in foderaspekten. Hur mycket viltfoder finns det i landskapet? Hur mycket tall planteras? Hur mycket rönn, asp och sälg finns att tillgå för älgen och klövviltet? Och vilka andra sorters klövvilt som också utgör ett betestryck finns det i området?Vi socialdemokrater ser problemen med dagens alltför stora fokus på skadenivåer på skogen relaterat till enbart älgstammens storlek som en felaktig och förenklad problembild som måste rättas till. Vi tycker att den så kallade ÄBI:n, älgbetesinventeringen, i sig har en viktig funktion och är en bra och pålitlig inventeringsmetod när det gäller betesskador av vilt på skogen, men vi önskar verkligen att uppdraget blir lite bredare och även, fru talman, omfattar den mycket viktiga fodertillgången för viltet i de inventerade områdena. Skulle denna inventering göras på detta sätt skulle vi inom samma områden som i dag undersöks i fråga om viltskador även få fram betydligt mer fakta om i vilken omfattning det finns tillgång på annat betesfoder eller exempelvis tallskog i området. Dagens älgförvaltningsgrupper är helt fokuserade på att sköta förvaltningen av älg. Detta är som jag tidigare nämnt till mycket stor del baserat på skogsskadenivåerna, vilka inte nödvändigtvis minskar beroende på älgstammens storlek. Därför tycker vi socialdemokrater att det är hög tid att bredda älgförvaltningsgruppernas uppdrag till att innefatta förvaltning av alla viltslag som kan eller bör förvaltas utifrån vilka betesskador som kan uppstå för både lantbruk och skogsbruk till följd av alltför stora viltstammar av olika slag. Sådana skador ser vi i dag på flera håll i Sverige.Delar ministern min bild av den här situationen för älgen och vilttillgången? Är han beredd att efter denna utredning förändra uppdraget till älgförvaltningsområdena och viltförvaltningsdelegationerna?"}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Vi har sedan 2012 ett system med älgförvaltningsområden och att älgförvaltningen ska vara adaptiv, det vill säga att den ska vara lokalt förankrad och anpassas efter nya eller förändrade förhållanden som till exempel rovdjursförekomst eller skador på skog. Förvaltningen bör styra mot och följa upp de mål som satts inom ramen för älgförvaltningen. Det är viktigt att fortlöpande följa upp och analysera älgförvaltningen.För närvarande har vi inga intentioner att ändra systemet. Vi följer självklart debatten och ser fram emot Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om möjliga åtgärder för att åstadkomma eftersträvansvärd balans mellan klövviltstammar och fodertillgång.Det är viktigt att vi för en kunskapsbaserad diskussion om älgförvaltningen. Även om stammen minskat under flera år betyder det inte automatiskt att älgen är hotad som art. Men naturligtvis kommer vi att följa utvecklingen och vad Artdatabanken rapporterar.Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex och mycket polariserad. Därför är det viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena. Jakträtten tillfaller fastighetsägaren, och det är min önskan att jägare och skogsägare samarbetar. Det är viktigt att det finns en respekt för varandras olika intressen. Det är därför jag har bjudit in de berörda organisationerna till ett möte med framåtsyftande inriktning med särskilt fokus på balans mellan vilt, foder och betesskador men också för att diskutera samarbetet när det gäller dessa frågor."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Kullgren för svaret.Älgen är den svenska skogens största djur och har på många sätt också blivit en symbol för Sverige. Men älgen är inte bara förknippad med jakt utan också med svensk natur, vildmark och turism och har kommit att bli en av de viktigaste symbolerna för Sverige som land, inte minst som turistland.År 2012 infördes den nya älgförvaltningen. Landet delades då in i 149 älgförvaltningsområden tillika älgförvaltningsgrupper. Deras uttalade uppgift är att kraftigt minska skogsskadorna, framför allt på tallskog, genom en minskning av älgstammen. Vi kan nu se flera resultat, även forskningsresultat, som visar att endast 3 procent av dessa 149 älgförvaltningsområden har uppnått en medelskadenivå på skogen under 5 procent, vilket var målet. Vi kan samtidigt konstatera att avskjutningen av den svenska älgstammen är över 35 procent inom många områden. Med en oförändrad ambition och oförändrade direktiv från staten riskerar vi att EU kommer att rödlista älgen som en hotad art i vissa delar av vårt land.Många jägare, forskare och naturintresserade ser dagens ensidiga fokus på älgstammen som det största hotet för betesskador på våra ungskogar som direkt felaktigt och ett stort hot mot älgstammen i sig.Älgen som symbol och som ett jaktbart och förvaltningsbart vilt är det som främst sammanfogar den svenska jägarkåren. Finns det ingen framtida möjlighet för jakt på älg kommer det att kraftigt minska den svenska folkrörelse som värnar jakten och dess historiska arv.Älgen är dessutom satt under kraftig press från flera håll, inte minst i södra Sverige. Älgförvaltningen har fokus på skogsskador, men det finns många andra djur som påverkar älgens betesmöjligheter. Det är väldigt viktigt att vi även kollar på kronhjort, dovhjort och rådjur, som också är klövvilt som betar och förstör vår skog. Även om älgen är det största hjortdjuret är den faktiskt också det djur som först trängs undan vid betestryck från andra hjortdjur.Om inget görs blir älgstammen troligtvis rödlistad i flera områden. I Värmland och Dalarna är det vargen som tillsammans med älgförvaltningen utgör det största hotet mot stammen. Där tar vargen mellan 150 och 175 älgar per år, vilket innebär att många områden helt har fått sluta med älgjakten för att älgstammen inte ska utrotas helt.Rent generellt är det illa för den svenska älgstammen i de flesta områden. Därför måste det göras en ny prioritering där den svenska älgstammens överlevnad sätts i främsta ledet innan det är för sent.Jag måste ånyo ställa min fråga till minister Kullgren: Har ministern och regeringen någon plan för eller ambition att förhindra en katastrof för den svenska älgstammen genom att göra en förändring i älgförvaltningsområdenas uppdrag?Jag vill också nämna att även den socialdemokratiska regeringen jobbade väldigt aktivt med rovdjurs- och vargfrågan för att flytta den från bilaga 5 till bilaga 4 i art- och habitatdirektivet så att vargen blir förvaltningsbar. Det är detta som är dagens problem. Jag tror att jag vid något tillfälle sa till minister Kullgren att det troligtvis är enklare att jaga varg i opposition än i majoritet."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada?","answer":"Tomas Kronståhl har frågat mig om jag och regeringen har någon avsikt att förändra älgförvaltningarnas uppdrag för att förhindra att den svenska älgstammen riskerar att ta skada.Jag håller med om att alltför ensidigt fokus har lagts på älgstammens storlek och älgarnas skador. Helt nyligen har jag skickat ut en inbjudan till de olika aktörer som har intresse av klövviltsförvaltning. Ibland får älgen oförskyllt skulden för skador, framför allt inom skogsbruket. Jag anser att det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen och att det ska finnas plats för en livskraftig och stark älgstam, samtidigt som skadorna för skogsbruket måste vara hanterbara. Det kommer att vara mitt budskap vid mötet. På längre sikt bidrar även förbättrad ståndortsanpassning inom skogsbruket till förbättrad balans mellan klövviltstammarnas storlek och fodertillgång. Glädjande nog har vi här sett positiva resultat under de senaste åren, inte minst en ökad andel tallföryngringar i södra Sverige. I linje med skogspropositionen från 2021 har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att senast den 30 september 2023 redovisa möjliga åtgärder och vid behov föreslå regelförändringar för att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgång och därmed minska skadenivåerna på skog. Propositionens inriktning är att en \"tydlig minskning av klövviltpopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden bör ske i närtid samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökade fodermängder\". Jag bedömer att det finns skäl att invänta rapporteringen för att därefter gå vidare med eventuella insatser."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Djurhållning är en viktig del av vår livsmedelsförsörjning anser jag och en stor del av den svenska befolkningen. Enligt mig har Sverige en på det stora hela välfungerande djurskyddslagstiftning, naturligtvis även för de här djuren. Därtill driver branschen ett officiellt program framtaget av experter, forskare och Jordbruksverket som uppfödarna ska följa. Det är kopplat till att det finns krav på årlig rapportering till Jordbruksverket.Vi ska värna om vårt svenska djurskydd, men vi behöver samtidigt stärka konkurrenskraften för livsmedelsproducenterna. Därför är det arbete som regeringen nu driver på inom EU så viktigt. Vi ska gå i takt och komma längre fram inom hela unionen.Olika animalier har olika för- och nackdelar inom alla områden - hälsa, miljö, klimat, biologisk mångfald, ekonomi och sysselsättning - och jag anser att det är politikens uppgift att sätta ramar genom att göra avvägningar mellan alla dessa faktorer.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Det finns många fördelar med att ställa om till mer långsamväxande kycklingar. Det behöver inte betyda landsbygdens död. Det kan betyda att vi konkurrerar på ett bra sätt.Sverige håller på att bli omsprungna av många andra länder i kycklingvälfärdsfrågor och djurvälfärdsfrågor överlag. Det är väldigt bra att det görs en översyn och tas initiativ på EU-nivå, men som landsbygdsminister finns det också möjlighet att ta initiativ i en svensk kontext.Jag upplever inte att jag får några som helst svar på vare sig om man är beredd att införa ECC som minimikrav i den svenska djurskyddslagstiftningen eller om man är beredd att stärka tillsynen. Precis som landsbygdsministern säger spelar nya regler ingen roll om de inte tillämpas. Det var just den biten - tillsynen - som jag trodde att vi skulle kunna komma framåt med. Om det inte finns en bra tillsyn spelar det ingen roll vilka fina ord vi har kommit överens om.Turbokycklingarna har en dödlighet som beräknas till 3-4 procent. Det kallas svinn, men i en svensk kontext handlar det om 3 miljoner kycklingar per år. Det är väldigt höga siffror. Det är ett enormt lidande helt i onödan som skulle kunna undvikas genom att man ställer om till mer långsamväxande raser. Och vi har inte ens nämnt kycklingarnas föräldrar i dag. Man har avlat för att de ska växa så snabbt som möjligt - så snabbt att det gör ont att leva. Man har löst problemen med att få föräldrarna att föröka sig genom att utsätta dem för svält. Hela uppfödningen av de snabbväxande raserna innebär att man systematiskt utsätter dem för lidande, och jag hoppas att landsbygdsministern tar till sig detta och översätter det till politisk handling."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Vi måste se svensk djurhållning i ljuset av EU. Sverige har länge påpekat behovet av att se över EU:s djurskyddslagstiftning. Exempel på prioriterade frågor från svensk sida är efterlevnaden av förbudet mot rutinmässig svanskupering på gris, fixering av suggor och att komma till rätta med problemen förknippade med långa djurtransporter. Vidare är det viktigt att det införs djurspecifik lagstiftning där det saknas i dag.Kommissionens utvärdering visar att det nuvarande regelverket inte lever upp till dagens behov och utmaningar. Lagstiftningen behöver uppdateras utifrån ny vetenskap, och man behöver komma till rätta med den ojämlika implementeringen och de brister i efterlevnaden vi ser i dag. Nya regler gör ingen nytta om de inte tillämpas.Översynen är ett långsiktigt arbete i en nödvändig riktning. Behovet av en stabil och långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i både Sverige och Europa är större än någonsin. I den helheten är ett gott djurskydd en pusselbit vi inte kan vara utan.För regeringen är det prioriterat att se över möjligheten att balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter och samtidigt bibehålla högt ställda svenska djurhållningskrav. Det är därför glädjande att regeringen i början av februari beslutade att tillsätta en utredning om stärkt konkurrenskraft och ett starkt djurskydd i enlighet med Tidöavtalet. Jag ser fram emot att ta del av den utredningens analyser och förslag när arbetet ska redovisas om drygt ett år.Djurskyddsfrågorna är en självklar del av det svenska EU-ordförandeskapet under våren. Sverige har bjudit in till en konferens om djurskydd i slutet av juni. Den tar avstamp i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och utgör en möjlighet att lyfta fram aktuell forskning och fördelarna med gott djurskydd samt att på så sätt stötta kommissionens pågående arbete.Skulle vi ställa mycket högre krav på våra svenska djurhållare än det görs i de länder de konkurrerar med skulle resultatet bli att branschen konkurreras ut av mat som i allt väsentligt produceras i länder med lägre ställda krav än här. Jag har förstått att Rebecka Le Moine inte anser det vara ett problem, men för svensk landsbygd och för vår gemensamma välfärd skulle det vara förödande. Ett Sverige utan djurhållning skulle vara ett fattigt Sverige. Dessutom skulle det motverka Tidöpartiernas vilja att förbättra djurskyddet globalt."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Min fråga till landsbygdsministern var om man skulle kunna se ECC som en miniminivå att införa i vår lagstiftning. På den fick jag inget svar, utan jag fick förklarat för mig att vi redan har en stark lagstiftning. Jag måste tolka det svaret som ett nej och som att regeringen inte är intresserad av att göra mer. Vi ska vara nöjda med det vi har.Den djurskyddslagstiftning vi har ser fantastiskt bra ut. Det står att det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att det kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman. Det är bara det att det finns ett stort glapp mellan dessa vackra ord och verkligheten. I Sverige är 99 procent av alla kycklingar av snabbväxande raser, så kallade turbokycklingar. Det bryter mot 2 kap. 11 § djurskyddslagen.Vad behöver vi då göra? Jo, se verkligheten för vad den är. Det har uppdagats olika skandaler, till exempel med Kronfågel, och när landsbygdsministern i en intervju fick en fråga om detta svarade han att lagstiftningen ska följas och att vi därför har tillsynsmyndigheter. Det är jättebra. Det är bara det att på de senaste tre åren har man gjort tillsyn på 13 av 39 anläggningar. Låt det sjunka in.Det spelar alltså ingen roll hur vackra ord vi använder; vi kan inte nöja oss med att hänvisa till dem om vi vet hur verkligheten ser ut. Den innebär ett lidande från att dessa kycklingar kläcks till att de spenderar sina dagar på en yta stor som ett A4-papper och till att de skållas levande. Det är ett systematiskt djurplågeri.Det handlar om ett systematiskt djurplågeri som landsbygdsministern har ansvar för. Om landsbygdsministern inte är beredd att införa ECC som ett minimikrav i djurskyddslagstiftningen, är landsbygdsministern då åtminstone beredd att öka tillsynen?"}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Jag får inleda med att säga att jag har lite svårt för interpellantens uttryck turbokycklingar. Det är naturligtvis ett försök att nedvärdera och smutskasta sådant man ogillar, på samma sätt som vissa säger genmanipulerad i st��llet för det riktiga ordet genmodifierad och vissa säger mjölkindustri i stället för mjölkgård eller mjölkbransch.Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekten för djur. I många fall har Sverige mer detaljerade djurskyddskrav jämfört med EU och övriga medlemsstater. När det gäller kycklingar har Sverige, till skillnad från EU, bestämmelser även för avelsdjuren och ett förbud mot näbbtrimning, exempelvis.Djur är levande, kännande varelser, och inget djur ska behöva lida. Djurskyddsreglerna ska alltid efterlevas, och eventuella brister ska rättas till.Hur många kontroller som än utförs kan de aldrig ersätta djurhållarens ansvar och betydelse för djurens välmående. Det är bara den som finns på plats varje dag som kan se till att djuren har det bra och får den skötsel och omsorg de behöver.Under 2022 noterades inga brister avseende beläggningsgrad, rena djur, luftkvalitet eller stallklimat. Dock noterades brister avseende ströbäddarnas renhet, vilket i förlängningen kan leda till smutsiga djur och försämrad fothälsa.Vad gäller alla dessa kontrollpunkter finns en variation mellan åren. Generellt ses en god efterlevnad av djurskyddsreglerna när det gäller slaktkycklingar."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Kycklingen är Sveriges vanligaste fågel. Årligen föds omkring 112 miljoner kycklingar upp för slakt. Det rör sig om väldigt intensiv djurhållning, där den genomsnittliga besättningen består av 100 000 individer och där utrymmet som kycklingarna har att växa på är mindre än ett A4-papper per individ. Under sina 35 dagar i livet växer dessa kycklingar från 40 gram till 2 kilo. Denna otroligt snabba tillväxt innebär en stor risk för bensmärta och rörelsestörning. Detta kan inte betraktas som något annat än ett systematiskt djurplågeri.Djurskyddsorganisationer i Europa har tagit fram välfärdskriterier som företag kan använda sig av vid inköp av kyckling. Dessa kriterier går under namnet European Chicken Commitment, ECC, och grundar sig på den senaste forskningen. Kriterierna inkluderar bland annat faktorer som inredning, beläggningsgrad, bedövning och tredjepartsgranskning. Mer än 350 företag har anslutit sig, för en förbättrad djurvälfärd för kycklingar i hela Europa. Detta blir en möjlighet att komma bort från det systematiska lidandet inom den svenska kycklingindustrin, och även Sverige bör förhålla sig till ECC-kriterierna som en absolut lägsta nivå i lagstiftningen.Genom att ställa sig bakom ECC säger man ja till mer utevistelse för kycklingar och nej till den så kallade turbokycklingen, som växer så otroligt snabbt att det innebär lidande för kycklingarna från det att de kläcks till dess att de skållas. Denna ras utgör ungefär 99 procent av kycklingarna i Sverige.En utfasning av turbokycklingen i Sverige skulle, på samma sätt som skett med Belgian blue, kunna genomföras utifrån djurskyddslagstiftningens skrivning om avel som medför lidande för djuren.Min fråga är: Hur ser landsbygdsministern på att introducera dessa kriterier, ECC, som en del av djurskyddslagstiftningen och låta dem utgöra en miniminivå för kycklingar? Hur ser landsbygdsministern på att ställa om från snabbväxande så kallade turbokycklingar till mer långsamväxande och hälsosamma raser?"}
+{"question":"Hur ställer sig ministern till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig hur jag ställer mig till att ställa om från de snabbväxande turbokycklingarna till mer långsamväxande och hälsosamma raser.Det är viktigt att värna ett gott djurskydd av flera anledningar. För det första är det förstås viktigt att djuren har det bra. Ett gott djurskydd bidrar också till en god djurhälsa, vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika. Detta är viktiga faktorer för att uppnå ett hållbart livsmedelssystem i framtiden.Djurskyddsnivån inom EU behöver höjas, och därför är den översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som Europeiska kommissionen aviserade i strategin från jord till bord både efterlängtad och välkommen. Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt.Jag vill avslutningsvis framhålla att en skärpning av lagstiftningen inom EU inte bara skulle gynna djurvälfärden utan även skulle kunna bidra till att balansera svenska livsmedelsproducenters konkurrensvillkor."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Jag tror att Daniel Bäckström vet exakt vad som står i det uppdrag som regeringen, förvisso den förra, gav. Det är också nuvarande regerings position - att vi ska ha 170-270 vargar. Det är det uppdrag som har getts till Naturvårdsverket. Men vi ser nu över det uppdraget för att se om det kan göras ännu tydligare och klarare. Det är vad min politiska stab håller på med nu, och vi tittar även på hur vi ska få ett bättre regelverk kring skyddsjakten, där vi vet att vi har stora problem i dag. Det krävs upp till fyra angrepp innan man får ett beslut om skyddsjakt. Detta är oerhört viktiga beslut för att komma framåt i denna fråga.Samtidigt har vi intensiva diskussioner med andra EU-länder som har liknande eller värre problem eller som generellt har en förståelse för vad rovdjur de facto gör. Vi måste se att de senaste 20 årens ökande vargstam påverkar vårt samhälle påtagligt mer än förr. Bönder vågar inte investera i sina livsmedelsföretag, och djuren får inte komma ut på bete på grund av rädsla för vargen. Och eftersom bete är det sätt på vilket många djur försörjs med foder under mer än en tredjedel av året är det helt ohållbart att inte kunna låta djuren gå på bete.Den tilltagande ökningen av vargstammen har även blivit en trygghetsfråga som vi måste ta på allvar. Viltet, där rovdjuren ingår, ska förvaltas på ett sådant sätt att djur och människor kan leva sida vid sida.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Jag tror att Daniel Bäckström vet exakt vad som står i det uppdrag som regeringen, förvisso den förra, gav. Det är också nuvarande regerings position - att vi ska ha 170-270 vargar. Det är det uppdrag som har getts till Naturvårdsverket. Men vi ser nu över det uppdraget för att se om det kan göras ännu tydligare och klarare. Det är vad min politiska stab håller på med nu, och vi tittar även på hur vi ska få ett bättre regelverk kring skyddsjakten, där vi vet att vi har stora problem i dag. Det krävs upp till fyra angrepp innan man får ett beslut om skyddsjakt. Detta är oerhört viktiga beslut för att komma framåt i denna fråga.Samtidigt har vi intensiva diskussioner med andra EU-länder som har liknande eller värre problem eller som generellt har en förståelse för vad rovdjur de facto gör. Vi måste se att de senaste 20 årens ökande vargstam påverkar vårt samhälle påtagligt mer än förr. Bönder vågar inte investera i sina livsmedelsföretag, och djuren får inte komma ut på bete på grund av rädsla för vargen. Och eftersom bete är det sätt på vilket många djur försörjs med foder under mer än en tredjedel av året är det helt ohållbart att inte kunna låta djuren gå på bete.Den tilltagande ökningen av vargstammen har även blivit en trygghetsfråga som vi måste ta på allvar. Viltet, där rovdjuren ingår, ska förvaltas på ett sådant sätt att djur och människor kan leva sida vid sida.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Jag tror att Daniel Bäckström vet exakt vad som står i det uppdrag som regeringen, förvisso den förra, gav. Det är också nuvarande regerings position - att vi ska ha 170-270 vargar. Det är det uppdrag som har getts till Naturvårdsverket. Men vi ser nu över det uppdraget för att se om det kan göras ännu tydligare och klarare. Det är vad min politiska stab håller på med nu, och vi tittar även på hur vi ska få ett bättre regelverk kring skyddsjakten, där vi vet att vi har stora problem i dag. Det krävs upp till fyra angrepp innan man får ett beslut om skyddsjakt. Detta är oerhört viktiga beslut för att komma framåt i denna fråga.Samtidigt har vi intensiva diskussioner med andra EU-länder som har liknande eller värre problem eller som generellt har en förståelse för vad rovdjur de facto gör. Vi måste se att de senaste 20 årens ökande vargstam påverkar vårt samhälle påtagligt mer än förr. Bönder vågar inte investera i sina livsmedelsföretag, och djuren får inte komma ut på bete på grund av rädsla för vargen. Och eftersom bete är det sätt på vilket många djur försörjs med foder under mer än en tredjedel av året är det helt ohållbart att inte kunna låta djuren gå på bete.Den tilltagande ökningen av vargstammen har även blivit en trygghetsfråga som vi måste ta på allvar. Viltet, där rovdjuren ingår, ska förvaltas på ett sådant sätt att djur och människor kan leva sida vid sida.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"I sitt svar till mig för en stund sedan ville landsbygdsministern lugna mig i frågan. Jag undrar om det inte är någon annan som behöver känna efter och bli lite lugnare i frågan.Det är ju så här, landsbygdsminister Peter Kullgren: Jag har inte upplevt att vi har haft någon annan position än den som vi var med och drev fram i december 2010 när beslutet togs här i Sveriges riksdag under alliansregeringen. När vi har haft samarbeten i Sveriges riksdag har det handlat om budgetsamarbete. Januariavtalet hade många olika punkter. Där ingick inte rovdjurspolitiken eller jaktfrågorna.Det var också därför vi förra våren gjorde ett tydligt ställningstagande, tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, om att rikta ett tillkännagivande till Sveriges regering om att nå den nedre gränsen i spannet, 170 vargar.Om det är hedersamt att prata om historik på det sätt som landsbygdsministern väljer att göra i dag kan utvärderas. Men jag vet vad som har beslutats här. Det borde vara den enklaste sak för ett regeringsparti som vill ha makten och sedan får den att leverera på sitt eget riksdagsbeslut från ett år tillbaka. Men svaret i dag från Peter Kullgren som regeringsföreträdare är inte alls i enlighet med det beslut som togs i riksdagen. Svaret är att vargstammen i dag är för stor och att vi ska jobba med skyddsjaktsfrågor och annat. Detta är väl känt - det står vi bakom fullt ut.Jag förväntar mig mycket mer av landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen i denna fråga."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"I sitt svar till mig för en stund sedan ville landsbygdsministern lugna mig i frågan. Jag undrar om det inte är någon annan som behöver känna efter och bli lite lugnare i frågan.Det är ju så här, landsbygdsminister Peter Kullgren: Jag har inte upplevt att vi har haft någon annan position än den som vi var med och drev fram i december 2010 när beslutet togs här i Sveriges riksdag under alliansregeringen. När vi har haft samarbeten i Sveriges riksdag har det handlat om budgetsamarbete. Januariavtalet hade många olika punkter. Där ingick inte rovdjurspolitiken eller jaktfrågorna.Det var också därför vi förra våren gjorde ett tydligt ställningstagande, tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, om att rikta ett tillkännagivande till Sveriges regering om att nå den nedre gränsen i spannet, 170 vargar.Om det är hedersamt att prata om historik på det sätt som landsbygdsministern väljer att göra i dag kan utvärderas. Men jag vet vad som har beslutats här. Det borde vara den enklaste sak för ett regeringsparti som vill ha makten och sedan får den att leverera på sitt eget riksdagsbeslut från ett år tillbaka. Men svaret i dag från Peter Kullgren som regeringsföreträdare är inte alls i enlighet med det beslut som togs i riksdagen. Svaret är att vargstammen i dag är för stor och att vi ska jobba med skyddsjaktsfrågor och annat. Detta är väl känt - det står vi bakom fullt ut.Jag förväntar mig mycket mer av landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen i denna fråga."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"I sitt svar till mig för en stund sedan ville landsbygdsministern lugna mig i frågan. Jag undrar om det inte är någon annan som behöver känna efter och bli lite lugnare i frågan.Det är ju så här, landsbygdsminister Peter Kullgren: Jag har inte upplevt att vi har haft någon annan position än den som vi var med och drev fram i december 2010 när beslutet togs här i Sveriges riksdag under alliansregeringen. När vi har haft samarbeten i Sveriges riksdag har det handlat om budgetsamarbete. Januariavtalet hade många olika punkter. Där ingick inte rovdjurspolitiken eller jaktfrågorna.Det var också därför vi förra våren gjorde ett tydligt ställningstagande, tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, om att rikta ett tillkännagivande till Sveriges regering om att nå den nedre gränsen i spannet, 170 vargar.Om det är hedersamt att prata om historik på det sätt som landsbygdsministern väljer att göra i dag kan utvärderas. Men jag vet vad som har beslutats här. Det borde vara den enklaste sak för ett regeringsparti som vill ha makten och sedan får den att leverera på sitt eget riksdagsbeslut från ett år tillbaka. Men svaret i dag från Peter Kullgren som regeringsföreträdare är inte alls i enlighet med det beslut som togs i riksdagen. Svaret är att vargstammen i dag är för stor och att vi ska jobba med skyddsjaktsfrågor och annat. Detta är väl känt - det står vi bakom fullt ut.Jag förväntar mig mycket mer av landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen i denna fråga."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Hur lång tid tar det? Ja, för den regering som Centerpartiet stödde tog det lite drygt sju år innan det kom något som helst uppdrag om att göra det som riksdagen redan hade sagt. Jag har varit landsbygdsminister i sju åtta månader, alltså i ungefär lika många månader som antalet år som Centerpartiet och Daniel Bäckström stödde en regering där ni direkt i handen på Miljöpartiet lade frågan om varg.Vi levererar mer hitintills på åtta månader än vad den regering som ni stödde förra mandatperioden gjorde på två mandatperioder. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att anklaga oss för att inte leverera.Vad säger Centerpartiets Daniel Bäckström till alla dem som har röstat på honom - som jag vet har en bra position vad gäller svensk vargförvaltning - när man lovar brett innan valet och är tydlig med vad man vill men sedan vet exakt att det inte kommer att hända någonting på det här området eftersom man stöder en regering som har en helt annan inriktning?Det blir lite väl magstarkt, Daniel Bäckström, att komma och anklaga mig efter sju månader för att vi inte har levererat när jag precis har konstaterat att vi ska se över alla regler, både skyddsjakt och licensjakt, och att uppdrag kommer till berörda myndigheter. Försök inte att vrida detta till något annat än vad det de facto handlar om."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Hur lång tid tar det? Ja, för den regering som Centerpartiet stödde tog det lite drygt sju år innan det kom något som helst uppdrag om att göra det som riksdagen redan hade sagt. Jag har varit landsbygdsminister i sju åtta månader, alltså i ungefär lika många månader som antalet år som Centerpartiet och Daniel Bäckström stödde en regering där ni direkt i handen på Miljöpartiet lade frågan om varg.Vi levererar mer hitintills på åtta månader än vad den regering som ni stödde förra mandatperioden gjorde på två mandatperioder. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att anklaga oss för att inte leverera.Vad säger Centerpartiets Daniel Bäckström till alla dem som har röstat på honom - som jag vet har en bra position vad gäller svensk vargförvaltning - när man lovar brett innan valet och är tydlig med vad man vill men sedan vet exakt att det inte kommer att hända någonting på det här området eftersom man stöder en regering som har en helt annan inriktning?Det blir lite väl magstarkt, Daniel Bäckström, att komma och anklaga mig efter sju månader för att vi inte har levererat när jag precis har konstaterat att vi ska se över alla regler, både skyddsjakt och licensjakt, och att uppdrag kommer till berörda myndigheter. Försök inte att vrida detta till något annat än vad det de facto handlar om."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Hur lång tid tar det? Ja, för den regering som Centerpartiet stödde tog det lite drygt sju år innan det kom något som helst uppdrag om att göra det som riksdagen redan hade sagt. Jag har varit landsbygdsminister i sju åtta månader, alltså i ungefär lika många månader som antalet år som Centerpartiet och Daniel Bäckström stödde en regering där ni direkt i handen på Miljöpartiet lade frågan om varg.Vi levererar mer hitintills på åtta månader än vad den regering som ni stödde förra mandatperioden gjorde på två mandatperioder. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att anklaga oss för att inte leverera.Vad säger Centerpartiets Daniel Bäckström till alla dem som har röstat på honom - som jag vet har en bra position vad gäller svensk vargförvaltning - när man lovar brett innan valet och är tydlig med vad man vill men sedan vet exakt att det inte kommer att hända någonting på det här området eftersom man stöder en regering som har en helt annan inriktning?Det blir lite väl magstarkt, Daniel Bäckström, att komma och anklaga mig efter sju månader för att vi inte har levererat när jag precis har konstaterat att vi ska se över alla regler, både skyddsjakt och licensjakt, och att uppdrag kommer till berörda myndigheter. Försök inte att vrida detta till något annat än vad det de facto handlar om."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Det är tydligt att ministern anser att vargstammen är för stor och att det ska ses över hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska komma i fråga. Hur lång tid tar det att se över dessa delar? Ministern säger ju själv att regelformer ska ses över. Möten har hållits med landshövdingar om licensjakt och i delar av Sverige där det finns etablerad varg. Men när kommer beskedet till djurägarna? När får man veta? Jag tänker att det väl inte kan vara så långa ledtider utan att man ganska snart skulle kunna få besked. Jag är väldigt angelägen om att ministern kan ge besked. När får man veta på vilket sätt dessa delar kommer att förändras? Det är ju inga okända frågor vi pratar om.När man har djur och det etablerar sig vargrevir på olika sätt finns det ett stöd till stängsling. Är ministern beredd att se över andra delar? På vilket sätt kan de djurhållande bönderna runt om i Sverige stöttas för att det också ska säkerställas att de ska kunna vara trygga med den förvaltning vi har? Är ministern beredd att gå så långt som att tala om att det i vissa områden inte är aktuellt att varg får finnas över huvud taget? Detta var man från Kristdemokraternas sida lite fundersam över i förslaget som diskuterades under förra mandatperioden.Jag ser, likt min kollega ledamoten Bäckström, fram emot att ministern förtydligar svaren. Möten är gott nog, men när kommer beskeden till djurhållande bönder, till landsbygdsboende, om i vilka steg man kommer att minska vargstammens storlek och vad den ska ned till?"}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Det är tydligt att ministern anser att vargstammen är för stor och att det ska ses över hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska komma i fråga. Hur lång tid tar det att se över dessa delar? Ministern säger ju själv att regelformer ska ses över. Möten har hållits med landshövdingar om licensjakt och i delar av Sverige där det finns etablerad varg. Men när kommer beskedet till djurägarna? När får man veta? Jag tänker att det väl inte kan vara så långa ledtider utan att man ganska snart skulle kunna få besked. Jag är väldigt angelägen om att ministern kan ge besked. När får man veta på vilket sätt dessa delar kommer att förändras? Det är ju inga okända frågor vi pratar om.När man har djur och det etablerar sig vargrevir på olika sätt finns det ett stöd till stängsling. Är ministern beredd att se över andra delar? På vilket sätt kan de djurhållande bönderna runt om i Sverige stöttas för att det också ska säkerställas att de ska kunna vara trygga med den förvaltning vi har? Är ministern beredd att gå så långt som att tala om att det i vissa områden inte är aktuellt att varg får finnas över huvud taget? Detta var man från Kristdemokraternas sida lite fundersam över i förslaget som diskuterades under förra mandatperioden.Jag ser, likt min kollega ledamoten Bäckström, fram emot att ministern förtydligar svaren. Möten är gott nog, men när kommer beskeden till djurhållande bönder, till landsbygdsboende, om i vilka steg man kommer att minska vargstammens storlek och vad den ska ned till?"}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Det är tydligt att ministern anser att vargstammen är för stor och att det ska ses över hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska komma i fråga. Hur lång tid tar det att se över dessa delar? Ministern säger ju själv att regelformer ska ses över. Möten har hållits med landshövdingar om licensjakt och i delar av Sverige där det finns etablerad varg. Men när kommer beskedet till djurägarna? När får man veta? Jag tänker att det väl inte kan vara så långa ledtider utan att man ganska snart skulle kunna få besked. Jag är väldigt angelägen om att ministern kan ge besked. När får man veta på vilket sätt dessa delar kommer att förändras? Det är ju inga okända frågor vi pratar om.När man har djur och det etablerar sig vargrevir på olika sätt finns det ett stöd till stängsling. Är ministern beredd att se över andra delar? På vilket sätt kan de djurhållande bönderna runt om i Sverige stöttas för att det också ska säkerställas att de ska kunna vara trygga med den förvaltning vi har? Är ministern beredd att gå så långt som att tala om att det i vissa områden inte är aktuellt att varg får finnas över huvud taget? Detta var man från Kristdemokraternas sida lite fundersam över i förslaget som diskuterades under förra mandatperioden.Jag ser, likt min kollega ledamoten Bäckström, fram emot att ministern förtydligar svaren. Möten är gott nog, men när kommer beskeden till djurhållande bönder, till landsbygdsboende, om i vilka steg man kommer att minska vargstammens storlek och vad den ska ned till?"}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Vad var det Kristdemokraterna för ett år sedan inte hade koll på? För det var Kristdemokraterna som i Sveriges riksdag oerhört tydligt drev att vi skulle ha en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Nu svarar landsbygdsministern i debatten att det inte går, för Norge är inte med i EU, men det är Sverige. Det var slutsatsen av detta, så tack för det svaret. Regeringens företrädare förmedlar här att det inte går att få till en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Det vore intressant att höra om detta delas av de kristdemokrater som engagerat jobbar med frågeställningen här i Sveriges riksdag. Men det är bra, då har vi den punkten klar.Nästa svar från landsbygdsministern är att regeringens position är att vargstammen är för stor. Då är det alltså inte det uttalande som landsbygdsministerns uttryckte var regeringens position i radion i våras, att vargstammen skulle halveras, som gäller längre, utan det är att vargstammen är för stor. Så svarar nu landsbygdsministern.I interpellationssvaret här för en liten stund sedan sa regeringens företrädare att vargstammen ska bli betydligt mindre. Hur många är det, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vad innebär betydligt mindre, och vad innebär för stor vargstam? Jag hör fortfarande inte en bekräftelse på att regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren faktiskt anser att Sveriges riksdags tydliga tillkännagivande från förra året gäller.Om det ska bli en betydligt mindre vargstam och vargstammen i dag är för stor enligt regeringen, då måste man ju fråga sig varför Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nu utifrån Tidösamarbetet lämnat den tydliga position som faktiskt finns, och fanns, i Sveriges riksdag. Varför står inte Peter Kullgren och regeringen bakom det tillkännagivandet? Det är oerhört otydliga svar från landsbygdsministerns sida. Men det är också ett tecken i tiden hur lite som görs för att komma åt de tydliga målsättningar som regeringen aviserade när de själva var i opposition som enskilda politiska företrädare, när de ännu inte satt i Regeringskansliet. Det är inte bara en trovärdighetsfråga kopplad till hur landsbygdsministern och övriga ministrar leder arbetet för att få en hållbar rovdjurssituation där man minskar det socioekonomiska trycket i Sverige och också minskar rovdjurstrycket.Utbredningen är en del av det beslut som togs i december 2013, men nu hör vi att landsbygdsministern inte kan leverera på sitt eget partis tydliga ställningstagande så sent som för ett år sedan i Sverige riksdag. Det är oroväckande, och det är ändå på något sätt ett kvitto för alla dem som nu tvingas leva med och anpassa sina liv utifrån att få vargrevir på markerna, oavsett om det är i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Skaraborg, Skåne eller uppåt mot Örnsköldsvik.Jag repeterar frågorna en gång till. Landsbygdsministern har här chansen att förtydliga sina svar i relation till de två tillkännagivanden som Kristdemokraterna förra året var med och röstade för här i Sveriges riksdag."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Vad var det Kristdemokraterna för ett år sedan inte hade koll på? För det var Kristdemokraterna som i Sveriges riksdag oerhört tydligt drev att vi skulle ha en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Nu svarar landsbygdsministern i debatten att det inte går, för Norge är inte med i EU, men det är Sverige. Det var slutsatsen av detta, så tack för det svaret. Regeringens företrädare förmedlar här att det inte går att få till en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Det vore intressant att höra om detta delas av de kristdemokrater som engagerat jobbar med frågeställningen här i Sveriges riksdag. Men det är bra, då har vi den punkten klar.Nästa svar från landsbygdsministern är att regeringens position är att vargstammen är för stor. Då är det alltså inte det uttalande som landsbygdsministerns uttryckte var regeringens position i radion i våras, att vargstammen skulle halveras, som gäller längre, utan det är att vargstammen är för stor. Så svarar nu landsbygdsministern.I interpellationssvaret här för en liten stund sedan sa regeringens företrädare att vargstammen ska bli betydligt mindre. Hur många är det, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vad innebär betydligt mindre, och vad innebär för stor vargstam? Jag hör fortfarande inte en bekräftelse på att regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren faktiskt anser att Sveriges riksdags tydliga tillkännagivande från förra året gäller.Om det ska bli en betydligt mindre vargstam och vargstammen i dag är för stor enligt regeringen, då måste man ju fråga sig varför Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nu utifrån Tidösamarbetet lämnat den tydliga position som faktiskt finns, och fanns, i Sveriges riksdag. Varför står inte Peter Kullgren och regeringen bakom det tillkännagivandet? Det är oerhört otydliga svar från landsbygdsministerns sida. Men det är också ett tecken i tiden hur lite som görs för att komma åt de tydliga målsättningar som regeringen aviserade när de själva var i opposition som enskilda politiska företrädare, när de ännu inte satt i Regeringskansliet. Det är inte bara en trovärdighetsfråga kopplad till hur landsbygdsministern och övriga ministrar leder arbetet för att få en hållbar rovdjurssituation där man minskar det socioekonomiska trycket i Sverige och också minskar rovdjurstrycket.Utbredningen är en del av det beslut som togs i december 2013, men nu hör vi att landsbygdsministern inte kan leverera på sitt eget partis tydliga ställningstagande så sent som för ett år sedan i Sverige riksdag. Det är oroväckande, och det är ändå på något sätt ett kvitto för alla dem som nu tvingas leva med och anpassa sina liv utifrån att få vargrevir på markerna, oavsett om det är i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Skaraborg, Skåne eller uppåt mot Örnsköldsvik.Jag repeterar frågorna en gång till. Landsbygdsministern har här chansen att förtydliga sina svar i relation till de två tillkännagivanden som Kristdemokraterna förra året var med och röstade för här i Sveriges riksdag."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Vad var det Kristdemokraterna för ett år sedan inte hade koll på? För det var Kristdemokraterna som i Sveriges riksdag oerhört tydligt drev att vi skulle ha en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Nu svarar landsbygdsministern i debatten att det inte går, för Norge är inte med i EU, men det är Sverige. Det var slutsatsen av detta, så tack för det svaret. Regeringens företrädare förmedlar här att det inte går att få till en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Det vore intressant att höra om detta delas av de kristdemokrater som engagerat jobbar med frågeställningen här i Sveriges riksdag. Men det är bra, då har vi den punkten klar.Nästa svar från landsbygdsministern är att regeringens position är att vargstammen är för stor. Då är det alltså inte det uttalande som landsbygdsministerns uttryckte var regeringens position i radion i våras, att vargstammen skulle halveras, som gäller längre, utan det är att vargstammen är för stor. Så svarar nu landsbygdsministern.I interpellationssvaret här för en liten stund sedan sa regeringens företrädare att vargstammen ska bli betydligt mindre. Hur många är det, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vad innebär betydligt mindre, och vad innebär för stor vargstam? Jag hör fortfarande inte en bekräftelse på att regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren faktiskt anser att Sveriges riksdags tydliga tillkännagivande från förra året gäller.Om det ska bli en betydligt mindre vargstam och vargstammen i dag är för stor enligt regeringen, då måste man ju fråga sig varför Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nu utifrån Tidösamarbetet lämnat den tydliga position som faktiskt finns, och fanns, i Sveriges riksdag. Varför står inte Peter Kullgren och regeringen bakom det tillkännagivandet? Det är oerhört otydliga svar från landsbygdsministerns sida. Men det är också ett tecken i tiden hur lite som görs för att komma åt de tydliga målsättningar som regeringen aviserade när de själva var i opposition som enskilda politiska företrädare, när de ännu inte satt i Regeringskansliet. Det är inte bara en trovärdighetsfråga kopplad till hur landsbygdsministern och övriga ministrar leder arbetet för att få en hållbar rovdjurssituation där man minskar det socioekonomiska trycket i Sverige och också minskar rovdjurstrycket.Utbredningen är en del av det beslut som togs i december 2013, men nu hör vi att landsbygdsministern inte kan leverera på sitt eget partis tydliga ställningstagande så sent som för ett år sedan i Sverige riksdag. Det är oroväckande, och det är ändå på något sätt ett kvitto för alla dem som nu tvingas leva med och anpassa sina liv utifrån att få vargrevir på markerna, oavsett om det är i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Skaraborg, Skåne eller uppåt mot Örnsköldsvik.Jag repeterar frågorna en gång till. Landsbygdsministern har här chansen att förtydliga sina svar i relation till de två tillkännagivanden som Kristdemokraterna förra året var med och röstade för här i Sveriges riksdag."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Regeringen har uttalade mål och ambitioner. Vi anser liksom en majoritet i riksdagen att vargstammen är för stor. Det är mer än vad man kan säga om den tidigare regeringen, som Centerpartiet som bekant stödde. Vi kan inte blunda för den negativa påverkan vargen har på boende, djurhållning och jakt. Jag uppskattar engagemanget i dessa frågor och kan bara beklaga att vi är i denna situation.De möten jag hade med länsstyrelserna var ett viktigt steg för att få en bra lägesbild från dem som i slutändan ska se till att lagar och riktlinjer följs. Flera landshövdingar lyfte upp vikten av att de så kallade tumreglerna ses över, det vill säga hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska beslutas, och detta är något vi tittar närmare på. Sverige har ett intensivt arbete ihop med Norge i vargfrågan, med ett gemensamt inventeringssystem och en gemensam databas. Inför beslut om licensjakt sker också en bred samverkan. Men det finns saker som gör att vi inte kan ha en total samförvaltning, till exempel att Sverige är med i EU och att Norge inte är det.Men det är min ambition att förtäta detta så mycket det bara går. Jag har även bett min politiska stab att se över alla former av regelverk och utredningar för att effektivisera skyddsjakten, se över licensjakten och undersöka hur vi kan minska vargstammen ytterligare. Jag avser att återkomma med besked allteftersom vi kommer framåt i de olika stegen. Tro mig, det är min ambition att vi ska få till nödvändiga förändringar inom kort."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Regeringen har uttalade mål och ambitioner. Vi anser liksom en majoritet i riksdagen att vargstammen är för stor. Det är mer än vad man kan säga om den tidigare regeringen, som Centerpartiet som bekant stödde. Vi kan inte blunda för den negativa påverkan vargen har på boende, djurhållning och jakt. Jag uppskattar engagemanget i dessa frågor och kan bara beklaga att vi är i denna situation.De möten jag hade med länsstyrelserna var ett viktigt steg för att få en bra lägesbild från dem som i slutändan ska se till att lagar och riktlinjer följs. Flera landshövdingar lyfte upp vikten av att de så kallade tumreglerna ses över, det vill säga hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska beslutas, och detta är något vi tittar närmare på. Sverige har ett intensivt arbete ihop med Norge i vargfrågan, med ett gemensamt inventeringssystem och en gemensam databas. Inför beslut om licensjakt sker också en bred samverkan. Men det finns saker som gör att vi inte kan ha en total samförvaltning, till exempel att Sverige är med i EU och att Norge inte är det.Men det är min ambition att förtäta detta så mycket det bara går. Jag har även bett min politiska stab att se över alla former av regelverk och utredningar för att effektivisera skyddsjakten, se över licensjakten och undersöka hur vi kan minska vargstammen ytterligare. Jag avser att återkomma med besked allteftersom vi kommer framåt i de olika stegen. Tro mig, det är min ambition att vi ska få till nödvändiga förändringar inom kort."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Regeringen har uttalade mål och ambitioner. Vi anser liksom en majoritet i riksdagen att vargstammen är för stor. Det är mer än vad man kan säga om den tidigare regeringen, som Centerpartiet som bekant stödde. Vi kan inte blunda för den negativa påverkan vargen har på boende, djurhållning och jakt. Jag uppskattar engagemanget i dessa frågor och kan bara beklaga att vi är i denna situation.De möten jag hade med länsstyrelserna var ett viktigt steg för att få en bra lägesbild från dem som i slutändan ska se till att lagar och riktlinjer följs. Flera landshövdingar lyfte upp vikten av att de så kallade tumreglerna ses över, det vill säga hur många angrepp som krävs för att skyddsjakt ska beslutas, och detta är något vi tittar närmare på. Sverige har ett intensivt arbete ihop med Norge i vargfrågan, med ett gemensamt inventeringssystem och en gemensam databas. Inför beslut om licensjakt sker också en bred samverkan. Men det finns saker som gör att vi inte kan ha en total samförvaltning, till exempel att Sverige är med i EU och att Norge inte är det.Men det är min ambition att förtäta detta så mycket det bara går. Jag har även bett min politiska stab att se över alla former av regelverk och utredningar för att effektivisera skyddsjakten, se över licensjakten och undersöka hur vi kan minska vargstammen ytterligare. Jag avser att återkomma med besked allteftersom vi kommer framåt i de olika stegen. Tro mig, det är min ambition att vi ska få till nödvändiga förändringar inom kort."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor Daniel Bäckström ställt.Jag kommer från Skaraborg, och jag vet att ministern, som kommer från Värmland, har levt med vargproblematik under ganska lång tid. Men nu sprider sig otryggheten för barn, hundägare, djurhållare med flera även till andra delar av Sveriges landsbygd.Låt mig ge några exempel. En barnfamilj anmälde till länsstyrelsen att det vandrade varg norr om Skövde och fick till svar att föräldrarna kanske kunde skjutsa barnen till busshållplatsen de två veckorna innan vargen vandrat vidare. Så känner man knappast trygghet där man bor.Förra året gjorde jag och kollegan Daniel Bäckström ett besök hos Kate Mårtensson utanför Skövde, och hon kunde berätta hur stressade djuren varit. De hade alltså lämnat hägnet. Hon kan inte bevisa att det är varg, men det händer saker som hon inte upplevt tidigare. För det krävs det att det kommer någon snabbt och kollar upp det, och det är inte alltid möjligt att få tag på någon från länsstyrelsen eller någon annan som kan komma och följa upp det.I Falköpingstrakten har får skadats, och jag har mött ett antal fårägare som upplever det som oerhört kämpigt att inte veta om de kan hålla djur och då få svaret att de får se över sina stängsel.Vargen sprider sig nu söderut till Skaraborg, Sjuhärad och Jönköping, och jag ser trygghetsfrågan som helt central.Kollegan Bäckström nämnde det tillkännagivande som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden. I underlaget föreslogs att man skulle utse vissa områden till vargfria på grund av viktig djurhållning. Med ett nytt regelverk skulle man där få möjlighet att ta bort den varg som eventuellt etablerade sig.Jag är mycket angelägen om att få höra ministerns syn på vargen kopplat till tryggheten på landsbygden.Ägare till jakthundar och andra hundar vågar inte träna sina hundar i skog och mark norr om Skövde eftersom varg etablerat sig där. Detta begränsar livsutrymmet för många människor.Jag är angelägen om att ministern kan ge besked inte bara om licensjakt utan om hur han avser att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för fortsatt djurhållning på svensk landsbygd utan hot från varg."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor Daniel Bäckström ställt.Jag kommer från Skaraborg, och jag vet att ministern, som kommer från Värmland, har levt med vargproblematik under ganska lång tid. Men nu sprider sig otryggheten för barn, hundägare, djurhållare med flera även till andra delar av Sveriges landsbygd.Låt mig ge några exempel. En barnfamilj anmälde till länsstyrelsen att det vandrade varg norr om Skövde och fick till svar att föräldrarna kanske kunde skjutsa barnen till busshållplatsen de två veckorna innan vargen vandrat vidare. Så känner man knappast trygghet där man bor.Förra året gjorde jag och kollegan Daniel Bäckström ett besök hos Kate Mårtensson utanför Skövde, och hon kunde berätta hur stressade djuren varit. De hade alltså lämnat hägnet. Hon kan inte bevisa att det är varg, men det händer saker som hon inte upplevt tidigare. För det krävs det att det kommer någon snabbt och kollar upp det, och det är inte alltid möjligt att få tag på någon från länsstyrelsen eller någon annan som kan komma och följa upp det.I Falköpingstrakten har får skadats, och jag har mött ett antal fårägare som upplever det som oerhört kämpigt att inte veta om de kan hålla djur och då få svaret att de får se över sina stängsel.Vargen sprider sig nu söderut till Skaraborg, Sjuhärad och Jönköping, och jag ser trygghetsfrågan som helt central.Kollegan Bäckström nämnde det tillkännagivande som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden. I underlaget föreslogs att man skulle utse vissa områden till vargfria på grund av viktig djurhållning. Med ett nytt regelverk skulle man där få möjlighet att ta bort den varg som eventuellt etablerade sig.Jag är mycket angelägen om att få höra ministerns syn på vargen kopplat till tryggheten på landsbygden.Ägare till jakthundar och andra hundar vågar inte träna sina hundar i skog och mark norr om Skövde eftersom varg etablerat sig där. Detta begränsar livsutrymmet för många människor.Jag är angelägen om att ministern kan ge besked inte bara om licensjakt utan om hur han avser att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för fortsatt djurhållning på svensk landsbygd utan hot från varg."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor Daniel Bäckström ställt.Jag kommer från Skaraborg, och jag vet att ministern, som kommer från Värmland, har levt med vargproblematik under ganska lång tid. Men nu sprider sig otryggheten för barn, hundägare, djurhållare med flera även till andra delar av Sveriges landsbygd.Låt mig ge några exempel. En barnfamilj anmälde till länsstyrelsen att det vandrade varg norr om Skövde och fick till svar att föräldrarna kanske kunde skjutsa barnen till busshållplatsen de två veckorna innan vargen vandrat vidare. Så känner man knappast trygghet där man bor.Förra året gjorde jag och kollegan Daniel Bäckström ett besök hos Kate Mårtensson utanför Skövde, och hon kunde berätta hur stressade djuren varit. De hade alltså lämnat hägnet. Hon kan inte bevisa att det är varg, men det händer saker som hon inte upplevt tidigare. För det krävs det att det kommer någon snabbt och kollar upp det, och det är inte alltid möjligt att få tag på någon från länsstyrelsen eller någon annan som kan komma och följa upp det.I Falköpingstrakten har får skadats, och jag har mött ett antal fårägare som upplever det som oerhört kämpigt att inte veta om de kan hålla djur och då få svaret att de får se över sina stängsel.Vargen sprider sig nu söderut till Skaraborg, Sjuhärad och Jönköping, och jag ser trygghetsfrågan som helt central.Kollegan Bäckström nämnde det tillkännagivande som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden. I underlaget föreslogs att man skulle utse vissa områden till vargfria på grund av viktig djurhållning. Med ett nytt regelverk skulle man där få möjlighet att ta bort den varg som eventuellt etablerade sig.Jag är mycket angelägen om att få höra ministerns syn på vargen kopplat till tryggheten på landsbygden.Ägare till jakthundar och andra hundar vågar inte träna sina hundar i skog och mark norr om Skövde eftersom varg etablerat sig där. Detta begränsar livsutrymmet för många människor.Jag är angelägen om att ministern kan ge besked inte bara om licensjakt utan om hur han avser att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för fortsatt djurhållning på svensk landsbygd utan hot från varg."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren. Det är lite svårt att veta var man ska börja med tanke på hur rovdjursproblematiken ser ut i Sverige. Men låt mig börja i ministerns svar. Det är bra att regeringen verkar för att vargen flyttas från bilaga 4 till 5 i art- och habitatdirektivet. Det är mycket eftersträvansvärt och något som många som är berörda av och engagerade i dessa frågor stöder.När det gäller svaren på de tre frågor jag ställde till landsbygdsministern vill jag dock gärna få förtydliganden i dagens debatt.För ungefär ett år sedan tog riksdagen ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen. Kristdemokraterna var tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna pådrivande i utskottsarbetet och kammarens beslut. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör i dag majoriteten i Tidöunderlaget, och med tanke på det borde tillkännagivandet gälla. Varför säger inte landsbygdsministern tydligt att det gäller och också är regeringens politik? Eller har dessa tre regeringspartier kompromissat och kan därför inte leverera på beslutet de själva fattade för ett år sedan? Det är min första fråga.Min andra fråga utgår från ministerns uttalande i Sveriges Radio för en tid sedan om att halvera vargstammen. Vad innebär en halvering i antal vargar, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vilket antal pratar vi om? Är det i förhållande till förra årets inventering eller den nu gjorda inventeringen? Hur går detta ihop med det beslut Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog tillsammans med Centerpartiet i Sveriges riksdag för ett år sedan om att nå det nedre intervallet på mellan 170 och 270 vargar? Det finns en diskrepans här eftersom en halvering innebär ett högre antal vargar än det antal Kristdemokraterna vill ha i en skandinavisk förvaltning tillsammans med Norge.Det vore intressant att veta vad regeringens tydliga position är. Vad är målbilden? Utan målbild är det svårt att nå ett resultat och för de myndigheter som arbetar med detta att veta vad regeringens arbete syftar till.Min tredje fråga är om det går att få en mer uttömmande beskrivning av när regeringen vill se en gemensam förvaltning med bland annat Norge. När ska detta genomföras? Detta är känd politik sedan länge från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Eller är det så att nu när ni är i regeringsställning kommer denna fråga att beredas med övriga ärenden och ta den tid den tar? Då är frågan om det var så mycket värt att göra ett tillkännagivande för ett år sedan. Nu måste ni ju leverera på ert eget skarpa tillkännagivande med väldigt tydliga positioner.Läget utvecklas, och hela landet berörs snart av en växande vargstam. De socioekonomiska effekterna märks ända nere i Skåne, och vi känner av dem väl i Värmland. Många undrar var regeringen står och vad regeringen gör i denna oerhört viktiga fråga."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren. Det är lite svårt att veta var man ska börja med tanke på hur rovdjursproblematiken ser ut i Sverige. Men låt mig börja i ministerns svar. Det är bra att regeringen verkar för att vargen flyttas från bilaga 4 till 5 i art- och habitatdirektivet. Det är mycket eftersträvansvärt och något som många som är berörda av och engagerade i dessa frågor stöder.När det gäller svaren på de tre frågor jag ställde till landsbygdsministern vill jag dock gärna få förtydliganden i dagens debatt.För ungefär ett år sedan tog riksdagen ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen. Kristdemokraterna var tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna pådrivande i utskottsarbetet och kammarens beslut. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör i dag majoriteten i Tidöunderlaget, och med tanke på det borde tillkännagivandet gälla. Varför säger inte landsbygdsministern tydligt att det gäller och också är regeringens politik? Eller har dessa tre regeringspartier kompromissat och kan därför inte leverera på beslutet de själva fattade för ett år sedan? Det är min första fråga.Min andra fråga utgår från ministerns uttalande i Sveriges Radio för en tid sedan om att halvera vargstammen. Vad innebär en halvering i antal vargar, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vilket antal pratar vi om? Är det i förhållande till förra årets inventering eller den nu gjorda inventeringen? Hur går detta ihop med det beslut Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog tillsammans med Centerpartiet i Sveriges riksdag för ett år sedan om att nå det nedre intervallet på mellan 170 och 270 vargar? Det finns en diskrepans här eftersom en halvering innebär ett högre antal vargar än det antal Kristdemokraterna vill ha i en skandinavisk förvaltning tillsammans med Norge.Det vore intressant att veta vad regeringens tydliga position är. Vad är målbilden? Utan målbild är det svårt att nå ett resultat och för de myndigheter som arbetar med detta att veta vad regeringens arbete syftar till.Min tredje fråga är om det går att få en mer uttömmande beskrivning av när regeringen vill se en gemensam förvaltning med bland annat Norge. När ska detta genomföras? Detta är känd politik sedan länge från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Eller är det så att nu när ni är i regeringsställning kommer denna fråga att beredas med övriga ärenden och ta den tid den tar? Då är frågan om det var så mycket värt att göra ett tillkännagivande för ett år sedan. Nu måste ni ju leverera på ert eget skarpa tillkännagivande med väldigt tydliga positioner.Läget utvecklas, och hela landet berörs snart av en växande vargstam. De socioekonomiska effekterna märks ända nere i Skåne, och vi känner av dem väl i Värmland. Många undrar var regeringen står och vad regeringen gör i denna oerhört viktiga fråga."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren. Det är lite svårt att veta var man ska börja med tanke på hur rovdjursproblematiken ser ut i Sverige. Men låt mig börja i ministerns svar. Det är bra att regeringen verkar för att vargen flyttas från bilaga 4 till 5 i art- och habitatdirektivet. Det är mycket eftersträvansvärt och något som många som är berörda av och engagerade i dessa frågor stöder.När det gäller svaren på de tre frågor jag ställde till landsbygdsministern vill jag dock gärna få förtydliganden i dagens debatt.För ungefär ett år sedan tog riksdagen ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen. Kristdemokraterna var tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna pådrivande i utskottsarbetet och kammarens beslut. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör i dag majoriteten i Tidöunderlaget, och med tanke på det borde tillkännagivandet gälla. Varför säger inte landsbygdsministern tydligt att det gäller och också är regeringens politik? Eller har dessa tre regeringspartier kompromissat och kan därför inte leverera på beslutet de själva fattade för ett år sedan? Det är min första fråga.Min andra fråga utgår från ministerns uttalande i Sveriges Radio för en tid sedan om att halvera vargstammen. Vad innebär en halvering i antal vargar, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vilket antal pratar vi om? Är det i förhållande till förra årets inventering eller den nu gjorda inventeringen? Hur går detta ihop med det beslut Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog tillsammans med Centerpartiet i Sveriges riksdag för ett år sedan om att nå det nedre intervallet på mellan 170 och 270 vargar? Det finns en diskrepans här eftersom en halvering innebär ett högre antal vargar än det antal Kristdemokraterna vill ha i en skandinavisk förvaltning tillsammans med Norge.Det vore intressant att veta vad regeringens tydliga position är. Vad är målbilden? Utan målbild är det svårt att nå ett resultat och för de myndigheter som arbetar med detta att veta vad regeringens arbete syftar till.Min tredje fråga är om det går att få en mer uttömmande beskrivning av när regeringen vill se en gemensam förvaltning med bland annat Norge. När ska detta genomföras? Detta är känd politik sedan länge från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Eller är det så att nu när ni är i regeringsställning kommer denna fråga att beredas med övriga ärenden och ta den tid den tar? Då är frågan om det var så mycket värt att göra ett tillkännagivande för ett år sedan. Nu måste ni ju leverera på ert eget skarpa tillkännagivande med väldigt tydliga positioner.Läget utvecklas, och hela landet berörs snart av en växande vargstam. De socioekonomiska effekterna märks ända nere i Skåne, och vi känner av dem väl i Värmland. Många undrar var regeringen står och vad regeringen gör i denna oerhört viktiga fråga."}
+{"question":"Instämmer inte statsrådet och regeringen i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar?","answer":"Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen inte instämmer i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar. Han har även frågat mig när jag och regeringen anser att den svenska vargstammen ska ha halverats och vilka åtgärder jag tänker vidta för att detta ska uppnås. Slutligen har Daniel Bäckström frågat mig när jag och regeringen anser att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras och vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av detta.Vargen har en stark skyddsklassning, och vargstammens utveckling i Sverige har under de senaste 20 åren haft en ökande trend när det gäller antalet individer. Vid den senaste inventeringen, som gjordes så sent som för några veckor sedan, beräknades stammen bestå av 450 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.Som Daniel Bäckström lyft upp beslutade riksdagen i maj 2022 om ett tillkännagivande som bland annat handlade om att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara mellan 170 och 270 vargar. Enligt tillkännagivandet bör det under rådande omständigheter, med en alltmer förtätad vargstam, hållas i den nedre delen av spannet, alltså närmare 170 individer.I Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna inför vinterns licensjakt anfördes följande: \"Utifrån vargstammens utveckling de senaste åren anser Naturvårdsverket att det nu kan finnas utrymme att besluta om större uttag vid licensjakten på varg än tidigare år.\" Länsstyrelserna följde vägledningen och beslutade i september att 75 vargar får fällas vid kommande licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes. Som jämförelse beslutades det att 33 vargar skulle få fällas vid licensjakten 2022.Jag har nyligen hållit ett möte med landshövdingarna i de län där licensjakt bedrevs. Det var ett bra möte i konstruktiv anda, och det var särskilt intressant att höra resonemanget om orsakerna till att hela jaktkvoten inte fylldes. Jag har också haft möte med landshövdingarna i övriga län med fast förekomst av varg för att få deras bild av hur förvaltningen fungerar. Detta är viktiga pusselbitar i det pågående arbetet med att få en bild av vad som kan och behöver förändras i förvaltningen. I detta arbete är även samarbetet med Norge angående framför allt vargrevir som delas mellan länderna något som bör beaktas. I det större perspektivet vill regeringen även verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att verka för att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder, exempelvis skyddsjakt, i syfte att minska konflikter mellan människor och varg.Jag kan avslutningsvis lugna Daniel Bäckström med att jag inte har ändrat inställning när det gäller vargförvaltningen eller vargstammen. Vargen ska ha förutsättningar att långsiktigt finnas i Sverige, och vi har EU-rättsliga förpliktelser att leva upp till. Men jag ska göra allt som står i min makt för att minska vargens negativa effekter, och det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att den svenska vargstammen ska ha halverats, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att detta ska uppnås?","answer":"Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen inte instämmer i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar. Han har även frågat mig när jag och regeringen anser att den svenska vargstammen ska ha halverats och vilka åtgärder jag tänker vidta för att detta ska uppnås. Slutligen har Daniel Bäckström frågat mig när jag och regeringen anser att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras och vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av detta.Vargen har en stark skyddsklassning, och vargstammens utveckling i Sverige har under de senaste 20 åren haft en ökande trend när det gäller antalet individer. Vid den senaste inventeringen, som gjordes så sent som för några veckor sedan, beräknades stammen bestå av 450 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.Som Daniel Bäckström lyft upp beslutade riksdagen i maj 2022 om ett tillkännagivande som bland annat handlade om att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara mellan 170 och 270 vargar. Enligt tillkännagivandet bör det under rådande omständigheter, med en alltmer förtätad vargstam, hållas i den nedre delen av spannet, alltså närmare 170 individer.I Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna inför vinterns licensjakt anfördes följande: \"Utifrån vargstammens utveckling de senaste åren anser Naturvårdsverket att det nu kan finnas utrymme att besluta om större uttag vid licensjakten på varg än tidigare år.\" Länsstyrelserna följde vägledningen och beslutade i september att 75 vargar får fällas vid kommande licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes. Som jämförelse beslutades det att 33 vargar skulle få fällas vid licensjakten 2022.Jag har nyligen hållit ett möte med landshövdingarna i de län där licensjakt bedrevs. Det var ett bra möte i konstruktiv anda, och det var särskilt intressant att höra resonemanget om orsakerna till att hela jaktkvoten inte fylldes. Jag har också haft möte med landshövdingarna i övriga län med fast förekomst av varg för att få deras bild av hur förvaltningen fungerar. Detta är viktiga pusselbitar i det pågående arbetet med att få en bild av vad som kan och behöver förändras i förvaltningen. I detta arbete är även samarbetet med Norge angående framför allt vargrevir som delas mellan länderna något som bör beaktas. I det större perspektivet vill regeringen även verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att verka för att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder, exempelvis skyddsjakt, i syfte att minska konflikter mellan människor och varg.Jag kan avslutningsvis lugna Daniel Bäckström med att jag inte har ändrat inställning när det gäller vargförvaltningen eller vargstammen. Vargen ska ha förutsättningar att långsiktigt finnas i Sverige, och vi har EU-rättsliga förpliktelser att leva upp till. Men jag ska göra allt som står i min makt för att minska vargens negativa effekter, och det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag."}
+{"question":"När anser statsrådet och regeringen att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras, och vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av detta?","answer":"Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen inte instämmer i riksdagens tillkännagivande om det nedre spannet om 170 vargar. Han har även frågat mig när jag och regeringen anser att den svenska vargstammen ska ha halverats och vilka åtgärder jag tänker vidta för att detta ska uppnås. Slutligen har Daniel Bäckström frågat mig när jag och regeringen anser att en gemensam skandinavisk vargförvaltning ska implementeras och vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av detta.Vargen har en stark skyddsklassning, och vargstammens utveckling i Sverige har under de senaste 20 åren haft en ökande trend när det gäller antalet individer. Vid den senaste inventeringen, som gjordes så sent som för några veckor sedan, beräknades stammen bestå av 450 individer, vilket är betydligt fler än nuvarande referensvärde på 300 individer.Som Daniel Bäckström lyft upp beslutade riksdagen i maj 2022 om ett tillkännagivande som bland annat handlade om att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara mellan 170 och 270 vargar. Enligt tillkännagivandet bör det under rådande omständigheter, med en alltmer förtätad vargstam, hållas i den nedre delen av spannet, alltså närmare 170 individer.I Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna inför vinterns licensjakt anfördes följande: \"Utifrån vargstammens utveckling de senaste åren anser Naturvårdsverket att det nu kan finnas utrymme att besluta om större uttag vid licensjakten på varg än tidigare år.\" Länsstyrelserna följde vägledningen och beslutade i september att 75 vargar får fällas vid kommande licensjakt. Detta är den största beslutade jaktkvoten på varg sedan licensjakten infördes. Som jämförelse beslutades det att 33 vargar skulle få fällas vid licensjakten 2022.Jag har nyligen hållit ett möte med landshövdingarna i de län där licensjakt bedrevs. Det var ett bra möte i konstruktiv anda, och det var särskilt intressant att höra resonemanget om orsakerna till att hela jaktkvoten inte fylldes. Jag har också haft möte med landshövdingarna i övriga län med fast förekomst av varg för att få deras bild av hur förvaltningen fungerar. Detta är viktiga pusselbitar i det pågående arbetet med att få en bild av vad som kan och behöver förändras i förvaltningen. I detta arbete är även samarbetet med Norge angående framför allt vargrevir som delas mellan länderna något som bör beaktas. I det större perspektivet vill regeringen även verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att verka för att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan öka möjligheten att vidta åtgärder, exempelvis skyddsjakt, i syfte att minska konflikter mellan människor och varg.Jag kan avslutningsvis lugna Daniel Bäckström med att jag inte har ändrat inställning när det gäller vargförvaltningen eller vargstammen. Vargen ska ha förutsättningar att långsiktigt finnas i Sverige, och vi har EU-rättsliga förpliktelser att leva upp till. Men jag ska göra allt som står i min makt för att minska vargens negativa effekter, och det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Vi kan konstatera att möjligheten till en normal skörd redan har passerat. Många lantbrukare har investerat mer pengar än tidigare år i att etablera årets grödor på grund av höga priser på insatsvaror det senaste året. Det är viktigt att vara tydlig: Det finns risk för att det här året blir lika illa som 2018.Jag vill trots allt avsluta med en bild av den handlingskraft som finns ute i våra landsbygder hos de verksamma i alla våra gröna näringar. En lantbrukare som var med både vid den stora skogsbranden 2014 och vid bränderna i Sala 2018 har uppfunnit en lastramp som på en kvart kan förvandla en skotare till en terränggående brandbil. Under det informella ministermötet nu i veckan var han med på plats och visade konceptet för EU:s jordbruksministrar med följe.Jag lovar att vi ska följa denna utveckling noga och vid behov leda arbetet med att lösa de situationer som uppstår.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Jag tackar än en gång landsbygdsminister Kullgren för en god debatt. Även om jag inte har fått svar på alla mina frågor ser jag att det finns ett stort intresse för att jobba med detta. Jag vill avsluta den här debatten med ett litet medskick.Jag var ju kommunstyrelsens ordförande i Västervik under torkan 2018. Vi tillhörde ett av de områden som var väldigt hårt drabbade då. Vid det tillfället försökte vi som kommun att garantera att vi köpte på oss kött om det skulle bli så att man tvingades till nödslakt eller för tidig slakt. Vi försökte också att se till, fru talman, att vi hade mer kött på menyn för skolor och äldre för att se till att det som det tyvärr höll på att gå tokigt med verkligen brukades. Jag tycker att det är bra att uppmuntra till detta från regeringens sida. Det är alltid viktigt att sända sådana signaler.De ekonomiska insatserna är viktiga; vi hörde från tidigare talare vilket ekonomiskt bortfall det blir för många. Det gäller också att få till en god samverkan mellan myndigheter - både länsstyrelser och kommuner - och jordbrukare för att få till en lite snabbare organisation och nyttja det som går att nyttja, till exempel när det gäller bättre bevattningsmöjligheter och att man får använda jord som kanske inte ska brukas i vanliga fall.Därmed vill jag tacka för debatten."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Det som ledamoten beskrev var exakt min mening med referensen till vädret - jag hoppas att det noterades att det var precis detta jag menade.Jag tänkte börja med robustheten, som togs upp här förut. Jag tänkte börja lite mer långsiktigt och sedan försöka att komma ned till de mer konkreta här-och-nu-frågorna.Det är ju helt avgörande att vi har ett starkt lantbruk och lantbruksföretag som har lönsamhet. Lönsamheten gör i sin tur att man kan investera i sin verksamhet och säkra sin verksamhet.Precis som LRF:s vice ordförande sa i medier i dag kommer vi nog att behöva vänja oss vid att det ibland är torrt och ibland är för blött. Vi behöver kunna rusta våra marker både för att bevattna och med diken för att leda bort vatten när vi är i de situationerna. Nyckeln är ju att vi har ett starkt jordbruk med god lönsamhet så att man kan investera i sin verksamhet. Detta råder det inga tvivel om, och jag tror att det råder full enighet om att det är nyckeln till en ökad robusthet.Likadant är det vad gäller skogsbruket. Välskötta skogar, skogar med bra skogsvägar och röjda skogar innebär bra förutsättningar för att man ska kunna hantera skogsbränder tidigare. Vi vet ju att det brinner på flera ställen i Sverige redan nu. Jag vill passa på att skicka en eloge till alla dem - många gånger bönder - som nu ställer upp med sina gödseltunnor, åker runt på skogsbilvägarna och sprutar in vatten. Utan dem skulle det vara en mycket värre situation. Bondekollektivet - om jag får säga så - ser vad som händer och hjälper till överallt där de kan. Detta är helt avgörande och i grunden väldigt fint.Man kan redan nu kalla flera människor på mitt departement beredskapsgeneraler om man så vill. Man kan också raljera hur mycket man vill över att vi har dagliga möten eller över att jag råkade kalla den särskilda gruppen med detta ansvar för en task force. Skulle vi inte ha dagliga möten skulle jag troligtvis få kritik för det. Grunden för att ha en beredskap är att man har en samlad bild av läget och hela tiden är uppdaterad, så att man snabbt kan agera på olika saker som händer.När är det läge att agera? Det har vi ju redan börjat göra, så det handlar inte om när. Vi har redan agerat. Vi har haft dialog med Jordbruksverket, som har pressmeddelat flera olika åtgärder som man de facto redan vidtar för att det ska gå att få in grödor som normalt sett inte tas in. Även näringen själv säger att detta är det mest primära nu, och jag förstår det. Det är såklart oerhört frustrerande om det står vall ute i markerna som man inte får ta in och om man får skicka djuren till för tidig slakt. Så ska vi inte ha det - dessa undantag ska vi se till att man får.Här är dialogen med kommissionen viktig. Det gäller att detta arbete och det som rör kommissionen också går snabbt, så att vi får beslut om det."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Förlåt, men jag blev nästan lite provocerad när ministern sa att det var bra väder när ministrarna var här, för det var ju ett katastrofalt väder för jordbrukets del. Men jag förstår att uppehåll och solsken är bra väder när det gäller att underhålla gäster även om det givetvis är dåligt för det svenska jordbruket just nu. Jag skulle vilja upprepa min fråga kopplat till detta på kort sikt - jag nämnde ju både kort sikt och lång sikt, liksom robusthet, i mitt inledande anförande. Ministern pratar om dagliga möten, och det låter ju väldigt bra. Men vilken handlingsberedskap finns kopplat till dessa dagliga möten? Vad är liksom aktionsplanen? Jag tänker att det ändå är någonting som näringen är väldigt intresserad av. Den blir föga tröstad av dagliga möten, även om jag förstår att man behöver följa detta på det sättet. När är det läge att handla? Ser ministern att han i närtid ska kunna ge tydligare besked till näringen så att den kan känna tillit till att det kommer att finnas möjlighet till stöd?Kollegan Bäckström nämnde nyss att det kostade näringen 6 miljarder och att den fick 1,5 miljarder ur det stöd som fanns. Det är klart att det ska finnas en robusthet i och möjlighet för en näring att möta både med- och motgång, men när är det läge att handla, ministern? Finns det anledning, även om man nu är inne i ett nytt program för det hela, att se över vilka investeringsmöjligheter man kommer att kunna bidra med för att klimatsäkra det svenska jordbruket framöver? Finns det planer på åtgärder att vidta där? Det läggs ju ändå så pass mycket tid på dagliga möten och att skapa möjligheter för det."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Det är bra att det finns en task force inne på departementet hos landsbygdsminister Peter Kullgren, men det intressanta är ju om det kommer att resultera i en konkret beredskapsplan som tar höjd för worst case-scenariot. Det är nämligen det vi måste ha med oss: Vad är värsta tänkbara scenario? Det gäller både utifrån ett skogsbrukarperspektiv, alltså skogsnäringen i dess helhet, och utifrån primärproduktionen. Där handlar det om djurhållning, betesfrågor och följdeffekterna för kommande år. Vi ser nämligen att enskilda jordbruksföretagare fortfarande amorterar på lån som togs för att klara torkan 2018, och det har alltså gått fem år sedan dess. Det har också varit rätt tuffa år. Det är bra att det finns pengar i jordbruksreserven. Men kom ihåg att inkomstbortfallet för näringen uppgick till 6,2 miljarder kronor 2018 och att det betalades ut totalt 1,5 miljarder kronor. I den reserv det hänvisas till finns det vad jag förstår möjlighet till 130 miljoner kronor, och då kan man börja jämföra vad marginaleffekterna blir per lantbrukarenhet eller produktionsenhet i form av stöd. Därför är det viktigt att få till gruppundantaget tidigt så att Sveriges stat får mandat att betala ut statsstöd för att hantera detta. Vi vill se en torkstödsgaranti. Vi vill också att regeringen möjliggör ett tidigareläggande av utbetalningar av de redan beviljade stöden till näringen. Detta gäller utifrån ett likviditetsperspektiv; sedan måste vi även ha beredskap för att tackla konsekvenserna nästa vår, vilket också får följdeffekter för likviditeten. Detta är alltså några perspektiv. Det vore intressant att höra mer om ministerns beredskapsplan. Tack för debatten!"}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Tack för svaret, minister Kullgren, även om du inte svarade så mycket på just mina frågor! Men du får kanske fler möjligheter, så vi får hoppas att svaren kommer senare. Som vi var inne på leder klimatförändringarna till värmeböljor, torka och annat, det vill säga extremväder. Det leder som vi alla vet till idealiska förhållanden för skogsbränder, och som vi ser blir bränderna både fler och större. De eldar i sin tur också på de klimatförändringar vi alla är oroliga för. Forskarna är överens om att det är klimatförändringarna som är orsaken till mycket av det extremväder vi nu ser i form av värmeböljor, torka och ökade stormar. Som skogsarbetare eller skogsägare kan man minska riskerna för brand i sin skog en hel del genom att förbereda sig, följa brandriskvarningar och anpassa sina aktiviteter efter dessa. Vi såg också vid krisen 2018 att väldigt många bönder och skogsägare fyllde sina gödseltankar med vatten och hjälpte till med brandbekämpning på olika sätt, och det är naturligtvis viktigt att uppmuntra sådana aktiviteter även den här gången.Som nämndes i Malin Larssons interpellation ser man redan nu hur antalet granbarkborrar ökar i fällorna och att det redan nu finns en stor oro inför sommaren. Om den blir torr och varm, vilket den verkar bli, gynnar det granbarkborrarna, som nu också sprider sig allt längre norrut i landet. Jag tror att det stora problemet kommer att sträcka sig lite längre norrut än det gjorde förra gången. Detta gör stor skada på våra granskogar. Bara för jämförelsens skull kan man konstatera att ungefär 32 miljoner kubikmeter gran har huggits ned eller dödats på grund av granbarkborrarna och att det var 2 miljoner kubikmeter skog som gick åt under skogsbranden 2018. Då förstår man hur stor skada den här insekten gör. Det anslag för skötsel av natur som den tidigare regeringen hade har man nu skurit ned på. Det tycker jag är väldigt olyckligt med tanke på att det var ett anslag som till mycket stor del användes till att förebygga, informera och ta hand om just granbarkborreangrepp och annat. I sitt svar säger landsbygdsministern att regeringen följer utvecklingen väldigt noga, men frågan är hur man har förberett sig och hur man tänker förbereda sig för den värme som kan komma i sommar. Det gäller både förberedelser för att ta hand om granbarkborreangrepp, skogsbränder och annat och förberedelser för att ta hand om kraftigt reducerade skördar för våra jordbrukare. Den 8 juni hade vi en presskonferens från Socialdemokraternas sida. Man vill ha en handlingsplan från regeringen, en beredskapsgeneral och en uppdaterad klimatanpassningsstrategi - samt ökade resurser till länsstyrelserna, inte minst för att ge dem möjligheter att stötta jordbrukarna. Hur ser ministern på dessa krav?"}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Jag skulle vilja börja med att beklaga att debatten om denna fråga inte blev av vid det tidigare tillfälle då det skulle ha skett. En hel del saker har hänt sedan dess. Situationen vad gäller inte minst torkan har förvärrats. Även om vi inte hade en debatt här i kammaren om dessa frågor kan jag garantera att arbetet har pågått ändå, inte minst på berörda myndigheter. Vi har nu upprättat en kontinuerlig dialog - vi har alltid en dialog - särskilt för dessa frågor. På departementet har vi en särskild arbetsgrupp, task force, som har ansvar för att dagligen se till att ha lägesbilden klar för sig. Det är viktigt att vi noga följer utvecklingen i dialog med myndigheter men inte minst med lantbrukarna direkt i detta fall, primärt genom LRF, och att vi försöker få en gemensam bild av vad som behöver göras i vilket läge. Man har också en beredskap och förberedelse för att kunna skala upp insatser, frekvens på möten och så vidare, vilket är viktigt. Jag känner mig trygg med grundstrukturen och hur vi arbetar och att staten i alla dess delar är på tårna och att också näringen själv är på tårna. Jag kommer kanske inte att hinna besvara alla frågor nu. Men det finns fler möjligheter i senare inlägg. Tidigare denna vecka hade jag den stora glädjen att få välkomna EU:s jordbruksministrar till Sverige. Vi passade på att vara ute väldigt mycket. Det var väldigt trevligt att det var bra väder. Men naturligtvis var det mycket diskussion om den torra natur som de fick se. Med på detta möte var även jordbrukskommissionären Wojciechowski. Jag passade så klart på att ha samtal om situationen totalt sett i Europa. Vi pratade om att det gäller att kommissionen nu är snabb om medlemsstater kommer in med begäran om dispenser för vad det nu månde vara. Vid detta möte fick vi bekräftelse på att det kommer att ske. Vi pratade även om den jordbruksreserv som finns. Det är inga enorma pengar, men kommissionären säger att det ska beslutas om att det som finns nu kommer att aktiveras och betalas ut. Vi har som sagt en löpande dialog med Jordbruksverket. I går hade jag och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin en pressbriefing där vi gick igenom läget och kunde konstatera att förmågorna har förstärkts sedan 2018. Det finns en dialog med hela samhällets aktörer. Även om brandbekämpning primärt är en kommunal angelägenhet såg vi ju brister i samordningen under 2018, och där har vi förstärkt resurserna så att vi kan ha en bättre samordning. Självklart förs det även en dialog med Försvarsdepartementet och Försvarsmakten om att de behöver vara på tårna och beredda att hjälpa till. Det gäller naturligtvis också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som har delar i detta. En annan viktig del när man pratar om torka är ju dricksvattnet. Så tidigt som i april har jag ett årligen återkommande möte med SMHI och Livsmedelsverket för att försöka få en bild av hur vattensituationen ser ut när det gäller grundvattennivåer och så vidare."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Jag tackar ministern för svaren på de viktiga frågor som har tagits upp. Det är klart att detta är ett oerhört angeläget ämne. Under förra mandatperioden tog man i miljö- och jordbruksutskottet fram en rapport som handlade om lantbrukets robusthet. Man tittade på detta på kort sikt men framför allt på lång sikt. Det blir många olika frågor för ministern att besvara, både de säkerhetspolitiska och ekonomiska men också de för näringen som helhet viktiga frågorna om robustheten. Vi är många som också minns krisen på 00-talet kopplade till grisnäringen. Det har varit ett antal kriser för den svenska livsmedelsproduktionen under 2000-talet. Då blir det oerhört intressant att ändå få ställa frågan vad regeringen, som nu börjar bli varm i kläderna, avser att göra både på kort och på lång sikt, givetvis kopplat till den krissituation som vi befinner oss i just nu. Men vi vet också att inte minst näringen efterfrågar på vilket sätt man skapar denna robusthet också på lite längre sikt. Då är det otroligt viktigt att det som vi gör på kort sikt inte försvårar för det som vi vill göra på lång sikt. Jag är därför oerhört angelägen om att få ministerns bild av på vilket sätt man kan vara snabbfotad och göra det som behövs nu för att den svenska livsmedelsproduktionen inte ska skjutas i sank när vi ser hur köerna till slakterierna ökar. Kollegan Bäckström nämnde också hur spannmål blir grovfoder och så vidare. Det är därför oerhört angeläget med de snabba svaren. Och jag vet att några har kommit. Men det känns oerhört angeläget att i dagens debatt få höra vad som kommer att göras både på kort och på lång sikt."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Jag vill tacka interpellanten för interpellationen i denna oerhört viktiga fråga. Den skrevs rätt tidigt, i maj månad, utifrån hur prognoserna redan då såg ut. Det visar på vikten av att vara förutseende, och det upplever jag att ledamotskollegan i Socialdemokraterna har varit genom att lämna in denna interpellation. Man har också varit förutseende utifrån lärdomarna från 2018 men även åren därefter. Jag vill också tacka för landsbygdsministerns svar. Det är klart att läget är oerhört bekymmersamt, och jag tror att alla som ser hur det ser ut ute i skog och mark delar denna bild. Därför är det angeläget att i tid vidta åtgärder som ger effekt. Det är bra att regeringen och landsbygdsministern följer frågan och för dialog med näringen, vilket har kommunicerats. Vi vet att detta pågår. Hur ser dialogen ut med EU-kommissionen inför en utökad möjlighet till stöd till det svenska lantbruket och få ett gruppundantag? Och hur ser dialogen ut med myndigheten Jordbruksverket för att möjliggöra förberedelser så att dessa möjliga extrastöd betalas ut till näringen? Det som vi såg efter 2018 års torka är att stöden i många fall kom väldigt långt efteråt. Det är en lärdom som vi alla behöver ha med oss för att se till att framtida möjliga åtgärder får snabb effekt. Utifrån att det är ett likviditetsproblem har kostnadsökningarna sett olika ut under pandemin och under inflationsperioden, som fortfarande pågår men som började extra tidigt för den svenska primärproduktionen. Men nu ser vi att intäktssidan påverkas, inte minst för mjölkproduktionen. Avräkningspriset är betydligt lägre i år än förra året. Det får dramatiska effekter för likviditeten hos många mjölkproducenter. Så är det även i andra näringar. Växtodlare riskerar nu att få hela skörden förstörd i och med att det inte går att skörda eller att de skördar för att få grovfoder. Det är enorma konsekvenser som kan drabba en rad olika aktörer och verksamma företagare inom Sveriges gröna näring. Vi i Centerpartiet var med 2018 och jobbade hårt för att få till de nationella landsläckningsresurserna kopplade till flyget, men vi var även med vid uppföljningen så att vi fick loss beredskap med helikopterförmåga. Vi har sett att det har haft oerhört stor betydelse i år men även förra året och året innan dess. Detta kanske vi också behöver mer av. Då är det också intressant att få veta om det förs samlade samtal med Försvarsmakten och andra myndigheter som har infrastruktur för brandsläckningsresurser om att i detta svåra säkerhetspolitiska läge snabbt kunna agera för att möjliggöra släckning av storskaliga bränder över hela landet.Precis som föregående talare tror jag att vi har sett början på en mycket svår prövning för vårt land denna sommar. Det är en svår prövning för den gröna näringen, för skogsägare och för djurhållare som inte har foder eller beten. Det är svårt för dem att förutse om företagen finns kvar när vi närmar oss årsskiftet. Det är stora frågor i ljuset av att regeringen också har dragit igång en översyn av livsmedelsstrategin enligt vilken vi ska öka produktionen."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"Tack, landsbygdsminister Kullgren, för svaret! Vi har noterat att den värmebölja som nu råder har engagerat dig i presskonferenser och även i TV4 i dag på morgonen. Jag har alltså sett att Kullgren har observerat att det är varmt och att det brinner väldigt mycket.Jag vill börja med att konstatera att vi 2018 hade en värmebölja och en stor brist på nederbörd i hela Sverige, vilket också orsakade helt uteblivna eller väldigt dåliga skördar. Det ledde till många skogsbränder. Det ledde även till en mycket tuff situation för våra bönder. Det handlade väldigt mycket om nödslakt av djur på grund av foderbristen. Till råga på allt fick vi även det stora granbarkborreutbrottet.Det var både torrare och varmare än normalt, och det vi kan se nu är väl att vi är på väg åt samma håll. Jag hoppas verkligen att vi får en förändring. Men jag tycker att det är viktigt att vi nu tar med oss det som den förra regeringen, den socialdemokratiska regeringen, då gjorde. Man gav Jordbruksverket i uppdrag att analysera konsekvenserna av det extrema vädret och ge förslag på åtgärder inför kommande liknande perioder. Det dröjde inte så länge, för nu är vi där igen.För att säkra livsmedelsförsörjningen lade den förra regeringen fram en extra ändringsbudget till stöd för djurägare inom lantbruket som hade drabbats av torkan 2018. Jag tror, fru talman, att det stödet är minst lika viktigt att få till nu. I många områden i Sverige var även förra året ett torkeår. Det finns således inte särskilt mycket i ladorna, i alla fall inte i de sydöstra delarna eller i de östra delarna av detta land. Där är det ganska tomt i ladorna. Det innebär en stor påverkan på lantbrukare och jordbrukare, som faktiskt även kan vara psykiskt påfrestande.Vi fick också till en ganska flexibel tillämpning av regelverket, och det var möjligt tack vare att vi hade en god samverkan mellan jordbruken och ansvariga myndigheter. Jag tror att vi även nu bör ha en liknande situation, där regeringen ger uppdrag till länsstyrelsen och även skickar med medel för att man ska få till en regelförenkling och något som faktiskt kan stötta lantbruket i denna fråga.Men vi behöver också göra långsiktiga saker. Landsbygdsministerns regering styr tillsammans med Sverigedemokraterna, och man har slagit fast att miljöbudgeten tyvärr ska halveras.När det gäller klimatförändringar på både kort och lång sikt kommer vi att få fler värme- och torrperioder. Frågan är hur regeringen tänker hantera dem långsiktigt. Vi behöver verkligen få till en långsiktig omställning av svenskt jordbruk. Jag önskar att ministern talar om och utvecklar vad regeringen har för plan för att hantera denna värmebölja med torka och vattenbrist som f��ljd denna sommar. Jag önskar också att ministern utvecklar hur han ser på detta arbete på längre sikt, eftersom vi behöver öka vår försörjningsförmåga och skaffa bevattningsmöjligheter på lång sikt."}
+{"question":"Hur förbereder sig ministern och regeringen, och vilken beredskap finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat mig hur regeringen förbereder sig och vilken beredskap som finns för jord- och skogsbruket vid en eventuell varm och torr sommar 2023.Risken för vattenbrist och torka har återkommande uppmärksammats de senaste åren. Jord- och skogsbruket är antagligen de näringsgrenar som påverkas allra mest av detta, med stora konsekvenser för berörda företag och för samhället i stort. Regeringen kommer under sommaren att ha löpande kontakt med både berörda myndigheter och näringen för att följa hur situationen utvecklar sig. Regeringen får dessutom regelbundet in prognoser för tillgången på vatten via Livsmedelsverkets kansli för nationell samordning av dricksvatten. Även jordbrukets vattenbehov omfattas av dessa rapporter. Den torra sommaren 2018 brann det mer skog än någonsin under modern tid. År 2018 var också startskottet för det pågående utbrottet av rekordstora skador på granskog orsakade av granbarkborre. Skadorna minskade under fjolåret, men ytterligare en varm och torr sommar gör att skadorna riskerar att få förnyad fart. Regeringen följer utvecklingen noga.Prognoser för sommaren är ännu svåra att göra i sin helhet. Men det finns enligt SMHI risk för en nederbördsfattig sommar, med risk för skogsbränder och torka i vissa delar av landet. Skulle det bli ett år av extrem torka igen är det viktigt att vi använder oss av de erfarenheter som finns från tidigare år. Jag är också mycket mån om att vi fortsätter det arbete som pågår, dels vid våra myndigheter för att utveckla förebyggande åtgärder och motverka klimatrelaterade risker inom både jord- och skogsbruket, dels genom de åtgärder som finns att tillgå till exempel inom ramen för den strategiska planen för jordbruket. Det är viktigt att vi inte slår oss till ro utan fortsätter att jobba för att stärka beredskapen och minimera skadorna.Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Tomas Kronståhl i stället fick delta i debatten."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Självklart ser vi oerhört allvarligt på den situation som är. Att vi äntligen har ett betänkande på vårt bord och att jag konstaterar att vi ska låta det arbetet ha sin gång betyder inte, Daniel Bäckström, att vi inte ser situationen.Jag har också hört vad Daniel Bäckström och andra centerpartister har sagt i valrörelser. Sedan landar man ändå i att stödja en regering där Miljöpartiet har veto över alla de viktiga landsbygds- och jordbruksfrågorna, och det går tvärtemot vad man har sagt i en valrörelse.Så är inte fallet i detta läge. Vi ska absolut verkställa så mycket som möjligt av det vi lovade i en valrörelse.Hela Sverige ska fungera nu och i framtiden. Därför måste lösningarna vara långsiktigt hållbara och beakta de särskilda förutsättningar som finns för veterinärväsendet i hela landet. Samtidigt behöver vi hitta åtgärder som kan lösa dagens situation. Det finns dialog mellan Jordbruksverket och de privata aktörerna för att man ska försöka hitta lösningar framåt.Med det sagt är det regeringens ansvar att nu få förbättringar för djursjukvården på plats. Arbetet vi har framför oss är omfattande, och det är uppenbarligen ganska komplext.Med detta vill jag tacka båda interpellanterna för denna debatt med extra fint klingande dialekt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Självklart ser vi oerhört allvarligt på den situation som är. Att vi äntligen har ett betänkande på vårt bord och att jag konstaterar att vi ska låta det arbetet ha sin gång betyder inte, Daniel Bäckström, att vi inte ser situationen.Jag har också hört vad Daniel Bäckström och andra centerpartister har sagt i valrörelser. Sedan landar man ändå i att stödja en regering där Miljöpartiet har veto över alla de viktiga landsbygds- och jordbruksfrågorna, och det går tvärtemot vad man har sagt i en valrörelse.Så är inte fallet i detta läge. Vi ska absolut verkställa så mycket som möjligt av det vi lovade i en valrörelse.Hela Sverige ska fungera nu och i framtiden. Därför måste lösningarna vara långsiktigt hållbara och beakta de särskilda förutsättningar som finns för veterinärväsendet i hela landet. Samtidigt behöver vi hitta åtgärder som kan lösa dagens situation. Det finns dialog mellan Jordbruksverket och de privata aktörerna för att man ska försöka hitta lösningar framåt.Med det sagt är det regeringens ansvar att nu få förbättringar för djursjukvården på plats. Arbetet vi har framför oss är omfattande, och det är uppenbarligen ganska komplext.Med detta vill jag tacka båda interpellanterna för denna debatt med extra fint klingande dialekt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Jo, men jag minns också vad Peter Kullgren sa i valrörelsen, innan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och hur tydlig han som företrädare för Kristdemokraterna var i åtskilliga debatter om synen på landsbygdspolitik och vad som skulle göras i regeringsställning.Kristdemokraterna, regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren kanske inte bara behöver ett år utan två år för att förstå hur allvarligt läget är när det gäller veterinärssituationen. Det har ju snart gått ett år sedan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och man har inte återkommit med skarpa förslag om hur den här utredningens förslag ska hanteras av regeringen. Då går tiden, och läget blir värre och värre.Vi kan titta på de svar från medarbetare inom veterinärverksamheten som har kommit in när enkäter gjorts och presenterats. 38 procent svarar att de upplever en god arbetsmiljö. Bland de statligt anställda veterinärerna vill varannan veterinär byta arbetsplats. Många nyutbildade får i praktiken beredskapstjänst, och efter ett tag i beredskap väljer man att gå vidare till andra arbetsplatser.Om det tar tid att förstå den delen utifrån hur nuläget ser ut och man inte åtgärdar detta funderar jag på var regeringens fokus ligger. Och om ministern säger att det råder delade meningar om vad som ska göras är frågeställningen ännu mer adekvat: Hur tänker man ta sig an dessa frågor i regeringen för att hitta lösningar?Jag vill tacka för debatten och ser fram emot fortsatt dialog i dessa för svensk livsmedelsproduktion och djurhållning viktiga och grundläggande frågor."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Jo, men jag minns också vad Peter Kullgren sa i valrörelsen, innan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och hur tydlig han som företrädare för Kristdemokraterna var i åtskilliga debatter om synen på landsbygdspolitik och vad som skulle göras i regeringsställning.Kristdemokraterna, regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren kanske inte bara behöver ett år utan två år för att förstå hur allvarligt läget är när det gäller veterinärssituationen. Det har ju snart gått ett år sedan Peter Kullgren blev landsbygdsminister, och man har inte återkommit med skarpa förslag om hur den här utredningens förslag ska hanteras av regeringen. Då går tiden, och läget blir värre och värre.Vi kan titta på de svar från medarbetare inom veterinärverksamheten som har kommit in när enkäter gjorts och presenterats. 38 procent svarar att de upplever en god arbetsmiljö. Bland de statligt anställda veterinärerna vill varannan veterinär byta arbetsplats. Många nyutbildade får i praktiken beredskapstjänst, och efter ett tag i beredskap väljer man att gå vidare till andra arbetsplatser.Om det tar tid att förstå den delen utifrån hur nuläget ser ut och man inte åtgärdar detta funderar jag på var regeringens fokus ligger. Och om ministern säger att det råder delade meningar om vad som ska göras är frågeställningen ännu mer adekvat: Hur tänker man ta sig an dessa frågor i regeringen för att hitta lösningar?Jag vill tacka för debatten och ser fram emot fortsatt dialog i dessa för svensk livsmedelsproduktion och djurhållning viktiga och grundläggande frågor."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Tack, ministern, för detta svar också! Men låt mig bara förtydliga: Min fråga var ju inte vad regeringen tänker göra mot bakgrund av utredningens förslag, utan jag undrade mer hur man såg på just förslaget om att beredskapen nattetid skulle upphöra. Det hade varit intressant att höra hur man ställer sig till det - inte nödvändigtvis exakt vad man tänker göra i frågan. Stort fokus i den här debatten har ju hittills lagts på djurägare och deras situation, men det är också viktigt att prata om tillståndet ute på veterinärklinikerna, som ministern också gjorde i sitt anförande. När jag i januari var på praktik hos distriktsveterinärer i Arvika en dag diskuterade vi varför det är så svårt att hitta veterinärer som vill arbeta i den verksamheten och vad som behöver ändras för att man ska kunna locka fler att arbeta som just distriktsveterinär. Några av de av de saker som lyftes fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbrukets djur. Detta gör att många veterinärer väljer att söka sig till landets smådjurskliniker i stället, för de har oftast öppet dagtid 7-16. Där har man inga obekväma arbetstider och heller ingen jourverksamhet.  Distriktsveterinärerna behöver arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare, precis som ministern sa, där veterinärer vill ta jobb. Men för att lyckas med det krävs också politiskt stöd och rätt verktyg. Den veterinära beredskapen gör en väldigt stor samhällsnytta, och de resurser som riktas dit behöver stå i proportion till detta.  Jag skulle därför slutligen vilja fråga landsbygdsministern om det finns några tankar eller idéer från regeringens sida när det gäller hur attraktiviteten i distriktsveterinäryrket skulle kunna stärkas."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Tack, ministern, för detta svar också! Men låt mig bara förtydliga: Min fråga var ju inte vad regeringen tänker göra mot bakgrund av utredningens förslag, utan jag undrade mer hur man såg på just förslaget om att beredskapen nattetid skulle upphöra. Det hade varit intressant att höra hur man ställer sig till det - inte nödvändigtvis exakt vad man tänker göra i frågan. Stort fokus i den här debatten har ju hittills lagts på djurägare och deras situation, men det är också viktigt att prata om tillståndet ute på veterinärklinikerna, som ministern också gjorde i sitt anförande. När jag i januari var på praktik hos distriktsveterinärer i Arvika en dag diskuterade vi varför det är så svårt att hitta veterinärer som vill arbeta i den verksamheten och vad som behöver ändras för att man ska kunna locka fler att arbeta som just distriktsveterinär. Några av de av de saker som lyftes fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbrukets djur. Detta gör att många veterinärer väljer att söka sig till landets smådjurskliniker i stället, för de har oftast öppet dagtid 7-16. Där har man inga obekväma arbetstider och heller ingen jourverksamhet.  Distriktsveterinärerna behöver arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare, precis som ministern sa, där veterinärer vill ta jobb. Men för att lyckas med det krävs också politiskt stöd och rätt verktyg. Den veterinära beredskapen gör en väldigt stor samhällsnytta, och de resurser som riktas dit behöver stå i proportion till detta.  Jag skulle därför slutligen vilja fråga landsbygdsministern om det finns några tankar eller idéer från regeringens sida när det gäller hur attraktiviteten i distriktsveterinäryrket skulle kunna stärkas."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Båda ledamöterna ställer frågor om vad vi ska göra mot bakgrund av utredningen och så vidare. Men jag tänker inte föregripa den processen. Tvärtom tror jag att det skulle bli mycket uppmärksamhet och synpunkter om jag skulle välja att föregå processen och i dag berätta exakt hur jag tänker och vad regeringen har för avsikt när det gäller hanteringen av utredningen och de remissvar som har kommit in. Den ordinarie hanteringen är ju inte klar än.Jag har väldigt stor förståelse för frågans komplexitet. Regeringen har ännu inte landat i vilka av utredningens förslag man avser att gå vidare med. Beredning pågår.Vi kan dock konstatera att vi lägger alltmer tid och pengar på våra husdjurs vård. En betydande del av kostnaderna för djursjukvården finansieras av försäkringar. Prissättningen är fri på den marknaden. Arbetsmiljön för veterinärer kan som sagt också vara en orsak till den veterinärbrist som råder. Det är viktigt att värna arbetsmiljön för dem som arbetar med att vårda våra djur. Utöver en ibland pressad arbetssituation förekommer det också att djurhälsopersonal får utstå hot, vilket självklart är helt oacceptabelt. Ansvaret för att arbetsmiljön är god vilar primärt på arbetsgivarna, som i alla sektorer. Det gäller såväl inom djurhälso- och djursjukvård som inom andra områden. Det gäller både privata och statliga arbetsgivare. En orsak bakom svårigheterna med att rekrytera veterinärer och djursjukskötare kan förstås också vara att antalet veterinärer som utbildas är för lågt relativt den starkt växande efterfrågan. Som nämnts tidigare har regeringen initierat en utbyggnad av utbildningen av både veterinärer och djursjukskötare på SLU. Min regering avser att fullfölja detta. Det är roligt att vi politiskt har samsyn om detta i alla fall.För regeringens del är det svårt att presentera åtgärder som snabbt löser den här situationen. Det tror jag att det var även för den tidigare regeringen, som Sofia Skönnbrinks parti satt i och som Daniel Bäckströms parti stödde. Man brottades ju i princip med samma problem som vi har i dag utan att hitta någon snabb lösning. Där blir ju de facto tiden avgörande. Lika många år som den regeringen satt, lika många månader har jag haft ansvar för detta område. Och det tar många år att utbilda en veterinär. När det gäller framtiden kan jag säga att vi naturligtvis ska göra allt vi kan för att komma framåt och lösa den här situationen. Det finns många goda tankar och idéer i det betänkande som nu har presenterats, och det kommer vi att återkomma till. Jag kan också säga att vi har en löpande dialog med berörd myndighet, Jordbruksverket. Jag har själv varit hos myndigheten och träffat dem tidigt i min ämbetsperiod, och även min statssekreterare har löpande kontakt för att hålla så bra koll på situationen som möjligt. Men, som sagt, jag kommer inte att kommentera utredningens förslag i detalj mer i dag, utan jag kommer att låta arbetet ha sin gång i Regeringskansliet."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Båda ledamöterna ställer frågor om vad vi ska göra mot bakgrund av utredningen och så vidare. Men jag tänker inte föregripa den processen. Tvärtom tror jag att det skulle bli mycket uppmärksamhet och synpunkter om jag skulle välja att föregå processen och i dag berätta exakt hur jag tänker och vad regeringen har för avsikt när det gäller hanteringen av utredningen och de remissvar som har kommit in. Den ordinarie hanteringen är ju inte klar än.Jag har väldigt stor förståelse för frågans komplexitet. Regeringen har ännu inte landat i vilka av utredningens förslag man avser att gå vidare med. Beredning pågår.Vi kan dock konstatera att vi lägger alltmer tid och pengar på våra husdjurs vård. En betydande del av kostnaderna för djursjukvården finansieras av försäkringar. Prissättningen är fri på den marknaden. Arbetsmiljön för veterinärer kan som sagt också vara en orsak till den veterinärbrist som råder. Det är viktigt att värna arbetsmiljön för dem som arbetar med att vårda våra djur. Utöver en ibland pressad arbetssituation förekommer det också att djurhälsopersonal får utstå hot, vilket självklart är helt oacceptabelt. Ansvaret för att arbetsmiljön är god vilar primärt på arbetsgivarna, som i alla sektorer. Det gäller såväl inom djurhälso- och djursjukvård som inom andra områden. Det gäller både privata och statliga arbetsgivare. En orsak bakom svårigheterna med att rekrytera veterinärer och djursjukskötare kan förstås också vara att antalet veterinärer som utbildas är för lågt relativt den starkt växande efterfrågan. Som nämnts tidigare har regeringen initierat en utbyggnad av utbildningen av både veterinärer och djursjukskötare på SLU. Min regering avser att fullfölja detta. Det är roligt att vi politiskt har samsyn om detta i alla fall.För regeringens del är det svårt att presentera åtgärder som snabbt löser den här situationen. Det tror jag att det var även för den tidigare regeringen, som Sofia Skönnbrinks parti satt i och som Daniel Bäckströms parti stödde. Man brottades ju i princip med samma problem som vi har i dag utan att hitta någon snabb lösning. Där blir ju de facto tiden avgörande. Lika många år som den regeringen satt, lika många månader har jag haft ansvar för detta område. Och det tar många år att utbilda en veterinär. När det gäller framtiden kan jag säga att vi naturligtvis ska göra allt vi kan för att komma framåt och lösa den här situationen. Det finns många goda tankar och idéer i det betänkande som nu har presenterats, och det kommer vi att återkomma till. Jag kan också säga att vi har en löpande dialog med berörd myndighet, Jordbruksverket. Jag har själv varit hos myndigheten och träffat dem tidigt i min ämbetsperiod, och även min statssekreterare har löpande kontakt för att hålla så bra koll på situationen som möjligt. Men, som sagt, jag kommer inte att kommentera utredningens förslag i detalj mer i dag, utan jag kommer att låta arbetet ha sin gång i Regeringskansliet."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Landsbygdsministern svarar inte alls särskilt konkret på hur regeringen ser på det svåra läget. Det är snart två veckor sedan jag vid middagstid var med och förlöste en fölunge hemma. Den förlossningen - eller jag kanske ska kalla det födseln - gick bra. Men ponera att Sunnes veterinärstation hade varit nedlagd och jag hade behövt assistans från någon av distriktsveterinärerna och vederbörande var på insats fyra timmar norrut. Hur i hela världen skulle jag då ha klarat en problematisk födsel eller fölning? Det är detta som djurägare bävar för dygnet runt, oavsett om det handlar om kalvning, fölning, lamning eller valpning. Insatstiderna är helt avgörande, liksom att den grundläggande beredskapen hos veterinärverksamheten finns i alla delar av Sverige, i varje region. Det är en regional fråga. Det är också en helt grundläggande utvecklingsfråga.Om regeringen inte gör några konkreta insatser kortsiktigt nu blir detta ytterligare ett bevis på att man inte lever upp till det man säger sig vilja göra, att värna förutsättningarna för att få igång produktion ännu mer i hela landet. Det kommer inga åtgärder som gör detta möjligt. Osäkerheten hos djurägare är så fundamentalt stor att man väljer att inte satsa på avelsverksamhet eller på att föryngra för kommande generationer i besättningarna. Detta är en helt grundläggande jordbrukspolitisk fråga. Det är en helt grundläggande djurskyddsfråga och en helt grundläggande landsbygdsfråga, landsbygdsminister Peter Kullgren, att denna verksamhet inte bara finns kvar utan också utvecklas och stärks. Det hör ihop med kompetensförsörjning. Men det hör också ihop med att regeringen måste säkerställa att arbetsmiljövillkoren och villkoren för de anställda är så goda så att de väljer att vara kvar på arbetsplatsen - att vara kvar och utvecklas för att ta större ansvar och få fler uppgifter. Det handlar också om att på sikt se hur den statliga delen kan utvecklas i hela landet. Om inte staten tar ansvar, vem ska då göra det? Vem ska då komma när djurägaren behöver assistans klockan fyra på morgonen för att något akut har inträffat? Detta är de grundläggande frågorna. Föregående talare var inne på Västerbotten. Det är ett mycket intressant exempel på hur det ser ut i dag, sedan den 1 april. Vilhelmina, som ligger 11,6 mil från Lycksele, har sedan den 1 april inte längre någon verksamhet nattetid. Avståndet är ungefär detsamma som från Karlstad till Magnor på den norska sidan. Det är perspektivet.Avstånden är helt avgörande, och då måste närheten finnas. Hur ser landsbygdsministern på situationen i Västerbotten rent konkret här och nu? Vad är det för åtgärder som kommer att vidtas för att underlätta så att djurägare i Västerbottens djupaste inland också denna sommar kan räkna med att få den hjälp och det stöd de behöver dygnet runt? Med tanke på alla dessa olika frågeställningar vore det väldigt intressant att få ett svar som blickar framåt och tar fasta på vad landsbygdsministern och övriga regeringen har för ansvar, i stället för ett svar som blickar bakåt och handlar om att regeringen bara har suttit några månader, vilket man ju annars ofta får höra."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Landsbygdsministern svarar inte alls särskilt konkret på hur regeringen ser på det svåra läget. Det är snart två veckor sedan jag vid middagstid var med och förlöste en fölunge hemma. Den förlossningen - eller jag kanske ska kalla det födseln - gick bra. Men ponera att Sunnes veterinärstation hade varit nedlagd och jag hade behövt assistans från någon av distriktsveterinärerna och vederbörande var på insats fyra timmar norrut. Hur i hela världen skulle jag då ha klarat en problematisk födsel eller fölning? Det är detta som djurägare bävar för dygnet runt, oavsett om det handlar om kalvning, fölning, lamning eller valpning. Insatstiderna är helt avgörande, liksom att den grundläggande beredskapen hos veterinärverksamheten finns i alla delar av Sverige, i varje region. Det är en regional fråga. Det är också en helt grundläggande utvecklingsfråga.Om regeringen inte gör några konkreta insatser kortsiktigt nu blir detta ytterligare ett bevis på att man inte lever upp till det man säger sig vilja göra, att värna förutsättningarna för att få igång produktion ännu mer i hela landet. Det kommer inga åtgärder som gör detta möjligt. Osäkerheten hos djurägare är så fundamentalt stor att man väljer att inte satsa på avelsverksamhet eller på att föryngra för kommande generationer i besättningarna. Detta är en helt grundläggande jordbrukspolitisk fråga. Det är en helt grundläggande djurskyddsfråga och en helt grundläggande landsbygdsfråga, landsbygdsminister Peter Kullgren, att denna verksamhet inte bara finns kvar utan också utvecklas och stärks. Det hör ihop med kompetensförsörjning. Men det hör också ihop med att regeringen måste säkerställa att arbetsmiljövillkoren och villkoren för de anställda är så goda så att de väljer att vara kvar på arbetsplatsen - att vara kvar och utvecklas för att ta större ansvar och få fler uppgifter. Det handlar också om att på sikt se hur den statliga delen kan utvecklas i hela landet. Om inte staten tar ansvar, vem ska då göra det? Vem ska då komma när djurägaren behöver assistans klockan fyra på morgonen för att något akut har inträffat? Detta är de grundläggande frågorna. Föregående talare var inne på Västerbotten. Det är ett mycket intressant exempel på hur det ser ut i dag, sedan den 1 april. Vilhelmina, som ligger 11,6 mil från Lycksele, har sedan den 1 april inte längre någon verksamhet nattetid. Avståndet är ungefär detsamma som från Karlstad till Magnor på den norska sidan. Det är perspektivet.Avstånden är helt avgörande, och då måste närheten finnas. Hur ser landsbygdsministern på situationen i Västerbotten rent konkret här och nu? Vad är det för åtgärder som kommer att vidtas för att underlätta så att djurägare i Västerbottens djupaste inland också denna sommar kan räkna med att få den hjälp och det stöd de behöver dygnet runt? Med tanke på alla dessa olika frågeställningar vore det väldigt intressant att få ett svar som blickar framåt och tar fasta på vad landsbygdsministern och övriga regeringen har för ansvar, i stället för ett svar som blickar bakåt och handlar om att regeringen bara har suttit några månader, vilket man ju annars ofta får höra."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Att diskutera vad den förra regeringen gjorde har varit väldigt populärt bland regeringspartierna under den här första tiden i regeringsställning. Jag sa i mitt inledande anförande att vi utökade antalet utbildningsplatser för både veterinärer och djursjukskötare.Men jag tänker ändå att vi ska försöka komma in lite på hur akut situationen faktiskt är här och nu, vilket min riksdagskollega Daniel Bäckström också talade om.Ministern var inne på att länsstyrelsen i Västerbotten har skickat en skrivelse där man säger att smärtgränsen är nådd. Från och med den 10 april upphörde beredskapen kvälls- och nattetid i Västerbottens inland. Orsaken är att det inte finns tillräckligt många veterinärer att tillgå för att man ska klara att ha beredskap dygnet runt.I Dingle distrikt i norra Bohuslän finns det från och med den 18 maj inte längre någon veterinärberedskap för hästar och lantbruksdjur.Som Daniel var inne på finns det i hemlänet för oss tre, Värmland, planer på att lägga ned Distriktsveterinärernas mottagning i Sunne och i stället flytta verksamheten till Arvika och Säffle. Detta skulle, precis som Daniel sa, medföra att ett stort antal djurägare i framför allt norra Värmland skulle få en mycket sämre tillgänglighet när det gäller veterinär verksamhet. Det skulle också medföra en väldigt mycket högre arbetsbelastning på de befintliga veterinärerna i Arvika och Säffle, i kombination med mycket längre resor i tjänsten. Som ministern har sagt tillsatte Socialdemokraterna i regeringsställning en utredning för att undersöka på vilket sätt vi skulle kunna uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för våra svenska djur. Och som ministern också har sagt presenterades detta förslag i höstas och har varit ute på remiss.Det är ett förslag i denna utredning som jag vill att vi går in lite djupare på eftersom det har väckt så oerhört mycket oro bland våra djurägare i Sverige: att beredskapen mellan klockan 23 och klockan 6 föreslås tas bort. Tanken med förslaget är att det ska göra det mer attraktivt att jobba hos Distriktsveterinärerna och säkra tillgången på veterinärer under den tid på dygnet då efterfrågan är som allra störst. Även om jag förstår intentionen med denna rekommendation tycker jag inte att det är rätt väg att gå eftersom det kan få väldigt stora konsekvenser för den enskilde djurägaren och dennes djur. Den svenska djurskyddslagen är tydlig: Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande.En indragning av den veterinära servicen nattetid kommer att medföra ökat onödigt lidande - det är inte så svårt att förstå. En häst som har ett kraftigt kolikanfall eller en ko som kalvar och får komplikationer kan inte vänta på vård till dagen efter. De behöver få vård även mitt i natten, om det inträffar då.Ska vi vara världsledande i djurvälfärd måste vi också ha veterinärer som arbetar nattetid, för konsekvensen blir annars att djur som skulle kunna tillfriskna efter behandling kommer att behöva avlivas av djurskyddsskäl. Man kan också fråga sig vem som ska fatta det beslutet och vem som ska utföra avlivningen.Utredningen menar att digitala lösningar skulle kunna vara ett komplement för bedömning och rådgivning. Men hur lätt är det egentligen att bedöma om familjens ponny kan vänta på vård till dagen efter eller om man ska avliva den omgående?Ministern uppgav i sitt svar att han inte kan ge svar på exakt vilken del av utredningen man kommer att välja att gå vidare med, för det vore att föregå processen. Men, fru talman, jag vill ändå att ministern utvecklar lite hur regeringen ser på det specifika förslaget om att avveckla den veterinära beredskapen nattetid eftersom detta har skapat väldigt stor oro bland våra svenska djurägare."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Att diskutera vad den förra regeringen gjorde har varit väldigt populärt bland regeringspartierna under den här första tiden i regeringsställning. Jag sa i mitt inledande anförande att vi utökade antalet utbildningsplatser för både veterinärer och djursjukskötare.Men jag tänker ändå att vi ska försöka komma in lite på hur akut situationen faktiskt är här och nu, vilket min riksdagskollega Daniel Bäckström också talade om.Ministern var inne på att länsstyrelsen i Västerbotten har skickat en skrivelse där man säger att smärtgränsen är nådd. Från och med den 10 april upphörde beredskapen kvälls- och nattetid i Västerbottens inland. Orsaken är att det inte finns tillräckligt många veterinärer att tillgå för att man ska klara att ha beredskap dygnet runt.I Dingle distrikt i norra Bohuslän finns det från och med den 18 maj inte längre någon veterinärberedskap för hästar och lantbruksdjur.Som Daniel var inne på finns det i hemlänet för oss tre, Värmland, planer på att lägga ned Distriktsveterinärernas mottagning i Sunne och i stället flytta verksamheten till Arvika och Säffle. Detta skulle, precis som Daniel sa, medföra att ett stort antal djurägare i framför allt norra Värmland skulle få en mycket sämre tillgänglighet när det gäller veterinär verksamhet. Det skulle också medföra en väldigt mycket högre arbetsbelastning på de befintliga veterinärerna i Arvika och Säffle, i kombination med mycket längre resor i tjänsten. Som ministern har sagt tillsatte Socialdemokraterna i regeringsställning en utredning för att undersöka på vilket sätt vi skulle kunna uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för våra svenska djur. Och som ministern också har sagt presenterades detta förslag i höstas och har varit ute på remiss.Det är ett förslag i denna utredning som jag vill att vi går in lite djupare på eftersom det har väckt så oerhört mycket oro bland våra djurägare i Sverige: att beredskapen mellan klockan 23 och klockan 6 föreslås tas bort. Tanken med förslaget är att det ska göra det mer attraktivt att jobba hos Distriktsveterinärerna och säkra tillgången på veterinärer under den tid på dygnet då efterfrågan är som allra störst. Även om jag förstår intentionen med denna rekommendation tycker jag inte att det är rätt väg att gå eftersom det kan få väldigt stora konsekvenser för den enskilde djurägaren och dennes djur. Den svenska djurskyddslagen är tydlig: Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande.En indragning av den veterinära servicen nattetid kommer att medföra ökat onödigt lidande - det är inte så svårt att förstå. En häst som har ett kraftigt kolikanfall eller en ko som kalvar och får komplikationer kan inte vänta på vård till dagen efter. De behöver få vård även mitt i natten, om det inträffar då.Ska vi vara världsledande i djurvälfärd måste vi också ha veterinärer som arbetar nattetid, för konsekvensen blir annars att djur som skulle kunna tillfriskna efter behandling kommer att behöva avlivas av djurskyddsskäl. Man kan också fråga sig vem som ska fatta det beslutet och vem som ska utföra avlivningen.Utredningen menar att digitala lösningar skulle kunna vara ett komplement för bedömning och rådgivning. Men hur lätt är det egentligen att bedöma om familjens ponny kan vänta på vård till dagen efter eller om man ska avliva den omgående?Ministern uppgav i sitt svar att han inte kan ge svar på exakt vilken del av utredningen man kommer att välja att gå vidare med, för det vore att föregå processen. Men, fru talman, jag vill ändå att ministern utvecklar lite hur regeringen ser på det specifika förslaget om att avveckla den veterinära beredskapen nattetid eftersom detta har skapat väldigt stor oro bland våra svenska djurägare."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Det är jättebra och varmt välkommet att utredningens betänkande kom i november. Men man kan ändå fråga sig varför det tog så lång tid för den förra regeringen, som sista året bestod av enbart Sofia Skönnbrinks parti och som hela tiden stöddes av Daniel Bäckströms parti. Problemen hade då varit kända i flera år.Men nog om detta. Nu har vi den här utredningen på bordet. Regeringen arbetar med den, och vi ska framåt.Båda ledamöterna önskar i sina interpellationer och uppföljande frågor svar på exakt vad vi ska göra. Men som ledamöterna mycket väl vet skulle det vara felaktigt av mig att gå in på vad vi ska göra av ett betänkande innan vi har berett det färdigt. Arbetet med att gå igenom remissinstansernas synpunkter pågår som sagt, och i den fortsatta beredningen kommer regeringen att ta ställning till hur vi ska gå vidare med alla utredningens förslag. Jag kan inte föregå den processen.Marknaden för djurens hälso- och sjukvård har sedan en tid tillbaka expanderat ganska kraftigt. Ägarstrukturen har förändrats genom att ett fåtal aktörer har köpt upp en stor andel av de tidigare fristående företagen på marknaden. Efterfrågan på djursjukvård har generellt sett ökat, framför allt när det gäller sällskapsdjur.Det finns numera också betydligt mer avancerade diagnostiska verktyg och behandlingsalternativ, som i princip är fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. Tillgången till mer avancerad vård har inneburit en ökad efterfrågan på mer specialiserad vård för sällskapsdjur.En annan bidragande förklaring till den kraftiga expansionen på marknaden för sällskapsdjurs hälso- och sjukvård kan vara att betalningsviljan hos djurägare, konsumenter, har ökat.De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser regeringen mycket allvarligt på. Det råder delade meningar om vad som ska göras för att lösa bristen.När det gäller att hitta en långsiktig lösning tittar vi på detta i betänkandet; det arbetet pågår. Utredningen hade i uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Och syftet är just detta: att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt.Vi vet alla att situationen är särskilt svår i semestertider. Förra sommaren fungerade det ändå relativt väl. Förutsättningarna var bättre än åren före, tack vare att pandemin var över.Jag har fått information av Jordbruksverket om läget vad gäller de utmaningar som finns med att upprätthålla beredskap i sommar och framåt och om hur man arbetar med frågan. En viktig del inför semestertiderna är information till djurägare för att förbereda dem på situationer som kan uppstå. Förra sommaren gick distriktsveterinärerna ut med information till djurägare med just det syftet."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Det är jättebra och varmt välkommet att utredningens betänkande kom i november. Men man kan ändå fråga sig varför det tog så lång tid för den förra regeringen, som sista året bestod av enbart Sofia Skönnbrinks parti och som hela tiden stöddes av Daniel Bäckströms parti. Problemen hade då varit kända i flera år.Men nog om detta. Nu har vi den här utredningen på bordet. Regeringen arbetar med den, och vi ska framåt.Båda ledamöterna önskar i sina interpellationer och uppföljande frågor svar på exakt vad vi ska göra. Men som ledamöterna mycket väl vet skulle det vara felaktigt av mig att gå in på vad vi ska göra av ett betänkande innan vi har berett det färdigt. Arbetet med att gå igenom remissinstansernas synpunkter pågår som sagt, och i den fortsatta beredningen kommer regeringen att ta ställning till hur vi ska gå vidare med alla utredningens förslag. Jag kan inte föregå den processen.Marknaden för djurens hälso- och sjukvård har sedan en tid tillbaka expanderat ganska kraftigt. Ägarstrukturen har förändrats genom att ett fåtal aktörer har köpt upp en stor andel av de tidigare fristående företagen på marknaden. Efterfrågan på djursjukvård har generellt sett ökat, framför allt när det gäller sällskapsdjur.Det finns numera också betydligt mer avancerade diagnostiska verktyg och behandlingsalternativ, som i princip är fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. Tillgången till mer avancerad vård har inneburit en ökad efterfrågan på mer specialiserad vård för sällskapsdjur.En annan bidragande förklaring till den kraftiga expansionen på marknaden för sällskapsdjurs hälso- och sjukvård kan vara att betalningsviljan hos djurägare, konsumenter, har ökat.De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser regeringen mycket allvarligt på. Det råder delade meningar om vad som ska göras för att lösa bristen.När det gäller att hitta en långsiktig lösning tittar vi på detta i betänkandet; det arbetet pågår. Utredningen hade i uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Och syftet är just detta: att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt.Vi vet alla att situationen är särskilt svår i semestertider. Förra sommaren fungerade det ändå relativt väl. Förutsättningarna var bättre än åren före, tack vare att pandemin var över.Jag har fått information av Jordbruksverket om läget vad gäller de utmaningar som finns med att upprätthålla beredskap i sommar och framåt och om hur man arbetar med frågan. En viktig del inför semestertiderna är information till djurägare för att förbereda dem på situationer som kan uppstå. Förra sommaren gick distriktsveterinärerna ut med information till djurägare med just det syftet."}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Tack till landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret! Tack också till Sofia Skönnbrink för en mycket viktig interpellation från hennes sida!Det perspektiv jag tar upp med ministern som regeringsföreträdare är ett landsbygdsperspektiv som bottnar i hela det arbete som pågår, ett arbete som intensifieras framöver men också uppgraderas i och med att regeringen har tänkt revidera livsmedelsstrategin.Det finns många olika grundläggande förutsättningar för god djurhälsa och djurhållning men också för att kunna få tillväxt i hela landet med ökad djurproduktion och djurhållning. Där är veterinär- och djursjukvård, även akut djursjukvård, helt avgörande och grundläggande för djurens hälsa men också utifrån ett ägarperspektiv, som även gäller övriga som berörs i anslutning till djurhållning - familjemedlemmar, intressenter kopplade till hästverksamhet och så vidare. Vi kan se hela spektrumet när vi går varvet runt i landet.Läget är oerhört bekymmersamt, inte bara kopplat till utbildningsinsatser och tillgång till ökad kompetens utan också kopplat till arbetsmiljövillkor. Det är ett faktum att många väljer att avsluta sin anställning och gå vidare till andra branscher eller omprövar sitt beslut att vara kvar. Förutsättningarna är tuffa ur ett veterinärperspektiv men också ur ett djurhållningsperspektiv.Svaren från landsbygdsministern och från regeringen är att vi får vänta och se vad regeringen kommer fram till för synpunkter och så småningom propositioner.Det här är en fråga om både finansiering och hur regeringen i kommande budgetarbete skapar förutsättningar för verksamheten att växa. I grunden är det en finansieringsfråga att få tillräckligt med medel för verksamheten, men det krävs också att organisationen fungerar i praktiken.I länet som vi alla tre är kopplade till är det oerhört bekymmersamt med de planer som finns på att lägga ned Sunnes veterinärstation. Sunne tillhör det västra området, som både Sofia och jag tillhör. Vi kan räkna på avståndet från där jag bor i södra Värmland upp till norra Värmland. Det är över 25 mil. Vi har djurhållare hela vägen. Att inte ha kvar verksamhet i Sunne skapar en ökad osäkerhet dygnet runt för djurhållare.Detta tycker jag ramar in hela den svenska situationen, från inland till kust men också i de yttre glesbygdsområdena. Där ska det finnas möjligheter att utveckla djurhållning och även primärproduktion.Vi vet att det både i Fryksdalen, med mycket mjölkproduktion och köttdjursproducenter, och i nästa dal, upp mot Sysslebäck, finns många djurhållare och inte minst uppfödare, med hundar, hästar, får och andra djur.Det är helt avgörande att regeringen vidtar åtgärder som gör att verksamheter inte läggs ned eller centraliseras, vilket blir en följd av detta och av regeringens politik om inga åtgärder vidtas.Frågorna kvarstår alltså, landsbygdsminister Peter Kullgren. Vad kommer regeringen och landsbygdsministern att ta för initiativ? När kommer förslaget till riksdagen utifrån utredningens förslag? Och blir det en proposition i höst? Det är främst den kortsiktiga planen jag efterlyser. Det långsiktiga målet tror jag att alla är överens om, men vilka kortsiktiga, aktiva åtgärder vidtar landsbygdsministern och övriga regeringen för att få ordning på den akuta situationen?"}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Tack till landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret! Tack också till Sofia Skönnbrink för en mycket viktig interpellation från hennes sida!Det perspektiv jag tar upp med ministern som regeringsföreträdare är ett landsbygdsperspektiv som bottnar i hela det arbete som pågår, ett arbete som intensifieras framöver men också uppgraderas i och med att regeringen har tänkt revidera livsmedelsstrategin.Det finns många olika grundläggande förutsättningar för god djurhälsa och djurhållning men också för att kunna få tillväxt i hela landet med ökad djurproduktion och djurhållning. Där är veterinär- och djursjukvård, även akut djursjukvård, helt avgörande och grundläggande för djurens hälsa men också utifrån ett ägarperspektiv, som även gäller övriga som berörs i anslutning till djurhållning - familjemedlemmar, intressenter kopplade till hästverksamhet och så vidare. Vi kan se hela spektrumet när vi går varvet runt i landet.Läget är oerhört bekymmersamt, inte bara kopplat till utbildningsinsatser och tillgång till ökad kompetens utan också kopplat till arbetsmiljövillkor. Det är ett faktum att många väljer att avsluta sin anställning och gå vidare till andra branscher eller omprövar sitt beslut att vara kvar. Förutsättningarna är tuffa ur ett veterinärperspektiv men också ur ett djurhållningsperspektiv.Svaren från landsbygdsministern och från regeringen är att vi får vänta och se vad regeringen kommer fram till för synpunkter och så småningom propositioner.Det här är en fråga om både finansiering och hur regeringen i kommande budgetarbete skapar förutsättningar för verksamheten att växa. I grunden är det en finansieringsfråga att få tillräckligt med medel för verksamheten, men det krävs också att organisationen fungerar i praktiken.I länet som vi alla tre är kopplade till är det oerhört bekymmersamt med de planer som finns på att lägga ned Sunnes veterinärstation. Sunne tillhör det västra området, som både Sofia och jag tillhör. Vi kan räkna på avståndet från där jag bor i södra Värmland upp till norra Värmland. Det är över 25 mil. Vi har djurhållare hela vägen. Att inte ha kvar verksamhet i Sunne skapar en ökad osäkerhet dygnet runt för djurhållare.Detta tycker jag ramar in hela den svenska situationen, från inland till kust men också i de yttre glesbygdsområdena. Där ska det finnas möjligheter att utveckla djurhållning och även primärproduktion.Vi vet att det både i Fryksdalen, med mycket mjölkproduktion och köttdjursproducenter, och i nästa dal, upp mot Sysslebäck, finns många djurhållare och inte minst uppfödare, med hundar, hästar, får och andra djur.Det är helt avgörande att regeringen vidtar åtgärder som gör att verksamheter inte läggs ned eller centraliseras, vilket blir en följd av detta och av regeringens politik om inga åtgärder vidtas.Frågorna kvarstår alltså, landsbygdsminister Peter Kullgren. Vad kommer regeringen och landsbygdsministern att ta för initiativ? När kommer förslaget till riksdagen utifrån utredningens förslag? Och blir det en proposition i höst? Det är främst den kortsiktiga planen jag efterlyser. Det långsiktiga målet tror jag att alla är överens om, men vilka kortsiktiga, aktiva åtgärder vidtar landsbygdsministern och övriga regeringen för att få ordning på den akuta situationen?"}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Jag ser att Daniel Bäckström har kommit in i lokalen. Jag blev lite lätt stressad i början när han inte dök upp. Det är kul att vi tre värmlänningar ska ta den här debatten tillsammans. Det är lite extra speciellt.Sverige är känt för sitt starka djurskydd och sitt goda djurhälsoläge och är på många sätt ett föregångsland när det gäller djurhälsofrågor. Men för att vi ska kunna upprätthålla detta goda rykte är det jätteviktigt att det finns en välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige och att våra djur som ministern sa får den vård de behöver när de behöver den.Den senaste tiden har vi dock kunnat ta del av alarmerande rapporter gällande veterinärbristen i Sverige.Många av oss som har egna husdjur vet hur utmanande det kan vara att få tag på en veterinärtid och hur frustrerande det är när man blir hänvisad till närliggande län, om man har tur, eller blir skickad flera timmars bilresa bort till andra län.I enstaka fall kan det här vara en lösning för oss som har smådjur och tillgång till bil. Värre är det för Sveriges hästägare och lantbrukare, som är direkt beroende av Distriktsveterinärernas ambulerande verksamhet när det uppstår akuta situationer.Distriktsveterinärer är många gånger skillnaden mellan liv och död. Vi kan inte riskera att djur som skulle kunna bli friska efter behandling avlivas helt i onödan för att det inte finns någon veterinär att tillgå.Bristen på tillgänglighet beror på stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det gäller Distriktsveterinärernas verksamhet.I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater en betydande förstärkning av veterinär- och djursjukskötarutbildningarna vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den var tänkt att generera ytterligare 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen varje år. Men trots utökningen av antalet utbildningsplatser kvarstår problemet.Därför är det nu av största vikt att regeringen fortsätter att prioritera frågan och lägger fokus på att formulera förslag på lösningar.  I Sverige har staten tagit på sig ansvaret att säkerställa tillgången till veterinärservice i hela landet. Det ska också finnas beredskap vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.Tack vare Distriktsveterinärerna finns det i dag tillgång till veterinärer alla dagar på året och alla tider på dygnet. Det här måste vi vara väldigt rädda om, särskilt ur ett glesbygdsperspektiv eftersom privata aktörer ofta lyser med sin frånvaro där. Trots regeringens ansvar i frågan har vi hittills inte hört några konkreta förslag på åtgärder eller hur man ska arbeta för att komma till rätta med veterinärbristen.Det förvånar mig lite att frågan inte är högre prioriterad, för jag vet ju att landsbygdsministern har ett stort engagemang när det gäller livsmedelsstrategin och hur vi ska kunna öka den inhemska produktionen av livsmedel i Sverige. För mig hänger de här delarna väldigt tätt ihop. Vi diskuterar ofta hur vi ska göra det mer attraktivt att producera livsmedel i Sverige och hur vi ska stimulera till generationsskiften inom lantbruket så att fler vill syssla med djuruppfödning eller till exempel spannmålsodling. Och en viktig del i att få fler att vilja och framför allt våga satsa på livsmedelsproducerande djur tror jag är att vi kan garantera långsiktigt välfungerande veterinärservice i hela vårt land.  Djurägare runt om i Sverige känner just nu en väldigt stor oro som vi politiker i denna kammare måste ta på största allvar. Därför nöjer jag mig inte riktigt med ministerns svar, utan jag vill också veta vilka förslag på lösningar som regeringen har för att komma till rätta med veterinärbristen. Skulle ministern kunna berätta lite om hur tankarna går och ge i alla fall ett litet svar på hur man tänker att man ska ta den här frågan framåt?"}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Jag ser att Daniel Bäckström har kommit in i lokalen. Jag blev lite lätt stressad i början när han inte dök upp. Det är kul att vi tre värmlänningar ska ta den här debatten tillsammans. Det är lite extra speciellt.Sverige är känt för sitt starka djurskydd och sitt goda djurhälsoläge och är på många sätt ett föregångsland när det gäller djurhälsofrågor. Men för att vi ska kunna upprätthålla detta goda rykte är det jätteviktigt att det finns en välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige och att våra djur som ministern sa får den vård de behöver när de behöver den.Den senaste tiden har vi dock kunnat ta del av alarmerande rapporter gällande veterinärbristen i Sverige.Många av oss som har egna husdjur vet hur utmanande det kan vara att få tag på en veterinärtid och hur frustrerande det är när man blir hänvisad till närliggande län, om man har tur, eller blir skickad flera timmars bilresa bort till andra län.I enstaka fall kan det här vara en lösning för oss som har smådjur och tillgång till bil. Värre är det för Sveriges hästägare och lantbrukare, som är direkt beroende av Distriktsveterinärernas ambulerande verksamhet när det uppstår akuta situationer.Distriktsveterinärer är många gånger skillnaden mellan liv och död. Vi kan inte riskera att djur som skulle kunna bli friska efter behandling avlivas helt i onödan för att det inte finns någon veterinär att tillgå.Bristen på tillgänglighet beror på stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det gäller Distriktsveterinärernas verksamhet.I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater en betydande förstärkning av veterinär- och djursjukskötarutbildningarna vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den var tänkt att generera ytterligare 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen varje år. Men trots utökningen av antalet utbildningsplatser kvarstår problemet.Därför är det nu av största vikt att regeringen fortsätter att prioritera frågan och lägger fokus på att formulera förslag på lösningar.  I Sverige har staten tagit på sig ansvaret att säkerställa tillgången till veterinärservice i hela landet. Det ska också finnas beredskap vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.Tack vare Distriktsveterinärerna finns det i dag tillgång till veterinärer alla dagar på året och alla tider på dygnet. Det här måste vi vara väldigt rädda om, särskilt ur ett glesbygdsperspektiv eftersom privata aktörer ofta lyser med sin frånvaro där. Trots regeringens ansvar i frågan har vi hittills inte hört några konkreta förslag på åtgärder eller hur man ska arbeta för att komma till rätta med veterinärbristen.Det förvånar mig lite att frågan inte är högre prioriterad, för jag vet ju att landsbygdsministern har ett stort engagemang när det gäller livsmedelsstrategin och hur vi ska kunna öka den inhemska produktionen av livsmedel i Sverige. För mig hänger de här delarna väldigt tätt ihop. Vi diskuterar ofta hur vi ska göra det mer attraktivt att producera livsmedel i Sverige och hur vi ska stimulera till generationsskiften inom lantbruket så att fler vill syssla med djuruppfödning eller till exempel spannmålsodling. Och en viktig del i att få fler att vilja och framför allt våga satsa på livsmedelsproducerande djur tror jag är att vi kan garantera långsiktigt välfungerande veterinärservice i hela vårt land.  Djurägare runt om i Sverige känner just nu en väldigt stor oro som vi politiker i denna kammare måste ta på största allvar. Därför nöjer jag mig inte riktigt med ministerns svar, utan jag vill också veta vilka förslag på lösningar som regeringen har för att komma till rätta med veterinärbristen. Skulle ministern kunna berätta lite om hur tankarna går och ge i alla fall ett litet svar på hur man tänker att man ska ta den här frågan framåt?"}
+{"question":"På vilka sätt avser ministern och regeringen att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen?","answer":"Sofia Skönnbrink har frågat mig på vilka sätt jag och regeringen avser att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen, hur jag och regeringen ställer oss till föreslagna åtgärder i betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU 2022:58) samt vilka föreslagna åtgärder vi avser att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet.Daniel Bäckström har frågat mig hur jag avser att på kort och lång sikt lösa den statliga veterinärorganisationen på Sveriges landsbygd.Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang. Sveriges goda situation när det gäller djurskydd och djurhälsa är något vi ska vara stolta över och värna. Att det finns tillgång till veterinär i hela landet är avgörande för djurskydd, djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det handlar om att det ska finnas goda villkor för att leva, bo och verka i hela landet. Hela Sverige ska fungera, och alla djur i människans vård ska få den vård de behöver när de behöver den.Som både Sofia Skönnbrink och Daniel Bäckström nämner är läget inom djurens hälso- och sjukvård problematiskt. Det har varit väl känt under lång tid, och det är bra att den förra regeringen till slut tillsatte en utredning. Framför allt inom Distriktsveterinärerna finns svårigheter på grund av veterinärbristen, vilket bland annat påverkar möjligheten att hålla beredskap. Den ansträngda situationen, inte minst i glesbygd, är givetvis bekymmersam. Länsstyrelsen i Västerbottens län har skrivit till mig och beskrivit just den situationen, vilket jag tar till mig. Jag har svarat att vi i regeringen arbetar med att hitta en hållbar och långsiktig hälso- och sjukvård för djur och att betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård, som överlämnades i november förra året, är en del i detta arbete. Från regeringens sida arbetar vi aktivt med förslagen i det betänkande som Sofia Skönnbrink nämner. Jag kan givetvis inte föregå den processen, men jag kan tala om att arbetet pågår och att det är högst aktuellt. Man kan konstatera att intresset från myndigheter, organisationer och andra enskilda som berörs av förslagen i betänkandet har varit stort. Arbetet med att gå igenom remissinstansernas synpunkter och analysera utredningens förslag pågår. Regeringen kommer i det arbetet att beakta remissvaren. Det är ett omfattande arbete vi har framför oss då det är ett omfattande betänkande som rör en mycket komplex och viktig fråga. Jag kan som sagt inte uttala mig om vilka åtgärder regeringen avser att gå vidare med eller hur vi ställer oss till enskilda förslag. Däremot vill jag understryka vikten av att hitta en långsiktig lösning för en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet samtidigt som dagens akuta problem behöver hanteras parallellt."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern och regeringen till föreslagna åtgärder i utredningen, och vilka avser man ta hänsyn till i det fortsatta arbetet?","answer":"Sofia Skönnbrink har frågat mig på vilka sätt jag och regeringen avser att arbeta för att komma till rätta med den akuta veterinärbristen, hur jag och regeringen ställer oss till föreslagna åtgärder i betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU 2022:58) samt vilka föreslagna åtgärder vi avser att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet.Daniel Bäckström har frågat mig hur jag avser att på kort och lång sikt lösa den statliga veterinärorganisationen på Sveriges landsbygd.Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang. Sveriges goda situation när det gäller djurskydd och djurhälsa är något vi ska vara stolta över och värna. Att det finns tillgång till veterinär i hela landet är avgörande för djurskydd, djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det handlar om att det ska finnas goda villkor för att leva, bo och verka i hela landet. Hela Sverige ska fungera, och alla djur i människans vård ska få den vård de behöver när de behöver den.Som både Sofia Skönnbrink och Daniel Bäckström nämner är läget inom djurens hälso- och sjukvård problematiskt. Det har varit väl känt under lång tid, och det är bra att den förra regeringen till slut tillsatte en utredning. Framför allt inom Distriktsveterinärerna finns svårigheter på grund av veterinärbristen, vilket bland annat påverkar möjligheten att hålla beredskap. Den ansträngda situationen, inte minst i glesbygd, är givetvis bekymmersam. Länsstyrelsen i Västerbottens län har skrivit till mig och beskrivit just den situationen, vilket jag tar till mig. Jag har svarat att vi i regeringen arbetar med att hitta en hållbar och långsiktig hälso- och sjukvård för djur och att betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård, som överlämnades i november förra året, är en del i detta arbete. Från regeringens sida arbetar vi aktivt med förslagen i det betänkande som Sofia Skönnbrink nämner. Jag kan givetvis inte föregå den processen, men jag kan tala om att arbetet pågår och att det är högst aktuellt. Man kan konstatera att intresset från myndigheter, organisationer och andra enskilda som berörs av förslagen i betänkandet har varit stort. Arbetet med att gå igenom remissinstansernas synpunkter och analysera utredningens förslag pågår. Regeringen kommer i det arbetet att beakta remissvaren. Det är ett omfattande arbete vi har framför oss då det är ett omfattande betänkande som rör en mycket komplex och viktig fråga. Jag kan som sagt inte uttala mig om vilka åtgärder regeringen avser att gå vidare med eller hur vi ställer oss till enskilda förslag. Däremot vill jag understryka vikten av att hitta en långsiktig lösning för en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet samtidigt som dagens akuta problem behöver hanteras parallellt."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Jag tackar Ola Möller för vänliga ord. Jag vill gärna returnera dem genom att säga att jag tycker att det är utomordentligt bra att denna fråga lyfts upp också här i riksdagens kammare och att vi får möjlighet att diskutera dessa angelägna rättssäkerhetsfrågor.Jag vill gärna bekräfta att det inte råder någon tvekan om att hela rättsordningen och hela rättsväsendet är utsatt för ett starkt tryck. Det är framför allt drivet av samhällsutvecklingen, men också från politikens sida vidtar vi åtgärder och tillför nya verktyg till brottsbekämpningen för att kunna få en ökad brottsuppklaring och en ökad lagföring. Detta utsätter hela rättssystemet för ett ökat tryck.Advokaternas roll är oundgänglig för att rätt balans mellan allmänna intressen och enskilda intressen ska kunna finnas i det konkreta fallet. Därför tycker jag att det är utomordentligt viktigt att lyssna på de enskilda ombudens erfarenheter av hur denna modell slår i praktiken och ta med oss det som ett viktigt underlag när vi ska utvärdera modellen för framtiden.Jag kan bredda perspektivet ytterligare. I morgon ska jag ha ett möte med ett antal domare som har gått i spetsen för ett domarupprop. Det är ju ett uttryck för att även domstolarna blir utsatta för en väldig press och ett väldigt tryck i denna situation.Vad detta i grund och botten understryker är följande: Om vi ska klara denna uppgift, som har en enorm magnitud, och vända utvecklingen inte minst när det gäller den grova organiserade brottsligheten måste vi säkerställa att hela rättsväsendet är rustat, ända ned till hanteringen av det enskilda fallet, på ett sådant sätt att det kan göras på ett både effektivt och rättssäkert sätt.Stort tack för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Det finns ju fler skevheter i detta. Staten flyttar fram sina positioner gentemot den enskilde medborgaren. Till exempel har antalet åklagare ökat med 24 procent sedan 2017, medan antalet domare inte ens har ökat med 7 procent. Det är klart att det skapar en annan balans i systemet när åklagarsidan växer väsentligt samtidigt som vi ser att skyddet för den enskilde i förhörssituationen riskerar att försvagas. Detta gör någonting med balansen i rättsstaten.Jag tror verkligen att detta är någonting som vi måste följa upp över tid. Därmed inte sagt att vi inte ska ha kontroll över kostnaderna, men jag tror att det måste finnas en mellanvariant i det här. Jag har högt förtroende för advokaterna när det gäller deras möjligheter att redovisa detta på ett gott sätt. Sedan får man väl ha en granskningsnämnd eller något annat hittepå för att studera detta, om nu inte domstolarna ska göra det - de har ju annat att göra.Jag tackar för en väldigt konstruktiv och bra debatt. Trots den nuvarande utbyggnadstakten när det gäller de väldigt repressiva åtgärder som regeringen vidtar tillsammans med Sverigedemokraterna hoppas jag att den enskildes legitima behov av skydd fastställs och att de kvarvarande liberala värderingarna i regeringsunderlaget ser till att man håller fast vid detta.Jag är orolig när staten flyttar fram sina positioner så oerhört kraftfullt som man gör nu med denna typ av åtgärder. Hur behjärtansvärd kostnadskontrollen än är måste vi verkligen vara noga med balansen mellan staten och individen i dessa uppgifter. Jag hoppas att justitieministern kommer att följa detta och titta på det. Jag har också fullt förtroende för att ministern kommer att göra det, för jag upplever att han har en god grund i dessa frågor och ofta har en god riktning i det han gör."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Det är naturligtvis helt riktigt att en helt grundläggande uppgift för vår rättsordning och för staten är att säkerställa en hög grad av rättssäkerhet för den enskilde. En grundbult i detta är att säkerställa att enskilda människor har rätt till ett rättsligt biträde i den här typen av processer.Jag vill ändå nyansera bilden av de regler som nu är på plats. Det är helt riktigt att taxan utgår från en schablon, men det finns ventilregler som gör att man kan begära ersättning för de extra kostnaderna om man kan visa att det har varit motiverat att göra insatser utöver det som kan utläsas av förhörstiden. Det är en taxa med en betydande ventil för att annat arbete som har varit motiverat i det konkreta fallet ska kunna fångas upp.Straffmyndighetsåldern kan skilja sig åt mellan olika civiliserade demokratiska rättsstater. Vi har 15 år. Jag tror att Tyskland har 14. Nederländerna har 13. Man kan se olika på det, men alldeles oavsett var man lägger nivån ger denna typ av rättegångsregler ett särskilt skydd för minderåriga när det gäller tillgång till rättsliga biträden. Det är klart att det är av avgörande betydelse att säkerställa att enskilda i största allmänhet och inte minst barn och unga har tillgång till ett fullgott rättsligt biträde.Jag bedömer att det rimliga sättet att gå framåt är att erkänna att det finns flera legitima intressen samtidigt här. Å ena sidan finns det starka intresset att säkerställa att enskilda har tillgång till ett ordentligt skydd i form av ett rättsligt biträde i en rättsprocess, å andra sidan finns det väldigt legitima anspråket att de offentliga medlen ska användas och följas upp på ett bra sätt.Riksrevisionens bedömning har varit att uppföljningen har varit otillräcklig. Då måste man hitta en modell för att hantera detta. Det är vad Domstolsverket har gjort, och denna modell har nu gällt i några veckor.Vi är fullt medvetna om den kritik som har förts fram från advokathåll. Jag läste senast i går en protestskrivelse med Advokatsamfundet i spetsen, uppbackad av flera hundra advokater. Jag åtar mig att följa utvecklingen på ett mycket noggrant sätt och att återkomma med ett särskilt uppdrag till Domstolsverket att mer på djupet följa upp effekterna och utfallet av detta system. Sedan ska vi dra våra slutsatser av det.Jag är övertygad om att det går att tillgodose båda dessa intressen på ett balanserat sätt. Nu får vi se vart detta för oss. Vi ska lyssna väldigt noggrant på dem som har olika roller i rättsprocessen, på enskilda människor och deras erfarenheter av detta arbete och, för den delen, på den ansvariga myndighetens bedömningar av hur systemet har fungerat. Sedan ska vi dra våra slutsatser för framtiden."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Jag tackar justitieministern för ett bra resonemang. Jag förstår problematiken kring att en domstol inte kan fastställa kostnaden, och jag delar uppfattningen att vi ska ha kostnadskontroll i offentlig sektor - något annat vore ju närmast sensationellt. Men jag tycker samtidigt att detta är intressant, för det finns en snarlik verksamhet som har varit på tapeten, nämligen konkursförvaltning. Konkursförvaltarna bestämmer mer eller mindre själva sina kostnadsspecifikationer och har i en del fall fått ganska rikligt betalt även för ganska enkla konkurser. Även om det finns domstolar som är inblandade i att fastställa detta kan det alltså finnas brister i systemet, och jag skulle egentligen önska att regeringen resonerade kring någon form av modell för ersättning i detta. De allra flesta advokater, precis som alla andra människor i detta samhälle, vill nämligen göra rätt för sig. Min erfarenhet av advokater är också att de är väldigt sakliga och systematiska; de för bok över sina timmar och liknande. Dessutom finns det en annan part i detta, nämligen utredande myndigheter i form av till exempel polisen. Det är de som håller förhören, och om en klient bryter ihop under ett förhör och man är tvungen att gå ut och lägga tid på att få tillbaka klienten till ett konstruktivt läge får man med det system som har införts inte betalt för detta. Sådana saker borde även regeringen kunna ha lite synpunkter på eller resonera kring. Jag tar det som ett löfte att detta ska in i regleringsbrevet, och jag uppskattar det. Det ska såklart följas upp, men jag tar ministern på orden här. Sedan är det väl så att detta kommer att ta tid. Problemet jag ser framför mig är bland annat den utveckling som regeringens samarbetspartner vill se i detta, nämligen att straffrättsåldern ska sänkas till tolv år. Det svarade ju partiledaren för samarbetspartiet Sverigedemokraterna mer eller mindre ja på i debatten i tisdags. Tolvåringar ska alltså kunna låsas in i fängelse, och jag kan ju bara tänka mig situationen med tolvåringar som kommer in i en förhörssituation med den här typen av styrmedel för advokaternas arbete och de risker som finns inbyggt i detta system. Att lotsa en tolvåring genom ett förhör är ingen lätt sak, och det kommer att vara väldigt problematiskt. Känner man då som advokat dessutom en stress över att kostnaderna inte går ihop finns det risker att jobbet inte blir ordentligt utfört. Då måste man också fråga sig om det finns ytterligare parter som skulle kunna ha någon form av uppföljningsansvar i detta - jag vet inte, en barnombudsman eller liknande - och som kan få i uppgift att granska. Vi måste verkligen se till att det säkerställs att alla får den rätt de behöver. Sedan är det så att andra delar av rättsväsendet har haft en väsentligt kraftigare utveckling när det gäller kostnaderna. Polisen har sedan 2017 haft en kraftigare kostnadsutveckling än kostnaderna för dessa mål; polisen har haft 19 procents kostnadsökning, jämfört med 15 procents ökning i detta. Advokaterna har alltså i så fall varit mer återhållsamma. Detta hänger ju ihop: I takt med att man skickar in fler i rättsväsendet kommer också kostnaderna att öka. Vi bedrev ett starkt arbete under den förra mandatperioden för att lagföra fler, och enligt vad regeringen själv säger har den samma ambition och vill öka antalet lagförda väldigt mycket mer. Då kommer också klienterna att komma in i fler fall, och då är det klart att vi får ökade kostnader i förhörssituationerna. Det är väl också justitieministerns uppfattning att en av statens absoluta kärnuppgifter är att värna medborgarens rätt till en rättssäker process när man står under förhör och sedan eventuellt åtal."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Jag känner stor respekt för Ola Möllers sätt att ta sig an frågan, och jag vill bara bekräfta de skäl som ledamoten tar upp och som talar för att enskilda människor i samband med en brottsmisstanke ska kunna räkna med ett kvalificerat ombud - en kvalificerad röst - som tar vara på deras intressen. Det är en helt fundamental sak i en rättsstat. Utifrån en hyggligt omfattande egen erfarenhet av att vara ombud för enskilda människor i olika situationer kan jag också bekräfta att jag är mycket väl medveten om att ombudsrollen ofta omfattar ett brett omhändertagande, så att säga. Det handlar om att hantera hela den situation och påfrestning det innebär att vara i kontakt med rättsväsendet. Jag vet också att det är på den grunden som många advokater som arbetar med den här typen av mål har reagerat starkt på reformen och befarar att den ska få negativa effekter. Samtidigt kan man säga att det är ett legitimt anspråk från medborgarna att de offentliga medel vi använder i hela rättsordningen används på ett effektivt sätt. Advokater är och måste vara föremål för kostnadskontroll. När ett fall kommer till domstol är det domstolen som gör den bedömningen - en advokat lämnar in sin kostnadsräkning, och sedan gör domstolen en bedömning av vad som är skälig ersättning givet det arbete advokaten redovisar. I detta fall kommer det ju aldrig till domstol, så det finns ingen domstol som kan göra skälighetsbedömningen, och Riksrevisionen - som ju har i uppgift att granska hur vi använder offentliga medel även på detta område - har påtalat att vi behöver hitta en annan modell. Det är helt riktigt att det är Domstolsverket som myndighet i relation till domstolarna som har den uppgiften. Att använda schabloner för att bestämma ersättningen har byggt på en ganska beprövad modell. Jag tror att alla som är involverade i detta erkänner att det är svårt att hitta en bra och objektiv måttstock för hur man ska beräkna ersättningen, men något man kan mäta är i alla fall den tid som har lagts ned i förhör. Därför har man krokat modellen kring det. Genom att säga detta vill jag understryka legitimiteten i den frågeställning och det problem Ola Möller pekar på här. Jag är också mycket medveten om vad advokater runt om i landet befarar kan bli effekten av denna reform. Med det sagt trädde systemet i kraft för bara ett par veckor sedan, så det går egentligen inte att göra annat än spekulera om effekterna. Men ganska snart kommer vi att se effekterna av detta, och då är frågan vad en justitieminister kan göra utan att kliva över gränsen och ge sig in på ett område som inte är departementets, ministerns eller regeringens utan myndighetens - i detta fall Domstolsverket. Ja, till exempel kan man ge Domstolsverket i uppdrag att följa upp detta på ett systematiskt sätt och redovisa konsekvenserna och utfallet av modellen. Det är min avsikt att göra det när vi så småningom ska skriva ett regleringsbrev till Domstolsverket för nästa år, så att vi inom rimlig tid och baserat på en konkret användning av modellen kan se vad den har fått för effekter och dra våra slutsatser framåt av det."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"Jag tackar justitieministern för svaret. Jag ber om ursäkt för att jag inte var i kammaren när debatten började, men jag hade glömt mina anteckningar på kontoret. Det är sådant som händer. Jag är inte alls jättekunnig på dessa frågor. Och jag är fullt medveten om att detta är ett myndighetsbeslut. Därför är jag väldigt ödmjuk inför denna debatt, vilket kanske inte är mitt starkaste kännetecken i andra debatter. Men i just denna debatt tänkte jag att jag ska vara det. För dem som inte känner till frågan handlar detta om att en advokat kommer att få betalt bara för själva förhörstiden som genomförs om förundersökningen inte leder till åtal. Jag är en av dem som tyvärr har suttit i förhör i min ungdom, och jag vet att det är väldigt mycket utöver själva förhörstiden med unga människor som det handlar om. Det handlar om att man behöver förklara för den unge vad det handlar om. Man behöver ha förberedande samtal med den unge, som ibland nästan behöver psykologhjälp för att klara av det. Samma sak gäller kvinnor som sitter i förhör om sexualbrott och våld i nära relation. De behöver ofta tid för att kunna förbereda sig, men de kan också bryta ihop. Om förundersökningen inte leder till åtal kommer advokaten i dag inte att få betalt för all denna tid. Det innebär att väldigt många advokater tyvärr kommer att välja att inte ta dessa mål. Det innebär också att de advokater som tar dessa mål kommer att vara de advokater som är minst angelägna om att hjälpa sina klienter fullt ut, eftersom de räknar med att de får bara dessa pengar. Då lägger de så lite arbete som möjligt på detta. Detta är ingen utveckling som vi vill ha. Och jag vet att justitieministern delar denna uppfattning. Jag har också respekt för att man inte kan gå in och ändra myndighetsbeslut hur som helst, men det räcker inte att bara säga att man ska hålla ögonen på och följa frågan när justitieministern själv medger att detta riskerar rättssäkerheten. Jag skulle kunna hålla en lång harang om rättssäkerhetsfrågorna, men jag tänker att jag lämnar dem därhän i denna debatt. Jag tycker nämligen att detta är så viktigt. Risken är att vi hamnar i ett läge där det blir en klassfråga - att den som har råd att betala för tiden kommer att få hjälpen medan den som inte har råd inte kommer att få den. Men det måste någonstans vara samhällets skyldighet, eftersom vi har uppfattningen att alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad, att stötta alla på samma sätt i den här processen.Min fråga är därför egentligen: Finns det någonting utöver att bara följa frågan som justitieministern kan göra för att verkligen se till att detta inte innebär att människor inte får den hjälp i rättsprocesser som de faktiskt måste ha? Detta handlar dessutom om de mest utsatta. Det handlar om kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, om barn, om unga människor och så vidare. Jag skulle vilja att justitieministern verkligen gav uttryck för det eftersom jag vet att justitieministern har en bakgrund som gör att han förstår detta fullt ut."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål?","answer":"har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att trygga allas rätt till skäligt och gott stöd i förordnandemål. Svar på interpellationFörordnandemål är brottmål där en domstol har förordnat ett rättsligt biträde, men där förundersökningen inte leder till åtal. Dessa mål utgör i dag ungefär en tredjedel av det sammanlagda antalet brottmål vid tingsrätterna. Under den senaste tioårsperioden har utgifterna för rättsliga biträden i förordnandemål ökat med cirka 155 miljoner kronor. Som Ola Möller nämner har Riksrevisionen varit kritisk till denna kostnadsutveckling. I en granskning av domstolarnas ersättning till rättsliga biträden i brottmål har Riksrevisionen bedömt att tingsrätterna inte utövar en betryggande kontroll över ersättningen till offentliga försvarare och målsägandebiträden. Riksrevisionen lyfter särskilt fram att domstolarna har dåliga förutsättningar att kunna göra en noggrann prövning av dessa ersättningsanspråk.Mot denna bakgrund har Domstolsverket nyligen beslutat att införa en taxa i förordnandemål. Taxan trädde i kraft den 1 juni och syftar till att ge domstolarna bättre förutsättningar att utöva en tillförlitlig kostnadskontroll. Av rättegångsbalken följer att offentliga försvarare och målsägandebiträden har rätt till skälig ersättning för det arbete de lägger ned. Domstolsverket har uttalat att den nya taxan inte står i strid med detta. Eftersom en förundersökning i ett förordnandemål inte leder till åtal har domstolen ofta begränsad insyn i det arbete som har lagts ned av ett rättsligt biträde. Det har därför varit svårt att bedöma vad som är en rimlig ersättning till biträdet.För regeringen är det förstås viktigt att statens resurser används på bästa sätt och att det finns en effektiv kostnadskontroll för rättsliga biträdens ersättningsanspråk. Användningen av schabloniserade ersättningar är ett av Domstolsverket beprövat sätt att reglera ersättningen till rättsliga biträden i brottmål, och taxor förekommer redan i dag i vissa brottmål där åtal väckts. Samtidigt är rätten till ett rättsligt biträde fundamental för en fungerande rättsstat och en viktig del av rätten till en rättvis rättegång. Att försvarare och målsägandebiträden ska kunna utföra sitt arbete under rimliga villkor är en självklarhet. Jag är mycket medveten om att många advokater och Advokatsamfundet har reagerat kritiskt mot denna reform. Och regeringen kommer att följa utfallet av hur den nya taxan tillämpas och återkomma efter det. (Applåder)"}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"Tack så mycket till Pontus Andersson för interpellationen!Jag är väl medveten om det intresse som finns till exempel kring gårdsförsäljning både från enskilda personer som vill kunna köpa med sig hem från ett besök på en vingård eller ett mikrobryggeri och naturligtvis också från de näringsidkarna att kunna saluföra sina produkter i samband med den typen av besök.Detta är alltså inte okänt för mig på något sätt, och regeringens ambition är att kunna genomföra detta samtidigt som vi värnar Systembolagets monopol.Medan interpellanten betonar de \"roliga\" delarna med detta är det klart att det också finns en baksida om det här skulle leda till att Systembolaget inte kan existera. Det skulle sannolikt ge en ökad konsumtion med ökade alkoholskador som följd, personer som på olika sätt åsamkas ett lidande i form av ökat våld och ökad sjukdom.Därför måste man ha båda dessa ben med sig i arbetet, och det försöker både jag och regeringen ha för att värna ett samhälle där människor naturligtvis kan utöva frihet på olika sätt men där vi också värnar dem som är utsatta och dem som drabbas av alkoholens skadeverkningar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"Tack så mycket till Pontus Andersson för interpellationen!Jag är väl medveten om det intresse som finns till exempel kring gårdsförsäljning både från enskilda personer som vill kunna köpa med sig hem från ett besök på en vingård eller ett mikrobryggeri och naturligtvis också från de näringsidkarna att kunna saluföra sina produkter i samband med den typen av besök.Detta är alltså inte okänt för mig på något sätt, och regeringens ambition är att kunna genomföra detta samtidigt som vi värnar Systembolagets monopol.Medan interpellanten betonar de \"roliga\" delarna med detta är det klart att det också finns en baksida om det här skulle leda till att Systembolaget inte kan existera. Det skulle sannolikt ge en ökad konsumtion med ökade alkoholskador som följd, personer som på olika sätt åsamkas ett lidande i form av ökat våld och ökad sjukdom.Därför måste man ha båda dessa ben med sig i arbetet, och det försöker både jag och regeringen ha för att värna ett samhälle där människor naturligtvis kan utöva frihet på olika sätt men där vi också värnar dem som är utsatta och dem som drabbas av alkoholens skadeverkningar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"Tack så mycket till Pontus Andersson för interpellationen!Jag är väl medveten om det intresse som finns till exempel kring gårdsförsäljning både från enskilda personer som vill kunna köpa med sig hem från ett besök på en vingård eller ett mikrobryggeri och naturligtvis också från de näringsidkarna att kunna saluföra sina produkter i samband med den typen av besök.Detta är alltså inte okänt för mig på något sätt, och regeringens ambition är att kunna genomföra detta samtidigt som vi värnar Systembolagets monopol.Medan interpellanten betonar de \"roliga\" delarna med detta är det klart att det också finns en baksida om det här skulle leda till att Systembolaget inte kan existera. Det skulle sannolikt ge en ökad konsumtion med ökade alkoholskador som följd, personer som på olika sätt åsamkas ett lidande i form av ökat våld och ökad sjukdom.Därför måste man ha båda dessa ben med sig i arbetet, och det försöker både jag och regeringen ha för att värna ett samhälle där människor naturligtvis kan utöva frihet på olika sätt men där vi också värnar dem som är utsatta och dem som drabbas av alkoholens skadeverkningar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"Tack igen för svaret, ministern!Ja, i vissa frågor får vi väl vara överens om att vi inte är överens. Men jag vill ändå uttrycka min förhoppning att Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, som vi har med oss i många av dessa frågor, kan göra en del på detta område under mandatperioden.Förändringar i form av liberaliseringar får gärna ta tid - det har jag ingenting emot - framför allt så att vi kan garantera att efterverkningarna blir som vi önskat. Men nu har det gått 68 år sedan starkölet blev tillåtet i Sverige. Det har gått 22 år sedan Systembolaget fick ha lördagsöppet och 9 år sedan alla Systembolag blev självbetjäningsbutiker. Det är dags att ta ytterligare ett steg mot ett något friare Sverige.Vi politiker lämnar alla efter oss ett arv. Om Jakob Forssmed vill kan han bli känd som den som tillät gårdsförsäljning av alkohol i Sverige och den som lät våra skånska vinodlare göra Skåne till norra Europas bästa vindistrikt.Ministern har också chansen att bli den som, låt säga under våren 2026 med genomförande den 30 juni 2026, tillåter att kyld dryck säljs på Systembolaget och som förlänger öppettiderna på lördagar. Det tror jag att väljarna skulle uppskatta.Underskatta inte människors längtan efter frihet. Detta är trots allt väldigt små förändringar, men förändringar som påverkar människors vardag. Förslagen är långt ifrån radikala. Det handlar om exempelvis några timmar på lördagar. Det är små justeringar som skulle göra livet lite smidigare och framför allt roligare för många svenskar."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"Tack igen för svaret, ministern!Ja, i vissa frågor får vi väl vara överens om att vi inte är överens. Men jag vill ändå uttrycka min förhoppning att Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, som vi har med oss i många av dessa frågor, kan göra en del på detta område under mandatperioden.Förändringar i form av liberaliseringar får gärna ta tid - det har jag ingenting emot - framför allt så att vi kan garantera att efterverkningarna blir som vi önskat. Men nu har det gått 68 år sedan starkölet blev tillåtet i Sverige. Det har gått 22 år sedan Systembolaget fick ha lördagsöppet och 9 år sedan alla Systembolag blev självbetjäningsbutiker. Det är dags att ta ytterligare ett steg mot ett något friare Sverige.Vi politiker lämnar alla efter oss ett arv. Om Jakob Forssmed vill kan han bli känd som den som tillät gårdsförsäljning av alkohol i Sverige och den som lät våra skånska vinodlare göra Skåne till norra Europas bästa vindistrikt.Ministern har också chansen att bli den som, låt säga under våren 2026 med genomförande den 30 juni 2026, tillåter att kyld dryck säljs på Systembolaget och som förlänger öppettiderna på lördagar. Det tror jag att väljarna skulle uppskatta.Underskatta inte människors längtan efter frihet. Detta är trots allt väldigt små förändringar, men förändringar som påverkar människors vardag. Förslagen är långt ifrån radikala. Det handlar om exempelvis några timmar på lördagar. Det är små justeringar som skulle göra livet lite smidigare och framför allt roligare för många svenskar."}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"Tack igen för svaret, ministern!Ja, i vissa frågor får vi väl vara överens om att vi inte är överens. Men jag vill ändå uttrycka min förhoppning att Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, som vi har med oss i många av dessa frågor, kan göra en del på detta område under mandatperioden.Förändringar i form av liberaliseringar får gärna ta tid - det har jag ingenting emot - framför allt så att vi kan garantera att efterverkningarna blir som vi önskat. Men nu har det gått 68 år sedan starkölet blev tillåtet i Sverige. Det har gått 22 år sedan Systembolaget fick ha lördagsöppet och 9 år sedan alla Systembolag blev självbetjäningsbutiker. Det är dags att ta ytterligare ett steg mot ett något friare Sverige.Vi politiker lämnar alla efter oss ett arv. Om Jakob Forssmed vill kan han bli känd som den som tillät gårdsförsäljning av alkohol i Sverige och den som lät våra skånska vinodlare göra Skåne till norra Europas bästa vindistrikt.Ministern har också chansen att bli den som, låt säga under våren 2026 med genomförande den 30 juni 2026, tillåter att kyld dryck säljs på Systembolaget och som förlänger öppettiderna på lördagar. Det tror jag att väljarna skulle uppskatta.Underskatta inte människors längtan efter frihet. Detta är trots allt väldigt små förändringar, men förändringar som påverkar människors vardag. Förslagen är långt ifrån radikala. Det handlar om exempelvis några timmar på lördagar. Det är små justeringar som skulle göra livet lite smidigare och framför allt roligare för många svenskar."}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"När det gäller tillgänglighet för interpellanten ett intressant resonemang. Men enligt i alla fall WHO, som har gjort stora metagenomgångar av detta, tycks begränsad tillgänglighet vad gäller alkoholhaltiga drycker leda till minskad konsumtion och inte tvärtom. Det går alltså mot interpellantens resonemang om minskad konsumtion om tillgängligheten maximeras och att ingen då skulle planera sina inköp utan att allt skulle ske spontant.Det finns nog relativt lite som tyder på minskad konsumtion genom maximerad tillgänglighet. Men det är alltid viktigt att följa, forska och studera vad som är rimliga verktyg. Och man kan vilja göra andra avvägningar, alldeles oavsett konsekvenser för konsumtionen.I Sverige har vi valt att ha en totalkonsumtionsmodell, att försöka minska eller åtminstone hålla tillbaka konsumtion och konsumtionsökningar på olika sätt men på ett sätt som ändå möter förtroende och överlag gillande hos befolkningen. Vi kan ju konstatera att det finns ett brett stöd för Systembolaget och Systembolagets monopol. Man uppfattar att det är god service och ett gott utbud samtidigt som vi kan ha de här begränsningarna.Det är därför angeläget för regeringen att kombinera tillåtande av gårdsförsäljning av alkohol med att värna Systembolagets detaljhandelsmonopol. I det tillkännagivande som riksdagen har riktat till regeringen ingår också att det är de förutsättningarna som gäller. Det ska vara i begränsad omfattning och med värnande av monopolet.Det är en kort kommentar från min sida till de här resonemangen. Men jag är alltid öppen för ny kunskap och ny forskning. Det har vi också fått på senare år. Den tycks peka på att alkoholen är mer skadlig än vi tidigare trott. De risknivåer finns inte där det är mer eller mindre riskfritt att dricka alkohol. Det finns alltså anledning att ständigt följa frågorna och anpassa olika typer av regelverk."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"När det gäller tillgänglighet för interpellanten ett intressant resonemang. Men enligt i alla fall WHO, som har gjort stora metagenomgångar av detta, tycks begränsad tillgänglighet vad gäller alkoholhaltiga drycker leda till minskad konsumtion och inte tvärtom. Det går alltså mot interpellantens resonemang om minskad konsumtion om tillgängligheten maximeras och att ingen då skulle planera sina inköp utan att allt skulle ske spontant.Det finns nog relativt lite som tyder på minskad konsumtion genom maximerad tillgänglighet. Men det är alltid viktigt att följa, forska och studera vad som är rimliga verktyg. Och man kan vilja göra andra avvägningar, alldeles oavsett konsekvenser för konsumtionen.I Sverige har vi valt att ha en totalkonsumtionsmodell, att försöka minska eller åtminstone hålla tillbaka konsumtion och konsumtionsökningar på olika sätt men på ett sätt som ändå möter förtroende och överlag gillande hos befolkningen. Vi kan ju konstatera att det finns ett brett stöd för Systembolaget och Systembolagets monopol. Man uppfattar att det är god service och ett gott utbud samtidigt som vi kan ha de här begränsningarna.Det är därför angeläget för regeringen att kombinera tillåtande av gårdsförsäljning av alkohol med att värna Systembolagets detaljhandelsmonopol. I det tillkännagivande som riksdagen har riktat till regeringen ingår också att det är de förutsättningarna som gäller. Det ska vara i begränsad omfattning och med värnande av monopolet.Det är en kort kommentar från min sida till de här resonemangen. Men jag är alltid öppen för ny kunskap och ny forskning. Det har vi också fått på senare år. Den tycks peka på att alkoholen är mer skadlig än vi tidigare trott. De risknivåer finns inte där det är mer eller mindre riskfritt att dricka alkohol. Det finns alltså anledning att ständigt följa frågorna och anpassa olika typer av regelverk."}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"När det gäller tillgänglighet för interpellanten ett intressant resonemang. Men enligt i alla fall WHO, som har gjort stora metagenomgångar av detta, tycks begränsad tillgänglighet vad gäller alkoholhaltiga drycker leda till minskad konsumtion och inte tvärtom. Det går alltså mot interpellantens resonemang om minskad konsumtion om tillgängligheten maximeras och att ingen då skulle planera sina inköp utan att allt skulle ske spontant.Det finns nog relativt lite som tyder på minskad konsumtion genom maximerad tillgänglighet. Men det är alltid viktigt att följa, forska och studera vad som är rimliga verktyg. Och man kan vilja göra andra avvägningar, alldeles oavsett konsekvenser för konsumtionen.I Sverige har vi valt att ha en totalkonsumtionsmodell, att försöka minska eller åtminstone hålla tillbaka konsumtion och konsumtionsökningar på olika sätt men på ett sätt som ändå möter förtroende och överlag gillande hos befolkningen. Vi kan ju konstatera att det finns ett brett stöd för Systembolaget och Systembolagets monopol. Man uppfattar att det är god service och ett gott utbud samtidigt som vi kan ha de här begränsningarna.Det är därför angeläget för regeringen att kombinera tillåtande av gårdsförsäljning av alkohol med att värna Systembolagets detaljhandelsmonopol. I det tillkännagivande som riksdagen har riktat till regeringen ingår också att det är de förutsättningarna som gäller. Det ska vara i begränsad omfattning och med värnande av monopolet.Det är en kort kommentar från min sida till de här resonemangen. Men jag är alltid öppen för ny kunskap och ny forskning. Det har vi också fått på senare år. Den tycks peka på att alkoholen är mer skadlig än vi tidigare trott. De risknivåer finns inte där det är mer eller mindre riskfritt att dricka alkohol. Det finns alltså anledning att ständigt följa frågorna och anpassa olika typer av regelverk."}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Åtminstone sedan 1400-talet har makthavare på olika sätt infört olika begränsningar gällande svenskarnas alkoholvanor. Då förbjöd bland andra Sten Sture den äldre försäljning av brännvin i Stockholm. År 1917-1955 var starkölet förbjudet i Sverige. År 1919 infördes motbokssystemet, och år 1982 stängde Systembolaget på lördagar.De senaste 30 åren har lagstiftningen dock liberaliserats - långsamt, men ändå. Den första självbetjäningsbutiken öppnade 1991 på prov, men inte förrän så sent som 2014 var alla systembolag självbetjäningsbutiker. Lördagsöppet infördes på samtliga systembolag 2001. Och riksdagen röstade som sagt 2018 för ett tillkännagivande om införandet av gårdsförsäljning i Sverige. Min förhoppning är att det ska införas så snart regeringen är klar med den utredning som man håller på med.I januariavtalet, som den föregående regeringen hade tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet, fanns förslaget om införande av gårdsförsäljning med, och den proposition som vi nu diskuterar togs fram. Man skulle kunna kalla förslaget för en minimiimplementering av gårdsförsäljning. Jag hade gärna gått ännu längre än det föreslås, men det är helt klart ett steg åt rätt håll.Med minimiimplementering menar jag att vi med detta förslag förvisso får gårdsförsäljning, men man är tvungen att gå en rundtur eller på ett föredrag för att få köpa sin flaska vin. Rundturen ska då helst inte ske en lördag efter klockan 15. Då kommer man nämligen inte att kunna köpa sin flaska förrän på måndag klockan 10, eftersom försäljning enligt förslaget enbart får ske under samma tid som Systembolaget har öppet. Går man till ett bryggeri får man köpa max tre liter öl, efter att ha gått en rundtur och före klockan 15, såklart.Det är dock ett steg åt rätt håll, trots allt. Och sett till den sammansättning riksdagen har i dag och det breda stödet i opinionen för gårdsförsäljning borde regeringen och övriga partier som vill ställa sig bakom detta agera så fort det är möjligt.När det gäller ökad tillgänglighet på alkohol talade jag i mitt inledningsanförande om den paradox som Systembolagets medvetet valda otillgänglighet leder till: att människor behöver bunkra alkohol om de med säkerhet vill kunna ta ett spontant glas vin eller öl till maten.Det heter att man ska planera sina inköp. Detta planerande leder till ökad tillgänglighet på alkohol i hemmet snarare än att ha bra tillgänglighet i butik. Det leder till att människor som planerar sina inköp alltid har alkohol hemma. Det kan öka spontandrickandet, till exempel om man vill ta en kall öl i solen när man grillar. Om det är på det sättet kan vi få svar på när regeringen genomför den utvärdering av den svenska alkoholpolitiken som riksdagen beslutat ska genomföras.Jag tror inte att de som har missbruksproblem blir fler om Systembolaget stänger senare på lördagar, har kortare leveranstider eller exempelvis erbjuder sina kunder att köpa kyld dryck. Jag tror inte heller att det blir så om man efter en rundtur på en vingård får köpa med sig en flaska vin.Vad tror socialminister Jakob Forssmed om denna tillgänglighetsparadox? Kan den dåliga tillgängligheten i butik helt enkelt öka tillgängligheten i hemmet, eftersom människor uppmanas planera sina inköp?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Åtminstone sedan 1400-talet har makthavare på olika sätt infört olika begränsningar gällande svenskarnas alkoholvanor. Då förbjöd bland andra Sten Sture den äldre försäljning av brännvin i Stockholm. År 1917-1955 var starkölet förbjudet i Sverige. År 1919 infördes motbokssystemet, och år 1982 stängde Systembolaget på lördagar.De senaste 30 åren har lagstiftningen dock liberaliserats - långsamt, men ändå. Den första självbetjäningsbutiken öppnade 1991 på prov, men inte förrän så sent som 2014 var alla systembolag självbetjäningsbutiker. Lördagsöppet infördes på samtliga systembolag 2001. Och riksdagen röstade som sagt 2018 för ett tillkännagivande om införandet av gårdsförsäljning i Sverige. Min förhoppning är att det ska införas så snart regeringen är klar med den utredning som man håller på med.I januariavtalet, som den föregående regeringen hade tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet, fanns förslaget om införande av gårdsförsäljning med, och den proposition som vi nu diskuterar togs fram. Man skulle kunna kalla förslaget för en minimiimplementering av gårdsförsäljning. Jag hade gärna gått ännu längre än det föreslås, men det är helt klart ett steg åt rätt håll.Med minimiimplementering menar jag att vi med detta förslag förvisso får gårdsförsäljning, men man är tvungen att gå en rundtur eller på ett föredrag för att få köpa sin flaska vin. Rundturen ska då helst inte ske en lördag efter klockan 15. Då kommer man nämligen inte att kunna köpa sin flaska förrän på måndag klockan 10, eftersom försäljning enligt förslaget enbart får ske under samma tid som Systembolaget har öppet. Går man till ett bryggeri får man köpa max tre liter öl, efter att ha gått en rundtur och före klockan 15, såklart.Det är dock ett steg åt rätt håll, trots allt. Och sett till den sammansättning riksdagen har i dag och det breda stödet i opinionen för gårdsförsäljning borde regeringen och övriga partier som vill ställa sig bakom detta agera så fort det är möjligt.När det gäller ökad tillgänglighet på alkohol talade jag i mitt inledningsanförande om den paradox som Systembolagets medvetet valda otillgänglighet leder till: att människor behöver bunkra alkohol om de med säkerhet vill kunna ta ett spontant glas vin eller öl till maten.Det heter att man ska planera sina inköp. Detta planerande leder till ökad tillgänglighet på alkohol i hemmet snarare än att ha bra tillgänglighet i butik. Det leder till att människor som planerar sina inköp alltid har alkohol hemma. Det kan öka spontandrickandet, till exempel om man vill ta en kall öl i solen när man grillar. Om det är på det sättet kan vi få svar på när regeringen genomför den utvärdering av den svenska alkoholpolitiken som riksdagen beslutat ska genomföras.Jag tror inte att de som har missbruksproblem blir fler om Systembolaget stänger senare på lördagar, har kortare leveranstider eller exempelvis erbjuder sina kunder att köpa kyld dryck. Jag tror inte heller att det blir så om man efter en rundtur på en vingård får köpa med sig en flaska vin.Vad tror socialminister Jakob Forssmed om denna tillgänglighetsparadox? Kan den dåliga tillgängligheten i butik helt enkelt öka tillgängligheten i hemmet, eftersom människor uppmanas planera sina inköp?"}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Åtminstone sedan 1400-talet har makthavare på olika sätt infört olika begränsningar gällande svenskarnas alkoholvanor. Då förbjöd bland andra Sten Sture den äldre försäljning av brännvin i Stockholm. År 1917-1955 var starkölet förbjudet i Sverige. År 1919 infördes motbokssystemet, och år 1982 stängde Systembolaget på lördagar.De senaste 30 åren har lagstiftningen dock liberaliserats - långsamt, men ändå. Den första självbetjäningsbutiken öppnade 1991 på prov, men inte förrän så sent som 2014 var alla systembolag självbetjäningsbutiker. Lördagsöppet infördes på samtliga systembolag 2001. Och riksdagen röstade som sagt 2018 för ett tillkännagivande om införandet av gårdsförsäljning i Sverige. Min förhoppning är att det ska införas så snart regeringen är klar med den utredning som man håller på med.I januariavtalet, som den föregående regeringen hade tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet, fanns förslaget om införande av gårdsförsäljning med, och den proposition som vi nu diskuterar togs fram. Man skulle kunna kalla förslaget för en minimiimplementering av gårdsförsäljning. Jag hade gärna gått ännu längre än det föreslås, men det är helt klart ett steg åt rätt håll.Med minimiimplementering menar jag att vi med detta förslag förvisso får gårdsförsäljning, men man är tvungen att gå en rundtur eller på ett föredrag för att få köpa sin flaska vin. Rundturen ska då helst inte ske en lördag efter klockan 15. Då kommer man nämligen inte att kunna köpa sin flaska förrän på måndag klockan 10, eftersom försäljning enligt förslaget enbart får ske under samma tid som Systembolaget har öppet. Går man till ett bryggeri får man köpa max tre liter öl, efter att ha gått en rundtur och före klockan 15, såklart.Det är dock ett steg åt rätt håll, trots allt. Och sett till den sammansättning riksdagen har i dag och det breda stödet i opinionen för gårdsförsäljning borde regeringen och övriga partier som vill ställa sig bakom detta agera så fort det är möjligt.När det gäller ökad tillgänglighet på alkohol talade jag i mitt inledningsanförande om den paradox som Systembolagets medvetet valda otillgänglighet leder till: att människor behöver bunkra alkohol om de med säkerhet vill kunna ta ett spontant glas vin eller öl till maten.Det heter att man ska planera sina inköp. Detta planerande leder till ökad tillgänglighet på alkohol i hemmet snarare än att ha bra tillgänglighet i butik. Det leder till att människor som planerar sina inköp alltid har alkohol hemma. Det kan öka spontandrickandet, till exempel om man vill ta en kall öl i solen när man grillar. Om det är på det sättet kan vi få svar på när regeringen genomför den utvärdering av den svenska alkoholpolitiken som riksdagen beslutat ska genomföras.Jag tror inte att de som har missbruksproblem blir fler om Systembolaget stänger senare på lördagar, har kortare leveranstider eller exempelvis erbjuder sina kunder att köpa kyld dryck. Jag tror inte heller att det blir så om man efter en rundtur på en vingård får köpa med sig en flaska vin.Vad tror socialminister Jakob Forssmed om denna tillgänglighetsparadox? Kan den dåliga tillgängligheten i butik helt enkelt öka tillgängligheten i hemmet, eftersom människor uppmanas planera sina inköp?"}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"Jag tackar interpellanten Pontus Andersson för frågorna och möjligheten att ha detta utbyte här i riksdagens kammare.Naturligtvis kommer regeringen att bereda frågan om att göra en bred översyn enligt riksdagens önskemål. Vi kommer att återkomma när vi har ett besked att ge. Tillkännagivandet kom i februari 2022, och sedan dess har vi haft ett regeringsskifte. Det tar lite tid att få sådana här saker på plats. Men självklart är det intressant och viktigt att utvärdera och se vilka alkoholpolitiska begränsningar och verktyg som har störst effekt och kan påverka detta.Det är ett allvarligt samhällsproblem, inte bara i termer av missbruk, som Pontus Andersson säger. I dag vet man också alltmer. Alkohol leder till skador också vid lägre konsumtionsnivåer. Det gäller inte minst ökad cancerrisk, och annat.Det finns verkligen behov av att ständigt förbättra och utveckla de avvägningar vi behöver göra mellan olika typer av begränsningar och möjligheter som ska finnas i samhället. Det ska man göra på ett klokt och rimligt sätt, förstås utifrån olika parametrar.Jag vill peka på att det i Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet bland annat finns uppdrag om att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd. Man ska också överväga om de kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Det gäller också flera andra punkter i fråga om just alkohollagen.Det är förstås inte en bred översyn i den bemärkelse som riksdagen har efterfrågat. Icke desto mindre pågår ett arbete med en del frågor. Där kan man göra just förtydliganden och förenklingar för att göra bättre avvägningar mellan de olika intressen som finns i frågan.När det gäller frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker - direktförsäljning är kanske ett bättre namn, eftersom det inte bara handlar om gårdar - arbetar regeringen med frågan med viss intensitet, inte minst för att belysa de EU-rättsligt komplexa frågeställningarna. Vår ambition kvarstår; vi vill genomföra detta, under förutsättning att vi kan värna Systembolagets detaljhandelsmonopol."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"Jag tackar interpellanten Pontus Andersson för frågorna och möjligheten att ha detta utbyte här i riksdagens kammare.Naturligtvis kommer regeringen att bereda frågan om att göra en bred översyn enligt riksdagens önskemål. Vi kommer att återkomma när vi har ett besked att ge. Tillkännagivandet kom i februari 2022, och sedan dess har vi haft ett regeringsskifte. Det tar lite tid att få sådana här saker på plats. Men självklart är det intressant och viktigt att utvärdera och se vilka alkoholpolitiska begränsningar och verktyg som har störst effekt och kan påverka detta.Det är ett allvarligt samhällsproblem, inte bara i termer av missbruk, som Pontus Andersson säger. I dag vet man också alltmer. Alkohol leder till skador också vid lägre konsumtionsnivåer. Det gäller inte minst ökad cancerrisk, och annat.Det finns verkligen behov av att ständigt förbättra och utveckla de avvägningar vi behöver göra mellan olika typer av begränsningar och möjligheter som ska finnas i samhället. Det ska man göra på ett klokt och rimligt sätt, förstås utifrån olika parametrar.Jag vill peka på att det i Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet bland annat finns uppdrag om att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd. Man ska också överväga om de kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Det gäller också flera andra punkter i fråga om just alkohollagen.Det är förstås inte en bred översyn i den bemärkelse som riksdagen har efterfrågat. Icke desto mindre pågår ett arbete med en del frågor. Där kan man göra just förtydliganden och förenklingar för att göra bättre avvägningar mellan de olika intressen som finns i frågan.När det gäller frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker - direktförsäljning är kanske ett bättre namn, eftersom det inte bara handlar om gårdar - arbetar regeringen med frågan med viss intensitet, inte minst för att belysa de EU-rättsligt komplexa frågeställningarna. Vår ambition kvarstår; vi vill genomföra detta, under förutsättning att vi kan värna Systembolagets detaljhandelsmonopol."}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"Jag tackar interpellanten Pontus Andersson för frågorna och möjligheten att ha detta utbyte här i riksdagens kammare.Naturligtvis kommer regeringen att bereda frågan om att göra en bred översyn enligt riksdagens önskemål. Vi kommer att återkomma när vi har ett besked att ge. Tillkännagivandet kom i februari 2022, och sedan dess har vi haft ett regeringsskifte. Det tar lite tid att få sådana här saker på plats. Men självklart är det intressant och viktigt att utvärdera och se vilka alkoholpolitiska begränsningar och verktyg som har störst effekt och kan påverka detta.Det är ett allvarligt samhällsproblem, inte bara i termer av missbruk, som Pontus Andersson säger. I dag vet man också alltmer. Alkohol leder till skador också vid lägre konsumtionsnivåer. Det gäller inte minst ökad cancerrisk, och annat.Det finns verkligen behov av att ständigt förbättra och utveckla de avvägningar vi behöver göra mellan olika typer av begränsningar och möjligheter som ska finnas i samhället. Det ska man göra på ett klokt och rimligt sätt, förstås utifrån olika parametrar.Jag vill peka på att det i Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet bland annat finns uppdrag om att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd. Man ska också överväga om de kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Det gäller också flera andra punkter i fråga om just alkohollagen.Det är förstås inte en bred översyn i den bemärkelse som riksdagen har efterfrågat. Icke desto mindre pågår ett arbete med en del frågor. Där kan man göra just förtydliganden och förenklingar för att göra bättre avvägningar mellan de olika intressen som finns i frågan.När det gäller frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker - direktförsäljning är kanske ett bättre namn, eftersom det inte bara handlar om gårdar - arbetar regeringen med frågan med viss intensitet, inte minst för att belysa de EU-rättsligt komplexa frågeställningarna. Vår ambition kvarstår; vi vill genomföra detta, under förutsättning att vi kan värna Systembolagets detaljhandelsmonopol."}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"Den 17 februari 2022 röstade riksdagen för ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en bred utvärdering av den svenska alkoholpolitiken. Varken den dåvarande regeringen eller den i höstas tillträdda har ännu hunnit behandla det. Om eller när regeringen agerar på riksdagens tillkännagivande bör den dock ta sikte på hur vi politiskt kan agera för att nå de personer som har st��rst alkoholproblem utan att begränsa friheten för den breda majoriteten av konsumenter, det vill säga låg- och medelkonsumenter.Systembolagets socialpolitiska syfte, att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, är någonting som jag absolut kan ställa upp på. Missbruk av alkohol är ett problem. Men problemen med dagens öppettider på Systembolaget, att man inte kan köpa kyld dryck eller att hemleverans tar minst åtta dagar leder snarare till ett bunkringsbeteende hos konsumenterna vilket tvingar människor att öka tillgängligheten av alkohol i sina hem.Vill jag som låg- eller medelkonsument spontant kunna bjuda hem vänner på middag och en flaska vin en lördag när klockan är 15.01 måste jag ha vin hemma. När solen tittar fram och jag ställer mig vid grillen och känner att det hade varit gott med en kall öl måste jag ha öl hemma stående i kylen - och det har jag ju, eftersom jag alltid planerar mina inköp. En utvärdering av den svenska alkoholpolitiken, något som riksdagen röstat för, hade gett oss svar på frågan om dagens alkoholpolitik verkligen når personer med verkliga alkoholproblem eller om den snarare begränsar friheten och tillgängligheten för låg- och medelkonsumenter.För första gången på åtta år har Sverige fått en borgerlig regering, denna gång med stöd av SD. Tillsammans med Centerpartiet bildar Tidöpartierna en tydlig majoritet i riksdagen som vanligtvis ställer sig positiv till olika former av liberaliseringar av alkoholpolitiken.Ett exempel på vår gemensamma syn är det tidigare nämnda tillkännagivandet om en utvärdering av alkoholpolitiken. Ett annat är förslaget om gårdsförsäljning, som efter många års debatt inom kort förhoppningsvis kommer att bli verklighet, om än i begränsad omfattning.I interpellationen ställde jag frågan till Jakob Forssmed när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av alkohollagstiftningen. Jag kan konstatera att frågan bereds inom Regeringskansliet. Det är positivt.Jag ställde frågan om ministern och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en önskan om detta. Här är svaret, som tidigare när jag ställt en skriftlig fråga, att detta inte är aktuellt för regeringen att genomföra. Det är tråkigt att höra.Jag frågade slutligen när ministern räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige. Vad gäller denna fråga är svaret att regeringen trots att det gått fem år sedan tillkännagivandet och över två år sedan propositionen togs fram ännu inte är säker på om man kan genomföra detta utan att det påverkar monopolet. Det är så jag tolkar svaret, men jag fick inte riktigt något svar på frågan om när.Jag förstår att frågan är komplex, att konsekvenser måste beaktas och att regeringen vill värna monopolet. Men när vet vi om vi kan gå vidare med frågan om gårdsförsäljning i Sverige? När skulle detta kunna införas?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"Den 17 februari 2022 röstade riksdagen för ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en bred utvärdering av den svenska alkoholpolitiken. Varken den dåvarande regeringen eller den i höstas tillträdda har ännu hunnit behandla det. Om eller när regeringen agerar på riksdagens tillkännagivande bör den dock ta sikte på hur vi politiskt kan agera för att nå de personer som har störst alkoholproblem utan att begränsa friheten för den breda majoriteten av konsumenter, det vill säga låg- och medelkonsumenter.Systembolagets socialpolitiska syfte, att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, är någonting som jag absolut kan ställa upp på. Missbruk av alkohol är ett problem. Men problemen med dagens öppettider på Systembolaget, att man inte kan köpa kyld dryck eller att hemleverans tar minst åtta dagar leder snarare till ett bunkringsbeteende hos konsumenterna vilket tvingar människor att öka tillgängligheten av alkohol i sina hem.Vill jag som låg- eller medelkonsument spontant kunna bjuda hem vänner på middag och en flaska vin en lördag när klockan är 15.01 måste jag ha vin hemma. När solen tittar fram och jag ställer mig vid grillen och känner att det hade varit gott med en kall öl måste jag ha öl hemma stående i kylen - och det har jag ju, eftersom jag alltid planerar mina inköp. En utvärdering av den svenska alkoholpolitiken, något som riksdagen röstat för, hade gett oss svar på frågan om dagens alkoholpolitik verkligen når personer med verkliga alkoholproblem eller om den snarare begränsar friheten och tillgängligheten för låg- och medelkonsumenter.För första gången på åtta år har Sverige fått en borgerlig regering, denna gång med stöd av SD. Tillsammans med Centerpartiet bildar Tidöpartierna en tydlig majoritet i riksdagen som vanligtvis ställer sig positiv till olika former av liberaliseringar av alkoholpolitiken.Ett exempel på vår gemensamma syn är det tidigare nämnda tillkännagivandet om en utvärdering av alkoholpolitiken. Ett annat är förslaget om gårdsförsäljning, som efter många års debatt inom kort förhoppningsvis kommer att bli verklighet, om än i begränsad omfattning.I interpellationen ställde jag frågan till Jakob Forssmed när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av alkohollagstiftningen. Jag kan konstatera att frågan bereds inom Regeringskansliet. Det är positivt.Jag ställde frågan om ministern och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en önskan om detta. Här är svaret, som tidigare när jag ställt en skriftlig fråga, att detta inte är aktuellt för regeringen att genomföra. Det är tråkigt att höra.Jag frågade slutligen när ministern räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige. Vad gäller denna fråga är svaret att regeringen trots att det gått fem år sedan tillkännagivandet och över två år sedan propositionen togs fram ännu inte är säker på om man kan genomföra detta utan att det påverkar monopolet. Det är så jag tolkar svaret, men jag fick inte riktigt något svar på frågan om när.Jag förstår att frågan är komplex, att konsekvenser måste beaktas och att regeringen vill värna monopolet. Men när vet vi om vi kan gå vidare med frågan om gårdsförsäljning i Sverige? När skulle detta kunna införas?"}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"Den 17 februari 2022 röstade riksdagen för ett tillkännagivande till den dåvarande socialdemokratiska regeringen om en bred utvärdering av den svenska alkoholpolitiken. Varken den dåvarande regeringen eller den i höstas tillträdda har ännu hunnit behandla det. Om eller när regeringen agerar på riksdagens tillkännagivande bör den dock ta sikte på hur vi politiskt kan agera för att nå de personer som har störst alkoholproblem utan att begränsa friheten för den breda majoriteten av konsumenter, det vill säga låg- och medelkonsumenter.Systembolagets socialpolitiska syfte, att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, är någonting som jag absolut kan ställa upp på. Missbruk av alkohol är ett problem. Men problemen med dagens öppettider på Systembolaget, att man inte kan köpa kyld dryck eller att hemleverans tar minst åtta dagar leder snarare till ett bunkringsbeteende hos konsumenterna vilket tvingar människor att öka tillgängligheten av alkohol i sina hem.Vill jag som låg- eller medelkonsument spontant kunna bjuda hem vänner på middag och en flaska vin en lördag när klockan är 15.01 måste jag ha vin hemma. När solen tittar fram och jag ställer mig vid grillen och känner att det hade varit gott med en kall öl måste jag ha öl hemma stående i kylen - och det har jag ju, eftersom jag alltid planerar mina inköp. En utvärdering av den svenska alkoholpolitiken, något som riksdagen röstat för, hade gett oss svar på frågan om dagens alkoholpolitik verkligen når personer med verkliga alkoholproblem eller om den snarare begränsar friheten och tillgängligheten för låg- och medelkonsumenter.För första gången på åtta år har Sverige fått en borgerlig regering, denna gång med stöd av SD. Tillsammans med Centerpartiet bildar Tidöpartierna en tydlig majoritet i riksdagen som vanligtvis ställer sig positiv till olika former av liberaliseringar av alkoholpolitiken.Ett exempel på vår gemensamma syn är det tidigare nämnda tillkännagivandet om en utvärdering av alkoholpolitiken. Ett annat är förslaget om gårdsförsäljning, som efter många års debatt inom kort förhoppningsvis kommer att bli verklighet, om än i begränsad omfattning.I interpellationen ställde jag frågan till Jakob Forssmed när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av alkohollagstiftningen. Jag kan konstatera att frågan bereds inom Regeringskansliet. Det är positivt.Jag ställde frågan om ministern och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en önskan om detta. Här är svaret, som tidigare när jag ställt en skriftlig fråga, att detta inte är aktuellt för regeringen att genomföra. Det är tråkigt att höra.Jag frågade slutligen när ministern räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige. Vad gäller denna fråga är svaret att regeringen trots att det gått fem år sedan tillkännagivandet och över två år sedan propositionen togs fram ännu inte är säker på om man kan genomföra detta utan att det påverkar monopolet. Det är så jag tolkar svaret, men jag fick inte riktigt något svar på frågan om när.Jag förstår att frågan är komplex, att konsekvenser måste beaktas och att regeringen vill värna monopolet. Men när vet vi om vi kan gå vidare med frågan om gårdsförsäljning i Sverige? När skulle detta kunna införas?"}
+{"question":"När kommer regeringen att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen?","answer":"har frågat mig när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen. Pontus Andersson har även frågat mig om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor. Slutligen har Pontus Andersson frågat mig när jag räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige.Riksdagen tillkännagav i februari 2022 för regeringen det socialutskottet anfört om en utvärdering av alkoholpolitiken. Utskottet ansåg att regeringen borde genomföra en bred och gedigen utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning det alkoholpolitiska målet nås (bet. 2021/22:SoU10 sidan 20, rskr. 2021/22:150 punkt 2). Den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 2022, och frågan bereds inom Regeringskansliet.Pontus Andersson frågade mig i november 2022 om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågan om längre öppettider på Systembolaget. Nu har frågan ställts på nytt, och mitt svar är detsamma som tidigare.Systembolaget innehar i Sverige ensamrätten till detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och alkoholdrycksliknande preparat. Ensamrätten har ett socialpolitiskt syfte, att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, vilket är en central del i den svenska alkoholpolitik som riksdagen har ställt sig bakom.Ett av de viktigaste medlen för att genom monopolet nå detta syfte är möjligheten att begränsa tillgängligheten. Systembolaget får därför enligt alkohollagen (2010:1622) inte sälja alkoholhaltiga drycker till personer under 20 år och har enligt ett avtal med staten kontroll över butiksetableringar och även öppettider inom ramen för de riktlinjer som bestäms av riksdagen. Att begränsa tillgängligheten till alkohol är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, en av de mest effektiva åtgärderna för att minska alkoholskador.Systembolaget har tidigare lyft frågan om utökade öppettider utifrån generellt ändrade köpbeteenden och bolagets legitimitet. Frågan om en utökning av öppettider måste dock ses utifrån den svenska alkoholpolitiken och dess socialpolitiska syfte, då en sådan utökning skulle innebära ökad tillgänglighet.Sverige och flera andra medlemsstater har i fråga om införsel, smuggling och gränshandel framfört till EU att referensnivåerna för privatinförsel är för höga och därför bör justeras nedåt. Regeringen har fokus på att komma åt den illegala införseln av alkohol.Mot denna bakgrund är det i nuläget inte lämpligt att ta initiativ till att Systembolagets öppettider på lördagar ska utökas.Slutligen avseende Pontus Anderssons fråga om gårdsförsäljning: Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor?","answer":"har frågat mig när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen. Pontus Andersson har även frågat mig om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor. Slutligen har Pontus Andersson frågat mig när jag räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige.Riksdagen tillkännagav i februari 2022 för regeringen det socialutskottet anfört om en utvärdering av alkoholpolitiken. Utskottet ansåg att regeringen borde genomföra en bred och gedigen utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning det alkoholpolitiska målet nås (bet. 2021/22:SoU10 sidan 20, rskr. 2021/22:150 punkt 2). Den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 2022, och frågan bereds inom Regeringskansliet.Pontus Andersson frågade mig i november 2022 om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågan om längre öppettider på Systembolaget. Nu har frågan ställts på nytt, och mitt svar är detsamma som tidigare.Systembolaget innehar i Sverige ensamrätten till detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och alkoholdrycksliknande preparat. Ensamrätten har ett socialpolitiskt syfte, att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, vilket är en central del i den svenska alkoholpolitik som riksdagen har ställt sig bakom.Ett av de viktigaste medlen för att genom monopolet nå detta syfte är möjligheten att begränsa tillgängligheten. Systembolaget får därför enligt alkohollagen (2010:1622) inte sälja alkoholhaltiga drycker till personer under 20 år och har enligt ett avtal med staten kontroll över butiksetableringar och även öppettider inom ramen för de riktlinjer som bestäms av riksdagen. Att begränsa tillgängligheten till alkohol är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, en av de mest effektiva åtgärderna för att minska alkoholskador.Systembolaget har tidigare lyft frågan om utökade öppettider utifrån generellt ändrade köpbeteenden och bolagets legitimitet. Frågan om en utökning av öppettider måste dock ses utifrån den svenska alkoholpolitiken och dess socialpolitiska syfte, då en sådan utökning skulle innebära ökad tillgänglighet.Sverige och flera andra medlemsstater har i fråga om införsel, smuggling och gränshandel framfört till EU att referensnivåerna för privatinförsel är för höga och därför bör justeras nedåt. Regeringen har fokus på att komma åt den illegala införseln av alkohol.Mot denna bakgrund är det i nuläget inte lämpligt att ta initiativ till att Systembolagets öppettider på lördagar ska utökas.Slutligen avseende Pontus Anderssons fråga om gårdsförsäljning: Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas."}
+{"question":"När räknar ministern med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige?","answer":"har frågat mig när regeringen kommer att agera på riksdagens tillkännagivande om en utvärdering av den svenska alkohollagstiftningen. Pontus Andersson har även frågat mig om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågorna om förlängda öppettider på lördagar och utökade leveransfönster för hemleverans, med anledning av att Systembolagets styrelse har uttryckt en vilja om förändring i dessa frågor. Slutligen har Pontus Andersson frågat mig när jag räknar med att gårdsförsäljning blir lagligt i Sverige.Riksdagen tillkännagav i februari 2022 för regeringen det socialutskottet anfört om en utvärdering av alkoholpolitiken. Utskottet ansåg att regeringen borde genomföra en bred och gedigen utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning det alkoholpolitiska målet nås (bet. 2021/22:SoU10 sidan 20, rskr. 2021/22:150 punkt 2). Den nuvarande regeringen tillträdde i oktober 2022, och frågan bereds inom Regeringskansliet.Pontus Andersson frågade mig i november 2022 om jag och regeringen kommer att låta riksdagen pröva frågan om längre öppettider på Systembolaget. Nu har frågan ställts på nytt, och mitt svar är detsamma som tidigare.Systembolaget innehar i Sverige ensamrätten till detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och alkoholdrycksliknande preparat. Ensamrätten har ett socialpolitiskt syfte, att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, vilket är en central del i den svenska alkoholpolitik som riksdagen har ställt sig bakom.Ett av de viktigaste medlen för att genom monopolet nå detta syfte är möjligheten att begränsa tillgängligheten. Systembolaget får därför enligt alkohollagen (2010:1622) inte sälja alkoholhaltiga drycker till personer under 20 år och har enligt ett avtal med staten kontroll över butiksetableringar och även öppettider inom ramen för de riktlinjer som bestäms av riksdagen. Att begränsa tillgängligheten till alkohol är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, en av de mest effektiva åtgärderna för att minska alkoholskador.Systembolaget har tidigare lyft frågan om utökade öppettider utifrån generellt ändrade köpbeteenden och bolagets legitimitet. Frågan om en utökning av öppettider måste dock ses utifrån den svenska alkoholpolitiken och dess socialpolitiska syfte, då en sådan utökning skulle innebära ökad tillgänglighet.Sverige och flera andra medlemsstater har i fråga om införsel, smuggling och gränshandel framfört till EU att referensnivåerna för privatinförsel är för höga och därför bör justeras nedåt. Regeringen har fokus på att komma åt den illegala införseln av alkohol.Mot denna bakgrund är det i nuläget inte lämpligt att ta initiativ till att Systembolagets öppettider på lördagar ska utökas.Slutligen avseende Pontus Anderssons fråga om gårdsförsäljning: Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Tack till interpellanterna för debatten! Jag måste dock börja med att konstatera att Jamal El-Hajs påstående att Moderaterna aldrig varit för rösträtten självfallet är fullständigt felaktigt. Så är det naturligtvis inte.I år är det 75 år sedan staten Israel bildades. Att det judiska folket några år efter Förintelsen fick sitt eget hemland är en händelse av central historisk betydelse. Sverige röstade 1947 för FN:s delningsplan, som möjliggjorde Israels bildande året därpå. Vi gläder oss över den goda och breda relationen mellan våra länder, som vi vill befästa och fördjupa ytterligare under kommande år.Samtidigt som Israel firar sin 75-årsdag upprätthåller palestinierna minnet av det de kallar al-nakba, katastrofen. Det är ett faktum att FN:s delningsplan inte accepterades av palestinierna och inte heller av de kringliggande arabiska länderna. Konflikten mellan befolkningsgrupperna i det brittiska mandatet Palestina eskalerade, och efter Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 inledde de arabiska staterna ett anfallskrig mot Israel. Omkring 700 000 palestinier förlorade sina hem i dessa händelser, som är en del i den konflikt som israeler och palestinier lever med än i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDenna historia är föremål för olika perspektiv i Israel respektive Palestina. Omvärlden bör ha respekt för detta. Vår roll är inte att skriva under på det ena eller det andra historiska narrativet, att ta parti för den ena eller den andra sidan, utan att vara ett stöd för både Israel och Palestina i att få ett fredligt slut på den konflikt som varat under så lång tid.Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för regeringen att ta några initiativ som högtidlighåller nakba. Däremot representerade Sverige, som jag nämnt, på teknisk nivå vid FN:s högtidlighållande av nakba. Detta gjordes tillsammans med ett flertal EU-länder.På samma sätt som FN:s delningsplan är vi än i dag övertygade om att lösningen står att finna i en överenskommelse som innebär att två stater, Israel och Palestina, kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Tack till interpellanterna för debatten! Jag måste dock börja med att konstatera att Jamal El-Hajs påstående att Moderaterna aldrig varit för rösträtten självfallet är fullständigt felaktigt. Så är det naturligtvis inte.I år är det 75 år sedan staten Israel bildades. Att det judiska folket några år efter Förintelsen fick sitt eget hemland är en händelse av central historisk betydelse. Sverige röstade 1947 för FN:s delningsplan, som möjliggjorde Israels bildande året därpå. Vi gläder oss över den goda och breda relationen mellan våra länder, som vi vill befästa och fördjupa ytterligare under kommande år.Samtidigt som Israel firar sin 75-årsdag upprätthåller palestinierna minnet av det de kallar al-nakba, katastrofen. Det är ett faktum att FN:s delningsplan inte accepterades av palestinierna och inte heller av de kringliggande arabiska länderna. Konflikten mellan befolkningsgrupperna i det brittiska mandatet Palestina eskalerade, och efter Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 inledde de arabiska staterna ett anfallskrig mot Israel. Omkring 700 000 palestinier förlorade sina hem i dessa händelser, som är en del i den konflikt som israeler och palestinier lever med än i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDenna historia är föremål för olika perspektiv i Israel respektive Palestina. Omvärlden bör ha respekt för detta. Vår roll är inte att skriva under på det ena eller det andra historiska narrativet, att ta parti för den ena eller den andra sidan, utan att vara ett stöd för både Israel och Palestina i att få ett fredligt slut på den konflikt som varat under så lång tid.Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för regeringen att ta några initiativ som högtidlighåller nakba. Däremot representerade Sverige, som jag nämnt, på teknisk nivå vid FN:s högtidlighållande av nakba. Detta gjordes tillsammans med ett flertal EU-länder.På samma sätt som FN:s delningsplan är vi än i dag övertygade om att lösningen står att finna i en överenskommelse som innebär att två stater, Israel och Palestina, kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Tack till interpellanterna för debatten! Jag måste dock börja med att konstatera att Jamal El-Hajs påstående att Moderaterna aldrig varit för rösträtten självfallet är fullständigt felaktigt. Så är det naturligtvis inte.I år är det 75 år sedan staten Israel bildades. Att det judiska folket några år efter Förintelsen fick sitt eget hemland är en händelse av central historisk betydelse. Sverige röstade 1947 för FN:s delningsplan, som möjliggjorde Israels bildande året därpå. Vi gläder oss över den goda och breda relationen mellan våra länder, som vi vill befästa och fördjupa ytterligare under kommande år.Samtidigt som Israel firar sin 75-årsdag upprätthåller palestinierna minnet av det de kallar al-nakba, katastrofen. Det är ett faktum att FN:s delningsplan inte accepterades av palestinierna och inte heller av de kringliggande arabiska länderna. Konflikten mellan befolkningsgrupperna i det brittiska mandatet Palestina eskalerade, och efter Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 inledde de arabiska staterna ett anfallskrig mot Israel. Omkring 700 000 palestinier förlorade sina hem i dessa händelser, som är en del i den konflikt som israeler och palestinier lever med än i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDenna historia är föremål för olika perspektiv i Israel respektive Palestina. Omvärlden bör ha respekt för detta. Vår roll är inte att skriva under på det ena eller det andra historiska narrativet, att ta parti för den ena eller den andra sidan, utan att vara ett stöd för både Israel och Palestina i att få ett fredligt slut på den konflikt som varat under så lång tid.Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för regeringen att ta några initiativ som högtidlighåller nakba. Däremot representerade Sverige, som jag nämnt, på teknisk nivå vid FN:s högtidlighållande av nakba. Detta gjordes tillsammans med ett flertal EU-länder.På samma sätt som FN:s delningsplan är vi än i dag övertygade om att lösningen står att finna i en överenskommelse som innebär att två stater, Israel och Palestina, kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Tack till interpellanterna för debatten! Jag måste dock börja med att konstatera att Jamal El-Hajs påstående att Moderaterna aldrig varit för rösträtten självfallet är fullständigt felaktigt. Så är det naturligtvis inte.I år är det 75 år sedan staten Israel bildades. Att det judiska folket några år efter Förintelsen fick sitt eget hemland är en händelse av central historisk betydelse. Sverige röstade 1947 för FN:s delningsplan, som möjliggjorde Israels bildande året därpå. Vi gläder oss över den goda och breda relationen mellan våra länder, som vi vill befästa och fördjupa ytterligare under kommande år.Samtidigt som Israel firar sin 75-årsdag upprätthåller palestinierna minnet av det de kallar al-nakba, katastrofen. Det är ett faktum att FN:s delningsplan inte accepterades av palestinierna och inte heller av de kringliggande arabiska länderna. Konflikten mellan befolkningsgrupperna i det brittiska mandatet Palestina eskalerade, och efter Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 inledde de arabiska staterna ett anfallskrig mot Israel. Omkring 700 000 palestinier förlorade sina hem i dessa händelser, som är en del i den konflikt som israeler och palestinier lever med än i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDenna historia är föremål för olika perspektiv i Israel respektive Palestina. Omvärlden bör ha respekt för detta. Vår roll är inte att skriva under på det ena eller det andra historiska narrativet, att ta parti för den ena eller den andra sidan, utan att vara ett stöd för både Israel och Palestina i att få ett fredligt slut på den konflikt som varat under så lång tid.Mot denna bakgrund är det inte aktuellt för regeringen att ta några initiativ som högtidlighåller nakba. Däremot representerade Sverige, som jag nämnt, på teknisk nivå vid FN:s högtidlighållande av nakba. Detta gjordes tillsammans med ett flertal EU-länder.På samma sätt som FN:s delningsplan är vi än i dag övertygade om att lösningen står att finna i en överenskommelse som innebär att två stater, Israel och Palestina, kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag beklagar dock att utrikesministern inte har besvarat mina frågor. Faktum är att ockupationen är orsaken till att det sedan 2006 inte genomförs val i Palestina. Israel vill inte tillåta Jerusalems invånare att delta i valet. Det är den största anledningen till att val inte har skett. Jag skulle vilja och önskar att det var val redan i morgon. \"Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat.\" Vem säger detta? Jo, Moderaterna i sitt mycket kritiserade idéprogram. Alla vet att det är falskt och att det inte stämmer. Moderaterna har aldrig varit en drivkraft vare sig för rösträtt eller mot apartheid.Men Moderaterna har nu en ypperlig chans att stå upp på rätt sida av historien genom att agera för palestiniernas rättigheter och för deras rätt att återvända till sitt hemland i Palestina i enlighet med FN:s resolution 194, som Sverige har röstat för och erkänt, i stället för att ångra sig senare och försöka förfalska historien så som Moderaterna tidigare gjort med Sydafrika.Sverige har alltid spelat en balanserad roll i Mellanöstern, och även den moderate tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt har kritiserat Israels ockupation.I ett tal 1997 på Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket bekräftade Nelson Mandela sitt stöd till Palestina. Han sa: \"Vi vet alltför väl att vår frihet är ofullständig utan palestiniernas frihet.\" Jag hoppas att Billström och regeringen står upp för det."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag beklagar dock att utrikesministern inte har besvarat mina frågor. Faktum är att ockupationen är orsaken till att det sedan 2006 inte genomförs val i Palestina. Israel vill inte tillåta Jerusalems invånare att delta i valet. Det är den största anledningen till att val inte har skett. Jag skulle vilja och önskar att det var val redan i morgon. \"Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat.\" Vem säger detta? Jo, Moderaterna i sitt mycket kritiserade idéprogram. Alla vet att det är falskt och att det inte stämmer. Moderaterna har aldrig varit en drivkraft vare sig för rösträtt eller mot apartheid.Men Moderaterna har nu en ypperlig chans att stå upp på rätt sida av historien genom att agera för palestiniernas rättigheter och för deras rätt att återvända till sitt hemland i Palestina i enlighet med FN:s resolution 194, som Sverige har röstat för och erkänt, i stället för att ångra sig senare och försöka förfalska historien så som Moderaterna tidigare gjort med Sydafrika.Sverige har alltid spelat en balanserad roll i Mellanöstern, och även den moderate tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt har kritiserat Israels ockupation.I ett tal 1997 på Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket bekräftade Nelson Mandela sitt stöd till Palestina. Han sa: \"Vi vet alltför väl att vår frihet är ofullständig utan palestiniernas frihet.\" Jag hoppas att Billström och regeringen står upp för det."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag beklagar dock att utrikesministern inte har besvarat mina frågor. Faktum är att ockupationen är orsaken till att det sedan 2006 inte genomförs val i Palestina. Israel vill inte tillåta Jerusalems invånare att delta i valet. Det är den största anledningen till att val inte har skett. Jag skulle vilja och önskar att det var val redan i morgon. \"Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat.\" Vem säger detta? Jo, Moderaterna i sitt mycket kritiserade idéprogram. Alla vet att det är falskt och att det inte stämmer. Moderaterna har aldrig varit en drivkraft vare sig för rösträtt eller mot apartheid.Men Moderaterna har nu en ypperlig chans att stå upp på rätt sida av historien genom att agera för palestiniernas rättigheter och för deras rätt att återvända till sitt hemland i Palestina i enlighet med FN:s resolution 194, som Sverige har röstat för och erkänt, i stället för att ångra sig senare och försöka förfalska historien så som Moderaterna tidigare gjort med Sydafrika.Sverige har alltid spelat en balanserad roll i Mellanöstern, och även den moderate tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt har kritiserat Israels ockupation.I ett tal 1997 på Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket bekräftade Nelson Mandela sitt stöd till Palestina. Han sa: \"Vi vet alltför väl att vår frihet är ofullständig utan palestiniernas frihet.\" Jag hoppas att Billström och regeringen står upp för det."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag beklagar dock att utrikesministern inte har besvarat mina frågor. Faktum är att ockupationen är orsaken till att det sedan 2006 inte genomförs val i Palestina. Israel vill inte tillåta Jerusalems invånare att delta i valet. Det är den största anledningen till att val inte har skett. Jag skulle vilja och önskar att det var val redan i morgon. \"Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat.\" Vem säger detta? Jo, Moderaterna i sitt mycket kritiserade idéprogram. Alla vet att det är falskt och att det inte stämmer. Moderaterna har aldrig varit en drivkraft vare sig för rösträtt eller mot apartheid.Men Moderaterna har nu en ypperlig chans att stå upp på rätt sida av historien genom att agera för palestiniernas rättigheter och för deras rätt att återvända till sitt hemland i Palestina i enlighet med FN:s resolution 194, som Sverige har röstat för och erkänt, i stället för att ångra sig senare och försöka förfalska historien så som Moderaterna tidigare gjort med Sydafrika.Sverige har alltid spelat en balanserad roll i Mellanöstern, och även den moderate tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt har kritiserat Israels ockupation.I ett tal 1997 på Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket bekräftade Nelson Mandela sitt stöd till Palestina. Han sa: \"Vi vet alltför väl att vår frihet är ofullständig utan palestiniernas frihet.\" Jag hoppas att Billström och regeringen står upp för det."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Jag tackar återigen ministern för svaret. Självklart är det viktigt att även Palestina står upp för mänskliga rättigheter och genomför ett antal reformer, men man måste ändå se vad som är den grundläggande orsaken till konflikten: Israels ockupation och ovilja att respektera de mänskliga rättigheterna och ständiga övergrepp gentemot folkrätten. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Sedan det stod klart att Israels nya regering utgörs av en koalition bestående av mycket starkt ultraortodoxa högerextrema partier har våldet eskalerat drastiskt. Det är tydligt att såväl bosättare som israeliska soldater tar den nya politiken till intäkt för en ökad brutalisering. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningar av palestinier från östra Jerusalem ökar. Tänker ministern i sina kontakter med Israel tydligt kräva att Israel står upp för en tvåstatslösning? Det gör man ju inte i dag. Man har tagit avstånd från det, medan den palestinska staten står upp för tvåstatslösningen. Tänker ministern tydligt protestera mot det ökade våld som nu utförs av Israel? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningar och den annektering av palestinska områden som nu pågår samt stå upp för folkrätten?  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har varit ju mycket tydligt när det gäller Rysslands ockupation av delar av Ukraina. Borde regeringen inte vara lika tydlig när det gäller Israels illegala ockupation av Palestina? Jag tycker inte att jag hör den tydliga kritiken framföras. Här behöver Sverige på ett ännu tydligare sätt stå upp för Palestina, för folkrätten och för en fredlig lösning av konflikten."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Jag tackar återigen ministern för svaret. Självklart är det viktigt att även Palestina står upp för mänskliga rättigheter och genomför ett antal reformer, men man måste ändå se vad som är den grundläggande orsaken till konflikten: Israels ockupation och ovilja att respektera de mänskliga rättigheterna och ständiga övergrepp gentemot folkrätten. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Sedan det stod klart att Israels nya regering utgörs av en koalition bestående av mycket starkt ultraortodoxa högerextrema partier har våldet eskalerat drastiskt. Det är tydligt att såväl bosättare som israeliska soldater tar den nya politiken till intäkt för en ökad brutalisering. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningar av palestinier från östra Jerusalem ökar. Tänker ministern i sina kontakter med Israel tydligt kräva att Israel står upp för en tvåstatslösning? Det gör man ju inte i dag. Man har tagit avstånd från det, medan den palestinska staten står upp för tvåstatslösningen. Tänker ministern tydligt protestera mot det ökade våld som nu utförs av Israel? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningar och den annektering av palestinska områden som nu pågår samt stå upp för folkrätten?  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har varit ju mycket tydligt när det gäller Rysslands ockupation av delar av Ukraina. Borde regeringen inte vara lika tydlig när det gäller Israels illegala ockupation av Palestina? Jag tycker inte att jag hör den tydliga kritiken framföras. Här behöver Sverige på ett ännu tydligare sätt stå upp för Palestina, för folkrätten och för en fredlig lösning av konflikten."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Jag tackar återigen ministern för svaret. Självklart är det viktigt att även Palestina står upp för mänskliga rättigheter och genomför ett antal reformer, men man måste ändå se vad som är den grundläggande orsaken till konflikten: Israels ockupation och ovilja att respektera de mänskliga rättigheterna och ständiga övergrepp gentemot folkrätten. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Sedan det stod klart att Israels nya regering utgörs av en koalition bestående av mycket starkt ultraortodoxa högerextrema partier har våldet eskalerat drastiskt. Det är tydligt att såväl bosättare som israeliska soldater tar den nya politiken till intäkt för en ökad brutalisering. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningar av palestinier från östra Jerusalem ökar. Tänker ministern i sina kontakter med Israel tydligt kräva att Israel står upp för en tvåstatslösning? Det gör man ju inte i dag. Man har tagit avstånd från det, medan den palestinska staten står upp för tvåstatslösningen. Tänker ministern tydligt protestera mot det ökade våld som nu utförs av Israel? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningar och den annektering av palestinska områden som nu pågår samt stå upp för folkrätten?  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har varit ju mycket tydligt när det gäller Rysslands ockupation av delar av Ukraina. Borde regeringen inte vara lika tydlig när det gäller Israels illegala ockupation av Palestina? Jag tycker inte att jag hör den tydliga kritiken framföras. Här behöver Sverige på ett ännu tydligare sätt stå upp för Palestina, för folkrätten och för en fredlig lösning av konflikten."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Jag tackar återigen ministern för svaret. Självklart är det viktigt att även Palestina står upp för mänskliga rättigheter och genomför ett antal reformer, men man måste ändå se vad som är den grundläggande orsaken till konflikten: Israels ockupation och ovilja att respektera de mänskliga rättigheterna och ständiga övergrepp gentemot folkrätten. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Sedan det stod klart att Israels nya regering utgörs av en koalition bestående av mycket starkt ultraortodoxa högerextrema partier har våldet eskalerat drastiskt. Det är tydligt att såväl bosättare som israeliska soldater tar den nya politiken till intäkt för en ökad brutalisering. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningar av palestinier från östra Jerusalem ökar. Tänker ministern i sina kontakter med Israel tydligt kräva att Israel står upp för en tvåstatslösning? Det gör man ju inte i dag. Man har tagit avstånd från det, medan den palestinska staten står upp för tvåstatslösningen. Tänker ministern tydligt protestera mot det ökade våld som nu utförs av Israel? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningar och den annektering av palestinska områden som nu pågår samt stå upp för folkrätten?  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har varit ju mycket tydligt när det gäller Rysslands ockupation av delar av Ukraina. Borde regeringen inte vara lika tydlig när det gäller Israels illegala ockupation av Palestina? Jag tycker inte att jag hör den tydliga kritiken framföras. Här behöver Sverige på ett ännu tydligare sätt stå upp för Palestina, för folkrätten och för en fredlig lösning av konflikten."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är inte en fråga som har något enkelt svar. I grunden handlar det om att man på israelisk och palestinsk sida måste komma till insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen och att den ligger i både Israels och Palestinas intresse. Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå dit. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Vår bedömning är att dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt, inte sanktioner eller avbrutna samarbeten. Vi ska värna den dialog vi har med Israel, och Associeringsrådet EU-Israel är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel. Det var ett viktigt steg att associeringsrådet äntligen kunde återupptas 2022, och jag välkomnar att den förra regeringen var pådrivande för detta. Under det tiotal år dessförinnan då associeringsrådet inte ägde rum kan det hävdas att EU hade sämre möjligheter att påverka Israels agerande i förhållande till konflikten med Palestina. Vi ser fram emot att hålla ett nytt associeringsråd före årets slut.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå motsvarande vis stöder vi EU:s ansats att ha en regelbunden högnivådialog med Palestina. Ännu ett sådant tillfälle planeras till hösten, vilket regeringen välkomnar. För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som i många år utgjort ett hinder för framsteg. Nationella val har inte hållits sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av terrorlistade Hamas, består. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har Israel en skyldighet att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem, i enlighet med Osloavtalet. Samtliga palestinska grupper bör ta tydligt avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel. För Israel är det en styrka att vara en levande demokrati. De goda relationer som EU och Sverige har med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och rättsstatens principer. Jag tänker inte kommentera eller föregripa resultatet av den inrikespolitiska debatten i Israel om de omfattande förändringar av rättssystemet som den israeliska regeringen har föreslagit. Vi - Sverige och EU - utgår från och förväntar oss att rättsstatens principer kommer att respekteras i Israel även i fortsättningen."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är inte en fråga som har något enkelt svar. I grunden handlar det om att man på israelisk och palestinsk sida måste komma till insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen och att den ligger i både Israels och Palestinas intresse. Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå dit. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Vår bedömning är att dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt, inte sanktioner eller avbrutna samarbeten. Vi ska värna den dialog vi har med Israel, och Associeringsrådet EU-Israel är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel. Det var ett viktigt steg att associeringsrådet äntligen kunde återupptas 2022, och jag välkomnar att den förra regeringen var pådrivande för detta. Under det tiotal år dessförinnan då associeringsrådet inte ägde rum kan det hävdas att EU hade sämre möjligheter att påverka Israels agerande i förhållande till konflikten med Palestina. Vi ser fram emot att hålla ett nytt associeringsråd före årets slut.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå motsvarande vis stöder vi EU:s ansats att ha en regelbunden högnivådialog med Palestina. Ännu ett sådant tillfälle planeras till hösten, vilket regeringen välkomnar. För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som i många år utgjort ett hinder för framsteg. Nationella val har inte hållits sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av terrorlistade Hamas, består. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har Israel en skyldighet att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem, i enlighet med Osloavtalet. Samtliga palestinska grupper bör ta tydligt avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel. För Israel är det en styrka att vara en levande demokrati. De goda relationer som EU och Sverige har med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och rättsstatens principer. Jag tänker inte kommentera eller föregripa resultatet av den inrikespolitiska debatten i Israel om de omfattande förändringar av rättssystemet som den israeliska regeringen har föreslagit. Vi - Sverige och EU - utgår från och förväntar oss att rättsstatens principer kommer att respekteras i Israel även i fortsättningen."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är inte en fråga som har något enkelt svar. I grunden handlar det om att man på israelisk och palestinsk sida måste komma till insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen och att den ligger i både Israels och Palestinas intresse. Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå dit. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Vår bedömning är att dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt, inte sanktioner eller avbrutna samarbeten. Vi ska värna den dialog vi har med Israel, och Associeringsrådet EU-Israel är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel. Det var ett viktigt steg att associeringsrådet äntligen kunde återupptas 2022, och jag välkomnar att den förra regeringen var pådrivande för detta. Under det tiotal år dessförinnan då associeringsrådet inte ägde rum kan det hävdas att EU hade sämre möjligheter att påverka Israels agerande i förhållande till konflikten med Palestina. Vi ser fram emot att hålla ett nytt associeringsråd före årets slut.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå motsvarande vis stöder vi EU:s ansats att ha en regelbunden högnivådialog med Palestina. Ännu ett sådant tillfälle planeras till hösten, vilket regeringen välkomnar. För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som i många år utgjort ett hinder för framsteg. Nationella val har inte hållits sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av terrorlistade Hamas, består. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har Israel en skyldighet att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem, i enlighet med Osloavtalet. Samtliga palestinska grupper bör ta tydligt avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel. För Israel är det en styrka att vara en levande demokrati. De goda relationer som EU och Sverige har med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och rättsstatens principer. Jag tänker inte kommentera eller föregripa resultatet av den inrikespolitiska debatten i Israel om de omfattande förändringar av rättssystemet som den israeliska regeringen har föreslagit. Vi - Sverige och EU - utgår från och förväntar oss att rättsstatens principer kommer att respekteras i Israel även i fortsättningen."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Hur den dystra utvecklingen i den israelisk-palestinska konflikten ska vändas är inte en fråga som har något enkelt svar. I grunden handlar det om att man på israelisk och palestinsk sida måste komma till insikt om att en framförhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen och att den ligger i både Israels och Palestinas intresse. Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå dit. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Vår bedömning är att dialog och konstruktivt engagemang är vägen framåt, inte sanktioner eller avbrutna samarbeten. Vi ska värna den dialog vi har med Israel, och Associeringsrådet EU-Israel är en värdefull plattform för att framföra tydliga budskap och diskutera viktiga frågor i EU:s relationer med Israel. Det var ett viktigt steg att associeringsrådet äntligen kunde återupptas 2022, och jag välkomnar att den förra regeringen var pådrivande för detta. Under det tiotal år dessförinnan då associeringsrådet inte ägde rum kan det hävdas att EU hade sämre möjligheter att påverka Israels agerande i förhållande till konflikten med Palestina. Vi ser fram emot att hålla ett nytt associeringsråd före årets slut.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå motsvarande vis stöder vi EU:s ansats att ha en regelbunden högnivådialog med Palestina. Ännu ett sådant tillfälle planeras till hösten, vilket regeringen välkomnar. För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som i många år utgjort ett hinder för framsteg. Nationella val har inte hållits sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av terrorlistade Hamas, består. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vidare har Israel en skyldighet att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem, i enlighet med Osloavtalet. Samtliga palestinska grupper bör ta tydligt avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel. För Israel är det en styrka att vara en levande demokrati. De goda relationer som EU och Sverige har med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och rättsstatens principer. Jag tänker inte kommentera eller föregripa resultatet av den inrikespolitiska debatten i Israel om de omfattande förändringar av rättssystemet som den israeliska regeringen har föreslagit. Vi - Sverige och EU - utgår från och förväntar oss att rättsstatens principer kommer att respekteras i Israel även i fortsättningen."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret och förtydligandet. Faktum är att den nya högerregeringen i Israel inte vill ha fred. Det är palestinierna som har strävat efter fred under alla dessa år. Sverige bör uppmärksamma nakba. I Sverige i dag finns det omkring 7 000 personer födda i Palestina, och över hundratusen människor har palestinska rötter. Många av dem är partivänner till utrikesministern.Faktum är att det sedan 1967 har pågått en långsam annektering av de ockuperade områdena genom det som kallas bostadsrörelsen. Om inte en fredsprocess som på allvar står upp för en tvåstatslösning där ett självständigt Palestina respekteras och illegala bosättningar omedelbart upphör riskeras en katastrof i regionen. Bosättarna är beväpnade med den israeliska statens goda minne och trakasserar sina palestinska grannar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLångsamt trängs palestinierna bort från sina hem och marker. I östra Jerusalem tas kvarter efter kvarter över av israeliska bosättare med hjälp av juridiska manövrar varigenom israeler blir ägare av fastigheter som av hävd bebos av palestinier. De gamla hyresgästerna drivs bort, och husen rivs. Nya bostadskvarter skapas. Ingen högerregering baserad på stöd av ultranationalister och ortodoxa extremister kan lösa Palestinafrågan. Deras lösning går ut på att införliva de ockuperade områdena i Israel och att både dessa och Israel förväntas bestå av endast israeler medan palestinierna ska drivas bort. Redan i dag pågår ett krig som inte minst drabbar palestinska barn och unga, som tvingas växa upp i en vardag präglad av diskriminering, förtryck och våld. Barn skjuts med gummikulor i demonstrationer och misshandlas av både bosättare och soldater. Hur länge ska detta få fortsätta medan Sveriges utrikesminister fördömer palestiniernas agerande men bara beklagar det israeliska agerandet? Så fungerar det inte. Så tappar Sverige sin ställning i världen som ett land som alltid stått upp för människovärde och demokrati och mot ockupation. Israel måste kompensera de fördrivna palestinierna för deras egendomsförluster eller låta dem återvända i enlighet med FN:s resolution 194. Sverige har röstat för den resolutionen. Bör inte Tobias Billström, som är Sveriges utrikesminister, stå upp för denna resolution som Sverige har erkänt? FN har uppmärksammat 75-årsminnet av nakbadagen. Bör inte regeringen i Sverige, som är medlem i FN, följa FN:s exempel och uppmärksamma nakbadagen? Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Dessa ord kommer från pastor Martin Luther King. Låt oss följa Kings ord när det gäller Palestinas lidande och utsatthet sedan 75 år!"}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret och förtydligandet. Faktum är att den nya högerregeringen i Israel inte vill ha fred. Det är palestinierna som har strävat efter fred under alla dessa år. Sverige bör uppmärksamma nakba. I Sverige i dag finns det omkring 7 000 personer födda i Palestina, och över hundratusen människor har palestinska rötter. Många av dem är partivänner till utrikesministern.Faktum är att det sedan 1967 har pågått en långsam annektering av de ockuperade områdena genom det som kallas bostadsrörelsen. Om inte en fredsprocess som på allvar står upp för en tvåstatslösning där ett självständigt Palestina respekteras och illegala bosättningar omedelbart upphör riskeras en katastrof i regionen. Bosättarna är beväpnade med den israeliska statens goda minne och trakasserar sina palestinska grannar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLångsamt trängs palestinierna bort från sina hem och marker. I östra Jerusalem tas kvarter efter kvarter över av israeliska bosättare med hjälp av juridiska manövrar varigenom israeler blir ägare av fastigheter som av hävd bebos av palestinier. De gamla hyresgästerna drivs bort, och husen rivs. Nya bostadskvarter skapas. Ingen högerregering baserad på stöd av ultranationalister och ortodoxa extremister kan lösa Palestinafrågan. Deras lösning går ut på att införliva de ockuperade områdena i Israel och att både dessa och Israel förväntas bestå av endast israeler medan palestinierna ska drivas bort. Redan i dag pågår ett krig som inte minst drabbar palestinska barn och unga, som tvingas växa upp i en vardag präglad av diskriminering, förtryck och våld. Barn skjuts med gummikulor i demonstrationer och misshandlas av både bosättare och soldater. Hur länge ska detta få fortsätta medan Sveriges utrikesminister fördömer palestiniernas agerande men bara beklagar det israeliska agerandet? Så fungerar det inte. Så tappar Sverige sin ställning i världen som ett land som alltid stått upp för människovärde och demokrati och mot ockupation. Israel måste kompensera de fördrivna palestinierna för deras egendomsförluster eller låta dem återvända i enlighet med FN:s resolution 194. Sverige har röstat för den resolutionen. Bör inte Tobias Billström, som är Sveriges utrikesminister, stå upp för denna resolution som Sverige har erkänt? FN har uppmärksammat 75-årsminnet av nakbadagen. Bör inte regeringen i Sverige, som är medlem i FN, följa FN:s exempel och uppmärksamma nakbadagen? Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Dessa ord kommer från pastor Martin Luther King. Låt oss följa Kings ord när det gäller Palestinas lidande och utsatthet sedan 75 år!"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret och förtydligandet. Faktum är att den nya högerregeringen i Israel inte vill ha fred. Det är palestinierna som har strävat efter fred under alla dessa år. Sverige bör uppmärksamma nakba. I Sverige i dag finns det omkring 7 000 personer födda i Palestina, och över hundratusen människor har palestinska rötter. Många av dem är partivänner till utrikesministern.Faktum är att det sedan 1967 har pågått en långsam annektering av de ockuperade områdena genom det som kallas bostadsrörelsen. Om inte en fredsprocess som på allvar står upp för en tvåstatslösning där ett självständigt Palestina respekteras och illegala bosättningar omedelbart upphör riskeras en katastrof i regionen. Bosättarna är beväpnade med den israeliska statens goda minne och trakasserar sina palestinska grannar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLångsamt trängs palestinierna bort från sina hem och marker. I östra Jerusalem tas kvarter efter kvarter över av israeliska bosättare med hjälp av juridiska manövrar varigenom israeler blir ägare av fastigheter som av hävd bebos av palestinier. De gamla hyresgästerna drivs bort, och husen rivs. Nya bostadskvarter skapas. Ingen högerregering baserad på stöd av ultranationalister och ortodoxa extremister kan lösa Palestinafrågan. Deras lösning går ut på att införliva de ockuperade områdena i Israel och att både dessa och Israel förväntas bestå av endast israeler medan palestinierna ska drivas bort. Redan i dag pågår ett krig som inte minst drabbar palestinska barn och unga, som tvingas växa upp i en vardag präglad av diskriminering, förtryck och våld. Barn skjuts med gummikulor i demonstrationer och misshandlas av både bosättare och soldater. Hur länge ska detta få fortsätta medan Sveriges utrikesminister fördömer palestiniernas agerande men bara beklagar det israeliska agerandet? Så fungerar det inte. Så tappar Sverige sin ställning i världen som ett land som alltid stått upp för människovärde och demokrati och mot ockupation. Israel måste kompensera de fördrivna palestinierna för deras egendomsförluster eller låta dem återvända i enlighet med FN:s resolution 194. Sverige har röstat för den resolutionen. Bör inte Tobias Billström, som är Sveriges utrikesminister, stå upp för denna resolution som Sverige har erkänt? FN har uppmärksammat 75-årsminnet av nakbadagen. Bör inte regeringen i Sverige, som är medlem i FN, följa FN:s exempel och uppmärksamma nakbadagen? Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Dessa ord kommer från pastor Martin Luther King. Låt oss följa Kings ord när det gäller Palestinas lidande och utsatthet sedan 75 år!"}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret och förtydligandet. Faktum är att den nya högerregeringen i Israel inte vill ha fred. Det är palestinierna som har strävat efter fred under alla dessa år. Sverige bör uppmärksamma nakba. I Sverige i dag finns det omkring 7 000 personer födda i Palestina, och över hundratusen människor har palestinska rötter. Många av dem är partivänner till utrikesministern.Faktum är att det sedan 1967 har pågått en långsam annektering av de ockuperade områdena genom det som kallas bostadsrörelsen. Om inte en fredsprocess som på allvar står upp för en tvåstatslösning där ett självständigt Palestina respekteras och illegala bosättningar omedelbart upphör riskeras en katastrof i regionen. Bosättarna är beväpnade med den israeliska statens goda minne och trakasserar sina palestinska grannar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLångsamt trängs palestinierna bort från sina hem och marker. I östra Jerusalem tas kvarter efter kvarter över av israeliska bosättare med hjälp av juridiska manövrar varigenom israeler blir ägare av fastigheter som av hävd bebos av palestinier. De gamla hyresgästerna drivs bort, och husen rivs. Nya bostadskvarter skapas. Ingen högerregering baserad på stöd av ultranationalister och ortodoxa extremister kan lösa Palestinafrågan. Deras lösning går ut på att införliva de ockuperade områdena i Israel och att både dessa och Israel förväntas bestå av endast israeler medan palestinierna ska drivas bort. Redan i dag pågår ett krig som inte minst drabbar palestinska barn och unga, som tvingas växa upp i en vardag präglad av diskriminering, förtryck och våld. Barn skjuts med gummikulor i demonstrationer och misshandlas av både bosättare och soldater. Hur länge ska detta få fortsätta medan Sveriges utrikesminister fördömer palestiniernas agerande men bara beklagar det israeliska agerandet? Så fungerar det inte. Så tappar Sverige sin ställning i världen som ett land som alltid stått upp för människovärde och demokrati och mot ockupation. Israel måste kompensera de fördrivna palestinierna för deras egendomsförluster eller låta dem återvända i enlighet med FN:s resolution 194. Sverige har röstat för den resolutionen. Bör inte Tobias Billström, som är Sveriges utrikesminister, stå upp för denna resolution som Sverige har erkänt? FN har uppmärksammat 75-årsminnet av nakbadagen. Bör inte regeringen i Sverige, som är medlem i FN, följa FN:s exempel och uppmärksamma nakbadagen? Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Dessa ord kommer från pastor Martin Luther King. Låt oss följa Kings ord när det gäller Palestinas lidande och utsatthet sedan 75 år!"}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Tack, ministern, för förtydligandet!Det kommer aldrig att bli fred så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter. Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.Jag tycker ändå att det är bra att ministern säger att man måste ingripa mot Israels bosättningspolitik och att Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och stå upp för folkrätten. Men då måste den svenska regeringen bli mycket tydligare med det budskapet och föra fram det tydligt och klart till den israeliska regeringen. Jag tycker ändå att det är väldigt märkligt att prata om att Israel är en stat som står upp för rättsstatens principer när man begår så stora brott mot folkrätten som man konsekvent gör på en mängd olika områden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser tyvärr hur utvecklingen går åt helt fel håll. I februari genomfördes en rad åtgärder som folkrättsjurister och flera EU-länder, till exempel Frankrike, Belgien och Luxemburg, har betecknat som en annektering eller stora steg mot en annektering. Kommer Sverige att sälla sig till de stater som kritiserar de steg som tagits mot annekteringen, eller gäller FN-stadgan bara vissa stater?Bosättningar som byggs får retroaktiva tillstånd av Israel trots att de är illegala enligt folkrätten. När det gäller palestiniernas rätt att bygga visar statistiken att 98 procent av dem som ansöker nekas tillstånd. Nya siffror från EU och FN pekar på en kraftig ökning under 2024 med rivningar av 290 palestinska byggnader, varav 28 var finansierade med bistånd från Sverige och EU. Tänker den svenska regeringen protestera mot att ockupationsmakten medvetet förstör svenskt och EU-finansierat bistånd?Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande och ger EU en möjlighet att sätta press på Israel att respektera folkrätten. Sverige kan som ordförandeland i EU spela en avgörande roll både för en framtida freds- och försoningsprocess och för försöken att bygga en palestinsk statsbildning i dag.EU:s associationsavtal med Israel innefattar förmånliga handelsavtal som ger det israeliska näringslivet stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen för ockupationsmakten. Samtidigt är avtalet villkorat med respekt för mänskliga rättigheter. Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område samt suspendera det nuvarande associationsavtalet.När ministern talar om att Sverige och Israel delar värderingar undrar jag vilka värderingar ministern tänker på. Gäller det till exempel godkännandet av illegala bosättningar? Det hörde jag visserligen att det inte var. Är det fängslandet av barn i militärdomstolar utan rättegång där tortyr är vanligt, eller rätten att riva palestinska byggnader som finansierats med hjälp av svenskt bistånd? Eller är det den förändring i rättsväsendet som gör att domstolarna i praktiken blir tandlösa?Jag skulle vilja höra lite mer om detta."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Tack, ministern, för förtydligandet!Det kommer aldrig att bli fred så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter. Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.Jag tycker ändå att det är bra att ministern säger att man måste ingripa mot Israels bosättningspolitik och att Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och stå upp för folkrätten. Men då måste den svenska regeringen bli mycket tydligare med det budskapet och föra fram det tydligt och klart till den israeliska regeringen. Jag tycker ändå att det är väldigt märkligt att prata om att Israel är en stat som står upp för rättsstatens principer när man begår så stora brott mot folkrätten som man konsekvent gör på en mängd olika områden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser tyvärr hur utvecklingen går åt helt fel håll. I februari genomfördes en rad åtgärder som folkrättsjurister och flera EU-länder, till exempel Frankrike, Belgien och Luxemburg, har betecknat som en annektering eller stora steg mot en annektering. Kommer Sverige att sälla sig till de stater som kritiserar de steg som tagits mot annekteringen, eller gäller FN-stadgan bara vissa stater?Bosättningar som byggs får retroaktiva tillstånd av Israel trots att de är illegala enligt folkrätten. När det gäller palestiniernas rätt att bygga visar statistiken att 98 procent av dem som ansöker nekas tillstånd. Nya siffror från EU och FN pekar på en kraftig ökning under 2024 med rivningar av 290 palestinska byggnader, varav 28 var finansierade med bistånd från Sverige och EU. Tänker den svenska regeringen protestera mot att ockupationsmakten medvetet förstör svenskt och EU-finansierat bistånd?Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande och ger EU en möjlighet att sätta press på Israel att respektera folkrätten. Sverige kan som ordförandeland i EU spela en avgörande roll både för en framtida freds- och försoningsprocess och för försöken att bygga en palestinsk statsbildning i dag.EU:s associationsavtal med Israel innefattar förmånliga handelsavtal som ger det israeliska näringslivet stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen för ockupationsmakten. Samtidigt är avtalet villkorat med respekt för mänskliga rättigheter. Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område samt suspendera det nuvarande associationsavtalet.När ministern talar om att Sverige och Israel delar värderingar undrar jag vilka värderingar ministern tänker på. Gäller det till exempel godkännandet av illegala bosättningar? Det hörde jag visserligen att det inte var. Är det fängslandet av barn i militärdomstolar utan rättegång där tortyr är vanligt, eller rätten att riva palestinska byggnader som finansierats med hjälp av svenskt bistånd? Eller är det den förändring i rättsväsendet som gör att domstolarna i praktiken blir tandlösa?Jag skulle vilja höra lite mer om detta."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Tack, ministern, för förtydligandet!Det kommer aldrig att bli fred så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter. Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.Jag tycker ändå att det är bra att ministern säger att man måste ingripa mot Israels bosättningspolitik och att Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och stå upp för folkrätten. Men då måste den svenska regeringen bli mycket tydligare med det budskapet och föra fram det tydligt och klart till den israeliska regeringen. Jag tycker ändå att det är väldigt märkligt att prata om att Israel är en stat som står upp för rättsstatens principer när man begår så stora brott mot folkrätten som man konsekvent gör på en mängd olika områden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser tyvärr hur utvecklingen går åt helt fel håll. I februari genomfördes en rad åtgärder som folkrättsjurister och flera EU-länder, till exempel Frankrike, Belgien och Luxemburg, har betecknat som en annektering eller stora steg mot en annektering. Kommer Sverige att sälla sig till de stater som kritiserar de steg som tagits mot annekteringen, eller gäller FN-stadgan bara vissa stater?Bosättningar som byggs får retroaktiva tillstånd av Israel trots att de är illegala enligt folkrätten. När det gäller palestiniernas rätt att bygga visar statistiken att 98 procent av dem som ansöker nekas tillstånd. Nya siffror från EU och FN pekar på en kraftig ökning under 2024 med rivningar av 290 palestinska byggnader, varav 28 var finansierade med bistånd från Sverige och EU. Tänker den svenska regeringen protestera mot att ockupationsmakten medvetet förstör svenskt och EU-finansierat bistånd?Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande och ger EU en möjlighet att sätta press på Israel att respektera folkrätten. Sverige kan som ordförandeland i EU spela en avgörande roll både för en framtida freds- och försoningsprocess och för försöken att bygga en palestinsk statsbildning i dag.EU:s associationsavtal med Israel innefattar förmånliga handelsavtal som ger det israeliska näringslivet stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen för ockupationsmakten. Samtidigt är avtalet villkorat med respekt för mänskliga rättigheter. Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område samt suspendera det nuvarande associationsavtalet.När ministern talar om att Sverige och Israel delar värderingar undrar jag vilka värderingar ministern tänker på. Gäller det till exempel godkännandet av illegala bosättningar? Det hörde jag visserligen att det inte var. Är det fängslandet av barn i militärdomstolar utan rättegång där tortyr är vanligt, eller rätten att riva palestinska byggnader som finansierats med hjälp av svenskt bistånd? Eller är det den förändring i rättsväsendet som gör att domstolarna i praktiken blir tandlösa?Jag skulle vilja höra lite mer om detta."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Tack, ministern, för förtydligandet!Det kommer aldrig att bli fred så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter. Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden och som är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern.Jag tycker ändå att det är bra att ministern säger att man måste ingripa mot Israels bosättningspolitik och att Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och stå upp för folkrätten. Men då måste den svenska regeringen bli mycket tydligare med det budskapet och föra fram det tydligt och klart till den israeliska regeringen. Jag tycker ändå att det är väldigt märkligt att prata om att Israel är en stat som står upp för rättsstatens principer när man begår så stora brott mot folkrätten som man konsekvent gör på en mängd olika områden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser tyvärr hur utvecklingen går åt helt fel håll. I februari genomfördes en rad åtgärder som folkrättsjurister och flera EU-länder, till exempel Frankrike, Belgien och Luxemburg, har betecknat som en annektering eller stora steg mot en annektering. Kommer Sverige att sälla sig till de stater som kritiserar de steg som tagits mot annekteringen, eller gäller FN-stadgan bara vissa stater?Bosättningar som byggs får retroaktiva tillstånd av Israel trots att de är illegala enligt folkrätten. När det gäller palestiniernas rätt att bygga visar statistiken att 98 procent av dem som ansöker nekas tillstånd. Nya siffror från EU och FN pekar på en kraftig ökning under 2024 med rivningar av 290 palestinska byggnader, varav 28 var finansierade med bistånd från Sverige och EU. Tänker den svenska regeringen protestera mot att ockupationsmakten medvetet förstör svenskt och EU-finansierat bistånd?Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande och ger EU en möjlighet att sätta press på Israel att respektera folkrätten. Sverige kan som ordförandeland i EU spela en avgörande roll både för en framtida freds- och försoningsprocess och för försöken att bygga en palestinsk statsbildning i dag.EU:s associationsavtal med Israel innefattar förmånliga handelsavtal som ger det israeliska näringslivet stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen för ockupationsmakten. Samtidigt är avtalet villkorat med respekt för mänskliga rättigheter. Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område samt suspendera det nuvarande associationsavtalet.När ministern talar om att Sverige och Israel delar värderingar undrar jag vilka värderingar ministern tänker på. Gäller det till exempel godkännandet av illegala bosättningar? Det hörde jag visserligen att det inte var. Är det fängslandet av barn i militärdomstolar utan rättegång där tortyr är vanligt, eller rätten att riva palestinska byggnader som finansierats med hjälp av svenskt bistånd? Eller är det den förändring i rättsväsendet som gör att domstolarna i praktiken blir tandlösa?Jag skulle vilja höra lite mer om detta."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Tack för inläggen från interpellanterna!Det är naturligtvis ytterst beklagligt att utvecklingen i konflikten mellan Israel och Palestina går i fel riktning. Antalet dödsfall på bägge sidor har ökat kraftigt sedan början av 2023. Flera palestinska terroristattacker mot israeler har utförts.Sverige och EU fördömer alla terroristattacker, utan undantag. Det finns inget som rättfärdigar terrorism. Vi fördömer likaledes den urskillningslösa raketbeskjutningen mot Israel av terroristorganisationer i Gaza. Den måste få ett slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde tidigare står Sverige och EU upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt är vi tydliga med att Israel som ockupationsmakt har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll, och åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara proportionerliga och i linje med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Risken för att oskyldiga drabbas måste minimeras, och det innebär att dödsfall måste utredas.Vi ser också en oroväckande ökning av det våld som israeliska bosättare på Västbanken riktar mot palestinier. Det är viktigt att Israel ingriper mot våldet och att de skyldiga hålls ansvariga.Konfliktytan mellan israeliska bosättare och palestinier fortsätter att växa i takt med att bosättningarna på ockuperat område expanderar. Sverige och EU påtalar konsekvent att Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Vi kommer att fortsätta att uttala kritik när brott mot folkrätten begås av någon part i konflikten.Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Med den negativa utvecklingen i konflikten kommer vi allt längre ifrån detta. Sverige, EU och det internationella samfundet är övertygade om att det är endast genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten och med Jerusalem som huvudstad för båda stater som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.Vi behöver fortsätta att arbeta mot det målet. På kort sikt är det angeläget att bägge sidor avstår från agerande som eskalerar det spända läget. Att åtagandena som gjordes vid mötena i Akaba och i Sharm el-Sheikh tidigare i år nu respekteras och implementeras är viktigt för att möjliggöra en utveckling i rätt riktning.På längre sikt krävs återupptagna fredsförhandlingar som adresserar grundorsakerna till konflikten, och även om utsikterna för det är begränsade för närvarande får vi inte ge upp förhoppningen om att det en dag kan bli möjligt. Sverige stöder de ansträngningar som görs av EU:s höge representant Josep Borrell och av andra för att långsiktigt främja förutsättningarna för en hållbar fred. Ett uthålligt internationellt engagemang är nödvändigt för detta."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Tack för inläggen från interpellanterna!Det är naturligtvis ytterst beklagligt att utvecklingen i konflikten mellan Israel och Palestina går i fel riktning. Antalet dödsfall på bägge sidor har ökat kraftigt sedan början av 2023. Flera palestinska terroristattacker mot israeler har utförts.Sverige och EU fördömer alla terroristattacker, utan undantag. Det finns inget som rättfärdigar terrorism. Vi fördömer likaledes den urskillningslösa raketbeskjutningen mot Israel av terroristorganisationer i Gaza. Den måste få ett slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde tidigare står Sverige och EU upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt är vi tydliga med att Israel som ockupationsmakt har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll, och åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara proportionerliga och i linje med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Risken för att oskyldiga drabbas måste minimeras, och det innebär att dödsfall måste utredas.Vi ser också en oroväckande ökning av det våld som israeliska bosättare på Västbanken riktar mot palestinier. Det är viktigt att Israel ingriper mot våldet och att de skyldiga hålls ansvariga.Konfliktytan mellan israeliska bosättare och palestinier fortsätter att växa i takt med att bosättningarna på ockuperat område expanderar. Sverige och EU påtalar konsekvent att Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Vi kommer att fortsätta att uttala kritik när brott mot folkrätten begås av någon part i konflikten.Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Med den negativa utvecklingen i konflikten kommer vi allt längre ifrån detta. Sverige, EU och det internationella samfundet är övertygade om att det är endast genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten och med Jerusalem som huvudstad för båda stater som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.Vi behöver fortsätta att arbeta mot det målet. På kort sikt är det angeläget att bägge sidor avstår från agerande som eskalerar det spända läget. Att åtagandena som gjordes vid mötena i Akaba och i Sharm el-Sheikh tidigare i år nu respekteras och implementeras är viktigt för att möjliggöra en utveckling i rätt riktning.På längre sikt krävs återupptagna fredsförhandlingar som adresserar grundorsakerna till konflikten, och även om utsikterna för det är begränsade för närvarande får vi inte ge upp förhoppningen om att det en dag kan bli möjligt. Sverige stöder de ansträngningar som görs av EU:s höge representant Josep Borrell och av andra för att långsiktigt främja förutsättningarna för en hållbar fred. Ett uthålligt internationellt engagemang är nödvändigt för detta."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Tack för inläggen från interpellanterna!Det är naturligtvis ytterst beklagligt att utvecklingen i konflikten mellan Israel och Palestina går i fel riktning. Antalet dödsfall på bägge sidor har ökat kraftigt sedan början av 2023. Flera palestinska terroristattacker mot israeler har utförts.Sverige och EU fördömer alla terroristattacker, utan undantag. Det finns inget som rättfärdigar terrorism. Vi fördömer likaledes den urskillningslösa raketbeskjutningen mot Israel av terroristorganisationer i Gaza. Den måste få ett slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde tidigare står Sverige och EU upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt är vi tydliga med att Israel som ockupationsmakt har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll, och åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara proportionerliga och i linje med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Risken för att oskyldiga drabbas måste minimeras, och det innebär att dödsfall måste utredas.Vi ser också en oroväckande ökning av det våld som israeliska bosättare på Västbanken riktar mot palestinier. Det är viktigt att Israel ingriper mot våldet och att de skyldiga hålls ansvariga.Konfliktytan mellan israeliska bosättare och palestinier fortsätter att växa i takt med att bosättningarna på ockuperat område expanderar. Sverige och EU påtalar konsekvent att Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Vi kommer att fortsätta att uttala kritik när brott mot folkrätten begås av någon part i konflikten.Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Med den negativa utvecklingen i konflikten kommer vi allt längre ifrån detta. Sverige, EU och det internationella samfundet är övertygade om att det är endast genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten och med Jerusalem som huvudstad för båda stater som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.Vi behöver fortsätta att arbeta mot det målet. På kort sikt är det angeläget att bägge sidor avstår från agerande som eskalerar det spända läget. Att åtagandena som gjordes vid mötena i Akaba och i Sharm el-Sheikh tidigare i år nu respekteras och implementeras är viktigt för att möjliggöra en utveckling i rätt riktning.På längre sikt krävs återupptagna fredsförhandlingar som adresserar grundorsakerna till konflikten, och även om utsikterna för det är begränsade för närvarande får vi inte ge upp förhoppningen om att det en dag kan bli möjligt. Sverige stöder de ansträngningar som görs av EU:s höge representant Josep Borrell och av andra för att långsiktigt främja förutsättningarna för en hållbar fred. Ett uthålligt internationellt engagemang är nödvändigt för detta."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Tack för inläggen från interpellanterna!Det är naturligtvis ytterst beklagligt att utvecklingen i konflikten mellan Israel och Palestina går i fel riktning. Antalet dödsfall på bägge sidor har ökat kraftigt sedan början av 2023. Flera palestinska terroristattacker mot israeler har utförts.Sverige och EU fördömer alla terroristattacker, utan undantag. Det finns inget som rättfärdigar terrorism. Vi fördömer likaledes den urskillningslösa raketbeskjutningen mot Israel av terroristorganisationer i Gaza. Den måste få ett slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag nämnde tidigare står Sverige och EU upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Samtidigt är vi tydliga med att Israel som ockupationsmakt har ett folkrättsligt ansvar för befolkningen under dess kontroll, och åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet måste vara proportionerliga och i linje med folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna. Risken för att oskyldiga drabbas måste minimeras, och det innebär att dödsfall måste utredas.Vi ser också en oroväckande ökning av det våld som israeliska bosättare på Västbanken riktar mot palestinier. Det är viktigt att Israel ingriper mot våldet och att de skyldiga hålls ansvariga.Konfliktytan mellan israeliska bosättare och palestinier fortsätter att växa i takt med att bosättningarna på ockuperat område expanderar. Sverige och EU påtalar konsekvent att Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Israel måste upphöra med bosättningspolitiken och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Vi kommer att fortsätta att uttala kritik när brott mot folkrätten begås av någon part i konflikten.Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Med den negativa utvecklingen i konflikten kommer vi allt längre ifrån detta. Sverige, EU och det internationella samfundet är övertygade om att det är endast genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten och med Jerusalem som huvudstad för båda stater som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.Vi behöver fortsätta att arbeta mot det målet. På kort sikt är det angeläget att bägge sidor avstår från agerande som eskalerar det spända läget. Att åtagandena som gjordes vid mötena i Akaba och i Sharm el-Sheikh tidigare i år nu respekteras och implementeras är viktigt för att möjliggöra en utveckling i rätt riktning.På längre sikt krävs återupptagna fredsförhandlingar som adresserar grundorsakerna till konflikten, och även om utsikterna för det är begränsade för närvarande får vi inte ge upp förhoppningen om att det en dag kan bli möjligt. Sverige stöder de ansträngningar som görs av EU:s höge representant Josep Borrell och av andra för att långsiktigt främja förutsättningarna för en hållbar fred. Ett uthålligt internationellt engagemang är nödvändigt för detta."}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Tack, utrikesminister Tobias Billström, för svaret! Inte heller jag är nöjd med svaret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen 15 maj var det 75 år sedan al-nakba, den stora katastrofen 1948 då omkring 750 000 palestinier fördrevs och tvingades på flykt. Över 400 byar avfolkades och jämnades med marken. Israel har sedan dess nekat dem som fördrevs rätten att återvända. Än i dag lever flera miljoner palestinier i flyktingläger runt om i världen, och fördrivningen pågår fortfarande.För israelerna var det ett självständighetskrig. För mig och över 12 miljoner palestinier är staten Israels tillkomst och historia en historia av kontinuerligt pågående övergrepp mot palestinierna, senast i Gaza och östra Jerusalem.Vi har bokstavligen fördrivits från vårt land, och många av dem som flyttat dit hänvisar till religiösa berättelser som grundval för sin rätt att ockupera vårt land. Det möjliggjordes också av den brittiska kolonialmaktens beslut i Balfourdeklarationen 1917 att ge judarna ett nationellt hem i Palestina.Palestina hade 1914 en befolkning på runt 800 000 personer varav 60 000, cirka 7,6 procent, var judar. Under den brittiska mandattiden skedde en stor judisk invandring, och enligt FN:s undersökningskommission Unscop fanns det 1946 i Palestina cirka 1,9 miljoner invånare, varav 33 procent var judar, 58 procent muslimer och 8 procent kristna.Enligt FN:s delningsplan 1947 skulle judarna, som utgjorde en tredjedel av befolkningen, tilldelas drygt 55 procent av Palestina och palestinierna, som utgjorde majoritet, knappt 45 procent.Krig utbröt. Omkring 750 000 palestinier fördrevs. Israel genomförde flera massakrer; den mest kända är Deir Yassin-massakern. I Deir Yassin mördades mellan 100 och 250 personer - äldre, barn och gravida kvinnor - av judisk milis tillhörande Irgun och Sternligan. Sternligan var också de som senare mördade den svenske medlaren Folke Bernadotte.I sitt svar på min interpellation fördömer utrikesministern terroristattacker mot Israel liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen i Gaza. Ingen i den här kammaren ifrågasätter detta. Däremot uttrycker ministern att han beklagar att civila dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023.Hur kan ministern fördöma attacker mot Israel men bara beklaga dödandet av civila, barn, kvinnor och äldre i Gaza? Varför kan inte ministern fördöma båda sidor? Varför kan inte ministern fördöma Israels konfiskering av palestinsk mark, isoleringen av 2 miljoner Gazabor och dödandet av hundratals barn de senaste åren? Varför kan inte ministern fördöma annekteringen av de ockuperade palestinska områdena i strid med internationell rätt och Genèvekonventionen IV?"}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Tack, utrikesminister Tobias Billström, för svaret! Inte heller jag är nöjd med svaret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen 15 maj var det 75 år sedan al-nakba, den stora katastrofen 1948 då omkring 750 000 palestinier fördrevs och tvingades på flykt. Över 400 byar avfolkades och jämnades med marken. Israel har sedan dess nekat dem som fördrevs rätten att återvända. Än i dag lever flera miljoner palestinier i flyktingläger runt om i världen, och fördrivningen pågår fortfarande.För israelerna var det ett självständighetskrig. För mig och över 12 miljoner palestinier är staten Israels tillkomst och historia en historia av kontinuerligt pågående övergrepp mot palestinierna, senast i Gaza och östra Jerusalem.Vi har bokstavligen fördrivits från vårt land, och många av dem som flyttat dit hänvisar till religiösa berättelser som grundval för sin rätt att ockupera vårt land. Det möjliggjordes också av den brittiska kolonialmaktens beslut i Balfourdeklarationen 1917 att ge judarna ett nationellt hem i Palestina.Palestina hade 1914 en befolkning på runt 800 000 personer varav 60 000, cirka 7,6 procent, var judar. Under den brittiska mandattiden skedde en stor judisk invandring, och enligt FN:s undersökningskommission Unscop fanns det 1946 i Palestina cirka 1,9 miljoner invånare, varav 33 procent var judar, 58 procent muslimer och 8 procent kristna.Enligt FN:s delningsplan 1947 skulle judarna, som utgjorde en tredjedel av befolkningen, tilldelas drygt 55 procent av Palestina och palestinierna, som utgjorde majoritet, knappt 45 procent.Krig utbröt. Omkring 750 000 palestinier fördrevs. Israel genomförde flera massakrer; den mest kända är Deir Yassin-massakern. I Deir Yassin mördades mellan 100 och 250 personer - äldre, barn och gravida kvinnor - av judisk milis tillhörande Irgun och Sternligan. Sternligan var också de som senare mördade den svenske medlaren Folke Bernadotte.I sitt svar på min interpellation fördömer utrikesministern terroristattacker mot Israel liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen i Gaza. Ingen i den här kammaren ifrågasätter detta. Däremot uttrycker ministern att han beklagar att civila dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023.Hur kan ministern fördöma attacker mot Israel men bara beklaga dödandet av civila, barn, kvinnor och äldre i Gaza? Varför kan inte ministern fördöma båda sidor? Varför kan inte ministern fördöma Israels konfiskering av palestinsk mark, isoleringen av 2 miljoner Gazabor och dödandet av hundratals barn de senaste åren? Varför kan inte ministern fördöma annekteringen av de ockuperade palestinska områdena i strid med internationell rätt och Genèvekonventionen IV?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Tack, utrikesminister Tobias Billström, för svaret! Inte heller jag är nöjd med svaret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen 15 maj var det 75 år sedan al-nakba, den stora katastrofen 1948 då omkring 750 000 palestinier fördrevs och tvingades på flykt. Över 400 byar avfolkades och jämnades med marken. Israel har sedan dess nekat dem som fördrevs rätten att återvända. Än i dag lever flera miljoner palestinier i flyktingläger runt om i världen, och fördrivningen pågår fortfarande.För israelerna var det ett självständighetskrig. För mig och över 12 miljoner palestinier är staten Israels tillkomst och historia en historia av kontinuerligt pågående övergrepp mot palestinierna, senast i Gaza och östra Jerusalem.Vi har bokstavligen fördrivits från vårt land, och många av dem som flyttat dit hänvisar till religiösa berättelser som grundval för sin rätt att ockupera vårt land. Det möjliggjordes också av den brittiska kolonialmaktens beslut i Balfourdeklarationen 1917 att ge judarna ett nationellt hem i Palestina.Palestina hade 1914 en befolkning på runt 800 000 personer varav 60 000, cirka 7,6 procent, var judar. Under den brittiska mandattiden skedde en stor judisk invandring, och enligt FN:s undersökningskommission Unscop fanns det 1946 i Palestina cirka 1,9 miljoner invånare, varav 33 procent var judar, 58 procent muslimer och 8 procent kristna.Enligt FN:s delningsplan 1947 skulle judarna, som utgjorde en tredjedel av befolkningen, tilldelas drygt 55 procent av Palestina och palestinierna, som utgjorde majoritet, knappt 45 procent.Krig utbröt. Omkring 750 000 palestinier fördrevs. Israel genomförde flera massakrer; den mest kända är Deir Yassin-massakern. I Deir Yassin mördades mellan 100 och 250 personer - äldre, barn och gravida kvinnor - av judisk milis tillhörande Irgun och Sternligan. Sternligan var också de som senare mördade den svenske medlaren Folke Bernadotte.I sitt svar på min interpellation fördömer utrikesministern terroristattacker mot Israel liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen i Gaza. Ingen i den här kammaren ifrågasätter detta. Däremot uttrycker ministern att han beklagar att civila dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023.Hur kan ministern fördöma attacker mot Israel men bara beklaga dödandet av civila, barn, kvinnor och äldre i Gaza? Varför kan inte ministern fördöma båda sidor? Varför kan inte ministern fördöma Israels konfiskering av palestinsk mark, isoleringen av 2 miljoner Gazabor och dödandet av hundratals barn de senaste åren? Varför kan inte ministern fördöma annekteringen av de ockuperade palestinska områdena i strid med internationell rätt och Genèvekonventionen IV?"}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Tack, utrikesminister Tobias Billström, för svaret! Inte heller jag är nöjd med svaret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen 15 maj var det 75 år sedan al-nakba, den stora katastrofen 1948 då omkring 750 000 palestinier fördrevs och tvingades på flykt. Över 400 byar avfolkades och jämnades med marken. Israel har sedan dess nekat dem som fördrevs rätten att återvända. Än i dag lever flera miljoner palestinier i flyktingläger runt om i världen, och fördrivningen pågår fortfarande.För israelerna var det ett självständighetskrig. För mig och över 12 miljoner palestinier är staten Israels tillkomst och historia en historia av kontinuerligt pågående övergrepp mot palestinierna, senast i Gaza och östra Jerusalem.Vi har bokstavligen fördrivits från vårt land, och många av dem som flyttat dit hänvisar till religiösa berättelser som grundval för sin rätt att ockupera vårt land. Det möjliggjordes också av den brittiska kolonialmaktens beslut i Balfourdeklarationen 1917 att ge judarna ett nationellt hem i Palestina.Palestina hade 1914 en befolkning på runt 800 000 personer varav 60 000, cirka 7,6 procent, var judar. Under den brittiska mandattiden skedde en stor judisk invandring, och enligt FN:s undersökningskommission Unscop fanns det 1946 i Palestina cirka 1,9 miljoner invånare, varav 33 procent var judar, 58 procent muslimer och 8 procent kristna.Enligt FN:s delningsplan 1947 skulle judarna, som utgjorde en tredjedel av befolkningen, tilldelas drygt 55 procent av Palestina och palestinierna, som utgjorde majoritet, knappt 45 procent.Krig utbröt. Omkring 750 000 palestinier fördrevs. Israel genomförde flera massakrer; den mest kända är Deir Yassin-massakern. I Deir Yassin mördades mellan 100 och 250 personer - äldre, barn och gravida kvinnor - av judisk milis tillhörande Irgun och Sternligan. Sternligan var också de som senare mördade den svenske medlaren Folke Bernadotte.I sitt svar på min interpellation fördömer utrikesministern terroristattacker mot Israel liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen i Gaza. Ingen i den här kammaren ifrågasätter detta. Däremot uttrycker ministern att han beklagar att civila dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023.Hur kan ministern fördöma attacker mot Israel men bara beklaga dödandet av civila, barn, kvinnor och äldre i Gaza? Varför kan inte ministern fördöma båda sidor? Varför kan inte ministern fördöma Israels konfiskering av palestinsk mark, isoleringen av 2 miljoner Gazabor och dödandet av hundratals barn de senaste åren? Varför kan inte ministern fördöma annekteringen av de ockuperade palestinska områdena i strid med internationell rätt och Genèvekonventionen IV?"}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte är helt nöjd med det. Ministern visar, tycker jag, en brist på lyhördhet när han svarar: Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket något som överensstämmer med rättsstatens principer? Ser inte ministern att sedan Israels nya högerregering tillträdde har våldet eskalerat drastiskt? Det är en regering som stöds av starkt ultraortodoxa och högerextrema partier.Anser ministern att det är förenligt med rättsstatens principer att blockaden mot Gaza fortskrider och även byggandet av den mur som sedan länge fördömts av FN, att antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, att fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar eller att Israel fängslar tusentals palestinska barn i militärdomstolar och att Israel förstör byggnader på palestinskt område som betalts med svenskt bistånd? Är det förenligt med rättsstatens principer?Några dagar efter att den israeliske utrikesministern besökt Sverige aviserade Israel planer på att fördubbla antalet bosättare på Västbanken och legalisera 147 informella bosättningar - ett tydligt folkrättsbrott och knappast förenligt med en stat som står upp för demokrati och respekt för rättsstatens principer.Samtidigt pågår en allvarlig nedmontering av demokratiska rättigheter inne i Israel. Regeringen har gått fram med ett lagstiftningspaket som innebär stora förändringar av rättsväsendet. Det handlar bland annat om att parlamentet får makt att upphäva domar från landets högsta domstol. Förslaget har mött stora protester både inne i Israel och i omvärlden.Vänsterpartiet är djupt oroat över utvecklingen, där Israel nu tar stora kliv mot en mer brutaliserad och alltmer auktoritär regim. Ockupationen av Palestina har länge varit ett bevis på att man inte bryr sig om vare sig mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.Den svenska regeringen har visat ett begränsat engagemang för den humanitära situationen i Palestina. Exempelvis har man valt att drastiskt skära ned på biståndet till landet med så mycket som mellan 40 och 60 procent. Den svenska regeringen och dess partier i riksdagen betonar Israels rätt till säkerhet men säger mycket lite om Palestinas rätt till säkerhet och att ens kunna existera i fred.EU:s högste representant, Borrell, konstaterade nyligen att medan den palestinska regeringen erkänner tvåstatslösningen gör den israeliska regeringen inte det.Tänker ministern, i sina kontakter med Israel, kräva att Israel står upp för tvåstatslösningen samt protestera mot det ökade våldet? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningarna och den annektering som nu pågår av palestinska områden och på det sättet stå upp för folkrätten?"}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte är helt nöjd med det. Ministern visar, tycker jag, en brist på lyhördhet när han svarar: Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket något som överensstämmer med rättsstatens principer? Ser inte ministern att sedan Israels nya högerregering tillträdde har våldet eskalerat drastiskt? Det är en regering som stöds av starkt ultraortodoxa och högerextrema partier.Anser ministern att det är förenligt med rättsstatens principer att blockaden mot Gaza fortskrider och även byggandet av den mur som sedan länge fördömts av FN, att antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, att fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar eller att Israel fängslar tusentals palestinska barn i militärdomstolar och att Israel förstör byggnader på palestinskt område som betalts med svenskt bistånd? Är det förenligt med rättsstatens principer?Några dagar efter att den israeliske utrikesministern besökt Sverige aviserade Israel planer på att fördubbla antalet bosättare på Västbanken och legalisera 147 informella bosättningar - ett tydligt folkrättsbrott och knappast förenligt med en stat som står upp för demokrati och respekt för rättsstatens principer.Samtidigt pågår en allvarlig nedmontering av demokratiska rättigheter inne i Israel. Regeringen har gått fram med ett lagstiftningspaket som innebär stora förändringar av rättsväsendet. Det handlar bland annat om att parlamentet får makt att upphäva domar från landets högsta domstol. Förslaget har mött stora protester både inne i Israel och i omvärlden.Vänsterpartiet är djupt oroat över utvecklingen, där Israel nu tar stora kliv mot en mer brutaliserad och alltmer auktoritär regim. Ockupationen av Palestina har länge varit ett bevis på att man inte bryr sig om vare sig mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.Den svenska regeringen har visat ett begränsat engagemang för den humanitära situationen i Palestina. Exempelvis har man valt att drastiskt skära ned på biståndet till landet med så mycket som mellan 40 och 60 procent. Den svenska regeringen och dess partier i riksdagen betonar Israels rätt till säkerhet men säger mycket lite om Palestinas rätt till säkerhet och att ens kunna existera i fred.EU:s högste representant, Borrell, konstaterade nyligen att medan den palestinska regeringen erkänner tvåstatslösningen gör den israeliska regeringen inte det.Tänker ministern, i sina kontakter med Israel, kräva att Israel står upp för tvåstatslösningen samt protestera mot det ökade våldet? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningarna och den annektering som nu pågår av palestinska områden och på det sättet stå upp för folkrätten?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte är helt nöjd med det. Ministern visar, tycker jag, en brist på lyhördhet när han svarar: Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket något som överensstämmer med rättsstatens principer? Ser inte ministern att sedan Israels nya högerregering tillträdde har våldet eskalerat drastiskt? Det är en regering som stöds av starkt ultraortodoxa och högerextrema partier.Anser ministern att det är förenligt med rättsstatens principer att blockaden mot Gaza fortskrider och även byggandet av den mur som sedan länge fördömts av FN, att antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, att fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar eller att Israel fängslar tusentals palestinska barn i militärdomstolar och att Israel förstör byggnader på palestinskt område som betalts med svenskt bistånd? Är det förenligt med rättsstatens principer?Några dagar efter att den israeliske utrikesministern besökt Sverige aviserade Israel planer på att fördubbla antalet bosättare på Västbanken och legalisera 147 informella bosättningar - ett tydligt folkrättsbrott och knappast förenligt med en stat som står upp för demokrati och respekt för rättsstatens principer.Samtidigt pågår en allvarlig nedmontering av demokratiska rättigheter inne i Israel. Regeringen har gått fram med ett lagstiftningspaket som innebär stora förändringar av rättsväsendet. Det handlar bland annat om att parlamentet får makt att upphäva domar från landets högsta domstol. Förslaget har mött stora protester både inne i Israel och i omvärlden.Vänsterpartiet är djupt oroat över utvecklingen, där Israel nu tar stora kliv mot en mer brutaliserad och alltmer auktoritär regim. Ockupationen av Palestina har länge varit ett bevis på att man inte bryr sig om vare sig mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.Den svenska regeringen har visat ett begränsat engagemang för den humanitära situationen i Palestina. Exempelvis har man valt att drastiskt skära ned på biståndet till landet med så mycket som mellan 40 och 60 procent. Den svenska regeringen och dess partier i riksdagen betonar Israels rätt till säkerhet men säger mycket lite om Palestinas rätt till säkerhet och att ens kunna existera i fred.EU:s högste representant, Borrell, konstaterade nyligen att medan den palestinska regeringen erkänner tvåstatslösningen gör den israeliska regeringen inte det.Tänker ministern, i sina kontakter med Israel, kräva att Israel står upp för tvåstatslösningen samt protestera mot det ökade våldet? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningarna och den annektering som nu pågår av palestinska områden och på det sättet stå upp för folkrätten?"}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte är helt nöjd med det. Ministern visar, tycker jag, en brist på lyhördhet när han svarar: Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄr Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket något som överensstämmer med rättsstatens principer? Ser inte ministern att sedan Israels nya högerregering tillträdde har våldet eskalerat drastiskt? Det är en regering som stöds av starkt ultraortodoxa och högerextrema partier.Anser ministern att det är förenligt med rättsstatens principer att blockaden mot Gaza fortskrider och även byggandet av den mur som sedan länge fördömts av FN, att antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, att fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar eller att Israel fängslar tusentals palestinska barn i militärdomstolar och att Israel förstör byggnader på palestinskt område som betalts med svenskt bistånd? Är det förenligt med rättsstatens principer?Några dagar efter att den israeliske utrikesministern besökt Sverige aviserade Israel planer på att fördubbla antalet bosättare på Västbanken och legalisera 147 informella bosättningar - ett tydligt folkrättsbrott och knappast förenligt med en stat som står upp för demokrati och respekt för rättsstatens principer.Samtidigt pågår en allvarlig nedmontering av demokratiska rättigheter inne i Israel. Regeringen har gått fram med ett lagstiftningspaket som innebär stora förändringar av rättsväsendet. Det handlar bland annat om att parlamentet får makt att upphäva domar från landets högsta domstol. Förslaget har mött stora protester både inne i Israel och i omvärlden.Vänsterpartiet är djupt oroat över utvecklingen, där Israel nu tar stora kliv mot en mer brutaliserad och alltmer auktoritär regim. Ockupationen av Palestina har länge varit ett bevis på att man inte bryr sig om vare sig mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt.Den svenska regeringen har visat ett begränsat engagemang för den humanitära situationen i Palestina. Exempelvis har man valt att drastiskt skära ned på biståndet till landet med så mycket som mellan 40 och 60 procent. Den svenska regeringen och dess partier i riksdagen betonar Israels rätt till säkerhet men säger mycket lite om Palestinas rätt till säkerhet och att ens kunna existera i fred.EU:s högste representant, Borrell, konstaterade nyligen att medan den palestinska regeringen erkänner tvåstatslösningen gör den israeliska regeringen inte det.Tänker ministern, i sina kontakter med Israel, kräva att Israel står upp för tvåstatslösningen samt protestera mot det ökade våldet? Tänker regeringen kraftfullt fördöma de illegala bosättningarna och den annektering som nu pågår av palestinska områden och på det sättet stå upp för folkrätten?"}
+{"question":"På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera mot det ökade våldet mot palestinier?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen kommer att agera mot det ökade våldet mot palestinier, om regeringen kommer att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel, om regeringen avser att verka för att suspendera associeringsavtalet mellan EU och Israel och om vilka andra diplomatiska åtgärder regeringen överväger för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina.Svar på interpellationerJamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att uppmärksamma nakbadagen, om jag avser att ta något initiativ inom EU för att få till stånd nya fredsförhandlingar och om jag kommer att ta initiativ för att förhindra utbyggnad av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark.Jag besvarar interpellationerna samlat.Regeringen står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Vi ser med stor oro på den ökade våldsanvändningen på det ockuperade Västbanken. Det är centralt att våldsutövningen är proportionerlig och i enlighet med folkrätten samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Vi fördömer terroristattacker mot Israel, liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza. Vi beklagar de civila som dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023. Det är av vikt att eldupphöröverenskommelsen respekteras. Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israel har särskilda skyldigheter och ansvar enligt folkrätten.Regeringen vill inte se en suspendering av EU:s associeringsavtal med Israel. Vi tror på dialog. Vi anser att det är viktigt att associeringsråd mellan EU och Israel hålls regelbundet. Det ger möjlighet att framföra tydliga budskap och att föra samtal om olika frågor som är viktiga för EU-Israel-relationerna.Sverige röstade för FN:s delningsplan 1947 och står fullt och fast bakom Israels tillkomst. Samtidigt är det ett historiskt faktum att det efterföljande israelisk-arabiska kriget gav upphov till lidande och ett stort antal palestinska flyktingar. Regeringen tog inga initiativ kring att uppmärksamma 75-årsminnet av de händelser som av palestinierna betecknas som nakba. FN uppmärksammade däremot detta i enlighet med en resolution antagen av generalförsamlingen. Sverige stödde inte resolutionen men deltog tillsammans med flertalet EU-länder på teknisk nivå i mötet, som ägde rum vid FN-högkvarteret i New York.Sveriges och EU:s starka uppfattning är att den enda hållbara lösningen på den israelisk-palestinska konflikten alltjämt står att finna i en framförhandlad tvåstatslösning som baseras på folkrätten. Förutsättningarna för direkta fredsförhandlingar mellan parterna är tyvärr i dagsläget små. Det är dock fortsatt viktigt med ett tydligt och aktivt EU-engagemang för att bidra till de-eskalering och främja förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning. Regeringen stöder de ansträngningar som görs av bland annat EU:s höga representant, Josep Borrell, för att bidra till en positiv utveckling.Det pågår sedan flera månader en intensiv inrikespolitisk debatt i Israel om de förslag som den israeliska regeringen har lagt fram på omfattande förändringar av rättssystemet. Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Avser regeringen att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen kommer att agera mot det ökade våldet mot palestinier, om regeringen kommer att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel, om regeringen avser att verka för att suspendera associeringsavtalet mellan EU och Israel och om vilka andra diplomatiska åtgärder regeringen överväger för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina.Svar på interpellationerJamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att uppmärksamma nakbadagen, om jag avser att ta något initiativ inom EU för att få till stånd nya fredsförhandlingar och om jag kommer att ta initiativ för att förhindra utbyggnad av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark.Jag besvarar interpellationerna samlat.Regeringen står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Vi ser med stor oro på den ökade våldsanvändningen på det ockuperade Västbanken. Det är centralt att våldsutövningen är proportionerlig och i enlighet med folkrätten samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Vi fördömer terroristattacker mot Israel, liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza. Vi beklagar de civila som dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023. Det är av vikt att eldupphöröverenskommelsen respekteras. Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israel har särskilda skyldigheter och ansvar enligt folkrätten.Regeringen vill inte se en suspendering av EU:s associeringsavtal med Israel. Vi tror på dialog. Vi anser att det är viktigt att associeringsråd mellan EU och Israel hålls regelbundet. Det ger möjlighet att framföra tydliga budskap och att föra samtal om olika frågor som är viktiga för EU-Israel-relationerna.Sverige röstade för FN:s delningsplan 1947 och står fullt och fast bakom Israels tillkomst. Samtidigt är det ett historiskt faktum att det efterföljande israelisk-arabiska kriget gav upphov till lidande och ett stort antal palestinska flyktingar. Regeringen tog inga initiativ kring att uppmärksamma 75-årsminnet av de händelser som av palestinierna betecknas som nakba. FN uppmärksammade däremot detta i enlighet med en resolution antagen av generalförsamlingen. Sverige stödde inte resolutionen men deltog tillsammans med flertalet EU-länder på teknisk nivå i mötet, som ägde rum vid FN-högkvarteret i New York.Sveriges och EU:s starka uppfattning är att den enda hållbara lösningen på den israelisk-palestinska konflikten alltjämt står att finna i en framförhandlad tvåstatslösning som baseras på folkrätten. Förutsättningarna för direkta fredsförhandlingar mellan parterna är tyvärr i dagsläget små. Det är dock fortsatt viktigt med ett tydligt och aktivt EU-engagemang för att bidra till de-eskalering och främja förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning. Regeringen stöder de ansträngningar som görs av bland annat EU:s höga representant, Josep Borrell, för att bidra till en positiv utveckling.Det pågår sedan flera månader en intensiv inrikespolitisk debatt i Israel om de förslag som den israeliska regeringen har lagt fram på omfattande förändringar av rättssystemet. Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att verka för att suspendera det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Israel?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen kommer att agera mot det ökade våldet mot palestinier, om regeringen kommer att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel, om regeringen avser att verka för att suspendera associeringsavtalet mellan EU och Israel och om vilka andra diplomatiska åtgärder regeringen överväger för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina.Svar på interpellationerJamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att uppmärksamma nakbadagen, om jag avser att ta något initiativ inom EU för att få till stånd nya fredsförhandlingar och om jag kommer att ta initiativ för att förhindra utbyggnad av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark.Jag besvarar interpellationerna samlat.Regeringen står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Vi ser med stor oro på den ökade våldsanvändningen på det ockuperade Västbanken. Det är centralt att våldsutövningen är proportionerlig och i enlighet med folkrätten samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Vi fördömer terroristattacker mot Israel, liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza. Vi beklagar de civila som dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023. Det är av vikt att eldupphöröverenskommelsen respekteras. Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israel har särskilda skyldigheter och ansvar enligt folkrätten.Regeringen vill inte se en suspendering av EU:s associeringsavtal med Israel. Vi tror på dialog. Vi anser att det är viktigt att associeringsråd mellan EU och Israel hålls regelbundet. Det ger möjlighet att framföra tydliga budskap och att föra samtal om olika frågor som är viktiga för EU-Israel-relationerna.Sverige röstade för FN:s delningsplan 1947 och står fullt och fast bakom Israels tillkomst. Samtidigt är det ett historiskt faktum att det efterföljande israelisk-arabiska kriget gav upphov till lidande och ett stort antal palestinska flyktingar. Regeringen tog inga initiativ kring att uppmärksamma 75-årsminnet av de händelser som av palestinierna betecknas som nakba. FN uppmärksammade däremot detta i enlighet med en resolution antagen av generalförsamlingen. Sverige stödde inte resolutionen men deltog tillsammans med flertalet EU-länder på teknisk nivå i mötet, som ägde rum vid FN-högkvarteret i New York.Sveriges och EU:s starka uppfattning är att den enda hållbara lösningen på den israelisk-palestinska konflikten alltjämt står att finna i en framförhandlad tvåstatslösning som baseras på folkrätten. Förutsättningarna för direkta fredsförhandlingar mellan parterna är tyvärr i dagsläget små. Det är dock fortsatt viktigt med ett tydligt och aktivt EU-engagemang för att bidra till de-eskalering och främja förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning. Regeringen stöder de ansträngningar som görs av bland annat EU:s höga representant, Josep Borrell, för att bidra till en positiv utveckling.Det pågår sedan flera månader en intensiv inrikespolitisk debatt i Israel om de förslag som den israeliska regeringen har lagt fram på omfattande förändringar av rättssystemet. Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Vilka andra diplomatiska åtgärder överväger regeringen för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om regeringen kommer att agera mot det ökade våldet mot palestinier, om regeringen kommer att vidta några diplomatiska åtgärder i syfte att motverka den auktoritära utvecklingen i Israel, om regeringen avser att verka för att suspendera associeringsavtalet mellan EU och Israel och om vilka andra diplomatiska åtgärder regeringen överväger för att bidra till en lösning på konflikten och ett slut på Israels ockupation av Palestina.Svar på interpellationerJamal El-Haj har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att uppmärksamma nakbadagen, om jag avser att ta något initiativ inom EU för att få till stånd nya fredsförhandlingar och om jag kommer att ta initiativ för att förhindra utbyggnad av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark.Jag besvarar interpellationerna samlat.Regeringen står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Vi ser med stor oro på den ökade våldsanvändningen på det ockuperade Västbanken. Det är centralt att våldsutövningen är proportionerlig och i enlighet med folkrätten samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Vi fördömer terroristattacker mot Israel, liksom den återkommande urskillningslösa raketbeskjutningen från terroristorganisationer i Gaza. Vi beklagar de civila som dödats eller skadats i samband med den senaste eskaleringen i Gaza i maj 2023. Det är av vikt att eldupphöröverenskommelsen respekteras. Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israel har särskilda skyldigheter och ansvar enligt folkrätten.Regeringen vill inte se en suspendering av EU:s associeringsavtal med Israel. Vi tror på dialog. Vi anser att det är viktigt att associeringsråd mellan EU och Israel hålls regelbundet. Det ger möjlighet att framföra tydliga budskap och att föra samtal om olika frågor som är viktiga för EU-Israel-relationerna.Sverige röstade för FN:s delningsplan 1947 och står fullt och fast bakom Israels tillkomst. Samtidigt är det ett historiskt faktum att det efterföljande israelisk-arabiska kriget gav upphov till lidande och ett stort antal palestinska flyktingar. Regeringen tog inga initiativ kring att uppmärksamma 75-årsminnet av de händelser som av palestinierna betecknas som nakba. FN uppmärksammade däremot detta i enlighet med en resolution antagen av generalförsamlingen. Sverige stödde inte resolutionen men deltog tillsammans med flertalet EU-länder på teknisk nivå i mötet, som ägde rum vid FN-högkvarteret i New York.Sveriges och EU:s starka uppfattning är att den enda hållbara lösningen på den israelisk-palestinska konflikten alltjämt står att finna i en framförhandlad tvåstatslösning som baseras på folkrätten. Förutsättningarna för direkta fredsförhandlingar mellan parterna är tyvärr i dagsläget små. Det är dock fortsatt viktigt med ett tydligt och aktivt EU-engagemang för att bidra till de-eskalering och främja förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning. Regeringen stöder de ansträngningar som görs av bland annat EU:s höga representant, Josep Borrell, för att bidra till en positiv utveckling.Det pågår sedan flera månader en intensiv inrikespolitisk debatt i Israel om de förslag som den israeliska regeringen har lagt fram på omfattande förändringar av rättssystemet. Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Tack, Birger Lahti, för en välställd fråga och en intressant interpellation. Jag kommer inte att glömma att tänka på den specifika myrslåttern i Vasikkavuoma på min födelsedag som jag delar med dig!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Tack, Birger Lahti, för en välställd fråga och en intressant interpellation. Jag kommer inte att glömma att tänka på den specifika myrslåttern i Vasikkavuoma på min födelsedag som jag delar med dig!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Tack, Birger Lahti, för en välställd fråga och en intressant interpellation. Jag kommer inte att glömma att tänka på den specifika myrslåttern i Vasikkavuoma på min födelsedag som jag delar med dig!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Tack ytterligare en gång till statsrådet för svaret och debatten!Jag ser fram emot uppdraget som regeringen har gett, och jag hoppas att det verkligen ger resultat. Visst kan det finnas myrslåttrar runt omkring i vårt län och i övriga norra Sverige som lokalbefolkningen tycker är viktiga. Men jag vill ändå hävda att den myrslåtter som har jag lyft fram är unik i många avseenden. Den finns inte att se någon annanstans.Men jag ska ge ett bra tips till ministern, som jag är övertygad om att du inte kommer att glömma. När du har födelsedag har jag det också på samma dag. Kom ihåg den här debatten och Vasikkavuoma varje gång du har födelsedag, så kommer du att kämpa för pengarna! Det är ett tips som jag tror att du inte kommer att glömma."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Tack ytterligare en gång till statsrådet för svaret och debatten!Jag ser fram emot uppdraget som regeringen har gett, och jag hoppas att det verkligen ger resultat. Visst kan det finnas myrslåttrar runt omkring i vårt län och i övriga norra Sverige som lokalbefolkningen tycker är viktiga. Men jag vill ändå hävda att den myrslåtter som har jag lyft fram är unik i många avseenden. Den finns inte att se någon annanstans.Men jag ska ge ett bra tips till ministern, som jag är övertygad om att du inte kommer att glömma. När du har födelsedag har jag det också på samma dag. Kom ihåg den här debatten och Vasikkavuoma varje gång du har födelsedag, så kommer du att kämpa för pengarna! Det är ett tips som jag tror att du inte kommer att glömma."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Tack ytterligare en gång till statsrådet för svaret och debatten!Jag ser fram emot uppdraget som regeringen har gett, och jag hoppas att det verkligen ger resultat. Visst kan det finnas myrslåttrar runt omkring i vårt län och i övriga norra Sverige som lokalbefolkningen tycker är viktiga. Men jag vill ändå hävda att den myrslåtter som har jag lyft fram är unik i många avseenden. Den finns inte att se någon annanstans.Men jag ska ge ett bra tips till ministern, som jag är övertygad om att du inte kommer att glömma. När du har födelsedag har jag det också på samma dag. Kom ihåg den här debatten och Vasikkavuoma varje gång du har födelsedag, så kommer du att kämpa för pengarna! Det är ett tips som jag tror att du inte kommer att glömma."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar både Birger Lahti och Kajsa Fredholm för engagemanget i denna viktiga fråga.Jag förstår verkligen engagemanget specifikt för Vasikkavuoma. Det finns säkert många myrslåttrar som lokalbefolkningarna tycker är alldeles unika och särskilt viktiga. Jag får helt enkelt se till att besöka Vasikkavuoma vid tillfälle så att jag får se den unika plats som denna myrslåtter utgör.För att inte förlänga debatten ytterligare tänkte jag nämna att vi har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt ersättningssystem. I det uppdraget ingår att lämna förslag om ersättning för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. Vi ser fram emot att det uppdraget redovisas. En delredovisning har inkommit, och den bereder vi just nu i Regeringskansliet. Vi får helt enkelt återkomma när vi har ytterligare besked att ge kring hur dessa ersättningar ska utgå för att på bästa sätt värna vår natur."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar både Birger Lahti och Kajsa Fredholm för engagemanget i denna viktiga fråga.Jag förstår verkligen engagemanget specifikt för Vasikkavuoma. Det finns säkert många myrslåttrar som lokalbefolkningarna tycker är alldeles unika och särskilt viktiga. Jag får helt enkelt se till att besöka Vasikkavuoma vid tillfälle så att jag får se den unika plats som denna myrslåtter utgör.För att inte förlänga debatten ytterligare tänkte jag nämna att vi har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt ersättningssystem. I det uppdraget ingår att lämna förslag om ersättning för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. Vi ser fram emot att det uppdraget redovisas. En delredovisning har inkommit, och den bereder vi just nu i Regeringskansliet. Vi får helt enkelt återkomma när vi har ytterligare besked att ge kring hur dessa ersättningar ska utgå för att på bästa sätt värna vår natur."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar både Birger Lahti och Kajsa Fredholm för engagemanget i denna viktiga fråga.Jag förstår verkligen engagemanget specifikt för Vasikkavuoma. Det finns säkert många myrslåttrar som lokalbefolkningarna tycker är alldeles unika och särskilt viktiga. Jag får helt enkelt se till att besöka Vasikkavuoma vid tillfälle så att jag får se den unika plats som denna myrslåtter utgör.För att inte förlänga debatten ytterligare tänkte jag nämna att vi har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt ersättningssystem. I det uppdraget ingår att lämna förslag om ersättning för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. Vi ser fram emot att det uppdraget redovisas. En delredovisning har inkommit, och den bereder vi just nu i Regeringskansliet. Vi får helt enkelt återkomma när vi har ytterligare besked att ge kring hur dessa ersättningar ska utgå för att på bästa sätt värna vår natur."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Jag skulle i det här sista inlägget vilja göra ett medskick till ministern i det fortsatta arbetet med den här frågan. Jag vill visa på vad effekten blir i Dalarna av regeringens kraftigt minskade statsbidrag för att skydda värdefull natur.Länsstyrelsen i Dalarna har nu 70 procent mindre pengar för att sköta om de naturreservat vi har i Dalarna. Länsstyrelsen har även flaggat för att det finns risk att man även kommer att bli tvungen att säga nej till skogsägare som vill skydda mark.De besparingsbeting som man nu blir tvungen att göra på länsstyrelsen och som de minskade anslagen innebär kommer att göra det svårt att följa beslutade miljömål. Besöksnäringen i Dalarna, särskilt i fjällvärlden, är mån om en bra och säker tillgång till natur. Det betyder att Dalarnas naturreservat måste skötas med kontinuitet. Detta äventyras nu i och med att man får mindre pengar av staten. Nu blir man tvungen att spara på skötsel av reservaten, vilket nu sker på grund av de minskade anslagen, och det kommer att ställa till det rejält.Det innebär att man måste plocka de lågt hängande frukterna, säger man på länsstyrelsen. Detta kan betyda att man tar bort parkeringar i naturreservaten eller att man blir tvungen att stänga olika typer av serviceinrättningar, såsom utedass, vilket besökare kommer att märka direkt. Det innebär en minskad kvalitet, en minskad service och en minskad tillgänglighet. Detta är mitt medskick till statsrådet i det kommande arbetet."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Jag skulle i det här sista inlägget vilja göra ett medskick till ministern i det fortsatta arbetet med den här frågan. Jag vill visa på vad effekten blir i Dalarna av regeringens kraftigt minskade statsbidrag för att skydda värdefull natur.Länsstyrelsen i Dalarna har nu 70 procent mindre pengar för att sköta om de naturreservat vi har i Dalarna. Länsstyrelsen har även flaggat för att det finns risk att man även kommer att bli tvungen att säga nej till skogsägare som vill skydda mark.De besparingsbeting som man nu blir tvungen att göra på länsstyrelsen och som de minskade anslagen innebär kommer att göra det svårt att följa beslutade miljömål. Besöksnäringen i Dalarna, särskilt i fjällvärlden, är mån om en bra och säker tillgång till natur. Det betyder att Dalarnas naturreservat måste skötas med kontinuitet. Detta äventyras nu i och med att man får mindre pengar av staten. Nu blir man tvungen att spara på skötsel av reservaten, vilket nu sker på grund av de minskade anslagen, och det kommer att ställa till det rejält.Det innebär att man måste plocka de lågt hängande frukterna, säger man på länsstyrelsen. Detta kan betyda att man tar bort parkeringar i naturreservaten eller att man blir tvungen att stänga olika typer av serviceinrättningar, såsom utedass, vilket besökare kommer att märka direkt. Det innebär en minskad kvalitet, en minskad service och en minskad tillgänglighet. Detta är mitt medskick till statsrådet i det kommande arbetet."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Jag skulle i det här sista inlägget vilja göra ett medskick till ministern i det fortsatta arbetet med den här frågan. Jag vill visa på vad effekten blir i Dalarna av regeringens kraftigt minskade statsbidrag för att skydda värdefull natur.Länsstyrelsen i Dalarna har nu 70 procent mindre pengar för att sköta om de naturreservat vi har i Dalarna. Länsstyrelsen har även flaggat för att det finns risk att man även kommer att bli tvungen att säga nej till skogsägare som vill skydda mark.De besparingsbeting som man nu blir tvungen att göra på länsstyrelsen och som de minskade anslagen innebär kommer att göra det svårt att följa beslutade miljömål. Besöksnäringen i Dalarna, särskilt i fjällvärlden, är mån om en bra och säker tillgång till natur. Det betyder att Dalarnas naturreservat måste skötas med kontinuitet. Detta äventyras nu i och med att man får mindre pengar av staten. Nu blir man tvungen att spara på skötsel av reservaten, vilket nu sker på grund av de minskade anslagen, och det kommer att ställa till det rejält.Det innebär att man måste plocka de lågt hängande frukterna, säger man på länsstyrelsen. Detta kan betyda att man tar bort parkeringar i naturreservaten eller att man blir tvungen att stänga olika typer av serviceinrättningar, såsom utedass, vilket besökare kommer att märka direkt. Det innebär en minskad kvalitet, en minskad service och en minskad tillgänglighet. Detta är mitt medskick till statsrådet i det kommande arbetet."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Tack återigen, ministern, för svaret! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror säkert att alla pengar som har gått ut inte har kommit till så stor nytta för ändamålet som det var tänkt, det håller jag med om. Men om man tittar på det som min interpellation handlade om, myrslåttern Vasikkavuoma, så är den unik på många sätt. Man har restaurerat den sedan slutet på 80-talet, och den har blivit en turistattraktion. Det finns par som kommer långväga ifrån för att gifta sig på någon av spångarna i Vasikkavuoma. Det finns skolklasser som lär sig om historien för våra trakter i östra Norrbotten. Man har byggt värmestugor och sådant i anslutning till myrslåttern. Det är alltså inte bara att dra allt över en kam och säga att vi drar ned på anslagen till myrslåtter.Jag är beredd att hålla med regeringen i analysen att kan det finnas sådana som inte uppfyller ändamålet med pengarna när det ökade så mycket. Men vad gäller den här myrslåttern i Vasikkavuoma är jag övertygad om att man gör en historisk miss. Historien kommer inte att vara nådig i kritiken om man inte tillför pengar så att det går att hålla på med detta. Det har lagts ut mycket pengar på att restaurera myren, och den är en attraktion som bara växer för varje år. Därför vill jag lyfta den som ett exempel.Man måste se att vi har satsat pengar som är avsedda för naturvård och restaurering och skötsel - min kollega tog upp andra exempel. Vi har en hög svansföring i Sverige över vad vi har skyddat. Vi har skyddad natur. Men jag kan läsa mig till att man drar ned på anslagen för att man tror att de inte gör nytta, och det stämmer inte. Det finns säkert en del fall där jag kan hålla med om regeringens analys, men det vore en miss att inte avsätta pengar för myrslåttern i min kommun - nu blir det lite lokalpolitik, men jag kan inte låta bli, för den är unik.Jag hoppas att ministern någon gång har tid att besöka den för att få rätt bild av vad det handlar om. Det handlar om en unik myrslåtter som har ett kulturhistoriskt värde för Sverige och östra Norrbotten som inte finns i övriga delar av landet."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Tack återigen, ministern, för svaret! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror säkert att alla pengar som har gått ut inte har kommit till så stor nytta för ändamålet som det var tänkt, det håller jag med om. Men om man tittar på det som min interpellation handlade om, myrslåttern Vasikkavuoma, så är den unik på många sätt. Man har restaurerat den sedan slutet på 80-talet, och den har blivit en turistattraktion. Det finns par som kommer långväga ifrån för att gifta sig på någon av spångarna i Vasikkavuoma. Det finns skolklasser som lär sig om historien för våra trakter i östra Norrbotten. Man har byggt värmestugor och sådant i anslutning till myrslåttern. Det är alltså inte bara att dra allt över en kam och säga att vi drar ned på anslagen till myrslåtter.Jag är beredd att hålla med regeringen i analysen att kan det finnas sådana som inte uppfyller ändamålet med pengarna när det ökade så mycket. Men vad gäller den här myrslåttern i Vasikkavuoma är jag övertygad om att man gör en historisk miss. Historien kommer inte att vara nådig i kritiken om man inte tillför pengar så att det går att hålla på med detta. Det har lagts ut mycket pengar på att restaurera myren, och den är en attraktion som bara växer för varje år. Därför vill jag lyfta den som ett exempel.Man måste se att vi har satsat pengar som är avsedda för naturvård och restaurering och skötsel - min kollega tog upp andra exempel. Vi har en hög svansföring i Sverige över vad vi har skyddat. Vi har skyddad natur. Men jag kan läsa mig till att man drar ned på anslagen för att man tror att de inte gör nytta, och det stämmer inte. Det finns säkert en del fall där jag kan hålla med om regeringens analys, men det vore en miss att inte avsätta pengar för myrslåttern i min kommun - nu blir det lite lokalpolitik, men jag kan inte låta bli, för den är unik.Jag hoppas att ministern någon gång har tid att besöka den för att få rätt bild av vad det handlar om. Det handlar om en unik myrslåtter som har ett kulturhistoriskt värde för Sverige och östra Norrbotten som inte finns i övriga delar av landet."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Tack återigen, ministern, för svaret! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror säkert att alla pengar som har gått ut inte har kommit till så stor nytta för ändamålet som det var tänkt, det håller jag med om. Men om man tittar på det som min interpellation handlade om, myrslåttern Vasikkavuoma, så är den unik på många sätt. Man har restaurerat den sedan slutet på 80-talet, och den har blivit en turistattraktion. Det finns par som kommer långväga ifrån för att gifta sig på någon av spångarna i Vasikkavuoma. Det finns skolklasser som lär sig om historien för våra trakter i östra Norrbotten. Man har byggt värmestugor och sådant i anslutning till myrslåttern. Det är alltså inte bara att dra allt över en kam och säga att vi drar ned på anslagen till myrslåtter.Jag är beredd att hålla med regeringen i analysen att kan det finnas sådana som inte uppfyller ändamålet med pengarna när det ökade så mycket. Men vad gäller den här myrslåttern i Vasikkavuoma är jag övertygad om att man gör en historisk miss. Historien kommer inte att vara nådig i kritiken om man inte tillför pengar så att det går att hålla på med detta. Det har lagts ut mycket pengar på att restaurera myren, och den är en attraktion som bara växer för varje år. Därför vill jag lyfta den som ett exempel.Man måste se att vi har satsat pengar som är avsedda för naturvård och restaurering och skötsel - min kollega tog upp andra exempel. Vi har en hög svansföring i Sverige över vad vi har skyddat. Vi har skyddad natur. Men jag kan läsa mig till att man drar ned på anslagen för att man tror att de inte gör nytta, och det stämmer inte. Det finns säkert en del fall där jag kan hålla med om regeringens analys, men det vore en miss att inte avsätta pengar för myrslåttern i min kommun - nu blir det lite lokalpolitik, men jag kan inte låta bli, för den är unik.Jag hoppas att ministern någon gång har tid att besöka den för att få rätt bild av vad det handlar om. Det handlar om en unik myrslåtter som har ett kulturhistoriskt värde för Sverige och östra Norrbotten som inte finns i övriga delar av landet."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Birger Lahti och Kajsa Fredholm, för era inlägg och ert engagemang i dessa frågor!Jag bor också i en liten kommun, Sveriges till ytan minsta, och jag bor intill ett naturreservat som mitt parti varit med om att upprätta. Jag delar verkligen bilden att närhet till naturen ökar både min och säkert många andras levnadsstandard och välbefinnande. Det är sannerligen något att ta vara på.Vi har en väldigt ambitiös klimat- och miljöpolitik i Sverige; det har vi haft under lång tid. Det finns en stor vilja att värna och ta vara på vår natur i den här kammaren. Vi vill göra detta på olika sätt. Vi kanske lägger fram olika politiska förslag om hur vi exempelvis ska värna vår natur, men vi är överens om att den ska värnas.Den här regeringen har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Det är en summa som kan se liten ut om man endast tittar på föregående år, 2022. Men tittar man längre bakåt ser man att det är en ansenlig summa, högre än den som avsatts för detta område många andra år. Men regeringen har också en tuff ekonomisk situation att ta hänsyn till och behöver se över alla utgifter. Jag är väldigt stolt över att vi trots det tuffa ekonomiska läget har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av natur.För att återgå till frågan i interpellationen, fru talman, nämligen effekterna av en slopad myrslåtterersättning, vill jag också nämna att det råder en särskild situation i Norrbotten som är viktig att ta hänsyn till i samband med denna interpellation och denna debatt: Intresset för att bedriva myrslåtter i Norrbotten har ökat väldigt kraftigt. Under 2016-2020 har det skett en ökning från cirka 1 600 till 9 200 hektar, enligt Jordbruksverkets statistik, vilket motsvarar drygt 500 procent. Detta kan jämföras med den totala arealen hävdad slåttermark med ersättning i övriga landet, där motsvarande ökning för samma period var 11 procent. Skillnaden är alltså ganska stor, så man kan definitivt säga att Norrbotten är unikt i fråga om myrslåtter. Detta är också något som det är relevant att ta hänsyn till i denna diskussion.Under exempelvis 2020 betalades det genom landsbygdsprogrammet ut 126 miljoner kronor till företag och föreningar i ersättning för myrmarksslåtter i Norrbottens län. Mycket pengar har alltså betalats ut för just detta ändamål.Arbete pågår med att utforma den nya stödförordningen så att vi kan få till ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. Därför är jag som statsråd nödgad att inte gå in på detaljer om hur det nya stödet är utformat, men min ambition är att det nya stödsystemet ska vara kostnadseffektivt och ge mer natur- och kulturvärden per insatt krona."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Birger Lahti och Kajsa Fredholm, för era inlägg och ert engagemang i dessa frågor!Jag bor också i en liten kommun, Sveriges till ytan minsta, och jag bor intill ett naturreservat som mitt parti varit med om att upprätta. Jag delar verkligen bilden att närhet till naturen ökar både min och säkert många andras levnadsstandard och välbefinnande. Det är sannerligen något att ta vara på.Vi har en väldigt ambitiös klimat- och miljöpolitik i Sverige; det har vi haft under lång tid. Det finns en stor vilja att värna och ta vara på vår natur i den här kammaren. Vi vill göra detta på olika sätt. Vi kanske lägger fram olika politiska förslag om hur vi exempelvis ska värna vår natur, men vi är överens om att den ska värnas.Den här regeringen har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Det är en summa som kan se liten ut om man endast tittar på föregående år, 2022. Men tittar man längre bakåt ser man att det är en ansenlig summa, högre än den som avsatts för detta område många andra år. Men regeringen har också en tuff ekonomisk situation att ta hänsyn till och behöver se över alla utgifter. Jag är väldigt stolt över att vi trots det tuffa ekonomiska läget har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av natur.För att återgå till frågan i interpellationen, fru talman, nämligen effekterna av en slopad myrslåtterersättning, vill jag också nämna att det råder en särskild situation i Norrbotten som är viktig att ta hänsyn till i samband med denna interpellation och denna debatt: Intresset för att bedriva myrslåtter i Norrbotten har ökat väldigt kraftigt. Under 2016-2020 har det skett en ökning från cirka 1 600 till 9 200 hektar, enligt Jordbruksverkets statistik, vilket motsvarar drygt 500 procent. Detta kan jämföras med den totala arealen hävdad slåttermark med ersättning i övriga landet, där motsvarande ökning för samma period var 11 procent. Skillnaden är alltså ganska stor, så man kan definitivt säga att Norrbotten är unikt i fråga om myrslåtter. Detta är också något som det är relevant att ta hänsyn till i denna diskussion.Under exempelvis 2020 betalades det genom landsbygdsprogrammet ut 126 miljoner kronor till företag och föreningar i ersättning för myrmarksslåtter i Norrbottens län. Mycket pengar har alltså betalats ut för just detta ändamål.Arbete pågår med att utforma den nya stödförordningen så att vi kan få till ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. Därför är jag som statsråd nödgad att inte gå in på detaljer om hur det nya stödet är utformat, men min ambition är att det nya stödsystemet ska vara kostnadseffektivt och ge mer natur- och kulturvärden per insatt krona."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Birger Lahti och Kajsa Fredholm, för era inlägg och ert engagemang i dessa frågor!Jag bor också i en liten kommun, Sveriges till ytan minsta, och jag bor intill ett naturreservat som mitt parti varit med om att upprätta. Jag delar verkligen bilden att närhet till naturen ökar både min och säkert många andras levnadsstandard och välbefinnande. Det är sannerligen något att ta vara på.Vi har en väldigt ambitiös klimat- och miljöpolitik i Sverige; det har vi haft under lång tid. Det finns en stor vilja att värna och ta vara på vår natur i den här kammaren. Vi vill göra detta på olika sätt. Vi kanske lägger fram olika politiska förslag om hur vi exempelvis ska värna vår natur, men vi är överens om att den ska värnas.Den här regeringen har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Det är en summa som kan se liten ut om man endast tittar på föregående år, 2022. Men tittar man längre bakåt ser man att det är en ansenlig summa, högre än den som avsatts för detta område många andra år. Men regeringen har också en tuff ekonomisk situation att ta hänsyn till och behöver se över alla utgifter. Jag är väldigt stolt över att vi trots det tuffa ekonomiska läget har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av natur.För att återgå till frågan i interpellationen, fru talman, nämligen effekterna av en slopad myrslåtterersättning, vill jag också nämna att det råder en särskild situation i Norrbotten som är viktig att ta hänsyn till i samband med denna interpellation och denna debatt: Intresset för att bedriva myrslåtter i Norrbotten har ökat väldigt kraftigt. Under 2016-2020 har det skett en ökning från cirka 1 600 till 9 200 hektar, enligt Jordbruksverkets statistik, vilket motsvarar drygt 500 procent. Detta kan jämföras med den totala arealen hävdad slåttermark med ersättning i övriga landet, där motsvarande ökning för samma period var 11 procent. Skillnaden är alltså ganska stor, så man kan definitivt säga att Norrbotten är unikt i fråga om myrslåtter. Detta är också något som det är relevant att ta hänsyn till i denna diskussion.Under exempelvis 2020 betalades det genom landsbygdsprogrammet ut 126 miljoner kronor till företag och föreningar i ersättning för myrmarksslåtter i Norrbottens län. Mycket pengar har alltså betalats ut för just detta ändamål.Arbete pågår med att utforma den nya stödförordningen så att vi kan få till ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. Därför är jag som statsråd nödgad att inte gå in på detaljer om hur det nya stödet är utformat, men min ambition är att det nya stödsystemet ska vara kostnadseffektivt och ge mer natur- och kulturvärden per insatt krona."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Det är inte varje dag vi får chansen att tala om vilka konsekvenser regeringens budget på olika sätt får på landsbygden, så jag vill börja med att tacka Birger Lahti för att han har ställt denna interpellation.Jag bor i Leksand, en liten kommun i Dalarna, och där har vi nära till naturen. Närheten till naturen är också ofta ett viktigt skäl för dem som vill komma och bosätta sig i Leksands kommun. Bor man i Leksands centrum, i Noret, som vi kallar det för, går det att ta sig till fots till närmaste naturreservat, som nyttjas mycket av oss ortsbor. Vår natur är också viktig för vår turistnäring, som sysselsätter många i kommunen.Det stora flertalet av oss människor upplever att naturen ger både kraft och återhämtning. Och just skyddade områden kan ge unika upplevelser genom att erbjuda variationsrik och sevärd natur. I en studie om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade 80 procent att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Av de svarande var det 94 procent som upplevde att de blir avspända och harmoniska av att vistas i naturen. Detta gäller alltså för oss nästan allihop.Naturens inneboende skönhet är också något som många människor uppskattar och som ger upplevelser som är svåra att ersätta på annat sätt. Att skydda områden med höga naturvärden och sköta om dem innebär att människor även i framtiden får möjlighet att uppleva naturen och allt vad den kan ge.Naturupplevelser påverkar även vår hälsa på ett positivt sätt, och naturen har en lugnande inverkan på oss. I dagens samhälle är det sjukdomar som är relaterade till stress och stillasittande som ökar mest. Glädjande nog finns det studier som visar att efter bara några minuter i vacker natur går både puls och blodtryck ned, och vi känner oss mindre stressade.I sin budget i höstas nästan halverade regeringen anslaget för skötsel av värdefull natur, vilket drabbar många som lever och verkar på landsbygden. Jag funderar på om regeringen verkligen förstår vilka effekter det får för många små kommuner med höga kultur- och naturvärden att anslagen sänkts och även tagits bort."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Det är inte varje dag vi får chansen att tala om vilka konsekvenser regeringens budget på olika sätt får på landsbygden, så jag vill börja med att tacka Birger Lahti för att han har ställt denna interpellation.Jag bor i Leksand, en liten kommun i Dalarna, och där har vi nära till naturen. Närheten till naturen är också ofta ett viktigt skäl för dem som vill komma och bosätta sig i Leksands kommun. Bor man i Leksands centrum, i Noret, som vi kallar det för, går det att ta sig till fots till närmaste naturreservat, som nyttjas mycket av oss ortsbor. Vår natur är också viktig för vår turistnäring, som sysselsätter många i kommunen.Det stora flertalet av oss människor upplever att naturen ger både kraft och återhämtning. Och just skyddade områden kan ge unika upplevelser genom att erbjuda variationsrik och sevärd natur. I en studie om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade 80 procent att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Av de svarande var det 94 procent som upplevde att de blir avspända och harmoniska av att vistas i naturen. Detta gäller alltså för oss nästan allihop.Naturens inneboende skönhet är också något som många människor uppskattar och som ger upplevelser som är svåra att ersätta på annat sätt. Att skydda områden med höga naturvärden och sköta om dem innebär att människor även i framtiden får möjlighet att uppleva naturen och allt vad den kan ge.Naturupplevelser påverkar även vår hälsa på ett positivt sätt, och naturen har en lugnande inverkan på oss. I dagens samhälle är det sjukdomar som är relaterade till stress och stillasittande som ökar mest. Glädjande nog finns det studier som visar att efter bara några minuter i vacker natur går både puls och blodtryck ned, och vi känner oss mindre stressade.I sin budget i höstas nästan halverade regeringen anslaget för skötsel av värdefull natur, vilket drabbar många som lever och verkar på landsbygden. Jag funderar på om regeringen verkligen förstår vilka effekter det får för många små kommuner med höga kultur- och naturvärden att anslagen sänkts och även tagits bort."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Det är inte varje dag vi får chansen att tala om vilka konsekvenser regeringens budget på olika sätt får på landsbygden, så jag vill börja med att tacka Birger Lahti för att han har ställt denna interpellation.Jag bor i Leksand, en liten kommun i Dalarna, och där har vi nära till naturen. Närheten till naturen är också ofta ett viktigt skäl för dem som vill komma och bosätta sig i Leksands kommun. Bor man i Leksands centrum, i Noret, som vi kallar det för, går det att ta sig till fots till närmaste naturreservat, som nyttjas mycket av oss ortsbor. Vår natur är också viktig för vår turistnäring, som sysselsätter många i kommunen.Det stora flertalet av oss människor upplever att naturen ger både kraft och återhämtning. Och just skyddade områden kan ge unika upplevelser genom att erbjuda variationsrik och sevärd natur. I en studie om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade 80 procent att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Av de svarande var det 94 procent som upplevde att de blir avspända och harmoniska av att vistas i naturen. Detta gäller alltså för oss nästan allihop.Naturens inneboende skönhet är också något som många människor uppskattar och som ger upplevelser som är svåra att ersätta på annat sätt. Att skydda områden med höga naturvärden och sköta om dem innebär att människor även i framtiden får möjlighet att uppleva naturen och allt vad den kan ge.Naturupplevelser påverkar även vår hälsa på ett positivt sätt, och naturen har en lugnande inverkan på oss. I dagens samhälle är det sjukdomar som är relaterade till stress och stillasittande som ökar mest. Glädjande nog finns det studier som visar att efter bara några minuter i vacker natur går både puls och blodtryck ned, och vi känner oss mindre stressade.I sin budget i höstas nästan halverade regeringen anslaget för skötsel av värdefull natur, vilket drabbar många som lever och verkar på landsbygden. Jag funderar på om regeringen verkligen förstår vilka effekter det får för många små kommuner med höga kultur- och naturvärden att anslagen sänkts och även tagits bort."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Jag tänker egentligen inte beröra svaret ännu, i detta inlägg. Jag tänker göra en tillbakablick eller ge information, om det finns några lyssnare - synd att skolklassen har lämnat åhörarläktaren.Till och med i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige missade han hela östra Norrbotten. Läs den någon gång! Det ska ju vara en underbar resa genom hela Sverige, men ändå missar man 25 procent av Sverige. Det säger mycket om varför det kan bli så att man missar detta med myrslåtter, som interpellationen handlar om. Vad är det egentligen? Har man koll på det?Min farfar var en av dem som grävde och torrlade en sådan här myr. Det rörde sig om fattiga människor som inte hade egen mark. För att överleva hade man några kreatur, och för att få foder till kreaturen var det myrslåtter som gällde för många människor i östra Norrbotten. Vasikkavuoma var en av dessa myrar; jag återkommer till den i nästa inlägg.Det finns givetvis i dag myrar där myrslåtter bedrivits som man, även med regeringens politik, kan blötlägga igen. Det kanske är en bättre åtgärd för några av dem. Men Vasikkavuoma, som jag kommer att komma tillbaka till, är unik på många sätt. Det är en av Europas största myrslåtterängar. Den var under sina bästa dagar 250 hektar och hade över 280 lador. Allt detta gick till kreatursfoder runt omkring i den kommun det handlar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt hela tiden försöka säga att det var den gamla regeringen som gjorde si eller så är argument som jag köper - detta ingick inte i den gemensamma EU-politiken. Men pengar till Naturvårdsverket som hade kunnat rädda detta hade regeringen definitivt kunnat införa. Man pratar i stället om pengar som man anslagit för våtmarker. Ja, man flyttade pengar - det var inte 300 miljoner i nya pengar. Man tog pengar som var avsedda för andra ändamål inom ramen för naturvårdande åtgärder och flyttade dem till blötläggning av myrar, vilket var bra i sig. Men att försöka avsäga sig ansvaret för att det inte fanns pengar för Naturvårdsverket är en minuspost för regeringen.Jag kommer att få understöd av min kollega, som kommer att ta upp andra bitar som rör pengar för vård av kulturmiljöer och andra värdefulla miljöer, som också berörs när man i budgeten drar ned på dessa anslag, som även hade kunnat gå till myrslåtterverksamheten, som min fråga om Vasikkavuoma handlar om.Jag kommer som sagt att återkomma till Vasikkavuoma och försvaret av den i mitt andra inlägg."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Jag tänker egentligen inte beröra svaret ännu, i detta inlägg. Jag tänker göra en tillbakablick eller ge information, om det finns några lyssnare - synd att skolklassen har lämnat åhörarläktaren.Till och med i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige missade han hela östra Norrbotten. Läs den någon gång! Det ska ju vara en underbar resa genom hela Sverige, men ändå missar man 25 procent av Sverige. Det säger mycket om varför det kan bli så att man missar detta med myrslåtter, som interpellationen handlar om. Vad är det egentligen? Har man koll på det?Min farfar var en av dem som grävde och torrlade en sådan här myr. Det rörde sig om fattiga människor som inte hade egen mark. För att överleva hade man några kreatur, och för att få foder till kreaturen var det myrslåtter som gällde för många människor i östra Norrbotten. Vasikkavuoma var en av dessa myrar; jag återkommer till den i nästa inlägg.Det finns givetvis i dag myrar där myrslåtter bedrivits som man, även med regeringens politik, kan blötlägga igen. Det kanske är en bättre åtgärd för några av dem. Men Vasikkavuoma, som jag kommer att komma tillbaka till, är unik på många sätt. Det är en av Europas största myrslåtterängar. Den var under sina bästa dagar 250 hektar och hade över 280 lador. Allt detta gick till kreatursfoder runt omkring i den kommun det handlar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt hela tiden försöka säga att det var den gamla regeringen som gjorde si eller så är argument som jag köper - detta ingick inte i den gemensamma EU-politiken. Men pengar till Naturvårdsverket som hade kunnat rädda detta hade regeringen definitivt kunnat införa. Man pratar i stället om pengar som man anslagit för våtmarker. Ja, man flyttade pengar - det var inte 300 miljoner i nya pengar. Man tog pengar som var avsedda för andra ändamål inom ramen för naturvårdande åtgärder och flyttade dem till blötläggning av myrar, vilket var bra i sig. Men att försöka avsäga sig ansvaret för att det inte fanns pengar för Naturvårdsverket är en minuspost för regeringen.Jag kommer att få understöd av min kollega, som kommer att ta upp andra bitar som rör pengar för vård av kulturmiljöer och andra värdefulla miljöer, som också berörs när man i budgeten drar ned på dessa anslag, som även hade kunnat gå till myrslåtterverksamheten, som min fråga om Vasikkavuoma handlar om.Jag kommer som sagt att återkomma till Vasikkavuoma och försvaret av den i mitt andra inlägg."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Jag tänker egentligen inte beröra svaret ännu, i detta inlägg. Jag tänker göra en tillbakablick eller ge information, om det finns några lyssnare - synd att skolklassen har lämnat åhörarläktaren.Till och med i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige missade han hela östra Norrbotten. Läs den någon gång! Det ska ju vara en underbar resa genom hela Sverige, men ändå missar man 25 procent av Sverige. Det säger mycket om varför det kan bli så att man missar detta med myrslåtter, som interpellationen handlar om. Vad är det egentligen? Har man koll på det?Min farfar var en av dem som grävde och torrlade en sådan här myr. Det rörde sig om fattiga människor som inte hade egen mark. För att överleva hade man några kreatur, och för att få foder till kreaturen var det myrslåtter som gällde för många människor i östra Norrbotten. Vasikkavuoma var en av dessa myrar; jag återkommer till den i nästa inlägg.Det finns givetvis i dag myrar där myrslåtter bedrivits som man, även med regeringens politik, kan blötlägga igen. Det kanske är en bättre åtgärd för några av dem. Men Vasikkavuoma, som jag kommer att komma tillbaka till, är unik på många sätt. Det är en av Europas största myrslåtterängar. Den var under sina bästa dagar 250 hektar och hade över 280 lador. Allt detta gick till kreatursfoder runt omkring i den kommun det handlar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt hela tiden försöka säga att det var den gamla regeringen som gjorde si eller så är argument som jag köper - detta ingick inte i den gemensamma EU-politiken. Men pengar till Naturvårdsverket som hade kunnat rädda detta hade regeringen definitivt kunnat införa. Man pratar i stället om pengar som man anslagit för våtmarker. Ja, man flyttade pengar - det var inte 300 miljoner i nya pengar. Man tog pengar som var avsedda för andra ändamål inom ramen för naturvårdande åtgärder och flyttade dem till blötläggning av myrar, vilket var bra i sig. Men att försöka avsäga sig ansvaret för att det inte fanns pengar för Naturvårdsverket är en minuspost för regeringen.Jag kommer att få understöd av min kollega, som kommer att ta upp andra bitar som rör pengar för vård av kulturmiljöer och andra värdefulla miljöer, som också berörs när man i budgeten drar ned på dessa anslag, som även hade kunnat gå till myrslåtterverksamheten, som min fråga om Vasikkavuoma handlar om.Jag kommer som sagt att återkomma till Vasikkavuoma och försvaret av den i mitt andra inlägg."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?","answer":"Birger Lahti har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten. Birger Lahti har även frågat mig om jag tänker verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år och om jag tänker ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill göra tydligt att det var den förra regeringen som beslutade att ta bort möjligheterna att teckna nya avtal för ersättning för myrslåtter under åren 2021 och 2022. Denna åtgärd ingick i det dåvarande landsbygdsprogrammet som en del i genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter beslutade den förra regeringen att inte återinföra åtgärden i den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som började gälla från den 1 januari 2023. Beslutet gällde för myrslåtter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.I mars 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. I uppdraget ingick att lämna förslag om ersättning även för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. I september 2022 delredovisade Naturvårdsverket sitt pågående uppdrag. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.Eftersom ersättningarna bland annat kan komma att betalas ut till företag behöver ersättningsystemet anpassas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen har helt nyligen beslutat om förenklade regler som underlättar för nationella stöd för restaurering och bevarande av biologisk mångfald. Dessa regler har ännu inte trätt i kraft. Jag vill avsluta med att säga att regeringen följer hur satsningarna på naturvård som görs i statsbudgeten genomförs och hur den förda politiken i övrigt bidrar till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?","answer":"Birger Lahti har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten. Birger Lahti har även frågat mig om jag tänker verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år och om jag tänker ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill göra tydligt att det var den förra regeringen som beslutade att ta bort möjligheterna att teckna nya avtal för ersättning för myrslåtter under åren 2021 och 2022. Denna åtgärd ingick i det dåvarande landsbygdsprogrammet som en del i genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter beslutade den förra regeringen att inte återinföra åtgärden i den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som började gälla från den 1 januari 2023. Beslutet gällde för myrslåtter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.I mars 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. I uppdraget ingick att lämna förslag om ersättning även för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. I september 2022 delredovisade Naturvårdsverket sitt pågående uppdrag. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.Eftersom ersättningarna bland annat kan komma att betalas ut till företag behöver ersättningsystemet anpassas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen har helt nyligen beslutat om förenklade regler som underlättar för nationella stöd för restaurering och bevarande av biologisk mångfald. Dessa regler har ännu inte trätt i kraft. Jag vill avsluta med att säga att regeringen följer hur satsningarna på naturvård som görs i statsbudgeten genomförs och hur den förda politiken i övrigt bidrar till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?","answer":"Birger Lahti har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten. Birger Lahti har även frågat mig om jag tänker verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år och om jag tänker ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill göra tydligt att det var den förra regeringen som beslutade att ta bort möjligheterna att teckna nya avtal för ersättning för myrslåtter under åren 2021 och 2022. Denna åtgärd ingick i det dåvarande landsbygdsprogrammet som en del i genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter beslutade den förra regeringen att inte återinföra åtgärden i den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som började gälla från den 1 januari 2023. Beslutet gällde för myrslåtter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.I mars 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. I uppdraget ingick att lämna förslag om ersättning även för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. I september 2022 delredovisade Naturvårdsverket sitt pågående uppdrag. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.Eftersom ersättningarna bland annat kan komma att betalas ut till företag behöver ersättningsystemet anpassas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen har helt nyligen beslutat om förenklade regler som underlättar för nationella stöd för restaurering och bevarande av biologisk mångfald. Dessa regler har ännu inte trätt i kraft. Jag vill avsluta med att säga att regeringen följer hur satsningarna på naturvård som görs i statsbudgeten genomförs och hur den förda politiken i övrigt bidrar till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"Om man anser att det är dåligt att den här utredningen inte tittar på exempelvis lättnader för bostadsbyggande på landsbygden kan man rikta den kritiken endast mot den förra regeringen, som tillsatte utredningen - ett arbete som jag gissar att ledamoten Bergenblocks eget parti var högst involverat i. Man valde då att begränsa utredningen till att fokusera på de areella näringarna.Det finns dock viktiga delar i utredningen, som vi ser fram emot att ta emot. När vi har gjort det avser vi att återkomma med frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskyddet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När jag säger att regeringen gömmer sig bakom utredningen är det helt enkelt därför att denna utredning inte tar det samlade greppet om strandskyddet. Det utgår jag från att statsrådet är väl medveten om.Det utredningen handlar om är förutsättningar för de areella näringarna vad gäller både livsmedelsförsörjningen, det vill säga den rena lantbruksverksamheten, och skogsbruket men också vad gäller kompletterande verksamheter på de gårdar där det bedrivs areell näringsverksamhet.Det möjliggör inte nya bostäder, inte i Tvååker eller på någon annan ort i Sverige och inte på vår landsbygd, utan det handlar specifikt om näringsverksamhet kopplad till de areella näringarna.Det möjliggör inte att bygga ett vandrarhem i närheten av en sjö. Det möjliggör inte att ha kanotuthyrning i närheten av en å. Det möjliggör inte att ha ett kafé som ligger kloss inpå en damm. Det är de sakerna jag efterfrågar, och det är där jag menar att statsrådet och regeringen försöker gömma sig bakom en pågående utredning som har ett väldigt litet och specifikt uppdrag. Det jag efterfrågar är helheten. När kommer det en utredning om hela strandskyddet?Vi i den här kammaren vet att utredningar tar lång tid. Är det så att regeringen vill se en bred majoritet för en ny strandsskyddslagstiftning vill det till att man utnyttjar tiden man har på sig och tillsätter en utredning av strandskyddet. Det är det jag efterfrågar. Jag menar att man gömmer sig bakom den nuvarande, väldigt begränsade utredningen och skjuter på det - kanske för att man inte är överens inom regeringspartierna om strandskyddet.Sverige behöver en ny strandskyddslagstiftning, fru talman, men jag frågar mig: Kommer vi att få det eller inte?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"Det är lärorikt att höra från ledamoten Bergenblock att när man utreder en fråga, då gömmer man sig bakom utredningen. Om så vore fallet skulle hela regeringsformen och Sveriges grundlagar behöva skrivas om. Det är ju så i Sverige att vi utreder frågor innan vi lägger fram förslag.Den tidigare regeringen ville säkert lyckas hantera strandskyddsfrågan. Problemet är att man behöver vara överens och ha majoritet i kammaren innan man kan få igenom sin politik.I den här regeringen har vi också flera partier som ska komma överens innan vi kan lägga fram vår politik. Det är något som vi kommer att lyckas långt bättre med än den förra regeringen, med de krissituationer som uppstod under tidigare mandatperioder, eftersom vi fokuserar på vad vi är överens om. Vi fokuserar på vad vi ser behövs för Sverige, samarbetar och väljer att arbeta hårt för Sveriges bästa. Det är något som leder till att vi inte behöver stå med stora osäkerheter när vi kommer till kammaren med olika förslag.Jag kan bara beklaga att den förra regeringen inte såg till att hela samarbetet ställde sig bakom förslagen om att förändra strandskyddet utan i stället fick låta den propositionen falla.Jag önskar alla partier stor lycka i fråga om att lyckas få till majoriteter för sina förslag. Det är en viktig del i det hela, och det är något som den här regeringen hittills har lyckats ganska väl med. När vi väljer att komma fram med våra förslag om hur strandskyddet ska bli mer flexibelt kommer vi i varje fall att se till att de går att genomföra.Det jag har varit väldigt tydlig med under den här debatten är att vi ser det här behovet, att vi delar bilden att det behövs ytterligare flexibilitet i strandskyddet och att det finns en utredning som arbetar med denna fråga.Det vore som sagt en stor nyhet om det vore så att varje gång man utreder en fråga är det att gömma sig bakom utredningen. Jag kan i varje fall konstatera att jag inte ser det så. När vi utreder frågor gör vi det för att helt enkelt se till att de förslag vi lägger fram går att genomföra på ett bra sätt och är ändamålsenliga och att vi kan samla en majoritet för våra förslag i kammaren så att de inte har arbetats fram i onödan."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"Jag vill nog ändå hålla fast vid att statsrådet och regeringen gömmer sig bakom utredningen om de areella näringarna. Man har haft en möjlighet att ge tilläggsdirektiv, om man så önskade, och bredda utredningen väsentligt så att man kan ta ett helhetsgrepp om strandskyddet, precis som har gjorts i tidigare utredningar. Men det har man inte valt att göra, utan man har bara förlängt tiden. Det innebär att det kommer att dröja ännu längre innan man faktiskt kan ta tag i den stora frågan om strandskyddet.Jag välkomnar dock att statsrådet säger att regeringen vill se ett flexibelt strandskydd. I statsrådets svar på min interpellation sa hon följande: \"I områden med lågt exploateringstryck finns ofta goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsatt tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra synnerliga skäl föreligger.\" Jag tycker mig känna igen det sättet att resonera. Varifrån kan det komma? Just det! Ungefär så var uppdraget till den proposition som riksdagen röstade nej till för ett år sedan om ett flexibelt och differentierat strandskydd.Vad hände med propositionen? Den röstades ned i riksdagen av Moderaterna i samarbete med Vänsterpartiet, medan övriga Tidöpartier hakade på. Moderaterna röstade nej för att de tyckte att det var ett alldeles för lamt förslag. De ville avskaffa strandskyddet helt och hållet, och de tyckte att det inte gjordes genom att differentiera och göra det mer flexibelt. Vänsterpartiet röstade nej därför att man ansåg att det var alldeles för långtgående. Det kunde hota både allemansrätten och den biologiska mångfalden.Sammantaget kan man tänka sig att förslaget alltså var rätt väl avvägt. Likväl röstades det ned, även av Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna.Nu sitter Tidöpartierna vid makten och har alla möjligheter att helt avskaffa strandskyddet på det sätt som Moderaterna menar att man vill göra och som låg till grund för även KD och SD att säga nej till propositionen. Likväl tas strandskyddet inte ens upp i Tidöavtalet. Likväl har inget initiativ tagits för att tillsätta en ny utredning under regeringens första 200 dagar. Likväl försöker regeringen gömma sig bakom den förra regeringens utredning om strandskyddet för de areella näringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen här regeringen, fru talman, har ju haft som devis att man säger en sak före valet och en annan sak efter valet. Jag tycker inte att det finns något annat område där detta framkommit så tydligt som inom landsbygdsfrågorna. Det var väldigt mycket snack före valet om hela landet och att skapa möjligheter i alla delar av Sverige. Det var många löften före valet men väldigt lite leverans efter valet. Man finner inte ens några ambitioner om leverans när man läser Tidöavtalet. Men även om strandskyddet inte finns omnämnt i Tidöavtalet och landsbygden knappt nämns täcker landsbygden fortfarande i stort sett hela Sverige, och den har en enorm potential för utveckling.Jag får känslan att man inte har tänkt göra så mycket på strandskyddsområdet därför att det finns delade meningar även inom regeringen. Men min fråga till statsrådet - och jag ber dig, Romina Pourmokhtari, att inte gömma dig bakom utredningen om de areella näringarna - är om regeringen avser att tillsätta en ny strandskyddsutredning för att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamhet i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"Låt mig vara än tydligare än vad ledamoten ansåg att jag var i mitt första anförande. Befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över vårt land. Vi ser ett behov av att strandskyddet blir mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. Det är regeringens vilja, och vi arbetar efter den i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet. Det finns en pågående utredning. Jag avser inte att föregå presentationen av utredningen, utan jag ser fram emot när den presenteras. Den har som syfte att se över exempelvis näringsverksamhet. Man ska titta på ändringar i lagstiftningen som moderniserar och förtydligar de undantag från strandskydd som de areella näringarna kan få på landsbygden och i andra delar av landet.Det finns ett tydligt uppdrag till utredningen, och vi ser fram emot när utredningen presenteras att processa förslagen och återkomma med tydligare annonseringar.Vi håller med om att strandskyddet behöver bli mer flexibelt. Precis som ledamoten nämner är inte tanken att det ska lägga en våt filt över Sveriges landsbygd, utan det ska finnas system och lagstiftning som fungerar efter de lokala förhållandena. Möjligheten som finns för landsbygden att växa är något som vi alla vill värna och ta vara på. Då kräver det att strandskyddet blir mer flexibelt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom tidigare har nämnts finns i vissa områden med lågt exploateringstryck goda möjligheter att göra detta utan att motverka naturvården och friluftslivet.Den pågående strandskyddsutredningen är ingenting vi gömmer oss bakom, utan vi är tvärtom tydliga med att vi ser ett behov av att öka flexibiliteten i strandskyddet. Vi anser att utredningen kommer att bidra till att regeringen kan hantera detta. Utredningen omfattar viktiga delar specifikt för att möjliggöra näringsverksamhet på den svenska landsbygden. Regeringen får helt enkelt återkomma avseende frågan om ett reformerat regelverk för strandskyddet. Det är inte möjligt att annonsera några sådana beslut i samband med denna interpellation."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min interpellation.Jag måste erkänna att det inte är helt lätt att förstå var regeringen befinner sig eller vad regeringen strävar efter i frågorna. I valrörelsen talades det mycket om landsbygden och möjligheterna att bo, leva och utvecklas i alla delar av Sverige. Efter valet har det inte alls talats mycket om detta, utan det har hamnat mer i skymundan. Jag tycker att statsrådets svar på interpellationen om strandskyddet understryker detta.Sverige har, fru talman, en enorm potential till utveckling på Sveriges landsbygd. Men för att frigöra den potentialen behövs det rimliga förutsättningar. Det är sådant som vi ofta tar för självklart i städerna, till exempel bredband, fungerande vägar, allmänna kommunikationer, tillgång till vård, skola och omsorg eller möjligheten att bo och bygga i attraktiva lägen. Det är inte en självklarhet på landsbygden.I Varberg på västkusten, där jag bor, planerar vi för en helt ny stadsdel med uppemot 2 500 nya bostäder. Projektet har visserligen stött på en del problem, men inte i förhållande till strandskyddet. Att bygga en helt ny stadsdel precis kloss inpå Kattegatt går alldeles utmärkt eftersom det sker i den gamla industrihamnen, där strandskyddet sedan länge är upphävt.I samma kommun har det kommunala bostadsbolaget länge haft en plan att bygga 18 lägenheter i den lilla tätorten Tvååker några kilometer inåt landet. Men trots att området sedan länge har funnits med i kommunens översiktsplaner och det har funnits en detaljplan har projektet fått nej - på grund av strandskyddet. Det rinner nämligen en liten bäck i närheten av det planerade området. Strandskyddet för bäcken övertrumfar behovet av nya bostäder.Det här är bara ett av otaliga exempel från hela landet på hur absurda de nuvarande strandskyddsreglerna är och hur de lägger en våt filt över utvecklingen på svensk landsbygd. Det som är en självklarhet i våra städer, oavsett om det handlar om Varberg, Helsingborg eller Stockholm, är i dag en omöjlighet i mindre samhällen och på landsbygden. Att bygga nya stadsdelar ett stenkast från havet är fullt möjligt, men att bygga 18 lägenheter i en liten tätort på landsbygden stoppas på grund av en liten bäck. Jag hoppas, fru talman, att statsrådet själv förstår hur absurt det är. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige är ett land rikt på vatten, och då menar jag inte i första hand kuststräckan utan alla vattendrag och vattensamlingar som finns runt om i hela landet i form av diken, bäckar, åar, floder, älvar, gölar, sjöar, tjärnar, dammar och våtmarker - alla omgivna av 100 meter strandskydd. Naturliga vattendrag eller skapade vattendrag - alla omgivna av 100 meter strandskydd. Det här, fru talman, är inte rimligt.Statsrådet hänvisar i sitt svar till den utredning som tillsattes av den förra regeringen för att se över strandskyddet kopplat till de areella näringarna. Utredningen handlar om de specifika förutsättningarna som gäller för den som driver lantbruksverksamhet och öppnar för fler undantag kopplat till den verksamheten. Den skulle ha varit klar i mars, men regeringen har förlängt uppdraget till december.Det är naturligtvis en bra utredning, men den är dålig att gömma sig bakom. Såväl statsrådet som jag vet att förslagen i den utredningen inte kommer att leda fram till förslag som möjliggör nya bostäder i Tvååker eller på andra platser i Sverige. Ändå är det bara den som statsrådet hänvisar till i sitt svar.Jag upprepar min fråga: Avser regeringen att tillsätta en ny strandskyddsutredning för att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?","answer":"har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta.Strandskyddet är viktigt för att trygga allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Eftersom befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över landet behöver strandskyddet bli mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. I områden med lågt exploateringstryck finns ofta goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsatt tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra synnerliga skäl föreligger. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen beslutade den 1 december 2022 att förlänga redovisningstiden för utredningen Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2023. Utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna, där det ingår att analysera vilka verksamheter som bör omfattas av undantaget i 7 kap. 16 § första stycket miljöbalken.Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att den ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Förslagen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.Den pågående utredningen omfattar viktiga delar för att möjliggöra näringsverksamhet på Sveriges landsbygder, och regeringen får återkomma avseende frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Här är det ju väldigt svårt att få klarhet i vad som gäller om man inte lyssnar väldigt noga. Ledamoten fortsätter att välja att fokusera på det gångna året 2022, och det finns en anledning till detta.Om man tittar på summorna för år tidigare än 2022 - tidigare än valåret - ser man att summorna ser annorlunda ut. Då handlar det inte om att vi skulle ha minskat de astronomiska summor som nämns, utan det rör sig om specifika satsningar som har gjorts valåret 2022. Om man fäster blicken vid dem blir perspektivet hyfsat skevt.Man är beroende av miljardbelopp för att få ihop skyddet av skog i Sverige. Vi kan inte fortsätta på det sättet om vi på allvar vill ha ett stabilt skydd av våra skogar och en stabil situation för både markägare och myndigheter. Man är beroende av att regeringen pumpar in miljardbelopp för att få ihop det hela.Vi behöver se till att vår skogspolitik är mer hållbar. På samma sätt behöver vi hantera klimatkrisen på ett mer hållbart sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Det är ju därför det blir så här i den situation vi befinner oss i nu. Man ser över en åtgärd som den tidigare regeringen hade för klimatkrisen och ändrar i ett av de verktyg som finns för att hantera klimatkrisen, och konsekvenserna blir att vi plötsligt står jättelångt ifrån etappmålen för 2030.Ledamoten valde att inte heller nämna det långsiktiga målet om nettonoll 2045, som är Sveriges stora klimatmål och som den tidigare regeringen inte såg ut att vara på väg att nå. Denna regering kommer att se till att vi når det. Den här regeringen kommer inte att satsa kortsiktigt och förlita sig på exempelvis låga bränslepriser och att Ryssland inte ska föra invasionskrig. Denna regering kommer att ha en mer hållbar klimatpolitik, och det kommer att värna Sverige.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Till att börja med vill jag komma med några klargöranden.Uttalandena från statsrådet Romina Pourmokhtari om budgeten är felaktiga. När vi i Miljöpartiet satt i regering förhandlade vi den skogsproposition som lades fram till riksdagen. I samband med detta lade Socialdemokraterna och Miljöpartiet hösten 2021 en gemensam budget inför 2022 där det var 2,5 miljarder mer i resurser för skydd av natur än vad är fallet i denna regerings nuvarande budget. Denna budgetproposition föll delvis i riksdagen på grund av att nuvarande regeringspartier specifikt röstade ned pengarna till skydd av natur. Detta var pengar som hade kunnat gå till svenska skogsägare som vill skydda sina skogar, som vill bidra med ökad biologisk mångfald och som vill bidra med ökad kolinbindning i skogen. Det är detta jag vill tydliggöra.I mitt anförande sa jag aldrig heller att regeringen inte satsar något på skydd av natur, vilket statsrådet sa i sitt anförande. Det jag säger är att det är 70 procent mindre än det som vi lade fram i vårt budgetförslag när vi satt i regering.I Romina Pourmokhtaris svar på denna interpellation sa hon att den nationella politiken beskrivs tydligt i den senaste budgetpropositionen. I den senaste budgetpropositionen står det svart på vitt att man med regeringens politik inte längre väntas nå klimatmålen till 2030. När Miljöpartiet satt i regeringen var vi i linje med att nå klimatmålen till 2030. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet jag vill förtydliga här är att Miljöpartiet vill att vi minskar de territoriella utsläppen, ställer om transportmålen så att vi når målen till 2030 och ser till att öka kolinbindningen så att vi uppfyller det klimatåtagande vi nu har inom EU för att öka kolinbindningen i skog och mark. Regeringens politik leder till att vi inte når klimatmålen till 2030. Jag har heller ännu inte hört om några åtgärder som skulle leda till att vi når vårt mål inom LULUCF-sektorn till 2030. Det är detta jag har efterfrågat."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Ja, vad vill vi göra? Vi har varit tydliga i vårt budgetförslag med hur vi ser på skogsproduktionen och på skogsfrågorna generellt i Sverige från regeringens sida.Vi kommer också att arbeta vidare med dessa frågor. Om man har lyssnat noga har man noterat att exempelvis landsbygdsministern har talat om att regeringen arbetar med en skogsutredning som kommer att klarlägga vissa av de frågetecken som har uppstått.Jag kan dock förstå varför dessa frågetecken uppstår. När jag hör generaldirektören för Skogsstyrelsen uttala sig i Ekot hör jag vad han säger, och jag förstår varför han säger som han gör. Sveriges system för skydd av skog har stora problem. Det är oförutsägbart för både markägarna och myndigheterna, och det är beroende av mycket stora summor - stora miljardbelopp varje år. Det finns en anledning till att ledamoten Söderberg väljer att fästa så stor vikt vid den budget som lades fram 2022. Det var nämligen en budget som reglerades av den regering som Miljöpartiet inte ingick i. Om man i stället hade tittat på de budgetar med exempelvis utgifter för skydd och skötsel av natur som lades fram när Miljöpartiet innehade rollen som miljöminister hade man sett att summorna är lägre än dem som regeringen nu lägger fram. Vi satsar fortsatt över 2 miljarder kronor på skydd och skötsel av värdefull natur.Det bekymrar mig, herr ålderspresident, att ledamoten står här och far med osanning och säger att vi inte satsar någonting på detta område och att det inte finns några pengar. Det stämmer inte. Vi satsar över 2 miljarder på detta, men vi har ett stort problem när vi är beroende av mycket stora miljardbelopp varje år för att kunna skydda vår natur.Naturbaserade lösningar, som ledamoten tar upp som exempel, är ett väldigt bra sätt för oss att klara värnandet av vår biologiska mångfald samtidigt som vi kan förbättra vår hållbarhet i samhället i sin helhet och mota tillbaka klimatkrisen. Naturbaserade lösningar är både lönsamma och kostnadseffektiva men också ett väldigt bra sätt att hantera krisen med artutdöendet och klimatkrisen i samma veva. Därför väljer regeringen att satsa 200 miljoner kronor på att permanenta satsningarna på våtmarker, så att vi kan återväta och få till det arbete som behöver ske för att vi ska rädda våra våtmarker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär kan man satsa mycket pengar, men det viktiga är ju att det fungerar. Om vi tittar på tidigare summor som har lagts för våtmarkerna ser vi att man inte riktigt har kunnat nyttja dem på allra bästa sätt. Det är krångligt och svårt. Även detta måste ses över.Som regering kan man inte endast satsa pengarna och sedan luta sig tillbaka, utan man behöver även aktivt engagera sig i hur man ska se till att de pengar man lägger får det genomslag man vill se. Det arbetar denna regering flitigt med.Vi ska också, som jag tydligt nämnde i mitt svar, genom Miljömålsberedningen se över hur vi kan skydda skog på ett mer målinriktat och strategiskt sätt i framtiden. Vi ser ett stort behov av det. Detta är ett behov som de tidigare regeringarna inte har tagit tag i men som denna regering nu kommer att behöva ta tag i, bland annat genom en kommande skogsutredning. Vi har som sagt även ett tydligt uppdrag till Miljömålsberedningen att se över hur Sverige på bästa sätt kan uppfylla sina åtaganden inom LULUCF-sektorn."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Ja, hur ser regeringen till att vi kan lösa det här och öka kolinbindningen? Det var det jag sökte svar på. Men jag har inte fått några svar på vad regeringen har för politik för att ge skogsägarna och skogsnäringen förutsättningar att öka kolinbindningen i skogen, stärka den biologiska mångfalden och klimatanpassa skogsbruket så att vi får robusta skogar som står pall när vi får mer torka.I stället använder Romina Pourmokhtari taktiken anfall är bästa försvar. Men vi i Miljöpartiet har varit väldigt tydliga med var vi står i skogsfrågor. Flera av de åtgärder som vi skulle vilja se nämnde jag också i mitt första inlägg. Vi vill se en ökad kolinbindning i skogen, en stärkt biologisk mångfald och en klimatanpassning av skogen.Flera åtgärder lyfte vi in i skogspropositionen. Vi lade fram en budget där vi hade 2,5 miljarder mer till skydd av värdefull natur som skulle kunna gå till skogsägare som vill skydda sina skogar så att de också kan binda mer kol. Det är 2,5 miljarder som den här regeringen inte har i sin budget. Skogsägare som i dag vill skydda sina skogar får alltså inte tillgång till pengar för att göra det.När det gäller det korta tidsspannet är det förståeligt att tidsspannen är just korta. Detta är en näring där skogen växer över väldigt många år. Men det spelar också väldigt stor roll vad vi gör inom det här korta tidsspannet. Vi är som sagt i en situation där utsläppen av växthusgaser måste minska dramatiskt till 2030, och vi måste vidta åtgärder för att öka kolinbindningen före 2030. Det gör en enorm skillnad; det är helt avgörande om vi ska klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna.Då kvarstår frågan: Vad vill regeringen göra fram till 2030 för skogsnäringen och för möjligheten att öka kolinbindningen? Det har jag inte fått svar på än.I stället har vi fått besked om att regeringen vill sänka reduktionsplikten kraftigt. Det leder till dramatiskt ökade utsläpp av växthusgaser från transportsektorn. Det leder också till att Sverige inte väntas nå vårt etappmål till 2030 på klimatområdet. Vi väntas inte nå vårt sektorsmål för transportsektorn om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030, och det gör att vi inte heller når Sveriges åtagande i EU om att minska utsläppen från den icke-handlande sektorn. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVårt EU-åtagande innebär att vi riskerar att få betala miljardbelopp av svenskarnas skattepengar som straff för att Sverige inte når vårt EU-åtagande på klimatområdet till 2030.Ett annat verktyg skulle kunna vara att skogsnäringen överpresterar så att vi når vårt åtagande om ökad kolinbindning i skog som vi har genom LULUCF-förordningen och att den gör mer därtill för att täcka upp för att regeringen inte levererar politik för att ställa om transportsektorn. I det läget sätter ni skogsnäringen i en extremt tuff situation - att till 2030 dels nå LULUCF-åtagandet, dels överprestera för att täcka upp för transportsektorn - utan att ni har presenterat politik som ger skogsnäringen förutsättningar att öka kolinbindningen.Min fråga kvarstår alltså: Vad vill regeringen göra för att ge skogsägare och skogsnäring förutsättningar för att öka kolinbindningen i skogen, stärka den biologiska mångfalden, öka resurseffektiviteten i skogsindustrin, öka den cirkulära ekonomin och stärka långlivade produkter i stället för kortlivade som leder till snabba utsläpp? Det är detta jag vill ha svar på."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Jag undrar om Miljöpartiet på allvar menar att den ställning som regeringen har tagit till LULUCF-förordningen är det som förstör hela vårt förtroendekapital i klimatarbetet, och att verkligen skulle vara så som man påtalar i sin interpellation, att vi raserar vår starka ställning som föredöme i klimatpolitiken.Hur kommer det sig då att Miljöpartiet självt lyfte fram samma farhågor för svenskt skogsbruk när man satt i regeringen? Det är anmärkningsvärt att man fäster så himla stor vikt vid att regeringen intar denna ställning, som tar hänsyn till Sveriges särskilda omständigheter avseende vår stora skogsproduktion, och menar att den helt enkelt skulle rasera vårt förtroende.Jag tycker att det är sorgligt att man väljer att svartmåla Sveriges starka ställning som föredöme på det sättet med de kraftiga ordvalen i interpellationer och i andra mediala uttalanden från ett parti som säger sig värna klimat och miljö.Vi kan självklart tala om den krissituation vi är i kring klimatet: att den globala uppvärmningen ökar och att vi har enorma mängder växthusgasutsläpp som vi måste minska. När vi inte minskar utsläppen leder det till översvämmade källare, skred och en massa svåra situationer som värmeböljor och annat. Som torkan ser ut nu kommer vi säkerligen att behöva hantera fler skogsbränder. Vi ser också hur många delar av världen som inte har samma ekonomiska förmåga som vi att hantera konsekvenser av klimatkrisen drabbas väldigt kraftigt. Det finns en anledning till att Miljöpartiet väljer att fästa så stor vikt vid själva krisen: Man pratar hellre om problemet än om vilka de faktiska lösningarna är. Om vi väl kommer till frågan om hur vi löser problemet blir det hela långt mer komplext.Då blir det exempelvis en fråga om hur svenskt skogsbruk kan värna klimatet på ett bättre sätt, och det är inte genom att aldrig mer röra ett träd. Det är genom att göra ett sunt avvägande i hur vi nyttjar och brukar vår skog för att kunna plantera nya träd som växer. Det är när träden växer som de fångar in allra mest koldioxid.Det korta tidsspannet, herr ålderspresident, är något jag vill lyfta. När jag säger att det är ett kort tidsspann för denna specifika sektor att nämna ett mål till 2030 har det helt enkelt att göra med det jag nämner i mitt svar: För denna sektor är 2030 ett kort tidsspann. Som ledamoten säkert själv förstår är skogsproduktion en typ av produktion som inte fungerar med likadana tidsspann som annan produktion. Om man planterar ett träd tar det ett tag innan man, så att säga, kan skörda det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom denna sektor präglas av stora osäkerheter har man andra förhållanden. Det finns dels en stor naturlig variation, dels osäkra data som bidrar till att det skiljer sig åt kraftigt mellan olika år. Man kan ta Sverige som exempel. Prognosen var att vi skulle underprestera med cirka 4 miljoner ton till 2030 och cirka 10 miljoner ton mellan 2026 och 2029. Det är en relativt liten förändring. Men om man exempelvis tittar på Finlands årliga kolsänka på cirka 15 miljoner ton ser man att den plötsligt sjönk till noll miljoner ton på ett år, bland annat på grund av att det var torrår och på grund av att prognosen helt enkelt inte stämde i verkligheten.Sektorn präglas av förhållanden som man måste ta hänsyn till. Det betyder inte att jag inte vill lösa klimatkrisen under åren fram till 2030 och bara luta mig tillbaka. Jag inser tvärtom att mycket behöver göras men att det ibland är lite mer komplext än att man endast kan peka på frågan och säga: Nu är det kris, och därför ska vi lösa detta!Hur ser vi till att svenskt skogsbruk på riktigt kan bidra till hållbarhet? Det är en mer komplex fråga."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Tack, Romina Pourmokhtari, för svaret!IPCC lämnade sin senaste syntesrapport tidigare i vår. Där framgår det med all önskvärd tydlighet att världen nu befinner sig i en extremt allvarlig situation. Man listar exempel på att det torrare vädret kommer att bli torrare och att det blötare vädret kommer att bli blötare, hur miljontals människor drabbas av klimatförändringens konsekvenser redan i dag och hur livsmedelsproduktionen kan komma att minska kraftigt i många regioner.Vi får både direkta och indirekta effekter här i Sverige med svåra förutsättningar för det svenska jordbruket. Det är ökad risk för översvämningar, ras och skred. Vi har redan i dag skånska kommuner som kämpar med lösningar för att hantera havsnivåhöjningen. Listan är lång.Extremt dramatiska utsläppsminskningar behövs nu i närtid för att vi ska hejda klimatförändringen. Då är åtgärder fram till 2030, det som ministern här kallade det korta tidsspannet, helt centrala.IPCC lyfter också fram att just naturbaserade lösningar är otroligt viktiga om vi ska hejda klimatförändringarna. Naturbaserade lösningar är också viktiga för klimatanpassning. Man ser stora synergieffekter mellan att stärka den biologiska mångfalden och arbetet med att bekämpa klimatförändringarna.I de svenska skogarna har Skogsstyrelsen ganska nyligen redovisat att nettoinbindningen av kol har minskat de senaste åren, vilket beror på att det har vuxit mindre men också att vi har avverkat mer.Därför ser vi från Miljöpartiet ett stort behov att det nu förs en nationell politik som hjälper skogsägarna att få affärsnytta i att öka kolinbindningen i skogen och stärka den biologiska mångfalden.Det behövs också åtgärder för att bygga upp en mer cirkulär ekonomi och ett mer resurseffektivt utnyttjande av biomassan och skogsråvaran. Men den typen av åtgärder ser vi inte från regeringen. I stället har regeringen här motarbetat det arbete som sker i EU för att öka kolinbindningen när den avstod från att rösta för LULUCF-förordningen.Vi ser också att den inställningen går igen i den nationella politiken. Vi har inte sett några förslag när det gäller att stärka skogsbrukets förutsättningar att öka kolinbindningen. I stället har flera uttalanden gjorts om att öka avverkningen och att inte ge resurser till att till exempel skydda skog eller att vidta åtgärder för att restaurera natur. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI budgetpropositionen 2023 som regeringen lade fram avsatte man 2,5 miljarder mindre resurser till skydd av natur jämfört med i den budget som Miljöpartiet lade fram tillsammans med Socialdemokraterna. Det är 70 procent mindre resurser.Sedan regeringen tillträdde har också Skogsstyrelsen fått 70 procent mindre i finansiering. Vi hörde på nyheterna i dag att Skogsstyrelsen upplever att den får extremt otydliga riktlinjer från regeringen. Man vet inte om man ska skydda värdefull natur eller om man ska låta den avverkas."}
+{"question":"Kommer det faktum att statsrådet och regeringen röstat emot LULUCF-förordningen på EU-nivå att återspeglas i regeringens nationella politik?","answer":"Elin Söderberg har frågat mig om regeringens ställningstagande i omröstningen till det vi kallar för LULUCF-förordningen på EU-nivå kommer att återspeglas i regeringens nationella politik.Regeringen har höga ambitioner för sin klimatpolitik, och vi är hängivna att uppnå EU:s klimatmål. Vi ser klimatomställningen som en möjlighet att öka konkurrenskraften och Sveriges och Europas ekonomiska välstånd.Regeringen inser också vikten av klimatåtgärder inom alla sektorer och ser behov av en LULUCF-lagstiftning på EU-nivå. Vi står bakom målsättningen och det övergripande tillvägagångssättet för Fit for 55-paketet fram till 2030. Kolbindning i LULUCF-sektorn är betydelsefullt, i synnerhet för att Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045 och nettominus därefter.Under förhandlingens elfte timme tillkom en korrigerande mekanism som avses tillämpas inom det för sektorn korta tidsspannet till 2030. Den kan innebära betydande inskränkningar i det svenska skogsbruket. Mekanismen lämpar sig illa i sektorn, eftersom den präglas av stora osäkerheter och naturliga variationer. Det var därför som regeringen avstod från att rösta och lämnade en skriftlig förklaring till varför vi valde att göra så. Jag vill också påminna Elin Söderberg om att även Miljöpartiet var oroat över lagstiftningens kortsiktighet och dess inverkan på svenska skogsbruket. Det framgår tydligt av faktapromemorian (2020/21:FPM138) som togs fram när Miljöpartiet ledde Miljödepartementet sommaren 2021. Dåvarande regering, som Miljöpartiet var en del av, ansåg att Sveriges åtagande var för högt och att högsta hållbara avverkningsnivå skulle medges. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAngående regeringens nationella politik har Miljömålsberedningen i uppdrag att undersöka hur Sverige på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna leva upp till LULUCF-förordningen. Den nationella politiken beskrivs också tydligt i den senaste budgetpropositionen.När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringarnas konsekvenser för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Det svenska skogsbruket ska därför kunna bidra till en klimatomställning i Sverige och EU som helhet. Regeringen kommer därför att prioritera samlade insatser för hög tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Jag talar gärna om de stora visionerna och de långsiktiga planerna. Men låt oss gå ned på backen och fråga den som färdas på en väg där underhållet brister vad den stora visionen är. Ja, det är att vägen ska hålla. Fråga den som försöker boka en tågbiljett vad den stora visionen är! Ja, det är att man ska få tag i biljetten, så att man kan åka med tåget. Vad är den stora visionen för näringslivet, som är beroende av fungerande godstransporter, när det är brister i kapaciteten och tågplaneringssystemet? Ja, det är att det ska funka och att uttrycket \"att gå som tåget\" inte ska vara ett uttryck för att komma sent utan för punktlighet, som det en gång i tiden var. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kanske återkommer med visioner, men det viktigaste i mitt arbete nu är att vi börjar beta av underhållsskulden och att vi har tillräckligt med resurser för det, så att inte vägar spricker och trafiksäkerheten försämras. Vi ska ha ett transportsystem som fungerar och hänger ihop och där varje del är lika viktig. Vi ska ställa om snabbt för att klara de utmaningar som vi alla möter i omställningen.Vi kan ha visioner, och det har vi. Det är att det ska fungera. Det har varit eftersatt alldeles för länge. Därför kommer det att vara den viktigaste uppgiften att ha tillräckligt med resurser för det mest basala, vilket är underhållet.De åtgärder som beslutas i investeringar handlar om att bygga bort flaskhalsar och öka kapacitet. Det kan man göra på ett mer effektivt och hållbart sätt än vad den tidigare regeringen planerade för.När det kommer till dialogen tackar jag för medskicket. Vi hade Handelskammaren Jönköpings län på departementet för någon vecka sedan. Jag har gärna dialog med så många som möjligt. Det är bara tiden som är en faktor. Det ser jag att den är även i den här interpellationsdebatten, herr ålderspresident.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Jag talar gärna om de stora visionerna och de långsiktiga planerna. Men låt oss gå ned på backen och fråga den som färdas på en väg där underhållet brister vad den stora visionen är. Ja, det är att vägen ska hålla. Fråga den som försöker boka en tågbiljett vad den stora visionen är! Ja, det är att man ska få tag i biljetten, så att man kan åka med tåget. Vad är den stora visionen för näringslivet, som är beroende av fungerande godstransporter, när det är brister i kapaciteten och tågplaneringssystemet? Ja, det är att det ska funka och att uttrycket \"att gå som tåget\" inte ska vara ett uttryck för att komma sent utan för punktlighet, som det en gång i tiden var. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kanske återkommer med visioner, men det viktigaste i mitt arbete nu är att vi börjar beta av underhållsskulden och att vi har tillräckligt med resurser för det, så att inte vägar spricker och trafiksäkerheten försämras. Vi ska ha ett transportsystem som fungerar och hänger ihop och där varje del är lika viktig. Vi ska ställa om snabbt för att klara de utmaningar som vi alla möter i omställningen.Vi kan ha visioner, och det har vi. Det är att det ska fungera. Det har varit eftersatt alldeles för länge. Därför kommer det att vara den viktigaste uppgiften att ha tillräckligt med resurser för det mest basala, vilket är underhållet.De åtgärder som beslutas i investeringar handlar om att bygga bort flaskhalsar och öka kapacitet. Det kan man göra på ett mer effektivt och hållbart sätt än vad den tidigare regeringen planerade för.När det kommer till dialogen tackar jag för medskicket. Vi hade Handelskammaren Jönköpings län på departementet för någon vecka sedan. Jag har gärna dialog med så många som möjligt. Det är bara tiden som är en faktor. Det ser jag att den är även i den här interpellationsdebatten, herr ålderspresident.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Ja, vi behöver lappa och laga hela tiden. Men man måste också ha en vision, en vilja och en tanke. Hur vill vi att det ska se ut i vårt land om 10, 20, 30, 40 och 50 år? Det är precis lika viktigt.Jag har med mig en hälsning från kommunerna och regionen hemmavid, i Jönköpings län, där man, i likhet med det vi hört tidigare under andra interpellationsdebatter, efterfrågar en dialog med statsrådet, inte minst efter beskedet om att byggandet av nya stambanor skrotas. Jag vet att samma önskan om närvaro av statsrådet finns även på andra håll i landet. Näringslivet är också väldigt angeläget. Tyvärr har det, i alla fall hemmavid hos mig, inte alltid varit så att statsrådet kunnat besöka länet i den utsträckning man velat. Kanske beror det på kapacitetsbristen, herr ålderspresident, att det inte varit möjligt - jag vet inte.För nästan exakt 166 år sedan stod finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagen och argumenterade för behovet av att nya stambanor byggdes snabbt. Han argumenterade så väl att hans tal kom att kallas för \"blomstermålningarna\" på grund av att man tyckte att han överdrev. Men det visade sig att verkligheten överträffade hans beskrivningar. De visioner och den framtidstro som föregått Sveriges stora infrastrukturinvesteringar - när järnvägarna byggdes, när Öresundsbron byggdes och när nu Fehmarn Bält-förbindelsen byggs - är en förutsättning för de här stora projekten. Jag undrar därför: Var är statsrådets visioner och framtidstro när det handlar om att rusta Sverige för framtidens järnvägstransporter? Jag ser dem nämligen inte."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Ja, vi behöver lappa och laga hela tiden. Men man måste också ha en vision, en vilja och en tanke. Hur vill vi att det ska se ut i vårt land om 10, 20, 30, 40 och 50 år? Det är precis lika viktigt.Jag har med mig en hälsning från kommunerna och regionen hemmavid, i Jönköpings län, där man, i likhet med det vi hört tidigare under andra interpellationsdebatter, efterfrågar en dialog med statsrådet, inte minst efter beskedet om att byggandet av nya stambanor skrotas. Jag vet att samma önskan om närvaro av statsrådet finns även på andra håll i landet. Näringslivet är också väldigt angeläget. Tyvärr har det, i alla fall hemmavid hos mig, inte alltid varit så att statsrådet kunnat besöka länet i den utsträckning man velat. Kanske beror det på kapacitetsbristen, herr ålderspresident, att det inte varit möjligt - jag vet inte.För nästan exakt 166 år sedan stod finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagen och argumenterade för behovet av att nya stambanor byggdes snabbt. Han argumenterade så väl att hans tal kom att kallas för \"blomstermålningarna\" på grund av att man tyckte att han överdrev. Men det visade sig att verkligheten överträffade hans beskrivningar. De visioner och den framtidstro som föregått Sveriges stora infrastrukturinvesteringar - när järnvägarna byggdes, när Öresundsbron byggdes och när nu Fehmarn Bält-förbindelsen byggs - är en förutsättning för de här stora projekten. Jag undrar därför: Var är statsrådets visioner och framtidstro när det handlar om att rusta Sverige för framtidens järnvägstransporter? Jag ser dem nämligen inte."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Låt mig först notera att jag inte får något svar på frågan varför de åtgärder som fanns i Trafikverkets remiss inte lades in i den nationella planen. Då hade vi varit i ett betydligt bättre läge beträffande kapaciteten på Öresundsbron, framför allt på den skånska sidan, i Malmö. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på särskilt i det snabbuppdrag som de har.Vi kommer förstås att återkomma till hur regeringen tar frågan vidare. Men vi har pekat ut att Fehmarn Bält-förbindelsen är en viktig omständighet som kommer att påverka det svenska transportsystemet och hur vi behöver planera. Även den nationella plan vi har nu hade behövt påverkas. Det skedde inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag kommer inte att ta upp den frågan igen, men för Socialdemokraterna är det lätt att tycka att den nuvarande infrastrukturministern ska lösa saker på åtta månader som den tidigare egna infrastrukturministern inte lyckades lösa på åtta år. Regeringens prioritering handlar om arbetspendling och godstrafik.Jag fick frågan från Carina Ödebrink vad medskicket är från näringslivet när det gäller kapaciteten. Det ser förstås lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det som är samlande för alla delar är att kapaciteten behöver höjas. Det är därför kapacitetshöjande åtgärder finns med i de uppdrag som vi har gett. Man ska göra det snabbare och mer träffsäkert för att bygga bort flaskhalsar, men utan de undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade givit vid handen.En annan del, som jag tror har lyfts i alla samtal jag haft, är att läget för underhållet påverkar näringslivet negativt. Det är en del av förklaringen till att underhållet är så prioriterat för regeringen. Och det påverkar inte bara näringslivet. Det påverkar även barnfamiljer i deras vardag, när de inte vet om tåget går eller inte. Barnfamiljer påverkas i sin vardag när de ska skjutsa till träningar, hämta efter jobbet eller hälsa på någon sjuk anhörig och är beroende av bilen men underhållet av vägarna är så dåligt att det finns risk för påverkan på trafiksäkerheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska ge Carina Ödebrink 50 procent rätt. Hon beskriver regeringens arbete som \"lappa och laga\". \"Laga\" är helt rätt. Vi kommer att prioritera att laga den svenska infrastrukturen, för den är sannerligen trasig. Vi har en underhållsskuld som tillåtits växa under väldigt lång tid. I det arbetet är det viktigt att se i stråk vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja kapaciteten. I det sammanhanget behöver vi möta investeringsbehoven med ingången att arbetspendling och godstrafik är prioriterat, och vi ska underlätta för den trafiken för att hela Sverige ska fungera."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Låt mig först notera att jag inte får något svar på frågan varför de åtgärder som fanns i Trafikverkets remiss inte lades in i den nationella planen. Då hade vi varit i ett betydligt bättre läge beträffande kapaciteten på Öresundsbron, framför allt på den skånska sidan, i Malmö. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på särskilt i det snabbuppdrag som de har.Vi kommer förstås att återkomma till hur regeringen tar frågan vidare. Men vi har pekat ut att Fehmarn Bält-förbindelsen är en viktig omständighet som kommer att påverka det svenska transportsystemet och hur vi behöver planera. Även den nationella plan vi har nu hade behövt påverkas. Det skedde inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag kommer inte att ta upp den frågan igen, men för Socialdemokraterna är det lätt att tycka att den nuvarande infrastrukturministern ska lösa saker på åtta månader som den tidigare egna infrastrukturministern inte lyckades lösa på åtta år. Regeringens prioritering handlar om arbetspendling och godstrafik.Jag fick frågan från Carina Ödebrink vad medskicket är från näringslivet när det gäller kapaciteten. Det ser förstås lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det som är samlande för alla delar är att kapaciteten behöver höjas. Det är därför kapacitetshöjande åtgärder finns med i de uppdrag som vi har gett. Man ska göra det snabbare och mer träffsäkert för att bygga bort flaskhalsar, men utan de undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade givit vid handen.En annan del, som jag tror har lyfts i alla samtal jag haft, är att läget för underhållet påverkar näringslivet negativt. Det är en del av förklaringen till att underhållet är så prioriterat för regeringen. Och det påverkar inte bara näringslivet. Det påverkar även barnfamiljer i deras vardag, när de inte vet om tåget går eller inte. Barnfamiljer påverkas i sin vardag när de ska skjutsa till träningar, hämta efter jobbet eller hälsa på någon sjuk anhörig och är beroende av bilen men underhållet av vägarna är så dåligt att det finns risk för påverkan på trafiksäkerheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska ge Carina Ödebrink 50 procent rätt. Hon beskriver regeringens arbete som \"lappa och laga\". \"Laga\" är helt rätt. Vi kommer att prioritera att laga den svenska infrastrukturen, för den är sannerligen trasig. Vi har en underhållsskuld som tillåtits växa under väldigt lång tid. I det arbetet är det viktigt att se i stråk vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja kapaciteten. I det sammanhanget behöver vi möta investeringsbehoven med ingången att arbetspendling och godstrafik är prioriterat, och vi ska underlätta för den trafiken för att hela Sverige ska fungera."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar statsrådet för svaret.Jag hoppas verkligen att regeringen är införstådd med att det här inte enbart är en regional utmaning och att väntan och brist på handling kan få oerhörda konsekvenser. Det som riskerar att bli följden är en trafikinfarkt som lamslår inte bara skånsk infrastruktur utan även kritisk nationell infrastruktur, vilket skulle få stora konsekvenser, inte minst för svensk industri. Då talar vi om hela landet.År 2029 beräknas som sagt förbindelsen vara färdig. Det är inte så långt bort. Det enda som vi vet i dag är att den här regeringen bevisligen inte vill ha stambanor. Att regeringen inte klarar av att visa det nödvändiga ledarskapet i en tuff tid skapar tyvärr en högst ovälkommen osäkerhet. Det hade därför varit väldigt behjälpligt om statsrådet i dag åtminstone hade kunnat garantera att man är villig att göra de nödvändiga investeringarna för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet kommer att avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen.På tal om helhet, som interpellanten Carina Ödebrink var inne på, vill jag för övrigt tillägga att det finns sådant som kan göras parallellt för att avhjälpa de kommande kapacitetsutmaningarna, inte minst att samtala med sin danska motpart om hur man kan gå vidare med en Öresundsmetro. Den tidigare infrastrukturministern har som bekant sagt att det krävs två för att dansa tango. Det återstår att se om statsrådet är villig att bjuda upp till dans."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar statsrådet för svaret.Jag hoppas verkligen att regeringen är införstådd med att det här inte enbart är en regional utmaning och att väntan och brist på handling kan få oerhörda konsekvenser. Det som riskerar att bli följden är en trafikinfarkt som lamslår inte bara skånsk infrastruktur utan även kritisk nationell infrastruktur, vilket skulle få stora konsekvenser, inte minst för svensk industri. Då talar vi om hela landet.År 2029 beräknas som sagt förbindelsen vara färdig. Det är inte så långt bort. Det enda som vi vet i dag är att den här regeringen bevisligen inte vill ha stambanor. Att regeringen inte klarar av att visa det nödvändiga ledarskapet i en tuff tid skapar tyvärr en högst ovälkommen osäkerhet. Det hade därför varit väldigt behjälpligt om statsrådet i dag åtminstone hade kunnat garantera att man är villig att göra de nödvändiga investeringarna för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet kommer att avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen.På tal om helhet, som interpellanten Carina Ödebrink var inne på, vill jag för övrigt tillägga att det finns sådant som kan göras parallellt för att avhjälpa de kommande kapacitetsutmaningarna, inte minst att samtala med sin danska motpart om hur man kan gå vidare med en Öresundsmetro. Den tidigare infrastrukturministern har som bekant sagt att det krävs två för att dansa tango. Det återstår att se om statsrådet är villig att bjuda upp till dans."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig ge en kort kommentar till statsrådets beskrivning av vad man avser att göra vad gäller konventionella spår. Det är självklart otroligt angeläget med Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Ostlänken i Östergötland. Sträckorna har funnits med sedan tidigare, men nu gör man ett omtag.Problemet, herr ålderspresident, är när man inte ser helheten och hela systemet. Den trafik som kommer att öka över Fehmarn Bält och in i Sverige kommer till stor del att fortsätta även ovanför Hässleholm eller upp till Göteborg. Det gäller alltså att se helheten.Jag vill göra en kort tillbakablick. Frågan om en fast förbindelse över Öresund föregicks av decenniers arbete och utredande. Låt mig citera ur regeringens proposition från 1991: \"För att industrin i Sverige skall behålla sin konkurrensförmåga gentemot omvärlden är det av största betydelse att transportsystemen kan förbättras och rationaliseras. Detta gäller både transporterna inom landet samt till och från kontinenten\".I propositionen sägs vidare att \"en fast förbindelse över Öresund är ett första steg i en gemensam nordisk transportlösning som ökar förutsättningarna för goda transportlösningar till våra marknader. En komplettering med en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer därvid ytterligare att knyta samma Norden med kontinenten.\"När vi blickar tillbaka på järnvägens utveckling de senaste decennierna ser vi att det skett en omfattande utbyggnad av infrastruktur. Det har varit en stark ökning av den samhällsköpta regionala tågtrafiken. Järnvägens konkurrenskraft och attraktivitet har ökat kraftigt. Det är en positiv utveckling, men den för med sig andra utmaningar, bland annat kapacitetsproblem och sämre punktlighet.Enligt beräkningar från KTH om vad man kan göra med små eller mindre nyinvesteringar i järnväg framgår att det även fortsättningsvis kommer att finnas punktlighetsproblem. Det krävs stora investeringar för att komma till rätta med detta och för att öka attraktiviteten. KTH pekar särskilt ut Fehmarn Bält-förbindelsen.Vi har en verklighet utanför kammaren som med tydlighet visar vad som behöver göras. Bristande kapacitet på järnväg leder till att tåg med gods som skulle kunna gå på räls i stället går med gummihjul på lastbil. Det är inte bara dåligt för klimatet utan innebär också ett ökat slitage på vägarna.När de infrastrukturella förutsättningarna är begränsade riskerar näringslivet att avstå från att söka kapacitet beroende på de brister och störningar som finns. I stället söker man sig till andra transportslag, som inte alltid är optimala. Detta är inte acceptabelt. Regeringen inriktar sig på att lappa och laga och mindre på att tänka i system, stråk och helhet. Jag vill fråga statsrådet vad han har fått för synpunkter och medskick från företagen när det gäller behovet av ökad kapacitet på järnvägen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig ge en kort kommentar till statsrådets beskrivning av vad man avser att göra vad gäller konventionella spår. Det är självklart otroligt angeläget med Lund-Hässleholm, Göteborg-Borås och Ostlänken i Östergötland. Sträckorna har funnits med sedan tidigare, men nu gör man ett omtag.Problemet, herr ålderspresident, är när man inte ser helheten och hela systemet. Den trafik som kommer att öka över Fehmarn Bält och in i Sverige kommer till stor del att fortsätta även ovanför Hässleholm eller upp till Göteborg. Det gäller alltså att se helheten.Jag vill göra en kort tillbakablick. Frågan om en fast förbindelse över Öresund föregicks av decenniers arbete och utredande. Låt mig citera ur regeringens proposition från 1991: \"För att industrin i Sverige skall behålla sin konkurrensförmåga gentemot omvärlden är det av största betydelse att transportsystemen kan förbättras och rationaliseras. Detta gäller både transporterna inom landet samt till och från kontinenten\".I propositionen sägs vidare att \"en fast förbindelse över Öresund är ett första steg i en gemensam nordisk transportlösning som ökar förutsättningarna för goda transportlösningar till våra marknader. En komplettering med en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer därvid ytterligare att knyta samma Norden med kontinenten.\"När vi blickar tillbaka på järnvägens utveckling de senaste decennierna ser vi att det skett en omfattande utbyggnad av infrastruktur. Det har varit en stark ökning av den samhällsköpta regionala tågtrafiken. Järnvägens konkurrenskraft och attraktivitet har ökat kraftigt. Det är en positiv utveckling, men den för med sig andra utmaningar, bland annat kapacitetsproblem och sämre punktlighet.Enligt beräkningar från KTH om vad man kan göra med små eller mindre nyinvesteringar i järnväg framgår att det även fortsättningsvis kommer att finnas punktlighetsproblem. Det krävs stora investeringar för att komma till rätta med detta och för att öka attraktiviteten. KTH pekar särskilt ut Fehmarn Bält-förbindelsen.Vi har en verklighet utanför kammaren som med tydlighet visar vad som behöver göras. Bristande kapacitet på järnväg leder till att tåg med gods som skulle kunna gå på räls i stället går med gummihjul på lastbil. Det är inte bara dåligt för klimatet utan innebär också ett ökat slitage på vägarna.När de infrastrukturella förutsättningarna är begränsade riskerar n��ringslivet att avstå från att söka kapacitet beroende på de brister och störningar som finns. I stället söker man sig till andra transportslag, som inte alltid är optimala. Detta är inte acceptabelt. Regeringen inriktar sig på att lappa och laga och mindre på att tänka i system, stråk och helhet. Jag vill fråga statsrådet vad han har fått för synpunkter och medskick från företagen när det gäller behovet av ökad kapacitet på järnvägen."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Jag gläder mig över engagemanget för att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring år 2029. Om jag får önska en sak hade jag önskat att det socialdemokratiska partiet hade visat samma engagemang när man hade möjlighet att påverka hur man snabbt hade kunnat bygga bort flaskhalsar för att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring 2029.Det här var ingen nyhet när man lade fram den nationella planen. Det var heller ingen nyhet att det fanns fyra åtgärder på Malmösidan av Öresundsbron i Trafikverkets remiss till den nationella planen som skulle ha höjt kapaciteten över Öresundsbron från 8 till 14 tåg i timmen.Det är märkligt att man inte tog det i beaktande. Det handlar om investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor i det penningvärde som var då. Detta fanns inte med i den nationella planen, men det hade ökat kapaciteten över Öresundsbron snabbt.Detta får den nya regeringen nu ta ansvar för. Det ligger i Trafikverkets uppdrag för Skåne att ta fram förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Vi pekar också ut Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande som en omständighet som Trafikverket särskilt ska beakta. Regeringen tar alltså ansvar för den uppkomna situationen, men vi hade inte behövt vara här om dessa åtgärder redan funnits med i den nationella planen.Jag kan inte svara på varför den förra regeringen inte tog ansvar för detta. Kanske kan ledamöterna redogöra för det i den fortsatta debatten.Vilka nya konventionella spår kan det handla om? I de uppdrag som vi har givit till Trafikverket pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Man ska fortsätta med sträckan Göteborg-Borås utan att trafikstart påverkas. De 3 miljarderna för planeringsåtgärder, som nu inte kommer att användas för att planera nya stambanor för höghastighetståg, kommer vi att återkomma om samlat. Vi ser också en avsevärd kostnadsökning för stora delar av infrastrukturinvesteringar. Jag tror att riksdagsledamöterna känner till det väl.Vi har i nuläget ingen beredning för att utanför planen och ensidigt peka ut vad pengarna skulle kunna användas till. Vi är i startgroparna för att ta fram ett inriktningsuppdrag till Trafikverket inför nästa planperiod. Den jackar i den befintliga, så det här kommer att ske på ett naturligt sätt. Det handlar om medel som kan användas till många angelägna åtgärder. Men framför allt riskerar projektet som helhet att tränga ut andra viktiga kapacitetshöjande åtgärder, också underhållsåtgärder, vilket jag redogjorde för i den tidigare interpellationsdebatten.Ledamoten frågar om detta inte borde ha underställts riksdagen för beslut. De av riksdagen fastställda ramarna gäller även fortsättningsvis, och det är inom dem som regeringen planerar och beslutar om infrastrukturåtgärder."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Jag gläder mig över engagemanget för att öka kapaciteten till följd av Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring år 2029. Om jag får önska en sak hade jag önskat att det socialdemokratiska partiet hade visat samma engagemang när man hade möjlighet att påverka hur man snabbt hade kunnat bygga bort flaskhalsar för att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kring 2029.Det här var ingen nyhet när man lade fram den nationella planen. Det var heller ingen nyhet att det fanns fyra åtgärder på Malmösidan av Öresundsbron i Trafikverkets remiss till den nationella planen som skulle ha höjt kapaciteten över Öresundsbron från 8 till 14 tåg i timmen.Det är märkligt att man inte tog det i beaktande. Det handlar om investeringar i storleksordningen 1 miljard kronor i det penningvärde som var då. Detta fanns inte med i den nationella planen, men det hade ökat kapaciteten över Öresundsbron snabbt.Detta får den nya regeringen nu ta ansvar för. Det ligger i Trafikverkets uppdrag för Skåne att ta fram förslag på kapacitetshöjande åtgärder. Vi pekar också ut Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande som en omständighet som Trafikverket särskilt ska beakta. Regeringen tar alltså ansvar för den uppkomna situationen, men vi hade inte behövt vara här om dessa åtgärder redan funnits med i den nationella planen.Jag kan inte svara på varför den förra regeringen inte tog ansvar för detta. Kanske kan ledamöterna redogöra för det i den fortsatta debatten.Vilka nya konventionella spår kan det handla om? I de uppdrag som vi har givit till Trafikverket pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Man ska fortsätta med sträckan Göteborg-Borås utan att trafikstart påverkas. De 3 miljarderna för planeringsåtgärder, som nu inte kommer att användas för att planera nya stambanor för höghastighetståg, kommer vi att återkomma om samlat. Vi ser också en avsevärd kostnadsökning för stora delar av infrastrukturinvesteringar. Jag tror att riksdagsledamöterna känner till det väl.Vi har i nuläget ingen beredning för att utanför planen och ensidigt peka ut vad pengarna skulle kunna användas till. Vi är i startgroparna för att ta fram ett inriktningsuppdrag till Trafikverket inför nästa planperiod. Den jackar i den befintliga, så det här kommer att ske på ett naturligt sätt. Det handlar om medel som kan användas till många angelägna åtgärder. Men framför allt riskerar projektet som helhet att tränga ut andra viktiga kapacitetshöjande åtgärder, också underhållsåtgärder, vilket jag redogjorde för i den tidigare interpellationsdebatten.Ledamoten frågar om detta inte borde ha underställts riksdagen för beslut. De av riksdagen fastställda ramarna gäller även fortsättningsvis, och det är inom dem som regeringen planerar och beslutar om infrastrukturåtgärder."}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack till statsrådet och särskilt till interpellanten!Redan 2029 står den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält färdig. Den kommer att eliminera behovet av en 160 kilometer lång omväg genom Danmark för godståg, minska transporttiden med cirka två och en halv timme för tåg och cirka en timme för vägtransporter samt bidra till effektiv logistik mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Förväntningarna är också höga på vad den ska åstadkomma inte minst inom gröna transporter, med fler godstransporter på järnväg och färre lastbilar på vägarna. Jag vill hänvisa till en rapport som samarbetet Greater Copenhagen har tagit fram som nyligen presenterade att Sverige ligger efter i utbyggnaden av spår och järnvägsinfrastruktur. Om nödvändiga investeringar inte görs kan vägtransporterna öka med uppemot 120 procent. Skånska europavägar kommer då att få ett kraftigt ökat flöde av långtradare under de kommande åren.Redan i dag har Skåne landets tyngsta lastbilstrafik, vilket statsrådet säkert är medveten om. Tillskottet riskerar att drabba klimatomställningen, vägnätet samt godstågens konkurrenskraft. Järnvägsinfrastrukturen måste således byggas ut. Annars finns risk att Fehmarn Bält-förbindelsen inte kan användas fullt ut för att generera sina många fördelar.Att stötta godstrafiken på järnväg på liknande sätt som görs i andra europeiska länder för att styra om godstrafik från väg till järnväg skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten på redan väldigt hårt belastade vägsträckor, bland annat E6:an genom Skåne. Det är en av landets mest trafikerade motorvägar och en viktig pulsåder nationellt och internationellt, vilket statsrådet säkert är medveten om.Enligt Trafikverkets statistik passerar dagligen cirka 50 000 fordon E6:an i höjd med Löddeköpinge. Mer än vart femte av dessa fordon är en lastbil. Jag vill uppmärksamma statsrådet på att detta är en andel som ökar. Utvecklingen går alltså åt fel håll.Regeringen förklarar att anledningen till att man inte handlar är att man avvaktar en utredning av de kapacitetshöjande åtgärderna. Vi alla inväntar förstås resultatet av utredningen, men sanningen är att regeringen till viss del redan har agerat. Väldigt snabbt slopade man utbyggnaden av nya stambanor. Redan den 23 december förra året levererade regeringen ett dråpslag mot svensk tillväxt och möjligheterna att framtidssäkra hållbara transporter genom att avbryta de långt gångna planerna på nya stambanor i Sverige samt stoppa utbyggnaden av sträckan Lund-Hässleholm.En utbyggnad av stambanorna har som bekant planerats i väldigt många år av regeringar av olika färg. Anledningen är att de befintliga stambanorna, som för övrigt byggdes redan på 1800-talet, saknar tillräcklig kapacitet för alla godståg, persontåg och regionaltåg som trafikerar dessa järnvägsspår. Det gäller inte minst den väldigt hårt trafikerade Södra stambanan som knyter samman Stockholm, där vi befinner oss nu, med Malmö, där jag bor, och sedan leder vidare till kontinenten. Om inget görs kommer kapacitetsbristen på Södra stambanan att öka ytterligare efter att den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält står färdig 2029. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för svensk klimatomställning och tillväxt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGivet regeringens agerande undrar jag: Är regeringen villig att skjuta till de nödvändiga medel som behövs för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack till statsrådet och särskilt till interpellanten!Redan 2029 står den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält färdig. Den kommer att eliminera behovet av en 160 kilometer lång omväg genom Danmark för godståg, minska transporttiden med cirka två och en halv timme för tåg och cirka en timme för vägtransporter samt bidra till effektiv logistik mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Förväntningarna är också höga på vad den ska åstadkomma inte minst inom gröna transporter, med fler godstransporter på järnväg och färre lastbilar på vägarna. Jag vill hänvisa till en rapport som samarbetet Greater Copenhagen har tagit fram som nyligen presenterade att Sverige ligger efter i utbyggnaden av spår och järnvägsinfrastruktur. Om nödvändiga investeringar inte görs kan vägtransporterna öka med uppemot 120 procent. Skånska europavägar kommer då att få ett kraftigt ökat flöde av långtradare under de kommande åren.Redan i dag har Skåne landets tyngsta lastbilstrafik, vilket statsrådet säkert är medveten om. Tillskottet riskerar att drabba klimatomställningen, vägnätet samt godstågens konkurrenskraft. Järnvägsinfrastrukturen måste således byggas ut. Annars finns risk att Fehmarn Bält-förbindelsen inte kan användas fullt ut för att generera sina många fördelar.Att stötta godstrafiken på järnväg på liknande sätt som görs i andra europeiska länder för att styra om godstrafik från väg till järnväg skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten på redan väldigt hårt belastade vägsträckor, bland annat E6:an genom Skåne. Det är en av landets mest trafikerade motorvägar och en viktig pulsåder nationellt och internationellt, vilket statsrådet säkert är medveten om.Enligt Trafikverkets statistik passerar dagligen cirka 50 000 fordon E6:an i höjd med Löddeköpinge. Mer än vart femte av dessa fordon är en lastbil. Jag vill uppmärksamma statsrådet på att detta är en andel som ökar. Utvecklingen går alltså åt fel håll.Regeringen förklarar att anledningen till att man inte handlar är att man avvaktar en utredning av de kapacitetshöjande åtgärderna. Vi alla inväntar förstås resultatet av utredningen, men sanningen är att regeringen till viss del redan har agerat. Väldigt snabbt slopade man utbyggnaden av nya stambanor. Redan den 23 december förra året levererade regeringen ett dråpslag mot svensk tillväxt och möjligheterna att framtidssäkra hållbara transporter genom att avbryta de långt gångna planerna på nya stambanor i Sverige samt stoppa utbyggnaden av sträckan Lund-Hässleholm.En utbyggnad av stambanorna har som bekant planerats i väldigt många år av regeringar av olika färg. Anledningen är att de befintliga stambanorna, som för övrigt byggdes redan på 1800-talet, saknar tillräcklig kapacitet för alla godståg, persontåg och regionaltåg som trafikerar dessa järnvägsspår. Det gäller inte minst den väldigt hårt trafikerade Södra stambanan som knyter samman Stockholm, där vi befinner oss nu, med Malmö, där jag bor, och sedan leder vidare till kontinenten. Om inget görs kommer kapacitetsbristen på Södra stambanan att öka ytterligare efter att den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält står färdig 2029. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för svensk klimatomställning och tillväxt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGivet regeringens agerande undrar jag: Är regeringen villig att skjuta till de nödvändiga medel som behövs för att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen byggs ut på ett sådant sätt att det skånska vägnätet avlastas efter färdigställandet av Fehmarn Bält-förbindelsen?"}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaren på mina frågor.Infrastruktur och transportsystem har inget egenvärde utan är medel för att vi ska uppnå andra mål som individer och samhälle. Det handlar om företagens möjligheter att transportera råvaror och gods och rekrytera personal. Det handlar också om människors möjligheter att ta sig till jobb, studier och fritidsaktiviteter. Oavsett om det gäller transporter på sjö, väg, järnväg eller i luften behöver de olika transportslagen hänga samman för att vi ska uppnå målet om effektiva transportsystem.När det gäller svaren på mina frågor är jag undrande över det första. I den nuvarande nationella planen finns eller fanns 3 miljarder kronor för fortsatt planläggning av sträckan mellan Linköping och Borås, där Jönköping ligger emellan. De pengarna plockades bort. Svaret var att man avser att återkomma i den kommande nationella planen. Men min fråga handlade om här och nu, och därför känner jag att jag inte har fått något svar.Jag frågade också hur regeringen avser att lösa frågan med den stora kapacitetsbrist som i dag finns på järnvägen, mot bakgrund av att man har beslutat att slopa byggandet av nya stambanor. I den interpellationsdebatt som jag hade med statsrådet tidigare i år sa statsrådet uttryckligen att infrastrukturen inte bara ska rustas och underhållas, utan att de besked som har givits inte utesluter nya konventionella spår.Statsrådet sa vidare att när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Enligt min mening är detta något som förpliktar. Regeringen bör redogöra för vad man avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med kapacitetsbristen både här och nu och i ett längre perspektiv. Det räcker inte att hänvisa till utredningar.Det finns utredningar, kunskap och erfarenhet så att det räcker för att kunna visa på politisk vilja och inriktning, inte minst mot bakgrund av de beslut och åtaganden som Sverige förbundit sig till som medlem i EU. Där har mål satts upp om att till 2050 ska tågtrafiken byggas ut där den är eller kan bli konkurrenskraftig.Sverige behöver ny järnväg som kopplas samman med de europeiska systemen. EU-ministrarna möttes i Bryssel i december och tog upp frågan om de europeiska transnationella nätverken. Vi är del av ett större system, inte bara i politiken utan faktiskt också i den praktiska verkligheten. Därför vill jag ställa en fråga till statsrådet: Vilka nya konventionella spår anser statsrådet ska byggas som ökar kapaciteten?Riksdagen kommer förmodligen att fatta beslut om en ny plan för infrastruktur 2026. Då är det tre år kvar tills förbindelsen över Fehmarn Bält öppnas. Vad har regeringen för plan för att möta det ökade behovet? Och borde inte de avsatta medel som finns i dag i nationell plan och de flyttade 3 miljarderna för fortsatt planläggning ha blivit föremål för beslut i riksdagen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaren på mina frågor.Infrastruktur och transportsystem har inget egenvärde utan är medel för att vi ska uppnå andra mål som individer och samhälle. Det handlar om företagens möjligheter att transportera råvaror och gods och rekrytera personal. Det handlar också om människors möjligheter att ta sig till jobb, studier och fritidsaktiviteter. Oavsett om det gäller transporter på sjö, väg, järnväg eller i luften behöver de olika transportslagen hänga samman för att vi ska uppnå målet om effektiva transportsystem.När det gäller svaren på mina frågor är jag undrande över det första. I den nuvarande nationella planen finns eller fanns 3 miljarder kronor för fortsatt planläggning av sträckan mellan Linköping och Borås, där Jönköping ligger emellan. De pengarna plockades bort. Svaret var att man avser att återkomma i den kommande nationella planen. Men min fråga handlade om här och nu, och därför känner jag att jag inte har fått något svar.Jag frågade också hur regeringen avser att lösa frågan med den stora kapacitetsbrist som i dag finns på järnvägen, mot bakgrund av att man har beslutat att slopa byggandet av nya stambanor. I den interpellationsdebatt som jag hade med statsrådet tidigare i år sa statsrådet uttryckligen att infrastrukturen inte bara ska rustas och underhållas, utan att de besked som har givits inte utesluter nya konventionella spår.Statsrådet sa vidare att när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Enligt min mening är detta något som förpliktar. Regeringen bör redogöra för vad man avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med kapacitetsbristen både här och nu och i ett längre perspektiv. Det räcker inte att hänvisa till utredningar.Det finns utredningar, kunskap och erfarenhet så att det räcker för att kunna visa på politisk vilja och inriktning, inte minst mot bakgrund av de beslut och åtaganden som Sverige förbundit sig till som medlem i EU. Där har mål satts upp om att till 2050 ska tågtrafiken byggas ut där den är eller kan bli konkurrenskraftig.Sverige behöver ny järnväg som kopplas samman med de europeiska systemen. EU-ministrarna möttes i Bryssel i december och tog upp frågan om de europeiska transnationella nätverken. Vi är del av ett större system, inte bara i politiken utan faktiskt också i den praktiska verkligheten. Därför vill jag ställa en fråga till statsrådet: Vilka nya konventionella spår anser statsrådet ska byggas som ökar kapaciteten?Riksdagen kommer förmodligen att fatta beslut om en ny plan för infrastruktur 2026. Då är det tre år kvar tills förbindelsen över Fehmarn Bält öppnas. Vad har regeringen för plan för att möta det ökade behovet? Och borde inte de avsatta medel som finns i dag i nationell plan och de flyttade 3 miljarderna för fortsatt planläggning ha blivit föremål för beslut i riksdagen?"}
+{"question":"Avser statsrådet återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort?","answer":"Carina Ödebrink har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort.Carina Ödebrink har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn Bält tas i drift 2029.När det gäller den första frågan kommer regeringen att ta ställning till medel i nationell plan i samband med den kommande infrastrukturplaneringen. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen.Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt med en ordnad process med tillräckligt underlag där behov av kapacitetsökande åtgärder är en viktig del. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller den andra frågan vill jag påminna om att regeringen i slutet av 2022 gav Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. I det uppdraget ska Trafikverket beakta effekter av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar kring år 2029."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn-Bält tas i drift 2029?","answer":"Carina Ödebrink har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen när det gäller att medel avsatta i nationell plan för fortsatt planläggning plockas bort.Carina Ödebrink har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kapaciteten på järnvägen på den svenska sidan i samband med att förbindelsen över Fehmarn Bält tas i drift 2029.När det gäller den första frågan kommer regeringen att ta ställning till medel i nationell plan i samband med den kommande infrastrukturplaneringen. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen.Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt med en ordnad process med tillräckligt underlag där behov av kapacitetsökande åtgärder är en viktig del. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller den andra frågan vill jag påminna om att regeringen i slutet av 2022 gav Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. I det uppdraget ska Trafikverket beakta effekter av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar kring år 2029."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"Min övertygelse om att underhållet behöver prioriteras behöver ingen ytterligare förstärkning. Det är en prioritet för mig och regeringen. Precis som Kalle Olsson refererade till stakades den linjen ut redan i regeringsförklaringen.Vi har ju också lagt om på departementen så att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är samlat. Där ligger detta naturligt i det löpande arbetet för min kollega landsbygdsministern och mig på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det kommer att vara vägledande för det uppdrag vi ger Trafikverket och för arbetet med nationell plan. Det är också därför vi har avbrutit planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, som annars skulle riskera att äta upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan för lång tid framöver i Sverige. Dels hade det trängt ut egna underhållsåtgärder, dels hade det ätit upp mycket av kakan för andra åtgärder. Jag refererade till att ett trumbyte eller ett beläggningsarbete kanske inte alltid ger de allra största rubrikerna, men det kan få väldigt stor påverkan på människors vardag på landsbygden om sådana problem inte åtgärdas. Därför är det en prioritet för regeringen.Jag ser fram emot fortsatt dialog och välkomnar verkligen interpellationen och engagemanget. Jag har fått en inbjudan från regionerna och har gett besked att jag ser fram emot att ha en dialog också i arbetet med att ta fram en nationell plan med de regionerna och med alla regioner i Sverige. Det är en viktig del av den processen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"Min övertygelse om att underhållet behöver prioriteras behöver ingen ytterligare förstärkning. Det är en prioritet för mig och regeringen. Precis som Kalle Olsson refererade till stakades den linjen ut redan i regeringsförklaringen.Vi har ju också lagt om på departementen så att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är samlat. Där ligger detta naturligt i det löpande arbetet för min kollega landsbygdsministern och mig på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det kommer att vara vägledande för det uppdrag vi ger Trafikverket och för arbetet med nationell plan. Det är också därför vi har avbrutit planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, som annars skulle riskera att äta upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan för lång tid framöver i Sverige. Dels hade det trängt ut egna underhållsåtgärder, dels hade det ätit upp mycket av kakan för andra åtgärder. Jag refererade till att ett trumbyte eller ett beläggningsarbete kanske inte alltid ger de allra största rubrikerna, men det kan få väldigt stor påverkan på människors vardag på landsbygden om sådana problem inte åtgärdas. Därför är det en prioritet för regeringen.Jag ser fram emot fortsatt dialog och välkomnar verkligen interpellationen och engagemanget. Jag har fått en inbjudan från regionerna och har gett besked att jag ser fram emot att ha en dialog också i arbetet med att ta fram en nationell plan med de regionerna och med alla regioner i Sverige. Det är en viktig del av den processen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"Vi ledamöter kommer hit till riksdagen från olika delar av landet, från Skaraborg, Jönköping, Malmö, Stockholm och så vidare. Vi bär alla med oss frågeställningar och problem som präglar den vardag som vi delar med dem som har satt oss här för att representera dem. En fråga som alla riksdagsledamöter från Jämtland har fått anledning att engagera sig i sedan tidernas begynnelse är just, vågar jag nästan påstå, vägfrågan.Redan i regeringsförklaringen satte statsministern ribban ganska högt när det gäller de här frågorna, vilket statsrådet var inne på. Han sa bland annat att landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång, att hela Sverige måste ges förutsättningar att leva och att möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande.Det är lätt att skriva under på de orden. Men det är också uppfordrande ord, och jag hoppas verkligen att regeringen på allvar vill komma till rätta med de stora skillnader som det faktiskt handlar om. Det finns orättvisor och alldeles för stora skillnader mellan länen. Jag hoppas att regeringen agerar snabbt och ger Trafikverket det väldigt konkreta uppdraget att ta fram ett underlag där man analyserar vägstandarden, eftersom det då inte längre skulle gå att blunda för det här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet fick en inbjudan från den förra interpellanten. Han är välkommen också till Jämtlands län och att ta en tur i min Volvo 240 på ett vägnät som lämnar en hel del övrigt att önska. Jag hoppas att statsrådet tar till sig de frågeställningar vi har diskuterat här i dag. Och han är som sagt mycket välkommen till Jämtlands län!"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"Vi ledamöter kommer hit till riksdagen från olika delar av landet, från Skaraborg, Jönköping, Malmö, Stockholm och så vidare. Vi bär alla med oss frågeställningar och problem som präglar den vardag som vi delar med dem som har satt oss här för att representera dem. En fråga som alla riksdagsledamöter från Jämtland har fått anledning att engagera sig i sedan tidernas begynnelse är just, vågar jag nästan påstå, vägfrågan.Redan i regeringsförklaringen satte statsministern ribban ganska högt när det gäller de här frågorna, vilket statsrådet var inne på. Han sa bland annat att landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång, att hela Sverige måste ges förutsättningar att leva och att möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande.Det är lätt att skriva under på de orden. Men det är också uppfordrande ord, och jag hoppas verkligen att regeringen på allvar vill komma till rätta med de stora skillnader som det faktiskt handlar om. Det finns orättvisor och alldeles för stora skillnader mellan länen. Jag hoppas att regeringen agerar snabbt och ger Trafikverket det väldigt konkreta uppdraget att ta fram ett underlag där man analyserar vägstandarden, eftersom det då inte längre skulle gå att blunda för det här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet fick en inbjudan från den förra interpellanten. Han är välkommen också till Jämtlands län och att ta en tur i min Volvo 240 på ett vägnät som lämnar en hel del övrigt att önska. Jag hoppas att statsrådet tar till sig de frågeställningar vi har diskuterat här i dag. Och han är som sagt mycket välkommen till Jämtlands län!"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"Kalle Olsson sa om sin första del av inlägget att det var ett viktigt medskick. Jag vill bara kvittera det medskicket.Kalle Olsson säger att det sakta men säkert blir sämre. Det går inte särskilt sakta på alla ställen, utan det går ganska snabbt nu. Precis som jag beskrev är en stor del av det svenska vägnätet byggt före 1970 och börjar passera sin livslängd. Därför är underhållsbehoven betydande.Vilken transparens som råder kan vi diskutera. Det är regeringen som lägger fram förslag på nationell plan. Men redan nu har vi pekat ut att underhållet av vägarna och järnvägarna ska vara prioriterat. Det står i regeringsförklaringen, och det framgår av vår första budget. Vi kommer att återkomma med detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet första steget i arbetet är just inriktningsuppdraget. Trafikverket kommer att få i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det kommer i sin tur att ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen, där regeringen lämnar förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och om inriktningen för den nya planperioden. Att underhållet ska uppvärderas i det arbetet kan inte, med tanke på regeringens prioriteringar, komma som en överraskning för någon.Den nationella plan som gäller nu är den dåvarande regeringen ansvarig för. Kalle Olsson kan ställa frågor till det tidigare styret om varför de inte har prioriterat upp underhållet i tillräcklig omfattning. Jag kan ge besked för den här regeringens arbete. Sedan får vi återkomma till hur det materialiseras i budgeten, vilka förstärkningar som kan komma att vara möjliga när det gäller länsplanerna och regionernas ansvar och vad de kan påverka.Det viktiga beskedet i dag är att underhållet ska prioriteras upp. Jag uppskattar Kalle Olssons engagemang för detta. Jag hoppas att fler riksdagsledamöter kommer att instämma. Jag har fått frågor om den förra omprioriteringen och vilka signaler det ger att prioritera upp vägunderhåll. Mitt besked är att det ger bra signaler. Många människor är beroende av bilen i sin vardag för att få vardagspusslet att gå ihop.Det ger en ännu positivare signal med tanke på de elbilar som blir en allt större del av fordonsflottan. Det kommer att krävas ett bättre vägnät, eftersom de väger mer än bilar med förbränningsmotor. Att vägunderhållet är prioriterat är alltså också en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Vi kommer att återkomma. Jag ser fram emot det. Jag fortsätter gärna dialogen med Kalle Olsson."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"Kalle Olsson sa om sin första del av inlägget att det var ett viktigt medskick. Jag vill bara kvittera det medskicket.Kalle Olsson säger att det sakta men säkert blir sämre. Det går inte särskilt sakta på alla ställen, utan det går ganska snabbt nu. Precis som jag beskrev är en stor del av det svenska vägnätet byggt före 1970 och börjar passera sin livslängd. Därför är underhållsbehoven betydande.Vilken transparens som råder kan vi diskutera. Det är regeringen som lägger fram förslag på nationell plan. Men redan nu har vi pekat ut att underhållet av vägarna och järnvägarna ska vara prioriterat. Det står i regeringsförklaringen, och det framgår av vår första budget. Vi kommer att återkomma med detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet första steget i arbetet är just inriktningsuppdraget. Trafikverket kommer att få i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det kommer i sin tur att ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen, där regeringen lämnar förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och om inriktningen för den nya planperioden. Att underhållet ska uppvärderas i det arbetet kan inte, med tanke på regeringens prioriteringar, komma som en överraskning för någon.Den nationella plan som gäller nu är den dåvarande regeringen ansvarig för. Kalle Olsson kan ställa frågor till det tidigare styret om varför de inte har prioriterat upp underhållet i tillräcklig omfattning. Jag kan ge besked för den här regeringens arbete. Sedan får vi återkomma till hur det materialiseras i budgeten, vilka förstärkningar som kan komma att vara möjliga när det gäller länsplanerna och regionernas ansvar och vad de kan påverka.Det viktiga beskedet i dag är att underhållet ska prioriteras upp. Jag uppskattar Kalle Olssons engagemang för detta. Jag hoppas att fler riksdagsledamöter kommer att instämma. Jag har fått frågor om den förra omprioriteringen och vilka signaler det ger att prioritera upp vägunderhåll. Mitt besked är att det ger bra signaler. Många människor är beroende av bilen i sin vardag för att få vardagspusslet att gå ihop.Det ger en ännu positivare signal med tanke på de elbilar som blir en allt större del av fordonsflottan. Det kommer att krävas ett bättre vägnät, eftersom de väger mer än bilar med förbränningsmotor. Att vägunderhållet är prioriterat är alltså också en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Vi kommer att återkomma. Jag ser fram emot det. Jag fortsätter gärna dialogen med Kalle Olsson."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill bita mig kvar lite grann vid vikten av att regionerna ska ha möjlighet att jobba med utveckling av sina vägar. Med 50 miljoner per år under tolv år blir det väldigt lite utveckling. Det är viktigt att göra det medskicket till statsrådet och regeringen nu när de börjar titta på nästa revidering av den nationella planen. En del i det handlar om att ha ett bra underlag att jobba med.Tidigare i våras ställde jag en fråga till riksdagens utredningstjänst om just beräkningsgrunderna för anslagen till regionerna. Jag ville veta vilka parametrar som ligger till grund för nivåerna och hur de viktas mot varandra. Sådan transparens saknas i dag. Jag vet att regionen i Jämtland under lång tid har sökt svar på det i dialog med departement, Trafikverket, kanske ända tillbaka till Vägverkets tid, vad vet jag.Tyvärr kom inte riksdagens utredningstjänst särskilt långt med min fråga. Det svar jag fick tillbaka var att \"både storleken på och fördelningen av medel till länsplaner sker efter politisk avvägning. I underlaget inför besluten ingår uppgifter om bland annat befolkning, sysselsättning och trafik i de olika regionerna.\"De parametrar som nämns - befolkning, sysselsättning och trafik - är förstås relevanta. Men de ger inte hela bilden. En parameter som inte ingår är det vi diskuterar här i dag: vägnätets omfattning och behovet av förbättringar. Om det faktum att Jämtlands län har en stor mängd vägar som är i behov av standardhöjningar inte i sig är skäl för att motivera höjda anslag fastnar man såklart i den negativa spiral som vi befinner oss i i dag. Vägarna fortsätter att sakta men säkert försämras.Trafikverkets underhållsmedel räcker inte heller på långa vägar för att möta behoven. Tvärtom har myndigheten signalerat att man har för lite resurser, vilket tvingar fram hårda prioriteringar. Då är det ofta det lågtrafikerade vägnätet som får stå tillbaka. Då är vi tillbaka på landsbygden och i glesbygden. Då får de människorna det sämre, även i det här avseendet.Ett sätt att komma åt den skeva fördelning som jag menar finns inbyggd i dagens fördelningsmodell av anslagen till regionerna är att tydliggöra behoven och att ge Trafikverket i uppdrag att analysera vägstandarden så att det får ingå i ett underlag för regeringens fortsatta arbete inför de kommande länsplanerna. Det är för övrigt ett förslag som Norrlandslänen har lyft fram gemensamt, och jag tror att det har gått fram till statsrådet.Är statsrådet beredd att titta på att ge Trafikverket det uppdraget, för att ha bättre underlag inför den fortsatta processen?"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill bita mig kvar lite grann vid vikten av att regionerna ska ha möjlighet att jobba med utveckling av sina vägar. Med 50 miljoner per år under tolv år blir det väldigt lite utveckling. Det är viktigt att göra det medskicket till statsrådet och regeringen nu när de börjar titta på nästa revidering av den nationella planen. En del i det handlar om att ha ett bra underlag att jobba med.Tidigare i våras ställde jag en fråga till riksdagens utredningstjänst om just beräkningsgrunderna för anslagen till regionerna. Jag ville veta vilka parametrar som ligger till grund för nivåerna och hur de viktas mot varandra. Sådan transparens saknas i dag. Jag vet att regionen i Jämtland under lång tid har sökt svar på det i dialog med departement, Trafikverket, kanske ända tillbaka till Vägverkets tid, vad vet jag.Tyvärr kom inte riksdagens utredningstjänst särskilt långt med min fråga. Det svar jag fick tillbaka var att \"både storleken på och fördelningen av medel till länsplaner sker efter politisk avvägning. I underlaget inför besluten ingår uppgifter om bland annat befolkning, sysselsättning och trafik i de olika regionerna.\"De parametrar som nämns - befolkning, sysselsättning och trafik - är förstås relevanta. Men de ger inte hela bilden. En parameter som inte ingår är det vi diskuterar här i dag: vägnätets omfattning och behovet av förbättringar. Om det faktum att Jämtlands län har en stor mängd vägar som är i behov av standardhöjningar inte i sig är skäl för att motivera höjda anslag fastnar man såklart i den negativa spiral som vi befinner oss i i dag. Vägarna fortsätter att sakta men säkert försämras.Trafikverkets underhållsmedel räcker inte heller på långa vägar för att möta behoven. Tvärtom har myndigheten signalerat att man har för lite resurser, vilket tvingar fram hårda prioriteringar. Då är det ofta det lågtrafikerade vägnätet som får stå tillbaka. Då är vi tillbaka på landsbygden och i glesbygden. Då får de människorna det sämre, även i det här avseendet.Ett sätt att komma åt den skeva fördelning som jag menar finns inbyggd i dagens fördelningsmodell av anslagen till regionerna är att tydliggöra behoven och att ge Trafikverket i uppdrag att analysera vägstandarden så att det får ingå i ett underlag för regeringens fortsatta arbete inför de kommande länsplanerna. Det är för övrigt ett förslag som Norrlandslänen har lyft fram gemensamt, och jag tror att det har gått fram till statsrådet.Är statsrådet beredd att titta på att ge Trafikverket det uppdraget, för att ha bättre underlag inför den fortsatta processen?"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Kalle Olsson, för att du sätter ljuset på en mycket angelägen fråga! Det här är en prioritet för regeringen - att rusta upp den svenska infrastrukturen, att börja beta av den stora underhållsskuld som har byggts upp under väldigt lång tid, inte minst vad gäller vägnätet.Man behöver inte färdas många mil på vägarna i vårt avlånga land för att se och inse att betydande investeringar behöver göras. Stora delar av vägnätet är byggt före 1970 och har en teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år. Om den inte redan har passerats börjar det närma sig sin livslängd. För regeringen innebär det att vi under den kommande mandatperioden ska prioritera fortsatta förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det är därför jag har pekat ut underhållet som en prioriterad fråga.Det var också därför som vi i den första budgeten, som vi presenterade bara veckor efter tillträdet, förstärkte underhållet. Vi flyttade medel från järnvägsunderhållet, som annars inte hade kunnat omsättas i operativt arbete, till vägsidan. Och vi förstärkte med ytterligare en kvarts miljard kronor. Det räcker ändå inte på något sätt, med tanke på de stora behov vi har, herr ålderspresident.Men låt mig börja med att besvara de två frågorna med att jag inser och medger att det kanske inte i första hand handlar om hur fördelningen ska se ut utan om att kakan behöver växa när det kommer till underhållsåtgärder. Precis som Kalle Olsson beskriver är det inte bara i Jämtland som behoven är stora. Det gäller i varje region. Därför är det viktigt att underhåll prioriteras upp.I det arbetet välkomnar jag alla initiativ, som den här interpellationen och andra diskussioner vi kan ha, för att synliggöra detta. Det är inte alltid som just vägunderhåll, trumbyten och beläggningsarbeten ger de största rubrikerna. Det är de lite större projekten som sätter olika kommuner och orter på kartan. Det är då man klipper band.Jag skulle gärna komma till Jämtland och klippa något band för till exempel ett beläggningsarbete eller något som gör livet lättare för människor som är beroende av bilen i sin vardag. Vi ska inte peka finger och säga att det är fel prioritering. Man har inget annat val, precis som Kalle Olsson säger. Därför är vägunderhållet viktigt.Mitt svar när det gäller beräkningsgrunderna var ett försök att beskriva hur begreppen förhåller sig till varandra och vem som har ansvar för vad. Men huvudfrågan i de två frågor som Kalle Olsson ställer handlar om resurserna i sin helhet och att det finns resurser för att underhålla våra vägar och även järnvägar i Sverige.Underhållsskulden har tillåtits växa så mycket under så lång tid. Vi kommer nog inte att kunna vända allt under en mandatperiod. Men vi har pekat ut en tydlig riktning: att vägunderhållet behöver prioriteras. Det står i regeringsförklaringen. Det framgår av budgeten. Och vi kommer att återkomma med fler reformer i den riktningen. I det arbetet ser jag fram emot fortsatt dialog med Kalle Olsson.Jag känner väl till vägar i olika delar av landet. Jag har även färdats på vägar i Jämtland och vet att behoven är betydande. Det är därför underhåll och upprustning är en prioritet för regeringen."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Kalle Olsson, för att du sätter ljuset på en mycket angelägen fråga! Det här är en prioritet för regeringen - att rusta upp den svenska infrastrukturen, att börja beta av den stora underhållsskuld som har byggts upp under väldigt lång tid, inte minst vad gäller vägnätet.Man behöver inte färdas många mil på vägarna i vårt avlånga land för att se och inse att betydande investeringar behöver göras. Stora delar av vägnätet är byggt före 1970 och har en teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år. Om den inte redan har passerats börjar det närma sig sin livslängd. För regeringen innebär det att vi under den kommande mandatperioden ska prioritera fortsatta förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det är därför jag har pekat ut underhållet som en prioriterad fråga.Det var också därför som vi i den första budgeten, som vi presenterade bara veckor efter tillträdet, förstärkte underhållet. Vi flyttade medel från järnvägsunderhållet, som annars inte hade kunnat omsättas i operativt arbete, till vägsidan. Och vi förstärkte med ytterligare en kvarts miljard kronor. Det räcker ändå inte på något sätt, med tanke på de stora behov vi har, herr ålderspresident.Men låt mig börja med att besvara de två frågorna med att jag inser och medger att det kanske inte i första hand handlar om hur fördelningen ska se ut utan om att kakan behöver växa när det kommer till underhållsåtgärder. Precis som Kalle Olsson beskriver är det inte bara i Jämtland som behoven är stora. Det gäller i varje region. Därför är det viktigt att underhåll prioriteras upp.I det arbetet välkomnar jag alla initiativ, som den här interpellationen och andra diskussioner vi kan ha, för att synliggöra detta. Det är inte alltid som just vägunderhåll, trumbyten och beläggningsarbeten ger de största rubrikerna. Det är de lite större projekten som sätter olika kommuner och orter på kartan. Det är då man klipper band.Jag skulle gärna komma till Jämtland och klippa något band för till exempel ett beläggningsarbete eller något som gör livet lättare för människor som är beroende av bilen i sin vardag. Vi ska inte peka finger och säga att det är fel prioritering. Man har inget annat val, precis som Kalle Olsson säger. Därför är vägunderhållet viktigt.Mitt svar när det gäller beräkningsgrunderna var ett försök att beskriva hur begreppen förhåller sig till varandra och vem som har ansvar för vad. Men huvudfrågan i de två frågor som Kalle Olsson ställer handlar om resurserna i sin helhet och att det finns resurser för att underhålla våra vägar och även järnvägar i Sverige.Underhållsskulden har tillåtits växa så mycket under så lång tid. Vi kommer nog inte att kunna vända allt under en mandatperiod. Men vi har pekat ut en tydlig riktning: att vägunderhållet behöver prioriteras. Det står i regeringsförklaringen. Det framgår av budgeten. Och vi kommer att återkomma med fler reformer i den riktningen. I det arbetet ser jag fram emot fortsatt dialog med Kalle Olsson.Jag känner väl till vägar i olika delar av landet. Jag har även färdats på vägar i Jämtland och vet att behoven är betydande. Det är därför underhåll och upprustning är en prioritet för regeringen."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Stort tack till statsrådet för svaret på min interpellation - en interpellation om vägar, närmare bestämt vägarna i Jämtlands län, min valkrets och mitt hemlän.Ska man göra det enkelt för sig, herr ålderspresident, kan man bara säga: sämst i Sverige. Nu senast var det Transportföretagen som i sin granskning landade i den slutsatsen: Vägarna i Jämtlands län är sämst i Sverige. För oss som bor längs med dessa vägar och åker på dem är detta ingen överraskning. Vi kan bara säga att det är en korrekt beskrivning av verkligheten, för det är så det ser ut.I ett glesbygdslän som Jämtland blir de här problemen särskilt påtagliga eftersom alternativ till bilen ofta saknas. Till Bakvattnet går det kanske en eller i bästa fall två bussar per dag, och så ser det ut på många håll i Jämtlands län och andra glesbygdslän. Folk kör bil för att man behöver köra bil. Folk kör också sönder sina bilar eftersom vägarna är så dåliga.Det handlar många gånger om ålderstigna vägar i behov av investeringar och standardhöjningar, just det som länsplanemedlen är tänkta att möjliggöra. Problemet blir då det som så att säga är poängen i min interpellation: den låga resurstilldelningen. Här finns det också anledning att bemöta statsrådet, som i sitt svar drar in Trafikverkets underhållsansvar. Den låga tilldelning som Jämtland under lång tid har fått till vägarna gör ju att möjligheterna att investera i standardhöjningar och förbättringar som förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet stadigt försämras.När man inte kan asfaltera den nedgångna grusvägen och Trafikverket samtidigt tvingas till hårda prioriteringar av sitt underhåll fortsätter ju vägen att förfalla. En dålig väg blir med tiden ännu sämre. Därför menar jag, kanske lite i strid med statsrådets svar, att det är högst relevant att lyfta fram den låga fördelningen av länsplanemedel till Jämtlands län och vad den får för konsekvenser. Det skulle förvåna mig om statsrådet inte vill erkänna den kopplingen, för jag menar att den är högst relevant.Jämtlands län är, herr ålderspresident, Sveriges till ytan tredje största län med ett statligt länsvägnät på 560 mil. Av dessa är 200 mil grusvägar. Trots det får länet ungefär lika lite vägpengar som Blekinge län. Och bara för att vara väldigt tydlig: Jag är helt övertygad om att Blekinge län behöver varenda krona av sitt länsanslag. Det är inte det som är poängen. Poängen är att det finns en skevhet här, en orättvisa inbyggd i fördelningsmodellen.Länsplanen för Jämtlands del ligger på strax under 600 miljoner kronor för åren 2022-2033. Då var det ändå en ganska hygglig uppräkning som den förra S-ledda regeringen gjorde. Jag tror att det var någonstans i relativa termer 8 procent som man räknade upp länsplanerna med. Det är ändå rätt okej. Men slår vi ut 600 miljoner över tolv år landar vi på 50 miljoner per år. Man behöver inte vara vägbeställare på Trafikverket för att förstå att för 50 miljoner blir det väldigt lite väg, möjligen lite gång- och cykelväg.Med tanke på svaret från statsrådet måste jag fråga om statsrådet ser det problem som jag här försöker beskriva med den över tid låga resurstilldelningen i förhållande till det stora vägnätet. Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för länsanslagen så att de bättre avspeglar omfattningen av vägnätet samt medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Stort tack till statsrådet för svaret på min interpellation - en interpellation om vägar, närmare bestämt vägarna i Jämtlands län, min valkrets och mitt hemlän.Ska man göra det enkelt för sig, herr ålderspresident, kan man bara säga: sämst i Sverige. Nu senast var det Transportföretagen som i sin granskning landade i den slutsatsen: Vägarna i Jämtlands län är sämst i Sverige. För oss som bor längs med dessa vägar och åker på dem är detta ingen överraskning. Vi kan bara säga att det är en korrekt beskrivning av verkligheten, för det är så det ser ut.I ett glesbygdslän som Jämtland blir de här problemen särskilt påtagliga eftersom alternativ till bilen ofta saknas. Till Bakvattnet går det kanske en eller i bästa fall två bussar per dag, och så ser det ut på många håll i Jämtlands län och andra glesbygdslän. Folk kör bil för att man behöver köra bil. Folk kör också sönder sina bilar eftersom vägarna är så dåliga.Det handlar många gånger om ålderstigna vägar i behov av investeringar och standardhöjningar, just det som länsplanemedlen är tänkta att möjliggöra. Problemet blir då det som så att säga är poängen i min interpellation: den låga resurstilldelningen. Här finns det också anledning att bemöta statsrådet, som i sitt svar drar in Trafikverkets underhållsansvar. Den låga tilldelning som Jämtland under lång tid har fått till vägarna gör ju att möjligheterna att investera i standardhöjningar och förbättringar som förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet stadigt försämras.När man inte kan asfaltera den nedgångna grusvägen och Trafikverket samtidigt tvingas till hårda prioriteringar av sitt underhåll fortsätter ju vägen att förfalla. En dålig väg blir med tiden ännu sämre. Därför menar jag, kanske lite i strid med statsrådets svar, att det är högst relevant att lyfta fram den låga fördelningen av länsplanemedel till Jämtlands län och vad den får för konsekvenser. Det skulle förvåna mig om statsrådet inte vill erkänna den kopplingen, för jag menar att den är högst relevant.Jämtlands län är, herr ålderspresident, Sveriges till ytan tredje största län med ett statligt länsvägnät på 560 mil. Av dessa är 200 mil grusvägar. Trots det får länet ungefär lika lite vägpengar som Blekinge län. Och bara för att vara väldigt tydlig: Jag är helt övertygad om att Blekinge län behöver varenda krona av sitt länsanslag. Det är inte det som är poängen. Poängen är att det finns en skevhet här, en orättvisa inbyggd i fördelningsmodellen.Länsplanen för Jämtlands del ligger på strax under 600 miljoner kronor för åren 2022-2033. Då var det ändå en ganska hygglig uppräkning som den förra S-ledda regeringen gjorde. Jag tror att det var någonstans i relativa termer 8 procent som man räknade upp länsplanerna med. Det är ändå rätt okej. Men slår vi ut 600 miljoner över tolv år landar vi på 50 miljoner per år. Man behöver inte vara vägbeställare på Trafikverket för att förstå att för 50 miljoner blir det väldigt lite väg, möjligen lite gång- och cykelväg.Med tanke på svaret från statsrådet måste jag fråga om statsrådet ser det problem som jag här försöker beskriva med den över tid låga resurstilldelningen i förhållande till det stora vägnätet. Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för länsanslagen så att de bättre avspeglar omfattningen av vägnätet samt medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?"}
+{"question":"Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?","answer":"Kalle Olsson har frågat mig om jag är beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar. Kalle Olsson har vidare frågat mig om jag är beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning.En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att underhållet av vägarna håller en hög kvalitet. Det är viktigt för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.Precis som i mitt svar på en skriftlig fråga nyligen från Kalle Olsson vill jag återigen komma med ett förtydligande. Vad det gäller underhållsåtgärder sätts det av medel på nationell nivå, och det är Trafikverket som planerar för hela den verksamheten. Länsplanerna omfattar investeringar i transportinfrastrukturen på de så kallade länsvägarna. Där har regionerna möjlighet att göra de överväganden och prioriteringar som anses lämpliga. Det är dock viktigt att påpeka att länsplanerna inte hanterar drift och underhåll på våra statliga vägar. Kalle Olssons frågor avseende beräkningsgrunder för anslag till ramarna för länsplaner och kopplingen till vägunderhåll blir därför missvisande.Vägunderhåll är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har därför genomfört satsningar på vägunderhåll i budgetpropositionen för 2023. Det skapar bättre förutsättningar för att förbättra infrastrukturen och bland annat stärka robustheten, höja standarden och öka tillgängligheten.Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen. I den processen kommer vi också att ta ställning till länsplanerna."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?","answer":"Kalle Olsson har frågat mig om jag är beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar. Kalle Olsson har vidare frågat mig om jag är beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning.En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att underhållet av vägarna håller en hög kvalitet. Det är viktigt för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.Precis som i mitt svar på en skriftlig fråga nyligen från Kalle Olsson vill jag återigen komma med ett förtydligande. Vad det gäller underhållsåtgärder sätts det av medel på nationell nivå, och det är Trafikverket som planerar för hela den verksamheten. Länsplanerna omfattar investeringar i transportinfrastrukturen på de så kallade länsvägarna. Där har regionerna möjlighet att göra de överväganden och prioriteringar som anses lämpliga. Det är dock viktigt att påpeka att länsplanerna inte hanterar drift och underhåll på våra statliga vägar. Kalle Olssons frågor avseende beräkningsgrunder för anslag till ramarna för länsplaner och kopplingen till vägunderhåll blir därför missvisande.Vägunderhåll är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har därför genomfört satsningar på vägunderhåll i budgetpropositionen för 2023. Det skapar bättre förutsättningar för att förbättra infrastrukturen och bland annat stärka robustheten, höja standarden och öka tillgängligheten.Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen. I den processen kommer vi också att ta ställning till länsplanerna."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Jag kommer inte att kommentera det enskilda fallet. Mer generellt ska man dock inte sticka under stol med att det finns intressekonflikter i den här typen av projekt. Enskilda intressen kan stå emot andra enskilda intressen, och enskilda intressen kan stå emot det allmänna intresset. Det är det som Trafikverket har i sitt uppdrag att bedöma när man planerar och lägger fram förslag på infrastrukturåtgärder. Men när man väl har fattat beslut är det också viktigt att de störningar som uppkommer under byggtiden minimeras. I det avseendet är det också viktigt med en god och fungerande dialog lokalt och regionalt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Kalenderbingo kan vi ta när vi kommer ut ur kammaren, men jag ville komma med ett erbjudande härifrån.Ministern återkommer till dialogen. Ja - den är superviktig, men även om dialogen fungerar bra är det inte säkert att det blir bra för den enskilda människan. Jag tror att vi behöver andra regelverk. Det var detta jag var inne på. Regeringen kan ge Trafikverket möjlighet att göra den fyrkantiga boxen lite mer rund och ibland hitta andra typer av lösningar som skulle fungera väldigt bra i den enskilda bygden.Hur ska vi ta oss över järnvägen? Under ett års tid är just den här järnvägen avstängd. Det gör att företag inte kan ta emot leveranser. Det gör att företag inte kan ta emot kunder. Det gör att skolan får svårt att hålla eleverna kvar i skolan. Det handlar om att miljön påverkas för att man måste åka fyra mil extra varje dag till och från jobbet. Det ökar kostnaden för den enskilda individen.Om man hade kunnat rucka lite i regelverket hade man kanske kunnat göra en tillfällig överfart som hade underlättat för både företagaren och den som bor där. Det handlar alltså inte enbart om dialog, utan det handlar också om att ge förutsättningar att vara lite mer flexibel och kunna bemöta olika investeringar på olika sätt för att hitta den bästa lösningen. Det spelar ju ingen roll hur bra vi är på att kommunicera om vi inte har verktyg för att faktiskt göra det bra i det enskilda fallet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag hoppas att vi ses i Vrena i augusti."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Jag ber om ursäkt för att jag fipplade med mobilen - jag började kolla i kalendern för augusti, men vi kanske inte ska ta det live i kammaren. Jag får återkomma till det. Jag ska föregå med gott exempel och inte stå här och kolla mobilen, herr ålderspresident, men jag vill påpeka att det var för att kolla kalendern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill understryka att jag och Martina Johansson delar uppfattningen att hela Sverige ska fungera. Detta är en prioritet för regeringen och för det departement som jag arbetar på. Det är viktigt med en god och väl utbyggd infrastruktur och ett underhåll av densamma. Då är det också viktigt med precis det som Martina Johansson pekade på, det vill säga att Trafikverket har en god dialog med lokala och regionala företrädare.Jag vill återkomma till vad jag sa i ett av mina inledande inlägg: Detta ligger redan i Trafikverkets instruktion och i myndighetens uppdrag, och det är en av de punkter som vi löpande följer upp med myndigheten.När denna typ av investeringar görs kan det förstås uppstå motstående intressen. Det är därför det är viktigt att Trafikverket har ansvar för helhetslösningar och har rutiner och arbetssätt för att ta vara på inflytande och ha en god dialog lokalt och regionalt. Man kanske inte alltid är glad över exakt hur utformningen blir, men om man har haft en god dialog och mötts av förståelse kanske det är lättare att köpa beskedet. Detta ansvar, med fokus på dialog, ligger som sagt inom ramen för Trafikverkets uppdrag. Jag tittar gärna i kalendern för att se om det går att klämma in ett besök för att träffa de här personerna. Jag träffar gärna personer och organisationer som känner sig förfördelade eller upplever att de inte blir lyssnade på. Det är väldigt viktigt att även myndigheterna har denna inställning, detta arbetssätt och detta förhållningssätt. Det har de också i sitt uppdrag.Jag vill ändå understryka att jag inte behöver ett sådant besök för att bli övertygad om att det är viktigt att Trafikverket håller en god dialog och arbetar med detta. Det gör man kontinuerligt och med ett särskilt fokus sedan generaldirektören tillträdde så sent som i mars förra året. Detta är någonting som jag följer noga.Jag tackar ledamoten för engagemanget och för interpellationen."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är skönt att höra från ministern att jag misstolkade och att det inte fanns någon irritation över att ha denna diskussion i kammaren. Den är viktig för att hela landet ska känna att man har ett värde och att alla företag och alla invånare har rätt till en fungerande vardag.Jag återkommer ändå till att ministern sa att han förutsätter att Trafikverket jobbar med frågorna och med att utveckla sin kommunikation. Det är ju bra att generaldirektören har detta som ett fokus, för det är ju så att det inte funkar i praktiken i dag. Ministern höll ju själv med om detta när han refererade till tidigare uppdrag och till att han har besökt många personer som drabbats av det här.Då måste vi se att någonting behöver ändras. Det kanske inte bara handlar om samverkan. Det kanske inte bara handlar om kommunikation i sig. Hade jag fått förmånen att vara minister hade jag kanske även som minister gjort besök i områden där det inte fungerar för att få förståelse för den upplevelse av nonchalans som finns och vilka åtgärder som skulle kunna behöva vidtas för att sedan också göra de här sakerna och ge instruktioner i regleringsbrev eller i myndighetsinstruktion till Trafikverket för att förbättra och förändra.Vad är det som behövs? Det behövs samverkan, men det kan också behövas olika arbetssätt baserat på var ett visst projekt ska genomföras. Det handlar kanske inte alltid om att man ska ha samma arbetssätt när det är samma typ av projekt som ska genomföras. Om man ska byta en bro ute i skogen kanske man behöver jobba på ett annat sätt än om man ska byta en bro mitt i en by. Det kanske är så att det ena projektet behöver få kosta mer än det andra på grund av kringåtgärder, för ibland påverkar var ett projekt ska genomföras mer än vad det är som ska göras.Jag tror också att regeringen behöver ge Trafikverket möjligheter att ibland tillfälligt frångå vissa regelverk för att kunna bemöta det som är i vardagen och för att det ska fungera under till exempel det brobyte i Vrena som jag ständigt återkommer till. Det handlar faktiskt inte bara om mitt enskilda engagemang i den bygden, utan det handlar om engagemang för alla bygder som drabbas av dessa saker.För att han ska få lite inspiration när det gäller åtgärder som kan vidtas och som skulle ha kunnat vidtas om man från Trafikverket hade haft verktygen i just detta fall - och för att bygga kunskap och förståelse - tänkte jag erbjuda ministern ett besök i Vrena. Ministern kan få välja vilken dag han vill i augusti, så ska jag ordna ett besök där vi tillsammans kan träffa dem som bor i Vrena för att få förståelse för vad som behöver förändras i regelverket för att det ska bli bättre för alla när viktiga infrastrukturprojekt genomförs."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Det finns faktiskt ingen irritation alls, och vi följer och arbetar med frågan med stort intresse. Martina Johanssons upplevelse av att jag på något sätt skulle vara irriterad över att få denna fråga igen stämmer inte. I mitt svar redogjorde jag bara för att vi har haft denna diskussion tidigare.Jag vill tacka Martina Johansson för frågan och för engagemanget. Jag vet att det betyder mycket att en lokal politiker, eller en lokal eller regional riksdagsledamot, engagerar sig i en sådan här fråga och uppmärksammar och lyfter fram frågor som är viktiga på den enskilda orten eller i den enskilda regionen.Den tidigare interpellation som berördes i mitt svar var kopplad till bron över järnvägen i Vrena. Jag vill understryka att samverkan med andra aktörer är en viktig del av Trafikverkets uppdrag. Enligt sin instruktion ska Trafikverket ha väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör lokalt inflytande. Trafikverket har alltså detta i sin instruktion, och jag förutsätter förstås att det är något som Trafikverket kontinuerligt ser över och utvecklar inom ramen för detta uppdrag.Jag förutsätter att Trafikverket inom alla sina projekt arbetar med att minimera störningar som kan uppkomma under byggtiden, och en god dialog med lokala aktörer är ofta både en förutsättning för och en möjlighet att hitta bra lösningar.Jag kan konstatera att Trafikverkets generaldirektör ända sedan han tillträdde i mars 2022 har haft ett särskilt fokus på vikten av nära dialog med bland annat medborgare, regioner, kommuner och näringsliv. Enligt de uppgifter jag har från myndigheten har detta arbete utvecklat dialogerna i en positiv riktning. Myndigheten arbetar nu vidare med att förbättra och utveckla de regionala relationerna. Detta är ett arbete som jag följer noga.Ledamoten frågade också om jag själv har undersökt och satt mig in i hur detta påverkar en liten bygd. Det har jag i allra högsta grad, i synnerhet i min tidigare roll som riksdagsledamot. Jag har också haft mycket dialog med parter som varit berörda av ett projekt som alla längtade efter och ville ha på plats men som, när det väl utformades, inte kände att den stora myndigheten lyssnade på dem.Detta synliggör behovet som interpellanten tog upp av att man har som utgångspunkt att på ett tydligt och inlyssnande sätt ha en god dialog med berörda. Generaldirektören har pekat ut detta som ett fokusområde, och det är något som jag följer upp i den regelbundna myndighetsdialogen."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Jag tackar Andreas Carlson för svaret. Jag märker en viss irritation i svaret, eller det är i alla fall min upplevelse utifrån att ministern menar att vi har haft denna diskussion tidigare. Och på sätt och vis har vi absolut haft det, för jag har tidigare i kammaren lyft exempelvis en viss järnvägsbro som ska bytas ut i Vrena. Jag har också pratat om kraftledningar som byggs mellan Hedenlunda och Oxelösund. När jag har tagit upp dessa exempel med ministern tidigare har dock ministern och regeringen varit ganska nytillträdda. Det jag ville göra då var att upplysa om att det finns ett behov och någonting att jobba med här. Jag ville ge ministern möjlighet att agera för att det skulle bli bättre. Men min upplevelse är att det inte finns intresse för att faktiskt göra denna förändring. Det jag lyfter handlar om upplevelsen av nonchalans från våra myndigheter när det gäller projekt som för dem är relativt små. För de enskilda människorna som bor i närheten är projekten dock stora. Det handlar om att kommunikationen och samverkan inte är tillräcklig, för kritiken hade inte blivit så stark som den faktiskt är i dessa områden om man hade haft bättre kommunikation och samverkan och ett större fokus. Detta är inte det enda exemplet i Sörmland och Sverige där man upplever att samverkan och kommunikationen inte fungerar. Det handlar om Vrena, som jag sa, och jag har nämnt Hedenlunda. Jag kan nämna trumbyten på väg 55 i Sörmland eller Viskadalsbanan mellan Varberg och Borås, där man stänger övergångar så att stora lantbruksmaskiner behöver gå på riksvägen i stället. Jag kan nämna riksvägen mellan Enköping och Sala, där man bygger räcken som gör att stora entreprenadmaskiner kommer att få svårigheter att ta sig fram. I Hjulsjö i Hällefors kommun drar man om vägen, vilket är jättebra - men byn får ta över ansvaret för vägen, och det har inte varit tydligt på vilket sätt det sker. Jag tar upp konkreta exempel för att visa att det finns ett strukturellt problem. Det är det som är ministerns ansvar. Trafikverket arbetar förmodligen utifrån det uppdrag de upplever att de har. Det är en fyrkantig box - en fyrkantig låda. Regeringen behöver hjälpa Trafikverket så att lådan eller boxen kan bli lite rundare. Den kanske kan få lite rundare hörn och buktande sidor. Det handlar om att ge Trafikverket möjlighet att behovsanpassa de insatser som sker för att det ska bli så bra som möjligt. Kanske ska man ha möjlighet att tillfälligt kringgå eller frångå vissa regelverk. Det är små insatser som gör skillnad för den enskilde - som ofta bor på landsbygden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag lyfter också upp företagarnas oro för risken att gå i konkurs under tiden ett projekt pågår därför att de inte kan ta sig över järnvägen på ett bra sätt. Vem tar ansvar för det? Ministern säger i sitt svar till mig att han förutsätter att samverkan sker. Men då är min fråga: Har ministern undersökt hur det kan bli i en liten bygd när ett, för Trafikverket litet, projekt genomförs? Har han undersökt hur det fungerar med kommunikation, samverkan och möjligheten att hitta smarta lösningar i det enskilda projektet?"}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldigt att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta?","answer":"Martina Johansson har frågat mig om regeringen och jag kommer att prioritera att följa upp att den samverkan som bland annat Trafikverket är skyldig att göra verkligen sker och att de underlag som används är baserade på verkliga fakta.Frågan har varit uppe tidigare, och jag har ett liknande svar i dag. Jag förutsätter att Trafikverket arbetar för att minimera de störningar som kan uppstå i samband med byggprojekt. Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering och genomförande av projekt. Syftet är att säkerställa att relevanta omständigheter beaktas och begränsa störningar och olägenheter för berörda.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som Martina Johansson framför ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda projekt. Jag förutsätter att Trafikverket arbetar strategiskt för att utveckla sina relationer och sin kommunikation med människor och organisationer som berörs av olika åtgärder. Hur Trafikverket interagerar med sin omvärld är en av flera frågor som mina medarbetare och jag löpande följer upp i dialogen med myndigheten."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Daniel Helldén gör ett antal antaganden och tolkningar av olika saker som jag låter stå för honom. När det gäller om det är läge för en väldigt stor statlig omorganisation av Trafikverket är Daniel Helldén förstås svaret skyldig gällande hur han tror att en sådan omorganisation skulle förbättra situationen här och nu avseende att göra allt man kan för att åtgärda problemet. Det är det som är mitt fokus när jag har en löpande dialog med Trafikverket. Jag följer frågan mycket nära och vinnlägger mig om att man kraftsamlar. Man har fått igång sin krisledning, som jobbar intensivt med frågan. Detta är mitt fokus, inte en stor statlig omorganisation som det kanske skulle ta flera år att utreda hur den ska gå till och så vidare. Vi kanske får återkomma till detta i en annan debatt om ledamoten tycker att det är en viktig fråga, men ärendet för dagen handlar om störningar i järnvägssystemet. Där måste vi gå från dagar i planeringen till åtminstone veckor, och det måste ske mycket snabbt. Det förväntar jag mig av Trafikverket, och det har jag även framfört i den dialog som jag har med myndighetens ledning. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Statsrådet och jag är helt överens om att uttrycket att något går som tåget inte ska vara gammalt utan fungera även i dag. Jag tror också att hela svenska folket förväntar sig att tåget följer en tidtabell; det är väl nästan från tåget som tidtabellerna som idé kommer.Vi står dock här och har ett tågsystem som inte fungerar. Jag blir ändå förvånad över Andreas Carlsons svar när det gäller de 700 miljoner kronorna. Vi kunde inte hitta något vettigt skäl till att de togs bort, och branschen som gör arbetena kunde inte hitta något vettigt skäl till att pengarna togs bort. Nu är det dock uppenbart att pengarna togs bort därför att man rullar ut ett system som inte ens Trafikverket trodde skulle fungera. Alla andra sa att man borde göra på ett annat sätt - inte Trafikverket.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker så här i efterhand att statsrådet och regeringen som helhet borde ha agerat på detta. Det är nämligen uppenbart att man tog bort pengarna därför att det var ett kasst system man rullade ut. Detta tycker jag är allvarligt. Nu har det passerat, och vi får hoppas att Trafikverket på något vis löser problemet. Men med blicken i backspegeln hade jag önskat att statsrådet hade ställt djupare frågor om varför man tar bort pengarna. Var det så att det kändes jättebra att kunna lägga dem på vägunderhåll i stället? Det jag undrar i sammanhanget är varför man inte har ställt de relevanta frågorna om varför Trafikverket gjorde på det här sättet. Utöver det kan man undra - den diskussionen finns, och jag måste ställa frågan till statsrådet - om Trafikverket verkligen borde vara en myndighet på det sätt det är nu eller om vi kanske skulle se till att återigen dela upp Trafikverket i ett banverk som ägnar sig åt rätt saker när det gäller tåg och ett trafikverk som ägnar sig åt framför allt vägar och andra transportmedel. Därmed kunde vi få fungerande myndigheter."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Det finns inga underlag som ger vid handen att Trafikverket skulle ha vetat om att detta system inte skulle fungera som en del i regeringens beslut att prioritera och förändra underhållsbudgeten och ta från järnvägsunderhåll och lägga på vägunderhåll. Anledningen till att detta beslut togs var Trafikverkets underlag som pekade just på att det inte gick att omsätta dessa medel i operativ verksamhet under detta budgetår. Dessa pengar hade riskerat att brinna inne, samtidigt som vi ser ett stort underhållsbehov också på vägsidan. Detta underhållsbehov kan förväntas tillta med tanke på en ökad grad av elektrifierade fordon som väger mer och som ställer högre krav på vägunderhållet för att vi ska få ett så bra resande som möjligt. Dessa fordon ger inte några utsläpp, vilket är fördelen med elbilar. Det är därför som efterfrågan på denna typ av transporter är stor. Men det är också därför som vi behöver se att varje trafikslag i transportsystemet fungerar. Det gör det inte i alla delar kring järnvägen i dag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan hålla med Daniel Helldén i allt väsentligt när det gäller att man ska kunna lita på att tåget går. Att något går som tåget, herr ålderspresident, ska inte vara ett uttryck av historisk karaktär, utan det ska vara någonting som faktiskt är med sanningen överensstämmande - att tåget går i tid. Det ska inte vara ett uttryck som får omvandlas till någonting annat än det ursprungligen innebar. Det är därför som jag följer frågan mycket noga och har en mycket tät dialog med Trafikverket och förväntar mig att de gör allt vad de kan för att säkra att tåget ska kunna gå i tid och att de också får bukt med det problem som nu är påtagligt. Trafikverket har aktiverat sin krisledning. De har allokerat om resurser. Jag har också fått information om att det i vissa delar blir bättre. Det ser något ljusare ut vad gäller inte minst godstrafiken när det gäller att man inte ska hamna i en planering från dag till dag. Som jag sa i mitt tidigare inlägg förväntar jag mig att man åtminstone ska kunna tala om veckor och inte dagar successivt tills man kommer upp till det som lagstiftningen kräver. Det är givetvis grundförutsättningen att våra myndigheter följer den svenska lagen. Därmed tror jag, herr ålderspresident, att jag har svarat på Daniel Helldéns frågor. Vad gäller just det intermodala resandet och att man ska använda det transportsätt som är bäst lämpat för resans ändamål finns det också goda exempel i branschen där svensk åkerinäring samarbetar med tågföretagen och svensk sjöfart för att se hur man ska kunna jobba gemensamt för att ha ett så effektivt transportsystem som möjligt, så att de transporter som är bäst lämpade att gå på järnväg gör det, men att man också ska kunna använda sjöfartens kapacitet och att transporternas sista mil går med fordon som har nollutsläpp, i bästa fall, och är elektrifierade. Här pågår ett arbete, och detta är det förhållningssätt regeringen har när det gäller att utforma ett transportsystem som fungerar. Men en grundförutsättning är ju att man ska kunna lita på tåget och att järnvägen ska vara en bärande del av det framtida resandet och transportsystemet. Därför är det mycket angeläget att Trafikverket åtgärdar dessa brister - och gör det snabbt."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Statsrådet har i ett antal intervjuer pratat om att det ska köras mer bil, det ska vara mer gods på väg och det ska vara mer flyg. Alternativet till dem är framför allt järnvägen, och den fungerar ju inte. Jag och statsrådet har flera gånger pratat om dessa frågor, och statsrådet framför att detta är någonting som man noga följer. Men jag blir ändå bekymrad över att vi har ett trafikverk som implementerar ett system som alla utom Trafikverket sa inte skulle fungera. Man borde ha gjort på ett annat sätt. Man skulle antingen ha skjutit på det eller haft dubbla system så att man hade haft det gamla manuella systemet parallellt med detta så att man visste att det fanns redundans och inte ställde till det. Ändå rullade man ut systemet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTrafikverket har successivt under året sagt att detta ska lösa sig. Det senaste budet, som statsrådet också nämnde, var att det skulle fungera i december. Tittar man på Trafikverkets planer tycker jag att det mer ser ut som att det är först i mars nästa år som systemet fullt ut kan vara på rull, om de får igång det, vilket vi inte vet. De klarar inte lagkraven som har funnits länge. Under lång tid har de inte klarat att leverera lägen för tågen på banorna i tid. Det är 18 veckor som gäller enligt lag. Nu är planeringen nere på ett par dagar. Visst finns det tåg att boka. Man kan boka tåg under sommaren. Men det saknas fortfarande ett stort antal tåglägen. Detta gör att folk som till exempel ska upp och vandra i fjällen kan boka en resa dit, men de vet inte om de kommer hem. De kan inte göra detta, eftersom de har ett liv vid sidan om som måste fungera. Vi förväntar oss att järnvägen är det system som följer en tidtabell som man kan planera och förhålla sig till. Tågen ska gå i tid. Det tycker jag är en självklarhet. Det gör de inte. De går inte i tid, och godset kommer inte fram. Och nu står vi här och får inte det järnvägsunderhåll som vi behöver. Statsrådet sa att han hade underhandsdiskussioner med Trafikverket i början av mandatperioden om att detta skulle fungera och säkerställas. Ingenting har fungerat. Ändå gick de lös med, om jag får uttrycka mig så, att dra bort 700 miljoner kronor från järnvägsunderhållet. Trafikverket sa att de inte kunde göra av med dessa pengar. Det köpte regeringen, och lade pengarna på vägar. Vad vi nu ser är att man drar in massor av järnvägsunderhåll därför att detta planeringssystem inte fungerar. Det tyder på att Trafikverket visste att detta inte skulle fungera. Man gör alltså vissa delar av järnvägsunderhållet, det som man tror att man kan få in. Sedan rycker man bort en massa annat, vilket gör att vi kommer att få långa följdeffekter då problem kommer att uppstå - kontaktledningar kommer att gå sönder, signalsystem och räls kommer att paja. Detta kommer att göra att allmänheten helt kommer att tappa förtroendet för denna transportform som vi vet att svenskarna vill använda. De vill kunna planera att åka tåg, de vill kunna ställa bilen och de vill kunna låta bli att flyga till Göteborg, vilket folk nu nästan börjar göra när tågen står. När det gäller dessa 700 miljoner kronor förutsätter jag att Trafikverket förklarade för regeringen varför man tog bort dem. Kopplingen är nämligen så uppenbar mellan att man sätter in ett system som inte kommer att fungera och att man därför måste plocka bort banunderhåll. Detta visste uppenbarligen Trafikverket redan i höstas. Jag tycker att regeringen borde ha stoppat hela utrullningen av detta system."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Jag har stor respekt för Daniel Helldéns engagemang, och jag delar det. Jag är oerhört frustrerad över den oacceptabla situation som råder på järnvägsmarknaden. Det är inte acceptabelt. Det är bekymmersamt att järnvägsföretagen har fått det svårt att planera sin verksamhet, med negativa konsekvenser för både resenärer och transportköpare.Jag ser också allvarligt på risken att problemen påverkar tilliten till tåget som färdmedel negativt. Vi har stora utmaningar i vårt transportsystem som helhet. Alla trafikslag behövs.Järnvägen är en viktig del av vår historia i Sverige och en viktig del av vår framtid och det framtida resandet, inte minst för att möjliggöra ökade godstransporter till följd av investeringar i exempelvis batterifabriker och landvinningar med ny teknik och ovanliga mineral som kan vara en viktig del i den gröna omställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTransporterna kommer att vara viktiga, och järnvägstransporterna för gods är avgörande. De är en ryggrad i den svenska ekonomin. De har varit det historiskt och kommer att vara det i framtiden. Jag är därför oerhört bekymrad. Jag ser väldigt allvarligt på detta, och det är därför jag säger att detta inte är acceptabelt. När det kommer till planeringssystemet ��r det en operativ fråga för myndigheten. Det som jag gjorde redan den första veckan när jag hade tillträtt, när vi fick information om MPK-systemet vid den regelbundna dialog som vi har med myndigheten, var att fråga om det behövs mer resurser och om det finns beslut som behöver fattas av regeringen för att implementeringen ska fungera. Myndighetens svar var nej på båda dessa frågor. Vi vidtog åtgärder - jag vidtog åtgärder - redan den första veckan genom att ställa dessa frågor. Därefter var detta myndighetens ansvar. Men regeringen - jag - följer detta mycket noga. Det ska inte vara så att planeringen sker från dag till dag. Vi nöjer oss inte med att systemet som helhet är klart till december, utan fram till dess behöver planeringshorisonten gå åtminstone från dag till dag till veckor så att det blir bättre förutsättningar successivt. Här ser vi att det har blivit något bättre. Det finns nu biljetter att köpa till sommarens resor, och framförhållningen för godset förbättras. Men jag är inte på något sätt nöjd utan ser fram emot att detta kommer att förbättras ytterligare de kommande veckorna. Det förväntar jag mig, och jag följer detta noga i dialogen med myndigheten. Myndigheten har gett besked om att detta kommer att ta tid, men de ska förhålla sig till lagen. Lagstiftningen är tydlig med vad som gäller, och det är detta som Trafikverket nu kraftsamlar kring - både att följa lagen och att se till att tilliten till järnvägsresande och järnvägstransporter inte påverkas negativt. Vi ser att detta kanske redan har skett till viss del. Men därför är det oerhört angeläget att Trafikverket arbetar i högt tempo för att säkra framdrift. När det gäller underhållsåtgärder hade vi det underlag som Trafikverket gav oss. Och i detta läge är det en delikat uppgift för myndigheten att balansera det stora underhållsbehovet. Om underhållet ska rullas ut får det påverkan på kapaciteten på järnvägsnätet. Även denna fråga följer jag mycket noga. Och det är ingen överraskning för någon i kammaren att underhåll av järnväg och väg är en prioriterad fråga för regeringen för att man ska underlätta för arbetspendling och godstrafik i hela landet."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr säger det ingenting om vad statsrådet eller regeringen gör för att säkerställa att Sveriges järnvägar fungerar. Det gör mig ytterst orolig. Vi pratar om samhällskritisk infrastruktur som nu dras med så mycket problem att man kan ifrågasätta om vi har ett tågsystem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet nya planeringssystemet, som ger de tåg som kör plats på banan och som skulle öka kapaciteten, har nu sänkt kapaciteten och ställt till det. Resenärer som vill boka sina resor kan inte få besked om huruvida det går några tåg, och godsföretagen saknar möjlighet att erbjuda Sveriges företagare godsleveranser med tåg.Vi har sett uppblossande strejkvarsel från facken då personalen inte längre vet när de måste arbeta, och det saknas framförhållning då tidtabellerna aldrig blir klara. Tiden i dag kan vara nere på så lite som några dagar innan man vet om tåg kommer att gå, om tidtabellerna kan ligga fast och om tågpersonalen kan arbeta. Detta skulle jag säga är en katastrof. Det handlar om samhällskritisk infrastruktur som måste fungera.I höstens budget drog regeringen bort pengar från järnvägsunderhållet, 700 miljoner kronor. Vi i oppositionen frågade oss varför man tog bort livsnödvändigt järnvägsunderhåll. Svaret blev att de underhållsarbeten som skulle göras inte kunde göras därför att branschen och de som skulle göra arbetet inte klarade av det. Problemet låg hos underhållsbranschen.När vi undersökte saken och pratade med branschföreträdare fick vi svaret att det inte stämmer, utan de hade kapacitet att underhålla järnvägen. Utifrån detta kunde vi konstatera att det saknades vettiga skäl att ta bort 700 miljoner från järnvägsunderhållet för detta år. I dag framstår det som mer logiskt, åtminstone ur Trafikverkets perspektiv. Trafikverket måste ha vetat hela tiden att det planeringssystem som de ville rulla ut inte skulle fungera och att en av konsekvenserna skulle bli att man inte kunde upprätthålla järnvägsunderhållet. Det vi nu ser är nedstängt underhåll, att det fortfarande inte går att boka biljetter, att godstransporterna blir stående och att resenärerna och godset lämnar järnvägen.Jag förutsätter att departementet och statsrådet fick korrekt information från Trafikverket om varför man ville ställa järnvägsunderhållet och plocka bort 700 miljoner kronor. Då reses frågan varför statsrådet Carlson inte gjorde något och varför man lät Trafikverket rulla ut det nya planeringssystemet. Varför stoppade inte infrastrukturministern utrullningen av det nya tågplaneringssystemet när det måste ha varit uppenbart för regeringen att det inte skulle fungera?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan omfattande återkommande störningar?","answer":"Daniel Helldén har frågat mig om jag tänker vidta några ytterligare åtgärder för att svensk järnväg ska fungera utan återkommande störningar.Jag vill inledningsvis understryka att den rådande situationen som präglar den svenska järnvägen inte är acceptabel. Biljetter ska kunna bokas med framförhållning. Både resenärer och transportköpare ska kunna lita på att komma fram i tid och att leveranser kan ske enligt avtal. Det är en grundläggande förutsättning.Daniel Helldén och jag diskuterade frågan så sent som i mars här i kammaren. Jag redogjorde då för järnvägssystemets problem, till exempel införandet av ett nytt planeringssystem och Trafikverkets problem med att hålla utsatta tidsfrister i revisionsprocessen för tåglägen och att järnvägsunderhållet är eftersatt.Mitt svar i dag blir detsamma som senast, att jag förväntar mig att Trafikverket fortsatt arbetar så hårt de bara kan för att lösa situationen. I dialogen med Trafikverket har jag försäkrat mig om att de gör vad som krävs för att få bukt med problemen. Enligt myndigheten kommer det tyvärr att ta tid att helt lösa situationen.Trafikverkets kraftsamling för att komma till rätta med problemen fortskrider. Myndigheten och leverantören av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser även över de interna arbetssätten och förstärker med personal. Myndigheten har vidare en löpande dialog med järnvägsbranschen om framdrift och de olika åtgärder som vidtas. Jag kommer fortsatt att följa frågan nära."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag är av den bestämda uppfattningen att det svenska grundlagsskyddet på området är utomordentligt starkt. Det råder heller ingen som helst tvekan om att polisen har en mycket långtgående skyldighet i sitt uppdrag att värna demonstrationsfriheten och yttrandefriheten. Min bestämda uppfattning är att detta också görs, även sett under längre tid.Vi kan konstatera att polisen garanterar möjligheten för personer att bränna koraner och möjligheten för nazister att demonstrera i Göteborg bara ett par kvarter från en synagoga. Vi skulle kunna få se att domstolar skyddar pastorers möjligheter att uttrycka sig utomordentligt nedsättande om homosexuella, även om detta förvisso inte rör det här området.Vår rättsordning skyddar vidsträckt, också yttranden som en majoritet på mycket goda grunder - om jag får ha min egen personliga uppfattning - kan finna väldigt stötande. Detta är för mig är en viktig utgångspunkt. Demonstrationsfriheten och yttrandefriheten i Sverige är utomordentligt vidsträckt och upprätthålls också.Vi kan titta på andra demokratiska rättsstater, exempelvis Finland. Där har man kvar den gamla lagstiftningen, så som vi hade i Sverige i början av 70-talet, som inte tillåter kränkningar av trosfriden, till exempel att man bränner heliga skrifter, oavsett om det är Koranen eller Bibeln. Ingen skulle väl säga att Finland för den sakens skull är en diktatur eller ett land som långtgående inskränker grundläggande fri- och rättigheter.Exakt var balanspunkten ska ligga kan man ha olika uppfattningar om i olika rättsordningar. Jag vill ändå i grund och botten säga att jag känner stor tillit till den ordning vi har. Polisen måste bedöma ordningen och säkerheten i de konkreta fallen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla de omständigheter som Richard Jomshof nämnde är oftast omständigheter som kan påverka ordningen och säkerheten och möjligtvis också förutsättningarna att upprätthålla dessa. Om polisen vill argumentera på det sättet får det prövas av domstolar senare. Domstolarna har över tid klargjort var gränserna går. Detta välkomnar jag och tycker är utomordentligt viktigt.Jag vill avsluta med att säga att det är jättebra och välkommet att vi får tillfälle att diskutera alla relevanta aspekter av dessa frågor här i kammaren och i den allmänna debatten. Det tror jag har en främjande effekt när det gäller att upprätthålla demonstrationsfriheten och yttrandefriheten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Bland de olika skäl som polisen har uppgett till att man har velat neka tillstånd har det först varit ordningsstörningar. Där har man fått bakläxa. Sedan sa man att det var resursbrist, och där fick man bakläxa. Sedan sa man att det var tidsbrist, och där fick man också bakläxa. Vid något tillfälle sa man att ansökan hade kommit in för sent, och där fick man bakläxa, varpå man gick tillbaka till ordningsstörningar och fick bakläxa igen. Det är detta som är själva huvudproblemet här.Jag har full respekt för det justitieministern säger, och jag har full koll på hur ordningen ser ut i vårt land, men problemet är när detta återupprepas. Vad händer om ett politiskt parti nekas att hålla demonstrationer för att polisen säger att det är resursbrist eller tidsbrist eller att ansökan kom in för sent eller att det är ordningsstörningar, och detta blir återkommande? Det är jätteallvarligt. Kan man göra det i det här fallet kan man kanske också göra det i andra fall, och då har vi ett problem. Det är så jag tycker att man ska se den här frågan.Vår demokrati är unik. Vi är ett av de tjugo länder i världen som anses vara fullgoda demokratier. Jag anser att den här sortens beteende är ett steg i helt fel riktning, och det är därför jag tycker att frågan är så oerhört viktig. Sedan har jag naturligtvis otroligt stor respekt för vad justitieministern säger och hållningen i frågan. Men om vi har en situation där det finns människor som vägrar att acceptera vår lagstiftning och vårt sätt att leva, oavsett om dessa människor befinner sig innanför eller utanför våra gränser, måste vi stå upp för vår grundlag. Vi kan inte komma ifrån att dessa hot, som inte minst har funnits utomlands mot Sverige, har varit en förklaring till att situationen uppstått. Vi måste stå rakryggade och säga att vi inte böjer oss för den sortens hot."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Richard Jomshof gör ett antal, uppfattar jag, rätt svepande påståenden om både Polismyndigheten och för delen andra politiker - i det första fallet att den skulle präglas av en sorts allmän aktivism och i det andra fallet att man skulle känna sig oförhindrad att på olika sätt vilja begränsa demokratin. Man kan väl säga att jag inte är beredd att skriva under på vare sig det första eller det andra påståendet.När det gäller polisen har de en utomordentligt central uppgift som följer av lagstiftningen. Det är de som i det konkreta fallet ska göra bedömningen om den här demonstrationen eller opinionsyttringen ska få tillstånd eller inte. Den uppgiften är i sig inte uttryck för någon aktivism, utan den följer av lagstiftningen. De bedömningar som ska göras ska handla just om ordningen och säkerheten.Det är väl en rätt viktig sak att det i vart och ett av de fall som Richard Jomshof refererar till handlar om unika omständigheter i det konkreta fallet och en ganska momentan bedömning som handlar om möjligheten att upprätthålla ordningen och säkerheten vid en specifik sammankomst, vid en specifik tidpunkt och under de omständigheter som råder där och då. Jag har inte underlag för att dra några generella eller svepande slutsatser om detta, utan jag känner en mycket stor tillit till en ordning som bygger på att polisen lokalt fattar sina beslut och att det i den mån någon som berörs av detta har invändningar går att överklaga de besluten. Detta görs, och då ska domstolarna göra sitt jobb, vilket jag uppfattar att domstolarna gör.Sedan gällde det säkerhetsfrågorna och om att böja sig för utländska islamister. I vad mån fallen vi har sett på senare tid har bedömts i ljuset av de risker som har funnits i samband med en konkret demonstration eller manifestation och exakt vilka omständigheter eller vilka hotbilder som har legat till grund för den bedömningen kan jag kort sagt inte ha någon uppfattning om, utan det är Polismyndigheten som ska ha det. De frågorna får sedan närmare granskas i laga ordning, och det är i våra domstolar.Jag tror att det ibland finns en för stor ängslighet när det gäller regeringars möjlighet att styra myndigheter. En regering har stora, konstitutionellt grundade och skyddade möjligheter när det gäller att leda och styra verksamheten i myndigheter. Vi har regleringsbrev, ekonomiska styrmedel och myndighetsdialog, och vi har möjlighet att utföra särskilda regeringsuppdrag. Det finns en ofta mycket vidare ram och fler olika verktyg än vad som ibland kan framkomma i den allmänna debatten. Men det finns en gräns som är väldigt tydlig, och det är att se till att hålla ett ordentligt avstånd till de bedömningar som våra myndigheter gör i enskilda fall.Jag menar att det konstitutionellt sett skulle vara otillständigt att ett justitiedepartement eller en justitieminister klev in nära de bedömningar som görs i de konkreta fallen vid Polismyndigheten eller någon annan myndighet. Det är jag kort sagt inte beredd att göra. Jag menar att det finns en mycket legitim ordning här: Polismyndigheten fattar beslut i de konkreta fallen. Dessa kan rättsligt prövas av domstolar. Sedan kan man analysera utfallet av domar i olika mål och fråga sig om det finns några lagstiftningsförändringar som måste göras i ljuset av de domarna. Det är den legitima ordningen, och den vill jag hålla mig till. Likafullt välkomnar jag debatten."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag håller med justitieministern. Det är klart att detta är en bred fråga och att det finns många aspekter. Det är klart att läget har varit, och är, allvarligt. Men just därför vill jag påstå att vi måste stå ännu mer rakryggade när den här sortens situation uppstår och inte backa undan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJustitieministern säger själv i svaret att han välkomnar att vi för en diskussion om detta och att det är grundläggande i vår demokratiska rättsstat. Men om polisen tillåts att bryta mot svensk lag upprepade gånger trots tillsägelser om att man gör fel, ställer åtminstone jag mig frågan om vi har en demokratisk rättsstat värd namnet. Det kan tyckas hårt, men det är så jag ser på det.Dagens Nyheter hade nyligen en artikel där de gick igenom hela händelseförloppet. Där finns det flera anonyma källor som menar att man har känt sig pressad, till exempel från muslimska grupper men också från den förra socialdemokratiska regeringen, att stoppa koranbränningarna.Den 6 maj i fjol meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att polisen hade gjort fel när den nekade demonstrationstillstånd under valborgshelgen. I domen skriver förvaltningsrätten - och detta är viktigt - att polisen endast får begränsa sammankomster om det är arrangören som stör ordningen. Och vad vi än tycker om Paludan som person och det han gör så var det inte han som kastade sten eller eldade polisbilar eller försökte döda poliser. Trots förvaltningsrättens dom valde polisen att göra tvärtom. Även om man faktiskt hade gått ut och sagt att man skulle rätta sig efter det domslutet gjorde man det inte.Det finns alltså nu sammanlagt tio olika domar i fem olika förvaltningsrätter där det har slagits fast att polisen har gjort fel. Det är ändå ganska många. De gäller framför allt våren och sommaren 2022, och det handlar alltså om koranbränningarna och eftermälet till dem. Men det är inte slut där. Den 18 februari i år meddelade polisen att man totalförbjuder den här sortens aktiviteter eller demonstrationer, även om det inte finns något som helst stöd för detta i till exempel ordningslagen. Den här gången var det efter hot och påtryckningar från islamister utomlands.Jag förstår naturligtvis allvaret i detta; det är ingen lätt situation. Men just därför menar jag att vi måste vara rakryggade. Den 4 april meddelade Förvaltningsrätten i Stockholm igen att polisen hade gjort fel. Detta var den elfte gången polisen fick bakläxa.Jag anser att polisen obstruerar. Jag tycker att det är allvarligt. Enligt artikeln i Dagens Nyheter ska målet vara att polisen strävar mot en dom där man vill förbjuda koranbränningarna helt. Man blir alltså en aktivist. Det tycker jag är ytterst problematiskt, och jag vill citera Tom Schultz-Eklund vid Förvaltningsjuristerna i Sverige, som menar att polisen har gått för långt. Han säger att det inte är en myndighets uppgift att driva på rättsutvecklingen åt ena eller åt andra hållet, utan polisen ska verkställa det som står i lagen.Att socialister och islamister vill inskränka demokratin förvånar mig inte ett dugg, men om det nu finns borgerliga politiker som vill detsamma måste jag erkänna att det förvånar mig. Jag tycker också att det är tragiskt om polisen väljer att böja sig för islamister och för hot och väljer att faktiskt medvetet bryta mot svensk lag, för det är så jag ser det.Jag förstår inte varför regeringen inte agerar i den här frågan. Någonstans måste ju det yttersta ansvaret ligga. Det finns ändå någon över Polismyndigheten som borde kunna ha en åsikt, en uppfattning, om det visar sig att polisen i det här fallet inte följer de domslut som vi kan se vid elva olika förvaltningsrätter."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Återigen - tack, Richard Jomshof, för en väldigt intressant och viktig frågeställning! Det är klart att fri- och rättighetsskyddet är viktigt i sig. Sedan handlar det om hur det, för att det ska vara praktiskt och effektivt, används i samband med olika beslut och hur det upprätthålls i praktiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörst får jag säga att jag förstås inte har några möjligheter att gå in och bedöma hur Polismyndigheten bedömer situationen i enskilda fall. Jag har heller inte underlag för att, baserat på de olika fall som Richard Jomshof tar upp, säga något värderande om hur polisen generellt sett bedömer sådana här frågor. Vi har en ordning som bygger på att polisen inom ramen för lagstiftningen gör en bedömning i det konkreta fallet och på att dessa fall också kan bli föremål för rättslig prövning. När det gäller de beslut som har fattats på senare tid är de fortfarande föremål för rättslig prövning, och jag vill förstås inte föregripa slutsatserna av den.Undantagsmöjligheterna enligt grundlagsbestämmelserna är vidare än ordningslagens bestämmelser. Rikets säkerhet är ett skäl som kan motivera intrång i dessa friheter. Nu pågår en prövning om, kan man väl säga, snittet mellan den frågan och ordning och säkerhet vid sammankomster. Det ska bli intressant att se hur detta faller ut.Den andra sak som jag också vill ta fasta på, som Richard Jomshof tar upp, är att det förstås ligger i försvaret av yttrandefriheten och demonstrationsfriheten att man också värnar sådant som man i grund och botten inte själv sympatiserar med.Jag tycker dessutom att det har varit viktigt att nu när vi har haft en diskussion om koranbränningar också kunna visa erkänsla för människor som blir djupt kränkta över att det som är det allra heligaste för dem blir föremål för denna behandling i offentligheten. Jag känner många människor som skulle uppleva det på motsvarande sätt om en bibel eldades upp på torget i Örnsköldsvik, eller liknande. Den empatin, förståelsen och respekten tycker jag också att man ska kunna uttrycka som politiker. Det vet jag att statsminister Ulf Kristersson har gjort, och jag har full förståelse och stor respekt för det.Samtidigt kan andra saker också vara sanna. Vi vet att dessa koranbränningar i kombination med den desinformationskampanj som har riktats mot svensk socialtjänst, där det påstås att svenska staten skulle kidnappa muslimska barn, de facto har varit väldigt drivande när det gäller säkerhetssituationen i Sverige. Vi har strategiskt, som det heter, fortfarande kvar det förhöjda terrorhotet, trean på den femgradiga skalan, men vi vet att Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter har kalibrerat den bedömningen - vi har gått från att vara ett legitimt mål till att vara ett prioriterat mål för terrorhandlingar. Det har också skett ett antal gripanden, både i Sverige och utomlands, som kan misstänkas ha samband med ett sådant förhöjt hot.Så ser hela bilden ut. Jag tycker att det är utomordentligt viktigt att vi diskuterar alla aspekter av detta: det grundläggande fri- och rättighetsskyddet, vilka grunder som är legitima för att inskränka detta i det konkreta fallet och empatin med människor som måste stå ut med att det sägs saker som man upplever som kränkande - för så ser vår demokratiska ordning ut - men likafullt, tycker jag, kan förvänta sig respekt från det omgivande samhället när man upplever sig kränkt på grund av detta."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag vill bara inför den fortsatta debatten påminna om att innehållet i myndighetsbeslut och enskilda ärenden inte får kritiseras i kammaren."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Jag vill börja med att tacka justitieministern för att vi till slut kunde hitta ett datum för denna interpellationsdebatt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Sverige har vi en långtgående åsikts- och yttrandefrihet. Att bränna Koranen är, vad man än tycker om handlingen i sig, inte brottsligt. Detta har också slagits fast vid mer än ett tillfälle.Jag vill också poängtera följande. Att försvara andras rätt att framföra en åsikt eller att utföra en viss handling, naturligtvis inom lagens ramar, är inte synonymt med att stå bakom åsikten eller åsiktsyttringen i sig. Det finns definitivt en lång rad åsiktsyttringar, till exempel, som jag inte förstår varför man vill ägna sig åt eller som jag kan tycka är överflödiga eller till och med direkt korkade. Men jag vill inte, och kan inte, förbjuda dem för det.Den 4 april meddelade förvaltningsrätten i Stockholm att polisen gjorde fel då man på kort tid tidigare i år nekade två koranbränningar. I mitten av mars slog dessutom kammarrätten fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i fjol i samband med korankravallerna var felaktigt.Ola Österling, som är presstalesman vid polisregion Stockholm, har meddelat att man anser att säkerheten väger tyngre än våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter, vilket i detta fall bara kan betyda, menar jag, att polisen anser det rätt att inskränka de grundlagsfästa fri- och rättigheterna om till exempel islamister hotar med våld, oavsett vad förvaltningsrätten eller kammarrätten tycker om detta.Men det spelar ingen roll vad polisledningen säger i detta fall, för det är tydligt vad som gäller. Att bränna en koran ligger inom ramarna för vad den svenska yttrandefriheten tillåter, och polisen har agerat fel när man har nekat demonstrationstillstånd. I svaret på min interpellation säger justitieministern: \"Polismyndigheten gör dessa bedömningar självständigt, och hur myndigheten beslutar i enskilda fall är en fråga för myndigheten. Om den enskilde f��r ett avslagsbeslut kan det överklagas till domstol.\" Detta är en rimlig ordning; jag håller med om det. Men nu har vi de facto en situation där polisen väljer att neka demonstrationstillstånd trots att domstolar klart och tydligt vid flera tillfällen har konstaterat att polisen har gjort fel när man nekat tillstånd.Vad gör man då? Vad gör man när polisen, som i det här fallet, struntar i vad en domstol säger? Jag anser i varje fall att det är min skyldighet som ledamot av Sveriges riksdag, vårt högsta beslutande organ, att reagera. Men jag ställer mig framför allt frågan: Är det inte en regerings uppgift att reagera och agera om och när detta inträffar? Det skulle vara intressant att höra justitieministerns åsikt i frågan."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några generella initiativ med anledning av det ovan anförda?","answer":"Richard Jomshof har frågat mig om jag kommer att ta några generella initiativ med anledning av koranbränningar och svensk yttrandefrihet.Låt mig börja med att konstatera att våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter, som till exempel demonstrationsfriheten och yttrandefriheten, på goda grunder är långtgående. De tillåtna ändamålen för att begränsa dessa båda friheter anges uttömmande i regeringsformen. Där framgår att dessa friheter får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får de begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot. Om de begränsas måste begränsningen alltid vara proportionerlig - det måste alltså finnas en balans mellan mål och medel - och den får aldrig göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.Polismyndigheten har en skyldighet att garantera mötes- och demonstrationsfriheten. Skyldigheten är långtgående och innebär att myndigheten behöver vidta åtgärder för att säkra den enskildes grundlagsskyddade rättighet att demonstrera. Polismyndigheten prövar med stöd av ordningslagen (1993:1617) alltså frågor om tillstånd för allmänna sammankomster. Myndigheten får bara i undantagsfall vägra ett sådant tillstånd, i de fall det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller till trafiken eller för att motverka epidemi. En utgångspunkt är att övriga möjligheter att förebygga hindret är uttömda.Polismyndigheten bedömer varje tillståndsansökan utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och har möjlighet att meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordningen och säkerheten vid sammankomsten. Polismyndigheten gör dessa bedömningar självständigt, och hur myndigheten beslutar i enskilda fall är en fråga för myndigheten. Om den enskilde får ett avslagsbeslut kan det överklagas till domstol.Jag har för närvarande ingen avsikt att ta några generella initiativ på detta område, men jag välkomnar att det förs en diskussion om dessa frågor, som är grundläggande i vår demokratiska rättsstat."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Vi kommer nu att göra stora förändringar på områdena betygsättning och friskolor. Det har jag redan redogjort för. Och jag är helt övertygad om att ytterligare utredningar kommer att påverka detta så småningom. Jag har försökt att redogöra för detta i talarstolen.De absolut största besparingarna genomförs just nu i socialdemokratiskt styrda Stockholm och Göteborg. Stockholm har en skattkista på 83 miljarder kronor och en omsättning varje år på 50 miljarder - men kan inte plocka fram 200 miljoner. Räkna procenten på det. Det här beror på socialdemokratiskt ointresse för skolan. Det har varit exakt så här i Stockholm. De lärare och rektorer som har jobbat i Stockholms stad under ett antal år vet att det är så. Socialdemokraterna går till val på att det ska finnas två lärare i varje klassrum, och sedan gör man miljonbesparingar i Sveriges absolut rikaste kommun.Skolan är kommunaliserad, och det är Socialdemokraternas ansvar. Det gjorde Socialdemokraterna för 30 år sedan, och det var ett felaktigt beslut.Vi kommer nu att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm, det vill säga att kommunerna inte kan gå under normen för hur mycket pengar som faktiskt satsas på skolan. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse, inte minst i socialdemokratiskt styrda kommuner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Det är ändå ironiskt att skolminister Lotta Edholm säger att vi inte behöver utredningar om konkurrenssituationen och marknadsanpassningarna i svensk skola eftersom vi redan vet detta. Men varför gör då inte regeringen någonting?Svensk skola ska vara i toppklass i världen. Vi ska ha ett utbildningsystem som är rättssäkert, rättvist och likvärdigt. Detta är inte förenligt med de långtgående marknadsanpassningar som svensk skola har tvingats till, anpassningar som reducerar elever till kunder på en marknad och leder till att skolor använder betyg som en konkurrensfördel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär konstaterar jag att regeringen, trots allt de säger sig veta, ändå ställer sig på skolbolagens sida i stället för på barnens sida och att förslagen som högerregeringen lägger fram är helt tandlösa.Det är också med stor oro jag ser hur högerregeringens budget leder till att våra barn och elever får betala priset för den ekonomiska krisen. Skolminister Lotta Edholm brukar säga att regeringen gör den största satsningen på skolan på 30 år, men det stämmer inte. Vi har låtit utreda detta och kommit fram till att anslagen till barn- och ungdomsutbildning faktiskt minskar med 2 miljarder. Det är den största nedskärningen på skolan sedan 2007.Även detta är relevant i den här debatten, för när man varslar behöriga lärare och skär ned stödet till våra barn och unga i skolan kommer också betygsinflationen att öka. Då lämnar vi våra barn och elever utanför.Nej - detta är fel politik och fel väg att gå. Jag manar regeringen och skolminister Lotta Edholm att ta frågan med den seriositet som den förtjänar."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som jag sa inledningsvis är betygsinflationen ett stort problem. Nu blev det här lite mer av en generell betygsdebatt, och jag håller med om att den psykiska ohälsan naturligtvis också späs på i ett system där man inte riktigt vet vilket betyg man kan få och vilka krav som ställs för att man ska få ett visst betyg. Detta är också ett problem, och jag tror att det som mest driver på psykisk ohälsa hos ungdomar i skolans värld är just den här osäkerheten gällande vad som krävs.Nu har vi fått nya och tydligare kursplaner i grundskolan. Regeringen avser också att se över dem ytterligare för att göra dem ännu tydligare så att det blir enklare för föräldrar, barn och även för lärare att se hur betygskriterierna förhåller sig till kursplanerna.På gymnasiesidan får vi nu ämnesbetyg i stället för kursbetyg, något som jag tror kommer att ha en stor påverkan. Det blir inte så snuttifierat som det är i dag, utan man kommer att kunna se en långsiktig kunskapsutveckling där man till slut sätter ett slutbetyg. Jag tror att det kommer att ha en påverkan på stressen bland barn och ungdomar.Med detta sagt är jag för betyg i skolan. Jag tror att det är viktigt och bra att vi sätter betyg. Men de måste naturligtvis vara rättvisande. Jag har här försökt redovisa allt det som regeringen faktiskt gör på det här området.Sedan är det ju så att allt tar lite tid, och ingen kunde vara mer ivrig än jag att det ska gå lite, lite fortare. Men det är så regeringens arbete ser ut, och bakgrunden är naturligtvis att det ska vara väl förankrade och väl förberedda direktiv så att en utredning får möjlighet att arbeta på ett systematiskt och konsekvent sätt.När det gäller det som Aylin Fazelian efterlyser, nämligen en ännu bredare utredning, skulle jag vilja säga att allt det där redan finns. Vi vet vilka problemen är. De har påpekats i en lång rad olika rapporter, och jag tänker att det nu är bättre att den här utredningen faktiskt får lägga förslag på hur man ska komma till rätta med problemen än att vi återigen ska göra en jättestor utredning om varför.Vi vet som sagt redan detta. Det finns många utredningar som pekar på alla de saker som har lyfts upp i den här debatten, och nu är det dags att agera."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Precis som när det gäller andra aspekter av marknadsskolans härjningar tycker jag mig märka en sorts strategi hos regeringen. Den går ungefär ut på att man ägnar sig åt en läpparnas bekännelse så fort upprörande fall uppmärksammas i medierna, och sedan talar man lagom vagt om behovet av olika reformer.Jag tror att det beror på att man är smärtsamt medveten om att svenska folket är så innerligt trötta på fusket, på alla orättvisor och inte minst på det omfattande slöseriet med våra gemensamma skattepengar. Särskilt i dessa tider är det allvarligt att regeringen fortsätter att låta skattemedel förslösas på det här sättet.Dessvärre är det så att bortsett från tal och läpparnas bekännelse har det inte blivit särskilt mycket verkstad. Regeringen måste orka agera i denna viktiga fråga.Jag hoppas som sagt innerligt att regeringen inte låter detta stanna vid att rasa mot enskilda skolor och att ropa efter skarpare tillsyn från till exempel Skolinspektionen. Som jag och andra upprepade gånger har fört fram här i kammaren, och kommer att fortsätta att föra fram, handlar detta om ett systemfel som måste åtgärdas från grunden.Vi kan inte fortsätta att ha det så här i Sverige. Vanligt folk vill inte ha det så här. De enda jag kan tänka mig som vill ha det så här är väl i så fall skolkoncernernas bolagsstyrelser. Men det är väl inte de som styr landet?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"En avgörande del i att bekämpa betygsinflationen är att avskaffa marknadsskolan. Jag fick inte svar av skolministern på hur hon ser på korrelationen mellan vinstintresset i svensk skola och den ökade betygsinflationen. Vi måste få bort det system som tvingar skolor till konkurrens om elever, det system som skapar press från såväl vårdnadshavare som skolans ledning och ägare på lärare att höja betygen. Jag beklagar att det inte ligger i regeringens intresse att ta itu med dessa frågor.Låt mig också kommentera några av de förslag som skolministern lyfter i sitt anförande, som högerregeringens verktyg mot betygsinflationen.Skolministern nämner den så kallade omfattande friskolereformen, som SD, M, KD och L har kommit överens om. Men förslagen i Tidöavtalet är helt tandlösa och riskerar till och med att spä på problemen i svensk skola. Förslagen välkomnas av de stora skolkoncernerna. Att högerpartierna och SD dessutom har landat i att koppla rätten till vinstuttag till skolors resultat gör att betygsfuskandet, betygsinflationen, snarare riskerar att öka med tanke på att de vinstdrivande skolorna redan är generösa i betygsättningen, vilket vi konstaterat i denna debatt.Det framgår också att regeringen vill tillsätta en utredning på området, men vad som inte framgår är på vilket sätt en sådan utredning skulle ta sig an problematiken med olikvärdig betygsättning. För oss socialdemokrater är det viktigt att en sådan utredning tar ett helhetsgrepp kring de omfattande problemen runt betygsinflationen, inklusive konkurrenssituationen, i svensk skola och hur det driver på en olikvärdig betygsättning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet verkar dock som om regeringen på förhand har bestämt sig för att avgränsa sig till delvis redan kända och beprövade lösningar. Det vi hör av skolministern är att resultaten på de nationella proven i större utsträckning ska kopplas till betygsättningen. Jag är inte övertygad om att det är rätt väg framåt. Jag ser i stället att det faktiskt skulle kunna ge motsatt effekt på undervisningen och elevernas kunskapsinhämtning.För det första har vi inte nationella prov i alla ämnen. För det andra är det viktigt att betyget fortsatt baseras på en sammantagen bedömning. Det är ett problematiskt antagande att högre krav och större press på våra elever kring enskilda provtillfällen skulle öka lärandet, särskilt i en tid då den psykiska ohälsan bland landets elever redan är skyhög, inte minst på grund av den press de upplever i skolan.Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. År 2022 lämnade 15 procent av eleverna grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Av Riksrevisionens granskning framgår att avvikelserna mellan nationella prov och betyg är störst bland de elever som fått underkänt på det nationella provet. Ett stärkt samband mellan nationella prov och betygsättning riskerar därmed att öka den utslagningen ytterligare.Sammantaget riskerar högerregeringens politik snarare att elda på betygsinflationen, öka den psykiska ohälsan och faktiskt inte göra någonting alls åt den växande orättvisan i spåren av en marknadsutsatt skola."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Låt mig börja med att säga att betygsinflation naturligtvis är enormt allvarligt. Precis som föregående talare pekade på är det orättvist om man får ett för högt betyg i jämförelse med kompisar på andra skolor. Det riskerar också att leda till att den enskilda individen tror att man har bättre kunskaper än man faktiskt har. Handelshögskolan är inte det enda lärosäte som har varnat för detta och som har sett att till exempel matematikkunskaperna är för låga. Det har också till exempel Chalmers gjort. På sikt leder detta naturligtvis också till ett kunskapstapp för Sverige som kunskapsnation över huvud taget.Ungefär 40 procent av alla elever i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än vad de har presterat på nationella prov, och det är naturligtvis helt oacceptabelt. Det är helt sant, precis som föregående talare säger, att problemet är större i friskolesektorn än i den kommunala sektorn, men det förekommer även i den kommunala världen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi jobbar på två olika spår, kan man säga, i denna fråga. Det handlar om betygsättningen och hur man ska komma till rätta med att den är olikvärdig. Precis som jag försökte säga i interpellationssvaret jobbar vi på olika sätt. Vi ger Skolinspektionen ett tydligare uppdrag som handlar om att skolorna ska arbeta i förhållande till de kvalitetssystem man har och så vidare. Men vi kommer också inom kort att tillsätta en betygsutredning som får i uppdrag att se hur man tydligare kan koppla betygsättningen till resultaten på de nationella proven. Precis som föregående talare sa kräver detta naturligtvis att man digitaliserar de nationella proven och att de blir centralt rättade, för det finns en felaktighet även i rättningen av de nationella proven som också kan skapa olikvärdighet.Vi kommer också, inom några veckor, att ge friskoleutredningen tilläggsdirektiv. Målsättningen är att genomföra de största förändringarna av friskolesektorn på 30 år, faktiskt sedan friskolereformen infördes. Planen är att det inte längre ska löna sig att erbjuda dålig kvalitet - det är ju det som vi på många håll faktiskt ser.Vi kommer att se till att det blir lättare att ge viten och lättare att stänga skolor. Det handlar också om sanktionstrappor och möjlighet att begära tillbaka skolpeng om den har gått till sådant som den inte ska gå till och så vidare.Dessa två frågor hänger ihop, precis som föregående talare också talade om. Men det är två separata spår i detta - det är viktigt att påpeka det.Även om min talartid rinner ut skulle jag vilja lyfta en annan fråga. Det handlar inte bara om skolorna, utan det handlar också om vårt gemensamma ansvar. Föräldrar sätter press på lärare och anser att de till exempel är bättre betygsättare än vad lärarna är. Jag tycker att det är ett gemensamt ansvar för oss alla att säga: Det är faktiskt inte okej."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Betygsinflation är ett problem i många länder, men blott Sverige den svenska betygsinflationen har. Det är bara vi som har experimenterat med att kombinera målrelaterade betyg med en extrem marknadisering av hela skolsystemet.Precis som Aylin nyss förklarade går det inte att diskutera betygsinflation utan att prata om vad vinstintresset gör. I ett system där själva grundtanken är att skolor ska konkurrera om elever samtidigt som höga betyg ses som objektiva mått på en skolas kvalitet krävs det ingen examen i företagsekonomi för att räkna ut vilka perversa incitament som detta skapar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerForskningen är tydlig med att glädjebetygen är särskilt utbredda på just fristående skolor. Jag kan ge några exempel ur forskningen: Fristående skolor har i genomsnitt en högre betygsinflation, mätt som skillnad mellan resultat på nationella prov och ämnesbetyg. Fristående skolor rättar nationella prov mer generöst än kommunala skolor. Elever från fristående grundskolor tar i lägre grad examen från gymnasiet jämfört med elever på samma program med motsvarande betyg från kommunala grundskolor. Elever från fristående gymnasier klarar sig sämre på högskolan än elever med motsvarande betyg från kommunala gymnasieskolor och så vidare. Det räcker med att öppna valfri tidning för att få dagliga vittnesmål om att marknadiseringen av skolan är ett misslyckat experiment, och det är ett misslyckat experiment på elevernas bekostnad. Man har försökt, och man har misslyckats. Därför måste detta experiment upphöra.Jag kan ta ett exempel från Malmö, där jag själv bor. På en skola - detta är ett exempel från bara en skola - fick otroliga 78 procent av niorna i fjol ett högre betyg i matte än vad deras resultat på nationella provet gav för handen. Även med denna extrema betygsinflation var inte lönsamheten tillräcklig, enligt ägaren. Ägaren håller nu på att avveckla skolan på grund av vad man kallar för bristande lönsamhet.Problemet med betygsinflation är större än så här. Utöver vinstintresset och konkurrensens effekter omfattar frågan hela betygssystemets utformning. Jag måste ännu en gång upprepa det som redan har sagts och det som kommer att fortsätta att sägas i denna kammare, för det kan inte sägas nog: Det handlar inte om enskilda skolors illvilja eller enskilda lärares oförmåga. Detta handlar om ett system som måste göras om i grunden, för det är ett experiment som har misslyckats.Men lyssnar man på regeringsföreträdare apropå detta blir man bara orolig, för det talas om att åtgärderna ska vara externt rättade nationella prov och mer kontroller från Skolinspektionen. Det kommer inte på långa vägar att avhjälpa detta problem. Frågan behöver grundligt och noggrant utredas i alla sina olika beståndsdelar.Min fråga till statsrådet är därför: Kommer regeringen mot bakgrund av det som jag har sagt att ge en utredning i uppdrag att titta på frågan om betygsinflation i sin helhet, inklusive vinstmotivets effekter? Om så är fallet undrar jag när."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Det är bra att Lotta Edholm markerar tydligt mot betygsinflationen. Där är vi eniga. Andreas Schleicher, som är OECD:s utbildningschef och högsta ansvarig för Pisaundersökningarna har dock riktat vass kritik mot den svenska regeringen med en uppmaning om att ta betygsinflationen på större allvar. Han konstaterar att föräldrar och elever förtjänar pålitlig information. Om den inte är det kommer arbetsgivarna inte att lita på betygen. De kommer inte att fråga var du har studerat utan varifrån du kommer och vad du har för social bakgrund. Glädjebetygen i svensk skola riskerar att underminera jämlikhetsbygget i vårt samhälle.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt vi nu har en situation där särskilt de vinstdrivande skolorna ger allt högre betyg utan att de faktiska kunskaperna ökar leder också till att urvalet till högre studier snedvrids. Ser vi till hårda fakta innebär detta att elever som får rättvisa betyg blir utkonkurrerade på orättvisa grunder. Den senaste tidens rapporter om betygsinflation har haft en ytterligare skrämmande dimension. Granskningen visar att många lärare pressas av rektorer att sätta högre betyg för att få högre lön. Med andra ord riskerar rättvisa betyg att ge lägre lön. Situationen är mycket allvarlig.Mitt bekymmer är att regeringens strategi för att sätta stopp för betygsinflationen i stora delar är tandlös och faktiskt riskerar att få negativa konsekvenser. Skolministern nämner inte med ett ord att Sverige har ett alldeles unikt system med marknadsskola som har gått så långt att det saknas internationell jämförelse. Det är ett system där elever ses som kunder och där vinstdrivande skolor som konkurrensmedel sätter högre betyg än vad som faktiskt motsvarar elevernas kunskaper. För de vinstdrivande skolorna innebär fler elever större vinst, och lättförtjänta betyg används för att locka fler elever. Det är detta som är grunden för min interpellation. En viktig bakgrund till att vi nu ser denna omfattande betygsinflation är att svensk skola har marknadiserats, att vi är helt unika med dessa långtgående marknadsanpassningar och att konsekvenserna för hela vårt utbildningssystem, för elever och lärare, är förödande. Skolministern verkar faktiskt slå ifrån sig när det gäller min kritik mot marknadssystemet och vinstintressets korrelation med betygsinflation med hänvisning till att det också förekommer betygsinflation på kommunala skolor. Men, fru talman, det är precis det som är en del av min poäng. De kommunala skolorna har också tvingats in i ett skolsystem som präglas av konkurrens och marknadstänk, ett system som dessutom ersätter friskolorna mer generöst än de kommunala skolorna, trots att de kommunala skolorna har ett större lagstadgat ansvar och därmed större kostnader. Jag frågar därför utbildningsministern ännu en gång: Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflationen?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflation?","answer":"Aylin Fazelian har frågat mig hur jag avser att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflationen. Jag vill börja med att understryka att jag tar frågan om rättssäker och likvärdig betygsättning på stort allvar. Betygsättning utgör myndighetsutövning, och de betyg som sätts i skolan ska grunda sig på lärarens professionella bedömning, vara rättvisa och visa vilka kunskaper eleverna har, inte vilken skola de har gått på. Rektorn har ett ansvar att se till att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna, och ytterst har varje skolhuvudman ansvar för att skollagen och andra bestämmelser följs. Påtryckningar på lärare som har ansvar för betygsättning ska självklart inte förekomma vare sig från rektorer eller vårdnadshavare eller från annat håll. Det är inte acceptabelt.Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder för att främja en mer likvärdig bedömning och betygsättning, och jag vill här lyfta fram några av dem. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att redovisa de insatser myndigheten vidtar på området. Just nu genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av rektorns styrning och ledning för en rättvisande och likvärdig betygsättning. Granskningsrapporten är att vänta nu i juni. Vidare har Skolverket fått i uppdrag att ta fram bestämmelser om hur huvudmän, rektorer och lärare inom det systematiska kvalitetsarbetet ska arbeta för att betyg ska sättas på ett rättvisande sätt. Regeringen har således påbörjat ett omfattande arbete med målsättningen att kraftigt minska utrymmet för kvalitetsbrister, dit betygsinflation hör. Skolinspektionen, som utövar tillsyn över skolväsendet, spelar här en viktig roll. I enlighet med vad som framgår av Tidöavtalet avses Skolinspektionens tillsynsuppdrag att breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier. Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Regeringen avser också att se över och reformera styrdokumenten i enlighet med barns kognitiva utveckling, med ökat fokus på inlärning och färdigheter samt på fakta- och ämneskunskaper. Regeringen avser också, som tidigare aviserats, att tillsätta en utredning som ska se över möjliga åtgärder för att främja likvärdighet i betygsättning och motverka betygsinflation. Sammantaget har regeringen således genomfört och avser att genomföra åtgärder i syfte att göra betygsättningen mer likvärdig och förbättra för både elever och lärare. Det bör understrykas att betygsinflation förekommer i såväl kommunala som fristående skolor. När det gäller det senare vill jag för övrigt nämna att regeringen har påbörjat en omfattande omläggning av friskolesystemet som kommer att innebära att huvudmän för fristående skolor som missköter sig ska möta både tuffare regler och skärpta viten vid överträdelser jämfört med i dag."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag tackar interpellanterna för en givande debatt och en trevlig ansats. Det känns som att det finns en samsyn om vikten av att vi arbetar vidare med den typen av frågor.Låt mig ge ett svar på Lorena Delgado Varas fråga: Vi vidtar åtgärden för att vi så snabbt som möjligt vill få in ny säkerhetspolitisk kompetens. Vi tycker inte att vi kan vänta tre år, utan vi vill få in den kompetensen så snabbt som möjligt. Bakgrunden är naturligtvis det säkerhetspolitiska läget. För att ingjuta allvaret i situationen upprepar jag att vår myndighet Säpo har larmat om att det finns personer på våra lärosäten som har bedrivit spioneri för främmande makt. Det går inte att nog understryka allvaret i situationen, och det finns också ett nytt säkerhetspolitiskt läge med en helt ny geopolitisk situation.Det här är inte något som vi säger i fina rum här, utan det här är på allvar och måste omgärda allt vad vi gör.Regeringen avser att återkomma med fler initiativ om det säkerhetspolitiska perspektivet. Vi undersöker just nu behovet av nationella riktlinjer som ska omfatta hela sektorn. Men vi utesluter inte fler åtgärder därutöver eftersom vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Allra sist vill jag understryka den akademiska friheten. Regeringen tar frågan på allra största allvar. Vi genomför nu några av de största reformerna i modern tid för att säkerställa att den enskilde forskaren kan lägga mer tid på att undervisa och forska och inte känna sig politiskt styrd i fråga om vilka områden man ska forska om. Man ska känna att man får samhällets stöd i det fall man mot förmodan utsätts för hot eller får våld riktat mot sig. Det är det starkaste, bästa och mest kraftfulla sättet som vi kan stärka den enskilda forskarens akademiska frihet på. Det är oerhört viktigt.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Jag tackar för tydliggörandet att Sverige inte är på väg att bli Ungern eller Kina. Det låter bra. Men det räcker inte med ord, utan processerna måste överensstämma med den bilden.Som de demokrater vi är anser vi att det är viktigt att ha kunskapen om hur demokratiska processer fungerar, hur man bygger förtroende och hur man utvecklar i stället för att rasera. Nu när ministern besvarade bland annat ledamoten Mats Wikings fråga blev det ännu mer otydligt för mig varför man förkortade mandatperioden, om man nu inte avser att ändra själva processen. Då borde dessa personer åtnjuta fullt förtroende. Under tiden kan regeringen göra en utredning och sedan bygga upp arbetet tillsammans med styrelserna på ett mer demokratiskt sätt.I dag finns andra problem som också leder till minskad akademisk frihet. Universitet och högskolor är underfinansierade. Några ser över hur de ska minska de lärarledda timmarna och använda färre lokaler. Det finns forskare som väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten. Den ekonomiska osäkerheten gör att man väljer att arbeta med andra frågor än dem man initialt hade tänkt att jobba med. Det är också punkter som bör ingå i frågan om akademisk frihet.Jag vill passa på att korrigera en sak som ministern besvarade tidigare. Vänsterpartiet var för omställningsstödet, men vi hade tankar om finansieringen. Vi ville att arbetsgivarna skulle ta mer ansvar."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Jag tackar för tydliggörandet att Sverige inte är på väg att bli Ungern eller Kina. Det låter bra. Men det räcker inte med ord, utan processerna måste överensstämma med den bilden.Som de demokrater vi är anser vi att det är viktigt att ha kunskapen om hur demokratiska processer fungerar, hur man bygger förtroende och hur man utvecklar i stället för att rasera. Nu när ministern besvarade bland annat ledamoten Mats Wikings fråga blev det ännu mer otydligt för mig varför man förkortade mandatperioden, om man nu inte avser att ändra själva processen. Då borde dessa personer åtnjuta fullt förtroende. Under tiden kan regeringen göra en utredning och sedan bygga upp arbetet tillsammans med styrelserna på ett mer demokratiskt sätt.I dag finns andra problem som också leder till minskad akademisk frihet. Universitet och högskolor är underfinansierade. Några ser över hur de ska minska de lärarledda timmarna och använda färre lokaler. Det finns forskare som väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten. Den ekonomiska osäkerheten gör att man väljer att arbeta med andra frågor än dem man initialt hade tänkt att jobba med. Det är också punkter som bör ingå i frågan om akademisk frihet.Jag vill passa på att korrigera en sak som ministern besvarade tidigare. Vänsterpartiet var för omställningsstödet, men vi hade tankar om finansieringen. Vi ville att arbetsgivarna skulle ta mer ansvar."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar för tydliggörandet att Sverige inte är på väg att bli Ungern eller Kina. Det låter bra. Men det räcker inte med ord, utan processerna måste överensstämma med den bilden.Som de demokrater vi är anser vi att det är viktigt att ha kunskapen om hur demokratiska processer fungerar, hur man bygger f��rtroende och hur man utvecklar i stället för att rasera. Nu när ministern besvarade bland annat ledamoten Mats Wikings fråga blev det ännu mer otydligt för mig varför man förkortade mandatperioden, om man nu inte avser att ändra själva processen. Då borde dessa personer åtnjuta fullt förtroende. Under tiden kan regeringen göra en utredning och sedan bygga upp arbetet tillsammans med styrelserna på ett mer demokratiskt sätt.I dag finns andra problem som också leder till minskad akademisk frihet. Universitet och högskolor är underfinansierade. Några ser över hur de ska minska de lärarledda timmarna och använda färre lokaler. Det finns forskare som väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten. Den ekonomiska osäkerheten gör att man väljer att arbeta med andra frågor än dem man initialt hade tänkt att jobba med. Det är också punkter som bör ingå i frågan om akademisk frihet.Jag vill passa på att korrigera en sak som ministern besvarade tidigare. Vänsterpartiet var för omställningsstödet, men vi hade tankar om finansieringen. Vi ville att arbetsgivarna skulle ta mer ansvar."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag tackar för tydliggörandet att Sverige inte är på väg att bli Ungern eller Kina. Det låter bra. Men det räcker inte med ord, utan processerna måste överensstämma med den bilden.Som de demokrater vi är anser vi att det är viktigt att ha kunskapen om hur demokratiska processer fungerar, hur man bygger förtroende och hur man utvecklar i stället för att rasera. Nu när ministern besvarade bland annat ledamoten Mats Wikings fråga blev det ännu mer otydligt för mig varför man förkortade mandatperioden, om man nu inte avser att ändra själva processen. Då borde dessa personer åtnjuta fullt förtroende. Under tiden kan regeringen göra en utredning och sedan bygga upp arbetet tillsammans med styrelserna på ett mer demokratiskt sätt.I dag finns andra problem som också leder till minskad akademisk frihet. Universitet och högskolor är underfinansierade. Några ser över hur de ska minska de lärarledda timmarna och använda färre lokaler. Det finns forskare som väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten. Den ekonomiska osäkerheten gör att man väljer att arbeta med andra frågor än dem man initialt hade tänkt att jobba med. Det är också punkter som bör ingå i frågan om akademisk frihet.Jag vill passa på att korrigera en sak som ministern besvarade tidigare. Vänsterpartiet var för omställningsstödet, men vi hade tankar om finansieringen. Vi ville att arbetsgivarna skulle ta mer ansvar."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag tackar för tydliggörandet att Sverige inte är på väg att bli Ungern eller Kina. Det låter bra. Men det räcker inte med ord, utan processerna måste överensstämma med den bilden.Som de demokrater vi är anser vi att det är viktigt att ha kunskapen om hur demokratiska processer fungerar, hur man bygger förtroende och hur man utvecklar i stället för att rasera. Nu när ministern besvarade bland annat ledamoten Mats Wikings fråga blev det ännu mer otydligt för mig varför man förkortade mandatperioden, om man nu inte avser att ändra själva processen. Då borde dessa personer åtnjuta fullt förtroende. Under tiden kan regeringen göra en utredning och sedan bygga upp arbetet tillsammans med styrelserna på ett mer demokratiskt sätt.I dag finns andra problem som också leder till minskad akademisk frihet. Universitet och högskolor är underfinansierade. Några ser över hur de ska minska de lärarledda timmarna och använda färre lokaler. Det finns forskare som väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten. Den ekonomiska osäkerheten gör att man väljer att arbeta med andra frågor än dem man initialt hade tänkt att jobba med. Det är också punkter som bör ingå i frågan om akademisk frihet.Jag vill passa på att korrigera en sak som ministern besvarade tidigare. Vänsterpartiet var för omställningsstödet, men vi hade tankar om finansieringen. Vi ville att arbetsgivarna skulle ta mer ansvar."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: \"Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar.\" Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: \"Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar.\" Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: \"Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar.\" Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: \"Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar.\" Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag ska börja med Mats Wikings frågor och läser innantill från interpellationssvaret: \"Regeringen kommer inte att ändra den särskilda processen som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar.\" Detta finns i både det muntliga och skriftliga interpellationssvaret. Jag hoppas att det är tydligt nog för ledamoten.Lorena Delgado Varas undrar om Sverige är på väg att bli Kina, det vill säga en kommunistisk diktatur där staten styr företag och alla sfärer i samhället. Svaret är nej. Sverige är inte på väg att bli Kina.Är Sverige på väg att bli Ungern, där politiker beordrar nedläggning av vissa privat ägda universitet eller försöker politiskt styra vad forskare får forska om? Svaret är nej. Det regeringen gör är tvärtom precis det motsatta.Regeringen går alltså i motsatt riktning och går betydligt längre än vad den rödgröna regeringen gjorde, det vill säga vi stärker nu enskilda professorers och lektorers skydd vid hot och våld. Det här är något reellt som har ökat i omfattning, och nu stärker vi den enskilda forskarens och den enskilda lärarens skydd straffrättsligt.Vi kommer att tillsätta en utredning om etikprövning, något som många enskilda forskare uppfattar hotar deras akademiska frihet eller naggar den i kanten. 2 500 forskare skrev ett upprop till Sveriges politiker om att åtgärda det här systemet, eftersom man tycker att myndigheter lägger sig i vilka frågeställningar den enskilda forskaren får behandla.Detta är ett regelverk som den socialdemokratiska regeringen är skyldig till och som man lovade att åtgärda men aldrig åtgärdade. Nu ska den borgerliga regeringen tillsätta en utredning för att komma till rätta med problemet.Det här är ingen ny frågeställning utan en frågeställning som har funnits i flera år, där enskilda forskare har blivit åtalade enligt det regelverk som finns med åtalsskyldighet, det vill säga de har fått hem en lapp i brevlådan om att de riskerar civilrättsligt åtal.Detta om något inkräktar på den akademiska friheten. Det är en problematik som har varit känd i flera år. Jag har själv ställt socialdemokratiska ministrar till svars gällande detta, men det har inte skett någonting. Nu aviserar regeringen att vi kommer att tillsätta en utredning för att få bukt med detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret är alltså nej, vi är inte på väg att bli Kina, en kommunistisk diktatur. Nej, vi är heller inte på väg att bli Ungern, utan vi tar steg framåt för att stärka den enskilda forskarens akademiska frihet. Vi tar också steg framåt för att stärka skyddet för den fria forskningen och den fria kunskapsspridningen."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Att Sveriges säkerhetsläge har förändrats är vi socialdemokrater och regeringen helt överens om. Samtidigt vet både utbildningsministern och undertecknad att våra lärosäten är väl medvetna om det spända säkerhetsläget. Här behöver säkert våra lärosäten, precis som övriga samhället, bli bättre i sitt säkerhetstänk. Där har ministern rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån resonemanget att man behöver få in ledamöter med mer säkerhetspolitisk kunskap är det därför intressant att resonera om hur regeringen tänker. Frågan är hur och vem som ska sköta rekryteringen av de nya externa styrelseledamöterna. Kommer regeringen att använda sig av samma rekryteringsmetod som när man tog fram nuvarande styrelser? Eller kommer man att använda sig av en annan metod? I så fall vilken?Jag är också lite nyfiken på hur någon ska utse vilka som ska lämna styrelserna efter 17 månader. Vilka kriterier kommer då att användas?Sist men inte minst: Vilka speciella uppgifter ska de nya styrelsemedlemmarna ha i den nygamla styrelsen efter 17 månader för att motsvara regeringens krav?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Att Sveriges säkerhetsläge har förändrats är vi socialdemokrater och regeringen helt överens om. Samtidigt vet både utbildningsministern och undertecknad att våra lärosäten är väl medvetna om det spända säkerhetsläget. Här behöver säkert våra lärosäten, precis som övriga samhället, bli bättre i sitt säkerhetstänk. Där har ministern rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån resonemanget att man behöver få in ledamöter med mer säkerhetspolitisk kunskap är det därför intressant att resonera om hur regeringen tänker. Frågan är hur och vem som ska sköta rekryteringen av de nya externa styrelseledamöterna. Kommer regeringen att använda sig av samma rekryteringsmetod som när man tog fram nuvarande styrelser? Eller kommer man att använda sig av en annan metod? I så fall vilken?Jag är också lite nyfiken på hur någon ska utse vilka som ska lämna styrelserna efter 17 månader. Vilka kriterier kommer då att användas?Sist men inte minst: Vilka speciella uppgifter ska de nya styrelsemedlemmarna ha i den nygamla styrelsen efter 17 månader för att motsvara regeringens krav?"}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Att Sveriges säkerhetsläge har förändrats är vi socialdemokrater och regeringen helt överens om. Samtidigt vet både utbildningsministern och undertecknad att våra lärosäten är väl medvetna om det spända säkerhetsläget. Här behöver säkert våra lärosäten, precis som övriga samhället, bli bättre i sitt säkerhetstänk. Där har ministern rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån resonemanget att man behöver få in ledamöter med mer säkerhetspolitisk kunskap är det därför intressant att resonera om hur regeringen tänker. Frågan är hur och vem som ska sköta rekryteringen av de nya externa styrelseledamöterna. Kommer regeringen att använda sig av samma rekryteringsmetod som när man tog fram nuvarande styrelser? Eller kommer man att använda sig av en annan metod? I så fall vilken?Jag är också lite nyfiken på hur någon ska utse vilka som ska lämna styrelserna efter 17 månader. Vilka kriterier kommer då att användas?Sist men inte minst: Vilka speciella uppgifter ska de nya styrelsemedlemmarna ha i den nygamla styrelsen efter 17 månader för att motsvara regeringens krav?"}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Att Sveriges säkerhetsläge har förändrats är vi socialdemokrater och regeringen helt överens om. Samtidigt vet både utbildningsministern och undertecknad att våra lärosäten är väl medvetna om det spända säkerhetsläget. Här behöver säkert våra lärosäten, precis som övriga samhället, bli bättre i sitt säkerhetstänk. Där har ministern rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån resonemanget att man behöver få in ledamöter med mer säkerhetspolitisk kunskap är det därför intressant att resonera om hur regeringen tänker. Frågan är hur och vem som ska sköta rekryteringen av de nya externa styrelseledamöterna. Kommer regeringen att använda sig av samma rekryteringsmetod som när man tog fram nuvarande styrelser? Eller kommer man att använda sig av en annan metod? I så fall vilken?Jag är också lite nyfiken på hur någon ska utse vilka som ska lämna styrelserna efter 17 månader. Vilka kriterier kommer då att användas?Sist men inte minst: Vilka speciella uppgifter ska de nya styrelsemedlemmarna ha i den nygamla styrelsen efter 17 månader för att motsvara regeringens krav?"}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Att Sveriges säkerhetsläge har förändrats är vi socialdemokrater och regeringen helt överens om. Samtidigt vet både utbildningsministern och undertecknad att våra lärosäten är väl medvetna om det spända säkerhetsläget. Här behöver säkert våra lärosäten, precis som övriga samhället, bli bättre i sitt säkerhetstänk. Där har ministern rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån resonemanget att man behöver få in ledamöter med mer säkerhetspolitisk kunskap är det därför intressant att resonera om hur regeringen tänker. Frågan är hur och vem som ska sköta rekryteringen av de nya externa styrelseledamöterna. Kommer regeringen att använda sig av samma rekryteringsmetod som när man tog fram nuvarande styrelser? Eller kommer man att använda sig av en annan metod? I så fall vilken?Jag är också lite nyfiken på hur någon ska utse vilka som ska lämna styrelserna efter 17 månader. Vilka kriterier kommer då att användas?Sist men inte minst: Vilka speciella uppgifter ska de nya styrelsemedlemmarna ha i den nygamla styrelsen efter 17 månader för att motsvara regeringens krav?"}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Tack för svaret, ministern! Det är ändå bra att man erkänner att det kunde ha gjorts annorlunda. Jag tänker att det kanske inte hade krävts så många steg för att göra det på ett annat sätt.Jag vill ta upp det som också har diskuterats kring Sverigedemokraternas roll. Det är inte så konstigt att folk undrar om Sverigedemokraterna är pådrivande, även om de har sagt att det inte är så. De har ju dragit in en rad politiska frågor som är odemokratiska i bland annat Tidöavtalet. Det här känns som ytterligare en sådan fråga.Vi pratar om säkerhet gentemot vissa imperialistiska stater, vissa diktaturer eller helt enkelt länder som inte arbetar på ett sjyst sätt för att stärka sin konkurrenskraft. Säkerhetsfrågan är någonting som nämns gång på gång som en anledning att kunna göra de här kanske odemokratiska förändringarna.Självklart är säkerhetsfrågan viktig, vilket även den andra ledamoten nämnde tidigare i sitt inlägg, och självklart vill vi inte att vårt relativt öppna samhälle ska utnyttjas av odemokratiska krafter. Men utvecklingen kan ju inte gå mot att vi utvecklas på samma sätt som de länder vi kritiserar. Det finns flera exempel. Kina har till exempel en statlig medlem i varje företagsstyrelse för de utländska företag som investerar i Kina. Är det en väg vi ska gå? Jag hoppas verkligen inte det.Ungern är ett annat exempel. Det är ett land som har prisats av samma parti som jag nämnde tidigare men som inte kan leva upp till de grundläggande kraven på en demokrati och rättsstat. Ungern har infört någonting som kallas för Lex CEU, krav som innebar att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan mer på politiska kriterier. Propositionen begränsar möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet.Själva propositionen utarbetades i fullständig sekretess och drevs igenom inom några dagar utan att oppositionen kunde säga så mycket om det. Det man egentligen avsåg var att attackera till exempel genusstudier, hbtq-arbete, miljö- och klimatarbete och så vidare. Den ungerska regeringen pekade då på behovet av mer nationalism och stärkt säkerhet, men egentligen ville man attackera vissa frågor politiskt genom att inskränka den akademiska friheten.Det visar hur viktigt det här är. Vi måste hela tiden förhålla oss till de demokratiska spelreglerna. Jag tror på att förändringar måste ske demokratiskt och transparent. Kanske kunde utskottet ha informerats kring säkerhetsfrågan på ett mer transparent sätt, och kanske hade man då hittat steg för att bemöta frågan på ett annat vis."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Tack för svaret, ministern! Det är ändå bra att man erkänner att det kunde ha gjorts annorlunda. Jag tänker att det kanske inte hade krävts så många steg för att göra det på ett annat sätt.Jag vill ta upp det som också har diskuterats kring Sverigedemokraternas roll. Det är inte så konstigt att folk undrar om Sverigedemokraterna är pådrivande, även om de har sagt att det inte är så. De har ju dragit in en rad politiska frågor som är odemokratiska i bland annat Tidöavtalet. Det här känns som ytterligare en sådan fråga.Vi pratar om säkerhet gentemot vissa imperialistiska stater, vissa diktaturer eller helt enkelt länder som inte arbetar på ett sjyst sätt för att stärka sin konkurrenskraft. Säkerhetsfrågan är någonting som nämns gång på gång som en anledning att kunna göra de här kanske odemokratiska förändringarna.Självklart är säkerhetsfrågan viktig, vilket även den andra ledamoten nämnde tidigare i sitt inlägg, och självklart vill vi inte att vårt relativt öppna samhälle ska utnyttjas av odemokratiska krafter. Men utvecklingen kan ju inte gå mot att vi utvecklas på samma sätt som de länder vi kritiserar. Det finns flera exempel. Kina har till exempel en statlig medlem i varje företagsstyrelse för de utländska företag som investerar i Kina. Är det en väg vi ska gå? Jag hoppas verkligen inte det.Ungern är ett annat exempel. Det är ett land som har prisats av samma parti som jag nämnde tidigare men som inte kan leva upp till de grundläggande kraven på en demokrati och rättsstat. Ungern har infört någonting som kallas för Lex CEU, krav som innebar att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan mer på politiska kriterier. Propositionen begränsar möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet.Själva propositionen utarbetades i fullständig sekretess och drevs igenom inom några dagar utan att oppositionen kunde säga så mycket om det. Det man egentligen avsåg var att attackera till exempel genusstudier, hbtq-arbete, miljö- och klimatarbete och så vidare. Den ungerska regeringen pekade då på behovet av mer nationalism och stärkt säkerhet, men egentligen ville man attackera vissa frågor politiskt genom att inskränka den akademiska friheten.Det visar hur viktigt det här är. Vi måste hela tiden förhålla oss till de demokratiska spelreglerna. Jag tror på att förändringar måste ske demokratiskt och transparent. Kanske kunde utskottet ha informerats kring säkerhetsfrågan på ett mer transparent sätt, och kanske hade man då hittat steg för att bemöta frågan på ett annat vis."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Tack för svaret, ministern! Det är ändå bra att man erkänner att det kunde ha gjorts annorlunda. Jag tänker att det kanske inte hade krävts så många steg för att göra det på ett annat sätt.Jag vill ta upp det som också har diskuterats kring Sverigedemokraternas roll. Det är inte så konstigt att folk undrar om Sverigedemokraterna är pådrivande, även om de har sagt att det inte är så. De har ju dragit in en rad politiska frågor som är odemokratiska i bland annat Tidöavtalet. Det här känns som ytterligare en sådan fråga.Vi pratar om säkerhet gentemot vissa imperialistiska stater, vissa diktaturer eller helt enkelt länder som inte arbetar på ett sjyst sätt för att stärka sin konkurrenskraft. Säkerhetsfrågan är någonting som nämns gång på gång som en anledning att kunna göra de här kanske odemokratiska förändringarna.Självklart är säkerhetsfrågan viktig, vilket även den andra ledamoten nämnde tidigare i sitt inlägg, och självklart vill vi inte att vårt relativt öppna samhälle ska utnyttjas av odemokratiska krafter. Men utvecklingen kan ju inte gå mot att vi utvecklas på samma sätt som de länder vi kritiserar. Det finns flera exempel. Kina har till exempel en statlig medlem i varje företagsstyrelse för de utländska företag som investerar i Kina. Är det en väg vi ska gå? Jag hoppas verkligen inte det.Ungern är ett annat exempel. Det är ett land som har prisats av samma parti som jag nämnde tidigare men som inte kan leva upp till de grundläggande kraven på en demokrati och rättsstat. Ungern har infört någonting som kallas för Lex CEU, krav som innebar att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan mer på politiska kriterier. Propositionen begränsar möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet.Själva propositionen utarbetades i fullständig sekretess och drevs igenom inom några dagar utan att oppositionen kunde säga så mycket om det. Det man egentligen avsåg var att attackera till exempel genusstudier, hbtq-arbete, miljö- och klimatarbete och så vidare. Den ungerska regeringen pekade då på behovet av mer nationalism och stärkt säkerhet, men egentligen ville man attackera vissa frågor politiskt genom att inskränka den akademiska friheten.Det visar hur viktigt det här är. Vi måste hela tiden förhålla oss till de demokratiska spelreglerna. Jag tror på att förändringar måste ske demokratiskt och transparent. Kanske kunde utskottet ha informerats kring säkerhetsfrågan på ett mer transparent sätt, och kanske hade man då hittat steg för att bemöta frågan på ett annat vis."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Tack för svaret, ministern! Det är ändå bra att man erkänner att det kunde ha gjorts annorlunda. Jag tänker att det kanske inte hade krävts så många steg för att göra det på ett annat sätt.Jag vill ta upp det som också har diskuterats kring Sverigedemokraternas roll. Det är inte så konstigt att folk undrar om Sverigedemokraterna är pådrivande, även om de har sagt att det inte är så. De har ju dragit in en rad politiska frågor som är odemokratiska i bland annat Tidöavtalet. Det här känns som ytterligare en sådan fråga.Vi pratar om säkerhet gentemot vissa imperialistiska stater, vissa diktaturer eller helt enkelt länder som inte arbetar på ett sjyst sätt för att stärka sin konkurrenskraft. Säkerhetsfrågan är någonting som nämns gång på gång som en anledning att kunna göra de här kanske odemokratiska förändringarna.Självklart är säkerhetsfrågan viktig, vilket även den andra ledamoten nämnde tidigare i sitt inlägg, och självklart vill vi inte att vårt relativt öppna samhälle ska utnyttjas av odemokratiska krafter. Men utvecklingen kan ju inte gå mot att vi utvecklas på samma sätt som de länder vi kritiserar. Det finns flera exempel. Kina har till exempel en statlig medlem i varje företagsstyrelse för de utländska företag som investerar i Kina. Är det en väg vi ska gå? Jag hoppas verkligen inte det.Ungern är ett annat exempel. Det är ett land som har prisats av samma parti som jag nämnde tidigare men som inte kan leva upp till de grundläggande kraven på en demokrati och rättsstat. Ungern har infört någonting som kallas för Lex CEU, krav som innebar att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan mer på politiska kriterier. Propositionen begränsar möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet.Själva propositionen utarbetades i fullständig sekretess och drevs igenom inom några dagar utan att oppositionen kunde säga så mycket om det. Det man egentligen avsåg var att attackera till exempel genusstudier, hbtq-arbete, miljö- och klimatarbete och så vidare. Den ungerska regeringen pekade då på behovet av mer nationalism och stärkt säkerhet, men egentligen ville man attackera vissa frågor politiskt genom att inskränka den akademiska friheten.Det visar hur viktigt det här är. Vi måste hela tiden förhålla oss till de demokratiska spelreglerna. Jag tror på att förändringar måste ske demokratiskt och transparent. Kanske kunde utskottet ha informerats kring säkerhetsfrågan på ett mer transparent sätt, och kanske hade man då hittat steg för att bemöta frågan på ett annat vis."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Tack för svaret, ministern! Det är ändå bra att man erkänner att det kunde ha gjorts annorlunda. Jag tänker att det kanske inte hade krävts så många steg för att göra det på ett annat sätt.Jag vill ta upp det som också har diskuterats kring Sverigedemokraternas roll. Det är inte så konstigt att folk undrar om Sverigedemokraterna är pådrivande, även om de har sagt att det inte är så. De har ju dragit in en rad politiska frågor som är odemokratiska i bland annat Tidöavtalet. Det här känns som ytterligare en sådan fråga.Vi pratar om säkerhet gentemot vissa imperialistiska stater, vissa diktaturer eller helt enkelt länder som inte arbetar på ett sjyst sätt för att stärka sin konkurrenskraft. Säkerhetsfrågan är någonting som nämns gång på gång som en anledning att kunna göra de här kanske odemokratiska förändringarna.Självklart är säkerhetsfrågan viktig, vilket även den andra ledamoten nämnde tidigare i sitt inlägg, och självklart vill vi inte att vårt relativt öppna samhälle ska utnyttjas av odemokratiska krafter. Men utvecklingen kan ju inte gå mot att vi utvecklas på samma sätt som de länder vi kritiserar. Det finns flera exempel. Kina har till exempel en statlig medlem i varje företagsstyrelse för de utländska företag som investerar i Kina. Är det en väg vi ska gå? Jag hoppas verkligen inte det.Ungern är ett annat exempel. Det är ett land som har prisats av samma parti som jag nämnde tidigare men som inte kan leva upp till de grundläggande kraven på en demokrati och rättsstat. Ungern har infört någonting som kallas för Lex CEU, krav som innebar att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan mer på politiska kriterier. Propositionen begränsar möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet.Själva propositionen utarbetades i fullständig sekretess och drevs igenom inom några dagar utan att oppositionen kunde säga så mycket om det. Det man egentligen avsåg var att attackera till exempel genusstudier, hbtq-arbete, miljö- och klimatarbete och så vidare. Den ungerska regeringen pekade då på behovet av mer nationalism och stärkt säkerhet, men egentligen ville man attackera vissa frågor politiskt genom att inskränka den akademiska friheten.Det visar hur viktigt det här är. Vi måste hela tiden förhålla oss till de demokratiska spelreglerna. Jag tror på att förändringar måste ske demokratiskt och transparent. Kanske kunde utskottet ha informerats kring säkerhetsfrågan på ett mer transparent sätt, och kanske hade man då hittat steg för att bemöta frågan på ett annat vis."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten. Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet. Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.  Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor. Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten. Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet. Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.  Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor. Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten. Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet. Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.  Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor. Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten. Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet. Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.  Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor. Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Låt mig börja med att säga att det är klart att jag så här i efterhand kan vara självkritisk när det gäller hur vi har informerat om detta. Det är klart att vi kunde ha informerat på ett bättre sätt gentemot våra ordförande och våra lärosäten. Det är något som vi självkritiskt tar till oss och får bära med oss i det framtida arbetet. Vi kunde ha informerat om det på ett annat sätt.När det gäller själva sakfrågan vidhåller jag att det finns ett behov av större säkerhetspolitisk kompetens, och det gäller brett på våra lärosäten. Regeringen styr på olika sätt. De kriterier som finns för våra styrelser är ju ett sätt. Men lika viktigt eller kanske ännu viktigare är hur våra lärosäten arbetar med detta i det dagliga operativa arbetet. Där vidtog regeringen åtgärder i december genom att vi i regleringsbrevet framhöll behovet av att inte minst jobba med informationssäkerhet. Regeringen ser just nu över behovet av nationella riktlinjer när det gäller säkerhetsfrågor, eftersom detta saknas i dag. Vi ser också över vad vi kan lära av andra länder och på vilket sätt Sverige kan flytta fram positionerna i den här typen av frågor.  Bakgrunden är att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det gäller i allmänhet, men det gäller inte minst våra lärosäten, våra universitet och högskolor. Våra myndigheter, däribland Säpo, framhåller att det finns personer på lärosätena som har spionerat åt främmande makt. Detta säger alltså Säpo, en av våra myndigheter. Det är klart att regeringen, som ytterst är ansvarig för Sverige, inte kan stå med armarna i kors och titta på när Sverige är utsatt för helt andra yttre hot än tidigare.Säpo pekar i synnerhet ut tre länder: Ryssland, Kina och Iran. Inte minst innebär det strategiska arbete som Kina bedriver att Sverige som nation står inför helt nya frågeställningar. Inte minst är lärosätena en del av detta. I Säpos årsrapport, i Musts årsrapport och i FOI:s granskningar lyfter man särskilt fram våra lärosäten som sårbara i detta.Min bedömning är att Sverige ligger efter andra länder och behöver göra mer. Därför bedriver vi nu ett intensivt arbete för att flytta fram våra positioner och vidta skarpare åtgärder för att hantera den här typen av frågor. Interpellanterna ställer frågor till mig om akademisk frihet. Akademisk frihet har ju flera lager. Ett sådant lager, eller en sådan dimension, handlar om lärosätenas autonomi och självständighet, något som är viktigt och som inte minst mitt eget parti har drivit under många år.En annan dimension handlar om den enskilda forskarens akademiska frihet. Där vidtar regeringen nu ett antal åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan. Exempelvis skärper vi det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer vid hot och våld. Vi avser också att tillsätta en utredning för att förändra systemet med etikprövning, ett område som många forskare uppfattar inkräktar på deras akademiska frihet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör alltså en rad reformer för att förbättra den akademiska friheten. Det är reformer som borde ha varit gjorda redan, men bättre sent än aldrig."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Jag ska tala lite på samma tema här. Vi socialdemokrater har under en längre tid haft väldigt mycket kontakt med våra lärosäten. Vi har haft mycket dialoger. Vi har matchat mycket positiv energi och framåtanda med beskrivningar om hur akademin tillsammans med riksdagen kan utveckla högre utbildning och forskning. Den senaste tiden kan vi dock konstatera att kritiken har varit tung mot statsrådet Mats Persson. Det gäller hur regeringen abrupt har agerat för att förkorta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader. Vi har, precis som vi sa i utskottet, full respekt för det säkerhetspolitiska läget, att det är mycket allvarligt och att lärosätena behöver förhålla sig till det. Men i stället för att rusa blint på bollen tycker vi att man ska se vilka möjligheter som finns att i dialog med lärosätenas nya styrelser hantera säkerhetsläget. Annars leder det givetvis till att våra lärosäten upplever att den akademiska friheten och lärosätenas självständighet är hotade. Det måste finnas bättre sätt att försäkra sig om att lärosätena med styrelserna i spetsen har den kompetens som krävs. I och med regeringens agerande ifrågasätts också processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Vi ser en process där det tidigare har varit viktigt att politiken inte skulle definiera vilka kompetenser som de externa ledamöterna i styrelserna ska ha. Det har varit viktigt för att värna den akademiska friheten, och det tror jag att också Liberalerna har stått bakom. Nu frångår regeringen denna viktiga princip genom att avisera att man vill reglera att de externa ledamöterna ska ha säkerhetspolitisk kompetens - i alla fall enligt utbildningsministern - och genom att säga att de som har utnämnts inte är tillräckligt säkerhetsprövade, enligt finansministern. Då är det svårt för dem som nu valts att inte känna sig ifrågasatta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att säkerställa den akademiska friheten i processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Jag ska tala lite på samma tema här. Vi socialdemokrater har under en längre tid haft väldigt mycket kontakt med våra lärosäten. Vi har haft mycket dialoger. Vi har matchat mycket positiv energi och framåtanda med beskrivningar om hur akademin tillsammans med riksdagen kan utveckla högre utbildning och forskning. Den senaste tiden kan vi dock konstatera att kritiken har varit tung mot statsrådet Mats Persson. Det gäller hur regeringen abrupt har agerat för att förkorta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader. Vi har, precis som vi sa i utskottet, full respekt för det säkerhetspolitiska läget, att det är mycket allvarligt och att lärosätena behöver förhålla sig till det. Men i stället för att rusa blint på bollen tycker vi att man ska se vilka möjligheter som finns att i dialog med lärosätenas nya styrelser hantera säkerhetsläget. Annars leder det givetvis till att våra lärosäten upplever att den akademiska friheten och lärosätenas självständighet är hotade. Det måste finnas bättre sätt att försäkra sig om att lärosätena med styrelserna i spetsen har den kompetens som krävs. I och med regeringens agerande ifrågasätts också processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Vi ser en process där det tidigare har varit viktigt att politiken inte skulle definiera vilka kompetenser som de externa ledamöterna i styrelserna ska ha. Det har varit viktigt för att värna den akademiska friheten, och det tror jag att också Liberalerna har stått bakom. Nu frångår regeringen denna viktiga princip genom att avisera att man vill reglera att de externa ledamöterna ska ha säkerhetspolitisk kompetens - i alla fall enligt utbildningsministern - och genom att säga att de som har utnämnts inte är tillräckligt säkerhetsprövade, enligt finansministern. Då är det svårt för dem som nu valts att inte känna sig ifrågasatta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att säkerställa den akademiska friheten i processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser?"}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Jag ska tala lite på samma tema här. Vi socialdemokrater har under en längre tid haft väldigt mycket kontakt med våra lärosäten. Vi har haft mycket dialoger. Vi har matchat mycket positiv energi och framåtanda med beskrivningar om hur akademin tillsammans med riksdagen kan utveckla högre utbildning och forskning. Den senaste tiden kan vi dock konstatera att kritiken har varit tung mot statsrådet Mats Persson. Det gäller hur regeringen abrupt har agerat för att förkorta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader. Vi har, precis som vi sa i utskottet, full respekt för det säkerhetspolitiska läget, att det är mycket allvarligt och att lärosätena behöver förhålla sig till det. Men i stället för att rusa blint på bollen tycker vi att man ska se vilka möjligheter som finns att i dialog med lärosätenas nya styrelser hantera säkerhetsläget. Annars leder det givetvis till att våra lärosäten upplever att den akademiska friheten och lärosätenas självständighet är hotade. Det måste finnas bättre sätt att försäkra sig om att lärosätena med styrelserna i spetsen har den kompetens som krävs. I och med regeringens agerande ifrågasätts också processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Vi ser en process där det tidigare har varit viktigt att politiken inte skulle definiera vilka kompetenser som de externa ledamöterna i styrelserna ska ha. Det har varit viktigt för att värna den akademiska friheten, och det tror jag att också Liberalerna har stått bakom. Nu frångår regeringen denna viktiga princip genom att avisera att man vill reglera att de externa ledamöterna ska ha säkerhetspolitisk kompetens - i alla fall enligt utbildningsministern - och genom att säga att de som har utnämnts inte är tillräckligt säkerhetsprövade, enligt finansministern. Då är det svårt för dem som nu valts att inte känna sig ifrågasatta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att säkerställa den akademiska friheten i processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser?"}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag ska tala lite på samma tema här. Vi socialdemokrater har under en längre tid haft väldigt mycket kontakt med våra lärosäten. Vi har haft mycket dialoger. Vi har matchat mycket positiv energi och framåtanda med beskrivningar om hur akademin tillsammans med riksdagen kan utveckla högre utbildning och forskning. Den senaste tiden kan vi dock konstatera att kritiken har varit tung mot statsrådet Mats Persson. Det gäller hur regeringen abrupt har agerat för att förkorta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader. Vi har, precis som vi sa i utskottet, full respekt för det säkerhetspolitiska läget, att det är mycket allvarligt och att lärosätena behöver förhålla sig till det. Men i stället för att rusa blint på bollen tycker vi att man ska se vilka möjligheter som finns att i dialog med lärosätenas nya styrelser hantera säkerhetsläget. Annars leder det givetvis till att våra lärosäten upplever att den akademiska friheten och lärosätenas självständighet är hotade. Det måste finnas bättre sätt att försäkra sig om att lärosätena med styrelserna i spetsen har den kompetens som krävs. I och med regeringens agerande ifrågasätts också processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Vi ser en process där det tidigare har varit viktigt att politiken inte skulle definiera vilka kompetenser som de externa ledamöterna i styrelserna ska ha. Det har varit viktigt för att värna den akademiska friheten, och det tror jag att också Liberalerna har stått bakom. Nu frångår regeringen denna viktiga princip genom att avisera att man vill reglera att de externa ledamöterna ska ha säkerhetspolitisk kompetens - i alla fall enligt utbildningsministern - och genom att säga att de som har utnämnts inte är tillräckligt säkerhetsprövade, enligt finansministern. Då är det svårt för dem som nu valts att inte känna sig ifrågasatta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att säkerställa den akademiska friheten i processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser?"}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Jag ska tala lite på samma tema här. Vi socialdemokrater har under en längre tid haft väldigt mycket kontakt med våra lärosäten. Vi har haft mycket dialoger. Vi har matchat mycket positiv energi och framåtanda med beskrivningar om hur akademin tillsammans med riksdagen kan utveckla högre utbildning och forskning. Den senaste tiden kan vi dock konstatera att kritiken har varit tung mot statsrådet Mats Persson. Det gäller hur regeringen abrupt har agerat för att förkorta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader. Vi har, precis som vi sa i utskottet, full respekt för det säkerhetspolitiska läget, att det är mycket allvarligt och att lärosätena behöver förhålla sig till det. Men i stället för att rusa blint på bollen tycker vi att man ska se vilka möjligheter som finns att i dialog med lärosätenas nya styrelser hantera säkerhetsläget. Annars leder det givetvis till att våra lärosäten upplever att den akademiska friheten och lärosätenas självständighet är hotade. Det måste finnas bättre sätt att försäkra sig om att lärosätena med styrelserna i spetsen har den kompetens som krävs. I och med regeringens agerande ifrågasätts också processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Vi ser en process där det tidigare har varit viktigt att politiken inte skulle definiera vilka kompetenser som de externa ledamöterna i styrelserna ska ha. Det har varit viktigt för att värna den akademiska friheten, och det tror jag att också Liberalerna har stått bakom. Nu frångår regeringen denna viktiga princip genom att avisera att man vill reglera att de externa ledamöterna ska ha säkerhetspolitisk kompetens - i alla fall enligt utbildningsministern - och genom att säga att de som har utnämnts inte är tillräckligt säkerhetsprövade, enligt finansministern. Då är det svårt för dem som nu valts att inte känna sig ifrågasatta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att säkerställa den akademiska friheten i processen med att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser?"}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Om nu styrelserna ska hantera övergripande och strategiska frågor för att hela verksamheten, alltså universiteten och högskolorna, ska öka sina säkerhetsåtgärder och kompetenser är väl inte svaret att korta ned mandatperioderna? Och frågan är vad som kommer efteråt. Att lägga till parametrar så att personerna som ingår i styrelsen har en tydligare säkerhetskompetens tror jag själv och många med mig inte är en lyckad modell. Dels jobbar lärosätena redan med frågan, dels låter det för mig och många andra som att regeringen vill precisera vem som ska sitta där eller inte. Genom att korta ned mandatperioden har man skapat osäkerhet, och man stressar fram ett arbete som hade behövt utföras på ett mycket mer kontinuerligt och inkluderande sätt. Det underminerar också känslan för de valda styrelseledamöterna av att de verkligen har fullt förtroende i sitt arbete. Ministern säger att regeringen har förtroende, men man har uppenbarligen inte förtroende nog att kunna hantera detta på ett demokratiskt sätt, där de nya styrelserna involveras i säkerhetsarbetet i stället för att möta ett chockartat besked. Ingen visste ju att detta skulle komma.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan också känna att det är lite problematiskt när regeringen först säger att man inte kommer att ändra någonting i processen utan bara ska göra en översyn men samtidigt börjar med att förkorta mandatperioden. Det är ju mycket som har sagts i den här frågan. Universiteten och högskolorna har tydligt sagt vad de tycker om frågan, och det är inte positiva ord.Detta är en tid då vi har stort behov av att stärka förtroendet mellan politiken och den akademiska världen, inte bara i Sverige. Globalt går man mot mer auktoritarism och minskat demokratiskt utrymme. Många gånger ifrågasätts forskare och andra av politiker. Det är faktiskt väldigt sorgligt att man tog detta steg på det här sättet, men det var kanske inte helt oväntat när man tänker på de samarbetspartier ni i regeringen har. Känner inte ministern att man behöver ge lite mer konkreta svar på vad man vill uppnå med detta och vilka parametrar man pratar om? Kanske borde man också erkänna inför universitetens styrelser att det fanns en avsaknad av process och transparens."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Om nu styrelserna ska hantera övergripande och strategiska frågor för att hela verksamheten, alltså universiteten och högskolorna, ska öka sina säkerhetsåtgärder och kompetenser är väl inte svaret att korta ned mandatperioderna? Och frågan är vad som kommer efteråt. Att lägga till parametrar så att personerna som ingår i styrelsen har en tydligare säkerhetskompetens tror jag själv och många med mig inte är en lyckad modell. Dels jobbar lärosätena redan med frågan, dels låter det för mig och många andra som att regeringen vill precisera vem som ska sitta där eller inte. Genom att korta ned mandatperioden har man skapat osäkerhet, och man stressar fram ett arbete som hade behövt utföras på ett mycket mer kontinuerligt och inkluderande sätt. Det underminerar också känslan för de valda styrelseledamöterna av att de verkligen har fullt förtroende i sitt arbete. Ministern säger att regeringen har förtroende, men man har uppenbarligen inte förtroende nog att kunna hantera detta på ett demokratiskt sätt, där de nya styrelserna involveras i säkerhetsarbetet i stället för att möta ett chockartat besked. Ingen visste ju att detta skulle komma.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan också känna att det är lite problematiskt när regeringen först säger att man inte kommer att ändra någonting i processen utan bara ska göra en översyn men samtidigt börjar med att förkorta mandatperioden. Det är ju mycket som har sagts i den här frågan. Universiteten och högskolorna har tydligt sagt vad de tycker om frågan, och det är inte positiva ord.Detta är en tid då vi har stort behov av att stärka förtroendet mellan politiken och den akademiska världen, inte bara i Sverige. Globalt går man mot mer auktoritarism och minskat demokratiskt utrymme. Många gånger ifrågasätts forskare och andra av politiker. Det är faktiskt väldigt sorgligt att man tog detta steg på det här sättet, men det var kanske inte helt oväntat när man tänker på de samarbetspartier ni i regeringen har. Känner inte ministern att man behöver ge lite mer konkreta svar på vad man vill uppnå med detta och vilka parametrar man pratar om? Kanske borde man också erkänna inför universitetens styrelser att det fanns en avsaknad av process och transparens."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Om nu styrelserna ska hantera övergripande och strategiska frågor för att hela verksamheten, alltså universiteten och högskolorna, ska öka sina säkerhetsåtgärder och kompetenser är väl inte svaret att korta ned mandatperioderna? Och frågan är vad som kommer efteråt. Att lägga till parametrar så att personerna som ingår i styrelsen har en tydligare säkerhetskompetens tror jag själv och många med mig inte är en lyckad modell. Dels jobbar lärosätena redan med frågan, dels låter det för mig och många andra som att regeringen vill precisera vem som ska sitta där eller inte. Genom att korta ned mandatperioden har man skapat osäkerhet, och man stressar fram ett arbete som hade behövt utföras på ett mycket mer kontinuerligt och inkluderande sätt. Det underminerar också känslan för de valda styrelseledamöterna av att de verkligen har fullt förtroende i sitt arbete. Ministern säger att regeringen har förtroende, men man har uppenbarligen inte förtroende nog att kunna hantera detta på ett demokratiskt sätt, där de nya styrelserna involveras i säkerhetsarbetet i stället för att möta ett chockartat besked. Ingen visste ju att detta skulle komma.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan också känna att det är lite problematiskt när regeringen först säger att man inte kommer att ändra någonting i processen utan bara ska göra en översyn men samtidigt börjar med att förkorta mandatperioden. Det är ju mycket som har sagts i den här frågan. Universiteten och högskolorna har tydligt sagt vad de tycker om frågan, och det är inte positiva ord.Detta är en tid då vi har stort behov av att stärka förtroendet mellan politiken och den akademiska världen, inte bara i Sverige. Globalt går man mot mer auktoritarism och minskat demokratiskt utrymme. Många gånger ifrågasätts forskare och andra av politiker. Det är faktiskt väldigt sorgligt att man tog detta steg på det här sättet, men det var kanske inte helt oväntat när man tänker på de samarbetspartier ni i regeringen har. Känner inte ministern att man behöver ge lite mer konkreta svar på vad man vill uppnå med detta och vilka parametrar man pratar om? Kanske borde man också erkänna inför universitetens styrelser att det fanns en avsaknad av process och transparens."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Om nu styrelserna ska hantera övergripande och strategiska frågor för att hela verksamheten, alltså universiteten och högskolorna, ska öka sina säkerhetsåtgärder och kompetenser är väl inte svaret att korta ned mandatperioderna? Och frågan är vad som kommer efteråt. Att lägga till parametrar så att personerna som ingår i styrelsen har en tydligare säkerhetskompetens tror jag själv och många med mig inte är en lyckad modell. Dels jobbar lärosätena redan med frågan, dels låter det för mig och många andra som att regeringen vill precisera vem som ska sitta där eller inte. Genom att korta ned mandatperioden har man skapat osäkerhet, och man stressar fram ett arbete som hade behövt utföras på ett mycket mer kontinuerligt och inkluderande sätt. Det underminerar också känslan för de valda styrelseledamöterna av att de verkligen har fullt förtroende i sitt arbete. Ministern säger att regeringen har förtroende, men man har uppenbarligen inte förtroende nog att kunna hantera detta på ett demokratiskt sätt, där de nya styrelserna involveras i säkerhetsarbetet i stället för att möta ett chockartat besked. Ingen visste ju att detta skulle komma.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan också känna att det är lite problematiskt när regeringen först säger att man inte kommer att ändra någonting i processen utan bara ska göra en översyn men samtidigt börjar med att förkorta mandatperioden. Det är ju mycket som har sagts i den här frågan. Universiteten och högskolorna har tydligt sagt vad de tycker om frågan, och det är inte positiva ord.Detta är en tid då vi har stort behov av att stärka förtroendet mellan politiken och den akademiska världen, inte bara i Sverige. Globalt går man mot mer auktoritarism och minskat demokratiskt utrymme. Många gånger ifrågasätts forskare och andra av politiker. Det är faktiskt väldigt sorgligt att man tog detta steg på det här sättet, men det var kanske inte helt oväntat när man tänker på de samarbetspartier ni i regeringen har. Känner inte ministern att man behöver ge lite mer konkreta svar på vad man vill uppnå med detta och vilka parametrar man pratar om? Kanske borde man också erkänna inför universitetens styrelser att det fanns en avsaknad av process och transparens."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Om nu styrelserna ska hantera övergripande och strategiska frågor för att hela verksamheten, alltså universiteten och högskolorna, ska öka sina säkerhetsåtgärder och kompetenser är väl inte svaret att korta ned mandatperioderna? Och frågan är vad som kommer efteråt. Att lägga till parametrar så att personerna som ingår i styrelsen har en tydligare säkerhetskompetens tror jag själv och många med mig inte är en lyckad modell. Dels jobbar lärosätena redan med frågan, dels låter det för mig och många andra som att regeringen vill precisera vem som ska sitta där eller inte. Genom att korta ned mandatperioden har man skapat osäkerhet, och man stressar fram ett arbete som hade behövt utföras på ett mycket mer kontinuerligt och inkluderande sätt. Det underminerar också känslan för de valda styrelseledamöterna av att de verkligen har fullt förtroende i sitt arbete. Ministern säger att regeringen har förtroende, men man har uppenbarligen inte förtroende nog att kunna hantera detta på ett demokratiskt sätt, där de nya styrelserna involveras i säkerhetsarbetet i stället för att möta ett chockartat besked. Ingen visste ju att detta skulle komma.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan också känna att det är lite problematiskt när regeringen först säger att man inte kommer att ändra någonting i processen utan bara ska göra en översyn men samtidigt börjar med att förkorta mandatperioden. Det är ju mycket som har sagts i den här frågan. Universiteten och högskolorna har tydligt sagt vad de tycker om frågan, och det är inte positiva ord.Detta är en tid då vi har stort behov av att stärka förtroendet mellan politiken och den akademiska världen, inte bara i Sverige. Globalt går man mot mer auktoritarism och minskat demokratiskt utrymme. Många gånger ifrågasätts forskare och andra av politiker. Det är faktiskt väldigt sorgligt att man tog detta steg på det här sättet, men det var kanske inte helt oväntat när man tänker på de samarbetspartier ni i regeringen har. Känner inte ministern att man behöver ge lite mer konkreta svar på vad man vill uppnå med detta och vilka parametrar man pratar om? Kanske borde man också erkänna inför universitetens styrelser att det fanns en avsaknad av process och transparens."}
+{"question":"Avser regeringen att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka den akademiska friheten?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke."}
+{"question":"Avser regeringen att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.Universitet och högskolor ska präglas av ��ppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke."}
+{"question":"I vilken utsträckning avser ministern att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses?","answer":"Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen avser att tänka om och förlänga mandatperioderna för lärosätenas styrelser när den ser hur högskolesektorn reagerat. Hon har också frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka den akademiska friheten. Vidare har hon frågat om regeringen avser att ändra processen för hur styrelseledamöter utses, och i så fall hur. Slutligen har Lorena Delgado Varas frågat i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför utseendet av nya nomineringspersoner nästa gång styrelseledamöter ska utses och i vilken utsträckning jag avser att samverka med Sverigedemokraterna inför att nya styrelseledamöter ska utses.Jag välkomnar debatten och det engagemang som finns för frågan hos företrädare för landets lärosäten, men regeringen står fast vid vårt beslut att utse ledamöterna för en kortare period än vanligt. Bakgrunden är det säkerhetspolitiska läget och behovet av sådan kompetens i styrelserna. Tanken är inte att styrelsen ska besluta i enskilda säkerhetsärenden, utan den ska kunna hantera övergripande och strategiska frågor så att hela lärosätets verksamhet beaktar säkerhetsfrågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om säkerhetspolitiken, och det berör hela samhället - även universitet och högskolor. För universitet och högskolor handlar det om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget. Vi behöver nu se till helhetsbilden och noga överväga vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka säkerheten vid universitet och högskolor. Syftet med den kortare mandatperioden för lärosätenas styrelser är att inom kortaste möjliga tid kunna säkerställa att det finns kunskap om och erfarenhet av frågor om säkerhet i lärosätenas styrelser.Även om regeringen nu aviserar en översyn är vår utgångspunkt att även fortsättningsvis värna om lärosätenas särart och autonomi. Regeringen kommer inte att ändra den särskilda process som i dag finns för att utse externa ledamöter i lärosätenas styrelser. Förfarandet med två nomineringspersoner för varje lärosäte som tar fram förslag till styrelseledamöter kommer således att finnas kvar. Den styrelse som tillträder därefter ska sitta i normala tre år.Regeringen beslutade om förordnanden av externa ledamöter, inklusive ordförande, i styrelserna för statliga universitet och högskolor den 27 april. Besluten är fattade av regeringen. Inga andra partier i riksdagen har varit involverade. Så kommer det vara även fortsättningsvis. Detta gäller för både beslut om nomineringspersoner och styrelseledamöter för universitet och högskolor.Universitet och högskolor ska präglas av öppenhet, akademisk frihet och av forskares möjligheter att fritt dela resultat, till exempel med forskare i andra länder. Dessa värden är otroligt viktiga och behöver värnas och skyddas. Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen har förtroende för de styrelseordförande och styrelseledamöter som utsågs i april. Min uppmaning till dessa är att de ska utföra sitt uppdrag så som de skulle ha gjort om mandatperioden inte hade förkortats, med långsiktighet och kontinuitet och lärosätets bästa i åtanke."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack till interpellanten och för hennes engagemang i frågorna! Jag tror att vi är helt överens om vikten av att verksamheten inte präglas av fusk och båg och att vi kommer till rätta med de aktörer som mjölkar systemet på skattepengar.Ledamotens tidigare arbetskamrater inom industrin ska kunna gå till jobbet klockan 6.15 eller 6.30 och känna sig trygga med att vi vill att pengarna ska användas på rätt sätt. Jag tror inte någonting annat än att ledamoten och ledamotens parti har samma inställning som regeringen i detta.Med det sagt är det ändå viktigt att vi vidtar åtgärder. Det är inte bara viktigt att vi har höga ambitioner och en stark politisk vilja att pengarna ska gå till rätt saker, utan vi måste också ha säkerhetsnålar och säkerhetsventiler i systemet som gör att det inte går att fuska eller är väsentligt mycket svårare att fuska än det är i dag. Regeringen vidtar en rad åtgärder just nu, och jag utesluter inte att vi längre fram kommer att behöva göra mer. Jag tror att det är väldigt viktigt.Vi gör detta därför att vi har höga ambitioner när det gäller folkbildningen, och vi tror att den spelar en viktig roll i demokratin för att bygga tillit i samhället. Den är också viktig när det gäller att skapa möjligheter för människor till en bra fritid. Tack vare och med hjälp av folkhögskolor och studieförbund kan man växa som människa, och de spelar som sagt en viktig roll i vår demokrati.Allra sist, herr talman, vill jag tacka för interpellationen och tacka ledamoten för det fina och stora engagemang som visas i debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Jag vill vara tydlig med att vi socialdemokrater aldrig står bakom fusk eller användning av skattepengar till sådant som de inte ska gå till. Därför tillsatte vi en utredning för att komma till rätta med de här sakerna. Det är absolut våra intentioner att skattepengar ska gå till de saker som de ska gå till - till den verksamhet som de är menade att gå till.Jag skulle vilja ha någon form av garanti fr��n ministern att de steg som nu tas genom att separera studieförbunden från folkhögskolorna inte kommer att leda till någon framtida nedmontering av folkbildningen i dess helhet. Jag har pratat med många som har en liten känsla av att det här är ett steg mot någonting som vi inte vill se. Jag förmodar, hoppas och tror att ministern värnar folkbildningen så pass mycket att han kan ge en garanti för att det här inte är början till slutet för folkbildningen."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Det är viktigt att säga och slå fast att det inte sker några besparingar på folkbildningen i Sverige. Det spelar ingen roll hur ofta Socialdemokraterna säger det; det sker alltså inga besparingar på folkbildningen i Sverige.Det som däremot sker är att vi tycker att det är viktigt att de pengar som används i folkbildningen går till det som det är tänkt att de ska gå till. Pengarna ska inte gå till kriminella aktörer som mjölkar systemet på pengar. Det har uppmärksammats under det senaste halvåret att exempelvis ABF har stora problem med detta, och det vilar ett mycket stort ansvar på inte minst Socialdemokraterna för att komma till rätta med problemet.Folkhögskolorna är en viktig del i vår svenska utbildningsflora. De förändringar vi nu gör i själva förvaltningsmodellen är någonting vi gör för att verksamheterna ser väldigt olika ut och har olika förutsättningar. Jag konstaterar också att folkhögskolorna har tagit emot detta med viss nyfikenhet och på flera håll också välkomnat det.Vi har stora ambitioner med folkbildningen, och vi har stora ambitioner med folkhögskolorna. Vi har väldigt höga ambitioner med utbildningen generellt, och vi gör nu stora investeringar i utbildning för att göra det möjligt för fler människor att ta del av en utbildning, få bli sitt bästa jag och kunna komma in på arbetsmarknaden.Det handlar om breda reformer. Det handlar om yrkesutbildningar, och det handlar om komvux. Det handlar också om att vi som sagt har höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Vi kan vara överens om att pandemin är över. Det har man slagit fast, och det är glädjande.Men det handlar också om prioriteringar. Regeringen hade kunnat göra andra prioriteringar när det gäller utbildningssatsningar. I stället för att trygga rätten till utbildning och vuxenutbildning valde regeringen att inkomstförsäkra höginkomsttagare, däribland oss i den här kammaren. Det var ett val som regeringen gjorde.Jag vill passa på att fortsätta att prata om folkhögskolorna och om den viktiga del folkhögskolorna gör för att få människor i arbete.Vid mitt besök på June folkhögskola så sent som i måndags i förra veckan hade jag av en slump möjlighet att under en lunchpaus få sitta ned med några deltagare som efter snart två år är färdiga med sin utbildning. De var otroligt nöjda med den utbildning de hade fått. Många hade redan jobb, och många var på väg in i jobb. De var otroligt glada och förväntansfulla inför att få använda alla sina kunskaper. En del hade det tufft. En del hade haft det tufft tidigare och aldrig någonsin känt att skolan hade passat dem förrän de vid drygt 30 års ålder hamnade på en folkhögskola. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn av deltagarna fick under vårt samtal ett telefonsamtal och lämnade matbordet. Hon kom strax därefter tillbaka - överlycklig! Hon skulle få komma på anställningsintervju för ett jobb hon verkligen ville ha. Den glädje som utbröt inte bara hos henne utan hos alla deltagare visar folkhögskolans storhet.Jag vill att fler ska kunna känna denna lycka, och därför vill jag fråga utbildningsministern hur han ska göra för att fler ska kunna känna glädjen att lyckas och få möjligheten att komma ut i arbetslivet via folkhögskolan."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Jag har varit ute och besökt folkhögskolor. Jag har varit på Valjeviken, där de har deltagare med funktionsnedsättningar. Verksamheten som de driver där har varit helt fantastisk.Jag sa i mitt anförande i går att man får rysningar när man ser deltagarna utvecklas. Man känner i hela kroppen att det är en extremt viktig skolform för människor som inte passar in i den vanliga normen.Men ser utvecklingen hos dem. De har gått från att ha varit inbundna, inte pratat eller kunnat umgås i folksamlingar till att stå och prata inför människor, få en utbildning, gå en utbildning och klara den. De har kunnat komma ut i sysselsättning, få ett arbete och har kunnat känna en stor delaktighet i samhället. Det är för mig någonting otroligt viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi var och talade med Litorina och elever från i stort sett hela världen. Det är en skola där man bara pratar svenska. De lär av varandra, och de samarbetar. De får en trygghet i att de känner en väldigt stor gemenskap.En del har varit där i en månad, en del i sex månader och en del i tre månader. Ändå bildas de tillsammans. De får en möjlighet att komma ut och komma vidare på arbetsmarknaden för att kunna forma sig ett eget liv.Jag själv har barn som till exempel inte passade in i gymnasieformen och som har gått på folkhögskola. Det har också gett någonting. Den ena dottern sa att det var det bästa hon hade gjort i hela sitt liv att gå på folkhögskola och känna den gemenskap som man kände där.Jag har en liten fråga och en liten känsla som gäller studieförbunden. Vi vet att Sverigedemokraterna har motioner om till exempel Ibn Rushd. De trycker på att det har kriminell verksamhet. Vi har de diskussionerna, och de talar om ABF:s existens på grund av oegentligheter och fusk som har varit. De drar egentligen alla över en kam.Eftersom de specifikt pekar på de två studieförbunden funderar jag. De nedskärningar som görs har en anledning från detta. Det är jag helt övertygad om. Men det påverkar alla andra studieförbund. Det kommer också att påverka folkhögskolorna.Folkhögskolornas uppdelning mot studieförbunden gör att det blir en kil emellan. De har haft ett jättebra samarbete innan. Nu ser man att pengapåsen lyfts över till folkhögskolorna och dras från studieförbunden.Jag tror inte att anslagen kommer att bli större. Men pengarna flyttas från studieförbunden till folkhögskolorna. Samarbetet däremellan har varit en grund för många. De har till exempel gått på utbildning hos studieförbunden för att lära sig någonting för att sedan kunna gå vidare på folkhögskolorna. Den möjligheten kan faktiskt minska. Jag hade varit väldigt tacksam för en konsekvensanalys av hur man tror att detta kommer att bli i slutänden. Vilka åtgärder kommer att göras för att göra det möjligt för alla människor i samhället att få en andra chans, som ministern själv sa innan?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Tack till interpellanten och meddebattören!Regeringen har väldigt höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor. Det är en viktig del, inte minst för att människor ska kunna få en andra chans. Om man har misslyckats med sin utbildning ska man få en möjlighet att gå på en folkhögskola och på det sättet läsa upp sina betyg, hitta en ny inriktning eller att komma tillbaka in i samhället. Folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll för hela det svenska utbildningssystemet.För ett par år sedan, i mars 2020, konstaterade världen och Sverige att vi hade en global pandemi. Den påverkade oss alla på ett väldigt brutalt sätt. Det tog väldigt lång tid innan vi som samhälle och flera andra samhällen var igenom pandemin. Men för någon månad sedan konstaterade man att vi inte längre har en pandemi, vilket många av oss har känt ganska länge.I ett läge där vi som land tillsammans med andra länder inte längre lever i en pandemi är det ganska logiskt att de tillfälliga pengar man sköt till under pandemin inte längre skjuts till. Det vore konstigt om man gjorde på något annat sätt.Alla har arbetat och känt till att förutsättningarna är att det är tillfälliga pengar som har spelat en viktig roll under pandemin. Men när pandemin inte längre finns har de inte längre har samma roll.Det är samtidigt viktigt att säga att folkhögskolorna spelar en viktig roll i det utbildningssystem vi har, och de kommer att spela en väldigt viktig roll framåt.Det ger möjlighet för människor att få en andra chans. Det ger möjlighet för människor att växa. Det ger möjlighet för människor att hitta utbildningar som de inte hittar någon annanstans. De spelar en viktig roll i den flora av olika utbildningar som finns i Sverige."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Jag vill först passa på att tacka ledamoten Annette Rydell för möjligheten att debattera denna viktiga fråga.Jag vill kommentera något som ministern pratade om gällande den stora satsningen på vuxenutbildningen med tilläggsanslag.Det ska påminnas om i kammaren och för dem som sitter där hemma att det fortfarande är  nedskärningar jämfört med föregående års nivåer på hela sektorn för vuxenutbildning, trots det lappande och lagande som kommer i vårändringsbudgeten.I övrigt är frågan om folkbildningen och speciellt folkhögskolorna, som jag ska inrikta mig speciellt på i den här debatten, otroligt viktig för vårt samhälle. Det är en del av samhällets själ. Kraften i folkbildningen är otroligt stark.Det är kraften i att få känna sig sedd. Det är kraften i att få känna att man utvecklas. Det är kraften i att man klarar av mer i dag än vad man gjorde i går. Det är kraften i att kunna känna att man utvecklas tillsammans. Det är kraften i att kunna se andra utvecklas med hjälp av en själv.Det är denna kraft som jag har fått möjligheten att ta del av vid ett flertal tillfällen här under våren, och två gånger bara under de senaste veckorna. Det har varit vid mina möten med deltagare på Litorina folkhögskola i Karlskrona eller på June folkhögskola i Jönköping.Det är två platser i vårt avlånga land med olika deltagare men med samma driv av att se människor växa. Man får prata och diskutera med nyanlända som håller på att lära sig språket och som känner att de närmar sig det svenska samhället dag för dag.Man får sitta och lyssna på spännande framtidsdrömmar om att få börja studera och kanske gå lärarassistentutbildningen, att få börja studera på högskolan eller att kunna ta det där jobbet som man drömt om när man har slitit i månader i skolbänken.Att få vara ute, träffa och diskutera med dessa deltagare gör en väldigt hoppfull om samhället. Man ser att drivet finns bland alla människor därute.Men det är också tufft att sitta och höra på skolledarna, folkhögskolornas rektorer och lärare, när de talar om framtiden. De våndas över: Kommer verksamheten att gå ihop? Kommer vi att kunna starta en utbildningsomgång till?Det är inte bara hushållen som kämpar i högerns Sverige. Det är också folkbildningen och våra folkhögskolor. Att då som utbildningsministern här inte komma med några förslag om vad som ska göras för att stärka just folkhögskolorna och folkbildningen utan i stället komma med förslag som inte alls träffar den sektorn är nedslående och snudd på respektlöst. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern gav mig här ett i stort sett identiskt svar som i en interpellationsdebatt vi hade i februari. Trots det ser vi att det inte har hänt något under de här månaderna. Högern kommer inte att prioritera folkbildningen i det här landet.Jag kommer att fortsätta driva frågan och ställa frågor till ministern. Vad avser ministern att göra för att stärka folkhögskolornas viktiga arbete med att få människor att växa?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar utbildningsminister Mats Persson för svaret på interpellationen. Jag har genom svaret förstått att ministern tycker att folkbildningen är viktig. Ministern tycker att det är viktigt att unga, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver komplettera sin utbildning eller vill vidareutbilda sig nås av folkbildningens hela verksamhet.Jag tycker dock att det känns som att det går i en lite annan riktning. Det jag inte förstår är varför det gjordes en nedskärning i höstens budget om nu ministern anser att det är så viktigt att människor långt från arbetsmarknaden och personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till utbildning och bildning. Att de extra medel som tillfördes till folkhögskolorna under pandemin togs bort var vi införstådda med. Men vi hade lite andra satsningar på folkbildningen. Om nu arbetslinjen är så viktig och folkhögskolorna som egen skolform till stor del bidrar till att människor kommer i sysselsättning och får egen försörjning, varför gavs de då inte någon förstärkning i vårändringsbudgeten?Satsningarna som nu görs på yrkesvux och yrkeshögskola och de medel som tillförs kommunerna för att de ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare som fått skydd genom massflyktsdirektivet och så vidare hjälper ju inte folkhögskolorna, där exempelvis Svenska från dag ett har varit mycket effektivt men nu fått drastiskt minskade anslag. Till exempel har Litorina, som tidigare hade 55 deltagare på denna kurs, bara möjlighet att finansiera platser för 5 personer detta år. Sedan är pengarna slut.Pengar som kunde ha gått till utbildning inom vård och omsorg försvann också. Det har resulterat i inställda utbildningar till bristyrken som vi verkligen behöver. Sommarkurser har fått ställas in. Lärare och pedagoger sägs upp. Förhandlingsframställningarna rullar in vad gäller uppsägningar inom folkhögskolan.Jag är industriarbetare och har varit det i 40 ��r. Nu låter jag jättegammal, men jag började arbeta när jag var 17 år. Jag har haft enorm användning av folkhögskolorna och fått stort stöd av dem. Jag har också haft stort stöd av ABF, som är ett studieförbund. Och vi ser var jag är i dag - det har ju lett någonstans. Alla de människor som jag har sett utvecklas och som har jobbat inom industrin, inom kommunal verksamhet och inom vård och omsorg har haft nytta av folkhögskolorna och studieförbunden. Det är helt fantastiskt. Men den här möjligheten minskar nu i och med att anslagen delvis försvinner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag efterlyser också en konsekvensanalys av vad som händer nu med det nya förslaget, när riksdagen ska ta beslut om hur mycket som ska gå till dels folkhögskolorna, dels studieförbunden. Jag känner att någon kommer att få ta stryk. Jag har också en känsla av att det finns någon bakomliggande anledning till att man gör den här uppdelningen nu. Dessutom känner jag att det armslånga avståndet minskar när vi ska gå in och peta i vem som ska göra vad och hur mycket som ska tilldelas de olika verksamheterna.Jag frågar ministern igen: Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att de som nu inte får möjlighet till utbildning och bildning ska kunna få sysselsättning och egen försörjning och känna sig som en del av samhället genom folkbildningen?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla dessa grupper fortsättningsvis ska innefattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen?","answer":"Annette Rydell har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla grupper fortsättningsvis ska omfattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen.Jag har tidigare klargjort att jag och regeringen ser folkbildningen som en viktig kraft. Det mål som riksdagen fastställt för folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Unga, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver komplettera sin utbildning eller vill vidareutbilda sig är exempel på grupper som nås av folkbildningens verksamhet.Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär, i enlighet med regeringens förslag, att cirka 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Folkbildningsrådet fördelar sedan ut en stor del av detta statsbidrag till folkhögskolorna. Under pandemin tillfördes tillfälligt extra medel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång. Regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod, eftersom vi de facto inte har någon pandemi. Regeringen anser att folkhögskolorna spelar en viktig roll i utbildningsväsendet. Vi anser att det är viktigt att man via folkhögskola eller andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig och få en andra chans och får möjlighet till en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå.I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit kraftiga förstärkningar av utbildning för vuxna, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Förslagen innebär att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, komvux, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 247 miljoner kronor avsätts för studiestöd till enskilda. Regeringen tillför också 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i sfi, svenska för invandrare, för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Den målgrupp som det handlar om är alltså de som har flytt från kriget i Ukraina."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Jag tror inte att vi behöver blanda in högre makter för att lösa det här problemet. Jag hoppas och tror att vi ska kunna lösa det med handgripliga förslag.Jag tror att alla som lyssnar på debatten förstår att vi alla, inte minst regeringen, gör vårt yttersta för att få till den här utmärkta reformen på allra bästa sätt. Den har brett stöd i riksdagen. Alla partier förutom Vänsterpartiet var för den och röstade för den. Vi som bär upp den här reformen gör naturligtvis vårt yttersta för att det ska bli på bästa sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att det är viktigt att oppositionen i Sveriges riksdag sänker tonläget något. Jag tror att de som tittar på debatten förstår att man som regering när man vill ta ansvar för den här typen av reformer gör det på bästa sätt. Jag skulle aldrig drömma om att anklaga Socialdemokraterna för att \"skaka grundvalarna\" i modellen för att Socialdemokraterna under fyra års tid i regering inte införde reformen med etableringsjobben, eftersom införandet av den här modellen innebär juridiska komplikationer - vilket ledamoten naturligtvis är fullt medveten om - som också den här regeringen hanterar. Jag tror att debattens tittare och lyssnare förstår att politik ibland är svårare än vad oppositionen i Sveriges riksdag vill göra den till.Ansvar är viktigt. Sverige är i en mycket tuff tid. Vi går in i en lågkonjunktur. Omställningsstudiestödet är då viktigt. Många människor vill ta chansen att ställa om mitt i livet. Många människor vill ta chansen att utbilda sig och göra någonting nytt, och samhället står redo att möjliggöra för människor att kompetensväxla, utvecklas mitt i livet, ta nya steg och få nya yrken. Det är välkommet. Vi ska göra vårt yttersta för att den här reformen ska bli bra, så att så många människor som möjligt kan kompetensutvecklas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Jag tror inte att vi behöver blanda in högre makter för att lösa det här problemet. Jag hoppas och tror att vi ska kunna lösa det med handgripliga förslag.Jag tror att alla som lyssnar på debatten förstår att vi alla, inte minst regeringen, gör vårt yttersta för att få till den här utmärkta reformen på allra bästa sätt. Den har brett stöd i riksdagen. Alla partier förutom Vänsterpartiet var för den och röstade för den. Vi som bär upp den här reformen gör naturligtvis vårt yttersta för att det ska bli på bästa sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att det är viktigt att oppositionen i Sveriges riksdag sänker tonläget något. Jag tror att de som tittar på debatten förstår att man som regering när man vill ta ansvar för den här typen av reformer gör det på bästa sätt. Jag skulle aldrig drömma om att anklaga Socialdemokraterna för att \"skaka grundvalarna\" i modellen för att Socialdemokraterna under fyra års tid i regering inte införde reformen med etableringsjobben, eftersom införandet av den här modellen innebär juridiska komplikationer - vilket ledamoten naturligtvis är fullt medveten om - som också den här regeringen hanterar. Jag tror att debattens tittare och lyssnare förstår att politik ibland är svårare än vad oppositionen i Sveriges riksdag vill göra den till.Ansvar är viktigt. Sverige är i en mycket tuff tid. Vi går in i en lågkonjunktur. Omställningsstudiestödet är då viktigt. Många människor vill ta chansen att ställa om mitt i livet. Många människor vill ta chansen att utbilda sig och göra någonting nytt, och samhället står redo att möjliggöra för människor att kompetensväxla, utvecklas mitt i livet, ta nya steg och få nya yrken. Det är välkommet. Vi ska göra vårt yttersta för att den här reformen ska bli bra, så att så många människor som möjligt kan kompetensutvecklas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Ministern säger att vi ska lyssna och öppna våra öron. Det jag hör är att regeringen säger: Vi tänker inte göra det som krävs. Att säga till folk att de måste jobba fortare och effektivare kommer inte att leda till att de gör det i praktiken. Tro mig, jag vet! Jag har varit i en verksamhet där man hela tiden fick sådana påbud. \"Vi ska bara jobba lite snabbare och effektivare.\" Det funkar inte så i verkligheten.Regeringen måste lyssna på sina egna myndigheter när de säger att de inte klarar sitt uppdrag och att de behöver mer resurser. Det är regeringens skyldighet, särskilt i en så viktig fråga som denna som handlar om att man ska upprätthålla sin del i ett avtal. Det här skadar förtroendet för statens förmåga att hålla avtal och sina löften gentemot parterna på arbetsmarknaden och de arbetstagare som omfattas av och ansöker om stödet. Om man inte håller sina löften kan man inte förvänta sig att bli trodd i andra sammanhang heller. Precis som jag sa i slutet av mitt inledningsanförande har regeringen faktiskt inte gjort sig känd för att hålla sina löften. Jag hoppas verkligen att det är som ministern säger och att det kommer att lösa sig - kanske genom magi eller inverkan från Gud. Jag hoppas att det blir så, men inte för regeringens skull utan för dem som ansöker om att få ta del av omställningsstödet och för att parterna på arbetsmarknaden inte ska tappa förtroendet för staten."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Ministern säger att vi ska lyssna och öppna våra öron. Det jag hör är att regeringen säger: Vi tänker inte göra det som krävs. Att säga till folk att de måste jobba fortare och effektivare kommer inte att leda till att de gör det i praktiken. Tro mig, jag vet! Jag har varit i en verksamhet där man hela tiden fick sådana påbud. \"Vi ska bara jobba lite snabbare och effektivare.\" Det funkar inte så i verkligheten.Regeringen måste lyssna på sina egna myndigheter när de säger att de inte klarar sitt uppdrag och att de behöver mer resurser. Det är regeringens skyldighet, särskilt i en så viktig fråga som denna som handlar om att man ska upprätthålla sin del i ett avtal. Det här skadar förtroendet för statens förmåga att hålla avtal och sina löften gentemot parterna på arbetsmarknaden och de arbetstagare som omfattas av och ansöker om stödet. Om man inte håller sina löften kan man inte förvänta sig att bli trodd i andra sammanhang heller. Precis som jag sa i slutet av mitt inledningsanförande har regeringen faktiskt inte gjort sig känd för att hålla sina löften. Jag hoppas verkligen att det är som ministern säger och att det kommer att lösa sig - kanske genom magi eller inverkan från Gud. Jag hoppas att det blir så, men inte för regeringens skull utan för dem som ansöker om att få ta del av omställningsstödet och för att parterna på arbetsmarknaden inte ska tappa förtroendet för staten."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Jag tackar ministern för en klargörande debatt. Regeringen kommer alltså inte här och nu att ta några tydliga och snabba steg och kan inte garantera att CSN får de resurser som de behöver. Jag tycker att jag med mina större öron kunde höra det i det senaste inlägget. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet sista jag vill ta upp här handlar om de tusentals människor som nu riskerar att inte få ta del av stödet. Det är ju för dem stödet är som viktigast. Bara under 2023 riskerar runt 4 000 människor som har rätt till stödet att inte få det på grund av att handläggningen inte är tillräckligt snabb. Nästa år är risken överhängande att över 10 000 människor inte får ta del av ett stöd som de faktiskt har rätt till. Vi talar här om pengar som är avsatta, och det handlar om personer som har rätt till stöd men som inte kommer att få det då CSN inte har de resurser som krävs.Det hela handlar om att vi inför ett system som ska möjliggöra för människor att ställa om mitt i livet, att byta yrke eller spetsa sin kompetens för att vara anställbar framöver. Därför är det så viktigt att vi driver på och gör vårt yttersta för att det verkligen ska bli så bra som vi alla vill.Jag vill avsluta mitt anförande med uppmaningen att man måste tänka på de tusentals människor som stödet är till för så att de kan ställa om. Regeringen behöver steppa upp och göra mer för att CSN ska ha möjlighet att göra sitt jobb."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Jag tackar ministern för en klargörande debatt. Regeringen kommer alltså inte här och nu att ta några tydliga och snabba steg och kan inte garantera att CSN får de resurser som de behöver. Jag tycker att jag med mina större öron kunde höra det i det senaste inlägget. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet sista jag vill ta upp här handlar om de tusentals människor som nu riskerar att inte få ta del av stödet. Det är ju för dem stödet är som viktigast. Bara under 2023 riskerar runt 4 000 människor som har rätt till stödet att inte få det på grund av att handläggningen inte är tillräckligt snabb. Nästa år är risken överhängande att över 10 000 människor inte får ta del av ett stöd som de faktiskt har rätt till. Vi talar här om pengar som är avsatta, och det handlar om personer som har rätt till stöd men som inte kommer att få det då CSN inte har de resurser som krävs.Det hela handlar om att vi inför ett system som ska möjliggöra för människor att ställa om mitt i livet, att byta yrke eller spetsa sin kompetens för att vara anställbar framöver. Därför är det så viktigt att vi driver på och gör vårt yttersta för att det verkligen ska bli så bra som vi alla vill.Jag vill avsluta mitt anförande med uppmaningen att man måste tänka på de tusentals människor som stödet är till för så att de kan ställa om. Regeringen behöver steppa upp och göra mer för att CSN ska ha möjlighet att göra sitt jobb."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Jag upprepar det jag sa tidigare en gång till så får vi se om budskapet går fram. Ni får lyssna med lite större öron så kanske budskapet når fram denna gång.Vi tycker att detta är en mycket viktig reform. Det är en stor och viktig del i omställningen på svensk arbetsmarknad. Vi har vidtagit åtgärder för CSN:s möjlighet att handlägga detta som kommer att bära frukt och få effekt så snart möjligt. Vi har riktat in våra åtgärder på det som kan göras här och nu under våren, och de sätts också in.Vi följer frågan väldigt noga och utesluter inte att vidta fler åtgärder om det krävs. Man ska också veta att CSN hade väldigt tuffa förutsättningar eftersom tidsplanen för när detta infördes var väldigt tajt, vilket alla som varit involverade i frågan och inte minst parterna vet om. Det bör vi alla ha respekt för.Det är exempelvis viktigt att alla de som nu söker till en utbildning får en rättssäker och individuell bedömning. Ska man leva upp till det tar det också lite längre tid än vad vi annars tycker är önskvärt. Om det finns saker i hur bedömningen sker som kan förändras eller om det finns något i regelverket som kan förenklas är regeringen naturligtvis beredd att titta på och noga analysera det.Detta är en viktig reform. Det är viktigt att många människor får möjlighet att ställa om mitt i livet. Regeringen är beredd att göra det som krävs för att reformen ska bli så bra som möjligt."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Jag upprepar det jag sa tidigare en gång till så får vi se om budskapet går fram. Ni får lyssna med lite större öron så kanske budskapet når fram denna gång.Vi tycker att detta är en mycket viktig reform. Det är en stor och viktig del i omställningen på svensk arbetsmarknad. Vi har vidtagit åtgärder för CSN:s möjlighet att handlägga detta som kommer att bära frukt och få effekt så snart möjligt. Vi har riktat in våra åtgärder på det som kan göras här och nu under våren, och de sätts också in.Vi följer frågan väldigt noga och utesluter inte att vidta fler åtgärder om det krävs. Man ska också veta att CSN hade väldigt tuffa förutsättningar eftersom tidsplanen för när detta infördes var väldigt tajt, vilket alla som varit involverade i frågan och inte minst parterna vet om. Det bör vi alla ha respekt för.Det är exempelvis viktigt att alla de som nu söker till en utbildning får en rättssäker och individuell bedömning. Ska man leva upp till det tar det också lite längre tid än vad vi annars tycker är önskvärt. Om det finns saker i hur bedömningen sker som kan förändras eller om det finns något i regelverket som kan förenklas är regeringen naturligtvis beredd att titta på och noga analysera det.Detta är en viktig reform. Det är viktigt att många människor får möjlighet att ställa om mitt i livet. Regeringen är beredd att göra det som krävs för att reformen ska bli så bra som möjligt."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har en modell i Sverige där parterna på arbetsmarknaden verkligen tar sitt ansvar. De tar sitt ansvar i bra tider, och de tar sitt ansvar under dåliga tider. Statsrådet tog själv upp att det finns en tillit och en förståelse där. Vi får inte se en utveckling där den tillit som finns mellan parterna och politiken ifrågasätts. Det finns dock en oro för att det plockas russin ur kakan, att man driver igenom politiska reformer men inte gör det som man lovade i andra änden. Politiken måste göra sitt när man träffar överenskommelser som denna, där parterna blandas in. Den tillit som statsrådet tar upp är fundamental och central för den svenska modellen.I dag talar vi visserligen inte om etableringsjobb, men jag hoppas att vi kan se att de snart kommer på plats och inte sjabblas bort. Jag hoppas också att omställningsstödet kan fungera fullt ut inom kort. Det är angeläget. Då kan två av vår tids stora reformer på det arbetsrättsliga området därmed rullas ut och få den effekt som vi alla hoppas att de ska få.Vi får väl se om de liberala statsråden på Utbildningsdepartementet respektive Arbetsmarknadsdepartementet är lika bra på att driva på när de styr departement som när de förhandlade januariavtalet, vilket statsrådet antydde. Vi får hoppas det. Om de inte är det får vi ses här fler gånger."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har en modell i Sverige där parterna på arbetsmarknaden verkligen tar sitt ansvar. De tar sitt ansvar i bra tider, och de tar sitt ansvar under dåliga tider. Statsrådet tog själv upp att det finns en tillit och en förståelse där. Vi får inte se en utveckling där den tillit som finns mellan parterna och politiken ifrågasätts. Det finns dock en oro för att det plockas russin ur kakan, att man driver igenom politiska reformer men inte gör det som man lovade i andra änden. Politiken måste göra sitt när man träffar överenskommelser som denna, där parterna blandas in. Den tillit som statsrådet tar upp är fundamental och central för den svenska modellen.I dag talar vi visserligen inte om etableringsjobb, men jag hoppas att vi kan se att de snart kommer på plats och inte sjabblas bort. Jag hoppas också att omställningsstödet kan fungera fullt ut inom kort. Det är angeläget. Då kan två av vår tids stora reformer på det arbetsrättsliga området därmed rullas ut och få den effekt som vi alla hoppas att de ska få.Vi får väl se om de liberala statsråden på Utbildningsdepartementet respektive Arbetsmarknadsdepartementet är lika bra på att driva på när de styr departement som när de förhandlade januariavtalet, vilket statsrådet antydde. Vi får hoppas det. Om de inte är det får vi ses här fler gånger."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Svaret från utbildningsministern gör ju att man blir lite häpen över bristen på respekt från regeringens sida när det gäller arbetstagare. Det finns uppenbarligen inga gränser för hur mycket personal ska kunna jobba. De ska kunna jobba extremt mycket övertid. Samtidigt säger ministern att Liberalerna är stolta över det de åstadkommit och drivit fram.Om man är stolt över någonting ligger det väl ett visst värde i att se till att det faktiskt fungerar? CSN, alltså myndigheten som är satt att utföra det som regeringen - staten - har kommit överens med parterna om, säger ju att de inte klarar det här om de inte får mer pengar. Det är det de uttryckligen säger.Visst kan man säga att det var en tajt tidsplan och att det är svårt att bedöma hur mycket som krävs vid en ny reform, men som tidigare har påpekats har myndigheten själv påtalat att det kommer att behövas mer resurser för att det hela ska fungera.Som sades här tidigare gör man bedömningen att om man skjuter till pengar kommer det inte att få någon effekt förrän senare i höst. Därför skjuter man inte till några pengar över huvud taget med förhoppningen att just det ska leda till en förändring. Jag förstår inte logiken i det och hur det går ihop.Jag väntar också fortfarande på svar från ministern om det som sades i interpellationssvaret, det vill säga att regeringen har skjutit till mer resurser för att CSN ska klara administrationen av omställningsstudiestödet. Faktum är ju att regeringen har gjort nedskärningar och dragit bort pengar från CSN inför detta budgetår. Det handlar om 31 miljoner. Det CSN begär är egentligen en uppräkning på 20 miljoner utifrån vad man hade tidigare. Det var detta man menade att man behöver. Nu har man begärt 50 miljoner för att klara uppdraget.Om ministern och Liberalerna nu är så stolta över den reform som de säger sig ha genomfört undrar jag varför de inte är intresserade av att den faktiskt ska fungera. I stället står ministern här i kammaren och bara säger en massa fluffiga ord. Jag tycker ändå att det är rimligt att man håller det man har kommit överens om."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Svaret från utbildningsministern gör ju att man blir lite häpen över bristen på respekt från regeringens sida när det gäller arbetstagare. Det finns uppenbarligen inga gränser för hur mycket personal ska kunna jobba. De ska kunna jobba extremt mycket övertid. Samtidigt säger ministern att Liberalerna är stolta över det de åstadkommit och drivit fram.Om man är stolt över någonting ligger det väl ett visst värde i att se till att det faktiskt fungerar? CSN, alltså myndigheten som är satt att utföra det som regeringen - staten - har kommit överens med parterna om, säger ju att de inte klarar det här om de inte får mer pengar. Det är det de uttryckligen säger.Visst kan man säga att det var en tajt tidsplan och att det är svårt att bedöma hur mycket som krävs vid en ny reform, men som tidigare har påpekats har myndigheten själv påtalat att det kommer att behövas mer resurser för att det hela ska fungera.Som sades här tidigare gör man bedömningen att om man skjuter till pengar kommer det inte att få någon effekt förrän senare i höst. Därför skjuter man inte till några pengar över huvud taget med förhoppningen att just det ska leda till en förändring. Jag förstår inte logiken i det och hur det går ihop.Jag väntar också fortfarande på svar från ministern om det som sades i interpellationssvaret, det vill säga att regeringen har skjutit till mer resurser för att CSN ska klara administrationen av omställningsstudiestödet. Faktum är ju att regeringen har gjort nedskärningar och dragit bort pengar från CSN inför detta budgetår. Det handlar om 31 miljoner. Det CSN begär är egentligen en uppräkning på 20 miljoner utifrån vad man hade tidigare. Det var detta man menade att man behöver. Nu har man begärt 50 miljoner för att klara uppdraget.Om ministern och Liberalerna nu är så stolta över den reform som de säger sig ha genomfört undrar jag varför de inte är intresserade av att den faktiskt ska fungera. I stället står ministern här i kammaren och bara säger en massa fluffiga ord. Jag tycker ändå att det är rimligt att man håller det man har kommit överens om."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Ministerns svar gör mig allt annat än lugn. Svaren om dialog och att CSN fått i uppdrag att förflytta personal, omprioritera och effektivisera för att klara ett söktryck som är mer än tre gånger så stort som det förväntade är häpnadsväckande.Ministern hänvisade till det uppdrag regeringen gav CSN som innebar att myndigheten skulle vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiden och som hade tillägget att det samtidigt inte skulle ha någon större påverkan på övriga studiestödstagare. Det tillägget är väldigt viktigt, och jag kommer att återkomma till det. Jag förstår faktiskt inte hur detta ska gå till och om regeringen är medveten om den situation som myndigheten har. Med tanke på svaren som ges måste jag tvivla, för så sent som förra veckan samtalade jag med företrädare för fackförbundet ST som organiserar handläggare på CSN. Den verklighetsbild som målades upp är beklämmande.Handläggare gör sitt allra yttersta, sliter och har slitit hårt under lång tid för att handläggningen ska bli så bra, snabb och rättssäker som möjligt. De skriker så högt de kan att de behöver bli fler för att klara av att göra ett så bra jobb som möjligt. Men de möts av besked som gör att de känner hopplöshet över att fler omflyttningar ska göras. Det är saker de gjort sedan i höstas. Fler effektiviseringar ska göras, men det är också sådant de redan har gjort. Övertidsbudgetarna är fulla, och det finns inga fler övertidstimmar att ta ut.Handläggarna jobbar och sliter hårt, men utbildningsministern och regeringen säger bara att CSN fått i uppdrag att omprioritera personal och att det är lösningen på problemet. Det kommer tyvärr inte att lösa problemet. Hade det varit så som utbildningsministern säger att det skulle ha gett effekt först i höst om man anställt mer personal hade det varit väldigt välkommet, om det är i höst det kommer igång. Om CSN hade fått besked om att de skulle få medel redan när vårändringsbudgeten släpptes i april hade de kunnat påbörja rekryteringsarbetet och haft ny personal på plats - om inte nu så ganska snart efter sommaren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill även visa på hur jobbig handläggningen är genom att citera det som stod på CSN:s hemsida så sent som i går: \"För närvarande handlägger vi ansökningar som kom in i oktober, vilket var den månad då flest ansökningar kom in. Vi skickar löpande ut beslut, men det kan dröja ytterligare några månader innan alla som sökte under hösten har fått sitt beslut.\"Ansökningar som kom in i oktober behandlas för närvarande. I dag är det den 1 juni. Terminerna de gäller har i vissa fall börjat avslutas, eller avslutas i dagarna, och de sökande kanske får besked om några månader. Det finns mycket att göra, och regeringen har ett stort ansvar att påskynda arbetet och ge CSN och övriga myndigheter möjlighet att göra ett så gott jobb som möjligt.Nu ska de ansökningar som kom in i april och som gäller hösten behandlas. Ska de också vänta, kanske ända fram till runt jul? Jag måste alltså fortsätta fråga hur ministern kommer att se till att CSN har de resurser de behöver."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Ministerns svar gör mig allt annat än lugn. Svaren om dialog och att CSN fått i uppdrag att förflytta personal, omprioritera och effektivisera för att klara ett söktryck som är mer än tre gånger så stort som det förväntade är häpnadsväckande.Ministern hänvisade till det uppdrag regeringen gav CSN som innebar att myndigheten skulle vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiden och som hade tillägget att det samtidigt inte skulle ha någon större påverkan på övriga studiestödstagare. Det tillägget är väldigt viktigt, och jag kommer att återkomma till det. Jag förstår faktiskt inte hur detta ska gå till och om regeringen är medveten om den situation som myndigheten har. Med tanke på svaren som ges måste jag tvivla, för så sent som förra veckan samtalade jag med företrädare för fackförbundet ST som organiserar handläggare på CSN. Den verklighetsbild som målades upp är beklämmande.Handläggare gör sitt allra yttersta, sliter och har slitit hårt under lång tid för att handläggningen ska bli så bra, snabb och rättssäker som möjligt. De skriker så högt de kan att de behöver bli fler för att klara av att göra ett så bra jobb som möjligt. Men de möts av besked som gör att de känner hopplöshet över att fler omflyttningar ska göras. Det är saker de gjort sedan i höstas. Fler effektiviseringar ska göras, men det är också sådant de redan har gjort. Övertidsbudgetarna är fulla, och det finns inga fler övertidstimmar att ta ut.Handläggarna jobbar och sliter hårt, men utbildningsministern och regeringen säger bara att CSN fått i uppdrag att omprioritera personal och att det är lösningen på problemet. Det kommer tyvärr inte att lösa problemet. Hade det varit så som utbildningsministern säger att det skulle ha gett effekt först i höst om man anställt mer personal hade det varit väldigt välkommet, om det är i höst det kommer igång. Om CSN hade fått besked om att de skulle få medel redan när vårändringsbudgeten släpptes i april hade de kunnat påbörja rekryteringsarbetet och haft ny personal på plats - om inte nu så ganska snart efter sommaren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill även visa på hur jobbig handläggningen är genom att citera det som stod på CSN:s hemsida så sent som i går: \"För närvarande handlägger vi ansökningar som kom in i oktober, vilket var den månad då flest ansökningar kom in. Vi skickar löpande ut beslut, men det kan dröja ytterligare några månader innan alla som sökte under hösten har fått sitt beslut.\"Ansökningar som kom in i oktober behandlas för närvarande. I dag är det den 1 juni. Terminerna de gäller har i vissa fall börjat avslutas, eller avslutas i dagarna, och de sökande kanske får besked om några månader. Det finns mycket att göra, och regeringen har ett stort ansvar att påskynda arbetet och ge CSN och övriga myndigheter möjlighet att göra ett så gott jobb som möjligt.Nu ska de ansökningar som kom in i april och som gäller hösten behandlas. Ska de också vänta, kanske ända fram till runt jul? Jag måste alltså fortsätta fråga hur ministern kommer att se till att CSN har de resurser de behöver."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Jag tackar interpellanterna för utmärkta inlägg i en väldigt viktig fråga.Låt oss börja med att slå fast att den reform som sker på svensk arbetsmarknad är stor och viktig. Det är korrekt som flera interpellanter lyfter fram att Liberalerna bär ett mycket stort ansvar för att vi nu har en helt ny arbetsmarknadsmodell på plats. Hade inte Liberalerna krävt reformeringar av LAS och att arbetsrätten skulle göras mer flexibel hade det här regelverket inte funnits. Det är alltså en riktig analys av interpellanten att det här är en stor politisk vinst för Liberalerna. Jag kan bekräfta det.Modellen som nu växer fram är unik på så sätt att den ger enskilda arbetsgivare ökad möjlighet att säga upp medarbetare när ett sådant behov finns. Det blir mindre tröghet i systemet, och möjligheterna ökar för enskilda arbetstagare att få nytt jobb. Det blir en mer dynamisk arbetsmarknad, samtidigt som vi bygger upp ett nytt studiestödssystem som gör det möjligt att mitt i livet ställa om, vidareutbilda sig och ta nya jobb till exempel i de nya branscher som växer fram.Det här är en unik modell som jag tycker har väldigt stora fördelar och som känns modern med tanke på den tekniska utveckling och den starka, gröna omställning som sker runt om i Sverige och som gynnar oss alla. Där kan den här modellen spela en viktig roll. Jag vill också i samband med detta understryka att redan när man från parternas sida bestämde sig för att införa reformen och införde den, det vill säga i höstas, visste man om att det var en ganska tajt tidsplan. Man visste att de myndigheter som ska hantera myndighetsutövningen skulle få svårt att göra det med så kort framförhållning. Sådana var förutsättningarna. Jag vet att det finns stor förståelse för att det är heroiska insatser som görs på CSN för att få detta på plats. När det handlar om myndighetsutövning är det betydligt svårare att göra bedömningar i varje enskilt fall, vilket gör att det drar ut på tiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI det här läget har det varit viktigt för regeringen att få till förändringar så snabbt som möjligt, och de snabbaste förändringar vi kunde göra under våren var att se till att CSN hade förutsättningar att omprioritera personal och göra effektiviseringar på arbetsplatsen så att fler befintliga handläggare kan arbeta med omställningsstudiestödet. Det är det som snabbast ger effekt. Att anställa många nya medarbetare skulle enligt vår samlade bedömning inte ha haft effekt förrän tidigast i höst, och det hade ju inte löst problemet. Huruvida det behöver skjutas till pengar längre fram är en fråga som noga analyseras och som vi kommer att återkomma till. Regeringen har en bred dialog i de här frågorna med parterna. Så sent som i den här veckan har vi haft ett möte. Det här är viktigt, eftersom den breda dialogen är en förutsättning för att modellen ska bli bra. Det är en bra, bred dialog som bygger på tillit, förståelse för varandras roller och en väldig beslutsamhet om att modellen ska bli riktigt bra och att enskilda människor verkligen ska kunna ställa om mitt i livet och få den nya kompetens som många eftersträvar."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Jag tackar interpellanterna för utmärkta inlägg i en väldigt viktig fråga.Låt oss börja med att slå fast att den reform som sker på svensk arbetsmarknad är stor och viktig. Det är korrekt som flera interpellanter lyfter fram att Liberalerna bär ett mycket stort ansvar för att vi nu har en helt ny arbetsmarknadsmodell på plats. Hade inte Liberalerna krävt reformeringar av LAS och att arbetsrätten skulle göras mer flexibel hade det här regelverket inte funnits. Det är alltså en riktig analys av interpellanten att det här är en stor politisk vinst för Liberalerna. Jag kan bekräfta det.Modellen som nu växer fram är unik på så sätt att den ger enskilda arbetsgivare ökad möjlighet att säga upp medarbetare när ett sådant behov finns. Det blir mindre tröghet i systemet, och möjligheterna ökar för enskilda arbetstagare att få nytt jobb. Det blir en mer dynamisk arbetsmarknad, samtidigt som vi bygger upp ett nytt studiestödssystem som gör det möjligt att mitt i livet ställa om, vidareutbilda sig och ta nya jobb till exempel i de nya branscher som växer fram.Det här är en unik modell som jag tycker har väldigt stora fördelar och som känns modern med tanke på den tekniska utveckling och den starka, gröna omställning som sker runt om i Sverige och som gynnar oss alla. Där kan den här modellen spela en viktig roll. Jag vill också i samband med detta understryka att redan när man från parternas sida bestämde sig för att införa reformen och införde den, det vill säga i höstas, visste man om att det var en ganska tajt tidsplan. Man visste att de myndigheter som ska hantera myndighetsutövningen skulle få svårt att göra det med så kort framförhållning. Sådana var förutsättningarna. Jag vet att det finns stor förståelse för att det är heroiska insatser som görs på CSN för att få detta på plats. När det handlar om myndighetsutövning är det betydligt svårare att göra bedömningar i varje enskilt fall, vilket gör att det drar ut på tiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI det här läget har det varit viktigt för regeringen att få till förändringar så snabbt som möjligt, och de snabbaste förändringar vi kunde göra under våren var att se till att CSN hade förutsättningar att omprioritera personal och göra effektiviseringar på arbetsplatsen så att fler befintliga handläggare kan arbeta med omställningsstudiestödet. Det är det som snabbast ger effekt. Att anställa många nya medarbetare skulle enligt vår samlade bedömning inte ha haft effekt förrän tidigast i höst, och det hade ju inte löst problemet. Huruvida det behöver skjutas till pengar längre fram är en fråga som noga analyseras och som vi kommer att återkomma till. Regeringen har en bred dialog i de här frågorna med parterna. Så sent som i den här veckan har vi haft ett möte. Det här är viktigt, eftersom den breda dialogen är en förutsättning för att modellen ska bli bra. Det är en bra, bred dialog som bygger på tillit, förståelse för varandras roller och en väldig beslutsamhet om att modellen ska bli riktigt bra och att enskilda människor verkligen ska kunna ställa om mitt i livet och få den nya kompetens som många eftersträvar."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Den 22 juni 2022 undertecknades det nya huvudavtalet mellan arbetsmarknadens parter - LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Huvudavtalet är inte vilken överenskommelse som helst. Det utgör grunden för stora delar av den svenska arbetsrätten. Huvudavtalet är det yttersta beviset på att det i Sverige i mångt och mycket är arbetsmarknadens parter och inte politiken som sätter ramarna för arbetsrätten.Huvudavtalet kom dock inte till från ingenstans. Det uppstod inte bara ur tomma luften en dag. Nej, det var resultatet av hårt politiskt tryck. Under detta hårda politiska tryck tog arbetsmarknadens parter ansvar. De gjorde sitt jobb, och politiken gick inte in och skruvade på ramarna för arbetsrätten. Den svenska modellen höll. Det var inte utan lite svett, lite blod och en och annan tår. Men modellen höll. Det var ett styrkebesked. För svenska löntagare var en av de viktigaste reformerna att omställningsstudiestödet kom på plats. Reformen var också viktig för att det svenska näringslivet, de svenska företagen och den svenska offentliga förvaltningen ska kunna säkra sin kompetensutveckling i framtiden. Det är helt enkelt viktigt för alla parter och för Sverige som kunskapsnation.Regeringen och riksdagen backade, som statsrådet var inne på, upp förslaget. Parterna hade kommit överens, och då gjorde politiken sitt. Pengar sköts till. Förslaget blev lag, Ansökningarna kunde börja strömma in till CSN. Den svenska modellen höll. Alla var nöjda och glada.Vi spolar fram till i dag. Ansökningarna till omställningsstudiestödet har, som vi har hört, överträffat alla förväntningar. CSN har slagit larm om att det saknas resurser för att handlägga alla ansökningar i tid. Det är i och för sig positivt att det nya systemet är populärt. Men det är såklart mindre bra att CSN inte klarar av att hantera söktrycket med de resurser som myndigheten har till sitt förfogande.CSN har signalerat klart och tydligt att mer resurser behövs. Regeringen har kontrat med att inte ge CSN de resurser som man har signalerat behövs. Omställningsstudiestödets framtid upplevs av vissa som hotad, vilket lyfts upp i debatten här i dag. Det här är tyvärr inte det enda regeringen gör som just nu går stick i stäv med den svenska modellen. Etableringsjobben är en annan viktig reform som parterna tagit fram under hårt politiskt tryck. Den reformen riskerar att bli intet och noll. Som med mycket annat i regeringens arbete säger Sverigedemokraterna nej, och då följer regeringen efter. Sverigedemokraternas ord gäller, och regeringen bugar och verkställer önskemålet.Det hade varit mindre anmärkningsvärt om regeringspartierna inför valet hade gått ut och sagt: \"Om vi vinner valet ryker etableringsjobben, och vi skär ned rejält på omställningsstudiestödet.\" Så lät det emellertid inte, snarare tvärtom.Det som gör det allvarligt är att hela den svenska modellen riskerar att sättas i gungning. Två viktiga arbetsrättsliga reformer, framtagna av parterna i samförstånd med politiken, hotas av regeringens arbete. På något vis gör det också att hela den svenska modellen riskerar att ifrågasättas och hotas. Hur ska parterna i framtiden kunna veta att regeringens ord gäller om regeringen inte gör det man har förpliktat sig till? Hur ska parterna kunna förhandla i god tro om ett förhandlingsresultat kan avvisas av regeringen långt senare? Hur ska den svenska modellen hålla? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet inte om regeringens avsikt är att utmana den svenska modellen. Jag hoppas verkligen inte det. Jag hoppas att det inte är något som har kommit upp på samordningskansliet, i något partiledarsamtal eller in på småtimmarna på Tidö slott. Men det är ett bekymmersamt läge. Regeringens något njugga inställning till viktiga reformer som tagits fram av arbetsmarknadens parter riskerar att skaka grundvalarna för svensk arbetsrätt. Jag hoppas att regeringen är väl medveten om det och att parterna, inte minst Svenskt Näringsliv, också är medvetna om det.Jag hoppas få en försäkran från utbildningsministern i dag om att det inte är någon utmaning av den svenska modellen som pågår. Om jag inte får det kommer jag att bli besviken, och parterna kommer att bli oroliga."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Den 22 juni 2022 undertecknades det nya huvudavtalet mellan arbetsmarknadens parter - LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Huvudavtalet är inte vilken överenskommelse som helst. Det utgör grunden för stora delar av den svenska arbetsrätten. Huvudavtalet är det yttersta beviset på att det i Sverige i mångt och mycket är arbetsmarknadens parter och inte politiken som sätter ramarna för arbetsrätten.Huvudavtalet kom dock inte till från ingenstans. Det uppstod inte bara ur tomma luften en dag. Nej, det var resultatet av hårt politiskt tryck. Under detta hårda politiska tryck tog arbetsmarknadens parter ansvar. De gjorde sitt jobb, och politiken gick inte in och skruvade på ramarna för arbetsrätten. Den svenska modellen höll. Det var inte utan lite svett, lite blod och en och annan tår. Men modellen höll. Det var ett styrkebesked. För svenska löntagare var en av de viktigaste reformerna att omställningsstudiestödet kom på plats. Reformen var också viktig för att det svenska näringslivet, de svenska företagen och den svenska offentliga förvaltningen ska kunna säkra sin kompetensutveckling i framtiden. Det är helt enkelt viktigt för alla parter och f��r Sverige som kunskapsnation.Regeringen och riksdagen backade, som statsrådet var inne på, upp förslaget. Parterna hade kommit överens, och då gjorde politiken sitt. Pengar sköts till. Förslaget blev lag, Ansökningarna kunde börja strömma in till CSN. Den svenska modellen höll. Alla var nöjda och glada.Vi spolar fram till i dag. Ansökningarna till omställningsstudiestödet har, som vi har hört, överträffat alla förväntningar. CSN har slagit larm om att det saknas resurser för att handlägga alla ansökningar i tid. Det är i och för sig positivt att det nya systemet är populärt. Men det är såklart mindre bra att CSN inte klarar av att hantera söktrycket med de resurser som myndigheten har till sitt förfogande.CSN har signalerat klart och tydligt att mer resurser behövs. Regeringen har kontrat med att inte ge CSN de resurser som man har signalerat behövs. Omställningsstudiestödets framtid upplevs av vissa som hotad, vilket lyfts upp i debatten här i dag. Det här är tyvärr inte det enda regeringen gör som just nu går stick i stäv med den svenska modellen. Etableringsjobben är en annan viktig reform som parterna tagit fram under hårt politiskt tryck. Den reformen riskerar att bli intet och noll. Som med mycket annat i regeringens arbete säger Sverigedemokraterna nej, och då följer regeringen efter. Sverigedemokraternas ord gäller, och regeringen bugar och verkställer önskemålet.Det hade varit mindre anmärkningsvärt om regeringspartierna inför valet hade gått ut och sagt: \"Om vi vinner valet ryker etableringsjobben, och vi skär ned rejält på omställningsstudiestödet.\" Så lät det emellertid inte, snarare tvärtom.Det som gör det allvarligt är att hela den svenska modellen riskerar att sättas i gungning. Två viktiga arbetsrättsliga reformer, framtagna av parterna i samförstånd med politiken, hotas av regeringens arbete. På något vis gör det också att hela den svenska modellen riskerar att ifrågasättas och hotas. Hur ska parterna i framtiden kunna veta att regeringens ord gäller om regeringen inte gör det man har förpliktat sig till? Hur ska parterna kunna förhandla i god tro om ett förhandlingsresultat kan avvisas av regeringen långt senare? Hur ska den svenska modellen hålla? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet inte om regeringens avsikt är att utmana den svenska modellen. Jag hoppas verkligen inte det. Jag hoppas att det inte är något som har kommit upp på samordningskansliet, i något partiledarsamtal eller in på småtimmarna på Tidö slott. Men det är ett bekymmersamt läge. Regeringens något njugga inställning till viktiga reformer som tagits fram av arbetsmarknadens parter riskerar att skaka grundvalarna för svensk arbetsrätt. Jag hoppas att regeringen är väl medveten om det och att parterna, inte minst Svenskt Näringsliv, också är medvetna om det.Jag hoppas få en försäkran från utbildningsministern i dag om att det inte är någon utmaning av den svenska modellen som pågår. Om jag inte får det kommer jag att bli besviken, och parterna kommer att bli oroliga."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret, även om det snarare öppnar för fler frågor än ger konkreta och tydliga svar.Det är ingen hemlighet att Liberalerna, kanske rent av ministern själv, i samband med regeringsbildningen efter valet 2018 bedrev en utpressningslinje för att i utbyte släppa fram en regering. Det var med stor uppståndelse och uppsluppen feststämning som januariöverenskommelsen presenterades av de två borgerliga partierna som ingick. Det var svårt att undgå hur skadeglada Liberalerna var över att man tvingat Socialdemokraterna att hota fackförbunden med lagstiftning om de inte gav med sig i LAS-förhandlingarna. Det har rent av erkänts från Liberalerna själva att målsättningen med avtalet var att skada socialdemokratin så mycket som möjligt.Mängder av saker kan sägas om både processen och slutresultatet. Men det vi ska fokusera på i dag är en enskild del av helheten, nämligen omställningsstudiestödet. Det är sannolikt en av få bra saker som kom ur processen. Men nu råder stor tveksamhet om hur det verkligen fungerar. Kan staten leva upp till det som utlovats?Mats Persson låter i sitt svar meddela att CSN tillförts omfattande medel för utveckling och administration samt att regeringen löpande följer hur reformen genomförts. Jag har kanske missat något, men när man läser regeringens egen budgetproposition går det inte att tolka anslagen till CSN på annat vis än som en minskning. Närmare bestämt beslutade riksdagen på förslag från regeringen om minskade anslag med 31 miljoner. Jag lyckas inte få ihop den ekvationen. Men jag väljer ändå att lita på i första hand de siffror som jag får anta att Mats Persson gett sitt godkännande till - det är trots allt dem riksdagen har fattat beslut om - och inte de ord vi hör utbildningsministern yttra här i dag.CSN aviserade i februari att de var i behov av närmare 50 miljoner kronor för att kunna klara av uppdraget. Av regeringen får vi nu svaret att det ska ske genom effektiviseringar och omprioriteringar. Av budgetpropositionen kan vi utläsa att det är något som regeringen anser att CSN redan borde kunnat göra. Är det inte möjligt att anta att det var en felbedömning från regeringen redan från början, dels att lägga till ytterligare arbetsuppgifter, dels att samtidigt ta bort resurser?I ljuset av detta är det kanske inte särskilt konstigt att färre än hälften av dem som ansökt om omställningsstudiestöd inte har fått besked än. Det är inte särskilt överraskande att färre än hälften av det totala antalet personer som skulle kunna få stödet har beviljats det. Det är inte särskilt märkligt att hela reformen börjar urarta till ett haveri. Varför vill inte regeringen att CSN ska få tillräckligt med resurser för att klara av sitt uppdrag?CSN själva menar att 600 miljoner kronor, som var avsedda att betalas ut, riskerar att behöva återlämnas. Det gäller bara för i år. Och om ingen förändring sker är CSN:s bedömning att över två tredjedelar av de 3 miljarder som är avsedda att betalas ut i omställningsstudiestöd för nästa år kommer att behöva återgå till statskassan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt det här inte kan betraktas som annat än ett brott mot den överenskommelse som staten ingått med parterna står klart för alla. Men just att hålla löften är kanske inte den här regeringens främsta styrka."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret, även om det snarare öppnar för fler frågor än ger konkreta och tydliga svar.Det är ingen hemlighet att Liberalerna, kanske rent av ministern själv, i samband med regeringsbildningen efter valet 2018 bedrev en utpressningslinje för att i utbyte släppa fram en regering. Det var med stor uppståndelse och uppsluppen feststämning som januariöverenskommelsen presenterades av de två borgerliga partierna som ingick. Det var svårt att undgå hur skadeglada Liberalerna var över att man tvingat Socialdemokraterna att hota fackförbunden med lagstiftning om de inte gav med sig i LAS-förhandlingarna. Det har rent av erkänts från Liberalerna själva att målsättningen med avtalet var att skada socialdemokratin så mycket som möjligt.Mängder av saker kan sägas om både processen och slutresultatet. Men det vi ska fokusera på i dag är en enskild del av helheten, nämligen omställningsstudiestödet. Det är sannolikt en av få bra saker som kom ur processen. Men nu råder stor tveksamhet om hur det verkligen fungerar. Kan staten leva upp till det som utlovats?Mats Persson låter i sitt svar meddela att CSN tillförts omfattande medel för utveckling och administration samt att regeringen löpande följer hur reformen genomförts. Jag har kanske missat något, men när man läser regeringens egen budgetproposition går det inte att tolka anslagen till CSN på annat vis än som en minskning. Närmare bestämt beslutade riksdagen på förslag från regeringen om minskade anslag med 31 miljoner. Jag lyckas inte få ihop den ekvationen. Men jag väljer ändå att lita på i första hand de siffror som jag får anta att Mats Persson gett sitt godkännande till - det är trots allt dem riksdagen har fattat beslut om - och inte de ord vi hör utbildningsministern yttra här i dag.CSN aviserade i februari att de var i behov av närmare 50 miljoner kronor för att kunna klara av uppdraget. Av regeringen får vi nu svaret att det ska ske genom effektiviseringar och omprioriteringar. Av budgetpropositionen kan vi utläsa att det är något som regeringen anser att CSN redan borde kunnat göra. Är det inte möjligt att anta att det var en felbedömning från regeringen redan från början, dels att lägga till ytterligare arbetsuppgifter, dels att samtidigt ta bort resurser?I ljuset av detta är det kanske inte särskilt konstigt att färre än hälften av dem som ansökt om omställningsstudiestöd inte har fått besked än. Det är inte särskilt överraskande att färre än hälften av det totala antalet personer som skulle kunna få stödet har beviljats det. Det är inte särskilt märkligt att hela reformen börjar urarta till ett haveri. Varför vill inte regeringen att CSN ska få tillräckligt med resurser för att klara av sitt uppdrag?CSN själva menar att 600 miljoner kronor, som var avsedda att betalas ut, riskerar att behöva återlämnas. Det gäller bara för i år. Och om ingen förändring sker är CSN:s bedömning att över två tredjedelar av de 3 miljarder som är avsedda att betalas ut i omställningsstudiestöd för nästa år kommer att behöva återgå till statskassan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt det här inte kan betraktas som annat än ett brott mot den överenskommelse som staten ingått med parterna står klart för alla. Men just att hålla löften är kanske inte den här regeringens främsta styrka."}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Tack, utbildningsministern, för svaret! Det är ingen ny fråga vi diskuterar. Utbildningsministern och jag har debatterat denna fråga tidigare i kammaren, och jag hade kanske hoppats att vi skulle slippa fortsätta debattera den.Jag uppfattar det som att vi är överens om att omställningsstudiestödet måste bli bra. Det är också därför jag har skrivit interpellationen, eftersom jag är orolig över den väg omställningsstudiestödet tar.Jag blir faktiskt också beklämd över regeringens hantering av omställningsstudiestödet sedan den debatt vi hade den 21 februari. Redan då började det komma starka orostankar från parterna, både fack och arbetsgivare. Men de kom också från CSN själva, som började flagga för det tuffa läget och hur svårt det skulle bli att kunna leverera det de fått i uppdrag att leverera.Redan i sin skrivelse om budgetunderlag för 2024-2026 tog CSN upp att om de inte får ytterligare anslag för innevarande år, alltså 2023, och höjda anslag framåt kommer de inte att kunna handlägga i den utsträckning som de ska klara av. Bedömningen då var att 18 000 ansökningar skulle komma in 2023. Nu är vi många gånger över den nivån, vilket är positivt eftersom folk då faktiskt vill använda sig av stödet.I mitten av april förtydligade CSN vad detta skulle kunna innebära. De bedömde att de inte skulle kunna betala ut 600 miljoner kronor för innevarande år om de inte fick tillskjutna medel i vårändringsbudgeten. Regeringens och ministerns svar var: inga pengar.Så sent som i går kom ett pressmeddelande från CSN där det står följande: \"Med nuvarande resurser och ett oförändrat regelverk kommer 600 miljoner kronor av anslaget för 2023 att behöva lämnas tillbaka. För 2024 är utsikterna ännu dystrare, och med nuvarande resurser väntas två miljarder kronor av 2024 års anslag på 2,84 miljarder kronor att gå tillbaka till statskassan.\"Det är riktigt illa. Om 2 miljarder lämnas tillbaka innebär det att 15 000-20 000 personer inte kommer att få ta del av de studiechanser de har rätt till. Regeringens svar utåt har varit tystnad och inga mer pengar. Det är till dessa 15 000-20 000 människor jag förväntar mig att ministern kan ge tydligare svar här. Också arbetsmarknadens parter, facken och näringslivet, som baserat på denna del av avtalet slöt avtal om omställningsstudiestöd och övriga trygghetsmekanismer på arbetsmarknaden, behöver få ett svar.Jag undrar därför fortsättningsvis, precis som i min fråga som jag inte tycker att vi riktigt har fått svar på, vad ministern kommer att göra mer konkret för att CSN ska kunna klara sin handläggning. Eller är det på sin plats att ministern kallar parterna till möte för att erkänna att regeringen inte kommer att kunna klara det åtagande som staten har tagit på sig?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Tack, utbildningsministern, för svaret! Det är ingen ny fråga vi diskuterar. Utbildningsministern och jag har debatterat denna fråga tidigare i kammaren, och jag hade kanske hoppats att vi skulle slippa fortsätta debattera den.Jag uppfattar det som att vi är överens om att omställningsstudiestödet måste bli bra. Det är också därför jag har skrivit interpellationen, eftersom jag är orolig över den väg omställningsstudiestödet tar.Jag blir faktiskt också beklämd över regeringens hantering av omställningsstudiestödet sedan den debatt vi hade den 21 februari. Redan då började det komma starka orostankar från parterna, både fack och arbetsgivare. Men de kom också från CSN själva, som började flagga för det tuffa läget och hur svårt det skulle bli att kunna leverera det de fått i uppdrag att leverera.Redan i sin skrivelse om budgetunderlag för 2024-2026 tog CSN upp att om de inte får ytterligare anslag för innevarande år, alltså 2023, och höjda anslag framåt kommer de inte att kunna handlägga i den utsträckning som de ska klara av. Bedömningen då var att 18 000 ansökningar skulle komma in 2023. Nu är vi många gånger över den nivån, vilket är positivt eftersom folk då faktiskt vill använda sig av stödet.I mitten av april förtydligade CSN vad detta skulle kunna innebära. De bedömde att de inte skulle kunna betala ut 600 miljoner kronor för innevarande år om de inte fick tillskjutna medel i vårändringsbudgeten. Regeringens och ministerns svar var: inga pengar.Så sent som i går kom ett pressmeddelande från CSN där det står följande: \"Med nuvarande resurser och ett oförändrat regelverk kommer 600 miljoner kronor av anslaget för 2023 att behöva lämnas tillbaka. För 2024 är utsikterna ännu dystrare, och med nuvarande resurser väntas två miljarder kronor av 2024 års anslag på 2,84 miljarder kronor att gå tillbaka till statskassan.\"Det är riktigt illa. Om 2 miljarder lämnas tillbaka innebär det att 15 000-20 000 personer inte kommer att få ta del av de studiechanser de har rätt till. Regeringens svar utåt har varit tystnad och inga mer pengar. Det är till dessa 15 000-20 000 människor jag förväntar mig att ministern kan ge tydligare svar här. Också arbetsmarknadens parter, facken och näringslivet, som baserat på denna del av avtalet slöt avtal om omställningsstudiestöd och övriga trygghetsmekanismer på arbetsmarknaden, behöver få ett svar.Jag undrar därför fortsättningsvis, precis som i min fråga som jag inte tycker att vi riktigt har fått svar på, vad ministern kommer att göra mer konkret för att CSN ska kunna klara sin handläggning. Eller är det på sin plats att ministern kallar parterna till möte för att erkänna att regeringen inte kommer att kunna klara det åtagande som staten har tagit på sig?"}
+{"question":"Avser ministern att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd. Niklas Sigvardsson har även frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att Centrala studiestödsnämnden, CSN, får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet.Vidare har Samuel Gonzalez Westling frågat mig vilka åtgärder som jag ämnar att vidta för att kunna garantera att omflyttningen av personal på CSN inte får konsekvenser för resten av CSN:s verksamhet och andra låntagare. Samuel Gonzalez Westling har också frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att de som sökt omställningsstudiestöd inför hösten ska kunna få svar innan terminen börjar. Samuel Gonzalez Westling har även frågat mig om regeringen är beredd att skjuta till mer pengar till CSN om det visar sig att det inte räcker att flytta om personal internt på CSN för att få ned handläggningstiderna. Samuel Gonzalez Westling har avslutningsvis frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att de som har sökt omställningsstudiestöd i höstas och fortfarande väntar på besked snabbt ska kunna få svar. Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen förra året undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.Regeringen inför nu omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen, som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Att regeringen inför reformen på det sätt som aviserades i propositionen innebär att stödet införs stegvis, på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand, för att vara fullt utbyggt till 2026. Det innebär också att CSN har tillförts omfattande medel för utveckling och administration för att säkerställa att omställningsstudiestödet kan fungera som avsett. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med CSN och parterna om hur införandet fortlöper. Det är många som ansöker om omställningsstudiestöd - vilket naturligtvis är positivt - men handläggningstiderna är tyvärr alltför långa. Här vill jag poängtera att CSN bedriver ett omfattande och ambitiöst arbete med att förbättra handläggningen. Att rekrytera ny personal för handläggning av stödet tar dock tid, och handläggningstiderna behöver kortas omgående. Regeringen bedömer att effektiviseringar och omprioriteringar inom CSN:s verksamhet är det mest effektiva sättet att minska handläggningstiderna på kort sikt.Regeringen har därför nyligen gett CSN i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, till exempel genom effektiviseringar eller omprioritering av resurser från andra delar av myndighetens verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget är att åtgärderna inte ska få någon större påverkan på övriga studiestödstagare. Myndigheten ska redovisa hur arbetet fortlöper månadsvis till Utbildningsdepartementet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerCSN:s uppdragsredovisningar kommer att ge oss en fördjupad bild över vad som kan göras inom befintliga ramar och hur medelsbehovet ser ut framöver. Jag ser ingen anledning att föregripa dessa redovisningar."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att säkerställa att CSN får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att meddela parterna att regeringen inte kommer att göra det som staten åtagit sig i överenskommelsen om omställningsstudiestöd. Niklas Sigvardsson har även frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att Centrala studiestödsnämnden, CSN, får rätt möjligheter att klara av handläggningen av omställningsstudiestödet.Vidare har Samuel Gonzalez Westling frågat mig vilka åtgärder som jag ämnar att vidta för att kunna garantera att omflyttningen av personal på CSN inte får konsekvenser för resten av CSN:s verksamhet och andra låntagare. Samuel Gonzalez Westling har också frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att de som sökt omställningsstudiestöd inför hösten ska kunna få svar innan terminen börjar. Samuel Gonzalez Westling har även frågat mig om regeringen är beredd att skjuta till mer pengar till CSN om det visar sig att det inte räcker att flytta om personal internt på CSN för att få ned handläggningstiderna. Samuel Gonzalez Westling har avslutningsvis frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att de som har sökt omställningsstudiestöd i höstas och fortfarande väntar på besked snabbt ska kunna få svar. Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen förra året undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.Regeringen inför nu omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen, som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Att regeringen inför reformen på det sätt som aviserades i propositionen innebär att stödet införs stegvis, på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand, för att vara fullt utbyggt till 2026. Det innebär också att CSN har tillförts omfattande medel för utveckling och administration för att säkerställa att omställningsstudiestödet kan fungera som avsett. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med CSN och parterna om hur införandet fortlöper. Det är många som ansöker om omställningsstudiestöd - vilket naturligtvis är positivt - men handläggningstiderna är tyvärr alltför långa. Här vill jag poängtera att CSN bedriver ett omfattande och ambitiöst arbete med att förbättra handläggningen. Att rekrytera ny personal för handläggning av stödet tar dock tid, och handläggningstiderna behöver kortas omgående. Regeringen bedömer att effektiviseringar och omprioriteringar inom CSN:s verksamhet är det mest effektiva sättet att minska handläggningstiderna på kort sikt.Regeringen har därför nyligen gett CSN i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, till exempel genom effektiviseringar eller omprioritering av resurser från andra delar av myndighetens verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget är att åtgärderna inte ska få någon större påverkan på övriga studiestödstagare. Myndigheten ska redovisa hur arbetet fortlöper månadsvis till Utbildningsdepartementet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerCSN:s uppdragsredovisningar kommer att ge oss en fördjupad bild över vad som kan göras inom befintliga ramar och hur medelsbehovet ser ut framöver. Jag ser ingen anledning att föregripa dessa redovisningar."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Jag plockar upp det ledamoten avslutade med. Den här regeringen påstår inte och har aldrig påstått att det bara är straff som kan förhindra brott, varken gällande andra brottstyper eller gällande arbetsmiljöbrott och dödsolyckor i arbetet.Däremot är det såklart viktigt att det blir konsekvenser, särskilt för de aktörer som medvetet brister i sitt säkerhetsarbete. Det är någonting som den här regeringen kommer att fortsätta se till. Vi har ju bland annat gjort stora satsningar på åklagare och poliser för att de här väldigt resurskrävande utredningarna ska kunna hålla hög kvalitet och för att man ska kunna få fram den bevisning som går att få fram så att man kan lagföra dem som går att lagföra.Det gläder mig att vi har den här debatten här i dag. Det gläder mig också att jag och ledamoten har stor samsyn i de här frågorna. Jag hoppas att det betyder att det finns goda förutsättningar att hitta breda majoriteter i riksdagen för de åtgärder som behöver vidtas för att arbetet med detta ska kunna drivas framåt och för att vi ska kunna få till ett trendbrott i statistiken, som tyvärr har sett väldigt dålig ut i otroligt många år, och på riktigt få ned antalet personer som dör på jobbet och som dör av jobbet i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Det gläder mig att höra. Jag utgår också från att statsrådet Paulina Brandberg vet hur engagerad jag är i frågor om offentlig upphandling och hur mycket Vänsterpartiet har pratat om införandet av Akrim och hur vi ska kunna underlätta så att man verkligen kan komma åt den arbetslivskriminalitet som finns.Jag ser verkligen fram emot att den här regeringen ska ta jättehårda tag mot detta och se till att vi har en hygglig och bra arbetsmarknad. Vi ska givetvis inte ha en arbetsmarknad där man kan gömma undan människor. Det har vi liksom lämnat bakom oss. Det var ju sådant man gjorde för hundra år sedan, och så gör vi inte längre. Det känns jättebra att vi är överens om detta.Vi ska se hur jag ska förvalta min sista minut av talartiden.Man måste givetvis kunna ställa någon till ansvar. Om ingen ställs till ansvar för att någon har dött, eller om det bara - och förstå mig rätt när jag säger \"bara\" - blir en företagsbot, blir upplevelsen att företag ganska enkelt och smidigt kan köpa sig fria från ett visst ansvar. Det tror jag verkligen inte är bra. Man måste se över detta så att fler kan ställas till ansvar för de här brotten - även om jag givetvis inte heller tror att det förbättrar någonting, som statsrådet sa. Men det gäller i andra delar av regeringens arbete, där man säger att det bara är straff som förhindrar brott."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Ledamoten och jag delar många uppfattningar i frågan. Vi delar också problembilden, det vill säga att det är omfattande problem som vi verkligen måste jobba hårt och målmedvetet med.Ledamoten säger att kunskapen och viljan finns på våra arbetsplatser i Sverige. Jag delar i stor utsträckning den bilden. Jag var själv på ett studiebesök häromveckan på Byggbranschens Säkerhetspark utanför Arlandastad, och jag blev imponerad av det gedigna säkerhetsarbetet och säkerhetstänket där. Jag är övertygad om att den typen av systematiskt arbetsmiljöarbete är exakt vad vi behöver för att sänka statistiken.Det problem jag tog upp i mitt tidigare anförande är vad vi gör när de företag som har kunskap och vilja inte kan konkurrera med de företag som inte har kunskap och vilja. Arbetet kostar pengar för företagen. Där krävs den gedigna satsningen på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Jag är glad att vi håller på att bygga ut A-krimcenter i Sverige och att vi äntligen håller på att se över sekretessbestämmelserna så att vi kan jobba myndighetsgemensamt. Här krävs en satsning mellan polis, åklagare, Arbetsmiljöverket och Skatteverket. Alla berörda myndigheter som kan ha pusselbitar i arbetet måste få förutsättningar att arbeta tillsammans så att vi kan bekämpa problemen. Då kan de friska företagen frodas och växa i Sverige.En annan ansvarsfråga som vi måste titta på, som ledamoten också var inne på, gäller underentreprenörer. Vi måste såklart säkerställa att arbetsmiljöarbetet sker i alla led. Här har vi en viktig uppgift vid offentlig upphandling, och där är det viktigt att vi säkerställer att det gedigna arbetsmiljöarbetet och säkerhetsarbetet finns i alla led. Det är ytterligare en pusselbit där man från stat och kommuner kan agera så att de friska företagen får förutsättningar att leva och frodas i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan var det frågan om repression. Det är också viktigt att vid avsteg, vid brister i säkerhetsarbetet så att människor skadas allvarligt, blir sjuka eller till och med förlorar livet, ska man ställas till svars. Den här regeringen har ingen annan uppfattning. Det som jag gav uttryck för i intervjun är att det inte hjälper den som redan ligger i graven att någon ställs till ansvar. Därmed inte sagt att det här inte kan vara en viktig del. För de anhöriga till den som avlidit eller för den som skadats eller blivit sjuk är det såklart en viktig del i processen att bearbeta det som hänt. Men det gör tyvärr inte olyckan ogjord."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Nu finns det många trådar att plocka upp här, och det finns flera saker där jag verkligen håller med Paulina Brandberg. Det gäller till exempel att arbetsmarknaden är riktigt skev och vidrig med en arbetslivskriminalitet som utnyttjar människor. Är det något som Vänsterpartiet vill, och alltid har velat, är det att det verkligen ska råda sjysta villkor på arbetsmarknaden, att det ska finns en tydlighet i vem som anställer, vem som är anställd och vilket arbete som ska utföras. Det ska inte finnas några skumraskaffärer.Vänsterpartiet säger ofta att det skulle vara rimligt att inte ha till exempel hur många underentreprenörer som helst. Ju fler underentreprenörer som tillåts på olika byggarbetsplatser, desto svårare blir det att veta vem som utför olika typer av arbeten. Då blir det också svårare att veta vem det är som har ansvar. Man säger ofta att man inte riktigt vet vem som har det yttersta arbetsmiljöansvaret på till exempel en byggarbetsplats eller i skogen där många farliga arbeten utförs.Jag kanske ska väcka en särskild interpellation om arbetslivskriminalitet, så att vi kan debattera frågan. Jag vill återkomma till frågan om kunskapen och viljan i att bedriva ett bra skyddsarbete så att ingen ska dö på jobbet. Men jag skulle också säga att det arbetet görs. Jag har jobbat många år på arbetsplatser där jag har varit både fackordförande och skyddsombud. På en sund och bra arbetsplats funkar skyddskommittéerna jättebra. Där finns en bra dialog i skyddskommittén mellan företagshälsovård och arbetsgivare, och där har man utrett de farliga momenten i ett arbete. Vilka saker får man inte göra? Vilka säkerhetsregler gäller, och så vidare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror inte att det saknas en vilja, i alla fall inte från skyddsombudens och arbetarnas sida. Ärligt talat tror jag inte att det finns några arbetsköpare som struntar i frågorna, men vad är det som alltid styr? Tempot på många arbetsplatser gör att man gärna tullar på olika säkerhetsregler.Jag har lyssnat på dokumentären som har sänts på Sveriges Radio: Sista dagen på jobbet. Paulina Brandberg var med i det sista avsnittet och kommenterade. Det är fruktansvärt att höra de olika berättelserna. Människor dör på jobbet, när de absolut inte hade behövt dö. Arbetsmiljöverket kommer ofta fram till att det fanns brister, antingen i att man har haft för bråttom att utföra vissa arbetsuppgifter eller i att man har jobbat ensam där man inte borde ha jobbat ensam. Säkerhetsföreskrifter har ibland inte varit tydliga.Det finns en stelhet i att Arbetsmiljöverket har sett var någonstans det gick galet, polisen har sedan inte sett samma sak och åklagaren har inte ställt rätt personer inför rätta. Jag menar dock inte att något automatiskt skulle bli bättre för att någon ställs till svars, men för de personer som har förlorat en anhörig är det rimligt att de får veta varför en son, pappa eller dotter har dött på jobbet. Hur ska vi göra så att ingen annan ska göra det igen?"}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"När man tittar på de utredningar som finns om dödsolyckor på arbetet ser man ett återkommande mönster, och det mönstret är att det regelmässigt finns avsteg från eller avsaknad av säkerhetsrutiner som hade kunnat förhindra dessa olyckor från att äga rum.Av det kan man dra slutsatsen att om vi ska komma till rätta med detta behöver vi ha en säkerhetskultur där alla på alla arbetsplatser i Sverige dels är medvetna om de risker som finns, dels har både kunskap och en vilja att minska de här olyckorna.Då får man jobba på många olika sätt. Ledamoten Weidby nämnder Arbetsmiljöverket, och det är såklart en jätteviktig pusselbit i arbetet. Om vi ska prata om resurser till Arbetsmiljöverket så fick de under 2022 ett tillskott på 85 miljoner kronor permanent för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. Under 2023 och 2024 tillförs ytterligare 25 miljoner kronor permanent per år, detta för att stärka det jätteviktiga tillsynsarbetet där man kan upptäcka brister och komma till rätta med dem.Jag vill dock vara tydlig med att den typen av problem inte kan tillsynas bort. Även om vi kraftigt ökar antalet inspektörer kan vi inte tillsyna bort bristerna. Det är inte hela lösningen på problemet, utan vi måste jobba på fler plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen arbetar enligt den nollvision som finns i nuvarande arbetsmiljöstrategi, men arbetet måste givetvis också ske med många andra berörda aktörer. Vi måste arbeta tillsammans med berörda myndigheter, representanter för arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de branscher som är värst drabbade av dödsolyckor. Det lokala arbetsmiljöarbetet mellan arbetsgivare och lokala eller regionala skyddsombud är också en nyckelfaktor för att förbättra säkerheten på arbetsplatser.Som jag sagt tidigare krävs både kunskap och medvetenhet för att komma till rätta med problemen, men det måste också finnas en vilja. Man måste vilja ha ett gediget säkerhetsarbete på arbetsplatserna.På vår arbetsmarknad finns i dag en utbredd arbetslivskriminalitet. Det finns ett skuggsamhälle på den svenska arbetsmarknaden där i många fall utländsk arbetskraft importeras till Sverige och arbetar under bedrövliga förhållanden. Jag har i min tidigare roll som åklagare hanterat människohandelsärenden där jag har sett detta konkret. Det innebär dels en fara för arbetarna i företagen, dels en skev konkurrens på vår arbetsmarknad. De seriösa företag som vill ha ett gediget säkerhetsarbete klarar inte av att konkurrera med de oseriösa företag som inte vill. Om vi ska komma till rätta med problemen måste vi jobba brett med alla de åtgärder som jag har nämnt; inte minst måste vi göra stora satsningar på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det behövs bättre samverkan mellan myndigheter, och jag ser fram emot de sekretesslättnader som förhoppningsvis ska göra samverkan lättare, så att vi på riktigt kan bekämpa sådant som inverkar på människors liv i Sverige."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Tack så jättemycket för svaret, statsrådet Paulina Brandberg!Jag ställde en nästan likadan interpellation till den förra regeringens statsråd med ansvar för de här frågorna, och det är ganska intressant att svaren vid en jämförelse är väldigt lika. Både det förra ansvariga statsrådet och det nuvarande statsrådet framhäver att det här är en så otroligt viktig fråga för regeringen, men varken det förra statsrådet eller det nuvarande satsar mer resurser på just Arbetsmiljöverket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs det givetvis mer inspektörer. FN:s arbetsmarknadsorgan ILO menar att det bör finnas minst en arbetsmiljöinspektör per 10 000 arbetstagare. Det innebär att vi i Sverige skulle ha ungefär 515 inspektörer, men i dag har vi bara omkring 270. Det behövs alltså ganska många fler.Det tillförs absolut resurser, men det är fortfarande inte tillräckligt, vilket man, om man hade varit konspiratoriskt lagd, kunde tycka pekar på att det inte är en så viktig verksamhet att satsa på. Kan statsrådet svara på om det finns någon plan eller prognos för när Sverige skulle kunna uppnå ILO:s rekommendation om just en inspektör per 10 000 arbetstagare?Jag kunde inte låta bli att notera att statsrådet framhåller skyddsombudets väldigt viktiga roll. Det har Vänsterpartiet under väldigt lång tid också fört fram i riksdagen, och vi har lagt fram massor av förslag som skulle kunna stärka skyddsombuden. Vi vill till exempel utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt. Man skulle också kunna utreda förekomsten av de falska skyddskommittéer som finns, stärka skyddsombudens rätt till utbildning och se till att stärka deras roll gentemot arbetsgivare som inte tillåter dem att utföra sina inspektioner och sitt arbete.Om statsrådet nu tycker att skyddsombuden har en så viktig roll tycker jag att statsrådet och regeringen kan börja med att lägga fram några förslag som faktiskt stärker skyddsombuden och kanske till och med stärker tillträdesrätten för regionala skyddsombud.Det finns många saker som jag skulle vilja ta upp, bland annat att statsrådet säger att repression inte kan stoppa olika dödsolyckor utan att det handlar om förebyggande arbete. Detta fanns inte med i svaret i dag, utan det var i Sveriges Radios dokumentärserie Sista dagen på jobbet. Där framhåller statsrådet att det inte är repression som är svaret när det gäller att förhindra dödsolyckor utan att det handlar om förebyggande arbete. Då blir jag lite nyfiken på vilken typ av förebyggande arbete statsrådet ser som kan få stopp på dödsolyckorna."}
+{"question":"4)  Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet?","answer":"Ciczie Weidby har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka dödsolyckor i arbetslivet och uppnå den nollvision som regeringen och riksdagen har slagit fast, vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler arbetsgivare ska ställas till svars för de dödsolyckor som sker, vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka rättsväsendets arbete med arbetsmiljöbrott samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet.Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv. För regeringen är detta en viktig fråga. Arbetsmilj��verket har under de senaste åren fått utökade resurser för att anställa fler arbetsmiljöinspektörer och öka antalet inspektioner. Under 2022 fick Arbetsmiljöverket tillskott på 85 miljoner kronor permanent för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. Under 2023 och 2024 tillförs ytterligare 25 miljoner kronor permanent per år. En förstärkning av Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet bidrar till att förebygga dödsolyckor i arbetslivet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSkyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Samverkan med skyddsombud är viktigt för att minska risken för allvarliga olyckor.De flesta arbetsgivare och företag i Sverige följer de arbetsmiljöregler som gäller. Men det finns också de som missköter sig. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och kräver resoluta åtgärder, ytterst genom att den som begår arbetsmiljöbrott lagförs. För ett sådant brott kan dels den individ som begått brottet dömas till straff, dels kan företaget åläggas företagsbot. Arbetsmiljöbrott är ofta komplexa och svåra att utreda. En viktig förutsättning för att polis och åklagare ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt är att respektive myndighet har tillräckliga resurser.Utredningar om arbetsmiljöbrott kräver inte sällan olika expertkunskaper. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket har utvecklat ett nära samarbete, vilket har förbättrat handläggningen och höjt kvaliteten i förundersökningarna. Denna samverkan har bidragit till att utredningstiden avseende olyckor med dödlig utgång har minskat och att antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren.Regeringen bedriver ett ambitiöst arbete med att stärka och vidareutveckla polisverksamheten. Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. Satsningen på att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer till och med 2024 jämfört med ingången av 2016 löper vidare som grund för den stärkta och utvecklade polisverksamheten. För 2023 uppgår Polismyndighetens anslag till drygt 37 miljarder kronor, en ökning med nästan 16 miljarder kronor sedan 2015.För att stärka åklagarnas förmåga att möta det ökade inflödet av grova och svårutredda brott har regeringen också gjort satsningar på Åklagarmyndigheten. Med den budget som riksdagen beslutat för 2022-2024 ökar anslaget för Åklagarmyndigheten med drygt 900 miljoner kronor fram till och med 2025. Åklagarmyndighetens anslag beräknas från 2025 uppgå till drygt 2,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 1,8 miljarder kronor för 2021.Ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. I arbetsmiljöstrategin för 2021-2025 är nollvisionen mot dödsolyckor utvidgad. Det handlar om en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel långvarig sjukdom, cancer eller suicid. Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Apropå ålderspresidenten Mikael Damberg hade Mikael Damberg ansvar för inrikesfrågorna under en längre tid i den föregående regeringen. Jag kommer mycket väl ihåg hur ålderspresidenten stoltserade i Malmö i samband med Rimfrostinsatsen, som ju var en mobilisering av det slag som nu sker i Stockholm och som hade väldigt stora framgångar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad har vi då sett i Stockholm under det senaste kvartalet? Det har varit rekordmånga beslag när det gäller vapen. Rekordmånga brott, sprängningar och skjutningar har stoppats. Det är en insats som har fått förgreningar också i Norrlandslänen. Jag kommer tillbaka till den stora mobilisering som skedde i Sundsvall för några månader sedan, som en konsekvens av denna insats. Sverige hänger ihop. Möjligheten att mobilisera ska vi inte äventyra. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på.Men med det sagt tycker jag att Isak Froms fråga är berättigad. Hur man i praktiken och konkret ska arbeta med detta spelar ju roll i det korta loppet. Där ställer Riksrevisionen relevanta frågor, som jag alltså så sent som denna morgon har tagit upp med rikspolischefen. Vi vill inte äventyra möjligheten att mobilisera. Men hur länge ska en särskild händelse vara? Hur tydligt ska den definieras? Alltså vad handlar den i grund och botten om? Hur ska den utvärderas? Och hur lär vi oss löpande att använda detta instrument på rätt sätt? Det är berättigade frågor. De är ställda med lämplig klarhet till Polismyndigheten, och jag förutsätter att de kommer att komma tillbaka och beskriva detta.Sedan kan detta naturligtvis inte långsiktigt hanteras på något annat sätt än genom att man säkerställer en polistillväxt som inte bara sker från midjan och uppåt, som det dessvärre tycks ha varit hittills, utan som primärt sker ute i lokalpolisområdena. Det handlar om fler poliser på gator och torg och i radiobilar i Västerbottens inland och på andra håll och om fler poliser i den lokala utredningsverksamheten. Där samarbetar vi vidare. Detta var en utmärkt startpunkt för det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Apropå ålderspresidenten Mikael Damberg hade Mikael Damberg ansvar för inrikesfrågorna under en längre tid i den föregående regeringen. Jag kommer mycket väl ihåg hur ålderspresidenten stoltserade i Malmö i samband med Rimfrostinsatsen, som ju var en mobilisering av det slag som nu sker i Stockholm och som hade väldigt stora framgångar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad har vi då sett i Stockholm under det senaste kvartalet? Det har varit rekordmånga beslag när det gäller vapen. Rekordmånga brott, sprängningar och skjutningar har stoppats. Det är en insats som har fått förgreningar också i Norrlandslänen. Jag kommer tillbaka till den stora mobilisering som skedde i Sundsvall för några månader sedan, som en konsekvens av denna insats. Sverige hänger ihop. Möjligheten att mobilisera ska vi inte äventyra. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på.Men med det sagt tycker jag att Isak Froms fråga är berättigad. Hur man i praktiken och konkret ska arbeta med detta spelar ju roll i det korta loppet. Där ställer Riksrevisionen relevanta frågor, som jag alltså så sent som denna morgon har tagit upp med rikspolischefen. Vi vill inte äventyra möjligheten att mobilisera. Men hur länge ska en särskild händelse vara? Hur tydligt ska den definieras? Alltså vad handlar den i grund och botten om? Hur ska den utvärderas? Och hur lär vi oss löpande att använda detta instrument på rätt sätt? Det är berättigade frågor. De är ställda med lämplig klarhet till Polismyndigheten, och jag förutsätter att de kommer att komma tillbaka och beskriva detta.Sedan kan detta naturligtvis inte långsiktigt hanteras på något annat sätt än genom att man säkerställer en polistillväxt som inte bara sker från midjan och uppåt, som det dessvärre tycks ha varit hittills, utan som primärt sker ute i lokalpolisområdena. Det handlar om fler poliser på gator och torg och i radiobilar i Västerbottens inland och på andra håll och om fler poliser i den lokala utredningsverksamheten. Där samarbetar vi vidare. Detta var en utmärkt startpunkt för det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Apropå ålderspresidenten Mikael Damberg hade Mikael Damberg ansvar för inrikesfrågorna under en längre tid i den föregående regeringen. Jag kommer mycket väl ihåg hur ålderspresidenten stoltserade i Malmö i samband med Rimfrostinsatsen, som ju var en mobilisering av det slag som nu sker i Stockholm och som hade väldigt stora framgångar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad har vi då sett i Stockholm under det senaste kvartalet? Det har varit rekordmånga beslag när det gäller vapen. Rekordmånga brott, sprängningar och skjutningar har stoppats. Det är en insats som har fått förgreningar också i Norrlandslänen. Jag kommer tillbaka till den stora mobilisering som skedde i Sundsvall för några månader sedan, som en konsekvens av denna insats. Sverige hänger ihop. Möjligheten att mobilisera ska vi inte äventyra. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på.Men med det sagt tycker jag att Isak Froms fråga är berättigad. Hur man i praktiken och konkret ska arbeta med detta spelar ju roll i det korta loppet. Där ställer Riksrevisionen relevanta frågor, som jag alltså så sent som denna morgon har tagit upp med rikspolischefen. Vi vill inte äventyra möjligheten att mobilisera. Men hur länge ska en särskild händelse vara? Hur tydligt ska den definieras? Alltså vad handlar den i grund och botten om? Hur ska den utvärderas? Och hur lär vi oss löpande att använda detta instrument på rätt sätt? Det är berättigade frågor. De är ställda med lämplig klarhet till Polismyndigheten, och jag förutsätter att de kommer att komma tillbaka och beskriva detta.Sedan kan detta naturligtvis inte långsiktigt hanteras på något annat sätt än genom att man säkerställer en polistillväxt som inte bara sker från midjan och uppåt, som det dessvärre tycks ha varit hittills, utan som primärt sker ute i lokalpolisområdena. Det handlar om fler poliser på gator och torg och i radiobilar i Västerbottens inland och på andra håll och om fler poliser i den lokala utredningsverksamheten. Där samarbetar vi vidare. Detta var en utmärkt startpunkt för det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Det är inte bara polisregion Nord som har kritiserat detta. Jag läste nu på morgonen att även Värmland och Kronobergsområdet ser detta. De har skickat iväg poliser, och när de kommer tillbaka till sitt område är övertidskontot redan sprängt. Det är klart att det inte är långsiktigt hållbart att vi utarmar de lokala resurserna på det sättet. Det riskerar också att vara ett hinder om det skulle hända någonting ytterligare, då man skulle behöva göra nya omfördelningar utifrån ett nytt läge. Här behöver Polismyndigheten och särskilt regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer ha en beredskap. Vad gör man om detta händer, om man har tagit den resursen och utarmat den? Om man behöver sätta in nya resurser någon annanstans behöver man ha en beredskap för det.Jag håller med om att det i grund och botten handlar om att fler ska vilja bli poliser och vilja utbilda sig till poliser. Här är det ett gemensamt uppdrag att lyfta fram yrket och möjligheterna inom det. Men här och nu bör justitieministern tala om för kammaren, för dem som lyssnar på detta och för polisen hur länge en sådan här nationell insats får pågå utan att regeringen reagerar och tydligt säger: Nej, nu behöver detta bromsas. Nu behöver vi faktiskt ta en paus och se om vi gör rätt saker. Här är regeringen ansvarig."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Det är inte bara polisregion Nord som har kritiserat detta. Jag läste nu på morgonen att även Värmland och Kronobergsområdet ser detta. De har skickat iväg poliser, och när de kommer tillbaka till sitt område är övertidskontot redan sprängt. Det är klart att det inte är långsiktigt hållbart att vi utarmar de lokala resurserna på det sättet. Det riskerar också att vara ett hinder om det skulle hända någonting ytterligare, då man skulle behöva göra nya omfördelningar utifrån ett nytt läge. Här behöver Polismyndigheten och särskilt regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer ha en beredskap. Vad gör man om detta händer, om man har tagit den resursen och utarmat den? Om man behöver sätta in nya resurser någon annanstans behöver man ha en beredskap för det.Jag håller med om att det i grund och botten handlar om att fler ska vilja bli poliser och vilja utbilda sig till poliser. Här är det ett gemensamt uppdrag att lyfta fram yrket och möjligheterna inom det. Men här och nu bör justitieministern tala om för kammaren, för dem som lyssnar på detta och för polisen hur länge en sådan här nationell insats får pågå utan att regeringen reagerar och tydligt säger: Nej, nu behöver detta bromsas. Nu behöver vi faktiskt ta en paus och se om vi gör rätt saker. Här är regeringen ansvarig."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Det är inte bara polisregion Nord som har kritiserat detta. Jag läste nu på morgonen att även Värmland och Kronobergsområdet ser detta. De har skickat iväg poliser, och när de kommer tillbaka till sitt område är övertidskontot redan sprängt. Det är klart att det inte är långsiktigt hållbart att vi utarmar de lokala resurserna på det sättet. Det riskerar också att vara ett hinder om det skulle hända någonting ytterligare, då man skulle behöva göra nya omfördelningar utifrån ett nytt läge. Här behöver Polismyndigheten och särskilt regeringen och justitieminister Gunnar Strömmer ha en beredskap. Vad gör man om detta händer, om man har tagit den resursen och utarmat den? Om man behöver sätta in nya resurser någon annanstans behöver man ha en beredskap för det.Jag håller med om att det i grund och botten handlar om att fler ska vilja bli poliser och vilja utbilda sig till poliser. Här är det ett gemensamt uppdrag att lyfta fram yrket och möjligheterna inom det. Men här och nu bör justitieministern tala om för kammaren, för dem som lyssnar på detta och för polisen hur länge en sådan här nationell insats får pågå utan att regeringen reagerar och tydligt säger: Nej, nu behöver detta bromsas. Nu behöver vi faktiskt ta en paus och se om vi gör rätt saker. Här är regeringen ansvarig."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Låt mig ta slutet först. När det gäller Riksrevisionens granskning av polisens användning av särskilda händelser har jag tagit hand om det så här: Jag har i dag på morgonen, i myndighetsdialogen med Polismyndigheten, suttit med rikspolischefen och tagit upp denna rapport. Och vi har diskuterat vad i Riksrevisionens granskning som det finns anledning att ta fasta på.Detta är i grund och botten en fråga för Polismyndigheten, för det är verktyg som de disponerar över. Men mina egna slutsatser i denna del handlar bland annat om värdet av att kunna mobilisera resurser på ett flexibelt sätt för att kunna möta problem i Sverige som land. Det vill vi inte äventyra. Samtidigt framkommer det saker i Riksrevisionens rapport som exempelvis handlar om tydligheten i fråga om varför en särskild händelse har initierats, om tidsomfattningen för händelsen och - det är inte minst viktigt - hur detta följs upp och utvärderas. Där finns det en utvecklingspotential, om jag uttrycker mig på det sättet.Min bild är, inte minst efter morgonens samtal, att Polismyndigheten befinner sig på samma plats i den delen. Där vill jag bekräfta Isak Froms omsorg om den frågeställningen. Den är viktig, och jag uppfattar också att polisen har tagit detta till sig.Sedan gäller det den fråga som är sammankopplad med denna fråga. Det handlar om de långsiktiga förutsättningarna för polistillväxt i norra Sverige, inte minst i ljuset av alla de investeringar som Isak From nämner. Det är klart att det bara kan vara ett svar på den frågan. Det måste ske en polistillväxt ute i landet, om vi nu talar om Norrlandslänen, som är bestående och som också skapar en marginal så att man både kan ta hand om en växande problembild när det gäller brottsligheten lokalt och kan stötta andra delar av landet när det behövs.Det är väl Brå som har kommit med motsvarande revision under första kvartalet som handlar just om hur tillväxten är i ljuset av målet när det gäller polisanställda, som Isak From tog upp. Brå säger att den tillväxten hittills primärt inte har skett ute i lokalpolisområdena, utan den har skett högre upp i organisationen. Den utvecklingen måste naturligtvis brytas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gör då regeringen för att åstadkomma detta? Till att börja med är denna regering garanten för att polisen kommer att få de ekonomiska tillskott som polisen har bedömt att man behöver för att kunna ha en uthållig tillväxt under kommande år. I detta ligger inte minst satsning på villkor som gör polisyrket än mer attraktivt. Det handlar inte minst om lönerna. Vi är också beredda att titta på andra frågor, exempelvis olika modeller för att delvis eller helt finansiera polisutbildningen för att öka konkurrenskraften i polisyrket jämfört med andra yrken.Vi har också gett polisen ett särskilt uppdrag att redovisa vad som krävs för att tillväxten ska bli uthållig och hur den tillväxten ska ske ute i kapillärerna.Det handlar om fler poliser ute på gator och torg och om fler bilar i Norrlands inland. Jag håller med. Det har talats om hela Västra Götaland eller dubbla Danmarks yta, eller hur man nu skulle beskriva Västerbottens inland, och den enda radiobil som åkte runt där. Det är naturligtvis en helt otillständig situation. Nu vet jag att polisen i Västerbotten har hittat ett sätt att öka närvaron så att det är mer än en bil som rullar. Men det är klart att om detta ska vara uthålligt krävs det att vi från nationellt håll säkerställer att de ökade resurser som medborgarna nu trycker in i rättsväsendet och i polisen får effekt längst ut i kapillärerna, närmast medborgarna och i hela landet."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Låt mig ta slutet först. När det gäller Riksrevisionens granskning av polisens användning av särskilda händelser har jag tagit hand om det så här: Jag har i dag på morgonen, i myndighetsdialogen med Polismyndigheten, suttit med rikspolischefen och tagit upp denna rapport. Och vi har diskuterat vad i Riksrevisionens granskning som det finns anledning att ta fasta på.Detta är i grund och botten en fråga för Polismyndigheten, för det är verktyg som de disponerar över. Men mina egna slutsatser i denna del handlar bland annat om värdet av att kunna mobilisera resurser på ett flexibelt sätt för att kunna möta problem i Sverige som land. Det vill vi inte äventyra. Samtidigt framkommer det saker i Riksrevisionens rapport som exempelvis handlar om tydligheten i fråga om varför en särskild händelse har initierats, om tidsomfattningen för händelsen och - det är inte minst viktigt - hur detta följs upp och utvärderas. Där finns det en utvecklingspotential, om jag uttrycker mig på det sättet.Min bild är, inte minst efter morgonens samtal, att Polismyndigheten befinner sig på samma plats i den delen. Där vill jag bekräfta Isak Froms omsorg om den frågeställningen. Den är viktig, och jag uppfattar också att polisen har tagit detta till sig.Sedan gäller det den fråga som är sammankopplad med denna fråga. Det handlar om de långsiktiga förutsättningarna för polistillväxt i norra Sverige, inte minst i ljuset av alla de investeringar som Isak From nämner. Det är klart att det bara kan vara ett svar på den frågan. Det måste ske en polistillväxt ute i landet, om vi nu talar om Norrlandslänen, som är bestående och som också skapar en marginal så att man både kan ta hand om en växande problembild när det gäller brottsligheten lokalt och kan stötta andra delar av landet när det behövs.Det är väl Brå som har kommit med motsvarande revision under första kvartalet som handlar just om hur tillväxten är i ljuset av målet när det gäller polisanställda, som Isak From tog upp. Brå säger att den tillväxten hittills primärt inte har skett ute i lokalpolisområdena, utan den har skett högre upp i organisationen. Den utvecklingen måste naturligtvis brytas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gör då regeringen för att åstadkomma detta? Till att börja med är denna regering garanten för att polisen kommer att få de ekonomiska tillskott som polisen har bedömt att man behöver för att kunna ha en uthållig tillväxt under kommande år. I detta ligger inte minst satsning på villkor som gör polisyrket än mer attraktivt. Det handlar inte minst om lönerna. Vi är också beredda att titta på andra frågor, exempelvis olika modeller för att delvis eller helt finansiera polisutbildningen för att öka konkurrenskraften i polisyrket jämfört med andra yrken.Vi har också gett polisen ett särskilt uppdrag att redovisa vad som krävs för att tillväxten ska bli uthållig och hur den tillväxten ska ske ute i kapillärerna.Det handlar om fler poliser ute på gator och torg och om fler bilar i Norrlands inland. Jag håller med. Det har talats om hela Västra Götaland eller dubbla Danmarks yta, eller hur man nu skulle beskriva Västerbottens inland, och den enda radiobil som åkte runt där. Det är naturligtvis en helt otillständig situation. Nu vet jag att polisen i Västerbotten har hittat ett sätt att öka närvaron så att det är mer än en bil som rullar. Men det är klart att om detta ska vara uthålligt krävs det att vi från nationellt håll säkerställer att de ökade resurser som medborgarna nu trycker in i rättsväsendet och i polisen får effekt längst ut i kapillärerna, närmast medborgarna och i hela landet."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Låt mig ta slutet först. När det gäller Riksrevisionens granskning av polisens användning av särskilda händelser har jag tagit hand om det så här: Jag har i dag på morgonen, i myndighetsdialogen med Polismyndigheten, suttit med rikspolischefen och tagit upp denna rapport. Och vi har diskuterat vad i Riksrevisionens granskning som det finns anledning att ta fasta på.Detta är i grund och botten en fråga för Polismyndigheten, för det är verktyg som de disponerar över. Men mina egna slutsatser i denna del handlar bland annat om värdet av att kunna mobilisera resurser på ett flexibelt sätt för att kunna möta problem i Sverige som land. Det vill vi inte äventyra. Samtidigt framkommer det saker i Riksrevisionens rapport som exempelvis handlar om tydligheten i fråga om varför en särskild händelse har initierats, om tidsomfattningen för händelsen och - det är inte minst viktigt - hur detta följs upp och utvärderas. Där finns det en utvecklingspotential, om jag uttrycker mig på det sättet.Min bild är, inte minst efter morgonens samtal, att Polismyndigheten befinner sig på samma plats i den delen. Där vill jag bekräfta Isak Froms omsorg om den frågeställningen. Den är viktig, och jag uppfattar också att polisen har tagit detta till sig.Sedan gäller det den fråga som är sammankopplad med denna fråga. Det handlar om de långsiktiga förutsättningarna för polistillväxt i norra Sverige, inte minst i ljuset av alla de investeringar som Isak From nämner. Det är klart att det bara kan vara ett svar på den frågan. Det måste ske en polistillväxt ute i landet, om vi nu talar om Norrlandslänen, som är bestående och som också skapar en marginal så att man både kan ta hand om en växande problembild när det gäller brottsligheten lokalt och kan stötta andra delar av landet när det behövs.Det är väl Brå som har kommit med motsvarande revision under första kvartalet som handlar just om hur tillväxten är i ljuset av målet när det gäller polisanställda, som Isak From tog upp. Brå säger att den tillväxten hittills primärt inte har skett ute i lokalpolisområdena, utan den har skett högre upp i organisationen. Den utvecklingen måste naturligtvis brytas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gör då regeringen för att åstadkomma detta? Till att börja med är denna regering garanten för att polisen kommer att få de ekonomiska tillskott som polisen har bedömt att man behöver för att kunna ha en uthållig tillväxt under kommande år. I detta ligger inte minst satsning på villkor som gör polisyrket än mer attraktivt. Det handlar inte minst om lönerna. Vi är också beredda att titta på andra frågor, exempelvis olika modeller för att delvis eller helt finansiera polisutbildningen för att öka konkurrenskraften i polisyrket jämfört med andra yrken.Vi har också gett polisen ett särskilt uppdrag att redovisa vad som krävs för att tillväxten ska bli uthållig och hur den tillväxten ska ske ute i kapillärerna.Det handlar om fler poliser ute på gator och torg och om fler bilar i Norrlands inland. Jag håller med. Det har talats om hela Västra Götaland eller dubbla Danmarks yta, eller hur man nu skulle beskriva Västerbottens inland, och den enda radiobil som åkte runt där. Det är naturligtvis en helt otillständig situation. Nu vet jag att polisen i Västerbotten har hittat ett sätt att öka närvaron så att det är mer än en bil som rullar. Men det är klart att om detta ska vara uthålligt krävs det att vi från nationellt håll säkerställer att de ökade resurser som medborgarna nu trycker in i rättsväsendet och i polisen får effekt längst ut i kapillärerna, närmast medborgarna och i hela landet."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Det var ju den socialdemokratiska regeringen som aviserade 10 000 fler poliser. Det är klart att även vi socialdemokrater såg att vi behöver göra stora insatser här. Jag själv och även moderater från norra Sverige kritiserade också det faktum att polisregion Nord inte kunde ställa mer än en bil till förfogande under helgen i hela södra Lappland, som är ett område som är större än hela Västra Götaland. Det är klart att det också finns en lokalpolitisk aspekt hos medborgarna. Polisen måste synas och vara närvarande. Här är vi helt överens. Det som nu framkommer är att polisomflyttningarna kan vara helt nödvändiga. Det kan och måste vara så att man vid behov ska kunna flytta poliser till ett annat ställe eller en annan region. Men att långsiktigt göra det riskerar att dränera möjligheterna till lokal närvaro.Just nu ser jag inte att regeringen har tagit några initiativ för att bromsa detta. Det behövs naturligtvis stora insatser i Stockholmsområdet för att fortsätta kväsa gängkriminaliteten. Det är inte tal om annat. Men vi kan inte låta det ske på bekostnad av att andra regioner blir underbemannade. Inte minst handlar det om det som jag nämnt i min interpellation.De stora industriella klimatinvesteringar som nu sker - de är jätteviktiga för hela Sverige och för hela världens omställning, för Sverige går i täten här - lockar också till sig kriminella element som utnyttjar människor. Narkotikaförsäljningen och prostitutionen ökar, och vi ser också genom de insatser som har skett i det myndighetsgemensamma arbetet att det handlar om människor som inte har vare sig arbetstillstånd eller anställningar. Helt plötsligt hittas de och lever under fruktansvärda omständigheter. Detta riskerar att skapa helt andra kriminella element. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i Skellefteåregionen har andelen som åkt fast för grovt rattfylleri och extremt grovt rattfylleri - det handlar om den kategori som är arbetskraftsinvandrare för att arbeta i eller i närheten av den gröna industriella omställningen - tagit resurser i anspråk. Det måste få ta resurser i anspråk, för gör man inte de insatserna hotas legitimiteten för hela den gröna industriella omställningen, och det vill ju ingen av oss. Därför ligger denna fråga även på justitieminister Gunnar Strömmers bord, och den ska tas på yttersta allvar. Jag ser fortfarande inte att Gunnar Strömmer har redovisat hur lång tid detta ska pågå. Hur lång tid ska en omflyttning få pågå? Vad ser man egentligen? Hur tänker justitieministern hantera Riksrevisionens kritik? Att det finns målsättningar och utfall när det gäller omflyttningarna kan man inte utläsa av polisens redovisningar. Hur tänker justitieministern hantera det?"}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Det var ju den socialdemokratiska regeringen som aviserade 10 000 fler poliser. Det är klart att även vi socialdemokrater såg att vi behöver göra stora insatser här. Jag själv och även moderater från norra Sverige kritiserade också det faktum att polisregion Nord inte kunde ställa mer än en bil till förfogande under helgen i hela södra Lappland, som är ett område som är större än hela Västra Götaland. Det är klart att det också finns en lokalpolitisk aspekt hos medborgarna. Polisen måste synas och vara närvarande. Här är vi helt överens. Det som nu framkommer är att polisomflyttningarna kan vara helt nödvändiga. Det kan och måste vara så att man vid behov ska kunna flytta poliser till ett annat ställe eller en annan region. Men att långsiktigt göra det riskerar att dränera möjligheterna till lokal närvaro.Just nu ser jag inte att regeringen har tagit några initiativ för att bromsa detta. Det behövs naturligtvis stora insatser i Stockholmsområdet för att fortsätta kväsa gängkriminaliteten. Det är inte tal om annat. Men vi kan inte låta det ske på bekostnad av att andra regioner blir underbemannade. Inte minst handlar det om det som jag nämnt i min interpellation.De stora industriella klimatinvesteringar som nu sker - de är jätteviktiga för hela Sverige och för hela världens omställning, för Sverige går i täten här - lockar också till sig kriminella element som utnyttjar människor. Narkotikaförsäljningen och prostitutionen ökar, och vi ser också genom de insatser som har skett i det myndighetsgemensamma arbetet att det handlar om människor som inte har vare sig arbetstillstånd eller anställningar. Helt plötsligt hittas de och lever under fruktansvärda omständigheter. Detta riskerar att skapa helt andra kriminella element. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i Skellefteåregionen har andelen som åkt fast för grovt rattfylleri och extremt grovt rattfylleri - det handlar om den kategori som är arbetskraftsinvandrare för att arbeta i eller i närheten av den gröna industriella omställningen - tagit resurser i anspråk. Det måste få ta resurser i anspråk, för gör man inte de insatserna hotas legitimiteten för hela den gröna industriella omställningen, och det vill ju ingen av oss. Därför ligger denna fråga även på justitieminister Gunnar Strömmers bord, och den ska tas på yttersta allvar. Jag ser fortfarande inte att Gunnar Strömmer har redovisat hur lång tid detta ska pågå. Hur lång tid ska en omflyttning få pågå? Vad ser man egentligen? Hur tänker justitieministern hantera Riksrevisionens kritik? Att det finns målsättningar och utfall när det gäller omflyttningarna kan man inte utläsa av polisens redovisningar. Hur tänker justitieministern hantera det?"}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Det var ju den socialdemokratiska regeringen som aviserade 10 000 fler poliser. Det är klart att även vi socialdemokrater såg att vi behöver göra stora insatser här. Jag själv och även moderater från norra Sverige kritiserade också det faktum att polisregion Nord inte kunde ställa mer än en bil till förfogande under helgen i hela södra Lappland, som är ett område som är större än hela Västra Götaland. Det är klart att det också finns en lokalpolitisk aspekt hos medborgarna. Polisen måste synas och vara närvarande. Här är vi helt överens. Det som nu framkommer är att polisomflyttningarna kan vara helt nödvändiga. Det kan och måste vara så att man vid behov ska kunna flytta poliser till ett annat ställe eller en annan region. Men att långsiktigt göra det riskerar att dränera möjligheterna till lokal närvaro.Just nu ser jag inte att regeringen har tagit några initiativ för att bromsa detta. Det behövs naturligtvis stora insatser i Stockholmsområdet för att fortsätta kväsa gängkriminaliteten. Det är inte tal om annat. Men vi kan inte låta det ske på bekostnad av att andra regioner blir underbemannade. Inte minst handlar det om det som jag nämnt i min interpellation.De stora industriella klimatinvesteringar som nu sker - de är jätteviktiga för hela Sverige och för hela världens omställning, för Sverige går i täten här - lockar också till sig kriminella element som utnyttjar människor. Narkotikaförsäljningen och prostitutionen ökar, och vi ser också genom de insatser som har skett i det myndighetsgemensamma arbetet att det handlar om människor som inte har vare sig arbetstillstånd eller anställningar. Helt plötsligt hittas de och lever under fruktansvärda omständigheter. Detta riskerar att skapa helt andra kriminella element. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i Skellefteåregionen har andelen som åkt fast för grovt rattfylleri och extremt grovt rattfylleri - det handlar om den kategori som är arbetskraftsinvandrare för att arbeta i eller i närheten av den gröna industriella omställningen - tagit resurser i anspråk. Det måste få ta resurser i anspråk, för gör man inte de insatserna hotas legitimiteten för hela den gröna industriella omställningen, och det vill ju ingen av oss. Därför ligger denna fråga även på justitieminister Gunnar Strömmers bord, och den ska tas på yttersta allvar. Jag ser fortfarande inte att Gunnar Strömmer har redovisat hur lång tid detta ska pågå. Hur lång tid ska en omflyttning få pågå? Vad ser man egentligen? Hur tänker justitieministern hantera Riksrevisionens kritik? Att det finns målsättningar och utfall när det gäller omflyttningarna kan man inte utläsa av polisens redovisningar. Hur tänker justitieministern hantera det?"}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Låt mig först och främst tacka Isak From för en utomordentligt angelägen och viktig fråga. Vi som har följt debatten om polisens situation i norra Sverige kan möjligtvis säga att krigsrubrikerna knappast var mindre några år tillbaka i tiden. \"Polisen spelar rysk roulett med säkerheten\", läser jag i en rubrik från mitten av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Man skriver att polisregion Nord har anmälts till Arbetsmiljöverket, polisens skyddsombud uttalar sig och det ena med det andra. Den situation som vi har fått ärva och som vi ska räta upp rymmer naturligtvis utmaningar som är vidare än bara användningen av särskilda händelser i polisens operativa arbete. Jag kan inte heller hålla med om att vi är svaret skyldiga. Grundackordet i den polistillväxt som vi ser framför oss, som vi resurssätter och som vi ska trovärdiggöra med nya tillväxtstrategier är att tillväxten ska ske ute i landet.I en av de revisioner som har gjorts under vårterminen har man också kunnat slå fast att den hittillsvarande polistillväxten primärt har skett från midjan och uppåt i polisorganisationen. Vi ärver alltså inte en situation där det har skett en stor tillväxt i exempelvis Norrlandslänen under de gångna månaderna.Låt mig säga två saker. Det första är att det naturligtvis inte är en långsiktig lösning att dränera polisresurser runt om i landet och mobilisera dem i exempelvis storstädernas utsatta områden. Det andra är att det är en stor vinst med den nya organisationen. Den har sina bekymmer - jag kommer gärna tillbaka till dem - men den ger en möjlighet att agera mer agilt och mobilisera resurser, till exempel på det sätt som man gjorde under Rimfrost i Malmö under den socialdemokratiska regeringen. Det var en utomordentligt framgångsrik insats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet senaste kvartalets insats i Stockholm har varit oerhört framgångsrik, inte minst på grund av att man har kunnat använda och få stöttning av resurser från andra delar av landet. Låt mig också säga att effekten av de insatserna är något som vi inte bara ser i Stockholm utan till exempel även i mitt gamla hemlän Västernorrland. Där var en utkomst av insatsen i Stockholm en historiskt stor och framgångsrik insats i Sundsvall, dit sprängningarna och narkotikahandeln har spridit sig med ljusets hastighet och har förgreningar till det som händer i Stockholm. Vi får alltså inte bli alltför endimensionella när vi diskuterar detta.När jag talar med poliser i norra Sverige, vilket jag gör ofta, är det några saker som framkommer. En sak är insikten om att vi långsiktigt inte kan ha en situation där man dränerar resurser, utan vi måste bygga en tillräckligt stark lokal polisiär närvaro, så att man kan lösa sitt kärnuppdrag och också hjälpa till på andra håll när det krävs. Man har väl, tror jag, också i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland räknat med att få stöd tillbaka när man behöver det. Det är det ena.Det andra gäller användningen av särskilda händelser. Det vet vi att polisen också har utvärderat. En mobilisering under en kortare period är en sak, men något som pågår under sex eller tolv månader är något annat. Där finns det utan tvekan ett utvecklingsarbete att göra inom polisen.Jag skulle också vilja ta fasta på att de poliser som får åka iväg en tid lär sig fantastiskt mycket och kommer hem som ännu bättre poliser. Det tycker jag också att man ska ha med sig. Polisen kanske borde ha färre utbildningar där man sitter i skolbänken i 14 dagar eller liknande och mer arbeta med utbildning på detta sätt.Men jag erkänner utan tvekan det problem som Isak From tar upp, och med gemensamma krafter är jag säker på att vi både ska kunna lösa situationen för polisregion Nord och ha kvar värdet av att kunna mobilisera resurser när det behövs."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Låt mig först och främst tacka Isak From för en utomordentligt angelägen och viktig fråga. Vi som har följt debatten om polisens situation i norra Sverige kan möjligtvis säga att krigsrubrikerna knappast var mindre några år tillbaka i tiden. \"Polisen spelar rysk roulett med säkerheten\", läser jag i en rubrik från mitten av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Man skriver att polisregion Nord har anmälts till Arbetsmiljöverket, polisens skyddsombud uttalar sig och det ena med det andra. Den situation som vi har fått ärva och som vi ska räta upp rymmer naturligtvis utmaningar som är vidare än bara användningen av särskilda händelser i polisens operativa arbete. Jag kan inte heller hålla med om att vi är svaret skyldiga. Grundackordet i den polistillväxt som vi ser framför oss, som vi resurssätter och som vi ska trovärdiggöra med nya tillväxtstrategier är att tillväxten ska ske ute i landet.I en av de revisioner som har gjorts under vårterminen har man också kunnat slå fast att den hittillsvarande polistillväxten primärt har skett från midjan och uppåt i polisorganisationen. Vi ärver alltså inte en situation där det har skett en stor tillväxt i exempelvis Norrlandslänen under de gångna månaderna.Låt mig säga två saker. Det första är att det naturligtvis inte är en långsiktig lösning att dränera polisresurser runt om i landet och mobilisera dem i exempelvis storstädernas utsatta områden. Det andra är att det är en stor vinst med den nya organisationen. Den har sina bekymmer - jag kommer gärna tillbaka till dem - men den ger en möjlighet att agera mer agilt och mobilisera resurser, till exempel på det sätt som man gjorde under Rimfrost i Malmö under den socialdemokratiska regeringen. Det var en utomordentligt framgångsrik insats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet senaste kvartalets insats i Stockholm har varit oerhört framgångsrik, inte minst på grund av att man har kunnat använda och få stöttning av resurser från andra delar av landet. Låt mig också säga att effekten av de insatserna är något som vi inte bara ser i Stockholm utan till exempel även i mitt gamla hemlän Västernorrland. Där var en utkomst av insatsen i Stockholm en historiskt stor och framgångsrik insats i Sundsvall, dit sprängningarna och narkotikahandeln har spridit sig med ljusets hastighet och har förgreningar till det som händer i Stockholm. Vi får alltså inte bli alltför endimensionella när vi diskuterar detta.När jag talar med poliser i norra Sverige, vilket jag gör ofta, är det några saker som framkommer. En sak är insikten om att vi långsiktigt inte kan ha en situation där man dränerar resurser, utan vi måste bygga en tillräckligt stark lokal polisiär närvaro, så att man kan lösa sitt kärnuppdrag och också hjälpa till på andra håll när det krävs. Man har väl, tror jag, också i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland räknat med att få stöd tillbaka när man behöver det. Det är det ena.Det andra gäller användningen av särskilda händelser. Det vet vi att polisen också har utvärderat. En mobilisering under en kortare period är en sak, men något som pågår under sex eller tolv månader är något annat. Där finns det utan tvekan ett utvecklingsarbete att göra inom polisen.Jag skulle också vilja ta fasta på att de poliser som får åka iväg en tid lär sig fantastiskt mycket och kommer hem som ännu bättre poliser. Det tycker jag också att man ska ha med sig. Polisen kanske borde ha färre utbildningar där man sitter i skolbänken i 14 dagar eller liknande och mer arbeta med utbildning på detta sätt.Men jag erkänner utan tvekan det problem som Isak From tar upp, och med gemensamma krafter är jag säker på att vi både ska kunna lösa situationen för polisregion Nord och ha kvar värdet av att kunna mobilisera resurser när det behövs."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Låt mig först och främst tacka Isak From för en utomordentligt angelägen och viktig fråga. Vi som har följt debatten om polisens situation i norra Sverige kan möjligtvis säga att krigsrubrikerna knappast var mindre några år tillbaka i tiden. \"Polisen spelar rysk roulett med säkerheten\", läser jag i en rubrik från mitten av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Man skriver att polisregion Nord har anmälts till Arbetsmiljöverket, polisens skyddsombud uttalar sig och det ena med det andra. Den situation som vi har fått ärva och som vi ska räta upp rymmer naturligtvis utmaningar som är vidare än bara användningen av särskilda händelser i polisens operativa arbete. Jag kan inte heller hålla med om att vi är svaret skyldiga. Grundackordet i den polistillväxt som vi ser framför oss, som vi resurssätter och som vi ska trovärdiggöra med nya tillväxtstrategier är att tillväxten ska ske ute i landet.I en av de revisioner som har gjorts under vårterminen har man också kunnat slå fast att den hittillsvarande polistillväxten primärt har skett från midjan och uppåt i polisorganisationen. Vi ärver alltså inte en situation där det har skett en stor tillväxt i exempelvis Norrlandslänen under de gångna månaderna.Låt mig säga två saker. Det första är att det naturligtvis inte är en långsiktig lösning att dränera polisresurser runt om i landet och mobilisera dem i exempelvis storstädernas utsatta områden. Det andra är att det är en stor vinst med den nya organisationen. Den har sina bekymmer - jag kommer gärna tillbaka till dem - men den ger en möjlighet att agera mer agilt och mobilisera resurser, till exempel på det sätt som man gjorde under Rimfrost i Malmö under den socialdemokratiska regeringen. Det var en utomordentligt framgångsrik insats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet senaste kvartalets insats i Stockholm har varit oerhört framgångsrik, inte minst på grund av att man har kunnat använda och få stöttning av resurser från andra delar av landet. Låt mig också säga att effekten av de insatserna är något som vi inte bara ser i Stockholm utan till exempel även i mitt gamla hemlän Västernorrland. Där var en utkomst av insatsen i Stockholm en historiskt stor och framgångsrik insats i Sundsvall, dit sprängningarna och narkotikahandeln har spridit sig med ljusets hastighet och har förgreningar till det som händer i Stockholm. Vi får alltså inte bli alltför endimensionella när vi diskuterar detta.När jag talar med poliser i norra Sverige, vilket jag gör ofta, är det några saker som framkommer. En sak är insikten om att vi långsiktigt inte kan ha en situation där man dränerar resurser, utan vi måste bygga en tillräckligt stark lokal polisiär närvaro, så att man kan lösa sitt kärnuppdrag och också hjälpa till på andra håll när det krävs. Man har väl, tror jag, också i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland räknat med att få stöd tillbaka när man behöver det. Det är det ena.Det andra gäller användningen av särskilda händelser. Det vet vi att polisen också har utvärderat. En mobilisering under en kortare period är en sak, men något som pågår under sex eller tolv månader är något annat. Där finns det utan tvekan ett utvecklingsarbete att göra inom polisen.Jag skulle också vilja ta fasta på att de poliser som får åka iväg en tid lär sig fantastiskt mycket och kommer hem som ännu bättre poliser. Det tycker jag också att man ska ha med sig. Polisen kanske borde ha färre utbildningar där man sitter i skolbänken i 14 dagar eller liknande och mer arbeta med utbildning på detta sätt.Men jag erkänner utan tvekan det problem som Isak From tar upp, och med gemensamma krafter är jag säker på att vi både ska kunna lösa situationen för polisregion Nord och ha kvar värdet av att kunna mobilisera resurser när det behövs."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Tack, statsrådet Gunnar Strömmer, för svaret! Det tycks ha blivit en ny praxis från regeringen att skjuta på interpellationssvaren. Den här interpellationen skulle ha varit besvarad redan den 4 maj. Låt mig ändå säga att jag är glad att vi kunde ha interpellationsdebatten före midsommar.Jag ställde interpellationen mot bakgrund av att jag har upplevt en allt större frustration från enskilda poliser men också från polisfack och ledning för poliserna i regionerna. Många av poliserna från de fyra nordligaste länen har skickats till Stockholm för att utreda dödsskjutningar.Att få bukt med dödsskjutningarna och sprängningarna här i Stockholm är naturligtvis väldigt viktigt och högt prioriterat, men en sådan här långsiktig omflyttning riskerar att leda till att polisen ute i landet inte hinner med utredningar av våldsbrott. Just dessa utredningar är något som polisen under de senaste månaderna med stor frustration har kunnat redovisa läggs på hög. Jag kunde ha interpellerat Gunnar Strömmer någon månad tidigare. Men jag tänkte att jag skulle avvakta, för så här kan det ju inte fortsätta. Regeringen har haft väldigt hög svansföring när det gäller att åtgärda dödsskjutningar och sprängningar. Jag tänkte att omflyttningarna kanske är tillfälliga, och så har nog Polismyndigheten också tänkt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är jag inte ensam om att ifrågasätta detta. Det gör Polismyndigheten, polisfacket, enskilda poliser och också Riksrevisionen, som har lämnat en rapport som nu ligger på Gunnar Strömmers bord för beredning. Man säger att de långsiktiga omflyttningarna är kostsamma och att det är tveksamt om de faktiskt leder till det man har aviserat att man vill uppnå.Utgångspunkten för min interpellation är situationen i polisregion Nord och den ökade belastning som kommer med den gröna industriella omställningen. När det sker sådana ofantligt stora investeringar söker sig också kriminella element till den omgivningen. Det pågår ju ett myndighetsövergripande arbete som tillsattes av den socialdemokratiskt ledda regeringen, och jag uppfattar att det har varit väldigt framgångsrikt. Det vore väldigt tråkigt om den uppkomna situationen innebär att polisen inte kan svara upp mot det som efterfrågas av Arbetsmiljöverket, Skattemyndigheten och Migrationsverket. Dessa myndigheters arbete kräver ju också en polisnärvaro, och här tycker jag att regeringen faktiskt blir svaret skyldig. Jag tycker inte heller att det svar som Gunnar Strömmer ger mig visar att regeringen faktiskt är medveten om frågans allvar."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Tack, statsrådet Gunnar Strömmer, för svaret! Det tycks ha blivit en ny praxis fr��n regeringen att skjuta på interpellationssvaren. Den här interpellationen skulle ha varit besvarad redan den 4 maj. Låt mig ändå säga att jag är glad att vi kunde ha interpellationsdebatten före midsommar.Jag ställde interpellationen mot bakgrund av att jag har upplevt en allt större frustration från enskilda poliser men också från polisfack och ledning för poliserna i regionerna. Många av poliserna från de fyra nordligaste länen har skickats till Stockholm för att utreda dödsskjutningar.Att få bukt med dödsskjutningarna och sprängningarna här i Stockholm är naturligtvis väldigt viktigt och högt prioriterat, men en sådan här långsiktig omflyttning riskerar att leda till att polisen ute i landet inte hinner med utredningar av våldsbrott. Just dessa utredningar är något som polisen under de senaste månaderna med stor frustration har kunnat redovisa läggs på hög. Jag kunde ha interpellerat Gunnar Strömmer någon månad tidigare. Men jag tänkte att jag skulle avvakta, för så här kan det ju inte fortsätta. Regeringen har haft väldigt hög svansföring när det gäller att åtgärda dödsskjutningar och sprängningar. Jag tänkte att omflyttningarna kanske är tillfälliga, och så har nog Polismyndigheten också tänkt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är jag inte ensam om att ifrågasätta detta. Det gör Polismyndigheten, polisfacket, enskilda poliser och också Riksrevisionen, som har lämnat en rapport som nu ligger på Gunnar Strömmers bord för beredning. Man säger att de långsiktiga omflyttningarna är kostsamma och att det är tveksamt om de faktiskt leder till det man har aviserat att man vill uppnå.Utgångspunkten för min interpellation är situationen i polisregion Nord och den ökade belastning som kommer med den gröna industriella omställningen. När det sker sådana ofantligt stora investeringar söker sig också kriminella element till den omgivningen. Det pågår ju ett myndighetsövergripande arbete som tillsattes av den socialdemokratiskt ledda regeringen, och jag uppfattar att det har varit väldigt framgångsrikt. Det vore väldigt tråkigt om den uppkomna situationen innebär att polisen inte kan svara upp mot det som efterfrågas av Arbetsmiljöverket, Skattemyndigheten och Migrationsverket. Dessa myndigheters arbete kräver ju också en polisnärvaro, och här tycker jag att regeringen faktiskt blir svaret skyldig. Jag tycker inte heller att det svar som Gunnar Strömmer ger mig visar att regeringen faktiskt är medveten om frågans allvar."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Tack, statsrådet Gunnar Strömmer, för svaret! Det tycks ha blivit en ny praxis från regeringen att skjuta på interpellationssvaren. Den här interpellationen skulle ha varit besvarad redan den 4 maj. Låt mig ändå säga att jag är glad att vi kunde ha interpellationsdebatten före midsommar.Jag ställde interpellationen mot bakgrund av att jag har upplevt en allt större frustration från enskilda poliser men också från polisfack och ledning för poliserna i regionerna. Många av poliserna från de fyra nordligaste länen har skickats till Stockholm för att utreda dödsskjutningar.Att få bukt med dödsskjutningarna och sprängningarna här i Stockholm är naturligtvis väldigt viktigt och högt prioriterat, men en sådan här långsiktig omflyttning riskerar att leda till att polisen ute i landet inte hinner med utredningar av våldsbrott. Just dessa utredningar är något som polisen under de senaste månaderna med stor frustration har kunnat redovisa läggs på hög. Jag kunde ha interpellerat Gunnar Strömmer någon månad tidigare. Men jag tänkte att jag skulle avvakta, för så här kan det ju inte fortsätta. Regeringen har haft väldigt hög svansföring när det gäller att åtgärda dödsskjutningar och sprängningar. Jag tänkte att omflyttningarna kanske är tillfälliga, och så har nog Polismyndigheten också tänkt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är jag inte ensam om att ifrågasätta detta. Det gör Polismyndigheten, polisfacket, enskilda poliser och också Riksrevisionen, som har lämnat en rapport som nu ligger på Gunnar Strömmers bord för beredning. Man säger att de långsiktiga omflyttningarna är kostsamma och att det är tveksamt om de faktiskt leder till det man har aviserat att man vill uppnå.Utgångspunkten för min interpellation är situationen i polisregion Nord och den ökade belastning som kommer med den gröna industriella omställningen. När det sker sådana ofantligt stora investeringar söker sig också kriminella element till den omgivningen. Det pågår ju ett myndighetsövergripande arbete som tillsattes av den socialdemokratiskt ledda regeringen, och jag uppfattar att det har varit väldigt framgångsrikt. Det vore väldigt tråkigt om den uppkomna situationen innebär att polisen inte kan svara upp mot det som efterfrågas av Arbetsmiljöverket, Skattemyndigheten och Migrationsverket. Dessa myndigheters arbete kräver ju också en polisnärvaro, och här tycker jag att regeringen faktiskt blir svaret skyldig. Jag tycker inte heller att det svar som Gunnar Strömmer ger mig visar att regeringen faktiskt är medveten om frågans allvar."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden?","answer":"Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden. Isak From har även frågat mig om jag avser att göra någonting konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord samt på vilket sätt regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 tar höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden.Låt mig börja med att säga det som är självklart och viktigt, inte minst för oss som har våra rötter i norra Sverige: Hela Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsen och en tillgänglig polis. För regeringen är det därför viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en ändamålsenlig polisiär närvaro som utgår från den lokala problembilden i hela landet, såväl storstad som glesbygd.Det är polisen som utifrån en nationell lägesbild och helhetsbedömning avgör vilka resursförflyttningar som behövs och hanterar förstärkningarnas eventuella konsekvenser. För att säkerställa en hög polisiär närvaro i hela landet är det viktigt att samtliga polisregioner har en korrekt dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet. Det är en tillgång för polisen att ha möjlighet att agera flexibelt och mobilisera resurser, exempelvis vid särskilda händelser. Samtidigt är det förstås inte långsiktigt hållbart att poliser från övriga delar av landet flyttas för att under en längre tid arbeta i exempelvis Stockholm. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom framgår av regeringsförklaringen ska Polismyndigheten få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Polismyndigheten har tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Med fler anställda och bättre villkor kommer arbetssituationen för polisen i region Nord att förbättras.Regeringens styrning av Polismyndigheten har ett ökat fokus på tydliga mål och förbättrade resultat. Av regleringsbrevet för 2023 framgår att Polismyndigheten särskilt ska redovisa hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten. Myndigheten ska också redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att minska administrationen för poliser i yttre tjänst. Genom att fokusera på kärnverksamheten ges Polismyndigheten och dess anställda en bättre arbetssituation och därmed goda förutsättningar att ta sig an samhällets utmaningar.Regeringen har också gett Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att öka polisens operativa förmåga med särskilt fokus på effektivisering av den nationella operativa avdelningen, Noa, och polisens forensiska centrum, NFC. Det är också viktigt för polisen regionalt och lokalt att den nationella nivån levererar ett ändamålsenligt och effektivt stöd till det operativa arbetet ute i landet. Det är i det ljuset man bör se det särskilda regeringsuppdraget till Polismyndigheten att öka den operativa förmågan.Med större resurser och bättre verktyg följer också berättigade förväntningar från medborgarna om att utbyggnaden av polisen leder till en ökad polisnärvaro och förbättrade resultat. Det pågående tillväxtarbetet bör således leda till en påtaglig förstärkning av antalet poliser i både region Nord och resten av landet och därmed till en förbättrad arbetssituation för medarbetarna."}
+{"question":"Avser ministern att göra något konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord?","answer":"Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden. Isak From har även frågat mig om jag avser att göra någonting konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord samt på vilket sätt regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 tar höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden.Låt mig börja med att säga det som är självklart och viktigt, inte minst för oss som har våra rötter i norra Sverige: Hela Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsen och en tillgänglig polis. För regeringen är det därför viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en ändamålsenlig polisiär närvaro som utgår från den lokala problembilden i hela landet, såväl storstad som glesbygd.Det är polisen som utifrån en nationell lägesbild och helhetsbedömning avgör vilka resursförflyttningar som behövs och hanterar förstärkningarnas eventuella konsekvenser. För att säkerställa en hög polisiär närvaro i hela landet är det viktigt att samtliga polisregioner har en korrekt dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet. Det är en tillgång för polisen att ha möjlighet att agera flexibelt och mobilisera resurser, exempelvis vid särskilda händelser. Samtidigt är det förstås inte långsiktigt hållbart att poliser från övriga delar av landet flyttas för att under en längre tid arbeta i exempelvis Stockholm. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom framgår av regeringsförklaringen ska Polismyndigheten få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Polismyndigheten har tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Med fler anställda och bättre villkor kommer arbetssituationen för polisen i region Nord att förbättras.Regeringens styrning av Polismyndigheten har ett ökat fokus på tydliga mål och förbättrade resultat. Av regleringsbrevet för 2023 framgår att Polismyndigheten särskilt ska redovisa hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten. Myndigheten ska också redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att minska administrationen för poliser i yttre tjänst. Genom att fokusera på kärnverksamheten ges Polismyndigheten och dess anställda en bättre arbetssituation och därmed goda förutsättningar att ta sig an samhällets utmaningar.Regeringen har också gett Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att öka polisens operativa förmåga med särskilt fokus på effektivisering av den nationella operativa avdelningen, Noa, och polisens forensiska centrum, NFC. Det är också viktigt för polisen regionalt och lokalt att den nationella nivån levererar ett ändamålsenligt och effektivt stöd till det operativa arbetet ute i landet. Det är i det ljuset man bör se det särskilda regeringsuppdraget till Polismyndigheten att öka den operativa förmågan.Med större resurser och bättre verktyg följer också berättigade förväntningar från medborgarna om att utbyggnaden av polisen leder till en ökad polisnärvaro och förbättrade resultat. Det pågående tillväxtarbetet bör således leda till en påtaglig förstärkning av antalet poliser i både region Nord och resten av landet och därmed till en förbättrad arbetssituation för medarbetarna."}
+{"question":"På vilket sätt tar regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden?","answer":"Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger fler åtgärder än att skicka polis från andra delar av landet till storstadsområdenas utsatta områden. Isak From har även frågat mig om jag avser att göra någonting konkret för att förbättra arbetssituationen för polisen i region Nord samt på vilket sätt regleringsbrevet till Polismyndigheten för 2023 tar höjd för att organisationen kan utföra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden.Låt mig börja med att säga det som är självklart och viktigt, inte minst för oss som har våra rötter i norra Sverige: Hela Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsen och en tillgänglig polis. För regeringen är det därför viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en ändamålsenlig polisiär närvaro som utgår från den lokala problembilden i hela landet, såväl storstad som glesbygd.Det är polisen som utifrån en nationell lägesbild och helhetsbedömning avgör vilka resursförflyttningar som behövs och hanterar förstärkningarnas eventuella konsekvenser. För att säkerställa en hög polisiär närvaro i hela landet är det viktigt att samtliga polisregioner har en korrekt dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet. Det är en tillgång för polisen att ha möjlighet att agera flexibelt och mobilisera resurser, exempelvis vid särskilda händelser. Samtidigt är det förstås inte långsiktigt hållbart att poliser från övriga delar av landet flyttas för att under en längre tid arbeta i exempelvis Stockholm. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom framgår av regeringsförklaringen ska Polismyndigheten få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Polismyndigheten har tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Med fler anställda och bättre villkor kommer arbetssituationen för polisen i region Nord att förbättras.Regeringens styrning av Polismyndigheten har ett ökat fokus på tydliga mål och förbättrade resultat. Av regleringsbrevet för 2023 framgår att Polismyndigheten särskilt ska redovisa hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten. Myndigheten ska också redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att minska administrationen för poliser i yttre tjänst. Genom att fokusera på kärnverksamheten ges Polismyndigheten och dess anställda en bättre arbetssituation och därmed goda förutsättningar att ta sig an samhällets utmaningar.Regeringen har också gett Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att öka polisens operativa förmåga med särskilt fokus på effektivisering av den nationella operativa avdelningen, Noa, och polisens forensiska centrum, NFC. Det är också viktigt för polisen regionalt och lokalt att den nationella nivån levererar ett ändamålsenligt och effektivt stöd till det operativa arbetet ute i landet. Det är i det ljuset man bör se det särskilda regeringsuppdraget till Polismyndigheten att öka den operativa förmågan.Med större resurser och bättre verktyg följer också berättigade förväntningar från medborgarna om att utbyggnaden av polisen leder till en ökad polisnärvaro och förbättrade resultat. Det pågående tillväxtarbetet bör således leda till en påtaglig förstärkning av antalet poliser i både region Nord och resten av landet och därmed till en förbättrad arbetssituation för medarbetarna."}
+{"question":"Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig fokusera på det som är själva frågan: När det gäller den här typen av kartläggning av havsbottnar pratar vi verkligen längre fram i tiden. Det är först då det skulle kunna ha effekt.Regeringen har valt att prioritera tillståndsprocesserna som skulle kunna göra skillnad här och nu. Vi har helt enkelt valt att lägga utredningsresurserna på det, för det är bråttom. Om Sverige inte ska stå kvar på perrongen när andra länder ställer om för att vi helt enkelt inte har ett tillräckligt robust energisystem måste vi bana väg för alla goda krafter.Jag vill med bestämdhet understryka att vi håller kursen. Vi har aldrig varit emot vindkraft, men vi kan inte bara ha vindkraft. Då blir det de här stålskogarna som jag har talat om. Vi kan inte heller ha hur mycket havsbaserad vindkraft som helst; det klarar inte energisystemet av. Då blir det obalans, och då får vi problem. Det blir också problem för de människor som bor i närheten, för naturen och för miljön runt omkring.Vi måste ha balans, och jag uppfattar att energipolitiken i Sverige är på väg mot balans. Jag uppfattar att sex av åtta partier i den här kammaren mycket tydligt nu säger att alla kraftslag behövs, och sedan kan vi fortsätta att debattera hur vi skapar de bästa incitamenten för det här. Jag ser fram emot att återkomma till detta.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft?","answer":"Jessica Stegrud har inte hunnit hit till kammaren, så vi fortsätter. Det kanske kommer mer i en kommande debatt.Om jag hade interpellerat hade jag skrivit att jag nu välkomnar regeringens nya inriktning. Men jag skulle också ha ifrågasatt varför man har svängt om pengarna som har gått till SGU. SGU hade ju också i uppdrag att kartlägga havsbottnarna för att utreda var vi kan bygga mer havsbaserad vindkraft säkert och uthålligt.Det är klart att även den havsbaserade vindkraften ska byggas på rätt ställen och under rätt förutsättningar. Framgent behöver vi, från vår utgångspunkt sett, bygga på både öst- och västkust. Det är ingen som har kunnat bevisa att det finns ställen där det inte alls blåser i Sveriges avlånga land. Jag, som har varit på västkusten under ett antal år under uppväxttiden, kan med ganska god noggrannhet säga att det går att räkna de dagar då det inte blåser ute på öarna på västkusten på den ena handens fingrar. Men det blåser naturligtvis också på östkusten.Därför är det fortsatta arbetet framöver otroligt viktigt. Energi- och näringsminister Ebba Busch kan väl i sitt avslutande inlägg svara på hur man tänker sig det hela när det gäller SGU. Ska de fortsätta arbetet längre fram? Har man skjutit på det lite grann? Eller vad är anledningen till att man ändrade budgetförutsättningarna för SGU?"}
+{"question":"Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft?","answer":"Även undertecknad hade sett fram emot den debatten, framför allt för att visa hur allting hänger ihop.Den som undrar, ibland ser tidningsrubrikerna och ställer frågan \"Är Sverigedemokraterna inte med på vindkraft?\" kan googla fram en pdf av Tidöavtalet. Sedan kan man leta upp sidan 15. Där står det jättetydligt att vindkraften är en viktig del av det svenska energisystemet.Det är fyra samarbetspartier, en majoritet i riksdagens kammare, överens om. Därtill är vi överens med samtliga fyra oppositionspartier om den frågan.Det som det däremot har talats alldeles för lite om i politiken, och där det har det varit för mycket politik i energipolitiken, för lite fysik och för lite förståelse för energifrågorna och hur ett energisystem fungerar, är vad det är för olika egenskaper som kraftslagen kommer med. Jag håller helt med Isak From om att vi har haft ett stort problem. Svensk energipolitik har haft en övertro på förmågan och möjligheten att flytta el som produceras i norra Sverige för att hantera södra Sveriges behov.Vi kan diskutera och dividera i oändlighet vem som är ansvarig för nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Men faktum är att det har getts möjligheter i denna kammare att diskutera den frågan och att politiskt försöka stoppa den nedläggningen flertalet gånger. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDär har det varit fyra samarbetspartier som har försökt att förhindra det och fyra som inte har gjort det. Nu står vi här och saknar 3 000 megawatt planerbar elproduktion i södra Sverige. Nu ska vi försöka att hantera det.Isak From och jag är helt överens. Regeringen och Socialdemokraterna har goda möjligheter att fortsätta att bana väg för lite sans och balans i energidiskussionen och se till att vi får loss den kraftproduktion som är möjlig att bana väg för i södra Sverige.Det kommer att minska behovet av att överföra från norra Sverige. Där ser man nu en återindustrialisering och möjlighet till en grön stark omställningsboom. Det är viktigt att få ha kvar den fossilfria kraftproduktionen däruppe.Vi är fyra samarbetspartier som är överens om att alla fyra kraftslag behövs. Det jag uppfattar att Jessica Stegrud med sin interpellation förtjänstfullt är ute efter, trots att hon inte är här i kammaren i dag, är att säga att vi inte kan ha 100 procent vindkraft. Det klarar inte våra system av.Precis som Isak From är ute efter måste vi också bygga ut elnätet. Väderberoende kraftslag kommer och går. Ibland är det jättemycket kraftproduktion. Då måste kablarna klara av att transportera den elen, lite slarvigt uttryckt.När det gäller kärnkraften vet vi precis hur mycket den levererar, varje dag, vilket klockslag, när som helst och året runt. Det är samma sak med vattenkraften. Ovanpå det kommer vindkraften, som kommer och går. Solkraften kommer och går. Det gör att vi får ännu större behov av att bygga ut vårt kraftnät. Där är vi inte i dag, och man ska vara medveten om balansen. Om man vill har mer väderberoende kraftslag behöver man ha ännu mer kablar. Därför behöver vi ha en vettig mix. Jag är glad över att vi har lyckats ta debatten nu, för alla goda krafter behövs."}
+{"question":"Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, näringsministern!Jag tänker att Jessica Stegrud kanske är försenad och hinner hit om jag begär ordet. Den här frågan förtjänar lite mer debatt. Jag välkomnar näringsminister Ebba Busch historiska omsvängning när det gäller vindkraften.Jag välkomnar också det svar som näringsministern gav till Marielle Lahti om vindkraftens betydelse. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den vindkraft som kan byggas till havs inom elområde 3 och 4 också är en satsning på norra Sverige som är otroligt viktig.Där vill jag ge näringsministern rätt. Det som vi har haft under lång tid i Sverige är en kraftig underproduktion av el inom elområde 3 och 4. En kraftfull utbyggnad av särskilt den havsbaserade vindkraften inom dessa områden skulle också göra att det blev ett robustare elnät.Det är under förutsättning att vi klarar att bygga ut elnäten. Det vet också näringsministern. Näringsministern är också fullt medveten om den komplexitet som finns och som ibland landar i långa miljöprövningar.Det har också att göra med att en del kommunalråd, särskilt moderater och sverigedemokrater i Skåne, säger nej. Man säger nej till vindkraft och nej till kraftöverföring, vilket blir otroligt kontraproduktivt.Om vi nu behöver ett mer robust elsystem så behöver också några säga ja. Därför välkomnar jag att regeringen nu har sagt ja. Det är otroligt viktigt för synen på Sverige som industriland att Sverige orkar med att växla upp energiproduktionen i södra Sverige. Det blir förmodligen ingen batterifabrik i Mariestad eller Göteborg om man inte ser att energiproduktionen kommer att byggas ut.Vi kommer naturligtvis att fortsätta att följa den här frågan från Socialdemokraterna. Jag hade sett fram mot debatten mellan Jessica Stegrud och Ebba Busch. Jag ser att det finns ett litet skav i regeringsunderlaget i den här frågan. Men det kanske framkommer i en senare debatt."}
+{"question":"Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft?","answer":"Interpellanten är inte närvarande i salen när jag nu ska avge interpellationssvaret. Det är första gången jag varit med om detta. Jag vet inte hur det fungerar och om det blir något slags walkoversituation i den här matchen. Jag debatterar därmed inte direkt med interpellanten, men jag redogör ändå som brukligt är för mitt svar inför talmannen.Jessica Stegrud har frågat mig hur regeringen och jag ämnar säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft.En robust elförsörjning är avgörande för en grön omställning som gynnar både klimatet och näringslivet. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en elanvändning på minst 300 terawattimmar 2045 samtidigt som vi bygger ett kraftsystem med hög leveranssäkerhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny planerbar elproduktion och har bland annat föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre. Regeringen välkomnar dock all ny kraftproduktion som stärker elsystemet och snabbt kan bidra till dess utbyggnad. Vindkraften har potential att bistå med den ökade elproduktion som behövs för att möjliggöra elektrifieringen. Däremot kan en ökad andel vindkraft innebära utmaningar för en säker drift av elsystemet.Det är svårt att ange en exakt siffra för hur mycket vindkraft som ett system \"klarar av\". Men det jag kan konstatera är att för att kunna nyttja den intermittenta produktion som vindkraften är krävs bland annat att det finns planerbar elproduktion som stabiliserar och kan reglera efter hur elförbrukningen varierar under årets alla dagar. Systemets förmåga att hantera intermittent kraftproduktion beror också på vilken omfattning av efterfrågeflexibilitet som finns och hur stora import- och exportmöjligheterna är.Men för att klara av att samtidigt införa mer vindkraft och ansluta nya industrier för den gröna omställningen behövs ny fossilfri planerbar elproduktion. För att kunna få in en större andel intermittent elproduktion behöver vindkraft - på samma sätt som övriga kraftslag - tydliga och långsiktiga spelregler för att fortsätta att utvecklas på ett sätt som gynnar hela systemet.Som ett led i detta planerar regeringen att under hösten lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition där elsystemet kommer att stå i fokus. Om det är någon som känner att vi inte har talat tillräckligt om el får man riktigt mycket utrymme i höst.Regeringen beslutade även den 15 december 2022 om ett mycket viktigt uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på både kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Affärsverket svenska kraftnät, SVK som det förkortas ibland, ska kartlägga hur elproduktion utifrån kraftslag bidrar och samverkar för att skapa en trygg elförsörjning.Affärsverket svenska kraftnät ska också lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för potentiella stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning. Deluppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023.Med det sagt vill jag avsluta med att säga att jag har varit tydlig, och jag kommer att fortsätta vara tydlig. Den gröna omställningen och Sveriges fortsatta elektrifiering kan inte endast eller ens primärt bäras av att elsystemet tillförs vindkraft och andra intermittenta kraftslag, det vill säga väderberoende kraftslag. Den linjen står fast. Den har inte ändrats av att vi har gått från opposition till regeringsställning.Vi kommer skapa förutsättningar för en bra energimix av alla fossilfria kraftslag och göra förändringar i regelverket för att främja ett robust elsystem och mindre sårbarhet för svenska folket.Talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag skulle säga att det bästa sättet att utvärdera den nya regeringens ambitioner på vindkraftsområdet är att titta på vår handling. Vi har nu gjort tydliga markeringar genom faktiska beslut. På åtta månader har vi godkänt två projekt för havsbaserad vindkraft jämfört med ett projekt på åtta år av den förra regeringen. Det tycker jag talar sitt tydliga språk.Jag vill även nämna vår tydliga markering att vi kommer att fortsätta finnas med i North Seas Energy Cooperation, den deklaration som vi var med och skrev under om fortsatt samarbete med Storbritannien i december trots brexit. Vi är öppna för att se, lära och samarbeta med andra länder. Det är så vi kan bana väg för rätt kraftslag där de behövs och när de behövs och ge de bästa möjliga förutsättningarna för det.Jag tycker också att man kan syna regeringen på vad vi har drivit under det svenska ordförandeskapet. Jag är personligen tungt involverad i det som kallas för RED, Renewable Energy Directive, och som handlar om förnybar energi. Vi har säkerställt viktiga delar som inte fullkomligt utesluter eller utestänger kärnkraft. Men framför allt handlar direktivet om att bana väg för ny förnybar energi och öka viljan till tunga investeringar inom Europa.Vi var med vid den stora vindkonferensen i Köpenhamn tidigare under våren. Det var första gången på åtta år som en svensk minister fanns med. Signalen har varit tydlig: Vi är öppna för att fortsätta samarbeta internationellt i energifrågorna i stort och kring förnybar energi. Jag tackar för en god och konstruktiv interpellation.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag tackar statsrådet för svar på frågor.Vi är helt överens om att det kommunala vetot inte ska röras. Vi delar den bilden. Det är jätteviktigt att ha den rätten kvar. Men det gjordes en utredning som visade på att det kanske kunde göras en framflyttning, så att man får svar lite tidigare och slipper komma så långt i processen vid en vindkraftsbyggnation; på så sätt kan man spara både pengar och resurser. Därför känns det så viktigt att vi har gedigna förslag som ger incitament lokalt och regionalt att välkomna vindkraften. Jag ser fram emot förslag från regeringen på det området.Vi är absolut överens om vikten av att möta framtidens elbehov. Jag har vid flera tillfällen hört statsrådet säga att varje kilowattimme räknas, och i dag säger hon att vindkraften behövs - med brasklappen: när den är välkommen. Men jag ser fram emot förslag på området.Jag menar att ord måste följas av handling. Jag är lite orolig för att vi sitter på händerna när våra grannar startar ett fullskaligt samarbete för att etablera gröna energiöar i vår geografiska närhet. Jag är lite orolig för vad detta sänder för signaler om Sveriges ambitionsnivå och samarbetsvilja som ett land i framkant vad gäller innovation, energiomställning och nya gröna näringar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill avslutningsvis fråga statsrådet vilka steg statsrådet ämnar ta för att Sverige ska delta i ett internationellt projekt tillsammans med andra länder. När kommer vi att se ett internationellt projekt kopplat till havsbaserad vindkraft där Sverige faktiskt deltar?"}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag skulle vilja börja med att bejaka några delar av Marielle Lahtis inlägg, med några tillägg och nyanser från regeringens perspektiv.Regeringen delar bilden att det som på kort sikt går att få loss av ytterligare ny kraftproduktion är vindkraft. Det finns ansökningar inne runt om i olika instanser i Sverige gällande landbaserad vindkraft. Några ansökningar gällande havsbaserad vindkraft i ekonomisk zon har nått regeringens bord och arbetas aktivt med.Under de föregående åtta åren godkändes ett projekt för havsbaserad vindkraft. På åtta månader har nu den här regeringen godkänt två projekt för havsbaserad vindkraft. Det är det som vi har möjlighet att få loss av ny kraftproduktion på kort sikt.Det låter ibland i debatten på en del företrädare som att det går snabbt att bygga vindkraft. Men i Sverige går det långsamt, alldeles för långsamt. Enligt vindkraftsbranschen själv har vi haft en genomsnittstid för att bygga vindkraft som legat på ungefär 12-17 år. Det är lång tid. Man brukar prata om att kärnkraft tar alldeles för lång tid att bygga för att det kan ta mer än 10 år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har alltså haft en situation där det många gånger funnits sådana motsättningar i klimat- och miljöfrågor och i tillståndsprocesser att det tagit längre tid att bygga vindkraft än att bygga de tolv kärnkraftsreaktorer som Sverige hade, vilket tog knappt 15 år. Det säger någonting om hur trögrörligt det har blivit. Vi behöver snabba på tillståndsprocesserna. Vi gör nu detta för kärnkraften genom att förändra all lagstiftning som rör den - grundfundamenten. Men vi gör det också för vindkraften.Vi är noggranna med att säga att det ska gå snabbare att bygga vindkraft och att vi ska bana väg för vindkraften där den är välkommen, men den är inte välkommen överallt. Vi har inga planer på att ta bort det kommunala vetot. En kommun måste få lov att bestämma det här själv. Jag menar att man hamnade vid sidan av det som var regeringens mål med utredningsdirektivet. Det var meningen att det skulle komma fram konkreta förslag som kan öka viljan att välkomna vindkraft lokalt genom att man känner att man får någon typ av kompensation på något sätt. Vi kommer att ha anledning att återkomma till den frågan.Utöver det jobbar vi med betänkandena från Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, som också har bäring på detta. Vi har dessutom aviserat en ytterligare utredning som rör effektivare tillståndsprocesser, vilket delvis kommer att påverka vindkraften.Vi måste upp i tempo, och vi måste bort från \"slaget om kraftslagen\". Vi håller linjen - vi vill fortfarande inte byta ut svensk granskog mot stålskog. Vi ska ha vindkraft där den är välkommen och där den gör nytta i energisystemet. Vi menar att bland annat de två havsbaserade vindkraftsparker som nu kommer utanför västkusten är väldigt viktiga för både elområde 4 och elområde 3. De är strategiskt väl motiverade och placerade och minskar behovet av att överföra el från norra Sverige till södra Sverige. Det gör att södra Sverige kan börja ta ansvar för sin egen kraftproduktion i relation till hur mycket man använder."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Jag läser in att det finns ett visst hopp om att man eventuellt kan delta i någon form men att man inte ser ett omedelbart behov att delta i just det aktuella projektet.Låt mig gå tillbaka till en del av interpellationssvaret som handlade om acceptansen, det vill säga där vindkraften är välkommen. Jag vill gå in lite på varför det är så viktigt att tala om vindkraft. Även statsrådet var inne på det. Frågan är viktig eftersom vårt elbehov växer exponentiellt, och gör dessutom det inom väldigt kort tidsperiod. Värt att notera är att elbehovet hittills har varit i princip konstant under ganska lång tid. Det gör att det blir en väldigt stor förändring för oss nu. Orsaken till det ökade behovet är den gröna omställningen för att nå klimatmål. Det handlar bland annat om att industrin vill ställa om till fossilfri produktion och om en elektrifiering av transportsektorn.Vi menar att man behöver jobba i flera spår för att möta behoven. Till exempel kan man spara energi genom energieffektivisering. Där finns många terawattimmar att hämta. Vi måste använda energin smartare genom att utnyttja den potential för flex som finns. Dessutom behöver vi bygga mer elproduktion. Förutom det måste vi förstås också bygga fler ledningar, elnät, som ska distribuera produktionen till hushåll och företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet produktionsslag som på kort tid kan tillgodose produktionsbehovet är vindkraft. Det går relativt snabbt att bygga och är det i särklass billigaste produktionsslaget i vår energimix. Vi har som sagt aktörer som står på kö för att bygga förnybar energi lokalt, regionalt och längs Sveriges kuster. Det är glädjande att höra att statsrådet välkomnar vindkraften och att beslut har fattats om att tillåta fler vindkraftsparker samt att en utredning tillsatts nu i maj för effektivisering av etablering av havsbaserad vindkraft. Jag hör också statsrådet säga att vindkraften är välkommen där den accepteras, och jag delar den åsikten. Vi är helt överens om det.Acceptans och frågan om konkurrerande intressen från till exempel Försvarsmaktens sida är två avgörande faktorer för etablering av vindkraft. Den förra regeringen tillsatte ju Incitamentsutredningen, vars syfte var att hitta sätt att kompensera boende när man bygger vindkraft för att öka acceptansen för att man ska välkomna utvecklingen av energisystemet. I december valde statsrådet att avgränsa uppdraget. Det var en avgränsning som utredaren själv menade omintetgjorde möjligheten att få tillräckliga förutsättningar för att öka acceptansen eller välkomnandet av vindkraftsanläggningar.Jag håller helt med om att det är jätteviktigt att de som påverkas av anläggning av vindkraftsparker får kompensation, och det gäller både markägare och de som på något sätt störs av det hela.Med anledning av det vill jag fråga statsrådet följande: Varför begränsades Incitamentsutredningen så att den, enligt utredaren själv, inte kunde komma med förslag som hade kunnat öka de lokala incitamenten för att säga ja och välkomna vindkraften och se den som ett positivt inslag - klirr i kassan, helt enkelt? Statsrådet säger ju själv att vindkraft är bra och att den behövs där den är välkommen."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag vill rikta ett tydligt tack till Marielle Lahti för frågan som är väl motiverad och utmanande i sak och pekar på det stora behov vi har av samarbete kring energifrågorna. Vi har ett behov av politiskt samarbete i Sverige. Det är därför vi har sagt att alla goda krafter behövs. Det handlar bland annat om kraftslagen i sig; vi säger tydligt att vi välkomnar sol, vind, vatten och kärnkraft så länge det är fossilfritt och inte släpper ut mer utan möjliggör att vi kan klara högt uppsatta klimatmål och samtidigt värna välfärd och arbetstillfällen genom elektrifiering. Det kommer att krävas enorma mängder mer el för att göra detta.Då kan vi inte säga att den enbart ska vara förnybar; vi måste säga att den ska vara primärt fossilfri. Då kan vi få loss tillräckligt av de goda krafter som behövs. Framför allt kan de kraftslag som finns - solen, vinden och kärnkraften - och som har lite olika egenskaper ge ett mer robust energisystem när man har rätt balans mellan dem. De förnybara kommer och går beroende på vädret, medan vattenkraften och kärnkraften ger en mer stabil leverans. Man behöver dock kunna växeldra och få till en bra mix.I dag talar vi om vindkraften och behovet av ett internationellt samarbete i frågorna. Marielle Lahti och jag är överens om detta behov. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har kanske inte en omedelbar geografisk anslutning till Nordsjön på samma sätt. Snarare är det faktum att vi så tydligt finns med i North Seas Energy Cooperation, som Marielle Lahti mycket riktigt påpekade, en signal om att vi har ett lite bredare engagemang än bara det omedelbara i Östersjön eller precis utanför västkusten.Låt mig svara så konkret det bara går. Jag deltog i en annan interpellationsdebatt alldeles nyss då jag anklagades för löftesbrott och för att jag inte svarade på frågor. Jag håller inte med om något av det, utan jag försöker sätta en ära i att svara på frågor. Sedan kanske man inte alltid tycker om svaret, men det är en annan sak. Låt mig alltså svara på det som jag uppfattade att interpellanten är ute efter.Jag utesluter inte att vi engagerar oss ytterligare i detta, men vi har som sagt inte fått någon direkt förfrågan om det. Det är alltså ingenting som vi aktivt har sagt nej till. Möjligen ska jag kasta in en brasklapp: Sverige befinner sig inte i ett läge där vi sätter specifika mål och låser oss för hur mycket kraftproduktion vi ska ha från ett särskilt kraftslag. Vi försöker se, lära och samarbeta med andra länder, men vi har inte låst exakt hur mycket vi ska ha från kärnkraft eller vindkraft. Vi kanske kommer i ett läge då vi behöver diskutera det mer för att få till rätt mix. Just nu är det svårt att släppa på jättemycket mer vindkraft, eftersom energisystemet är så skört. Vi skulle behöva ha in mer av vattenkraft och kärnkraft för att också kunna släppa på mer vindkraft. Då hamnar vi kanske mer i en diskussion som denna, men det här är den brasklapp jag ser som skulle kunna göra att vi väljer att inte vara med här eller lägga vår tid någon annanstans. Att vi valt att inte vara med i exakt denna del handlar inte om bristande engagemang. Vi finns med i den mer övergripande kretsen. Det är en tydlig signal om att vi ser behovet av samarbete och av att lära av varandra även runt Nordsjön."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Interpellationen handlade alltså om internationellt samarbete rörande byggnation av vindkraft till havs, precis som angavs nyss.Jag vill ge en kort recap av vad som har hänt. I maj 2022 kom en så kallad Esbjergsdeklaration där fyra länder beslutade om ambitiösa satsningar på vindkraft till havs. Det var Tyskland, Danmark, Belgien och Nederländerna - ingen Bellman, fastän man är lite sugen på att lägga till det - som ingick den överenskommelsen. Bakgrunden till det samarbetet var konsekvenserna av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Syftet var att tillsammans jobba för att skapa förutsättningar för att bryta beroendet av fossila bränslen.Dessa fyra länder beslutade att fyrdubbla den sammanlagda produktionen av havsbaserad vindkraft till 150 gigawatt till 2050. Som en jämförelse motsvarar det den årliga konsumtionen för 150 miljoner europeiska hushåll. Det är en mycket ambitiös satsning.Knappt ett år senare, den 24 april i år, samlades nio länder för att delta i samarbetet som nu kallas North Sea Summit. Förutom de fyra länderna som var med initialt har också Frankrike, Luxemburg, Irland, Norge och Storbritannien anslutit sig. Fem länder till hade alltså räckt upp handen och velat delta i samarbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMålen vässades ytterligare till att man skulle etablera 150 gigawatt vindkraft redan till 2030 i stället för 2050 och minst 300 gigawatt till 2050. Målet är alltså att bygga världens största gröna energianläggning i Nordsjön.Vad är det exakt som de nio länderna kommer att göra tillsammans? Jo, dels ska man bygga en energiö, dels ska man undersöka var man kan bygga fler energiöar i de territorier som de nio länderna har. Man ska gemensamt se över hur man kan korta tillståndsprocesser samt \"poola\" resurser för att söka finansiering för projekt via EU-medel. Det är alltså nio länder som tillsammans axlar denna utmaning. Det skickar kraftfulla signaler till energiaktörer, näringsliv och hushåll om en politisk enighet, vilket är helt avgörande för investeringar i grön industri och på energiområdet. Jag är glad över att statsrådet nämner samarbetet i North Seas Energy Cooperation, som är ett samarbete mellan de länder som statsrådet tog upp förut. De jobbar som sagt för att utveckla den havsbaserade vindkraften i Nordsjön. Värt att notera i sammanhanget är att samtliga länder som deltar i North Seas Energy Cooperation också deltar i North Sea Summit, utom ett. Det är bara Sverige som saknas.Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet: Varför gör Sverige en annorlunda bedömning än de andra länderna i samarbetsgruppen, varav två är våra nordiska grannar Norge och Danmark? Båda dessa deltar i såväl Nordic Sea Summit som North Seas Energy Cooperation. Det är svårt att se en annan förklaring än att Sverige helt enkelt har en lägre ambitionsnivå än våra grannländer."}
+{"question":"Varför deltar inte ministern och Sverige i detta samarbete?","answer":"Jag tog mig friheten att stå kvar här i talarstolen. Vi betar av flera interpellationer på rad. Det känns trevligt att veta att folk lyssnar online på denna debatt, men jag vill också säga att ni som är på plats i kammaren och på läktaren är varmt välkomna.Nu ska vi prata om vindkraft. Marielle Lahti har frågat mig varför Sverige inte deltar i North Sea Summit.Som Marielle Lathi framför är North Sea Summit en sammankomst vars mål enligt Belgiens premiärminister Alexander De Croo är att bygga världens största gröna energianläggning i Nordsjön. Den första North Sea Summit hölls i Esbjerg den 31 maj 2022. Signatärerna var Belgien, Danmark, Tyskland och Nederländerna - ingen Bellman denna gång. Den andra hölls i april i år i Oostende med ett utökat antal länder. Under den tid som jag varit minister har inte Sverige fått förfrågan om att ingå i North Sea Summit. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har föreslagit för riksdagen att ett av de energipolitiska målen ändras till 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 eftersom alla fossilfria kraftslag behövs för att klara den gröna omställningen och för att möta en elanvändning på minst 300 terawattimmar år 2045.Sverige har en lång kust, och intresset för att utveckla havsbaserad vindkraft i svenska vatten är stort. Den havsbaserade vindkraften har en roll i vårt framtida kraftsystem, och prövningen av havsbaserad vindkraft behöver snabbas upp. Regeringen beslutade därför den 4 maj 2023 att tillsätta en utredning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft. Vidare har regeringen den 15 maj 2023 beslutat att tillåta två nya havsbaserade vindkraftsparker i Sveriges ekonomiska zon utanför Hallandskusten.Jag har som den första ministern på åtta år deltagit i Wind Europes internationella konferens som hölls i Köpenhamn den 25 april i år. Sverige deltar även sedan flera år tillbaka i North Seas Energy Cooperation, NSEC, som är ett samarbete mellan Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Luxemburg, Irland, Norge och Storbritannien om att utveckla den havsbaserade vindkraften i Nordsjön. I december 2022 undertecknade jag tillsammans med övriga deltagande länder ett så kallat memorandum of understanding med Storbritannien för dess fortsatta deltagande i samarbetet, då landet lämnade NSEC i samband med brexit.Vidare deltar Sverige tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Norge, som är observer, i Baltic Energy Market Interconnection Plan, där det skapats en särskild arbetsgrupp med fokus på att samarbeta för att utveckla den havsbaserade vindkraften i Östersjön.Med detta sagt kommer jag att fortsätta arbeta för att den havsbaserade vindkraften etableras nationellt där den är välkommen och inom de regionala samarbeten där vi medverkar."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationsdebatten har varit lite överallt och inte enbart rört interpellantens fråga. Kanske beror det på att statsministern - den nuvarande, men då i opposition - lovade ett gasprisstöd. Det blev också ett gasprisstöd. Det är bottom line. Det är fakta.Blev det ett perfekt system? Nej. Det beror på att det inte går att kompensera i efterhand på ett bra sätt när man inte har gjort hemläxan från början. Det är regeringens uppgift nu att städa upp efter ett nedmonterat energisystem - och, herr talman, det är precis det vi gör. Det finns ingen quickfix. Det går enbart genom att bana väg för mer vindkraft där den är välkommen till lands och till havs och genom att riva alla hinder som står i vägen för att bygga upp ny kärnkraft. Det handlar om den kärnkraft som Socialdemokraterna vägrade rädda kvar och som gör att väldigt många hushåll i södra Sverige - inte minst i Helsingborg - har haft det otroligt tufft.Titta bara på det löfte vi gav kring vården! Vi lovade att avsätta mer medel till att kapa vårdköer, och det är precis det vi gör. Titta på det löfte vi gav kring kärnkraften! Vi lovade att riva de hinder som finns vad gäller lagstiftning, antal platser och antal reaktorer, och det är precis det vi gör nu. Titta på löftet om att hålla i stödet till Ukraina! Det är större än någonsin, och ja - det blev Archer till Ukraina.Titta på frågan om att göra det vi kan för att få ned priset på falukorv för de svenska hushållen! Ola Möller kan skratta bäst han vill i talarstolen, men jag tycker inte att det finns något roligt med att barn i Sverige ibland går och lägger sig med kurrande magar. Vi lovade att göra det vi kan för att få ned det som driver upp priset på mat i vårt land, och det är precis det vi gör med reduktionsplikten. Vi lovade att få ned den till 6 procent, och det är exakt det vi gör. Totalt sett kommer detta att vida överstiga de prisnivåer som gällde under valrörelsen när vi drog räkneexemplet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationsdebatten har varit lite överallt och inte enbart rört interpellantens fråga. Kanske beror det på att statsministern - den nuvarande, men då i opposition - lovade ett gasprisstöd. Det blev också ett gasprisstöd. Det är bottom line. Det är fakta.Blev det ett perfekt system? Nej. Det beror på att det inte går att kompensera i efterhand på ett bra sätt när man inte har gjort hemläxan från början. Det är regeringens uppgift nu att städa upp efter ett nedmonterat energisystem - och, herr talman, det är precis det vi gör. Det finns ingen quickfix. Det går enbart genom att bana väg för mer vindkraft där den är välkommen till lands och till havs och genom att riva alla hinder som står i vägen för att bygga upp ny kärnkraft. Det handlar om den kärnkraft som Socialdemokraterna vägrade rädda kvar och som gör att väldigt många hushåll i södra Sverige - inte minst i Helsingborg - har haft det otroligt tufft.Titta bara på det löfte vi gav kring vården! Vi lovade att avsätta mer medel till att kapa vårdköer, och det är precis det vi gör. Titta på det löfte vi gav kring kärnkraften! Vi lovade att riva de hinder som finns vad gäller lagstiftning, antal platser och antal reaktorer, och det är precis det vi gör nu. Titta på löftet om att hålla i stödet till Ukraina! Det är större än någonsin, och ja - det blev Archer till Ukraina.Titta på frågan om att göra det vi kan för att få ned priset på falukorv för de svenska hushållen! Ola Möller kan skratta bäst han vill i talarstolen, men jag tycker inte att det finns något roligt med att barn i Sverige ibland går och lägger sig med kurrande magar. Vi lovade att göra det vi kan för att få ned det som driver upp priset på mat i vårt land, och det är precis det vi gör med reduktionsplikten. Vi lovade att få ned den till 6 procent, och det är exakt det vi gör. Totalt sett kommer detta att vida överstiga de prisnivåer som gällde under valrörelsen när vi drog räkneexemplet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Det är intressant att näringsministern hävdar att den ekonomiska politik som nu förs är mer expansiv än den som fördes under pandemin. Hon säger att det inte finns någon regering som har gett lika stora stöd. Jag tror nog att näringsministern behöver läsa några finanspolitiska bilagor i budgetarna.(Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD): Jag har en ordningsfråga, herr talman. Det handlar om elstöd.)Nu sa alltså näringsministern att det gällde elstöd. Det är givetvis rätt, men det var inte det näringsministern sa. Ord betyder någonting. Löften betyder någonting. Om man inte klarar av att be om ursäkt för ett löftesbrott - som är särskilt flagrant eftersom statsministern satt hemma i köket hos helsingborgarna och lovade - tänker jag att man kanske inte ska vara så petig med orden.Det är dessutom så att det var vi socialdemokrater som remitterade den modell som gäller nu. Det var ju bra, eftersom vi var tvungna att agera snabbt förra våren. Men regeringen har en tendens att så fort någonting har gått snett säga att det är sossarnas fel. Hade vi fortsatt debattera ett tag till hade det förmodligen sagts att det var sossarnas fel att Ulf Kristersson utfärdade löftet. Det är så det fungerar.I stället för att ta ansvar för sina egna löften och sin egen politik säger regeringen att allt är sossarnas fel. Men jag tar med mig hem till Helsingborg att Kristdemokraternas partiledare och vår nuvarande statsminister inte ber om ursäkt fastän de ljugit för helsingborgarna och låter företagen - med ganska svaga argument - bestämma regeringens politik. Vi ser det i denna fråga och i frågan om vinster i välfärden, och vi kommer att fortsätta få se det under mandatperioden, för det är sådan denna regering är."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Det är intressant att näringsministern hävdar att den ekonomiska politik som nu förs är mer expansiv än den som fördes under pandemin. Hon säger att det inte finns någon regering som har gett lika stora stöd. Jag tror nog att näringsministern behöver läsa några finanspolitiska bilagor i budgetarna.(Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD): Jag har en ordningsfråga, herr talman. Det handlar om elstöd.)Nu sa alltså näringsministern att det gällde elstöd. Det är givetvis rätt, men det var inte det näringsministern sa. Ord betyder någonting. Löften betyder någonting. Om man inte klarar av att be om ursäkt för ett löftesbrott - som är särskilt flagrant eftersom statsministern satt hemma i köket hos helsingborgarna och lovade - tänker jag att man kanske inte ska vara så petig med orden.Det är dessutom så att det var vi socialdemokrater som remitterade den modell som gäller nu. Det var ju bra, eftersom vi var tvungna att agera snabbt förra våren. Men regeringen har en tendens att så fort någonting har gått snett säga att det är sossarnas fel. Hade vi fortsatt debattera ett tag till hade det förmodligen sagts att det var sossarnas fel att Ulf Kristersson utfärdade löftet. Det är så det fungerar.I stället för att ta ansvar för sina egna löften och sin egen politik säger regeringen att allt är sossarnas fel. Men jag tar med mig hem till Helsingborg att Kristdemokraternas partiledare och vår nuvarande statsminister inte ber om ursäkt fastän de ljugit för helsingborgarna och låter företagen - med ganska svaga argument - bestämma regeringens politik. Vi ser det i denna fråga och i frågan om vinster i välfärden, och vi kommer att fortsätta få se det under mandatperioden, för det är sådan denna regering är."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Så här är det: Det finns ingen annan tidigare regering som har betalat ut så stort stöd till hushåll och företag i en så svår tid som nu som denna regering har gjort. Den här regeringen kommer att ha betalat ut totalt ungefär 55 miljarder i elstöd.Det handlar om elstöd i fyra olika modeller. Två av dem når hushållen. Ungefär 5 miljoner svenska hushåll kommer att få ta del av elstödet. Det betalades ut i en första omgång i slutet av februari och början av mars, och en andra omgång kommer nu. Det är lindring med tusentals kronor till många hushåll som haft det mycket svårt. Och det är betydligt större, snabbare och säkrare än den förra regeringens förslag.När det gäller elstöd till företag öppnar den ansökningstiden hos Skatteverket i morgon, herr talman. Då blir det möjligt för företagen att ansöka.Därtill har vi betalat ut och tagit fram en modell för en typ av prisstöd även för kunder och hushåll med gas. Det har även nått helsingborgarna. Det var precis det statsministern lovade, att man skulle få fram ett prisstöd för dem som drabbats även av höga gaspriser.Om vi jämför med den förra regeringens förslag pratar vi om avsevärt mycket högre nivåer för en vanlig villa. I den första elstödsomgången till hushåll kunde man som mest få mellan 6 000 och 7 000 med den förra regeringens förslag. Den som har en vanlig inkomst och en vanlig villa har kunnat få mellan 16 000 och 20 000 i elstöd i den första omgången. Det är avsevärt mycket högre.Man fick det dessutom i direkt anslutning till den mycket tuffa vinter som har varit. Det kan jämföras med den förra regeringens modell enligt vilken det skulle börja betalas ut i april och för många under kommande sommar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan också gå över till företagen. Hur mycket skulle företagen få i stöd med den förra regeringens modell, med Socialdemokraterna, som Ola Möller företräder, vid makten? Noll - man skulle få noll. Det är så dags att stå här med detta höga tonläge och komma med svepande anklagelser som inte har bäring på fakta och verklighet när man stod för exakt noll i stöd till företagen och noll till hushållen som har gas. Helsingborgarna fick noll med förra regeringens modell.Det här är en modell som är i grunden dålig. Det är jag den första att erkänna. Varför då? Jo, den bygger på att man i efterhand ska försöka lappa och laga, eftersom Socialdemokraterna när de satt vid makten tog bort 3 000 megawatt planerbar kärnkraft. Priset för det har hela Sverige fått betala, inte minst södra Sverige och inte minst helsingborgarna.Det beslutet var Ola Möller själv med och tog. Man vägrade att i denna kammare stoppa nedstängningen av Ringhals 1 och 2 när man hade chansen.Det här är ett system och ett elstöd som inte är perfekt på långa vägar. Det är verkligen ett plåster på ett benbrott, i bästa fall. Det är inte värdigt välfärdslandet Sverige. Vi måste ha ett robust energisystem, som håller för svåra tider. Det var inte vad Socialdemokraterna lämnade efter sig.Det kompenserar vi för nu. Och vi ger lindring i en svår tid. Men den enda vägen framåt är att bygga systemet starkt igen."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Så här är det: Det finns ingen annan tidigare regering som har betalat ut så stort stöd till hushåll och företag i en så svår tid som nu som denna regering har gjort. Den här regeringen kommer att ha betalat ut totalt ungefär 55 miljarder i elstöd.Det handlar om elstöd i fyra olika modeller. Två av dem når hushållen. Ungefär 5 miljoner svenska hushåll kommer att få ta del av elstödet. Det betalades ut i en första omgång i slutet av februari och början av mars, och en andra omgång kommer nu. Det är lindring med tusentals kronor till många hushåll som haft det mycket svårt. Och det är betydligt större, snabbare och säkrare än den förra regeringens förslag.När det gäller elstöd till företag öppnar den ansökningstiden hos Skatteverket i morgon, herr talman. Då blir det möjligt för företagen att ansöka.Därtill har vi betalat ut och tagit fram en modell för en typ av prisstöd även för kunder och hushåll med gas. Det har även nått helsingborgarna. Det var precis det statsministern lovade, att man skulle få fram ett prisstöd för dem som drabbats även av höga gaspriser.Om vi jämför med den förra regeringens förslag pratar vi om avsevärt mycket högre nivåer för en vanlig villa. I den första elstödsomgången till hushåll kunde man som mest få mellan 6 000 och 7 000 med den förra regeringens förslag. Den som har en vanlig inkomst och en vanlig villa har kunnat få mellan 16 000 och 20 000 i elstöd i den första omgången. Det är avsevärt mycket högre.Man fick det dessutom i direkt anslutning till den mycket tuffa vinter som har varit. Det kan jämföras med den förra regeringens modell enligt vilken det skulle börja betalas ut i april och för många under kommande sommar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan också gå över till företagen. Hur mycket skulle företagen få i stöd med den förra regeringens modell, med Socialdemokraterna, som Ola Möller företräder, vid makten? Noll - man skulle få noll. Det är så dags att stå här med detta höga tonläge och komma med svepande anklagelser som inte har bäring på fakta och verklighet när man stod för exakt noll i stöd till företagen och noll till hushållen som har gas. Helsingborgarna fick noll med förra regeringens modell.Det här är en modell som är i grunden dålig. Det är jag den första att erkänna. Varför då? Jo, den bygger på att man i efterhand ska försöka lappa och laga, eftersom Socialdemokraterna när de satt vid makten tog bort 3 000 megawatt planerbar kärnkraft. Priset för det har hela Sverige fått betala, inte minst södra Sverige och inte minst helsingborgarna.Det beslutet var Ola Möller själv med och tog. Man vägrade att i denna kammare stoppa nedstängningen av Ringhals 1 och 2 när man hade chansen.Det här är ett system och ett elstöd som inte är perfekt på långa vägar. Det är verkligen ett plåster på ett benbrott, i bästa fall. Det är inte värdigt välfärdslandet Sverige. Vi måste ha ett robust energisystem, som håller för svåra tider. Det var inte vad Socialdemokraterna lämnade efter sig.Det kompenserar vi för nu. Och vi ger lindring i en svår tid. Men den enda vägen framåt är att bygga systemet starkt igen."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Jag tolkar det som ett nej.I sak är det intressant att enskilda företag har sådan makt över regeringens politik som visar sig i detta ärende. Det är intressant, eftersom det sker inte bara i detta ärende. Min kollega Marianne Fundahn kommer från en annan del av det som näringsministern brukar kalla hjärtlandet, nämligen Trelleborg. Hon ställde en fråga om bostadsrättsinnehavares och hyresgästers rätt till gasstöd. Också där var näringsministern tydlig i ett skriftligt svar med att det var komplicerat för företagen och att det därför inte gick.För mig är det obegripligt i en tid då Chat GPT skulle klara att skriva en uppsats på en A-kurs om gasstöd på universitetet och då My AI på Snapchat säkert kan redogöra för både den ena och den andra åsikten om gasstödet. Men ett företag kan inte gå tillbaka i tiden och se att en viss dag hade en viss kund en viss förbrukning och därmed en viss avgift. Att man inte kan göra det utan att regeringen ska kliva fram och säga att det ska ske per ett visst datum är ganska anmärkningsvärt. Jag tror att många av de elever som nu sitter på läktaren här mycket väl skulle klara av att göra den uträkningen.Det intressanta är också att det är klart att man skulle kunna lösa detta. Man hade kunnat ha två brytpunkter.Dessutom känner vi igen argumentationen, att det inte är möjligt, från när det handlade om juridiska personer och elstöd. Då gick det inte att skilja ut enskilda firmor från stödet. Sedan blev det en mediestorm när det vi tror var en enskild firma - vi vet inte om det var en enskild firma eller inte - fick över 700 000 i stöd. Då gick det plötsligt att skilja på enskilda firmor och privatpersoner i nästa omgång, herr talman. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet handlar alltså om politisk vilja. Den stora frågan blir varför regeringen låter sig styras av ett enskilt bolag utan att ifrågasätta det.Det håller inte att säga att det var bråttom. Med tanke på tidsåtgången mellan att regeringen tillträde och när gasstödet kommer är det uppenbart att det inte har varit någon större fara när det gäller tidsaspekten. Det gäller för övrigt även stöden till företagen, som också har tagit lång tid.I sak undrar jag varför regeringen låter sig styras av enskilda företags intressen även i denna fråga, precis som i fråga om vinster i välfärden och skolföretagens sätt att suga ut pengar.I sak undrar jag också varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt för ouppfyllda löften. Det om något är väl en saklig fråga. Det är givetvis också en moralisk fråga, som vi definitivt också bör diskutera här. Men i sak undrar jag varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt till de helsingborgare som hennes regeringschef tittade i ögonen och ljög för. Jag förstår det inte. Det är inte svårt.Om näringsministern hade kunnat be om ursäkt hade hela frågan hamnat i ett annat läge. Man hade kunnat säga: \"Vi beklagar att vi har brustit i fråga om människors förtroende.\" Det är ganska viktigt för det politiska systemet att vi politiker klarar av att erkänna om vi har gjort fel."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Jag tolkar det som ett nej.I sak är det intressant att enskilda företag har sådan makt över regeringens politik som visar sig i detta ärende. Det är intressant, eftersom det sker inte bara i detta ärende. Min kollega Marianne Fundahn kommer från en annan del av det som näringsministern brukar kalla hjärtlandet, nämligen Trelleborg. Hon ställde en fråga om bostadsrättsinnehavares och hyresgästers rätt till gasstöd. Också där var näringsministern tydlig i ett skriftligt svar med att det var komplicerat för företagen och att det därför inte gick.För mig är det obegripligt i en tid då Chat GPT skulle klara att skriva en uppsats på en A-kurs om gasstöd på universitetet och då My AI på Snapchat säkert kan redogöra för både den ena och den andra åsikten om gasstödet. Men ett företag kan inte gå tillbaka i tiden och se att en viss dag hade en viss kund en viss förbrukning och därmed en viss avgift. Att man inte kan göra det utan att regeringen ska kliva fram och säga att det ska ske per ett visst datum är ganska anmärkningsvärt. Jag tror att många av de elever som nu sitter på läktaren här mycket väl skulle klara av att göra den uträkningen.Det intressanta är också att det är klart att man skulle kunna lösa detta. Man hade kunnat ha två brytpunkter.Dessutom känner vi igen argumentationen, att det inte är möjligt, från när det handlade om juridiska personer och elstöd. Då gick det inte att skilja ut enskilda firmor från stödet. Sedan blev det en mediestorm när det vi tror var en enskild firma - vi vet inte om det var en enskild firma eller inte - fick över 700 000 i stöd. Då gick det plötsligt att skilja på enskilda firmor och privatpersoner i nästa omgång, herr talman. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet handlar alltså om politisk vilja. Den stora frågan blir varför regeringen låter sig styras av ett enskilt bolag utan att ifrågasätta det.Det håller inte att säga att det var bråttom. Med tanke på tidsåtgången mellan att regeringen tillträde och när gasstödet kommer är det uppenbart att det inte har varit någon större fara när det gäller tidsaspekten. Det gäller för övrigt även stöden till företagen, som också har tagit lång tid.I sak undrar jag varför regeringen låter sig styras av enskilda företags intressen även i denna fråga, precis som i fråga om vinster i välfärden och skolföretagens sätt att suga ut pengar.I sak undrar jag också varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt för ouppfyllda löften. Det om något är väl en saklig fråga. Det är givetvis också en moralisk fråga, som vi definitivt också bör diskutera här. Men i sak undrar jag varför näringsministern inte är beredd att be om ursäkt till de helsingborgare som hennes regeringschef tittade i ögonen och ljög för. Jag förstår det inte. Det är inte svårt.Om näringsministern hade kunnat be om ursäkt hade hela frågan hamnat i ett annat läge. Man hade kunnat säga: \"Vi beklagar att vi har brustit i fråga om människors förtroende.\" Det är ganska viktigt för det politiska systemet att vi politiker klarar av att erkänna om vi har gjort fel."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Jag skulle vilja fråga ledamoten om ledamoten har någon fråga i sak."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Jag skulle vilja fråga ledamoten om ledamoten har någon fråga i sak."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Jag vill givetvis börja med att tacka näringsministern för svaret på interpellationen.Den här interpellationen är ställd eftersom nuvarande statsminister Ulf Kristersson satt i köket hemma hos helsingborgare och lovade guld och gröna skogar om bara hans sida vann valet. Vi har hört den förut.Elprisstöd per den 1 november, sedan i god tid före jul, och ett högkostnadsskydd skulle komma. Inget kom. Det skulle byggas ny kärnkraft från dag ett, och enligt vad nuvarande finansministern twittrade skulle det sättas igång inom hundra dagar från att regeringen tillträdde. Nuvarande näringsministern skulle stoppa stålskogar, men det blev som det blev med den saken också.Det skulle bli 9 eller 10 kronors sänkning vid pump för dieseln och 5 eller 6,50 för bensinen. Men vi vet ju hur det blev med den saken. Där lyckades till och med statsministern bryta löftet om 5,50 som gavs härförleden med mindre än 24 timmars varsel. Archer till Ukraina skulle komma direkt efter valet, och alla ryska spioner skulle utvisas. Det skulle bli avskaffade amorteringskrav, behovsprövad arbetskraftsinvandring och massor av lagar införda mot gängen den 1 juni i år. Det skulle inte bli några skattehöjningar.Det blir inga 20 miljarder till rättsväsendet. Det blir inte 2 procent av bnp till försvarsanslagen. Det skulle inte bli någon höjd skatt på ISK-konton, men det blev det trots löfte om sänkning. Och kanske det mest uppmärksammade: Det skulle bli billigare falukorvar, enligt nuvarande näringsministern.En kollega till mig pratade med riksdagsjournalister om just detta. Visst har politiker ibland ställt ut löften och inte hållit dem. Men då brukar politiker kliva fram och be om ursäkt för det och förklara varför. Det sker inte nu, enligt riksdagsjournalisterna. Nu viftas de bara bort. Och i stället ser vi att nya löften ställs ut och bryts på mindre än 24 timmar. Det är såklart anmärkningsvärt. Det skadar förtroendet för politiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som gör mig ledsen i detta fall är att nuvarande statsministern har suttit hemma hos en helsingborgare, tittat henne i ögonen och lovat gasstödet, bara han vann valet. Men det löftet bröts. Om man bryter ett löfte som man gett till en enskild människa i dennes kök och har tittat henne i ögonen tycker jag att man ber om ursäkt.Statsministern är inte här. Men näringsministern är här, och regionstyrelsen i Skånes moderata ordförande har tidigare påtalat att näringsministern har varit arrogant och oseriös. Inga moderata riksdagsledamöter är i på plats i kammaren. Jag hade önskat att de också var här för att företräda skåningarna. Men det kan bero på att det är lättare att kritisera näringsministern, som inte är med i deras parti, än att kritisera den egna statsministern, som är med i deras parti. Jag får ändå ge näringsministern att det inte är hennes fel.Det är trots allt som näringsministern säger; det har funnits förslag för att lösa frågan. Därför undrar jag om näringsministern skulle kunna tänka sig att å regeringens och statsministerns vägnar be om ursäkt för de löften som statsministern har brutit. Det är otvivelaktigt att löftet utställts och brutits. Det har inte förnekats av statsministern.Jag ger näringsministern chansen. Är näringsministern beredd att å regeringens och statsministerns vägnar be helsingborgarna, vars förtroende för regeringen förbrukats, om ursäkt?"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Jag vill givetvis börja med att tacka näringsministern för svaret på interpellationen.Den här interpellationen är ställd eftersom nuvarande statsminister Ulf Kristersson satt i köket hemma hos helsingborgare och lovade guld och gröna skogar om bara hans sida vann valet. Vi har hört den förut.Elprisstöd per den 1 november, sedan i god tid före jul, och ett högkostnadsskydd skulle komma. Inget kom. Det skulle byggas ny kärnkraft från dag ett, och enligt vad nuvarande finansministern twittrade skulle det sättas igång inom hundra dagar från att regeringen tillträdde. Nuvarande näringsministern skulle stoppa stålskogar, men det blev som det blev med den saken också.Det skulle bli 9 eller 10 kronors sänkning vid pump för dieseln och 5 eller 6,50 för bensinen. Men vi vet ju hur det blev med den saken. Där lyckades till och med statsministern bryta löftet om 5,50 som gavs härförleden med mindre än 24 timmars varsel. Archer till Ukraina skulle komma direkt efter valet, och alla ryska spioner skulle utvisas. Det skulle bli avskaffade amorteringskrav, behovsprövad arbetskraftsinvandring och massor av lagar införda mot gängen den 1 juni i år. Det skulle inte bli några skattehöjningar.Det blir inga 20 miljarder till rättsväsendet. Det blir inte 2 procent av bnp till försvarsanslagen. Det skulle inte bli någon höjd skatt på ISK-konton, men det blev det trots löfte om sänkning. Och kanske det mest uppmärksammade: Det skulle bli billigare falukorvar, enligt nuvarande näringsministern.En kollega till mig pratade med riksdagsjournalister om just detta. Visst har politiker ibland ställt ut löften och inte hållit dem. Men då brukar politiker kliva fram och be om ursäkt för det och förklara varför. Det sker inte nu, enligt riksdagsjournalisterna. Nu viftas de bara bort. Och i stället ser vi att nya löften ställs ut och bryts på mindre än 24 timmar. Det är såklart anmärkningsvärt. Det skadar förtroendet för politiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som gör mig ledsen i detta fall är att nuvarande statsministern har suttit hemma hos en helsingborgare, tittat henne i ögonen och lovat gasstödet, bara han vann valet. Men det löftet bröts. Om man bryter ett löfte som man gett till en enskild människa i dennes kök och har tittat henne i ögonen tycker jag att man ber om ursäkt.Statsministern är inte här. Men näringsministern är här, och regionstyrelsen i Skånes moderata ordförande har tidigare påtalat att näringsministern har varit arrogant och oseriös. Inga moderata riksdagsledamöter är i på plats i kammaren. Jag hade önskat att de också var här för att företräda skåningarna. Men det kan bero på att det är lättare att kritisera näringsministern, som inte är med i deras parti, än att kritisera den egna statsministern, som är med i deras parti. Jag får ändå ge näringsministern att det inte är hennes fel.Det är trots allt som näringsministern säger; det har funnits förslag för att lösa frågan. Därför undrar jag om näringsministern skulle kunna tänka sig att å regeringens och statsministerns vägnar be om ursäkt för de löften som statsministern har brutit. Det är otvivelaktigt att löftet utställts och brutits. Det har inte förnekats av statsministern.Jag ger näringsministern chansen. Är näringsministern beredd att å regeringens och statsministerns vägnar be helsingborgarna, vars förtroende för regeringen förbrukats, om ursäkt?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd?","answer":"Ola Möller har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd och vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att stryka en viss mening som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget.Jag vill börja med att säga att det här är en väldigt svår tid för många hushåll och företag. Jag känner verkligen med de hushåll som drabbats av de extrema energipriser vi sett sedan hösten 2021 och framför allt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Jag vill också vara tydlig med att de olika stöd som regeringen har tagit fram inte på något sätt kan kompensera fullt ut för de effekter som de mycket höga energipriserna har haft på hushållens och företagens kostnader. Vi kan lindra effekterna i viss mån men inte undanröja dem.En förutsättning för gasprisstödet är att konsumenten hade rätt att ta ut gas i uttagspunkten enligt ett avtal med gasnätsföretaget den 1 februari 2023. Gasnätsföretagen som ska administrera stödet har förklarat att detta inte är praktiskt möjligt att göra utan ett brytdatum, och valet står då mellan att fastställa ett brytdatum och att inte ge något stöd alls. Svåra avvägningar behöver göras, och regeringen har arbetat för att så många som möjligt ska kunna ta del av det välbehövliga gasprisstödet. Konsumenter i elområde 4 har som bekant även haft höga elpriser och kan då få hjälp genom elstödet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Ola Möllers andra fråga, om att regeringen skulle ha strukit en del av sitt förslag, är det ett missförstånd om hur regeringen arbetar. Regeringskansliet tog fram ett utkast till förordning och remitterade det brett till berörda myndigheter och andra aktörer. Bland de svar som kom in fanns tydliga invändningar från gasnätsföretagen, som ska genomföra utbetalningarna och tillämpa förordningen, om att det inte skulle vara praktiskt möjligt att administrera gasprisstödet utan ett brytdatum.När det gäller ytterligare gasprisstöd föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att gasprisstöd ska ges även för november och december 2022. Regeringen avser att återkomma med eventuella justeringar av stödförordningen med anledning av detta."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att stryka meningen som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget?","answer":"Ola Möller har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera de helsingborgare som inte får något gasstöd och vilka skäl som ligger till grund för mitt beslut att stryka en viss mening som enligt uppgifter i Helsingborgs Dagblad har strukits ur förslaget.Jag vill börja med att säga att det här är en väldigt svår tid för många hushåll och företag. Jag känner verkligen med de hushåll som drabbats av de extrema energipriser vi sett sedan hösten 2021 och framför allt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Jag vill också vara tydlig med att de olika stöd som regeringen har tagit fram inte på något sätt kan kompensera fullt ut för de effekter som de mycket höga energipriserna har haft på hushållens och företagens kostnader. Vi kan lindra effekterna i viss mån men inte undanröja dem.En förutsättning för gasprisstödet är att konsumenten hade rätt att ta ut gas i uttagspunkten enligt ett avtal med gasnätsföretaget den 1 februari 2023. Gasnätsföretagen som ska administrera stödet har förklarat att detta inte är praktiskt möjligt att göra utan ett brytdatum, och valet står då mellan att fastställa ett brytdatum och att inte ge något stöd alls. Svåra avvägningar behöver göras, och regeringen har arbetat för att så många som möjligt ska kunna ta del av det välbehövliga gasprisstödet. Konsumenter i elområde 4 har som bekant även haft höga elpriser och kan då få hjälp genom elstödet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Ola Möllers andra fråga, om att regeringen skulle ha strukit en del av sitt förslag, är det ett missförstånd om hur regeringen arbetar. Regeringskansliet tog fram ett utkast till förordning och remitterade det brett till berörda myndigheter och andra aktörer. Bland de svar som kom in fanns tydliga invändningar från gasnätsföretagen, som ska genomföra utbetalningarna och tillämpa förordningen, om att det inte skulle vara praktiskt möjligt att administrera gasprisstödet utan ett brytdatum.När det gäller ytterligare gasprisstöd föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att gasprisstöd ska ges även för november och december 2022. Regeringen avser att återkomma med eventuella justeringar av stödförordningen med anledning av detta."}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Jag vill då bara ånyo upprepa det jag har sagt i mitt svar och det jag har sagt här i talarstolen flera gånger och som är ganska självklart: Varje biståndsgivare har rätt att välja med vem, var och hur man ingår utvecklingssamarbeten. Att vi väljer att väga in migrationspolitiska faktorer i det står inte på något sätt i strid med OECD-Dacs regelverk för ODA. Nu är det lyckligtvis så att det inte är Vänsterpartiet som avgör vad som är förenligt och vad som inte är förenligt, utan den bedömningen sker på annat håll.För oss är upprätthållande av en rättssäker och internationell migration väldigt viktigt. I det ingår att ge uppehållstillstånd till de personer som har skyddsskäl, men också just det andra som Vänsterpartiet undviker att tala om, nämligen att den som har fått avslag på sin asylansökan faktiskt ska återvända hem. Det är ett stort problem. Man kan ju önska att Vänsterpartiet någon gång valde att adressera den typen av frågor. Hur ska vi hantera utsattheten som tiotusentals människor i Sverige tvingas uppleva när de befinner i skuggsamhället? Det får vi inte höra så mycket om.Vi väljer nu att lämna mycket av den gamla biståndspolitiken, som ju inte har fungerat och där resultaten tyvärr på många sätt är för dåliga. Vi bryter ny mark nu, till exempel genom att hitta synergier mellan den viktiga biståndspolitiken och handelspolitiken, utifrån premissen att bistånd kan vara effektivt för att bekämpa fattigdom.Men den bistra sanningen är att många länder som har fått väldigt mycket bistånd under många år fortsätter att vara i ett väldigt stort beroende av bistånd. Det måste vi bryta. Vi hittar nu synergier med handelspolitiken, vi förändrar och vi moderniserar. Vill Vänsterpartiet vara kvar i det gamla får de gärna vara det, men för oss är det viktigt att nu modernisera och nå nya resultat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Jag vill då bara ånyo upprepa det jag har sagt i mitt svar och det jag har sagt här i talarstolen flera gånger och som är ganska självklart: Varje biståndsgivare har rätt att välja med vem, var och hur man ingår utvecklingssamarbeten. Att vi väljer att väga in migrationspolitiska faktorer i det står inte på något sätt i strid med OECD-Dacs regelverk för ODA. Nu är det lyckligtvis så att det inte är Vänsterpartiet som avgör vad som är förenligt och vad som inte är förenligt, utan den bedömningen sker på annat håll.För oss är upprätthållande av en rättssäker och internationell migration väldigt viktigt. I det ingår att ge uppehållstillstånd till de personer som har skyddsskäl, men också just det andra som Vänsterpartiet undviker att tala om, nämligen att den som har fått avslag på sin asylansökan faktiskt ska återvända hem. Det är ett stort problem. Man kan ju önska att Vänsterpartiet någon gång valde att adressera den typen av frågor. Hur ska vi hantera utsattheten som tiotusentals människor i Sverige tvingas uppleva när de befinner i skuggsamhället? Det får vi inte höra så mycket om.Vi väljer nu att lämna mycket av den gamla biståndspolitiken, som ju inte har fungerat och där resultaten tyvärr på många sätt är för dåliga. Vi bryter ny mark nu, till exempel genom att hitta synergier mellan den viktiga biståndspolitiken och handelspolitiken, utifrån premissen att bistånd kan vara effektivt för att bekämpa fattigdom.Men den bistra sanningen är att många länder som har fått väldigt mycket bistånd under många år fortsätter att vara i ett väldigt stort beroende av bistånd. Det måste vi bryta. Vi hittar nu synergier med handelspolitiken, vi förändrar och vi moderniserar. Vill Vänsterpartiet vara kvar i det gamla får de gärna vara det, men för oss är det viktigt att nu modernisera och nå nya resultat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Jag vill då bara ånyo upprepa det jag har sagt i mitt svar och det jag har sagt här i talarstolen flera gånger och som är ganska självklart: Varje biståndsgivare har rätt att välja med vem, var och hur man ingår utvecklingssamarbeten. Att vi väljer att väga in migrationspolitiska faktorer i det står inte på något sätt i strid med OECD-Dacs regelverk för ODA. Nu är det lyckligtvis så att det inte är Vänsterpartiet som avgör vad som är förenligt och vad som inte är förenligt, utan den bedömningen sker på annat håll.För oss är upprätthållande av en rättssäker och internationell migration väldigt viktigt. I det ingår att ge uppehållstillstånd till de personer som har skyddsskäl, men också just det andra som Vänsterpartiet undviker att tala om, nämligen att den som har fått avslag på sin asylansökan faktiskt ska återvända hem. Det är ett stort problem. Man kan ju önska att Vänsterpartiet någon gång valde att adressera den typen av frågor. Hur ska vi hantera utsattheten som tiotusentals människor i Sverige tvingas uppleva när de befinner i skuggsamhället? Det får vi inte höra så mycket om.Vi väljer nu att lämna mycket av den gamla biståndspolitiken, som ju inte har fungerat och där resultaten tyvärr på många sätt är för dåliga. Vi bryter ny mark nu, till exempel genom att hitta synergier mellan den viktiga biståndspolitiken och handelspolitiken, utifrån premissen att bistånd kan vara effektivt för att bekämpa fattigdom.Men den bistra sanningen är att många länder som har fått väldigt mycket bistånd under många år fortsätter att vara i ett väldigt stort beroende av bistånd. Det måste vi bryta. Vi hittar nu synergier med handelspolitiken, vi förändrar och vi moderniserar. Vill Vänsterpartiet vara kvar i det gamla får de gärna vara det, men för oss är det viktigt att nu modernisera och nå nya resultat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Jag är inte överens med ministern om att Tidöavtalet inte strider mot regelverket för hur man får använda bistånd. Det är detta som interpellationsdebatten handlar om, och inte vilka man ska samarbeta med. Naturligtvis har regeringen rätt att själv välja vilka den vill samarbeta med. Detta handlar om på vilket sätt man får använda biståndet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag och många fler med mig har studerat och läst Tidöavtalet. Bland annat har biståndsplattformen Concord på ett mycket förtjänstfullt sätt djupanalyserat och granskat hur Tidöavtalet stämmer överens med regelverket för internationellt bistånd. Om man läser och studerar Tidöavtalet på detta sätt kommer man fram till att det inte håller ihop. Det fungerar inte. Det strider mot OECD-Dacs regelverk för hur internationellt bistånd får användas.Regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse i Tidöavtalet strider på punkt efter punkt mot detta regelverk. Biståndet får inte villkoras med migrationspolitiska mål på det sätt som görs i Tidöavtalet med syfte att gynna givarens migrationspolitiska mål.Tidöavtalet är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Förutom att Tidöavtalet står i strid med regelverket för hur bistånd får användas är det tydligt att det mest handlar om signalpolitik och inte om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man i stället rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändringarna. Detta är en cynisk politik som visar på ett förakt för dem som har det allra svårast i världen."}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Jag är inte överens med ministern om att Tidöavtalet inte strider mot regelverket för hur man får använda bistånd. Det är detta som interpellationsdebatten handlar om, och inte vilka man ska samarbeta med. Naturligtvis har regeringen rätt att själv välja vilka den vill samarbeta med. Detta handlar om på vilket sätt man får använda biståndet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag och många fler med mig har studerat och läst Tidöavtalet. Bland annat har biståndsplattformen Concord på ett mycket förtjänstfullt sätt djupanalyserat och granskat hur Tidöavtalet stämmer överens med regelverket för internationellt bistånd. Om man läser och studerar Tidöavtalet på detta sätt kommer man fram till att det inte håller ihop. Det fungerar inte. Det strider mot OECD-Dacs regelverk för hur internationellt bistånd får användas.Regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse i Tidöavtalet strider på punkt efter punkt mot detta regelverk. Biståndet får inte villkoras med migrationspolitiska mål på det sätt som görs i Tidöavtalet med syfte att gynna givarens migrationspolitiska mål.Tidöavtalet är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Förutom att Tidöavtalet står i strid med regelverket för hur bistånd får användas är det tydligt att det mest handlar om signalpolitik och inte om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man i stället rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändringarna. Detta är en cynisk politik som visar på ett förakt för dem som har det allra svårast i världen."}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Jag är inte överens med ministern om att Tidöavtalet inte strider mot regelverket för hur man får använda bistånd. Det är detta som interpellationsdebatten handlar om, och inte vilka man ska samarbeta med. Naturligtvis har regeringen rätt att själv välja vilka den vill samarbeta med. Detta handlar om på vilket sätt man får använda biståndet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag och många fler med mig har studerat och läst Tidöavtalet. Bland annat har biståndsplattformen Concord på ett mycket förtjänstfullt sätt djupanalyserat och granskat hur Tidöavtalet stämmer överens med regelverket för internationellt bistånd. Om man läser och studerar Tidöavtalet på detta sätt kommer man fram till att det inte håller ihop. Det fungerar inte. Det strider mot OECD-Dacs regelverk för hur internationellt bistånd får användas.Regeringens och Sverigedemokraternas överenskommelse i Tidöavtalet strider på punkt efter punkt mot detta regelverk. Biståndet får inte villkoras med migrationspolitiska mål på det sätt som görs i Tidöavtalet med syfte att gynna givarens migrationspolitiska mål.Tidöavtalet är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Förutom att Tidöavtalet står i strid med regelverket för hur bistånd får användas är det tydligt att det mest handlar om signalpolitik och inte om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man i stället rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändringarna. Detta är en cynisk politik som visar på ett förakt för dem som har det allra svårast i världen."}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Jag har svarat på dessa frågor ett antal gånger, men jag svarar gärna på dem en gång till. Sedan får vi se om det blir ännu fler frågor på samma tema.Jag står självfallet till tjänst med att förklara vad som står i Tidöavtalet. Det räcker kanske inte att bara läsa det, utan man måste nog också ta till sig vad det står. Vänsterpartiets interpellation bygger på en felaktig premiss om att vi skulle villkora enskilda biståndsprojekt med återtagande, men det är inte det vi säger, vilket tydligt framgår i svaret. Men jag upprepar det gärna en gång till. Vad vi säger är att en regering givetvis måste kunna välja samarbetspartner för biståndet utifrån sina politiska prioriteringar. Det är inget nytt, utan så har alla regeringar agerat.Lotta Johnsson Fornarve menar att det inte skulle vara förenligt med OECD-Dacs regelverk, men det är helt fel. Självfallet har Sverige liksom alla andra länder full rätt att avgöra med vilka länder de vill samarbeta. Ser man på biståndet de senaste decennierna har detta förändrats många gånger både upp och ned. Ibland har man helt avslutat samarbeten och ibland byggt upp nya. Varför skulle det inte gälla just denna regering? Ska den rätten plötsligt upphöra bara för att det är en borgerlig regering? Tyvärr har Vänsterpartiet fått detta helt om bakfoten.Vi har ett omfattande problem med ett växande skuggsamhälle där människor lever i stor utsatthet, inte minst många kvinnor och flickor. Det finns olika beräkningar av detta, men antalet kan motsvara en mellanstor svensk stad. Det är en utveckling som vi har varnat för under många år och som den tidigare regeringen aldrig lyckades hantera, och tyvärr har Vänsterpartiet varit helt ointresserat.Nu får vi agera för att lösa dessa problem, där en del är att vissa länder inte respekterar folkrätten och inte tar emot sina medborgare trots att de har en skyldighet att göra det. Här vill vi att biståndet ska vara ett verktyg bland flera, och vi tror att det har potential och ger möjligheter. Vi kommer att fortsätta att arbeta med denna fråga, för vi måste få en förändring till stånd.Jag vill också påpeka en sak som ofta glöms bort i den här debatten, nämligen det faktum att en fungerande, säker, ordnad och reguljär migration inte är någonting som vi bara har hittat på. Det är en del av FN:s mål för hållbar utveckling. Det är en grundbult i FN:s globala migrationsramverk. I det ingår att ge asyl till den person som har skyddsskäl men faktiskt också att den person som inte har skyddsskäl ska återvända hem. Detta har inte fungerat tidigare. Nu bryter vi ny mark genom att ta krafttag mot detta utbredda problem, bland annat just genom att kunna använda en del av biståndet som ett verktyg i detta."}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Jag har svarat på dessa frågor ett antal gånger, men jag svarar gärna på dem en gång till. Sedan får vi se om det blir ännu fler frågor på samma tema.Jag står självfallet till tjänst med att förklara vad som står i Tidöavtalet. Det räcker kanske inte att bara läsa det, utan man måste nog också ta till sig vad det står. Vänsterpartiets interpellation bygger på en felaktig premiss om att vi skulle villkora enskilda biståndsprojekt med återtagande, men det är inte det vi säger, vilket tydligt framgår i svaret. Men jag upprepar det gärna en gång till. Vad vi säger är att en regering givetvis måste kunna välja samarbetspartner för biståndet utifrån sina politiska prioriteringar. Det är inget nytt, utan så har alla regeringar agerat.Lotta Johnsson Fornarve menar att det inte skulle vara förenligt med OECD-Dacs regelverk, men det är helt fel. Självfallet har Sverige liksom alla andra länder full rätt att avgöra med vilka länder de vill samarbeta. Ser man på biståndet de senaste decennierna har detta förändrats många gånger både upp och ned. Ibland har man helt avslutat samarbeten och ibland byggt upp nya. Varför skulle det inte gälla just denna regering? Ska den rätten plötsligt upphöra bara för att det är en borgerlig regering? Tyvärr har Vänsterpartiet fått detta helt om bakfoten.Vi har ett omfattande problem med ett växande skuggsamhälle där människor lever i stor utsatthet, inte minst många kvinnor och flickor. Det finns olika beräkningar av detta, men antalet kan motsvara en mellanstor svensk stad. Det är en utveckling som vi har varnat för under många år och som den tidigare regeringen aldrig lyckades hantera, och tyvärr har Vänsterpartiet varit helt ointresserat.Nu får vi agera för att lösa dessa problem, där en del är att vissa länder inte respekterar folkrätten och inte tar emot sina medborgare trots att de har en skyldighet att göra det. Här vill vi att biståndet ska vara ett verktyg bland flera, och vi tror att det har potential och ger möjligheter. Vi kommer att fortsätta att arbeta med denna fråga, för vi måste få en förändring till stånd.Jag vill också påpeka en sak som ofta glöms bort i den här debatten, nämligen det faktum att en fungerande, säker, ordnad och reguljär migration inte är någonting som vi bara har hittat på. Det är en del av FN:s mål för hållbar utveckling. Det är en grundbult i FN:s globala migrationsramverk. I det ingår att ge asyl till den person som har skyddsskäl men faktiskt också att den person som inte har skyddsskäl ska återvända hem. Detta har inte fungerat tidigare. Nu bryter vi ny mark genom att ta krafttag mot detta utbredda problem, bland annat just genom att kunna använda en del av biståndet som ett verktyg i detta."}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Jag har svarat på dessa frågor ett antal gånger, men jag svarar gärna på dem en gång till. Sedan får vi se om det blir ännu fler frågor på samma tema.Jag står självfallet till tjänst med att förklara vad som står i Tidöavtalet. Det räcker kanske inte att bara läsa det, utan man måste nog också ta till sig vad det står. Vänsterpartiets interpellation bygger på en felaktig premiss om att vi skulle villkora enskilda biståndsprojekt med återtagande, men det är inte det vi säger, vilket tydligt framgår i svaret. Men jag upprepar det gärna en gång till. Vad vi säger är att en regering givetvis måste kunna välja samarbetspartner för biståndet utifrån sina politiska prioriteringar. Det är inget nytt, utan så har alla regeringar agerat.Lotta Johnsson Fornarve menar att det inte skulle vara förenligt med OECD-Dacs regelverk, men det är helt fel. Självfallet har Sverige liksom alla andra länder full rätt att avgöra med vilka länder de vill samarbeta. Ser man på biståndet de senaste decennierna har detta förändrats många gånger både upp och ned. Ibland har man helt avslutat samarbeten och ibland byggt upp nya. Varför skulle det inte gälla just denna regering? Ska den rätten plötsligt upphöra bara för att det är en borgerlig regering? Tyvärr har Vänsterpartiet fått detta helt om bakfoten.Vi har ett omfattande problem med ett växande skuggsamhälle där människor lever i stor utsatthet, inte minst många kvinnor och flickor. Det finns olika beräkningar av detta, men antalet kan motsvara en mellanstor svensk stad. Det är en utveckling som vi har varnat för under många år och som den tidigare regeringen aldrig lyckades hantera, och tyvärr har Vänsterpartiet varit helt ointresserat.Nu får vi agera för att lösa dessa problem, där en del är att vissa länder inte respekterar folkrätten och inte tar emot sina medborgare trots att de har en skyldighet att göra det. Här vill vi att biståndet ska vara ett verktyg bland flera, och vi tror att det har potential och ger möjligheter. Vi kommer att fortsätta att arbeta med denna fråga, för vi måste få en förändring till stånd.Jag vill också påpeka en sak som ofta glöms bort i den här debatten, nämligen det faktum att en fungerande, säker, ordnad och reguljär migration inte är någonting som vi bara har hittat på. Det är en del av FN:s mål för hållbar utveckling. Det är en grundbult i FN:s globala migrationsramverk. I det ingår att ge asyl till den person som har skyddsskäl men faktiskt också att den person som inte har skyddsskäl ska återvända hem. Detta har inte fungerat tidigare. Nu bryter vi ny mark genom att ta krafttag mot detta utbredda problem, bland annat just genom att kunna använda en del av biståndet som ett verktyg i detta."}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för de ytterligare svaren.Givetvis ska Sverige stå upp för folkrätten, inte tu tal om annat. Det är inte bara jag som har läst Tidöavtalet noggrant, utan fler har läst och analyserat det vad gäller biståndet. Till exempel har biståndsplattformen Concord på ett förtjänstfullt sätt granskat hur Tidöavtalet står sig i förhållande till OECD-Dacs regelverk och kommit fram till att avtalet inte är genomförbart när det gäller biståndet. Det strider helt enkelt mot regelverket för internationellt bistånd. Jag hoppas därför att ministern kan förtydliga hur man kommer att hantera detta.För att en insats ska kunna räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurserna riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål. Jag tycker att det är tydligt i Tidöavtalet att det är precis detta man är ute efter.Forskning såväl som erfarenhet visar att migrationspolitiska villkor i biståndet inte faller väl ut. Det är väl känt sedan länge. OECD-Dac skriver om hur det huvudsakliga syftet är centralt för att avgöra om en aktivitet för att motverka så kallad irreguljär migration kan vara bistånd. Om syftet till exempel är att påverka migration till eller i riktning mot givarlandet kan det inte redovisas som bistånd.På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om i Tidöavtalet står i direkt strid med det internationella regelverket enligt OECD-Dac.Att sänka och koppla biståndet till migrationspolitiska villkor i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det är tydligt att skrivningarna om villkorat bistånd i Tidöavtalet mer handlar om signalpolitik än om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändring.Ministern säger också att han vill undanröja orsakerna till irreguljär migration. Men varför väljer då regeringen att minska biståndet och lämna enprocentsmålet? I en tid när fattigdomen återigen ökar i världen och jämställdheten och demokratin går tillbaka som ett resultat av pandemi, klimatförändring och ett ökat antal krig och konflikter, något som ökar flyktingströmmar, svält och umbäranden, väljer regeringen att skära ned på biståndet. Det går inte ihop!Regeringen förändrar inriktningen av det svenska biståndet på ett sätt som i flera fall är oförenligt med regelverket för hur biståndet får användas. Som jag tidigare sa har biståndsplattformen Concord tittat på detta och kommit fram till samma sak som jag: Det går inte att genomföra Tidöavtalet och samtidigt stå bakom OECD-Dacs regelverk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tänker ministern rätta till dessa brister, och hur var det med konsekvensanalysen?"}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för de ytterligare svaren.Givetvis ska Sverige stå upp för folkrätten, inte tu tal om annat. Det är inte bara jag som har läst Tidöavtalet noggrant, utan fler har läst och analyserat det vad gäller biståndet. Till exempel har biståndsplattformen Concord på ett förtjänstfullt sätt granskat hur Tidöavtalet står sig i förhållande till OECD-Dacs regelverk och kommit fram till att avtalet inte är genomförbart när det gäller biståndet. Det strider helt enkelt mot regelverket för internationellt bistånd. Jag hoppas därför att ministern kan förtydliga hur man kommer att hantera detta.För att en insats ska kunna räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurserna riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål. Jag tycker att det är tydligt i Tidöavtalet att det är precis detta man är ute efter.Forskning såväl som erfarenhet visar att migrationspolitiska villkor i biståndet inte faller väl ut. Det är väl känt sedan länge. OECD-Dac skriver om hur det huvudsakliga syftet är centralt för att avgöra om en aktivitet för att motverka så kallad irreguljär migration kan vara bistånd. Om syftet till exempel är att påverka migration till eller i riktning mot givarlandet kan det inte redovisas som bistånd.På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om i Tidöavtalet står i direkt strid med det internationella regelverket enligt OECD-Dac.Att sänka och koppla biståndet till migrationspolitiska villkor i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det är tydligt att skrivningarna om villkorat bistånd i Tidöavtalet mer handlar om signalpolitik än om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändring.Ministern säger också att han vill undanröja orsakerna till irreguljär migration. Men varför väljer då regeringen att minska biståndet och lämna enprocentsmålet? I en tid när fattigdomen återigen ökar i världen och jämställdheten och demokratin går tillbaka som ett resultat av pandemi, klimatförändring och ett ökat antal krig och konflikter, något som ökar flyktingströmmar, svält och umbäranden, väljer regeringen att skära ned på biståndet. Det går inte ihop!Regeringen förändrar inriktningen av det svenska biståndet på ett sätt som i flera fall är oförenligt med regelverket för hur biståndet får användas. Som jag tidigare sa har biståndsplattformen Concord tittat på detta och kommit fram till samma sak som jag: Det går inte att genomföra Tidöavtalet och samtidigt stå bakom OECD-Dacs regelverk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tänker ministern rätta till dessa brister, och hur var det med konsekvensanalysen?"}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för de ytterligare svaren.Givetvis ska Sverige stå upp för folkrätten, inte tu tal om annat. Det är inte bara jag som har läst Tidöavtalet noggrant, utan fler har läst och analyserat det vad gäller biståndet. Till exempel har biståndsplattformen Concord på ett förtjänstfullt sätt granskat hur Tidöavtalet står sig i förhållande till OECD-Dacs regelverk och kommit fram till att avtalet inte är genomförbart när det gäller biståndet. Det strider helt enkelt mot regelverket för internationellt bistånd. Jag hoppas därför att ministern kan förtydliga hur man kommer att hantera detta.För att en insats ska kunna räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurserna riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål. Jag tycker att det är tydligt i Tidöavtalet att det är precis detta man är ute efter.Forskning såväl som erfarenhet visar att migrationspolitiska villkor i biståndet inte faller väl ut. Det är väl känt sedan länge. OECD-Dac skriver om hur det huvudsakliga syftet är centralt för att avgöra om en aktivitet för att motverka så kallad irreguljär migration kan vara bistånd. Om syftet till exempel är att påverka migration till eller i riktning mot givarlandet kan det inte redovisas som bistånd.På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om i Tidöavtalet står i direkt strid med det internationella regelverket enligt OECD-Dac.Att sänka och koppla biståndet till migrationspolitiska villkor i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Det är tydligt att skrivningarna om villkorat bistånd i Tidöavtalet mer handlar om signalpolitik än om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Genom att undergräva själva syftet med biståndet vill man rikta udden mot människor som flyr från krig, förtryck, fattigdom och effekterna av klimatförändring.Ministern säger också att han vill undanröja orsakerna till irreguljär migration. Men varför väljer då regeringen att minska biståndet och lämna enprocentsmålet? I en tid när fattigdomen återigen ökar i världen och jämställdheten och demokratin går tillbaka som ett resultat av pandemi, klimatförändring och ett ökat antal krig och konflikter, något som ökar flyktingströmmar, svält och umbäranden, väljer regeringen att skära ned på biståndet. Det går inte ihop!Regeringen förändrar inriktningen av det svenska biståndet på ett sätt som i flera fall är oförenligt med regelverket för hur biståndet får användas. Som jag tidigare sa har biståndsplattformen Concord tittat på detta och kommit fram till samma sak som jag: Det går inte att genomföra Tidöavtalet och samtidigt stå bakom OECD-Dacs regelverk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tänker ministern rätta till dessa brister, och hur var det med konsekvensanalysen?"}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!Vi lever ju i en tid med flera, parallella kriser och stora globala utmaningar. Den växande irreguljära migrationen är en sådan utmaning, och den får stora konsekvenser för både stater och individer.När migration sker på ett säkert, ordnat och reguljärt sätt kan den utgöra en positiv kraft. Att människor migrerar mellan länder och inom länder kan främja ekonomisk tillväxt. Det gäller självklart även i Sverige, där vi ibland ser ett behov av högkvalificerad arbetskraft inom olika nyckelsektorer.Den irreguljära migrationen innebär emellertid att människor rör sig till länder där de inte har laglig rätt att vistas, och den får ofta väldigt stora negativa konsekvenser för såväl lokala samhällen som migranter. Den irreguljära migrationen göder också den svarta marknaden för människosmuggling och ökar riskerna för utsatta personer att falla offer för till exempel trafficking. Det skapas också en grogrund för kriminalitet, exploatering och utsatthet längs dessa migrationsrutter.Detta är en fråga utan enkla lösningar, men för regeringen är det tydligt att biståndet kan utgöra en viktig pusselbit för att få migrationen att bli säkrare, mer ordnad och reguljär. Biståndet kan till exempel bidra till att kvinnor och flickor som har fallit offer för trafficking får tillgång till det stöd som behövs. Vi kan investera i insatser som stärker våra partnerländers förmåga att hantera migration, till exempel genom att förbättra myndigheters hantering av identitetshandlingar. Låt mig uppehålla mig vid det som är grundbulten i frågan; jag har också tidigare svarat interpellanten om detta. Under folkrätten har varje stat en förpliktelse att ta emot sina egna medborgare när dessa återvänder från ett land där de inte har laglig rätt att stanna. Detta gäller Sverige liksom alla andra länder och är utgångspunkten för en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem. I de fall stater ändå väljer att bryta mot folkrätten måste det få konsekvenser. Bristande samarbete i frågor om återtagande är skäl för Sverige att se över sitt samlade utrikespolitiska samarbete med staten i fråga. Det gäller såväl utvecklingssamarbete som andra politikområden, till exempel viseringspolitiken och handelspolitiken. Regeringen har varit tydlig med att delar av biståndet ska kunna villkoras med att länder återtar sina medborgare när detta krävs enligt folkrätten. Jag vill åter vara tydlig med att regeringens position om villkorande inte bryter mot Dacs regelverk. Dacs regelverk innehåller tydliga kriterier för vad som krävs för att initiativ ska få klassas som bistånd. Dacs regelverk sätter däremot inga begränsningar för givares möjlighet att välja samarbetspartner. Sverige har precis som alla givare rätt att både minska och öka stödet till enskilda mottagare baserat på politiska bedömningar och prioriteringar. Det är en rätt som vi självklart kommer att använda oss av när så krävs."}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!Vi lever ju i en tid med flera, parallella kriser och stora globala utmaningar. Den växande irreguljära migrationen är en sådan utmaning, och den får stora konsekvenser för både stater och individer.När migration sker på ett säkert, ordnat och reguljärt sätt kan den utgöra en positiv kraft. Att människor migrerar mellan länder och inom länder kan främja ekonomisk tillväxt. Det gäller självklart även i Sverige, där vi ibland ser ett behov av högkvalificerad arbetskraft inom olika nyckelsektorer.Den irreguljära migrationen innebär emellertid att människor rör sig till länder där de inte har laglig rätt att vistas, och den får ofta väldigt stora negativa konsekvenser för såväl lokala samhällen som migranter. Den irreguljära migrationen göder också den svarta marknaden för människosmuggling och ökar riskerna för utsatta personer att falla offer för till exempel trafficking. Det skapas också en grogrund för kriminalitet, exploatering och utsatthet längs dessa migrationsrutter.Detta är en fråga utan enkla lösningar, men för regeringen är det tydligt att biståndet kan utgöra en viktig pusselbit för att få migrationen att bli säkrare, mer ordnad och reguljär. Biståndet kan till exempel bidra till att kvinnor och flickor som har fallit offer för trafficking får tillgång till det stöd som behövs. Vi kan investera i insatser som stärker våra partnerländers förmåga att hantera migration, till exempel genom att förbättra myndigheters hantering av identitetshandlingar. Låt mig uppehålla mig vid det som är grundbulten i frågan; jag har också tidigare svarat interpellanten om detta. Under folkrätten har varje stat en förpliktelse att ta emot sina egna medborgare när dessa återvänder från ett land där de inte har laglig rätt att stanna. Detta gäller Sverige liksom alla andra länder och är utgångspunkten för en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem. I de fall stater ändå väljer att bryta mot folkrätten måste det få konsekvenser. Bristande samarbete i frågor om återtagande är skäl för Sverige att se över sitt samlade utrikespolitiska samarbete med staten i fråga. Det gäller såväl utvecklingssamarbete som andra politikområden, till exempel viseringspolitiken och handelspolitiken. Regeringen har varit tydlig med att delar av biståndet ska kunna villkoras med att länder återtar sina medborgare när detta krävs enligt folkrätten. Jag vill åter vara tydlig med att regeringens position om villkorande inte bryter mot Dacs regelverk. Dacs regelverk innehåller tydliga kriterier för vad som krävs för att initiativ ska få klassas som bistånd. Dacs regelverk sätter däremot inga begränsningar för givares möjlighet att välja samarbetspartner. Sverige har precis som alla givare rätt att både minska och öka stödet till enskilda mottagare baserat på politiska bedömningar och prioriteringar. Det är en rätt som vi självklart kommer att använda oss av när så krävs."}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!Vi lever ju i en tid med flera, parallella kriser och stora globala utmaningar. Den växande irreguljära migrationen är en sådan utmaning, och den får stora konsekvenser för både stater och individer.När migration sker på ett säkert, ordnat och reguljärt sätt kan den utgöra en positiv kraft. Att människor migrerar mellan länder och inom länder kan främja ekonomisk tillväxt. Det gäller självklart även i Sverige, där vi ibland ser ett behov av högkvalificerad arbetskraft inom olika nyckelsektorer.Den irreguljära migrationen innebär emellertid att människor rör sig till länder där de inte har laglig rätt att vistas, och den får ofta väldigt stora negativa konsekvenser för såväl lokala samhällen som migranter. Den irreguljära migrationen göder också den svarta marknaden för människosmuggling och ökar riskerna för utsatta personer att falla offer för till exempel trafficking. Det skapas också en grogrund för kriminalitet, exploatering och utsatthet längs dessa migrationsrutter.Detta är en fråga utan enkla lösningar, men för regeringen är det tydligt att biståndet kan utgöra en viktig pusselbit för att få migrationen att bli säkrare, mer ordnad och reguljär. Biståndet kan till exempel bidra till att kvinnor och flickor som har fallit offer för trafficking får tillgång till det stöd som behövs. Vi kan investera i insatser som stärker våra partnerländers förmåga att hantera migration, till exempel genom att förbättra myndigheters hantering av identitetshandlingar. Låt mig uppehålla mig vid det som är grundbulten i frågan; jag har också tidigare svarat interpellanten om detta. Under folkrätten har varje stat en förpliktelse att ta emot sina egna medborgare när dessa återvänder från ett land där de inte har laglig rätt att stanna. Detta gäller Sverige liksom alla andra länder och är utgångspunkten för en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem. I de fall stater ändå väljer att bryta mot folkrätten måste det få konsekvenser. Bristande samarbete i frågor om återtagande är skäl för Sverige att se över sitt samlade utrikespolitiska samarbete med staten i fråga. Det gäller såväl utvecklingssamarbete som andra politikområden, till exempel viseringspolitiken och handelspolitiken. Regeringen har varit tydlig med att delar av biståndet ska kunna villkoras med att länder återtar sina medborgare när detta krävs enligt folkrätten. Jag vill åter vara tydlig med att regeringens position om villkorande inte bryter mot Dacs regelverk. Dacs regelverk innehåller tydliga kriterier för vad som krävs för att initiativ ska få klassas som bistånd. Dacs regelverk sätter däremot inga begränsningar för givares möjlighet att välja samarbetspartner. Sverige har precis som alla givare rätt att både minska och öka stödet till enskilda mottagare baserat på politiska bedömningar och prioriteringar. Det är en rätt som vi självklart kommer att använda oss av när så krävs."}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation, även om jag inte är helt nöjd med svaret.Ministern svarar följande: \"Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA.\" Det är bra att ministern vill hålla fast vid regelverket för bistånd, men då håller inte skrivningarna i Tidöavtalet som regeringen kommit överens om tillsammans med Sverigedemokraterna när det gäller biståndet.Strax före årsskiftet enades OECD:s biståndskommitté Dac om ett förtydligande av riktlinjerna för internationellt bistånd i migrationsfrågor. På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om står i direkt strid med det internationella regelverket.För att en insats ska räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurser riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål.I Tidöavtalet är regeringen och Sverigedemokraterna tydliga med att biståndet i högre utsträckning ska kopplas till migrationspolitiska villkor. Där slås till exempel fast att regeringen inom ramen för bistånds- och utvecklingspolitiken bland annat ska \"villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs\". Vidare skriver man till exempel om hur biståndspolitiken ska inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration. Liknande skrivningar återfinns i regeringens budgetproposition för 2023.Förutom att detta i praktiken är ett slag i luften eftersom det knappt finns några länder där ett sådant förfarande skulle vara möjligt - det är endast en mycket liten del av Sveriges totala bistånd som består av direktstöd till statliga institutioner i partnerländerna - är det ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd. Det strider mot principen om effektivt bistånd. Ett effektivt bistånd är långsiktigt och utgår från mottagarens villkor, inte givarens. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag skulle vilja ha tydligare och bättre svar på mina frågor. Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet strider mot OECD-Dac? Vilka \"effektiva åtgärder\" syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver om hur biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen? Och har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och på lång sikt?"}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation, även om jag inte är helt nöjd med svaret.Ministern svarar följande: \"Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA.\" Det är bra att ministern vill hålla fast vid regelverket för bistånd, men då håller inte skrivningarna i Tidöavtalet som regeringen kommit överens om tillsammans med Sverigedemokraterna när det gäller biståndet.Strax före årsskiftet enades OECD:s biståndskommitté Dac om ett förtydligande av riktlinjerna för internationellt bistånd i migrationsfrågor. På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om står i direkt strid med det internationella regelverket.För att en insats ska räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurser riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål.I Tidöavtalet är regeringen och Sverigedemokraterna tydliga med att biståndet i högre utsträckning ska kopplas till migrationspolitiska villkor. Där slås till exempel fast att regeringen inom ramen för bistånds- och utvecklingspolitiken bland annat ska \"villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs\". Vidare skriver man till exempel om hur biståndspolitiken ska inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration. Liknande skrivningar återfinns i regeringens budgetproposition för 2023.Förutom att detta i praktiken är ett slag i luften eftersom det knappt finns några länder där ett sådant förfarande skulle vara möjligt - det är endast en mycket liten del av Sveriges totala bistånd som består av direktstöd till statliga institutioner i partnerländerna - är det ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd. Det strider mot principen om effektivt bistånd. Ett effektivt bistånd är långsiktigt och utgår från mottagarens villkor, inte givarens. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag skulle vilja ha tydligare och bättre svar på mina frågor. Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet strider mot OECD-Dac? Vilka \"effektiva åtgärder\" syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver om hur biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen? Och har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och på lång sikt?"}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation, även om jag inte är helt nöjd med svaret.Ministern svarar följande: \"Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA.\" Det är bra att ministern vill hålla fast vid regelverket för bistånd, men då håller inte skrivningarna i Tidöavtalet som regeringen kommit överens om tillsammans med Sverigedemokraterna när det gäller biståndet.Strax före årsskiftet enades OECD:s biståndskommitté Dac om ett förtydligande av riktlinjerna för internationellt bistånd i migrationsfrågor. På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om står i direkt strid med det internationella regelverket.För att en insats ska räknas som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. Det långsiktiga arbetet för hållbar utveckling får inte urholkas genom att resurser riktas om på grund av omedelbara migrationspolitiska intressen. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål.I Tidöavtalet är regeringen och Sverigedemokraterna tydliga med att biståndet i högre utsträckning ska kopplas till migrationspolitiska villkor. Där slås till exempel fast att regeringen inom ramen för bistånds- och utvecklingspolitiken bland annat ska \"villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs\". Vidare skriver man till exempel om hur biståndspolitiken ska inriktas på effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration. Liknande skrivningar återfinns i regeringens budgetproposition för 2023.Förutom att detta i praktiken är ett slag i luften eftersom det knappt finns några länder där ett sådant förfarande skulle vara möjligt - det är endast en mycket liten del av Sveriges totala bistånd som består av direktstöd till statliga institutioner i partnerländerna - är det ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd. Det strider mot principen om effektivt bistånd. Ett effektivt bistånd är långsiktigt och utgår från mottagarens villkor, inte givarens. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag skulle vilja ha tydligare och bättre svar på mina frågor. Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet strider mot OECD-Dac? Vilka \"effektiva åtgärder\" syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver om hur biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen? Och har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och på lång sikt?"}
+{"question":"Hur kommer regeringen att hantera att Tidöavtalet anses strida mot OECD-Dac?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig hur jag ser på kopplingen mellan regeringens ökade fokus på migration i biståndet och OECD-Dacs regelverk för ODA, hur biståndspolitiken ska bidra till att minska irreguljär migration samt hur regeringen ser på villkorande av biståndet. I en tid med ökad irreguljär migration och tvångsfördrivning har migration blivit ett allt viktigare område inom utvecklingssamarbetet. Att människor drivs på flykt av krig, förtryck eller fattigdom skapar ett stort lidande, och de humanitära behoven i världen är i dag mycket stora.Regeringen har varit tydlig med att biståndspolitiken ska fokuseras för att bland annat utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA. Migration är inte en ny fråga inom utvecklingssamarbetet. En fungerande säker, ordnad och reguljär migration är en del av FN:s mål för hållbar utveckling och en grundbult i FN:s globala migrationsramverk, att minska grundorsaker som ger upphov till irreguljär migration likaså. Utvecklingssamarbetet spelar till exempel en viktig roll för att förebygga krig och konflikt samt återuppbygga samhällen som drabbats, vilket kan skapa ökade möjligheter och bättre förutsättningar för personer att återvända eller frivilligt återvandra. Genom utvecklingsinsatser kan vi också stödja länders kapacitet att hantera migrationsflöden på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt.För regeringen är det självklart också viktigt med förebyggande åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration, exempelvis genom insatser för demokrati, utbildning, jobbskapande, klimatanpassning och fredsbyggande. I detta som i allt annat ska svenskt bistånd utgå från förutsättningar och behov i samarbetslandet, i linje med principerna för effektivt utvecklingssamarbete.För att upprätthålla en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem krävs att alla stater lever upp till den folkrättsliga förpliktelsen att återta sina medborgare. Regeringen avser därför att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för medborgare som fått avslag på sina asylansökningar eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Alla biståndsinsatser ska följa OECD-Dacs regelverk för ODA. Att regeringen väger in migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare står inte i konflikt med regelverket. Varje givare har rätt att välja med vem samt var och hur man ingår utvecklingssamarbete.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill även understryka att biståndspolitiken bara är ett av flera verktyg som kan användas för att förmå länder att respektera den folkrättsliga förpliktelsen om återtagande och återta sina medborgare som inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Åtgärder inom flera andra områden kan också behöva användas, till exempel inom viseringspolitiken, handelspolitiken och självklart den breda politiska dialogen."}
+{"question":"Vilka ”effektiva åtgärder” syftar regeringen på i budgetpropositionen när man skriver att biståndspolitiken ska användas för att minska den irreguljära migrationen?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig hur jag ser på kopplingen mellan regeringens ökade fokus på migration i biståndet och OECD-Dacs regelverk för ODA, hur biståndspolitiken ska bidra till att minska irreguljär migration samt hur regeringen ser på villkorande av biståndet. I en tid med ökad irreguljär migration och tvångsfördrivning har migration blivit ett allt viktigare område inom utvecklingssamarbetet. Att människor drivs på flykt av krig, förtryck eller fattigdom skapar ett stort lidande, och de humanitära behoven i världen är i dag mycket stora.Regeringen har varit tydlig med att biståndspolitiken ska fokuseras för att bland annat utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA. Migration är inte en ny fråga inom utvecklingssamarbetet. En fungerande säker, ordnad och reguljär migration är en del av FN:s mål för hållbar utveckling och en grundbult i FN:s globala migrationsramverk, att minska grundorsaker som ger upphov till irreguljär migration likaså. Utvecklingssamarbetet spelar till exempel en viktig roll för att förebygga krig och konflikt samt återuppbygga samhällen som drabbats, vilket kan skapa ökade möjligheter och bättre förutsättningar för personer att återvända eller frivilligt återvandra. Genom utvecklingsinsatser kan vi också stödja länders kapacitet att hantera migrationsflöden på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt.För regeringen är det självklart också viktigt med förebyggande åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration, exempelvis genom insatser för demokrati, utbildning, jobbskapande, klimatanpassning och fredsbyggande. I detta som i allt annat ska svenskt bistånd utgå från förutsättningar och behov i samarbetslandet, i linje med principerna för effektivt utvecklingssamarbete.För att upprätthålla en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem krävs att alla stater lever upp till den folkrättsliga förpliktelsen att återta sina medborgare. Regeringen avser därför att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för medborgare som fått avslag på sina asylansökningar eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Alla biståndsinsatser ska följa OECD-Dacs regelverk för ODA. Att regeringen väger in migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare står inte i konflikt med regelverket. Varje givare har rätt att välja med vem samt var och hur man ingår utvecklingssamarbete.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill även understryka att biståndspolitiken bara är ett av flera verktyg som kan användas för att förmå länder att respektera den folkrättsliga förpliktelsen om återtagande och återta sina medborgare som inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Åtgärder inom flera andra områden kan också behöva användas, till exempel inom viseringspolitiken, handelspolitiken och självklart den breda politiska dialogen."}
+{"question":"Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur den nya inriktningen med migrationspolitiska villkor kommer att påverka svenskt bistånd på kort och lång sikt?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig hur jag ser på kopplingen mellan regeringens ökade fokus på migration i biståndet och OECD-Dacs regelverk för ODA, hur biståndspolitiken ska bidra till att minska irreguljär migration samt hur regeringen ser på villkorande av biståndet. I en tid med ökad irreguljär migration och tvångsfördrivning har migration blivit ett allt viktigare område inom utvecklingssamarbetet. Att människor drivs på flykt av krig, förtryck eller fattigdom skapar ett stort lidande, och de humanitära behoven i världen är i dag mycket stora.Regeringen har varit tydlig med att biståndspolitiken ska fokuseras för att bland annat utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Utgångspunkten för regeringen är att arbetet med en säker, ordnad och reguljär migration bidrar till utveckling och välfärd i våra partnerländer och faller inom ramen för OECD-Dacs regelverk för ODA. Migration är inte en ny fråga inom utvecklingssamarbetet. En fungerande säker, ordnad och reguljär migration är en del av FN:s mål för hållbar utveckling och en grundbult i FN:s globala migrationsramverk, att minska grundorsaker som ger upphov till irreguljär migration likaså. Utvecklingssamarbetet spelar till exempel en viktig roll för att förebygga krig och konflikt samt återuppbygga samhällen som drabbats, vilket kan skapa ökade möjligheter och bättre förutsättningar för personer att återvända eller frivilligt återvandra. Genom utvecklingsinsatser kan vi också stödja länders kapacitet att hantera migrationsflöden på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt.För regeringen är det självklart också viktigt med förebyggande åtgärder för att minska grundorsakerna till irreguljär migration, exempelvis genom insatser för demokrati, utbildning, jobbskapande, klimatanpassning och fredsbyggande. I detta som i allt annat ska svenskt bistånd utgå från förutsättningar och behov i samarbetslandet, i linje med principerna för effektivt utvecklingssamarbete.För att upprätthålla en fungerande internationell migration och ett rättssäkert asylsystem krävs att alla stater lever upp till den folkrättsliga förpliktelsen att återta sina medborgare. Regeringen avser därför att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för medborgare som fått avslag på sina asylansökningar eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Alla biståndsinsatser ska följa OECD-Dacs regelverk för ODA. Att regeringen väger in migrationspolitiska faktorer i valet av mottagare står inte i konflikt med regelverket. Varje givare har rätt att välja med vem samt var och hur man ingår utvecklingssamarbete.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill även understryka att biståndspolitiken bara är ett av flera verktyg som kan användas för att förmå länder att respektera den folkrättsliga förpliktelsen om återtagande och återta sina medborgare som inte har laglig rätt att vistas i Sverige. Åtgärder inom flera andra områden kan också behöva användas, till exempel inom viseringspolitiken, handelspolitiken och självklart den breda politiska dialogen."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Den sista stafettpinnen som ledamoten lämnade över till mig gällande att återupprätta arbetslinjen tar jag mer än gärna emot.Ledamoten själv har varit understödjande till en regering som under åtta års tid successivt och med otrolig precision lyckats nedmontera arbetslinjen. Jag är av den bestämda uppfattningen att det inte finns någonting som är viktigare för de fattiga, utsatta barnfamiljerna än att vi återupprättar arbetslinjen så att det finns större möjligheter att gå från bidrag till arbete och större möjligheter att vara inkluderad - att vara en del av samhället snarare än att leva i utanförskap. Den stafettpinnen tar jag alltså mer än gärna emot.Just här och nu handlar det dessutom om att bekämpa inflationen - att inte spä på inflationen mer utan ha precision i de satsningar man gör så att de verkligen riktas mot dem som är särskilt utsatta och har det allra tuffast och inte är några stora, generella penseldrag som snarare riskerar att spä på inflationen så att den kan fortsätta att successivt äta sig in i hushållens ekonomi. Det vore dåligt i allmänhet för våra hushåll, och det vore synnerligen dåligt för barnfamiljerna som har det extra tufft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill med detta, fru ålderspresident, tacka för den här debatten och för interpellationen. Detta är som sagt en fråga som regeringen följer mycket noga och tar på väldigt stort allvar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Den sista stafettpinnen som ledamoten lämnade över till mig gällande att återupprätta arbetslinjen tar jag mer än gärna emot.Ledamoten själv har varit understödjande till en regering som under åtta års tid successivt och med otrolig precision lyckats nedmontera arbetslinjen. Jag är av den bestämda uppfattningen att det inte finns någonting som är viktigare för de fattiga, utsatta barnfamiljerna än att vi återupprättar arbetslinjen så att det finns större möjligheter att gå från bidrag till arbete och större möjligheter att vara inkluderad - att vara en del av samhället snarare än att leva i utanförskap. Den stafettpinnen tar jag alltså mer än gärna emot.Just här och nu handlar det dessutom om att bekämpa inflationen - att inte spä på inflationen mer utan ha precision i de satsningar man gör så att de verkligen riktas mot dem som är särskilt utsatta och har det allra tuffast och inte är några stora, generella penseldrag som snarare riskerar att spä på inflationen så att den kan fortsätta att successivt äta sig in i hushållens ekonomi. Det vore dåligt i allmänhet för våra hushåll, och det vore synnerligen dåligt för barnfamiljerna som har det extra tufft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill med detta, fru ålderspresident, tacka för den här debatten och för interpellationen. Detta är som sagt en fråga som regeringen följer mycket noga och tar på väldigt stort allvar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Det är sant att kommunerna kan fatta beslut om undantag, och det har även min hemkommun Sundsvall gjort - där jag tidigare har varit kommunpolitiker. Det är bra, men det är också olyckligt att ens postnummer ska avgöra om man ska stå i matkön till Stadsmissionen eller inte. Det är olyckligt att det ska avgöras av var man bor om man har råd med mat eller inte.Vi vet att matfattigdomen ökar. Den bilden bekräftas av Stadsmissionen. De ger årligen ut en fattigdomsrapport, och den visar att 62 procent av insatserna går till personer som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd. Det handlar bland annat om hjälp med mat och kläder.Varför vill regeringen lämna över ansvaret för att se till att människor har råd med mat och väsentligheter till civilsamhället? Det är för mig obegripligt.Anna Tenje var inne på att arbete är oerhört viktigt för att man ska försörja sig själv. Det är vi självklart överens om. Men ibland låter det på regeringsföreträdarna som att människor som lever på bidrag inte har några krav ställda på sig och inte gör någonting. Men då kan jag upplysa om att enligt nuvarande socialtjänstlag måste man stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd. Lagen stipulerar också att man inte har rätt till försörjningsstöd om man har pengar på banken eller andra tillgångar som kan möjliggöra försörjning. Därmed finns också ett krav på att alla människor ska söka arbete om de har möjlighet att förvärvsarbeta.Att ni inte lyckas uppbåda en tillräckligt bra arbetsmarknadspolitik som får människor i arbete är ert ansvar. Till dess måste vi se till att människor i Sverige 2023 inte behöver svälta. Det är ert ansvar. Varför vill ni inte se till att även de här människorna och barnen får möjlighet att slippa det?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Det är sant att kommunerna kan fatta beslut om undantag, och det har även min hemkommun Sundsvall gjort - där jag tidigare har varit kommunpolitiker. Det är bra, men det är också olyckligt att ens postnummer ska avgöra om man ska stå i matkön till Stadsmissionen eller inte. Det är olyckligt att det ska avgöras av var man bor om man har råd med mat eller inte.Vi vet att matfattigdomen ökar. Den bilden bekräftas av Stadsmissionen. De ger årligen ut en fattigdomsrapport, och den visar att 62 procent av insatserna går till personer som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd. Det handlar bland annat om hjälp med mat och kläder.Varför vill regeringen lämna över ansvaret för att se till att människor har råd med mat och väsentligheter till civilsamhället? Det är för mig obegripligt.Anna Tenje var inne på att arbete är oerhört viktigt för att man ska försörja sig själv. Det är vi självklart överens om. Men ibland låter det på regeringsföreträdarna som att människor som lever på bidrag inte har några krav ställda på sig och inte gör någonting. Men då kan jag upplysa om att enligt nuvarande socialtjänstlag måste man stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd. Lagen stipulerar också att man inte har rätt till försörjningsstöd om man har pengar på banken eller andra tillgångar som kan möjliggöra försörjning. Därmed finns också ett krav på att alla människor ska söka arbete om de har möjlighet att förvärvsarbeta.Att ni inte lyckas uppbåda en tillräckligt bra arbetsmarknadspolitik som får människor i arbete är ert ansvar. Till dess måste vi se till att människor i Sverige 2023 inte behöver svälta. Det är ert ansvar. Varför vill ni inte se till att även de här människorna och barnen får möjlighet att slippa det?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Jag tog tidigare upp att det för hushåll som lever på försörjningsstöd har skett en förändring av riksnormen med 8,6 procent. Boendekostnaderna blir då oförändrade för hushållet eftersom kostnaderna täcks. Med detta sagt har barnfamiljerna det mycket tufft i alla fall. Detta vet vi därför att en vanlig löntagarfamilj inte har fått en uppräkning på 8,6, utan där har det snarare landat på en uppräkning på 3 procent. Men den familjen ska ändå tackla en inflation på 12 procent. Det är en svår och ansträngd situation rent generellt.Jag vill även poängtera att barnfamiljer med försörjningsstöd har fått en uppräkning på 8,6 procent, och det kan jämföras med 2021 års nivå som var 1,6 procent. Därmed inte sagt att det är lätt.Sedan var det frågan om det ska ske en avräkning eller inte. Jag tänker att ledamoten är väl medveten om att kommunerna faktiskt bestämmer huruvida det ska göras ett avdrag på det tillfälliga tilläggsbidraget eller inte, det vill säga det faller inom ramen för det kommunala självstyret. Det är olika i olika kommuner, och jag kan konstatera att i den kommun där jag tidigare hade förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande tillföll pengarna under mitt ledarskap barnfamiljerna. Jag vet inte riktigt hur det är nu, men så var det i alla fall då. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är väl uppenbart att regeringens intention är att pengarna ska komma familjerna till del."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Jag tog tidigare upp att det för hushåll som lever på försörjningsstöd har skett en förändring av riksnormen med 8,6 procent. Boendekostnaderna blir då oförändrade för hushållet eftersom kostnaderna täcks. Med detta sagt har barnfamiljerna det mycket tufft i alla fall. Detta vet vi därför att en vanlig löntagarfamilj inte har fått en uppräkning på 8,6, utan där har det snarare landat på en uppräkning på 3 procent. Men den familjen ska ändå tackla en inflation på 12 procent. Det är en svår och ansträngd situation rent generellt.Jag vill även poängtera att barnfamiljer med försörjningsstöd har fått en uppräkning på 8,6 procent, och det kan jämföras med 2021 års nivå som var 1,6 procent. Därmed inte sagt att det är lätt.Sedan var det frågan om det ska ske en avräkning eller inte. Jag tänker att ledamoten är väl medveten om att kommunerna faktiskt bestämmer huruvida det ska göras ett avdrag på det tillfälliga tilläggsbidraget eller inte, det vill säga det faller inom ramen för det kommunala självstyret. Det är olika i olika kommuner, och jag kan konstatera att i den kommun där jag tidigare hade förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande tillföll pengarna under mitt ledarskap barnfamiljerna. Jag vet inte riktigt hur det är nu, men så var det i alla fall då. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är väl uppenbart att regeringens intention är att pengarna ska komma familjerna till del."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Anna Tenje nämnde i sitt anförande att det absolut viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Därmed kan man inte göra något för att hjälpa de mest utsatta hushållen, förutom den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget.Varför gör då regeringen tvärtom saker som spär på inflationen? Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet har påpekat att elstödet driver på inflationen. Vänsterpartiets politik skulle enligt Konjunkturinstitutets bedömning ha liten effekt på inflationen, samtidigt som de mest utsatta hushållen stöds. Sverigepriser skulle sänka inflationen med 1-2 procentenheter. Regeringen gör ingenting, förutom att sänka skatten för de allra rikaste.Att regeringen nu inte vill avisera vad som kommer att hända med bostadsbidraget är problematiskt eftersom hushållen har det extremt tufft just nu. De vet inte om de kommer att kunna bo kvar i sina hyresbostäder, om de kommer att vräkas, om de kommer att hamna hos kronofogden eller vad som kommer att ske. Även Hyresgästföreningen har påpekat att människor måste få besked om vad som händer 2024. Kommer det tillfälliga bostadsbidraget att ligga kvar, eller vad kommer att hända för de hushåll som nu har det extremt tufft?Vi vet att inflationen är hög och att det är extremt svårt för många familjer att få ekonomin att gå ihop. Särskilt tufft är det för dem som har försörjningsstöd. De lever på i princip existensminimum. Christina Olsson, generalsekreterare för Makalösa Föräldrar, en förening som organiserar ensamstående föräldrar, har kallat detta att människor inte får behålla höjningen av bostadsbidraget för stöld från barnfamiljerna, det vill säga att kommunerna behåller det tillfälliga krisstödet. Jag kan bara hålla med Christina Olsson om att det är en mycket olycklig konstruktion att någonting som regeringen gör för att verkligen sätta in hjälp till de allra mest utsatta hushållen inte når fram till dem. Det är oerhört sorgligt.Varför vill man inte, Anna Tenje, se till att barnfamiljerna får råd med mat, hyra och så vidare?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Anna Tenje nämnde i sitt anförande att det absolut viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Därmed kan man inte göra något för att hjälpa de mest utsatta hushållen, förutom den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget.Varför gör då regeringen tvärtom saker som spär på inflationen? Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet har påpekat att elstödet driver på inflationen. Vänsterpartiets politik skulle enligt Konjunkturinstitutets bedömning ha liten effekt på inflationen, samtidigt som de mest utsatta hushållen stöds. Sverigepriser skulle sänka inflationen med 1-2 procentenheter. Regeringen gör ingenting, förutom att sänka skatten för de allra rikaste.Att regeringen nu inte vill avisera vad som kommer att hända med bostadsbidraget är problematiskt eftersom hushållen har det extremt tufft just nu. De vet inte om de kommer att kunna bo kvar i sina hyresbostäder, om de kommer att vräkas, om de kommer att hamna hos kronofogden eller vad som kommer att ske. Även Hyresgästföreningen har påpekat att människor måste få besked om vad som händer 2024. Kommer det tillfälliga bostadsbidraget att ligga kvar, eller vad kommer att hända för de hushåll som nu har det extremt tufft?Vi vet att inflationen är hög och att det är extremt svårt för många familjer att få ekonomin att gå ihop. Särskilt tufft är det för dem som har försörjningsstöd. De lever på i princip existensminimum. Christina Olsson, generalsekreterare för Makalösa Föräldrar, en förening som organiserar ensamstående föräldrar, har kallat detta att människor inte får behålla höjningen av bostadsbidraget för stöld från barnfamiljerna, det vill säga att kommunerna behåller det tillfälliga krisstödet. Jag kan bara hålla med Christina Olsson om att det är en mycket olycklig konstruktion att någonting som regeringen gör för att verkligen sätta in hjälp till de allra mest utsatta hushållen inte når fram till dem. Det är oerhört sorgligt.Varför vill man inte, Anna Tenje, se till att barnfamiljerna får råd med mat, hyra och så vidare?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Regeringens bedömning är att det är lämpligt att under en begränsad tid förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom ramen för bostadsbidraget. Ett sådant tillfälle var under pandemin. Ett annat sådant tillfälle är nu när den ekonomiskt tuffa situationen har hårdnat något och inflationen är hög.Huruvida detta förlängs eller permanentas och hur det kommer att se ut framöver får vi återkomma till i budgeten - och det vet ledamoten. Vi lämnar besked framöver. Det här är en fråga som vi följer, och det gäller en särskilt utsatt grupp som vi definitivt följer särskilt noga givet den ekonomiskt svåra situationen.Om inflationen biter sig fast, om situationen för de svenska hushållen hårdnar, särskilt för de barnfamiljer som har det allra tuffast, då får vi helt enkelt återkomma. Men det är den tillfälliga delen som är viktig att poängtera. Den allra viktigaste delen - nu säger jag inte att det alltid är så - är att se till att förutsättningarna är goda så att fler kan jobba, så att fler kan gå från bidrag till arbete och fler kan jobba mer. Det gynnar i grunden mest barnfamiljerna. Och vi har definitivt fokus på att återupprätta arbetslinjen så att fler kan gå från bidrag och utanförskap till ett arbete.Jag vill poängtera att vi noga följer gruppen särskilt utsatta, som har en tuff ekonomisk situation, och vi kommer att återkomma i budgeten för 2024 om hur en eventuell förlängning kommer att se ut eller vad som händer om vi väljer att inte förlänga.Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag får det tillfälliga tilläggsbidraget och får därmed ett högre totalt bostadsbidrag med förslaget. Det är träffsäkert - till skillnad från att höja barnbidraget, vilket inte alls är särskilt träffsäkert utan bara hittar 23 procent av individerna bland femtedelen med lägst ekonomisk standard. I stället riskerar detta att spä på inflationen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet gäller att ta ansvar här och nu för de familjer som nu har det extra tufft och även se vikten av att inte spä på inflationen så att den gräver sig djupare och djupare in i alla barnfamiljers hushållsekonomi."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Regeringens bedömning är att det är lämpligt att under en begränsad tid förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom ramen för bostadsbidraget. Ett sådant tillfälle var under pandemin. Ett annat sådant tillfälle är nu när den ekonomiskt tuffa situationen har hårdnat något och inflationen är hög.Huruvida detta förlängs eller permanentas och hur det kommer att se ut framöver får vi återkomma till i budgeten - och det vet ledamoten. Vi lämnar besked framöver. Det här är en fråga som vi följer, och det gäller en särskilt utsatt grupp som vi definitivt följer särskilt noga givet den ekonomiskt svåra situationen.Om inflationen biter sig fast, om situationen för de svenska hushållen hårdnar, särskilt för de barnfamiljer som har det allra tuffast, då får vi helt enkelt återkomma. Men det är den tillfälliga delen som är viktig att poängtera. Den allra viktigaste delen - nu säger jag inte att det alltid är så - är att se till att förutsättningarna är goda så att fler kan jobba, så att fler kan gå från bidrag till arbete och fler kan jobba mer. Det gynnar i grunden mest barnfamiljerna. Och vi har definitivt fokus på att återupprätta arbetslinjen så att fler kan gå från bidrag och utanförskap till ett arbete.Jag vill poängtera att vi noga följer gruppen särskilt utsatta, som har en tuff ekonomisk situation, och vi kommer att återkomma i budgeten för 2024 om hur en eventuell förlängning kommer att se ut eller vad som händer om vi väljer att inte förlänga.Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag får det tillfälliga tilläggsbidraget och får därmed ett högre totalt bostadsbidrag med förslaget. Det är träffsäkert - till skillnad från att höja barnbidraget, vilket inte alls är särskilt träffsäkert utan bara hittar 23 procent av individerna bland femtedelen med lägst ekonomisk standard. I stället riskerar detta att spä på inflationen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet gäller att ta ansvar här och nu för de familjer som nu har det extra tufft och även se vikten av att inte spä på inflationen så att den gräver sig djupare och djupare in i alla barnfamiljers hushållsekonomi."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Anna Tenje belyser i sitt svar på min interpellation att bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser.Statsrådet påpekar också mycket riktigt att boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll. Hon menar därför också att det är lämpligt att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader och att vi därför under en begränsad tid behöver förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Så långt är vi helt överens.Min fråga är dock varför regeringen inte väljer att se till att människor som uppbär försörjningsstöd, en grupp som lever med låg ekonomisk standard, också kan få använda detta tillfälliga krisstöd för att betala hyran eller köpa mat till barnen.Bostadsbidraget räknas som en inkomst och dras därför vanligtvis av från försörjningsstödet som kommunerna ger personer som är i behov av det. I praktiken innebär det alltså en oförändrad ekonomi för familjerna, samtidigt som kommunerna får minskade utgifter för utbetalning av försörjningsstöd - om inte kommunen fattar beslut om särskilda undantag. Om nu regeringen säger sig värna om de mest utsatta hushållen och vill hjälpa dem genom krisen förstår jag inte riktigt varför man vill lämna den här gruppen av föräldrar och barn utanför.Riksnormen för försörjningsstödet har, som Anna Tenje mycket riktigt påpekade, uppräknats med 8,6 procent efter årsskiftet, men det täcker inte för den höga inflationen, som i december 2022 enligt Statistiska centralbyrån låg på 12,3 procent, samtidigt som riksnormen räknades upp. Den tillfälliga extra höjningen av bostadsbidraget aviserades också långt senare av regeringen, så därför måste situationen ha försämrats ytterligare.Under den presskonferens som regeringen och Sverigedemokraterna höll för att presentera förslaget om förlängning och höjning av det tillfälliga bostadsbidraget uppstod också en viss förvirring. På frågan om förslaget innebar att personer med försörjningsstöd skulle få ta del av det här och om den situation som man tidigare känt till var ett problem skulle rättas till svarade regeringsföreträdare att så var fallet. Sedan visade det sig att så var det inte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI den promemoria som låg till grund för det man presenterade på presskonferensen kunde man också mycket tydligt läsa att regeringen och Sverigedemokraterna räknade med att det här skulle innebära en besparing för kommunerna. Det var ju lite pinsamt, kan man tycka.Civilsamhället vittnar nu om att allt fler personer söker sig dit för att få hjälp med mat och väsentligheter när försörjningsstödet inte räcker till. Regeringsföreträdare har många gånger talat om att hjälpa dem som har det allra tuffast i krisen. Då blir min fråga: Varför ser inte regeringen till att även de som uppbär försörjningsstöd får ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget? Jag noterar att statsrådet inte svarar på den fråga jag ställt i interpellationen om man avser att permanenta höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför. Vad kommer att hända med bostadsbidraget när den tillfälliga höjningen löper ut?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Anna Tenje belyser i sitt svar på min interpellation att bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser.Statsrådet påpekar också mycket riktigt att boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll. Hon menar därför också att det är lämpligt att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader och att vi därför under en begränsad tid behöver förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Så långt är vi helt överens.Min fråga är dock varför regeringen inte väljer att se till att människor som uppbär försörjningsstöd, en grupp som lever med låg ekonomisk standard, också kan få använda detta tillfälliga krisstöd för att betala hyran eller köpa mat till barnen.Bostadsbidraget räknas som en inkomst och dras därför vanligtvis av från försörjningsstödet som kommunerna ger personer som är i behov av det. I praktiken innebär det alltså en oförändrad ekonomi för familjerna, samtidigt som kommunerna får minskade utgifter för utbetalning av försörjningsstöd - om inte kommunen fattar beslut om särskilda undantag. Om nu regeringen säger sig värna om de mest utsatta hushållen och vill hjälpa dem genom krisen förstår jag inte riktigt varför man vill lämna den här gruppen av föräldrar och barn utanför.Riksnormen för försörjningsstödet har, som Anna Tenje mycket riktigt påpekade, uppräknats med 8,6 procent efter årsskiftet, men det täcker inte för den höga inflationen, som i december 2022 enligt Statistiska centralbyrån låg på 12,3 procent, samtidigt som riksnormen räknades upp. Den tillfälliga extra höjningen av bostadsbidraget aviserades också långt senare av regeringen, så därför måste situationen ha försämrats ytterligare.Under den presskonferens som regeringen och Sverigedemokraterna höll för att presentera förslaget om förlängning och höjning av det tillfälliga bostadsbidraget uppstod också en viss förvirring. På frågan om förslaget innebar att personer med försörjningsstöd skulle få ta del av det här och om den situation som man tidigare känt till var ett problem skulle rättas till svarade regeringsföreträdare att så var fallet. Sedan visade det sig att så var det inte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI den promemoria som låg till grund för det man presenterade på presskonferensen kunde man också mycket tydligt läsa att regeringen och Sverigedemokraterna räknade med att det här skulle innebära en besparing för kommunerna. Det var ju lite pinsamt, kan man tycka.Civilsamhället vittnar nu om att allt fler personer söker sig dit för att få hjälp med mat och väsentligheter när försörjningsstödet inte räcker till. Regeringsföreträdare har många gånger talat om att hjälpa dem som har det allra tuffast i krisen. Då blir min fråga: Varför ser inte regeringen till att även de som uppbär försörjningsstöd får ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget? Jag noterar att statsrådet inte svarar på den fråga jag ställt i interpellationen om man avser att permanenta höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför. Vad kommer att hända med bostadsbidraget när den tillfälliga höjningen löper ut?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Stort tack till Isabell Mixter för interpellationen som hon har ställt till mig!Isabell Mixter har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför. Isabell Mixter har också frågat mig om jag har för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför. Det gläder mig att Isabell Mixter stöder regeringens höjning och förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget. Barnfamiljer med bostadsbidrag har det extra tufft i det nuvarande ekonomiska läget, och bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Boendekostnaden är ju den största enskilda utgiftsposten för många hushåll, och för att minska risken att barnfamiljer inte ska kunna betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag får det tillfälliga tilläggsbidraget och får därmed ett högre totalt bostadsbidrag med förslaget. En förlängning och höjning av tilläggsbidraget kan bidra till att fler familjer kan klara sin försörjning med mindre eller utan ekonomiskt bistånd från kommunen.En av regeringens viktigaste uppgifter just nu är dock att bekämpa inflationen. Inflationen slår synnerligen hårt mot de svenska hushållen i allmänhet men i synnerhet mot de särskilt utsatta hushållen. Då gäller det att föra en välavvägd ekonomisk politik för att inte riskera att elda på inflationen ytterligare så att den håller sig kvar längre och successivt gräver sig in ännu mer i hushållens ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEkonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd består av den så kallade riksnormen, som är en miniminivå för de behov som normen ska täcka, samt faktiska skäliga kostnader för bland annat boende och hushållsel. Hushåll med ekonomiskt bistånd får därmed sina faktiska skäliga kostnader för bland annat boende och hushållsel täckta av biståndet. För 2023 har regeringen fastställt riksnormen till 8,6 procent högre än 2022 års riksnorm. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022, som var 1,6 procent. Det är alltså 7 procentenheter mer nu.Regeringen följer noga situationen för de grupper som är mest utsatta. Jag hoppas att Isabell Mixter och riksdagens övriga ledamöter framöver bidrar till att inte spä på inflationen i onödan genom att bland annat förorda en alltför expansiv finanspolitik som riskerar att drabba ekonomiskt utsatta barnfamiljer allra värst."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför?","answer":"Stort tack till Isabell Mixter för interpellationen som hon har ställt till mig!Isabell Mixter har frågat mig om jag har för avsikt att verka för att även personer med försörjningsstöd ska få ta del av den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget och om inte, varför. Isabell Mixter har också frågat mig om jag har för avsikt att verka för en permanent höjning av nivån i bostadsbidraget och om inte, varför. Det gläder mig att Isabell Mixter stöder regeringens höjning och förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget. Barnfamiljer med bostadsbidrag har det extra tufft i det nuvarande ekonomiska läget, och bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Boendekostnaden är ju den största enskilda utgiftsposten för många hushåll, och för att minska risken att barnfamiljer inte ska kunna betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förlänga och höja det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag får det tillfälliga tilläggsbidraget och får därmed ett högre totalt bostadsbidrag med förslaget. En förlängning och höjning av tilläggsbidraget kan bidra till att fler familjer kan klara sin försörjning med mindre eller utan ekonomiskt bistånd från kommunen.En av regeringens viktigaste uppgifter just nu är dock att bekämpa inflationen. Inflationen slår synnerligen hårt mot de svenska hushållen i allmänhet men i synnerhet mot de särskilt utsatta hushållen. Då gäller det att föra en välavvägd ekonomisk politik för att inte riskera att elda på inflationen ytterligare så att den håller sig kvar längre och successivt gräver sig in ännu mer i hushållens ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEkonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd består av den så kallade riksnormen, som är en miniminivå för de behov som normen ska täcka, samt faktiska skäliga kostnader för bland annat boende och hushållsel. Hushåll med ekonomiskt bistånd får därmed sina faktiska skäliga kostnader för bland annat boende och hushållsel täckta av biståndet. För 2023 har regeringen fastställt riksnormen till 8,6 procent högre än 2022 års riksnorm. Det kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022, som var 1,6 procent. Det är alltså 7 procentenheter mer nu.Regeringen följer noga situationen för de grupper som är mest utsatta. Jag hoppas att Isabell Mixter och riksdagens övriga ledamöter framöver bidrar till att inte spä på inflationen i onödan genom att bland annat förorda en alltför expansiv finanspolitik som riskerar att drabba ekonomiskt utsatta barnfamiljer allra värst."}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Tack, interpellanten, för frågorna här i dag! Det är naturligtvis oerhört angeläget och viktigt att vi belyser frågorna om alkoholens skadeverkningar och de kostnader som uppstår i samhället till följd av detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt att ha en politik som motverkar dessa skadeverkningar, och därför är det angeläget för regeringen att vi i den här processen värnar detaljhandelsmonopolet. Det är en viktig komponent inte minst för att begränsa de skadeverkningar som interpellanten belyser här i debatten.Självklart är det så att regeringen förstår pengars värde. Men de mänskliga dimensionerna av detta är ju synnerligen viktiga, precis som interpellanten också understryker. Eftersom det hänvisas till att man ska ta från statsbudgeten för att kompensera för kostnaderna vill jag nog i det sammanhanget ändå peka på att offentligfinansiella kostnader och samhällsekonomiska kostnader är olika saker. Det är ju inte så de här beräkningarna är gjorda, utan det handlar om andra saker.Regeringens huvudsakliga kalkyler handlar inte om förväntade skatteintäkter eller någonting sådant, utan det handlar om att det finns en efterfrågan på småskalig gårdsförsäljning. Det är någonting som regeringen ser positivt på samtidigt som vi arbetar under förutsättningen att vi kan värna Systembolagets monopol, som är väldigt viktigt i relation till de problem och bekymmer som interpellanten beskriver.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Jag sa detta i mitt inledningsanförande. Gårdsförsäljning uppfattas sannolikt av många som att det är begränsad försäljning på landsbygd, som skulle främja en levande landsbygd och en lokal produktion - det är det begreppet antyder. Det tror jag inte skulle innebära några stora hot mot vare sig folkhälsan eller detaljhandelsmonopolet. Men det är inte det förslag som ligger på bordet.Jag har inte sagt att frågan är enkel. Jag har inte sagt att kostnaderna inte ska ses i relation till den totala samhällskostnaden för alkoholens skadeverkningar. Men mellan 87 och 150 miljoner kronor är mycket pengar.I grunden handlar denna diskussion om huruvida statsrådet och regeringen beaktar kostnaderna för alkoholens skadeverkningar, som kommer att uppstå om vi inför ett system för gårdsförsäljning så som utredningen har utformat det, som är väldigt omfattande. Frågan handlar om huruvida statsrådet och regeringen över huvud taget bryr sig om att kostnaderna överstiger de beräknade intäkterna.Jag ska säga igen att pengar är ett trubbigt mått i sammanhanget. Mänskligt lidande är svårt att mäta i pengar, för det handlar i grunden om sjukdom och död, om skadegörelse och misshandel och om rädda barn och slagna barn. Men om inga andra argument biter i debatten brukar de krassa ekonomiska argumenten bita.Pengar borde vara av betydelse när vi pratar om utformningen av alkoholpolitiken. Detta borde vara av betydelse när vi pratar om nyttan av detaljhandelsmonopolet. Och det borde vara till nytta när vi pratar om hur EU kommer att bedöma detta: Klarar Sverige att upprätthålla undantaget för Systembolaget om Sverige inför gårdsförsäljning?Men jag måste säga att jag efter denna debatt inte är riktigt klar över huruvida statsrådet verkligen förstår pengars värde i sammanhanget. Det kan inte vara så att gårdsförsäljningen ska få kosta vad den kosta vill, särskilt inte mätt i pengar. Detta är viktiga frågor. Det handlar om människors liv och hälsa."}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Jag vill börja med att säga att detta är utredningens beräkningar. De bygger på ett antal antaganden. Det finns förstås skäl att genomlysa detta när man bereder frågan, men det är inte så enkelt. Offentligfinansiella kostnader och samhällsekonomiska kostnader är trots allt två olika saker. Och som interpellanten och jag själv konstaterar är de kostnader som det refereras till i detta sammanhang relativt små jämfört med de totala kostnaderna för alkoholens skadeverkningar. Detta behöver man också ta in i analysen. Beredningsarbetet pågår framför allt kring frågan om detaljhandelsmonopolet. Det är nämligen väldigt viktigt att värna detta, som regeringen flera gånger har konstaterat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller tillsynen ska den enligt utredningens förslag vara avgiftsfinansierad. Den kommer då alltså att behöva betalas av dem som producerar drycker i enlighet med utredningens förslag.Men det är förstås viktigt att belysa frågor ur alla olika perspektiv. Det gör vi nu i ett omfattande och gediget beredningsarbete, som sker i högt tempo på departementet.Jag kan väl passa på att fråga Karin Sundin och Socialdemokraterna vad deras syn på denna fråga är. Jag har hört att man inte har något principiellt emot detta och att man gärna skulle se att det kom på plats. Då kan frågan också ställas till Socialdemokraterna och till Karin Sundin. Jag undrar hur de ser på de kostnader som Karin Sundin själv pekar på i detta sammanhang. Man säger ju att man inte har några invändningar, principiellt, mot att införa gårdsförsäljning av alkohol."}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Det är alldeles riktigt att detta handlar om samhällets kostnader. Vi vet ganska väl vad alkoholens skadeverkningar kostar, och det kostar framför allt i mänskligt lidande. Vi vet att alkoholen är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och tidig död och att alkohol orsakar ungefär 5 procent av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Detta går alltså att omsätta i ekonomiska termer, sett i produktionsbortfall. Det handlar om både fysisk och psykisk ohälsa. Det går att omvandla samhällets kostnader till ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet att det är många barn som far illa. Det är svårare att översätta till ekonomiska termer. Hur mäter man en förlorad barndom i kronor och ören? Det går inte att göra.Men vi måste samtidigt klara av att prata om samhällets kostnader, och vi har en utredning på bordet. Utredningen har ekonomiska beräkningar för kostnaderna. Det handlar om de direkta kostnaderna, det vill säga för till exempel sjukvården och rättsväsendet. Men det handlar också om de indirekta kostnader som statsrådet anför, där ohälsa och sjukdom förstås är svårare att penningsätta. Då pratar vi om en kostnad för samhället på 103 miljarder. Det är den senaste beräkningen som finns av vad alkoholens skadeverkningar kostar.Men nu ska vi ta ställning till en reform som lägger kostnader ovanpå dessa 103 miljarder. Det är sannolikt en högre kostnad i dag - uträkningen är från 2019, och utvecklingen har fortsatt i en negativ riktning. Kostnaden är alltså sannolikt högre.I utredningen står det väldigt tydligt. Man har beräknat kostnaderna för alkoholens skadeverkningar, och de går inte att översätta till en övergripande samhällelig nivå. Det går inte att hänföra detta till enskilda individer. Det går inte att säga att det var gårdsförsäljningen som gjorde att Karin eller Jakob inte kom till jobbet dagen därpå eller att vi utvecklade ett beroende. Det går inte att säga att det var gårdsförsäljningen som gjorde att Karin eller Jakob hamnade i slagsmål och behövde sjukvård.Men regeringen har en reform på bordet, och det sägs att kostnaderna kommer att öka med mellan 87 och 150 miljoner kronor. Detta har varit på remiss, och de svar som har kommit in visar väldigt tydligt vad myndigheterna och kommunerna, som ska ta ansvar för att reformen ska bli genomförd, anser. De menar att utredningen kraftigt har underskattat kostnaderna för att införa, upprätthålla och utöva tillsyn över gårdsförsäljningen så som förslaget är utformat. Ska man tro på de myndigheter och kommuner som kommer att få ansvar för detta kommer kostnaden alltså att vara betydligt högre än den som har räknats fram i utredningen.Vi behöver faktiskt fråga oss: Är detta rimligt? Och jag frågar statsrådet, fru ålderspresident: Är det rimligt, och varifrån ska samhällets resurser tas? Det är ju inte så att det inte finns behov på andra budgetområden under Socialdepartementets ansvar. Hur ska detta finansieras? På vilket sätt ska vi kunna finansiera en reform som ytterligare ökar samhällets kostnader för alkoholens skadeverkningar?"}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Tack, interpellanten, för dessa frågor! De siffror som interpellanten nämner är till att börja med utredningens. Nu bereder regeringen frågan i Regeringskansliet. Där ingår att man tar in remissynpunkter och gör en genomlysning. Detta är en komplex fråga där man behöver ta hänsyn till en lång rad saker.De siffror som nämns är inte riktigt jämförbara. Det ena är en offentligfinansiell intäkt, och det andra är en samhällsekonomisk kostnad. Det är inte kostnader som omedelbart kan hänföras till någon post i statsbudgeten, exempelvis vad gäller livskvalitet eller förtida dödsfall.Man bör väl också konstatera att alkoholens skadeverkningar i samhället är mycket omfattande. Det är stora samhällsekonomiska förluster som kommer på grund av alkoholkonsumtion och alkoholbruk av olika slag. De summor som interpellanten beskriver är i det sammanhanget relativt små - om man jämför med de stora skadeverkningarna.Det är viktigt att ha en bra alkoholpolitik som begränsar skadeverkningarna. Där är Systembolagets monopol, detaljhandelsmonopolet, inte minst viktigt och en central hörnsten. Därför är det angeläget för regeringen att vi, när vi arbetar med denna fråga med den positiva ansatsen att möjliggöra detta, också ser till att värna Systembolagets monopol."}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"Jag får tacka socialministern för svaret, även om jag konstaterar att jag faktiskt inte har fått svar på själva frågan.Jag ska börja med att säga att det förslag till gårdsförsäljning som nu ligger på regeringens bord inte riktigt är vad vi tror att det är. Jag tror att de flesta föreställer sig att det handlar om möjligheten att besöka en gård någonstans på den svenska landsbygden där man tillverkar alkoholhaltiga drycker på ett hantverksmässigt sätt och att man vid det besöket ska kunna köpa med sig någon flaska hem, så där som vi gör när vi besöker vindistrikt i Italien eller i Frankrike - och det är ju jättetrevligt. Vi kan föreställa oss gården med böljande sädesfält, vinden som susar och fåren som bräker i hagen bredvid. Jag tror att det är den bilden vi har framför oss om vi talar om gårdsförsäljning. Det är på det sättet man förstår begreppet gårdsförsäljning. Om det verkligen vore på det sättet vore gårdsförsäljning ett fint sätt att utveckla besöksnäringen och ett bra sätt att främja en levande landsbygd och lokala producenter. En sådan begränsad gårdsförsäljning skulle troligtvis inte påverka vare sig folkhälsan eller Systembolagets framtid. Men, fru ålderspresident, det är inte ett sådant förslag som ligger på bordet och som statsrådet och jag diskuterar i dag. Det förslag som ligger på bordet omfattar detaljhandel med alkoholdrycker som äger rum på tillverknings- eller vinodlingsstället oavsett var i Sverige det ligger. Det omfattar också tillverkning som sker i tätorter och i städer. Då blir det många ställen - 800 ställen beräknar utredaren att det handlar om, och de flesta av dem finns just i tätorter och städer. Vi pratar alltså snarare om plåtlador i industriområden än om lantgårdar på landsbygden. Varför är då detta viktigt? Det är viktigt, för förslaget om gårdsförsäljning är så omfattande att många juridiska experter menar att det faktiskt inte är förenligt med Systembolaget som vi har det i dag. Däri ligger egentligen själva kärnfrågan. Däri ligger mitt parti, Socialdemokraternas, stora oro inför det förslag som statsrådet Jakob Forssmed nu har att hantera.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill detta kommer också kostnaden för den reform som ligger på bordet. Den är väldigt hög. Vi måste prata om förslaget också i ekonomiska termer.Debatten så här långt har handlat om det där andra, som jag pratade om nyss. Men vi måste prata om pengarna. Hur mycket ska samhället betala för att det ska gå och köpa alkohol någon annanstans än på Systembolaget eller på restauranger och barer? Vad är ett rimligt pris för en sådan reform? Den statliga utredaren uppskattar skatteintäkterna från gårdsförsäljning till mellan 137 och 148 miljoner kronor år 2025. Samma utredare uppskattar samhällets kostnader för den ökade tillgången till alkohol till mellan 235 och 287 miljoner kronor. Det är då kostnader för förtida dödsfall, för minskad livskvalitet, för vård och behandling, för produktionsbortfall och för brottslighet. Till den som inte är supersnabb på huvudräkning kan jag säga att skillnaden mellan skatteintäkterna för reformen och samhällets kostnader för den enligt utredningen blir minst 87 miljoner kronor per år och kanske så mycket som 150 miljoner kronor per år. Jag anser att det är jättemycket pengar, i alla fall sett till den nytta vi skulle få för de pengarna. Min fråga till statsrådet kvarstår. Anser statsrådet att det är ekonomiskt klokt prioriterat att samhället ska betala mellan 87 och 150 miljoner kronor per år för att tillåta enskilda tillverkare att sälja sina alkoholdrycker på tillverkningsstället?"}
+{"question":"2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat mig om jag anser att det är en klok ekonomisk prioritering att samhället ska betala som minst mellan 87 och 150 miljoner kronor per år för att tillåta enskilda tillverkare att sälja sina alkoholdrycker på tillverkningsstället. Karin Sundin har också frågat mig från vilket anslag i statsbudgeten medlen för dessa kostnader i så fall ska tas.Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Tack till alla interpellanter och deltagare i debatten för många bra diskussioner! Vi lär återkomma. Jag ser en stor samsyn i väldigt mycket i Sveriges riksdag, och det är bra. Vi vill gå efter pengarna. Man ska betala rätt skatt oavsett om man är företagare eller personlig individ. Det finns mycket mer att göra.Det stora fokuset för regeringen är verkligen att knäcka den grova kriminaliteten, att gå efter pengarna, att se till att fler kommer i arbete och att se till att fler är med och betalar skatt. Det handlar till exempel också om att se till att Utbetalningsmyndigheten nu kommer på plats så snabbt som möjligt, den 1 januari, och kan arbeta så att vi kan förhindra fusk på väldigt många olika sätt. Tack för den här debatten, och trevlig helg!(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Tack till alla interpellanter och deltagare i debatten för många bra diskussioner! Vi lär återkomma. Jag ser en stor samsyn i väldigt mycket i Sveriges riksdag, och det är bra. Vi vill gå efter pengarna. Man ska betala rätt skatt oavsett om man är företagare eller personlig individ. Det finns mycket mer att göra.Det stora fokuset för regeringen är verkligen att knäcka den grova kriminaliteten, att gå efter pengarna, att se till att fler kommer i arbete och att se till att fler är med och betalar skatt. Det handlar till exempel också om att se till att Utbetalningsmyndigheten nu kommer på plats så snabbt som möjligt, den 1 januari, och kan arbeta så att vi kan förhindra fusk på väldigt många olika sätt. Tack för den här debatten, och trevlig helg!(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Jag vidgår gärna att detta är något av en favorit för oss socialdemokrater just för att vi anser att nuvarande beskattning är otillräcklig. Det behövs fler åtgärder, och det behövs mer intäkter.Med somligt är det ju bråttom för regeringen medan annat uppenbarligen får ligga till sig lite grann. I en tid då utmaningarna är så enorma och skatteintäkterna med fördel får öka på ett rättvist sätt anser jag att en kapitalbeskattning vid utflyttning som är bättre än den vi har i dag vore väl värd att överväga. Varje dag som finansministern medvetet eller omedvetet skjuter upp detta blir det också svårare att finna medel för de satsningar som vi behöver göra för att knäcka kriminella gäng, köpa kanoner åt försvaret och främja ett mindre överhettat klimat. Det är för mig en oerhört knepig prioritering och en dyrköpt väntan."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Jag vidgår gärna att detta är något av en favorit för oss socialdemokrater just för att vi anser att nuvarande beskattning är otillräcklig. Det behövs fler åtgärder, och det behövs mer intäkter.Med somligt är det ju bråttom för regeringen medan annat uppenbarligen får ligga till sig lite grann. I en tid då utmaningarna är så enorma och skatteintäkterna med fördel får öka på ett rättvist sätt anser jag att en kapitalbeskattning vid utflyttning som är bättre än den vi har i dag vore väl värd att överväga. Varje dag som finansministern medvetet eller omedvetet skjuter upp detta blir det också svårare att finna medel för de satsningar som vi behöver göra för att knäcka kriminella gäng, köpa kanoner åt försvaret och främja ett mindre överhettat klimat. Det är för mig en oerhört knepig prioritering och en dyrköpt väntan."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har alltså en utflyttningsbeskattning. Det är det som vi kallar tioårsregeln. Jag kan också konstatera att under det senaste decenniet har fusket, felen och bedrägerierna blivit otroligt omfattande i många av våra system, speciellt i välfärdssystemen. Delvis handlar det om att man använder företag som verktyg för kriminalitet, men det är också många människor som på olika sätt bedrar våra system. Här finns väldigt många miljarder att hämta som i stället kan och bör gå till det som är viktigt, alltså kärnverksamhet som välfärd, försvar, polis och rättsväsen. Vi har ett stort fokus på detta, och vi har också stort fokus i vårt samarbete med andra EU-länder på att tillsammans göra saker och ting bättre, så att företag inte ska kunna skatteplanera och dra sig undan beskattning. Det har varit ett fokus för mig under de här månaderna. Jag har lagt mycket kraft på just detta.  Återigen: Jag har inget nytt att säga i själva frågan om Socialdemokraternas favorit, nämligen exitbeskattning, som inte har fått stöd här i kammaren. Men vi har en utflyttningsbeskattning, och när det gäller hur den skulle kunna förändras pågår det just nu ett arbete i Regeringskansliet."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi har alltså en utflyttningsbeskattning. Det är det som vi kallar tioårsregeln. Jag kan också konstatera att under det senaste decenniet har fusket, felen och bedrägerierna blivit otroligt omfattande i många av våra system, speciellt i välfärdssystemen. Delvis handlar det om att man använder företag som verktyg för kriminalitet, men det är också många människor som på olika sätt bedrar våra system. Här finns väldigt många miljarder att hämta som i stället kan och bör gå till det som är viktigt, alltså kärnverksamhet som välfärd, försvar, polis och rättsväsen. Vi har ett stort fokus på detta, och vi har också stort fokus i vårt samarbete med andra EU-länder på att tillsammans göra saker och ting bättre, så att företag inte ska kunna skatteplanera och dra sig undan beskattning. Det har varit ett fokus för mig under de här månaderna. Jag har lagt mycket kraft på just detta.  Återigen: Jag har inget nytt att säga i själva frågan om Socialdemokraternas favorit, nämligen exitbeskattning, som inte har fått stöd här i kammaren. Men vi har en utflyttningsbeskattning, och när det gäller hur den skulle kunna förändras pågår det just nu ett arbete i Regeringskansliet."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Jag är inte helt säker. Jag hörde finansminister Elisabeth Svantesson säga att hon värnar principen om skatt efter bärkraft, men jag tror att svaret på min fråga egentligen var nej - det kommer nog inte att bli någon ny exitskatt. Det är lite oklart för mig varför, givet att så pass många länder, som Elisabeth Svantesson själv lyfter, har infört en sådan skatt utan att det mig veterligen har haft menlig inverkan på handel och konkurrenskraft. Om svaret nu är nej vill jag understryka vad jag anser att detta för med sig.Kapitalbeskattning vid utflyttning bör övervägas och så småningom införas eftersom det genererar tillskott till välfärden och stärker principen om skatt efter bärkraft. Men i det fall skatt efter bärkraft och även en ny exitskatt inte attraherar finansministern vill jag passa på att påminna om vad hon skulle kunna få för pengarna.Det råder en relativt stor och i vissa avseenden fluffig konsensus i Sveriges riksdag kring några riktigt stora utmaningar i vår tid, som till exempel försvarets utbyggnad, gängvåld, klimatförändringar och en välfärd med otroligt stora behov.När finansminister Elisabeth Svantesson säger nej till kapitalbeskattning vid utflyttning och till den potential som finns i detta anser jag att det också är ett nej till fler klimatsatsningar. Det är ett nej till fler kanoner, konstaplar och kriminaltekniker. Såvida det inte finns någon annan, för mig dold, intäktskälla - det får i så fall Elisabeth Svantesson gärna upplysa mig om - är det för mig helt obegripligt att man inte tydligare påskyndar kapitalbeskattning vid utflyttning och den potentiella intäkt som där ryms."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Jag är inte helt säker. Jag hörde finansminister Elisabeth Svantesson säga att hon värnar principen om skatt efter bärkraft, men jag tror att svaret på min fråga egentligen var nej - det kommer nog inte att bli någon ny exitskatt. Det är lite oklart för mig varför, givet att så pass många länder, som Elisabeth Svantesson själv lyfter, har infört en sådan skatt utan att det mig veterligen har haft menlig inverkan på handel och konkurrenskraft. Om svaret nu är nej vill jag understryka vad jag anser att detta för med sig.Kapitalbeskattning vid utflyttning bör övervägas och så småningom införas eftersom det genererar tillskott till välfärden och stärker principen om skatt efter bärkraft. Men i det fall skatt efter bärkraft och även en ny exitskatt inte attraherar finansministern vill jag passa på att påminna om vad hon skulle kunna få för pengarna.Det råder en relativt stor och i vissa avseenden fluffig konsensus i Sveriges riksdag kring några riktigt stora utmaningar i vår tid, som till exempel försvarets utbyggnad, gängvåld, klimatförändringar och en välfärd med otroligt stora behov.När finansminister Elisabeth Svantesson säger nej till kapitalbeskattning vid utflyttning och till den potential som finns i detta anser jag att det också är ett nej till fler klimatsatsningar. Det är ett nej till fler kanoner, konstaplar och kriminaltekniker. Såvida det inte finns någon annan, för mig dold, intäktskälla - det får i så fall Elisabeth Svantesson gärna upplysa mig om - är det för mig helt obegripligt att man inte tydligare påskyndar kapitalbeskattning vid utflyttning och den potentiella intäkt som där ryms."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Tack, Hanna Westerén, för frågan! Detta är en fråga som vi har debatterat några gånger i kammaren, och jag tänker därför vara relativt kortfattad.Regeringen ser verkligen behov av att både företag och individer betalar den skatt de ska betala. Detta är otroligt centralt, och det är självklart också centralt med skatt efter bärkraft. Alla ska bidra till det gemensamma på ett rättvist sätt.Jag vill också bara ha sagt att de allra flesta skattebetalare, oavsett om det är företag eller individer, är hederliga och vill göra rätt för sig - och också gör det. Detta visar också Skatteverkets återkommande attitydundersökningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag också har sagt tidigare arbetar den här regeringen med full kraft för att motverka skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vi har under våren gjort det väldigt aktivt tillsammans med andra EU-länder och fått igenom DAC 8, som jag nämnde tidigare, vilket är väldigt centralt för att se till att ingen undandrar sig skatt.Man ska komma ihåg att även tioårsregeln är ett slags exitskatt. Det är inte så att Sverige inte har en exitskatt. Det som Socialdemokraterna tidigare så gärna har velat få igenom i denna kammare, utan att lyckas, är ett annat förslag till lagstiftning, som alltså inte vunnit gehör i kammaren. Man ska komma ihåg att det såklart inte bara finns en lösning när det gäller exitskatt. Andra länder gör på olika sätt, för man har delvis olika skattesystem, naturligtvis, men också olika förutsättningar.Frågan om vilket OECD-lands modell jag skulle tycka var intressant passar kanske bättre för ett seminarium - jag kommer gärna och deltar i ett sådant och ger min syn på hur olika länder gör. Jag ser att ordföranden för skatteutskottet nickar.Som jag har sagt, nu i den tredje debatten, är detta en fråga som bereds på Regeringskansliet, och jag har inga nya besked att ge i denna fråga i dag."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Tack, Hanna Westerén, för frågan! Detta är en fråga som vi har debatterat några gånger i kammaren, och jag tänker därför vara relativt kortfattad.Regeringen ser verkligen behov av att både företag och individer betalar den skatt de ska betala. Detta är otroligt centralt, och det är självklart också centralt med skatt efter bärkraft. Alla ska bidra till det gemensamma på ett rättvist sätt.Jag vill också bara ha sagt att de allra flesta skattebetalare, oavsett om det är företag eller individer, är hederliga och vill göra rätt för sig - och också gör det. Detta visar också Skatteverkets återkommande attitydundersökningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag också har sagt tidigare arbetar den här regeringen med full kraft för att motverka skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vi har under våren gjort det väldigt aktivt tillsammans med andra EU-länder och fått igenom DAC 8, som jag nämnde tidigare, vilket är väldigt centralt för att se till att ingen undandrar sig skatt.Man ska komma ihåg att även tioårsregeln är ett slags exitskatt. Det är inte så att Sverige inte har en exitskatt. Det som Socialdemokraterna tidigare så gärna har velat få igenom i denna kammare, utan att lyckas, är ett annat förslag till lagstiftning, som alltså inte vunnit gehör i kammaren. Man ska komma ihåg att det såklart inte bara finns en lösning när det gäller exitskatt. Andra länder gör på olika sätt, för man har delvis olika skattesystem, naturligtvis, men också olika förutsättningar.Frågan om vilket OECD-lands modell jag skulle tycka var intressant passar kanske bättre för ett seminarium - jag kommer gärna och deltar i ett sådant och ger min syn på hur olika länder gör. Jag ser att ordföranden för skatteutskottet nickar.Som jag har sagt, nu i den tredje debatten, är detta en fråga som bereds på Regeringskansliet, och jag har inga nya besked att ge i denna fråga i dag."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Jag deltar nu i min för dagen tredje interpellationsdebatt med finansminister Elisabeth Svantesson. Vid det här laget har det sannolikt framgått att principen om skatt efter bärkraft och ett skattesystem med solid legitimitet är prioriterat för mig som socialdemokrat. Efter de två föregående interpellationsdebatterna är min uppfattning att finansministern inte är lika mån om att säkra principen om skatt efter bärkraft. Med tanke på det rätt loja svaret i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning, så kallad exitskatt, befarar jag att en svensk exitskatt kommer att låta vänta på sig - trots att finansminister Elisabeth Svantesson tidigare i dag också sa att ingen ska kunna dra sig undan.Samtidigt lever vi, fru ålderspresident, i en tid där allt rör sig mycket snabbt - människor, kapital, varor och tjänster. Detta är, ställt i människans tjänst, i mångt och mycket av godo, så länge det råder ordning och reda och skatter och avgifter erläggs som påbjudet. Att vi har en ändamålsenlig beskattning i takt med tiden är av yttersta vikt, och som jag pekar på i min ursprungliga interpellation är det ett flertal länder som har sett att kapitalbeskattning vid utflyttning är nödvändig och har infört det. Det har de gjort för att säkra medel till gemensamma utgifter men också för att, än en gång, värna principen om skatt efter bärkraft.Finansminister Elisabeth Svantesson avrundar sitt svar med att poängtera att hon vill försvåra för aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Gott så - det vill jag också, verkligen. Men i ärlighetens namn handlar detta i dagsläget inte om fusk, inte än. I dagsläget handlar det om att rörelsefriheten för pengar från Sverige är stor och om att kunna beskatta medel som i dag glider oss ur händerna. Detta får inte ske, anser jag, med tanke på de utmaningar vi står inför.Jag undrar därför fortfarande: Bedömer finansminister Elisabeth Svantesson att det kommer att bli aktuellt med förändringar i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning under den här mandatperioden? Hur går egentligen beredandet i Regeringskansliet? För varje dag som går riskerar vi att gå miste om potentiella medel för att möta till exempel välfärdens behov."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Jag deltar nu i min för dagen tredje interpellationsdebatt med finansminister Elisabeth Svantesson. Vid det här laget har det sannolikt framgått att principen om skatt efter bärkraft och ett skattesystem med solid legitimitet är prioriterat för mig som socialdemokrat. Efter de två föregående interpellationsdebatterna är min uppfattning att finansministern inte är lika mån om att säkra principen om skatt efter bärkraft. Med tanke på det rätt loja svaret i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning, så kallad exitskatt, befarar jag att en svensk exitskatt kommer att låta vänta på sig - trots att finansminister Elisabeth Svantesson tidigare i dag också sa att ingen ska kunna dra sig undan.Samtidigt lever vi, fru ålderspresident, i en tid där allt rör sig mycket snabbt - människor, kapital, varor och tjänster. Detta är, ställt i människans tjänst, i mångt och mycket av godo, så länge det råder ordning och reda och skatter och avgifter erläggs som påbjudet. Att vi har en ändamålsenlig beskattning i takt med tiden är av yttersta vikt, och som jag pekar på i min ursprungliga interpellation är det ett flertal länder som har sett att kapitalbeskattning vid utflyttning är nödvändig och har infört det. Det har de gjort för att säkra medel till gemensamma utgifter men också för att, än en gång, värna principen om skatt efter bärkraft.Finansminister Elisabeth Svantesson avrundar sitt svar med att poängtera att hon vill försvåra för aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Gott så - det vill jag också, verkligen. Men i ärlighetens namn handlar detta i dagsläget inte om fusk, inte än. I dagsläget handlar det om att rörelsefriheten för pengar från Sverige är stor och om att kunna beskatta medel som i dag glider oss ur händerna. Detta får inte ske, anser jag, med tanke på de utmaningar vi står inför.Jag undrar därför fortfarande: Bedömer finansminister Elisabeth Svantesson att det kommer att bli aktuellt med förändringar i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning under den här mandatperioden? Hur går egentligen beredandet i Regeringskansliet? För varje dag som går riskerar vi att gå miste om potentiella medel för att möta till exempel välfärdens behov."}
+{"question":"Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att skatt ska betalas efter bärkraft och hur jag ämnar säkra att den som flyttar ut från Sverige ska kapitalbeskattas efter bärkraft. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att någon av de befintliga modellerna för exitbeskattning i de i frågan uppräknade OECD-länderna vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall om jag har för avsikt att verka för någon sådan förändring.Som jag nämnde i en interpellationsdebatt i mars i år bereds frågan om en reformering av den så kallade tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Syftet med tioårsregeln är att göra det möjligt att beskatta kapitalvinster som har upparbetats här när en fysisk person flyttar utomlands.I detta sammanhang måste man ta hänsyn till att Sverige är en liten, öppen ekonomi, som bygger sitt välstånd på handel och export. Därför är det viktigt att ett eventuellt nytt regelverk inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens till Sverige på ett sätt som inte är motiverat. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAggressiv skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen arbetar därför kontinuerligt både nationellt och internationellt med att motverka detta."}
+{"question":"Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att skatt ska betalas efter bärkraft och hur jag ämnar säkra att den som flyttar ut från Sverige ska kapitalbeskattas efter bärkraft. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att någon av de befintliga modellerna för exitbeskattning i de i frågan uppräknade OECD-länderna vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall om jag har för avsikt att verka för någon sådan förändring.Som jag nämnde i en interpellationsdebatt i mars i år bereds frågan om en reformering av den så kallade tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Syftet med tioårsregeln är att göra det möjligt att beskatta kapitalvinster som har upparbetats här när en fysisk person flyttar utomlands.I detta sammanhang måste man ta hänsyn till att Sverige är en liten, öppen ekonomi, som bygger sitt välstånd på handel och export. Därför är det viktigt att ett eventuellt nytt regelverk inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens till Sverige på ett sätt som inte är motiverat. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAggressiv skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen arbetar därför kontinuerligt både nationellt och internationellt med att motverka detta."}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Jag har inte för avsikt att prata om mina äktenskapliga förhållanden, men jag kan gratulera Elisabeth Svantesson till att hon, förhoppningsvis, är lyckligt gift.Jag avrundar med att tacka för ännu en debatt. Det blev ett och annat svar men faktiskt långt fler frågor, för min egen del, och också en genuin oro för vårt Sverige. Det har tydliggjorts här i dag att det nog inte kommer att bli tal om någon justerad skattesats för fåmansföretag. Då kvarstår ändå min undran.Legitimiteten i det svenska skattesystemet bärs upp av principen om skatt efter bärkraft - att vi proportionerligt avstår en skärv av våra inkomster för att finansiera våra gemensamma system - och av att skattesystemet av det absoluta flertalet upplevs som rättvist och transparent. Om reglerna för fåmansföretag inte ska vara verktyg för att både främja attraktivitet i företagande och generera skatt efter bärkraft undrar jag vilka ess finansminister Elisabeth Svantesson har i ärmen för att säkra just legitimitet och principen om skatt efter bärkraft.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Jag har inte för avsikt att prata om mina äktenskapliga förhållanden, men jag kan gratulera Elisabeth Svantesson till att hon, förhoppningsvis, är lyckligt gift.Jag avrundar med att tacka för ännu en debatt. Det blev ett och annat svar men faktiskt långt fler frågor, för min egen del, och också en genuin oro för vårt Sverige. Det har tydliggjorts här i dag att det nog inte kommer att bli tal om någon justerad skattesats för fåmansföretag. Då kvarstår ändå min undran.Legitimiteten i det svenska skattesystemet bärs upp av principen om skatt efter bärkraft - att vi proportionerligt avstår en skärv av våra inkomster för att finansiera våra gemensamma system - och av att skattesystemet av det absoluta flertalet upplevs som rättvist och transparent. Om reglerna för fåmansföretag inte ska vara verktyg för att både främja attraktivitet i företagande och generera skatt efter bärkraft undrar jag vilka ess finansminister Elisabeth Svantesson har i ärmen för att säkra just legitimitet och principen om skatt efter bärkraft.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Jag har inte för avsikt att prata om mina äktenskapliga förhållanden, men jag kan gratulera Elisabeth Svantesson till att hon, förhoppningsvis, är lyckligt gift.Jag avrundar med att tacka för ännu en debatt. Det blev ett och annat svar men faktiskt långt fler frågor, för min egen del, och också en genuin oro för vårt Sverige. Det har tydliggjorts här i dag att det nog inte kommer att bli tal om någon justerad skattesats för fåmansföretag. Då kvarstår ändå min undran.Legitimiteten i det svenska skattesystemet bärs upp av principen om skatt efter bärkraft - att vi proportionerligt avstår en skärv av våra inkomster för att finansiera våra gemensamma system - och av att skattesystemet av det absoluta flertalet upplevs som rättvist och transparent. Om reglerna för fåmansföretag inte ska vara verktyg för att både främja attraktivitet i företagande och generera skatt efter bärkraft undrar jag vilka ess finansminister Elisabeth Svantesson har i ärmen för att säkra just legitimitet och principen om skatt efter bärkraft.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Jag är gift med en sjuksköterska. Jag har full insikt och medvetenhet om ungefär vad löneläget är för sjuksköterskor lite runt om i landet, exempelvis i Örebro.Låt mig vara väldigt tydlig. Sverige har nu under en lång tid haft en tillväxt per person som varit för låg. Regeringen sätter fokus på att lösa problem här och nu men också se på vad Sverige ska vara om 10, 15 eller 20 år.Hur ska Sverige ha ett starkare välstånd? Hur kan vi vara ännu mer konkurrenskraftiga? Det är vad det handlar om när vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen om 3:12-regler. Vi vet att ett framgångsrikt entreprenörskap bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Det är hela syftet med tilläggsdirektivet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag sa handlar det fortfarande om att kommittén ska hitta balansen. Det finns behov av att främja entreprenörskap samtidigt som reglernas syfte, att förhindra inkomstomvandling, ligger fast.Därmed känner jag, fru ålderspresident, att jag har besvarat denna fråga och hoppas såklart att även Socialdemokraterna vill sänka skatten för folk som jobbar, även om interpellationen inte bara handlar om det.(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Jag är gift med en sjuksköterska. Jag har full insikt och medvetenhet om ungefär vad löneläget är för sjuksköterskor lite runt om i landet, exempelvis i Örebro.Låt mig vara väldigt tydlig. Sverige har nu under en lång tid haft en tillväxt per person som varit för låg. Regeringen sätter fokus på att lösa problem här och nu men också se på vad Sverige ska vara om 10, 15 eller 20 år.Hur ska Sverige ha ett starkare välstånd? Hur kan vi vara ännu mer konkurrenskraftiga? Det är vad det handlar om när vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen om 3:12-regler. Vi vet att ett framgångsrikt entreprenörskap bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Det är hela syftet med tilläggsdirektivet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag sa handlar det fortfarande om att kommittén ska hitta balansen. Det finns behov av att främja entreprenörskap samtidigt som reglernas syfte, att förhindra inkomstomvandling, ligger fast.Därmed känner jag, fru ålderspresident, att jag har besvarat denna fråga och hoppas såklart att även Socialdemokraterna vill sänka skatten för folk som jobbar, även om interpellationen inte bara handlar om det.(Applåder)"}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Jag är gift med en sjuksköterska. Jag har full insikt och medvetenhet om ungefär vad löneläget är för sjuksköterskor lite runt om i landet, exempelvis i Örebro.Låt mig vara väldigt tydlig. Sverige har nu under en lång tid haft en tillväxt per person som varit för låg. Regeringen sätter fokus på att lösa problem här och nu men också se på vad Sverige ska vara om 10, 15 eller 20 år.Hur ska Sverige ha ett starkare välstånd? Hur kan vi vara ännu mer konkurrenskraftiga? Det är vad det handlar om när vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen om 3:12-regler. Vi vet att ett framgångsrikt entreprenörskap bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Det är hela syftet med tilläggsdirektivet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag sa handlar det fortfarande om att kommittén ska hitta balansen. Det finns behov av att främja entreprenörskap samtidigt som reglernas syfte, att förhindra inkomstomvandling, ligger fast.Därmed känner jag, fru ålderspresident, att jag har besvarat denna fråga och hoppas såklart att även Socialdemokraterna vill sänka skatten för folk som jobbar, även om interpellationen inte bara handlar om det.(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Jag hör finansminister Elisabeth Svantesson tala frejdigt och glatt om att vanliga löntagare ska åtnjuta fler skattesänkningar. Det kan vi gärna diskutera i ett annat sammanhang. Nu diskuterar vi delvis andra frågor.Finansministern talar om ett starkare förtagande. Jag vill att vi också talar om ett starkare skattesystem för de oerhörda utmaningar som vi står inför.Det är lite knepigt att finansministern försöker att kleta på oss socialdemokrater rollen som en överhängande fara för företagen. Jag menar att en fara för oss alla, inklusive fåmansföretagen, är ett skattesystem som förlorar sin legitimitet. Faran är en urholkad princip om skatt efter bärkraft. Det är en fara för oss alla och även för fåmansföretagen.Alla som lever och verkar i Sverige mår väl av sammanhållning, av ordning och reda och av ett rättvist och transparent skattesystem. Det är min absoluta uppfattning. Jag vill också påminna om syftet med reglerna för fåmansföretagen. Det är att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Är det alltjämt syftet med de så kallade 3:12-reglerna, eller har syftet gradvis förändrats?Enligt finansminister Elisabeth Svantesson ska tillvaron för fåmansföretagen förbättras och förenklas. Kommittén som utreder villkoren för fåmansföretag ska beakta att det inte öppnas för inkomstomvandling som reglerna är tänkta att förhindra.Vad innebär det, rent konkret? Attraktiviteten ska öka, men inkomstomvandlingen ska försvåras. Vad gäller? Är det likväl så att skillnaden i villkor mellan den egenanställda och den regionanställda sjuksköterskan kommer att öka ännu mer under finansminister Elisabeth Svantessons skift?(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Jag hör finansminister Elisabeth Svantesson tala frejdigt och glatt om att vanliga löntagare ska åtnjuta fler skattesänkningar. Det kan vi gärna diskutera i ett annat sammanhang. Nu diskuterar vi delvis andra frågor.Finansministern talar om ett starkare förtagande. Jag vill att vi också talar om ett starkare skattesystem för de oerhörda utmaningar som vi står inför.Det är lite knepigt att finansministern försöker att kleta på oss socialdemokrater rollen som en överhängande fara för företagen. Jag menar att en fara för oss alla, inklusive fåmansföretagen, är ett skattesystem som förlorar sin legitimitet. Faran är en urholkad princip om skatt efter bärkraft. Det är en fara för oss alla och även för fåmansföretagen.Alla som lever och verkar i Sverige mår väl av sammanhållning, av ordning och reda och av ett rättvist och transparent skattesystem. Det är min absoluta uppfattning. Jag vill också påminna om syftet med reglerna för fåmansföretagen. Det är att förhindra att högre beskattade f��rvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Är det alltjämt syftet med de så kallade 3:12-reglerna, eller har syftet gradvis förändrats?Enligt finansminister Elisabeth Svantesson ska tillvaron för fåmansföretagen förbättras och förenklas. Kommittén som utreder villkoren för fåmansföretag ska beakta att det inte öppnas för inkomstomvandling som reglerna är tänkta att förhindra.Vad innebär det, rent konkret? Attraktiviteten ska öka, men inkomstomvandlingen ska försvåras. Vad gäller? Är det likväl så att skillnaden i villkor mellan den egenanställda och den regionanställda sjuksköterskan kommer att öka ännu mer under finansminister Elisabeth Svantessons skift?(Applåder)"}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Jag hör finansminister Elisabeth Svantesson tala frejdigt och glatt om att vanliga löntagare ska åtnjuta fler skattesänkningar. Det kan vi gärna diskutera i ett annat sammanhang. Nu diskuterar vi delvis andra frågor.Finansministern talar om ett starkare förtagande. Jag vill att vi också talar om ett starkare skattesystem för de oerhörda utmaningar som vi står inför.Det är lite knepigt att finansministern försöker att kleta på oss socialdemokrater rollen som en överhängande fara för företagen. Jag menar att en fara för oss alla, inklusive fåmansföretagen, är ett skattesystem som förlorar sin legitimitet. Faran är en urholkad princip om skatt efter bärkraft. Det är en fara för oss alla och även för fåmansföretagen.Alla som lever och verkar i Sverige mår väl av sammanhållning, av ordning och reda och av ett rättvist och transparent skattesystem. Det är min absoluta uppfattning. Jag vill också påminna om syftet med reglerna för fåmansföretagen. Det är att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. Är det alltjämt syftet med de så kallade 3:12-reglerna, eller har syftet gradvis förändrats?Enligt finansminister Elisabeth Svantesson ska tillvaron för fåmansföretagen förbättras och förenklas. Kommittén som utreder villkoren för fåmansföretag ska beakta att det inte öppnas för inkomstomvandling som reglerna är tänkta att förhindra.Vad innebär det, rent konkret? Attraktiviteten ska öka, men inkomstomvandlingen ska försvåras. Vad gäller? Är det likväl så att skillnaden i villkor mellan den egenanställda och den regionanställda sjuksköterskan kommer att öka ännu mer under finansminister Elisabeth Svantessons skift?(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Tack, interpellanten Hanna Westerén, för frågorna!Det här är en viktig fråga på många sätt. Men jag tror att vi kanske tycker att den är viktig på lite olika sätt.Jag skulle önska att vi hade en dag när Socialdemokraterna tyckte att det var bra och kände glädje i att sänka skatt för vanliga löntagare. Jag vill börja där. Det vore en glädje för många av landets löntagare. Det gäller speciellt i en situation med hög inflation där reallönerna faller.Tidöavtalet kommer att sänka skatten på arbetsinkomster och pension. Det är ett viktigt besked för alla som just nu drabbas hårt av inflationen och inte har olika typer av kompensation för just detta.När det gäller diskussionen om 3:12-regler och fåmansbolag är det för oss väldigt viktigt, om vi ska säkra välfärden, som jag också fick en fråga om, att vi får ett starkare entreprenörskapsklimat. Vi måste få fler företag som både startar och växer. Det ger oss framtidens välfärd.Det är också därför som regeringen har presenterat ett tilläggsdirektiv till utredningen. Vi vill underlätta och inte försvåra för fler företag i Sverige. Det är grunden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt är det självklart så att det i arbetet handlar om balansgången som redan ligger i 3:12-reglerna om inkomstomvandling. Man ska ha en balans mellan entreprenörskap och att förhindra inkomstomvandling. Det ligger i grunden kvar.Vi vill inte att 3:12-reglerna ska bli svårare. Vi vill inte att kapitalskatten vad gäller 3:12-reglerna ska öka. Vi vet att det leder till att färre startar företag. Därmed blir det i förlängningen mindre inkomster till stat, kommuner och regioner, eftersom vi har färre som driver och startar företag. Att fler gör det är vad som säkrar framtidens välfärd."}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Tack, interpellanten Hanna Westerén, för frågorna!Det här är en viktig fråga på många sätt. Men jag tror att vi kanske tycker att den är viktig på lite olika sätt.Jag skulle önska att vi hade en dag när Socialdemokraterna tyckte att det var bra och kände glädje i att sänka skatt för vanliga löntagare. Jag vill börja där. Det vore en glädje för många av landets löntagare. Det gäller speciellt i en situation med hög inflation där reallönerna faller.Tidöavtalet kommer att sänka skatten på arbetsinkomster och pension. Det är ett viktigt besked för alla som just nu drabbas hårt av inflationen och inte har olika typer av kompensation för just detta.När det gäller diskussionen om 3:12-regler och fåmansbolag är det för oss väldigt viktigt, om vi ska säkra välfärden, som jag också fick en fråga om, att vi får ett starkare entreprenörskapsklimat. Vi måste få fler företag som både startar och växer. Det ger oss framtidens välfärd.Det är också därför som regeringen har presenterat ett tilläggsdirektiv till utredningen. Vi vill underlätta och inte försvåra för fler företag i Sverige. Det är grunden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt är det självklart så att det i arbetet handlar om balansgången som redan ligger i 3:12-reglerna om inkomstomvandling. Man ska ha en balans mellan entreprenörskap och att förhindra inkomstomvandling. Det ligger i grunden kvar.Vi vill inte att 3:12-reglerna ska bli svårare. Vi vill inte att kapitalskatten vad gäller 3:12-reglerna ska öka. Vi vet att det leder till att färre startar företag. Därmed blir det i förlängningen mindre inkomster till stat, kommuner och regioner, eftersom vi har färre som driver och startar företag. Att fler gör det är vad som säkrar framtidens välfärd."}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Tack, interpellanten Hanna Westerén, för frågorna!Det här är en viktig fråga på många sätt. Men jag tror att vi kanske tycker att den är viktig på lite olika sätt.Jag skulle önska att vi hade en dag när Socialdemokraterna tyckte att det var bra och kände glädje i att sänka skatt för vanliga löntagare. Jag vill börja där. Det vore en glädje för många av landets löntagare. Det gäller speciellt i en situation med hög inflation där reallönerna faller.Tidöavtalet kommer att sänka skatten på arbetsinkomster och pension. Det är ett viktigt besked för alla som just nu drabbas hårt av inflationen och inte har olika typer av kompensation för just detta.När det gäller diskussionen om 3:12-regler och fåmansbolag är det för oss väldigt viktigt, om vi ska säkra välfärden, som jag också fick en fråga om, att vi får ett starkare entreprenörskapsklimat. Vi måste få fler företag som både startar och växer. Det ger oss framtidens välfärd.Det är också därför som regeringen har presenterat ett tilläggsdirektiv till utredningen. Vi vill underlätta och inte försvåra för fler företag i Sverige. Det är grunden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt är det självklart så att det i arbetet handlar om balansgången som redan ligger i 3:12-reglerna om inkomstomvandling. Man ska ha en balans mellan entreprenörskap och att förhindra inkomstomvandling. Det ligger i grunden kvar.Vi vill inte att 3:12-reglerna ska bli svårare. Vi vill inte att kapitalskatten vad gäller 3:12-reglerna ska öka. Vi vet att det leder till att färre startar företag. Därmed blir det i förlängningen mindre inkomster till stat, kommuner och regioner, eftersom vi har färre som driver och startar företag. Att fler gör det är vad som säkrar framtidens välfärd."}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Tack för svaret, finansminister Elisabeth Svantesson!Jag vill börja med att konstatera att det är en väsentlig skillnad i skattevillkor mellan anställd och fåmansföretagare. Jag berör själv riskincitamentet i min interpellation. Men jag tänker ändå som socialdemokrat att det måste finnas någon form av proportioner och kanske en gräns någonstans.Jag vet inte riktigt var den gränsen går för finansministern, och det var heller inte min fråga i den ursprungliga interpellationen. Men det är i dag tydligt i Sverige att skillnaden mellan anställd och fåmansföretagare ökar. Åtminstone jag ser uppenbara risker i det, inte minst för den fortsatta legitimiteten för vårt skattesystem.Jag vill återvända, fru ålderspresident, till principen om skatt efter bärkraft. Det är en princip som möjliggjort omfördelning där så har varit möjligt. Det har bidragit väsentligt till just legitimiteten.Principen om skatt efter bärkraft sätts dock alltmer ur spel. Jag undrar, givet signalerna från finansminister Elisabeth Svantesson, om det ens är en princip som hon står bakom och anser värd att värna. Jag undrar också om finansminister Elisabeth Svantesson ser några egentliga problem i det som jag beskriver i interpellationen.Det handlar om att utföra samma arbete, på samma vårdavdelning, med radikalt olika skattevillkor. Nog kan väl den företeelsen äventyra legitimiteten? Nog kan väl den företeelsen i förlängningen äventyra välfärden på fler än ett sätt?(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Tack för svaret, finansminister Elisabeth Svantesson!Jag vill börja med att konstatera att det är en väsentlig skillnad i skattevillkor mellan anställd och fåmansföretagare. Jag berör själv riskincitamentet i min interpellation. Men jag tänker ändå som socialdemokrat att det måste finnas någon form av proportioner och kanske en gräns någonstans.Jag vet inte riktigt var den gränsen går för finansministern, och det var heller inte min fråga i den ursprungliga interpellationen. Men det är i dag tydligt i Sverige att skillnaden mellan anställd och fåmansföretagare ökar. Åtminstone jag ser uppenbara risker i det, inte minst för den fortsatta legitimiteten för vårt skattesystem.Jag vill återvända, fru ålderspresident, till principen om skatt efter bärkraft. Det är en princip som möjliggjort omfördelning där så har varit möjligt. Det har bidragit väsentligt till just legitimiteten.Principen om skatt efter bärkraft sätts dock alltmer ur spel. Jag undrar, givet signalerna från finansminister Elisabeth Svantesson, om det ens är en princip som hon står bakom och anser värd att värna. Jag undrar också om finansminister Elisabeth Svantesson ser några egentliga problem i det som jag beskriver i interpellationen.Det handlar om att utföra samma arbete, på samma vårdavdelning, med radikalt olika skattevillkor. Nog kan väl den företeelsen äventyra legitimiteten? Nog kan väl den företeelsen i förlängningen äventyra välfärden på fler än ett sätt?(Applåder)"}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Tack för svaret, finansminister Elisabeth Svantesson!Jag vill börja med att konstatera att det är en väsentlig skillnad i skattevillkor mellan anställd och fåmansföretagare. Jag berör själv riskincitamentet i min interpellation. Men jag tänker ändå som socialdemokrat att det måste finnas någon form av proportioner och kanske en gräns någonstans.Jag vet inte riktigt var den gränsen går för finansministern, och det var heller inte min fråga i den ursprungliga interpellationen. Men det är i dag tydligt i Sverige att skillnaden mellan anställd och fåmansföretagare ökar. Åtminstone jag ser uppenbara risker i det, inte minst för den fortsatta legitimiteten för vårt skattesystem.Jag vill återvända, fru ålderspresident, till principen om skatt efter bärkraft. Det är en princip som möjliggjort omfördelning där så har varit möjligt. Det har bidragit väsentligt till just legitimiteten.Principen om skatt efter bärkraft sätts dock alltmer ur spel. Jag undrar, givet signalerna från finansminister Elisabeth Svantesson, om det ens är en princip som hon står bakom och anser värd att värna. Jag undrar också om finansminister Elisabeth Svantesson ser några egentliga problem i det som jag beskriver i interpellationen.Det handlar om att utföra samma arbete, på samma vårdavdelning, med radikalt olika skattevillkor. Nog kan väl den företeelsen äventyra legitimiteten? Nog kan väl den företeelsen i förlängningen äventyra välfärden på fler än ett sätt?(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad, och om inte, vilka åtgärder tänker ministern vidta?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad och, om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag och i sådant fall hur jag ämnar främja principen om skatt efter bärkraft. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen har fattat beslut om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna.De särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, är av stor betydelse för att starta, driva och utveckla företag. Framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt och är därmed en förutsättning för välståndet i samhället. Det är dock förenat med en ekonomisk risk att etablera och driva företag. För att fler ska ta denna risk är det viktigt att skapa incitament för entreprenörer att starta och driva företag. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att den ska se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap.Kommittén fick i uppdrag av den förra regeringen att särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar. Justerad skattesats i detta sammanhang ska förstås tolkas som höjd skattesats. Socialdemokraterna har även tidigare försökt att höja denna skattesats, men stoppades då av riksdagen. Regeringen har nu tagit bort det uppdraget till kommittén. Det behöver bli mer lönsamt att driva företag, inte mindre. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är angeläget att skatter tas ut på ett effektivt sätt och att 3:12-reglerna inte öppnar upp för sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra. Det ingår i kommitténs uppdrag att beakta detta."}
+{"question":"Anser ministern att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad och, om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag och i sådant fall hur jag ämnar främja principen om skatt efter bärkraft. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen har fattat beslut om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna.De särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, är av stor betydelse för att starta, driva och utveckla företag. Framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt och är därmed en förutsättning för välståndet i samhället. Det är dock förenat med en ekonomisk risk att etablera och driva företag. För att fler ska ta denna risk är det viktigt att skapa incitament för entreprenörer att starta och driva företag. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att den ska se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap.Kommittén fick i uppdrag av den förra regeringen att särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar. Justerad skattesats i detta sammanhang ska förstås tolkas som höjd skattesats. Socialdemokraterna har även tidigare försökt att höja denna skattesats, men stoppades då av riksdagen. Regeringen har nu tagit bort det uppdraget till kommittén. Det behöver bli mer lönsamt att driva företag, inte mindre. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är angeläget att skatter tas ut på ett effektivt sätt och att 3:12-reglerna inte öppnar upp för sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra. Det ingår i kommitténs uppdrag att beakta detta."}
+{"question":"Om en justerad skattesats är utesluten, hur ämnar ministern främja principen om skatt efter bärkraft – en princip som bidragit till det svenska skattesystemets legitimitet?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad och, om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag och i sådant fall hur jag ämnar främja principen om skatt efter bärkraft. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen har fattat beslut om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna.De särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, är av stor betydelse för att starta, driva och utveckla företag. Framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt och är därmed en förutsättning för välståndet i samhället. Det är dock förenat med en ekonomisk risk att etablera och driva företag. För att fler ska ta denna risk är det viktigt att skapa incitament för entreprenörer att starta och driva företag. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att den ska se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap.Kommittén fick i uppdrag av den förra regeringen att särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar. Justerad skattesats i detta sammanhang ska förstås tolkas som höjd skattesats. Socialdemokraterna har även tidigare försökt att höja denna skattesats, men stoppades då av riksdagen. Regeringen har nu tagit bort det uppdraget till kommittén. Det behöver bli mer lönsamt att driva företag, inte mindre. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är angeläget att skatter tas ut på ett effektivt sätt och att 3:12-reglerna inte öppnar upp för sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra. Det ingår i kommitténs uppdrag att beakta detta."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Nu är debatten snart slut. Jag fick många frågor i Hanna Westeréns sista inlägg. Vi kan återkomma till dem i olika sammanhang. Jag tycker också att jag redan har besvarat dem.Jag kan lova den här kammaren och riksdagen att vi kommer att fortsätta med detta och öka intensiteten.Det har gjorts för lite. Annars hade vi inte haft de problem som vi nu har. Det är som jag sa en prioriterad fråga av väldigt många skäl. Det gäller att se till att den systemhotande brottsligheten kan knäckas.Då ska man bland annat ge sig på pengarna. Men det handlar också om att se till att människor i detta system inte missbrukas, utnyttjas och används. Det är en prioriterad fråga. Därmed tackar jag för debatten.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Nu är debatten snart slut. Jag fick många frågor i Hanna Westeréns sista inlägg. Vi kan återkomma till dem i olika sammanhang. Jag tycker också att jag redan har besvarat dem.Jag kan lova den här kammaren och riksdagen att vi kommer att fortsätta med detta och öka intensiteten.Det har gjorts för lite. Annars hade vi inte haft de problem som vi nu har. Det är som jag sa en prioriterad fråga av väldigt många skäl. Det gäller att se till att den systemhotande brottsligheten kan knäckas.Då ska man bland annat ge sig på pengarna. Men det handlar också om att se till att människor i detta system inte missbrukas, utnyttjas och används. Det är en prioriterad fråga. Därmed tackar jag för debatten.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Jag vill tacka för den här debatten, som jag verkligen uppskattar. Jag kommer också att få chansen att prata lite mer med finansministern i de två kommande interpellationsdebatterna.Det finns uppenbarligen ett engagemang i kammaren och i Regeringskansliet för att mota och bekämpa arbetslivskriminaliteten. Men jag hade nog önskat ännu lite tydligare besked. Det är så uppenbart att arbetslivskriminaliteten och de gråzoner som finns där är lågt hängande frukter för att strypa penningkranen för de kriminella gängen.Jag representerar Socialdemokraterna. Vi avsatte 100 miljoner kronor i vår skuggbudget för att vi vet att vårt Sverige kan bättre och för att vi vet att det finns ytterligare att göra för att främja sund konkurrens, bekämpa skattefusk och förhindra missbruk och utnyttjande av arbetskraft. Givet det vi har diskuterat här i dag, fru ålderspresident, behövs det uppenbarligen stora ytterligare insatser för att komma till rätta med problemen på det här området.Jag skulle vilja fråga finansministern vilka de nya stora krafttagen är. Jag är övertygad om att mer och fler behövs. Jag undrar också, som en avslutande fråga, om finansministern kan upplysa oss om när vi kan ta del av nästa rapport från de samverkande myndigheterna. Den kommer att vara helt oundgänglig för oss i det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Jag vill tacka för den här debatten, som jag verkligen uppskattar. Jag kommer också att få chansen att prata lite mer med finansministern i de två kommande interpellationsdebatterna.Det finns uppenbarligen ett engagemang i kammaren och i Regeringskansliet för att mota och bekämpa arbetslivskriminaliteten. Men jag hade nog önskat ännu lite tydligare besked. Det är så uppenbart att arbetslivskriminaliteten och de gråzoner som finns där är lågt hängande frukter för att strypa penningkranen för de kriminella gängen.Jag representerar Socialdemokraterna. Vi avsatte 100 miljoner kronor i vår skuggbudget för att vi vet att vårt Sverige kan bättre och för att vi vet att det finns ytterligare att göra för att främja sund konkurrens, bekämpa skattefusk och förhindra missbruk och utnyttjande av arbetskraft. Givet det vi har diskuterat här i dag, fru ålderspresident, behövs det uppenbarligen stora ytterligare insatser för att komma till rätta med problemen på det här området.Jag skulle vilja fråga finansministern vilka de nya stora krafttagen är. Jag är övertygad om att mer och fler behövs. Jag undrar också, som en avslutande fråga, om finansministern kan upplysa oss om när vi kan ta del av nästa rapport från de samverkande myndigheterna. Den kommer att vara helt oundgänglig för oss i det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Stort tack för en viktig och intressant debatt och diskussion! Det här är en väldigt viktig fråga där många har ansvar. Mina meddebattörer har varit inne på det tidigare. Självklart har konsumenterna ett ansvar. Det är otroligt viktigt att säga. Om man kan gå till en nagelfixare eller frisör och betala en orimligt låg summa för en tjänst vet man att någonting inte stämmer. Där har vi alla ett ansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFackförbunden och de fackliga företrädarna gör mycket gott på arbetsmarknaden, till exempel för att upptäcka kriminalitet. Det arbetet gör man ofta på ett bra sätt. Jag delar dock inte bilden att den som inte har kollektivavtal skulle arbeta på ett ohederligt sätt - det är nästan så man får det att låta här. Det finns i Sverige väldigt många företag utan kollektivavtal som är fantastiska arbetsgivare och behandlar sin personal på allra bästa sätt, ibland också med betydligt högre löner än på andra ställen. Jag vill ha det sagt.Vad kan då politiken göra? Jag är ju här för att representera regeringen, i synnerhet en del av regeringen. För oss är det väldigt viktigt att se till att de myndigheter som arbetar med detta har alla verktyg och resurser de bara kan få för att komma till rätta med och knäcka den grova organiserade brottsligheten, där också människor delvis kommer i kläm. Det är därför vi ser till att vara tydliga i våra uppdrag om att de ska samarbeta med varandra. Vi ökar också ambitionsnivån.Den utredning som har att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet kommer snart med ett betänkande som jag verkligen ser fram emot att ta emot och läsa. Det kommer med stor sannolikhet att bidra till fler verktyg som hjälper oss att gemensamt knäcka den organiserade brottsligheten. Det tycker jag är enormt viktigt.Jag vill påminna om att bekämpandet av bland annat arbetslivskriminalitet är en väldigt viktig del i Tidöavtalet. Det är glädjande att det är många partier i den här kammaren och i riksdagen som verkligen vill motarbeta detta. Tillsammans kan vi knäcka den mycket problematiska ekonomiska brottslighet som vi ser. Den göder gäng, göder våld och göder de enormt stora problem som vi fått de senaste åren. Vi är beredda att vända på detta. Det var det vi gick till val på, och det är det mandat vi har fått av väljarna. Arbetet fortsätter."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Stort tack för en viktig och intressant debatt och diskussion! Det här är en väldigt viktig fråga där många har ansvar. Mina meddebattörer har varit inne på det tidigare. Självklart har konsumenterna ett ansvar. Det är otroligt viktigt att säga. Om man kan gå till en nagelfixare eller frisör och betala en orimligt låg summa för en tjänst vet man att någonting inte stämmer. Där har vi alla ett ansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFackförbunden och de fackliga företrädarna gör mycket gott på arbetsmarknaden, till exempel för att upptäcka kriminalitet. Det arbetet gör man ofta på ett bra sätt. Jag delar dock inte bilden att den som inte har kollektivavtal skulle arbeta på ett ohederligt sätt - det är nästan så man får det att låta här. Det finns i Sverige väldigt många företag utan kollektivavtal som är fantastiska arbetsgivare och behandlar sin personal på allra bästa sätt, ibland också med betydligt högre löner än på andra ställen. Jag vill ha det sagt.Vad kan då politiken göra? Jag är ju här för att representera regeringen, i synnerhet en del av regeringen. För oss är det väldigt viktigt att se till att de myndigheter som arbetar med detta har alla verktyg och resurser de bara kan få för att komma till rätta med och knäcka den grova organiserade brottsligheten, där också människor delvis kommer i kläm. Det är därför vi ser till att vara tydliga i våra uppdrag om att de ska samarbeta med varandra. Vi ökar också ambitionsnivån.Den utredning som har att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet kommer snart med ett betänkande som jag verkligen ser fram emot att ta emot och läsa. Det kommer med stor sannolikhet att bidra till fler verktyg som hjälper oss att gemensamt knäcka den organiserade brottsligheten. Det tycker jag är enormt viktigt.Jag vill påminna om att bekämpandet av bland annat arbetslivskriminalitet är en väldigt viktig del i Tidöavtalet. Det är glädjande att det är många partier i den här kammaren och i riksdagen som verkligen vill motarbeta detta. Tillsammans kan vi knäcka den mycket problematiska ekonomiska brottslighet som vi ser. Den göder gäng, göder våld och göder de enormt stora problem som vi fått de senaste åren. Vi är beredda att vända på detta. Det var det vi gick till val på, och det är det mandat vi har fått av väljarna. Arbetet fortsätter."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Jag tackar finansministern - jag upplever att hon verkligen tar detta på allvar och vill jobba med de här frågorna. Det är oerhört viktigt. Jag och mina kollegor tar upp de här frågorna för att de är så oerhört allvarliga. Det är positivt om vi är många partier som står enade i kampen.Vi har gjort väldigt mycket tidigare. Den socialdemokratiska regeringen införde arbetslivskriminalitetscentren - ett väldigt långt ord - för att det är viktigt att samla olika myndigheter så att de jobbar sida vid sida med de här bitarna. Man har brutit en del sekretesshinder. Det här är saker som behöver fortsätta, och det är positivt att det verkar som att regeringen också är inne på den banan. Det är oerhört viktigt. Tack för det!Jag vill återgå till det spår jag var inne på i mitt föregående inlägg och tala om facket - arbetarnas egna organisationer. I dag är det så att arbetare själva betalar för en väldigt stor del av den kontrollmekanism som finns i bland annat byggbranschen. Jag vet inte om det är helt rättvist att det ska se ut så. Vi behöver se till att de har goda förutsättningar.Vi har nu partier i den här församlingen som vill försvåra arbetet för fackföreningsrörelsen. Vi har partier som vill återinföra lex Laval, som vill avskaffa skyddsombuden, som vill inskränka strejkrätten och som inte tycker att kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling. De tycker att pengar ska fortsätta gå till kriminella företag. Det måste man vara ärlig och säga.Det är bra att man säger att man tycker att vi ska bekämpa det här, men då måste man också se vad det är för olika bitar som bidrar till det. De här bitarna kommer att göra att det blir svårare för fackföreningsrörelsen att bekämpa det och att staten kommer att behöva agera mer sedan. Frågan är: Hur ser man på facket egentligen?"}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Jag tackar finansministern - jag upplever att hon verkligen tar detta på allvar och vill jobba med de här frågorna. Det är oerhört viktigt. Jag och mina kollegor tar upp de här frågorna för att de är så oerhört allvarliga. Det är positivt om vi är många partier som står enade i kampen.Vi har gjort väldigt mycket tidigare. Den socialdemokratiska regeringen införde arbetslivskriminalitetscentren - ett väldigt långt ord - för att det är viktigt att samla olika myndigheter så att de jobbar sida vid sida med de här bitarna. Man har brutit en del sekretesshinder. Det här är saker som behöver fortsätta, och det är positivt att det verkar som att regeringen också är inne på den banan. Det är oerhört viktigt. Tack för det!Jag vill återgå till det spår jag var inne på i mitt föregående inlägg och tala om facket - arbetarnas egna organisationer. I dag är det så att arbetare själva betalar för en väldigt stor del av den kontrollmekanism som finns i bland annat byggbranschen. Jag vet inte om det är helt rättvist att det ska se ut så. Vi behöver se till att de har goda förutsättningar.Vi har nu partier i den här församlingen som vill försvåra arbetet för fackföreningsrörelsen. Vi har partier som vill återinföra lex Laval, som vill avskaffa skyddsombuden, som vill inskränka strejkrätten och som inte tycker att kollektivavtal ska gälla vid offentlig upphandling. De tycker att pengar ska fortsätta gå till kriminella företag. Det måste man vara ärlig och säga.Det är bra att man säger att man tycker att vi ska bekämpa det här, men då måste man också se vad det är för olika bitar som bidrar till det. De här bitarna kommer att göra att det blir svårare för fackföreningsrörelsen att bekämpa det och att staten kommer att behöva agera mer sedan. Frågan är: Hur ser man på facket egentligen?"}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Jag noterar att även finansministern berör en hel del om människorna vid sidan av företagen, reglerna och skatterna. Jag skulle vilja att vi uppehåller oss ytterligare en liten stund vid människorna, nämligen dem som utnyttjar kryphål i systemet och regelverken för att undandra sig beskattning.Jag minns så väl när det tidigare statsrådet Anders Ygeman för några år sedan lyfte problemet med misstänkt låga priser. Det önskar jag att vi ska prata mer om. Den som köper en klippning, en massage eller en taxiresa till misstänkt lågt pris måste ställa sig frågan: Är detta rimligt? Vem är det som betalar priset för att den här tjänsten är så oerhört billig? Det här är i allra högsta grad också applicerbart på offentlig upphandling, där de offererade priserna ibland är just misstänkt låga.Vi förtroendevalda har givetvis ett oerhört tungt ansvar för att med alla till buds stående medel försvåra fusk och missbruk och mota gängen även på det här området, men konsumenterna måste också vara uppmärksamma och medvetna. Därför undrar jag om finansministern har för avsikt att rikta en liknande uppmaning till svenska folket som Anders Ygeman gjorde om att våga och orka välja bort det misstänkt låga priset av omsorg om medmänniskor men också för att konsekvent gynna de vita affärerna.Detta vore verkligen på sin plats, inte minst i fråga om rut- och rottjänster, där det tycks vara en ständig kapplöpning för att utöver att få tjänsten subventionerad dessutom få den utförd till lägsta tänkbara pris. Någonstans är det ju någon annan som betalar. Det är någon annan som betalar för de välbeställdas tokbilliga terrasser och subventionerade städningar. Givetvis behöver vi fler kontroller och fler sekretessbrytande insatser, men vi behöver också en ökad medvetenhet bland svenska konsumenter om att våra val i vardagen spelar roll. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt en firma har kollektivavtal är för mig en oerhört viktig signal om tillförlitlighet. Kollektivavtal är en viktig signal om att en arbetsgivare är skötsam i fråga om finanser men också om villkoren för medarbetarna i verksamheten. Kollektivavtal ger också, precis som min kollega Sofie Eriksson lyfte tidigare, oerhört mycket bättre möjlighet för skyddsombud att värna medarbetarnas hälsa. Därför undrar jag: Hur viktiga anser finansministern att kollektivavtalen är i det här sammanhanget? De är en pusselbit av många i kampen för ordning och reda på svensk arbetsmarknad och försvårar för skattefusk och skattefel."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Jag noterar att även finansministern berör en hel del om människorna vid sidan av företagen, reglerna och skatterna. Jag skulle vilja att vi uppehåller oss ytterligare en liten stund vid människorna, nämligen dem som utnyttjar kryphål i systemet och regelverken för att undandra sig beskattning.Jag minns så väl när det tidigare statsrådet Anders Ygeman för några år sedan lyfte problemet med misstänkt låga priser. Det önskar jag att vi ska prata mer om. Den som köper en klippning, en massage eller en taxiresa till misstänkt lågt pris måste ställa sig frågan: Är detta rimligt? Vem är det som betalar priset för att den här tjänsten är så oerhört billig? Det här är i allra högsta grad också applicerbart på offentlig upphandling, där de offererade priserna ibland är just misstänkt låga.Vi förtroendevalda har givetvis ett oerhört tungt ansvar för att med alla till buds stående medel försvåra fusk och missbruk och mota gängen även på det här området, men konsumenterna måste också vara uppmärksamma och medvetna. Därför undrar jag om finansministern har för avsikt att rikta en liknande uppmaning till svenska folket som Anders Ygeman gjorde om att våga och orka välja bort det misstänkt låga priset av omsorg om medmänniskor men också för att konsekvent gynna de vita affärerna.Detta vore verkligen på sin plats, inte minst i fråga om rut- och rottjänster, där det tycks vara en ständig kapplöpning för att utöver att få tjänsten subventionerad dessutom få den utförd till lägsta tänkbara pris. Någonstans är det ju någon annan som betalar. Det är någon annan som betalar för de välbeställdas tokbilliga terrasser och subventionerade städningar. Givetvis behöver vi fler kontroller och fler sekretessbrytande insatser, men vi behöver också en ökad medvetenhet bland svenska konsumenter om att våra val i vardagen spelar roll. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt en firma har kollektivavtal är för mig en oerhört viktig signal om tillförlitlighet. Kollektivavtal är en viktig signal om att en arbetsgivare är skötsam i fråga om finanser men också om villkoren för medarbetarna i verksamheten. Kollektivavtal ger också, precis som min kollega Sofie Eriksson lyfte tidigare, oerhört mycket bättre möjlighet för skyddsombud att värna medarbetarnas hälsa. Därför undrar jag: Hur viktiga anser finansministern att kollektivavtalen är i det här sammanhanget? De är en pusselbit av många i kampen för ordning och reda på svensk arbetsmarknad och försvårar för skattefusk och skattefel."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Jag tackar interpellanten för en mycket viktig fråga. Den är viktig av två starka skäl. Det ena är naturligtvis att den grova brottsligheten numera ofta använder exempelvis företag som verktyg för att bedra och lura och på så sätt komma åt pengar för sin verksamhet. Vi behöver alla följa pengarna och slå till mot detta, så att den organiserade brottsligheten inte får ett ännu större grepp om vårt samhälle. Jag menar att det som nu sker på väldigt många olika plan är systemhotande.Det andra skälet, som interpellanten också är inne på, är att många människor mitt i allt detta utnyttjas i ett system. De utnyttjas brutalt, också ibland som verktyg, handelsvaror eller annat, för och i den organiserade brottsligheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen arbetar därför nu på olika sätt för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det ansvarsområde jag har som finansminister handlar här först och främst om Skatteverket, men det gäller också flera andra delar, till exempel Tullverket som har en viktig uppgift i detta avseende.Jag gav nyss ett väldigt långt svar till interpellanten. Där berättade jag om vad som är på gång och vad som händer. Regeringen är aktiv och kommer att fortsätta vara det och göra mer tillsammans med myndigheterna - även tillsammans ska myndigheterna kunna göra mer - för att vi ska komma åt detta och bryta den mycket, mycket grova och illavarslande systemhotande organiserade brottsligheten.I vår framlagda budgetproposition har vi även avsatt resurser till de olika myndigheterna för att stärka arbetet mot fusk och bedrägerier men självklart också den grova brottsligheten. Detta är absolut en av våra ödesfrågor.Jag är glad över att interpellanten och många andra - både personer och partier här i kammaren - brinner för frågan och tycker att den är viktig. För mig är det otroligt viktigt, fru ålderspresident, att arbetet intensifieras den närmaste tiden så att vi på allvar ska kunna följa pengarna. En viktig fråga som vi jobbar med är den om sekretess: informationsutbyte och sekretesslagstiftning. Hur kan vi på ett bättre sätt låta myndigheter dela relevant information och inte låta integriteten få väga så tungt att kriminaliteten kan fortsätta? Vi vet alla att detta är komplext, men som jag sa i interpellationssvaret är mycket på gång."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Jag tackar interpellanten för en mycket viktig fråga. Den är viktig av två starka skäl. Det ena är naturligtvis att den grova brottsligheten numera ofta använder exempelvis företag som verktyg för att bedra och lura och på så sätt komma åt pengar för sin verksamhet. Vi behöver alla följa pengarna och slå till mot detta, så att den organiserade brottsligheten inte får ett ännu större grepp om vårt samhälle. Jag menar att det som nu sker på väldigt många olika plan är systemhotande.Det andra skälet, som interpellanten också är inne på, är att många människor mitt i allt detta utnyttjas i ett system. De utnyttjas brutalt, också ibland som verktyg, handelsvaror eller annat, för och i den organiserade brottsligheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen arbetar därför nu på olika sätt för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det ansvarsområde jag har som finansminister handlar här först och främst om Skatteverket, men det gäller också flera andra delar, till exempel Tullverket som har en viktig uppgift i detta avseende.Jag gav nyss ett väldigt långt svar till interpellanten. Där berättade jag om vad som är på gång och vad som händer. Regeringen är aktiv och kommer att fortsätta vara det och göra mer tillsammans med myndigheterna - även tillsammans ska myndigheterna kunna göra mer - för att vi ska komma åt detta och bryta den mycket, mycket grova och illavarslande systemhotande organiserade brottsligheten.I vår framlagda budgetproposition har vi även avsatt resurser till de olika myndigheterna för att stärka arbetet mot fusk och bedrägerier men självklart också den grova brottsligheten. Detta är absolut en av våra ödesfrågor.Jag är glad över att interpellanten och många andra - både personer och partier här i kammaren - brinner för frågan och tycker att den är viktig. För mig är det otroligt viktigt, fru ålderspresident, att arbetet intensifieras den närmaste tiden så att vi på allvar ska kunna följa pengarna. En viktig fråga som vi jobbar med är den om sekretess: informationsutbyte och sekretesslagstiftning. Hur kan vi på ett bättre sätt låta myndigheter dela relevant information och inte låta integriteten få väga så tungt att kriminaliteten kan fortsätta? Vi vet alla att detta är komplext, men som jag sa i interpellationssvaret är mycket på gång."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Jag vill ta tillfället i akt och hälsa finansministern och såklart alla andra varmt välkomna till Dalarna. Även Crister Carlsson, som sitter här i kammaren, är ledamot från Dalarna. Vi är väldigt stolta över vårt fina län. Hos oss finns det en massa olika fina saker att göra. Bland annat kan man åka skidor, både plant och utför. Om man bokar en stuga i Idre eller Sälen är risken tyvärr ganska stor att den är byggd av byggnadsarbetare som levt under oerhört usla arbetsförhållanden. Det kan till och med vara så illa att stugan man bor i är byggd av svartarbetande byggnadsarbetare som erbjudits prostituerade som betalning. Detta är något som det rapporterades om i dalamedierna för några veckor sedan och är ytterligare ett exempel på den fruktansvärda situationen i delar av vår arbetsmarknad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör ett antal år sedan hörde vi om vietnamesiska nagelteknologer som importeras in med stora löften om ett bättre liv i Sverige men som får jobba tio timmar om dagen sex dagar i veckan. De har fått betala tillbaka en stor andel av den lön de har fått till arbetsgivaren och lever under slavliknande villkor.Filippinska au pairer tas hit för att jobba hos välbärgade svenskar, också med löften om att få ett bättre liv. Snarare lever de inlåsta och ska vara i ständig jour. De jobbar hur många timmar som helst utan att få skälig lön.Byggmarknadskommissionen är en partsöverskridande organisation som jobbar med att motverka fusk i byggbranschen. Den tidigare kristdemokraten Stefan Attefall - ja, han är väl kanske fortfarande kristdemokrat - leder denna organisation. Han anmälde för några år sedan 12 byggföretag. Av totalt 90 granskade företag bröt 20 av dem mot kollektivavtalet, vilket är en ganska stor andel.När de granskade olika företag kom de även fram till att över 80 procent av alla företag inom byggbranschen som kommer från Östeuropa fuskar eller begår brott. Det är en oerhört allvarlig situation.I mitt uppdrag är jag ute på många arbetsplatser och ser hela tiden hur man försöker kringgå regler. Man är oerhört kreativ i försöken att fuska.Det perspektiv jag vill föra fram och vara tydlig med här är att det är facken som står absolut längst fram i kampen mot detta. Det är fackföreningsrörelsen som är ute och kontrollerar. Det är väldigt ofta så. Vi läser om de razzior som polisen och Arbetsmiljöverket gör. De är oerhört viktiga, och det är viktigt att fortsätta med dem. Det är positivt med alla som står bakom detta arbete. Men ofta är det facken som har uppmärksammat problemen från början. Det är facken som är ute på arbetsplatserna och har ögon och öron där ute. Det är de som tar kampen.Frågan är om vi har en regering som vill stärka deras arbete eller försvaga det. Vi har haft omröstningar här i kammaren om befogenheter för regionala skyddsombud och om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling, det vill säga saker som är viktiga för att stärka det arbete som sker längst ut. Jag vill därför lyfta fram denna fråga, så får vi se om jag kan få svar på hur man ser på det hela. Vill regeringen stärka fackföreningsrörelsens arbete och befogenheter? Det är de som står längst fram i kampen mot dessa fruktansvärda, vidriga företag."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Jag vill ta tillfället i akt och hälsa finansministern och såklart alla andra varmt välkomna till Dalarna. Även Crister Carlsson, som sitter här i kammaren, är ledamot från Dalarna. Vi är väldigt stolta över vårt fina län. Hos oss finns det en massa olika fina saker att göra. Bland annat kan man åka skidor, både plant och utför. Om man bokar en stuga i Idre eller Sälen är risken tyvärr ganska stor att den är byggd av byggnadsarbetare som levt under oerhört usla arbetsförhållanden. Det kan till och med vara så illa att stugan man bor i är byggd av svartarbetande byggnadsarbetare som erbjudits prostituerade som betalning. Detta är något som det rapporterades om i dalamedierna för några veckor sedan och är ytterligare ett exempel på den fruktansvärda situationen i delar av vår arbetsmarknad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör ett antal år sedan hörde vi om vietnamesiska nagelteknologer som importeras in med stora löften om ett bättre liv i Sverige men som får jobba tio timmar om dagen sex dagar i veckan. De har fått betala tillbaka en stor andel av den lön de har fått till arbetsgivaren och lever under slavliknande villkor.Filippinska au pairer tas hit för att jobba hos välbärgade svenskar, också med löften om att få ett bättre liv. Snarare lever de inlåsta och ska vara i ständig jour. De jobbar hur många timmar som helst utan att få skälig lön.Byggmarknadskommissionen är en partsöverskridande organisation som jobbar med att motverka fusk i byggbranschen. Den tidigare kristdemokraten Stefan Attefall - ja, han är väl kanske fortfarande kristdemokrat - leder denna organisation. Han anmälde för några år sedan 12 byggföretag. Av totalt 90 granskade företag bröt 20 av dem mot kollektivavtalet, vilket är en ganska stor andel.När de granskade olika företag kom de även fram till att över 80 procent av alla företag inom byggbranschen som kommer från Östeuropa fuskar eller begår brott. Det är en oerhört allvarlig situation.I mitt uppdrag är jag ute på många arbetsplatser och ser hela tiden hur man försöker kringgå regler. Man är oerhört kreativ i försöken att fuska.Det perspektiv jag vill föra fram och vara tydlig med här är att det är facken som står absolut längst fram i kampen mot detta. Det är fackföreningsrörelsen som är ute och kontrollerar. Det är väldigt ofta så. Vi läser om de razzior som polisen och Arbetsmiljöverket gör. De är oerhört viktiga, och det är viktigt att fortsätta med dem. Det är positivt med alla som står bakom detta arbete. Men ofta är det facken som har uppmärksammat problemen från början. Det är facken som är ute på arbetsplatserna och har ögon och öron där ute. Det är de som tar kampen.Frågan är om vi har en regering som vill stärka deras arbete eller försvaga det. Vi har haft omröstningar här i kammaren om befogenheter för regionala skyddsombud och om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling, det vill säga saker som är viktiga för att stärka det arbete som sker längst ut. Jag vill därför lyfta fram denna fråga, så får vi se om jag kan få svar på hur man ser på det hela. Vill regeringen stärka fackföreningsrörelsens arbete och befogenheter? Det är de som står längst fram i kampen mot dessa fruktansvärda, vidriga företag."}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Som synes var jag väldigt ivrig att komma upp i talarstolen. Det är inte så konstigt eftersom jag har fått vänta några månader på att få debattera med finansministern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGivet det fokus vi har i svensk debatt, fru ålderspresident, på att vi ska bekämpa gängen, strypa penningkranen och bekämpa organiserad brottslighet har det varit väldigt efterlängtat och angeläget för mig att efterhöra hur prioriterat arbetet mot arbetslivskriminalitet är för regeringen. Svaret från finansminister Elisabeth Svantesson hörde vi nu. Det är tekniskt och formellt, och det äger självklart sin riktighet givet att vi talar om lagstiftning och beskattning. Jag vill dock uppehålla mig en stund vid vad vi faktiskt talar om i dag eftersom avarterna i fråga om arbetslivskriminalitet är så många och förbluffande i sin variation. Uppfinningsrikedomen för att illegitimt sko sig och därtill utnyttja andra människor är helt enorm.I de samverkande myndigheternas rapport, som även finansministern nämnde, kan vi läsa om en del företeelser. Från Arbetsmiljöverket och de fackliga organisationerna finns det också många oerhört obehagliga vittnesmål som rör bristande skyddsutrustning, beslagtagna pass, falska id-handlingar, undermåliga arbetarbostäder och renodlad människohandel.Den organiserade brottsligheten skyr inga medel för att mjölka de gemensamma systemen på resurser. Det är dyrt och dåligt, men för de människor som kommer i kläm och utnyttjas är det dessutom livsfarligt.Jag kommer från Gotland. Hemma hos mig, i landets minsta län, gjordes nyligen en arbetsmiljöinspektion, och då stängdes 7 av 20 byggarbetsplatser. Man belade dem med omedelbart arbetsförbud. Vi talar som sagt om landets minsta län. Skalbarheten i detta vittnar om att det är ett oerhört omfattande nationellt problem.Anledningen till att byggarbetsplatserna tullar på skyddsutrustning och säkerhet är att det tyvärr finns grova pengar att tjäna på slarv. Priset för slarvet och underlåtenheten betalas av människor som skadar sig eller i värsta fall dör på jobbet. Det får aldrig löna sig att slarva med säkerheten och att utnyttja människor. Det får aldrig löna sig att undandra sig beskattning och fuska med socialförsäkringar. Likväl är det fortfarande möjligt i dagens Sverige. Detta göder kassan i de gäng som alla partier här i kammaren säger sig vilja bekämpa.Jag undrar därför: Är vi överens om att vi behöver göra ännu mer för att bekämpa den uppenbarligen grasserande arbetslivskriminaliteten, främja sund konkurrens, motverka skattefusk och därmed säkra resurser för välfärdens behov?"}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Som synes var jag väldigt ivrig att komma upp i talarstolen. Det är inte så konstigt eftersom jag har fått vänta några månader på att få debattera med finansministern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGivet det fokus vi har i svensk debatt, fru ålderspresident, på att vi ska bekämpa gängen, strypa penningkranen och bekämpa organiserad brottslighet har det varit väldigt efterlängtat och angeläget för mig att efterhöra hur prioriterat arbetet mot arbetslivskriminalitet är för regeringen. Svaret från finansminister Elisabeth Svantesson hörde vi nu. Det är tekniskt och formellt, och det äger självklart sin riktighet givet att vi talar om lagstiftning och beskattning. Jag vill dock uppehålla mig en stund vid vad vi faktiskt talar om i dag eftersom avarterna i fråga om arbetslivskriminalitet är så många och förbluffande i sin variation. Uppfinningsrikedomen för att illegitimt sko sig och därtill utnyttja andra människor är helt enorm.I de samverkande myndigheternas rapport, som även finansministern nämnde, kan vi läsa om en del företeelser. Från Arbetsmiljöverket och de fackliga organisationerna finns det också många oerhört obehagliga vittnesmål som rör bristande skyddsutrustning, beslagtagna pass, falska id-handlingar, undermåliga arbetarbostäder och renodlad människohandel.Den organiserade brottsligheten skyr inga medel för att mjölka de gemensamma systemen på resurser. Det är dyrt och dåligt, men för de människor som kommer i kläm och utnyttjas är det dessutom livsfarligt.Jag kommer från Gotland. Hemma hos mig, i landets minsta län, gjordes nyligen en arbetsmiljöinspektion, och då stängdes 7 av 20 byggarbetsplatser. Man belade dem med omedelbart arbetsförbud. Vi talar som sagt om landets minsta län. Skalbarheten i detta vittnar om att det är ett oerhört omfattande nationellt problem.Anledningen till att byggarbetsplatserna tullar på skyddsutrustning och säkerhet är att det tyvärr finns grova pengar att tjäna på slarv. Priset för slarvet och underlåtenheten betalas av människor som skadar sig eller i värsta fall dör på jobbet. Det får aldrig löna sig att slarva med säkerheten och att utnyttja människor. Det får aldrig löna sig att undandra sig beskattning och fuska med socialförsäkringar. Likväl är det fortfarande möjligt i dagens Sverige. Detta göder kassan i de gäng som alla partier här i kammaren säger sig vilja bekämpa.Jag undrar därför: Är vi överens om att vi behöver göra ännu mer för att bekämpa den uppenbarligen grasserande arbetslivskriminaliteten, främja sund konkurrens, motverka skattefusk och därmed säkra resurser för välfärdens behov?"}
+{"question":"Hur ämnar ministern säkra ordning och reda i de här branscherna och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig hur jag ämnar säkra ordning och reda i högriskbranscher för arbetslivskriminalitet och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas. Hon har också frågat mig hur jag avser att följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen ser allvarligt på att det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Inkomster från de oseriösa företagen går ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörer inom organiserad brottslighet använder företag som brottsverktyg och agerar i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.Myndigheterna som samverkar mot den organiserade brottsligheten bedömer att samhället årligen undandras stora summor i skatter och avgifter, att pengar utbetalas till personer och företag på felaktiga grunder samt att ekonomisk brottslighet är ett väsentligt större samhällsproblem än vad brottsstatistiken visar. Tidöavtalet innebär ett paradigmskifte i synen på hur den organiserade, systemhotande brottsligheten ska bekämpas. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner.I 2022 års skatteförfarandeutredning pågår arbete med att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet. Utredaren ska enligt direktiven se över de uppgifter som lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen och utreda om ytterligare uppgifter, som behövs för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen, ska lämnas. Om det finns behov ska utredaren också lämna förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgifterna lämnas ut till andra myndigheter.Utredaren ska även se över vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik. Syftet med översynen är bland annat att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Delbetänkande med förslag om vilka uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen ska lämnas senast den 31 augusti 2023. Utredarens förslag rörande personalliggare och skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik ska redovisas senast den 30 augusti 2024.För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet med vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att myndigheter ska kunna dela all relevant information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott. Detta är något som myndigheterna har efterfrågat under en längre tid. Jag och andra statsråd i regeringen har dialog med bland annat Skatteverket om behoven. Vid förra mötet i rådet mot organiserad brottslighet, som justitieministern leder, diskuterades till exempel informationsutbyte.Vidare har en utredare inom Finansdepartementet haft i uppdrag att utreda möjligheterna till informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter och arbetslöshetskassor, i syfte att bland annat säkerställa att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningar från välfärdssystemen är korrekta samt att stärka förutsättningarna för myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet.I departementspromemorian Utökat informationsutbyte lämnas flera förslag som syftar till att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Promemorian har remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet."}
+{"question":"Hur ämnar ministern följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan?","answer":"Hanna Westerén har frågat mig hur jag ämnar säkra ordning och reda i högriskbranscher för arbetslivskriminalitet och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas. Hon har också frågat mig hur jag avser att följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen ser allvarligt på att det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Inkomster från de oseriösa företagen går ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörer inom organiserad brottslighet använder företag som brottsverktyg och agerar i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.Myndigheterna som samverkar mot den organiserade brottsligheten bedömer att samhället årligen undandras stora summor i skatter och avgifter, att pengar utbetalas till personer och företag på felaktiga grunder samt att ekonomisk brottslighet är ett väsentligt större samhällsproblem än vad brottsstatistiken visar. Tidöavtalet innebär ett paradigmskifte i synen på hur den organiserade, systemhotande brottsligheten ska bekämpas. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner.I 2022 års skatteförfarandeutredning pågår arbete med att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet. Utredaren ska enligt direktiven se över de uppgifter som lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen och utreda om ytterligare uppgifter, som behövs för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen, ska lämnas. Om det finns behov ska utredaren också lämna förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgifterna lämnas ut till andra myndigheter.Utredaren ska även se över vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik. Syftet med översynen är bland annat att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Delbetänkande med förslag om vilka uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen ska lämnas senast den 31 augusti 2023. Utredarens förslag rörande personalliggare och skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik ska redovisas senast den 30 augusti 2024.För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet med vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att myndigheter ska kunna dela all relevant information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott. Detta är något som myndigheterna har efterfrågat under en längre tid. Jag och andra statsråd i regeringen har dialog med bland annat Skatteverket om behoven. Vid förra mötet i rådet mot organiserad brottslighet, som justitieministern leder, diskuterades till exempel informationsutbyte.Vidare har en utredare inom Finansdepartementet haft i uppdrag att utreda möjligheterna till informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter och arbetslöshetskassor, i syfte att bland annat säkerställa att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningar från välfärdssystemen är korrekta samt att stärka förutsättningarna för myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet.I departementspromemorian Utökat informationsutbyte lämnas flera förslag som syftar till att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Promemorian har remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"Jo, Niklas Karlsson försöker måla upp en bild. Jag minns den förra interpellationsdebatten när Niklas Karlsson sa att det är skillnad på M och S till exempel i synen på värdet av människor. Då försökte han verkligen måla upp en bild!Regeringen driver en politik och har fått förtroende av väljarna att ändra inriktning. Många av de saker som går åt fel håll ska komma rätt. Det handlar om grov kriminalitet. Det handlar om energisystem. Det handlar om att alltför många människor står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in. Men det handlar också om skattefrågor. Skatterna ska fungera effektivt och tas in på rätt sätt, och människor ska inte dra sig undan. Det talar för sig självt att vi under våren har jobbat hårt med detta i EU eftersom vi vet att vi tillsammans måste ha ett bättre system med informationsutbyte och annat för att företag och individer inte ska kunna ägna sig åt skatteundandragande.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"Jo, Niklas Karlsson försöker måla upp en bild. Jag minns den förra interpellationsdebatten när Niklas Karlsson sa att det är skillnad på M och S till exempel i synen på värdet av människor. Då försökte han verkligen måla upp en bild!Regeringen driver en politik och har fått förtroende av väljarna att ändra inriktning. Många av de saker som går åt fel håll ska komma rätt. Det handlar om grov kriminalitet. Det handlar om energisystem. Det handlar om att alltför många människor står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in. Men det handlar också om skattefrågor. Skatterna ska fungera effektivt och tas in på rätt sätt, och människor ska inte dra sig undan. Det talar för sig självt att vi under våren har jobbat hårt med detta i EU eftersom vi vet att vi tillsammans måste ha ett bättre system med informationsutbyte och annat för att företag och individer inte ska kunna ägna sig åt skatteundandragande.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag är inte ute efter att måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv. Det blir svårt att motbevisa det som nu sagts. Det är väl jättebra att regeringen också under ordförandeskapet i Europeiska unionen driver frågor som DAC 8. Ingen är emot det - tvärtom. Det är jättebra. Problemet är bara att det är otillräckligt. Man borde göra mer, och man kan göra mer om man vill.Under tiden lever vi med en lagstiftning som har mer än 50 år på nacken och som borde ha uppdaterats för länge sedan. Andra länder i vår omvärld har valt att göra det, trots arbetet som sker i Europeiska unionen.Jag är fortfarande av den uppfattningen, när jag hör finansministern och när jag läser dokumenten från kommissionen och från parlamentet, att det finns alla möjligheter för Sveriges regering att lägga en proposition på riksdagens bord, göra någonting åt detta redan nu och sedan göra justeringar i framtiden om behovet skulle uppstå. Det är ju också så att under tiden blöder vi. Skatteintäkter fattas. Vi lever med en gammaldags, obsolet, omodern lagstiftning som man behöver uppdatera, och det kan man göra om man bara vill. Jag försöker alltså inte måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag är inte ute efter att måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv. Det blir svårt att motbevisa det som nu sagts. Det är väl jättebra att regeringen också under ordförandeskapet i Europeiska unionen driver frågor som DAC 8. Ingen är emot det - tvärtom. Det är jättebra. Problemet är bara att det är otillräckligt. Man borde göra mer, och man kan göra mer om man vill.Under tiden lever vi med en lagstiftning som har mer än 50 år på nacken och som borde ha uppdaterats för länge sedan. Andra länder i vår omvärld har valt att göra det, trots arbetet som sker i Europeiska unionen.Jag är fortfarande av den uppfattningen, när jag hör finansministern och när jag läser dokumenten från kommissionen och från parlamentet, att det finns alla möjligheter för Sveriges regering att lägga en proposition på riksdagens bord, göra någonting åt detta redan nu och sedan göra justeringar i framtiden om behovet skulle uppstå. Det är ju också så att under tiden blöder vi. Skatteintäkter fattas. Vi lever med en gammaldags, obsolet, omodern lagstiftning som man behöver uppdatera, och det kan man göra om man bara vill. Jag försöker alltså inte måla upp någon bild av regeringen, för det gör regeringen rätt bra själv."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"Låt mig börja med att berätta för kammarens ledamöter och den som tittar och lyssnar på detta att under våren är Sverige ordförande i EU, och en av de frågor som jag och det svenska ordförandeskapet har arbetat hårt med att få igenom är DAC 8. Det är en förkortning som väldigt få vet vad den betyder, men den handlar om samarbete och informationsutbyte inom EU för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och annat. Det har vi jobbat hårt med.Det spelar ingen roll hur ofta Niklas Karlsson står i kammaren och pratar om att regeringen inte jobbar med de här frågorna. För mig är de otroligt viktiga. Det är också därför jag har drivit dessa förhandlingar och rott dem i hamn. Resultatet kommer att vara ett viktigt verktyg för just det Niklas Karlsson talade om.Jag delar bilden av att den här lagen behöver moderniseras, men när nu EU och kommissionen arbetar med systemet och det finns en kommunikation mellan länderna, och självklart även med kommissionen, ser jag väldigt liten orsak att lägga fram en lagstiftning som vi sedan eventuellt måste justera. Vi vet ju inte exakt hur detta system kommer att se ut eller vad kommissionen lägger fram.Jag tror egentligen inte att Socialdemokraterna heller tycker att det vore en klok idé. Hade regeringen lagt fram den hade vi antagligen fått kritik för att vi inte inväntade EU. Jag ser det här mer som ett skäl att lyfta fram frågor där i det här fallet Niklas Karlsson vill försöka måla upp en bild av att regeringen och jag som finansminister inte jobbar med frågor om skatteundandragande och skatteflykt. Men det är väldigt viktiga frågor, för vår gemensamma välfärd ska betalas av alla som ska betala skatt. Ingen ska kunna dra sig undan. Vi inväntar alltså EU, och vi tror att beskedet kommer i juli. Det är inte svårare än så."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"Låt mig börja med att berätta för kammarens ledamöter och den som tittar och lyssnar på detta att under våren är Sverige ordförande i EU, och en av de frågor som jag och det svenska ordförandeskapet har arbetat hårt med att få igenom är DAC 8. Det är en förkortning som väldigt få vet vad den betyder, men den handlar om samarbete och informationsutbyte inom EU för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och annat. Det har vi jobbat hårt med.Det spelar ingen roll hur ofta Niklas Karlsson står i kammaren och pratar om att regeringen inte jobbar med de här frågorna. För mig är de otroligt viktiga. Det är också därför jag har drivit dessa förhandlingar och rott dem i hamn. Resultatet kommer att vara ett viktigt verktyg för just det Niklas Karlsson talade om.Jag delar bilden av att den här lagen behöver moderniseras, men när nu EU och kommissionen arbetar med systemet och det finns en kommunikation mellan länderna, och självklart även med kommissionen, ser jag väldigt liten orsak att lägga fram en lagstiftning som vi sedan eventuellt måste justera. Vi vet ju inte exakt hur detta system kommer att se ut eller vad kommissionen lägger fram.Jag tror egentligen inte att Socialdemokraterna heller tycker att det vore en klok idé. Hade regeringen lagt fram den hade vi antagligen fått kritik för att vi inte inväntade EU. Jag ser det här mer som ett skäl att lyfta fram frågor där i det här fallet Niklas Karlsson vill försöka måla upp en bild av att regeringen och jag som finansminister inte jobbar med frågor om skatteundandragande och skatteflykt. Men det är väldigt viktiga frågor, för vår gemensamma välfärd ska betalas av alla som ska betala skatt. Ingen ska kunna dra sig undan. Vi inväntar alltså EU, och vi tror att beskedet kommer i juli. Det är inte svårare än så."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"Man kan säga att det i synen på beskattningsrätten finns en svensk uppfattning i förhållande till våra vänner i Europa, framför allt när det gäller Europeiska kommissionen och det samarbete vi har i EU. Det är att beskattningsrätten är nationell, att det är en nationell angelägenhet. Där skiljer vi oss från våra partivänner i många andra länder. Det är en svensk uppfattning. Den är jag glad för. Det är viktigt att vi upprätthåller den och arbetar tillsammans för att just beskattningen ska vara en nationell angelägenhet.Ibland kommer vi till frågor där det finns intresse för att ha gemensamma standarder. Vi har det gamla Bepsprojektet. Och OECD jobbar med att vi tillsammans ska sätta minimistandarder för att undvika ett race to the bottom, alltså att länderna konkurrerar genom lågskattemöjligheter. Då kan Europeiska unionen fungera som ett instrument genom att vi har gemensamma grunder, som vi inte ska gå under. Det har vi sett på bolagsskatteområdet, och det förs liknande resonemang på andra områden.Min poäng är dock att en sådan grundläggande bas inte rimligen kan bli ett hinder för Sverige att välja hur vi själva sätter skatten. Den konflikten uppstår bara om vi skulle ha en lägre skatt eller en syn på att skatteuttaget inte ska vara lika högt som den basplatta som unionen skulle välja att sätta. Det ser åtminstone inte jag framför mig, att EU skulle vara mer radikala eller progressiva och sätta en högre nivå än vi skulle ha i våra förslag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller det förslag som den socialdemokratiska regeringen levererade kan jag sätta ganska mycket pengar på att EU inte skulle lägga fram ett förslag på en högre skattesats än den vi föreslog i lagrådsremissen.Jag ska inte bli alltför konspiratorisk, men jag har sagt det förut och säger det igen, fru ålderspresident: Det är lätt att få intrycket att finansministern och regeringen inte vill hitta rimliga skattebaser och att man inte ser på kampen mot skatteflykt, skattefel och skatteundandragande på samma sätt som Socialdemokraterna.Finansministern har vid ett flertal tillfällen sagt att man delar vår uppfattning. Men då måste man börja leverera resultat. Då kan man inte lägga ned utredningar om till exempel exitskatt för att förhindra skatteplanering och skatteflykt. Man kan inte ändra direktiven i utredningar om till exempel fåmansbolag där man helt enkelt snarare sänker skatten än höjer den. Och man kan inte undvika att gå fram med förslag om en ny, moderniserad källskatt med hänvisning till att arbetet redan pågår i EU.För att göra den här diskussionen inte bara politiskt tillspetsad utan också politiskt intellektuell vill jag säga att jag fortfarande saknar svar på vad det är i arbetet i Europeiska unionen som hindrar regeringen att redan nu lägga fram ett förslag, annat än att det av praktiska skäl skulle vara dumt eftersom det sedan skulle behöva uppdateras."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"Man kan säga att det i synen på beskattningsrätten finns en svensk uppfattning i förhållande till våra vänner i Europa, framför allt när det gäller Europeiska kommissionen och det samarbete vi har i EU. Det är att beskattningsrätten är nationell, att det är en nationell angelägenhet. Där skiljer vi oss från våra partivänner i många andra länder. Det är en svensk uppfattning. Den är jag glad för. Det är viktigt att vi upprätthåller den och arbetar tillsammans för att just beskattningen ska vara en nationell angelägenhet.Ibland kommer vi till frågor där det finns intresse för att ha gemensamma standarder. Vi har det gamla Bepsprojektet. Och OECD jobbar med att vi tillsammans ska sätta minimistandarder för att undvika ett race to the bottom, alltså att länderna konkurrerar genom lågskattemöjligheter. Då kan Europeiska unionen fungera som ett instrument genom att vi har gemensamma grunder, som vi inte ska gå under. Det har vi sett på bolagsskatteområdet, och det förs liknande resonemang på andra områden.Min poäng är dock att en sådan grundläggande bas inte rimligen kan bli ett hinder för Sverige att välja hur vi själva sätter skatten. Den konflikten uppstår bara om vi skulle ha en lägre skatt eller en syn på att skatteuttaget inte ska vara lika högt som den basplatta som unionen skulle välja att sätta. Det ser åtminstone inte jag framför mig, att EU skulle vara mer radikala eller progressiva och sätta en högre nivå än vi skulle ha i våra förslag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller det förslag som den socialdemokratiska regeringen levererade kan jag sätta ganska mycket pengar på att EU inte skulle lägga fram ett förslag på en högre skattesats än den vi föreslog i lagrådsremissen.Jag ska inte bli alltför konspiratorisk, men jag har sagt det förut och säger det igen, fru ålderspresident: Det är lätt att få intrycket att finansministern och regeringen inte vill hitta rimliga skattebaser och att man inte ser på kampen mot skatteflykt, skattefel och skatteundandragande på samma sätt som Socialdemokraterna.Finansministern har vid ett flertal tillfällen sagt att man delar vår uppfattning. Men då måste man börja leverera resultat. Då kan man inte lägga ned utredningar om till exempel exitskatt för att förhindra skatteplanering och skatteflykt. Man kan inte ändra direktiven i utredningar om till exempel fåmansbolag där man helt enkelt snarare sänker skatten än höjer den. Och man kan inte undvika att gå fram med förslag om en ny, moderniserad källskatt med hänvisning till att arbetet redan pågår i EU.För att göra den här diskussionen inte bara politiskt tillspetsad utan också politiskt intellektuell vill jag säga att jag fortfarande saknar svar på vad det är i arbetet i Europeiska unionen som hindrar regeringen att redan nu lägga fram ett förslag, annat än att det av praktiska skäl skulle vara dumt eftersom det sedan skulle behöva uppdateras."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!Jag ska hålla det kortfattat. Jag håller i grunden helt med Niklas Karlsson och den förra regeringen om att den här lagstiftningen måste uppdateras. Den är från 70-talet. Det säger sig självt att det har hänt väldigt mycket på området sedan dess.Precis som Niklas Karlsson vet har både tidigare lagrådsremiss och utredning fått en hel del kritik. Det i sig är inte ett problem. Det kan man arbeta med. Men vår bedömning är att kommissionen redan i juli kommer med ett förslag om en gemensam lagstiftning på källskatteområdet. Jag tycker - det tror jag egentligen att Socialdemokraterna också tycker - att det är ganska onödigt att nu gå fram med en egen lagstiftning om den sedan måste göras om och stöpas om igen efter kommissionens förslag eller det förslag som ska diskuteras på EU-nivå.Det är alltid synd när saker drar ut på tiden. Denna fråga har behandlats av tidigare regeringar under en lång och utdragen period. Men det är bättre att vi får korrekt och riktig lagstiftning på plats än att vi först jobbar fram en egen och sedan får anpassa den igen. Det är det enkla och väldigt sanna svaret.Jag håller helt med om att lagstiftningen måste moderniseras. Den måste uppdateras. Men låt oss göra det på det sätt som vi i EU kommer att komma överens om tillsammans."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!Jag ska hålla det kortfattat. Jag håller i grunden helt med Niklas Karlsson och den förra regeringen om att den här lagstiftningen måste uppdateras. Den är från 70-talet. Det säger sig självt att det har hänt väldigt mycket på området sedan dess.Precis som Niklas Karlsson vet har både tidigare lagrådsremiss och utredning fått en hel del kritik. Det i sig är inte ett problem. Det kan man arbeta med. Men vår bedömning är att kommissionen redan i juli kommer med ett förslag om en gemensam lagstiftning på källskatteområdet. Jag tycker - det tror jag egentligen att Socialdemokraterna också tycker - att det är ganska onödigt att nu gå fram med en egen lagstiftning om den sedan måste göras om och stöpas om igen efter kommissionens förslag eller det förslag som ska diskuteras på EU-nivå.Det är alltid synd när saker drar ut på tiden. Denna fråga har behandlats av tidigare regeringar under en lång och utdragen period. Men det är bättre att vi får korrekt och riktig lagstiftning på plats än att vi först jobbar fram en egen och sedan får anpassa den igen. Det är det enkla och väldigt sanna svaret.Jag håller helt med om att lagstiftningen måste moderniseras. Den måste uppdateras. Men låt oss göra det på det sätt som vi i EU kommer att komma överens om tillsammans."}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack för svaret, finansministern! Det tog en liten stund, men jag är glad att det kom till slut och hoppas att det var en engångsföreteelse.Man kan undra vad källskatt eller kupongskatt är för något. Vi som dagligen jobbar med skattepolitik är väl förtrogna med alla möjliga olika skatter, med vad som finns, hur det ska formuleras och hur det sedan ska försöka tillämpas. Den som nu sitter hemma framför tv:n och tittar på debatten är bara intresserad av att det är enkelt, tydligt och transparent. Det ska inte vara några bekymmer, utan det ska fungera ganska enkelt.Det är säkert många som inte riktigt är klara över vad kupongskatt egentligen handlar om - kupong- eller källskatt. På Skatteverkets hemsida står det: \"Kupongskatt är en källskatt som tas ut på utdelning från svenska aktiebolag när den som tar emot utdelningen . bor utomlands eller är hemmahörande i utlandet.\" Det bringar förmodligen något bättre klarhet i vad det handlar om. Men jag ska göra det mycket enkelt; källskatt eller kupongskatt handlar om att förhindra skatteflykt och fel.Just den här debatten har vi, inte minst jag och finansministern, haft i kammaren förut. Det har handlat om så kallad exitskatt, när man flyttar ut sina tillgångar från landet, skatteplanerar och försöker undvika att betala svensk skatt. Det här går i samma spår.Det handlar om att förhindra skatteflykt och att undvika fel. Därför har den tidigare regeringen försökt modernisera den kupongskattelag som Sverige haft sedan 1971 och som är föråldrad i näst intill samtliga avseenden. Den kom till i en tid då samhället såg helt annorlunda ut än i dag. Nu är vi digitaliserade. Det där med kupongskatt, där kupongerna stämplades, existerar inte. Det är helt annorlunda i dag än för mer än 50 år sedan.Den lagrådsremiss som den socialdemokratiska regeringen gick fram med handlade om fyra saker. Det handlade om att anpassa lagstiftningen till vad som gäller avseende inkomstskatt i övrigt. Så är det inte i dag. Det handlade om att effekterna av internationalisering och digitalisering på de finansiella marknaderna ska beaktas, det vill säga att lagen är modern, ändamålsenlig och tidsenlig. Det handlade om att de administrativa kostnaderna hålls så låga som möjligt. Och det handlade om att den utformas så att riskerna för fel och fusk minimeras.Den lagrådsremissen har finansministern valt att lägga på is, med hänvisning till att det sker ett arbete inom Europeiska unionen. Jag tycker att det är ett svagt argument. Det är otillräckligt. Jag menar att den svenska regeringen redan nu hade kunnat gå fram med ett förslag på en proposition för att modernisera lagen om källskatt och framöver beakta det som sker i Europeiska unionen. Det har Finland gjort. Det skulle Sverige också kunna göra.När jag försöker bringa klarhet i hur ärendet ser ut i Europeiska unionen läser jag både parlamentets betänkande och det dokument som kommissionen har tagit fram. Det är möjligt att jag har missat någonting, att jag inte har koll på hela situationen. Men då vill jag gärna att finansministern upplyser mig om det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad i kommissionen och unionen är det som gör att vi inte kan gå fram lite snabbare och modernisera den svenska lagen om källskatt?"}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack för svaret, finansministern! Det tog en liten stund, men jag är glad att det kom till slut och hoppas att det var en engångsföreteelse.Man kan undra vad källskatt eller kupongskatt är för något. Vi som dagligen jobbar med skattepolitik är väl förtrogna med alla möjliga olika skatter, med vad som finns, hur det ska formuleras och hur det sedan ska försöka tillämpas. Den som nu sitter hemma framför tv:n och tittar på debatten är bara intresserad av att det är enkelt, tydligt och transparent. Det ska inte vara några bekymmer, utan det ska fungera ganska enkelt.Det är säkert många som inte riktigt är klara över vad kupongskatt egentligen handlar om - kupong- eller källskatt. På Skatteverkets hemsida står det: \"Kupongskatt är en källskatt som tas ut på utdelning från svenska aktiebolag när den som tar emot utdelningen . bor utomlands eller är hemmahörande i utlandet.\" Det bringar förmodligen något bättre klarhet i vad det handlar om. Men jag ska göra det mycket enkelt; källskatt eller kupongskatt handlar om att förhindra skatteflykt och fel.Just den här debatten har vi, inte minst jag och finansministern, haft i kammaren förut. Det har handlat om så kallad exitskatt, när man flyttar ut sina tillgångar från landet, skatteplanerar och försöker undvika att betala svensk skatt. Det här går i samma spår.Det handlar om att förhindra skatteflykt och att undvika fel. Därför har den tidigare regeringen försökt modernisera den kupongskattelag som Sverige haft sedan 1971 och som är föråldrad i näst intill samtliga avseenden. Den kom till i en tid då samhället såg helt annorlunda ut än i dag. Nu är vi digitaliserade. Det där med kupongskatt, där kupongerna stämplades, existerar inte. Det är helt annorlunda i dag än för mer än 50 år sedan.Den lagrådsremiss som den socialdemokratiska regeringen gick fram med handlade om fyra saker. Det handlade om att anpassa lagstiftningen till vad som gäller avseende inkomstskatt i övrigt. Så är det inte i dag. Det handlade om att effekterna av internationalisering och digitalisering på de finansiella marknaderna ska beaktas, det vill säga att lagen är modern, ändamålsenlig och tidsenlig. Det handlade om att de administrativa kostnaderna hålls så låga som möjligt. Och det handlade om att den utformas så att riskerna för fel och fusk minimeras.Den lagrådsremissen har finansministern valt att lägga på is, med hänvisning till att det sker ett arbete inom Europeiska unionen. Jag tycker att det är ett svagt argument. Det är otillräckligt. Jag menar att den svenska regeringen redan nu hade kunnat gå fram med ett förslag på en proposition för att modernisera lagen om källskatt och framöver beakta det som sker i Europeiska unionen. Det har Finland gjort. Det skulle Sverige också kunna göra.När jag försöker bringa klarhet i hur ärendet ser ut i Europeiska unionen läser jag både parlamentets betänkande och det dokument som kommissionen har tagit fram. Det är möjligt att jag har missat någonting, att jag inte har koll på hela situationen. Men då vill jag gärna att finansministern upplyser mig om det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad i kommissionen och unionen är det som gör att vi inte kan gå fram lite snabbare och modernisera den svenska lagen om källskatt?"}
+{"question":"Vad i EU-kommissionens arbete begränsar Sverige att införa en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och tar ministern några initiativ för att påverka kommissionens förslag?","answer":"har frågat mig vad i EU-kommissionens arbete som begränsar att Sverige inför en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och om jag tar några initiativ för att påverka kommissionens förslag. Vidare undrar Niklas Karlsson när regeringen avser att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.En särskild utredare lämnade under 2020 ett förslag på ett nytt system för källskatt på utdelning till utländska personer. Remissinstanserna hade många synpunkter på förslaget, och Finansdepartementet remitterade förra året ett utkast till lagrådsremiss. Remissinstanserna har dock haft omfattande synpunkter även på delar av detta förslag. Dessa synpunkter analyseras nu inom Regeringskansliet.Samtidigt pågår ett arbete inom Europeiska kommissionen med att ta fram ett EU-gemensamt system för hantering av källskatt. Kommissionen har aviserat att man planerar att lämna ett lagförslag under 2023. Innan vi vet hur kommissionens förslag slutligen kommer att utformas är det för tidigt att säga vilken konkret påverkan förslaget kommer att ha på den nya lagen om källskatt och vid vilken tidpunkt den kan presenteras för riksdagen."}
+{"question":"När planerar regeringen att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen ?","answer":"har frågat mig vad i EU-kommissionens arbete som begränsar att Sverige inför en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och om jag tar några initiativ för att påverka kommissionens förslag. Vidare undrar Niklas Karlsson när regeringen avser att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.En särskild utredare lämnade under 2020 ett förslag på ett nytt system för källskatt på utdelning till utländska personer. Remissinstanserna hade många synpunkter på förslaget, och Finansdepartementet remitterade förra året ett utkast till lagrådsremiss. Remissinstanserna har dock haft omfattande synpunkter även på delar av detta förslag. Dessa synpunkter analyseras nu inom Regeringskansliet.Samtidigt pågår ett arbete inom Europeiska kommissionen med att ta fram ett EU-gemensamt system för hantering av källskatt. Kommissionen har aviserat att man planerar att lämna ett lagförslag under 2023. Innan vi vet hur kommissionens förslag slutligen kommer att utformas är det för tidigt att säga vilken konkret påverkan förslaget kommer att ha på den nya lagen om källskatt och vid vilken tidpunkt den kan presenteras för riksdagen."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Tack, interpellanten, för frågan! Jag tycker att det är bra att interpellanten driver saken och ställer frågor. Dock hade jag kanske önskat att interpellanten inte bara skulle driva frågan framåt utan också tydligare visa på det ansvar som interpellantens parti och även Socialdemokraterna har för detta. Men jag är finansminister nu, och vi är regering nu, och som jag sa tar jag ansvar för den situation vi har. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag återkommer till inflationen och varför den är så viktig att bekämpa - ett av de absolut viktigaste målen och den stora utmaningen just nu. Man trycker ned inflationen för att trycka ned kostnaderna för många hushåll. Frågan om 57:orna finns med, och vi analyserar den. Jag säger samma sak igen. Jag förstår att man kan tycka att det är tråkigt, men det är det besked som jag ger här och nu.Jag kan också bara konstatera, fru ålderspresident, att engagemanget är stort. Det är bra. Engagemanget för pensionärer generellt är också stort i den här kammaren, vilket också är bra.Det har sagts många gånger i denna kammaren att regeringen har fattat beslut om att sänka skatten för höginkomsttagare. Det stämmer inte, och det vet alla som har sagt det. Det handlar om att våra system funkar just så. Garantipensionärer får från den 1 januari i år 850 kronor mer till följd av prisbasbelopp. Det spelar ingen roll hur mycket vänsterpartister skakar på huvudet här i kammaren; så är det. Grundavdraget, jobbskatteavdraget och inkomstskiktgränsen förändras med prisbasbelopp. Det kan man tycka olika om, men det är någonting de flesta här i kammaren är överens om är bra. Det är ändå bra för den som har lyssnat på debatten att veta detta. Vi har system som justeras för inflation.Med det sagt: Tack för en bra diskussion! Vi lär på olika sätt återkomma i frågan eftersom engagemanget är stort.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Först: Det finns ingen här som inte tar den inflationssituation vi har på allvar. Det vi undrar i den här debatten är hur det kan komma sig att höginkomsttagare kan få sänkt skatt - något som för övrigt också är inflationsdrivande - när man inte kan göra någonting för att kompensera dem som är födda 1957. Det vi undrar över när vi hör finansministern hänvisa till inflationen är just denna prioritering.Från debatten i dag väljer jag att ta med mig hoppet. Jag hoppas verkligen att regeringen inte bara inser att ett stort misstag har begåtts - som finansministern också har uttryckt här i dag - som försätter människor i svåra ekonomiska situationer där pengar helt enkelt inte räcker till mat och hyra, utan att regeringen också kommer att agera på det.Som vi har konstaterat i dag är det vanligt folk som drabbas. De tvingas till svåra ekonomiska beslut på grund av att situationen är som den är. Det som gör det hela ännu värre är att informationen om denna orättvisa inte i tid nådde dem som nu har drabbats. Då skulle de åtminstone ha kunnat planera annorlunda.Låt oss konstatera att de som är födda 1957 inte ska behöva hantera denna orättvisa skattesmäll. De behöver ha sina pengar. Om regeringen i det här läget kan hitta ett ekonomiskt utrymme för att sänka skatten för landets höginkomsttagare borde nog finansministern ändå ha utrymme för att hitta en lösning även för den här gruppen, som har arbetat ett helt liv.Jag kan bara beklaga att viljan inte har funnits hittills, men jag hoppas verkligen att detta ändras framöver. Vi kommer att följa frågan noga, och vi vill också gärna vara en konstruktiv kraft för att det ska bli möjligt att kompensera den här gruppen så att den får upprättelse."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Jag ska snart återvända till interpellantens fråga, men jag vill bara säga något som kan vara bra att veta till alla som lyssnar och tittar på detta.I en situation där vi har den högsta inflationen på tre decennier, 30 år, och samtidigt en svag lågkonjunktur är det flera partier här i kammaren - inte bara regeringsunderlaget - som vet att inflationsbekämpning är viktigt. Det kan också vara bra att veta att både Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetar, där man vill låna upp ungefär 200 miljarder per parti, under de närmaste åren skulle driva inflationen vansinnigt högt och urholka betydlig köpkraft för både 57:or och alla andra årsgrupper. Jag vill bara ha detta sagt som grund.Tillbaka till interpellationen, som är både viktig i sig och viktig att ha en diskussion om: Jag tror att vi alla är rörande överens om att det här är ett stort fel som skett och att det är en orimlig hantering. Det finns många i den här kammaren som bär ett ansvar för det. Jag ogillar egentligen att peka på den förra regeringen. Men det är bara att konstatera att detta är ett förslag som man lade fram förra året, och det var och är inte hanterat på ett bra sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gör då nuvarande regering? Jag påminner om vad jag sa för bara några minuter sedan. Här och nu är mitt besked att vi naturligtvis analyserar och följer frågan noga. Vi inte bara följer den, utan vi analyserar den noga och tar den på stort allvar. Låt mig betona det. Jag kommer inte att ge något annat eller något nytt besked, och jag tänker inte förlänga debatten med att säga andra saker. Jag är bara väldigt tydlig med att vi analyserar frågan och tar den på allvar.Vid sidan av den fråga vi nu diskuterar finns det i Tidöavtalet väldigt tydliga skrivningar och målbilder om att vi ska fortsätta att stärka pensionerna för pensionärer i allmänhet. Jag kan lova att alla årskullar kommer att inkluderas i alla beslut vi fattar och i alla förslag vi kommer att lägga fram. Det är självklart.Men även den fråga som vi nu diskuterar och behandlar är under analys, och vi tar den på största allvar."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Elisabeth Svantesson beklagar situationen för personer som är födda -57. Det är en ganska klen tröst för personer som straffbeskattas med i genomsnitt 26 100 kronor per år att finansministern beklagar situationen. Det ger inte särskilt mycket mat på bordet - eller pengar till hyran, för den delen.Det är en borgerlig regering vi har, som värnar låga skatter och att människor inte ska behöva straffbeskattas. Men hur kan vi då ha en regering som inte agerar i den här frågan? Jag blir väldigt nyfiken på det. I ett svårt ekonomiskt läge, som vi nu har, vill inte regeringen göra någonting utan beklagar bara situationen och låter er fortsätta betala 26 100 kronor extra i skatt det här året.Ledamoten som talade före mig här frågade hur detta ska lösas. Regeringen hade kunnat agera före årsskiftet så att straffbeskattningen inte hade behövt ske; då hade man kunnat lösa det på ett normalt sätt i skattetabellerna. Men nu har ni valt att inte agera, och då behöver ni som regering räkna ut hur ni ska lösa detta. Det är inte något som är oppositionens uppgift. Ni sitter i regeringen. Ni behöver nu lösa detta för att pensionärerna ska ha råd med mat och råd att betala sin hyra. De ska inte behöva hamna hos kronofogden för att regeringen och den förra socialdemokratiska regeringen har gjort ett taffligt jobb. Det är ert ansvar. Jag vill gärna ha ett svar: Hur ska ni lösa detta?"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Jag kan bara konstatera att jag inte har fått något förslag på hur Miljöpartiet ska lösa detta när inkomståret redan har börjat. Det är lätt att ta till brösttoner och publikt klaga på regeringen i det här fallet, men problemet går mycket längre tillbaka än så.Jag får ändå tacka för interpellationen. Detta är ett väldigt angeläget ärende, och jag hoppas att vi så småningom kommer till en lösning."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Jag ska fatta mig ganska kort. Det är naturligtvis så att jag och finansministern företräder två helt olika partier och har helt olika syn på hur samhället ska utvecklas - kanske också på värdet av människor. Utifrån detta slåss vi om väljarnas gunst.Jag vill ändå säga att jag i just denna fråga inte är ute efter att nita finansministern eller att peka finger. Jag kunde naturligtvis spetsa till många av mina kommentarer och inlägg i dagens debatt, men jag väljer att inte göra det. Denna fråga är så viktig och av sådan karaktär att det nu måste fokuseras på att rätta till de eventuella fel som har begåtts.Även jag vet att vi inte kan ändra innevarande års skattetabell, men detta kan inte bli ett argument för att vi ska sitta still eller för att vi inte ska diskutera och leta efter möjligheter att lösa denna situation. Det är ju också så att de som i dag betalar skatt ska deklarera sin inkomst om ett år, och man kan se på möjligheten att lösa det då. Retroaktiviteten i skattepolitiken finns ju där när den är till förmån för den som har betalat skatt, men inte åt andra hållet.Nu finns det åtminstone möjligheter att leta efter lösningar. Därför är jag inte ute efter några konkreta löften från finansministern i dagens debatt annat än att finansministern erkänner problemen och säger att hon är beredd att försöka lösa dem och att hon väldigt gärna skulle vilja göra det tillsammans med oss. Jag skulle vilja att finansministern bjuder in till förhandlingar och tar en diskussion om hur vi gemensamt kan rätta till de eventuella misstag som har begåtts. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAvslutningsvis, herr talman: Nu blir det upp till bevis för Sverigedemokraterna, som avgör varje fråga i Sveriges riksdag. De har ställt ut löften - nu får vi se om de orkar infria dem eller om det bara är läpparnas bekännelse."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Jag tackar interpellanten och övriga för en bra diskussion och debatt.Jag vill bara kommentera några saker, först och främst det som man har kunnat höra här om att inflationsbekämpningen är viktig. Det är den - inflationsbekämpningen är en av de saker som denna regering och detta regeringsunderlag har prioriterat högst. Det är därför vi har lagt en budget som tar ansvar för Sverige i ett väldigt svårt läge. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDessutom handlar det om att förhindra en räntehöjning som kommer att få effekt för denna grupp av pensionärer och för övriga i Sverige. Jag talar om en räntehöjning på människors lån som innebär en kostnad som vida överstiger de 3 000 kronor som man har sagt att de inte får kompensation för.Ledamoten Karlsson säger att det är ohederligt att jag uttrycker mig på detta sätt, men faktum är ju att han tillhör ett parti som har styrt landet i åtta år och som har lämnat över en ekonomisk situation som är långt ifrån enkel att lösa. Jag vet dock att finansministern jobbar hårt för att lösa den. Vi har en rekordsvag krona och en rekordhög inflation. Detta är inga enkla saker att lösa.Jag har också hört att ingenting har hänt, men det håller på att hända saker. Vi går in för att förhandla och för att lösa situationen för denna grupp, och jag vet att regeringsunderlaget och regeringspartierna vill göra sitt bästa för att lösa situationen så snabbt som det bara går. Det är dock en komplex fråga, vilket vi har hört från finansministern här, och det måste man ha respekt för. Detta är ingenting som man löser enkelt.Visst - ni har med detta förslag i era budgetpropositioner, men hur ser det ut i övrigt? Man måste se en budget som en helhet och inte bara som små förslag.Jag vill tacka finansministern för debatten. Jag ser fram emot höstens förhandlingar."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Vänsterpartiet röstade nej till förslaget om höjd pension och har inte röstat för straffskatten för just 57:orna. Jag är glad över att Miljöpartiet har svängt i frågan, och jag förstår ärligt talat inte hur Sverigedemokraterna och Moderaterna kan kritisera Miljöpartiet för att man intar rätt ståndpunkt, vilket Moderaterna och Sverigedemokraterna också borde göra.Finansministern säger att inget parti lade fram detta förslag i höstas. Jag vill vara tydlig med att straffskatten hade försvunnit om förslaget till budget från oss i Vänsterpartiet hade vunnit gehör, eftersom vi hade ett helt annat upplägg för pensionerna.Vi hade också ett uppdrag om att skatten skulle justeras för 57:orna. Det var någonting som kammaren röstade nej till; det var bara Miljöpartiet som stödde Vänsterpartiet i detta. Vi har exakt samma förslag i vår vårändringsbudget, så jag uppmanar alla - även finansministern och hennes parti - att rösta på vårbudgeten från oss i Vänsterpartiet, där det finns ett uppdrag om att rätta till detta.Det går ju att göra någonting. Jag skulle väldigt gärna vilja höra finansministern säga vad hon planerar att göra. Vad planerar regeringen att göra åt denna fullkomligt horribla straffbeskattning av en åldersgrupp, och ytterligare en åldersgrupp om något år? Varför gör inte regeringen något åt det? Två gånger har man haft denna möjlighet, som jag har sagt - man kände till problemet när den ordinarie budgeten antogs i höstas, och man kunde ha gjort någonting åt det i vårändringsbudgeten. Jag fick till och med intrycket att regeringen tänkte göra det, bland annat utifrån att flera partier i regeringsunderlaget hade svarat 57:orna att detta var orättfärdigt och att det måste göras någonting åt det.Vi var många som hade hopp om att regeringen och Sverigedemokraterna skulle göra någonting i vårändringsbudgeten, men så blev det inte. Inflationsbekämpningen är viktigare. Sänkt skatt för dem som tjänar mest är viktigare. Höjda arvoden för riksdagsledamöter är också viktigare."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Det är olyckligt att behöva konstatera att finansministern inte verkar vilja åtgärda denna orättvisa trots att det faktiskt går. Det går att säga att det är en orimlig hantering, och det är ju bra. Den är dock uppenbarligen inte så orimlig att finansministern kommer att göra någonting åt den, om det är så vi ska tolka svaret - även om det i slutet av ministerns inlägg faktiskt kom någonting som man kanske kan ana är en ljusning. Som vi kan konstatera under denna debatt i kammaren är det inte bara finansministern som ska hållas ansvarig för detta. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna är också ansvariga för den ekonomiska politik som förs. Jag har, som flera andra, noterat att både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna nu har varit ute och sagt att de kommer att kämpa för att detta ska förändras, och då blir det upp till bevis. Det går ju att säga det i kammaren och att stå och kräva saker, men jag har ännu inte hört ett knyst om att detta är någonting som de har drivit i några förhandlingar.Det är självklart oerhört välkommet om ett regeringsparti eller stödpartiet agerar. Jag hoppas bara att de då också sätter tillräcklig kraft bakom sina krav, så att vi faktiskt får se en förändring. Ingenting har ju ännu hänt.För att vi ska värna legitimiteten i pensionssystemet och i skattesystemet måste 57:orna kompenseras för att de betalar mer i skatt än andra pensionärer. Denna orättvisa behandling måste upphöra.Vi vet också att det inte går att ändra i skattetabellerna, precis som finansministern säger - det är ju därför det hade varit lättare att åtgärda detta tidigare. Det är också en annan form av kompensation som måste fram. Man kan tycka att detta är någon annans ansvar, men det är finansministern som har hela Finansdepartementet bakom sig. Hon borde kunna ta fram en metod som fungerar.Jag vill understryka det som Niklas Karlsson sa: Om det finns ett förslag från finansministern är vi absolut beredda att sätta oss och titta på det. Jag är glad att även Socialdemokraterna är det.Detta är ju människor som har blivit behandlade på ett helt oacceptabelt sätt av den svenska staten. Problemet försvinner inte genom att man inte ägnar det något större intresse. Detta är ingenting som försvinner, och orättvisan upphör inte. Det här är en grupp som kommer att behöva kompenseras på ett eller annat sätt. I stället för att skjuta frågan ifrån sig och tycka att andra ska komma med en modell borde finansministern sätta sig ned och fila på någonting själv. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också passa på att ställa en annan fråga när vi nu pratar om att det inte gjordes någonting innan det var för sent. I dag debatterar vi 57:orna, men vi vet ju att samma problem kommer att uppstå för dem som är födda 1959. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och fråga finansministern hur hon ser på den grupp som är född 1959. Om ingenting görs nu kommer det att vara för sent även för dem. Avser finansministern att göra någonting? Avser hon att ändra någonting innan också den gruppen går i pension, eller är strategin även här att fortsätta stoppa huvudet i sanden?"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Jag tackar interpellanten för en viktig fråga. Jag vet att svaret kom lite för sent, men det är bra att vi har diskussionen nu och att det är många ledamöter som deltar. Jag vet att det också finns många åhörare på läktaren som är väldigt engagerade och även drabbade av denna hantering. Låt mig bara börja med att säga att jag verkligen beklagar att den här situationen har uppstått och att vi är där vi är. Det är en orimlig hantering. I interpellationen fick jag frågan om jag ansåg att denna behandling är rimlig. Nej, vem kan tycka att detta har varit rimligt? Tvärtom har det varit en orimlig hantering av frågan under lång tid. För regeringen och för mig råder det ingen tvekan om att förändringen borde ha införts på ett mycket bättre sätt. Det är uppenbart för alla. Jag tycker att man ska vara ärlig med att detta är en mycket komplex fråga. Jag tror att det är därför inga partier hade några andra förslag i höstas, det vill säga i budgeten inför i år. Pensionssystemet är en komplex fråga, för det handlar om beskattning, om år och om andra förmåner. Sammantaget är pensionssystemet komplext, och jag tror att det är därför inget annat parti hade något annat förslag i höstens hantering av årets budget. Man ska också vara ärlig och säga att det inte går att ändra innevarande års skattetabell. Det vet alla i denna kammare. När man läser Miljöpartiets motion kan man därför konstatera att det verkligen inte är något annat än en servettskiss. I opposition kan man lägga fram förslag som fungerar; jag vill bara säga det. Jag har suttit i opposition i fyra år och haft stor påverkan i kammaren - och till och med fått igenom statsbudgetar. Men den här frågan är svår och komplex, och om interpellanten på allvar verkligen vill rätta till problemen är det bra om interpellanten också säger exakt hur det ska ske.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad är då mitt och regeringens svar i allt detta? Försöker vi bara skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som trots allt var de som påbörjade processen? Nej. Jag sitter i regeringen nu, och regeringen består av 24 statsråd. Vi tar ansvar. Vad gör vi då? Jag vet att många vill ha ett exakt besked i dag, och det kommer vi inte att ge. Men denna fråga analyseras på allvar av oss, och vi ser över den från olika håll och olika perspektiv. Vi har inte släppt den. Flera av de tidigare deltagarna i debatten har också varit inne på detta. Min kollega från samarbetspartiet, David Perez, har varit inne på hur detta kan göras. Det är en fråga som analyseras och ses över. Men låt mig säga att det inte är någon lätt fråga. Den är komplex, och hur man än känner att det svaret landar - kanske känns det tråkigt - vill jag bara säga som det är: Just nu analyserar vi frågan. Vi har inte släppt den, och vi kommer att komma tillbaka till den på olika sätt."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Det gick som genom ett trollslag att sänka skatten för de allra rikaste när regeringen tillträdde. Värre har det varit för pensionärerna som är födda år 1957. Likaså var det enkelt att höja arvodena för politikerna. Det nämndes tidigare i debatten att garantipensionerna har höjts, och det får man tacka Vänsterpartiet för. Det var någonting vi ställde krav på och som hände tack vare att Vänsterpartiet drev frågan så hårt. Det vill jag ta tillfället i akt att säga.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVänsterpartiet var emot höjningen av pensionsåldern, och vi tycker att det är oerhört slarvigt agerat att denna åldersgrupp nu drabbas på det här sättet och blir straffbeskattade. Regeringen har haft en del chanser att rätta till detta; man har haft både en höstbudget och en vårändringsbudget på sig. Ändå agerar man inte på något sätt. Vänsterpartiet har också lagt fram förslag om detta under allmänna motionstiden men inte fått något gehör. Elisabeth Svantesson har nämnt i debatten att det vore olyckligt att spä på inflationen och att man därför inte kan åtgärda dessa problem. Men då kan man fråga sig varför regeringen i andra fall agerar för att spä på inflationen - till exempel har Konjunkturinstitutet konstaterat att regeringens elstöd spär på inflationen. Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser skulle i stället sänka inflationen med 1-2 procent. Vi har också haft förslag om att pressa matjättarna till sänkta matpriser, men även där har regeringen gjort väldigt lite. Man har druckit kaffe med matjättarna, men inte särskilt mycket mer. Varför vill regeringen smita undan och skylla på inflationen? Det är ju ni som sitter på korten, Elisabeth Svantesson. Jag vill verkligen ha svar på den frågan."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Också jag beklagar verkligen att 57:orna har kommit i kläm, men jag har en fråga till Janine Alm Ericson. Jag vänder mig dessutom emot det jag håller med om verkligen är brösttoner. Även Miljöpartiet var ju med och beslutade om detta. Ni hade inte med detta i ert budgetförslag i höstas, Janine Alm Ericson. Nu vill ni ändra på det, när inkomståret redan har börjat. Hur ska ni göra det? Hur ska ni förändra detta? Kommer ni att göra det genom engångsbelopp, eller hur löser ni situationen?"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Låt mig börja med Pensionsgruppen. Vi har sedan det nya pensionssystemet infördes för många år sedan en pensionsgrupp där vi gör överenskommelser om hur pensionerna ska hanteras. Jag vill understryka värdet och vikten av att Pensionsgruppen fungerar och att den fortsätter också framöver. Beslutet om att höja pensionsåldern gällde en fråga som hade förhandlats just i Pensionsgruppen. När det gäller människors rätt och möjlighet till anständiga pensioner är det viktigt att vi som politiker sätter upp regler som är lätta och tydliga, så att man vet vilka möjligheter man har att gå i pension, när man kan göra det och vilka villkor man får. Under den senaste regeringsperioden, alltså under de senaste åtta åren med en socialdemokratisk regering, har det också skett ett flertal förändringar för att stärka pensionärernas situation. Det började med att ersättningsgraden i bostadstillägget höjdes 2015. Taket på ersättningsgraden i bostadstillägget höjdes ytterligare 2018. Garantipensionen höjdes 2020. Taket i bostadstillägget höjdes ytterligare 2020. Pensionstillägget infördes i september 2020 och innebar som mest 600 kronor i höjd pension varje månad. Bostadstillägget höjdes ytterligare 2022, och 2022 införde vi en trygghetspension. Listan kan göras ännu längre, men detta är en ögonblicksbild av vad som har gjorts för att stärka pensionerna och pensionärernas rätt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet måste vi fortsätta göra, men vid de tillfällen då någonting går fel och det i efterhand visar sig att det inte borde vara som det är måste politiken orka stå upp och säga: Nej, det här behöver vi nog rätta till. Till skillnad från Sverigedemokraternas ledamot Perez tycker jag inte att det är ohederligt om man ändrar uppfattning. I min värld är det precis tvärtom. Är det så att någonting har blivit fel - att något har blivit på ett sätt det inte skulle - måste politiken naturligtvis säga: Detta måste vi rätta till. När det gäller just 57:orna finns det någonting som skaver. Riksdagen fattade ett beslut i maj 2022 som innebar att det finns människor som haft möjlighet att gå i pension i februari samma år och som inte vetat om eller förstått konsekvenserna eller vilken pension de skulle få den 1 januari 2023. Nu är det allt fler av riksdagens partier som inser att något måste göras - att det inte räcker att beklaga sig utan att vi också måste sätta oss ned och resonera och försöka rätta till detta. Jag konstaterar att det är rätt många partier som deltar i denna diskussion i dag. Snart står ju finansministern där ensam - alldeles själv, till och med i regeringen. Kristdemokraternas ledamot i finansutskottet Hans Eklind gick så sent som i går ut i TV4-nyheterna och sa i bombastiska ordalag att han ska kämpa för detta till sista blodsdroppen. Snart står finansministern där ensam. Även Sverigedemokraterna - som avgör vilka frågor som passerar denna kammare och ser till att den möjligheten finns, som sitter i förhandlingar och gör att regeringen ens existerar och som har makten att förändra detta - säger att de vill göra det. Jag vill säga till finansministern att vi socialdemokrater är beredda att ta ansvar. Vi är beredda att göra upp. Ta initiativet, så kommer vi till förhandlingsbordet!(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Detta är en fråga som föranleder väldigt mycket debatt. Tittar man tillbaka var det snart ett år sedan som denna riksdag fattade ett beslut som gjorde att vi fick denna effekt, att just denna pensionärsgrupp skulle blir högre beskattad än vad som var tänkt. Detta är också ett fel som jag tror att regeringsunderlaget och vi i samarbetspartierna ärligt vill rätta till. Men den ekonomiska situation som råder i landet, och inte minst inflationen, gör att det blir svårt. Det handlar också om att ta ansvar för den ekonomiska situation som vi har ärvt från andra partier som inte varit lika ansvarsfulla. Vid det beslut som fattades för ett år sedan var det ett parti - mitt parti - som röstade nej till denna förändring. Vänsterpartiet avstod från att rösta till förmån för ett eget yrkande. Och det är tydligt att vi i Sverigedemokraterna ända från första början har velat ändra detta. Min kollega Oscar Sjöstedt har sagt detta i bland annat Svenska Dagbladet. Det är också en fråga som vi kommer att driva inför höstens förhandlingar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker ändå att det höga tonläge som man hör från de andra partierna är lite ohederligt. Miljöpartiet var ett av de partier som ingick i Pensionsgruppen och som röstade för förslaget för ett år sedan. Nu vill de ändra detta. De vill rätta till felet. Det är gott så. Men jag tycker ändå att när det gäller de beslut som man fattar i denna kammare ska man också vara insatt i vilka konsekvenser de kan få och vilka grupper som kan beröras. När jag ändå har denna chans att ställa frågor till finansministern i dag vill jag passa på att ställa följande fråga. Om det nu finns en politisk vilja från samarbetspartierna att rätta till detta fel, när kan vi då tidigast rätta till det och också sänka skatten för denna grupp och kompensera den för detta fel? Det tror jag att dessa människor vill höra, och inte minst de som står och demonstrerar på Mynttorget i dag. Jag tycker också att de gör sin demokratiska plikt att lugnt och sansat förklara att de är emot detta, att de vill att detta rättas till och att de också vill föra en dialog med oss folkvalda. När man tittar på budgetförslagen inför vårpropositionen finns det egentligen bara ett parti från oppositionen som har ett seriöst förslag, och det är Socialdemokraterna, med tanke på det ekonomiska läget för landet. De övriga partierna i oppositionen har ett budgetförslag som knappt går att räkna på vilka konsekvenser det skulle få för landet. Vi vet att om deras budget skulle gå igenom här kommer det att innebära en räntehöjning från Riksbanken som kommer att få oerhört stora konsekvenser för vanligt folk, inte minst med tanke på den bostadssituation och den bostadskris som vi har runt om i landet. Jag tycker därför inte att det är hederligt att säga att man från Miljöpartiets sida i så fall lovar att rätta till detta när de också har ett budgetförslag som saknar sans och balans och inte tar ansvar för landet. Åter till min fråga till finansministern: När kan vi rätta till detta fel och kompensera denna grupp?"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Finansministern säger helt riktigt i sitt svar till Janine Alm Ericson att den förra regeringen, där både Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick, inledde den process som ledde fram till beslutet om höjd pensionsålder. Jag delar faktiskt finansministerns kritik av den förra regeringen som borde ha uppmärksammat och tydligare informerat om att detta skulle uppstå, så att personer som påverkas av dessa regler hade kunnat planera bättre för sin pension i den mån de hade denna möjlighet. Det är en kritik som Vänsterpartiet har fört fram många gånger. Motsvarande kritik har jag aldrig hört från något regeringsparti förrän nu när de drabbade pensionärerna har börjat agera. Då passar det bra att framföra kritik och skylla på tidigare regering, trots att processen inleddes av den pensionsgrupp som även nuvarande regeringspartier ingår i. Partierna i den nuvarande regeringen - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - röstade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet igenom förslaget och är därmed lika skyldiga till denna orättvisa som den förra regeringen. Finansminister Elisabeth Svantesson tillhörde till och med dem som röstade ja till att införa skatteorättvisan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMiljöpartiet har åtminstone ändrat sig och föreslår nu tillsammans med Vänsterpartiet att pensionärer födda 1957 ska ha samma skatt som övriga pensionärer. Regeringen däremot står bara och stampar. När beslutet togs den 31 maj 2022 hade många av 57:orna redan gått i pension, sålt sina företag eller kommit överens med sin arbetsgivare om ett pensionsdatum. Därmed kan man säga att det är ett retroaktivt beslut som riksdagen tog där de som redan tagit ut sin pension helt plötsligt fick se sin skatt för 2023 höjas. Vi får inte heller glömma alla de som inte har något val, eftersom rätten till alla andra trygghetssystem upphör. Det är cirka 100 000 personer som betalar upp till 3 000 kronor mer i månaden i skatt jämfört med sin kalkyl och vars budget inte håller. Inför budgeten 2023 uppvaktade pensionärsorganisationerna SPF och PRO regeringen om övergångsregler. Regeringen svarade då att det inte fanns anledning att ändra reglerna eftersom jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna menar alltså att pensionärer som saknar jobb och ibland även arbetsförmåga kompenseras när de jobbar och att något fel därför inte har begåtts. Två gånger har nuvarande regering haft möjlighet att rätta till skatteorättvisan - i ordinarie budgetprocess och i vårändringsbudgeten. I sitt svar på interpellationen hänvisar finansministern denna gång även till inflationsbekämpningen. Jag måste fråga varför just skatten för pensionärer födda 1957 är det som ska rädda inflationsmålet, medan höginkomsttagare kompenseras med lägre skatt på 1 400 kronor i månaden. Och vi riksdagsledamöter får ett högre arvode med hänvisning till inflationen. Det är en följdfråga som jag hoppas att finansministern kan svara på. Jag undrar också varför finansministern bortser från att arbetslösa och sjuka inte har haft någon möjlighet att välja pensionsålder. Många i denna grupp har dessutom enbart en garantipension. Och även om vi i Vänsterpartiet tvingade igenom en höjning av garantipensionen är den fortfarande låg. Den 57:a som har garantipension eller den lägsta pensionen betalar nu 1 400-1 500 kronor mer i skatt per månad än övriga med låg pension. Detta är människor i låglöneyrken som har slitit på kroppen, som har varit sjukskrivna och som nu får ännu mindre pengar."}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Tack, Elisabeth Svantesson, för svaret! Äntligen, får jag väl också säga.Precis som finansministern säger borde skattesituationen för personer födda 1957 ha hanterats annorlunda. Om detta är vi helt överens. Men där slutar tyvärr min och Elisabeth Svantessons samstämmighet, för en hel årskull har fått ta en kraftig ekonomisk smäll för att regeringen inte har klarat av att sköta detta på ett sätt som är rätt och riktigt.För mig är det självklart att när något har blivit så fel är det politikens uppgift att rätta till det, inte att lite uppgivet rycka på axlarna och säga att det här var ju lite tråkigt och sedan stå helt handfallen och mer eller mindre låtsas som att det regnar. För så tolkar jag finansministerns svar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet räcker inte att beklaga att det har blivit fel. Jag är övertygad om att varenda en av de över 100 000 personer som drabbats mycket väl vet att det är fel. De vet också vilka konsekvenser det har fått. Det handlar i snitt om 2 000 kronor i månaden, och det är tusenlappar som betyder mycket för väldigt många.Det enklaste hade varit att justera detta i den budget som finansministern lade fram i höstas. Då hade skattetabellerna ännu inte låsts, och allt hade varit betydligt enklare. Det som efterfrågas nu av dem som är födda 1957 och av alla andra som bryr sig om att det ska finnas en likhet inför lagen är att något ska göras för att kompensera dem som nu är utsatta för denna skatteorättvisa. Jag är tyvärr övertygad om att några beklagande ord från finansministern knappast räknas som en rättvis kompensation.Elisabeth Svantesson sitter i regeringen och har ansvar för den ekonomiska politiken sedan förra året. Själv känner jag att det är dags att statsrådet slutar att agera som att Moderaterna fortfarande sitter i opposition med främsta uppgift att skylla allt som är fel på någon annan. Det har funnits många tillfällen för finansministern att reda upp detta, men viljan saknas uppenbarligen fortfarande.Det svar som Elisabeth Svantesson i dag lämnat ger mycket i övrigt att önska. Det låter bra att regeringen framöver ska komma med förslag för att stärka pensionärernas ekonomi, men det är ju inte vad vi pratar om i denna kammare i dag. Det som både jag och de som är födda 1957 vill är att årskullen ska kompenseras för den orimliga skattesituation de försatts i.Avslutningsvis undrar jag något. Finansministern tog upp inflationen i sitt svar. Menar ministern att det är inflationen som är orsak till att regeringen inte tar sig an skatteorättvisan? Det förefaller mycket märkligt med tanke på att regeringen vid årsskiftet sänkte skatten för Sveriges höginkomsttagare. Är det så att inflationen är ett problem när denna skatteorättvisa ska rättas till men inte när rika ska få sänkt skatt?"}
+{"question":"Anser ministern att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig, och om inte, vad avser ministern att göra åt detta?","answer":"Janine Alm Ericson har frågat mig om jag anser att den skattemässiga behandlingen av personer födda 1957 är rimlig och, om inte, vad jag avser att göra åt detta. Frågan är ställd mot bakgrund av att åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget höjdes den 1 januari 2023 så att det omfattar personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år.Jag beklagar att de som är födda 1957 har drabbats av de nya reglerna på det här sättet och behövt vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför. Det är olyckligt att personer födda 1957 under 2023 behandlas som pensionärer i vissa delar av våra system men inte i andra.Höjningen av pensionsåldern till 66 år borde ha hanterats på ett annat sätt. Den förra regeringen, där både Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick, inledde den här processen hösten 2020 och föreslog då att åldersgränsen skulle höjas på ett sätt som gjorde att 57:orna kom i kläm. Riksdagsbeslutet fattades i maj 2022. Den förra regeringen borde ha uppmärksammat och tydligare informerat om att detta skulle uppstå så att personer som påverkats av reglerna hade kunnat planera för sin pension med god framförhållning.I Tidöavtalet slår samarbetspartierna fast att förslag om hur pensionärernas ekonomi kan stärkas ska tas fram och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Det har bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts, vilket även gynnar personer födda 1957 då det räcker med att ha fyllt 65 vid årets ingång för att få del av det.Regeringen driver en återhållsam ekonomisk politik för att inte riskera att bidra till en ännu högre inflation. Vi följer dock läget noga och stänger inte dörren för ytterligare åtgärder för att stötta de drabbade hushållen. Regeringen kommer att återkomma till hur pensionärernas ekonomiska situation ska förbättras."}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.Tack för interpellationen och debatten!(Applåder) STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.Tack för interpellationen och debatten!(Applåder) STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.Tack för interpellationen och debatten!(Applåder) STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.Tack för interpellationen och debatten!(Applåder) STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kan bara kort föra fram att detta självklart är en viktig fråga. Det var därför jag ställde interpellationen.Jag tycker att det är viktigt med begrepp. Vi har pratat fram och tillbaka om detta nu, men jag känner att jag inte riktigt når fram. Det är ingen folkräkning man har beslutat om, utan man fortsätter med Socialdemokraternas politik. Det är positivt. Det är bra att stärka kontrollen och kvaliteten i registren så att vi får bättre löpande koll på var folk bor.Det är viktigt att det i en valrörelse inte verkar som att man lovar saker och sedan inte håller dem. Folkräkning verkar ha varit ett ord som man har knåpat fram på kontoren och som man har tyckt passar fint på delningsbilder och i pamfletter - en symbolfråga.Nu står jag här och funderar på dessa dörrar, dessa människor och detta skuggsamhälle som vi pratar om. Frågan är vad regeringen avser att göra med den information man får när man har öppnat en dörr och sett orättvisorna i vitögat. Regeringen har tagit bort bostadspolitiken. Regeringen står och ser på medan kommuner tvingas skära ned på socialtjänst och skola. Regeringen har avskaffat investeringsstödet och lagt ned utredningarna om ett statligt fastighetsbolag och om social dumpning.Hur ska man lösa trångboddhet, segregation, arbetslivskriminalitet, utsatthet och fattigdom, som är de saker som kommer att möta oss? Det enda vi hör från högerhåll om dessa saker är att fattiga mammor ska veta hut och köpa havregryn. Det är bra att man får fram mer information genom stärkt folkbokföring och uppsökande verksamhet, men frågan är vad regeringen ska göra med det klassamhälle som visar sig.(Applåder)"}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kan bara kort föra fram att detta självklart är en viktig fråga. Det var därför jag ställde interpellationen.Jag tycker att det är viktigt med begrepp. Vi har pratat fram och tillbaka om detta nu, men jag känner att jag inte riktigt når fram. Det är ingen folkräkning man har beslutat om, utan man fortsätter med Socialdemokraternas politik. Det är positivt. Det är bra att stärka kontrollen och kvaliteten i registren så att vi får bättre löpande koll på var folk bor.Det är viktigt att det i en valrörelse inte verkar som att man lovar saker och sedan inte håller dem. Folkräkning verkar ha varit ett ord som man har knåpat fram på kontoren och som man har tyckt passar fint på delningsbilder och i pamfletter - en symbolfråga.Nu står jag här och funderar på dessa dörrar, dessa människor och detta skuggsamhälle som vi pratar om. Frågan är vad regeringen avser att göra med den information man får när man har öppnat en dörr och sett orättvisorna i vitögat. Regeringen har tagit bort bostadspolitiken. Regeringen står och ser på medan kommuner tvingas skära ned på socialtjänst och skola. Regeringen har avskaffat investeringsstödet och lagt ned utredningarna om ett statligt fastighetsbolag och om social dumpning.Hur ska man lösa trångboddhet, segregation, arbetslivskriminalitet, utsatthet och fattigdom, som är de saker som kommer att möta oss? Det enda vi hör från högerhåll om dessa saker är att fattiga mammor ska veta hut och köpa havregryn. Det är bra att man får fram mer information genom stärkt folkbokföring och uppsökande verksamhet, men frågan är vad regeringen ska göra med det klassamhälle som visar sig.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kan bara kort föra fram att detta självklart är en viktig fråga. Det var därför jag ställde interpellationen.Jag tycker att det är viktigt med begrepp. Vi har pratat fram och tillbaka om detta nu, men jag känner att jag inte riktigt når fram. Det är ingen folkräkning man har beslutat om, utan man fortsätter med Socialdemokraternas politik. Det är positivt. Det är bra att stärka kontrollen och kvaliteten i registren så att vi får bättre löpande koll på var folk bor.Det är viktigt att det i en valrörelse inte verkar som att man lovar saker och sedan inte håller dem. Folkräkning verkar ha varit ett ord som man har knåpat fram på kontoren och som man har tyckt passar fint på delningsbilder och i pamfletter - en symbolfråga.Nu står jag här och funderar på dessa dörrar, dessa människor och detta skuggsamhälle som vi pratar om. Frågan är vad regeringen avser att göra med den information man får när man har öppnat en dörr och sett orättvisorna i vitögat. Regeringen har tagit bort bostadspolitiken. Regeringen står och ser på medan kommuner tvingas skära ned på socialtjänst och skola. Regeringen har avskaffat investeringsstödet och lagt ned utredningarna om ett statligt fastighetsbolag och om social dumpning.Hur ska man lösa trångboddhet, segregation, arbetslivskriminalitet, utsatthet och fattigdom, som är de saker som kommer att möta oss? Det enda vi hör från högerhåll om dessa saker är att fattiga mammor ska veta hut och köpa havregryn. Det är bra att man får fram mer information genom stärkt folkbokföring och uppsökande verksamhet, men frågan är vad regeringen ska göra med det klassamhälle som visar sig.(Applåder)"}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kan bara kort föra fram att detta självklart är en viktig fråga. Det var därför jag ställde interpellationen.Jag tycker att det är viktigt med begrepp. Vi har pratat fram och tillbaka om detta nu, men jag känner att jag inte riktigt når fram. Det är ingen folkräkning man har beslutat om, utan man fortsätter med Socialdemokraternas politik. Det är positivt. Det är bra att stärka kontrollen och kvaliteten i registren så att vi får bättre löpande koll på var folk bor.Det är viktigt att det i en valrörelse inte verkar som att man lovar saker och sedan inte håller dem. Folkräkning verkar ha varit ett ord som man har knåpat fram på kontoren och som man har tyckt passar fint på delningsbilder och i pamfletter - en symbolfråga.Nu står jag här och funderar på dessa dörrar, dessa människor och detta skuggsamhälle som vi pratar om. Frågan är vad regeringen avser att göra med den information man får när man har öppnat en dörr och sett orättvisorna i vitögat. Regeringen har tagit bort bostadspolitiken. Regeringen står och ser på medan kommuner tvingas skära ned på socialtjänst och skola. Regeringen har avskaffat investeringsstödet och lagt ned utredningarna om ett statligt fastighetsbolag och om social dumpning.Hur ska man lösa trångboddhet, segregation, arbetslivskriminalitet, utsatthet och fattigdom, som är de saker som kommer att möta oss? Det enda vi hör från högerhåll om dessa saker är att fattiga mammor ska veta hut och köpa havregryn. Det är bra att man får fram mer information genom stärkt folkbokföring och uppsökande verksamhet, men frågan är vad regeringen ska göra med det klassamhälle som visar sig.(Applåder)"}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag."}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag."}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag."}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag."}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Jag uppskattar att finansministern är rak och tydlig i sitt svar på min fråga om man är beredd att åtgärda orsakerna till att vi har problem med folkbokföringen. Nu fick vi ju ett tydligt besked här i kammaren: För den sverigedemokratiskt ledda regeringen är det invandringen man vill åt med en korrekt folkbokföring. Det är invandringen man vill åtgärda med en korrekt folkbokföring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det är ju inte den som är det stora problemet i det här sammanhanget, herr talman. Det är ju inte därför vi har problem med att människor lever i social utsatthet eller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden eller att vi har ett för lågt bostadsbyggande. Om regeringen på riktigt ville ta tag i anledningar till att vi får problem med folkbokföringen borde man se till att satsa på bostadsbyggande och utbildningsinsatser, på allvar ta sig an frågan om arbetslivskriminalitet och framför allt se till att satsa på välfärden i våra regioner och kommuner.Men den sverigedemokratiskt ledda regeringen gör precis tvärtom. Man drar tillbaka investeringsstödet för bostäder, och nu ser vi hur bostadsbyggandet tvärdyker. Man skjuter inte till pengar till välfärden. Nu skriker kommuner och regioner runt om i landet efter mer resurser eftersom man helt enkelt inte har råd att satsa på välfärden. Det är dessa saker som regeringen borde ta tag i, men för den här regeringen är det invandringen man ska hantera med bättre folkbokföring i stället för att satsa på välfärden."}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Jag uppskattar att finansministern är rak och tydlig i sitt svar på min fråga om man är beredd att åtgärda orsakerna till att vi har problem med folkbokföringen. Nu fick vi ju ett tydligt besked här i kammaren: För den sverigedemokratiskt ledda regeringen är det invandringen man vill åt med en korrekt folkbokföring. Det är invandringen man vill åtgärda med en korrekt folkbokföring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det är ju inte den som är det stora problemet i det här sammanhanget, herr talman. Det är ju inte därför vi har problem med att människor lever i social utsatthet eller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden eller att vi har ett för lågt bostadsbyggande. Om regeringen på riktigt ville ta tag i anledningar till att vi får problem med folkbokföringen borde man se till att satsa på bostadsbyggande och utbildningsinsatser, på allvar ta sig an frågan om arbetslivskriminalitet och framför allt se till att satsa på välfärden i våra regioner och kommuner.Men den sverigedemokratiskt ledda regeringen gör precis tvärtom. Man drar tillbaka investeringsstödet för bostäder, och nu ser vi hur bostadsbyggandet tvärdyker. Man skjuter inte till pengar till välfärden. Nu skriker kommuner och regioner runt om i landet efter mer resurser eftersom man helt enkelt inte har råd att satsa på välfärden. Det är dessa saker som regeringen borde ta tag i, men för den här regeringen är det invandringen man ska hantera med bättre folkbokföring i stället för att satsa på välfärden."}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Jag uppskattar att finansministern är rak och tydlig i sitt svar på min fråga om man är beredd att åtgärda orsakerna till att vi har problem med folkbokföringen. Nu fick vi ju ett tydligt besked här i kammaren: För den sverigedemokratiskt ledda regeringen är det invandringen man vill åt med en korrekt folkbokföring. Det är invandringen man vill åtgärda med en korrekt folkbokföring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det är ju inte den som är det stora problemet i det här sammanhanget, herr talman. Det är ju inte därför vi har problem med att människor lever i social utsatthet eller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden eller att vi har ett för lågt bostadsbyggande. Om regeringen på riktigt ville ta tag i anledningar till att vi får problem med folkbokföringen borde man se till att satsa på bostadsbyggande och utbildningsinsatser, på allvar ta sig an frågan om arbetslivskriminalitet och framför allt se till att satsa på välfärden i våra regioner och kommuner.Men den sverigedemokratiskt ledda regeringen gör precis tvärtom. Man drar tillbaka investeringsstödet för bostäder, och nu ser vi hur bostadsbyggandet tvärdyker. Man skjuter inte till pengar till välfärden. Nu skriker kommuner och regioner runt om i landet efter mer resurser eftersom man helt enkelt inte har råd att satsa på välfärden. Det är dessa saker som regeringen borde ta tag i, men för den här regeringen är det invandringen man ska hantera med bättre folkbokföring i stället för att satsa på välfärden."}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Jag uppskattar att finansministern är rak och tydlig i sitt svar på min fråga om man är beredd att åtgärda orsakerna till att vi har problem med folkbokföringen. Nu fick vi ju ett tydligt besked här i kammaren: För den sverigedemokratiskt ledda regeringen är det invandringen man vill åt med en korrekt folkbokföring. Det är invandringen man vill åtgärda med en korrekt folkbokföring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det är ju inte den som är det stora problemet i det här sammanhanget, herr talman. Det är ju inte därför vi har problem med att människor lever i social utsatthet eller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden eller att vi har ett för lågt bostadsbyggande. Om regeringen på riktigt ville ta tag i anledningar till att vi får problem med folkbokföringen borde man se till att satsa på bostadsbyggande och utbildningsinsatser, på allvar ta sig an frågan om arbetslivskriminalitet och framför allt se till att satsa på välfärden i våra regioner och kommuner.Men den sverigedemokratiskt ledda regeringen gör precis tvärtom. Man drar tillbaka investeringsstödet för bostäder, och nu ser vi hur bostadsbyggandet tvärdyker. Man skjuter inte till pengar till välfärden. Nu skriker kommuner och regioner runt om i landet efter mer resurser eftersom man helt enkelt inte har råd att satsa på välfärden. Det är dessa saker som regeringen borde ta tag i, men för den här regeringen är det invandringen man ska hantera med bättre folkbokföring i stället för att satsa på välfärden."}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att \"jag menar så här\", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?"}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att \"jag menar så här\", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?"}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att \"jag menar så här\", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?"}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att \"jag menar så här\", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?"}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman. Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är. Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?"}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman. Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är. Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?"}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman. Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är. Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?"}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman. Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är. Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?"}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige."}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige."}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige."}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige."}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar finansministern för svaret.Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vi måste ha koll på var folk bor när vi ska planera våra samhällen. Det handlar också om säkerhet för vårt välfärdssystem.Man ska i sammanhanget komma ihåg att Sverige har ett av de bästa och starkaste folkbokföringssystemen i världen, men även vi har som sagt problem. Det förekommer att människor skriver sig på fel ställe för att komma åt utbetalningar de inte har rätt till, och kriminella kommer undan och begår brott genom att använda felaktig folkbokföring.Vi är överens om denna problembeskrivning. Därför genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en kursändring för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. En lång rad åtgärder kom på plats. Bland annat fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Man fick möjlighet att avregistrera falska identiteter, göra hembesök och kontrollera personers bosättning. Systemet med samordningsnummer har kraftigt förstärkts, och flera hundra tusen felaktiga sådana har tagits bort. Folkbokföringsbrottet, som alliansregeringen avskaffade, har vi återinfört.Dessa åtgärder möttes av ganska svala reaktioner från högern. Man sa nästan att om det inte genomfördes en folkräkning skulle samhället kollapsa. En folkräkning är enkelt beskrivet en ögonblicksbild. Tidigare har man skickat hem blanketter som hushållen fått fylla i, men under 90-talet rörde man sig bort från den metoden och fokuserade på att i stället ha bättre löpande folkbokföringsregister. En ögonblicksbild riskerar nämligen att bli irrelevant dagen efter att den har publicerats. En registerbaserad folkräkning gjordes också så sent som 2021.Ändå hör vi dessa brösttoner från högern: Om det inte görs en storskalig, nationell folkräkning kommer samhället förmodligen att implodera.Därför var det intressant att lyssna till regeringens och SD:s pressträff om folkräkningen. Vad skulle de komma med? Det var prat om paradigmskifte - ett ord det har börjat gå lite inflation i. Demografiprofessor Gunnar Andersson sa så här efter regeringens pressträff: \"Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller.\"Hembesök kan Skatteverket redan göra. Finansministern var ju själv med på ett sådant. Att man vill göra fler sådana har vi absolut inga problem med. Men vi har problem med att man i en valrörelse lovar en massa saker och sedan fifflar lite med begreppen och låtsas att man levererar.Så vad är det man pratar om? Jo, det är att fortsätta med den socialdemokratiska regeringens politik för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringsregistren. Det är bra. Men frågan är hur regeringen definierar begreppet folkräkning.(Applåder)"}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar finansministern för svaret.Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vi måste ha koll på var folk bor när vi ska planera våra samhällen. Det handlar också om säkerhet för vårt välfärdssystem.Man ska i sammanhanget komma ihåg att Sverige har ett av de bästa och starkaste folkbokföringssystemen i världen, men även vi har som sagt problem. Det förekommer att människor skriver sig på fel ställe för att komma åt utbetalningar de inte har rätt till, och kriminella kommer undan och begår brott genom att använda felaktig folkbokföring.Vi är överens om denna problembeskrivning. Därför genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en kursändring för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. En lång rad åtgärder kom på plats. Bland annat fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Man fick möjlighet att avregistrera falska identiteter, göra hembesök och kontrollera personers bosättning. Systemet med samordningsnummer har kraftigt förstärkts, och flera hundra tusen felaktiga sådana har tagits bort. Folkbokföringsbrottet, som alliansregeringen avskaffade, har vi återinfört.Dessa åtgärder möttes av ganska svala reaktioner från högern. Man sa nästan att om det inte genomfördes en folkräkning skulle samhället kollapsa. En folkräkning är enkelt beskrivet en ögonblicksbild. Tidigare har man skickat hem blanketter som hushållen fått fylla i, men under 90-talet rörde man sig bort från den metoden och fokuserade på att i stället ha bättre löpande folkbokföringsregister. En ögonblicksbild riskerar nämligen att bli irrelevant dagen efter att den har publicerats. En registerbaserad folkräkning gjordes också så sent som 2021.Ändå hör vi dessa brösttoner från högern: Om det inte görs en storskalig, nationell folkräkning kommer samhället förmodligen att implodera.Därför var det intressant att lyssna till regeringens och SD:s pressträff om folkräkningen. Vad skulle de komma med? Det var prat om paradigmskifte - ett ord det har börjat gå lite inflation i. Demografiprofessor Gunnar Andersson sa så här efter regeringens pressträff: \"Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller.\"Hembesök kan Skatteverket redan göra. Finansministern var ju själv med på ett sådant. Att man vill göra fler sådana har vi absolut inga problem med. Men vi har problem med att man i en valrörelse lovar en massa saker och sedan fifflar lite med begreppen och låtsas att man levererar.Så vad är det man pratar om? Jo, det är att fortsätta med den socialdemokratiska regeringens politik för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringsregistren. Det är bra. Men frågan är hur regeringen definierar begreppet folkräkning.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar finansministern för svaret.Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vi måste ha koll på var folk bor när vi ska planera våra samhällen. Det handlar också om säkerhet för vårt välfärdssystem.Man ska i sammanhanget komma ihåg att Sverige har ett av de bästa och starkaste folkbokföringssystemen i världen, men även vi har som sagt problem. Det förekommer att människor skriver sig på fel ställe för att komma åt utbetalningar de inte har rätt till, och kriminella kommer undan och begår brott genom att använda felaktig folkbokföring.Vi är överens om denna problembeskrivning. Därför genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en kursändring för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. En lång rad åtgärder kom på plats. Bland annat fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Man fick möjlighet att avregistrera falska identiteter, göra hembesök och kontrollera personers bosättning. Systemet med samordningsnummer har kraftigt förstärkts, och flera hundra tusen felaktiga sådana har tagits bort. Folkbokföringsbrottet, som alliansregeringen avskaffade, har vi återinfört.Dessa åtgärder möttes av ganska svala reaktioner från högern. Man sa nästan att om det inte genomfördes en folkräkning skulle samhället kollapsa. En folkräkning är enkelt beskrivet en ögonblicksbild. Tidigare har man skickat hem blanketter som hushållen fått fylla i, men under 90-talet rörde man sig bort från den metoden och fokuserade på att i stället ha bättre löpande folkbokföringsregister. En ögonblicksbild riskerar nämligen att bli irrelevant dagen efter att den har publicerats. En registerbaserad folkräkning gjordes också så sent som 2021.Ändå hör vi dessa brösttoner från högern: Om det inte görs en storskalig, nationell folkräkning kommer samhället förmodligen att implodera.Därför var det intressant att lyssna till regeringens och SD:s pressträff om folkräkningen. Vad skulle de komma med? Det var prat om paradigmskifte - ett ord det har börjat gå lite inflation i. Demografiprofessor Gunnar Andersson sa så här efter regeringens pressträff: \"Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller.\"Hembesök kan Skatteverket redan göra. Finansministern var ju själv med på ett sådant. Att man vill göra fler sådana har vi absolut inga problem med. Men vi har problem med att man i en valrörelse lovar en massa saker och sedan fifflar lite med begreppen och låtsas att man levererar.Så vad är det man pratar om? Jo, det är att fortsätta med den socialdemokratiska regeringens politik för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringsregistren. Det är bra. Men frågan är hur regeringen definierar begreppet folkräkning.(Applåder)"}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar finansministern för svaret.Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vi måste ha koll på var folk bor när vi ska planera våra samhällen. Det handlar också om säkerhet för vårt välfärdssystem.Man ska i sammanhanget komma ihåg att Sverige har ett av de bästa och starkaste folkbokföringssystemen i världen, men även vi har som sagt problem. Det förekommer att människor skriver sig på fel ställe för att komma åt utbetalningar de inte har rätt till, och kriminella kommer undan och begår brott genom att använda felaktig folkbokföring.Vi är överens om denna problembeskrivning. Därför genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en kursändring för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. En lång rad åtgärder kom på plats. Bland annat fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Man fick möjlighet att avregistrera falska identiteter, göra hembesök och kontrollera personers bosättning. Systemet med samordningsnummer har kraftigt förstärkts, och flera hundra tusen felaktiga sådana har tagits bort. Folkbokföringsbrottet, som alliansregeringen avskaffade, har vi återinfört.Dessa åtgärder möttes av ganska svala reaktioner från högern. Man sa nästan att om det inte genomfördes en folkräkning skulle samhället kollapsa. En folkräkning är enkelt beskrivet en ögonblicksbild. Tidigare har man skickat hem blanketter som hushållen fått fylla i, men under 90-talet rörde man sig bort från den metoden och fokuserade på att i stället ha bättre löpande folkbokföringsregister. En ögonblicksbild riskerar nämligen att bli irrelevant dagen efter att den har publicerats. En registerbaserad folkräkning gjordes också så sent som 2021.Ändå hör vi dessa brösttoner från högern: Om det inte görs en storskalig, nationell folkräkning kommer samhället förmodligen att implodera.Därför var det intressant att lyssna till regeringens och SD:s pressträff om folkräkningen. Vad skulle de komma med? Det var prat om paradigmskifte - ett ord det har börjat gå lite inflation i. Demografiprofessor Gunnar Andersson sa så här efter regeringens pressträff: \"Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller.\"Hembesök kan Skatteverket redan göra. Finansministern var ju själv med på ett sådant. Att man vill göra fler sådana har vi absolut inga problem med. Men vi har problem med att man i en valrörelse lovar en massa saker och sedan fifflar lite med begreppen och låtsas att man levererar.Så vad är det man pratar om? Jo, det är att fortsätta med den socialdemokratiska regeringens politik för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringsregistren. Det är bra. Men frågan är hur regeringen definierar begreppet folkräkning.(Applåder)"}
+{"question":"Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?","answer":"Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta. En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet. Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden."}
+{"question":"När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?","answer":"Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta. En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet. Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden."}
+{"question":"Hur ska folkräkningen genomföras?","answer":"Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta. En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet. Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden."}
+{"question":"Vad beräknas folkräkningen att kosta?","answer":"Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta. En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet. Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Löftet om att ses här igen kommer helt säkert att infrias. Gärna för mig!Jag tycker nog att det under debatten, liksom i direktiven, framkommit varför vi ger dessa tilläggsdirektiv. Jag vet inte hur jag ska kunna förtydliga det ännu mer. Regeringen tycker att tillväxtperspektivet är viktigt och vill därför förtydliga och förstärka det. Det handlar inte om att lite allmänt stärka tillväxten, utan utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten. Det är ett viktigt förtydligande som visar att regeringen betonar tillväxtperspektivet.Högskatteproblematiken finns som sagt med i Tidöavtalet, och detta är ett sätt att hantera den delen av avtalet. Det är viktigt att vi infriar de löften vi gett i Tidöavtalet. Det handlar om att analysera orsakerna till skillnaderna i skattesatser mellan kommuner och regioner och sedan lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Det ska bli spännande att ta emot dessa förslag.Jag hoppas att kommittén inte kommer att vara lika låst i sin tankeverksamhet som ledamöterna i denna debatt verkar vara. Det skulle vara synd.Avslutningsvis tackar jag ledamöterna för debatten och inte minst Eva Lindh för interpellationen. På återseende i kammaren för nya interpellationsdebatter i nya och nygamla ämnen!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Löftet om att ses här igen kommer helt säkert att infrias. Gärna för mig!Jag tycker nog att det under debatten, liksom i direktiven, framkommit varför vi ger dessa tilläggsdirektiv. Jag vet inte hur jag ska kunna förtydliga det ännu mer. Regeringen tycker att tillväxtperspektivet är viktigt och vill därför förtydliga och förstärka det. Det handlar inte om att lite allmänt stärka tillväxten, utan utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten. Det är ett viktigt förtydligande som visar att regeringen betonar tillväxtperspektivet.Högskatteproblematiken finns som sagt med i Tidöavtalet, och detta är ett sätt att hantera den delen av avtalet. Det är viktigt att vi infriar de löften vi gett i Tidöavtalet. Det handlar om att analysera orsakerna till skillnaderna i skattesatser mellan kommuner och regioner och sedan lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Det ska bli spännande att ta emot dessa förslag.Jag hoppas att kommittén inte kommer att vara lika låst i sin tankeverksamhet som ledamöterna i denna debatt verkar vara. Det skulle vara synd.Avslutningsvis tackar jag ledamöterna för debatten och inte minst Eva Lindh för interpellationen. På återseende i kammaren för nya interpellationsdebatter i nya och nygamla ämnen!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Löftet om att ses här igen kommer helt säkert att infrias. Gärna för mig!Jag tycker nog att det under debatten, liksom i direktiven, framkommit varför vi ger dessa tilläggsdirektiv. Jag vet inte hur jag ska kunna förtydliga det ännu mer. Regeringen tycker att tillväxtperspektivet är viktigt och vill därför förtydliga och förstärka det. Det handlar inte om att lite allmänt stärka tillväxten, utan utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten. Det är ett viktigt förtydligande som visar att regeringen betonar tillväxtperspektivet.Högskatteproblematiken finns som sagt med i Tidöavtalet, och detta är ett sätt att hantera den delen av avtalet. Det är viktigt att vi infriar de löften vi gett i Tidöavtalet. Det handlar om att analysera orsakerna till skillnaderna i skattesatser mellan kommuner och regioner och sedan lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Det ska bli spännande att ta emot dessa förslag.Jag hoppas att kommittén inte kommer att vara lika låst i sin tankeverksamhet som ledamöterna i denna debatt verkar vara. Det skulle vara synd.Avslutningsvis tackar jag ledamöterna för debatten och inte minst Eva Lindh för interpellationen. På återseende i kammaren för nya interpellationsdebatter i nya och nygamla ämnen!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Jag ber statsrådet ägna sina sista två minuter till att förtydliga vad man menar med tilläggen och vad skälet är till tilläggsdirektiven, som riktar in sig på något men lämnar det vi tycker är viktigt, det vill säga utveckling och likvärdig välfärd i hela Sverige, därhän?Regeringen riktar in sig på ett av tre områden riksdagen gemensamt fattade beslut om, vilka var tillväxt, utveckling och likvärdig service. Nu säger regeringen att frågan om tillväxt är avgörande.Riksrevisionen säger något om tillväxt som regeringen kanske inte har ägnat så mycket tid åt - men statsrådet får gärna rätta mig om jag har fel. Riksrevisionen påpekar att det finns en aspekt när det gäller tillväxt som inte har granskats och därför inte kommit fram. Det är att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna och att sådana skillnader i sig kan ha betydelse för tillväxten. Stora skillnader påverkar alltså tillväxtmöjligheten.Socialdemokraterna kommer att fortsätta att vara välfärdens förkämpar. Vi vill inte begränsa möjligheterna för kommuner och regioner att stå upp för och ansvara för en god välfärd för alla invånare i hela Sverige. Jag kommer att fortsätta att kämpa för detta, inte bara i utredningen utan i hela mitt uppdrag som politiker, och jag vet att mina socialdemokratiska kollegor kommer att göra detsamma. Så vi kanske ses här igen, statsrådet."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Jag ber statsrådet ägna sina sista två minuter till att förtydliga vad man menar med tilläggen och vad skälet är till tilläggsdirektiven, som riktar in sig på något men lämnar det vi tycker är viktigt, det vill säga utveckling och likvärdig välfärd i hela Sverige, därhän?Regeringen riktar in sig på ett av tre områden riksdagen gemensamt fattade beslut om, vilka var tillväxt, utveckling och likvärdig service. Nu säger regeringen att frågan om tillväxt är avgörande.Riksrevisionen säger något om tillväxt som regeringen kanske inte har ägnat så mycket tid åt - men statsrådet får gärna rätta mig om jag har fel. Riksrevisionen påpekar att det finns en aspekt när det gäller tillväxt som inte har granskats och därför inte kommit fram. Det är att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna och att sådana skillnader i sig kan ha betydelse för tillväxten. Stora skillnader påverkar alltså tillväxtmöjligheten.Socialdemokraterna kommer att fortsätta att vara välfärdens förkämpar. Vi vill inte begränsa möjligheterna för kommuner och regioner att stå upp för och ansvara för en god välfärd för alla invånare i hela Sverige. Jag kommer att fortsätta att kämpa för detta, inte bara i utredningen utan i hela mitt uppdrag som politiker, och jag vet att mina socialdemokratiska kollegor kommer att göra detsamma. Så vi kanske ses här igen, statsrådet."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Jag ber statsrådet ägna sina sista två minuter till att förtydliga vad man menar med tilläggen och vad skälet är till tilläggsdirektiven, som riktar in sig på något men lämnar det vi tycker är viktigt, det vill säga utveckling och likvärdig välfärd i hela Sverige, därhän?Regeringen riktar in sig på ett av tre områden riksdagen gemensamt fattade beslut om, vilka var tillväxt, utveckling och likvärdig service. Nu säger regeringen att frågan om tillväxt är avgörande.Riksrevisionen säger något om tillväxt som regeringen kanske inte har ägnat så mycket tid åt - men statsrådet får gärna rätta mig om jag har fel. Riksrevisionen påpekar att det finns en aspekt när det gäller tillväxt som inte har granskats och därför inte kommit fram. Det är att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna och att sådana skillnader i sig kan ha betydelse för tillväxten. Stora skillnader påverkar alltså tillväxtmöjligheten.Socialdemokraterna kommer att fortsätta att vara välfärdens förkämpar. Vi vill inte begränsa möjligheterna för kommuner och regioner att stå upp för och ansvara för en god välfärd för alla invånare i hela Sverige. Jag kommer att fortsätta att kämpa för detta, inte bara i utredningen utan i hela mitt uppdrag som politiker, och jag vet att mina socialdemokratiska kollegor kommer att göra detsamma. Så vi kanske ses här igen, statsrådet."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Det var faktiskt en häpnadsväckande avslutning från Niklas Karlsson som jag tycker är oseriös.Dessa 6 miljarder i generella statsbidrag som skiljer regeringens budget från Socialdemokraternas budget handlar om några promille jämfört med helheten som kommunsektorn får in i skatteintäkter och avgifter och riktade och generella statsbidrag. Att påstå att det är det som är skillnaden, att det är det som avgör om man vill ha en generell välfärd eller inte och om man vill ha en utvecklad välfärd eller inte, är inte seriöst. Det kan inte vara en enda seriös bedömare som tror på detta. Om SKR var här skulle de skratta åt ett sådant påstående. Jag tror att varenda ekonom skulle skratta åt det.Det stämmer helt enkelt inte att de miljarderna är skillnaden mellan om vi vill ha en god och generell välfärd för alla och om vi vill ha en raserad välfärd. Det stämmer helt enkelt inte. 6 miljarder kronor är pengar, absolut, men jag jämför med det stora hela. En tiondels skillnad på reporäntan gör mer än 6 miljarder kronor. Några tiondelar i inflationen kan göra mer än 6 miljarder kronor. Antalet arbetade timmar tror jag skulle behöva öka ganska lite för att kompensera för dessa 6 miljarder.Jag vill att vi sätter detta i ett lite större perspektiv så att vi inte tror att välfärden hänger på om man ger 152 miljarder i generella statsbidrag eller 158 miljarder. Vi måste vidga och bredda debatten därifrån.Eva Lindh frågade mig vilka kommuner jag pratar om när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder. Jag talar om alla kommuner. Det insinueras här att jag bara talar om storstadskommuner runt Stockholm. Så är det absolut inte; jag talar om alla kommuner, och jag hoppas verkligen att skatteutjämningskommittén har alla kommuner i sikte när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder och att vi inte får ett system som hämmar tillväxt.Det sägs vidare att regeringen skulle förespråka ett skattehöjningsförbud, men det finns över huvud taget inga sådana uttalanden. I Tidöavtalet talas det om en högskatteproblematik, och det måste vi ändå inse finns, inte minst i många delar av inlandet och norra Sverige. Där har man betydligt högre skatter än genomsnittet men har ändå svårt att leverera bra välfärdstjänster. Detta ska nu skatteutjämningskommittén analysera, och sedan ska man komma med förslag på hur man kan undvika att skatteklyftan ökar ännu mer i vårt avlånga land. Detta innebär inte att regeringen låser sig vid någon bestämd modell.Vilket parti som har förhandlat fram just den formuleringen har jag ingen aning om, för jag var inte med och förhandlade fram Tidöavtalet. Till skillnad från i en del andra förhandlingar läckte det väldigt lite från Tidöförhandlingarna, vilket jag tycker var bra. Det innebär också att även jag som statsråd vet väldigt lite om historien bakom varje formulering och mening.Det sägs att det är uppenbart att regeringen har ett skattetak. Nej, det är inte uppenbart. Jag vet inte vem det är uppenbart för - inte för mig i alla fall.Utredningen ska vara förutsättningslös. Regeringen ser att det finns en problematik med höga skatter i flera kommuner, och det ska analyseras för att se vad man kan göra för att undvika att dessa kommuner behöver höja skatterna ytterligare framöver."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Det var faktiskt en häpnadsväckande avslutning från Niklas Karlsson som jag tycker är oseriös.Dessa 6 miljarder i generella statsbidrag som skiljer regeringens budget från Socialdemokraternas budget handlar om några promille jämfört med helheten som kommunsektorn får in i skatteintäkter och avgifter och riktade och generella statsbidrag. Att påstå att det är det som är skillnaden, att det är det som avgör om man vill ha en generell välfärd eller inte och om man vill ha en utvecklad välfärd eller inte, är inte seriöst. Det kan inte vara en enda seriös bedömare som tror på detta. Om SKR var här skulle de skratta åt ett sådant påstående. Jag tror att varenda ekonom skulle skratta åt det.Det stämmer helt enkelt inte att de miljarderna är skillnaden mellan om vi vill ha en god och generell välfärd för alla och om vi vill ha en raserad välfärd. Det stämmer helt enkelt inte. 6 miljarder kronor är pengar, absolut, men jag jämför med det stora hela. En tiondels skillnad på reporäntan gör mer än 6 miljarder kronor. Några tiondelar i inflationen kan göra mer än 6 miljarder kronor. Antalet arbetade timmar tror jag skulle behöva öka ganska lite för att kompensera för dessa 6 miljarder.Jag vill att vi sätter detta i ett lite större perspektiv så att vi inte tror att välfärden hänger på om man ger 152 miljarder i generella statsbidrag eller 158 miljarder. Vi måste vidga och bredda debatten därifrån.Eva Lindh frågade mig vilka kommuner jag pratar om när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder. Jag talar om alla kommuner. Det insinueras här att jag bara talar om storstadskommuner runt Stockholm. Så är det absolut inte; jag talar om alla kommuner, och jag hoppas verkligen att skatteutjämningskommittén har alla kommuner i sikte när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder och att vi inte får ett system som hämmar tillväxt.Det sägs vidare att regeringen skulle förespråka ett skattehöjningsförbud, men det finns över huvud taget inga sådana uttalanden. I Tidöavtalet talas det om en högskatteproblematik, och det måste vi ändå inse finns, inte minst i många delar av inlandet och norra Sverige. Där har man betydligt högre skatter än genomsnittet men har ändå svårt att leverera bra välfärdstjänster. Detta ska nu skatteutjämningskommittén analysera, och sedan ska man komma med förslag på hur man kan undvika att skatteklyftan ökar ännu mer i vårt avlånga land. Detta innebär inte att regeringen låser sig vid någon bestämd modell.Vilket parti som har förhandlat fram just den formuleringen har jag ingen aning om, för jag var inte med och förhandlade fram Tidöavtalet. Till skillnad från i en del andra förhandlingar läckte det väldigt lite från Tidöförhandlingarna, vilket jag tycker var bra. Det innebär också att även jag som statsråd vet väldigt lite om historien bakom varje formulering och mening.Det sägs att det är uppenbart att regeringen har ett skattetak. Nej, det är inte uppenbart. Jag vet inte vem det är uppenbart för - inte för mig i alla fall.Utredningen ska vara förutsättningslös. Regeringen ser att det finns en problematik med höga skatter i flera kommuner, och det ska analyseras för att se vad man kan göra för att undvika att dessa kommuner behöver höja skatterna ytterligare framöver."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Det var faktiskt en häpnadsväckande avslutning från Niklas Karlsson som jag tycker är oseriös.Dessa 6 miljarder i generella statsbidrag som skiljer regeringens budget från Socialdemokraternas budget handlar om några promille jämfört med helheten som kommunsektorn får in i skatteintäkter och avgifter och riktade och generella statsbidrag. Att påstå att det är det som är skillnaden, att det är det som avgör om man vill ha en generell välfärd eller inte och om man vill ha en utvecklad välfärd eller inte, är inte seriöst. Det kan inte vara en enda seriös bedömare som tror på detta. Om SKR var här skulle de skratta åt ett sådant påstående. Jag tror att varenda ekonom skulle skratta åt det.Det stämmer helt enkelt inte att de miljarderna är skillnaden mellan om vi vill ha en god och generell välfärd för alla och om vi vill ha en raserad välfärd. Det stämmer helt enkelt inte. 6 miljarder kronor är pengar, absolut, men jag jämför med det stora hela. En tiondels skillnad på reporäntan gör mer än 6 miljarder kronor. Några tiondelar i inflationen kan göra mer än 6 miljarder kronor. Antalet arbetade timmar tror jag skulle behöva öka ganska lite för att kompensera för dessa 6 miljarder.Jag vill att vi sätter detta i ett lite större perspektiv så att vi inte tror att välfärden hänger på om man ger 152 miljarder i generella statsbidrag eller 158 miljarder. Vi måste vidga och bredda debatten därifrån.Eva Lindh frågade mig vilka kommuner jag pratar om när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder. Jag talar om alla kommuner. Det insinueras här att jag bara talar om storstadskommuner runt Stockholm. Så är det absolut inte; jag talar om alla kommuner, och jag hoppas verkligen att skatteutjämningskommittén har alla kommuner i sikte när det gäller tillväxtfrämjande åtgärder och att vi inte får ett system som hämmar tillväxt.Det sägs vidare att regeringen skulle förespråka ett skattehöjningsförbud, men det finns över huvud taget inga sådana uttalanden. I Tidöavtalet talas det om en högskatteproblematik, och det måste vi ändå inse finns, inte minst i många delar av inlandet och norra Sverige. Där har man betydligt högre skatter än genomsnittet men har ändå svårt att leverera bra välfärdstjänster. Detta ska nu skatteutjämningskommittén analysera, och sedan ska man komma med förslag på hur man kan undvika att skatteklyftan ökar ännu mer i vårt avlånga land. Detta innebär inte att regeringen låser sig vid någon bestämd modell.Vilket parti som har förhandlat fram just den formuleringen har jag ingen aning om, för jag var inte med och förhandlade fram Tidöavtalet. Till skillnad från i en del andra förhandlingar läckte det väldigt lite från Tidöförhandlingarna, vilket jag tycker var bra. Det innebär också att även jag som statsråd vet väldigt lite om historien bakom varje formulering och mening.Det sägs att det är uppenbart att regeringen har ett skattetak. Nej, det är inte uppenbart. Jag vet inte vem det är uppenbart för - inte för mig i alla fall.Utredningen ska vara förutsättningslös. Regeringen ser att det finns en problematik med höga skatter i flera kommuner, och det ska analyseras för att se vad man kan göra för att undvika att dessa kommuner behöver höja skatterna ytterligare framöver."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Det är gott och väl att vi försöker vidga debatten och föra långsiktiga resonemang om välfärdens långsiktiga åtaganden och hur vi ska stärka kommun- och regionsektorns robusthet både finansiellt och när det gäller personal- och kompetensförsörjning. Men dagens debatt handlar också om något mycket mer angeläget och mycket mer akut. Det handlar om det som kommunsektorn står i just i dag, och det undviker statsrådet att resonera kring.Skälen till det kan man naturligtvis bara spekulera om. Men om det nu är så att regeringen har ambitionen att ge sig i kast med kommunsektorns högskatteproblematik, att det skiljer sex sju kronor mellan den kommun som har högst skatteuttag och den som har lägst skatteuttag, kan ju inte åtgärden vara att förbjuda kommuner att höja skatten om man inte samtidigt är beredd att ta ansvar från statens sida.Det vi nu ser är att regeringen håller igen med ena handen. Ytterligare anslag behövs inte, för den där spottstyvern mår kommunerna ändå inte bra av. De borde klara sig ändå, för det är så lite pengar. Å andra sidan säger man att kommunerna inte ska ha någon möjlighet att ta eget ansvar. Man ska begränsa deras möjlighet till eget skatteuttag.I tidigare inlägg har jag varit lite resonerande och bett statsrådet att lägga ut texten om hur regeringen tänker. Nu vill jag spetsa till det och göra ett påstående.Jag påstår att det vi nu ser är ett systemskifte - ett systemskifte där välfärden inte längre ska vara gemensam, där vi ska privatisera, där vi ska minska de gemensamma angelägenheterna och där välfärden ska vara individuella åtaganden. Här går skiljelinjen i svensk politik mellan höger och vänster och mellan socialdemokratin och den borgerliga regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Det är gott och väl att vi försöker vidga debatten och föra långsiktiga resonemang om välfärdens långsiktiga åtaganden och hur vi ska stärka kommun- och regionsektorns robusthet både finansiellt och när det gäller personal- och kompetensförsörjning. Men dagens debatt handlar också om något mycket mer angeläget och mycket mer akut. Det handlar om det som kommunsektorn står i just i dag, och det undviker statsrådet att resonera kring.Skälen till det kan man naturligtvis bara spekulera om. Men om det nu är så att regeringen har ambitionen att ge sig i kast med kommunsektorns högskatteproblematik, att det skiljer sex sju kronor mellan den kommun som har högst skatteuttag och den som har lägst skatteuttag, kan ju inte åtgärden vara att förbjuda kommuner att höja skatten om man inte samtidigt är beredd att ta ansvar från statens sida.Det vi nu ser är att regeringen håller igen med ena handen. Ytterligare anslag behövs inte, för den där spottstyvern mår kommunerna ändå inte bra av. De borde klara sig ändå, för det är så lite pengar. Å andra sidan säger man att kommunerna inte ska ha någon möjlighet att ta eget ansvar. Man ska begränsa deras möjlighet till eget skatteuttag.I tidigare inlägg har jag varit lite resonerande och bett statsrådet att lägga ut texten om hur regeringen tänker. Nu vill jag spetsa till det och göra ett påstående.Jag påstår att det vi nu ser är ett systemskifte - ett systemskifte där välfärden inte längre ska vara gemensam, där vi ska privatisera, där vi ska minska de gemensamma angelägenheterna och där välfärden ska vara individuella åtaganden. Här går skiljelinjen i svensk politik mellan höger och vänster och mellan socialdemokratin och den borgerliga regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Det är gott och väl att vi försöker vidga debatten och föra långsiktiga resonemang om välfärdens långsiktiga åtaganden och hur vi ska stärka kommun- och regionsektorns robusthet både finansiellt och när det gäller personal- och kompetensförsörjning. Men dagens debatt handlar också om något mycket mer angeläget och mycket mer akut. Det handlar om det som kommunsektorn står i just i dag, och det undviker statsrådet att resonera kring.Skälen till det kan man naturligtvis bara spekulera om. Men om det nu är så att regeringen har ambitionen att ge sig i kast med kommunsektorns högskatteproblematik, att det skiljer sex sju kronor mellan den kommun som har högst skatteuttag och den som har lägst skatteuttag, kan ju inte åtgärden vara att förbjuda kommuner att höja skatten om man inte samtidigt är beredd att ta ansvar från statens sida.Det vi nu ser är att regeringen håller igen med ena handen. Ytterligare anslag behövs inte, för den där spottstyvern mår kommunerna ändå inte bra av. De borde klara sig ändå, för det är så lite pengar. Å andra sidan säger man att kommunerna inte ska ha någon möjlighet att ta eget ansvar. Man ska begränsa deras möjlighet till eget skatteuttag.I tidigare inlägg har jag varit lite resonerande och bett statsrådet att lägga ut texten om hur regeringen tänker. Nu vill jag spetsa till det och göra ett påstående.Jag påstår att det vi nu ser är ett systemskifte - ett systemskifte där välfärden inte längre ska vara gemensam, där vi ska privatisera, där vi ska minska de gemensamma angelägenheterna och där välfärden ska vara individuella åtaganden. Här går skiljelinjen i svensk politik mellan höger och vänster och mellan socialdemokratin och den borgerliga regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"När statsrådet börjar prata om att det finns kommuner som har höga skatter tänker jag att det finns en anledning till att kommuner och regioner har höga skatter.En anledning är att man inte har lika strukturella förutsättningar, som det brukar kallas. Det ser helt enkelt olika ut i vårt avlånga land.En annan anledning till att kommuner har tvingats höja skatter är att både nuvarande regering och tidigare borgerliga regeringar resonerar precis så som statsrådet gör: 6 miljarder mer eller mindre till kommun- och regionsektorn har marginell betydelse. Det spelar ingen roll.Om man dessutom ovanpå det lägger de skattesänkningar som har genomförts de senaste 10-15 åren är det klart att det urholkar den gemensamma välfärdens resurser på statlig nivå, vilket gör att staten inte kan skjuta till de här medlen. Därför tvingas kommuner och regioner att höja skatten.Det är därför det ser ut som det gör, och ur det perspektivet är det förvånande att regeringen nu är så intresserad av att sätta ett skattetak. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.Det var också i det sammanhanget som statsrådet första gången under hela den här debatten hänvisade till Tidöavtalet och att det finns med en sådan överenskommelse där. Då blir man inte annat än lite nyfiken på vilket av de partier som kommit överens om Tidöavtalet som har drivit just den frågan.Jag tänker inte avkräva statsrådet ett svar på min fråga. Men den hänger där fortfarande, och jag tror att Kommunsverige med intresse ser fram emot vad den här utredningen kommer fram till. Det är uppenbart att ett skattetak är regeringens prioritering och att det är det man vill se."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"När statsrådet börjar prata om att det finns kommuner som har höga skatter tänker jag att det finns en anledning till att kommuner och regioner har höga skatter.En anledning är att man inte har lika strukturella förutsättningar, som det brukar kallas. Det ser helt enkelt olika ut i vårt avlånga land.En annan anledning till att kommuner har tvingats höja skatter är att både nuvarande regering och tidigare borgerliga regeringar resonerar precis så som statsrådet gör: 6 miljarder mer eller mindre till kommun- och regionsektorn har marginell betydelse. Det spelar ingen roll.Om man dessutom ovanpå det lägger de skattesänkningar som har genomförts de senaste 10-15 åren är det klart att det urholkar den gemensamma välfärdens resurser på statlig nivå, vilket gör att staten inte kan skjuta till de här medlen. Därför tvingas kommuner och regioner att höja skatten.Det är därför det ser ut som det gör, och ur det perspektivet är det förvånande att regeringen nu är så intresserad av att sätta ett skattetak. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.Det var också i det sammanhanget som statsrådet första gången under hela den här debatten hänvisade till Tidöavtalet och att det finns med en sådan överenskommelse där. Då blir man inte annat än lite nyfiken på vilket av de partier som kommit överens om Tidöavtalet som har drivit just den frågan.Jag tänker inte avkräva statsrådet ett svar på min fråga. Men den hänger där fortfarande, och jag tror att Kommunsverige med intresse ser fram emot vad den här utredningen kommer fram till. Det är uppenbart att ett skattetak är regeringens prioritering och att det är det man vill se."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"När statsrådet börjar prata om att det finns kommuner som har höga skatter tänker jag att det finns en anledning till att kommuner och regioner har höga skatter.En anledning är att man inte har lika strukturella förutsättningar, som det brukar kallas. Det ser helt enkelt olika ut i vårt avlånga land.En annan anledning till att kommuner har tvingats höja skatter är att både nuvarande regering och tidigare borgerliga regeringar resonerar precis så som statsrådet gör: 6 miljarder mer eller mindre till kommun- och regionsektorn har marginell betydelse. Det spelar ingen roll.Om man dessutom ovanpå det lägger de skattesänkningar som har genomförts de senaste 10-15 åren är det klart att det urholkar den gemensamma välfärdens resurser på statlig nivå, vilket gör att staten inte kan skjuta till de här medlen. Därför tvingas kommuner och regioner att höja skatten.Det är därför det ser ut som det gör, och ur det perspektivet är det förvånande att regeringen nu är så intresserad av att sätta ett skattetak. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.Det var också i det sammanhanget som statsrådet första gången under hela den här debatten hänvisade till Tidöavtalet och att det finns med en sådan överenskommelse där. Då blir man inte annat än lite nyfiken på vilket av de partier som kommit överens om Tidöavtalet som har drivit just den frågan.Jag tänker inte avkräva statsrådet ett svar på min fråga. Men den hänger där fortfarande, och jag tror att Kommunsverige med intresse ser fram emot vad den här utredningen kommer fram till. Det är uppenbart att ett skattetak är regeringens prioritering och att det är det man vill se."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Jag tycker att det är ovärdigt att säga det civilminister Slottner säger. Han menar att 6 miljarder i ökade resurser till välfärden har en marginell effekt. Det är lite hånfullt mot de kommuner som nu måste dra in, säga upp personal, som har skolor som påverkas, där äldreomsorgen inte kan ge den omsorg som äldre behöver. Jag blir upprörd - därför att vi alla borde värna den välfärd som finns i Sverige, som är så viktig för oss alla. Att då säga att 6 miljarder mer, som vi socialdemokrater föreslår i vår budget, skulle ha en marginell effekt är upprörande.Sedan säger statsrådet att inflationen spelar en större roll. Det är klart att den spelar en roll. Det är just därför som behovet av att ge mer resurser till kommuner och regioner blir ytterligare angeläget. Förutom att kommuner och regioner får otillräckligt med resurser i dagsläget innebär också höjda räntor, högre hyror och inflation som ökar kostnaderna i välfärden att resurserna behövs ännu mer. Det är ovärdigt.Men nu ska vi gå in på det vi ska debattera om de tilläggsdirektiv som regeringen har skickat med. Jag börjar med frågan om att kunna höja skatten.En del kommuner har så svåra förutsättningar för välfärden att de måste höja skatten därför att vi inte har likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner i detta land, i Sverige. Det är inte ett lätt beslut för någon kommun- eller regionpolitiker. Men de kan göra det om de känner att de måste och behöver det. Det är just det här det lokala självstyret handlar om. Man har inte bara ansvar för formerna och ansvar för välfärden, utan man har också ansvar för pengarna in. Om man inte klarar välfärden har man möjligheten att höja skatten. Det är också ett självstyre som behövs.Jag har nog aldrig gjort detta förut, men jag ska citera en person. Det är statsrådets chef, Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, som i en intervju sa att \"i grunden handlar det om kommunalt självstyre, där kommuner bestämmer sin kommunalskatt. Så tror jag i grunden att det ska vara.\" För en gångs skull håller jag med Ulf Kristersson.Den andra frågan handlar om tillväxthämmande. Det handlar om att en del i utjämningssystemet - eventuellt, enligt en teori - kan tänkas hindra kommuner som har mycket bättre förutsättningar än andra kommuner från att göra vad de kan för att öka tillväxten i kommunerna. Det här är en teori. Det har tittats på väldigt många gånger, och ingen har någonsin hittat något som säger att det är på det viset. Riksrevisionen har gjort det. Några andra har gjort det. Utredningen gör det.Ändå går regeringen före och säger att just det här är något väldigt viktigt. Men jag ser inte att det handlar om några pengar till exempelvis de kommuner i norra Sverige som växer just nu och som har stora kostnader för att bygga ut. Jag tror inte att det handlar om de kommunerna, men det är just det jag skulle önska svar på. Vilka kommuner och vilken tillväxt pratar vi om, statsrådet?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Jag tycker att det är ovärdigt att säga det civilminister Slottner säger. Han menar att 6 miljarder i ökade resurser till välfärden har en marginell effekt. Det är lite hånfullt mot de kommuner som nu måste dra in, säga upp personal, som har skolor som påverkas, där äldreomsorgen inte kan ge den omsorg som äldre behöver. Jag blir upprörd - därför att vi alla borde värna den välfärd som finns i Sverige, som är så viktig för oss alla. Att då säga att 6 miljarder mer, som vi socialdemokrater föreslår i vår budget, skulle ha en marginell effekt är upprörande.Sedan säger statsrådet att inflationen spelar en större roll. Det är klart att den spelar en roll. Det är just därför som behovet av att ge mer resurser till kommuner och regioner blir ytterligare angeläget. Förutom att kommuner och regioner får otillräckligt med resurser i dagsläget innebär också höjda räntor, högre hyror och inflation som ökar kostnaderna i välfärden att resurserna behövs ännu mer. Det är ovärdigt.Men nu ska vi gå in på det vi ska debattera om de tilläggsdirektiv som regeringen har skickat med. Jag börjar med frågan om att kunna höja skatten.En del kommuner har så svåra förutsättningar för välfärden att de måste höja skatten därför att vi inte har likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner i detta land, i Sverige. Det är inte ett lätt beslut för någon kommun- eller regionpolitiker. Men de kan göra det om de känner att de måste och behöver det. Det är just det här det lokala självstyret handlar om. Man har inte bara ansvar för formerna och ansvar för välfärden, utan man har också ansvar för pengarna in. Om man inte klarar välfärden har man möjligheten att höja skatten. Det är också ett självstyre som behövs.Jag har nog aldrig gjort detta förut, men jag ska citera en person. Det är statsrådets chef, Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, som i en intervju sa att \"i grunden handlar det om kommunalt självstyre, där kommuner bestämmer sin kommunalskatt. Så tror jag i grunden att det ska vara.\" För en gångs skull håller jag med Ulf Kristersson.Den andra frågan handlar om tillväxthämmande. Det handlar om att en del i utjämningssystemet - eventuellt, enligt en teori - kan tänkas hindra kommuner som har mycket bättre förutsättningar än andra kommuner från att göra vad de kan för att öka tillväxten i kommunerna. Det här är en teori. Det har tittats på väldigt många gånger, och ingen har någonsin hittat något som säger att det är på det viset. Riksrevisionen har gjort det. Några andra har gjort det. Utredningen gör det.Ändå går regeringen före och säger att just det här är något väldigt viktigt. Men jag ser inte att det handlar om några pengar till exempelvis de kommuner i norra Sverige som växer just nu och som har stora kostnader för att bygga ut. Jag tror inte att det handlar om de kommunerna, men det är just det jag skulle önska svar på. Vilka kommuner och vilken tillväxt pratar vi om, statsrådet?"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Jag tycker att det är ovärdigt att säga det civilminister Slottner säger. Han menar att 6 miljarder i ökade resurser till välfärden har en marginell effekt. Det är lite hånfullt mot de kommuner som nu måste dra in, säga upp personal, som har skolor som påverkas, där äldreomsorgen inte kan ge den omsorg som äldre behöver. Jag blir upprörd - därför att vi alla borde värna den välfärd som finns i Sverige, som är så viktig för oss alla. Att då säga att 6 miljarder mer, som vi socialdemokrater föreslår i vår budget, skulle ha en marginell effekt är upprörande.Sedan säger statsrådet att inflationen spelar en större roll. Det är klart att den spelar en roll. Det är just därför som behovet av att ge mer resurser till kommuner och regioner blir ytterligare angeläget. Förutom att kommuner och regioner får otillräckligt med resurser i dagsläget innebär också höjda räntor, högre hyror och inflation som ökar kostnaderna i välfärden att resurserna behövs ännu mer. Det är ovärdigt.Men nu ska vi gå in på det vi ska debattera om de tilläggsdirektiv som regeringen har skickat med. Jag börjar med frågan om att kunna höja skatten.En del kommuner har så svåra förutsättningar för välfärden att de måste höja skatten därför att vi inte har likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner i detta land, i Sverige. Det är inte ett lätt beslut för någon kommun- eller regionpolitiker. Men de kan göra det om de känner att de måste och behöver det. Det är just det här det lokala självstyret handlar om. Man har inte bara ansvar för formerna och ansvar för välfärden, utan man har också ansvar för pengarna in. Om man inte klarar välfärden har man möjligheten att höja skatten. Det är också ett självstyre som behövs.Jag har nog aldrig gjort detta förut, men jag ska citera en person. Det är statsrådets chef, Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, som i en intervju sa att \"i grunden handlar det om kommunalt självstyre, där kommuner bestämmer sin kommunalskatt. Så tror jag i grunden att det ska vara.\" För en gångs skull håller jag med Ulf Kristersson.Den andra frågan handlar om tillväxthämmande. Det handlar om att en del i utjämningssystemet - eventuellt, enligt en teori - kan tänkas hindra kommuner som har mycket bättre förutsättningar än andra kommuner från att göra vad de kan för att öka tillväxten i kommunerna. Det här är en teori. Det har tittats på väldigt många gånger, och ingen har någonsin hittat något som säger att det är på det viset. Riksrevisionen har gjort det. Några andra har gjort det. Utredningen gör det.Ändå går regeringen före och säger att just det här är något väldigt viktigt. Men jag ser inte att det handlar om några pengar till exempelvis de kommuner i norra Sverige som växer just nu och som har stora kostnader för att bygga ut. Jag tror inte att det handlar om de kommunerna, men det är just det jag skulle önska svar på. Vilka kommuner och vilken tillväxt pratar vi om, statsrådet?"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Jag tycker att man ändå ska vara noga med orden. Jag måste börja där Niklas Karlsson slutade.Om man säger att vi fördubblar anslagen till en sektor, då innebär det att anslagen fördubblas. Det är en väldig skillnad mellan att fördubbla anslag eller att fördubbla en satsning.Jag har en lön på 35 000 kronor. En arbetsgivare höjer lönen med 2 procent och en annan med 4 procent, men det innebär inte att den andra arbetsgivaren har fördubblat lönen, däremot fördubblat löneökningen.Om Socialdemokraterna skulle ha fördubblat anslagen vad gäller statsbidragen skulle er budget ha innehållit ytterligare 150 miljarder kronor i generella statsbidrag. I stället innehåller den ytterligare 6 miljarder, och det är en stor skillnad. Jag tycker att man ändå ska vara lite varsam utan att försöka framstå som en språkmoralist.Peder Björk påstod att jag skulle ha sagt att statsbidrag har en marginell effekt på kommunernas ekonomi. Nej, det har jag aldrig sagt. Men jag har sagt att debatten handlar om huruvida vi ska höja de generella statsbidragen från 146 till 152 miljarder eller från 146 till 158 miljarder. Det har en ganska marginell effekt jämfört med hur inflation, räntor, tillväxt och arbetade timmar slår igenom i kommunsektorn. Vi borde lägga mycket mer energi på att debattera hur vi får upp tillväxten, hur vi får in skatteintäkter, hur vi får in fler människor från utanförskap i arbete. Det skulle få den riktigt stora effekten på kommunernas ekonomi. Jag försöker vidga debatten, inte marginalisera och inte förminska.Nu åter tillbaka till vad interpellationen egentligen handlar om, nämligen skatteutjämningssystemet och sittande kommitté.En bred översyn ska göras av hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, där bland annat tillväxten är en viktig aspekt, liksom huruvida de socioekonomiska parametrarna slår tillräckligt väl ut. Det är ett brett uppdrag, och det tycker jag är bra.Nu är det en ny regering där vi vill sätta vår särprägel - något i alla fall. Det finns en del kommuner som säger att de förlorar på tillväxt. Om de ökar i befolkningsmängd och måste investera i mycket ny infrastruktur blir det en förlust. De förlorar på att bygga bostäder, och de förlorar på en ökad befolkningsmängd. Det är inte riktigt bra. Det är inte bra om det finns kommuner som säger att de förlorar på minskad arbetslöshet och ökad befolkning. Meningen är ändå att det ska finnas drivkrafter för tillväxten.Vi är en borgerlig regering, och vi tycker att detta är ett viktigt perspektiv i utjämningssystemet. Därför stryker vi under det extra noga i tillläggsdirektiven, fullt medvetna om att det fanns med även i ursprungsdirektiven - men vi vill ändå betona detta extra noga.I Tidöavtalet, som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har slutit, står det att vi ska se över det så kallade högskatteproblemet. Klyftan mellan de kommuninvånare som betalar lägst skatt och de som betalar mest är ungefär 7 kronor per intjänad hundralapp, trots att välfärden sällan är bättre i högskattekommunerna. Det är det vi ibland kallar högskatteproblemet. Hur ska vi bemöta detta? Vi vill gärna få svar på frågor om hur vi kan komma undan ännu större skatteklyftor mellan dem som betalar lägst skatt och dem som betalar högst skatt och hur vi kan motverka att de kommuner som i dag ligger högt i skatteskalan ska höja skatterna ytterligare. Jag tänker inte förekomma utredarens förslag. Utredaren får komma med sina förslag. Sedan kommer regeringen att analysera förslagen och se på hur vi ska bereda dem vidare. Det är vad uppdraget går ut på."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Jag tycker att man ändå ska vara noga med orden. Jag måste börja där Niklas Karlsson slutade.Om man säger att vi fördubblar anslagen till en sektor, då innebär det att anslagen fördubblas. Det är en väldig skillnad mellan att fördubbla anslag eller att fördubbla en satsning.Jag har en lön på 35 000 kronor. En arbetsgivare höjer lönen med 2 procent och en annan med 4 procent, men det innebär inte att den andra arbetsgivaren har fördubblat lönen, däremot fördubblat löneökningen.Om Socialdemokraterna skulle ha fördubblat anslagen vad gäller statsbidragen skulle er budget ha innehållit ytterligare 150 miljarder kronor i generella statsbidrag. I stället innehåller den ytterligare 6 miljarder, och det är en stor skillnad. Jag tycker att man ändå ska vara lite varsam utan att försöka framstå som en språkmoralist.Peder Björk påstod att jag skulle ha sagt att statsbidrag har en marginell effekt på kommunernas ekonomi. Nej, det har jag aldrig sagt. Men jag har sagt att debatten handlar om huruvida vi ska höja de generella statsbidragen från 146 till 152 miljarder eller från 146 till 158 miljarder. Det har en ganska marginell effekt jämfört med hur inflation, räntor, tillväxt och arbetade timmar slår igenom i kommunsektorn. Vi borde lägga mycket mer energi på att debattera hur vi får upp tillväxten, hur vi får in skatteintäkter, hur vi får in fler människor från utanförskap i arbete. Det skulle få den riktigt stora effekten på kommunernas ekonomi. Jag försöker vidga debatten, inte marginalisera och inte förminska.Nu åter tillbaka till vad interpellationen egentligen handlar om, nämligen skatteutjämningssystemet och sittande kommitté.En bred översyn ska göras av hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, där bland annat tillväxten är en viktig aspekt, liksom huruvida de socioekonomiska parametrarna slår tillräckligt väl ut. Det är ett brett uppdrag, och det tycker jag är bra.Nu är det en ny regering där vi vill sätta vår särprägel - något i alla fall. Det finns en del kommuner som säger att de förlorar på tillväxt. Om de ökar i befolkningsmängd och måste investera i mycket ny infrastruktur blir det en förlust. De förlorar på att bygga bostäder, och de förlorar på en ökad befolkningsmängd. Det är inte riktigt bra. Det är inte bra om det finns kommuner som säger att de förlorar på minskad arbetslöshet och ökad befolkning. Meningen är ändå att det ska finnas drivkrafter för tillväxten.Vi är en borgerlig regering, och vi tycker att detta är ett viktigt perspektiv i utjämningssystemet. Därför stryker vi under det extra noga i tillläggsdirektiven, fullt medvetna om att det fanns med även i ursprungsdirektiven - men vi vill ändå betona detta extra noga.I Tidöavtalet, som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har slutit, står det att vi ska se över det så kallade högskatteproblemet. Klyftan mellan de kommuninvånare som betalar lägst skatt och de som betalar mest är ungefär 7 kronor per intjänad hundralapp, trots att välfärden sällan är bättre i högskattekommunerna. Det är det vi ibland kallar högskatteproblemet. Hur ska vi bemöta detta? Vi vill gärna få svar på frågor om hur vi kan komma undan ännu större skatteklyftor mellan dem som betalar lägst skatt och dem som betalar högst skatt och hur vi kan motverka att de kommuner som i dag ligger högt i skatteskalan ska höja skatterna ytterligare. Jag tänker inte förekomma utredarens förslag. Utredaren får komma med sina förslag. Sedan kommer regeringen att analysera förslagen och se på hur vi ska bereda dem vidare. Det är vad uppdraget går ut på."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Jag tycker att man ändå ska vara noga med orden. Jag måste börja där Niklas Karlsson slutade.Om man säger att vi fördubblar anslagen till en sektor, då innebär det att anslagen fördubblas. Det är en väldig skillnad mellan att fördubbla anslag eller att fördubbla en satsning.Jag har en lön på 35 000 kronor. En arbetsgivare höjer lönen med 2 procent och en annan med 4 procent, men det innebär inte att den andra arbetsgivaren har fördubblat lönen, däremot fördubblat löneökningen.Om Socialdemokraterna skulle ha fördubblat anslagen vad gäller statsbidragen skulle er budget ha innehållit ytterligare 150 miljarder kronor i generella statsbidrag. I stället innehåller den ytterligare 6 miljarder, och det är en stor skillnad. Jag tycker att man ändå ska vara lite varsam utan att försöka framstå som en språkmoralist.Peder Björk påstod att jag skulle ha sagt att statsbidrag har en marginell effekt på kommunernas ekonomi. Nej, det har jag aldrig sagt. Men jag har sagt att debatten handlar om huruvida vi ska höja de generella statsbidragen från 146 till 152 miljarder eller från 146 till 158 miljarder. Det har en ganska marginell effekt jämfört med hur inflation, räntor, tillväxt och arbetade timmar slår igenom i kommunsektorn. Vi borde lägga mycket mer energi på att debattera hur vi får upp tillväxten, hur vi får in skatteintäkter, hur vi får in fler människor från utanförskap i arbete. Det skulle få den riktigt stora effekten på kommunernas ekonomi. Jag försöker vidga debatten, inte marginalisera och inte förminska.Nu åter tillbaka till vad interpellationen egentligen handlar om, nämligen skatteutjämningssystemet och sittande kommitté.En bred översyn ska göras av hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, där bland annat tillväxten är en viktig aspekt, liksom huruvida de socioekonomiska parametrarna slår tillräckligt väl ut. Det är ett brett uppdrag, och det tycker jag är bra.Nu är det en ny regering där vi vill sätta vår särprägel - något i alla fall. Det finns en del kommuner som säger att de förlorar på tillväxt. Om de ökar i befolkningsmängd och måste investera i mycket ny infrastruktur blir det en förlust. De förlorar på att bygga bostäder, och de förlorar på en ökad befolkningsmängd. Det är inte riktigt bra. Det är inte bra om det finns kommuner som säger att de förlorar på minskad arbetslöshet och ökad befolkning. Meningen är ändå att det ska finnas drivkrafter för tillväxten.Vi är en borgerlig regering, och vi tycker att detta är ett viktigt perspektiv i utjämningssystemet. Därför stryker vi under det extra noga i tillläggsdirektiven, fullt medvetna om att det fanns med även i ursprungsdirektiven - men vi vill ändå betona detta extra noga.I Tidöavtalet, som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har slutit, står det att vi ska se över det så kallade högskatteproblemet. Klyftan mellan de kommuninvånare som betalar lägst skatt och de som betalar mest är ungefär 7 kronor per intjänad hundralapp, trots att välfärden sällan är bättre i högskattekommunerna. Det är det vi ibland kallar högskatteproblemet. Hur ska vi bemöta detta? Vi vill gärna få svar på frågor om hur vi kan komma undan ännu större skatteklyftor mellan dem som betalar lägst skatt och dem som betalar högst skatt och hur vi kan motverka att de kommuner som i dag ligger högt i skatteskalan ska höja skatterna ytterligare. Jag tänker inte förekomma utredarens förslag. Utredaren får komma med sina förslag. Sedan kommer regeringen att analysera förslagen och se på hur vi ska bereda dem vidare. Det är vad uppdraget går ut på."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Under en stund i riksdagens kammare har vi debatterat ett par frågor som berör just kommunernas resurser och kommunernas finansiering. Många av de svar som statsrådet har återkommit till har handlat om de långsiktiga åtgärderna, vikten av strukturella åtgärder och att vi ska stärka robustheten i Sveriges kommuner. I det avseendet finns inga som helst skiljaktigheter mellan Socialdemokraterna och det som statsrådet ger uttryck för. Jag tror till och med att vi behöver hitta gemensamma lösningar och äga en förmåga att över partigränserna bära de viktiga och ibland tuffa beslut som krävs för att stärka kommunsektorn på sikt.Men de interpellationsdebatter som vi har ägnat oss åt under eftermiddagen i riksdagens kammare har handlat om de utmaningar som kommunsektorn står inför just nu, det vill säga det mest akuta. Kommunerna säger att det fattas 24 miljarder för att upprätthålla de åtaganden som finns i dag. Vi socialdemokrater har sagt att vi vill anslå ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag. Det är en fördubbling jämfört med vad regeringen vill anslå, men inte helheten. Jag tror att statsrådet ska vara försiktig och inte dribbla bort frågan. Vi vet vad vi pratar om. Ni vill anslå 6, och vi vill anslå 12.Det som är allvarligt i sammanhanget är statsrådets attityd. Man säger att 6 miljarder är en spottstyver, att de gör ingen skillnad. Den uppfattningen kan man ha om man har varit kommunpolitiker i Stockholms stad. Men åk ut till min kommun eller andra kommuner som är betydligt mindre, där utmaningarna är så mycket större, där man vänder på varje krona för att kunna finansiera äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan. Där är 6 miljarder ingen spottstyver. Varenda penny, vartenda öre och varenda krona kommer att göra skillnad för att upprätthålla välfärden i kommunsektorn. Att dessutom hävda att kommunerna ändå har tillgång till 55 miljarder i utjämningsreserv, så de klarar sig nog, är inte värdigt. Det är inte vad kommunsektorn vill höra.Vi noterar att regeringen inte hör kommunernas gemensamma röst, och vi noterar att regeringen inte ser deras gemensamma behov. Att utöver detta gå fram med ett förslag där man vill införa ett skattestopp, ett tak på kommunernas skatteintäkter, där de som sitter med det kommunala självstyret och ska finansiera den egna välfärden inte får lov att ta ut den intäkt som krävs för att betala, därför att regeringen säger nej - ja, jag vet inte vad det liknar. Jag har ingen fråga till statsrådet, men jag tycker att statsrådet ska få en chans att redogöra för hur regeringen egentligen tänker. Nu är underskottet om inte monumentalt så ändå omfattande i Sveriges kommuner och regioner, nämligen minus 24 miljarder. De får inga ytterligare statliga anslag därför att staten varken ser dem eller hör dem. Dessutom säger man att det eventuellt ska införas ett förbud mot att öka skatteintäkterna genom att kommunerna inte kan göra skattehöjningar.Är detta regeringens sätt att svälta välfärden, att privatisera den, att minska de gemensamma angelägenheterna och individualisera åtaganden? Är inte längre mina barn våra barn? Har vi inte längre ett gemensamt ansvar för våra äldre? Det vill jag höra statsrådet förklara. Vad vill ni med den kommunala välfärden? Ska den vara omfattande, eller går vi nu mot en utveckling där var och en ska vara sin egen lyckas smed?(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Under en stund i riksdagens kammare har vi debatterat ett par frågor som berör just kommunernas resurser och kommunernas finansiering. Många av de svar som statsrådet har återkommit till har handlat om de långsiktiga åtgärderna, vikten av strukturella åtgärder och att vi ska stärka robustheten i Sveriges kommuner. I det avseendet finns inga som helst skiljaktigheter mellan Socialdemokraterna och det som statsrådet ger uttryck för. Jag tror till och med att vi behöver hitta gemensamma lösningar och äga en förmåga att över partigränserna bära de viktiga och ibland tuffa beslut som krävs för att stärka kommunsektorn på sikt.Men de interpellationsdebatter som vi har ägnat oss åt under eftermiddagen i riksdagens kammare har handlat om de utmaningar som kommunsektorn står inför just nu, det vill säga det mest akuta. Kommunerna säger att det fattas 24 miljarder för att upprätthålla de åtaganden som finns i dag. Vi socialdemokrater har sagt att vi vill anslå ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag. Det är en fördubbling jämfört med vad regeringen vill anslå, men inte helheten. Jag tror att statsrådet ska vara försiktig och inte dribbla bort frågan. Vi vet vad vi pratar om. Ni vill anslå 6, och vi vill anslå 12.Det som är allvarligt i sammanhanget är statsrådets attityd. Man säger att 6 miljarder är en spottstyver, att de gör ingen skillnad. Den uppfattningen kan man ha om man har varit kommunpolitiker i Stockholms stad. Men åk ut till min kommun eller andra kommuner som är betydligt mindre, där utmaningarna är så mycket större, där man vänder på varje krona för att kunna finansiera äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan. Där är 6 miljarder ingen spottstyver. Varenda penny, vartenda öre och varenda krona kommer att göra skillnad för att upprätthålla välfärden i kommunsektorn. Att dessutom hävda att kommunerna ändå har tillgång till 55 miljarder i utjämningsreserv, så de klarar sig nog, är inte värdigt. Det är inte vad kommunsektorn vill höra.Vi noterar att regeringen inte hör kommunernas gemensamma röst, och vi noterar att regeringen inte ser deras gemensamma behov. Att utöver detta gå fram med ett förslag där man vill införa ett skattestopp, ett tak på kommunernas skatteintäkter, där de som sitter med det kommunala självstyret och ska finansiera den egna välfärden inte får lov att ta ut den intäkt som krävs för att betala, därför att regeringen säger nej - ja, jag vet inte vad det liknar. Jag har ingen fråga till statsrådet, men jag tycker att statsrådet ska få en chans att redogöra för hur regeringen egentligen tänker. Nu är underskottet om inte monumentalt så ändå omfattande i Sveriges kommuner och regioner, nämligen minus 24 miljarder. De får inga ytterligare statliga anslag därför att staten varken ser dem eller hör dem. Dessutom säger man att det eventuellt ska införas ett förbud mot att öka skatteintäkterna genom att kommunerna inte kan göra skattehöjningar.Är detta regeringens sätt att svälta välfärden, att privatisera den, att minska de gemensamma angelägenheterna och individualisera åtaganden? Är inte längre mina barn våra barn? Har vi inte längre ett gemensamt ansvar för våra äldre? Det vill jag höra statsrådet förklara. Vad vill ni med den kommunala välfärden? Ska den vara omfattande, eller går vi nu mot en utveckling där var och en ska vara sin egen lyckas smed?(Applåder)"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Under en stund i riksdagens kammare har vi debatterat ett par frågor som berör just kommunernas resurser och kommunernas finansiering. Många av de svar som statsrådet har återkommit till har handlat om de långsiktiga åtgärderna, vikten av strukturella åtgärder och att vi ska stärka robustheten i Sveriges kommuner. I det avseendet finns inga som helst skiljaktigheter mellan Socialdemokraterna och det som statsrådet ger uttryck för. Jag tror till och med att vi behöver hitta gemensamma lösningar och äga en förmåga att över partigränserna bära de viktiga och ibland tuffa beslut som krävs för att stärka kommunsektorn på sikt.Men de interpellationsdebatter som vi har ägnat oss åt under eftermiddagen i riksdagens kammare har handlat om de utmaningar som kommunsektorn står inför just nu, det vill säga det mest akuta. Kommunerna säger att det fattas 24 miljarder för att upprätthålla de åtaganden som finns i dag. Vi socialdemokrater har sagt att vi vill anslå ytterligare 6 miljarder i generella statsbidrag. Det är en fördubbling jämfört med vad regeringen vill anslå, men inte helheten. Jag tror att statsrådet ska vara försiktig och inte dribbla bort frågan. Vi vet vad vi pratar om. Ni vill anslå 6, och vi vill anslå 12.Det som är allvarligt i sammanhanget är statsrådets attityd. Man säger att 6 miljarder är en spottstyver, att de gör ingen skillnad. Den uppfattningen kan man ha om man har varit kommunpolitiker i Stockholms stad. Men åk ut till min kommun eller andra kommuner som är betydligt mindre, där utmaningarna är så mycket större, där man vänder på varje krona för att kunna finansiera äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan. Där är 6 miljarder ingen spottstyver. Varenda penny, vartenda öre och varenda krona kommer att göra skillnad för att upprätthålla välfärden i kommunsektorn. Att dessutom hävda att kommunerna ändå har tillgång till 55 miljarder i utjämningsreserv, så de klarar sig nog, är inte värdigt. Det är inte vad kommunsektorn vill höra.Vi noterar att regeringen inte hör kommunernas gemensamma röst, och vi noterar att regeringen inte ser deras gemensamma behov. Att utöver detta gå fram med ett förslag där man vill införa ett skattestopp, ett tak på kommunernas skatteintäkter, där de som sitter med det kommunala självstyret och ska finansiera den egna välfärden inte får lov att ta ut den intäkt som krävs för att betala, därför att regeringen säger nej - ja, jag vet inte vad det liknar. Jag har ingen fråga till statsrådet, men jag tycker att statsrådet ska få en chans att redogöra för hur regeringen egentligen tänker. Nu är underskottet om inte monumentalt så ändå omfattande i Sveriges kommuner och regioner, nämligen minus 24 miljarder. De får inga ytterligare statliga anslag därför att staten varken ser dem eller hör dem. Dessutom säger man att det eventuellt ska införas ett förbud mot att öka skatteintäkterna genom att kommunerna inte kan göra skattehöjningar.Är detta regeringens sätt att svälta välfärden, att privatisera den, att minska de gemensamma angelägenheterna och individualisera åtaganden? Är inte längre mina barn våra barn? Har vi inte längre ett gemensamt ansvar för våra äldre? Det vill jag höra statsrådet förklara. Vad vill ni med den kommunala välfärden? Ska den vara omfattande, eller går vi nu mot en utveckling där var och en ska vara sin egen lyckas smed?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Vi har under de senaste timmarna här i kammaren debatterat om resurser till välfärden, det vill säga till skolan, förskolan, äldreomsorgen, sjukvården och mycket mer.Under den tidigare debatten har statsrådet varit väldigt tydlig med att generella statsbidrag till kommuner och regioner bara har en marginell betydelse för kommuners och regioners ekonomi. Det tror jag att få, om ens några, kommunpolitiker skulle hålla med om.Däremot verkar statsrådets och regeringens intresse för det kommunala utjämningssystemet vara desto större eftersom regeringen nu, trots att en utredning redan har påbörjat sitt arbete, lägger tilläggsdirektiv utifrån regeringens prioriterade frågor.En fråga som jag tror att många tycker är särskilt intressant i detta är just formuleringen att man vill att utredningen nu ska se över hur man kan föreslå åtgärder som motverkar höga eller ökande skattesatser.Jag tror att hela Kommun- och Regionsverige redan nu väntar på någon form av besked från regeringen om vad man faktiskt menar med detta tilläggsdirektiv. Som vi alla vet är just möjligheten att ta ut skatt i våra kommuner och regioner en väsentlig del av den kommunala självstyrelsen - en kommunal självstyrelse som dessutom är fastlagd i grundlagen. Min fråga till statsrådet är därför: Är andemeningen med detta tilläggsdirektiv att regeringen egentligen vill se över möjligheten att införa ett skattetak för kommuner och regioner?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Vi har under de senaste timmarna här i kammaren debatterat om resurser till välfärden, det vill säga till skolan, förskolan, äldreomsorgen, sjukvården och mycket mer.Under den tidigare debatten har statsrådet varit väldigt tydlig med att generella statsbidrag till kommuner och regioner bara har en marginell betydelse för kommuners och regioners ekonomi. Det tror jag att få, om ens några, kommunpolitiker skulle hålla med om.Däremot verkar statsrådets och regeringens intresse för det kommunala utjämningssystemet vara desto större eftersom regeringen nu, trots att en utredning redan har påbörjat sitt arbete, lägger tilläggsdirektiv utifrån regeringens prioriterade frågor.En fråga som jag tror att många tycker är särskilt intressant i detta är just formuleringen att man vill att utredningen nu ska se över hur man kan föreslå åtgärder som motverkar höga eller ökande skattesatser.Jag tror att hela Kommun- och Regionsverige redan nu väntar på någon form av besked från regeringen om vad man faktiskt menar med detta tilläggsdirektiv. Som vi alla vet är just möjligheten att ta ut skatt i våra kommuner och regioner en väsentlig del av den kommunala självstyrelsen - en kommunal självstyrelse som dessutom är fastlagd i grundlagen. Min fråga till statsrådet är därför: Är andemeningen med detta tilläggsdirektiv att regeringen egentligen vill se över möjligheten att införa ett skattetak för kommuner och regioner?"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Vi har under de senaste timmarna här i kammaren debatterat om resurser till välfärden, det vill säga till skolan, förskolan, äldreomsorgen, sjukvården och mycket mer.Under den tidigare debatten har statsrådet varit väldigt tydlig med att generella statsbidrag till kommuner och regioner bara har en marginell betydelse för kommuners och regioners ekonomi. Det tror jag att få, om ens några, kommunpolitiker skulle hålla med om.Däremot verkar statsrådets och regeringens intresse för det kommunala utjämningssystemet vara desto större eftersom regeringen nu, trots att en utredning redan har påbörjat sitt arbete, lägger tilläggsdirektiv utifrån regeringens prioriterade frågor.En fråga som jag tror att många tycker är särskilt intressant i detta är just formuleringen att man vill att utredningen nu ska se över hur man kan föreslå åtgärder som motverkar höga eller ökande skattesatser.Jag tror att hela Kommun- och Regionsverige redan nu väntar på någon form av besked från regeringen om vad man faktiskt menar med detta tilläggsdirektiv. Som vi alla vet är just möjligheten att ta ut skatt i våra kommuner och regioner en väsentlig del av den kommunala självstyrelsen - en kommunal självstyrelse som dessutom är fastlagd i grundlagen. Min fråga till statsrådet är därför: Är andemeningen med detta tilläggsdirektiv att regeringen egentligen vill se över möjligheten att införa ett skattetak för kommuner och regioner?"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Låt mig inledningsvis bara säga något kort om vad debatten faktiskt handlar om. Det kan ju låta lite tråkigt när man hör ord som \"tilläggsdirektiv\" och \"utjämningssystem\". Men det här handlar om vår välfärd och hur resurserna till välfärden ska fördelas. Just nu har vi en utredning som ska se över om vi ska fördela resurserna till kommuner och regioner på ett annat sätt än vi gör i dag.I Sverige har vi lokalt självstyre. Kommuner och regioner har stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet. Det är en bra och välfungerande modell som är grunden för den decentraliserade välfärd som vi har i Sverige. Den ska utjämna det som kallas för de opåverkbara skillnaderna, alltså det som kommuner och regioner inte själva kan påverka, och ge bättre förutsättningar att utjämna de skillnader som faktiskt finns. Det handlar alltså om att skapa likvärdiga förutsättningar så att hela Sverige kan leva och växa. Det är en fråga om rättvisa.Hösten 2020 beslutade riksdagen att tillsätta en utredning som ser över hela det här systemet. Utredningens arbete påbörjades i höstas. Nu har vi fått en ny regering som kommit med tilläggsdirektiv, det vill säga man förtydligar vad man särskilt vill att utredningen ska ägna sig åt, och det som regeringen skickade med handlar egentligen om två saker: att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner och att minska risken för de så kallade negativa bieffekterna av inkomstutjämningen på tillväxten.Vad menar regeringen med det här? Vad menar man när det handlar om tillväxten? Vad är grunden för beslutet om ett tilläggsdirektiv? Vad är det som regeringen ser och som de tänker att man inte såg tidigare?Regeringen skriver i sin bakgrund till beslutet om tilläggsdirektiven att den så kallade demografiska utvecklingen, det vill säga åldersfördelningen på befolkningen i Sverige, förändras. Man säger att det kommer att bli fler äldre och färre i arbetsför ålder som kan arbeta och betala skatt.Jag håller med; så är det ju.De konstaterar vidare att det leder till ett ökat kostnadstryck på välfärdstjänsterna.Jag håller med; det är precis så det är. Vi har också diskuterat att kommuner och regioner har svårt att hantera de ekonomiska svårigheterna och att klara välfärden.Där slutar enigheten, för det som regeringen verkar mest orolig för är att kommunerna ska höja skatten. Man verkar inte så orolig för de negativa effekterna på välfärden, trots att välfärden är hotad.Därför undrar jag: Vad är bakgrunden till att man väljer att poängtera just de här punkterna och inget annat i det utjämningssystem som vi nu utreder?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Låt mig inledningsvis bara säga något kort om vad debatten faktiskt handlar om. Det kan ju låta lite tråkigt när man hör ord som \"tilläggsdirektiv\" och \"utjämningssystem\". Men det här handlar om vår välfärd och hur resurserna till välfärden ska fördelas. Just nu har vi en utredning som ska se över om vi ska fördela resurserna till kommuner och regioner på ett annat sätt än vi gör i dag.I Sverige har vi lokalt självstyre. Kommuner och regioner har stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet. Det är en bra och välfungerande modell som är grunden för den decentraliserade välfärd som vi har i Sverige. Den ska utjämna det som kallas för de opåverkbara skillnaderna, alltså det som kommuner och regioner inte själva kan påverka, och ge bättre förutsättningar att utjämna de skillnader som faktiskt finns. Det handlar alltså om att skapa likvärdiga förutsättningar så att hela Sverige kan leva och växa. Det är en fråga om rättvisa.Hösten 2020 beslutade riksdagen att tillsätta en utredning som ser över hela det här systemet. Utredningens arbete påbörjades i höstas. Nu har vi fått en ny regering som kommit med tilläggsdirektiv, det vill säga man förtydligar vad man särskilt vill att utredningen ska ägna sig åt, och det som regeringen skickade med handlar egentligen om två saker: att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner och att minska risken för de så kallade negativa bieffekterna av inkomstutjämningen på tillväxten.Vad menar regeringen med det här? Vad menar man när det handlar om tillväxten? Vad är grunden för beslutet om ett tilläggsdirektiv? Vad är det som regeringen ser och som de tänker att man inte såg tidigare?Regeringen skriver i sin bakgrund till beslutet om tilläggsdirektiven att den så kallade demografiska utvecklingen, det vill säga åldersfördelningen på befolkningen i Sverige, förändras. Man säger att det kommer att bli fler äldre och färre i arbetsför ålder som kan arbeta och betala skatt.Jag håller med; så är det ju.De konstaterar vidare att det leder till ett ökat kostnadstryck på välfärdstjänsterna.Jag håller med; det är precis så det är. Vi har också diskuterat att kommuner och regioner har svårt att hantera de ekonomiska svårigheterna och att klara välfärden.Där slutar enigheten, för det som regeringen verkar mest orolig för är att kommunerna ska höja skatten. Man verkar inte så orolig för de negativa effekterna på välfärden, trots att välfärden är hotad.Därför undrar jag: Vad är bakgrunden till att man väljer att poängtera just de här punkterna och inget annat i det utjämningssystem som vi nu utreder?"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Låt mig inledningsvis bara säga något kort om vad debatten faktiskt handlar om. Det kan ju låta lite tråkigt när man hör ord som \"tilläggsdirektiv\" och \"utjämningssystem\". Men det här handlar om vår välfärd och hur resurserna till välfärden ska fördelas. Just nu har vi en utredning som ska se över om vi ska fördela resurserna till kommuner och regioner på ett annat sätt än vi gör i dag.I Sverige har vi lokalt självstyre. Kommuner och regioner har stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet. Det är en bra och välfungerande modell som är grunden för den decentraliserade välfärd som vi har i Sverige. Den ska utjämna det som kallas för de opåverkbara skillnaderna, alltså det som kommuner och regioner inte själva kan påverka, och ge bättre förutsättningar att utjämna de skillnader som faktiskt finns. Det handlar alltså om att skapa likvärdiga förutsättningar så att hela Sverige kan leva och växa. Det är en fråga om rättvisa.Hösten 2020 beslutade riksdagen att tillsätta en utredning som ser över hela det här systemet. Utredningens arbete påbörjades i höstas. Nu har vi fått en ny regering som kommit med tilläggsdirektiv, det vill säga man förtydligar vad man särskilt vill att utredningen ska ägna sig åt, och det som regeringen skickade med handlar egentligen om två saker: att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner och att minska risken för de så kallade negativa bieffekterna av inkomstutjämningen på tillväxten.Vad menar regeringen med det här? Vad menar man när det handlar om tillväxten? Vad är grunden för beslutet om ett tilläggsdirektiv? Vad är det som regeringen ser och som de tänker att man inte såg tidigare?Regeringen skriver i sin bakgrund till beslutet om tilläggsdirektiven att den så kallade demografiska utvecklingen, det vill säga åldersfördelningen på befolkningen i Sverige, förändras. Man säger att det kommer att bli fler äldre och färre i arbetsför ålder som kan arbeta och betala skatt.Jag håller med; så är det ju.De konstaterar vidare att det leder till ett ökat kostnadstryck på välfärdstjänsterna.Jag håller med; det är precis så det är. Vi har också diskuterat att kommuner och regioner har svårt att hantera de ekonomiska svårigheterna och att klara välfärden.Där slutar enigheten, för det som regeringen verkar mest orolig för är att kommunerna ska höja skatten. Man verkar inte så orolig för de negativa effekterna på välfärden, trots att välfärden är hotad.Därför undrar jag: Vad är bakgrunden till att man väljer att poängtera just de här punkterna och inget annat i det utjämningssystem som vi nu utreder?"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv?","answer":"Eva Lindh har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv till utredningen om utjämningssystemet, om jag avser att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför jag inte har verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet.Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningsystemet. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Enligt tillkännagivandet skulle översynen också omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.Dessa delar finns med i ursprungsdirektiven.Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv som innebär att Utjämningskommittén även ska lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Uppdragen i tilläggsdirektiven ligger i linje med ursprungsdirektiven men innebär att frågan om tillväxt och behovet av åtgärder för att främja ett effektivt resursutnyttjande i kommunsektorn lyfts fram.Skälen för beslutet om tilläggsdirektiv finns beskrivna i direktiven. Det handlar bland annat om att förutsättningarna för kommunsektorns finansiering kommer att försvåras till följd av den demografiska utvecklingen. Detta kan leda till skattehöjningar som riskerar att få negativa samhällsekonomiska konsekvenser.För att säkra välståndet i Sverige behöver vi lägga grunden för en stark ekonomisk tillväxt. De generella statsbidragen och utjämningen är viktiga för kommunsektorns och för enskilda kommuners och regioners finansiering. Det är av stor betydelse att utjämningssystemet fungerar som det ska, till exempel att skillnader i socioekonomiska faktorer tas om hand genom systemet. Men det som är avgörande för kommunernas och regionernas förmåga att leverera en god välfärd framöver är att skatteunderlagets utveckling är god och att resursutnyttjandet är effektivt. Kommuner och regioner behöver fortsätta att arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar.Enligt tilläggsdirektiven ligger utredningstiden fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast om knappt ett år, den 3 maj 2024. Utjämningskommittén har ett brett och viktigt uppdrag. Samtidigt pågår det och planeras för flera andra viktiga utredningar, och prioriteringar är nödvändiga."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför?","answer":"Eva Lindh har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv till utredningen om utjämningssystemet, om jag avser att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför jag inte har verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet.Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningsystemet. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Enligt tillkännagivandet skulle översynen också omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.Dessa delar finns med i ursprungsdirektiven.Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv som innebär att Utjämningskommittén även ska lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Uppdragen i tilläggsdirektiven ligger i linje med ursprungsdirektiven men innebär att frågan om tillväxt och behovet av åtgärder för att främja ett effektivt resursutnyttjande i kommunsektorn lyfts fram.Skälen för beslutet om tilläggsdirektiv finns beskrivna i direktiven. Det handlar bland annat om att förutsättningarna för kommunsektorns finansiering kommer att försvåras till följd av den demografiska utvecklingen. Detta kan leda till skattehöjningar som riskerar att få negativa samhällsekonomiska konsekvenser.För att säkra välståndet i Sverige behöver vi lägga grunden för en stark ekonomisk tillväxt. De generella statsbidragen och utjämningen är viktiga för kommunsektorns och för enskilda kommuners och regioners finansiering. Det är av stor betydelse att utjämningssystemet fungerar som det ska, till exempel att skillnader i socioekonomiska faktorer tas om hand genom systemet. Men det som är avgörande för kommunernas och regionernas förmåga att leverera en god välfärd framöver är att skatteunderlagets utveckling är god och att resursutnyttjandet är effektivt. Kommuner och regioner behöver fortsätta att arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar.Enligt tilläggsdirektiven ligger utredningstiden fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast om knappt ett år, den 3 maj 2024. Utjämningskommittén har ett brett och viktigt uppdrag. Samtidigt pågår det och planeras för flera andra viktiga utredningar, och prioriteringar är nödvändiga."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet?","answer":"Eva Lindh har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet om ett tilläggsdirektiv till utredningen om utjämningssystemet, om jag avser att ta initiativ till att ytterligare klargöra vad som ska utredas och varför jag inte har verkat för en förlängning av utredningstiden när det redan nu kan bli kort om tid för utredningen att hinna se över hela utjämningssystemet.Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningsystemet. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Enligt tillkännagivandet skulle översynen också omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.Dessa delar finns med i ursprungsdirektiven.Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv som innebär att Utjämningskommittén även ska lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Uppdragen i tilläggsdirektiven ligger i linje med ursprungsdirektiven men innebär att frågan om tillväxt och behovet av åtgärder för att främja ett effektivt resursutnyttjande i kommunsektorn lyfts fram.Skälen för beslutet om tilläggsdirektiv finns beskrivna i direktiven. Det handlar bland annat om att förutsättningarna för kommunsektorns finansiering kommer att försvåras till följd av den demografiska utvecklingen. Detta kan leda till skattehöjningar som riskerar att få negativa samhällsekonomiska konsekvenser.För att säkra välståndet i Sverige behöver vi lägga grunden för en stark ekonomisk tillväxt. De generella statsbidragen och utjämningen är viktiga för kommunsektorns och för enskilda kommuners och regioners finansiering. Det är av stor betydelse att utjämningssystemet fungerar som det ska, till exempel att skillnader i socioekonomiska faktorer tas om hand genom systemet. Men det som är avgörande för kommunernas och regionernas förmåga att leverera en god välfärd framöver är att skatteunderlagets utveckling är god och att resursutnyttjandet är effektivt. Kommuner och regioner behöver fortsätta att arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar.Enligt tilläggsdirektiven ligger utredningstiden fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast om knappt ett år, den 3 maj 2024. Utjämningskommittén har ett brett och viktigt uppdrag. Samtidigt pågår det och planeras för flera andra viktiga utredningar, och prioriteringar är nödvändiga."}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Jag måste instämma med Alexandra Völker. Håret reste sig lite grann på mina armar när statsrådet Slottner började prata om att det finns potential för ytterligare besparingar och att digitaliseringen på något sätt, i detta krisartade läge, skulle vara en väg framåt för att underlätta för kommuner och regioner.Statsrådet Slottner stod i talarstolen och sa att regeringen naturligtvis har möjligheter att skjuta till medel om det visar sig att behoven verkligen finns. Jag vet inte om det är så att vi har en regering som är fullständigt döv, för åtminstone jag har ända sedan tidigt i höstas hört ropen och varningssignalerna från våra kommuner och regioner.SKR:s chefsekonom har varit ute vid upprepade tillfällen och sagt att det faktum att de inte fick något besked i vårbudgeten leder till att kommunerna nu måste göra sig redo för att det inte kommer några pengar. De kommer nu alltså att behöva göra olika typer av neddragningar. Det kommer att handla om tjänster som inte tillsätts och om andra besparingar som kommer att drabba vanligt folk runt om i hela landet.Det är en skrämmande situation vi har. Samtidigt som Sverige befinner sig i en akut kris har landet en handlingsförlamad regering som baksätesstyrs av Sverigedemokraterna.(forts. § 9)"}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tänker att jag ska höra av mig till mina kollegor i Sundbyberg och hälsa att statsrådet Slottner råder dem att effektivisera och digitalisera verksamheten. Det är ett gott råd. Jag vet faktiskt nästan inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör det. Tror ministern, som ansvarar för kommuner och regioner, att kommunerna inte ägnar sig åt effektivisering och digitalisering? Om det är någonting vi gör är det ju att vrida och vända på varje krona för att se till att varje krona som skattebetalarna bidrar med går dit där pengarna används på absolut bästa sätt. Detta var nog det mest arroganta jag har hört i debatten i dag.Vi ser brist på lärare, förskolepersonal, busschaufförer, läkare och så vidare. Runt om i hela välfärdssektorn går personalen på knäna. Det finns kommunpolitiker runt om i regionerna och i kommunerna som sliter hårt för att få detta att gå ihop, för att eleverna inte ska drabbas och för att de äldre på äldreboendena inte ska drabbas. Det är människorna som drabbas, och det är regeringen som har möjlighet att gå in och stötta upp.Statsrådet sa att man är beredd att skjuta till pengar om man får en signal om behov. Om det är någonting som regionerna och kommunerna är tydliga med är det ju att behoven är gigantiska, så därför får jag väl nästan tolka detta som ett positivt svar.Avslutningsvis vill jag fråga ministern om man anser att privat konsumtion är bättre än offentlig konsumtion. Man valde ju ändå att lägga pengarna på privat konsumtion - med skattesänkning - snarare än på offentlig konsumtion."}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Jag tackar statsrådet för en intressant första omgång i denna debatt. Jag hade möjlighet att sätta mig och ladda upp med den första debatten på ungefär samma tema. Jag noterar att statsrådet blir upprörd när vi socialdemokrater pratar om verkligheten som vi ser den, det vill säga att Sverigedemokraterna styr regeringen. Vi kanske fastnar lite där, men jag tänker att statsrådet har upprepat detta nästan lika många gånger som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har hotat med att fälla regeringen - och då har det ändå bara gått sex månader. Vi får se; historien kommer att visa vem av oss som har rätt i detta. Utifrån min fråga har vi pratat en hel del om skolan och om välfärden och vården här i Region Stockholm, men välfärdens och samhällets åtaganden är ju långt mycket större. Jag nämner också det brottsförebyggande. Till vardags är jag ledamot i justitieutskottet, och vi vet hur viktiga välfärdens verksamheter är för att man ska kunna bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Under sommaren träder en ny lag i kraft som ger kommunerna ett ökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Många kommuner säger att även detta är bra men att det också skulle krävas mer resurser för att lösa dessa frågor. Lägg därtill alltfler röster utöver det vi har tagit upp, alltså vården, skolan och omsorgen - vi kan räkna upp kvinnojourerna, kulturverksamheterna, fritidsaktiviteterna och nu det brottsförebyggande. Jag tycker fortfarande att det är nonchalant av regeringen att i riksdagens kammare säga att pengar inte är allt, fru talman. Det blir lite grann som att inte se, inte höra och inte göra, trots att alla utanför kammaren förstår att det behövs mer resurser. Framför allt behövs det ett vägval där man inte skyddar höginkomsttagarna med 13 miljarder. Det är så det är. Jag tänkte också på detta med att det är viktigt att skicka signaler. Vi ska alltså inte rädda välfärden, och vi ska inte se barnen. Vi ska inte förstå hur tufft det kommer att bli i vården om vi nu i höst får stora varselkrav och många i värsta fall kanske till slut förlorar jobbet - därför att regeringen inte vill skicka signalen att kommunerna och regionerna ska kunna få lite extra resurser under denna kris vars like vi inte riktigt har sett tidigare. Det är en ganska unik krissituation.Jag vill därför påminna statsrådet om att det för bara några veckor sedan ju gick alldeles utmärkt att skicka signaler till löntagare, fastighetsägare och många andra grupper. Det gjorde man när man remitterade förslag om enormt stora skattesänkningar inför höstens budget. Nog sjutton - förlåt, fru talman, även om jag inte vet om \"sjutton\" är en svordom - går det alltså att skicka signaler. Eller hur? Det går att skicka signaler. Jag har inte räknat ihop detta, men mellan tummen och pekfingret är det förslag på skattesänkningar om 20-30 miljarder man har remitterat - under brinnande inflation. Nog sjutton kan man alltså skicka signaler till svenska folket om vilken inriktning man vill ha på politiken! Och i min värld är detta borgerlig politik. Det är högerpolitik. Det är återigen stora skattesänkningar före investeringar i välfärden. En fråga jag också ställde i min interpellation är huruvida regeringen tänker ta initiativ för att vrida åt vinstmaskinen i välfärden. Samtidigt som vi i Stockholm nu säkerställer att skolan får pengar gör nämligen koncernerna i skolan enorma vinstuttag. När vi satsar pengar under den här krisen fortsätter alltså vinsterna i skolan att öka. Kommer regeringen att ta initiativ för att se till att vi stoppar även det läckaget ur vår välfärdssektor?(Applåder)"}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Jag får återigen rätta en ledamot som säger att regeringen är SD-styrd, för regeringen är icke SD-styrd. Den består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag tänker komma med den sakupplysningen varje gång en socialdemokrat säger att regeringen är SD-styrd, för man far med osanning. Det är faktafel. Men ska vi fortsätta med sådana tänker jag säga att regeringen under den förra mandatperioden var V- och C-styrd, eftersom den var beroende av deras stöd. Denna regering har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna. Det innebär icke att de är en del av regeringen eller att vi är styrda av Sverigedemokraterna, utan detta är en samarbetsregering.Vi ser naturligtvis allvaret i den ekonomiska situationen i kommuner och regioner. Vi är en regering som värnar välfärden. Jag har själv haft ansvar för just äldreomsorg och trygghetsfrågor i Stockholms stad, och jag vet hur viktigt det är med välfärden. Jag gjorde mycket arbete för att stärka kvaliteten inom äldreomsorgen. För mig är detta en jätteviktig fråga. Det är därför regeringen lade så mycket av det reformutrymme vi hade inför 2023 på just kommunsektorn. En tredjedel av reformutrymmet gick till att stärka välfärden i kommuner och regioner, dels via en ökning av de generella statsbidragen, dels via ökningar av ett antal riktade statsbidrag. Jag tror dock att det är jättefarligt om man ger signalen till kommuner och regioner att staten kommer att kompensera varje gång ekonomin sviktar. Det måste finnas ett tryck på kommuner och regioner, precis som på företag och privata hushåll, om att man behöver jobba med effektiviseringar, prioriteringar och smartare arbetssätt när ekonomin sviktar. Där är digitaliseringen en jätteviktig bit. Jag är också den minister som har ansvar för digitaliseringen. En beräkning visar att det bara genom att använda AI inom offentlig förvaltning finns en besparingspotential på 140 miljarder kronor. När jag var äldreborgarråd i Stockholm hade vi inte digital övervakning på nätterna, vi hade inte digitala matinköp, och vi hade inte automatiserade biståndsbedömningar. Jag kan rada upp en massa andra digitala hjälpmedel som hade kunnat sänka våra kostnader betydligt om vi hade haft dem.Besked till kommunsektorn kommer. Det kommer i höstbudgeten. Den kommer att presenteras någon gång i augusti eller september, och då kommer besked om hur mycket statsbidragen eventuellt kommer att höjas nästa år. Vi i regeringen har nämligen sagt att vi kommer att återkomma med förslag om höjda statsbidrag om vi ser att kommunsektorn är i behov av det. Det finns någon ny ekonomisk teori från Socialdemokraterna om att offentlig konsumtion inte skulle driva på inflationen. Men det är klart att en kraftig höjning av den offentliga konsumtionen också är inflationsdrivande. Inflationsdrivande politik är på lång sikt det absolut största hotet mot kommunsektorn, för vi ser att det i mångt och mycket är just den höga inflationen som driver på kostnadsutvecklingen i kommunerna och regionerna. Vi vet också att höjda räntor slår direkt mot den kommunala kärnverksamheten eftersom många kommuner är hårt belånade. Att föra en inflationsbekämpande politik är alltså den enskilt viktigaste faktorn för kommunernas ekonomi framöver, men vi hjälper också till genom höjda statsbidrag. Det har vi visat för detta år, och vi återkommer med besked om hur vi ser på den saken för nästa år."}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Jag tänker naturligtvis fortsätta på det tema som har följt statsrådet Slottner under denna eftermiddag. Vi har förmodligen ett av de svåraste lägena någonsin för kommunernas och regionernas ekonomi. Vi pratar om gigantiska underskott som kommer att leda till plågsamma nedskärningar. SKR:s chefsekonom säger: Vi går från det bästa resultatet någonsin till förmodligen det sämsta, på bara två år. I princip samtliga regioner runt om i Sverige drabbas stenhårt. 17 av 21 budgeterar med underskott. Vissa regioner pratar om nedskärningar motsvarande ett större sjukhus för en budget i balans, detta efter en pandemi där man har tvingats skjuta upp en stor andel vård. Man har en vårdskuld som man betar av. Man har kompetensförsörjningsbrist runt om i hela landet. Och de som arbetar inom vården och omsorgen har också de högsta sjukskrivningstalen redan i dag. I detta läge kan vi konstatera att den SD-stödda regeringen visar en skrämmande handlingsförlamning, passivitet och brist på kreativitet mitt under en brinnande kris, där alla som kan någonting om kommunernas och regionernas verksamhet ringer i larmklockorna.I Region Stockholm, där vi nu äntligen styr efter 16 år, håller vi på att styra om. Men det är klart att detta även där slår stenhårt. Det mest pinsamma, statsrådet Slottner, är att regeringen inte ens orkar komma med ett förhandsbesked till kommuner och regioner, vilket gör att deras planeringsförutsättningar fullständigt slås sönder. Och förmodligen kommer de, om ni skulle komma med ett besked i höst, att tvingas till svåra nedskärningar som kommer att slå hårt mot dem som behöver vård. I detta läge orkar den svenska regeringen inte ens leverera ett besked. Jo, ett besked fick vi från finansminister Elisabeth Svantesson. Det var att hon aviserar eventuella kommande skattesänkningar i detta läge i höst. Det är en skrämmande prioritering i detta läge. Å andra sidan var ju skattesänkningar det som präglade även den höstbudget regeringen lade fram i den ekonomiska kris vi nu befinner oss i - skattesänkningar för höginkomsttagare. Det blev en rejäl peng i fickan för Sveriges statsminister, för statsrådet Slottner, för Jimmie Åkesson och för de övriga statsråden i den svenska regeringen. Det är den prioritering regeringen väljer att göra i stället för att lämna ett besked som gör att vi kan klara vården, skolan och omsorgen. Jag undrar just vilket betyg svenska folket kommer att ge den här regeringen - eller ja, det ser man ju bara genom att titta på de senaste opinionsmätningarna och hur förtroendet för den sittande, SD-styrda regeringen ser ut.(Applåder)"}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Min hemkommun Sundbyberg här i Stockholms län är landets i särklass minsta kommun sett till ytan, men det är också den mest tätbefolkade kommunen. Under lång tid har Sundbybergs kommun varit en av de kommuner som har tagit absolut störst ansvar för bostadsbyggandet och för att människor faktiskt ska kunna ha någonstans att bo och känna sig trygga. Vi i Sundbybergs kommun har tagit ansvar för att fler ska få en bostad, men vi har också hela tiden tagit ansvar för välfärden - att det ska finnas skolor, förskolor och äldreomsorg. Det är kostsamt, och det är utmanande. Men det är också helt nödvändigt om Stockholmsregionen ska växa så som krävs. Med dagens inflation har detta blivit än tuffare. Vi ser kostnadsökningar på 10 procent när det gäller inhyrda objekt. Vi ser att livsmedelspriserna har ökat med i genomsnitt 20 procent. Vi förstår alla vad detta får för konsekvenser för skolan, förskolan och äldreomsorgen. Vi är många, en hel generation, som växte upp och fick hela vår skolgång präglad av 90-talskrisen. Vi vet också vad det gör med elevers utbildning. Nu måste regeringen verkligen agera för att detta inte ska drabba dagens ungdomar och dagens välfärd. Men det är inte bara själva välfärden som sådan som drabbas, utan det är även bostadsbyggandet som också är en del av välfärden - möjligheten att ha någonstans att bo. Vi ser nu att prisökningarna inom byggsektorn ligger på ungefär 15,6 procent mellan december 2021 och december 2022. Så sent som i dag kom det rapporter med siffror från SCB, Statistiska centralbyrån, som visar att bostadsbyggandet är det lägsta på tio år. Om man jämför första kvartalet i år med första kvartalet f��rra året har det skett en minskning med 50 procent. Detta får enorma konsekvenser, inte minst just i Stockholmsregionen där många vill leva men där platsen att bo är begränsad. Konsekvenserna av det blir fruktansvärda med en enorm trångboddhet och social utsatthet. Just frågan om att stötta kommuner och att stötta välfärden är enormt viktig. Regeringen pratar om att man ska ta ansvar för inflationen och inte vara kostnadsdrivande. Men det är ändå ett faktum att man valde att lägga 13 miljarder kronor i privatpersoners plånböcker som kunde gå direkt till konsumtion i stället för att faktiskt stötta kommuner och regioner. (Applåder)"}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Bakgrunden till att jag och Socialdemokraterna i Stockholm har valt att ställa denna fråga är att vi ser, hör och förstår den verklighet som många människor i Sverige nu står inför. Det är skenande matpriser och höga energikostnader, och det blir dyrare att leva och bo i vårt land. Det blir också dyrare för landets kommuner och regioner att sköta det välfärdsuppdrag de har.Ministern säger i sitt svar att mer pengar inte kommer att lösa alla de problem som vi står inför. Jag kan hålla med om att man till viss del kan effektivisera olika verksamheter och göra andra saker - trolla med knäna och kanske använda lite sparade pengar - för att möta denna kris. Men det är ett ganska nonchalant ställningstagande att säga det när kostnaderna i vår välfärd ökar, när rösterna höjs, när 17 av 21 regioner säger att de går med underskott och när resten har ett nollresultat. Allt fler kommuner i landet skriker och höjer rösten, och det är över blockgränserna, och pekar på att pengarna inte räcker. Då får vi här i riksdagens kammare höra att man får göra någonting annat. Regeringen tänker inte skjuta till pengar. Samtidigt vet vi att detta inte är någon nyhet. Hela förra året handlade nämligen om hur inflationen ökade och hur krisen kom allt närmare. Jag vet inte under vilken sten regeringsföreträdarna gömde sig under hela förra året, eftersom det känns som att detta kom som en överraskning för regeringen och för Sverigedemokraterna. I höstens budget gjordes ett vägval. Jag vill till alla som är här i kammaren, alla som ser debatten och alla som följer svensk politik säga att vägvalet handlade om att det var en grupp i vårt samhälle som skulle skyddas mot växande kostnader, och det var höginkomsttagarna. Då fanns det 13 miljarder för att sänka skatten för dem. Samtidigt varslade Sveriges kommuner och regioner om att underskotten växte och att mer resurser krävdes. Det handlade alltså om 20-30 miljarder. I min värld har man gjort ett vägval. Det är inte så att vi står här i dag i kammaren och diskuterar drömscenarier. Det finns ett reellt scenario, och det är de vägval som regeringen gjorde i höstas tillsammans med Sverigedemokraterna. I svaret pekas det också på att man skulle kunna ha fler innovativa och spännande sätt att möta kostnadskrisen för att underlätta. Min fråga handlar väldigt mycket om skolan. Hur ska vi se till att det inte är barnen och lärarna i skolan, alltså vår framtid, som ska bära kostnaderna för inflationen och drabbas av denna kris? Jag tror att de allra flesta ser att det pratas om att denna inflation förhoppningsvis är tillfällig. Vi måste göra allt vi kan för att bekämpa den. Men frågan är vem som ska bära kostnaderna. Då är det barnen i skolan som regeringen fokuserar på. Det som vi ser i Stockholm är nämligen att skolans situation är oerhört ansträngd. Ministern säger i sitt svar att man skulle kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter. Samma regering varnade i december för att digitaliseringen har gått för långt. Vi kan ha ett seminarium om digitaliseringens för- och nackdelar, eller hur? Eller också konstaterar vi att det krävs mer pengar. Frågan till statsrådet, till regeringen och till Sverigedemokraterna blir: Kommer det besked, eller måste kommunerna nu sparka lärare och varsla om att fler vuxna inte kan gå till jobbet i höst? Det är barnen som kommer att ta denna kostnad. (Applåder)"}
+{"question":"Kan Sveriges kommuner vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras?","answer":"Mattias Vepsä har frågat finansministern om statsrådet kommer att vidta några ytterligare åtgärder för att undvika att Stockholm och andra kommuner behöver skära ned i bland annat skolan, samhällsbyggandet och det brottsförebyggande arbetet.Mattias Vepsä har också frågat om Sveriges kommuner kan vänta sig ökade medel i höstbudgeten så att skolan och barnen kan prioriteras. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Vi befinner oss i ett osäkert läge med krig i vårt närområde, en ansträngd situation på energimarknaderna i Europa och den högsta inflationen i Sverige på över 30 år. Hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. I en normal lågkonjunktur när inflationen sjunker hade en naturlig stabiliseringspolitisk åtgärd för regeringen varit en expansiv finanspolitik för att öka efterfrågan i ekonomin. Nu har vi ett helt annat läge med en vikande konjunktur och en hög inflation. Det är viktigt att inte föra en politik som riskerar att öka inflationen och försvåra för kommunsektorn och andra delar av samhället.Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift för regeringen. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen är inriktningen för budgeten för 2023 svagt åtstramande. I budgeten satsas cirka en tredjedel av reformutrymmet på kommunsektorn. Det generella statsbidraget höjs permanent med 6 miljarder kronor från 2023. Vidare avsätts omkring 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag, bland annat 3,5 miljarder kronor till vård och omsorg, däribland förstärkt vård och ökad vårdkapacitet, och till stärkt civilt försvar samt cirka 1,5 miljarder kronor till skolan.Regeringen är inte passiv. Givet den svåra ekonomiska situation som Sverige befinner sig i behöver inflationsbekämpning vara en central prioritering för den samlade ekonomiska politiken. Regeringen avser att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll, återupprätta arbetslinjen och genomföra strukturreformer för en högre tillväxt. Utöver det avser regeringen att fortsätta att verka på flera områden för att lösa Sveriges långsiktiga samhällsproblem, bland annat genom att vidta åtgärder för att uppnå ökad trygghet och en bättre skola, vård och omsorg.Jag är medveten om att kommuner och regioner, trots de medel som nu tillförs, står inför en ekonomiskt utmanande period. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden. Mer pengar kommer inte att lösa alla problem som kommunsektorn står inför. Kommuner och regioner behöver fortsätta att arbeta innovativt och utveckla verksamheten efter nya förutsättningar bland annat genom att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Staten har ett ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta.Regeringen följer utvecklingen i kommuner och regioner noga och kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2024 med en bedömning av behovet av förstärkningar av resurserna till kommunsektorn för 2024 och framåt."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag tackar de engagerade debattörerna för en engagerad debatt. Vi har debatterat dessa frågor ett antal gånger, och vi lär få återkomma. Det är en fråga som engagerar och som är väldigt viktig. Vi ska alldeles strax påbörja en ny debatt på ungefär samma tema där svaret på interpellationen mer eller mindre är detsamma.Regeringen följer noga hur ekonomin utvecklas i kommunsektorn. Det är viktigt att kommunerna och regionerna har en ekonomi som gör att välfärden kan säkras runt om i landet.Jag ber om ursäkt ifall det uppfattas som att jag raljerar över 6 miljarder. Jag menar bara att 6 miljarder utgör några promille av kommunbudgeten. Det kommer aldrig att vara några miljarder i höjt statsbidrag som blir avgörande för kommunernas ekonomi framöver, utan det avgörande kommer att vara frågor som tillväxt, antal arbetade timmar, hur vi får människor i utanförskap att komma in på arbetsmarknaden, hur ekonomin utvecklas och inte minst hur vi arbetar framgångsrikt med inflationsbekämpningen, räntelägets utveckling, investeringar, den långsiktiga lånebördan etcetera.Det är detta som påverkar kommunernas långsiktiga robusthet och möjlighet att säkra välfärden. Det är detta som är viktigast, och därför måste man se politiken i dess helhet.Jag vet att Socialdemokraterna lade 6 miljarder kronor mer i sin höstbudget till kommunsektorn i generella statsbidrag, och det utgör några promille av den totala budgeten. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg detta, för jag menar att Socialdemokraterna har en tendens att överdriva betydelsen av vad dessa miljarder kan göra.Vi kommer att följa utvecklingen noga framöver och återkommer i höst. Vi har sagt att om regeringen anser att det finns behov av ökade resurser så kommer regeringen att återkomma med ökade resurser.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag gläds åt att statsrådet i alla fall är otroligt engagerad i dessa frågor. Det är jättebra, även om vi har helt olika syn på hur lösningen ser ut. Jag gläds också åt att statsrådet öppnar för en fortsättning på Äldreomsorgslyftet. Detta tror jag att många kommuner runt om i Sverige välkomnar.I övrigt, fru talman, stämmer helt enkelt inte en hel del av de saker som statsrådet säger, såsom att det saknas satsningar på kommunsektorn i den socialdemokratiska skuggbudgeten och att det handlar om någon liten promille. Statsrådet viftar bort 6 miljarder kronor här. Vi dubblar anslaget och satsningen på kommunerna jämfört med statsrådet. I min kommun, lilla Norberg, är det jättemycket pengar som skulle göra enormt stor skillnad. Statsrådet kommer från Stockholm som är en så stor kommun att dessa pengar kanske inte gör lika stor skillnad, men för många kommuner spelar varenda krona stor roll för vilken typ av verksamhet som kan bedrivas. För alla som arbetar inom omsorgen med för få kollegor är det kännbart att nu få höra att vakanser inte kan tillsättas därför att regeringen har valt att inte prioritera välfärden utan har valt att prioritera andra saker i sin budget. Det blir kännbart när vikariat inom förskolan inte kan förlängas därför att regeringen har valt att prioritera andra saker än att satsa på välfärden.Jag frågar igen: Varför är statsbidrag till kommunerna en expansiv finanspolitik enligt statsrådet när stora skattesänkningar till oss höginkomsttagare uppenbarligen inte bedöms vara det?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Det gläder mig att det finns ledamöter som följer mina dagar och mina mycket hektiska arbetsveckor!Man kan såklart raljera över detta och tycka att jag besöker för få kommuner. För att få besöka eller för att få samtala med så många kommuner som möjligt har jag ärligt talat tyckt att det har varit ett väldigt effektivt och smart sätt att bjuda in kommunerna till länsstyrelserna och residensen. Det har varit ett aktivt val för att få träffa så många kommunföreträdare som möjligt.Niklas Karlsson sa att jag använde halva min talartid till att vara indignerad - det var 50 sekunder jag använde till detta, och det handlade om att ge sakupplysningar. Med den retoriken att detta skulle vara en SD-styrd regering skulle i så fall förra regeringen vara C- och V-styrd, för den var inte heller en majoritetsregering; den var en minoritetsregering som krävde stöd från Vänsterpartiet och/eller Centerpartiet beroende på hur övriga partier röstade.Det kommer som sagt besked i höstbudgeten om exakt vilken nivå vi kommer att lägga statsbidragen på. Det är inget ovanligt att vi ger besked i höstbudgeten om vilka statsbidragsnivåerna är. Det är det vanliga arbetssättet att det är där man gör detta. Sedan har det under pandemin gjorts ett antal tilläggsbudgetar med anledning av den mycket extrema situation vi då var inne i, men det tillhör inte det vanliga, utan det vanliga är att vi ger besked i höstbudgeten.Om vi nu tittar på budgeten för 2023 är det några promille det skiljer. Det tillskott Socialdemokraterna ville göra på kommunsektorn utgjorde några promille. Vi ska aldrig tro att det är några miljarder i ökade statsbidrag som kommer att vara det avgörande för kommunernas motståndskraft och kommunernas möjligheter att erbjuda en god välfärd. Det kommer alltid att spela en roll på marginalen. Politiken i övrigt, det vill säga antalet arbetade timmar, hur tillväxten utvecklas, hur inflationen utvecklas och hur ränteläget utvecklas kommer att spela en helt avgörande roll i relation till om vi höjer statsbidragen med 3, 4 eller 5 miljarder och hur det skiftar mellan alternativen. Det måste vi ändå ha klart för oss.Sedan har det sagts här i debatten att Äldreomsorgslyftet tas bort. Hur vet ni att det tas bort? Det var ju planerat från förra regeringen som införde det att det skulle finnas i tre år. Men vi återkommer även där i höstbudgeten om hur Äldreomsorgslyftet ska utvecklas. Vi vet dock att med den modell vi beslutade om för Äldreomsorgslyftet har det inte kunnat utnyttjas. Det finns mycket pengar kvar i systemet för att det var konstruerat på ett sätt som gjorde det svårt för många av kommunerna att göra av med pengarna. Men regeringen kommer att återkomma i höst om hur vi ser på Äldreomsorgslyftet.Sedan fick jag en fråga om riktade statsbidrag. Rapporten från Kommunutredningen tror jag kom i februari 2020. Det var inte så att den förra regeringen med Socialdemokraterna i spetsen - eller den C- och V-styrda regeringen, som vi nu kanske ska kalla den - drog särskilt många strån till stacken för att öka de generella statsbidragen och minska antalet riktade statsbidrag. Jag vet att detta är en fråga. Det finns både för- och nackdelar med riktade versus generella statsbidrag. Jag vet att kommunsektorn önskar en minskning av de riktade och en ökning av de generella.Vi ser över denna fråga. Jag har inga besked att ge här i dag, men vi tittar på hur vi ska se på dessa frågor framöver. Det finns både mer lyckade och mindre lyckade riktade statsbidrag; det erkänner även SKR.Det handlar inte om att några kommuner har lite pengar i resultatutjämningsreserven, utan det finns totalt 50 miljarder kronor i ungefär tre fjärdedelar av kommunerna. Det är inte bara ekonomiskt svaga kommuner som saknar detta. Exempelvis Stockholm och Helsingborg är två kommuner som inte har någon resultatutjämningsreserv, så det skiljer sig mycket i hur det ser ut på den fronten."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag vill börja med att kommentera två saker som statsrådet hade synpunkter på. Det första gäller att den resultatutjämningsreserv som en del av kommunerna har är för att vi kompenserade kommunerna väldigt mycket under den svåra pandemin. Många kunde då bygga upp en resultatutjämningsreserv eftersom socialdemokratin värnar kommuner och regioner. Det var det ena.Det andra var att det, precis som statsrådet säger, inte är 290 av 290 kommuner som alls har en resultatutjämningsreserv. Det innebär att de kommuner som antagligen redan från början har en ganska svår situation och som inte kan avsätta några medel inte heller har en resultatutjämningsreserv att ta av, vilket innebär att förutsättningarna för kommunerna är ojämlika. Man har inte samma förutsättningar.Oavsett om man har en resultatutjämningsreserv eller inte måste vi ge kommuner och regioner förutsättningar att ha en bra välfärd. Detta är vad den här debatten handlar om. Då kan man inte förlita sig på att några kommuner har lite pengar att röra sig med under de år som kommer. Det var det andra.Statsrådet, det vill säga ministern för kommuner och regioner, säger att han visst har träffat många kommuner. Men att äta lunch med kommunrepresentanter på länsstyrelsens residens är inte samma sak som att göra besök i kommuner. När jag har tittat och räknat efter har statsrådet besökt tre eller kanske fyra kommuner och gjort enskilda besök. Det duger inte.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag noterade att statsrådet ägnade halva sin tid i replikskiftet till att med spelad indignation prata om allt annat än ett svar på de synpunkter som vi från oppositionen har framfört. Jag vill bara upplysa statsrådet om att lägga fokus på annat inte gör de utmaningar som statsrådet har framför sig mindre.När vi står i en interpellationsdebatt här är det inte för att vi vill statsrådet illa. Vi är här för att vi vill peka på de brister vi ser i regeringens politik och upplysa statsrådet om att det finns möjligheter att driva detta i en annan riktning och att det finns andra politiska förslag som förhoppningsvis skulle få betydligt bättre konsekvenser.Statsrådet har naturligtvis rätt när han säger att det viktigaste i dag är att bekämpa inflationen. Inflationen är ett bekymmer, ett aber. Det ska bort, och det måste bekämpas. Den kritik som vi framför från riksdagens talarstol och som vi framför i den här interpellationsdebatten är inte kritik mot att regeringen vill bekämpa inflation utan kritik mot på vilket sätt man väljer att göra det. Vem ska bära bördorna? Vem ska ta ansvaret? Hur ska fördelningspolitiken se ut? Där har vi uppenbarligen helt olika uppfattningar mellan den borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen.Jag tror att det är så att om vi ska klara av de utmaningar som ligger framför oss i kommun- och regionsektorn, både på kort och lång sikt, måste vi också ha förmåga att samarbeta. När det gäller de långsiktiga åtgärderna tycker jag att statsrådet visar på ambition och vilja. Vi har ju dessutom haft ett informellt samtal kring dessa frågor som jag uppskattar väldigt mycket och som jag hoppas kan fortsätta mellan regeringen och oppositionen för att vi ska förbättra detta.Men vi måste också under tiden lösa de utmaningar som vi har på kort sikt. Då handlar det också om att företräda rätt intressen. Då måste man stå på välfärdens sida i stället för att inflationsskydda inkomster för höginkomsttagare. Den debatten behöver vi ta igen."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Låt mig börja med att kommentera det statsrådet säger om att inte vara SD-styrd. Statsrådet vet nog att Socialdemokraterna har fler mandat i Sveriges riksdag än vad de tre regeringspartierna har tillsammans. Med andra ord är regeringen styrd av Sverigedemokraterna, för annars skulle regeringen inte få igenom något här i kammaren. Men det var inte därför jag ställde denna interpellation, egentligen till finansministern. Hur som helst hör jag fortfarande inget konkret från civilministern om vad han tänker göra. Det är välkommet med besked i höstbudgeten, men samtliga kommunalråd har efterlyst besked tidigare så att de kan planera ekonomin och veta om de ska säga upp personal redan nu eller försöka övervintra.Det där om inflationsbekämpning när det gäller just kommunsektorn och välfärden låter som en dålig undanflykt för att slippa satsa på kommunerna, för precis som ledamoten Karlsson redogjorde för finns det beräkningar som visar att det inte skulle bidra till inflationen. För några dagar sedan fick jag ett mejl från kommunstyrelsens ordförande i Sala, Amanda Lindblad. Hon är precis som många andra kommunalråd väldigt bekymrad över hur de ska lyckas höja kunskapsresultaten i skolan, vilket är nödvändigt, och kunna utbilda kunnigt folk inom äldreomsorgen när inflationen äter upp hela utvecklingsutrymmet och mer därtill. Hon pekar också på ett annat problem än själva nivån på statsbidragen, nämligen ryckigheten och den osäkerhet om vad som kommer att gälla kommande år. Jag vill citera ur hennes mejl: Det handlar främst om långsiktig hållbarhet i vår planering, till exempel Äldreomsorgslyftet som nu tas bort, trots att det varit väldigt bra och viktigt för kompetensförsörjningen, och dessutom tas bort vid helt fel tidpunkt. Vi behöver göra stora insatser på området för att klara den demografiska utvecklingen, inte ta bort den personal som redan fanns. Inom skolan här i Sala har mycket av ledningens tid lagts på att söka riktade statsbidrag. Det råder alltid stor osäkerhet om vilken extra satsning som kan göras, om man vågar göra det och om vi kommer att få godkänt eller ej. Kortsiktigheten skapar svårigheter för planeringen och en stress i organisationen. Dessutom skapar osäkerheten en minskad tilltro från medborgarna till rådande system. Detta är allvarligt. Regeringar av alla kulörer är skyldiga till duttandet med statsbidrag som försvårar kommunernas planering. Det erkänner jag. Men vi socialdemokrater drev i Kommunutredningen att både antalet och andelen riktade statsbidrag till kommunerna bör minskas.Jag ställde den här interpellationen till finansministern för att jag uppfattar att hon är huvudansvarig för principerna i budgeten, men nu när jag har kommunministern här vill jag ändå ställa en fråga. Vi socialdemokrater står bakom Kommunutredningens förslag om en statsbidragsprincip, likställd med nuvarande finansieringsprincip. Det skulle bidra till en minskad användning av riktade statsbidrag till förmån för generella bidrag och kunna ge mer långsiktighet och bättre anpassning till de lokala behoven. Jag vill fråga statsrådet om han och regeringen också står bakom Kommunutredningens förslag om en statsbidragsprincip och vilka åtgärder han i så fall tänker vidta för att få en sådan på plats."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Det var många inlägg, och jag kommer tyvärr inte att hinna kommentera allt.Låt mig dock börja med att rätta Åsa Eriksson. Regeringen är inte SDstyrd. Jag vill få detta sagt eftersom ett sådant påstående ger falsk information till dem som följer debatten, vilket är allvarligt. Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den har ett samarbete med Sverigedemokraterna inom ett antal områden för att få parlamentariskt stöd, men den är inte SD-styrd.Vidare sades det att jag inte är känd för att ha besökt särskilt många kommuner. Det tycker jag är fräckt. Jag har under mitt dryga halvår som civilminister besökt 16 av totalt 21 länsstyrelser. På dessa resor kommer kommunrepresentanter till de möten jag har med landshövdingen, och på många ställen har samtliga kommunföreträdare kommit. Senast i måndags var jag i Jönköping, och då kom företrädare för 8 av 13 kommuner. Jag har alltså träffat väldigt många kommun- och regionföreträdare.Inflationsbekämpning är kanske den viktigaste politiska åtgärden för att rädda och säkra kommunernas ekonomi. Högre inflation är just nu det största hotet mot kommunsektorns ekonomi. Varje tiondel som räntan höjs innebär miljardutgifter för kommunsektorn, så det viktigaste vi kan göra är att hålla nere inflationen och få sänkt ränta så snabbt som möjligt. Det är den viktigaste politiken för att säkra kommunernas ekonomi och därmed välfärden. Vi vet att kommunsektorn har nästan 50 miljarder kronor i upparbetade överskott i resultatutjämningsreserver, och många kommuner väljer nu att använda dessa. Ni skakar på huvudet, men det är så det är. Av 290 kommuner har 204 upparbetade resultatutjämningsreserver på totalt nästan 50 miljarder. Det är en klok förvaltarskapspolitik av kommunerna att bygga upp sådana för att inte vara helt beroende av att regering och riksdag höjer statsbidragen varje gång ekonomin sviktar.Åsa Eriksson klagade på att jag inte svarade på frågan i interpellationen om vad jag är beredd att göra inom mitt ansvarsområde. Inom mitt ansvarsområde ligger de generella statsbidragen till kommunsektorn, så det jag är beredd att göra är givetvis att justera dessa uppåt. Det har regeringen gjort i år med 6 miljarder kronor i generellt stöd och ytterligare 6-7 miljarder i riktade stöd. En tredjedel av reformutrymmet gick till kommunsektorn. I vårpropositionen sa vi att vi ska återkomma med en samlad bedömning, och att vi är beredda att återkomma med ytterligare höjda statsbidrag 2024. Vilken nivå det läggs på återkommer vi till i höstbudgeten. Besked kommer alltså.Socialdemokraterna har dock inte gett något besked om bidragen till kommunsektorn i sin skuggbudget. Det ges inga besked om vilken nivå Socialdemokraterna skulle ha lagt statsbidragen på om de hade suttit i regering. Det talas om inflationskompenserande statsbidrag, något Socialdemokraterna aldrig haft när de suttit i regeringsställning. Är det en ny politik att lova inflationskompenserande statsbidrag? Det har ju aldrig hörts här innan.Min talartid är slut, så jag får återkomma i med fler kommentarer i nästa inlägg."}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag är väldigt stolt över den välfärdsmodell som vi har i Sverige. Den är grunden för att vi ska ha en bra skola, en god äldreomsorg och en bra hälso- och sjukvård. Jag vill fortsätta vara stolt över den, inte för min egen skull utan för att den verkligen är viktig för våra nära och kära.Men nu är välfärden hotad. Det tycker inte bara vi, utan precis som Åsa Eriksson sa vittnar många om att det är kris i ett stort antal kommuner och regioner. Det kanske inte är det i alla än, för en del kommuner har lite bättre förutsättningar eftersom vi har ett ojämnt läge i Sverige. Många har det dock väldigt tufft och budgeterar redan med underskott.I dagens tidning säger Helén Eliasson, gruppledare i Västra Götaland, att en stor utmaning i hanteringen av ekonomin är avsaknaden av regeringsbesked om statsbidragens nivå för 2024 och att denna avsaknad av besked innebär ökad risk för att omfattande åtgärder behöver göras, såsom nedskärningar och varsel, för att få ned kostnaderna och att regionen sedan eventuellt får tillskott i efterhand.Kommuner och regioner oroar sig, och det är precis det Åsa Eriksson har skrivit om i sin viktiga interpellation. Det handlar om att få besked så att de kan veta hur mycket de måste dra ned.En del kämpar som sagt redan i år, och det kommer inte att bli enklare och bättre nästa år. Vården står redan inför stora utmaningar. Efter pandemin har det varit tufft för många regioner, och det blir inte lättare när de nu saknar resurser. Det råder brist på personal. Många kommuner och regioner behöver göra stora insatser för att få kompetent personal, och det kostar pengar. För att kunna klara av välfärden nu i och i framtiden behövs pengar, och de saknas nu, vilket försvårar att hitta personal framöver.Förutom otillräckliga resurser i statsbudgeten kämpar kommuner och regioner liksom många andra i Sverige med höga elpriser, högre räntor och höjda hyror för lokaler. Som föregående talare sagt kompenserar regeringen höginkomsttagarna för inflationen men inte dem med sämre förutsättningar, såsom fattiga hushåll. Inte heller kompenserar man alla kommuner och regioner. Jag förstår det inte.Det var länge sedan kommunerna hade ett så svagt resultat som nu. Det är 48 kommuner som budgeterar för underskott. Vi ser inte slutresultatet än och vet inte hur det kommer att bli, men redan nu budgeterar de alltså för underskott. Bland regionerna är det 17 av 21 som budgeterar för underskott. Jag är orolig. Vi behöver få ett besked nu, och jag hoppas att vi får det av statsrådet här i dag. Det behövs nu och för framtiden eftersom vår viktiga välfärd är hotad.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Jag kan konstatera att den uppgift som statsrådet har fått att sköta är en minst sagt grannlaga sådan, särskilt då han ska ta hand om kommunsektorns utmaningar på både kort och lång sikt utan att ha fått ansvar för plånboken. Det var en av anledningarna till att ledamoten Eriksson ställde interpellationen till finansministern. Regeringen har valt att skicka ansvarigt statsråd för kommunfrågorna, och att hantera dem utan plånbok är en om inte omöjlig så mycket svår uppgift. Och statsrådet får ta ansvar också för regeringens och finansministerns svar.Det är naturligtvis så som statsrådet säger i sitt svar på interpellationen att det kommer att krävas långsiktiga åtgärder för att kommunerna ska klara av sina långsiktiga åtaganden. Ska kommunsektorn vara robust finansiellt, personellt och kompetensmässigt kommer det att krävas strukturella åtgärder. Men det löser inte de utmaningar som kommunsektorn har på kort sikt.Kommunsektorn har nästan som en man eller en kvinna meddelat att det ekonomiska läget är mycket akut. Om Sveriges regering inte väljer att göra något och skjuta till ytterligare medel kommer det att få stora och omfattande konsekvenser för välfärden.Jag noterar att regeringen, precis som sagts tidigare i debatten, i stället väljer att låta stora skattesänkningar gå före satsningar på välfärden. Man skulle kunna få intrycket att regeringen väljer att utnyttja den pågående krisen för att svälta välfärden i kommun- och regionsektorn.I interpellationssvaret säger man att man inte kan skjuta till ytterligare resurser till kommunerna och regionerna med argumentet att det skulle spä på inflationen. Det känns som ett mycket konstruerat argument, för det kan inte vara så att det är välfärden som ska bära ansvaret för inflationsbekämpningen. Det finns andra politiska förslag än det som regeringen nu väljer att genomföra för att bekämpa inflationen.Dessutom är det ju så att Konjunkturinstitutet i den rapport man presenterade i december som mäter finanspolitiska effekter på inflationen visar att satsningar på välfärden och att rädda kommun- och regionsektorn skulle innebära tiondelsförändringar av inflationen. Den offentliga konsumtionen skulle öka med ungefär 0,2-0,3 procent i inflation. Inflationspåverkan i offentliga investeringar skulle vara ungefär 0,1-0,2 procent - detta i ett läge då vi har en inflation på 10 procent.Nej, statsrådet, det argumentet håller inte. Vill man inte bara rädda kommunsektorn på lång sikt utan också ta ansvar för välfärden på kort sikt måste man också vara beredd att skjuta till de ekonomiska resurser som krävs för att inte våra äldre, barn i barnomsorgen och barn och ungdomar i skolan ska betala priset för den inflationsbekämpning som regeringen nu har slagit in på.Det är inte anständigt, tycker jag, att föreslå att inflationsskydda höginkomsttagares inkomster, vilket kostar statskassan 13 miljarder kronor, och samtidigt vända bort blicken när Sveriges kommuner och regioner går på knäna, skapa risk för uppsägningar av personal och svälta ut den generella och allmänna välfärden.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Eftersom jag är positivt lagd väljer jag att glädjas åt att statsrådet säger sig vara medveten om att kommuner och regioner står inför en ekonomiskt utmanande period. Det tror jag att alla som är aktiva i kommunpolitiken eller regionpolitiken känner.Men min fråga till finansministern var ju vilka åtgärder hon och regeringen kan tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi. Civilministern väljer tyvärr att inte svara på den frågan över huvud taget. I stället säger civilministern att kommuner och regioner behöver \"arbeta innovativt och utveckla verksamheten efter nya förutsättningar, bland annat genom att ta till vara digitaliseringens möjligheter\". Ja, så långt är vi överens. Vi behöver verkligen digitalisera allt som med fördel går att digitalisera, och det ska effektiviseras. Men att möta kunskapstörstande barn i förskolan eller att lugna en förvirrad dement på ett boende eller att försöka motivera en ung person med psykisk ohälsa att fortsätta kämpa i skolan, det kräver kunnig och utbildad personal.Med den SD-styrda regeringens politik försämrar ni möjligheterna till utveckling och smarta lösningar eftersom verksamheterna nu måste fokusera på att i stället säga upp folk när pengarna inte räcker. Konjunkturinstitutet har beräknat att statsbidragen till kommunerna skulle behöva öka med 24 miljarder per år fram till år 2040 för att kommunallagens krav på en budget i balans ska kunna uppfyllas. Trots det väljer den sverigedemokratstyrda regeringen att sänka skatten för höginkomsttagare som civilministern och jag själv i stället för att satsa på välfärden i årets budget. Trots att kommunministern inte precis har gjort sig känd för att besöka många kommuner kan statsrådet inte ha missat skriet från desperata kommunalråd. I en debattartikel i Aftonbladet nyligen, undertecknad av samtliga kommunstyrelseordförande i Dalarna, det vill säga ett brett spektrum av partier från vänster till höger, kräver de ett ökat stöd från staten för att inte tvingas göra nedskärningar i den redan hårt pressade välfärden.Ändå valde regeringen att inte vidta nödvändiga åtgärder i vårändringsbudgeten. Inte heller ger man de efterlängtade besked och den långsiktighet som kommunerna behöver för att kunna planera sin verksamhet. Det här gäller kommunalråd av alla partifärger. Alla efterlyser konkreta svar så att de kan göra en långsiktig planering. De generella statsbidragen i regeringens budget är på samma nivå som förra året, trots att priser och löner i kommuner och regioner har ökat med mer än 7 procent. Om staten skulle stå för samma andel av välfärdsåtagandet i år som staten gjorde förra året, när vi hade en socialdemokratiskt ledd regering, skulle statsbidragen öka med drygt 11 miljarder. Jag vill gärna höra statsrådet svara på varför han anser att inflationskompenserande statsbidrag till kommunerna så att de slipper säga upp folk i den redan hårt pressade välfärden skulle vara \"expansiv finanspolitik\" när stora skattesänkningar till oss höginkomsttagare uppenbarligen inte bedöms vara det.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder kan ministern, inom sitt ansvarsområde, tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi?","answer":"Åsa Eriksson har frågat finansministern vilka åtgärder ministern, inom sitt ansvarsområde, kan tänka sig att vidta för att stärka kommunernas ekonomi. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Sverige befinner sig i ett läge där hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. I en normal lågkonjunktur när inflationen sjunker hade en naturlig stabiliseringspolitisk åtgärd för regeringen varit en expansiv finanspolitik för att öka efterfrågan i ekonomin. Nu har vi ett helt annat läge med en vikande konjunktur och en skyhög inflation. En alltför expansiv finanspolitik riskerar att öka inflationen och försvåra för kommunsektorn och andra delar av samhället. Därför är det viktigt att inte öka efterfrågan för mycket i ekonomin genom en för expansiv finanspolitik. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift för regeringen. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen är inriktningen på budgeten för 2023 svagt åtstramande. I budgeten satsas cirka en tredjedel av det totala reformutrymmet på kommunsektorn. Det generella statsbidraget höjs permanent med 6 miljarder kronor från och med i år. Vidare avsätts omkring 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag, bland annat 3 ½ miljarder kronor till vård och omsorg, däribland förstärkt vård, ökad vårdkapacitet och stärkt civilt försvar samt 1,5 miljarder kronor till skolan.Jag är medveten om att kommuner och regioner trots de medel som nu tillförs står inför en ekonomiskt utmanande period. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden. Mer pengar kommer inte att lösa alla problem som kommunsektorn står inför. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt och utveckla verksamheten efter nya förutsättningar, bland annat genom att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Staten har ett ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta.Regeringen följer utvecklingen i kommuner och regioner noga och kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2024 med en bedömning av behovet av förstärkningar av resurserna till kommunsektorn för 2024 och framåt."}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Jag tackar ledamoten för frågorna.Jag hoppas att vi gemensamt har bidragit till att reda ut en del frågetecken som kan finnas i dessa frågor.Det finns två helt avgörande saker. En sak är att regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna lyckas med brottsbekämpningen. Det finns så mycket att göra. Det är ett eftersatt område, och det innebär att många barn växer upp i dag i ett område där föräldrarna inte vågar skicka ut dem på gården därför att det kan komma en förlupen kula som kan skada barnen. Det är en situation som vi inte trodde att någon skulle behöva fundera över. Vi tänkte att det var väl de där som brukar bråka med varandra, men nej, i dag händer detta på många håll. Helt oskyldiga drabbas, inte bara de två som brukar bråka.Det är oerhört allvarligt för hela samhället att brottsligheten är så hög, och det påverkar vanliga människors liv och vardag. Det är därför nödvändigt att vi lyckas hantera frågan så att barn och unga får en tryggare uppväxt - men även att vuxna får det tryggare.Den andra saken är att vi ska använda ändamålsenliga verktyg, men PKU-registret är inte ändamålsenligt i den delen. Vi måste hitta andra sätt som är ändamålsenliga och som ger polisen de verktyg de behöver för att lyckas i sitt arbete.Jag hoppas att vi med gemensamma krafter hittar rätt verktyg så att polisen kan fortsätta sitt viktiga arbete.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Även om vi inte verkar vara överens om just vilka möjligheter som finns med PKU-registret i brottsbekämpande syfte känns det bra att både ministern och jag ser fördelarna med att använda sig av ett utvidgat biometriregister i brottsbekämpande syfte. För min del och för Tidöpartierna i justitieutskottet känns det bra att ministern lever upp till de skrivningar om biometriska uppgifter som omnämns av Tidöavtalet. Jag har därför inte för avsikt att förlänga debatten mer än så.Jag kan avsluta med att nämna att för en person som länge har varit engagerad i frågor kopplade till brottsbekämpning känns det bra att mitt parti och regeringen genom Tidöavtalet är överens om en mängd åtgärder som kommer att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar inte bara om frågor om biometriska uppgifter, vilka är viktiga i brottsbekämpande syfte, utan det handlar också om frågor om strängare straff, fler poliser, fler anstaltsplatser och utvisningar av kriminella, med mera. Men det är en annan diskussion.Jag tackar ministern för debatten och väntar med spänning på svaret från Biometriutredningen."}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Jag tackar ledamoten för kompletterande frågor.Till att börja med vill jag säga att det alltid är så att när det pågår en utredning får ett statsråd inte uttala sig om resultatet. Det kan jag tyvärr inte göra om den här utredningen heller, och det är lite jobbigt. När man väl fått tillsätta utredningar, som jag har fått på mina områden, får man inte säga något förrän de är färdiga och man har sett remissvaren. Men det tillhör spelets regler. Däremot är ledamöter fria att ha åsikter om vad de vill att en utredning ska landa i. Regeringen måste dock när en fråga har lämnats över till en utredning invänta svaret, skicka det på remiss, sedan sammanställa och göra en gemensam bedömning.Statsrådet Carlsons uppfattning är densamma som den som framgår av regeringens svar som jag har lämnat i dag. PKU-registret fungerar inte för dna-sökning. Det är fakta. Därför kan man inte göra de saker ledamoten önskar på det viset. Däremot vill vi åstadkomma samma effekt, och jag hoppas att Biometriutredningen kan bidra till underlag för vad som kan göras framåt. Det får vi återkomma till gemensamt."}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Jag tackar för svaret.Under en valrörelse görs många utspel. För ett par dagar sedan blev jag varse ett utspel från just Kristdemokraterna i valrörelsen. För mindre än ett år sedan sa Acko Ankarberg Johanssons ministerkollega Andreas Carlson, som då var rättspolitisk talesperson: Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge, och hela tiden slås nya mörka rekord i antal dödsskjutningar. Utredningar läggs på hög. Vi anser att nyttan av att polisen och rättsväsendet får använda dna-register i brottsbekämpning överträffar de risker som finns. Med PKU-registret till förfogande blir det ett kraftfullt verktyg för polisen och rättsväsendet att bekämpa brott.Jag instämmer i det som Andreas Carlson sa inför valet. Kristdemokraterna - Andreas Carlson - menade uppenbarligen att det skulle fungera på samma sätt som vid exempelvis mordet på Anna Lindh, det vill säga att ta fram en dna-profil och matcha denna mot en misstänkt mördare eller våldtäktsman. Min uppfattning är att det är behövligt och skulle ha avsedd verkan.Låt mig vara tydlig. Jag såg inte någonting om det här utspelet förrän jag skickade in interpellationen, som var ställd till Gunnar Strömmer. Det var först när sjukvårdsministern fick frågan som jag såg att Kristdemokraterna gjort ett utspel i frågan för drygt ett år sedan. Det här kan ha varit en fråga som såväl Kristdemokraterna som Sverigedemokraterna har lyft upp i regeringsförhandlingarna men som inte har nått majoritet där, och därför kan ministern och Kristdemokraterna av den anledningen inte driva frågorna. Jag har också full respekt för de skäl som ministern har fört fram, även om jag inte håller med i sak.Sverigedemokraterna är en del av Tidöavtalet, men vi står utanför regeringen. Vi har därför mandat att driva andra frågor som vi anser vara viktiga, och det är just därför jag har valt att lyfta upp frågan om PKUregistret vid grov brottslighet.I sitt inledningsanförande lyfte ministern fram Biometriutredningen, som ska se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Utdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sig av den informationen.Anser ministern att ett sådant sökbart register hade varit ändamålsenligt i brottsbekämpande syfte?"}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Jag tackar ledamoten för frågan.Precis som jag sa är det inte aktuellt att använda PKU-registret för brottsutredningsändamål, utan det är till för sjukvårdsändamål. Det bekräftades av den här församlingen i riksdagen när vi behandlade biobankslagen, som nu gäller från den 1 juli. Riksdagen har inte heller föreslagit någon ändrad användning, utan den ligger fast. Det var alltså ett förslag från regeringens sida, och alldeles nyligen prövade riksdagen frågan - och beslutet ligger fast.Däremot kommer regeringen att arbeta med exakt det som står i Tidöavtalet och som kommer att tas upp av Biometriutredningen. Jag ser fram emot att återkomma till utredningens förslag.PKU-registret kan inte användas för att söka på dna. Det funkar inte så. Det som fungerade och var speciellt för händelsen 2003 är tyvärr inte användbart för de frågor som ledamoten tar upp. Däremot måste vi hitta sätt att ta fram sådant som kan underlätta polisens arbete, och vi hoppas att Biometriutredningen, precis som ledamoten sa, kommer med goda förslag så att vi kan hitta vägar att genomföra det regeringen vill. Men det blir inte PKU-registret."}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"Interpellationen ställdes först till justitieminister Gunnar Strömmer, men jag tackar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson för att hon svarar på denna interpellation, som mycket riktigt faller under hennes ansvarsområde.PKU-registret är ju en biobank vid Karolinska institutet, där blodprover för barn födda 1975 eller senare förvaras. Det ska tilläggas att även vissa som är födda i slutet av 1974 ingår. Blodproverna förvaras för vård och behandling, för metodutveckling samt i forskningssyfte. Det så kallade PKU-provet tas på alla nyfödda barn för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att tidigt starta behandling.Frågan om PKU-registrets användning i andra syften än de tidigare nämnda aktualiserades som sagt år 2003 när Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördades på NK i Stockholm. Då valde polisen, i brottsbekämpande syfte, för första och hittills enda gången att använda sig av PKU-registret i syfte att ta fram en dna-profil och därmed matcha det med den senare dömda mördaren Mijailo Mijailovic. Det gick fort, ökade bevisbördan och höjde rättssäkerheten.Min uppfattning är att det hade förenklat brottsbekämpande myndigheters arbete avsevärt om det vore regel snarare än exceptionella undantag att man använde sig av PKU-registret vid grov brottslighet såsom mord, våldtäkt eller liknande grov brottslighet mot person. På så sätt hade man både ökat rättssäkerheten och minskat arbetsbördan för brottsbekämpande myndigheter.Om den misstänkte är född i Sverige 1975 eller senare och personens dna matchar med PKU-registret skulle det stärka misstankegraden avsevärt. En komplettering till det redan befintliga registret skulle kunna göras som ett krav för att en utlänning ska få uppehållstillstånd i Sverige, vilket är en fråga som omnämns i Tidöavtalet. På sidan 31 i Tidöavtalet står det nämligen att man ska \"utreda och föreslå författningsändringar som innebär att biometriska uppgifter som DNA-uppgifter om tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning än i dag ska samlas in och sparas i sökbara register. Den nedre åldersgränsen för inhämtning av biometriska data ska sänkas.\"Vid en förändring av PKU-registrets huvudsakliga användningsområden måste en viss integritetsaspekt vägas in, men min uppfattning är att möjligheten att matcha misstänkta personers dna med PKU-registret och på så sätt påskynda uppklaringstakten och därmed öka rättssäkerheten och möjligheten för brottsoffer att få upprättelse väger tyngre.I sitt svar nämner ministern Biometriutredningen, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 juni 2023. Utredningen ser över förutsättningarna för att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen. Både jag och ministern ser fram emot utredningens slutsatser, men ministern anser inte att användandet av just PKU-registret i brottsbekämpande syfte skulle ha den effekt som jag efterfrågar, trots att det fungerade när det användes för 20 år sedan.Till skillnad från en helt ny biobank, vilket jag också är en förespråkare av, är PKU-registret komplett med samtliga som har fötts i Sverige sedan nästan 50 år. Ser ministern någon som helst potential att likt för 20 år sedan använda sig av detta i brottsbekämpande syfte, eller ser man att det vore helt meningslöst?"}
+{"question":"Är ministern beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet?","answer":"har frågat justitieministern om han är beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Frågan om de brottsbekämpande myndigheterna ska ha möjlighet att använda sig av PKU-registret för sin verksamhet har uppkommit och analyserats vid flera tillfällen. Jag vill därför ta detta tillfälle i akt att tydligt klargöra att PKU-registret inte är ett dna-register. De prov som tas analyseras inte för dna, och det förs därför inte heller in uppgifter om enskilda individers dna i registret. Av detta följer att det saknas praktiska förutsättningar att använda PKU-registret på det sätt som Pontus Andersson efterfrågar.De prov som tas sparas i PKU-biobanken i syfte att säkerställa goda möjligheter att ge adekvat vård längre fram. Det kan handla om att sjukvården behöver jämföra nytagna prov med dessa äldre prov. Det kan också handla om att undersöka prov från ett barn som har avlidit för att undersöka om dess syskon lider av samma sjukdom. Utöver detta kan proverna, efter att etikgodkännande har erhållits, användas för forskning.En ny biobankslag träder i kraft i sommar, den 1 juli 2023. Av lagen framgår att användning av biobanksprover för brottsbekämpning inte är ett tillåtet ändamål. Högsta domstolen har 2018 slagit fast att prover i en biobank i normalfallet inte kan lämnas ut för brottsbekämpande ändamål enligt rättegångsbalkens bestämmelser om beslag.En ordning där prov som sparats för vårdändamål också skulle kunna användas för brottsbekämpning riskerar att medföra att ett flertal personer återkallar sitt samtycke till att proverna sparas. Detta skulle försämra möjligheterna att ge dessa individer bästa tänkbara vård samt försämra förutsättningarna för biobankernas roll i forskningen.Precis som Pontus Andersson nämner användes PKU-registret efter mordet på Anna Lindh år 2003. Denna användning föregicks dock inte av någon domstolsprövning. I efterhand riktade Socialstyrelsen kritik mot sjukvården, som hade lämnat ut proven utan att begära sådan prövning. Även i den kritik som Riksdagens ombudsmän, JO, riktade mot den åklagare som hade beslutat i ärendet gjordes bedömningen att frågan om utlämnande borde ha prövats i domstol.I detta sammanhang kan nämnas att jag och regeringen tar frågan om brottsbekämpning på största allvar. Det är viktigt att de register som används i brottsbekämpande syfte är ändamålsenliga och kan användas på ett effektivt sätt. Det är då fråga om register med andra syften än PKU-registret och som kan användas utan risker för hälso- och sjukvården. Biometriutredningen, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 juni detta år, ser över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Uppdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sådan information. Utredningens direktiv har tagits fram utifrån de behov som Polismyndigheten har lyft i en framställning till regeringen.Sammanfattningsvis har regeringen inga planer på att i nuläget ändra rättsläget i den efterfrågade riktningen, bland annat eftersom det inte skulle ha den effekt som Pontus Andersson är ute efter."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack än en gång, ledamoten! Det är ett angeläget ämne, och jag ser ingen skillnad mellan regeringen och Socialdemokraterna i ambitionen för cancervården eller vad som behöver göras framåt. Jag ser fram emot att utveckla samarbetet i hur vi utvecklar cancerstrategin och det arbetet.Det finns skillnader i hur mycket pengar vi har gett, men det är inga stora skillnader. Vi kommer båda att återkomma i höstens budget: Socialdemokraterna återkom inte i vårändringsbudgeten utan kommer, ungefär som regeringen, att återkomma i höst. Vi måste först kämpa ned inflationen och sedan säkra stödet för alla välfärdsverksamheter, utöver de pengar vi redan har gett för innevarande år.Varje region har just nu en väldigt tuff situation att lägga en budget vare sig man gör det redan nu till junisammanträdet eller om man väntar till november. Det finns för- och nackdelar med båda. Risken är att man går fram med en för hård budget nu och i praktiken låter som om man gör besparingar två gånger. Väntar man och tar budgetbeslutet i november kan det bli svårt att få effekt i januari. Det är alltså inget lätt vägval som regionerna står inför just nu.Jag har noterat att någon region faktiskt lägger en underfinansierad budget just för att de har haft överskott. De särskilda statsbidragen som gick till sjukvården två år under pandemin kunde man ju inte använda, eftersom de var tillfälliga. De lades på hög, för man visste inte hur tillfälliga pengar kunde användas.Några regioner har nu alltså valt att hantera det genom att underfinansiera budgeten, och jag tror att det är ett klokt vägval att göra så just nu när man har en tillfällig situation.Jag ser också glädjande nog några regioner som just satsar på personalen och arbetsmiljöfrågorna i sina budgetförslag. Jag noterar att Region Kronoberg häromdagen presenterade ett rejält paket med åtgärder för medarbetarna.Detta skulle jag vilja se mer av. Jag förstår att paketen kommer att vara lite olika beroende på region och behov. Men det är precis det där man behöver fokusera på: medarbetarpaket som fokuserar på arbetsmiljön och att se till att man stärker det vårdnära arbetet. Vi behöver minska ned på det som inte är vårdnära arbete, vilket till ganska stor del kan vara administration.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack än en gång, ledamoten! Det är ett angeläget ämne, och jag ser ingen skillnad mellan regeringen och Socialdemokraterna i ambitionen för cancervården eller vad som behöver göras framåt. Jag ser fram emot att utveckla samarbetet i hur vi utvecklar cancerstrategin och det arbetet.Det finns skillnader i hur mycket pengar vi har gett, men det är inga stora skillnader. Vi kommer båda att återkomma i höstens budget: Socialdemokraterna återkom inte i vårändringsbudgeten utan kommer, ungefär som regeringen, att återkomma i höst. Vi måste först kämpa ned inflationen och sedan säkra stödet för alla välfärdsverksamheter, utöver de pengar vi redan har gett för innevarande år.Varje region har just nu en väldigt tuff situation att lägga en budget vare sig man gör det redan nu till junisammanträdet eller om man väntar till november. Det finns för- och nackdelar med båda. Risken är att man går fram med en för hård budget nu och i praktiken låter som om man gör besparingar två gånger. Väntar man och tar budgetbeslutet i november kan det bli svårt att få effekt i januari. Det är alltså inget lätt vägval som regionerna står inför just nu.Jag har noterat att någon region faktiskt lägger en underfinansierad budget just för att de har haft överskott. De särskilda statsbidragen som gick till sjukvården två år under pandemin kunde man ju inte använda, eftersom de var tillfälliga. De lades på hög, för man visste inte hur tillfälliga pengar kunde användas.Några regioner har nu alltså valt att hantera det genom att underfinansiera budgeten, och jag tror att det är ett klokt vägval att göra så just nu när man har en tillfällig situation.Jag ser också glädjande nog några regioner som just satsar på personalen och arbetsmiljöfrågorna i sina budgetförslag. Jag noterar att Region Kronoberg häromdagen presenterade ett rejält paket med åtgärder för medarbetarna.Detta skulle jag vilja se mer av. Jag förstår att paketen kommer att vara lite olika beroende på region och behov. Men det är precis det där man behöver fokusera på: medarbetarpaket som fokuserar på arbetsmiljön och att se till att man stärker det vårdnära arbetet. Vi behöver minska ned på det som inte är vårdnära arbete, vilket till ganska stor del kan vara administration.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack, ännu en gång, Acko Ankarberg Johansson, för ditt svar! Jag vet att sjukvårdsministern har ett stort engagemang i frågan. Vi har kamperat ihop tidigare i socialutskottet i många år, så jag tvivlar inte på engagemanget. Vi har väl lite olika syn på hur vi ska nå målet.Jag nämnde i mitt första anförande att personalen är sliten efter pandemin, fru talman. Det är klart att det återspeglar sig i en fortsatt tuff arbetsmiljö. Där tycker vi lika. Och det är klart att det finns en hel del att göra inom hälso- och sjukvården när det gäller styrning och ledningsfrågor. Det handlar inte alltid bara om ekonomiska resurser. Det håller jag med om. Det handlar också om styrning och ledning. Det kanske också handlar lite grann om hur man fördelar administrativ och patientnära vård.Det handlar om att kunna uppnå ett bra schema, fru talman. Nu riskerar vi stora varsel inom hälso- och sjukvården, och då kan det bli färre medarbetare. Det är klart att färre medarbetare inte kommer att medföra en minskad arbetsbörda för de befintliga medarbetarna. Om vi ska få tillbaka alla medarbetare som tyvärr har lämnat vården handlar det bland annat om att höja statusen. Då måste vi se till, precis som när det gäller äldreomsorgen, att man får skälig lön, bra arbetsmiljö och bra villkor. Därför är generella statsbidrag viktiga.Avslutningsvis, fru talman: När det gäller fördelningen av pengar till det generella systemet är det klart att den förra socialdemokratiska regeringen annonserade en högre summa. Men skillnaden är också att vi är beredda att ompröva, speciellt nu när vi ser hur den ekonomiska utvecklingen ser ut."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack, ännu en gång, Acko Ankarberg Johansson, för ditt svar! Jag vet att sjukvårdsministern har ett stort engagemang i frågan. Vi har kamperat ihop tidigare i socialutskottet i många år, så jag tvivlar inte på engagemanget. Vi har väl lite olika syn på hur vi ska nå målet.Jag nämnde i mitt första anförande att personalen är sliten efter pandemin, fru talman. Det är klart att det återspeglar sig i en fortsatt tuff arbetsmiljö. Där tycker vi lika. Och det är klart att det finns en hel del att göra inom hälso- och sjukvården när det gäller styrning och ledningsfrågor. Det handlar inte alltid bara om ekonomiska resurser. Det håller jag med om. Det handlar också om styrning och ledning. Det kanske också handlar lite grann om hur man fördelar administrativ och patientnära vård.Det handlar om att kunna uppnå ett bra schema, fru talman. Nu riskerar vi stora varsel inom hälso- och sjukvården, och då kan det bli färre medarbetare. Det är klart att färre medarbetare inte kommer att medföra en minskad arbetsbörda för de befintliga medarbetarna. Om vi ska få tillbaka alla medarbetare som tyvärr har lämnat vården handlar det bland annat om att höja statusen. Då måste vi se till, precis som när det gäller äldreomsorgen, att man får skälig lön, bra arbetsmiljö och bra villkor. Därför är generella statsbidrag viktiga.Avslutningsvis, fru talman: När det gäller fördelningen av pengar till det generella systemet är det klart att den förra socialdemokratiska regeringen annonserade en högre summa. Men skillnaden är också att vi är beredda att ompröva, speciellt nu när vi ser hur den ekonomiska utvecklingen ser ut."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack, ledamöterna, för frågor och kompletteringar! När det gäller den sista frågan, om informationsansvaret, kommer det att bli en statlig utredning. Det står redan nu i Tidöavtalet att det finns omständigheter som gör att man bör undanta sektorer. Sjukvården är redan nämnd i detta.Jag är väldigt glad över att ledamoten lyfter arbetsmiljön, för regeringen har gjort det löpande. Det är inte så att det första vi ska göra är att enbart prata om fler utbildningsplatser. Det handlar också om dem som redan arbetar i sjukvården. Det handlar om dem som faktiskt har arbetat och som har utbildning och erfarenhet men som har lämnat sektorn.Det är 13 600 sjuksköterskor som har lämnat sektorn de senaste sex åren. De jobbar inte alls med sjukvård. Det är väldigt många sjuksköterskor, barnmorskor och distriktsläkare som går ned på deltid för att jobbet är för tungt. Man har självklart all rätt i världen att jobba deltid. Det kan finnas privata skäl. Det kan handla om jobb, familj och vad det kan vara. Men man ska inte göra det för att jobbet är för tungt, för då är det en arbetsgivarfråga. Då är det inte en tillräckligt bra arbetsmiljö för att man ska kunna jobba heltid.Jag kan ge ett räkneexempel. Om alla sjuksköterskor som i dag jobbar deltid skulle gå upp till heltid skulle vi ha 8 000 fler heltidstjänster när det gäller sjuksköterskor. Det är en fantastisk siffra. Här har varenda arbetsgivare en möjlighet att göra förändringar och förbättringar i arbetsmiljön. Dessa personer är redan utbildade och har erfarenhet. Några av dem kanske vill gå upp till heltid - då kommer pensionen att förbättras. Men då måste arbetsmiljön bli bättre. Kanske vill en del som tidigare har arbetat i sektorn återkomma till den, men då måste det finnas en tillit till att det har blivit förändringar och att det har blivit bättre. Annars återvänder de inte.Därför tog jag som minister initiativ och kallade Sveriges Kommuner och Regioner och dåvarande ordföranden i hälso- och sjukvårdsdelegationen till ett möte i våras tillsammans med alla fackliga företrädare. Nu har vi fått en ny hälso- och sjukvårdsdelegation på SKR, och jag har kontaktat nuvarande ordföranden där. Vi kommer att ha ett uppföljande möte, förmodligen efter sommaren. Vi måste nämligen kunna redovisa konkreta förändringar för medarbetarna när det gäller arbetsmiljön. Det är det enda sättet att behålla dem i hälso- och sjukvården eller att få tillbaka dem som redan är erfarna och kunniga.Vi ska förstås också se till att vi har tillräckligt med utbildningsplatser och att yrket är attraktivt för de unga som vill söka sig till det.När det gäller statsbidrag, som ledamoten Dahlqvist gärna lyfter, är skillnaden mellan regeringen och Socialdemokraterna väldigt liten. Inte en krona lade Socialdemokraterna till sjukvården, kommunerna eller regionerna i vårändringsbudgeten, utan man gjorde samma bedömning som regeringen gjorde. Vi måste ha en återhållsam vårändringsbudget. Inflationen är nämligen det som drabbar hushållen allra hårdast, vartenda hushåll. Den gör hushåll fattiga. Vi måste motverka inflationen på alla sätt vi kan, så att man får tillbaka köpkraften och så att lönen får det köputrymme som ska finnas.Både Socialdemokraterna och regeringen bedömde att vi behövde en återhållsam budget, så där har vi ingen skillnad.Ledamoten lyfter då i stället höstens budget, som gäller för innevarande år. Där lade Socialdemokraterna 6 miljarder mer till kommuner och regioner, men det är inte 6 miljarder till sjukvården. I praktiken innebär det ungefär 1,4-1,5 miljarder till sjukvården. Ni gjorde nämligen också en neddragning på 200 miljoner under kontot folkhälsa och sjukvård. Den del som är kvar till sjukvården är ungefär 1,4-1,5 miljarder.Det är säkert väsentliga pengar, och där kommer vi att återkomma från regeringens sida i höst när vi lägger fram en ny budget. Men detta är inte den stora skillnaden mellan att det går bra och att det går dåligt. Jag tror att man ska vara försiktig när man låtsas som att man har gett mycket nya pengar när man inte har gjort det.Vi har ett gemensamt ansvar för att se till att sjukvården har den finansiering som krävs. Och där kommer både regeringen och, föreställer jag mig, Socialdemokraterna att återkomma när det gäller höstens budget och se till att sjukvården får de resurser den behöver. Men vi måste jobba med arbetsmiljön varje dag, för den är helt avgörande för sjukvårdens framtid."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack, ledamöterna, för frågor och kompletteringar! När det gäller den sista frågan, om informationsansvaret, kommer det att bli en statlig utredning. Det står redan nu i Tidöavtalet att det finns omständigheter som gör att man bör undanta sektorer. Sjukvården är redan nämnd i detta.Jag är väldigt glad över att ledamoten lyfter arbetsmiljön, för regeringen har gjort det löpande. Det är inte så att det första vi ska göra är att enbart prata om fler utbildningsplatser. Det handlar också om dem som redan arbetar i sjukvården. Det handlar om dem som faktiskt har arbetat och som har utbildning och erfarenhet men som har lämnat sektorn.Det är 13 600 sjuksköterskor som har lämnat sektorn de senaste sex åren. De jobbar inte alls med sjukvård. Det är väldigt många sjuksköterskor, barnmorskor och distriktsläkare som går ned på deltid för att jobbet är för tungt. Man har självklart all rätt i världen att jobba deltid. Det kan finnas privata skäl. Det kan handla om jobb, familj och vad det kan vara. Men man ska inte göra det för att jobbet är för tungt, för då är det en arbetsgivarfråga. Då är det inte en tillräckligt bra arbetsmiljö för att man ska kunna jobba heltid.Jag kan ge ett räkneexempel. Om alla sjuksköterskor som i dag jobbar deltid skulle gå upp till heltid skulle vi ha 8 000 fler heltidstjänster när det gäller sjuksköterskor. Det är en fantastisk siffra. Här har varenda arbetsgivare en möjlighet att göra förändringar och förbättringar i arbetsmiljön. Dessa personer är redan utbildade och har erfarenhet. Några av dem kanske vill gå upp till heltid - då kommer pensionen att förbättras. Men då måste arbetsmiljön bli bättre. Kanske vill en del som tidigare har arbetat i sektorn återkomma till den, men då måste det finnas en tillit till att det har blivit förändringar och att det har blivit bättre. Annars återvänder de inte.Därför tog jag som minister initiativ och kallade Sveriges Kommuner och Regioner och dåvarande ordföranden i hälso- och sjukvårdsdelegationen till ett möte i våras tillsammans med alla fackliga företrädare. Nu har vi fått en ny hälso- och sjukvårdsdelegation på SKR, och jag har kontaktat nuvarande ordföranden där. Vi kommer att ha ett uppföljande möte, förmodligen efter sommaren. Vi måste nämligen kunna redovisa konkreta förändringar för medarbetarna när det gäller arbetsmiljön. Det är det enda sättet att behålla dem i hälso- och sjukvården eller att få tillbaka dem som redan är erfarna och kunniga.Vi ska förstås också se till att vi har tillräckligt med utbildningsplatser och att yrket är attraktivt för de unga som vill söka sig till det.När det gäller statsbidrag, som ledamoten Dahlqvist gärna lyfter, är skillnaden mellan regeringen och Socialdemokraterna väldigt liten. Inte en krona lade Socialdemokraterna till sjukvården, kommunerna eller regionerna i vårändringsbudgeten, utan man gjorde samma bedömning som regeringen gjorde. Vi måste ha en återhållsam vårändringsbudget. Inflationen är nämligen det som drabbar hushållen allra hårdast, vartenda hushåll. Den gör hushåll fattiga. Vi måste motverka inflationen på alla sätt vi kan, så att man får tillbaka köpkraften och så att lönen får det köputrymme som ska finnas.Både Socialdemokraterna och regeringen bedömde att vi behövde en återhållsam budget, så där har vi ingen skillnad.Ledamoten lyfter då i stället höstens budget, som gäller för innevarande år. Där lade Socialdemokraterna 6 miljarder mer till kommuner och regioner, men det är inte 6 miljarder till sjukvården. I praktiken innebär det ungefär 1,4-1,5 miljarder till sjukvården. Ni gjorde nämligen också en neddragning på 200 miljoner under kontot folkhälsa och sjukvård. Den del som är kvar till sjukvården är ungefär 1,4-1,5 miljarder.Det är säkert väsentliga pengar, och där kommer vi att återkomma från regeringens sida i höst när vi lägger fram en ny budget. Men detta är inte den stora skillnaden mellan att det går bra och att det går dåligt. Jag tror att man ska vara försiktig när man låtsas som att man har gett mycket nya pengar när man inte har gjort det.Vi har ett gemensamt ansvar för att se till att sjukvården har den finansiering som krävs. Och där kommer både regeringen och, föreställer jag mig, Socialdemokraterna att återkomma när det gäller höstens budget och se till att sjukvården får de resurser den behöver. Men vi måste jobba med arbetsmiljön varje dag, för den är helt avgörande för sjukvårdens framtid."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag vet att statsrådet har ett enormt engagemang i dessa frågor. Det är väl bara det att vi ser lite olika på hur vi ska hitta lösningarna.Jag vill berätta om min syster som arbetar inom vården. Vi pratar ofta om hennes tuffa arbetssituation, men naturligtvis inte om patienterna. Hon känner ofta: I dag var nog sista dagen. Och hon är långt ifrån ensam om att känna så.Ska man, fru talman, komma till rätta med köerna inom vården handlar det om personalen. Det handlar om personalens arbetssituation och om fler kollegor till sjukvårdens personal. Där finns lösningen; åtminstone är detta en av de allra största delarna när det gäller att hitta lösningar på problemen.Då kan man fråga sig hur man ska få fler kollegor till dem som arbetar inom sjukvården och hur de ska få en bättre arbetssituation. Enligt mig handlar det om hur man väljer att prioritera. Rent ekonomiskt handlar det naturligtvis om hur man väljer att lägga upp statsbudgeten och om var man väljer att lägga till exempel de generella statsbidragen. Man kanske hellre sänker skatterna för höginkomsttagare.Men det handlar naturligtvis också om vilka förslag man väljer att lägga fram för att förbättra exempelvis arbetssituationen för sjukvårdspersonalen. Ett av de förslag som nu utreds inom Regeringskansliet gäller angiverilagen. Jag skulle vilja fråga sjukvårdsministern hur hon ser på att sjukvårdspersonal ska tvingas ange papperslösa för polisen och Migrationsverket."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag vet att statsrådet har ett enormt engagemang i dessa frågor. Det är väl bara det att vi ser lite olika på hur vi ska hitta lösningarna.Jag vill berätta om min syster som arbetar inom vården. Vi pratar ofta om hennes tuffa arbetssituation, men naturligtvis inte om patienterna. Hon känner ofta: I dag var nog sista dagen. Och hon är långt ifrån ensam om att känna så.Ska man, fru talman, komma till rätta med köerna inom vården handlar det om personalen. Det handlar om personalens arbetssituation och om fler kollegor till sjukvårdens personal. Där finns lösningen; åtminstone är detta en av de allra största delarna när det gäller att hitta lösningar på problemen.Då kan man fråga sig hur man ska få fler kollegor till dem som arbetar inom sjukvården och hur de ska få en bättre arbetssituation. Enligt mig handlar det om hur man väljer att prioritera. Rent ekonomiskt handlar det naturligtvis om hur man väljer att lägga upp statsbudgeten och om var man väljer att lägga till exempel de generella statsbidragen. Man kanske hellre sänker skatterna för höginkomsttagare.Men det handlar naturligtvis också om vilka förslag man väljer att lägga fram för att förbättra exempelvis arbetssituationen för sjukvårdspersonalen. Ett av de förslag som nu utreds inom Regeringskansliet gäller angiverilagen. Jag skulle vilja fråga sjukvårdsministern hur hon ser på att sjukvårdspersonal ska tvingas ange papperslösa för polisen och Migrationsverket."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack än en gång för svaret, statsrådet Ankarberg Johansson!Jag delar sjukvårdsministerns uppfattning att det är bra att vi har strategiska anvisningar specifikt för cancersjukvården. Vi vet att detta med regionala centrum betyder mycket. Vi vet att en nationell strategi betyder mycket. Vi vet också att de standardiserade vårdförloppen har varit en fantastisk utveckling. Det är vi helt överens om.Men, fru talman, det är inte detta som min interpellation handlar om. Min interpellation handlar om det läge som vi befinner oss i nu, ett läge som är akut för Sveriges kommuner och regioner. Då hjälper det inte om man skjuter till statsbidrag för att till exempel öka vårdplatserna, för de slukas av ett svart hål. Min kollega Yasmine Bladelius nämnde ju Skåne. Jag kan också ta Värmland som exempel på hur akut läget är. Värmland är ett ganska litet län med 280 000 invånare. I år pekar prognosen på minus 700 miljoner för sjukvården i Värmland, och nästa år blir underskottet 1,3 miljarder. Vi har tre sjukhus i länet, och underskottet motsvarar hela verksamheten vid mer än ett av dem. Så allvarligt är läget, och så snabbt har det gått.Jag vill också ännu mer framhålla vikten av hur allvarligt läget är och fylla i det som ledamoten Bladelius tog upp om Skåne. Jag har nämligen tagit del av en skrivelse från Regionsamverkan Sydsverige, där bland annat Region Skåne ingår. Den skickades nyligen till Finansdepartementet för att påvisa hur akut det ekonomiska läget är. Där skriver man: I nuvarande situation behövs det tillfällig finansiell hjälp från staten för att mildra den akuta ekonomiska krisen om inte den höga inflationen ska ge långsiktiga kvardröjande negativa effekter på regionernas förmåga att leverera hälso- och sjukvård. Vidare skriver man att det behövs ekonomiskt stöd i form av generella statsbidrag för att hantera den kortsiktiga kostnadschock - ja, så skriver man - som orsakas av den snabba prisutvecklingen.Som jag tolkar detta, fru talman, kommer det att gå ut över vården. Det kommer naturligtvis att påverka tillgängligheten, och köerna kommer att öka.När det gäller hur mycket pengar man prioriterar från olika partier och från regeringen kan vi konstatera att vi har lika budget när det gäller riktade statsbidrag. Det har sjukvårdsministern fullständigt rätt i. Däremot har vi fördubblat anslaget när det gäller generella välfärdspengar. Det är faktiskt drygt 6 miljarder mer än vad regeringen lade i höstas. Ni väljer att prioritera en skattesänkning för dem som har höga inkomster. Det gäller alltså den statliga skattesatsen. Detta kan justeras. Det handlar bara om politisk vilja. Det är klart att man kan justera med olika styrmekanismer.Jag har ställt ytterligare en fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson. Håller du med mig om problembilden när det gäller den kommande välfärdskrisen, givet det svåra ekonomiska läge som tornar upp sig? Avser regeringen att komma med besked om huruvida man avser att förstärka statsbudgeten när det gäller regioner och kommuner?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack än en gång för svaret, statsrådet Ankarberg Johansson!Jag delar sjukvårdsministerns uppfattning att det är bra att vi har strategiska anvisningar specifikt för cancersjukvården. Vi vet att detta med regionala centrum betyder mycket. Vi vet att en nationell strategi betyder mycket. Vi vet också att de standardiserade vårdförloppen har varit en fantastisk utveckling. Det är vi helt överens om.Men, fru talman, det är inte detta som min interpellation handlar om. Min interpellation handlar om det läge som vi befinner oss i nu, ett läge som är akut för Sveriges kommuner och regioner. Då hjälper det inte om man skjuter till statsbidrag för att till exempel öka vårdplatserna, för de slukas av ett svart hål. Min kollega Yasmine Bladelius nämnde ju Skåne. Jag kan också ta Värmland som exempel på hur akut läget är. Värmland är ett ganska litet län med 280 000 invånare. I år pekar prognosen på minus 700 miljoner för sjukvården i Värmland, och nästa år blir underskottet 1,3 miljarder. Vi har tre sjukhus i länet, och underskottet motsvarar hela verksamheten vid mer än ett av dem. Så allvarligt är läget, och så snabbt har det gått.Jag vill också ännu mer framhålla vikten av hur allvarligt läget är och fylla i det som ledamoten Bladelius tog upp om Skåne. Jag har nämligen tagit del av en skrivelse från Regionsamverkan Sydsverige, där bland annat Region Skåne ingår. Den skickades nyligen till Finansdepartementet för att påvisa hur akut det ekonomiska läget är. Där skriver man: I nuvarande situation behövs det tillfällig finansiell hjälp från staten för att mildra den akuta ekonomiska krisen om inte den höga inflationen ska ge långsiktiga kvardröjande negativa effekter på regionernas förmåga att leverera hälso- och sjukvård. Vidare skriver man att det behövs ekonomiskt stöd i form av generella statsbidrag för att hantera den kortsiktiga kostnadschock - ja, så skriver man - som orsakas av den snabba prisutvecklingen.Som jag tolkar detta, fru talman, kommer det att gå ut över vården. Det kommer naturligtvis att påverka tillgängligheten, och köerna kommer att öka.När det gäller hur mycket pengar man prioriterar från olika partier och från regeringen kan vi konstatera att vi har lika budget när det gäller riktade statsbidrag. Det har sjukvårdsministern fullständigt rätt i. Däremot har vi fördubblat anslaget när det gäller generella välfärdspengar. Det är faktiskt drygt 6 miljarder mer än vad regeringen lade i höstas. Ni väljer att prioritera en skattesänkning för dem som har höga inkomster. Det gäller alltså den statliga skattesatsen. Detta kan justeras. Det handlar bara om politisk vilja. Det är klart att man kan justera med olika styrmekanismer.Jag har ställt ytterligare en fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson. Håller du med mig om problembilden när det gäller den kommande välfärdskrisen, givet det svåra ekonomiska läge som tornar upp sig? Avser regeringen att komma med besked om huruvida man avser att förstärka statsbudgeten när det gäller regioner och kommuner?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack, ledamöter, för interpellationen och tilläggsfrågor! Det är verkligen angeläget att vi har en cancersjukvård som ger möjlighet till tidig upptäckt, rätt diagnos och sedan rätt behandling för patienten, liksom att patienten får möjlighet till eftervård och rehabilitering - ibland har man behov av detta livslångt.Vi har väldigt mycket mer att göra för att säkerställa tidig upptäckt. Vi har bra behandlingar redan i dag, men vi måste förstärka på rehabiliteringssidan. Det är skälet till att vi har tagit initiativ till att revidera den nationella cancerstrategin. Det har varit ett önskemål från riksdagen under flera år, men tidigare regering har inte valt att göra det.Grunden i strategin är bra; det är inte den som ska förändras. Det är en nationell strategi som är särskilt för cancer och som är framåtsyftande. De sakerna ligger fast. Men man behöver ständigt uppdatera och förnya utifrån nya utmaningar, nya tekniker och nya möjligheter. Det är vad regeringen har tagit initiativ till i vår.Det som ledamöterna lyfter fram här är också bristen på resurser. Den är påtaglig just nu till följd av inflationen. Jag noterar att Socialdemokraterna inte har gett någon annan peng till sjukvård eller regioner i sin vårändringsbudget, utan de ligger på samma nivå som regeringen. Socialdemokraterna har alltså inga andra pengaförslag till stöd för regioner, kommuner eller sjukvård under innevarande år än vad regeringen har. Där står vi på samma ställe.Det är klart att det är nödvändigt att förstärka sjukvården. Därför ger vi särskilda statsbidrag som går just till sjukvården. Jag kommer att fortsätta att kämpa för det. Vi har ett behov av generella statsbidrag, framför allt till kommunerna, som har bred och vid verksamhet. Men vad gäller regionernas verksamhet kommer mitt fokus att vara särskilda statsbidrag som går till sjukvården, så att man kan korta köer, öka vårdkapaciteten och förstärka primärvården och många andra delar. Det är mitt fokus.Jag är glad över att regeringen också ökade stödet till sjukvården i den budget som gäller för innevarande år. Det är nödvändigt att fortsätta det arbetet. Något har dock hänt som är väldigt glädjande. I vecka 11 i år nådde vi en kulmen. Sedan vecka 11 gör vi lika många operationer i Sverige som vi gjorde före pandemin. Det är fantastiskt, och det beror inte på vare sig den förra regeringen eller den nuvarande. Det beror på medarbetarna i hälso- och sjukvården, som har kunnat sätta upp mål och beta av köer, så att man nu faktiskt är tillbaka på samma nivå vad gäller antalet operationer som före pandemin under motsvarande månad och vecka. Det är riktigt imponerande. De som håller i registret säger att detta faktiskt är en skillnad som man kan berätta om, så därför gjorde jag det för någon vecka sedan. Man måste ju veta att det inte bara är ett tillfälligt hopp, utan vi befinner oss faktiskt i en förbättring. Sedan kommer sommaren, och då måste medarbetare få semester, så det kommer att bli en nedgång. Så måste det få vara. Men stort tack till alla medarbetare som faktiskt har åstadkommit denna upphämtning när det gäller operationer!Det handlar i mycket om elektiv, planerbar vård, men det handlar också om vård till cancerpatienter. Där måste vi göra en förstärkning, så att resurserna går dit där behoven är störst och så att vi kan säkerställa att vi har kompetent personal som kan vara med och arbeta i detta.Detta med att höja skatten då? Det var givet för vår regering att öka stödet i alla transfereringar till följd av inflation, där de räknas upp med automatik. Vi har i statsfinanserna den regeln att stöd och bidrag räknas upp i förhållande till inflation eller om det går åt motsatt håll. Detsamma gäller skiktgränser för skatt, exempelvis.Regeringen har inte fattat beslut om att sänka skatten för någon särskild grupp. Det som skedde var en följd av att vi både ökade stödet för dem som behöver olika transfereringar och att det också blev motsvarande procentuella höjning av skiktgränser i skattesystemet. Frågan är om Socialdemokraterna tänker höja skatten för barnmorskor och poliser inför nästa år eller hur de tänker göra."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack, ledamöter, för interpellationen och tilläggsfrågor! Det är verkligen angeläget att vi har en cancersjukvård som ger möjlighet till tidig upptäckt, rätt diagnos och sedan rätt behandling för patienten, liksom att patienten får möjlighet till eftervård och rehabilitering - ibland har man behov av detta livslångt.Vi har väldigt mycket mer att göra för att säkerställa tidig upptäckt. Vi har bra behandlingar redan i dag, men vi måste förstärka på rehabiliteringssidan. Det är skälet till att vi har tagit initiativ till att revidera den nationella cancerstrategin. Det har varit ett önskemål från riksdagen under flera år, men tidigare regering har inte valt att göra det.Grunden i strategin är bra; det är inte den som ska förändras. Det är en nationell strategi som är särskilt för cancer och som är framåtsyftande. De sakerna ligger fast. Men man behöver ständigt uppdatera och förnya utifrån nya utmaningar, nya tekniker och nya möjligheter. Det är vad regeringen har tagit initiativ till i vår.Det som ledamöterna lyfter fram här är också bristen på resurser. Den är påtaglig just nu till följd av inflationen. Jag noterar att Socialdemokraterna inte har gett någon annan peng till sjukvård eller regioner i sin vårändringsbudget, utan de ligger på samma nivå som regeringen. Socialdemokraterna har alltså inga andra pengaförslag till stöd för regioner, kommuner eller sjukvård under innevarande år än vad regeringen har. Där står vi på samma ställe.Det är klart att det är nödvändigt att förstärka sjukvården. Därför ger vi särskilda statsbidrag som går just till sjukvården. Jag kommer att fortsätta att kämpa för det. Vi har ett behov av generella statsbidrag, framför allt till kommunerna, som har bred och vid verksamhet. Men vad gäller regionernas verksamhet kommer mitt fokus att vara särskilda statsbidrag som går till sjukvården, så att man kan korta köer, öka vårdkapaciteten och förstärka primärvården och många andra delar. Det är mitt fokus.Jag är glad över att regeringen också ökade stödet till sjukvården i den budget som gäller för innevarande år. Det är nödvändigt att fortsätta det arbetet. Något har dock hänt som är väldigt glädjande. I vecka 11 i år nådde vi en kulmen. Sedan vecka 11 gör vi lika många operationer i Sverige som vi gjorde före pandemin. Det är fantastiskt, och det beror inte på vare sig den förra regeringen eller den nuvarande. Det beror på medarbetarna i hälso- och sjukvården, som har kunnat sätta upp mål och beta av köer, så att man nu faktiskt är tillbaka på samma nivå vad gäller antalet operationer som före pandemin under motsvarande månad och vecka. Det är riktigt imponerande. De som håller i registret säger att detta faktiskt är en skillnad som man kan berätta om, så därför gjorde jag det för någon vecka sedan. Man måste ju veta att det inte bara är ett tillfälligt hopp, utan vi befinner oss faktiskt i en förbättring. Sedan kommer sommaren, och då måste medarbetare få semester, så det kommer att bli en nedgång. Så måste det få vara. Men stort tack till alla medarbetare som faktiskt har åstadkommit denna upphämtning när det gäller operationer!Det handlar i mycket om elektiv, planerbar vård, men det handlar också om vård till cancerpatienter. Där måste vi göra en förstärkning, så att resurserna går dit där behoven är störst och så att vi kan säkerställa att vi har kompetent personal som kan vara med och arbeta i detta.Detta med att höja skatten då? Det var givet för vår regering att öka stödet i alla transfereringar till följd av inflation, där de räknas upp med automatik. Vi har i statsfinanserna den regeln att stöd och bidrag räknas upp i förhållande till inflation eller om det går åt motsatt håll. Detsamma gäller skiktgränser för skatt, exempelvis.Regeringen har inte fattat beslut om att sänka skatten för någon särskild grupp. Det som skedde var en följd av att vi både ökade stödet för dem som behöver olika transfereringar och att det också blev motsvarande procentuella höjning av skiktgränser i skattesystemet. Frågan är om Socialdemokraterna tänker höja skatten för barnmorskor och poliser inför nästa år eller hur de tänker göra."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Jag vill börja med att tacka interpellanten Mikael Dahlqvist för en oerhört viktig fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Jag anmälde mig till denna viktiga debatt för att ta tillfället i akt att prata om just de långa väntetiderna inom vården i Sverige och framför allt i min hemregion Skåne. Jag väljer att göra detta trots att jag vet att sjukvårdsministern inte styr över Region Skåne utan har ett nationellt ansvar för sjukvårdspolitiken. Jag gör det dels för att sjukvårdsministerns partikollegor faktiskt i allra högsta grad är ansvariga för krisen inom sjukvården i Skåne, där de ju styr, dels för att jag upplever att det finns en stor oro bland både patienter och sjukvårdspersonal men också bland invånare i Skåne. Väntetiderna inom cancervården i Skåne har inte bara bitit sig fast, utan de har också ökat. Inte ens var tredje skånsk cancerpatient får vård enligt de tidsgränser som finns. Vi vet, precis som ministern sa i sitt svar, att varje dag räknas när det kommer till dem som drabbas av cancer. Tiotusentals skåningar har stått i vårdkön längre tid än lagen medger. Läget är faktiskt värre i Skåne än i resten av Sverige. Sjukvårdsministerns partikamrater och övriga styrande högerpolitiker i Skåne skyller detta på pandemin, och visst förde pandemin med sig en extremt hög belastning på sjukvården, även om det naturligtvis hade sett mycket värre ut om inte den socialdemokratiskt ledda regeringen hade gett historiskt stora tillskott i form av statsbidrag till regionerna. Men pandemin drabbade ju hela Sverige, inte bara Skåne. Därför kan det inte vara pandemin som är anledningen till att väntetiderna inom vården i Skåne är längre än i resten av landet. Anledningen till att just de skånska vårdköerna är så långa är en kraftigt underfinansierad sjukvård. Den skånska sjukvården har bara i år sparkrav på närmare 3 miljarder svenska kronor. Skånes universitetssjukhus har sparbeting på 1,4 miljarder, Helsingborgs lasarett 442 miljoner och Ystads lasarett 155 miljoner. Så ser det ut på de skånska sjukhusen och vårdcentralerna.Tidöpartierna agerar i Skåne på samma sätt som här i riket. Regeringen och Sverigedemokraterna har ju som bekant prioriterat att sänka skatterna för höginkomsttagare, och för att ha råd med det ger de mindre anslag till bland annat sjukvården. För Region Skånes del sänktes statsbidragen i år med 428 miljoner kronor. Samtidigt sitter samma Tidöpartier i Region Skåne och upprätthåller en av landets allra lägsta regionskatter och låter underskotten i sjukvården skena.Detta, fru talman, är inte rätt prioriterat! Därför vill jag fråga sjukvårdsministern: Anser sjukvårdsministern att det var rätt prioriterat att sänka skatterna för höginkomsttagare med dubbelt så mycket som man gav i generella statsbidrag till regioner och kommuner, som ju bedriver hälso- och sjukvårdspolitik och därmed också kan påverka längden på cancervårdköerna? Och anser sjukvårdsministern att hennes partikamrater i Region Skåne gör rätt prioriteringar när de lägger sparkrav på nära 3 miljarder svenska kronor på redan extremt hårt ansatt skånsk sjukvård?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Jag vill börja med att tacka interpellanten Mikael Dahlqvist för en oerhört viktig fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Jag anmälde mig till denna viktiga debatt för att ta tillfället i akt att prata om just de långa väntetiderna inom vården i Sverige och framför allt i min hemregion Skåne. Jag väljer att göra detta trots att jag vet att sjukvårdsministern inte styr över Region Skåne utan har ett nationellt ansvar för sjukvårdspolitiken. Jag gör det dels för att sjukvårdsministerns partikollegor faktiskt i allra högsta grad är ansvariga för krisen inom sjukvården i Skåne, där de ju styr, dels för att jag upplever att det finns en stor oro bland både patienter och sjukvårdspersonal men också bland invånare i Skåne. Väntetiderna inom cancervården i Skåne har inte bara bitit sig fast, utan de har också ökat. Inte ens var tredje skånsk cancerpatient får vård enligt de tidsgränser som finns. Vi vet, precis som ministern sa i sitt svar, att varje dag räknas när det kommer till dem som drabbas av cancer. Tiotusentals skåningar har stått i vårdkön längre tid än lagen medger. Läget är faktiskt värre i Skåne än i resten av Sverige. Sjukvårdsministerns partikamrater och övriga styrande högerpolitiker i Skåne skyller detta på pandemin, och visst förde pandemin med sig en extremt hög belastning på sjukvården, även om det naturligtvis hade sett mycket värre ut om inte den socialdemokratiskt ledda regeringen hade gett historiskt stora tillskott i form av statsbidrag till regionerna. Men pandemin drabbade ju hela Sverige, inte bara Skåne. Därför kan det inte vara pandemin som är anledningen till att väntetiderna inom vården i Skåne är längre än i resten av landet. Anledningen till att just de skånska vårdköerna är så långa är en kraftigt underfinansierad sjukvård. Den skånska sjukvården har bara i år sparkrav på närmare 3 miljarder svenska kronor. Skånes universitetssjukhus har sparbeting på 1,4 miljarder, Helsingborgs lasarett 442 miljoner och Ystads lasarett 155 miljoner. Så ser det ut på de skånska sjukhusen och vårdcentralerna.Tidöpartierna agerar i Skåne på samma sätt som här i riket. Regeringen och Sverigedemokraterna har ju som bekant prioriterat att sänka skatterna för höginkomsttagare, och för att ha råd med det ger de mindre anslag till bland annat sjukvården. För Region Skånes del sänktes statsbidragen i år med 428 miljoner kronor. Samtidigt sitter samma Tidöpartier i Region Skåne och upprätthåller en av landets allra lägsta regionskatter och låter underskotten i sjukvården skena.Detta, fru talman, är inte rätt prioriterat! Därför vill jag fråga sjukvårdsministern: Anser sjukvårdsministern att det var rätt prioriterat att sänka skatterna för höginkomsttagare med dubbelt så mycket som man gav i generella statsbidrag till regioner och kommuner, som ju bedriver hälso- och sjukvårdspolitik och därmed också kan påverka längden på cancervårdköerna? Och anser sjukvårdsministern att hennes partikamrater i Region Skåne gör rätt prioriteringar när de lägger sparkrav på nära 3 miljarder svenska kronor på redan extremt hårt ansatt skånsk sjukvård?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Tack för svaret, statsrådet Acko Ankarberg Johansson!Vi har en svår situation inom hälso- och sjukvården, med ökande väntetider och bristande tillgänglighet i hela landet. Vi har nyss gått igenom en global pandemi som naturligtvis har medfört att vården har fått koncentrera sig på att ta hand om covidsjuka patienter. Detta medför såklart i sin tur undanträngningseffekter för andra patientgrupper. Personalen har gjort fantastiska insatser men är sliten efter pandemin. Köerna till cancersjukvården är inget undantag trots att sjukvården har prioriterat att ge livsviktig vård så snabbt som möjligt under pandemin. Anledningen till dagens debatt är att visa att köerna till vissa behandlingar är oacceptabelt långa. Tyvärr dör patienter i väntan på vård. Enligt sjukvården har långa väntetider i vissa fall påverkat patienters möjlighet att bli friska. Jag påstår därför att situationen är ytterst allvarlig.En grundförutsättning för att jobba bort köer och öka tillgängligheten är att det finns resurser, vilket inte är fallet nu. I en ekonomirapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, för maj månad - den är bara någon vecka gammal - kan man läsa att den ekonomiska utmaningen för Sveriges kommuner och regioner blir alltmer påtaglig. Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i just nu, med hög inflation, stigande räntekostnader och kraftigt ökande pensionskostnader, återspeglas hos kommuner och regioner, precis som i den enskildes plånbok.Redan i år förväntas de flesta regioner göra underskott. Detta är anmärkningsvärt, fru talman, med tanke på det historiska anslag som den förra regeringen gav, speciellt under pandemins slutskede, och de stora överskott som då fanns i Sveriges kommuner och regioner. Resultatet väntas falla med 50 miljarder i år, och för nästa år ser det ännu dystrare ut.Vi ser redan nu att kommuner drar i handbromsen för att klara det ekonomiska läget. I förrgår rapporterades om att skolan i många kommuner i Sverige tvingas till kraftiga nedskärningar, bland annat i Göteborg. Detta kommer självklart att påverka regionerna, som ansvarar för sjukvården. Man tvingas att dra i handbromsen rejält.Tyvärr kan jag inte se att regeringen avser att öka statsbidragen till kommunerna och regionerna. Min fråga till Acko Ankarberg Johansson är därför: Ser ministern något problem med krisen inom cancersjukvården? Det jag ser här och nu är att köerna är alldeles för långa och att alltför många får vänta."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Tack för svaret, statsrådet Acko Ankarberg Johansson!Vi har en svår situation inom hälso- och sjukvården, med ökande väntetider och bristande tillgänglighet i hela landet. Vi har nyss gått igenom en global pandemi som naturligtvis har medfört att vården har fått koncentrera sig på att ta hand om covidsjuka patienter. Detta medför såklart i sin tur undanträngningseffekter för andra patientgrupper. Personalen har gjort fantastiska insatser men är sliten efter pandemin. Köerna till cancersjukvården är inget undantag trots att sjukvården har prioriterat att ge livsviktig vård så snabbt som möjligt under pandemin. Anledningen till dagens debatt är att visa att köerna till vissa behandlingar är oacceptabelt långa. Tyvärr dör patienter i väntan på vård. Enligt sjukvården har långa väntetider i vissa fall påverkat patienters möjlighet att bli friska. Jag påstår därför att situationen är ytterst allvarlig.En grundförutsättning för att jobba bort köer och öka tillgängligheten är att det finns resurser, vilket inte är fallet nu. I en ekonomirapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, för maj månad - den är bara någon vecka gammal - kan man läsa att den ekonomiska utmaningen för Sveriges kommuner och regioner blir alltmer påtaglig. Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i just nu, med hög inflation, stigande räntekostnader och kraftigt ökande pensionskostnader, återspeglas hos kommuner och regioner, precis som i den enskildes plånbok.Redan i år förväntas de flesta regioner göra underskott. Detta är anmärkningsvärt, fru talman, med tanke på det historiska anslag som den förra regeringen gav, speciellt under pandemins slutskede, och de stora överskott som då fanns i Sveriges kommuner och regioner. Resultatet väntas falla med 50 miljarder i år, och för nästa år ser det ännu dystrare ut.Vi ser redan nu att kommuner drar i handbromsen för att klara det ekonomiska läget. I förrgår rapporterades om att skolan i många kommuner i Sverige tvingas till kraftiga nedskärningar, bland annat i Göteborg. Detta kommer självklart att påverka regionerna, som ansvarar för sjukvården. Man tvingas att dra i handbromsen rejält.Tyvärr kan jag inte se att regeringen avser att öka statsbidragen till kommunerna och regionerna. Min fråga till Acko Ankarberg Johansson är därför: Ser ministern något problem med krisen inom cancersjukvården? Det jag ser här och nu är att köerna är alldeles för långa och att alltför många får vänta."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården?","answer":"Mikael Dahlqvist har frågat mig vilka konkreta åtgärder som vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården. Mikael Dahlqvist har också frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att minska skillnaderna i landet.Cancervården i Sverige är, fru talman, högt rankad i internationella jämförelser, och Sverige har för närvarande en av de högsta siffrorna i EU när det gäller överlevnad i cancer. Överlevnaden fortsätter dessutom att öka när det gäller de vanligaste cancertyperna. Samtidigt krävs förbättring, och regeringen har därför under 2023 avsatt 625 miljoner kronor för att ytterligare utveckla och förbättra cancervården.En viktig fråga i arbetet med att förbättra den svenska cancervården är att korta väntetiderna och minska ojämlikheterna. Att snabbt få diagnos och behandling har en direkt påverkan på sannolikheten för en god prognos. Att patienter får sämre förutsättningar att överleva en cancerdiagnos till följd av långa väntetider eller på grund av var i landet de bor är oacceptabelt.Införandet av standardiserade vårdförlopp, SVF, i den svenska cancervården inleddes 2015. Syftet med SVF är att minska onödig väntan och oro hos patienterna samt att motverka ojämlikheter. För arbetet med SVF finns två nationella mål, inklusionsmålet och ledtidsmålet. Inklusionsmålet är att 70 procent av alla patienter ska undersökas i ett SVF. Ledtidsmålet är att 80 procent av dessa patienter ska utredas inom vårdförloppets utsatta tider.Samtliga regioner uppfyllde inklusionsmålet 2022, vilket var första gången. Vi ser därmed att den långsiktiga satsningen på SVF leder till resultat. Däremot är utvecklingen under 2022 sämre när det gäller ledtidsmålet. Även om måluppfyllelsen är hög för vissa cancertyper, exempelvis akut leukemi, varierar uppfyllelsen mycket regionerna emellan och är ofta långt från 80 procent.I överenskommelsen mellan staten och SKR om cancervården 2023 finns därför fortsatta prestationsbaserade krav på regionerna för deras arbete med SVF. Inom ramen för överenskommelsen har det också beslutats att prestationskraven ska ses över till nästa års överenskommelse i syfte att uppnå förbättring. Överenskommelsen innefattar även ett flertal andra insatser för att stärka områden med särskilda utmaningar. Exempelvis ska en handlingsplan tas fram för att stärka urologin och en nationell arbetsgrupp tillsättas för att stärka strålningsvården.En cancerpatient möter ofta ett tiotal olika specialiteter under sin tid i sjukvården. En effektiv cancervård med korta väntetider är därför beroende av att kompetensförsörjningen är god i hela sjukvården. För att åstadkomma detta gav regeringen i januari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.Av samma anledning är tillgängligheten i cancervården också beroende av tillgängligheten i vården i stort. För att öka tillgängligheten i vården gav regeringen i februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen har även i uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, liksom att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering. Inom ramen för överenskommelsen med SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården avsätter regeringen årligen närmare 3 miljarder till regionerna för att öka tillgängligheten.Avslutningsvis vill jag också nämna att regeringen nyligen har initierat en uppdatering av den nationella cancerstrategin. Uppdateringen kommer att ta ett helhetsgrepp om cancervården och dess bestående utmaningar, inbegripet väntetider och ojämlikheter över landet. Sverige ska ha en cancerstrategi som säkerställer att vi förblir ett föregångsland inom cancervården."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska skillnaderna i landet?","answer":"Mikael Dahlqvist har frågat mig vilka konkreta åtgärder som vidtas för att minska köerna inom cancersjukvården. Mikael Dahlqvist har också frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att minska skillnaderna i landet.Cancervården i Sverige är, fru talman, högt rankad i internationella jämförelser, och Sverige har för närvarande en av de högsta siffrorna i EU när det gäller överlevnad i cancer. Överlevnaden fortsätter dessutom att öka när det gäller de vanligaste cancertyperna. Samtidigt krävs förbättring, och regeringen har därför under 2023 avsatt 625 miljoner kronor för att ytterligare utveckla och förbättra cancervården.En viktig fråga i arbetet med att förbättra den svenska cancervården är att korta väntetiderna och minska ojämlikheterna. Att snabbt få diagnos och behandling har en direkt påverkan på sannolikheten för en god prognos. Att patienter får sämre förutsättningar att överleva en cancerdiagnos till följd av långa väntetider eller på grund av var i landet de bor är oacceptabelt.Införandet av standardiserade vårdförlopp, SVF, i den svenska cancervården inleddes 2015. Syftet med SVF är att minska onödig väntan och oro hos patienterna samt att motverka ojämlikheter. För arbetet med SVF finns två nationella mål, inklusionsmålet och ledtidsmålet. Inklusionsmålet är att 70 procent av alla patienter ska undersökas i ett SVF. Ledtidsmålet är att 80 procent av dessa patienter ska utredas inom vårdförloppets utsatta tider.Samtliga regioner uppfyllde inklusionsmålet 2022, vilket var första gången. Vi ser därmed att den långsiktiga satsningen på SVF leder till resultat. Däremot är utvecklingen under 2022 sämre när det gäller ledtidsmålet. Även om måluppfyllelsen är hög för vissa cancertyper, exempelvis akut leukemi, varierar uppfyllelsen mycket regionerna emellan och är ofta långt från 80 procent.I överenskommelsen mellan staten och SKR om cancervården 2023 finns därför fortsatta prestationsbaserade krav på regionerna för deras arbete med SVF. Inom ramen för överenskommelsen har det också beslutats att prestationskraven ska ses över till nästa års överenskommelse i syfte att uppnå förbättring. Överenskommelsen innefattar även ett flertal andra insatser för att stärka områden med särskilda utmaningar. Exempelvis ska en handlingsplan tas fram för att stärka urologin och en nationell arbetsgrupp tillsättas för att stärka strålningsvården.En cancerpatient möter ofta ett tiotal olika specialiteter under sin tid i sjukvården. En effektiv cancervård med korta väntetider är därför beroende av att kompetensförsörjningen är god i hela sjukvården. För att åstadkomma detta gav regeringen i januari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.Av samma anledning är tillgängligheten i cancervården också beroende av tillgängligheten i vården i stort. För att öka tillgängligheten i vården gav regeringen i februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Socialstyrelsen har även i uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser, liksom att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering. Inom ramen för överenskommelsen med SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården avsätter regeringen årligen närmare 3 miljarder till regionerna för att öka tillgängligheten.Avslutningsvis vill jag också nämna att regeringen nyligen har initierat en uppdatering av den nationella cancerstrategin. Uppdateringen kommer att ta ett helhetsgrepp om cancervården och dess bestående utmaningar, inbegripet väntetider och ojämlikheter över landet. Sverige ska ha en cancerstrategi som säkerställer att vi förblir ett föregångsland inom cancervården."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Det gläder mig att ledamoten upplever att han har fått svar på sina frågor i den här interpellationsdebatten. Grunden för en god dialog är att konkreta frågor får konkreta svar och att man kan diskutera över ett ganska brett spann till exempel på temat reformer för bostadsbyggande, som den här interpellationen har visat. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska genomföras och att ha fortsatt dialog med ledamöterna i riksdagen.Den här interpellationen grundades på en ganska omfattande promemoria med en genomgång av den tidigare regeringen. Man skulle kunna tolka det som att ledamoten är nöjd med det som har gjorts, men jag tycker att det hade behövt göras ännu mer. Man hade behövt komma igång mycket tidigare. Nu står vi där vi står.Det låter ibland i debatten som att på de inte ens åtta månader som den nytillträdda regeringen har haft ansvar för frågorna borde man ha gjort mer än vad den egna regeringen mäktade med på åtta år. Jag tackar för tilliten och förtroendet, och jag ser fram emot att återkomma under de kommande månaderna och åren i ett högt tempo. Det är olika reformer som ska tas fram, och det har redan kommit både uppdrag till Boverket och länsstyrelserna och utredningsuppdrag. Det är bara början. Vi sitter inte nöjda, som någon ledamot - Leif Nysmed tror jag att det var - var orolig för. Det kommer mer, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet gläder mig att Socialdemokraterna är redo att ta ett helhetsgrepp kring bostadsfrågan - jag tror att det var så Kallifatides uttryckte det. Det ser jag fram emot. Jag ser fram emot en god dialog och att regeringens reformer och förslag kommer att få brett stöd i Sveriges riksdag. Det behövs sannerligen, med tanke på de stora behoven på svensk bostadsmarknad. Tack för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Det gläder mig att ledamoten upplever att han har fått svar på sina frågor i den här interpellationsdebatten. Grunden för en god dialog är att konkreta frågor får konkreta svar och att man kan diskutera över ett ganska brett spann till exempel på temat reformer för bostadsbyggande, som den här interpellationen har visat. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska genomföras och att ha fortsatt dialog med ledamöterna i riksdagen.Den här interpellationen grundades på en ganska omfattande promemoria med en genomgång av den tidigare regeringen. Man skulle kunna tolka det som att ledamoten är nöjd med det som har gjorts, men jag tycker att det hade behövt göras ännu mer. Man hade behövt komma igång mycket tidigare. Nu står vi där vi står.Det låter ibland i debatten som att på de inte ens åtta månader som den nytillträdda regeringen har haft ansvar för frågorna borde man ha gjort mer än vad den egna regeringen mäktade med på åtta år. Jag tackar för tilliten och förtroendet, och jag ser fram emot att återkomma under de kommande månaderna och åren i ett högt tempo. Det är olika reformer som ska tas fram, och det har redan kommit både uppdrag till Boverket och länsstyrelserna och utredningsuppdrag. Det är bara början. Vi sitter inte nöjda, som någon ledamot - Leif Nysmed tror jag att det var - var orolig för. Det kommer mer, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet gläder mig att Socialdemokraterna är redo att ta ett helhetsgrepp kring bostadsfrågan - jag tror att det var så Kallifatides uttryckte det. Det ser jag fram emot. Jag ser fram emot en god dialog och att regeringens reformer och förslag kommer att få brett stöd i Sveriges riksdag. Det behövs sannerligen, med tanke på de stora behoven på svensk bostadsmarknad. Tack för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka sammanfatta mina intryck av det här samtalet, som jag tackar statsrådet Andreas Carlson för.Vad gäller min andra fråga om egna prognoser för färdigställda eller påbörjade bostäder 2023-2026 konstaterar jag att vi inte kommer att få några svar från Regeringskansliet, och det är heller ingenting som Boverket förser oss med. Jag beklagar faktiskt bristen på prognoser liksom jag beklagar bristen på bostadspolitiska mål. Det finns inga prognoser, inga mål och faktiskt inte heller någon plan. Det har Karolina Skogs utredning nu föreslagit att vi borde ha i Sverige: en nationell plan för bostadsförsörjningen. Dessutom är vi i behov av en ny bostadsförsörjningslag, för att nämna ytterligare ett förslag som ligger färdigt att ta tag i.Det behövs fler reformer och åtgärder här och nu, i en akut situation. Jag tycker att flera av mina meddebattanter i dag har understrukit det akuta i situationen. Flera reformer skulle kunna utvecklas i parlamentariska samtal. Statsrådet och regeringen avvisar det initiativet. Tack för beskedet!Min bild, fru talman, är att oroliga byggnadsarbetare, trångbodda barnfamiljer, arbets- och studiesökande som behöver ny bostad - kanske i en annan del av landet än där man tidigare bott - och företag som desperat söker personal - inte minst i anslutning till den gröna industrirevolutionen med epicentrum norrut i vårt kära land - är hemlösa. De får stå tillbaka.Sänkt skatt för välbeställda med boendet redan fixat prioriteras i faktisk handling av denna regering. Det är vad jag ser, fru talman. För mig, och för oss socialdemokrater, är det ett recept på ett svagare samhälle. Vi vill skapa ett starkare samhälle och står redo att ta ett rejält grepp om bostadsfrågan senast 2026."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka sammanfatta mina intryck av det här samtalet, som jag tackar statsrådet Andreas Carlson för.Vad gäller min andra fråga om egna prognoser för färdigställda eller påbörjade bostäder 2023-2026 konstaterar jag att vi inte kommer att få några svar från Regeringskansliet, och det är heller ingenting som Boverket förser oss med. Jag beklagar faktiskt bristen på prognoser liksom jag beklagar bristen på bostadspolitiska mål. Det finns inga prognoser, inga mål och faktiskt inte heller någon plan. Det har Karolina Skogs utredning nu föreslagit att vi borde ha i Sverige: en nationell plan för bostadsförsörjningen. Dessutom är vi i behov av en ny bostadsförsörjningslag, för att nämna ytterligare ett förslag som ligger färdigt att ta tag i.Det behövs fler reformer och åtgärder här och nu, i en akut situation. Jag tycker att flera av mina meddebattanter i dag har understrukit det akuta i situationen. Flera reformer skulle kunna utvecklas i parlamentariska samtal. Statsrådet och regeringen avvisar det initiativet. Tack för beskedet!Min bild, fru talman, är att oroliga byggnadsarbetare, trångbodda barnfamiljer, arbets- och studiesökande som behöver ny bostad - kanske i en annan del av landet än där man tidigare bott - och företag som desperat söker personal - inte minst i anslutning till den gröna industrirevolutionen med epicentrum norrut i vårt kära land - är hemlösa. De får stå tillbaka.Sänkt skatt för välbeställda med boendet redan fixat prioriteras i faktisk handling av denna regering. Det är vad jag ser, fru talman. För mig, och för oss socialdemokrater, är det ett recept på ett svagare samhälle. Vi vill skapa ett starkare samhälle och står redo att ta ett rejält grepp om bostadsfrågan senast 2026."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Markus Kallifatides identifierar ett problem; vi behöver underlätta för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, inte minst den ägda bostadsmarknaden. Det första vi ska ha med oss nu är att det största hindret mot byggandet är den vikande efterfrågan. Det redogjorde jag också för häromveckan när jag besökte civilutskottet och träffade flera av ledamöterna där.För att hushållen ska återfå efterfrågan behöver vi bekämpa inflationen. Det gör vi nu på många olika sätt. Jag kommer inte att redogöra för alla delarna i detta korta interpellationssvar. Men det är en av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med problemet.Det är också en pågående kommitté som arbetar med att se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, för att de ska bli mer ändamålsenliga. Det handlar om både bolånetaket och amorteringskravet.Vi har även tillsatt en utredning om hyrköp, som är en framgångsrik modell i andra nordiska länder och som delvis redan finns på marknaden i Sverige. Det finns stor potential i att kunna köpa en del av bostaden och att betala av den andra delen genom hyran. Man leasar en del av bostaden. Det sänker förstås kravet på att ha kapital om man till att börja med köper bara halva bostaden. Det är ett viktigt steg för att fler ska få in en fot på den ägda bostadsmarknaden.Tre olika förslag nämns. Kallifatides tar också upp att man ska så att säga befria allmännyttan från LOU. Det är ett av förslagen i Karolina Skogs utredning, som har sökt lösningar för att bidra till en utveckling där fler utifrån sin egen förmåga klarar att få en god bostad. Jag har full respekt för de beslut som fattas under hanteringen av motionsbetänkanden i riksdagen. Men ett av förslagen i Skogs utredning är ett av dem som vi nu bereder i Regeringskansliet, och som jag kommer att återkomma till.Det svarar på någon av ledamöternas frågor: Varför inte använda det underlag som finns? Det gör vi. Vi använder och går igenom beredningsunderlag som den förra regeringen lät ligga, från alliansregeringens tid men också från den socialdemokratiskt ledda regeringens tid, och ser vad vi kan få fram med högt tempo i detta tuffa läge. Det finns många intressanta förslag.Ett av de områden som vi kommer att jobba med - det här svarar på en av Kallifatides frågor - är att uppmana kommuner att höja sin planberedskap. Det gör jag gärna med varje kommunpolitiker jag träffar. Jag har gjort det med kristdemokratiska kommunpolitiker, och jag har gjort det när jag träffat företrädare för SKR. Jag gör det också i den mån någon kommunpolitiker följer den här debatten. I vår första budget har vi också skrivit att vi ska stimulera kommuner att höja sin planberedskap. Här kommer vi att återkomma.Jag går tillbaka till Begics fråga om effekterna av de åtgärder som vidtagits. Det är klart att finanskrisen var en faktor. Med tanke på de långa ledtiderna hade det varit intressant att höra Begic utveckla om man såg att någon av de åtgärder som alliansregeringen genomförde hade någon effekt under de år som Socialdemokraterna sedan satt vid makten. Det är ju långa ledtider. Det tar lång tid. Det är också därför vi nu ser att det finns ett eftersatt behov. Och därför jobbar vi på i ett högt tempo.Jag vet mycket väl hur situationen är för många hustillverkare och har en god dialog och kontakt med dem. Det är mycket bekymmersamt, och det finns därmed desto större anledning att bekämpa inflationen och ta fram träffsäkra reformer där det tidigare funnits hinder för strukturellt riktiga åtgärder. Det kommer jag att återkomma till."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Markus Kallifatides identifierar ett problem; vi behöver underlätta för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, inte minst den ägda bostadsmarknaden. Det första vi ska ha med oss nu är att det största hindret mot byggandet är den vikande efterfrågan. Det redogjorde jag också för häromveckan när jag besökte civilutskottet och träffade flera av ledamöterna där.För att hushållen ska återfå efterfrågan behöver vi bekämpa inflationen. Det gör vi nu på många olika sätt. Jag kommer inte att redogöra för alla delarna i detta korta interpellationssvar. Men det är en av de viktigaste åtgärderna för att få bukt med problemet.Det är också en pågående kommitté som arbetar med att se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, för att de ska bli mer ändamålsenliga. Det handlar om både bolånetaket och amorteringskravet.Vi har även tillsatt en utredning om hyrköp, som är en framgångsrik modell i andra nordiska länder och som delvis redan finns på marknaden i Sverige. Det finns stor potential i att kunna köpa en del av bostaden och att betala av den andra delen genom hyran. Man leasar en del av bostaden. Det sänker förstås kravet på att ha kapital om man till att börja med köper bara halva bostaden. Det är ett viktigt steg för att fler ska få in en fot på den ägda bostadsmarknaden.Tre olika förslag nämns. Kallifatides tar också upp att man ska så att säga befria allmännyttan från LOU. Det är ett av förslagen i Karolina Skogs utredning, som har sökt lösningar för att bidra till en utveckling där fler utifrån sin egen förmåga klarar att få en god bostad. Jag har full respekt för de beslut som fattas under hanteringen av motionsbetänkanden i riksdagen. Men ett av förslagen i Skogs utredning är ett av dem som vi nu bereder i Regeringskansliet, och som jag kommer att återkomma till.Det svarar på någon av ledamöternas frågor: Varför inte använda det underlag som finns? Det gör vi. Vi använder och går igenom beredningsunderlag som den förra regeringen lät ligga, från alliansregeringens tid men också från den socialdemokratiskt ledda regeringens tid, och ser vad vi kan få fram med högt tempo i detta tuffa läge. Det finns många intressanta förslag.Ett av de områden som vi kommer att jobba med - det här svarar på en av Kallifatides frågor - är att uppmana kommuner att höja sin planberedskap. Det gör jag gärna med varje kommunpolitiker jag träffar. Jag har gjort det med kristdemokratiska kommunpolitiker, och jag har gjort det när jag träffat företrädare för SKR. Jag gör det också i den mån någon kommunpolitiker följer den här debatten. I vår första budget har vi också skrivit att vi ska stimulera kommuner att höja sin planberedskap. Här kommer vi att återkomma.Jag går tillbaka till Begics fråga om effekterna av de åtgärder som vidtagits. Det är klart att finanskrisen var en faktor. Med tanke på de långa ledtiderna hade det varit intressant att höra Begic utveckla om man såg att någon av de åtgärder som alliansregeringen genomförde hade någon effekt under de år som Socialdemokraterna sedan satt vid makten. Det är ju långa ledtider. Det tar lång tid. Det är också därför vi nu ser att det finns ett eftersatt behov. Och därför jobbar vi på i ett högt tempo.Jag vet mycket väl hur situationen är för många hustillverkare och har en god dialog och kontakt med dem. Det är mycket bekymmersamt, och det finns därmed desto större anledning att bekämpa inflationen och ta fram träffsäkra reformer där det tidigare funnits hinder för strukturellt riktiga åtgärder. Det kommer jag att återkomma till."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Statsrådet verkar ändå vara ganska nöjd med situationen. Det ligger ju inga förslag på vårt bord. I stället har vi en regering som stoppar bostadsbyggandet. Borttagandet av investeringsstödet har stoppat byggandet av cirka 30 000 hyreslägenheter med lägre hyra, bland annat studentbostäder.Hur många nybyggda bostäder stoppas också i och med stoppet av byggandet av de nya stambanorna? Många kommuner so har åtagit sig att bygga och har börjat bygga massor med bostäder utifrån en ny infrastruktur. De känner sig nog ganska svikna av regeringen och statsrådet just nu.För inte länge sedan stod statsrådet också i varselväst ute på Bromma flygplats och stoppade byggandet av 30 000 bostäder på flygplatsen där. Man kan i stället satsa på Arlanda flygplats och låta den byggas ut.Inte ens några förslag som man skulle kunna lägga fram snabbt, som är färdiga och som man gick till val på orkar man lägga fram. Exempelvis är startlånen färdigutredda och klara att lägga på bordet. Dem orkar man inte lägga fram. Före valet lovade man också att lätta på amorteringskraven. Det begraver man nu i en utredning ett par år framöver. Det kommer ingenting här och nu för att avhjälpa det akuta behovet av bostadsbyggande.Här talar vi om att man inte kan bo i ett samtal. Nej, det kan man inte. Men bygg- och fastighetsbranschen vill ha långsiktighet i politiken. Visst har kanske er svaga regering med stöd av Sverigedemokraterna majoritet just nu. Men bygg- och fastighetsbranschen bygger inte på fyraårscykler.Vi bjöd in till bostadspolitiska samtal. Men dem valde KD med flera partier att hoppa av. Det är egentligen ganska sorgligt att man inte tar ansvar för den långsiktighet som behövs.Begic talade också om varsel. Inom den industri som regeringen lyfter fram att man vill satsa på, småhusindustrin, läggs nu ett varsel på över 2 000 löntagare. De säljer ingenting just nu, och det kommer ingenting från regeringen."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Statsrådet verkar ändå vara ganska nöjd med situationen. Det ligger ju inga förslag på vårt bord. I stället har vi en regering som stoppar bostadsbyggandet. Borttagandet av investeringsstödet har stoppat byggandet av cirka 30 000 hyreslägenheter med lägre hyra, bland annat studentbostäder.Hur många nybyggda bostäder stoppas också i och med stoppet av byggandet av de nya stambanorna? Många kommuner so har åtagit sig att bygga och har börjat bygga massor med bostäder utifrån en ny infrastruktur. De känner sig nog ganska svikna av regeringen och statsrådet just nu.För inte länge sedan stod statsrådet också i varselväst ute på Bromma flygplats och stoppade byggandet av 30 000 bostäder på flygplatsen där. Man kan i stället satsa på Arlanda flygplats och låta den byggas ut.Inte ens några förslag som man skulle kunna lägga fram snabbt, som är färdiga och som man gick till val på orkar man lägga fram. Exempelvis är startlånen färdigutredda och klara att lägga på bordet. Dem orkar man inte lägga fram. Före valet lovade man också att lätta på amorteringskraven. Det begraver man nu i en utredning ett par år framöver. Det kommer ingenting här och nu för att avhjälpa det akuta behovet av bostadsbyggande.Här talar vi om att man inte kan bo i ett samtal. Nej, det kan man inte. Men bygg- och fastighetsbranschen vill ha långsiktighet i politiken. Visst har kanske er svaga regering med stöd av Sverigedemokraterna majoritet just nu. Men bygg- och fastighetsbranschen bygger inte på fyraårscykler.Vi bjöd in till bostadspolitiska samtal. Men dem valde KD med flera partier att hoppa av. Det är egentligen ganska sorgligt att man inte tar ansvar för den långsiktighet som behövs.Begic talade också om varsel. Inom den industri som regeringen lyfter fram att man vill satsa på, småhusindustrin, läggs nu ett varsel på över 2 000 löntagare. De säljer ingenting just nu, och det kommer ingenting från regeringen."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Sverige går mot en långvarig samhällsbyggnadskris. Det konstaterar Veidekke i sin senaste rapport, Kollaps för bostadsbyggandet. I mitt förra inlägg hänvisade jag till åren 2007-2014 därför att bostadsministern hänvisade till det regeringen gjorde mellan 2006 och 2014. Under den tiden byggdes 200 000 bostäder, medan det under den socialdemokratiska regeringens tid byggdes dubbelt så många - 400 000. Det handlar inte om något annat. Det är bara fakta.Problemet är inte att vi går mot de sju svåra åren. Problemet är precis det vi debatterar just nu; när det är kris gör alla ansvarsfulla regeringar i hela världen något för att mildra krisen. Som min kollega Kallifatides just nämnde kan man fundera på bland annat de här tre förslagen och åtminstone säga om de är bra eller dåliga. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kommer också varsel inom byggbranschen. Det konstateras också att de varslen kommer att sprida sig till många andra branscher, till exempel stålbranschen eftersom det behövs armering till byggande. Det kan sprida sig till träindustrin, eftersom det behövs trä för att bygga husen. Detsamma gäller vitvarubranschen, isoleringsbranschen och så vidare. När man inte gör någonting för att hjälpa till är många branscher drabbade till slut.Dessutom hotas den gröna omställningen. Byggbranschen behöver gå igenom den gröna omställningen, bland annat för att vi ska nå klimatmålen.Hur och när bedömer ministern att vi kommer att se konkreta förslag? Jag förstår att man hänvisar till åtta månader. Men behöver man åtta år, sex år eller fyra månader till? Vad är bedömningen?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Sverige går mot en långvarig samhällsbyggnadskris. Det konstaterar Veidekke i sin senaste rapport, Kollaps för bostadsbyggandet. I mitt förra inlägg hänvisade jag till åren 2007-2014 därför att bostadsministern hänvisade till det regeringen gjorde mellan 2006 och 2014. Under den tiden byggdes 200 000 bostäder, medan det under den socialdemokratiska regeringens tid byggdes dubbelt så många - 400 000. Det handlar inte om något annat. Det är bara fakta.Problemet är inte att vi går mot de sju svåra åren. Problemet är precis det vi debatterar just nu; när det är kris gör alla ansvarsfulla regeringar i hela världen något för att mildra krisen. Som min kollega Kallifatides just nämnde kan man fundera på bland annat de här tre förslagen och åtminstone säga om de är bra eller dåliga. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kommer också varsel inom byggbranschen. Det konstateras också att de varslen kommer att sprida sig till många andra branscher, till exempel stålbranschen eftersom det behövs armering till byggande. Det kan sprida sig till träindustrin, eftersom det behövs trä för att bygga husen. Detsamma gäller vitvarubranschen, isoleringsbranschen och så vidare. När man inte gör någonting för att hjälpa till är många branscher drabbade till slut.Dessutom hotas den gröna omställningen. Byggbranschen behöver gå igenom den gröna omställningen, bland annat för att vi ska nå klimatmålen.Hur och när bedömer ministern att vi kommer att se konkreta förslag? Jag förstår att man hänvisar till åtta månader. Men behöver man åtta år, sex år eller fyra månader till? Vad är bedömningen?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Bostadskrisen för studenter är akut. Som socialdemokrat är jag glad över att frågan lyfts upp här i dag, så att vi kan diskutera den. Det är också glädjande att höra att något görs för att åtgärda bostadsbristen för studenter. Men ibland ställer jag mig frågande till vad regeringen vill, utöver regelförenklingar och omvandlingar. Jag skulle kunna stå här och repetera att det inte går att bo i en regelförenkling. Men det tänker jag inte göra.Det är ett faktum att investeringsstödet skapade fler studentbostäder med lägre hyror. Min förhoppning är att det ska byggas fler studentbostäder för alla studenter, även för studenter som exempelvis har en funktionsvariation.Jag ser fram emot att regeringen den 30 april 2024 genom Boverket ska presentera de regelförenklingsförslag som statsrådet tog upp. Men jag hoppas verkligen att arbetet på departementet med att se till att det kommer fram fler studentbostäder fortsätter, så att Sveriges studenter inte ska behöva befinna sig i ett bostadspolitiskt vakuum fram till den 30 april 2024. Man kan hävda att det är svårt att bo i ett samtal och i en regelförenkling, men det är definitivt svårt att bo i ett vakuum."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Bostadskrisen för studenter är akut. Som socialdemokrat är jag glad över att frågan lyfts upp här i dag, så att vi kan diskutera den. Det är också glädjande att höra att något görs för att åtgärda bostadsbristen för studenter. Men ibland ställer jag mig frågande till vad regeringen vill, utöver regelförenklingar och omvandlingar. Jag skulle kunna stå här och repetera att det inte går att bo i en regelförenkling. Men det tänker jag inte göra.Det är ett faktum att investeringsstödet skapade fler studentbostäder med lägre hyror. Min förhoppning är att det ska byggas fler studentbostäder för alla studenter, även för studenter som exempelvis har en funktionsvariation.Jag ser fram emot att regeringen den 30 april 2024 genom Boverket ska presentera de regelförenklingsförslag som statsrådet tog upp. Men jag hoppas verkligen att arbetet på departementet med att se till att det kommer fram fler studentbostäder fortsätter, så att Sveriges studenter inte ska behöva befinna sig i ett bostadspolitiskt vakuum fram till den 30 april 2024. Man kan hävda att det är svårt att bo i ett samtal och i en regelförenkling, men det är definitivt svårt att bo i ett vakuum."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Jag tackar statsrådet för att han mödosamt betar av frågorna en efter en.Eftersom vi inte, vilket jag beklagar, har några rejäla parlamentariska samtal på detta politikområde får jag försöka använda den knappa tiden i en interpellationsdebatt till att ändå lyfta åtgärder som ur mitt perspektiv vore önskvärda.Ur mitt perspektiv är det stora och avgörande strukturella hindret för ett bostadsbyggande i Sverige som gör att vi når våra bostadspolitiska mål förmögenhets- och inkomstfördelningen i landet. Väldigt många människor har helt enkelt inte råd att efterfråga nybyggda bostäder. När kommuner, kyrka, grevar och baroner ska ha fullt marknadspris för sin mark, när banker och byggmaterialleverantörer, ibland oligopolister eller till och med monopolister, ska ha sina vinstmarginaler och när byggnadsarbetare ska ha sjyst lön, vilket de ska ha, blir det för dyrt för undersköterskor, lagerarbetare, taxichaufförer, poliser med flera. Det är det stora strukturella hindret.På det fanns det inte en fullständig lösning men en rimlig typ av lösning, nämligen ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det är under avveckling.På längre sikt skulle jag önska att vi till exempel i rediga parlamentariska samtal kom fram till nya former för finansiering av nybyggnation i Sverige. Det skulle kunna vara kreditgarantier; det skulle kunna vara förmånliga bygglån. Denna typ av system behöver vara långsiktiga för att olika marknadsaktörer och även delar av den offentliga sektorn ska kunna lita på dem och våga ta viktiga och långsiktiga steg i sina verksamheter - investera pengar, tid och kraft, ändra regler med mera.Det fanns alltså ett värde i att vi var mer överens än vad jag uppfattar att vi just nu är med tanke på att investeringsstödet, som nu två utredningar har visat fungerade, är det jag uppfattar att statsrådet tydligast tar avstånd från i sitt interpellationssvar till mig. Jag beklagar detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad skulle vi kunna göra på kort sikt från Sveriges riksdag, där regeringen har initiativmöjlighet? Förutom att låta ett investeringsstöd rulla i mål, eventuellt kompletterat med ett nytt liknande, kan vi gå på att befria allmännyttan från lagen om offentlig upphandling. Tyvärr föll det i finansutskottet och i kammaren här nyligen, men frågan finns. Allmännyttan hävdar att det skulle kunna ge en 10 procent lägre nivå.Till mitt tredje förslag på kortsiktiga åtgärder, här och nu, för att möta en akut krissituation - som Andreas Carlson inte är skyldig till, absolut inte, och inte heller någon regering - med inflation i världsekonomin och så vidare tar jag inspiration från utbildningsminister Mats Persson. Han uppmanade Magdalena Andersson att kalla till sig socialdemokratiska kommunpolitiker för att kräva mer pengar till välfärden. Då får jag väl uppmana Andreas Carlson att kalla till sig sverigedemokratiska, kristdemokratiska och moderata kommunpolitiker och uppmana dem att trycka på byggknappen.Min avslutande fråga får bli: Har statsrådet gjort något av detta, eller avser statsrådet att överväga något av dessa tre förslag till omedelbara åtgärder för att öka byggandet i Sverige?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Jag tackar statsrådet för att han mödosamt betar av frågorna en efter en.Eftersom vi inte, vilket jag beklagar, har några rejäla parlamentariska samtal på detta politikområde får jag försöka använda den knappa tiden i en interpellationsdebatt till att ändå lyfta åtgärder som ur mitt perspektiv vore önskvärda.Ur mitt perspektiv är det stora och avgörande strukturella hindret för ett bostadsbyggande i Sverige som gör att vi når våra bostadspolitiska mål förmögenhets- och inkomstfördelningen i landet. Väldigt många människor har helt enkelt inte råd att efterfråga nybyggda bostäder. När kommuner, kyrka, grevar och baroner ska ha fullt marknadspris för sin mark, när banker och byggmaterialleverantörer, ibland oligopolister eller till och med monopolister, ska ha sina vinstmarginaler och när byggnadsarbetare ska ha sjyst lön, vilket de ska ha, blir det för dyrt för undersköterskor, lagerarbetare, taxichaufförer, poliser med flera. Det är det stora strukturella hindret.På det fanns det inte en fullständig lösning men en rimlig typ av lösning, nämligen ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det är under avveckling.På längre sikt skulle jag önska att vi till exempel i rediga parlamentariska samtal kom fram till nya former för finansiering av nybyggnation i Sverige. Det skulle kunna vara kreditgarantier; det skulle kunna vara förmånliga bygglån. Denna typ av system behöver vara långsiktiga för att olika marknadsaktörer och även delar av den offentliga sektorn ska kunna lita på dem och våga ta viktiga och långsiktiga steg i sina verksamheter - investera pengar, tid och kraft, ändra regler med mera.Det fanns alltså ett värde i att vi var mer överens än vad jag uppfattar att vi just nu är med tanke på att investeringsstödet, som nu två utredningar har visat fungerade, är det jag uppfattar att statsrådet tydligast tar avstånd från i sitt interpellationssvar till mig. Jag beklagar detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad skulle vi kunna göra på kort sikt från Sveriges riksdag, där regeringen har initiativmöjlighet? Förutom att låta ett investeringsstöd rulla i mål, eventuellt kompletterat med ett nytt liknande, kan vi gå på att befria allmännyttan från lagen om offentlig upphandling. Tyvärr föll det i finansutskottet och i kammaren här nyligen, men frågan finns. Allmännyttan hävdar att det skulle kunna ge en 10 procent lägre nivå.Till mitt tredje förslag på kortsiktiga åtgärder, här och nu, för att möta en akut krissituation - som Andreas Carlson inte är skyldig till, absolut inte, och inte heller någon regering - med inflation i världsekonomin och så vidare tar jag inspiration från utbildningsminister Mats Persson. Han uppmanade Magdalena Andersson att kalla till sig socialdemokratiska kommunpolitiker för att kräva mer pengar till välfärden. Då får jag väl uppmana Andreas Carlson att kalla till sig sverigedemokratiska, kristdemokratiska och moderata kommunpolitiker och uppmana dem att trycka på byggknappen.Min avslutande fråga får bli: Har statsrådet gjort något av detta, eller avser statsrådet att överväga något av dessa tre förslag till omedelbara åtgärder för att öka byggandet i Sverige?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Det gläder mig att det finns ett stort engagemang i denna för oss alla så viktiga fråga, nämligen hur vi ska få upp bostadspolitiken på agendan. Det bidrar ledamöterna till, och också till att diskutera olika förslag om hur man kan dämpa effekten och framför allt få bort de strukturella hinder som finns.Markus Kallifatides har pekat på ganska många saker i sin omfattande interpellation, och jag kan därför inte gå in på dem var en för sig. Jag vill dock nämna förstudien kring fysisk planering, där riksintressesystemet ingår. Bostadsintresset är inte ett riksintresse, men att det ofta hamnar väldigt långt bakom riksintressena är ett av de strukturella hinder som finns. Jag ser verkligen fram emot den förstudien, som ska presenteras i september.Jag har ingen anledning att peka finger och säga att någon har gjort något dåligt. Detta var ett bra beslut som den förra regeringen tog - om än något sent, kan man tycka. Allt det som Markus Kallifatides lyfter fram i interpellationen, som Möjligheternas byggregler och Skogs utredning, som vi bereder i Regeringskansliet och kommer att återkomma till, hade ju kunnat vara på plats om man hade haft ännu högre tempo.Ibland låter det i debatten som att det som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte lyckades göra på åtta år ska den nya regeringen lösa på åtta månader. Vi har ett väldigt högt tempo. Vi jobbar på med många av de frågor som har varit uppe i den här debatten.När det till exempel gäller studentbostäder har vi givit ett uppdrag till Boverket med betydande lättnader för att öka produktionen och det differentierade utbudet. Det handlar inte om att gena i kurvorna när det gäller tillgänglighet. Det ska vara god besökstillgänglighet. Det ska finnas bostäder för den som behöver en anpassad bostad. Men man kan förenkla och sänka kostnaderna så att det blir fler studentbostäder i ett land som Sverige, som är en kunskapsnation men där man behöver kunna flytta dit där man kommer in på en utbildning till hösten eller längre fram och där det i dag är mycket svårt att få tag i en bostad.Att göra förändringar här är svar på både Adrian Magnussons och Begics fråga.Jag ska gå tillbaka till frågan om bostadspolitiska samtal. Jag tror att det i någon interpellationsdebatt lite raljerande har sagts att man inte kan bo i en regelförenkling när jag har lyft fram att vi kommer att arbeta med regelförenklingar. Jag skulle kunna kontra med att säga att man inte kan bo i ett samtal, men jag kommer inte att göra det. Däremot är fokus för regeringen, som också har en majoritet i riksdagen bakom sig med samarbetspartierna, att ta fram de förändringar och reformer som det i huvudsak finns samsyn kring, vilket den här debatten också åskådliggör, och genomföra dem i så högt tempo som möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan har jag gärna dialog. Jag har gärna samtal med civilutskottets ledamöter, med branschen och med olika aktörer kring vad som är viktigast och vad vi ska prioritera. Men regeringen har en majoritet bakom sig med samarbetspartierna, och vi lägger fokus på att ta fram reformer snarare än att prata om reformer. Jag tror också att vi som är här i kammaren i dag vet vilka olika reformer det framför allt handlar om.När det kommer till Begics fråga där han jämför bostadsbyggandets utveckling under den förra alliansregeringen och under den socialdemokratiska regeringen vet jag ärligt talat inte exakt vilken effekt ledamoten vill uppnå, men jag kan ju påminna om finanskrisen 2007-2010. Det är klart att man kan skylla den på alliansregeringen och inbromsningen nu på den nya regeringen, men jag tror att alla som följer den här debatten och även ledamöterna förstår att det är betydligt mer komplicerat än så.Åt Leif Nysmeds fråga har jag nu tyvärr bara tio sekunder kvar av mina fyra minuter, men regeringen sitter inte nöjd. Jag sitter inte nöjd. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska ta oss framåt, och vi gör det i högt tempo."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Det gläder mig att det finns ett stort engagemang i denna för oss alla så viktiga fråga, nämligen hur vi ska få upp bostadspolitiken på agendan. Det bidrar ledamöterna till, och också till att diskutera olika förslag om hur man kan dämpa effekten och framför allt få bort de strukturella hinder som finns.Markus Kallifatides har pekat på ganska många saker i sin omfattande interpellation, och jag kan därför inte gå in på dem var en för sig. Jag vill dock nämna förstudien kring fysisk planering, där riksintressesystemet ingår. Bostadsintresset är inte ett riksintresse, men att det ofta hamnar väldigt långt bakom riksintressena är ett av de strukturella hinder som finns. Jag ser verkligen fram emot den förstudien, som ska presenteras i september.Jag har ingen anledning att peka finger och säga att någon har gjort något dåligt. Detta var ett bra beslut som den förra regeringen tog - om än något sent, kan man tycka. Allt det som Markus Kallifatides lyfter fram i interpellationen, som Möjligheternas byggregler och Skogs utredning, som vi bereder i Regeringskansliet och kommer att återkomma till, hade ju kunnat vara på plats om man hade haft ännu högre tempo.Ibland låter det i debatten som att det som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte lyckades göra på åtta år ska den nya regeringen lösa på åtta månader. Vi har ett väldigt högt tempo. Vi jobbar på med många av de frågor som har varit uppe i den här debatten.När det till exempel gäller studentbostäder har vi givit ett uppdrag till Boverket med betydande lättnader för att öka produktionen och det differentierade utbudet. Det handlar inte om att gena i kurvorna när det gäller tillgänglighet. Det ska vara god besökstillgänglighet. Det ska finnas bostäder för den som behöver en anpassad bostad. Men man kan förenkla och sänka kostnaderna så att det blir fler studentbostäder i ett land som Sverige, som är en kunskapsnation men där man behöver kunna flytta dit där man kommer in på en utbildning till hösten eller längre fram och där det i dag är mycket svårt att få tag i en bostad.Att göra förändringar här är svar på både Adrian Magnussons och Begics fråga.Jag ska gå tillbaka till frågan om bostadspolitiska samtal. Jag tror att det i någon interpellationsdebatt lite raljerande har sagts att man inte kan bo i en regelförenkling när jag har lyft fram att vi kommer att arbeta med regelförenklingar. Jag skulle kunna kontra med att säga att man inte kan bo i ett samtal, men jag kommer inte att göra det. Däremot är fokus för regeringen, som också har en majoritet i riksdagen bakom sig med samarbetspartierna, att ta fram de förändringar och reformer som det i huvudsak finns samsyn kring, vilket den här debatten också åskådliggör, och genomföra dem i så högt tempo som möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan har jag gärna dialog. Jag har gärna samtal med civilutskottets ledamöter, med branschen och med olika aktörer kring vad som är viktigast och vad vi ska prioritera. Men regeringen har en majoritet bakom sig med samarbetspartierna, och vi lägger fokus på att ta fram reformer snarare än att prata om reformer. Jag tror också att vi som är här i kammaren i dag vet vilka olika reformer det framför allt handlar om.När det kommer till Begics fråga där han jämför bostadsbyggandets utveckling under den förra alliansregeringen och under den socialdemokratiska regeringen vet jag ärligt talat inte exakt vilken effekt ledamoten vill uppnå, men jag kan ju påminna om finanskrisen 2007-2010. Det är klart att man kan skylla den på alliansregeringen och inbromsningen nu på den nya regeringen, men jag tror att alla som följer den här debatten och även ledamöterna förstår att det är betydligt mer komplicerat än så.Åt Leif Nysmeds fråga har jag nu tyvärr bara tio sekunder kvar av mina fyra minuter, men regeringen sitter inte nöjd. Jag sitter inte nöjd. Jag ser fram emot att återkomma med reformer som ska ta oss framåt, och vi gör det i högt tempo."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Jag tycker att statsrådet är lite passiv, och det har jag tyckt länge. Jag tycker att regeringen generellt är väldigt passiv när man avvaktar och hänvisar till inflationsbekämpningen. Om man inte gör någonting så ägnar man sig åt att bekämpa inflationen, verkar regeringen tycka. Jag delar inte riktigt den uppfattningen.Min partikollega Markus Kallifatides ställde ett par frågor, och jag tänkte haka på fråga nummer två. Han säger: Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023-2026? Och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?Svaret blir: Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än dem som Boverket tar fram. Regeringen hänvisar alltså till att det är Boverkets ansvar.Jag tänkte påminna lite grann om hur Kristdemokraternas tidigare bostadspolitiska talesperson Larry Söder så sent som förra mandatperioden ansåg att detta skulle göras. Han skriver: \"Kristdemokraterna anser att det är hög tid att bostadsintresset uppvärderas i Sverige.\" Jag delar denna uppfattning. Han skriver också: \"Politiken måste ta ett fastare tag om bostadsbyggandet.\" Det tycker jag också att ni borde göra; jag delar Larrys uppfattning även i den frågan. Larry Söder fortsätter sedan: \"Vi anser att regeringen bör sätta ett mål i faktiska tal för bostadsbyggandet. I dag är Boverkets prognoser det bästa mått som går att hitta, men när det faktiska byggandet kraftigt understiger behovet bör en regering ta till sig det och presentera åtgärder för att öka byggandet.Med ett nationellt mål för bostadsbyggandet kan ett tydligt arbete för att nå det sättas igång och förslag som syftar till att målet uppnås tas fram. I de fall byggandet inte når upp till målet kan det också utvärderas varför det inte har byggts tillräckligt.\"Detta var under en tid då man hade en prognos på 40 000 bostäder om året. Sedan blev det ännu fler. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men Boverket hävdade att man behövde ha 50 000 bostäder och vi överskred det målet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI dag pratar vi om siffror på runt 25 000 bostäder om året. Det är en halvering jämfört med detta. I det sammanhanget sitter bostadsministern nöjd och inflationsbekämpar. Det lär inte bli så många bostäder med den politik som ni för. Det finns inte ett konkret förslag på riksdagens bord om att få igång bostadsbyggandet.Mina frågor till statsrådet är: Har Kristdemokraterna helt ändrat uppfattning? Har ni tappat initiativförmågan? Tycker ni inte att bostadspolitiken förtjänar bättre?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Jag tycker att statsrådet är lite passiv, och det har jag tyckt länge. Jag tycker att regeringen generellt är väldigt passiv när man avvaktar och hänvisar till inflationsbekämpningen. Om man inte gör någonting så ägnar man sig åt att bekämpa inflationen, verkar regeringen tycka. Jag delar inte riktigt den uppfattningen.Min partikollega Markus Kallifatides ställde ett par frågor, och jag tänkte haka på fråga nummer två. Han säger: Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023-2026? Och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?Svaret blir: Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än dem som Boverket tar fram. Regeringen hänvisar alltså till att det är Boverkets ansvar.Jag tänkte påminna lite grann om hur Kristdemokraternas tidigare bostadspolitiska talesperson Larry Söder så sent som förra mandatperioden ansåg att detta skulle göras. Han skriver: \"Kristdemokraterna anser att det är hög tid att bostadsintresset uppvärderas i Sverige.\" Jag delar denna uppfattning. Han skriver också: \"Politiken måste ta ett fastare tag om bostadsbyggandet.\" Det tycker jag också att ni borde göra; jag delar Larrys uppfattning även i den frågan. Larry Söder fortsätter sedan: \"Vi anser att regeringen bör sätta ett mål i faktiska tal för bostadsbyggandet. I dag är Boverkets prognoser det bästa mått som går att hitta, men när det faktiska byggandet kraftigt understiger behovet bör en regering ta till sig det och presentera åtgärder för att öka byggandet.Med ett nationellt mål för bostadsbyggandet kan ett tydligt arbete för att nå det sättas igång och förslag som syftar till att målet uppnås tas fram. I de fall byggandet inte når upp till målet kan det också utvärderas varför det inte har byggts tillräckligt.\"Detta var under en tid då man hade en prognos på 40 000 bostäder om året. Sedan blev det ännu fler. Jag kommer inte ihåg den exakta siffran, men Boverket hävdade att man behövde ha 50 000 bostäder och vi överskred det målet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI dag pratar vi om siffror på runt 25 000 bostäder om året. Det är en halvering jämfört med detta. I det sammanhanget sitter bostadsministern nöjd och inflationsbekämpar. Det lär inte bli så många bostäder med den politik som ni för. Det finns inte ett konkret förslag på riksdagens bord om att få igång bostadsbyggandet.Mina frågor till statsrådet är: Har Kristdemokraterna helt ändrat uppfattning? Har ni tappat initiativförmågan? Tycker ni inte att bostadspolitiken förtjänar bättre?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Tack, Markus Kallifatides, för interpellationen, och tack, bostadsministern, för svaret!Det är en omfattande interpellation, och det finns många saker som bostadsministern hade kunnat svara på. Det är beklagligt att ministern inte ser allt som har gjorts och lär sig av det utan att slänga svenska byggnadsarbetare under bussen.Under åren 2007-2014, då Sverige hade en moderatledd regering, byggdes 200 000 bostäder. Det är cirka 25 000 bostäder per år, och det är det bostadsministern hänvisar till. Det är ungefär i paritet med det vi får höra nu när det gäller hur mycket som kommer att byggas - 25 000. Jag har även hört siffran 23 000, och vissa säger 20 000. Vi vet inte var vi kommer att hamna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm det nu påbörjades ett enormt reformarbete under den borgerliga mandatperioden - varför då inte fortsätta med samma fart även nu, när vi har en borgerlig regering? Och varför inte titta på de förslag som den förra regeringen hade och göra något åt de förslag som finns? På något sätt känns det som att man försöker döda bostadsmarknaden i Sverige.Jag har sett förslaget om studentbostäder. Men det gäller inte alla studenter, kan jag meddela min kollega Adrian. De som har något handikapp behöver inte göra sig besvär. Det är inte mödan värt, för de här studentbostäderna är till för dem som inte har rullstol och annat. Det är de som ska få dessa bostäder; de är inte till för alla människor.Det nyaste förslaget är att man ska kunna köpa sin hyresrätt. Det kan ju vara bra, fru talman, att få göra det. Men efter det senaste förslag som kom från regeringen om att man ska få köpa sin hyresrätt undrar jag: Hur många fler bostäder kommer att byggas? Är det 5 000, 50 000, 80 000 eller 100 000? Vad gör regeringen för bedömning? Hur många fler bostäder kommer att byggas för att man får köpa sin hyresrätt?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Tack, Markus Kallifatides, för interpellationen, och tack, bostadsministern, för svaret!Det är en omfattande interpellation, och det finns många saker som bostadsministern hade kunnat svara på. Det är beklagligt att ministern inte ser allt som har gjorts och lär sig av det utan att slänga svenska byggnadsarbetare under bussen.Under åren 2007-2014, då Sverige hade en moderatledd regering, byggdes 200 000 bostäder. Det är cirka 25 000 bostäder per år, och det är det bostadsministern hänvisar till. Det är ungefär i paritet med det vi får höra nu när det gäller hur mycket som kommer att byggas - 25 000. Jag har även hört siffran 23 000, och vissa säger 20 000. Vi vet inte var vi kommer att hamna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm det nu påbörjades ett enormt reformarbete under den borgerliga mandatperioden - varför då inte fortsätta med samma fart även nu, när vi har en borgerlig regering? Och varför inte titta på de förslag som den förra regeringen hade och göra något åt de förslag som finns? På något sätt känns det som att man försöker döda bostadsmarknaden i Sverige.Jag har sett förslaget om studentbostäder. Men det gäller inte alla studenter, kan jag meddela min kollega Adrian. De som har något handikapp behöver inte göra sig besvär. Det är inte mödan värt, för de här studentbostäderna är till för dem som inte har rullstol och annat. Det är de som ska få dessa bostäder; de är inte till för alla människor.Det nyaste förslaget är att man ska kunna köpa sin hyresrätt. Det kan ju vara bra, fru talman, att få göra det. Men efter det senaste förslag som kom från regeringen om att man ska få köpa sin hyresrätt undrar jag: Hur många fler bostäder kommer att byggas? Är det 5 000, 50 000, 80 000 eller 100 000? Vad gör regeringen för bedömning? Hur många fler bostäder kommer att byggas för att man får köpa sin hyresrätt?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Jag vill inledningsvis tacka ledamoten Kallifatides och bostadsministern för debatten i dag. Bostadspolitiken är viktig och central för Sverige och för utvecklingen av Sverige som ett land där jämlikhet, solidaritet och möjlighet ska vara ledord i alla människors liv.I statsrådets svar liksom i debatten i övrigt försvinner en viktig grupp i de bostadspolitiska resonemangen. Som socialdemokrat vill jag ta tillfället i akt att lyfta denna grupp i dag. Gruppen jag pratar om är studenter. Det är få grupper i samhället som är lika beroende av en aktiv, ambitiös och initiativrik bostadspolitik som just studenter. Universiteten och högskolorna finns inte i varje bostadskvarter utan är utspridda på olika håll i landet. Vissa utbildningar finns bara i vissa städer. Det är helt enkelt många unga som behöver flytta för att kunna ägna sig åt högre studier. Bostadssituationen för studenter i Sverige har länge varit svår. Sveriges förenade studentkårer släppte i augusti förra året en rapport över bostadssituationen på 34 av landets studieorter. 61,5 procent av landets studenter bor på en studieort som är rödlistad i Sveriges förenade studentkårers rapport. Vad innebär då det? Jo, att 61,5 procent av landets studenter inte kan erbjudas en bostad under en termin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSveriges förenade studentkårer slår i samma rapport larm om att allt fler studentboenden har omvandlats under pandemin. Vidare höjs hyrorna på flera håll i landet. Detta förvärrar bostadskrisen för Sveriges studenter och gör det svårare för dem med föräldrar utan tjocka plånböcker att studera på högskola eller universitet. Potential för Sverige går till spillo. Ungas drömmar slås sönder. Människors rätt att få leva sina drömmars liv tas ifrån dem. Det är förkastligt. Det har än så länge inte hörts så mycket från regeringen om hur det ska byggas fler bostäder för landets studenter och om hur fler ska få möjligheten att flytta till en universitetsstad och läsa till exempelvis civilingenjör, jurist eller läkare.Omvandling av hyresrätter är inget som efterfrågas av Sveriges studentorganisationer. Det investeringsstöd som den förra socialdemokratiska regeringen införde får ofta kritik av högerregeringens företrädare och av bostadsministern. Det är kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet, sägs det. Precis som ledamoten Kallifatides lyfter i interpellationen byggdes dock fler bostäder med hjälp av investeringsstödet. Det är ett faktum. Något alternativ som kan leda till fler bostäder för Sveriges studenter har inte presenterats av regeringen. Det är också ett faktum. Vi befinner oss helt enkelt i ett bostadspolitiskt vakuum.Låt mig ta ett exempel på hur investeringsstödet har hjälpt Sveriges studenter. I Lambohov i Linköping byggdes år 2021 studentbostäder med hjälp av investeringsstödet. Hyran landade på 5 468 kronor. Utan investeringsstödet hade hyran varit 800 kronor högre. 800 kronor är en ansenlig summa om det slås ihop under ett år. Det finns helt enkelt tydliga exempel på att investeringsstödet har gjort att studentbostäder har byggts och att det har lett till lägre hyror för studentbostäder.Studentbostadsföretagen säger att över hälften av deras medlemmar uppger att det slopade investeringsstödet innebär att ett eller flera planerade projekt i form av nyproduktion stoppas. Studentbostadsföretagen har efterfrågat att regeringen tar initiativ till blocköverskridande samtal för att stimulera bostadsbyggandet när det kommer till studentbostäder, alltså det som ledamoten Kallifatides frågar om i sin interpellation.Bostadsministern har i sitt svar på interpellationen i dag avvisat en bred parlamentarisk diskussion för att ta fram fler bostadspolitiska reformer.Min fråga till statsrådet är om statsrådet åtminstone är beredd att gå studentbostadsföretagen till mötes och ordna blocköverskridande samtal för fler studentbostäder."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Jag vill inledningsvis tacka ledamoten Kallifatides och bostadsministern för debatten i dag. Bostadspolitiken är viktig och central för Sverige och för utvecklingen av Sverige som ett land där jämlikhet, solidaritet och möjlighet ska vara ledord i alla människors liv.I statsrådets svar liksom i debatten i övrigt försvinner en viktig grupp i de bostadspolitiska resonemangen. Som socialdemokrat vill jag ta tillfället i akt att lyfta denna grupp i dag. Gruppen jag pratar om är studenter. Det är få grupper i samhället som är lika beroende av en aktiv, ambitiös och initiativrik bostadspolitik som just studenter. Universiteten och högskolorna finns inte i varje bostadskvarter utan är utspridda på olika håll i landet. Vissa utbildningar finns bara i vissa städer. Det är helt enkelt många unga som behöver flytta för att kunna ägna sig åt högre studier. Bostadssituationen för studenter i Sverige har länge varit svår. Sveriges förenade studentkårer släppte i augusti förra året en rapport över bostadssituationen på 34 av landets studieorter. 61,5 procent av landets studenter bor på en studieort som är rödlistad i Sveriges förenade studentkårers rapport. Vad innebär då det? Jo, att 61,5 procent av landets studenter inte kan erbjudas en bostad under en termin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSveriges förenade studentkårer slår i samma rapport larm om att allt fler studentboenden har omvandlats under pandemin. Vidare höjs hyrorna på flera håll i landet. Detta förvärrar bostadskrisen för Sveriges studenter och gör det svårare för dem med föräldrar utan tjocka plånböcker att studera på högskola eller universitet. Potential för Sverige går till spillo. Ungas drömmar slås sönder. Människors rätt att få leva sina drömmars liv tas ifrån dem. Det är förkastligt. Det har än så länge inte hörts så mycket från regeringen om hur det ska byggas fler bostäder för landets studenter och om hur fler ska få möjligheten att flytta till en universitetsstad och läsa till exempelvis civilingenjör, jurist eller läkare.Omvandling av hyresrätter är inget som efterfrågas av Sveriges studentorganisationer. Det investeringsstöd som den förra socialdemokratiska regeringen införde får ofta kritik av högerregeringens företrädare och av bostadsministern. Det är kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet, sägs det. Precis som ledamoten Kallifatides lyfter i interpellationen byggdes dock fler bostäder med hjälp av investeringsstödet. Det är ett faktum. Något alternativ som kan leda till fler bostäder för Sveriges studenter har inte presenterats av regeringen. Det är också ett faktum. Vi befinner oss helt enkelt i ett bostadspolitiskt vakuum.Låt mig ta ett exempel på hur investeringsstödet har hjälpt Sveriges studenter. I Lambohov i Linköping byggdes år 2021 studentbostäder med hjälp av investeringsstödet. Hyran landade på 5 468 kronor. Utan investeringsstödet hade hyran varit 800 kronor högre. 800 kronor är en ansenlig summa om det slås ihop under ett år. Det finns helt enkelt tydliga exempel på att investeringsstödet har gjort att studentbostäder har byggts och att det har lett till lägre hyror för studentbostäder.Studentbostadsföretagen säger att över hälften av deras medlemmar uppger att det slopade investeringsstödet innebär att ett eller flera planerade projekt i form av nyproduktion stoppas. Studentbostadsföretagen har efterfrågat att regeringen tar initiativ till blocköverskridande samtal för att stimulera bostadsbyggandet när det kommer till studentbostäder, alltså det som ledamoten Kallifatides frågar om i sin interpellation.Bostadsministern har i sitt svar på interpellationen i dag avvisat en bred parlamentarisk diskussion för att ta fram fler bostadspolitiska reformer.Min fråga till statsrådet är om statsrådet åtminstone är beredd att gå studentbostadsföretagen till mötes och ordna blocköverskridande samtal för fler studentbostäder."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!Bostadsfrågan handlar om hemlöshet, trångboddhet och bostadsoro. Den handlar om företag på jakt efter personal och om människor som saknar bostad men som kanske har jobb. Den handlar just nu också om ett dramatiskt fallande byggande i Sverige och oro i hela byggsektorn. Vi är i färd med att återigen bygga på bristen på bostäder i Sverige.Varför just denna interpellation, herr talman? En del av bakgrunden till den här interpellationen är att jag har hört det raljeras lite grann från den andra sidan av kammaren över hur många bostadsministrar som tillträdde under föregående mandatperioder. Det har ibland sagts att det enda som vi socialdemokrater har haft i verktygslådan är ett investeringsstöd.Nu kan jag, utifrån statsrådets svar på min interpellation, konstatera att statsrådet håller med om att det trots allt har gjorts en hel del bostadspolitiskt reformarbete under de senaste åtta åren. Jag hör inga invändningar från statsrådet mot mina beskrivningar, som jag uppmanar alla att ta del av. Detta är en ganska omfattande interpellation. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som finns att läsa i min interpellation täcker egentligen det mesta av det jag ser som bostadspolitikens beståndsdelar, herr talman. Det handlar om reformarbete när det gäller samhällsplanering, byggregler, allmännyttans roll och finansiering av nyproduktion.När det gäller samhällsplanering har vi en pågående översyn av möjligheterna till en nationell fysisk planering, så att staten ska kunna agera mer med en röst via sina länsstyrelser och se till att vi når ett flertal av riksdagen fastslagna politiska målsättningar på ett balanserat sätt.Just nu är Boverkets förslag till moderniserade byggregler, Möjligheternas byggregler, ute på remiss. Vi väntar på remissvar, som - tror jag - ska komma den 23 augusti. Detta har skett på socialdemokratiskt initiativ.Vi har förslag från den senaste stora utredningen, under Karolina Skog, när det gäller att ge allmännyttan en större grad av frihet för att kunna mer och billigare. Vi hade också en skarp åtgärd för statlig medfinansiering för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå.Det har pågått reformarbete, och det pågår reformarbete - inte minst i kraft av de senaste åtta årens arbete. Investeringsstödet är dock under avveckling.Mot bakgrund av det akuta läget som jag inledningsvis talade om när det gäller bostadsbristen och byggsektorn och bostadsfrågans komplexitet - för jag medger och respekterar att detta är komplexa och dessutom långsiktiga frågor - har vår socialdemokratiska bostadspolitiska talesperson Jennie Nilsson och även Centerpartiets bostadspolitiske talesperson Alireza Akhondi efterfrågat parlamentariska bostadspolitiska samtal eller till och med en kriskommission. Statsrådet avvisar i svaret på min interpellation de här tankegångarna utan vidare förklaring. Jag upprepar därför min fråga: Varför avvisar regeringen och statsrådet tankarna på parlamentariska bostadspolitiska samtal?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!Bostadsfrågan handlar om hemlöshet, trångboddhet och bostadsoro. Den handlar om företag på jakt efter personal och om människor som saknar bostad men som kanske har jobb. Den handlar just nu också om ett dramatiskt fallande byggande i Sverige och oro i hela byggsektorn. Vi är i färd med att återigen bygga på bristen på bostäder i Sverige.Varför just denna interpellation, herr talman? En del av bakgrunden till den här interpellationen är att jag har hört det raljeras lite grann från den andra sidan av kammaren över hur många bostadsministrar som tillträdde under föregående mandatperioder. Det har ibland sagts att det enda som vi socialdemokrater har haft i verktygslådan är ett investeringsstöd.Nu kan jag, utifrån statsrådets svar på min interpellation, konstatera att statsrådet håller med om att det trots allt har gjorts en hel del bostadspolitiskt reformarbete under de senaste åtta åren. Jag hör inga invändningar från statsrådet mot mina beskrivningar, som jag uppmanar alla att ta del av. Detta är en ganska omfattande interpellation. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som finns att läsa i min interpellation täcker egentligen det mesta av det jag ser som bostadspolitikens beståndsdelar, herr talman. Det handlar om reformarbete när det gäller samhällsplanering, byggregler, allmännyttans roll och finansiering av nyproduktion.När det gäller samhällsplanering har vi en pågående översyn av möjligheterna till en nationell fysisk planering, så att staten ska kunna agera mer med en röst via sina länsstyrelser och se till att vi når ett flertal av riksdagen fastslagna politiska målsättningar på ett balanserat sätt.Just nu är Boverkets förslag till moderniserade byggregler, Möjligheternas byggregler, ute på remiss. Vi väntar på remissvar, som - tror jag - ska komma den 23 augusti. Detta har skett på socialdemokratiskt initiativ.Vi har förslag från den senaste stora utredningen, under Karolina Skog, när det gäller att ge allmännyttan en större grad av frihet för att kunna mer och billigare. Vi hade också en skarp åtgärd för statlig medfinansiering för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå.Det har pågått reformarbete, och det pågår reformarbete - inte minst i kraft av de senaste åtta årens arbete. Investeringsstödet är dock under avveckling.Mot bakgrund av det akuta läget som jag inledningsvis talade om när det gäller bostadsbristen och byggsektorn och bostadsfrågans komplexitet - för jag medger och respekterar att detta är komplexa och dessutom långsiktiga frågor - har vår socialdemokratiska bostadspolitiska talesperson Jennie Nilsson och även Centerpartiets bostadspolitiske talesperson Alireza Akhondi efterfrågat parlamentariska bostadspolitiska samtal eller till och med en kriskommission. Statsrådet avvisar i svaret på min interpellation de här tankegångarna utan vidare förklaring. Jag upprepar därför min fråga: Varför avvisar regeringen och statsrådet tankarna på parlamentariska bostadspolitiska samtal?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i denna beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig om jag instämmer i hans beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och om jag i så fall avser att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt. Markus Kallifatides har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under perioden 2023-2026 och om jag i så fall kan redogöra för siffrorna.Inledningsvis vill jag påpeka att den tidigare borgerliga alliansregeringen under åren 2006-2014 inledde ett mycket omfattande reformarbete för att förenkla och effektivisera regelverket för bostadsbyggande. Flera av de reformer som S-ledda regeringar senare fattat beslut om, som interpellanten beskriver, har också sin bakgrund i tillkännagivanden som de borgerliga partierna har tagit initiativ till, exempelvis vad gäller bygglovsbefriade åtgärder. Det finns således mycket som regeringen och jag kan instämma i vad gäller synen på behovet av reformer för ett varaktigt högt bostadsbyggande.Samtidigt kan jag konstatera att det finns betydande skillnader i synsätt. Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.Mot den bakgrunden har regeringspartierna tagit initiativ till att avveckla investeringsstödet och fokuserar nu reformarbetet på de åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga för att underlätta bostadsbyggandet. Det finns inte utrymme att inom ramen för ett interpellationssvar kommentera alla de reformer som tas upp i interpellationen, men jag finns givetvis tillgänglig för att informera riksdagen närmare om regeringens arbete i andra sammanhang. Jag har inga planer på att ta initiativ till en bred parlamentarisk diskussion om bostadspolitiken, men jag har god dialog med civilutskottets representanter och kan tala med alla riksdagens partier. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatistiska centralbyrån har ansvar för att ta fram officiell statistik om bland annat bostadsbyggande och ombyggnad samt bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. Boverket ska inom ramen för sin instruktion i fråga om boende aktualisera statistik, och de genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Dessa prognoser kan i tider av ekonomisk osäkerhet självfallet komma att revideras i takt med att det ekonomiska läget förändras. Inför prognostillfällena kompletterar Boverket statistiken från Statistiska centralbyrån med annat underlag när myndigheten gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete.Prognoser för bostadsbyggandet är att betrakta som bedömningar av den framtida utvecklingen. Dessa bedömningar kan självklart komma att ändras i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Det rådande läget medför även en ytterligare osäkerhet i prognoserna.Statistiska centralbyrån mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunernas startbesked. Komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Vi ser fram emot Boverkets uppdaterade prognos som förväntas komma under första halvan av juni.Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än den som tas fram inom ramen för Boverkets befintliga ansvar.Avslutningsvis vill jag säga det självklara: Regeringen följer situationen på bostadsmarknaden och när det gäller bostadsbyggandet noggrant, och detta görs inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt."}
+{"question":"Har statsrådet tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under 2023–2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för siffrorna?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig om jag instämmer i hans beskrivning av utvecklingen på området främjande av byggande av permanenta bostäder sedan 2014 och om jag i så fall avser att ta initiativ till parlamentariska bostadspolitiska diskussioner med beskrivningen som gemensam utgångspunkt. Markus Kallifatides har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en prognos över hur många nya bostäder som kommer att färdigställas respektive påbörjas under perioden 2023-2026 och om jag i så fall kan redogöra för siffrorna.Inledningsvis vill jag påpeka att den tidigare borgerliga alliansregeringen under åren 2006-2014 inledde ett mycket omfattande reformarbete för att förenkla och effektivisera regelverket för bostadsbyggande. Flera av de reformer som S-ledda regeringar senare fattat beslut om, som interpellanten beskriver, har också sin bakgrund i tillkännagivanden som de borgerliga partierna har tagit initiativ till, exempelvis vad gäller bygglovsbefriade åtgärder. Det finns således mycket som regeringen och jag kan instämma i vad gäller synen på behovet av reformer för ett varaktigt högt bostadsbyggande.Samtidigt kan jag konstatera att det finns betydande skillnader i synsätt. Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.Mot den bakgrunden har regeringspartierna tagit initiativ till att avveckla investeringsstödet och fokuserar nu reformarbetet på de åtgärder som är mest effektiva och ändamålsenliga för att underlätta bostadsbyggandet. Det finns inte utrymme att inom ramen för ett interpellationssvar kommentera alla de reformer som tas upp i interpellationen, men jag finns givetvis tillgänglig för att informera riksdagen närmare om regeringens arbete i andra sammanhang. Jag har inga planer på att ta initiativ till en bred parlamentarisk diskussion om bostadspolitiken, men jag har god dialog med civilutskottets representanter och kan tala med alla riksdagens partier. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatistiska centralbyrån har ansvar för att ta fram officiell statistik om bland annat bostadsbyggande och ombyggnad samt bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. Boverket ska inom ramen för sin instruktion i fråga om boende aktualisera statistik, och de genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Dessa prognoser kan i tider av ekonomisk osäkerhet självfallet komma att revideras i takt med att det ekonomiska läget förändras. Inför prognostillfällena kompletterar Boverket statistiken från Statistiska centralbyrån med annat underlag när myndigheten gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete.Prognoser för bostadsbyggandet är att betrakta som bedömningar av den framtida utvecklingen. Dessa bedömningar kan självklart komma att ändras i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Det rådande läget medför även en ytterligare osäkerhet i prognoserna.Statistiska centralbyrån mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunernas startbesked. Komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Vi ser fram emot Boverkets uppdaterade prognos som förväntas komma under första halvan av juni.Regeringen ser inget behov av att ta fram ytterligare prognoser än den som tas fram inom ramen för Boverkets befintliga ansvar.Avslutningsvis vill jag säga det självklara: Regeringen följer situationen på bostadsmarknaden och när det gäller bostadsbyggandet noggrant, och detta görs inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Frågor som rör arbetslivskriminalitet ligger inom mitt ansvarsområde, och jag svarar väldigt gärna på dem. Jag kan såklart också sträcka mig över departementsgränserna - detta går ju in på bland annat Justitiedepartementets område.Det som gäller A1-intyg handlar ju om socialförsäkringsförmåner. Detta ligger hos Socialdepartementet, och frågor om det besvaras bäst av det ansvariga statsrådet Anna Tenje. Vill man ställa frågor gällande den typen av förhandlingar om 883-förordningen är det lämpligast att ställa dem till henne.Sammantaget vill jag tacka för denna debatt. Jag är glad att frågan om arbetslivskriminalitet relativt ofta kommer upp till debatt här i riksdagen. Det här är ett otroligt viktigt område för skyddet av de människor som kommer hit och arbetar. Detta är också en viktig pusselbit i vårt arbetsrättsliga skydd för arbetstagare. Inte minst handlar det om arbetsmiljöarbetet. Om vi till exempel ska få ned antalet dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden måste vi dels ha seriösa företag här, dels se till att våra seriösa företag inte utkonkurreras av företag som erbjuder sämre arbetsvillkor, sämre skyddsregler och sämre säkerhet för sina arbetstagare.Jag vill tacka för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Vi är helt överens om att arbetslivskriminaliteten är oerhört viktig att bekämpa, statsrådet. Precis som du själv beskriver spänner arbetslivskriminaliteten över flera områden, och vill man diskutera problemen är det svårt att hitta ett enda statsråd som har ansvar för alla dessa frågor. Jag har diskuterat med det statsråd som just nu sitter bakom dig här i kammaren, som jag tagit upp tidigare. Det är alltså svårt att få till diskussionen, så när man vill diskutera en fråga är det bra att vara förberedd och kunna diskutera den fullt ut. Då duger det inte att skylla på att det inte är statsrådets område. Jag påpekade också tidigare att arbetsmarknadsministern, det vill säga Johan Pehrson, inte ville komma hit och debattera. Då svarade Andreas Carlson att man inom regeringen tar ansvar för hela regeringens politik, och det förväntar jag mig att statsråd faktiskt gör. De a-krimcenter som har inrättats är som sagt en viktig del i detta arbete. Vi har tidigare haft myndighetsgemensam samverkan som har varit ganska framgångsrikt, och vi måste jobba med det. Det är också viktigt att statsråden förstår sin roll och att de klarar av att tänka lite utanför sitt eget stuprör när de diskuterar och debatterar dessa frågor. Jag noterar att statsrådet verkar tycka som jag, det vill säga att vi inte ska ha några undantag i detta. Undantag i lagstiftningen brukar nämligen vara den kriminellas bästa vän, för det är så de hittar kryphålen i lagstiftningen. Vi ser det i många olika sammanhang; så sent som i januari eller februari avgjordes ett ganska viktigt mål i hovrätten som Ekobrottsmyndigheten drev mot ett stort byggföretag. Man lyckades bevisa att 19 löntagare, tror jag, var här och jobbade utan tillstånd. Det finns en hel del regler som gör detta väldigt svårt och som man borde titta närmare på. Man borde försöka få bort de olika undantagen så att det är samma regler som gäller. Då är det viktigt att man orkar lyfta blicken över gränserna - och också orkar tänka utanför sitt eget stuprör."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Den fråga som är ställd i interpellationen gäller om jag avser att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar. Den frågan ligger under mitt ansvarsområde, och därför är det jag som besvarar interpellationen här i dag. Svaret på frågan är, som jag har sagt, att jag kommer att verka för att anmälningsplikten fortsatt ska vara kvar. I den artikel som det refereras till i interpellationen och som även nämns av ledamöterna här i dag lyfts de så kallade A1-intygen, liksom de förhandlingar som gäller 883-förordningen - som ligger inom Socialdepartementets område. Det går självklart bra att ställa en interpellation till det statsrådet om man vill få svar på frågor gällande detta, men det ligger som sagt inte inom mitt ansvarsområde. När det gäller anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft är regeringens besked tydligt: Reglerna har nyligen skärpts, och det finns inga planer på att ta bort anmälningsplikten. Tvärtom ser vi den som viktig för att vi ska kunna ha de utstationeringsregister som är ett väldigt viktigt verktyg inte minst för att arbetsmarknadens parter ska kunna tillse att vi har generellt sett hög nivå på våra arbetsvillkor i Sverige. Jag tycker dock att det är positivt att vi har den här debatten och att vi pratar om arbetslivskriminalitet, för det är ett otroligt viktigt område. Här krävs det krafttag. Precis som lyfts av ledamoten Begic finns det väldigt mycket problem. I mitt arbete har jag sett exempel där det på papperet kanske ser ut som att arbetstagaren har bra lönevillkor men där man, när man tittar på anställningsformerna, upptäcker villkor som gör att arbetstagaren är otroligt skuldsatt i förhållande till arbetsgivaren. Denne tvingas kanske betala överpris för till exempel hyra och olika former av biljetter och levnadsomkostnader, vilket gör att det i princip inte blir några pengar kvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta visar tydligt att det krävs myndighetssamverkan kring dessa frågor. Därför är jag väldigt glad att vi har en delegation för arbetslivskriminalitet som jobbar med dessa frågor, och vi håller även på att upprätta akrimcenter runt om i Sverige där man just ska arbeta över myndighetsgränserna. En annan viktig pusselbit i regeringens arbete är såklart den översyn vi gör av de sekretessbestämmelser som i dag sätter upp hinder för att myndigheter ska kunna jobba på ett effektivt sätt sinsemellan. Här finns det ett förslag som bereds inom Regeringskansliet - det ligger på Finansdepartementet - och som vi kommer att återkomma kring. Det är också en otroligt viktig pusselbit för att vi ska komma åt arbetslivskriminaliteten i Sverige."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag anmälde mig till debatten för att jag vill visa var vi står i den här frågan och att regeringen, om den vill, faktiskt kan söka stöd hos oss socialdemokrater. Jag vet inte om den viljan finns, för man har ju plockat bort detta med att arbetsmarknadens parter ska komma överens om behovet av arbetskraftsinvandring. Det man har sagt är i stället att man ökar försörjningsgränsen till 26 000 kronor. Jag ska återigen läsa ur den artikel jag tog upp tidigare. Carin Hansdotter, som arbetar inom byggbranschens organisation, säger: Tittar vi på dem med utländsk arbetskraft kan man exempelvis få en lön utbetald efter alla konstens regler, och man betalar skatt - men sedan kanske arbetaren måste swisha tillbaka 8 000-10 000 kronor till arbetsgivaren. Detta vet vi förekommer både i vår bransch och i andra.Jag tycker att det är viktigt att vi kommer åt detta. Vi vet att vissa branscher är mycket mer drabbade. Jag vill dock också säga att jag förstår att det finns behov av arbetskraft med spetskompetens. Men det måste ju finnas sätt där vi kan ha en spetskompetens som ger stöd - till exempel i it-branschen eller andra branscher där det saknas folk - samtidigt som arbetsgivarna inte utnyttjar människor på de mest vidriga sätt. Som vi debatterade en gång i tiden handlar detta också om vems fel det är. Är det fel av arbetsgivaren eller av den som har tagit jobbet? Det handlar fortfarande om människor som har behov; de måste skicka pengar till sina barn så att de överlever. Detta blir alltså en fråga som är väldigt jobbig, och därför hoppas jag verkligen att statsrådet gör allt - som hon säger att hon gör - för att vi ska kunna sätta stopp för den här problematiken."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag kan dock konstatera att regeringen i det här fallet har svårt att hålla reda på vad som händer inom Regeringskansliet - eller också talar man med kluven tunga. Samtidigt som du står här, Paulina Brandberg, och talar om din kamp mot arbetslivskriminaliteten och på min fråga svarar rakt på sak att du kommer att verka för att anmälningsplikten ska vara kvar försöker nämligen regeringen få igenom undantaget från anmälningsplikten för kortare utstationeringar. Detta är märkligt, och det är verkligen oroande. Du säger att detta inte är ditt ansvarsområde, men vi har ställt frågor om arbetsmarknadspolitik till andra ministrar och då fått svar från bostadsministern gällande arbetsmarknadspolitik. Det gäller till exempel när vi har pratat om arbetsmarknadsprövning och det handlade om byggbranschen. Då var bostadsministern lämpligast att svara på den frågan. Jag förväntar mig ändå att statsråden tar reda på fakta innan de kommer hit och kan svara på de frågor vi ställer. Alternativet är att man lämnar över frågan till en annan minister, som kan svara på den. Det är alltså lite oroväckande och anmärkningsvärt, skulle jag vilja säga. Men jag lämnar den debatten. Vilket svar ska jag ta med mig till dem som är oroliga? Vad ska jag berätta för fack- och arbetsgivarorganisationer över hela Europa? Det gäller alla utom svenska Byggföretagen, som inte har skrivit under det uttalande jag refererade till tidigare. Det är den enda arbetsgivarorganisation inom byggbranschen som inte har gjort det. Men vad ska jag ta med mig till alla dem som är oroliga för den här förändringen?Vet statsrådet om det kommer några nya förslag innan vi lämnar över ordförandeskapet? Har man i så fall tagit till sig den oro som den samlade byggbranschen i hela Europa försöker framföra till den svenska regeringen, som är ordförande?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Jag tror att det är viktigt att hålla isär de olika begreppen. Det som ligger inom mitt ansvarsområde är den anmälningsplikt som finns gällande utstationeringsdirektivet för arbetstagare som kommer till Sverige. Arbetsgivaren ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket så att vi har ett utstationeringsregister. Detta är otroligt viktigt, bland annat för att bekämpa arbetslivskriminaliteten och för att de arbetstagare som kommer till Sverige ska få samma arbetsrättsliga villkor och samma skydd som andra arbetare i Sverige och för att oseriösa företag inte ska kunna konkurrera med sämre arbetsvillkor genom att ta hit arbetskraft från andra länder. Det som nämns om A1-intyg gäller anmälningsplikten gällande utsändning enligt den så kallade 883-förordningen. Syftet med det är att fastställa vilket lands socialförsäkring som ska gälla under den tid som en utsänd arbetstagare utför arbete i ett annat land. Då ska arbetsgivaren göra en anmälan till behörig socialförsäkringsinstitution i det utsändande landet. I Sverige är det Försäkringskassan. Det som nämns gällande A1-intyg är alltså en del som gäller utsända arbetstagare, och det är det som rör 883förordningen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUnder det svenska ordförandeskapet ligger frågan om 883-förordningen på bordet, och jag vet att förhandlingar pågår. Den ligger inte inom mitt ansvarsområde utan inom Anna Tenjes ansvarsområde. När det gäller det som ligger inom mitt ansvarsområde, det vill säga utstationeringsdirektivet och det svenska regelverk som avser detta, skedde det en skärpning av reglerna 2020. Man tog då bort ett undantag för kortare utstationeringar. Det finns heller ingen som helst plan från denna regering att ta bort den anmälningsplikt som vi ser som ett viktigt verktyg för att vi ska ha en hög nivå för alla arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Det är precis som ledamoten Begic säger, nämligen att vi har människor i Sverige som arbetar under rent ut sagt vidriga förhållanden. Jag har sett detta som åklagare när jag har arbetat med människohandelsärenden, och jag har sett att vissa branscher är särskilt drabbade. Det finns människor som arbetar under så pass slavliknande förhållanden att det utgör människohandel. Däremellan finns det en stor gråskala med människor som utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden och där företag skaffar sig osunda konkurrensfördelar. Detta är denna regering fast besluten att bekämpa med full kraft. Här finns det inget skifte i syn när det gäller hur stort detta problem är. Detta kommer att prioriteras av den svenska regeringen, och det är en viktig fråga just när det gäller arbetslivskriminaliteten."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Vi lär oss alla någonting här i livet, vilket är jättekul.Jag vill också börja med att säga, som min kollega Leif Nysmed, att jag ändå gläder mig över svaret från jämställdhetsministern som visar att man tar dessa frågor på allvar. Detta är en fråga som betyder väldigt mycket för mig som kom till Sverige en gång i tiden - för cirka 35 år sedan, så det är preskriberat. Detta sätter fingret på saker och ting när de blir problematiska. När jag kom till Sverige fick jag jobba på samma villkor som en svensk. Problemet med detta otyg på svensk arbetsmarknad är att det inte bara dödar svensk arbetsmarknad utan att det är helt avgörande för hur man som svensk ser på oss invandrare, just för att det konkurreras med sämre löner. Det kan inte och borde inte vara tillåtet i ett land som Sverige, för att inte tala om allt annat som arbetslivskriminaliteten drar med sig.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Just i dag läser jag i min lokala tidning Nerikes Allehanda en artikel om arbetslivskriminalitet. Där skriver man om vad gränspolisen säger: \"Inte ovanligt att gränspolisen hittar människor som jobbar under vidriga förhållanden.Det är jävligt tragiskt och man blir beklämd över hur svenska och europeiska branscher utnyttjar människor, säger Ulrica Granberg, chef vid gränspolissektionen i Region Bergslagen. Det handlar inte bara om illegal arbetskraft utan även om kriminell ekonomi.\"Det är alltså många dimensioner inom arbetslivskriminaliteten. Jag har läst svaret från jämställdhetsministern. Vi har också haft tidigare debatter, och jag vet att jämställdhetsministern är väldigt kompetent och vet vad dessa frågor handlar om. Jag har läst om byar i Moldavien där barnen inte träffar sina föräldrar för att de jobbar i Sverige eller någon annanstans i Europa. Så kan det inte vara, och det borde inte vara så. Dessa människor gömmer sig också på olika sätt, och de sover på sina arbetsplatser. Det är för jäkligt. Därför blir jag lite förvånad över det som statsrådet säger. Jag förstår att A1-frågan inte är statsrådets fråga. Men jag hoppas verkligen att statsrådet för allas vår skull pratar med sina kollegor och sin kollega socialministern om denna problematik som skapas. Vi vill ju ha ett gemensamt och bra samhälle här i Sverige där man konkurrerar med sin kunskap och inte med låga löner. Därför är förslaget från Socialdemokraterna att vi ska ha en arbetsmarknad där behovet avgörs genom att arbetsmarknadens parter pratar med varandra och inte ensidigt av arbetsgivaren. Det hoppas jag verkligen att statsrådet tar med sig."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Jag vill börja med att tacka för svaret från statsrådet. Jag blir dock lite fundersam om svaret stämmer överens med regeringens ståndpunkt. Efter att jag skrivit min interpellation visade det sig att det svenska ordförandeskapet drev fram ett förslag till Coreper om att bland annat införa undantag för Business Trips och för Short Term Activities, alltså för tjänsteresor och korta utstationeringar. A1-intyget är ett viktigt redskap för att kunna kontrollera att utstationerad arbetskraft inte står utan socialförsäkringsförmåner och konkurrerar ut seriösa löntagare och företag genom att undvika sociala avgifter. Glädjande nog röstades ordförandeskapets förslag ned i Coreper i slutet av april. Men oro kvarstår, speciellt från den samlade byggbranschen i Europa. I ett gemensamt uttalande från både fack- och arbetsgivarorganisationer i Europa varnar man för eventuella konsekvenser med förslaget som det svenska ordförandeskapet lade fram. Dessa organisationer skriver i den artikel som jag hänvisade till i min fråga att de ville träffa den svenska regeringen för att förhindra att man driver igenom förslaget. Jag undrar då: Har regeringen träffat EFBWW, European Federation of Building and Woodworkers, eller arbetsgivarorganisationen FIEC för att lyssna på den framförda kritiken? Eftersom förslaget ändå röstades ned i Coreper undrar jag om statsrådet kommer att verka för att anmälningsplikten och A1-intygen kommer att vara kvar från dag ett?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar?","answer":"Leif Nysmed har frågat mig om jag kommer att verka för att anmälningsplikten för utstationerad arbetskraft fortsatt ska vara kvar.Först vill jag tacka Leif Nysmed för att han har tagit initiativ till en debatt om dessa viktiga frågor här i kammaren. Med min bakgrund som operativt verksam åklagare har jag själv erfarit vad arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet kan innebära. Det är viktigt att påminna oss om vad arbetslivskriminalitet är och vilka negativa effekter den har på vårt samhälle.Detta är en fråga som är prioriterad för hela regeringen. Vi jobbar gemensamt och på bred front för att få till det paradigmskifte som verkligen behövs för att vi ska kunna vända utvecklingen. Det är också tillfredsställande att det i grunden råder en bred enighet över partigränserna om att det är politiskt prioriterat att bekämpa arbetslivskriminaliteten och att begränsa utrymmet för den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI interpellationen refererar Leif Nysmed till förhandlingar om ett samordningsregelverk för social trygghet. Det är Socialdepartementets ansvarsområde. Jag vill vara tydlig med att jag i den här debatten kommer att hålla mig till de frågor som ligger inom mitt ansvarsområde.Arbetsmarknadsdepartementet har ansvaret för frågor som rör anmälningsskyldighet enligt utstationeringslagen, och dessa frågor ligger inom mitt ansvarsområde som statsråd. Det regelverket innebär en skyldighet för en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige att senast när arbetstagaren påbörjar arbetet anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Svaret på Leif Nysmeds konkreta fråga är att jag fortsatt kommer att verka för att denna anmälningsskyldighet ska vara kvar.Jag vill vara tydlig med att fusk, oavsett bransch, aldrig får bli en konkurrensfördel. Därför välkomnar jag denna debatt om hur regeringen ska se till att arbetslivskriminaliteten försvinner från den svenska arbetsmarknaden."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Jag pratar inte gärna om de föregående åtta åren, men arbetet måste göras utifrån att vi kan se att det finns brister som behöver åtgärdas. Det gäller tyvärr också den utredning som innefattar socialtjänstlagen. I de direktiv den tidigare socialministern Hallengren gav utredaren Margareta Winberg framgick att förslagen inte fick vara kostnadsdrivande. Då förstår de allra flesta att utredningen inte blir heltäckande.Det fanns alltså inte en utredning som i grunden innebar att det skulle gå att skriva en färdig proposition eller lagrådsremiss på. Vi gör nu en hel del förbättringsarbeten, och vi vet att socialtjänsterna i Sverige kommer att tacka för dem. Det finns höga förväntningar på innehållet.Jag gör detta arbete i en bred dialog med bland annat SSR, Sveriges socialchefer, Vision, SKR och många andra intressenter i lagstiftningen. Min intention är att när vi väl implementerar den nya socialtjänstlagen ska det ske kraftfullt. Då ska det bli ett paradigmskifte från en reaktiv lagstiftning till en proaktiv, och då behövs redskap för att se tidigare orosanmälningar för barn. Vi behöver alla de tekniska möjligheter som i dag finns men som inte fanns för ett tiotal år sedan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan glädjande meddela ledamoten att i en snar närtid kommer vi att gå vidare med utredningen, offentliggöra den och skicka den på remiss.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Jag pratar inte gärna om de föregående åtta åren, men arbetet måste göras utifrån att vi kan se att det finns brister som behöver åtgärdas. Det gäller tyvärr också den utredning som innefattar socialtjänstlagen. I de direktiv den tidigare socialministern Hallengren gav utredaren Margareta Winberg framgick att förslagen inte fick vara kostnadsdrivande. Då förstår de allra flesta att utredningen inte blir heltäckande.Det fanns alltså inte en utredning som i grunden innebar att det skulle gå att skriva en färdig proposition eller lagrådsremiss på. Vi gör nu en hel del förbättringsarbeten, och vi vet att socialtjänsterna i Sverige kommer att tacka för dem. Det finns höga förväntningar på innehållet.Jag gör detta arbete i en bred dialog med bland annat SSR, Sveriges socialchefer, Vision, SKR och många andra intressenter i lagstiftningen. Min intention är att när vi väl implementerar den nya socialtjänstlagen ska det ske kraftfullt. Då ska det bli ett paradigmskifte från en reaktiv lagstiftning till en proaktiv, och då behövs redskap för att se tidigare orosanmälningar för barn. Vi behöver alla de tekniska möjligheter som i dag finns men som inte fanns för ett tiotal år sedan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan glädjande meddela ledamoten att i en snar närtid kommer vi att gå vidare med utredningen, offentliggöra den och skicka den på remiss.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Jag noterar att socialtjänstministern gärna pratar om de åtta år som har varit. Men om socialtjänstministern envisas med detta måste det göras på rätt sätt. Att säga att den nya socialtjänstlagen fördröjs därför att den förra regeringen inte tog tag i lagfrågan är helt enkelt inte sant. Enligt plan skulle vi ha diskuterat och antagit en ny socialtjänstlag redan 2023. Nu skjuts den upp. Hur kan man få det till att det är sossarnas fel? Regeringen måste faktiskt kliva fram och ta ansvar. Annars blir det märkliga debatter här i kammaren.Camilla Waltersson Grönvalls engagemang är genuint, och hon vill gott. Det är inte den här regeringens problem att Camilla Waltersson är socialtjänstminister, utan vårt problem är att den övriga regeringen inte backar upp engagemanget. Det syns inte i de budgetposter som kommer socialtjänsten till del. I den socialdemokratiska budgeten är satsningen 50 gånger större än i den budget regeringen lägger fram. Det skulle göra skillnad på riktigt.Politik är inte bara ord, utan det gäller att få övriga Tidölaget med sig om man på allvar säger att det ska bli en stor skillnad i Sverige. Mycket är ogjort, och det finns mycket att önska vad gäller farten i reformarbetet. Men det görs också mycket som är bra, inte minst går man i mål med många av de satsningar som den förra regeringen påbörjade. Nu är det dags att vi ser nya tag och ny energi också från den här regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Jag noterar att socialtjänstministern gärna pratar om de åtta år som har varit. Men om socialtjänstministern envisas med detta måste det göras på rätt sätt. Att säga att den nya socialtjänstlagen fördröjs därför att den förra regeringen inte tog tag i lagfrågan är helt enkelt inte sant. Enligt plan skulle vi ha diskuterat och antagit en ny socialtjänstlag redan 2023. Nu skjuts den upp. Hur kan man få det till att det är sossarnas fel? Regeringen måste faktiskt kliva fram och ta ansvar. Annars blir det märkliga debatter här i kammaren.Camilla Waltersson Grönvalls engagemang är genuint, och hon vill gott. Det är inte den här regeringens problem att Camilla Waltersson är socialtjänstminister, utan vårt problem är att den övriga regeringen inte backar upp engagemanget. Det syns inte i de budgetposter som kommer socialtjänsten till del. I den socialdemokratiska budgeten är satsningen 50 gånger större än i den budget regeringen lägger fram. Det skulle göra skillnad på riktigt.Politik är inte bara ord, utan det gäller att få övriga Tidölaget med sig om man på allvar säger att det ska bli en stor skillnad i Sverige. Mycket är ogjort, och det finns mycket att önska vad gäller farten i reformarbetet. Men det görs också mycket som är bra, inte minst går man i mål med många av de satsningar som den förra regeringen påbörjade. Nu är det dags att vi ser nya tag och ny energi också från den här regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Jag är också övertygad om att väljarna belönar det som faktiskt görs, och det kommer att hända oerhört mycket på det här området som berör utsatta barn och unga. Det kommer nog faktiskt att hända mer än under de tidigare åtta åren, men det får vi avgöra när vi kommer lite längre fram.Ibland känns det dock som om det under varje sten jag lyfter på finns saker som man har underlåtit att göra under de senaste åtta åren. Utredningen om den nya socialtjänstlag som kommer att bli ett så viktigt verktyg i att möta barn och unga tidigt och att jobba förebyggande kom ju redan 2020 men togs inte vidare. Nu gör den här regeringen det.För att gå tillbaka till orosanmälningarna är det ett stort problem att man i dag, 2023, inte kan följa dem. Det är också någonting som många av de socialtjänstmedarbetare som jag möter beskriver, och i den utredning som den förra regeringen tillsatte hade man ju i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelser i fråga om barnakter bör ändras.Jag ansåg dock att det är angeläget att se över frågorna kring hur vi hanterar både barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn i ett och samma sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så länge det är möjligt för att regelverket ska fungera på ett effektivt sätt. Av den anledningen beslutade jag att ge utredaren ett utvidgat uppdrag, vilket innebär - och det är viktigt - att utredaren också ska redogöra för och analysera de författningsförslag som Socialstyrelsen redovisar i rapporten och väga förslagen som lämnas i rapporten mot andra möjligheter just när det gäller att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.I dag finns flera problem med den här situationen. Bland annat kan familjer, föräldrar, som märker att socialtjänsten har börjat visa intresse, välja att flytta och byta kommun. Vi kan också se att desinformationskampanjen får allt allvarligare innebörd för vår svenska socialtjänst. Vi vet att SSR:s egen undersökning bland sina medlemmar hösten 2021, innan desinformationskampanjen hade tagit ordentlig fart, visade att hela 7 procent av socialsekreterarna anonymt uppgav att de inte fattat relevanta beslut om bland annat omhändertagande av barn därför att de var oroliga för hot och våld. Det här innebär att vi i än högre utsträckning måste säkerställa skyddet för dessa barn och unga. Det är så här, mina vänner, det ser ut på många socialförvaltningar. Det är i en sådan här pärm som jag håller i min hand som man förvarar orosanmälningar i kronologisk ordning, om det inte finns en personakt för det enskilda barnet. Det är klart att det inte är ett tryggt och säkert system. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnvändandet av en sådan här pärm var inte heller något som uppkom 2023. Så har situationen sett ut under många år, samtidigt som både desinformationskampanjen och omsättningen på socialsekreterare har blivit allt större. Denna insats hade kunnat göras mycket tidigare, men nu kommer det att hända saker."}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Jag är också övertygad om att väljarna belönar det som faktiskt görs, och det kommer att hända oerhört mycket på det här området som berör utsatta barn och unga. Det kommer nog faktiskt att hända mer än under de tidigare åtta åren, men det får vi avgöra när vi kommer lite längre fram.Ibland känns det dock som om det under varje sten jag lyfter på finns saker som man har underlåtit att göra under de senaste åtta åren. Utredningen om den nya socialtjänstlag som kommer att bli ett så viktigt verktyg i att möta barn och unga tidigt och att jobba förebyggande kom ju redan 2020 men togs inte vidare. Nu gör den här regeringen det.För att gå tillbaka till orosanmälningarna är det ett stort problem att man i dag, 2023, inte kan följa dem. Det är också någonting som många av de socialtjänstmedarbetare som jag möter beskriver, och i den utredning som den förra regeringen tillsatte hade man ju i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelser i fråga om barnakter bör ändras.Jag ansåg dock att det är angeläget att se över frågorna kring hur vi hanterar både barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn i ett och samma sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så länge det är möjligt för att regelverket ska fungera på ett effektivt sätt. Av den anledningen beslutade jag att ge utredaren ett utvidgat uppdrag, vilket innebär - och det är viktigt - att utredaren också ska redogöra för och analysera de författningsförslag som Socialstyrelsen redovisar i rapporten och väga förslagen som lämnas i rapporten mot andra möjligheter just när det gäller att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.I dag finns flera problem med den här situationen. Bland annat kan familjer, föräldrar, som märker att socialtjänsten har börjat visa intresse, välja att flytta och byta kommun. Vi kan också se att desinformationskampanjen får allt allvarligare innebörd för vår svenska socialtjänst. Vi vet att SSR:s egen undersökning bland sina medlemmar hösten 2021, innan desinformationskampanjen hade tagit ordentlig fart, visade att hela 7 procent av socialsekreterarna anonymt uppgav att de inte fattat relevanta beslut om bland annat omhändertagande av barn därför att de var oroliga för hot och våld. Det här innebär att vi i än högre utsträckning måste säkerställa skyddet för dessa barn och unga. Det är så här, mina vänner, det ser ut på många socialförvaltningar. Det är i en sådan här pärm som jag håller i min hand som man förvarar orosanmälningar i kronologisk ordning, om det inte finns en personakt för det enskilda barnet. Det är klart att det inte är ett tryggt och säkert system. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnvändandet av en sådan här pärm var inte heller något som uppkom 2023. Så har situationen sett ut under många år, samtidigt som både desinformationskampanjen och omsättningen på socialsekreterare har blivit allt större. Denna insats hade kunnat göras mycket tidigare, men nu kommer det att hända saker."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Jag tror att väljare av olika färg förväntar sig hårt arbete för Sveriges bästa av regeringen. Jag tror att man är ganska trött på att regeringar, oavsett färg, skyller på dem som satt i regering tidigare. Att skylla på sossar kommer inte att öka förtroendet för den här regeringen, utan regeringen kommer att granskas utifrån vad man faktiskt gör och inte gör.Jag delar inte riktigt historiebeskrivningen att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting. Det finns ju ett färdigt förslag. Det var en handlingskraftig regering med statsrådet Lena Hallengren, i kombination med en energifylld opposition som låg på, som gjorde otroligt mycket på det här området. Det var en fantastisk smältdegel för bra politik, och ett förslag som är ett resultat av den tiden kommer nu in i den här regeringsperioden.Jag har inga problem att ge uppmuntran till och utdela tack för mina politiska motståndares bra arbete. Men jag tycker att det är sorgligt om vi hamnar i en diskussion om att det är sossarnas fel att detta dröjer, för det är det faktiskt inte.Jag kan bara konstatera att regeringen har en prioriteringslista - konstigt vore det annars - och när segeryran efter Tidöavtalet har lagt sig börjar vi se hur den faktiskt ser ut. I den budget som nu ligger ser vi hur lågt prioriterade satsningar på socialtjänsten var i jämförelse med stora skattesänkningar till dem som tjänar mest. Det är bara att lägga det socialdemokratiska budgetförslaget mot regeringens så ser man att den speciella satsningen på socialtjänsten är femtio gånger så stor med det socialdemokratiska budgetförslaget. Tyvärr kommer dessa pengar inte kommunerna till del, utan de kommer att få dela på 10 miljoner. Alla Sveriges 290 kommuner ska dela på 10 miljoner kronor. Det blir väldigt, väldigt lite. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen med danstillståndet gick det fort. Jag förstår att det är härligt för en moderat att få gå fram med ett sådant förslag, och jag tror att de flesta svenskar också tycker att det är bra. Och kanske är det är roligare att gå på en Muf-kongress och få nyliberala applåder för att man tar bort kravet på danstillstånd än att faktiskt göra jobbet i de detaljer som hjälper utsatta barn - barn som kanske inte ens uppmärksammas av någon som inte själv är socialsekreterare.Förutom våra nordmakedonska vänner på läktaren tror jag att det är få som ser den här debatten. Jag menar att den är väldigt viktig och gläds ändå åt det positiva som socialtjänstministern svarar mig i dag. Jag tolkar det som att ett konkret förslag är nära, och jag hoppas att det är ett bra och ändamålsenligt förslag som vi i riksdagen får möjlighet att diskutera och förhoppningsvis också rösta igenom."}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Jag tror att väljare av olika färg förväntar sig hårt arbete för Sveriges bästa av regeringen. Jag tror att man är ganska trött på att regeringar, oavsett färg, skyller på dem som satt i regering tidigare. Att skylla på sossar kommer inte att öka förtroendet för den här regeringen, utan regeringen kommer att granskas utifrån vad man faktiskt gör och inte gör.Jag delar inte riktigt historiebeskrivningen att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting. Det finns ju ett färdigt förslag. Det var en handlingskraftig regering med statsrådet Lena Hallengren, i kombination med en energifylld opposition som låg på, som gjorde otroligt mycket på det här området. Det var en fantastisk smältdegel för bra politik, och ett förslag som är ett resultat av den tiden kommer nu in i den här regeringsperioden.Jag har inga problem att ge uppmuntran till och utdela tack för mina politiska motståndares bra arbete. Men jag tycker att det är sorgligt om vi hamnar i en diskussion om att det är sossarnas fel att detta dröjer, för det är det faktiskt inte.Jag kan bara konstatera att regeringen har en prioriteringslista - konstigt vore det annars - och när segeryran efter Tidöavtalet har lagt sig börjar vi se hur den faktiskt ser ut. I den budget som nu ligger ser vi hur lågt prioriterade satsningar på socialtjänsten var i jämförelse med stora skattesänkningar till dem som tjänar mest. Det är bara att lägga det socialdemokratiska budgetförslaget mot regeringens så ser man att den speciella satsningen på socialtjänsten är femtio gånger så stor med det socialdemokratiska budgetförslaget. Tyvärr kommer dessa pengar inte kommunerna till del, utan de kommer att få dela på 10 miljoner. Alla Sveriges 290 kommuner ska dela på 10 miljoner kronor. Det blir väldigt, väldigt lite. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen med danstillståndet gick det fort. Jag förstår att det är härligt för en moderat att få gå fram med ett sådant förslag, och jag tror att de flesta svenskar också tycker att det är bra. Och kanske är det är roligare att gå på en Muf-kongress och få nyliberala applåder för att man tar bort kravet på danstillstånd än att faktiskt göra jobbet i de detaljer som hjälper utsatta barn - barn som kanske inte ens uppmärksammas av någon som inte själv är socialsekreterare.Förutom våra nordmakedonska vänner på läktaren tror jag att det är få som ser den här debatten. Jag menar att den är väldigt viktig och gläds ändå åt det positiva som socialtjänstministern svarar mig i dag. Jag tolkar det som att ett konkret förslag är nära, och jag hoppas att det är ett bra och ändamålsenligt förslag som vi i riksdagen får möjlighet att diskutera och förhoppningsvis också rösta igenom."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Tack så mycket, ledamoten, för det genuina engagemang som finns runt utsatta barn! Jag uppskattar verkligen att hela tiden möta detta också i socialutskottet när jag nu möter utskottet från andra sidan bordet.Det kortfattade svaret på detta är att om vi hade haft en moderatledd regering och jag hade haft möjligheten att vara barnrättsminister tidigare hade prioriteringen sett helt annorlunda ut. Den energi som ledamoten beskriver att undertecknad drevs av i opposition rotade sig nämligen i en stor frustration över den tidigare regeringens brist på prioriteringar.När vi kom till Regeringskansliet den 18 oktober låg vissa saker färdiga att köras fram som lagrådsremiss. Det gällde till exempel danstillståndet, en viktig del i sig. Men det gjorde inte de här frågorna. Under flera års tid har vi sett hur barns rättigheter och möjligheter har lagts åt sidan av den tidigare regeringen. Detta är förklaringen till att detta inte har skett tidigare, och det är också förklaringen till att den här regeringen nu sätter barns rättigheter och möjligheter i förarsätet.Jag håller med om att barn är det viktigaste vi har. Det håller hela regeringen med om. Det kommer aldrig att vara uttjatat, och det kommer fortsatt att vara föremål inte bara för mitt eget intensiva engagemang utan för hela regeringens. Det finns en stor sårbarhet runt barns rättigheter i det här landet, och jag vill lyfta upp en del av det arbete som kommer att resultera i en proposition. Det handlar om att sätta barns rättigheter först, det vill säga att barns rätt ska gå före föräldrars. Barn har alltid rätt till föräldrar, men föräldrar har faktiskt inte alltid rätt till sina barn. Delen som handlar om barnen som egna rättighetsbärare kommer att bli viktig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialnämnden utgör det yttersta skyddsnätet för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden har också del i ett omfattande ansvar för barn och unga och ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Skyddet för dessa barn behöver alltid säkerställas och tryggas på olika sätt. Just att identifiera och uppmärksamma barn så tidigt som möjligt för att förebygga att de far illa skapar förutsättningar för en trygg och säker uppväxt för barn.En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. En förutsättning för att kunna lösa den uppgiften är förstås att socialnämnden har möjlighet att få relevanta uppgifter om barnet samt att utreda barnets situation och behov av hjälp och stöd. Då är det viktigt att anmälningsskyldiga personer anmäler när de får kännedom om eller misstänker att barn far illa eller kan fara illa. Det är också viktigt att det finns relevant information i dessa anmälningar. Även allmänheten bör anmäla missförhållanden till socialnämnden.Vid en bedömning av barnets behov av skydd eller stöd är det viktigt att socialnämnden kan ta del av tidigare orosanmälningar och vilka överväganden och bedömningar som då gjordes. Tidigare inkomna orosanmälningar och nämndens tidigare ställningstagande kan vara avgörande.Jag konstaterar att denna viktiga utredning har presenterats den 8 maj och att jag i mycket nära närtid kommer att kunna återkomma i denna fråga."}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Tack så mycket, ledamoten, för det genuina engagemang som finns runt utsatta barn! Jag uppskattar verkligen att hela tiden möta detta också i socialutskottet när jag nu möter utskottet från andra sidan bordet.Det kortfattade svaret på detta är att om vi hade haft en moderatledd regering och jag hade haft möjligheten att vara barnrättsminister tidigare hade prioriteringen sett helt annorlunda ut. Den energi som ledamoten beskriver att undertecknad drevs av i opposition rotade sig nämligen i en stor frustration över den tidigare regeringens brist på prioriteringar.När vi kom till Regeringskansliet den 18 oktober låg vissa saker färdiga att köras fram som lagrådsremiss. Det gällde till exempel danstillståndet, en viktig del i sig. Men det gjorde inte de här frågorna. Under flera års tid har vi sett hur barns rättigheter och möjligheter har lagts åt sidan av den tidigare regeringen. Detta är förklaringen till att detta inte har skett tidigare, och det är också förklaringen till att den här regeringen nu sätter barns rättigheter och möjligheter i förarsätet.Jag håller med om att barn är det viktigaste vi har. Det håller hela regeringen med om. Det kommer aldrig att vara uttjatat, och det kommer fortsatt att vara föremål inte bara för mitt eget intensiva engagemang utan för hela regeringens. Det finns en stor sårbarhet runt barns rättigheter i det här landet, och jag vill lyfta upp en del av det arbete som kommer att resultera i en proposition. Det handlar om att sätta barns rättigheter först, det vill säga att barns rätt ska gå före föräldrars. Barn har alltid rätt till föräldrar, men föräldrar har faktiskt inte alltid rätt till sina barn. Delen som handlar om barnen som egna rättighetsbärare kommer att bli viktig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialnämnden utgör det yttersta skyddsnätet för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnden har också del i ett omfattande ansvar för barn och unga och ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Skyddet för dessa barn behöver alltid säkerställas och tryggas på olika sätt. Just att identifiera och uppmärksamma barn så tidigt som möjligt för att förebygga att de far illa skapar förutsättningar för en trygg och säker uppväxt för barn.En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. En förutsättning för att kunna lösa den uppgiften är förstås att socialnämnden har möjlighet att få relevanta uppgifter om barnet samt att utreda barnets situation och behov av hjälp och stöd. Då är det viktigt att anmälningsskyldiga personer anmäler när de får kännedom om eller misstänker att barn far illa eller kan fara illa. Det är också viktigt att det finns relevant information i dessa anmälningar. Även allmänheten bör anmäla missförhållanden till socialnämnden.Vid en bedömning av barnets behov av skydd eller stöd är det viktigt att socialnämnden kan ta del av tidigare orosanmälningar och vilka överväganden och bedömningar som då gjordes. Tidigare inkomna orosanmälningar och nämndens tidigare ställningstagande kan vara avgörande.Jag konstaterar att denna viktiga utredning har presenterats den 8 maj och att jag i mycket nära närtid kommer att kunna återkomma i denna fråga."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Tack för svaret, socialtjänstministern! Finns det något som är lika upprepat, men inte uttjatat, som att barn är det viktigaste vi har? Detta är helt och fullt sant, och det är värt att hela tiden påminna oss själva om det. Därför vill jag mena att socialtjänstministern har bland de absolut tyngsta portföljerna i denna regering. I den ligger nycklar till de allra mest sårbara barnens framtida öde.Om barn är viktiga ska oro om barn också tas på allvar. Det görs inte i dag. Hur kan det annars vara så att en socialsekreterare inte kan se alla orosanmälningar som gjorts kring ett barn för att regler om personuppgifter sätter stopp? Som professor Anna Singer pekar på i Uppsala universitets remissyttrande gör detta att det kan vara storleken på kommunen, personalomsättningen eller den enskilda socialsekreterarens minne som blir avgörande för om ett barn får den hjälp det behöver eller inte. Ni hörde rätt. År 2023 är det så. I en tid när vi har förarlösa bilar kan socialsekreterare inte få in de uppgifter som de behöver i sin dator för att kunna göra sitt jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig är det obegripligt att möjligheten att fånga upp ett barn som far illa kan väga så lätt. En socialsekreterare, som kan vara skillnaden mellan om ett barn får hjälp eller inte, måste kunna göra sitt jobb. Det tycks onekligen vara så att lagen skyddar föräldrar som är oroliga för att en socialsekreterare ska få pinsam information om familjen. Det tycks handla om det snarare än om barnets bästa.År 2019 kom Socialstyrelsen med ett förslag på hur denna brist i lagstiftningen enkelt skulle kunna rättas till. Men lagförslaget ligger kvar i statsrådets portfölj. Klockan tickar, och barn mår dåligt. Min roll som oppositionspolitiker är att stressa och ligga på. Jag såg Camilla Walterssons energi i riksdagen när hon var i opposition. Nu behövs den energin i förarsätet. Att ta bort kravet på danstillstånd på krogen gick med en väldig fart. Den 12 januari meddelade regeringen att man hade skickat ett lagförslag till Lagrådet om saken. Detta gör ju att man börjar fundera på hur regeringens prioritetsordning ser ut. Hur ser kön i regeringens lagmaskineri egentligen ut?Vad jag förstår vill socialtjänstministern gå fram med en överflyttning av LSU-dömda ungdomar från Sis-hemmen till Kriminalvården innan den genomlysning av Sis verksamhet som nu är på gång är klar. Varför inte denna otålighet när det gäller socialsekreterares möjligheter att se orosanmälningar, något som rimligtvis är en mycket mindre ingripande lagändring? Varför måste vi vänta på att ta alla regelförändringar som rör dokumentation och sekretess för barn i ett sammanhang?"}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Tack för svaret, socialtjänstministern! Finns det något som är lika upprepat, men inte uttjatat, som att barn är det viktigaste vi har? Detta är helt och fullt sant, och det är värt att hela tiden påminna oss själva om det. Därför vill jag mena att socialtjänstministern har bland de absolut tyngsta portföljerna i denna regering. I den ligger nycklar till de allra mest sårbara barnens framtida öde.Om barn är viktiga ska oro om barn också tas på allvar. Det görs inte i dag. Hur kan det annars vara så att en socialsekreterare inte kan se alla orosanmälningar som gjorts kring ett barn för att regler om personuppgifter sätter stopp? Som professor Anna Singer pekar på i Uppsala universitets remissyttrande gör detta att det kan vara storleken på kommunen, personalomsättningen eller den enskilda socialsekreterarens minne som blir avgörande för om ett barn får den hjälp det behöver eller inte. Ni hörde rätt. År 2023 är det så. I en tid när vi har förarlösa bilar kan socialsekreterare inte få in de uppgifter som de behöver i sin dator för att kunna göra sitt jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig är det obegripligt att möjligheten att fånga upp ett barn som far illa kan väga så lätt. En socialsekreterare, som kan vara skillnaden mellan om ett barn får hjälp eller inte, måste kunna göra sitt jobb. Det tycks onekligen vara så att lagen skyddar föräldrar som är oroliga för att en socialsekreterare ska få pinsam information om familjen. Det tycks handla om det snarare än om barnets bästa.År 2019 kom Socialstyrelsen med ett förslag på hur denna brist i lagstiftningen enkelt skulle kunna rättas till. Men lagförslaget ligger kvar i statsrådets portfölj. Klockan tickar, och barn mår dåligt. Min roll som oppositionspolitiker är att stressa och ligga på. Jag såg Camilla Walterssons energi i riksdagen när hon var i opposition. Nu behövs den energin i förarsätet. Att ta bort kravet på danstillstånd på krogen gick med en väldig fart. Den 12 januari meddelade regeringen att man hade skickat ett lagförslag till Lagrådet om saken. Detta gör ju att man börjar fundera på hur regeringens prioritetsordning ser ut. Hur ser kön i regeringens lagmaskineri egentligen ut?Vad jag förstår vill socialtjänstministern gå fram med en överflyttning av LSU-dömda ungdomar från Sis-hemmen till Kriminalvården innan den genomlysning av Sis verksamhet som nu är på gång är klar. Varför inte denna otålighet när det gäller socialsekreterares möjligheter att se orosanmälningar, något som rimligtvis är en mycket mindre ingripande lagändring? Varför måste vi vänta på att ta alla regelförändringar som rör dokumentation och sekretess för barn i ett sammanhang?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten?","answer":"Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten. Gustaf Lantz har också frågat mig när en sådan lagändring i så fall kan finnas på plats.En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm socialnämnden efter en orosanmälan beslutar att inte inleda en utredning är det inte givet var beslutet ska dokumenteras, utan det är en fråga som nämnden själv får ta ställning till.Av Socialstyrelsens allmänna råd på området följer att om den enskilde redan har en personakt hos socialnämnden bör beslutet att inte inleda en utredning antingen dokumenteras i personakten eller antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning. Om den enskilde inte redan har en personakt bör beslutet att inte inleda en utredning antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning.Som Gustaf Lantz uppmärksammar bereds Socialstyrelsens författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara - Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling för närvarande inom Regeringskansliet.Det är angeläget att frågor om barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn ses över i ett sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så långt det är möjligt för att regelverket ska fungera ändamålsenligt och effektivt.Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har därför dels haft i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelserna i fråga om barnakter bör ändras, dels på mitt initiativ haft ett utvidgat uppdrag. Utredaren skulle även bland annat redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om när och om lagändringar kan finnas på plats. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 maj 2023, och Regeringskansliet bereder nu ärendet vidare."}
+{"question":"När kan i så fall en sådan lagändring finnas på plats?","answer":"Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen om att tidigare orosanmälningar gällande barn ska göras sökbara inom socialtjänsten. Gustaf Lantz har också frågat mig när en sådan lagändring i så fall kan finnas på plats.En av socialnämndens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm socialnämnden efter en orosanmälan beslutar att inte inleda en utredning är det inte givet var beslutet ska dokumenteras, utan det är en fråga som nämnden själv får ta ställning till.Av Socialstyrelsens allmänna råd på området följer att om den enskilde redan har en personakt hos socialnämnden bör beslutet att inte inleda en utredning antingen dokumenteras i personakten eller antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning. Om den enskilde inte redan har en personakt bör beslutet att inte inleda en utredning antecknas på eller i anslutning till den inkomna eller upprättade handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning.Som Gustaf Lantz uppmärksammar bereds Socialstyrelsens författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara - Rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling för närvarande inom Regeringskansliet.Det är angeläget att frågor om barnakter och gallring av vissa handlingar som rör barn ses över i ett sammanhang och att närliggande förslag hålls samman så långt det är möjligt för att regelverket ska fungera ändamålsenligt och effektivt.Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har därför dels haft i uppdrag att bland annat ta ställning till om gallringsbestämmelserna i fråga om barnakter bör ändras, dels på mitt initiativ haft ett utvidgat uppdrag. Utredaren skulle även bland annat redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara.Det är i nuläget för tidigt att uttala sig om när och om lagändringar kan finnas på plats. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 maj 2023, och Regeringskansliet bereder nu ärendet vidare."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Innan vi fortsätter till nästa interpellationsdebatt vill jag passa på att hälsa välkommen till ledamöter och tjänstemän från Nordmakedonien som är här med anledning av det demokratiprojekt som riksdagen har tillsammans med parlamentet i Nordmakedonien. Varmt välkomna hit till kammaren och till interpellationsdebatterna!"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Innan vi fortsätter till nästa interpellationsdebatt vill jag passa på att hälsa välkommen till ledamöter och tjänstemän från Nordmakedonien som är här med anledning av det demokratiprojekt som riksdagen har tillsammans med parlamentet i Nordmakedonien. Varmt välkomna hit till kammaren och till interpellationsdebatterna!"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Ja, regeringen jobbar nu med tilläggsdirektiv till den friskoleutredning som just nu arbetar för att man ska komma till rätta med många av de problem som Linus Sköld tar upp. Det handlar om höjda vitesbelopp. Det handlar om sanktionsavgifter för dem som inte sköter sig. Det handlar om möjlighet att ta tillbaka skolpeng om den har betalats ut på felaktiga grunder. Det handlar om att ha vinstudelningsförbud de första åren och ett absolut vinstutdelningsförbud om man inte uppfyller kvalitetskriterierna. Vi jobbar alltså hårt med dessa frågor för att komma till rätta med de problem som Linus Sköld tar upp.Men jag tror också att man måste vara medveten om att det inte enbart handlar om de drivkrafterna. Det finns även andra drivkrafter som är osunda, till exempel att föräldrar försöker påverka betygsättningen, att rektorer inte ser till att lärarna sätter korrekta betyg eller att rektorer till och med påverkar sina lärare att sätta högre betyg.Det finns oerhört många drivkrafter i skolsystemet som inte är sunda. Det här är ett utfall av detta som regeringen avser att åtgärda.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Ja, regeringen jobbar nu med tilläggsdirektiv till den friskoleutredning som just nu arbetar för att man ska komma till rätta med många av de problem som Linus Sköld tar upp. Det handlar om höjda vitesbelopp. Det handlar om sanktionsavgifter för dem som inte sköter sig. Det handlar om möjlighet att ta tillbaka skolpeng om den har betalats ut på felaktiga grunder. Det handlar om att ha vinstudelningsförbud de första åren och ett absolut vinstutdelningsförbud om man inte uppfyller kvalitetskriterierna. Vi jobbar alltså hårt med dessa frågor för att komma till rätta med de problem som Linus Sköld tar upp.Men jag tror också att man måste vara medveten om att det inte enbart handlar om de drivkrafterna. Det finns även andra drivkrafter som är osunda, till exempel att föräldrar försöker påverka betygsättningen, att rektorer inte ser till att lärarna sätter korrekta betyg eller att rektorer till och med påverkar sina lärare att sätta högre betyg.Det finns oerhört många drivkrafter i skolsystemet som inte är sunda. Det här är ett utfall av detta som regeringen avser att åtgärda.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Det var ett glädjande besked att ministern avser att överväga att reglera marknadsföringen av skolor. Jag hör ministern säga att ett sätt att komma till rätta med glädjebetygen skulle vara att koppla dem tydligare till de nationella ämnesproven. Ett sådant arbete påbörjades när vi satt i Regeringskansliet - det är alldeles riktigt.Jag tycker att glädjebetyg eller fuskbetyg - jag instämmer i ministerns bedömning - är fusk och fiffel. Det ska inte kallas för glädje. Det är orättvist, och det gör att elever får orättvisa chanser att ta sig till nästa steg i utbildningskedjan.Ett annat sätt, eller kanske ytterligare ett sätt, än att koppla detta till de nationella ämnesproven kan vara att göra upp med marknadsskolans drivkrafter. Att det finns pengar att tjäna på att sätta höga betyg är en avart. Det leder till denna typ av problem och underblåser och förstärker denna typ av problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFiffel, fusk, mygel och ljug kommer sig av att det finns skolhuvudmän som kan tjäna pengar på att fiffla, fuska, mygla och ljuga. Det är så drivkrafterna i detta system ser ut. Så länge det finns pengar att tjäna på att blåsa upp och försköna bilden av sin egen verksamhet kommer fristående huvudmän som driver skolor för att tjäna pengar att fortsätta fuska, fiffla, mygla och ljuga.Är ministern också beredd att fundera på om vi borde göra något åt grunderna till detta problem, nämligen plocka bort vinstintresset ur det svenska skolsystemet?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Det var ett glädjande besked att ministern avser att överväga att reglera marknadsföringen av skolor. Jag hör ministern säga att ett sätt att komma till rätta med glädjebetygen skulle vara att koppla dem tydligare till de nationella ämnesproven. Ett sådant arbete påbörjades när vi satt i Regeringskansliet - det är alldeles riktigt.Jag tycker att glädjebetyg eller fuskbetyg - jag instämmer i ministerns bedömning - är fusk och fiffel. Det ska inte kallas för glädje. Det är orättvist, och det gör att elever får orättvisa chanser att ta sig till nästa steg i utbildningskedjan.Ett annat sätt, eller kanske ytterligare ett sätt, än att koppla detta till de nationella ämnesproven kan vara att göra upp med marknadsskolans drivkrafter. Att det finns pengar att tjäna på att sätta höga betyg är en avart. Det leder till denna typ av problem och underblåser och förstärker denna typ av problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFiffel, fusk, mygel och ljug kommer sig av att det finns skolhuvudmän som kan tjäna pengar på att fiffla, fuska, mygla och ljuga. Det är så drivkrafterna i detta system ser ut. Så länge det finns pengar att tjäna på att blåsa upp och försköna bilden av sin egen verksamhet kommer fristående huvudmän som driver skolor för att tjäna pengar att fortsätta fuska, fiffla, mygla och ljuga.Är ministern också beredd att fundera på om vi borde göra något åt grunderna till detta problem, nämligen plocka bort vinstintresset ur det svenska skolsystemet?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Det är en rad frågor som Linus Sköld ställer. Detta med glädjebetyg, som jag tycker ska kallas fuskbetyg, måste vi komma till rätta med. Vi har nu i Regeringskansliet påbörjat ett arbete för att säkerställa att nationella prov tydligare kopplas till betygsättningen. Den förra regeringen tog vissa steg för att komma till rätta med detta, men det var uppenbarligen inte tillräckligt. Det är intressant att lärosätena nu har börjat reagera mot skolor som sätter avsevärt för höga betyg. Men man ska komma ihåg att detta är ett systemfel över huvud taget. Det är hela 40 procent av alla elever i årskurs 9 som får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationella prov samma år. Samtidigt vet vi att kunskaperna i matematik sjunker. Detta är en enormt viktig sak för regeringen att ta itu med. Vi måste göra något åt fuskbetygen. Ett sätt är att få en tydligare koppling mellan betyg och nationella prov. Jag tror att det är en del skolor som inte riktigt har förstått att betygsättning är myndighetsutövning. Det man håller på med är lika viktigt som all annan myndighetsutövning. Ett stort problem är också den press som många skolor och lärare utsätts för av föräldrar som tror att deras barn är betydligt duktigare i ämnena än de de facto är. Detta lagstiftningsarbete påbörjas nu för att ta fram förslag till åtgärder som är betydligt hårdare än vad vi har sett hittills på det här området. Jag tycker att Linus Skölds idé om att förbjuda annan marknadsföring av skolor är intressant. Jag tar till mig den idén. Jag tror att det är otroligt viktigt att man har objektiv information samlad på ett ställe. Men det bygger naturligtvis också på att man verkligen får in den informationen. Skolinformationsutredningen kommer att lämna sin första rapport nu i dagarna, faktiskt. Det handlar om att säkerställa tillgången till information eftersom det har varit så problematiskt med GDPR och annat."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Det är en rad frågor som Linus Sköld ställer. Detta med glädjebetyg, som jag tycker ska kallas fuskbetyg, måste vi komma till rätta med. Vi har nu i Regeringskansliet påbörjat ett arbete för att säkerställa att nationella prov tydligare kopplas till betygsättningen. Den förra regeringen tog vissa steg för att komma till rätta med detta, men det var uppenbarligen inte tillräckligt. Det är intressant att lärosätena nu har börjat reagera mot skolor som sätter avsevärt för höga betyg. Men man ska komma ihåg att detta är ett systemfel över huvud taget. Det är hela 40 procent av alla elever i årskurs 9 som får ett högre betyg i matematik än de har presterat på nationella prov samma år. Samtidigt vet vi att kunskaperna i matematik sjunker. Detta är en enormt viktig sak för regeringen att ta itu med. Vi måste göra något åt fuskbetygen. Ett sätt är att få en tydligare koppling mellan betyg och nationella prov. Jag tror att det är en del skolor som inte riktigt har förstått att betygsättning är myndighetsutövning. Det man håller på med är lika viktigt som all annan myndighetsutövning. Ett stort problem är också den press som många skolor och lärare utsätts för av föräldrar som tror att deras barn är betydligt duktigare i ämnena än de de facto är. Detta lagstiftningsarbete påbörjas nu för att ta fram förslag till åtgärder som är betydligt hårdare än vad vi har sett hittills på det här området. Jag tycker att Linus Skölds idé om att förbjuda annan marknadsföring av skolor är intressant. Jag tar till mig den idén. Jag tror att det är otroligt viktigt att man har objektiv information samlad på ett ställe. Men det bygger naturligtvis också på att man verkligen får in den informationen. Skolinformationsutredningen kommer att lämna sin första rapport nu i dagarna, faktiskt. Det handlar om att säkerställa tillgången till information eftersom det har varit så problematiskt med GDPR och annat."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tolkar det svaret som att skolministern inte är beredd att gå fram med ett förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor. Det kommer alltså att finnas parallell information som inte kan vidimeras. Det vill säga att de uppgifter som skolorna själva uppger i sin marknadsföring behöver inte stämma överens med den information som finns i de offentliga statistikdatabaserna och så vidare. Detta är inget nytt fenomen. Jag tänkte ta några ytterligare exempel. I mars 2014 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att förskolekoncernen Hälsans förskola inte var så värst hälsosam, i alla fall inte för de barn som gick i den. Förskolebarnen serverades knäckebröd och vatten i stället för den allsidiga kost som företaget självt uppgav, samtidigt som bolaget gjorde flera miljoner i vinst varje år. Efter avslöjandet bytte bolaget namn. Numera är det känt som Tellusgruppen. \"Jag tror att fritt skolval och fri konkurrens medför risk för glädjebetyg\", sa skolminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet i augusti 2009. Klipp till i mars i år. Då avslöjade nämligen Dagens Nyheter att en friskolerektor kopplade lärares löneutveckling till de betyg som lärarna satte. Förutom att detta uppenbart handlar om komprometterad myndighetsutövning är det också ett tydligt resultat av just det som den dåvarande utbildningsministern konstaterade 2009. De vinstdrivande skolhuvudmännen har starka motiv att försköna bilden av sin egen verksamhet. Höga betyg är en klar marknadsfördel. Det har också visats på systemnivå att de som har intresse av att tjäna pengar i högre grad sätter oskäligt höga betyg i sina verksamheter. Att ljuga och kompromettera för att framstå som attraktiva för eleverna ingår liksom som ett av marknadsföringsknepen. Om skolministern tror sig kunna kontrollera bort alla avarter som vinstintresset i den svenska skolan leder till - ja, då tror hon fel. Den skolkoncern som jag tog som mitt första exempel och som också var anledningen till interpellationen har ljugit för Skolinspektionen och sagt att man har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de för högt satta betygen. Men när Skolinspektionen följde upp detta två år senare visade det sig att skolkoncernen inte hade vidtagit några åtgärder. Man har fortfarande lika höga betyg i jämförelse med de nationella proven. Det duger inte att säga att vi ska ha strängare inspektion och fler tillsynsbesök. Det kommer inte att leda till att vi kommer till rätta med problemen. Det vi behöver göra upp med är att det finns huvudmän som driver skola i syfte att tjäna pengar. Jag tänker mig att skolministern vill ha kvar skolmarknaden som den är. Om en marknad ska fungera måste kunderna eller i det här fallet elever och föräldrar kunna göra välinformerade val. Då duger det liksom inte att vi har skolor som fifflar upp betygen så att de inte speglar elevernas faktiska kunskaper. Det duger inte att vi har förskolor som påstår sig vara hälsosamma fastän de inte är det eller att vi har koncerner som påstår sig ha de bäst utbildade lärarna fast de inte har det - eller för den delen att vi har koncerner som påstår att de inte delar ut vinst fastän de gör det. Det duger liksom inte. Det är inte möjligt för eleverna att göra välinformerade val i ett sådant system.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur ska skolministern tillse att vårdnadshavare och elever ska kunna göra välinformerade val om hon vill ha kvar det här systemet?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tolkar det svaret som att skolministern inte är beredd att gå fram med ett förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor. Det kommer alltså att finnas parallell information som inte kan vidimeras. Det vill säga att de uppgifter som skolorna själva uppger i sin marknadsföring behöver inte stämma överens med den information som finns i de offentliga statistikdatabaserna och så vidare. Detta är inget nytt fenomen. Jag tänkte ta några ytterligare exempel. I mars 2014 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att förskolekoncernen Hälsans förskola inte var så värst hälsosam, i alla fall inte för de barn som gick i den. Förskolebarnen serverades knäckebröd och vatten i stället för den allsidiga kost som företaget självt uppgav, samtidigt som bolaget gjorde flera miljoner i vinst varje år. Efter avslöjandet bytte bolaget namn. Numera är det känt som Tellusgruppen. \"Jag tror att fritt skolval och fri konkurrens medför risk för glädjebetyg\", sa skolminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet i augusti 2009. Klipp till i mars i år. Då avslöjade nämligen Dagens Nyheter att en friskolerektor kopplade lärares löneutveckling till de betyg som lärarna satte. Förutom att detta uppenbart handlar om komprometterad myndighetsutövning är det också ett tydligt resultat av just det som den dåvarande utbildningsministern konstaterade 2009. De vinstdrivande skolhuvudmännen har starka motiv att försköna bilden av sin egen verksamhet. Höga betyg är en klar marknadsfördel. Det har också visats på systemnivå att de som har intresse av att tjäna pengar i högre grad sätter oskäligt höga betyg i sina verksamheter. Att ljuga och kompromettera för att framstå som attraktiva för eleverna ingår liksom som ett av marknadsföringsknepen. Om skolministern tror sig kunna kontrollera bort alla avarter som vinstintresset i den svenska skolan leder till - ja, då tror hon fel. Den skolkoncern som jag tog som mitt första exempel och som också var anledningen till interpellationen har ljugit för Skolinspektionen och sagt att man har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de för högt satta betygen. Men när Skolinspektionen följde upp detta två år senare visade det sig att skolkoncernen inte hade vidtagit några åtgärder. Man har fortfarande lika höga betyg i jämförelse med de nationella proven. Det duger inte att säga att vi ska ha strängare inspektion och fler tillsynsbesök. Det kommer inte att leda till att vi kommer till rätta med problemen. Det vi behöver göra upp med är att det finns huvudmän som driver skola i syfte att tjäna pengar. Jag tänker mig att skolministern vill ha kvar skolmarknaden som den är. Om en marknad ska fungera måste kunderna eller i det här fallet elever och föräldrar kunna göra välinformerade val. Då duger det liksom inte att vi har skolor som fifflar upp betygen så att de inte speglar elevernas faktiska kunskaper. Det duger inte att vi har förskolor som påstår sig vara hälsosamma fastän de inte är det eller att vi har koncerner som påstår sig ha de bäst utbildade lärarna fast de inte har det - eller för den delen att vi har koncerner som påstår att de inte delar ut vinst fastän de gör det. Det duger liksom inte. Det är inte möjligt för eleverna att göra välinformerade val i ett sådant system.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur ska skolministern tillse att vårdnadshavare och elever ska kunna göra välinformerade val om hon vill ha kvar det här systemet?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Det är naturligtvis otroligt viktigt att den information som ges är tillförlitlig, och det är därför som vi nu arbetar med bland annat ett förslag om ett gemensamt kösystem. Där ska det också vara information som är säkerställd, så att den är att den är korrekt. Jag ser framför mig att informationen ska handla om betyg, resultat på nationella prov, lärarbehörighet och så vidare. Det är klart att skolor som ljuger om hur förhållandena är måste inspekteras och granskas betydligt hårdare än i dag. Därför har vi också gett ett särskilt tillsynsuppdrag till Skolinspektionen - eller rättare sagt kommer vi att göra det - att följa upp resultaten utifrån objektiva kvalitetskriterier. Skolinspektionen ska också göra fler tillsynsbesök, helst oanmälda, och det ska bli mer besök och tillsyn i skolor som tidigare har fått nedslag.Men det finns också något som heter marknadsföringslagen. Den innebär att man som aktör inte kan ljuga precis hur mycket som helst. Om man säger att man har ett visst antal behöriga lärare och marknadsför det på det sättet och det sedan visar sig att man inte har det är det helt klart inte förenligt med den lagstiftning som finns i dag. Skolinspektionen måste få betydligt större mandat att agera mot aktörer som inte uppfyller den lagstiftning som finns. Det är framför allt också viktigt för föräldrarna att veta vad de ska titta efter, vad som är sant och vad som inte är sant."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Det är naturligtvis otroligt viktigt att den information som ges är tillförlitlig, och det är därför som vi nu arbetar med bland annat ett förslag om ett gemensamt kösystem. Där ska det också vara information som är säkerställd, så att den är att den är korrekt. Jag ser framför mig att informationen ska handla om betyg, resultat på nationella prov, lärarbehörighet och så vidare. Det är klart att skolor som ljuger om hur förhållandena är måste inspekteras och granskas betydligt hårdare än i dag. Därför har vi också gett ett särskilt tillsynsuppdrag till Skolinspektionen - eller rättare sagt kommer vi att göra det - att följa upp resultaten utifrån objektiva kvalitetskriterier. Skolinspektionen ska också göra fler tillsynsbesök, helst oanmälda, och det ska bli mer besök och tillsyn i skolor som tidigare har fått nedslag.Men det finns också något som heter marknadsföringslagen. Den innebär att man som aktör inte kan ljuga precis hur mycket som helst. Om man säger att man har ett visst antal behöriga lärare och marknadsför det på det sättet och det sedan visar sig att man inte har det är det helt klart inte förenligt med den lagstiftning som finns i dag. Skolinspektionen måste få betydligt större mandat att agera mot aktörer som inte uppfyller den lagstiftning som finns. Det är framför allt också viktigt för föräldrarna att veta vad de ska titta efter, vad som är sant och vad som inte är sant."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Skolor ska konkurrera med kvalitet, säger ministern, och ändå har följande inträffat. I slutet av april avslöjade Dagens Nyheter att en skolkoncern som på sin hemsida uppger att man inte har några vinstdrivande krav har delat ut miljonbelopp i vinster till ägarna de senaste åren. Samma skolkoncern skriver också i kommunikationen på sin egen hemsida att man använder skolpengen till att anställa de bästa legitimerade lärarna, med lång erfarenhet och hög pedagogisk kompetens. Enligt Skolverkets statistik, avslöjar Dagens Nyheter, har bara 50 procent av koncernens matematiklärare legitimation.Koncernen uppger också på sin hemsida att man sätter betyg utifrån det svenska betygssystemet. Enligt den svenska skollagen ska, som känt, de nationella proven tillskrivas särskild vikt vid betygsättningen. Den här koncernen sätter betyg som avviker rejält uppåt jämfört med de nationella proven. Man har till och med fått kritik för detta av Skolinspektionen.Koncernen far alltså med osanning när man själv får berätta om sin verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI sitt svar här i dag redogör Lotta Edholm förtjänstfullt för vilka regler som gäller för huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter till Skolverket och för verkets och kommunernas skyldighet att informera vårdnadshavare om skolors verksamhet. Det är ju bra, även om jag tycker att mer behövs i detta avseende. Offentlighetsprincipen borde införas så att alla uppgifter om alla skolor blir offentliga. Detta har jag och ministern debatterat förut, och för att inte ta om den debatten ska jag i stället påpeka den uppenbara bristen i det svar som ministern har lämnat här i dag.De oriktiga uppgifter, det vill säga de lögner, som denna skolkoncern har levererat är publicerade på koncernens egen hemsida. De har avslöjats av DN genom en jämförelse mellan det som koncernen påstår om sin verksamhet på sin egen hemsida och det som offentlig statistik och handlingar som myndigheter publicerat säger om samma verksamhet. Lotta Edholms svar om myndigheternas arbete och skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheterna är alltså till viss del irrelevant i detta sammanhang. Så länge det finns pengar att tjäna på att försköna bilden av sin egen verksamhet kommer friskolor att fortsätta göra det.Skolinspektionen säger i artikeln i Dagens Nyheter att man inte kan ingripa eftersom man inte har något lagstöd när det gäller information som skolhuvudmän lämnar om sin egen verksamhet på till exempel hemsidor.Då kommer ju flera andra kanaler att omfattas av samma brist på regler, nämligen direktreklam, annonser, webbplatser och trycksaker. Alla kan vara fulla av halvsanningar och osanningar och ljug utan att tillsynsmyndigheten kan ingripa. Det problemet adresserar ministern inte i sitt svar. Jag ska prova att ställa frågan så här i stället: Hur ska ministern se till att skolor inte far med osanning om sin verksamhet i syfte att tjäna pengar? Om svaret skulle vara detsamma som tidigare, alltså att myndigheternas information ska bli bättre, betyder det då att ministern samtidigt kommer att lägga fram förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Skolor ska konkurrera med kvalitet, säger ministern, och ändå har följande inträffat. I slutet av april avslöjade Dagens Nyheter att en skolkoncern som på sin hemsida uppger att man inte har några vinstdrivande krav har delat ut miljonbelopp i vinster till ägarna de senaste åren. Samma skolkoncern skriver också i kommunikationen på sin egen hemsida att man använder skolpengen till att anställa de bästa legitimerade lärarna, med lång erfarenhet och hög pedagogisk kompetens. Enligt Skolverkets statistik, avslöjar Dagens Nyheter, har bara 50 procent av koncernens matematiklärare legitimation.Koncernen uppger också på sin hemsida att man sätter betyg utifrån det svenska betygssystemet. Enligt den svenska skollagen ska, som känt, de nationella proven tillskrivas särskild vikt vid betygsättningen. Den här koncernen sätter betyg som avviker rejält uppåt jämfört med de nationella proven. Man har till och med fått kritik för detta av Skolinspektionen.Koncernen far alltså med osanning när man själv får berätta om sin verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI sitt svar här i dag redogör Lotta Edholm förtjänstfullt för vilka regler som gäller för huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter till Skolverket och för verkets och kommunernas skyldighet att informera vårdnadshavare om skolors verksamhet. Det är ju bra, även om jag tycker att mer behövs i detta avseende. Offentlighetsprincipen borde införas så att alla uppgifter om alla skolor blir offentliga. Detta har jag och ministern debatterat förut, och för att inte ta om den debatten ska jag i stället påpeka den uppenbara bristen i det svar som ministern har lämnat här i dag.De oriktiga uppgifter, det vill säga de lögner, som denna skolkoncern har levererat är publicerade på koncernens egen hemsida. De har avslöjats av DN genom en jämförelse mellan det som koncernen påstår om sin verksamhet på sin egen hemsida och det som offentlig statistik och handlingar som myndigheter publicerat säger om samma verksamhet. Lotta Edholms svar om myndigheternas arbete och skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheterna är alltså till viss del irrelevant i detta sammanhang. Så länge det finns pengar att tjäna på att försköna bilden av sin egen verksamhet kommer friskolor att fortsätta göra det.Skolinspektionen säger i artikeln i Dagens Nyheter att man inte kan ingripa eftersom man inte har något lagstöd när det gäller information som skolhuvudmän lämnar om sin egen verksamhet på till exempel hemsidor.Då kommer ju flera andra kanaler att omfattas av samma brist på regler, nämligen direktreklam, annonser, webbplatser och trycksaker. Alla kan vara fulla av halvsanningar och osanningar och ljug utan att tillsynsmyndigheten kan ingripa. Det problemet adresserar ministern inte i sitt svar. Jag ska prova att ställa frågan så här i stället: Hur ska ministern se till att skolor inte far med osanning om sin verksamhet i syfte att tjäna pengar? Om svaret skulle vara detsamma som tidigare, alltså att myndigheternas information ska bli bättre, betyder det då att ministern samtidigt kommer att lägga fram förslag om att förbjuda annan marknadsföring av skolor?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar?","answer":"Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar. Han har även frågat hur jag avser att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet.Alla huvudmän inom skolväsendet - kommunala och enskilda, vinstdrivande och idéburna - ska konkurrera med kvaliteten på sina utbildningar. Elever och deras vårdnadshavare ska kunna lita på den information som ges om olika skolor och deras utbildningar. Detta är en förutsättning för ett fungerande och informerat val av skola.Enligt 26 kap. 25 § skollagen (2010:800) ska en huvudman lämna sådana uppgifter till Skolverket om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen. De uppgifter som skolhuvudmännen lämnar till Skolverket ska vara korrekta och spegla de verkliga förhållandena. Skolverket får förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSkolverket ska enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Det är fråga om uppgifter på skolenhetsnivå om bland annat andelen lärare med lärarlegitimation, lärartäthet och tillgång till specialpedagoger, tillgång till skolbibliotek, förelägganden från Skolinspektionen, resultat i brukarundersökningar samt resultatutveckling i form av betygsresultat och genomströmning. Självklart omfattar statistiken alla skolor, såväl kommunala som fristående. Informationen tillhandahålls i Utbildningsguiden på Skolverkets webbplats.Även kommunerna har ett lagreglerat informationsansvar. Kommunen ska enligt 29 kap. 19 § skollagen informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolformer för barn och unga inom skolväsendet och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen.För att elever och vårdnadshavare ska kunna göra ett väl informerat skolval, baserat på relevanta och korrekta uppgifter om de olika skolorna, måste sådan information vara lättillgänglig. Skolverkets Utbildningsguiden och kommunerna tillhandahåller sådan information. Regeringen avser att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.Utöver detta vill jag nämna att regeringen har påbörjat den mest omfattande omläggningen av friskolesystemet sedan systemet infördes, som kommer att innebära en mängd åtstramningar för oseriösa och olämpliga aktörer, exempelvis vinstutdelningsbegränsningar, möjlighet till återkrav av skolpeng, hårdare krav på långsiktigt ägande samt högre vitesbelopp och skarpare sanktioner för både fristående och kommunala huvudmän."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet?","answer":"Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med de avarter som vinstintresset i skolan skapar. Han har även frågat hur jag avser att agera för att säkerställa att Skolinspektionen och elever och föräldrar har tillgång till riktiga och sakliga uppgifter om skolors verksamhet.Alla huvudmän inom skolväsendet - kommunala och enskilda, vinstdrivande och idéburna - ska konkurrera med kvaliteten på sina utbildningar. Elever och deras vårdnadshavare ska kunna lita på den information som ges om olika skolor och deras utbildningar. Detta är en förutsättning för ett fungerande och informerat val av skola.Enligt 26 kap. 25 § skollagen (2010:800) ska en huvudman lämna sådana uppgifter till Skolverket om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och utvärderingen. De uppgifter som skolhuvudmännen lämnar till Skolverket ska vara korrekta och spegla de verkliga förhållandena. Skolverket får förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSkolverket ska enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Det är fråga om uppgifter på skolenhetsnivå om bland annat andelen lärare med lärarlegitimation, lärartäthet och tillgång till specialpedagoger, tillgång till skolbibliotek, förelägganden från Skolinspektionen, resultat i brukarundersökningar samt resultatutveckling i form av betygsresultat och genomströmning. Självklart omfattar statistiken alla skolor, såväl kommunala som fristående. Informationen tillhandahålls i Utbildningsguiden på Skolverkets webbplats.Även kommunerna har ett lagreglerat informationsansvar. Kommunen ska enligt 29 kap. 19 § skollagen informera vårdnadshavare och elever om utbildning i skolformer för barn och unga inom skolväsendet och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen.För att elever och vårdnadshavare ska kunna göra ett väl informerat skolval, baserat på relevanta och korrekta uppgifter om de olika skolorna, måste sådan information vara lättillgänglig. Skolverkets Utbildningsguiden och kommunerna tillhandahåller sådan information. Regeringen avser att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.Utöver detta vill jag nämna att regeringen har påbörjat den mest omfattande omläggningen av friskolesystemet sedan systemet infördes, som kommer att innebära en mängd åtstramningar för oseriösa och olämpliga aktörer, exempelvis vinstutdelningsbegränsningar, möjlighet till återkrav av skolpeng, hårdare krav på långsiktigt ägande samt högre vitesbelopp och skarpare sanktioner för både fristående och kommunala huvudmän."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Jag betvivlar inte Alireza Akhondis ambitioner eller intentionerna bakom förslaget. Men det som behövs nu är inte kompromissande - nu krävs ett genomförande. Det är därför regeringen arbetar i högt tempo, i konstruktiv anda, och lyssnar in förslag till åtgärder.Men vi har också lagt fram de områden där reformer ska tas fram under mandatperioden. Det gjorde vi redan i vår första budget bara veckor efter att vi tillträtt, vilket har gjort att vi kan jobba i högt tempo och kommer att återkomma.Det finns inte, som ledamoten är inne på, en enskild lösning på problemet, utan det handlar om ett mönster inom många delar av politiken. Läget på bostadsmarknaden får också stor effekt på makroekonomin, och det är därför angeläget att se detta som en del i vår produktivitetstillväxt.Den kommission som tillsatts ska inom ramen för sitt uppdrag titta på hur vi kan ha en ändamålsenlig makrotillsyn och på amorteringskrav och bolånetak. Där är vi alltså redan igång. Experter leder detta arbete i kommittéer, och de kommer att lägga fram förslag för regeringen som vi kan hantera så att vi i god parlamentarisk ordning kan återkomma till riksdagen och fatta beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta lägger grunden och är en förutsättning för att kunna fatta beslut som har långsiktig bäring. För detta är det viktigt med dialog, absolut, och det har jag gärna med civilutskottet och Alireza Akhondi. Jag ser fram emot en fortsatt sådan dialog framöver, i takt med att vi lägger fram förslag till reformer och åtgärder som snabbt och successivt ser till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad i det mycket tuffa ekonomiska läge vi har nu, där det kommer mycket allvarliga och oroväckande rapporter och prognoser. Desto större anledning att jobba hårt, och det gör vi.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Jag betvivlar inte Alireza Akhondis ambitioner eller intentionerna bakom förslaget. Men det som behövs nu är inte kompromissande - nu krävs ett genomförande. Det är därför regeringen arbetar i högt tempo, i konstruktiv anda, och lyssnar in förslag till åtgärder.Men vi har också lagt fram de områden där reformer ska tas fram under mandatperioden. Det gjorde vi redan i vår första budget bara veckor efter att vi tillträtt, vilket har gjort att vi kan jobba i högt tempo och kommer att återkomma.Det finns inte, som ledamoten är inne på, en enskild lösning på problemet, utan det handlar om ett mönster inom många delar av politiken. Läget på bostadsmarknaden får också stor effekt på makroekonomin, och det är därför angeläget att se detta som en del i vår produktivitetstillväxt.Den kommission som tillsatts ska inom ramen för sitt uppdrag titta på hur vi kan ha en ändamålsenlig makrotillsyn och på amorteringskrav och bolånetak. Där är vi alltså redan igång. Experter leder detta arbete i kommittéer, och de kommer att lägga fram förslag för regeringen som vi kan hantera så att vi i god parlamentarisk ordning kan återkomma till riksdagen och fatta beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta lägger grunden och är en förutsättning för att kunna fatta beslut som har långsiktig bäring. För detta är det viktigt med dialog, absolut, och det har jag gärna med civilutskottet och Alireza Akhondi. Jag ser fram emot en fortsatt sådan dialog framöver, i takt med att vi lägger fram förslag till reformer och åtgärder som snabbt och successivt ser till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad i det mycket tuffa ekonomiska läge vi har nu, där det kommer mycket allvarliga och oroväckande rapporter och prognoser. Desto större anledning att jobba hårt, och det gör vi.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Syftet med en parlamentarisk utredning är att man ska få möjlighet att ändra sina positioner under ordnade former.För att förändra svensk bostadsmarknad behöver man också göra väldigt många saker samtidigt, och lägger vi fram förslag vart och ett för sig vet ju statsrådet att det lätt blir låsningar. Men tar man detta som en helhet där man ger och tar har man också förutsättningar att kompromissa.När jag pratar med aktörerna på svensk fastighets- och bostadsmarknad hör jag att det finns en genuin vilja att vara konstruktiv och lösa de långsiktiga strukturella frågorna. Men dem löser man inte genom att lägga fram förslag på riksdagens bord - vilket jag inte har sett ännu - om att göra kosmetiska förändringar av något som behöver byggas upp från grunden.Det är därför jag tror att det är ett strategiskt klokt vägval att ta det här som en helhet där alla är med och kompromissar. Vi pratar fri hyressättning i nyproduktion och kanske reformering av hyressättningsmodellen. Vi pratar om skattesystemens utformning. Det är många olika delar som behöver adresseras - regelförenklingar och så vidare.Det är det som är charmen med att vi i denna kammare tillsätter parlamentariska utredningar. Vi ser till att hitta en helhet som de flesta kan leva med. Det är mitt tips till statsrådet."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Syftet med en parlamentarisk utredning är att man ska få möjlighet att ändra sina positioner under ordnade former.För att förändra svensk bostadsmarknad behöver man också göra väldigt många saker samtidigt, och lägger vi fram förslag vart och ett för sig vet ju statsrådet att det lätt blir låsningar. Men tar man detta som en helhet där man ger och tar har man också förutsättningar att kompromissa.När jag pratar med aktörerna på svensk fastighets- och bostadsmarknad hör jag att det finns en genuin vilja att vara konstruktiv och lösa de långsiktiga strukturella frågorna. Men dem löser man inte genom att lägga fram förslag på riksdagens bord - vilket jag inte har sett ännu - om att göra kosmetiska förändringar av något som behöver byggas upp från grunden.Det är därför jag tror att det är ett strategiskt klokt vägval att ta det här som en helhet där alla är med och kompromissar. Vi pratar fri hyressättning i nyproduktion och kanske reformering av hyressättningsmodellen. Vi pratar om skattesystemens utformning. Det är många olika delar som behöver adresseras - regelförenklingar och så vidare.Det är det som är charmen med att vi i denna kammare tillsätter parlamentariska utredningar. Vi ser till att hitta en helhet som de flesta kan leva med. Det är mitt tips till statsrådet."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"I det senare är vi överens - vi kommer att behöva få bukt med de här problemen. Det är därför vi lägger fokus på att arbeta med de strukturella hinder som finns på bostadsmarknaden.Jag är väldigt glad för Alireza Akhondis tillit och tilltro till regeringens möjligheter att genomföra fler reformer på ett halvår än den förra regeringen kunde göra på åtta år. Riktigt så enkelt är det inte, men vi jobbar på. Jag förstår att ledamoten bekräftar att vi jobbar hårt med tanke på vad han säger, och jag ser fram emot att återkomma i högt tempo. Redan om 45 minuter kommer jag att ta ett steg och presentera en nyhet som jag tror kommer att glädja många, inte minst dem som har svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag.Frågan är vad en parlamentarisk utredning i det här läget skulle göra för att öka tempot i det som vi i princip redan är överens om, som Alireza Akhondi har beskrivit. Jag för gärna mycket dialog med Centerpartiet och andra partier i Sveriges riksdag. Jag träffar också väldigt många i branschen av de byggherrar och husproducenter som har det tufft just nu och hör med dem vilka åtgärder de ser behövs för att dämpa effekterna här och nu men framför allt bygga bort de strukturella hinder som finns för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jag svarar nej på frågan om att tillsätta en parlamentarisk utredning handlar alltså inte om att jag är emot dialog. Det är tvärtom, och det vet Alireza Akhondi. Däremot måste vi hålla högt tempo och genomföra de förändringar som krävs. Jag ser gärna ett så stort stöd som möjligt för detta i Sveriges riksdag, och jag för gärna en god dialog för att vi ska uppnå det. Men vi har majoritet. Vi kan lägga fram förslag och utgå från dem när vi fattar kloka beslut för att få en bättre fungerande bygg- och bostadsmarknad, och det kommer vi att göra."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"I det senare är vi överens - vi kommer att behöva få bukt med de här problemen. Det är därför vi lägger fokus på att arbeta med de strukturella hinder som finns på bostadsmarknaden.Jag är väldigt glad för Alireza Akhondis tillit och tilltro till regeringens möjligheter att genomföra fler reformer på ett halvår än den förra regeringen kunde göra på åtta år. Riktigt så enkelt är det inte, men vi jobbar på. Jag förstår att ledamoten bekräftar att vi jobbar hårt med tanke på vad han säger, och jag ser fram emot att återkomma i högt tempo. Redan om 45 minuter kommer jag att ta ett steg och presentera en nyhet som jag tror kommer att glädja många, inte minst dem som har svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag.Frågan är vad en parlamentarisk utredning i det här läget skulle göra för att öka tempot i det som vi i princip redan är överens om, som Alireza Akhondi har beskrivit. Jag för gärna mycket dialog med Centerpartiet och andra partier i Sveriges riksdag. Jag träffar också väldigt många i branschen av de byggherrar och husproducenter som har det tufft just nu och hör med dem vilka åtgärder de ser behövs för att dämpa effekterna här och nu men framför allt bygga bort de strukturella hinder som finns för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jag svarar nej på frågan om att tillsätta en parlamentarisk utredning handlar alltså inte om att jag är emot dialog. Det är tvärtom, och det vet Alireza Akhondi. Däremot måste vi hålla högt tempo och genomföra de förändringar som krävs. Jag ser gärna ett så stort stöd som möjligt för detta i Sveriges riksdag, och jag för gärna en god dialog för att vi ska uppnå det. Men vi har majoritet. Vi kan lägga fram förslag och utgå från dem när vi fattar kloka beslut för att få en bättre fungerande bygg- och bostadsmarknad, och det kommer vi att göra."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Regering och riksdag styr samhällsutvecklingen med två huvudsakliga verktyg. Det ena är lagförslag, och det andra är skatter.Under de sju månader som den här regeringen suttit har förslag som styr utvecklingen från regeringens sida lyst med sin frånvaro. Varken i budgeten eller i lagförslagen har vi kunnat vara med och påverka utvecklingen i denna kammare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet säger att man jobbar i högt tempo. Jag hade förstått det, givet processerna i Regeringskansliet, om det inte hade funnits färdigutredda förslag. Nu gör det ju det, och det gör att man kan förvänta sig att se resultatet av det hårda arbete som regeringen säger sig göra här i kammaren så att vi får lagförslag att ta ställning till.När jag lyfter fram behovet av en parlamentarisk utredning vet statsrådet mycket väl att det finns frågor. Byggmarknaden eller fastighetssektorn mår bra av långsiktighet så att man vet vilka förutsättningarna är. Men det är ju så långa processer, och det räcker inte att bara hävda att man har majoritet när vi behöver adressera frågor som fri hyressättning i nyproduktion.Vi vet ju att skattesystemets utformning - då tänker jag på fastighetsskatt, ränteavdrag och reavinstskatt, alltså på helheten - påverkar rörligheten på svensk bostadsmarknad. Den typen av frågeställningar kan man inte ta med ett par mandats övervikt i kammaren, utan de här frågorna förtjänar faktiskt parlamentarisk lejonmajoritet så att vi vet att besluten håller över tid.Vi vill ju inte ha en situation som den där man med ett penndrag stryker regeringens åtaganden kring stambanorna och sätter kommunerna på pottan så som den nya regeringen har gjort - inte heller när det gäller investeringsstödet, som jag förvisso inte är särskilt förtjust i. Men med ett penndrag blåser man fastighetsbolag på 16 miljarder kronor, så här jobbar man inte långsiktigt eller hållbart. Byggprocesser är långa. De tar åtta nio år, och då kan man inte ha de här tvära kasten. Det säger inte jag, utan det säger fastighetssektorn.Statsrådet adresserar inte heller den systeminstabilitet som Riksbanken har varit med och byggt upp genom att köpa upp massor av fastighetsobligationer. Nu när de ska omsättas pratar vi 20, 30, 40-procentiga ökningar i kostnader för fastighetsbolagen.Hur många fastighetsbolag är statsrådet beredd att offra med alla risker som det här innebär för ökad arbetslöshet och en krasch i svensk ekonomi innan statsrådet är villig att agera kraftfullt och på riktigt? Jag vet att du jobbar hårt, Andreas, eller jag vet att statsrådet jobbar hårt. Men vi behöver verkligen få bukt med de här frågorna en gång för alla."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Regering och riksdag styr samhällsutvecklingen med två huvudsakliga verktyg. Det ena är lagförslag, och det andra är skatter.Under de sju månader som den här regeringen suttit har förslag som styr utvecklingen från regeringens sida lyst med sin frånvaro. Varken i budgeten eller i lagförslagen har vi kunnat vara med och påverka utvecklingen i denna kammare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet säger att man jobbar i högt tempo. Jag hade förstått det, givet processerna i Regeringskansliet, om det inte hade funnits färdigutredda förslag. Nu gör det ju det, och det gör att man kan förvänta sig att se resultatet av det hårda arbete som regeringen säger sig göra här i kammaren så att vi får lagförslag att ta ställning till.När jag lyfter fram behovet av en parlamentarisk utredning vet statsrådet mycket väl att det finns frågor. Byggmarknaden eller fastighetssektorn mår bra av långsiktighet så att man vet vilka förutsättningarna är. Men det är ju så långa processer, och det räcker inte att bara hävda att man har majoritet när vi behöver adressera frågor som fri hyressättning i nyproduktion.Vi vet ju att skattesystemets utformning - då tänker jag på fastighetsskatt, ränteavdrag och reavinstskatt, alltså på helheten - påverkar rörligheten på svensk bostadsmarknad. Den typen av frågeställningar kan man inte ta med ett par mandats övervikt i kammaren, utan de här frågorna förtjänar faktiskt parlamentarisk lejonmajoritet så att vi vet att besluten håller över tid.Vi vill ju inte ha en situation som den där man med ett penndrag stryker regeringens åtaganden kring stambanorna och sätter kommunerna på pottan så som den nya regeringen har gjort - inte heller när det gäller investeringsstödet, som jag förvisso inte är särskilt förtjust i. Men med ett penndrag blåser man fastighetsbolag på 16 miljarder kronor, så här jobbar man inte långsiktigt eller hållbart. Byggprocesser är långa. De tar åtta nio år, och då kan man inte ha de här tvära kasten. Det säger inte jag, utan det säger fastighetssektorn.Statsrådet adresserar inte heller den systeminstabilitet som Riksbanken har varit med och byggt upp genom att köpa upp massor av fastighetsobligationer. Nu när de ska omsättas pratar vi 20, 30, 40-procentiga ökningar i kostnader för fastighetsbolagen.Hur många fastighetsbolag är statsrådet beredd att offra med alla risker som det här innebär för ökad arbetslöshet och en krasch i svensk ekonomi innan statsrådet är villig att agera kraftfullt och på riktigt? Jag vet att du jobbar hårt, Andreas, eller jag vet att statsrådet jobbar hårt. Men vi behöver verkligen få bukt med de här frågorna en gång för alla."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Det var inte ett icke-svar som jag gav till ledamoten. Ledamoten ställde två frågor i sin interpellation. I den första frågan är två frågor inbakade. Jag kan upprepa: \"Är statsrådet beredd att agera\" - svaret är ja - \"exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning\" - svaret är nej. Alireza Akhondi beskriver också mycket väl varför. Det finns många färdigutredda förslag. Det finns beredningsunderlag. Som jag sa i mitt interpellationssvar finns det också i huvudsak en samsyn.Nu handlar det om att arbeta i högt tempo. Det finns ett eftersatt reformbehov, inte minst eftersom det var svängdörrar till bostadsministerposten under den förra regeringen, som Centerpartiet gav stöd till. Det är klart att vi hade varit i ett bättre läge om man hade fortsatt i den takt som rådde när Kristdemokraterna hade bostadsministerposten förra gången. Nu återupptar vi arbetet, och vi har rivstartat det. Vi ser inte behov av en parlamentarisk utredning eftersom vi har majoritet i riksdagen för de förslag som kommer att komma.\"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter\" var den sista frågan i interpellationen. Svaret är ja. Jag nämnde Produktivitetskommissionen. Dessutom beslutade regeringen den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, såsom bolånetak och amorteringskrav, har fungerat hittills och hur de kan utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det här är på gång. Jag kan också informera ledamoten om att jag om 50 minuter kommer att hålla en pressträff där jag presenterar ytterligare ett steg i den riktningen.Vi jobbar på i högt tempo. Det kommer att komma reformer; vi har aviserat på vilka områden. Det handlar om att ta tag i de strukturella hinder som finns för en fungerande bygg- och bostadsmarknad. Där uppfattar jag att det i huvudsak finns samsyn."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Det var inte ett icke-svar som jag gav till ledamoten. Ledamoten ställde två frågor i sin interpellation. I den första frågan är två frågor inbakade. Jag kan upprepa: \"Är statsrådet beredd att agera\" - svaret är ja - \"exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning\" - svaret är nej. Alireza Akhondi beskriver också mycket väl varför. Det finns många färdigutredda förslag. Det finns beredningsunderlag. Som jag sa i mitt interpellationssvar finns det också i huvudsak en samsyn.Nu handlar det om att arbeta i högt tempo. Det finns ett eftersatt reformbehov, inte minst eftersom det var svängdörrar till bostadsministerposten under den förra regeringen, som Centerpartiet gav stöd till. Det är klart att vi hade varit i ett bättre läge om man hade fortsatt i den takt som rådde när Kristdemokraterna hade bostadsministerposten förra gången. Nu återupptar vi arbetet, och vi har rivstartat det. Vi ser inte behov av en parlamentarisk utredning eftersom vi har majoritet i riksdagen för de förslag som kommer att komma.\"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter\" var den sista frågan i interpellationen. Svaret är ja. Jag nämnde Produktivitetskommissionen. Dessutom beslutade regeringen den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, såsom bolånetak och amorteringskrav, har fungerat hittills och hur de kan utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det här är på gång. Jag kan också informera ledamoten om att jag om 50 minuter kommer att hålla en pressträff där jag presenterar ytterligare ett steg i den riktningen.Vi jobbar på i högt tempo. Det kommer att komma reformer; vi har aviserat på vilka områden. Det handlar om att ta tag i de strukturella hinder som finns för en fungerande bygg- och bostadsmarknad. Där uppfattar jag att det i huvudsak finns samsyn."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Men som vanligt när vi har interpellationsdebatter - det är inte första gången - blir det ganska mycket icke-svar från statsrådets sida. Nu har regeringen suttit i nästan sju månader, och trots att man upplyser oss här i kammaren om att man har majoritet lyser förslagen med sin frånvaro.Jag har påmint statsrådet om att det gjorts över 60 offentliga utredningar rörande bostadsmarknaden sedan 2006. I princip varenda millimeter av svensk bostadsmarknad är färdigutredd. För er som lyssnar och inte vet vad detta innebär kan jag säga att det när beredningskravet uppfyllts faktiskt går ganska snabbt att återkomma till riksdagen med förslag på de strukturförändringar som man säger sig vilja genomföra.Det är lite olyckligt att statsrådet i debatten fokuserar på den generella produktivitetsutvecklingen. För några dagar sedan såg vi vad många av oss tror är början på det som komma skall på fastighetsmarknaden. Då pratar jag särskilt om SBB. Vi har faktiskt med berått mod, för att använda ett sådant uttryck, lyckats bygga in en systeminstabilitet som kommer att kunna påverka inte bara den svenska bostadsmarknaden utan hela den svenska ekonomin. Under denna händelseutveckling pratar statsrådet om reallöner och annat som egentligen är icke-frågor i sammanhanget.Det finns ungefär 300 000 planlagda tomter i Sverige i dag. De finns förvisso kanske inte på alla de ställen som man vill bygga på, men byggbar mark är inte det som är problematiskt här och nu. Det som är problematiskt är att det kommer att sina framåt sommaren i byggbolagens orderböcker. Efter det kommer vi att se en ganska stor konkursvåg, men också en varselvåg. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär jag var på ett seminarium, en nätverksträff, med Attefall, en gammal partikollega till statsrådet, var signalen från byggsektorn glasklar: Regeringen måste göra någonting. Men när jag tittar på propositionslistan undrar jag: Var är förslagen, statsrådet? Det händer ju ingenting.När vi pratar om strukturförändringar pratar vi inte om smärre schablonavdragsökningar som ska göra att människor får några kronor mer när de hyr ut sina bostäder, utan vi pratar om inlåsningseffekter och människors möjligheter att finansiera sin bostad. Lösningen är inte att ni spränger det skepp som är illa ute för att sedan bygga ett Sverigehus, vad det nu innebär."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Men som vanligt när vi har interpellationsdebatter - det är inte första gången - blir det ganska mycket icke-svar från statsrådets sida. Nu har regeringen suttit i nästan sju månader, och trots att man upplyser oss här i kammaren om att man har majoritet lyser förslagen med sin frånvaro.Jag har påmint statsrådet om att det gjorts över 60 offentliga utredningar rörande bostadsmarknaden sedan 2006. I princip varenda millimeter av svensk bostadsmarknad är färdigutredd. För er som lyssnar och inte vet vad detta innebär kan jag säga att det när beredningskravet uppfyllts faktiskt går ganska snabbt att återkomma till riksdagen med förslag på de strukturförändringar som man säger sig vilja genomföra.Det är lite olyckligt att statsrådet i debatten fokuserar på den generella produktivitetsutvecklingen. För några dagar sedan såg vi vad många av oss tror är början på det som komma skall på fastighetsmarknaden. Då pratar jag särskilt om SBB. Vi har faktiskt med berått mod, för att använda ett sådant uttryck, lyckats bygga in en systeminstabilitet som kommer att kunna påverka inte bara den svenska bostadsmarknaden utan hela den svenska ekonomin. Under denna händelseutveckling pratar statsrådet om reallöner och annat som egentligen är icke-frågor i sammanhanget.Det finns ungefär 300 000 planlagda tomter i Sverige i dag. De finns förvisso kanske inte på alla de ställen som man vill bygga på, men byggbar mark är inte det som är problematiskt här och nu. Det som är problematiskt är att det kommer att sina framåt sommaren i byggbolagens orderböcker. Efter det kommer vi att se en ganska stor konkursvåg, men också en varselvåg. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär jag var på ett seminarium, en nätverksträff, med Attefall, en gammal partikollega till statsrådet, var signalen från byggsektorn glasklar: Regeringen måste göra någonting. Men när jag tittar på propositionslistan undrar jag: Var är förslagen, statsrådet? Det händer ju ingenting.När vi pratar om strukturförändringar pratar vi inte om smärre schablonavdragsökningar som ska göra att människor får några kronor mer när de hyr ut sina bostäder, utan vi pratar om inlåsningseffekter och människors möjligheter att finansiera sin bostad. Lösningen är inte att ni spränger det skepp som är illa ute för att sedan bygga ett Sverigehus, vad det nu innebär."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden?","answer":"Alireza Akhondi har frågat mig om jag är beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning, för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden. Alireza Akhondi har även frågat mig om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor. Som Alireza Akhondi skriver i sin interpellation måste vi mycket riktigt få bukt med strukturproblemen på bostadsmarknaden. Regeringen ser däremot inget behov av att tillsätta en parlamentarisk utredning. Samarbetspartierna som utgör regeringsunderlaget har majoritet i Sveriges riksdag, och min uppfattning är dessutom att det i huvudsak råder enighet kring vilka strukturella hinder som präglar den svenska bygg- och bostadsmarknaden.Regeringen arbetar redan med att ta tag i strukturproblemen på bostadsmarknaden. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, reglerna för att bygga ska förenklas betydligt och kommuner uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Sådana strukturella reformer har regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2023 så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen så småningom vänder upp.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHela den svenska ekonomin har ända sedan finanskrisen 2008 haft en svag produktivitetsutveckling. Det är utmärkande för hela näringslivet, inte minst byggsektorn. Om den här utvecklingen fortsätter kommer det att påverka de svenska reallönerna och vår konkurrenskraft negativt. För att vända trenden är det därför viktigt att vi genomför reformer som ökar den svenska produktiviteten. Vi behöver undersöka vilka strukturella problem som finns och hur vi kan komma till rätta med dem.Regeringen beslutade därför den 20 april att tillsätta en kommission som ska kartlägga hinder och möjligheter för att återigen stärka produktiviteten i hela ekonomin, näringslivet såväl som offentlig sektor. Kommissionen kan inom ramen för sitt uppdrag lämna alla typer av förslag, bland annat sådana som påverkar såväl statens inkomster som dess utgifter. En väl fungerande och flexibel bostadsmarknad är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad genom att människor enkelt ska kunna flytta för att ta ett nytt jobb eller påbörja studier. Produktivitetskommissionen ska därför bland annat analysera behovet av reformer på bostadsmarknaden för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet.När det gäller åtgärder inom skatteområdet av betydelse för bostadsmarknaden remitterades den 28 april en promemoria med förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden utgör ett betydelsefullt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för privatuthyrning. Ett höjt schablonavdrag vid upplåtelse av den egna bostaden utgör ett ekonomiskt incitament som kan leda till att fler privatpersoner väljer att hyra ut hela eller delar av bostaden. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet."}
+{"question":"Är statsrådet beredd att inom sitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor?","answer":"Alireza Akhondi har frågat mig om jag är beredd att agera, exempelvis genom att tillsätta en parlamentarisk utredning, för att ta tag i alla delar som behöver styras upp för att få bukt med strukturproblemen på bostads- och fastighetsmarknaden. Alireza Akhondi har även frågat mig om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde också titta på skattemässiga effekter, då just skatternas utformning påverkar både rörlighet och tillkomst av nya bostadsytor. Som Alireza Akhondi skriver i sin interpellation måste vi mycket riktigt få bukt med strukturproblemen på bostadsmarknaden. Regeringen ser däremot inget behov av att tillsätta en parlamentarisk utredning. Samarbetspartierna som utgör regeringsunderlaget har majoritet i Sveriges riksdag, och min uppfattning är dessutom att det i huvudsak råder enighet kring vilka strukturella hinder som präglar den svenska bygg- och bostadsmarknaden.Regeringen arbetar redan med att ta tag i strukturproblemen på bostadsmarknaden. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, reglerna för att bygga ska förenklas betydligt och kommuner uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Sådana strukturella reformer har regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2023 så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen så småningom vänder upp.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHela den svenska ekonomin har ända sedan finanskrisen 2008 haft en svag produktivitetsutveckling. Det är utmärkande för hela näringslivet, inte minst byggsektorn. Om den här utvecklingen fortsätter kommer det att påverka de svenska reallönerna och vår konkurrenskraft negativt. För att vända trenden är det därför viktigt att vi genomför reformer som ökar den svenska produktiviteten. Vi behöver undersöka vilka strukturella problem som finns och hur vi kan komma till rätta med dem.Regeringen beslutade därför den 20 april att tillsätta en kommission som ska kartlägga hinder och möjligheter för att återigen stärka produktiviteten i hela ekonomin, näringslivet såväl som offentlig sektor. Kommissionen kan inom ramen för sitt uppdrag lämna alla typer av förslag, bland annat sådana som påverkar såväl statens inkomster som dess utgifter. En väl fungerande och flexibel bostadsmarknad är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad genom att människor enkelt ska kunna flytta för att ta ett nytt jobb eller påbörja studier. Produktivitetskommissionen ska därför bland annat analysera behovet av reformer på bostadsmarknaden för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet.När det gäller åtgärder inom skatteområdet av betydelse för bostadsmarknaden remitterades den 28 april en promemoria med förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden utgör ett betydelsefullt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för privatuthyrning. Ett höjt schablonavdrag vid upplåtelse av den egna bostaden utgör ett ekonomiskt incitament som kan leda till att fler privatpersoner väljer att hyra ut hela eller delar av bostaden. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av bostadsbeståndet."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Vi ska ta Serkan Köses frågor så här på slutet, så att det blir ordentligt. Sofia Amloh får återkomma. Det är oklart vilken fråga det här gäller, men det är klart att vi ska satsa på hela Sverige. Det gör vi. Vi satsar 89 miljarder. Det är bra. Jag noterar att Socialdemokraterna, när de är i opposition, har ännu mer pengar.Första frågan är: Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling om kompetensutmaningen?Vi gör stora förändringar för att öka integrationen och få människor i utanförskap till innanförskap. Vi gör stora saker för att förstärka kvaliteten på Arbetsförmedlingens insatser. Vi ska inte förslösa medborgarnas pengar. Varenda krona på Arbetsförmedlingen är medborgarnas pengar. Det är ingen annans pengar. Det är inte Serkan Köses pengar. Det är inte mina pengar. Det är medborgarnas pengar.Vi gör stora saker för en nationell kraftsamling. Lägg därtill det reguljära utbildningssystemet.Det görs alltså saker. Men det måste ske med kvalitet. Att bara ösa på pengar har prövats under några år. Då uppstod den enorma missmatchningen i stället för matchningen.Den andra frågan lyder: Avser ministern att ta initiativ till någon typ av kriskommission? Det är jag verkligen beredd att göra - när vi har en kris. Tills vidare tänker jag fokusera på att använda människors personliga ansvar och ett starkt offentligt åtagande för vidareutbildning och reguljär utbildning för att få människor att ta det ansvaret.Ytterst handlar det också om en bidragsreform.Ännu en fråga är: Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa drivkrafter för att få fler att styra flyttlasset norröver?De finns, men de behöver förstärkas. A-kassan är till för när det inte finns några jobb. A-kassan är inte till för när det finns 200 000 lediga jobb. Då måste man driva på.Om vi ska betala för skolan, för bland annat de ungdomar som sitter på åhörarläktaren och lyssnar, och för fler äldreboenden måste vuxna, friska människor jobba. Det är vad det handlar om. Då handlar det om kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Vi ska ta Serkan Köses frågor så här på slutet, så att det blir ordentligt. Sofia Amloh får återkomma. Det är oklart vilken fråga det här gäller, men det är klart att vi ska satsa på hela Sverige. Det gör vi. Vi satsar 89 miljarder. Det är bra. Jag noterar att Socialdemokraterna, när de är i opposition, har ännu mer pengar.Första frågan är: Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling om kompetensutmaningen?Vi gör stora förändringar för att öka integrationen och få människor i utanförskap till innanförskap. Vi gör stora saker för att förstärka kvaliteten på Arbetsförmedlingens insatser. Vi ska inte förslösa medborgarnas pengar. Varenda krona på Arbetsförmedlingen är medborgarnas pengar. Det är ingen annans pengar. Det är inte Serkan Köses pengar. Det är inte mina pengar. Det är medborgarnas pengar.Vi gör stora saker för en nationell kraftsamling. Lägg därtill det reguljära utbildningssystemet.Det görs alltså saker. Men det måste ske med kvalitet. Att bara ösa på pengar har prövats under några år. Då uppstod den enorma missmatchningen i stället för matchningen.Den andra frågan lyder: Avser ministern att ta initiativ till någon typ av kriskommission? Det är jag verkligen beredd att göra - när vi har en kris. Tills vidare tänker jag fokusera på att använda människors personliga ansvar och ett starkt offentligt åtagande för vidareutbildning och reguljär utbildning för att få människor att ta det ansvaret.Ytterst handlar det också om en bidragsreform.Ännu en fråga är: Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa drivkrafter för att få fler att styra flyttlasset norröver?De finns, men de behöver förstärkas. A-kassan är till för när det inte finns några jobb. A-kassan är inte till för när det finns 200 000 lediga jobb. Då måste man driva på.Om vi ska betala för skolan, för bland annat de ungdomar som sitter på åhörarläktaren och lyssnar, och för fler äldreboenden måste vuxna, friska människor jobba. Det är vad det handlar om. Då handlar det om kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Vi ska ta Serkan Köses frågor så här på slutet, så att det blir ordentligt. Sofia Amloh får återkomma. Det är oklart vilken fråga det här gäller, men det är klart att vi ska satsa på hela Sverige. Det gör vi. Vi satsar 89 miljarder. Det är bra. Jag noterar att Socialdemokraterna, när de är i opposition, har ännu mer pengar.Första frågan är: Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling om kompetensutmaningen?Vi gör stora förändringar för att öka integrationen och få människor i utanförskap till innanförskap. Vi gör stora saker för att förstärka kvaliteten på Arbetsförmedlingens insatser. Vi ska inte förslösa medborgarnas pengar. Varenda krona på Arbetsförmedlingen är medborgarnas pengar. Det är ingen annans pengar. Det är inte Serkan Köses pengar. Det är inte mina pengar. Det är medborgarnas pengar.Vi gör stora saker för en nationell kraftsamling. Lägg därtill det reguljära utbildningssystemet.Det görs alltså saker. Men det måste ske med kvalitet. Att bara ösa på pengar har prövats under några år. Då uppstod den enorma missmatchningen i stället för matchningen.Den andra frågan lyder: Avser ministern att ta initiativ till någon typ av kriskommission? Det är jag verkligen beredd att göra - när vi har en kris. Tills vidare tänker jag fokusera på att använda människors personliga ansvar och ett starkt offentligt åtagande för vidareutbildning och reguljär utbildning för att få människor att ta det ansvaret.Ytterst handlar det också om en bidragsreform.Ännu en fråga är: Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa drivkrafter för att få fler att styra flyttlasset norröver?De finns, men de behöver förstärkas. A-kassan är till för när det inte finns några jobb. A-kassan är inte till för när det finns 200 000 lediga jobb. Då måste man driva på.Om vi ska betala för skolan, för bland annat de ungdomar som sitter på åhörarläktaren och lyssnar, och för fler äldreboenden måste vuxna, friska människor jobba. Det är vad det handlar om. Då handlar det om kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Det är fantastiskt att statsrådet ägnade fyra minuter åt att inte svara på frågorna utan prata om allt annat.Vi har pratat om resurser till Arbetsförmedlingen, nystartsjobben och 80 nya miljarder i budgeten. Samtidigt kan vi konstatera att regeringen drar ned på resurserna till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ville ha 9 miljarder; i regeringens budget finns 7,8 miljarder. Det saknas 1,2 miljarder. Sedan skjuter man till 50 miljoner som man tar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Det blir inte riktigt en seriös diskussion.Vi står inför en jätteutmaning i kompetensförsörjningsfrågan, och det är den jag vill komma tillbaka till. Det behövs en samordnad nationell kompetensförsörjningspolitik, ett nationellt ansvar. Regeringen behöver sätta sig ned tillsammans med alla de berörda aktörer som jag nämnde tidigare - fackliga organisationer, branschorganisationer, regioner, kommuner och så vidare - och se hur man kan lösa detta. Det är en jätteutmaning för Sverige. Vi har 200 000 lediga jobb. Vi pratar om norra Sverige - en gigantisk utmaning men också en enorm tillgång för vårt land med hela den gröna omställningen. För det krävs en bostadspolitik, för det krävs en arbetsmarknadspolitik och för det krävs en utbildningspolitik - allt detta samlat.Man kan titta på hur de gör i de andra nordiska länderna. Hur gör de i Norge? Hur gör de i Danmark? Kan vi lära oss någonting av våra grannländer? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI till exempel Norge samarbetar regeringen med näringsliv, fackföreningar, utbildningsinstitutioner och så vidare. I Danmark tittar arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och relevanta aktörer på vad man ska göra för att hantera kompetensförsörjningen. Det är en viktig fråga.Det är en enormt viktig fråga för Sverige. Den är enormt viktig för att fortsätta få ned arbetslösheten och öka sysselsättningen. Då behövs en nationell kraftsamling. Det är det vi vill diskutera, Johan Pehrson. Statsrådet har ansvaret för att samla alla berörda och viktiga aktörer, för att vi ska få fler att flytta norrut."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Det är fantastiskt att statsrådet ägnade fyra minuter åt att inte svara på frågorna utan prata om allt annat.Vi har pratat om resurser till Arbetsförmedlingen, nystartsjobben och 80 nya miljarder i budgeten. Samtidigt kan vi konstatera att regeringen drar ned på resurserna till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ville ha 9 miljarder; i regeringens budget finns 7,8 miljarder. Det saknas 1,2 miljarder. Sedan skjuter man till 50 miljoner som man tar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Det blir inte riktigt en seriös diskussion.Vi står inför en jätteutmaning i kompetensförsörjningsfrågan, och det är den jag vill komma tillbaka till. Det behövs en samordnad nationell kompetensförsörjningspolitik, ett nationellt ansvar. Regeringen behöver sätta sig ned tillsammans med alla de berörda aktörer som jag nämnde tidigare - fackliga organisationer, branschorganisationer, regioner, kommuner och så vidare - och se hur man kan lösa detta. Det är en jätteutmaning för Sverige. Vi har 200 000 lediga jobb. Vi pratar om norra Sverige - en gigantisk utmaning men också en enorm tillgång för vårt land med hela den gröna omställningen. För det krävs en bostadspolitik, för det krävs en arbetsmarknadspolitik och för det krävs en utbildningspolitik - allt detta samlat.Man kan titta på hur de gör i de andra nordiska länderna. Hur gör de i Norge? Hur gör de i Danmark? Kan vi lära oss någonting av våra grannländer? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI till exempel Norge samarbetar regeringen med näringsliv, fackföreningar, utbildningsinstitutioner och så vidare. I Danmark tittar arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och relevanta aktörer på vad man ska göra för att hantera kompetensförsörjningen. Det är en viktig fråga.Det är en enormt viktig fråga för Sverige. Den är enormt viktig för att fortsätta få ned arbetslösheten och öka sysselsättningen. Då behövs en nationell kraftsamling. Det är det vi vill diskutera, Johan Pehrson. Statsrådet har ansvaret för att samla alla berörda och viktiga aktörer, för att vi ska få fler att flytta norrut."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Det är fantastiskt att statsrådet ägnade fyra minuter åt att inte svara på frågorna utan prata om allt annat.Vi har pratat om resurser till Arbetsförmedlingen, nystartsjobben och 80 nya miljarder i budgeten. Samtidigt kan vi konstatera att regeringen drar ned på resurserna till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ville ha 9 miljarder; i regeringens budget finns 7,8 miljarder. Det saknas 1,2 miljarder. Sedan skjuter man till 50 miljoner som man tar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Det blir inte riktigt en seriös diskussion.Vi står inför en jätteutmaning i kompetensförsörjningsfrågan, och det är den jag vill komma tillbaka till. Det behövs en samordnad nationell kompetensförsörjningspolitik, ett nationellt ansvar. Regeringen behöver sätta sig ned tillsammans med alla de berörda aktörer som jag nämnde tidigare - fackliga organisationer, branschorganisationer, regioner, kommuner och så vidare - och se hur man kan lösa detta. Det är en jätteutmaning för Sverige. Vi har 200 000 lediga jobb. Vi pratar om norra Sverige - en gigantisk utmaning men också en enorm tillgång för vårt land med hela den gröna omställningen. För det krävs en bostadspolitik, för det krävs en arbetsmarknadspolitik och för det krävs en utbildningspolitik - allt detta samlat.Man kan titta på hur de gör i de andra nordiska länderna. Hur gör de i Norge? Hur gör de i Danmark? Kan vi lära oss någonting av våra grannländer? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI till exempel Norge samarbetar regeringen med näringsliv, fackföreningar, utbildningsinstitutioner och så vidare. I Danmark tittar arbetsmarknadens parter, utbildningsinstitutioner och relevanta aktörer på vad man ska göra för att hantera kompetensförsörjningen. Det är en viktig fråga.Det är en enormt viktig fråga för Sverige. Den är enormt viktig för att fortsätta få ned arbetslösheten och öka sysselsättningen. Då behövs en nationell kraftsamling. Det är det vi vill diskutera, Johan Pehrson. Statsrådet har ansvaret för att samla alla berörda och viktiga aktörer, för att vi ska få fler att flytta norrut."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Lite krasst - eller egentligen inte - satsar regeringen 89 miljarder kronor på att människor ska få en andra chans, på att få arbetsmarknaden att fungera och på att hjälpa och stödja de inte minst unga personer som av olika skäl kanske lämnat i värsta fall grundskolan eller annars gymnasiet. Det är den samlade satsningen på arbetsmarknadspolitik, inkluderande a-kassan. Det är väldigt mycket pengar.En del lägger vi på Arbetsförmedlingen, som har sina verktyg. Där jobbar mer än 10 000 duktiga medarbetare som kämpar på och försöker hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen hade ett samarbete med Liberalerna och Centerpartiet där vi skapade nya aktörer som fick jobba med Arbetsförmedlingen. Alla tyckte inte om det, men jag kan konstatera att i detta tuffa läge, mitt i kniptången mellan lågkonjunktur och hög inflation, minskar arbetslösheten - just nu, medan vi står här och pratar.Jag är beredd att se på hur omvärlden ser ut, med de krigshot och den globalisering som finns, så att jag och vi är rustade för sämre tider och kan agera.Vilka åtgärder är det man saknar från oppositionen? Är det ännu fler subventionerade anställningar? Är det ännu fler utbildningsplatser som kanske inte fylls? Lokförare nämndes här förut. Alla platser i lokförarutbildningen fylldes inte förra året. Nu storsatsar vi på att ta in lokförare, som är viktiga för att människor ska kunna leva och pendla inom arbetsmarknadsregioner, komma till jobbet, komma till skolan, komma till gamla mamma - jätteviktigt! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser att Arbetsförmedlingen har en stark verktygslåda. Vi ser hur nystartsjobben ofta fungerar väl, om än inte problemfritt. Det finns nämligen, hör och häpna, människor som utnyttjar systemet, människor som skor sig på andra, människor som inte följer reglerna som är avsedda för att stödja, skydda och hjälpa. Där måste vi också sätta in kontroller för att få mer effektivitet.Jag vill återkomma till diskussionen om de 89 miljarderna. Det är pengar som vi tar in i skatt av hårt arbetande människor i Sverige och som sedan alltid riksdagen, ofta efter förslag från regeringen, slutgiltigt bestämmer hur vi ska använda. Vi måste använda dem med stor varsamhet och väldig tydlighet i vad vi erbjuder. Vi erbjuder goda chanser, men det kommer också att krävas ett ganska hårt arbete av individen med att söka jobb, ta reguljära utbildningar där det behövs, kanske ta en arbetsmarknadsutbildning eller rusta sig för en arbetsmarknadsutbildning. Det är nämligen det vanligaste jag hör när jag pratar med arbetsförmedlare runt om i Sverige: Vi har massor som vi kan erbjuda, men det går inte eftersom svenskkunskaperna är lite för svaga.Sedan finns det såklart en vilja att kunna lösa alla problem politiskt. Det är därför man hör allt från att det ska vara särskilda statliga elupphandlingar till att staten ska bedriva arbetsmarknadsutbildning och i stort sett bära människor till utbildningen. Människor har dock ett personligt ansvar. Andra oppositionspartier kommer med att det ska vara statliga banker, statliga biltillverkare och statligt allting för att lösa de här problemen."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Lite krasst - eller egentligen inte - satsar regeringen 89 miljarder kronor på att människor ska få en andra chans, på att få arbetsmarknaden att fungera och på att hjälpa och stödja de inte minst unga personer som av olika skäl kanske lämnat i värsta fall grundskolan eller annars gymnasiet. Det är den samlade satsningen på arbetsmarknadspolitik, inkluderande a-kassan. Det är väldigt mycket pengar.En del lägger vi på Arbetsförmedlingen, som har sina verktyg. Där jobbar mer än 10 000 duktiga medarbetare som kämpar på och försöker hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen hade ett samarbete med Liberalerna och Centerpartiet där vi skapade nya aktörer som fick jobba med Arbetsförmedlingen. Alla tyckte inte om det, men jag kan konstatera att i detta tuffa läge, mitt i kniptången mellan lågkonjunktur och hög inflation, minskar arbetslösheten - just nu, medan vi står här och pratar.Jag ��r beredd att se på hur omvärlden ser ut, med de krigshot och den globalisering som finns, så att jag och vi är rustade för sämre tider och kan agera.Vilka åtgärder är det man saknar från oppositionen? Är det ännu fler subventionerade anställningar? Är det ännu fler utbildningsplatser som kanske inte fylls? Lokförare nämndes här förut. Alla platser i lokförarutbildningen fylldes inte förra året. Nu storsatsar vi på att ta in lokförare, som är viktiga för att människor ska kunna leva och pendla inom arbetsmarknadsregioner, komma till jobbet, komma till skolan, komma till gamla mamma - jätteviktigt! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser att Arbetsförmedlingen har en stark verktygslåda. Vi ser hur nystartsjobben ofta fungerar väl, om än inte problemfritt. Det finns nämligen, hör och häpna, människor som utnyttjar systemet, människor som skor sig på andra, människor som inte följer reglerna som är avsedda för att stödja, skydda och hjälpa. Där måste vi också sätta in kontroller för att få mer effektivitet.Jag vill återkomma till diskussionen om de 89 miljarderna. Det är pengar som vi tar in i skatt av hårt arbetande människor i Sverige och som sedan alltid riksdagen, ofta efter förslag från regeringen, slutgiltigt bestämmer hur vi ska använda. Vi måste använda dem med stor varsamhet och väldig tydlighet i vad vi erbjuder. Vi erbjuder goda chanser, men det kommer också att krävas ett ganska hårt arbete av individen med att söka jobb, ta reguljära utbildningar där det behövs, kanske ta en arbetsmarknadsutbildning eller rusta sig för en arbetsmarknadsutbildning. Det är nämligen det vanligaste jag hör när jag pratar med arbetsförmedlare runt om i Sverige: Vi har massor som vi kan erbjuda, men det går inte eftersom svenskkunskaperna är lite för svaga.Sedan finns det såklart en vilja att kunna lösa alla problem politiskt. Det är därför man hör allt från att det ska vara särskilda statliga elupphandlingar till att staten ska bedriva arbetsmarknadsutbildning och i stort sett bära människor till utbildningen. Människor har dock ett personligt ansvar. Andra oppositionspartier kommer med att det ska vara statliga banker, statliga biltillverkare och statligt allting för att lösa de här problemen."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Lite krasst - eller egentligen inte - satsar regeringen 89 miljarder kronor på att människor ska få en andra chans, på att få arbetsmarknaden att fungera och på att hjälpa och stödja de inte minst unga personer som av olika skäl kanske lämnat i värsta fall grundskolan eller annars gymnasiet. Det är den samlade satsningen på arbetsmarknadspolitik, inkluderande a-kassan. Det är väldigt mycket pengar.En del lägger vi på Arbetsförmedlingen, som har sina verktyg. Där jobbar mer än 10 000 duktiga medarbetare som kämpar på och försöker hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden. Den tidigare regeringen hade ett samarbete med Liberalerna och Centerpartiet där vi skapade nya aktörer som fick jobba med Arbetsförmedlingen. Alla tyckte inte om det, men jag kan konstatera att i detta tuffa läge, mitt i kniptången mellan lågkonjunktur och hög inflation, minskar arbetslösheten - just nu, medan vi står här och pratar.Jag är beredd att se på hur omvärlden ser ut, med de krigshot och den globalisering som finns, så att jag och vi är rustade för sämre tider och kan agera.Vilka åtgärder är det man saknar från oppositionen? Är det ännu fler subventionerade anställningar? Är det ännu fler utbildningsplatser som kanske inte fylls? Lokförare nämndes här förut. Alla platser i lokförarutbildningen fylldes inte förra året. Nu storsatsar vi på att ta in lokförare, som är viktiga för att människor ska kunna leva och pendla inom arbetsmarknadsregioner, komma till jobbet, komma till skolan, komma till gamla mamma - jätteviktigt! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser att Arbetsförmedlingen har en stark verktygslåda. Vi ser hur nystartsjobben ofta fungerar väl, om än inte problemfritt. Det finns nämligen, hör och häpna, människor som utnyttjar systemet, människor som skor sig på andra, människor som inte följer reglerna som är avsedda för att stödja, skydda och hjälpa. Där måste vi också sätta in kontroller för att få mer effektivitet.Jag vill återkomma till diskussionen om de 89 miljarderna. Det är pengar som vi tar in i skatt av hårt arbetande människor i Sverige och som sedan alltid riksdagen, ofta efter förslag från regeringen, slutgiltigt bestämmer hur vi ska använda. Vi måste använda dem med stor varsamhet och väldig tydlighet i vad vi erbjuder. Vi erbjuder goda chanser, men det kommer också att krävas ett ganska hårt arbete av individen med att söka jobb, ta reguljära utbildningar där det behövs, kanske ta en arbetsmarknadsutbildning eller rusta sig för en arbetsmarknadsutbildning. Det är nämligen det vanligaste jag hör när jag pratar med arbetsförmedlare runt om i Sverige: Vi har massor som vi kan erbjuda, men det går inte eftersom svenskkunskaperna är lite för svaga.Sedan finns det såklart en vilja att kunna lösa alla problem politiskt. Det är därför man hör allt från att det ska vara särskilda statliga elupphandlingar till att staten ska bedriva arbetsmarknadsutbildning och i stort sett bära människor till utbildningen. Människor har dock ett personligt ansvar. Andra oppositionspartier kommer med att det ska vara statliga banker, statliga biltillverkare och statligt allting för att lösa de här problemen."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Jag håller med om det statsrådet säger i sitt senaste inlägg om det delade ansvaret. Både staten och den enskilda individen behöver ta ett ansvar för att man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det ska vara krav men också förutsättningar. Jag vill betona det, för ibland pratar den här regeringen väldigt mycket om kraven. Kan vi inte också bara nämna vilka förutsättningar vi ska borra djupare i för att man ska få möjligheten?Ska man så länge man ställer krav kunna vara lite nöjd, gå därifrån och säga att nu har vi gjort vårt i det delade ansvaret? Nej, jag tycker inte det. Man kan inte vara nöjd förrän man har fått människor i arbete, och då måste man också skapa förutsättningar. Fungerar inte de förutsättningarna måste vi hitta förutsättningar som gör det.Fortfarande kvarstår mina frågor, fru talman. Den långsiktiga strategin - ett bra initiativ, som jag sa förut - omfattar bara norra Sverige. Jag tycker att det borde vara en nationell kraftsamling. Tycker statsrådet att den kan sträcka sig så långt?I interpellationssvaret säger statsrådet att han är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder. Varför vänta? Varför inte vidta dem? Vilka är dessa åtgärder som man kanske håller på för att vidta vid rätt tillfälle?Som sagt kvarstår mina frågor. Vad gör man kortsiktigt? Vad gör man långsiktigt? Vilka målsättningar finns det? Varför omfattas inte hela Sverige?"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Jag håller med om det statsrådet säger i sitt senaste inlägg om det delade ansvaret. Både staten och den enskilda individen behöver ta ett ansvar för att man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det ska vara krav men också förutsättningar. Jag vill betona det, för ibland pratar den här regeringen väldigt mycket om kraven. Kan vi inte också bara nämna vilka förutsättningar vi ska borra djupare i för att man ska få möjligheten?Ska man så länge man ställer krav kunna vara lite nöjd, gå därifrån och säga att nu har vi gjort vårt i det delade ansvaret? Nej, jag tycker inte det. Man kan inte vara nöjd förrän man har fått människor i arbete, och då måste man också skapa förutsättningar. Fungerar inte de förutsättningarna måste vi hitta förutsättningar som gör det.Fortfarande kvarstår mina frågor, fru talman. Den långsiktiga strategin - ett bra initiativ, som jag sa förut - omfattar bara norra Sverige. Jag tycker att det borde vara en nationell kraftsamling. Tycker statsrådet att den kan sträcka sig så långt?I interpellationssvaret säger statsrådet att han är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder. Varför vänta? Varför inte vidta dem? Vilka är dessa åtgärder som man kanske håller på för att vidta vid rätt tillfälle?Som sagt kvarstår mina frågor. Vad gör man kortsiktigt? Vad gör man långsiktigt? Vilka målsättningar finns det? Varför omfattas inte hela Sverige?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Jag håller med om det statsrådet säger i sitt senaste inlägg om det delade ansvaret. Både staten och den enskilda individen behöver ta ett ansvar för att man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det ska vara krav men också förutsättningar. Jag vill betona det, för ibland pratar den här regeringen väldigt mycket om kraven. Kan vi inte också bara nämna vilka förutsättningar vi ska borra djupare i för att man ska få möjligheten?Ska man så länge man ställer krav kunna vara lite nöjd, gå därifrån och säga att nu har vi gjort vårt i det delade ansvaret? Nej, jag tycker inte det. Man kan inte vara nöjd förrän man har fått människor i arbete, och då måste man också skapa förutsättningar. Fungerar inte de förutsättningarna måste vi hitta förutsättningar som gör det.Fortfarande kvarstår mina frågor, fru talman. Den långsiktiga strategin - ett bra initiativ, som jag sa förut - omfattar bara norra Sverige. Jag tycker att det borde vara en nationell kraftsamling. Tycker statsrådet att den kan sträcka sig så långt?I interpellationssvaret säger statsrådet att han är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder. Varför vänta? Varför inte vidta dem? Vilka är dessa åtgärder som man kanske håller på för att vidta vid rätt tillfälle?Som sagt kvarstår mina frågor. Vad gör man kortsiktigt? Vad gör man långsiktigt? Vilka målsättningar finns det? Varför omfattas inte hela Sverige?"}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret och för att vi får möjlighet att diskutera denna viktiga fråga!Jag delar statsrådets uppfattning helt och hållet: Alla som kan jobba ska jobba. Det är vår tydliga ingång i diskussionen. Vi är överens om problembeskrivningen - att vi har väldigt många arbetslösa och stor efterfrågan på arbetskraft. Men det vi inte är riktigt överens om är metoderna, vägvalen och prioriteringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss titta på budgeten. Statsrådet har flera gånger nämnt utbildningslinjen och att det är viktigt att satsa på utbildning, och vi delar helt och hållet denna uppfattning. Det är klart att vi ska se till att människor rustas och får utbildning för de lediga jobb som i dag finns på arbetsmarknaden.Statsrådet hänvisar till exempel till omställningspaketet. Vi kan konstatera att CSN flera gånger om har larmat om att man inte riktigt hinner med att handlägga och betala ut omställningsstödet till mer än hälften av de berörda. Det finns ett stort intresse för att studera med omställningsstudiestödet i höst, vilket är väldigt bra. Men CSN har i dag 13 000 beslut kvar att fatta som gäller vårterminens ansökningar. Därför har man krävt ett tillskott på 50 miljoner kronor från regeringen. Även från fackligt håll har man krävt mer resurser för att man ska kunna hantera det höga ansökningstrycket. Men i budgeten har regeringen kommit med noll pengar. Statsrådet får gärna kommentera hur man ska göra för att CSN ska kunna hantera dessa 13 000 ansökningar som är kvar.Det andra som statsrådet har nämnt är vuxenutbildningen. Men där har ju statsrådet och regeringen dragit bort pengarna. Med de pengar som man tillförde i vårbudgeten är det fortfarande ett minus från det man tog bort. Man minskade anslaget med 1,2 miljarder, och sedan lade man tillbaka drygt 700 miljoner. Detta visar att det är en ojämn och otillräcklig finansiering vad gäller vuxenutbildningen.Vi kan se på exemplet med Arbetsförmedlingen, som statsrådet också tog upp i interpellationssvaret. Arbetsförmedlingen har fått uppdraget kring kompetensförsörjning; det stämmer. Men samtidigt larmar Arbetsförmedlingen om att man inte kommer att kunna klara av det för att man inte har tillräckligt med resurser.Nu har i och för sig regeringen skjutit till 50 miljoner kronor, men det är i praktiken en minskning också där. Ni tar ju pengar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Vi har också hört generaldirektören säga att man inte kommer att kunna använda de här pengarna. Man är fortfarande på minus. Ovanpå detta finns det också ett minskat anslag kvar för nästa år, 400 miljoner, och Arbetsförmedlingen ska fortsätta anpassa sig till de minskade förvaltningsanslagen de kommande åren.Arbetsförmedlingen har också skickat sitt budgetunderlag till regeringen och äskat mer pengar och resurser för att klara av att jobba med kompetensförsörjningen och långtidsarbetslösheten, samtidigt som man har blivit av med väldigt många anställda som en effekt av budgeten 2019. Det har alltså fortsatt.Jag har även förstått att uppdraget för regeringens samordnare för näringslivet Peter Larsson, som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, avslutas i slutet av juni. Då är frågan: Vad kommer att hända därefter? Då kommer vi återigen tillbaka till diskussionen om långsiktighet. Företagen, näringslivet, de fackliga organisationerna, kommunerna och staten måste tillsammans sätta sig ned för att hantera den stora kompetensutmaning vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Kopplat till detta behövs också en bostadspolitik om människor ska kunna ta jobben. Om man ska få människor från Malmö att flytta till norra Sverige måste det för det första finnas jobb som de kan ta och för det andra finnas en bostadspolitik. Därför blir det väldigt intressant hur regeringen tänker hantera den frågan, inte minst när man tar bort investeringsstödet till att bygga nytt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns alltså väldigt många problem i detta som jag gärna skulle vilja att statsrådet kommenterade."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret och för att vi får möjlighet att diskutera denna viktiga fråga!Jag delar statsrådets uppfattning helt och hållet: Alla som kan jobba ska jobba. Det är vår tydliga ingång i diskussionen. Vi är överens om problembeskrivningen - att vi har väldigt många arbetslösa och stor efterfrågan på arbetskraft. Men det vi inte är riktigt överens om är metoderna, vägvalen och prioriteringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss titta på budgeten. Statsrådet har flera gånger nämnt utbildningslinjen och att det är viktigt att satsa på utbildning, och vi delar helt och hållet denna uppfattning. Det är klart att vi ska se till att människor rustas och får utbildning för de lediga jobb som i dag finns på arbetsmarknaden.Statsrådet hänvisar till exempel till omställningspaketet. Vi kan konstatera att CSN flera gånger om har larmat om att man inte riktigt hinner med att handlägga och betala ut omställningsstödet till mer än hälften av de berörda. Det finns ett stort intresse för att studera med omställningsstudiestödet i höst, vilket är väldigt bra. Men CSN har i dag 13 000 beslut kvar att fatta som gäller vårterminens ansökningar. Därför har man krävt ett tillskott på 50 miljoner kronor från regeringen. Även från fackligt håll har man krävt mer resurser för att man ska kunna hantera det höga ansökningstrycket. Men i budgeten har regeringen kommit med noll pengar. Statsrådet får gärna kommentera hur man ska göra för att CSN ska kunna hantera dessa 13 000 ansökningar som är kvar.Det andra som statsrådet har nämnt är vuxenutbildningen. Men där har ju statsrådet och regeringen dragit bort pengarna. Med de pengar som man tillförde i vårbudgeten är det fortfarande ett minus från det man tog bort. Man minskade anslaget med 1,2 miljarder, och sedan lade man tillbaka drygt 700 miljoner. Detta visar att det är en ojämn och otillräcklig finansiering vad gäller vuxenutbildningen.Vi kan se på exemplet med Arbetsförmedlingen, som statsrådet också tog upp i interpellationssvaret. Arbetsförmedlingen har fått uppdraget kring kompetensförsörjning; det stämmer. Men samtidigt larmar Arbetsförmedlingen om att man inte kommer att kunna klara av det för att man inte har tillräckligt med resurser.Nu har i och för sig regeringen skjutit till 50 miljoner kronor, men det är i praktiken en minskning också där. Ni tar ju pengar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Vi har också hört generaldirektören säga att man inte kommer att kunna använda de här pengarna. Man är fortfarande på minus. Ovanpå detta finns det också ett minskat anslag kvar för nästa år, 400 miljoner, och Arbetsförmedlingen ska fortsätta anpassa sig till de minskade förvaltningsanslagen de kommande åren.Arbetsförmedlingen har också skickat sitt budgetunderlag till regeringen och äskat mer pengar och resurser för att klara av att jobba med kompetensförsörjningen och långtidsarbetslösheten, samtidigt som man har blivit av med väldigt många anställda som en effekt av budgeten 2019. Det har alltså fortsatt.Jag har även förstått att uppdraget för regeringens samordnare för näringslivet Peter Larsson, som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, avslutas i slutet av juni. Då är frågan: Vad kommer att hända därefter? Då kommer vi återigen tillbaka till diskussionen om långsiktighet. Företagen, näringslivet, de fackliga organisationerna, kommunerna och staten måste tillsammans sätta sig ned för att hantera den stora kompetensutmaning vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Kopplat till detta behövs också en bostadspolitik om människor ska kunna ta jobben. Om man ska få människor från Malmö att flytta till norra Sverige måste det för det första finnas jobb som de kan ta och för det andra finnas en bostadspolitik. Därför blir det väldigt intressant hur regeringen tänker hantera den frågan, inte minst när man tar bort investeringsstödet till att bygga nytt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns alltså väldigt många problem i detta som jag gärna skulle vilja att statsrådet kommenterade."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret och för att vi får möjlighet att diskutera denna viktiga fråga!Jag delar statsrådets uppfattning helt och hållet: Alla som kan jobba ska jobba. Det är vår tydliga ingång i diskussionen. Vi är överens om problembeskrivningen - att vi har väldigt många arbetslösa och stor efterfrågan på arbetskraft. Men det vi inte är riktigt överens om är metoderna, vägvalen och prioriteringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss titta på budgeten. Statsrådet har flera gånger nämnt utbildningslinjen och att det är viktigt att satsa på utbildning, och vi delar helt och hållet denna uppfattning. Det är klart att vi ska se till att människor rustas och får utbildning för de lediga jobb som i dag finns på arbetsmarknaden.Statsrådet hänvisar till exempel till omställningspaketet. Vi kan konstatera att CSN flera gånger om har larmat om att man inte riktigt hinner med att handlägga och betala ut omställningsstödet till mer än hälften av de berörda. Det finns ett stort intresse för att studera med omställningsstudiestödet i höst, vilket är väldigt bra. Men CSN har i dag 13 000 beslut kvar att fatta som gäller vårterminens ansökningar. Därför har man krävt ett tillskott på 50 miljoner kronor från regeringen. Även från fackligt håll har man krävt mer resurser för att man ska kunna hantera det höga ansökningstrycket. Men i budgeten har regeringen kommit med noll pengar. Statsrådet får gärna kommentera hur man ska göra för att CSN ska kunna hantera dessa 13 000 ansökningar som är kvar.Det andra som statsrådet har nämnt är vuxenutbildningen. Men där har ju statsrådet och regeringen dragit bort pengarna. Med de pengar som man tillförde i vårbudgeten är det fortfarande ett minus från det man tog bort. Man minskade anslaget med 1,2 miljarder, och sedan lade man tillbaka drygt 700 miljoner. Detta visar att det är en ojämn och otillräcklig finansiering vad gäller vuxenutbildningen.Vi kan se på exemplet med Arbetsförmedlingen, som statsrådet också tog upp i interpellationssvaret. Arbetsförmedlingen har fått uppdraget kring kompetensförsörjning; det stämmer. Men samtidigt larmar Arbetsförmedlingen om att man inte kommer att kunna klara av det för att man inte har tillräckligt med resurser.Nu har i och för sig regeringen skjutit till 50 miljoner kronor, men det är i praktiken en minskning också där. Ni tar ju pengar från programanslaget och lägger på förvaltningsanslaget. Vi har också hört generaldirektören säga att man inte kommer att kunna använda de här pengarna. Man är fortfarande på minus. Ovanpå detta finns det också ett minskat anslag kvar för nästa år, 400 miljoner, och Arbetsförmedlingen ska fortsätta anpassa sig till de minskade förvaltningsanslagen de kommande åren.Arbetsförmedlingen har också skickat sitt budgetunderlag till regeringen och äskat mer pengar och resurser för att klara av att jobba med kompetensförsörjningen och långtidsarbetslösheten, samtidigt som man har blivit av med väldigt många anställda som en effekt av budgeten 2019. Det har alltså fortsatt.Jag har även förstått att uppdraget för regeringens samordnare för näringslivet Peter Larsson, som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, avslutas i slutet av juni. Då är frågan: Vad kommer att hända därefter? Då kommer vi återigen tillbaka till diskussionen om långsiktighet. Företagen, näringslivet, de fackliga organisationerna, kommunerna och staten måste tillsammans sätta sig ned för att hantera den stora kompetensutmaning vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Kopplat till detta behövs också en bostadspolitik om människor ska kunna ta jobben. Om man ska få människor från Malmö att flytta till norra Sverige måste det för det första finnas jobb som de kan ta och för det andra finnas en bostadspolitik. Därför blir det väldigt intressant hur regeringen tänker hantera den frågan, inte minst när man tar bort investeringsstödet till att bygga nytt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns alltså väldigt många problem i detta som jag gärna skulle vilja att statsrådet kommenterade."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Först vill jag verkligen tacka Serkan Köse och Sofia Amloh för att ni har ett så starkt engagemang i frågan. Det finns så många politiker i alla möjliga olika partier som har ett så konstigt engagemang i så konstiga frågor. Men ni är engagerade i det viktigaste som finns: att vuxna, friska människor ska gå till ett arbete.För detta är ansvaret delat. Det är delat på så sätt att politik ska skapa goda förutsättningar genom allt från förskolor till toppforskning i det reguljära utbildningssystemet. För alla som kan ha fallit emellan på vägen ska det finnas chans till komvux, yrkesvux och yrkeshögskola. Det ska finnas möjligheter till arbetsmarknadsutbildningar. Det ska finnas möjligheter till subventionerade anställningar för att få en hjälp in och en upprampning till ett reguljärt jobb i framtiden. För det är så viktigt att man är självförsörjande. Det är så viktigt för friheten för individen, och det är så viktigt för att man ska kunna vara med och bidra som samhällsbyggare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi ska klara framtidens behov av sjukvård och fler äldreboenden och om vi ska klara de extremt högt ställda klimatmålen måste vuxna, friska människor jobba. Det är ett delat ansvar.Från regeringens sida tror vi mycket på möjligheter och krav. Vi tror att vi måste vara tydliga med arbetslinjen, med utbildningslinjen och inte minst med språklinjen, för vi vet att de 400 000 människor som i dag är arbetslösa ofta har språkliga tillkortakommanden. Man har inte lärt sig svenska tillräckligt bra.Jag vill bara säga tack till ledamöterna för engagemanget. Jag kommer dock att tjata och återkomma med denna ingång, för det är ett delat ansvar. Vuxna, friska människor har ett personligt ansvar för att försörja sig - när det finns jobb. För det är ju även den frågan, som ni också pekar på. När det finns 200 000 lediga jobb är det något som har gått fel i matchningen. Det har blivit en så kallad missmatchning.Jag kan internationellt sett konstatera att när vi samlas under det svenska ordförandeskapet med Europas arbetsmarknadsministrar är de imponerade. De är imponerade av parternas starka ansvar för en modell som oftast skapar arbetsfred, som löser konflikter och som höjer reallöner över tid - något som nu har fått sig en rejäl smäll i den lågkonjunktur- och höginflationsekonomi som Sverige har sedan något år tillbaka.Jag kan också konstatera att det finns en väldigt positiv syn på Sverige. Sedan regeringen tillträdde upplevs det tydligen som att vi kommer att hantera både energifrågor, utbildningsfrågor och trygghetsfrågor. Det är därför vi ser att man nu, förutom tidigare investeringar som har gjorts, investerar stort i Ludvika och i Karlskrona. Räknemaskinerna på de här företagen kan ju ha fel, men jag tror att de kan ha rätt. Man tror på Sverige, och man tror att vi kan lösa de utmaningar som finns så att det är väl värt att investera i Sverige. Här finns duktiga och hårt arbetande människor.Vi gör på kort sikt olika satsningar. WHO bestämde alldeles nyligen att pandemin nu är officiellt avslutad som pandemi. Här i riksdagen är den sedan länge avslutad - praktiskt. Man ser väldigt tydligt att vi kan återgå till att satsa på till exempel vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskolor. Det har vi med oss i vårändringsbudgeten för att rusta för eventuellt sämre tider eller för att detta ska användas av de personer som i dag inte använder det. Vi har program för att förändra sfi och för att förändra etableringen så att fler människor först och främst ska lära sig svenska för att få förutsättningar att sedan komma i jobb. Det är vägen."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Först vill jag verkligen tacka Serkan Köse och Sofia Amloh för att ni har ett så starkt engagemang i frågan. Det finns så många politiker i alla möjliga olika partier som har ett så konstigt engagemang i så konstiga frågor. Men ni är engagerade i det viktigaste som finns: att vuxna, friska människor ska gå till ett arbete.För detta är ansvaret delat. Det är delat på så sätt att politik ska skapa goda förutsättningar genom allt från förskolor till toppforskning i det reguljära utbildningssystemet. För alla som kan ha fallit emellan på vägen ska det finnas chans till komvux, yrkesvux och yrkeshögskola. Det ska finnas möjligheter till arbetsmarknadsutbildningar. Det ska finnas möjligheter till subventionerade anställningar för att få en hjälp in och en upprampning till ett reguljärt jobb i framtiden. För det är så viktigt att man är självförsörjande. Det är så viktigt för friheten för individen, och det är så viktigt för att man ska kunna vara med och bidra som samhällsbyggare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi ska klara framtidens behov av sjukvård och fler äldreboenden och om vi ska klara de extremt högt ställda klimatmålen måste vuxna, friska människor jobba. Det är ett delat ansvar.Från regeringens sida tror vi mycket på möjligheter och krav. Vi tror att vi måste vara tydliga med arbetslinjen, med utbildningslinjen och inte minst med språklinjen, för vi vet att de 400 000 människor som i dag är arbetslösa ofta har språkliga tillkortakommanden. Man har inte lärt sig svenska tillräckligt bra.Jag vill bara säga tack till ledamöterna för engagemanget. Jag kommer dock att tjata och återkomma med denna ingång, för det är ett delat ansvar. Vuxna, friska människor har ett personligt ansvar för att försörja sig - när det finns jobb. För det är ju även den frågan, som ni också pekar på. När det finns 200 000 lediga jobb är det något som har gått fel i matchningen. Det har blivit en så kallad missmatchning.Jag kan internationellt sett konstatera att när vi samlas under det svenska ordförandeskapet med Europas arbetsmarknadsministrar är de imponerade. De är imponerade av parternas starka ansvar för en modell som oftast skapar arbetsfred, som löser konflikter och som höjer reallöner över tid - något som nu har fått sig en rejäl smäll i den lågkonjunktur- och höginflationsekonomi som Sverige har sedan något år tillbaka.Jag kan också konstatera att det finns en väldigt positiv syn på Sverige. Sedan regeringen tillträdde upplevs det tydligen som att vi kommer att hantera både energifrågor, utbildningsfrågor och trygghetsfrågor. Det är därför vi ser att man nu, förutom tidigare investeringar som har gjorts, investerar stort i Ludvika och i Karlskrona. Räknemaskinerna på de här företagen kan ju ha fel, men jag tror att de kan ha rätt. Man tror på Sverige, och man tror att vi kan lösa de utmaningar som finns så att det är väl värt att investera i Sverige. Här finns duktiga och hårt arbetande människor.Vi gör på kort sikt olika satsningar. WHO bestämde alldeles nyligen att pandemin nu är officiellt avslutad som pandemi. Här i riksdagen är den sedan länge avslutad - praktiskt. Man ser väldigt tydligt att vi kan återgå till att satsa på till exempel vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskolor. Det har vi med oss i vårändringsbudgeten för att rusta för eventuellt sämre tider eller för att detta ska användas av de personer som i dag inte använder det. Vi har program för att förändra sfi och för att förändra etableringen så att fler människor först och främst ska lära sig svenska för att få förutsättningar att sedan komma i jobb. Det är vägen."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Först vill jag verkligen tacka Serkan Köse och Sofia Amloh för att ni har ett så starkt engagemang i frågan. Det finns så många politiker i alla möjliga olika partier som har ett så konstigt engagemang i så konstiga frågor. Men ni är engagerade i det viktigaste som finns: att vuxna, friska människor ska gå till ett arbete.För detta är ansvaret delat. Det är delat på så sätt att politik ska skapa goda förutsättningar genom allt från förskolor till toppforskning i det reguljära utbildningssystemet. För alla som kan ha fallit emellan på vägen ska det finnas chans till komvux, yrkesvux och yrkeshögskola. Det ska finnas möjligheter till arbetsmarknadsutbildningar. Det ska finnas möjligheter till subventionerade anställningar för att få en hjälp in och en upprampning till ett reguljärt jobb i framtiden. För det är så viktigt att man är självförsörjande. Det är så viktigt för friheten för individen, och det är så viktigt för att man ska kunna vara med och bidra som samhällsbyggare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi ska klara framtidens behov av sjukvård och fler äldreboenden och om vi ska klara de extremt högt ställda klimatmålen måste vuxna, friska människor jobba. Det är ett delat ansvar.Från regeringens sida tror vi mycket på möjligheter och krav. Vi tror att vi måste vara tydliga med arbetslinjen, med utbildningslinjen och inte minst med språklinjen, för vi vet att de 400 000 människor som i dag är arbetslösa ofta har språkliga tillkortakommanden. Man har inte lärt sig svenska tillräckligt bra.Jag vill bara säga tack till ledamöterna för engagemanget. Jag kommer dock att tjata och återkomma med denna ingång, för det är ett delat ansvar. Vuxna, friska människor har ett personligt ansvar för att försörja sig - när det finns jobb. För det är ju även den frågan, som ni också pekar på. När det finns 200 000 lediga jobb är det något som har gått fel i matchningen. Det har blivit en så kallad missmatchning.Jag kan internationellt sett konstatera att när vi samlas under det svenska ordförandeskapet med Europas arbetsmarknadsministrar är de imponerade. De är imponerade av parternas starka ansvar för en modell som oftast skapar arbetsfred, som löser konflikter och som höjer reallöner över tid - något som nu har fått sig en rejäl smäll i den lågkonjunktur- och höginflationsekonomi som Sverige har sedan något år tillbaka.Jag kan också konstatera att det finns en väldigt positiv syn på Sverige. Sedan regeringen tillträdde upplevs det tydligen som att vi kommer att hantera både energifrågor, utbildningsfrågor och trygghetsfrågor. Det är därför vi ser att man nu, förutom tidigare investeringar som har gjorts, investerar stort i Ludvika och i Karlskrona. Räknemaskinerna på de här företagen kan ju ha fel, men jag tror att de kan ha rätt. Man tror på Sverige, och man tror att vi kan lösa de utmaningar som finns så att det är väl värt att investera i Sverige. Här finns duktiga och hårt arbetande människor.Vi gör på kort sikt olika satsningar. WHO bestämde alldeles nyligen att pandemin nu är officiellt avslutad som pandemi. Här i riksdagen är den sedan länge avslutad - praktiskt. Man ser väldigt tydligt att vi kan återgå till att satsa på till exempel vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskolor. Det har vi med oss i vårändringsbudgeten för att rusta för eventuellt sämre tider eller för att detta ska användas av de personer som i dag inte använder det. Vi har program för att förändra sfi och för att förändra etableringen så att fler människor först och främst ska lära sig svenska för att få förutsättningar att sedan komma i jobb. Det är vägen."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaret!Även om statsrådet tycker att vi kan upprepa oss och fortsätta att hålla i vissa frågor bygger det i grunden på att vi ser ett stort behov. Jag kan känna att vi har en viss oro.När det kommer till kompetensförsörjningsfrågorna ser vi hur matchningen verkligen inte fungerar. Vi ser det glapp som finns. Statsrådet säger att vi ska se vad som händer och att han följer frågan. Jag skulle vilja se en handlingskraft här.Jag tycker ändå att det finns ett gott initiativ från regeringen med den samlade strategi som man lanserade i januari. Det är bra. Det är bra med långsiktighet, för det tror jag att den här frågan verkligen kräver. Det är stora projekt som ligger över många år i tid. Det betyder också att de har varit igång en tid. Det här är etableringar som inte uppstod i går. Det är någonting vi har sett och som vi vill ha.Jag har några frågor kring den långsiktiga strategin. Hur långt sträcker den sig? Vad pratar vi om - fem, tio, femton eller tjugo år fram i tiden? Vad mer ska den innehålla? Jag tycker att det kan presenteras mer här i dag när vi pratar om det. Jag tänker också på antalet bostäder, fru talman. Vilken målsättning finns? Kommer strategin att presenteras i något mer samlat grepp?En invändning jag kan ha mot den långsiktiga strategin är att den är riktad bara till norra Sverige. Varför? Jag tycker att strategin med kraftsamling från nationell plan borde vara för hela Sverige när det kommer till att matcha och kompetensförsörja. Denna omställning görs ju i hela Sverige. Även om vi har nya stålbolag som etablerar sig i norra Sverige finns det också projekt i andra delar av landet. Vi ska bygga en ny stambana, järnväg, söder om Stockholm. Den kommer också att kräva otroligt mycket resurser. Jag ser framför mig att strategin ska vara nationell och ha ett helhetsgrepp.Till en långsiktig strategi tycker jag att det också behöver komma något som ligger närmare i tiden, alltså något som är mer kortsiktigt. Vad görs nu? Vad kan vi förvänta oss på kortare sikt? Det skapar någonstans en legitimitet för det långsiktiga arbetet att sätta riktningen och målet för att det om 20 år ska vara exempelvis 100 000 fler bostäder, eller vad det nu kan vara - nu spekulerar jag. Men kortsiktigt behöver vi ha något annat att förvänta oss. Vad kan vi se under det närmaste året eller de närmaste åren?Om vi missar det här kommer jobben inte att finnas här, och omställningen kommer inte att ske i den omfattning som behövs. De här jobben och den här kompetensen kommer inte att vara kvar i Sverige. Vi vill se en nationell kraftsamling, tack!"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaret!Även om statsrådet tycker att vi kan upprepa oss och fortsätta att hålla i vissa frågor bygger det i grunden på att vi ser ett stort behov. Jag kan känna att vi har en viss oro.När det kommer till kompetensförsörjningsfrågorna ser vi hur matchningen verkligen inte fungerar. Vi ser det glapp som finns. Statsrådet säger att vi ska se vad som händer och att han följer frågan. Jag skulle vilja se en handlingskraft här.Jag tycker ändå att det finns ett gott initiativ från regeringen med den samlade strategi som man lanserade i januari. Det är bra. Det är bra med långsiktighet, för det tror jag att den här frågan verkligen kräver. Det är stora projekt som ligger över många år i tid. Det betyder också att de har varit igång en tid. Det här är etableringar som inte uppstod i går. Det är någonting vi har sett och som vi vill ha.Jag har några frågor kring den långsiktiga strategin. Hur långt sträcker den sig? Vad pratar vi om - fem, tio, femton eller tjugo år fram i tiden? Vad mer ska den innehålla? Jag tycker att det kan presenteras mer här i dag när vi pratar om det. Jag tänker också på antalet bostäder, fru talman. Vilken målsättning finns? Kommer strategin att presenteras i något mer samlat grepp?En invändning jag kan ha mot den långsiktiga strategin är att den är riktad bara till norra Sverige. Varför? Jag tycker att strategin med kraftsamling från nationell plan borde vara för hela Sverige när det kommer till att matcha och kompetensförsörja. Denna omställning görs ju i hela Sverige. Även om vi har nya stålbolag som etablerar sig i norra Sverige finns det också projekt i andra delar av landet. Vi ska bygga en ny stambana, järnväg, söder om Stockholm. Den kommer också att kräva otroligt mycket resurser. Jag ser framför mig att strategin ska vara nationell och ha ett helhetsgrepp.Till en långsiktig strategi tycker jag att det också behöver komma något som ligger närmare i tiden, alltså något som är mer kortsiktigt. Vad görs nu? Vad kan vi förvänta oss på kortare sikt? Det skapar någonstans en legitimitet för det långsiktiga arbetet att sätta riktningen och målet för att det om 20 år ska vara exempelvis 100 000 fler bostäder, eller vad det nu kan vara - nu spekulerar jag. Men kortsiktigt behöver vi ha något annat att förvänta oss. Vad kan vi se under det närmaste året eller de närmaste åren?Om vi missar det här kommer jobben inte att finnas här, och omställningen kommer inte att ske i den omfattning som behövs. De här jobben och den här kompetensen kommer inte att vara kvar i Sverige. Vi vill se en nationell kraftsamling, tack!"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaret!Även om statsrådet tycker att vi kan upprepa oss och fortsätta att hålla i vissa frågor bygger det i grunden på att vi ser ett stort behov. Jag kan känna att vi har en viss oro.När det kommer till kompetensförsörjningsfrågorna ser vi hur matchningen verkligen inte fungerar. Vi ser det glapp som finns. Statsrådet säger att vi ska se vad som händer och att han följer frågan. Jag skulle vilja se en handlingskraft här.Jag tycker ändå att det finns ett gott initiativ från regeringen med den samlade strategi som man lanserade i januari. Det är bra. Det är bra med långsiktighet, för det tror jag att den här frågan verkligen kräver. Det är stora projekt som ligger över många år i tid. Det betyder också att de har varit igång en tid. Det här är etableringar som inte uppstod i går. Det är någonting vi har sett och som vi vill ha.Jag har några frågor kring den långsiktiga strategin. Hur långt sträcker den sig? Vad pratar vi om - fem, tio, femton eller tjugo år fram i tiden? Vad mer ska den innehålla? Jag tycker att det kan presenteras mer här i dag när vi pratar om det. Jag tänker också på antalet bostäder, fru talman. Vilken målsättning finns? Kommer strategin att presenteras i något mer samlat grepp?En invändning jag kan ha mot den långsiktiga strategin är att den är riktad bara till norra Sverige. Varför? Jag tycker att strategin med kraftsamling från nationell plan borde vara för hela Sverige när det kommer till att matcha och kompetensförsörja. Denna omställning görs ju i hela Sverige. Även om vi har nya stålbolag som etablerar sig i norra Sverige finns det också projekt i andra delar av landet. Vi ska bygga en ny stambana, järnväg, söder om Stockholm. Den kommer också att kräva otroligt mycket resurser. Jag ser framför mig att strategin ska vara nationell och ha ett helhetsgrepp.Till en långsiktig strategi tycker jag att det också behöver komma något som ligger närmare i tiden, alltså något som är mer kortsiktigt. Vad görs nu? Vad kan vi förvänta oss på kortare sikt? Det skapar någonstans en legitimitet för det långsiktiga arbetet att sätta riktningen och målet för att det om 20 år ska vara exempelvis 100 000 fler bostäder, eller vad det nu kan vara - nu spekulerar jag. Men kortsiktigt behöver vi ha något annat att förvänta oss. Vad kan vi se under det närmaste året eller de närmaste åren?Om vi missar det här kommer jobben inte att finnas här, och omställningen kommer inte att ske i den omfattning som behövs. De här jobben och den här kompetensen kommer inte att vara kvar i Sverige. Vi vill se en nationell kraftsamling, tack!"}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!En starkare kompetensförsörjning är avgörande för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Trots att arbetslösheten är på väg nedåt enligt de nya siffrorna från Arbetsförmedlingen, vilket är glädjande, kan vi inte bortse från den viktiga fråga som vi diskuterar i dag, fru talman.Vi har i dag över 220 000 lediga jobb. Det är en ökning från föregående år, då siffran låg på 207 000. Dessa siffror tydliggör att behovet av arbetskraft fortfarande är enormt och att obalansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden fortsätter att vara enorm. Det är en enorm utmaning för Sverige, särskilt i norra Sverige där arbetsgivare desperat behöver arbetskraft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn rapport från fackförbundet Unionen presenterades nyligen. Där visar man på att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att påverkas av den stora industriella expansionen i regionen. Av de arbetsgivare som redan påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, enligt Unionens rapport Kompetens avgörande för den gröna industriomställningen i norr.Teknikföretagen betonar att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen måste vara en prioritet för regeringen. Många kommuner brottas nu med behovet och gör allt för att öka sin attraktivitet och få fler att flytta över. För att Sverige ska klara av klimatomställningen och tillgodose kompetensbehoven i de stora industriella etableringarna, särskilt i norra Sverige, krävs det en politisk beslutsamhet och en handlingskraft som jag känner att regeringen saknar och inte riktigt får fram i svaret från statsrådet.Statsrådet Johan Pehrson måste inse allvaret, agera och samla kommuner, näringslivet, fackliga organisationer och andra aktörer för att ta ett helhetsgrepp för att möta utmaningen. Det är väldigt viktigt för Sverige, inte minst för sysselsättningen, som jag tidigare nämnde, men också för att få ned arbetslösheten.Jag upplever snarare att statsrådet förenklar den allvarliga kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden genom att konstatera att arbetslösa har det för bra eller att det är fett att vara arbetslös.Bristen på lokförare har diskuterats liksom andra yrkesgrupper som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Det löser vi inte genom att minska resurserna till vuxenutbildningen eller den aktiva jobbpolitiken.För att möta kompetensbristen anser jag att det behövs en politisk handlingskraft och en kraftsamling från regeringens sida för att vi ska utbilda fler inom bristyrkena.Jag kan konstatera att Johan Pehrson nu har haft rollen som arbetsmarknadsminister och ansvarig för arbetsmarknadspolitiken i drygt ett halvår. Provanställningstiden har gått ut. Nu är det dags för regeringen att börja leverera, ta ledartröjan och visa på att den har lösningar på den stora utmaning som vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Det handlar om att staten åter tar ledartröjan och stöder regioner och kommuner i kompetensförsörjningsfrågan. Det är en utmaning för varje kommun och region att lösa det själv. Kompetensförsörjning kräver en samordnad insats.Med anledning av detta ställde jag frågor till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson om konkreta åtgärder för en nationell samordning av kompetensutmaningen. Exempel på sådana åtgärder kan som jag nämnde vara inrättande av en kriskommission eller att statsrådet tar initiativ till att få fler att flytta norrut. Jag kan hänvisa till projektet i Malmö där man skulle locka fler till norr. Där blev resultatet att ingen flyttade."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!En starkare kompetensförsörjning är avgörande för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Trots att arbetslösheten är på väg nedåt enligt de nya siffrorna från Arbetsförmedlingen, vilket är glädjande, kan vi inte bortse från den viktiga fråga som vi diskuterar i dag, fru talman.Vi har i dag över 220 000 lediga jobb. Det är en ökning från föregående år, då siffran låg på 207 000. Dessa siffror tydliggör att behovet av arbetskraft fortfarande är enormt och att obalansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden fortsätter att vara enorm. Det är en enorm utmaning för Sverige, särskilt i norra Sverige där arbetsgivare desperat behöver arbetskraft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn rapport från fackförbundet Unionen presenterades nyligen. Där visar man på att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att påverkas av den stora industriella expansionen i regionen. Av de arbetsgivare som redan påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, enligt Unionens rapport Kompetens avgörande för den gröna industriomställningen i norr.Teknikföretagen betonar att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen måste vara en prioritet för regeringen. Många kommuner brottas nu med behovet och gör allt för att öka sin attraktivitet och få fler att flytta över. För att Sverige ska klara av klimatomställningen och tillgodose kompetensbehoven i de stora industriella etableringarna, särskilt i norra Sverige, krävs det en politisk beslutsamhet och en handlingskraft som jag känner att regeringen saknar och inte riktigt får fram i svaret från statsrådet.Statsrådet Johan Pehrson måste inse allvaret, agera och samla kommuner, näringslivet, fackliga organisationer och andra aktörer för att ta ett helhetsgrepp för att möta utmaningen. Det är väldigt viktigt för Sverige, inte minst för sysselsättningen, som jag tidigare nämnde, men också för att få ned arbetslösheten.Jag upplever snarare att statsrådet förenklar den allvarliga kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden genom att konstatera att arbetslösa har det för bra eller att det är fett att vara arbetslös.Bristen på lokförare har diskuterats liksom andra yrkesgrupper som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Det löser vi inte genom att minska resurserna till vuxenutbildningen eller den aktiva jobbpolitiken.För att möta kompetensbristen anser jag att det behövs en politisk handlingskraft och en kraftsamling från regeringens sida för att vi ska utbilda fler inom bristyrkena.Jag kan konstatera att Johan Pehrson nu har haft rollen som arbetsmarknadsminister och ansvarig för arbetsmarknadspolitiken i drygt ett halvår. Provanställningstiden har gått ut. Nu är det dags för regeringen att börja leverera, ta ledartröjan och visa på att den har lösningar på den stora utmaning som vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Det handlar om att staten åter tar ledartröjan och stöder regioner och kommuner i kompetensförsörjningsfrågan. Det är en utmaning för varje kommun och region att lösa det själv. Kompetensförsörjning kräver en samordnad insats.Med anledning av detta ställde jag frågor till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson om konkreta åtgärder för en nationell samordning av kompetensutmaningen. Exempel på sådana åtgärder kan som jag nämnde vara inrättande av en kriskommission eller att statsrådet tar initiativ till att få fler att flytta norrut. Jag kan hänvisa till projektet i Malmö där man skulle locka fler till norr. Där blev resultatet att ingen flyttade."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!En starkare kompetensförsörjning är avgörande för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Trots att arbetslösheten är på väg nedåt enligt de nya siffrorna från Arbetsförmedlingen, vilket är glädjande, kan vi inte bortse från den viktiga fråga som vi diskuterar i dag, fru talman.Vi har i dag över 220 000 lediga jobb. Det är en ökning från föregående år, då siffran låg på 207 000. Dessa siffror tydliggör att behovet av arbetskraft fortfarande är enormt och att obalansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden fortsätter att vara enorm. Det är en enorm utmaning för Sverige, särskilt i norra Sverige där arbetsgivare desperat behöver arbetskraft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn rapport från fackförbundet Unionen presenterades nyligen. Där visar man på att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att påverkas av den stora industriella expansionen i regionen. Av de arbetsgivare som redan påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, enligt Unionens rapport Kompetens avgörande för den gröna industriomställningen i norr.Teknikföretagen betonar att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen måste vara en prioritet för regeringen. Många kommuner brottas nu med behovet och gör allt för att öka sin attraktivitet och få fler att flytta över. För att Sverige ska klara av klimatomställningen och tillgodose kompetensbehoven i de stora industriella etableringarna, särskilt i norra Sverige, krävs det en politisk beslutsamhet och en handlingskraft som jag känner att regeringen saknar och inte riktigt får fram i svaret från statsrådet.Statsrådet Johan Pehrson måste inse allvaret, agera och samla kommuner, näringslivet, fackliga organisationer och andra aktörer för att ta ett helhetsgrepp för att möta utmaningen. Det är väldigt viktigt för Sverige, inte minst för sysselsättningen, som jag tidigare nämnde, men också för att få ned arbetslösheten.Jag upplever snarare att statsrådet förenklar den allvarliga kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden genom att konstatera att arbetslösa har det för bra eller att det är fett att vara arbetslös.Bristen på lokförare har diskuterats liksom andra yrkesgrupper som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Det löser vi inte genom att minska resurserna till vuxenutbildningen eller den aktiva jobbpolitiken.För att möta kompetensbristen anser jag att det behövs en politisk handlingskraft och en kraftsamling från regeringens sida för att vi ska utbilda fler inom bristyrkena.Jag kan konstatera att Johan Pehrson nu har haft rollen som arbetsmarknadsminister och ansvarig för arbetsmarknadspolitiken i drygt ett halvår. Provanställningstiden har gått ut. Nu är det dags för regeringen att börja leverera, ta ledartröjan och visa på att den har lösningar på den stora utmaning som vi i dag har på svensk arbetsmarknad.Det handlar om att staten åter tar ledartröjan och stöder regioner och kommuner i kompetensförsörjningsfrågan. Det är en utmaning för varje kommun och region att lösa det själv. Kompetensförsörjning kräver en samordnad insats.Med anledning av detta ställde jag frågor till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson om konkreta åtgärder för en nationell samordning av kompetensutmaningen. Exempel på sådana åtgärder kan som jag nämnde vara inrättande av en kriskommission eller att statsrådet tar initiativ till att få fler att flytta norrut. Jag kan hänvisa till projektet i Malmö där man skulle locka fler till norr. Där blev resultatet att ingen flyttade."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen?","answer":"Serkan Köse har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen, om jag avser att ta initiativ till någon typ av kriskommission och om jag avser att ta initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver.Serkan Köse har tidigare ställt frågor till mig kopplade till kompetensförsörjning och matchning. Han kommer därför förmodligen att känna igen en del av vad jag redovisar i följande svar. Kompetensförsörjning är en helt central utmaning på arbetsmarknaden. Grunden för att tackla detta är en tydligare arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Sedan regeringen tillträdde har Arbetsförmedlingen fått flera uppdrag kopplade till kompetensförsörjningen. Bland annat ska myndigheten utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter, vidta åtgärder för att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande samt utveckla sitt arbete med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på omställningspaketet, som ger arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären. Långsiktigt kan det både stärka individens ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsgivares behov av kompetens.Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin omfattning och höga hastighet. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett särskilt kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i såväl Skellefteå som Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbristen.Regeringen har sedan tidigare tillsatt en samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Samordnarens uppdrag har nu förlängts. I januari 2023 aviserade regeringen vidare att en samlad strategi för norra Sverige kommer att tas fram. Strategin kommer att vara långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen och bland annat beröra energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker just i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till nån typ av kriskommission?","answer":"Serkan Köse har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen, om jag avser att ta initiativ till någon typ av kriskommission och om jag avser att ta initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver.Serkan Köse har tidigare ställt frågor till mig kopplade till kompetensförsörjning och matchning. Han kommer därför förmodligen att känna igen en del av vad jag redovisar i följande svar. Kompetensförsörjning är en helt central utmaning på arbetsmarknaden. Grunden för att tackla detta är en tydligare arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Sedan regeringen tillträdde har Arbetsförmedlingen fått flera uppdrag kopplade till kompetensförsörjningen. Bland annat ska myndigheten utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter, vidta åtgärder för att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande samt utveckla sitt arbete med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på omställningspaketet, som ger arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären. Långsiktigt kan det både stärka individens ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsgivares behov av kompetens.Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin omfattning och höga hastighet. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett särskilt kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i såväl Skellefteå som Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbristen.Regeringen har sedan tidigare tillsatt en samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Samordnarens uppdrag har nu förlängts. I januari 2023 aviserade regeringen vidare att en samlad strategi för norra Sverige kommer att tas fram. Strategin kommer att vara långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen och bland annat beröra energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker just i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver?","answer":"Serkan Köse har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för en nationell kraftsamling kring kompetensutmaningen, om jag avser att ta initiativ till någon typ av kriskommission och om jag avser att ta initiativ för att skapa incitament för att få fler att styra flyttlasset norröver.Serkan Köse har tidigare ställt frågor till mig kopplade till kompetensförsörjning och matchning. Han kommer därför förmodligen att känna igen en del av vad jag redovisar i följande svar. Kompetensförsörjning är en helt central utmaning på arbetsmarknaden. Grunden för att tackla detta är en tydligare arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Sedan regeringen tillträdde har Arbetsförmedlingen fått flera uppdrag kopplade till kompetensförsörjningen. Bland annat ska myndigheten utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter, vidta åtgärder för att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetssökande samt utveckla sitt arbete med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på omställningspaketet, som ger arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären. Långsiktigt kan det både stärka individens ställning på arbetsmarknaden och möta arbetsgivares behov av kompetens.Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin omfattning och höga hastighet. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett särskilt kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i såväl Skellefteå som Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbristen.Regeringen har sedan tidigare tillsatt en samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Samordnarens uppdrag har nu förlängts. I januari 2023 aviserade regeringen vidare att en samlad strategi för norra Sverige kommer att tas fram. Strategin kommer att vara långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen och bland annat beröra energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice samt bostäder och infrastruktur.Som framgår tar regeringen kompetensutmaningen på stort allvar. Det görs inte minst i perspektiv av vad som sker just i norra Sverige. Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Jag tackar för denna debatt och för ledamotens engagemang i dessa frågor.Även om idisslare släpper ut metan, främst via sina rapar när gräset har processats i magarna, har de många positiva effekter - inte bara genom de produkter vi får från dem, som mat, utan framför allt genom vad de de facto äter: gräs. Vallodlingen binder kol i rotsystemet, och när marken är bevuxen året runt minskar också risken för läckage av näringsämnen, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Det finns många positiva effekter av att odla vall, men det kommer vi bara att göra om vi har kor.Man kan bli lite brydd över hur debatten har utvecklats den senaste tiden, då kor har fått skit för i princip allting. Jag skulle vilja citera ledamotens tidigare partiledare Göran Persson, som konstaterade att det inte är kornas fel att vi har en klimatkris. Korna var här långt före bilar, flygplan och andra saker. Där ligger inte det stora problemet. De bidrar med mat, de bidrar med näring och de är en del av vad vi kan odla här i landet. De är en del av vår matkultur och tradition.När det gäller att minska metan och lustgas från jordbruket finns det inga enkla lösningar. För mig och regeringen är det uppenbart att vi behöver arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt. Globalt behöver vi producera mer livsmedel med mindre resurser. Vi behöver öka klimateffektiviteten i jordbruksprodukterna, men vi behöver också möta behovet av mer livsmedel.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Statsrådet måste ha missuppfattat. Det var inte jordbrukare som var gökungen eller det svarta fåret, utan de finns nog snarare i statsrådets korridorer. Ute på gårdarna finns det många med stark innovationskraft och vilja att ta sig an klimatutmaningen, men det är svårt att göra detta när man inte vet vilka målsättningar som gäller. Det är svårt för en enskild lantbrukare att veta vad det egna betinget är och vilka möjligheter som finns om den miljö man verkar i är otydlig, och jag menar att det är vad statsrådets ledarskap innebär.Statsrådet blickar ut över jordbrukspolitiken och är förnöjd med vad som visas upp, men han glömmer bort att helheten inte levererar och att svårigheten just nu är att just jordbrukssektorn sitter fast med sina utsläpp medan andra branscher minskar sina.Nog finns det områden inom jordbrukspolitiken, till exempel metanutsläppen, som kan behöva kompenseras för, men det är viktigt att vi vet vilket beting som finns och vilka målsättningarna är. Ska det minska något? Hur mycket är tänkt att kompenseras för? Vad är ekvationen i jordbrukspolitiken?Om det fortsätter som det gör just nu riskerar jordbruket att stå för en tredjedel av utsläppen år 2030 och kommer förmodligen att fortsätta i den riktningen, och då bidrar det inte alls till den ansvarsfördelning som Sverige ska stå för. I den gemensamma jordbrukspolitiken på EU-nivå är man också tydlig med att man vill se en minskning av utsläppen från jordbruket.Statsrådet talar mycket om vikten av en global livsmedelsförsörjning. Jag tror att den globala livsmedelsförsörjningen beror mycket på om vi hanterar den globala upphettningen."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Jag kan konstatera att vi har en tredubbel utmaning som vi behöver hantera. På en och samma gång behöver vi säkerställa global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning, möta klimatutmaningarna - inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald - och ge möjlighet till en god levnadsstandard för jordbrukare och sysselsatta i hela livsmedelskedjan.Kött och mjölk från idisslare är något som människor på många håll i världen får för lite av i sin kost. Kött och mejeriprodukter innehåller en mängd för oss viktiga närings- och proteinsammansättningar som till stor del åstadkoms genom vallgrödor och naturbete. Naturbetesmarkerna är fullspäckade av biologisk mångfald. Vallodling ger många positiva effekter i Sverige och är viktigt i hela odlingssystemet. Det binder in kol i rotsystem, vilket är en stor kolsänka. Mark med åretruntbete minskar näringsförluster. Det är positivt för markstrukturen, och det sanerar från växtföljdssjukdomar, vilket är ett särskilt problem vid intensiv odling av baljväxter och proteingrödor.Det är viktigt att jordbruket i sin klimatomställning är fortsatt konkurrenskraftigt. Alla hållbarhetsperspektiv måste hänga ihop. Det hjälper inte klimatet att vi minskar den klimateffektiva jordbruksproduktionen i Sverige och EU och ersätter den med importerade livsmedel.Miljömålsberedningen och den tidigare regeringen har i propositionen om klimatramverket tydliggjort att det kommer att behöva finnas kvar utsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn för att vi ska kunna bedriva en livsmedelsproduktion i Sverige över huvud taget.Produktionstillväxten i Sverige har under de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer, samtidigt som det svenska jordbruket minskar sin miljöpåverkan i takt med att användningen av energi, vatten och gödningsmedel blivit alltmer effektiv. En uppdaterad livsmedelsstrategi med fokus på innovationer och konkurrenskraft ser jag som mycket viktig för jordbrukets klimatomställning.Under ordförandeskapet leder vi förhandlingarna om ett reviderat industriutsläppsdirektiv, där frågan om djurhållningen är en viktig del bland annat därför att den bidrar till metanutsläpp, som ska begränsas. I mars uppnådde vi en allmän inriktning som kommer att bidra till mer likvärdiga produktionsförhållanden i djurhållningen inom EU, vilket är viktigt.Biogasproduktion leder till minskade utsläpp, främst av metan men även av lustgas från både lagring och spridning av gödsel, samtidigt som kväveutnyttjandegraden ökar. Intresset för att bygga nya biogasanläggningar för rötning av gödsel är rekordstort. Denna positiva utveckling får tyvärr just nu ett kraftigt bakslag då EU-tribunalen upphävt Sveriges skattenedsättning för biogas, men vi jobbar hårt för att detta ska förändras.Jag tror att många bönder som tittar på denna debatt tar till sig det du säger, Jytte Guteland, när jordbruket beskrivs som det svarta fåret och en gökunge. Jag tror att många reagerar ganska starkt på detta, och det gör jag också. Svenskt jordbruk ligger i framkant. Vi måste värna det, och vi måste minska importen av sämre livsmedel till Sverige. Jordbrukare är generellt sett väldigt måna om att hålla en hög cirkularitet och värna sina marker och jorden, för det är vad de lever av."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Vi får ännu en gång en beskrivning av hur situationen ser ut inom jordbruket. Det är en förklaring så god som någon av vad som händer inom jordbruket. Jag och mitt parti är de första att hålla med om att det finns många goda initiativ bland svenska bönder och inom lantbruket i Sverige. Det finns många eldsjälar och många kompetenta företagare som gör väl avvägda och kloka investeringar. Det finns också en innovationsvilja när det gäller att förändra det svenska jordbruket och en lust att ta sig an detta. Det märker vi när vi är ute på gårdar och träffar lantbrukare runt om i hela Sverige. Vi ser vi att det görs oerhört mycket, så jag vill ge beröm till det arbete som görs.Men med det sagt är det oerhört viktigt att ett land styrs med tydlighet när det gäller att ta sig an den globala upphettningen. Där behövs det också målsättningar och en vilja att samordna, hjälpa, ge förutsättningar och vara tydlig med vad Sverige har för mål inom olika branscher för att vi ska klara den globala upphettningen. Det är inte något man tar sig an bara för att det är kul, utan det handlar i slutändan om det slitna uttrycket att vi utan en planet inte har något att odla från. Jordbrukare runt om på planeten har tyvärr redan nu fått uppleva att mark som har odlats i generationer inte längre är odlingsbar på grund av nya förutsättningar - svårigheter med torka, vattenbrist eller annat som förändrar förutsättningarna. Vi vill ju inte att Sverige ska komma till den punkten, även om vi redan nu ser problem med att klimatet och förutsättningarna förändras. En av de stora orsakerna bakom prisförändringarna i matbutikerna är att många grödor har haft svårare förutsättningar på flera håll i världen.Med allt detta sagt är det viktigt att landsbygdsministern och regeringen visar upp hur jordbruket ska bidra till att minska den globala upphettningen. Det måste vara oerhört viktigt att få känna den tydligheten. Det är klart att det finns vissa utsläpp inom jordbruket som det är svårt att helt komma runt. Då handlar det om huruvida detta ska kompenseras och på vilket sätt. Man behöver sätta upp en tydlig plan för vilka områden vi kommer att behöva kompensera för, inom vilka områden i jordbruket vi förväntar oss en nedgång, vad vi kan erbjuda i stöd, vad riktningen är och hur vi kan samordna. Vad är det för samtal som pågår på de rundabordssamtal som landsbygdsministern bjuder in till? Det kan ju inte bara vara ett löst betraktande förhållningssätt från regeringens sida."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Det krävs ett helhetsperspektiv i jordbrukets klimatomställning. Vi kan inte lyfta ut en enskild fråga som metan- och lustgasutsläpp och hantera den enskilt. I den svenska livsmedelsstrategin har vi en tydlig grund och helhet. Vi ska öka den totala produktionen av livsmedel samtidigt som vi ska nå miljömål, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet.Såväl i Sverige som globalt är idisslare viktiga för livsmedelsproduktionen, men också för många andra värden och funktioner. Man kan inte bara fastna i klimatutsläppen från idisslare. Många människor vill kunna äta kött från idisslare och mjölkprodukter som ost, och det tycker jag att man som konsument ska kunna göra även framöver. Svensk livsmedelsproduktion har en viktig roll att fylla, med goda och hållbara livsmedel från ett jordbruk som ligger i framkant när det gäller både konkurrenskraft och klimatomställning.Vi behöver självklart fortsätta att utveckla metoder för att minska metan- och lustgasutsläppen från jordbruket, men vi ska vara medvetna om att det handlar om biologiska processer som är en förutsättning för livsmedelsproduktionen. Förändring av foderstaten, nya fodertillsatser och avelsarbete är viktiga pusselbitar för att stärka jordbrukets klimateffektivitet. Vi ser exempelvis intressanta resultat från tillsatser med alger, vilket ser ut att kunna minska metangasen från idisslare väsentligt.Vi kan inte vila, utan vi behöver förbättra produktiviteten, ge möjligheter till innovationer och förnyelse och fortsätta att stärka kompetensen i hela livsmedelskedjan. Det är helt avgörande för förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. En anledning till lägre klimatutsläpp från mjölkproduktionen i Sverige är den höga avkastningen, som har medfört att det behövs färre djur och mindre mark för samma produktion. I Sverige har vi också ett systematiskt arbete för att förbättra effektiviteten i gödselhanteringen och minska växtnäringsläckage, vilket bidrar till minskade metanutsläpp.Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan. Som ett led i detta har vi haft rundabordssamtal med företrädare för jordbruket och andra viktiga delar av näringslivet. Det är viktigt att de åtgärder som vi genomför för att möjliggöra klimatomställning i jordbruket tar hänsyn till möjligheterna att bedriva jordbruks- och livsmedelsproduktion och till jordbruksföretagens perspektiv. Det är för mig angeläget att vi har jordbruket och bönderna med oss i de steg som vi behöver ta i klimatomställningen. Varje företagare kan sitt företag bäst, och vi ska ta vara på det engagemang och den utvecklingskraft som svenska jordbrukare har."}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Så har man ju pratat i tusen år. Det är klart att vi alla vill att det ska vara hållbart. Men var är den konkreta strategin, var är målsättningarna och var är viljan från statsrådet? Och framför allt: Är statsrådet oroad?"}
+{"question":"Vilken strategi har ministern för att minska dessa utsläpp?","answer":"Jytte Guteland har frågat mig vilken strategi jag har för att minska utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket.Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga på samma tema från Jytte Guteland, och jag upprepar därför delar av mitt svar på den.Liksom jag påpekade där är den primära uppgiften för jordbruket att säkerställa en global livsmedelsförsörjning för en växande befolkning samtidigt som miljöutmaningar inklusive klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald hanteras. Avgörande är också att jordbruket ger god möjlighet till utveckling av jordbruksföretag och sysselsättning i livsmedelkedjan. Erfarenheterna från pandemin och den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen tydliggör också jordbrukets vikt för en robust livsmedelskedja.Som jag tidigare har tydliggjort behöver vi därför arbeta utifrån flera målsättningar samtidigt och ha en helhetssyn för ett hållbart jordbruk och livsmedelssystem. Vi behöver säkra produktiviteten, bidra till klimatomställningen och möta behovet av mer livsmedel. Vi behöver vidare arbeta med ny kunskap och innovationer, exempelvis genom att utveckla växter som är resistenta mot sjukdomar, kräver mindre gödsel eller är mer tåliga mot torka.Regeringen arbetar systematiskt med att stärka det svenska jordbruket på ett sätt som bidrar till jordbrukets klimatomställning. Det inkluderar insatser som specifikt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, såsom stöd för rötning av gödsel och stöd till investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet.Även insatser inom den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 är viktiga, såsom investeringsstöd, ettåriga miljöstöd, informationsinsatser, innovation och rådgivning, vilka bidrar till att förbättra jordbrukets klimateffektivitet, inklusive utsläpp av lustgas och metan.Vidare har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med bland andra Statens jordbruksverk ta fram förslag på hur Sverige kan uppnå och bidra till minskade utsläpp av metan i syfte att nå klimatmålen och åtagandet i den globala metandeklarationen. Detta uppdrag ska redovisas senast den 29 september 2023.Som nyss diskuterades har regeringen också påbörjat en uppdatering av den svenska livsmedelsstrategin för att nå en ökad lönsamhet och produktion i livsmedelskedjan och för att förverkliga livsmedelsstrategins övergripande mål. Som jag tidigare påpekat är det min övertygelse att detta ytterligare kommer att stärka jordbrukets klimateffektivitet och bidra till jordbrukets klimatomställning."}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Svenska jordbrukare, svenska livsmedelsföretag och svensk handel verkar på EU:s inre marknad, och det är fri rörlighet för dessa produkter. Därför kan vi inte ha lagstiftning, regler och pålagor på svensk matproduktion som inte finns på samma sätt i övriga Europa.Ledamoten är välkommen att återkomma med interpellationer om reduktionsplikten till de statsråd som primärt hanterar den, men jag ska ta det ur detta perspektiv. Svenska bönder kan inte ha högre kostnader än de europeiska, för då kommer de inte att vara konkurrenskraftiga. Inom regeringsunderlaget är vi överens om att reduktionsplikten ska sänkas, bland annat för att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.Ledamoten kan tyvärr inte svara, så vi kanske får ta en särskild debatt om det. Vilken nivå tycker Socialdemokraterna att reduktionsplikten ska ligga på? Ser de inga konsekvenser med att det var mycket dyrare att tanka traktorn i Sverige än i de flesta andra europeiska länder? Detta får direkta konsekvenser. Jag tror att de flesta bönder känner sig lättade över att nu ha en regering som inte styrs av Miljöpartiet, som har en oanad höjd på procentsatsen vad gäller reduktionsplikten.Det är angeläget att Sverige i tider av kris och krig har en robust livsmedelskedja med god lönsamhet, och den startar med en livskraftig primärproduktion. Det är viktigt att arbeta med storskalighet och effektivisering, men det är också viktigt att det finns småskaliga livsmedelsproducenter av hög kvalitet i Sverige.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Jag tackar åter statsrådet Kullgren. Jag kan dock konstatera att jag inte har fått svar på mina frågor. Den fråga jag verkligen vill ha svar på, som är både oerhört viktig och brännande här och nu, gäller reduktionsplikten. En sänkt reduktionsplikt måste kompenseras i andra sektorer, och jordbruket ses av många debattörer som en viktig sektor att införa klimatkompenserande åtgärder i om man sänker reduktionsplikten. Detta är allvarligt, och vi riskerar att minska vår livsmedelsproduktion och inte nå de otroligt viktiga målen i livsmedelsstrategin. Jag önskar därför att ministern i sitt slutanförande lägger tiden på att besvara denna fråga.Vi må tycka olika i en del frågor, men jag är glad över att vi tycks vara eniga om betydelsen av forskning, innovation och robusthet i livsmedelskedjan samt behovet av mer investeringar i lokal, hållbar livsmedelsproduktion, vilket också innebär stora möjligheter för utveckling, tillväxt och sysselsättning i hela landet.Jag hade dock hoppats på ett annat svar gällande samverkan över partigränserna i frågor som är så viktiga för framtiden och hållbarheten över tid.Avslutningsvis önskar jag fru talmannen, ministern och övriga i kammaren en trevlig helg och upprepar min önskan om svar på frågan om reduktionsplikten.(Applåder)"}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion hör till de mest klimatsmarta i världen, så jag uppmanar med glädje alla att välja svensk mat när de handlar eller besöker en restaurang. Regeringen har som sagt höga ambitioner när det gäller samtliga hållbarhetsperspektiv. Det ska handla om den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga hållbarheten i hela kedjan. Men vi vill också se en tydlig produktionsökning som skapar fler jobb och stärker vår försörjningstrygghet. Det är ingenting som kommer att ske av sig självt, och den ekonomiska dimensionen är viktig för att vi ska kunna öka produktionen eftersom vi verkar i en öppen marknadsekonomi med konkurrens inte bara inom landet utan även inom Europa och globalt. Som jag sa tidigare har de blå näringarna självklart en tydlig plats i livsmedelsstrategin. Fisket och hela den förädlingsindustri som följer av fisket är viktiga delar som behöver stärkas, liksom fiskodling och ny innovation. Innovativ sjömat har en viktig roll i den framtida livsmedelsproduktionen. Den landbaserade fiskodlingen i Sverige är relativt ny men mycket intressant, och jag vet att det finns många initiativ på området. Just nu är dock läget utmanande för många företag inom livsmedelskedjan. Även om lönsamheten för jordbrukssektorn generellt sett varit relativt god under 2021 och 2022 är variationen mellan sektorer och enskilda gårdar väldigt stor. Lönsamheten är samtidigt generellt alltför låg för att ge förutsättningar för en ökad produktion. Osäkerheten är stor även inför kommande år; räntekostnaderna fortsätter att öka, liksom priserna på flera insatsvaror, medan priserna på jordbruksprodukter har fallit. Livsmedelsstrategin ska som sagt leda till fler och växande företag över hela vårt land, inte bara i de större städerna. Livsmedelsstrategin handlar om jobb och tillväxt i hela Sverige. Den är också viktig för en levande landsbygd eftersom mycket, ja, nästan all, matproduktion sker just där. Fokus kommer att ligga på stärkt lönsamhet och ökad produktion med bibehållen hög ambitionsnivå på miljö- och klimatområdet."}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Jag tackar återigen landsbygdsministern för svaren. Det finns en stor enighet i mycket. Jag vill återigen ta upp den blå näringen, och då tänker jag inte bara på de stora fiskeindustriproducentorganisationerna utan även på de livsmedelsproducenter som står för den övriga sjömaten. De har själva gått ut och sagt att de inte var inbjudna till kickoffen men att de såklart hoppas på att bli inbjudna i processen framåt. Sjömat som musslor, alger, ostron och sjöpung är på stark frammarsch, och i alla fall vi socialdemokrater ser den som en viktig del i vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Därför fattade den tidigare socialdemokratiska regeringen beslut om vattenbruksprogrammet, för att stärka de blå näringarna i Sverige. De är viktiga i dubbel bemärkelse: De producerar bland de mest resurseffektiva proteiner vi har, och arterna bidrar till friskare hav genom att filtrera och äta upp fosfor och kväve från verksamheter på land. De avlägsnar alltså de gödande ämnena. Det är inte för intet de kallas havets reningsverk. Jag tänker också på betydelsen av den fisk vi har i våra sjöar och hav samt all livsmedelsproduktion inom de blå näringar vi nu ser växa fram runt om i landet. Hemma i Ånge kommun planeras det för en stor landbaserad fiskodling, i resursmässigt samarbete med andra företag i det industriområde som ska växa fram i Alby. Det är en industriell symbios mellan vattenbruk och industri - fantastiskt, tycker jag.Tack vare vår långa kuststräcka och även våra många sjöar och vattendrag i Sverige har vi väldigt goda förutsättningar att utveckla både produktion och förädling av sjömat. Vattenbruket är en framtidsbransch som kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet. Kommer ministern att i processen framåt bjuda in bredare från de blå näringarna, så att även producenter av sjömat som musslor, alger med mera är representerade?Hållbarhet, som jag också lyfte, är en annan jätteviktig del av livsmedelsstrategin. Jordbruket behöver få förutsättningar att ställa om. Nyligen släppte FN:s klimatpanel sin senaste rapport, som visar på det allvarliga läget och att det krävs stora, snabba och permanenta utsläppsminskningar. Vi måste minska utsläppen och ha klimatsmarta produktionssystem. Kristdemokraterna driver en politik där man är positiv till att den ekologiska odlingen ökar och även till att nya ekologiska metoder kan anammas inom det konventionella jordbruket. Det går att läsa på partiets hemsida. Jag ser också i texterna att Kristdemokraterna tycker att det ekologiska lantbruket spelar en viktig roll, vilket jag håller med om. Men hur kommer vi att se det i den uppdaterade livsmedelsstrategin?Slutligen måste jag lyfta en annan oerhört viktig fråga, nämligen reduktionsplikten. En sänkt reduktionsplikt, vilket partierna i Tidölaget driver på för, måste kompenseras i andra sektorer. Jordbruket ses av många debattörer som en viktig sektor att införa klimatkompenserade åtgärder i om man sänker reduktionsplikten. Hur ser ministern på detta? Jag vill att han utvecklar detta med risken med en sänkt reduktionsplikt."}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Vi ska vara medvetna om att det har gått fem år sedan riksdagen beslutade om en nationell livsmedelsstrategi. Det var ett besked som gladde många. Det skapade framtidstro i näringen, och nu är vi många som är otåliga och vill se mer resultat. Jag ska utveckla lite hur regeringen ska stärka den svenska livsmedelskedjan. Livsmedelsstrategin innehåller tre strategiska områden, som ligger fast. På området regler och villkor behövs regelförenkling som ger en verklig och upplevd förenkling i företagen. Livsmedelsföretagen lyder som alla vet under en mängd olika lagar och regler som bör kunna analyseras och prövas i det här sammanhanget, både gällande innehåll och tillämpning och gällande myndigheternas bemötande. Sveriges livsmedelsberedskap och en robust, anpassningsbar livsmedelskedja i förhållande till omvärlden är också viktig att utveckla. Inom området konsument och marknad vill regeringen fokusera på vägar för att öka svensk livsmedelsexport och öka den globala marknadsandelen för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten i livsmedelsindustrin. Detta är en förutsättning för att livsmedelsstrategins mål ska kunna nås. Profilering av svenska mervärden, såsom hållbarhet på hemmamarknaden som grund för stärkt konkurrenskraft och lönsamhet, är också ett viktigt område. Inom området kunskap och innovation krävs tydliga förslag för att förenkla och underlätta innovation i livsmedelsföretagen, såväl på nationell som på regional nivå. Det behöver också göras insatser för att underlätta för livsmedelsföretagen att identifiera och rekrytera de kritiska kompetenser som behövs för att företagen ska kunna utvecklas och lönsamheten stärkas även där. Livsmedelsforskningen måste fortsätta att stärkas. Jag konstaterar att det finns ett stort engagemang i frågorna som rör den svenska livsmedelsproduktionen och att regeringen redan har fått in många intressanta förslag och inspel från aktörerna i livsmedelskedjan. Vi välkomnar också fler. Jag känner själv en otålighet. Vi vill nu skapa verkstad och tydliga, konkreta förbättringar för den svenska livsmedelskedjan. Det är dock för tidigt att säga exakt vilka förslag vi kommer att gå vidare med, för arbetet startar ju med att vi pratar primärt med dem det berör. Alla aktörer - ja, vem som helst - kan komma in med förslag om sådant de ser påverkar deras verksamheter på ett negativt sätt och där det kan föreslås förändringar. Detta är vad vi kommer att göra under det första halvåret, vilket börjar gå mot sitt slut. Därefter kommer den politiska processen naturligtvis att ta vid på de områden där aktörerna själva har konstaterat att de vill se förändringar. Men ja, vi har startat med att fokusera på dem som verkligen berörs - de som är ute i myllan och de som står i livsmedelsföretagens anläggningar och förädlar det som bönderna har producerat - och på dagligvaruhandeln i det här första läget."}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Jag får börja med att tacka landsbygdsministern för svaren.Jag har ofta debatterat livsmedelsstrategin här i kammaren. Det är en fråga som engagerar många. Äta måste vi alla, och helst ska maten vara såväl god och hälsosam som hållbar och lokalt producerad.Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 antogs av riksdagen i juni 2017 med ett övergripande mål om en ökad hållbar produktion av mat. Det var en socialdemokratiskt ledd regering som då sjösatte Sveriges första livsmedelsstrategi. Mycket har hänt sedan dess, precis som ministern tog upp. Jag tänker på torkan, pandemin och kriget i Ukraina men också på klimatförändringarna.Att vi behöver uppdatera vår befintliga livsmedelsstrategi finns det en bred politisk enighet om. Den dåvarande socialdemokratiske landsbygdsministern Sven-Erik Bucht samlade både näringen och politiker från båda de dåvarande politiska blocken för att alla skulle vara med i arbetet, för att man skulle få långsiktighet i politiken och för att strategin skulle vara hållbar över tid. Det var viktigt att samla både hela kedjan och hela politiken.Jag kan tyvärr konstatera att det inte tycks viktigt att samla oss i politiken nu när en ny, uppdaterad strategi ska tas fram. Ingen från oppositionen var heller inbjuden till den kickoff som landsbygdsministern bjöd in till.Jag ställde tidigare en skriftlig fråga till ministern om hur framtagandet kommer att ske och har i denna interpellationsdebatt fått samma svar, nämligen att ministern har för avsikt att informera miljö- och jordbruksutskottet allteftersom arbetet går framåt. Men information är en sak - att få delta i processen är något helt annat.Jag ställde samma fråga till ministerns partikollega Magnus Oscarsson under jordbruksdebatten här i kammaren och fick då till svar att strategin redan finns och att det inte är mycket mer nytt än att man ska försöka att ta fram de olika verktygen och göra verkstad av det hela. Därför behövde inte vi från politiken samlas igen.Vi från oppositionen var inte inbjudna till kickoffen för livsmedelsstrategin. Jag kan dessutom tyvärr konstatera att landsbygdsministern inte heller ser värdet av att bjuda in oss framöver och att man från denna högerregering inte ser värdet av att i vissa speciellt viktiga frågor få en bred politisk enighet.Nu var det inte bara vi som var lite snopna, utan även representanterna för de blå näringarna var besvikna för att de inte blev inbjudna.Utifrån detta önskar jag att ministern utvecklar hur han ser på vikten av att den nya, uppdaterade livsmedelsstrategin får ett brett stöd i riksdagen.Ministern kallar detta för en ny, uppdaterad livsmedelsstrategi, eller livsmedelsstrategin 2.0, men samtidigt är det inget nytt som ska till. Stämmer det?"}
+{"question":"3. Avser ministern att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin?","answer":"Malin Larsson har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att den nya, uppdaterade livsmedelsstrategin får långsiktiga politiska mål som håller över både tid och regeringsskiften, hur jag ser på hållbarhet kopplat till ökad svensk livsmedelsproduktion, om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan samt om jag avser att agera för att de blå näringarna ska vara en del av livsmedelsstrategin.Livsmedelsstrategin är en proposition från 2017 som har antagits av riksdagen, och den ligger fast. Regeringen arbetar nu med att vidareutveckla genomförandet av livsmedelsstrategin. Sedan livsmedelsstrategin lanserades 2017 har en rad omvärldsfaktorer som har en tydlig påverkan på livsmedelskedjan förändrats. År 2018 drabbades jordbruket hårt av torka. Därefter kom coronapandemin, som påverkade leveranskedjor och konsumtionsmönster. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har dessutom påverkat kostnadsläget och gett en negativ inverkan på den globala livsmedelsmarknaden samt en negativ säkerhetspolitisk utveckling.Jag träffar regelbundet företrädare för olika politiska partier. Det råder enighet över blockgränserna om att dessa förändringar har tydliggjort behovet av en mer robust livsmedelskedja och att även livsmedelsberedskapen bör inkluderas i det vidare arbetet med livsmedelsstrategin. Min avsikt är att informera miljö- och jordbruksutskottet vartefter arbetet med uppdateringen av livsmedelsstrategin går framåt.Regeringen har precis påbörjat arbetet med att vidareutveckla genomförandet av livsmedelsstrategin. Startskottet ägde rum med en kickoff i februari i år. En del i det fortsatta arbetet är att lyssna på vad näringslivet efterfrågar. Regeringen kommer att inkludera företrädare för hela livsmedelskedjan i arbetet - företag och organisationer som representerar primärproduktionen inklusive de blå näringarna, förädlingsledet, handeln och restaurangledet kommer att få möjlighet att framföra sina synpunkter. Företrädare för de blå näringarna var således inbjudna och deltog i den kickoff för livsmedelsstrategin 2.0 som hölls på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i februari.Regeringen har höga ambitioner när det gäller samtliga hållbarhetsperspektiv - ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet krävs för att nå en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Regeringen vill också se en tydlig produktionsökning som skapar jobb i hela landet och som stärker svensk försörjningstrygghet.Den ekonomiska dimensionen är därför viktig för att kunna öka produktionen. Företag kommer att producera där lönsamheten finns och investera där kalkylen går ihop. Regering och myndigheter kan bidra genom att ta fram enkla och långsiktiga spelregler, vilket är en av de viktigaste delarna i en uppdaterad livsmedelsstrategi.Jag vill samtidigt lyfta fram fyra områden där regeringen jobbar vidare inom ramen för livsmedelsstrategin för att säkerställa den svenska konkurrenskraften. Dessa områden är ökad livsmedelsexport, ökad innovationskraft, stärkt kompetensutveckling samt ökad regelförenkling och minskade administrativa kostnader. I dag kretsar många diskussioner både på EU-nivå och i Sverige kring valet mellan ökad produktion och hållbar produktion. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra, utan en hållbar livsmedelsproduktion är en förutsättning för ökad produktion och ökad lönsamhet samt för att trygga livsmedelsförsörjningen på sikt. För att fortsätta ett framgångsrikt arbete behöver aktörerna i värdekedjan dela en helhetssyn om hur konkurrenskraft kan uppnås samtidigt som djurhälsa, djurskydd och folkhälsa värnas.Svensk mat är god, har låg klimat- och miljöpåverkan och skapar jobb i hela landet. Sverige behöver en stark livsmedelskedja."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att det vi nyss hörde här i kammaren är ett uttryck för hur det kan bli om man har ett färdigskrivet slutanförande och inte anpassar det till vad man hört i debatten.Jag har redogjort för många olika åtgärder och beslut som regeringen redan har vidtagit och fattat. Vi kommer att återkomma med ytterligare reformer.Regeringen prioriterar situationen på bostadsmarknaden, precis som jag har redogjort för. Vi prioriterar att bygga bort de strukturella hinder som finns för bostadsbyggande. Jag har redogjort för det. Vi kommer att återkomma med fler reformer.Jag ser fram emot dialogen. Jag uppskattar engagemanget. Malcolm Momodou Jallow säger att vi kan prata med varandra. Det gör vi här i dag, och det ska vi göra nästa vecka också. Jag ser fram emot att komma till civilutskottet och fortsätta dialogen.Dessförinnan, herr ålderspresident, tror jag att det snart är dags att önska varandra en trevlig helg. Det tänkte jag också passa på att göra så här i slutet av denna interpellationsdebatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"Högt tempo, hörde vi ministern säga. Men alla andra inom byggsektorn säger att ingenting händer. Jag vet inte vad högt tempo innebär, för ingenting händer. Det är stopp i bostadsbyggandet. Om det är högt tempo borde vi se bostadsbyggande.Jag hoppades lite på besked från bostadsministern här i dag men fick inga. I svaret upprepar han bara allt vi hört förut, inget nytt under solen. Jag utgår från att ministern inte har något svar i dag heller.Det är naturligtvis både bra och viktigt och helt nödvändigt att bekämpa inflationen, men det räcker inte. Bostadsministern och regeringen måste göra mer.I början av 90-talet var kollapsen i fastighetsbranschen en stor och viktig anledning till finanskrisen. Ingen önskar att detta upprepar sig i ny skepnad.Det är också viktigt att förstå regeringens ointresse för vanliga människors situation. Det går inte att ta miste på, men det måste upphöra. Det är hög tid för ministern och den här regeringen att inse hur ofattbart svårt många har det i dag, och det är hög tid för bostadsministern att förstå att det är just de människorna som är allra mest beroende av att det finns en statlig bostadspolitik.Fattigdom är den övervägande anledningen till att många inte har ett eget hem i dag och till att både barnfamiljer och pensionärer vräks från sina hem - fattigdom, inget annat. Därför måste vi ha reformer som hjälper människor ur fattigdom. Vi kan inte fortsätta hjälpa de välbärgade medan människor som är fattiga, pensioner och barnfamiljer, vräks. De kämpar för att leva och betala hyran och energikostnaderna, men för att hjälpa de människorna gör vi ingenting.Situationen är allvarlig. Det finns mycket att göra. Om vi pratar med varandra kan vi kanske hitta vägar ut ur den samhällspolitiska kris som vi är mitt i just nu. Det är Vänsterpartiet redo att göra."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"Högt tempo, hörde vi ministern säga. Men alla andra inom byggsektorn säger att ingenting händer. Jag vet inte vad högt tempo innebär, för ingenting händer. Det är stopp i bostadsbyggandet. Om det är högt tempo borde vi se bostadsbyggande.Jag hoppades lite på besked från bostadsministern här i dag men fick inga. I svaret upprepar han bara allt vi hört förut, inget nytt under solen. Jag utgår från att ministern inte har något svar i dag heller.Det är naturligtvis både bra och viktigt och helt nödvändigt att bekämpa inflationen, men det räcker inte. Bostadsministern och regeringen måste göra mer.I början av 90-talet var kollapsen i fastighetsbranschen en stor och viktig anledning till finanskrisen. Ingen önskar att detta upprepar sig i ny skepnad.Det är också viktigt att förstå regeringens ointresse för vanliga människors situation. Det går inte att ta miste på, men det måste upphöra. Det är hög tid för ministern och den här regeringen att inse hur ofattbart svårt många har det i dag, och det är hög tid för bostadsministern att förstå att det är just de människorna som är allra mest beroende av att det finns en statlig bostadspolitik.Fattigdom är den övervägande anledningen till att många inte har ett eget hem i dag och till att både barnfamiljer och pensionärer vräks från sina hem - fattigdom, inget annat. Därför måste vi ha reformer som hjälper människor ur fattigdom. Vi kan inte fortsätta hjälpa de välbärgade medan människor som är fattiga, pensioner och barnfamiljer, vräks. De kämpar för att leva och betala hyran och energikostnaderna, men för att hjälpa de människorna gör vi ingenting.Situationen är allvarlig. Det finns mycket att göra. Om vi pratar med varandra kan vi kanske hitta vägar ut ur den samhällspolitiska kris som vi är mitt i just nu. Det är Vänsterpartiet redo att göra."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"Högt tempo, hörde vi ministern säga. Men alla andra inom byggsektorn säger att ingenting händer. Jag vet inte vad högt tempo innebär, för ingenting händer. Det är stopp i bostadsbyggandet. Om det är högt tempo borde vi se bostadsbyggande.Jag hoppades lite på besked från bostadsministern här i dag men fick inga. I svaret upprepar han bara allt vi hört förut, inget nytt under solen. Jag utgår från att ministern inte har något svar i dag heller.Det är naturligtvis både bra och viktigt och helt nödvändigt att bekämpa inflationen, men det räcker inte. Bostadsministern och regeringen måste göra mer.I början av 90-talet var kollapsen i fastighetsbranschen en stor och viktig anledning till finanskrisen. Ingen önskar att detta upprepar sig i ny skepnad.Det är också viktigt att förstå regeringens ointresse för vanliga människors situation. Det går inte att ta miste på, men det måste upphöra. Det är hög tid för ministern och den här regeringen att inse hur ofattbart svårt många har det i dag, och det är hög tid för bostadsministern att förstå att det är just de människorna som är allra mest beroende av att det finns en statlig bostadspolitik.Fattigdom är den övervägande anledningen till att många inte har ett eget hem i dag och till att både barnfamiljer och pensionärer vräks från sina hem - fattigdom, inget annat. Därför måste vi ha reformer som hjälper människor ur fattigdom. Vi kan inte fortsätta hjälpa de välbärgade medan människor som är fattiga, pensioner och barnfamiljer, vräks. De kämpar för att leva och betala hyran och energikostnaderna, men för att hjälpa de människorna gör vi ingenting.Situationen är allvarlig. Det finns mycket att göra. Om vi pratar med varandra kan vi kanske hitta vägar ut ur den samhällspolitiska kris som vi är mitt i just nu. Det är Vänsterpartiet redo att göra."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"Högt tempo, hörde vi ministern säga. Men alla andra inom byggsektorn säger att ingenting händer. Jag vet inte vad högt tempo innebär, för ingenting händer. Det är stopp i bostadsbyggandet. Om det är högt tempo borde vi se bostadsbyggande.Jag hoppades lite på besked från bostadsministern här i dag men fick inga. I svaret upprepar han bara allt vi hört förut, inget nytt under solen. Jag utgår från att ministern inte har något svar i dag heller.Det är naturligtvis både bra och viktigt och helt nödvändigt att bekämpa inflationen, men det räcker inte. Bostadsministern och regeringen måste göra mer.I början av 90-talet var kollapsen i fastighetsbranschen en stor och viktig anledning till finanskrisen. Ingen önskar att detta upprepar sig i ny skepnad.Det är också viktigt att förstå regeringens ointresse för vanliga människors situation. Det går inte att ta miste på, men det måste upphöra. Det är hög tid för ministern och den här regeringen att inse hur ofattbart svårt många har det i dag, och det är hög tid för bostadsministern att förstå att det är just de människorna som är allra mest beroende av att det finns en statlig bostadspolitik.Fattigdom är den övervägande anledningen till att många inte har ett eget hem i dag och till att både barnfamiljer och pensionärer vräks från sina hem - fattigdom, inget annat. Därför måste vi ha reformer som hjälper människor ur fattigdom. Vi kan inte fortsätta hjälpa de välbärgade medan människor som är fattiga, pensioner och barnfamiljer, vräks. De kämpar för att leva och betala hyran och energikostnaderna, men för att hjälpa de människorna gör vi ingenting.Situationen är allvarlig. Det finns mycket att göra. Om vi pratar med varandra kan vi kanske hitta vägar ut ur den samhällspolitiska kris som vi är mitt i just nu. Det är Vänsterpartiet redo att göra."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat. Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.När Malcolm Momodou Jallow säger \"ingenting\" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat. Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.När Malcolm Momodou Jallow säger \"ingenting\" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat. Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.När Malcolm Momodou Jallow säger \"ingenting\" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"Jag tackar Malcolm Momodou Jallow för frågorna. Jag har redan besvarat flera av dem.Låt mig konstatera att det är hedrande av ledamoten att ändå lyfta upp omvärldsfaktorerna, det vill säga den höga inflationen, kriget i Europa och att hushållens köpkraft minskar. Det är den typen av omvärldsfaktorer och det vikande konjunkturläget som alltid har påverkat bostadsbyggande och gör det även den här gången. Det är i sig inget oväntat. Samtidigt är det med politiska beslut förstås viktigt att se till att ha en ansvarsfull budget för att hålla nere inflationen. Det är den viktigaste åtgärden för de allra mest utsatta, och det är därför regeringen har presenterat en stram och återhållsam budget. Den innehöll samtidigt stora satsningar och ett förstärkt bostadsbidrag för de allra mest utsatta: för 110 000 barn i de familjer som omfattas av den. Jag har också redogjort för de uppdrag som vi har gett till exempelvis Kronofogdemyndigheten vad gäller att motverka vräkning och avhysning.Malcolm Momodou Jallow frågar också hur fler ska kunna låna. Regeringen beslutade den 13 april om att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera både makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. En kommitté har tillsatts för att jobba med detta.Låt mig också berätta om det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag har redan nämnt uppdraget till Boverket för betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder, för att det ska bli fler studentbostäder i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen bereder även betänkandet av utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Dessutom ligger Bygglovsutredningens många förslag på regeringens bord. Den syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats, och förslagen bereds nu i högt tempo i Regeringskansliet.Regeringen tillsatte den 24 april en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Kommittén ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja den i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av reformer för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet, bland annat inom området bostadsmarknad. Det här var ett fåtal åtgärder, men de visar ändå på vilket högt tempo vi har. Jag ser fram emot att återkomma med de reformer som vi har slagit fast i budgeten och presenterat för riksdagen att vi arbetar med.När Malcolm Momodou Jallow säger \"ingenting\" kan den som lyssnar på den här debatten jämföra det med alla de åtgärder som jag redan har presenterat och dem som vi avser att återkomma till."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"Jag ser fram emot att se de reformer som statsrådet pratar om.Som politiker vill man tro att politik kan göra skillnad, att politik kan förändra. Men om något ska förändras måste först och främst politiska beslut fattas. Sedan måste regeringen också vara beredd att avsätta ekonomiska resurser, om det är vad som behövs för att verkställa ett politiskt beslut. Inget av detta gör bostadsministern. Sverige går i denna stund rakt in i en djup byggkris. Alla prognoser visar samma sak. Det blir minst en halvering av antalet byggstarter redan i år, från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Det är katastrofalt. Särskilt hårt drabbad är Stockholmsregionen, där länsstyrelsen varnar för att bostadsbyggandet kan komma att sjunka med hela 80 procent.Andreas Carlson har inte haft konjunkturen på sin sida sedan han tillträdde som bostadsminister. Det ska verkligen erkännas. Det är krig i Europa, skenande elpriser, chockerande matpriser, den högsta inflationen på över 30 år och en befolkning som har allt svårare att få pengarna att räcka till.Och mitt i allt detta går alltså bostadsbyggandet mot en total kollaps, enligt byggbranschen. Men tuffa tider är en verklighet för oss alla, och de är en stor del av politikens vardag. Tuffa tider kräver tuffa handlingar.Så vad bör en minister för samhällsplanering, byggande och boende göra i dessa kristider? Ingenting - om vi lyssnar på den högerkonservativa blåbruna regeringen med sitt stödparti. Ingenting - om vi lyssnar på bostadsministern - förutom att fler ska äga småhus och att regeringen arbetar intensivt. Det kommer inga förslag på bostadspolitiska åtgärder, och än mindre får bostadspolitiken några ekonomiska resurser.När ska vi slippa få höra bostadsministerns universalsvar, nämligen att fler måste äga, ta bolån och bygga ett småhus och att regeringen jobbar intensivt?Det här är verklighetsfrånvända mantran som vi har hört många gånger. Nu är det kristider, och vi måste agera. Det räcker inte att säga att man jobbar intensivt och sedan stå och stampa på samma fläck. Folk har inte råd med mat, och allt fler har inte ens ett eget tryggt hem. Hur tänker ministern att dessa människor ska kunna ta lån för att bygga sig ett hus om de inte har råd att köpa mat?Det är lika bra att betona att Vänsterpartiet inte har någonting emot småhus. Det är bra med en varierad och inte minst en balanserad bostadsmarknad för alla plånböcker och smaker. Alla har olika möjligheter, och alla vill olika saker - även när det kommer till boende. Vänsterpartiet har inga som helst problem med blandad bebyggelse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen lika viktigt är det att betona att Vänsterpartiets och min huvudvärk i första hand är alla de som har det tuffast i samhället. Det gäller dem som vräks och dem som inte ens har ett hem att vräkas från, till att börja med. Det är de som är min prioritet, det vill säga alla de som inte ha råd att bygga ett småhus och som inte heller får en egen hyresrätt. Det kan vara på grund av fattigdom eller på grund av den skeva bostadsmarknaden som inte klarar av att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Det är dem jag pratar om. De är min främsta prioritet, inte Kristdemokraternas småhus. Inte heller Sverigedemokraternas ständiga hets mot socialt utsatta områden i allmänhet och mot invandrare i synnerhet och inte heller Moderaternas önskan om regelförändringar i strandskyddet så att fler villor kan byggas med sjöutsikt på mark som i dag är en del av vår allemansrätt.Min prioritet kommer alltid att vara alla de som av olika anledningar har det svårast att klara sig på dagens profitfokuserade bostadsmarknad. Eller jag kan säga som Hyresgästföreningen har skrivit i sin rapport: miljonärsprogram i stället för miljonprogram. Kan bostadsministern för en gångs skull ta sig tid och berätta här i dag vad han och regeringen tänker göra för att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, alltså de som inte kan köpa ett småhus?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"Jag ser fram emot att se de reformer som statsrådet pratar om.Som politiker vill man tro att politik kan göra skillnad, att politik kan förändra. Men om något ska förändras måste först och främst politiska beslut fattas. Sedan måste regeringen också vara beredd att avsätta ekonomiska resurser, om det är vad som behövs för att verkställa ett politiskt beslut. Inget av detta gör bostadsministern. Sverige går i denna stund rakt in i en djup byggkris. Alla prognoser visar samma sak. Det blir minst en halvering av antalet byggstarter redan i år, från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Det är katastrofalt. Särskilt hårt drabbad är Stockholmsregionen, där länsstyrelsen varnar för att bostadsbyggandet kan komma att sjunka med hela 80 procent.Andreas Carlson har inte haft konjunkturen på sin sida sedan han tillträdde som bostadsminister. Det ska verkligen erkännas. Det är krig i Europa, skenande elpriser, chockerande matpriser, den högsta inflationen på över 30 år och en befolkning som har allt svårare att få pengarna att räcka till.Och mitt i allt detta går alltså bostadsbyggandet mot en total kollaps, enligt byggbranschen. Men tuffa tider är en verklighet för oss alla, och de är en stor del av politikens vardag. Tuffa tider kräver tuffa handlingar.Så vad bör en minister för samhällsplanering, byggande och boende göra i dessa kristider? Ingenting - om vi lyssnar på den högerkonservativa blåbruna regeringen med sitt stödparti. Ingenting - om vi lyssnar på bostadsministern - förutom att fler ska äga småhus och att regeringen arbetar intensivt. Det kommer inga förslag på bostadspolitiska åtgärder, och än mindre får bostadspolitiken några ekonomiska resurser.När ska vi slippa få höra bostadsministerns universalsvar, nämligen att fler måste äga, ta bolån och bygga ett småhus och att regeringen jobbar intensivt?Det här är verklighetsfrånvända mantran som vi har hört många gånger. Nu är det kristider, och vi måste agera. Det räcker inte att säga att man jobbar intensivt och sedan stå och stampa på samma fläck. Folk har inte råd med mat, och allt fler har inte ens ett eget tryggt hem. Hur tänker ministern att dessa människor ska kunna ta lån för att bygga sig ett hus om de inte har råd att köpa mat?Det är lika bra att betona att Vänsterpartiet inte har någonting emot småhus. Det är bra med en varierad och inte minst en balanserad bostadsmarknad för alla plånböcker och smaker. Alla har olika möjligheter, och alla vill olika saker - även när det kommer till boende. Vänsterpartiet har inga som helst problem med blandad bebyggelse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen lika viktigt är det att betona att Vänsterpartiets och min huvudvärk i första hand är alla de som har det tuffast i samhället. Det gäller dem som vräks och dem som inte ens har ett hem att vräkas från, till att börja med. Det är de som är min prioritet, det vill säga alla de som inte ha råd att bygga ett småhus och som inte heller får en egen hyresrätt. Det kan vara på grund av fattigdom eller på grund av den skeva bostadsmarknaden som inte klarar av att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Det är dem jag pratar om. De är min främsta prioritet, inte Kristdemokraternas småhus. Inte heller Sverigedemokraternas ständiga hets mot socialt utsatta områden i allmänhet och mot invandrare i synnerhet och inte heller Moderaternas önskan om regelförändringar i strandskyddet så att fler villor kan byggas med sjöutsikt på mark som i dag är en del av vår allemansrätt.Min prioritet kommer alltid att vara alla de som av olika anledningar har det svårast att klara sig på dagens profitfokuserade bostadsmarknad. Eller jag kan säga som Hyresgästföreningen har skrivit i sin rapport: miljonärsprogram i stället för miljonprogram. Kan bostadsministern för en gångs skull ta sig tid och berätta här i dag vad han och regeringen tänker göra för att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, alltså de som inte kan köpa ett småhus?"}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"Jag ser fram emot att se de reformer som statsrådet pratar om.Som politiker vill man tro att politik kan göra skillnad, att politik kan förändra. Men om något ska förändras måste först och främst politiska beslut fattas. Sedan måste regeringen också vara beredd att avsätta ekonomiska resurser, om det är vad som behövs för att verkställa ett politiskt beslut. Inget av detta gör bostadsministern. Sverige går i denna stund rakt in i en djup byggkris. Alla prognoser visar samma sak. Det blir minst en halvering av antalet byggstarter redan i år, från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Det är katastrofalt. Särskilt hårt drabbad är Stockholmsregionen, där länsstyrelsen varnar för att bostadsbyggandet kan komma att sjunka med hela 80 procent.Andreas Carlson har inte haft konjunkturen på sin sida sedan han tillträdde som bostadsminister. Det ska verkligen erkännas. Det är krig i Europa, skenande elpriser, chockerande matpriser, den högsta inflationen på över 30 år och en befolkning som har allt svårare att få pengarna att räcka till.Och mitt i allt detta går alltså bostadsbyggandet mot en total kollaps, enligt byggbranschen. Men tuffa tider är en verklighet för oss alla, och de är en stor del av politikens vardag. Tuffa tider kräver tuffa handlingar.Så vad bör en minister för samhällsplanering, byggande och boende göra i dessa kristider? Ingenting - om vi lyssnar på den högerkonservativa blåbruna regeringen med sitt stödparti. Ingenting - om vi lyssnar på bostadsministern - förutom att fler ska äga småhus och att regeringen arbetar intensivt. Det kommer inga förslag på bostadspolitiska åtgärder, och än mindre får bostadspolitiken några ekonomiska resurser.När ska vi slippa få höra bostadsministerns universalsvar, nämligen att fler måste äga, ta bolån och bygga ett småhus och att regeringen jobbar intensivt?Det här är verklighetsfrånvända mantran som vi har hört många gånger. Nu är det kristider, och vi måste agera. Det räcker inte att säga att man jobbar intensivt och sedan stå och stampa på samma fläck. Folk har inte råd med mat, och allt fler har inte ens ett eget tryggt hem. Hur tänker ministern att dessa människor ska kunna ta lån för att bygga sig ett hus om de inte har råd att köpa mat?Det är lika bra att betona att Vänsterpartiet inte har någonting emot småhus. Det är bra med en varierad och inte minst en balanserad bostadsmarknad för alla plånböcker och smaker. Alla har olika möjligheter, och alla vill olika saker - även när det kommer till boende. Vänsterpartiet har inga som helst problem med blandad bebyggelse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen lika viktigt är det att betona att Vänsterpartiets och min huvudvärk i första hand är alla de som har det tuffast i samhället. Det gäller dem som vräks och dem som inte ens har ett hem att vräkas från, till att börja med. Det är de som är min prioritet, det vill säga alla de som inte ha råd att bygga ett småhus och som inte heller får en egen hyresrätt. Det kan vara på grund av fattigdom eller på grund av den skeva bostadsmarknaden som inte klarar av att bygga hyresr��tter med rimliga hyror. Det är dem jag pratar om. De är min främsta prioritet, inte Kristdemokraternas småhus. Inte heller Sverigedemokraternas ständiga hets mot socialt utsatta områden i allmänhet och mot invandrare i synnerhet och inte heller Moderaternas önskan om regelförändringar i strandskyddet så att fler villor kan byggas med sjöutsikt på mark som i dag är en del av vår allemansrätt.Min prioritet kommer alltid att vara alla de som av olika anledningar har det svårast att klara sig på dagens profitfokuserade bostadsmarknad. Eller jag kan säga som Hyresgästföreningen har skrivit i sin rapport: miljonärsprogram i stället för miljonprogram. Kan bostadsministern för en gångs skull ta sig tid och berätta här i dag vad han och regeringen tänker göra för att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, alltså de som inte kan köpa ett småhus?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"Jag ser fram emot att se de reformer som statsrådet pratar om.Som politiker vill man tro att politik kan göra skillnad, att politik kan förändra. Men om något ska förändras måste först och främst politiska beslut fattas. Sedan måste regeringen också vara beredd att avsätta ekonomiska resurser, om det är vad som behövs för att verkställa ett politiskt beslut. Inget av detta gör bostadsministern. Sverige går i denna stund rakt in i en djup byggkris. Alla prognoser visar samma sak. Det blir minst en halvering av antalet byggstarter redan i år, från över 70 000 byggstarter år 2021 till mellan 25 000 och 30 000 byggstarter i år. Det är katastrofalt. Särskilt hårt drabbad är Stockholmsregionen, där länsstyrelsen varnar för att bostadsbyggandet kan komma att sjunka med hela 80 procent.Andreas Carlson har inte haft konjunkturen på sin sida sedan han tillträdde som bostadsminister. Det ska verkligen erkännas. Det är krig i Europa, skenande elpriser, chockerande matpriser, den högsta inflationen på över 30 år och en befolkning som har allt svårare att få pengarna att räcka till.Och mitt i allt detta går alltså bostadsbyggandet mot en total kollaps, enligt byggbranschen. Men tuffa tider är en verklighet för oss alla, och de är en stor del av politikens vardag. Tuffa tider kräver tuffa handlingar.Så vad bör en minister för samhällsplanering, byggande och boende göra i dessa kristider? Ingenting - om vi lyssnar på den högerkonservativa blåbruna regeringen med sitt stödparti. Ingenting - om vi lyssnar på bostadsministern - förutom att fler ska äga småhus och att regeringen arbetar intensivt. Det kommer inga förslag på bostadspolitiska åtgärder, och än mindre får bostadspolitiken några ekonomiska resurser.När ska vi slippa få höra bostadsministerns universalsvar, nämligen att fler måste äga, ta bolån och bygga ett småhus och att regeringen jobbar intensivt?Det här är verklighetsfrånvända mantran som vi har hört många gånger. Nu är det kristider, och vi måste agera. Det räcker inte att säga att man jobbar intensivt och sedan stå och stampa på samma fläck. Folk har inte råd med mat, och allt fler har inte ens ett eget tryggt hem. Hur tänker ministern att dessa människor ska kunna ta lån för att bygga sig ett hus om de inte har råd att köpa mat?Det är lika bra att betona att Vänsterpartiet inte har någonting emot småhus. Det är bra med en varierad och inte minst en balanserad bostadsmarknad för alla plånböcker och smaker. Alla har olika möjligheter, och alla vill olika saker - även när det kommer till boende. Vänsterpartiet har inga som helst problem med blandad bebyggelse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen lika viktigt är det att betona att Vänsterpartiets och min huvudvärk i första hand är alla de som har det tuffast i samhället. Det gäller dem som vräks och dem som inte ens har ett hem att vräkas från, till att börja med. Det är de som är min prioritet, det vill säga alla de som inte ha råd att bygga ett småhus och som inte heller får en egen hyresrätt. Det kan vara på grund av fattigdom eller på grund av den skeva bostadsmarknaden som inte klarar av att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Det är dem jag pratar om. De är min främsta prioritet, inte Kristdemokraternas småhus. Inte heller Sverigedemokraternas ständiga hets mot socialt utsatta områden i allmänhet och mot invandrare i synnerhet och inte heller Moderaternas önskan om regelförändringar i strandskyddet så att fler villor kan byggas med sjöutsikt på mark som i dag är en del av vår allemansrätt.Min prioritet kommer alltid att vara alla de som av olika anledningar har det svårast att klara sig på dagens profitfokuserade bostadsmarknad. Eller jag kan säga som Hyresgästföreningen har skrivit i sin rapport: miljonärsprogram i stället för miljonprogram. Kan bostadsministern för en gångs skull ta sig tid och berätta här i dag vad han och regeringen tänker göra för att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, alltså de som inte kan köpa ett småhus?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"Malcolm Momodou Jallow ställde fyra frågor i interpellationen. Jag rekommenderar ledamoten att gå in på riksdagens förträffliga hemsida och spola tillbaka debatten och lyssna på de svar som jag gav på var och en av frågorna.Det handlar till exempel om de mest ekonomiskt utsatta hushållen, där regeringen har förlängt men också höjt det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer. Det träffar 110 000 barn i familjer som har de allra tuffaste villkoren och de allra lägsta marginalerna.När det kommer till uppdraget till Kronofogdemyndigheten och uppdraget till länsstyrelserna gav jag svar på frågorna om vad vi gör för de allra mest utsatta.När det kommer till frågan om den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet är det precis som jag sa, herr ålderspresident, i mitt inledande svar: Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är alltså i sig inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker.Den minskade byggtakten beror i huvudsak på stigande räntor, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaden, och höjda energipriser, som även minskar köpkraften hos hushållen. Det här är en utveckling som i allt väsentligt beror på omvärldsfaktorer och som i det korta perspektivet är mycket svår att påverka.Regeringen är fast besluten att ta fram reformer och genomföra åtgärder som kan motverka nedgången men också i ett längre perspektiv bygga bort de strukturella hinder som finns och som har byggts upp under lång tid. Det handlar om planer, mark och ledtider samt om att förkorta och förbättra byggregler.Jag hör hur Malcolm Momodou Jallow talar om viljan som inte bara regeringen har utan många människor i Sverige har, nämligen att kunna äga sitt eget boende, att bo i ett småhus. Sju av tio vill bo i småhus, enligt flera olika mätningar. Att inte ta det i beaktande och se vad vi kan göra för att sänka trösklarna så att fler kan äga sitt eget boende, att fler kan förverkliga sina boendedrömmar, är kanske svaret på varför det ser ut som det gör när Malcolm Momodou Jallow talar på det här sättet i kammaren om den önskan som så många människor i vårt land har. Det innebär inte att det inte samtidigt ska finnas olika upplåtelseformer som passar i olika skeden av livet. Det framgick också i mitt tidigare svar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett Boverket i uppdrag att förenkla reglerna betydligt vad gäller studentbostäder så att fler som flyttar till en ort för att studera ska kunna ha ett boende på den orten, vilket är viktigt för en kunskapsnation som Sverige.Det pågår ett intensivt och aktivt arbete, och jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med många reformer på bostadsområdet under mandatperioden."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så sent som i december förra året stod jag här i kammaren tillsammans med bostadsministern. Han hade då i princip bara ett bostadspolitiskt budskap: Fler ska äga småhus. Och så lägger han ibland till meningen: Regeringen arbetar intensivt. Det är som att man står stilla och så plötsligt ropar högt och säger: Jag springer fort! Det är något slags kognitiv dissonans där. Det man gör och det man säger att man gör är två helt olika saker.Det har nu gått drygt ett halvår sedan regeringen tillträdde. På det bostadspolitiska området är budskapet vi hör från bostadsministern återigen: Fler ska äga småhus. Parallellt med bostadsministerns småhusdrömmar lever vi fortfarande med den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Vi har fortsatt väldigt höga mat- och elpriser, och hyreshöjningarna är de högsta på årtionden.Samtidigt vet vi att de svenska hushållens skuldsättning är den tredje största i EU. Med de höga räntorna är det i dag mycket svårt för väldigt många hushåll att klara de mest basala utgifterna vare sig det handlar om hushåll i ägt eller hyrt boende.Men under tiden som hemlösheten fortsätter att öka och barn fortsätter att vräkas från sina hem i ett av världens rikaste länder år 2023 fortsätter bostadsministern att hamra ut: Fler ska äga småhus. Regeringen verkar helt enkelt inte förstå allvaret i situationen, för även i årets vårbudget fortsatte regeringen att visa hur oförmögen den är när det gäller att hantera den akuta situationen på bostadsmarknaden.Jag är långt ifrån den enda som har lagt märke till detta, utan tvärtom. Snart har nästan hela Byggsverige dömt ut regeringens icke-politik. Nästan dagligen kan man läsa inlägg och artiklar i medierna från olika aktörer i branschen. Alla frågar sig vad regeringen gör och varför bostadsministern är så tyst. Man efterfrågar kommentarer och reformer från bostadsministern.Efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandelns reaktion löd: \"Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro.\" Veidekke, som länge har varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om kollaps: \"Kollaps för bostadsbyggandet riskerar att övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris.\" Detta handlar om en rapport som Veidekke har skrivit, där man alltså talar om samhällsbyggnadskris.Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu undrar också vad regeringen gör. De efterlyser \"en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen.\" Och precis som så många andra frågar Jagvillhabostad.nu: \"Regeringen, vad väntar ni på?\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är här i dag för att vi hoppas på att få svar på just den frågan: Vad väntar ni på? Varför agerar inte bostadsministern i dessa kristider? Hur mycket ska bostadsbyggandet sjunka innan regeringen tycker att det är läge att göra något? Hur stor ska hemlösheten vara? Hur många alarmerande rapporter om vräkta barn ska vi behöva se innan bostadsministern agerar?Faktum är att det enda regeringen har gjort hittills är att ta bort den enda reformen, det vill säga stödet som går till att bygga bostäder.Nu vill jag gärna höra vad bostadsministern har att komma med."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så sent som i december förra året stod jag här i kammaren tillsammans med bostadsministern. Han hade då i princip bara ett bostadspolitiskt budskap: Fler ska äga småhus. Och så lägger han ibland till meningen: Regeringen arbetar intensivt. Det är som att man står stilla och så plötsligt ropar högt och säger: Jag springer fort! Det är något slags kognitiv dissonans där. Det man gör och det man säger att man gör är två helt olika saker.Det har nu gått drygt ett halvår sedan regeringen tillträdde. På det bostadspolitiska området är budskapet vi hör från bostadsministern återigen: Fler ska äga småhus. Parallellt med bostadsministerns småhusdrömmar lever vi fortfarande med den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Vi har fortsatt väldigt höga mat- och elpriser, och hyreshöjningarna är de högsta på årtionden.Samtidigt vet vi att de svenska hushållens skuldsättning är den tredje största i EU. Med de höga räntorna är det i dag mycket svårt för väldigt många hushåll att klara de mest basala utgifterna vare sig det handlar om hushåll i ägt eller hyrt boende.Men under tiden som hemlösheten fortsätter att öka och barn fortsätter att vräkas från sina hem i ett av världens rikaste länder år 2023 fortsätter bostadsministern att hamra ut: Fler ska äga småhus. Regeringen verkar helt enkelt inte förstå allvaret i situationen, för även i årets vårbudget fortsatte regeringen att visa hur oförmögen den är när det gäller att hantera den akuta situationen på bostadsmarknaden.Jag är långt ifrån den enda som har lagt märke till detta, utan tvärtom. Snart har nästan hela Byggsverige dömt ut regeringens icke-politik. Nästan dagligen kan man läsa inlägg och artiklar i medierna från olika aktörer i branschen. Alla frågar sig vad regeringen gör och varför bostadsministern är så tyst. Man efterfrågar kommentarer och reformer från bostadsministern.Efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandelns reaktion löd: \"Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro.\" Veidekke, som länge har varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om kollaps: \"Kollaps för bostadsbyggandet riskerar att övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris.\" Detta handlar om en rapport som Veidekke har skrivit, där man alltså talar om samhällsbyggnadskris.Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu undrar också vad regeringen gör. De efterlyser \"en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen.\" Och precis som så många andra frågar Jagvillhabostad.nu: \"Regeringen, vad väntar ni på?\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är här i dag för att vi hoppas på att få svar på just den frågan: Vad väntar ni på? Varför agerar inte bostadsministern i dessa kristider? Hur mycket ska bostadsbyggandet sjunka innan regeringen tycker att det är läge att göra något? Hur stor ska hemlösheten vara? Hur många alarmerande rapporter om vräkta barn ska vi behöva se innan bostadsministern agerar?Faktum är att det enda regeringen har gjort hittills är att ta bort den enda reformen, det vill säga stödet som går till att bygga bostäder.Nu vill jag gärna höra vad bostadsministern har att komma med."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så sent som i december förra året stod jag här i kammaren tillsammans med bostadsministern. Han hade då i princip bara ett bostadspolitiskt budskap: Fler ska äga småhus. Och så lägger han ibland till meningen: Regeringen arbetar intensivt. Det är som att man står stilla och så plötsligt ropar högt och säger: Jag springer fort! Det är något slags kognitiv dissonans där. Det man gör och det man säger att man gör är två helt olika saker.Det har nu gått drygt ett halvår sedan regeringen tillträdde. På det bostadspolitiska området är budskapet vi hör från bostadsministern återigen: Fler ska äga småhus. Parallellt med bostadsministerns småhusdrömmar lever vi fortfarande med den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Vi har fortsatt väldigt höga mat- och elpriser, och hyreshöjningarna är de högsta på årtionden.Samtidigt vet vi att de svenska hushållens skuldsättning är den tredje största i EU. Med de höga räntorna är det i dag mycket svårt för väldigt många hushåll att klara de mest basala utgifterna vare sig det handlar om hushåll i ägt eller hyrt boende.Men under tiden som hemlösheten fortsätter att öka och barn fortsätter att vräkas från sina hem i ett av världens rikaste länder år 2023 fortsätter bostadsministern att hamra ut: Fler ska äga småhus. Regeringen verkar helt enkelt inte förstå allvaret i situationen, för även i årets vårbudget fortsatte regeringen att visa hur oförmögen den är när det gäller att hantera den akuta situationen på bostadsmarknaden.Jag är långt ifrån den enda som har lagt märke till detta, utan tvärtom. Snart har nästan hela Byggsverige dömt ut regeringens icke-politik. Nästan dagligen kan man läsa inlägg och artiklar i medierna från olika aktörer i branschen. Alla frågar sig vad regeringen gör och varför bostadsministern är så tyst. Man efterfrågar kommentarer och reformer från bostadsministern.Efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandelns reaktion löd: \"Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro.\" Veidekke, som länge har varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om kollaps: \"Kollaps för bostadsbyggandet riskerar att övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris.\" Detta handlar om en rapport som Veidekke har skrivit, där man alltså talar om samhällsbyggnadskris.Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu undrar också vad regeringen gör. De efterlyser \"en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen.\" Och precis som så många andra frågar Jagvillhabostad.nu: \"Regeringen, vad väntar ni på?\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är här i dag för att vi hoppas på att få svar på just den frågan: Vad väntar ni på? Varför agerar inte bostadsministern i dessa kristider? Hur mycket ska bostadsbyggandet sjunka innan regeringen tycker att det är läge att göra något? Hur stor ska hemlösheten vara? Hur många alarmerande rapporter om vräkta barn ska vi behöva se innan bostadsministern agerar?Faktum är att det enda regeringen har gjort hittills är att ta bort den enda reformen, det vill säga stödet som går till att bygga bostäder.Nu vill jag gärna höra vad bostadsministern har att komma med."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så sent som i december förra året stod jag här i kammaren tillsammans med bostadsministern. Han hade då i princip bara ett bostadspolitiskt budskap: Fler ska äga småhus. Och så lägger han ibland till meningen: Regeringen arbetar intensivt. Det är som att man står stilla och så plötsligt ropar högt och säger: Jag springer fort! Det är något slags kognitiv dissonans där. Det man gör och det man säger att man gör är två helt olika saker.Det har nu gått drygt ett halvår sedan regeringen tillträdde. På det bostadspolitiska området är budskapet vi hör från bostadsministern återigen: Fler ska äga småhus. Parallellt med bostadsministerns småhusdrömmar lever vi fortfarande med den högsta inflationstakten sedan 90-talet. Vi har fortsatt väldigt höga mat- och elpriser, och hyreshöjningarna är de högsta på årtionden.Samtidigt vet vi att de svenska hushållens skuldsättning är den tredje största i EU. Med de höga räntorna är det i dag mycket svårt för väldigt många hushåll att klara de mest basala utgifterna vare sig det handlar om hushåll i ägt eller hyrt boende.Men under tiden som hemlösheten fortsätter att öka och barn fortsätter att vräkas från sina hem i ett av världens rikaste länder år 2023 fortsätter bostadsministern att hamra ut: Fler ska äga småhus. Regeringen verkar helt enkelt inte förstå allvaret i situationen, för även i årets vårbudget fortsatte regeringen att visa hur oförmögen den är när det gäller att hantera den akuta situationen på bostadsmarknaden.Jag är långt ifrån den enda som har lagt märke till detta, utan tvärtom. Snart har nästan hela Byggsverige dömt ut regeringens icke-politik. Nästan dagligen kan man läsa inlägg och artiklar i medierna från olika aktörer i branschen. Alla frågar sig vad regeringen gör och varför bostadsministern är så tyst. Man efterfrågar kommentarer och reformer från bostadsministern.Efter presentationen av vårbudgeten följde inte ett enda positivt ord. Byggmaterialhandelns reaktion löd: \"Reformer på bostadsmarknaden lyser med sin frånvaro.\" Veidekke, som l��nge har varnat för storm inom bostadsbyggandet, talar nu om kollaps: \"Kollaps för bostadsbyggandet riskerar att övergå i en långvarig samhällsbyggnadskris.\" Detta handlar om en rapport som Veidekke har skrivit, där man alltså talar om samhällsbyggnadskris.Ungdomsorganisationen Jagvillhabostad.nu undrar också vad regeringen gör. De efterlyser \"en aktiv statlig bostadspolitik som med ekonomiska hjälpmedel och målsättande riktlinjer hjälper kommunerna och byggföretagen att bygga bort bostadsbristen.\" Och precis som så många andra frågar Jagvillhabostad.nu: \"Regeringen, vad väntar ni på?\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är här i dag för att vi hoppas på att få svar på just den frågan: Vad väntar ni på? Varför agerar inte bostadsministern i dessa kristider? Hur mycket ska bostadsbyggandet sjunka innan regeringen tycker att det är läge att göra något? Hur stor ska hemlösheten vara? Hur många alarmerande rapporter om vräkta barn ska vi behöva se innan bostadsministern agerar?Faktum är att det enda regeringen har gjort hittills är att ta bort den enda reformen, det vill säga stödet som går till att bygga bostäder.Nu vill jag gärna höra vad bostadsministern har att komma med."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande."}
+{"question":"Med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget, vilka bostadspolitiska åtgärder avser statsrådet att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande."}
+{"question":"Vad avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidra till att bostadsbyggandet ökar, hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende, vilka bostadspolitiska åtgärder jag med tanke på situationen på bostadsmarknaden och på det ekonomiska läget avser att vidta så att hushållen inte blir ännu mer skuldtyngda än i dag, och vad jag inom mitt ansvarsområde avser att göra på kort sikt för att säkerställa att barn i familjer som i dag är i farozonen inte ska vräkas från sina hem.Jag vill inleda med att poängtera att det är av största vikt för regeringen att det byggs bostäder i hela landet. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge, och många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Bygg och bostadsmarknaden är under hård press. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget, så det är inte överraskande att bostadsbyggandet nu avtar när konjunkturen viker. Den minskade byggtakten beror bland annat på de stigande räntorna, den kraftiga inflationen, som förstås påverkar byggkostnaderna, och höjda energipriser som även minskar köpkraften hos hushållen.Under det tuffa ekonomiska läge som rått sedan regeringen tillträdde har regeringen fokuserat på att stötta särskilt utsatta hushåll. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna har regeringen därför i vårändringsbudgeten för 2023 prioriterat att föreslå en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden 1 juli-31 december 2023.Det här är viktigt för alla barn i de cirka 110 000 familjer som i dag får bostadsbidrag. Det är en åtgärd som även kan minska risken för skuldsättning och eventuell vräkning. Regeringen beslutade den 13 april att ge en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.Kronofogdemyndigheten har fått i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete ska etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Arbetet ska särskilt inriktas på att förebygga avhysningar som berör barn. Uppdraget ska slutredovisas i årsredovisningen för 2024. Länsstyrelserna har, som en del av hemlöshetsstrategin, fått i uppdrag att under 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet.Regeringen anser inte att bostadsbristen kan lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. I stället vill regeringen ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar och förbättrar byggreglerna samt ger incitament till ökat bostadsbyggande.För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Boverket arbetar med projektet Möjligheternas byggregler, som går ut på att modernisera och förenkla Boverkets byggregler och konstruktionsregler. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling och bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Jag vill även nämna regeringens uppdrag till länsstyrelserna att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Mycket har sagts, men jag vill addera två saker apropå långsiktighet.Nu får Sverige för första gången någonsin ett satt mål för vilken elkonsumtion Sverige minst behöver klara av att möta. Till 2045 är det minst 300 terawattimmar. Det gör det möjligt för oss att på ett annat sätt möta och utvärdera hur mycket kraftproduktion vi klarar av att leverera år för år i förhållande till målet.Jag vill repetera frågan om Fit for 55, som innehåller en viktig del om energieffektivisering. Vi gör den största prioriteringen av energieffektivisering någonsin i en statsbudget. Den är högre än till exempel det Sverige styrdes på 2021/2022. Vi kommer att fortsätta arbeta i den riktningen, och vi samarbetar gärna om de frågorna.Avslutningsvis vill jag säga att vi den 15 december förra året gav ett uppdrag om upphandling av elproduktion för kommande vinter. Det är en konkret åtgärd som vidtogs redan i december 2022 för att hantera december 2023 och januari och februari 2024. Resultatet av upphandlingen kommer vi att återkomma till. Men den blir en viktig del i att rusta Sverige lite starkare redan inför nästa vinter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det vill jag tacka för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Jag håller helt med om att det inte är långsiktigt hållbart att använda flaskhalsintäkterna i den meningen att ge de akuta stöden. Syftet med dem är, som statsrådet indikerar när hon berättar varför de genereras, att bygga bort flaskhalsarna och att kanske ha ett prisområde i Sverige så småningom. Det är olyckligt om de medlen inte kan användas till det. I förlängningen blir det mer kostsamt med de här plåstren, som statsrådet själv sa.Det vore spännande att höra om det finns tankar kring vad man kan göra med energiskatten. Det finns mycket man kan göra där, också för att reglera användningen överlag, även om det inte bara är akuta kriser.Jag ser fram emot de ökade insatserna på energieffektiviseringsområdet och att statsrådet tar fram kraftfulla åtgärder för att främja incitamenten efter den så kallade incitamentsutredningen för ökad vindkraftsutbyggnad, eftersom det också är ett sätt att sänka priset till kund."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Jag skulle vilja börja med att rätta tre felaktigheter i ledamotens inlägg.För det första har det aldrig lovats att några pengar skulle finnas på några konton den 1 november. En lögn blir inte mer sann för att man upprepar den flera gånger. Tvärtom har jag i tal, i möten med väljare, i möten med medier, på partiets hemsida och så vidare mycket tydligt påpekat att det inte kommer att kunna finnas några garantier ens för att man kommer att kunna ha pengarna på kontot innan jul. Detta måste nämligen göras rätt och riktigt.En modell hade vi dock på plats bara några dagar efter att vi hade tillträtt i regeringsställning. Det är fakta. Det går att kontrolltitta på intervjuer, underlag och vad vi skrivit på hemsidor. Jag tycker att det är viktigt att vara noggrann med vad som faktiskt har sagts och inte.Däremot är jag den första att instämma i att vi önskar att detta stöd, denna lindring, detta plåster - för det är inte en lösning - hade kunnat nå hushållen tidigare. Vi vet hur tungt många hushåll har haft det.För det andra har vi besked om när elstöd omgång två ska nå hela Sverige. I slutet av maj kommer Försäkringskassan att påbörja utbetalning, även där enligt den tidsplan som angetts. Jämfört med de max 6 000-7 000 som man kunde få med den förra regeringens elpriskompensation har vi alltså levererat två elstöd i två omgångar till hushållen. De har också nått flera av gashushållen, vilket inte fanns i förra modellen. Därtill kommer det nu också för företagen, vilket inte heller fanns med i den förra regeringens upplägg.Det tredje och sista jag skulle vilja understryka handlar om uppgifterna om att svenska staten skulle ha gått miste om miljarder i intäkter för att vi har förhållit oss till svensk lagstiftning i frågan om ett intäktstak för hur mycket ett elbolag kan tjäna och när vi kan införa en ny skatt. Det är felräknat från start till slut. Det rör sig om några hundra miljoner. Det är heller inte kaffepengar, men det är inte 6 miljarder. De medieuppgifterna är felräknade från början till slut. När vi kör fram helt nya skatter har vi att förhålla oss till den lagstiftning som Sverige har och som de allra flesta länder inte har. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt är Miljöpartiet, KD, många av företrädarna för oppositionen och regeringen väldigt överens om att vi nu behöver blicka framåt mot nästa vinter. Det var också det jag uppfattade var Marielle Lahtis syfte med interpellationen.Vi kommer att behöva återkomma till frågan om elstöd, som återigen bara är en lindring. Det har att göra med att elstödet utgår från någonting som heter kapacitetsavgifter. Dem får staten, eller snarare Svenska kraftnät, in när vi behöver överföra mellan de fyra elområdena för att det har varit skillnader och också prisskillnader. Nu har det varit dyrt, men det blev mycket jämnare priser i november december och under vintern. Det innebär också att kapacitetsavgifterna minskar.Vi har nu en prognos på ungefär 30 miljarder i intäkter, att jämföra med de 90 miljarder som vi under perioder hade i prognos för förra året. Det innebär en tredjedel jämfört med de stödmöjligheter vi haft för den här vintern. Det gör att vi kommer att fortsätta prioritera energieffektivisering. Elstödet kommer vi att få återkomma till. Men det är klart att jag som borgerlig politiker mycket hellre sänker skatten. Jag är väldigt nyfiken på vad vi kan bistå med vad gäller elskatten, men det är också för tidigt att avdöma om det är rätt åtgärd."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Tack, statsrådet, för informationen om utredningarna - spännande! Jag ser fram emot att se mer av de förslag som kommer från de utredningar som nämndes.Jag tänkte beröra detta med att ha dragit fötterna efter sig, som jag tog upp i min interpellation. Jag tänkte utveckla det lite grann kopplat till ersättning till kunder, hushåll och företag.Att det har varit en tuff vinter för svenska hushåll och företag vet vi. Trots att Sverige varit den största exportören av el i hela EU har vi också drabbats av höga elpriser. När den fossileldade produktionen på kontinenten dragits igång har priseffekterna spridit sig ända upp till norra Sverige.I den här krisen behöver vi stötta svenska hushåll och företag. Tidöpartierna gick till val på att snabbt införa stöd till hushåll och företag för att dessa skulle klara vintern. Nu vet vi vad som hände. Det elstöd som utlovades vara på plats den 1 november 2022 blev ett brutet vallöfte. I själva verket kom elstödet i slutet av februari, och företagen väntar fortfarande på sitt stöd. Vi hoppas att det kommer nu innan sommaren.När norra Sverige, prisområde 1 och 2, ska få något elstöd vet vi inte. Det är inte bra.Vi menar att staten har ett ansvar att gripa in och justera den orättvisa som elkunderna drabbats av. Svenska konsumenter och företag ska inte behöva bära hela bördan av de höga energipriserna. De energibolag som sett sina intäkter rusa som ett resultat av omvärldsläget behöver också vara med och bidra.Det fanns en möjlighet för regeringen att hämta in en del pengar, förutom flaskhalsintäkterna, för att kompensera kunderna för de prisökningar som har skett. Tyvärr blev det även där en lite långsam hantering, menar vi, eftersom man inom EU redan i oktober kom överens om att det fanns en möjlighet att ha ett intäktstak för en del företag på energiområdet. I Sverige kom detta intäktstak, vars syfte är att få in pengar för att kompensera kunderna för de höga priserna, tyvärr inte på plats förrän den 1 mars. Vi var faktiskt bland de sista i Europa med att införa detta stöd.Det agerandet har kostat mångmiljardbelopp. Man valde nämligen att utforma förslaget så att det precis levde upp till de minimikrav som ställdes, vilket innebar att en stor del av de intäkter som genererats till exempel av elhandel inte omfattades av intäktstaket. Det finns beräkningar som visar att det kan handla om så mycket som 6-10 miljarder i missade intäkter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför vi menar att man drar fötterna efter sig, och det har skett på svenska hushålls och svenska företags bekostnad.Det finns mycket som talar för att den kommande vintern kommer att bli mycket tuffare än vintern som gått. Min fråga är därför vilka insatser statsrådet har förberett - det är själva fokus för interpellationen - för att säkerställa att svenska hushåll och företag kommer att få tillräckligt med stöd, i tid, kommande vinter. Finns det till exempel tankar om att hantera energiskatten på något särskilt sätt? Finns det några tankar på sådana mer akuta insatser utöver dem som tidigare nämnts?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Vi har två utredningar som vi arbetar aktivt med nu inom Regeringskansliet. Det är Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som båda på olika sätt berör tillståndsprocesser som påverkar möjligheten till mer kraftproduktion, även om en del av dem rör andra områden också. En del har vi redan börjat skrida till verket med genom förändringar i direktiv och regleringsbrev. Annat kommer vi att återkomma till, för det har bäring också på lagstiftning.Vi ser ett behov när det gäller möjligheterna att snabba på vindkraften där den är välkommen. Därför har vi meddelat att vi tittar på nya direktiv för en ny utredning som ska kunna ta ett helhetsgrepp om processerna runt en del av det som rör vindkraften. Vi ser fram emot att återkomma om det.Låt mig nu gå tillbaka till det som är föremålet för dagens interpellation, även om detta hänger ihop, som också rör frågan om energieffektivisering. Sedan vi fick Energimyndighetens bedömning att Sverige inte kommer att kunna nå de mål vi satt upp för energieffektivisering för de kommande decennierna har två ytterligare satsningar genomförts i syfte att öka energieffektiviseringen, framför allt inom byggnadssektorn.I årets budgetproposition, som jag hänvisade till i interpellationssvaret, herr talman, satsar regeringen cirka 400 miljoner på energieffektivisering. Satsningen innehåller både ett ekonomiskt investeringsbidrag till minskad el- och gasanvändning inom småhusbeståndet och medel till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte just att minska sårbarheten vid höga elpriser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen prioritering vi gör i budgeten, som både är tydlig och innebär avsevärt större resurser än tidigare, i kombination med ett pågående uppdrag som Energimyndigheten har om att analysera hur användning av energi, effekt och resurser kan effektiviseras för att vår underlätta utfasning av fossila bränsle genom elektrifiering är en väldigt god basplatta.I Energimyndighetens uppdrag ingår också bland annat att identifiera och analysera den samhällsekonomiska effektiva energieffektiviseringspotentialen - många effektiviseringsord där - för att man ska kunna se svart på vitt vad detta kan betyda för vår verksamhet, utöver att det är rätt och riktigt.Resultatet av utredningen kommer vi sedan att använda i det vidare arbetet när vi fortsätter att prioritera frågan om energieffektivisering visavi ökad kraftproduktion."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Tack så mycket, statsrådet, för svaret!Jag håller med statsrådet om att det finns flera verktyg man kan använda för att sänka elpriserna. Energieffektivisering och mer elproduktion är två sådana verktyg.Energieffektivisering innebär att vi använder mindre el och får en lägre elräkning, och dessutom går priset på el ned övergripande eftersom vi då inte behöver använda det dyraste kraftslaget lika mycket. Det blir win-win. Det är därför mycket glädjande att regeringen satsar på energieffektivisering, men det är alldeles för lite pengar - 1,2 miljarder över en period på tre år är i själva verket inte alls tillräckligt.Att sedan påstå att regeringens politik innebär en kraftig ambitionshöjning jämfört med tidigare år är helt enkelt inte sant. Den rödgröna regeringen hade satsningar på flera miljarder kronor som den nuvarande regeringen valde att rösta ned. Det var investeringsstöd till både flerbostadshus och svensk industri, som bland andra Kristdemokraterna alltså valde att ta bort.Precis som statsrådet sa hade Putin redan under hösten 2021 påbörjat sin energikrigföring genom att hålla tillbaka sin export av fossilgas, vilket fick genomslag på de svenska elpriserna. Om energieffektiviseringssatsningarna hade genomförts skulle många svenska hushåll och företag ha haft avsevärt lägre elkostnader redan under den föregående vintern. Vi är också helt överens om att det inte räcker med enbart energieffektivisering. Vi behöver mer elproduktion i hela landet till en rimlig, låg kostnad snabbt, och det enda produktionsslag som möter dessa behov på kort sikt är vindkraft. Statsrådet har flera gånger sagt att det behövs mer vindkraft, och det är glädjande. Det är också glädjande att regeringen har godkänt några av de vindkraftsparker som funnits på regeringens bord, men vi ser tyvärr också beslut som motverkar detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMålkonflikter är något som försvårar utbyggnad av både produktion och nät. Därför är det viktigt att det finns tydliga direktiv till de myndigheter som är direkt delaktiga i dessa processer. En sådan är Försvarsmakten. Regeringen har faktiskt aktivt valt att ta bort den del av regleringsbrevet som anger att Försvarsmakten ska samverka med utvecklingen av energisystemet.Det stannar tyvärr inte där. En annan viktig faktor för att underlätta utbyggnad av vindkraft är kompensation lokalt för att öka incitamenten att säga ja till vindkraft, något som har efterlysts länge. Men regeringen har valt att begränsa möjligheten för den så kallade incitamentsutredningen att ta fram ett urval av förslag som ger nytta lokalt och ersättningsmodeller som gör det attraktivt att säga ja till vindkraft.Utredningen presenterades i går, och avgränsningarna var i själva verket så allvarliga att utredaren menar att de motverkar själva uppdraget att öka incitamenten för lokalsamhället när det gäller ny vindkraft.Om regeringen faktiskt hade prioriterat en snabb utbyggnad av vindkraften hade det kunnat sänka elpriserna på sikt, men i stället har man i vissa fall tagit beslut som motverkar utbyggnaden. Min fråga till statsrådet är: Vad avser statsrådet att göra för att möjliggöra en snabb utbyggnad av vindkraft givet de besked som vi har fått rörande incitamentsutredningen, till exempel?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att införa inför vintern 2023 som kommer att varaktigt sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag?","answer":"Välkomna ni som nu växlar i kammaren efter den tidigare debatten!Marielle Lahti har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar införa inför vintern 2023 som varaktigt kommer att sänka kostnaderna för el för svenska hushåll och företag.Jag vill börja med att konstatera att jag håller med Marielle Lahti om att elpriserna i Sverige sedan hösten 2021 verkligen har varit ohållbart höga. Med en mer effektiv användning av energi skulle vi kunna öka Sveriges försörjningstrygghet, stärka konkurrenskraften och minska påverkan på klimat och miljö. Detta skulle också göra svenska konsumenter mindre sårbara för höga energipriser.Sverige är ledande när det kommer till elektrifiering i kombination med effektiv energianvändning och flexibilitet för att minska beroendet av fossila bränslen. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 åtgärder för energieffektivisering på cirka 1,2 miljarder kronor under perioden 2023-2025. Satsningen innebär att ägare av småhus som värms upp med el eller gas ska kunna få bidrag på upp till 60 000 kronor för energieffektiviserande åtgärder. Bidragsförordningen är ute på remiss fram till den 8 maj. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSatsningen innebär också kompetenshöjande åtgärder och informationsinsatser för att höja medvetenheten, öka kunskapen och ge konkreta förslag på åtgärder som kan genomföras på både kort och lång sikt för att minska framför allt småhusbeståndets sårbarhet vid höga energipriser.Jag håller därför inte med Marielle Lahti när hon uttrycker att regeringen dragit fötterna efter sig vad gäller energieffektiviseringar för att snabbt sänka hushållens elkostnader. Regeringens politik innebär en kraftig ambitionshöjning jämfört med tidigare.Energieffektivisering är också en viktig del i EU:s paket Fit for 55, som innebär en ambitionshöjning för att få en effektivare energianvändning i Europa och öka motståndskraften mot Putins energikrig. Under EU-ordförandeskapet har Sverige framgångsrikt drivit i mål trepartsförhandlingen av energieffektiviseringsdirektivet.Jag vill slutligen tillägga att vi inte enbart kommer att kunna effektivisera oss ur den rådande energikrisen. För att vi ska kunna få ett elsystem som kan leverera låga priser behöver vi skapa marknadsförutsättningar för att bygga ett sådant elsystem. Där är vi inte i dag.Regeringen lägger därför om energipolitiken för att möjliggöra elektrifieringen genom ny planerbar elproduktion i Sverige, öka takten i utbyggnaden av elsystemet i fråga om såväl elnät som elproduktion och stärka försörjningstryggheten för svenska hushåll och företag. Under hösten planerar regeringen att lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition där elsystemet kommer att stå i centrum."}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Tack, ledamoten Alireza Akhondi, för interpellationen som har väckts och för den här debatten!Flera saker samtidigt, nämner Akhondi. Det är ju egentligen det som regeringen gör: att inte lägga alla ägg i samma korg och ha de mycket stora undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade inneburit.Trimningsåtgärder är ett av de finaste ord jag vet. Även underhåll är ett väldigt fint och viktigt ord i sammanhanget, och det är också det som vi behöver ha råd med för att ha så mycket effekt som möjligt av våra skattemedel när det kommer till infrastrukturåtgärder.Alireza Akhondi nämner även annan typ av finansiering. Medfinansiering är en sådan. Det ligger med i Trafikverkets uppdrag när det kommer till översynen om vad man kan göra i norr för att påskynda infrastrukturplaneringen där. För att få spår på plats snabbare ska man också se möjligheter till medfinansiering och göra det i dialog med fler olika aktörer, näringslivet inkluderat, och förstås även regioner och kommuner.Jag ser fram emot att ha ett högt tempo i de här frågorna, trots att tiderna är kärva. Vi har inte obegränsat med utrymme med tanke på det ekonomiska läget och de kostnadsökningar som kommer i spåret av det. Därför är det så viktigt att kunna prioritera och att också göra det, även om vi kan ha lite olika syn på hur det ska göras. Men jag uppskattar den dialog vi har haft i dag och ser fram emot fortsatt god dialog framöver - kanske också inkluderat ålderspresidenten, så att vi kan ha ett trepartssamtal utan att bryta mot olika debattregler här i kammaren.(ÅLDERSPRESIDENTEN: Tack så mycket! Det låter frestande.)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Tack, ledamoten Alireza Akhondi, för interpellationen som har väckts och för den här debatten!Flera saker samtidigt, nämner Akhondi. Det är ju egentligen det som regeringen gör: att inte lägga alla ägg i samma korg och ha de mycket stora undanträngningseffekter som nya stambanor för höghastighetståg hade inneburit.Trimningsåtgärder är ett av de finaste ord jag vet. Även underhåll är ett väldigt fint och viktigt ord i sammanhanget, och det är också det som vi behöver ha råd med för att ha så mycket effekt som möjligt av våra skattemedel när det kommer till infrastrukturåtgärder.Alireza Akhondi nämner även annan typ av finansiering. Medfinansiering är en sådan. Det ligger med i Trafikverkets uppdrag när det kommer till översynen om vad man kan göra i norr för att påskynda infrastrukturplaneringen där. För att få spår på plats snabbare ska man också se möjligheter till medfinansiering och göra det i dialog med fler olika aktörer, näringslivet inkluderat, och förstås även regioner och kommuner.Jag ser fram emot att ha ett högt tempo i de här frågorna, trots att tiderna är kärva. Vi har inte obegränsat med utrymme med tanke på det ekonomiska läget och de kostnadsökningar som kommer i spåret av det. Därför är det så viktigt att kunna prioritera och att också göra det, även om vi kan ha lite olika syn på hur det ska göras. Men jag uppskattar den dialog vi har haft i dag och ser fram emot fortsatt god dialog framöver - kanske också inkluderat ålderspresidenten, så att vi kan ha ett trepartssamtal utan att bryta mot olika debattregler här i kammaren.(ÅLDERSPRESIDENTEN: Tack så mycket! Det låter frestande.)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Det gläder mig att Andreas Carlson inte bara sitter på sin stol i Rosenbad utan är engagerad i de här frågorna. Jag känner verkligen kärleken till vårt älskade land och viljan att göra det ännu bättre. Men något lyser med sin frånvaro i statsrådets anförande: Det finns inget motsatsförhållande i att kunna göra fler saker samtidigt och på så sätt också få synergieffekter.När det gäller att göra trimningsåtgärder minns jag när Scania ropade på E4 mot Botkyrka. Då kom Vägverket med förslaget att om vi trimmar får vi ut effekten utan att behöva göra nödvändiga investeringar. Att statsrådet tog Öresundsbron som exempel är fantastiskt. Som vän av ordning och reda och att man är försiktig med människors och företagens surt förvärvade skatteinbetalningar vill jag säga att det finns olika sätt att finansiera olika projekt. Öresundsbron är ett klassiskt exempel på att man faktiskt kan finansiera detta på ett klokt sätt utan att det för den delen blir ett minussaldo i slutändan utan snarare positivt. Om man hade synpunkter på utformningen av finansieringsfrågan, det vill säga den makroekonomiska frågan, kunde man ju ha dragit i bromsen lite grann och diskuterat finansieringen snarare än att säga att detta är ett lyxprojekt som inte fyller en funktion. Det drabbar också kommunerna som har ingått avtal med staten."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Det gläder mig att Andreas Carlson inte bara sitter på sin stol i Rosenbad utan är engagerad i de här frågorna. Jag känner verkligen kärleken till vårt älskade land och viljan att göra det ännu bättre. Men något lyser med sin frånvaro i statsrådets anförande: Det finns inget motsatsförhållande i att kunna göra fler saker samtidigt och på så sätt också få synergieffekter.När det gäller att göra trimningsåtgärder minns jag när Scania ropade på E4 mot Botkyrka. Då kom Vägverket med förslaget att om vi trimmar får vi ut effekten utan att behöva göra nödvändiga investeringar. Att statsrådet tog Öresundsbron som exempel är fantastiskt. Som vän av ordning och reda och att man är försiktig med människors och företagens surt förvärvade skatteinbetalningar vill jag säga att det finns olika sätt att finansiera olika projekt. Öresundsbron är ett klassiskt exempel på att man faktiskt kan finansiera detta på ett klokt sätt utan att det för den delen blir ett minussaldo i slutändan utan snarare positivt. Om man hade synpunkter på utformningen av finansieringsfrågan, det vill säga den makroekonomiska frågan, kunde man ju ha dragit i bromsen lite grann och diskuterat finansieringen snarare än att säga att detta är ett lyxprojekt som inte fyller en funktion. Det drabbar också kommunerna som har ingått avtal med staten."}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Låt mig inleda med den principiella frågan. De överenskommelser som Alireza Akhondi hänvisar till skulle ingås med förbehållet att efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande fanns på plats. Med tanke på regeringens nya riktning när det gäller stambanor för höghastighetståg råder inte längre denna förutsättning. Vi har dock givetvis ett ansvar att hantera denna typ av avtal, och denna beredning pågår som sagt i Regeringskansliet.Så till sakfrågan. Jag håller helt och hållet med Alireza Akhondi om att det behöver finnas ett transportsystem som är robust, säkert och tillgängligt i hela landet. Mot bakgrund av just detta avbröt regeringen planerna på stambanor för höghastighetståg eftersom de riskerar att äta upp en alltför stor del av kakan. Oavsett om den är statisk eller kan växa hade det varit en betydande undanträngningseffekt för andra viktiga åtgärder. Det fanns också kritik från Riksrevisionen när det kommer till de mycket stora kostnaderna och bristande kontroll.Ett exempel där vi i regeringen nu har lagt i en ny växel är att vi, när det kommer till norr, har gett ett uppdrag till Trafikverket för att se vad man kan göra för att skynda på investeringar i de så nödvändiga förbättringsåtgärder som behövs för både arbetspendling och godstrafik för att möjliggöra den gröna omställningen och nyindustrialisering. Det är ett kort uppdrag till Trafikverket, bara sex månader, och jag ser fram emot att ta del av det.Det andra exemplet är det uppdrag som vi har gett till Trafikverket vad gäller de södra delarna av landet. Med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas om bara några år mellan Danmark och Tyskland förväntas trycket öka ännu mer på det svenska transportsystemet. Detta är sex år framåt, 2029. Det går liksom inte att vänta på väldigt långa planer som är klara om väldigt lång tid, utan vi behöver se vad kan vi göra inom ramen för befintlig infrastruktur. Det fanns till exempel förslag i Trafikverkets remiss till nationell plan om kapacitetshöjande åtgärder på den svenska sidan av Öresundsbron. Det är relativt små åtgärder i sammanhanget men som skulle ha väldigt stor effekt för att öka kapaciteten på bron och gå från 8 tåg i timmen till 14 tåg i timmen. Detta fanns inte med i den nationella planen men är någonting som förstås Trafikverket kan titta på inom ramen för det uppdrag som regeringen nu har gett. Där kan man också se hur man kan öka kapaciteten på Lund-Hässleholm och andra delar i Skåne som kan komma på plats betydligt snabbare än vad nya stambanor för höghastighetståg hade gjort. De kan också vara mer kostnadseffektiva och ha en annan samhällsekonomisk kalkyl som gör att vi får mer för pengarna och möjliggör jobb och tillväxt i hela landet.Det är två exempel på hur regeringen jobbar med att påskynda och se till att vi höjer kapaciteten och samtidigt skapar utrymme för att också ha pengar till de viktiga underhållsåtgärderna för att vara förebyggande och prediktiva och inte tvingas åka ut på akututryckningar när kontaktledningarna har rasat utan vara på plats tidigare och förebygga i underhållet. Det finns många behov, och då gäller det att kunna prioritera och att göra det i ett högt tempo för att vi ska stärka järnvägsinfrastrukturen i vårt land."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Låt mig inleda med den principiella frågan. De överenskommelser som Alireza Akhondi hänvisar till skulle ingås med förbehållet att efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande fanns på plats. Med tanke på regeringens nya riktning när det gäller stambanor för höghastighetståg råder inte längre denna förutsättning. Vi har dock givetvis ett ansvar att hantera denna typ av avtal, och denna beredning pågår som sagt i Regeringskansliet.Så till sakfrågan. Jag håller helt och hållet med Alireza Akhondi om att det behöver finnas ett transportsystem som är robust, säkert och tillgängligt i hela landet. Mot bakgrund av just detta avbröt regeringen planerna på stambanor för höghastighetståg eftersom de riskerar att äta upp en alltför stor del av kakan. Oavsett om den är statisk eller kan växa hade det varit en betydande undanträngningseffekt för andra viktiga åtgärder. Det fanns också kritik från Riksrevisionen när det kommer till de mycket stora kostnaderna och bristande kontroll.Ett exempel där vi i regeringen nu har lagt i en ny växel är att vi, när det kommer till norr, har gett ett uppdrag till Trafikverket för att se vad man kan göra för att skynda på investeringar i de så nödvändiga förbättringsåtgärder som behövs för både arbetspendling och godstrafik för att möjliggöra den gröna omställningen och nyindustrialisering. Det är ett kort uppdrag till Trafikverket, bara sex månader, och jag ser fram emot att ta del av det.Det andra exemplet är det uppdrag som vi har gett till Trafikverket vad gäller de södra delarna av landet. Med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas om bara några år mellan Danmark och Tyskland förväntas trycket öka ännu mer på det svenska transportsystemet. Detta är sex år framåt, 2029. Det går liksom inte att vänta på väldigt långa planer som är klara om väldigt lång tid, utan vi behöver se vad kan vi göra inom ramen för befintlig infrastruktur. Det fanns till exempel förslag i Trafikverkets remiss till nationell plan om kapacitetshöjande åtgärder på den svenska sidan av Öresundsbron. Det är relativt små åtgärder i sammanhanget men som skulle ha väldigt stor effekt för att öka kapaciteten på bron och gå från 8 tåg i timmen till 14 tåg i timmen. Detta fanns inte med i den nationella planen men är någonting som förstås Trafikverket kan titta på inom ramen för det uppdrag som regeringen nu har gett. Där kan man också se hur man kan öka kapaciteten på Lund-Hässleholm och andra delar i Skåne som kan komma på plats betydligt snabbare än vad nya stambanor för höghastighetståg hade gjort. De kan också vara mer kostnadseffektiva och ha en annan samhällsekonomisk kalkyl som gör att vi får mer för pengarna och möjliggör jobb och tillväxt i hela landet.Det är två exempel på hur regeringen jobbar med att påskynda och se till att vi höjer kapaciteten och samtidigt skapar utrymme för att också ha pengar till de viktiga underhållsåtgärderna för att vara förebyggande och prediktiva och inte tvingas åka ut på akututryckningar när kontaktledningarna har rasat utan vara på plats tidigare och förebygga i underhållet. Det finns många behov, och då gäller det att kunna prioritera och att göra det i ett högt tempo för att vi ska stärka järnvägsinfrastrukturen i vårt land."}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Det hade faktiskt varit intressant om det hade funnits möjlighet för ålderspresidenten att kliva in, för statsrådet tar ju upp en fråga som jag inte har någon insyn i.Det jag däremot har insyn i som ledamot av Sveriges riksdag är principen att ingångna avtal ska hedras oavsett majoritetsförhållande i kammaren. Det är så pass långa processer att det inte går att byta hatt för att modet ändras.Som person är jag en siffernörd, och statsrådet antyder att kakan är statisk, vilket är en felaktig bedömning. Kakan kan växa beroende på de prioriteringar man väljer att göra. Låt oss inte fastna i begrepp som höghastighetståg, lyxprojekt och så vidare, utan låt oss fokusera på sakfrågan, det vill säga kapaciteteten på järnvägsspåren. Det finns ett behov av ökad godstrafik, och vi vill gärna minska transportsektorns klimatpåverkan. Mer transport på järnväg ger mernytta, och det måste man också kunna räkna in i kalkylen.Jag känner väl till frågan om arbetspendling eftersom jag var arbetsmarknadspolitisk talesperson under förra mandatperioden. Om Norrbottensregionen, med cirka 250 000 invånare, ska uppnå sin fulla potential behövs en fördubbling av befolkningen. På något sätt måste dessa kunna ta sig till olika ställen, och det får inte reduceras till märkligheter som flyttbidrag med mera. Detta handlar om strukturfrågor som också påverkar statsrådets andra portfölj, det vill säga bostadsmarknaden och behovet av att bygga bostäder i norr.Godkännandet av avtalen är en sak, men när det gäller den ekonomiska styrningen inom ramen för infrastrukturpropositionen och den nationella planen kan man välja att skjuta till pengar utan att man driver upp inflationstakten givet det inflationstryck vi har. Offentliga utgifter driver nödvändigtvis inte upp inflationen om man väljer att göra rätt justeringar på andra politikområden.Satsa på framtiden är vägen framåt, Andreas Carlson. Jag hoppas verkligen att statsrådet ser såväl det principiellt angelägna i att hålla avtal som det angelägna i sak: att vi behöver ett starkare Sverige som håller ihop och att järnvägen är ett viktigt medel för det."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Det hade faktiskt varit intressant om det hade funnits möjlighet för ålderspresidenten att kliva in, för statsrådet tar ju upp en fråga som jag inte har någon insyn i.Det jag däremot har insyn i som ledamot av Sveriges riksdag är principen att ingångna avtal ska hedras oavsett majoritetsförhållande i kammaren. Det är så pass långa processer att det inte går att byta hatt för att modet ändras.Som person är jag en siffernörd, och statsrådet antyder att kakan är statisk, vilket är en felaktig bedömning. Kakan kan växa beroende på de prioriteringar man väljer att göra. Låt oss inte fastna i begrepp som höghastighetståg, lyxprojekt och så vidare, utan låt oss fokusera på sakfrågan, det vill säga kapaciteteten på järnvägsspåren. Det finns ett behov av ökad godstrafik, och vi vill gärna minska transportsektorns klimatpåverkan. Mer transport på järnväg ger mernytta, och det måste man också kunna räkna in i kalkylen.Jag känner väl till frågan om arbetspendling eftersom jag var arbetsmarknadspolitisk talesperson under förra mandatperioden. Om Norrbottensregionen, med cirka 250 000 invånare, ska uppnå sin fulla potential behövs en fördubbling av befolkningen. På något sätt måste dessa kunna ta sig till olika ställen, och det får inte reduceras till märkligheter som flyttbidrag med mera. Detta handlar om strukturfrågor som också påverkar statsrådets andra portfölj, det vill säga bostadsmarknaden och behovet av att bygga bostäder i norr.Godkännandet av avtalen är en sak, men när det gäller den ekonomiska styrningen inom ramen för infrastrukturpropositionen och den nationella planen kan man välja att skjuta till pengar utan att man driver upp inflationstakten givet det inflationstryck vi har. Offentliga utgifter driver nödvändigtvis inte upp inflationen om man väljer att göra rätt justeringar på andra politikområden.Satsa på framtiden är vägen framåt, Andreas Carlson. Jag hoppas verkligen att statsrådet ser såväl det principiellt angelägna i att hålla avtal som det angelägna i sak: att vi behöver ett starkare Sverige som håller ihop och att järnvägen är ett viktigt medel för det."}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Regeringen har ända sedan den tillträdde varit tydlig med att växlarna för järnvägsinfrastrukturen läggs om. Men jag har respekt för att man kan ha olika syn i sakfrågan.I interpellationen tas överenskommelserna upp, och precis som jag sa inledningsvis skulle överenskommelserna ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande. Det är intressant att den tidigare regeringen hade de avtal Sverigeförhandlingen hade tecknat med kommuner och regioner längs de planerade sträckorna på bordet i nästan i fem år, alltså under mer än en mandatperiod, utan att godkänna dem. Förra regeringen hade ju ett samarbete med Centerpartiet, så Alireza Akhondi kan kanske ställa frågan internt varför Centerpartiet inte drev på en så för partiet angelägen fråga när man hade chansen inom ramen för förra regeringens mandat.Att den nya regeringen med tanke på den nya riktningen och de beslut vi har fattat har en annan ingång och inriktning kan inte komma som en överraskning. Detta är som sagt en fråga som vi får hantera. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dag inte säga mer om innehållet.Jag blir nästan lite lockad att vända mig till herr ålderspresidenten i detta sammanhang i egenskap av min företrädare på posten som infrastrukturminister, men det ska jag förstås inte göra här i dag. Men det finns frågor att ställa till den dåvarande regeringen om hanteringen av detta.För nuvarande regering, som har varit på plats i sex månader, är det svenska järnvägsnätet av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Underhållet är eftersatt sedan många år, och därför behövs en ny inriktning på investeringarna som ska genomföras så att inte nya investeringar tränger undan stora och viktiga underhållsåtgärder. Det är därför vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg och investeringar i kapacitetshöjningar när det gäller att bygga bort flaskhalsar och se till att vi får just högre kapacitet, vilket Alireza Akhondi är inne på. De satsningar som görs på järnväg ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt i hela landet.Jag vill även påminna om att Riksrevisionen kritiserade den förra regeringen för att den trots mycket stora kostnader och bristande kontroll ändå valde att driva på höghastighetstågsprojektet.Nu har vi en annan inriktning, och vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram planer för genomförande av de sträckningar som redan fanns i den nationella planen. Vi har också gett Trafikverket i uppdrag att se vilka möjligheter som finns att skynda på infrastrukturinvesteringar i järnvägsnätet i de norra delarna av landet - detta för att möjliggöra och omhänderta den mycket omfattande nyindustrialisering vi ser och för att transportsystemet som sådant inte ska bli en flaskhals i den gröna omställningen.Vi har alltså höga ambitioner, jobbar hårt och har gett Trafikverket uppdrag. Jag ser dock också fram emot att återkomma inom ramen för den vanliga revideringen av den nationella planen.(ÅLDERSPRESIDENTEN: Hur frestande det än är håller jag mig till att vara ålderspresident i detta sammanhang och ger mig in i debatten vid ett annat tillfälle.)"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Regeringen har ända sedan den tillträdde varit tydlig med att växlarna för järnvägsinfrastrukturen läggs om. Men jag har respekt för att man kan ha olika syn i sakfrågan.I interpellationen tas överenskommelserna upp, och precis som jag sa inledningsvis skulle överenskommelserna ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande. Det är intressant att den tidigare regeringen hade de avtal Sverigeförhandlingen hade tecknat med kommuner och regioner längs de planerade sträckorna på bordet i nästan i fem år, alltså under mer än en mandatperiod, utan att godkänna dem. Förra regeringen hade ju ett samarbete med Centerpartiet, så Alireza Akhondi kan kanske ställa frågan internt varför Centerpartiet inte drev på en så för partiet angelägen fråga när man hade chansen inom ramen för förra regeringens mandat.Att den nya regeringen med tanke på den nya riktningen och de beslut vi har fattat har en annan ingång och inriktning kan inte komma som en överraskning. Detta är som sagt en fråga som vi får hantera. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet, och jag kan i dag inte säga mer om innehållet.Jag blir nästan lite lockad att vända mig till herr ålderspresidenten i detta sammanhang i egenskap av min företrädare på posten som infrastrukturminister, men det ska jag förstås inte göra här i dag. Men det finns frågor att ställa till den dåvarande regeringen om hanteringen av detta.För nuvarande regering, som har varit på plats i sex månader, är det svenska järnvägsnätet av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Underhållet är eftersatt sedan många år, och därför behövs en ny inriktning på investeringarna som ska genomföras så att inte nya investeringar tränger undan stora och viktiga underhållsåtgärder. Det är därför vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg och investeringar i kapacitetshöjningar när det gäller att bygga bort flaskhalsar och se till att vi får just högre kapacitet, vilket Alireza Akhondi är inne på. De satsningar som görs på järnväg ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt i hela landet.Jag vill även påminna om att Riksrevisionen kritiserade den förra regeringen för att den trots mycket stora kostnader och bristande kontroll ändå valde att driva på höghastighetstågsprojektet.Nu har vi en annan inriktning, och vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram planer för genomförande av de sträckningar som redan fanns i den nationella planen. Vi har också gett Trafikverket i uppdrag att se vilka möjligheter som finns att skynda på infrastrukturinvesteringar i järnvägsnätet i de norra delarna av landet - detta för att möjliggöra och omhänderta den mycket omfattande nyindustrialisering vi ser och för att transportsystemet som sådant inte ska bli en flaskhals i den gröna omställningen.Vi har alltså höga ambitioner, jobbar hårt och har gett Trafikverket uppdrag. Jag ser dock också fram emot att återkomma inom ramen för den vanliga revideringen av den nationella planen.(ÅLDERSPRESIDENTEN: Hur frestande det än är håller jag mig till att vara ålderspresident i detta sammanhang och ger mig in i debatten vid ett annat tillfälle.)"}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"På denna punkt är ledamoten lite mer ilsken i det avseendet att det finns en principiell frågeställning kopplad till detta. Det handlar om att ingångna avtal ska hållas, i synnerhet när vi har en stat som motpart.Som statsrådet är väl medveten om är denna typ av processer extremt långa, och de berör väldigt många. Vissa av oss har följt Sverigeförhandlingen och de förhandlingar som skedde innan dess. Jag var själv en del av Cederschiöldsförhandlingen en gång i tiden och såg hur komplicerat det var att försöka synka ihop alla de beslut och de aktörer som behöver vara involverade för att man ska få till det. Därför blir jag lite extra ledsen över att man väljer att på det här sättet hantera denna fråga, som är viktig för de berörda kommunerna, med vänsterhanden. Jag tycker faktiskt inte att en stat ska kunna agera på det här sättet.Jag satt inte i någon regering under den förra mandatperioden och hade över huvud taget inte något inflytande över denna process, men statsrådet Andreas Carlson har ju både befogenhet och ett ansvar att kunna ge svar.Det går också att se detta ur ett lite större, holistiskt perspektiv. Vi ser ju att det är trångt på järnvägen. Vi ser att det finns eftersatt underhåll. Tanken med att slå ihop Trafikverket och Banverket var ju att man skulle kunna få synergieffekter. Tanken var inte att vi skulle få ett vägverk som kallas trafikverk och att man på så sätt skulle prioritera bort angelägna infrastruktursatsningar.Givet den situation som vi befinner oss i när det gäller bostadsbyggandet - med den kollaps som sker och med befolkningsökningen men också när det gäller att öka stimulansen och att utöka arbetsmarknadsregionerna, så att människor faktiskt kan ta jobb där jobben finns - är det djupt olyckligt att man skjuter upp denna fråga.Vi hade ett gyllene tillfälle när räntorna var på minus att mot betalning låna pengar och göra kraftfulla investeringar för framtiden. Om man sedan väljer att raljera och kalla det höghastighetsbanor och lyxprojekt eller om man kallar det för vad det faktiskt är, nämligen nya stambanor i ett land med växande befolkning, är en annan diskussion. Men behovet av dessa stambanor finns.Statsrådet nämnde i slutet av svaret att det finns en del avtal som ska behandlas, och då blir jag lite nyfiken. Kan vi få lite mer information om ingångsvärdena i hanteringen av dessa avtal?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"På denna punkt är ledamoten lite mer ilsken i det avseendet att det finns en principiell frågeställning kopplad till detta. Det handlar om att ingångna avtal ska hållas, i synnerhet när vi har en stat som motpart.Som statsrådet är väl medveten om är denna typ av processer extremt långa, och de berör väldigt många. Vissa av oss har följt Sverigeförhandlingen och de förhandlingar som skedde innan dess. Jag var själv en del av Cederschiöldsförhandlingen en gång i tiden och såg hur komplicerat det var att försöka synka ihop alla de beslut och de aktörer som behöver vara involverade för att man ska få till det. Därför blir jag lite extra ledsen över att man väljer att på det här sättet hantera denna fråga, som är viktig för de berörda kommunerna, med vänsterhanden. Jag tycker faktiskt inte att en stat ska kunna agera på det här sättet.Jag satt inte i någon regering under den förra mandatperioden och hade över huvud taget inte något inflytande över denna process, men statsrådet Andreas Carlson har ju både befogenhet och ett ansvar att kunna ge svar.Det går också att se detta ur ett lite större, holistiskt perspektiv. Vi ser ju att det är trångt på järnvägen. Vi ser att det finns eftersatt underhåll. Tanken med att slå ihop Trafikverket och Banverket var ju att man skulle kunna få synergieffekter. Tanken var inte att vi skulle få ett vägverk som kallas trafikverk och att man på så sätt skulle prioritera bort angelägna infrastruktursatsningar.Givet den situation som vi befinner oss i när det gäller bostadsbyggandet - med den kollaps som sker och med befolkningsökningen men också när det gäller att öka stimulansen och att utöka arbetsmarknadsregionerna, så att människor faktiskt kan ta jobb där jobben finns - är det djupt olyckligt att man skjuter upp denna fråga.Vi hade ett gyllene tillfälle när räntorna var på minus att mot betalning låna pengar och göra kraftfulla investeringar för framtiden. Om man sedan väljer att raljera och kalla det höghastighetsbanor och lyxprojekt eller om man kallar det för vad det faktiskt är, nämligen nya stambanor i ett land med växande befolkning, är en annan diskussion. Men behovet av dessa stambanor finns.Statsrådet nämnde i slutet av svaret att det finns en del avtal som ska behandlas, och då blir jag lite nyfiken. Kan vi få lite mer information om ingångsvärdena i hanteringen av dessa avtal?"}
+{"question":"Vilket ansvar anser statsrådet att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats?","answer":"Alireza Akhondi har frågat mig vilket ansvar jag anser att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats samt om jag avser att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna.Den statliga utredningen Sverigeförhandlingen hade flera uppdrag med anknytning till planerna på nya stambanor. Den skulle bland annat ingå överenskommelser med berörda kommuner och andra aktörer om finansiering och utformning av spår och stationer där stambanorna ansluter till respektive stad. Överenskommelserna skulle ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.Sverigeförhandlingen lämnade sin slutredovisning i december 2017. I redovisningen ingick avtal som Sverigeförhandlingen tecknat med kommuner och regioner längs järnvägen. Avtalen omfattade åtaganden från kommuner om att medfinansiera höghastighetsjärnvägen om sammanlagt 1,24 miljarder kronor samt att sammantaget bygga 92 270 nya bostäder. Vidare innehöll avtalen bestämmelser om hastighetsstandard på järnvägen, stationslägen och uppföljningsorganisation. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande att regeringen skulle godkänna avtalen.Den nuvarande regeringen var redan när den tillträdde tydlig med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i nya stambanor för höghastighetståg. Trafikverket har också fått fyra uppdrag som gäller den fortsatta hanteringen av de nya stambanorna.Slutligen kan jag konstatera att den tidigare regeringen har haft dessa avtal i nästan fem år - mer än en mandatperiod - utan att godkänna dem. När nuvarande regering nu har fattat beslut om den fortsatta hanteringen av höghastighetsjärnvägen blir det naturligt att behandla avtalen. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna?","answer":"Alireza Akhondi har frågat mig vilket ansvar jag anser att staten har i förhållande till berörda kommuner när planeringen av nya stambanor stoppats samt om jag avser att ta några initiativ för att från statligt håll kompensera berörda kommuner för kostnader som kan kopplas till planeringen av bostäder med anledning av de nya stambanorna.Den statliga utredningen Sverigeförhandlingen hade flera uppdrag med anknytning till planerna på nya stambanor. Den skulle bland annat ingå överenskommelser med berörda kommuner och andra aktörer om finansiering och utformning av spår och stationer där stambanorna ansluter till respektive stad. Överenskommelserna skulle ingås med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.Sverigeförhandlingen lämnade sin slutredovisning i december 2017. I redovisningen ingick avtal som Sverigeförhandlingen tecknat med kommuner och regioner längs järnvägen. Avtalen omfattade åtaganden från kommuner om att medfinansiera höghastighetsjärnvägen om sammanlagt 1,24 miljarder kronor samt att sammantaget bygga 92 270 nya bostäder. Vidare innehöll avtalen bestämmelser om hastighetsstandard på järnvägen, stationslägen och uppföljningsorganisation. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande att regeringen skulle godkänna avtalen.Den nuvarande regeringen var redan när den tillträdde tydlig med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i nya stambanor för höghastighetståg. Trafikverket har också fått fyra uppdrag som gäller den fortsatta hanteringen av de nya stambanorna.Slutligen kan jag konstatera att den tidigare regeringen har haft dessa avtal i nästan fem år - mer än en mandatperiod - utan att godkänna dem. När nuvarande regering nu har fattat beslut om den fortsatta hanteringen av höghastighetsjärnvägen blir det naturligt att behandla avtalen. En beredning av detta pågår i Regeringskansliet."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Tack, Alireza Akhondi, för denna angelägna interpellationsdebatt!Låt mig ta fasta på något som ledamoten sa precis på slutet, nämligen att detta är en mycket viktig och angelägen fråga. Det råder en mycket tuff situation i svensk ekonomi och på svensk bostadsmarknad. Trösklarna, som var höga redan före denna mycket tuffa ekonomiska situation, höjs ytterligare för många som har svårt att komma in på bostadsmarknaden och att få hushållskassan att gå ihop.Detta är en angelägen fråga för regeringen. Finansministern aviserade vid budgetpresentationen förra veckan att det ska tas fram reformer. Några av dem, som vi jobbar mycket med, har jag redogjort för här.I den produktivitetskommission som utsågs i går lyfts bostadsmarknaden och behovet inom byggsektorn när det gäller produktivitet och tillväxt fram. Detta är någonting som hela regeringen fäster sin uppmärksamhet på nu. Det är inte bara en fråga för mig som bostadsminister, utan det är något som är angeläget för hela regeringen.Vi arbetar med detta på ett holistiskt sätt och på många olika fronter. Det finns, som sagt, inte en enkel lösning som snabbt löser detta, utan det här kommer att kräva stora insatser och god dialog mellan olika partier. Jag välkomnar förstås alla riksdagens partier till denna dialog.Vi ses igen i civilutskottet nästa vecka, då jag som bostadsminister kommer dit på besök. Det ser jag fram emot.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Eftersom jag är tidigare förvaltningschef i kommunal förvaltning, och eftersom jag är centerpartist, var det ljuv musik för mina öron att man gör en översyn av antalet statsbidrag. Administrationen och komplexiteten i utformningen av vissa sorters smådutt när det gäller statsbidrag är bekymmersamma saker, och detta blir tyvärr kontraproduktivt. Jag tror att vi bör ha stor tilltro till ett tydligt utformat ramverk. Jag tror, som ett medskick, att kommunsektorn klarar av att göra rätt prioriteringar givet de lokala förutsättningarna.Det finns även något annat som jag vill skicka med statsrådet. Kommunsektorn drog under 2021 in ungefär 12 miljarder kronor genom realisationer av mark. Om bostadsmarknaden och byggandet kraschar, vilket vi får tydliga signaler om, kan det innebära ytterligare ett hål i den kommunala verksamheten som behöver hanteras. Under pandemiåren tog alla partier i så de nästan sprack med tillskott till kommunsektorn, så det finns pengar i exempelvis resultatutjämningsreserven som man skulle kunna använda för att täcka nuvarande problematik. Inför kommande år behöver man dock ha med sig att det är rätt mycket pengar som har försvunnit från den kommunala sektorn.Avslutningsvis: Jag har hört att man säger att bostadspolitik inte vinner val, men mitt medskick till statsrådet är att detta - tvärtom - är en av de absolut viktigaste samhällsutmaningar vi har i dag."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Jag tycker att det finns stort utrymme för att höja blicken och se på de utmaningar vi har på svensk bostadsmarknad och göra det på ett holistiskt sätt. Det finns som sagt inte en enskild åtgärd som löser de stora strukturella problem som har byggts upp under lång tid. Det är rätt att alliansregeringen, också när Kristdemokraterna hade bostadsministerportföljen förra gången, tillsatte många utredningar och satte igång mycket arbete. Sedan har det dock tyvärr stannat upp, i alla fall på en hel del fronter, under de åtta år då det har varit svängdörr till den posten och ett stort antal bostadsministrar. Min ambition är att ta just det holistiska angreppssättet och arbeta i nära dialog med andra ministrar i regeringen. De frågor som Alireza Akhondi är inne på ligger under andra statsråds ansvarsområden. För att nämna kreditrestriktionerna har det tillsatts en kommission som ska titta på just makrotillsynen. Det handlar förstås om att den ska vara effektiv och om att vi ska ha en god tillsyn men också om att den ska vara ändamålsenlig så att andra hinder inte byggs upp. Det ska vara väl avvägt och ändamålsenligt. Detta uppdrag har nu givits. Beslutet har alltså fattats av regeringen när det kommer till en av de delar Alireza Akhondi har med i sina medskick. Låt mig också nämna någonting om statsbidragen inom äldreområdet i stort. I budgetens utgiftsområde 9 har regeringen även aviserat en översyn av statsbidragen. Flera av de aktuella statsbidragen överlappar nämligen varandra, och konstruktionen skiljer sig åt. Regeringen avser att undersöka möjligheten att slå ihop flera av statsbidragen för att på så sätt minska den administrativa bördan och förbättra kommunernas förutsättningar att ta del av bidragen. Detta skulle förstås i sig kunna ha god påverkan på situationen för de äldre som i dag är beroende av äldreomsorg, men också när det gäller boendefrågan bedömer jag att det skulle kunna vara ett sätt att effektivisera och se till att olika stödsystem inte överlappar varandra. Det ska i stället vara ändamålsenligt och effektivt. Apropå den lite större frågan om strukturella hinder är det just detta som vi nu, precis som jag har sagt tidigare i denna interpellationsdebatt, jobbar med att ta fram reformer kring. Jag tänker inte upprepa det.Det finns också beredningsunderlag till följd av att det har tillsatts många utredningar. Jag nämnde exempelvis Bygglovsutredningen i mitt inledande svar. Vi bereder nu flera av förslagen därifrån. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med dem, i god dialog med riksdagens olika partier."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Jag tackar så mycket för statsrådets ödmjuka svar. Jag ser också fram emot en breddad dialog kring dessa viktiga samhällsfrågor. Jag vet att statsrådet verkligen vill adressera den här frågan. Det förstår jag. Men sedan den första alliansregeringen tillträdde 2006 har det gjorts över 60 utredningar på området svensk bostadsmarknad. Jag, som är lite otålig som person, tycker att det är djupt olyckligt att riksdagens partier - nu klandrar jag inte något enskilt parti, utan jag tror att vi alla bär ett ansvar för helheten - inte har lyckats adressera de strukturproblem som finns givet befolkningsökningen, vårt sätt att leva och den demografiska förändringen. Jag skulle vilja göra några medskick till statsrådet som jag visserligen är övertygad om att statsrådet redan är väl medveten om. När det till exempel gäller detta med ökade incitament att äga sin bostad är bankernas sätt att beräkna lån och annat ett hinder som påverkar äldres möjligheter att äga sin bostad. Det får man också titta på i helheten. Nästa fråga, som också påverkar rörligheten, är skattesystemets utformning i det som berör bostadsmarknaden. Då pratar vi både om ränteavdraget och reavinstbeskattningen, liksom om andra möjligheter som påverkar totalkalkylen. Om man sitter på en villa på 200 kvadratmeter och ändå behöver flytta får man inte riktigt ihop det när man räknar på det. Vi vet också att en hel del som har rätt till bostadsbidrag inte tar ut bostadsbidrag. Även om det är statsfinansiellt bekymmersamt är frågan om detta, det vill säga att synliggöra den möjligheten, kan vara ett sätt att komma åt ett annat problem och lösa det. Allt detta vet säkert statsrådet, men jag kände ändå att det var viktigt att lyfta fram de lite större frågorna kring helheten."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Tack för en angelägen och viktig interpellation, Alireza Akhondi! Jag uppskattar initiativet till en dialog kring denna för samhället så viktiga fråga. Ledamoten är inne på demografin och behovet av olika upplåtelseformer och olika bostäder som kan tillgängliggöras för äldre. Det var också något jag berörde i mitt inledande svar, herr ålderspresident. Det behövs insatser som gör hela plan- och byggprocessen mer effektiv, och precis som Alireza Akhondi var inne på i sitt första inlägg hänger detta ihop. Det finns inte en enskild särlösning eller snabbfil som träffar just den typen av bostäder. Därför är beskedet att regeringen jobbar väldigt intensivt med att ta fram reformer för att korta ledtider, förenkla och förbättra byggregler och öka tillgången till byggbar mark. Det kommer att underlätta för grupper som i dag har det svårt på bostadsmarknaden av olika skäl. När det gäller äldres bostäder finns det ingen särskild reglering för dessa i PBL eller PBF. BBR, alltså Boverkets byggregler, innehåller en bestämmelse gällande bostadsutformning som enbart gäller bostäder för äldre. Vidare har BBR ett antal allmänna råd där bostäder för äldre nämns, exempelvis när det gäller brandklassning, buller och ventilation. Som jag sa i mitt inledande anförande, herr ålderspresident, ses dessa regler nu över i det arbete som kallas Möjligheternas byggregler. Boverket arbetar för närvarande med en stor översyn av byggreglerna. De ska moderniseras och förenklas för att kunna bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande. De nya reglerna ska främja innovation och teknisk utveckling samt bidra till att effektivisera byggandet och gynna ökad konkurrens. Efter översynen ska byggreglerna bestå av färre detaljregler, vara formulerade som funktionskrav och endast innehålla bindande föreskrifter. Branschen är också knuten till detta arbete och har möjlighet att påverka det så att det blir tillämpbart och så effektivt som möjligt i det praktiska byggandet. Svaret på Alireza Akhondis fråga, herr ålderspresident, är alltså att det pågår ett arbete med att se över BBR. Det är i BBR det finns särskilda regleringar vad gäller just äldres bostäder. Detta är angeläget och något jag följer mycket noga för att uppnå det som är syftet här, det vill säga att gå ifrån detaljerade byggregler och gå mer mot funktionskrav. På det sättet kan man också öka byggandet när det gäller bostäder för äldre. Alireza Akhondi är också inne på de strukturella hinder och problem som finns när det kommer till byggandet och på bostadsmarknaden. Det är också där regeringen jobbar med att öka den strukturella tillgången till bland annat byggbar mark. Kommunernas planberedskap ska höjas, och ledtider ska kortas. Det handlar om de strukturella faktorer vi kan göra något åt så att svensk bygg- och bostadsmarknad står bättre rustad när konjunkturen så småningom vänder uppåt. Regeringen avser alltså att ta fram reformer för det jag har varit inne på: ett ökat byggande, en bättre fungerande bostadsmarknad, mer tillgänglig byggbar mark, kortare ledtider och förenklade och förbättrade regler - och även reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Även i det avseendet ser jag fram emot en god dialog med riksdagens olika partier, herr ålderspresident, och med Alireza Akhondi. Detta är angelägna frågor i det mycket tuffa och bekymmersamma läge som Sverige befinner sig i."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret. Men jag upplever inte riktigt att statsrådet svarade på frågeställningen i just denna interpellation. Jag brottades själv med att försöka formulera ett inlägg som enbart berör just denna fråga. Men i själva verket, precis som statsrådet antyder, hänger väldigt många olika frågor ihop när det kommer till bostadsmarknadens funktionssätt som sådant, rörligheten på bostadsmarknaden och olika målgrupper som finns på denna bostadsmarknad. Men själva sakfrågan i detta fall handlar om ramverket för trygghetsboenden och bostäder för äldre. Och det är en fråga som inte riktigt besvarades i interpellationssvaret, vilket jag tycker är lite tråkigt, även om jag naturligtvis förstår statsrådets möjligheter att svara. Låt mig utveckla detta lite grann. Nu gör jag själv samma misstag. Vi har allvarliga problem på svensk bostadsmarknad i dag av strukturell natur med långtgående konsekvenser även inom andra politikområden. Om jag till exempel tar ungas och utrikesföddas möjligheter att träda in på bostadsmarknaden får det också sociala konsekvenser när människor tvingas bo i områden där en viss typ av händelser inträffar. Jag är själv uppvuxen i Tensta och har verkligen upplevt hur det är att bo i utanförskapet och de konsekvenser som det kan ha för ens möjligheter att komma fram i livet. Jag återgår till bostäder för äldre, för det är en väldigt viktig målgrupp. Om vi tittar på de demografiska kartorna ser vi problematiken, och om vi inte adresserar detta riskerar det att bli ännu värre. Då får vi också ytterligare problem med inlåsning i bostadssektorn på ett olyckligt sätt. Jag hoppas alltså att statsrådet i sitt nästa anförande utvecklar just den frågan något."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre?","answer":"Alireza Akhondi har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att se över eller förtydliga reglerna för trygghetsbostäder och andra typer av bostäder som är anpassade för äldre.Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik som erbjuder bostäder för livets olika skeden. Under kommande år kommer allt fler av de stora barnkullarna från 1940-talet att bli över 80 år gamla. Det innebär att de kommer in i en ålder då större behov av vård och omsorg ofta inträder. Det ställer särskilda krav på bostadsbeståndet, och efterfrågan på nya bostäder med särskild inriktning mot äldre kan förväntas öka. Det gäller trygghetsboenden såväl som andra boenden för äldre.För att möta denna efterfrågan kommer regeringen att arbeta för ökade incitament att bygga, öka tillgången på byggbar mark och förenkla reglerna för att bygga. En sådan reformagenda kan även bli gynnsam för trygghetsboenden och andra boenden för äldre.Ett arbete för enklare regelverk är Möjligheternas byggregler, som är en modernisering och förenkling av Boverkets byggregler, BBR. Även Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov, som innehåller flera förslag som syftar till ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk, bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regelförenklingar kan både förenkla för byggandet, så att det tillskapas fler bostäder, och leda till lägre priser. Enklare byggregler kan även underlätta och bidra till en mer enhetlig regeltillämpning i kommunerna. En åtgärd som nyligen genomförts är införandet av certifierade byggprojekteringsföretag, som är en ny aktör i plan- och byggprocessen. Reformen trädde i kraft den 1 augusti förra året. Genom att certifierade byggprojekteringsföretag får ersätta kommunernas inledande kontroll av att byggreglerna uppfylls kan byggprocessen bli mer förutsägbar. Därmed kan effektiva och repeterbara processer underlättas.Regeringen fortsätter och intensifierar nu arbetet för att förenkla och förbättra reglerna för att bygga."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Vi är alla måna om att skapa goda förutsättningar för räddningstjänsten runt om i landet. Vi är alla måna om att skapa goda förutsättningar för de tillkommande uppdrag som finns för räddningstjänsten vid höjd beredskap. Dessa frågor bereds just nu i Regeringskansliet. Till syvende och sist har vi en ordning där det grundläggande ansvaret för räddningstjänsten är kommunalt. Vad varje kommun gör med sin räddningstjänst styrs inte av ett dekret från regeringen, utan det ligger inom ramen för det kommunala självstyret. Det är alltså en politisk prioritering. Det som vi har att göra här och nu är att se till att den samlade förmågan i det civila försvaret stärks. Räddningstjänsten har en helt instrumentell del. Att tänka sig en ordning där staten går in och, som interpellanten tycks efterfråga, räddar enskilda brandstationer vore en ganska oortodox lösning för att se helheten i detta. Och jag uppfattar inte, även om interpellanten vill få det att låta på detta sätt, att Socialdemokraterna i grunden har någon annan uppfattning i denna fråga eller har något annat förslag för att gå in och rädda enskilda brandstationer. Vi behöver se till att förmågan i det civila försvaret ökar. Det görs genom att regeringen satsar brett på det civila försvaret - som jag nämnde nästan 1 miljard mer för 2023 än den bana som slogs fast i försvarsbeslutet från 2020. Och vi kommer att fortsätta med detta arbete för att stärka det civila försvaret.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Jag vill återigen påpeka för alla här i kammaren och för alla som lyssnar att vi satsade mer än dubbelt så mycket som regeringen på generella anslag till kommunerna som kommunerna sedan kan skicka ut till kommunförbunden som sköter räddningstjänsten. Det är fullt möjligt att göra. Statsrådet säger här återigen att räddningstjänsten är en fundamental funktion i en kommun. Som jag påpekade tidigare finns det redan i dag kommunförbund som tvingas skära i räddningstjänsten. På något sätt pekar det på att man då har gått igenom resten av den kommunala sektorn. Då tycker alltså statsrådet att man ska skära ytterligare i välfärden för att finansiera räddningstjänsten. Det är så jag tolkar budskapet till kommunalråden ute i landet. Då kan jag ta Vollsjö och Lövestad igen som exempel. I Vollsjö röstade 73,68 procent av väljarkåren på något av högerpartierna i riksdagsvalet i höstas. I Lövestad var det 68,62 procent som gjorde det. Det är en förkrossande majoritet som har valt att lägga sin röst på något av de tre partier som sitter i regeringen eller på det parti som styr regeringen. Då är alltså budskapet: I er kommun ska man skära så mycket som möjligt i välfärden och dessutom, om man måste som i detta fall, lägga ned brandstationen. Jag tycker att detta är ett beklagligt besked att ge till landets kommuner och särskilt till invånarna i dessa orter."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Problemet är att interpellanten beskriver en situation som till del är fiktiv, för han försöker göra gällande att det parti som han företräder här i Sveriges riksdag på något sätt skulle ha några andra pengar än de som regeringen anslår på området. Socialdemokraterna satsar inte mer än regeringen på civilt försvar. Regeringen har höjt ribban genom en satsning med 950 miljoner över den bana som lades fast i försvarsbeslutet 2020.Det blandas liksom äpplen och päron. Ibland är det en diskussion om de allmänna statsbidragen till kommunerna och ibland om anslaget till det civila försvaret. Och när det kommer till anslaget till det civila försvaret är vi mycket tydliga med att förmågan i det civila försvaret måste öka. Det finns ett problem i att man inte kan ge generella statsbidrag till exempelvis kommunförbund. De flesta räddningstjänster är organiserade som kommunförbund.Jag har inte sett, herr ålderspresident, ett förslag där Socialdemokraterna öronmärker mer pengar till kommunal räddningstjänst i någon form. Men låt oss ta den diskussionen när ni har ett sådant förslag på plats.Vårt besked är tydligt: Vi vill öka förmågan brett hos den kommunala räddningstjänsten i det civila försvaret. Vi bereder just nu det underlag som MSB har levererat in till Regeringskansliet per den 1 mars. Eventuella framtida satsningar kan jag naturligtvis inte redogöra för här i en interpellationsdebatt, för det finns ett format för hur framtida budgetsatsningar redovisas när det kommer till arbetet med budgeten för 2024.Därutöver behöver man konstatera att det som staten framför allt har ett ansvar för på området är att det finns resurser för extraordinära händelser och att arbetet mot höjd beredskap kan fortsätta att bedrivas. Det grundläggande ansvaret här är kommunernas. Vi har haft ett rekordinflöde och rekordresultat i kommuner och regioner de senaste åren.Även om vi har svåra tider framåt handlar det här om politiska prioriteringar, och jag skulle vilja hävda att räddningstjänst är en fundamental funktion i en kommun. Jag kan inte göra prioriteringar åt enskilda kommuner i den delen. Men jag skulle vilja träffa den kommunpolitiker som inte tycker att detta är centrala och prioriterade frågor. Låt mig säga att MSB har en pool av nationella resurser som finns att använda för just extraordinära händelser, till exempel vid skogsbränder, översvämningar, oljeutsläpp med mera. Detta är alltså ett område där vi satsar resurser och där vi ser till att dessa resurser finns att tillgå. Om interpellanten har en annan uppfattning, nämligen att all räddningstjänst ska vara statlig, får han gärna framföra denna synpunkt så att vi får diskutera den. Men jag uppfattar inte att det finns någon sådan bred politisk enighet i Sveriges riksdag."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Statsrådet vill här i dag gärna tala om generella statsbidrag. Jag tar gärna den diskussionen, för Socialdemokraterna sköt till dubbelt så mycket som vad den här regeringen gjort i generella statsbidrag till kommunerna. Att säga att vi inte har skjutit till mer pengar till kommunerna är också något slags fiktion, för att använda statsrådets ord.Just nu slår besparingarna så hårt i kommunerna att de även måste tulla på räddningstjänsten. Man kan ju tycka, herr ålderspresident, att detta borde tända varningsklockor till Rosenbad. Men det gör det uppenbarligen inte, utan man pekar tillbaka på kommunerna och säger att detta får de lösa. Då är signalen: Skär ned så mycket som ni kan på skolan, på äldreomsorgen, på förskolan och på alla andra kommunala sektorer. Sedan kan ni börja skära i räddningstjänsten. Men kommunerna är ju redan där. Kommunerna tvingas redan nu göra besparingar. Man kan då tycka att regeringen borde höra signalerna och se till att avsätta mer pengar till kommunerna i vårbudgetpropositionen, men det gör de inte. Det skickar en tydlig signal om hur regeringen ser på den kommunala sektorn och på välfärden.Statsrådet tar själv upp att det är allt fler ökade pålagor på räddningstjänsten. Han nämnde här den utökade civilplikten för den kommunala räddningstjänsten. Det är ju ett jättebra förslag, anser jag. Det stärker räddningstjänstens roll i den civila beredskapen. Men det kräver att det också kommer till ekonomiska medel till det, och någon sådan utfästelse kan i alla fall inte jag utläsa i svaret på interpellationen.Om vi ska tala civil beredskap på riktigt räcker det inte med fina ord och bra pressmeddelanden eller att gå runt på nätverksträffar, utan det krävs också handling, ekonomiska medel och arbete.Här ser jag ett stort bekymmer hemma, herr ålderspresident, där kommunerna och Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund i det här fallet tvingas gå in och spara på räddningstjänsten, för kommunerna har inte mer pengar att sätta av till räddningstjänsten. Då tycker jag att en regering, som jag faktiskt tror prioriterar civil beredskap, borde vara beredd att gå fram med större anslag till kommunerna. Man kan gå fram med designerade anslag till landets räddningstjänster just f��r att de ska kunna upprätthålla nuvarande beredskapsnivå, men det gör man inte. Jag är övertygad om att människor som bor i Vollsjö och Lövestad, på den typiska skånska landsbygden, ska ha samma rätt till trygghet som människor som bor i min hemstad Ystad, i Stockholm, i Kalmar, i Kiruna eller var det nu må vara. Då krävs det att man känner trygghet och vet att om ens hus tar fyr, exempelvis, kommer brandkåren. Om det skulle inträffa en trafikolycka ska man veta att brandkåren finns i närheten. Men om vi monterar ned den civila beredskapen för att regeringen inte är beredd att möta upp kommunernas behov tror jag att vi är illa ute."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Jag hade välkomnat om denna debatt och diskussion hade kunnat präglas av ett större mått av saklighet. Jag har hittills uppfattat att området som rör totalförsvaret av Sverige har varit förskonat från denna typ av allmänna utsvävningar och försök att misskreditera regeringen i olika sammanhang.Så här ligger det till. Interpellanten gör gällande att regeringen inte satsar en krona till på det civila försvaret. Regeringen skjuter till 1 miljard, 915 miljoner för att vara exakt, till det civila försvaret i budgetpropositionen för 2023. Det är alltså nästan 1 miljard mer än den bana som lades fast i totalförsvarsbeslutet 2020.Såvitt jag vet har Socialdemokraterna inte avsatt mer medel i sin budgetmotion för 2023 än vad regeringen gör i budgetpropositionen för 2023, så påståendet att det inte skulle satsas en krona mer på det civila försvaret håller helt enkelt inte mot verkligheten.Frågan rörde den kommunala räddningstjänsten. Den kommunala räddningstjänsten är kommunal, och mig veterligen finns det ingen annan uppfattning i den här kammaren. Regeringen anslår i generella statsbidrag mer medel än någonsin på detta område, det vill säga att kommunerna har mer pengar från staten att röra sig med i dag än tidigare. Vi kommer från en tid då kommunerna haft historiska överskott, men vi går mot kärvare tider. Det är absolut sant.Detta är naturligtvis en fråga där också kommunerna måste göra ett hårt prioriteringsarbete. Men såvitt jag vet finns inga extra medel tillsatta i någon av oppositionspartiernas budgetar för detta ändamål. Låt oss hålla isär vad som är sanning och vad som är retorisk fiktion i en talarstol i Sveriges riksdag.Det är mycket angeläget att vi upprätthåller förmågan i räddningstjänsten. Det hoppas och tror jag att vi är överens om. Står vi inför utmaningar på detta område? Absolut. Ser regeringen det här problemet? Absolut. Vi har tagit emot MSB:s underlag, som redovisades den 1 mars. Vi bereder det i Regeringskansliet.Jag är fullt övertygad om att riksdagsledamoten förstår, precis som alla andra, att jag inte kan förekomma det arbete som bedrivs inför budgetpropositionen för 2024. Det vill säga att när vi lämnar besked om eventuella budgetsatsningar för 2024 gör vi det i enlighet med gängse rutin för detta, precis som Socialdemokraterna och andra partier som lägger fram budgetmotioner här i Sveriges riksdag återkommer och aviserar vilka prioriteringar man gör inför 2024.Med detta sagt har regeringen redan i början av detta år konstaterat att just med erfarenheten från Ukraina behöver vi gå fram i ett snabbspår för att se över förutsättningarna att aktivera civilplikten för sektorn kommunal räddningstjänst som ett sätt att tillföra förmåga och resurser till räddningstjänsten i händelse av höjd beredskap. Men i grunden är räddningstjänsten ett kommunalt ansvar. Kommunerna har ansvar för att finansiera den, och staten skjuter till generella statsbidrag som är högre än tidigare. Detta är naturligtvis ett ansvar som kommunpolitikerna måste försöka ta."}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Tack, statsrådet Bohlin, för svaret! Det är bra att vi här i kammaren i dag har en debatt om räddningstjänsten. Vi lever i en osäker tid. Och det är angeläget att vi inte bara pratar om militär upprustning i ljuset av det utan också om den civila beredskapen - att vi inte bara pratar om korvetter, stridsvagnar och kulsprutor utan också om brandbilar, pulversläckare och länspumpar.Bakgrunden till denna interpellation är att räddningstjänsten är under hot i mina hemtrakter. Det handlar närmare bestämt om två brandstationer - i Vollsjö och i Lövestad. Det är engagerade, kunniga och erfarna brandmän vars liv nu riskerar att kastas omkull när dessa brandstationer läggs ned. Delar av den skånska landsbygden riskerar att stå helt utan en fungerande räddningstjänst.Detta går stick i stäv med regeringens uttalade vilja att stärka den civila beredskapen. Det är snarare en nedmontering och skapande av otrygghet. De som kommer till undsättning vid exempelvis trafikolyckor, eldsvådor och översvämningar är ju räddningstjänsterna. Det är män och kvinnor som antingen på heltid eller vid behov utöver sina andra sysselsättningar sätter sitt liv och sin säkerhet på spel för att hjälpa människor i något slags nöd. Jag behöver inte upplysa kammaren eller statsrådet om det stålbad som många av landets kommuner just nu går igenom eller kommer att gå igenom. Besparingskraven går genom kommunerna som en järnkvast som sopar sig genom de kommunala förvaltningarna, in i klassrummen, genom äldreboendena och runt på förskoleavdelningarna. Det är få saker som är förskonade från de ekonomiskt tuffa tiderna och från regeringens ovilja att skjuta till mer pengar till kommunerna. Det gäller även i min valkrets i södra Skåne. Det var faktiskt med viss förvåning som jag tog emot svaret från statsrådet - det måste jag erkänna. Det är inte en stavelse om mer pengar till kommunerna för att stärka den civila beredskapen. Det är inte en enda designerad krona. Däremot är det hänvisningar till historiska satsningar av den förra socialdemokratiska regeringen, den regering som högern alltid anklagade för att göra för lite och för sent. Men från denna regering är det inte en krona - detta trodde jag faktiskt inte. Inte kom det några pengar i vårbudgetpropositionen heller. Men den civila beredskapen kanske glömdes bort.Statsrådet betonar i sitt svar att det är en grundläggande kommunal uppgift att se till att det finns en fungerande räddningstjänst. Det svaret kan skapa viss förskräckelse. För nu har många kommunalråd, både från den politiska högern och från den politiska vänstern, faktiskt sparat vad de kan på skolan, på äldreomsorgen och på förskolan. Nu tvingas de även spara på räddningstjänsterna.Min fråga är då: Menar statsrådet att välfärden ska monteras ned helt för att man ska kunna rädda brandstationer i landet? Är det verkligen statsrådets besked till landets kommuner?Som socialdemokrat kan jag ha något slags förståelse på ett ideologiskt plan för att den mest högerkonservativa regeringen i modern tid inte vill skjuta till mer pengar för att upprätthålla välfärden. Jag tycker givetvis att det är helt fel politik, och jag tar avstånd från den. Men jag kan ändå ha förståelse för den på ett ideologiskt plan.När larmet går om att även räddningstjänsterna är under hot föreställer man sig dock att en högerkonservativ regering skulle säga stopp, men tji fick man. Eller går gränsen först när alla skolor, äldreboenden och förskolor har besparats till oigenkännlighet? Är det verkligen statsrådets besked till kommunerna att varenda skola, varenda förskola och vartenda äldreboende ska genomgå stora besparingar för att räddningstjänsten ska kunna fredas?"}
+{"question":"Om svaret är ja, finns det något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt?","answer":"Tack, Adrian Magnusson, för interpellationen!Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen fortsatt avser att inte dela ut något ekonomiskt stöd för att tillgodose att landets räddningstjänster ska kunna upprätthålla sin nuvarande beredskapsnivå och, om svaret är ja, om det finns något tillfälle då ekonomiskt stöd kan bli aktuellt.Det är av stor betydelse att Sverige har en god beredskap och förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser vid bränder och andra olyckor.Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor är det kommunerna som ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom sina områden. Det innebär att det är kommunernas ansvar att planera och organisera räddningstjänst så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.Den 1 januari 2021 trädde en rad ändringar i lagen om skydd mot olyckor i kraft. Lagändringarna syftar i grunden till att kommunerna i samverkan ska kunna genomföra snabba och effektiva räddningsinsatser i hela landet.Genom lagändringarna har kommunerna på flera sätt utvecklat sin förmåga att leda och genomföra omfattande räddningsinsatser. Kommunerna har sedan 2021 tillförts 45 miljoner kronor per år för den nya uppgiften att ha en ständig funktion för övergripande ledning av räddningstjänsten. I dag har alla kommuner tillgång till en sådan funktion. Kommunerna har även bildat större samverkansorganisationer.Staten stöder kommunerna på olika sätt vid omfattande räddningsinsatser. Ett exempel på det är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillförts medel för att bistå kommunerna med förstärkningsresurser. År 2019 tillfördes MSB 65 miljoner kronor, och sedan 2020 har myndigheten årligen tillförts 15 miljoner kronor. MSB förfogar över förstärkningsresurser för bland annat skogsbrand, översvämning, oljeutsläpp, sök och räddning. Stödet bidrar till att räddningstjänsternas förmåga och beredskap stärks.En god räddningstjänstförmåga i hela landet är av stor vikt. Regeringen följer utvecklingen noga. Det är dock viktigt att komma ihåg att räddningstjänst är en av kommunernas kärnuppgifter. Det är angeläget att kommunerna vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa en effektiv beredskap för räddningstjänst."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Jag vill börja med att säga att jag delar interpellantens åsikt att det ska vara lätt att göra rätt men också att myndigheten själv ska göra rätt och att man ska ha tydliga kontrollfunktioner även för den delen.Den vanligaste anledningen till att man gör fel är att man har uppgett fel uppgifter och att de ligger kvar. Medborgarna utgår ofta från att våra myndigheter har vissa uppgifter som de faktiskt inte har. Man är skyldig att uppdatera uppgifterna ganska kontinuerligt. Har det skett en förändring av hyran eller, för den delen, av lönen kommer det inte in per automatik till våra myndigheter på det vis som jag hade önskat. Det hade underlättat för medarbetare och framför allt för de medborgare som tar del av olika förmåner.Bra kan bli bättre. Vi behöver jobba mycket effektivare och tydligare med dessa frågor när det gäller bidragsbrott och den organiserade brottsligheten. Men vi behöver också bli bättre på att själva göra rätt från början.Jag vill tacka för debatten, och jag konstaterar att det finns ett brett intresse i kammaren av att komma åt problemen med felaktiga utbetalningar. Detta är en oerhört viktig fråga. Jag ser fram emot att diskutera den både i och utanför kammaren framöver.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Jag vill börja med att säga att jag delar interpellantens åsikt att det ska vara lätt att göra rätt men också att myndigheten själv ska göra rätt och att man ska ha tydliga kontrollfunktioner även för den delen.Den vanligaste anledningen till att man gör fel är att man har uppgett fel uppgifter och att de ligger kvar. Medborgarna utgår ofta från att våra myndigheter har vissa uppgifter som de faktiskt inte har. Man är skyldig att uppdatera uppgifterna ganska kontinuerligt. Har det skett en förändring av hyran eller, för den delen, av lönen kommer det inte in per automatik till våra myndigheter på det vis som jag hade önskat. Det hade underlättat för medarbetare och framför allt för de medborgare som tar del av olika förmåner.Bra kan bli bättre. Vi behöver jobba mycket effektivare och tydligare med dessa frågor när det gäller bidragsbrott och den organiserade brottsligheten. Men vi behöver också bli bättre på att själva göra rätt från början.Jag vill tacka för debatten, och jag konstaterar att det finns ett brett intresse i kammaren av att komma åt problemen med felaktiga utbetalningar. Detta är en oerhört viktig fråga. Jag ser fram emot att diskutera den både i och utanför kammaren framöver.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Jag kan garantera äldre- och socialförsäkringsministern att vi socialdemokrater kommer att stå på deras sida - Tommy, Birgitta och andra - som nyttjar försäkringspengen och behöver vara sjukskrivna. Deras rätt ska möjliggöras, och de ska inte onödigtvis bli misstrodda. Det är ändå grunden för socialförsäkringssystemet att de som behöver ersättning ur systemet också ska få det.Det kommer med all sannolikhet att vara så att regeringens hantering av de olika elstöden kommer att granskas, både av KU och Riksrevisionen och förmodligen också av EU-kommissionen, särskilt när det gäller att man har blandat ihop de delar som kanske främst har med jordbruksföretagen att göra med det stöd som går till konsumenter. Jordbruksföretagen ligger under ett särskilt regelverk.Jordbruksföretag i södra Sverige har nu kunnat ta del av elstöd medan jordbruksföretag i norra Sverige inte kommer att kunna ta del av det. Grunden i den gemensamma jordbrukspolitiken är att de delar som ska finnas med ska vara gemensamt godkända. Jag förutsätter att flera olika aktörer kommer att hantera detta.Det är samma sak med det som gäller företagsstöden. Här är det tydligt aviserat att vissa delar av landet kommer att få elstöd medan andra inte kommer att få det. Det kommer också med all sannolikhet att granskas.Men vi är helt överens om att vi behöver jobba gemensamt för att tydliggöra att socialförsäkringssystemet ska vara robust och rättssäkert och att det inte ska vara för några gängkriminella. Och då behövs det en robust myndighet som inte själv gör den mängd fel som man tidigare har gjort."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Jag kan garantera äldre- och socialförsäkringsministern att vi socialdemokrater kommer att stå på deras sida - Tommy, Birgitta och andra - som nyttjar försäkringspengen och behöver vara sjukskrivna. Deras rätt ska möjliggöras, och de ska inte onödigtvis bli misstrodda. Det är ändå grunden för socialförsäkringssystemet att de som behöver ersättning ur systemet också ska få det.Det kommer med all sannolikhet att vara så att regeringens hantering av de olika elstöden kommer att granskas, både av KU och Riksrevisionen och förmodligen också av EU-kommissionen, särskilt när det gäller att man har blandat ihop de delar som kanske främst har med jordbruksföretagen att göra med det stöd som går till konsumenter. Jordbruksföretagen ligger under ett särskilt regelverk.Jordbruksföretag i södra Sverige har nu kunnat ta del av elstöd medan jordbruksföretag i norra Sverige inte kommer att kunna ta del av det. Grunden i den gemensamma jordbrukspolitiken är att de delar som ska finnas med ska vara gemensamt godkända. Jag förutsätter att flera olika aktörer kommer att hantera detta.Det är samma sak med det som gäller företagsstöden. Här är det tydligt aviserat att vissa delar av landet kommer att få elstöd medan andra inte kommer att få det. Det kommer också med all sannolikhet att granskas.Men vi är helt överens om att vi behöver jobba gemensamt för att tydliggöra att socialförsäkringssystemet ska vara robust och rättssäkert och att det inte ska vara för några gängkriminella. Och då behövs det en robust myndighet som inte själv gör den mängd fel som man tidigare har gjort."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Ja, man går ju igång lite när smålänningar kommer på tal. Men det som tjänar smålänningar allra bäst är att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt och att skattebetalarnas pengar går till dem som har rätt till dem - inte till dem som begår bidragsbrott. I det här fallet tänker jag att det viktiga är att myndigheten blir effektiv och uppnår sitt syfte. Vi ska jaga varje skattekrona som annars riskerar att hamna i plånböckerna hos dem som begår bidragsbrott. Men visst hade det suttit fint med en myndighet till i Växjö. Elstödet till hela landet kommer nu att betalas ut i slutet av maj. Regeringen har en nära samverkan med de relevanta myndigheterna, och åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att företag inte får ta del av detta stöd. Det första stödet var riktat till område 3 och 4 och gick då till konsumenter, företag och kommuner. Det gör ju inte elstöd nummer 2 på samma vis. Regeringen kommer också att göra ett förtydligande i förordningen som rör elstöd 2 för att klargöra att endast konsumenter har rätt till stödet. I det fall det råder tvivel om elen har använts av konsument eller av näringsidkare kommer Försäkringskassan att göra en manuell granskning för att säkerställa att stöd endast utgår för el som förbrukats i konsumtionssyfte.  Jag tycker att det är oerhört positivt att vi diskuterar frågan om felaktiga utbetalningar när det gäller våra bidragssystem. Felaktigheter och fusk när det gäller bidrag skadar legitimiteten i våra gemensamma välfärdssystem och kostar oerhört mycket pengar - pengar som skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt än att lägga grunden för den organiserade brottsligheten, vilket faktiskt är sanningen i dag. Det gläder mig att Socialdemokraterna är aktiva i den här frågan, men jag kan ändå inte konstatera att den föregående socialdemokratiska regeringen jobbade särskilt aktivt med frågan. Vi kan nu konstatera att den här regeringen har gett tydliga uppdrag i regleringsbreven till de brottsförebyggande myndigheterna men även till andra myndigheter. Vi jobbar nu med en sekretesslagstiftning som ska syfta till att man kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och framför allt också förebygga och förhindra att utbetalningar görs över huvud taget. Vi tittar på en registerlagstiftning som också tjänar samma syfte och gör den breda samverkan mellan myndigheter så mycket bättre för att man att också ska kunna delge varandra information. Där är det snarare en regel att man får dela information och ett undantag att man inte gör det - inte som på den socialdemokratiska tiden, då det var precis tvärtom. Jag vill också uppmana till bred samverkan inte bara mellan statliga myndigheter utan också mellan myndigheter och kommuner. I kommunerna finns det ju också väldigt mycket pengar som riskerar att hamna i helt fel plånböcker. Här behöver vi göra en bred ansats för att sätta stopp för varje skattekrona som annars riskerar hamna i brottslingarnas plånböcker. Vi har också satt igång arbetet med Skatteverkets folkräkningsuppdrag. Detta blir också en oerhört viktig pusselbit, och det är också någonting som den förra regeringen var helt oförmögen att sätta igång. Alla dessa fem saker sammantagna är sådant som man valde att inte göra i den socialdemokratiska regeringen men som nu kommer att tjäna våra myndigheter väl. Framför allt kommer de också att tjäna skattebetalarnas pengar väl. Från regeringens sida kommer vi att fortsätta att agera för att ge myndigheterna verktyg för att bemöta bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Men det gläder mig att Socialdemokraterna numera också tycker att detta är oerhört viktigt."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Ja, man går ju igång lite när smålänningar kommer på tal. Men det som tjänar smålänningar allra bäst är att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt och att skattebetalarnas pengar går till dem som har rätt till dem - inte till dem som begår bidragsbrott. I det här fallet tänker jag att det viktiga är att myndigheten blir effektiv och uppnår sitt syfte. Vi ska jaga varje skattekrona som annars riskerar att hamna i plånböckerna hos dem som begår bidragsbrott. Men visst hade det suttit fint med en myndighet till i Växjö. Elstödet till hela landet kommer nu att betalas ut i slutet av maj. Regeringen har en nära samverkan med de relevanta myndigheterna, och åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att företag inte får ta del av detta stöd. Det första stödet var riktat till område 3 och 4 och gick då till konsumenter, företag och kommuner. Det gör ju inte elstöd nummer 2 på samma vis. Regeringen kommer också att göra ett förtydligande i förordningen som rör elstöd 2 för att klargöra att endast konsumenter har rätt till stödet. I det fall det råder tvivel om elen har använts av konsument eller av näringsidkare kommer Försäkringskassan att göra en manuell granskning för att säkerställa att stöd endast utgår för el som förbrukats i konsumtionssyfte.  Jag tycker att det är oerhört positivt att vi diskuterar frågan om felaktiga utbetalningar när det gäller våra bidragssystem. Felaktigheter och fusk när det gäller bidrag skadar legitimiteten i våra gemensamma välfärdssystem och kostar oerhört mycket pengar - pengar som skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt än att lägga grunden för den organiserade brottsligheten, vilket faktiskt är sanningen i dag. Det gläder mig att Socialdemokraterna är aktiva i den här frågan, men jag kan ändå inte konstatera att den föregående socialdemokratiska regeringen jobbade särskilt aktivt med frågan. Vi kan nu konstatera att den här regeringen har gett tydliga uppdrag i regleringsbreven till de brottsförebyggande myndigheterna men även till andra myndigheter. Vi jobbar nu med en sekretesslagstiftning som ska syfta till att man kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och framför allt också förebygga och förhindra att utbetalningar görs över huvud taget. Vi tittar på en registerlagstiftning som också tjänar samma syfte och gör den breda samverkan mellan myndigheter så mycket bättre för att man att också ska kunna delge varandra information. Där är det snarare en regel att man får dela information och ett undantag att man inte gör det - inte som på den socialdemokratiska tiden, då det var precis tvärtom. Jag vill också uppmana till bred samverkan inte bara mellan statliga myndigheter utan också mellan myndigheter och kommuner. I kommunerna finns det ju också väldigt mycket pengar som riskerar att hamna i helt fel plånböcker. Här behöver vi göra en bred ansats för att sätta stopp för varje skattekrona som annars riskerar hamna i brottslingarnas plånböcker. Vi har också satt igång arbetet med Skatteverkets folkräkningsuppdrag. Detta blir också en oerhört viktig pusselbit, och det är också någonting som den förra regeringen var helt oförmögen att sätta igång. Alla dessa fem saker sammantagna är sådant som man valde att inte göra i den socialdemokratiska regeringen men som nu kommer att tjäna våra myndigheter väl. Framför allt kommer de också att tjäna skattebetalarnas pengar väl. Från regeringens sida kommer vi att fortsätta att agera för att ge myndigheterna verktyg för att bemöta bidragsfusk och felaktiga utbetalningar. Men det gläder mig att Socialdemokraterna numera också tycker att detta är oerhört viktigt."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Det här har ju varit en fråga som har debatterats ganska flitigt i medierna och på sociala medier. Jag blev kontaktad av en medborgare i Västsverige som ville betala tillbaka sitt elstöd. Han fick beskedet att det inte gick. Han har dock blivit lugnad med att han ska få bli beskattad för pengarna. En annan medborgare, i Mellansverige, kontaktade oss för att beskriva sin frustration. När hen hade fått utbetalt för mycket föräldrapenning blev hen polisanmäld för att hen som enskild inte hade upptäckt att det var för mycket. Samtidigt har det i olika omgångar nu beskrivits som att det inte blir samma åtgärder i de här delarna. Det är klart att det blir en viss frustration för enskilda som drabbas av en sådan hantering.Statsrådet nämner den utbetalningsmyndighet som förhoppningsvis kommer att starta den 1 januari 2024. Det arbetet startade genom en utredning av den socialdemokratiskt ledda regeringen eftersom vi såg det omfattande fusket. Inte minst handlar det om att gängkriminella startar företag, har svarta pengar som förs in i bolaget och sedan låter enskilda ta ut och skapa föräldrapenning och annat. Det är av största vikt att denna myndighet kommer på plats.Noterbart är att högerregeringen med beslutet att lokalisera myndigheten till Hammarby sjöstad frångick den lokaliseringsprincip som framlades för riksdagen i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder, där huvudinriktningen i fortsättningen skulle vara att nya myndigheter skulle placeras utanför Stockholm. Det hade väl varit en fin trofé för ministern att plocka hem till Småland att lokalisera myndigheten där?Ett tydligt medskick blir alltså att kommande myndigheter och myndigheters placering kan göra väldigt stor nytta ute i landet. Det finns fler lokaliseringsplatser än Hammarby sjöstad.Jag vill särskilt betona vikten av den fortsatta hanteringen av de fyra elstöd som fortfarande inte är fullt ut utredda eftersom en del av de utbetalningar som gått ut i första omgången har visat sig vara felaktiga. Nu kommer det en ny utbetalningsomgång, och då är det av största angelägenhet att statsrådet och Försäkringskassan har vidtagit relevanta åtgärder, så att nya fel undviks."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Det här har ju varit en fråga som har debatterats ganska flitigt i medierna och på sociala medier. Jag blev kontaktad av en medborgare i Västsverige som ville betala tillbaka sitt elstöd. Han fick beskedet att det inte gick. Han har dock blivit lugnad med att han ska få bli beskattad för pengarna. En annan medborgare, i Mellansverige, kontaktade oss för att beskriva sin frustration. När hen hade fått utbetalt för mycket föräldrapenning blev hen polisanmäld för att hen som enskild inte hade upptäckt att det var för mycket. Samtidigt har det i olika omgångar nu beskrivits som att det inte blir samma åtgärder i de här delarna. Det är klart att det blir en viss frustration för enskilda som drabbas av en sådan hantering.Statsrådet nämner den utbetalningsmyndighet som förhoppningsvis kommer att starta den 1 januari 2024. Det arbetet startade genom en utredning av den socialdemokratiskt ledda regeringen eftersom vi såg det omfattande fusket. Inte minst handlar det om att gängkriminella startar företag, har svarta pengar som förs in i bolaget och sedan låter enskilda ta ut och skapa föräldrapenning och annat. Det är av största vikt att denna myndighet kommer på plats.Noterbart är att högerregeringen med beslutet att lokalisera myndigheten till Hammarby sjöstad frångick den lokaliseringsprincip som framlades för riksdagen i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder, där huvudinriktningen i fortsättningen skulle vara att nya myndigheter skulle placeras utanför Stockholm. Det hade väl varit en fin trofé för ministern att plocka hem till Småland att lokalisera myndigheten där?Ett tydligt medskick blir alltså att kommande myndigheter och myndigheters placering kan göra väldigt stor nytta ute i landet. Det finns fler lokaliseringsplatser än Hammarby sjöstad.Jag vill särskilt betona vikten av den fortsatta hanteringen av de fyra elstöd som fortfarande inte är fullt ut utredda eftersom en del av de utbetalningar som gått ut i första omgången har visat sig vara felaktiga. Nu kommer det en ny utbetalningsomgång, och då är det av största angelägenhet att statsrådet och Försäkringskassan har vidtagit relevanta åtgärder, så att nya fel undviks."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Det gläder mig oerhört mycket att interpellanten Isak From delar både mitt intresse för att beivra felaktiga utbetalningar och, framför allt, mitt stora intresse för hockey. Det var sannerligen en glädjens dag i går, och jag har lovat - inte vid ett svagt tillfälle utan i en glädjeyttring - att jag kommer att bjuda regeringen på Lakerstårta vid regeringssammanträdet på torsdag. Att motverka felaktiga utbetalningar är någonting som ligger regeringen varmt om hjärtat. Vi ser det som något som det onekligen är väldigt angeläget att jobba med. Det är viktigt att svenska folket kan känna tilltro till våra myndigheter och till att bidragspengar betalas ut till rätt personer.Regeringen tar som sagt frågan på stort allvar och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. I Tidöavtalet är det tydligt stipulerat att vi bland annat ska jobba med en utbetalningsmyndighet men även med en nationell folkräkning.Vi kommer att stärka sekretesslagstiftningen på ett sådant sätt att det medger att olika myndigheter kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och undvika felaktiga utbetalningar. Men vi arbetar också för att säkerställa att företag som fick ta del av elstödet i den första omgången inte får ta del av det i den andra omgången, som interpellanten är inne på. Eftersom ersättningsnivåerna för de två elstöden i den första omgången är på samma nivå kommer inte några återkrav att ställas. Men det är onekligen väldigt viktigt att man inte får ut dubbel betalning.Regeringen arbetar för att myndigheterna ska få bättre förutsättningar att undvika fel i framtiden, bland annat genom större möjligheter till informationsutbyte och mer samarbete mellan myndigheterna.I samband med detta ser vi över möjligheten att åtgärda problemet inför utbetalningarna av elstödet i hela landet utan att fördröja utbetalningen alldeles för länge. Regeringen samarbetar därför med myndigheterna för att säkerställa att deras arbete sker så effektivt som det bara är möjligt. Elstödet till hela landet innehåller dessutom ett tak för elförbrukningen, vilket ytterligare minimerar risken att det går till företag.Regeringen värnar om våra gemensamma medel. Jag har förtroende för att Försäkringskassan och våra andra myndigheter kommer att fortsätta arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsfusk och att regeringen kommer att verka för att hitta mer effektiva verktyg för att myndigheterna ska kunna genomföra det hela."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Det gläder mig oerhört mycket att interpellanten Isak From delar både mitt intresse för att beivra felaktiga utbetalningar och, framför allt, mitt stora intresse för hockey. Det var sannerligen en glädjens dag i går, och jag har lovat - inte vid ett svagt tillfälle utan i en glädjeyttring - att jag kommer att bjuda regeringen på Lakerstårta vid regeringssammanträdet på torsdag. Att motverka felaktiga utbetalningar är någonting som ligger regeringen varmt om hjärtat. Vi ser det som något som det onekligen är väldigt angeläget att jobba med. Det är viktigt att svenska folket kan känna tilltro till våra myndigheter och till att bidragspengar betalas ut till rätt personer.Regeringen tar som sagt frågan på stort allvar och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. I Tidöavtalet är det tydligt stipulerat att vi bland annat ska jobba med en utbetalningsmyndighet men även med en nationell folkräkning.Vi kommer att stärka sekretesslagstiftningen på ett sådant sätt att det medger att olika myndigheter kan samverka för att sätta dit den organiserade brottsligheten och undvika felaktiga utbetalningar. Men vi arbetar också för att säkerställa att företag som fick ta del av elstödet i den första omgången inte får ta del av det i den andra omgången, som interpellanten är inne på. Eftersom ersättningsnivåerna för de två elstöden i den första omgången är på samma nivå kommer inte några återkrav att ställas. Men det är onekligen väldigt viktigt att man inte får ut dubbel betalning.Regeringen arbetar för att myndigheterna ska få bättre förutsättningar att undvika fel i framtiden, bland annat genom större möjligheter till informationsutbyte och mer samarbete mellan myndigheterna.I samband med detta ser vi över möjligheten att åtgärda problemet inför utbetalningarna av elstödet i hela landet utan att fördröja utbetalningen alldeles för länge. Regeringen samarbetar därför med myndigheterna för att säkerställa att deras arbete sker så effektivt som det bara är möjligt. Elstödet till hela landet innehåller dessutom ett tak för elförbrukningen, vilket ytterligare minimerar risken att det går till företag.Regeringen värnar om våra gemensamma medel. Jag har förtroende för att Försäkringskassan och våra andra myndigheter kommer att fortsätta arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsfusk och att regeringen kommer att verka för att hitta mer effektiva verktyg för att myndigheterna ska kunna genomföra det hela."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig börja med att gratulera Anna Tenje och Växjö till SM-guldet i går. Jag hoppas att hon hinner fira ordentligt. Det var innovativt att bygga en finsk mur in i Växjös mål. Bygdens söner från Skellefteå klarade inte riktigt ut det. Nästa gång kanske det är möjligt - vi får se. Utgångspunkten för min interpellation är regeringens hantering av elstöden. Man har på olika sätt haft fyra olika former för elstöd hoppandes omkring. Det var väldigt tydliga löften i valrörelsen om att ett elstöd skulle vara på plats och betalas ut den 1 november.Det är ett mischmasch av brutna vallöften som har kompletterats med nya osäkerheter. Det är fortfarande så att regeringen har delat landet. Den har varit tydlig med att norra Sveriges företag inte ska få något elstöd. De företag i södra Sverige som nu har fått elstöd på ett sätt som de inte skulle ha kunnat få men ändå har fått - via de pengar som var avsedda för privatpersoner och som har hanterats av statsrådets myndighet Försäkringskassan - råder det också lite osäkerhet kring.Man har från regeringshåll kommenterat att stödet inte ska behöva återbetalas. Däremot har Skatteverket gått ut och betonat att stöden ska beskattas, vilket är välkommet. Lägg därtill att det är tydliggjort i granskningen att många av de företag som har fått elstöd som borde ha gått till privatpersoner kan vara jordbruksföretag. Dessa ligger som bekant under EU:s jordbrukspolitik och berörs särskilt av de statsstödsregler som gäller jordbruk.Samtidigt uppger Försäkringskassan att man har varit väl medveten om att stödet som har gått och som skulle gå till privatpersoner också kan ha betalats ut till näringsverksamhet på grund av att man har samma elmätare.Vi vet att det hela var ett hastverk. Trots de tydliga löften som högerregeringen har gett råder fortfarande betydande osäkerhet, främst från företagen.Precis som Anna Tenje redogjorde för i sitt svar genomför Försäkringskassan väldigt många utbetalningar. Av dem som genomfördes 2021 bedömde Försäkringskassan själv att 130 000 var felaktiga och att myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan har också redovisat att 20 procent av dessa felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv har gjort fel och att man är medveten om det.Trots det polisanmäler myndigheten enskilda som har fått felaktigt utbetald försäkringspenning eller sjukpenning. Jag säger ingenting om det. Däremot skickar det lite olika signaler om att det råder olika regelverk och om vad som ska räknas som en brottslig handling och vad som inte ska räknas som det. Jag tycker att statsrådet här kan förtydliga vad som ska vara en brottslig handling."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig börja med att gratulera Anna Tenje och Växjö till SM-guldet i går. Jag hoppas att hon hinner fira ordentligt. Det var innovativt att bygga en finsk mur in i Växjös mål. Bygdens söner från Skellefteå klarade inte riktigt ut det. Nästa gång kanske det är möjligt - vi får se. Utgångspunkten för min interpellation är regeringens hantering av elstöden. Man har på olika sätt haft fyra olika former för elstöd hoppandes omkring. Det var väldigt tydliga löften i valrörelsen om att ett elstöd skulle vara på plats och betalas ut den 1 november.Det är ett mischmasch av brutna vallöften som har kompletterats med nya osäkerheter. Det är fortfarande så att regeringen har delat landet. Den har varit tydlig med att norra Sveriges företag inte ska få något elstöd. De företag i södra Sverige som nu har fått elstöd på ett sätt som de inte skulle ha kunnat få men ändå har fått - via de pengar som var avsedda för privatpersoner och som har hanterats av statsrådets myndighet Försäkringskassan - råder det också lite osäkerhet kring.Man har från regeringshåll kommenterat att stödet inte ska behöva återbetalas. Däremot har Skatteverket gått ut och betonat att stöden ska beskattas, vilket är välkommet. Lägg därtill att det är tydliggjort i granskningen att många av de företag som har fått elstöd som borde ha gått till privatpersoner kan vara jordbruksföretag. Dessa ligger som bekant under EU:s jordbrukspolitik och berörs särskilt av de statsstödsregler som gäller jordbruk.Samtidigt uppger Försäkringskassan att man har varit väl medveten om att stödet som har gått och som skulle gå till privatpersoner också kan ha betalats ut till näringsverksamhet på grund av att man har samma elmätare.Vi vet att det hela var ett hastverk. Trots de tydliga löften som högerregeringen har gett råder fortfarande betydande osäkerhet, främst från företagen.Precis som Anna Tenje redogjorde för i sitt svar genomför Försäkringskassan väldigt många utbetalningar. Av dem som genomfördes 2021 bedömde Försäkringskassan själv att 130 000 var felaktiga och att myndigheten betalade ut 1,6 miljarder kronor för mycket. Försäkringskassan har också redovisat att 20 procent av dessa felaktiga utbetalningar beror på att myndigheten själv har gjort fel och att man är medveten om det.Trots det polisanmäler myndigheten enskilda som har fått felaktigt utbetald försäkringspenning eller sjukpenning. Jag säger ingenting om det. Däremot skickar det lite olika signaler om att det råder olika regelverk och om vad som ska räknas som en brottslig handling och vad som inte ska räknas som det. Jag tycker att statsrådet här kan förtydliga vad som ska vara en brottslig handling."}
+{"question":"Avser regeringen och statsrådet att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas?","answer":"Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas. Isak From har också frågat mig hur regeringen avser att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas.Regeringen arbetar aktivt för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott som hotar våra välfärdssystem. Det gäller även utbetalningar av elstöd till hushållen. Detta framgår tydligt av de uppdrag om att vidta förberedande åtgärder inför utbetalning av elstöd som regeringen gav både Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät i november 2022 respektive i januari 2023. Försäkringskassan har i förberedelsearbetet samverkat med berörda myndigheter och aktörer i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Varje år utbetalas uppskattningsvis 18 miljarder kronor felaktigt, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. Det är orimligt, och därför tar den här regeringen krafttag mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Att stoppa felaktigt nyttjande av välfärden och bidragsbrott är högt prioriterat i Tidöavtalet, bland annat genom inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.Att felaktigt utbetald ersättning återbetalas är viktigt för tilltron till och legitimiteten för den skattefinansierade välfärden. Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit åtgärder för att säkerställa att felaktigt utbetalt elstöd återbetalas.Av regeringens förordningar om elstöd till hushållen följer att en mottagare av elstöd kan bli återbetalningsskyldig till Försäkringskassan om stödet har bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan kommer även att samarbeta med Skatteverket i anslutning till att elstödet till företag börjar utbetalas för att minimera risken för att ersättning betalas ut dubbelt.Jag vill understryka att jag är trygg i vetskapen om att Försäkringskassans allmänna kontrollarbete genererar goda resultat. De senaste årens trend med ett generellt ökat positivt resultat avseende antalet kontroller, upptäckta felaktiga utbetalningar, polisanmälningar och återkrav håller i sig även för 2022.Antalet polisanmälningar som myndigheten gör har ökat med 38 procent sedan 2021, och det gjordes cirka 8 150 polisanmälningar under 2022. Under 2022 gjordes också 29 500 kontrollutredningar. I Försäkringskassans årsredovisning för 2022 går att läsa att man under året betalade ut 251,5 miljarder kronor. Det gör att myndighetens arbete med att motverka, upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar är mycket betydelsefullt.Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att undvika att ersättning betalas ut felaktigt. Regeringen arbetar exempelvis med att skapa förutsättningar för att myndigheter mer effektivt ska kunna dela information och därmed kunna förhindra felaktiga utbetalningar.Jag vill tydliggöra att det är viktigt för mig och regeringen att vår gemensamma välfärd går till den som har rätt till ersättning, inte till någon annan."}
+{"question":"Hur avser regeringen att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas?","answer":"Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att ta några generella initiativ för att se till att felaktiga elstödsutbetalningar återbetalas. Isak From har också frågat mig hur regeringen avser att säkerställa regeringens styrning av sina myndigheter så att de återkommande felaktigheter som nu framkommit rörande utbetalningar inte upprepas.Regeringen arbetar aktivt för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott som hotar våra välfärdssystem. Det gäller även utbetalningar av elstöd till hushållen. Detta framgår tydligt av de uppdrag om att vidta förberedande åtgärder inför utbetalning av elstöd som regeringen gav både Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät i november 2022 respektive i januari 2023. Försäkringskassan har i förberedelsearbetet samverkat med berörda myndigheter och aktörer i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Varje år utbetalas uppskattningsvis 18 miljarder kronor felaktigt, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. Det är orimligt, och därför tar den här regeringen krafttag mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Att stoppa felaktigt nyttjande av välfärden och bidragsbrott är högt prioriterat i Tidöavtalet, bland annat genom inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, som bland annat ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.Att felaktigt utbetald ersättning återbetalas är viktigt för tilltron till och legitimiteten för den skattefinansierade välfärden. Mot bakgrund av detta har regeringen vidtagit åtgärder för att säkerställa att felaktigt utbetalt elstöd återbetalas.Av regeringens förordningar om elstöd till hushållen följer att en mottagare av elstöd kan bli återbetalningsskyldig till Försäkringskassan om stödet har bestämts felaktigt eller med för högt belopp. Försäkringskassan kommer även att samarbeta med Skatteverket i anslutning till att elstödet till företag börjar utbetalas för att minimera risken för att ersättning betalas ut dubbelt.Jag vill understryka att jag är trygg i vetskapen om att Försäkringskassans allmänna kontrollarbete genererar goda resultat. De senaste årens trend med ett generellt ökat positivt resultat avseende antalet kontroller, upptäckta felaktiga utbetalningar, polisanmälningar och återkrav håller i sig även för 2022.Antalet polisanmälningar som myndigheten gör har ökat med 38 procent sedan 2021, och det gjordes cirka 8 150 polisanmälningar under 2022. Under 2022 gjordes också 29 500 kontrollutredningar. I Försäkringskassans årsredovisning för 2022 går att läsa att man under året betalade ut 251,5 miljarder kronor. Det gör att myndighetens arbete med att motverka, upptäcka och åtgärda felaktiga utbetalningar är mycket betydelsefullt.Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att undvika att ersättning betalas ut felaktigt. Regeringen arbetar exempelvis med att skapa förutsättningar för att myndigheter mer effektivt ska kunna dela information och därmed kunna förhindra felaktiga utbetalningar.Jag vill tydliggöra att det är viktigt för mig och regeringen att vår gemensamma välfärd går till den som har rätt till ersättning, inte till någon annan."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren. Jag får be vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren. Jag får be vakterna att snarast avlägsna de personer som stör ordningen."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Först måste vi reda ut vad som gäller i dag. Ja, man kan vräka en hyresgäst som begår brott. Men en hyresgäst har alltså tillsynsansvar.Här har jag en dom från hovrätten från så sent som bara ett par veckor sedan. Det står om den i Hem & Hyra. Det handlar alltså om barn som bor i hyresgästens lägenhet.För barn har man som förälder ett tillsynsansvar redan i dag. Vad lagstiftningen som vi nu ser framför oss handlar om är att det tillsynsansvaret ska finnas kvar. Vi fick inte höra det - ska även dagens ansvar för barn eller inneboende tas bort?Vi vill att ansvaret inte bara ska gälla på loftgången eller på samma våningsplan eller utanför entrén till huset utan att det också ska gälla på den närliggande grillplatsen och i lekparken och på skolgården i närheten.Detta är en utvidgning av ett befintligt, fungerande ansvar som alltså ska gälla i de fall där föräldrar inte är skötsamma, inte gör sitt bästa och inte samspelar med det omgivande samhället för att häva sina barns kriminalitet utan tvärtom antingen ser mellan fingrarna eller själva medverkar till den. Redan i dag finns alltså möjligheten att säga upp deras hyreskontrakt. Nu ska den möjligheten utvidgas, och det finns goda skäl till det.Låt oss gå tillbaka till det grundläggande syftet! Vi gör detta för alla skötsamma människor - inte minst i de områden som vi beskriver som utsatta - som varje dag kliver upp för att göra sitt som medborgare i det här landet, som går till jobbet, tar sina barn till skolan, läser sina läxor, lär sig språket och kämpar på. Vi måste se den utomordentligt omfattande otrygghet som drabbar alla dessa människor. Det här inte en signal som över huvud taget riktar sig till dem som gör sitt bästa. Den riktar sig mot dem som inte gör sitt bästa, som inte tar sitt ansvar, som ser mellan fingrarna och som inte responderar när det omgivande samhället säger ifrån.Ytterst kommer det offentliga alltid att ha ett ansvar för att se till att barn har tak över huvudet. Det kommer man att lösa även i de här fallen. Men det grundläggande föräldraansvaret kommer vi aldrig att gå runt eller tumma på.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Först måste vi reda ut vad som gäller i dag. Ja, man kan vräka en hyresgäst som begår brott. Men en hyresgäst har alltså tillsynsansvar.Här har jag en dom från hovrätten från så sent som bara ett par veckor sedan. Det står om den i Hem & Hyra. Det handlar alltså om barn som bor i hyresgästens lägenhet.För barn har man som förälder ett tillsynsansvar redan i dag. Vad lagstiftningen som vi nu ser framför oss handlar om är att det tillsynsansvaret ska finnas kvar. Vi fick inte höra det - ska även dagens ansvar för barn eller inneboende tas bort?Vi vill att ansvaret inte bara ska gälla på loftgången eller på samma våningsplan eller utanför entrén till huset utan att det också ska gälla på den närliggande grillplatsen och i lekparken och på skolgården i närheten.Detta är en utvidgning av ett befintligt, fungerande ansvar som alltså ska gälla i de fall där föräldrar inte är skötsamma, inte gör sitt bästa och inte samspelar med det omgivande samhället för att häva sina barns kriminalitet utan tvärtom antingen ser mellan fingrarna eller själva medverkar till den. Redan i dag finns alltså möjligheten att säga upp deras hyreskontrakt. Nu ska den möjligheten utvidgas, och det finns goda skäl till det.Låt oss gå tillbaka till det grundläggande syftet! Vi gör detta för alla skötsamma människor - inte minst i de områden som vi beskriver som utsatta - som varje dag kliver upp för att göra sitt som medborgare i det här landet, som går till jobbet, tar sina barn till skolan, läser sina läxor, lär sig språket och kämpar på. Vi måste se den utomordentligt omfattande otrygghet som drabbar alla dessa människor. Det här inte en signal som över huvud taget riktar sig till dem som gör sitt bästa. Den riktar sig mot dem som inte gör sitt bästa, som inte tar sitt ansvar, som ser mellan fingrarna och som inte responderar när det omgivande samhället säger ifrån.Ytterst kommer det offentliga alltid att ha ett ansvar för att se till att barn har tak över huvudet. Det kommer man att lösa även i de här fallen. Men det grundläggande föräldraansvaret kommer vi aldrig att gå runt eller tumma på.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"För det första är det som sagt redan i dag fullt möjligt att säga upp hyresgäster som begår brott och/eller använder bostaden för kriminell verksamhet, och det har vi inga som helst synpunkter på. Jag vill tydliggöra det.För det andra har polisen varit tydlig med att de i sitt förebyggande arbete inte kan se någon som helst vinst med att det blir enklare att vräka hyresgäster. Polisen säger det. Det här påverkar deras förebyggande arbete. De tycker att det är ett dåligt förslag.Socialtjänsten säger samma sak. De tycker att det är ett dåligt förslag. Det finns i dag 33 000 hemlösa människor och 50 procent fler hemlösa barn vars familjer blivit vräkta.De system som vi har med socialtjänsten och länsstyrelserna funkar inte, för barn är fortfarande hemlösa. Att införa ytterligare lagstiftning som kommer att göra ännu fler barnfamiljer hemlösa, fortfarande utan att kunna redogöra för vart de ska ta vägen, tycker jag är oansvarigt.Jag frågar en gång till: Vart ska alla dessa människor som blir vräkta ta vägen? Det tycker jag är en väldigt rimlig fråga att svara på.Vi ska sätta brottslingar i fängelse, inte vräka deras mammor och oskyldiga barnfamiljer. Att vräka oskyldiga gör inte Sverige tryggare. Fler hemlösa barnfamiljer minskar inte brottsligheten i Sverige, tvärtom. Det är enkel matematik som man kan tycka att även högern och Gunnar Strömmer skulle kunna förstå, men icke.Jag uppmanar regeringen att omgående dra tillbaka detta förslag. Det är orättvist och rättsvidrigt och borde därför slängas bort, för det kommer inte att leda till ett tryggare Sverige. Tvärtom kommer det att ge kriminella gäng ypperliga möjligheter att rekrytera fler barn. Det kommer att skapa ett Sverige som är otryggare än i dag.Därför hoppas jag att justitieministern kommer att ta sitt förnuft till fånga och dra tillbaka det här förslaget, precis som socialtjänsten och polisen vill."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"För det första är det som sagt redan i dag fullt möjligt att säga upp hyresgäster som begår brott och/eller använder bostaden för kriminell verksamhet, och det har vi inga som helst synpunkter på. Jag vill tydliggöra det.För det andra har polisen varit tydlig med att de i sitt förebyggande arbete inte kan se någon som helst vinst med att det blir enklare att vräka hyresgäster. Polisen säger det. Det här påverkar deras förebyggande arbete. De tycker att det är ett dåligt förslag.Socialtjänsten säger samma sak. De tycker att det är ett dåligt förslag. Det finns i dag 33 000 hemlösa människor och 50 procent fler hemlösa barn vars familjer blivit vräkta.De system som vi har med socialtjänsten och länsstyrelserna funkar inte, för barn är fortfarande hemlösa. Att införa ytterligare lagstiftning som kommer att göra ännu fler barnfamiljer hemlösa, fortfarande utan att kunna redogöra för vart de ska ta vägen, tycker jag är oansvarigt.Jag frågar en gång till: Vart ska alla dessa människor som blir vräkta ta vägen? Det tycker jag är en väldigt rimlig fråga att svara på.Vi ska sätta brottslingar i fängelse, inte vräka deras mammor och oskyldiga barnfamiljer. Att vräka oskyldiga gör inte Sverige tryggare. Fler hemlösa barnfamiljer minskar inte brottsligheten i Sverige, tvärtom. Det är enkel matematik som man kan tycka att även högern och Gunnar Strömmer skulle kunna förstå, men icke.Jag uppmanar regeringen att omgående dra tillbaka detta förslag. Det är orättvist och rättsvidrigt och borde därför slängas bort, för det kommer inte att leda till ett tryggare Sverige. Tvärtom kommer det att ge kriminella gäng ypperliga möjligheter att rekrytera fler barn. Det kommer att skapa ett Sverige som är otryggare än i dag.Därför hoppas jag att justitieministern kommer att ta sitt förnuft till fånga och dra tillbaka det här förslaget, precis som socialtjänsten och polisen vill."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Jag upplever att tonläget skruvas upp och att argumentationen breddas. Det är möjligtvis som kompensation för bristande djup och insikt om vad förslaget i grund och botten går ut på.Det råder inget som helst tvivel om att jag varje dag i veckan är beredd att understryka föräldraansvaret. Samtidigt som jag gör det råder inte heller något tvivel om att de allra flesta människorna, de allra flesta föräldrarna, tar sitt ansvar och gör sitt allra bästa - också i situationer när ens barn är på glid. Det är många föräldrar som blir övermannade av sina barn och inte själva förmår hantera situationen. De föräldrarna är alltså inte föremål för vare sig dagens lagstiftning eller den lagstiftning som vi nu vill föra fram.Redan enligt dagens regler - jag vill betona det - är det alltså så att föräldrar som inte har tagit sitt ansvar, som inte har samarbetat med socialtjänsten och som inte har hörsammat det omgivande samhällets signaler i vissa situationer kan bli av med sitt hyreskontrakt. Men då måste den brottsliga verksamheten och störningarna mot andra boende ha skett i nära anslutning till bostaden.Ska även det ansvaret avskaffas? Är det Vänsterpartiets uppfattning? Det vore i så fall också ett uppseendeväckande besked.Vad vi nu säger är att dagens regler som alltså redan gäller för loftgången och utanför entrén till ett flerbostadshus också borde gälla för den närliggande grillplatsen och möjligtvis för lekparken 150 meter bort. Det är ett rimligt sätt att anpassa dagens ansvar till den verklighet som gör att stora delar av vår befolkning - i de områden som interpellanten säger sig värna - varje dag känner otrygghet när de lämnar sina bostäder för att gå till jobbet, ta sina barn till skolan eller vad det nu kan vara.Att vara emot det tycker jag är ansvarslöst. Det tycker jag är att vända alla skötsamma människor och alla föräldrar som vill ta ansvar ryggen, och det kommer jag aldrig att ställa upp på.När det gäller barnkonventionen råder det inget som helst tvivel om att dagens lagstiftning och även den lagstiftning som vi nu ser framför oss mycket väl harmonierar med barnkonventionen. Barnkonventionen handlar utan tvivel om att se till barnets bästa, men det finns hela tiden ett utrymme för balans - inte minst gentemot det omgivande samhällets intressen och starka behov av skydd mot grov organiserad brottslighet.Däremot blir sättet att ta hand om barnkonventionen också i den här utvidgningen av det befintliga ansvaret naturligtvis att säkerställa att de föräldrar som träffas av det här är de som samspelar med sina ungdomar i kriminaliteten, som inte tar ansvar och som inte hörsammar socialtjänstens signaler.De som kontaktar socialtjänsten, de som samspelar med socialtjänsten eller skolan eller polisen för att göra allt i sin makt som förälder för att häva sina barns kriminalitet, de skyddas av vår lagstiftning. De som inte gör det, de som i praktiken samspelar med sina barn och ungdomar i en kriminalitet som skapar otrygghet för alla andra i samma trappuppgång eller i samma område - det är mot dem som det här utvidgade ansvaret riktas.Som sagt: I Göteborg vräktes i april månad föräldrar från en hyresrätt därför att de inte hade samspelat med socialtjänsten och andra myndigheter och kommunala aktörer för att motverka barnens brottslighet.Ska den möjligheten, som redan finns i dag, tas bort? Det är den logiska konsekvensen av interpellantens resonemang, och det vore onekligen ett ganska uppseendeväckande besked."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Jag upplever att tonläget skruvas upp och att argumentationen breddas. Det är möjligtvis som kompensation för bristande djup och insikt om vad förslaget i grund och botten går ut på.Det råder inget som helst tvivel om att jag varje dag i veckan är beredd att understryka föräldraansvaret. Samtidigt som jag gör det råder inte heller något tvivel om att de allra flesta människorna, de allra flesta föräldrarna, tar sitt ansvar och gör sitt allra bästa - också i situationer när ens barn är på glid. Det är många föräldrar som blir övermannade av sina barn och inte själva förmår hantera situationen. De föräldrarna är alltså inte föremål för vare sig dagens lagstiftning eller den lagstiftning som vi nu vill föra fram.Redan enligt dagens regler - jag vill betona det - är det alltså så att föräldrar som inte har tagit sitt ansvar, som inte har samarbetat med socialtjänsten och som inte har hörsammat det omgivande samhällets signaler i vissa situationer kan bli av med sitt hyreskontrakt. Men då måste den brottsliga verksamheten och störningarna mot andra boende ha skett i nära anslutning till bostaden.Ska även det ansvaret avskaffas? Är det Vänsterpartiets uppfattning? Det vore i så fall också ett uppseendeväckande besked.Vad vi nu säger är att dagens regler som alltså redan gäller för loftgången och utanför entrén till ett flerbostadshus också borde gälla för den närliggande grillplatsen och möjligtvis för lekparken 150 meter bort. Det är ett rimligt sätt att anpassa dagens ansvar till den verklighet som gör att stora delar av vår befolkning - i de områden som interpellanten säger sig värna - varje dag känner otrygghet när de lämnar sina bostäder för att gå till jobbet, ta sina barn till skolan eller vad det nu kan vara.Att vara emot det tycker jag är ansvarslöst. Det tycker jag är att vända alla skötsamma människor och alla föräldrar som vill ta ansvar ryggen, och det kommer jag aldrig att ställa upp på.När det gäller barnkonventionen råder det inget som helst tvivel om att dagens lagstiftning och även den lagstiftning som vi nu ser framför oss mycket väl harmonierar med barnkonventionen. Barnkonventionen handlar utan tvivel om att se till barnets bästa, men det finns hela tiden ett utrymme för balans - inte minst gentemot det omgivande samhällets intressen och starka behov av skydd mot grov organiserad brottslighet.Däremot blir sättet att ta hand om barnkonventionen också i den här utvidgningen av det befintliga ansvaret naturligtvis att säkerställa att de föräldrar som träffas av det här är de som samspelar med sina ungdomar i kriminaliteten, som inte tar ansvar och som inte hörsammar socialtjänstens signaler.De som kontaktar socialtjänsten, de som samspelar med socialtjänsten eller skolan eller polisen för att göra allt i sin makt som förälder för att häva sina barns kriminalitet, de skyddas av vår lagstiftning. De som inte gör det, de som i praktiken samspelar med sina barn och ungdomar i en kriminalitet som skapar otrygghet för alla andra i samma trappuppgång eller i samma område - det är mot dem som det här utvidgade ansvaret riktas.Som sagt: I Göteborg vräktes i april månad föräldrar från en hyresrätt därför att de inte hade samspelat med socialtjänsten och andra myndigheter och kommunala aktörer för att motverka barnens brottslighet.Ska den möjligheten, som redan finns i dag, tas bort? Det är den logiska konsekvensen av interpellantens resonemang, och det vore onekligen ett ganska uppseendeväckande besked."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Låt mig börja med att konstatera att Vänsterpartiet aldrig har suttit i regeringen. Vi satt inte i den förra regeringen; det är viktigt att säga rätt. Det var Socialdemokraterna som satt i regeringen med Miljöpartiet, och det var deras ursprungliga förslag, som vi fortfarande i dag är emot. Jag hade en interpellation för inte så länge sedan där jag ställde samma fråga till Socialdemokraterna, som de facto är emot tilläggsdirektivet. De kommer att rösta emot.Antalet hemlösa ökar i Sverige. Vräkningar av barnfamiljer ökar. Enligt Kronofogdens senaste statistik har antalet barn som tvingats från sina hem de senaste fem åren ökat med nästan 50 procent. I en omfattande granskning, med Malmö som ett exempel, visar tidningen Hem & Hyra att skärpningen av lagen enligt förslaget i regeringens direktiv kan leda till att över 50 hushåll kan komma att kastas ut under ett år, och det skulle kunna påverka ett trettiotal barn - enbart i Malmö under ett år.Att regeringen fullt medvetet vill bidra till att ännu fler barn vräks är minst sagt upprörande. Det här är en utveckling som definitivt riskerar att leda fler barn och unga rakt in i kriminalitet och därmed öka, inte minska, brottsligheten.När alla barnen blir hemlösa och justitieministern inte kan redogöra för var de vräkta människorna ska ta vägen, vad är det som säger att gängmedlemmar eller gänggrupper inte kan använda denna situation för att lättare kunna rekrytera dem? När samhället säger att man inte vill ha dem, de har inget hem, dåliga socioekonomiska förutsättningar, är det ännu lättare för gängkriminella att rekrytera dem. De ser till att de får någonstans att bo, ger dem mat och pengar. Hur skapar det trygghet? Det justitieministern vill göra skapar ännu mer otrygghet.Fortfarande har jag inte fått svar på vart alla de vräkta människorna ska ta vägen. Det är en rimlig fråga att ställa, när justitieministern lägger fram förslag som kommer att göra en mängd barnfamiljer hemlösa. Då är det viktigt att redogöra för var de ska ta vägen.Hur tänker ministern att detta går ihop med barnkonventionen, som bland annat innebär att barnens bästa alltid ska komma i första hand vid åtgärder som rör barn? I barnkonventionen står det också att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard. En skälig levnadsstandard inkluderar definitivt ett boende.Man pratar också om föräldraansvar. Varför tror inte justitieministern att dessa föräldrar gör allt de kan för att förhindra problemet? Vad är den riktiga anledningen till att han faktiskt verkar utgå från att majoriteten av föräldrarna till just dessa barn inte bryr sig om sina barn? Vem tror justitieministern att han är när han påstår att utredningen och tilläggsdirektivet är ett viktigt steg för att tydliggöra föräldraansvaret? Den absoluta majoriteten vill inget annat än att skapa trygghet för sina barn och sin familj - egna och andras barn. Att tro att just hyresgäster som är föräldrar behöver bli uppläxade av justitieministern och lära sig av honom att de behöver ta ansvar för sina barn är upprörande. Många av de föräldrar som justitieministern anklagar har det redan jobbigt - socioekonomiskt. De kämpar varje dag. Att justitieministern lägger detta ovanpå allt annat som de går igenom är djupt oroväckande. Många av föräldrarna kämpar varje dag för att deras barn ska lämna kriminella miljöer. De ringer socialtjänsten och polisen för att få hjälp.När justitieministern lägger fram ett förslag som säger att ni kommer att bli hemlösa om era barn begår brott - vilka av dessa kommer att höra av sig till socialtjänsten eller polisen? Ingen av dem. Hur går det ihop med justitieministerns mål att skapa ett tryggare samhälle? Det gör det inte."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Låt mig börja med att konstatera att Vänsterpartiet aldrig har suttit i regeringen. Vi satt inte i den förra regeringen; det är viktigt att säga rätt. Det var Socialdemokraterna som satt i regeringen med Miljöpartiet, och det var deras ursprungliga förslag, som vi fortfarande i dag är emot. Jag hade en interpellation för inte så länge sedan där jag ställde samma fråga till Socialdemokraterna, som de facto är emot tilläggsdirektivet. De kommer att rösta emot.Antalet hemlösa ökar i Sverige. Vräkningar av barnfamiljer ökar. Enligt Kronofogdens senaste statistik har antalet barn som tvingats från sina hem de senaste fem åren ökat med nästan 50 procent. I en omfattande granskning, med Malmö som ett exempel, visar tidningen Hem & Hyra att skärpningen av lagen enligt förslaget i regeringens direktiv kan leda till att över 50 hushåll kan komma att kastas ut under ett år, och det skulle kunna påverka ett trettiotal barn - enbart i Malmö under ett år.Att regeringen fullt medvetet vill bidra till att ännu fler barn vräks är minst sagt upprörande. Det här är en utveckling som definitivt riskerar att leda fler barn och unga rakt in i kriminalitet och därmed öka, inte minska, brottsligheten.När alla barnen blir hemlösa och justitieministern inte kan redogöra för var de vräkta människorna ska ta vägen, vad är det som säger att gängmedlemmar eller gänggrupper inte kan använda denna situation för att lättare kunna rekrytera dem? När samhället säger att man inte vill ha dem, de har inget hem, dåliga socioekonomiska förutsättningar, är det ännu lättare för gängkriminella att rekrytera dem. De ser till att de får någonstans att bo, ger dem mat och pengar. Hur skapar det trygghet? Det justitieministern vill göra skapar ännu mer otrygghet.Fortfarande har jag inte fått svar på vart alla de vräkta människorna ska ta vägen. Det är en rimlig fråga att ställa, när justitieministern lägger fram förslag som kommer att göra en mängd barnfamiljer hemlösa. Då är det viktigt att redogöra för var de ska ta vägen.Hur tänker ministern att detta går ihop med barnkonventionen, som bland annat innebär att barnens bästa alltid ska komma i första hand vid åtgärder som rör barn? I barnkonventionen står det också att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard. En skälig levnadsstandard inkluderar definitivt ett boende.Man pratar också om föräldraansvar. Varför tror inte justitieministern att dessa föräldrar gör allt de kan för att förhindra problemet? Vad är den riktiga anledningen till att han faktiskt verkar utgå från att majoriteten av föräldrarna till just dessa barn inte bryr sig om sina barn? Vem tror justitieministern att han är när han påstår att utredningen och tilläggsdirektivet är ett viktigt steg för att tydliggöra föräldraansvaret? Den absoluta majoriteten vill inget annat än att skapa trygghet för sina barn och sin familj - egna och andras barn. Att tro att just hyresgäster som är föräldrar behöver bli uppläxade av justitieministern och lära sig av honom att de behöver ta ansvar för sina barn är upprörande. Många av de föräldrar som justitieministern anklagar har det redan jobbigt - socioekonomiskt. De kämpar varje dag. Att justitieministern lägger detta ovanpå allt annat som de går igenom är djupt oroväckande. Många av föräldrarna kämpar varje dag för att deras barn ska lämna kriminella miljöer. De ringer socialtjänsten och polisen för att få hjälp.När justitieministern lägger fram ett förslag som säger att ni kommer att bli hemlösa om era barn begår brott - vilka av dessa kommer att höra av sig till socialtjänsten eller polisen? Ingen av dem. Hur går det ihop med justitieministerns mål att skapa ett tryggare samhälle? Det gör det inte."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Jag tackar än en gång Malcolm Momodou Jallow för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i kammaren.Låt mig ge en kort bakgrund till varför utredningen tillsattes. Den beslutades av Vänsterpartiets regering, den socialdemokratiska regeringen som hade Vänsterpartiets parlamentariska stöd - dessutom uppbackad av Miljöpartiet. I den mån det finns kritik mot tillsättandet av utredningen i första läget bör den riktas mot er egen justitieminister, inte mot den här.Varför är det så lätt för mig att ändå omfamna värdet av att utredningen tillsattes? Jo, det var det jag beskrev, nämligen att det var en enorm otrygghet i stora delar av samhället, inte minst i landets utsatta områden. Över hälften av medborgarna som bor där upplever en omedelbar otrygghet. Det kan ingen stillasittande se på utan att vidta alla de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Det är också en realitet att ett fåtal personer håller dessa områden gisslan i sin kriminella verksamhet och med sitt stora våldskapital. Det är bakgrunden till att detta sker.Jag vänder mig också mycket bestämt mot att det handlar om skyldiga eller oskyldiga. I grund och botten finns alltså redan i dag ett ansvar för hyresgäster för det som sker i anslutning till den egna bostaden. Det ansvaret gäller både en inneboende 17-åring och ett 17-årigt barn. Däremot begränsar sig ansvaret till det område som är omedelbart i anslutning till bostaden. Det betyder till exempel att Hovrätten för Västra Sverige, i Göteborg, för någon vecka sedan fattade beslut om en vräkning i ett fall när det hade skett våld eller brottslighet i anslutning till bostaden som satte skräck i omgivningen. Min raka fråga i retur är: Ska det ansvaret tas bort?Förslaget handlar om att ha kvar det ansvar som alltså redan finns i lagstiftningen men ställa sig frågan om brottet ska ske i bostaden, i en loftgång nära bostaden, i entrén, eller om ansvaret ska utsträcka sig till att till exempel omfatta den närliggande grillplatsen till bostaden eller den närliggande lekplatsen. Den som inte vill utvidga ansvaret är den som har hela förklaringsbördan, om det möjligtvis inte är så att det ansvar som redan finns i dag i interpellantens perspektiv också borde avskaffas.Skälet till att det finns en skillnad mellan en hyresrätt och en villa är att det finns två helt olika lagstiftningar. Detta är inte en straffrättslig lagstiftning, utan det är en hyresrättslig lagstiftning. Alla vi som i något skede i livet hyr en bostad har olika skyldigheter gentemot en hyresvärd. Vi kan om vi inte sköter våra åtaganden enligt avtalet bli av med våra bostäder. Det finns redan i dag en möjlighet att vräka en hyresgäst som inte har gjort allt vad som ankommer på hyresgästen för att säkerställa att en inneboende eller ett barn inte begår brott i närheten av bostaden. Nu vill vi utvidga området.Jag vill betona skevheten som fanns i det tidigare direktivet. Varför ska en utvidgad skyldighet vara större när det gäller en inneboende 17-åring än det egna barnet som är 17 år gammalt? Det är en obalans i de direktiv som vi tog över och som vi har rätat ut.I grund och botten handlar det om att skötsamma människor, föräldrar som gör allt vad de kan för att motverka sina barns brottslighet, aldrig ska vräkas. Men föräldrar som antingen ser mellan fingrarna eller själva medverkar, som inte hörsammar socialtjänstens instruktioner eller annat, måste förstå att också deras egen boendesituation står på spel."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Jag tackar än en gång Malcolm Momodou Jallow för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i kammaren.Låt mig ge en kort bakgrund till varför utredningen tillsattes. Den beslutades av Vänsterpartiets regering, den socialdemokratiska regeringen som hade Vänsterpartiets parlamentariska stöd - dessutom uppbackad av Miljöpartiet. I den mån det finns kritik mot tillsättandet av utredningen i första läget bör den riktas mot er egen justitieminister, inte mot den här.Varför är det så lätt för mig att ändå omfamna värdet av att utredningen tillsattes? Jo, det var det jag beskrev, nämligen att det var en enorm otrygghet i stora delar av samhället, inte minst i landets utsatta områden. Över hälften av medborgarna som bor där upplever en omedelbar otrygghet. Det kan ingen stillasittande se på utan att vidta alla de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Det är också en realitet att ett fåtal personer håller dessa områden gisslan i sin kriminella verksamhet och med sitt stora våldskapital. Det är bakgrunden till att detta sker.Jag vänder mig också mycket bestämt mot att det handlar om skyldiga eller oskyldiga. I grund och botten finns alltså redan i dag ett ansvar för hyresgäster för det som sker i anslutning till den egna bostaden. Det ansvaret gäller både en inneboende 17-åring och ett 17-årigt barn. Däremot begränsar sig ansvaret till det område som är omedelbart i anslutning till bostaden. Det betyder till exempel att Hovrätten för Västra Sverige, i Göteborg, för någon vecka sedan fattade beslut om en vräkning i ett fall när det hade skett våld eller brottslighet i anslutning till bostaden som satte skräck i omgivningen. Min raka fråga i retur är: Ska det ansvaret tas bort?Förslaget handlar om att ha kvar det ansvar som alltså redan finns i lagstiftningen men ställa sig frågan om brottet ska ske i bostaden, i en loftgång nära bostaden, i entrén, eller om ansvaret ska utsträcka sig till att till exempel omfatta den närliggande grillplatsen till bostaden eller den närliggande lekplatsen. Den som inte vill utvidga ansvaret är den som har hela förklaringsbördan, om det möjligtvis inte är så att det ansvar som redan finns i dag i interpellantens perspektiv också borde avskaffas.Skälet till att det finns en skillnad mellan en hyresrätt och en villa är att det finns två helt olika lagstiftningar. Detta är inte en straffrättslig lagstiftning, utan det är en hyresrättslig lagstiftning. Alla vi som i något skede i livet hyr en bostad har olika skyldigheter gentemot en hyresvärd. Vi kan om vi inte sköter våra åtaganden enligt avtalet bli av med våra bostäder. Det finns redan i dag en möjlighet att vräka en hyresgäst som inte har gjort allt vad som ankommer på hyresgästen för att säkerställa att en inneboende eller ett barn inte begår brott i närheten av bostaden. Nu vill vi utvidga området.Jag vill betona skevheten som fanns i det tidigare direktivet. Varför ska en utvidgad skyldighet vara större när det gäller en inneboende 17-åring än det egna barnet som är 17 år gammalt? Det är en obalans i de direktiv som vi tog över och som vi har rätat ut.I grund och botten handlar det om att skötsamma människor, föräldrar som gör allt vad de kan för att motverka sina barns brottslighet, aldrig ska vräkas. Men föräldrar som antingen ser mellan fingrarna eller själva medverkar, som inte hörsammar socialtjänstens instruktioner eller annat, måste förstå att också deras egen boendesituation står på spel."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Debatten i dag mellan mig och justitieministern handlar om den pågående utredningen om att lättare kunna vräka familjemedlemmar när ett barn, en person eller hyresgäster har begått brott. Att vräka människor som begår brott har Vänsterpartiet inte några som helst synpunkter på, inte heller när det gäller att lagföra kriminella.Men dessa förslag handlar i huvudsak om att ifall en person som bor i någon annans hyresrätt, till exempel ett barn eller en inneboende, begår ett brott i eller i närheten av bostaden ska hela hushållet kunna vräkas - alltså även vuxna och barn som är oskyldiga. Det är det vi måste betona. Regeringen vill också att det ska bli lättare att kunna vräka dessa hyresgäster utan att de först ges en chans till rättelse.Precis som konstaterats är det redan i dag fullt möjligt att säga upp folk som begår brott och/eller använder bostaden för kriminell verksamhet. Justitieminister Gunnar Strömmers åtgärd kommer alltså bara att leda till att grupper som i dag är oskyldiga lättare kommer att kunna vräkas, inget annat. De skyldiga kan ju redan vräkas. Frågan handlar om varför man ska vräka oskyldiga som inte har begått något brott.Justitieministern nämner också att detta inte är något straff. Man kan haka upp sig på teknikaliteter och semantik, men om ministern ror i land en lag som gör det enklare att vräka oskyldiga föräldrar och syskon blir det trots allt samhällets straff i någon bemärkelse. Det kan man inte förneka.Ministerns och regeringens utgångspunkt är att man vill skapa tryggare bostadsområden. Men görs det verkligen genom att man vräker oskyldiga föräldrar och oskyldiga barn och gör oskyldiga barnfamiljer hemlösa? Hur bidrar fler hemlösa barnfamiljer till ett tryggare Sverige? Det kan inte jag säga. Är det verkligen en matematik som går ihop?Vart tänker ministern att de vräkta familjerna ska ta vägen? Den frågan har jag ställt många gånger, men ingen kan svara på den. Jag vill gärna höra vad ministern säger om det. Vad tänker ministern och regeringen göra för att se till att de människor som vräks har någonstans att ta vägen?Man skulle kunna tro, och önska, att det här förslaget bara är ett dåligt skämt. Det är liksom svårt att acceptera att någon på allvar kan tro att detta är ett seriöst försök att bidra till ett tryggare samhälle.Hur många barn är regeringen beredd att offra för att själv framstå som handlingskraftig? Vilka barn är ministern beredd att offra? Det är i alla fall inte barnen från de egna kvarteren, som det förefaller. Det här gäller bara barn som bor i hyresrätter, inte barn som bor i villor. Är det ministerns ståndpunkt att barn som bor i villor inte begår brott? Det gör de, om ministern har missat det. Kan vi vräka föräldrar till barn som bor i hyresrätter och syskon till barn som bor i hyresrätter på grund av att de begår brott? Men vi är också säkra på att barn som i villor och bostadsrätter också begår brott. Varför gäller inte den här lagstiftningen också för de människor som är välbärgade och bor i villor? Varför har vi en lagstiftning som gäller en viss grupp och inte en annan? Problemen finns ju i hela samhället.Det finns en inbyggd orättvisa i förslaget som kommer att påverka många människor. Därför vill jag veta hur just den här regeringen tänker. Vad tänker regeringen göra så att inte alla dessa människor ska bli hemlösa?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Debatten i dag mellan mig och justitieministern handlar om den pågående utredningen om att lättare kunna vräka familjemedlemmar när ett barn, en person eller hyresgäster har begått brott. Att vräka människor som begår brott har Vänsterpartiet inte några som helst synpunkter på, inte heller när det gäller att lagföra kriminella.Men dessa förslag handlar i huvudsak om att ifall en person som bor i någon annans hyresrätt, till exempel ett barn eller en inneboende, begår ett brott i eller i närheten av bostaden ska hela hushållet kunna vräkas - alltså även vuxna och barn som är oskyldiga. Det är det vi måste betona. Regeringen vill också att det ska bli lättare att kunna vräka dessa hyresgäster utan att de först ges en chans till rättelse.Precis som konstaterats är det redan i dag fullt möjligt att säga upp folk som begår brott och/eller använder bostaden för kriminell verksamhet. Justitieminister Gunnar Strömmers åtgärd kommer alltså bara att leda till att grupper som i dag är oskyldiga lättare kommer att kunna vräkas, inget annat. De skyldiga kan ju redan vräkas. Frågan handlar om varför man ska vräka oskyldiga som inte har begått något brott.Justitieministern nämner också att detta inte är något straff. Man kan haka upp sig på teknikaliteter och semantik, men om ministern ror i land en lag som gör det enklare att vräka oskyldiga föräldrar och syskon blir det trots allt samhällets straff i någon bemärkelse. Det kan man inte förneka.Ministerns och regeringens utgångspunkt är att man vill skapa tryggare bostadsområden. Men görs det verkligen genom att man vräker oskyldiga föräldrar och oskyldiga barn och gör oskyldiga barnfamiljer hemlösa? Hur bidrar fler hemlösa barnfamiljer till ett tryggare Sverige? Det kan inte jag säga. Är det verkligen en matematik som går ihop?Vart tänker ministern att de vräkta familjerna ska ta vägen? Den frågan har jag ställt många gånger, men ingen kan svara på den. Jag vill gärna höra vad ministern säger om det. Vad tänker ministern och regeringen göra för att se till att de människor som vräks har någonstans att ta vägen?Man skulle kunna tro, och önska, att det här förslaget bara är ett dåligt skämt. Det är liksom svårt att acceptera att någon på allvar kan tro att detta är ett seriöst försök att bidra till ett tryggare samhälle.Hur många barn är regeringen beredd att offra för att själv framstå som handlingskraftig? Vilka barn är ministern beredd att offra? Det är i alla fall inte barnen från de egna kvarteren, som det förefaller. Det här gäller bara barn som bor i hyresrätter, inte barn som bor i villor. Är det ministerns ståndpunkt att barn som bor i villor inte begår brott? Det gör de, om ministern har missat det. Kan vi vräka föräldrar till barn som bor i hyresrätter och syskon till barn som bor i hyresrätter på grund av att de begår brott? Men vi är också säkra på att barn som i villor och bostadsrätter också begår brott. Varför gäller inte den här lagstiftningen också för de människor som är välbärgade och bor i villor? Varför har vi en lagstiftning som gäller en viss grupp och inte en annan? Problemen finns ju i hela samhället.Det finns en inbyggd orättvisa i förslaget som kommer att påverka många människor. Därför vill jag veta hur just den här regeringen tänker. Vad tänker regeringen göra så att inte alla dessa människor ska bli hemlösa?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig om jag har för avsikt att lägga fram förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället och om det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet.Låt mig börja med att konstatera att vi i dag har en situation där mer än en fjärdedel av befolkningen känner sig otrygg i sina egna bostadsområden. Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning upplever hälften av dem som bor i socialt utsatta områden otrygghet. Den här utvecklingen måste brytas. I arbetet med att skapa tryggare bostadsområden har fastighetsägarna en viktig roll. I syfte att öka tryggheten för andra boende behöver de ges bättre möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott.Det finns en pågående utredning om tryggare bostadsområden, och den tar sikte på det hyresrättsliga regelverket. Om en hyresgäst, eller någon som hyresgästen ansvarar för, orsakar störningar för övriga boende som inte kan accepteras innebär det ett allvarligt åsidosättande av hyresgästens skyldigheter enligt hyresavtalet. I sådana situationer måste hyresvärden ha möjlighet att säga upp hyresavtalet. En sådan möjlighet finns redan i dag.Jag tycker att det är viktigt att betona att en vräkning inte är ett straff från samhällets sida. Möjligheterna att säga upp ett hyresavtal måste i stället utformas efter en rimlig avvägning mellan olika motstående intressen, mer konkret intressena hos hyresvärden och hyresgästen, liksom intresset hos andra boende i fastigheten och i bostadsområdet.Som jag sa: Redan i dag har hyresgästen ett tillsynsansvar som omfattar både familjemedlemmar och andra personer som bor i lägenheten. Det som vi nu talar om är alltså en utvidgning av ett ansvar som redan finns.Enligt de ursprungliga direktiven till utredningen var inriktningen att hyresgästen inte skulle få ett lika långtgående tillsynsansvar för sina barn som för andra som är inneboende. Men genom de tilläggsdirektiv som regeringen nyligen har beslutat om tas denna begränsning bort. Skälet är att föräldrar och familj har en avgörande betydelse för att förebygga brottslighet hos barn och unga. Det är rimligt att kräva att en förälder som känner till att det egna tonårsbarnet bär vapen eller säljer narkotika i närområdet vidtar åtgärder för att förhindra det.Samtidigt framhålls i våra tilläggsdirektiv vikten av att reglerna om hyresgästens tillsynsansvar utformas på ett proportionerligt sätt, alltså att det i praktiken blir en balans mellan mål och medel. Det betyder inte minst att utredningen ska beakta Europakonventionen och barnkonventionen, vilket i sin tur innebär att hänsyn ska tas till det intresse som hyresgästen och hyresgästens barn har av att få behålla sin bostad. På detta sätt säkerställer vi att de förslag som utredningen kommer att lämna också blir balanserade.Samhället har ett ansvar för att alla barn har någonstans att bo. Jag kan nämna att länsstyrelserna har i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete att motverka hemlöshet bland annat genom att förebygga avhysningar. Vidare har Kronofogdemyndigheten i uppdrag att verka för att ett samarbete för att förebygga avhysningar etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Det arbetet ska särskilt inriktas mot att förebygga avhysningar som berör barn. I utredningens uppdrag ingår också att bedöma om det ska bli lättare att säga upp en hyresgäst som har begått brott mot en närstående i den gemensamma bostaden. Det är självklart viktigt att det då finns tillräckliga möjligheter för den som har utsatts för våld att få bo kvar i bostaden för egen del. Den parallellt pågående utredningen om stärkt hyresrättslig skydd för våldsutsatta kvinnor ser över den frågan. Det uppdraget ska redovisas i juni.Det är den helheten som man måste se här. Både utredningen om tryggare bostadsområden och utredningen om stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor är viktiga, och jag ser fram emot utredningarnas förslag."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att lägga fram ett förslag som innebär att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?","answer":"Malcolm Momodou Jallow har frågat mig om jag har för avsikt att lägga fram förslag som innebär en möjlighet att vräka oskyldiga vuxna, barn och misshandlade kvinnor för att få bukt med kriminaliteten i samhället och om det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som använt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet.Låt mig börja med att konstatera att vi i dag har en situation där mer än en fjärdedel av befolkningen känner sig otrygg i sina egna bostadsområden. Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning upplever hälften av dem som bor i socialt utsatta områden otrygghet. Den här utvecklingen måste brytas. I arbetet med att skapa tryggare bostadsområden har fastighetsägarna en viktig roll. I syfte att öka tryggheten för andra boende behöver de ges bättre möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott.Det finns en pågående utredning om tryggare bostadsområden, och den tar sikte på det hyresrättsliga regelverket. Om en hyresgäst, eller någon som hyresgästen ansvarar för, orsakar störningar för övriga boende som inte kan accepteras innebär det ett allvarligt åsidosättande av hyresgästens skyldigheter enligt hyresavtalet. I sådana situationer måste hyresvärden ha möjlighet att säga upp hyresavtalet. En sådan möjlighet finns redan i dag.Jag tycker att det är viktigt att betona att en vräkning inte är ett straff från samhällets sida. Möjligheterna att säga upp ett hyresavtal måste i stället utformas efter en rimlig avvägning mellan olika motstående intressen, mer konkret intressena hos hyresvärden och hyresgästen, liksom intresset hos andra boende i fastigheten och i bostadsområdet.Som jag sa: Redan i dag har hyresgästen ett tillsynsansvar som omfattar både familjemedlemmar och andra personer som bor i lägenheten. Det som vi nu talar om är alltså en utvidgning av ett ansvar som redan finns.Enligt de ursprungliga direktiven till utredningen var inriktningen att hyresgästen inte skulle få ett lika långtgående tillsynsansvar för sina barn som för andra som är inneboende. Men genom de tilläggsdirektiv som regeringen nyligen har beslutat om tas denna begränsning bort. Skälet är att föräldrar och familj har en avgörande betydelse för att förebygga brottslighet hos barn och unga. Det är rimligt att kräva att en förälder som känner till att det egna tonårsbarnet bär vapen eller säljer narkotika i närområdet vidtar åtgärder för att förhindra det.Samtidigt framhålls i våra tilläggsdirektiv vikten av att reglerna om hyresgästens tillsynsansvar utformas på ett proportionerligt sätt, alltså att det i praktiken blir en balans mellan mål och medel. Det betyder inte minst att utredningen ska beakta Europakonventionen och barnkonventionen, vilket i sin tur innebär att hänsyn ska tas till det intresse som hyresgästen och hyresgästens barn har av att få behålla sin bostad. På detta sätt säkerställer vi att de förslag som utredningen kommer att lämna också blir balanserade.Samhället har ett ansvar för att alla barn har någonstans att bo. Jag kan nämna att länsstyrelserna har i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete att motverka hemlöshet bland annat genom att förebygga avhysningar. Vidare har Kronofogdemyndigheten i uppdrag att verka för att ett samarbete för att förebygga avhysningar etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Det arbetet ska särskilt inriktas mot att förebygga avhysningar som berör barn. I utredningens uppdrag ingår också att bedöma om det ska bli lättare att säga upp en hyresgäst som har begått brott mot en närstående i den gemensamma bostaden. Det är självklart viktigt att det då finns tillräckliga möjligheter för den som har utsatts för våld att få bo kvar i bostaden för egen del. Den parallellt pågående utredningen om stärkt hyresrättslig skydd för våldsutsatta kvinnor ser över den frågan. Det uppdraget ska redovisas i juni.Det är den helheten som man måste se här. Både utredningen om tryggare bostadsområden och utredningen om stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor är viktiga, och jag ser fram emot utredningarnas förslag."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Jag tackar ledamoten för en bra debatt. Jag upplever att vi alla i grund och botten .(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren.) Jag upplever att vi alla i grund och botten vill ha samma sak - långsiktigt hållbara fiskbestånd som kan nyttjas av en konkurrenskraftig fiskerinäring, bestående av såväl större fartyg som av ett mer småskaligt kustnära fiske. För detta krävs att vi fortsätter att utveckla flera olika delar av fiskeriförvaltningen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES är grunden för de förvaltningsbeslut som vi fattar inom EU, särskilt avseende nivån på de årliga fiskemöjligheterna. Att ICES har tillgång till relevanta data är därför helt avgörande och någonting som vi kontinuerligt arbetar med att förbättra. Havs- och vattenmyndighetens uppdrag avseende orsakssambanden som påverkar strömmingen specifikt är ett exempel på detta, liksom att ministerrådet och EU-kommissionen åtagit sig att tillsammans med ICES förbättra kunskapsläget i samma fråga. Utan en uppföljning av att förvaltningsbesluten efterlevs når vi inte våra mål. Därför måste vi också kontinuerligt utveckla fiskekontrollen. Detta pågår såväl på EU-nivå som nationellt och är ett arbete som regeringen prioriterar. Under de sex månader som jag har suttit som landsbygdsminister har vi också utökat verktygen för HaV att vidta åtgärder som ska leda till att bestånden återhämtar sig på ett bättre sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Jag tackar ledamoten för en bra debatt. Jag upplever att vi alla i grund och botten .(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren.) Jag upplever att vi alla i grund och botten vill ha samma sak - långsiktigt hållbara fiskbestånd som kan nyttjas av en konkurrenskraftig fiskerinäring, bestående av såväl större fartyg som av ett mer småskaligt kustnära fiske. För detta krävs att vi fortsätter att utveckla flera olika delar av fiskeriförvaltningen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES är grunden för de förvaltningsbeslut som vi fattar inom EU, särskilt avseende nivån på de årliga fiskemöjligheterna. Att ICES har tillgång till relevanta data är därför helt avgörande och någonting som vi kontinuerligt arbetar med att förbättra. Havs- och vattenmyndighetens uppdrag avseende orsakssambanden som påverkar strömmingen specifikt är ett exempel på detta, liksom att ministerrådet och EU-kommissionen åtagit sig att tillsammans med ICES förbättra kunskapsläget i samma fråga. Utan en uppföljning av att förvaltningsbesluten efterlevs når vi inte våra mål. Därför måste vi också kontinuerligt utveckla fiskekontrollen. Detta pågår såväl på EU-nivå som nationellt och är ett arbete som regeringen prioriterar. Under de sex månader som jag har suttit som landsbygdsminister har vi också utökat verktygen för HaV att vidta åtgärder som ska leda till att bestånden återhämtar sig på ett bättre sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Jag tackar ledamoten för en bra debatt. Jag upplever att vi alla i grund och botten .(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Jag vill påminna om att kammarens överläggningar inte får störas av åhörare på läktaren.) Jag upplever att vi alla i grund och botten vill ha samma sak - långsiktigt hållbara fiskbestånd som kan nyttjas av en konkurrenskraftig fiskerinäring, bestående av såväl större fartyg som av ett mer småskaligt kustnära fiske. För detta krävs att vi fortsätter att utveckla flera olika delar av fiskeriförvaltningen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES är grunden för de förvaltningsbeslut som vi fattar inom EU, särskilt avseende nivån på de årliga fiskemöjligheterna. Att ICES har tillgång till relevanta data är därför helt avgörande och någonting som vi kontinuerligt arbetar med att förbättra. Havs- och vattenmyndighetens uppdrag avseende orsakssambanden som påverkar strömmingen specifikt är ett exempel på detta, liksom att ministerrådet och EU-kommissionen åtagit sig att tillsammans med ICES förbättra kunskapsläget i samma fråga. Utan en uppföljning av att förvaltningsbesluten efterlevs når vi inte våra mål. Därför måste vi också kontinuerligt utveckla fiskekontrollen. Detta pågår såväl på EU-nivå som nationellt och är ett arbete som regeringen prioriterar. Under de sex månader som jag har suttit som landsbygdsminister har vi också utökat verktygen för HaV att vidta åtgärder som ska leda till att bestånden återhämtar sig på ett bättre sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"För en tid sedan besökte yrkesfiskaren Dennis Bergman, från Bergmans fisk i Norrsundet i min hemkommun, riksdagen. Hans tydliga uppmaning till oss politiker var: Politikerna måste vakna. Vi behöver ett kraftigt minskat uttag av fisk i Östersjön och Bottenhavet. Använd försiktighetsprincipen! Den kustlekande strömmingen är nästan helt borta, och vi måste dra i handbromsen. Jag noterar att statsrådet i svaret på interpellationen beskriver ett pågående pilotförsök med frivillig kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Det kommer att vara ett sätt att öka kunskapen om vilka fler åtgärder som vi behöver vidta för att komma till rätta med denna systematiska felrapportering. Men tyvärr har det varit ett väldigt lågt intresse från industrifisket att delta i detta. Jag tror att det kan vara så få som två fartyg som ingår. Jag vill fråga statsrådet om han verkligen bedömer att det går att få ett vettigt resultat och om han är nöjd med att industrifisket tyvärr tycks ha ett så litet engagemang för att se till att fångstrapporteringen blir korrekt. Jag vill avslutningsvis tacka statsrådet för debatten. Det är ett faktum att det enda rimliga och nödvändiga är att det ska vara dyrt att fuska. Det ska vara lätt att åka fast. Och det ska också kosta om man blir upptäckt. Detta kan vara vår sista chans framöver att rädda strömmingsbestånden. Och det absolut minsta som vi borde kunna göra är att säkerställa att vi inte har någon systematisk felrapportering, som Havs- och vattenmyndigheten nu ändå har larmat om. Det kan vi inte vara nöjda med."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"För en tid sedan besökte yrkesfiskaren Dennis Bergman, från Bergmans fisk i Norrsundet i min hemkommun, riksdagen. Hans tydliga uppmaning till oss politiker var: Politikerna måste vakna. Vi behöver ett kraftigt minskat uttag av fisk i Östersjön och Bottenhavet. Använd försiktighetsprincipen! Den kustlekande strömmingen är nästan helt borta, och vi måste dra i handbromsen. Jag noterar att statsrådet i svaret på interpellationen beskriver ett pågående pilotförsök med frivillig kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Det kommer att vara ett sätt att öka kunskapen om vilka fler åtgärder som vi behöver vidta för att komma till rätta med denna systematiska felrapportering. Men tyvärr har det varit ett väldigt lågt intresse från industrifisket att delta i detta. Jag tror att det kan vara så få som två fartyg som ingår. Jag vill fråga statsrådet om han verkligen bedömer att det går att få ett vettigt resultat och om han är nöjd med att industrifisket tyvärr tycks ha ett så litet engagemang för att se till att fångstrapporteringen blir korrekt. Jag vill avslutningsvis tacka statsrådet för debatten. Det är ett faktum att det enda rimliga och nödvändiga är att det ska vara dyrt att fuska. Det ska vara lätt att åka fast. Och det ska också kosta om man blir upptäckt. Detta kan vara vår sista chans framöver att rädda strömmingsbestånden. Och det absolut minsta som vi borde kunna göra är att säkerställa att vi inte har någon systematisk felrapportering, som Havs- och vattenmyndigheten nu ändå har larmat om. Det kan vi inte vara nöjda med."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"För en tid sedan besökte yrkesfiskaren Dennis Bergman, från Bergmans fisk i Norrsundet i min hemkommun, riksdagen. Hans tydliga uppmaning till oss politiker var: Politikerna måste vakna. Vi behöver ett kraftigt minskat uttag av fisk i Östersjön och Bottenhavet. Använd försiktighetsprincipen! Den kustlekande strömmingen är nästan helt borta, och vi måste dra i handbromsen. Jag noterar att statsrådet i svaret på interpellationen beskriver ett pågående pilotförsök med frivillig kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Det kommer att vara ett sätt att öka kunskapen om vilka fler åtgärder som vi behöver vidta för att komma till rätta med denna systematiska felrapportering. Men tyvärr har det varit ett väldigt lågt intresse från industrifisket att delta i detta. Jag tror att det kan vara så få som två fartyg som ingår. Jag vill fråga statsrådet om han verkligen bedömer att det går att få ett vettigt resultat och om han är nöjd med att industrifisket tyvärr tycks ha ett så litet engagemang för att se till att fångstrapporteringen blir korrekt. Jag vill avslutningsvis tacka statsrådet för debatten. Det är ett faktum att det enda rimliga och nödvändiga är att det ska vara dyrt att fuska. Det ska vara lätt att åka fast. Och det ska också kosta om man blir upptäckt. Detta kan vara vår sista chans framöver att rädda strömmingsbestånden. Och det absolut minsta som vi borde kunna göra är att säkerställa att vi inte har någon systematisk felrapportering, som Havs- och vattenmyndigheten nu ändå har larmat om. Det kan vi inte vara nöjda med."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Jag vill börja med att konstatera att regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Det är varken helt nytt för 2022-2023 eller någon hemlighet att fångstuppskattningar inte alltid stämmer. Det är en situation som både kommissionen och ICES är medvetna om och som ingår som en osäkerhetsfaktor. Med detta sagt är det naturligtvis viktigt att rapporteringen förbättras och att brister i regelverket korrigeras. Därför är det arbete som Sverige för närvarande leder, i egenskap av ordförandeland i EU, med en översyn av EU:s regelverk för fiskerikontrollen viktigt. Bland annat ingår att det även i Östersjön införs en specifik toleransmarginal för uppskattning av artsammansättningen i en fångst, det vill säga att hantera det problem som HaV:s kontroller har visat på. Och regeringen stöder detta. Men vi sitter inte still i båten. Även nationellt pågår ett utvecklingsarbete. Regeringen fortsätter med den budgetförstärkning för fiskerikontroll som riksdagen fattade beslut om 2022. För att säkerställa korrekt rapportering av landad fångst vid osorterade landningar utvecklar HaV regelverket gällande vägning och artsammansättningsprov. HaV avser även att ta fram vägledningar och utveckla nuvarande kontrollrutiner för denna del av regelverket. Detta arbete sker, vilket är oerhört väsentligt, i samarbete med andra medlemsstater. HaV har bland annat utvecklat och förtydligat kärnprocesserna vid uppgiftslämnande och grunddata, sjöövervakning, fältkontroll och administrativ kontroll men även vägledning och support. Beroenden internt och externt när det gäller samverkansmyndigheter har tydliggjorts.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES om bestånden i Östersjön presenteras någon gång i maj eller juni. Denna ligger sedan till grund för förhandlingarna och beslut vid ministerrådsmötet i oktober för fiskemöjligheterna 2024.Den 17 oktober 2022, några dagar innan jag tillträdde som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2023. Sverige verkade, i linje med den ståndpunkt som fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön. SLU pekar de facto på att det är många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Utöver fiske antas strömmingsbeståndens dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, annan fisk och skarv."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Jag vill börja med att konstatera att regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Det är varken helt nytt för 2022-2023 eller någon hemlighet att fångstuppskattningar inte alltid stämmer. Det är en situation som både kommissionen och ICES är medvetna om och som ingår som en osäkerhetsfaktor. Med detta sagt är det naturligtvis viktigt att rapporteringen förbättras och att brister i regelverket korrigeras. Därför är det arbete som Sverige för närvarande leder, i egenskap av ordförandeland i EU, med en översyn av EU:s regelverk för fiskerikontrollen viktigt. Bland annat ingår att det även i Östersjön införs en specifik toleransmarginal för uppskattning av artsammansättningen i en fångst, det vill säga att hantera det problem som HaV:s kontroller har visat på. Och regeringen stöder detta. Men vi sitter inte still i båten. Även nationellt pågår ett utvecklingsarbete. Regeringen fortsätter med den budgetförstärkning för fiskerikontroll som riksdagen fattade beslut om 2022. För att säkerställa korrekt rapportering av landad fångst vid osorterade landningar utvecklar HaV regelverket gällande vägning och artsammansättningsprov. HaV avser även att ta fram vägledningar och utveckla nuvarande kontrollrutiner för denna del av regelverket. Detta arbete sker, vilket är oerhört väsentligt, i samarbete med andra medlemsstater. HaV har bland annat utvecklat och förtydligat kärnprocesserna vid uppgiftslämnande och grunddata, sjöövervakning, fältkontroll och administrativ kontroll men även vägledning och support. Beroenden internt och externt när det gäller samverkansmyndigheter har tydliggjorts.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES om bestånden i Östersjön presenteras någon gång i maj eller juni. Denna ligger sedan till grund för förhandlingarna och beslut vid ministerrådsmötet i oktober för fiskemöjligheterna 2024.Den 17 oktober 2022, några dagar innan jag tillträdde som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2023. Sverige verkade, i linje med den ståndpunkt som fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön. SLU pekar de facto på att det är många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Utöver fiske antas strömmingsbeståndens dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, annan fisk och skarv."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Jag vill börja med att konstatera att regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Det är varken helt nytt för 2022-2023 eller någon hemlighet att fångstuppskattningar inte alltid stämmer. Det är en situation som både kommissionen och ICES är medvetna om och som ingår som en osäkerhetsfaktor. Med detta sagt är det naturligtvis viktigt att rapporteringen förbättras och att brister i regelverket korrigeras. Därför är det arbete som Sverige för närvarande leder, i egenskap av ordförandeland i EU, med en översyn av EU:s regelverk för fiskerikontrollen viktigt. Bland annat ingår att det även i Östersjön införs en specifik toleransmarginal för uppskattning av artsammansättningen i en fångst, det vill säga att hantera det problem som HaV:s kontroller har visat på. Och regeringen stöder detta. Men vi sitter inte still i båten. Även nationellt pågår ett utvecklingsarbete. Regeringen fortsätter med den budgetförstärkning för fiskerikontroll som riksdagen fattade beslut om 2022. För att säkerställa korrekt rapportering av landad fångst vid osorterade landningar utvecklar HaV regelverket gällande vägning och artsammansättningsprov. HaV avser även att ta fram vägledningar och utveckla nuvarande kontrollrutiner för denna del av regelverket. Detta arbete sker, vilket är oerhört väsentligt, i samarbete med andra medlemsstater. HaV har bland annat utvecklat och förtydligat kärnprocesserna vid uppgiftslämnande och grunddata, sjöövervakning, fältkontroll och administrativ kontroll men även vägledning och support. Beroenden internt och externt när det gäller samverkansmyndigheter har tydliggjorts.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådgivningen från ICES om bestånden i Östersjön presenteras någon gång i maj eller juni. Denna ligger sedan till grund för förhandlingarna och beslut vid ministerrådsmötet i oktober för fiskemöjligheterna 2024.Den 17 oktober 2022, några dagar innan jag tillträdde som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön för 2023. Sverige verkade, i linje med den ståndpunkt som fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön. SLU pekar de facto på att det är många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Utöver fiske antas strömmingsbeståndens dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl, annan fisk och skarv."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Om man är uppväxt vid kusten i Gävleborg är det omöjligt att inte se vilken negativ påverkan som utfiskningen av till exempel större strömming har haft och har på våra kustsamhällen. Där slås småskaligt kustnära fiske ut, och ätbar fisk finns knappt kvar, till förmån för industrifisket och dess trålning efter fisk som mals ner till fiskmjöl och alltså inte blir mat på våra tallrikar och inte ökar den svenska livsmedelsproduktionen.Det är också omöjligt att inte se vilken potential livskraftiga fiskebestånd skulle ha för de lokala jobben och ekonomin, svensk livsmedelsproduktion och turismen och förstås för de småskaliga yrkesfiskare som har funnits i generationer, som finns kvar och som kämpar samt givetvis för friskare marina ekosystem.Det är uppenbart att det krävs krafttag och skyndsamma förvaltnings- och skyddsåtgärder för att trygga fiskbestånden. Jag noterar att statsrådet beskriver att kunskapsläget är förhållandevis osäkert.Jag noterar faktiskt att forskare, inte minst från ICES, har sagt att deras modeller blir så osäkra just utifrån att den fiskerapportering som kommer in är felaktig. Detta är helt avgörande. Om vi inte vet hur mycket fisk som fiskas upp blir det väldigt svårt att bedöma vad som är långsiktigt hållbara fiskbestånd.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt i dag rapportera en felaktig fördelning av strömming och skarpsill ger i alla fall en straffavgift. Den är på runt 2 000 kronor oavsett hur stor överträdelsen är och oavsett det totala värdet på fångsten. Det som vi politiskt behöver ställa frågor om, oavsett politisk färg, är om detta är rimligt och om incitamenten är tillräckligt starka för att rapportera rätt. Detta snedvrider förstås också konkurrensen. Det är ändå ett faktum att HaV rapporterar om att man ser en stor och systematisk felrapportering. Med tanke på det allvarliga läge som vi ser för fiskbestånden, och för att till exempel strömmingen inte ska gå samma öde till mötes som torsken, behöver vi agera skyndsamt. Där menar jag att statsrådet har en väldigt viktig uppgift och ett väldigt viktigt uppdrag framöver att säkerställa att den kunskap som vår egen svenska myndighet har också når fram till EU när kvotsättning ska ske. Jag tycker inte att svaren hittills riktigt tyder på att statsrådet kommer att säkerställa detta. Men jag hoppas att statsrådet har möjlighet att förtydliga detta i sitt nästa inlägg."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Om man är uppväxt vid kusten i Gävleborg är det omöjligt att inte se vilken negativ påverkan som utfiskningen av till exempel större strömming har haft och har på våra kustsamhällen. Där slås småskaligt kustnära fiske ut, och ätbar fisk finns knappt kvar, till förmån för industrifisket och dess trålning efter fisk som mals ner till fiskmjöl och alltså inte blir mat på våra tallrikar och inte ökar den svenska livsmedelsproduktionen.Det är också omöjligt att inte se vilken potential livskraftiga fiskebestånd skulle ha för de lokala jobben och ekonomin, svensk livsmedelsproduktion och turismen och förstås för de småskaliga yrkesfiskare som har funnits i generationer, som finns kvar och som kämpar samt givetvis för friskare marina ekosystem.Det är uppenbart att det krävs krafttag och skyndsamma förvaltnings- och skyddsåtgärder för att trygga fiskbestånden. Jag noterar att statsrådet beskriver att kunskapsläget är förhållandevis osäkert.Jag noterar faktiskt att forskare, inte minst från ICES, har sagt att deras modeller blir så osäkra just utifrån att den fiskerapportering som kommer in är felaktig. Detta är helt avgörande. Om vi inte vet hur mycket fisk som fiskas upp blir det väldigt svårt att bedöma vad som är långsiktigt hållbara fiskbestånd.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt i dag rapportera en felaktig fördelning av strömming och skarpsill ger i alla fall en straffavgift. Den är på runt 2 000 kronor oavsett hur stor överträdelsen är och oavsett det totala värdet på fångsten. Det som vi politiskt behöver ställa frågor om, oavsett politisk färg, är om detta är rimligt och om incitamenten är tillräckligt starka för att rapportera rätt. Detta snedvrider förstås också konkurrensen. Det är ändå ett faktum att HaV rapporterar om att man ser en stor och systematisk felrapportering. Med tanke på det allvarliga läge som vi ser för fiskbestånden, och för att till exempel strömmingen inte ska gå samma öde till mötes som torsken, behöver vi agera skyndsamt. Där menar jag att statsrådet har en väldigt viktig uppgift och ett väldigt viktigt uppdrag framöver att säkerställa att den kunskap som vår egen svenska myndighet har också når fram till EU när kvotsättning ska ske. Jag tycker inte att svaren hittills riktigt tyder på att statsrådet kommer att säkerställa detta. Men jag hoppas att statsrådet har möjlighet att förtydliga detta i sitt nästa inlägg."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Om man är uppväxt vid kusten i Gävleborg är det omöjligt att inte se vilken negativ påverkan som utfiskningen av till exempel större strömming har haft och har på våra kustsamhällen. Där slås småskaligt kustnära fiske ut, och ätbar fisk finns knappt kvar, till förmån för industrifisket och dess trålning efter fisk som mals ner till fiskmjöl och alltså inte blir mat på våra tallrikar och inte ökar den svenska livsmedelsproduktionen.Det är också omöjligt att inte se vilken potential livskraftiga fiskebestånd skulle ha för de lokala jobben och ekonomin, svensk livsmedelsproduktion och turismen och förstås för de småskaliga yrkesfiskare som har funnits i generationer, som finns kvar och som kämpar samt givetvis för friskare marina ekosystem.Det är uppenbart att det krävs krafttag och skyndsamma förvaltnings- och skyddsåtgärder för att trygga fiskbestånden. Jag noterar att statsrådet beskriver att kunskapsläget är förhållandevis osäkert.Jag noterar faktiskt att forskare, inte minst från ICES, har sagt att deras modeller blir så osäkra just utifrån att den fiskerapportering som kommer in är felaktig. Detta är helt avgörande. Om vi inte vet hur mycket fisk som fiskas upp blir det väldigt svårt att bedöma vad som är långsiktigt hållbara fiskbestånd.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt i dag rapportera en felaktig fördelning av strömming och skarpsill ger i alla fall en straffavgift. Den är på runt 2 000 kronor oavsett hur stor överträdelsen är och oavsett det totala värdet på fångsten. Det som vi politiskt behöver ställa frågor om, oavsett politisk färg, är om detta är rimligt och om incitamenten är tillräckligt starka för att rapportera rätt. Detta snedvrider förstås också konkurrensen. Det är ändå ett faktum att HaV rapporterar om att man ser en stor och systematisk felrapportering. Med tanke på det allvarliga läge som vi ser för fiskbestånden, och för att till exempel strömmingen inte ska gå samma öde till mötes som torsken, behöver vi agera skyndsamt. Där menar jag att statsrådet har en väldigt viktig uppgift och ett väldigt viktigt uppdrag framöver att säkerställa att den kunskap som vår egen svenska myndighet har också når fram till EU när kvotsättning ska ske. Jag tycker inte att svaren hittills riktigt tyder på att statsrådet kommer att säkerställa detta. Men jag hoppas att statsrådet har möjlighet att förtydliga detta i sitt nästa inlägg."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Jag vill börja med att tacka för ledamotens stora intresse för fiske och fiskbeståndens situation.Som jag nämnde i mitt inledande anförande gör HaV en översyn av rutiner och regler vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen redan ombord. Det är precis så jag vill att myndigheter ska göra - hjälpa företag att göra rätt. Det är positivt att Havs- och vattenmyndigheten genomför den typen av riktade kontrollinsatser. Fiskerikontrollen har som sagt hög prioritet för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill skillnad från vad interpellanten uttalar visar kontrollerna på en god uppskattning av den totala fångstmängden. Att inte uppskatta den totala fångsten rätt är en överträdelse. Att felaktigt uppskatta fördelningen mellan arter i en fångst är dock inte en överträdelse i Östersjön.Pelagiska fångster förvaras i tankar ombord på fartyget. De fångster som ska användas till humankonsumtion sorteras normalt vid landningen, men de fångster som ska användas för industriändamål, till exempel djurfoder, sorteras inte.Om sortering inte sker ska de olika arterna fastställas med hjälp av provtagning enligt en viss metod. Utmaningarna med denna provtagning och att fångster inte sorteras vid landningar delar vi med alla EU-länder som tar emot den typen av fångster.Sill och strömming omfattas som ledamoten vet av den gemensamma fiskeripolitiken och nyttjas av många medlemsstater. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara tillräckligt god, och ICES lämnar därför, som jag nämnde tidigare, årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning.Jag uppfattar inte att interpellationen i sak handlar om strömmingen i Östersjön, men naturligtvis finns det kopplingar. Jag får i det sammanhanget upprepa det jag sagt i andra debatter här i kammaren: Vi ska vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas kunskap. Övergripande är det viktigt att vi först får reda på vad som är orsaken eller, troligtvis, orsakerna till något för att därefter kunna vidta rätt åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Jag vill börja med att tacka för ledamotens stora intresse för fiske och fiskbeståndens situation.Som jag nämnde i mitt inledande anförande gör HaV en översyn av rutiner och regler vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen redan ombord. Det är precis så jag vill att myndigheter ska göra - hjälpa företag att göra rätt. Det är positivt att Havs- och vattenmyndigheten genomför den typen av riktade kontrollinsatser. Fiskerikontrollen har som sagt hög prioritet för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill skillnad från vad interpellanten uttalar visar kontrollerna på en god uppskattning av den totala fångstmängden. Att inte uppskatta den totala fångsten rätt är en överträdelse. Att felaktigt uppskatta fördelningen mellan arter i en fångst är dock inte en överträdelse i Östersjön.Pelagiska fångster förvaras i tankar ombord på fartyget. De fångster som ska användas till humankonsumtion sorteras normalt vid landningen, men de fångster som ska användas för industriändamål, till exempel djurfoder, sorteras inte.Om sortering inte sker ska de olika arterna fastställas med hjälp av provtagning enligt en viss metod. Utmaningarna med denna provtagning och att fångster inte sorteras vid landningar delar vi med alla EU-länder som tar emot den typen av fångster.Sill och strömming omfattas som ledamoten vet av den gemensamma fiskeripolitiken och nyttjas av många medlemsstater. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara tillräckligt god, och ICES lämnar därför, som jag nämnde tidigare, årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning.Jag uppfattar inte att interpellationen i sak handlar om strömmingen i Östersjön, men naturligtvis finns det kopplingar. Jag får i det sammanhanget upprepa det jag sagt i andra debatter här i kammaren: Vi ska vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas kunskap. Övergripande är det viktigt att vi först får reda på vad som är orsaken eller, troligtvis, orsakerna till något för att därefter kunna vidta rätt åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Jag vill börja med att tacka för ledamotens stora intresse för fiske och fiskbeståndens situation.Som jag nämnde i mitt inledande anförande gör HaV en översyn av rutiner och regler vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen redan ombord. Det är precis så jag vill att myndigheter ska göra - hjälpa företag att göra rätt. Det är positivt att Havs- och vattenmyndigheten genomför den typen av riktade kontrollinsatser. Fiskerikontrollen har som sagt hög prioritet för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill skillnad från vad interpellanten uttalar visar kontrollerna på en god uppskattning av den totala fångstmängden. Att inte uppskatta den totala fångsten rätt är en överträdelse. Att felaktigt uppskatta fördelningen mellan arter i en fångst är dock inte en överträdelse i Östersjön.Pelagiska fångster förvaras i tankar ombord på fartyget. De fångster som ska användas till humankonsumtion sorteras normalt vid landningen, men de fångster som ska användas för industriändamål, till exempel djurfoder, sorteras inte.Om sortering inte sker ska de olika arterna fastställas med hjälp av provtagning enligt en viss metod. Utmaningarna med denna provtagning och att fångster inte sorteras vid landningar delar vi med alla EU-länder som tar emot den typen av fångster.Sill och strömming omfattas som ledamoten vet av den gemensamma fiskeripolitiken och nyttjas av många medlemsstater. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara tillräckligt god, och ICES lämnar därför, som jag nämnde tidigare, årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning.Jag uppfattar inte att interpellationen i sak handlar om strömmingen i Östersjön, men naturligtvis finns det kopplingar. Jag får i det sammanhanget upprepa det jag sagt i andra debatter här i kammaren: Vi ska vara medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande saknas kunskap. Övergripande är det viktigt att vi först får reda på vad som är orsaken eller, troligtvis, orsakerna till något för att därefter kunna vidta rätt åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Tack, landsbygdsministern, för svaret på interpellationen!\"Det skulle kunna vara så att man medvetet rapporterar fel för att maximera sitt kvotutnyttjande och indirekt sin vinst genom att skapa konkurrensfördelar gentemot fiskare som rapporterar korrekt.\"Så uttalar sig en medarbetare på Havs- och vattenmyndigheten i ett reportage från SVT Gävleborg. Utifrån sina kontroller av fisket misstänker de att ett omfattande och systematiskt fusk pågår vid inrapportering av storleken på fångsterna. Det beskrivs vara mer regel än undantag att de faktiska fångsterna är större än vad som rapporteras in. Framför allt beskriver myndigheten att den egentliga fördelningen mellan arterna skarpsill och strömming, som vi säger där jag bor, rapporteras in felaktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLängs Bottenhavets och Östersjöns kust är det ett hårt fisketryck på skarpsill och strömming från det storskaliga industrifisket med trålning. Det är just bland de storskaliga industritrålarna som Havs- och vattenmyndigheten ser att de egentliga fångsterna är större och att fördelningen av de fiskarter som tas upp inte stämmer. En misstanke som går att ha i detta är att man till exempel rapporterar skarpsill som sill eller strömming för att få fortsätta att fiska på skarpsill trots att man redan har fyllt sin kvot.Allvaret i larmen om felrapportering ska ses i ljuset av att industrifisket de senaste 20 åren har rapporterat in en extrem ökning av fångster, medan fångsterna för de lokala småskaliga yrkesfiskarna har minskat markant. Deras kvoter har inte kunnat fyllas på länge. Industrifiskets uttag och press på fiskbestånden är alltså stort, sannolikt till och med större än vad vi vet om.Under lång tid har småskaliga kustfiskare, sportfiskare, länsstyrelser och kommuner längs ostkusten samstämmigt kunnat påvisa en väldigt oroande och akut situation för strömmingen, som har en central roll i ekosystemet och för andra arter i havet. Den akuta situationen för strömmingen bekräftas av SLU, som vid provfiske förra året fick upp ungefär 8 procent av det antal som man fick upp på 80-talet.Detta får en rad konsekvenser för hela ekosystemet, för fiskens kraft att stå emot yttre miljöpåverkan men även för Sveriges livsmedelsproduktion och beredskap och för fortlevnaden för de småskaliga yrkesfiskarna längs kusten. Jag noterar att statsrådet i interpellationssvaret beskriver att regeringen delar bilden att EU:s nuvarande kontrollsystem är ett problem och stöder den översyn av regelverket som påbörjades för hela fem år sedan.Inget svar ges dock på frågan om statsrådet kommer att säkerställa att informationen om den omfattande felrapportering som HaV tydligt påvisar kommer att rapporteras till statsrådets kollegor och havsforskningsrådet ICES. Detta är en helt grundläggande och viktig kunskap att delge forskare hos ICES och statsrådets kollegor inför bedömningen av kommande kvoter.Jag hoppas att statsrådet i sitt nästa inlägg kan svara på frågan om huruvida kunskapen om felrapporteringen kommer att föras vidare."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Tack, landsbygdsministern, för svaret på interpellationen!\"Det skulle kunna vara så att man medvetet rapporterar fel för att maximera sitt kvotutnyttjande och indirekt sin vinst genom att skapa konkurrensfördelar gentemot fiskare som rapporterar korrekt.\"Så uttalar sig en medarbetare på Havs- och vattenmyndigheten i ett reportage från SVT Gävleborg. Utifrån sina kontroller av fisket misstänker de att ett omfattande och systematiskt fusk påg��r vid inrapportering av storleken på fångsterna. Det beskrivs vara mer regel än undantag att de faktiska fångsterna är större än vad som rapporteras in. Framför allt beskriver myndigheten att den egentliga fördelningen mellan arterna skarpsill och strömming, som vi säger där jag bor, rapporteras in felaktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLängs Bottenhavets och Östersjöns kust är det ett hårt fisketryck på skarpsill och strömming från det storskaliga industrifisket med trålning. Det är just bland de storskaliga industritrålarna som Havs- och vattenmyndigheten ser att de egentliga fångsterna är större och att fördelningen av de fiskarter som tas upp inte stämmer. En misstanke som går att ha i detta är att man till exempel rapporterar skarpsill som sill eller strömming för att få fortsätta att fiska på skarpsill trots att man redan har fyllt sin kvot.Allvaret i larmen om felrapportering ska ses i ljuset av att industrifisket de senaste 20 åren har rapporterat in en extrem ökning av fångster, medan fångsterna för de lokala småskaliga yrkesfiskarna har minskat markant. Deras kvoter har inte kunnat fyllas på länge. Industrifiskets uttag och press på fiskbestånden är alltså stort, sannolikt till och med större än vad vi vet om.Under lång tid har småskaliga kustfiskare, sportfiskare, länsstyrelser och kommuner längs ostkusten samstämmigt kunnat påvisa en väldigt oroande och akut situation för strömmingen, som har en central roll i ekosystemet och för andra arter i havet. Den akuta situationen för strömmingen bekräftas av SLU, som vid provfiske förra året fick upp ungefär 8 procent av det antal som man fick upp på 80-talet.Detta får en rad konsekvenser för hela ekosystemet, för fiskens kraft att stå emot yttre miljöpåverkan men även för Sveriges livsmedelsproduktion och beredskap och för fortlevnaden för de småskaliga yrkesfiskarna längs kusten. Jag noterar att statsrådet i interpellationssvaret beskriver att regeringen delar bilden att EU:s nuvarande kontrollsystem är ett problem och stöder den översyn av regelverket som påbörjades för hela fem år sedan.Inget svar ges dock på frågan om statsrådet kommer att säkerställa att informationen om den omfattande felrapportering som HaV tydligt påvisar kommer att rapporteras till statsrådets kollegor och havsforskningsrådet ICES. Detta är en helt grundläggande och viktig kunskap att delge forskare hos ICES och statsrådets kollegor inför bedömningen av kommande kvoter.Jag hoppas att statsrådet i sitt nästa inlägg kan svara på frågan om huruvida kunskapen om felrapporteringen kommer att föras vidare."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Tack, landsbygdsministern, för svaret på interpellationen!\"Det skulle kunna vara så att man medvetet rapporterar fel för att maximera sitt kvotutnyttjande och indirekt sin vinst genom att skapa konkurrensfördelar gentemot fiskare som rapporterar korrekt.\"Så uttalar sig en medarbetare på Havs- och vattenmyndigheten i ett reportage från SVT Gävleborg. Utifrån sina kontroller av fisket misstänker de att ett omfattande och systematiskt fusk pågår vid inrapportering av storleken på fångsterna. Det beskrivs vara mer regel än undantag att de faktiska fångsterna är större än vad som rapporteras in. Framför allt beskriver myndigheten att den egentliga fördelningen mellan arterna skarpsill och strömming, som vi säger där jag bor, rapporteras in felaktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLängs Bottenhavets och Östersjöns kust är det ett hårt fisketryck på skarpsill och strömming från det storskaliga industrifisket med trålning. Det är just bland de storskaliga industritrålarna som Havs- och vattenmyndigheten ser att de egentliga fångsterna är större och att fördelningen av de fiskarter som tas upp inte stämmer. En misstanke som går att ha i detta är att man till exempel rapporterar skarpsill som sill eller strömming för att få fortsätta att fiska på skarpsill trots att man redan har fyllt sin kvot.Allvaret i larmen om felrapportering ska ses i ljuset av att industrifisket de senaste 20 åren har rapporterat in en extrem ökning av fångster, medan fångsterna för de lokala småskaliga yrkesfiskarna har minskat markant. Deras kvoter har inte kunnat fyllas på länge. Industrifiskets uttag och press på fiskbestånden är alltså stort, sannolikt till och med större än vad vi vet om.Under lång tid har småskaliga kustfiskare, sportfiskare, länsstyrelser och kommuner längs ostkusten samstämmigt kunnat påvisa en väldigt oroande och akut situation för strömmingen, som har en central roll i ekosystemet och för andra arter i havet. Den akuta situationen för strömmingen bekräftas av SLU, som vid provfiske förra året fick upp ungefär 8 procent av det antal som man fick upp på 80-talet.Detta får en rad konsekvenser för hela ekosystemet, för fiskens kraft att stå emot yttre miljöpåverkan men även för Sveriges livsmedelsproduktion och beredskap och för fortlevnaden för de småskaliga yrkesfiskarna längs kusten. Jag noterar att statsrådet i interpellationssvaret beskriver att regeringen delar bilden att EU:s nuvarande kontrollsystem är ett problem och stöder den översyn av regelverket som påbörjades för hela fem år sedan.Inget svar ges dock på frågan om statsrådet kommer att säkerställa att informationen om den omfattande felrapportering som HaV tydligt påvisar kommer att rapporteras till statsrådets kollegor och havsforskningsrådet ICES. Detta är en helt grundläggande och viktig kunskap att delge forskare hos ICES och statsrådets kollegor inför bedömningen av kommande kvoter.Jag hoppas att statsrådet i sitt nästa inlägg kan svara på frågan om huruvida kunskapen om felrapporteringen kommer att föras vidare."}
+{"question":"Tänker ministern informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning?","answer":"Linnéa Wickman har frågat mig om jag tänker informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning, om jag avser att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering och om ja, vilka initiativ jag kommer att ta.  Fiskerikontrollen regleras till största del genom EU-lagstiftning, men det finns även nationella regler. De viktigaste målen för EU:s kontrollsystem är att säkerställa att endast tillåtna mängder fisk fångas, att nödvändiga uppgifter för att bedöma fiskemöjligheter samlas in och att regler och sanktioner tillämpas likvärdigt inom Europeiska unionen. Det finns brister i EU:s nuvarande kontrollsystem, och regeringen stöder därför den översyn av regelverket som EU-kommissionen inledde 2018. Inom översynen av regelverket föreslås ett flertal åtgärder som förväntas komma att förstärka fiskerikontrollen och fångstrapporteringen. Nationellt prioriteras fiskerikontrollen också högt, och de ansvariga myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har på uppmaning av regeringen identifierat en rad åtgärder för att förstärka fiskerikontrollen. Myndigheternas anslag har därefter också höjts för just detta ändamål.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att komma till rätta med brister i efterlevnaden av landningsskyldigheten och för att förbättra fångstrapporteringen genomför Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Havs- och vattenmyndighetens pilotprojekt kommer att ge värdefull kunskap och erfarenhet av utrustningen inför att riskfartyg inom hela EU förväntas komma att utrustas med kameraövervakningssystem genom den reviderade kontrollförordningen. I det storskaliga pelagiska fisket landas fångsten osorterad. Vid kontrolltillfällen i hamnar runt Östersjön har det visat sig att totalmängden i fångsterna stämmer förhållandevis väl med kontrollresultaten medan uppskattningen mellan olika arter, framför allt sill och skarpsill, varierar i högre utsträckning. En rad åtgärder för att förbättra fångstrapporteringen i det pelagiska fisket genomförs för tillfället. Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat en översyn av de regler och rutiner som är gällande vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen ombord. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara god, och Internationella havsforskningsrådet, ICES, lämnar därför årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning inför beslut om TAC:er och kvoter, det vill säga totalt tillåtna fångster, ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning. Försiktighetsansatsen innebär att risken för att beståndet ska hamna utanför säkra biologiska gränser ska vara låg på lång sikt. ICES beaktar osäkerhetsfaktorer och andra svagheter i dataunderlaget om ICES bedömer att dessa riskerar att påverka bestånden negativt.Efterlevnad av fiskets regler är en förutsättning för att fiskeriförvaltningens mål ska uppnås och för att beslutade fiskekvoter ska följas. Regelefterlevnad och fiskerikontroll har därför hög prioritet för regeringen."}
+{"question":"Avser ministern att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering?","answer":"Linnéa Wickman har frågat mig om jag tänker informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning, om jag avser att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering och om ja, vilka initiativ jag kommer att ta.  Fiskerikontrollen regleras till största del genom EU-lagstiftning, men det finns även nationella regler. De viktigaste målen för EU:s kontrollsystem är att säkerställa att endast tillåtna mängder fisk fångas, att nödvändiga uppgifter för att bedöma fiskemöjligheter samlas in och att regler och sanktioner tillämpas likvärdigt inom Europeiska unionen. Det finns brister i EU:s nuvarande kontrollsystem, och regeringen stöder därför den översyn av regelverket som EU-kommissionen inledde 2018. Inom översynen av regelverket föreslås ett flertal åtgärder som förväntas komma att förstärka fiskerikontrollen och fångstrapporteringen. Nationellt prioriteras fiskerikontrollen också högt, och de ansvariga myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har på uppmaning av regeringen identifierat en rad åtgärder för att förstärka fiskerikontrollen. Myndigheternas anslag har därefter också höjts för just detta ändamål.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att komma till rätta med brister i efterlevnaden av landningsskyldigheten och för att förbättra fångstrapporteringen genomför Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Havs- och vattenmyndighetens pilotprojekt kommer att ge värdefull kunskap och erfarenhet av utrustningen inför att riskfartyg inom hela EU förväntas komma att utrustas med kameraövervakningssystem genom den reviderade kontrollförordningen. I det storskaliga pelagiska fisket landas fångsten osorterad. Vid kontrolltillfällen i hamnar runt Östersjön har det visat sig att totalmängden i fångsterna stämmer förhållandevis väl med kontrollresultaten medan uppskattningen mellan olika arter, framför allt sill och skarpsill, varierar i högre utsträckning. En rad åtgärder för att förbättra fångstrapporteringen i det pelagiska fisket genomförs för tillfället. Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat en översyn av de regler och rutiner som är gällande vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen ombord. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara god, och Internationella havsforskningsrådet, ICES, lämnar därför årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning inför beslut om TAC:er och kvoter, det vill säga totalt tillåtna fångster, ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning. Försiktighetsansatsen innebär att risken för att beståndet ska hamna utanför säkra biologiska gränser ska vara låg på lång sikt. ICES beaktar osäkerhetsfaktorer och andra svagheter i dataunderlaget om ICES bedömer att dessa riskerar att påverka bestånden negativt.Efterlevnad av fiskets regler är en förutsättning för att fiskeriförvaltningens mål ska uppnås och för att beslutade fiskekvoter ska följas. Regelefterlevnad och fiskerikontroll har därför hög prioritet för regeringen."}
+{"question":"Om ja, vilka initiativ kommer ministern att ta?","answer":"Linnéa Wickman har frågat mig om jag tänker informera EU-ländernas fiskeriministrar om felrapporteringen inför kommande kvotsättning, om jag avser att vidta åtgärder med anledning av Havs- och vattenmyndighetens larm om systematisk felrapportering och om ja, vilka initiativ jag kommer att ta.  Fiskerikontrollen regleras till största del genom EU-lagstiftning, men det finns även nationella regler. De viktigaste målen för EU:s kontrollsystem är att säkerställa att endast tillåtna mängder fisk fångas, att nödvändiga uppgifter för att bedöma fiskemöjligheter samlas in och att regler och sanktioner tillämpas likvärdigt inom Europeiska unionen. Det finns brister i EU:s nuvarande kontrollsystem, och regeringen stöder därför den översyn av regelverket som EU-kommissionen inledde 2018. Inom översynen av regelverket föreslås ett flertal åtgärder som förväntas komma att förstärka fiskerikontrollen och fångstrapporteringen. Nationellt prioriteras fiskerikontrollen också högt, och de ansvariga myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har på uppmaning av regeringen identifierat en rad åtgärder för att förstärka fiskerikontrollen. Myndigheternas anslag har därefter också höjts för just detta ändamål.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att komma till rätta med brister i efterlevnaden av landningsskyldigheten och för att förbättra fångstrapporteringen genomför Havs- och vattenmyndigheten ett pilotprojekt med kameraövervakning av fångsten ombord på fiskefartygen. Havs- och vattenmyndighetens pilotprojekt kommer att ge värdefull kunskap och erfarenhet av utrustningen inför att riskfartyg inom hela EU förväntas komma att utrustas med kameraövervakningssystem genom den reviderade kontrollförordningen. I det storskaliga pelagiska fisket landas fångsten osorterad. Vid kontrolltillfällen i hamnar runt Östersjön har det visat sig att totalmängden i fångsterna stämmer förhållandevis väl med kontrollresultaten medan uppskattningen mellan olika arter, framför allt sill och skarpsill, varierar i högre utsträckning. En rad åtgärder för att förbättra fångstrapporteringen i det pelagiska fisket genomförs för tillfället. Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat en översyn av de regler och rutiner som är gällande vid pelagiska landningar och genomför försök tillsammans med pelagiska fartyg för att förbättra möjligheterna för fiskare att uppskatta fångstsammansättningen ombord. Datainsamlingen och forskningsunderlaget för att kunna uppskatta fångstnivåer och de pelagiska beståndens status i Östersjön anses dock vara god, och Internationella havsforskningsrådet, ICES, lämnar därför årligen så kallad analytisk rådgivning om maximal hållbar avkastning för de pelagiska bestånden i Östersjön.I ICES rådgivning inför beslut om TAC:er och kvoter, det vill säga totalt tillåtna fångster, ingår tillämpningen av försiktighetsansatsen och EU:s fleråriga plan för Östersjön, som ska säkerställa att fiskemöjligheterna är hållbara på lång sikt enligt maximal hållbar avkastning. Försiktighetsansatsen innebär att risken för att beståndet ska hamna utanför säkra biologiska gränser ska vara låg på lång sikt. ICES beaktar osäkerhetsfaktorer och andra svagheter i dataunderlaget om ICES bedömer att dessa riskerar att påverka bestånden negativt.Efterlevnad av fiskets regler är en förutsättning för att fiskeriförvaltningens mål ska uppnås och för att beslutade fiskekvoter ska följas. Regelefterlevnad och fiskerikontroll har därför hög prioritet för regeringen."}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill också tacka för debatten, Anna Wallentheim!Det känns oerhört angeläget att så snart tillfälle ges prata om det som måste sägas vara en av de största strukturella utmaningar vi har när det gäller den grova organiserade brottsligheten, nämligen det jag skulle kalla insocialiseringen av barn och unga i kriminella nätverk i väldigt tidig ålder. Nyrekrytering känns som ett överspelat ord. Det gör också att de blir väldigt grova och brutala brottslingar alldeles för tidigt. Helst ska de inte bli det över huvud taget, naturligtvis, men det är en utveckling som vi har allra största anledning att ta på utomordentligt stort allvar.Jag vill också bekräfta att det självklart är så att barnkonventionen, som är svensk lag, ska efterlevas. Med hygglig egen erfarenhet av att arbeta med rättighetsfrågor vill jag också säga att de här rättigheterna - kanske i synnerhet i en lagstiftning av barnkonventionens natur - inte är trumf, utan det sker alltid en intresseavvägning. Tittar man på de motiv som ligger bakom konventionen ser man också väldigt tydligt ett starkt brottsofferperspektiv, och ett starkt behov av ett samhälleligt skydd mot grov brottslighet är sådant som ingår i den avvägning som ska göras i varje enskilt fall, oavsett om det gäller straff eller preventiva tvångsmedel eller vad det nu kan vara. Den avvägningen avser vi att göra på ett mycket seriöst sätt, och jag välkomnar verkligen fler partier om de vill vara med i det arbetet.Jag vill avsluta med att säga att den här indelningen i mjukt och hårt som vi ibland hör - att det förebyggande är mjukt och det straffrättsliga hårt, att rättsstaten är hård och socialstaten mjuk, det perspektivet - måste vi verkligen lämna. Den rättsstat och den socialstat som nu måste kliva fram måste göra det gemensamt och tala samma språk. Det språket ska vara varmt men också krävande, uppfordrande och tydligt. Annars kommer vi inte ha någon som helst chans att bryta den här utvecklingen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"Jag vill börja med att kommentera detta med sekretesshindren. Det står vi socialdemokrater helt bakom. Det var en utredning som den socialdemokratiska regeringen påbörjade och som vi nu ser fram emot ska komma med sina förslag. Precis som justitieministern säger är detta otroligt viktigt för att fånga upp barn och unga i rätt tid.Som jag nämnde i mitt första replikskifte med statsrådet Strömmer är vi socialdemokrater villiga att se över lagstiftningen för att försäkra att vi kommer till rätta med ungdomsbrottsligheten och se till att vuxna som utnyttjar barn i brottslig verksamhet får kännbara straff. Vi är villiga att öka maximitiden för sluten ungdomsvård med mera. Men vi ser också att det finns saker som behöver åtgärdas.Framför allt vill vi jobba mer förebyggande, för mer behöver göras. Vi kan inte tillåta att vi i Sverige har ett skolsystem inte ger alla barn rätten till en likvärdig skola. Vi kan inte tillåta att klyftorna växer och att barnfattigdomen ökar. Vi kan inte acceptera den trångboddhet som vi ser i utsatta områden som framför allt gör att barn hamnar i kläm. Vi kan inte acceptera att barn inte får se sina föräldrar gå till jobb eller utbildning, för det är otroligt viktigt att barn också får vuxna förebilder. Vi kan därför inte acceptera att föreningslivet drar sig tillbaka eller att det inte finns vuxna förebilder i områden där det är viktigt att de finns. Vi kan inte acceptera att vi i Sverige 2023 gör skillnad på barn och barn.Jag vill passa på att tacka statsrådet för den här interpellationsdebatten och för de svar som getts. Även om jag såklart hade önskat lite tydligare svar på vissa frågor eller helst hade sett att regeringen var beredd att backa från några av sina förslag väljer jag att snälltolka ministern.Men jag vill också vara tydlig med att vi socialdemokrater kommer att följa den här utvecklingen. Vi kommer att följa arbetet noggrant. Jag kommer att ta med mig de svar jag har fått om att barnperspektivet ska ingå i lagstiftningsarbetet. Jag vill avsluta med att säga att ministern ska vara medveten om att ifall detta inte genomförs kommer han att få höra det av mig och mitt parti i andra debatter, och jag tror att han också kan räkna med att få höra det av alla barnrättsorganisationer som vill se till att barnkonventionen faktiskt efterlevs."}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"Låt mig först säga att det är alldeles uppenbart att vi allra helst vill förebygga och förhindra att barn över huvud taget hamnar i de här sammanhangen. Vikten av det förebyggande arbetet är, uppfattar jag, en okontroversiell ståndpunkt. Om man läser Tidöavtalet noggrant kommer man också att finna att det finns en offensiv på det brottsförebyggande området som jag har saknat under tidigare år i form av strategi, struktur, systematik och effekt.Jag kan peka på ett par saker som vi har vidtagit åtgärder kring under de senaste månaderna. Låt mig nämna tydligare och entydiga direktiv till pågående utredning om att riva sekretesshinder. Och låt mig peka på en fråga som man hör överallt om man talar med kommuner, socialtjänst, polis eller skola, nämligen att polis, skola och socialtjänst måste kunna dela information och skapa en gemensam systemkraft, främst för att förebygga och förhindra att barn och unga över huvud taget dras in i kriminella sammanhang men också för att med stor kraft kunna dra ut dem därifrån om de ändå har hamnat där. Jag är förvånad över att detta inte har gjorts tidigare. Jag är fullt medveten om de svåra intresseavvägningar som ligger i detta.Så sent som i onsdags gav vi ett särskilt uppdrag till polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse att med hög precision ge oss en gemensam lägesbild av exakt var vi befinner oss när det gäller frågan om rekryteringen av de yngsta i nätverken. Man ska föreslå nya effektiva samarbetsformer med förebild i andra delar av arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och komma med en uppdaterad åtgärdskatalog när det gäller hur vi ska möta detta. Det handlar i hög grad om att förebygga och förhindra.Med detta sagt måste vi också se sanningen i vitögat. Det är många av de allvarligaste brotten - dödsskjutningarna och de allvarliga sprängningarna - som utförs av barn och unga. Då är de brottsliga, och då ska de lagföras och straffas för det. Det handlar både om brottsoffrens upprättelse och om det omgivande samhällets behov av ett skydd mot den grova organiserade brottsligheten. Jag tror att en viktig sak för att åstadkomma både och är att särskilja de grövsta unga brottslingarna från de andra barnen och ungdomarna. Därför kommer vi att gå fram med en reform om särskilda ungdomsfängelser som har ett dubbelt syfte. Ett syfte är att säkerställa att brottslingar som den 17-åring som fritogs förra veckan - jag är fullt medveten om att vi inte har alla detaljer och att det är en pågående rättsprocess - måste tas om hand av en del av vår ordning som har erfarenhet, resurser och lagstiftning på sin sida. Det kommer också att lätta på trycket gentemot andra delar av samhällslivet, som då kommer att kunna mobilisera sina resurser för barn och unga som ännu inte har trillat ned i den allra grövsta kriminaliteten.När det gäller de frågor som togs upp om visitationszoner och ökad möjlighet att använda preventiva tvångsmedel som hemlig avlyssning och sådant finns det mycket beprövad erfarenhet i andra länder som har lyckats vända utvecklingen. Den typen av verktyg är utomordentligt viktiga. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller visitationszonerna har vi en 25-årig dansk erfarenhet att luta oss mot. Vad gäller hemliga tvångsmedel är det ingen tillfällighet att svensk polis och svenska åklagare pekar på värdet av möjligheten att använda till exempel hemlig avlyssning inte bara när man har en konkret brottsmisstanke utan också för att man ska kunna rikta det mot de kriminella nätverken för att förhindra och förebygga att skjutningar och sprängningar över huvud taget äger rum.Jag är medveten om avvägningarna mellan personlig integritet och effektiv brottsbekämpning, men samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där den effektiva brottsbekämpningen måste få flytta fram sina positioner."}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"När jag träffat polisen har jag också fått höra att den dag polisen kommer i kontakt med våra barn och unga kan det många gånger vara för sent. Man önskar att komma i kontakt med unga tidigare. Dock lyfter många av de poliser jag har träffat fram att det är andra saker som måste sättas in mycket tidigare. Vi måste börja redan i förskolan med att stärka våra barn och unga och så vidare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är också osäker på om de barnrättsorganisationer jag har talat med skulle hålla med Gunnar Strömmer om det han sa i sitt svar nu. Jag hoppas att departementet och ministern utnyttjar möjligheten att sitta ned med dem för att se att man verkligen går hand i hand. Detta är viktiga frågor.Enligt barnkonventionen ska rättssystemet ta hänsyn till barnets ålder och främja att barn återanpassas till samhället. Rättsväsendets agerande mot unga är därför otroligt viktigt när det gäller att se till hur framtidens vuxna formas.Vi är många i justitieutskottet som i olika debatter har lyft fram den forskning som pekar på att det är skadligt för barn att exponeras för det straffrättsliga systemet för tidigt och att detta många gånger begränsar deras möjligheter att växa upp som ansvarstagande vuxna. Studier visar också att unga som kommer i kontakt med det straffrättsliga ibland till och med kommer ut som värre kriminella, för de har kommit i kontakt med kriminella gäng eller andra nätverk och så vidare. Det är därför otroligt viktigt att vi ser till att de får den rätta vården när de kommer i kontakt med rättssystemet.Att förhindra att barn utnyttjas och rekryteras till kriminalitet är en av våra viktigaste uppgifter i samhället, såklart. Vi vet att alla barn skiljer sig åt och att barn skiljer sig från vuxna i både sin fysiska och sin psykiska utveckling. Detta är bland annat bakgrunden till barns lägre straffrättsliga ansvar och att vi har ett separat system där barn och unga behandlas på ett mer individbaserat sätt. FN:s konvention om barns rättigheter har som mål att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Barnkonventionen klargör vilka rättigheter alla barn i hela världen har. I beslut och åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid beaktas. Staten har ett ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp. Och barnkonventionen gäller alla barn.Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha samma rättigheter utan åtskillnad. Det gäller oavsett om ett barn är medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande eller EU-medborgare eller vistas i Sverige utan tillstånd.Det finns förslag i Tidöavtalet som syftar till att upptäcka kriminella tidigare. Det är i grunden något bra och positivt. Men de förslag och tillvägagångssätt som nämns där menar jag och barnrättsorganisationerna riskerar att kränka barns rättigheter. Bland annat föreslår ju regeringspartierna och Sverigedemokraterna olika tvångsmedel och visitationszoner där man utan brottsmisstanke ges rätten att kränka människors integritet, privatliv och rörelsefrihet. Det är något som bryter mot artikel 16 i barnkonventionen.Vi hör tyvärr redan i dag barn berätta att de utsätts för visiteringar på väg till och hem från skolan bara för att de bor i ett visst område eller att de utsätts för identitetskontroller bara på grund av sin hudfärg.Flera av dessa repressiva åtgärder saknar dessutom tydligt underlag i forskning och riskerar att kränka barns integritet, privatliv och rörelsefrihet. Det blir oproportionerligt och leder inte till önskad effekt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför undrar jag: Hur ser statsrådet på att de förslag som regeringen lägger fram ska grunda sig i forskning och bevisligen ha den effekt som regeringen önskar, utan att kränka barns rättigheter?"}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"Tack för en utomordentligt fin möjlighet att diskutera viktiga och angelägna frågor!Låt mig börja med en beskrivning av den brottslighet vi nu ser och i vad mån den tränger allt djupare ned i åldrarna, och det gör den.Ett väldigt starkt intryck under mina första sex månader är att vi har byggt en rättsordning och en ordning när det gäller socialtjänsten, alltså snittet mellan rättsstat och socialstat, som är anpassat till en helt annan verklighet än den som vi som samhälle nu möter.Låt mig bara nämna den 15-årsgräns som kommer igen i väldigt många olika sammanhang. Det är inte bara en fråga om straffmyndighetsåldern; det är också en fråga om när polisen exempelvis får sätta in hemliga tvångsmedel. Om man griper 14-åringar i en bil med sprängmedel och vapen får polisen inte ta mobiltelefonerna och tömma dem på information eftersom barnen inte har fyllt 15 år. Socialtjänsten har inte heller haft rätt att sätta in insatser mot barn utan föräldrarnas medgivande med mindre än att barnen har fyllt 15 år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI en situation när rekryteringen in i de kriminella nätverken börjar när barnen när barnen är åtta, nio eller tio år och de är fullfjädrade brottslingar när de är tretton, fjorton år gamla måste vi se oerhört nyktert på detta. Jag menar att den uppdelning mellan hårt och mjukt i synen på hur man ska hantera barn som ibland görs är förlegad. Den rätts- och socialstat som måste kliva fram måste vara krävande och uppfordrande och gå längre i en rad olika avseenden än vad vi har gjort hittills, annars kommer vi inte att ha en chans att bryta den här utvecklingen.Alla de delar som jag nu nämner är föremål för reformer som är grundade i Tidöavtalet, men det tillkommer hela tiden nya aspekter som vi måste ta itu med.Låt mig nämna en aktuell händelse, nämligen fritagningen av en 17åring som var intagen och inlåst på ett så kallat särskilt ungdomshem, dömd för ett mord. Det fallet har aktualiserat många principiella frågor kring hela vår ordning runt unga brottslingar. Straffet tror jag att många tycker är provocerande lågt när det i grund och botten handlar om ett konstaterat mord. Det handlar också om det faktum att rymningar inte är kriminaliserade, och det handlar om att personen i fråga blev svensk medborgare under det att han var misstänkt för det här allvarliga brottet, det vill säga: Det finns inte något skötsamhetskrav för unga som ansöker om svenskt medborgarskap.Detta har också satt ljuset på en rad frågor som närmar sig de barnrättsliga frågorna, till exempel i vilken utsträckning man kan använda mobiltelefoner eller surfplattor och kommunicera med omvärlden även om man är dömd för ett bestialiskt mord och man råkar vara under 18 år. Det handlar också om de begränsningar som finns för personalen på dessa hem i förhållanden till barn och unga när det gäller att kroppsvisitera dem eller söka igenom deras rum efter mobiltelefoner, vassa föremål eller droger.Allt det här är en illustration av att vår ordning inte är ägnad att möta den systemhotande grova organiserade brottslighet som dessvärre alltför många barn och unga redan är en del av. Det måste vi ändra på.Då är frågan om man kan göra det med den kraft som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna här i kammaren nu aviserar och fortfarande respektera de rättigheter för barn och unga som framkommer av barnkonventionen. Min bestämda uppfattning är att ja, det kan man göra.Det som följer av barnkonventionen, bara för att ta ett par exempel, är att man ska ha en straffmyndighetsålder. Detta slås fast; i övrigt är det rekommendationer. Olika länder gör på olika sätt när det gäller exakt var man ska lägga straffmyndighetsåldern. Skulle vi bestämma oss för 12, 13 eller 14 år skulle inte det på något sätt strida mot barnkonventionen. Vi kan även stänga möjligheten att använda mobiler och surfplattor på de här ungdomshemmen utan att agera i strid med barnkonventionen.Jag är fullt medveten om att barn har rättigheter som vuxna inte har, men vi har väldigt goda möjligheter att åstadkomma detta."}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"Jag vill börja med att tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på en fråga som jag och många med mig har känt en oro för. Framför allt vill jag lyfta fram sista delen av svaret som extra glädjande, nämligen denna: \"Barnkonventionen gäller som svensk lag och barnrättsperspektivet ska ingå som en del i lagstiftningsarbetet. Sammanfattningsvis behöver det tas krafttag mot ungdomsbrottsligheten och all lagstiftning och övriga åtgärder kommer att utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.\"Jag är helt enig med Gunnar Strömmer om att vi behöver göra mer för att få bukt med ungdomsbrottsligheten. Det måste handla både om rättsliga föreskrifter och åtgärder och om det förebyggande arbetet.Tidigare i veckan hade vi i justitieutskottet debatt kring unga lagöverträdare. Där var det jag som föredrog delen om hur vi socialdemokrater ser på dessa frågor. I debatten valde jag bland annat att prata om att samhällets kamp mot kriminaliteten måste vara skoningslös och att vi måste se till att den som begår brott i Sverige och är tillräckligt gammal ska få kännbara straff, detta både för att visa vilka värderingar vi har i Sverige och för att visa att samhället står på offrens sida. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen, herr ålderspresident, vad jag också lyfte i debatten är att barn är barn och att vårt största ansvar som politiker och samhälle såklart är att alla barn i Sverige kan bli sitt bästa. När barn begår brott och gör andra illa är anledningen till detta ofta att vuxna har misslyckats.Både jag och justitieministern är säkert väl medvetna om att barn och unga som bor i områden som är extra utsatta och där kriminaliteten har en stark grogrund ofta löper större risk att hamna i kriminalitet än andra barn. Vi vet att när barn och unga misslyckas i skolan löper de större risk att hamna snett i livet, och vi vet att långa köer till bup och socialtjänst liksom en svag elevhälsa också ökar risken för att barn och unga inte får den hjälp de behöver.Detta gör att vi måste prata om barn och unga lagöverträdare som både förövare och offer. Barn är offer i den extrema kriminalitet och brottslighet som vi ser i dag. De blir offer som tvingas in i brottsliga strukturer. De är offer som tvingas att bli förövare.Denna interpellation bottnar dock i en oro för att vi ibland glömmer att barn är barn och att vi genom oproportionella straffskärpningar, sänkt straffmyndighetsålder med mera riskerar att göra våra barn till grövre kriminella och framför allt att vi bryter mot flera delar i barnkonventionen. Jag är otroligt stolt över att barnkonventionen är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Men sedan Tidöavtalet presenterades har det kommit en del kritiska röster just kring de delar som rör kriminalområdet när det handlar om barn.Bland dessa kritiska röster kan bland annat Bris och Rädda Barnen nämnas. Det är två välkända organisationer som vi alla vet står på barns sida. Detta är röster som menar att det finns punkter i Tidöavtalet som riskerar att strida mot barnkonventionen.Jag har haft möjlighet att sitta ned med dessa och andra barnrättsorganisationer under de senaste veckorna för att diskutera detta. Därför skulle jag i mitt första inlägg vilja ställa följande frågor: Hur ser ministern på den kritik som har lyfts upp? Har ministern och departementet suttit ned med de olika barnrättsorganisationerna för att verka för att de framtida förslag som regeringen är beredd att lägga fram faktiskt är kompatibla med barnkonventionen?"}
+{"question":"Hur kommer ministern och regeringen att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte strider mot barnkonventionen?","answer":"Anna Wallentheim har frågat mig hur jag och regeringen kommer att verka för att åtgärder inom kriminalpolitiken inte ska strida mot barnkonventionen.Låt mig börja med att understryka att Sverige har en utomordentligt allvarlig utveckling med en systemhotande gängkriminalitet som påverkar hela vårt samhälle. Och det är tydligt att även väldigt unga personer, inte sällan barn, ingår i dessa kriminella nätverk och också begår väldigt allvarliga brott. Dagens regelverk är inte anpassat till den utveckling som har skett. Det betyder bland annat att påföljdssystemet när det gäller barn och unga måste vara utformat på ett sådant sätt att det också trovärdigt kan möta en sådan kriminalitet. Det inkluderar också frågan om straffens längd. Lite förenklat kan man säga: Även straffen för unga brottslingar måste höjas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt särbehandlar ändå straffsystemet unga personer. Det kan till exempel innebära att ungdomar som begår allvarliga brott också får straffet nedsatt just på grund av att de är unga. Barn och unga som begår allvarliga brott måste förstås mötas av tydliga och adekvata reaktioner, och en kriminell livsstil måste kunna avbrytas i tid. Människor har också rätt till skydd mot allvarlig brottslighet, också när den begås av unga lagöverträdare. Genom att föra en politik av det slaget kan man också tillgodose den rätt som barn och unga har till skydd mot att dras in i kriminalitet och att utnyttjas av kriminella nätverk.För att minska brottsligheten, öka tryggheten i samhället och förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet behövs också ett mycket effektivt brottsförebyggande arbete. Socialtjänsten har förstås en central roll i det arbetet, och regeringen vill därför stärka socialtjänstens förebyggande och brottsförebyggande arbete samtidigt som olika program för föräldraskapsstöd byggs ut.Som Anna Wallentheim anger har samarbetspartierna i Tidöavtalet kommit överens om att straffrabatten för unga lagöverträdare ska utredas och att en sänkning av straffmyndighetsåldern ska övervägas. Barnkonventionen gäller förstås som svensk lag, och barnrättsperspektivet ska givetvis ingå som en del i det lagstiftningsarbetet.Sammanfattningsvis behöver det tas krafttag mot ungdomsbrottsligheten, och all lagstiftning och övriga åtgärder kommer förstås att utformas i överensstämmelse med barnkonventionen."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Tusen tack för en utomordentligt viktig debatt kring frågor som är angelägna i sig! Medborgarna har berättigade förväntningar på att ökade resurser och vassare verktyg till polisen och för den delen andra delar av brottsbekämpningen dels ska leda till bättre resultat, dels ska följas upp på ett sådant sätt att vi kan säkerställa att vi får valuta för varje satsad skattekrona.Jag välkomnar båda interpellanternas perspektiv vad gäller behovet av en effektiv tillsyn. Jag tycker att det är en oerhört angelägen sak att varje mått och steg som vi vidtar framåt i denna del handlar om att bejaka granskning, bejaka revision och bejaka tillsyn. Det är klart att om relevansen i den granskningen och tillsynen ska vara hög och om granskningen och tillsynen ska ha en legitimitet och trovärdighet bygger det på att den är oberoende i förhållande till det som ska granskas. Det gäller alldeles oavsett om granskningsorganet finns utanför Polismyndigheten, om vi nu talar om Polismyndigheten, eller om det kompletteras med ett granskningsorgan på insidan.Jag tycker att det enskilt viktigaste att ta med sig från denna debatt är detta: Vad vi nu än gör ska det gå i riktning mot ökad revision, ökad tillsyn, ökad granskning, ökad transparens och ökat oberoende. Det kommer att gagna svensk polis. Det kommer att gagna andra rättsvårdande myndigheter. Det kommer att förbättra resultaten, och det kommer att stärka medborgarnas tilltro både till den polisiära verksamheten och till politikens förmåga att säkerställa valuta för varje satsad skattekrona.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Jag vill komma tillbaka till att polisen presterar allt sämre trots kraftigt ökade resurser, nya befogenheter och en stor omorganisation. Det är nog ingen som har missat det, men få frågar sig vad polisen gör med de befintliga resurserna, vilka krav som ställs och vilka resultat som ska uppnås.Hade rikspolischefen varit vd i näringslivet hade han aldrig fått förnyat förtroende. Om man får en mångmiljardinvestering och det resulterar i minskad produktivitet får man inte sitta kvar. Med den nya polisorganisationen, som inrättades 2015, är det Anders Thornberg som har det fulla ansvaret för hela Polismyndigheten. Medborgarna förtjänar en rikspolischef som fattar de beslut som krävs och som levererar resultat.Till syvende och sist handlar det om rätt ledarskap, men jag vet att regeringen inte är med på båten ännu när det gäller att byta ut rikspolischefen. Tyvärr finns det väldigt många duktiga chefer och medarbetare inom Polismyndigheten som i dag inte vågar synliggöra de utmaningar som finns på grund av risk för att bli omplacerade, som i exemplet från internrevisionen, med motiveringen att de är illojala. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har nämnt alternativen. Man kan ha en haverikommission. Man kan byta ut polisledningen. Eller så kan man återinföra det som fanns 2010, en form av oberoende utredningsfunktion. Men då är problemet att den ligger under Polismyndigheten. Det blir som en form av stopgap. Vi måste få en tillfällig lösning så att vi får stopp på den här galenskapen inom Polismyndigheten. Det handlar om att all information och det som finns blir transparent, och då måste vi kunna kontrollera det. Detta ska alltså inte tillsättas av polisen och kontrolleras av polisen. Då undrar jag: Kan vi göra någon form av tillfällig lösning, stopgap, i stället för att bara invänta den längre utredningen och vad KU kommer att säga?"}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Utifrån de resonemang som har förts här av justitieministern uppfattar jag att det finns ett intresse av att komma framåt i frågorna om tillsyn av och kontroll över Polismyndigheten, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Det handlar också om de iakttagelser som inte minst Justitieombudsmannen gör i sin årliga ämbetsberättelse.Det känns hedersamt att justitieministern vill avvakta KU:s behandling, men jag har förstått på justitieministern att han ändå ser behov av en ökad tillsyn.Under den senaste tioårsperioden eller tjugoårsperioden har anmälningarna till Justitieombudsmannen ökat dramatiskt. Enskilda människor uppfattar att de hamnar i kläm i systemet. Detta gör att arbetsbördan ökar på JO men kanske framför allt att enskilda medborgares ärenden kanske inte alltid kan tas om hand på ett bra sätt utifrån de behov som finns. Så nog finns det anledning att arbeta vidare med dessa frågor. Jag ser fram emot att justitieministern tar initiativ på området framöver."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Jag ska försöka sortera upp det här i två frågor. Den ena är den mer övergripande om tillsynen över polisen och Kriminalvården. Den andra är lite mer operativ och hands on, hur man kan komma till rätta med strukturella brister i svensk polis utan att behöva invänta utredningar som tar flera år.Jag tar den första frågan först. Jag är öppen för att se vad riksdagens konstitutionsutskott kommer att komma fram till. Det kommer vi inte att behöva vänta särskilt länge på. Jag tror ändå att vi kan vänta oss det den här sidan sommaren. Jag hoppas att det kommer att ge oss god vägledning om hur vi ska gå vidare med de större frågorna när det gäller tillsynen av myndigheter, inklusive Polismyndigheten och Kriminalvården.Jag är väl medveten om att det i olika omgångar under senare år i kvalificerade sammanhang och med stor parlamentarisk bredd i förankringen har förts fram förslag på en särskild tillsynsmyndighet för polis och kriminalvård. Det har också framförts kritik mot det av olika skäl. Nu ska vi se hur KU i all sin vishet möjligtvis dömer av vägen framåt. Jag ser fram emot att ta del av det.När det gäller de andra delarna, inklusive det oberoende tillsynsorgan inom myndigheten som Katja Nyberg efterfrågar, bedömer jag inte att det över huvud taget har att göra med den typen av myndigheter när det gäller den externa tillsynen. Det är sådant som ligger inom ramen för hur svensk polis ska organiseras internt och för hur vi styr genom regleringsbrev, resurssättning och annat. Där har vi alltså helt andra möjligheter att agera skyndsamt.Jag ska inte gå in närmare på detaljerna när det gäller de vittnesbörd som Katja Nyberg lyfter fram och som jag inte riktigt kan värdera, i alla fall inte på volley här i riksdagens talarstol.Men man kan i alla fall säga något på ett allmänt plan. Vi vet att det finns strukturella brister i svensk polis. Flera av dem har uppmärksammats under denna vår. Det gäller både brottsuppklaring och tillväxt. Sker det inte ute på fältet, i utredningsverksamheten och i yttre tjänst så som politiken förväntar sig att det ska ske? Hur använder man möjligheten att disponera om resurser inom myndigheten från en region till en annan? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla dessa frågor är på bordet, och de frågorna kommer att adresseras och hanteras strategiskt och skyndsamt under det år vi nu befinner oss i. Det kommer inte att behöva inväntas några långbänkar i statliga utredningar.Utan att gå in närmare på de detaljer som Katja Nyberg lyfter fram vill jag också säga något annat. I den mån det finns interna granskningsorgan ligger naturligtvis hela legitimiteten i den interna granskningen i att den får ske på ett oberoende sätt utan otillbörlig påverkan från de delar i verksamheten som ska granskas. Det gäller för Polismyndigheten. Det gäller för alla myndigheter. Och i ett välfungerande samhälle gäller det för den delen för all annan verksamhet över huvud taget.Det är utmärkt att ni lyfter fram dessa frågor, som gäller både det långsiktiga och det mer strukturella. Det handlar om hur vi ska granska myndigheter i Sverige och om det mer operativa och omedelbara. Hur kan vi i fullt medvetande om att det utförs ett utomordentligt arbete i svensk polis samtidigt ta hand om de uppenbara strukturella problem som finns? Behovet av att göra detta växer för varje ny skattekrona och varje nytt effektivt verktyg som vi tillför svensk polis."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Jag vill vara tydlig med att enskilda poliser och chefer gör ett väldigt bra jobb inom Polismyndigheten. Men vi ser exempel på exempel på att det inte fungerar. Ändå tillåter vi det fortsätta och tittar bara på. Det är uppenbart att tillsynen av Polismyndigheten inte fungerar i dag.Det har tidigare funnits en oberoende utredningsfunktion som utgick från evidensbaserat polisarbete. Det var en mycket kvalificerad grupp som tillsattes 2009, tror jag. Men tyvärr fungerade denna funktion endast i sex månader. Det berodde på att polisledningen ville lägga munkavle på dem. Det enda de kunde göra var att avgå, vilket de gjorde 2010. Vi hade alltså redan då en polisledning som inte tålde att bli synad. Och det bara fortsätter. Någonstans måste det sättas stopp.Det finns ett exempel i närtid. Rikspolischefen talar om att poliser ska säga som det är och att det ska vara högt i tak. Men när medarbetare gör det uppskattas det inte, och budskapet anpassas och blir urvattnat. Ett exempel på det i närtid är konflikten på Polismyndighetens internrevision. Granskarna är internrevisorer och informerade rikspolischefen om konstigheter i samband med granskning av Polismyndighetens styrning av Nationellt forensiskt centrum.De tre internrevisorerna ville inte skriva under sin egen rapport på grund av att den var tillrättalagd, efter önskemål från en av dem som ingick i granskningen. Det mynnade ut i att den ansvarige revisorn omplacerades på grund av så kallad illojalitet mot den närmaste chefen, som det uttrycktes.I § 14 polisförordningen står det att \"en anställd vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska underrätta sin förman om sådana förhållanden i polisarbetet som förmannen bör känna till\". Men den ansvarige revisorn som försökte efterleva den underrättelseplikten blev omplacerad på grund av illojalitet mot sin chef. Han är fortfarande omplacerad. Det hade inte skett om vi hade haft en internrevision som var en oberoende funktion på riktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi nu inte ska byta ut högsta polisledningen och ska invänta en utredning för att eventuellt få en oberoende kontrollfunktion på plats undrar jag hur vi ska komma till rätta med problematiken. Det enda alternativ som jag ser kvarstår är en haverikommission. Vi behöver en mer offensiv krishantering av samhällets viktigaste myndighet. Om vi inte snabbt kan inrätta en kontrollfunktion, på grund av att vi måste invänta en utredning, är alternativet en haverikommission för att identifiera problemområden, strukturella hinder och förändringsbehov. Jag tror inte att det räcker med bara regleringsbrev, tillsyn, samtal med polisledning och så vidare.Hur ska vi göra det på riktigt, för att få stopp på galenskapen inom Polismyndigheten?"}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I debatten nämndes en polisledning i fritt fall. Jag tar avstånd från den formuleringen och ställer mig inte bakom den. Min uppfattning om svensk polis är att man gör ett starkt och bra jobb och gör insatser utifrån de resurser och möjligheter som finns.I min interpellation ville jag lyfta upp frågan om tillsyn och demokratisk förankring, som är viktigt för att det på lång sikt ska finnas förtroende för och tillit till svensk polis. Justitieombudsmännens årliga rapporter har lyft fram problematik inom både polisen och kriminalvården. Många frihetsberövade får sitta lång tid i häktet innan de förflyttas till anstalt. Det beror, som jag har förstått det, på resursbrist.Den ledningskris som rådde inom polisen under vintern kan jag tänka mig ledde till att en hel del resurser fick läggas på att hantera den typen av frågor i stället för på det som ska vara huvudfokuset: att bekämpa brott och gängbrottslighet. Då hade det kunnat vara en fördel att ha ett oberoende tillsynsorgan som kan fokusera på de frågorna och se till att det långsiktigt bedrivs på ett sätt med demokratisk förankring.Jag ställde en fråga till justitieministern i mitt tidigare anförande om hans uppfattning om behovet av den typen av organ. Anser justitieministern att det finns ett sådant behov?"}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka hantera båda interpellanterna i ett sammanhang. Det är i hög grad överlappande frågor men ändå inte helt.Jag tror att man måste sortera upp de här frågorna en del. Mycket av den problembeskrivning som Katja Nyberg ger - jag förstod också på Per-Arne Håkansson att hans interpellation i alla fall delvis emanerade ur den senaste tidens rapportering kring olika problem inom polisen - instämmer jag i, även om jag vänder mig mot beskrivningen av en polis i fritt fall. Den tror jag att man skulle ha svårt att få stöd för om man åkte runt till polisstationerna i Sverige. Vi har en polis som arbetar stenhårt och som lyckas väldigt väl i sitt uppdrag varje dag ute på fältet, och det tycker jag att vi måste ta som utgångspunkt.Med det sagt finns det strukturella problem i svensk polis. De är väl belysta, tycker jag, i de externa granskningar som har presenterats här under våren. Vi har den alltför låga brottsuppklaringen, och det finns frågetecken kring om polistillväxten sker ute i kapillärerna, så att säga - på bredden, på fältet, i utredningsverksamhet eller i yttre tjänst - eller om den sker mer på toppen eller midjan av pyramiden.Det har gjorts en granskning av användningen av särskilda händelser. Jag vet att det finns olika sätt att se på det. Men det är klart att det uppstår frågor och ställer saker på sin spets när man disponerar om personal till vissa ställen för att någon vecka eller några veckor senare få motsvarande problem på det ställe man tagit resurser ifrån.Det finns en massa olika frågor här som är utomordentligt relevanta. Jag håller helt med om att vi inte kan invänta en större utredning av hur tillsynen ska organiseras på myndighetsnivå. Jag vill vara extremt tydlig med att alla de problem som man på goda grunder kan se när det gäller svensk polis, i ljuset av allt som görs och som också är bra, måste adresseras, men framför allt på andra sätt.Jag tänker att det ska ske genom våra regleringsbrev, hur vi formulerar våra uppdrag till polisen och hur vi som regering och riksdag på olika sätt följer upp resursanvändningen. Den utgångspunkten instämmer jag i till hundra procent. Om vi nu mobiliserar mer ekonomiska resurser och tillför effektivare verktyg till svensk polis ökar förstås medborgarnas berättigade förväntningar på resultat och politikens ansvar för att säkerställa att det blir utväxling av de resurser och verktyg man tillför.Allt det och hela den problembilden måste hanteras på andra sätt än genom nya utredningar. Där är jag med till hundra procent.Den större frågan, om svensk polis och kriminalvård ska granskas av en särskild myndighet, som då skulle inrättas för det syftet, måste däremot utredas i särskild ordning. Det handlar i grund och botten om att göra om myndighetsstrukturen för tillsynen.Min bestämda uppfattning är att vi med högt tempo och stor operativ kraft kommer att kunna ta itu med en hel del - jag skulle vilja säga alla - strukturproblem som på goda grunder lyfts fram när det gäller svensk polis utan att behöva invänta några utredningar. Däremot måste frågan om tillsynen, av enligt mig lätt insedda skäl, tas om hand på ett sådant sätt att man i så fall kan hitta lösningar som kan vara beständiga över lång tid. Båda sakerna låter sig göras men inte inom ramen för en och samma process."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Tack för svaret, justitieministern!Jag är ledsen att säga det, men svensk polis är i dag tyvärr en myndighet i fritt fall. En väl fungerande polis är en förutsättning för en trygg rättsstat. Svensk polis har i dag stora utmaningar att fullfölja sitt uppdrag och behöver ökade resurser, både ekonomiskt och lagföringsmässigt. Men ytterst är det en ledningsfråga. Vi har en polisledning som inte vill bli bättre, och det kommer då heller aldrig att bli bättre om vi politiker inte gör det som krävs. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTrots att anslagen sedan 2015 har fördubblats till cirka 40 miljarder per år och utredningsverksamheten ökat med nästan 30 procent fler anställda har det totala antalet redovisade ärenden till Åklagarmyndigheten sjunkit. Om Sverigedemokraterna och regeringen ska fortsätta att strö pengar över polisen i konkurrens med så mycket annat som försvar, sjukvård, pensionärer och så vidare måste vi begära mer pang för pengarna, så att säga.Det är välkommet med den utredning som justitieministern nämner i sitt svar och som har i uppdrag att göra en bred översyn av den offentliga tillsynen. Men det finns också ett betänkande som överlämnades 2015 och fortfarande bereds i Regeringskansliet. Vi vet inte heller i dagsläget vad svaret kommer att bli från konstitutionsutskottet.Vad alla däremot vet är att krisen inom polisen fortgår varje minut, timme och dag. Utifrån den kris som råder inom Polismyndigheten kan inte svaret bara vara att vi måste avvakta utredningen eftersom den kommer att ta alldeles för lång tid, troligtvis flera år.Riksrevisionen har i en färsk rapport granskat Polismyndighetens hantering av mängdbrott och det stora antalet tillsatta särskilda händelser gällande den grova brottsligheten. Rapporten visar på en myndighet som inte klarar av sitt uppdrag. Dessutom är Polismyndigheten inte öppen för att ta till sig av Riksrevisionens kritik, vilket enligt Riksrevisionen är mycket ovanligt. Rikspolischefens svar på den kritik som riktades i rapporten var: Jag håller inte med.För mig blir det i och med rikspolischefens svar väldigt tydligt var problemet ligger: i den högsta polisledningen. För att vi ska ha en chans att få ordning på Polismyndigheten, mängdbrotten och den grova kriminaliteten behöver det ske något redan nu. Vi har inte tid att avvakta en utredning.Det finns i dag en intern och extern tillsyn av polisen, men som justitieministern säger saknas det en myndighet som har ett specifikt ordinarie tillsynsansvar över Polismyndigheten. Tillsynen utförs av ordinära tillsynsorgan och även av extraordinära tillsynsorgan, men utifrån de resultat som Polismyndigheten uppvisar fungerar inte de här kontrollfunktionerna. Dessutom tar det väldigt lång tid. Kontrollerna sker i efterhand, och då är det många gånger för sent.En oberoende kontrollfunktion handlar om att få alternativ information till den som polisen själv för fram om sin verksamhet och olika rådande förhållanden. Aktuell information borde i stället komma i anslutning till att polisen för fram sin information, ibland även innan, och inte som nu i efterhand.I dag förlitar man sig i Riksrevisionen och i resultatdialogen på de svar och uppgifter som Polismyndigheten lämnar. En oberoende kontrollfunktion skulle ha tillgång till polisens system och själv kunna ta fram uppgifter och inte vara i händerna på polisens goda vilja att redovisa korrekta uppgifter. Som det är nu är det mer en fiktiv kontroll, eftersom man är beroende av rikspolischefen. Den man är ålagd att kontrollera är alltså ens chef.I och med att kontrollfunktionerna inte fungerar och tiden inte finns för att avvakta en utredning undrar jag hur justitieministern kommer att säkerställa att rätt information framledes delges från Polismyndigheten."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation. Om jag tolkar formuleringarna korrekt finns det en öppning och kanske även ett intresse från regeringens sida för att ta initiativ i interpellationens riktning.Bakgrunden till den interpellation jag lämnat in är uppmärksamheten kring polisledningens krissituation i början av mars, och det fokus som sedan dess riktats mot landets polisledning, har ställt frågan på sin spets. Men det handlar i grunden om en långsiktig frågeställning om tillit och förtroende för demokratin och samhällssystemet.Polismyndigheten och Kriminalvården står inför stora utmaningar. Dessa myndigheters långtgående befogenheter att ingripa i enskildas liv förutsätter en effektiv och kontinuerlig tillsyn av verksamheten, såväl internt som externt.Mellan 2017 och 2022 ökades anslaget till Polismyndigheten med 50 procent, och förutom ökade resurser fick man också ökade befogenheter såsom nya avlyssningsregler och annat. Nu talas det i Tidöavtalet om visitationszoner och paradigmskiften på en rad områden, och då behöver dessa följas upp för att samhällsfunktionerna ska hålla i längden. Etiska aspekter, jävsregler och tillitsfrågor behöver lyftas fram. De är en viktig del av helhetsbilden, som jag ser det, från allmänhetens synpunkt.Frågorna om en fristående tillsynsmyndighet för polisen och Kriminalvården har uppmärksammats av Riksdagens ombudsmän, JO, och tas upp särskilt i den parlamentariska kommittén om en översyn av JO-ämbetet, där jag för övrigt själv har ingått.När det gäller hur den offentliga förvaltningen bör utövas har två doktriner ställts mot varandra i den forskning som har bedrivits på området. Den ena har haft förvaltningens självständighet och egenkontroll som utgångspunkt och är kanske inriktningen just nu, medan den andra har sett en extern granskning utförd av ett fristående tillsynsorgan som norm för den offentliga förvaltningen.I svaret hänvisar justitieministern till att den tidigare regeringen avsatte medel för att förstärka såväl den interna som den externa tillsynen i form av extra resurser till polisen, Säkerhetspolisen och Kriminalvården samt till JO-ämbetet. Han vill nu invänta KU:s behandling av frågan som jag här har lyft fram.Utifrån en helhetsbedömning skulle jag ändå vilja fråga justitieministern hur han bedömer behovet av ett fristående tillsynsorgan för polis, åklagarmyndighet och kriminalvård utifrån de frågeställningar som har lyfts fram i arbetet hittills."}
+{"question":" Avser ministern att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende?","answer":"Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett oberoende tillsynsorgan för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården i syfte att stärka allmänhetens tillit och förtroende.Vidare har Katja Nyberg frågat mig vad jag anser om ett inrättande av en oberoende kontrollfunktion alternativt en särskild tillsynsmyndighet och, om jag inte anser att det är rätt väg att gå, vilka förslag jag har för att komma till rätta med Polismyndighetens strukturella hinder.I dag saknas en myndighet som har ett specifikt ordinarie tillsynsansvar över polisen. I stället utövas tillsynen av ordinära tillsynsorgan men också av extraordinära tillsynsorgan som Riksdagens ombudsmän, alltså Justitieombudsmannen, och Justitiekanslern.I budgetpropositionen för 2017 avsattes medel för att förstärka både den interna och den externa tillsynen. Vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården inrättades tillsynsorgan direkt under myndighetsledningen, och Justitiekanslern tillfördes medel för att kunna öka sina personella resurser i syfte att utöka sin extraordinära tillsyn över bland annat polisen och Kriminalvården.Det kan mot den bakgrunden konstateras att det redan i dag finns en intern och extern tillsyn av bland annat Polismyndighetens verksamhet.Under våren 2022 lämnade den parlamentariskt sammansatta 2020 års JO-utredning sitt betänkande om översyn av JO-ämbetet till riksdagsstyrelsen. I betänkandet föreslås bland annat att det tillsätts en ny utredning med uppdrag att göra en bred översyn av den offentliga tillsynen, inklusive de frågor som lyfts fram av interpellanterna i dag.Min utgångspunkt är självklar: Ska vi återupprätta tryggheten i Sverige är det viktigt med en väl fungerande tillsyn över Polismyndighetens och andra rättsvårdande myndigheters verksamhet. Det är någonting som regeringen prioriterar mycket högt. Sedan riksdagsstyrelsen överlämnat JO-utredningens betänkande till riksdagen bereds förslagen nu i konstitutionsutskottet. Jag vill invänta utskottets behandling av frågan innan regeringen tar ställning till vilka ytterligare åtgärder på området som behöver vidtas."}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha som utgångspunkt att hotet mot den svenska inre säkerheten kommer från flera olika håll.Det är aggressiva auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som inte tvekar en sekund att operera i Sverige, om än inte med militära medel, för att uppnå sina olika politiska och andra strategiska mål.Det finns också ett påtagligt hot från terrorister och våldsbejakande extremister som över tid egentligen har bestått av tre konstellationer: den autonoma vänstern, de högerextrema och de våldsbejakande islamisterna. På senare tid menar Säpo och andra relevanta myndigheter att vi har haft goda skäl att framför allt betona det islamistiska hotet och hotet från olika högerextrema grupper. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet bästa sättet att ta reda på vilken politik regeringen står för är kort sagt att se på alla tydliga uttryck för den. Det gäller alltifrån den rekordstora mobiliseringen av resurser till våra brottsbekämpande myndigheter, inklusive Säkerhetspolisen, till beskrivningen av uppdragen så som de framkommer i regleringsbrev och den beskrivning av uppdraget som bekräftas, inte minst i årsberättelser men också på andra sätt, från de aktuella myndigheterna.Där framkommer med all önskvärd tydlighet att det är full kraft som riktas mot alla de hot som finns mot Sverige, mot vår demokrati och mot vår författning - och detta alldeles oavsett om motiven bakom hoten är islamistiska eller högerextrema.Jag kan försäkra både Mattias Vepsä, den här kammaren och svenska folket att kraften i detta arbete kommer att vara oförminskad så länge den här regeringen sitter i Rosenbad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha som utgångspunkt att hotet mot den svenska inre säkerheten kommer från flera olika håll.Det är aggressiva auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som inte tvekar en sekund att operera i Sverige, om än inte med militära medel, för att uppnå sina olika politiska och andra strategiska mål.Det finns också ett påtagligt hot från terrorister och våldsbejakande extremister som över tid egentligen har bestått av tre konstellationer: den autonoma vänstern, de högerextrema och de våldsbejakande islamisterna. På senare tid menar Säpo och andra relevanta myndigheter att vi har haft goda skäl att framför allt betona det islamistiska hotet och hotet från olika högerextrema grupper. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet bästa sättet att ta reda på vilken politik regeringen står för är kort sagt att se på alla tydliga uttryck för den. Det gäller alltifrån den rekordstora mobiliseringen av resurser till våra brottsbekämpande myndigheter, inklusive Säkerhetspolisen, till beskrivningen av uppdragen så som de framkommer i regleringsbrev och den beskrivning av uppdraget som bekräftas, inte minst i årsberättelser men också på andra sätt, från de aktuella myndigheterna.Där framkommer med all önskvärd tydlighet att det är full kraft som riktas mot alla de hot som finns mot Sverige, mot vår demokrati och mot vår författning - och detta alldeles oavsett om motiven bakom hoten är islamistiska eller högerextrema.Jag kan försäkra både Mattias Vepsä, den här kammaren och svenska folket att kraften i detta arbete kommer att vara oförminskad så länge den här regeringen sitter i Rosenbad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag instämmer i Gunnar Strömmers beskrivning av regeringens inställning: Vi har alla ett viktigt ansvar för att upprätthålla demokratin.Det jag har försökt visa i debatten här är min oro för utvecklingen. Den handlar om att man som politiker också har ett ansvar för vilka samarbeten man ingår i.Det jag har framfört här i kammaren är visserligen ett inlägg i en politisk debatt och visserligen ett inlägg i Sveriges riksdag, men det är inte påhittade fakta. Det är öppna källor som kan peka på att det finns företrädare här i Sveriges riksdag som använder sig av samma konspirationsteoretiska utgångspunkter i sina resonemang för att forma politik. Och det är inte vilket parti som helst, utan det är regeringskonstellationens största parti.Jag har försökt ställa frågor som: Har vi helhetsbilden? Ser vi hela hotet? Eller kommer dessa grumliga tankar in i de olika projekt som utgör Tidöavtalet eller i de samarbetsprojekt som man har för att få Regeringskansliet att snurra runt?Jag tycker att det här är viktigt, och jag uppskattar verkligen ministerns svar. Vi delar inställningen från både moderater och socialdemokrater att vi ska ha ordning och reda och att vi ska stå upp för demokratin och ta hotet från den extrema miljön på fullt allvar.Det är viktigt framöver att se att vi går från ord till handling och inte lyssnar på de element här i Sveriges riksdag som vill dra ned bidraget till antirasistiskt arbete, som vill underminera det demokratiska systemet och som har över ett hundratal nazister på sina listor.Låt oss i stället hitta breda överenskommelser och se helheten, satsa mer resurser på skolor och förebyggande arbete och skärpa lagstiftningen så att vi kan bekämpa den våldsbejakande miljön oavsett vilken ideologi den lutar sig mot!"}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag instämmer i Gunnar Strömmers beskrivning av regeringens inställning: Vi har alla ett viktigt ansvar för att upprätthålla demokratin.Det jag har försökt visa i debatten här är min oro för utvecklingen. Den handlar om att man som politiker också har ett ansvar för vilka samarbeten man ingår i.Det jag har framfört här i kammaren är visserligen ett inlägg i en politisk debatt och visserligen ett inlägg i Sveriges riksdag, men det är inte påhittade fakta. Det är öppna källor som kan peka på att det finns företrädare här i Sveriges riksdag som använder sig av samma konspirationsteoretiska utgångspunkter i sina resonemang för att forma politik. Och det är inte vilket parti som helst, utan det är regeringskonstellationens största parti.Jag har försökt ställa frågor som: Har vi helhetsbilden? Ser vi hela hotet? Eller kommer dessa grumliga tankar in i de olika projekt som utgör Tidöavtalet eller i de samarbetsprojekt som man har för att få Regeringskansliet att snurra runt?Jag tycker att det här är viktigt, och jag uppskattar verkligen ministerns svar. Vi delar inställningen från både moderater och socialdemokrater att vi ska ha ordning och reda och att vi ska stå upp för demokratin och ta hotet från den extrema miljön på fullt allvar.Det är viktigt framöver att se att vi går från ord till handling och inte lyssnar på de element här i Sveriges riksdag som vill dra ned bidraget till antirasistiskt arbete, som vill underminera det demokratiska systemet och som har över ett hundratal nazister på sina listor.Låt oss i stället hitta breda överenskommelser och se helheten, satsa mer resurser på skolor och förebyggande arbete och skärpa lagstiftningen så att vi kan bekämpa den våldsbejakande miljön oavsett vilken ideologi den lutar sig mot!"}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"Låt mig först ta fasta på det som är regeringens främsta ansvar: att i varje läge stå upp för den svenska demokratin och för den svenska författningen och att skydda demokratin och vår författning mot både yttre och inre säkerhetshot.Detta uppdrag tar regeringen på största allvar, och det bekräftas både genom regeringens politiska inriktning, genom de uppdrag som vi ger till våra brottsbekämpande myndigheter och andra relevanta myndigheter på området och genom de växande resurser som vi hela tiden tillför arbetet.Jag tänker också på den beskrivning av säkerhetshotet som de myndigheter som lyder under regeringen ger uttryck för när de vid varje given tidpunkt täcker av de hot som är relevanta för svensk del. I ett tidigare skede var det den autonoma vänstern, men det är numera mindre påtagligt så och mer fokus på den våldsbejakande terrorismen och extremismen som kommer både från det islamistiska hållet och från det högerextrema hållet.Resurstillskottet, som vi nyss nämnde, avser just att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för islamistiska aktioner. Det ska också ses som ett uttryck för att vi vill säkerställa att den mobilisering som nu måste ske för att möta detta hot inte ska ske på bekostnad av annan löpande viktig verksamhet för att möta andra hot, inklusive det hot som kommer från högerextremt håll.Mattias Vepsä nämnde själv det tillslag som gjordes mot den misstänkta olovliga kårverksamheten. Det handlar nu om en förundersökning, och vi kan av lätt insedda skäl inte gå in närmare på vare sig vad den handlar om eller vad den kommer fram till. Men så mycket kan man ändå säga att den är ett uttryck för att myndigheterna tar alla de säkerhetshot som finns mot Sverige på lika stort allvar.Om vi inte ska devalvera värdet, betydelsen eller de skarpa konturerna i detta arbete är det utomordentligt viktigt att dra en väldigt klar rågång mellan å ena sidan det som Säpo och andra myndigheter beskriver som terrorism eller våldsbejakande terrorism, å andra sidan en politisk debatt mellan partier som kan tycka olika saker men som ryms i och skyddas av vår yttrandefrihet, vår föreningsfrihet och annat.Om den gränsdragningen blir alltför otydlig tror jag att det finns en utomordentligt stor risk att man underminerar inte bara kraften i arbetet mot terrorismen och författningsskyddet utan kanske också den demokratiska legitimiteten i arbetet. Det vill jag ha sagt.Allra sist: Alla partier, oavsett färg och oavsett placering på den politiska skalan, har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa att man med god marginal kan trovärdiggöra att man håller extremism av olika slag på ordentligt avstånd. Det gäller alla partier.För Moderaternas del var det i ett fall en tidigare moderat riksdagsledamot som fängslades för bokföringsbrott rörande en friskola i Göteborg som hade kopplingar till våldsbejakande islamism. I Socialdemokraternas fall fick inte SSU i Skåne under ett antal år offentliga bidrag därför att man inte ansågs leva upp till demokratikraven just vad gäller rågången mot islamismen. Alla partier har ett ansvar för att hålla denna rågång kristallklar."}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"Låt mig först ta fasta på det som är regeringens främsta ansvar: att i varje läge stå upp för den svenska demokratin och för den svenska författningen och att skydda demokratin och vår författning mot både yttre och inre säkerhetshot.Detta uppdrag tar regeringen på största allvar, och det bekräftas både genom regeringens politiska inriktning, genom de uppdrag som vi ger till våra brottsbekämpande myndigheter och andra relevanta myndigheter på området och genom de växande resurser som vi hela tiden tillför arbetet.Jag tänker också på den beskrivning av säkerhetshotet som de myndigheter som lyder under regeringen ger uttryck för när de vid varje given tidpunkt täcker av de hot som är relevanta för svensk del. I ett tidigare skede var det den autonoma vänstern, men det är numera mindre påtagligt så och mer fokus på den våldsbejakande terrorismen och extremismen som kommer både från det islamistiska hållet och från det högerextrema hållet.Resurstillskottet, som vi nyss nämnde, avser just att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för islamistiska aktioner. Det ska också ses som ett uttryck för att vi vill säkerställa att den mobilisering som nu måste ske för att möta detta hot inte ska ske på bekostnad av annan löpande viktig verksamhet för att möta andra hot, inklusive det hot som kommer från högerextremt håll.Mattias Vepsä nämnde själv det tillslag som gjordes mot den misstänkta olovliga kårverksamheten. Det handlar nu om en förundersökning, och vi kan av lätt insedda skäl inte gå in närmare på vare sig vad den handlar om eller vad den kommer fram till. Men så mycket kan man ändå säga att den är ett uttryck för att myndigheterna tar alla de säkerhetshot som finns mot Sverige på lika stort allvar.Om vi inte ska devalvera värdet, betydelsen eller de skarpa konturerna i detta arbete är det utomordentligt viktigt att dra en väldigt klar rågång mellan å ena sidan det som Säpo och andra myndigheter beskriver som terrorism eller våldsbejakande terrorism, å andra sidan en politisk debatt mellan partier som kan tycka olika saker men som ryms i och skyddas av vår yttrandefrihet, vår föreningsfrihet och annat.Om den gränsdragningen blir alltför otydlig tror jag att det finns en utomordentligt stor risk att man underminerar inte bara kraften i arbetet mot terrorismen och författningsskyddet utan kanske också den demokratiska legitimiteten i arbetet. Det vill jag ha sagt.Allra sist: Alla partier, oavsett färg och oavsett placering på den politiska skalan, har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa att man med god marginal kan trovärdiggöra att man håller extremism av olika slag på ordentligt avstånd. Det gäller alla partier.För Moderaternas del var det i ett fall en tidigare moderat riksdagsledamot som fängslades för bokföringsbrott rörande en friskola i Göteborg som hade kopplingar till våldsbejakande islamism. I Socialdemokraternas fall fick inte SSU i Skåne under ett antal år offentliga bidrag därför att man inte ansågs leva upp till demokratikraven just vad gäller rågången mot islamismen. Alla partier har ett ansvar för att hålla denna rågång kristallklar."}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar för det fördjupade svaret.Om man lägger ihop några av de rapporter som CVE och även Säkerhetspolisen har framställt de senaste åren vet vi att det ena ger det andra. Får vi ett ökat tryck från våldsbejakande islamism ökar också hotet från den våldsbejakande högerextremismen. Den frodas framför allt i ensamkretsar. Man hämtar näring från nätet, och sedan är man redo att begå våldsbrott. Precis som ministern säger har det hotet vuxit de senaste åren. Vi har i Sverige en rad bevis för att just högerextrema krafter har gått från tanke till handling på ett rätt fruktansvärt sätt.Det krävs lagändringar, som du var inne på i svaret, om terrorism, som vi har backat upp i riksdagsarbetet och som den föregående regeringen gjorde. Men vi måste också jobba långsiktigt och förebyggande. Jag tror framför allt att vi måste hålla både en och två bollar i luften samtidigt.Jag tänkte koppla det lite grann till den situation vi har i svensk politik. Vi har ett parti med rötterna i nazism som självt har släppt en vitbok. Det har än i dag minst sagt svårt att hålla rent från extremister. Det har en avgörande röst här i kammaren.Jag tänkte lyfta upp några saker och exempel från den här våren som oroar i varje fall mig och som företrädare för riksdagspartiet har ägnat stor kraft och möda åt.Man lägger fram förslag om att minska statliga medel för arbetet mot rasism. Vi har inte så stora problem med diskriminering och rasism i Sverige, säger företrädaren och den migrationspolitiska talespersonen för Sverigedemokraterna.Apropå våldsbejakande islamism ägnade ordföranden i justitieutskottet stor kraft åt att säga: Varför bränna en koran? Bränn hundra till. Det var under den situation vi hade med koranbränningar och demonstrationer utanför Turkiets ambassad.Det bidrog minst sagt till att skruva upp stämningen både här i Sverige och runt om i världen. Dessutom visade det sig i efterhand att personer med tydliga kopplingar till sverigedemokratiska organisationer eller medier hade organiserat direkt eller indirekt, det får man väl resonera om. De hade i varje fall finansierat mötestillståndet utanför den turkiska ambassaden.Kalla Fakta i TV4 avslöjade för bara några veckor sedan hur Sverigedemokraternas chefsideolog under våren har varit delförfattare och också omslagspojke till ett manifest med konspirationsteorier och lögner. Det var lögner som också riktade sig mot den här kammaren och politiska partier här.I valet i höstas uppmärksammades att 289 kandidater som gett uttryck för nazism eller rasism fanns med på olika riksdagspartiers listor, vilket är hemskt. Av dessa fanns 214 med på ett partis lista, nämligen Sverigedemokraternas. Då är vi tillbaka till att se att vi måste jobba brett. Vi måste som demokrater stå upp mot den våldsbejakande extremismen och inte backa utan fortsätta se till att vi gör breda satsningar för att stå upp för demokratin och alla människors lika värde. Vi ska inte driva på för att dra ned statsanslag eller underminera våra myndigheters säkerhetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är mot den bakgrunden jag ställer frågan. Ser ministern hela bilden? Är det lika viktigt? Nu säger Gunnar Strömmer att Säkerhetspolisen ska kunna upprätthålla kampen också mot högerextremismen. Jag undrar: Hur ser ministern på samarbetspartiet? Vi vet att underrättelsesflödet och attentatshoten utomlands ökar. Vi vet också vi måste fortsätta att se hela bilden och satsa på kampen mot den högerextremism som har vuxit sig stark."}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar för det fördjupade svaret.Om man lägger ihop några av de rapporter som CVE och även Säkerhetspolisen har framställt de senaste åren vet vi att det ena ger det andra. Får vi ett ökat tryck från våldsbejakande islamism ökar också hotet från den våldsbejakande högerextremismen. Den frodas framför allt i ensamkretsar. Man hämtar näring från nätet, och sedan är man redo att begå våldsbrott. Precis som ministern säger har det hotet vuxit de senaste åren. Vi har i Sverige en rad bevis för att just högerextrema krafter har gått från tanke till handling på ett rätt fruktansvärt sätt.Det krävs lagändringar, som du var inne på i svaret, om terrorism, som vi har backat upp i riksdagsarbetet och som den föregående regeringen gjorde. Men vi måste också jobba långsiktigt och förebyggande. Jag tror framför allt att vi måste hålla både en och två bollar i luften samtidigt.Jag tänkte koppla det lite grann till den situation vi har i svensk politik. Vi har ett parti med rötterna i nazism som självt har släppt en vitbok. Det har än i dag minst sagt svårt att hålla rent från extremister. Det har en avgörande röst här i kammaren.Jag tänkte lyfta upp några saker och exempel från den här våren som oroar i varje fall mig och som företrädare för riksdagspartiet har ägnat stor kraft och möda åt.Man lägger fram förslag om att minska statliga medel för arbetet mot rasism. Vi har inte så stora problem med diskriminering och rasism i Sverige, säger företrädaren och den migrationspolitiska talespersonen för Sverigedemokraterna.Apropå våldsbejakande islamism ägnade ordföranden i justitieutskottet stor kraft åt att säga: Varför bränna en koran? Bränn hundra till. Det var under den situation vi hade med koranbränningar och demonstrationer utanför Turkiets ambassad.Det bidrog minst sagt till att skruva upp stämningen både här i Sverige och runt om i världen. Dessutom visade det sig i efterhand att personer med tydliga kopplingar till sverigedemokratiska organisationer eller medier hade organiserat direkt eller indirekt, det får man väl resonera om. De hade i varje fall finansierat mötestillståndet utanför den turkiska ambassaden.Kalla Fakta i TV4 avslöjade för bara några veckor sedan hur Sverigedemokraternas chefsideolog under våren har varit delförfattare och också omslagspojke till ett manifest med konspirationsteorier och lögner. Det var lögner som också riktade sig mot den här kammaren och politiska partier här.I valet i höstas uppmärksammades att 289 kandidater som gett uttryck för nazism eller rasism fanns med på olika riksdagspartiers listor, vilket är hemskt. Av dessa fanns 214 med på ett partis lista, nämligen Sverigedemokraternas. Då är vi tillbaka till att se att vi måste jobba brett. Vi måste som demokrater stå upp mot den våldsbejakande extremismen och inte backa utan fortsätta se till att vi gör breda satsningar för att stå upp för demokratin och alla människors lika värde. Vi ska inte driva på för att dra ned statsanslag eller underminera våra myndigheters säkerhetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är mot den bakgrunden jag ställer frågan. Ser ministern hela bilden? Är det lika viktigt? Nu säger Gunnar Strömmer att Säkerhetspolisen ska kunna upprätthålla kampen också mot högerextremismen. Jag undrar: Hur ser ministern på samarbetspartiet? Vi vet att underrättelsesflödet och attentatshoten utomlands ökar. Vi vet också vi måste fortsätta att se hela bilden och satsa på kampen mot den högerextremism som har vuxit sig stark."}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Än en gång tack till Mattias Vepsä för både interpellationen och möjligheten att diskutera den här i dag.Låt mig kommentera några av de saker som Mattias Vepsä tar upp. När det gäller beskrivningen av hotet mot den inre säkerheten i Sverige skulle jag först vilja bredda den beskrivningen med att lyfta fram tre olika aspekter av det hotet.Det första är det hot som kommer från stater som har väldigt offensiva motiv att agera i Sverige på olika sätt med påverkansoperationer, cyberattacker och vad det nu kan vara för någonting. Vi tänker framför allt på stater som Ryssland, Kina och Iran.Det andra hotet mot den inre säkerheten kommer i hög grad från terrorister och våldsbejakande extremister. Jag ska komma tillbaka till det alldeles strax, eftersom det är vad interpellationen framför allt handlar om.Jag skulle också i sammanhanget vilja lyfta fram den tredje aspekten man ska ha med sig för att ha hela hotet mot den inre säkerheten klar för sig. Det är det systemhot som kommer från den grova organiserade brottsligheten.Den grova organiserade brottsligheten har inte sällan kopplingar till olika våldsbejakande extrema rörelser, kanske framför allt av islamistiskt slag. Där har vi hela bilden klar för oss.Om vi sedan zoomar in på det som interpellationen avser, frågan om terrorismen och den våldsbejakande extremismen, skulle jag ändå vilja säga att det över tid är framför allt tre olika rörelser som har beskrivits som hot mot den inre säkerheten.Det handlar om dels autonom vänster, dels islamistisk extremism och dels högerextremism. Över tid, på senare år, har Säkerhetspolisen framför allt betonat hotet från de två senare, den våldsbejakande islamismen och högerextremismen.Jag uppfattar att Säpos årsrapport ger uttryck för den helhetsförståelsen av säkerhetshotet. Jag uppfattar också att tillslag och andra insatser, kända och okända, bekräftar att hela det perspektivet verkligen finns med. Det gäller för både antiterroristarbetet och arbetet mot författningshot mot Sverige.När det gäller de 50 miljoner som Mattias Vepsä nämner är det helt riktigt att regeringen tillskjuter ytterligare 50 miljoner till Säkerhetspolisen i vårändringsbudgeten. Det gör vi som en kvittens på en framställan från Säpo om 50 miljoner kronor avseende just den våldsbejakande islamismen.Bakgrunden till det är det som har beskrivits nu under senare tid. Vi ligger fortfarande kvar på tre på den femgradiga skalan med det förhöjda terrorhotet mot Sverige. Men vi är ett mer prioriterat mål i dag än vad vi var för ett eller två kvartal sedan.De 50 miljoner kronorna går just till att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för den typen av våldsbejakande terroristmotiv. De tillförs också för att man ska kunna göra allt vad som krävs för att möta det utan att tumma på andra väsentliga delar av antiterroristarbetet och författningsskyddet, då förstås inkluderande hotet som kommer från olika högerextremistiska krafter."}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Än en gång tack till Mattias Vepsä för både interpellationen och möjligheten att diskutera den här i dag.Låt mig kommentera några av de saker som Mattias Vepsä tar upp. När det gäller beskrivningen av hotet mot den inre säkerheten i Sverige skulle jag först vilja bredda den beskrivningen med att lyfta fram tre olika aspekter av det hotet.Det första är det hot som kommer från stater som har väldigt offensiva motiv att agera i Sverige på olika sätt med påverkansoperationer, cyberattacker och vad det nu kan vara för någonting. Vi tänker framför allt på stater som Ryssland, Kina och Iran.Det andra hotet mot den inre säkerheten kommer i hög grad från terrorister och våldsbejakande extremister. Jag ska komma tillbaka till det alldeles strax, eftersom det är vad interpellationen framför allt handlar om.Jag skulle också i sammanhanget vilja lyfta fram den tredje aspekten man ska ha med sig för att ha hela hotet mot den inre säkerheten klar för sig. Det är det systemhot som kommer från den grova organiserade brottsligheten.Den grova organiserade brottsligheten har inte sällan kopplingar till olika våldsbejakande extrema rörelser, kanske framför allt av islamistiskt slag. Där har vi hela bilden klar för oss.Om vi sedan zoomar in på det som interpellationen avser, frågan om terrorismen och den våldsbejakande extremismen, skulle jag ändå vilja säga att det över tid är framför allt tre olika rörelser som har beskrivits som hot mot den inre säkerheten.Det handlar om dels autonom vänster, dels islamistisk extremism och dels högerextremism. Över tid, på senare år, har Säkerhetspolisen framför allt betonat hotet från de två senare, den våldsbejakande islamismen och högerextremismen.Jag uppfattar att Säpos årsrapport ger uttryck för den helhetsförståelsen av säkerhetshotet. Jag uppfattar också att tillslag och andra insatser, kända och okända, bekräftar att hela det perspektivet verkligen finns med. Det gäller för både antiterroristarbetet och arbetet mot författningshot mot Sverige.När det gäller de 50 miljoner som Mattias Vepsä nämner är det helt riktigt att regeringen tillskjuter ytterligare 50 miljoner till Säkerhetspolisen i vårändringsbudgeten. Det gör vi som en kvittens på en framställan från Säpo om 50 miljoner kronor avseende just den våldsbejakande islamismen.Bakgrunden till det är det som har beskrivits nu under senare tid. Vi ligger fortfarande kvar på tre på den femgradiga skalan med det förhöjda terrorhotet mot Sverige. Men vi är ett mer prioriterat mål i dag än vad vi var för ett eller två kvartal sedan.De 50 miljoner kronorna går just till att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för den typen av våldsbejakande terroristmotiv. De tillförs också för att man ska kunna göra allt vad som krävs för att möta det utan att tumma på andra väsentliga delar av antiterroristarbetet och författningsskyddet, då förstås inkluderande hotet som kommer från olika högerextremistiska krafter."}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar justitieministern för svaret.I februari avslöjade Säpo att Säpo slagit till mot en gruppering som misstänks ha ägnat sig åt olovlig kårverksamhet. Det är fråga om högt uppsatta personer med kopplingar till extrema rörelser, men också till myndigheter och politiska partier. Det avslöjades bland annat att en av de personer som misstänks sökt en anställning som säkerhetsansvarig hos riksdagspartiet Sverigedemokraterna här i riksdagen, mitt i demokratins hjärta. Det verkar också vara så att man bland de här figurerna har militär bakgrund.I Tyskland 2022, men också igen i mars, bara för någon månad sedan, slog polisen till och grep flera ledare i den så kallade Reichsbürgerrörelsen, vars ideologi handlar om att förneka den demokratiska staten och som lyckades rekrytera fler till de här tankarna under pandemin. Det bygger på konspirationsteorier. Man sprider felaktiga idéer kring vacciner. Man drivs av en idé om att staten tagits över av en elit som förtrycker folket och vill genomföra ett folkutbyte. Det är konspirationsteorier som till vardags saluförs av extremhögern och högernationalistiska rörelser, globalt men också här i Sverige.I en rapport som Center mot våldsbejakande extremism har skrivit är en av slutsatserna att högerextrema terrorister arbetar globalt. Man hämtar näring ur kriser och sprider konspirationsteorier och desinformation, precis som under coronapandemin och i samband med det amerikanska valet 2022. Den ökade aktiviteten online ger ökade möjligheter att ta kontakt med ungdomar, som tillbringar alltmer tid på spel- och kommunikationsplattformar, för att sprida sina idéer och radikalisera fler. Här är väl det viktigaste att myndigheter och andra aktörer som vill motverka våldsbejakande extremism behöver utöka sin kunskap om detta mångfasetterade högerextrema hot. Tonvikten inom det våldsförebyggande arbetet har tenderat att ligga på islamistiska aktörer; även om våldsbejakande högerextremism har uppmärksammats alltmer på senare år är detta fallet.I både min fråga men också i ministerns svar är vi lite grann inne på vad Säkerhetspolisen gör för bedömningar. Den bedömning vi kommer åt och kan ta del av är årsredovisningen. Där sägs för föregående år att det traditionella attentatshotet består, men det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.Våldsbejakande extremister använder sig av samma metoder som främmande makt i form av subversiv verksamhet som infiltration och påverkan för att öka splittringen i samhället. Det säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd.Det viktiga är att det traditionella attentatshotet främst utgörs av ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldbejakande islamism, extremism och våldsbejakande högerextremism. Hotet kan ändras snabbt, vilket utvecklingen vid manifestationer som koranbränningarna vid Turkiets ambassad i början av 2023 visar.Vi vet också att vi under de senaste åren har haft flera uppmärksammade dåd i Sverige i skolor och nu senast i Almedalen med det tragiska mordet på Ing-Marie Wieselgren. I samtliga fall har gärningsmannen haft högerextrema värderingar och hämtat inspirationen i nätets mörka delar.I regeringens vårändringsbudget föreslås 50 miljoner just för att bemöta och bekämpa våldsbejakande islamism. Ser ministern ett behov av att bredda uppdraget mot bakgrund av kunskapen från våra expertmyndigheter, som jag precis redovisat, och den erfarenhet vi har?"}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar justitieministern för svaret.I februari avslöjade Säpo att Säpo slagit till mot en gruppering som misstänks ha ägnat sig åt olovlig kårverksamhet. Det är fråga om högt uppsatta personer med kopplingar till extrema rörelser, men också till myndigheter och politiska partier. Det avslöjades bland annat att en av de personer som misstänks sökt en anställning som säkerhetsansvarig hos riksdagspartiet Sverigedemokraterna här i riksdagen, mitt i demokratins hjärta. Det verkar också vara så att man bland de här figurerna har militär bakgrund.I Tyskland 2022, men också igen i mars, bara för någon månad sedan, slog polisen till och grep flera ledare i den så kallade Reichsbürgerrörelsen, vars ideologi handlar om att förneka den demokratiska staten och som lyckades rekrytera fler till de här tankarna under pandemin. Det bygger på konspirationsteorier. Man sprider felaktiga idéer kring vacciner. Man drivs av en idé om att staten tagits över av en elit som förtrycker folket och vill genomföra ett folkutbyte. Det är konspirationsteorier som till vardags saluförs av extremhögern och högernationalistiska rörelser, globalt men också här i Sverige.I en rapport som Center mot våldsbejakande extremism har skrivit är en av slutsatserna att högerextrema terrorister arbetar globalt. Man hämtar näring ur kriser och sprider konspirationsteorier och desinformation, precis som under coronapandemin och i samband med det amerikanska valet 2022. Den ökade aktiviteten online ger ökade möjligheter att ta kontakt med ungdomar, som tillbringar alltmer tid på spel- och kommunikationsplattformar, för att sprida sina idéer och radikalisera fler. Här är väl det viktigaste att myndigheter och andra aktörer som vill motverka våldsbejakande extremism behöver utöka sin kunskap om detta mångfasetterade högerextrema hot. Tonvikten inom det våldsförebyggande arbetet har tenderat att ligga på islamistiska aktörer; även om våldsbejakande högerextremism har uppmärksammats alltmer på senare år är detta fallet.I både min fråga men också i ministerns svar är vi lite grann inne på vad Säkerhetspolisen gör för bedömningar. Den bedömning vi kommer åt och kan ta del av är årsredovisningen. Där sägs för föregående år att det traditionella attentatshotet består, men det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.Våldsbejakande extremister använder sig av samma metoder som främmande makt i form av subversiv verksamhet som infiltration och påverkan för att öka splittringen i samhället. Det säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd.Det viktiga är att det traditionella attentatshotet främst utgörs av ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldbejakande islamism, extremism och våldsbejakande högerextremism. Hotet kan ändras snabbt, vilket utvecklingen vid manifestationer som koranbränningarna vid Turkiets ambassad i början av 2023 visar.Vi vet också att vi under de senaste åren har haft flera uppmärksammade dåd i Sverige i skolor och nu senast i Almedalen med det tragiska mordet på Ing-Marie Wieselgren. I samtliga fall har gärningsmannen haft högerextrema värderingar och hämtat inspirationen i nätets mörka delar.I regeringens vårändringsbudget föreslås 50 miljoner just för att bemöta och bekämpa våldsbejakande islamism. Ser ministern ett behov av att bredda uppdraget mot bakgrund av kunskapen från våra expertmyndigheter, som jag precis redovisat, och den erfarenhet vi har?"}
+{"question":"Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism?","answer":"Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism samt om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism. Slutligen har han frågat mig hur regeringen i sin ordföranderoll kommer att ta frågorna om att möta detta hot från diskussioner till handling.De frågor som lyfts fram i interpellationen är centrala för vårt fria och öppna samhälle. Säkerhetspolisen beskriver att aktörer inom våldsbejakande extremism reagerar på händelser i omvärlden och använder dem som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt den. Myndigheten menar att det traditionella attentatshotet består men att det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande. En sådan utveckling är något som hela vårt samhälle bör ta på största allvar, och det är mot den bakgrunden som regeringen prioriterar åtgärder för att motverka terrorism och författningshotande verksamhet. Ett exempel är arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism, som ska skapa en tydlig struktur och ökad kraft i arbetet mot terroristbrottslighet. Ett annat exempel är den proposition som regeringen nyligen lade fram och som innebär att det bland annat ska bli straffbart att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation.Det främsta målet för terrorismbekämpningen är förstås att attentat och andra terrorbrott aldrig genomförs. Det är med andra ord centralt att förebygga och förhindra sådan brottslighet. Det handlar då om insatser för att motverka radikalisering och rekrytering till terrorist- och extremistgrupper. Här är inte minst skolan en viktig aktör. Förra året tillsattes en utredning om skolsäkerhet, och regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska tydliggöra skolornas brottsförebyggande roll. Inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag erbjuder dessutom Skolverket skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism. Att bekämpa alla former av terrorism och våldsbejakande extremism är också en prioritering för det svenska EU-ordförandeskapet. Den 13-14 mars i år genomfördes den svenska ordförandeskapskonferensen Violent extremism and terrorism - challenges and responses. Där lyftes bland annat hotet från våldsbejakande högerextremism och islamism, hotet från ensamagerande gärningspersoner samt onlinedimensionen av radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism fram.Att motverka de säkerhets- och författningshot som finns mot Sverige är avgörande för att försvara det öppna och fria samhället. Det är ett uppdrag som den här regeringen tar på allra största allvar och som vi kommer att fullfölja med den kraft och den målmedvetenhet som vår samtid kräver."}
+{"question":"Kommer ministern att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism?","answer":"Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism samt om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism. Slutligen har han frågat mig hur regeringen i sin ordföranderoll kommer att ta frågorna om att möta detta hot från diskussioner till handling.De frågor som lyfts fram i interpellationen är centrala för vårt fria och öppna samhälle. Säkerhetspolisen beskriver att aktörer inom våldsbejakande extremism reagerar på händelser i omvärlden och använder dem som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt den. Myndigheten menar att det traditionella attentatshotet består men att det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande. En sådan utveckling är något som hela vårt samhälle bör ta på största allvar, och det är mot den bakgrunden som regeringen prioriterar åtgärder för att motverka terrorism och författningshotande verksamhet. Ett exempel är arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism, som ska skapa en tydlig struktur och ökad kraft i arbetet mot terroristbrottslighet. Ett annat exempel är den proposition som regeringen nyligen lade fram och som innebär att det bland annat ska bli straffbart att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation.Det främsta målet för terrorismbekämpningen är förstås att attentat och andra terrorbrott aldrig genomförs. Det är med andra ord centralt att förebygga och förhindra sådan brottslighet. Det handlar då om insatser för att motverka radikalisering och rekrytering till terrorist- och extremistgrupper. Här är inte minst skolan en viktig aktör. Förra året tillsattes en utredning om skolsäkerhet, och regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska tydliggöra skolornas brottsförebyggande roll. Inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag erbjuder dessutom Skolverket skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism. Att bekämpa alla former av terrorism och våldsbejakande extremism är också en prioritering för det svenska EU-ordförandeskapet. Den 13-14 mars i år genomfördes den svenska ordförandeskapskonferensen Violent extremism and terrorism - challenges and responses. Där lyftes bland annat hotet från våldsbejakande högerextremism och islamism, hotet från ensamagerande gärningspersoner samt onlinedimensionen av radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism fram.Att motverka de säkerhets- och författningshot som finns mot Sverige är avgörande för att försvara det öppna och fria samhället. Det är ett uppdrag som den här regeringen tar på allra största allvar och som vi kommer att fullfölja med den kraft och den målmedvetenhet som vår samtid kräver."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Det viktiga, anser jag, är att vi blir bättre i svensk skola på att sätta in stöd tidigt. Det är orimligt att så många lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att klara gymnasiet. Det är det som det handlar om. Om man inte pratar tillräckligt bra svenska, inte kan skriva, inte kan engelska och inte har de basala kunskaperna i matematik får man väldigt svårt att klara gymnasiets nationella program. Det är klart att man inte löser problemet genom att bara säga: \"Det är helt okej! Du behöver inte kunna någonting i grundskolan. Det gör ingenting, för du kommer att klara gymnasiet.\" Det säger sig självt att det inte fungerar på det sättet.Jag tror att vi nu måste sätta in mycket större resurser på att elever ska få tidigt stöd i svensk skola. Vi måste våga differentiera mer även i grundskolan och se till att det finns fler speciallärare, fler mindre undervisningsgrupper, mer böcker och så vidare, så att de här eleverna får stöd tidigt. Sedan måste vi också hitta system för en bättre gymnasieskola för de elever som inte klarar kunskapskraven. Det tror jag är viktigt. Det är därför den här utredningens främsta mål är att hitta sådana vägar. Det ser jag verkligen fram emot att se mer av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Utgångspunkten för den här debatten har som sagt varit att fler ska lära sig mer. Forskning som finns visar att det betygssystem som vi har i dag leder till att färre lär sig tillräckligt mycket därför att färre går ut gymnasiet. Det är väldigt tydligt. Det finns forskning om det. Därför har jag hos skolministern efterlyst forskning som stöder hennes linje, nämligen att man absolut inte får titta på detta eftersom det vore skadligt. Nämn någon forskningsrapport som visar på det!Den forskning som jag har hittat och den forskning som andra forskare refererar till visar att det här leder till sämre kunskapsutveckling, inte bara hos några elever utan hos alla elever, eller i alla fall hos stora elevgrupper som sedan hamnar utanför samhället. Vi har som samhälle inte råd med det. Vi har inte råd med att tusentals unga människor redan vid 16 års ålder slås ut från att läsa vidare på ett nationellt program som de hade kunnat klara; året innan det här systemet infördes klarade man nämligen det. De hade kunnat få jobb och försörja sig själva. I stället hamnar de i långvariga perioder av försörjningsstöd. Alla vi andra ska då försörja dem, i stället för att de ska ha frihet med egen inkomst och egen försörjning.Jag hoppas att fortsättningen av regeringsperioden kommer att präglas av en öppenhet hos regeringen för att ta till sig av den kunskap och forskning som finns och att den politik som förs inte kommer att bygga på gamla paroller som skrevs för 30 år sedan men sedan har prövats mot verkligheten."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Åsa Westlund tar upp en väldigt intressant debatt: Behövs det samma krav för alla yrken? Egentligen tror jag inte att det är så. Men det är inte sant att man inte kommer in på gymnasiet, för det gör man absolut. De allra flesta ungdomar börjar gymnasiet. Det är inte det som är problemet. Problemet är att man i vissa delar har för låga kunskaper när man kommer in och eftersom man har för låga kunskaper har man svårt att ta sig över till ett nationellt program. Finns det några andra möjligheter? Finns det möjligheter att införa kortare yrkesutbildningar, kanske med lägre krav? Det här är jätteintressant att titta på.Jag är dock helt övertygad om att det skulle leda till ett mindre fokus på dessa elever om man tog bort F-nivån. Åsa Westlund antyder det själv när hon säger att hon läst en artikel om att man nu baxar eleverna över kunskapsgränsen. Men vad hade hänt om man inte hade baxat dessa elever över kunskapsgränsen? Då hade de ju inte fått kunskaperna, och det hade varit ett jätteproblem för dem men även för alla andra som skulle gå i samma klass och läsa i samma takt som de elever som inte har klarat kunskapsmålen.Jag tycker att det är ett för stort fokus på betyget F och ett för litet fokus på att betyget F visar att man inte har tillräckliga kunskaper. Jag är ju glad över att skolor verkligen anstränger sig för att baxa eleverna över gränsen.Jag tycker dock att svensk skola lider av att man försöker göra allting i helklass i så stor utsträckning som möjligt i stället för att ha särskilda mindre undervisningsgrupper för de elever som verkligen behöver det för att nå målen. Vi måste anstränga oss mer för dessa elever, men det är i sig inget skäl för att ta bort gränserna. Om man bara tog bort gränsen och sa \"Du får gå på vilken utbildning du vill, oavsett kunskaper och förkunskaper\" skulle man bara lura elever, och man får ett enormt problem i gymnasieskolan i stället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI stället för att skjuta problemet uppåt i systemet och in i gymnasiet borde vi trycka problemet nedåt i systemet och se till att elever får hjälp och stöd tidigt. Jag vänder mig dock emot bilden att eleverna inte får börja gymnasiet, för det gör de faktiskt i väldigt stor utsträckning."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Jag uppskattade flera delar av statsrådets besked i svaret på min interpellation, som vi fick höra härifrån talarstolen. Jag delar uppfattningen att de som har utformat kunskapskriterierna inte har tagit tillräcklig hänsyn till hur barns hjärnor fungerar eller var man befinner sig i mognadsprocessen. Jag välkomnar att statsrådet tar upp det och att hon tänker titta vidare på det med större fokus på till exempel faktainlärning.Jag välkomnar också fokuset på tidiga insatser. Det är oerhört viktigt. Det var därför den tidigare regeringen införde läsa-skriva-räkna-garantin och såg till att det kunde anställas 36 000 fler personer i svensk skola som kan stötta de elever som inte fått den hjälp de behöver. Det behövs ytterligare förstärkningar här, men det får vi spara till en annan debatt. Just nu ser vi dock hur regeringens politik tvingar fram stora nedskärningar i svensk skola. Vi lämnar detta för den här gången och fokuserar på dagens ämne.Jag tänkte ta upp några av de forskare som jag har hittat när jag har letat efter saklig grund för denna betygsgräns.Exempelvis skriver Jonas Vlachos, som är nationalekonom, att det inte vad han vet finns något som tyder på att F-IG-gränsen - haft positiva effekter för vare sig skolsystemet eller elever. Däremot finns det en hel del som pekar på negativa effekter för eleverna, till exempel en ökning av antalet unga sjukpensionärer. Detta bygger han på den forskningsrapport som visar att det här faktiskt inte berodde på att man hade bristande kunskaper utan att man aldrig fick gå gymnasiet. Det var det som gjorde att man inte klarade gymnasiet; man kom inte ens in. Grunden för det var de nya betygsreglerna, inte plötsligt mycket sämre kunskaper. Från ett år till ett annat klarade färre gymnasiet. Det berodde på ett system som vi hade beslutat här i Sveriges riksdag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig ta upp ytterligare några exempel.Anna Sjögren säger i Sveriges Lärares tidning Vi lärare att betyget F riskerar att sänka kunskapskraven i hela klassrummet. Allt fokus handlar då om att i de sista årskurserna baxa igenom några elever över gränsen, och hela undervisningen läggs därmed på en för låg nivå för att den genomsnittliga eleven ska få den kunskapsutveckling man behöver.Flera pekar också på att de som till exempel går på yrkesprogram självklart också behöver kunskap i svenska, matematik och engelska. Men behöver man exakt samma svenska när man ska läsa ett fordonsprogram som när man ska läsa ett teoretiskt program som samhällsvetenskap? Nej, jag tror inte det. Vi måste vara beredda att titta på gränserna. Stänger de dörren i onödan?Jag upprepar att jag inte har någon färdig ståndpunkt, men jag tycker att det är beklagligt att skolministern redan från början säger att hon inte tänker lyssna på den forskning som finns och som säger att det här i onödan spärrar vägen för unga människor att tillägna sig mer kunskap. Hon tänker hålla fast vid den ståndpunkt som hon hade för 30 år sedan, även om den visat sig vara felaktig.Jag tycker att en skolminister ska lyssna på forskningen. Jag bjuder återigen in skolministern att redovisa någon forskning som visar att spärrgränsen har lett till ett positivt resultat för eleverna eller samhället."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Självklart ska man lyssna på forskning. Jag skulle säga att det är ett stort problem att svensk skolpolitik inte har gjort det. Det är ett jättestort problem nu när det gäller till exempel kursplanerna att de absolut inte har byggt på kognitionsforskning. Kraven har kanske inte varit för högt ställda, men helt fel ställda för en stor grupp av elever.Det finns också en stor grupp elever som har kommit sent till Sverige och därför inte klarat till exempel engelskan. Där finns i alla fall en liten möjlighet att klara sig in på gymnasiets nationella program även om man inte har haft den möjligheten.I grund och botten handlar betyget F om att elever inte uppnår kunskapskraven. Att säga att de ska kunna gå på gymnasiets nationella program på precis samma villkor som dem som har tillräckliga kunskaper för att göra det är ju bara att lura elever att ta ytterligare steg upp i en verksamhet som de faktiskt inte har förutsättningar att klara.De allra flesta elever i Sverige börjar i gymnasiet. Det är väldigt få som inte gör det. Däremot är det många som hoppar av. Många av dem hoppar verkligen av och försvinner från systemet. Det är också många som finns kvar men som inte lyckas uppnå kunskapsresultaten. I de flesta fall beror det på att de inte har tillräckliga kunskaper från grundskolan.Betyget F är också ett medel för att väcka grundskolan att ta sitt ansvar för dessa elever tidigare. Svensk skola lider väldigt mycket av ett system där man skjuter problemen framför sig. Man tror hela tiden att nästa stadium ska lösa problemen för en elev, men det är sällan så det blir. All forskning visar att ju tidigare man gör insatser, desto bättre resultat får man. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSkälet till att jag inte vill att utredningen ska fortsätta med detta är att man ju skriver utredningsdirektiv för att man vill ha förslag som ska genomföras, inte för att förslag ska läggas fram som man inte kommer att genomföra. Det handlar naturligtvis också om resurser. Utredningen ska kunna ägna sig åt annat än något som jag inte kommer att lägga fram förslag om.Så som utredningsväsendet i Sverige fungerar är ibland ett stort slöseri. Det finns utredningar på många hundra sidor varav väldigt lite sedan kommer att genomföras.För mig är det viktiga egentligen inte betyget F, utan det är att dessa elever saknar kunskapsmässiga förutsättningar att gå på gymnasiets nationella program. De har inte kunskaperna med sig. Om man till exempel ska bli elektriker och inte har tillräckliga kunskaper i engelska eller matematik kan det bli direkt farligt att gå på den gymnasieutbildningen. Det ställer höga krav på att man har förkunskaper. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid förkunskapskraven."}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"Tack så mycket, statsrådet, för svaret!I en demokrati räcker det inte att bara tycka saker, även om det är roligt att snabbt tycka saker i de sociala medier som vi har tillgång till. Demokrati handlar också om att ta till sig av varandras argument och lyssna på forskning och beprövad erfarenhet. Det ansvaret menar jag är betydligt större för oss riksdagsledamöter och statsråd än för allmänheten.Det räcker inte att bara tycka när man bestämmer över miljoner människor i Sverige, utan då måste man också ta till sig av hur det fungerar i verkligheten. Forskningen som finns på den fråga som tas upp här, nämligen spärrgränsen till gymnasiet i form av betyget F som nu har funnits i mer än två decennier, säger oss en del om hur det fungerar i verkligheten. Att lyssna på forskning skulle jag vilja säga att statsråd på Utbildningsdepartementet har ett särskilt stort ansvar för. De ska hålla kunskapens fana högt.Utgångspunkten för min interpellation är att fler måste lära sig mer. Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och smarta, nya lösningar - inte med låga löner. Vi socialdemokrater menar att på sikt måste nog alla elever i Sverige gå i gymnasieskolan. Det räcker helt enkelt inte på dagens arbetsmarknad att ha nio års grundskola för att få en stabil försörjning i det fortsatta livet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI dag vet vi att förändringarna i och med införandet av betyget F som spärrgräns till gymnasiet väldigt tydligt har inneburit att en mycket stor grupp elever slås ut direkt efter grundskolan utan att ens gå vidare till gymnasiet. Vi vet också att en mindre andel klarar gymnasiet efter den här reformen. Det vill säga att utvecklingen går i helt fel riktning.De studier som finns visar att den utslagning som nu sker, där var sjunde elev stoppas från att läsa vidare på ett nationellt program på gymnasiet, är väldigt kostsam för individen, familjen och samhället. Vi vet nämligen att betyget F som spärrgräns - inte kunskaperna, utan systemet - i sig leder till ökad utslagning och att samhället måste försörja ett antal individer genom hela deras liv trots att de hade kunnat klara gymnasiet och få en stabilare plats på svensk arbetsmarknad.Jag menar att vi måste orka titta på den här frågan. Jag vet att det kan låta som att vi sänker kraven, men vi måste kunna ta till oss den forskning som finns och våga utvärdera detta. Jag hoppas att skolministern också vågar ta till sig av forskning och utgå från vad verkligheten nu säger oss, inte från vad hennes parti tyckte för 30 år sedan och hålla fast vid det trots att verkligheten har förändrats och visat att man hade fel.Det finns som sagt flera forskningsstudier som visar att betyget F som spärrgräns har väldigt negativa effekter på sysselsättning senare i livet. Skolministern vill ändå absolut inte titta på den här gränsen. Jag undrar helt enkelt, fru talman, vad skolministern menar att det finns för belägg för att systemet med en spärrgräns i form av betyget F till gymnasiet måste vara kvar. Finns det någonting som visar på positiva effekter för elevers kunskapsresultat?"}
+{"question":"Varför ändrar statsrådet och regeringen utredningsdirektiven så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever?","answer":"har frågat mig varför jag och regeringen ändrar utredningsdirektiven till Utredningen om fler vägar till arbetslivet så att utredningen inte fritt kan föreslå åtgärder för att lösa problemet med den stora utslagningen av elever.Svar på interpellationerJag vill börja med att konstatera att Utredningen om fler vägar till arbetslivet har ett mycket viktigt uppdrag genom sitt fokus på elever som i dag har svårt att nå målen i grund- och gymnasieskolan. Det är problematiskt att så många som 15 procent av eleverna avslutar grundskolan utan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.Det är uppenbart att skolan måste förbättras så att alla elever får de bästa förutsättningar att klara skolan och få med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig. Att ta bort gränsen för godkänt har presenterats som en lösning på problemet med att för många barn och ungdomar inte når målen i skolan. Jag delar inte den uppfattningen. Problemet är inte att det finns ett betyg för icke godkända kunskapsresultat i betygssystemet, utan att man inte tillräckligt tidigt identifierar de barn som behöver mer stöd och träning för att nå kunskapsmålen eller att elever inte får stöd i tid för att klara sin skolgång.Det finns också ett behov av att se över kursplaner och betygskriterier. Abstrakta krav skapar en destruktiv stress hos många barn. Skolans styrdokument behöver reformeras i enlighet med barns kognitiva utveckling och intellektuella mognad och få ökat fokus på inlärning och färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Det är en rad åtgärder som behövs för att få en skola där alla elever får tillräckliga kunskaper för att klara vidare studier och yrkesutbildningar.Elever som riskerar att inte nå målen ska ges stöd. Betyget F utgör en tydlig information om att eleven inte har nått upp till kraven och att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Eftersom regeringen inte ämnar lägga fram förslag som skulle innebära att betyget F tas bort har regeringen genom ett tilläggsdirektiv förtydligat att utredningen inte ska lägga tid och resurser på att ta fram sådana förslag.Jag värnar utredningens uppdrag att ge oss mer kunskap om de elever som inte når målen i grund- och gymnasieskolan och om vilka hinder som finns för genomströmning och etablering på arbetsmarknaden samt att lämna förslag som förbättrar situationen för dessa elever. Utredningen har ett fortsatt brett uppdrag att föreslå åtgärder för att lösa problemen med den stora utslagningen av elever."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Vi har en budgetprocess som har sett likadan ut under lång tid. Den går till så att vi fattar ett beslut om en budget här i riksdagens kammare, och sedan är det upp till ansvariga myndigheter att se till att implementera den. Det är så vi arbetar, och det är ingen skillnad nu jämfört med tidigare. Det har varit så under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.Jag tycker att det är viktigt att påpeka att det alltså inte har skett någon kraftig neddragning av stödet till Guatemala nu i förhållande till vad som gällde när vi kom in på Utrikesdepartementet. Det är samma siffror som har gällt efter limiterna.Det har inte heller gjorts några stora förändringar av den övergripande biståndsramen jämfört med vad som gällde under Socialdemokraternas tid. Jag säger inte detta för att jag vill att det ska vara en tävling om vem som kan ge mest bistånd, men jag tycker att det ibland blir lite märkligt när man låtsas att man har mycket mer pengar än man har. Säger man att man står för något måste man också visa det i en budget - annars är det lätt att ställa ut olika löften.Vi har en lite annan syn på biståndet. Vi ser det som ett viktigt verktyg som dock måste användas tillsammans med andra insatser, inte minst handel. Som jag har varit inne på, och som Guatemala är ett exempel på, har väldigt många länder fått väldigt mycket bistånd, men det är svårt att hitta de långsiktigt positiva effekterna. Uppenbarligen visar verkligheten att det inte räcker att bara fokusera på summor i biståndet, utan vi måste börja närma oss diskussionen om hur vi använder biståndsmedlen och vad vi får för dem.En fråga är också var någonstans svenska biståndspengar gör störst effekt. Frågan är inte om man får något för 150 miljoner eller 90 miljoner i till exempel Guatemala utan om det inte i den situation vi har nu, med ett krig i Europa, är ganska rimligt att detta också avspeglas i vår egen svenska biståndsbudget.Så har vi resonerat. Vi kommer säkert att få återkomma till denna diskussion. Jag vill tacka Mathias Tegnér för att han ställt denna interpellation.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Om jag börjar med den första frågan kopplat till enprocentsmålet kan vi backa tillbaka till 90talskrisen. Vid den tidpunkten minskade det svenska biståndet, och Socialdemokraterna valde, precis som man sagt nu, att principiellt stå bakom enprocentsmålet och sakta men säkert röra sig tillbaka till det. Det kommer vi att göra igen, om vi får chansen att styra.När det gäller ramarna för Guatemala hade den förra regeringen en långsiktig ram som var betydligt större än de ramar som finns i dag. Dessutom finns det i regleringsbrevet andra typer av skrivningar som resonerar om huruvida vi över huvud taget ska ha något bistånd till Guatemala. Det skulle vara katastrofalt om det avskaffades.Jag delar statsrådets syn att det är viktigt med fria och öppna marknader och att handel kan bidra positivt. Men det finns ett antal grundförutsättningar för att detta ska kunna ske: en rimlig rättsstat, antikorruption och transparens. När ett land som Guatemala så snabbt går åt fel håll finns det inget som tyder på att handeln i sig skulle bidra till att skapa en fri och öppen marknad.För att sammanfatta: Min poäng med denna interpellationsdebatt var att visa på konsekvenserna av en biståndsneddragning. Jag är rädd för att det som ministern tidigare har nämnt om att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten riskerar att falla sönder när man vidtar denna typ av åtgärder mot ett land som Guatemala; man riskerar att skapa ytterligare en failed state i Centralamerika.När denna typ av nedskärningar har kommenterats har det låtit som att det inte har genomförts någon ordentlig analys av konsekvenserna. Jag hoppas att det förs en rimlig diskussion framåt kring kopplingarna mellan bistånd och organiserad brottslighet och narkotikakarteller."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att regeringens biståndspolitik är fortsatt generös. Under åren 2023 till 2025 kommer biståndsramen att ligga på 56 miljarder kronor. Det gör att vi är ett av väldigt få länder i världen som når upp till FN:s nivå på 0,7 procent av bni.Men det är också så att vi har en annan situation nu än tidigare. Vi har till exempel ett krig i Europa, och det är för regeringen en viktig prioritet att vara en väldigt långsiktig partner till Ukraina. Vi lever i en värld där vi inte har obegränsade resurser. Vi måste våga göra prioriteringar, och vi måste våga lägga betydligt mer fokus än tidigare på kvalitet och effektivitet och inte minst också transparens.Det är lätt att säga att man inte behöver prioritera om man har hur mycket pengar som helst. Det är lite svårt att förstå inställningen från Socialdemokraterna, som å ena sidan säger sig vara för ett fortsatt enprocentsmål men å andra sidan väljer att budgetera med mindre än 1 procent. Det känns inte riktigt som att detta hänger ihop, och det måste det faktiskt göra, i alla fall om man vill axla ett regeringsansvar. Då måste det motsvaras av satsningar i en budget.Jag vill ånyo påpeka att nivån för Guatemala följer på det som den tidigare regeringen gjorde kopplat till limiterna; det är inga stora förändringar. Så den fråga Mathias Tegnér ska ställa sig är kanske snarare vilken konsekvensanalys den tidigare regeringen gjorde när den valde att dra ned på biståndet till Guatemala. Det är faktiskt så det har sett ut.Vår målsättning är att skapa förutsättningar för att länder och deras invånare ska kunna ta sig från fattigdom till välstånd genom just handel och en inkluderande ekonomisk utveckling. Jag vill ta tillfället i akt att peka på den synergi av goda effekter som kommer av integration mellan handel och bistånd. Dessa två saker måste vävas ihop; de ska inte separeras eller isoleras. Vi är övertygade om att fria och öppna marknader, med ett gott företagsklimat, rättsstat, tillväxt och företagande, är vägen för att fler länder ska kunna göra samma resa som vi i Sverige har gjort. Jag kan konstatera att detta, vart man än kommer i världen, ofta är det första som förs fram: att man vill se mer av utländska investeringar.Vi kan också konstatera att väldigt många länder som under väldigt många år har fått väldigt stora summor i svenskt bistånd fortsätter att vara väldigt beroende av bistånd. Ibland kanske det alltså kan vara klokt att stanna upp och fundera lite på var vi är någonstans i dag. Vart har vi egentligen kommit efter alla dessa år? Finns det utrymme för att tänka om, förändra och förbättra?Jag vill också understryka att det finns många andra vägar för det svenska biståndet att nå Guatemala än den bilaterala strategin. Guatemala är som en del av Centralamerika ett prioriterat delområde inom vår regionala strategi för utvecklingssamarbete i Latinamerika. Därtill kompletteras Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete också, som jag har sagt, av kärnstöd till relevanta FN-organ i landet. Stöd till Guatemala utgår också inom ramen för globala tematiska strategier, ovanpå de regionala, såsom strategin för arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Ja, principiellt har Socialdemokraterna en annan uppfattning när det gäller biståndet. Vi står fortfarande bakom enprocentsmålet, vilket är en skillnad jämfört med den nuvarande regeringen. Det är jag säker på att statsrådet känner till. Sedan är det ju så att vi befinner oss i en svår ekonomisk situation, men på sikt är Socialdemokraternas definitiva uppfattning att vi ska komma tillbaka till enprocentsmålet. Där skiljer vi oss åt, och det är naturligtvis helt okej.När det gäller smuggelvägar delar jag delvis statsrådets syn på dem. Som det ser ut i dag går en stor del av kokainsmugglingen från Colombia och även Ecuador till exempelvis hamnen i Antwerpen.Samtidigt vet vi ju att smuggelvägarna förändras snabbt. I en situation där Guatemala som det sista landet i Centralamerika som haft någon form av stabilitet helt faller sönder och blir ytterligare en failed state är risken uppenbar att smuggelvägarna förändras. När det gäller limiter är det naturligtvis så att den situation som vi har befunnit oss i de senaste åren har påverkat hur mycket av biståndet som kan betalas ut och i vilken riktning biståndet går.Däremot tror jag att det är viktigt att långsiktigt stå bakom den strategi som är lagd för Guatemala, för står man inte bakom den är risken väldigt stor att landet blir ytterligare en failed state.När det gäller handel och bistånd har jag min bild från den resa jag gjorde ihop med andra parlamentariker härifrån riksdagen som gick till både Colombia och Guatemala. När vi pratar om ett land som Colombia är det uppenbart att det finns goda möjligheter för utökad handel, som kan leda till positiva effekter för både Sverige och ett land som Colombia.När vi däremot pratar om ett land som Guatemala, som snarare snabbt är på väg åt fel håll, är det mycket svårare att se hur handel ska leda till en positiv utveckling. Vi träffade utrikesministern, som pratade väldigt mycket om vikten av handel. Det är inte uppenbart att handel med exempelvis Guatemala skulle leda till att landet går i en annan riktning. Delar av de grupper som faktiskt behöver motverkas gynnas nämligen av handeln i ett land som Guatemala, som delvis kontrolleras av narkotikakarteller med tentakler även ut i mer legitima företag i samhället. Utökad handel med Guatemala behöver alltså inte ge en positiv effekt i dag.När det gäller utvecklingen i Guatemala har svenskt bistånd, precis som statsrådet nämnde, gått till exempelvis den internationella kommissionen mot straffrihet, CICIG. Detta har lett till ett tryck på de grupper i landet som det behöver sättas tryck på. Jag tror att vi båda känner till att den tidigare presidenten, Otto Pérez Molina, 2015 tvingades avgå just på grund av den korruptionsbekämpning som det svenska biståndet var med och finansierade.Detta är essensen i denna interpellation. Om vi nu drar bort biståndet till Guatemala riskerar det att få kraftigt negativa effekter. Jag undrar igen om regeringen analyserat detta när man valde att skära ned på biståndet till Guatemala."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Jag vill tacka för interpellationen; jag glömde det i mitt förra anförande.Det stämmer att vi i regeringen har förändrat svensk biståndspolitik. Vi kommer inte längre att fokusera på utbetalningsmålet som gällt tidigare utan kommer i stället att fokusera på kvalitet och effektivitet och inte minst transparens. Det är en förändring som vi har gjort och som jag noterar att även Socialdemokraterna ställer sig bakom, möjligen inte i sin retorik men åtminstone i sin egen budgetmotion. Där har även Socialdemokraterna i år valt att lämna enprocentsmålet.Jag kan också konstatera att vad gäller det fortsatta anslaget för just Guatemala följer det den anslagsnivå som den tidigare socialdemokratiska regeringen införde efter de limiter som togs fram. Inte heller i den delen finns det alltså någon större skillnad mellan hur den här regeringen och den tidigare regeringen har agerat. Skillnaden är möjligen att våra förändringar av biståndspolitiken har analyserats mer än den tidigare regeringens. Den tidigare regeringen införde på mycket kort tid väldigt kraftiga limiter.Jag ska också påpeka, herr ålderspresident, att precis som i många andra länder i regionen finns det i Guatemala stora utmaningar med omfattande narkotikasmuggling och förekomst av organiserad brottslighet. Där är vi ense. Interpol uppskattar att omkring 90 procent av allt kokain som når den nordamerikanska marknaden som slutdestination smugglas genom Guatemala.Jag tycker dock att man också ska framhålla att av den totala mängd narkotika som transporteras genom Guatemala når en väldigt liten del Europa och Sverige. De huvudsakliga smuggelvägarna till Europa går från producentländerna - Colombia, Peru och Bolivia - via andra länder än de centralamerikanska länderna.Kopplingen till Sverige när det gäller just den narkotikarelaterade brottslighet som verkar i Guatemala är således inte särskilt stark. Vi bedömer, precis som jag utgår från att den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde när den införde kraftiga limiter på samma nivå som gäller för Guatemala nu, att den inte kommer att påverka Sverige eller säkerheten i Sverige i någon större utsträckning.Med det sagt ser vi naturligtvis allvarligt på den organiserade brottslighetens utbredning, både i Sverige och i utlandet, och vi kommer även framöver att arbeta väldigt hårt för att få bukt med den.För motverka den behöver också grundorsakerna hanteras, inte minst i Guatemala. Det är vår uppfattning att de utmaningar vi ser kopplade till den organiserade brottsligheten inte kan adresseras enbart genom bistånd. Det måste göras genom en lång rad olika insatser, där biståndet är en viktig del men fortfarande bara en del av flera.Mot bakgrund av de samband som finns med bakomliggande faktorer - fattigdom, brist på möjligheter, korruption och en svag rättsstat - måste vi arbeta mer med till exempel integrationen av bistånd och handel. På så vis skapar vi också ökade möjligheter för länder att göra samma välståndsresa som vi har gjort. Bistånd kan vara effektivt för att bekämpa fattigdom, men för att bygga en väg till välstånd måste vi på ett helt annat sätt än tidigare koppla ihop det området med handel, företagande och investeringar - något som ofta lyfts fram av mottagarländerna själva.Jag vill avslutningsvis understryka att det finns många andra aktörer som arbetar med de här frågorna där Sverige har en viktig roll. Jag vill särskilt uppmärksamma det viktiga arbete som utförs av EU men också av relevanta FN-organ. Vi har till exempel ett omfattande stöd till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Guatemala, som har ett strategiskt viktigt mandat. Vi har också ett omfattande kärnstöd till FN:s organ för narkotikakontroll och förebyggande av brott."}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Forssell för svaret.Ja, det har väl inte undgått någon att den nya regeringen kraftigt dragit ned på biståndet i allmänhet och stödet till Guatemala i synnerhet.Jag har ställt en fråga kopplad till effekten av biståndsneddragningen till Guatemala. I det här fallet har jag frågat om de mer specifika effekterna på organiserad brottslighet och tillgången på narkotika i Europa och Sverige.Den nya regeringen har som sagt en annan syn på bistånd än den tidigare S-regeringen. Det finns naturligtvis ideologiska och principiella aspekter på det, men i detta fall har jag försökt fokusera på handfasta, konkreta effekter av den kraftiga neddragningen av biståndet till Guatemala.För att ta frågan om organiserad brottslighet som utgångspunkt har jag tagit fram en debattartikel som statsrådet skrev förra året i sin dåvarande roll som rättspolitisk talesperson. Den handlar om att ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. Det är en bra artikel som jag delar många av intentionerna med.Det jag funderar på är hur den ambition som statsrådet beskriver i debattartikeln går ihop med det faktum att man är beredd att göra biståndsneddragningar som uppenbarligen underlättar för narkotikakarteller i Latinamerika. För mig är det nämligen uppenbart att transaktionskostnaderna för att transportera narkotika till Europa är avgörande för kampen mot organiserad brottslighet.Jag noterade i Dagens Nyheter en intervju med Belgiens justitieminister, som heter Vincent Van Quickenborne och är liberalkonservativ. Han argumenterar för Belgiens strategi för att stoppa den organiserade brottsligheten, som är att slå mot den lönsamma narkotikahandeln som passerar hamnen i Antwerpen. Det hänger liksom ihop med tanken att transaktionskostnader är viktiga när man bekämpar organiserad brottslighet.I det här fallet är jag rädd för att när man gör en så kraftig neddragning av biståndet till Guatemala ökar risken att Guatemala ska bli en så kallad failed state, som andra länder i Centralamerika redan är. Det riskerar att underlätta möjligheten att transportera narkotika, bland annat kokain, till Europa och till Sverige.Jag har febrilt letat i beslutsunderlagen kopplade till biståndsneddragningen efter en analys som täcker in risken att Guatemala blir ytterligare en failed state i Latinamerika och hur det skulle påverka organiserad brottslighet här i Sverige.Därför är min fråga återigen: Har regeringen inte analyserat hur slakten av biståndet till Guatemala kan komma att påverka den organiserade brottsligheten och tillgången på narkotika i Europa och Sverige?"}
+{"question":"Hur påverkas Europa och Sverige av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, t.ex. vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ har statsrådet för avsikt att vidta inom sitt ansvarsområde med anledning av detta?","answer":"Mathias Tegnér har frågat mig hur Europa och Sverige påverkas av regeringens nedskärning av biståndet till Guatemala, till exempel vad gäller den organiserade brottsligheten, och vilka initiativ jag som statsråd har för avsikt att ta inom mitt ansvarsområde med anledning av detta. Sedan denna regering tillträdde har behovet av stöd till Ukraina ökat. Regeringen har därför varit tydlig med att stödet till Ukraina måste fortsätta att vara prioriterat. Vad gäller Guatemala framgår det av regleringsbrevet till Sida för budgetåret 2023 att anslagsposten uppgår till 90 miljoner kronor för innevarande år. Av en minskad volym för en enskild landstrategi följer att biståndsverksamheten i landet behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Sida har inlett ett sådant anpassningsarbete utifrån nämnda regleringsbrev. I regleringsbrevet framgår också att regeringen, i samband med framtagandet av reformagendan för biståndet, ska pröva om strategin i Guatemala ska avslutas eller fortlöpa, samt huruvida prioriterade delar ska tas om hand inom ramen för andra strategier. Arbetet med detta pågår. Jag vill också påpeka att verksamhet i andra strategier kommer Guatemala till del. Exempelvis finns det projekt inom såväl den regionala strategin för Latinamerika som strategin för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som berör landet. Svenskt bistånd utgör ett viktigt verktyg i arbetet mot den oroande demokratiska tillbakagången, och den typen av demokratiarbete är därför en tydlig prioritering inom biståndspolitiken. Sverige har genom biståndet till Guatemala bland annat sökt att bidra till att stärka landets kapacitet att motverka korruption och straffrihet samt öka respekten för rättsstatens principer. Trots mångåriga insatser kan vi emellertid konstatera att utvecklingen inom dessa områden inte har gått i rätt riktning. Efter att Guatemalas tidigare regering beslutade att avsluta mandatet för den internationella kommissionen mot straffrihet, CICIG, år 2019 har den negativa utvecklingen snarare accelererats. Den svenska regeringen bedömer att det i dag finns små möjligheter för det svenska biståndet att påverka den utvecklingen."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Jag vill ändå framhålla att inom ramen för den statliga stödgivningen på kulturområdet har betydande stöd tilldelats och betalats ut till Musikaliska kvarteret. Det är positivt, och jag delar det engagemang som finns här för de verksamheter som även i fortsättningen ska drivas och utvecklas. Jag kommer att följa utvecklingen noga.Ledamoten Lind verkar i sitt avslutningsanförande ha missuppfattat mig när hon tolkar mig som att lokalerna inte har betydelse. Det har jag alltså inte sagt. Vad jag har sagt är att lokaler, oavsett om de är av kulturhistoriskt värde eller inte, de facto bara är en plats innan de fylls med liv, med verksamhet. De verksamheter som i dag finns inom ramen för platsen måste vi se till att bevara, värna och tillgängliggöra för ännu fler.Sedan får vi fortsätta diskussionen om budgeten. Jag tror att ledamoten Lind och ledamoten Redar mycket väl vet hur budgetprocesser ser ut och att de inte kan föregås i ett samtal i kammaren. Men naturligtvis engagerar frågan inte bara de 27 000 som har skrivit under namninsamlingarna eller oss som sitter här i dag, utan det är vårt gemensamma arbete som kommer att leda till att vi kan värna verksamheterna och förhoppningsvis få det bästa av dem för Stockholms och Sveriges väl och ve.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Jag vill ändå framhålla att inom ramen för den statliga stödgivningen på kulturområdet har betydande stöd tilldelats och betalats ut till Musikaliska kvarteret. Det är positivt, och jag delar det engagemang som finns här för de verksamheter som även i fortsättningen ska drivas och utvecklas. Jag kommer att följa utvecklingen noga.Ledamoten Lind verkar i sitt avslutningsanförande ha missuppfattat mig när hon tolkar mig som att lokalerna inte har betydelse. Det har jag alltså inte sagt. Vad jag har sagt är att lokaler, oavsett om de är av kulturhistoriskt värde eller inte, de facto bara är en plats innan de fylls med liv, med verksamhet. De verksamheter som i dag finns inom ramen för platsen måste vi se till att bevara, värna och tillgängliggöra för ännu fler.Sedan får vi fortsätta diskussionen om budgeten. Jag tror att ledamoten Lind och ledamoten Redar mycket väl vet hur budgetprocesser ser ut och att de inte kan föregås i ett samtal i kammaren. Men naturligtvis engagerar frågan inte bara de 27 000 som har skrivit under namninsamlingarna eller oss som sitter här i dag, utan det är vårt gemensamma arbete som kommer att leda till att vi kan värna verksamheterna och förhoppningsvis få det bästa av dem för Stockholms och Sveriges väl och ve.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Jag vill ändå framhålla att inom ramen för den statliga stödgivningen på kulturområdet har betydande stöd tilldelats och betalats ut till Musikaliska kvarteret. Det är positivt, och jag delar det engagemang som finns här för de verksamheter som även i fortsättningen ska drivas och utvecklas. Jag kommer att följa utvecklingen noga.Ledamoten Lind verkar i sitt avslutningsanförande ha missuppfattat mig när hon tolkar mig som att lokalerna inte har betydelse. Det har jag alltså inte sagt. Vad jag har sagt är att lokaler, oavsett om de är av kulturhistoriskt värde eller inte, de facto bara är en plats innan de fylls med liv, med verksamhet. De verksamheter som i dag finns inom ramen för platsen måste vi se till att bevara, värna och tillgängliggöra för ännu fler.Sedan får vi fortsätta diskussionen om budgeten. Jag tror att ledamoten Lind och ledamoten Redar mycket väl vet hur budgetprocesser ser ut och att de inte kan föregås i ett samtal i kammaren. Men naturligtvis engagerar frågan inte bara de 27 000 som har skrivit under namninsamlingarna eller oss som sitter här i dag, utan det är vårt gemensamma arbete som kommer att leda till att vi kan värna verksamheterna och förhoppningsvis få det bästa av dem för Stockholms och Sveriges väl och ve.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Jag tackar kulturministern för debatten.Jag vet att många är engagerade i verksamheterna som bedrivs just nu på Musikaliska kvarteret, som säkerligen följer debatten. Jag vet att de över 27 000 personer som har skrivit under namninsamlingen säkert är mycket intresserade av kulturministerns besked i debatten i kväll. Jag vill fortsätta att vara positiv, utifrån det engagemang jag hör från ledamöterna Ahlström Köster, Ollén och kulturministern om att man vill fortsätta att värna verksamhetens värde. I ett positivt scenario är kulturministern beredd att skjuta till medel för att stötta i det fall hyresförhandlingen inte slutar så att den inryms inom verksamheternas nuvarande budgetar. Men jag hör inte detta, utan jag hör att kulturministern säger att lokalerna egentligen inte har någon betydelse. Det är ett mer nedslående besked från kulturministern.Ingenstans i debatten har jag eller ledamot Lawen Redar hävdat att vi ska gå över gränsen för principen om ministerstyre. Vi har pratat om budgeten och om kulturpolitiskt engagemang för viktiga verksamheter. De verksamheter som finns i centrala delar av Stockholm är också tillgängliga och fungerar som ett nav, inte minst för de lite smalare musik- och konstformerna inom Musikaliska Kvarterets verksamhet.Fastigheten är ett byggnadsminne, och hela byggnaden omfattas av skyddsföreskrifter. Det är inte möjligt att bedriva vilken verksamhet som helst i huset. Den dynamik som råder där nu är unik, och jag menar att helheten i lokalerna är värd att värna.Ett fruktbart utvecklingsarbete har skett under flera års tid. Min förhoppning är att man ska landa i något som kan få Musikaliska kvarteret att blomma framåt, och jag önskar att kulturministern också är beredd att verka i den riktningen."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Jag tackar kulturministern för debatten.Jag vet att många är engagerade i verksamheterna som bedrivs just nu på Musikaliska kvarteret, som säkerligen följer debatten. Jag vet att de över 27 000 personer som har skrivit under namninsamlingen säkert är mycket intresserade av kulturministerns besked i debatten i kväll. Jag vill fortsätta att vara positiv, utifrån det engagemang jag hör från ledamöterna Ahlström Köster, Ollén och kulturministern om att man vill fortsätta att värna verksamhetens värde. I ett positivt scenario är kulturministern beredd att skjuta till medel för att stötta i det fall hyresförhandlingen inte slutar så att den inryms inom verksamheternas nuvarande budgetar. Men jag hör inte detta, utan jag hör att kulturministern säger att lokalerna egentligen inte har någon betydelse. Det är ett mer nedslående besked från kulturministern.Ingenstans i debatten har jag eller ledamot Lawen Redar hävdat att vi ska gå över gränsen för principen om ministerstyre. Vi har pratat om budgeten och om kulturpolitiskt engagemang för viktiga verksamheter. De verksamheter som finns i centrala delar av Stockholm är också tillgängliga och fungerar som ett nav, inte minst för de lite smalare musik- och konstformerna inom Musikaliska Kvarterets verksamhet.Fastigheten är ett byggnadsminne, och hela byggnaden omfattas av skyddsföreskrifter. Det är inte möjligt att bedriva vilken verksamhet som helst i huset. Den dynamik som råder där nu är unik, och jag menar att helheten i lokalerna är värd att värna.Ett fruktbart utvecklingsarbete har skett under flera års tid. Min förhoppning är att man ska landa i något som kan få Musikaliska kvarteret att blomma framåt, och jag önskar att kulturministern också är beredd att verka i den riktningen."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Jag tackar kulturministern för debatten.Jag vet att många är engagerade i verksamheterna som bedrivs just nu på Musikaliska kvarteret, som säkerligen följer debatten. Jag vet att de över 27 000 personer som har skrivit under namninsamlingen säkert är mycket intresserade av kulturministerns besked i debatten i kväll. Jag vill fortsätta att vara positiv, utifrån det engagemang jag hör från ledamöterna Ahlström Köster, Ollén och kulturministern om att man vill fortsätta att värna verksamhetens värde. I ett positivt scenario är kulturministern beredd att skjuta till medel för att stötta i det fall hyresförhandlingen inte slutar så att den inryms inom verksamheternas nuvarande budgetar. Men jag hör inte detta, utan jag hör att kulturministern säger att lokalerna egentligen inte har någon betydelse. Det är ett mer nedslående besked från kulturministern.Ingenstans i debatten har jag eller ledamot Lawen Redar hävdat att vi ska gå över gränsen för principen om ministerstyre. Vi har pratat om budgeten och om kulturpolitiskt engagemang för viktiga verksamheter. De verksamheter som finns i centrala delar av Stockholm är också tillgängliga och fungerar som ett nav, inte minst för de lite smalare musik- och konstformerna inom Musikaliska Kvarterets verksamhet.Fastigheten är ett byggnadsminne, och hela byggnaden omfattas av skyddsföreskrifter. Det är inte möjligt att bedriva vilken verksamhet som helst i huset. Den dynamik som råder där nu är unik, och jag menar att helheten i lokalerna är värd att värna.Ett fruktbart utvecklingsarbete har skett under flera års tid. Min förhoppning är att man ska landa i något som kan få Musikaliska kvarteret att blomma framåt, och jag önskar att kulturministern också är beredd att verka i den riktningen."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Ledamoten Lind frågar hur vi ser på den här verksamheten. Det är klart att vi från regeringens håll ser verksamheten som oerhört värdefull, vilket jag också sa i mitt inledningsanförande. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas och utvecklas och framför allt fortsätta vara tillgänglig för den breda publiken precis som i dag, egentligen oavsett vilken lokal den bedrivs i. En lokal, oavsett om den har kulturhistoriskt värde eller inte, är ju bara ett tomt skal innan den fylls med verksamhet.Just den här lokalen har andra värden, precis som många andra lokaler vi ser när vi blickar ut över ett Stockholm som är rikt på kulturhistoria. Men precis som jag sa tidigare innebär detta att vi måste ta hand om byggnaderna och tekniken kring byggnaderna såväl som verksamheterna.I det här fallet finns en uppdelning inom regeringen på vem som ska ta hand om vad. Mitt ansvar är att se till att verksamheterna kan fortsätta att bedrivas. Lokalerna, själva skalet, har regeringen ett ansvar över, men i det här fallet är ansvaret att fortsätta den pågående dialogen mellan Statens fastighetsverk och Musikaliska.Detta är inte något som har kommit upp under hösten, som det låter i en del av anförandena, utan det här föranleds av en två år lång förhandling. Förhandlingen har pågått under två år. Precis som ledamoten Lind säger har förhandlingen skett under goda förhållanden och man har varit överens om fördelningen i olika delar, det vill säga att det ska göras insatser för att motsvara en marknadsmässig hyra. Men ordet som inte har nämnts från talarstolen i dag är marknadsmässig hyra. Statens fastighetsverk gör bedömningen vad en marknadsmässig hyra är. Det är den bedömningen som ligger till grund för den hyressituation som i dag råder, där Fastighetsverket har, såvitt jag vet, ett just nu pågående samtal med Musikaliska om vad den innebär för verksamheten och för hyressättningen. Vi måste naturligtvis främja att samtalet går så bra det kan gå på alla sätt vi kan, men det finns fortfarande principer om hur vi hyressätter. De principerna kan naturligtvis ifrågasättas, och det var därför jag lyfte fram det förslag som kom 2019 och där regeringen slog fast att möjligheten finns att sälja om man så vill.Det här är ett sätt att hantera kulturhistoriska fastigheter. Ett annat sätt är att rusta upp dem. När ledamoten Redar säger sig blicka ut över Stockholm och se olika kulturhistoriska värden blickar jag ut över ett Stockholm där jag naturligtvis också ser saker som vi behöver göra, saker där beslut hade behövt fattas för länge sedan. Vi kan inte göra allt på en gång. Men att tro att vi kan få alla beslut på plats på sex månader är naivt. Vi måste ta en sak i taget, och vi måste göra rätt saker i rätt ordning. Framför allt måste rätt myndigheter hantera rätt frågor, och vi måste akta oss noga för att lägga oss i sådant där vi faktiskt riskerar att förstöra mer än vad vi hjälper. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas, främjas och på olika sätt göras tillgänglig, oavsett i vilken lokal den bedrivs i framtiden."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Ledamoten Lind frågar hur vi ser på den här verksamheten. Det är klart att vi från regeringens håll ser verksamheten som oerhört värdefull, vilket jag också sa i mitt inledningsanförande. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas och utvecklas och framför allt fortsätta vara tillgänglig för den breda publiken precis som i dag, egentligen oavsett vilken lokal den bedrivs i. En lokal, oavsett om den har kulturhistoriskt värde eller inte, är ju bara ett tomt skal innan den fylls med verksamhet.Just den här lokalen har andra värden, precis som många andra lokaler vi ser när vi blickar ut över ett Stockholm som är rikt på kulturhistoria. Men precis som jag sa tidigare innebär detta att vi måste ta hand om byggnaderna och tekniken kring byggnaderna såväl som verksamheterna.I det här fallet finns en uppdelning inom regeringen på vem som ska ta hand om vad. Mitt ansvar är att se till att verksamheterna kan fortsätta att bedrivas. Lokalerna, själva skalet, har regeringen ett ansvar över, men i det här fallet är ansvaret att fortsätta den pågående dialogen mellan Statens fastighetsverk och Musikaliska.Detta är inte något som har kommit upp under hösten, som det låter i en del av anförandena, utan det här föranleds av en två år lång förhandling. Förhandlingen har pågått under två år. Precis som ledamoten Lind säger har förhandlingen skett under goda förhållanden och man har varit överens om fördelningen i olika delar, det vill säga att det ska göras insatser för att motsvara en marknadsmässig hyra. Men ordet som inte har nämnts från talarstolen i dag är marknadsmässig hyra. Statens fastighetsverk gör bedömningen vad en marknadsmässig hyra är. Det är den bedömningen som ligger till grund för den hyressituation som i dag råder, där Fastighetsverket har, såvitt jag vet, ett just nu pågående samtal med Musikaliska om vad den innebär för verksamheten och för hyressättningen. Vi måste naturligtvis främja att samtalet går så bra det kan gå på alla sätt vi kan, men det finns fortfarande principer om hur vi hyressätter. De principerna kan naturligtvis ifrågasättas, och det var därför jag lyfte fram det förslag som kom 2019 och där regeringen slog fast att möjligheten finns att sälja om man så vill.Det här är ett sätt att hantera kulturhistoriska fastigheter. Ett annat sätt är att rusta upp dem. När ledamoten Redar säger sig blicka ut över Stockholm och se olika kulturhistoriska värden blickar jag ut över ett Stockholm där jag naturligtvis också ser saker som vi behöver göra, saker där beslut hade behövt fattas för länge sedan. Vi kan inte göra allt på en gång. Men att tro att vi kan få alla beslut på plats på sex månader är naivt. Vi måste ta en sak i taget, och vi måste göra rätt saker i rätt ordning. Framför allt måste rätt myndigheter hantera rätt frågor, och vi måste akta oss noga för att lägga oss i sådant där vi faktiskt riskerar att förstöra mer än vad vi hjälper. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas, främjas och på olika sätt göras tillgänglig, oavsett i vilken lokal den bedrivs i framtiden."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Ledamoten Lind frågar hur vi ser på den här verksamheten. Det är klart att vi från regeringens håll ser verksamheten som oerhört värdefull, vilket jag också sa i mitt inledningsanförande. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas och utvecklas och framför allt fortsätta vara tillgänglig för den breda publiken precis som i dag, egentligen oavsett vilken lokal den bedrivs i. En lokal, oavsett om den har kulturhistoriskt värde eller inte, är ju bara ett tomt skal innan den fylls med verksamhet.Just den här lokalen har andra värden, precis som många andra lokaler vi ser när vi blickar ut över ett Stockholm som är rikt på kulturhistoria. Men precis som jag sa tidigare innebär detta att vi måste ta hand om byggnaderna och tekniken kring byggnaderna såväl som verksamheterna.I det här fallet finns en uppdelning inom regeringen på vem som ska ta hand om vad. Mitt ansvar är att se till att verksamheterna kan fortsätta att bedrivas. Lokalerna, själva skalet, har regeringen ett ansvar över, men i det här fallet är ansvaret att fortsätta den pågående dialogen mellan Statens fastighetsverk och Musikaliska.Detta är inte något som har kommit upp under hösten, som det låter i en del av anförandena, utan det här föranleds av en två år lång förhandling. Förhandlingen har pågått under två år. Precis som ledamoten Lind säger har förhandlingen skett under goda förhållanden och man har varit överens om fördelningen i olika delar, det vill säga att det ska göras insatser för att motsvara en marknadsmässig hyra. Men ordet som inte har nämnts från talarstolen i dag är marknadsmässig hyra. Statens fastighetsverk gör bedömningen vad en marknadsmässig hyra är. Det är den bedömningen som ligger till grund för den hyressituation som i dag råder, där Fastighetsverket har, såvitt jag vet, ett just nu pågående samtal med Musikaliska om vad den innebär för verksamheten och för hyressättningen. Vi måste naturligtvis främja att samtalet går så bra det kan gå på alla sätt vi kan, men det finns fortfarande principer om hur vi hyressätter. De principerna kan naturligtvis ifrågasättas, och det var därför jag lyfte fram det förslag som kom 2019 och där regeringen slog fast att möjligheten finns att sälja om man så vill.Det här är ett sätt att hantera kulturhistoriska fastigheter. Ett annat sätt är att rusta upp dem. När ledamoten Redar säger sig blicka ut över Stockholm och se olika kulturhistoriska värden blickar jag ut över ett Stockholm där jag naturligtvis också ser saker som vi behöver göra, saker där beslut hade behövt fattas för länge sedan. Vi kan inte göra allt på en gång. Men att tro att vi kan få alla beslut på plats på sex månader är naivt. Vi måste ta en sak i taget, och vi måste göra rätt saker i rätt ordning. Framför allt måste rätt myndigheter hantera rätt frågor, och vi måste akta oss noga för att lägga oss i sådant där vi faktiskt riskerar att förstöra mer än vad vi hjälper. Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta att bedrivas, främjas och på olika sätt göras tillgänglig, oavsett i vilken lokal den bedrivs i framtiden."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Den här debatten har hamnat i ett limbo. Statens fastighetsverk uttalade häromdagen i ett pressmeddelande att frågan om Musikaliska Akademien till syvende och sist är en fråga för riksdag och regering. Regeringsföreträdaren i dagens debatt, liksom finansmarknadsministern som vi kallade upp till riksdagens kulturutskott, uttryckte att det är Statens fastighetsverks ansvar.Jag ska vara tydlig och säga att både jag och ledamoten Lind står upp för Axel Oxenstiernas principer om att vi inte ska ha ministerstyre i Sverige. Men om vi någonstans tror på att det här är en byggnad av nationellt kulturhistoriskt värde måste vi ju ha ett engagemang. Blåsarsymfonikerna, Musikaliska Akademien, Stallet, Early Music Sweden, Blinda Tigern med flera har ett sådant viktigt värde och bör finnas i fastigheten. Det är klart att de kan få vara någon annanstans, men det handlar ju om hela trycket och om att låta en huvudstad få vara ledstjärna i det kulturpolitiska innovationsarbetet.Ledamöterna vet att jag har ett stort engagemang för att vi ska utveckla kulturen i hela landet, men jag är från Stockholm. Jag är stolt över den här staden, och jag ser också vad det som pågår i de andra huvudstäderna. Se på Oslo, se på Helsingfors, se på Köpenhamn, se på Paris, se på Berlin - alla dessa städer får stöd från staten för att utveckla sitt kulturpolitiska arbete med byggnader och med innovation för att utgöra ett skyltfönster för sitt land. Det önskar jag också för Stockholm, men det jag ser här utanför är ju att vi återigen har kassor på de statliga museerna. Det är brist på möjligheter för barnfamiljer att ta del av konst och kultur.Det stråk som Musikaliska kvarteret skulle vara när Slussen står färdig är en plats för konst, kultur och innovation. Därför avslutar jag denna debatt med att säga att jag verkligen önskar att kulturministern vidtar åtgärder och satsar på att det här blir en byggnad som står för kulturen även i framtiden."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Den här debatten har hamnat i ett limbo. Statens fastighetsverk uttalade häromdagen i ett pressmeddelande att frågan om Musikaliska Akademien till syvende och sist är en fråga för riksdag och regering. Regeringsföreträdaren i dagens debatt, liksom finansmarknadsministern som vi kallade upp till riksdagens kulturutskott, uttryckte att det är Statens fastighetsverks ansvar.Jag ska vara tydlig och säga att både jag och ledamoten Lind står upp för Axel Oxenstiernas principer om att vi inte ska ha ministerstyre i Sverige. Men om vi någonstans tror på att det här är en byggnad av nationellt kulturhistoriskt värde måste vi ju ha ett engagemang. Blåsarsymfonikerna, Musikaliska Akademien, Stallet, Early Music Sweden, Blinda Tigern med flera har ett sådant viktigt värde och bör finnas i fastigheten. Det är klart att de kan få vara någon annanstans, men det handlar ju om hela trycket och om att låta en huvudstad få vara ledstjärna i det kulturpolitiska innovationsarbetet.Ledamöterna vet att jag har ett stort engagemang för att vi ska utveckla kulturen i hela landet, men jag är från Stockholm. Jag är stolt över den här staden, och jag ser också vad det som pågår i de andra huvudstäderna. Se på Oslo, se på Helsingfors, se på Köpenhamn, se på Paris, se på Berlin - alla dessa städer får stöd från staten för att utveckla sitt kulturpolitiska arbete med byggnader och med innovation för att utgöra ett skyltfönster för sitt land. Det önskar jag också för Stockholm, men det jag ser här utanför är ju att vi återigen har kassor på de statliga museerna. Det är brist på möjligheter för barnfamiljer att ta del av konst och kultur.Det stråk som Musikaliska kvarteret skulle vara när Slussen står färdig är en plats för konst, kultur och innovation. Därför avslutar jag denna debatt med att säga att jag verkligen önskar att kulturministern vidtar åtgärder och satsar på att det här blir en byggnad som står för kulturen även i framtiden."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Den här debatten har hamnat i ett limbo. Statens fastighetsverk uttalade häromdagen i ett pressmeddelande att frågan om Musikaliska Akademien till syvende och sist är en fråga för riksdag och regering. Regeringsföreträdaren i dagens debatt, liksom finansmarknadsministern som vi kallade upp till riksdagens kulturutskott, uttryckte att det är Statens fastighetsverks ansvar.Jag ska vara tydlig och säga att både jag och ledamoten Lind står upp för Axel Oxenstiernas principer om att vi inte ska ha ministerstyre i Sverige. Men om vi någonstans tror på att det här är en byggnad av nationellt kulturhistoriskt värde måste vi ju ha ett engagemang. Blåsarsymfonikerna, Musikaliska Akademien, Stallet, Early Music Sweden, Blinda Tigern med flera har ett sådant viktigt värde och bör finnas i fastigheten. Det är klart att de kan få vara någon annanstans, men det handlar ju om hela trycket och om att låta en huvudstad få vara ledstjärna i det kulturpolitiska innovationsarbetet.Ledamöterna vet att jag har ett stort engagemang för att vi ska utveckla kulturen i hela landet, men jag är från Stockholm. Jag är stolt över den här staden, och jag ser också vad det som pågår i de andra huvudstäderna. Se på Oslo, se på Helsingfors, se på Köpenhamn, se på Paris, se på Berlin - alla dessa städer får stöd från staten för att utveckla sitt kulturpolitiska arbete med byggnader och med innovation för att utgöra ett skyltfönster för sitt land. Det önskar jag också för Stockholm, men det jag ser här utanför är ju att vi återigen har kassor på de statliga museerna. Det är brist på möjligheter för barnfamiljer att ta del av konst och kultur.Det stråk som Musikaliska kvarteret skulle vara när Slussen står färdig är en plats för konst, kultur och innovation. Därför avslutar jag denna debatt med att säga att jag verkligen önskar att kulturministern vidtar åtgärder och satsar på att det här blir en byggnad som står för kulturen även i framtiden."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Man kan väl först säga att de senaste årens budgetar ju har varit pandemistöd. Om riksdagen skulle besluta om den typen av budgetar i det långa loppet skulle det inte dröja länge förrän landet var i konkurs. Det var en exceptionell situation, och man får därför se hur det var ekonomiskt före det.Jag tycker att det är viktigt att påminna om att riksdagens arbete är för hela landet. Jag är väldigt glad att vi har det här engagemanget, och jag är själv otroligt förtjust i Musikaliska och har varit där en del under åren. Därför hoppas jag att vi också hittar motsvarande engagemang när det gäller kultur i övriga landet och inte bara för just detta för att det ligger i Stockholms centrum.Jag vill också påminna om att det under dessa sex månader har tagits beslut om att rusta upp Operan. Det har varit ett akut behov under väldigt lång tid, men ingenting har hänt under tidigare ministrar och regering. Och så sent som i förra veckan gick man ut och bestämde om över 600 miljoner kronor till just skolböcker, vilket kommer att vara ett enormt lyft både för barnen och för skolbiblioteken.Jag tycker nog att det satsas en hel del också ute i hela landet."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Man kan väl först säga att de senaste årens budgetar ju har varit pandemistöd. Om riksdagen skulle besluta om den typen av budgetar i det långa loppet skulle det inte dröja länge förrän landet var i konkurs. Det var en exceptionell situation, och man får därför se hur det var ekonomiskt före det.Jag tycker att det är viktigt att påminna om att riksdagens arbete är för hela landet. Jag är väldigt glad att vi har det här engagemanget, och jag är själv otroligt förtjust i Musikaliska och har varit där en del under åren. Därför hoppas jag att vi också hittar motsvarande engagemang när det gäller kultur i övriga landet och inte bara för just detta för att det ligger i Stockholms centrum.Jag vill också påminna om att det under dessa sex månader har tagits beslut om att rusta upp Operan. Det har varit ett akut behov under väldigt lång tid, men ingenting har hänt under tidigare ministrar och regering. Och så sent som i förra veckan gick man ut och bestämde om över 600 miljoner kronor till just skolböcker, vilket kommer att vara ett enormt lyft både för barnen och för skolbiblioteken.Jag tycker nog att det satsas en hel del också ute i hela landet."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Man kan väl först säga att de senaste årens budgetar ju har varit pandemistöd. Om riksdagen skulle besluta om den typen av budgetar i det långa loppet skulle det inte dröja länge förrän landet var i konkurs. Det var en exceptionell situation, och man får därför se hur det var ekonomiskt före det.Jag tycker att det är viktigt att påminna om att riksdagens arbete är för hela landet. Jag är väldigt glad att vi har det här engagemanget, och jag är själv otroligt förtjust i Musikaliska och har varit där en del under åren. Därför hoppas jag att vi också hittar motsvarande engagemang när det gäller kultur i övriga landet och inte bara för just detta för att det ligger i Stockholms centrum.Jag vill också påminna om att det under dessa sex månader har tagits beslut om att rusta upp Operan. Det har varit ett akut behov under väldigt lång tid, men ingenting har hänt under tidigare ministrar och regering. Och så sent som i förra veckan gick man ut och bestämde om över 600 miljoner kronor till just skolböcker, vilket kommer att vara ett enormt lyft både för barnen och för skolbiblioteken.Jag tycker nog att det satsas en hel del också ute i hela landet."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Tack för dialogen och diskussionen! Jag uppskattar allas engagemang, och det tror jag att vi alla gör, för det har vi nämnt och diskuterat.Att ledamoten Lind upplever det som att vi svarar på frågor som inte har ställts tror jag beror på att det finns en historia i ärendet. Ja, hyressättningen är ny och har tillkommit nu, men detta är bara ytterligare ett led i en lång diskussion som har funnits kring hur hyrorna ska se ut för de här scenerna och på vilka villkor de ska drivas för att vi långsiktigt ska kunna få ta del av dem.Därför tycker jag att det är viktigt att vi tittar lite bakåt för att sedan kunna sikta framåt. Jag tycker att kulturministern har svarat väl för det engagemang och det hjärta som finns för kulturen, men hon visar också en verklighetsförankring med två fötter på jorden när det gäller hyror och att det måste ske på ett rättvist sätt utan att hon som minister går in och styr hur hyrorna ska se ut. Ministern har också varit tydlig med vilka bidrag som redan finns till förmån för Musikaliska kvarteret.Vi får se hur diskussionen landar framöver, och jag vill understryka att dialogen kring hyrorna behöver fortgå mellan hyresgäst och dem som hyr ut. Det är där den bör landa."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Tack för dialogen och diskussionen! Jag uppskattar allas engagemang, och det tror jag att vi alla gör, för det har vi nämnt och diskuterat.Att ledamoten Lind upplever det som att vi svarar på frågor som inte har ställts tror jag beror på att det finns en historia i ärendet. Ja, hyressättningen är ny och har tillkommit nu, men detta är bara ytterligare ett led i en lång diskussion som har funnits kring hur hyrorna ska se ut för de här scenerna och på vilka villkor de ska drivas för att vi långsiktigt ska kunna få ta del av dem.Därför tycker jag att det är viktigt att vi tittar lite bakåt för att sedan kunna sikta framåt. Jag tycker att kulturministern har svarat väl för det engagemang och det hjärta som finns för kulturen, men hon visar också en verklighetsförankring med två fötter på jorden när det gäller hyror och att det måste ske på ett rättvist sätt utan att hon som minister går in och styr hur hyrorna ska se ut. Ministern har också varit tydlig med vilka bidrag som redan finns till förmån för Musikaliska kvarteret.Vi får se hur diskussionen landar framöver, och jag vill understryka att dialogen kring hyrorna behöver fortgå mellan hyresgäst och dem som hyr ut. Det är där den bör landa."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Tack för dialogen och diskussionen! Jag uppskattar allas engagemang, och det tror jag att vi alla gör, för det har vi nämnt och diskuterat.Att ledamoten Lind upplever det som att vi svarar på frågor som inte har ställts tror jag beror på att det finns en historia i ärendet. Ja, hyressättningen är ny och har tillkommit nu, men detta är bara ytterligare ett led i en lång diskussion som har funnits kring hur hyrorna ska se ut för de här scenerna och på vilka villkor de ska drivas för att vi långsiktigt ska kunna få ta del av dem.Därför tycker jag att det är viktigt att vi tittar lite bakåt för att sedan kunna sikta framåt. Jag tycker att kulturministern har svarat väl för det engagemang och det hjärta som finns för kulturen, men hon visar också en verklighetsförankring med två fötter på jorden när det gäller hyror och att det måste ske på ett rättvist sätt utan att hon som minister går in och styr hur hyrorna ska se ut. Ministern har också varit tydlig med vilka bidrag som redan finns till förmån för Musikaliska kvarteret.Vi får se hur diskussionen landar framöver, och jag vill understryka att dialogen kring hyrorna behöver fortgå mellan hyresgäst och dem som hyr ut. Det är där den bör landa."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag upplever att både kulturministern och ledamöterna svarar på frågor som inte har ställts och påståenden som inte har gjorts. Det är faktiskt så att den försäljning som möjliggjordes i vårändringsbudgeten fick en klausul som innebar att verksamheternas förutsättningar ska analyseras närmare liksom att både Musikaliska Akademiens och Blåsarsymfonikernas behov av tillgång till ändamålsenliga lokaler bör beaktas. Det var alltså inget carte blanche för en försäljning.Frågan har sedan dess inte varit aktuell. Tvärtom har det under flera år skett ett ganska spännande och fantastiskt utvecklingsarbete som beskrevs av båda parter fram till i höstas som fruktbart, delvis finansierat av Statens kulturråd. Även verksamheterna själva har gått in med medel.Detta är en process som jag i min tidigare roll som kulturminister har följt och tyckt varit spännande och intressant. Frågan om en försäljning har aldrig varit på bordet. Det var ju i höstas när sittande regering och nuvarande kulturministern hade tillträtt som frågan om en hyreshöjning kom. Frågan om utredningen om kostnads- och marknadshyror rör inte den här fastigheten utan andra fastigheter, så även detta är ett försök att blanda bort korten, herr ålderspresident.Jag är glad över de moderata riksdagsledamöternas engagemang för frågan, och jag är glad att kulturministern säger att det här är någonting som man vill se hur man kan stötta framåt. Men jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor. Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Det är ju en kulturpolitisk fråga och inte en fråga om hyressättning. Det handlar om hur Early Music Sweden ska kunna utvecklas till ett nav för barock- och medeltidsmusik - en nationell scen som de ser det - och det handlar om att Stallet, folk- och världsmusikscenen som är unik i Sverige, ska kunna fortsätta sin verksamhet. Det handlar också om hur mångfalden och genrebredden i Musikaliska kvarteret i högre grad ska kunna stå på egna ben.Statens fastighetsverk har själva sagt att detta inte är någonting som man ämnar stötta med någon form av kulturhyra, och då kommer frågan tillbaka till kulturministern och till övriga finansiärer: Är man beredd att i budgeten skjuta till för att möjliggöra för en sådan här utveckling? Det är ju i högsta grad en kulturpolitisk fråga. Vad har det att göra med ministerstyre, herr ålderspresident? Det är viktigt att upprepa att detta inte bara är en fråga om hyressättning utan en fråga om ett fruktbart utvecklingsprojekt som alla säger sig värna och en verksamhet som löper en överhängande risk att behöva lämna lokalerna.Jag skulle vilja höra från kulturministern, återigen, om man från regeringens sida är beredd att agera för att möjliggöra utvecklingen av den här platsen. Hur ser kulturministern på risken att det inte finns någonting att analysera vid en eventuell försäljning om verksamheterna på grund av höjd hyra inte längre finns kvar i lokalerna?"}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag upplever att både kulturministern och ledamöterna svarar på frågor som inte har ställts och påståenden som inte har gjorts. Det är faktiskt så att den försäljning som möjliggjordes i vårändringsbudgeten fick en klausul som innebar att verksamheternas förutsättningar ska analyseras närmare liksom att både Musikaliska Akademiens och Blåsarsymfonikernas behov av tillgång till ändamålsenliga lokaler bör beaktas. Det var alltså inget carte blanche för en försäljning.Frågan har sedan dess inte varit aktuell. Tvärtom har det under flera år skett ett ganska spännande och fantastiskt utvecklingsarbete som beskrevs av båda parter fram till i höstas som fruktbart, delvis finansierat av Statens kulturråd. Även verksamheterna själva har gått in med medel.Detta är en process som jag i min tidigare roll som kulturminister har följt och tyckt varit spännande och intressant. Frågan om en försäljning har aldrig varit på bordet. Det var ju i höstas när sittande regering och nuvarande kulturministern hade tillträtt som frågan om en hyreshöjning kom. Frågan om utredningen om kostnads- och marknadshyror rör inte den här fastigheten utan andra fastigheter, så även detta är ett försök att blanda bort korten, herr ålderspresident.Jag är glad över de moderata riksdagsledamöternas engagemang för frågan, och jag är glad att kulturministern säger att det här är någonting som man vill se hur man kan stötta framåt. Men jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor. Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Det är ju en kulturpolitisk fråga och inte en fråga om hyressättning. Det handlar om hur Early Music Sweden ska kunna utvecklas till ett nav för barock- och medeltidsmusik - en nationell scen som de ser det - och det handlar om att Stallet, folk- och världsmusikscenen som är unik i Sverige, ska kunna fortsätta sin verksamhet. Det handlar också om hur mångfalden och genrebredden i Musikaliska kvarteret i högre grad ska kunna stå på egna ben.Statens fastighetsverk har själva sagt att detta inte är någonting som man ämnar stötta med någon form av kulturhyra, och då kommer frågan tillbaka till kulturministern och till övriga finansiärer: Är man beredd att i budgeten skjuta till för att möjliggöra för en sådan här utveckling? Det är ju i högsta grad en kulturpolitisk fråga. Vad har det att göra med ministerstyre, herr ålderspresident? Det är viktigt att upprepa att detta inte bara är en fråga om hyressättning utan en fråga om ett fruktbart utvecklingsprojekt som alla säger sig värna och en verksamhet som löper en överhängande risk att behöva lämna lokalerna.Jag skulle vilja höra från kulturministern, återigen, om man från regeringens sida är beredd att agera för att möjliggöra utvecklingen av den här platsen. Hur ser kulturministern på risken att det inte finns någonting att analysera vid en eventuell försäljning om verksamheterna på grund av höjd hyra inte längre finns kvar i lokalerna?"}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag upplever att både kulturministern och ledamöterna svarar på frågor som inte har ställts och påståenden som inte har gjorts. Det är faktiskt så att den försäljning som möjliggjordes i vårändringsbudgeten fick en klausul som innebar att verksamheternas förutsättningar ska analyseras närmare liksom att både Musikaliska Akademiens och Blåsarsymfonikernas behov av tillgång till ändamålsenliga lokaler bör beaktas. Det var alltså inget carte blanche för en försäljning.Frågan har sedan dess inte varit aktuell. Tvärtom har det under flera år skett ett ganska spännande och fantastiskt utvecklingsarbete som beskrevs av båda parter fram till i höstas som fruktbart, delvis finansierat av Statens kulturråd. Även verksamheterna själva har gått in med medel.Detta är en process som jag i min tidigare roll som kulturminister har följt och tyckt varit spännande och intressant. Frågan om en försäljning har aldrig varit på bordet. Det var ju i höstas när sittande regering och nuvarande kulturministern hade tillträtt som frågan om en hyreshöjning kom. Frågan om utredningen om kostnads- och marknadshyror rör inte den här fastigheten utan andra fastigheter, så även detta är ett försök att blanda bort korten, herr ålderspresident.Jag är glad över de moderata riksdagsledamöternas engagemang för frågan, och jag är glad att kulturministern säger att det här är någonting som man vill se hur man kan stötta framåt. Men jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor. Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Det är ju en kulturpolitisk fråga och inte en fråga om hyressättning. Det handlar om hur Early Music Sweden ska kunna utvecklas till ett nav för barock- och medeltidsmusik - en nationell scen som de ser det - och det handlar om att Stallet, folk- och världsmusikscenen som är unik i Sverige, ska kunna fortsätta sin verksamhet. Det handlar också om hur mångfalden och genrebredden i Musikaliska kvarteret i högre grad ska kunna stå på egna ben.Statens fastighetsverk har själva sagt att detta inte är någonting som man ämnar stötta med någon form av kulturhyra, och då kommer frågan tillbaka till kulturministern och till övriga finansiärer: Är man beredd att i budgeten skjuta till för att möjliggöra för en sådan här utveckling? Det är ju i högsta grad en kulturpolitisk fråga. Vad har det att göra med ministerstyre, herr ålderspresident? Det är viktigt att upprepa att detta inte bara är en fråga om hyressättning utan en fråga om ett fruktbart utvecklingsprojekt som alla säger sig värna och en verksamhet som löper en överhängande risk att behöva lämna lokalerna.Jag skulle vilja höra från kulturministern, återigen, om man från regeringens sida är beredd att agera för att möjliggöra utvecklingen av den här platsen. Hur ser kulturministern på risken att det inte finns någonting att analysera vid en eventuell försäljning om verksamheterna på grund av höjd hyra inte längre finns kvar i lokalerna?"}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Jag tackar för frågorna. Jag måste ändå påpeka det som redan har sagts ett antal gånger här. Det finns naturligtvis olika ansvarsområden på våra departement inom regeringen. För min och Kulturdepartementets del handlar detta framför allt om att bevaka och möjliggöra kultur i hela staden men också i hela landet och om att bevaka de intressen som hör kulturlivet till. Musikaliska är naturligtvis en del av det vi bevakar och bejakar via olika typer av insatser.I dag får flera av verksamheterna i Musikaliska kvarteret bidrag via Statens kulturråd. Men det ges också andra typer av bidrag, och det görs andra insatser. Man ger bidrag via Konstnärsnämnden. Kulturrådet har också särskilda uppdrag kopplat till att stärka och bredda musikaliska uttryck i hela landet och därmed skapa den typ av stödjande insatser som krävs. Även via dessa anslag har Musikaliska i dag stöd. Det är naturligtvis väldigt bra.När det kommer till frågan om hyressättningen är det Statens fastighetsverk som behöver ta den dialogen och som för den dialogen med hyresgästen. Det är inget som jag ska gå in i eller ens kan gå in i. Skulle vi ha den ordningen vore det väldigt märkligt. Jag är glad att vi inte har den ordningen i Sverige. Detta är något som får hanteras via myndigheten och verket tillsammans med hyresgästen.När det gäller just de aviserade hyreshöjningarna vet jag att de olika parterna är oense om vad en marknadshyra i detta fall är. Men jag förstår också att parterna har en fortsatt dialog om detta. Jag följer givetvis den utvecklingen precis på samma sätt som jag vet att min kollega statsrådet Wykman, som har ansvar för SFV, gör.Ledamoten Lawen Redar behöver inte oroa sig för mitt engagemang för kulturlivet vare sig i huvudstaden eller i resten av landet. När det kommer till de frågeställningar som ledamoten lyfte i sitt inlägg kring huruvida det behöver ske olika typer av utveckling i våra kulturfastigheter tror jag att vi är helt överens. Det är klart att det kommer att behöva göras insatser. Vi har fastigheter av kulturhistoriskt värde, och dem måste vi ta hand om på olika vis.Men redan 2019 fastslogs faktiskt något just när det kommer till Musikaliska kvarteret. Den dåvarande regeringen slog i vårändringsbudgeten fast att fastigheten Ladugårdsbron får säljas men att en eventuell försäljning ska föregås av en analys av förutsättningarna för verksamheten och så vidare.Det tycker jag är intressant, för det betyder att detta har legat på den dåvarande regeringens bord sedan 2019. Men man gjorde egentligen inget mer med det.Jag tror att vi alla drivs av samma sak. Vi vill väl. Därför tycker jag att det är bra att vi pratar öppet om vad som är och att vi blickar mot framtiden med klara ögon i stället för att försöka anklaga varandra för saker som inte är."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Jag tackar för frågorna. Jag måste ändå påpeka det som redan har sagts ett antal gånger här. Det finns naturligtvis olika ansvarsområden på våra departement inom regeringen. För min och Kulturdepartementets del handlar detta framför allt om att bevaka och möjliggöra kultur i hela staden men också i hela landet och om att bevaka de intressen som hör kulturlivet till. Musikaliska är naturligtvis en del av det vi bevakar och bejakar via olika typer av insatser.I dag får flera av verksamheterna i Musikaliska kvarteret bidrag via Statens kulturråd. Men det ges också andra typer av bidrag, och det görs andra insatser. Man ger bidrag via Konstnärsnämnden. Kulturrådet har också särskilda uppdrag kopplat till att stärka och bredda musikaliska uttryck i hela landet och därmed skapa den typ av stödjande insatser som krävs. Även via dessa anslag har Musikaliska i dag stöd. Det är naturligtvis väldigt bra.När det kommer till frågan om hyressättningen är det Statens fastighetsverk som behöver ta den dialogen och som för den dialogen med hyresgästen. Det är inget som jag ska gå in i eller ens kan gå in i. Skulle vi ha den ordningen vore det väldigt märkligt. Jag är glad att vi inte har den ordningen i Sverige. Detta är något som får hanteras via myndigheten och verket tillsammans med hyresgästen.När det gäller just de aviserade hyreshöjningarna vet jag att de olika parterna är oense om vad en marknadshyra i detta fall är. Men jag förstår också att parterna har en fortsatt dialog om detta. Jag följer givetvis den utvecklingen precis på samma sätt som jag vet att min kollega statsrådet Wykman, som har ansvar för SFV, gör.Ledamoten Lawen Redar behöver inte oroa sig för mitt engagemang för kulturlivet vare sig i huvudstaden eller i resten av landet. När det kommer till de frågeställningar som ledamoten lyfte i sitt inlägg kring huruvida det behöver ske olika typer av utveckling i våra kulturfastigheter tror jag att vi är helt överens. Det är klart att det kommer att behöva göras insatser. Vi har fastigheter av kulturhistoriskt värde, och dem måste vi ta hand om på olika vis.Men redan 2019 fastslogs faktiskt något just när det kommer till Musikaliska kvarteret. Den dåvarande regeringen slog i vårändringsbudgeten fast att fastigheten Ladugårdsbron får säljas men att en eventuell försäljning ska föregås av en analys av förutsättningarna för verksamheten och så vidare.Det tycker jag är intressant, för det betyder att detta har legat på den dåvarande regeringens bord sedan 2019. Men man gjorde egentligen inget mer med det.Jag tror att vi alla drivs av samma sak. Vi vill väl. Därför tycker jag att det är bra att vi pratar öppet om vad som är och att vi blickar mot framtiden med klara ögon i stället för att försöka anklaga varandra för saker som inte är."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Jag tackar för frågorna. Jag måste ändå påpeka det som redan har sagts ett antal gånger här. Det finns naturligtvis olika ansvarsområden på våra departement inom regeringen. För min och Kulturdepartementets del handlar detta framför allt om att bevaka och möjliggöra kultur i hela staden men också i hela landet och om att bevaka de intressen som hör kulturlivet till. Musikaliska är naturligtvis en del av det vi bevakar och bejakar via olika typer av insatser.I dag får flera av verksamheterna i Musikaliska kvarteret bidrag via Statens kulturråd. Men det ges också andra typer av bidrag, och det görs andra insatser. Man ger bidrag via Konstnärsnämnden. Kulturrådet har också särskilda uppdrag kopplat till att stärka och bredda musikaliska uttryck i hela landet och därmed skapa den typ av stödjande insatser som krävs. Även via dessa anslag har Musikaliska i dag stöd. Det är naturligtvis väldigt bra.När det kommer till frågan om hyressättningen är det Statens fastighetsverk som behöver ta den dialogen och som för den dialogen med hyresgästen. Det är inget som jag ska gå in i eller ens kan gå in i. Skulle vi ha den ordningen vore det väldigt märkligt. Jag är glad att vi inte har den ordningen i Sverige. Detta är något som får hanteras via myndigheten och verket tillsammans med hyresgästen.När det gäller just de aviserade hyreshöjningarna vet jag att de olika parterna är oense om vad en marknadshyra i detta fall är. Men jag förstår också att parterna har en fortsatt dialog om detta. Jag följer givetvis den utvecklingen precis på samma sätt som jag vet att min kollega statsrådet Wykman, som har ansvar för SFV, gör.Ledamoten Lawen Redar behöver inte oroa sig för mitt engagemang för kulturlivet vare sig i huvudstaden eller i resten av landet. När det kommer till de frågeställningar som ledamoten lyfte i sitt inlägg kring huruvida det behöver ske olika typer av utveckling i våra kulturfastigheter tror jag att vi är helt överens. Det är klart att det kommer att behöva göras insatser. Vi har fastigheter av kulturhistoriskt värde, och dem måste vi ta hand om på olika vis.Men redan 2019 fastslogs faktiskt något just när det kommer till Musikaliska kvarteret. Den dåvarande regeringen slog i vårändringsbudgeten fast att fastigheten Ladugårdsbron får säljas men att en eventuell försäljning ska föregås av en analys av förutsättningarna för verksamheten och så vidare.Det tycker jag är intressant, för det betyder att detta har legat på den dåvarande regeringens bord sedan 2019. Men man gjorde egentligen inget mer med det.Jag tror att vi alla drivs av samma sak. Vi vill väl. Därför tycker jag att det är bra att vi pratar öppet om vad som är och att vi blickar mot framtiden med klara ögon i stället för att försöka anklaga varandra för saker som inte är."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Vigadó konserthus i Budapest grundades 1856. Musikverein i Wien grundades 1870. Beethovenhalle i Bonn grundades också 1870. De var på sin tid konsertsalar och platser för akademisk musikutbildning. De har i dag renoverats. De drar till sig publik från hela världen. Och där spelas musik på högsta nivå om kvällarna.Bonn, Wien och Budapest har bibehållit dessa vackra byggnader. De har inte frångått idén om att fastigheterna ska främja kulturutövande musiker och deras publik. De är levande kulturhus i kulturpräglade städer.Dessa tre exempel gav en gång i tiden inspiration till det som kom att bli Kungliga Musikaliska Akademiens hus på Nybrokajen 11 i Stockholm. Huset invigdes, som sades här tidigare, 1877 och inrymde då den högre musikutbildningen i landet, inklusive Musikaliska Akademien och dess bibliotek. I salen ägde den allra första utdelningen av Nobelpriset rum. Den har alltså ett kulturhistoriskt värde, inte bara för Stockholm utan för hela vårt land.Sedan 2011 har Blåsarsymfonikerna drivit huset under namnet Musikaliska kvarteret. Det är en unik plats med stora kulturhistoriska värden. Som tidigare nämnts är det en musikalisk bredd - alltifrån den klassiska tidiga musiken till folk- och världsmusik, jazz, nutida konstmusik med mera. Till skillnad från hur det är i Bonn, Wien och Budapest har grundläggande renoveringar inte gjorts i denna fastighet. Men för att man ska kunna bedriva en publikvänlig verksamhet måste brandsäkerhetsåtgärder vidtas. Det behöver finnas möjlighet att bedriva parallella konserter på de fyra olika scenerna, och utökade publika platser behöver möjliggöras. Statens fastighetsverk sa självt senast 2022 att för att man ska kunna ta ut en marknadsmässig hyra är det ofrånkomligt med en anpassning av lokalerna.Sedan pandemin har Blåsarsymfonikerna intensifierat sin dialog om framtiden med Statens fastighetsverk. Blåsarsymfonikerna erhöll återstartsstöd för att bland annat ta fram en plan för Musikaliska Akademiens vidareutveckling, och i februari 2022 lämnades en lägesbeskrivning till regeringen. Den har bemötts positivt av alla inblandade aktörer.Men under hösten 2022 pausades dialogen. I stället presenterades en kraftigt höjd hyra för verksamheterna i huset, detta utan en nödvändig anpassning av lokalerna. Jag bekymrar mig för kulturministerns politik och icke-engagemang, som faktiskt leder till att Stockholm, vårt lands huvudstad och skyltfönster, riskerar att bli en tyst stad. Vi går mot strömmen. Stora kulturpolitiska satsningar görs i Köpenhamn, i Oslo, i Helsingfors, i Berlin, i Paris och i Wien. Vi ser en annan utveckling i Stockholm. Här ska man lägga ned verksamheter. Här ska man höja hyror. Här ska man slopa fri entré på statliga museer. Här ska det finnas minskat utrymme för kulturen och medborgerliga möten.Jag ställer mig frågan hur kulturministern ser på den uppslutning som nu har varit från stockholmare och engagerade över hela landet för detta hus och för de verksamheter som finns i byggnaden. Över 30 000 namn har samlats in. Vad avser kulturministern att göra för att stärka det skyltfönster som Stockholm bör utgöra för kulturen och för innovation av kulturen i vårt land?Avslutningsvis vill jag nämna vad ledamoten Ahlström Köster och ledamoten Ollén lyfter. Båda nämner att detta har varit en fråga under en lång tid. Men just hyresfrågan har faktiskt tillkommit under den tid då kulturministern har varit på sin position. Därmed är detta en uppgift för sittande regering att hantera."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Vigadó konserthus i Budapest grundades 1856. Musikverein i Wien grundades 1870. Beethovenhalle i Bonn grundades också 1870. De var på sin tid konsertsalar och platser för akademisk musikutbildning. De har i dag renoverats. De drar till sig publik från hela världen. Och där spelas musik på högsta nivå om kvällarna.Bonn, Wien och Budapest har bibehållit dessa vackra byggnader. De har inte frångått idén om att fastigheterna ska främja kulturutövande musiker och deras publik. De är levande kulturhus i kulturpräglade städer.Dessa tre exempel gav en gång i tiden inspiration till det som kom att bli Kungliga Musikaliska Akademiens hus på Nybrokajen 11 i Stockholm. Huset invigdes, som sades här tidigare, 1877 och inrymde då den högre musikutbildningen i landet, inklusive Musikaliska Akademien och dess bibliotek. I salen ägde den allra första utdelningen av Nobelpriset rum. Den har alltså ett kulturhistoriskt värde, inte bara för Stockholm utan för hela vårt land.Sedan 2011 har Blåsarsymfonikerna drivit huset under namnet Musikaliska kvarteret. Det är en unik plats med stora kulturhistoriska värden. Som tidigare nämnts är det en musikalisk bredd - alltifrån den klassiska tidiga musiken till folk- och världsmusik, jazz, nutida konstmusik med mera. Till skillnad från hur det är i Bonn, Wien och Budapest har grundläggande renoveringar inte gjorts i denna fastighet. Men för att man ska kunna bedriva en publikvänlig verksamhet måste brandsäkerhetsåtgärder vidtas. Det behöver finnas möjlighet att bedriva parallella konserter på de fyra olika scenerna, och utökade publika platser behöver möjliggöras. Statens fastighetsverk sa självt senast 2022 att för att man ska kunna ta ut en marknadsmässig hyra är det ofrånkomligt med en anpassning av lokalerna.Sedan pandemin har Blåsarsymfonikerna intensifierat sin dialog om framtiden med Statens fastighetsverk. Blåsarsymfonikerna erhöll återstartsstöd för att bland annat ta fram en plan för Musikaliska Akademiens vidareutveckling, och i februari 2022 lämnades en lägesbeskrivning till regeringen. Den har bemötts positivt av alla inblandade aktörer.Men under hösten 2022 pausades dialogen. I stället presenterades en kraftigt höjd hyra för verksamheterna i huset, detta utan en nödvändig anpassning av lokalerna. Jag bekymrar mig för kulturministerns politik och icke-engagemang, som faktiskt leder till att Stockholm, vårt lands huvudstad och skyltfönster, riskerar att bli en tyst stad. Vi går mot strömmen. Stora kulturpolitiska satsningar görs i Köpenhamn, i Oslo, i Helsingfors, i Berlin, i Paris och i Wien. Vi ser en annan utveckling i Stockholm. Här ska man lägga ned verksamheter. Här ska man höja hyror. Här ska man slopa fri entré på statliga museer. Här ska det finnas minskat utrymme för kulturen och medborgerliga möten.Jag ställer mig frågan hur kulturministern ser på den uppslutning som nu har varit från stockholmare och engagerade över hela landet för detta hus och för de verksamheter som finns i byggnaden. Över 30 000 namn har samlats in. Vad avser kulturministern att göra för att stärka det skyltfönster som Stockholm bör utgöra för kulturen och för innovation av kulturen i vårt land?Avslutningsvis vill jag nämna vad ledamoten Ahlström Köster och ledamoten Ollén lyfter. Båda nämner att detta har varit en fråga under en lång tid. Men just hyresfrågan har faktiskt tillkommit under den tid då kulturministern har varit på sin position. Därmed är detta en uppgift för sittande regering att hantera."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Vigadó konserthus i Budapest grundades 1856. Musikverein i Wien grundades 1870. Beethovenhalle i Bonn grundades också 1870. De var på sin tid konsertsalar och platser för akademisk musikutbildning. De har i dag renoverats. De drar till sig publik från hela världen. Och där spelas musik på högsta nivå om kvällarna.Bonn, Wien och Budapest har bibehållit dessa vackra byggnader. De har inte frångått idén om att fastigheterna ska främja kulturutövande musiker och deras publik. De är levande kulturhus i kulturpräglade städer.Dessa tre exempel gav en gång i tiden inspiration till det som kom att bli Kungliga Musikaliska Akademiens hus på Nybrokajen 11 i Stockholm. Huset invigdes, som sades här tidigare, 1877 och inrymde då den högre musikutbildningen i landet, inklusive Musikaliska Akademien och dess bibliotek. I salen ägde den allra första utdelningen av Nobelpriset rum. Den har alltså ett kulturhistoriskt värde, inte bara för Stockholm utan för hela vårt land.Sedan 2011 har Blåsarsymfonikerna drivit huset under namnet Musikaliska kvarteret. Det är en unik plats med stora kulturhistoriska värden. Som tidigare nämnts är det en musikalisk bredd - alltifrån den klassiska tidiga musiken till folk- och världsmusik, jazz, nutida konstmusik med mera. Till skillnad från hur det är i Bonn, Wien och Budapest har grundläggande renoveringar inte gjorts i denna fastighet. Men för att man ska kunna bedriva en publikvänlig verksamhet måste brandsäkerhetsåtgärder vidtas. Det behöver finnas möjlighet att bedriva parallella konserter på de fyra olika scenerna, och utökade publika platser behöver möjliggöras. Statens fastighetsverk sa självt senast 2022 att för att man ska kunna ta ut en marknadsmässig hyra är det ofrånkomligt med en anpassning av lokalerna.Sedan pandemin har Blåsarsymfonikerna intensifierat sin dialog om framtiden med Statens fastighetsverk. Blåsarsymfonikerna erhöll återstartsstöd för att bland annat ta fram en plan för Musikaliska Akademiens vidareutveckling, och i februari 2022 lämnades en lägesbeskrivning till regeringen. Den har bemötts positivt av alla inblandade aktörer.Men under hösten 2022 pausades dialogen. I stället presenterades en kraftigt höjd hyra för verksamheterna i huset, detta utan en nödvändig anpassning av lokalerna. Jag bekymrar mig för kulturministerns politik och icke-engagemang, som faktiskt leder till att Stockholm, vårt lands huvudstad och skyltfönster, riskerar att bli en tyst stad. Vi går mot strömmen. Stora kulturpolitiska satsningar görs i Köpenhamn, i Oslo, i Helsingfors, i Berlin, i Paris och i Wien. Vi ser en annan utveckling i Stockholm. Här ska man lägga ned verksamheter. Här ska man höja hyror. Här ska man slopa fri entré på statliga museer. Här ska det finnas minskat utrymme för kulturen och medborgerliga möten.Jag ställer mig frågan hur kulturministern ser på den uppslutning som nu har varit från stockholmare och engagerade över hela landet för detta hus och för de verksamheter som finns i byggnaden. Över 30 000 namn har samlats in. Vad avser kulturministern att göra för att stärka det skyltfönster som Stockholm bör utgöra för kulturen och för innovation av kulturen i vårt land?Avslutningsvis vill jag nämna vad ledamoten Ahlström Köster och ledamoten Ollén lyfter. Båda nämner att detta har varit en fråga under en lång tid. Men just hyresfrågan har faktiskt tillkommit under den tid då kulturministern har varit på sin position. Därmed är detta en uppgift för sittande regering att hantera."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Statens fastighetsverk har över 2 000 fastigheter som man förvaltar i landet. Idén när man delade upp det var att Vasakronan skulle ha de kommersiella fastigheterna och Statens fastighetsverk skulle ha hand om de fastigheter där det inte fanns ett kommersiellt intresse. Många av dessa har också en omkostnadshyra, men hyran är helt enkelt det man ser att det kostar att driva verksamheten.När det gäller just Musikaliska kan man konstatera att Miljöpartiet har suttit i åtta år - eller i alla fall i sju av de åtta åren - på kulturministerposten utan att göra någonting åt detta. Så är det naturligtvis eftersom Statens fastighetsverk ligger under Finansdepartementet och finansmarknadsministern och inte alls under kulturministern. Dessutom har vi inte ministerstyre i Sverige. Det gör att vi i riksdagen kan prata och ha synpunkter, men en minister kan inte ha synpunkter på vad myndigheterna gör.Låt oss fortsätta att här i kammaren kämpa för Musikaliska och för de andra viktiga verksamheter som finns ute i landet och som bedrivs i fastigheter tillhörande Statens fastighetsverk! Men jag kan inte riktigt se var en kulturminister kommer in i den bilden."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Statens fastighetsverk har över 2 000 fastigheter som man förvaltar i landet. Idén när man delade upp det var att Vasakronan skulle ha de kommersiella fastigheterna och Statens fastighetsverk skulle ha hand om de fastigheter där det inte fanns ett kommersiellt intresse. Många av dessa har också en omkostnadshyra, men hyran är helt enkelt det man ser att det kostar att driva verksamheten.När det gäller just Musikaliska kan man konstatera att Miljöpartiet har suttit i åtta år - eller i alla fall i sju av de åtta åren - på kulturministerposten utan att göra någonting åt detta. Så är det naturligtvis eftersom Statens fastighetsverk ligger under Finansdepartementet och finansmarknadsministern och inte alls under kulturministern. Dessutom har vi inte ministerstyre i Sverige. Det gör att vi i riksdagen kan prata och ha synpunkter, men en minister kan inte ha synpunkter på vad myndigheterna gör.Låt oss fortsätta att här i kammaren kämpa för Musikaliska och för de andra viktiga verksamheter som finns ute i landet och som bedrivs i fastigheter tillhörande Statens fastighetsverk! Men jag kan inte riktigt se var en kulturminister kommer in i den bilden."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Statens fastighetsverk har över 2 000 fastigheter som man förvaltar i landet. Idén när man delade upp det var att Vasakronan skulle ha de kommersiella fastigheterna och Statens fastighetsverk skulle ha hand om de fastigheter där det inte fanns ett kommersiellt intresse. Många av dessa har också en omkostnadshyra, men hyran är helt enkelt det man ser att det kostar att driva verksamheten.När det gäller just Musikaliska kan man konstatera att Miljöpartiet har suttit i åtta år - eller i alla fall i sju av de åtta åren - på kulturministerposten utan att göra någonting åt detta. Så är det naturligtvis eftersom Statens fastighetsverk ligger under Finansdepartementet och finansmarknadsministern och inte alls under kulturministern. Dessutom har vi inte ministerstyre i Sverige. Det gör att vi i riksdagen kan prata och ha synpunkter, men en minister kan inte ha synpunkter på vad myndigheterna gör.Låt oss fortsätta att här i kammaren kämpa för Musikaliska och för de andra viktiga verksamheter som finns ute i landet och som bedrivs i fastigheter tillhörande Statens fastighetsverk! Men jag kan inte riktigt se var en kulturminister kommer in i den bilden."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Jag vill erinra ledamöterna om att den rätta benämningen är \"herr ålderspresident\"."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Jag vill erinra ledamöterna om att den rätta benämningen är \"herr ålderspresident\"."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Jag vill erinra ledamöterna om att den rätta benämningen är \"herr ålderspresident\"."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Det är ingen tvekan om att frågan om kultur och kulturens mötesplatser och scener engagerar oss från alla politiska håll och kanter.Men denna fråga är inte ny. Det kan lätt framstå så när man lyssnar på interpellationsdebatten som pågår, men den är gammal och mångårig. Frågan har varit aktuell i decennier. Kulturministern har varit på sin post i knappt sex månader. Jag tycker att det är lite magstarkt att vi i dag förväntar oss en fullständig lösning på ett så mångårigt problem på så kort tid. Inte för att frågan inte är viktig, men vi måste sätta den i relation till hur länge den har varit aktuell.Jag vill påstå att tidigare regeringar har haft goda ambitioner i frågan. Man har velat lyfta och hitta fram till en långsiktig hyresmodell. Men jag ser inte att utredningarna har landat i ett beslut. Jag tror att det visar på att det är en komplex och svår fråga, som vi delar, och som vi givetvis ska hitta en lösning på.Jag är glad över att vår minister tar frågan på allvar, utan att på något sätt gå in och styra över de myndigheter som har fått förtroende att verka. Ministerstyre är ingenting som vi praktiserar i Sverige eller vill vara i närheten av. Den nu sittande ministern kan omöjligen bära hundhuvudet för en så långdragen fråga, men jag vill understryka mitt förtroende för henne och för de myndigheter som nu har fått förtroende att lösa frågan. Det är där den måste fortsätta, det vill säga att diskussionen måste pågå mellan hyresgäst och hyresvärd framöver."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Det är ingen tvekan om att frågan om kultur och kulturens mötesplatser och scener engagerar oss från alla politiska håll och kanter.Men denna fråga är inte ny. Det kan lätt framstå så när man lyssnar på interpellationsdebatten som pågår, men den är gammal och mångårig. Frågan har varit aktuell i decennier. Kulturministern har varit på sin post i knappt sex månader. Jag tycker att det är lite magstarkt att vi i dag förväntar oss en fullständig lösning på ett så mångårigt problem på så kort tid. Inte för att frågan inte är viktig, men vi måste sätta den i relation till hur länge den har varit aktuell.Jag vill påstå att tidigare regeringar har haft goda ambitioner i frågan. Man har velat lyfta och hitta fram till en långsiktig hyresmodell. Men jag ser inte att utredningarna har landat i ett beslut. Jag tror att det visar på att det är en komplex och svår fråga, som vi delar, och som vi givetvis ska hitta en lösning på.Jag är glad över att vår minister tar frågan på allvar, utan att på något sätt gå in och styra över de myndigheter som har fått förtroende att verka. Ministerstyre är ingenting som vi praktiserar i Sverige eller vill vara i närheten av. Den nu sittande ministern kan omöjligen bära hundhuvudet för en så långdragen fråga, men jag vill understryka mitt förtroende för henne och för de myndigheter som nu har fått förtroende att lösa frågan. Det är där den måste fortsätta, det vill säga att diskussionen måste pågå mellan hyresgäst och hyresvärd framöver."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Det är ingen tvekan om att frågan om kultur och kulturens mötesplatser och scener engagerar oss från alla politiska håll och kanter.Men denna fråga är inte ny. Det kan lätt framstå så när man lyssnar på interpellationsdebatten som pågår, men den är gammal och mångårig. Frågan har varit aktuell i decennier. Kulturministern har varit på sin post i knappt sex månader. Jag tycker att det är lite magstarkt att vi i dag förväntar oss en fullständig lösning på ett så mångårigt problem på så kort tid. Inte för att frågan inte är viktig, men vi måste sätta den i relation till hur länge den har varit aktuell.Jag vill påstå att tidigare regeringar har haft goda ambitioner i frågan. Man har velat lyfta och hitta fram till en långsiktig hyresmodell. Men jag ser inte att utredningarna har landat i ett beslut. Jag tror att det visar på att det är en komplex och svår fråga, som vi delar, och som vi givetvis ska hitta en lösning på.Jag är glad över att vår minister tar frågan på allvar, utan att på något sätt gå in och styra över de myndigheter som har fått förtroende att verka. Ministerstyre är ingenting som vi praktiserar i Sverige eller vill vara i närheten av. Den nu sittande ministern kan omöjligen bära hundhuvudet för en så långdragen fråga, men jag vill understryka mitt förtroende för henne och för de myndigheter som nu har fått förtroende att lösa frågan. Det är där den måste fortsätta, det vill säga att diskussionen måste pågå mellan hyresgäst och hyresvärd framöver."}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"Vi behöver ett levande musik- och kulturliv, och det även i våra stadskärnor. Vi behöver tillgängliga mötesplatser och musikaliska oaser för själen, inte bara för kommersen. Utveckling där vi ser hur lokaler för kultur och musik i våra stadskärnor antingen tvingas stänga ned på grund av för höga hyresnivåer eller flyttas ut från stadskärnan är naturligtvis olycklig.Fastigheten Musikaliska Akademien på Nybrokajen 11 invigdes redan år 1877. Det är Sveriges första konserthus, byggt specifikt för högre musikalisk utbildning. Här ryms en stor genrebredd - scener och ytor för folk och världsmusik, jazz, nutida konstmusik, popmusik, klassisk musik och så kallad tidig musik från barocken och medeltiden, men också för annan livemusik. Det fungerar även som nationellt nav för många av dessa genrer.Uppslutningen kring Musikaliska kvarteret har varit enorm. Jag tog själv emot en namninsamling på över 27 000 namn som överlämnades till riksdagens finans- och kulturutskott för ett par veckor sedan och som jag vet också har nått kulturministern. Det handlar om musiker, artister, arrangörer och engagerad publik från hela Sverige som ser Musikaliska kvarteret som ett självklart nav och vill att verksamheten ska utvecklas, inte avvecklas.Jag kan konstatera att kulturministern inte ger ett särskilt uttömmande svar på mina frågor. Förvisso är det bra att kulturministern ser värdet av verksamheterna i huset, men hur agerar ministern konkret för att främja och värna dem? Statsrådet säger att hon delar engagemanget, men hur visar hon det i praktiken? För detta är inte enbart en fråga om hyressättning, herr ålderspresident. Det handlar om en kulturpolitiskt värdefull verksamhet i en kulturhistoriskt värdefull byggnad som alla säger sig vilja värna och som nu riskerar att slås i spillror, och det dessutom när staten är hyresvärd. Det är naturligtvis helt orimligt.Det handlar också om ett arbete som har drivits i flera år för att utveckla verksamheten i kvarteret. Det är ett arbete som har kunnat göras med stöd av medel från Statens kulturråd, bland annat för att kunna dra in mer pengar till verksamheten för att kulturverksamheterna ska stå mer stadigt på kommersiella ben. Utan restaurangkök, utan möjlighet att spela på alla scener samtidigt, utan fler toaletter och ett fungerande brandskydd, till exempel, är det omöjligt att driva en rationell verksamhet.Det är glädjande att Blåsarsymfonikerna och övriga verksamheter i huset har sagt sig vara beredda att betala mer hyra om lokalerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Som det ser ut nu är hyresprocessen mellan parterna svår. En överklagandeprocess skulle ta verksamheterna lång tid, och jag har heller inte hört vad som händer med utvecklingsarbetet i huset. Ligger hyran kvar på den nivå som nu är aviserad utan konkreta besked om utveckling av fastigheten blir det omöjligt för verksamheterna att vara kvar. Det gäller inte minst Blåsarsymfonikerna, som ju är garanten för kvarterets utveckling.Mina frågor är nu: Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Har kulturministern några besked om vad som händer med det? Vad gör kulturministern konkret för att värna verksamheterna i Musikaliska kvarteret? Planerar kulturministern att driva ett tillskott i kulturbudgeten för att möjliggöra både att verksamheterna blir kvar och att kvarteret ska utvecklas till den blomstrande oas som det har möjlighet att fortsätta att vara?"}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"Vi behöver ett levande musik- och kulturliv, och det även i våra stadskärnor. Vi behöver tillgängliga mötesplatser och musikaliska oaser för själen, inte bara för kommersen. Utveckling där vi ser hur lokaler för kultur och musik i våra stadskärnor antingen tvingas stänga ned på grund av för höga hyresnivåer eller flyttas ut från stadskärnan är naturligtvis olycklig.Fastigheten Musikaliska Akademien på Nybrokajen 11 invigdes redan år 1877. Det är Sveriges första konserthus, byggt specifikt för högre musikalisk utbildning. Här ryms en stor genrebredd - scener och ytor för folk och världsmusik, jazz, nutida konstmusik, popmusik, klassisk musik och så kallad tidig musik från barocken och medeltiden, men också för annan livemusik. Det fungerar även som nationellt nav för många av dessa genrer.Uppslutningen kring Musikaliska kvarteret har varit enorm. Jag tog själv emot en namninsamling på över 27 000 namn som överlämnades till riksdagens finans- och kulturutskott för ett par veckor sedan och som jag vet också har nått kulturministern. Det handlar om musiker, artister, arrangörer och engagerad publik från hela Sverige som ser Musikaliska kvarteret som ett självklart nav och vill att verksamheten ska utvecklas, inte avvecklas.Jag kan konstatera att kulturministern inte ger ett särskilt uttömmande svar på mina frågor. Förvisso är det bra att kulturministern ser värdet av verksamheterna i huset, men hur agerar ministern konkret för att främja och värna dem? Statsrådet säger att hon delar engagemanget, men hur visar hon det i praktiken? För detta är inte enbart en fråga om hyressättning, herr ålderspresident. Det handlar om en kulturpolitiskt värdefull verksamhet i en kulturhistoriskt värdefull byggnad som alla säger sig vilja värna och som nu riskerar att slås i spillror, och det dessutom när staten är hyresvärd. Det är naturligtvis helt orimligt.Det handlar också om ett arbete som har drivits i flera år för att utveckla verksamheten i kvarteret. Det är ett arbete som har kunnat göras med stöd av medel från Statens kulturråd, bland annat för att kunna dra in mer pengar till verksamheten för att kulturverksamheterna ska stå mer stadigt på kommersiella ben. Utan restaurangkök, utan möjlighet att spela på alla scener samtidigt, utan fler toaletter och ett fungerande brandskydd, till exempel, är det omöjligt att driva en rationell verksamhet.Det är glädjande att Blåsarsymfonikerna och övriga verksamheter i huset har sagt sig vara beredda att betala mer hyra om lokalerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Som det ser ut nu är hyresprocessen mellan parterna svår. En överklagandeprocess skulle ta verksamheterna lång tid, och jag har heller inte hört vad som händer med utvecklingsarbetet i huset. Ligger hyran kvar på den nivå som nu är aviserad utan konkreta besked om utveckling av fastigheten blir det omöjligt för verksamheterna att vara kvar. Det gäller inte minst Blåsarsymfonikerna, som ju är garanten för kvarterets utveckling.Mina frågor är nu: Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Har kulturministern några besked om vad som händer med det? Vad gör kulturministern konkret för att värna verksamheterna i Musikaliska kvarteret? Planerar kulturministern att driva ett tillskott i kulturbudgeten för att möjliggöra både att verksamheterna blir kvar och att kvarteret ska utvecklas till den blomstrande oas som det har möjlighet att fortsätta att vara?"}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"Vi behöver ett levande musik- och kulturliv, och det även i våra stadskärnor. Vi behöver tillgängliga mötesplatser och musikaliska oaser för själen, inte bara för kommersen. Utveckling där vi ser hur lokaler för kultur och musik i våra stadskärnor antingen tvingas stänga ned på grund av för höga hyresnivåer eller flyttas ut från stadskärnan är naturligtvis olycklig.Fastigheten Musikaliska Akademien på Nybrokajen 11 invigdes redan år 1877. Det är Sveriges första konserthus, byggt specifikt för högre musikalisk utbildning. Här ryms en stor genrebredd - scener och ytor för folk och världsmusik, jazz, nutida konstmusik, popmusik, klassisk musik och så kallad tidig musik från barocken och medeltiden, men också för annan livemusik. Det fungerar även som nationellt nav för många av dessa genrer.Uppslutningen kring Musikaliska kvarteret har varit enorm. Jag tog själv emot en namninsamling på över 27 000 namn som överlämnades till riksdagens finans- och kulturutskott för ett par veckor sedan och som jag vet också har nått kulturministern. Det handlar om musiker, artister, arrangörer och engagerad publik från hela Sverige som ser Musikaliska kvarteret som ett självklart nav och vill att verksamheten ska utvecklas, inte avvecklas.Jag kan konstatera att kulturministern inte ger ett särskilt uttömmande svar på mina frågor. Förvisso är det bra att kulturministern ser värdet av verksamheterna i huset, men hur agerar ministern konkret för att främja och värna dem? Statsrådet säger att hon delar engagemanget, men hur visar hon det i praktiken? För detta är inte enbart en fråga om hyressättning, herr ålderspresident. Det handlar om en kulturpolitiskt värdefull verksamhet i en kulturhistoriskt värdefull byggnad som alla säger sig vilja värna och som nu riskerar att slås i spillror, och det dessutom när staten är hyresvärd. Det är naturligtvis helt orimligt.Det handlar också om ett arbete som har drivits i flera år för att utveckla verksamheten i kvarteret. Det är ett arbete som har kunnat göras med stöd av medel från Statens kulturråd, bland annat för att kunna dra in mer pengar till verksamheten för att kulturverksamheterna ska stå mer stadigt på kommersiella ben. Utan restaurangkök, utan möjlighet att spela på alla scener samtidigt, utan fler toaletter och ett fungerande brandskydd, till exempel, är det omöjligt att driva en rationell verksamhet.Det är glädjande att Blåsarsymfonikerna och övriga verksamheter i huset har sagt sig vara beredda att betala mer hyra om lokalerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Som det ser ut nu är hyresprocessen mellan parterna svår. En överklagandeprocess skulle ta verksamheterna lång tid, och jag har heller inte hört vad som händer med utvecklingsarbetet i huset. Ligger hyran kvar på den nivå som nu är aviserad utan konkreta besked om utveckling av fastigheten blir det omöjligt för verksamheterna att vara kvar. Det gäller inte minst Blåsarsymfonikerna, som ju är garanten för kvarterets utveckling.Mina frågor är nu: Hur ser kulturministern på utvecklingsprojektet Musikaliska kvarteret? Har kulturministern några besked om vad som händer med det? Vad gör kulturministern konkret för att värna verksamheterna i Musikaliska kvarteret? Planerar kulturministern att driva ett tillskott i kulturbudgeten för att möjliggöra både att verksamheterna blir kvar och att kvarteret ska utvecklas till den blomstrande oas som det har möjlighet att fortsätta att vara?"}
+{"question":"Hur ser ministern på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige?","answer":"har frågat mig hur jag ser på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige, hur jag agerar för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter och om jag avser att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten.Jag är glad att Musikaliska kvarterets framtid engagerar många. Det är ett engagemang som jag delar. De nationella kulturpolitiska målen anger bland annat att alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Som kulturminister är jag därför angelägen om att det ska finnas ett rikt och varierat utbud av kultur i olika former och att det ska vara tillgängligt för alla. Så ser ett levande och bärkraftigt kulturliv ut.Musikaliska kvarteret är en unik plats med stor betydelse för musik och kulturutbudet i Stockholm såväl som för hela landet. Fastigheten har höga kulturhistoriska värden och rymmer en bredd av musikaliska verksamheter. Det är viktigt att sådana verksamheter som gagnar en bred publik, konstnärligt utövande och den kulturella infrastrukturen fortsatt kan bedrivas och utvecklas.Fastigheten där Musikaliska kvarteret är beläget, på Nybrokajen i Stockholm, ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Det är därmed Statens fastighetsverk som ansvarar för frågor som rör hyresförhållanden med hyresgäster.Gällande de ekonomiska medlen till verksamheterna i Musikaliska kvarteret kan jag inte föregripa kommande budgetprocesser. Jag kan däremot konstatera att Kungliga Musikaliska Akademien, som är en av de aktörer som bedriver verksamhet i lokalerna, sedan länge är utpekad av regeringen som en nationellt kulturpolitiskt viktig aktör i Statens kulturråds regleringsbrev och därmed också mottar bidrag från Statens kulturråd. Detta gäller naturligtvis även under innevarande år, 2023."}
+{"question":"Hur agerar ministern för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter?","answer":"har frågat mig hur jag ser på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige, hur jag agerar för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter och om jag avser att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten.Jag är glad att Musikaliska kvarterets framtid engagerar många. Det är ett engagemang som jag delar. De nationella kulturpolitiska målen anger bland annat att alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Som kulturminister är jag därför angelägen om att det ska finnas ett rikt och varierat utbud av kultur i olika former och att det ska vara tillgängligt för alla. Så ser ett levande och bärkraftigt kulturliv ut.Musikaliska kvarteret är en unik plats med stor betydelse för musik och kulturutbudet i Stockholm såväl som för hela landet. Fastigheten har höga kulturhistoriska värden och rymmer en bredd av musikaliska verksamheter. Det är viktigt att sådana verksamheter som gagnar en bred publik, konstnärligt utövande och den kulturella infrastrukturen fortsatt kan bedrivas och utvecklas.Fastigheten där Musikaliska kvarteret är beläget, på Nybrokajen i Stockholm, ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Det är därmed Statens fastighetsverk som ansvarar för frågor som rör hyresförhållanden med hyresgäster.Gällande de ekonomiska medlen till verksamheterna i Musikaliska kvarteret kan jag inte föregripa kommande budgetprocesser. Jag kan däremot konstatera att Kungliga Musikaliska Akademien, som är en av de aktörer som bedriver verksamhet i lokalerna, sedan länge är utpekad av regeringen som en nationellt kulturpolitiskt viktig aktör i Statens kulturråds regleringsbrev och därmed också mottar bidrag från Statens kulturråd. Detta gäller naturligtvis även under innevarande år, 2023."}
+{"question":"Avser ministern att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten?","answer":"har frågat mig hur jag ser på Musikaliska kvarterets betydelse för musiklivet och musikutbudet i Sverige, hur jag agerar för att värna och främja Musikaliska kvarteret och dess verksamheter och om jag avser att skjuta till medel i kommande budgetar samt initiera dialog med övriga finansiärer av Musikaliska kvarterets verksamheter för att möjliggöra en långsiktighet och en utveckling av verksamheten.Jag är glad att Musikaliska kvarterets framtid engagerar många. Det är ett engagemang som jag delar. De nationella kulturpolitiska målen anger bland annat att alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Som kulturminister är jag därför angelägen om att det ska finnas ett rikt och varierat utbud av kultur i olika former och att det ska vara tillgängligt för alla. Så ser ett levande och bärkraftigt kulturliv ut.Musikaliska kvarteret är en unik plats med stor betydelse för musik och kulturutbudet i Stockholm såväl som för hela landet. Fastigheten har höga kulturhistoriska värden och rymmer en bredd av musikaliska verksamheter. Det är viktigt att sådana verksamheter som gagnar en bred publik, konstnärligt utövande och den kulturella infrastrukturen fortsatt kan bedrivas och utvecklas.Fastigheten där Musikaliska kvarteret är beläget, på Nybrokajen i Stockholm, ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Det är därmed Statens fastighetsverk som ansvarar för frågor som rör hyresförhållanden med hyresgäster.Gällande de ekonomiska medlen till verksamheterna i Musikaliska kvarteret kan jag inte föregripa kommande budgetprocesser. Jag kan däremot konstatera att Kungliga Musikaliska Akademien, som är en av de aktörer som bedriver verksamhet i lokalerna, sedan länge är utpekad av regeringen som en nationellt kulturpolitiskt viktig aktör i Statens kulturråds regleringsbrev och därmed också mottar bidrag från Statens kulturråd. Detta gäller naturligtvis även under innevarande år, 2023."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"Det blev en ganska bred diskussion på slutet om allt från medborgarskap till hederskultur och andra frågor.Min utgångspunkt är att det är uppenbart att det finns en svensk historia och en svensk kultur. Jag uppfattar att vi är väldigt många medborgare som lever i den, som står upp för den och som även vill att den ska vara öppen för människor som kommer till Sverige.L��t mig återvända till det som är grundackordet i hatbrottslagstiftningen. Alldeles oavsett historia, kultur och vid vilken tidpunkt man har kommit till ett land - om man har varit här för evigt eller kommit ny till Sverige - är hela utgångspunkten i lagstiftningen att det är du som individ och ditt skydd mot kränkande särbehandling som är grejen, och detta alltså alldeles oavsett vad du har för etniskt eller nationellt ursprung.Detta är som sagt grundackordet i diskrimineringslagstiftningen och hela idén i det individuella fri- och rättighetsskyddet i våra grundlagar. Det är också hela utgångspunkten för hatbrottslagstiftningen.Var och en av oss, även vi som är medelålders och födda i landet med svensk etnicitet, har ett skydd mot kränkande behandling i form av en av hat driven förnedring i samband med ett rån eller annat. Detta grundackord ska vi vara utomordentligt rädda om.Den brottslighet vi talar om är oavsett motiv, höll jag på att säga, utomordentligt brutal i sina förnedrande inslag. Det räcker väldigt långt att göra det vi nu gör och höja straffen för denna typ av rån och se till att det också höjs på ett sådant sätt att det alltid är fängelse som minimistraff med obligatorisk häktning. Det blir ett ordentligt tryck mot de människor oavsett etnisk bakgrund som ägnar sig åt denna typ av förnedrande brottslighet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"Jag tackar justitieministern för den här debatten.De som lyssnar på detta får väl fälla det slutgiltiga avgörandet, men jag uppfattar det som att ministern ser problemet. Jag hoppas att vi under mandatperiodens gång kan intensifiera detta arbete, inte minst om åtgärderna, till exempel kompetenshöjande insatser, inte ger önskvärd effekt.Tidigare regeringar har, som sagt, varit helt oförmögna att ens ta i frågan om svenskfientlighet. Jag tror att det handlar om att man ser rasism som en fråga om makt, och med socialisters syn på makt är det därför väldigt svårt för en vit man att vara ett offer för denna typ av brott.Det handlar dock förmodligen också om synen på svenskheten - på vem som är svensk och vad som är svenskt. Om alla som bor i Sverige är svenskar, hur kan man då som svensk bli utsatt för svenskfientlighet i Sverige?Men sanningen är ju att det är en sak att vara svensk medborgare och en annan sak att vara svensk. En kurd som är medborgare i Turkiet ser sig till exempel inte som turk. På samma sätt blir man inte per automatik svensk bara för att man får papper på att man är medborgare i Sverige. Däremot kan man genom att anstränga sig bli svensk med tiden.Men hur ska man kunna bli en del av Sverige om vi har svenskfientliga strukturer i samhället, som i Tjärna ängar, där somaliska flickor inte får umgås med svenska flickor? När ledande politiker ifrågasätter - eller, framför allt tidigare, ifrågasatte - svenskfientligheten och huruvida det finns en svensk kultur och negligerar vår historia och våra traditioner, hur ska personer som har kommit till Sverige då veta vad de ska anpassa sig efter?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"När Pontus Andersson drar iväg i breda resonemang om påstådd svenskfientlighet och förnekelse av svensk kultur och svenska traditioner är jag inte med honom. Däremot tycker jag att det är utomordentligt intressant att diskutera själva sakfrågan, nämligen hatbrotten och hur de ska hanteras. Detta gäller alldeles oavsett vilket etniskt eller nationellt ursprung den som blir utsatt för ett hatbrott har.Pontus Andersson tog upp det väldigt uppmärksammade fallet i Solna och beskrev de väldigt förnedrande och kränkande inslagen i detta rån. Jag uppfattade dock att det kom en enorm respons från det svenska samhället mot dessa gärningsmän och till stöd för brottsoffret.Om vi tar detta fall som utgångspunkt skulle jag vilja säga att det var ett förfärligt fall. Det var ett fall där gärningsmännen visade en råhet som inget anständigt samhälle kan acceptera. Jag uppfattar att det som kom som respons från det breda samhället var ett utomordentligt starkt avståndstagande och en väldigt stark reaktion mot detta. Jag upplevde inte att det var någon som var beredd att resa sig upp och försvara de motiv som kan tänkas ha legat bakom denna förnedrande behandling, och det tycker jag att man ska ta fasta på. Jag tror inte att det finns någon acceptans alls för detta, i alla fall inte bredare i samhället.Jag tycker inte heller att man från statligt håll har försökt att skyla över detta. Jag tog del av en Brårapport från 2021 som är ganska krass i beskrivningen av det som vi talar om. De försöker att definiera vad dessa förnedringsrån innebär. Det handlar om en vilja att skada, skrämma eller kränka brottsoffren. I denna rapport är de väldigt explicita med att majoriteten av dem som misstänks för dessa ungdomsrån är pojkar i åldern 15-17 som har utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Två tredjedelar av de misstänkta under perioden 2015-2019 hade utländsk bakgrund, medan tre fjärdedelar av målsägarna under samma period hade svensk bakgrund.Det är svenska statliga myndigheter under Justitiedepartementet som på ett mycket sakligt sätt slår fast att det är på det sättet. Ska vi kunna trycka tillbaka denna typ av brottslighet behöver vi inte i onödan bygga mystik kring frågorna.Jag tycker att man kan gå till lagstiftningen som den ser ut, titta på de fakta som bekräftas på olika sätt, exempelvis av rapportunderlag från våra statliga myndigheter, och ta det som en utgångspunkt för att trycka på för att denna typ av motiv - om de kan konstateras - ska leda till straff i högre grad än tidigare.Jag tycker att det är berättigat att fråga sig varför det inte förekommer i större utsträckning än vad det gör i dag att hatmotiv - eller i alla fall tänkbara hatmotiv - mot personer med svensk bakgrund får en konsekvens också vid straffmätningen. Jag tycker att det är värt att vi diskuterar frågan. Detta inkluderas i de uppdrag som de ansvariga brottsbekämpande myndigheterna redan har fått.Jag tycker naturligtvis att detta stämmer till eftertanke för alla aktörer i våra rättsliga processer som kan påverka i denna fråga. Det gäller inte minst åklagare och de advokater och ombud som stöttar brottsoffren i dessa fall."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"Jag har lyft fram detta exempel tidigare, men jag tycker att man behöver göra det igen för att precisera vilken typ av hat vi pratar om. Vid ett förnedringsrån som skedde i Stockholm för två år sedan var det två killar med bakgrund i Afrika som rånade, misshandlade och kissade på en svensk kille samtidigt som de kallade honom sådant som - ursäkta ordvalet, herr talman - jävla vidriga svenne och horunge. Om rollerna hade varit ombytta, det vill säga om två killar med svensk bakgrund hade gjort detta mot en afrikansk kille och kallat honom nedsättande saker på grund av hans hudfärg, tror jag att vi kan enas om att ingen hade tvekat på att det rör sig om ett hatbrott. Men när rollerna ser ut som i fallet jag nämnde sker ingenting gällande hatbrottsbiten.  Under väldigt lång tid har svenskar - inte minst ungdomar - matats med propaganda som säger att svenskhet inte finns och att svensk kultur inte existerar. Om man väl påstår att den existerar hävdas det att allting har kommit utifrån. Man luras att tro att det inte existerar något svenskt folk eller att alla som bor i Sverige är svenskar, och detta sker från allra högsta nivå. Den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt hävdade exempelvis att det bara är barbariet som är ursvenskt och att all utveckling har kommit utifrån.Mona Sahlin sade att hon trodde att det som gör många svenskar avundsjuka på invandrargrupper är att de har en kultur, en identitet och en historia - någonting som binder ihop dem. Hon fortsatte med att fråga sig vad vi har. Hennes svar var att vi har midsommar och sådana töntiga saker. Om människor matas med dessa lögner under alldeles för lång tid, och om det inte kommer några fällande domar, tror jag att svenska ungdomar ser det som lönlöst att över huvud taget anmäla. Inte ens från högsta nivå har man tidigare visat att man tar denna typ av frågor på allvar. Jag tror att vi behöver få till en beteendeförändring, och jag tror att ett viktigt steg i detta är att stå här och debattera frågan.Som jag sa i mitt inledningsanförande: Svenskfientligheten påverkar inte bara personer med svensk bakgrund utan också personer som har valt att integreras i den svenska samhällsgemenskapen. Om vi vill lyckas få personer som har kommit till vårt land att bli en del av Sverige behöver de veta vad de ska bli en del av. Det är inte minst därför som förnekelsen av svensk kultur och historia och svenska traditioner är så farlig.Sverige är ett stolt land med en storslagen historia och fina traditioner. Vår kultur, vilka vi är och våra förfäders insatser på slagfälten, på åkrarna, i hemmet och i industrierna samt deras kamp för demokrati har gjort Sverige till det land det är. Sverige är inte vad Sverige är av en slump eller på grund av tur, utan det var våra förfäder och äldre svenskar som byggde detta land för att lämna över det till oss.Hur som helst, herr talman, är Sverige den enda plats som svenskarna kan kalla sitt hem. Vi har ingen annanstans att ta vägen om vi inte måste. Därför är det av yttersta vikt att det finns lagar som skyddar svenskar från att utsättas för svenskfientlighet i Sverige och inte minst att dessa lagar faktiskt följs i praktiken.Ministern menar att dessa lagar finns, och det håller jag med om. Ministern menar också att det finns rasism mot svenskar. Vilka åtgärder menar justitieministern krävs - på ett bredare plan - för att vi ska komma åt svenskfientligheten i samhället?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor. Jag tycker att det är väldigt viktigt att slå fast vad som är grundackordet i den svenska lagstiftningen. Hatbrottslagstiftningen är en straffgrund som träffar alla kränkningar som motiveras av att man på olika sätt vill slå ned på ett nationellt eller etniskt ursprung, och det alldeles oavsett om det nationella eller etniska ursprunget är svenskt, afrikanskt, amerikanskt eller vad det nu kan vara. Det är själva utgångspunkten för lagstiftningen. På precis samma sätt utgår diskrimineringslagstiftningen ifrån detta, och på precis samma sätt utgår de grundläggande konstitutionella principerna om likabehandling från att var och en ska vara skyddad mot en kränkande behandling som har att göra med faktorer de själva inte kan påverka. Detta kan man också se i det sätt på vilket hatbrottslagstiftningen har behandlats inte bara här i kammaren utan även i utskottet: Det har så att säga bekräftats att lagstiftningen alltså är ett skydd för var och en - varje individ - oavsett etniskt ursprung. Det innebär att det om någon blir kränkt eller utsatt för ett hatbrott på grund av sin svenska etnicitet är ett hatbrott i lika hög grad som om man hade haft en annan etnisk eller nationell bakgrund. Jag tycker att detta är det första viktiga att säga, det vill säga att det är en lagstiftning för var och en. Det är det ena. Det andra handlar om vilka som har huvudansvar för att den här typen av motiv får genomslag också vid en rättslig prövning. Först är det naturligtvis åklagare som väcker åtal och kan peka på ett hatbrottsmotiv som någonting som så att säga ska leda till ett högre straff. Sedan är det klart att den som drabbas av ett brott som regel har ett målsägandebiträde, som också har möjlighet att i en rättegång påtala denna typ av kränkningar om man bedömer att det rör sig om kränkningar av det slag att det har varit brottsligt. I och med det fokus på hatbrottslagstiftningen som finns bland brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter och i och med det sätt på vilket våra rättsprocesser ändå är uppbyggda - med åklagare som ska väcka åtal när de ser denna typ av brottslighet, liksom advokater och andra ombud som har till uppgift att ta det enskilda brottsoffrets utgångspunkt och bevaka dennes intressen vid rättegången - föreställer jag mig alltså att det finns en rad olika aktörer som har goda möjligheter att lyfta den här typen av motiv om de upplever att de finns i det konkreta fallet.Jag vill också bara säga att vi nu har den här diskussionen med utgångspunkt i de så kallade förnedringsrånen. Det handlar om ungdomsrån med förnedrande inslag där man utöver att ta unga människors mobiltelefoner, jackor, datorer eller vad det nu kan vara också - genom det sätt på vilket man genomför rånet - uppenbarligen vill kränka sitt brottsoffer i något slags djupare bemärkelse. Att detta förekommer vet vi. Det är belagt. Att ungdomsrån av den typen kan vara brutala, inte bara i förnedringshänseende utan även i form av fysiska övertramp av olika slag, vet vi också. Låt mig bara understryka att den typen av rån mot unga människor är någonting som regeringen - och jag kan inte tänka mig annat än att det också gäller varje parti i det här huset - vill slå tillbaka mot med full kraft. Det hör nämligen inte hemma i ett anständigt samhälle."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"Den 22 februari ställde jag en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer med anledning av hatbrott mot svenskar och om att genom förändrad lagstiftning tydliggöra möjligheten att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott. Svaret från justitieministern blev att det redan i dag är möjligt, vilket jag också nämnde i min skriftliga fråga, och att ministern inte anser att det finns behov av ett tydliggörande i lagstiftningen i detta avseende. Som ministern tydliggjorde i sitt svar finns möjligheten såväl i hatbrottslagstiftningen som i lagen om hets mot folkgrupp, men trots att svenskfientligheten är utbredd och svenskar på många ställen i samhället är i minoritet har ingen person i Sverige dömts för hatbrott med svenskfientliga motiv. Jag uppskattar därför ministerns svar om den kompetenshöjande insatsen hos Polismyndigheten för att upptäcka fler hatbrottsmotiv vid polisanmälningar, och jag hoppas att den träffar rätt. Problemet som jag ser det är nämligen att det framför allt är de svenskfientliga hatbrotten man missar. Jag uppskattar att ministern tar frågan på allvar. Bara att vi står här och debatterar den gör att den uppmärksammas, och jag tror att det skickar signaler till berörda om att ta den här typen av brott på allvar. Även om problemet inte finns i själva lagstiftningen finns det nämligen någon annanstans. Det rimliga vore att svenska domstolar i fler rättegångar lyfte frågan om det begångna brottet kan anses vara ett hatbrott även när offret har svensk bakgrund.I min skriftliga fråga lyfte jag frågan om de många förnedringsrån som under de senaste åren blivit allt vanligare i Sverige och där många av förövarna under förnedrande omständigheter uttryckt starkt svenskfientliga motiv gentemot offret. Likaså är en förkrossande majoritet av unga rånoffer personer med svensk bakgrund, och gärningsmannen är allt som oftast av utländsk bakgrund. Problemet finns dock inte bara vid grova brott utan också i vardagssituationer, och det drabbar inte bara personer med svensk bakgrund utan också många invandrare som har anammat en svensk identitet. Som exempel har vi polisrapporten Områdesdokument Tjärna Ängar 2019, där det står: \"Områdespoliserna beskriver att somaliska unga flickor inte får umgås med svenska flickor. Anledningen är att de svenska flickorna beskrivs som 'horor' utifrån sitt leverne, bland annat klädstilen.\"Liknande formuleringar finns i polisens områdesrapport från 2021. Poliser berättar att denna inställning finns även i skolmiljö. Ett annat exempel från rapporten 2019 är en man i just Tjärna ängar som blev så illa behandlad på grund av sitt svenska ursprung att han valde att flytta därifrån. Svenskfientligheten är ett samhällsproblem som Sverigedemokraterna har uppmärksammat i riksdagen sedan vårt riksdagsinträde, men hittills har ingen regering agerat i just den frågan. Den växer och påverkar såväl personer med svensk bakgrund som personer som valt att integreras i den svenska samhällsgemenskapen. Min uppfattning är trots allt att justitieministern delar min bild att rasism kan ske åt båda, och alla, håll, att det inte är en fråga om diffusa maktstrukturer utan att rasism faktiskt är ett ogillande av en annan folkgrupp eller andra folkgrupper och att det därför också sker mot svenskar i Sverige. Mot bakgrund av justitieministerns svar vill jag fråga om ministern tror att den kompetenshöjande insatsen inom Polismyndigheten kommer att leda till att fler hatbrott med svenskfientliga motiv kommer att prövas än vad som är fallet nu."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att bekämpa svenskfientligheten. Detta handlar om arbetet mot hatbrott som är ett utomordentligt viktigt arbete. Som jag tidigare har lyft fram för Pontus Andersson i ett svar på en skriftlig fråga har Polismyndigheten ett pågående regeringsuppdrag på detta område. Uppdraget syftar till att öka uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Uppdraget syftar också till att öka kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott.Polismyndigheten har nyligen lämnat en delredovisning av uppdraget. I denna redovisning beskrivs en rad pågående insatser som myndigheten genomför internt och tillsammans med andra aktörer, bland annat en stor kompetenshöjande insats för att upptäcka fler hatbrottsmotiv vid polisanmälningar. Parallellt pågår ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten för att öka lagföringen i denna typ av ärenden. Vid varje åklagarkammare i Sverige finns det minst en särskilt utsedd hatbrottsåklagare. Denna åklagare ska leda förundersökningen gällande hatbrott så snart det finns en skäligen misstänkt person för brotten. Även Åklagarmyndigheten arbetar löpande med kompetenshöjande insatser, bland annat i form av en årlig hatbrottskonferens och metodstöd inom området.  Sammantaget framgår det att de brottsbekämpande myndigheternas arbete när det gäller hatbrott utvecklas i rätt riktning, men det är viktigt att fortsätta detta arbete och att fortsätta utveckla detta arbete med oförminskad styrka. Det är självklart ett arbete som regeringen kommer att följa mycket noga."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Jag ber verkligen om ursäkt. Jim Svensk Larm förtjänar att jag benämner honom med rätt namn. Jag vet inte varför jag säger Larsson gång på gång. Men någonting är det. Jim Svensk Larm brinner för arbetslinjen. Jag tror att han förstår att man når den också genom utbildningslinjen. Vart jag mig i vårt vackra land än vänder ser jag vilka enorma utmaningar som vi står inför. Det är de utmaningar som jag tror att människor känner inte riktigt fick något svar av tidigare regeringar. Det handlar om svenska för invandrare och personer som kanske har en mycket låg grundutbildning och som kämpar med det svenska språket. Vi ska göra vad vi kan för att öka kraften i kunskaperna i svenska så att människor över huvud taget kan bli föremål för ett nystartsjobb, en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkeshögskola och komma in och kanske delvis tidigare än i dag få gå på yrkesvux för att lära sig svenska. Jag ser i våra skolor att elever sitter och kämpar bakom skärmarnas apati i stället för att ta del av böckernas magi. Och vi har 16 000-17 000 barn som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Detta måste få ett stopp. Det är också arbetslinjen och utbildningslinjen. När det kommer till arbetsmarknadspolitiken är de insatser som vi gör - de tiotals miljarder som läggs på subventionerade anställningar och på programverksamheten och som vi har stärkt a-kassan med - till för att skapa trygghet och hjälpa människor. Men i grunden krävs det en näringspolitik i Sverige där företagsamheten växer och där man inte kan - hur mycket Socialdemokraterna än drömmer om och önskar det - ha hur höga skatter som helst. Det kommer att driva kompetens och företagsamhet ur landet och bara leda till att Arbetsförmedlingen tvingas växa ännu mer, egentligen mot sin vilja. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Detta är min tredje debatt med Johan Pehrson, och det är tredje debatten där mitt efternamn blir fel. Men någon gång kanske det blir rätt. Statsrådet ger tyvärr inga svar på hur man ska ge trygghet till alla som går runt med nya idéer och innovationer i Gävleborg. Regeringen slår på stora trumman om 50 miljoner kronor mer till Arbetsförmedlingen. Men att de tas från den aktiva arbetsmarknadspolitiken nämns inte. Den så kallade satsningen på vuxenutbildningen är egentligen inte en satsning, utan det är en lite mindre neddragning än vad man hade planerat. Hur många gånger regeringens företrädare än säger att detta är viktigt är det gång på gång någonting annat som visas.När tidningen Arbetsvärlden ställde frågan om AI kan ersätta Johan Pehrson i en intervju som presenterades i går gav svaret mig en hel del funderingar. Johan Pehrson svarade: Det tror jag verkligen inte. Det krävs empati för de människor som behöver ha stöd via Arbetsmarknadsdepartementets insatser. Med tanke på hans uttalande förra veckan om hur det är för de arbetslösa börjar jag fundera över hur det egentligen ligger till med empatin för de människor som tar del av de insatser som Arbetsmarknadsdepartementet erbjuder. Jag tror att vi kan summera hela denna debatt med att Sverige har en regering som inte förstår allvaret i konsekvenserna av vad den gör eller i samhället i stort. Vi har en arbetsmarknadsminister som tror att ett bidragstak kommer att ge alla arbete. Jag tänker att vi kommer att återkomma till hur vi ska få fler i arbete. Men jag vill avsluta med en sista fråga: Hur menar statsrådet att arbetslösheten i Gävleborg ska minska när ni skär ned 50 miljoner kronor på den aktiva arbetsmarknadspolitiken?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Med själ och hjärta pekar ledamöterna på vikten av en politik som hänger ihop, och samtliga inlägg här pekar på vikten av att få ett starkare, varmare och tryggare Sverige. Där finns bara arbetslinjen och utbildningslinjen. Det finns inget annat sätt att skapa välstånd och välfärd i detta land.Men så blir det lite som hönan och ägget. Jag tror på de satsningar som vi har presenterat i budgeten och som nu gäller. Jag har ännu inte akut behov av hörapparat, utan jag har noterat att Socialdemokraterna vill ha utökade och kanske oändliga statsbidrag. Men vi ökar statsbidragen. Att SKR sedan tycker att det är för lite ingår så att säga i deras arbetsuppgift. Men jag vill peka på att sättet att få in skattekraft i detta land och att få Sverige att växa inte alltid handlar om högre skatter. Det handlar om att fler jobbar, att fler företag startas, att Sverige blir ett rikare land och att många av de duktiga industrier som finns i Gävleborg fortsätter att exportera oavsett om det är sådant som kommer från råvara eller om det är det fantastiska stålet i Sandvik, det som bygger allt från klockor till flygplan och till världens högsta byggnader. Detta stål som är en innovation är någonting som bygger detta land så att vi kan anställa alla dessa kvinnor, och män, i välfärden. Vi måste nämligen hålla hjulen igång. Känn ingen sorg för Gävleborg, skulle man kunna säga. Ni har en god framtid med det engagemang som ni visar. Nu ska jag gå tillbaka till Jim Svensk Larssons inledning. Jag tar det om igen. Regeringen som avgick presenterade en budget och en plan som sa att pandemin var på väg att upphöra - inte enligt WHO, men det är inte så många som har munskydd när man är på krogen just nu, och människor går till jobbet och olika rekommendationer är till stor del borttagna. Den förra regeringen lade då fram förslag om att man ska dra bort pandemisatsningarna. Och hör och häpna, ibland gör Socialdemokraterna bra saker. Då tog vi till oss det när vi tillträdde efter valet och vi har en ny riksdag och en ny regering. Sedan ser vi nu med stor ödmjukhet på vad som händer. Jag känner en oro för arbetslösheten. Men just nu minskar den. Skattepengarna ökar - det kommer in mer skattepengar i och med alla som inte längre går till Arbetsförmedlingen utan går till ett jobb i Gävleborg, kanske i Bollnäs. Det blir fler skattebetalare. Då kan man göra fler bra idrottsanläggningar eller spontanidrottsplatser eller anställa en person till på socialtjänsten i Bollnäs. Det kanske behövs. Jag får återkomma när det gäller inbjudan. Men den är väldigt vackert presenterad, så den förtjänar ett mycket positivt bemötande. Så var det det här med platserna. Vi lägger nu fram förslag om ytterligare platser inom yrkesvux och yrkeshögskola. Jag sitter också och blir upprörd över saker. Alla lokförarutbildningar var inte fullsatta förra året. Jag tycker att det är konstigt. Det finns 200 000 lediga jobb i Sverige och 400 000 arbetslösa. Vi måste då göra mer för att matcha detta bättre. Vi hörde nyss något om att det gärna kan vara lite fler krav, och det togs upp i den förra interpellationsdebatten. Och jag vill höra om Socialdemokraterna på fullt allvar inte tycker att vi ska följa upp anvisningar till arbete tydligare. Det är vägen framåt. Det ska inte vara lätt att komma undan detta. Det tycker jag är helt orimligt."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Om statsrådet hade lyssnat på oss socialdemokrater och höjt de generella statsbidragen enligt vårt budgetförslag hade det gett Region Gävleborg 47 miljoner mer, och våra tio kommuner hade fått totalt 117 miljoner mer till välfärden.För min kommun Gävle hade vår höjning gett nästan 42 miljoner. Det är välbehövliga pengar. Nu står landets kommuner i stället inför ett stålbad. Jag tror att statsrådet har känt hur kallt kallt stål är, men om man är killen vid grillen borde man veta hur man får stålet varmt.Vad Sverige behöver, herr talman, är inte mer kyla. Sverige behöver mer värme, trygghet och en starkare välfärd. Sverige behöver fler barnskötare, fältassistenter, elevcoacher, socionomer, lärare, undersköterskor, fritidspedagoger och sjuksköterskor. Detta skulle också kunna vara en del i att möta arbetslösheten i Gävleborg och ge värme till oss alla.De medarbetare som möter oss i alla skeenden i livet förtjänar respekt för sin roll som samhällsbärare. Det borde vara fett att arbeta i välfärden. Och alternativen finns där för statsrådet: fler kollegor genom högre generella statsbidrag, bättre arbetsmiljö genom till exempel adekvata arbetsskor och bättre villkor genom att till exempel slopa det orättvisa karensavdraget.Där har statsrådet tre förslag som mina riksdagskollegor från Gävleborg och jag har motionerat om. Det är förslag som handlar om att steg för steg, i fotriktiga skor, göra det fett att arbeta inom välfärden och samtidigt minska arbetslösheten i Gävleborg.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Riksrevisionens granskningsrapport Etablering av myndigheter utanför Stockholm, som jag nämnde, omfattar perioden 2004-2020. Granskningen visar att de olika regeringar vi har haft sedan dess, oavsett om de varit borgerliga eller socialdemokratiska, inte har gjort tillräckligt för att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm, detta trots den förra, socialdemokratiska regeringens insatser för att lokalisera myndigheter utanför storstadsregionerna.Arbetet var framgångsrikt såtillvida att utvecklingen med en ständigt ökande koncentration av statliga jobb till Stockholm saktades ned, vilket Riksrevisionens rapport också visar. Men jag menar att arbetet måste fortgå, särskilt då Riksrevisionen visar att lokaliseringsbeslut medfört ett positivt bidrag till regional utveckling i de arbetsmarknadsregioner där myndigheter har lokaliserats.Det arbete jag lyfter fram när det gäller en myndighetsetablering i Gävleborg är inte en fråga som är tagen ur luften, utan det är ett gediget arbete som har gjorts och som fortfarande görs. Det är planlagt för att bygga lokaler. Kommunerna har ökat såväl bostadsbyggandet som planberedskapen, och man har byggt ett nytt resecentrum för att möjliggöra bättre kollektivtrafik.Jag förstår att vi inte kan få ett definitivt svar från ministern på de frågor som ställs här i dag om myndighetsetablering, men jag hoppas ändå få se en myndighetsetablering i Gävleborg i framtiden. Norr om Dalälven tycks vara bitvis främmande mark för regeringen, och därför vill jag på stående fot bjuda in statsrådet att följa med mig hem till Hälsingland. Jag utlovar en fantastisk dag och självfallet en djupdykning i det arbete som har gjorts och redan görs. Jag hoppas att statsrådet nappar på inbjudan. Varmt välkommen!(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Alla som kan jobba ska jobba. Det är därför glädjande att man i Gävleborg har haft en positiv utveckling med en minskande arbetslöshet de senaste åren. Man har byggt ut utbildningsplatserna kraftigt, och krispolitiken under pandemin räddade många jobb.Vad gäller dubbelspåret på Ostkustbanan har S-regeringar konsekvent valt att tillföra mer medel för utbyggnad än vad Trafikverket har föreslagit. Jag tycker att det är viktigt att säga att den enskilt viktigaste investeringen om arbetslösheten i Gävleborg ska bekämpas och minska på lång sikt är att snabba på utbyggnaden av dubbelspåret på Ostkustbanan.Till exempel skulle arbetslösa i Hudiksvall och Nordanstig få tillgång till två till fem gånger fler yrkeshögskoleutbildningar än i dag, förutsatt att regeringen inte har hunnit skära ned på utbildningsplatserna. Detta talar sitt tydliga språk om dubbelspårets betydelse för matchningen på arbetsmarknaden.Statsrådets eget parti Liberalerna lovade i valrörelsen att dubbelspåret på Ostkustbanan skulle vara färdigbyggt till 2035. För Gävleborgs utveckling och i synnerhet för dem som i dag inte har ett arbete att gå till hoppas jag att detta inte blir ett av de löften där Liberalerna säger en sak före valet och en annan sak efter valet.Jag blir oroad av statsrådets svar just utifrån hänvisningen till infrastrukturministern. Jag hoppas att statsrådet använder sitt nästa inlägg till att klargöra om Liberalerna står fast vid sitt vallöfte att bygga klart dubbelspåret på Ostkustbanan till 2035.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Statsrådets svar kommer inte att lugna någon som har varslats i Gävleborg.Regeringens brist på politik inom området är oroande. Det finns inga reformer som bidrar till att fler kan få ett jobb att gå till, och det är minskade resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.Oavsett hur mycket regeringen pratar och skriver om vikten av utbildning är det inte verkligheten, för de har andra prioriteringar. Detta har synts i tidigare debatter, och det syns återigen i denna debatt.För att minska arbetslösheten finns många åtgärder. Jag har nämnt några, och mina kollegor i debatten har nämnt andra. Men regeringen verkar inte intresserad av att använda någon av dessa åtgärder. I stället handlar det om att slå mot dem som har det svårast och belöna dem som redan har mycket. Det är klassisk fördelningspolitik för en högerregering.Många hade nog hoppats på att vårändringsbudgeten i går skulle ge lite mer trygghet och göra tillvaron lättare för barnfamiljer som i dag kämpar med att få mat på borden, men inga lugnande besked lämnades. I stället fokuserar regeringen på att sänka priset på plastpåsar med någon krona så att det ska bli billigare att bära hem den mat som barnfamiljerna inte har råd att handla.Det är en väldigt konstig prioritering, måste jag säga, men det visar på konstigheterna i hur Liberalerna tänker. För några år sedan var man drivande i att få igenom skatten, men nu ska man genomföra borttagandet. Eller så går man kanske Sverigedemokraternas ärenden. Det är helt enkelt en förlorad budget, och det är tydligt att regeringen saknar en plan för att möta krisen. Många arbetstillfällen skapas genom engagerade företagare som har en idé om hur de ska hjälpa samhället. I Sverige är vi duktiga på att komma med innovationer, något som också bekräftades när jag och mina socialdemokratiska bänkkollegor besökte Movexum i Gävle för någon vecka sedan. Där fick vi träffa innovatörer som hade idéer som alla hjälper samhället framåt. Det var en bredd av idéer vi fick höra om, alltifrån en AI som automatiserar vissa moment i kontroll av ritningar till en app för att dokumentera mäns våld mot kvinnor. Detta är viktiga innovationer som möter problem i dagens samhälle.Att uppmuntra innovationstänkandet är viktigt. Därför blev jag orolig när jag vid ett annat möte någon dag senare med en innovationshubb i Hudiksvall fick signaler om oro kring regeringens ambitioner. Många innovationer kommer inom miljö- och klimatområdet, men med en regering som styrs av Sverigedemokraterna finns det en oro över hur idéerna ska tas emot.Det är helt enkelt inte bara en sak som ligger regeringen i fatet när det kommer till arbetslösheten. Välfärden står inför ett stålbad, hörde vi nyss, den aktiva arbetsmarknadspolitiken minskas och utbildningar inom bristyrken vid yrkes- och branschskolor läggs ned. Detta är djupt oroande inför den närmaste tiden men också för Sveriges utveckling långsiktigt.Vad ska jag säga till alla innovatörer i Gävleborg som känner sig oroliga över att satsa på sin idé när det finns osäkerhet om regeringens ambitioner i dessa frågor?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Jag tackar för denna kanonad av ingångar till människors verkligheter. Det handlar om alla de människor som går till jobbet varje dag, som söker jobb varje dag och som utbildar sig för att kunna ta ett nytt jobb. Jag är glad att ni som är här i kammaren också står på deras sida.Jag börjar bakifrån. Jag tänker ändå att sänkt skatt gör att de personer som sliter får behålla lite mer. De kvinnor som är med mig när jag får min första tand och som kommer att vara med mig när jag spottar ut min sista förtjänar mer pengar i plånboken, som ett bevis på hur mycket vi uppskattar deras arbete. Det krävs också arbetsgivare som visar respekt för svårigheten att få ihop scheman och som jobbar emot alltför krångliga och onödigt delade turer och så vidare. De kvinnorna och även männen - vi vill ha fler män i välfärdssektorn - förtjänar all respekt.Ett sätt att göra det bättre och se till att vi har resurser till välfärden är att alla vuxna svenska och friska människor går till jobbet. Kom ihåg att vi har 400 000 personer som är arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Det är vad jag ärvde av alla regeringar som har gått före den här regeringen när jag tillträdde. Det känns ändå som att det var några som satt på händerna när det gällde att fixa matchningen.Nu ska vi göra det bättre. Då gäller det att både ge möjligheter och ställa lite krav. Det är så vi kan säkra välfärden. Det är så vi kan öka skatteintäkterna i Sandviken, i Ljusdal och i Bollnäs. När människor går till jobbet växer kommunens möjligheter att anställa fler personer, och kloka politiker kan prioritera det som är absolut viktigast. För mig som liberal får det gärna vara barnen i skolan.Jag kan tyvärr inte här utlova stora statliga utflyttningar. Men jag förstod att det fanns att stort intresse för Utbetalningsmyndigheten. Genom åren har myndigheter flyttats ut med både goda och mindre goda resultat. Och ibland har man försökt, men olika fackliga företrädare har satt klackarna i backen även när det gäller att flytta inte särskilt långt bort från den byggnad som vi nu befinner oss i utan kanske bara till någon annan del av den här staden eller en angränsande kommun. Men jag utesluter det inte.Jag vill också understryka att det görs stora satsningar för att det ska bli fler poliser i Bollnäs, fler åklagare i Gävle och fler som arbetar inom kriminalvården. Då kan man se till att personer får avtjäna sina straff och får möjlighet till utbildning, behandling och vård, så att de kommer ut bättre på andra sidan. Allt det är satsningar som också kommer att komma inte minst Gävleborg till del.Jag hör vad som sägs. Det är dock inte jag som ansvarar för detta. Men det är en fullt legitim önskan.Det kom också en fråga om infrastrukturen. Jag måste vara lite tråkig och säga samma sak där; jag måste hänvisa till infrastrukturministern när det gäller att vi ska ha både vägar och järnvägar som fungerar. Det är avgörande att man kan resa till ett arbete.Det var till exempel lite stökigt i kollektivtrafiken här i stan i dag. Jag bor själv i Örebro och har åkt tåg i 20 år. Till och från är det stopp. Någon har klippt av kopparledningarna. Någon annan gång finns det inte någon lokförare - hör och häpna! Alla möjliga saker krånglar till det.Det är ganska bra att vi fokuserar på den räls som finns. Jag älskar järnvägsräls och är nästan besatt av järnvägsräls. Men jag tror att vi ska fokusera på den räls som finns. Det får gärna bli fler dubbelspår. Men vi ska kanske inte köra det projekt som ändå planlades och som skulle kosta mängder av miljoner. Det handlade om de så kallade snabbtågen, som fungerar alldeles utmärkt i Japan."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Jag skulle vilja att vi pratar lite om välfärdens kvinnor. Den det handlar om är hon som vi pratar med när vi ringer för att kolla något inför utflykten på förskolan, hon som lär våra barn att läsa, räkna och skriva i skolan eller hon som vi anmäler vår ankomst till på hälsocentralen - läraren, elevcoachen, barnsköterskan, förskolepedagogen, undersköterskan, lokalvårdaren, matbespisningspersonalen, sjuksköterskan och socionomen.Tre av fyra anställda inom svensk välfärd är kvinnor. Det är en kvinna som tar hand om oss, ser efter oss och bryr sig om oss när vi är gamla och sjuka. Det är på henne det hänger. Det är hon som bär, hon som utformar och hon som ger Sverige vår välfärd.Det ska inte vara fett att vara arbetslös, säger arbetsmarknadsministern. Jag känner ingen som tycker att det är fett att vara arbetslös. Att säga så är ett hån mot alla som kämpar varje dag. Statsrådet skulle kanske egentligen kunna ägna sig lite åt en aning självkritik. Tyvärr finns det alltför många av välfärdens kvinnor som verkligen inte har det fett, varken ekonomiskt eller arbetsmiljömässigt. Statsrådet kanske kunde fråga sig: Hur kan jag som Sveriges arbetsmarknadsminister göra så att det blir fett att arbeta inom vården, skolan eller omsorgen?Under pandemin var det dessa kvinnor som gick till jobbet varje dag, som om allt var som vanligt fast ingenting var som vanligt. Det enda rimliga nu borde vara en storsatsning på att uppvärdera och bygga ut välfärden. Men regeringen beslutar i stället om ett stålbad. Det är ett stålbad som innebär färre kollegor i en välfärd där minutstyrning, pressade scheman och delade turer redan är verklighet. Allt i samhället hänger samman. När vi i dag ska debattera hur vi ska få fler i arbete i Gävleborg går det alltså inte att förbise regeringens brist på generella statsbidrag. Det kommer att bidra till ökad arbetslöshet och samtidigt minskade möjligheter att möta den.Välfärdens hjältar är en grupp som ger oss alla trygghet i vardagen. Men det är också en grupp som består av många yrken där det råder brist på arbetskraft. Undersköterskor, lärare och busschaufförer är bara några exempel. Den bristen går att möta med aktiv arbetsmarknadspolitik. Men det vill inte den här regeringen. I stället motar man aktivt bort den genom nedskärningar i såväl arbetsmarknadspolitiska satsningar som vuxenutbildningen och de medel som behövs för att få fler i jobb och möta bristyrkena. SKR menade i höstas att det saknades 20 miljarder kronor i statsbidrag för att behålla, alltså inte utveckla utan bibehålla, kvaliteten i välfärden. Det mötte regeringen med 6 miljarder i generella statsbidrag - en brödsmula. Och ingenting tillförs i vårändringsbudgeten.Jag kommer tillbaka till välfärdens kvinnor. Det är nämligen de som måste göra sitt allra bästa för alla oss andra med de brödsmulor som regeringen har levererat. Jag vill därför fråga statsrådet vad han vill göra för att det ska vara fett att vara lokalvårdare, barnskötare eller undersköterska nu när hans regering har utsatt hela Kommun- och regionsverige för ett stålbad.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Tack, Jim Svensk Larm, för en viktig interpellation! Precis som lyfts här är arbetslösheten hemma i Gävleborg högre än i de flesta andra delar av landet, i början av detta år näst högst i Sverige. Även jag kan garantera statsrådet att \"fett\" inte är rätt ord för att beskriva tillvaron för människor som saknar ett jobb att gå till.Att få människor i arbete handlar om flera saker. Det handlar om utbildning och matchning till lediga jobb. Det handlar om att skapa ett hållbart arbetsliv för att få ned sjukskrivningarna. Det handlar inte minst om goda förutsättningar för företag att starta, växa och utvecklas för att skapa arbetstillfällen.Men jag skulle i denna debatt vilja lyfta en annan aspekt som också har betydelse: de statliga arbetstillfällena. De är många, men de är ojämnt fördelade över vårt land.Parlamentariska landsbygdskommittén överlämnade sina förslag till regeringen i början av 2017. Där föreslogs bland annat omlokalisering av arbetstillfällen vid statliga myndigheter från Stockholm till andra delar av landet samt att lokalisering utanför storstadskommunerna alltid ska vara förstahandsalternativet när en ny myndighet inrättas.Detta är viktigt och strategiskt ur flera synvinklar. Att staten ökar sin närvaro runt om i landet knyter samman stad och land och ökar legitimiteten och förtroendet för våra myndigheter. Men det skapar också arbetstillfällen, inte sällan för dem med eftergymnasial utbildning. Närvaro av statliga myndigheter innebär en breddning och kompletterar den lokala och regionala arbetsmarknaden. Det ökar invånarnas möjligheter och gör det lättare för andra arbetsgivare att hitta kvalificerad arbetskraft på orten. Detta framgår av Riksrevisionens granskningsrapport Etablering av myndigheter utanför Stockholm, som jag förutsätter att statsrådet har tagit del av.I Gävleborg finns det sedan 2017 ett gemensamt arbete mellan samtliga kommuner, Region Gävleborg, länsstyrelsen, Högskolan i Gävle med flera. Ett samlat län talar med en gemensam röst. Målet är att uppnå en myndighetslokalisering till Gävleborg med Bollnäs som placeringsort. Bollnäs skulle på grund av sitt geografiska läge stärka arbetsmarknadens utveckling i hela länet.Man har vid upprepade tillfällen kontaktat regeringen och efterfrågar ett samhällskontrakt som svarar upp mot efterfrågad och behövd tillväxt och samhällsutveckling. De lokala och regionala aktörerna är självklart redo att ta sina delar av ansvaret. Jag konstaterar att regeringen hittills inte har visat något som helst intresse för Sverige utanför Stockholm, kanske särskilt inte för oss norr om Dalälven. Det senaste beslutet om att placera den nya Utbetalningsmyndigheten i Stockholm får ses som ett ganska fantasilöst val, särskilt i ljuset av den skrivelse om alternativ placering av Utbetalningsmyndigheten som i höstas tillsändes regeringen från Gävleborg. Att minska arbetslösheten handlar givetvis om många olika parametrar. Några av dem nämnde jag i min inledning. Mina kollegor har också nämnt dem. Det är inte sällan ett långsiktigt arbete. Självklart är fördelarna jag har nämnt när det gäller ökad statlig sysselsättning i Gävleborg endast en av pusselbitarna som behövs.Min fråga till statsrådet är: Varför vill inte regeringen att staten tar sitt ansvar för att öka den statliga närvaron och möjliggöra för statliga arbetstillfällen i fler delar av Sverige och i fler delar av Gävleborg?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Jag vill i denna viktiga debatt om hur arbetslösheten i Gävleborg ska bekämpas lyfta ett område och en fråga som har en avgörande betydelse för länet - både för människors tillgång till en mer mångfasetterad och bred arbetsmarknad och fler utbildningar för att matcha arbetsmarknadens behov och för arbetsgivarnas tillgång till skicklig arbetskraft. Det handlar om att förstora arbetsmarknadsregionerna - eller den geografiska rörligheten, som statsrådet beskriver i sitt interpellationssvar.Det finns en enskild satsning som skulle ha avgörande betydelse för att göra just detta, nämligen att bygga klart dubbelspåret på Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand. När arbetsmarknadsregioner i andra delar av landet har vuxit geografiskt med 20 procent har det för de största städerna längs stråket, Gävle och Sundsvall, i stället stått still i 20 år. När arbetsmarknadsregioner når upp i ungefär 100 000 jobb som det går att pendla till uppstår en tillväxt som är självförstärkande och med det också fler jobb och regional utveckling. När restider mellan orter, mellan hemmet och arbetsplatsen, kapas och kommer ned till 45 minuter i stället för en och en halv timme eller två timmar ökar tillgången till jobb och utbildningar kraftigt. Med ett dubbelspår bedöms antalet tillgängliga arbetstillfällen öka med 40-80 procent för Nordanstig, Söderhamn och Gävle. För Hudiksvalls del handlar det om en ökning med runt 400 procent, och dessutom tillkommer faktiskt 200 branscher.I en debatt om hur den strukturellt högre arbetslösheten i Gävleborg ska bekämpas måste vi därför också tala om statens ansvar i bred bemärkelse. En stark och aktiv jobbpolitik kräver investeringar i människorna så att de kan rusta sig för de jobb som är lediga. Men den kräver också investeringar i samhällsbygget - i infrastruktur som gör att mer gods kan gå på järnväg och kapaciteten kan öka och att människor kan bo och leva på en plats men enkelt arbeta på en annan. Gävleborg är landets mest skogstäta län. Det är ett av de län som bidrar mest till Sveriges export tack vare vår både starka och innovativa basindustri. Och det är ett län med lång kust och väldigt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft - och därmed också möjlighet att bana vägen för industrins omställning, minskat klimatavtryck och nya industrietableringar som kraftigt skulle stärka arbetsmarknaden i en del av landet där arbetslöshetssiffran är bland de högsta.I stället för hån av Gävleborgs arbetslösa, som har en allt annat än fet tillvaro, och obegripligt nog också, i höstens budget, nedskärningar på yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning så att arbetslösa får svårare att utbilda sig för de lediga jobben krävs en bred, aktiv och ambitiös politik på nationell nivå, som ser hela landets behov och potential och, inte minst, infrastrukturens avgörande roll.Jag vill därför i denna debatt fråga statsrådet: När kan Gävleborgs invånare förvänta sig att dubbelspåret på Ostkustbanan har byggts färdigt? Detta är den enskilt viktigaste frågan och åtgärden för att på längre sikt kraftigt öka gävleborgarnas tillgång till fler jobb, branscher och utbildningar."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Att människor har ett arbete är oerhört viktigt för hela samhället, men allra viktigast är det kanske för individen. Ett arbete ger en gemenskap och en tillvaro där du ges möjlighet att utvecklas, både som person och när det gäller arbetsuppgifterna. Det lägger grunden till att få möjlighet att sätta mat på bordet för familjen, och det ger också en enorm framtidstro - inte minst för barnen som ser sina föräldrar gå till arbetet, bidra till samhället och ta del av den sociala samvaro som ett arbete medför.Hos oss i Gävleborg var 8,7 procent arbetslösa i januari 2023, den näst högsta siffran i landet - samtidigt som det finns många lediga jobb. Glappet mellan de arbetslösa och de lediga jobben behöver minskas. Det kan ske på många sätt, men ett av de viktigaste är genom utbildning, som ska ske på alla nivåer och i hela landet.Tyvärr har vi nu en regering som inte förstår sin uppgift eller sitt ansvar för sina handlingar. Vi har en arbetsmarknadsminister som går ut på Twitter för att klaga över att arbetslösa inte utbildar sig till tågförare. I själva verket är utbildningarna till tågförare fulla. Det hade kanske kunnat lösas genom att regeringen ökade anslagen till vuxenutbildningen, men i stället medverkar samma arbetsmarknadsminister till att dra ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken.Arbetslösheten i Gävleborg har minskat från 12 procent 2013 till 8,6 procent nu i mars. Men vi står inför en orolig tid. Varslen duggar tätt även i Gävleborg. Arbetsförmedlingens chef i Gävleborg säger det tydligt: I en lågkonjunktur är det viktigt att höja kompetensen och kunna möta behoven på arbetsmarknaden inför vändningen. Han menar att myndigheter och samhället behöver samverka för att möta den lågkonjunktur som sveper in över landet.Detta gör många oroliga och sänder tydliga signaler om vikten av utbildning och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Men några som inte fångar upp dessa signaler är regeringen och arbetsmarknadsministern. I stället för att prioritera en aktiv arbetsmarknadspolitik prioriterar regeringen skattesänkningar för arbetsmarknadsministern och hans kollegor.I arbetsmarknadsministerns svar på interpellationen finns egentligen inga svar på hur vi ska möta arbetslösheten i Gävleborg. Det enda vi får höra är att det ska införas ett bidragstak. Enligt Johan Pehrsons twittrande före helgen har de arbetslösa det för fett. Jag undrar vem som egentligen har det fett - de arbetslösa eller arbetsmarknadsministern.Om nu a-kassan är för bra kan jag inte låta bli att undra varför arbetsmarknadsministern och regeringen permanentar de nivåer och villkor som vi införde. Om det handlar om kraven vill jag informera Johan Pehrson om att det ställs krav på de arbetslösa. Men vilka krav ställs egentligen på Johan Pehrson och regeringen? Den enda reform Johan Pehrson har lyckats leverera hittills handlar om att permanenta a-kassans nivåer och villkor.Nej, fru talman, jag tror att arbetsmarknadsministern behöver inse hur verkligheten ser ut. Jag har hört att några av hans kollegor i regeringen har haft besök av en spökande verklighet. Det kanske är dags att även arbetsmarknadsministern inser hur verkligheten ser ut. Risken är nämligen stor att när statsrådet och regeringen gör det hade något redan behövt göras - i budgeten i höstas. Frågan är bara hur mycket skada som kommer att hinna ske innan detta inses. Ett tips till statsrådet är att lyssna på oss socialdemokrater när det gäller hur vi ska möta ökad arbetslöshet och lågkonjunktur.Vad ska jag säga till alla som varslas i Gävleborg, när jag möter dem i framtiden? Ska jag säga att regeringen bevakar och följer frågan men inte har några idéer om hur vi ska klara detta i framtiden så att de kan komma i jobb igen?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg?","answer":"Jim Svensk Larm har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att få ned arbetslösheten i Gävleborg.Alla som kan arbeta ska arbeta. Nu syns dock tecken på att läget på arbetsmarknaden börjar svalna. Både antalet varsel och antalet konkurser har varit högre de senaste månaderna, och arbetslösheten väntas öka både 2023 och 2024. Regeringen har i vårändringsbudgeten lämnat förslag om att bland annat ge Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att hantera en sannolikt ökad arbetslöshet genom att myndighetens anslag för 2023 ökas med 50 miljoner kronor under innevarande år.Arbetslösheten är hög samtidigt som många arbetsgivare inte kan hitta rätt kompetens. Att fler skaffar sig yrkeskunskaper är viktigt för kompetensförsörjningen och för att minska risken att matchningsproblematiken kvarstår.I vårändringsbudgeten föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning, att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd. Totalt är det över 700 miljoner kronor för att fler ska kunna skaffa sig relevanta yrkeskunskaper som leder till riktiga jobb.Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 en effektivare arbetsmarknadspolitik genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till hög sökaktivitet. Det finns också ett utrymme för en ökning av arbetsmarknadspolitiska insatser under 2023 jämfört med nivåerna vid årsskiftet. Det handlar bland annat om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.Det är viktigt att den som är arbetslös också är beredd att söka jobb på bredare front. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos arbetssökande. Den arbetssökandes sökaktivitet ska också följas upp. Om man inte kan få jobb där man bor kan man behöva flytta dit där jobben finns eller omskola sig till ett annat yrke.Svensk ekonomi befinner sig i ett besvärligt läge, och osäkerheten om den framtida utvecklingen kvarstår. Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår, bland annat utifrån Tidöavtalet som de fyra samarbetspartierna enats om. Till exempel handlar det om insatser för att bryta passiv långtidsarbetslöshet och om att arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa bör mötas av lägre anställningskostnader.Regeringen avser att föreslå att det genomförs en stor bidragsreform som syftar till att öka drivkrafterna för människor att komma i arbete. Det handlar exempelvis om att införa ett bidragstak. Tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på dem som mottar försörjningsstöd, och möjligheten till samhällsnyttiga insatser inom aktivitetskravet ska utredas.Med en tydlig arbetslinje - där det lönar sig att gå från bidrag till jobb och ställs höga krav på den som söker jobb men där man samtidigt erbjuds rätt stöd och insatser - vill regeringen bekämpa arbetslösheten i hela Sverige."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Jag är direkt positiv till det engagemang som Sofia Amloh visar här för att vi ska se till att minska fusk och fel och slapphet i systemet. Jag tycker att det behöver bejakas.Jag ska verkligen ta ett varv till med alla de åtgärder och än mer den myndighetsdialog som jag har med Arbetsförmedlingen för att försäkra mig om att varenda en av dess uppemot 11 000 fantastiska medarbetare som sitter på kontor runt om i Sverige och bär Arbetsförmedlingens stolta märke får chans och möjlighet att borra i detta så att man inte felaktigt ger stöd i form av subventionerad anställning.En subventionerad anställning - som är så viktig för socialt utsatta människor, sköra människor, för att de ska få bättre fotfäste eller kanske ta sitt första steg in på arbetsmarknaden - ska man inte ge felaktigt. Och det är ju ingen arbetsförmedlare som vill göra det, utan det är i så fall om någon bedragare återkommer och man missar det.Men nu har man lättare att göra rätt. Man har fått ett något förstärkt anslag under innevarande år i den proposition som presenterades i går.Jag vill också säga att när vi är mer framgångsrika och när hoppet i Sverige är ljuset i tunneln - och ljuset inte är ett tåg som kommer rusande med en massa elände med brott och havererad energipolitik och oklara spelregler för vad som gäller från regeringen utan man känner tydlighet - innebär det också att de som jobbar på Arbetsförmedlingen i dag har tiotusentals färre arbetslösa och kan fokusera ännu mer på de människor som just nu tyvärr fortfarande är arbetslösa.Låt oss återkomma i frågan! Jag tror inte att Sofia Amloh på något sätt kommer att släppa frågan om en effektiv, rättssäker och fusk- och slapphetsfri arbetsförmedling, framför allt inte när det gäller de företag som får subventionerad anställning beviljad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Jag är direkt positiv till det engagemang som Sofia Amloh visar här för att vi ska se till att minska fusk och fel och slapphet i systemet. Jag tycker att det behöver bejakas.Jag ska verkligen ta ett varv till med alla de åtgärder och än mer den myndighetsdialog som jag har med Arbetsförmedlingen för att försäkra mig om att varenda en av dess uppemot 11 000 fantastiska medarbetare som sitter på kontor runt om i Sverige och bär Arbetsförmedlingens stolta märke får chans och möjlighet att borra i detta så att man inte felaktigt ger stöd i form av subventionerad anställning.En subventionerad anställning - som är så viktig för socialt utsatta människor, sköra människor, för att de ska få bättre fotfäste eller kanske ta sitt första steg in på arbetsmarknaden - ska man inte ge felaktigt. Och det är ju ingen arbetsförmedlare som vill göra det, utan det är i så fall om någon bedragare återkommer och man missar det.Men nu har man lättare att göra rätt. Man har fått ett något förstärkt anslag under innevarande år i den proposition som presenterades i går.Jag vill också säga att när vi är mer framgångsrika och när hoppet i Sverige är ljuset i tunneln - och ljuset inte är ett tåg som kommer rusande med en massa elände med brott och havererad energipolitik och oklara spelregler för vad som gäller från regeringen utan man känner tydlighet - innebär det också att de som jobbar på Arbetsförmedlingen i dag har tiotusentals färre arbetslösa och kan fokusera ännu mer på de människor som just nu tyvärr fortfarande är arbetslösa.Låt oss återkomma i frågan! Jag tror inte att Sofia Amloh på något sätt kommer att släppa frågan om en effektiv, rättssäker och fusk- och slapphetsfri arbetsförmedling, framför allt inte när det gäller de företag som får subventionerad anställning beviljad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Jag är direkt positiv till det engagemang som Sofia Amloh visar här för att vi ska se till att minska fusk och fel och slapphet i systemet. Jag tycker att det behöver bejakas.Jag ska verkligen ta ett varv till med alla de åtgärder och än mer den myndighetsdialog som jag har med Arbetsförmedlingen för att försäkra mig om att varenda en av dess uppemot 11 000 fantastiska medarbetare som sitter på kontor runt om i Sverige och bär Arbetsförmedlingens stolta märke får chans och möjlighet att borra i detta så att man inte felaktigt ger stöd i form av subventionerad anställning.En subventionerad anställning - som är så viktig för socialt utsatta människor, sköra människor, för att de ska få bättre fotfäste eller kanske ta sitt första steg in på arbetsmarknaden - ska man inte ge felaktigt. Och det är ju ingen arbetsförmedlare som vill göra det, utan det är i så fall om någon bedragare återkommer och man missar det.Men nu har man lättare att göra rätt. Man har fått ett något förstärkt anslag under innevarande år i den proposition som presenterades i går.Jag vill också säga att när vi är mer framgångsrika och när hoppet i Sverige är ljuset i tunneln - och ljuset inte är ett tåg som kommer rusande med en massa elände med brott och havererad energipolitik och oklara spelregler för vad som gäller från regeringen utan man känner tydlighet - innebär det också att de som jobbar på Arbetsförmedlingen i dag har tiotusentals färre arbetslösa och kan fokusera ännu mer på de människor som just nu tyvärr fortfarande är arbetslösa.Låt oss återkomma i frågan! Jag tror inte att Sofia Amloh på något sätt kommer att släppa frågan om en effektiv, rättssäker och fusk- och slapphetsfri arbetsförmedling, framför allt inte när det gäller de företag som får subventionerad anställning beviljad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Jag tycker att frågan ändå kvarstår som jag ställt här upprepade gånger och varit inne på och försöker få någon mer tydlighet i än de svar som hittills har getts.Arbetet mot fusk och brott ska andra myndigheter göra, absolut. Men det står faktiskt statsrådet helt fritt - vad jag ser finns det inga hinder för det - att se till att företagen som begått de här uppenbara felen inte kommer in på Arbetsförmedlingens bord igen och omprövas och går igenom samma process - där man då inte ska ta hänsyn till hur många gånger tidigare de fuskat och använt skattemedel, inte för att få fler människor i arbete utan för att utnyttja systemet. Det borde statsrådet kunna göra något åt, och det behöver inte gå i några andra större loopar än så.I utredningen som jag nämnde tidigare om att det ska vara lätt att göra rätt finns också förslag om sanktionsavgifter. Men det enda som finns i dag är att man endast blir återbetalningsskyldig. Man får gå igenom hela processen igen, kan få beviljat igen och kan återupprepa det.Jag tycker att det finns mer att göra här. Men då neddragningarna på Arbetsförmedlingen trots det kvarstår och ska genomföras finns det inte svar nog på hur kontrollerna ska bli fler och bättre för att få fatt på de här företagen.Därför menar jag att det skulle vara effektiv jobbpolitik att använda skattemedel till vad de är till för, till de människor som faktiskt behöver dem, eftersom vi behöver fler människor i jobb - trots att arbetslösheten gått ned, vilket är bra."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Jag tycker att frågan ändå kvarstår som jag ställt här upprepade gånger och varit inne på och försöker få någon mer tydlighet i än de svar som hittills har getts.Arbetet mot fusk och brott ska andra myndigheter göra, absolut. Men det står faktiskt statsrådet helt fritt - vad jag ser finns det inga hinder för det - att se till att företagen som begått de här uppenbara felen inte kommer in på Arbetsförmedlingens bord igen och omprövas och går igenom samma process - där man då inte ska ta hänsyn till hur många gånger tidigare de fuskat och använt skattemedel, inte för att få fler människor i arbete utan för att utnyttja systemet. Det borde statsrådet kunna göra något åt, och det behöver inte gå i några andra större loopar än så.I utredningen som jag nämnde tidigare om att det ska vara lätt att göra rätt finns också förslag om sanktionsavgifter. Men det enda som finns i dag är att man endast blir återbetalningsskyldig. Man får gå igenom hela processen igen, kan få beviljat igen och kan återupprepa det.Jag tycker att det finns mer att göra här. Men då neddragningarna på Arbetsförmedlingen trots det kvarstår och ska genomföras finns det inte svar nog på hur kontrollerna ska bli fler och bättre för att få fatt på de här företagen.Därför menar jag att det skulle vara effektiv jobbpolitik att använda skattemedel till vad de är till för, till de människor som faktiskt behöver dem, eftersom vi behöver fler människor i jobb - trots att arbetslösheten gått ned, vilket är bra."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Jag tycker att frågan ändå kvarstår som jag ställt här upprepade gånger och varit inne på och försöker få någon mer tydlighet i än de svar som hittills har getts.Arbetet mot fusk och brott ska andra myndigheter göra, absolut. Men det står faktiskt statsrådet helt fritt - vad jag ser finns det inga hinder för det - att se till att företagen som begått de här uppenbara felen inte kommer in på Arbetsförmedlingens bord igen och omprövas och går igenom samma process - där man då inte ska ta hänsyn till hur många gånger tidigare de fuskat och använt skattemedel, inte för att få fler människor i arbete utan för att utnyttja systemet. Det borde statsrådet kunna göra något åt, och det behöver inte gå i några andra större loopar än så.I utredningen som jag nämnde tidigare om att det ska vara lätt att göra rätt finns också förslag om sanktionsavgifter. Men det enda som finns i dag är att man endast blir återbetalningsskyldig. Man får gå igenom hela processen igen, kan få beviljat igen och kan återupprepa det.Jag tycker att det finns mer att göra här. Men då neddragningarna på Arbetsförmedlingen trots det kvarstår och ska genomföras finns det inte svar nog på hur kontrollerna ska bli fler och bättre för att få fatt på de här företagen.Därför menar jag att det skulle vara effektiv jobbpolitik att använda skattemedel till vad de är till för, till de människor som faktiskt behöver dem, eftersom vi behöver fler människor i jobb - trots att arbetslösheten gått ned, vilket är bra."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Vi gör rätt stora satsningar på både Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna, som följer upp dessa skumraskfigurer som ägnar sig åt kriminalitet på området. Det är inte okänt att det finns personer som just nu tillfälligt sitter inne i väntan på rättegång eller för att permanent hamna bakom lås och bom som har ägnat sig åt den typen av brottslighet. Man måste hålla inne pengarna och se till att oseriösa aktörer inte får nya chanser att bedriva den typen av verksamhet baserad delvis på subventionerade anställningar, eller i värsta fall nästan enbart. De ska inte få fortsätta. De tio arbetsförmedlare jag träffade i Örebro i går var fullt övertygade om att det är en viktig uppgift att hushålla med statens resurser och se till att lägga all kraft på den som har rätt till en subventionerad anställning hos ett seriöst företag, en seriös organisation eller kommun. Det ska inte bara vara fråga om att man anställer hundratals på extratjänster men sedan inte har någon större tanke att det ska leda till ett reguljärt arbete. De följer noga upp detta och är otroligt engagerade.I fråga om det polisiära ska vi se till att de oseriösa aktörerna ska drabbas av lagens vanliga arm, det vill säga de ska lagföras och få ett straff för den brottslighet de har begått. Det är så vi löser detta.Jag försäkrar Sofia Amloh att jag inte har någon annan tanke än att öka effektiviteten och kraften i att se till att rätt företag ska ha rätt stöd och rätt person ska ha rätt subvention. Individen ska få rätt a-kassa i rätt tid eller följa anvisningar till antingen utbildning eller arbete. Det innebär även att flytta. Det är något vi kommer att bedriva med all kraft. Jag välkomnar att det finns ett så starkt engagemang från Sofia Amloh att komma till rätta med problemen.De jag mötte i går känner en enorm lättnad, nu när vårsolen tittar fram även i kammaren, för att arbetslösheten minskar. Det är fantastiskt.Det kanske finns hopp i Företagssverige om de insatser som görs för att komma till rätta med brottsligheten, som också slår fruktansvärt hårt mot seriösa företag, och även satsningar som görs p�� långsiktigt hållbar energipolitik, där det ska investeras i hela Sverige - och att elektrifieringen kan ge kraft. Det kan finnas mycket positivt i detta som gör att det trots ett tufft läge i vår värld med krig i Europa och hög inflation där alla blir fattigare finns ett hopp. Det gör också att arbetslösheten minskar, vilket jag tycker är värt att lyfta fram, och det leder till att arbetsförmedlarna i Örebro eller annorstädes kan fokusera ännu mer på de personer som tyvärr fortfarande är arbetslösa."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Vi gör rätt stora satsningar på både Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna, som följer upp dessa skumraskfigurer som ägnar sig åt kriminalitet på området. Det är inte okänt att det finns personer som just nu tillfälligt sitter inne i väntan på rättegång eller för att permanent hamna bakom lås och bom som har ägnat sig åt den typen av brottslighet. Man måste hålla inne pengarna och se till att oseriösa aktörer inte får nya chanser att bedriva den typen av verksamhet baserad delvis på subventionerade anställningar, eller i värsta fall nästan enbart. De ska inte få fortsätta. De tio arbetsförmedlare jag träffade i Örebro i går var fullt övertygade om att det är en viktig uppgift att hushålla med statens resurser och se till att lägga all kraft på den som har rätt till en subventionerad anställning hos ett seriöst företag, en seriös organisation eller kommun. Det ska inte bara vara fråga om att man anställer hundratals på extratjänster men sedan inte har någon större tanke att det ska leda till ett reguljärt arbete. De följer noga upp detta och är otroligt engagerade.I fråga om det polisiära ska vi se till att de oseriösa aktörerna ska drabbas av lagens vanliga arm, det vill säga de ska lagföras och få ett straff för den brottslighet de har begått. Det är så vi löser detta.Jag försäkrar Sofia Amloh att jag inte har någon annan tanke än att öka effektiviteten och kraften i att se till att rätt företag ska ha rätt stöd och rätt person ska ha rätt subvention. Individen ska få rätt a-kassa i rätt tid eller följa anvisningar till antingen utbildning eller arbete. Det innebär även att flytta. Det är något vi kommer att bedriva med all kraft. Jag välkomnar att det finns ett så starkt engagemang från Sofia Amloh att komma till rätta med problemen.De jag mötte i går känner en enorm lättnad, nu när vårsolen tittar fram även i kammaren, för att arbetslösheten minskar. Det är fantastiskt.Det kanske finns hopp i Företagssverige om de insatser som görs för att komma till rätta med brottsligheten, som också slår fruktansvärt hårt mot seriösa företag, och även satsningar som görs på långsiktigt hållbar energipolitik, där det ska investeras i hela Sverige - och att elektrifieringen kan ge kraft. Det kan finnas mycket positivt i detta som gör att det trots ett tufft läge i vår värld med krig i Europa och hög inflation där alla blir fattigare finns ett hopp. Det gör också att arbetslösheten minskar, vilket jag tycker är värt att lyfta fram, och det leder till att arbetsförmedlarna i Örebro eller annorstädes kan fokusera ännu mer på de personer som tyvärr fortfarande är arbetslösa."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Vi gör rätt stora satsningar på både Ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarna, som följer upp dessa skumraskfigurer som ägnar sig åt kriminalitet på området. Det är inte okänt att det finns personer som just nu tillfälligt sitter inne i väntan på rättegång eller för att permanent hamna bakom lås och bom som har ägnat sig åt den typen av brottslighet. Man måste hålla inne pengarna och se till att oseriösa aktörer inte får nya chanser att bedriva den typen av verksamhet baserad delvis på subventionerade anställningar, eller i värsta fall nästan enbart. De ska inte få fortsätta. De tio arbetsförmedlare jag träffade i Örebro i går var fullt övertygade om att det är en viktig uppgift att hushålla med statens resurser och se till att lägga all kraft på den som har rätt till en subventionerad anställning hos ett seriöst företag, en seriös organisation eller kommun. Det ska inte bara vara fråga om att man anställer hundratals på extratjänster men sedan inte har någon större tanke att det ska leda till ett reguljärt arbete. De följer noga upp detta och är otroligt engagerade.I fråga om det polisiära ska vi se till att de oseriösa aktörerna ska drabbas av lagens vanliga arm, det vill säga de ska lagföras och få ett straff för den brottslighet de har begått. Det är så vi löser detta.Jag försäkrar Sofia Amloh att jag inte har någon annan tanke än att öka effektiviteten och kraften i att se till att rätt företag ska ha rätt stöd och rätt person ska ha rätt subvention. Individen ska få rätt a-kassa i rätt tid eller följa anvisningar till antingen utbildning eller arbete. Det innebär även att flytta. Det är något vi kommer att bedriva med all kraft. Jag välkomnar att det finns ett så starkt engagemang från Sofia Amloh att komma till rätta med problemen.De jag mötte i går känner en enorm lättnad, nu när vårsolen tittar fram även i kammaren, för att arbetslösheten minskar. Det är fantastiskt.Det kanske finns hopp i Företagssverige om de insatser som görs för att komma till rätta med brottsligheten, som också slår fruktansvärt hårt mot seriösa företag, och även satsningar som görs på långsiktigt hållbar energipolitik, där det ska investeras i hela Sverige - och att elektrifieringen kan ge kraft. Det kan finnas mycket positivt i detta som gör att det trots ett tufft läge i vår värld med krig i Europa och hög inflation där alla blir fattigare finns ett hopp. Det gör också att arbetslösheten minskar, vilket jag tycker är värt att lyfta fram, och det leder till att arbetsförmedlarna i Örebro eller annorstädes kan fokusera ännu mer på de personer som tyvärr fortfarande är arbetslösa."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"I fyra minuter väljer statsrådet att ägna sig åt att prata om de olika subventionerade anställningsformerna utan att på riktigt förklara, beskriva eller konkretisera vad som ska göras för att de ska träffa bättre. Han har inte heller talat om att det finns företag som använder subventionerade anställningar genom att fuska. De plockar ut skattemedel och använder dem till att stapla de subventionerade anställningarna på varandra och systematiskt använda skenanställningar, inte betala in tjänstepension eller lönedumpning - år in och år ut. Är det så skattemedlen ska användas? Är det så vi på ett mer träffsäkert sätt hjälper människor in på arbetsmarknaden? Jag tycker inte det, och det borde inte vara så för statsrådet och regeringen. Det kan inte vara effektiv jobbpolitik.I utredningsbetänkandet Det ska vara lätt att göra rätt - en utredning tillsatt av alliansregeringens 2013 - finns kloka förslag. Jag vet att flera olika socialdemokratiska arbetsmarknadsministrar har valt att verkställa några av förslagen. Men varför är det inte ett alternativ att utestänga oseriösa företag från framtida subventioneringar och förhindra att människor utnyttjas på nytt?Ministern tar upp att Arbetsförmedlingen under 2022 fick bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det är bra, inte minst i fråga om företag som tidigare har lämnat \"felaktiga\" uppgifter till myndigheten och sedan gör det igen. Men myndigheten har tolkat det som att det ska göras bedömningar i varje enskilt ärende för sig, vilket gör att företag som har lämnat in falska uppgifter ändå kan beviljas subventioner i kommande ärenden. Är det inte tydligt att det behövs regelskärpningar? Exempel på fusk har framkommit många gånger inte minst i medierna.Ställ krav och låt myndigheter göra gedigna kontroller så att oseriösa företag straffas. Missbruket och överutnyttjandet påverkar seriösa företag negativt. Arbetsgivarorganisationerna är lika engagerade som interpellanten själv i fråga om snedvridningen i branschen. Det är få branscher som har många subventionerade anställda, medan andra branscher inte har några alls. Varför inte ställa de kraven, varför inte ha just kollektivavtalsliknande krav, för att se till att den svenska modellen värnas hela vägen?Om man ska vara tuff och hård mot de arbetslösa tycker jag att statsrådet även ska vara det mot de företag som utnyttjar människor och fuskar med skattemedel. Det skulle vara konsekvent."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"I fyra minuter väljer statsrådet att ägna sig åt att prata om de olika subventionerade anställningsformerna utan att på riktigt förklara, beskriva eller konkretisera vad som ska göras för att de ska träffa bättre. Han har inte heller talat om att det finns företag som använder subventionerade anställningar genom att fuska. De plockar ut skattemedel och använder dem till att stapla de subventionerade anställningarna på varandra och systematiskt använda skenanställningar, inte betala in tjänstepension eller lönedumpning - år in och år ut. Är det så skattemedlen ska användas? Är det så vi på ett mer träffsäkert sätt hjälper människor in på arbetsmarknaden? Jag tycker inte det, och det borde inte vara så för statsrådet och regeringen. Det kan inte vara effektiv jobbpolitik.I utredningsbetänkandet Det ska vara lätt att göra rätt - en utredning tillsatt av alliansregeringens 2013 - finns kloka förslag. Jag vet att flera olika socialdemokratiska arbetsmarknadsministrar har valt att verkställa några av förslagen. Men varför är det inte ett alternativ att utestänga oseriösa företag från framtida subventioneringar och förhindra att människor utnyttjas på nytt?Ministern tar upp att Arbetsförmedlingen under 2022 fick bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det är bra, inte minst i fråga om företag som tidigare har lämnat \"felaktiga\" uppgifter till myndigheten och sedan gör det igen. Men myndigheten har tolkat det som att det ska göras bedömningar i varje enskilt ärende för sig, vilket gör att företag som har lämnat in falska uppgifter ändå kan beviljas subventioner i kommande ärenden. Är det inte tydligt att det behövs regelskärpningar? Exempel på fusk har framkommit många gånger inte minst i medierna.Ställ krav och låt myndigheter göra gedigna kontroller så att oseriösa företag straffas. Missbruket och överutnyttjandet påverkar seriösa företag negativt. Arbetsgivarorganisationerna är lika engagerade som interpellanten själv i fråga om snedvridningen i branschen. Det är få branscher som har många subventionerade anställda, medan andra branscher inte har några alls. Varför inte ställa de kraven, varför inte ha just kollektivavtalsliknande krav, för att se till att den svenska modellen värnas hela vägen?Om man ska vara tuff och hård mot de arbetslösa tycker jag att statsrådet även ska vara det mot de företag som utnyttjar människor och fuskar med skattemedel. Det skulle vara konsekvent."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"I fyra minuter väljer statsrådet att ägna sig åt att prata om de olika subventionerade anställningsformerna utan att på riktigt förklara, beskriva eller konkretisera vad som ska göras för att de ska träffa bättre. Han har inte heller talat om att det finns företag som använder subventionerade anställningar genom att fuska. De plockar ut skattemedel och använder dem till att stapla de subventionerade anställningarna på varandra och systematiskt använda skenanställningar, inte betala in tjänstepension eller lönedumpning - år in och år ut. Är det så skattemedlen ska användas? Är det så vi på ett mer träffsäkert sätt hjälper människor in på arbetsmarknaden? Jag tycker inte det, och det borde inte vara så för statsrådet och regeringen. Det kan inte vara effektiv jobbpolitik.I utredningsbetänkandet Det ska vara lätt att göra rätt - en utredning tillsatt av alliansregeringens 2013 - finns kloka förslag. Jag vet att flera olika socialdemokratiska arbetsmarknadsministrar har valt att verkställa några av förslagen. Men varför är det inte ett alternativ att utestänga oseriösa företag från framtida subventioneringar och förhindra att människor utnyttjas på nytt?Ministern tar upp att Arbetsförmedlingen under 2022 fick bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det är bra, inte minst i fråga om företag som tidigare har lämnat \"felaktiga\" uppgifter till myndigheten och sedan gör det igen. Men myndigheten har tolkat det som att det ska göras bedömningar i varje enskilt ärende för sig, vilket gör att företag som har lämnat in falska uppgifter ändå kan beviljas subventioner i kommande ärenden. Är det inte tydligt att det behövs regelskärpningar? Exempel på fusk har framkommit många gånger inte minst i medierna.Ställ krav och låt myndigheter göra gedigna kontroller så att oseriösa företag straffas. Missbruket och överutnyttjandet påverkar seriösa företag negativt. Arbetsgivarorganisationerna är lika engagerade som interpellanten själv i fråga om snedvridningen i branschen. Det är få branscher som har många subventionerade anställda, medan andra branscher inte har några alls. Varför inte ställa de kraven, varför inte ha just kollektivavtalsliknande krav, för att se till att den svenska modellen värnas hela vägen?Om man ska vara tuff och hård mot de arbetslösa tycker jag att statsrådet även ska vara det mot de företag som utnyttjar människor och fuskar med skattemedel. Det skulle vara konsekvent."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Först vill jag säga att jag delar Sofia Amlohs passionerade engagemang för att rätt stöd ska gå till rätt person. Vi ska motverka fusk och fel och se till att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik. Det är jag väldigt glad att det finns stöd för från Sofia Amloh och i riksdagen.Det är korrekt beskrivet att de uppemot 25 miljarder som vi använder till subventionerade anställningar är ett uttryck för en ganska viktig tanke om solidaritet. Vi vet att till exempel människor som arbetar inom AB Samhall får en mycket mer meningsfull och funktionell vardag. Det är personer som går till ett arbete, träffar arbetskamrater och känner att de gör nytta. Det betyder mycket för individen, men det betyder också mycket för andra runt omkring en människa. Det kan handla om barn som är glada att mamma eller pappa går till ett arbete eller föräldrar som ser sin son eller dotter göra någonting på dagarna, där alternativet skulle vara utanförskap och långtidsarbetslöshet.De åtgärder som har vidtagits från Arbetsförmedlingens sida och de skärpningar som har gjorts för att kontrollera att det inte sker en ren arbetslivskriminalitet runt de subventionerade anställningarna eller något annat är viktiga insatser som vi fortsätter att bejaka och som vi förstärker, inte minst genom öppnandet av center mot arbetslivskriminalitet. Men mycket handlar om, som Sofia Amloh var inne på, vad Arbetsförmedlingen gör.Jag var på Arbetsförmedlingen i Örebro i går och träffade engagerade medarbetare som kände att de har så mycket de vill göra för att fokusera på att rätt person får rätt stöd. Det handlar om att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik med fokus på att alla vuxna och friska människor ska arbeta. Har man, av olika skäl, behov av en subventionerad anställning är det också viktigt att man får det stödet så att man har ett arbete att gå till. Vi vet att ingenting är värre för individen än att gå arbetslös under lång tid.Vi har gjort bedömningen att de extratjänster som i praktiken har inneburit att arbetsgivare, inte sällan offentliga, har anställt stora mängder människor i sina verksamheter för att till en mycket ringa egeninsats, egen kostnad, ha haft personer där som inte riktigt har haft fokus på att komma i ett jobb på den arbetsplatsen. Det kan vara i kommuner, till exempel i Gävleborg, det kan gälla i andra delar av Sverige och det kan gälla företag.Vi ser framför allt att både introduktionsjobben och nystartsjobben, som kan ha mycket hög subventionsgrad, ändå oftare kan leda till ett reguljärt arbete. Det är därför som vi bejakar den formen av subventionerad anställning i stället."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Först vill jag säga att jag delar Sofia Amlohs passionerade engagemang för att rätt stöd ska gå till rätt person. Vi ska motverka fusk och fel och se till att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik. Det är jag väldigt glad att det finns stöd för från Sofia Amloh och i riksdagen.Det är korrekt beskrivet att de uppemot 25 miljarder som vi använder till subventionerade anställningar är ett uttryck för en ganska viktig tanke om solidaritet. Vi vet att till exempel människor som arbetar inom AB Samhall får en mycket mer meningsfull och funktionell vardag. Det är personer som går till ett arbete, träffar arbetskamrater och känner att de gör nytta. Det betyder mycket för individen, men det betyder också mycket för andra runt omkring en människa. Det kan handla om barn som är glada att mamma eller pappa går till ett arbete eller föräldrar som ser sin son eller dotter göra någonting på dagarna, där alternativet skulle vara utanförskap och långtidsarbetslöshet.De åtgärder som har vidtagits från Arbetsförmedlingens sida och de skärpningar som har gjorts för att kontrollera att det inte sker en ren arbetslivskriminalitet runt de subventionerade anställningarna eller något annat är viktiga insatser som vi fortsätter att bejaka och som vi förstärker, inte minst genom öppnandet av center mot arbetslivskriminalitet. Men mycket handlar om, som Sofia Amloh var inne på, vad Arbetsförmedlingen gör.Jag var på Arbetsförmedlingen i Örebro i går och träffade engagerade medarbetare som kände att de har så mycket de vill göra för att fokusera på att rätt person får rätt stöd. Det handlar om att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik med fokus på att alla vuxna och friska människor ska arbeta. Har man, av olika skäl, behov av en subventionerad anställning är det också viktigt att man får det stödet så att man har ett arbete att gå till. Vi vet att ingenting är värre för individen än att gå arbetslös under lång tid.Vi har gjort bedömningen att de extratjänster som i praktiken har inneburit att arbetsgivare, inte sällan offentliga, har anställt stora mängder människor i sina verksamheter för att till en mycket ringa egeninsats, egen kostnad, ha haft personer där som inte riktigt har haft fokus på att komma i ett jobb på den arbetsplatsen. Det kan vara i kommuner, till exempel i Gävleborg, det kan gälla i andra delar av Sverige och det kan gälla företag.Vi ser framför allt att både introduktionsjobben och nystartsjobben, som kan ha mycket hög subventionsgrad, ändå oftare kan leda till ett reguljärt arbete. Det är därför som vi bejakar den formen av subventionerad anställning i stället."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Först vill jag säga att jag delar Sofia Amlohs passionerade engagemang för att rätt stöd ska gå till rätt person. Vi ska motverka fusk och fel och se till att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik. Det är jag väldigt glad att det finns stöd för från Sofia Amloh och i riksdagen.Det är korrekt beskrivet att de uppemot 25 miljarder som vi använder till subventionerade anställningar är ett uttryck för en ganska viktig tanke om solidaritet. Vi vet att till exempel människor som arbetar inom AB Samhall får en mycket mer meningsfull och funktionell vardag. Det är personer som går till ett arbete, träffar arbetskamrater och känner att de gör nytta. Det betyder mycket för individen, men det betyder också mycket för andra runt omkring en människa. Det kan handla om barn som är glada att mamma eller pappa går till ett arbete eller föräldrar som ser sin son eller dotter göra någonting på dagarna, där alternativet skulle vara utanförskap och långtidsarbetslöshet.De åtgärder som har vidtagits från Arbetsförmedlingens sida och de skärpningar som har gjorts för att kontrollera att det inte sker en ren arbetslivskriminalitet runt de subventionerade anställningarna eller något annat är viktiga insatser som vi fortsätter att bejaka och som vi förstärker, inte minst genom öppnandet av center mot arbetslivskriminalitet. Men mycket handlar om, som Sofia Amloh var inne på, vad Arbetsförmedlingen gör.Jag var på Arbetsförmedlingen i Örebro i går och träffade engagerade medarbetare som kände att de har så mycket de vill göra för att fokusera på att rätt person får rätt stöd. Det handlar om att bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik med fokus på att alla vuxna och friska människor ska arbeta. Har man, av olika skäl, behov av en subventionerad anställning är det också viktigt att man får det stödet så att man har ett arbete att gå till. Vi vet att ingenting är värre för individen än att gå arbetslös under lång tid.Vi har gjort bedömningen att de extratjänster som i praktiken har inneburit att arbetsgivare, inte sällan offentliga, har anställt stora mängder människor i sina verksamheter för att till en mycket ringa egeninsats, egen kostnad, ha haft personer där som inte riktigt har haft fokus på att komma i ett jobb på den arbetsplatsen. Det kan vara i kommuner, till exempel i Gävleborg, det kan gälla i andra delar av Sverige och det kan gälla företag.Vi ser framför allt att både introduktionsjobben och nystartsjobben, som kan ha mycket hög subventionsgrad, ändå oftare kan leda till ett reguljärt arbete. Det är därför som vi bejakar den formen av subventionerad anställning i stället."}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Varje år betalar Arbetsförmedlingen ut omkring 20 miljarder kronor i lönesubventioner. Men risken för missbruk är stor, framför allt efter det stålbad som Arbetsförmedlingen genomgick för fyra år sedan, där var tredje medarbetare varslades och hälften av de lokala kontoren lades ned.Sverige satsar stora resurser på subventionerade anställningar med det enkla argumentet att det ger positiva effekter avseende själva övergången till osubventionerade arbeten, särskilt om subventionerna har riktat sig till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor och denna interpellation till statsrådet. Jag vill såklart tacka för det svar som avgetts här i dag, men jag vill ändå börja med att kommentera att Pehrson kritiserar extratjänsterna, som man tagit bort, och menar att de har varit ineffektiva. Men vad jag vet finns det inte någon särskild publicerad rapport eller någon effektutvärdering som säger att de har varit ineffektiva. Det beror ju på vad man jämför med. Ofta jämförs extratjänsterna med nystartsjobben, som den här regeringen i stort sett har dubblat.Det är lite grann att jämföra två helt olika saker. Att jämföra extratjänster med nystartsjobb är direkt orättvist. Extratjänsterna riktar sig till en målgrupp som står väldigt långt från arbetsmarknaden, till skillnad från nystartsjobben där en ganska hög andel, om jag inte minns helt fel över 60 procent, skulle ha kommit in på arbetsmarknaden igen även utan subventionerade anställningar. Vi pratar alltså om helt olika målgrupper.Extratjänsterna har ändå gjort att de som har stått väldigt långt från arbetsmarknaden har kommit in och fått språk- och arbetslivserfarenhet som man inte hade innan. Dessutom har man gjort väldigt stor nytta ute på arbetsplatserna genom att vara en resurs.Jag vill även notera, fru talman, att Pehrson i sitt svar trycker mycket på de åtgärder som den S-ledda regeringen genomförde, såsom förbättrade kontrollförutsättningar för Arbetsförmedlingen och uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Det tycker vi självklart är bra. Men hur ska kontrollerna säkras när Arbetsförmedlingen genomgår ytterligare neddragningar? Statsrådet svarar att fler och bättre kontroller ska göras, samtidigt som neddragningar ska genomföras. För mig blir det ganska motsägelsefullt.Även när kontroller genomförs och fusk uppdagas vidtas inga andra åtgärder än att företagen blir återbetalningsskyldiga. Några exempel på fusk är skenanställningar, krav på arbetstagaren att betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren och att man visar upp för Arbetsförmedlingen att försäkringspremien är inbetald men struntar i att betala efter att subventionen har blivit beviljad.Det finns en anledning till att Riksrevisionen har startat en granskning. Det är inte ogrundat. Vore det inte konsekvent av statsrådet att även se till att dessa skattemedel inte går till fusk och utnyttjande av människor?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Varje år betalar Arbetsförmedlingen ut omkring 20 miljarder kronor i lönesubventioner. Men risken för missbruk är stor, framför allt efter det stålbad som Arbetsförmedlingen genomgick för fyra år sedan, där var tredje medarbetare varslades och hälften av de lokala kontoren lades ned.Sverige satsar stora resurser på subventionerade anställningar med det enkla argumentet att det ger positiva effekter avseende själva övergången till osubventionerade arbeten, särskilt om subventionerna har riktat sig till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor och denna interpellation till statsrådet. Jag vill såklart tacka för det svar som avgetts här i dag, men jag vill ändå börja med att kommentera att Pehrson kritiserar extratjänsterna, som man tagit bort, och menar att de har varit ineffektiva. Men vad jag vet finns det inte någon särskild publicerad rapport eller någon effektutvärdering som säger att de har varit ineffektiva. Det beror ju på vad man jämför med. Ofta jämförs extratjänsterna med nystartsjobben, som den här regeringen i stort sett har dubblat.Det är lite grann att jämföra två helt olika saker. Att jämföra extratjänster med nystartsjobb är direkt orättvist. Extratjänsterna riktar sig till en målgrupp som står väldigt långt från arbetsmarknaden, till skillnad från nystartsjobben där en ganska hög andel, om jag inte minns helt fel över 60 procent, skulle ha kommit in på arbetsmarknaden igen även utan subventionerade anställningar. Vi pratar alltså om helt olika målgrupper.Extratjänsterna har ändå gjort att de som har stått väldigt långt från arbetsmarknaden har kommit in och fått språk- och arbetslivserfarenhet som man inte hade innan. Dessutom har man gjort väldigt stor nytta ute på arbetsplatserna genom att vara en resurs.Jag vill även notera, fru talman, att Pehrson i sitt svar trycker mycket på de åtgärder som den S-ledda regeringen genomförde, såsom förbättrade kontrollförutsättningar för Arbetsförmedlingen och uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Det tycker vi självklart är bra. Men hur ska kontrollerna säkras när Arbetsförmedlingen genomgår ytterligare neddragningar? Statsrådet svarar att fler och bättre kontroller ska göras, samtidigt som neddragningar ska genomföras. För mig blir det ganska motsägelsefullt.Även när kontroller genomförs och fusk uppdagas vidtas inga andra åtgärder än att företagen blir återbetalningsskyldiga. Några exempel på fusk är skenanställningar, krav på arbetstagaren att betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren och att man visar upp för Arbetsförmedlingen att försäkringspremien är inbetald men struntar i att betala efter att subventionen har blivit beviljad.Det finns en anledning till att Riksrevisionen har startat en granskning. Det är inte ogrundat. Vore det inte konsekvent av statsrådet att även se till att dessa skattemedel inte går till fusk och utnyttjande av människor?"}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Varje år betalar Arbetsförmedlingen ut omkring 20 miljarder kronor i lönesubventioner. Men risken för missbruk är stor, framför allt efter det stålbad som Arbetsförmedlingen genomgick för fyra år sedan, där var tredje medarbetare varslades och hälften av de lokala kontoren lades ned.Sverige satsar stora resurser på subventionerade anställningar med det enkla argumentet att det ger positiva effekter avseende själva övergången till osubventionerade arbeten, särskilt om subventionerna har riktat sig till grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor och denna interpellation till statsrådet. Jag vill såklart tacka för det svar som avgetts här i dag, men jag vill ändå börja med att kommentera att Pehrson kritiserar extratjänsterna, som man tagit bort, och menar att de har varit ineffektiva. Men vad jag vet finns det inte någon särskild publicerad rapport eller någon effektutvärdering som säger att de har varit ineffektiva. Det beror ju på vad man jämför med. Ofta jämförs extratjänsterna med nystartsjobben, som den här regeringen i stort sett har dubblat.Det är lite grann att jämföra två helt olika saker. Att jämföra extratjänster med nystartsjobb är direkt orättvist. Extratjänsterna riktar sig till en målgrupp som står väldigt långt från arbetsmarknaden, till skillnad från nystartsjobben där en ganska hög andel, om jag inte minns helt fel över 60 procent, skulle ha kommit in på arbetsmarknaden igen även utan subventionerade anställningar. Vi pratar alltså om helt olika målgrupper.Extratjänsterna har ändå gjort att de som har stått väldigt långt från arbetsmarknaden har kommit in och fått språk- och arbetslivserfarenhet som man inte hade innan. Dessutom har man gjort väldigt stor nytta ute på arbetsplatserna genom att vara en resurs.Jag vill även notera, fru talman, att Pehrson i sitt svar trycker mycket på de åtgärder som den S-ledda regeringen genomförde, såsom förbättrade kontrollförutsättningar för Arbetsförmedlingen och uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Det tycker vi självklart är bra. Men hur ska kontrollerna säkras när Arbetsförmedlingen genomgår ytterligare neddragningar? Statsrådet svarar att fler och bättre kontroller ska göras, samtidigt som neddragningar ska genomföras. För mig blir det ganska motsägelsefullt.Även när kontroller genomförs och fusk uppdagas vidtas inga andra åtgärder än att företagen blir återbetalningsskyldiga. Några exempel på fusk är skenanställningar, krav på arbetstagaren att betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren och att man visar upp för Arbetsförmedlingen att försäkringspremien är inbetald men struntar i att betala efter att subventionen har blivit beviljad.Det finns en anledning till att Riksrevisionen har startat en granskning. Det är inte ogrundat. Vore det inte konsekvent av statsrådet att även se till att dessa skattemedel inte går till fusk och utnyttjande av människor?"}
+{"question":"Tänker ministern vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka. Vidare har Sofia Amloh frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och vilka initiativ jag avser att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av just arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.Subventionerade anställningar - rätt utformade - kan ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända människor.Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev fått i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska också särskilt utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden.Sedan extratjänsterna avskaffades har det skett en ökning när det gäller nystartsjobb och introduktionsjobb, både för kvinnor och för män. Dessa stöd har en lägre subventionsgrad än extratjänsterna. Under 2022 har insatserna också i större utsträckning riktats till arbetssökande med långa perioder utan arbete. Detta bedöms av Arbetsförmedlingen ha varit en bidragande orsak till att övergångarna till arbete ökat för långtidsarbetslösa.Det är centralt att utbetalningar från välfärdssystemen enbart sker till dem som är berättigade till stöd. Regeringen lyfter fram arbetet mot felaktiga utbetalningar i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Myndigheten har bland annat fått i uppdrag att redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår både att motverka brottsligt nyttjande och fel som inte beror på brott.Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar, och jag är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för en effektivare jobbpolitik."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder ska säkerställas?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka. Vidare har Sofia Amloh frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och vilka initiativ jag avser att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av just arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.Subventionerade anställningar - rätt utformade - kan ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända människor.Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev fått i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska också särskilt utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden.Sedan extratjänsterna avskaffades har det skett en ökning när det gäller nystartsjobb och introduktionsjobb, både för kvinnor och för män. Dessa stöd har en lägre subventionsgrad än extratjänsterna. Under 2022 har insatserna också i större utsträckning riktats till arbetssökande med långa perioder utan arbete. Detta bedöms av Arbetsförmedlingen ha varit en bidragande orsak till att övergångarna till arbete ökat för långtidsarbetslösa.Det är centralt att utbetalningar från välfärdssystemen enbart sker till dem som är berättigade till stöd. Regeringen lyfter fram arbetet mot felaktiga utbetalningar i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Myndigheten har bland annat fått i uppdrag att redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår både att motverka brottsligt nyttjande och fel som inte beror på brott.Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar, och jag är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för en effektivare jobbpolitik."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att träffsäkerheten i de subventionerade anställningarna ska öka. Vidare har Sofia Amloh frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en bättre utväxling av de ekonomiska resurser som satsas på denna typ av åtgärder och vilka initiativ jag avser att ta för att förhindra överutnyttjande och fusk avseende de subventionerade anställningarna.Regeringen arbetar för en effektivare jobbpolitik och bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av just arbetsmarknadspolitiken. Regeringen prioriterar effektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Det handlar bland annat om att använda befintliga arbetsplatsnära insatser, däribland subventionerade anställningar, för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete.Subventionerade anställningar - rätt utformade - kan ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända människor.Arbetsförmedlingen har i myndighetens regleringsbrev fått i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen ska också särskilt utveckla arbetsgivarkontakter för att stödja de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden.Sedan extratjänsterna avskaffades har det skett en ökning när det gäller nystartsjobb och introduktionsjobb, både för kvinnor och för män. Dessa stöd har en lägre subventionsgrad än extratjänsterna. Under 2022 har insatserna också i större utsträckning riktats till arbetssökande med långa perioder utan arbete. Detta bedöms av Arbetsförmedlingen ha varit en bidragande orsak till att övergångarna till arbete ökat för långtidsarbetslösa.Det är centralt att utbetalningar från välfärdssystemen enbart sker till dem som är berättigade till stöd. Regeringen lyfter fram arbetet mot felaktiga utbetalningar i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Myndigheten har bland annat fått i uppdrag att redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår både att motverka brottsligt nyttjande och fel som inte beror på brott.Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2022 fått bättre möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa aktörer. Det handlar bland annat om utökad möjlighet att kontrollera arbetsgivare inför beslut om subventionerade anställningar och en mer effektiv behandling av personuppgifter.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller fusk och felaktiga utbetalningar och utfallet av subventionerade anställningar, och jag är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för en effektivare jobbpolitik."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Det är symtomatiskt att en riksdagsledamot från Socialdemokraterna oroar sig mer under nätterna för Liberalerna, Kristdemokraterna och andra partier i riksdagen än för hur ännu fler människor ska få jobb och utbildning i landet. Jag har svårt att se att människor som i det här läget är oroliga över inflationen, som vill få en andra chans via folkhögskolor eller få bättre utbildningsmöjligheter, ligger vakna på nätterna och funderar över olika partiers hantering av olika frågor. Så tror jag inte att verkligheten är. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationVårt fokus är att utgå från människors vardag och att lösa de problem vi kan se i Sverige. Det finns ett stort problem i samhället: att många människor är arbetslösa. Under åtta år med Socialdemokraterna vid makten har det förts en kravlös bidragspolitik som innebär att människor kan leva på bidrag år efter år trots att både företag och kommuner skriker efter kompetent arbetskraft. Samtidigt finns hundratusentals människor som inte försörjer sig själva och passivt har levt på bidrag år efter år. Det har inte funnits krav på motprestation eller att ta de lediga jobb som finns. Det är ett stort problem, och det är ett \"fett\" problem som behöver åtgärdas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Det är symtomatiskt att en riksdagsledamot från Socialdemokraterna oroar sig mer under nätterna för Liberalerna, Kristdemokraterna och andra partier i riksdagen än för hur ännu fler människor ska få jobb och utbildning i landet. Jag har svårt att se att människor som i det här läget är oroliga över inflationen, som vill få en andra chans via folkhögskolor eller få bättre utbildningsmöjligheter, ligger vakna på nätterna och funderar över olika partiers hantering av olika frågor. Så tror jag inte att verkligheten är. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationVårt fokus är att utgå från människors vardag och att lösa de problem vi kan se i Sverige. Det finns ett stort problem i samhället: att många människor är arbetslösa. Under åtta år med Socialdemokraterna vid makten har det förts en kravlös bidragspolitik som innebär att människor kan leva på bidrag år efter år trots att både företag och kommuner skriker efter kompetent arbetskraft. Samtidigt finns hundratusentals människor som inte försörjer sig själva och passivt har levt på bidrag år efter år. Det har inte funnits krav på motprestation eller att ta de lediga jobb som finns. Det är ett stort problem, och det är ett \"fett\" problem som behöver åtgärdas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Jag har verkligen lyssnat på utbildningsministern, och jag ska svara på vad han har sagt.Det är intressant att han väljer att lyfta fram kompetensförsörjning i frågor om plåtslagare vars anslag till deras branschskolor försvinner i regeringens politik eller lokförare där det finns nästan 1 500 sökande till 36 platser. Detta har vi bara under det senaste dygnet kunnat följa på Twitter av en partiledare till ministern i fråga. Där finns lite övrigt att önska.Utbildningsministern pratar om vad regeringen tycker. Oron i Folkhögskolesverige är att regeringen tycker en sak, och det är glädjande att regeringspartierna tycker att folkhögskolan är viktig, men problemet är att de som styr regeringens politik heter Sverigedemokraterna. Och vi vet deras syn på folkhögskolor; vi har hört detta i mina kollegors anföranden.Sverigedemokraterna har en tydlig syn på att folkhögskolan inte är ett bra system. Det är den oron som deltagarna som jag mötte vid Södra Vätterbygdens folkhögskola verkligen gav uttryck för. De var oroliga för Sverigedemokraternas syn på frågan och att de nu styr regeringens politik, och de var besvikna över Liberalernas och Kristdemokraternas lite handfallna ingång i folkbildningspolitiken. Under tidigare mandatperioder hade de sett att folkhögskolan betyder något för liberala och kristdemokratiska företrädare, men nu såg de att det tyvärr inte är vad regeringspartierna tycker som är avgörande utan vad Sverigedemokraterna tycker. Det är tråkigt att det har blivit så med regeringens folkhögskolepolitik."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Jag har verkligen lyssnat på utbildningsministern, och jag ska svara på vad han har sagt.Det är intressant att han väljer att lyfta fram kompetensförsörjning i frågor om plåtslagare vars anslag till deras branschskolor försvinner i regeringens politik eller lokförare där det finns nästan 1 500 sökande till 36 platser. Detta har vi bara under det senaste dygnet kunnat följa på Twitter av en partiledare till ministern i fråga. Där finns lite övrigt att önska.Utbildningsministern pratar om vad regeringen tycker. Oron i Folkhögskolesverige är att regeringen tycker en sak, och det är glädjande att regeringspartierna tycker att folkhögskolan är viktig, men problemet är att de som styr regeringens politik heter Sverigedemokraterna. Och vi vet deras syn på folkhögskolor; vi har hört detta i mina kollegors anföranden.Sverigedemokraterna har en tydlig syn på att folkhögskolan inte är ett bra system. Det är den oron som deltagarna som jag mötte vid Södra Vätterbygdens folkhögskola verkligen gav uttryck för. De var oroliga för Sverigedemokraternas syn på frågan och att de nu styr regeringens politik, och de var besvikna över Liberalernas och Kristdemokraternas lite handfallna ingång i folkbildningspolitiken. Under tidigare mandatperioder hade de sett att folkhögskolan betyder något för liberala och kristdemokratiska företrädare, men nu såg de att det tyvärr inte är vad regeringspartierna tycker som är avgörande utan vad Sverigedemokraterna tycker. Det är tråkigt att det har blivit så med regeringens folkhögskolepolitik."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Tack för väldigt bra anföranden, och tack för väldigt bra debatt!I interpellationsdebatter finns alltid en tendens till att man inte riktigt lyssnar på vad den andra säger. Jag ska därför försöka vara extra tydlig den här gången, eftersom jag uppfattar att det som jag säger inte riktigt förstås av och omvandlas hos mottagaren. Jag ska alltså försöka att vara tydlig och hoppas att min skånska inte ska stå i vägen för min tydlighet. Vi får se.Regeringen tycker att folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll i utbildningsväsendet. Vi tycker att det är viktigt att människor har möjlighet att få en andra chans. Vi tycker att det är viktigt att man exempelvis via folkhögskola men också genom andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig, få en andra chans och en möjlighet att få en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDet är viktigt för välfärden, och det är viktigt för näringslivet, att vi nu ser till att ha hög kompetens i vår befolkning och en kompetensförsörjning som fungerar. Min och regeringens uppfattning är att det är viktigt att i hög utsträckning lyssna på både de offentliga och de privata arbetsgivarnas behov av kompetens. Det gäller vikten av folk i äldreomsorgen men också vikten av plåtslagare, lokförare och andra kompetenser.En del av detta kan säkerställas inom ramen för folkhögskolans verksamhet, en del annat kan säkerställas genom andra utbildningsformer. För regeringens vidkommande är det viktigaste att vi har en bred palett av olika typer av utbildningar, eftersom individer har olika förutsättningar och lockas av olika typer av utbildningsformer. Det är viktigt med en mångfald av olika typer av utbildningar. Där spelar folkhögskolan en väldigt viktig roll, och det är viktigt att understryka detta.Allra sist vill jag säga någonting om personer med funktionsvariation, där jag tror att folkhögskolan kan spela en väldigt viktig roll för att se till att en av de grupper som har det extra tufft att komma in på arbetsmarknaden kan få ökade förutsättningar genom att ta del av folkhögskolans insatser."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Tack för väldigt bra anföranden, och tack för väldigt bra debatt!I interpellationsdebatter finns alltid en tendens till att man inte riktigt lyssnar på vad den andra säger. Jag ska därför försöka vara extra tydlig den här gången, eftersom jag uppfattar att det som jag säger inte riktigt förstås av och omvandlas hos mottagaren. Jag ska alltså försöka att vara tydlig och hoppas att min skånska inte ska stå i vägen för min tydlighet. Vi får se.Regeringen tycker att folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll i utbildningsväsendet. Vi tycker att det är viktigt att människor har möjlighet att få en andra chans. Vi tycker att det är viktigt att man exempelvis via folkhögskola men också genom andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig, få en andra chans och en möjlighet att få en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDet är viktigt för välfärden, och det är viktigt för näringslivet, att vi nu ser till att ha hög kompetens i vår befolkning och en kompetensförsörjning som fungerar. Min och regeringens uppfattning är att det är viktigt att i hög utsträckning lyssna på både de offentliga och de privata arbetsgivarnas behov av kompetens. Det gäller vikten av folk i äldreomsorgen men också vikten av plåtslagare, lokförare och andra kompetenser.En del av detta kan säkerställas inom ramen för folkhögskolans verksamhet, en del annat kan säkerställas genom andra utbildningsformer. För regeringens vidkommande är det viktigaste att vi har en bred palett av olika typer av utbildningar, eftersom individer har olika förutsättningar och lockas av olika typer av utbildningsformer. Det är viktigt med en mångfald av olika typer av utbildningar. Där spelar folkhögskolan en väldigt viktig roll, och det är viktigt att understryka detta.Allra sist vill jag säga någonting om personer med funktionsvariation, där jag tror att folkhögskolan kan spela en väldigt viktig roll för att se till att en av de grupper som har det extra tufft att komma in på arbetsmarknaden kan få ökade förutsättningar genom att ta del av folkhögskolans insatser."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Det är viktigt med goda möjligheter till utbildning, säger ministern. Men när han sedan pratar om prioriteringar utelämnar han folkhögskolorna. Det betyder ju bara en sak - att man inte prioriterar folkhögskolorna och alla dem som faktiskt finns på våra folkhögskolor.Jag tänkte återgå till min ingång i frågan. Vi vet både att sysselsättningsgraden är lägre och arbetslösheten avsevärt högre bland dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt vet vi att många hittar en annan möjlig väg till jobb och studier genom just folkhögskolan.Att då inte vilja se vilken ansträngd situation dessa skolor har eller, ännu värre, se situationen men inte göra något åt den är för mig obegripligt och riskerar, precis som jag tidigare har sagt, att färre får stöd och möjlighet till en annan väg till jobb och vidare studier.Oron för framtiden är stor bland folkbildningens aktörer och dem som deltar i verksamheten, särskilt när det stod klart att regeringen skulle vara helt beroende av SD för att kunna styra landet. De största kritikerna av folkbildningen, som velat utreda möjligheten att lägga ned alla folkhögskolor och begränsa möjligheten att ta studielån för studier på folkhögskola, kan nu till stor del diktera regeringens politik.Den oron finns där alltjämt och förstärktes när man i budgeten skar ned anslagen till folkbildningen.Min fråga kvarstår: Kommer ministern att göra någonting för att se till att särskilt personer med funktionsvariationer även i framtiden kan få en annan chans genom folkbildningen och studier på folkhögskola, eller är det så att SD:s motstånd mot folkbildningen hindrar regeringen från att agera?"}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Det är viktigt med goda möjligheter till utbildning, säger ministern. Men när han sedan pratar om prioriteringar utelämnar han folkhögskolorna. Det betyder ju bara en sak - att man inte prioriterar folkhögskolorna och alla dem som faktiskt finns på våra folkhögskolor.Jag tänkte återgå till min ingång i frågan. Vi vet både att sysselsättningsgraden är lägre och arbetslösheten avsevärt högre bland dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt vet vi att många hittar en annan möjlig väg till jobb och studier genom just folkhögskolan.Att då inte vilja se vilken ansträngd situation dessa skolor har eller, ännu värre, se situationen men inte göra något åt den är för mig obegripligt och riskerar, precis som jag tidigare har sagt, att färre får stöd och möjlighet till en annan väg till jobb och vidare studier.Oron för framtiden är stor bland folkbildningens aktörer och dem som deltar i verksamheten, särskilt när det stod klart att regeringen skulle vara helt beroende av SD för att kunna styra landet. De största kritikerna av folkbildningen, som velat utreda möjligheten att lägga ned alla folkhögskolor och begränsa möjligheten att ta studielån för studier på folkhögskola, kan nu till stor del diktera regeringens politik.Den oron finns där alltjämt och förstärktes när man i budgeten skar ned anslagen till folkbildningen.Min fråga kvarstår: Kommer ministern att göra någonting för att se till att särskilt personer med funktionsvariationer även i framtiden kan få en annan chans genom folkbildningen och studier på folkhögskola, eller är det så att SD:s motstånd mot folkbildningen hindrar regeringen från att agera?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Ett tufft ekonomiskt läge, säger Mats Persson. Och det är ju sant. Det är ett tufft ekonomiskt läge.När det är ett tufft ekonomiskt läge vet Socialdemokraterna hur man gör. Det visade vi senast. När det senast varslades och permitterades i stora massor här i landet satsade vi stort på utbildningsplatser. Nu när det varslas skär regeringen ned för att det inte är pandemi. Det är det Mats Persson säger: Anslagen minskar för att det inte är pandemi. Att det är ett tufft ekonomiskt läge, att varslen ökar och att vi kan förvänta oss att det behövs fler utbildningsplatser ignorerar han totalt.Mats Persson säger också att det är viktigt att människor har möjlighet att studera och att lära sig svenska. Svenskstudier bedrivs huvudsakligen på sfi, det vill säga komvux, som regeringen sparade 1,2 miljarder på i höstbudgeten och nu lägger tillbaka några slantar till, eller för delen i Svenska från dag ett för dem som ännu inte har fått sitt uppehållstillstånd. Även det halverade regeringen i höstbudgeten.Mats Persson fortsätter att hävda att regeringen tycker att folkbildningen är viktig, men faktum kvarstår: Konsekvenserna av regeringens politik innebär att många folkhögskolor nu sitter med miljoner i nedskärningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationJag tycker att Mats Persson borde svara på frågan om han vill ha trovärdighet i påståendet att folkbildningen är viktig, en kraft, tror jag till och med att han sa i sitt svar. Hur ska han stärka folkhögskolorna framöver?"}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Ett tufft ekonomiskt läge, säger Mats Persson. Och det är ju sant. Det är ett tufft ekonomiskt läge.När det är ett tufft ekonomiskt läge vet Socialdemokraterna hur man gör. Det visade vi senast. När det senast varslades och permitterades i stora massor här i landet satsade vi stort på utbildningsplatser. Nu när det varslas skär regeringen ned för att det inte är pandemi. Det är det Mats Persson säger: Anslagen minskar för att det inte är pandemi. Att det är ett tufft ekonomiskt läge, att varslen ökar och att vi kan förvänta oss att det behövs fler utbildningsplatser ignorerar han totalt.Mats Persson säger också att det är viktigt att människor har möjlighet att studera och att lära sig svenska. Svenskstudier bedrivs huvudsakligen på sfi, det vill säga komvux, som regeringen sparade 1,2 miljarder på i höstbudgeten och nu lägger tillbaka några slantar till, eller för delen i Svenska från dag ett för dem som ännu inte har fått sitt uppehållstillstånd. Även det halverade regeringen i höstbudgeten.Mats Persson fortsätter att hävda att regeringen tycker att folkbildningen är viktig, men faktum kvarstår: Konsekvenserna av regeringens politik innebär att många folkhögskolor nu sitter med miljoner i nedskärningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationJag tycker att Mats Persson borde svara på frågan om han vill ha trovärdighet i påståendet att folkbildningen är viktig, en kraft, tror jag till och med att han sa i sitt svar. Hur ska han stärka folkhögskolorna framöver?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Tack, ministern, för ditt andra inlägg! Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på oppositionen och framför allt Socialdemokraterna. Vi har otaliga gånger i denna kammare debatterat vikten av utbildningssatsningar efter regeringens alltför passiva och rent ut sagt dåliga budget i höstas.Nu pratar utbildningsministern om utbildningslinjen. Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på en opposition som bedriver bra politik och som satsar på hela utbildningsväsendet, som vi socialdemokrater gjorde i budgetmotionen i höstas. Men det är synd att man var tvungen att komma ett halvår senare när verksamheterna redan fått planera om och börjat ställa om utbildningar, ställa in utbildningar och lägga ned utbildningsplatser, för det är väldigt svårt att efter en vårändringsbudget hux flux hitta alla dessa platser igen.Nu vill jag gå tillbaka till folkhögskolan, för jag tycker att ministerns svar handlade väldigt lite om just folkhögskolan, och det är det debatten här ska handla om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI inledningsanförandet lyfte utbildningsministern just fram vikten av kompetensförsörjning. Där har folkhögskolorna en jätteviktig del. De har, både före och under pandemin, ställt om och verkligen börjat bedriva direkta yrkesutbildningar som leder till jobb.Ministern pratade varmt om att vi måste lösa kompetensbristen inom offentlig och privat sektor, och därför vill jag ge ett konkret exempel på hur regeringens höstbudget slog i verksamheter runt om i hela landet. Jag pratade med företrädare för Grimslövs folkhögskola, som drivs av Region Kronoberg och ligger i Kronobergs län. Där gjorde man medvetna satsningar på utbildningar till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärdinna, något som branschen i Kronoberg skrek efter. Det privata näringslivet och den offentliga sektorn önskade verkligen att dessa utbildningar skulle genomföras.Nu försvinner platser. Var femte plats på Grimslövs folkhögskola försvinner helt, och vissa av de här utbildningarna, såsom till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärd som branschen alltså skriker efter, föreslås läggas ned, detta i läge då ministern pratar om skenande inflation och begynnande lågkonjunktur.Det blir väldigt konstigt, och detta är bara ett enda exempel. Min kollega Linus Sköld pratade om hur det ser ut i Norrbottens län, och slår man upp en lokaltidning var som helst i landet kan man nog se folkhögskola efter folkhögskola som har visat hur besparingarna har slagit.Därför blir det här att vi var på väg in i en lågkonjunktur yrvaket. Alla de tecknen såg vi ju redan i höstas. Det var det vi stod i kammaren och sa: Vi behöver fler utbildningsplatser. I lågkonjunktur är utbildning en jätteviktig väg in för att säkra kompetens och för att trygga kompetensförsörjningen i framtiden. Att då lägga så extremt lite pengar som regeringen valde att göra är inte bra, och den finanspolitiska cocktail som blir resultatet smakar inte särskilt gott.Jag tycker fortfarande inte, fru talman, att jag har fått svar på vad ministern avser att göra för att förstärka folkhögskolans möjligheter att bedriva sin verksamhet framöver, så jag låter ministern få chansen ytterligare en gång att svara på just detta."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Tack, ministern, för ditt andra inlägg! Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på oppositionen och framför allt Socialdemokraterna. Vi har otaliga gånger i denna kammare debatterat vikten av utbildningssatsningar efter regeringens alltför passiva och rent ut sagt dåliga budget i höstas.Nu pratar utbildningsministern om utbildningslinjen. Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på en opposition som bedriver bra politik och som satsar på hela utbildningsväsendet, som vi socialdemokrater gjorde i budgetmotionen i höstas. Men det är synd att man var tvungen att komma ett halvår senare när verksamheterna redan fått planera om och börjat ställa om utbildningar, ställa in utbildningar och lägga ned utbildningsplatser, för det är väldigt svårt att efter en vårändringsbudget hux flux hitta alla dessa platser igen.Nu vill jag gå tillbaka till folkhögskolan, för jag tycker att ministerns svar handlade väldigt lite om just folkhögskolan, och det är det debatten här ska handla om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI inledningsanförandet lyfte utbildningsministern just fram vikten av kompetensförsörjning. Där har folkhögskolorna en jätteviktig del. De har, både före och under pandemin, ställt om och verkligen börjat bedriva direkta yrkesutbildningar som leder till jobb.Ministern pratade varmt om att vi måste lösa kompetensbristen inom offentlig och privat sektor, och därför vill jag ge ett konkret exempel på hur regeringens höstbudget slog i verksamheter runt om i hela landet. Jag pratade med företrädare för Grimslövs folkhögskola, som drivs av Region Kronoberg och ligger i Kronobergs län. Där gjorde man medvetna satsningar på utbildningar till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärdinna, något som branschen i Kronoberg skrek efter. Det privata näringslivet och den offentliga sektorn önskade verkligen att dessa utbildningar skulle genomföras.Nu försvinner platser. Var femte plats på Grimslövs folkhögskola försvinner helt, och vissa av de här utbildningarna, såsom till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärd som branschen alltså skriker efter, föreslås läggas ned, detta i läge då ministern pratar om skenande inflation och begynnande lågkonjunktur.Det blir väldigt konstigt, och detta är bara ett enda exempel. Min kollega Linus Sköld pratade om hur det ser ut i Norrbottens län, och slår man upp en lokaltidning var som helst i landet kan man nog se folkhögskola efter folkhögskola som har visat hur besparingarna har slagit.Därför blir det här att vi var på väg in i en lågkonjunktur yrvaket. Alla de tecknen såg vi ju redan i höstas. Det var det vi stod i kammaren och sa: Vi behöver fler utbildningsplatser. I lågkonjunktur är utbildning en jätteviktig väg in för att säkra kompetens och för att trygga kompetensförsörjningen i framtiden. Att då lägga så extremt lite pengar som regeringen valde att göra är inte bra, och den finanspolitiska cocktail som blir resultatet smakar inte särskilt gott.Jag tycker fortfarande inte, fru talman, att jag har fått svar på vad ministern avser att göra för att förstärka folkhögskolans möjligheter att bedriva sin verksamhet framöver, så jag låter ministern få chansen ytterligare en gång att svara på just detta."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Tack, debattörerna och interpellanten, för mycket viktiga inlägg och mycket viktiga anföranden! Det är ett mycket tufft ekonomiskt läge för många hushåll just nu. Det är ett tufft ekonomiskt läge för hela vårt land. Det är ett tufft ekonomiskt läge för alla dem som går till jobbet. Det är ett tufft ekonomiskt läge för den som i dag inte har ett jobb att gå till.Det är väldigt tuffa tider som kräver väldigt hårda prioriteringar och som innebär att vi alla känner av den höga inflationen och det tuffa ekonomiska läge som är. Detta gäller naturligtvis också våra utbildningsanordnare - folkhögskolor och andra aktörer. Jag förstår att det är en hård ekonomisk tid. Det är någonting som vi alla måste förhålla oss till. Vi måste alla agera ansvarsfullt och vidta åtgärder för att hantera det inflationsläge vi har.Regeringens bedömning är att det i ett läge med en kommande lågkonjunktur är viktigt att människor har goda utbildningsmöjligheter. Vi tror att det finns en väldig styrka i utbildningar som ligger nära arbetsmarknadens behov. Det kan vara på folkhögskolor. Det kan vara inom det vi kallar yrkesvux. Det kan vara inom kvalificerad yrkesutbildning. De delarna spelar tillsammans en väldigt viktig roll när det gäller att se till att människor i detta läge har möjlighet att utbilda sig.Vi kan kalla det utbildningslinjen. Det handlar om möjligheten att lära sig svenska. Det finns höga förväntningar från samhällets sida på att man ska lära sig svenska om man har en knackig sådan. Den som vill läsa in en utbildning ska ha möjlighet att göra det, och den som vill läsa en ny utbildning ska ha möjlighet att göra det.Detta är viktigt, och det är något som vi har väldigt mycket fokus på i det vi gör från regeringens sida och som också avspeglar sig i den vårändringsbudget som presenteras i riksdagen på måndag. Vi har redan aviserat att vi kommer att göra förbättringar och förstärkningar för att förbättra och upprätthålla utbildningslinjen.Detta är viktigt för Sverige. Detta är viktigt för alla de svenskar som vill utbilda sig, och det är viktigt för alla dem som erbjuder utbildningar, där folkhögskolorna naturligtvis är en väldigt viktig del."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Tack, debattörerna och interpellanten, för mycket viktiga inlägg och mycket viktiga anföranden! Det är ett mycket tufft ekonomiskt läge för många hushåll just nu. Det är ett tufft ekonomiskt läge för hela vårt land. Det är ett tufft ekonomiskt läge för alla dem som går till jobbet. Det är ett tufft ekonomiskt läge för den som i dag inte har ett jobb att gå till.Det är väldigt tuffa tider som kräver väldigt hårda prioriteringar och som innebär att vi alla känner av den höga inflationen och det tuffa ekonomiska läge som är. Detta gäller naturligtvis också våra utbildningsanordnare - folkhögskolor och andra aktörer. Jag förstår att det är en hård ekonomisk tid. Det är någonting som vi alla måste förhålla oss till. Vi måste alla agera ansvarsfullt och vidta åtgärder för att hantera det inflationsläge vi har.Regeringens bedömning är att det i ett läge med en kommande lågkonjunktur är viktigt att människor har goda utbildningsmöjligheter. Vi tror att det finns en väldig styrka i utbildningar som ligger nära arbetsmarknadens behov. Det kan vara på folkhögskolor. Det kan vara inom det vi kallar yrkesvux. Det kan vara inom kvalificerad yrkesutbildning. De delarna spelar tillsammans en väldigt viktig roll när det gäller att se till att människor i detta läge har möjlighet att utbilda sig.Vi kan kalla det utbildningslinjen. Det handlar om möjligheten att lära sig svenska. Det finns höga förväntningar från samhällets sida på att man ska lära sig svenska om man har en knackig sådan. Den som vill läsa in en utbildning ska ha möjlighet att göra det, och den som vill läsa en ny utbildning ska ha möjlighet att göra det.Detta är viktigt, och det är något som vi har väldigt mycket fokus på i det vi gör från regeringens sida och som också avspeglar sig i den vårändringsbudget som presenteras i riksdagen på måndag. Vi har redan aviserat att vi kommer att göra förbättringar och förstärkningar för att förbättra och upprätthålla utbildningslinjen.Detta är viktigt för Sverige. Detta är viktigt för alla de svenskar som vill utbilda sig, och det är viktigt för alla dem som erbjuder utbildningar, där folkhögskolorna naturligtvis är en väldigt viktig del."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Jag vill också börja med att tacka Niklas Sigvardsson för möjligheten att debattera folkbildning och folkhögskolans tuffa situation.Vi är båda från Jönköpings län, där vi har inte mindre än nio folkhögskolor som utbildar vårdbiträden, undersköterskor, sågverksoperatörer, socialpedagoger, personliga assistenter, dataspelsutvecklare, hälsocoacher och författare - bara för att nämna några av alla de utbildningar som faktiskt erbjuds på folkhögskolor i vårt län.Folkhögskolorna spelar en oerhört viktig roll för kompetensförsörjningen och människors möjlighet att växa i hela landet. Folkhögskolor drabbas likt andra verksamheter och företag hårt av kostnadskrisen - av ökade energipriser, räntor och matkostnader. Samtidigt fick folkhögskolorna minskade anslag när regeringens budget för 2023 gick igenom. Och precis som det är i resten av samhället riskerar detta att drabba dem som redan har det tuffast. Det drabbar dem allra hårdast.På folkhögskolorna finns en stor andel deltagare som har någon form av funktionsvariation, till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller en annan psykisk funktionsnedsättning.Många som har haft svårt att finna sig till rätta i det ordinarie skolsystemet, som inte fixat gymnasiet eller som varit hemmasittare under stora delar av sin skoltid pluggar i dag på folkhögskola på allmän kurs eller en yrkesutbildning där de får bättre och mer anpassat stöd.Folkhögskolan är en viktig annan väg till jobb och vidare studier. Mer än en tredjedel av dem som enligt Folkbildningsrådets statistik blev behöriga till högre studier genom studier på allmän kurs 2018-2019 hade någon form av funktionsvariation.För att folkhögskolorna ska kunna fortsätta erbjuda ett bra stöd till dem som har funktionsvariationer finns det särskilda medel inom folkbildningsanslaget, men det räcker långt ifrån till de insatser som folkhögskolorna faktiskt gör för att deltagarna ska klara sin utbildning.Detta är en del av vad folkhögskolorna bidrar med och som de skulle kunna göra mer av om de fick förutsättningarna. Om inte regeringen agerar riskerar vi nu, i detta ansträngda ekonomiska läge, att färre får ta del av det stöd och den alternativa väg som folkhögskolan erbjuder dem som behöver det allra mest.Jag undrar likt mina kollegor vad statsrådet tänker vidta för åtgärder för att säkra den andra väg till jobb och vidare studier som folkhögskolan i dag är för många med funktionsvariationer och för att skapa en framtidstro bland våra folkhögskolor."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Jag vill också börja med att tacka Niklas Sigvardsson för möjligheten att debattera folkbildning och folkhögskolans tuffa situation.Vi är båda från Jönköpings län, där vi har inte mindre än nio folkhögskolor som utbildar vårdbiträden, undersköterskor, sågverksoperatörer, socialpedagoger, personliga assistenter, dataspelsutvecklare, hälsocoacher och författare - bara för att nämna några av alla de utbildningar som faktiskt erbjuds på folkhögskolor i vårt län.Folkhögskolorna spelar en oerhört viktig roll för kompetensförsörjningen och människors möjlighet att växa i hela landet. Folkhögskolor drabbas likt andra verksamheter och företag hårt av kostnadskrisen - av ökade energipriser, räntor och matkostnader. Samtidigt fick folkhögskolorna minskade anslag när regeringens budget för 2023 gick igenom. Och precis som det är i resten av samhället riskerar detta att drabba dem som redan har det tuffast. Det drabbar dem allra hårdast.På folkhögskolorna finns en stor andel deltagare som har någon form av funktionsvariation, till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller en annan psykisk funktionsnedsättning.Många som har haft svårt att finna sig till rätta i det ordinarie skolsystemet, som inte fixat gymnasiet eller som varit hemmasittare under stora delar av sin skoltid pluggar i dag på folkhögskola på allmän kurs eller en yrkesutbildning där de får bättre och mer anpassat stöd.Folkhögskolan är en viktig annan väg till jobb och vidare studier. Mer än en tredjedel av dem som enligt Folkbildningsrådets statistik blev behöriga till högre studier genom studier på allmän kurs 2018-2019 hade någon form av funktionsvariation.För att folkhögskolorna ska kunna fortsätta erbjuda ett bra stöd till dem som har funktionsvariationer finns det särskilda medel inom folkbildningsanslaget, men det räcker långt ifrån till de insatser som folkhögskolorna faktiskt gör för att deltagarna ska klara sin utbildning.Detta är en del av vad folkhögskolorna bidrar med och som de skulle kunna göra mer av om de fick förutsättningarna. Om inte regeringen agerar riskerar vi nu, i detta ansträngda ekonomiska läge, att färre får ta del av det stöd och den alternativa väg som folkhögskolan erbjuder dem som behöver det allra mest.Jag undrar likt mina kollegor vad statsrådet tänker vidta för åtgärder för att säkra den andra väg till jobb och vidare studier som folkhögskolan i dag är för många med funktionsvariationer och för att skapa en framtidstro bland våra folkhögskolor."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Tack, Mats Persson, för möjligheten att så här på en hyggligt tidig fredagsmorgon debattera viktig utbildningspolitik!Niklas Sigvardsson efterfrågade åtgärder som kan ge hopp till folkhögskolorna i svåra tider, i tider av neddragningar. Mats Persson kommer med ett svar som innebär att han ska lägga tillbaka lite grann av de pengar som man har tagit bort från en annan utbildningsform, komvux. Det är en klen tröst.Jag skulle säga att det är på vippen till hånfullt att svara på det sättet när folkhögskolorna uppenbarligen är bortprioriterade. Det är ekonomisk kris i antågande. Varslen ökar och lågkonjunkturen stör för dörren.I årets budget tog regeringen och Mats Persson ändå fram motorsågen och kapade stort i snart sagt varje utbildningsform för vuxna. Komvux, akademin, yrkeshögskolan, folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildningarna lever alla i en krympande tillvaro när Mats Persson och Liberalerna bestämmer. Det är otroligt taskig tajmning.Och de 400 miljoner som Mats Persson i sitt svar redovisade att han ger tillbaka till komvux är bara en tredjedel av den neddragning som kom i höstens budget.I januari gjorde Norr Media en kartläggning av de konsekvenser som regeringens politik för folkhögskolorna får i mitt hemlän Norrbotten. Kalix folkhögskola förlorar 1 ½ miljon och räknar med att bli tvungen att pausa sin lärarassistentutbildning och att minska antalet platser på allmän kurs. Tornedalens folkhögskola har tvingats lägga ned två startade utbildningar. Sunderby folkhögskola förlorar 3,6 miljoner i finansiering och räknar med att helt få sluta med svenska från dag ett och att minska på platserna i andra kurser. Framnäs folkhögskola tappar 1 ½ miljon och ser över sitt kursutbud som en direkt konsekvens av det. I min hemkommun Älvsbyn förlorar Älvsby folkhögskola ungefär 2 ½ miljon. Det får konsekvensen att platserna på allmän kurs måste minska med 20 procent.Samtidigt gör kostnadsökningar, inflation och ränteökningar att trycket på verksamheten ökar, och detta är folkbildningsanslaget inte korrigerat för. Älvsby folkhögskolas rektor sa till Piteå-Tidningen i januari: \"Det finns ingen indexuppräkning på lönekostnader och allt annat som stigit så som el och bränsle. Sammantaget så är det här en allvarlig situation\".Sammanfattningsvis är vi i en situation där efterfrågan på utbildningsplatser kan väntas öka. Smart krispolitik hade varit att investera i fler platser. Ändå tog regeringen fram den stora sågen, och sedan bet inflationen sig fast. Självklart är det otroligt bekymmersamt för deltagare, lärare och rektorer på folkhögskolorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationJag tror att Folkbildningssverige tyckte att det var skönt att just en liberal fick ansvar för folkbildningspolitiken när regeringen tillträdde. Liberalerna har ju genom historien hållit bildningsidealet högt och varit folkbildningens vänner. Därför undrar jag: Vad avser ministern att göra för att leva upp till Liberalernas goda rykte och för att stärka folkhögskolorna framöver?"}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Tack, Mats Persson, för möjligheten att så här på en hyggligt tidig fredagsmorgon debattera viktig utbildningspolitik!Niklas Sigvardsson efterfrågade åtgärder som kan ge hopp till folkhögskolorna i svåra tider, i tider av neddragningar. Mats Persson kommer med ett svar som innebär att han ska lägga tillbaka lite grann av de pengar som man har tagit bort från en annan utbildningsform, komvux. Det är en klen tröst.Jag skulle säga att det är på vippen till hånfullt att svara på det sättet när folkhögskolorna uppenbarligen är bortprioriterade. Det är ekonomisk kris i antågande. Varslen ökar och lågkonjunkturen stör för dörren.I årets budget tog regeringen och Mats Persson ändå fram motorsågen och kapade stort i snart sagt varje utbildningsform för vuxna. Komvux, akademin, yrkeshögskolan, folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildningarna lever alla i en krympande tillvaro när Mats Persson och Liberalerna bestämmer. Det är otroligt taskig tajmning.Och de 400 miljoner som Mats Persson i sitt svar redovisade att han ger tillbaka till komvux är bara en tredjedel av den neddragning som kom i höstens budget.I januari gjorde Norr Media en kartläggning av de konsekvenser som regeringens politik för folkhögskolorna får i mitt hemlän Norrbotten. Kalix folkhögskola förlorar 1 ½ miljon och räknar med att bli tvungen att pausa sin lärarassistentutbildning och att minska antalet platser på allmän kurs. Tornedalens folkhögskola har tvingats lägga ned två startade utbildningar. Sunderby folkhögskola förlorar 3,6 miljoner i finansiering och räknar med att helt få sluta med svenska från dag ett och att minska på platserna i andra kurser. Framnäs folkhögskola tappar 1 ½ miljon och ser över sitt kursutbud som en direkt konsekvens av det. I min hemkommun Älvsbyn förlorar Älvsby folkhögskola ungefär 2 ½ miljon. Det får konsekvensen att platserna på allmän kurs måste minska med 20 procent.Samtidigt gör kostnadsökningar, inflation och ränteökningar att trycket på verksamheten ökar, och detta är folkbildningsanslaget inte korrigerat för. Älvsby folkhögskolas rektor sa till Piteå-Tidningen i januari: \"Det finns ingen indexuppräkning på lönekostnader och allt annat som stigit så som el och bränsle. Sammantaget så är det här en allvarlig situation\".Sammanfattningsvis är vi i en situation där efterfrågan på utbildningsplatser kan väntas öka. Smart krispolitik hade varit att investera i fler platser. Ändå tog regeringen fram den stora sågen, och sedan bet inflationen sig fast. Självklart är det otroligt bekymmersamt för deltagare, lärare och rektorer på folkhögskolorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationJag tror att Folkbildningssverige tyckte att det var skönt att just en liberal fick ansvar för folkbildningspolitiken när regeringen tillträdde. Liberalerna har ju genom historien hållit bildningsidealet högt och varit folkbildningens vänner. Därför undrar jag: Vad avser ministern att göra för att leva upp till Liberalernas goda rykte och för att stärka folkhögskolorna framöver?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Jag tackar utbildningsministern för svaret och för möjligheten att debattera denna mycket viktiga fråga. Anledningen till att jag har ställt denna interpellation är den oro och till viss del förtvivlan som folkbildningen och folkhögskolorna känner runt om i landet. Denna oro har jag fått möta under vintern då jag har varit och besökt folkhögskolor och träffat företrädare för olika folkhögskolor. Det är en oro som tyvärr inte alls stillas av det svar som utbildningsministern precis har läst upp här.Under ett av de besök jag gjorde i vintras på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping mötte jag både deltagare och företrädare - deltagare i flera olika grupper som hade ett driv och ett engagemang. Jag fick följa med grupper som hade undervisning i engelsk historia, samhällskunskap och svenska med både engagerade lärare och engagerade deltagare. Temat var frihetsrörelser - något som jag själv och, tror jag, utbildningsministern också har pratat mycket om genom historien.Det jag fångades av i dessa grupper var deltagarnas varierade ålder och erfarenhet, något som folkhögskolan verkligen bidrar till i skolsystemet. För mig som politiker och som en person som brinner för folkbildningen var det verkligen ett besök som gjorde att jag fylldes av energi. Jag fick också en del kommentarer och medskick som gjorde mig berörd på djupet. Det var många olika deltagare som lyfte fram en känsla av frustration och oro och till viss del ilska och ledsamhet. De kände att det var ett politiskt klimat som misstänkliggjorde deras utbildning. Varför var deras utbildning mindre värd? Varför skulle deras val att läsa på folkhögskola misstänkliggöras? Varför skulle deras rätt till en andra chans - eller en annan chans - hotas?Och varför var det inga företrädare för regeringen eller riksdagsledamöter från regeringspartierna som besvarade deras oro och deras frågor? Det var ju en insikt vid tiden för valet att man var rädd för Sverigedemokraternas syn på folkhögskola och folkbildning, och man hoppades att Liberalerna och Kristdemokraterna skulle kunna motverka detta. Men sedan valet hade man inte sett något av detta. I det svar som utbildningsministern har gett här presenteras stora satsningar i vårändringsbudgeten. Det når inte ens upp till hälften av de satsningar vi socialdemokrater lade fram i vårt förslag till höstbudget, och det berör heller inte folkhögskolan, som vi här debatterar. Därför blir jag häpen. I en debatt om folkhögskolans värde och möjligheten till en andra chans presenterar man en satsning som visserligen når komvux - det är en jätteviktig verksamhet - men inte bidrar till folkhögskolans möjlighet att finansieras i framtiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDå måste man börja fundera över vad som är regeringens prioriteringar. Folkhögskolans företrädare sitter just nu med budgetar och oro och vrider och vänder för att få pengarna att gå ihop till hösten och i framtiden. Här får de absolut inga svar.Därför ger jag utbildningsministern återigen chansen att svara på de frågor jag ställde i min interpellation. Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna i fortsättningen ska kunna ge folk en andra chans, och kommer ministern att agera så att folkhögskolorna stärks i framtiden?"}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Jag tackar utbildningsministern för svaret och för möjligheten att debattera denna mycket viktiga fråga. Anledningen till att jag har ställt denna interpellation är den oro och till viss del förtvivlan som folkbildningen och folkhögskolorna känner runt om i landet. Denna oro har jag fått möta under vintern då jag har varit och besökt folkhögskolor och träffat företrädare för olika folkhögskolor. Det är en oro som tyvärr inte alls stillas av det svar som utbildningsministern precis har läst upp här.Under ett av de besök jag gjorde i vintras på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping mötte jag både deltagare och företrädare - deltagare i flera olika grupper som hade ett driv och ett engagemang. Jag fick följa med grupper som hade undervisning i engelsk historia, samhällskunskap och svenska med både engagerade lärare och engagerade deltagare. Temat var frihetsrörelser - något som jag själv och, tror jag, utbildningsministern också har pratat mycket om genom historien.Det jag fångades av i dessa grupper var deltagarnas varierade ålder och erfarenhet, något som folkhögskolan verkligen bidrar till i skolsystemet. För mig som politiker och som en person som brinner för folkbildningen var det verkligen ett besök som gjorde att jag fylldes av energi. Jag fick också en del kommentarer och medskick som gjorde mig berörd på djupet. Det var många olika deltagare som lyfte fram en känsla av frustration och oro och till viss del ilska och ledsamhet. De kände att det var ett politiskt klimat som misstänkliggjorde deras utbildning. Varför var deras utbildning mindre värd? Varför skulle deras val att läsa på folkhögskola misstänkliggöras? Varför skulle deras rätt till en andra chans - eller en annan chans - hotas?Och varför var det inga företrädare för regeringen eller riksdagsledamöter från regeringspartierna som besvarade deras oro och deras frågor? Det var ju en insikt vid tiden för valet att man var rädd för Sverigedemokraternas syn på folkhögskola och folkbildning, och man hoppades att Liberalerna och Kristdemokraterna skulle kunna motverka detta. Men sedan valet hade man inte sett något av detta. I det svar som utbildningsministern har gett här presenteras stora satsningar i vårändringsbudgeten. Det når inte ens upp till hälften av de satsningar vi socialdemokrater lade fram i vårt förslag till höstbudget, och det berör heller inte folkhögskolan, som vi här debatterar. Därför blir jag häpen. I en debatt om folkhögskolans värde och möjligheten till en andra chans presenterar man en satsning som visserligen når komvux - det är en jätteviktig verksamhet - men inte bidrar till folkhögskolans möjlighet att finansieras i framtiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDå måste man börja fundera över vad som är regeringens prioriteringar. Folkhögskolans företrädare sitter just nu med budgetar och oro och vrider och vänder för att få pengarna att gå ihop till hösten och i framtiden. Här får de absolut inga svar.Därför ger jag utbildningsministern återigen chansen att svara på de frågor jag ställde i min interpellation. Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna i fortsättningen ska kunna ge folk en andra chans, och kommer ministern att agera så att folkhögskolorna stärks i framtiden?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans och om jag på något sätt kommer att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver.Låt mig börja med att understryka att folkbildningen och folkhögskolorna är en viktig kraft och att folkhögskolornas arbete är värdefullt på många olika sätt. Det mål som riksdagen har fastställt för folkbildningen är väldigt talande: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär i enlighet med regeringens förslag att ungefär 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Under pandemin tillfördes tillfälliga extramedel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång, och regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod eftersom vi de facto inte har någon pandemi. Folkhögskolornas arbete är som sagt värdefullt på många olika sätt. Genom folkhögskolan får bland annat individer som inte tidigare har lyckats inom andra utbildningsformer en andra chans att skaffa sig till exempel en yrkesutbildning eller behörighet för högre studier.Regeringen menar allvar med att vi fäster stor vikt vid goda utbildningsmöjligheter. Att säkerställa välfärdens och det privata näringslivets kompetensförsörjning är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och klimatomställning. Kompetensförsörjningen är viktig både ur individens och ur samhällets perspektiv. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationSatsningar görs därför på utbildning för vuxna. Redan genom budgetpropositionen för 2023 gjordes satsningar, och i den kommande vårändringsbudgeten för 2023 föreslås fortsatt kraftiga satsningar, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Regeringen avser att föreslå i vårändringsbudgeten att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.Den här regeringen satsar på utbildning och kompetensförsörjning. Folkhögskolorna bidrar med en viktig pusselbit i detta. Därför ligger stödet till folkbildningen, och därigenom folkhögskolorna, fortsatt på en hög nivå."}
+{"question":"Kommer ministern på något sätt att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans och om jag på något sätt kommer att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver.Låt mig börja med att understryka att folkbildningen och folkhögskolorna är en viktig kraft och att folkhögskolornas arbete är värdefullt på många olika sätt. Det mål som riksdagen har fastställt för folkbildningen är väldigt talande: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär i enlighet med regeringens förslag att ungefär 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Under pandemin tillfördes tillfälliga extramedel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång, och regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod eftersom vi de facto inte har någon pandemi. Folkhögskolornas arbete är som sagt värdefullt på många olika sätt. Genom folkhögskolan får bland annat individer som inte tidigare har lyckats inom andra utbildningsformer en andra chans att skaffa sig till exempel en yrkesutbildning eller behörighet för högre studier.Regeringen menar allvar med att vi fäster stor vikt vid goda utbildningsmöjligheter. Att säkerställa välfärdens och det privata näringslivets kompetensförsörjning är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och klimatomställning. Kompetensförsörjningen är viktig både ur individens och ur samhällets perspektiv. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationSatsningar görs därför på utbildning för vuxna. Redan genom budgetpropositionen för 2023 gjordes satsningar, och i den kommande vårändringsbudgeten för 2023 föreslås fortsatt kraftiga satsningar, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Regeringen avser att föreslå i vårändringsbudgeten att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.Den här regeringen satsar på utbildning och kompetensförsörjning. Folkhögskolorna bidrar med en viktig pusselbit i detta. Därför ligger stödet till folkbildningen, och därigenom folkhögskolorna, fortsatt på en hög nivå."}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Jag tackar ledamoten Järrebring för förtydligandet av vad som avsågs med frågan. Nu förstår jag ledamoten Järrebring bättre när det gäller poängen med batterikapacitet och möjligheten att lagra.Givetvis är regeringen villig att titta på allt som utgör en effektivisering av vårt system. Kan man uppnå lönsamhet samtidigt som man tar hänsyn till energiförsörjning och energibehov samt miljökraven i större utsträckning är det inget annat än välkommet och något man absolut kan titta på.Det är dock viktigt att påpeka att det i grunden handlar om att vårt elsystem är i ett annat läge än för några år sedan när denna omprövning togs upp. Vi behöver stanna upp och se över hur omprövningen ska utformas givet dagens förändrade läge. Vi behöver få en bättre bild av hur omprövningen av vattenkraft påverkar hela vårt system utifrån dagens situation, och vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av för att sedan anpassa oss efter exempelvis moderna miljövillkor eller annat så att vi kan uppnå miljönytta.Det är viktigt att börja i rätt ände. Det denna regering har lyckats med till skillnad från den förra regeringen är att utgå från störst behov. Här nämndes att vattenkraften har kunnat tillåta en stor utbyggnad av vindkraften, vilket stämmer. Men här behövs också kärnkraften. Vi behöver bygga ut alla fossilfria energislag, och vi behöver se till att vattenkraften kan bidra till vårt energisystem på bästa sätt. Detta gör vi genom att planera noga och tänka innan vi agerar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörhoppningsvis kommer vi att kunna fortsätta arbetet med ett starkt fossilfritt energisystem även framöver.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Vi socialdemokrater är inte alls emot att fler av Sveriges småskaliga vattenkraftverk kan få fortsätta att bedriva sin verksamhet. Tvärtom tycker vi att det är viktigt. Planen har aldrig varit någon annan än att den vattenkraft som finns ska få moderna miljötillstånd. Det är alltså inte det frågan handlar om.Kärnkraften och vattenkraften är bra eftersom de är planerbara; här är vi helt överens. Men kärnkraften saknar det som kanske är det viktigaste bidraget och som vattenkraften är ensam om, och det är att kunna reglera elsystemet. Man måste skilja på planerbarhet och reglerförmåga.Vi klarar att bygga ut vårt elsystem ganska rejält med intermittent kraft, alltså i form av vindkraft och solkraft, tack vare att vi har vattenkraften som bas. Den kommer att fortsätta att vara viktig, men ett elsystem kan bli robust också på annat sätt än med den teknik vi använt hittills, till exempel i form av batterilagring.Därför tyckte jag att det var intressant att föra ett resonemang med statsrådet. Låt oss utgå från att en förutsättning för att få ett vattenkraftverk förklarat kraftigt modifierat är att det bidrar till elsystemet med en tjänst som inte kan fås på något annat sätt som är bättre för miljön. Mitt exempel var att man kan få pengar från Vattenkraftens Miljöfond för att i stället för att göra stora satsningar på vattenkraftverket riva dammen, återställa och investera i solceller och batterikapacitet så att man får samma tjänster som vattenkraftverket tidigare levererade. Vad tycker statsrådet då att det är mest värt att satsa på?"}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Apropå frågan om syftet med denna pausning är det, som jag redogjorde för i mitt tidigare anförande, helt enkelt så att anläggningarna ska pausa sin prövning givet det läge vi är i och det förändrade behovet av stabilitet i vår försörjning och i vårt elsystem.Det arbete som redan har påbörjats genom uppdrag till Svenska kraftnät är att kartlägga vilka konsekvenser prövningen får för elsystemet och för en tryggad elförsörjning, att identifiera vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att kunna upprätthålla en trygg elförsörjning i Sverige och att se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från elsystemets nödvändiga förmågor. Det är detta som är grunden för pausningen av NAP:en. Det är också detta som kommer att ligga i fokus - inte att ändra vilka som påverkas av arbetet.I detta blir det tydligt varför regeringen pausar prövningarna av vattenkraftens miljövillkor. Det beror på att vattenkraften har en lite unik roll - särskilt när vi har minskad kärnkraft i Sverige - i att kunna vara en planerbar försörjning för Sverige i och med att det finns dammar. Vattenkraften har en särskild roll avseende att trygga vårt elsystem. Därför blir en komplettering med solceller inte relevant givet det som diskuteras här, nämligen planerbar produktion och att kunna leva upp till det förändrade behov vi har samt att kunna hantera den förändrade situationen på elmarknaden och säkra en robust och fossilfri energiproduktion som kan svara upp mot förändrade behov och som kan svara upp när vi behöver effektbalans i vårt system.I det läget är det vattenkraft och kärnkraft - planerbar energiförsörjning - som man kan ta hänsyn till. Regeringen ämnar fortsätta att utnyttja dem på ett effektivt sätt, och det är därför pausningen sker.Dessa prövningar finns dock av en anledning, och det finns ett behov av att förbättra vattenkraftens påverkan på vår miljö. Det arbetet kommer att fortsätta efter denna pausning, som har varit nödvändig givet vår elförsörjning och vårt behov av att ha en inhemsk elförsörjning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet blir relevant att diskutera olika energislag. Ledamoten Järrebring lyfter upp solcellsalternativ. Jag lyfter upp kärnkraften eftersom det är det energislag som liksom vattenkraften är planerbar och utgör den stabiliserande faktorn i vårt energisystem."}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Jag börjar med att göra en liten historisk återblick.Vi har haft många debatter i denna kammare under den här mandatperioden - inte bara jag och ministern - om kärnkraftens utveckling i Sverige. För dem som eventuellt lyssnar på denna debatt är det viktigt att ha klart för sig att det hölls en folkomröstning i Sverige om kärnkraften. Beslutet där var att kärnkraften skulle avvecklas.Även om statsrådet tillhör ett parti som alltid har varit förespråkare för kärnkraft har det demokratiska beslutet varit avveckling. Så har det varit ända fram till 2016, då vi träffade en energiöverenskommelse som möjliggjorde att ny kärnkraft byggs i Sverige. Vi skapade också bättre förutsättningar för kärnkraften att producera el i Sverige med den energiöverenskommelsen.Jag tycker att det är dags att lägga undan alla försök att klistra avvecklingen av kärnkraften på ett enskilt parti. Det var faktiskt demokratin i Sverige som beslutade att kärnkraften skulle avvecklas, och det är detta som har präglat alla politiska beslut fram till 2016.Men det var inte detta vi skulle diskutera, utan vi skulle diskutera vattenkraften. Nyckelorden för kraftigt modifierat vatten och mindre stränga krav är \"som inte kan fås på annat sätt som är bättre för miljön\". Det var därför min fråga till statsrådet var om avsikten med denna paus och översyn är att fler av Sveriges småskaliga vattenkraftverk, som det ju handlar om, ska omfattas av en KMV-klassning.Vägledningen när det gäller KMV säger ju att 98 procent av både den energiproduktion - den installerade effekt - och det reglerbidrag som vattenkraften bidrar med är skyddade enligt kraftigt modifierat vatten, om man nu ska kalla det för skyddat. Detta ger möjlighet att fortsätta leverera el och reglerkraft.Att klassa vattenkraft som KMV innebär inte att olika miljöåtgärder inte behöver vidtas, framför allt inte utifrån annan lagstiftning, till exempel art- och habitatdirektivet. Det blir dock betydligt mindre stränga krav på miljöåtgärder om man får en KMV-klassning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har förstått att det är möjligt att få ersättning från Vattenkraftens Miljöfond, som finansierar 85 procent av kostnaderna för både utrivning och återställningsåtgärder samt ersättning för produktionsbortfall som till exempel skulle kunna investeras i en kombination av solceller och batterilagring.Låt oss utgå från att produktionskapaciteten och reglertjänsterna är lika bra, eller kanske till och med bättre, i solcellsalternativet och att samhällstjänsterna då kan fås på annat sätt än genom vattenkraft. Med anledning av att statsrådet så ofta framhåller att regeringens miljöpolitik ska vara både ambitiös och effektiv skulle jag vilja veta följande: Är det statsrådets mening att det är bättre att investera i solceller och batterilagring för att kompensera för produktionsbortfall och reglering, eller är det statsrådets mening att ändringar av systemet för prövningar av moderna miljötillstånd ska leda till att fler småskaliga vattenkraftverk ska kunna klassas som kraftigt modifierat vatten?"}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"En del av svaret på ledamoten Järrebrings fråga fanns i mitt svar på interpellationen, där jag ju redogjorde för hur vi har utformat vårt uppdrag. Man ska alltså inte bara se till riktvärdet på antal terawattimmar utan även kvantifiera konsekvenserna för andra faktorer än vattenkraftens elproduktion. Det gäller faktorer som reglerförmåga vid olika tidshorisonter, bidraget till kraftsystemets stabilitet samt elberedskapsförmågor. Det alla dessa små tillägg indikerar är just anledningen till att vi pausar dessa tillståndsprövningar, nämligen det förändrade läge Sverige är i avseende vår elproduktionssituation. Vi behöver se över effekterna av omprövningarna av vattenkraften och kartlägga dem. Vi behöver se över det nationella riktvärdet just på grund av den förändrade situationen på vår elmarknad. Vi ser ett stort behov av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt kan svara upp mot det förändrade behov som Sverige nu står inför. Sverige är i ett annat läge, och det behöver den här regeringen ta hänsyn till.Där spelar vattenkraften en central roll, fru talman. Ledamoten Järrebring är säkert väl medveten om att vattenkraften fyller en fantastisk funktion i vårt elsystem. Den svenska vattenkraften står under ett normalår för cirka 45 procent av elproduktionen och har också en väldigt stor förmåga att anpassa sin produktion till varierande behov för att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Detta är väldigt viktigt och något som man tidigare kanske inte talat om i tillräckligt stor utsträckning från politikens sida.Ett behov som jag länge har sett inom energipolitiken är att sluta tala utifrån favoriter inom de olika sätt som vi har att producera el och energi på och i stället prata om vilka behov som finns av ett fossilfritt energisystem som kan bidra till omställning, till utveckling i vårt hållbarhetsarbete och till elektrifiering inte bara av Sveriges transportflotta utan även av Sveriges industri. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet grundläggande fundamentet om vi från Sveriges sida på allvar ska klara av klimatkrisen är ett fossilfritt energisystem som verkligen kan hantera det förändrade behov som vi nu har. Man skulle kunna reflektera över det förändrade behovet endast utifrån omställningen och farten som svensk industri och svensk transport vill hålla i omställningen. Nu har vi utöver detta en situation där Europa tyvärr gjort sig beroende av rysk gas i en utsträckning som har gjort energisystemet mycket sårbart. Sverige har i detta läge, med ett utökat behov av fossilfri energi, valt att lägga ned kärnkraft i stället för att bygga ut all sin fossilfria energi.Det är en situation som är unik och där vi behöver ta hänsyn till att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Därför måste vi ha ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften i Sverige. Det kommer att vara avgörande för den här regeringens arbete när det gäller energisystemets behov av robusthet, vilket har saknats, men även för klimatomställningen och för det arbete som sker i Sveriges omställning."}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Senast jag och statsrådet debatterade vattenkraftens miljötillstånd var beskedet att arbetet med analys och bedömning av effekterna av hittills genomförda prövningar pågick i Regeringskansliet. Utifrån dagens svar kan vi konstatera att arbetet har vuxit till att omfatta tre myndigheter, som tillsammans ska kartlägga de konsekvenser som de hittills genomförda prövningarna kan få för elsystemet och en trygg elförsörjning. Myndigheterna ska även se över och eventuellt komplettera det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar.När Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten presenterade sin rapport om vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet 2016 byggde den i sin tur på förslaget till strategi från 2014 för avvägning mellan vattenkraft och vattenmiljö, uttryckt som ett begränsat planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverken på högst 2,3 procent av vattenkraftens normalproduktionsår - det vi normalt sett pratar om som riktvärdet på 1,5 terawattimmar. Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten presenterade alltså den strategin 2014. Rapporten från 2016 hade som mål att utgöra ett fördjupat stöd till vattenmyndigheterna i deras arbete med att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten, en så kallad KMV-klassning. En vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierat vatten om god status inte kan nås på grund av fysisk påverkan och om orsaken är att den verksamhet som är samhällsekonomiskt viktig inte kan fås på annat sätt som är bättre för miljön. Rapporten delade in våra drygt 2 000 svenska vattenkraftverk i tre klasser.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar p�� interpellationerKlass 1 omfattar 255 kraftverk, som tillsammans står för 98 procent av den installerade effekten från vattenkraften och cirka 98 procent av vattenkraftens reglerbidrag till elsystemet. Klass 2 omfattar 78 kraftverk, står för 1,3 procent av den installerade effekten från vattenkraften och utgör mellan 3,1 och 0,4 procent av reglerbidraget. Resterande cirka 1 700 små kraftverk står tillsammans för 0,7 procent av den installerade effekten från vattenkraften och någonstans mellan 1,1 och 0,1 procent av vattenkraftens reglerbidrag till elsystemet. För kraftverk i klass 1 är rådet i rapporten att reducering av reglerförmågan bör undvikas och att KMV och mindre stränga krav ska tillämpas. Dock kan åtgärder behöva vidtas enligt annan lagstiftning, till exempel art och habitatdirektivet, för att få ett modernt miljötillstånd. För kraftverk i klass 2 är presumtionen också att åtgärder som reducerar reglerförmågan bör undvikas, men här krävs individuell prövning om inte motsvarande nytta kan nås på ett för miljön bättre sätt innan KMV och mindre stränga krav ska tillämpas. För den småskaliga vattenkraften i klass 3 bör KMV eller mindre stränga krav som regel inte tillämpas. Min fråga till statsrådet är hur hon ser på den här indelningen av våra vattenkraftverk och om tanken med översynen är att fler små kraftverk ska omfattas av en KMV-klassning."}
+{"question":"Har statsrådet fortfarande för avsikt att förändra det nuvarande systemet?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig om jag fortfarande har för avsikt att förändra det nuvarande systemet för prövning för moderna miljötillstånd.Behovet av ändringar av systemet behöver alltjämt ses över, mot bakgrund av behovet att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot det förändrade behovet. Den 16 februari gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor kan få för vårt elsystem och för en trygg elförsörjning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtifrån denna kartläggning ska Svenska kraftnät bland annat identifiera och beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att upprätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige. Myndigheterna ska även se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från för elsystemet nödvändiga förmågor. I uppdraget ingår att kvantifiera konsekvenserna inte enbart för vattenkraftens elproduktion utan även för dess reglerförmågor vid olika tidshorisonter, bidrag till kraftsystemsstabilitet samt elberedskapsförmågor. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september i år och kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden vad gäller behovet av att genomföra ändringar av systemet.Parallellt med myndigheternas uppdrag pågår även ett analysarbete inom Regeringskansliet för att se över behovet av andra förändringar. Underlaget för analysarbetet består bland annat av den redovisning av uppdraget att följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor som Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 februari."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Jag tackar ledamoten Järrebring för en väldigt bra interpellation. Den lyfter fram en aspekt av det svåra läge vi är i, nämligen att vi har en hög inflation som driver upp priserna och ett krig i vårt närområde som driver upp drivmedelspriserna och fördyrar transporterna av kalken. Detta skapar en kostnadsökning och en utveckling som blir tuff att hantera för hela vårt land, på alla områden - även miljöområdet. Så är det. Det är viktigt att regeringen fortsätter det här arbetet och att Havs- och vattenmyndigheten fortsatt fördelar ordentliga medel för att länsstyrelserna ska kunna kalka. De 172 miljoner som under det här året fördelas av Havs- och vattenmyndigheten hoppas vi kan komma till god nytta i det arbetet. Utöver kalkning finns det andra åtgärder som också hjälper mot försurning, och det finns en stor möjlighet för Sverige att utveckla arbetet även på den fronten. Exempelvis handlar det om hur vi bedriver vårt skogsbruk, med tanke på att försurningspåverkan från exempelvis luftföroreningar minskar medan påverkan från skogsbruket ökar. Exempelvis har efterfrågan på biobränsle ökat frekvensen av helträdsuttag och annat, vilket helt enkelt påverkar försurningssituationen. Det finns alltså många åtgärder att vidta här. Vi delar ledamotens bild att kalkning är ett väldigt effektivt arbete som ska fortgå, men vi kommer helt enkelt att behöva arbeta utifrån de ekonomiska medel vi har att tillgå givet det läge vi är i. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Jag och statsrådet är helt överens. Självklart handlar inte allting om mer pengar för att vi ska lösa alla miljömål. Men just när vi pratar om kalkningen handlar det just om bristen på tillräckligt mycket medel för att upprätthålla kalkningen på den nivå som krävs för att bibehålla de goda naturvinster som vi har åstadkommit de senaste 40 åren. En bristande finansiering leder till en lägre grad av kalkning. Det som man varnar för framför allt från Västra Götalandsregionen är att mycket av de vinster som man har åstadkommit kommer att gå om intet. Vi kommer att förlora stora naturvärden som vi har lagt en massa pengar på att uppnå. Det är inte speciellt resurseffektivt att först satsa pengar och åstadkomma bra miljövinster för att sedan på grund av för lite finansiering tappa mark på miljöområdet. Vi behöver så att säga återigen avsätta både pengar och år för att komma tillbaka till den nivå som vi hade 2022 om vi har en situation där det inte finns tillräckligt med medel för kalkningen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven om jag och statsrådet är överens om att alla miljömål inte nås bara genom ökad finansiering är det i fråga om detta en så tydlig koppling mellan just bristen på medel och för låg finansiering för att klara den nödvändiga kalkningen och för att upprätthålla de miljövinster som vi har nått. Jag hoppas att statsrådet åtminstone kan vara överens med mig om de slutsatserna - och kanske ge lite hopp om vad som kommer i kommande budget."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Jag tackar ledamoten Järrebring, som säkert är väl medveten om att jag ännu inte kan stå här och annonsera till vad vi tillskjuter pengar i vår vårändringsbudget. Ledamoten får nyfiket invänta denna budget för att se var medlen utökas.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen detta resonemang om att det skulle kunna påstås vara hyckleri eller något annat - jag minns inte ledamotens ordval - eftersom man inte tillskjuter ytterligare medel för att klara av alla miljömål skulle den tidigare regeringen ha haft en otroligt låg ambition avseende våra miljömål eftersom den inte har uppnått alla miljömål som vi har i Sverige. Det finns många miljömål som Sverige är långt ifrån att nå. Möjligen är det så att ledamoten även kan ställa sig bakom att det inte handlar om hyckleri från den tidigare regeringens sida utan att det endast handlar om att pengar inte alltid är lösningen på alla dessa problem. Då kanske tidigare regeringar av röd färg hade lyckats lösa detta med logiken att bara höja skatten och ge mer pengar för att lösa alla problem som existerar. Att uppnå de miljömål som Sverige har satt upp är ett komplext arbete som har pågått under lång tid och som kommer att fortsätta att pågå under lång tid, och där vi noga behöver se över vilka åtgärder som är effektiva, vilka som ger verklig avkastning och hur vi kan utveckla det arbete som Sverige gör för att nå alla de mål som vi har uppsatta. Denna regering har trots ett väldigt tufft ekonomiskt läge, med krig i vårt närområde, hög inflation och lågkonjunktur som verkligen påverkar våra möjligheter att tillskjuta medel, sett till att Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att tillskjuta medel. Inför detta år, 2023, tillskjuter man 172 miljoner kronor i just detta ärende. Detta anser jag är ett viktigt besked i miljöarbetet, alltså att vi ska fortsätta kalka de hav och vattendrag som kräver detta för att bidra till en god ekologisk status. Denna regering har inte sänkt miljöambitionerna och vill inte sänka takten i arbetet för att nå våra miljömål. Denna regering och den förra är helt enkelt olika regeringar som arbetar på olika sätt för att uppnå våra miljömål. Och denna regering kommer att behöva vara extra kreativ givet det ekonomiska läge som vi agerar i. Men, fru talman, det sker inte genom att vi minskar de pengar som Havs- och vattenmyndigheten fördelar till länsstyrelserna för kalkningen, utan det sker genom att detta arbete fortgår och att de medel som vi tillskjuter just i detta syfte fortsätter att komma. Vi hoppas att länsstyrelserna på bästa sätt kan tillgodogöra sig dessa pengar givet det svåra ekonomiska läge som vi alla agerar i. Det är nämligen viktigt att vi fortsätter kalka, så att vi kan uppnå god ekologisk status i våra hav och vatten. Jag hoppas att det är tydligt för ledamoten Järrebring att denna regering kommer att fortsätta att lägga pengar på detta trots det ekonomiska läge som vi befinner oss i."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Även om jag tog upp Västra Götalandsregionen, som jag själv kommer från, som ett exempel uppgav 9 av de 13 regioner som besvarade TV4-nyheternas enkät att de av kostnadsskäl behöver dra ned på de planerade kalkningsinsatserna. Det gäller Gävleborg, Kronoberg, Jönköping, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, som vi har varit inne på, och Östergötland.  Vi får i denna debatt dock höra, vilket jag tror att statsrådet upprepar i alla sina debatter och intervjuer, att regeringen inte har sänkt Sveriges miljöambitioner. Men man säger en sak - i detta fall att det är en viktig fråga för regeringen att kalkåtgärderna fortsätter - men säkrar samtidigt inte den finansiering som krävs för att kalkningen ska kunna fortsätta på samma nivå som krävs för att upprätthålla de förbättringar som vi har uppnått under de senaste 40 åren. Jag tror att många skulle kunna kalla denna typ av retorik för hyckleri. Jag nöjer mig med att kalla den motsägelsefull. I detta fall med kalkningen skulle man kunna säga att kopplingen mellan ord och handling är väldigt tydlig. Ett statsråd som står för bibehållna miljöambitioner skulle också se till att säkra den nödvändiga finansieringen. Ett statsråd som säger en sak men gör någonting annat skulle inte säkra den nödvändiga finansieringen, kanske med hänvisning till det rådande ekonomiska läget och inflationen. Men jag vill gärna att statsrådet ändå svarar på min fråga. Vi står inför en vårändringsbudget. Det är ett ypperligt tillfälle att tillföra medel som man inte såg eller inte visste skulle behövas när höstbudgeten antogs. Avser statsrådet att ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att säkra den nödvändiga kalkningen?"}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Problemet med försurningens effekter utökas med den situation vi har just nu i Sverige och i Europa, med ett ekonomiskt läge som försvåras av det krig som Ryssland för i Europa. Det driver upp drivmedelspriserna, och det är främst detta som driver kostnaderna för kalkspridningen.Priset på kalk har också ökat, med cirka 15 procent, och fortsätter att öka, men det är främst de stigande drivmedelspriserna som fördyrar transporterna av kalk och står för den största kostnadsökningen för kalkspridningen. Det är detta läge vi har.För 2023 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat totalt 172 miljoner från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljön till länsstyrelserna för kalkning. Varje år sprids det i Sverige omkring 100 000 ton kalk i 2 700 sjöar och 9 000 kilometer vattendrag.Just Västra Götaland är ett av de två län där det sprids allra mest kalk. Det beror på att skogsmarkens motståndskraft är starkt nedsatt där till följd av ett historiskt stort nedfall av försurande ämnen, kan man säga. Det är detta som har föranlett situationen i de län där man behöver arbeta allra mest med kalkning. Samtidigt har vi en ekonomisk situation som försvårar för alla parter att upprätthålla takten i arbetet med kalkning. Priset på kalk går upp, och priserna på transporterna av kalken går upp. Vi ser att kalkning är en åtgärd som gör stor nytta för Sverige. Och regeringen har inte dragit ned på några av de pengar som finns tillgängliga för Havs- och vattenmyndigheten för att se till att länsstyrelserna har en ekonomisk möjlighet att bedriva detta arbete, utan kostnaderna har ökat till följd av det ekonomiska läge som vi har. Men det arbete där man för detta år, 2023, fördelar totalt 172 miljoner kronor för just kalkning pågår, och det är ett arbete som är väldigt viktigt att fortsätta. Vi ser nämligen att kalkning är en effektiv åtgärd.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser också fram emot att ta emot en nationell strategi för kalkning som förhoppningsvis kommer att säkerställa att vi har en stor effektivitet och att arbetet sker i rätt omfattning. När vi har denna nationella strategi kommer vi förhoppningsvis också att kunna se hur arbetet går till och om det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder för att detta ska ske på ett effektivt sätt.Men som läget är nu är det 172 miljoner kronor som Havs- och vattenmyndigheten har att fördela till länsstyrelserna för kalkning. Och vi ser en situation där kostnaderna drivs upp, vilket denna regering helt enkelt kommer att behöva ta hänsyn till på olika sätt i arbetet framgent.Men de medel som finns att fördela är 172 miljoner kronor från åtgärdsanslaget. Det är viktiga pengar för länsstyrelserna i det arbete som de utför med kalkning."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Min interpellation handlar om att nuvarande anslag för kalkning är otillräckligt. Detta är något som rapporterats i medierna, och länsstyrelsen i Västra Götaland larmar om att nuvarande anslagsnivå riskerar att leda till försurning av våra sjöar.Min fråga till statsrådet var om hon avser att ta några initiativ. Detta gör jag nu i budgettider för att säkra den nödvändiga finansieringen till kalkningen.Svaret från statsrådet, fru talman, innehåller en redovisning av hur Havs- och vattenmyndigheten har ökat anslaget till länsstyrelserna med 25 miljoner från budgetåret 2022, men jag vill påpeka att min interpellation är ställd utifrån situationen här och nu.Det är nu vi ser effekterna av anslagsnivåerna för 2023, och jag vet inte varför statsrådet i sitt svar inte lämnar ett besked på min fråga, om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att säkra den nödvändiga kalkningen. Denna fråga borde kunna besvaras med ett enkelt nej eller ja."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen av svenska sjöar och vattendrag.Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter har bedrivits i över 40 år i Sverige och är en av de mest omfattande miljövårdsåtgärder som genomförts i landet. Väl fungerande kalkningar medför att försurningskänsliga arter kan fortleva och reproducera sig. Arbetet mot försurning är en viktig del i arbetet för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och beviljar medel till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll. För att säkerställa att kalkningen ger hög effektivitet och sker i rätt omfattning arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att ta fram en nationell strategi för kalkningen som beräknas vara färdig under 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är en viktig fråga för regeringen att kalkningsåtgärderna fortsätter. Havs- och vattenmyndigheten fördelar 172 miljoner kronor per år från åtgärdsanslaget för havs- och vattenmiljö till länsstyrelserna för åtgärder för kalkning. Till följd av ökande energipriser har priserna på kalk och kalkspridning ökat betydligt. Under budgetåret 2022 fördelade Havs- och vattenmyndigheten därför ytterligare 25 miljoner kronor till länsstyrelserna."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Nu är det möjligen överdrivet att ännu en gång tacka Ida Karkiainen, men jag tycker verkligen att det är en klok fråga som ställs och att det finns ett behov av långsiktighet i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är positiv till att vi i varje fall är många i riksdagen som ser ett behov av att hantera detta på ett annat sätt och att modernisera våra tillståndsprocesser för att möta inte bara de behov som vår industri har utan också farten i vår omställning.Detta är en viktig fråga som prioriteras tydligt av regeringen. Det finns en anledning till att det är så tydligt utskrivet i Tidöavtalet att vi vill hantera detta och att vi kommer att göra det både på kort sikt med medel och på lång sikt med en utredning, som möjligen kommer att ha ett lite annat inslag än vad tidigare utredningar har haft. Det är väl anledningen till att man vill göra ytterligare en utredning.Även det som ledamoten nämner om kompletta underlag och alla parters möjlighet att modernisera och effektivisera våra tillståndsprocesser är något som ofta kommer upp när man för en dialog med länsstyrelser som kanske har varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med tillståndsprocesser.Det handlar om att utveckla möjligheter, dialog och samverkan med alla parter som är engagerade i dessa processer så att man exempelvis har kompletta underlag från start och om att kommunerna är medvetna om vad som sker i kommunen innan tillstånd ges samt att det finns en dialog, en öppenhet och en möjlighet att på så sätt hantera dessa komplexa frågeställningar, som berör flera olika allmänna intressen, utan att det sker på bekostnad av dessa intressen. Detta gäller försvarets och kommunens egna intressen såväl som omställningens.Att göra detta på ett långsiktigt sätt som inte åsidosätter de olika intressen som finns i detta komplexa arbete är av yttersta vikt. Jag är väldigt hoppfull om att det kommer att vara ett arbete som ytterligare utvecklas och går på ett bra sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Nu är det möjligen överdrivet att ännu en gång tacka Ida Karkiainen, men jag tycker verkligen att det är en klok fråga som ställs och att det finns ett behov av långsiktighet i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är positiv till att vi i varje fall är många i riksdagen som ser ett behov av att hantera detta på ett annat sätt och att modernisera våra tillståndsprocesser för att möta inte bara de behov som vår industri har utan också farten i vår omställning.Detta är en viktig fråga som prioriteras tydligt av regeringen. Det finns en anledning till att det är så tydligt utskrivet i Tidöavtalet att vi vill hantera detta och att vi kommer att göra det både på kort sikt med medel och på lång sikt med en utredning, som möjligen kommer att ha ett lite annat inslag än vad tidigare utredningar har haft. Det är väl anledningen till att man vill göra ytterligare en utredning.Även det som ledamoten nämner om kompletta underlag och alla parters möjlighet att modernisera och effektivisera våra tillståndsprocesser är något som ofta kommer upp när man för en dialog med länsstyrelser som kanske har varit särskilt framgångsrika i sitt arbete med tillståndsprocesser.Det handlar om att utveckla möjligheter, dialog och samverkan med alla parter som är engagerade i dessa processer så att man exempelvis har kompletta underlag från start och om att kommunerna är medvetna om vad som sker i kommunen innan tillstånd ges samt att det finns en dialog, en öppenhet och en möjlighet att på så sätt hantera dessa komplexa frågeställningar, som berör flera olika allmänna intressen, utan att det sker på bekostnad av dessa intressen. Detta gäller försvarets och kommunens egna intressen såväl som omställningens.Att göra detta på ett långsiktigt sätt som inte åsidosätter de olika intressen som finns i detta komplexa arbete är av yttersta vikt. Jag är väldigt hoppfull om att det kommer att vara ett arbete som ytterligare utvecklas och går på ett bra sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Det kanske inte har saknats initiativ, men man behöver jobba systematiskt med denna fråga. Det gläder mig att statsrådet bär med sig detta i regeringen.Givet länsstyrelsernas kompetens är det lätt för en regering att tänka sig att länsstyrelserna kan göra allt möjligt utan att få mer finansiering för det. Det är förvisso sant att en länsstyrelse har förmåga och kompetens att göra väldigt mycket, men för varje uppdrag behövs också resurser. Det är min förhoppning att statsrådet kan dra en lans för detta i Regeringskansliet.Slutligen vill jag säga att effektivisering av tillståndsprocesserna inte bara handlar om länsstyrelsernas arbetsformer. Det handlar också om att de som ansöker om tillstånd lämnar in kompletta underlag och om att även andra myndigheter i tillståndskedjan har nog med resurser för att kunna arbeta effektivt med frågan.Det är en stor länk där alla länkar behöver ha en säkrad finansiering och nog med resurser. Att till exempel se till att Försvarsmakten kommer in tidigt i tillståndsprocessen är ett sätt att säkra hela kedjan av tillståndsprövningar för att inte försena processen ännu mer.Återigen: Det är viktigt med det samlade greppet kring förvaltningen runt tillståndsprocesserna. Detta är inte bara klimat- och miljöministerns ansvar, utan det är hela regeringens ansvar.Det ligger flera förslag på regeringens bord, och många av dem är kloka. Gå vidare med dem! Gör förvisso en översyn eller en utredning till på området, men använd er också av de omedelbara lösningar som inte minst de kloka tjänstemännen på länsstyrelserna har lyft fram!Avslutningsvis vill jag säga att det är min förhoppning att vi i brett politiskt samförstånd ska kunna komma framåt i denna fråga. Det är min fulla övertygelse att vi kan åstadkomma en effektiv och rättssäker prövning, trots stora och komplexa frågor."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Det kanske inte har saknats initiativ, men man behöver jobba systematiskt med denna fråga. Det gläder mig att statsrådet bär med sig detta i regeringen.Givet länsstyrelsernas kompetens är det lätt för en regering att tänka sig att länsstyrelserna kan göra allt möjligt utan att få mer finansiering för det. Det är förvisso sant att en länsstyrelse har förmåga och kompetens att göra väldigt mycket, men för varje uppdrag behövs också resurser. Det är min förhoppning att statsrådet kan dra en lans för detta i Regeringskansliet.Slutligen vill jag säga att effektivisering av tillståndsprocesserna inte bara handlar om länsstyrelsernas arbetsformer. Det handlar också om att de som ansöker om tillstånd lämnar in kompletta underlag och om att även andra myndigheter i tillståndskedjan har nog med resurser för att kunna arbeta effektivt med frågan.Det är en stor länk där alla länkar behöver ha en säkrad finansiering och nog med resurser. Att till exempel se till att Försvarsmakten kommer in tidigt i tillståndsprocessen är ett sätt att säkra hela kedjan av tillståndsprövningar för att inte försena processen ännu mer.Återigen: Det är viktigt med det samlade greppet kring förvaltningen runt tillståndsprocesserna. Detta är inte bara klimat- och miljöministerns ansvar, utan det är hela regeringens ansvar.Det ligger flera förslag på regeringens bord, och många av dem är kloka. Gå vidare med dem! Gör förvisso en översyn eller en utredning till på området, men använd er också av de omedelbara lösningar som inte minst de kloka tjänstemännen på länsstyrelserna har lyft fram!Avslutningsvis vill jag säga att det är min förhoppning att vi i brett politiskt samförstånd ska kunna komma framåt i denna fråga. Det är min fulla övertygelse att vi kan åstadkomma en effektiv och rättssäker prövning, trots stora och komplexa frågor."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Tack återigen, ledamoten Karkiainen, för en väldigt viktig diskussion om hur vi kan se till att effektivisera våra tillståndsprocesser på bästa sätt.Ledamoten lyfte specifikt fram att vi från regeringens sida har agerat avseende havsbaserad vindkraft och ansökningarna som har kommit med anledning av detta och just de bitar som rör anslag och medel för att hantera arbetet med tillståndsprocesser.Jag vill påpeka att även om arbetet med att effektivisera våra tillståndsprövningar är en pågående process som sker löpande bland annat genom hur vi fördelar anslag och hur vi kan tillskjuta medel för att undvika flaskhalsar och annat så är det också ett processuellt system som, när det är av det slag som våra tillståndsprocesser är, måste vara hållbart på lång sikt och måste ha en förutsägbarhet. Det här är ingenting som går att förändra över en natt, och jag vet att ledamoten som tidigare statsråd själv också är väl medveten om att det är en svår fråga att på bästa sätt ändra hur våra system fungerar och se till att de blir mer effektiva och att detta inte sker på bekostnad av den höga kvalitet som vi håller avseende miljökraven i Sverige.För det är någonting att vara stolt över och någonting som bidrar till konkurrenskraften i vår industri och annat, att man vet att Sverige har höga hållbarhetskrav och miljökrav som gör att våra produkter är rena. Men regeringen behöver arbeta för att våra tillståndsprocesser ska bli både mer effektiva och mer moderna och att de förhåller sig till den verklighet som nu råder och som vi nu agerar i. Det handlar om en hållbarhet på lång sikt som den här regeringen behöver ta hänsyn till.I frågan om vad som är på gång finns det väldigt många saker jag kan nämna, och det är svårt att välja vad jag kan hinna ta upp. Men det främsta, det måste jag ändå nämna, är helt enkelt att regeringen generellt nu arbetar med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och att vi utöver det kommer att tillsätta en ny utredning för att förenkla och förkorta våra tillståndsprövningar, helt i enlighet med den miljöbalk vi har. Det är ett arbete som jag verkligen tror kommer att kunna bidra till den här frågan på lång sikt. Det är ett behov som vi många under lång tid har iakttagit. Vi behöver verkligen ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessfrågorna på ett bättre sätt än vi tidigare har lyckats med i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan har vi också Regeringsprövningsutredningen, som är en pågående utredning som ser över olika typer av processer som alla har det gemensamt att de avgörs av regeringen som första instans eller efter ett överklagande. Det kan då handla om exempelvis handläggningen av prövningen enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, områdesskydd, beslut om terrängkörning etcetera.I alla dessa frågor är utgångspunkten att regeringen endast ska pröva sådana som innehåller tydliga politiska avvägningar. Även det är ett sätt för oss att effektivisera våra tillståndsprocesser.Utöver detta har vi Incitamentsutredningen och många av de initiativ som ledamoten själv lyfte upp och som pågår i vårt land. Vi samlar in statistik om miljöbedömningar och samråd, och vi försöker på många olika sätt att främja länsstyrelsernas förutsättningar att på ett effektivare sätt bedriva detta arbete.Jag tror att det är av yttersta vikt att utöver diskussionen om medel och anslag även diskutera det långsiktiga i denna fråga, där det verkligen har saknats initiativ under lång tid."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Tack återigen, ledamoten Karkiainen, för en väldigt viktig diskussion om hur vi kan se till att effektivisera våra tillståndsprocesser på bästa sätt.Ledamoten lyfte specifikt fram att vi från regeringens sida har agerat avseende havsbaserad vindkraft och ansökningarna som har kommit med anledning av detta och just de bitar som rör anslag och medel för att hantera arbetet med tillståndsprocesser.Jag vill påpeka att även om arbetet med att effektivisera våra tillståndsprövningar är en pågående process som sker löpande bland annat genom hur vi fördelar anslag och hur vi kan tillskjuta medel för att undvika flaskhalsar och annat så är det också ett processuellt system som, när det är av det slag som våra tillståndsprocesser är, måste vara hållbart på lång sikt och måste ha en förutsägbarhet. Det här är ingenting som går att förändra över en natt, och jag vet att ledamoten som tidigare statsråd själv också är väl medveten om att det är en svår fråga att på bästa sätt ändra hur våra system fungerar och se till att de blir mer effektiva och att detta inte sker på bekostnad av den höga kvalitet som vi håller avseende miljökraven i Sverige.För det är någonting att vara stolt över och någonting som bidrar till konkurrenskraften i vår industri och annat, att man vet att Sverige har höga hållbarhetskrav och miljökrav som gör att våra produkter är rena. Men regeringen behöver arbeta för att våra tillståndsprocesser ska bli både mer effektiva och mer moderna och att de förhåller sig till den verklighet som nu råder och som vi nu agerar i. Det handlar om en hållbarhet på lång sikt som den här regeringen behöver ta hänsyn till.I frågan om vad som är på gång finns det väldigt många saker jag kan nämna, och det är svårt att välja vad jag kan hinna ta upp. Men det främsta, det måste jag ändå nämna, är helt enkelt att regeringen generellt nu arbetar med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och att vi utöver det kommer att tillsätta en ny utredning för att förenkla och förkorta våra tillståndsprövningar, helt i enlighet med den miljöbalk vi har. Det är ett arbete som jag verkligen tror kommer att kunna bidra till den här frågan på lång sikt. Det är ett behov som vi många under lång tid har iakttagit. Vi behöver verkligen ta ett helhetsgrepp om tillståndsprocessfrågorna på ett bättre sätt än vi tidigare har lyckats med i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan har vi också Regeringsprövningsutredningen, som är en pågående utredning som ser över olika typer av processer som alla har det gemensamt att de avgörs av regeringen som första instans eller efter ett överklagande. Det kan då handla om exempelvis handläggningen av prövningen enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon, områdesskydd, beslut om terrängkörning etcetera.I alla dessa frågor är utgångspunkten att regeringen endast ska pröva sådana som innehåller tydliga politiska avvägningar. Även det är ett sätt för oss att effektivisera våra tillståndsprocesser.Utöver detta har vi Incitamentsutredningen och många av de initiativ som ledamoten själv lyfte upp och som pågår i vårt land. Vi samlar in statistik om miljöbedömningar och samråd, och vi försöker på många olika sätt att främja länsstyrelsernas förutsättningar att på ett effektivare sätt bedriva detta arbete.Jag tror att det är av yttersta vikt att utöver diskussionen om medel och anslag även diskutera det långsiktiga i denna fråga, där det verkligen har saknats initiativ under lång tid."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Det gläder mig att höra statsrådets svar på den frågan, och jag hoppas också att det blir tydliga resultat av de ambitioner som statsrådet lyfter fram. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Samma regering gav länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Dessutom lade man ett uppdrag på länsstyrelserna som handlade om att effektivisera just elnätsfrågan.Det var tre ganska tydliga uppdrag som länsstyrelserna hade att jobba med, och dessa viktiga uppdrag har lett till viktiga slutsatser som jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig och tar vidare. Det kommer att krävas en del budgetsatsningar kopplat till det. Dessvärre har regeringen inte visat det i budgeten hittills, förutom vad gäller den havsbaserade vindkraften och det andra uppdraget som statsrådet redogjorde för. Men det finns flera områden som behöver stärkas upp, och som jag nämnde i mitt första anförande handlar det framför allt också om fler miljöhandläggare.Vi socialdemokrater och regeringspartierna har tyvärr delade meningar vad gäller anslaget till länsstyrelserna. Jag skulle vilja backa bandet något, närmare bestämt till beslutet om statsbudgeten för 2022. Då drogs 80 miljoner bort från länsstyrelserna i budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - det här kan jag alltså inte lasta statsrådet Pourmokhtari för. Där föreslog man nedskärningar på totalt 80 miljoner kronor jämfört med den dåvarande regeringens förslag. Det berörde det viktiga arbetet med både klimatomställningen och energiomställningen. Det var ett anslag som var tänkt att gå till just att säkra elnätet - bygga ut elnätet snabbare och se till att komma till rätta med den bristande elförsörjningen - och också se till att man hade en god dialog med kommunerna, för kommunerna är också en viktig del i hela tillståndsprocessen.De farhågor man hade om vad bortdragningen av de 80 miljonerna kunde leda till var just långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle kunna drabba den svenska basindustrin hårt. Nu har inte utvärderingen gjorts, och regeringen kompenserade i viss mån för detta eftersom det var budgeten från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som gick igenom. Men länsstyrelserna vittnade om att det i och med det beslutet var svårt för dem att korta ned handläggningstider och snabba på tillståndsprocesserna. Det är en viktig historisk aspekt att bära med sig när man funderar på hur budgetanslaget bör läggas och vad som har hänt historiskt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn annan viktig sak gäller styrningen av länsstyrelserna. De har ett oerhört brett uppdrag och ska så ha. Det är 21 länsstyrelser som verkar för att vi ska ha en effektiv statsförvaltning i Sverige som ska se till att vi med ett helhetsperspektiv arbetar för att främja både länets utveckling, samverkan med kommuner, se till att man har en god dialog med både statliga aktörer i länet och andra aktörer. Det är viktigt att de här myndigheterna finansieras väl och att vi kommer bort från den anslagsfördelning som har varit då man har finansierat uppdragsanslaget hårt men inte det grundläggande förvaltningsanslaget och dessutom gett dem ofinansierade uppdrag.Så min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet lova att inte lägga ofinansierade uppdrag på länsstyrelserna framöver?"}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Det gläder mig att höra statsrådets svar på den frågan, och jag hoppas också att det blir tydliga resultat av de ambitioner som statsrådet lyfter fram. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Samma regering gav länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Dessutom lade man ett uppdrag på länsstyrelserna som handlade om att effektivisera just elnätsfrågan.Det var tre ganska tydliga uppdrag som länsstyrelserna hade att jobba med, och dessa viktiga uppdrag har lett till viktiga slutsatser som jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig och tar vidare. Det kommer att krävas en del budgetsatsningar kopplat till det. Dessvärre har regeringen inte visat det i budgeten hittills, förutom vad gäller den havsbaserade vindkraften och det andra uppdraget som statsrådet redogjorde för. Men det finns flera områden som behöver stärkas upp, och som jag nämnde i mitt första anförande handlar det framför allt också om fler miljöhandläggare.Vi socialdemokrater och regeringspartierna har tyvärr delade meningar vad gäller anslaget till länsstyrelserna. Jag skulle vilja backa bandet något, närmare bestämt till beslutet om statsbudgeten för 2022. Då drogs 80 miljoner bort från länsstyrelserna i budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - det här kan jag alltså inte lasta statsrådet Pourmokhtari för. Där föreslog man nedskärningar på totalt 80 miljoner kronor jämfört med den dåvarande regeringens förslag. Det berörde det viktiga arbetet med både klimatomställningen och energiomställningen. Det var ett anslag som var tänkt att gå till just att säkra elnätet - bygga ut elnätet snabbare och se till att komma till rätta med den bristande elförsörjningen - och också se till att man hade en god dialog med kommunerna, för kommunerna är också en viktig del i hela tillståndsprocessen.De farhågor man hade om vad bortdragningen av de 80 miljonerna kunde leda till var just långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle kunna drabba den svenska basindustrin hårt. Nu har inte utvärderingen gjorts, och regeringen kompenserade i viss mån för detta eftersom det var budgeten från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som gick igenom. Men länsstyrelserna vittnade om att det i och med det beslutet var svårt för dem att korta ned handläggningstider och snabba på tillståndsprocesserna. Det är en viktig historisk aspekt att bära med sig när man funderar på hur budgetanslaget bör läggas och vad som har hänt historiskt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn annan viktig sak gäller styrningen av länsstyrelserna. De har ett oerhört brett uppdrag och ska så ha. Det är 21 länsstyrelser som verkar för att vi ska ha en effektiv statsförvaltning i Sverige som ska se till att vi med ett helhetsperspektiv arbetar för att främja både länets utveckling, samverkan med kommuner, se till att man har en god dialog med både statliga aktörer i länet och andra aktörer. Det är viktigt att de här myndigheterna finansieras väl och att vi kommer bort från den anslagsfördelning som har varit då man har finansierat uppdragsanslaget hårt men inte det grundläggande förvaltningsanslaget och dessutom gett dem ofinansierade uppdrag.Så min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet lova att inte lägga ofinansierade uppdrag på länsstyrelserna framöver?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Det märks att ledamoten Karkiainen har arbetat som statsråd, för det är kloka frågor som ställs.Det korta svaret på frågan om vi tar hänsyn till aspekterna som lyfts är ja. Vi för mycket dialog med länsstyrelserna själva men även med olika parter inom det arbete som länsstyrelserna tillsammans med ibland regionen, ibland kommunen utför i arbetet med tillståndsprocesser för att se: Var finns stoppklossarna? Vilka är framgångsexemplen? Vad har fungerat för att förbättra processerna och lösa de flaskhalsar som nämns? Hur kan man på bästa sätt se till att den här verksamheten fungerar bättre?Detta är ett behov som har påpekats under lång tid i politiken: behovet av att våra tillståndsprocesser fungerar bättre och effektivare än vad de gör.Om inte annat kommer snart Europeiska unionen att piska på bakifrån med tydliga resonemang om hur tillståndsprocesser ska se ut rent tidsmässigt som inte är i enlighet med hur Sveriges processer ser ut. Det finns alltså många anledningar att verkligen ta tag i det här arbetet, både på lång sikt och på kort sikt, som nämns här.Vad kan vi göra på kort sikt för att arbetet med tillståndsprocesser generellt ska fungera bättre? Det jag kan redogöra för från regeringens sida är att vi har avsatt särskilda medel till länsstyrelserna, exempelvis med anledning av det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft som vi ser är tillståndsprocesser som kräver mycket tid och resurser. Där har vi avsatt särskilda medel. Vi har också avsatt särskilda medel till tillståndsprocesser internt i Regeringskansliet där vi också har sett ett behov. Men detta är kortsiktiga åtgärder, och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp i frågan om tillståndsprocesser. Det kommer den här regeringen att göra. Det är beklagligt att den tidigare regeringen inte tog ett helhetsgrepp i frågan om hur våra tillståndsprocesser är utformade. Det finns verkligen ett behov av att göra det för att påskynda det arbete som sker med vår omställning och med att säkra vår industri i den här gröna revolutionen, som vi kallar den. Miljötillståndsprövningen har ett väldigt viktigt syfte i att stärka den svenska industrins möjlighet att frodas i omställningen och i utvecklingen mot en fossilfri ekonomi, men också för att uppnå syftet med vår miljöbalk och främja den hållbara utveckling som vi alla är så måna om och som innebär att både nuvarande och kommande generationer kan njuta av en god naturmiljö och en hälsosam och god miljö att vistas i. Det finns alltså mycket att göra här, inte bara för effektivitetens och industrins skull utan även för vår miljös skull. Vi behöver se till att arbetet med tillståndsprocesser fungerar på ett bättre sätt än vad det gör nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen anser, herr ålderspresident, att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De långsiktiga är att ta ett helhetsgrepp i en utredning om hur tillståndsprocesser kan hanteras framöver, då de inte kan hanteras som de gör just nu. På kort sikt handlar det om att se till att tillskjuta medel där det finns ett behov av det, exempelvis till länsstyrelser när det handlar om att hantera frågor om havsbaserad vindkraft."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Det märks att ledamoten Karkiainen har arbetat som statsråd, för det är kloka frågor som ställs.Det korta svaret på frågan om vi tar hänsyn till aspekterna som lyfts är ja. Vi för mycket dialog med länsstyrelserna själva men även med olika parter inom det arbete som länsstyrelserna tillsammans med ibland regionen, ibland kommunen utför i arbetet med tillståndsprocesser för att se: Var finns stoppklossarna? Vilka är framgångsexemplen? Vad har fungerat för att förbättra processerna och lösa de flaskhalsar som nämns? Hur kan man på bästa sätt se till att den här verksamheten fungerar bättre?Detta är ett behov som har påpekats under lång tid i politiken: behovet av att våra tillståndsprocesser fungerar bättre och effektivare än vad de gör.Om inte annat kommer snart Europeiska unionen att piska på bakifrån med tydliga resonemang om hur tillståndsprocesser ska se ut rent tidsmässigt som inte är i enlighet med hur Sveriges processer ser ut. Det finns alltså många anledningar att verkligen ta tag i det här arbetet, både på lång sikt och på kort sikt, som nämns här.Vad kan vi göra på kort sikt för att arbetet med tillståndsprocesser generellt ska fungera bättre? Det jag kan redogöra för från regeringens sida är att vi har avsatt särskilda medel till länsstyrelserna, exempelvis med anledning av det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft som vi ser är tillståndsprocesser som kräver mycket tid och resurser. Där har vi avsatt särskilda medel. Vi har också avsatt särskilda medel till tillståndsprocesser internt i Regeringskansliet där vi också har sett ett behov. Men detta är kortsiktiga åtgärder, och det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp i frågan om tillståndsprocesser. Det kommer den här regeringen att göra. Det är beklagligt att den tidigare regeringen inte tog ett helhetsgrepp i frågan om hur våra tillståndsprocesser är utformade. Det finns verkligen ett behov av att göra det för att påskynda det arbete som sker med vår omställning och med att säkra vår industri i den här gröna revolutionen, som vi kallar den. Miljötillståndsprövningen har ett väldigt viktigt syfte i att stärka den svenska industrins möjlighet att frodas i omställningen och i utvecklingen mot en fossilfri ekonomi, men också för att uppnå syftet med vår miljöbalk och främja den hållbara utveckling som vi alla är så måna om och som innebär att både nuvarande och kommande generationer kan njuta av en god naturmiljö och en hälsosam och god miljö att vistas i. Det finns alltså mycket att göra här, inte bara för effektivitetens och industrins skull utan även för vår miljös skull. Vi behöver se till att arbetet med tillståndsprocesser fungerar på ett bättre sätt än vad det gör nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen anser, herr ålderspresident, att det krävs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De långsiktiga är att ta ett helhetsgrepp i en utredning om hur tillståndsprocesser kan hanteras framöver, då de inte kan hanteras som de gör just nu. På kort sikt handlar det om att se till att tillskjuta medel där det finns ett behov av det, exempelvis till länsstyrelser när det handlar om att hantera frågor om havsbaserad vindkraft."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Pourmokhtari för svaret, även om det är lite försenat och även om jag hade önskat att interpellationen besvarades av civilministern.Anledningen är att mitt fokus i interpellationen handlar om just länsstyrelsernas verksamhet. Arbetet är ju så fördelat, eller var det åtminstone, att statsråd på vissa departement har ansvar för en del av uppdragen som läggs på länsstyrelserna men att civilministern har det övergripande ansvaret och också ansvaret över den samlade budgeten. Det är detta som är det centrala i mina frågeställningar.Upphovet till min interpellation är de stora investeringar som vi ser i industrins stora gröna omställning i hela Sverige, i synnerhet i norr, vilka är resultatet av att vi när vi tillträdde regeringsmakten 2014 inte såg industrin som \"basically gone\" utan tvärtom drev på för en nyindustrialisering och att den skulle vara grön. Det är Sveriges stora konkurrensfördel, och så har det också blivit.Världens blickar och investeringar riktas nu mot vad som händer i synnerhet i norra Sverige. Det är stora investeringar som hopar sig, och det är en fantastisk utveckling.För att dessa investeringar ska kunna bli av och för att Sverige ska kunna ha kvar den ledartröja som vi har tagit på oss krävs tillstånd att få etablera sig och bedriva verksamhet. Dessa tillståndsprocesser är svåra och komplexa, och de landar till stor del hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna handlägger ärendena, vilket innefattar bland annat omfattande samråd med berörda aktörer, samhället och andra instanser, samt naturligtvis att också granska ansökningarna.Som civilminister besökte jag många länsstyrelser. Jag kan vittna om att runt om i vårt land, i våra 21 län, arbetar mycket duktiga tjänstemän med just tillståndsprocesserna. De har också många kloka förslag på hur tillståndsprocesserna ska kunna bli mer effektiva utan att man tummar på rättssäkerheten eller viktiga miljövärden.Vi kan göra mycket när det gäller själva processerna. Men hur mycket vi än försöker effektivisera genom regelverk och liknande kommer det inte att märkas om vi inte samtidigt stärker upp med fler medarbetare. I Norrbotten är som sagt stora investeringar på gång, och det belastar länsstyrelsernas verksamhet när så många stora prövningar ska ske på en och samma gång. Det riskerar att skapa flaskhalsar om det inte finns nog med miljöhandläggare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn tredje utredning om miljöbalken är ingenting som på kort sikt kommer att göra att den nuvarande regeringen lyckas med att effektivisera tillståndsprocesserna. Det som däremot går att göra på kort sikt är att öka anslaget till länsstyrelserna så att fler handläggare kan jobba med tillståndsprövningarna.Jag förstår att statsrådet varken kan eller vill gå in och kommentera budgetförberedelserna, men jag skulle ändå vilja veta om det som jag precis har anfört är någonting som regeringen har med sig i sina överväganden när det gäller att korta tillståndsprocesserna."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Pourmokhtari för svaret, även om det är lite försenat och även om jag hade önskat att interpellationen besvarades av civilministern.Anledningen är att mitt fokus i interpellationen handlar om just länsstyrelsernas verksamhet. Arbetet är ju så fördelat, eller var det åtminstone, att statsråd på vissa departement har ansvar för en del av uppdragen som läggs på länsstyrelserna men att civilministern har det övergripande ansvaret och också ansvaret över den samlade budgeten. Det är detta som är det centrala i mina frågeställningar.Upphovet till min interpellation är de stora investeringar som vi ser i industrins stora gröna omställning i hela Sverige, i synnerhet i norr, vilka är resultatet av att vi när vi tillträdde regeringsmakten 2014 inte såg industrin som \"basically gone\" utan tvärtom drev på för en nyindustrialisering och att den skulle vara grön. Det är Sveriges stora konkurrensfördel, och så har det också blivit.Världens blickar och investeringar riktas nu mot vad som händer i synnerhet i norra Sverige. Det är stora investeringar som hopar sig, och det är en fantastisk utveckling.För att dessa investeringar ska kunna bli av och för att Sverige ska kunna ha kvar den ledartröja som vi har tagit på oss krävs tillstånd att få etablera sig och bedriva verksamhet. Dessa tillståndsprocesser är svåra och komplexa, och de landar till stor del hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna handlägger ärendena, vilket innefattar bland annat omfattande samråd med berörda aktörer, samhället och andra instanser, samt naturligtvis att också granska ansökningarna.Som civilminister besökte jag många länsstyrelser. Jag kan vittna om att runt om i vårt land, i våra 21 län, arbetar mycket duktiga tjänstemän med just tillståndsprocesserna. De har också många kloka förslag på hur tillståndsprocesserna ska kunna bli mer effektiva utan att man tummar på rättssäkerheten eller viktiga miljövärden.Vi kan göra mycket när det gäller själva processerna. Men hur mycket vi än försöker effektivisera genom regelverk och liknande kommer det inte att märkas om vi inte samtidigt stärker upp med fler medarbetare. I Norrbotten är som sagt stora investeringar på gång, och det belastar länsstyrelsernas verksamhet när så många stora prövningar ska ske på en och samma gång. Det riskerar att skapa flaskhalsar om det inte finns nog med miljöhandläggare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn tredje utredning om miljöbalken är ingenting som på kort sikt kommer att göra att den nuvarande regeringen lyckas med att effektivisera tillståndsprocesserna. Det som däremot går att göra på kort sikt är att öka anslaget till länsstyrelserna så att fler handläggare kan jobba med tillståndsprövningarna.Jag förstår att statsrådet varken kan eller vill gå in och kommentera budgetförberedelserna, men jag skulle ändå vilja veta om det som jag precis har anfört är någonting som regeringen har med sig i sina överväganden när det gäller att korta tillståndsprocesserna."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta vidare förslagen, särskilt vad gäller länsstyrelsernas verksamhet?","answer":"har frågat civilministern om han avser att ta vidare förslagen som den förra regeringen tog initiativ till vad gäller en effektivare handläggning av miljöprövningsärenden, särskilt förslagen om länsstyrelsernas verksamhet, och om länsstyrelserna kan förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet. Hon har även frågat när regeringen kommer att ge besked om hur den avser att göra för att tillståndsprocesserna ska effektiviseras.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocessen är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.Som framgår av Tidöavtalet kommer en ny utredning att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt att främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och klimatvänlig teknik. I uppdraget ska också ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen.Vi arbetar också med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och beredningen av Klimaträttsutredningens slutbetänkande.I slutet av förra året tog regeringen emot länsstyrelsernas redovisning av förslag på utvecklingsinsatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Vi kommer att följa upp resultatet av det arbetet, bland annat hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats.Regeringen har även tagit emot slutbetänkandet från Kommittén för teknologisk innovation och etik, som innehåller förslag som kan leda till att myndigheterna blir effektivare i arbetet med att stötta företagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI slutet av mars tog regeringen emot länsstyrelsernas samlade redovisning av vad arbetet med att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken har lett till. Jag ser fram emot att även ta del av länsstyrelsernas slutredovisning av uppdraget som syftar till att främja en effektiv samrådsprocess.Innan regeringen kan ta ställning till alla de förslag som syftar till att på olika sätt effektivisera våra miljöprövningar behöver de beredas och remitteras i vanlig ordning. Jag kan varken föregripa det arbetet eller det pågående budgetarbetet för 2024, som så småningom leder fram till en budgetproposition.Jag kan försäkra Ida Karkiainen att regeringens arbete med effektiviseringen av tillståndsprocesser är en prioriterad fråga som vi arbetar med för fullt."}
+{"question":"Kan länsstyrelserna förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet?","answer":"har frågat civilministern om han avser att ta vidare förslagen som den förra regeringen tog initiativ till vad gäller en effektivare handläggning av miljöprövningsärenden, särskilt förslagen om länsstyrelsernas verksamhet, och om länsstyrelserna kan förvänta sig att få resursstöd från regeringen i det arbetet. Hon har även frågat när regeringen kommer att ge besked om hur den avser att göra för att tillståndsprocesserna ska effektiviseras.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Tidseffektivisering och förutsebarhet i tillståndsprocessen är av stor vikt för alla branscher som omfattas av tillståndskrav. Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka näringslivets möjligheter att ligga längst fram i klimatomställningen. En viktig del i detta är det pågående arbetet med att effektivisera tillståndsprocesserna, samtidigt som Sverige fortsatt ska ha höga miljökrav.Som framgår av Tidöavtalet kommer en ny utredning att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion samt att främja en grön omställning med export av klimatvänliga produkter och klimatvänlig teknik. I uppdraget ska också ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen.Vi arbetar också med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och beredningen av Klimaträttsutredningens slutbetänkande.I slutet av förra året tog regeringen emot länsstyrelsernas redovisning av förslag på utvecklingsinsatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Vi kommer att följa upp resultatet av det arbetet, bland annat hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats.Regeringen har även tagit emot slutbetänkandet från Kommittén för teknologisk innovation och etik, som innehåller förslag som kan leda till att myndigheterna blir effektivare i arbetet med att stötta företagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI slutet av mars tog regeringen emot länsstyrelsernas samlade redovisning av vad arbetet med att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken har lett till. Jag ser fram emot att även ta del av länsstyrelsernas slutredovisning av uppdraget som syftar till att främja en effektiv samrådsprocess.Innan regeringen kan ta ställning till alla de förslag som syftar till att på olika sätt effektivisera våra miljöprövningar behöver de beredas och remitteras i vanlig ordning. Jag kan varken föregripa det arbetet eller det pågående budgetarbetet för 2024, som så småningom leder fram till en budgetproposition.Jag kan försäkra Ida Karkiainen att regeringens arbete med effektiviseringen av tillståndsprocesser är en prioriterad fråga som vi arbetar med för fullt."}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Tack, ledamoten Svantorp, för en intressant interpellation som gjorde att vi återigen fick diskutera vikten av att vi ställer om vår transportsektor, ett arbete som alla partier är engagerade i - men på olika sätt.Vi ser att Sverige leder det arbete med omställning som sker inom Europa. Det har vi gjort under lång tid, och det gör vi fortsatt - inte minst under ordförandeskapet, där Sverige efter många ansträngningar har sett till att vi nu har ett förslag på plats om förbud mot att bygga bilar med förbränningsmotor efter 2035. Vi ser hur Sverige driver på för omställningen till elektrifiering på många fronter, inte bara i EU genom att leda den omställning som hela Europa går igenom utan också nationellt.Detta är ett arbete som vi fortsätter, inte genom att rulla på som vanligt med tidigare regeringars politik utan genom att göra en analys: Var finns behoven för att vår transportflotta faktiskt ska kunna ställa om? Hur kan vi se till att såväl våra tunga transporter som personbilarna går från fossilt till fossilfritt? Då är det genom en stor satsning på elektrifieringen och på att bygga ut den infrastruktur som krävs för en elektrifiering av vår transportflotta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är ett arbete som regeringen inte bara avser att göra utan gör. Vi har gjort stora satsningar i vår budget det här året, och fler satsningar kommer att komma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Det är många ord, men det sägs väldigt lite.Jag skulle vilja påminna statsrådet om att vi fram till dess att hon tillträdde hade sänkta utsläpp. Nu har vi ökade utsläpp. Så där helt jättebra kan alltså inte den politik vara som regeringen har fört sedan den tillträdde, för då skulle vi inte ha ökade utsläpp inom transportsektorn eller ökade utsläpp över huvud taget - vilket vi har.Jag skulle vilja säga så här: Vi har en gemensam utmaning oavsett vilket parti vi tillhör. Vi måste sänka utsläppen. Vi måste göra någonting åt att vår planet håller på att försvinna om vi inte gör någonting nu. Alla partier i Sveriges riksdag utom Sverigedemokraterna står bakom att vi ska göra någonting. Det är viktigt, och det förpliktar. Vi ska göra någonting oavsett vilket parti vi tillhör.Många branscher inom transportsektorn står inför investeringsbeslut, på samma sätt som staten gör. Man ska investera i stora, tunga, nya och dyra maskiner eller lastbilar. Då måste man veta vad det är man ska investera i och åt vilket håll man ska gå. Då räcker det inte att bara säga att elektrifiering löser allting, utan vi måste ha med lite andra saker också.S-regeringen satsade på incitament och visade åt vilket håll man ville gå. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Är incitament en bra lösning framåt? I så fall - vilka incitament tänker sig statsrådet kan vara bra verktyg för att vi ska gå åt rätt håll och för att vi ska lyckas med att ställa om transportsektorn?2030-sekreteriatet är noga med att säga att vi har en bred politisk majoritet som står bakom våra klimatmål och att vi har starka aktörer som ställer om. Så vad tänker regeringen göra?"}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är många spännande frågor som ställs här.Men det görs också ett väldigt tydligt påstående om att vi har en iskall elbilsmarknad. Jag undrar om det finns belägg för det påståendet. Vi har en iskall bilmarknad. Försäljningen av bilar har stannat av. Men har försäljningen av just elbilar stannat av? Det har såvitt jag vet inte framkommit några fakta som lägger någon grund för ett sådant resonemang. Det vore intressant att höra vilka siffror eller fakta som jag, trots ganska nogsam övervakning av området, inte har fått tillgång till.Bilförsäljningen har stannat av. Det är en ganska naturlig utveckling att vi har en iskall bilmarknad givet det ekonomiska läge som Sverige är i. Men, herr ålderspresident, att specifikt elbilsmarknaden skulle vara iskall är ett påstående som åtminstone jag inte skulle kunna stå och göra i denna talarstol.Regeringen bedriver inte vår omställning av transportsektorn på samma sätt som tidigare regering har gjort, och det anser jag är en fullt naturlig del av att vi har en annan regering än tidigare.Den här regeringen väljer inte bara att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, vilket jag är helt övertygad om att också den tidigare regeringen gjorde. Precis som ledamoten redogör för i sin interpellation är det här är en fråga där Sverige har åtagit sig att ställa om till en hållbar värld. Det är ett arbete som Sverige ska fortsätta att göra, och det tror jag att alla regeringar i det här landet väljer att ta ansvar för. Det är väldigt bra. Men vi gör det på olika sätt.Här skiljer vi oss åt. Vi skiljer oss åt i bemärkelsen att den här regeringen i vår första statsbudget gör den tydliga analysen att det finns ett stort behov av investeringar i exempelvis infrastruktur för att vi ska kunna ställa om till el. Vi behöver satsa just på laddinfrastrukturen, och vi behöver göra det ordentligt.Vi gör det genom att utöka Klimatklivet med 400 miljoner, genom att under andra utgiftsområden satsa över 1 miljard på laddinfrastruktur och genom att bygga ut laddinfrastrukturen för tunga transporter på depåer för destinationsladdning och längs vägarna i landet. Det är det vi ser ett tydligt behov av.Det är därför regeringen utökar arbetet inom Klimatklivet. Det är därför regeringen har utökat satsningen på stöd för publika laddstationer för tunga fordon, för tankinfrastruktur och för vätgas till tunga transporter med totalt nästan 1,1 miljarder kronor för 2023 och beräknar att stoppa in ytterligare stora summor i detta.Det är precis som ledamoten redogör för: Det finns ett behov av stora, dyrbara investeringar i vissa delar av det här. Men här vill ni alltså göra dessa stora, dyrbara investeringar genom att med skattebetalarnas pengar finansiera köp för de personer som har råd med en fabriksny elbil i ett läge där elbilarna inte kostar som de gjorde när man införde en sådan reform.Detta vore olämpligt, och det är inte någonting som regeringen har hittat på helt själv utan något som bland annat tydligt redogörs för i Konjunkturläget. Det vore olämpligt, ineffektivt och dåligt att fortsätta med detta. Det är därför regeringen gör det ansvarsfulla att sluta med den politiken, som vi ser kostar miljarder och inte genererar minskade utsläpp STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gör regeringen i stället? Jo, ordentliga investeringar i laddinfrastruktur. Utöver detta blickar vi framåt och plockar i lugn och ro fram en klimathandlingsplan som i enlighet med Sveriges klimatlag ska redogöra för hur vi under mandatperioden avser att arbeta med att få vår transportflotta att ställa om så som den verkligen ska."}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Tack så mycket för svaret igen, statsrådet! Det är många ord. Det finns en riktning, okej, men vi vet ju också vad som har hänt. Den 18 oktober tillträdde Kristerssons regering och statsrådet. Det är snart sex månader sedan.Tre veckor efter den 18 oktober, den 7 november, fattade regeringen beslut om att dagen efter ta bort bonusdelen i bonus malus-systemet. Det skedde över en natt - pang! Vi såg vad som hände. Bilförsäljarna fick ha nattöppet, och människor fick bestämma sig väldigt snabbt. När de skulle fatta ett av sitt livs stora investeringsbeslut fick de göra det på bara några timmar på grund av att regeringen valde att förändra någonting som hade funnits ganska länge.Och vad händer nu? Nu är det en iskall marknad. Det säljs nästan inga elbilar över huvud taget. Före den 7 november hade Sverige högst andel laddbara bilar av den totala nybilsförsäljningen. I dag är det som sagt iskallt.Statsrådet står och pratar väldigt mycket och har hela tiden som mål att vi ska bygga ut laddinfrastrukturen. Men då måste man också ha bilar som ska laddas. Om nybilsförsäljningen sjunker, vad händer då? Det måste ju hänga ihop, och jag tycker inte riktigt att politiken hänger ihop. Det är jättebra att vi bygger ut laddstolparna, och vi har också ett EU-gemensamt beslut om att det ska finnas en laddstolpe per tio elbilar. Men där ligger Sverige jättelångt efter. Det är bara 2 av 21 län och 52 av 290 kommuner som uppnår målet.Vi kan inte räkna med att vi ska nå målet genom att se till att det säljs färre elbilar. Vi måste ju ändå se till att göra rätt saker, och det känns inte riktigt som att regeringen gör det. Det är märkligt att öka takten när det gäller att sätta upp fler laddstolpar samtidigt som man tar bort incitamenten för att köpa en ny elbil.Men allting kan inte klaras med laddstolpar. Det finns fler saker som vi måste göra, och det är det jag tycker att jag saknar i resonemanget och i det svar som jag har fått. Vad är det vi behöver g��ra mer för att vi ska åstadkomma de minskade utsläppen?Framför allt handlar det om att flytta gods från vägen till järnvägen och sjöfarten. Och vad händer då? Då har vi kapacitetsbrist på framför allt järnvägen, där vi saknar spår. Vad gör regeringen då? Då stoppar man utbyggnaden av nya spår för järnvägen. Politiken hänger inte riktigt ihop.Klimatpolitiska rådets rapport kom häromveckan, och den säger tydligt att EU håller kursen och ökar tempot men att Sverige har tappat styrfart och till och med ökar utsläppen. Vi har en iskall elbilsmarknad, vi har brist på järnvägsspår för att kunna flytta gods och vi har brist på långsiktiga spelregler. Hur ska vi då kunna uppnå det transportpolitiska målet? Dessutom ska vi tydligen vänta på handling till hösten.Vad säger statsrådet om de här dubbla signalerna? Vad ska branschen göra? Vad ska de investera i?"}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Tack för det utmärkta uttalet av mitt efternamn!Det ställdes en fråga om i vilken riktning vi ska gå. Ledamoten Svantorp redogör här för att den tidigare regeringens riktning har varit solklar och att den har varit från fossilt till förnybart.Om det är en riktning man vill ha är den här regeringens riktning från fossilt till fossilfritt. Det ska inte råda några oklarheter om vilken riktning vi har. Vi rör oss mot det fossilfria. Vi elektrifierar vår transportflotta.Den här regeringen gör det också i praktiken genom att bygga vidare på vissa av de initiativ som har varit framgångsrika under tidigare regering. Det gäller bland annat Klimatklivet, som ledamoten själv lyfter upp. Det är ett initiativ där vi ser att branschen tydligt pekar på att det har bidragit till en utveckling av elektrifieringen och en utveckling där vi påskyndar omställningen av vår transportflotta. Det är precis vad regeringen ämnar göra, redan är igång med att göra och kommer att fortsätta att göra och utveckla. Det är det jag redogör för i svaret.Vi vill öka takten i elektrifieringen. Vi ser ett stort behov av att utöka arbetet med att bygga ut vår laddinfrastruktur så att det inte bara är vissa som har möjlighet att köra fossilfritt utan fler får den möjligheten, helt enkelt.Efterfrågan på hållbarhet, som också nämns av branschen själv, kommer inte att minska utan bara öka. Vi rör oss i hela samhället mot den omställning som just nu är i hög grad pågående för Sveriges och hela Europas del.Om man ska sätta det i IPCC-kontext är Europa i framkant, och Sverige är ledande i det arbetet. Där är vi inte sena på bollen. Sverige har tvärtom varit väldigt tidigt på bollen. Vi har tidigt börjat arbeta hållbart och reflektera över hur vi bygger upp vårt samhälle. Det handlar om hur vår energiproduktion ser ut, hur vi värmer våra hem och hur vi får elektricitet i våra ledningar. Vi arbetar på i hög takt. Det ska vi fortsätta att göra.Vi ser ett behov av att exempelvis inom transportsektorn utöka arbetet med elektrifiering och göra det i högre utsträckning än vad vi har gjort tidigare. Det behov som vi ser där gäller just laddinfrastrukturen.Det är därför regeringen satsar så tydligt på just laddinfrastrukturen. Vi har inte bara fortsatt Klimatklivet utan utökat det med 400 miljoner kronor för 2023. Vi beräknar att öka det med 500 miljoner kronor för 2024 och för 2025.Vi ser verkligen att vissa av initiativen har gett effekt. De har tagit hand om de delar som saknas för att transportflottan ska ställas om, och dem arbetar vi vidare med.Sedan finns det också vissa saker där vi inte ser en önskad effekt, utan där man har stoppat in miljardbelopp och inte fått någon utbetalning i form av minskade koldioxidutsläpp och omställning från fossilt till fossilfritt. Då plockar vi bort dessa åtgärder, för det är så man bedriver en både ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik som tar hänsyn till helheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta att bedriva arbetet med att gå från fossilt till fossilfritt. Det är vår riktning."}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Jag skrev interpellationen eftersom jag som så många andra är väldigt orolig för klimatet och för vad som ska hända framöver. Häromveckan fick vi IPCC:s, FN:s klimatpanels, rapport. Den visar framför allt tre viktiga saker. Havsnivån stiger, isarna smälter snabbare och extremvädret blir allt vanligare. Det är någonting som vi kan se så fort vi sätter på nyheterna. Vi ser att det någonstans i världen pågår någonting.Vi är sena på bollen, men det är inte kört, säger IPCC. Så är det. Världen har förbundit sig att göra någonting, att agera och att ställa om. Vi vet att transportsektorn är den sektor som vi måste göra allra mest i. Vi vet att vi ska få ned utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Då krävs det olika insatser.När man träffar branscherna inom transportsektorn, vilket vi i utskottet gör väldigt ofta, ser man att de är på tå och ställer om. Men de är också oroliga. De saknar långsiktiga spelregler. De vet inte riktigt vad det är som kommer att gälla framöver. Ska jag våga, eller ska jag inte våga? Vad är det som gäller?För tre fyra veckor sedan besökte jag Lastbilscentralen i Karlstad, en stor aktör hemma i Värmland. De har under flera år arbetat med att ställa om och att köpa in ellastbilar, som är dubbelt så dyra som vanliga lastbilar. De testar hela tiden ny teknik och nya bränslen. De följer färdplanen, som alla branscherna har tagit fram.Deras vd Lars säger att de investeringar som de har gjort lönar sig eftersom efterfrågan på hållbarhet bland deras kunder är stor. Men han säger också att det är väldigt viktigt med det stöd som har funnits. Det gäller till exempel stöd från Energimyndigheten och Klimatklivet. Det har bidragit till att man till exempel har kunnat bygga ut infrastrukturen med laddstolpar och så vidare.S- och MP-regeringen och sedan S-regeringen efter den hade en solklar riktning framåt från fossilt till förnybart. Det var inget snack om den saken. Den interpellation som jag ställt handlar just om riktningen.Svaret som jag har fått är att vi får vänta och se. Det duger inte riktigt. Med tanke på IPCC:s rapport som kom tycker jag inte att vi kan vänta till hösten med att peka ut riktningen för alla de företag i branschen som ska investera. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad är det de ska investera i? Skulle statsrådet kunna säga någonting om det? Åt vilket håll tänker man gå? Det räcker inte med att bara säga att vi ska elektrifiera och ha fler laddstolpar. Jag tycker att man måste kunna säga lite mer."}
+{"question":"Avser statsrådet att i närtid presentera regeringens riktning framåt i den nödvändiga omställningen, och kan statsrådet säga något om hur vägen framåt ser ut för transportsektorn?","answer":"Sverige har tillsammans med många andra länder åtagit sig att ställa om mot en hållbar värld. Transportsektorn är den sektor som står för mest utsläpp.Gunilla Svantorp har frågat mig om jag i närtid avser att presentera regeringens riktning vad gäller transportsektorns klimatomställning och om jag kan säga någonting om vägen framåt.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, kostnadseffektiv och målinriktad. Vår klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Vi kommer under detta år att lägga fram en handlingsplan där regeringen enligt klimatlagen (2017:720) ska beskriva hur Sverige ska nå sina etappmål för 2030 och 2040 och hur vi ska nå hela vägen till nollutsläpp 2045. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inte föregå det viktiga arbete som nu pågår med den klimatpolitiska handlingsplanen. Men jag kan redan nu konstatera att en snabb elektrifiering av transportsektorn kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet. Regeringen har ökat takten i elektrifieringen av transporterna, exempelvis genom stärkta satsningar på laddinfrastruktur.Det behövs laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser. Tillgången till laddstationer ska vara så god att elbil är ett bra alternativ för invånare såväl i glesbygd och på landsbygd som i våra städer. Laddinfrastrukturen för tunga transporter behöver också byggas ut vid depåer för destinationsladdning och längs vägar i hela landet.Syftet med satsningarna på laddinfrastruktur i budgetpropositionen för 2023 är att säkerställa just detta. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att ställa om vår transportsektor i den klimatpolitiska handlingsplanen, som kommer att presenteras för riksdagen under året."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Parlamentet har nu tagit ställning. Det hela är under förhandling i rådet. Efter att vi väl har nått en rådsposition, som jag har förhoppningar om att vi kommer att göra under det svenska ordförandeskapet, blir det förhandling mellan parlamentet och rådet i så kallade triloger. Vi har alltså en lång väg kvar att gå. Vi är inte färdiga med förhandlingarna i rådet. Väldigt många pusselbitar ligger på bordet, och dem ska vi försöka foga samman.Vad jag försöker säga här - jag känner dock att jag inte riktigt når fram - är att det inte handlar om en bestraffningsavgift, utan det här är ett sätt att konstatera att vi befinner oss i en europeisk union med yttre gränser. Det ligger i Sveriges allra största intresse att se till att vi får kontroll vid de yttre gränserna. Det är klart att alla medlemsländer inte befinner sig i samma situation som exempelvis Italien gör vid Medelhavet. Vi behöver därför självklart hjälpas åt att säkerställa att vi får kontroll vid yttre gräns.Vi är helt överens om att vi inte ska ha en tvingande omfördelning av asylsökande, men vi behöver bidra för att säkerställa unionens säkerhet genom en säker yttre gräns. Det ligger sannerligen i Sveriges intresse. Och är det någonting som jag vet kommer att stå Sverige väldigt, väldigt dyrt är det om vi inte bidrar till kontroll vid EU:s yttre gräns. Detta tycker jag att även Sverigedemokraterna ska tänka på i sin politik. Det är precis den situation vi hade 2015, när människor strömmade genom hela Europa för att komma till Sverige, som vi ska undvika genom de förhandlingar som vi nu driver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Parlamentet har nu tagit ställning. Det hela är under förhandling i rådet. Efter att vi väl har nått en rådsposition, som jag har förhoppningar om att vi kommer att göra under det svenska ordförandeskapet, blir det förhandling mellan parlamentet och rådet i så kallade triloger. Vi har alltså en lång väg kvar att gå. Vi är inte färdiga med förhandlingarna i rådet. Väldigt många pusselbitar ligger på bordet, och dem ska vi försöka foga samman.Vad jag försöker säga här - jag känner dock att jag inte riktigt når fram - är att det inte handlar om en bestraffningsavgift, utan det här är ett sätt att konstatera att vi befinner oss i en europeisk union med yttre gränser. Det ligger i Sveriges allra största intresse att se till att vi får kontroll vid de yttre gränserna. Det är klart att alla medlemsländer inte befinner sig i samma situation som exempelvis Italien gör vid Medelhavet. Vi behöver därför självklart hjälpas åt att säkerställa att vi får kontroll vid yttre gräns.Vi är helt överens om att vi inte ska ha en tvingande omfördelning av asylsökande, men vi behöver bidra för att säkerställa unionens säkerhet genom en säker yttre gräns. Det ligger sannerligen i Sveriges intresse. Och är det någonting som jag vet kommer att stå Sverige väldigt, väldigt dyrt är det om vi inte bidrar till kontroll vid EU:s yttre gräns. Detta tycker jag att även Sverigedemokraterna ska tänka på i sin politik. Det är precis den situation vi hade 2015, när människor strömmade genom hela Europa för att komma till Sverige, som vi ska undvika genom de förhandlingar som vi nu driver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"Migrationsministern säger i sitt anförande att kostnaderna följs noga. Jag undrar hur man kan följa dem om inte genom kostnadsberäkningar. Men migrationsministern menar att hon inte kan ta fram dessa kostnadsberäkningar.EU:s medlemsstater är på väg att ingå en migrations- och asylpakt. Den här månaden kommer förslaget att behandlas i Europaparlamentet, och därefter går det vidare till slutförhandlingar mellan EU-ländernas regeringar. Vi måste få veta vad konsekvenserna av detta förslag blir för Sverige.Min partikollega i Europaparlamentet Charlie Weimers kallar förslaget en dyr omfördelning av migranter. Jag har ingen anledning att tvivla på Weimers bedömning. Det är tråkigt att migrationsministern inte har tagit fram en kostnadsberäkning för detta förslag, som nu behandlas och anses vara ett förslag som kommer att gå vidare och antas.Vad jag har försökt att argumentera för här i dag är att vi måste få se ekonomiska konsekvensanalyser av hur migrations- och asylpakten kommer att påverka Sverige och våra skattebetalare. Det är olyckligt att Sverigedemokraterna behöver fortsätta arbetet med att övertyga andra partier att först ta reda på hur mycket invandringspolitiken kostar innan man implementerar den.Solidaritetsmekanismen inom migrations- och asylpakten handlar i grund och botten om en bestraffningsavgift som till sist ska övertyga medlemsstaten att ta emot asylsökande enligt den fördelning som EU har bestämt. Innan var det partier på vänsterkanten som tvingade på Sverige invandringens kostnader. Nu blir det EU som gör det. Svenska folket har rätt att få veta kostnaderna för Europeiska unionens migrations- och asylpakt."}
+{"question":"�� Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"Migrationsministern säger i sitt anförande att kostnaderna följs noga. Jag undrar hur man kan följa dem om inte genom kostnadsberäkningar. Men migrationsministern menar att hon inte kan ta fram dessa kostnadsberäkningar.EU:s medlemsstater är på väg att ingå en migrations- och asylpakt. Den här månaden kommer förslaget att behandlas i Europaparlamentet, och därefter går det vidare till slutförhandlingar mellan EU-ländernas regeringar. Vi måste få veta vad konsekvenserna av detta förslag blir för Sverige.Min partikollega i Europaparlamentet Charlie Weimers kallar förslaget en dyr omfördelning av migranter. Jag har ingen anledning att tvivla på Weimers bedömning. Det är tråkigt att migrationsministern inte har tagit fram en kostnadsberäkning för detta förslag, som nu behandlas och anses vara ett förslag som kommer att gå vidare och antas.Vad jag har försökt att argumentera för här i dag är att vi måste få se ekonomiska konsekvensanalyser av hur migrations- och asylpakten kommer att påverka Sverige och våra skattebetalare. Det är olyckligt att Sverigedemokraterna behöver fortsätta arbetet med att övertyga andra partier att först ta reda på hur mycket invandringspolitiken kostar innan man implementerar den.Solidaritetsmekanismen inom migrations- och asylpakten handlar i grund och botten om en bestraffningsavgift som till sist ska övertyga medlemsstaten att ta emot asylsökande enligt den fördelning som EU har bestämt. Innan var det partier på vänsterkanten som tvingade på Sverige invandringens kostnader. Nu blir det EU som gör det. Svenska folket har rätt att få veta kostnaderna för Europeiska unionens migrations- och asylpakt."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"Kostnadsfrågan är naturligtvis något som följs mycket noga, men det går inte att se kostnaden för solidariteten helt isolerat, vilket jag försökte visa i mitt förra inlägg. Därför måste man se till politiken som helhet, och den politiken är under förhandling. Vi vet inte var det landar, så därför är det mycket svårt att göra en kostnadsberäkning. Men vi följer som sagt kostnadsfrågan mycket noga.Nyckelordet i regeringens politik är hållbarhet, något som avspeglas både i de nationella reformer som vi tillsammans genomför och i de internationella samarbeten som Sverige medverkar i. Det man kan säga om dagens EU-gemensamma system är att det till stor del är fullständigt ohållbart. En rimlig utgångspunkt är att den som kommer till unionen som huvudregel ska få sin sak prövad vid unionens gräns. I dag gäller näst intill motsatsen. En stor del av asylansökningarna lämnas in i medlemsstater som inte har yttre gräns, och det är naturligtvis en helt orimlig ordning. Många registreras aldrig när de korsar yttre gräns irreguljärt, och ett allt större antal personer befinner sig i skuggsamhällen runt om i EU:s medlemsländer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har till följd av det stora migrationstrycket och de många sekundära förflyttningarna gränshinder som aldrig förr i unionen. Ett antal medlemsstater, kanske främst Österrike, Belgien och Nederländerna, befinner sig i en situation som ur ett svenskt perspektiv endast kan liknas vid den 2015. Trots upprepade försök har det inte gått att få dagens regelverk att fungera för att hantera dagens migration, och därför måste vi ha ett nytt regelverk. I förhandlingarna om en ny lagstiftning arbetar regeringen utifrån tre primära utgångspunkter. För det första är det en förutsättning för vår medverkan att vi kan få ett minskat tryck till Sverige jämfört med vad vi kan nå med dagens regelverk. Det är helheten av reformen som då är central. För det andra måste man naturligtvis upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande värdighet i mottagandet av asylsökande. För det tredje är en tvingande omfördelning av asylsökande inte aktuell. Även om Sverige har begränsade möjligheter att öppet driva sin linje nu som ordförande i ministerrådet delas motsvarande utgångspunkter av en mängd medlemmar i rådet.Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag kan ta fram en kostnadsberäkning för den föreslagna solidaritetsmekanismen samt övriga bestämmelser. Jag har förstått att han menar det förslag som förhandlas i dag. Men det är alltså under förhandling, och det är mycket svårt för mig, om ens möjligt för någon, att göra beräkningar för något som ännu inte finns."}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"Kostnadsfrågan är naturligtvis något som följs mycket noga, men det går inte att se kostnaden för solidariteten helt isolerat, vilket jag försökte visa i mitt förra inlägg. Därför måste man se till politiken som helhet, och den politiken är under förhandling. Vi vet inte var det landar, så därför är det mycket svårt att göra en kostnadsberäkning. Men vi följer som sagt kostnadsfrågan mycket noga.Nyckelordet i regeringens politik är hållbarhet, något som avspeglas både i de nationella reformer som vi tillsammans genomför och i de internationella samarbeten som Sverige medverkar i. Det man kan säga om dagens EU-gemensamma system är att det till stor del är fullständigt ohållbart. En rimlig utgångspunkt är att den som kommer till unionen som huvudregel ska få sin sak prövad vid unionens gräns. I dag gäller näst intill motsatsen. En stor del av asylansökningarna lämnas in i medlemsstater som inte har yttre gräns, och det är naturligtvis en helt orimlig ordning. Många registreras aldrig när de korsar yttre gräns irreguljärt, och ett allt större antal personer befinner sig i skuggsamhällen runt om i EU:s medlemsländer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har till följd av det stora migrationstrycket och de många sekundära förflyttningarna gränshinder som aldrig förr i unionen. Ett antal medlemsstater, kanske främst Österrike, Belgien och Nederländerna, befinner sig i en situation som ur ett svenskt perspektiv endast kan liknas vid den 2015. Trots upprepade försök har det inte gått att få dagens regelverk att fungera för att hantera dagens migration, och därför måste vi ha ett nytt regelverk. I förhandlingarna om en ny lagstiftning arbetar regeringen utifrån tre primära utgångspunkter. För det första är det en förutsättning för vår medverkan att vi kan få ett minskat tryck till Sverige jämfört med vad vi kan nå med dagens regelverk. Det är helheten av reformen som då är central. För det andra måste man naturligtvis upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande värdighet i mottagandet av asylsökande. För det tredje är en tvingande omfördelning av asylsökande inte aktuell. Även om Sverige har begränsade möjligheter att öppet driva sin linje nu som ordförande i ministerrådet delas motsvarande utgångspunkter av en mängd medlemmar i rådet.Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag kan ta fram en kostnadsberäkning för den föreslagna solidaritetsmekanismen samt övriga bestämmelser. Jag har förstått att han menar det förslag som förhandlas i dag. Men det är alltså under förhandling, och det är mycket svårt för mig, om ens möjligt för någon, att göra beräkningar för något som ännu inte finns."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"Jag representerar ett parti som inte vill att det svenska folket ska betala alltför mycket för invandringen. Så är det. En gång i tiden svartmålades den politiska inriktningen. I dag kallas det sunt förnuft, och fler och fler partier har till synes anslutit sig till den linjen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är helt naturligt att jag står här som representant för Sverigedemokraterna och vill veta hur mycket Europeiska unionens föreslagna migrations- och asylpakt kommer att kosta skattebetalarna. Det är viktigt för Sverigedemokraternas väljare och egentligen rätt många svenskar att deras skattemedel finansierar främst välfärden och inte invandringen.Debatten om att välfärden är viktigare än invandringen är avslutad. Flera partier har ändrat sin inriktning eftersom vi kom fram till att välfärden är viktigare än invandringen. Det är därför viktigt för oss att veta hur mycket migrations- och asylpakten kommer att kosta och hur det påverkar statens budget och skattebetalarna.Det är uppenbart att om kostnaderna för migrations- och asylpakten och speciellt solidaritetsmekanismen blir alltför stora kommer välfärden och den grundläggande service som staten, regionerna och kommunerna ska tillhandahålla att få stå tillbaka. Det är därför det har varit viktigt att få en invandring till Sverige vars kostnader är rimliga och vars negativa konsekvenser helst är obefintliga, och det är därför vi måste veta hur mycket olika migrationspolicyer, till exempel migrations- och asylpakten och dess solidaritetsmekanism, faktiskt kostar.Det fanns en tid då vi lät kostnaderna för migrationen dra iväg eftersom det fanns en övertygelse om att invandring skulle berika Sverige. Det är en allmän uppfattning att invandringen inte berikade Sverige. Det är en dålig idé att inte veta hur mycket olika migrationspolicyer kommer att kosta. Vi måste veta hur mycket Europeiska unionens migrations- och asylpakt kommer att kosta skattebetalarna. Det måste tas fram en kostnadsberäkning som allmänheten och dess representanter i form av riksdagen kan förhålla sig till. Vi kan inte köpa grisen i säcken och stödja en migrations- och asylpakt vars ekonomiska konsekvenser för Sverige är okända. Den nuvarande regeringen har fått ett mandat från svenska folket, men mandatet är villkorat. Föregående regeringars misstag med invandringspolitiken ska inte upprepas. Det är ett villkor för mandatet. Vi ska ha en invandringspolitik som prioriterar Sveriges intressen. För att se om migrations- och asylpakten värnar Sveriges intressen måste vi se hur mycket den påverkar statens budget. Detta borde migrationsministern förstå."}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"Jag representerar ett parti som inte vill att det svenska folket ska betala alltför mycket för invandringen. Så är det. En gång i tiden svartmålades den politiska inriktningen. I dag kallas det sunt förnuft, och fler och fler partier har till synes anslutit sig till den linjen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är helt naturligt att jag står här som representant för Sverigedemokraterna och vill veta hur mycket Europeiska unionens föreslagna migrations- och asylpakt kommer att kosta skattebetalarna. Det är viktigt för Sverigedemokraternas väljare och egentligen rätt många svenskar att deras skattemedel finansierar främst välfärden och inte invandringen.Debatten om att välfärden är viktigare än invandringen är avslutad. Flera partier har ändrat sin inriktning eftersom vi kom fram till att välfärden är viktigare än invandringen. Det är därför viktigt för oss att veta hur mycket migrations- och asylpakten kommer att kosta och hur det påverkar statens budget och skattebetalarna.Det är uppenbart att om kostnaderna för migrations- och asylpakten och speciellt solidaritetsmekanismen blir alltför stora kommer välfärden och den grundläggande service som staten, regionerna och kommunerna ska tillhandahålla att få stå tillbaka. Det är därför det har varit viktigt att få en invandring till Sverige vars kostnader är rimliga och vars negativa konsekvenser helst är obefintliga, och det är därför vi måste veta hur mycket olika migrationspolicyer, till exempel migrations- och asylpakten och dess solidaritetsmekanism, faktiskt kostar.Det fanns en tid då vi lät kostnaderna för migrationen dra iväg eftersom det fanns en övertygelse om att invandring skulle berika Sverige. Det är en allmän uppfattning att invandringen inte berikade Sverige. Det är en dålig idé att inte veta hur mycket olika migrationspolicyer kommer att kosta. Vi måste veta hur mycket Europeiska unionens migrations- och asylpakt kommer att kosta skattebetalarna. Det måste tas fram en kostnadsberäkning som allmänheten och dess representanter i form av riksdagen kan förhålla sig till. Vi kan inte köpa grisen i säcken och stödja en migrations- och asylpakt vars ekonomiska konsekvenser för Sverige är okända. Den nuvarande regeringen har fått ett mandat från svenska folket, men mandatet är villkorat. Föregående regeringars misstag med invandringspolitiken ska inte upprepas. Det är ett villkor för mandatet. Vi ska ha en invandringspolitik som prioriterar Sveriges intressen. För att se om migrations- och asylpakten värnar Sveriges intressen måste vi se hur mycket den påverkar statens budget. Detta borde migrationsministern förstå."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"Som jag sa inledningsvis utgår förhandlingarna nu, under det svenska ordförandeskapet, från det tjeckiska konceptpapper som togs fram när Tjeckien var ordförande. Det är alltså inte samma förslag som det Nima Gholam Ali Pour hänvisar till, som kommissionen lade fram. Det är inte heller så att alla delar i mekanismen är färdigförhandlade. Då hade det varit lättare att veta vilka pusselbitar vi har att jobba med. Pakten är under förhandling.En sådan analys som ledamoten efterfrågar skulle behöva innefatta ett stort antal bestämmelser - andra bestämmelser än bara solidaritetsmekanismen - som inte heller är färdiga. Inte minst skulle då obligatoriska gränsförfaranden behöva inkluderas. Om man får på plats robusta gränsförfaranden, vilket jag menar är helt centralt, det vill säga snabbspår vid yttre gräns för prövning av ansökningar där det är låg sannolikhet för att de beviljas, skulle nämligen antalet ogrundade ansökningar och den sekundära migrationen troligtvis minska kraftigt.Analysen skulle också behöva beakta de stora fördelar som samtliga medlemsstater skulle dra av införandet av ett effektivt screeningförfarande för alla som passerar yttre gräns irreguljärt samt en ökad tillgång till information i databasen Eurodac.Genom de reviderade mottagande- och återvändandedirektiven skulle medlemsstaterna även ges större utrymme i ett antal avseenden vad gäller att utforma sin asylhantering, vilket inte minst är relevant för Sveriges del. Det kommer också att påverka kostnadsbilden. Sammantaget gör jag alltså bedömningen att en sådan beräkning som Nima Gholam Ali Pour efterfrågar i dagsläget inte är möjlig att göra, men jag drar samtidigt slutsatsen att reformerna kommer att bidra till att inte bara minska inflödet till Sverige avsevärt utan också förbättra möjligheterna i mottagandet på en mängd olika sätt.Förhandlingar är som bekant ett givande och ett tagande, och för att nå ett större ansvar vid yttre gräns kommer Sverige också att behöva bidra på något sätt till den solidaritet som förhandlas. Så länge helheten bedöms vara i linje med Sveriges målsättningar kommer regeringen naturligtvis att arbeta vidare för pakten."}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"Som jag sa inledningsvis utgår förhandlingarna nu, under det svenska ordförandeskapet, från det tjeckiska konceptpapper som togs fram när Tjeckien var ordförande. Det är alltså inte samma förslag som det Nima Gholam Ali Pour hänvisar till, som kommissionen lade fram. Det är inte heller så att alla delar i mekanismen är färdigförhandlade. Då hade det varit lättare att veta vilka pusselbitar vi har att jobba med. Pakten är under förhandling.En sådan analys som ledamoten efterfrågar skulle behöva innefatta ett stort antal bestämmelser - andra bestämmelser än bara solidaritetsmekanismen - som inte heller är färdiga. Inte minst skulle då obligatoriska gränsförfaranden behöva inkluderas. Om man får på plats robusta gränsförfaranden, vilket jag menar är helt centralt, det vill säga snabbspår vid yttre gräns för prövning av ansökningar där det är låg sannolikhet för att de beviljas, skulle nämligen antalet ogrundade ansökningar och den sekundära migrationen troligtvis minska kraftigt.Analysen skulle också behöva beakta de stora fördelar som samtliga medlemsstater skulle dra av införandet av ett effektivt screeningförfarande för alla som passerar yttre gräns irreguljärt samt en ökad tillgång till information i databasen Eurodac.Genom de reviderade mottagande- och återvändandedirektiven skulle medlemsstaterna även ges större utrymme i ett antal avseenden vad gäller att utforma sin asylhantering, vilket inte minst är relevant för Sveriges del. Det kommer också att påverka kostnadsbilden. Sammantaget gör jag alltså bedömningen att en sådan beräkning som Nima Gholam Ali Pour efterfrågar i dagsläget inte är möjlig att göra, men jag drar samtidigt slutsatsen att reformerna kommer att bidra till att inte bara minska inflödet till Sverige avsevärt utan också förbättra möjligheterna i mottagandet på en mängd olika sätt.Förhandlingar är som bekant ett givande och ett tagande, och för att nå ett större ansvar vid yttre gräns kommer Sverige också att behöva bidra på något sätt till den solidaritet som förhandlas. Så länge helheten bedöms vara i linje med Sveriges målsättningar kommer regeringen naturligtvis att arbeta vidare för pakten."}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"De frågor som jag ställt till migrationsministern ligger inom ett område som brukar vara viktigt för väljarna. Det handlar om hur stor pålaga som hamnar hos skattebetalarna om Sverige ansluter sig till en migrations- och asylpakt inom Europeiska unionen. Migrationsministern menar att det kommer att variera från år till år och att det inte är möjligt att bedöma hur betungande kostnaderna kommer att bli för statens budget och skattebetalarna.Trots att det finns prognoser för migrationens utveckling baserade på bland annat den politiska situationen samt demografin i olika länder går det inte att göra en bedömning av hur mycket migrations- och asylpakten kommer att kosta Sverige och de svenska skattebetalarna, enligt migrationsministern. Migrationsministern vill inte ens ge besked om hur mycket Sverige kommer att tvingas betala för varje asylsökande som vi inte vill ta emot genom den solidaritetsmekanism som kommer att tvingas på oss genom Europeiska unionens föreslagna migrations- och asylpakt. Detta är högst anmärkningsvärt, för redan 2016 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag med en specifik siffra för vad medlemsstater skulle betala om de inte tog emot asylsökande från andra EU-länder.Av en artikel i Politico från maj 2016 framgår att Europeiska kommissionen lagt fram ett förslag där EU-länder ska betala 2,8 miljoner kronor per asylsökande som man inte tar emot från andra EU-länder, genom EU:s omfördelning. EU-kommissionen har alltså gett ett besked: 2,8 miljoner kronor för varje asylsökande som Sverige inte tar emot. Här finns ett besked. Då undrar man vad migrationsministerns besked är.Om avgiften inte är 2,8 miljoner kronor per asylsökande som Sverige inte tar emot, vad är då avgiften? Om man säger att EU-kommissionens besked från 2016 inte gäller måste man ju ha ett annat besked. Det måste finnas en siffra som migrationsministern känner till. Annars får man utgå från att den föreslagna avgiften fortfarande ligger på 2,8 miljoner kronor för varje asylsökande som Sverige inte tar emot från andra EU-länder.Den avgift som EU-länder ska betala enligt solidaritetsmekanismen när de inte tar emot asylsökande från andra länder har som syfte att avskräcka EU-länder från att vägra ta emot asylsökande. Syftet är alltså att avskräcka från att inte ta emot. Avgiften kan därmed inte vara så låg att den inte avskräcker, då syftet redan från början har varit att avskräcka EU-länder från att inte ta emot asylsökande. Det är därför jag blir orolig och bekymrad när migrationsministern inte ger något besked när jag ställer några enkla frågor. Hur mycket kommer denna solidaritetsmekanism att kosta Sverige? Hur mycket kommer skattebetalarna att tvingas betala för invandringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm migrationsministern av någon märklig anledning inte vet hur mycket detta kommer att kosta, kommer migrationsministern då att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna solidaritetsmekanismen kommer att påverka statens budget?"}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"De frågor som jag ställt till migrationsministern ligger inom ett område som brukar vara viktigt för väljarna. Det handlar om hur stor pålaga som hamnar hos skattebetalarna om Sverige ansluter sig till en migrations- och asylpakt inom Europeiska unionen. Migrationsministern menar att det kommer att variera från år till år och att det inte är möjligt att bedöma hur betungande kostnaderna kommer att bli för statens budget och skattebetalarna.Trots att det finns prognoser för migrationens utveckling baserade på bland annat den politiska situationen samt demografin i olika länder går det inte att göra en bedömning av hur mycket migrations- och asylpakten kommer att kosta Sverige och de svenska skattebetalarna, enligt migrationsministern. Migrationsministern vill inte ens ge besked om hur mycket Sverige kommer att tvingas betala för varje asylsökande som vi inte vill ta emot genom den solidaritetsmekanism som kommer att tvingas på oss genom Europeiska unionens föreslagna migrations- och asylpakt. Detta är högst anmärkningsvärt, för redan 2016 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag med en specifik siffra för vad medlemsstater skulle betala om de inte tog emot asylsökande från andra EU-länder.Av en artikel i Politico från maj 2016 framgår att Europeiska kommissionen lagt fram ett förslag där EU-länder ska betala 2,8 miljoner kronor per asylsökande som man inte tar emot från andra EU-länder, genom EU:s omfördelning. EU-kommissionen har alltså gett ett besked: 2,8 miljoner kronor för varje asylsökande som Sverige inte tar emot. Här finns ett besked. Då undrar man vad migrationsministerns besked är.Om avgiften inte är 2,8 miljoner kronor per asylsökande som Sverige inte tar emot, vad är då avgiften? Om man säger att EU-kommissionens besked från 2016 inte gäller måste man ju ha ett annat besked. Det måste finnas en siffra som migrationsministern känner till. Annars får man utgå från att den föreslagna avgiften fortfarande ligger på 2,8 miljoner kronor för varje asylsökande som Sverige inte tar emot från andra EU-länder.Den avgift som EU-länder ska betala enligt solidaritetsmekanismen när de inte tar emot asylsökande från andra länder har som syfte att avskräcka EU-länder från att vägra ta emot asylsökande. Syftet är alltså att avskräcka från att inte ta emot. Avgiften kan därmed inte vara så låg att den inte avskräcker, då syftet redan från början har varit att avskräcka EU-länder från att inte ta emot asylsökande. Det är därför jag blir orolig och bekymrad när migrationsministern inte ger något besked när jag ställer några enkla frågor. Hur mycket kommer denna solidaritetsmekanism att kosta Sverige? Hur mycket kommer skattebetalarna att tvingas betala för invandringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm migrationsministern av någon märklig anledning inte vet hur mycket detta kommer att kosta, kommer migrationsministern då att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna solidaritetsmekanismen kommer att påverka statens budget?"}
+{"question":"  Har statsrådet för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism samt migrations- och asylpaktens övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget?","answer":"Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism och övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget samt om jag kommer att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten.Inledningsvis vill jag betona att de nu pågående förhandlingarna bygger på ett konceptpapper som det tjeckiska ordförandeskapet tog fram. Det innebär bland annat att förslaget till solidaritetsmekanism har reviderats väsentligt i förhållande till det förslag som Nima Gholam Ali Pour hänvisar till, med större frihet för medlemsstaterna att välja vad de vill bidra med till den solidaritetspool som föreslås.Att genomföra de beräkningar som Nima Gholam Ali Pour efterfrågar är utmanande av två skäl.För det första är det mycket svårt att göra prognoser för hur många personer som kommer att söka asyl i EU - än mer så under ett nytt regelverk. Parallellt med solidaritetsmekanismen diskuteras utvidgade ansvarsregler och obligatoriska gränsförfaranden samt screening och registrering i Eurodac. Utfallet i samtliga dessa förhandlingar, särskilt de om gränsförfaranden, kommer att ha stor påverkan på framtida migrationstryck och behov av solidaritetsåtgärder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör det andra är det förenat med stor osäkerhet att utifrån dessa prognoser beräkna hur mycket Sverige behöver bidra i form av solidaritet. Inte heller går det att i nuläget beräkna hur stor den solidaritetspool som föreslås kommer att bli.Regeringens bedömning är att förslagen i migrations- och asylpakten som helhet sannolikt kommer att innebära en tydlig minskning av asyltrycket på Sverige. Detta skulle innebära lägre kostnader för asylprövning och mottagande jämfört med vad som vore fallet med det regelverk som gäller i dag, i linje med den målsättning för den svenska politiken som regeringen och samarbetspartiet enats om."}
+{"question":"  Kommer statsrådet att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten?","answer":"Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att ta fram en kostnadsberäkning för hur den föreslagna migrations- och asylpaktens solidaritetsmekanism och övriga bestämmelser kommer att påverka statens budget samt om jag kommer att verka för att en ekonomisk analys ska ligga till grund för Sveriges förhållningssätt gentemot den föreslagna migrations- och asylpakten.Inledningsvis vill jag betona att de nu pågående förhandlingarna bygger på ett konceptpapper som det tjeckiska ordförandeskapet tog fram. Det innebär bland annat att förslaget till solidaritetsmekanism har reviderats väsentligt i förhållande till det förslag som Nima Gholam Ali Pour hänvisar till, med större frihet för medlemsstaterna att välja vad de vill bidra med till den solidaritetspool som föreslås.Att genomföra de beräkningar som Nima Gholam Ali Pour efterfrågar är utmanande av två skäl.För det första är det mycket svårt att göra prognoser för hur många personer som kommer att söka asyl i EU - än mer så under ett nytt regelverk. Parallellt med solidaritetsmekanismen diskuteras utvidgade ansvarsregler och obligatoriska gränsförfaranden samt screening och registrering i Eurodac. Utfallet i samtliga dessa förhandlingar, särskilt de om gränsförfaranden, kommer att ha stor påverkan på framtida migrationstryck och behov av solidaritetsåtgärder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör det andra är det förenat med stor osäkerhet att utifrån dessa prognoser beräkna hur mycket Sverige behöver bidra i form av solidaritet. Inte heller går det att i nuläget beräkna hur stor den solidaritetspool som föreslås kommer att bli.Regeringens bedömning är att förslagen i migrations- och asylpakten som helhet sannolikt kommer att innebära en tydlig minskning av asyltrycket på Sverige. Detta skulle innebära lägre kostnader för asylprövning och mottagande jämfört med vad som vore fallet med det regelverk som gäller i dag, i linje med den målsättning för den svenska politiken som regeringen och samarbetspartiet enats om."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Till att börja med vill jag verkligen framhålla att det här inte är lätta frågor, men regeringen har landat i att det är nödvändiga åtgärder för att få bukt med skuggsamhället som tyvärr har tillåtits växa och inte minst för att människor inte ska fara illa. Det finns målkonflikter, och dem ska man erkänna. Därför är det viktigt att en utredning får jobba i lugn och ro och göra de svåra avvägningar som måste göras.Jag är som sagt övertygad om att det behövs ett offentligt Sverige där samtliga myndigheter drar åt samma håll och där man gör vad man kan för att säkerställa att domstolsbeslut följs. Jag har stor respekt för de yrkesgrupper som känner oro för detta och upplever att det skulle vara väldigt svårt i deras yrkesroller. Det är därför regeringen tar frågan och behovet av en utredning på mycket stort allvar.Mot bakgrund av att det är en sådan svår målkonflikt vill jag också tacka Frida Tånghag för att hon lyfter den här frågan i den här interpellationen, för jag tycker att det är viktigt att den debatteras.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Till att börja med vill jag verkligen framhålla att det här inte är lätta frågor, men regeringen har landat i att det är nödvändiga åtgärder för att få bukt med skuggsamhället som tyvärr har tillåtits växa och inte minst för att människor inte ska fara illa. Det finns målkonflikter, och dem ska man erkänna. Därför är det viktigt att en utredning får jobba i lugn och ro och göra de svåra avvägningar som måste göras.Jag är som sagt övertygad om att det behövs ett offentligt Sverige där samtliga myndigheter drar åt samma håll och där man gör vad man kan för att säkerställa att domstolsbeslut följs. Jag har stor respekt för de yrkesgrupper som känner oro för detta och upplever att det skulle vara väldigt svårt i deras yrkesroller. Det är därför regeringen tar frågan och behovet av en utredning på mycket stort allvar.Mot bakgrund av att det är en sådan svår målkonflikt vill jag också tacka Frida Tånghag för att hon lyfter den här frågan i den här interpellationen, för jag tycker att det är viktigt att den debatteras.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Jag instämmer i att vi håller med varandra när det gäller problematiken. Men om vi hade tyckt lika hade vi varit med i samma parti. Nu är vi inte det.Jag vill ändå adressera det som jag började med. Genom att man enträget fortsätter att driva förslaget kommer det att bli otryggt hela vägen. Man har redan skapat en oro bland Sveriges läkarkår, socialsekreterare och vård- och omsorgspersonal. Den kommer att förstärkas, eftersom det är yrkesgrupper som lider av stor samvetsstress. Det är ett omfattande arbetsmiljöproblem. Röster ur fackföreningsrörelsen vittnar om hur stort problemet är i dag men även hur otroligt mycket större det kommer att bli om lagen blir verklighet. Det handlar om tillit mellan arbetskamrater, svikna förtroenden från allmänheten samt oro för repressalier. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHar inte regeringen annat att oroa sig över i tider av skenande inflation och en orolig omvärld? Den har dessutom redan gjort sig ovän med stora delar av Sveriges befolkning. När jag säger att det är en lag som ingen vill ha innefattar det stora delar av Sacos över 1 miljon medlemmar i samtliga förbund.Att införa en så kallad informationsplikt är inte en enskild, isolerad åtgärd. Det är ett beslut som kommer att få konsekvenser för hela samhället. Den grund som en rättsstat bygger på är ändå tillit och förtroende mellan människor. Det är inget som en angiverilag kommer att uppmuntra till. Repressiv politik får negativ effekt i hela samhället, över hela skalan."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Jag instämmer i att vi håller med varandra när det gäller problematiken. Men om vi hade tyckt lika hade vi varit med i samma parti. Nu är vi inte det.Jag vill ändå adressera det som jag började med. Genom att man enträget fortsätter att driva förslaget kommer det att bli otryggt hela vägen. Man har redan skapat en oro bland Sveriges läkarkår, socialsekreterare och vård- och omsorgspersonal. Den kommer att förstärkas, eftersom det är yrkesgrupper som lider av stor samvetsstress. Det är ett omfattande arbetsmiljöproblem. Röster ur fackföreningsrörelsen vittnar om hur stort problemet är i dag men även hur otroligt mycket större det kommer att bli om lagen blir verklighet. Det handlar om tillit mellan arbetskamrater, svikna förtroenden från allmänheten samt oro för repressalier. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHar inte regeringen annat att oroa sig över i tider av skenande inflation och en orolig omvärld? Den har dessutom redan gjort sig ovän med stora delar av Sveriges befolkning. När jag säger att det är en lag som ingen vill ha innefattar det stora delar av Sacos över 1 miljon medlemmar i samtliga förbund.Att införa en så kallad informationsplikt är inte en enskild, isolerad åtgärd. Det är ett beslut som kommer att få konsekvenser för hela samhället. Den grund som en rättsstat bygger på är ändå tillit och förtroende mellan människor. Det är inget som en angiverilag kommer att uppmuntra till. Repressiv politik får negativ effekt i hela samhället, över hela skalan."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu blandas många olika begrepp ihop. Jag tror att vi måste reda ut det lite.Återvandring handlar om personer som har tillstånd att vistas här men som känner att de inte kommer till sin rätt och därför vill återvända till sitt hemland. Det finns stöd att få för det. Men det gäller personer som har rätt att vistas här.Om vi i stället pratar om personer som inte har rätt att vistas här är det bland annat personer som inte har legaliserat sin vistelse, det vill säga kommit hit utan att ge sig till känna. Det är i sig problematiskt, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv, vilket jag lyfte upp inledningsvis. Men det handlar också om personer som gett sig till känna, fått sin asylansökan prövad men fått beslut om att de inte har skyddsskäl.Man ska inte blanda ihop det med personer som fått beslut om hinder för verkställighet, som Frida Tånghag också var inne på. Om man av olika skäl inte kan utvisas till exempelvis ett hemland finns det möjlighet att beviljas uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet. Då har man också rätt att vistas här i landet.Det som informationsplikten tar sikte på är personer som inte har rätt att vistas här och som är en del av ett växande skuggsamhälle. Den här regeringen och samarbetspartiet kan inte bara stå bredvid och titta på medan det växer och människor far illa.Jag och Frida Tånghag håller egentligen med varandra om en stor del av problembeskrivningen. Sedan landar vi i diametralt olika uppfattningar. Så är det kanske när man är moderat respektive vänsterpartist. Jag instämmer helt i Frida Tånghags beskrivning av att människor far väldigt illa i skuggsamhället. Men jag förstår inte slutsatsen när det gäller ett barn som har fått sina asylskäl prövade och där man har landat i att barnet inte har asylskäl. Varför ska myndigheterna då stötta en illegal uppväxt här i landet, i skuggsamhället? Är det verkligen för barnets bästa? Jag betvivlar verkligen det.Jag tror att det absolut bästa för barnet är att man följer det beslut som har fattats i en rättssäker process av myndigheter, ofta även av domstol, och återvänder till det land som man ska utvisas till för att bygga upp ett nytt liv där. Föräldrarna har en mycket långtgående skyldighet att följa det beslutet, för att värna sitt eget barns bästa."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu blandas många olika begrepp ihop. Jag tror att vi måste reda ut det lite.Återvandring handlar om personer som har tillstånd att vistas här men som känner att de inte kommer till sin rätt och därför vill återvända till sitt hemland. Det finns stöd att få för det. Men det gäller personer som har rätt att vistas här.Om vi i stället pratar om personer som inte har rätt att vistas här är det bland annat personer som inte har legaliserat sin vistelse, det vill säga kommit hit utan att ge sig till känna. Det är i sig problematiskt, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv, vilket jag lyfte upp inledningsvis. Men det handlar också om personer som gett sig till känna, fått sin asylansökan prövad men fått beslut om att de inte har skyddsskäl.Man ska inte blanda ihop det med personer som fått beslut om hinder för verkställighet, som Frida Tånghag också var inne på. Om man av olika skäl inte kan utvisas till exempelvis ett hemland finns det möjlighet att beviljas uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet. Då har man också rätt att vistas här i landet.Det som informationsplikten tar sikte på är personer som inte har rätt att vistas här och som är en del av ett växande skuggsamhälle. Den här regeringen och samarbetspartiet kan inte bara stå bredvid och titta på medan det växer och människor far illa.Jag och Frida Tånghag håller egentligen med varandra om en stor del av problembeskrivningen. Sedan landar vi i diametralt olika uppfattningar. Så är det kanske när man är moderat respektive vänsterpartist. Jag instämmer helt i Frida Tånghags beskrivning av att människor far väldigt illa i skuggsamhället. Men jag förstår inte slutsatsen när det gäller ett barn som har fått sina asylskäl prövade och där man har landat i att barnet inte har asylskäl. Varför ska myndigheterna då stötta en illegal uppväxt här i landet, i skuggsamhället? Är det verkligen för barnets bästa? Jag betvivlar verkligen det.Jag tror att det absolut bästa för barnet är att man följer det beslut som har fattats i en rättssäker process av myndigheter, ofta även av domstol, och återvänder till det land som man ska utvisas till för att bygga upp ett nytt liv där. Föräldrarna har en mycket långtgående skyldighet att följa det beslutet, för att värna sitt eget barns bästa."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Statsrådet adresserar skuggsamhället. Att befinna sig i det så kallade skuggsamhället och leva som papperslös innebär att leva i otrygghet. Papperslösa tillhör samhällets mest utsatta. Men att vara papperslös är inte detsamma som att sakna giltigt pass eller id-handling.Ingen människa är illegal. Man har enligt lag rätt till sjukvård, och barnen har rätt att gå i skola. Det är rättigheter som i många fall även i dag är svåra att förverkliga, på grund av rädslan att bli upptäckt. Därmed blir varje kontakt med myndigheter för att söka hjälp, ta del av det offentliga eller anmäla ett brott förknippad med risk. Det är en rädsla som kommer att öka. Fler kommer att hålla sig undan i större omfattning. Man kommer att avstå från att söka nödvändig vård, och barn kommer att hållas hemma från skolan.Det skuggsamhälle som statsrådet ska bekämpa kommer att växa. Fler människor kommer att löpa större risk att bli utnyttjade över hela skalan. Det handlar om alltifrån prostitution till att bli lätta byten i arbetslivskriminalitet eller organiserad brottslighet. Många av dem som kommer att få betala för regeringens förslag är barn. Det är barn som har fötts och vuxit upp som papperslösa. Det börjar bli tjatigt att säga att barnkonventionen nu är lag i Sverige. Men det behöver tydligen upprepas. Barnkonventionen tar inte hänsyn till om man är asylsökande, papperslös eller bofast och svensk medborgare. Om man bor i Sverige och är barn har man rätt till utbildning. Men ju längre tiden går desto mer verkar det som att barnkonventionen ska underordnas all annan lagstiftning i Sverige.Linjen som går ut på att skrämma i väg asylsökande från Sverige genom att ge otrygga och otillräckliga levnadsförhållanden, låg ersättning och undermåligt boende uppmuntrar inte till återvandring. Detta har Röda Korset slagit fast genom långvarigt arbete med frågan. Det förverkar bara förtroendet för samhället och myndigheterna. Skuggsamhället kommer inte att stävjas av detta. Det kommer att växa och bli ännu djupare.En annan parameter som måste belysas är att alla inte kan utvisas. Det handlar om statslösa och andra personer som saknar land att utvisas till eller tas emot av. Det visar rapporter från både Delmi och Riksrevisionen.Att vara papperslös är ett tillstånd som vi som land har skapat och som vi kan avhjälpa. Men det gör man inte med lagar som vänder människor mot varandra och som skapar strukturer där förtroende och tillit rivs sönder. Ett sådant samhälle är bara rättslöst och otryggt.Med anledning av det skulle jag vilja veta vilka fakta statsrådet har som stöd för att lagen kommer att få den effekt som statsrådet säger."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Statsrådet adresserar skuggsamhället. Att befinna sig i det så kallade skuggsamhället och leva som papperslös innebär att leva i otrygghet. Papperslösa tillhör samhällets mest utsatta. Men att vara papperslös är inte detsamma som att sakna giltigt pass eller id-handling.Ingen människa är illegal. Man har enligt lag rätt till sjukvård, och barnen har rätt att gå i skola. Det är rättigheter som i många fall även i dag är svåra att förverkliga, på grund av rädslan att bli upptäckt. Därmed blir varje kontakt med myndigheter för att söka hjälp, ta del av det offentliga eller anmäla ett brott förknippad med risk. Det är en rädsla som kommer att öka. Fler kommer att hålla sig undan i större omfattning. Man kommer att avstå från att söka nödvändig vård, och barn kommer att hållas hemma från skolan.Det skuggsamhälle som statsrådet ska bekämpa kommer att växa. Fler människor kommer att löpa större risk att bli utnyttjade över hela skalan. Det handlar om alltifrån prostitution till att bli lätta byten i arbetslivskriminalitet eller organiserad brottslighet. Många av dem som kommer att få betala för regeringens förslag är barn. Det är barn som har fötts och vuxit upp som papperslösa. Det börjar bli tjatigt att säga att barnkonventionen nu är lag i Sverige. Men det behöver tydligen upprepas. Barnkonventionen tar inte hänsyn till om man är asylsökande, papperslös eller bofast och svensk medborgare. Om man bor i Sverige och är barn har man rätt till utbildning. Men ju längre tiden går desto mer verkar det som att barnkonventionen ska underordnas all annan lagstiftning i Sverige.Linjen som går ut på att skrämma i väg asylsökande från Sverige genom att ge otrygga och otillräckliga levnadsförhållanden, låg ersättning och undermåligt boende uppmuntrar inte till återvandring. Detta har Röda Korset slagit fast genom långvarigt arbete med frågan. Det förverkar bara förtroendet för samhället och myndigheterna. Skuggsamhället kommer inte att stävjas av detta. Det kommer att växa och bli ännu djupare.En annan parameter som måste belysas är att alla inte kan utvisas. Det handlar om statslösa och andra personer som saknar land att utvisas till eller tas emot av. Det visar rapporter från både Delmi och Riksrevisionen.Att vara papperslös är ett tillstånd som vi som land har skapat och som vi kan avhjälpa. Men det gör man inte med lagar som vänder människor mot varandra och som skapar strukturer där förtroende och tillit rivs sönder. Ett sådant samhälle är bara rättslöst och otryggt.Med anledning av det skulle jag vilja veta vilka fakta statsrådet har som stöd för att lagen kommer att få den effekt som statsrådet säger."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Frida Tånghag pratar om anmälningsplikt för offentligt anställda men verkar tyvärr varken ha läst Tidöavtalet eller lyssnat till mitt svar. Undantag från anmälningsplikten behöver utredas närmare, och det kommer att göras. Jag kan inte föregripa resultatet av denna utredning.Det är ingen angiverilag. Det handlar om offentligt anställda som i sin tjänstemannaroll förväntas verka för att beslut fattade av domstol eller myndighet också efterlevs.Frida Tånghag nämner till exempel socialsekreterare, och utan att föregripa utredningen förstår jag att det i deras yrkesutövning är en svår situation. Men samtidigt är det problematiskt när exempelvis socialtjänsten i Malmö väljer att betala ut försörjningsstöd till personer som inte har rätt att vistas här. Då sänder samhället de facto två olika signaler: En domstol eller myndighet säger att en person ska lämna landet medan en annan myndighet betalar för samma persons uppehälle här i landet. Därför tycker vi att det är viktigt att utreda hur man bättre kan säkerställa att myndigheter jobbar i samma riktning.I allt lagstiftningsarbete ingår givetvis att säkerställa att det sker i enlighet med de internationella konventioner och den EU-rätt vi är bundna av. Det kommer vi givetvis att göra även i detta arbete.Jag är övertygad om att det här inte är en lag som ingen vill ha, som Frida Tånghag säger. Vi är många som menar att den är nödvändig för att bekämpa skuggsamhället, som Vänsterpartiet dessvärre har varit med om att låta växa de senaste åren då Socialdemokraterna har suttit vid makten.Vi måste komma ihåg att det inte ligger i någons intresse att ha ett skuggsamhälle. Vi får framför allt inte glömma bort att många, inte minst kvinnor och barn, far väldigt illa i skuggsamhället. Därför borde det, för alla som är demokratiskt aktiva, som jag ser det vara en självklarhet att försöka skapa ett regelverk som inte uppmuntrar och göder skuggsamhället, där så många far så illa.Man glömmer ofta, vilket också framkommer i Frida Tånghags anförande, att det handlar om personer som i många fall har fått sin rätt till uppehållstillstånd här prövad i inte bara en utan flera instanser. I de fall myndigheter träffar på personer som inte har fått sin sak prövad kan man undra varför de personerna inte har försökt legalisera sin vistelse här. Är det kanske för att de har något att dölja? Alldeles oavsett är det bra när vi träffar på personer som vistas här illegalt, dels för att det kan innebära risker för Sverige och för enskilda, dels för att de människorna ofta riskerar att fara väldigt illa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har nu en regering som vågar se problemen och som vågar presentera lösningar, som inte alltid är bekväma men nödvändiga. Det som behövs är ordning och reda i migrationspolitiken. Sverige behöver få kontroll över vilka som befinner sig i landet. Ytterst är det en fråga om landets säkerhet."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Frida Tånghag pratar om anmälningsplikt för offentligt anställda men verkar tyvärr varken ha läst Tidöavtalet eller lyssnat till mitt svar. Undantag från anmälningsplikten behöver utredas närmare, och det kommer att göras. Jag kan inte föregripa resultatet av denna utredning.Det är ingen angiverilag. Det handlar om offentligt anställda som i sin tjänstemannaroll förväntas verka för att beslut fattade av domstol eller myndighet också efterlevs.Frida Tånghag nämner till exempel socialsekreterare, och utan att föregripa utredningen förstår jag att det i deras yrkesutövning är en svår situation. Men samtidigt är det problematiskt när exempelvis socialtjänsten i Malmö väljer att betala ut försörjningsstöd till personer som inte har rätt att vistas här. Då sänder samhället de facto två olika signaler: En domstol eller myndighet säger att en person ska lämna landet medan en annan myndighet betalar för samma persons uppehälle här i landet. Därför tycker vi att det är viktigt att utreda hur man bättre kan säkerställa att myndigheter jobbar i samma riktning.I allt lagstiftningsarbete ingår givetvis att säkerställa att det sker i enlighet med de internationella konventioner och den EU-rätt vi är bundna av. Det kommer vi givetvis att göra även i detta arbete.Jag är övertygad om att det här inte är en lag som ingen vill ha, som Frida Tånghag säger. Vi är många som menar att den är nödvändig för att bekämpa skuggsamhället, som Vänsterpartiet dessvärre har varit med om att låta växa de senaste åren då Socialdemokraterna har suttit vid makten.Vi måste komma ihåg att det inte ligger i någons intresse att ha ett skuggsamhälle. Vi får framför allt inte glömma bort att många, inte minst kvinnor och barn, far väldigt illa i skuggsamhället. Därför borde det, för alla som är demokratiskt aktiva, som jag ser det vara en självklarhet att försöka skapa ett regelverk som inte uppmuntrar och göder skuggsamhället, där så många far så illa.Man glömmer ofta, vilket också framkommer i Frida Tånghags anförande, att det handlar om personer som i många fall har fått sin rätt till uppehållstillstånd här prövad i inte bara en utan flera instanser. I de fall myndigheter träffar på personer som inte har fått sin sak prövad kan man undra varför de personerna inte har försökt legalisera sin vistelse här. Är det kanske för att de har något att dölja? Alldeles oavsett är det bra när vi träffar på personer som vistas här illegalt, dels för att det kan innebära risker för Sverige och för enskilda, dels för att de människorna ofta riskerar att fara väldigt illa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige har nu en regering som vågar se problemen och som vågar presentera lösningar, som inte alltid är bekväma men nödvändiga. Det som behövs är ordning och reda i migrationspolitiken. Sverige behöver få kontroll över vilka som befinner sig i landet. Ytterst är det en fråga om landets säkerhet."}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.För att bekämpa skuggsamhället vill högerregeringen införa en informationsplikt, eller med andra ord en angiverilag, ämnad för Sveriges välfärdspersonal.Jag har valt att fråga statsrådet om hon ämnar gå fram med en utredning om en angiverilag för anställda inom hela välfärdssektorn trots att det är en lag som ingen vill ha.Strax efter att förslaget presenterats valde många inom de berörda yrkesområdena att öppet kritisera förslaget, och inte lite heller. Lärarförbundet gjorde en markering i oktober 2022, fackförbundet Dik i november 2022, anställda inom vården i december 2022 och Västra Götalandsregionen i december 2022 - något som de också följde upp och stod fast vid i mars. Den nationella kampanjen Vi anger inte kom också i mars och även den debattartikel där Sekos samtliga 21 medlemsförbund kraftigt markerade mot förslaget.Detta visar tydligt vad det handlar om. Jag citerar ur debattartikeln: \"Det kan handla om professioner inom vård och omsorg som behöver ange patienter, bibliotekarier som får agera informanter och socialsekreterare som tvingas anmäla människor i behov av stöd och hjälp. Professioner som i högsta grad bygger sitt arbete på tillit och förtroendefulla relationer.\" Åsikterna går inte på något sätt isär. Det är en samstämmig och tydlig bild som kommer från dem som lagen föreslås gälla: ett kompakt och tydligt motstånd. En angiverilag strider mot all etik och moral som gäller de berörda yrkesgrupperna och kolliderar med redan befintlig lagstiftning som är tvingande.Vilka lagar är det tänkt att angiverilagen ska trumfa? Vad ska konsekvenserna bli? Vad tänker sig regeringen för straffvärde - böter, fängelse eller avsked? Statsrådets samarbetsparti Sverigedemokraterna har tydligt sagt att konsekvensen ska bli avsked. Ska lagstiftningen verkligen diktera villkoren på arbetsmarknaden?Tidigare har statsrådet genomgående svarat att hon inte vill föregripa utredningen, och nu tillägger hon att myndigheterna behöver samarbeta och inte motverka varandra. Är det statsrådets bild att det händer i dag? Är det därför hon håller fast vid en utredning som ingen vill ha och som riskerar att göra anställda inom välfärden till lagbrytare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet har även sagt att utredningen ska utreda närmare om det kan finnas situationer där en anmälan strider mot ömmande värden. Låt mig åter citera debattartikeln: \"Det räcker inte att det i Tidöavtalet står att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, exempelvis i sjukvården, och att ett sådant undantag ska utredas närmare. Undantagen kan inte begränsas till enskilda situationer utan måste omfatta många av våra yrkesområden.\"Med ett flertal lagstiftningar i ryggen, etiska koder och sekretess borde undantag inte gälla enskilda situationer utan inkludera samtlig personal inom vård och omsorg. Vem är lagen till för?"}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.För att bekämpa skuggsamhället vill högerregeringen införa en informationsplikt, eller med andra ord en angiverilag, ämnad för Sveriges välfärdspersonal.Jag har valt att fråga statsrådet om hon ämnar gå fram med en utredning om en angiverilag för anställda inom hela välfärdssektorn trots att det är en lag som ingen vill ha.Strax efter att förslaget presenterats valde många inom de berörda yrkesområdena att öppet kritisera förslaget, och inte lite heller. Lärarförbundet gjorde en markering i oktober 2022, fackförbundet Dik i november 2022, anställda inom vården i december 2022 och Västra Götalandsregionen i december 2022 - något som de också följde upp och stod fast vid i mars. Den nationella kampanjen Vi anger inte kom också i mars och även den debattartikel där Sekos samtliga 21 medlemsförbund kraftigt markerade mot förslaget.Detta visar tydligt vad det handlar om. Jag citerar ur debattartikeln: \"Det kan handla om professioner inom vård och omsorg som behöver ange patienter, bibliotekarier som får agera informanter och socialsekreterare som tvingas anmäla människor i behov av stöd och hjälp. Professioner som i högsta grad bygger sitt arbete på tillit och förtroendefulla relationer.\" Åsikterna går inte på något sätt isär. Det är en samstämmig och tydlig bild som kommer från dem som lagen föreslås gälla: ett kompakt och tydligt motstånd. En angiverilag strider mot all etik och moral som gäller de berörda yrkesgrupperna och kolliderar med redan befintlig lagstiftning som är tvingande.Vilka lagar är det tänkt att angiverilagen ska trumfa? Vad ska konsekvenserna bli? Vad tänker sig regeringen för straffvärde - böter, fängelse eller avsked? Statsrådets samarbetsparti Sverigedemokraterna har tydligt sagt att konsekvensen ska bli avsked. Ska lagstiftningen verkligen diktera villkoren på arbetsmarknaden?Tidigare har statsrådet genomgående svarat att hon inte vill föregripa utredningen, och nu tillägger hon att myndigheterna behöver samarbeta och inte motverka varandra. Är det statsrådets bild att det händer i dag? Är det därför hon håller fast vid en utredning som ingen vill ha och som riskerar att göra anställda inom välfärden till lagbrytare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet har även sagt att utredningen ska utreda närmare om det kan finnas situationer där en anmälan strider mot ömmande värden. Låt mig åter citera debattartikeln: \"Det räcker inte att det i Tidöavtalet står att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, exempelvis i sjukvården, och att ett sådant undantag ska utredas närmare. Undantagen kan inte begränsas till enskilda situationer utan måste omfatta många av våra yrkesområden.\"Med ett flertal lagstiftningar i ryggen, etiska koder och sekretess borde undantag inte gälla enskilda situationer utan inkludera samtlig personal inom vård och omsorg. Vem är lagen till för?"}
+{"question":"Avser regeringen att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som beskrivs ovan?","answer":"Frida Tånghag har frågat mig om regeringen avser att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som har beskrivits i interpellationen och om jag avser att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs i interpellationen skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare.För att skapa en hållbar asyl- och migrationspolitik prioriterar regeringen bekämpandet av det så kallade skuggsamhället. Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med de problem det medför.Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och likhet inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas. Det är även viktigt att myndigheterna har kännedom om vilka som befinner sig i Sverige.En rad åtgärder har vidtagits och ska vidtas för att öka återvändandet och motverka ytterligare framväxt av skuggsamhället. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn pågående utredning om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten har bland annat i uppdrag att utreda och ta ställning till om informationsutbyte mellan myndigheter kan ske i större utsträckning än i dag för att stärka arbetet med verkställighet. Det är angeläget att ett utökat informationsutbyte kommer på plats.Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram tilläggsdirektiv till utredningen, bland annat gällande frågan om informationsutbyte mellan myndigheter.Utgångspunkten måste vara att våra myndigheter ska samarbeta med varandra, inte motarbeta varandra. Den som fått ett avlägsnandebeslut har haft möjligheten att få sitt ärende prövat i inte bara en utan flera instanser.Som framgår av Tidöavtalet behöver undantag från informationsplikten, exempelvis för situationer inom sjukvården, utredas närmare, och jag vill inte föregripa resultatet av det arbetet.Regeringen kommer att fortsätta att göra allt den kan för att komma till rätta med problemen med det växande skuggsamhället, och jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet efterlevs."}
+{"question":"Avser statsrådet att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs ovan skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare?","answer":"Frida Tånghag har frågat mig om regeringen avser att gå fram med en lagstiftning trots den kritik från berörda yrkesgrupper som har beskrivits i interpellationen och om jag avser att gå vidare med en lagstiftning som enligt vad som beskrivs i interpellationen skulle riskera att göra offentligt anställda till lagbrytare.För att skapa en hållbar asyl- och migrationspolitik prioriterar regeringen bekämpandet av det så kallade skuggsamhället. Målsättningen är att förhindra att personer vistas och lever i Sverige utan att ha rätt till det och att komma till rätta med de problem det medför.Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och likhet inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas. Det är även viktigt att myndigheterna har kännedom om vilka som befinner sig i Sverige.En rad åtgärder har vidtagits och ska vidtas för att öka återvändandet och motverka ytterligare framväxt av skuggsamhället. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn pågående utredning om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten har bland annat i uppdrag att utreda och ta ställning till om informationsutbyte mellan myndigheter kan ske i större utsträckning än i dag för att stärka arbetet med verkställighet. Det är angeläget att ett utökat informationsutbyte kommer på plats.Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram tilläggsdirektiv till utredningen, bland annat gällande frågan om informationsutbyte mellan myndigheter.Utgångspunkten måste vara att våra myndigheter ska samarbeta med varandra, inte motarbeta varandra. Den som fått ett avlägsnandebeslut har haft möjligheten att få sitt ärende prövat i inte bara en utan flera instanser.Som framgår av Tidöavtalet behöver undantag från informationsplikten, exempelvis för situationer inom sjukvården, utredas närmare, och jag vill inte föregripa resultatet av det arbetet.Regeringen kommer att fortsätta att göra allt den kan för att komma till rätta med problemen med det växande skuggsamhället, och jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet efterlevs."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Regeringen är väl medveten om att vi här gör en avvägning mellan olika intressen, men vi ser också frågan ur ett bredare säkerhetsperspektiv. Som jag sa är Kosovo i dag det enda landet på västra Balkan utan viseringsfrihet, och fortsatt isolering innebär risker.Ludvig Aspling tar upp problemet med att det finns länder som bryter mot viseringsregelverket. Jag delar helt uppfattningen att det har hänt alldeles för lite, och det är precis därför jag har initierat en förändring i ministerrådet. Jag är glad att det fanns en bred uppslutning bakom ett förändrat regelverk med mer effektiva möjligheter till suspendering av viseringsfrihet och att kommissionen har åtagit sig att ta fram ett sådant reformförslag. Detta är viktigt på riktigt.Avslutningsvis: Nima Gholam Ali Pour sa inledningsvis att det bara finns ett parti som bryr sig om landets trygghet. Det stämmer inte. Det finns flera.Även jag vill tacka för ett gott samarbete med samarbetspartiet för att genomföra de viktiga reformer Sverige behöver för en ökad trygghet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Nu sjunger migrationsministern för kören - detta är naturligtvis saker som vi är överens om och som Sverigedemokraterna har tjatat om i år och dagar. Både Europeiska unionen och den svenska regeringen måste ta dessa frågor på större allvar än vad man har gjort, och nu händer det faktiskt saker. Det är helt sant att det nya Etiassystemet kommer att innebära en betydligt bättre kontroll över dem som reser in i och ut ur unionen, och detta är naturligtvis någonting som Sverigedemokraterna står bakom.Vad gäller anpassningen av viseringspolicy till EU:s regelverk får man väl säga att arbetet har gått så där. Det finns starka indikationer på att vissa länder bryter mot EU:s regelverk, men dessa länder har fortfarande kvar sina viseringsfördelar. Det har ju inte fattats några drastiska beslut, även om det har pratats en del och även om statsrådet på ett förtjänstfullt sätt har tagit upp saken i bland annat Europeiska rådet.De punkter som statsrådet lyfter fram som positiva är asylsökande och återtagande. Detta är väl det minsta man kan kräva. Något slags bottenplatta för att ett land ska få viseringsfrihet borde vara att vi inte har strömmar av asylsökande som kommer från det landet, för då råder det uppenbarligen en situation som inte medger att landet kan hålla koll på sina egna medborgare och leverera korrekt information om vem som reser ut ur landet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven återtagande borde vara något slags bottenplatta. Utan ett fungerande återtagande ska man absolut inte ha någon viseringsfrihet över huvud taget. Avslutningsvis vill jag åter tacka statsrådet för det goda samarbete vi har haft på migrationspolitikens område. Denna regering kommer att göra väldigt mycket bra för Sverige om man håller kursen framöver, och jag är jätteglad över att få vara en del av detta samarbete. Det betyder dock inte att vi är överens om allt, och detta är en sådan punkt.Men återigen: Tack för det arbete ni gör!"}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"När det gäller de risker som båda ledamöterna har lyft fram har jag absolut sagt att jag ser dem och att det har skett en avvägning där vi har landat i att fördelarna ändå väger upp. Det här är inte alltid enkla avvägningar, men det har alltså skett en avvägning.När det gäller risken för illegal migration kommer vi, något försenat, att sjösätta Etias, som kommer att innebära registrering för viseringsfria personer som vill resa in i EU. Där kommer det också att ske en säkerhetsprövning. Detta är oerhört viktigt, och det är också någonting som har framförts i förhandlingarna om viseringsfrihet för Kosovo.När det gäller risken för illegal arbetskraft har vi ett gemensamt och väldigt viktigt arbete i att komma åt skuggsamhället. Vi kommer att gå fram med många åtgärder som jag tror är nödvändiga av flera skäl. När det gäller den mer reglerade arbetskraftsinvandringen kommer vi att skärpa kraven väsentligt, vilket jag tror kommer att leda till en mer balanserad situation.Jag konstaterar att risken för asylsökande är begränsad. Antalet asylsökande från Kosovo har minskat kraftigt under de senaste åren. Det senaste decenniet har vi sett en minskning med 90 procent. Migrationsverket bedömer också att risken är mindre jämfört med andra länder i närområdet eftersom Kosovo finns med på listan över säkra ursprungsländer. Migrationsverket är också tydligt med att återvändandet till Kosovo fungerar mycket bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag går tillbaka till den bredare bilden och vikten av att kunna både bevilja viseringsfrihet och hantera de risker som detta medför. Det pågår, som jag nämnde, ett reformarbete när det gäller den gemensamma viseringspolitiken i EU och Schengenområdet. Under det svenska ordförandeskapet i EU har jag initierat en diskussion med mina motsvarigheter dels om hur kraven för viseringsfrihet kan ses över och hur de löpande ska följas upp, vilket är viktigt, dels om hur suspendering av viseringsfrihet ska kunna ske på ett mer effektivt sätt när det uppstår behov.Det svenska initiativet innebär att såväl beviljande som suspendering av viseringsfrihet ska kunna ske utifrån tydliga kriterier. I dag fattas beslut om viseringsförändringar i rådet helt och hållet utifrån politiska bedömningar. Det har lett till mindre förutsägbarhet för tredjeland och stor tröghet när det väl behöver fattas tuffa beslut om att begränsa viseringsfrihet.Regeringen har fått ett brett stöd från medlemsstaterna, och kommissionen har åtagit sig att presentera förslag på hur detta ska kunna genomföras. Jag är optimistisk när det gäller att nå en ordning där missbruk kan beivras betydligt snabbare och där underlaget för beslut i viseringsfrågor blir bättre.De länder som är viseringsfria till Schengenområdet måste anpassa sin viseringspolitik till EU:s även efter att beslut har fattats. Detta har blivit tydligt inte minst vad gäller utvecklingen på västra Balkan.Utöver en förbättrad uppföljning och suspenderingsmöjligheter kommer Etias, som jag nämnde, vid sitt ikraftträdande att förbättra möjligheterna att upptäcka säkerhetshot och irreguljär migration utan att viseringskrav införs. I frågan om Kosovo skulle dessa förändringar - Etias och en reformerad suspenderingsmekanism - ge oss bättre förutsättningar att hantera en situation som också förändras över tid."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Med tanke på att Sverige har haft och fortsätter att ha problem med ekonomiska migranter blir visumfrihet för medborgare från Kosovo en belastning för Sverige. Kosovo är ett land som har sociala och ekonomiska problem samt säkerhetsproblem. Det finns inget som tyder på att detta kommer att ändras inom den närmaste tiden.Jag tycker inte att migrationsministern ska bli överraskad när medborgare från Kosovo kommer till Sverige och stärker Sveriges skuggsamhälle. Migrationsministern ska inte heller bli överraskad när Kosovo blir ett land som används som en färdled för att ta sig in i EU och så småningom till Sverige. Det jag är överraskad över är att migrationsministern helt och hållet har missat denna problembild.Vi måste se vad som är bra för Sverige, och mycket talar för att visumfrihet för medborgare från Kosovo inte är bra för Sverige. En femtedel av Kosovos befolkning lever i fattigdom. Det gör landet till ett av Europas fattigaste länder. Det är för detta lands medborgare som EU har infört visumfrihet med stöd av Sveriges regering.Kosovo har en omfattande illegal ekonomi bestående av narkotikahandel, cigarettsmuggling, prostitution och människohandel. Det är uppenbart att visumfrihet till medborgare från Kosovo kommer att göra Sverige otryggare. Det är tråkigt att migrationsministern inte förstår detta."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill än en gång påminna om att det svenska språket bör användas i kammaren - även av demokratiska skäl, så att alla de som följer debatten kan förstå vad som sägs i Sveriges riksdag."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Inledningsvis tänkte jag bara säga att praxis i kammaren så som jag har uppfattat den är att kortare citat på engelska, ur papper som inte har översatts till svenska, brukar vara acceptabelt. Annars skulle vi behöva en auktoriserad översättare för att kunna återge citatet korrekt, och det verkar väl något onödigt när det är på engelska.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tänkte att vi skulle hoppa vidare till ett annat kapitel i landrapporten och titta på vad det står om ett problemkomplex som borde eka bekant här i Sverige, nämligen islamism plus fattigdom och migration. Så här står det på sidan 51 i kommissionens landrapport: \"Challenges in countering terrorism and preventing and countering violent extremism and radicalisation remain. Militant Salafist ideology and ethnonational movements continue to be present in the region, including Kosovo, and remain a threat.\"Kosovo har ett väldokumenterat och välkänt problem med våldsbejakande islamism. Enligt Kosovar Center for Security Studies, som är en lokal, icke-statlig organisation, har Kosovo haft fler terrorkrigsresande till Islamiska staten per capita än något annat land i Europa. Det är inget dåligt rekord - fler än något annat land! Man är nummer ett. Organisationen beskriver problemet så här: The poor economic conditions experienced after the war have continued, and have meant that religious and political Islamic groups have gained more credibility than the government. Det tycker jag inte låter jättebra. Den höga graden av radikalisering gör Kosovo till en naturlig inkörsport för islamisk terrorism i Europa, och det har redan skett flera gripanden av denna typ av personer som har planerat attacker mot mål i EU. I detta läge måste man fråga sig: Har vi ett problem med organiserad radikal islamism här i Sverige? Jag vill hävda att vi har det. Är det då smart att öppna upp för visumfrihet för ett helt land när vi vet att Sverige brukar bli ett väldigt attraktivt resmål för sådana här personer? Nej, jag skulle inte säga det. Sverige behöver mindre islamism - inte mer.Kosovo är också ett av de fattigaste länderna i Europa. Ungefär en fjärdedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och är beroende av försörjningsstöd, och försörjning från släktingar som jobbar utomlands är något som är väldigt utbrett. Enligt en tidigare chef för den albanska statistikmyndigheten spenderar folk ungefär hälften av sina legala inkomster - alltså hälften av lönen - på bröd.Det är inte så att jag står här och klandrar dessa personer för att de är fattiga. Det är jättetråkigt, och jag önskar naturligtvis att de kunde få ordning på sitt land och få en bättre fungerande ekonomi. Men året är ju ändå 2023, och vi borde ha kommit så långt att vi vet vad som händer när vi öppnar upp gränserna och uppmanar till migration från länder som har en betydligt lägre levnadsstandard. Vi behöver inte fler personer som söker sig hit och som är tvingade att jobba svart, konkurrera med låg lön eller begå brott. Ser statsrådet verkligen ingen risk för att detta faktiskt kommer att bli ett problem?Jag upplevde att statsrådet tidigare i debatten hänvisade till den lite mer övergripande geostrategiska diskussionen och till att det är viktigt att detta land knyts närmare EU och inte blir en lydstat till Ryssland, Turkiet eller vilka regionala makter som nu skulle kunna vara intresserade av att ha fotfäste där. Självklart är det så, men man ska komma ihåg att ungefär 90 procent av Kosovos handel går till Europeiska unionen. Det här landet är helt och hållet beroende av EU som det är. De kommer inte att ställa om hela sin ekonomi för att i stället bli en lydstat till Ryssland - det är ju helt osannolikt. De är helt beroende av EU. Vi har en stark förhandlingsposition, och vi kan kräva betydligt mer."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De risker ledamöterna tar upp, bland annat i form av brottslighet och narkotika, är naturligtvis sådana som måste tas på allvar. Regeringen medger att det finns en tydlig avvägning mellan olika intressen, och jag håller med interpellanterna om att det finns risker. Det är också därför Sverige och ett antal andra länder har varit avvaktande inför detta beslut, men regeringens bedömning - som till slut också delades av alla medlemmar i ministerrådet - är att fördelarna i fallet med Kosovo totalt sett överväger de risker som finns. Det är en grundläggande utgångspunkt för den här regeringen att värna goda relationer och föra en aktiv politik i förhållande till länder i EU:s närområde. Att Kosovo närmar sig EU och i förlängningen våra grundprinciper om rättsstat och mänskliga rättigheter är någonting positivt. Att människor kan röra sig fritt är en framgång, och att förenkla handel och helt vanliga människors vardag är något som vi värnar. Viseringsfrihet är ett steg framåt i den mån riskerna inte växer sig alltför stora. Jag vill också betona någonting som är väldigt viktigt här, och det är att regeringen ser frågan ur ett bredare säkerhetsperspektiv. Kosovo är i dag det enda landet på västra Balkan utan viseringsfrihet till Schengen. Fortsatt isolering riskerar att leda till ökade spänningar, vilket är särskilt problematiskt givet konfliktnivån och Kosovos omstridda ställning. Bibehållet momentum i grannskapspolitiken, med ett stort fokus på rättsstatens principer, bidrar å andra sidan på sikt till ökad stabilitet, en starkare rättsstat och ökade möjligheter att långsiktigt förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Det är också faktorer som måste läggas i vågskålen när ett beslut ska fattas. Att ta bort viseringskravet innebär dock som sagt vissa risker. För att bedöma och förebygga dem och för att tydligt driva på för rättsstatliga reformer har kommissionen upprättat färdplaner för vissa länders viseringsfrihet. Förslaget om viseringsfrihet för Kosovo presenterades 2016, och Kosovo har under åren vidtagit ett flertal åtgärder. Sedan 2018 har kommissionen gjort bedömningen att Kosovo har uppfyllt samtliga kriterier i den färdplanen. Avslutningsvis vill jag betona vikten av att EU agerar trovärdigt mot tredjeland och står fast vid sina utfästelser. I detta fall har det funnits ett tydligt löfte från EU:s sida om viseringsfrihet under vissa förutsättningar. Att gång efter gång välja att backa från sådana löften när stater lever upp till krav som har ställts riskerar att gröpa ur förtroendet för EU:s relationer med tredjeland, och det är särskilt viktigt att EU är pålitligt när vi talar om länder i vårt grannskap som är en del av EU:s utvidgningsprocess. Det var utifrån denna sammantagna bild som en bred majoritet i den här kammaren och hela ministerrådet ställde sig bakom beslutet att från årsskiftet bevilja Kosovo viseringsfrihet för kortare vistelser inom EU."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Min kollega ledamoten Aspling skriver i sin interpellation att beslutet om visumfrihet för medborgare från Kosovo är olyckligt. Visst är det olyckligt, men det visar också att det tyvärr bara finns ett parti i denna riksdag som värnar om svenskarnas trygghet. Det är viktigt att gemene man förstår vilka förhållanden som råder i Kosovo när EU med stöd av denna regering öppnar portarna genom visumfrihet. Kosovo är ett minst sagt mycket instabilt land. Så sent som den 28 december reste kosovoserber i norra Kosovo vägspärrar. Läget är spänt mellan serber och albaner i Kosovo. Serbien och Kosovo har fortfarande inte skrivit under ett fredsavtal, trots ihärdiga försök från EU att få detta att ske. Det finns ingen garanti över huvud taget för att de våldsamma etniska motsättningarna i landet kommer att försvinna inom de närmaste 50 åren. Det är medan en sådan otrygghet råder i Kosovo som den svenska regeringen går med på att stödja visumfrihet för medborgare från Kosovo. Låt oss säga - och hoppas - att freden håller i sig i Kosovo. Men det finns ju många andra stora problem i Kosovo som gör att landet inte är lämpat för visumfrihet.  Kosovo har enligt Världsbanken en arbetslöshet på 25 procent av den totala arbetskraften. Det betyder att var fjärde medborgare i Kosovo som kan arbeta saknar arbete. Vad tror migrationsministern blir en av många konsekvenser när medborgare från Kosovo lättare kan ta sig till Sverige? Just nu finns det en uppåtgående trend när det gäller arbetslösheten i Kosovo. Trots arbetslösheten finns det kompetensbrist i landet. Anledningen till detta är att många utbildade kosovanska medborgare lämnar Kosovo för att söka arbete i andra länder. Detta kommer att bli lättare att göra med den visumfrihet som den svenska regeringen stöder, så inte heller Kosovo kommer att vinna på en sådan visumfrihet. Enligt en rapport från Europeiska kommissionen från den 12 oktober 2022 fortsätter korruption, organiserad kriminalitet och förutsättningarna för yttrandefrihet att vara ett problem i norra Kosovo. Samma rapport, och flera andra rapporter, förmedlar hur stort problemet är när det gäller den illegala ekonomin i Kosovo. Den illegala ekonomin utgör mer än 30 procent av Kosovos bnp. Enligt experter upprätthålls en illegal ekonomi av den omfattningen av en svag rättsstat. En så stor illegal ekonomi skrämmer bort investerare från Kosovo men attraherar kriminella. Med tanke på dessa ekonomiska förutsättningar undrar man verkligen hur denna regering resonerar när den stöder visumfrihet för kosovanska medborgare."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Jag vill påminna interpellanten om att anföranden i kammaren ska hållas på svenska."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Först och främst vill jag understryka att vi har ett väldigt gott samarbete på migrationspolitikens område. Ingenting av det som jag lyfter fram här ska alltså tolkas som kritik mot regeringen i denna del. Men just vad gäller frågan om Kosovo tycker jag att regeringen har hamnat helt fel. Man har alltså ställt sig bakom ett förslag om viseringsfrihet för personer från Kosovo, vilket innebär att ungefär 2 miljoner människor från detta land nu i princip kommer att kunna resa till Europeiska unionen med väldigt få krav. Man kan titta lite grann på vilka konsekvenser detta kan innebära i praktiken. I kommissionens staff working paper, alltså landrapport, om Kosovo står följande i kapitel 24, Justice, freedom and security: \"Kosovo is at an early stage in the fight against organised crime and limited progress was made in investigating and prosecuting organised crime cases. Powerful tools envisaged by the Criminal Code and the Law on Extended Powers of Confiscation are not yet fully utilised . The operational independence of law enforcement agencies must be ensured. Fighting organised crime in the northern part of Kosovo continues to be challenging.\"Borde inte ett land ha kommit längre än \"det inledande stadiet\" i kampen mot organiserad brottslighet innan vi lämnar över nycklarna till Europeiska unionen? Jo, jag tycker det. Läser man vidare ser man att Kosovo är en viktig knutpunkt, och i vissa fall ursprungsland, för människo- och narkotikahandel med stora mängder och volymer i rörelse. Kosovo, och i allmänhet albanska organisationer, ser ut att ha en avgörande roll i handeln med narkotika inom Europa, ofta med kopplingar till Turkiet och Italien där det också finns gott om organiserad brottslighet. Detta är ingenting nytt. Jag skulle kunna dra upp en katalog med exempel på hur Kosovo är ett väldigt problematiskt land i dessa avseenden. Mot bakgrund av detta måste man ställa frågan: Har detta något samband med de samhällsproblem som vi ser i Sverige i dag? Mitt svar på den frågan är ja. Jag skulle definitivt hävda att det har det. Faktum är att organiserad brottslighet, illegala vapen och internationella ligor inte bara är ett problem, utan det är problem nummer ett som denna regering har att hantera. Man måste också ställa sig frågan om regeringen har ställt ut några löften angående detta. Ja, det har den definitivt gjort. Jag citerar från Moderaternas egen hemsida strax före valet: \"De kriminella gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp. De hotar inte bara enskilda människors liv, utan hela det svenska samhällskontraktet. Det skadar det förtroende och den tillit som vårt samhällsbygge vilar på. Det var mot just den bakgrunden vi den 1 september efterlyste en snabb och operativ politisk mobilisering för att bekämpa gängbrottsligheten.\"Jag kan naturligtvis bara hålla med om vikten av detta - men varför då öppna upp EU mot ett land som vi vet är en källa till omfattande mängder organiserad brottslighet, illegala vapen, narkotika och människohandel direkt vid vår yttre gräns? För mig är det obegripligt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet nämner också att ett antal andra länder har fått viseringsfrihet på ungefär samma kriterier och att detta följer praxis. Det är helt sant, men det betyder ju inte att det var bra - och det betyder definitivt inte att vi stod bakom de besluten. Vi var emot viseringsfrihet för de flesta av länderna på västra Balkan, för att inte säga alla. För vår del är det alltså inte ett särskilt starkt argument att det här misstaget har begåtts tidigare."}
+{"question":"Ser statsrådet några risker med att bevilja Kosovo visumfrihet, och vad planerar statsrådet att göra för att motverka eventuella risker?","answer":"Ludvig Aspling har frågat EU-minister Jessika Roswall om hon ser några risker med att bevilja Kosovo viseringsfrihet och vad statsrådet planerar att göra för att motverka eventuella risker.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Kommissionen presenterade 2016 ett förslag om viseringsfrihet för kosovanska medborgare för kortare vistelse i Schengenområdet. I mars 2023 kom rådet och Europaparlamentet överens om att inkludera Kosovo på listan över länder vars medborgare är undantagna från krav på visering till EU. Viseringsfriheten för Kosovo träder i kraft den 1 januari 2024.Dialogen för att ge Kosovo viseringsfrihet har således pågått under många år. Under den tiden har Kosovo vidtagit omfattande reformer enligt den vägkarta för viseringsfrihet som EU har tagit fram. Vägkartan innehåller kriterier knutna till migration och gränsförvaltning, dokumentsäkerhet, allmän ordning och säkerhet samt grundläggande rättigheter - områden där det identifierats tydliga behov av förbättring för att undantas från kravet på visering. Utöver kriterierna finns även skrivningar om samarbete kring återvändande. För att uppfylla kriterierna har Kosovo anpassat sin lagstiftning på dessa områden för att närma sig reglerna inom EU.Riskanalys och riskhantering är centralt i förberedelsearbetet inför alla beslut om viseringsfrihet. Förberedelsefasen har varit längre och mer ingående för Kosovo än för många andra länder. För att nämna några exempel har Kosovo byggt ut sin gränsförvaltning, upprättat samarbetsavtal med Frontex och kunnat påvisa konkreta framsteg i arbetet mot organiserad brottslighet och korruption. Arbetet har motsvarat det som gjort att andra länder i regionen har beviljats viseringsfrihet, och regeringen har inte funnit anledning att avvika från den tidigare bedömningen. Viseringsfrihet medför dock alltid en viss risk. En central del av att hantera den är att noga följa hur den utvecklas. Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU har regeringen därför initierat en diskussion om att se över möjligheterna att utifrån objektiva grunder, snabbare och mer effektivt kunna vidta åtgärder för att upphäva viseringsfriheten om denna leder till oönskade konsekvenser. Möjligheten till snabbare agerande vid missbruk minskar riskerna med beviljandet av viseringsfrihet, samtidigt som fler kan åtnjuta de fördelar som den innebär för laglydiga medborgare."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Jag vill också tacka för debatten och tacka interpellanten för interpellationen. Det känns nästan lite hotfullt när interpellanten spänner ögonen i mig och säger att vi kommer att ses igen. Men jag ser det inte som ett hot. Jag gillar att stå här och debattera olika förslag med oppositionen. Som jag har sagt tidigare tycker jag att social dumpning är ett problem. Jag återkommer gärna med förslag på hur vi ska kunna minska riskerna med social dumpning. Men som jag sa i mitt förra inlägg kommer flera av dessa åtgärder inte att ligga under mitt ansvar som minister. De förslag som kommer från en del kommuner och från utredaren rör andra områden än Finansdepartementets. Jag vill också slå ett slag för att kommunerna även tar kontakt med varandra. Det finns ett bra exempel på en kommun som var utsatt för social dumpning. Man lyfte telefonen och ringde till den kommun som hade gjort detta. Sedan upphörde den sociala dumpningen. Det var en berättelse från en kommun. Jag tycker ändå att man måste lyfta fram de exempel som finns ute i landet som visar att kommunerna kan lösa detta sinsemellan. Det är naturligtvis det allra bästa. Jag vill också svara på det som Eva Lindh tog upp tidigare. Man hinner inte alltid svara på allt på fyra minuter när man har så många motdebattörer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTills några tilläggsdirektiv finns i olika kommittéer och utredningar gäller de direktiv som finns. Kommer Skatteutjämningskommittén med tilläggsdirektiv så gör de det. Men fram tills tilläggsdirektiv kommer gäller de direktiv som nu finns. Sedan vi debatterade detta senast för ungefär sex veckor sedan har det inte kommit några nya initiativ från regeringen i denna fråga. Men jag tror att Socialdemokraterna som ett regeringsvant parti också vet att regeringsprocesserna tar sin tid. Det är en skillnad från när man var kommunpolitiker, då det faktiskt gick lite snabbare. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Jag vill också tacka för debatten och tacka interpellanten för interpellationen. Det känns nästan lite hotfullt när interpellanten spänner ögonen i mig och säger att vi kommer att ses igen. Men jag ser det inte som ett hot. Jag gillar att stå här och debattera olika förslag med oppositionen. Som jag har sagt tidigare tycker jag att social dumpning är ett problem. Jag återkommer gärna med förslag på hur vi ska kunna minska riskerna med social dumpning. Men som jag sa i mitt förra inlägg kommer flera av dessa åtgärder inte att ligga under mitt ansvar som minister. De förslag som kommer från en del kommuner och från utredaren rör andra områden än Finansdepartementets. Jag vill också slå ett slag för att kommunerna även tar kontakt med varandra. Det finns ett bra exempel på en kommun som var utsatt för social dumpning. Man lyfte telefonen och ringde till den kommun som hade gjort detta. Sedan upphörde den sociala dumpningen. Det var en berättelse från en kommun. Jag tycker ändå att man måste lyfta fram de exempel som finns ute i landet som visar att kommunerna kan lösa detta sinsemellan. Det är naturligtvis det allra bästa. Jag vill också svara på det som Eva Lindh tog upp tidigare. Man hinner inte alltid svara på allt på fyra minuter när man har så många motdebattörer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTills några tilläggsdirektiv finns i olika kommittéer och utredningar gäller de direktiv som finns. Kommer Skatteutjämningskommittén med tilläggsdirektiv så gör de det. Men fram tills tilläggsdirektiv kommer gäller de direktiv som nu finns. Sedan vi debatterade detta senast för ungefär sex veckor sedan har det inte kommit några nya initiativ från regeringen i denna fråga. Men jag tror att Socialdemokraterna som ett regeringsvant parti också vet att regeringsprocesserna tar sin tid. Det är en skillnad från när man var kommunpolitiker, då det faktiskt gick lite snabbare. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Jag vill också tacka för debatten och tacka interpellanten för interpellationen. Det känns nästan lite hotfullt när interpellanten spänner ögonen i mig och säger att vi kommer att ses igen. Men jag ser det inte som ett hot. Jag gillar att stå här och debattera olika förslag med oppositionen. Som jag har sagt tidigare tycker jag att social dumpning är ett problem. Jag återkommer gärna med förslag på hur vi ska kunna minska riskerna med social dumpning. Men som jag sa i mitt förra inlägg kommer flera av dessa åtgärder inte att ligga under mitt ansvar som minister. De förslag som kommer från en del kommuner och från utredaren rör andra områden än Finansdepartementets. Jag vill också slå ett slag för att kommunerna även tar kontakt med varandra. Det finns ett bra exempel på en kommun som var utsatt för social dumpning. Man lyfte telefonen och ringde till den kommun som hade gjort detta. Sedan upphörde den sociala dumpningen. Det var en berättelse från en kommun. Jag tycker ändå att man måste lyfta fram de exempel som finns ute i landet som visar att kommunerna kan lösa detta sinsemellan. Det är naturligtvis det allra bästa. Jag vill också svara på det som Eva Lindh tog upp tidigare. Man hinner inte alltid svara på allt på fyra minuter när man har så många motdebattörer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTills några tilläggsdirektiv finns i olika kommittéer och utredningar gäller de direktiv som finns. Kommer Skatteutjämningskommittén med tilläggsdirektiv så gör de det. Men fram tills tilläggsdirektiv kommer gäller de direktiv som nu finns. Sedan vi debatterade detta senast för ungefär sex veckor sedan har det inte kommit några nya initiativ från regeringen i denna fråga. Men jag tror att Socialdemokraterna som ett regeringsvant parti också vet att regeringsprocesserna tar sin tid. Det är en skillnad från när man var kommunpolitiker, då det faktiskt gick lite snabbare. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka för debatten. Vi kommer förmodligen att ha anledning att återkomma. Det är klart att det finns många ord som man kan använda. Men vi vill se handling i denna fråga. Den är på allvar, och den finns här. Min avsikt är att se till att denna omoraliska handling lyfts fram i denna kammare. Därför har jag ställt denna fråga. Jag kan redan nu säga till statsrådet att vi förmodligen kommer att ses igen, kanske inte inom åtta veckor men kanske inom tolv veckor, och diskutera ungefär samma problematik. Jag måste ta reda på mer när det gäller det som statsrådet har sagt här i dag. För mig handlar det om att kommunerna inte tar sitt ansvar för sina medborgare. Den situation som många kommuner på landsbygden vittnar om är ohållbar. I dag har statsrådet hört några exempel från mig och mina kollegor. Och jag hoppas verkligen att statsrådet tar till sig dessa exempel och försöker göra någonting åt detta och gå från ord till handling. Jag vill också passa på att skicka med några saker till statsrådet som de kommuner som jag har träffat har tagit upp. De tre punkter som de har tagit upp är: Ställ krav och reglera så att kommunerna tar hand om sina medborgare på längre sikt! Begränsa andra kommuners möjlighet att socialt dumpa människor utan motiv! Och låt en myndighet ta ansvar! Det är dessa tre saker som de kommuner som jag har träffat har skickat med - deras socialtjänstchefer, deras kommunalråd och deras kommunchefer. Jag vill återigen tacka statsrådet och mina kollegor här för debatten. (Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka för debatten. Vi kommer förmodligen att ha anledning att återkomma. Det är klart att det finns många ord som man kan använda. Men vi vill se handling i denna fråga. Den är på allvar, och den finns här. Min avsikt är att se till att denna omoraliska handling lyfts fram i denna kammare. Därför har jag ställt denna fråga. Jag kan redan nu säga till statsrådet att vi förmodligen kommer att ses igen, kanske inte inom åtta veckor men kanske inom tolv veckor, och diskutera ungefär samma problematik. Jag måste ta reda på mer när det gäller det som statsrådet har sagt här i dag. För mig handlar det om att kommunerna inte tar sitt ansvar för sina medborgare. Den situation som många kommuner på landsbygden vittnar om är ohållbar. I dag har statsrådet hört några exempel från mig och mina kollegor. Och jag hoppas verkligen att statsrådet tar till sig dessa exempel och försöker göra någonting åt detta och gå från ord till handling. Jag vill också passa på att skicka med några saker till statsrådet som de kommuner som jag har träffat har tagit upp. De tre punkter som de har tagit upp är: Ställ krav och reglera så att kommunerna tar hand om sina medborgare på längre sikt! Begränsa andra kommuners möjlighet att socialt dumpa människor utan motiv! Och låt en myndighet ta ansvar! Det är dessa tre saker som de kommuner som jag har träffat har skickat med - deras socialtjänstchefer, deras kommunalråd och deras kommunchefer. Jag vill återigen tacka statsrådet och mina kollegor här för debatten. (Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka för debatten. Vi kommer förmodligen att ha anledning att återkomma. Det är klart att det finns många ord som man kan använda. Men vi vill se handling i denna fråga. Den är på allvar, och den finns här. Min avsikt är att se till att denna omoraliska handling lyfts fram i denna kammare. Därför har jag ställt denna fråga. Jag kan redan nu säga till statsrådet att vi förmodligen kommer att ses igen, kanske inte inom åtta veckor men kanske inom tolv veckor, och diskutera ungefär samma problematik. Jag måste ta reda på mer när det gäller det som statsrådet har sagt här i dag. För mig handlar det om att kommunerna inte tar sitt ansvar för sina medborgare. Den situation som många kommuner på landsbygden vittnar om är ohållbar. I dag har statsrådet hört några exempel från mig och mina kollegor. Och jag hoppas verkligen att statsrådet tar till sig dessa exempel och försöker göra någonting åt detta och gå från ord till handling. Jag vill också passa på att skicka med några saker till statsrådet som de kommuner som jag har träffat har tagit upp. De tre punkter som de har tagit upp är: Ställ krav och reglera så att kommunerna tar hand om sina medborgare på längre sikt! Begränsa andra kommuners möjlighet att socialt dumpa människor utan motiv! Och låt en myndighet ta ansvar! Det är dessa tre saker som de kommuner som jag har träffat har skickat med - deras socialtjänstchefer, deras kommunalråd och deras kommunchefer. Jag vill återigen tacka statsrådet och mina kollegor här för debatten. (Applåder)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"I replikskiftena låter det ibland lite som att man inte riktigt har lyssnat på vad jag har sagt, inte på allt i alla fall.Jag tycker att det är ett problem med social dumpning. Det låter i debattörernas replikskiften som att jag inte gör det, men jag tycker att social dumpning är ett problem och ett osolidariskt beteende gentemot kommunkollegorna. Men ibland nyanserar jag frågan lite. Ibland är det inte svart eller vitt. Det är något som kan uppkomma av olika skäl - det är detta jag försöker att nyansera. Men jag tycker att det är ett problem.Jag besöker samtliga länsstyrelser och landshövdingarna och medarbetarna där. När jag besöker dem ber jag att få träffa kommunrepresentanter i det berörda länet för att få ett utbyte med kommunerna runt om i Sverige, vilket är väldigt bra. Då tar jag ibland upp denna fråga, men det är få kommuner som har tagit upp den på egen hand.Den senaste informationen om att det är ett trendbyte nu, från att gälla framför allt nyanlända till att gälla infödda svenskar med sociala problem, har faktiskt inte nått mig. Om detta finns verifierat i en skrift, ett samtal eller en intervju någonstans tar jag gärna emot det, för det är inte information som har nått mig eller mina tjänstemän på Finansdepartementet.Utredningen om social dumpning kom ganska långt, och jag fick mycket värdefull information när jag träffade utredaren och hennes sekretariat. Jag och min stab har tagit emot den och analyserar den för att se om det är något vi kan gå vidare med. Förslagen låg dock inte under mitt ansvarsområde utan på andra departement. Det är väl lite grann problemet med social dumpning, att de åtgärder som behövs många gånger inte ligger under Finansdepartementets ansvarsområde utan på andra departement.I Tidöavtalet sägs att man vill se över om man kan ha kommunala etableringsboenden under tre år för att få en större nationell likvärdighet. Det tycker jag skulle vara väldigt välkommet. På så sätt skulle vi få kommunerna att tolka bosättningslagen mer lika över landet, vilket vore bra. Man skulle kunna utöka tiden från två år, vilket är många kommuners tolkning av lagen, till tre år.Man får dock ändå vara ganska naiv om man inte ser något samband mellan den mycket höga migration vi har haft till Sverige och fenomenet social dumpning. Vi ser att migrationen till Sverige bromsar in kraftigt och kommer att vara fortsatt ganska låg framöver, och jag är övertygad om att detta kommer att få konsekvensen att den sociala dumpningen minskar i Sverige.Sedan kan jag inte låta bli att nämna investeringsstödet till hyresrätter, som det har pratats om här. Inte en krona mer än regeringen lägger Socialdemokraterna på detta i sin skuggbudget. Regeringen fasar ut investeringsstödet. De som har fått det beviljat kommer att få det 2022, men det blir inga nya pengar 2023. Det ligger heller inga sådana pengar i Socialdemokraternas budget, men kritiken indikerar att det finns andra pengar.Vad gäller citat från Ulf Kristersson tänker jag inte stå här och recensera mina statsrådskollegors uttalanden. Jag tittade snabbt på vad det var för intervju det rörde sig om, för jag kände inte igen citatet. Snacka om att förvanska en intervju från ett statsråd! Statsministern pratade över huvud taget inte om att social dumpning skulle vara ett sätt att vara pionjär vad gäller bidragsberoende. Det tolkades väldigt illasinnat av socialdemokratiska motdebattörer, men jag tänker inte gå in i den typen av illvillig retorik."}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"I replikskiftena låter det ibland lite som att man inte riktigt har lyssnat på vad jag har sagt, inte på allt i alla fall.Jag tycker att det är ett problem med social dumpning. Det låter i debattörernas replikskiften som att jag inte gör det, men jag tycker att social dumpning är ett problem och ett osolidariskt beteende gentemot kommunkollegorna. Men ibland nyanserar jag frågan lite. Ibland är det inte svart eller vitt. Det är något som kan uppkomma av olika skäl - det är detta jag försöker att nyansera. Men jag tycker att det är ett problem.Jag besöker samtliga länsstyrelser och landshövdingarna och medarbetarna där. När jag besöker dem ber jag att få träffa kommunrepresentanter i det berörda länet för att få ett utbyte med kommunerna runt om i Sverige, vilket är väldigt bra. Då tar jag ibland upp denna fråga, men det är få kommuner som har tagit upp den på egen hand.Den senaste informationen om att det är ett trendbyte nu, från att gälla framför allt nyanlända till att gälla infödda svenskar med sociala problem, har faktiskt inte nått mig. Om detta finns verifierat i en skrift, ett samtal eller en intervju någonstans tar jag gärna emot det, för det är inte information som har nått mig eller mina tjänstemän på Finansdepartementet.Utredningen om social dumpning kom ganska långt, och jag fick mycket värdefull information när jag träffade utredaren och hennes sekretariat. Jag och min stab har tagit emot den och analyserar den för att se om det är något vi kan gå vidare med. Förslagen låg dock inte under mitt ansvarsområde utan på andra departement. Det är väl lite grann problemet med social dumpning, att de åtgärder som behövs många gånger inte ligger under Finansdepartementets ansvarsområde utan på andra departement.I Tidöavtalet sägs att man vill se över om man kan ha kommunala etableringsboenden under tre år för att få en större nationell likvärdighet. Det tycker jag skulle vara väldigt välkommet. På så sätt skulle vi få kommunerna att tolka bosättningslagen mer lika över landet, vilket vore bra. Man skulle kunna utöka tiden från två år, vilket är många kommuners tolkning av lagen, till tre år.Man får dock ändå vara ganska naiv om man inte ser något samband mellan den mycket höga migration vi har haft till Sverige och fenomenet social dumpning. Vi ser att migrationen till Sverige bromsar in kraftigt och kommer att vara fortsatt ganska låg framöver, och jag är övertygad om att detta kommer att få konsekvensen att den sociala dumpningen minskar i Sverige.Sedan kan jag inte låta bli att nämna investeringsstödet till hyresrätter, som det har pratats om här. Inte en krona mer än regeringen lägger Socialdemokraterna på detta i sin skuggbudget. Regeringen fasar ut investeringsstödet. De som har fått det beviljat kommer att få det 2022, men det blir inga nya pengar 2023. Det ligger heller inga sådana pengar i Socialdemokraternas budget, men kritiken indikerar att det finns andra pengar.Vad gäller citat från Ulf Kristersson tänker jag inte stå här och recensera mina statsrådskollegors uttalanden. Jag tittade snabbt på vad det var för intervju det rörde sig om, för jag kände inte igen citatet. Snacka om att förvanska en intervju från ett statsråd! Statsministern pratade över huvud taget inte om att social dumpning skulle vara ett sätt att vara pionjär vad gäller bidragsberoende. Det tolkades väldigt illasinnat av socialdemokratiska motdebattörer, men jag tänker inte gå in i den typen av illvillig retorik."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"I replikskiftena låter det ibland lite som att man inte riktigt har lyssnat på vad jag har sagt, inte på allt i alla fall.Jag tycker att det är ett problem med social dumpning. Det låter i debattörernas replikskiften som att jag inte gör det, men jag tycker att social dumpning är ett problem och ett osolidariskt beteende gentemot kommunkollegorna. Men ibland nyanserar jag frågan lite. Ibland är det inte svart eller vitt. Det är något som kan uppkomma av olika skäl - det är detta jag försöker att nyansera. Men jag tycker att det är ett problem.Jag besöker samtliga länsstyrelser och landshövdingarna och medarbetarna där. När jag besöker dem ber jag att få träffa kommunrepresentanter i det berörda länet för att få ett utbyte med kommunerna runt om i Sverige, vilket är väldigt bra. Då tar jag ibland upp denna fråga, men det är få kommuner som har tagit upp den på egen hand.Den senaste informationen om att det är ett trendbyte nu, från att gälla framför allt nyanlända till att gälla infödda svenskar med sociala problem, har faktiskt inte nått mig. Om detta finns verifierat i en skrift, ett samtal eller en intervju någonstans tar jag gärna emot det, för det är inte information som har nått mig eller mina tjänstemän på Finansdepartementet.Utredningen om social dumpning kom ganska långt, och jag fick mycket värdefull information när jag träffade utredaren och hennes sekretariat. Jag och min stab har tagit emot den och analyserar den för att se om det är något vi kan gå vidare med. Förslagen låg dock inte under mitt ansvarsområde utan på andra departement. Det är väl lite grann problemet med social dumpning, att de åtgärder som behövs många gånger inte ligger under Finansdepartementets ansvarsområde utan på andra departement.I Tidöavtalet sägs att man vill se över om man kan ha kommunala etableringsboenden under tre år för att få en större nationell likvärdighet. Det tycker jag skulle vara väldigt välkommet. På så sätt skulle vi få kommunerna att tolka bosättningslagen mer lika över landet, vilket vore bra. Man skulle kunna utöka tiden från två år, vilket är många kommuners tolkning av lagen, till tre år.Man får dock ändå vara ganska naiv om man inte ser något samband mellan den mycket höga migration vi har haft till Sverige och fenomenet social dumpning. Vi ser att migrationen till Sverige bromsar in kraftigt och kommer att vara fortsatt ganska låg framöver, och jag är övertygad om att detta kommer att få konsekvensen att den sociala dumpningen minskar i Sverige.Sedan kan jag inte låta bli att nämna investeringsstödet till hyresrätter, som det har pratats om här. Inte en krona mer än regeringen lägger Socialdemokraterna på detta i sin skuggbudget. Regeringen fasar ut investeringsstödet. De som har fått det beviljat kommer att få det 2022, men det blir inga nya pengar 2023. Det ligger heller inga sådana pengar i Socialdemokraternas budget, men kritiken indikerar att det finns andra pengar.Vad gäller citat från Ulf Kristersson tänker jag inte stå här och recensera mina statsrådskollegors uttalanden. Jag tittade snabbt på vad det var för intervju det rörde sig om, för jag kände inte igen citatet. Snacka om att förvanska en intervju från ett statsråd! Statsministern pratade över huvud taget inte om att social dumpning skulle vara ett sätt att vara pionjär vad gäller bidragsberoende. Det tolkades väldigt illasinnat av socialdemokratiska motdebattörer, men jag tänker inte gå in i den typen av illvillig retorik."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Det kallas för social dumpning när en kommun får en person som till exempel uppbär ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en vilja att flytta. På papperet kan bostadsbrist eller annat anföras som skäl, men i verkligheten handlar det om att försöka minska den egna kommunens kostnader på bekostnad av den enskilde.Socialtjänsten anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation, men beslut om insatser ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort, så som sker när det handlar om social dumpning.De som utsätts får dessutom sämre förutsättningar därför att många av de kommuner som de flyttas till har sämre arbetsmarknad och färre möjligheter till jobb och därmed också sämre möjligheter för dem att få ordning på sitt liv, vilket jag hoppas att vi alla vill att de ska få.Regeringen har gjort ett val och anser att utredningen om social dumpning inte är prioriterad. Jag är säker på att de personer som blir utsatta för detta inte håller med, utan de har ännu tuffare utmaningar och förutsättningar med den här regeringen än med den tidigare.Jag vill återkomma till utredningen om utjämningssystemet. Utöver att hela systemet ska ses över på två år, även om man inte alltid får två år till sitt förfogande, anser civilministern att vi nu också ska klara ut det här med social dumpning. Vi har inte fått något tilläggsdirektiv eller annat, och jag undrar fortfarande på allvar hur civilministern anser att den här frågan ska lösas.Vi vill motverka social dumpning. Det måste få ett slut nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Det kallas för social dumpning när en kommun får en person som till exempel uppbär ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en vilja att flytta. På papperet kan bostadsbrist eller annat anföras som skäl, men i verkligheten handlar det om att försöka minska den egna kommunens kostnader på bekostnad av den enskilde.Socialtjänsten anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation, men beslut om insatser ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort, så som sker när det handlar om social dumpning.De som utsätts får dessutom sämre förutsättningar därför att många av de kommuner som de flyttas till har sämre arbetsmarknad och färre möjligheter till jobb och därmed också sämre möjligheter för dem att få ordning på sitt liv, vilket jag hoppas att vi alla vill att de ska få.Regeringen har gjort ett val och anser att utredningen om social dumpning inte är prioriterad. Jag är säker på att de personer som blir utsatta för detta inte håller med, utan de har ännu tuffare utmaningar och förutsättningar med den här regeringen än med den tidigare.Jag vill återkomma till utredningen om utjämningssystemet. Utöver att hela systemet ska ses över på två år, även om man inte alltid får två år till sitt förfogande, anser civilministern att vi nu också ska klara ut det här med social dumpning. Vi har inte fått något tilläggsdirektiv eller annat, och jag undrar fortfarande på allvar hur civilministern anser att den här frågan ska lösas.Vi vill motverka social dumpning. Det måste få ett slut nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Det kallas för social dumpning när en kommun får en person som till exempel uppbär ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en vilja att flytta. På papperet kan bostadsbrist eller annat anföras som skäl, men i verkligheten handlar det om att försöka minska den egna kommunens kostnader på bekostnad av den enskilde.Socialtjänsten anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation, men beslut om insatser ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort, så som sker när det handlar om social dumpning.De som utsätts får dessutom sämre förutsättningar därför att många av de kommuner som de flyttas till har sämre arbetsmarknad och färre möjligheter till jobb och därmed också sämre möjligheter för dem att få ordning på sitt liv, vilket jag hoppas att vi alla vill att de ska få.Regeringen har gjort ett val och anser att utredningen om social dumpning inte är prioriterad. Jag är säker på att de personer som blir utsatta för detta inte håller med, utan de har ännu tuffare utmaningar och förutsättningar med den här regeringen än med den tidigare.Jag vill återkomma till utredningen om utjämningssystemet. Utöver att hela systemet ska ses över på två år, även om man inte alltid får två år till sitt förfogande, anser civilministern att vi nu också ska klara ut det här med social dumpning. Vi har inte fått något tilläggsdirektiv eller annat, och jag undrar fortfarande på allvar hur civilministern anser att den här frågan ska lösas.Vi vill motverka social dumpning. Det måste få ett slut nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet säger att det är ett dåligt och osolidariskt beteende som dumparkommunerna ägnar sig åt. Jag håller verkligen med om det uttalandet, men den inneboende konflikt som statsrådet tar upp är inte gudagiven. Det går att göra något åt problemen. Kommuner med bostadsbrist kan göra något åt den, och kommuner som ägnar sig åt social dumpning kan tvingas sluta. Men vi har en högerregering som inte vill göra något åt detta utan som har lagt ned den utredning som hade kunnat ge viktiga svar på hur man skulle kunna gå vidare.Statsrådet verkar tro att problemen kommer att lösa sig själva därför att vi har färre asylsökande, men vi vet ju att det inte är den enda gruppen. Antalet utsatta människor ser inte direkt ut att minska, snarare tvärtom i detta svåra ekonomiska läge. Bostadsbyggandet går ned, och investeringsstödet har skrotats. Det finns alltså snarare stora risker för att problemet kommer att eskalera.Jag ska ge statsrådet en ny chans att svara på min fråga. Rika kommuner runt våra storstäder dumpar sina socialt utsatta människor hos oss i Ludvika kommun, i Blötberget och i Fredriksberg. Håller Erik Slottner med vår statsminister om att dessa kommuner kan kallas för pionjärer mot bidragsberoende, när det de egentligen håller på med är att exportera sina problem? Håller Erik Slottner med om statsministerns uttalande? Vad säger han till människorna i Blötberget och i Fredriksberg när det gäller hur problemen ska lösas?"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet säger att det är ett dåligt och osolidariskt beteende som dumparkommunerna ägnar sig åt. Jag håller verkligen med om det uttalandet, men den inneboende konflikt som statsrådet tar upp är inte gudagiven. Det går att göra något åt problemen. Kommuner med bostadsbrist kan göra något åt den, och kommuner som ägnar sig åt social dumpning kan tvingas sluta. Men vi har en högerregering som inte vill göra något åt detta utan som har lagt ned den utredning som hade kunnat ge viktiga svar på hur man skulle kunna gå vidare.Statsrådet verkar tro att problemen kommer att lösa sig själva därför att vi har färre asylsökande, men vi vet ju att det inte är den enda gruppen. Antalet utsatta människor ser inte direkt ut att minska, snarare tvärtom i detta svåra ekonomiska läge. Bostadsbyggandet går ned, och investeringsstödet har skrotats. Det finns alltså snarare stora risker för att problemet kommer att eskalera.Jag ska ge statsrådet en ny chans att svara på min fråga. Rika kommuner runt våra storstäder dumpar sina socialt utsatta människor hos oss i Ludvika kommun, i Blötberget och i Fredriksberg. Håller Erik Slottner med vår statsminister om att dessa kommuner kan kallas för pionjärer mot bidragsberoende, när det de egentligen håller på med är att exportera sina problem? Håller Erik Slottner med om statsministerns uttalande? Vad säger han till människorna i Blötberget och i Fredriksberg när det gäller hur problemen ska lösas?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet säger att det är ett dåligt och osolidariskt beteende som dumparkommunerna ägnar sig åt. Jag håller verkligen med om det uttalandet, men den inneboende konflikt som statsrådet tar upp är inte gudagiven. Det går att göra något åt problemen. Kommuner med bostadsbrist kan göra något åt den, och kommuner som ägnar sig åt social dumpning kan tvingas sluta. Men vi har en högerregering som inte vill göra något åt detta utan som har lagt ned den utredning som hade kunnat ge viktiga svar på hur man skulle kunna gå vidare.Statsrådet verkar tro att problemen kommer att lösa sig själva därför att vi har färre asylsökande, men vi vet ju att det inte är den enda gruppen. Antalet utsatta människor ser inte direkt ut att minska, snarare tvärtom i detta svåra ekonomiska läge. Bostadsbyggandet går ned, och investeringsstödet har skrotats. Det finns alltså snarare stora risker för att problemet kommer att eskalera.Jag ska ge statsrådet en ny chans att svara på min fråga. Rika kommuner runt våra storstäder dumpar sina socialt utsatta människor hos oss i Ludvika kommun, i Blötberget och i Fredriksberg. Håller Erik Slottner med vår statsminister om att dessa kommuner kan kallas för pionjärer mot bidragsberoende, när det de egentligen håller på med är att exportera sina problem? Håller Erik Slottner med om statsministerns uttalande? Vad säger han till människorna i Blötberget och i Fredriksberg när det gäller hur problemen ska lösas?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Det jag inte förstår är hur statsrådet den 17 november kunde tycka att utredningen skulle komma med värdefulla tillägg och att det var viktigt, för den 22 december är frågan plötsligt borta från bordet, och detta utan att till exempel en sådan sak som kommunala bostadsbidrag har utretts. Det är ett sätt man skulle kunna lösa detta på. Hade kommunerna med stark arbetsmarknad och bostadsbrist velat hantera det hade de kunnat betala bostadsbidrag. Men det handlar inte om det. Det handlar om att de här kommunerna inte vill ha dessa människor i sin kommun. Och så bidrar de till en förstärkt segregation genom att skicka dem till kommuner där det redan finns utmaningar med arbetsmarknad och med bostäder av sämre kvalitet. Så är cirkusen igång. Men detta vill statsrådet inte ha svar på, och därför läggs utredningen ned.Jag känner inte statsrådet, så jag ska inte tvivla på hans intentioner. Statsrådet tycker kanske att det här är en viktig fråga. Men hans kollegor i regeringen gör det inte, utan de har kört över statsrådet och lagt ned hans utredning.Hur man än vrider och vänder på det blir statsrådet skyldig svaret på frågan: Vad ska statsrådet göra för att stoppa detta problem? Det är ett gigantiskt problem. En lösning skulle kunna vara att bygga fler bostäder, men där har statsrådet också blivit överkörd genom att investeringsstödet har slopats. Det är 8 miljarder som försvinner där bostäder kan byggas, bland annat i kommuner som skulle kunna hantera detta om de har kommunala bostadsbolag. Men dessa svar vill statsrådet inte ha, för utredningen är nedlagd.Svara på frågan! Varför bedriver statsrådet medvetet en politik som spär på segregationen?"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Det jag inte förstår är hur statsrådet den 17 november kunde tycka att utredningen skulle komma med värdefulla tillägg och att det var viktigt, för den 22 december är frågan plötsligt borta från bordet, och detta utan att till exempel en sådan sak som kommunala bostadsbidrag har utretts. Det är ett sätt man skulle kunna lösa detta på. Hade kommunerna med stark arbetsmarknad och bostadsbrist velat hantera det hade de kunnat betala bostadsbidrag. Men det handlar inte om det. Det handlar om att de här kommunerna inte vill ha dessa människor i sin kommun. Och så bidrar de till en förstärkt segregation genom att skicka dem till kommuner där det redan finns utmaningar med arbetsmarknad och med bostäder av sämre kvalitet. Så är cirkusen igång. Men detta vill statsrådet inte ha svar på, och därför läggs utredningen ned.Jag känner inte statsrådet, så jag ska inte tvivla på hans intentioner. Statsrådet tycker kanske att det här är en viktig fråga. Men hans kollegor i regeringen gör det inte, utan de har kört över statsrådet och lagt ned hans utredning.Hur man än vrider och vänder på det blir statsrådet skyldig svaret på frågan: Vad ska statsrådet göra för att stoppa detta problem? Det är ett gigantiskt problem. En lösning skulle kunna vara att bygga fler bostäder, men där har statsrådet också blivit överkörd genom att investeringsstödet har slopats. Det är 8 miljarder som försvinner där bostäder kan byggas, bland annat i kommuner som skulle kunna hantera detta om de har kommunala bostadsbolag. Men dessa svar vill statsrådet inte ha, för utredningen är nedlagd.Svara på frågan! Varför bedriver statsrådet medvetet en politik som spär på segregationen?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Det jag inte förstår är hur statsrådet den 17 november kunde tycka att utredningen skulle komma med värdefulla tillägg och att det var viktigt, för den 22 december är frågan plötsligt borta från bordet, och detta utan att till exempel en sådan sak som kommunala bostadsbidrag har utretts. Det är ett sätt man skulle kunna lösa detta på. Hade kommunerna med stark arbetsmarknad och bostadsbrist velat hantera det hade de kunnat betala bostadsbidrag. Men det handlar inte om det. Det handlar om att de här kommunerna inte vill ha dessa människor i sin kommun. Och så bidrar de till en förstärkt segregation genom att skicka dem till kommuner där det redan finns utmaningar med arbetsmarknad och med bostäder av sämre kvalitet. Så är cirkusen igång. Men detta vill statsrådet inte ha svar på, och därför läggs utredningen ned.Jag känner inte statsrådet, så jag ska inte tvivla på hans intentioner. Statsrådet tycker kanske att det här är en viktig fråga. Men hans kollegor i regeringen gör det inte, utan de har kört över statsrådet och lagt ned hans utredning.Hur man än vrider och vänder på det blir statsrådet skyldig svaret på frågan: Vad ska statsrådet göra för att stoppa detta problem? Det är ett gigantiskt problem. En lösning skulle kunna vara att bygga fler bostäder, men där har statsrådet också blivit överkörd genom att investeringsstödet har slopats. Det är 8 miljarder som försvinner där bostäder kan byggas, bland annat i kommuner som skulle kunna hantera detta om de har kommunala bostadsbolag. Men dessa svar vill statsrådet inte ha, för utredningen är nedlagd.Svara på frågan! Varför bedriver statsrådet medvetet en politik som spär på segregationen?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Tack, statsrådet! Det är lite svårt när man så här i efterhand får ta upp debatten som man fick avbryta mitt i farten för gruppmöte. Man tappar lite momentum.Jag förstår att statsrådet har fått informationen av utredaren om att det framför allt gällde nyanlända. Men man ser nya mönster just nu, och det är därför jag har begärt den här interpellationsdebatten. Jag vill uppmana statsrådet att titta på den här frågan igen och se vad det är som händer.Jag är högst kritisk när kommunerna aktivt medverkar till att individer med behov av sociala insatser flyttas mellan kommunerna. Det är både omoraliskt och ovärdigt att de får fortsätta med det. Genom att uppmuntra, eller till och med tvinga, socialt utsatta människor att bosätta sig i en annan kommun avhänder sig dessa kommuner sitt eget ansvar att ta hand om sina medborgare. I stället för att erbjuda sociala insatser och hjälp i den egna kommunen flyttar man problematiken till helt andra kommuner. Det i sin tur bidrar till att dessa personer hamnar i en ännu mer utsatt situation.Detta handlande är direkt skadligt för de kommuner som tvingas ta emot dessa personer. De utsatta människor som bosätter sig i dessa kommuner belastar oftast deras socialtjänst. Det kan leda till stora påfrestningar. Det skadar dessutom integrationen mellan de personer som redan är bosatta där och personer som har flyttat in i samhället.I några fall har kommunerna faktiskt lyckats få människor att utbilda sig. De är undersköterskor, och de får jobb. Det som händer då - vilket är mer regel än undantag - är att de flyttar tillbaka till de kommuner som de blev förflyttade från. Det är alltså inte bara så att kommunerna tar hand om dem som innebär störst kostnader, utan de förlorar också dessa personer när det är dags att ge dem jobb. Detta är den kommun som kanske i sex sju år har försökt göra olika insatser för att de här människorna ska få en utbildning och hamna i innanförskap i stället för i utanförskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag finns det också företag i byggbranschen som har satt detta i system. De köper hus och erbjuder människor med sociala behov att flytta dit. Hyrorna hamnar då på 13 000 i stället för 3 000. När sedan kommunerna säger nej till de här hyrorna blir människorna utslängda, och så är karusellen igång igen. Då är kommunen tvungen att hitta bostad, och, som min kollega Ola Möller säger, kanske den kommunen ser till att bostaden i stället blir i nästa kommun.Detta är inte värdigt för kommunerna, Sverige eller de människor som hamnar i socialt utanförskap. Problemet är att man på senaste tiden har pratat om nyanlända, kvotflyktingar och så vidare. Men det här är faktiskt människor som kommer med barn. De kanske har haft missbruksproblem eller hamnat snett i livet. De har kanske med sig tre fyra barn, och då blir skolan också utsatt för det här.För mig är detta ett otyg som det behöver göras något åt. Jag hoppas verkligen att statsrådet tar detta på största allvar, för förmodligen kommer vi att ha fler debatter om det här i framtiden."}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Tack, statsrådet! Det är lite svårt när man så här i efterhand får ta upp debatten som man fick avbryta mitt i farten för gruppmöte. Man tappar lite momentum.Jag förstår att statsrådet har fått informationen av utredaren om att det framför allt gällde nyanlända. Men man ser nya mönster just nu, och det är därför jag har begärt den här interpellationsdebatten. Jag vill uppmana statsrådet att titta på den här frågan igen och se vad det är som händer.Jag är högst kritisk när kommunerna aktivt medverkar till att individer med behov av sociala insatser flyttas mellan kommunerna. Det är både omoraliskt och ovärdigt att de får fortsätta med det. Genom att uppmuntra, eller till och med tvinga, socialt utsatta människor att bosätta sig i en annan kommun avhänder sig dessa kommuner sitt eget ansvar att ta hand om sina medborgare. I stället för att erbjuda sociala insatser och hjälp i den egna kommunen flyttar man problematiken till helt andra kommuner. Det i sin tur bidrar till att dessa personer hamnar i en ännu mer utsatt situation.Detta handlande är direkt skadligt för de kommuner som tvingas ta emot dessa personer. De utsatta människor som bosätter sig i dessa kommuner belastar oftast deras socialtjänst. Det kan leda till stora påfrestningar. Det skadar dessutom integrationen mellan de personer som redan är bosatta där och personer som har flyttat in i samhället.I några fall har kommunerna faktiskt lyckats få människor att utbilda sig. De är undersköterskor, och de får jobb. Det som händer då - vilket är mer regel än undantag - är att de flyttar tillbaka till de kommuner som de blev förflyttade från. Det är alltså inte bara så att kommunerna tar hand om dem som innebär störst kostnader, utan de förlorar också dessa personer när det är dags att ge dem jobb. Detta är den kommun som kanske i sex sju år har försökt göra olika insatser för att de här människorna ska få en utbildning och hamna i innanförskap i stället för i utanförskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag finns det också företag i byggbranschen som har satt detta i system. De köper hus och erbjuder människor med sociala behov att flytta dit. Hyrorna hamnar då på 13 000 i stället för 3 000. När sedan kommunerna säger nej till de här hyrorna blir människorna utslängda, och så är karusellen igång igen. Då är kommunen tvungen att hitta bostad, och, som min kollega Ola Möller säger, kanske den kommunen ser till att bostaden i stället blir i nästa kommun.Detta är inte värdigt för kommunerna, Sverige eller de människor som hamnar i socialt utanförskap. Problemet är att man på senaste tiden har pratat om nyanlända, kvotflyktingar och så vidare. Men det här är faktiskt människor som kommer med barn. De kanske har haft missbruksproblem eller hamnat snett i livet. De har kanske med sig tre fyra barn, och då blir skolan också utsatt för det här.För mig är detta ett otyg som det behöver göras något åt. Jag hoppas verkligen att statsrådet tar detta på största allvar, för förmodligen kommer vi att ha fler debatter om det här i framtiden."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Tack, statsrådet! Det är lite svårt när man så här i efterhand får ta upp debatten som man fick avbryta mitt i farten för gruppmöte. Man tappar lite momentum.Jag förstår att statsrådet har fått informationen av utredaren om att det framför allt gällde nyanlända. Men man ser nya mönster just nu, och det är därför jag har begärt den här interpellationsdebatten. Jag vill uppmana statsrådet att titta på den här frågan igen och se vad det är som händer.Jag är högst kritisk när kommunerna aktivt medverkar till att individer med behov av sociala insatser flyttas mellan kommunerna. Det är både omoraliskt och ovärdigt att de får fortsätta med det. Genom att uppmuntra, eller till och med tvinga, socialt utsatta människor att bosätta sig i en annan kommun avhänder sig dessa kommuner sitt eget ansvar att ta hand om sina medborgare. I stället för att erbjuda sociala insatser och hjälp i den egna kommunen flyttar man problematiken till helt andra kommuner. Det i sin tur bidrar till att dessa personer hamnar i en ännu mer utsatt situation.Detta handlande är direkt skadligt för de kommuner som tvingas ta emot dessa personer. De utsatta människor som bosätter sig i dessa kommuner belastar oftast deras socialtjänst. Det kan leda till stora påfrestningar. Det skadar dessutom integrationen mellan de personer som redan är bosatta där och personer som har flyttat in i samhället.I några fall har kommunerna faktiskt lyckats få människor att utbilda sig. De är undersköterskor, och de får jobb. Det som händer då - vilket är mer regel än undantag - är att de flyttar tillbaka till de kommuner som de blev förflyttade från. Det är alltså inte bara så att kommunerna tar hand om dem som innebär störst kostnader, utan de förlorar också dessa personer när det är dags att ge dem jobb. Detta är den kommun som kanske i sex sju år har försökt göra olika insatser för att de här människorna ska få en utbildning och hamna i innanförskap i stället för i utanförskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag finns det också företag i byggbranschen som har satt detta i system. De köper hus och erbjuder människor med sociala behov att flytta dit. Hyrorna hamnar då på 13 000 i stället för 3 000. När sedan kommunerna säger nej till de här hyrorna blir människorna utslängda, och så är karusellen igång igen. Då är kommunen tvungen att hitta bostad, och, som min kollega Ola Möller säger, kanske den kommunen ser till att bostaden i stället blir i nästa kommun.Detta är inte värdigt för kommunerna, Sverige eller de människor som hamnar i socialt utanförskap. Problemet är att man på senaste tiden har pratat om nyanlända, kvotflyktingar och så vidare. Men det här är faktiskt människor som kommer med barn. De kanske har haft missbruksproblem eller hamnat snett i livet. De har kanske med sig tre fyra barn, och då blir skolan också utsatt för det här.För mig är detta ett otyg som det behöver göras något åt. Jag hoppas verkligen att statsrådet tar detta på största allvar, för förmodligen kommer vi att ha fler debatter om det här i framtiden."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Jag kan börja med att säga, liksom jag sa i februari, att jag inte menade att vara raljant när jag sa att detta nyligen debatterades här i kammaren. Interpellanterna får gärna återkomma med fler interpellationer - jag ser det som ett löfte och inte ett hot. Jag bara menade att vi för några veckor sedan hade en debatt om detta och att mina besked inte kommer att bli så mycket annorlunda än vad de var för sex, sju, eller möjligtvis åtta veckor sedan.Jag sa då, precis som jag säger nu: Jag gillar inte social dumpning. Jag tycker inte om fenomenet social dumpning. Jag tycker att det är ett beteende som om det görs medvetet och systematiskt faktiskt är dåligt och osolidariskt gentemot kommunkollegor runt om i landet.Sedan är allt inte svart eller vitt. Det finns en inneboende konflikt som delvis ger upphov till det här systemet - där det är svårt att få jobb är det ofta lätt att få bostad, men där det är lätt att få bostad är det svårt att få jobb. Utbudet av bostäder matchas inte och möts inte upp av utbudet av jobb och vice versa. Det är en inneboende konflikt. Ibland är det svårt att veta vad som är social dumpning och vad som är ett resultat av att det faktiskt saknas bostäder i en kommun och att man blir flyttad till en annan kommun. Det är inte alldeles lätt att veta. Men jag gillar inte detta, och jag jobbar gärna emot social dumpning.Sedan diskuterade vi vilka som omfattas av social dumpning, eller vilka som utgör de flesta. Den bild jag fick när jag träffade utredaren, vilket jag gjorde efter att utredningen lades ned, är att nyanlända är den absolut största gruppen. Det förekommer även andra grupper inom socialtjänsten, människor med ett missbruk exempelvis, men den stora majoriteten är nyanlända. Inte minst just kvotflyktingar sa hon var en ganska stor majoritet av dem det handlade om. Då spelar det såklart roll att migrationspolitiken nu har lagts om så att antalet flyktingar, både asylsökande och kvotflyktingar, kommer att minska rejält framöver. Detta kommer förhoppningsvis och troligtvis att få en påverkan på fenomenet social dumpning. Det är jag ganska övertygad om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan var det skatteutjämningen - det sades i flera inlägg att den inte kompenserar detta. Nej, och det är just därför utredningen om skatteutjämningen bland annat har direktiv att se över de socioekonomiska faktorerna, om de är lika i skatteutjämningssystemet och om de är tillräckligt starka. Jag tycker att det är bra att detta utreds. Där skulle exempelvis skevheter i det här systemet kunna upptäckas och rättas till om vi vill det.Sedan var det en fråga som gällde att jag skulle ha trott att man kan jobba på Foodora och äldreomsorgen på distans - så är det naturligtvis inte. Nu tycker jag inte att nyanlända behöver vara förpassade enbart till Foodora och äldreomsorgen, utan jag ser också att det finns många välutbildade människor som kommer hit, inte minst från krigets Syrien, med ganska långa utbildningar i bagaget. En del av dem skulle kunna jobba på distans. Kontexten var att jag sa att vi inte har kommunarrest. Efter att etableringstiden är över är man fri att flytta vart man vill. Jag tror att om man vill flytta någonstans där det finns gott om bostäder kan distansjobb vara ett sätt som underlättar för dem som har yrken där man kan jobba på distans. Det gäller naturligtvis inte alla.Jag hade lite till att säga, men jag får fyra minuter till efter det här inlägget, så jag återkommer då. Mina motdebattörer är ju något fler till antalet än vad jag är."}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Jag kan börja med att säga, liksom jag sa i februari, att jag inte menade att vara raljant när jag sa att detta nyligen debatterades här i kammaren. Interpellanterna får gärna återkomma med fler interpellationer - jag ser det som ett löfte och inte ett hot. Jag bara menade att vi för några veckor sedan hade en debatt om detta och att mina besked inte kommer att bli så mycket annorlunda än vad de var för sex, sju, eller möjligtvis åtta veckor sedan.Jag sa då, precis som jag säger nu: Jag gillar inte social dumpning. Jag tycker inte om fenomenet social dumpning. Jag tycker att det är ett beteende som om det görs medvetet och systematiskt faktiskt är dåligt och osolidariskt gentemot kommunkollegor runt om i landet.Sedan är allt inte svart eller vitt. Det finns en inneboende konflikt som delvis ger upphov till det här systemet - där det är svårt att få jobb är det ofta lätt att få bostad, men där det är lätt att få bostad är det svårt att få jobb. Utbudet av bostäder matchas inte och möts inte upp av utbudet av jobb och vice versa. Det är en inneboende konflikt. Ibland är det svårt att veta vad som är social dumpning och vad som är ett resultat av att det faktiskt saknas bostäder i en kommun och att man blir flyttad till en annan kommun. Det är inte alldeles lätt att veta. Men jag gillar inte detta, och jag jobbar gärna emot social dumpning.Sedan diskuterade vi vilka som omfattas av social dumpning, eller vilka som utgör de flesta. Den bild jag fick när jag träffade utredaren, vilket jag gjorde efter att utredningen lades ned, är att nyanlända är den absolut största gruppen. Det förekommer även andra grupper inom socialtjänsten, människor med ett missbruk exempelvis, men den stora majoriteten är nyanlända. Inte minst just kvotflyktingar sa hon var en ganska stor majoritet av dem det handlade om. Då spelar det såklart roll att migrationspolitiken nu har lagts om så att antalet flyktingar, både asylsökande och kvotflyktingar, kommer att minska rejält framöver. Detta kommer förhoppningsvis och troligtvis att få en påverkan på fenomenet social dumpning. Det är jag ganska övertygad om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan var det skatteutjämningen - det sades i flera inlägg att den inte kompenserar detta. Nej, och det är just därför utredningen om skatteutjämningen bland annat har direktiv att se över de socioekonomiska faktorerna, om de är lika i skatteutjämningssystemet och om de är tillräckligt starka. Jag tycker att det är bra att detta utreds. Där skulle exempelvis skevheter i det här systemet kunna upptäckas och rättas till om vi vill det.Sedan var det en fråga som gällde att jag skulle ha trott att man kan jobba på Foodora och äldreomsorgen på distans - så är det naturligtvis inte. Nu tycker jag inte att nyanlända behöver vara förpassade enbart till Foodora och äldreomsorgen, utan jag ser också att det finns många välutbildade människor som kommer hit, inte minst från krigets Syrien, med ganska långa utbildningar i bagaget. En del av dem skulle kunna jobba på distans. Kontexten var att jag sa att vi inte har kommunarrest. Efter att etableringstiden är över är man fri att flytta vart man vill. Jag tror att om man vill flytta någonstans där det finns gott om bostäder kan distansjobb vara ett sätt som underlättar för dem som har yrken där man kan jobba på distans. Det gäller naturligtvis inte alla.Jag hade lite till att säga, men jag får fyra minuter till efter det här inlägget, så jag återkommer då. Mina motdebattörer är ju något fler till antalet än vad jag är."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Jag kan börja med att säga, liksom jag sa i februari, att jag inte menade att vara raljant när jag sa att detta nyligen debatterades här i kammaren. Interpellanterna får gärna återkomma med fler interpellationer - jag ser det som ett löfte och inte ett hot. Jag bara menade att vi för några veckor sedan hade en debatt om detta och att mina besked inte kommer att bli så mycket annorlunda än vad de var för sex, sju, eller möjligtvis åtta veckor sedan.Jag sa då, precis som jag säger nu: Jag gillar inte social dumpning. Jag tycker inte om fenomenet social dumpning. Jag tycker att det är ett beteende som om det görs medvetet och systematiskt faktiskt är dåligt och osolidariskt gentemot kommunkollegor runt om i landet.Sedan är allt inte svart eller vitt. Det finns en inneboende konflikt som delvis ger upphov till det här systemet - där det är svårt att få jobb är det ofta lätt att få bostad, men där det är lätt att få bostad är det svårt att få jobb. Utbudet av bostäder matchas inte och möts inte upp av utbudet av jobb och vice versa. Det är en inneboende konflikt. Ibland är det svårt att veta vad som är social dumpning och vad som är ett resultat av att det faktiskt saknas bostäder i en kommun och att man blir flyttad till en annan kommun. Det är inte alldeles lätt att veta. Men jag gillar inte detta, och jag jobbar gärna emot social dumpning.Sedan diskuterade vi vilka som omfattas av social dumpning, eller vilka som utgör de flesta. Den bild jag fick när jag träffade utredaren, vilket jag gjorde efter att utredningen lades ned, är att nyanlända är den absolut största gruppen. Det förekommer även andra grupper inom socialtjänsten, människor med ett missbruk exempelvis, men den stora majoriteten är nyanlända. Inte minst just kvotflyktingar sa hon var en ganska stor majoritet av dem det handlade om. Då spelar det såklart roll att migrationspolitiken nu har lagts om så att antalet flyktingar, både asylsökande och kvotflyktingar, kommer att minska rejält framöver. Detta kommer förhoppningsvis och troligtvis att få en påverkan på fenomenet social dumpning. Det är jag ganska övertygad om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan var det skatteutjämningen - det sades i flera inlägg att den inte kompenserar detta. Nej, och det är just därför utredningen om skatteutjämningen bland annat har direktiv att se över de socioekonomiska faktorerna, om de är lika i skatteutjämningssystemet och om de är tillräckligt starka. Jag tycker att det är bra att detta utreds. Där skulle exempelvis skevheter i det här systemet kunna upptäckas och rättas till om vi vill det.Sedan var det en fråga som gällde att jag skulle ha trott att man kan jobba på Foodora och äldreomsorgen på distans - så är det naturligtvis inte. Nu tycker jag inte att nyanlända behöver vara förpassade enbart till Foodora och äldreomsorgen, utan jag ser också att det finns många välutbildade människor som kommer hit, inte minst från krigets Syrien, med ganska långa utbildningar i bagaget. En del av dem skulle kunna jobba på distans. Kontexten var att jag sa att vi inte har kommunarrest. Efter att etableringstiden är över är man fri att flytta vart man vill. Jag tror att om man vill flytta någonstans där det finns gott om bostäder kan distansjobb vara ett sätt som underlättar för dem som har yrken där man kan jobba på distans. Det gäller naturligtvis inte alla.Jag hade lite till att säga, men jag får fyra minuter till efter det här inlägget, så jag återkommer då. Mina motdebattörer är ju något fler till antalet än vad jag är."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Jag vill börja med att kommentera att civilministern sa att han har svarat på denna fråga flera gånger i kammaren. Jag är en av dem som skrivit interpellationer och haft den här debatten tidigare i kammaren, och jag tror nog att civilministern kommer att få svara på fler sådana här interpellationer. Detta är nämligen en fråga som är viktig för oss. Den är viktig för alla dem som Denis, Ola och Sofie har pratat om här i talarstolen i dag. Vi kommer att fortsätta att kämpa för att hitta en lösning på den sociala dumpning som skadar så många människor och ger så många svårigheter för de kommuner som drabbas. Vi kommer att fortsätta att motverka social dumpning.Det är rika kommuner som ägnar sig åt detta, som skickar över människor som de inte vill ha i sin kommun. Det är anstötligt när man tänker på det, och det är anstötligt när det händer i verkligheten. För de kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad betyder den sociala dumpningen ännu svårare förutsättningar att möta sina invånares behov. Så här kan vi inte ha det.Jag tänkte ägna mig åt en del av svaret som civilministern har gett. Han hänvisar till den utredning om utjämningssystemet som just nu pågår. Jag är en av dem som sitter i den utredningen. Civilministern hänvisar till att det också kan vara så att detta utjämnar. Det vet vi att det inte gör. Utjämningssystemet i dag utjämnar inte förutsättningarna. Det ska utjämna de op��verkbara faktorerna, men tror någon att utjämningssystemet skulle kunna klara att ge resurser till de kommuner som får ta emot människor som dumpas av de rika kommunerna vill jag säga att det gör det inte. Det vet jag, det vet de som kan utjämningssystemet och det vet också civilministern.Nu pågår denna utredning om utjämningssystemet. Vi har inte fått några tilläggsdirektiv om att titta på social dumpning, så jag vet inte om det uppdraget finns eller om det kommer att komma i ett tilläggsdirektiv. Jag har dock lite svårt att se hur detta skulle klara att hantera den frågan. De rika kommunerna kan ju ett år ha sökljuset på Valdemarsvik i Östergötland och ett annat år på Ludvika eller någon annan kommun. Det blir svårigheter med att hantera detta.Det vi borde göra är att på lång sikt hantera frågan om att motverka fenomenet social dumpning. Det var därför den S-ledda regeringen inledde en utredning för att titta på detta och föreslå åtgärder. Den högerkonservativa regeringen lade ned den därför att - det är det enda svar jag sett - man inte prioriterar detta. Jag tycker att det är ett svar i sig. Man prioriterar inte den här frågan. Därför kommer man heller inte att klara av att se hur det fungerar eller få fram förslag på åtgärder för att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför vi kommer att återkomma och fråga: Vad avser civilministern och den här regeringen att göra åt detta svåra och stora problem som vi har i Sverige i dag?(Applåder)(forts.)"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Jag vill börja med att kommentera att civilministern sa att han har svarat på denna fråga flera gånger i kammaren. Jag är en av dem som skrivit interpellationer och haft den här debatten tidigare i kammaren, och jag tror nog att civilministern kommer att få svara på fler sådana här interpellationer. Detta är nämligen en fråga som är viktig för oss. Den är viktig för alla dem som Denis, Ola och Sofie har pratat om här i talarstolen i dag. Vi kommer att fortsätta att kämpa för att hitta en lösning på den sociala dumpning som skadar så många människor och ger så många svårigheter för de kommuner som drabbas. Vi kommer att fortsätta att motverka social dumpning.Det är rika kommuner som ägnar sig åt detta, som skickar över människor som de inte vill ha i sin kommun. Det är anstötligt när man tänker på det, och det är anstötligt när det händer i verkligheten. För de kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad betyder den sociala dumpningen ännu svårare förutsättningar att möta sina invånares behov. Så här kan vi inte ha det.Jag tänkte ägna mig åt en del av svaret som civilministern har gett. Han hänvisar till den utredning om utjämningssystemet som just nu pågår. Jag är en av dem som sitter i den utredningen. Civilministern hänvisar till att det också kan vara så att detta utjämnar. Det vet vi att det inte gör. Utjämningssystemet i dag utjämnar inte förutsättningarna. Det ska utjämna de opåverkbara faktorerna, men tror någon att utjämningssystemet skulle kunna klara att ge resurser till de kommuner som får ta emot människor som dumpas av de rika kommunerna vill jag säga att det gör det inte. Det vet jag, det vet de som kan utjämningssystemet och det vet också civilministern.Nu pågår denna utredning om utjämningssystemet. Vi har inte fått några tilläggsdirektiv om att titta på social dumpning, så jag vet inte om det uppdraget finns eller om det kommer att komma i ett tilläggsdirektiv. Jag har dock lite svårt att se hur detta skulle klara att hantera den frågan. De rika kommunerna kan ju ett år ha sökljuset på Valdemarsvik i Östergötland och ett annat år på Ludvika eller någon annan kommun. Det blir svårigheter med att hantera detta.Det vi borde göra är att på lång sikt hantera frågan om att motverka fenomenet social dumpning. Det var därför den S-ledda regeringen inledde en utredning för att titta på detta och föreslå åtgärder. Den högerkonservativa regeringen lade ned den därför att - det är det enda svar jag sett - man inte prioriterar detta. Jag tycker att det är ett svar i sig. Man prioriterar inte den här frågan. Därför kommer man heller inte att klara av att se hur det fungerar eller få fram förslag på åtgärder för att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför vi kommer att återkomma och fråga: Vad avser civilministern och den här regeringen att göra åt detta svåra och stora problem som vi har i Sverige i dag?(Applåder)(forts.)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Jag vill börja med att kommentera att civilministern sa att han har svarat på denna fråga flera gånger i kammaren. Jag är en av dem som skrivit interpellationer och haft den här debatten tidigare i kammaren, och jag tror nog att civilministern kommer att få svara på fler sådana här interpellationer. Detta är nämligen en fråga som är viktig för oss. Den är viktig för alla dem som Denis, Ola och Sofie har pratat om här i talarstolen i dag. Vi kommer att fortsätta att kämpa för att hitta en lösning på den sociala dumpning som skadar så många människor och ger så många svårigheter för de kommuner som drabbas. Vi kommer att fortsätta att motverka social dumpning.Det är rika kommuner som ägnar sig åt detta, som skickar över människor som de inte vill ha i sin kommun. Det är anstötligt när man tänker på det, och det är anstötligt när det händer i verkligheten. För de kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad betyder den sociala dumpningen ännu svårare förutsättningar att möta sina invånares behov. Så här kan vi inte ha det.Jag tänkte ägna mig åt en del av svaret som civilministern har gett. Han hänvisar till den utredning om utjämningssystemet som just nu pågår. Jag är en av dem som sitter i den utredningen. Civilministern hänvisar till att det också kan vara så att detta utjämnar. Det vet vi att det inte gör. Utjämningssystemet i dag utjämnar inte förutsättningarna. Det ska utjämna de opåverkbara faktorerna, men tror någon att utjämningssystemet skulle kunna klara att ge resurser till de kommuner som får ta emot människor som dumpas av de rika kommunerna vill jag säga att det gör det inte. Det vet jag, det vet de som kan utjämningssystemet och det vet också civilministern.Nu pågår denna utredning om utjämningssystemet. Vi har inte fått några tilläggsdirektiv om att titta på social dumpning, så jag vet inte om det uppdraget finns eller om det kommer att komma i ett tilläggsdirektiv. Jag har dock lite svårt att se hur detta skulle klara att hantera den frågan. De rika kommunerna kan ju ett år ha sökljuset på Valdemarsvik i Östergötland och ett annat år på Ludvika eller någon annan kommun. Det blir svårigheter med att hantera detta.Det vi borde göra är att på lång sikt hantera frågan om att motverka fenomenet social dumpning. Det var därför den S-ledda regeringen inledde en utredning för att titta på detta och föreslå åtgärder. Den högerkonservativa regeringen lade ned den därför att - det är det enda svar jag sett - man inte prioriterar detta. Jag tycker att det är ett svar i sig. Man prioriterar inte den här frågan. Därför kommer man heller inte att klara av att se hur det fungerar eller få fram förslag på åtgärder för att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför vi kommer att återkomma och fråga: Vad avser civilministern och den här regeringen att göra åt detta svåra och stora problem som vi har i Sverige i dag?(Applåder)(forts.)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"I dag debatterar vi frågan om social dumpning. Jag har i alla fall inte deltagit i en sådan debatt tidigare, även om statsrådet har gjort det ett antal gånger.Frågan är viktig. För vad är det vi egentligen pratar om? Jo, först är det en politiskt skapad bostadsbrist i rikare kommuner runt våra storstäder. Så stiger priserna, och så får man rikare och finare invånare. Så städar man undan problem. Men inte riktigt alla, för det finns alltid grupper som har behov.Nu ser vi att vissa kommuner verkar ha satt i system att - ibland med hot, påtryckningar eller tips - se till att de mest utsatta invånarna flyttar till andra kommuner. Väl där väntar ofta helt undermåliga boenden och en ny kommun som tvingas ta över det ekonomiska ansvaret. En av dessa drabbade kommuner är min hemkommun Ludvika. Det gäller till exempel orterna Blötberget och Fredriksberg. Det är fantastiska byar att bo i; det är inget straff att komma dit. Men där finns fastigheter som människor inte ska bo i. Det hänger kablar utanpå väggarna. Det är kallt på vintern. Fönster är trasiga. Det svämmar över i källaren. Elen fungerar inte alltid. Här har vi människor, ibland små barn. Det har förekommit att nyfödda bott i de här undermåliga bostäderna.Enligt en undersökning från länsstyrelserna är det oseriösa privata hyresvärdar som bidrar till den här sociala dumpningen. Man köper upp fastigheter med låg standard och tar sedan aktivt kontakt med kommuners socialtjänst för att hitta hyresgäster som inte ställer krav och som också tror att man kan få hyran betald hur länge som helst till vilket pris som helst.De som tjänar på detta är förstås de oseriösa hyresvärdarna. Men det är också så att ursprungskommunerna, dumparkommunerna, tjänar på detta, för de slipper ju sina mest utsatta invånare. Kostnader för försörjningsstöd försvinner från dem men går över till Ludvika kommun i stället.Förlorarna är de människor som tvingas flytta mot sin vilja till helt ovärdiga bostäder. Men även lokalsamhället drabbas. Några få fallfärdiga, ovärdiga fastigheter med hög koncentration av utsatta människor påverkar små orter som Blötberget och Fredriksberg väldigt mycket. Bruksortskommunerna, som det ofta handlar om, har det redan tuffare med ekonomin och med arbetslöshet. Varför ska det bli ännu tuffare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har nu en statsminister som har kallat dessa dumparkommuner för pionjärer mot bidragsberoende. Ulf Kristersson har i en intervju tidigare kallat dem som skickar ut sina mest utsatta medborgare till Ludvika kommun för pionjärer mot bidragsberoende. Men bidragsberoendet byter ju bara kommun.Min fråga är om statsrådet håller med om Ulf Kristerssons uttalande. Är de rika storstadskommunerna pionjärer mot bidragsberoende när de dumpar sina socialt utsatta medborgare på oss?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"I dag debatterar vi frågan om social dumpning. Jag har i alla fall inte deltagit i en sådan debatt tidigare, även om statsrådet har gjort det ett antal gånger.Frågan är viktig. För vad är det vi egentligen pratar om? Jo, först är det en politiskt skapad bostadsbrist i rikare kommuner runt våra storstäder. Så stiger priserna, och så får man rikare och finare invånare. Så städar man undan problem. Men inte riktigt alla, för det finns alltid grupper som har behov.Nu ser vi att vissa kommuner verkar ha satt i system att - ibland med hot, påtryckningar eller tips - se till att de mest utsatta invånarna flyttar till andra kommuner. Väl där väntar ofta helt undermåliga boenden och en ny kommun som tvingas ta över det ekonomiska ansvaret. En av dessa drabbade kommuner är min hemkommun Ludvika. Det gäller till exempel orterna Blötberget och Fredriksberg. Det är fantastiska byar att bo i; det är inget straff att komma dit. Men där finns fastigheter som människor inte ska bo i. Det hänger kablar utanpå väggarna. Det är kallt på vintern. Fönster är trasiga. Det svämmar över i källaren. Elen fungerar inte alltid. Här har vi människor, ibland små barn. Det har förekommit att nyfödda bott i de här undermåliga bostäderna.Enligt en undersökning från länsstyrelserna är det oseriösa privata hyresvärdar som bidrar till den här sociala dumpningen. Man köper upp fastigheter med låg standard och tar sedan aktivt kontakt med kommuners socialtjänst för att hitta hyresgäster som inte ställer krav och som också tror att man kan få hyran betald hur länge som helst till vilket pris som helst.De som tjänar på detta är förstås de oseriösa hyresvärdarna. Men det är också så att ursprungskommunerna, dumparkommunerna, tjänar på detta, för de slipper ju sina mest utsatta invånare. Kostnader för försörjningsstöd försvinner från dem men går över till Ludvika kommun i stället.Förlorarna är de människor som tvingas flytta mot sin vilja till helt ovärdiga bostäder. Men även lokalsamhället drabbas. Några få fallfärdiga, ovärdiga fastigheter med hög koncentration av utsatta människor påverkar små orter som Blötberget och Fredriksberg väldigt mycket. Bruksortskommunerna, som det ofta handlar om, har det redan tuffare med ekonomin och med arbetslöshet. Varför ska det bli ännu tuffare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har nu en statsminister som har kallat dessa dumparkommuner för pionjärer mot bidragsberoende. Ulf Kristersson har i en intervju tidigare kallat dem som skickar ut sina mest utsatta medborgare till Ludvika kommun för pionjärer mot bidragsberoende. Men bidragsberoendet byter ju bara kommun.Min fråga är om statsrådet håller med om Ulf Kristerssons uttalande. Är de rika storstadskommunerna pionjärer mot bidragsberoende när de dumpar sina socialt utsatta medborgare på oss?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"I dag debatterar vi frågan om social dumpning. Jag har i alla fall inte deltagit i en sådan debatt tidigare, även om statsrådet har gjort det ett antal gånger.Frågan är viktig. För vad är det vi egentligen pratar om? Jo, först är det en politiskt skapad bostadsbrist i rikare kommuner runt våra storstäder. Så stiger priserna, och så får man rikare och finare invånare. Så städar man undan problem. Men inte riktigt alla, för det finns alltid grupper som har behov.Nu ser vi att vissa kommuner verkar ha satt i system att - ibland med hot, påtryckningar eller tips - se till att de mest utsatta invånarna flyttar till andra kommuner. Väl där väntar ofta helt undermåliga boenden och en ny kommun som tvingas ta över det ekonomiska ansvaret. En av dessa drabbade kommuner är min hemkommun Ludvika. Det gäller till exempel orterna Blötberget och Fredriksberg. Det är fantastiska byar att bo i; det är inget straff att komma dit. Men där finns fastigheter som människor inte ska bo i. Det hänger kablar utanpå väggarna. Det är kallt på vintern. Fönster är trasiga. Det svämmar över i källaren. Elen fungerar inte alltid. Här har vi människor, ibland små barn. Det har förekommit att nyfödda bott i de här undermåliga bostäderna.Enligt en undersökning från länsstyrelserna är det oseriösa privata hyresvärdar som bidrar till den här sociala dumpningen. Man köper upp fastigheter med låg standard och tar sedan aktivt kontakt med kommuners socialtjänst för att hitta hyresgäster som inte ställer krav och som också tror att man kan få hyran betald hur länge som helst till vilket pris som helst.De som tjänar på detta är förstås de oseriösa hyresvärdarna. Men det är också så att ursprungskommunerna, dumparkommunerna, tjänar på detta, för de slipper ju sina mest utsatta invånare. Kostnader för försörjningsstöd försvinner från dem men går över till Ludvika kommun i stället.Förlorarna är de människor som tvingas flytta mot sin vilja till helt ovärdiga bostäder. Men även lokalsamhället drabbas. Några få fallfärdiga, ovärdiga fastigheter med hög koncentration av utsatta människor påverkar små orter som Blötberget och Fredriksberg väldigt mycket. Bruksortskommunerna, som det ofta handlar om, har det redan tuffare med ekonomin och med arbetslöshet. Varför ska det bli ännu tuffare? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har nu en statsminister som har kallat dessa dumparkommuner för pionjärer mot bidragsberoende. Ulf Kristersson har i en intervju tidigare kallat dem som skickar ut sina mest utsatta medborgare till Ludvika kommun för pionjärer mot bidragsberoende. Men bidragsberoendet byter ju bara kommun.Min fråga är om statsrådet håller med om Ulf Kristerssons uttalande. Är de rika storstadskommunerna pionjärer mot bidragsberoende när de dumpar sina socialt utsatta medborgare på oss?(Applåder)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen, även om jag tycker att det lämnar en hel del att önska!Den 17 november sa statsrådet i Dagens Arena att utredningen som låg på bordet hade mycket att tillföra. Den skulle få fram exakta siffror, och det skulle bli lättare att agera och vidta åtgärder om utredningen kunde få fortlöpa. Den 22 december lades utredningen ned.Man kan fundera på vad det var som hände under den perioden. Man skulle kunna tro att det plötsligt hade uppstått en massa siffror och annat någonstans på Regeringskansliet som kunde ge svar på de frågor som utredningen ställde. Men det som hände var faktiskt något helt annat: Investeringsstödet till nya bostäder försvann under denna period, trots löften från Moderaterna om att det absolut inte skulle försvinna några pengar när de tillträdde.Det blir väldigt intressant med den logik som driver de här frågorna, det vill säga att bristen på bostäder, i huvudsak i rika kommuner, skickar utsatta människor till fattiga kommuner. Man samlar och koncentrerar människor med social problematik i kommuner med högre arbetslöshet, lägre utbildningsstatus och sämre arbetsmarknad.Ministern fick frågan: Hur ska det hanteras? Ja, de kan ju jobba på distans, sa ministern. Distansarbete var alltså det som människor med social problematik och lägre utbildningsnivå skulle sätta sig i. Vi vet att många av dessa människor jobbar i det som benämns kontaktnära yrken eller inom LO-kollektivets yrken. Det är svårt att köra Foodorabil på distans. Det är svårt att jobba i äldreomsorgen på distans. Men det är ministerns lösning.Dessutom har regeringen avskaffat det som skulle kunna göra att människor med svag ekonomi skulle kunna bo kvar i hyreslägenheter, det vill säga det renoveringsstöd som vi införde. Om renoveringsstödet hade fått ligga kvar hade fler människor klarat ekonomin och inte fått sociala problem och blivit tvungna att flytta. Men nej, också det tog man bort. Fler människor får en ansträngd ekonomisk situation i våra storstäder och dumpas vidare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Skåne har det gått så långt att kommuner nästan spelar pingpong med de socialt utsatta. Man placerar dem i kommun A, kommun A skickar tillbaka dem till kommun B och kommun B skickar tillbaka dem till kommun A. Så åker de fram och tillbaka. Det här skapar en situation där segregationen, det vill säga att fattiga människor koncentreras till olika områden, ökar i en tid då vi behöver bygga ett samhälle som håller ihop. Statsrådet tyckte ju själv den 17 november att det var bra att utreda frågan. Sedan, den 22 december, hade man tittat igenom vilka utredningar som gällde. Då var det plötsligt inte viktigt längre.Frågan till statsrådet är egentligen: Varför vill statsrådet behålla ett system som bygger på och ökar segregationen? Detta handlar trots allt inte bara om nyanlända. 81 procent av kommunerna säger att socialt utsatta med missbruksproblematik berörs, medan det bara är 78 procent när det gäller nyanlända. Det är alltså i större utsträckning på grund av människors missbruk och sociala problem som man flyttar dem.Varför vill statsrådet bygga på denna problematik?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen, även om jag tycker att det lämnar en hel del att önska!Den 17 november sa statsrådet i Dagens Arena att utredningen som låg på bordet hade mycket att tillföra. Den skulle få fram exakta siffror, och det skulle bli lättare att agera och vidta åtgärder om utredningen kunde få fortlöpa. Den 22 december lades utredningen ned.Man kan fundera på vad det var som hände under den perioden. Man skulle kunna tro att det plötsligt hade uppstått en massa siffror och annat någonstans på Regeringskansliet som kunde ge svar på de frågor som utredningen ställde. Men det som hände var faktiskt något helt annat: Investeringsstödet till nya bostäder försvann under denna period, trots löften från Moderaterna om att det absolut inte skulle försvinna några pengar när de tillträdde.Det blir väldigt intressant med den logik som driver de här frågorna, det vill säga att bristen på bostäder, i huvudsak i rika kommuner, skickar utsatta människor till fattiga kommuner. Man samlar och koncentrerar människor med social problematik i kommuner med högre arbetslöshet, lägre utbildningsstatus och sämre arbetsmarknad.Ministern fick frågan: Hur ska det hanteras? Ja, de kan ju jobba på distans, sa ministern. Distansarbete var alltså det som människor med social problematik och lägre utbildningsnivå skulle sätta sig i. Vi vet att många av dessa människor jobbar i det som benämns kontaktnära yrken eller inom LO-kollektivets yrken. Det är svårt att köra Foodorabil på distans. Det är svårt att jobba i äldreomsorgen på distans. Men det är ministerns lösning.Dessutom har regeringen avskaffat det som skulle kunna göra att människor med svag ekonomi skulle kunna bo kvar i hyreslägenheter, det vill säga det renoveringsstöd som vi införde. Om renoveringsstödet hade fått ligga kvar hade fler människor klarat ekonomin och inte fått sociala problem och blivit tvungna att flytta. Men nej, också det tog man bort. Fler människor får en ansträngd ekonomisk situation i våra storstäder och dumpas vidare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Skåne har det gått så långt att kommuner nästan spelar pingpong med de socialt utsatta. Man placerar dem i kommun A, kommun A skickar tillbaka dem till kommun B och kommun B skickar tillbaka dem till kommun A. Så åker de fram och tillbaka. Det här skapar en situation där segregationen, det vill säga att fattiga människor koncentreras till olika områden, ökar i en tid då vi behöver bygga ett samhälle som håller ihop. Statsrådet tyckte ju själv den 17 november att det var bra att utreda frågan. Sedan, den 22 december, hade man tittat igenom vilka utredningar som gällde. Då var det plötsligt inte viktigt längre.Frågan till statsrådet är egentligen: Varför vill statsrådet behålla ett system som bygger på och ökar segregationen? Detta handlar trots allt inte bara om nyanlända. 81 procent av kommunerna säger att socialt utsatta med missbruksproblematik berörs, medan det bara är 78 procent när det gäller nyanlända. Det är alltså i större utsträckning på grund av människors missbruk och sociala problem som man flyttar dem.Varför vill statsrådet bygga på denna problematik?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen, även om jag tycker att det lämnar en hel del att önska!Den 17 november sa statsrådet i Dagens Arena att utredningen som låg på bordet hade mycket att tillföra. Den skulle få fram exakta siffror, och det skulle bli lättare att agera och vidta åtgärder om utredningen kunde få fortlöpa. Den 22 december lades utredningen ned.Man kan fundera på vad det var som hände under den perioden. Man skulle kunna tro att det plötsligt hade uppstått en massa siffror och annat någonstans på Regeringskansliet som kunde ge svar på de frågor som utredningen ställde. Men det som hände var faktiskt något helt annat: Investeringsstödet till nya bostäder försvann under denna period, trots löften från Moderaterna om att det absolut inte skulle försvinna några pengar när de tillträdde.Det blir väldigt intressant med den logik som driver de här frågorna, det vill säga att bristen på bostäder, i huvudsak i rika kommuner, skickar utsatta människor till fattiga kommuner. Man samlar och koncentrerar människor med social problematik i kommuner med högre arbetslöshet, lägre utbildningsstatus och sämre arbetsmarknad.Ministern fick frågan: Hur ska det hanteras? Ja, de kan ju jobba på distans, sa ministern. Distansarbete var alltså det som människor med social problematik och lägre utbildningsnivå skulle sätta sig i. Vi vet att många av dessa människor jobbar i det som benämns kontaktnära yrken eller inom LO-kollektivets yrken. Det är svårt att köra Foodorabil på distans. Det är svårt att jobba i äldreomsorgen på distans. Men det är ministerns lösning.Dessutom har regeringen avskaffat det som skulle kunna göra att människor med svag ekonomi skulle kunna bo kvar i hyreslägenheter, det vill säga det renoveringsstöd som vi införde. Om renoveringsstödet hade fått ligga kvar hade fler människor klarat ekonomin och inte fått sociala problem och blivit tvungna att flytta. Men nej, också det tog man bort. Fler människor får en ansträngd ekonomisk situation i våra storstäder och dumpas vidare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Skåne har det gått så långt att kommuner nästan spelar pingpong med de socialt utsatta. Man placerar dem i kommun A, kommun A skickar tillbaka dem till kommun B och kommun B skickar tillbaka dem till kommun A. Så åker de fram och tillbaka. Det här skapar en situation där segregationen, det vill säga att fattiga människor koncentreras till olika områden, ökar i en tid då vi behöver bygga ett samhälle som håller ihop. Statsrådet tyckte ju själv den 17 november att det var bra att utreda frågan. Sedan, den 22 december, hade man tittat igenom vilka utredningar som gällde. Då var det plötsligt inte viktigt längre.Frågan till statsrådet är egentligen: Varför vill statsrådet behålla ett system som bygger på och ökar segregationen? Detta handlar trots allt inte bara om nyanlända. 81 procent av kommunerna säger att socialt utsatta med missbruksproblematik berörs, medan det bara är 78 procent när det gäller nyanlända. Det är alltså i större utsträckning på grund av människors missbruk och sociala problem som man flyttar dem.Varför vill statsrådet bygga på denna problematik?(Applåder)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Jag vill tacka statsrådet Erik Slottner för svaret. Jag vet inte hur många debatter som har förts om detta tidigare. Men jag har fått uppdraget att sitta i civilutskottet, och civilutskottet har ansvar för bostadsfrågan men också för familjerätten.I detta uppdrag, som jag har fått av svenska folket, har jag besökt olika kommuner för att diskutera de här frågorna. I dessa kommuner, framför allt på landsbygden, har jag fått en fråga att ta med mig. Det är social dumpning.Jag hör i svaret från statsrådet att det framför allt handlar om nyanlända. Men kommuner vittnar om att detta fenomen inte längre bara handlar om nyanlända. Det handlar om att man aktivt flyttar människor med social problematik från en kommun till en annan. Graden av behov hos dessa människor varierar förstås. Det är alltså inte bara de nyanlända som utnyttjas genom att man flyttar dem, utan detta används brett. Därför kan man inte bortse från det faktum att social dumpning används systematiskt för att flytta problem från en kommun till en annan kommun.Hällefors kommun, som ligger i Bergslagen, är en av de kommuner som har stora problem med social dumpning. Normalbudget för sociala insatser i en kommun av denna storlek är ungefär 7 miljoner kronor per år. I Hällefors är det 14 miljoner kronor. Denna fördubbling kompenseras inte av utjämningssystemet. När rika kommuner ser till att ha anställda som letar efter lägenheter i kommunerna på landsbygden blir det problematiskt för de kommuner som ska ta emot människorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt få till svar att det pågår några utredningar om utjämningssystemet, att länsstyrelsen har fått ett uppdrag som ska avslutas 2026 eller att frågan är komplex löser inte problemet. Vi vet att frågan är komplex; därför tillsattes en utredning som skulle ha varit klar den 31 oktober i år. Men den är borttagen av den nuvarande regeringen. Är utredningen borttagen för att detta problem bara drabbar just kommuner på landsbygden?I Ljusnarsbergs kommun har problematiken blivit svår därför att det inte bara är personer som behöver försörjningsstöd som flyttar dit utan hela familjer med det behovet. De barn som flyttar in till Ljusnarsberg har stora behov också i skolan, så även den är drabbad.Det kanske började en gång i tiden med de nyanlända, 2010, 2014 eller 2015. Men nu har social dumpning blivit ett mycket större problem. Därför vill jag be statsrådet att uppdatera sin syn och besöka bland annat de kommuner som jag nämner.Den fortsatta frågan från mig blir: Vilka konkreta åtgärder kan kommunerna förvänta sig av regeringen?"}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Jag vill tacka statsrådet Erik Slottner för svaret. Jag vet inte hur många debatter som har förts om detta tidigare. Men jag har fått uppdraget att sitta i civilutskottet, och civilutskottet har ansvar för bostadsfrågan men också för familjerätten.I detta uppdrag, som jag har fått av svenska folket, har jag besökt olika kommuner för att diskutera de här frågorna. I dessa kommuner, framför allt på landsbygden, har jag fått en fråga att ta med mig. Det är social dumpning.Jag hör i svaret från statsrådet att det framför allt handlar om nyanlända. Men kommuner vittnar om att detta fenomen inte längre bara handlar om nyanlända. Det handlar om att man aktivt flyttar människor med social problematik från en kommun till en annan. Graden av behov hos dessa människor varierar förstås. Det är alltså inte bara de nyanlända som utnyttjas genom att man flyttar dem, utan detta används brett. Därför kan man inte bortse från det faktum att social dumpning används systematiskt för att flytta problem från en kommun till en annan kommun.Hällefors kommun, som ligger i Bergslagen, är en av de kommuner som har stora problem med social dumpning. Normalbudget för sociala insatser i en kommun av denna storlek är ungefär 7 miljoner kronor per år. I Hällefors är det 14 miljoner kronor. Denna fördubbling kompenseras inte av utjämningssystemet. När rika kommuner ser till att ha anställda som letar efter lägenheter i kommunerna på landsbygden blir det problematiskt för de kommuner som ska ta emot människorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt få till svar att det pågår några utredningar om utjämningssystemet, att länsstyrelsen har fått ett uppdrag som ska avslutas 2026 eller att frågan är komplex löser inte problemet. Vi vet att frågan är komplex; därför tillsattes en utredning som skulle ha varit klar den 31 oktober i år. Men den är borttagen av den nuvarande regeringen. Är utredningen borttagen för att detta problem bara drabbar just kommuner på landsbygden?I Ljusnarsbergs kommun har problematiken blivit svår därför att det inte bara är personer som behöver försörjningsstöd som flyttar dit utan hela familjer med det behovet. De barn som flyttar in till Ljusnarsberg har stora behov också i skolan, så även den är drabbad.Det kanske började en gång i tiden med de nyanlända, 2010, 2014 eller 2015. Men nu har social dumpning blivit ett mycket större problem. Därför vill jag be statsrådet att uppdatera sin syn och besöka bland annat de kommuner som jag nämner.Den fortsatta frågan från mig blir: Vilka konkreta åtgärder kan kommunerna förvänta sig av regeringen?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Jag vill tacka statsrådet Erik Slottner för svaret. Jag vet inte hur många debatter som har förts om detta tidigare. Men jag har fått uppdraget att sitta i civilutskottet, och civilutskottet har ansvar för bostadsfrågan men också för familjerätten.I detta uppdrag, som jag har fått av svenska folket, har jag besökt olika kommuner för att diskutera de här frågorna. I dessa kommuner, framför allt på landsbygden, har jag fått en fråga att ta med mig. Det är social dumpning.Jag hör i svaret från statsrådet att det framför allt handlar om nyanlända. Men kommuner vittnar om att detta fenomen inte längre bara handlar om nyanlända. Det handlar om att man aktivt flyttar människor med social problematik från en kommun till en annan. Graden av behov hos dessa människor varierar förstås. Det är alltså inte bara de nyanlända som utnyttjas genom att man flyttar dem, utan detta används brett. Därför kan man inte bortse från det faktum att social dumpning används systematiskt för att flytta problem från en kommun till en annan kommun.Hällefors kommun, som ligger i Bergslagen, är en av de kommuner som har stora problem med social dumpning. Normalbudget för sociala insatser i en kommun av denna storlek är ungefär 7 miljoner kronor per år. I Hällefors är det 14 miljoner kronor. Denna fördubbling kompenseras inte av utjämningssystemet. När rika kommuner ser till att ha anställda som letar efter lägenheter i kommunerna på landsbygden blir det problematiskt för de kommuner som ska ta emot människorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt få till svar att det pågår några utredningar om utjämningssystemet, att länsstyrelsen har fått ett uppdrag som ska avslutas 2026 eller att frågan är komplex löser inte problemet. Vi vet att frågan är komplex; därför tillsattes en utredning som skulle ha varit klar den 31 oktober i år. Men den är borttagen av den nuvarande regeringen. Är utredningen borttagen för att detta problem bara drabbar just kommuner på landsbygden?I Ljusnarsbergs kommun har problematiken blivit svår därför att det inte bara är personer som behöver försörjningsstöd som flyttar dit utan hela familjer med det behovet. De barn som flyttar in till Ljusnarsberg har stora behov också i skolan, så även den är drabbad.Det kanske började en gång i tiden med de nyanlända, 2010, 2014 eller 2015. Men nu har social dumpning blivit ett mycket större problem. Därför vill jag be statsrådet att uppdatera sin syn och bes��ka bland annat de kommuner som jag nämner.Den fortsatta frågan från mig blir: Vilka konkreta åtgärder kan kommunerna förvänta sig av regeringen?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner?","answer":"Denis Begic har frågat mig vad jag avser att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner, vilka skäl som låg till grund för beslutet att lägga ned utredningen om social dumpning samt vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att stoppa social dumpning.Den som följer interpellationsdebatten och följt tidigare interpellationsdebatter minns kanske att den här frågan har diskuterats två gånger för endast några veckor sedan med nästan likalydande frågeställningar.I tidigare interpellationssvar i riksdagen i februari 2023 har jag svarat att regeringen vid en genomgång och prioritering bland samtliga pågående utredningar beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Samtidigt redogjorde jag för pågående och kommande åtgärder som har relevans för frågan om social dumpning.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Utjämningskommittén (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning, till exempel länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera områden. Det handlar bland annat om att kommunerna tolkar och tillämpar socialtjänstlagen och bosättningslagen på olika sätt. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Tidöavtalet se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Slutligen bör framhållas att en stor andel av dem som utsatts för social dumpning har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren och ser ut att göra så även framgent.Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta att följa frågan."}
+{"question":"Vilka skäl låg till grund för beslutet att lägga ned en pågående utredning om social dumpning?","answer":"Denis Begic har frågat mig vad jag avser att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner, vilka skäl som låg till grund för beslutet att lägga ned utredningen om social dumpning samt vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att stoppa social dumpning.Den som följer interpellationsdebatten och följt tidigare interpellationsdebatter minns kanske att den här frågan har diskuterats två gånger för endast några veckor sedan med nästan likalydande frågeställningar.I tidigare interpellationssvar i riksdagen i februari 2023 har jag svarat att regeringen vid en genomgång och prioritering bland samtliga pågående utredningar beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Samtidigt redogjorde jag för pågående och kommande åtgärder som har relevans för frågan om social dumpning.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Utjämningskommittén (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning, till exempel länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera områden. Det handlar bland annat om att kommunerna tolkar och tillämpar socialtjänstlagen och bosättningslagen på olika sätt. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Tidöavtalet se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Slutligen bör framhållas att en stor andel av dem som utsatts för social dumpning har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren och ser ut att göra så även framgent.Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta att följa frågan."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att stoppa social dumpning?","answer":"Denis Begic har frågat mig vad jag avser att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner, vilka skäl som låg till grund för beslutet att lägga ned utredningen om social dumpning samt vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att stoppa social dumpning.Den som följer interpellationsdebatten och följt tidigare interpellationsdebatter minns kanske att den här frågan har diskuterats två gånger för endast några veckor sedan med nästan likalydande frågeställningar.I tidigare interpellationssvar i riksdagen i februari 2023 har jag svarat att regeringen vid en genomgång och prioritering bland samtliga pågående utredningar beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Samtidigt redogjorde jag för pågående och kommande åtgärder som har relevans för frågan om social dumpning.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Utjämningskommittén (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning, till exempel länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera områden. Det handlar bland annat om att kommunerna tolkar och tillämpar socialtjänstlagen och bosättningslagen på olika sätt. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Tidöavtalet se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Slutligen bör framhållas att en stor andel av dem som utsatts för social dumpning har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren och ser ut att göra så även framgent.Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta att följa frågan."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag får tacka Isak From för interpellationsdebatten!Regeringen avser att fortsätta att öka antalet servicekontor runt om i landet. Jag var själv och invigde ett av dessa nya, förvisso i Malmö kommun men ändock. Vi vet att det även i Malmö liksom i Stockholm finns områden och stadsdelar som även om de inte fysiskt ligger långt ifrån statens olika myndigheter och den service som ges rent kulturellt och mentalt ligger mycket långt ifrån.Därför är det viktigt att vi etablerar servicekontor också i mer socioekonomiskt utsatta områden. Jag vet att det exempelvis planeras ett kontor i Rinkeby, vilket jag tycker är väldigt bra. Jag hoppas nu att både Malmö kommun och Stockholms stad möter upp det med att samordna och kunna erbjuda kommunal service i de centren. Det skulle vara mycket positivt.Samtidigt måste det finnas någon form av besöksunderlag till servicekontoren. Att öppna ett kontor på en plats där man kanske får något besök i veckan kommer inte att vara bärkraftigt. Det kommer inte att vara ett effektivt utnyttjande av statens resurser. Man måste verkligen överväga var de olika kontoren ska placeras.Jag upprepar återigen att staten ska vara närvarande i hela landet. Staten ska finnas i hela landet. Det är viktigt för servicen i hela landet men också för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Vi har jobb runt om i landet. Regeringen följer upp statliga arbetsplatser genom länsstyrelsernas rapporter. Jag vill minnas att nästa rapport kommer i juni. Vi följer naturligtvis det med stort intresse. Det är en viktig fråga. Tack för interpellationsdebatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Tack, statsrådet Erik Slottner!Vi förväntar oss att det kommer lite mer. Just nu är signalvärdet från regeringen kanske åt andra hållet när en ny stor myndighet placeras i Stockholm. Det är läge att avisera att man till exempel ska placera statliga servicekontor i ett antal mindre kommuner som i dag saknar statliga servicekontor. De kan kanske placeras i Bjurholm, i Norsjö, i Malå eller någon annanstans.Det finns i varje fall väldigt goda förutsättningar att hitta kommuner någonstans i spannet 112-290. Stockholm är en av de 290. Det är klart att det kommer att vara många statliga jobb i Sveriges huvudstad Stockholm. Det är inte tu tal om det. Men staten behöver också vara synlig och representerad i resten av landet.Det är en bidragande faktor för regional utveckling. Det ger mervärde åt andra delar. Vi socialdemokrater som satt vid regeringsmakten under åtta år vet att man behöver styra myndigheterna. Generaldirektörer tenderar att vilja förlägga sina verksamheter till storstadsområdena eller Stockholm.Man var tvungen att lägga in skrivningar om att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan skulle finnas i alla kommuner för att de skulle göra det. Det krävs att en regering styr sina myndigheter för att det ska möjliggöras.Sedan ser vi fram emot den skrivelse som ska komma till riksdagen med förslag på åtgärder och vad regeringen tänker sig att göra för att uppfylla det av riksdagen fattade beslutet om sammanhållningspolitiken för Sveriges landsbygd, så att den blir genomförd."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Jag har med intresse tagit del av rapporten om utvärderingen av just utlokaliseringspolitiken. Jag noterar också till min glädje att man har sett flera positiva resultat genom att utlokalisera statliga myndigheter. Det är väldigt bra.Jag hade varit orolig om den entydigt hade visat att det varit negativt och att man tappat väldigt mycket kompetens. Det hade varit väldigt tråkigt och bekymmersamt att läsa det. Då hade vi verkligen behövt analysera huruvida vi skulle behöva ändra inriktningen eller inte. Det var glädjande att få del av rapporten.Det gör att också den här regeringen, som jag tidigare har sagt, tycker att det är viktigt att staten ska finnas och vara verksam i hela Sverige. Vi ska ha statliga myndigheter över hela landet.Jag vill också påminna om att 70 procent av alla statliga jobb finns utanför Stockholms län. Ibland kan man få bilden att 70-80 procent finns i Stockholms län, men så är det alltså inte.Visst är det en viss överrepresentation sett till andel av befolkningen. Men det är inte så att Stockholm ligger i topp vad gäller andelen statliga jobb. Vi har betydligt mindre län som ligger högre. Gotland ligger exempelvis bland de översta. Jag vet att Blekinge och Norrbotten också ligger högt upp. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var inte på något sätt meningen att förminska frågan genom att säga att det inte enbart får bli regionalpolitik vid placering av myndigheter utan att det även måste vara en ändamålsenlighet. För mig är myndighetsplacering också en viktig regionalpolitisk insats. Man ska kunna bo och verka i hela landet. Då spelar också statlig närvaro en roll. Precis som interpellanten säger spelar det också en roll för det privata näringslivet.Det handlar om möjligheterna att bo och verka och att flytta till en annan ort. Det handlar också om möjligheten för det privata näringslivet att expandera. Då är det viktigt att staten finns där och erbjuder både jobb och service.I interpellationen finns en specifik fråga om just Utbetalningsmyndigheten. Den var planerad att lokaliseras till Södertälje. Bedömningen gjordes att det var väldigt svårt att få lokaler som var ändamålsenliga utifrån både säkerhetsskäl och dimensionering i Södertälje.För att etableringen av Utbetalningsmyndigheten inte skulle försenas kraftigt valde man att placera den i Stockholm. Men det ska inte ses som någon ny inriktning från regeringens sida att vi nu bara kommer att placera myndigheter i Stockholm framöver.Utbetalningsmyndigheten var ett fall för sig. Man får bedöma myndighet för myndighet. Av olika anledningar valde man att placera Utbetalningsmyndigheten i Stockholm. Men det ska inte tas till intäkt för att regeringen nu avser att placera alla nya myndigheter i Stockholm. Så är det absolut inte."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Det finns fler skäl än bara regionalpolitiska hänsyn. I Riksrevisionens granskning framkommer att lokaliseringar ute i landet har varit väldigt lyckade. Erik Slottner tar själv upp att delar av en myndighet kan förläggas på annan ort. Ute i landet kan man få billigare lokalkostnader, men framför allt är det långsiktigt bättre då personalomsättningen oftast är lägre där. Man får större kontinuitet i verksamheten om den är placerad i Lycksele, Gällivare, Karlstad eller någon annanstans ute i landet. Man får oftast bättre resultat, bättre arbetsmiljö och lägre personalomsättning, och dessutom får staten ut mer ur varje satsad krona samtidigt som man får mer statlig service till medborgarna.Det handlar därför om långt mycket mer än bara regionalpolitiska hänsyn. Det finns också en kostnad för staten som man bör beakta. Det här handlar om ekonomi men också om staten som arbetsgivare. Vi som bor i mindre kommuner ser en viktig faktor i att statliga arbetstillfällen kan möjliggöra privat etablering. Matchningsproblematiken i norra Sverige är just nu jättestor. Industrin söker med ljus och lykta efter folk att anställa. Om en familj ska flytta till Västerbotten för att ta ett nytt jobb kanske det bara är en i familjen som kan ta jobb inom industrin medan den andra har sin erfarenhet och kompetens från en statlig förvaltning. Där kan en insats som denna möjliggöra industrin och den gröna omställningen.Detta är perspektiv som regeringen måste ha med sig i arbetet för att staten ska finnas närvarande i hela landet."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Till att börja med finns det ingen ändrad inriktning hos den nya regeringen vad gäller dessa frågor. Vi vill att staten ska finnas och vara verksam i hela landet. Staten ska ha ett ansikte i hela landet. Medborgare ska oberoende av var de bor i landet kunna känna att staten finns till hands för dem. Man ska inte känna sig övergiven av staten för att man bor på ett visst ställe eller i en viss kommun i landet. Det är väldigt viktigt att slå fast det.Samtidigt måste myndighetsplaceringar vara ändamålsenliga. Regionpolitiska hänsyn är en parameter att ha med sig vid placering av myndigheter, men myndighetsplacering kan inte enbart vara en regionalpolitisk åtgärd för att få ut verksamhet utanför de större städerna. Myndighetsplaceringar måste vara ändamålsenliga, och där ska många parametrar spela roll, bland annat regionalpolitik.Jag vill vidga detta något. Man kanske inte alltid behöver välja en enda plats för en myndighet. Vi har flera exempel på att en myndighets huvudkontor finns på en ort, medan andra kontor, satellitkontor, finns runt om i landet. Det är en intressant modell som vi kanske skulle kunna använda för fler myndigheter i fall där det av olika skäl är svårt att placera hela myndigheten på en mindre ort. Då kan man kanske ändå placera delar av myndigheten på en mindre ort.Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd.Det har nu gjorts en utvärdering av de statliga servicekontoren. Vi ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som svar på rapporten. Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser som sagt väldigt positivt på detta. Regeringen har ingen annan avsikt än att låta de statliga servicekontoren öka enligt den plan som lagts fast sedan tidigare. Vi ser även på om det finns fler myndigheter som kan erbjuda sina tjänster på de statliga servicekontoren som ett led i att ytterligare utveckla dem. Jag tror att det finns en väldig potential i att göra som exempelvis Malmö och Örebro där man samlokaliserar statens servicekontor med olika slags kommunal service. På så vis samlar man den lokala offentliga verksamheten på en plats. Därigenom får man dels samordningsvinster, dels lägre hyreskostnader och dels ökat besöksantal, vilket gör att man får ett underlag för både de kommunala och de statliga tjänsterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är några av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att stärka statliga myndigheters lokala förankring."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar statsrådet Erik Slottner.Jag läste att regeringens nya utbetalningsmyndighet kommer att placeras i Stockholm, och det är därför utgångspunkten för min interpellation. Det här är en ganska stor ny myndighet, och det fick mig att fundera över om den nya regeringen har ändrat inställning till den lokaliseringsprincip som riksdagen angav i och med att propositionen om en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder behandlades. Utgångspunkten i den var att staten ska finnas och växa i hela landet, att nya myndigheter i huvudsak ska placeras utanför Stockholm och att fler statliga arbetstillfällen ska möjliggöras i hela landet.I mitt eget hemlän Västerbotten finns ganska hög statlig närvaro, särskilt i Umeå som är universitetsstad men även i Skellefteå och kanske Lycksele. I övriga tolv kommuner är den statliga närvaron betydligt glesare. Några kommuner har dock fått möjlighet att prova att ha ett statligt servicekontor, och de har relativt god erfarenhet av det. Som Erik Slottner säger i sitt svar har hittills dock bara 112 av 290 kommuner statliga servicekontor.För oss socialdemokrater är det intressant att få höra hur den nya regeringen tänker i dessa frågor. Som jag ser det finns det egentligen inga hinder i Tidöavtalet, som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna har förbundit sig till, för detta. Inget säger att man måste motverka den av riksdagen fastlagda strategin att fler myndigheter ska förläggas i resten av landet och att statliga arbetstillfällen ska skapas i hela landet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGrunden för ett sammanhållet och fungerande samhälle är att staten, regionen, kommunerna och näringslivet kan verka tillsammans på en ort. Det gör det möjligt också för till exempel arbetslösa, sjukskrivna och nyanlända - alla de som särskilt behöver staten och statens insatser - att antingen komma tillbaka till arbetslivet, komma tillbaka från sjukskrivning eller komma ut i arbetslivet när man är nyanländ i Sverige. Det kan även gälla en sådan enkel sak som att kunna hämta ut passet lätt. Polisen är en statlig myndighet som är väletablerad och som skulle kunna ta en större del. Men många människor, särskilt i mindre kommuner som exempelvis Sorsele, måste åka väldigt långa sträckor för att hämta ut sitt pass.Jag tycker att den nya regeringen behöver svara på vad den egentligen vill göra för att staten ska finnas i hela landet."}
+{"question":"Överväger statsrådet och regeringen insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka?","answer":"Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka.Regeringen anser att en utvecklad statlig närvaro och service i hela landet är viktig och bidrar bland annat till att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen.Som civilminister ansvarar jag för bland annat Statens servicecenter och de statliga servicekontoren. De statliga servicekontoren erbjuder myndighetsservice till gagn för enskilda och företag runt om i landet. Servicekontorsverksamheten bedrevs under 2022 på 129 servicekontor. Dessa kontor är lokaliserade i 112 av landets 290 kommuner.Antalet kontor runt om i landet är en viktig fråga, men regeringen arbetar även på andra sätt för att utveckla servicekontorsverksamheten. Regeringen bedömer exempelvis att det kan finnas ytterligare möjligheter för servicekontor och kommuner att samverka för att kunna erbjuda enskilda och företag en mer samlad service på fler platser. I Malmö kommun och Örebro kommun har sådan samverkan under 2022 gått från pilotprojekt till långsiktig samverkan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen följer även spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet genom länsstyrelsernas årliga uppföljningar. Den senaste uppföljningen visar att antalet sysselsatta i statlig sektor har ökat i alla län utom tre under tidsperioden 2016-2020. Storstadslänen stod för drygt hälften av antalet sysselsatta i den statliga sektorn 2020. När det gäller statliga arbetstillfällen i förhållande till befolkningsmängd hamnar dock storstadslänen längre ned på listan.Regeringen utgår i styrningen av de statliga myndigheterna från att delegering av beslut i arbetsgivarfrågor och frågor rörande den interna organisationen främjar en effektiv statsförvaltning. Samtidigt har regeringen ett ansvar att överblicka konsekvenserna av de enskilda myndigheternas beslut för den statliga närvaron i stort. Regeringen ställer därför krav när det gäller hur myndigheterna ska hantera beslut om sin lokalisering samt när det gäller de statliga myndigheternas ansvar i det regionala utvecklingsarbetet. Myndigheterna ska bland annat, när det är lämpligt, i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar och beakta möjligheterna till decentralisering när de planerar sina verksamheter.Avslutningsvis vill jag lyfta fram att Riksrevisionen nyligen har granskat både de statliga servicekontoren och regeringens beslut om lokalisering av myndigheter utanför Stockholm. Med anledning av detta kommer regeringen att återkomma till riksdagen med skrivelser i april respektive juni."}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Tack så mycket, Nadja Awad, för en viktig interpellation! Jag gläds åt varje tillfälle då Vänsterpartiet och frihet nämns i samma sammanhang.Utgångspunkten vid en internationell adoption är alltid och ska alltid vara barnets bästa och att tillvarata barnets rättigheter. Som jag tidigare har sagt är det berörda stater som har ansvar för att säkerställa rättssäkerheten och att barnets bästa tillgodoses i varje del av adoptionsprocessen. Staten, också den svenska staten, måste göra allt man kan för att garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Barnkonventionen och Haagkonventionen är viktiga delar i detta.Jag och regeringen tar frågor som rör oegentligheter eller misstänkta oegentligheter i samband med internationella adoptioner på största allvar. Jag kan försäkra interpellanten att regeringen och jag kommer att fortsätta följa denna fråga väldigt noga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Tack så mycket, Nadja Awad, för en viktig interpellation! Jag gläds åt varje tillfälle då Vänsterpartiet och frihet nämns i samma sammanhang.Utgångspunkten vid en internationell adoption är alltid och ska alltid vara barnets bästa och att tillvarata barnets rättigheter. Som jag tidigare har sagt är det berörda stater som har ansvar för att säkerställa rättssäkerheten och att barnets bästa tillgodoses i varje del av adoptionsprocessen. Staten, också den svenska staten, måste göra allt man kan för att garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Barnkonventionen och Haagkonventionen är viktiga delar i detta.Jag och regeringen tar frågor som rör oegentligheter eller misstänkta oegentligheter i samband med internationella adoptioner på största allvar. Jag kan försäkra interpellanten att regeringen och jag kommer att fortsätta följa denna fråga väldigt noga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Tack så mycket, Nadja Awad, för en viktig interpellation! Jag gläds åt varje tillfälle då Vänsterpartiet och frihet nämns i samma sammanhang.Utgångspunkten vid en internationell adoption är alltid och ska alltid vara barnets bästa och att tillvarata barnets rättigheter. Som jag tidigare har sagt är det berörda stater som har ansvar för att säkerställa rättssäkerheten och att barnets bästa tillgodoses i varje del av adoptionsprocessen. Staten, också den svenska staten, måste göra allt man kan för att garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Barnkonventionen och Haagkonventionen är viktiga delar i detta.Jag och regeringen tar frågor som rör oegentligheter eller misstänkta oegentligheter i samband med internationella adoptioner på största allvar. Jag kan försäkra interpellanten att regeringen och jag kommer att fortsätta följa denna fråga väldigt noga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Som jag sa inledningsvis gläds jag ändå över att regeringen säger att man tar detta på allvar och att staten så långt som möjligt ska säkerställa att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Men jag hör inga förslag till vidare åtgärder. Man vill vänta in utredningen, och det kan jag respektera - det var ju Vänsterpartiet som säkerställde att den kom till stånd.Men att det inte finns några indikationer på att MFoF:s tillsynsrapporter om adoptioner som har förmedlats via Adoptionscentrum ens lyfter någon uppgift om de misstänkta oegentligheterna under adoptionsprocesserna vid adoptioner från Serbien till Sverige oroar mig väldigt starkt. Det enda Vänsterpartiet vill är att regeringen och staten säkerställer att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt - att man efterlever ansvaret att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen om detta - att man vill avvakta - är det svar som regeringen och statsrådet vill ge vill jag tydliggöra att denna passivitet omöjligen kommer att säkerställa att de tillsynsrapporter som utarbetas fyller den viktiga funktionen att lyfta upp om det framkommer någon typ av information om att de adoptionsutredningar som görs inte är rättssäkra. Det gör mig väldigt oroad för att socialtjänstministern och regeringen inte kommer att vidta några åtgärder i denna fråga."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Som jag sa inledningsvis gläds jag ändå över att regeringen säger att man tar detta på allvar och att staten så långt som möjligt ska säkerställa att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Men jag hör inga förslag till vidare åtgärder. Man vill vänta in utredningen, och det kan jag respektera - det var ju Vänsterpartiet som säkerställde att den kom till stånd.Men att det inte finns några indikationer på att MFoF:s tillsynsrapporter om adoptioner som har förmedlats via Adoptionscentrum ens lyfter någon uppgift om de misstänkta oegentligheterna under adoptionsprocesserna vid adoptioner från Serbien till Sverige oroar mig väldigt starkt. Det enda Vänsterpartiet vill är att regeringen och staten säkerställer att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt - att man efterlever ansvaret att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen om detta - att man vill avvakta - är det svar som regeringen och statsrådet vill ge vill jag tydliggöra att denna passivitet omöjligen kommer att säkerställa att de tillsynsrapporter som utarbetas fyller den viktiga funktionen att lyfta upp om det framkommer någon typ av information om att de adoptionsutredningar som görs inte är rättssäkra. Det gör mig väldigt oroad för att socialtjänstministern och regeringen inte kommer att vidta några åtgärder i denna fråga."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Som jag sa inledningsvis gläds jag ändå över att regeringen säger att man tar detta på allvar och att staten så långt som möjligt ska säkerställa att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Men jag hör inga förslag till vidare åtgärder. Man vill vänta in utredningen, och det kan jag respektera - det var ju Vänsterpartiet som säkerställde att den kom till stånd.Men att det inte finns några indikationer på att MFoF:s tillsynsrapporter om adoptioner som har förmedlats via Adoptionscentrum ens lyfter någon uppgift om de misstänkta oegentligheterna under adoptionsprocesserna vid adoptioner från Serbien till Sverige oroar mig väldigt starkt. Det enda Vänsterpartiet vill är att regeringen och staten säkerställer att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt - att man efterlever ansvaret att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen om detta - att man vill avvakta - är det svar som regeringen och statsrådet vill ge vill jag tydliggöra att denna passivitet omöjligen kommer att säkerställa att de tillsynsrapporter som utarbetas fyller den viktiga funktionen att lyfta upp om det framkommer någon typ av information om att de adoptionsutredningar som görs inte är rättssäkra. Det gör mig väldigt oroad för att socialtjänstministern och regeringen inte kommer att vidta några åtgärder i denna fråga."}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Jag vill återigen upprepa att det för mig och regeringen är oerhört viktigt att dessa processer går till på ett riktigt, lagenligt och etiskt försvarbart sätt. Det finns många aspekter på denna fråga.Det finns ju inga register över personer som adopterats från Serbien. MFoF har information på sin hemsida om hur den som misstänker oegentligheter i sin egen adoptionsprocess och vill att detta ska utredas kan gå till väga. Det är viktigt att man får stöd, men det är också viktigt att staten ger information till allmänheten om hur man kan uppsöka detta stöd, så som MFoF också gör på sin hemsida.Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa denna fråga väldigt noga, men det är också viktigt att invänta Adoptionskommissionen, som kommer att ge viktiga svar; detta är vår förhoppning, som vi delar med många. I uppdraget kommer också att ingå att ge vägledning om hur fortsatta processer ska se ut. Regeringen kommer nu att avvakta denna utredning."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Jag vill återigen upprepa att det för mig och regeringen är oerhört viktigt att dessa processer går till på ett riktigt, lagenligt och etiskt försvarbart sätt. Det finns många aspekter på denna fråga.Det finns ju inga register över personer som adopterats från Serbien. MFoF har information på sin hemsida om hur den som misstänker oegentligheter i sin egen adoptionsprocess och vill att detta ska utredas kan gå till väga. Det är viktigt att man får stöd, men det är också viktigt att staten ger information till allmänheten om hur man kan uppsöka detta stöd, så som MFoF också gör på sin hemsida.Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa denna fråga väldigt noga, men det är också viktigt att invänta Adoptionskommissionen, som kommer att ge viktiga svar; detta är vår förhoppning, som vi delar med många. I uppdraget kommer också att ingå att ge vägledning om hur fortsatta processer ska se ut. Regeringen kommer nu att avvakta denna utredning."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Jag vill återigen upprepa att det för mig och regeringen är oerhört viktigt att dessa processer går till på ett riktigt, lagenligt och etiskt försvarbart sätt. Det finns många aspekter på denna fråga.Det finns ju inga register över personer som adopterats från Serbien. MFoF har information på sin hemsida om hur den som misstänker oegentligheter i sin egen adoptionsprocess och vill att detta ska utredas kan gå till väga. Det är viktigt att man får stöd, men det är också viktigt att staten ger information till allmänheten om hur man kan uppsöka detta stöd, så som MFoF också gör på sin hemsida.Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa denna fråga väldigt noga, men det är också viktigt att invänta Adoptionskommissionen, som kommer att ge viktiga svar; detta är vår förhoppning, som vi delar med många. I uppdraget kommer också att ingå att ge vägledning om hur fortsatta processer ska se ut. Regeringen kommer nu att avvakta denna utredning."}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden. Jag ber statsrådet säkerställa att internationell adoptionsförmedling sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt i Sverige. Det innebär att vi måste efterleva de internationella lagarna och konventionerna.Enligt Haagkonventionen, som är ratificerad av både Serbien och Sverige, är det huvudsakliga målet att ett barn ska kunna stanna i sin ursprungsfamilj och om det inte är möjligt i en lämplig familj i ursprungsstaten. Först därefter kan det bli fråga om internationell adoption. Enligt barnkonventionen får man bara ta ett barn från anknytningsmiljöerna om barnet far illa i hemmet.Enligt uppgifterna i Uppdrag granskning kan dessa internationella lagar och konventioner misstänkas inte ha efterlevts.Det är absolut de serbiska myndigheterna som är ansvariga för att bedöma om ett barn kan bli aktuellt för internationell adoption. Men det är Adoptionscentrum som har förmedlingsplikt. Och deras roll är, förutom att förmedla adoptioner, att bedöma om landet är rättssäkert och följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner.Till detta gör de också kontinuerliga riskbedömningar av varje enskilt land. Dessa riskbedömningar delges vår svenska tillsynsmyndighet, vars uppgift är att granska deras arbete och besluta om auktorisation för respektive land. Det är vi helt överens om.Uppenbarligen finns det dock uppgifter som tyder på att det inte vore orimligt att misstänka att adoptionsprocessen från Serbien är rättsosäker och att man inte följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner. Det har framkommit ganska tydligt när barn som ska gå in i en adoptionsprocess inte ens har blivit informerade om det. Och barn har i en adoptionsprocess skilts från sina biologiska syskon. De har också hotats med att bli hemlösa om de inte blir adopterade eller blivit mutade med presenter för att det ska kännas mer naturligt och välkomnande att adopteras bort. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär kommer Adoptionscentrums ansvar in. Man ska beakta detta i de kontinuerliga riskbedömningarna av varje enskilt land. Men framför allt ska riskbedömningarna delges MFoF.Även om regeringen inte ska gå in och peta i hur myndigheterna tillämpar lagstiftningen är regeringen ändå ansvarig för det myndigheterna gör, och regeringen styr myndigheterna genom att fatta olika beslut. Att tillsynsrapporterna inte nämner ett enda ord om vilka risker som existerar i Adoptionscentrums samarbetsländer, trots att uppgifter har framkommit långt före Uppdrag gransknings reportage, oroar mig därför. Men det oroar mig ännu mer att vår regering inte har vidtagit ordentliga åtgärder efter reportaget för att säkerställa att tillsynen är rättssäker.På Adoptionscentrums hemsida har man kommenterat fallet med den nioåriga flickan, som jag nämnde. I svaret har man sagt att man håller med om att just detta ärende inte sköttes på ett bra sätt från den ansvariga socialtjänstens sida eller av centret för familjehem och adoption i Serbien. Efter att ärendet avbröts hade man möten med ansvariga myndigheter för att försäkra sig om att något liknande inte ska inträffa igen.Då är min fråga till statsrådet: Hur ska detta försäkras? Vad blir den svenska tillsynsmyndighetens roll i detta? Och framför allt, vilka direktiv kommer den svenska regeringen, med statsrådet, att ge till myndigheten framöver för att säkerställa att adoptionsprocessen mellan Sverige och Serbien eller andra länder sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden. Jag ber statsrådet säkerställa att internationell adoptionsförmedling sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt i Sverige. Det innebär att vi måste efterleva de internationella lagarna och konventionerna.Enligt Haagkonventionen, som är ratificerad av både Serbien och Sverige, är det huvudsakliga målet att ett barn ska kunna stanna i sin ursprungsfamilj och om det inte är möjligt i en lämplig familj i ursprungsstaten. Först därefter kan det bli fråga om internationell adoption. Enligt barnkonventionen får man bara ta ett barn från anknytningsmiljöerna om barnet far illa i hemmet.Enligt uppgifterna i Uppdrag granskning kan dessa internationella lagar och konventioner misstänkas inte ha efterlevts.Det är absolut de serbiska myndigheterna som är ansvariga för att bedöma om ett barn kan bli aktuellt för internationell adoption. Men det är Adoptionscentrum som har förmedlingsplikt. Och deras roll är, förutom att förmedla adoptioner, att bedöma om landet är rättssäkert och följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner.Till detta gör de också kontinuerliga riskbedömningar av varje enskilt land. Dessa riskbedömningar delges vår svenska tillsynsmyndighet, vars uppgift är att granska deras arbete och besluta om auktorisation för respektive land. Det är vi helt överens om.Uppenbarligen finns det dock uppgifter som tyder på att det inte vore orimligt att misstänka att adoptionsprocessen från Serbien är rättsosäker och att man inte följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner. Det har framkommit ganska tydligt när barn som ska gå in i en adoptionsprocess inte ens har blivit informerade om det. Och barn har i en adoptionsprocess skilts från sina biologiska syskon. De har också hotats med att bli hemlösa om de inte blir adopterade eller blivit mutade med presenter för att det ska kännas mer naturligt och välkomnande att adopteras bort. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär kommer Adoptionscentrums ansvar in. Man ska beakta detta i de kontinuerliga riskbedömningarna av varje enskilt land. Men framför allt ska riskbedömningarna delges MFoF.Även om regeringen inte ska gå in och peta i hur myndigheterna tillämpar lagstiftningen är regeringen ändå ansvarig för det myndigheterna gör, och regeringen styr myndigheterna genom att fatta olika beslut. Att tillsynsrapporterna inte nämner ett enda ord om vilka risker som existerar i Adoptionscentrums samarbetsländer, trots att uppgifter har framkommit långt före Uppdrag gransknings reportage, oroar mig därför. Men det oroar mig ännu mer att vår regering inte har vidtagit ordentliga åtgärder efter reportaget för att säkerställa att tillsynen är rättssäker.På Adoptionscentrums hemsida har man kommenterat fallet med den nioåriga flickan, som jag nämnde. I svaret har man sagt att man håller med om att just detta ärende inte sköttes på ett bra sätt från den ansvariga socialtjänstens sida eller av centret för familjehem och adoption i Serbien. Efter att ärendet avbröts hade man möten med ansvariga myndigheter för att försäkra sig om att något liknande inte ska inträffa igen.Då är min fråga till statsrådet: Hur ska detta försäkras? Vad blir den svenska tillsynsmyndighetens roll i detta? Och framför allt, vilka direktiv kommer den svenska regeringen, med statsrådet, att ge till myndigheten framöver för att säkerställa att adoptionsprocessen mellan Sverige och Serbien eller andra länder sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden. Jag ber statsrådet säkerställa att internationell adoptionsförmedling sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt i Sverige. Det innebär att vi måste efterleva de internationella lagarna och konventionerna.Enligt Haagkonventionen, som är ratificerad av både Serbien och Sverige, är det huvudsakliga målet att ett barn ska kunna stanna i sin ursprungsfamilj och om det inte är möjligt i en lämplig familj i ursprungsstaten. Först därefter kan det bli fråga om internationell adoption. Enligt barnkonventionen får man bara ta ett barn från anknytningsmiljöerna om barnet far illa i hemmet.Enligt uppgifterna i Uppdrag granskning kan dessa internationella lagar och konventioner misstänkas inte ha efterlevts.Det är absolut de serbiska myndigheterna som är ansvariga för att bedöma om ett barn kan bli aktuellt för internationell adoption. Men det är Adoptionscentrum som har förmedlingsplikt. Och deras roll är, förutom att förmedla adoptioner, att bedöma om landet är rättssäkert och följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner.Till detta gör de också kontinuerliga riskbedömningar av varje enskilt land. Dessa riskbedömningar delges vår svenska tillsynsmyndighet, vars uppgift är att granska deras arbete och besluta om auktorisation för respektive land. Det är vi helt överens om.Uppenbarligen finns det dock uppgifter som tyder på att det inte vore orimligt att misstänka att adoptionsprocessen från Serbien är rättsosäker och att man inte följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner. Det har framkommit ganska tydligt när barn som ska gå in i en adoptionsprocess inte ens har blivit informerade om det. Och barn har i en adoptionsprocess skilts från sina biologiska syskon. De har också hotats med att bli hemlösa om de inte blir adopterade eller blivit mutade med presenter för att det ska kännas mer naturligt och välkomnande att adopteras bort. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär kommer Adoptionscentrums ansvar in. Man ska beakta detta i de kontinuerliga riskbedömningarna av varje enskilt land. Men framför allt ska riskbedömningarna delges MFoF.Även om regeringen inte ska gå in och peta i hur myndigheterna tillämpar lagstiftningen är regeringen ändå ansvarig för det myndigheterna gör, och regeringen styr myndigheterna genom att fatta olika beslut. Att tillsynsrapporterna inte nämner ett enda ord om vilka risker som existerar i Adoptionscentrums samarbetsländer, trots att uppgifter har framkommit långt före Uppdrag gransknings reportage, oroar mig därför. Men det oroar mig ännu mer att vår regering inte har vidtagit ordentliga åtgärder efter reportaget för att säkerställa att tillsynen är rättssäker.På Adoptionscentrums hemsida har man kommenterat fallet med den nioåriga flickan, som jag nämnde. I svaret har man sagt att man håller med om att just detta ärende inte sköttes på ett bra sätt från den ansvariga socialtjänstens sida eller av centret för familjehem och adoption i Serbien. Efter att ärendet avbröts hade man möten med ansvariga myndigheter för att försäkra sig om att något liknande inte ska inträffa igen.Då är min fråga till statsrådet: Hur ska detta försäkras? Vad blir den svenska tillsynsmyndighetens roll i detta? Och framför allt, vilka direktiv kommer den svenska regeringen, med statsrådet, att ge till myndigheten framöver för att säkerställa att adoptionsprocessen mellan Sverige och Serbien eller andra länder sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt?"}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Jag vill upprepa att regeringen och jag tar uppgifterna om oegentligheter eller misstänkta oegentligheter på största allvar. Det är givetvis fruktansvärt för alla barn och familjer som drabbas av oegentligheter i adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOegentligheter inom internationella adoptioner ska inte förekomma. Det vill jag verkligen understryka. Därför är det viktigt att det klargörs om eventuella oegentligheter förekommit.När det gäller uppgifterna om barn som adopterats från Serbien är det omöjligt för mig som statsråd att uttala mig om enskilda fall. Men det är vår tillsynsmyndighet, MFoF, som ansvarar för att den internationella adoptionsförmedlingen uppfyller kraven i svensk lag och sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Tillsynen innefattar granskning av adoptionsorganisationers verksamhet i Sverige men också deras arbete i de länder som adoptionerna förmedlas från.MFoF har ansvar för auktorisation och tillsyn av svenska adoptionsorganisationer för att säkerställa att internationella adoptioner till Sverige sker just enligt lag. De publicerade tillsynsrapporterna för de auktoriserade adoptionsförmedlingarna finns att tillgå på MFoF:s hemsida.I Sverige är de statliga myndigheterna självständiga i förhållande till regeringen. Regeringen kan styra hur myndigheterna ska arbeta. Men regeringen får aldrig styra över hur en myndighet tillämpar lagarna."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Jag vill upprepa att regeringen och jag tar uppgifterna om oegentligheter eller misstänkta oegentligheter på största allvar. Det är givetvis fruktansvärt för alla barn och familjer som drabbas av oegentligheter i adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOegentligheter inom internationella adoptioner ska inte förekomma. Det vill jag verkligen understryka. Därför är det viktigt att det klargörs om eventuella oegentligheter förekommit.När det gäller uppgifterna om barn som adopterats från Serbien är det omöjligt för mig som statsråd att uttala mig om enskilda fall. Men det är vår tillsynsmyndighet, MFoF, som ansvarar för att den internationella adoptionsförmedlingen uppfyller kraven i svensk lag och sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Tillsynen innefattar granskning av adoptionsorganisationers verksamhet i Sverige men också deras arbete i de länder som adoptionerna förmedlas från.MFoF har ansvar för auktorisation och tillsyn av svenska adoptionsorganisationer för att säkerställa att internationella adoptioner till Sverige sker just enligt lag. De publicerade tillsynsrapporterna för de auktoriserade adoptionsförmedlingarna finns att tillgå på MFoF:s hemsida.I Sverige är de statliga myndigheterna självständiga i förhållande till regeringen. Regeringen kan styra hur myndigheterna ska arbeta. Men regeringen får aldrig styra över hur en myndighet tillämpar lagarna."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Jag vill upprepa att regeringen och jag tar uppgifterna om oegentligheter eller misstänkta oegentligheter på största allvar. Det är givetvis fruktansvärt för alla barn och familjer som drabbas av oegentligheter i adoptionsprocessen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOegentligheter inom internationella adoptioner ska inte förekomma. Det vill jag verkligen understryka. Därför är det viktigt att det klargörs om eventuella oegentligheter förekommit.När det gäller uppgifterna om barn som adopterats från Serbien är det omöjligt för mig som statsråd att uttala mig om enskilda fall. Men det är vår tillsynsmyndighet, MFoF, som ansvarar för att den internationella adoptionsförmedlingen uppfyller kraven i svensk lag och sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Tillsynen innefattar granskning av adoptionsorganisationers verksamhet i Sverige men också deras arbete i de länder som adoptionerna förmedlas från.MFoF har ansvar för auktorisation och tillsyn av svenska adoptionsorganisationer för att säkerställa att internationella adoptioner till Sverige sker just enligt lag. De publicerade tillsynsrapporterna för de auktoriserade adoptionsförmedlingarna finns att tillgå på MFoF:s hemsida.I Sverige är de statliga myndigheterna självständiga i förhållande till regeringen. Regeringen kan styra hur myndigheterna ska arbeta. Men regeringen får aldrig styra över hur en myndighet tillämpar lagarna."}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Först vill jag tacka statsrådet för svaret på interpellationen i dag. Det gläder mig och Vänsterpartiet att statsrådet säger att hon tar på allvar att staten så långt som möjligt ska garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Regeringen har med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ansvar för att säkerställa detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade dock nyligen att adoptioner från Serbien förmedlats genom svenska Adoptionscentrum. Barn i Serbien misstänks ha förts bort från sina familjer och anknytningsmiljöer och adopterats till Sverige. Fosterhemsplacerade barn adopteras till Sverige, och de biologiska föräldrarnas rätt till umgänge och kontakt släcks.I ett av fallen som fått stor uppmärksamhet i medierna blev den biologiska mamman inte ens informerad när den fosterhemsplacerade dottern skulle adopteras till Sverige. En fyraårig pojke skildes från sin biologiska syster när han adopterades till Sverige från Serbien, mot fostermammans vilja. Hon hade själv velat adoptera barnet. Enligt de serbiska myndigheterna såg hon inte till pojkens bästa om hon motsatte sig en adoption. De fråntog henne vårdnaden. Vårdnaden skrevs över på en socialarbetare, som godkände adoptionen till Sverige.I reportaget berättar också några svenska adoptivföräldrar att socialtjänsten i Serbien pressade en nioårig fosterhemsplacerad flicka på ett obehagligt sätt med hot om att hon skulle bli hemlös. Hon visste inte ens om att hon skulle adopteras. De svenska adoptivföräldrarna upplevde inte att de fick tillräckligt stöd från Adoptionscentrum när de ville slå larm. I stället uppmanade organisationen adoptivföräldrarna att muta barnet med presenter.MFoF utövar tillsynen, vilket statsrådet var inne på, över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lagen och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från.Som statsrådet också var inne på har MFoF nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna. Men i de senaste årens tillsynsrapporter nämns märkligt nog inget om de misstänkta oegentligheterna rörande barnen från Serbien och vilka åtgärder som har vidtagits för att upprätthålla rättssäkerheten och ha barnets bästa i åtanke.Statsrådet nämner att regeringen väntar på resultatet av Adoptionskommissionens arbete. Den har i uppdrag att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter. För Vänsterpartiet är utredningen viktig. Det var vi som drev på för att den skulle tillsättas.År 2022 var Serbien det land som Adoptionscentrum förmedlade flest adoptioner från. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ta Uppdrag gransknings uppgifter på största allvar och vidta åtgärder utifrån de uppgifter om misstänkta oegentligheter som kommit fram.Anser statsrådet att MFoF:s tillsyn av Adoptionscentrum bör skärpas utifrån uppgifterna som framkommit i Uppdrag gransknings reportage och att dessa tyvärr inte fångats upp i tillsynsrapporterna?(Applåder)"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Först vill jag tacka statsrådet för svaret på interpellationen i dag. Det gläder mig och Vänsterpartiet att statsrådet säger att hon tar på allvar att staten så långt som möjligt ska garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Regeringen har med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ansvar för att säkerställa detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade dock nyligen att adoptioner från Serbien förmedlats genom svenska Adoptionscentrum. Barn i Serbien misstänks ha förts bort från sina familjer och anknytningsmiljöer och adopterats till Sverige. Fosterhemsplacerade barn adopteras till Sverige, och de biologiska föräldrarnas rätt till umgänge och kontakt släcks.I ett av fallen som fått stor uppmärksamhet i medierna blev den biologiska mamman inte ens informerad när den fosterhemsplacerade dottern skulle adopteras till Sverige. En fyraårig pojke skildes från sin biologiska syster när han adopterades till Sverige från Serbien, mot fostermammans vilja. Hon hade själv velat adoptera barnet. Enligt de serbiska myndigheterna såg hon inte till pojkens bästa om hon motsatte sig en adoption. De fråntog henne vårdnaden. Vårdnaden skrevs över på en socialarbetare, som godkände adoptionen till Sverige.I reportaget berättar också några svenska adoptivföräldrar att socialtjänsten i Serbien pressade en nioårig fosterhemsplacerad flicka på ett obehagligt sätt med hot om att hon skulle bli hemlös. Hon visste inte ens om att hon skulle adopteras. De svenska adoptivföräldrarna upplevde inte att de fick tillräckligt stöd från Adoptionscentrum när de ville slå larm. I stället uppmanade organisationen adoptivföräldrarna att muta barnet med presenter.MFoF utövar tillsynen, vilket statsrådet var inne på, över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lagen och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från.Som statsrådet också var inne på har MFoF nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna. Men i de senaste årens tillsynsrapporter nämns märkligt nog inget om de misstänkta oegentligheterna rörande barnen från Serbien och vilka åtgärder som har vidtagits för att upprätthålla rättssäkerheten och ha barnets bästa i åtanke.Statsrådet nämner att regeringen väntar på resultatet av Adoptionskommissionens arbete. Den har i uppdrag att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter. För Vänsterpartiet är utredningen viktig. Det var vi som drev på för att den skulle tillsättas.År 2022 var Serbien det land som Adoptionscentrum förmedlade flest adoptioner från. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ta Uppdrag gransknings uppgifter på största allvar och vidta åtgärder utifrån de uppgifter om misstänkta oegentligheter som kommit fram.Anser statsrådet att MFoF:s tillsyn av Adoptionscentrum bör skärpas utifrån uppgifterna som framkommit i Uppdrag gransknings reportage och att dessa tyvärr inte fångats upp i tillsynsrapporterna?(Applåder)"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Först vill jag tacka statsrådet för svaret på interpellationen i dag. Det gläder mig och Vänsterpartiet att statsrådet säger att hon tar på allvar att staten så långt som möjligt ska garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Regeringen har med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ansvar för att säkerställa detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammade dock nyligen att adoptioner från Serbien förmedlats genom svenska Adoptionscentrum. Barn i Serbien misstänks ha förts bort från sina familjer och anknytningsmiljöer och adopterats till Sverige. Fosterhemsplacerade barn adopteras till Sverige, och de biologiska föräldrarnas rätt till umgänge och kontakt släcks.I ett av fallen som fått stor uppmärksamhet i medierna blev den biologiska mamman inte ens informerad när den fosterhemsplacerade dottern skulle adopteras till Sverige. En fyraårig pojke skildes från sin biologiska syster när han adopterades till Sverige från Serbien, mot fostermammans vilja. Hon hade själv velat adoptera barnet. Enligt de serbiska myndigheterna såg hon inte till pojkens bästa om hon motsatte sig en adoption. De fråntog henne vårdnaden. Vårdnaden skrevs över på en socialarbetare, som godkände adoptionen till Sverige.I reportaget berättar också några svenska adoptivföräldrar att socialtjänsten i Serbien pressade en nioårig fosterhemsplacerad flicka på ett obehagligt sätt med hot om att hon skulle bli hemlös. Hon visste inte ens om att hon skulle adopteras. De svenska adoptivföräldrarna upplevde inte att de fick tillräckligt stöd från Adoptionscentrum när de ville slå larm. I stället uppmanade organisationen adoptivföräldrarna att muta barnet med presenter.MFoF utövar tillsynen, vilket statsrådet var inne på, över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lagen och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från.Som statsrådet också var inne på har MFoF nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna. Men i de senaste årens tillsynsrapporter nämns märkligt nog inget om de misstänkta oegentligheterna rörande barnen från Serbien och vilka åtgärder som har vidtagits för att upprätthålla rättssäkerheten och ha barnets bästa i åtanke.Statsrådet nämner att regeringen väntar på resultatet av Adoptionskommissionens arbete. Den har i uppdrag att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter. För Vänsterpartiet är utredningen viktig. Det var vi som drev på för att den skulle tillsättas.År 2022 var Serbien det land som Adoptionscentrum förmedlade flest adoptioner från. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ta Uppdrag gransknings uppgifter på största allvar och vidta åtgärder utifrån de uppgifter om misstänkta oegentligheter som kommit fram.Anser statsrådet att MFoF:s tillsyn av Adoptionscentrum bör skärpas utifrån uppgifterna som framkommit i Uppdrag gransknings reportage och att dessa tyvärr inte fångats upp i tillsynsrapporterna?(Applåder)"}
+{"question":"Har statsrådet vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning, och i så fall vilka?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag har vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning och i så fall vilka. Nadja Awad har också frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna. Slutligen har Nadja Awad frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som avslöjats om adoptioner från Serbien.Inledningsvis vill jag understryka att staten så långt som möjligt måste garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Berörda stater har ett ansvar att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen.Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är svensk centralmyndighet enligt konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention), och ska säkerställa att varje internationell adoption sker med beaktande av barnets bästa och respekt för barnets grundläggande rättigheter.MFoF utövar tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lag och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från. MFoF har nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna.Det är inte aktuellt att pausa eller stänga ned den internationella adoptionsförmedlingen i Sverige. Men regeringen tar frågan om oegentligheter på största allvar.Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att bland annat klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet tillbaka i tiden och fram till i dag. Lärdomarna från Adoptionskommissionens uppdrag ska även vägleda utvecklingen av Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Adoptionskommissionen ska bland annat föreslå hur nuvarande regelverk, organisering och processer kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag har vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning och i så fall vilka. Nadja Awad har också frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna. Slutligen har Nadja Awad frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som avslöjats om adoptioner från Serbien.Inledningsvis vill jag understryka att staten så långt som möjligt måste garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Berörda stater har ett ansvar att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen.Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är svensk centralmyndighet enligt konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention), och ska säkerställa att varje internationell adoption sker med beaktande av barnets bästa och respekt för barnets grundläggande rättigheter.MFoF utövar tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lag och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från. MFoF har nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna.Det är inte aktuellt att pausa eller stänga ned den internationella adoptionsförmedlingen i Sverige. Men regeringen tar frågan om oegentligheter på största allvar.Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att bland annat klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet tillbaka i tiden och fram till i dag. Lärdomarna från Adoptionskommissionens uppdrag ska även vägleda utvecklingen av Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Adoptionskommissionen ska bland annat föreslå hur nuvarande regelverk, organisering och processer kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som har avslöjats om adoptioner från Serbien?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag har vidtagit några åtgärder med anledning av de uppgifter som framkom i Uppdrag granskning och i så fall vilka. Nadja Awad har också frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att eventuellt kunna skärpa tillsynen över de svenska adoptionsorganisationerna. Slutligen har Nadja Awad frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kunna pausa adoptionerna till Sverige för att säkerställa en rättssäker adoptionsprocess med anledning av det som avslöjats om adoptioner från Serbien.Inledningsvis vill jag understryka att staten så långt som möjligt måste garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Berörda stater har ett ansvar att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen.Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är svensk centralmyndighet enligt konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haagkonvention), och ska säkerställa att varje internationell adoption sker med beaktande av barnets bästa och respekt för barnets grundläggande rättigheter.MFoF utövar tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna för att säkerställa att deras arbete bedrivs i enlighet med lag och på ett i övrigt etiskt godtagbart sätt. Tillsynen innefattar en granskning av adoptionsorganisationernas verksamhet i Sverige och deras arbete i de länder de förmedlar adoptioner från. MFoF har nyligen publicerat tillsynsrapporter avseende de auktoriserade adoptionsförmedlingarna.Det är inte aktuellt att pausa eller stänga ned den internationella adoptionsförmedlingen i Sverige. Men regeringen tar frågan om oegentligheter på största allvar.Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att bland annat klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet tillbaka i tiden och fram till i dag. Lärdomarna från Adoptionskommissionens uppdrag ska även vägleda utvecklingen av Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Adoptionskommissionen ska bland annat föreslå hur nuvarande regelverk, organisering och processer kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar för debatten. Den är evig liksom skiljelinjen. Jag står för en liberal, borgerlig arbetsmarknadspolitik som fokuserar på grundutbildning, vuxenutbildning och en arbetsmarknad som ska fortsätta att flytta Sverige högre upp i näringskedjan.När det gäller arbetskraftsinvandringen tar vi bort dagens låga nivå som vi har levt med i en massa år med 13 000 som medianlön och tittar på 30 000-32 000. På den nivån blir det mindre arbetskraftskriminalitet. Den bedömningen gör alla.Vi skiljer oss här, och så får det vara. Socialdemokraterna kommer alltid ha en politik när de styr och en annan när de är inte styr, och då ska det ösas pengar på Arbetsförmedlingen.Jag tycker att det är viktigt att de drygt 10 000 medarbetarna på Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar, men de måste få en chans att ställa om efter åtta tuffa år. Vi behöver inte bråka om vems fel det var. Socialdemokraterna hävdar alltid att det är någon annans fel - även när de har suttit vid makten, vilket är helt fantastiskt.Nu måste personalen ges en chans, också att jobba med sin kompetensmix. Det ska vara duktiga, socialt engagerade och professionella människor med spetskompetens som hjälper människor och ifrågasätter varför de inte lärt sig språket på ett, två, tre, fem eller tio år eller inte klarat en grundläggande utbildning som gör dem anställbara.Arbetsförmedlingen måste absolut förbättra sitt samarbete med kommunerna, för nu faller människor mellan stolarna. Jag ser det, och mitt första steg är därför att etablera en kontakt och ett avtal med varje kommun om att lösa uppgiften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag lyssnar hela tiden på Arbetsförmedlingens ledning, men lösningen är inte alltid mer pengar. Man måste kunna få ut mer av drygt 10 000 duktiga medarbetare än vad man får i dag. Detta vill de som arbetar på Arbetsförmedlingen själva, för de är med rätta stolta människor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Jag tackar för debatten. Den är evig liksom skiljelinjen. Jag står för en liberal, borgerlig arbetsmarknadspolitik som fokuserar på grundutbildning, vuxenutbildning och en arbetsmarknad som ska fortsätta att flytta Sverige högre upp i näringskedjan.När det gäller arbetskraftsinvandringen tar vi bort dagens låga nivå som vi har levt med i en massa år med 13 000 som medianlön och tittar på 30 000-32 000. På den nivån blir det mindre arbetskraftskriminalitet. Den bedömningen gör alla.Vi skiljer oss här, och så får det vara. Socialdemokraterna kommer alltid ha en politik när de styr och en annan när de är inte styr, och då ska det ösas pengar på Arbetsförmedlingen.Jag tycker att det är viktigt att de drygt 10 000 medarbetarna på Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar, men de måste få en chans att ställa om efter åtta tuffa år. Vi behöver inte bråka om vems fel det var. Socialdemokraterna hävdar alltid att det är någon annans fel - även när de har suttit vid makten, vilket är helt fantastiskt.Nu måste personalen ges en chans, också att jobba med sin kompetensmix. Det ska vara duktiga, socialt engagerade och professionella människor med spetskompetens som hjälper människor och ifrågasätter varför de inte lärt sig språket på ett, två, tre, fem eller tio år eller inte klarat en grundläggande utbildning som gör dem anställbara.Arbetsförmedlingen måste absolut förbättra sitt samarbete med kommunerna, för nu faller människor mellan stolarna. Jag ser det, och mitt första steg är därför att etablera en kontakt och ett avtal med varje kommun om att lösa uppgiften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag lyssnar hela tiden på Arbetsförmedlingens ledning, men lösningen är inte alltid mer pengar. Man måste kunna få ut mer av drygt 10 000 duktiga medarbetare än vad man får i dag. Detta vill de som arbetar på Arbetsförmedlingen själva, för de är med rätta stolta människor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Jag tackar för debatten. Den är evig liksom skiljelinjen. Jag står för en liberal, borgerlig arbetsmarknadspolitik som fokuserar på grundutbildning, vuxenutbildning och en arbetsmarknad som ska fortsätta att flytta Sverige högre upp i näringskedjan.När det gäller arbetskraftsinvandringen tar vi bort dagens låga nivå som vi har levt med i en massa år med 13 000 som medianlön och tittar på 30 000-32 000. På den nivån blir det mindre arbetskraftskriminalitet. Den bedömningen gör alla.Vi skiljer oss här, och så får det vara. Socialdemokraterna kommer alltid ha en politik när de styr och en annan när de är inte styr, och då ska det ösas pengar på Arbetsförmedlingen.Jag tycker att det är viktigt att de drygt 10 000 medarbetarna på Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar, men de måste få en chans att ställa om efter åtta tuffa år. Vi behöver inte bråka om vems fel det var. Socialdemokraterna hävdar alltid att det är någon annans fel - även när de har suttit vid makten, vilket är helt fantastiskt.Nu måste personalen ges en chans, också att jobba med sin kompetensmix. Det ska vara duktiga, socialt engagerade och professionella människor med spetskompetens som hjälper människor och ifrågasätter varför de inte lärt sig språket på ett, två, tre, fem eller tio år eller inte klarat en grundläggande utbildning som gör dem anställbara.Arbetsförmedlingen måste absolut förbättra sitt samarbete med kommunerna, för nu faller människor mellan stolarna. Jag ser det, och mitt första steg är därför att etablera en kontakt och ett avtal med varje kommun om att lösa uppgiften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag lyssnar hela tiden på Arbetsförmedlingens ledning, men lösningen är inte alltid mer pengar. Man måste kunna få ut mer av drygt 10 000 duktiga medarbetare än vad man får i dag. Detta vill de som arbetar på Arbetsförmedlingen själva, för de är med rätta stolta människor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Jag ställde ett antal frågor till statsrådet Johan Pehrson och kan konstatera att jag inte har fått några riktiga svar på dem.Min första fråga handlade om en nationell kraftsamling för den allvarliga kompetensutmaning vi har på svensk arbetsmarknad. Min andra fråga gällde om statsrådet fortfarande anser att Arbetsförmedlingen har tillräckligt med resurser för att klara denna kompetensutmaning och arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss återvända till dessa frågor, för de är fortsatt viktiga frågor som vi behöver hantera. Statsrådet tog upp utbildning. Å ena sida lyfter statsrådet upp vikten av att fortsätta satsa på utbildningsinsatser. Å andra sidan skär regeringen ned på budgeten till utbildning eftersom man menar att det var en strukturell åtgärd under pandemin som inte längre behövs. Det är märkligt när vi är på väg in i en lågkonjunktur, för då behövs det ju mer resurser till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsinsatser.När det gäller arbetskraftsinvandring var min kollega Isak From tydlig med att vi socialdemokrater vill att den ska vara behovsprövad, det vill säga att arbetsmarknadens parter ska vara med i diskussionen. Vi ser vad den oreglerade arbetskraftsinvandringen får för konsekvenser, inte minst det statsrådet var inne på, nämligen arbetslivskriminalitet. Vi vill som sagt att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad och att parterna ska vara en viktig del i detta.Frågan om matchning på svensk arbetsmarknad är viktig. Intressant är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen till de industrier som växer fram i norra Sverige och hur vi ska få fler att vilja flytta norröver. Men varken regeringen eller Sverigedemokraterna verkar bry sig om detta eftersom man skär ned på arbetsmarknadsinsatserna och bostadsbyggandet. Man har inte ens en vision för klimatpolitiken.Jag tackar statsrådet för debatten."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Jag ställde ett antal frågor till statsrådet Johan Pehrson och kan konstatera att jag inte har fått några riktiga svar på dem.Min första fråga handlade om en nationell kraftsamling för den allvarliga kompetensutmaning vi har på svensk arbetsmarknad. Min andra fråga gällde om statsrådet fortfarande anser att Arbetsförmedlingen har tillräckligt med resurser för att klara denna kompetensutmaning och arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss återvända till dessa frågor, för de är fortsatt viktiga frågor som vi behöver hantera. Statsrådet tog upp utbildning. Å ena sida lyfter statsrådet upp vikten av att fortsätta satsa på utbildningsinsatser. Å andra sidan skär regeringen ned på budgeten till utbildning eftersom man menar att det var en strukturell åtgärd under pandemin som inte längre behövs. Det är märkligt när vi är på väg in i en lågkonjunktur, för då behövs det ju mer resurser till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsinsatser.När det gäller arbetskraftsinvandring var min kollega Isak From tydlig med att vi socialdemokrater vill att den ska vara behovsprövad, det vill säga att arbetsmarknadens parter ska vara med i diskussionen. Vi ser vad den oreglerade arbetskraftsinvandringen får för konsekvenser, inte minst det statsrådet var inne på, nämligen arbetslivskriminalitet. Vi vill som sagt att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad och att parterna ska vara en viktig del i detta.Frågan om matchning på svensk arbetsmarknad är viktig. Intressant är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen till de industrier som växer fram i norra Sverige och hur vi ska få fler att vilja flytta norröver. Men varken regeringen eller Sverigedemokraterna verkar bry sig om detta eftersom man skär ned på arbetsmarknadsinsatserna och bostadsbyggandet. Man har inte ens en vision för klimatpolitiken.Jag tackar statsrådet för debatten."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Jag ställde ett antal frågor till statsrådet Johan Pehrson och kan konstatera att jag inte har fått några riktiga svar på dem.Min första fråga handlade om en nationell kraftsamling för den allvarliga kompetensutmaning vi har på svensk arbetsmarknad. Min andra fråga gällde om statsrådet fortfarande anser att Arbetsförmedlingen har tillräckligt med resurser för att klara denna kompetensutmaning och arbetslösheten, inte minst långtidsarbetslösheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss återvända till dessa frågor, för de är fortsatt viktiga frågor som vi behöver hantera. Statsrådet tog upp utbildning. Å ena sida lyfter statsrådet upp vikten av att fortsätta satsa på utbildningsinsatser. Å andra sidan skär regeringen ned på budgeten till utbildning eftersom man menar att det var en strukturell åtgärd under pandemin som inte längre behövs. Det är märkligt när vi är på väg in i en lågkonjunktur, för då behövs det ju mer resurser till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsinsatser.När det gäller arbetskraftsinvandring var min kollega Isak From tydlig med att vi socialdemokrater vill att den ska vara behovsprövad, det vill säga att arbetsmarknadens parter ska vara med i diskussionen. Vi ser vad den oreglerade arbetskraftsinvandringen får för konsekvenser, inte minst det statsrådet var inne på, nämligen arbetslivskriminalitet. Vi vill som sagt att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad och att parterna ska vara en viktig del i detta.Frågan om matchning på svensk arbetsmarknad är viktig. Intressant är hur vi ska lösa kompetensförsörjningen till de industrier som växer fram i norra Sverige och hur vi ska få fler att vilja flytta norröver. Men varken regeringen eller Sverigedemokraterna verkar bry sig om detta eftersom man skär ned på arbetsmarknadsinsatserna och bostadsbyggandet. Man har inte ens en vision för klimatpolitiken.Jag tackar statsrådet för debatten."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Det är svårt att läsa det politiska läget. Det är ju lätt att se att Socialdemokraterna alltid vill ha mer pengar till Arbetsförmedlingen, eller Ams, som det hette förut. Det finns ingen gräns för vad denna myndighet kan göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi vet ju också hur det ser ut. De flesta människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är personer som pratar väldigt svag svenska och har bristfällig utbildning.Den bästa arbetsmarknadspolitiken är att se till att människor inte hamnar där. De som går ut nian nu började i stort sett ettan när den förra socialdemokratiska regeringen tillträdde. De ungdomar i Örebro, Skellefteå eller Södertälje som inte får godkänt går en mycket svår framtid till mötes. Därför är satsningen på den grundläggande utbildningen helt central.När en pandemi upphör tar man ju bort de åtgärder som varit kopplade till den. Därför har vi nu gått igenom detta. Vi har tittat på yrkesvux och yrkeshögskolan och har presenterat en större satsning på 8 350 platser för att förstärka ytterligare på de redan höga nivåer som Sverige befinner sig på när det gäller vuxenutbildning och för att rätta till de fel som har fått växa under så många år. Många personer måste rustas och matchas, antingen med aktörer eller med Arbetsförmedlingen själv, för att kunna bli anställbara. Vi ser till att skapa bättre förutsättningar att skaffa sig en utbildning.Låt mig också nämna det omställningsstöd vi har fått på plats. Här satsar vi ytterligare miljarder. Man kan säga att vi tar en del av de pengar som finns till godo och satsar på detta system, för det skapar goda förutsättningar. En småhustillverkare kan om ekonomin förändras omskola sig och ta ett av dessa jobb, för det handlar om personer som är högproduktiva. Det bästa är förstås om vi kan läka ut det. Jag får varselsiffror varje dag där jag ser hur allvarligt läget är. Men det har inte blivit så allvarligt än som vi trodde före jul. Därför bör vi vara försiktiga och göra allt vi kan för att svenska företag ska fortsätta att orka kämpa och behålla den kompetens de har och slippa friställa människor som då måste få omställningsstöd på grund av arbetsbrist eller på annat sätt delta i utbildning.När det gäller arbetskraftsinvandringen har Socialdemokraterna en helt annan syn. De vill inte att den ska vara i den omfattning som den nu blir. Annars skulle de inte sätta käppar i hjulet. Vi är helt överens om att den arbetslivskriminalitet som har vuxit fram de senaste åtta åren måste bekämpas, och här behåller vi de viktiga insatser som sent omsider kom från förra regeringen: arbetslivskriminalitetscenter, sekretesshyvling och förstärkt myndighetssamordning.Så till Arbetsförmedlingen. Ja, Serkan Köse, det är så. Vi är med i olika partier. Du tror på stora system och att offentliga arbetsförmedlare är lösningen. Det är en viktig servicefunktion för kämpande medborgare, men arbetsmarknaden mår bäst av fungerande grundutbildning och vuxenutbildning och att det finns arbeten att söka. Vi kommer ingen annanstans på den vägen. Vi tog vid i den budget som den förra regeringen lade fram, och där var det också tydligt att det skulle vara kvalitet och effektivitet."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Det är svårt att läsa det politiska läget. Det är ju lätt att se att Socialdemokraterna alltid vill ha mer pengar till Arbetsförmedlingen, eller Ams, som det hette förut. Det finns ingen gräns för vad denna myndighet kan göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi vet ju också hur det ser ut. De flesta människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är personer som pratar väldigt svag svenska och har bristfällig utbildning.Den bästa arbetsmarknadspolitiken är att se till att människor inte hamnar där. De som går ut nian nu började i stort sett ettan när den förra socialdemokratiska regeringen tillträdde. De ungdomar i Örebro, Skellefteå eller Södertälje som inte får godkänt går en mycket svår framtid till mötes. Därför är satsningen på den grundläggande utbildningen helt central.När en pandemi upphör tar man ju bort de åtgärder som varit kopplade till den. Därför har vi nu gått igenom detta. Vi har tittat på yrkesvux och yrkeshögskolan och har presenterat en större satsning på 8 350 platser för att förstärka ytterligare på de redan höga nivåer som Sverige befinner sig på när det gäller vuxenutbildning och för att rätta till de fel som har fått växa under så många år. Många personer måste rustas och matchas, antingen med aktörer eller med Arbetsförmedlingen själv, för att kunna bli anställbara. Vi ser till att skapa bättre förutsättningar att skaffa sig en utbildning.Låt mig också nämna det omställningsstöd vi har fått på plats. Här satsar vi ytterligare miljarder. Man kan säga att vi tar en del av de pengar som finns till godo och satsar på detta system, för det skapar goda förutsättningar. En småhustillverkare kan om ekonomin förändras omskola sig och ta ett av dessa jobb, för det handlar om personer som är högproduktiva. Det bästa är förstås om vi kan läka ut det. Jag får varselsiffror varje dag där jag ser hur allvarligt läget är. Men det har inte blivit så allvarligt än som vi trodde före jul. Därför bör vi vara försiktiga och göra allt vi kan för att svenska företag ska fortsätta att orka kämpa och behålla den kompetens de har och slippa friställa människor som då måste få omställningsstöd på grund av arbetsbrist eller på annat sätt delta i utbildning.När det gäller arbetskraftsinvandringen har Socialdemokraterna en helt annan syn. De vill inte att den ska vara i den omfattning som den nu blir. Annars skulle de inte sätta käppar i hjulet. Vi är helt överens om att den arbetslivskriminalitet som har vuxit fram de senaste åtta åren måste bekämpas, och här behåller vi de viktiga insatser som sent omsider kom från förra regeringen: arbetslivskriminalitetscenter, sekretesshyvling och förstärkt myndighetssamordning.Så till Arbetsförmedlingen. Ja, Serkan Köse, det är så. Vi är med i olika partier. Du tror på stora system och att offentliga arbetsförmedlare är lösningen. Det är en viktig servicefunktion för kämpande medborgare, men arbetsmarknaden mår bäst av fungerande grundutbildning och vuxenutbildning och att det finns arbeten att söka. Vi kommer ingen annanstans på den vägen. Vi tog vid i den budget som den förra regeringen lade fram, och där var det också tydligt att det skulle vara kvalitet och effektivitet."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Det är svårt att läsa det politiska läget. Det är ju lätt att se att Socialdemokraterna alltid vill ha mer pengar till Arbetsförmedlingen, eller Ams, som det hette förut. Det finns ingen gräns för vad denna myndighet kan göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi vet ju också hur det ser ut. De flesta människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är personer som pratar väldigt svag svenska och har bristfällig utbildning.Den bästa arbetsmarknadspolitiken är att se till att människor inte hamnar där. De som går ut nian nu började i stort sett ettan när den förra socialdemokratiska regeringen tillträdde. De ungdomar i Örebro, Skellefteå eller Södertälje som inte får godkänt går en mycket svår framtid till mötes. Därför är satsningen på den grundläggande utbildningen helt central.När en pandemi upphör tar man ju bort de åtgärder som varit kopplade till den. Därför har vi nu gått igenom detta. Vi har tittat på yrkesvux och yrkeshögskolan och har presenterat en större satsning på 8 350 platser för att förstärka ytterligare på de redan höga nivåer som Sverige befinner sig på när det gäller vuxenutbildning och för att rätta till de fel som har fått växa under så många år. Många personer måste rustas och matchas, antingen med aktörer eller med Arbetsförmedlingen själv, för att kunna bli anställbara. Vi ser till att skapa bättre förutsättningar att skaffa sig en utbildning.Låt mig också nämna det omställningsstöd vi har fått på plats. Här satsar vi ytterligare miljarder. Man kan säga att vi tar en del av de pengar som finns till godo och satsar på detta system, för det skapar goda förutsättningar. En småhustillverkare kan om ekonomin förändras omskola sig och ta ett av dessa jobb, för det handlar om personer som är högproduktiva. Det bästa är förstås om vi kan läka ut det. Jag får varselsiffror varje dag där jag ser hur allvarligt läget är. Men det har inte blivit så allvarligt än som vi trodde före jul. Därför bör vi vara försiktiga och göra allt vi kan för att svenska företag ska fortsätta att orka kämpa och behålla den kompetens de har och slippa friställa människor som då måste få omställningsstöd på grund av arbetsbrist eller på annat sätt delta i utbildning.När det gäller arbetskraftsinvandringen har Socialdemokraterna en helt annan syn. De vill inte att den ska vara i den omfattning som den nu blir. Annars skulle de inte sätta käppar i hjulet. Vi är helt överens om att den arbetslivskriminalitet som har vuxit fram de senaste åtta åren måste bekämpas, och här behåller vi de viktiga insatser som sent omsider kom från förra regeringen: arbetslivskriminalitetscenter, sekretesshyvling och förstärkt myndighetssamordning.Så till Arbetsförmedlingen. Ja, Serkan Köse, det är så. Vi är med i olika partier. Du tror på stora system och att offentliga arbetsförmedlare är lösningen. Det är en viktig servicefunktion för kämpande medborgare, men arbetsmarknaden mår bäst av fungerande grundutbildning och vuxenutbildning och att det finns arbeten att söka. Vi kommer ingen annanstans på den vägen. Vi tog vid i den budget som den förra regeringen lade fram, och där var det också tydligt att det skulle vara kvalitet och effektivitet."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Jag ser positivt på det som statsrådet sa om att man kan tänka sig att se över stödet till jobbresor. Detta tror vi är väldigt viktigt. Vi kanske till och med får besked om det i vårbudgeten; det skulle ju vara vällovligt.Jag tror att det är sådana insatser som vi behöver. Vi behöver komma bort från det kulturkrig som Moderaterna och Sverigedemokraterna har bedrivit mot norra Sverige. Moderaterna från Stockholmsregionen ifrågasätter hela den gröna industriella omställningen, samtidigt som Sverigedemokraterna motsätter sig alla former av vindkraft över huvud taget.Vi vill egentligen inte att detta ska behöva diskuteras. Vi socialdemokrater kan gärna diskutera en hållbar arbetskraftsinvandring, men då ska det bygga på att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens genom en arbetsmarknadsprövning - vilka människor behövs, och vilken särskild kompetens behöver komma till Sverige? Dessa människor ska ha rimliga villkor, kollektivavtal, rätt till heltid och så vidare.Låt oss diskutera detta - då är det fullt möjligt.Samtidigt har vi alla de drygt 300 000 arbetslösa i andra delar av landet som gärna vill komma ut i arbete. Den som följde Ekots rapportering under påskhelgen kunde höra att Trä- och Möbelföretagen och småhustillverkarna meddelade att de förmodligen måste varsla uppemot 2 000 arbetstagare i Småland och Mellansverige. De vill förmodligen också ha en möjlighet till omställning och ett nytt arbete. De vill också komma ut i arbete och få sin förtjänst. Detta kan regeringen och Arbetsförmedlingen faktiskt hjälpa till med."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Jag ser positivt på det som statsrådet sa om att man kan tänka sig att se över stödet till jobbresor. Detta tror vi är väldigt viktigt. Vi kanske till och med får besked om det i vårbudgeten; det skulle ju vara vällovligt.Jag tror att det är sådana insatser som vi behöver. Vi behöver komma bort från det kulturkrig som Moderaterna och Sverigedemokraterna har bedrivit mot norra Sverige. Moderaterna från Stockholmsregionen ifrågasätter hela den gröna industriella omställningen, samtidigt som Sverigedemokraterna motsätter sig alla former av vindkraft över huvud taget.Vi vill egentligen inte att detta ska behöva diskuteras. Vi socialdemokrater kan gärna diskutera en hållbar arbetskraftsinvandring, men då ska det bygga på att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens genom en arbetsmarknadsprövning - vilka människor behövs, och vilken särskild kompetens behöver komma till Sverige? Dessa människor ska ha rimliga villkor, kollektivavtal, rätt till heltid och så vidare.Låt oss diskutera detta - då är det fullt möjligt.Samtidigt har vi alla de drygt 300 000 arbetslösa i andra delar av landet som gärna vill komma ut i arbete. Den som följde Ekots rapportering under påskhelgen kunde höra att Trä- och Möbelföretagen och småhustillverkarna meddelade att de förmodligen måste varsla uppemot 2 000 arbetstagare i Småland och Mellansverige. De vill förmodligen också ha en möjlighet till omställning och ett nytt arbete. De vill också komma ut i arbete och få sin förtjänst. Detta kan regeringen och Arbetsförmedlingen faktiskt hjälpa till med."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Jag ser positivt på det som statsrådet sa om att man kan tänka sig att se över stödet till jobbresor. Detta tror vi är väldigt viktigt. Vi kanske till och med får besked om det i vårbudgeten; det skulle ju vara vällovligt.Jag tror att det är sådana insatser som vi behöver. Vi behöver komma bort från det kulturkrig som Moderaterna och Sverigedemokraterna har bedrivit mot norra Sverige. Moderaterna från Stockholmsregionen ifrågasätter hela den gröna industriella omställningen, samtidigt som Sverigedemokraterna motsätter sig alla former av vindkraft över huvud taget.Vi vill egentligen inte att detta ska behöva diskuteras. Vi socialdemokrater kan gärna diskutera en hållbar arbetskraftsinvandring, men då ska det bygga på att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens genom en arbetsmarknadsprövning - vilka människor behövs, och vilken särskild kompetens behöver komma till Sverige? Dessa människor ska ha rimliga villkor, kollektivavtal, rätt till heltid och så vidare.Låt oss diskutera detta - då är det fullt möjligt.Samtidigt har vi alla de drygt 300 000 arbetslösa i andra delar av landet som gärna vill komma ut i arbete. Den som följde Ekots rapportering under påskhelgen kunde höra att Trä- och Möbelföretagen och småhustillverkarna meddelade att de förmodligen måste varsla uppemot 2 000 arbetstagare i Småland och Mellansverige. De vill förmodligen också ha en möjlighet till omställning och ett nytt arbete. De vill också komma ut i arbete och få sin förtjänst. Detta kan regeringen och Arbetsförmedlingen faktiskt hjälpa till med."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att teknikföretagen säger att man ska ta situationen på allvar och att regeringens att göra-lista borde toppas av att hitta lösningen på den kompetensbrist som vi debatterar. När jag hörde statsrådets svar upplevde jag dock att statsrådet inte inser att detta är en viktig fråga för hela Sverige, att den är allvarlig och att man måste ta situationen på största allvar och komma med konkreta lösningar.Statsrådet hävdade i sitt svar bland annat att man gör utbildningsinsatser, men den som tittar på budgeten ser att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna drar ned på utbildningsinsatserna - det tas ju bort 1 miljard från utbildningsmöjligheterna och 1,5 miljarder från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Frågan är hur detta hänger ihop.Därför tänker jag stanna vid resurserna till Arbetsförmedlingen. Jag tycker att detta är viktigt. Statsrådet har också i en tidigare debatt hänvisat till Arbetsförmedlingen.Det är just med förvaltningsanslaget som Arbetsförmedlingen kan anställa folk som kan jobba med att rusta de arbetslösa och stärka kompetensförsörjningen. Därför tycker jag att det är lite magstarkt av statsrådet att säga att man ökar resurserna till Arbetsförmedlingen med 50 miljoner kronor när man i verkligheten styr på en minskning. Johan Pehrson minskade Arbetsförmedlingens anslag från 7,8 miljarder 2022 till 7,6 miljarder 2023, vilket innebar en minskning med 200 miljoner kronor. Det är alltså fortfarande minus, trots att Johan Pehrson gör en stor grej av att man har avsatt 50 miljoner kronor mer till Arbetsförmedlingen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKravet på att myndigheten ska anpassa sig till ett minskat förvaltningsanslag finns kvar de kommande åren. Redan nästa år minskar Johan Pehrson Arbetsförmedlingens anslag med ytterligare 400 miljoner kronor.I det budgetunderlag från Arbetsförmedlingen som jag hoppas att statsrådet har tagit del av skrev Arbetsförmedlingen att de föreslagna anslagen kommer att påverka långtidsarbetslösheten negativt och att ökade resurser krävs för att man ska klara av sitt uppdrag. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen i sitt budgetunderlag till regeringen att man behöver cirka 9 miljarder kronor för nästa år om man ska klara av sitt uppdrag och dessutom klara allt det som Johan Pehrson har lagt på myndigheten. Det är väsentligt mer än Johan Pehrsons 7,6 miljarder i dag.I senaste numret av tidningen Publikt kunde vi läsa att Arbetsförmedlingens ledning har gått ut med information till chefer och anställda om att myndigheten måste bli mer återhållsam i rekryteringen för att klara av övergången till ett lägre förvaltningsanslag för nästa år. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om han fortsatt anser att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser för att både klara av kompetensförsörjningen, som diskuteras i dag, bekämpa den höga arbetslösheten och klara av en ökad arbetslöshet nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur, vilket allt tyder på."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att teknikföretagen säger att man ska ta situationen på allvar och att regeringens att göra-lista borde toppas av att hitta lösningen på den kompetensbrist som vi debatterar. När jag hörde statsrådets svar upplevde jag dock att statsrådet inte inser att detta är en viktig fråga för hela Sverige, att den är allvarlig och att man måste ta situationen på största allvar och komma med konkreta lösningar.Statsrådet hävdade i sitt svar bland annat att man gör utbildningsinsatser, men den som tittar på budgeten ser att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna drar ned på utbildningsinsatserna - det tas ju bort 1 miljard från utbildningsmöjligheterna och 1,5 miljarder från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Frågan är hur detta hänger ihop.Därför tänker jag stanna vid resurserna till Arbetsförmedlingen. Jag tycker att detta är viktigt. Statsrådet har också i en tidigare debatt hänvisat till Arbetsförmedlingen.Det är just med förvaltningsanslaget som Arbetsförmedlingen kan anställa folk som kan jobba med att rusta de arbetslösa och stärka kompetensförsörjningen. Därför tycker jag att det är lite magstarkt av statsrådet att säga att man ökar resurserna till Arbetsförmedlingen med 50 miljoner kronor när man i verkligheten styr på en minskning. Johan Pehrson minskade Arbetsförmedlingens anslag från 7,8 miljarder 2022 till 7,6 miljarder 2023, vilket innebar en minskning med 200 miljoner kronor. Det är alltså fortfarande minus, trots att Johan Pehrson gör en stor grej av att man har avsatt 50 miljoner kronor mer till Arbetsförmedlingen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKravet på att myndigheten ska anpassa sig till ett minskat förvaltningsanslag finns kvar de kommande åren. Redan nästa år minskar Johan Pehrson Arbetsförmedlingens anslag med ytterligare 400 miljoner kronor.I det budgetunderlag från Arbetsförmedlingen som jag hoppas att statsrådet har tagit del av skrev Arbetsförmedlingen att de föreslagna anslagen kommer att påverka långtidsarbetslösheten negativt och att ökade resurser krävs för att man ska klara av sitt uppdrag. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen i sitt budgetunderlag till regeringen att man behöver cirka 9 miljarder kronor för nästa år om man ska klara av sitt uppdrag och dessutom klara allt det som Johan Pehrson har lagt på myndigheten. Det är väsentligt mer än Johan Pehrsons 7,6 miljarder i dag.I senaste numret av tidningen Publikt kunde vi läsa att Arbetsförmedlingens ledning har gått ut med information till chefer och anställda om att myndigheten måste bli mer återhållsam i rekryteringen för att klara av övergången till ett lägre förvaltningsanslag för nästa år. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om han fortsatt anser att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser för att både klara av kompetensförsörjningen, som diskuteras i dag, bekämpa den höga arbetslösheten och klara av en ökad arbetslöshet nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur, vilket allt tyder på."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret!Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att teknikföretagen säger att man ska ta situationen på allvar och att regeringens att göra-lista borde toppas av att hitta lösningen på den kompetensbrist som vi debatterar. När jag hörde statsrådets svar upplevde jag dock att statsrådet inte inser att detta är en viktig fråga för hela Sverige, att den är allvarlig och att man måste ta situationen på största allvar och komma med konkreta lösningar.Statsrådet hävdade i sitt svar bland annat att man gör utbildningsinsatser, men den som tittar på budgeten ser att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna drar ned på utbildningsinsatserna - det tas ju bort 1 miljard från utbildningsmöjligheterna och 1,5 miljarder från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Frågan är hur detta hänger ihop.Därför tänker jag stanna vid resurserna till Arbetsförmedlingen. Jag tycker att detta är viktigt. Statsrådet har också i en tidigare debatt hänvisat till Arbetsförmedlingen.Det är just med förvaltningsanslaget som Arbetsförmedlingen kan anställa folk som kan jobba med att rusta de arbetslösa och stärka kompetensförsörjningen. Därför tycker jag att det är lite magstarkt av statsrådet att säga att man ökar resurserna till Arbetsförmedlingen med 50 miljoner kronor när man i verkligheten styr på en minskning. Johan Pehrson minskade Arbetsförmedlingens anslag från 7,8 miljarder 2022 till 7,6 miljarder 2023, vilket innebar en minskning med 200 miljoner kronor. Det är alltså fortfarande minus, trots att Johan Pehrson gör en stor grej av att man har avsatt 50 miljoner kronor mer till Arbetsförmedlingen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKravet på att myndigheten ska anpassa sig till ett minskat förvaltningsanslag finns kvar de kommande åren. Redan nästa år minskar Johan Pehrson Arbetsförmedlingens anslag med ytterligare 400 miljoner kronor.I det budgetunderlag från Arbetsförmedlingen som jag hoppas att statsrådet har tagit del av skrev Arbetsförmedlingen att de föreslagna anslagen kommer att påverka långtidsarbetslösheten negativt och att ökade resurser krävs för att man ska klara av sitt uppdrag. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen i sitt budgetunderlag till regeringen att man behöver cirka 9 miljarder kronor för nästa år om man ska klara av sitt uppdrag och dessutom klara allt det som Johan Pehrson har lagt på myndigheten. Det är väsentligt mer än Johan Pehrsons 7,6 miljarder i dag.I senaste numret av tidningen Publikt kunde vi läsa att Arbetsförmedlingens ledning har gått ut med information till chefer och anställda om att myndigheten måste bli mer återhållsam i rekryteringen för att klara av övergången till ett lägre förvaltningsanslag för nästa år. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om han fortsatt anser att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser för att både klara av kompetensförsörjningen, som diskuteras i dag, bekämpa den höga arbetslösheten och klara av en ökad arbetslöshet nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur, vilket allt tyder på."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Man måste väl ändå börja med att gratulera Norrland och Västerbotten till den fantastiska vändningen. Det är nästan som detta att Skellefteå håller på att vända matchserien mot Örebro Hockey - tills i kväll. Vänta och se bara, vi kommer tillbaka!När det gäller den kriskommission som efterlystes här har vi haft sådana kriskommissioner när jobben har försvunnit. Jobben har lagts ned för att det har varit kortsiktig politik, för höga skatter och en för oklar energipolitik. Norrland stod och darrade på valnatten, och nu är man glad över att investeringarna och satsningarna fortsätter eftersom man nu vet att det blir en energimix som håller. Vi kämpar nu enormt kraftigt för att få till ny såväl sol- och vindkraft som kärnkraft för att kunna möjliggöra den här stora omställningen, för det krävs så att säga kilowattimmar för att kunna genomföra detta. Det behövs för att man ska kunna bygga batterierna i Skellefteå och göra andra viktiga satsningar i den gröna nyindustrialiseringen av Norrland, som nu har ett mycket angenämt problem. Man ska komma ihåg att detta är just ett angenämt problem!Då är frågan hur Arbetsförmedlingen ska kunna lösa exakt alla de här problemen. Jag håller med om en sak, nämligen det sista som Isak From var inne på. Vi behöver se över stödet till jobbsökarresorna. Det är klart att det kan räknas upp; det är ju bara att se till att göra det. Där har jag en dialog med Arbetsförmedlingen för att se till att de kommer tillbaka i detta. När en människa har möjlighet att bygga en dröm och försörja sig själv ska det nämligen inte falla på att man inte kommer till platsen och får se hur fantastiskt vackert det är i till exempel Skellefteå. Det ska inte falla på det. I grunden handlar det om att det varje år - och redan nu i juni - kommer ut nya unga människor som ska lämna skolan. Då ska det vara unga människor som kommer ut med godkända resultat och som kan börja jobba eller vidareutbilda sig. Vi ska se till att vi har duktiga personer som kommer in på våra ingenjörsutbildningar, för det behövs ju både ingenjörer och busschaufförer. Det krävs ju både läkare och personal i förskolan i till exempel Skellefteå, så det grundläggande utbildningssystemet är centralt.Vi har också en debatt om arbetskraftsinvandring. Här står Socialdemokraterna mest och skäller. Jag har sett att man skäller särskilt mycket på Sverigedemokraterna för att de är så otroligt liberala - det är ändå uppfriskande att man kör på det spåret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har ett bra och balanserat förslag som är på gång. Det måste dock utredas först. Enligt detta förslag ska det vara möjligt med arbetskraftsinvandring, inte minst för högkvalificerade och kvalificerade arbeten. Det ska även kunna göras undantag, vilket har varit viktigt för Liberalerna att slåss för, så att vi ska få till möjligheter att täcka också andra bristyrken och inte bara sådana som är på säsong.Vi får återkomma till detta, för det är komplicerat. Man känner dock ofta att man har hamnat ganska rätt när man både får skäll från sossarna för att det är för liberalt och får skäll från någon annan för att det är för hårt - då ligger man i en ganska bra position, har jag en känsla av.Grundutbildningen och den högre utbildningen måste leverera. Det är ju därför vi gör dessa stora satsningar. Det är därför vi försöker att se till att människor klarar skolan, så att det inte varje år kommer 16 000-17 000 nya elever till Arbetsförmedlingen med dåligt självförtroende. Det hjälper ju inte att det finns människor på Arbetsförmedlingen om de inte har kompetens eller om de kom till Sverige för ett, fem eller tio år sedan och inte pratar svenska. Vilka batterier ska man bygga då, om man inte är specialist? När jag har varit i Skellefteå har jag sett att det kommer människor från både Kina, Frankrike och Kanada.Här finns det otroligt mycket som måste till. Arbetsförmedlingen ska se till att man förmedlar de jobb som finns. Jag håller med om att vi kommer att behöva fortsätta att fokusera på att underlätta för den här fantastiska utvecklingen. Vägen framåt är att se till att det också satsas på den ordinarie vuxenutbildningen; detta kommer jag till i mitt nästa inlägg."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Man måste väl ändå börja med att gratulera Norrland och Västerbotten till den fantastiska vändningen. Det är nästan som detta att Skellefteå håller på att vända matchserien mot Örebro Hockey - tills i kväll. Vänta och se bara, vi kommer tillbaka!När det gäller den kriskommission som efterlystes här har vi haft sådana kriskommissioner när jobben har försvunnit. Jobben har lagts ned för att det har varit kortsiktig politik, för höga skatter och en för oklar energipolitik. Norrland stod och darrade på valnatten, och nu är man glad över att investeringarna och satsningarna fortsätter eftersom man nu vet att det blir en energimix som håller. Vi kämpar nu enormt kraftigt för att få till ny såväl sol- och vindkraft som kärnkraft för att kunna möjliggöra den här stora omställningen, för det krävs så att säga kilowattimmar för att kunna genomföra detta. Det behövs för att man ska kunna bygga batterierna i Skellefteå och göra andra viktiga satsningar i den gröna nyindustrialiseringen av Norrland, som nu har ett mycket angenämt problem. Man ska komma ihåg att detta är just ett angenämt problem!Då är frågan hur Arbetsförmedlingen ska kunna lösa exakt alla de här problemen. Jag håller med om en sak, nämligen det sista som Isak From var inne på. Vi behöver se över stödet till jobbsökarresorna. Det är klart att det kan räknas upp; det är ju bara att se till att göra det. Där har jag en dialog med Arbetsförmedlingen för att se till att de kommer tillbaka i detta. När en människa har möjlighet att bygga en dröm och försörja sig själv ska det nämligen inte falla på att man inte kommer till platsen och får se hur fantastiskt vackert det är i till exempel Skellefteå. Det ska inte falla på det. I grunden handlar det om att det varje år - och redan nu i juni - kommer ut nya unga människor som ska lämna skolan. Då ska det vara unga människor som kommer ut med godkända resultat och som kan börja jobba eller vidareutbilda sig. Vi ska se till att vi har duktiga personer som kommer in på våra ingenjörsutbildningar, för det behövs ju både ingenjörer och busschaufförer. Det krävs ju både läkare och personal i förskolan i till exempel Skellefteå, så det grundläggande utbildningssystemet är centralt.Vi har också en debatt om arbetskraftsinvandring. Här står Socialdemokraterna mest och skäller. Jag har sett att man skäller särskilt mycket på Sverigedemokraterna för att de är så otroligt liberala - det är ändå uppfriskande att man kör på det spåret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har ett bra och balanserat förslag som är på gång. Det måste dock utredas först. Enligt detta förslag ska det vara möjligt med arbetskraftsinvandring, inte minst för högkvalificerade och kvalificerade arbeten. Det ska även kunna göras undantag, vilket har varit viktigt för Liberalerna att slåss för, så att vi ska få till möjligheter att täcka också andra bristyrken och inte bara sådana som är på säsong.Vi får återkomma till detta, för det är komplicerat. Man känner dock ofta att man har hamnat ganska rätt när man både får skäll från sossarna för att det är för liberalt och får skäll från någon annan för att det är för hårt - då ligger man i en ganska bra position, har jag en känsla av.Grundutbildningen och den högre utbildningen måste leverera. Det är ju därför vi gör dessa stora satsningar. Det är därför vi försöker att se till att människor klarar skolan, så att det inte varje år kommer 16 000-17 000 nya elever till Arbetsförmedlingen med dåligt självförtroende. Det hjälper ju inte att det finns människor på Arbetsförmedlingen om de inte har kompetens eller om de kom till Sverige för ett, fem eller tio år sedan och inte pratar svenska. Vilka batterier ska man bygga då, om man inte är specialist? När jag har varit i Skellefteå har jag sett att det kommer människor från både Kina, Frankrike och Kanada.Här finns det otroligt mycket som måste till. Arbetsförmedlingen ska se till att man förmedlar de jobb som finns. Jag håller med om att vi kommer att behöva fortsätta att fokusera på att underlätta för den här fantastiska utvecklingen. Vägen framåt är att se till att det också satsas på den ordinarie vuxenutbildningen; detta kommer jag till i mitt nästa inlägg."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Man måste väl ändå börja med att gratulera Norrland och Västerbotten till den fantastiska vändningen. Det är nästan som detta att Skellefteå håller på att vända matchserien mot Örebro Hockey - tills i kväll. Vänta och se bara, vi kommer tillbaka!När det gäller den kriskommission som efterlystes här har vi haft sådana kriskommissioner när jobben har försvunnit. Jobben har lagts ned för att det har varit kortsiktig politik, för höga skatter och en för oklar energipolitik. Norrland stod och darrade på valnatten, och nu är man glad över att investeringarna och satsningarna fortsätter eftersom man nu vet att det blir en energimix som håller. Vi kämpar nu enormt kraftigt för att få till ny såväl sol- och vindkraft som kärnkraft för att kunna möjliggöra den här stora omställningen, för det krävs så att säga kilowattimmar för att kunna genomföra detta. Det behövs för att man ska kunna bygga batterierna i Skellefteå och göra andra viktiga satsningar i den gröna nyindustrialiseringen av Norrland, som nu har ett mycket angenämt problem. Man ska komma ihåg att detta är just ett angenämt problem!Då är frågan hur Arbetsförmedlingen ska kunna lösa exakt alla de här problemen. Jag håller med om en sak, nämligen det sista som Isak From var inne på. Vi behöver se över stödet till jobbsökarresorna. Det är klart att det kan räknas upp; det är ju bara att se till att göra det. Där har jag en dialog med Arbetsförmedlingen för att se till att de kommer tillbaka i detta. När en människa har möjlighet att bygga en dröm och försörja sig själv ska det nämligen inte falla på att man inte kommer till platsen och får se hur fantastiskt vackert det är i till exempel Skellefteå. Det ska inte falla på det. I grunden handlar det om att det varje år - och redan nu i juni - kommer ut nya unga människor som ska lämna skolan. Då ska det vara unga människor som kommer ut med godkända resultat och som kan börja jobba eller vidareutbilda sig. Vi ska se till att vi har duktiga personer som kommer in på våra ingenjörsutbildningar, för det behövs ju både ingenjörer och busschaufförer. Det krävs ju både läkare och personal i förskolan i till exempel Skellefteå, så det grundläggande utbildningssystemet är centralt.Vi har också en debatt om arbetskraftsinvandring. Här står Socialdemokraterna mest och skäller. Jag har sett att man skäller särskilt mycket på Sverigedemokraterna för att de är så otroligt liberala - det är ändå uppfriskande att man kör på det spåret. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har ett bra och balanserat förslag som är på gång. Det måste dock utredas först. Enligt detta förslag ska det vara möjligt med arbetskraftsinvandring, inte minst för högkvalificerade och kvalificerade arbeten. Det ska även kunna göras undantag, vilket har varit viktigt för Liberalerna att slåss för, så att vi ska få till möjligheter att täcka också andra bristyrken och inte bara sådana som är på säsong.Vi får återkomma till detta, för det är komplicerat. Man känner dock ofta att man har hamnat ganska rätt när man både får skäll från sossarna för att det är för liberalt och får skäll från någon annan för att det är för hårt - då ligger man i en ganska bra position, har jag en känsla av.Grundutbildningen och den högre utbildningen måste leverera. Det är ju därför vi gör dessa stora satsningar. Det är därför vi försöker att se till att människor klarar skolan, så att det inte varje år kommer 16 000-17 000 nya elever till Arbetsförmedlingen med dåligt självförtroende. Det hjälper ju inte att det finns människor på Arbetsförmedlingen om de inte har kompetens eller om de kom till Sverige för ett, fem eller tio år sedan och inte pratar svenska. Vilka batterier ska man bygga då, om man inte är specialist? När jag har varit i Skellefteå har jag sett att det kommer människor från både Kina, Frankrike och Kanada.Här finns det otroligt mycket som måste till. Arbetsförmedlingen ska se till att man förmedlar de jobb som finns. Jag håller med om att vi kommer att behöva fortsätta att fokusera på att underlätta för den här fantastiska utvecklingen. Vägen framåt är att se till att det också satsas på den ordinarie vuxenutbildningen; detta kommer jag till i mitt nästa inlägg."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar statsrådet och särskilt interpellanten Serkan Köse. Att vara från Västerbotten kan vara helt fantastiskt. Men det är lite mer än fantastiskt, för just nu är det blodbrist - befolkningsbrist och samlad kompetensbrist - i alla kommuner i Västerbotten. Skellefteå, där den gröna industriomställningen startade, driver nu klimatomställningen och industriomställningen i hela Sverige. Det är början på det som sedan kommer i Norrbotten, där kanske uppemot 1 000 miljarder kronor investeras. Den kartläggning som Region Västerbotten har gjort visar att det fattas 40 000 människor till industrin och offentlig sektor, och det fattas minst lika många till i Norrbotten. Då krävs det ju lite mer. Det krävs kanske också en samordning i Regeringskansliet. Dagen här i kammaren började med en interpellationsdebatt mellan Ebba Busch och vår partikamrat Daniel Vencu Velasquez Castro om den gröna industriomställningen, där Ebba Busch faktiskt svarade att regeringen kommer att ta fram en särskild strategi för norra Sverige. Det är ju bra. Jag tänker att det kanske berör även Johan Pehrson och Arbetsmarknadsdepartementet. Precis som interpellanten Serkan Köse har lyft fram handlar det nämligen om att vi har en stor arbetslöshet i delar av landet och en stor brist på människor i andra delar. Då är det matchning som krävs. Den tidigare och den nuvarande regeringen har faktiskt samma samordnare. Jag har här en rapport som har lämnats in till Regeringskansliet, Rapport från samordnaren f��r samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Den har Peter Larsson lagt fram för regeringen. I rapporten finns det två stora kapitel om kompetensförsörjning, matchning och befolkningsförsörjning. Jag tänker att det är någonting som också Johan Pehrson kan läsa. Det finns väldigt många delar i rapporten som handlar om en förstärkt yrkesutbildning och om arbetsmarknadsutbildning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns också en del som Arbetsförmedlingen i Skellefteå lyfte fram när jag träffade dem och som de ser som ett jättebekymmer: När de hittar personal i andra delar av landet som kan tänka sig att ta jobb där uppe finns det inte resurser för dem att åka upp till norra Sverige, göra en övernattning och åka tillbaka. De resurserna är nämligen för små. De har inte räknats upp på länge. Just nu har vi dessutom en kraftig kostnadshöjning på både resor och boende, vilket regeringen säkert är väl medveten om. Det finns alltså människor som kan tänka sig att söka ett jobb - att få en matchning till ett arbete - i norra Sverige, men då finns inte resurserna. Och det är Johan Pehrsons myndighet Arbetsförmedlingen som kan säkerställa att de finns."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Jag tackar statsrådet och särskilt interpellanten Serkan Köse. Att vara från Västerbotten kan vara helt fantastiskt. Men det är lite mer än fantastiskt, för just nu är det blodbrist - befolkningsbrist och samlad kompetensbrist - i alla kommuner i Västerbotten. Skellefteå, där den gröna industriomställningen startade, driver nu klimatomställningen och industriomställningen i hela Sverige. Det är början på det som sedan kommer i Norrbotten, där kanske uppemot 1 000 miljarder kronor investeras. Den kartläggning som Region Västerbotten har gjort visar att det fattas 40 000 människor till industrin och offentlig sektor, och det fattas minst lika många till i Norrbotten. Då krävs det ju lite mer. Det krävs kanske också en samordning i Regeringskansliet. Dagen här i kammaren började med en interpellationsdebatt mellan Ebba Busch och vår partikamrat Daniel Vencu Velasquez Castro om den gröna industriomställningen, där Ebba Busch faktiskt svarade att regeringen kommer att ta fram en särskild strategi för norra Sverige. Det är ju bra. Jag tänker att det kanske berör även Johan Pehrson och Arbetsmarknadsdepartementet. Precis som interpellanten Serkan Köse har lyft fram handlar det nämligen om att vi har en stor arbetslöshet i delar av landet och en stor brist på människor i andra delar. Då är det matchning som krävs. Den tidigare och den nuvarande regeringen har faktiskt samma samordnare. Jag har här en rapport som har lämnats in till Regeringskansliet, Rapport från samordnaren för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Den har Peter Larsson lagt fram för regeringen. I rapporten finns det två stora kapitel om kompetensförsörjning, matchning och befolkningsförsörjning. Jag tänker att det är någonting som också Johan Pehrson kan läsa. Det finns väldigt många delar i rapporten som handlar om en förstärkt yrkesutbildning och om arbetsmarknadsutbildning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns också en del som Arbetsförmedlingen i Skellefteå lyfte fram när jag träffade dem och som de ser som ett jättebekymmer: När de hittar personal i andra delar av landet som kan tänka sig att ta jobb där uppe finns det inte resurser för dem att åka upp till norra Sverige, göra en övernattning och åka tillbaka. De resurserna är nämligen för små. De har inte räknats upp på länge. Just nu har vi dessutom en kraftig kostnadshöjning på både resor och boende, vilket regeringen säkert är väl medveten om. Det finns alltså människor som kan tänka sig att söka ett jobb - att få en matchning till ett arbete - i norra Sverige, men då finns inte resurserna. Och det är Johan Pehrsons myndighet Arbetsförmedlingen som kan säkerställa att de finns."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Jag tackar statsrådet och särskilt interpellanten Serkan Köse. Att vara från Västerbotten kan vara helt fantastiskt. Men det är lite mer än fantastiskt, för just nu är det blodbrist - befolkningsbrist och samlad kompetensbrist - i alla kommuner i Västerbotten. Skellefteå, där den gröna industriomställningen startade, driver nu klimatomställningen och industriomställningen i hela Sverige. Det är början på det som sedan kommer i Norrbotten, där kanske uppemot 1 000 miljarder kronor investeras. Den kartläggning som Region Västerbotten har gjort visar att det fattas 40 000 människor till industrin och offentlig sektor, och det fattas minst lika många till i Norrbotten. Då krävs det ju lite mer. Det krävs kanske också en samordning i Regeringskansliet. Dagen här i kammaren började med en interpellationsdebatt mellan Ebba Busch och vår partikamrat Daniel Vencu Velasquez Castro om den gröna industriomställningen, där Ebba Busch faktiskt svarade att regeringen kommer att ta fram en särskild strategi för norra Sverige. Det är ju bra. Jag tänker att det kanske berör även Johan Pehrson och Arbetsmarknadsdepartementet. Precis som interpellanten Serkan Köse har lyft fram handlar det nämligen om att vi har en stor arbetslöshet i delar av landet och en stor brist på människor i andra delar. Då är det matchning som krävs. Den tidigare och den nuvarande regeringen har faktiskt samma samordnare. Jag har här en rapport som har lämnats in till Regeringskansliet, Rapport från samordnaren för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Den har Peter Larsson lagt fram för regeringen. I rapporten finns det två stora kapitel om kompetensförsörjning, matchning och befolkningsförsörjning. Jag tänker att det är någonting som också Johan Pehrson kan läsa. Det finns väldigt många delar i rapporten som handlar om en förstärkt yrkesutbildning och om arbetsmarknadsutbildning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns också en del som Arbetsförmedlingen i Skellefteå lyfte fram när jag träffade dem och som de ser som ett jättebekymmer: När de hittar personal i andra delar av landet som kan tänka sig att ta jobb där uppe finns det inte resurser för dem att åka upp till norra Sverige, göra en övernattning och åka tillbaka. De resurserna är nämligen för små. De har inte räknats upp på länge. Just nu har vi dessutom en kraftig kostnadshöjning på både resor och boende, vilket regeringen säkert är väl medveten om. Det finns alltså människor som kan tänka sig att söka ett jobb - att få en matchning till ett arbete - i norra Sverige, men då finns inte resurserna. Och det är Johan Pehrsons myndighet Arbetsförmedlingen som kan säkerställa att de finns."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!En stor utmaning på svensk arbetsmarknad är att det finns en stor missmatchning mellan lediga jobb och kompetens, det vill säga att vi har en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Trots att Sverige nu riskerar att gå in i en lågkonjunktur finns det många lediga jobb, och arbetsgivare runt om i landet har svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetenser. I mars anmäldes 150 000 nya lediga jobb till Arbetsförmedlingen, och samtidigt är arbetslösheten hög - drygt 340 000 personer är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Denna obalans, eller dåligt fungerande matchning, på arbetsmarknaden påverkar arbetslösheten, sysselsättningen och inte minst kompetensförsörjningen negativt. Det höjs nu röster från kommuner och från det privata näringslivet som kräver att politiken på nationell nivå inser allvaret och agerar. Bland annat skriver Teknikföretagen att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen borde toppa regeringens att göra-lista. Vi har i dag som sagt en kompetensutmaning i hela Sverige - men i synnerhet i norra Sverige, där arbetsgivarna skriker efter arbetskraft. De kommuner där behoven är som störst gör allt för att bli attraktiva. Fackförbundet Unionen skriver i en ny rapport att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att få sin kompetensförsörjning påverkad av den stora industriexpansionen i regionen. Av arbetsgivare som redan i dag påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, skriver Unionen i sin rapport. Detta ställer som sagt krav på arbetsmarknadspolitiken att klara av två saker samtidigt. Dels behöver kompetensförsörjningen förstärkas så att företag kan expandera och konkurrera på en tuff världsmarknad, dels behöver de som står längst från arbetsmarknaden rustas så att de kan försörja sig genom arbete. Båda dessa uppgifter ska Arbetsförmedlingen klara av, och det fina är att resultatet blir som bäst om Arbetsförmedlingen får tillräckligt med resurser. Men om man gör som SD och regeringen, nämligen skär ned på Arbetsförmedlingens resurser, blir resultatet tredubbelt dåligt. Det blir dåligt för arbetsgivarna, dåligt för de arbetslösa och jättedåligt för samhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kan låta besvärligt att klaga på att SD och regeringen drar ned på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Men den första smällen kom 2019, då riksdagen röstade för M, KD- och SD-budgeten, som innebar en drastisk neddragning av Arbetsförmedlingens resurser. Den budgeten tvingade Arbetsförmedlingen att varsla en tredjedel av de anställda och skära ned på arbetsmarknadspolitiska resurser. Sedan dess har högerpartierna i Sveriges riksdag tävlat i att minska resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Kort sagt: Om vi ska klara av klimatomställningen och kompetensförsörjningen till de stora industrietableringarna i bland annat norra Sverige krävs det politisk handlingskraft. Staten måste hålla i taktpinnen för att stödja regionerna och kommunerna i kompetensförsörjningsfrågan, som är en utmaning för regionerna och kommunerna var för sig att klara av. Kompetensförsörjningen kräver som sagt en kraftsamling. Med anledning av detta vill jag fråga om statsrådet Johan Pehrson tänker vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring den kompetensutmaning vi har i dag - eller inrätta någon typ av kriskommission, vilket inte minst efterfrågas av industrin."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!En stor utmaning på svensk arbetsmarknad är att det finns en stor missmatchning mellan lediga jobb och kompetens, det vill säga att vi har en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Trots att Sverige nu riskerar att gå in i en lågkonjunktur finns det många lediga jobb, och arbetsgivare runt om i landet har svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetenser. I mars anmäldes 150 000 nya lediga jobb till Arbetsförmedlingen, och samtidigt är arbetslösheten hög - drygt 340 000 personer är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Denna obalans, eller dåligt fungerande matchning, på arbetsmarknaden påverkar arbetslösheten, sysselsättningen och inte minst kompetensförsörjningen negativt. Det höjs nu röster från kommuner och från det privata näringslivet som kräver att politiken på nationell nivå inser allvaret och agerar. Bland annat skriver Teknikföretagen att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen borde toppa regeringens att göra-lista. Vi har i dag som sagt en kompetensutmaning i hela Sverige - men i synnerhet i norra Sverige, där arbetsgivarna skriker efter arbetskraft. De kommuner där behoven är som störst gör allt för att bli attraktiva. Fackförbundet Unionen skriver i en ny rapport att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att få sin kompetensförsörjning påverkad av den stora industriexpansionen i regionen. Av arbetsgivare som redan i dag påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, skriver Unionen i sin rapport. Detta ställer som sagt krav på arbetsmarknadspolitiken att klara av två saker samtidigt. Dels behöver kompetensförsörjningen förstärkas så att företag kan expandera och konkurrera på en tuff världsmarknad, dels behöver de som står längst från arbetsmarknaden rustas så att de kan försörja sig genom arbete. Båda dessa uppgifter ska Arbetsförmedlingen klara av, och det fina är att resultatet blir som bäst om Arbetsförmedlingen får tillräckligt med resurser. Men om man gör som SD och regeringen, nämligen skär ned på Arbetsförmedlingens resurser, blir resultatet tredubbelt dåligt. Det blir dåligt för arbetsgivarna, dåligt för de arbetslösa och jättedåligt för samhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kan låta besvärligt att klaga på att SD och regeringen drar ned på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Men den första smällen kom 2019, då riksdagen röstade för M, KD- och SD-budgeten, som innebar en drastisk neddragning av Arbetsförmedlingens resurser. Den budgeten tvingade Arbetsförmedlingen att varsla en tredjedel av de anställda och skära ned på arbetsmarknadspolitiska resurser. Sedan dess har högerpartierna i Sveriges riksdag tävlat i att minska resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Kort sagt: Om vi ska klara av klimatomställningen och kompetensförsörjningen till de stora industrietableringarna i bland annat norra Sverige krävs det politisk handlingskraft. Staten måste hålla i taktpinnen för att stödja regionerna och kommunerna i kompetensförsörjningsfrågan, som är en utmaning för regionerna och kommunerna var för sig att klara av. Kompetensförsörjningen kräver som sagt en kraftsamling. Med anledning av detta vill jag fråga om statsrådet Johan Pehrson tänker vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring den kompetensutmaning vi har i dag - eller inrätta någon typ av kriskommission, vilket inte minst efterfrågas av industrin."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!En stor utmaning på svensk arbetsmarknad är att det finns en stor missmatchning mellan lediga jobb och kompetens, det vill säga att vi har en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Trots att Sverige nu riskerar att gå in i en lågkonjunktur finns det många lediga jobb, och arbetsgivare runt om i landet har svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetenser. I mars anmäldes 150 000 nya lediga jobb till Arbetsförmedlingen, och samtidigt är arbetslösheten hög - drygt 340 000 personer är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Denna obalans, eller dåligt fungerande matchning, på arbetsmarknaden påverkar arbetslösheten, sysselsättningen och inte minst kompetensförsörjningen negativt. Det höjs nu röster från kommuner och från det privata näringslivet som kräver att politiken på nationell nivå inser allvaret och agerar. Bland annat skriver Teknikföretagen att situationen är allvarlig och att lösningen på kompetensbristen borde toppa regeringens att göra-lista. Vi har i dag som sagt en kompetensutmaning i hela Sverige - men i synnerhet i norra Sverige, där arbetsgivarna skriker efter arbetskraft. De kommuner där behoven är som störst gör allt för att bli attraktiva. Fackförbundet Unionen skriver i en ny rapport att sex av tio arbetsgivare i Norrbotten och Västerbotten inom fem år kommer att få sin kompetensförsörjning påverkad av den stora industriexpansionen i regionen. Av arbetsgivare som redan i dag påverkas upplever nio av tio att expansionen har gjort det svårare för dem att behålla anställda, skriver Unionen i sin rapport. Detta ställer som sagt krav på arbetsmarknadspolitiken att klara av två saker samtidigt. Dels behöver kompetensförsörjningen förstärkas så att företag kan expandera och konkurrera på en tuff världsmarknad, dels behöver de som står längst från arbetsmarknaden rustas så att de kan försörja sig genom arbete. Båda dessa uppgifter ska Arbetsförmedlingen klara av, och det fina är att resultatet blir som bäst om Arbetsförmedlingen får tillräckligt med resurser. Men om man gör som SD och regeringen, nämligen skär ned på Arbetsförmedlingens resurser, blir resultatet tredubbelt dåligt. Det blir dåligt för arbetsgivarna, dåligt för de arbetslösa och jättedåligt för samhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kan låta besvärligt att klaga på att SD och regeringen drar ned på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Men den första smällen kom 2019, då riksdagen röstade för M, KD- och SD-budgeten, som innebar en drastisk neddragning av Arbetsförmedlingens resurser. Den budgeten tvingade Arbetsförmedlingen att varsla en tredjedel av de anställda och skära ned på arbetsmarknadspolitiska resurser. Sedan dess har högerpartierna i Sveriges riksdag tävlat i att minska resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Kort sagt: Om vi ska klara av klimatomställningen och kompetensförsörjningen till de stora industrietableringarna i bland annat norra Sverige krävs det politisk handlingskraft. Staten måste hålla i taktpinnen för att stödja regionerna och kommunerna i kompetensförsörjningsfrågan, som är en utmaning för regionerna och kommunerna var för sig att klara av. Kompetensförsörjningen kräver som sagt en kraftsamling. Med anledning av detta vill jag fråga om statsrådet Johan Pehrson tänker vidta några konkreta åtgärder för en nationell kraftsamling kring den kompetensutmaning vi har i dag - eller inrätta någon typ av kriskommission, vilket inte minst efterfrågas av industrin."}
+{"question":"Tänker ministern verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Serkan Köse har frågat mig om jag tänker verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur, samt om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av inte minst norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ. Serkan Köse har vidare frågat mig om jag bedömer att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och, om så inte är fallet, om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda detta.Kompetensförsörjningen är en helt central utmaning på den svenska arbetsmarknaden. Vi står sannolikt inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas kunna öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang. Det avspeglas också i myndighetens nya instruktion, som trädde i kraft i december 2022. I den återfinns ett tydligt uppdrag kopplat även till kompetensförsörjning, förutom annat som nämndes i den förra interpellationsdebatten. Regeringen har också i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2023 gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska även utveckla och förbättra arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Som led i regeringens ansträngningar för att tillgodose kompetensbehov på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen dessutom fått i uppdrag i regleringsbrevet att genom förbättrade arbetsgivarkontakter och andra åtgärder anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning. Ett fortsatt stort antal deltagare i matchningstjänster bidrar också till arbetsgivares kompetensförsörjning.Med en tydligare arbetslinje kommer det också att bli mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Jag vill gärna också nämna att regeringen satsar flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram och som ger många arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären eller mitt i livet. Omställningspaketet bidrar både till att stärka individers framtida ställning på arbetsmarknaden och till att tillgodose arbetsgivares behov av kompetens. Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. Det behövs insatser från många olika aktörer för att hantera den utmaning som kompetensförsörjningen utgör. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr med kontor i Skellefteå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbrist. Jag följer detta arbete med stort intresse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå till frågan om Arbetsförmedlingens resurser. Arbetsförmedlingen är en stor och viktig myndighet. Dess förvaltningsanslag uppgår 2023 till ca 7,6 miljarder kronor. Anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknas uppgå till 6,9 miljarder kronor 2023. Med dessa resurser för 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot de utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Regeringen föreslår också i den kommande vårändringsbudgeten att myndighetens anslag för 2023 ökar med 50 miljoner kronor i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en eventuell ökad arbetslöshet.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller kompetensförsörjningen i stort och Arbetsförmedlingens roll och resurser, och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Serkan Köse har frågat mig om jag tänker verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur, samt om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av inte minst norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ. Serkan Köse har vidare frågat mig om jag bedömer att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och, om så inte är fallet, om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda detta.Kompetensförsörjningen är en helt central utmaning på den svenska arbetsmarknaden. Vi står sannolikt inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas kunna öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang. Det avspeglas också i myndighetens nya instruktion, som trädde i kraft i december 2022. I den återfinns ett tydligt uppdrag kopplat även till kompetensförsörjning, förutom annat som nämndes i den förra interpellationsdebatten. Regeringen har också i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2023 gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska även utveckla och förbättra arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Som led i regeringens ansträngningar för att tillgodose kompetensbehov på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen dessutom fått i uppdrag i regleringsbrevet att genom förbättrade arbetsgivarkontakter och andra åtgärder anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning. Ett fortsatt stort antal deltagare i matchningstjänster bidrar också till arbetsgivares kompetensförsörjning.Med en tydligare arbetslinje kommer det också att bli mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Jag vill gärna också nämna att regeringen satsar flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram och som ger många arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären eller mitt i livet. Omställningspaketet bidrar både till att stärka individers framtida ställning på arbetsmarknaden och till att tillgodose arbetsgivares behov av kompetens. Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. Det behövs insatser från många olika aktörer för att hantera den utmaning som kompetensförsörjningen utgör. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr med kontor i Skellefteå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbrist. Jag följer detta arbete med stort intresse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå till frågan om Arbetsförmedlingens resurser. Arbetsförmedlingen är en stor och viktig myndighet. Dess förvaltningsanslag uppgår 2023 till ca 7,6 miljarder kronor. Anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknas uppgå till 6,9 miljarder kronor 2023. Med dessa resurser för 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot de utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Regeringen föreslår också i den kommande vårändringsbudgeten att myndighetens anslag för 2023 ökar med 50 miljoner kronor i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en eventuell ökad arbetslöshet.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller kompetensförsörjningen i stort och Arbetsförmedlingens roll och resurser, och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Bedömer ministern att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och om så inte är fallet, avser ministern att ta något initiativ för att åtgärda detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Serkan Köse har frågat mig om jag tänker verka för att underlätta kompetensförsörjningen, och i så fall hur, samt om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar till kompetensförsörjningen av inte minst norra Sverige på bästa möjliga sätt, och i så fall vilka initiativ. Serkan Köse har vidare frågat mig om jag bedömer att Arbetsförmedlingen har tillräckliga förvaltnings- och programresurser för att klara av sitt uppdrag att förse de nya gröna industrierna med kompetent arbetskraft och, om så inte är fallet, om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda detta.Kompetensförsörjningen är en helt central utmaning på den svenska arbetsmarknaden. Vi står sannolikt inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas kunna öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Arbetsförmedlingen har en viktig roll i detta sammanhang. Det avspeglas också i myndighetens nya instruktion, som trädde i kraft i december 2022. I den återfinns ett tydligt uppdrag kopplat även till kompetensförsörjning, förutom annat som nämndes i den förra interpellationsdebatten. Regeringen har också i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2023 gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska även utveckla och förbättra arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Som led i regeringens ansträngningar för att tillgodose kompetensbehov på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen dessutom fått i uppdrag i regleringsbrevet att genom förbättrade arbetsgivarkontakter och andra åtgärder anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning. Ett fortsatt stort antal deltagare i matchningstjänster bidrar också till arbetsgivares kompetensförsörjning.Med en tydligare arbetslinje kommer det också att bli mer lönsamt att arbeta, att utbilda sig till ett yrke där det råder brist och att flytta dit där jobben finns.Jag vill gärna också nämna att regeringen satsar flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram och som ger många arbetstagare möjlighet att omskola sig och höja sin kompetens mitt i karriären eller mitt i livet. Omställningspaketet bidrar både till att stärka individers framtida ställning på arbetsmarknaden och till att tillgodose arbetsgivares behov av kompetens. Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. Det behövs insatser från många olika aktörer för att hantera den utmaning som kompetensförsörjningen utgör. Arbetsförmedlingen har, vid sidan om det generella arbete som myndigheten bedriver, inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr med kontor i Skellefteå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att i så stor utsträckning som möjligt motverka kompetensbrist. Jag följer detta arbete med stort intresse.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå till frågan om Arbetsförmedlingens resurser. Arbetsförmedlingen är en stor och viktig myndighet. Dess förvaltningsanslag uppgår 2023 till ca 7,6 miljarder kronor. Anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beräknas uppgå till 6,9 miljarder kronor 2023. Med dessa resurser för 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot de utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Regeringen föreslår också i den kommande vårändringsbudgeten att myndighetens anslag för 2023 ökar med 50 miljoner kronor i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en eventuell ökad arbetslöshet.Jag kommer noga att följa utvecklingen framåt, både när det gäller kompetensförsörjningen i stort och Arbetsförmedlingens roll och resurser, och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Vi kommer nog att få återkomma till denna fråga. Helt avgörande är det nämligen hur det ser ut på arbetsmarknaden. Det är nog där som det har funnits mest kritik. Har man gjort tillräckligt? Har man en politik som skapar dynamik i ett land som Sverige, där många jobb kan behövas och där man är beredd att se över till exempel skattenivåer på så kallade lite enklare arbeten som gör att många människor ändå kan få en inkomst? Socialdemokraterna brukar där, milt uttryckt, sätta klackarna i backen. Däremot är de bra på att vilja höja skatter på arbete. Och de vill också väldigt gärna att det ska vara mer stöd och mer resurser till Arbetsförmedlingen. Där skiljer vi oss nog åt. Jag är väldigt tydlig med Arbetsförmedlingen. Det krävs en enorm effektivitetsökning där. Det finns ett enormt behov av att Arbetsförmedlingen blir bättre och vassare i hela landet. Däremot har jag en viss förståelse för vad Arbetsförmedlingen har varit med om under de senaste åtta åren och att det kommer att ta tid att ställa om. Detta reglerar vi dels i budget, dels i regleringsbrev, dels i den nya instruktionen förutom i den vanliga myndighetsdialogen. Det är solklart. Sedan har vi beställningar på att man ska fokusera särskilt på att förbättra arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det är en grupp som är prioriterad. Och jag har ingen anledning att tro något annat än att denna grupp var prioriterad också av den förra regeringen. Men vi fortsätter detta arbete. Det är viktigt. Människor mår bättre av att gå till ett arbete och känna att de behövs. Sedan finns det självklart hela tiden en pågående diskussion. Vi har pratat om en viktig rapport från Riksrevisionen om digitaliseringen i myndigheten. Den tycker jag är värd att titta på. Och vi väntar på en rapport som kommer snart och som handlar om Samhall. Där satsar vi också väldigt mycket resurser från hårt arbetande människors skattepengar. Får vi rätt utväxling på detta? Går det till rätt personer, och är det tillräckligt effektivt i den sociala omsorg som Samhall innebär? Detta kommer vi att få återkomma till. Men vi inväntar denna rapport. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Vi kommer nog att få återkomma till denna fråga. Helt avgörande är det nämligen hur det ser ut på arbetsmarknaden. Det ��r nog där som det har funnits mest kritik. Har man gjort tillräckligt? Har man en politik som skapar dynamik i ett land som Sverige, där många jobb kan behövas och där man är beredd att se över till exempel skattenivåer på så kallade lite enklare arbeten som gör att många människor ändå kan få en inkomst? Socialdemokraterna brukar där, milt uttryckt, sätta klackarna i backen. Däremot är de bra på att vilja höja skatter på arbete. Och de vill också väldigt gärna att det ska vara mer stöd och mer resurser till Arbetsförmedlingen. Där skiljer vi oss nog åt. Jag är väldigt tydlig med Arbetsförmedlingen. Det krävs en enorm effektivitetsökning där. Det finns ett enormt behov av att Arbetsförmedlingen blir bättre och vassare i hela landet. Däremot har jag en viss förståelse för vad Arbetsförmedlingen har varit med om under de senaste åtta åren och att det kommer att ta tid att ställa om. Detta reglerar vi dels i budget, dels i regleringsbrev, dels i den nya instruktionen förutom i den vanliga myndighetsdialogen. Det är solklart. Sedan har vi beställningar på att man ska fokusera särskilt på att förbättra arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det är en grupp som är prioriterad. Och jag har ingen anledning att tro något annat än att denna grupp var prioriterad också av den förra regeringen. Men vi fortsätter detta arbete. Det är viktigt. Människor mår bättre av att gå till ett arbete och känna att de behövs. Sedan finns det självklart hela tiden en pågående diskussion. Vi har pratat om en viktig rapport från Riksrevisionen om digitaliseringen i myndigheten. Den tycker jag är värd att titta på. Och vi väntar på en rapport som kommer snart och som handlar om Samhall. Där satsar vi också väldigt mycket resurser från hårt arbetande människors skattepengar. Får vi rätt utväxling på detta? Går det till rätt personer, och är det tillräckligt effektivt i den sociala omsorg som Samhall innebär? Detta kommer vi att få återkomma till. Men vi inväntar denna rapport. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaren hittills under debatten. Att alla människor som kan jobba ska jobba är vi båda överens om. Det gläder mig att statsrådet ser vikten av att ge alla människor rätt förutsättningar för att komma i arbete eller utbildning. Det gläder mig också att statsrådet tycker att den socialdemokratiska politiken på området varit bra överlag eftersom statsrådet inte lyfter fram några stora reformer eller förändringar framöver. Det är dock lite konstigt, måste jag säga, efter att man i valrörelsen har hört hur misslyckad vår politik har varit. Men ändå görs inga stora förändringar. De förändringar som vi dock ser är minskade anslag till Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen och så vidare. Det finns inga nya tankar utan bara en mindre aktiv arbetsmarknadspolitik. Men, herr ålderspresident, det är kanske så det är i valrörelser. Avslutningsvis vill jag lyfta fram hur jag och Socialdemokraterna anser att vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. Ett individuellt stöd utifrån rätt förutsättningar och behov är det bästa sättet för att få fler personer i arbete. För att göra det behövs en stor verktygslåda med insatser från bland annat Arbetsförmedlingen. Det behövs ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Men som alla vet behövs det också fler aktörer som hjälps åt. Det behövs en god samverkan mellan myndigheter, företag och kommuner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet att det finns många aktörer i Sverige som vill bidra med sin kunskap och med sina nätverk för att ge fler personer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det behöver vi ta vara på. Jag vill också lyfta fram de funktionsrättsorganisationer som finns. De har mycket kunskap som vi behöver lyssna in och beakta. Vi måste helt enkelt jobba tillsammans för att ge det stöd som behövs för att alla människor ska få vara en del av samhällsbygget Sverige. Med detta vill jag tacka statsrådet för debatten. Vi får inte lämna denna grupp därhän, utan den förtjänar mer än att bara bevakas. Vi behöver jobba aktivt med att undanröja hinder och säkerställa att ingen hamnar mellan stolarna."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaren hittills under debatten. Att alla människor som kan jobba ska jobba är vi båda överens om. Det gläder mig att statsrådet ser vikten av att ge alla människor rätt förutsättningar för att komma i arbete eller utbildning. Det gläder mig också att statsrådet tycker att den socialdemokratiska politiken på området varit bra överlag eftersom statsrådet inte lyfter fram några stora reformer eller förändringar framöver. Det är dock lite konstigt, måste jag säga, efter att man i valrörelsen har hört hur misslyckad vår politik har varit. Men ändå görs inga stora förändringar. De förändringar som vi dock ser är minskade anslag till Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen och så vidare. Det finns inga nya tankar utan bara en mindre aktiv arbetsmarknadspolitik. Men, herr ålderspresident, det är kanske så det är i valrörelser. Avslutningsvis vill jag lyfta fram hur jag och Socialdemokraterna anser att vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. Ett individuellt stöd utifrån rätt förutsättningar och behov är det bästa sättet för att få fler personer i arbete. För att göra det behövs en stor verktygslåda med insatser från bland annat Arbetsförmedlingen. Det behövs ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Men som alla vet behövs det också fler aktörer som hjälps åt. Det behövs en god samverkan mellan myndigheter, företag och kommuner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet att det finns många aktörer i Sverige som vill bidra med sin kunskap och med sina nätverk för att ge fler personer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det behöver vi ta vara på. Jag vill också lyfta fram de funktionsrättsorganisationer som finns. De har mycket kunskap som vi behöver lyssna in och beakta. Vi måste helt enkelt jobba tillsammans för att ge det stöd som behövs för att alla människor ska få vara en del av samhällsbygget Sverige. Med detta vill jag tacka statsrådet för debatten. Vi får inte lämna denna grupp därhän, utan den förtjänar mer än att bara bevakas. Vi behöver jobba aktivt med att undanröja hinder och säkerställa att ingen hamnar mellan stolarna."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Jag måste med viss envishet säga att vi har en arbetsförmedling som har det väldigt tufft. Den utsattes för många förändringar under de tidigare mandatperioderna, och det har naturligtvis påverkat Arbetsförmedlingen mycket. Nu är tanken att man ska strukturera om sig och få upp kraften i hela landet. Detta är en beställning som vi har gjort.Jag vill understryka att det finns 11 000 duktiga medarbetare och ungefär 340 000 öppet arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Då kan man lite snabbt räkna ut att alla de duktiga medarbetarna inte kan jobba direkt mot en arbetslös. Det blir inte så förfärligt många per person, utan här finns det mycket mer att göra.Jag delar bilden att Arbetsförmedlingen under den förra mandatperioden skakades om på ett hårdhänt sätt, vilket har lett till att en hel del kompetenser behöver struktureras om så att det finns duktiga experter och stödpersoner över hela vårt land. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan måste också utveckla det digitala arbetet. Självfallet kan man försöka med digitalt först, men jag delar synpunkten att det i alltifrån småskolan till Arbetsförmedlingen har gått lite för långt med skärmhysterin.Det är förståeligt att det personliga mötet för en utsatt person kan vara viktigt på Arbetsförmedlingen, och då ska man se till att det verkställs. Om budskapet är besök på Arbetsförmedlingen ska man jobba stenhårt med att försöka få till det, oavsett om personen jobbar inom garantin eller etableringen eller om personen har sökt sig till Arbetsförmedlingen på annat sätt därför att den blivit arbetslös. Denna uppgift är central, men det sker inte hur fort som helst.När det gäller de viktiga program som genomförs i dag, de lönebidrag som beviljas och de anställningar som görs på Samhall behöver fler kunna handläggas, och när det gäller många av de stöd som finns står det arbetsgivare på kö och vill ha beslut. Detta uppdrag är solklart.Jag nämnde det inte i mitt svar, men den instruktion som har verkställts under denna regering och som den förra regeringen, i alla fall inte Socialdemokraterna, inte protesterade särskilt mycket emot är central. Jag lyssnar gärna på goda argument när det gäller vad som ytterligare ska in i den instruktionen. Sedan ska jag säga något om det allmänna. Sverige har ett stort ansvar här. Vi ska vara ett föregångsland. Men än i dag, 2023, är sysselsättningsnivån i Sverige för personer med funktionshinder och som vill jobba för låg, och de som är arbetslösa är för många och betydligt fler än genomsnittet i befolkningen. Här behöver man därför fortsätta att göra goda och viktiga insatser. Jag vill gärna höra om ni har några andra tankar utöver de huvudlinjer som Arbetsförmedlingen arbetar efter i dag. Jag förstår att ni vill att det ska gå fortare och att det ska ske mer. Men det tar en viss tid att ställa om en myndighet som har haft det så tufft under åtta år, men vi är på väg åt detta håll."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Jag måste med viss envishet säga att vi har en arbetsförmedling som har det väldigt tufft. Den utsattes för många förändringar under de tidigare mandatperioderna, och det har naturligtvis påverkat Arbetsförmedlingen mycket. Nu är tanken att man ska strukturera om sig och få upp kraften i hela landet. Detta är en beställning som vi har gjort.Jag vill understryka att det finns 11 000 duktiga medarbetare och ungefär 340 000 öppet arbetslösa och 200 000 lediga jobb. Då kan man lite snabbt räkna ut att alla de duktiga medarbetarna inte kan jobba direkt mot en arbetslös. Det blir inte så förfärligt många per person, utan här finns det mycket mer att göra.Jag delar bilden att Arbetsförmedlingen under den förra mandatperioden skakades om på ett hårdhänt sätt, vilket har lett till att en hel del kompetenser behöver struktureras om så att det finns duktiga experter och stödpersoner över hela vårt land. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan måste också utveckla det digitala arbetet. Självfallet kan man försöka med digitalt först, men jag delar synpunkten att det i alltifrån småskolan till Arbetsförmedlingen har gått lite för långt med skärmhysterin.Det är förståeligt att det personliga mötet för en utsatt person kan vara viktigt på Arbetsförmedlingen, och då ska man se till att det verkställs. Om budskapet är besök på Arbetsförmedlingen ska man jobba stenhårt med att försöka få till det, oavsett om personen jobbar inom garantin eller etableringen eller om personen har sökt sig till Arbetsförmedlingen på annat sätt därför att den blivit arbetslös. Denna uppgift är central, men det sker inte hur fort som helst.När det gäller de viktiga program som genomförs i dag, de lönebidrag som beviljas och de anställningar som görs på Samhall behöver fler kunna handläggas, och när det gäller många av de stöd som finns står det arbetsgivare på kö och vill ha beslut. Detta uppdrag är solklart.Jag nämnde det inte i mitt svar, men den instruktion som har verkställts under denna regering och som den förra regeringen, i alla fall inte Socialdemokraterna, inte protesterade särskilt mycket emot är central. Jag lyssnar gärna på goda argument när det gäller vad som ytterligare ska in i den instruktionen. Sedan ska jag säga något om det allmänna. Sverige har ett stort ansvar här. Vi ska vara ett föregångsland. Men än i dag, 2023, är sysselsättningsnivån i Sverige för personer med funktionshinder och som vill jobba för låg, och de som är arbetslösa är för många och betydligt fler än genomsnittet i befolkningen. Här behöver man därför fortsätta att göra goda och viktiga insatser. Jag vill gärna höra om ni har några andra tankar utöver de huvudlinjer som Arbetsförmedlingen arbetar efter i dag. Jag förstår att ni vill att det ska gå fortare och att det ska ske mer. Men det tar en viss tid att ställa om en myndighet som har haft det så tufft under åtta år, men vi är på väg åt detta håll."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Att livslångt stå utanför arbetsmarknaden leder till utanförskap, inte minst ekonomiskt, oavsett om man aldrig har fått chansen eller om man på grund av sin funktionsnedsättning är livslångt beroende av samhällets stödsystem för sin försörjning.Det är svårt att veta exakt hur många människor som skulle kunna arbeta om de fick chansen. Oavsett vilket är de som har tittat närmare på problemet överens om att glappet är alldeles för stort. Det är ett glapp som innebär att flertalet personer med funktionsnedsättning i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, rent av i fattigdom, med mycket små eller inga ekonomiska marginaler utöver det absolut nödvändigaste.Sverige har antagit konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i artikel 27 ställs krav på att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att skaffa sig ett arbete. Därför är denna debatt jätteviktig. Här får statsrådet möjlighet att berätta vad regeringen har för avsikt att göra för att fler individer med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att bidra till sin egen försörjning genom arbete.Jag saknar konkreta förslag eller lösningar som bidrar till att öka den ekonomiska tryggheten för individer med funktionsnedsättning.Jag vill återigen tacka interpellanten för att han lyfter upp en viktig fråga."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Att livslångt stå utanför arbetsmarknaden leder till utanförskap, inte minst ekonomiskt, oavsett om man aldrig har fått chansen eller om man på grund av sin funktionsnedsättning är livslångt beroende av samhällets stödsystem för sin försörjning.Det är svårt att veta exakt hur många människor som skulle kunna arbeta om de fick chansen. Oavsett vilket är de som har tittat närmare på problemet överens om att glappet är alldeles för stort. Det är ett glapp som innebär att flertalet personer med funktionsnedsättning i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, rent av i fattigdom, med mycket små eller inga ekonomiska marginaler utöver det absolut nödvändigaste.Sverige har antagit konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i artikel 27 ställs krav på att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att skaffa sig ett arbete. Därför är denna debatt jätteviktig. Här får statsrådet möjlighet att berätta vad regeringen har för avsikt att göra för att fler individer med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att bidra till sin egen försörjning genom arbete.Jag saknar konkreta förslag eller lösningar som bidrar till att öka den ekonomiska tryggheten för individer med funktionsnedsättning.Jag vill återigen tacka interpellanten för att han lyfter upp en viktig fråga."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaren!I december hade statsrådet en pressträff för att beskriva regeringens prioriteringar för att möta arbetslösheten. Den så kallade arbetslinjen ska införas, och det ska ställas hårdare krav på de arbetslösa. Att det ska ställas krav är såklart viktigt, men regeringen saknar helt lösningar för hur stödet ska öka för gruppen med funktionsnedsättningar.Förbundsordföranden i FUB skrev i en debattartikel: \"Bland de arbetslösa finns en grupp som inte vill annat än att få arbeta, men som inte ges möjligheten till det - den stora gruppen med en funktionsnedsättning.\" Detta är något som jag stöter på i många möten: bristen på stöd och kunskap till en grupp som gärna vill arbeta.I början av året fick jag möjligheten att besöka Misa i Västerås, ett företag som jobbar med att ge varje individ möjlighet till rätt stöd för att finna sin plats i arbetslivet. Deras arbete med att bygga relationer och ett nära individuellt stöd tror jag är en framgångsrik väg till arbete. Jag tror att många har att vinna på att samverka mer och lära av varandra. Goda exempel som fungerar ska spridas vidare för att ge fler rätt stöd till arbete.En viktig del i att få rätt stöd från Arbetsförmedlingen är den kompetens som finns där. Reformeringen av Arbetsförmedlingen har medfört stora förändringar som tyvärr har drabbat denna grupp extra hårt. Den lokala närvaron har försvunnit på många ställen och i stor utsträckning ersatts av digitala personliga möten.Samtidigt har olika sorters kompetenser förändrats på Arbetsförmedlingen. En av de kompetenser som har förändrats stort är SIUS-konsulenterna. År 2018 hade Arbetsförmedlingen 927 SIUS-konsulenter, och i början av 2022 var siffran 614. Även inom specialfunktionerna syn och hörsel har antalet medarbetare minskat, om än inte från lika höga siffror. Detta gör det svårare för dem med funktionsnedsättning att få det stöd som de behöver på arbetsplatserna för att komma in i arbetet.Den socialdemokratiska regeringen beslutade i juni 2022 att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att upprätthålla egen kompetens för att stödja personer med en funktionsnedsättning. Instruktionen började gälla den 1 december 2022, och det är nu viktigt att regeringen bevakar att den följs. Denna instruktion hänvisade statsrådet till i sitt svar på en skriftlig fråga om samma ämne i januari, men i dagens debatt lyfts det inte upp som en viktig åtgärd.I februari kom Arbetsförmedlingen med en återrapport i ett uppdrag som gäller att analysera behoven hos personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Denna grupp består bland annat av personer med funktionsnedsättning. I rapporten pekas bland annat praktik ut som en viktig insats för att ge personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en väg in.En annan sak som Arbetsförmedlingen lyfter fram är att SIUS-metodiken är framgångsrik och genomförbar för att genomföra det uppdrag som man fått men att det behövs mer resurser. Det är ett personalintensivt arbetssätt som kräver ökad finansiering.Rapporten lyfter fram många intressanta saker som jag hoppas att regeringen tar till sig, men jag vill lyfta upp en sista sak som jag berörde i mitt förra inlägg, nämligen funktionshinderskodningen. Arbetsförmedlingen pekar på just problemet med digitala möten. Så här skriver de i rapporten: \"Det finns skäl att tro att det kan vara svårare för handläggare att identifiera vissa funktionsnedsättningar i ett digitalt möte.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta har organisationer inom funktionsrätt larmat om under flera år, och det behöver vi lyssna på. När Arbetsförmedlingen får mindre resurser är det lätt att den digitala servicen ökar på grund av att det andra minskar. Detta lyfts fram i den rapport från Riksrevisionen som kom i posten häromveckan och som handlar om digitala tjänster, som ofta sker till förmån för myndigheterna och inte för de personer som berörs.Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet: Hur tänker han göra för att säkra Arbetsförmedlingens egna kompetenser enligt den nya instruktionen, och ser han själv någon risk med att de som behöver Arbetsförmedlingens hjälp mest riskerar att inte få den tjänst de behöver?"}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaren!I december hade statsrådet en pressträff för att beskriva regeringens prioriteringar för att möta arbetslösheten. Den så kallade arbetslinjen ska införas, och det ska ställas hårdare krav på de arbetslösa. Att det ska ställas krav är såklart viktigt, men regeringen saknar helt lösningar för hur stödet ska öka för gruppen med funktionsnedsättningar.Förbundsordföranden i FUB skrev i en debattartikel: \"Bland de arbetslösa finns en grupp som inte vill annat än att få arbeta, men som inte ges möjligheten till det - den stora gruppen med en funktionsnedsättning.\" Detta är något som jag stöter på i många möten: bristen på stöd och kunskap till en grupp som gärna vill arbeta.I början av året fick jag möjligheten att besöka Misa i Västerås, ett företag som jobbar med att ge varje individ möjlighet till rätt stöd för att finna sin plats i arbetslivet. Deras arbete med att bygga relationer och ett nära individuellt stöd tror jag är en framgångsrik väg till arbete. Jag tror att många har att vinna på att samverka mer och lära av varandra. Goda exempel som fungerar ska spridas vidare för att ge fler rätt stöd till arbete.En viktig del i att få rätt stöd från Arbetsförmedlingen är den kompetens som finns där. Reformeringen av Arbetsförmedlingen har medfört stora förändringar som tyvärr har drabbat denna grupp extra hårt. Den lokala närvaron har försvunnit på många ställen och i stor utsträckning ersatts av digitala personliga möten.Samtidigt har olika sorters kompetenser förändrats på Arbetsförmedlingen. En av de kompetenser som har förändrats stort är SIUS-konsulenterna. År 2018 hade Arbetsförmedlingen 927 SIUS-konsulenter, och i början av 2022 var siffran 614. Även inom specialfunktionerna syn och hörsel har antalet medarbetare minskat, om än inte från lika höga siffror. Detta gör det svårare för dem med funktionsnedsättning att få det stöd som de behöver på arbetsplatserna för att komma in i arbetet.Den socialdemokratiska regeringen beslutade i juni 2022 att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att upprätthålla egen kompetens för att stödja personer med en funktionsnedsättning. Instruktionen började gälla den 1 december 2022, och det är nu viktigt att regeringen bevakar att den följs. Denna instruktion hänvisade statsrådet till i sitt svar på en skriftlig fråga om samma ämne i januari, men i dagens debatt lyfts det inte upp som en viktig åtgärd.I februari kom Arbetsförmedlingen med en återrapport i ett uppdrag som gäller att analysera behoven hos personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Denna grupp består bland annat av personer med funktionsnedsättning. I rapporten pekas bland annat praktik ut som en viktig insats för att ge personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en väg in.En annan sak som Arbetsförmedlingen lyfter fram är att SIUS-metodiken är framgångsrik och genomförbar för att genomföra det uppdrag som man fått men att det behövs mer resurser. Det är ett personalintensivt arbetssätt som kräver ökad finansiering.Rapporten lyfter fram många intressanta saker som jag hoppas att regeringen tar till sig, men jag vill lyfta upp en sista sak som jag berörde i mitt förra inlägg, nämligen funktionshinderskodningen. Arbetsförmedlingen pekar på just problemet med digitala möten. Så här skriver de i rapporten: \"Det finns skäl att tro att det kan vara svårare för handläggare att identifiera vissa funktionsnedsättningar i ett digitalt möte.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta har organisationer inom funktionsrätt larmat om under flera år, och det behöver vi lyssna på. När Arbetsförmedlingen får mindre resurser är det lätt att den digitala servicen ökar på grund av att det andra minskar. Detta lyfts fram i den rapport från Riksrevisionen som kom i posten häromveckan och som handlar om digitala tjänster, som ofta sker till förmån för myndigheterna och inte för de personer som berörs.Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet: Hur tänker han göra för att säkra Arbetsförmedlingens egna kompetenser enligt den nya instruktionen, och ser han själv någon risk med att de som behöver Arbetsförmedlingens hjälp mest riskerar att inte få den tjänst de behöver?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack till interpellanten och den debattör som anslöt sig här, Jessica Rodén!Jag tycker att dessa frågor är extremt angelägna. Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller Arbetsförmedlingen, som är det mest centrala verktyget för att hantera den här situationen för mycket utsatta människor. Det är en myndighet som har varit under stor omställning de senaste åtta åren. Jag har tydligt uttryckt att vi måste fokusera på kvalitet och effektivitet i verksamheten men också ha förståelse för att myndigheten står inför stora omställningar efter de år som har passerat under den tidigare regeringen. Det gäller att få på plats de viktiga kompetenser som behövs för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma i arbete. Jag delar Jim Svensk Larms åsikt att 311 dagar är för dåligt. Det tar för lång tid. Därför har myndigheten fått uppgiften att bättre använda de verktyg som finns i lådan och som vi i allt väsentligt tycker är bra. Det handlar om skyddat arbete i Samhall. Det är offentligt skyddat arbete. Det är anställningar med lönebidrag. Det är anställningar med lönebidrag för trygghet i anställning. Det är olika former av särskilda stödinsatser för att på plats på jobbet kunna få hjälp, anpassningar och så vidare - hela vägen till SIUS, med hjälp på plats när man är på jobbet.Allt detta är ett uttryck för en mycket socialt inriktad arbetslinje. Människor ska kunna få hjälp till egenförsörjning. Det avlastar alla möjliga andra delar av samhället - alltifrån sjukvård till socialtjänst - när människor har någonstans att gå.Jag blir sällan så starkt berörd som när jag möter människor som jobbar på till exempel Samhall, som ger människor möjlighet till en meningsfull vardag när alternativet inte alltid är den öppna arbetsmarknaden och ett reguljärt arbete.Uppdraget till Arbetsförmedlingen är nu att få ned tiderna och att man får rätt sammansättning på medarbetarna över hela landet. Man måste inte minst förstärka arbetet med kommunerna, för där hörde jag också så fort jag tillträdde att det var många som larmade om att folk föll mellan stolarna. Då måste man se till att Arbetsförmedlingen bygger ut det som ännu inte är på plats. Detta arbete pågår, och de ska återkomma om det så fort det är på plats.Jag vill understryka att de uppemot 11 000 duktiga medarbetarna på Sveriges arbetsförmedling måste få en sammansättning i hela landet som gör att det finns kompetenta team som kan få ned till exempel tiden för att få rätt kodning och rätt hjälp.Jag möter arbetsgivare som säger att det går för långsamt på Arbetsförmedlingen, och jag hör dem också. De vill ofta hjälpa till om man kan få på plats ett lönebidrag och en anpassning på arbetsplatsen.Vi har en situation på Arbetsförmedlingen i dag som är mycket besvärlig. Vi ska ta oss ur den, men det kommer att ta ytterligare lite tid. De åtgärder vi har är i högsta grad funktionella."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack till interpellanten och den debattör som anslöt sig här, Jessica Rodén!Jag tycker att dessa frågor är extremt angelägna. Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller Arbetsförmedlingen, som är det mest centrala verktyget för att hantera den här situationen för mycket utsatta människor. Det är en myndighet som har varit under stor omställning de senaste åtta åren. Jag har tydligt uttryckt att vi måste fokusera på kvalitet och effektivitet i verksamheten men också ha förståelse för att myndigheten står inför stora omställningar efter de år som har passerat under den tidigare regeringen. Det gäller att få på plats de viktiga kompetenser som behövs för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma i arbete. Jag delar Jim Svensk Larms åsikt att 311 dagar är för dåligt. Det tar för lång tid. Därför har myndigheten fått uppgiften att bättre använda de verktyg som finns i lådan och som vi i allt väsentligt tycker är bra. Det handlar om skyddat arbete i Samhall. Det är offentligt skyddat arbete. Det är anställningar med lönebidrag. Det är anställningar med lönebidrag för trygghet i anställning. Det är olika former av särskilda stödinsatser för att på plats på jobbet kunna få hjälp, anpassningar och så vidare - hela vägen till SIUS, med hjälp på plats när man är på jobbet.Allt detta är ett uttryck för en mycket socialt inriktad arbetslinje. Människor ska kunna få hjälp till egenförsörjning. Det avlastar alla möjliga andra delar av samhället - alltifrån sjukvård till socialtjänst - när människor har någonstans att gå.Jag blir sällan så starkt berörd som när jag möter människor som jobbar på till exempel Samhall, som ger människor möjlighet till en meningsfull vardag när alternativet inte alltid är den öppna arbetsmarknaden och ett reguljärt arbete.Uppdraget till Arbetsförmedlingen är nu att få ned tiderna och att man får rätt sammansättning på medarbetarna över hela landet. Man måste inte minst förstärka arbetet med kommunerna, för där hörde jag också så fort jag tillträdde att det var många som larmade om att folk föll mellan stolarna. Då måste man se till att Arbetsförmedlingen bygger ut det som ännu inte är på plats. Detta arbete pågår, och de ska återkomma om det så fort det är på plats.Jag vill understryka att de uppemot 11 000 duktiga medarbetarna på Sveriges arbetsförmedling måste få en sammansättning i hela landet som gör att det finns kompetenta team som kan få ned till exempel tiden för att få rätt kodning och rätt hjälp.Jag möter arbetsgivare som säger att det går för långsamt på Arbetsförmedlingen, och jag hör dem också. De vill ofta hjälpa till om man kan få på plats ett lönebidrag och en anpassning på arbetsplatsen.Vi har en situation på Arbetsförmedlingen i dag som är mycket besvärlig. Vi ska ta oss ur den, men det kommer att ta ytterligare lite tid. De åtgärder vi har är i högsta grad funktionella."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Tack till interpellanten Jim Svensk Larm, som lyfter en viktig fråga!Det finns mycket som påverkar vilka livsval vi gör - om vi är kvinnor eller män, om och hur länge våra föräldrar har studerat, var vi bor och givetvis vilka personliga egenskaper vi har fått och vilka möjligheter vi har att utveckla dessa. Men det finns en grupp människor i samhället som trots att de föds lika olika som alla andra och växer upp i helt skilda miljöer ändå lever sina liv likartat och med förhållandevis små variationer.Under mina år som stödassistent inom LSS i min hemkommun, Marks kommun, har jag jobbat med individer med olika funktionsnedsättningar vars högsta önskan är att ha ett \"riktigt jobb\" i stället för daglig verksamhet. Daglig verksamhet är ju den enskilt vanligaste LSS-insatsen, men detta alternativ får inte bli det enda alternativet för individer med funktionsnedsättningar. Att ha ett arbete och en egen försörjning har stor betydelse för ens levnadsvillkor. Den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den ekonomiska utsattheten leder till att individer får det svårare att delta i samhället och göra självständiga val. Detta skriver bland annat FUB om i sin rapport Fångad i fattigdom?Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning vars enda syfte var att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Men denna utredning lades ned i tysthet två dagar före jul.I en debatt med statsrådets kollega frågade jag om regeringen kommer att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Svaret var att man ska följa utvecklingen för gruppen.Min förhoppning är att Johan Pehrson har fler verktyg i sin verktygslåda att ta till. Jag vill förstärka det Jim Svensk Larm uttrycker: Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Jag ser fram emot att få höra statsrådets svar på interpellantens fråga om vilka konkreta åtgärder statsrådet överväger att vidta för att fler individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Tack till interpellanten Jim Svensk Larm, som lyfter en viktig fråga!Det finns mycket som påverkar vilka livsval vi gör - om vi är kvinnor eller män, om och hur länge våra föräldrar har studerat, var vi bor och givetvis vilka personliga egenskaper vi har fått och vilka möjligheter vi har att utveckla dessa. Men det finns en grupp människor i samhället som trots att de föds lika olika som alla andra och växer upp i helt skilda miljöer ändå lever sina liv likartat och med förhållandevis små variationer.Under mina år som stödassistent inom LSS i min hemkommun, Marks kommun, har jag jobbat med individer med olika funktionsnedsättningar vars högsta önskan är att ha ett \"riktigt jobb\" i stället för daglig verksamhet. Daglig verksamhet är ju den enskilt vanligaste LSS-insatsen, men detta alternativ får inte bli det enda alternativet för individer med funktionsnedsättningar. Att ha ett arbete och en egen försörjning har stor betydelse för ens levnadsvillkor. Den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den ekonomiska utsattheten leder till att individer får det svårare att delta i samhället och göra självständiga val. Detta skriver bland annat FUB om i sin rapport Fångad i fattigdom?Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning vars enda syfte var att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Men denna utredning lades ned i tysthet två dagar före jul.I en debatt med statsrådets kollega frågade jag om regeringen kommer att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska tryggheten för individer med sjuk- och aktivitetsersättning. Svaret var att man ska följa utvecklingen för gruppen.Min förhoppning är att Johan Pehrson har fler verktyg i sin verktygslåda att ta till. Jag vill förstärka det Jim Svensk Larm uttrycker: Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Jag ser fram emot att få höra statsrådets svar på interpellantens fråga om vilka konkreta åtgärder statsrådet överväger att vidta för att fler individer med funktionsnedsättning ska komma i arbete."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret.Alla som kan jobba ska jobba. Det är för oss socialdemokrater en självklarhet. Sverige står inför stora utmaningar när vi kollar på prognoserna över hur demografin ser ut de kommande åren. Lägre andel i arbetsför ålder ska täcka arbetsmarknadens behov, detta samtidigt som andelen äldre kommer att bli en större andel av befolkningen. Med den prognosen behöver vi göra vad vi kan för att så många som möjligt ska få rätt förutsättningar för att komma i arbete. Stöd behöver finnas utifrån individens förutsättningar och behov. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen har en stor verktygslåda och erbjuder de verktyg som behövs för individen.Vi ser att det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning; inte minst gäller det personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen är den myndighet som vi ser ska ha den sammanhållande rollen kring individers insats för att få fler i arbete. Samtidigt behöver samverkan med kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård förbättras. Målet är att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för att komma i arbete eller utbildning utan att hamna mellan några stolar under resans gång.Just detta att hamna mellan stolar är något som beskrivs både i möten jag haft och i rapporter som Autism Sveriges rapport Förlorade år - rapport från byråkratins väntrum. Där får vi följa Jennys väg till arbete, en väg som kantas av problem mellan myndigheter som inte samverkar tillräckligt bra och där Jenny tyvärr faller mellan stolarna. Att det finns någon som har en sammanhållande roll när det gäller vilket stöd som ska erbjudas och att samverkan mellan olika parter fungerar är viktigt.För någon vecka sedan träffade jag Funktionsrätt Sverige. En av de saker man där lyfte var Arbetsförmedlingens kodningar, något som också lyfts av andra organisationer. För att kunna ta del av det särskilda stöd som finns hos Arbetsförmedlingen är det viktigt att personen har rätt kodning i myndighetens register, något som tyvärr tar alldeles för lång tid att få.I en rapport från februari 2022 redovisar Arbetsförmedlingen att det i snitt tar 311 dagar för att få denna registrering, utgående från perioden 2019-2021. Det är alldeles för lång tid. I en rapport från 2019 säger också Arbetsförmedlingen att de förmodligen har missat att identifiera ett stort antal unga med funktionsnedsättning till följd av minskade anslag och mer fokus på digitala lösningar.Det här är bara några av alla problem och utmaningar som lyfts i rapporter och möten. Det är viktigt att vi lyssnar in och får förståelse för problemen. Arbetslösheten för dem med funktionsnedsättning är fortsatt hög, och risken är stor för att den kommer att bli ännu högre med den utmaning vi nu står inför med ökade varsel samtidigt som vi kommer in i en lågkonjunktur. Det var med den bakgrunden som jag ställde frågan till statsrådet om vilka konkreta åtgärder som statsrådet tänker vidta för att ge fler chansen till arbete. I svaret från statsrådet hör jag få konkreta saker som lyfts. Men en sak som statsrådet lyfter är vikten av arbetsmarknadsutbildning för att matcha de arbetssökande mot lediga jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsmarknadsutbildningar är oerhört viktigt. Problemet är bara att arbetsmarknadsministern säger en sak och regeringen gör en annan. Man anslår 1,5 miljarder kronor mindre till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Att då samtidigt säga att fler ska anvisas dit blir en konstig slutsats. I övrigt finns inte många konkreta saker i statsrådets svar. Jag hoppas såklart att dagens debatt kommer att klargöra detta och att det kommer lite fler svar på hur vi ska lösa detta. Jag tror att statsrådet och hans parti har bra intentioner och vill se fler med funktionsnedsättning i arbete men att statsrådets samarbetspartier kanske inte riktigt har samma ambitioner. Jag vill åter ställa frågan till statsrådet: Vilka konkreta åtgärder överväger statsrådet att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning arbete?"}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret.Alla som kan jobba ska jobba. Det är för oss socialdemokrater en självklarhet. Sverige står inför stora utmaningar när vi kollar på prognoserna över hur demografin ser ut de kommande åren. Lägre andel i arbetsför ålder ska täcka arbetsmarknadens behov, detta samtidigt som andelen äldre kommer att bli en större andel av befolkningen. Med den prognosen behöver vi göra vad vi kan för att så många som möjligt ska få rätt förutsättningar för att komma i arbete. Stöd behöver finnas utifrån individens förutsättningar och behov. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen har en stor verktygslåda och erbjuder de verktyg som behövs för individen.Vi ser att det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning; inte minst gäller det personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen är den myndighet som vi ser ska ha den sammanhållande rollen kring individers insats för att få fler i arbete. Samtidigt behöver samverkan med kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård förbättras. Målet är att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för att komma i arbete eller utbildning utan att hamna mellan några stolar under resans gång.Just detta att hamna mellan stolar är något som beskrivs både i möten jag haft och i rapporter som Autism Sveriges rapport Förlorade år - rapport från byråkratins väntrum. Där får vi följa Jennys väg till arbete, en väg som kantas av problem mellan myndigheter som inte samverkar tillräckligt bra och där Jenny tyvärr faller mellan stolarna. Att det finns någon som har en sammanhållande roll när det gäller vilket stöd som ska erbjudas och att samverkan mellan olika parter fungerar är viktigt.För någon vecka sedan träffade jag Funktionsrätt Sverige. En av de saker man där lyfte var Arbetsförmedlingens kodningar, något som också lyfts av andra organisationer. För att kunna ta del av det särskilda stöd som finns hos Arbetsförmedlingen är det viktigt att personen har rätt kodning i myndighetens register, något som tyvärr tar alldeles för lång tid att få.I en rapport från februari 2022 redovisar Arbetsförmedlingen att det i snitt tar 311 dagar för att få denna registrering, utgående från perioden 2019-2021. Det är alldeles för lång tid. I en rapport från 2019 säger också Arbetsförmedlingen att de förmodligen har missat att identifiera ett stort antal unga med funktionsnedsättning till följd av minskade anslag och mer fokus på digitala lösningar.Det här är bara några av alla problem och utmaningar som lyfts i rapporter och möten. Det är viktigt att vi lyssnar in och får förståelse för problemen. Arbetslösheten för dem med funktionsnedsättning är fortsatt hög, och risken är stor för att den kommer att bli ännu högre med den utmaning vi nu står inför med ökade varsel samtidigt som vi kommer in i en lågkonjunktur. Det var med den bakgrunden som jag ställde frågan till statsrådet om vilka konkreta åtgärder som statsrådet tänker vidta för att ge fler chansen till arbete. I svaret från statsrådet hör jag få konkreta saker som lyfts. Men en sak som statsrådet lyfter är vikten av arbetsmarknadsutbildning för att matcha de arbetssökande mot lediga jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsmarknadsutbildningar är oerhört viktigt. Problemet är bara att arbetsmarknadsministern säger en sak och regeringen gör en annan. Man anslår 1,5 miljarder kronor mindre till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Att då samtidigt säga att fler ska anvisas dit blir en konstig slutsats. I övrigt finns inte många konkreta saker i statsrådets svar. Jag hoppas såklart att dagens debatt kommer att klargöra detta och att det kommer lite fler svar på hur vi ska lösa detta. Jag tror att statsrådet och hans parti har bra intentioner och vill se fler med funktionsnedsättning i arbete men att statsrådets samarbetspartier kanske inte riktigt har samma ambitioner. Jag vill åter ställa frågan till statsrådet: Vilka konkreta åtgärder överväger statsrådet att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning arbete?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete?","answer":"Jim Svensk Larm har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig hur jag ser på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten.Det är av stort vikt att alla som kan arbeta också ska ha möjlighet att göra det. Möjligheten till arbete är en grundläggande och viktig rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden på sikt. Det är därför också oroande att många personer med funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt kunna forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Det behövs också effektiva metoder och arbetssätt för att kunna identifiera en funktionsnedsättning, för att snabbt kunna erbjuda relevanta insatser. Vidare krävs ett aktivt arbete med att ackvirera platser hos arbetsgivare till de arbetssökande.Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande. Det kan handla om insatser som matchningstjänster via fristående aktörer, som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning, för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänsterna. Regeringen har även gett myndigheten ökade medel till praktikplatser utanför garantierna.Utöver detta har Arbetsförmedlingen också insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning, såsom lönebidrag, Samhall, bidrag till hjälpmedel och SIUS. Syftet med insatserna är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga, och myndigheten har även möjlighet att erbjuda arbetssökande med funktionsnedsättning en arbetslivsinriktad rehabilitering för att lättare komma i arbete eller utbildning.Jag vill i detta sammanhang också nämna att Arbetsförmedlingen under 2022 infört en kompletterande arbetsmarknadspolitisk bedömning för arbetssökande som misstänks ha en varaktig ohälsa eller en funktionsnedsättning som kan påverka möjligheterna till arbete eller studier. Avsikten är att få enhetliga bedömningar av individers behov men också kortare ledtider till relevanta insatser.Sammanfattningsvis krävs ändamålsenliga insatser och stöd, förmåga att effektivt identifiera funktionsnedsättningar samt ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete för att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete eller utbildning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens mycket viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning."}
+{"question":"Hur ser ministern på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten?","answer":"Jim Svensk Larm har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig hur jag ser på den nivå av arbetslöshet vi har i dag för dem med funktionsnedsättning och på möjligheterna att få ned arbetslösheten.Det är av stort vikt att alla som kan arbeta också ska ha möjlighet att göra det. Möjligheten till arbete är en grundläggande och viktig rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap och stärka välfärden på sikt. Det är därför också oroande att många personer med funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt kunna forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Det behövs också effektiva metoder och arbetssätt för att kunna identifiera en funktionsnedsättning, för att snabbt kunna erbjuda relevanta insatser. Vidare krävs ett aktivt arbete med att ackvirera platser hos arbetsgivare till de arbetssökande.Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande. Det kan handla om insatser som matchningstjänster via fristående aktörer, som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning, för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till bland annat arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänsterna. Regeringen har även gett myndigheten ökade medel till praktikplatser utanför garantierna.Utöver detta har Arbetsförmedlingen också insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning, såsom lönebidrag, Samhall, bidrag till hjälpmedel och SIUS. Syftet med insatserna är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga, och myndigheten har även möjlighet att erbjuda arbetssökande med funktionsnedsättning en arbetslivsinriktad rehabilitering för att lättare komma i arbete eller utbildning.Jag vill i detta sammanhang också nämna att Arbetsförmedlingen under 2022 infört en kompletterande arbetsmarknadspolitisk bedömning för arbetssökande som misstänks ha en varaktig ohälsa eller en funktionsnedsättning som kan påverka möjligheterna till arbete eller studier. Avsikten är att få enhetliga bedömningar av individers behov men också kortare ledtider till relevanta insatser.Sammanfattningsvis krävs ändamålsenliga insatser och stöd, förmåga att effektivt identifiera funktionsnedsättningar samt ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete för att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjligheten till arbete eller utbildning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens mycket viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"För att vara en riksdagsledamot som inte har tagit ställning till om det här är rätt eller fel är det ganska märkligt att Linus Sköld använder begrepp som sorteringsskola och säger att detta är ett hårt och skoningslöst sätt mot de elever som faktiskt beter sig på ett sådant sätt i skolan att både lärare och andra elever är rädda. Det visar att Linus Sköld är tillbaka i det socialdemokratiska tänkandet att det alltid är synd om den som beter sig på ett sätt som inte är okej i ett klassrum eller i en skola.Den bästa kränkningen är den som inte sker - den uppfattningen delar jag helt. Det behövs mer av förebyggande arbete, och det behövs också mer av tidiga insatser. Svensk skola är dålig på tidiga insatser. Socialtjänsten är dålig på tidiga insatser. Det är därför vi också avsätter pengar i den här budgeten för skolsociala team - det är bland annat till för detta. Detta är också någonting som kommunerna kan söka.Men det viktiga med den här diskussionen tycker jag ändå är att vi måste hitta fler sätt för att fler elever ska vara trygga i sin skola, att lärare inte ska vara rädda för att gå till sitt arbete i skolan och att skolledare ska veta att det finns möjligheter att omplacera en elev under en kortare tid för att man där ska kunna sätta in bra åtgärder och planera för den elevens fortsatta skolgång. När vi gjorde det här i Stockholm gjorde vi en liten utvärdering av vad man tyckte. Det var genomgående positiva omdömen, och de som var mest positiva var faktiskt de elever som hade blivit placerade i akutskolorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag har pekat på några uppenbara bekymmer med hur den här reformen är konstituerad. Det betyder inte att jag kan ta ställning vare sig för eller emot den, eftersom det är så oklart vilket syfte den ska fylla, hur den ska fungera och hur den förhåller sig till andra typer av åtgärder, både disciplinära åtgärder och stödåtgärder. Jag har varit otroligt tydlig med det under den här debatten. Jag har gett Lotta Edholm tre anföranden på sig vid det här tillfället att reda ut detta. I stället väljer hon att gå till angrepp mot mitt sätt att debattera. Jag tycker inte att det anstår en minister att bete sig på det sättet.Idén om att jag skulle vara emot disciplinära åtgärder och att det är detta jag har ägnat den här debatten åt, den är fel. Jag tänker att man behöver klara av att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Om det är så självklart att den bästa kränkningen är den som aldrig sker, varför hör jag då aldrig ministern prata om det förebyggande arbetet? Varför hör jag aldrig ministern prata om hur vi bygger trygga skolor för trygga barn utan bara prata om hur vi ska disciplinera dem till att vara rädda för att göra fel?Jag tycker att risken är uppenbar att den här typen av beslut, den här typen av åtgärder, kommer att drabba elever som har svårigheter i sin skolsituation på ett otroligt hårt och skoningslöst sätt, och jag skulle vilja att ministern i sitt sista anförande förklarar hur hon ska säkerställa att detta inte riskerar att bli ett straff för elever som har funktionsnedsättningar eller andra svårigheter, såsom svårigheter med impulskontroll, eller som agerar normbrytande för att de har svårigheter med att läsa av sociala koder, och att detta inte blir en åtgärd för att lyfta bort de eleverna från en ordinarie klassrumssituation."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"Linus Sköld använder begreppet sorteringsskola när han argumenterar mot akutskolorna. Där har han väl lagt ribban för vad han tycker att svensk skola ska göra när elever uppför sig på ett sådant sätt att andra elever och skolans personal känner sig hotade och ibland till och med våldsutsatta. Det är en sorteringsskola när man ser till att de eleverna inte kan bete sig på det sättet längre. Jag tycker att det är lite tråkigt.Linus Sköld säger också att den bästa kränkningen är den som inte sker. Det är väl fullkomligt självklart. Den uppfattningen tror jag att vi alla i den här kammaren delar. Likväl förekommer det kränkningar varje dag i svensk skola, trots den skollag som Linus Sköld nu lyfter till skyarna. Vi har stora problem i svensk skola när det gäller detta. Akutskolor är ett sätt att hjälpa skolledare att se till att det finns bra verksamhet som inte ligger i den egna skolan.Linus Sköld driver två olika linjer i den här debatten. Å ena sidan säger han att detta inte behövs med den lagstiftning som finns, för att det inte är något problem, för att den bästa kränkningen är den som inte uppstår och för att alla gör sitt bästa och så vidare. Jag tycker att detta är ett hån mot alla de lärare och rektorer som verkligen försöker upprätthålla ordning i våra skolor i dag, som försöker skydda elever från andra elever som faktiskt kanske inte kan vara i vanliga klassrum utan som måste få en annan typ av undervisning. Men å andra sidan säger Linus Sköld att det finns alldeles för lite pengar.Å ena sidan behövs inte detta för att det är ett dåligt förslag, å andra sidan finns det för lite pengar - jag tycker att Linus Sköld får bestämma sig. Antingen tycker han att detta är en bra idé, och då kanske det behövs mer pengar. Eller också ska det inte vara några pengar alls, om han tycker att det är en dålig idé. Men jag vill också säga att det faktiskt är upp till skolhuvudmännen om man vill söka dessa pengar eller inte. Jag gissar att Älvsbyn inte kommer att göra det."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"Linus Skölds omsorg om eleverna är äkta, tror jag, och rörande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har fått samtal från upprörda människor i Malmö och kan tala om att det redan i dag är en massa elever som inte kan vara i vanliga klassrum för att de stör för mycket som är avskilda från skolverksamheten. De är avskilda i utrymmen där de inte får tillräckligt bra undervisning och där de mest driver omkring, spelar på datorer och spelar kort. Det är vad de gör enligt de uppgifter jag fått mig till handa.De här eleverna skulle må oerhört mycket bättre om de gick i akutskola och fick undervisning av utbildad personal. Det är ju ingen här som vill eleverna illa. Vi vill alla att det ska fungera, både i akutklasser eller vad man nu kallar det och i vanliga klasser.Jag efterfrågar återigen omsorg om den tysta majoriteten, om alla elever som blir jättestörda i sin vanliga undervisning. Vem tänker på dem? Vem tar hand om deras intressen? De har ju också rätt till en lugn och bra studietid och till studiero. Vi har skolplikt; de har rätt till det, helt enkelt.Finansieringen överlåter jag väl till statsrådet att svara på. Men som jag förstått det ska huvuddelen av finansieringen än så länge ske genom kommunerna. Vi har ju än så länge kommunalt huvudmannaskap i vårt land."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ministern vet mycket väl att det inte var det jag sa. Men jag och Socialdemokraterna har ingången att den bästa kränkningen är den som aldrig sker.Ministern och, överraskande nog, även Robert Stenkvist sa här alldeles nyss att den nya skoltypen ska syfta till att tillgodose elevers behov av stöd. Det är det som är meningen. Då behöver ministern i stället förklara hur det förhåller sig till de befintliga bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp och för den delen resursskolor, som ju båda finns till för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd.Varför behövs det ännu en typ av skolor? Och om det nu behövs, varför vill ministern inte göra det här ordentligt? Reglera då den typen av skolor, och se till att det finns möjlighet att inrätta den typen av skolor hos alla huvudmän där det finns elever som skulle behöva det!Grundskolan i Sverige har över 850 huvudmän. Av Liberalernas vallöfte om 250 miljoner blev det 50 miljoner i ett riktat statsbidrag. Jag måste påpeka det uppenbara: Vill man få effekt av den här reformen är den summan löjeväckande låg.Hemma i Älvsbyn, där jag är lokalpolitiker och har jobbat som rektor, har vi knappt tusen elever i grundskolan. Det brukar göra att omkring en tusendel av ett statsbidrag kan förväntas hamna hos oss. I det här fallet vill det säga 50 000. Även om man räknar in medfinansieringskravet är det bara 100 000 per år. En lärartjänst kostar mer än det femdubbla. Hur ska Älvsbyns kommun kunna inrätta jourskolor med en sådan finansiering? Eller det kanske inte är meningen att alla Sveriges skolhuvudmän ska ha möjlighet att inrätta den nya skoltypen, vars lov Lotta Edholm sjunger i talarstolen?Jag skulle säga att det här är ansvarslöst. Utgångspunkten för den här reformen har varit tre olika idéer om hur man kan sortera ut elever som beter sig normbrytande. De tre olika idéerna är definierade på olika sätt av de politiska partierna som bestämmer, och ingen kan riktigt lista ut vad de menar. Regeringen utreder inte frågan och verkar inte ha någon ambition att klarlägga hur behoven ser ut eller vad de nya sorteringsskolorna ska syfta till.I stället glider regeringen liksom odefinierat in i en reform och inför ett anorektiskt statsbidrag som i bästa fall kommer att kunna ge lite finansiering till vissa, stora skolhuvudmän - Lotta Edholms Stockholm, till exempel. Tanken att systemet ska vara enhetligt därför att eleverna i Älvsbyn har samma plikt och rätt att utbilda sig som eleverna i Stockholm eller Malmö eller Åmål fäster ministern inte särskilt mycket vikt vid med ett sådant här förfarande.Om nu ministern känner sig säker på att elever kommer att få stöd i sitt lärande i den här underfinansierade, icke reglerade skoltypen, varför ska då elever i Älvsbyn ha sämre möjligheter än elever hos de större skolhuvudmännen?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"Att höra Linus Sköld här är som att bli flyttad 10-15 år tillbaka i tiden, när socialdemokrater alltid hävdade med något slags ryggmärgsreflex att man inte ska vidta några som helst disciplinära åtgärder mot elever som uppför sig på ett sådant sätt att de hotar andra elever, hotar personal och omöjliggör undervisning.Som skolborgarråd i Stockholm var jag med och införde akutskolor för 10-15 år sedan. Det var då extremt kontroversiellt att man flyttade elever från den vanliga skolan till undervisning i en liten grupp där de fick hjälp och stöd av kuratorer, speciallärare, socialpedagoger och så vidare. När sedan Socialdemokraterna kom till makten i Stockholm 2014 var det första de gjorde att bygga ut den verksamheten. Det gjorde man naturligtvis för att man såg att den faktiskt fungerade.Vi har stora problem med stök i svensk skola. Det är alldeles för många elever som går till skolan med ont i magen för att de vet att det finns elever som beter sig på ett sådant sätt att de faktiskt skrämmer andra elever. Vi har vittnesmål om lärare som blir utsatta för våld i svensk skola. Ungefär hälften av alla elever upplever att de har utsatts för antingen hot eller våld i grundskolan. Det är inte acceptabelt.Akutskolor ska ses som en pusselbit i arbetet för att se till att vi får lite mer lugn och ro i våra skolor - samtidigt som vi skapar en möjlighet att hjälpa de elever som helt uppenbarligen behöver hjälp och stöd för att klara sin skolgång utan att hota sina kompisar eller personal på skolan.Det här är en möjlighet. I de kommuner som väljer att söka det här statsbidraget kommer skolledaren att veta att om man gör en tillfällig omplacering av en elev finns det ett ställe dit den eleven kan gå där det finns vettigt stöd och utbildad personal. Jag tror att det är en vinn-vinnsituation, både för elever och personal i våra skolor som är rädda för att gå till skolan eller för att arbeta där och för de elever som helt uppenbarligen behöver hjälp och stöd. Men, som sagt, jag är framför allt ganska förvånad över att Socialdemokraterna nu helt har backat från idén att det ibland faktiskt behövs disciplinära åtgärder i vårt skolsystem."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"Akutskolor ska naturligtvis inte vara straff- och uppfostringsanstalter. När jag en gång i tiden gick i skolan införde Socialdemokraterna obsklasser. Det var inget straff, utan det var särskilda undervisningsgrupper som ni kallar det. Vi kallar det akutskolor.Socialdemokraterna har själva berett vägen för att avskilja elever för kortare eller längre perioder i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero. Socialdemokraterna själva kan inte vara helt omedvetna om att det finns allvarliga problem som måste lösas.En regering måste se till att lagstiftningen används, inte bara lägga fram propositioner. Min fråga till statsrådet Edholm är om inte förslaget med akutskola är ett sätt att se till att trygghet och studiero blir till praktisk handling, inte bara tomma ord.Det finns i dag stora problem i vissa områden med bristande studiero och även en otrygghet i skolorna. Inte minst i min hemkommun Botkyrka är det på vissa håll ett stort problem. En skola fick till och med styras av Skolinspektionen under ett par år, och det är en allvarlig varningsklocka. Vi måste någonstans reagera på de varningsklockor som ändå klämtar. Sedan kan man diskutera skillnaden mellan särskilda undervisningsgrupper och akutskolor, men de verktyg som finns och kommer att finnas i framtiden ska användas i den omfattning som de är nödvändiga - oftare än i dag, tvärtemot vad Linus Sköld säger. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRektorerna tillser inte alltid att eleverna får den studiero som många elever har rätt till. Jag läste för inte så länge sedan att en skola i Skåne fick stänga, och rektorn hade inte använt de verktyg som ändå står till buds. Hur ser statsrådet Lotta Edholm på detta?Precis som interpellanten säger är det viktigt att elever med svårt störande beteende får det stöd de behöver. Det är en av anledningarna till att starta akutskolor. Men det vänstern aldrig pratar om är alla de skötsamma elever som vill lära sig något i skolan och ofta får halva sin undervisningstid spolierad av stök, bråk och eviga utredningar av bråk som läraren måste ta tag i. Vem står upp för den tysta majoriteten? Vem tar deras parti, ser till deras intressen? Är inte detta något som är själva meningen med akutskolor? Det här är också frågor till statsrådet.Sedan har jag ett medskick till samtliga partier. Hjärnforskning visar att våra mänskliga hjärnor främst är inställda på överlevnad, och det är något som har hjälpt oss från stenåldern och framåt. Om elever känner otrygghet i ett klassrum kopplas överlevnadsinstinkten på och all inlärning och minnet kopplas bort. Det är så våra hjärnor fungerar, vilket innebär att i stökiga klassrum sker det mycket lite inlärning. Det är fakta. Studiero är den enskilt viktigaste faktorn för ökade kunskapsresultat i skolan i dag, och det är något som verkligen behövs."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"De senaste månaderna har Lotta Edholm och jag debatterat flera ämnen i kammaren där det är smärtsamt uppenbart att regeringen och de som egentligen bestämmer inte är överens. Det gäller till exempel religiösa friskolor eller modersmålsundervisning, där Liberalerna uppenbart har vikit ned sig för vad Sverigedemokraterna har för ingångar.Dagens debatt är förmodligen inte annorlunda. Före valet presenterade både Sverigedemokraterna och Liberalerna sina inställningar till nya former av sorteringsskolor, som inte är särskilt väldefinierade. Liberalerna kallade det då för akutskolor. Och SD hade två idéer, nämligen jourskolor och pliktskolor. Den som har tagit del av de båda partiernas uppfattningar har lärt sig följande.Liberalerna ville att 250 miljoner skulle avsättas för akutskolor de närmaste åren. Liberalernas akutskolor skulle vara skolor där avstängda elever kan få sin utbildning under avstängningstiden. Förslaget verkar hänga ihop med att Liberalerna tycker att för få elever stängs av i den svenska skolan. Jag personligen tycker, i motsats till detta, att varje avstängning är ett oönskat misslyckande.Nåväl! Sverigedemokraterna deklarerade i Smålandsposten före valet sin uppfattning: Elever som inte hörsammat tillsägelser ska flyttas till jourklass eller jourskola tills de uppför sig väl och bedöms kunna återgå till vanlig klassrumsundervisning. Någon tidsbegränsning ska inte finnas. För särskilt våldsamma elever ska särskilda pliktskolor inrättas där fokus förutom studier ska ligga på normer och värderingar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Tidöavtalet enades sedan regeringen och Sverigedemokraterna om formuleringen: För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta för särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal.Formuleringen är, som man kan höra, lånad av Sverigedemokraternas politiska idé om pliktskolor, men man kan inte ens enas om vad formen för den sorteringsskolan ska kallas - jourskolor/akutskolor i avtalet.Den befintliga lagstiftningen reglerar inte akutskolor, jourskolor eller pliktskolor. Men jag har arbetat med att tillämpa den befintliga lagstiftningen, och jag vet att den möjliggör för skolans personal att vidta otroligt ingripande åtgärder och göra långtgående anpassningar av undervisningen i syfte att ge varje elev det stöd den behöver och tillgodose den rätt till utbildning som barn har enligt barnkonventionen och enligt svensk lag. Beslut om omplacering, beslut om avstängning, anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning med barnets bästa i åtanke är möjligt inom ramen för den befintliga lagstiftningen. Normalfallet måste såklart vara prevention, att alla elever kan delta i utbildningen inom den ordinarie verksamheten, men när det uppstår situationer som är svårhanterade har skolpersonal, i synnerhet rektor, ett otroligt starkt mandat att agera, att göra vad som krävs så länge beslut fattas med elevens lärande och utveckling i fokus.Vi har nyligen också reglerat i skollagen förekomsten av resursskolor inom det svenska skolsystemet. Också dessa syftar till att ge elever stöd i lärandet för att klara utbildningens mål. Akutskolor, jourskolor och pliktskolor verkar ha ett annat syfte. Jag skulle vilja att ministern tydliggör vad hon har tänkt sig att den nya skoltypen ska vara, nämligen om det ska vara sverigedemokratiska straff- och uppfostringsanstalter eller om det är skolor där en elev som är i svårigheter ska få sitt behov av stöd tillgodosett."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att säkerställa att barns rätt till stöd tillgodoses i de akutskolor som regeringen vill ska inrättas.Inledningsvis vill jag betona att det är en självklarhet att barn och elever som behöver stöd ska få det och att detta är skolhuvudmännens ansvar. Av skollagen framgår att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om en elev behöver särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Alla elever har dessutom rätt till en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTyvärr är det stökigt i svensk skola i dag. Det förekommer också att allvarliga situationer uppstår där elever stör undervisningen eller hotar andra elever och skolpersonal på ett sådant sätt att elevernas rätt till trygghet och studiero åsidosätts. I den situationen saknas det ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolenheten.För att hantera dessa elever genomför regeringen nu en satsning som möjliggör för huvudmän att inrätta så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt när mindre ingripande åtgärder inte varit tillräckliga. Avsikten med en sådan placering är att skapa en bättre skolsituation såväl för den elev som behöver den tillfälliga placeringen som för övriga elever och personalen i elevens ordinarie skolenhet. Den ordinarie skolenheten får också tid att utreda och förbereda eventuella stödinsatser för den tillfälligt placerade elevens återgång till skolenheten. Akutskolorna bidrar därmed till att säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever. Enligt den nyligen beslutade förordningen (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan kan bidrag lämnas till en huvudman för grundskola för personal i en akutskola, om personalen har legitimation som lärare eller relevant utbildning inom psykosocialt arbete. Jag vill också betona att alla elever ska få det stöd de behöver - och i ett så tidigt skede som möjligt. Skollagens bestämmelser om elevens utveckling mot målen, inklusive bestämmelserna om rätten till stöd, gäller även vid en tillfällig placering vid en akutskola."}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Jag menar nog att ledamoten slår lite knut på sin egen argumentation, även om den är stilig, vilket ibland har ett värde i sig. När åtgärderna radas upp här, till exempel förstärkningen av Klimatklivet och den rejäla förstärkningen av Industriklivet med 600 miljoner kronor, kommer det ju fram att det finns ganska många konkreta åtgärder. Dessutom menar ledamoten att de är bra.Därför skulle jag ändå säga att den här interpellationsdebatten landar i att jag vill be Socialdemokraterna att ägna mindre tid åt att fundera över enskilda SD-ledamöters utspel och mer tid åt Sveriges bästa. Jag tar gärna den utsträckta handen kring att samarbeta i de här frågorna, för jag menar verkligen att vi då skulle kunna öka tempot ytterligare.Det finns som sagt många gemensamma beröringspunkter kring Industriklivet, kring Klimatklivet och kring de förenklingsåtgärder som vi vill göra angående tillståndsprocesserna. Kanske kan vi också en gång för alla sätta punkt i frågan om kärnkraft eller vindkraft - det är både och, och det är det som mina uttalanden har gällt tidigare. Det är den linje som regeringen vilar på och som fyra samarbetspartier är överens om.Det är en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och jag krokar gärna arm kring fler policyåtgärder för att bana väg för det. Ett sådant viktigt steg kommer att vara möjligheten att rösta för 100 procent utsläppsfri och fossilfri kraftproduktion i höst.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Jag menar nog att ledamoten slår lite knut på sin egen argumentation, även om den är stilig, vilket ibland har ett värde i sig. När åtgärderna radas upp här, till exempel förstärkningen av Klimatklivet och den rejäla förstärkningen av Industriklivet med 600 miljoner kronor, kommer det ju fram att det finns ganska många konkreta åtgärder. Dessutom menar ledamoten att de är bra.Därför skulle jag ändå säga att den här interpellationsdebatten landar i att jag vill be Socialdemokraterna att ägna mindre tid åt att fundera över enskilda SD-ledamöters utspel och mer tid åt Sveriges bästa. Jag tar gärna den utsträckta handen kring att samarbeta i de här frågorna, för jag menar verkligen att vi då skulle kunna öka tempot ytterligare.Det finns som sagt många gemensamma beröringspunkter kring Industriklivet, kring Klimatklivet och kring de förenklingsåtgärder som vi vill göra angående tillståndsprocesserna. Kanske kan vi också en gång för alla sätta punkt i frågan om kärnkraft eller vindkraft - det är både och, och det är det som mina uttalanden har gällt tidigare. Det är den linje som regeringen vilar på och som fyra samarbetspartier är överens om.Det är en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och jag krokar gärna arm kring fler policyåtgärder för att bana väg för det. Ett sådant viktigt steg kommer att vara möjligheten att rösta för 100 procent utsläppsfri och fossilfri kraftproduktion i höst.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Det är inte för att den här regeringen är så överens som Svenskt Näringslivs vd kände ett behov av att skriva en debattartikel i går i Dagens industri om att vi ska sluta med det kulturkrig som förs av regeringens samarbetspartner och ingen annan.Läget är akut, och vi kan inte ha fyra förlorade år för att gynna Ebba Buschs regeringsunderlag. IPCC och Klimatpolitiska rådets rapporter tar vi på största allvar, och det är bråttom nu. Regeringen behöver ta ansvar för situationen. Just nu ser regeringen på medan Sverige blir förpassat till avbytarbänken i fråga om den gröna omställningen. Man har tagit av sig ledartröjan och i stället fått på sig en tvångströja ditsatt av Sverigedemokraterna.Det jag försöker säga är att vi är flera partier här i kammaren som är överens om att vi behöver genomföra den här omställningen, men uppenbarligen är inte det största partiet i regeringsunderlaget det. Näringslivet behöver veta om det ska byggas vindkraft eller inte. Svenska folket vill veta om regeringen tänker ta sig an den gröna omställningen och vara en del av lösningen eller om man tänker vara bromsklossen. Kommer framtidens jobb att finnas i Sverige, eller kommer svenska arbetare att behöva se sina jobb flytta utomlands?Just nu har regeringen inte svar gällande ett enda av dessa orosmoln. Man valde att gå ut offensivt i valrörelsen och bidra till ett misstänkliggörande mot omställningen, och nu styr man på nåder av Sverigedemokraterna, som tycks fortsätta detta absurda kulturkrig. Varenda satsning som regeringen har presenterat har Sverigedemokraterna varit emot. Ta exempelvis Klimatklivet, som nu framställs som en stor klimatsatsning men som i servettskissbudgeten 2018 ströks helt och hållet av Moderaterna och Kristdemokraterna. Regeringen har ingen klimatpolitik, och man har ingen industripolitik. Varenda satsning är socialdemokratiska satsningar som man nu slåss om att ta åt sig äran av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är bra att regeringen inser att Socialdemokraterna har bra politik, men då kanske regeringen ska sluta lyssna på klimatförnekarna i Sverigedemokraterna och i stället göra ett handslag med oss för att säkra gröna investeringar i Sverige.Om Reinfeldts ord om en industri som är \"basically gone\" inte ska bli verklighet behöver regeringen agera och öka takten i omställningen. Näringslivet behöver inte Ebba Buschs välvilja eller ambitioner - man behöver statsrådets handlingskraft!(Applåder)"}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Det är inte för att den här regeringen är så överens som Svenskt Näringslivs vd kände ett behov av att skriva en debattartikel i går i Dagens industri om att vi ska sluta med det kulturkrig som förs av regeringens samarbetspartner och ingen annan.Läget är akut, och vi kan inte ha fyra förlorade år för att gynna Ebba Buschs regeringsunderlag. IPCC och Klimatpolitiska rådets rapporter tar vi på största allvar, och det är bråttom nu. Regeringen behöver ta ansvar för situationen. Just nu ser regeringen på medan Sverige blir förpassat till avbytarbänken i fråga om den gröna omställningen. Man har tagit av sig ledartröjan och i stället fått på sig en tvångströja ditsatt av Sverigedemokraterna.Det jag försöker säga är att vi är flera partier här i kammaren som är överens om att vi behöver genomföra den här omställningen, men uppenbarligen är inte det största partiet i regeringsunderlaget det. Näringslivet behöver veta om det ska byggas vindkraft eller inte. Svenska folket vill veta om regeringen tänker ta sig an den gröna omställningen och vara en del av lösningen eller om man tänker vara bromsklossen. Kommer framtidens jobb att finnas i Sverige, eller kommer svenska arbetare att behöva se sina jobb flytta utomlands?Just nu har regeringen inte svar gällande ett enda av dessa orosmoln. Man valde att gå ut offensivt i valrörelsen och bidra till ett misstänkliggörande mot omställningen, och nu styr man på nåder av Sverigedemokraterna, som tycks fortsätta detta absurda kulturkrig. Varenda satsning som regeringen har presenterat har Sverigedemokraterna varit emot. Ta exempelvis Klimatklivet, som nu framställs som en stor klimatsatsning men som i servettskissbudgeten 2018 ströks helt och hållet av Moderaterna och Kristdemokraterna. Regeringen har ingen klimatpolitik, och man har ingen industripolitik. Varenda satsning är socialdemokratiska satsningar som man nu slåss om att ta åt sig äran av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är bra att regeringen inser att Socialdemokraterna har bra politik, men då kanske regeringen ska sluta lyssna på klimatförnekarna i Sverigedemokraterna och i stället göra ett handslag med oss för att säkra gröna investeringar i Sverige.Om Reinfeldts ord om en industri som är \"basically gone\" inte ska bli verklighet behöver regeringen agera och öka takten i omställningen. Näringslivet behöver inte Ebba Buschs välvilja eller ambitioner - man behöver statsrådets handlingskraft!(Applåder)"}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Socialdemokraterna förlorade makten och svenska folkets förtroende efter åtta år och har fortfarande inte lyckats landa i oppositionsrollen och utveckla ny policy för att möta Sveriges problem och justera den policy som uppenbarligen ledde till rekordlånga vårdköer med 163 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behövde, som ledde till att kommun efter kommun tvingades säga nej till företagsinvesteringar därför att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med bandbredd i elnäten för att de skulle kunna etablera sig där och som ledde till rekord inom Europa i dödligt skjutvapenvåld.När man inte har lyckats hitta ny politik för att möta och ändra den politik som ledde till det här resultatet efter åtta år vid regeringsmakten förstår jag att man fortfarande klamrar sig fast vid att vifta med SD-skynket. Men det biter inte längre. Sverigedemokraterna är med och tar ansvar för att städa upp den oreda som Socialdemokraterna och Miljöpartiet orsakade.I stället för att man står och viftar med den typen av skynken skulle jag hellre komma till just policyn. Vad i det som regeringen driver är ett problem för Daniel Vencu Velasquez Castro? Det pekas på enskilda uttalanden, men titta på Tidöavtalet. Jag uppfattar att Socialdemokraterna i allt väsentligt vad gäller energifrågorna nu kan tänka sig att stötta den politiken, och det är det våra fyra samarbetspartier är överens om.Vad gäller mina uttalanden kring stålskogar tycker jag fortfarande att man ska säga nej till stålskogar. Det är en otroligt dålig idé! Om man tror att det går att möta motsvarande ett fördubblat elbehov, alltså ungefär 300 terawattimmar - antagligen är det i underkant - till 2045 primärt med väderberoende energislag, ja, då kommer man att försätta Sverige i en otroligt tuff situation vad gäller jobbskapande och förutsättningar för grön omställning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi är som sagt ett stort och avlångt land som kräver både planerbar och väderberoende kraftproduktion. Den tidigare regeringen, fru talman, lutade sig alldeles för tungt på det väderberoende, och det spelar ingen roll hur mycket man tror på Olof Palmes ord om att politik är att vilja: Här går det inte att sätta sig över fysikens lagar. Det handlar helt enkelt om skillnaden mellan asynkrona och synkrona kraftslag. När man tar bort så mycket planerbar kraftproduktion som man gjorde under den förra regeringens tid, ja, då får man problem, och det är därför vi lägger om den politiken.Apropå att verkligheten spökar, och jag välkomnar alltid verkligheten, möter jag näringslivet, företrädare som slår vakt om svenska arbetares arbetstillfällen och föräldrar som undrar, kanske för första gången, om deras barn kommer att ha en bättre och ljusare framtid i Sverige än deras egen en gång. Alla välkomnar de att vi lägger om politiken, blir mer verklighetstrogna och säger att alla goda krafter behövs.Låt oss korta tillståndsprocesserna för ny vindkraft, men låt oss också se till att ta fram en realistisk färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Det är avgörande för den gröna omställningen och avgörande för att vi ska nå klimatmålen 2045."}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Socialdemokraterna förlorade makten och svenska folkets förtroende efter åtta år och har fortfarande inte lyckats landa i oppositionsrollen och utveckla ny policy för att möta Sveriges problem och justera den policy som uppenbarligen ledde till rekordlånga vårdköer med 163 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behövde, som ledde till att kommun efter kommun tvingades säga nej till företagsinvesteringar därför att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med bandbredd i elnäten för att de skulle kunna etablera sig där och som ledde till rekord inom Europa i dödligt skjutvapenvåld.När man inte har lyckats hitta ny politik för att möta och ändra den politik som ledde till det här resultatet efter åtta år vid regeringsmakten förstår jag att man fortfarande klamrar sig fast vid att vifta med SD-skynket. Men det biter inte längre. Sverigedemokraterna är med och tar ansvar för att städa upp den oreda som Socialdemokraterna och Miljöpartiet orsakade.I stället för att man står och viftar med den typen av skynken skulle jag hellre komma till just policyn. Vad i det som regeringen driver är ett problem för Daniel Vencu Velasquez Castro? Det pekas på enskilda uttalanden, men titta på Tidöavtalet. Jag uppfattar att Socialdemokraterna i allt väsentligt vad gäller energifrågorna nu kan tänka sig att stötta den politiken, och det är det våra fyra samarbetspartier är överens om.Vad gäller mina uttalanden kring stålskogar tycker jag fortfarande att man ska säga nej till stålskogar. Det är en otroligt dålig idé! Om man tror att det går att möta motsvarande ett fördubblat elbehov, alltså ungefär 300 terawattimmar - antagligen är det i underkant - till 2045 primärt med väderberoende energislag, ja, då kommer man att försätta Sverige i en otroligt tuff situation vad gäller jobbskapande och förutsättningar för grön omställning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi är som sagt ett stort och avlångt land som kräver både planerbar och väderberoende kraftproduktion. Den tidigare regeringen, fru talman, lutade sig alldeles för tungt på det väderberoende, och det spelar ingen roll hur mycket man tror på Olof Palmes ord om att politik är att vilja: Här går det inte att sätta sig över fysikens lagar. Det handlar helt enkelt om skillnaden mellan asynkrona och synkrona kraftslag. När man tar bort så mycket planerbar kraftproduktion som man gjorde under den förra regeringens tid, ja, då får man problem, och det är därför vi lägger om den politiken.Apropå att verkligheten spökar, och jag välkomnar alltid verkligheten, möter jag näringslivet, företrädare som slår vakt om svenska arbetares arbetstillfällen och föräldrar som undrar, kanske för första gången, om deras barn kommer att ha en bättre och ljusare framtid i Sverige än deras egen en gång. Alla välkomnar de att vi lägger om politiken, blir mer verklighetstrogna och säger att alla goda krafter behövs.Låt oss korta tillståndsprocesserna för ny vindkraft, men låt oss också se till att ta fram en realistisk färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Det är avgörande för den gröna omställningen och avgörande för att vi ska nå klimatmålen 2045."}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Jag håller väl med om att vi möts i ambitionerna i denna kammare. Problemet tycks vara att ni inte gör det i Regeringskansliet.Jag förstår att statsrådet slår sig för bröstet för regeringens politik, men problemet är väl att ingen annan gör det. Näringslivet, facken och Klimatpolitiska rådet är bara några av dem som inte heller ser nyttan med den politik som nu förs och som är ganska oroade för framtiden. Det är egentligen inte så konstigt.Det började med en valrörelse där det enda regeringsunderlaget hade gemensamt var att man ville få bort Socialdemokraterna från makten. Man saknade helt enkelt en politisk färdriktning. Klimatskepsis och någon form av kulturkrig mot vindkraften var kanske det närmaste en färdriktning som man kom.Jag väljer att citera Ebba Busch i valrörelsen: Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur.Moderaterna kampanjade i hela Skåne mot vindkraften. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kompletterade med att säga: Vårt behov av vindkraftsel är inte så stort i dag. Och sedan kompletterade han med: Det finns ingen anledning att skynda på ny vindkraft.En vindkraftsvän behöver också vara en kärnkraftsvän, men frågan är om regeringen tycker att en kärnkraftsvän också behöver vara en vindkraftsvän. Det kanske statsrådet behöver fundera på.Det var bra att verkligheten kom och spökade när statsrådet Ebba Busch installerade sig i Regeringskansliet och att statsrådet helt plötsligt blev positiv till vindkraftverk och blev stressad över att regeringen uppfattades som vindkraftskritisk. Men är det konstigt?Jag tror att jag talar för hela Sverige när jag säger att det var positivt att verkligheten kom och spökade i Regeringskansliet. Men det är ett till spöke som vandrar omkring där: Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag citerar Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna: Nu sitter vi i förarsätet. Det gällde alltså Sverigedemokraterna. I samma intervju redogör Oscar Sjöstedt för att han egentligen vill ta bort all vindkraft.Här någonstans uppstår det stora frågetecken vad gäller regeringens inställning till den gröna omställningen. En viktig förutsättning för att genomföra den gröna omställningen är att man snabbt bygger ut vindkraften. Kommer det att ske - ja eller nej?I USA har Bidenadministrationen bestämt sig för att investera närmare 369 miljarder dollar i den gröna omställningen. Den indiska staten har bildat gröna fonder för att främja gröna investeringar i landet. EU gör sig redo med green industrial plan, som ett led i Fit for 55-arbetet och för att stärka EU:s konkurrenskraft och se till att gröna investeringar hamnar i EU.Hela världen inser att framtiden är grön. Och vi behöver investera oss ur denna kris tillsammans. Jag tror nog att alla förstår det - förutom de som styr regeringen, nämligen Sverigedemokraterna.Vi socialdemokrater är redo att ta ansvar för jobben och klimatet. Frågan är om regeringen är det. Uppenbarligen har inte regeringen en samarbetspartner som bryr sig om Sverigebilden eller svensk konkurrenskraft. Man bryr sig bara om att polarisera för att få makt. Men vår dörr står öppen. Vi behöver lösa denna kris tillsammans och ge näringslivet långsiktiga förutsättningar som de kan basera sina investeringar på.Ebba Busch får gärna svara på om hon är redo att tillsammans med övriga partier i denna kammare gå näringslivet till mötes och se till att vi gör Sverige till en världsledande grön nation eller om hon hellre sitter kvar i knät på klimatförnekande sverigedemokrater."}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Jag håller väl med om att vi möts i ambitionerna i denna kammare. Problemet tycks vara att ni inte gör det i Regeringskansliet.Jag förstår att statsrådet slår sig för bröstet för regeringens politik, men problemet är väl att ingen annan gör det. Näringslivet, facken och Klimatpolitiska rådet är bara några av dem som inte heller ser nyttan med den politik som nu förs och som är ganska oroade för framtiden. Det är egentligen inte så konstigt.Det började med en valrörelse där det enda regeringsunderlaget hade gemensamt var att man ville få bort Socialdemokraterna från makten. Man saknade helt enkelt en politisk färdriktning. Klimatskepsis och någon form av kulturkrig mot vindkraften var kanske det närmaste en färdriktning som man kom.Jag väljer att citera Ebba Busch i valrörelsen: Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur.Moderaterna kampanjade i hela Skåne mot vindkraften. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kompletterade med att säga: Vårt behov av vindkraftsel är inte så stort i dag. Och sedan kompletterade han med: Det finns ingen anledning att skynda på ny vindkraft.En vindkraftsvän behöver också vara en kärnkraftsvän, men frågan är om regeringen tycker att en kärnkraftsvän också behöver vara en vindkraftsvän. Det kanske statsrådet behöver fundera på.Det var bra att verkligheten kom och spökade när statsrådet Ebba Busch installerade sig i Regeringskansliet och att statsrådet helt plötsligt blev positiv till vindkraftverk och blev stressad över att regeringen uppfattades som vindkraftskritisk. Men är det konstigt?Jag tror att jag talar för hela Sverige när jag säger att det var positivt att verkligheten kom och spökade i Regeringskansliet. Men det är ett till spöke som vandrar omkring där: Sverigedemokraterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag citerar Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna: Nu sitter vi i förarsätet. Det gällde alltså Sverigedemokraterna. I samma intervju redogör Oscar Sjöstedt för att han egentligen vill ta bort all vindkraft.Här någonstans uppstår det stora frågetecken vad gäller regeringens inställning till den gröna omställningen. En viktig förutsättning för att genomföra den gröna omställningen är att man snabbt bygger ut vindkraften. Kommer det att ske - ja eller nej?I USA har Bidenadministrationen bestämt sig för att investera närmare 369 miljarder dollar i den gröna omställningen. Den indiska staten har bildat gröna fonder för att främja gröna investeringar i landet. EU gör sig redo med green industrial plan, som ett led i Fit for 55-arbetet och för att stärka EU:s konkurrenskraft och se till att gröna investeringar hamnar i EU.Hela världen inser att framtiden är grön. Och vi behöver investera oss ur denna kris tillsammans. Jag tror nog att alla förstår det - förutom de som styr regeringen, nämligen Sverigedemokraterna.Vi socialdemokrater är redo att ta ansvar för jobben och klimatet. Frågan är om regeringen är det. Uppenbarligen har inte regeringen en samarbetspartner som bryr sig om Sverigebilden eller svensk konkurrenskraft. Man bryr sig bara om att polarisera för att få makt. Men vår dörr står öppen. Vi behöver lösa denna kris tillsammans och ge näringslivet långsiktiga förutsättningar som de kan basera sina investeringar på.Ebba Busch får gärna svara på om hon är redo att tillsammans med övriga partier i denna kammare gå näringslivet till mötes och se till att vi gör Sverige till en världsledande grön nation eller om hon hellre sitter kvar i knät på klimatförnekande sverigedemokrater."}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Den här regeringen gör vad som krävs för att stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi når klimatmålet för 2045. Fossilfrihet och konkurrenskraft går hand i hand.Sverige har på många sätt verkligen lyckats svara på denna så kallade million dollar question: Går det att ha en stark välfärd och ekonomisk tillväxt samtidigt som man tar klimatfrågan på stort allvar och samtidigt som man leder den gröna omställningen? Svaret är ja.Jag skulle vilja plussa den förra regeringen och Socialdemokraterna för att vi möts i många av dessa ambitioner och möts i den övergripande målsättningen. Det är en styrka för Sverige att det finns så lite politiska motsättningar kring just synen på klimathotet och synen på att Sverige ska fortsätta vara ledande i klimatfrågorna. Vi har en stor konkurrensfördel här.Där vi går isär - det var också anledningen till att svenska folket gav oss, de fyra samarbetspartierna, förtroendet att försöka öka takten här - är när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen.Jag skulle säga att vi på lång sikt förbättrar förutsättningarna för att klara av ekvationen som handlar om stark välfärd, fler arbetstillfällen, högt uppsatta klimatambitioner och grön omställning, för vi ser och förstår frågan om energipolitiken.Vi ser och förstår att vårt land är vackert men väldigt avlångt. Vi har under många år sett den omvända Robin Hood-politiken, där man lade väldigt mycket av den svenska energiförsörjningsstrategin på benet som handlade om att sno den förhållandevis billiga utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige - detta för att kompensera för att man drivit en politik som gjorde att man i förtid lade ned fyra kärnkraftsreaktorer och stoppade projekteringen av två nya. Det är en diff på sex kärnkraftsreaktorer. 3 000 megawatt av planerbar el försvann.Mycket av konkurrenskraften och förutsättningarna för den gröna omställningen byggde på att man skulle ta den utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige. Den omvända Robin Hood-politiken - som jag menar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod för i regeringsställning, fru talman - har vi nu satt stopp för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu välkomnas alla goda krafter. Nu kommer vi att bana väg för all kraftproduktion. Vi kommer också att se till att vi får ett robust energisystem där vi pratar om vilka förmågor som behövs i systemet. Vill man ha mer vindkraft? Då handlar det helt enkelt om fysikens lagar. Det innebär att vi då också måste ha mer av planerbar kraftproduktion. Är man en vindkraftsvän bör man alltså också vara en kärnkraftsvän. Och är man en näringslivsvän bör man också vara en vindkraftsvän. Alla goda krafter ska vi bana väg för.Det är det vi försöker göra. Det är inte departementet i sig som är det intressanta, utan det handlar om att försöka överbrygga målkonflikten, vilket S och MP aldrig lyckades göra i regeringsställning. Det gäller den målkonflikt som finns mellan klimat och miljö och som ibland finns mellan näring och energi. Dem gifter vi nu ihop, och vi ser fram emot att gå fram med flera av de utredningar som vi just nu processar eller har initierat för att bana väg för mer kraftproduktion i Sverige. Det är en viktig förutsättning för konkurrenskraft, grön omställning och välfärd."}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Den här regeringen gör vad som krävs för att stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi når klimatmålet för 2045. Fossilfrihet och konkurrenskraft går hand i hand.Sverige har på många sätt verkligen lyckats svara på denna så kallade million dollar question: Går det att ha en stark välfärd och ekonomisk tillväxt samtidigt som man tar klimatfrågan på stort allvar och samtidigt som man leder den gröna omställningen? Svaret är ja.Jag skulle vilja plussa den förra regeringen och Socialdemokraterna för att vi möts i många av dessa ambitioner och möts i den övergripande målsättningen. Det är en styrka för Sverige att det finns så lite politiska motsättningar kring just synen på klimathotet och synen på att Sverige ska fortsätta vara ledande i klimatfrågorna. Vi har en stor konkurrensfördel här.Där vi går isär - det var också anledningen till att svenska folket gav oss, de fyra samarbetspartierna, förtroendet att försöka öka takten här - är när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen.Jag skulle säga att vi på lång sikt förbättrar förutsättningarna för att klara av ekvationen som handlar om stark välfärd, fler arbetstillfällen, högt uppsatta klimatambitioner och grön omställning, för vi ser och förstår frågan om energipolitiken.Vi ser och förstår att vårt land är vackert men väldigt avlångt. Vi har under många år sett den omvända Robin Hood-politiken, där man lade väldigt mycket av den svenska energiförsörjningsstrategin på benet som handlade om att sno den förhållandevis billiga utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige - detta för att kompensera för att man drivit en politik som gjorde att man i förtid lade ned fyra kärnkraftsreaktorer och stoppade projekteringen av två nya. Det är en diff på sex kärnkraftsreaktorer. 3 000 megawatt av planerbar el försvann.Mycket av konkurrenskraften och förutsättningarna för den gröna omställningen byggde på att man skulle ta den utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige. Den omvända Robin Hood-politiken - som jag menar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod för i regeringsställning, fru talman - har vi nu satt stopp för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu välkomnas alla goda krafter. Nu kommer vi att bana väg för all kraftproduktion. Vi kommer också att se till att vi får ett robust energisystem där vi pratar om vilka förmågor som behövs i systemet. Vill man ha mer vindkraft? Då handlar det helt enkelt om fysikens lagar. Det innebär att vi då också måste ha mer av planerbar kraftproduktion. Är man en vindkraftsvän bör man alltså också vara en kärnkraftsvän. Och är man en näringslivsvän bör man också vara en vindkraftsvän. Alla goda krafter ska vi bana väg för.Det är det vi försöker göra. Det är inte departementet i sig som är det intressanta, utan det handlar om att försöka överbrygga målkonflikten, vilket S och MP aldrig lyckades göra i regeringsställning. Det gäller den målkonflikt som finns mellan klimat och miljö och som ibland finns mellan näring och energi. Dem gifter vi nu ihop, och vi ser fram emot att gå fram med flera av de utredningar som vi just nu processar eller har initierat för att bana väg för mer kraftproduktion i Sverige. Det är en viktig förutsättning för konkurrenskraft, grön omställning och välfärd."}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Ebba Busch redogör för att den gröna omställningen är ett av de prioriterade områdena för den här regeringen. Det är välkommet att regeringen ser utmaningarna med konkurrenskraften, jobben och klimatet och vill ta sig an dem. I svaret på min interpellation menar energi- och näringsministern att närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop och att regeringen kommer att vara en offensiv partner i omställningen. Men det enda konkreta statsrådet kan peka på är att regeringen har startat det nya superdepartementet. Innehållsmässigt är det oklart vad det innebär.Näringslivet har insett att framtiden är grön, och nu behöver politiken leverera viktiga beslut för att ge förutsättningar för den omställningen. Medan resten av EU och USA gör allt för att accelerera in i den gröna marknaden har vi i Sverige redan gjort en stor del av det arbetet. Svenska företag är världsledande i grön teknik, och det har skapat fantastiska möjligheter för Sverige. Jobb, kvalitet och stärkt konkurrenskraft är några av de positiva faktorer som kommer med den gröna omställningen. En aktiv näringspolitik från tidigare S-ledda regeringar har gett resultat i form av 400 000 nya arbetstillfällen i Sverige och att Sveriges bnp spås öka med 520 miljarder kronor.Det är positivt att regeringen vill satsa på den gröna omställningen och fortsätta på den redan inslagna vägen. Men vad betyder det? Den kritik som regeringen har fått från Klimatpolitiska rådet kan inte ha undgått statsrådet. Där slås det fast att regeringsbeslut på olika områden bidrar till att öka Sveriges utsläpp, vilket påverkar bilden av Sverige som en klimatnation. Om inte regeringen levererar viktiga reformer i närtid vad gäller kortare tillståndsprocesser för vindkraften och andra främjande insatser för omställningen riskerar vi att tappa viktiga investeringar.Det kan inte komma som någon överraskning för statsrådet att näringslivet och vi i oppositionen är oroade för den gröna omställningen när till exempel Sverigedemokraterna uttryckt sig skeptiskt till enskilda projekt inom den gröna marknaden och gjort uttalanden som är kritiska mot vissa kraftslag.Därför står vi här i kammaren i dag. Statsrådet kan redogöra för regeringens politik och ambitioner. Men vad betyder det egentligen? Vad betyder det när regeringen inte har med sig dem som i själva verket styr regeringen? Sverigedemokraternas utspel ihop med regeringens politik, där miljö- och klimatpolitiken får ta stryk till förmån för förslag sprungna ur klimatskepsis, gör att Sveriges omställning är hotad. Den går nämligen inte att genomföra utan en aktiv regering som skapar förutsättningar för jobb och tillväxt. Det går inte att göra omställningen om inte regeringen har ett genuint engagemang för att stärka svensk konkurrenskraft och tillsammans med andra EU-länder ser till att vi är en del av lösningen i den kris vi befinner oss i. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen i dagsläget är det svårt att se vad regeringen vill med den gröna omställningen. I svaret på min interpellation var det en rad ambitioner men ingenting konkret. Det konkreta vi har är att Klimatpolitiska rådet slår fast att för första gången på 20 år bidrar politiska beslut till att öka utsläppen i Sverige. Det andra konkreta vi har är att regeringen styrs av Sverigedemokraterna, som inte vill ha någon omställning.Jag frågar igen: Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsättningsvis placeras i Sverige, och vad ämnar statsrådet Ebba Busch göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?"}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Ebba Busch redogör för att den gröna omställningen är ett av de prioriterade områdena för den här regeringen. Det är välkommet att regeringen ser utmaningarna med konkurrenskraften, jobben och klimatet och vill ta sig an dem. I svaret på min interpellation menar energi- och näringsministern att närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop och att regeringen kommer att vara en offensiv partner i omställningen. Men det enda konkreta statsrådet kan peka på är att regeringen har startat det nya superdepartementet. Innehållsmässigt är det oklart vad det innebär.Näringslivet har insett att framtiden är grön, och nu behöver politiken leverera viktiga beslut för att ge förutsättningar för den omställningen. Medan resten av EU och USA gör allt för att accelerera in i den gröna marknaden har vi i Sverige redan gjort en stor del av det arbetet. Svenska företag är världsledande i grön teknik, och det har skapat fantastiska möjligheter för Sverige. Jobb, kvalitet och stärkt konkurrenskraft är några av de positiva faktorer som kommer med den gröna omställningen. En aktiv näringspolitik från tidigare S-ledda regeringar har gett resultat i form av 400 000 nya arbetstillfällen i Sverige och att Sveriges bnp spås öka med 520 miljarder kronor.Det är positivt att regeringen vill satsa på den gröna omställningen och fortsätta på den redan inslagna vägen. Men vad betyder det? Den kritik som regeringen har fått från Klimatpolitiska rådet kan inte ha undgått statsrådet. Där slås det fast att regeringsbeslut på olika områden bidrar till att öka Sveriges utsläpp, vilket påverkar bilden av Sverige som en klimatnation. Om inte regeringen levererar viktiga reformer i närtid vad gäller kortare tillståndsprocesser för vindkraften och andra främjande insatser för omställningen riskerar vi att tappa viktiga investeringar.Det kan inte komma som någon överraskning för statsrådet att näringslivet och vi i oppositionen är oroade för den gröna omställningen när till exempel Sverigedemokraterna uttryckt sig skeptiskt till enskilda projekt inom den gröna marknaden och gjort uttalanden som är kritiska mot vissa kraftslag.Därför står vi här i kammaren i dag. Statsrådet kan redogöra för regeringens politik och ambitioner. Men vad betyder det egentligen? Vad betyder det när regeringen inte har med sig dem som i själva verket styr regeringen? Sverigedemokraternas utspel ihop med regeringens politik, där miljö- och klimatpolitiken får ta stryk till förmån för förslag sprungna ur klimatskepsis, gör att Sveriges omställning är hotad. Den går nämligen inte att genomföra utan en aktiv regering som skapar förutsättningar för jobb och tillväxt. Det går inte att göra omställningen om inte regeringen har ett genuint engagemang för att stärka svensk konkurrenskraft och tillsammans med andra EU-länder ser till att vi är en del av lösningen i den kris vi befinner oss i. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen i dagsläget är det svårt att se vad regeringen vill med den gröna omställningen. I svaret på min interpellation var det en rad ambitioner men ingenting konkret. Det konkreta vi har är att Klimatpolitiska rådet slår fast att för första gången på 20 år bidrar politiska beslut till att öka utsläppen i Sverige. Det andra konkreta vi har är att regeringen styrs av Sverigedemokraterna, som inte vill ha någon omställning.Jag frågar igen: Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsättningsvis placeras i Sverige, och vad ämnar statsrådet Ebba Busch göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?"}
+{"question":"Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad regeringen gör för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige samt vad jag ämnar göra inom ramen för mitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen.Svar på interpellationerJag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter i detta arbete. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra mål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att också lyckas på globala marknader.Närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa det nya Klimat- och näringslivsdepartementet, där näringslivs, klimat- och energifrågorna samlats på ett och samma så kallade superdepartement. Det nya departementet visar tydligt regeringens ambition och att frågorna är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv.Som exempel vill jag nämna att norra Sverige har gyllene möjligheter att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar på älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som kopplar ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen.Regeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. Det är också viktigt att vi agerar nationellt för att näringslivets gröna investeringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar för att senast 2045 ha nettonollutsläpp samtidigt som vi stärker svensk konkurrenskraft. God tillgång på fossilfri energi är en viktig förutsättning. Regeringen kommer därför att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem genom att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och låga elpriser samt möjliggöra en effektiv klimatomställning.Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av fossilfri el. Hushåll ska få rimliga och förutsebara elpriser. Företag ska växa och anställa fler. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning. Det sker bland annat genom en effektivisering av styrmedel och stöd, satsningar på ny teknik och färre administrativa hinder. En ökad elproduktion i Sverige möjliggör för att industri som ställer om från fossil energi till fossilfri el kan etableras i Sverige, vilket skapar fler jobb, ökar tillväxten, stärker välfärden och minskar de globala utsläppen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om energi, närings- och klimatpolitiken. Vår politik kommer att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi."}
+{"question":"Vad ämnar ministern göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad regeringen gör för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige samt vad jag ämnar göra inom ramen för mitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen.Svar på interpellationerJag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter i detta arbete. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra mål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att också lyckas på globala marknader.Närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa det nya Klimat- och näringslivsdepartementet, där näringslivs, klimat- och energifrågorna samlats på ett och samma så kallade superdepartement. Det nya departementet visar tydligt regeringens ambition och att frågorna är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv.Som exempel vill jag nämna att norra Sverige har gyllene möjligheter att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar på älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som kopplar ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen.Regeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. Det är också viktigt att vi agerar nationellt för att näringslivets gröna investeringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar för att senast 2045 ha nettonollutsläpp samtidigt som vi stärker svensk konkurrenskraft. God tillgång på fossilfri energi är en viktig förutsättning. Regeringen kommer därför att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem genom att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och låga elpriser samt möjliggöra en effektiv klimatomställning.Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av fossilfri el. Hushåll ska få rimliga och förutsebara elpriser. Företag ska växa och anställa fler. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning. Det sker bland annat genom en effektivisering av styrmedel och stöd, satsningar på ny teknik och färre administrativa hinder. En ökad elproduktion i Sverige möjliggör för att industri som ställer om från fossil energi till fossilfri el kan etableras i Sverige, vilket skapar fler jobb, ökar tillväxten, stärker välfärden och minskar de globala utsläppen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen lägger nu om energi, närings- och klimatpolitiken. Vår politik kommer att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Tack till Rebecka Le Moine för ännu en intressant och givande debatt om hur Sverige arbetar med frågor som rör specifikt biologisk mångfald!Låt mig börja med att nämna att vi inte bara har skrivit på avtalet som rör COP 15 och det nya Kunming-Montrealramverket, utan vi var dessutom där på plats och drev på. Jag har tillsammans med miljöministern från Tyskland ansvarat för EU:s förhandlingar i en del av avtalet.Regeringen lägger mycket vikt vid att det sker en global utveckling som går i rätt riktning, inte bara avseende COP 15 och biologisk mångfald utan också avseende havs- och vattenfrågorna där vi var på plats från regeringens sida för att se till att BBNJ-förhandlingarna gick i mål. Det var inte förväntat, eftersom några högljudda länder var kritiska, ville dra ut på detta och inte såg de fantastiska framgångar som man till slut lyckades nå i det nya, globala havsavtalet. Det var alltså inte så att Sverige något tvekande och motvilligt stod vid sidan av och kanske skrev på det där papperet. Jag befann mig tvärtom personligen på plats, och regeringen driver på för en rask, global utveckling som går i rätt riktning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är så att den här regeringen, likt tidigare regeringar, har delade meningar om hur vi ska hantera den komplicerade skogsfrågan i Sverige. Men det vi är överens om är att vi vill värna förvaltarskapstanken och se till att vi på god grund kan ha bra dialog med dem som förvaltar skog i Sverige och se till att skydda brukandet och nyttjandet av skogen men också bevarandet av den värdefulla skogen som måste fortsätta att utvecklas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Jag vill hålla kvar lite grann vid skogen, som är en av mina absolut främsta hjärtefrågor. Jag är nyfiken på hur regeringen får ihop sina olika åsikter och yttranden kring ambitionen. Det finns ju idéer från de andra partierna om att ha ett skydd som bara gäller periodvis, alltså att man ska skydda en skog under en viss tid och sedan dra bort skyddet. Det höjs också röster för att Sverige har skyddat tillräckligt mycket skog. Man vill till och med luckra upp det skydd som finns för att kunna komma åt mer och öka produktionen ytterligare.Samtidigt har vi en miljöminister som skriver under det globala naturavtalet, vilket är väldigt glädjande och helt rätt, men där det också står att man ska skydda uppemot 30 procent av ekosystemen och att de som skyddas ska vara representativa och väl utspridda över de olika nationer som skrivit under. Dessutom står det att man ska jobba med restaurering. Man pratar om 20 procents restaurering av ekosystem som i dag är trasiga, och då blir jag nyfiken på hur regeringen ställer sig till dessa frågor. Ska vi i Sverige verka för 30 procents skydd och en restaurering på 20 procent av de trasiga ekosystemen? Om svaret blir ja, vilket det globala naturavtalet kräver, krävs ju enorma satsningar. Då handlar det inte om 2 miljarder utan kanske storleksordningen 15 miljarder eller ännu mer.Min fråga är alltså om regeringen står bakom avtalet, och om man i så fall är beredd att satsa de pengar som skulle krävas."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"När man har två partier som båda har ett stort engagemang för klimat- och miljöfrågor kan det ibland handla om att en ny regering med nya ministrar tar vid och arbetar vidare på någonting som tidigare regeringar har plockat fram, med rätta. En sådan positiv sak är att den tidigare regeringen gjorde en jättestor satsning på vissa områden i de frågor som vi nu diskuterar. De satsningarna var välkomna. Det är jättebra att man gjorde sådana satsningar och att vi har tagit kliv framåt i det arbetet. Det är ingenting som den här regeringen ställer sig kritisk till.Vad det handlar om är att vi i denna regering har en annan situation när vi kommer till bordet. Vi har en situation med hög inflation, och vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då får man tänka på ett annat sätt: Hur lägger vi upp vår ekonomiska politik på bästa sätt för att hantera den verklighet som vi tar vid i?Det är inte så att allting som tidigare regeringar, exempelvis med Miljöpartiet vid rodret, har gjort är dåligt. Vissa av sakerna är bra, och dem arbetar vi vidare med.När det sedan gäller hur vi ska leva upp till den nya globala avsiktsförklaringen från partsmötet och de fantastiska framgångar som skett på global nivå tror inte jag, till skillnad från Rebecka Le Moine, att vi raskt kan säga vad som krävs. Nu får Naturvårdsverket sätta sig ned och på allvar analysera vad den nya avsiktsförklaringen innebär och hur Sverige kan bidra på bästa sätt. Det tycker jag är ett ansvarsfullt sätt att gå till väga för att kunna leva upp till vad man kommit överens om på global nivå.I den diskussion som förs på global nivå nämns finansieringen flitigt. Det är ju så: I de förhandlingar som sker globalt om både klimat och miljö pratar vi mycket om finansieringsfrågor. Det är för att det finns ett stort glapp mellan oss och utvecklingsländer, länder med andra ekonomiska förutsättningar, som inte har den ekonomiska möjligheten att lyckas med exempelvis ett arbete för biologisk mångfald. Det är en prioritering från den här regeringen, på ett sätt som skiljer sig från den tidigare, att vi faktiskt vill satsa ytterligare på och utöka biståndet till internationellt klimat- och miljöarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen satsar fortsatt över 2 miljarder på skydd och förvaltning av värdefull natur, och Miljömålsberedningen kommer genom tilläggsdirektiv att titta specifikt på de frågor som Rebecka Le Moine lyfter fram. Det hade självklart varit tacksamt att här stå och ge skarpa besked om vad som gäller, men den här regeringen inväntar lydigt Miljömålsberedningens slutsatser så att vi också kan få en stabilitet i politiken vi för. Vi ska se vilka förslag de redovisar den 2 december 2024 och vad vi kan göra med de förslagen. Vilka kan vi plocka fram och driva på för att på bästa sätt se till att kunna hantera Sveriges åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, men också de åtaganden vi har gentemot EU avseende skogen?Jag vill ta tillfället i akt att nämna att det har skett stora framsteg avseende havs- och vattenfrågorna också internationellt genom ett avtal som gick i hamn kring det som kallas BBNJ, alltså reglering - lagstiftning, kan man säga - om internationella djuphav. Det kommer att ha stor påverkan på det internationella arbetet med vatten och hav, och det är mycket välkommet att man har nått globala framgångar även där."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Tack, statsrådet, för ett engagerat inlägg!Det är dock skillnad på engagemang och vilja och faktiska pengar i budgeten. För att konkretisera tänkte jag ta fjällräven som exempel. Fjällräven är en av Sveriges mest hotade arter. Det finns nog ingen som kan titta på en fjällräv och inte känna ett engagemang och ett ansvar för att vi ska bevara den. Men den här regeringen har dragit ned på posten som handlar om åtgärder för hotade arter, precis de pengar som måste till om vi ska kunna uppfylla det globala avtalet.Fjällrävarna är så pass hotade att de behöver stödutfodring. Hade de varit många fler hade det varit en del av den naturliga processen att inte alla överlever. Just hotade arter som fjällräven behöver dock stödutfodring. För att stödutfodra behövs pengar som kan gå till helikoptrar för att komma till de här otillgängliga platserna. De pengarna finns inte i budgeten. Därför får ideella krafter och WWF betala mellanskillnaden.Detta är ett väldigt konkret exempel på hur regeringen sviker de arter som är mest hotade i Sverige.Sedan kan man prata om pengar hit och dit och vilken regering som har gjort vad, men jag tror inte att det finns någon tvekan om vilka som verkligen har drivit på i vattenfrågorna. Isabella Lövin är ett välkänt namn i de kretsarna. Hela den diskussion vi har om bottentrålning ligger ju Miljöpartiet bakom via ett tillkännagivande. Det är väl fint att man vill ta vid och fortsätta det arbete som vi har initierat.Ska man komma till rätta med den utrotning som pågår rakt framför ögonen på oss här i Sverige måste man också börja prata om vad vi ska göra åt kalhyggena.Jag är naturvårdsbiolog i grund och botten, fru talman. Det är dessa frågor som har gjort mig politiskt engagerad. Jag har sett hur stor differensen är mellan vackra ord och verkligheten. Tar vi inte tag i de stora strukturella problemen, vilket det globala avtalet efterlyser, rinner tiden ut för många av våra arter. 400-500 arter är direkt hotade och rödlistade på grund av kalhyggen. Kalhyggena är olönsamma för den privata ägaren. De är dåliga för vattenkvaliteten; de förbrunar och förgiftar vatten. De är dåliga för klimatet. Ser man ett kalhygge är det ett före detta ekosystem man ser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi inte gör någonting beräknas alla värdefulla gamla naturskogar i Jämtland vara borta om tio år. Det som skulle behövas är att skyndsamt skydda de sista ur- och naturskogar som finns kvar i Sverige och att sluta avverka i blindo, vilket sker i dag. I dag har Skogsstyrelsen bara sex veckor på sig att hantera ett ärende; därefter är det fritt fram att avverka.Vi behöver en regering som förespråkar ett skifte i brukningsmetod från gigantiska kalhyggen till småskaligt och hyggesfritt. Vi behöver också se till att denna näring omfattas av miljöbalken.Jag har, fru talman, inte så höga förhoppningar på regeringen med tanke på hur den har agerat, till exempel i frågor som har kommit från EU. När det har pratats om skogsstrategin och restaureringsstrategin har man satt klackarna i backen. Men jag vill ändå fråga miljöministern: Är hur vi avverkar skog någonting som miljöministern kan titta vidare på och kanske ompositionera sig i så att regeringen kan börja förespråka och främja hyggesfria skogsbrukningsmetoder?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Nu blev det många frågor att hantera på kort tid, men jag ska göra mitt allra bästa.Låt oss börja med att den här regeringen påstås ha slaktat klimat- och miljöbudgeten och inte skulle satsa tillräckligt mycket pengar på de frågor som jag förvaltar, fru talman. Det stämmer inte. Vår budget för klimat och miljö är 19,5 miljarder. Det är en större budget än vad Miljöpartiet under sin tid i regering lyckades ställa fram för klimat och miljö. Det stämmer alltså inte att vi inte satsar pengar.Avseende just skydd och förvaltning av värdefull natur, som ledamoten Le Moine tog upp, är det enkelt att säga att vi har minskat just det budgetområdet med 70 procent. Det kan man ju säga just eftersom den tidigare regeringen hade en väldigt bra specifik satsning på det området som nu har löpt ut. Det är dock inte så att det inte finns några pengar i den potten. Den här regeringen satsar fortsatt på skydd av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Det anser jag är en ganska substantiell summa som man på bästa sätt kan förvalta.Utöver detta satsar regeringen drygt 1 miljard, fru talman, på havs- och vattenmiljön. Det som här tas upp när det gäller havs- och vattenfrågor stämmer. Som Rebecka Le Moine vet har jag också ett stort engagemang i dessa frågor sedan länge. Därför är jag stolt över att vi utöver att ha satsat 1 miljard på havs- och vattenmiljön har gett i uppdrag åt Havs- och vattenmyndigheten att hantera frågan om trålgräns på ett klokt sätt. De håller nu på att utarbeta hur vi kan lägga fram förslag som på bästa sätt motsvarar en utflyttning av trålgränsen.Låt mig då påpeka att detta är långt mer än vad Miljöpartiet lyckades åstadkomma avseende trålgränser och vår havsmiljö under sin tid i regering. Liberalerna har i varje fall, fru talman, lyckats förändra någonting på den fronten, vilket är mer än vad Miljöpartiet lyckades med. Jag hoppas att Rebecka Le Moine, en ledamot som också har ett stort engagemang för havs- och vattenfrågorna, kan glädjas över att den här regeringen har lyckats lägga fram förslag avseende detta.Sedan lyftes även frågor om bistånd och finansiering. Det stämmer att det är en väldigt viktig del av detta arbete. När vi tittar på den globala situationen i fråga om biologisk mångfald är det tydligt att det finns många utvecklingsländer som inte har möjlighet att arbeta med dessa frågor på det sätt som de skulle önska. Just därför är jag stolt över att regeringen, trots att vi generellt minskar på biståndet, tydligt har annonserat att vi ska öka klimat- och miljöbist��ndet. Vi har ett väldigt stort engagemang just avseende klimat- och miljöbistånd världen över som fortsätter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven här är jag något besviken, fru talman, på den tidigare regeringen, som ju lovade en dubblering men till slut sänkte biståndet till klimat och miljö. Detta har jag även påpekat för Miljöpartiets språkrör Per Bolund. De stora orden är fantastiska, men vad gör man i verkligheten? Vad gör man när pengarna faktiskt krävs och när situationen blir tuff?Den här regeringen förstår att det inte räcker med att Sverige är bäst i klassen. Vi ska fortsätta att vara bäst i klassen, men vi måste hjälpa fler länder att avancera i sitt miljö- och klimatarbete. Det kommer vi att stå upp för genom att utöka de pengar som går genom exempelvis den globala miljöfonden till andra länder men också genom att faktiskt ta tag i det praktiska, exempelvis genom att hantera frågan om trålgräns i Sverige."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Det är oerhört glädjande och viktigt att vi äntligen har fått det här avtalet på plats, ett avtal som har det övergripande målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och som handlar om att vi ska vända naturkrisen, stoppa skövlingen av ekosystem och rädda kvar art för art.Tiden håller på att rinna ut för att rädda många av Sveriges och världens ekosystem. Men än finns det hopp. Livet har en inneboende kraft till fortsatt liv. Ingenting kommer dock att hända av sig självt. Regeringen måste nu rannsaka de lagar, miljöskadliga subventioner, ekonomiska incitament och den produktion som sätter en alltför hård press på våra ekosystem.Avtalet slår fast att en viktig del av implementering ligger i finansieringen. När jag tittar på hemmaplan och på hur budgeten ser ut, fru talman, känns det inte särskilt lovande. Regeringens budget har inneburit en slakt av arbetet med att skydda och bevara värdefull natur För 2023 drar man bort 3 ½ miljard på skydd av värdefull natur och åtgärder för biologisk mångfald, hotade arter och skötsel. Bara posten för skydd av värdefull natur har minskat med cirka 70 procent med den nya regeringens budget.Dessutom har regeringen valt att dra ned på biståndet. Man överger dem som behöver det mest i världen genom att säga \"Sverige först\". Enligt Montréalavtalet ska 700 miljarder dollar årligen finansiera genomförandet av naturavtalet. Det här är alltså en ekvation som är svår att få ihop, och jag hoppas verkligen att miljöministern har ett stort engagemang och vill hålla i finansieringen till det nämnda GEF.Dessutom har våra myndigheter Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fått väldigt svårt att genomföra sina viktiga uppdrag, eftersom de har fått mycket mindre resurser.För att kunna verkligen implementera det här och vända trenderna är det viktigt att vi övergår till ett hållbart brukande. Därför tycker jag att det är väldigt oroväckande när ministern i sitt inledningsanförande säger att vi ska ha ett fortsatt hållbart skogsbruk och ett fortsatt hållbart nyttjande av haven, för det är ju långt ifrån hållbart i dag.Den förra mandatperioden fick vi i Miljöpartiet till ett tillkännagivande om att vi ska flytta ut trålgränsen. Jag har uppfattat att miljöministern har ett väldigt stort engagemang kring detta, och därför blev jag både förvånad och besviken över utfallet. Om man tittar på behoven för arterna strömming och sill skulle det behövas ett skydd hela vägen från Bottenviken och hela Östersjön ned till Skåne. Sverige och regeringen har rådighet att fatta beslut om att flytta ut trålgränsen tolv nautiska mil, men i stället har man valt att skydda industritrålarna genom att genomföra den kommande utflyttningen av trålgränsen enbart i några små och få områden. Detta är någon typ av experiment som verkligen riskerar våra ekosystem i Östersjön och i haven. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga är därför: Hur ser miljöministern på situationen att vi har forskare som larmar kring våra fiskebestånd och en regering som ändå inte gör tillräckligt för att faktiskt värna och skydda haven utan i stället väljer att skydda industritrålarna?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige ska uppfylla den vision och de mål som anges i biodiversitetsavtalet.Jag välkomnar utfallet av det 15:e partsmötet för konventionen om biologisk mångfald som hölls i Montréal i december. Det så kallade Kunming-Montréalramverket, som antogs under partsmötet, innehåller globala mål som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Förlusten av biologisk mångfald är en ödesfråga för vår planet, och det faktum att förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk gick i mål är en betydelsefull milstolpe för att stoppa och vända den negativa utvecklingen.Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt en fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. Våtmarker har betydelse för arbetet med klimatet, biologisk mångfald, övergödning och landskapets motståndskraft. Regeringen vill utveckla det arbetet och satsar därför på återvätning av dikade torvmarker, vilket rätt genomfört är en mycket kostnadseffektiv klimatåtgärd som hjälper oss att ta hand om både förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen.Ramverket har potential att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet. Ramverket visar på en bred internationell vilja, vilket är väldigt viktigt för genomförandet och för vägen fram till år 2030. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och ta fram förslag på vad Sverige kan bidra med i och med denna avsiktsförklaring.Naturvårdsverket har i uppdrag att senast den 1 oktober i år redovisa ett förslag till nationell strategi och handlingsplan för att Sverige ska nå sina åtaganden i enlighet med konventionen. Arbetet ska ske med berörda myndigheter. Strategin ska utgå från partsmötets beslut och föreslå vad vi från svensk sida kan göra för att uppnå målen i ramverket.Vidare bidrar det fortsatta arbetet med våra nationella miljömål till biologisk mångfald, ett pågående arbete som också bidrar till att uppfylla hela avtalets mål. Miljömålsberedningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att ta fram en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden för naturvård och biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, LULUCF. Det uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInom EU kommer Sverige under sitt ordförandeskap att leda arbetet för att unionen ska ha fortsatt hög ambition i arbetet inför nästa partsmöte. Det gäller inte minst etablerandet av ett uppföljningsramverk, där arbetet med vidareutveckling av indikatorer redan har startat.En viktig del av Kunming-Montréalramverket är besluten om att utvecklingsländer ska få ökad finansieringshjälp för att genomföra åtgärderna för att vi ska lyckas nå de gemensamma målen. En fond för detta håller nu på att utarbetas under den globala miljöfonden GEF, som Sverige länge har varit och kommer att fortsätta att vara en stor givare till.Regeringen kommer att följa de här frågorna noga och arbetar både nationellt och internationellt för att vi ska lyckas bidra till ramverkets mål."}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Jag tror inte att det är sista gången vi diskuterar hur vi på bästa sätt skyddar våra arter i Sverige. Det finns som sagt beredningar som hanteras inom Regeringskansliet, och utifrån dessa kommer självklart en hantering att offentliggöras.Utöver det är det viktigt att Sverige i de internationella sammanhangen såväl som i EU för fram en tydlig riktning där vi på ett bättre sätt skyddar våra arter och att vi sätter upp skarpare direktiv för det som sker mellan våra länder i EU. Det finns dock inga sådana förslag från vår sida nu. Man behöver ett tillstånd för att föra in djur som täcks av Cites i Sverige, och det är en bra start. Sedan får vi helt enkelt på bästa sätt se över hur vi kan utveckla lagstiftningen som rör skydd av djur och arter som berörs av detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns alltså inga sådana förslag nu, men det sker ju en utveckling av hur vi hanterar dessa frågor. I och med den beredning som sker i Regeringskansliet kommer det att komma fler besked om hur vi på bästa sätt från Sveriges sida kan hantera de eventuella artskyddsbrott eller annat som kan ske i Sverige.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag tycker att det blir lite svårt att hänga med när ministern pratar om det här med tillstånd. Ett tillstånd är ett papper och någonting som Jordbruksverket kan utfärda, men det måste ju grunda sig på en politisk vilja och ett politiskt beslut. Där finns det andra länder som har sagt att de, eftersom de har en politisk vilja, har beslutat att inte tillåta import av troféer av lejon och andra utrotningshotade djur i Afrika. Det är lite grann detta jag far efter: Finns det en sådan vilja hos miljöministern, eller tycker miljöministern att det är helt okej att rika troféjägare i Sverige får ett undantag från Cites för att föra in elefantfötter, betar och annat som har tillhört hotade djur? Vi ska senare prata även om det globala naturavtalet, och dessa djur skulle verkligen behöva ett kraftigare skydd snarare än ökad jakt. Det jag lite grann far efter är alltså ett svar på frågan om det över huvud taget finns en sådan vilja eller förståelse för att vi behöver reglera importen. Sedan är jag jättetacksam över att miljöministern tog upp min motion om att vi även behöver tillföra medel och resurser samt ge instruktioner till Tullverket. Inom EU har vi nämligen någonting som kallas den inre gränslagen, vilken ska främja fri rörlighet och handel. Där prioriterar man mycket riktigt, vilket miljöministern nämnde, att kontrollera att droger, vapen och annat inte ska kunna passera hur som helst - men de Citeslistade arterna är inte med på listan. Det betyder att den som väl har kommit in i EU har väldigt lätt att röra sig inom EU med dessa produkter. Min fråga är: Är detta någonting som miljöministern skulle vilja titta på, alltså hur man kan uppgradera Citeslistorna till samma nivå som droger och vapen?"}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Det kan vara så att det är ledamoten Le Moine som i en motion tagit upp ett förslag om att exempelvis ge Tullverket ökade befogenheter i hanteringen av Citesarter. Det är absolut någonting man kan överväga. Som regelverket ser ut just nu är det dock förbjudet att föra utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter över Sveriges gräns utan tillstånd. Att sådana tillstånd finns och går att söka är det kanske i och för sig inte Tullverket som reglerar, men att vi har ett regelverk där det behövs ett tillstånd för att få föra in djur och arter är en god sak. Det handlar om att kunna reglera det hela. Säg exempelvis att man skulle plocka bort det arbete som sker genom tillstånden - då skulle det ju inte att finnas reglering alls utöver att det helt enkelt inte ska existera. Frågan är om det skulle få önskad effekt eller om det tvärtom till och med skulle kunna ha en negativ effekt. Nu är det så att det behövs ett tillstånd och att de tillstånden ska ges i enlighet med det regelverk som råder i Sverige, vilket inkluderar regelverket för Cites. Det tänker jag är ett klokt sätt att hantera det hela: Vi förbjuder helt enkelt i enlighet med regelverket i Cites att någon utan tillstånd för in vissa arter av djur och växter liksom produkter av djur och växter av denna sort i Sverige. Utöver detta kan också nämnas att Tullverket har väldigt mycket att göra, om man säger så. De arbetar med väldigt många olika prioriteringar, och de större prioriteringar som görs i dag gäller narkotika och vapen. Det är också någonting man kan hantera i ett övervägande gällande utvecklingen för hur vi hanterar regelverket för Cites i Sverige och hur vi ser till att på bästa sätt hantera förbudet mot att föra in utrotningshotade djur och växter samt produkter av sådana djur och växter.Jag vill också nämna betydelsen av det internationella arbetet kring detta, vilket är väldigt gediget. Det händer hela tiden väldigt mycket som rör Cites på olika sätt. Vid exempelvis Cites COP 19-möte i Panama arbetade man kring stärkta regelverk mot handel av hotade djur, och vid alla de tillfällen då Sverige deltar i olika EU-arbetsgrupper och annat driver man som en stark part, tillsammans med hela EU, på för bättre bestämmelser och för att bättre kunna hantera utvecklingen när det gäller handeln med listade djur och växter. Den svenska delegationen deltar väldigt aktivt i utvecklingen för hur vi hanterar dessa frågor, och det bör den såklart fortsätta göra.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns alltså många förslag på bordet om hur man på olika sätt kan motverka den här handeln, men det är viktigt att nämna att det redan nu är förbjudet att göra detta utan tillstånd. Det är en stark start för Sveriges del."}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Jag tackar miljöministern för svaret. Det gläder mig att regeringen tittar på dessa utredningar med öppna ögon trots att de tillsattes av en tidigare regering. Det är väldigt viktiga utredningar, även om utredningen om miljöstraff är mer inriktad på miljöskadligt avfall och inte har med just den här frågan att göra. Det är dock viktigt i sig att få bukt med den ekonomiska brottslighet som ligger bakom. Det bekymrar mig dock att det har gjorts en uppdelning mellan jakt och Cites, för det är väldigt svårt att prata om Cites och hur vi ska kunna stävja handeln med utrotningshotade djur om vi inte beaktar jakten och jaktlagstiftningen. Ett exempel är att man kan åka till länder i till exempel Afrika och köpa ett helt upplägg där man får skjuta utrotningshotade djur. Det kan handla om elefanter och andra stora djur som är viktiga i ekosystemen där. Det som verkligen är beklämmande är att man från importlandet, det vill säga Sverige, kan få ett tillstånd att importera troféerna hit. Jag tycker att detta är moraliskt förkastligt, och här har vi verkligen möjligheten att sätta ned foten och säga att vi inte ser någon bra grund för att göra undantag från Cites bara för att någon rik troféjägare från Sverige ska åka till Afrika, skjuta elefanter och kanske ta med sig en elefantfot hem och ha som prydnad.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen skulle faktiskt genom tydliga direktiv kunna säga att vi inte tillåter import av utrotningshotade djur listade i Cites. Det är en möjlighet att gå före som finns för alla länder som har skrivit under Cites riktlinjer, och flera andra länder har gjort detta. Jag tycker att det är väldigt pinsamt att Sverige fortfarande tillåter den här typen av import. Enligt Cites registrerades under en tioårsperiod 1,7 miljoner troféer internationellt, och man har kunnat konstatera att 200 000 av dem var från hotade arter. Det finns också väldigt problematiska gränsdragningar mellan vad som är laglig troféjakt och vad som är olaglig troféjakt. Ett exempel på det är fallet med lejonet Cecil år 2015, vilket blev väldigt uppmärksammat internationellt. Där erbjöd man en jakt där lejonet jagades ut från en skyddad plats i Zimbabwe, för när lejonet kommit över gränsen saknar det skydd. Lejonet sköts med pil och båge och fick sedan lida i tio till tolv timmar innan han dog. Därefter höggs huvudet av och blev en trofé. Jag tycker att hela konceptet med troféjakt på utrotningshotade djur är någonting vi skulle behöva lämna bakom oss. Där skulle Sverige kunna ta sitt ansvar genom att helt enkelt inte låta Jordbruksverket utfärda undantag från Cites, precis som flera andra länder har gjort. Min fråga till miljöministern är därför om man tänker titta på möjligheten att förbjuda import till Sverige av troféer som kommer från hotade djur."}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Nu finns det en lite udda ansvarsfördelning som kan vara svår att förhålla sig till. Jag fick även upplysa mig själv om detta i samband med denna interpellation. Men ansvaret för frågor som rör djurvälfärd i djurparker, utöver frågor som rör jakt och specifikt även licensjakt, ligger under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och således även de berörda statsråden där. Men ansvaret för frågor som rör arbetet med exempelvis Cites och de speciella tillstånd som krävs för att exempelvis hantera vilda djur och utrotningshotade djur ligger hos mig som miljöminister. Därför besvaras frågor om licensierad jakt bäst av det statsråd som har ansvar för jaktfrågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill gärna återgå till den viktiga frågan om hur vi ser till att vårda, ta hand om och skydda de arter som vi har i Sverige och som är utsatta. Vi är för fullt igång med att hantera betänkandet om skydd av arter som har remitterats och nu bereds inom Regeringskansliet. Detta betänkande redovisades i juni 2021 med två huvuduppdrag, dels att se över artskyddsförordningen med fridlysningsregler och annat, dels att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra specifikt artskyddsrelaterad brottslighet. Detta betänkande kommer förhoppningsvis att kunna ligga till grund för en utveckling av det arbete som Sverige gör från statens håll för att just skydda våra arter. I kommittédirektivet till utredningen ingick som en andra utredningsdel specifikt detta med artskyddsrelaterad brottslighet. Vi bereder just nu förslagen i betänkandet, och vi kommer förhoppningsvis att kunna se till att utveckla den politik som förs inom detta område. Utöver detta finns även Miljöstraffrättsutredningen. Om inte annat tyder både utredningen och annat som är framlagt inom detta område på att vi är flera som har identifierat att det finns ett behov av en utveckling kring hur vi hanterar särskilt utsatta arter som behöver ett ytterligare skydd. Det kan därför säkert ske en utveckling inom detta område, och vi tittar just nu på de förslag som har kommit i betänkandet. Men vi ser också fram emot de förslag som ska redovisas i december 2023 i utredningen om just miljöstraffsrätt.Utifrån detta hoppas vi att bland annat utredningen kan innehålla förslag om hur vi ska förebygga, upptäcka, utreda och lagföra dessa överträdelser på ett bättre sätt, för det finns sannerligen ett sådant behov."}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Jag tackar miljöministern för svaret. Det gläder mig att hon kommer att hålla ett vaksamt öga på dessa väldigt viktiga frågor. Handeln med utrotningshotade djur och delar av olika utrotningshotade arter är den tredje till fjärde största illegala handeln i världen. Ofta är denna handel väldigt förknippad med och ingår i kriminella nätverk eftersom man verkar där det finns låg risk men stora pengar. Det är alltså inte enbart en fråga om biologisk mångfald utan också en fråga om hur vi kan få bukt med stora kriminella nätverk. Citeskonventionen innebär att inga arter från den vilda faunan eller floran ska bli föremål för en ohållbar exploatering på grund av internationell handel. Och det är mer än 180 länder som har skrivit under konventionen. Man skulle kunna tro att detta inte har med Sverige att göra. Men Sverige har börjat anses vara ett transitland för levande exemplar och produkter som skickas vidare till andra länder. En del export sker från Sverige, både lagligt och olagligt - en del produkter från licensjagad björn men också illegalt insamlade växter och fågelägg. Ett hundratal av de arter som är på Citeslistan förekommer naturligt i Sverige. Citesreglerna gäller även i de fall där man har kommit åt dessa arter genom laglig jakt eller lagligt fiske. Jag vill ta upp ett exempel på hur det brister i svensk lagstiftning när det gäller Citesreglerna. Vi har precis haft en licensjakt på lodjur i Sverige, som Miljöpartiet motsätter sig kraftigt eftersom det är en hotad art som även är upptagen på Citeslistan. Vi har genom licensjakten på lodjur lockat hit utländska jägare till en troféjakt. Det är nämligen så att när det beslutades om jakt på lodjur genom licensjakt fick jägarna också behålla skinnet. Licensjakten har blivit en troféjakt som verkligen lockar till sig utländska troféjägare som får ta med sig skinnet och ibland även kraniet hem. Vi säljer jakt på rödlistade, fridlysta och Citeslistade arter som lodjur, trots att man inte får sälja skinnet. Personer kan betala 250 000 kronor, komma till Sverige, skjuta detta djur och ta med sig skinnet och kraniet hem. Att vi säljer troféjakt på Citeslistade djur är ett kryphål i Citeslagstiftningen. Min fråga till miljöministern är: Tänker ni förbjuda försäljning av troféjakt till utländska jägare på fridlysta vilda djur som är Citeslistade?"}
+{"question":"Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat landsbygdsministern vad han tänker vidta för åtgärder för att stävja handeln med utrotningshotade djur. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.Låt mig inleda med att säga att regeringen genom en ambitiös klimat och miljöpolitik avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiskeri- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. För djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns det detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Om anläggningen förevisar djur av vilda arter, oavsett om de är utrotningshotade eller inte, behövs också ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att regelbundet utföra inspektioner på samtliga djurparker i Sverige. Om anläggningen omfattar arter som är listade under Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, bilaga A, krävs även tillstånd från Statens jordbruksverk för att ha ett utbyte med eller kunna köpa in sådana arter från liknande anläggningar. För arter listade i konventionens bilaga B måste laglig bakgrund kunna styrkas. Det är i sammanhanget viktigt att nämna att myndigheternas bedömningar för de tillstånd som jag nämner kan skilja sig åt beträffande djur som ska leva i djurpark jämfört med djur som innehas av privatpersoner.Det finns alltså detaljerade regler kring tillstånd för djurparker. Det pågår också flera initiativ för att stärka regelverket kring utrotningshotade och fridlysta arter. Bland annat finns förslag i betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) som har remitterats och som nu bereds inom Regeringskansliet.En annan fråga, som för närvarande utreds i Miljöstraffrättsutredningen, dir. 2022:69, rör misstänkta artskyddsbrott som avser illegal handel med levande djur där djur behöver tas i beslag. Sådana beslag är en förutsättning för en effektiv brottsutredning. Beslag av levande djur är dock förenade med höga kostnader som betalas av staten. Kostnaderna kan leda till att djur inte tas i beslag, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för brottsutredningarna och innebära ett lidande för djuren och i förlängningen leda till fler brott. För att kunna möta kraven i brottsutredningarna utreds nu om kostnaderna för beslag av levande djur ska kunna falla på den som döms för brottet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kommer noga att följa beredningen av de ovan angivna förslagen."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"Stort tack, återigen, för frågorna och debatten! Den är väldigt viktig av många skäl. Det är många som kämpar och som är överskuldsatta, av olika skäl. Ledamoten lyfte upp en viktig del, att eftersom inflationen är så hög fortsätter priserna och räntan att öka. Allt blir bara dyrare, och därför är det, som jag hörde att också ledamoten var inne på, viktigt att bekämpa inflationen.När det gäller utsatta grupper, fru talman, vill jag nämna det arbete som görs runt om i Sverige för hemlösa pensionärer. Här i Stockholm finns det alltför många äldre som är hemlösa, en fråga som jag varit engagerad i. Därför lade vi i budgeten resurser på det vi kallar Bostad Först, för att fler ska kunna få ett eget boende och inte behöva sitta på pendeltåget i Stockholm eller bo under en bro eller någon annanstans runt om i Sverige. Det är inte värdigt vårt land.En annan del i budgeten handlar om bostadsbidraget för barnfamiljer. När vi nu höjer nivån och förlänger tiden vet vi att 60 procent dem som får stödet är ensamstående mammor. Den 40-procentiga ökningen kommer att göra skillnad, och det är också en viktig insats för att man till exempel inte ska hamna i en skuldfälla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan finns en annan problematik som nämnts tidigare, nämligen att många fastnar i spelskulder, ofta unga män. Men också många unga tjejer eller kvinnor som tillhör den så kallade Klarnagenerationen shoppar och tycker att det känns långt tills de behöver betala, och plötsligt sitter de där med höga skulder. Allt detta behöver vi jobba med på många olika fronter med myndigheter och organisationer och i politiken.Jag tackar för engagemanget och önskar en trevlig helg.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"Stort tack, återigen, för frågorna och debatten! Den är väldigt viktig av många skäl. Det är många som kämpar och som är överskuldsatta, av olika skäl. Ledamoten lyfte upp en viktig del, att eftersom inflationen är så hög fortsätter priserna och räntan att öka. Allt blir bara dyrare, och därför är det, som jag hörde att också ledamoten var inne på, viktigt att bekämpa inflationen.När det gäller utsatta grupper, fru talman, vill jag nämna det arbete som görs runt om i Sverige för hemlösa pensionärer. Här i Stockholm finns det alltför många äldre som är hemlösa, en fråga som jag varit engagerad i. Därför lade vi i budgeten resurser på det vi kallar Bostad Först, för att fler ska kunna få ett eget boende och inte behöva sitta på pendeltåget i Stockholm eller bo under en bro eller någon annanstans runt om i Sverige. Det är inte värdigt vårt land.En annan del i budgeten handlar om bostadsbidraget för barnfamiljer. När vi nu höjer nivån och förlänger tiden vet vi att 60 procent dem som får stödet är ensamstående mammor. Den 40-procentiga ökningen kommer att göra skillnad, och det är också en viktig insats för att man till exempel inte ska hamna i en skuldfälla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan finns en annan problematik som nämnts tidigare, nämligen att många fastnar i spelskulder, ofta unga män. Men också många unga tjejer eller kvinnor som tillhör den så kallade Klarnagenerationen shoppar och tycker att det känns långt tills de behöver betala, och plötsligt sitter de där med höga skulder. Allt detta behöver vi jobba med på många olika fronter med myndigheter och organisationer och i politiken.Jag tackar för engagemanget och önskar en trevlig helg.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"Privatpersoners skulder har nått rekordnivåer och fortsätter att öka, detta redan innan vi fullt ut vet hur inflation, räntehöjningar och en befarad ökning av arbetslösheten kommer att slå mot hushållen de närmaste åren.Många svenskar lever under en ekonomisk stress som är så allvarlig att de till och med drar ned på maten för att kunna bo kvar i sitt hem eller slippa bli skuldsatta hos Kronofogden. Regeringen behöver göra mer för att bryta denna utveckling. De som har minst ekonomiska marginaler ska inte behöva ta den hårdaste smällen av inflationsbekämpningen samtidigt som höginkomsttagare kompenseras med skattesänkningar.Socialdemokraterna menar att regeringen måste agera genom bland annat de åtgärder jag tidigare redogjorde för, och där är Kronofogdens uppdrag att förebygga överskuldsättning extra viktigt. Om regeringen inte agerar nu riskerar konsekvenserna av den ekonomiska kris som många hushåll befinner sig i att hålla i sig och fördjupas under överskådlig framtid."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"Privatpersoners skulder har nått rekordnivåer och fortsätter att öka, detta redan innan vi fullt ut vet hur inflation, räntehöjningar och en befarad ökning av arbetslösheten kommer att slå mot hushållen de närmaste åren.Många svenskar lever under en ekonomisk stress som är så allvarlig att de till och med drar ned på maten för att kunna bo kvar i sitt hem eller slippa bli skuldsatta hos Kronofogden. Regeringen behöver göra mer för att bryta denna utveckling. De som har minst ekonomiska marginaler ska inte behöva ta den hårdaste smällen av inflationsbekämpningen samtidigt som höginkomsttagare kompenseras med skattesänkningar.Socialdemokraterna menar att regeringen måste agera genom bland annat de åtgärder jag tidigare redogjorde för, och där är Kronofogdens uppdrag att förebygga överskuldsättning extra viktigt. Om regeringen inte agerar nu riskerar konsekvenserna av den ekonomiska kris som många hushåll befinner sig i att hålla i sig och fördjupas under överskådlig framtid."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"Jag vet inte om de 55 miljarder som nu betalas ut till både företag och hushåll, varav många kämpar, är små resurser. Jag tror att de flesta kan skriva under på att det är väldigt stora resurser som kommer tillbaka, vilket är helt rimligt eftersom det är hushåll och företag som har betalat in pengar till kapacitetsavgifterna. Det kommer att hjälpa många.Många som nu får elstöd har det kämpigt. Det kan vara ett pensionärspar som bor i ett litet radhus med direktverkande el och som inte har möjlighet att sätta in annan typ av värmekälla. Då ger stödet en lättnad. Detta är en svår tid för många, och det som kanske var svårt före krisen och det som nu drabbar oss i form av lågkonjunktur och inflation blir svårare, speciellt om man har små marginaler.Jag ska kort sätta fokus på en fråga. Det handlar om alla människor som i dag inte har ett eget arbete eller en egen lön. Detta ser jag som regeringens absolut viktigaste fråga även här. Många har hamnat utanför och har kanske levt på aktivitetsstöd eller annat under lång tid. Man har fastnat i Arbetsförmedlingens kvarnar och får ingen hjälp, vare sig med aktivitet eller med att komma närmare arbetsmarknaden. Tvärtom, ju mer åren går, desto längre bort kommer man. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt människor lämnats i utanförskap med små marginaler och inte har fått hjälp att komma in är ett av de absolut mest kapitala misslyckandena under det senaste decenniet. Man undrar kanske vad detta har att göra med den här debatten, men det har allt med den att göra därför att de som lever på väldigt små marginaler och inte får hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden och få en egen lön har en otroligt utsatt situation. Där har den förra regeringen ett mycket stort ansvar.Den vanligaste aktiviteten eller insatsen för långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen är alltså ingen insats alls. Vi kommer under åren framöver att lägga stort fokus på att fler ska få arbete, praktikplats, nystartsjobb eller utbildning och faktiskt få en egen lön.Slutligen, när det gäller Kronofogdemyndigheten, har vi självfallet nära kontakt och dialog med de myndigheter vi styr. Det finns en stor kompetens hos medarbetarna inom myndigheten, och om det behövs fler verktyg och mer hjälp kommer vi genom våra dialoger självfallet att se till att de får alla verktyg de behöver nu när många människor har det tufft."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"Jag vet inte om de 55 miljarder som nu betalas ut till både företag och hushåll, varav många kämpar, är små resurser. Jag tror att de flesta kan skriva under på att det är väldigt stora resurser som kommer tillbaka, vilket är helt rimligt eftersom det är hushåll och företag som har betalat in pengar till kapacitetsavgifterna. Det kommer att hjälpa många.Många som nu får elstöd har det kämpigt. Det kan vara ett pensionärspar som bor i ett litet radhus med direktverkande el och som inte har möjlighet att sätta in annan typ av värmekälla. Då ger stödet en lättnad. Detta är en svår tid för många, och det som kanske var svårt före krisen och det som nu drabbar oss i form av lågkonjunktur och inflation blir svårare, speciellt om man har små marginaler.Jag ska kort sätta fokus på en fråga. Det handlar om alla människor som i dag inte har ett eget arbete eller en egen lön. Detta ser jag som regeringens absolut viktigaste fråga även här. Många har hamnat utanför och har kanske levt på aktivitetsstöd eller annat under lång tid. Man har fastnat i Arbetsförmedlingens kvarnar och får ingen hjälp, vare sig med aktivitet eller med att komma närmare arbetsmarknaden. Tvärtom, ju mer åren går, desto längre bort kommer man. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt människor lämnats i utanförskap med små marginaler och inte har fått hjälp att komma in är ett av de absolut mest kapitala misslyckandena under det senaste decenniet. Man undrar kanske vad detta har att göra med den här debatten, men det har allt med den att göra därför att de som lever på väldigt små marginaler och inte får hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden och få en egen lön har en otroligt utsatt situation. Där har den förra regeringen ett mycket stort ansvar.Den vanligaste aktiviteten eller insatsen för långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen är alltså ingen insats alls. Vi kommer under åren framöver att lägga stort fokus på att fler ska få arbete, praktikplats, nystartsjobb eller utbildning och faktiskt få en egen lön.Slutligen, när det gäller Kronofogdemyndigheten, har vi självfallet nära kontakt och dialog med de myndigheter vi styr. Det finns en stor kompetens hos medarbetarna inom myndigheten, och om det behövs fler verktyg och mer hjälp kommer vi genom våra dialoger självfallet att se till att de får alla verktyg de behöver nu när många människor har det tufft."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I land efter land agerar regeringar och inför krispaket, men inte här. Socialdemokraterna har i flera månader efterlyst handlingskraft från både SD och högerregeringen. Vi har krävt krissamtal om hushållens ekonomi och presenterat förslag såsom höjt barnbidrag, förlängning av det höjda bostadstillägget för barnfamiljer, en elräkningsakut och nu senast en priskommission för att förhindra oskäliga höjningar av livsmedelspriserna.Det är visserligen välkommet med tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag, men jag undrar varför regeringen inte stärkte alla familjers ekonomi med en tillfällig höjning av barnbidraget i vintras, så som vi socialdemokrater föreslog, och varför regeringen inte gick med på en elräkningsakut.Regeringens elstöd får vi vara ärliga med att kalla för vad det har varit: ett haveri. Det dröjde för länge, halva landet vet fortfarande inte när de får det och det har varit ett trubbigt instrument som inte på något sätt skilt mellan dem som har ett stort behov och dem vars elkostnader inte varit så stora. Förseningen av elstödet har dessutom snarare drivit på skuldsättningen i stället för att minska den.Ministern tog i sitt svar upp det förebyggande arbetet i kommunerna. Där pågår ett viktigt arbete exempelvis mellan socialtjänst och hyresvärdar för att minska vräkningar, och även där har Kronofogden ett viktigt uppdrag att stödja lokal samverkan.Eftersom ministern själv i sitt interpellationssvar pekar på kommunernas viktiga roll undrar jag om regeringen är beredd att öka resurserna till kommunerna så att de kan stärka sin budget- och skuldrådgivning och sin konsumentrådgivning, något som verkligen behövs i dessa oroliga tider. När det är sådana tider, vilket drabbar även kommunerna, finns en risk att de drar ned på resurserna till just sådant eftersom regeringen i sin tur har valt att spara på resurserna till kommunerna."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I land efter land agerar regeringar och inför krispaket, men inte här. Socialdemokraterna har i flera månader efterlyst handlingskraft från både SD och högerregeringen. Vi har krävt krissamtal om hushållens ekonomi och presenterat förslag såsom höjt barnbidrag, förlängning av det höjda bostadstillägget för barnfamiljer, en elräkningsakut och nu senast en priskommission för att förhindra oskäliga höjningar av livsmedelspriserna.Det är visserligen välkommet med tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag, men jag undrar varför regeringen inte stärkte alla familjers ekonomi med en tillfällig höjning av barnbidraget i vintras, så som vi socialdemokrater föreslog, och varför regeringen inte gick med på en elräkningsakut.Regeringens elstöd får vi vara ärliga med att kalla för vad det har varit: ett haveri. Det dröjde för länge, halva landet vet fortfarande inte när de får det och det har varit ett trubbigt instrument som inte på något sätt skilt mellan dem som har ett stort behov och dem vars elkostnader inte varit så stora. Förseningen av elstödet har dessutom snarare drivit på skuldsättningen i stället för att minska den.Ministern tog i sitt svar upp det förebyggande arbetet i kommunerna. Där pågår ett viktigt arbete exempelvis mellan socialtjänst och hyresvärdar för att minska vräkningar, och även där har Kronofogden ett viktigt uppdrag att stödja lokal samverkan.Eftersom ministern själv i sitt interpellationssvar pekar på kommunernas viktiga roll undrar jag om regeringen är beredd att öka resurserna till kommunerna så att de kan stärka sin budget- och skuldrådgivning och sin konsumentrådgivning, något som verkligen behövs i dessa oroliga tider. När det är sådana tider, vilket drabbar även kommunerna, finns en risk att de drar ned på resurserna till just sådant eftersom regeringen i sin tur har valt att spara på resurserna till kommunerna."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, ledamoten Ida Ekeroth Clausson, för en viktig interpellation och mycket bra frågor till mig!Det här är verkligen frågor som bekymrar och som oroar. Vi vet att det redan innan inflationen slog till med full kraft någon gång i slutet av 2021 var många människor som hade överskuldsatt sig. Det kan börja med ett litet lån, och så växer det som en snöboll. Det handlar inte alltför sällan om spelskulder, och det gäller speciellt unga män som spelar alldeles för mycket och som tänker att de nästa gång kommer att vinna och kunna betala av sin skuld.Skuldsättning kan växa av många olika orsaker, men det är väldigt tydligt att många människor som hade en tajt ekonomi redan innan och som nu även drabbas av en hög inflation, som ledamoten var inne på, nu får det ännu tuffare. Därför finns det skäl att från politikens sida underlätta för dem som har det allra tuffast och självklart att samtidigt se till att alla de myndigheter och organisationer som arbetar med de här frågorna har verktyg och muskler för att göra det som behövs för att människor inte ska fastna i en överskuldsättning. Det kan vara bra att säga att precis som det finns många hushåll som nu kämpar finns det andra hushåll som klarar detta ganska bra. Hög skuldsättning behöver inte vara ett problem; det är inte det för alla. Men för många är det ett problem, och det är tufft både på grund av inflationen och för att man har dragit på sig för stora skulder.När det gäller politiken gör vi viktiga saker i budgeten för i år, vilket ledamoten inte nämnde: Garantipensionen ökar med 850 kronor i månaden, och för dem som studerar ökar studiestödet med uppemot en tusenlapp i månaden. Det bostadsbidrag som vi har i budgeten i år förlängs och förstärks och kommer att göra stor skillnad för dem som har de allra minsta marginalerna.Frågorna handlade också om Kronofogdemyndighetens uppgift. Kronofogdemyndigheten har som uppgift att just förebygga överskuldsättning. Det är en av de viktiga uppdrag som man har. Huruvida det uppdraget behöver ändras, skärpas, förbättras eller förstärkas får vi återkomma om, men jag ser att Kronofogdemyndigheten just nu jobbar tillsammans med många andra myndigheter på ett rätt effektivt och bra sätt för att informera till exempel hushåll om utmaningar och problem med olika typer av lån.Jag är glad över att förra regeringen reglerade sms-lånen på ett bra sätt. Det var ju helt horribelt för omkring tio år sedan då man kunde ta sms-lån hur lätt som helst och helt plötsligt befinna sig i en skuldfälla som det var helt omöjligt att ta sig ur.Det finns en viktig fråga. Jag ser hur många kämpar, och jag vet att många har oerhört små marginaler. De finns i min närhet, och de finns säkert i er. Många av oss är privilegierade, medan andra har det mycket tuffare. Mitt fokus är både att bekämpa inflation och att stötta dem som har det tuffast, men det är också, gällande den fråga som ledamoten väckt, att se till att den myndighet som jag ansvarar för, Kronofogdemyndigheten, arbetar extra mycket med denna fråga tillsammans med andra myndigheter och organisationer i denna tid då väldigt många kämpar."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, ledamoten Ida Ekeroth Clausson, för en viktig interpellation och mycket bra frågor till mig!Det här är verkligen frågor som bekymrar och som oroar. Vi vet att det redan innan inflationen slog till med full kraft någon gång i slutet av 2021 var många människor som hade överskuldsatt sig. Det kan börja med ett litet lån, och så växer det som en snöboll. Det handlar inte alltför sällan om spelskulder, och det gäller speciellt unga män som spelar alldeles för mycket och som tänker att de nästa gång kommer att vinna och kunna betala av sin skuld.Skuldsättning kan växa av många olika orsaker, men det är väldigt tydligt att många människor som hade en tajt ekonomi redan innan och som nu även drabbas av en hög inflation, som ledamoten var inne på, nu får det ännu tuffare. Därför finns det skäl att från politikens sida underlätta för dem som har det allra tuffast och självklart att samtidigt se till att alla de myndigheter och organisationer som arbetar med de här frågorna har verktyg och muskler för att göra det som behövs för att människor inte ska fastna i en överskuldsättning. Det kan vara bra att säga att precis som det finns många hushåll som nu kämpar finns det andra hushåll som klarar detta ganska bra. Hög skuldsättning behöver inte vara ett problem; det är inte det för alla. Men för många är det ett problem, och det är tufft både på grund av inflationen och för att man har dragit på sig för stora skulder.När det gäller politiken gör vi viktiga saker i budgeten för i år, vilket ledamoten inte nämnde: Garantipensionen ökar med 850 kronor i månaden, och för dem som studerar ökar studiestödet med uppemot en tusenlapp i månaden. Det bostadsbidrag som vi har i budgeten i år förlängs och förstärks och kommer att göra stor skillnad för dem som har de allra minsta marginalerna.Frågorna handlade också om Kronofogdemyndighetens uppgift. Kronofogdemyndigheten har som uppgift att just förebygga överskuldsättning. Det är en av de viktiga uppdrag som man har. Huruvida det uppdraget behöver ändras, skärpas, förbättras eller förstärkas får vi återkomma om, men jag ser att Kronofogdemyndigheten just nu jobbar tillsammans med många andra myndigheter på ett rätt effektivt och bra sätt för att informera till exempel hushåll om utmaningar och problem med olika typer av lån.Jag är glad över att förra regeringen reglerade sms-lånen på ett bra sätt. Det var ju helt horribelt för omkring tio år sedan då man kunde ta sms-lån hur lätt som helst och helt plötsligt befinna sig i en skuldfälla som det var helt omöjligt att ta sig ur.Det finns en viktig fråga. Jag ser hur många kämpar, och jag vet att många har oerhört små marginaler. De finns i min närhet, och de finns säkert i er. Många av oss är privilegierade, medan andra har det mycket tuffare. Mitt fokus är både att bekämpa inflation och att stötta dem som har det tuffast, men det är också, gällande den fråga som ledamoten väckt, att se till att den myndighet som jag ansvarar för, Kronofogdemyndigheten, arbetar extra mycket med denna fråga tillsammans med andra myndigheter och organisationer i denna tid då väldigt många kämpar."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret!Det är ingen tvekan om att finanspolitiken i det här läget behöver vara ansvarsfull och att det finns gränser för hur långt regeringen kan kompensera hushållen för inflationen. Det innebär dock inte att ministern kan sitta sysslolös.Skuldsättningen i dagens Sverige ökar. Den ekonomiska krisen får inte leda till ökade vårdköer, till att mammor inte kan sätta mat på bordet eller till att pensionärer inte har råd att betala sina hyror. Regeringen måste förstå allvaret i dagens situation. Marginaler som tidigare var små är nu slut.I gårdagens nyheter rapporterades det om samband mellan ohälsa och ekonomisk utsatthet, om att lågutbildade kvinnors livslängd minskar och om att kroppen bryts ned när man inte har råd att köpa näringsrik mat. I dag rapporterar nyheterna om de stora nedskärningar som behöver göras i skolan på grund av den dåliga ekonomin. Vad kommer det att leda till för skuldsättningen i samhället på sikt?Just i dag pressas allt fler svenskar oerhört hårt för att få sin ekonomi att gå ihop. Det är inte många månader sedan de nuvarande regeringspartierna gick till val på att kompensera för alltifrån höga matpriser till ökade drivmedelspriser. Vi kommer ihåg att regeringen höjde skiktgränsen för statlig skatt och på så sätt skyddade landets höginkomsttagare från inflationen. Det var 13 miljarder som kunde gått till välfärden. Samma skydd ges dock inte till de hushåll som har minst marginaler, utan de förväntas ta smällen för att hålla nere inflationen i Moderaternas Sverige.Som jag skrev i interpellationen är det framför allt personer med låg inkomst som har betalningsproblem. Barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll pressas nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier, och risken för skuldsättning sprider sig snabbt till fler när inflationen inte sjunker samtidigt som räntorna stiger alltmer. Många är berättelserna om att näringsrik mat och varma kläder väljs bort för att man ska kunna prioritera bostadskostnaderna och inte tvingas flytta. Jag ser det som en stor risk att människor tvingas skuldsätta sig över sin betalförmåga för att inte behöva gå från hus och hem. Det är inte värdigt Sverige.Efter att ha hört svaret måste jag ändå fråga om finansministern förstår hur verkligheten ser ut för väldigt många? Håller finansministern med om att det finns en överhängande risk för att skuldsättningen ökar den närmaste tiden och att mer måste göras för att förhindra det?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret!Det är ingen tvekan om att finanspolitiken i det här läget behöver vara ansvarsfull och att det finns gränser för hur långt regeringen kan kompensera hushållen för inflationen. Det innebär dock inte att ministern kan sitta sysslolös.Skuldsättningen i dagens Sverige ökar. Den ekonomiska krisen får inte leda till ökade vårdköer, till att mammor inte kan sätta mat på bordet eller till att pensionärer inte har råd att betala sina hyror. Regeringen måste förstå allvaret i dagens situation. Marginaler som tidigare var små är nu slut.I gårdagens nyheter rapporterades det om samband mellan ohälsa och ekonomisk utsatthet, om att lågutbildade kvinnors livslängd minskar och om att kroppen bryts ned när man inte har råd att köpa näringsrik mat. I dag rapporterar nyheterna om de stora nedskärningar som behöver göras i skolan på grund av den dåliga ekonomin. Vad kommer det att leda till för skuldsättningen i samhället på sikt?Just i dag pressas allt fler svenskar oerhört hårt för att få sin ekonomi att gå ihop. Det är inte många månader sedan de nuvarande regeringspartierna gick till val på att kompensera för alltifrån höga matpriser till ökade drivmedelspriser. Vi kommer ihåg att regeringen höjde skiktgränsen för statlig skatt och på så sätt skyddade landets höginkomsttagare från inflationen. Det var 13 miljarder som kunde gått till välfärden. Samma skydd ges dock inte till de hushåll som har minst marginaler, utan de förväntas ta smällen för att hålla nere inflationen i Moderaternas Sverige.Som jag skrev i interpellationen är det framför allt personer med låg inkomst som har betalningsproblem. Barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll pressas nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier, och risken för skuldsättning sprider sig snabbt till fler när inflationen inte sjunker samtidigt som räntorna stiger alltmer. Många är berättelserna om att näringsrik mat och varma kläder väljs bort för att man ska kunna prioritera bostadskostnaderna och inte tvingas flytta. Jag ser det som en stor risk att människor tvingas skuldsätta sig över sin betalförmåga för att inte behöva gå från hus och hem. Det är inte värdigt Sverige.Efter att ha hört svaret måste jag ändå fråga om finansministern förstår hur verkligheten ser ut för väldigt många? Håller finansministern med om att det finns en överhängande risk för att skuldsättningen ökar den närmaste tiden och att mer måste göras för att förhindra det?"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige?","answer":"Ida Ekeroth Clausson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige och om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället.Det ekonomiska läget med stigande inflation och räntor medför utmaningar för hushållen. Det viktigaste är att finanspolitiken är ansvarsfull och inte driver på inflationen. För att motverka en ännu högre inflation och därmed ännu tuffare ekonomiska utmaningar ska de förslag som tas fram vägas mot konjunkturläget och utrymmet i de offentliga finanserna.Av Kronofogdemyndighetens instruktion framgår att en av myndighetens uppgifter är att motverka överskuldsättning. Kronofogdemyndighetens möjligheter att förebygga hög skuldsättning riktar in sig på åtgärder som kan påverka ett beslut före eller i samband med att en person skuldsätter sig. Det är ett långsiktigt arbete där Kronofogdemyndigheten, ofta tillsammans med till exempel kommuner, myndigheter och organisationer, verkar för att öka kunskapen hos olika målgrupper som har eller riskerar att få ekonomiska problem. Kronofogdemyndigheten arbetar tillsammans med andra även för att öka den egna kunskapen om hur skuldsättningen ser ut bland till exempel unga. Det behövs ökad kunskap om olika omständigheter i samband med skuldsättning för att veta vilken typ av åtgärder som är till störst hjälp för personer som riskerar att inte kunna möta sina ekonomiska åtaganden.En utredning arbetar nu för att ta fram förslag på åtgärder för att motverka att personer tar krediter som de inte kan betala tillbaka. Utredningen överväger också åtgärder för hur redan överskuldsatta ska kunna minska sin skuld. Förslagen ska lämnas senast den 29 juni 2023.När det gäller regeringens andra åtgärder för att minska skuldsättningen är en sådan åtgärd att skydda barnfamiljer med svag ekonomi mot den senaste tidens kraftiga prisuppgångar. Regeringen har redan förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Regeringen har avsatt 520 miljoner kronor för detta. Ett förslag om att förlänga och att samtidigt höja det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget under perioden den 1 juli till och med den 31 december 2023 har remitterats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet första elstödet till hushåll i elområdena 3 och 4 för perioden den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 har nu nått de flesta hushållen. Nästa stöd, som omfattar hela landet, planeras att betalas ut under våren. Också de hushåll som använder gas längs det västsvenska naturgassystemet, drygt 27 000 hushållskunder, kommer att få stöd under 2023.Regeringen arbetar nu med den kommande vårändringsbudgeten och budgeten för 2024. Eventuella övriga lättnader för hushållen återkommer vi till i dessa sammanhang."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället?","answer":"Ida Ekeroth Clausson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige och om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället.Det ekonomiska läget med stigande inflation och räntor medför utmaningar för hushållen. Det viktigaste är att finanspolitiken är ansvarsfull och inte driver på inflationen. För att motverka en ännu högre inflation och därmed ännu tuffare ekonomiska utmaningar ska de förslag som tas fram vägas mot konjunkturläget och utrymmet i de offentliga finanserna.Av Kronofogdemyndighetens instruktion framgår att en av myndighetens uppgifter är att motverka överskuldsättning. Kronofogdemyndighetens möjligheter att förebygga hög skuldsättning riktar in sig på åtgärder som kan påverka ett beslut före eller i samband med att en person skuldsätter sig. Det är ett långsiktigt arbete där Kronofogdemyndigheten, ofta tillsammans med till exempel kommuner, myndigheter och organisationer, verkar för att öka kunskapen hos olika målgrupper som har eller riskerar att få ekonomiska problem. Kronofogdemyndigheten arbetar tillsammans med andra även för att öka den egna kunskapen om hur skuldsättningen ser ut bland till exempel unga. Det behövs ökad kunskap om olika omständigheter i samband med skuldsättning för att veta vilken typ av åtgärder som är till störst hjälp för personer som riskerar att inte kunna möta sina ekonomiska åtaganden.En utredning arbetar nu för att ta fram förslag på åtgärder för att motverka att personer tar krediter som de inte kan betala tillbaka. Utredningen överväger också åtgärder för hur redan överskuldsatta ska kunna minska sin skuld. Förslagen ska lämnas senast den 29 juni 2023.När det gäller regeringens andra åtgärder för att minska skuldsättningen är en sådan åtgärd att skydda barnfamiljer med svag ekonomi mot den senaste tidens kraftiga prisuppgångar. Regeringen har redan förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Regeringen har avsatt 520 miljoner kronor för detta. Ett förslag om att förlänga och att samtidigt höja det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget under perioden den 1 juli till och med den 31 december 2023 har remitterats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet första elstödet till hushåll i elområdena 3 och 4 för perioden den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 har nu nått de flesta hushållen. Nästa stöd, som omfattar hela landet, planeras att betalas ut under våren. Också de hushåll som använder gas längs det västsvenska naturgassystemet, drygt 27 000 hushållskunder, kommer att få stöd under 2023.Regeringen arbetar nu med den kommande vårändringsbudgeten och budgeten för 2024. Eventuella övriga lättnader för hushållen återkommer vi till i dessa sammanhang."}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar finansministern för det korta svaret.Det gläder mig att finansministern genuint verkar vilja bekämpa skatteflykt. Men som jag uppfattar det görs inget i praktiken åt detta problem.Det är riktigt att vi nu har haft två interpellationsdebatter i ämnet, men jag menar att det är rimligt att debattera detta. Det framstår som att regeringen när man lade ned utredningen om exitskatt hade andra förslag för att lösa problemet. Men sanningen är att när finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det åtgärder som den förra regeringen redan hade påbörjat och som inte adresserar detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå länge det antingen inte är tydligt vad regeringen tänker göra för att lösa detta problem eller regeringen är tydlig och säger att detta inte är ett problem för regeringen kommer jag att fortsätta att ställa frågan till finansministern. Antingen är det inte ett problem att det pågår skatteundandragande nere på Stureplan av orealiserade kapitaltillgångar när personer flyttar ur landet eller så är det ett problem. Om det är ett problem måste regeringen meddela vad man tänker göra för att åtgärda detta problem.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar finansministern för det korta svaret.Det gläder mig att finansministern genuint verkar vilja bekämpa skatteflykt. Men som jag uppfattar det görs inget i praktiken åt detta problem.Det är riktigt att vi nu har haft två interpellationsdebatter i ämnet, men jag menar att det är rimligt att debattera detta. Det framstår som att regeringen när man lade ned utredningen om exitskatt hade andra förslag för att lösa problemet. Men sanningen är att när finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det åtgärder som den förra regeringen redan hade påbörjat och som inte adresserar detta problem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå länge det antingen inte är tydligt vad regeringen tänker göra för att lösa detta problem eller regeringen är tydlig och säger att detta inte är ett problem för regeringen kommer jag att fortsätta att ställa frågan till finansministern. Antingen är det inte ett problem att det pågår skatteundandragande nere på Stureplan av orealiserade kapitaltillgångar när personer flyttar ur landet eller så är det ett problem. Om det är ett problem måste regeringen meddela vad man tänker göra för att åtgärda detta problem.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag sa redan i mitt förra inlägg att jag kommer att vara kortfattad eftersom vi debatterade detta för bara ett par veckor sedan. Jag har svarat på frågan i två omgångar och har inget mer att säga här och nu. Men jag tackar Mathias Tegnér för hans engagemang och frågor och önskar honom en riktigt trevlig helg."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag sa redan i mitt förra inlägg att jag kommer att vara kortfattad eftersom vi debatterade detta för bara ett par veckor sedan. Jag har svarat på frågan i två omgångar och har inget mer att säga här och nu. Men jag tackar Mathias Tegnér för hans engagemang och frågor och önskar honom en riktigt trevlig helg."}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret, även om jag blir lite förvånad när finansministern frågar varför jag inte lyckades påverka Magdalena Andersson eller Mikael Damberg. Sanningen är att båda dessa arbetade hårt med frågan. Först gavs direktiv till Skatteverket att komma med förslag på området, och när det sedan visade sig finnas problem med det förslaget tillsattes en utredning. Det var ett klokt agerande för att just täppa till detta hål. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som är svårt att förstå är att regeringen lägger ned denna utredning utan att ha ett alternativ.Man behöver sätta frågan i ett perspektiv. Vi befinner oss i en värld där ojämlikheten ökar och har gjort så i decennier. En busslast med världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. Vi har en ekonomi som präglas av the winner takes it all. I en sådan ekonomi blir det extra viktigt att se till att de som lyckas väl med företagande och väljer att sälja sitt företag också ska betala skatt på sin reavinst. Historiskt har vi varit eniga om att det är så här vårt system ska fungera. Nu verkar det som att finansministern tycker att detta inte längre gäller, vilket är förvånande.Som jag sa delar jag och Socialdemokraterna finansministerns åsikt att det fanns problem med Skatteverkets förslag från 2017. Förslaget remitterades och fick kritik, vilket gjorde att den förra regeringen, i all sin vishet, övergav det förslaget och tillsatte en utredning. Men bristerna i Skatteverkets förslag är inte ett skäl att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen. Återigen: Länder som Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har denna typ av regelverk.En välavvägd exitskatt skulle innebära en intäkt till staten på 1-2 miljarder som skulle vara extremt viktiga i det ekonomiska läge vi befinner oss i. Faktum kvarstår: Denna typ av skatteundandragande pågår just nu. Jag noterade strax innan vi gick in här att de kritiserade seminarier som beskriver hur dessa avancerade och aggressiva skatteupplägg går till fortfarande pågår nere på Stureplan. Seminariet i mars var fullsatt, och det finns fortfarande platser kvar på aprilseminariet om det är någon i finansministerns närhet som är intresserad av att veta hur detta går till.Frågorna kvarstår: Hade ni ingen plan när ni lade ned utredningen? Eller är detta inget problem för regeringen? Varje gång finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det ingen åtgärd som adresserar detta problem."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret, även om jag blir lite förvånad när finansministern frågar varför jag inte lyckades påverka Magdalena Andersson eller Mikael Damberg. Sanningen är att båda dessa arbetade hårt med frågan. Först gavs direktiv till Skatteverket att komma med förslag på området, och när det sedan visade sig finnas problem med det förslaget tillsattes en utredning. Det var ett klokt agerande för att just täppa till detta hål. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som är svårt att förstå är att regeringen lägger ned denna utredning utan att ha ett alternativ.Man behöver sätta frågan i ett perspektiv. Vi befinner oss i en värld där ojämlikheten ökar och har gjort så i decennier. En busslast med världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. Vi har en ekonomi som präglas av the winner takes it all. I en sådan ekonomi blir det extra viktigt att se till att de som lyckas väl med företagande och väljer att sälja sitt företag också ska betala skatt på sin reavinst. Historiskt har vi varit eniga om att det är så här vårt system ska fungera. Nu verkar det som att finansministern tycker att detta inte längre gäller, vilket är förvånande.Som jag sa delar jag och Socialdemokraterna finansministerns åsikt att det fanns problem med Skatteverkets förslag från 2017. Förslaget remitterades och fick kritik, vilket gjorde att den förra regeringen, i all sin vishet, övergav det förslaget och tillsatte en utredning. Men bristerna i Skatteverkets förslag är inte ett skäl att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen. Återigen: Länder som Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har denna typ av regelverk.En välavvägd exitskatt skulle innebära en intäkt till staten på 1-2 miljarder som skulle vara extremt viktiga i det ekonomiska läge vi befinner oss i. Faktum kvarstår: Denna typ av skatteundandragande pågår just nu. Jag noterade strax innan vi gick in här att de kritiserade seminarier som beskriver hur dessa avancerade och aggressiva skatteupplägg går till fortfarande pågår nere på Stureplan. Seminariet i mars var fullsatt, och det finns fortfarande platser kvar på aprilseminariet om det är någon i finansministerns närhet som är intresserad av att veta hur detta går till.Frågorna kvarstår: Hade ni ingen plan när ni lade ned utredningen? Eller är detta inget problem för regeringen? Varje gång finansministern talar om de åtgärder regeringen vidtar är det ingen åtgärd som adresserar detta problem."}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar Mathias Tegnér för interpellationen.Precis som interpellanten sa var det inte så länge sedan vi diskuterade just denna fråga i kammaren, så jag kommer att vara ganska kortfattad.Jag respekterar Mathias Tegnér och imponeras av hans engagemang för tioårsregeln. Jag kan dock tycka att det är lite konstigt att han inte lyckades övertyga vare sig Magdalena Andersson eller Mikael Damberg under den tid då de var finansministrar att genomföra det Mathias Tegnér vill.Regeringen tar verkligen arbetet mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt på allvar. Man kan jobba på olika sätt, och i förra interpellationsdebatten i ämnet nämnde jag en del av det vi gör i såväl Sverige som EU.Den förra regeringen tillsatte ett antal bra utredningar, och jag ser fram emot att ta del av dem. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det här är två exempel på bra utredningar.Mycket pågår här och nu på Finansdepartementet och Skatteverket och framför allt på EU-nivå. I den förra debatten i ämnet sa jag att detta är en fråga som Sverige prioriterar under ordförandeskapet och som jag driver på Ekofin och kommer att fortsätta att driva. Varför är detta viktigt? Jo, för att alla måste bidra till våra gemensamma uppgifter på ett rättvist sätt, och om vissa använder kreativa upplägg, fuskar eller luras för att betala lägre skatt kommer andra att behöva betala högre skatt. Det är därför vi är mycket engagerade i frågan på både svensk nivå och EU-nivå."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag tackar Mathias Tegnér för interpellationen.Precis som interpellanten sa var det inte så länge sedan vi diskuterade just denna fråga i kammaren, så jag kommer att vara ganska kortfattad.Jag respekterar Mathias Tegnér och imponeras av hans engagemang för tioårsregeln. Jag kan dock tycka att det är lite konstigt att han inte lyckades övertyga vare sig Magdalena Andersson eller Mikael Damberg under den tid då de var finansministrar att genomföra det Mathias Tegnér vill.Regeringen tar verkligen arbetet mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt på allvar. Man kan jobba på olika sätt, och i förra interpellationsdebatten i ämnet nämnde jag en del av det vi gör i såväl Sverige som EU.Den förra regeringen tillsatte ett antal bra utredningar, och jag ser fram emot att ta del av dem. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och om en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det här är två exempel på bra utredningar.Mycket pågår här och nu på Finansdepartementet och Skatteverket och framför allt på EU-nivå. I den förra debatten i ämnet sa jag att detta är en fråga som Sverige prioriterar under ordförandeskapet och som jag driver på Ekofin och kommer att fortsätta att driva. Varför är detta viktigt? Jo, för att alla måste bidra till våra gemensamma uppgifter på ett rättvist sätt, och om vissa använder kreativa upplägg, fuskar eller luras för att betala lägre skatt kommer andra att behöva betala högre skatt. Det är därför vi är mycket engagerade i frågan på både svensk nivå och EU-nivå."}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Svantesson för svaret.Bakgrunden till den här interpellationen är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år. Därför har jag tidigare interpellerat till finansministern om vilka andra åtgärder som regeringen avser att vidta.Exitskatteutredningen tillsattes alltså, för den som inte har koll, för att undersöka möjligheten att täppa till ett hål i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. I praktiken handlar det om ägare av framgångsrika företag värderade till 10 miljoner eller mer som vill sälja bolaget och flytta - och gärna göra det utan att betala skatt på reavinsten.Historiskt sett har det funnit enighet om att den typen av transaktioner ska beskattas i Sverige. Riksdagen var enig 1983, när tioårsregeln infördes. Finansministerns moderata företrädare Anders Borg drev igenom förändringar av tioårsregeln för ett decennium sedan, när det visade sig att den inte fungerade eller hade problem.Det som jag uppfattar som anmärkningsvärt i dag är att regeringen trots att man vet att tioårsregeln har kraftiga problem väljer att inte göra något åt det.Både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar, att det finns hål i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar.I den förra interpellationsdebatten berättade finansministern att regeringen tar arbetet med skatteflykt på allvar och att man exempelvis arbetar med det som kallas Dac, vilket är ett administrativt samarbete och informationsutbyte på skatteområdet drivet av EU. Det här är viktigt och bra. Men man kan inte hantera problemen med den nuvarande tioårsregeln genom att arbeta med Dac-reglerna, och det vet finansministern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare förklarade finansministern att regeringen arbetar med att uppdatera skatteavtal. Det är också viktigt och bra.Men om regeringen inte lyckas uppdatera alla skatteavtal med alla länder, vilket är omöjligt, kan inte heller uppdateringar av skatteavtal stoppa denna typ av aggressiv skatteplanering. Det vet finansministern.Det enda sättet att täppa till detta hål är att utreda nya skatteregler. Men denna utredning har finansministern valt att stoppa - eller som Dagens industri uttryckte det: skrota i all tysthet.Den typ av regler som utreddes i den så kallade exitskatteutredningen är inte särskilt konstiga. I många länder - Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada - finns denna typ av särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar ur landet.Därför kvarstår min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned utredningen, vad tänker ni göra för att täppa till detta hål i regelverket? Är finansministerns bedyranden att regeringen tar kampen mot skatteflykt bara en läpparnas bekännelse? Ni är ju inte beredda att ge Skatteverket nya direktiv, och ni har lagt ned utredningen. Vad vill regeringen göra?Eller är aggressiv skatteplanering inget problem för Sveriges högerkonservativa regering?"}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Svantesson för svaret.Bakgrunden till den här interpellationen är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år. Därför har jag tidigare interpellerat till finansministern om vilka andra åtgärder som regeringen avser att vidta.Exitskatteutredningen tillsattes alltså, för den som inte har koll, för att undersöka möjligheten att täppa till ett hål i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. I praktiken handlar det om ägare av framgångsrika företag värderade till 10 miljoner eller mer som vill sälja bolaget och flytta - och gärna göra det utan att betala skatt på reavinsten.Historiskt sett har det funnit enighet om att den typen av transaktioner ska beskattas i Sverige. Riksdagen var enig 1983, när tioårsregeln infördes. Finansministerns moderata företrädare Anders Borg drev igenom förändringar av tioårsregeln för ett decennium sedan, när det visade sig att den inte fungerade eller hade problem.Det som jag uppfattar som anmärkningsvärt i dag är att regeringen trots att man vet att tioårsregeln har kraftiga problem väljer att inte göra något åt det.Både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar, att det finns hål i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar.I den förra interpellationsdebatten berättade finansministern att regeringen tar arbetet med skatteflykt på allvar och att man exempelvis arbetar med det som kallas Dac, vilket är ett administrativt samarbete och informationsutbyte på skatteområdet drivet av EU. Det här är viktigt och bra. Men man kan inte hantera problemen med den nuvarande tioårsregeln genom att arbeta med Dac-reglerna, och det vet finansministern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare förklarade finansministern att regeringen arbetar med att uppdatera skatteavtal. Det är också viktigt och bra.Men om regeringen inte lyckas uppdatera alla skatteavtal med alla länder, vilket är omöjligt, kan inte heller uppdateringar av skatteavtal stoppa denna typ av aggressiv skatteplanering. Det vet finansministern.Det enda sättet att täppa till detta hål är att utreda nya skatteregler. Men denna utredning har finansministern valt att stoppa - eller som Dagens industri uttryckte det: skrota i all tysthet.Den typ av regler som utreddes i den så kallade exitskatteutredningen är inte särskilt konstiga. I många länder - Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada - finns denna typ av särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar ur landet.Därför kvarstår min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned utredningen, vad tänker ni göra för att täppa till detta hål i regelverket? Är finansministerns bedyranden att regeringen tar kampen mot skatteflykt bara en läpparnas bekännelse? Ni är ju inte beredda att ge Skatteverket nya direktiv, och ni har lagt ned utredningen. Vad vill regeringen göra?Eller är aggressiv skatteplanering inget problem för Sveriges högerkonservativa regering?"}
+{"question":"Kommer regeringen ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"har frågat mig om regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra skatteflykt kring tioårsregeln eller om jag och regeringen avser att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt.Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet och ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Två frågor som är aktuella är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att skalbolag missbrukas för skatteändamål. Därtill prioriteras att stärka det administrativa samarbetet på skatteområdet.Under 2018 remitterade den dåvarande regeringen Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning. Remissinstanserna lämnade synpunkter som visade på reella problem med förslagets utformning.Det finns för närvarande inte något regeringsuppdrag till Skatteverket om att inkomma med ett nytt förslag på regelförändringar för att förbättra tioårsregelns funktion. Frågan om en reformering av tioårsregeln bereds fortsatt inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt?","answer":"har frågat mig om regeringen kommer att ge Skatteverket i uppdrag att återkomma med förslag på regelförändringar för att förhindra skatteflykt kring tioårsregeln eller om jag och regeringen avser att bereda frågan på relevant departement för att förhindra denna typ av skatteflykt.Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet och ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Två frågor som är aktuella är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att skalbolag missbrukas för skatteändamål. Därtill prioriteras att stärka det administrativa samarbetet på skatteområdet.Under 2018 remitterade den dåvarande regeringen Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning. Remissinstanserna lämnade synpunkter som visade på reella problem med förslagets utformning.Det finns för närvarande inte något regeringsuppdrag till Skatteverket om att inkomma med ett nytt förslag på regelförändringar för att förbättra tioårsregelns funktion. Frågan om en reformering av tioårsregeln bereds fortsatt inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag får ta tillfället i akt att tacka Lawen Redar för att vi återigen har fått möjlighet att debattera detta i kammaren. Det är viktigt att återkommande lyfta den här frågan och vikten av den. Det är också fint att vi är så många partier som står bakom principen och jobbar för den.Jag håller inte med om bilden att det inte görs någonting. Jag är glad över att ledamoten i sitt slutanförande lyfter fram att det gjordes ändringar i regleringsbreven i januari 2023, för precis så var det. Det var i januari 2023 som regleringsbreven rensades från diverse politisk styrning efter att vi hade fått arbeta med dem från oktober och framåt. Det gläder mig alltså. Jag tänker att Lawen Redar då ändå kan se att någonting har skett, även om jag hör ledamotens oro och frustration över att vi till synes inte gör tillräckligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen jag vill vara väldigt tydlig med att säga att jag tar ledamotens oro till mig. Jag kommer att stå upp för denna princip. Den är viktig och central för den kulturpolitik som regeringen för och kommer att fortsätta föra under den här mandatperioden.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Jag får ta tillfället i akt att tacka Lawen Redar för att vi återigen har fått möjlighet att debattera detta i kammaren. Det är viktigt att återkommande lyfta den här frågan och vikten av den. Det är också fint att vi är så många partier som står bakom principen och jobbar för den.Jag håller inte med om bilden att det inte görs någonting. Jag är glad över att ledamoten i sitt slutanförande lyfter fram att det gjordes ändringar i regleringsbreven i januari 2023, för precis så var det. Det var i januari 2023 som regleringsbreven rensades från diverse politisk styrning efter att vi hade fått arbeta med dem från oktober och framåt. Det gläder mig alltså. Jag tänker att Lawen Redar då ändå kan se att någonting har skett, även om jag hör ledamotens oro och frustration över att vi till synes inte gör tillräckligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen jag vill vara väldigt tydlig med att säga att jag tar ledamotens oro till mig. Jag kommer att stå upp för denna princip. Den är viktig och central för den kulturpolitik som regeringen för och kommer att fortsätta föra under den här mandatperioden.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Jag får ta tillfället i akt att tacka Lawen Redar för att vi återigen har fått möjlighet att debattera detta i kammaren. Det är viktigt att återkommande lyfta den här frågan och vikten av den. Det är också fint att vi är så många partier som står bakom principen och jobbar för den.Jag håller inte med om bilden att det inte görs någonting. Jag är glad över att ledamoten i sitt slutanförande lyfter fram att det gjordes ändringar i regleringsbreven i januari 2023, för precis så var det. Det var i januari 2023 som regleringsbreven rensades från diverse politisk styrning efter att vi hade fått arbeta med dem från oktober och framåt. Det gläder mig alltså. Jag tänker att Lawen Redar då ändå kan se att någonting har skett, även om jag hör ledamotens oro och frustration över att vi till synes inte gör tillräckligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen jag vill vara väldigt tydlig med att säga att jag tar ledamotens oro till mig. Jag kommer att stå upp för denna princip. Den är viktig och central för den kulturpolitik som regeringen för och kommer att fortsätta föra under den här mandatperioden.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Nu lever vi inte i förra mandatperioden; den är förbi.De ändringar som skedde i regleringsbreven skedde i januari 2023 - bara så att det blir rätt. Men beställningen gjordes av en socialdemokratiskt ledd regering. De demokratifrämjande åtgärderna kom in i skrivningarna till myndigheterna. Det var felaktigt, och det ändrades omgående efter en bra debatt. Jag satt i kulturutskottet förra mandatperioden och vet mycket väl att vi tog åt oss av den kritik som framfördes till oss.Vi har dock inte samverkat med ett kulturellt instrumentellt parti som Sverigedemokraterna. Det gör kulturministern. Det är efter hennes styre i fyra år som man ska summera överträdelserna. Jag kan konstatera att vi riskerar att få se överträdelser i olika delar av landet. Senast såg jag det i Gävleborg, och jag förfasades över hur museichefen och hans personal hade det. De hade till och med ställt frågan till ledningen om de skulle börja anpassa utställningarna efter det politiska styret. Så ser det ut, kulturminister Parisa Liljestrand, och det är allvarligt. De exempel vi debatterade förra mandatperioden handlade om Sölvesborg, Norrköping och personal- och förvaltningsstyrningen i flera skånska kommuner. Det gjordes överträdelser av tidigare förvaltningsrättsliga principer, vilket var allvarligt.Men i dag handlar politiken om vad kulturministern avser att göra för att stärka principen om armlängds avstånd på nationell, regional och kommunal nivå? Hittills har det inte kommit ett enda förslag för att stärka principen på alla dessa nivåer.Jag ser fram emot att ta del av dem, men än har inget lagts på riksdagens bord - även om man i förra debatten lovade att detta skyndsamt skulle göras.Jag hoppas att vi kommer att se ett stärkt oberoende för de tjänstemän som jobbar med kulturpolitiska frågor, och jag hoppas se politisk aktivitet för att principen om armlängds avstånd ska efterlevas på alla nivåer i vårt land."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Nu lever vi inte i förra mandatperioden; den är förbi.De ändringar som skedde i regleringsbreven skedde i januari 2023 - bara så att det blir rätt. Men beställningen gjordes av en socialdemokratiskt ledd regering. De demokratifrämjande åtgärderna kom in i skrivningarna till myndigheterna. Det var felaktigt, och det ändrades omgående efter en bra debatt. Jag satt i kulturutskottet förra mandatperioden och vet mycket väl att vi tog åt oss av den kritik som framfördes till oss.Vi har dock inte samverkat med ett kulturellt instrumentellt parti som Sverigedemokraterna. Det gör kulturministern. Det är efter hennes styre i fyra år som man ska summera överträdelserna. Jag kan konstatera att vi riskerar att få se överträdelser i olika delar av landet. Senast såg jag det i Gävleborg, och jag förfasades över hur museichefen och hans personal hade det. De hade till och med ställt frågan till ledningen om de skulle börja anpassa utställningarna efter det politiska styret. Så ser det ut, kulturminister Parisa Liljestrand, och det är allvarligt. De exempel vi debatterade förra mandatperioden handlade om Sölvesborg, Norrköping och personal- och förvaltningsstyrningen i flera skånska kommuner. Det gjordes överträdelser av tidigare förvaltningsrättsliga principer, vilket var allvarligt.Men i dag handlar politiken om vad kulturministern avser att göra för att stärka principen om armlängds avstånd på nationell, regional och kommunal nivå? Hittills har det inte kommit ett enda förslag för att stärka principen på alla dessa nivåer.Jag ser fram emot att ta del av dem, men än har inget lagts på riksdagens bord - även om man i förra debatten lovade att detta skyndsamt skulle göras.Jag hoppas att vi kommer att se ett stärkt oberoende för de tjänstemän som jobbar med kulturpolitiska frågor, och jag hoppas se politisk aktivitet för att principen om armlängds avstånd ska efterlevas på alla nivåer i vårt land."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Nu lever vi inte i förra mandatperioden; den är förbi.De ändringar som skedde i regleringsbreven skedde i januari 2023 - bara så att det blir rätt. Men beställningen gjordes av en socialdemokratiskt ledd regering. De demokratifrämjande åtgärderna kom in i skrivningarna till myndigheterna. Det var felaktigt, och det ändrades omgående efter en bra debatt. Jag satt i kulturutskottet förra mandatperioden och vet mycket väl att vi tog åt oss av den kritik som framfördes till oss.Vi har dock inte samverkat med ett kulturellt instrumentellt parti som Sverigedemokraterna. Det gör kulturministern. Det är efter hennes styre i fyra år som man ska summera överträdelserna. Jag kan konstatera att vi riskerar att få se överträdelser i olika delar av landet. Senast såg jag det i Gävleborg, och jag förfasades över hur museichefen och hans personal hade det. De hade till och med ställt frågan till ledningen om de skulle börja anpassa utställningarna efter det politiska styret. Så ser det ut, kulturminister Parisa Liljestrand, och det är allvarligt. De exempel vi debatterade förra mandatperioden handlade om Sölvesborg, Norrköping och personal- och förvaltningsstyrningen i flera skånska kommuner. Det gjordes överträdelser av tidigare förvaltningsrättsliga principer, vilket var allvarligt.Men i dag handlar politiken om vad kulturministern avser att göra för att stärka principen om armlängds avstånd på nationell, regional och kommunal nivå? Hittills har det inte kommit ett enda förslag för att stärka principen på alla dessa nivåer.Jag ser fram emot att ta del av dem, men än har inget lagts på riksdagens bord - även om man i förra debatten lovade att detta skyndsamt skulle göras.Jag hoppas att vi kommer att se ett stärkt oberoende för de tjänstemän som jobbar med kulturpolitiska frågor, och jag hoppas se politisk aktivitet för att principen om armlängds avstånd ska efterlevas på alla nivåer i vårt land."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Det är intressant. Ledamoten Lindberg säger att regeringen har ansvar för hela sitt regeringsunderlag, och ledamoten Redar säger att de inte samarbetar med partier som inskränker kulturens frihet.Vad pysslade då regeringen med under förra mandatperioden? Det var precis detta man kritiserade i analysen Så fri är konsten. Det var dåvarande kulturminister Amanda Lind som hade hand om dessa frågor i den S-ledda regeringen. Jag har stor förståelse för att vi debatterar detta i dag, men jag funderar på hur det kommer sig att vi debatterar detta just nu och varför det inte var intressant för Socialdemokraterna att diskutera detta under förra mandatperioden när de ledde en regering med en kulturminister som just ägnade sig åt att styra genom regleringsbreven. Då var det ganska tyst från er. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är fantastiskt med alla fina kommunala och regionala exempel. Dessa ska vi givetvis främja och sprida, för det är alltid bra med goda exempel. Kommuner och regioner är autonoma, och det ska de fortsätta att vara. Men vi måste lära av varandra och sprida goda exempel på hur man kan jobba. Här är exemplet som lyftes fram ett alldeles utmärkt sådant."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Det är intressant. Ledamoten Lindberg säger att regeringen har ansvar för hela sitt regeringsunderlag, och ledamoten Redar säger att de inte samarbetar med partier som inskränker kulturens frihet.Vad pysslade då regeringen med under förra mandatperioden? Det var precis detta man kritiserade i analysen Så fri är konsten. Det var dåvarande kulturminister Amanda Lind som hade hand om dessa frågor i den S-ledda regeringen. Jag har stor förståelse för att vi debatterar detta i dag, men jag funderar på hur det kommer sig att vi debatterar detta just nu och varför det inte var intressant för Socialdemokraterna att diskutera detta under förra mandatperioden när de ledde en regering med en kulturminister som just ägnade sig åt att styra genom regleringsbreven. Då var det ganska tyst från er. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är fantastiskt med alla fina kommunala och regionala exempel. Dessa ska vi givetvis främja och sprida, för det är alltid bra med goda exempel. Kommuner och regioner är autonoma, och det ska de fortsätta att vara. Men vi måste lära av varandra och sprida goda exempel på hur man kan jobba. Här är exemplet som lyftes fram ett alldeles utmärkt sådant."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Det är intressant. Ledamoten Lindberg säger att regeringen har ansvar för hela sitt regeringsunderlag, och ledamoten Redar säger att de inte samarbetar med partier som inskränker kulturens frihet.Vad pysslade då regeringen med under förra mandatperioden? Det var precis detta man kritiserade i analysen Så fri är konsten. Det var dåvarande kulturminister Amanda Lind som hade hand om dessa frågor i den S-ledda regeringen. Jag har stor förståelse för att vi debatterar detta i dag, men jag funderar på hur det kommer sig att vi debatterar detta just nu och varför det inte var intressant för Socialdemokraterna att diskutera detta under förra mandatperioden när de ledde en regering med en kulturminister som just ägnade sig åt att styra genom regleringsbreven. Då var det ganska tyst från er. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är fantastiskt med alla fina kommunala och regionala exempel. Dessa ska vi givetvis främja och sprida, för det är alltid bra med goda exempel. Kommuner och regioner är autonoma, och det ska de fortsätta att vara. Men vi måste lära av varandra och sprida goda exempel på hur man kan jobba. Här är exemplet som lyftes fram ett alldeles utmärkt sådant."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag kan inte nog understryka vikten av principen om armlängds avstånd och hur viktigt det är att vi alla står upp för den och agerar mot aktörer, politiska eller ej, som försöker inskränka den. Vilken konst som ska visas på ett museum avgörs av professionen, alltså av de skickliga och kunniga medarbetarna - det hoppas jag att vi är överens om. Det gäller inte minst på vårt fantastiska länsmuseum i Gävleborg. Dessa konstnärliga överväganden kan inte göras av ett länsmuseums politiskt tillsatta styrelse.Kulturen ska vara fri. Det är då och bara då som den väcker tankar, manar till samtal och låter åsikter komma till uttryck. Det är en avgörande faktor för en välfungerande demokrati. Kulturen ska tillåtas vara ifrågasättande och aldrig en pålitlig bundsförvant till den rådande makten i samhället.Låt mig kommentera ministerns svar på mitt tidigare inlägg. Regeringen har givetvis ett ansvar för hela sitt regeringsunderlag. Jag och många med mig, inte minst i mitt hemlän Gävleborg, förväntar oss att kulturministern tar avstånd från Sverigedemokraternas agerande på länsmuseet i Gävleborg och att ministern agerar med faktiskt handlande och inte bara ord bakom stängda dörrar för att säkerställa att samtliga i ministerns regeringsunderlag, eller som statsministern brukar uttrycka det \"på vår sida av politiken\", står upp för den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd.När får vi höra kulturministern ta avstånd från Sverigedemokraternas agerande?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag kan inte nog understryka vikten av principen om armlängds avstånd och hur viktigt det är att vi alla står upp för den och agerar mot aktörer, politiska eller ej, som försöker inskränka den. Vilken konst som ska visas på ett museum avgörs av professionen, alltså av de skickliga och kunniga medarbetarna - det hoppas jag att vi är överens om. Det gäller inte minst på vårt fantastiska länsmuseum i Gävleborg. Dessa konstnärliga överväganden kan inte göras av ett länsmuseums politiskt tillsatta styrelse.Kulturen ska vara fri. Det är då och bara då som den väcker tankar, manar till samtal och låter åsikter komma till uttryck. Det är en avgörande faktor för en välfungerande demokrati. Kulturen ska tillåtas vara ifrågasättande och aldrig en pålitlig bundsförvant till den rådande makten i samhället.Låt mig kommentera ministerns svar på mitt tidigare inlägg. Regeringen har givetvis ett ansvar för hela sitt regeringsunderlag. Jag och många med mig, inte minst i mitt hemlän Gävleborg, förväntar oss att kulturministern tar avstånd från Sverigedemokraternas agerande på länsmuseet i Gävleborg och att ministern agerar med faktiskt handlande och inte bara ord bakom stängda dörrar för att säkerställa att samtliga i ministerns regeringsunderlag, eller som statsministern brukar uttrycka det \"på vår sida av politiken\", står upp för den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd.När får vi höra kulturministern ta avstånd från Sverigedemokraternas agerande?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag kan inte nog understryka vikten av principen om armlängds avstånd och hur viktigt det är att vi alla står upp för den och agerar mot aktörer, politiska eller ej, som försöker inskränka den. Vilken konst som ska visas på ett museum avgörs av professionen, alltså av de skickliga och kunniga medarbetarna - det hoppas jag att vi är överens om. Det gäller inte minst på vårt fantastiska länsmuseum i Gävleborg. Dessa konstnärliga överväganden kan inte göras av ett länsmuseums politiskt tillsatta styrelse.Kulturen ska vara fri. Det är då och bara då som den väcker tankar, manar till samtal och låter åsikter komma till uttryck. Det är en avgörande faktor för en välfungerande demokrati. Kulturen ska tillåtas vara ifrågasättande och aldrig en pålitlig bundsförvant till den rådande makten i samhället.Låt mig kommentera ministerns svar på mitt tidigare inlägg. Regeringen har givetvis ett ansvar för hela sitt regeringsunderlag. Jag och många med mig, inte minst i mitt hemlän Gävleborg, förväntar oss att kulturministern tar avstånd från Sverigedemokraternas agerande på länsmuseet i Gävleborg och att ministern agerar med faktiskt handlande och inte bara ord bakom stängda dörrar för att säkerställa att samtliga i ministerns regeringsunderlag, eller som statsministern brukar uttrycka det \"på vår sida av politiken\", står upp för den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd.När får vi höra kulturministern ta avstånd från Sverigedemokraternas agerande?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag känner inte bara oro; jag känner att en normförskjutning sker på lokal och regional nivå av det samarbetsparti som kulturministern just nu samverkar med.Jag är inte intresserad av de samtal som äger rum partierna emellan; jag är intresserad av vad som kommer att ske i vårt land under åren då kulturminister Parisa Liljestrand styr kulturpolitiken.Man refererar till regeringsförklaringen och till Tidöavtalet, men ändå samverkar man med ett parti som där det styr på kommunal och regional nivå överträder just denna princip. Det innebär en inskränkning av konstnärlig frihet och av de demokratiska värderingar som jag menar att Sverige tydligt måste stå upp för, inte minst i ett Europa som går åt ett alltmer auktoritärt håll och där ett fascistiskt krig breder ut sig. Därför blir dessa frågor så otroligt angelägna. Låt mig också tillrättavisa kulturministern. Ja, det fördes en livlig debatt förra mandatperioden - med rätta - och den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till att få klarlagt hur det står till med den konstnärliga friheten i vårt land. När Myndigheten för kulturanalys gjort klart rapporten sa riksdagen att man måste ändra i regleringsbreven och vidta åtgärder på kommunal och regional nivå. Det är inte en moderatledd regering som har ändrat skrivningarna i regleringsbreven, utan det gjordes på initiativ av den socialdemokratiskt ledda regeringen i januari 2022. Om kulturminister Parisa Liljestrand vill följa vårt exempel är det positivt, men frågan kvarstår: Vad avser man att göra på kommunal och regional nivå för att understödja principens hållbarhet?Låt mig ta upp några saker man kan göra som kulturminister. Man kan villkora kulturstödet till kommuner och regioner som överträder principen om armlängds avstånd. I rapporten fanns också rekommendationer om att göra utbildningsinsatser och ge kunskapsstöd utan att inskränka kommuners och regioners självstyre. Det finns också möjlighet att ta initiativ för att stärka oberoende tjänstemäns roll så att de kan genomföra sitt arbete yrkesetiskt och principiellt. Det handlar också om att markera att denna princip ska gälla i hela landet.Det finns politiker och politiska partier som agerar för att detta ska ske på kommunal nivå. Ett exempel är det som sker i Lund. Det lokala konstutskott som tidigare hade sista ordet vid konstköp avskaffas nu på initiativ av bland andra socialdemokratiska företrädare. Man vill överlåta uppgiften till oberoende tjänstemän i syfte att just stärka principen om armlängds avstånd på kommunal nivå.De politiker och politiska partier som frånträder och överträder principen om armlängds avstånd har i sin ideologi att de vill styra konstens innehåll och gör det också varhelst de innehar makt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur kommer det sig att kulturminister Parisa Liljestrand inte markerar mot en samarbetspartner på nationell nivå som uttrycker att man ska kunna stoppa kulturell verksamhet?Vi samverkar inte med aktörer som gör så. Vi lämnar inte över makten till dem på kommunal och regional nivå heller.I denna debatt har man åter utlovat att man kommer att vidta åtgärder. Några förslag har dock inte lämnats, men jag inväntar intresserat kommande förslag till riksdagen. Hittills har de lyst med sin frånvaro."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag känner inte bara oro; jag känner att en normförskjutning sker på lokal och regional nivå av det samarbetsparti som kulturministern just nu samverkar med.Jag är inte intresserad av de samtal som äger rum partierna emellan; jag är intresserad av vad som kommer att ske i vårt land under åren då kulturminister Parisa Liljestrand styr kulturpolitiken.Man refererar till regeringsförklaringen och till Tidöavtalet, men ändå samverkar man med ett parti som där det styr på kommunal och regional nivå överträder just denna princip. Det innebär en inskränkning av konstnärlig frihet och av de demokratiska värderingar som jag menar att Sverige tydligt måste stå upp för, inte minst i ett Europa som går åt ett alltmer auktoritärt håll och där ett fascistiskt krig breder ut sig. Därför blir dessa frågor så otroligt angelägna. Låt mig också tillrättavisa kulturministern. Ja, det fördes en livlig debatt förra mandatperioden - med rätta - och den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till att få klarlagt hur det står till med den konstnärliga friheten i vårt land. När Myndigheten för kulturanalys gjort klart rapporten sa riksdagen att man måste ändra i regleringsbreven och vidta åtgärder på kommunal och regional nivå. Det är inte en moderatledd regering som har ändrat skrivningarna i regleringsbreven, utan det gjordes på initiativ av den socialdemokratiskt ledda regeringen i januari 2022. Om kulturminister Parisa Liljestrand vill följa vårt exempel är det positivt, men frågan kvarstår: Vad avser man att göra på kommunal och regional nivå för att understödja principens hållbarhet?Låt mig ta upp några saker man kan göra som kulturminister. Man kan villkora kulturstödet till kommuner och regioner som överträder principen om armlängds avstånd. I rapporten fanns också rekommendationer om att göra utbildningsinsatser och ge kunskapsstöd utan att inskränka kommuners och regioners självstyre. Det finns också möjlighet att ta initiativ för att stärka oberoende tjänstemäns roll så att de kan genomföra sitt arbete yrkesetiskt och principiellt. Det handlar också om att markera att denna princip ska gälla i hela landet.Det finns politiker och politiska partier som agerar för att detta ska ske på kommunal nivå. Ett exempel är det som sker i Lund. Det lokala konstutskott som tidigare hade sista ordet vid konstköp avskaffas nu på initiativ av bland andra socialdemokratiska företrädare. Man vill överlåta uppgiften till oberoende tjänstemän i syfte att just stärka principen om armlängds avstånd på kommunal nivå.De politiker och politiska partier som frånträder och överträder principen om armlängds avstånd har i sin ideologi att de vill styra konstens innehåll och gör det också varhelst de innehar makt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur kommer det sig att kulturminister Parisa Liljestrand inte markerar mot en samarbetspartner på nationell nivå som uttrycker att man ska kunna stoppa kulturell verksamhet?Vi samverkar inte med aktörer som gör så. Vi lämnar inte över makten till dem på kommunal och regional nivå heller.I denna debatt har man åter utlovat att man kommer att vidta åtgärder. Några förslag har dock inte lämnats, men jag inväntar intresserat kommande förslag till riksdagen. Hittills har de lyst med sin frånvaro."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag känner inte bara oro; jag känner att en normförskjutning sker på lokal och regional nivå av det samarbetsparti som kulturministern just nu samverkar med.Jag är inte intresserad av de samtal som äger rum partierna emellan; jag är intresserad av vad som kommer att ske i vårt land under åren då kulturminister Parisa Liljestrand styr kulturpolitiken.Man refererar till regeringsförklaringen och till Tidöavtalet, men ändå samverkar man med ett parti som där det styr på kommunal och regional nivå överträder just denna princip. Det innebär en inskränkning av konstnärlig frihet och av de demokratiska värderingar som jag menar att Sverige tydligt måste stå upp för, inte minst i ett Europa som går åt ett alltmer auktoritärt håll och där ett fascistiskt krig breder ut sig. Därför blir dessa frågor så otroligt angelägna. Låt mig också tillrättavisa kulturministern. Ja, det fördes en livlig debatt förra mandatperioden - med rätta - och den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till att få klarlagt hur det står till med den konstnärliga friheten i vårt land. När Myndigheten för kulturanalys gjort klart rapporten sa riksdagen att man måste ändra i regleringsbreven och vidta åtgärder på kommunal och regional nivå. Det är inte en moderatledd regering som har ändrat skrivningarna i regleringsbreven, utan det gjordes på initiativ av den socialdemokratiskt ledda regeringen i januari 2022. Om kulturminister Parisa Liljestrand vill följa vårt exempel är det positivt, men frågan kvarstår: Vad avser man att göra på kommunal och regional nivå för att understödja principens hållbarhet?Låt mig ta upp några saker man kan göra som kulturminister. Man kan villkora kulturstödet till kommuner och regioner som överträder principen om armlängds avstånd. I rapporten fanns också rekommendationer om att göra utbildningsinsatser och ge kunskapsstöd utan att inskränka kommuners och regioners självstyre. Det finns också möjlighet att ta initiativ för att stärka oberoende tjänstemäns roll så att de kan genomföra sitt arbete yrkesetiskt och principiellt. Det handlar också om att markera att denna princip ska gälla i hela landet.Det finns politiker och politiska partier som agerar för att detta ska ske på kommunal nivå. Ett exempel är det som sker i Lund. Det lokala konstutskott som tidigare hade sista ordet vid konstköp avskaffas nu på initiativ av bland andra socialdemokratiska företrädare. Man vill överlåta uppgiften till oberoende tjänstemän i syfte att just stärka principen om armlängds avstånd på kommunal nivå.De politiker och politiska partier som frånträder och överträder principen om armlängds avstånd har i sin ideologi att de vill styra konstens innehåll och gör det också varhelst de innehar makt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur kommer det sig att kulturminister Parisa Liljestrand inte markerar mot en samarbetspartner på nationell nivå som uttrycker att man ska kunna stoppa kulturell verksamhet?Vi samverkar inte med aktörer som gör så. Vi lämnar inte över makten till dem på kommunal och regional nivå heller.I denna debatt har man åter utlovat att man kommer att vidta åtgärder. Några förslag har dock inte lämnats, men jag inväntar intresserat kommande förslag till riksdagen. Hittills har de lyst med sin frånvaro."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Låt mig påminna ledamoten Redar om att det faktiskt är den förra regeringen med Socialdemokraterna i spetsen som är den mest kritiserade regeringen genom tiderna för att politisera kulturen, bland annat genom sin styrning i regleringsbreven till kulturella institutioner och myndigheter.Att säga att den här regeringen inte gör någonting är helt enkelt felaktigt. Redan första veckan på jobbet började vi rensa bort politisk styrning. Vi rensar regleringsbrev från sådant som myndigheter har upplevt sig styrda att jobba utifrån och som har begränsat den konstnärliga friheten.Vad gäller partierna i regeringsunderlaget är det som så att alla partier som har undertecknat Tidöavtalet också har ett ansvar att följa det som står däri. Hur vi samarbetar, vad vi säger till varandra som samarbetspartier och hur vi gör upp är ju ingenting som jag redogör för i kammaren, utan det hör till regeringsarbetet och till samarbetet mellan våra fyra partier. Men jag kan försäkra ledamöterna om att precis som jag står här och står upp för konstnärlig frihet och armlängds avstånd är det givet så att alla Tidöpartier bär ett ansvar att leva upp till betydelsen av de orden och de begreppen.Man hävdar att vi inte har gjort någonting, och man väntar på besked om vad vi ska göra härnäst. Då kan jag meddela ledamöterna att vi, alldeles oavsett om styrningsförsöken kommer från vänster eller från höger, kommer att fortsätta jobba för principen om konstnärlig frihet. Vi kommer att fortsätta se till att myndigheterna kan jobba under fri manöver utan politisk styrning. Vi kommer att fortsätta stryka sådant där kulturen anser sig vara inskränkt eller politiskt styrd. Vi kommer också att fortsätta jobba för att regioner och kommuner på ett bättre sätt ska kunna upprätthålla principen om armlängds avstånd.Jag kan glädja ledamöterna med att jag kommer att träffa företrädare för bland annat DIK i morgon. Då kommer vi att få möjlighet att prata närmare med varandra om deras oro. Den tar jag naturligtvis till mig.Det är också viktigt för regeringen att här i kammaren men också gentemot de organisationer som uttrycker oro visa på att det här är kompromisslöst. Det kommer jag att stå här i kammaren och säga även om Lawen Redar inte tycker att det är tillräckligt. För mig är det kompromisslöst, och jag ser fram emot samtalen med de parter som visat oro. Framför allt ser jag fram emot att jobba för begreppen konstnärlig frihet och armlängds avstånd under den här mandatperioden, alldeles oavsett från vilket håll hoten om inskränkning kommer."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Låt mig påminna ledamoten Redar om att det faktiskt är den förra regeringen med Socialdemokraterna i spetsen som är den mest kritiserade regeringen genom tiderna för att politisera kulturen, bland annat genom sin styrning i regleringsbreven till kulturella institutioner och myndigheter.Att säga att den här regeringen inte gör någonting är helt enkelt felaktigt. Redan första veckan på jobbet började vi rensa bort politisk styrning. Vi rensar regleringsbrev från sådant som myndigheter har upplevt sig styrda att jobba utifrån och som har begränsat den konstnärliga friheten.Vad gäller partierna i regeringsunderlaget är det som så att alla partier som har undertecknat Tidöavtalet också har ett ansvar att följa det som står däri. Hur vi samarbetar, vad vi säger till varandra som samarbetspartier och hur vi gör upp är ju ingenting som jag redogör för i kammaren, utan det hör till regeringsarbetet och till samarbetet mellan våra fyra partier. Men jag kan försäkra ledamöterna om att precis som jag står här och står upp för konstnärlig frihet och armlängds avstånd är det givet så att alla Tidöpartier bär ett ansvar att leva upp till betydelsen av de orden och de begreppen.Man hävdar att vi inte har gjort någonting, och man väntar på besked om vad vi ska göra härnäst. Då kan jag meddela ledamöterna att vi, alldeles oavsett om styrningsförsöken kommer från vänster eller från höger, kommer att fortsätta jobba för principen om konstnärlig frihet. Vi kommer att fortsätta se till att myndigheterna kan jobba under fri manöver utan politisk styrning. Vi kommer att fortsätta stryka sådant där kulturen anser sig vara inskränkt eller politiskt styrd. Vi kommer också att fortsätta jobba för att regioner och kommuner på ett bättre sätt ska kunna upprätthålla principen om armlängds avstånd.Jag kan glädja ledamöterna med att jag kommer att träffa företrädare för bland annat DIK i morgon. Då kommer vi att få möjlighet att prata närmare med varandra om deras oro. Den tar jag naturligtvis till mig.Det är också viktigt för regeringen att här i kammaren men också gentemot de organisationer som uttrycker oro visa på att det här är kompromisslöst. Det kommer jag att stå här i kammaren och säga även om Lawen Redar inte tycker att det är tillräckligt. För mig är det kompromisslöst, och jag ser fram emot samtalen med de parter som visat oro. Framför allt ser jag fram emot att jobba för begreppen konstnärlig frihet och armlängds avstånd under den här mandatperioden, alldeles oavsett från vilket håll hoten om inskränkning kommer."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Låt mig påminna ledamoten Redar om att det faktiskt är den förra regeringen med Socialdemokraterna i spetsen som är den mest kritiserade regeringen genom tiderna för att politisera kulturen, bland annat genom sin styrning i regleringsbreven till kulturella institutioner och myndigheter.Att säga att den här regeringen inte gör någonting är helt enkelt felaktigt. Redan första veckan på jobbet började vi rensa bort politisk styrning. Vi rensar regleringsbrev från sådant som myndigheter har upplevt sig styrda att jobba utifrån och som har begränsat den konstnärliga friheten.Vad gäller partierna i regeringsunderlaget är det som så att alla partier som har undertecknat Tidöavtalet också har ett ansvar att följa det som står däri. Hur vi samarbetar, vad vi säger till varandra som samarbetspartier och hur vi gör upp är ju ingenting som jag redogör för i kammaren, utan det hör till regeringsarbetet och till samarbetet mellan våra fyra partier. Men jag kan försäkra ledamöterna om att precis som jag står här och står upp för konstnärlig frihet och armlängds avstånd är det givet så att alla Tidöpartier bär ett ansvar att leva upp till betydelsen av de orden och de begreppen.Man hävdar att vi inte har gjort någonting, och man väntar på besked om vad vi ska göra härnäst. Då kan jag meddela ledamöterna att vi, alldeles oavsett om styrningsförsöken kommer från vänster eller från höger, kommer att fortsätta jobba för principen om konstnärlig frihet. Vi kommer att fortsätta se till att myndigheterna kan jobba under fri manöver utan politisk styrning. Vi kommer att fortsätta stryka sådant där kulturen anser sig vara inskränkt eller politiskt styrd. Vi kommer också att fortsätta jobba för att regioner och kommuner på ett b��ttre sätt ska kunna upprätthålla principen om armlängds avstånd.Jag kan glädja ledamöterna med att jag kommer att träffa företrädare för bland annat DIK i morgon. Då kommer vi att få möjlighet att prata närmare med varandra om deras oro. Den tar jag naturligtvis till mig.Det är också viktigt för regeringen att här i kammaren men också gentemot de organisationer som uttrycker oro visa på att det här är kompromisslöst. Det kommer jag att stå här i kammaren och säga även om Lawen Redar inte tycker att det är tillräckligt. För mig är det kompromisslöst, och jag ser fram emot samtalen med de parter som visat oro. Framför allt ser jag fram emot att jobba för begreppen konstnärlig frihet och armlängds avstånd under den här mandatperioden, alldeles oavsett från vilket håll hoten om inskränkning kommer."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Tack, Lawen Redar, för en viktig interpellation!Principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur har under lång tid burits upp av en bred politisk enighet här i Sverige.Som riksdagsledamot från Gävleborg vill jag lyfta händelserna vid vårt länsmuseum.På Länsmuseet Gävleborg tog Sverigedemokraterna över ordförandeposten efter valet. Det har numera ändrats, men i anslutning till detta kom principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur verkligen att aktualiseras.Gävleborg är den enda regionen i Sverige där Sverigedemokraterna sitter i regionledningen. Den tidigare tilltänkte sverigedemokratiske ordföranden för länsmuseet gjorde uttalanden om att han som ordförande tänkte styra över innehållet i museets utställningar och att det är den politiskt tillsatte ordförandens uppgift att ha åsikter om museets verksamhet - vilka utställningar som får visas, vilka tavlor som får hängas och vilken konst som får köpas in.För några veckor sedan besökte vi museet för att träffa delar av personalen där och bilda oss en uppfattning om vad det är som händer.De här uttalandena har givetvis väckt oro och frågor såväl hos anställda på museet som hos allmänheten om Sverigedemokraterna planerar att ge sig på och förhindra museets fria kulturella arbete och innehåll. Det innebär en inskränkning av den konstnärliga friheten.Jag ställde tidigare en skriftlig fråga till ministern i just det här ärendet. Ministerns svar bekräftade det jag redan trodde mig veta, nämligen att kulturministern är lika besjälad som jag själv av att värna principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur. Tyvärr innehåller ministerns svar inte någonting mer än vackra ord - inga konkreta förslag eller reaktioner på den utveckling vi nu ser. I sitt svar på min skriftliga fråga i det här ärendet skriver ministern följande: \"Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet.\"Svaret innebär alltså att regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om och har skrivit under på att principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken ska upprätthållas? Jag har svårt att se hur jag kan tolka ministerns svar på något annat sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är klart intressant, fru talman, eftersom den aktuelle tilltänkte ordföranden för Länsmuseet Gävleborg även är ledamot av Sveriges riksdag och en del av det regeringsunderlag som undertecknat ett avtal med regeringen om att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas. Här bryter ju Sverigedemokraterna tydligt mot den principen. De bryter mot det avtal som enligt kulturministern finns med regeringen om armlängds avstånd.Därför vill jag fråga ministern: Innebär detta att Tidöavtalet är att betrakta som en frivillig rekommendation? Eller är det ett avtal som parterna, det vill säga SD, M, KD och L, är förbundna att hedra och efterleva? Om det senare är fallet, hur tänker ministern agera - konkret - mot Sverigedemokraterna för att de ska leva upp till Tidöavtalet och säkerställa att ministerns samarbetspartner och regeringens kungamakare faktiskt inte inskränker principen om armlängds avstånd?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Tack, Lawen Redar, för en viktig interpellation!Principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur har under lång tid burits upp av en bred politisk enighet här i Sverige.Som riksdagsledamot från Gävleborg vill jag lyfta händelserna vid vårt länsmuseum.På Länsmuseet Gävleborg tog Sverigedemokraterna över ordförandeposten efter valet. Det har numera ändrats, men i anslutning till detta kom principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur verkligen att aktualiseras.Gävleborg är den enda regionen i Sverige där Sverigedemokraterna sitter i regionledningen. Den tidigare tilltänkte sverigedemokratiske ordföranden för länsmuseet gjorde uttalanden om att han som ordförande tänkte styra över innehållet i museets utställningar och att det är den politiskt tillsatte ordförandens uppgift att ha åsikter om museets verksamhet - vilka utställningar som får visas, vilka tavlor som får hängas och vilken konst som får köpas in.För några veckor sedan besökte vi museet för att träffa delar av personalen där och bilda oss en uppfattning om vad det är som händer.De här uttalandena har givetvis väckt oro och frågor såväl hos anställda på museet som hos allmänheten om Sverigedemokraterna planerar att ge sig på och förhindra museets fria kulturella arbete och innehåll. Det innebär en inskränkning av den konstnärliga friheten.Jag ställde tidigare en skriftlig fråga till ministern i just det här ärendet. Ministerns svar bekräftade det jag redan trodde mig veta, nämligen att kulturministern är lika besjälad som jag själv av att värna principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur. Tyvärr innehåller ministerns svar inte någonting mer än vackra ord - inga konkreta förslag eller reaktioner på den utveckling vi nu ser. I sitt svar på min skriftliga fråga i det här ärendet skriver ministern följande: \"Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet.\"Svaret innebär alltså att regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om och har skrivit under på att principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken ska upprätthållas? Jag har svårt att se hur jag kan tolka ministerns svar på något annat sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är klart intressant, fru talman, eftersom den aktuelle tilltänkte ordföranden för Länsmuseet Gävleborg även är ledamot av Sveriges riksdag och en del av det regeringsunderlag som undertecknat ett avtal med regeringen om att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas. Här bryter ju Sverigedemokraterna tydligt mot den principen. De bryter mot det avtal som enligt kulturministern finns med regeringen om armlängds avstånd.Därför vill jag fråga ministern: Innebär detta att Tidöavtalet är att betrakta som en frivillig rekommendation? Eller är det ett avtal som parterna, det vill säga SD, M, KD och L, är förbundna att hedra och efterleva? Om det senare är fallet, hur tänker ministern agera - konkret - mot Sverigedemokraterna för att de ska leva upp till Tidöavtalet och säkerställa att ministerns samarbetspartner och regeringens kungamakare faktiskt inte inskränker principen om armlängds avstånd?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Tack, Lawen Redar, för en viktig interpellation!Principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur har under lång tid burits upp av en bred politisk enighet här i Sverige.Som riksdagsledamot från Gävleborg vill jag lyfta händelserna vid vårt länsmuseum.På Länsmuseet Gävleborg tog Sverigedemokraterna över ordförandeposten efter valet. Det har numera ändrats, men i anslutning till detta kom principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur verkligen att aktualiseras.Gävleborg är den enda regionen i Sverige där Sverigedemokraterna sitter i regionledningen. Den tidigare tilltänkte sverigedemokratiske ordföranden för länsmuseet gjorde uttalanden om att han som ordförande tänkte styra över innehållet i museets utställningar och att det är den politiskt tillsatte ordförandens uppgift att ha åsikter om museets verksamhet - vilka utställningar som får visas, vilka tavlor som får hängas och vilken konst som får köpas in.För några veckor sedan besökte vi museet för att träffa delar av personalen där och bilda oss en uppfattning om vad det är som händer.De här uttalandena har givetvis väckt oro och frågor såväl hos anställda på museet som hos allmänheten om Sverigedemokraterna planerar att ge sig på och förhindra museets fria kulturella arbete och innehåll. Det innebär en inskränkning av den konstnärliga friheten.Jag ställde tidigare en skriftlig fråga till ministern i just det här ärendet. Ministerns svar bekräftade det jag redan trodde mig veta, nämligen att kulturministern är lika besjälad som jag själv av att värna principen om armlängds avstånd mellan politik och kultur. Tyvärr innehåller ministerns svar inte någonting mer än vackra ord - inga konkreta förslag eller reaktioner på den utveckling vi nu ser. I sitt svar på min skriftliga fråga i det här ärendet skriver ministern följande: \"Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet.\"Svaret innebär alltså att regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om och har skrivit under på att principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken ska upprätthållas? Jag har svårt att se hur jag kan tolka ministerns svar på något annat sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är klart intressant, fru talman, eftersom den aktuelle tilltänkte ordföranden för Länsmuseet Gävleborg även är ledamot av Sveriges riksdag och en del av det regeringsunderlag som undertecknat ett avtal med regeringen om att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas. Här bryter ju Sverigedemokraterna tydligt mot den principen. De bryter mot det avtal som enligt kulturministern finns med regeringen om armlängds avstånd.Därför vill jag fråga ministern: Innebär detta att Tidöavtalet är att betrakta som en frivillig rekommendation? Eller är det ett avtal som parterna, det vill säga SD, M, KD och L, är förbundna att hedra och efterleva? Om det senare är fallet, hur tänker ministern agera - konkret - mot Sverigedemokraterna för att de ska leva upp till Tidöavtalet och säkerställa att ministerns samarbetspartner och regeringens kungamakare faktiskt inte inskränker principen om armlängds avstånd?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Ungefär så här ser det ut: Kulturministern hänvisar till regeringsförklaringen och Tidöavtalet om att politiken inte ska styra innehållet i kulturen, och verkligheten på allt fler platser i vårt land tyder på det motsatta. Jag funderar mycket på var vi befinner oss om ett år, två år eller kanske tre år och på hur många platser fri kulturutövning, kulturverksamheter, sagostunder, luciatåg, samtidskonst, utställningar om nazism eller böcker på andra språk än svenska då stoppas, ställs in, polisanmäls eller hindras av politiker i vårt land.Kulturministern uttalade så sent som förra helgen i lördagsintervjun att hon är kompromisslös när det gäller en armlängds avstånd, och samtidigt är hon den första kulturministern i Sverige att bygga sitt mandat på Sverigedemokraternas stöd. Sverigedemokraterna har en egen tolkning av principen om en armlängds avstånd. En talesperson uttryckte nyligen att politiker visst ska ha rätt att stoppa kultur. Visst stoppas det kultur i vårt land. I Sölvesborg skulle böckerna på annat språk än svenska inte finnas i bibliotekets utbud. I Norrköpings stadsmuseum skulle bilden som visar Sverigedemokraternas historia tas ned eller mötas av en polisanmälan. I Trelleborg, Malmö och Kalmar tvingades sagostunder att genomföras med vakter och omfattande säkerhetsskydd. I Bollnäs stoppades luciafirandet därför att lucian var icke-binär. Senast har länsmuseet i Gävleborg varit föremål för politiska överträdelser. Den sverigedemokratiska ordföranden lät meddela att det nu är fritt fram för politiker att styra innehållet på institutionerna och att museets ytor i mindre grad ska användas till samtidskonst. Hur länge kan man som kulturminister gömma sig bakom en regeringsförklaring och ett Tidöavtal medan det här är en verklighet som börjar bli kännbar i människors vardag på kommunal och regional nivå? Den här typen av politiska överträdelser, som många gånger grundar sig i en mobb på sociala medier, minskar utrymmet för hbtqi-personer. Det minskar utrymmet för den som vill utmana normer. Det minskar utrymmet för den som använder sig av konsten och kulturen för att väcka nya perspektiv, och det minskar utrymmet för en mångfald av yttringar sida vid sida.När politiker bestämmer sig för att styra innehållet i kulturen kan man tro att det blir massprotester, men oftast är resultatet självcensur och anpassning. Konsekvenserna ska kulturministern själv lyfta fram nu när Sverige är EU-ordförandeland eftersom en prioriterad fråga är fristäder för konst- och kulturskapare som inte längre kan verka i sina hemländer på grund av en utveckling av just självcensur och anpassning. Om man inte markerar mot och stoppar den här typen av överträdelser finns det risk för en utveckling av auktoritära tendenser - så även här i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här debatten initierades efter en överträdelse på regional nivå i Gävleborg. Kulturministern kan omöjligen ha missat att överträdelserna blir allt fler. Hur reagerar hon på museichefens och personalens oro? Har hon med ett ord kritiserat sitt samarbetspartis agerande? Den här kompromisslösheten när det gäller armlängds avstånd, hur och när kommer den till uttryck?Kulturministern lovade dessutom för mer än två månader sedan i debatt här i kammaren att hon skyndsamt skulle återkomma med förslag. Mina frågor är: När kommer förslag på åtgärder, och tänker kulturministern agera mot sitt samarbetsparti?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Ungefär så här ser det ut: Kulturministern hänvisar till regeringsförklaringen och Tidöavtalet om att politiken inte ska styra innehållet i kulturen, och verkligheten på allt fler platser i vårt land tyder på det motsatta. Jag funderar mycket på var vi befinner oss om ett år, två år eller kanske tre år och på hur många platser fri kulturutövning, kulturverksamheter, sagostunder, luciatåg, samtidskonst, utställningar om nazism eller böcker på andra språk än svenska då stoppas, ställs in, polisanmäls eller hindras av politiker i vårt land.Kulturministern uttalade så sent som förra helgen i lördagsintervjun att hon är kompromisslös när det gäller en armlängds avstånd, och samtidigt är hon den första kulturministern i Sverige att bygga sitt mandat på Sverigedemokraternas stöd. Sverigedemokraterna har en egen tolkning av principen om en armlängds avstånd. En talesperson uttryckte nyligen att politiker visst ska ha rätt att stoppa kultur. Visst stoppas det kultur i vårt land. I Sölvesborg skulle böckerna på annat språk än svenska inte finnas i bibliotekets utbud. I Norrköpings stadsmuseum skulle bilden som visar Sverigedemokraternas historia tas ned eller mötas av en polisanmälan. I Trelleborg, Malmö och Kalmar tvingades sagostunder att genomföras med vakter och omfattande säkerhetsskydd. I Bollnäs stoppades luciafirandet därför att lucian var icke-binär. Senast har länsmuseet i Gävleborg varit föremål för politiska överträdelser. Den sverigedemokratiska ordföranden lät meddela att det nu är fritt fram för politiker att styra innehållet på institutionerna och att museets ytor i mindre grad ska användas till samtidskonst. Hur länge kan man som kulturminister gömma sig bakom en regeringsförklaring och ett Tidöavtal medan det här är en verklighet som börjar bli kännbar i människors vardag på kommunal och regional nivå? Den här typen av politiska överträdelser, som många gånger grundar sig i en mobb på sociala medier, minskar utrymmet för hbtqi-personer. Det minskar utrymmet för den som vill utmana normer. Det minskar utrymmet för den som använder sig av konsten och kulturen för att väcka nya perspektiv, och det minskar utrymmet för en mångfald av yttringar sida vid sida.När politiker bestämmer sig för att styra innehållet i kulturen kan man tro att det blir massprotester, men oftast är resultatet självcensur och anpassning. Konsekvenserna ska kulturministern själv lyfta fram nu när Sverige är EU-ordförandeland eftersom en prioriterad fråga är fristäder för konst- och kulturskapare som inte längre kan verka i sina hemländer på grund av en utveckling av just självcensur och anpassning. Om man inte markerar mot och stoppar den här typen av överträdelser finns det risk för en utveckling av auktoritära tendenser - så även här i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här debatten initierades efter en överträdelse på regional nivå i Gävleborg. Kulturministern kan omöjligen ha missat att överträdelserna blir allt fler. Hur reagerar hon på museichefens och personalens oro? Har hon med ett ord kritiserat sitt samarbetspartis agerande? Den här kompromisslösheten när det gäller armlängds avstånd, hur och när kommer den till uttryck?Kulturministern lovade dessutom för mer än två månader sedan i debatt här i kammaren att hon skyndsamt skulle återkomma med förslag. Mina frågor är: När kommer förslag på åtgärder, och tänker kulturministern agera mot sitt samarbetsparti?"}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Ungefär så här ser det ut: Kulturministern hänvisar till regeringsförklaringen och Tidöavtalet om att politiken inte ska styra innehållet i kulturen, och verkligheten på allt fler platser i vårt land tyder på det motsatta. Jag funderar mycket på var vi befinner oss om ett år, två år eller kanske tre år och på hur många platser fri kulturutövning, kulturverksamheter, sagostunder, luciatåg, samtidskonst, utställningar om nazism eller böcker på andra språk än svenska då stoppas, ställs in, polisanmäls eller hindras av politiker i vårt land.Kulturministern uttalade så sent som förra helgen i lördagsintervjun att hon är kompromisslös när det gäller en armlängds avstånd, och samtidigt är hon den första kulturministern i Sverige att bygga sitt mandat på Sverigedemokraternas stöd. Sverigedemokraterna har en egen tolkning av principen om en armlängds avstånd. En talesperson uttryckte nyligen att politiker visst ska ha rätt att stoppa kultur. Visst stoppas det kultur i vårt land. I Sölvesborg skulle böckerna på annat språk än svenska inte finnas i bibliotekets utbud. I Norrköpings stadsmuseum skulle bilden som visar Sverigedemokraternas historia tas ned eller mötas av en polisanmälan. I Trelleborg, Malmö och Kalmar tvingades sagostunder att genomföras med vakter och omfattande säkerhetsskydd. I Bollnäs stoppades luciafirandet därför att lucian var icke-binär. Senast har länsmuseet i Gävleborg varit föremål för politiska överträdelser. Den sverigedemokratiska ordföranden lät meddela att det nu är fritt fram för politiker att styra innehållet på institutionerna och att museets ytor i mindre grad ska användas till samtidskonst. Hur länge kan man som kulturminister gömma sig bakom en regeringsförklaring och ett Tidöavtal medan det här är en verklighet som börjar bli kännbar i människors vardag på kommunal och regional nivå? Den här typen av politiska överträdelser, som många gånger grundar sig i en mobb på sociala medier, minskar utrymmet för hbtqi-personer. Det minskar utrymmet för den som vill utmana normer. Det minskar utrymmet för den som använder sig av konsten och kulturen för att väcka nya perspektiv, och det minskar utrymmet för en mångfald av yttringar sida vid sida.När politiker bestämmer sig för att styra innehållet i kulturen kan man tro att det blir massprotester, men oftast är resultatet självcensur och anpassning. Konsekvenserna ska kulturministern själv lyfta fram nu när Sverige är EU-ordförandeland eftersom en prioriterad fråga är fristäder för konst- och kulturskapare som inte längre kan verka i sina hemländer på grund av en utveckling av just självcensur och anpassning. Om man inte markerar mot och stoppar den här typen av överträdelser finns det risk för en utveckling av auktoritära tendenser - så även här i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här debatten initierades efter en överträdelse på regional nivå i Gävleborg. Kulturministern kan omöjligen ha missat att överträdelserna blir allt fler. Hur reagerar hon på museichefens och personalens oro? Har hon med ett ord kritiserat sitt samarbetspartis agerande? Den här kompromisslösheten när det gäller armlängds avstånd, hur och när kommer den till uttryck?Kulturministern lovade dessutom för mer än två månader sedan i debatt här i kammaren att hon skyndsamt skulle återkomma med förslag. Mina frågor är: När kommer förslag på åtgärder, och tänker kulturministern agera mot sitt samarbetsparti?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag vill inleda med att tacka presidiet och ledamöterna för tålamodet. Jag är sen med att svara på interpellationen. Det skulle ha skett redan förra veckan, men då låg jag tyvärr sjuk. Det är därför svaret har skjutits upp, och det ber jag om ursäkt för.Lawen Redar har frågat mig vad jag avser att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå. Lawen Redar har också frågat hur jag säkerställer att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter kan fortsätta att arbeta självständigt, oberoende och opartiskt samt att museilagens ändamålsparagraf, § 4, och princip för ansvarsfördelning, § 5, efterlevs. Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Politiken formar i viss utsträckning förutsättningarna för att skapa, tillgängliggöra, möjliggöra och ta del av kultur, till exempel genom fördelning av budgetmedel. Däremot ska politiken inte styra innehållet i kulturen utifrån till exempel ideologiska intressen. Detta är en förutsättning för att konstnärlig frihet ska råda. Före regeringsskiftet identifierade Myndigheten för Kulturanalys i rapporten Så fri är konsten, 2021, ett antal områden där kulturpolitikens dåvarande utformning och genomförande var bristfälliga i relation till idealet om konstnärlig frihet. Redan från start har det därför varit en prioriterad uppgift för regeringen och för mig som kulturminister att åtgärda sådana tidigare brister, till exempel genom att se över de regleringsbrev som styr kulturinstitutionernas verksamhet. Jag välkomnar att även oppositionen nu engagerar sig i denna fråga. De nationella kulturpolitiska målen, som beslutats av riksdagen, styr den statliga kulturpolitiken. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet.När de kulturpolitiska målen antogs angavs också att de ska kunna tjäna som inspiration och vägledning för politiken i kommuner och regioner. Jag anser det därför värt att i sammanhanget nämna den översyn av kultursamverkansmodellen som nu pågår (Översyn av kultursamverkansmodellen för kultur i hela landet, dir. 2022:103). Syftet med översynen är att modellen ska utvecklas så att den kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. Uppdraget ska, som bekant, redovisas senast den 29 september 2023. Det ser vi fram emot.Sedan 2017 har Sverige också en museilag (2017:563) som innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Lagen slår fast att museihuvudmännen ska säkerställa att museer inom det allmänna museiväsendet har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Det är således ett ansvar som vilar på flera parter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom kulturminister kommer jag att fortsätta att arbeta för att upprätthålla principen om armlängds avstånd och för att stärka förutsättningarna för konstnärlig frihet. Jag tackar därför för möjligheten att återigen inskärpa detta och ta debatten."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter fortsatt kan arbeta självständigt, oberoende och opartiskt?","answer":"Jag vill inleda med att tacka presidiet och ledamöterna för tålamodet. Jag är sen med att svara på interpellationen. Det skulle ha skett redan förra veckan, men då låg jag tyvärr sjuk. Det är därför svaret har skjutits upp, och det ber jag om ursäkt för.Lawen Redar har frågat mig vad jag avser att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå. Lawen Redar har också frågat hur jag säkerställer att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter kan fortsätta att arbeta självständigt, oberoende och opartiskt samt att museilagens ändamålsparagraf, § 4, och princip för ansvarsfördelning, § 5, efterlevs. Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Politiken formar i viss utsträckning förutsättningarna för att skapa, tillgängliggöra, möjliggöra och ta del av kultur, till exempel genom fördelning av budgetmedel. Däremot ska politiken inte styra innehållet i kulturen utifrån till exempel ideologiska intressen. Detta är en förutsättning för att konstnärlig frihet ska råda. Före regeringsskiftet identifierade Myndigheten för Kulturanalys i rapporten Så fri är konsten, 2021, ett antal områden där kulturpolitikens dåvarande utformning och genomförande var bristfälliga i relation till idealet om konstnärlig frihet. Redan från start har det därför varit en prioriterad uppgift för regeringen och för mig som kulturminister att åtgärda sådana tidigare brister, till exempel genom att se över de regleringsbrev som styr kulturinstitutionernas verksamhet. Jag välkomnar att även oppositionen nu engagerar sig i denna fråga. De nationella kulturpolitiska målen, som beslutats av riksdagen, styr den statliga kulturpolitiken. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet.När de kulturpolitiska målen antogs angavs också att de ska kunna tjäna som inspiration och vägledning för politiken i kommuner och regioner. Jag anser det därför värt att i sammanhanget nämna den översyn av kultursamverkansmodellen som nu pågår (Översyn av kultursamverkansmodellen för kultur i hela landet, dir. 2022:103). Syftet med översynen är att modellen ska utvecklas så att den kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. Uppdraget ska, som bekant, redovisas senast den 29 september 2023. Det ser vi fram emot.Sedan 2017 har Sverige också en museilag (2017:563) som innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Lagen slår fast att museihuvudmännen ska säkerställa att museer inom det allmänna museiväsendet har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Det är således ett ansvar som vilar på flera parter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom kulturminister kommer jag att fortsätta att arbeta för att upprätthålla principen om armlängds avstånd och för att stärka förutsättningarna för konstnärlig frihet. Jag tackar därför för möjligheten att återigen inskärpa detta och ta debatten."}
+{"question":"Hur säkerställer ministern att museilagens ändamålsparagraf (4 §) och princip för ansvarsfördelning (5 §) efterlevs?","answer":"Jag vill inleda med att tacka presidiet och ledamöterna för tålamodet. Jag är sen med att svara på interpellationen. Det skulle ha skett redan förra veckan, men då låg jag tyvärr sjuk. Det är därför svaret har skjutits upp, och det ber jag om ursäkt för.Lawen Redar har frågat mig vad jag avser att göra för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas på nationell, regional och kommunal nivå. Lawen Redar har också frågat hur jag säkerställer att tjänstemän inom den offentliga kulturens verksamheter kan fortsätta att arbeta självständigt, oberoende och opartiskt samt att museilagens ändamålsparagraf, § 4, och princip för ansvarsfördelning, § 5, efterlevs. Att upprätthålla principen om armlängds avstånd inom kulturpolitiken är centralt för regeringen. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Politiken formar i viss utsträckning förutsättningarna för att skapa, tillgängliggöra, möjliggöra och ta del av kultur, till exempel genom fördelning av budgetmedel. Däremot ska politiken inte styra innehållet i kulturen utifrån till exempel ideologiska intressen. Detta är en förutsättning för att konstnärlig frihet ska råda. Före regeringsskiftet identifierade Myndigheten för Kulturanalys i rapporten Så fri är konsten, 2021, ett antal områden där kulturpolitikens dåvarande utformning och genomförande var bristfälliga i relation till idealet om konstnärlig frihet. Redan från start har det därför varit en prioriterad uppgift för regeringen och för mig som kulturminister att åtgärda sådana tidigare brister, till exempel genom att se över de regleringsbrev som styr kulturinstitutionernas verksamhet. Jag välkomnar att även oppositionen nu engagerar sig i denna fråga. De nationella kulturpolitiska målen, som beslutats av riksdagen, styr den statliga kulturpolitiken. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet.När de kulturpolitiska målen antogs angavs också att de ska kunna tjäna som inspiration och vägledning för politiken i kommuner och regioner. Jag anser det därför värt att i sammanhanget nämna den översyn av kultursamverkansmodellen som nu pågår (Översyn av kultursamverkansmodellen för kultur i hela landet, dir. 2022:103). Syftet med översynen är att modellen ska utvecklas så att den kan bidra till kultur i hela landet och till att de nationella kulturpolitiska målen uppfylls. Uppdraget ska, som bekant, redovisas senast den 29 september 2023. Det ser vi fram emot.Sedan 2017 har Sverige också en museilag (2017:563) som innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Lagen slår fast att museihuvudmännen ska säkerställa att museer inom det allmänna museiväsendet har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Det är således ett ansvar som vilar på flera parter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom kulturminister kommer jag att fortsätta att arbeta för att upprätthålla principen om armlängds avstånd och för att stärka förutsättningarna för konstnärlig frihet. Jag tackar därför för möjligheten att återigen inskärpa detta och ta debatten."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"Ledamoten kan vara förvissad om att vi jobbar hårt med frågan. Det finns också ett tillkännagivande från riksdagen på området. Det är en angelägen fråga, inte bara för att det finns ett tillkännagivande. Men ett tillkännagivande är ett uttryck för att frågan är prioriterad - i alla fall av den tidigare mandatperiodens majoritet i riksdagen. Vi hanterar detta, och frågan är prioriterad. Jag ser fram emot att återkomma. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag uppskattar engagemanget och att vi kan ha en samsyn i att frågan är viktig för dem som berörs.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"Jag uppskattar också det här samtalet. Jag hoppas verkligen att det som statsrådet har sagt tidigare i en interpellationsdebatt om att den förutvarande S-regeringen var lite senfärdig - vilket jag naturligtvis inte håller med om - inte gäller statsrådet här utan att frågan kommer att hanteras skyndsamt med tanke på hur många som påverkas.Vi måste kunna ändra på saker som uppenbart kan göras på andra sätt. Jag hoppas att statsrådet kommer att ge ett besked om viljeinriktningen. Samtidigt kan vi ställa oss frågan varför vi hanterar synnedsättning annorlunda i det här landet. Likaså undrar jag varför synnedsättning är den enda diagnosgruppen som inte bedöms utifrån funktion. Jag tror att vi alla vill ha en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process. Men vi vill också ha en riktning framåt som inte gör att människor måste bli av med sitt kort i onödan. Jag ser fram emot nästa steg från statsrådet.(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag kan försäkra Gunilla Svantorp om att det här är en angelägen fråga. Precis som jag också sa i mitt interpellationssvar och första inlägg här har jag stor förståelse för det som Gunilla Svantorp understryker, att detta påverkar de människor som berörs på ett dramatiskt sätt. Det påverkar livet på ett mycket negativt sätt, och det är också därför som vi tittar på VTI:s rapport. Vi behöver se vad som är nästa steg.Att ta ett nästa steg är en viljeinriktning. Det som är viktigt att understryka är att VTI i rapporten anger att forskningslitteraturen påvisar att kunskapsläget om hur individ med synfältsbortfall ska bedömas inte är tillräckligt. I förslagen som VTI lämnar framför de behovet av ytterligare forskning och utredning för att få till ett trafiksäkert och pålitligt system. Det saknas till exempel kunskap om hur praktiska prov ska utformas.Gunilla Svantorp lyfter fram behovet av evidens. Det är precis det VTI också gör i rapporten, och det är utifrån det som vi sedan kan fatta kloka beslut som tar denna fråga framåt för dessa människor. Det påverkar som sagt många i deras vardag när det här slår ned, många gånger kanske som en mycket olycklig bomb som påverkar väldigt mycket. Jag hoppas att det framkommer med all önskad tydlighet att viljeinriktningen är att se vad som kan vara nästa steg för att lindra och lösa problemet.Det som framgår av VTI:s rapport är att de länder som tillåter praktiska körprov ställer upp särskilda krav som också måste vara uppfyllda utöver körprovet. Det förtjänar att analyseras djupare också på EU-nivå. I exempelvis Nederländerna görs inga undantag för synfält som är mindre än 90 grader horisontellt - för att ta fram ett sådant exempel.Detta ingår nu i analysarbetet, och det är en viktig fråga för regeringen. Jag ser fram emot att återkomma och ha en fortsatt god dialog, och jag uppskattar ledamotens engagemang."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"Jag vill lägga till att Svenska Glaukomsällskapet, som alltså är en underavdelning till Sveriges ögonläkarförening, säger två saker i ett brev som jag vet har gått till statsrådet. Bland annat säger de att det saknas vetenskaplig evidens för att påstå att de här små synfältsförändringarna påverkar körförmågan.Det är det ena. Det andra de säger är att perimeterverktyget inte kan användas för att bedöma förmågan att klara trafiksituationer.Det är som sagt en jättekomplex fråga, och att vi använder oss av icke vetenskaplig evidens skiljer ut oss i förhållande till hur andra länder gör. Dessutom är synnedsättning den enda av 14 diagnosgrupper som inte bedöms utifrån en funktionsbedömning, som exempelvis ett förarprov skulle vara.Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte statsrådet visar en vilja. Vartåt vill statsrådet? Det är klart att rapporten inte visade exakt hur vi ska göra, men den visade ändå några steg framåt hur man skulle kunna harmonisera med övriga länder, något som jag tog upp i min fråga.Jag tycker inte att vi i dag har fått svar på vartåt statsrådet vill med den här frågan som är så viktig för så många människor som faktiskt får en förändrad livssituation utifrån en försämrad syn."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"Precis som Gunilla Svantorp ger uttryck för vill jag understryka att jag har stor förståelse för att det kan vara en personlig tragedi för den som får körkortet indraget. Den enskilda medborgarens behov av tillgänglighet och rörlighet måste dock balanseras mot trafiksäkerheten för förare, passagerare och medtrafikanter, och det är utifrån den avvägningen som de trafikmedicinska kraven är utformade.Gunilla Svantorp nämner siffran 2 000 personer per år som får sitt körkort indraget på grund av synfältsdefekter. Den statistik från VTI-rapporten som Svantorp hänvisar till tyder i stället på att det rör sig om cirka 1 000 individer per år. Det gör inte frågan mindre; det är fortfarande för många av dessa individer förstås en personlig tragedi och en angelägen fråga att arbeta med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVTI har i rapporten lagt fram olika utredningssteg som man ser att man skulle kunna ta. Tyvärr saknar rapporten beredningsunderlag. Den innehåller inte heller några tydliga frågor att ta ställning till, vilket är anledningen till att rapporten inte har kunnat remitteras.Vi behöver ha respekt för att det är en komplex fråga, precis som Gunilla Svantorp säger, och även om det på det stora hela rör sig om ett fåtal körkortshavare innebär det en undantagshantering som kräver omfattande resurser. I VTI-rapporten finns olika steg att gå vidare med detta som också inbegriper den fråga som Gunilla Svantorp lyfter fram gällande de möjligheter som finns för undantag i körkortsdirektivet på EU-nivå.Det är någonting som behöver analyseras noga också utifrån VTI-rapporten, men rapporten innehåller inte beredningsunderlag och har därför inte kunnat remitteras.Gunilla Svantorp nämner 70 procent. Men de 70 procent som enligt tidigare tester uppvisade godkända resultat innebär ju inte per definition att 70 procent av dem som har fått körkortet indraget skulle få sitt körkort tillbaka. Simulatortesterna hos VTI var kostsamma. Det kostar mycket att genomföra dessa tester, och det kan därför antas att de som ställt sig i kö själva bedömt sig ha goda chanser att klara simulatortestet. Det förtar inte siffran 70 procent, men det sätter siffran i det rätta sammanhanget, vill jag mena, fru talman.Jag uppskattar ledamotens engagemang, och det som jag även har sagt tidigare i mitt svar är att vi nu tittar på frågan utifrån VTI:s rapport och analyserar vad som är det nästa och det bästa steget att ta."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"Jag skrev den här interpellationen för att det varje år är långt över 2 000 personer som får sitt körkort indraget just på grund av synfältsbortfall och också för att Sveriges tolkning av EU:s körkortsdirektiv skiljer sig från andra länders. Andra länder tillåter att man har ett praktiskt prov som bedömer körförmåga, men det gör inte Sverige.I svaret som vi alldeles nyss hörde säger statsrådet att det är en komplex fråga, och det kan man verkligen säga att det är. Statsrådet säger också att det krävs regeländringar och att regeringen ännu inte har tagit ställning.Ja, det är en väldigt komplex fråga, särskilt för alla dem som varje år förlorar sitt körkort och som på grund av det också kan råka ut för att förlora sitt jobb och sin inkomst. Utredningen som VTI har gjort visar att människor får ett försämrat mående, och man kan faktiskt säga att många av dessa människor får sitt liv ganska förstört. Det man också ser är att många känner ett misstroende mot stat och myndigheter.Den intressanta frågan i det här tycker jag ändå är varför Sveriges hantering skiljer sig från övriga länders. Varför gör vi en annan tolkning av EU:s direktiv? Vi har ju också under åren haft en försöksverksamhet som visade att 70 procent av dem som hade fått sitt kort indraget klarade körproven - hela 70 procent.Det tycker jag ändå stämmer lite grann till eftertanke, och därför vill jag fråga statsrådet hur han tänker kring det faktum att vi hanterar den här frågan annorlunda än andra länder."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser att agera för att Sverige ska harmonisera sina körkortskrav i enlighet med övriga EU-länder.Den rapport från VTI som Gunilla Svantorp hänvisar till innehåller inga förslag på förändringar som kan genomföras direkt. Rapporten identifierar i stället ett antal ytterligare utredningssteg som behöver tas för att man ska kunna gå vidare med frågan och för att förslag på närmare utformning ska kunna tas fram. Rapporten visar också på den stora komplexiteten i frågan. Det krävs ett stort antal regeländringar för att öppna upp möjligheten för praktiskt körprov i undantagshanteringen.Regeringen har ännu inte tagit ställning till vad som är ett lämpligt nästa steg. För att avgöra detta analyseras rapporten nu inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Tack för den här dialogen i kammaren i kväll! Tack för engagemanget, och tack också för förtroendet! Som jag sa tidigare ser jag fram emot att återkomma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Tack för den här dialogen i kammaren i kväll! Tack för engagemanget, och tack också för förtroendet! Som jag sa tidigare ser jag fram emot att återkomma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och för debatten! Detta är ingen liten fråga. Det handlar om Sveriges civilsamhälle. Det handlar om föreningars möjlighet att bedriva verksamhet både för hälsa och för gemenskap. Det handlar om tradition och förnyelse på lokal nivå. Detta är ofta drivet av folkrörelser. Det handlar också om att det är små föreningar på landsbygden, som Tibble byförening, som drabbas hårt ekonomiskt när arrangemangen riskerar att ställas in.Människor på landsbygden är ofta vana vid att ta tag i saker själva. De vet att den statliga och kommunala servicen är sämre än i en storstad eller i en tätort men att mycket kompenseras av ideellt arbete. Detta behöver vi bejaka och inte ta bort förutsättningarna för. Jag tar igen exemplet med midsommarfirandet i Tibble by, i Leksand, i Dalarna. Midsommarfirandet med majstångsresning på Tibbletorsdagen förra året direktsändes i Sveriges Television. I år riskerar det att ställas in.De ideella krafterna i bygdeföreningar och idrottsföreningar som gör en stor insats när det gäller folkhälsa och kulturarv borde hyllas för sina insatser och inte tas för givna. Nu är nog känslan att staten jäklas - ursäkta uttrycket - i stället för att stötta.Men det finns ett mycket bra förslag från Trafikverket. De ser problemet och har konkreta förslag till regeringen för att lösa det. Det är upp till regeringen att fatta beslut.När ledamoten Mathias Bengtsson, KD, säger att KD ska städa upp och tar elstödet som exempel blir jag lite orolig för hur det ska gå. Däremot litar jag på att statsrådet Andreas Carlson nu kommer att fixa detta.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och för debatten! Detta är ingen liten fråga. Det handlar om Sveriges civilsamhälle. Det handlar om föreningars möjlighet att bedriva verksamhet både för hälsa och för gemenskap. Det handlar om tradition och förnyelse på lokal nivå. Detta är ofta drivet av folkrörelser. Det handlar också om att det är små föreningar på landsbygden, som Tibble byförening, som drabbas hårt ekonomiskt när arrangemangen riskerar att ställas in.Människor på landsbygden är ofta vana vid att ta tag i saker själva. De vet att den statliga och kommunala servicen är sämre än i en storstad eller i en tätort men att mycket kompenseras av ideellt arbete. Detta behöver vi bejaka och inte ta bort förutsättningarna för. Jag tar igen exemplet med midsommarfirandet i Tibble by, i Leksand, i Dalarna. Midsommarfirandet med majstångsresning på Tibbletorsdagen förra året direktsändes i Sveriges Television. I år riskerar det att ställas in.De ideella krafterna i bygdeföreningar och idrottsföreningar som gör en stor insats när det gäller folkhälsa och kulturarv borde hyllas för sina insatser och inte tas för givna. Nu är nog känslan att staten jäklas - ursäkta uttrycket - i stället för att stötta.Men det finns ett mycket bra förslag från Trafikverket. De ser problemet och har konkreta förslag till regeringen för att lösa det. Det är upp till regeringen att fatta beslut.När ledamoten Mathias Bengtsson, KD, säger att KD ska städa upp och tar elstödet som exempel blir jag lite orolig för hur det ska gå. Däremot litar jag på att statsrådet Andreas Carlson nu kommer att fixa detta.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Ja, vi analyserar som sagt de olika förslagen. Apropå tidsplan är det några av förslagen som kanske tarvar lite mer analys än andra. Men detta är en skyndsam fråga, och jag har pekat ut vad som är mest intressant, som Isacsson frågade om i förra inlägget.Vi jobbar på. Vi har högt tempo. Det är en prioriterad fråga. Vi får helt enkelt återkomma när vi har gjort analysen av de olika förslag som finns i Trafikverkets rapport. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att det är väldigt positivt att man slår fast värdet av det ideella engagemanget och av att ge goda förutsättningar för föreningslivet i Sverige. Oavsett om det är cykeltävlingar eller andra arrangemang är detta något att vara väldigt stolt över. Det handlar just om vårt civilsamhälle och det engagemang som finns, som betyder mycket för att skapa gemenskap och främja folkhälsa och som är en viktig del av kulturen - det har också ledamöterna från Dalarna visat på här i kammaren i kväll, fru talman, när det kommer till midsommarfirandet.Man kan vara förvissad om att regeringen arbetar hårt med frågan. Jag ser fram emot att återkomma."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Ja, vi analyserar som sagt de olika förslagen. Apropå tidsplan är det några av förslagen som kanske tarvar lite mer analys än andra. Men detta är en skyndsam fråga, och jag har pekat ut vad som är mest intressant, som Isacsson frågade om i förra inlägget.Vi jobbar på. Vi har högt tempo. Det är en prioriterad fråga. Vi får helt enkelt återkomma när vi har gjort analysen av de olika förslag som finns i Trafikverkets rapport. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att det är väldigt positivt att man slår fast värdet av det ideella engagemanget och av att ge goda förutsättningar för föreningslivet i Sverige. Oavsett om det är cykeltävlingar eller andra arrangemang är detta något att vara väldigt stolt över. Det handlar just om vårt civilsamhälle och det engagemang som finns, som betyder mycket för att skapa gemenskap och främja folkhälsa och som är en viktig del av kulturen - det har också ledamöterna från Dalarna visat på här i kammaren i kväll, fru talman, när det kommer till midsommarfirandet.Man kan vara förvissad om att regeringen arbetar hårt med frågan. Jag ser fram emot att återkomma."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Civilsamhällets insatser är ovärderliga och borde naturligtvis stödjas i stället för att förstöras. Civilsamhällets insatser är otroligt viktiga för tradition, trygghet och framåtanda. Därför är det väldigt glädjande att Kristdemokraterna nu tar tag i frågan för att lösa den.Det är ett glädjande besked som ministern ger - att de ideella föreningarna kan andas ut och lita på att regeringen arbetar i högt tempo för att komma till rätta med frågan.Jag uppskattar att Lars Isacsson ställer denna interpellation så att vi får debattera midsommar i kammaren. Jag uppskattar också Socialdemokraternas engagemang i frågan, så att vi kan få ett brett stöd för de lösningar som behöver till. Men vi kommer inte ifrån att engagemanget framstår som något nyvaket.Det finns en fråga som är relevant för väljarna: Varför agerade inte Socialdemokraterna i god tid? Om den tidigare regeringen hade agerat hade ju inte IFK Mora behövt betala 17 000 kronor för att stänga av två länsvägar i 30 minuter, och Tibble byförening hade inte behövt ha möten om att ställa in firandet. Det är alltså en relevant fråga att ställa utifrån vad Socialdemokraternas politik i praktiken i regeringsställning leder till.Nu blir det i stället så, som med mycket annat, att Kristdemokraterna får städa upp i regeringsställning efter en socialdemokratisk regering. Vi gör det när det kommer till elförsörjningen. Vi gör det när det kommer till tryggheten. Vi gör det med sjukvården, och vi gör det med midsommarfirandet.Jag ser fram emot att följa hur skyndsamt regeringen och Kristdemokraterna arbetar för att stilla oron i Dalarna."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Civilsamhällets insatser är ovärderliga och borde naturligtvis stödjas i stället för att förstöras. Civilsamhällets insatser är otroligt viktiga för tradition, trygghet och framåtanda. Därför är det väldigt glädjande att Kristdemokraterna nu tar tag i frågan för att lösa den.Det är ett glädjande besked som ministern ger - att de ideella föreningarna kan andas ut och lita på att regeringen arbetar i högt tempo för att komma till rätta med frågan.Jag uppskattar att Lars Isacsson ställer denna interpellation så att vi får debattera midsommar i kammaren. Jag uppskattar också Socialdemokraternas engagemang i frågan, så att vi kan få ett brett stöd för de lösningar som behöver till. Men vi kommer inte ifrån att engagemanget framstår som något nyvaket.Det finns en fråga som är relevant för väljarna: Varför agerade inte Socialdemokraterna i god tid? Om den tidigare regeringen hade agerat hade ju inte IFK Mora behövt betala 17 000 kronor för att stänga av två länsvägar i 30 minuter, och Tibble byförening hade inte behövt ha möten om att ställa in firandet. Det är alltså en relevant fråga att ställa utifrån vad Socialdemokraternas politik i praktiken i regeringsställning leder till.Nu blir det i stället så, som med mycket annat, att Kristdemokraterna får städa upp i regeringsställning efter en socialdemokratisk regering. Vi gör det när det kommer till elförsörjningen. Vi gör det när det kommer till tryggheten. Vi gör det med sjukvården, och vi gör det med midsommarfirandet.Jag ser fram emot att följa hur skyndsamt regeringen och Kristdemokraterna arbetar för att stilla oron i Dalarna."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag uppskattar att vi i mångt och mycket verkar vara eniga.Jag har också tagit del av Trafikverkets utredning. Jag blev imponerad av den, särskilt av viljan att komma till rätta med problemet och konkretionen i lösningarna.I utredningen berättar Trafikverket att många arrangemang bedrivs på eller påverkar allmänna statliga vägar, att de är viktiga för den svenska folkhälsan och att de är en del av ett rikt föreningsliv i Sverige. De berättar vidare att arrangemangen har ökat i såväl antal som omfattning under senare år. Det är cirka 1 000 arrangemang som bedrivs årligen på allmänna statliga vägar. Exempel på arrangemang är lokala vår, höst- och julmarknader, bilcruising, skidtävlingar och midsommarfirande.Det finns färdiga förslag. Jag tänker lyfta några av dem som jag ser skulle ha stor positiv påverkan för små ideella föreningar. När det gäller min fråga till statsrådet blir jag glad över att det förslag som han lyfter är det som jag också tycker är bäst och som skulle kunna ge resultat snabbast. Det är förslaget om att regeringen ska besluta att uppsättning av vägmärken ska bli kostnadsfritt för ideella föreningar och organisationer under 2023 samt att regeringen ska besluta om hur detta ska hanteras för 2024 och framåt.Det finns två andra som är bra. Det är förslaget om att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att utreda om det är möjligt för fler än bara polisen att dirigera trafiken, exempelvis som flaggvakter. Och det är förslaget om att regeringen ska besluta att handläggningsavgiften för handläggning av ansökningar hos myndigheter i samband med arrangemang på statlig väg ska tas bort för ideella organisationer.Nu finns detta underlag, men föreningarna kan inte vänta. Jag är glad över att statsrådet säger att regeringen kommer att lämna besked snarast och särskilt för de förslag som gäller för 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan vänder jag mig till ledamoten Mathias Bengtsson, bänkkamraten från Dalarna, som också är engagerad i frågan och till statsrådet: Jag förstår att det ingår i det politiska att man ska säga vems fel det var och vem som var saktfärdig. Jag kan konstatera att den förra regeringen och statsrådet Eneroth beslutade om det här i september. Jag tror att de som lyssnar på detta från bland annat Tibble by är mer intresserade av vad vi kommer att göra framåt. Och jag kan garantera att jag hade ställt samma interpellation om det hade varit en socialdemokratisk infrastrukturminister.Jag har en till fråga till statsrådet som handlar mer om tidsplanen. När ska Trafikverkets analys och färdiga förslag behandlas? Jag undrar särskilt över förslaget om att lösa detta för 2023, vilket skulle lugna många arrangörer."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag uppskattar att vi i mångt och mycket verkar vara eniga.Jag har också tagit del av Trafikverkets utredning. Jag blev imponerad av den, särskilt av viljan att komma till rätta med problemet och konkretionen i lösningarna.I utredningen berättar Trafikverket att många arrangemang bedrivs på eller påverkar allmänna statliga vägar, att de är viktiga för den svenska folkhälsan och att de är en del av ett rikt föreningsliv i Sverige. De berättar vidare att arrangemangen har ökat i såväl antal som omfattning under senare år. Det är cirka 1 000 arrangemang som bedrivs årligen på allmänna statliga vägar. Exempel på arrangemang är lokala vår, höst- och julmarknader, bilcruising, skidtävlingar och midsommarfirande.Det finns färdiga förslag. Jag tänker lyfta några av dem som jag ser skulle ha stor positiv påverkan för små ideella föreningar. När det gäller min fråga till statsrådet blir jag glad över att det förslag som han lyfter är det som jag också tycker är bäst och som skulle kunna ge resultat snabbast. Det är förslaget om att regeringen ska besluta att uppsättning av vägmärken ska bli kostnadsfritt för ideella föreningar och organisationer under 2023 samt att regeringen ska besluta om hur detta ska hanteras för 2024 och framåt.Det finns två andra som är bra. Det är förslaget om att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att utreda om det är möjligt för fler än bara polisen att dirigera trafiken, exempelvis som flaggvakter. Och det är förslaget om att regeringen ska besluta att handläggningsavgiften för handläggning av ansökningar hos myndigheter i samband med arrangemang på statlig väg ska tas bort för ideella organisationer.Nu finns detta underlag, men föreningarna kan inte vänta. Jag är glad över att statsrådet säger att regeringen kommer att lämna besked snarast och särskilt för de förslag som gäller för 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan vänder jag mig till ledamoten Mathias Bengtsson, bänkkamraten från Dalarna, som också är engagerad i frågan och till statsrådet: Jag förstår att det ingår i det politiska att man ska säga vems fel det var och vem som var saktfärdig. Jag kan konstatera att den förra regeringen och statsrådet Eneroth beslutade om det här i september. Jag tror att de som lyssnar på detta från bland annat Tibble by är mer intresserade av vad vi kommer att göra framåt. Och jag kan garantera att jag hade ställt samma interpellation om det hade varit en socialdemokratisk infrastrukturminister.Jag har en till fråga till statsrådet som handlar mer om tidsplanen. När ska Trafikverkets analys och färdiga förslag behandlas? Jag undrar särskilt över förslaget om att lösa detta för 2023, vilket skulle lugna många arrangörer."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Låt mig igen understryka att det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på eller påverkar statlig trafikinfrastruktur. Jag hör också engagemanget i kammaren i den här debatten, och det uppskattar jag. Men även jag noterar att den tidigare socialdemokratiska regeringen kände till Trafikverkets ändrade arbetssätt redan i februari 2022. Jag noterar också att Isacssons partis företrädare i den tidigare regeringen valde att inte göra något förrän i september 2022. Först då gavs Trafikverket i uppdrag att utreda frågan under sex månader - en måhända orimligt lång tid med tanke på de 14 sidor som levererades i rapporten häromdagen.Med tanke på hur angelägen den här frågan är, inte bara för idrottsrörelsen utan även för enskilda föreningar, är den tidigare regeringens senfärdiga agerande häpnadsväckande. Men jag kan försäkra kammaren och alla som följer den här debatten i kväll om att mitt parti och den här regeringen tar ansvar. Hela Sverige ska fungera. Vi är väl införstådda med problematiken.Jag uppskattar också att Trafikverket kunde slutföra utredningen något tidigare än utsatt datum. Vi arbetar redan nu för att hitta en långsiktig lösning. Trafikverkets förslag har ju, såvitt jag har kunnat bedöma hittills, också uppskattats av Riksidrottsförbundet och Cykelförbundet. Det har tagits väl emot. Det är förstås en del i den analys och beredning av frågan som vi nu gör i högt tempo i Regeringskansliet. Detta är en brådskande fråga. Ledamoten Isacsson frågar mig vilket som är det mest intressanta av Trafikverkets förslag. Det är sex olika förslag som Trafikverket har i sin redovisning. Det mest intressanta och det som jag tror att många ser som det mest angelägna på kort sikt är det förslag som finns i redovisningen om \"att regeringen beslutar att uppsättning av vägmärken ska bli kostnadsfritt för ideella föreningar och organisationer under 2023, samt att regeringen beslutar om hur detta ska hanteras för 2024 och framåt. Möjliga alternativ som bör övervägas är om det även fortsättningsvis ska vara kostnadsfritt för ideella organisationer, alternativt om utökade ekonomiska bidrag eller någon form av stödförordning ska införas.\" Det är ett av de sex förslagen som är intressanta och som vi nu analyserar i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi tog emot det häromdagen. Det är i dag den 28 mars. Trafikverket skulle ha slutredovisat uppdraget om några dagar, den sista mars. Det är alltså positivt att vi redan nu har detta på bordet. Vi har kunnat starta arbetet.Jag förstår att det finns en oro, men den beror mycket på senfärdigheten från den förra regeringen. Man visste om detta i februari 2022 och gav uppdraget i september 2022.Nu kan vi lägga detta bakom oss. Jag uppskattar enigheten i kammaren och att det nu finns ett stöd för att vi ska kunna ha goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Vi kommer att återkomma. Det kommer vi att göra så fort vi kan. Vi jobbar skyndsamt. Det är en prioriterad fråga."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Låt mig igen understryka att det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på eller påverkar statlig trafikinfrastruktur. Jag hör också engagemanget i kammaren i den här debatten, och det uppskattar jag. Men även jag noterar att den tidigare socialdemokratiska regeringen kände till Trafikverkets ändrade arbetssätt redan i februari 2022. Jag noterar också att Isacssons partis företrädare i den tidigare regeringen valde att inte göra något förrän i september 2022. Först då gavs Trafikverket i uppdrag att utreda frågan under sex månader - en måhända orimligt lång tid med tanke på de 14 sidor som levererades i rapporten häromdagen.Med tanke på hur angelägen den här frågan är, inte bara för idrottsrörelsen utan även för enskilda föreningar, är den tidigare regeringens senfärdiga agerande häpnadsväckande. Men jag kan försäkra kammaren och alla som följer den här debatten i kväll om att mitt parti och den här regeringen tar ansvar. Hela Sverige ska fungera. Vi är väl införstådda med problematiken.Jag uppskattar också att Trafikverket kunde slutföra utredningen något tidigare än utsatt datum. Vi arbetar redan nu för att hitta en långsiktig lösning. Trafikverkets förslag har ju, såvitt jag har kunnat bedöma hittills, också uppskattats av Riksidrottsförbundet och Cykelförbundet. Det har tagits väl emot. Det är förstås en del i den analys och beredning av frågan som vi nu gör i högt tempo i Regeringskansliet. Detta är en brådskande fråga. Ledamoten Isacsson frågar mig vilket som är det mest intressanta av Trafikverkets förslag. Det är sex olika förslag som Trafikverket har i sin redovisning. Det mest intressanta och det som jag tror att många ser som det mest angelägna på kort sikt är det förslag som finns i redovisningen om \"att regeringen beslutar att uppsättning av vägmärken ska bli kostnadsfritt för ideella föreningar och organisationer under 2023, samt att regeringen beslutar om hur detta ska hanteras för 2024 och framåt. Möjliga alternativ som bör övervägas är om det även fortsättningsvis ska vara kostnadsfritt för ideella organisationer, alternativt om utökade ekonomiska bidrag eller någon form av stödförordning ska införas.\" Det är ett av de sex förslagen som är intressanta och som vi nu analyserar i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi tog emot det häromdagen. Det är i dag den 28 mars. Trafikverket skulle ha slutredovisat uppdraget om några dagar, den sista mars. Det är alltså positivt att vi redan nu har detta på bordet. Vi har kunnat starta arbetet.Jag förstår att det finns en oro, men den beror mycket på senfärdigheten från den förra regeringen. Man visste om detta i februari 2022 och gav uppdraget i september 2022.Nu kan vi lägga detta bakom oss. Jag uppskattar enigheten i kammaren och att det nu finns ett stöd för att vi ska kunna ha goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Vi kommer att återkomma. Det kommer vi att göra så fort vi kan. Vi jobbar skyndsamt. Det är en prioriterad fråga."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Detta är en väldigt viktig fråga. De nya avgifterna ställer från och med årsskiftet till det för föreningslivet. Det handlar om ideella idrottsföreningar och byföreningar. Det är både idrottsevenemang och midsommarfiranden som hotas. Kommer man från Dalarna är det kanske allra mest provocerande när det rör just midsommaren. Det är ju en tradition som fanns långt innan det fanns statliga vägar och som dalfolk har firat långt innan det fanns myndigheter som kunde sätta käppar i hjulet för dem.Det är förstås en orimlig ordning. Det är djupt beklagligt att denna oro över huvud taget ska behöva finnas och att Tibble byförening, som Lars Isacsson nämnde, ska behöva ha ett möte där man funderar på att ställa in midsommarfirandet. Det är naturligtvis helt orimligt. Därför är det väldigt välkommet att regeringen nu har den här frågan på bordet och avser att agera.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi kommer inte heller ifrån att detta framkom redan i februari 2022, för över ett år sedan, när regeringen var socialdemokratisk. Då hänger frågan lite i luften: Varför agerade inte Socialdemokraterna när denna nya tolkning aviserades i februari? Den dåvarande regeringen hade all tid i världen på sig att stilla den oro som idrotts- och byföreningar kände. Men månaderna gick. Mars kom och ingenting hände. April kom och regeringen satt på händerna. Maj och juni kom. Vi firade midsommar förra året, och regeringen hade all information och hade kunnat agera, men ingenting hände. Juli och augusti var det samma sak. Det är först i valrörelsen i september som Socialdemokraterna av vad som tycks vara väljartaktiska skäl väljer att agera för att få bort frågan från debatten.I det läget gav Socialdemokraterna Trafikverket sex månader att ta fram lösningar på den här frågan. Sex månader innebär att det går över årsskiftet, och den nya tolkningen implementeras och skapar dessa avgifter för till exempel IFK Mora. Hade man skyndsamt velat lösa frågan hade man kunnat ge Trafikverket mycket kortare tid, men sex månader visar också att det rör sig om någon sorts väljartaktiska skäl. Det duger inte!Det är välkommet att regeringen nu agerar, men frågan faller tillbaka på den tidigare socialdemokratiska regeringen. Varför agerade man inte för att stilla byföreningarnas, hembygdsföreningarnas och idrottsföreningarnas oro när frågan dök upp? Varför satt man på händerna i sex månader?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Detta är en väldigt viktig fråga. De nya avgifterna ställer från och med årsskiftet till det för föreningslivet. Det handlar om ideella idrottsföreningar och byföreningar. Det är både idrottsevenemang och midsommarfiranden som hotas. Kommer man från Dalarna är det kanske allra mest provocerande när det rör just midsommaren. Det är ju en tradition som fanns långt innan det fanns statliga vägar och som dalfolk har firat långt innan det fanns myndigheter som kunde sätta käppar i hjulet för dem.Det är förstås en orimlig ordning. Det är djupt beklagligt att denna oro över huvud taget ska behöva finnas och att Tibble byförening, som Lars Isacsson nämnde, ska behöva ha ett möte där man funderar på att ställa in midsommarfirandet. Det är naturligtvis helt orimligt. Därför är det väldigt välkommet att regeringen nu har den här frågan på bordet och avser att agera.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi kommer inte heller ifrån att detta framkom redan i februari 2022, för över ett år sedan, när regeringen var socialdemokratisk. Då hänger frågan lite i luften: Varför agerade inte Socialdemokraterna när denna nya tolkning aviserades i februari? Den dåvarande regeringen hade all tid i världen på sig att stilla den oro som idrotts- och byföreningar kände. Men månaderna gick. Mars kom och ingenting hände. April kom och regeringen satt på händerna. Maj och juni kom. Vi firade midsommar förra året, och regeringen hade all information och hade kunnat agera, men ingenting hände. Juli och augusti var det samma sak. Det är först i valrörelsen i september som Socialdemokraterna av vad som tycks vara väljartaktiska skäl väljer att agera för att få bort frågan från debatten.I det läget gav Socialdemokraterna Trafikverket sex månader att ta fram lösningar på den här frågan. Sex månader innebär att det går över årsskiftet, och den nya tolkningen implementeras och skapar dessa avgifter för till exempel IFK Mora. Hade man skyndsamt velat lösa frågan hade man kunnat ge Trafikverket mycket kortare tid, men sex månader visar också att det rör sig om någon sorts väljartaktiska skäl. Det duger inte!Det är välkommet att regeringen nu agerar, men frågan faller tillbaka på den tidigare socialdemokratiska regeringen. Varför agerade man inte för att stilla byföreningarnas, hembygdsföreningarnas och idrottsföreningarnas oro när frågan dök upp? Varför satt man på händerna i sex månader?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Andreas Carlson för svaret och möjligheten att debattera Trafikverkets höga avgifter, som ställer till med så mycket för idrottsföreningar och bygdeföreningar när de med ideella krafter ska anordna arrangemang som är till glädje och gagn för många.När den stora skidtävlingen Moraloppet avgjordes i skidspåren runt Mora tvingades IFK Mora att betala 17 000 kronor till Trafikverket för att tävlingen passerar två av Trafikverkets vägar. Skidåkarna passerar vägen under en kvart, och sedan öppnar vägen igen. IFK Mora har vakter och lastmaskiner som sköter allting, men så enkelt var det inte. Föreningen fick först betala 14 000 kronor för att Trafikverket skulle sätta upp varningsskyltar. Efter det fick föreningen en faktura på 2 900 kronor för att det skulle placeras snö på vägen - snö som lastmaskinerna snabbt lade ut och sedan tog bort under det att vägvakter höll vägen fri. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör IFK är det nu frågan om det är värt att köra det här skidloppet om det kostar 17 000 kronor att använda Trafikverkets väg i en kvart. Tvärtom mot tidigare hävdar nu Trafikverket att en arrangör enligt lag alltid ska betala när väg ska användas, och det är dessutom stora ersättningskrav.Samma öde riskerar att drabba andra föreningar, till exempel de föreningar som anordnar midsommarfiranden runt om i Dalarna. I Dalarna har byarna ordnat midsommarfirande sedan urminnes tider. Det är en trevlig tradition både för de boende i byarna och för många besökare, som träffas för att resa majstången.Ett exempel är firandet i Tibble. Där står majstången mitt i korsningen mellan Sågmyravägen och Bygattu. Troligtvis kommer nu Tibble-Lycka byförening att få betala cirka 20 000 kronor till Trafikverket för sitt midsommarfirande. Föreningen har i alla år ordnat med vägbom, skyltar och vakter, och det har gått bra. Som läget ser ut nu har bygdeföreningen meddelat att de inte kan ha en publik majstångsresning. De har inte råd att betala, och de vill inte bryta mot lagen.Trafikverket baserar sin nya, mer rigida hållning på att de efter revision har fått kritik för att de inte har tagit ut dessa höga avgifter av föreningar. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om statsrådet skulle kunna ta initiativ till en dialog med Trafikverket och om statsrådet skulle kunna ta initiativ till en lagändring. I sitt svar hänvisar Andreas Carlson till en utredning som Tomas Eneroth, tidigare infrastrukturminister, den 1 september 2022 gav Trafikverket i uppdrag att genomföra. Min fråga till statsrådet är nu om statsrådet i dag kan berätta något om vilka av Trafikverkets förslag för att underlätta och förenkla för verksamhet som bedrivs på statlig infrastruktur som han ser som mest intressanta.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Andreas Carlson för svaret och möjligheten att debattera Trafikverkets höga avgifter, som ställer till med så mycket för idrottsföreningar och bygdeföreningar när de med ideella krafter ska anordna arrangemang som är till glädje och gagn för många.När den stora skidtävlingen Moraloppet avgjordes i skidspåren runt Mora tvingades IFK Mora att betala 17 000 kronor till Trafikverket för att tävlingen passerar två av Trafikverkets vägar. Skidåkarna passerar vägen under en kvart, och sedan öppnar vägen igen. IFK Mora har vakter och lastmaskiner som sköter allting, men så enkelt var det inte. Föreningen fick först betala 14 000 kronor för att Trafikverket skulle sätta upp varningsskyltar. Efter det fick föreningen en faktura på 2 900 kronor för att det skulle placeras snö på vägen - snö som lastmaskinerna snabbt lade ut och sedan tog bort under det att vägvakter höll vägen fri. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör IFK är det nu frågan om det är värt att köra det här skidloppet om det kostar 17 000 kronor att använda Trafikverkets väg i en kvart. Tvärtom mot tidigare hävdar nu Trafikverket att en arrangör enligt lag alltid ska betala när väg ska användas, och det är dessutom stora ersättningskrav.Samma öde riskerar att drabba andra föreningar, till exempel de föreningar som anordnar midsommarfiranden runt om i Dalarna. I Dalarna har byarna ordnat midsommarfirande sedan urminnes tider. Det är en trevlig tradition både för de boende i byarna och för många besökare, som träffas för att resa majstången.Ett exempel är firandet i Tibble. Där står majstången mitt i korsningen mellan Sågmyravägen och Bygattu. Troligtvis kommer nu Tibble-Lycka byförening att få betala cirka 20 000 kronor till Trafikverket för sitt midsommarfirande. Föreningen har i alla år ordnat med vägbom, skyltar och vakter, och det har gått bra. Som läget ser ut nu har bygdeföreningen meddelat att de inte kan ha en publik majstångsresning. De har inte råd att betala, och de vill inte bryta mot lagen.Trafikverket baserar sin nya, mer rigida hållning på att de efter revision har fått kritik för att de inte har tagit ut dessa höga avgifter av föreningar. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet om statsrådet skulle kunna ta initiativ till en dialog med Trafikverket och om statsrådet skulle kunna ta initiativ till en lagändring. I sitt svar hänvisar Andreas Carlson till en utredning som Tomas Eneroth, tidigare infrastrukturminister, den 1 september 2022 gav Trafikverket i uppdrag att genomföra. Min fråga till statsrådet är nu om statsrådet i dag kan berätta något om vilka av Trafikverkets förslag för att underlätta och förenkla för verksamhet som bedrivs på statlig infrastruktur som han ser som mest intressanta.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av regelverket?","answer":"Lars Isacsson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av det regelverk som ger Trafikverket möjlighet att ta ut avgifter vid tävlingar som påverkar statlig trafikinfrastruktur. Lars Isacsson har vidare frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket.Det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Därför fick Trafikverket den 1 september 2022 i uppdrag att analysera hur arbetssätt och regelverk kan förändras för att underlätta och förenkla för föreningslivets verksamhet som bedrivs på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Trafikverket har redovisat uppdraget den 21 mars 2023. Redovisningen analyseras för närvarande i Regeringskansliet, och jag avser att återkomma i dessa frågor."}
+{"question":"Kommer statsrådet att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket?","answer":"Lars Isacsson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en dialog med Trafikverket om verkets tolkning av det regelverk som ger Trafikverket möjlighet att ta ut avgifter vid tävlingar som påverkar statlig trafikinfrastruktur. Lars Isacsson har vidare frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en lagändring som möjliggör för ideella föreningar att fortfarande ordna arrangemang utan stora avgifter till Trafikverket.Det är viktigt att föreningslivet har goda förutsättningar för att bedriva idrott och annan verksamhet som sker på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Därför fick Trafikverket den 1 september 2022 i uppdrag att analysera hur arbetssätt och regelverk kan förändras för att underlätta och förenkla för föreningslivets verksamhet som bedrivs på, eller påverkar, statlig trafikinfrastruktur. Trafikverket har redovisat uppdraget den 21 mars 2023. Redovisningen analyseras för närvarande i Regeringskansliet, och jag avser att återkomma i dessa frågor."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Tack, ledamöterna, för det här samtalet! Jag uppskattar engagemanget.Jag har redogjort för två av de första uppdragen. Vi kommer att återkomma med flera - det kan riksdagen vara så säker på. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas och förbättras betydligt. Ledtiderna behöver kortas. Kommuner ska, som vi har varit inne på, uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns, fru talman, inga genvägar här. Det handlar om många olika delar där man behöver gå framåt parallellt; man behöver ha ett holistiskt perspektiv.Det som åskådliggörs i denna diskussion är, återigen, att Socialdemokraterna under åtta år hade en reform i lådan, nämligen investeringsstödet. Det var framför allt det. Det behövs mycket mer. Vi behöver ta tag i de strukturella problem som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända, men den här regeringen har rivstartat arbetet.Vi kommer att återkomma med många reformer och förslag och också, kan jag tänka mig, en och annan dialog i kammaren under interpellationsdebatter, där vi även framöver får glädjen att ha utbyte av varandra. Det ser jag fram emot!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Tack, ledamöterna, för det här samtalet! Jag uppskattar engagemanget.Jag har redogjort för två av de första uppdragen. Vi kommer att återkomma med flera - det kan riksdagen vara så säker på. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas och förbättras betydligt. Ledtiderna behöver kortas. Kommuner ska, som vi har varit inne på, uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns, fru talman, inga genvägar här. Det handlar om många olika delar där man behöver gå framåt parallellt; man behöver ha ett holistiskt perspektiv.Det som åskådliggörs i denna diskussion är, återigen, att Socialdemokraterna under åtta år hade en reform i lådan, nämligen investeringsstödet. Det var framför allt det. Det behövs mycket mer. Vi behöver ta tag i de strukturella problem som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända, men den här regeringen har rivstartat arbetet.Vi kommer att återkomma med många reformer och förslag och också, kan jag tänka mig, en och annan dialog i kammaren under interpellationsdebatter, där vi även framöver får glädjen att ha utbyte av varandra. Det ser jag fram emot!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Tack, ledamöterna, för det här samtalet! Jag uppskattar engagemanget.Jag har redogjort för två av de första uppdragen. Vi kommer att återkomma med flera - det kan riksdagen vara så säker på. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas och förbättras betydligt. Ledtiderna behöver kortas. Kommuner ska, som vi har varit inne på, uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns, fru talman, inga genvägar här. Det handlar om många olika delar där man behöver gå framåt parallellt; man behöver ha ett holistiskt perspektiv.Det som åskådliggörs i denna diskussion är, återigen, att Socialdemokraterna under åtta år hade en reform i lådan, nämligen investeringsstödet. Det var framför allt det. Det behövs mycket mer. Vi behöver ta tag i de strukturella problem som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända, men den här regeringen har rivstartat arbetet.Vi kommer att återkomma med många reformer och förslag och också, kan jag tänka mig, en och annan dialog i kammaren under interpellationsdebatter, där vi även framöver får glädjen att ha utbyte av varandra. Det ser jag fram emot!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Vad den här regeringen först och främst har prioriterat är att sänka skatten för höginkomsttagare och att ösa ut elstöd till företag och personer som möjligen inte skulle ha fått det i den omgång som har betalats ut. Det är de stora beloppen.Jag återkommer till investeringsstödet eftersom det, som svar på Lars Beckmans fråga, var den starkaste och mest kraftfulla åtgärd för att stimulera bostadsbyggande i det här landet som den tidigare riksdagsmajoriteten, med en S-ledd minoritetsregering, fick på bordet. Den här regeringen avvecklade investeringsstödet i förtid och bröt därmed sina tidigare löften och utfästelser i förhållande till byggherrarna. Jag tror att Andreas Carlson är väl medveten om besvikelsen där ute när det gäller detta.Vi föreslog i vår budgetmotion här i riksdagen ett bemyndigande på 8 miljarder kronor - det gjorde vi, svart på vitt. Vi gjorde också en hel del andra saker. Jag kan väl nämna sådant som stöd till energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus; det tycker jag är viktigt.Inte minst den senaste socialdemokratiska bostadsministern Johan Danielsson tog också initiativ till en lång rad utredningar, varav Andreas Carlson och den regering som nu sitter har lagt ned flera, till exempel den om ett statligt fastighetsbolag, Boendesegregationsutredningen och utredningen om åtgärder mot social dumpning.Vi socialdemokrater menar, vilket framkommer tydligt i den kommittémotion med våra förslag framåt som jag själv har varit med om att lägga på riksdagens bord, att det, inte minst i det allvarliga ekonomiska läge och den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i, med det dramatiskt fallande bostadsbyggandet, nog är dags att även delar av den svenska borgerligheten vågar tänka tanken att också Sverige, och inte bara alla andra länder, faktiskt ska satsa lite på nybyggnation av bostäder. Det är nämligen så man runt om i världen får ordning på bostadsförsörjningen i ett land.(Applåder)"}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Vad den här regeringen först och främst har prioriterat är att sänka skatten för höginkomsttagare och att ösa ut elstöd till företag och personer som möjligen inte skulle ha fått det i den omgång som har betalats ut. Det är de stora beloppen.Jag återkommer till investeringsstödet eftersom det, som svar på Lars Beckmans fråga, var den starkaste och mest kraftfulla åtgärd för att stimulera bostadsbyggande i det här landet som den tidigare riksdagsmajoriteten, med en S-ledd minoritetsregering, fick på bordet. Den här regeringen avvecklade investeringsstödet i förtid och bröt därmed sina tidigare löften och utfästelser i förhållande till byggherrarna. Jag tror att Andreas Carlson är väl medveten om besvikelsen där ute när det gäller detta.Vi föreslog i vår budgetmotion här i riksdagen ett bemyndigande på 8 miljarder kronor - det gjorde vi, svart på vitt. Vi gjorde också en hel del andra saker. Jag kan väl nämna sådant som stöd till energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus; det tycker jag är viktigt.Inte minst den senaste socialdemokratiska bostadsministern Johan Danielsson tog också initiativ till en lång rad utredningar, varav Andreas Carlson och den regering som nu sitter har lagt ned flera, till exempel den om ett statligt fastighetsbolag, Boendesegregationsutredningen och utredningen om åtgärder mot social dumpning.Vi socialdemokrater menar, vilket framkommer tydligt i den kommittémotion med våra förslag framåt som jag själv har varit med om att lägga på riksdagens bord, att det, inte minst i det allvarliga ekonomiska läge och den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i, med det dramatiskt fallande bostadsbyggandet, nog är dags att även delar av den svenska borgerligheten vågar tänka tanken att också Sverige, och inte bara alla andra länder, faktiskt ska satsa lite på nybyggnation av bostäder. Det är nämligen så man runt om i världen får ordning på bostadsförsörjningen i ett land.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Vad den här regeringen först och främst har prioriterat är att sänka skatten för höginkomsttagare och att ösa ut elstöd till företag och personer som möjligen inte skulle ha fått det i den omgång som har betalats ut. Det är de stora beloppen.Jag återkommer till investeringsstödet eftersom det, som svar på Lars Beckmans fråga, var den starkaste och mest kraftfulla åtgärd för att stimulera bostadsbyggande i det här landet som den tidigare riksdagsmajoriteten, med en S-ledd minoritetsregering, fick på bordet. Den här regeringen avvecklade investeringsstödet i förtid och bröt därmed sina tidigare löften och utfästelser i förhållande till byggherrarna. Jag tror att Andreas Carlson är väl medveten om besvikelsen där ute när det gäller detta.Vi föreslog i vår budgetmotion här i riksdagen ett bemyndigande på 8 miljarder kronor - det gjorde vi, svart på vitt. Vi gjorde också en hel del andra saker. Jag kan väl nämna sådant som stöd till energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus; det tycker jag är viktigt.Inte minst den senaste socialdemokratiska bostadsministern Johan Danielsson tog också initiativ till en lång rad utredningar, varav Andreas Carlson och den regering som nu sitter har lagt ned flera, till exempel den om ett statligt fastighetsbolag, Boendesegregationsutredningen och utredningen om åtgärder mot social dumpning.Vi socialdemokrater menar, vilket framkommer tydligt i den kommittémotion med våra förslag framåt som jag själv har varit med om att lägga på riksdagens bord, att det, inte minst i det allvarliga ekonomiska läge och den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i, med det dramatiskt fallande bostadsbyggandet, nog är dags att även delar av den svenska borgerligheten vågar tänka tanken att också Sverige, och inte bara alla andra länder, faktiskt ska satsa lite på nybyggnation av bostäder. Det är nämligen så man runt om i världen får ordning på bostadsförsörjningen i ett land.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Tack, ledamöterna, för engagemanget i den här debatten!Jag fastnar för Markus Kallifatides resonemang kring studentbostäderna och det uppdrag som regeringen nu har gett till Boverket. Det är alltså bredare och går ut på att göra det enklare och billigare att bygga utifrån studenters behov. I uppdraget ligger också att överväga exempelvis besökstillgänglighet för att tillgodose alla de behov som finns. Boverket ska också samverka med studentorganisationer, bygg- och fastighetsföretag, funktionshindersorganisationer och myndigheter.Men ska vi tolka Markus Kallifatides kritik i kammaren i kväll som att Socialdemokraterna är emot detta? Det vore i så fall ett väldigt tydligt besked till Sveriges studenter, som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. I en kunskapsnation ska man kunna flytta dit där man kommer in på en studieplats; då ska det också finnas boende.I uppdraget ingår också att se över bullerreglerna så att det exempelvis kan byggas i miljöer där det bullrar på utsidan men man kan sova gott eller studera i lugn och ro om man har stängt fönstret eller balkongdörren. På det sättet kan byggande möjliggöras där det i dag hindras, vilket många lyfter fram som ett problem.Det finns även andra delar i uppdraget som syftar till att avsevärt förenkla att bygga för studenter, där trösklarna in i dag är så höga.Det är just detta som den förra regeringen inte har tagit tag i. Man har inte sänkt trösklar, man har inte kortat ledtider, man har inte förenklat byggregler, man har inte gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna med det tydliga syftet att stimulera och planera för att öka sin planeringsberedskap.När det gäller småhus kommer vi att återkomma. Vi vet nämligen att sju av tio vill bo i småhus, men nyproduktionstakten i Sverige är bara 20 procent jämfört med 40 procent på EU-nivå. Vi halkar alltså efter även i det avseendet.Allt detta jobbar vi med i högt tempo. Vi har presenterat två reformer, två uppdrag, och vi kommer att fortsätta med detta.Det är, fru talman, ganska vanligt när Markus Kallifatides och jag har samtal i kammaren på tisdagskvällar att investeringsstödet kommer på tal oavsett vad frågan var från början i en interpellation. Det förstår jag, men det som inte så ofta kommer fram är att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte avsatte en krona mer än regeringen gjorde när vi ansvarsfullt avvecklade det. Vi tillskjuter ju medel för att alla som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggnation fortsatt ska få stöd när det avvecklas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var ett ansvarsfullt agerande från regeringen när vi föreslog detta för riksdagen och det beslutades. Det var också så vi behövde hantera det när vi såg det tuffa ekonomiska läge vi är i och kommer att vara i ett tag till. Vi var i det då, när vi lade fram förslaget.Ett investeringsstöd till byggnader som i stor utsträckning kanske ändå hade byggts hade ätit upp en väldigt stor del av reformutrymmet. Detta är pengar som vi har lagt på att lindra effekterna för hushållen i första hand, för vi vet att det är det som är prioriterat och viktigt i detta tuffa läge, när vi också har en svagt åtstramande budget för att ta ansvar för inflationen."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Tack, ledamöterna, för engagemanget i den här debatten!Jag fastnar för Markus Kallifatides resonemang kring studentbostäderna och det uppdrag som regeringen nu har gett till Boverket. Det är alltså bredare och går ut på att göra det enklare och billigare att bygga utifrån studenters behov. I uppdraget ligger också att överväga exempelvis besökstillgänglighet för att tillgodose alla de behov som finns. Boverket ska också samverka med studentorganisationer, bygg- och fastighetsföretag, funktionshindersorganisationer och myndigheter.Men ska vi tolka Markus Kallifatides kritik i kammaren i kväll som att Socialdemokraterna är emot detta? Det vore i så fall ett väldigt tydligt besked till Sveriges studenter, som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. I en kunskapsnation ska man kunna flytta dit där man kommer in på en studieplats; då ska det också finnas boende.I uppdraget ingår också att se över bullerreglerna så att det exempelvis kan byggas i miljöer där det bullrar på utsidan men man kan sova gott eller studera i lugn och ro om man har stängt fönstret eller balkongdörren. På det sättet kan byggande möjliggöras där det i dag hindras, vilket många lyfter fram som ett problem.Det finns även andra delar i uppdraget som syftar till att avsevärt förenkla att bygga för studenter, där trösklarna in i dag är så höga.Det är just detta som den förra regeringen inte har tagit tag i. Man har inte sänkt trösklar, man har inte kortat ledtider, man har inte förenklat byggregler, man har inte gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna med det tydliga syftet att stimulera och planera för att öka sin planeringsberedskap.När det gäller småhus kommer vi att återkomma. Vi vet nämligen att sju av tio vill bo i småhus, men nyproduktionstakten i Sverige är bara 20 procent jämfört med 40 procent på EU-nivå. Vi halkar alltså efter även i det avseendet.Allt detta jobbar vi med i högt tempo. Vi har presenterat två reformer, två uppdrag, och vi kommer att fortsätta med detta.Det är, fru talman, ganska vanligt när Markus Kallifatides och jag har samtal i kammaren på tisdagskvällar att investeringsstödet kommer på tal oavsett vad frågan var från början i en interpellation. Det förstår jag, men det som inte så ofta kommer fram är att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte avsatte en krona mer än regeringen gjorde när vi ansvarsfullt avvecklade det. Vi tillskjuter ju medel för att alla som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggnation fortsatt ska få stöd när det avvecklas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var ett ansvarsfullt agerande från regeringen när vi föreslog detta för riksdagen och det beslutades. Det var också så vi behövde hantera det när vi såg det tuffa ekonomiska läge vi är i och kommer att vara i ett tag till. Vi var i det då, när vi lade fram förslaget.Ett investeringsstöd till byggnader som i stor utsträckning kanske ändå hade byggts hade ätit upp en väldigt stor del av reformutrymmet. Detta är pengar som vi har lagt på att lindra effekterna för hushållen i första hand, för vi vet att det är det som är prioriterat och viktigt i detta tuffa läge, när vi också har en svagt åtstramande budget för att ta ansvar för inflationen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Tack, ledamöterna, för engagemanget i den här debatten!Jag fastnar för Markus Kallifatides resonemang kring studentbostäderna och det uppdrag som regeringen nu har gett till Boverket. Det är alltså bredare och går ut på att göra det enklare och billigare att bygga utifrån studenters behov. I uppdraget ligger också att överväga exempelvis besökstillgänglighet för att tillgodose alla de behov som finns. Boverket ska också samverka med studentorganisationer, bygg- och fastighetsföretag, funktionshindersorganisationer och myndigheter.Men ska vi tolka Markus Kallifatides kritik i kammaren i kväll som att Socialdemokraterna är emot detta? Det vore i så fall ett väldigt tydligt besked till Sveriges studenter, som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. I en kunskapsnation ska man kunna flytta dit där man kommer in på en studieplats; då ska det också finnas boende.I uppdraget ingår också att se över bullerreglerna så att det exempelvis kan byggas i miljöer där det bullrar på utsidan men man kan sova gott eller studera i lugn och ro om man har stängt fönstret eller balkongdörren. På det sättet kan byggande möjliggöras där det i dag hindras, vilket många lyfter fram som ett problem.Det finns även andra delar i uppdraget som syftar till att avsevärt förenkla att bygga för studenter, där trösklarna in i dag är så höga.Det är just detta som den förra regeringen inte har tagit tag i. Man har inte sänkt trösklar, man har inte kortat ledtider, man har inte förenklat byggregler, man har inte gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna med det tydliga syftet att stimulera och planera för att öka sin planeringsberedskap.När det gäller småhus kommer vi att återkomma. Vi vet nämligen att sju av tio vill bo i småhus, men nyproduktionstakten i Sverige är bara 20 procent jämfört med 40 procent på EU-nivå. Vi halkar alltså efter även i det avseendet.Allt detta jobbar vi med i högt tempo. Vi har presenterat två reformer, två uppdrag, och vi kommer att fortsätta med detta.Det är, fru talman, ganska vanligt när Markus Kallifatides och jag har samtal i kammaren på tisdagskvällar att investeringsstödet kommer på tal oavsett vad frågan var från början i en interpellation. Det förstår jag, men det som inte så ofta kommer fram är att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte avsatte en krona mer än regeringen gjorde när vi ansvarsfullt avvecklade det. Vi tillskjuter ju medel för att alla som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggnation fortsatt ska få stöd när det avvecklas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var ett ansvarsfullt agerande från regeringen när vi föreslog detta för riksdagen och det beslutades. Det var också så vi behövde hantera det när vi såg det tuffa ekonomiska läge vi är i och kommer att vara i ett tag till. Vi var i det då, när vi lade fram förslaget.Ett investeringsstöd till byggnader som i stor utsträckning kanske ändå hade byggts hade ätit upp en väldigt stor del av reformutrymmet. Detta är pengar som vi har lagt på att lindra effekterna för hushållen i första hand, för vi vet att det är det som är prioriterat och viktigt i detta tuffa läge, när vi också har en svagt åtstramande budget för att ta ansvar för inflationen."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Markus Kallifatides fick två timmar extra på sig tack vare avbrottet när riksdagsgrupperna hade möte. Han fick två timmar på sig att fundera på den enkla fråga som jag ställde: Vilken bostadspolitisk reform från någon av de sex bostadsministrar som hans regering hade under åtta år är han mest stolt över?Det blev helt tyst, för det var tomt i lådan i åtta år. Vi har alltså åtta förlorade år bakom oss när det gäller bostadspolitik och reformer på detta område.Men på den korta tid som den nya regeringen har verkat har vi redan fått två åtgärder som kommer att göra skillnad på riktigt.Den ena är det perspektivskifte som regeringen har infört för länsstyrelsen, till exempel i Gävleborg, nämligen att jobba tillsammans med kommunen och se till att det byggs mer - i stället för motsatsen. Jag var själv för ett par veckor sedan med på ett seminarium i Gävle, där länsstyrelsen medverkade. Detta var nytt för dem; det var första gången de hade ett möte för att diskutera hur man ska bygga mer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra är naturligtvis det otroligt viktiga att det kommer att byggas mer studentbostäder.Det är klart att även vi i riksdagen kommer att jaga på bostadsministern. När jag ställer frågan till Hyresgästföreningens medlemmar och aktiva i Gävleborg 2026 - ni kommer ihåg att inte en enda av 100 medlemmar i Hyresgästföreningen kunde säga vad Sveriges bostadsminister hette - kommer de att jubla och säga: Vi har haft en fantastisk bostadsminister, som äntligen har gjort något och inte bara pratat. Detta är naturligtvis målet.Regeringen har fått en bra start. Mer måste göras. Men, Markus Kallifatides, svara gärna på vilka reformer man är mest nöjd med."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Markus Kallifatides fick två timmar extra på sig tack vare avbrottet när riksdagsgrupperna hade möte. Han fick två timmar på sig att fundera på den enkla fråga som jag ställde: Vilken bostadspolitisk reform från någon av de sex bostadsministrar som hans regering hade under åtta år är han mest stolt över?Det blev helt tyst, för det var tomt i lådan i åtta år. Vi har alltså åtta förlorade år bakom oss när det gäller bostadspolitik och reformer på detta område.Men på den korta tid som den nya regeringen har verkat har vi redan fått två åtgärder som kommer att göra skillnad på riktigt.Den ena är det perspektivskifte som regeringen har infört för länsstyrelsen, till exempel i Gävleborg, nämligen att jobba tillsammans med kommunen och se till att det byggs mer - i stället för motsatsen. Jag var själv för ett par veckor sedan med på ett seminarium i Gävle, där länsstyrelsen medverkade. Detta var nytt för dem; det var första gången de hade ett möte för att diskutera hur man ska bygga mer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra är naturligtvis det otroligt viktiga att det kommer att byggas mer studentbostäder.Det är klart att även vi i riksdagen kommer att jaga på bostadsministern. När jag ställer frågan till Hyresgästföreningens medlemmar och aktiva i Gävleborg 2026 - ni kommer ihåg att inte en enda av 100 medlemmar i Hyresgästföreningen kunde säga vad Sveriges bostadsminister hette - kommer de att jubla och säga: Vi har haft en fantastisk bostadsminister, som äntligen har gjort något och inte bara pratat. Detta är naturligtvis målet.Regeringen har fått en bra start. Mer måste göras. Men, Markus Kallifatides, svara gärna på vilka reformer man är mest nöjd med."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Markus Kallifatides fick två timmar extra på sig tack vare avbrottet när riksdagsgrupperna hade möte. Han fick två timmar på sig att fundera på den enkla fråga som jag ställde: Vilken bostadspolitisk reform från någon av de sex bostadsministrar som hans regering hade under åtta år är han mest stolt över?Det blev helt tyst, för det var tomt i lådan i åtta år. Vi har alltså åtta förlorade år bakom oss när det gäller bostadspolitik och reformer på detta område.Men på den korta tid som den nya regeringen har verkat har vi redan fått två åtgärder som kommer att göra skillnad på riktigt.Den ena är det perspektivskifte som regeringen har infört för länsstyrelsen, till exempel i Gävleborg, nämligen att jobba tillsammans med kommunen och se till att det byggs mer - i stället för motsatsen. Jag var själv för ett par veckor sedan med på ett seminarium i Gävle, där länsstyrelsen medverkade. Detta var nytt för dem; det var första gången de hade ett möte för att diskutera hur man ska bygga mer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra är naturligtvis det otroligt viktiga att det kommer att byggas mer studentbostäder.Det är klart att även vi i riksdagen kommer att jaga på bostadsministern. När jag ställer frågan till Hyresgästföreningens medlemmar och aktiva i Gävleborg 2026 - ni kommer ihåg att inte en enda av 100 medlemmar i Hyresgästföreningen kunde säga vad Sveriges bostadsminister hette - kommer de att jubla och säga: Vi har haft en fantastisk bostadsminister, som äntligen har gjort något och inte bara pratat. Detta är naturligtvis målet.Regeringen har fått en bra start. Mer måste göras. Men, Markus Kallifatides, svara gärna på vilka reformer man är mest nöjd med."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Jag tackar statsrådet för det fördröjda andra inlägget i denna kvällsdebatt.Jag konstaterar att regeringen, jag och Socialdemokraterna har en samsyn - det råder ett mycket allvarligt läge när det gäller byggandet i Sverige. Jag tror att vi kan lägga statistiken lite grann åt sidan och i stället fokusera på situationens allvar. Byggandet faller alltså dramatiskt, även om vi är lite osäkra på hur mycket det faller.Vad har då den nytillträdda bostadsministern och regeringen gjort så här långt? De har i förtid avvecklat det statliga stödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och därigenom kapat 25 000-30 000 lägenheter som skulle ha kunnat byggas de närmaste åren. Bostadsministern har också själv varit på Bromma flygplats och försäkrat allmänheten att det ska flygas där - inte byggas 30 000 lägenheter. Jag får det till minus 60 000 lägenheter genom denna regerings hittills förda politik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också aviserat ett par aktiva åtgärder på det bostadspolitiska området; två av dem nämndes i interpellationssvaret. En åtgärd är att länsstyrelserna har fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vad de gör för att förmå kommuner att stimulera byggande. Det finns en risk att den som jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm får rapportera något i stil med följande, som kommer från Lidingö kommuns moderata kommunalråd, till regeringen:Vad vi hör av många andra är att vi ska bygga mer, tätare och helst hyresrätter. Till dem vill jag säga: Flytta till Botkyrka! Flytta till Sundbyberg! Flytta till Solna! Lidingö är bra som det är.Detta är väl också delvis ett svar på Lars Beckmans fråga. Ett mycket viktigt hinder för bostadsbyggande i Sverige är moderata kommunalråd i moderatdominerade kommuner, inte minst här i min egen hembygd, alltså Stockholm. Det andra initiativet som regeringen har tagit är att ge Boverket i uppdrag att göra om samma sak som Boverket gjorde 2016, nämligen se över reglerna för studentbostäder. Man får bygga studentbostäder på 15,5 kvadrat i Sverige - Boverket kom fram till att detta nog var rimligt förra gången det gjordes en översyn av dessa regler i syfte att göra dem så enkla som möjligt, så att vi ska kunna bygga prisvärda studentbostäder. Jag har själv bott i sådana, kan jag meddela.Statsrådet Andreas Carlson talade om att sänka trösklarna. Problemet är att de nya studentbostäderna med all sannolikhet kommer att bli stängda för rullstolsburna, synskadade, hörselskadade och personer med annan funktionsnedsättning, vilket funktionsrättsrörelsen naturligtvis redan har tagit upp i offentlig debatt med statsrådet Andreas Carlson.Vi får se vad det blir av de två initiativ som har tagits.Vi socialdemokrater föreslog att investeringsstödet i den form som fanns, som avskaffades av riksdagen, skulle få rulla vidare. I mitt sista anförande kommer jag att ta upp de förslag som vi socialdemokrater har för framtiden."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Jag tackar statsrådet för det fördröjda andra inlägget i denna kvällsdebatt.Jag konstaterar att regeringen, jag och Socialdemokraterna har en samsyn - det råder ett mycket allvarligt läge när det gäller byggandet i Sverige. Jag tror att vi kan lägga statistiken lite grann åt sidan och i stället fokusera på situationens allvar. Byggandet faller alltså dramatiskt, även om vi är lite osäkra på hur mycket det faller.Vad har då den nytillträdda bostadsministern och regeringen gjort så här långt? De har i förtid avvecklat det statliga stödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och därigenom kapat 25 000-30 000 lägenheter som skulle ha kunnat byggas de närmaste åren. Bostadsministern har också själv varit på Bromma flygplats och försäkrat allmänheten att det ska flygas där - inte byggas 30 000 lägenheter. Jag får det till minus 60 000 lägenheter genom denna regerings hittills förda politik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också aviserat ett par aktiva åtgärder på det bostadspolitiska området; två av dem nämndes i interpellationssvaret. En åtgärd är att länsstyrelserna har fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vad de gör för att förmå kommuner att stimulera byggande. Det finns en risk att den som jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm får rapportera något i stil med följande, som kommer från Lidingö kommuns moderata kommunalråd, till regeringen:Vad vi hör av många andra är att vi ska bygga mer, tätare och helst hyresrätter. Till dem vill jag säga: Flytta till Botkyrka! Flytta till Sundbyberg! Flytta till Solna! Lidingö är bra som det är.Detta är väl också delvis ett svar på Lars Beckmans fråga. Ett mycket viktigt hinder för bostadsbyggande i Sverige är moderata kommunalråd i moderatdominerade kommuner, inte minst här i min egen hembygd, alltså Stockholm. Det andra initiativet som regeringen har tagit är att ge Boverket i uppdrag att göra om samma sak som Boverket gjorde 2016, nämligen se över reglerna för studentbostäder. Man får bygga studentbostäder på 15,5 kvadrat i Sverige - Boverket kom fram till att detta nog var rimligt förra gången det gjordes en översyn av dessa regler i syfte att göra dem så enkla som möjligt, så att vi ska kunna bygga prisvärda studentbostäder. Jag har själv bott i sådana, kan jag meddela.Statsrådet Andreas Carlson talade om att sänka trösklarna. Problemet är att de nya studentbostäderna med all sannolikhet kommer att bli stängda för rullstolsburna, synskadade, hörselskadade och personer med annan funktionsnedsättning, vilket funktionsrättsrörelsen naturligtvis redan har tagit upp i offentlig debatt med statsrådet Andreas Carlson.Vi får se vad det blir av de två initiativ som har tagits.Vi socialdemokrater föreslog att investeringsstödet i den form som fanns, som avskaffades av riksdagen, skulle få rulla vidare. I mitt sista anförande kommer jag att ta upp de förslag som vi socialdemokrater har för framtiden."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Jag tackar statsrådet för det fördröjda andra inlägget i denna kvällsdebatt.Jag konstaterar att regeringen, jag och Socialdemokraterna har en samsyn - det råder ett mycket allvarligt läge när det gäller byggandet i Sverige. Jag tror att vi kan lägga statistiken lite grann åt sidan och i stället fokusera på situationens allvar. Byggandet faller alltså dramatiskt, även om vi är lite osäkra på hur mycket det faller.Vad har då den nytillträdda bostadsministern och regeringen gjort så här långt? De har i förtid avvecklat det statliga stödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och därigenom kapat 25 000-30 000 lägenheter som skulle ha kunnat byggas de närmaste åren. Bostadsministern har också själv varit på Bromma flygplats och försäkrat allmänheten att det ska flygas där - inte byggas 30 000 lägenheter. Jag får det till minus 60 000 lägenheter genom denna regerings hittills förda politik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har också aviserat ett par aktiva åtgärder på det bostadspolitiska området; två av dem nämndes i interpellationssvaret. En åtgärd är att länsstyrelserna har fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vad de gör för att förmå kommuner att stimulera byggande. Det finns en risk att den som jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm får rapportera något i stil med följande, som kommer från Lidingö kommuns moderata kommunalråd, till regeringen:Vad vi hör av många andra är att vi ska bygga mer, tätare och helst hyresrätter. Till dem vill jag säga: Flytta till Botkyrka! Flytta till Sundbyberg! Flytta till Solna! Lidingö är bra som det är.Detta är väl också delvis ett svar på Lars Beckmans fråga. Ett mycket viktigt hinder för bostadsbyggande i Sverige är moderata kommunalråd i moderatdominerade kommuner, inte minst här i min egen hembygd, alltså Stockholm. Det andra initiativet som regeringen har tagit är att ge Boverket i uppdrag att göra om samma sak som Boverket gjorde 2016, nämligen se över reglerna för studentbostäder. Man får bygga studentbostäder på 15,5 kvadrat i Sverige - Boverket kom fram till att detta nog var rimligt förra gången det gjordes en översyn av dessa regler i syfte att göra dem så enkla som möjligt, så att vi ska kunna bygga prisvärda studentbostäder. Jag har själv bott i sådana, kan jag meddela.Statsrådet Andreas Carlson talade om att sänka trösklarna. Problemet är att de nya studentbostäderna med all sannolikhet kommer att bli stängda för rullstolsburna, synskadade, hörselskadade och personer med annan funktionsnedsättning, vilket funktionsrättsrörelsen naturligtvis redan har tagit upp i offentlig debatt med statsrådet Andreas Carlson.Vi får se vad det blir av de två initiativ som har tagits.Vi socialdemokrater föreslog att investeringsstödet i den form som fanns, som avskaffades av riksdagen, skulle få rulla vidare. I mitt sista anförande kommer jag att ta upp de förslag som vi socialdemokrater har för framtiden."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Vi återupptar nu interpellationsdebatten i kammaren. Före avbrottet för gruppmöten gav jag svar på Markus Kallifatides frågor. De frågor som Kallifatides ställde handlade i stora drag om tillförlitligheten när det gäller tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder och om huruvida statsrådet, alltså jag, ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill först konstatera det som jag också var inne på i mitt tidigare svar, fru talman: Den statistik som finns när det gäller bostadsbyggande är i grunden tillförlitlig, men den släpar av naturliga skäl alltid efter. Kallifatides redogjorde i sin fråga och i sitt följande inlägg för de förändringar som skett. Dessa förändringar sker snabbt och dramatiskt, och då uppstår det alltid osäkerhet om hur uppgifterna ska tolkas. All officiell statistik är offentlig, liksom dess kvalitet och aktualitet, vilket gör att alla kan göra sina egna analyser och bedömningar. Statistik och prognoser måste självklart alltid tolkas utifrån den tidpunkt som statistiken avser.Ledamoten frågade också om regeringens analyser och prognoser. Det är egentligen inget nytt - Regeringskansliet har alltid gjort analyser och prognoser för viktiga makroekonomiska nyckeltal. Detta är bland annat viktigt för att kunna bedöma effekter av förändrade omvärldsfaktorer och av den samlade politik som en regering bedriver.I arbetet som bostadsminister har jag, liksom ledamöterna av Sveriges riksdag, många kontakter med relevanta organisationer, företag och andra aktörer som kan tillföra aktuell lägesinformation. Detta är ju alltid viktigt, liksom den statistik från SCB och Boverket som togs upp i frågan.Det vi kan se - och det som jag tror att alla ser - är att vi har ett väldigt allvarligt läge på bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden. Oavsett vilken prognoskälla vi använder eller vem vi pratar med ser vi just nu hur omvärldssituationen, nedgången i konjunkturen, den höga inflationen, de höga räntorna och den minskade köpkraften hos hushållen påverkar bostads- och fastighetsmarknaden. Regeringen tar detta på allra största allvar och följer det mycket noga.Det är också därför det är så angeläget med regeringens reformer. Det första steg som nu har tagits är att lägga om bostadspolitiken för att påbörja arbetet med att skapa en grund för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande. Vi har, som ledamoten Beckman var inne på, gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtar i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder. I detta tuffa läge behöver vi se till att trösklarna in på bostadsmarknaden, till det första boendet, inte blir ännu högre. Vi behöver fler studentbostäder, och därför är detta ett angeläget uppdrag. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med ytterligare reformer som, enligt vad vi har pekat ut, ska tas fram. Vi arbetar i hög takt med detta, och det är ännu mer angeläget med tanke på det mycket tuffa ekonomiska läge som nu råder."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Vi återupptar nu interpellationsdebatten i kammaren. Före avbrottet för gruppmöten gav jag svar på Markus Kallifatides frågor. De frågor som Kallifatides ställde handlade i stora drag om tillförlitligheten när det gäller tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder och om huruvida statsrådet, alltså jag, ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt p��börjas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill först konstatera det som jag också var inne på i mitt tidigare svar, fru talman: Den statistik som finns när det gäller bostadsbyggande är i grunden tillförlitlig, men den släpar av naturliga skäl alltid efter. Kallifatides redogjorde i sin fråga och i sitt följande inlägg för de förändringar som skett. Dessa förändringar sker snabbt och dramatiskt, och då uppstår det alltid osäkerhet om hur uppgifterna ska tolkas. All officiell statistik är offentlig, liksom dess kvalitet och aktualitet, vilket gör att alla kan göra sina egna analyser och bedömningar. Statistik och prognoser måste självklart alltid tolkas utifrån den tidpunkt som statistiken avser.Ledamoten frågade också om regeringens analyser och prognoser. Det är egentligen inget nytt - Regeringskansliet har alltid gjort analyser och prognoser för viktiga makroekonomiska nyckeltal. Detta är bland annat viktigt för att kunna bedöma effekter av förändrade omvärldsfaktorer och av den samlade politik som en regering bedriver.I arbetet som bostadsminister har jag, liksom ledamöterna av Sveriges riksdag, många kontakter med relevanta organisationer, företag och andra aktörer som kan tillföra aktuell lägesinformation. Detta är ju alltid viktigt, liksom den statistik från SCB och Boverket som togs upp i frågan.Det vi kan se - och det som jag tror att alla ser - är att vi har ett väldigt allvarligt läge på bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden. Oavsett vilken prognoskälla vi använder eller vem vi pratar med ser vi just nu hur omvärldssituationen, nedgången i konjunkturen, den höga inflationen, de höga räntorna och den minskade köpkraften hos hushållen påverkar bostads- och fastighetsmarknaden. Regeringen tar detta på allra största allvar och följer det mycket noga.Det är också därför det är så angeläget med regeringens reformer. Det första steg som nu har tagits är att lägga om bostadspolitiken för att påbörja arbetet med att skapa en grund för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande. Vi har, som ledamoten Beckman var inne på, gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtar i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder. I detta tuffa läge behöver vi se till att trösklarna in på bostadsmarknaden, till det första boendet, inte blir ännu högre. Vi behöver fler studentbostäder, och därför är detta ett angeläget uppdrag. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med ytterligare reformer som, enligt vad vi har pekat ut, ska tas fram. Vi arbetar i hög takt med detta, och det är ännu mer angeläget med tanke på det mycket tuffa ekonomiska läge som nu råder."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Vi återupptar nu interpellationsdebatten i kammaren. Före avbrottet för gruppmöten gav jag svar på Markus Kallifatides frågor. De frågor som Kallifatides ställde handlade i stora drag om tillförlitligheten när det gäller tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder och om huruvida statsrådet, alltså jag, ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill först konstatera det som jag också var inne på i mitt tidigare svar, fru talman: Den statistik som finns när det gäller bostadsbyggande är i grunden tillförlitlig, men den släpar av naturliga skäl alltid efter. Kallifatides redogjorde i sin fråga och i sitt följande inlägg för de förändringar som skett. Dessa förändringar sker snabbt och dramatiskt, och då uppstår det alltid osäkerhet om hur uppgifterna ska tolkas. All officiell statistik är offentlig, liksom dess kvalitet och aktualitet, vilket gör att alla kan göra sina egna analyser och bedömningar. Statistik och prognoser måste självklart alltid tolkas utifrån den tidpunkt som statistiken avser.Ledamoten frågade också om regeringens analyser och prognoser. Det är egentligen inget nytt - Regeringskansliet har alltid gjort analyser och prognoser för viktiga makroekonomiska nyckeltal. Detta är bland annat viktigt för att kunna bedöma effekter av förändrade omvärldsfaktorer och av den samlade politik som en regering bedriver.I arbetet som bostadsminister har jag, liksom ledamöterna av Sveriges riksdag, många kontakter med relevanta organisationer, företag och andra aktörer som kan tillföra aktuell lägesinformation. Detta är ju alltid viktigt, liksom den statistik från SCB och Boverket som togs upp i frågan.Det vi kan se - och det som jag tror att alla ser - är att vi har ett väldigt allvarligt läge på bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden. Oavsett vilken prognoskälla vi använder eller vem vi pratar med ser vi just nu hur omvärldssituationen, nedgången i konjunkturen, den höga inflationen, de höga räntorna och den minskade köpkraften hos hushållen påverkar bostads- och fastighetsmarknaden. Regeringen tar detta på allra största allvar och följer det mycket noga.Det är också därför det är så angeläget med regeringens reformer. Det första steg som nu har tagits är att lägga om bostadspolitiken för att påbörja arbetet med att skapa en grund för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande. Vi har, som ledamoten Beckman var inne på, gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtar i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder. I detta tuffa läge behöver vi se till att trösklarna in på bostadsmarknaden, till det första boendet, inte blir ännu högre. Vi behöver fler studentbostäder, och därför är detta ett angeläget uppdrag. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med ytterligare reformer som, enligt vad vi har pekat ut, ska tas fram. Vi arbetar i hög takt med detta, och det är ännu mer angeläget med tanke på det mycket tuffa ekonomiska läge som nu råder."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Tack för svaret på interpellationen från Socialdemokraterna, statsrådet!Jag roade mig med att titta på hur många bostadsministrar Sverige har haft sedan 2014. Jag var hos Hyresgästföreningen förra våren - det var valrörelse, och de hade en utfrågning - och frågade dem vad Sveriges bostadsminister hette. Det var över hundra personer i rummet. Hur många av dessa hundra förtroendevalda i Hyresgästföreningen räckte upp handen och visste vad Sveriges bostadsminister hette? Svaret är noll. Inte en enda person i det rummet visste vad Sveriges bostadsminister hette. När jag ställer samma fråga 2026, fru talman, hoppas jag naturligtvis att hundra personer i Hyresgästföreningen kommer att räcka upp handen. Sanningen är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Det är åtta förlorade år där Sverige tidvis har befunnit sig i högkonjunktur och man hade kunnat genomföra viktiga reformer för att få fart på bostadsbyggandet. Tyvärr fastnade Socialdemokraterna i tron att det var subventioner som skulle lösa bostadsbyggandet. Nu har vi dock en regering och en bostadsminister på plats som på allvar ska ta tag i strukturreformer. De ska på allvar se till att vi får ordning på plan- och bygglagen och de processer som ska till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn viktig fråga som berör många unga i Sverige är naturligtvis det uppdrag som regeringen aviserade i budgetpropositionen, nämligen att det ska bli mycket enklare att bygga studentbostäder. Det är ett mycket viktigt uppdrag. Boverket har fått uppdraget att lämna förslag på lättnader i byggkraven för att fler unga ska kunna bo, och jag såg att till och med DN - alltså Dagens Nyheter, som har en av de mest regeringskritiska ledarsidorna i Sverige - tyckte att det var bra. Man tyckte att det var ett mycket bra förslag som regeringen har lagt fram. Studenter bor nämligen kortare perioder i sina bostäder och kan bo lite enklare, men de vill ha billiga studentrum. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen gör detta. Sedan krävs det naturligtvis att vi får en småhusrörelse på plats, för i alla undersökningar där man frågar unga - och även andra människor - var de vill bo är svaret ofta att de vill bo i småhus. I åtta år har vi haft en regering som har prioriterat andra saker. Jag hoppas verkligen att vi får igång en folkhemsrörelse för bygge av småhus. Där har vi det uppdrag som bostadsministern har gett till länsstyrelserna, nämligen att de i stället för att försöka förhindra byggande ska uppmuntra byggande. Man säger på allvar till länsstyrelserna, till exempel den i Gävleborg, att de ska föra en dialog med kommunerna om var det planeras nybyggande. Man säger: Tala nu om var de nya småhusområdena planeras! Att verkligen uppmuntra kommuner att bygga tror jag är oerhört viktigt. Det vore intressant om Markus Kallifatides till exempel kunde namnge några av de reformer som bostadsministrarna genomförde under den förra perioden. I åtta år hade vi ett socialdemokratiskt styre. Under åtta år hade man kunnat lägga fram reformer från de dåvarande bostadsministrarna. Det vore därför intressant att höra vilken av de reformer som genomfördes 2014-2022 som Markus Kallifatides är mest stolt över. (forts.)"}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Tack för svaret på interpellationen från Socialdemokraterna, statsrådet!Jag roade mig med att titta på hur många bostadsministrar Sverige har haft sedan 2014. Jag var hos Hyresgästföreningen förra våren - det var valrörelse, och de hade en utfrågning - och frågade dem vad Sveriges bostadsminister hette. Det var över hundra personer i rummet. Hur många av dessa hundra förtroendevalda i Hyresgästföreningen räckte upp handen och visste vad Sveriges bostadsminister hette? Svaret är noll. Inte en enda person i det rummet visste vad Sveriges bostadsminister hette. När jag ställer samma fråga 2026, fru talman, hoppas jag naturligtvis att hundra personer i Hyresgästföreningen kommer att räcka upp handen. Sanningen är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Det är åtta förlorade år där Sverige tidvis har befunnit sig i högkonjunktur och man hade kunnat genomföra viktiga reformer för att få fart på bostadsbyggandet. Tyvärr fastnade Socialdemokraterna i tron att det var subventioner som skulle lösa bostadsbyggandet. Nu har vi dock en regering och en bostadsminister på plats som på allvar ska ta tag i strukturreformer. De ska på allvar se till att vi får ordning på plan- och bygglagen och de processer som ska till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn viktig fråga som berör många unga i Sverige är naturligtvis det uppdrag som regeringen aviserade i budgetpropositionen, nämligen att det ska bli mycket enklare att bygga studentbostäder. Det är ett mycket viktigt uppdrag. Boverket har fått uppdraget att lämna förslag på lättnader i byggkraven för att fler unga ska kunna bo, och jag såg att till och med DN - alltså Dagens Nyheter, som har en av de mest regeringskritiska ledarsidorna i Sverige - tyckte att det var bra. Man tyckte att det var ett mycket bra förslag som regeringen har lagt fram. Studenter bor nämligen kortare perioder i sina bostäder och kan bo lite enklare, men de vill ha billiga studentrum. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen gör detta. Sedan krävs det naturligtvis att vi får en småhusrörelse på plats, för i alla undersökningar där man frågar unga - och även andra människor - var de vill bo är svaret ofta att de vill bo i småhus. I åtta år har vi haft en regering som har prioriterat andra saker. Jag hoppas verkligen att vi får igång en folkhemsrörelse för bygge av småhus. Där har vi det uppdrag som bostadsministern har gett till länsstyrelserna, nämligen att de i stället för att försöka förhindra byggande ska uppmuntra byggande. Man säger på allvar till länsstyrelserna, till exempel den i Gävleborg, att de ska föra en dialog med kommunerna om var det planeras nybyggande. Man säger: Tala nu om var de nya småhusområdena planeras! Att verkligen uppmuntra kommuner att bygga tror jag är oerhört viktigt. Det vore intressant om Markus Kallifatides till exempel kunde namnge några av de reformer som bostadsministrarna genomförde under den förra perioden. I åtta år hade vi ett socialdemokratiskt styre. Under åtta år hade man kunnat lägga fram reformer från de dåvarande bostadsministrarna. Det vore därför intressant att höra vilken av de reformer som genomfördes 2014-2022 som Markus Kallifatides är mest stolt över. (forts.)"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Tack för svaret på interpellationen från Socialdemokraterna, statsrådet!Jag roade mig med att titta på hur många bostadsministrar Sverige har haft sedan 2014. Jag var hos Hyresgästföreningen förra våren - det var valrörelse, och de hade en utfrågning - och frågade dem vad Sveriges bostadsminister hette. Det var över hundra personer i rummet. Hur många av dessa hundra förtroendevalda i Hyresgästföreningen räckte upp handen och visste vad Sveriges bostadsminister hette? Svaret är noll. Inte en enda person i det rummet visste vad Sveriges bostadsminister hette. När jag ställer samma fråga 2026, fru talman, hoppas jag naturligtvis att hundra personer i Hyresgästföreningen kommer att räcka upp handen. Sanningen är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Det är åtta förlorade år där Sverige tidvis har befunnit sig i högkonjunktur och man hade kunnat genomföra viktiga reformer för att få fart på bostadsbyggandet. Tyvärr fastnade Socialdemokraterna i tron att det var subventioner som skulle lösa bostadsbyggandet. Nu har vi dock en regering och en bostadsminister på plats som på allvar ska ta tag i strukturreformer. De ska på allvar se till att vi får ordning på plan- och bygglagen och de processer som ska till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn viktig fråga som berör många unga i Sverige är naturligtvis det uppdrag som regeringen aviserade i budgetpropositionen, nämligen att det ska bli mycket enklare att bygga studentbostäder. Det är ett mycket viktigt uppdrag. Boverket har fått uppdraget att lämna förslag på lättnader i byggkraven för att fler unga ska kunna bo, och jag såg att till och med DN - alltså Dagens Nyheter, som har en av de mest regeringskritiska ledarsidorna i Sverige - tyckte att det var bra. Man tyckte att det var ett mycket bra förslag som regeringen har lagt fram. Studenter bor nämligen kortare perioder i sina bostäder och kan bo lite enklare, men de vill ha billiga studentrum. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen gör detta. Sedan krävs det naturligtvis att vi får en småhusrörelse på plats, för i alla undersökningar där man frågar unga - och även andra människor - var de vill bo är svaret ofta att de vill bo i småhus. I åtta år har vi haft en regering som har prioriterat andra saker. Jag hoppas verkligen att vi får igång en folkhemsrörelse för bygge av småhus. Där har vi det uppdrag som bostadsministern har gett till länsstyrelserna, nämligen att de i stället för att försöka förhindra byggande ska uppmuntra byggande. Man säger på allvar till länsstyrelserna, till exempel den i Gävleborg, att de ska föra en dialog med kommunerna om var det planeras nybyggande. Man säger: Tala nu om var de nya småhusområdena planeras! Att verkligen uppmuntra kommuner att bygga tror jag är oerhört viktigt. Det vore intressant om Markus Kallifatides till exempel kunde namnge några av de reformer som bostadsministrarna genomförde under den förra perioden. I åtta år hade vi ett socialdemokratiskt styre. Under åtta år hade man kunnat lägga fram reformer från de dåvarande bostadsministrarna. Det vore därför intressant att höra vilken av de reformer som genomfördes 2014-2022 som Markus Kallifatides är mest stolt över. (forts.)"}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret. Jag ser fram emot denna debatt om de jätteviktiga frågorna om läget när det gäller byggandet i Sverige och om hur vi ska säkra bostadsförsörjningen i landet nu och på sikt. Jag ska börja med det lite tekniska och kanske komplicerade i min interpellation. Bakgrunden till interpellationen är att röster i den allmänna debatten har lyft fram ett potentiellt problem i vår kunskap om hur det står till med bostadsbyggandet. Påbörjade bostäder kanske inte är gjutna betongplattor och faktiskt byggande av väggar och tak, utan det kanske är att en kommun bara har lämnat ett startbesked. Och sedan händer det inte så mycket mer. Vi vet inte riktigt hur det ligger till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag konstaterar att statsrådet i svaret anser att jag nog har rätt i detta och att det här finns lite grann av ett problem. Men i svaret anges det också att osäkerheten kring dessa siffror ändå på något sätt är densamma över tid, så att man borde kunna utläsa en trend i siffrorna. Nu är väl problemet, Andreas Carlson, att vi är i en mycket speciell situation. Det var väldigt länge sedan som räntan steg med 3 procentenheter. Det var länge sedan som det var fullskaligt krig i Europa. Och det var väldigt länge sedan som vi hade tvåsiffriga inflationstal och allmän, ekonomisk osäkerhet. Det är därför inte givet att osäkerheten i dessa prognoser är densamma just i detta läge. Att jag lyfter fram denna lite tekniska fråga är mot bakgrund av att det är aktörer ute i byggsektorn som själva talar om tvärnit och kollaps och att det inte byggs någonting. Det finns en mycket stor oro bland landets byggnadsarbetare för att bli av med jobbet. Det finns en mycket stor oro bland landets husbyggare för att inte få sälja några hus, och tillverka och bygga dem. Och det finns en mycket stor oro bland alla bostadssökande och hemlösa som vi har i detta land för att vi inte ska få ordning på bostadsförsörjningen på kort sikt och inte heller på lång sikt. Ändå medger statsrådet på något sätt i sitt interpellationssvar att Regeringskansliet nog inte heller riktigt litar på siffrorna. I stället pågår det ett eget arbete - en egen bedömningsverksamhet - genom kontakter med branschen och folk ute i fält, så att säga. Då blir jag jättenyfiken, fru talman. Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut när det gäller påbörjade bostäder 2022, vilket fortfarande är höljt i dunkel, och 2023, alltså innevarande år? Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut på den punkten?Jag ber fru talmannen och statsrådet om att få återkomma till den tredje frågan i min interpellation, nämligen den om åtgärder för bostadsbyggandet, i kommande inlägg i denna debatt."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret. Jag ser fram emot denna debatt om de jätteviktiga frågorna om läget när det gäller byggandet i Sverige och om hur vi ska säkra bostadsförsörjningen i landet nu och på sikt. Jag ska börja med det lite tekniska och kanske komplicerade i min interpellation. Bakgrunden till interpellationen är att röster i den allmänna debatten har lyft fram ett potentiellt problem i vår kunskap om hur det står till med bostadsbyggandet. Påbörjade bostäder kanske inte är gjutna betongplattor och faktiskt byggande av väggar och tak, utan det kanske är att en kommun bara har lämnat ett startbesked. Och sedan händer det inte så mycket mer. Vi vet inte riktigt hur det ligger till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag konstaterar att statsrådet i svaret anser att jag nog har rätt i detta och att det här finns lite grann av ett problem. Men i svaret anges det också att osäkerheten kring dessa siffror ändå på något sätt är densamma över tid, så att man borde kunna utläsa en trend i siffrorna. Nu är väl problemet, Andreas Carlson, att vi är i en mycket speciell situation. Det var väldigt länge sedan som räntan steg med 3 procentenheter. Det var länge sedan som det var fullskaligt krig i Europa. Och det var väldigt länge sedan som vi hade tvåsiffriga inflationstal och allmän, ekonomisk osäkerhet. Det är därför inte givet att osäkerheten i dessa prognoser är densamma just i detta läge. Att jag lyfter fram denna lite tekniska fråga är mot bakgrund av att det är aktörer ute i byggsektorn som själva talar om tvärnit och kollaps och att det inte byggs någonting. Det finns en mycket stor oro bland landets byggnadsarbetare för att bli av med jobbet. Det finns en mycket stor oro bland landets husbyggare för att inte få sälja några hus, och tillverka och bygga dem. Och det finns en mycket stor oro bland alla bostadssökande och hemlösa som vi har i detta land för att vi inte ska få ordning på bostadsförsörjningen på kort sikt och inte heller på lång sikt. Ändå medger statsrådet på något sätt i sitt interpellationssvar att Regeringskansliet nog inte heller riktigt litar på siffrorna. I stället pågår det ett eget arbete - en egen bedömningsverksamhet - genom kontakter med branschen och folk ute i fält, så att säga. Då blir jag jättenyfiken, fru talman. Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut när det gäller påbörjade bostäder 2022, vilket fortfarande är höljt i dunkel, och 2023, alltså innevarande år? Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut på den punkten?Jag ber fru talmannen och statsrådet om att få återkomma till den tredje frågan i min interpellation, nämligen den om åtgärder för bostadsbyggandet, i kommande inlägg i denna debatt."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret. Jag ser fram emot denna debatt om de jätteviktiga frågorna om läget när det gäller byggandet i Sverige och om hur vi ska säkra bostadsförsörjningen i landet nu och på sikt. Jag ska börja med det lite tekniska och kanske komplicerade i min interpellation. Bakgrunden till interpellationen är att röster i den allmänna debatten har lyft fram ett potentiellt problem i vår kunskap om hur det står till med bostadsbyggandet. Påbörjade bostäder kanske inte är gjutna betongplattor och faktiskt byggande av väggar och tak, utan det kanske är att en kommun bara har lämnat ett startbesked. Och sedan händer det inte så mycket mer. Vi vet inte riktigt hur det ligger till.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag konstaterar att statsrådet i svaret anser att jag nog har rätt i detta och att det här finns lite grann av ett problem. Men i svaret anges det också att osäkerheten kring dessa siffror ändå på något sätt är densamma över tid, så att man borde kunna utläsa en trend i siffrorna. Nu är väl problemet, Andreas Carlson, att vi är i en mycket speciell situation. Det var väldigt länge sedan som räntan steg med 3 procentenheter. Det var länge sedan som det var fullskaligt krig i Europa. Och det var väldigt länge sedan som vi hade tvåsiffriga inflationstal och allmän, ekonomisk osäkerhet. Det är därför inte givet att osäkerheten i dessa prognoser är densamma just i detta läge. Att jag lyfter fram denna lite tekniska fråga är mot bakgrund av att det är aktörer ute i byggsektorn som själva talar om tvärnit och kollaps och att det inte byggs någonting. Det finns en mycket stor oro bland landets byggnadsarbetare för att bli av med jobbet. Det finns en mycket stor oro bland landets husbyggare för att inte få sälja några hus, och tillverka och bygga dem. Och det finns en mycket stor oro bland alla bostadssökande och hemlösa som vi har i detta land för att vi inte ska få ordning på bostadsförsörjningen på kort sikt och inte heller på lång sikt. Ändå medger statsrådet på något sätt i sitt interpellationssvar att Regeringskansliet nog inte heller riktigt litar på siffrorna. I stället pågår det ett eget arbete - en egen bedömningsverksamhet - genom kontakter med branschen och folk ute i fält, så att säga. Då blir jag jättenyfiken, fru talman. Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut när det gäller påbörjade bostäder 2022, vilket fortfarande är höljt i dunkel, och 2023, alltså innevarande år? Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut på den punkten?Jag ber fru talmannen och statsrådet om att få återkomma till den tredje frågan i min interpellation, nämligen den om åtgärder för bostadsbyggandet, i kommande inlägg i denna debatt."}
+{"question":"Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig hur jag och regeringen ser på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder, om jag ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInledningsvis kan jag konstatera att Markus Kallifatides har rätt i att det finns osäkerheter i den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, levererar, statistik som av självklara skäl också är eftersläpande. Osäkerheterna i statistiken är också i stort sett desamma över tid, varför just data som signalerar förändringar över tid torde tala sitt tydliga språk. De osäkerheter som finns i statistiken är dessutom väl kända och går att ta hänsyn till. SCB mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunens startbesked, men komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Att överväga om det finns behov av kompletterande mått till de nuvarande är i nuläget inte aktuellt.Boverket genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Inför prognostillfällena kompletteras SCB:s statistik med annat underlag när de gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete. Jag vill dock betona att det oberoende av SCB:s och Boverkets prognoser och mätningar även inom Regeringskansliet utförs analyser av och prognoser för bland annat investeringar i bostadsbyggande.  Vad gäller Markus Kallifatides tredje fråga vill jag först betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt, främst på grund av höga byggkostnader, stigande räntor, hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen. Svaret på detta kan dock inte vara kostsamma subventioner som bara riskerar att driva på kostnadsutvecklingen. Regeringen vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Detta kommer på sikt att leda till en ökad och mer hållbar nivå på bostadsbyggandet samtidigt som fler får möjlighet att uppfylla sina boendedrömmar. Regeringen har hittills tagit flera steg för att påbörja det arbetet. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder. Avslutningsvis vill jag säga det självklara, att regeringen följer den ekonomiska utvecklingen noggrant, vilket också gäller situationen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet och då inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt."}
+{"question":"Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig hur jag och regeringen ser på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder, om jag ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInledningsvis kan jag konstatera att Markus Kallifatides har rätt i att det finns osäkerheter i den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, levererar, statistik som av självklara skäl också är eftersläpande. Osäkerheterna i statistiken är också i stort sett desamma över tid, varför just data som signalerar förändringar över tid torde tala sitt tydliga språk. De osäkerheter som finns i statistiken är dessutom väl kända och går att ta hänsyn till. SCB mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunens startbesked, men komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Att överväga om det finns behov av kompletterande mått till de nuvarande är i nuläget inte aktuellt.Boverket genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Inför prognostillfällena kompletteras SCB:s statistik med annat underlag när de gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete. Jag vill dock betona att det oberoende av SCB:s och Boverkets prognoser och mätningar även inom Regeringskansliet utförs analyser av och prognoser för bland annat investeringar i bostadsbyggande.  Vad gäller Markus Kallifatides tredje fråga vill jag först betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt, främst på grund av höga byggkostnader, stigande räntor, hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen. Svaret på detta kan dock inte vara kostsamma subventioner som bara riskerar att driva på kostnadsutvecklingen. Regeringen vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Detta kommer på sikt att leda till en ökad och mer hållbar nivå på bostadsbyggandet samtidigt som fler får möjlighet att uppfylla sina boendedrömmar. Regeringen har hittills tagit flera steg för att påbörja det arbetet. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder. Avslutningsvis vill jag säga det självklara, att regeringen följer den ekonomiska utvecklingen noggrant, vilket också gäller situationen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet och då inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig hur jag och regeringen ser på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder, om jag ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInledningsvis kan jag konstatera att Markus Kallifatides har rätt i att det finns osäkerheter i den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, levererar, statistik som av självklara skäl också är eftersläpande. Osäkerheterna i statistiken är också i stort sett desamma över tid, varför just data som signalerar förändringar över tid torde tala sitt tydliga språk. De osäkerheter som finns i statistiken är dessutom väl kända och går att ta hänsyn till. SCB mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunens startbesked, men komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Att överväga om det finns behov av kompletterande mått till de nuvarande är i nuläget inte aktuellt.Boverket genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Inför prognostillfällena kompletteras SCB:s statistik med annat underlag när de gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete. Jag vill dock betona att det oberoende av SCB:s och Boverkets prognoser och mätningar även inom Regeringskansliet utförs analyser av och prognoser för bland annat investeringar i bostadsbyggande.  Vad gäller Markus Kallifatides tredje fråga vill jag först betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt, främst på grund av höga byggkostnader, stigande räntor, hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen. Svaret på detta kan dock inte vara kostsamma subventioner som bara riskerar att driva på kostnadsutvecklingen. Regeringen vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Detta kommer på sikt att leda till en ökad och mer hållbar nivå på bostadsbyggandet samtidigt som fler får möjlighet att uppfylla sina boendedrömmar. Regeringen har hittills tagit flera steg för att påbörja det arbetet. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder. Avslutningsvis vill jag säga det självklara, att regeringen följer den ekonomiska utvecklingen noggrant, vilket också gäller situationen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet och då inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"Låt mig tacka ledamoten för en viktig och bra interpellation. Det hela visar att inflationen slår väldigt hårt just nu. Jag har stor respekt och förståelse för att många svenska hushåll kämpar väldigt hårt nu. Många får avstå från semesterresan. Många får tänka över vad de lägger i kundkorgen. Det är definitivt många som avvaktar med att köpa nya vårkläder. Var så säker!Därför är det så viktigt att bekämpa inflationen. Om vi inte bekämpar inflationen nu utan den biter sig fast riskerar vi att hamna i en långsiktig ekonomisk kris och en stagflation.Hög inflation och stigande räntor är det som pressar hushållen allra mest. Regeringen har därför vidtagit särskilda åtgärder för att värna de allra svagaste hushållen. Samtidigt är det, som jag har varit inne på, väldigt viktigt att det här inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast ytterligare.Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp bland flera andra grupper som är särskilt utsatta och har det väldigt tufft just nu. Regeringen följer utvecklingen väldigt noga när det gäller den ekonomiska krisen och den särskilda utsattheten. Och vi får helt enkelt återkomma längre fram i fråga om vidare åtgärder. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Människors ekonomi påverkar en rad livsområden, till exempel hälsa, boende och fritid. Det får sociala konsekvenser om man inte har råd att leva som andra. På så sätt kan ekonomi också ses som ett villkor för bra eller dåliga levnadsvillkor.På regeringens hemsida står det bland annat att läsa att det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor. Men vad gör regeringen, fru talman? Den gör ingenting. Statsministern låtsas som om det regnar och säger att det bara är att bita ihop. Finansministern uppmanar oss att leta efter lägre livsmedelspriser. Är detta regeringens besked - att man ska bita ihop - till alla dem som inte har råd att köpa mat och kläder?Att regeringen inte agerar utan hänvisar till lågprisvaror är ett tecken på att man inte förstår hur det är att vara ekonomiskt utsatt. Att man sänker skatten för höginkomsttagare i stället för att satsa på välfärden visar att regeringen inte tar ansvar. Jag tycker att det är ett svek när man lägger ned en utredning vars syfte var att stärka den ekonomiska tryggheten för människor som inte själva har möjlighet att påverka sin inkomst.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"Som jag var inne på tidigare drabbar inflationen vissa hushåll allra hårdast. Det viktigaste är därför att göra insatser för dessa hushåll. Som jag nämnde inledningsvis följer vi utvecklingen väldigt noga. Vi har redan aviserat att det förlängda tilläggsbeloppet för bostadsbidraget till barnfamiljer nu ytterligare förlängs och även höjs för att barnfamiljer är särskilt utsatta i den här ekonomiskt tuffa tiden. Det finns dock definitivt även andra grupper, och vi bevakar det hela alldeles extra. De grupper vi talar om nu fick nyligen en höjning med 8,7 procent, eftersom vi har kopplat deras ersättningar till prisbasbeloppet. Det är helt rimligt, och det är så man gör för att värdesäkra ersättningar. Tidigare har inflationen inte varit lika hög, och då har ersättningarna heller inte höjts i samma takt som nu. En vanlig löntagare kan i jämförelse inte räkna med 8,7 procent i höjda löner, vilket gör att kompensationen för löntagare i detta fall blir lägre än den blir för exempelvis dem som i dagsläget lever på olika ersättningar och förmåner. Vi har valt att göra så i Sverige för att man ska kunna kompenseras när inflationen drar iväg. Vi vet alla att inflationen nu har tärt ännu lite till. Därför är det angeläget för regeringen att noga följa utvecklingen av den ekonomiska krisen. Vi får inte samtidigt som vi bekämpar inflationen motverka penningpolitiken. Vi får dessutom heller inte ha en alltför expansiv budget som riskerar att göra så att Sverige hamnar i långvarig inflation som biter sig fast och som pö om pö gröper ur hushållens ekonomi för lång tid framöver. Det skulle vara riktigt förödande."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Var fjärde person med funktionsnedsättning har en låg ekonomisk standard. De stora prisökningar vi ser nu drabbar gruppen extra hårt. Bland dem är det vanligare att inte kunna betala oväntade utgifter. Det är heller inte ovanligt att man får avstå från semesterresor eller fritidsaktiviteter för att man helt enkelt inte har råd. Föräldrar som har vuxna funktionshindrade barn säger att deras barn inte klarar sig på sin ersättning, utan föräldrarna måste skjuta till pengar.Som jag sa i mitt förra inlägg är jag stolt över de förändringar som den socialdemokratiska regeringen genomförde. Jag är stolt men inte nöjd. En särskild utredare fick i uppdrag att se över hur systemet för uppräkning av ersättningen fungerar. Det övergripande syftet var att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning genom att säkerställa en ändamålsenlig beräkning av förmånerna. Men, fru talman, utredningen lades ned i tysthet två dagar före jul förra året. Flera funktionsrättsorganisationer har slagit larm och menar att personer med långvarig nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning tvingas göra sig beroende av anhöriga. Därför undrar jag vad statsrådet har för besked till dem som har så låg ekonomisk standard att de måste få ekonomiskt stöd av sina anhöriga på grund av nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"Jag delar helt och fullt ledamotens uppfattning om att inflationen är den största fienden gentemot hushållen. Därför är det också viktigt att bekämpa den största fienden. Det innebär att man först och främst måste bekämpa inflationen. En risk som kommer om inflationen biter sig fast i vårt samhälle är att den gröper ur hushållens ekonomi pö om pö. Därför är det oerhört viktigt att just bekämpa hushållens största fiende, inflationen.I budgetpropositionen för 2023 tog regeringen ansvar för Sveriges ekonomi och hushåll. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande bibehöll vi arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma höga nivå som gällde under covid-19-pandemin. Det tillfälliga tillägget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts, och nu har vi aviserat att den höjda tillfälliga ersättningen ska förlängas ytterligare samt höjas. Dessutom har vi remitterat förslaget.Regeringen tar frågan på stort allvar. Men samtidigt som vi behöver bekämpa inflationen och se till de hushåll som har det allra tuffast just nu får vi inte driva på inflationen ytterligare. Annars hamnar vi i en betydligt sämre situation än vi befinner oss i i dag."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"Det svar som statsrådet Anna Tenje ger oss här i dag ger inga lugnande besked till individer med funktionsnedsättning som har sjuk- och aktivitetsersättning som sin enda inkomst. Beskedet är att regeringen följer utvecklingen för gruppen som har sin enda inkomst från sjuk och aktivitetsersättningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör varje dag som går blir den ekonomiska situationen mer och mer desperat för allt fler i vårt land. Den ekonomiska kris vi nu upplever skakar om hela vårt samhälle. Den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättning är just nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Dessa individer har dessutom ingen möjlighet att påverka sin inkomst. Garantiersättningen ligger på 12 163 kronor före skatt om man är över 30 år. Är man under 30 år är den alltså lägre. Inflationen gör hål i människors plånböcker. Under det senaste året har matpriserna stigit med 22,1 procent, vilket är den snabbaste ökningen sedan 50-talet. Denna prisökning slår extra hårt mot människor som har funktionsnedsättningar.Välfärd skapar trygghet. Därför är vår gemensamma välfärd grunden i ett starkt samhälle. Det bygger på en gemensam grundtanke om att alla ger efter förmåga och får efter behov. Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden. I socialförsäkringen ingår därför försäkringar och bidrag till barnfamiljer, till sjuka, till personer med funktionsnedsättning och till äldre.Vi socialdemokrater är stolta över de förändringar vi gjorde för att förbättra sjukförsäkringen under de åtta år vi var i regeringsställning. Vi är stolta men inte nöjda. Vi vill stärka försäkringen och göra den mer solidarisk, rättvis och jämställd.Mina frågor till socialförsäkringsminister Anna Tenje är därför: Vad är ministerns svar till personer med sjuk- och aktivitetsersättning som är oroliga över de stigande matpriserna och den svåra ekonomiska situationen? Kommer regeringen att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska situationen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?","answer":"Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att personer med funktionsnedsättning som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning ska klara den ekonomiska krisen.Sverige befinner sig i ett utmanande läge med en svår ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushållen. Regeringen har vidtagit särskilda åtgärder för att värna de svagaste hushållen. Samtidigt är det viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Den 1 januari 2023 höjdes prisbasbeloppet så att hel sjukersättning i form av garantiersättning för den som har fyllt 30 år ökade med 973 kronor per månad. Personer som får inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning får upp till 1 698 kronor mer per månad. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning i enlighet med gällande regelverk värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för de ökade kostnaderna.Regeringen tog genom sin budgetproposition för 2023 ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Bland annat bibehölls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts till och med den 30 juni 2023, och förslag om att ytterligare förlänga och även höja denna ersättning har nyligen remitterats.Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp för vilken regeringen ämnar noga följa utvecklingen den kommande tiden. Det är personer som är i en tuff situation, och det är särskilt dessa hushåll som regeringen ämnar följa väldigt noga."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Tack till interpellanten och samtliga ledamöter som har deltagit i debatten här i dag. Det har varit en bra debatt i en viktig fråga.Det är ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar förr eller senare måste komma till stånd och att den här konflikten måste få ett slut. För att sådana förhandlingar ska vara meningsfulla och kunna inledas krävs att parterna är villiga och redo att förhandla uppriktigt, vilket tyvärr inte är fallet i dag.Parallellt med den nödvändiga krishantering som nu sker, bland annat genom mötena i Aqaba och Sharm el-Sheikh som jag nämnde tidigare, är det viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet för fred. Och det initiativ som EU:s höga representant Josep Borrell har tagit tillsammans med Arabförbundet och Saudiarabien förtjänar att uppmärksammas. Det handlar om att undersöka hur EU och länderna i regionen utifrån det arabiska fredsinitiativet från 2002 skulle kunna stödja ett övergripande fredsavtal. Genom att försöka konkretisera ett sådant gemensamt bidrag till fred är förhoppningen att man på sikt stärker förutsättningarna för att parterna ska återgå till förhandlingsbordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom bekant har inte direkta fredsförhandlingar ägt rum på snart tio år. En långsiktig lösning på den israelisk-palestinska konflikten står endast att finna i en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten, där Israel och Palestina kan existera i fred och säkerhet sida vid sida och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. För att bygga en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina måste båda parters behov, rättigheter och säkerhet tas i beaktande. Sverige kommer att fortsätta stödja EU:s och den höga representanten Borrells arbete och engagemang för att bidra till att detta en dag kan bli verklighet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Tack till interpellanten och samtliga ledamöter som har deltagit i debatten här i dag. Det har varit en bra debatt i en viktig fråga.Det är ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar förr eller senare måste komma till stånd och att den här konflikten måste få ett slut. För att sådana förhandlingar ska vara meningsfulla och kunna inledas krävs att parterna är villiga och redo att förhandla uppriktigt, vilket tyvärr inte är fallet i dag.Parallellt med den nödvändiga krishantering som nu sker, bland annat genom mötena i Aqaba och Sharm el-Sheikh som jag nämnde tidigare, är det viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet för fred. Och det initiativ som EU:s höga representant Josep Borrell har tagit tillsammans med Arabförbundet och Saudiarabien förtjänar att uppmärksammas. Det handlar om att undersöka hur EU och länderna i regionen utifrån det arabiska fredsinitiativet från 2002 skulle kunna stödja ett övergripande fredsavtal. Genom att försöka konkretisera ett sådant gemensamt bidrag till fred är förhoppningen att man på sikt stärker förutsättningarna för att parterna ska återgå till förhandlingsbordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom bekant har inte direkta fredsförhandlingar ägt rum på snart tio år. En långsiktig lösning på den israelisk-palestinska konflikten står endast att finna i en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten, där Israel och Palestina kan existera i fred och säkerhet sida vid sida och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. För att bygga en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina måste båda parters behov, rättigheter och säkerhet tas i beaktande. Sverige kommer att fortsätta stödja EU:s och den höga representanten Borrells arbete och engagemang för att bidra till att detta en dag kan bli verklighet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Tack till interpellanten och samtliga ledamöter som har deltagit i debatten här i dag. Det har varit en bra debatt i en viktig fråga.Det är ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar förr eller senare måste komma till stånd och att den här konflikten måste få ett slut. För att sådana förhandlingar ska vara meningsfulla och kunna inledas krävs att parterna är villiga och redo att förhandla uppriktigt, vilket tyvärr inte är fallet i dag.Parallellt med den nödvändiga krishantering som nu sker, bland annat genom mötena i Aqaba och Sharm el-Sheikh som jag nämnde tidigare, är det viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet för fred. Och det initiativ som EU:s höga representant Josep Borrell har tagit tillsammans med Arabförbundet och Saudiarabien förtjänar att uppmärksammas. Det handlar om att undersöka hur EU och länderna i regionen utifrån det arabiska fredsinitiativet från 2002 skulle kunna stödja ett övergripande fredsavtal. Genom att försöka konkretisera ett sådant gemensamt bidrag till fred är förhoppningen att man på sikt stärker förutsättningarna för att parterna ska återgå till förhandlingsbordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom bekant har inte direkta fredsförhandlingar ägt rum på snart tio år. En långsiktig lösning på den israelisk-palestinska konflikten står endast att finna i en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten, där Israel och Palestina kan existera i fred och säkerhet sida vid sida och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. För att bygga en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina måste båda parters behov, rättigheter och säkerhet tas i beaktande. Sverige kommer att fortsätta stödja EU:s och den höga representanten Borrells arbete och engagemang för att bidra till att detta en dag kan bli verklighet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Tack till interpellanten och samtliga ledamöter som har deltagit i debatten här i dag. Det har varit en bra debatt i en viktig fråga.Det är ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar förr eller senare måste komma till stånd och att den här konflikten måste få ett slut. För att sådana förhandlingar ska vara meningsfulla och kunna inledas krävs att parterna är villiga och redo att förhandla uppriktigt, vilket tyvärr inte är fallet i dag.Parallellt med den nödvändiga krishantering som nu sker, bland annat genom mötena i Aqaba och Sharm el-Sheikh som jag nämnde tidigare, är det viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet för fred. Och det initiativ som EU:s höga representant Josep Borrell har tagit tillsammans med Arabförbundet och Saudiarabien förtjänar att uppmärksammas. Det handlar om att undersöka hur EU och länderna i regionen utifrån det arabiska fredsinitiativet från 2002 skulle kunna stödja ett övergripande fredsavtal. Genom att försöka konkretisera ett sådant gemensamt bidrag till fred är förhoppningen att man på sikt stärker förutsättningarna för att parterna ska återgå till förhandlingsbordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom bekant har inte direkta fredsförhandlingar ägt rum på snart tio år. En långsiktig lösning på den israelisk-palestinska konflikten står endast att finna i en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten, där Israel och Palestina kan existera i fred och säkerhet sida vid sida och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. För att bygga en hållbar och rättvis fred mellan Israel och Palestina måste båda parters behov, rättigheter och säkerhet tas i beaktande. Sverige kommer att fortsätta stödja EU:s och den höga representanten Borrells arbete och engagemang för att bidra till att detta en dag kan bli verklighet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Debatten går mot sitt slut. Jag tycker att dagens debatt med all tydlighet har visat på den enorma frustration som många av oss ledamöter känner, och jag håller med om väldigt mycket av det som många av oss har framfört till utrikesministern.Jag välkomnar självklart att utrikesministern uttalar oro för bosättningspolitiken i sitt anförande och att han också säger sig värna en tvåstatslösning där mänskliga rättigheter ska råda. Men som jag har påpekat tidigare har jag också önskat att den svenska regeringen kunde ha något slags uppfattning om det som nu pågår i Israel med omfattande inskränkningar av domstolsväsendet - vi brukar säga att vi ska kalla en spade för en spade.Vidare skulle det också vara bra om Sverige i sin roll som EU-ordförandeland kunde visa ett tydligare ledarskap och i alla fall ge uttryck för något slags initiativ för fred och inte bara följa vad andra säger eller gör. Det är också viktigt, vilket har framkommit i debatten i dag, att varje stat som tydligt bryter mot internationell rätt inte bara kritiseras med ord utan också i handling och att det medför kännbara konsekvenser för varje stat som bedriver någon form av olaglig ockupation.Jag skulle även önska, mot bakgrund av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Palestina, att vår svenska regering skulle ompröva sina kraftiga neddragningar av det svenska biståndet dit; det är närapå en halvering jämfört med hur det var med den tidigare socialdemokratiska regeringen. Neddragningarna kommer att få stora konsekvenser för det lokala civilsamhället som jobbar för att förbättra människors levnadsvillkor.Jag vill till sist tacka för deltagandet i dag i den här interpellationsdebatten där interpellationen är inlämnad av mig. Vi har självklart anledning att återkomma till fortsatta diskussioner i den här frågan med tanke på den mycket allvarliga situation som för närvarande råder i Israel och Palestina.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Debatten går mot sitt slut. Jag tycker att dagens debatt med all tydlighet har visat på den enorma frustration som många av oss ledamöter känner, och jag håller med om väldigt mycket av det som många av oss har framfört till utrikesministern.Jag välkomnar självklart att utrikesministern uttalar oro för bosättningspolitiken i sitt anförande och att han också säger sig värna en tvåstatslösning där mänskliga rättigheter ska råda. Men som jag har påpekat tidigare har jag också önskat att den svenska regeringen kunde ha något slags uppfattning om det som nu pågår i Israel med omfattande inskränkningar av domstolsväsendet - vi brukar säga att vi ska kalla en spade för en spade.Vidare skulle det också vara bra om Sverige i sin roll som EU-ordförandeland kunde visa ett tydligare ledarskap och i alla fall ge uttryck för något slags initiativ för fred och inte bara följa vad andra säger eller gör. Det är också viktigt, vilket har framkommit i debatten i dag, att varje stat som tydligt bryter mot internationell rätt inte bara kritiseras med ord utan också i handling och att det medför kännbara konsekvenser för varje stat som bedriver någon form av olaglig ockupation.Jag skulle även önska, mot bakgrund av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Palestina, att vår svenska regering skulle ompröva sina kraftiga neddragningar av det svenska biståndet dit; det är närapå en halvering jämfört med hur det var med den tidigare socialdemokratiska regeringen. Neddragningarna kommer att få stora konsekvenser för det lokala civilsamhället som jobbar för att förbättra människors levnadsvillkor.Jag vill till sist tacka för deltagandet i dag i den här interpellationsdebatten där interpellationen är inlämnad av mig. Vi har självklart anledning att återkomma till fortsatta diskussioner i den här frågan med tanke på den mycket allvarliga situation som för närvarande råder i Israel och Palestina.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Debatten går mot sitt slut. Jag tycker att dagens debatt med all tydlighet har visat på den enorma frustration som många av oss ledamöter känner, och jag håller med om väldigt mycket av det som många av oss har framfört till utrikesministern.Jag välkomnar självklart att utrikesministern uttalar oro för bosättningspolitiken i sitt anförande och att han också säger sig värna en tvåstatslösning där mänskliga rättigheter ska råda. Men som jag har påpekat tidigare har jag också önskat att den svenska regeringen kunde ha något slags uppfattning om det som nu pågår i Israel med omfattande inskränkningar av domstolsväsendet - vi brukar säga att vi ska kalla en spade för en spade.Vidare skulle det också vara bra om Sverige i sin roll som EU-ordförandeland kunde visa ett tydligare ledarskap och i alla fall ge uttryck för något slags initiativ för fred och inte bara följa vad andra säger eller gör. Det är också viktigt, vilket har framkommit i debatten i dag, att varje stat som tydligt bryter mot internationell rätt inte bara kritiseras med ord utan också i handling och att det medför kännbara konsekvenser för varje stat som bedriver någon form av olaglig ockupation.Jag skulle även önska, mot bakgrund av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Palestina, att vår svenska regering skulle ompröva sina kraftiga neddragningar av det svenska biståndet dit; det är närapå en halvering jämfört med hur det var med den tidigare socialdemokratiska regeringen. Neddragningarna kommer att få stora konsekvenser för det lokala civilsamhället som jobbar för att förbättra människors levnadsvillkor.Jag vill till sist tacka för deltagandet i dag i den här interpellationsdebatten där interpellationen är inlämnad av mig. Vi har självklart anledning att återkomma till fortsatta diskussioner i den här frågan med tanke på den mycket allvarliga situation som för närvarande råder i Israel och Palestina.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Debatten går mot sitt slut. Jag tycker att dagens debatt med all tydlighet har visat på den enorma frustration som många av oss ledamöter känner, och jag håller med om väldigt mycket av det som många av oss har framfört till utrikesministern.Jag välkomnar självklart att utrikesministern uttalar oro för bosättningspolitiken i sitt anförande och att han också säger sig värna en tvåstatslösning där mänskliga rättigheter ska råda. Men som jag har påpekat tidigare har jag också önskat att den svenska regeringen kunde ha något slags uppfattning om det som nu pågår i Israel med omfattande inskränkningar av domstolsväsendet - vi brukar säga att vi ska kalla en spade för en spade.Vidare skulle det också vara bra om Sverige i sin roll som EU-ordförandeland kunde visa ett tydligare ledarskap och i alla fall ge uttryck för något slags initiativ för fred och inte bara följa vad andra säger eller gör. Det är också viktigt, vilket har framkommit i debatten i dag, att varje stat som tydligt bryter mot internationell rätt inte bara kritiseras med ord utan också i handling och att det medför kännbara konsekvenser för varje stat som bedriver någon form av olaglig ockupation.Jag skulle även önska, mot bakgrund av situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Palestina, att vår svenska regering skulle ompröva sina kraftiga neddragningar av det svenska biståndet dit; det är närapå en halvering jämfört med hur det var med den tidigare socialdemokratiska regeringen. Neddragningarna kommer att få stora konsekvenser för det lokala civilsamhället som jobbar för att förbättra människors levnadsvillkor.Jag vill till sist tacka för deltagandet i dag i den här interpellationsdebatten där interpellationen är inlämnad av mig. Vi har självklart anledning att återkomma till fortsatta diskussioner i den här frågan med tanke på den mycket allvarliga situation som för närvarande råder i Israel och Palestina.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Låt mig säga så här: På kort sikt är det centrala att parterna i denna konflikt avstår från allt agerande som kan trappa upp det spända läget ytterligare. Den negativa utvecklingen behöver vändas, och för att så ska ske krävs ett engagemang från det internationella samfundet, inte minst genom USA, länderna i regionen, EU och FN.På längre sikt är återupptagna fredsförhandlingar mellan parterna avgörande för en hållbar lösning på denna konflikt. EU och det internationella samfundet är övertygade om att det endast är genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.En grundförutsättning för att kunna förverkliga detta mål är såklart att parterna har den politiska viljan att sitta ned vid ett förhandlingsbord och därtill har förmåga och beredskap att göra de nödvändiga och svåra kompromisser som freden kräver. Det är tyvärr tydligt - jag skulle till och med gå så långt som att säga att det är ostridigt - att så inte är fallet i dag. Israels nuvarande regeringskoalition har inte politiska förhandlingar om en tvåstatslösning för ögonen. Dess politiska plattform ger uttryck för en annan dagordning. Regeringsprogrammet innehåller till exempel en skrivning som hävdar det judiska folkets exklusiva och obestridliga rätt till hela landet Israel och definierar detta som att det omfattar även det ockuperade Västbanken. Det talas även om annektering som en möjlighet. Jag beklagar denna inriktning som står i strid med folkrätten och den tvåstatslösning som Sverige och EU tror på.Den palestinska regeringen har visserligen deklarerat att man strävar efter förhandlingar om en tvåstatslösning och att de ska inledas så snart som möjligt. Samtidigt har Palestina inte hållit nationella val sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av Hamas, består. Denna brist på både demokratisk legitimitet och nationell enighet utgör ett betydande hinder för att Palestina ska kunna förhandla om och ingå ett fredsavtal.Sverige och EU framhåller konsekvent och med stor tydlighet vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår en inompalestinsk försoning. Vi anser likaledes att Israel är skyldigt att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem i enlighet med Osloavtalet. Sverige och EU uppmanar därför samtliga palestinska grupper att hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel, att ta tydligt avstånd från våld och terrorism, att erkänna Israels rätt att existera och att efterleva demokratiska och rättsstatliga principer.Vi hoppas givetvis att man på både israelisk och palestinsk sida ska komma att inse att den nuvarande utvecklingen är ohållbar och att parterna därför initierar en fredsprocess för att nå en framförhandlad tvåstatslösning som tillfredsställer både Israels och Palestinas intressen. Jag önskar att det vore möjligt att återuppta fredsprocessen inom en snar framtid, men som sagt bedöms utsikterna för detta tyvärr vara bleka. Men det är likafullt viktigt att det internationella samfundet fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för att så ska kunna ske på sikt."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Låt mig säga så här: På kort sikt är det centrala att parterna i denna konflikt avstår från allt agerande som kan trappa upp det spända läget ytterligare. Den negativa utvecklingen behöver vändas, och för att så ska ske krävs ett engagemang från det internationella samfundet, inte minst genom USA, länderna i regionen, EU och FN.På längre sikt är återupptagna fredsförhandlingar mellan parterna avgörande för en hållbar lösning på denna konflikt. EU och det internationella samfundet är övertygade om att det endast är genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.En grundförutsättning för att kunna förverkliga detta mål är såklart att parterna har den politiska viljan att sitta ned vid ett förhandlingsbord och därtill har förmåga och beredskap att göra de nödvändiga och svåra kompromisser som freden kräver. Det är tyvärr tydligt - jag skulle till och med gå så långt som att säga att det är ostridigt - att så inte är fallet i dag. Israels nuvarande regeringskoalition har inte politiska förhandlingar om en tvåstatslösning för ögonen. Dess politiska plattform ger uttryck för en annan dagordning. Regeringsprogrammet innehåller till exempel en skrivning som hävdar det judiska folkets exklusiva och obestridliga rätt till hela landet Israel och definierar detta som att det omfattar även det ockuperade Västbanken. Det talas även om annektering som en möjlighet. Jag beklagar denna inriktning som står i strid med folkrätten och den tvåstatslösning som Sverige och EU tror på.Den palestinska regeringen har visserligen deklarerat att man strävar efter förhandlingar om en tvåstatslösning och att de ska inledas så snart som möjligt. Samtidigt har Palestina inte hållit nationella val sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av Hamas, består. Denna brist på både demokratisk legitimitet och nationell enighet utgör ett betydande hinder för att Palestina ska kunna förhandla om och ingå ett fredsavtal.Sverige och EU framhåller konsekvent och med stor tydlighet vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår en inompalestinsk försoning. Vi anser likaledes att Israel är skyldigt att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem i enlighet med Osloavtalet. Sverige och EU uppmanar därför samtliga palestinska grupper att hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel, att ta tydligt avstånd från våld och terrorism, att erkänna Israels rätt att existera och att efterleva demokratiska och rättsstatliga principer.Vi hoppas givetvis att man på både israelisk och palestinsk sida ska komma att inse att den nuvarande utvecklingen är ohållbar och att parterna därför initierar en fredsprocess för att nå en framförhandlad tvåstatslösning som tillfredsställer både Israels och Palestinas intressen. Jag önskar att det vore möjligt att återuppta fredsprocessen inom en snar framtid, men som sagt bedöms utsikterna för detta tyvärr vara bleka. Men det är likafullt viktigt att det internationella samfundet fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för att så ska kunna ske på sikt."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Låt mig säga så här: På kort sikt är det centrala att parterna i denna konflikt avstår från allt agerande som kan trappa upp det spända läget ytterligare. Den negativa utvecklingen behöver vändas, och för att så ska ske krävs ett engagemang från det internationella samfundet, inte minst genom USA, länderna i regionen, EU och FN.På längre sikt är återupptagna fredsförhandlingar mellan parterna avgörande för en hållbar lösning på denna konflikt. EU och det internationella samfundet är övertygade om att det endast är genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.En grundförutsättning för att kunna förverkliga detta mål är såklart att parterna har den politiska viljan att sitta ned vid ett förhandlingsbord och därtill har förmåga och beredskap att göra de nödvändiga och svåra kompromisser som freden kräver. Det är tyvärr tydligt - jag skulle till och med gå så långt som att säga att det är ostridigt - att så inte är fallet i dag. Israels nuvarande regeringskoalition har inte politiska förhandlingar om en tvåstatslösning för ögonen. Dess politiska plattform ger uttryck för en annan dagordning. Regeringsprogrammet innehåller till exempel en skrivning som hävdar det judiska folkets exklusiva och obestridliga rätt till hela landet Israel och definierar detta som att det omfattar även det ockuperade Västbanken. Det talas även om annektering som en möjlighet. Jag beklagar denna inriktning som står i strid med folkrätten och den tvåstatslösning som Sverige och EU tror på.Den palestinska regeringen har visserligen deklarerat att man strävar efter förhandlingar om en tvåstatslösning och att de ska inledas så snart som möjligt. Samtidigt har Palestina inte hållit nationella val sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av Hamas, består. Denna brist på både demokratisk legitimitet och nationell enighet utgör ett betydande hinder för att Palestina ska kunna förhandla om och ingå ett fredsavtal.Sverige och EU framhåller konsekvent och med stor tydlighet vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår en inompalestinsk försoning. Vi anser likaledes att Israel är skyldigt att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem i enlighet med Osloavtalet. Sverige och EU uppmanar därför samtliga palestinska grupper att hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel, att ta tydligt avstånd från våld och terrorism, att erkänna Israels rätt att existera och att efterleva demokratiska och rättsstatliga principer.Vi hoppas givetvis att man på både israelisk och palestinsk sida ska komma att inse att den nuvarande utvecklingen är ohållbar och att parterna därför initierar en fredsprocess för att nå en framförhandlad tvåstatslösning som tillfredsställer både Israels och Palestinas intressen. Jag önskar att det vore möjligt att återuppta fredsprocessen inom en snar framtid, men som sagt bedöms utsikterna för detta tyvärr vara bleka. Men det är likafullt viktigt att det internationella samfundet fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för att så ska kunna ske på sikt."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Låt mig säga så här: På kort sikt är det centrala att parterna i denna konflikt avstår från allt agerande som kan trappa upp det spända läget ytterligare. Den negativa utvecklingen behöver vändas, och för att så ska ske krävs ett engagemang från det internationella samfundet, inte minst genom USA, länderna i regionen, EU och FN.På längre sikt är återupptagna fredsförhandlingar mellan parterna avgörande för en hållbar lösning på denna konflikt. EU och det internationella samfundet är övertygade om att det endast är genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast förankring i folkrätten som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet.En grundförutsättning för att kunna förverkliga detta mål är såklart att parterna har den politiska viljan att sitta ned vid ett förhandlingsbord och därtill har förmåga och beredskap att göra de nödvändiga och svåra kompromisser som freden kräver. Det är tyvärr tydligt - jag skulle till och med gå så långt som att säga att det är ostridigt - att så inte är fallet i dag. Israels nuvarande regeringskoalition har inte politiska förhandlingar om en tvåstatslösning för ögonen. Dess politiska plattform ger uttryck för en annan dagordning. Regeringsprogrammet innehåller till exempel en skrivning som hävdar det judiska folkets exklusiva och obestridliga rätt till hela landet Israel och definierar detta som att det omfattar även det ockuperade Västbanken. Det talas även om annektering som en möjlighet. Jag beklagar denna inriktning som står i strid med folkrätten och den tvåstatslösning som Sverige och EU tror på.Den palestinska regeringen har visserligen deklarerat att man strävar efter förhandlingar om en tvåstatslösning och att de ska inledas så snart som möjligt. Samtidigt har Palestina inte hållit nationella val sedan 2006, och den palestinska splittringen mellan Västbanken, som styrs av palestinska myndigheten, och Gaza, som kontrolleras av Hamas, består. Denna brist på både demokratisk legitimitet och nationell enighet utgör ett betydande hinder för att Palestina ska kunna förhandla om och ingå ett fredsavtal.Sverige och EU framhåller konsekvent och med stor tydlighet vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår en inompalestinsk försoning. Vi anser likaledes att Israel är skyldigt att medverka till att palestinska val kan genomföras i östra Jerusalem i enlighet med Osloavtalet. Sverige och EU uppmanar därför samtliga palestinska grupper att hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida ingåtts med Israel, att ta tydligt avstånd från våld och terrorism, att erkänna Israels rätt att existera och att efterleva demokratiska och rättsstatliga principer.Vi hoppas givetvis att man på både israelisk och palestinsk sida ska komma att inse att den nuvarande utvecklingen är ohållbar och att parterna därför initierar en fredsprocess för att nå en framförhandlad tvåstatslösning som tillfredsställer både Israels och Palestinas intressen. Jag önskar att det vore möjligt att återuppta fredsprocessen inom en snar framtid, men som sagt bedöms utsikterna för detta tyvärr vara bleka. Men det är likafullt viktigt att det internationella samfundet fortsätter att arbeta för att skapa förutsättningar för att så ska kunna ske på sikt."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaren.Under mitt besök i Israel och Palestina träffade jag också en av premiärminister Netanyahus främsta rådgivare. Han representerar högerpartiet Likud, som för övrigt är Moderaternas systerparti. Han med flera var även på plats i Sverige för att hjälpa Moderaterna under valrörelsen 2022.Under vårt samtal ställde jag ett antal frågor. Jag tog avstamp i det premiärminister Netanyahu har deklarerat: att hans regerings huvudlinje är att det judiska folket ska ha ensamrätt till det som i dag är Israel och Palestina och att denna regering ska främja och utveckla bosättningar i alla områden. Jag frågade då vart man tänker sig att palestinierna ska ta vägen. Svaret jag fick var: Vad vet jag? Fråga dem!Jag frågade därefter om han anser det våld som palestinier utsätts för vara proportionerligt, och jag exemplifierade med det jag själv sett, nämligen hur tio tungt beväpnade män gav sig på en tanig pojke, ett barn. Svaret jag fick var: Nej, våldet är inte proportionerligt, för det är inte tillräckligt.Jag önskar svar från utrikesministern om hur han ser på detta som företrädare för Israels regering tydligt säger och om han kommer att agera för palestiniernas rätt att existera. Kommer han att göra det som så många palestinier vädjar till oss om, att sluta vara tysta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaren.Under mitt besök i Israel och Palestina träffade jag också en av premiärminister Netanyahus främsta rådgivare. Han representerar högerpartiet Likud, som för övrigt är Moderaternas systerparti. Han med flera var även på plats i Sverige för att hjälpa Moderaterna under valrörelsen 2022.Under vårt samtal ställde jag ett antal frågor. Jag tog avstamp i det premiärminister Netanyahu har deklarerat: att hans regerings huvudlinje är att det judiska folket ska ha ensamrätt till det som i dag är Israel och Palestina och att denna regering ska främja och utveckla bosättningar i alla områden. Jag frågade då vart man tänker sig att palestinierna ska ta vägen. Svaret jag fick var: Vad vet jag? Fråga dem!Jag frågade därefter om han anser det våld som palestinier utsätts för vara proportionerligt, och jag exemplifierade med det jag själv sett, nämligen hur tio tungt beväpnade män gav sig på en tanig pojke, ett barn. Svaret jag fick var: Nej, våldet är inte proportionerligt, för det är inte tillräckligt.Jag önskar svar från utrikesministern om hur han ser på detta som företrädare för Israels regering tydligt säger och om han kommer att agera för palestiniernas rätt att existera. Kommer han att göra det som så många palestinier vädjar till oss om, att sluta vara tysta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaren.Under mitt besök i Israel och Palestina träffade jag också en av premiärminister Netanyahus främsta rådgivare. Han representerar högerpartiet Likud, som för övrigt är Moderaternas systerparti. Han med flera var även på plats i Sverige för att hjälpa Moderaterna under valrörelsen 2022.Under vårt samtal ställde jag ett antal frågor. Jag tog avstamp i det premiärminister Netanyahu har deklarerat: att hans regerings huvudlinje är att det judiska folket ska ha ensamrätt till det som i dag är Israel och Palestina och att denna regering ska främja och utveckla bosättningar i alla områden. Jag frågade då vart man tänker sig att palestinierna ska ta vägen. Svaret jag fick var: Vad vet jag? Fråga dem!Jag frågade därefter om han anser det våld som palestinier utsätts för vara proportionerligt, och jag exemplifierade med det jag själv sett, nämligen hur tio tungt beväpnade män gav sig på en tanig pojke, ett barn. Svaret jag fick var: Nej, våldet är inte proportionerligt, för det är inte tillräckligt.Jag önskar svar från utrikesministern om hur han ser på detta som företrädare för Israels regering tydligt säger och om han kommer att agera för palestiniernas rätt att existera. Kommer han att göra det som så många palestinier vädjar till oss om, att sluta vara tysta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaren.Under mitt besök i Israel och Palestina träffade jag också en av premiärminister Netanyahus främsta rådgivare. Han representerar högerpartiet Likud, som för övrigt är Moderaternas systerparti. Han med flera var även på plats i Sverige för att hjälpa Moderaterna under valrörelsen 2022.Under vårt samtal ställde jag ett antal frågor. Jag tog avstamp i det premiärminister Netanyahu har deklarerat: att hans regerings huvudlinje är att det judiska folket ska ha ensamrätt till det som i dag är Israel och Palestina och att denna regering ska främja och utveckla bosättningar i alla områden. Jag frågade då vart man tänker sig att palestinierna ska ta vägen. Svaret jag fick var: Vad vet jag? Fråga dem!Jag frågade därefter om han anser det våld som palestinier utsätts för vara proportionerligt, och jag exemplifierade med det jag själv sett, nämligen hur tio tungt beväpnade män gav sig på en tanig pojke, ett barn. Svaret jag fick var: Nej, våldet är inte proportionerligt, för det är inte tillräckligt.Jag önskar svar från utrikesministern om hur han ser på detta som företrädare för Israels regering tydligt säger och om han kommer att agera för palestiniernas rätt att existera. Kommer han att göra det som så många palestinier vädjar till oss om, att sluta vara tysta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Det är bra att vi hör en viss ökad tydlighet från vår utrikesminister, men frågan är när det blir konsekvenser för Israel och inte bara en massa pressmeddelanden från Sverige och EU om Israels brott.Utrikesministern säger att han utgår från att rättsstatens principer ska gälla i Israel, men problemet är att de inte gäller i dag, varken när det gäller de områden Israel ockuperar i Palestina eller i själva Israel.I Palestina är det olika id som gäller beroende på var man bor. Det råder straffrihet för de soldater som begår övergrepp. Människor grips, även barn, och hem rivs. Här finns muren, bosättarna och bosättarvåld. Men även i Israel, det vi kallar en demokrati, blir den arabiska minoriteten dagligen diskriminerad. Eftersom staten äger allt territorium är det helt omöjligt för palestinier att få bygglov medan israeler ganska enkelt kan få nya bostäder, och så fort man kommer till ett palestinskt område upphör asfalt och underhåll på vägarna.Det som behövs är konsekvens. Vi befinner oss i ett läge där Sverige och EU genom tydlig konsekvens skulle kunna ha en positiv inverkan på regeringen med högerextrema partier och den maktfullkomlige Netanyahu. Jag vill ha en utrikesminister som ser dessa brott mot rättsstatens principer, inte slätar över dem och är tydlig med att det blir konsekvenser om Israel som man nu gör lägger fram förslag som urgröper rättsstaten och rättsstatens principer.Nu har vi chansen att påverka. Det israeliska folket har rest sig upp och sagt att det vill ha demokrati och rättsstatens principer. Låt oss stödja denna kamp, inte den israeliska regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Det är bra att vi hör en viss ökad tydlighet från vår utrikesminister, men frågan är när det blir konsekvenser för Israel och inte bara en massa pressmeddelanden från Sverige och EU om Israels brott.Utrikesministern säger att han utgår från att rättsstatens principer ska gälla i Israel, men problemet är att de inte gäller i dag, varken när det gäller de områden Israel ockuperar i Palestina eller i själva Israel.I Palestina är det olika id som gäller beroende på var man bor. Det råder straffrihet för de soldater som begår övergrepp. Människor grips, även barn, och hem rivs. Här finns muren, bosättarna och bosättarvåld. Men även i Israel, det vi kallar en demokrati, blir den arabiska minoriteten dagligen diskriminerad. Eftersom staten äger allt territorium är det helt omöjligt för palestinier att få bygglov medan israeler ganska enkelt kan få nya bostäder, och så fort man kommer till ett palestinskt område upphör asfalt och underhåll på vägarna.Det som behövs är konsekvens. Vi befinner oss i ett läge där Sverige och EU genom tydlig konsekvens skulle kunna ha en positiv inverkan på regeringen med högerextrema partier och den maktfullkomlige Netanyahu. Jag vill ha en utrikesminister som ser dessa brott mot rättsstatens principer, inte slätar över dem och är tydlig med att det blir konsekvenser om Israel som man nu gör lägger fram förslag som urgröper rättsstaten och rättsstatens principer.Nu har vi chansen att påverka. Det israeliska folket har rest sig upp och sagt att det vill ha demokrati och rättsstatens principer. Låt oss stödja denna kamp, inte den israeliska regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Det är bra att vi hör en viss ökad tydlighet från vår utrikesminister, men frågan är när det blir konsekvenser för Israel och inte bara en massa pressmeddelanden från Sverige och EU om Israels brott.Utrikesministern säger att han utgår från att rättsstatens principer ska gälla i Israel, men problemet är att de inte gäller i dag, varken när det gäller de områden Israel ockuperar i Palestina eller i själva Israel.I Palestina är det olika id som gäller beroende på var man bor. Det råder straffrihet för de soldater som begår övergrepp. Människor grips, även barn, och hem rivs. Här finns muren, bosättarna och bosättarvåld. Men även i Israel, det vi kallar en demokrati, blir den arabiska minoriteten dagligen diskriminerad. Eftersom staten äger allt territorium är det helt omöjligt för palestinier att få bygglov medan israeler ganska enkelt kan få nya bostäder, och så fort man kommer till ett palestinskt område upph��r asfalt och underhåll på vägarna.Det som behövs är konsekvens. Vi befinner oss i ett läge där Sverige och EU genom tydlig konsekvens skulle kunna ha en positiv inverkan på regeringen med högerextrema partier och den maktfullkomlige Netanyahu. Jag vill ha en utrikesminister som ser dessa brott mot rättsstatens principer, inte slätar över dem och är tydlig med att det blir konsekvenser om Israel som man nu gör lägger fram förslag som urgröper rättsstaten och rättsstatens principer.Nu har vi chansen att påverka. Det israeliska folket har rest sig upp och sagt att det vill ha demokrati och rättsstatens principer. Låt oss stödja denna kamp, inte den israeliska regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Det är bra att vi hör en viss ökad tydlighet från vår utrikesminister, men frågan är när det blir konsekvenser för Israel och inte bara en massa pressmeddelanden från Sverige och EU om Israels brott.Utrikesministern säger att han utgår från att rättsstatens principer ska gälla i Israel, men problemet är att de inte gäller i dag, varken när det gäller de områden Israel ockuperar i Palestina eller i själva Israel.I Palestina är det olika id som gäller beroende på var man bor. Det råder straffrihet för de soldater som begår övergrepp. Människor grips, även barn, och hem rivs. Här finns muren, bosättarna och bosättarvåld. Men även i Israel, det vi kallar en demokrati, blir den arabiska minoriteten dagligen diskriminerad. Eftersom staten äger allt territorium är det helt omöjligt för palestinier att få bygglov medan israeler ganska enkelt kan få nya bostäder, och så fort man kommer till ett palestinskt område upphör asfalt och underhåll på vägarna.Det som behövs är konsekvens. Vi befinner oss i ett läge där Sverige och EU genom tydlig konsekvens skulle kunna ha en positiv inverkan på regeringen med högerextrema partier och den maktfullkomlige Netanyahu. Jag vill ha en utrikesminister som ser dessa brott mot rättsstatens principer, inte slätar över dem och är tydlig med att det blir konsekvenser om Israel som man nu gör lägger fram förslag som urgröper rättsstaten och rättsstatens principer.Nu har vi chansen att påverka. Det israeliska folket har rest sig upp och sagt att det vill ha demokrati och rättsstatens principer. Låt oss stödja denna kamp, inte den israeliska regeringen.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag kan tyvärr inte tacka utrikesministern för svaret. Jag önskar att jag hade kunnat göra det.Ja eller nej, bryter Israel mot internationell rätt? Jag fattar inte att det är så svårt. Någonstans måste man även som konservativ politiker känna i maggropen när gränsen är nådd.Sverige har redan passerat en gräns eftersom vi numera lägger ned vår röst i FN när det röstas om Israel och Palestina. Vi tar ett steg tillbaka. Vi är tydliga med att vi inte tycker om palestinierna, för dem ger vi mindre i bistånd. Men det finns en otydlighet i vad regeringen, och därmed vi som land, tycker om rådande situation.Jag ger utrikesministern rätt i att Israel är en demokrati. De demonstrationer med mera som händer nu visar att Israel till skillnad från många andra länder i området är en riktig demokrati. Men det är inte det detta handlar om. Man måste kunna tänka två tankar samtidigt. Det är skämmande att utrikesministern inte kan svara ett enkelt ja eller nej på Malcolm Jallows fråga. Vi har en israelisk minister som säger att den ena parten ska utplånas, och vi har en svensk utrikesminister som har uttryckt tveksamheter om Palestinas rätt att existera. Han kunde ha röjt alla tvivel genom att säga: Ja, Israel bryter mot internationell rätt. Ja, jag som Sveriges utrikesminister fördömer dem som vill utplåna andra stater. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag kan tyvärr inte tacka utrikesministern för svaret. Jag önskar att jag hade kunnat göra det.Ja eller nej, bryter Israel mot internationell rätt? Jag fattar inte att det är så svårt. Någonstans måste man även som konservativ politiker känna i maggropen när gränsen är nådd.Sverige har redan passerat en gräns eftersom vi numera lägger ned vår röst i FN när det röstas om Israel och Palestina. Vi tar ett steg tillbaka. Vi är tydliga med att vi inte tycker om palestinierna, för dem ger vi mindre i bistånd. Men det finns en otydlighet i vad regeringen, och därmed vi som land, tycker om rådande situation.Jag ger utrikesministern rätt i att Israel är en demokrati. De demonstrationer med mera som händer nu visar att Israel till skillnad från många andra länder i området är en riktig demokrati. Men det är inte det detta handlar om. Man måste kunna tänka två tankar samtidigt. Det är skämmande att utrikesministern inte kan svara ett enkelt ja eller nej på Malcolm Jallows fråga. Vi har en israelisk minister som säger att den ena parten ska utplånas, och vi har en svensk utrikesminister som har uttryckt tveksamheter om Palestinas rätt att existera. Han kunde ha röjt alla tvivel genom att säga: Ja, Israel bryter mot internationell rätt. Ja, jag som Sveriges utrikesminister fördömer dem som vill utplåna andra stater. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag kan tyvärr inte tacka utrikesministern för svaret. Jag önskar att jag hade kunnat göra det.Ja eller nej, bryter Israel mot internationell rätt? Jag fattar inte att det är så svårt. Någonstans måste man även som konservativ politiker känna i maggropen när gränsen är nådd.Sverige har redan passerat en gräns eftersom vi numera lägger ned vår röst i FN när det röstas om Israel och Palestina. Vi tar ett steg tillbaka. Vi är tydliga med att vi inte tycker om palestinierna, för dem ger vi mindre i bistånd. Men det finns en otydlighet i vad regeringen, och därmed vi som land, tycker om rådande situation.Jag ger utrikesministern rätt i att Israel är en demokrati. De demonstrationer med mera som händer nu visar att Israel till skillnad från många andra länder i området är en riktig demokrati. Men det är inte det detta handlar om. Man måste kunna tänka två tankar samtidigt. Det är skämmande att utrikesministern inte kan svara ett enkelt ja eller nej på Malcolm Jallows fråga. Vi har en israelisk minister som säger att den ena parten ska utplånas, och vi har en svensk utrikesminister som har uttryckt tveksamheter om Palestinas rätt att existera. Han kunde ha röjt alla tvivel genom att säga: Ja, Israel bryter mot internationell rätt. Ja, jag som Sveriges utrikesminister fördömer dem som vill utplåna andra stater. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag kan tyvärr inte tacka utrikesministern för svaret. Jag önskar att jag hade kunnat göra det.Ja eller nej, bryter Israel mot internationell rätt? Jag fattar inte att det är så svårt. Någonstans måste man även som konservativ politiker känna i maggropen när gränsen är nådd.Sverige har redan passerat en gräns eftersom vi numera lägger ned vår röst i FN när det röstas om Israel och Palestina. Vi tar ett steg tillbaka. Vi är tydliga med att vi inte tycker om palestinierna, för dem ger vi mindre i bistånd. Men det finns en otydlighet i vad regeringen, och därmed vi som land, tycker om rådande situation.Jag ger utrikesministern rätt i att Israel är en demokrati. De demonstrationer med mera som händer nu visar att Israel till skillnad från många andra länder i området är en riktig demokrati. Men det är inte det detta handlar om. Man måste kunna tänka två tankar samtidigt. Det är skämmande att utrikesministern inte kan svara ett enkelt ja eller nej på Malcolm Jallows fråga. Vi har en israelisk minister som säger att den ena parten ska utplånas, och vi har en svensk utrikesminister som har uttryckt tveksamheter om Palestinas rätt att existera. Han kunde ha röjt alla tvivel genom att säga: Ja, Israel bryter mot internationell rätt. Ja, jag som Sveriges utrikesminister fördömer dem som vill utplåna andra stater. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag påminner om att vi inte talar i duform utan via talmannen."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag påminner om att vi inte talar i duform utan via talmannen."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag påminner om att vi inte talar i duform utan via talmannen."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag påminner om att vi inte talar i duform utan via talmannen."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Israel är en levande demokrati, säger utrikesministern. En stat som angriper och ockuperar, som inte lyssnar på omvärlden, som inte lyssnar på FN:s resolutioner, som inte lyssnar på kritik över huvud taget, som har pogromer där man bränner ned hela städer - det kallar utrikesministern en demokrati. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer alla ihåg vad Moderaternas inställning var när det var apartheid i Sydafrika och vilket ställningstagande man gjorde. Man stod med förtryckaren i Sydafrika. Nu gör man samma sak igen. Vi har en moderat regering med en utrikesminister som fortsätter säga att man utgår från att Israel respekterar rättsstatens principer.Hur många fler gånger ska Israel bryta mot rättsstatens principer innan man fattar? Innan man säger \"Nej, nu räcker det! Nu får det vara nog!\" och agerar?Tänk om vi hade sagt samma sak om Ryssland! \"Vi utgår från att Ryssland kommer att fortsätta respektera rättsstatens principer och att Ryssland är en levande demokrati.\" Det skulle ingen acceptera! Varför är det acceptabelt när det gäller Israel? De har gjort det här i över 70 år och fortsätter att göra det. Det är inte acceptabelt. Vi måste markera. Att fortsätta vägra försvara och respektera det palestinska folkets mänskliga rättigheter är att förneka deras mänsklighet.Det sägs att kriser inte skapar utan avslöjar samhällets styrkor och svagheter, och kriget i Ukraina har avslöjat Sveriges och västvärldens hyckleri och dubbla måttstockar.Utrikesministern vägrade svara på min fråga. Jag noterar det. Jag upprepar den. Finansminister Smotrich sa i Israels medier att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel. Håller du med, eller tar du avstånd från det?"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Israel är en levande demokrati, säger utrikesministern. En stat som angriper och ockuperar, som inte lyssnar på omvärlden, som inte lyssnar på FN:s resolutioner, som inte lyssnar på kritik över huvud taget, som har pogromer där man bränner ned hela städer - det kallar utrikesministern en demokrati. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer alla ihåg vad Moderaternas inställning var när det var apartheid i Sydafrika och vilket ställningstagande man gjorde. Man stod med förtryckaren i Sydafrika. Nu gör man samma sak igen. Vi har en moderat regering med en utrikesminister som fortsätter säga att man utgår från att Israel respekterar rättsstatens principer.Hur många fler gånger ska Israel bryta mot rättsstatens principer innan man fattar? Innan man säger \"Nej, nu räcker det! Nu får det vara nog!\" och agerar?Tänk om vi hade sagt samma sak om Ryssland! \"Vi utgår från att Ryssland kommer att fortsätta respektera rättsstatens principer och att Ryssland är en levande demokrati.\" Det skulle ingen acceptera! Varför är det acceptabelt när det gäller Israel? De har gjort det här i över 70 år och fortsätter att göra det. Det är inte acceptabelt. Vi måste markera. Att fortsätta vägra försvara och respektera det palestinska folkets mänskliga rättigheter är att förneka deras mänsklighet.Det sägs att kriser inte skapar utan avslöjar samhällets styrkor och svagheter, och kriget i Ukraina har avslöjat Sveriges och västvärldens hyckleri och dubbla måttstockar.Utrikesministern vägrade svara på min fråga. Jag noterar det. Jag upprepar den. Finansminister Smotrich sa i Israels medier att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel. Håller du med, eller tar du avstånd från det?"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Israel är en levande demokrati, säger utrikesministern. En stat som angriper och ockuperar, som inte lyssnar på omvärlden, som inte lyssnar på FN:s resolutioner, som inte lyssnar på kritik över huvud taget, som har pogromer där man bränner ned hela städer - det kallar utrikesministern en demokrati. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer alla ihåg vad Moderaternas inställning var när det var apartheid i Sydafrika och vilket ställningstagande man gjorde. Man stod med förtryckaren i Sydafrika. Nu gör man samma sak igen. Vi har en moderat regering med en utrikesminister som fortsätter säga att man utgår från att Israel respekterar rättsstatens principer.Hur många fler gånger ska Israel bryta mot rättsstatens principer innan man fattar? Innan man säger \"Nej, nu räcker det! Nu får det vara nog!\" och agerar?Tänk om vi hade sagt samma sak om Ryssland! \"Vi utgår från att Ryssland kommer att fortsätta respektera rättsstatens principer och att Ryssland är en levande demokrati.\" Det skulle ingen acceptera! Varför är det acceptabelt när det gäller Israel? De har gjort det här i över 70 år och fortsätter att göra det. Det är inte acceptabelt. Vi måste markera. Att fortsätta vägra försvara och respektera det palestinska folkets mänskliga rättigheter är att förneka deras mänsklighet.Det sägs att kriser inte skapar utan avslöjar samhällets styrkor och svagheter, och kriget i Ukraina har avslöjat Sveriges och västvärldens hyckleri och dubbla måttstockar.Utrikesministern vägrade svara på min fråga. Jag noterar det. Jag upprepar den. Finansminister Smotrich sa i Israels medier att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel. Håller du med, eller tar du avstånd från det?"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Israel är en levande demokrati, säger utrikesministern. En stat som angriper och ockuperar, som inte lyssnar på omvärlden, som inte lyssnar på FN:s resolutioner, som inte lyssnar på kritik över huvud taget, som har pogromer där man bränner ned hela städer - det kallar utrikesministern en demokrati. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer alla ihåg vad Moderaternas inställning var när det var apartheid i Sydafrika och vilket ställningstagande man gjorde. Man stod med förtryckaren i Sydafrika. Nu gör man samma sak igen. Vi har en moderat regering med en utrikesminister som fortsätter säga att man utgår från att Israel respekterar rättsstatens principer.Hur många fler gånger ska Israel bryta mot rättsstatens principer innan man fattar? Innan man säger \"Nej, nu räcker det! Nu får det vara nog!\" och agerar?Tänk om vi hade sagt samma sak om Ryssland! \"Vi utgår från att Ryssland kommer att fortsätta respektera rättsstatens principer och att Ryssland är en levande demokrati.\" Det skulle ingen acceptera! Varför är det acceptabelt när det gäller Israel? De har gjort det här i över 70 år och fortsätter att göra det. Det är inte acceptabelt. Vi måste markera. Att fortsätta vägra försvara och respektera det palestinska folkets mänskliga rättigheter är att förneka deras mänsklighet.Det sägs att kriser inte skapar utan avslöjar samhällets styrkor och svagheter, och kriget i Ukraina har avslöjat Sveriges och västvärldens hyckleri och dubbla måttstockar.Utrikesministern vägrade svara på min fråga. Jag noterar det. Jag upprepar den. Finansminister Smotrich sa i Israels medier att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel. Håller du med, eller tar du avstånd från det?"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"I december antog EU-parlamentet en resolution om Israel och Palestina. I den ges ett tydligt stöd för folkrätten och tvåstatslösningen, och Israel uppmanas att upphöra med förstörelsen av palestinska hem.EU-parlamentet stöder också den upprepade begäran från ministerrådets sida att Israel ska kompensera EU:s länder för förstörda biståndsprojekt på ockuperad mark. Som jag nämnde tidigare handlar det för Sveriges del om miljonbelopp.Oroväckande nog röstade utrikesministerns tre svenska partikollegor i parlamentet för ett ändringsförslag framlagt av Sverigedemokraterna om att ta bort kraven på Israel i resolutionen om att ersätta EU för förstörda byggnader och infrastruktur. Ändringen gick som tur var inte igenom, men det här väcker förstås starkt tvivel om Moderaternas faktiska inställning till internationell rätt i Israel och Palestina.Delar utrikesministern sina partikollegors uppfattning att språket och kraven från EU:s sida borde lättas upp gentemot Israel när det gäller demolering av skolor och palestinska bostäder på ockuperad mark? Eller står regeringen i stället bakom EU:s linje att Israel bör betala ersättning för de humanitära projekt som har förstörts till EU:s länder, inklusive Sverige?Med tanke på att Moderaterna och Sverigedemokraterna dessutom skär ned biståndet till Palestina med 65 procent, vilket är ett dråpslag mot Palestinas civilsamhälle där man jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter och för att stärka barns och kvinnors livsvillkor, är det sorgligt att under den här regeringen se ett påfallande tyst och passivt Sverige. Detta i en tid när vänner av tvåstatslösningen, vänner till både Israel och Palestina, behövs som allra mest.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"I december antog EU-parlamentet en resolution om Israel och Palestina. I den ges ett tydligt stöd för folkrätten och tvåstatslösningen, och Israel uppmanas att upphöra med förstörelsen av palestinska hem.EU-parlamentet stöder också den upprepade begäran från ministerrådets sida att Israel ska kompensera EU:s länder för förstörda biståndsprojekt på ockuperad mark. Som jag nämnde tidigare handlar det för Sveriges del om miljonbelopp.Oroväckande nog röstade utrikesministerns tre svenska partikollegor i parlamentet för ett ändringsförslag framlagt av Sverigedemokraterna om att ta bort kraven på Israel i resolutionen om att ersätta EU för förstörda byggnader och infrastruktur. Ändringen gick som tur var inte igenom, men det här väcker förstås starkt tvivel om Moderaternas faktiska inställning till internationell rätt i Israel och Palestina.Delar utrikesministern sina partikollegors uppfattning att språket och kraven från EU:s sida borde lättas upp gentemot Israel när det gäller demolering av skolor och palestinska bostäder på ockuperad mark? Eller står regeringen i stället bakom EU:s linje att Israel bör betala ersättning för de humanitära projekt som har förstörts till EU:s länder, inklusive Sverige?Med tanke på att Moderaterna och Sverigedemokraterna dessutom skär ned biståndet till Palestina med 65 procent, vilket är ett dråpslag mot Palestinas civilsamhälle där man jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter och för att stärka barns och kvinnors livsvillkor, är det sorgligt att under den här regeringen se ett påfallande tyst och passivt Sverige. Detta i en tid när vänner av tvåstatslösningen, vänner till både Israel och Palestina, behövs som allra mest.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"I december antog EU-parlamentet en resolution om Israel och Palestina. I den ges ett tydligt stöd för folkrätten och tvåstatslösningen, och Israel uppmanas att upphöra med förstörelsen av palestinska hem.EU-parlamentet stöder också den upprepade begäran från ministerrådets sida att Israel ska kompensera EU:s länder för förstörda biståndsprojekt på ockuperad mark. Som jag nämnde tidigare handlar det för Sveriges del om miljonbelopp.Oroväckande nog röstade utrikesministerns tre svenska partikollegor i parlamentet för ett ändringsförslag framlagt av Sverigedemokraterna om att ta bort kraven på Israel i resolutionen om att ersätta EU för förstörda byggnader och infrastruktur. Ändringen gick som tur var inte igenom, men det här väcker förstås starkt tvivel om Moderaternas faktiska inställning till internationell rätt i Israel och Palestina.Delar utrikesministern sina partikollegors uppfattning att språket och kraven från EU:s sida borde lättas upp gentemot Israel när det gäller demolering av skolor och palestinska bostäder på ockuperad mark? Eller står regeringen i stället bakom EU:s linje att Israel bör betala ersättning för de humanitära projekt som har förstörts till EU:s länder, inklusive Sverige?Med tanke på att Moderaterna och Sverigedemokraterna dessutom skär ned biståndet till Palestina med 65 procent, vilket är ett dråpslag mot Palestinas civilsamhälle där man jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter och för att stärka barns och kvinnors livsvillkor, är det sorgligt att under den här regeringen se ett påfallande tyst och passivt Sverige. Detta i en tid när vänner av tvåstatslösningen, vänner till både Israel och Palestina, behövs som allra mest.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"I december antog EU-parlamentet en resolution om Israel och Palestina. I den ges ett tydligt stöd för folkrätten och tvåstatslösningen, och Israel uppmanas att upphöra med förstörelsen av palestinska hem.EU-parlamentet stöder också den upprepade begäran från ministerrådets sida att Israel ska kompensera EU:s länder för förstörda biståndsprojekt på ockuperad mark. Som jag nämnde tidigare handlar det för Sveriges del om miljonbelopp.Oroväckande nog röstade utrikesministerns tre svenska partikollegor i parlamentet för ett ändringsförslag framlagt av Sverigedemokraterna om att ta bort kraven på Israel i resolutionen om att ersätta EU för förstörda byggnader och infrastruktur. Ändringen gick som tur var inte igenom, men det här väcker förstås starkt tvivel om Moderaternas faktiska inställning till internationell rätt i Israel och Palestina.Delar utrikesministern sina partikollegors uppfattning att språket och kraven från EU:s sida borde lättas upp gentemot Israel när det gäller demolering av skolor och palestinska bostäder på ockuperad mark? Eller står regeringen i stället bakom EU:s linje att Israel bör betala ersättning för de humanitära projekt som har förstörts till EU:s länder, inklusive Sverige?Med tanke på att Moderaterna och Sverigedemokraterna dessutom skär ned biståndet till Palestina med 65 procent, vilket är ett dråpslag mot Palestinas civilsamhälle där man jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter och för att stärka barns och kvinnors livsvillkor, är det sorgligt att under den här regeringen se ett påfallande tyst och passivt Sverige. Detta i en tid när vänner av tvåstatslösningen, vänner till både Israel och Palestina, behövs som allra mest.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att utrikesministern är modig som kallar Israel en demokrati och hoppas och utgår från att det också är en stat som följer rättsstatens principer när det är uppenbart i många sammanhang att den inte gör det. Jag tycker att det är väldigt modigt.Utrikesministern nämnde att man måste åtgärda konfliktens grundorsaker. Då undrar jag hur. Vilka konkreta steg är utrikesministern och landet Sverige beredda att ta för att faktiskt närma sig ett åtgärdande av dessa? Man respekterar ju inte status quo i den heliga staden. Man respekterar uppenbarligen inte internationell rätt, och man respekterar uppenbarligen inte de mänskliga rättigheterna. Och hur följer ni upp det från Sveriges håll när man bryter mot den här respekten? Hur agerar ni?Breaking the Silence är en organisation av före detta soldater, som vittnar om att de i sitt uppdrag och av sina befälhavare inte blev tillsagda att använda proportionalitet. De berättar också att det inte finns något sådant som en oskyldig palestinier. Det finns aktiva terrorister, och det finns inaktiva terrorister. Så ser man på alla från ett spädbarn till en äldre person.Här krävs ledarskap och handlingskraft för att stå upp för det som är rätt och riktigt. Jag undrar vilka konkreta åtgärder utrikesministern kan tänka sig att vidta i stället för att bara tycka."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att utrikesministern är modig som kallar Israel en demokrati och hoppas och utgår från att det också är en stat som följer rättsstatens principer när det är uppenbart i många sammanhang att den inte gör det. Jag tycker att det är väldigt modigt.Utrikesministern nämnde att man måste åtgärda konfliktens grundorsaker. Då undrar jag hur. Vilka konkreta steg är utrikesministern och landet Sverige beredda att ta för att faktiskt närma sig ett åtgärdande av dessa? Man respekterar ju inte status quo i den heliga staden. Man respekterar uppenbarligen inte internationell rätt, och man respekterar uppenbarligen inte de mänskliga rättigheterna. Och hur följer ni upp det från Sveriges håll när man bryter mot den här respekten? Hur agerar ni?Breaking the Silence är en organisation av före detta soldater, som vittnar om att de i sitt uppdrag och av sina befälhavare inte blev tillsagda att använda proportionalitet. De berättar också att det inte finns något sådant som en oskyldig palestinier. Det finns aktiva terrorister, och det finns inaktiva terrorister. Så ser man på alla från ett spädbarn till en äldre person.Här krävs ledarskap och handlingskraft för att stå upp för det som är rätt och riktigt. Jag undrar vilka konkreta åtgärder utrikesministern kan tänka sig att vidta i stället för att bara tycka."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att utrikesministern är modig som kallar Israel en demokrati och hoppas och utgår från att det också är en stat som följer rättsstatens principer när det är uppenbart i många sammanhang att den inte gör det. Jag tycker att det är väldigt modigt.Utrikesministern nämnde att man måste åtgärda konfliktens grundorsaker. Då undrar jag hur. Vilka konkreta steg är utrikesministern och landet Sverige beredda att ta för att faktiskt närma sig ett åtgärdande av dessa? Man respekterar ju inte status quo i den heliga staden. Man respekterar uppenbarligen inte internationell rätt, och man respekterar uppenbarligen inte de mänskliga rättigheterna. Och hur följer ni upp det från Sveriges håll när man bryter mot den här respekten? Hur agerar ni?Breaking the Silence är en organisation av före detta soldater, som vittnar om att de i sitt uppdrag och av sina befälhavare inte blev tillsagda att använda proportionalitet. De berättar också att det inte finns något sådant som en oskyldig palestinier. Det finns aktiva terrorister, och det finns inaktiva terrorister. Så ser man på alla från ett spädbarn till en äldre person.Här krävs ledarskap och handlingskraft för att stå upp för det som är rätt och riktigt. Jag undrar vilka konkreta åtgärder utrikesministern kan tänka sig att vidta i stället för att bara tycka."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att utrikesministern är modig som kallar Israel en demokrati och hoppas och utgår från att det också är en stat som följer rättsstatens principer när det är uppenbart i många sammanhang att den inte gör det. Jag tycker att det är väldigt modigt.Utrikesministern nämnde att man måste åtgärda konfliktens grundorsaker. Då undrar jag hur. Vilka konkreta steg är utrikesministern och landet Sverige beredda att ta för att faktiskt närma sig ett åtgärdande av dessa? Man respekterar ju inte status quo i den heliga staden. Man respekterar uppenbarligen inte internationell rätt, och man respekterar uppenbarligen inte de mänskliga rättigheterna. Och hur följer ni upp det från Sveriges håll när man bryter mot den här respekten? Hur agerar ni?Breaking the Silence är en organisation av före detta soldater, som vittnar om att de i sitt uppdrag och av sina befälhavare inte blev tillsagda att använda proportionalitet. De berättar också att det inte finns något sådant som en oskyldig palestinier. Det finns aktiva terrorister, och det finns inaktiva terrorister. Så ser man på alla från ett spädbarn till en äldre person.Här krävs ledarskap och handlingskraft för att stå upp för det som är rätt och riktigt. Jag undrar vilka konkreta åtgärder utrikesministern kan tänka sig att vidta i stället för att bara tycka."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag saknar initiativförmågan hos den svenska regeringen, och jag saknar proaktiviteten hos utrikesministern.Att enbart förhålla sig till avtal som parterna själva har ingått räcker inte. Det är en metod som EU och Sverige har lutat sig mot under de senaste decennierna, och den duger inte längre.Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidor av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel. Den senaste tidens uttalanden från högerextrema företrädare för Netanyahus koalitionsregering leder till upptrappad stämning, och den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser, och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning.Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen enligt 1967 års gränser. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark.Jag vill avsluta med att än en gång tacka Johan Büser för att frågan är uppe här i dag. Jag ser fram emot ett tydligt svar från utrikesministern om vilka nya initiativ som regeringen och Sverige som EU-ordförande avser att ta som svar på den snabbt ökande utbyggnaden av bosättningar och de ökande våldsamheterna."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag saknar initiativförmågan hos den svenska regeringen, och jag saknar proaktiviteten hos utrikesministern.Att enbart förhålla sig till avtal som parterna själva har ingått räcker inte. Det är en metod som EU och Sverige har lutat sig mot under de senaste decennierna, och den duger inte längre.Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidor av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel. Den senaste tidens uttalanden från högerextrema företrädare för Netanyahus koalitionsregering leder till upptrappad stämning, och den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser, och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning.Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen enligt 1967 års gränser. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark.Jag vill avsluta med att än en gång tacka Johan Büser för att frågan är uppe här i dag. Jag ser fram emot ett tydligt svar från utrikesministern om vilka nya initiativ som regeringen och Sverige som EU-ordförande avser att ta som svar på den snabbt ökande utbyggnaden av bosättningar och de ökande våldsamheterna."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag saknar initiativförmågan hos den svenska regeringen, och jag saknar proaktiviteten hos utrikesministern.Att enbart förhålla sig till avtal som parterna själva har ingått räcker inte. Det är en metod som EU och Sverige har lutat sig mot under de senaste decennierna, och den duger inte längre.Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidor av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel. Den senaste tidens uttalanden från högerextrema företrädare för Netanyahus koalitionsregering leder till upptrappad stämning, och den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser, och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning.Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen enligt 1967 års gränser. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark.Jag vill avsluta med att än en gång tacka Johan Büser för att frågan är uppe här i dag. Jag ser fram emot ett tydligt svar från utrikesministern om vilka nya initiativ som regeringen och Sverige som EU-ordförande avser att ta som svar på den snabbt ökande utbyggnaden av bosättningar och de ökande våldsamheterna."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag saknar initiativförmågan hos den svenska regeringen, och jag saknar proaktiviteten hos utrikesministern.Att enbart förhålla sig till avtal som parterna själva har ingått räcker inte. Det är en metod som EU och Sverige har lutat sig mot under de senaste decennierna, och den duger inte längre.Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidor av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel. Den senaste tidens uttalanden från högerextrema företrädare för Netanyahus koalitionsregering leder till upptrappad stämning, och den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser, och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning.Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen enligt 1967 års gränser. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark.Jag vill avsluta med att än en gång tacka Johan Büser för att frågan är uppe här i dag. Jag ser fram emot ett tydligt svar från utrikesministern om vilka nya initiativ som regeringen och Sverige som EU-ordförande avser att ta som svar på den snabbt ökande utbyggnaden av bosättningar och de ökande våldsamheterna."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Utöver allt det som har redovisats om bosättningspolitiken bygger Israel en 70 mil lång mur mellan de palestinska områdena och Israel. Den byggs till 85 procent på palestinskt territorium och upp till 18 kilometer från Västbankens erkända gräns. Man har konfiskerat palestinskt land, och det har inte utgått någon ersättning i samband med detta. Det handlar alltså om tvångskonfiskering, och det är också ett brott mot internationell lag och rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur stämmer detta överens med rättsstatens principer? Muren blir dessutom ännu ett hinder för palestinierna i vardagen. Många måste passera genom en checkpoint varje morgon och kväll för att ta sig från bostad till arbete. Jag har själv varit vid muren, har gått igenom en checkpoint och pratat med palestinier. Det känns som diskriminering och försvårande åtgärder i deras vardagsliv.Jag nämnde tidigare att man inte får flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område, vilket man gör när man bygger bosättningarna.Jag nämnde också att bosättningar som är etablerade sedan 1967 enligt FN är att betrakta som olagliga, att man inte får ändra fysiska, geografiska, demografiska eller historiska egenskaper på ockuperad mark och så vidare. Hur stämmer det med rättsstatens principer att man konsekvent gör på det här sättet?Sedan blir det på något vis en illusion när man diskuterar tvåstatslösningen, för den först��rs och undergrävs ju av Israel hela tiden.Sverige har en unik möjlighet nu som EU-ordförande att gå i spetsen i den här frågan, att rycka upp sig, att vara tydlig i språkbruket och att försöka få någonting gjort.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Utöver allt det som har redovisats om bosättningspolitiken bygger Israel en 70 mil lång mur mellan de palestinska områdena och Israel. Den byggs till 85 procent på palestinskt territorium och upp till 18 kilometer från Västbankens erkända gräns. Man har konfiskerat palestinskt land, och det har inte utgått någon ersättning i samband med detta. Det handlar alltså om tvångskonfiskering, och det är också ett brott mot internationell lag och rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur stämmer detta överens med rättsstatens principer? Muren blir dessutom ännu ett hinder för palestinierna i vardagen. Många måste passera genom en checkpoint varje morgon och kväll för att ta sig från bostad till arbete. Jag har själv varit vid muren, har gått igenom en checkpoint och pratat med palestinier. Det känns som diskriminering och försvårande åtgärder i deras vardagsliv.Jag nämnde tidigare att man inte får flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område, vilket man gör när man bygger bosättningarna.Jag nämnde också att bosättningar som är etablerade sedan 1967 enligt FN är att betrakta som olagliga, att man inte får ändra fysiska, geografiska, demografiska eller historiska egenskaper på ockuperad mark och så vidare. Hur stämmer det med rättsstatens principer att man konsekvent gör på det här sättet?Sedan blir det på något vis en illusion när man diskuterar tvåstatslösningen, för den förstörs och undergrävs ju av Israel hela tiden.Sverige har en unik möjlighet nu som EU-ordförande att gå i spetsen i den här frågan, att rycka upp sig, att vara tydlig i språkbruket och att försöka få någonting gjort.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Utöver allt det som har redovisats om bosättningspolitiken bygger Israel en 70 mil lång mur mellan de palestinska områdena och Israel. Den byggs till 85 procent på palestinskt territorium och upp till 18 kilometer från Västbankens erkända gräns. Man har konfiskerat palestinskt land, och det har inte utgått någon ersättning i samband med detta. Det handlar alltså om tvångskonfiskering, och det är också ett brott mot internationell lag och rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur stämmer detta överens med rättsstatens principer? Muren blir dessutom ännu ett hinder för palestinierna i vardagen. Många måste passera genom en checkpoint varje morgon och kväll för att ta sig från bostad till arbete. Jag har själv varit vid muren, har gått igenom en checkpoint och pratat med palestinier. Det känns som diskriminering och försvårande åtgärder i deras vardagsliv.Jag nämnde tidigare att man inte får flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område, vilket man gör när man bygger bosättningarna.Jag nämnde också att bosättningar som är etablerade sedan 1967 enligt FN är att betrakta som olagliga, att man inte får ändra fysiska, geografiska, demografiska eller historiska egenskaper på ockuperad mark och så vidare. Hur stämmer det med rättsstatens principer att man konsekvent gör på det här sättet?Sedan blir det på något vis en illusion när man diskuterar tvåstatslösningen, för den förstörs och undergrävs ju av Israel hela tiden.Sverige har en unik möjlighet nu som EU-ordförande att gå i spetsen i den här frågan, att rycka upp sig, att vara tydlig i språkbruket och att försöka få någonting gjort.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Utöver allt det som har redovisats om bosättningspolitiken bygger Israel en 70 mil lång mur mellan de palestinska områdena och Israel. Den byggs till 85 procent på palestinskt territorium och upp till 18 kilometer från Västbankens erkända gräns. Man har konfiskerat palestinskt land, och det har inte utgått någon ersättning i samband med detta. Det handlar alltså om tvångskonfiskering, och det är också ett brott mot internationell lag och rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur stämmer detta överens med rättsstatens principer? Muren blir dessutom ännu ett hinder för palestinierna i vardagen. Många måste passera genom en checkpoint varje morgon och kväll för att ta sig från bostad till arbete. Jag har själv varit vid muren, har gått igenom en checkpoint och pratat med palestinier. Det känns som diskriminering och försvårande åtgärder i deras vardagsliv.Jag nämnde tidigare att man inte får flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område, vilket man gör när man bygger bosättningarna.Jag nämnde också att bosättningar som är etablerade sedan 1967 enligt FN är att betrakta som olagliga, att man inte får ändra fysiska, geografiska, demografiska eller historiska egenskaper på ockuperad mark och så vidare. Hur stämmer det med rättsstatens principer att man konsekvent gör på det här sättet?Sedan blir det på något vis en illusion när man diskuterar tvåstatslösningen, för den förstörs och undergrävs ju av Israel hela tiden.Sverige har en unik möjlighet nu som EU-ordförande att gå i spetsen i den här frågan, att rycka upp sig, att vara tydlig i språkbruket och att försöka få någonting gjort.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag noterar dock att det inte med ett ord finns någon kritik från utrikesministern om det som ändå pågår i Israel med de genomgripande förändringar som närapå har skapat en revolution i landet. Till och med den diplomatiska kåren i Israel tar avstånd, delar av regeringen tar avstånd, ministrar avgår och en av Israels närmaste allierade, USA, är också tydlig i sin kritik och varnar för förändringarna i rättsväsendet. Det är då beklagligt att Sveriges utrikesminister endast följer vad EU säger och inte vill föregripa någonting eller ens lämna en kommentar om när man är beredd att förändra rättssystemet så kraftigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill återkomma till det som flera av mina kollegor tog upp i den första debattrundan, och som berörs i en del av mina interpellationsfrågor, det vill säga Israel som ockupationsmakt.Israel är en ockupationsmakt som i strid med internationell rätt aggressivt fortsätter med sina bosättningar. Det har vi talat mycket om i dag. Palestinier vräks från sina hem, får nattliga besök av soldater och tillåts inte röra sig fritt i sitt närområde. Den nya regeringen, med stöd av högerextrema, har uttalat att israelisk suveränitet ska gälla på hela Västbanken, vilket de facto innebär en fullskalig annektering. Israeliska säkerhetsstyrkor som begår våldsamheter ska ges ytterligare immunitet, och inför de utbyggnader av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad makt upplever den israeliska regeringen uppenbarligen att den kan fortsätta, trots att det i båda fallen handlar om ageranden som strider mot folkrätten. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och är också ett krigsbrott enligt Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Rapport efter rapport visar dessutom på en samverkan mellan soldater och extremister. Även om utrikesministern här säger att man fördömer bosättningarna och att man ser allvarligt på denna fråga blir det inga verkliga reaktioner från omvärlden i den meningen att det blir några kännbara konsekvenser. Jag noterade också att utrikesministern i sitt svar sa att han delade min oro över att Israel bryter mot internationell rätt och att han anser att bosättarna undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning, som ministern säger sig vilja verka för. Jag noterar också att utrikesministern anser att förutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna i dagsläget är små och återigen hänvisar till EU.Jag saknar fortfarande svar på mina frågor om utrikesministern och Sverige på egen hand avser att ta något endaste initiativ i frågan. Visst vore det ett utmärkt tillfälle, herr talman, om Sverige under det nuvarande svenska EU-ordförandeskapet visade ledartröjan också i denna fråga? Ett EU-ordförandeskap kan inte bara handla om att lyssna in vad andra gör eller att stötta andras initiativ. Nej! Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, det vill säga ta initiativ med andra EU-länder, ställa krav på att folkrätten respekteras av alla parter och att Israel i egenskap av ockupationsmakt hålls ansvarigt för sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Det ska också få kännbara konsekvenser när internationell rätt inte respekteras.Därför vill jag återigen ställa en fråga, som också ligger i linje med min interpellation, om utrikesministern är beredd att i EU-kretsen ta initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna. Kommer utrikesministern i EU-kretsen att ta några initiativ för att få till stånd nya angelägna fredssamtal?(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag noterar dock att det inte med ett ord finns någon kritik från utrikesministern om det som ändå pågår i Israel med de genomgripande förändringar som närapå har skapat en revolution i landet. Till och med den diplomatiska kåren i Israel tar avstånd, delar av regeringen tar avstånd, ministrar avgår och en av Israels närmaste allierade, USA, är också tydlig i sin kritik och varnar för förändringarna i rättsväsendet. Det är då beklagligt att Sveriges utrikesminister endast följer vad EU säger och inte vill föregripa någonting eller ens lämna en kommentar om när man är beredd att förändra rättssystemet så kraftigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill återkomma till det som flera av mina kollegor tog upp i den första debattrundan, och som berörs i en del av mina interpellationsfrågor, det vill säga Israel som ockupationsmakt.Israel är en ockupationsmakt som i strid med internationell rätt aggressivt fortsätter med sina bosättningar. Det har vi talat mycket om i dag. Palestinier vräks från sina hem, får nattliga besök av soldater och tillåts inte röra sig fritt i sitt närområde. Den nya regeringen, med stöd av högerextrema, har uttalat att israelisk suveränitet ska gälla på hela Västbanken, vilket de facto innebär en fullskalig annektering. Israeliska säkerhetsstyrkor som begår våldsamheter ska ges ytterligare immunitet, och inför de utbyggnader av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad makt upplever den israeliska regeringen uppenbarligen att den kan fortsätta, trots att det i båda fallen handlar om ageranden som strider mot folkrätten. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och är också ett krigsbrott enligt Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Rapport efter rapport visar dessutom på en samverkan mellan soldater och extremister. Även om utrikesministern här säger att man fördömer bosättningarna och att man ser allvarligt på denna fråga blir det inga verkliga reaktioner från omvärlden i den meningen att det blir några kännbara konsekvenser. Jag noterade också att utrikesministern i sitt svar sa att han delade min oro över att Israel bryter mot internationell rätt och att han anser att bosättarna undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning, som ministern säger sig vilja verka för. Jag noterar också att utrikesministern anser att förutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna i dagsläget är små och återigen hänvisar till EU.Jag saknar fortfarande svar på mina frågor om utrikesministern och Sverige på egen hand avser att ta något endaste initiativ i frågan. Visst vore det ett utmärkt tillfälle, herr talman, om Sverige under det nuvarande svenska EU-ordförandeskapet visade ledartröjan också i denna fråga? Ett EU-ordförandeskap kan inte bara handla om att lyssna in vad andra gör eller att stötta andras initiativ. Nej! Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, det vill säga ta initiativ med andra EU-länder, ställa krav på att folkrätten respekteras av alla parter och att Israel i egenskap av ockupationsmakt hålls ansvarigt för sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Det ska också få kännbara konsekvenser när internationell rätt inte respekteras.Därför vill jag återigen ställa en fråga, som också ligger i linje med min interpellation, om utrikesministern är beredd att i EU-kretsen ta initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna. Kommer utrikesministern i EU-kretsen att ta några initiativ för att få till stånd nya angelägna fredssamtal?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag noterar dock att det inte med ett ord finns någon kritik från utrikesministern om det som ändå pågår i Israel med de genomgripande förändringar som närapå har skapat en revolution i landet. Till och med den diplomatiska kåren i Israel tar avstånd, delar av regeringen tar avstånd, ministrar avgår och en av Israels närmaste allierade, USA, är också tydlig i sin kritik och varnar för förändringarna i rättsväsendet. Det är då beklagligt att Sveriges utrikesminister endast följer vad EU säger och inte vill föregripa någonting eller ens lämna en kommentar om när man är beredd att förändra rättssystemet så kraftigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill återkomma till det som flera av mina kollegor tog upp i den första debattrundan, och som berörs i en del av mina interpellationsfrågor, det vill säga Israel som ockupationsmakt.Israel är en ockupationsmakt som i strid med internationell rätt aggressivt fortsätter med sina bosättningar. Det har vi talat mycket om i dag. Palestinier vräks från sina hem, får nattliga besök av soldater och tillåts inte röra sig fritt i sitt närområde. Den nya regeringen, med stöd av högerextrema, har uttalat att israelisk suveränitet ska gälla på hela Västbanken, vilket de facto innebär en fullskalig annektering. Israeliska säkerhetsstyrkor som begår våldsamheter ska ges ytterligare immunitet, och inför de utbyggnader av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad makt upplever den israeliska regeringen uppenbarligen att den kan fortsätta, trots att det i båda fallen handlar om ageranden som strider mot folkrätten. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och är också ett krigsbrott enligt Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Rapport efter rapport visar dessutom på en samverkan mellan soldater och extremister. Även om utrikesministern här säger att man fördömer bosättningarna och att man ser allvarligt på denna fråga blir det inga verkliga reaktioner från omvärlden i den meningen att det blir några kännbara konsekvenser. Jag noterade också att utrikesministern i sitt svar sa att han delade min oro över att Israel bryter mot internationell rätt och att han anser att bosättarna undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning, som ministern säger sig vilja verka för. Jag noterar också att utrikesministern anser att förutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna i dagsläget är små och återigen hänvisar till EU.Jag saknar fortfarande svar på mina frågor om utrikesministern och Sverige på egen hand avser att ta något endaste initiativ i frågan. Visst vore det ett utmärkt tillfälle, herr talman, om Sverige under det nuvarande svenska EU-ordförandeskapet visade ledartröjan också i denna fråga? Ett EU-ordförandeskap kan inte bara handla om att lyssna in vad andra gör eller att stötta andras initiativ. Nej! Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, det vill säga ta initiativ med andra EU-länder, ställa krav på att folkrätten respekteras av alla parter och att Israel i egenskap av ockupationsmakt hålls ansvarigt för sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Det ska också få kännbara konsekvenser när internationell rätt inte respekteras.Därför vill jag återigen ställa en fråga, som också ligger i linje med min interpellation, om utrikesministern är beredd att i EU-kretsen ta initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna. Kommer utrikesministern i EU-kretsen att ta några initiativ för att få till stånd nya angelägna fredssamtal?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag noterar dock att det inte med ett ord finns någon kritik från utrikesministern om det som ändå pågår i Israel med de genomgripande förändringar som närapå har skapat en revolution i landet. Till och med den diplomatiska kåren i Israel tar avstånd, delar av regeringen tar avstånd, ministrar avgår och en av Israels närmaste allierade, USA, är också tydlig i sin kritik och varnar för förändringarna i rättsväsendet. Det är då beklagligt att Sveriges utrikesminister endast följer vad EU säger och inte vill föregripa någonting eller ens lämna en kommentar om när man är beredd att förändra rättssystemet så kraftigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill återkomma till det som flera av mina kollegor tog upp i den första debattrundan, och som berörs i en del av mina interpellationsfrågor, det vill säga Israel som ockupationsmakt.Israel är en ockupationsmakt som i strid med internationell rätt aggressivt fortsätter med sina bosättningar. Det har vi talat mycket om i dag. Palestinier vräks från sina hem, får nattliga besök av soldater och tillåts inte röra sig fritt i sitt närområde. Den nya regeringen, med stöd av högerextrema, har uttalat att israelisk suveränitet ska gälla på hela Västbanken, vilket de facto innebär en fullskalig annektering. Israeliska säkerhetsstyrkor som begår våldsamheter ska ges ytterligare immunitet, och inför de utbyggnader av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad makt upplever den israeliska regeringen uppenbarligen att den kan fortsätta, trots att det i båda fallen handlar om ageranden som strider mot folkrätten. Bosättningarna utgör ett tydligt brott mot fjärde Genèvekonventionen och är också ett krigsbrott enligt Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Rapport efter rapport visar dessutom på en samverkan mellan soldater och extremister. Även om utrikesministern här säger att man fördömer bosättningarna och att man ser allvarligt på denna fråga blir det inga verkliga reaktioner från omvärlden i den meningen att det blir några kännbara konsekvenser. Jag noterade också att utrikesministern i sitt svar sa att han delade min oro över att Israel bryter mot internationell rätt och att han anser att bosättarna undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning, som ministern säger sig vilja verka för. Jag noterar också att utrikesministern anser att förutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna i dagsläget är små och återigen hänvisar till EU.Jag saknar fortfarande svar på mina frågor om utrikesministern och Sverige på egen hand avser att ta något endaste initiativ i frågan. Visst vore det ett utmärkt tillfälle, herr talman, om Sverige under det nuvarande svenska EU-ordförandeskapet visade ledartröjan också i denna fråga? Ett EU-ordförandeskap kan inte bara handla om att lyssna in vad andra gör eller att stötta andras initiativ. Nej! Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, det vill säga ta initiativ med andra EU-länder, ställa krav på att folkrätten respekteras av alla parter och att Israel i egenskap av ockupationsmakt hålls ansvarigt för sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Det ska också få kännbara konsekvenser när internationell rätt inte respekteras.Därför vill jag återigen ställa en fråga, som också ligger i linje med min interpellation, om utrikesministern är beredd att i EU-kretsen ta initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna. Kommer utrikesministern i EU-kretsen att ta några initiativ för att få till stånd nya angelägna fredssamtal?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"När det gäller den israelisk-palestinska konflikten är EU och Sverige tydliga om vikten av en framförhandlad tvåstatslösning med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. Den åsikten framförs ständigt och konsekvent.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBosättningspolitiken undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Dessa skyldigheter kommer Sverige, EU och FN att fortsätta att påminna om så länge ockupationen pågår. Likaså kommer kritik att fortsätta att uttalas när brott mot folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, begås av någon part i konflikten. Den senaste tidens terroristdåd, våldsamheter och civila dödsoffer, inte minst barn, vilket flera av debattörerna i dag har tagit upp, är förfärande. Det visar återigen på vikten av att konfliktens grundorsaker måste adresseras. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som just nu pågår.Vi välkomnar de åtaganden som parterna har påtagit sig vid mötena i Aqaba den 26 februari och i Sharm el-Sheikh den 19 mars om bland annat deeskalering liksom ett stopp för nya bosättningsplaner under ett halvår. Det var därför mycket bekymmersamt att knesset redan den 21 mars fattade beslut som möjliggör återupprättandet av ett antal bosättningar på norra Västbanken som frånträddes 2005.Sverige välkomnar vidare de utfästelser som har gjorts i Aqaba och i Sharm el-Sheikh om att respektera status quo vid de heliga platserna i Jerusalem. Att dessa åtaganden nu respekteras och implementeras är avgörande för att på kort sikt undvika eskalering, inte minst under de pågående religiösa helgerna, och på längre sikt möjliggöra en utveckling i rätt riktning.Sverige står upp för Israels legitima säkerhetsbehov och fördömer terroristattacker. Dessa inklusive raketattacker från Hamas och andra terroristgrupper i Gaza mot civila i Israel måste upphöra en gång för alla. Israel har rätt att försvara sig, men det ska ske med proportionalitet och i enlighet med folkrättens övriga principer.Låt mig, herr talman, avsluta detta inlägg med att återigen konstatera att Israel är en levande demokrati. Vi värnar den goda och breda relationen med landet som Sverige har. Som jag nämnde noterar regeringen att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag på omfattande förändringar av rättssystemet, liksom den livliga inrikespolitiska debatt och de protester som pågår i Israel mot förslagen. Precis som EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor gett uttryck för vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"När det gäller den israelisk-palestinska konflikten är EU och Sverige tydliga om vikten av en framförhandlad tvåstatslösning med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. Den åsikten framförs ständigt och konsekvent.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBosättningspolitiken undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Dessa skyldigheter kommer Sverige, EU och FN att fortsätta att påminna om så länge ockupationen pågår. Likaså kommer kritik att fortsätta att uttalas när brott mot folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, begås av någon part i konflikten. Den senaste tidens terroristdåd, våldsamheter och civila dödsoffer, inte minst barn, vilket flera av debattörerna i dag har tagit upp, är förfärande. Det visar återigen på vikten av att konfliktens grundorsaker måste adresseras. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som just nu pågår.Vi välkomnar de åtaganden som parterna har påtagit sig vid mötena i Aqaba den 26 februari och i Sharm el-Sheikh den 19 mars om bland annat deeskalering liksom ett stopp för nya bosättningsplaner under ett halvår. Det var därför mycket bekymmersamt att knesset redan den 21 mars fattade beslut som möjliggör återupprättandet av ett antal bosättningar på norra Västbanken som frånträddes 2005.Sverige välkomnar vidare de utfästelser som har gjorts i Aqaba och i Sharm el-Sheikh om att respektera status quo vid de heliga platserna i Jerusalem. Att dessa åtaganden nu respekteras och implementeras är avgörande för att på kort sikt undvika eskalering, inte minst under de pågående religiösa helgerna, och på längre sikt möjliggöra en utveckling i rätt riktning.Sverige står upp för Israels legitima säkerhetsbehov och fördömer terroristattacker. Dessa inklusive raketattacker från Hamas och andra terroristgrupper i Gaza mot civila i Israel måste upphöra en gång för alla. Israel har rätt att försvara sig, men det ska ske med proportionalitet och i enlighet med folkrättens övriga principer.Låt mig, herr talman, avsluta detta inlägg med att återigen konstatera att Israel är en levande demokrati. Vi värnar den goda och breda relationen med landet som Sverige har. Som jag nämnde noterar regeringen att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag på omfattande förändringar av rättssystemet, liksom den livliga inrikespolitiska debatt och de protester som pågår i Israel mot förslagen. Precis som EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor gett uttryck för vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"När det gäller den israelisk-palestinska konflikten är EU och Sverige tydliga om vikten av en framförhandlad tvåstatslösning med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. Den åsikten framförs ständigt och konsekvent.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBosättningspolitiken undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Dessa skyldigheter kommer Sverige, EU och FN att fortsätta att påminna om så länge ockupationen pågår. Likaså kommer kritik att fortsätta att uttalas när brott mot folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, begås av någon part i konflikten. Den senaste tidens terroristdåd, våldsamheter och civila dödsoffer, inte minst barn, vilket flera av debattörerna i dag har tagit upp, är förfärande. Det visar återigen på vikten av att konfliktens grundorsaker måste adresseras. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som just nu pågår.Vi välkomnar de åtaganden som parterna har påtagit sig vid mötena i Aqaba den 26 februari och i Sharm el-Sheikh den 19 mars om bland annat deeskalering liksom ett stopp för nya bosättningsplaner under ett halvår. Det var därför mycket bekymmersamt att knesset redan den 21 mars fattade beslut som möjliggör återupprättandet av ett antal bosättningar på norra Västbanken som frånträddes 2005.Sverige välkomnar vidare de utfästelser som har gjorts i Aqaba och i Sharm el-Sheikh om att respektera status quo vid de heliga platserna i Jerusalem. Att dessa åtaganden nu respekteras och implementeras är avgörande för att på kort sikt undvika eskalering, inte minst under de pågående religiösa helgerna, och på längre sikt möjliggöra en utveckling i rätt riktning.Sverige står upp för Israels legitima säkerhetsbehov och fördömer terroristattacker. Dessa inklusive raketattacker från Hamas och andra terroristgrupper i Gaza mot civila i Israel måste upphöra en gång för alla. Israel har rätt att försvara sig, men det ska ske med proportionalitet och i enlighet med folkrättens övriga principer.Låt mig, herr talman, avsluta detta inlägg med att återigen konstatera att Israel är en levande demokrati. Vi värnar den goda och breda relationen med landet som Sverige har. Som jag nämnde noterar regeringen att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag på omfattande förändringar av rättssystemet, liksom den livliga inrikespolitiska debatt och de protester som pågår i Israel mot förslagen. Precis som EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor gett uttryck för vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"När det gäller den israelisk-palestinska konflikten är EU och Sverige tydliga om vikten av en framförhandlad tvåstatslösning med Jerusalem som huvudstad för båda staterna. Den åsikten framförs ständigt och konsekvent.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBosättningspolitiken undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder och leva upp till sina folkrättsliga skyldigheter som ockupationsmakt. Dessa skyldigheter kommer Sverige, EU och FN att fortsätta att påminna om så länge ockupationen pågår. Likaså kommer kritik att fortsätta att uttalas när brott mot folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, begås av någon part i konflikten. Den senaste tidens terroristdåd, våldsamheter och civila dödsoffer, inte minst barn, vilket flera av debattörerna i dag har tagit upp, är förfärande. Det visar återigen på vikten av att konfliktens grundorsaker måste adresseras. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som just nu pågår.Vi välkomnar de åtaganden som parterna har påtagit sig vid mötena i Aqaba den 26 februari och i Sharm el-Sheikh den 19 mars om bland annat deeskalering liksom ett stopp för nya bosättningsplaner under ett halvår. Det var därför mycket bekymmersamt att knesset redan den 21 mars fattade beslut som möjliggör återupprättandet av ett antal bosättningar på norra Västbanken som frånträddes 2005.Sverige välkomnar vidare de utfästelser som har gjorts i Aqaba och i Sharm el-Sheikh om att respektera status quo vid de heliga platserna i Jerusalem. Att dessa åtaganden nu respekteras och implementeras är avgörande för att på kort sikt undvika eskalering, inte minst under de pågående religiösa helgerna, och på längre sikt möjliggöra en utveckling i rätt riktning.Sverige står upp för Israels legitima säkerhetsbehov och fördömer terroristattacker. Dessa inklusive raketattacker från Hamas och andra terroristgrupper i Gaza mot civila i Israel måste upphöra en gång för alla. Israel har rätt att försvara sig, men det ska ske med proportionalitet och i enlighet med folkrättens övriga principer.Låt mig, herr talman, avsluta detta inlägg med att återigen konstatera att Israel är en levande demokrati. Vi värnar den goda och breda relationen med landet som Sverige har. Som jag nämnde noterar regeringen att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag på omfattande förändringar av rättssystemet, liksom den livliga inrikespolitiska debatt och de protester som pågår i Israel mot förslagen. Precis som EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor gett uttryck för vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar om demokrati och respekt för rättsstatens principer, och vi utgår från att rättsstatens principer även i fortsättningen kommer att respekteras i Israel."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag var också del av en delegation från Sveriges riksdag som nyligen besökte Israel och Palestina. Det är ju ett välkänt faktum att Israel bryter mot internationell rätt när det kommer till annektering av ockuperad mark och att människor tvångsförflyttas från sina hem.Det här vet redan utrikesministern. Det har också påtalats med all tydlighet här i debatten, så låt mig i stället berätta om några av mina erfarenheter på plats.Min första dag bevittnade jag hur ett barn blev brutalt nedslaget av israelisk polis i centrala Jerusalem. Ett tiotal tungt beväpnade män gav sig på en tanig obeväpnad pojke.Ett av mina starkaste intryck var från Hebron, Västbankens näst största stad. Trots att Hebron ligger i Palestina kontrolleras staden till stor del av israelisk militär. På Hebrons huvudgata är palestinier förbjudna att gå, och eftersom palestinier inte får vistas på gatorna tvingas de familjer som bor där att använda bakdörrar och källaringångar för att ta sig till sina hem.I centrala Hebron finns också en hedersplats vid Baruch Goldsteins grav, den man som mördade 29 palestinier i en massaker. Dagligen söker sig judiska bosättare och högerextremister dit för att hedra hans minne.För övrigt hade en gång i tiden Israels nya minister för nationell säkerhet, Ben-Gvir, Goldsteins porträtt hängande hemma i vardagsrummet. Han är alltså minister i samma regering som nu vill införa långtgående nedmonteringar av rättsstatens principer. Jag träffade familjer med barn i min egen dotters ålder som blickade ut över vad som bara för någon dag sedan var deras hem och som nu är jämnat med marken.Vi skulle ha besökt ett flyktingläger, men strax innan vi kom dit blev en pappa skjuten till döds. Varför? För att han försvarade och skyddade sin son.Vid en av otaliga checkpoints, alltså kontrollstationer som Israels regering satt upp för att begränsa palestiniers rörelser, blev också vi stoppade med frågan om det fanns några muslimer i bussen. Vi svarade att vi var en delegation på besök från Sveriges riksdag. Polisen steg ändå på för att kontrollera våra pass och upptäckte då att vi hade en palestinsk kvinna med oss, vår lokala guide. Hon blev utdragen ur bussen och fick sitta i polisförhör, allt för att förödmjukas, allt för att det skulle markeras vilka olika rättigheter som gällde. Vi andra fick sitta kvar i bussen.Vad jag förväntar mig av den svenska utrikesministern är att orka stå upp för internationell rätt. Min fråga, likt den som mina kollegor så tydligt också har lyft upp, är mycket enkel. Kan utrikesministern fördöma Israels olagliga ockupation, inklusive att palestinier dagligen tvångsförflyttas, diskrimineras, förföljs och utsätts för övervåld?(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag var också del av en delegation från Sveriges riksdag som nyligen besökte Israel och Palestina. Det är ju ett välkänt faktum att Israel bryter mot internationell rätt när det kommer till annektering av ockuperad mark och att människor tvångsförflyttas från sina hem.Det här vet redan utrikesministern. Det har också påtalats med all tydlighet här i debatten, så låt mig i stället berätta om några av mina erfarenheter på plats.Min första dag bevittnade jag hur ett barn blev brutalt nedslaget av israelisk polis i centrala Jerusalem. Ett tiotal tungt beväpnade män gav sig på en tanig obeväpnad pojke.Ett av mina starkaste intryck var från Hebron, Västbankens näst största stad. Trots att Hebron ligger i Palestina kontrolleras staden till stor del av israelisk militär. På Hebrons huvudgata är palestinier förbjudna att gå, och eftersom palestinier inte får vistas på gatorna tvingas de familjer som bor där att använda bakdörrar och källaringångar för att ta sig till sina hem.I centrala Hebron finns också en hedersplats vid Baruch Goldsteins grav, den man som mördade 29 palestinier i en massaker. Dagligen söker sig judiska bosättare och högerextremister dit för att hedra hans minne.För övrigt hade en gång i tiden Israels nya minister för nationell säkerhet, Ben-Gvir, Goldsteins porträtt hängande hemma i vardagsrummet. Han är alltså minister i samma regering som nu vill införa långtgående nedmonteringar av rättsstatens principer. Jag träffade familjer med barn i min egen dotters ålder som blickade ut över vad som bara för någon dag sedan var deras hem och som nu är jämnat med marken.Vi skulle ha besökt ett flyktingläger, men strax innan vi kom dit blev en pappa skjuten till döds. Varför? För att han försvarade och skyddade sin son.Vid en av otaliga checkpoints, alltså kontrollstationer som Israels regering satt upp för att begränsa palestiniers rörelser, blev också vi stoppade med frågan om det fanns några muslimer i bussen. Vi svarade att vi var en delegation på besök från Sveriges riksdag. Polisen steg ändå på för att kontrollera våra pass och upptäckte då att vi hade en palestinsk kvinna med oss, vår lokala guide. Hon blev utdragen ur bussen och fick sitta i polisförhör, allt för att förödmjukas, allt för att det skulle markeras vilka olika rättigheter som gällde. Vi andra fick sitta kvar i bussen.Vad jag förväntar mig av den svenska utrikesministern är att orka stå upp för internationell rätt. Min fråga, likt den som mina kollegor så tydligt också har lyft upp, är mycket enkel. Kan utrikesministern fördöma Israels olagliga ockupation, inklusive att palestinier dagligen tvångsförflyttas, diskrimineras, förföljs och utsätts för övervåld?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag var också del av en delegation från Sveriges riksdag som nyligen besökte Israel och Palestina. Det är ju ett välkänt faktum att Israel bryter mot internationell rätt när det kommer till annektering av ockuperad mark och att människor tvångsförflyttas från sina hem.Det här vet redan utrikesministern. Det har också påtalats med all tydlighet här i debatten, så låt mig i stället berätta om några av mina erfarenheter på plats.Min första dag bevittnade jag hur ett barn blev brutalt nedslaget av israelisk polis i centrala Jerusalem. Ett tiotal tungt beväpnade män gav sig på en tanig obeväpnad pojke.Ett av mina starkaste intryck var från Hebron, Västbankens näst största stad. Trots att Hebron ligger i Palestina kontrolleras staden till stor del av israelisk militär. På Hebrons huvudgata är palestinier förbjudna att gå, och eftersom palestinier inte får vistas på gatorna tvingas de familjer som bor där att använda bakdörrar och källaringångar för att ta sig till sina hem.I centrala Hebron finns också en hedersplats vid Baruch Goldsteins grav, den man som mördade 29 palestinier i en massaker. Dagligen söker sig judiska bosättare och högerextremister dit för att hedra hans minne.För övrigt hade en gång i tiden Israels nya minister för nationell säkerhet, Ben-Gvir, Goldsteins porträtt hängande hemma i vardagsrummet. Han är alltså minister i samma regering som nu vill införa långtgående nedmonteringar av rättsstatens principer. Jag träffade familjer med barn i min egen dotters ålder som blickade ut över vad som bara för någon dag sedan var deras hem och som nu är jämnat med marken.Vi skulle ha besökt ett flyktingläger, men strax innan vi kom dit blev en pappa skjuten till döds. Varför? För att han försvarade och skyddade sin son.Vid en av otaliga checkpoints, alltså kontrollstationer som Israels regering satt upp för att begränsa palestiniers rörelser, blev också vi stoppade med frågan om det fanns några muslimer i bussen. Vi svarade att vi var en delegation på besök från Sveriges riksdag. Polisen steg ändå på för att kontrollera våra pass och upptäckte då att vi hade en palestinsk kvinna med oss, vår lokala guide. Hon blev utdragen ur bussen och fick sitta i polisförhör, allt för att förödmjukas, allt för att det skulle markeras vilka olika rättigheter som gällde. Vi andra fick sitta kvar i bussen.Vad jag förväntar mig av den svenska utrikesministern är att orka stå upp för internationell rätt. Min fråga, likt den som mina kollegor så tydligt också har lyft upp, är mycket enkel. Kan utrikesministern fördöma Israels olagliga ockupation, inklusive att palestinier dagligen tvångsförflyttas, diskrimineras, förföljs och utsätts för övervåld?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag var också del av en delegation från Sveriges riksdag som nyligen besökte Israel och Palestina. Det är ju ett välkänt faktum att Israel bryter mot internationell rätt när det kommer till annektering av ockuperad mark och att människor tvångsförflyttas från sina hem.Det här vet redan utrikesministern. Det har också påtalats med all tydlighet här i debatten, så låt mig i stället berätta om några av mina erfarenheter på plats.Min första dag bevittnade jag hur ett barn blev brutalt nedslaget av israelisk polis i centrala Jerusalem. Ett tiotal tungt beväpnade män gav sig på en tanig obeväpnad pojke.Ett av mina starkaste intryck var från Hebron, Västbankens näst största stad. Trots att Hebron ligger i Palestina kontrolleras staden till stor del av israelisk militär. På Hebrons huvudgata är palestinier förbjudna att gå, och eftersom palestinier inte får vistas på gatorna tvingas de familjer som bor där att använda bakdörrar och källaringångar för att ta sig till sina hem.I centrala Hebron finns också en hedersplats vid Baruch Goldsteins grav, den man som mördade 29 palestinier i en massaker. Dagligen söker sig judiska bosättare och högerextremister dit för att hedra hans minne.För övrigt hade en gång i tiden Israels nya minister för nationell säkerhet, Ben-Gvir, Goldsteins porträtt hängande hemma i vardagsrummet. Han är alltså minister i samma regering som nu vill införa långtgående nedmonteringar av rättsstatens principer. Jag träffade familjer med barn i min egen dotters ålder som blickade ut över vad som bara för någon dag sedan var deras hem och som nu är jämnat med marken.Vi skulle ha besökt ett flyktingläger, men strax innan vi kom dit blev en pappa skjuten till döds. Varför? För att han försvarade och skyddade sin son.Vid en av otaliga checkpoints, alltså kontrollstationer som Israels regering satt upp för att begränsa palestiniers rörelser, blev också vi stoppade med frågan om det fanns några muslimer i bussen. Vi svarade att vi var en delegation på besök från Sveriges riksdag. Polisen steg ändå på för att kontrollera våra pass och upptäckte då att vi hade en palestinsk kvinna med oss, vår lokala guide. Hon blev utdragen ur bussen och fick sitta i polisförhör, allt för att förödmjukas, allt för att det skulle markeras vilka olika rättigheter som gällde. Vi andra fick sitta kvar i bussen.Vad jag förväntar mig av den svenska utrikesministern är att orka stå upp för internationell rätt. Min fråga, likt den som mina kollegor så tydligt också har lyft upp, är mycket enkel. Kan utrikesministern fördöma Israels olagliga ockupation, inklusive att palestinier dagligen tvångsförflyttas, diskrimineras, förföljs och utsätts för övervåld?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Stort tack till de kollegor som har lämnat in interpellationen och även till dem som haft viktiga anföranden så här långt!Detta har sin grund i den högerextrema regering som just nu har makten i Israel. Där sitter extrema partier med företrädare som Smotrich och Ben-Gvir och en ledare, en premiärminister, i Netanyahu som borde kunna åtalas för sina brott. Han har dock under lång tid kämpat politiskt för att hindra dessa tre åtal som gäller korruption. Det ska vi ha klart för oss.Israels parlament knesset visar nog varför man i ett land ska ha en spärr, en tröskel, för att komma in i parlamentet. Det är ju väldigt uppenbart att små högerextrema partier har väldigt stor makt och stort inflytande över israelisk politik just nu. I cocktailen finns också det faktum att Benjamin Netanyahu har innehaft makten i Israel under väldigt lång tid. I 20-30 års tid kan vi räkna med att han har haft enormt inflytande över israelisk politik.I grunden är det dock Israels ockupation av Palestina och dess konsekvenser som vi nu ser. Det är de extrema bosättarnas intresse av att få sin vilja igenom som har skapat den situation som vi har i dag, och det är tydligt både i Israel och i Palestina.Nu har det israeliska folket vaknat, och jag tror att det är viktigt att säga att i ett sådant här läge ser vi verkligen var skiljelinjen går mellan vår kritik av staten Israel och det israeliska folket, israelerna. Israelerna är inte nöjda med staten Israels politik och dess bosättarvåld.Det är uppenbart att risken nu är stor för bosättarvåld. Vi ser redan tydliga tecken på hur bosättarvåldet har ökat på Västbanken och hur den nya israeliska regeringen försöker att legitimera och i princip legalisera detta bosättarvåld som under lång tid har fått eskalera mer och mer. Palestinska barn, kvinnor och jordbrukare riskerar att misshandlas eller till och med dödas av israeliska bosättare som aldrig kommer att åtalas eller ställas inför rätta. Rättssystemet gör skillnad på israeler och palestinier och utgör faktiskt en grund för en diskussion om ett apartheidsystem. Den här risken för bosättarvåld tar sig också in i Israel när bosättarna nu manar till motdemonstrationer och motattacker mot israelerna som försvarar sin demokrati.Nu måste omvärlden reagera. Vi är vid en punkt där vi måste reagera. Vi måste reagera mot ockupationen, mot uppdelningen mellan israeler och palestinier. Här har Sverige som ordförandeland i EU en utmärkt möjlighet att ta kommandot och gå i spetsen.EU har ett handelsavtal med Israel som gör det otroligt förmånligt för israeliska företag att handla med EU, och dessa handelsavtal bidrar till att ockupationen kan fortgå. Palestinska företag och verksamheter har inte alls samma möjligheter att bygga en stark ekonomi, och det gör att vi här har ett av världens mest ojämlika områden. Israel har en jättestark ekonomi, Västbanken har en betydligt svagare ekonomi och i Gaza är det i princip en daglig kamp för att överleva.Till detta ska läggas vår regerings bristande stöd till Palestina och nedskärningen av biståndet. Jag hoppas att vi får tydligare svar från vår utrikesminister.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Stort tack till de kollegor som har lämnat in interpellationen och även till dem som haft viktiga anföranden så här långt!Detta har sin grund i den högerextrema regering som just nu har makten i Israel. Där sitter extrema partier med företrädare som Smotrich och Ben-Gvir och en ledare, en premiärminister, i Netanyahu som borde kunna åtalas för sina brott. Han har dock under lång tid kämpat politiskt för att hindra dessa tre åtal som gäller korruption. Det ska vi ha klart för oss.Israels parlament knesset visar nog varför man i ett land ska ha en spärr, en tröskel, för att komma in i parlamentet. Det är ju väldigt uppenbart att små högerextrema partier har väldigt stor makt och stort inflytande över israelisk politik just nu. I cocktailen finns också det faktum att Benjamin Netanyahu har innehaft makten i Israel under väldigt lång tid. I 20-30 års tid kan vi räkna med att han har haft enormt inflytande över israelisk politik.I grunden är det dock Israels ockupation av Palestina och dess konsekvenser som vi nu ser. Det är de extrema bosättarnas intresse av att få sin vilja igenom som har skapat den situation som vi har i dag, och det är tydligt både i Israel och i Palestina.Nu har det israeliska folket vaknat, och jag tror att det är viktigt att säga att i ett sådant här läge ser vi verkligen var skiljelinjen går mellan vår kritik av staten Israel och det israeliska folket, israelerna. Israelerna är inte nöjda med staten Israels politik och dess bosättarvåld.Det är uppenbart att risken nu är stor för bosättarvåld. Vi ser redan tydliga tecken på hur bosättarvåldet har ökat på Västbanken och hur den nya israeliska regeringen försöker att legitimera och i princip legalisera detta bosättarvåld som under lång tid har fått eskalera mer och mer. Palestinska barn, kvinnor och jordbrukare riskerar att misshandlas eller till och med dödas av israeliska bosättare som aldrig kommer att åtalas eller ställas inför rätta. Rättssystemet gör skillnad på israeler och palestinier och utgör faktiskt en grund för en diskussion om ett apartheidsystem. Den här risken för bosättarvåld tar sig också in i Israel när bosättarna nu manar till motdemonstrationer och motattacker mot israelerna som försvarar sin demokrati.Nu måste omvärlden reagera. Vi är vid en punkt där vi måste reagera. Vi måste reagera mot ockupationen, mot uppdelningen mellan israeler och palestinier. Här har Sverige som ordförandeland i EU en utmärkt möjlighet att ta kommandot och gå i spetsen.EU har ett handelsavtal med Israel som gör det otroligt förmånligt för israeliska företag att handla med EU, och dessa handelsavtal bidrar till att ockupationen kan fortgå. Palestinska företag och verksamheter har inte alls samma möjligheter att bygga en stark ekonomi, och det gör att vi här har ett av världens mest ojämlika områden. Israel har en jättestark ekonomi, Västbanken har en betydligt svagare ekonomi och i Gaza är det i princip en daglig kamp för att överleva.Till detta ska läggas vår regerings bristande stöd till Palestina och nedskärningen av biståndet. Jag hoppas att vi får tydligare svar från vår utrikesminister.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Stort tack till de kollegor som har lämnat in interpellationen och även till dem som haft viktiga anföranden så här långt!Detta har sin grund i den högerextrema regering som just nu har makten i Israel. Där sitter extrema partier med företrädare som Smotrich och Ben-Gvir och en ledare, en premiärminister, i Netanyahu som borde kunna åtalas för sina brott. Han har dock under lång tid kämpat politiskt för att hindra dessa tre åtal som gäller korruption. Det ska vi ha klart för oss.Israels parlament knesset visar nog varför man i ett land ska ha en spärr, en tröskel, för att komma in i parlamentet. Det är ju väldigt uppenbart att små högerextrema partier har väldigt stor makt och stort inflytande över israelisk politik just nu. I cocktailen finns också det faktum att Benjamin Netanyahu har innehaft makten i Israel under väldigt lång tid. I 20-30 års tid kan vi räkna med att han har haft enormt inflytande över israelisk politik.I grunden är det dock Israels ockupation av Palestina och dess konsekvenser som vi nu ser. Det är de extrema bosättarnas intresse av att få sin vilja igenom som har skapat den situation som vi har i dag, och det är tydligt både i Israel och i Palestina.Nu har det israeliska folket vaknat, och jag tror att det är viktigt att säga att i ett sådant här läge ser vi verkligen var skiljelinjen går mellan vår kritik av staten Israel och det israeliska folket, israelerna. Israelerna är inte nöjda med staten Israels politik och dess bosättarvåld.Det är uppenbart att risken nu är stor för bosättarvåld. Vi ser redan tydliga tecken på hur bosättarvåldet har ökat på Västbanken och hur den nya israeliska regeringen försöker att legitimera och i princip legalisera detta bosättarvåld som under lång tid har fått eskalera mer och mer. Palestinska barn, kvinnor och jordbrukare riskerar att misshandlas eller till och med dödas av israeliska bosättare som aldrig kommer att åtalas eller ställas inför rätta. Rättssystemet gör skillnad på israeler och palestinier och utgör faktiskt en grund för en diskussion om ett apartheidsystem. Den här risken för bosättarvåld tar sig också in i Israel när bosättarna nu manar till motdemonstrationer och motattacker mot israelerna som försvarar sin demokrati.Nu måste omvärlden reagera. Vi är vid en punkt där vi måste reagera. Vi måste reagera mot ockupationen, mot uppdelningen mellan israeler och palestinier. Här har Sverige som ordförandeland i EU en utmärkt möjlighet att ta kommandot och gå i spetsen.EU har ett handelsavtal med Israel som gör det otroligt förmånligt för israeliska företag att handla med EU, och dessa handelsavtal bidrar till att ockupationen kan fortgå. Palestinska företag och verksamheter har inte alls samma möjligheter att bygga en stark ekonomi, och det gör att vi här har ett av världens mest ojämlika områden. Israel har en jättestark ekonomi, Västbanken har en betydligt svagare ekonomi och i Gaza är det i princip en daglig kamp för att överleva.Till detta ska läggas vår regerings bristande stöd till Palestina och nedskärningen av biståndet. Jag hoppas att vi får tydligare svar från vår utrikesminister.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Stort tack till de kollegor som har lämnat in interpellationen och även till dem som haft viktiga anföranden så här långt!Detta har sin grund i den högerextrema regering som just nu har makten i Israel. Där sitter extrema partier med företrädare som Smotrich och Ben-Gvir och en ledare, en premiärminister, i Netanyahu som borde kunna åtalas för sina brott. Han har dock under lång tid kämpat politiskt för att hindra dessa tre åtal som gäller korruption. Det ska vi ha klart för oss.Israels parlament knesset visar nog varför man i ett land ska ha en spärr, en tröskel, för att komma in i parlamentet. Det är ju väldigt uppenbart att små högerextrema partier har väldigt stor makt och stort inflytande över israelisk politik just nu. I cocktailen finns också det faktum att Benjamin Netanyahu har innehaft makten i Israel under väldigt lång tid. I 20-30 års tid kan vi räkna med att han har haft enormt inflytande över israelisk politik.I grunden är det dock Israels ockupation av Palestina och dess konsekvenser som vi nu ser. Det är de extrema bosättarnas intresse av att få sin vilja igenom som har skapat den situation som vi har i dag, och det är tydligt både i Israel och i Palestina.Nu har det israeliska folket vaknat, och jag tror att det är viktigt att säga att i ett sådant här läge ser vi verkligen var skiljelinjen går mellan vår kritik av staten Israel och det israeliska folket, israelerna. Israelerna är inte nöjda med staten Israels politik och dess bosättarvåld.Det är uppenbart att risken nu är stor för bosättarvåld. Vi ser redan tydliga tecken på hur bosättarvåldet har ökat på Västbanken och hur den nya israeliska regeringen försöker att legitimera och i princip legalisera detta bosättarvåld som under lång tid har fått eskalera mer och mer. Palestinska barn, kvinnor och jordbrukare riskerar att misshandlas eller till och med dödas av israeliska bosättare som aldrig kommer att åtalas eller ställas inför rätta. Rättssystemet gör skillnad på israeler och palestinier och utgör faktiskt en grund för en diskussion om ett apartheidsystem. Den här risken för bosättarvåld tar sig också in i Israel när bosättarna nu manar till motdemonstrationer och motattacker mot israelerna som försvarar sin demokrati.Nu måste omvärlden reagera. Vi är vid en punkt där vi måste reagera. Vi måste reagera mot ockupationen, mot uppdelningen mellan israeler och palestinier. Här har Sverige som ordförandeland i EU en utmärkt möjlighet att ta kommandot och gå i spetsen.EU har ett handelsavtal med Israel som gör det otroligt förmånligt för israeliska företag att handla med EU, och dessa handelsavtal bidrar till att ockupationen kan fortgå. Palestinska företag och verksamheter har inte alls samma möjligheter att bygga en stark ekonomi, och det gör att vi här har ett av världens mest ojämlika områden. Israel har en jättestark ekonomi, Västbanken har en betydligt svagare ekonomi och i Gaza är det i princip en daglig kamp för att överleva.Till detta ska läggas vår regerings bristande stöd till Palestina och nedskärningen av biståndet. Jag hoppas att vi får tydligare svar från vår utrikesminister.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag har många kloka vänner i denna sal som har sagt oerhört mycket bra. Det är svårt att komma sent i debatten och tillföra något nytt. Men det finns ett perspektiv som jag tycker saknas i denna debatt. Vi pratar väldigt mycket om vad vi ska göra mot israelerna och hur vi ska hantera dem, men jag tycker också att vi ska prata om vad vi gör mot palestinierna, som är folket som faktiskt står under ockupation.Regeringen agerar med tydlighet genom att skära ned på stödet till Palestina. Man halverar kärnstödet till FN och till den palestinska myndigheten. Det innebär att fler barn kommer att dö för att Sverige aktivt gör det valet. Man kan säga till det ockuperade palestinska folket: Ni ska straffas. Men att säga att Israel gör fel vågar den svenska regeringen inte om inte EU gör det. Då börjar man fundera på vad regeringens intention egentligen är. Vad är viljan?Palestinska barn dör för att svenska biståndspengar som räddar liv dras in, men man är inte beredd att på något sätt agera ekonomiskt mot Israel. Jag tycker att det är skämmigt, för att använda ett ord som jag hade använt på skolgården. Jag skulle kanske till och med vilja använda starkare ord.Utrikesministern säger sig stå bakom EU:s skrivningar, bland annat om att det begås brott mot folkrätten.Jag skulle vilja att utrikesministern svarar rakt upp och ned. Anser utrikesministern att Israel bryter mot internationell rätt, ja eller nej? Jag har många frågor, men detta är en enkel fråga som jag måste ha svar på. Ja eller nej? Om svaret är nej kan man fundera på vilken syn regeringen har på juridik i internationella sammanhang. Om svaret är ja är ledamoten Malcolm Momodou Jallows frågor fullt relevanta. Varför agerar vi inte med någon form av ekonomiska medel och sanktioner mot en stat som bryter mot internationell rätt? Det måste ju vara slutsatsen. När andra länder gör det - Nordkorea, Iran, Ryssland - agerar vi ju mycket kraftfullt. Där driver vi på. Där är vi snabba. Det är inte så att utrikesministern står och väntar på vad EU ska säga när man ska uttala sig om vad Ryssland gör i Ukraina. Med all rätt såklart - det är så Sverige som demokratisk stat ska agera. Men utrikesministern vågar uppenbarligen inte ta ställning, eller ännu värre, han vill inte ta ställning, för det ockuperade folket i Palestina.Man kan ju ana intentionen. Utrikesministern har ju funderat på om Palestina över huvud taget skulle vara en stat och har varit ganska svajig kring det. Utrikesministern kanske delar den israeliska finansministerns uppfattning att Palestina inte ska få existera. Vänd på den argumentationen och tänk vilka ord som hade kommit om man hade sagt att det var Israel som inte skulle få existera! Då hade det tagit hus i helvete!Vi står upp för båda parters rätt att existera, och jag tycker att utrikesministern kan svara på om han tycker att Israel bryter mot internationell rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag har många kloka vänner i denna sal som har sagt oerhört mycket bra. Det är svårt att komma sent i debatten och tillföra något nytt. Men det finns ett perspektiv som jag tycker saknas i denna debatt. Vi pratar väldigt mycket om vad vi ska göra mot israelerna och hur vi ska hantera dem, men jag tycker också att vi ska prata om vad vi gör mot palestinierna, som är folket som faktiskt står under ockupation.Regeringen agerar med tydlighet genom att skära ned på stödet till Palestina. Man halverar kärnstödet till FN och till den palestinska myndigheten. Det innebär att fler barn kommer att dö för att Sverige aktivt gör det valet. Man kan säga till det ockuperade palestinska folket: Ni ska straffas. Men att säga att Israel gör fel vågar den svenska regeringen inte om inte EU gör det. Då börjar man fundera på vad regeringens intention egentligen är. Vad är viljan?Palestinska barn dör för att svenska biståndspengar som räddar liv dras in, men man är inte beredd att på något sätt agera ekonomiskt mot Israel. Jag tycker att det är skämmigt, för att använda ett ord som jag hade använt på skolgården. Jag skulle kanske till och med vilja använda starkare ord.Utrikesministern säger sig stå bakom EU:s skrivningar, bland annat om att det begås brott mot folkrätten.Jag skulle vilja att utrikesministern svarar rakt upp och ned. Anser utrikesministern att Israel bryter mot internationell rätt, ja eller nej? Jag har många frågor, men detta är en enkel fråga som jag måste ha svar på. Ja eller nej? Om svaret är nej kan man fundera på vilken syn regeringen har på juridik i internationella sammanhang. Om svaret är ja är ledamoten Malcolm Momodou Jallows frågor fullt relevanta. Varför agerar vi inte med någon form av ekonomiska medel och sanktioner mot en stat som bryter mot internationell rätt? Det måste ju vara slutsatsen. När andra länder gör det - Nordkorea, Iran, Ryssland - agerar vi ju mycket kraftfullt. Där driver vi på. Där är vi snabba. Det är inte så att utrikesministern står och väntar på vad EU ska säga när man ska uttala sig om vad Ryssland gör i Ukraina. Med all rätt såklart - det är så Sverige som demokratisk stat ska agera. Men utrikesministern vågar uppenbarligen inte ta ställning, eller ännu värre, han vill inte ta ställning, för det ockuperade folket i Palestina.Man kan ju ana intentionen. Utrikesministern har ju funderat på om Palestina över huvud taget skulle vara en stat och har varit ganska svajig kring det. Utrikesministern kanske delar den israeliska finansministerns uppfattning att Palestina inte ska få existera. Vänd på den argumentationen och tänk vilka ord som hade kommit om man hade sagt att det var Israel som inte skulle få existera! Då hade det tagit hus i helvete!Vi står upp för båda parters rätt att existera, och jag tycker att utrikesministern kan svara på om han tycker att Israel bryter mot internationell rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag har många kloka vänner i denna sal som har sagt oerhört mycket bra. Det är svårt att komma sent i debatten och tillföra något nytt. Men det finns ett perspektiv som jag tycker saknas i denna debatt. Vi pratar väldigt mycket om vad vi ska göra mot israelerna och hur vi ska hantera dem, men jag tycker också att vi ska prata om vad vi gör mot palestinierna, som är folket som faktiskt står under ockupation.Regeringen agerar med tydlighet genom att skära ned på stödet till Palestina. Man halverar kärnstödet till FN och till den palestinska myndigheten. Det innebär att fler barn kommer att dö för att Sverige aktivt gör det valet. Man kan säga till det ockuperade palestinska folket: Ni ska straffas. Men att säga att Israel gör fel vågar den svenska regeringen inte om inte EU gör det. Då börjar man fundera på vad regeringens intention egentligen är. Vad är viljan?Palestinska barn dör för att svenska biståndspengar som räddar liv dras in, men man är inte beredd att på något sätt agera ekonomiskt mot Israel. Jag tycker att det är skämmigt, för att använda ett ord som jag hade använt på skolgården. Jag skulle kanske till och med vilja använda starkare ord.Utrikesministern säger sig stå bakom EU:s skrivningar, bland annat om att det begås brott mot folkrätten.Jag skulle vilja att utrikesministern svarar rakt upp och ned. Anser utrikesministern att Israel bryter mot internationell rätt, ja eller nej? Jag har många frågor, men detta är en enkel fråga som jag måste ha svar på. Ja eller nej? Om svaret är nej kan man fundera på vilken syn regeringen har på juridik i internationella sammanhang. Om svaret är ja är ledamoten Malcolm Momodou Jallows frågor fullt relevanta. Varför agerar vi inte med någon form av ekonomiska medel och sanktioner mot en stat som bryter mot internationell rätt? Det måste ju vara slutsatsen. När andra länder gör det - Nordkorea, Iran, Ryssland - agerar vi ju mycket kraftfullt. Där driver vi på. Där är vi snabba. Det är inte så att utrikesministern står och väntar på vad EU ska säga när man ska uttala sig om vad Ryssland gör i Ukraina. Med all rätt såklart - det är så Sverige som demokratisk stat ska agera. Men utrikesministern vågar uppenbarligen inte ta ställning, eller ännu värre, han vill inte ta ställning, för det ockuperade folket i Palestina.Man kan ju ana intentionen. Utrikesministern har ju funderat på om Palestina över huvud taget skulle vara en stat och har varit ganska svajig kring det. Utrikesministern kanske delar den israeliska finansministerns uppfattning att Palestina inte ska få existera. Vänd på den argumentationen och tänk vilka ord som hade kommit om man hade sagt att det var Israel som inte skulle få existera! Då hade det tagit hus i helvete!Vi står upp för båda parters rätt att existera, och jag tycker att utrikesministern kan svara på om han tycker att Israel bryter mot internationell rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag har många kloka vänner i denna sal som har sagt oerhört mycket bra. Det är svårt att komma sent i debatten och tillföra något nytt. Men det finns ett perspektiv som jag tycker saknas i denna debatt. Vi pratar väldigt mycket om vad vi ska göra mot israelerna och hur vi ska hantera dem, men jag tycker också att vi ska prata om vad vi gör mot palestinierna, som är folket som faktiskt står under ockupation.Regeringen agerar med tydlighet genom att skära ned på stödet till Palestina. Man halverar kärnstödet till FN och till den palestinska myndigheten. Det innebär att fler barn kommer att dö för att Sverige aktivt gör det valet. Man kan säga till det ockuperade palestinska folket: Ni ska straffas. Men att säga att Israel gör fel vågar den svenska regeringen inte om inte EU gör det. D�� börjar man fundera på vad regeringens intention egentligen är. Vad är viljan?Palestinska barn dör för att svenska biståndspengar som räddar liv dras in, men man är inte beredd att på något sätt agera ekonomiskt mot Israel. Jag tycker att det är skämmigt, för att använda ett ord som jag hade använt på skolgården. Jag skulle kanske till och med vilja använda starkare ord.Utrikesministern säger sig stå bakom EU:s skrivningar, bland annat om att det begås brott mot folkrätten.Jag skulle vilja att utrikesministern svarar rakt upp och ned. Anser utrikesministern att Israel bryter mot internationell rätt, ja eller nej? Jag har många frågor, men detta är en enkel fråga som jag måste ha svar på. Ja eller nej? Om svaret är nej kan man fundera på vilken syn regeringen har på juridik i internationella sammanhang. Om svaret är ja är ledamoten Malcolm Momodou Jallows frågor fullt relevanta. Varför agerar vi inte med någon form av ekonomiska medel och sanktioner mot en stat som bryter mot internationell rätt? Det måste ju vara slutsatsen. När andra länder gör det - Nordkorea, Iran, Ryssland - agerar vi ju mycket kraftfullt. Där driver vi på. Där är vi snabba. Det är inte så att utrikesministern står och väntar på vad EU ska säga när man ska uttala sig om vad Ryssland gör i Ukraina. Med all rätt såklart - det är så Sverige som demokratisk stat ska agera. Men utrikesministern vågar uppenbarligen inte ta ställning, eller ännu värre, han vill inte ta ställning, för det ockuperade folket i Palestina.Man kan ju ana intentionen. Utrikesministern har ju funderat på om Palestina över huvud taget skulle vara en stat och har varit ganska svajig kring det. Utrikesministern kanske delar den israeliska finansministerns uppfattning att Palestina inte ska få existera. Vänd på den argumentationen och tänk vilka ord som hade kommit om man hade sagt att det var Israel som inte skulle få existera! Då hade det tagit hus i helvete!Vi står upp för båda parters rätt att existera, och jag tycker att utrikesministern kan svara på om han tycker att Israel bryter mot internationell rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Vi befinner oss i krig i Europa i dag, då Ryssland brutalt och illegalt har angripit Ukrainas territoriella integritet. Sverige och världen har med rätta fördömt Rysslands agerande. I dag står vi alla upp för Ukrainas självständighet och rätt att försvara sig.Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig. Och varje lands möjlighet att självt styra över sin framtid måste försvaras, och det gör vi i Europa i dag. Detta ses som en självklarhet för väldigt många.Varför gäller inte dessa rättigheter det palestinska folket? I dag skrev Amnesty att västvärldens stöd för mänskliga rättigheter är selektivt och utgår från egna intressen. Jag håller helt med.Palestina har varit ockuperat i över 70 år av ockupationsmakten och apartheidstaten Israel. Det är bosättningar, rivningar av palestinska bostäder, tvångsförflyttningar, vräkningar, segregation och rasism. Och det blir värre och värre. Det införs inte sanktioner mot Israel. Och det ges inte stöd till det palestinska folket så att de kan utöva rätten att försvara sig mot en ockupationsmakt. Det är en självklarhet när det gäller Ukraina. Varför har vi dessa dubbla måttstockar?Den typ av brutalitet, angrepp och förtryck som den israeliska regeringen och ockupationsmakten utsätter det palestinska folket för är utan motstycke och är av en form som sällan har skådats någon annanstans. Israel dödar barn. Israel bränner ned människors hem. Israel stjäl människors egendom och fortsätter att bygga illegala bosättningar. Sverige och EU försvarar detta genom att utöka samarbetet med den israeliska apartheidstaten och genom att aktivt minska biståndet till det palestinska folket.Palestinska barn lever i dag under fattigdomsgränsen utan tillräcklig och säker tillgång till humanitära insatser. Det handlar om sjukvårdsutrustning, medicin, mat, vatten och el.Den 26 februari 2023 bevittnade världen den senaste i raden av pogromer mot det palestinska folket i den palestinska staden Huwara på norra Västbanken. Människor dödades utan hänsyn. Israeliska bosättare angrep och misshandlade palestinierna. De sköt skarpt. Halva staden sattes i brand. Bilar, affärer, människors hem och privat egendom brändes till marken. Angreppen urartade till något som beskrivs som ett av de värsta våldsutbrotten på årtionden. Även den statliga televisionen, som regeringen har planer på att lägga ned, och en högt uppsatt israelisk militär benämnde bosättarattacken mot palestinierna i Huwara för pogrom. Pogrom är ett uttryck som innebär en våldsam och blodig förföljelse av en folkgrupp och som för tankarna till förföljelsen av judar i Europa. Detta är inte mina ord. Det är ord som kommer från israelerna själva.Samtidigt gick den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich ut i israeliska medier och sa att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel.Jag har inte hört ett fördömande från Tobias Billström eller Ulf Kristersson. Utrikesminister Tobias Billström får chansen i dag. Kan utrikesministern här och nu fördöma bosättarnas angrepp och pogrom mot Palestina och Huwara samt finansministerns uttalande om att utplåna en hel stad, som med andra ord skulle vara ett folkmord på det palestinska folket? Allt annat skulle tolkas som att utrikesministern försvarar folkmord på palestinierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Vi befinner oss i krig i Europa i dag, då Ryssland brutalt och illegalt har angripit Ukrainas territoriella integritet. Sverige och världen har med rätta fördömt Rysslands agerande. I dag står vi alla upp för Ukrainas självständighet och rätt att försvara sig.Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig. Och varje lands möjlighet att självt styra över sin framtid måste försvaras, och det gör vi i Europa i dag. Detta ses som en självklarhet för väldigt många.Varför gäller inte dessa rättigheter det palestinska folket? I dag skrev Amnesty att västvärldens stöd för mänskliga rättigheter är selektivt och utgår från egna intressen. Jag håller helt med.Palestina har varit ockuperat i över 70 år av ockupationsmakten och apartheidstaten Israel. Det är bosättningar, rivningar av palestinska bostäder, tvångsförflyttningar, vräkningar, segregation och rasism. Och det blir värre och värre. Det införs inte sanktioner mot Israel. Och det ges inte stöd till det palestinska folket så att de kan utöva rätten att försvara sig mot en ockupationsmakt. Det är en självklarhet när det gäller Ukraina. Varför har vi dessa dubbla måttstockar?Den typ av brutalitet, angrepp och förtryck som den israeliska regeringen och ockupationsmakten utsätter det palestinska folket för är utan motstycke och är av en form som sällan har skådats någon annanstans. Israel dödar barn. Israel bränner ned människors hem. Israel stjäl människors egendom och fortsätter att bygga illegala bosättningar. Sverige och EU försvarar detta genom att utöka samarbetet med den israeliska apartheidstaten och genom att aktivt minska biståndet till det palestinska folket.Palestinska barn lever i dag under fattigdomsgränsen utan tillräcklig och säker tillgång till humanitära insatser. Det handlar om sjukvårdsutrustning, medicin, mat, vatten och el.Den 26 februari 2023 bevittnade världen den senaste i raden av pogromer mot det palestinska folket i den palestinska staden Huwara på norra Västbanken. Människor dödades utan hänsyn. Israeliska bosättare angrep och misshandlade palestinierna. De sköt skarpt. Halva staden sattes i brand. Bilar, affärer, människors hem och privat egendom brändes till marken. Angreppen urartade till något som beskrivs som ett av de värsta våldsutbrotten på årtionden. Även den statliga televisionen, som regeringen har planer på att lägga ned, och en högt uppsatt israelisk militär benämnde bosättarattacken mot palestinierna i Huwara för pogrom. Pogrom är ett uttryck som innebär en våldsam och blodig förföljelse av en folkgrupp och som för tankarna till förföljelsen av judar i Europa. Detta är inte mina ord. Det är ord som kommer från israelerna själva.Samtidigt gick den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich ut i israeliska medier och sa att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel.Jag har inte hört ett fördömande från Tobias Billström eller Ulf Kristersson. Utrikesminister Tobias Billström får chansen i dag. Kan utrikesministern här och nu fördöma bosättarnas angrepp och pogrom mot Palestina och Huwara samt finansministerns uttalande om att utplåna en hel stad, som med andra ord skulle vara ett folkmord på det palestinska folket? Allt annat skulle tolkas som att utrikesministern försvarar folkmord på palestinierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Vi befinner oss i krig i Europa i dag, då Ryssland brutalt och illegalt har angripit Ukrainas territoriella integritet. Sverige och världen har med rätta fördömt Rysslands agerande. I dag står vi alla upp för Ukrainas självständighet och rätt att försvara sig.Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig. Och varje lands möjlighet att självt styra över sin framtid måste försvaras, och det gör vi i Europa i dag. Detta ses som en självklarhet för väldigt många.Varför gäller inte dessa rättigheter det palestinska folket? I dag skrev Amnesty att västvärldens stöd för mänskliga rättigheter är selektivt och utgår från egna intressen. Jag håller helt med.Palestina har varit ockuperat i över 70 år av ockupationsmakten och apartheidstaten Israel. Det är bosättningar, rivningar av palestinska bostäder, tvångsförflyttningar, vräkningar, segregation och rasism. Och det blir värre och värre. Det införs inte sanktioner mot Israel. Och det ges inte stöd till det palestinska folket så att de kan utöva rätten att försvara sig mot en ockupationsmakt. Det är en självklarhet när det gäller Ukraina. Varför har vi dessa dubbla måttstockar?Den typ av brutalitet, angrepp och förtryck som den israeliska regeringen och ockupationsmakten utsätter det palestinska folket för är utan motstycke och är av en form som sällan har skådats någon annanstans. Israel dödar barn. Israel bränner ned människors hem. Israel stjäl människors egendom och fortsätter att bygga illegala bosättningar. Sverige och EU försvarar detta genom att utöka samarbetet med den israeliska apartheidstaten och genom att aktivt minska biståndet till det palestinska folket.Palestinska barn lever i dag under fattigdomsgränsen utan tillräcklig och säker tillgång till humanitära insatser. Det handlar om sjukvårdsutrustning, medicin, mat, vatten och el.Den 26 februari 2023 bevittnade världen den senaste i raden av pogromer mot det palestinska folket i den palestinska staden Huwara på norra Västbanken. Människor dödades utan hänsyn. Israeliska bosättare angrep och misshandlade palestinierna. De sköt skarpt. Halva staden sattes i brand. Bilar, affärer, människors hem och privat egendom brändes till marken. Angreppen urartade till något som beskrivs som ett av de värsta våldsutbrotten på årtionden. Även den statliga televisionen, som regeringen har planer på att lägga ned, och en högt uppsatt israelisk militär benämnde bosättarattacken mot palestinierna i Huwara för pogrom. Pogrom är ett uttryck som innebär en våldsam och blodig förföljelse av en folkgrupp och som för tankarna till förföljelsen av judar i Europa. Detta är inte mina ord. Det är ord som kommer från israelerna själva.Samtidigt gick den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich ut i israeliska medier och sa att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel.Jag har inte hört ett fördömande från Tobias Billström eller Ulf Kristersson. Utrikesminister Tobias Billström får chansen i dag. Kan utrikesministern här och nu fördöma bosättarnas angrepp och pogrom mot Palestina och Huwara samt finansministerns uttalande om att utplåna en hel stad, som med andra ord skulle vara ett folkmord på det palestinska folket? Allt annat skulle tolkas som att utrikesministern försvarar folkmord på palestinierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Vi befinner oss i krig i Europa i dag, då Ryssland brutalt och illegalt har angripit Ukrainas territoriella integritet. Sverige och världen har med rätta fördömt Rysslands agerande. I dag står vi alla upp för Ukrainas självständighet och rätt att försvara sig.Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig. Och varje lands möjlighet att självt styra över sin framtid måste försvaras, och det gör vi i Europa i dag. Detta ses som en självklarhet för väldigt många.Varför gäller inte dessa rättigheter det palestinska folket? I dag skrev Amnesty att västvärldens stöd för mänskliga rättigheter är selektivt och utgår från egna intressen. Jag håller helt med.Palestina har varit ockuperat i över 70 år av ockupationsmakten och apartheidstaten Israel. Det är bosättningar, rivningar av palestinska bostäder, tvångsförflyttningar, vräkningar, segregation och rasism. Och det blir värre och värre. Det införs inte sanktioner mot Israel. Och det ges inte stöd till det palestinska folket så att de kan utöva rätten att försvara sig mot en ockupationsmakt. Det är en självklarhet när det gäller Ukraina. Varför har vi dessa dubbla måttstockar?Den typ av brutalitet, angrepp och förtryck som den israeliska regeringen och ockupationsmakten utsätter det palestinska folket för är utan motstycke och är av en form som sällan har skådats någon annanstans. Israel dödar barn. Israel bränner ned människors hem. Israel stjäl människors egendom och fortsätter att bygga illegala bosättningar. Sverige och EU försvarar detta genom att utöka samarbetet med den israeliska apartheidstaten och genom att aktivt minska biståndet till det palestinska folket.Palestinska barn lever i dag under fattigdomsgränsen utan tillräcklig och säker tillgång till humanitära insatser. Det handlar om sjukvårdsutrustning, medicin, mat, vatten och el.Den 26 februari 2023 bevittnade världen den senaste i raden av pogromer mot det palestinska folket i den palestinska staden Huwara på norra Västbanken. Människor dödades utan hänsyn. Israeliska bosättare angrep och misshandlade palestinierna. De sköt skarpt. Halva staden sattes i brand. Bilar, affärer, människors hem och privat egendom brändes till marken. Angreppen urartade till något som beskrivs som ett av de värsta våldsutbrotten på årtionden. Även den statliga televisionen, som regeringen har planer på att lägga ned, och en högt uppsatt israelisk militär benämnde bosättarattacken mot palestinierna i Huwara för pogrom. Pogrom är ett uttryck som innebär en våldsam och blodig förföljelse av en folkgrupp och som för tankarna till förföljelsen av judar i Europa. Detta är inte mina ord. Det är ord som kommer från israelerna själva.Samtidigt gick den högerextrema finansministern Bezalel Smotrich ut i israeliska medier och sa att han tycker att byn Huwara måste utplånas av staten Israel.Jag har inte hört ett fördömande från Tobias Billström eller Ulf Kristersson. Utrikesminister Tobias Billström får chansen i dag. Kan utrikesministern här och nu fördöma bosättarnas angrepp och pogrom mot Palestina och Huwara samt finansministerns uttalande om att utplåna en hel stad, som med andra ord skulle vara ett folkmord på det palestinska folket? Allt annat skulle tolkas som att utrikesministern försvarar folkmord på palestinierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag vill säga tack till min partikamrat, ledamoten Johan Büser, som tagit initiativ till denna viktiga debatt om den allvarliga situationen i Israel och Palestina, och tack till utrikesministern för svaret, även om jag tycker att det lämnar en hel del i övrigt att önska. Det är tur att debatten ger ministern möjlighet att ge ett utvecklat svar om vad regeringen tänker göra under sin tid som EU-ordförande för att konkret stå upp för tvåstatslösningen och respekten för internationell rätt.År 2022 var det dödligaste året på den ockuperade Västbanken sedan FN började dokumentera detta. 150 palestinier dödades. 33 av dem var barn.Tyvärr har inte detta år börjat bättre. Vi har sett den mest högerextrema regeringen i Israels historia tillträda. Vi har kunnat se våldet eskalera, och i detta nu pågår landsomfattande protester mot den lagstiftning som den nya regeringen i Israel har gått fram med för att inskränka rättsväsendets oberoende.Över 50 procent av den ockuperade Västbanken består av israeliska bosättare, som nu uppgår till över 700 000 personer. Detta övertagande av mark som bryter mot internationell rätt har skett under lång tid, steg för steg och systematiskt med syfte att stjäla marken och fördriva den palestinska befolkningen.Faktum är att mellan 2016 och 2021 demolerade Israel uppemot 700 byggnader som svenska skattemedel hade varit med och finansierat - bland dessa skolor - till ett värde av ungefär 13 miljoner kronor. Som om det inte vore nog fortsätter demoleringarna, påtryckningarna, hoten om rivning och ett allt större bosättarvåld. Den palestinska byn Khan al- Ahmar utanför Jerusalem, som jag och flera andra ledamöter i denna debatt hade möjlighet att besöka i januari, är ett av de samhällen som varje dag lever med starka hot om rivning. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har gått ut och varnat för att det vore en krigsförbrytelse av Israel om de genomför demoleringarna. Enligt en plan som den israeliska regeringen har godkänt ska 1 000 palestinier vräkas i Masafer Yatta. Och så sent som i fredags godkände israeliska myndigheter att 1 000 nya bostäder ska byggas på ockuperad mark på Västbanken och i östra Jerusalem - detta trots ett löfte i februari om att man ska upphöra med nya bygglov.För varje hem som rivs, för varje skola som demoleras, för varje ny bosättning som bryter mot internationell rätt, för varje palestinsk familj som fördrivs och för varje barn som blir hemlöst eller drivs på flykt blir tvåstatslösningen sönderslagen och i praktiken omöjliggjord. Uppgivenheten och det fullkomligt tappade hoppet om fred breder ut sig.Därför är det nedslående att läsa och höra utrikesministerns svar på Johan Büsers frågor. Svaren kan kort och gott sammanfattas med ett stort nej. Det är ett nej till att själv agera aktivt och ta några nya initiativ inom EU som EU-ordförande för att fördöma utvecklingen i Israel, fördöma förstörelsen av svenskt humanitärt bistånd och andra länders humanitära bistånd och i praktiken stå upp för tvåstatslösningen, internationell rätt och mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag vill säga tack till min partikamrat, ledamoten Johan Büser, som tagit initiativ till denna viktiga debatt om den allvarliga situationen i Israel och Palestina, och tack till utrikesministern för svaret, även om jag tycker att det lämnar en hel del i övrigt att önska. Det är tur att debatten ger ministern möjlighet att ge ett utvecklat svar om vad regeringen tänker göra under sin tid som EU-ordförande för att konkret stå upp för tvåstatslösningen och respekten för internationell rätt.År 2022 var det dödligaste året på den ockuperade Västbanken sedan FN började dokumentera detta. 150 palestinier dödades. 33 av dem var barn.Tyvärr har inte detta år börjat bättre. Vi har sett den mest högerextrema regeringen i Israels historia tillträda. Vi har kunnat se våldet eskalera, och i detta nu pågår landsomfattande protester mot den lagstiftning som den nya regeringen i Israel har gått fram med för att inskränka rättsväsendets oberoende.Över 50 procent av den ockuperade Västbanken består av israeliska bosättare, som nu uppgår till över 700 000 personer. Detta övertagande av mark som bryter mot internationell rätt har skett under lång tid, steg för steg och systematiskt med syfte att stjäla marken och fördriva den palestinska befolkningen.Faktum är att mellan 2016 och 2021 demolerade Israel uppemot 700 byggnader som svenska skattemedel hade varit med och finansierat - bland dessa skolor - till ett värde av ungefär 13 miljoner kronor. Som om det inte vore nog fortsätter demoleringarna, påtryckningarna, hoten om rivning och ett allt större bosättarvåld. Den palestinska byn Khan al- Ahmar utanför Jerusalem, som jag och flera andra ledamöter i denna debatt hade möjlighet att besöka i januari, är ett av de samhällen som varje dag lever med starka hot om rivning. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har gått ut och varnat för att det vore en krigsförbrytelse av Israel om de genomför demoleringarna. Enligt en plan som den israeliska regeringen har godkänt ska 1 000 palestinier vräkas i Masafer Yatta. Och så sent som i fredags godkände israeliska myndigheter att 1 000 nya bostäder ska byggas på ockuperad mark på Västbanken och i östra Jerusalem - detta trots ett löfte i februari om att man ska upphöra med nya bygglov.För varje hem som rivs, för varje skola som demoleras, för varje ny bosättning som bryter mot internationell rätt, för varje palestinsk familj som fördrivs och för varje barn som blir hemlöst eller drivs på flykt blir tvåstatslösningen sönderslagen och i praktiken omöjliggjord. Uppgivenheten och det fullkomligt tappade hoppet om fred breder ut sig.Därför är det nedslående att läsa och höra utrikesministerns svar på Johan Büsers frågor. Svaren kan kort och gott sammanfattas med ett stort nej. Det är ett nej till att själv agera aktivt och ta några nya initiativ inom EU som EU-ordförande för att fördöma utvecklingen i Israel, fördöma förstörelsen av svenskt humanitärt bistånd och andra länders humanitära bistånd och i praktiken stå upp för tvåstatslösningen, internationell rätt och mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag vill säga tack till min partikamrat, ledamoten Johan Büser, som tagit initiativ till denna viktiga debatt om den allvarliga situationen i Israel och Palestina, och tack till utrikesministern för svaret, även om jag tycker att det lämnar en hel del i övrigt att önska. Det är tur att debatten ger ministern möjlighet att ge ett utvecklat svar om vad regeringen tänker göra under sin tid som EU-ordförande för att konkret stå upp för tvåstatslösningen och respekten för internationell rätt.År 2022 var det dödligaste året på den ockuperade Västbanken sedan FN började dokumentera detta. 150 palestinier dödades. 33 av dem var barn.Tyvärr har inte detta år börjat bättre. Vi har sett den mest högerextrema regeringen i Israels historia tillträda. Vi har kunnat se våldet eskalera, och i detta nu pågår landsomfattande protester mot den lagstiftning som den nya regeringen i Israel har gått fram med för att inskränka rättsväsendets oberoende.Över 50 procent av den ockuperade Västbanken består av israeliska bosättare, som nu uppgår till över 700 000 personer. Detta övertagande av mark som bryter mot internationell rätt har skett under lång tid, steg för steg och systematiskt med syfte att stjäla marken och fördriva den palestinska befolkningen.Faktum är att mellan 2016 och 2021 demolerade Israel uppemot 700 byggnader som svenska skattemedel hade varit med och finansierat - bland dessa skolor - till ett värde av ungefär 13 miljoner kronor. Som om det inte vore nog fortsätter demoleringarna, påtryckningarna, hoten om rivning och ett allt större bosättarvåld. Den palestinska byn Khan al- Ahmar utanför Jerusalem, som jag och flera andra ledamöter i denna debatt hade möjlighet att besöka i januari, är ett av de samhällen som varje dag lever med starka hot om rivning. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har gått ut och varnat för att det vore en krigsförbrytelse av Israel om de genomför demoleringarna. Enligt en plan som den israeliska regeringen har godkänt ska 1 000 palestinier vräkas i Masafer Yatta. Och så sent som i fredags godkände israeliska myndigheter att 1 000 nya bostäder ska byggas på ockuperad mark på Västbanken och i östra Jerusalem - detta trots ett löfte i februari om att man ska upphöra med nya bygglov.För varje hem som rivs, för varje skola som demoleras, för varje ny bosättning som bryter mot internationell rätt, för varje palestinsk familj som fördrivs och för varje barn som blir hemlöst eller drivs på flykt blir tvåstatslösningen sönderslagen och i praktiken omöjliggjord. Uppgivenheten och det fullkomligt tappade hoppet om fred breder ut sig.Därför är det nedslående att läsa och höra utrikesministerns svar på Johan Büsers frågor. Svaren kan kort och gott sammanfattas med ett stort nej. Det är ett nej till att själv agera aktivt och ta några nya initiativ inom EU som EU-ordförande för att fördöma utvecklingen i Israel, fördöma förstörelsen av svenskt humanitärt bistånd och andra länders humanitära bistånd och i praktiken stå upp för tvåstatslösningen, internationell rätt och mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag vill säga tack till min partikamrat, ledamoten Johan Büser, som tagit initiativ till denna viktiga debatt om den allvarliga situationen i Israel och Palestina, och tack till utrikesministern för svaret, även om jag tycker att det lämnar en hel del i övrigt att önska. Det är tur att debatten ger ministern möjlighet att ge ett utvecklat svar om vad regeringen tänker göra under sin tid som EU-ordförande för att konkret stå upp för tvåstatslösningen och respekten för internationell rätt.År 2022 var det dödligaste året på den ockuperade Västbanken sedan FN började dokumentera detta. 150 palestinier dödades. 33 av dem var barn.Tyvärr har inte detta år börjat bättre. Vi har sett den mest högerextrema regeringen i Israels historia tillträda. Vi har kunnat se våldet eskalera, och i detta nu pågår landsomfattande protester mot den lagstiftning som den nya regeringen i Israel har gått fram med för att inskränka rättsväsendets oberoende.Över 50 procent av den ockuperade Västbanken består av israeliska bosättare, som nu uppgår till över 700 000 personer. Detta övertagande av mark som bryter mot internationell rätt har skett under lång tid, steg för steg och systematiskt med syfte att stjäla marken och fördriva den palestinska befolkningen.Faktum är att mellan 2016 och 2021 demolerade Israel uppemot 700 byggnader som svenska skattemedel hade varit med och finansierat - bland dessa skolor - till ett värde av ungefär 13 miljoner kronor. Som om det inte vore nog fortsätter demoleringarna, påtryckningarna, hoten om rivning och ett allt större bosättarvåld. Den palestinska byn Khan al- Ahmar utanför Jerusalem, som jag och flera andra ledamöter i denna debatt hade möjlighet att besöka i januari, är ett av de samhällen som varje dag lever med starka hot om rivning. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har gått ut och varnat för att det vore en krigsförbrytelse av Israel om de genomför demoleringarna. Enligt en plan som den israeliska regeringen har godkänt ska 1 000 palestinier vräkas i Masafer Yatta. Och så sent som i fredags godkände israeliska myndigheter att 1 000 nya bostäder ska byggas på ockuperad mark på Västbanken och i östra Jerusalem - detta trots ett löfte i februari om att man ska upphöra med nya bygglov.För varje hem som rivs, för varje skola som demoleras, för varje ny bosättning som bryter mot internationell rätt, för varje palestinsk familj som fördrivs och för varje barn som blir hemlöst eller drivs på flykt blir tvåstatslösningen sönderslagen och i praktiken omöjliggjord. Uppgivenheten och det fullkomligt tappade hoppet om fred breder ut sig.Därför är det nedslående att läsa och höra utrikesministerns svar på Johan Büsers frågor. Svaren kan kort och gott sammanfattas med ett stort nej. Det är ett nej till att själv agera aktivt och ta några nya initiativ inom EU som EU-ordförande för att fördöma utvecklingen i Israel, fördöma förstörelsen av svenskt humanitärt bistånd och andra länders humanitära bistånd och i praktiken stå upp för tvåstatslösningen, internationell rätt och mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige är vän med både Israel och Palestina, men utöver det värderar Sverige de mänskliga rättigheterna och internationell rätt högt. Därför bör Sverige inte acceptera de brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter som konstant pågår på området. Internationell rätt omfattar båda parterna, och Sverige kan aldrig acceptera att civila är måltavlor i konflikten. Lika lite som vi kan acceptera Hamas raketbeskjutning mot Israel eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås på palestinsk mark kan vi acceptera den systematiska och medvetna ockupationen av Palestina, som innebär fördrivning av och dödligt våld mot palestinier. Det är viktigt att komma ihåg att Israel-Palestina-konflikten inte är en konflikt av symmetri och jämlikhet. Israel har en av världens största krigsmakter och bär som ockupationsmakt större ansvar enligt internationell rätt. Palestina består i dag av öar efter den systematiska ockupationen av landet. Redan vid starten av staten Israel fördrevs hundratusentals palestinier, och sedan 1967 har Israel ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med internationell rätt och gjort sig skyldigt till brott mot mänskliga rättigheter. Ockupationen av Palestina är den mest långvariga konflikten i världen, och flera generationer har präglats och formats av den.  Israels övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell rätt och palestinier är inte bara pågående utan också eskalerande. Enorma murar som har fördömts av omvärlden har upprättats för att försvåra vardagslivet för palestinier. Antal illegala bosättningar på ockuperad mark som understöds av militären växer som svampar ur jorden. Fördrivningen av palestinierna ökar. År 2022 var det dödligaste året för palestinierna sedan 2014, enligt människorättsorganisationen B'Tselem. I januari var jag tillsammans med andra ledamöter från riksdagen på en studieresa i Palestina och Israel som var ledd av Diakonia och Act Svenska Kyrkan. Jag tror att jag aldrig någonsin kommer att glömma den resan. Vi möttes av våld, uppgivenhet, ilska, intolerans, diskriminering och marginalisering. Om vi inte ska kalla det apartheid saknar jag ord för att beskriva den segregation som palestinierna utsätts för. Staten Israel röker ut palestinierna med systematik och målmedvetenhet genom att skapa enorma sociala, ekonomiska och rättsliga skillnader och skillnader i människovärdet mellan israeler och palestinier.  Det är dags att världen reagerar och agerar för att bryta det våld som flera generationer har fötts och fostrats i och som också har påverkat deras liv och som de har drabbats av. Det gällande status quo är oacceptabelt, och Sverige måste vara ett av de länder som agerar. Så länge Israel kan ockupera Palestina utan att omvärlden reagerar handlingskraftigt väger den internationella rätten mindre när andra länder väljer att göra likadant. Därför vill jag fråga utrikesministern: Hur ser utrikesministern på Israels ockupation av Palestina? Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidta för att förhindra att ännu en generation av barn och unga föds, fostras och drabbas av världens längst pågående konflikt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige är vän med både Israel och Palestina, men utöver det värderar Sverige de mänskliga rättigheterna och internationell rätt högt. Därför bör Sverige inte acceptera de brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter som konstant pågår på området. Internationell rätt omfattar båda parterna, och Sverige kan aldrig acceptera att civila är måltavlor i konflikten. Lika lite som vi kan acceptera Hamas raketbeskjutning mot Israel eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås på palestinsk mark kan vi acceptera den systematiska och medvetna ockupationen av Palestina, som innebär fördrivning av och dödligt våld mot palestinier. Det är viktigt att komma ihåg att Israel-Palestina-konflikten inte är en konflikt av symmetri och jämlikhet. Israel har en av världens största krigsmakter och bär som ockupationsmakt större ansvar enligt internationell rätt. Palestina består i dag av öar efter den systematiska ockupationen av landet. Redan vid starten av staten Israel fördrevs hundratusentals palestinier, och sedan 1967 har Israel ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med internationell rätt och gjort sig skyldigt till brott mot mänskliga rättigheter. Ockupationen av Palestina är den mest långvariga konflikten i världen, och flera generationer har präglats och formats av den.  Israels övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell rätt och palestinier är inte bara pågående utan också eskalerande. Enorma murar som har fördömts av omvärlden har upprättats för att försvåra vardagslivet för palestinier. Antal illegala bosättningar på ockuperad mark som understöds av militären växer som svampar ur jorden. Fördrivningen av palestinierna ökar. År 2022 var det dödligaste året för palestinierna sedan 2014, enligt människorättsorganisationen B'Tselem. I januari var jag tillsammans med andra ledamöter från riksdagen på en studieresa i Palestina och Israel som var ledd av Diakonia och Act Svenska Kyrkan. Jag tror att jag aldrig någonsin kommer att glömma den resan. Vi möttes av våld, uppgivenhet, ilska, intolerans, diskriminering och marginalisering. Om vi inte ska kalla det apartheid saknar jag ord för att beskriva den segregation som palestinierna utsätts för. Staten Israel röker ut palestinierna med systematik och målmedvetenhet genom att skapa enorma sociala, ekonomiska och rättsliga skillnader och skillnader i människovärdet mellan israeler och palestinier.  Det är dags att världen reagerar och agerar för att bryta det våld som flera generationer har fötts och fostrats i och som också har påverkat deras liv och som de har drabbats av. Det gällande status quo är oacceptabelt, och Sverige måste vara ett av de länder som agerar. Så länge Israel kan ockupera Palestina utan att omvärlden reagerar handlingskraftigt väger den internationella rätten mindre när andra länder väljer att göra likadant. Därför vill jag fråga utrikesministern: Hur ser utrikesministern på Israels ockupation av Palestina? Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidta för att förhindra att ännu en generation av barn och unga föds, fostras och drabbas av världens längst pågående konflikt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige är vän med både Israel och Palestina, men utöver det värderar Sverige de mänskliga rättigheterna och internationell rätt högt. Därför bör Sverige inte acceptera de brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter som konstant pågår på området. Internationell rätt omfattar båda parterna, och Sverige kan aldrig acceptera att civila är måltavlor i konflikten. Lika lite som vi kan acceptera Hamas raketbeskjutning mot Israel eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås på palestinsk mark kan vi acceptera den systematiska och medvetna ockupationen av Palestina, som innebär fördrivning av och dödligt våld mot palestinier. Det är viktigt att komma ihåg att Israel-Palestina-konflikten inte är en konflikt av symmetri och jämlikhet. Israel har en av världens största krigsmakter och bär som ockupationsmakt större ansvar enligt internationell rätt. Palestina består i dag av öar efter den systematiska ockupationen av landet. Redan vid starten av staten Israel fördrevs hundratusentals palestinier, och sedan 1967 har Israel ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med internationell rätt och gjort sig skyldigt till brott mot mänskliga rättigheter. Ockupationen av Palestina är den mest långvariga konflikten i världen, och flera generationer har präglats och formats av den.  Israels övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell rätt och palestinier är inte bara pågående utan också eskalerande. Enorma murar som har fördömts av omvärlden har upprättats för att försvåra vardagslivet för palestinier. Antal illegala bosättningar på ockuperad mark som understöds av militären växer som svampar ur jorden. Fördrivningen av palestinierna ökar. År 2022 var det dödligaste året för palestinierna sedan 2014, enligt människorättsorganisationen B'Tselem. I januari var jag tillsammans med andra ledamöter från riksdagen på en studieresa i Palestina och Israel som var ledd av Diakonia och Act Svenska Kyrkan. Jag tror att jag aldrig någonsin kommer att glömma den resan. Vi möttes av våld, uppgivenhet, ilska, intolerans, diskriminering och marginalisering. Om vi inte ska kalla det apartheid saknar jag ord för att beskriva den segregation som palestinierna utsätts för. Staten Israel röker ut palestinierna med systematik och målmedvetenhet genom att skapa enorma sociala, ekonomiska och rättsliga skillnader och skillnader i människovärdet mellan israeler och palestinier.  Det är dags att världen reagerar och agerar för att bryta det våld som flera generationer har fötts och fostrats i och som också har påverkat deras liv och som de har drabbats av. Det gällande status quo är oacceptabelt, och Sverige måste vara ett av de länder som agerar. Så länge Israel kan ockupera Palestina utan att omvärlden reagerar handlingskraftigt väger den internationella rätten mindre när andra länder väljer att göra likadant. Därför vill jag fråga utrikesministern: Hur ser utrikesministern på Israels ockupation av Palestina? Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidta för att förhindra att ännu en generation av barn och unga föds, fostras och drabbas av världens längst pågående konflikt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige är vän med både Israel och Palestina, men utöver det värderar Sverige de mänskliga rättigheterna och internationell rätt högt. Därför bör Sverige inte acceptera de brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter som konstant pågår på området. Internationell rätt omfattar båda parterna, och Sverige kan aldrig acceptera att civila är måltavlor i konflikten. Lika lite som vi kan acceptera Hamas raketbeskjutning mot Israel eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås på palestinsk mark kan vi acceptera den systematiska och medvetna ockupationen av Palestina, som innebär fördrivning av och dödligt våld mot palestinier. Det är viktigt att komma ihåg att Israel-Palestina-konflikten inte är en konflikt av symmetri och jämlikhet. Israel har en av världens största krigsmakter och bär som ockupationsmakt större ansvar enligt internationell rätt. Palestina består i dag av öar efter den systematiska ockupationen av landet. Redan vid starten av staten Israel fördrevs hundratusentals palestinier, och sedan 1967 har Israel ockuperat Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med internationell rätt och gjort sig skyldigt till brott mot mänskliga rättigheter. Ockupationen av Palestina är den mest långvariga konflikten i världen, och flera generationer har präglats och formats av den.  Israels övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell rätt och palestinier är inte bara pågående utan också eskalerande. Enorma murar som har fördömts av omvärlden har upprättats för att försvåra vardagslivet för palestinier. Antal illegala bosättningar på ockuperad mark som understöds av militären växer som svampar ur jorden. Fördrivningen av palestinierna ökar. År 2022 var det dödligaste året för palestinierna sedan 2014, enligt människorättsorganisationen B'Tselem. I januari var jag tillsammans med andra ledamöter från riksdagen på en studieresa i Palestina och Israel som var ledd av Diakonia och Act Svenska Kyrkan. Jag tror att jag aldrig någonsin kommer att glömma den resan. Vi möttes av våld, uppgivenhet, ilska, intolerans, diskriminering och marginalisering. Om vi inte ska kalla det apartheid saknar jag ord för att beskriva den segregation som palestinierna utsätts för. Staten Israel röker ut palestinierna med systematik och målmedvetenhet genom att skapa enorma sociala, ekonomiska och rättsliga skillnader och skillnader i människovärdet mellan israeler och palestinier.  Det är dags att världen reagerar och agerar för att bryta det våld som flera generationer har fötts och fostrats i och som också har påverkat deras liv och som de har drabbats av. Det gällande status quo är oacceptabelt, och Sverige måste vara ett av de länder som agerar. Så länge Israel kan ockupera Palestina utan att omvärlden reagerar handlingskraftigt väger den internationella rätten mindre när andra länder väljer att göra likadant. Därför vill jag fråga utrikesministern: Hur ser utrikesministern på Israels ockupation av Palestina? Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidta för att förhindra att ännu en generation av barn och unga föds, fostras och drabbas av världens längst pågående konflikt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld. Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren. Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark. Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige. Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart. Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld. Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren. Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark. Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige. Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart. Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld. Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren. Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark. Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige. Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart. Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld. Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren. Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark. Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige. Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart. Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Jag kan inte med bästa vilja i världen uppfatta att det sker något kraftfullt agerande i förhållande till den israeliska bosättningspolitiken. Det har inte på mycket länge skett något kraftfullt agerande på den punkten, och det verkar inte vara aktuellt nu heller. Att man vid olika tillfällen har gjort något uttalande i någon instans följs inte upp på det sätt som skulle kunna krävas.Det är bra att man agerar kraftfullt och på riktigt från EU:s, Natos och västvärldens sida när det gäller Ukraina. Här finns en massiv, motiverad och riktig uppslutning mot de ryska folkrättsbrotten och övergreppen.Men det vi har sett, exempelvis på Västbanken, sedan 1967 när ockupationen började är en konsekvent utbyggnad av olagliga israeliska bosättningar - 700 000 personer bor nu i dessa. Detta har man tagit avstånd från i FN:s säkerhetsråd. Bosättningarna förhindrar det som ständigt förs fram som lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av de israeliska regeringarna. De förhindrar, som jag sa, skapandet av en tvåstatslösning, med en palestinsk stat. Man tränger ut palestinierna från Västbanken. Man isolerar östra Jerusalem från Västbanken. Man diskriminerar, man river hus, man fördelar budgeten orättvist mellan östra och västra Jerusalem.Bosättningarna har speciella vägar där palestinierna inte får åka. Man skär av olika delar av Västbanken och de palestinska områdena från varandra och försvårar på det sättet palestinska transporter. Man slår sönder palestinsk infrastruktur. FN-organ, människorättsorganisationer och statliga israeliska utredningar har riktat stark kritik mot den här typen av politik, som har pågått sedan 1967. Israeliska bosättare begår brott och riktar förföljelser mot palestinier. Man bryter mot Haagkonventionen, Genèvekonventionen och flera FN-resolutioner. Det handlar om sådant som att det inte är rätt att konfiskera privat egendom. Det handlar om att man inte får deportera eller flytta sin egen civilbefolkning till ockuperade områden. Det handlar också om uppmaningar till Israel att avveckla existerande bosättningar. Man har betraktat de bosättningar som har etablerats sedan 1967 som olagliga. Att ta till fysiskt våld på territorier som dessa är otillåtet, likaså att ändra fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaper när det gäller den ockuperade marken. Detta har återbekräftats i flera resolutioner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är klart att detta är skadligt för den tvåstatslösning som man säger sig eftersträva i olika sammanhang. Det inkräktar på palestiniernas mänskliga rättigheter. Då är frågan: Driver ministern över huvud taget den här typen av frågor med någon kraft? Vad säger ministern till israeliska företrädare? Förstår de att Sverige i djupet anser att det här är en felaktig politik? På vilket sätt tänker man sätta kraft inom bland annat EU när det gäller den här typen av frågor? Det måste till någonting som är betydligt vassare än bara resolutioner."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Jag kan inte med bästa vilja i världen uppfatta att det sker något kraftfullt agerande i förhållande till den israeliska bosättningspolitiken. Det har inte på mycket länge skett något kraftfullt agerande på den punkten, och det verkar inte vara aktuellt nu heller. Att man vid olika tillfällen har gjort något uttalande i någon instans följs inte upp på det sätt som skulle kunna krävas.Det är bra att man agerar kraftfullt och på riktigt fr��n EU:s, Natos och västvärldens sida när det gäller Ukraina. Här finns en massiv, motiverad och riktig uppslutning mot de ryska folkrättsbrotten och övergreppen.Men det vi har sett, exempelvis på Västbanken, sedan 1967 när ockupationen började är en konsekvent utbyggnad av olagliga israeliska bosättningar - 700 000 personer bor nu i dessa. Detta har man tagit avstånd från i FN:s säkerhetsråd. Bosättningarna förhindrar det som ständigt förs fram som lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av de israeliska regeringarna. De förhindrar, som jag sa, skapandet av en tvåstatslösning, med en palestinsk stat. Man tränger ut palestinierna från Västbanken. Man isolerar östra Jerusalem från Västbanken. Man diskriminerar, man river hus, man fördelar budgeten orättvist mellan östra och västra Jerusalem.Bosättningarna har speciella vägar där palestinierna inte får åka. Man skär av olika delar av Västbanken och de palestinska områdena från varandra och försvårar på det sättet palestinska transporter. Man slår sönder palestinsk infrastruktur. FN-organ, människorättsorganisationer och statliga israeliska utredningar har riktat stark kritik mot den här typen av politik, som har pågått sedan 1967. Israeliska bosättare begår brott och riktar förföljelser mot palestinier. Man bryter mot Haagkonventionen, Genèvekonventionen och flera FN-resolutioner. Det handlar om sådant som att det inte är rätt att konfiskera privat egendom. Det handlar om att man inte får deportera eller flytta sin egen civilbefolkning till ockuperade områden. Det handlar också om uppmaningar till Israel att avveckla existerande bosättningar. Man har betraktat de bosättningar som har etablerats sedan 1967 som olagliga. Att ta till fysiskt våld på territorier som dessa är otillåtet, likaså att ändra fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaper när det gäller den ockuperade marken. Detta har återbekräftats i flera resolutioner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är klart att detta är skadligt för den tvåstatslösning som man säger sig eftersträva i olika sammanhang. Det inkräktar på palestiniernas mänskliga rättigheter. Då är frågan: Driver ministern över huvud taget den här typen av frågor med någon kraft? Vad säger ministern till israeliska företrädare? Förstår de att Sverige i djupet anser att det här är en felaktig politik? På vilket sätt tänker man sätta kraft inom bland annat EU när det gäller den här typen av frågor? Det måste till någonting som är betydligt vassare än bara resolutioner."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Jag kan inte med bästa vilja i världen uppfatta att det sker något kraftfullt agerande i förhållande till den israeliska bosättningspolitiken. Det har inte på mycket länge skett något kraftfullt agerande på den punkten, och det verkar inte vara aktuellt nu heller. Att man vid olika tillfällen har gjort något uttalande i någon instans följs inte upp på det sätt som skulle kunna krävas.Det är bra att man agerar kraftfullt och på riktigt från EU:s, Natos och västvärldens sida när det gäller Ukraina. Här finns en massiv, motiverad och riktig uppslutning mot de ryska folkrättsbrotten och övergreppen.Men det vi har sett, exempelvis på Västbanken, sedan 1967 när ockupationen började är en konsekvent utbyggnad av olagliga israeliska bosättningar - 700 000 personer bor nu i dessa. Detta har man tagit avstånd från i FN:s säkerhetsråd. Bosättningarna förhindrar det som ständigt förs fram som lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av de israeliska regeringarna. De förhindrar, som jag sa, skapandet av en tvåstatslösning, med en palestinsk stat. Man tränger ut palestinierna från Västbanken. Man isolerar östra Jerusalem från Västbanken. Man diskriminerar, man river hus, man fördelar budgeten orättvist mellan östra och västra Jerusalem.Bosättningarna har speciella vägar där palestinierna inte får åka. Man skär av olika delar av Västbanken och de palestinska områdena från varandra och försvårar på det sättet palestinska transporter. Man slår sönder palestinsk infrastruktur. FN-organ, människorättsorganisationer och statliga israeliska utredningar har riktat stark kritik mot den här typen av politik, som har pågått sedan 1967. Israeliska bosättare begår brott och riktar förföljelser mot palestinier. Man bryter mot Haagkonventionen, Genèvekonventionen och flera FN-resolutioner. Det handlar om sådant som att det inte är rätt att konfiskera privat egendom. Det handlar om att man inte får deportera eller flytta sin egen civilbefolkning till ockuperade områden. Det handlar också om uppmaningar till Israel att avveckla existerande bosättningar. Man har betraktat de bosättningar som har etablerats sedan 1967 som olagliga. Att ta till fysiskt våld på territorier som dessa är otillåtet, likaså att ändra fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaper när det gäller den ockuperade marken. Detta har återbekräftats i flera resolutioner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är klart att detta är skadligt för den tvåstatslösning som man säger sig eftersträva i olika sammanhang. Det inkräktar på palestiniernas mänskliga rättigheter. Då är frågan: Driver ministern över huvud taget den här typen av frågor med någon kraft? Vad säger ministern till israeliska företrädare? Förstår de att Sverige i djupet anser att det här är en felaktig politik? På vilket sätt tänker man sätta kraft inom bland annat EU när det gäller den här typen av frågor? Det måste till någonting som är betydligt vassare än bara resolutioner."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Jag kan inte med bästa vilja i världen uppfatta att det sker något kraftfullt agerande i förhållande till den israeliska bosättningspolitiken. Det har inte på mycket länge skett något kraftfullt agerande på den punkten, och det verkar inte vara aktuellt nu heller. Att man vid olika tillfällen har gjort något uttalande i någon instans följs inte upp på det sätt som skulle kunna krävas.Det är bra att man agerar kraftfullt och på riktigt från EU:s, Natos och västvärldens sida när det gäller Ukraina. Här finns en massiv, motiverad och riktig uppslutning mot de ryska folkrättsbrotten och övergreppen.Men det vi har sett, exempelvis på Västbanken, sedan 1967 när ockupationen började är en konsekvent utbyggnad av olagliga israeliska bosättningar - 700 000 personer bor nu i dessa. Detta har man tagit avstånd från i FN:s säkerhetsråd. Bosättningarna förhindrar det som ständigt förs fram som lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.Bosättningarna har uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av de israeliska regeringarna. De förhindrar, som jag sa, skapandet av en tvåstatslösning, med en palestinsk stat. Man tränger ut palestinierna från Västbanken. Man isolerar östra Jerusalem från Västbanken. Man diskriminerar, man river hus, man fördelar budgeten orättvist mellan östra och västra Jerusalem.Bosättningarna har speciella vägar där palestinierna inte får åka. Man skär av olika delar av Västbanken och de palestinska områdena från varandra och försvårar på det sättet palestinska transporter. Man slår sönder palestinsk infrastruktur. FN-organ, människorättsorganisationer och statliga israeliska utredningar har riktat stark kritik mot den här typen av politik, som har pågått sedan 1967. Israeliska bosättare begår brott och riktar förföljelser mot palestinier. Man bryter mot Haagkonventionen, Genèvekonventionen och flera FN-resolutioner. Det handlar om sådant som att det inte är rätt att konfiskera privat egendom. Det handlar om att man inte får deportera eller flytta sin egen civilbefolkning till ockuperade områden. Det handlar också om uppmaningar till Israel att avveckla existerande bosättningar. Man har betraktat de bosättningar som har etablerats sedan 1967 som olagliga. Att ta till fysiskt våld på territorier som dessa är otillåtet, likaså att ändra fysiska, geografiska, demografiska och historiska egenskaper när det gäller den ockuperade marken. Detta har återbekräftats i flera resolutioner.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är klart att detta är skadligt för den tvåstatslösning som man säger sig eftersträva i olika sammanhang. Det inkräktar på palestiniernas mänskliga rättigheter. Då är frågan: Driver ministern över huvud taget den här typen av frågor med någon kraft? Vad säger ministern till israeliska företrädare? Förstår de att Sverige i djupet anser att det här är en felaktig politik? På vilket sätt tänker man sätta kraft inom bland annat EU när det gäller den här typen av frågor? Det måste till någonting som är betydligt vassare än bara resolutioner."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret! Vi är många riksdagsledamöter som kommer att delta i denna interpellationsdebatt i dag. Det är glädjande eftersom det är en angelägen och viktig debatt.Situationen i Israel och Palestina är dock allt annat än glädjande. Omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, hot om försämrade lagar gällande rättsväsendet, korruption och en bosättarpolitik på ockuperad mark, utan slut och med dödligt våld som resultat, har tragiskt nog blivit vardag i denna region. De senaste dagarna har situationen i Israel eskalerat. Många är de israeler som på gator och torg kraftfullt har demonstrerat mot regeringspartiernas förslag. Det är en regering bestående av högerpartiet Likud, som har gjort sig beroende av extremhögern och vars premiärminister Benjamin Netanyahu planerar att begränsa den israeliska högsta domstolens makt och oberoende. Det har handlat om att parlamentet ska kunna sätta sig över domstolen, att tillsättningen av domare ska bli politisk och att domstolen ska begränsas i sin makt att genom rimlighetsbedömningar blockera regeringsbeslut och underkänna nya lagar.Ett mycket stort antal israeliska medborgare upplever att demokratin i landet nu på allvar hotas och fruktar att Israel ska gå samma väg som exempelvis Ungern. Netanyahus egna ministrar, däribland försvarsministern, ekonomiministern, kultur- och sportministern samt diasporaministern, har kritiserat förslaget. Försvarsminister Yoav Gallant har till och med fått avgå som en följd av att han kritiserade Netanyahu.I går fick vi beskedet att ett antal utländska diplomater på uppdrag utomlands kommer att ansluta till generalstrejken i protest mot lagförslaget om reformen av rättssystemet. Tusentals medborgare har demonstrerat utanför knesset, och gator har fått spärras av. Israels president Isaac Herzog har anslutit sig till kritiken och uppmanat Netanyahu att stoppa den kritiserade reformen.Sent i går eftermiddag fick vi så beskedet att Netanyahu har beslutat sig för att skjuta upp avgörandet gällande beslutet om förändring av rättsväsendet men att förändringen ska äga rum före sommaruppehållet i juli. Den internationella kritiken har inte heller låtit vänta på sig. Några av de stater som brukar räknas till Israels närmast allierade, däribland USA med president Biden, har uttryckt stor oro över situationen och framfört kritik mot planerna på att försvaga domstolsväsendet. Därför blir jag förvånad när jag endast kan tolka utrikesminister Tobias Billströms svar som att han anser att Israel är en levande demokrati och därför utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtrikesministern förklarar vidare att han inte vill föregripa resultatet av den debatt som pågår om de israeliska förslagen, och han hänvisar till EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell. Ska jag därmed utgå från att utrikesministern inte har någon uppfattning om det som nu pågår i Israel? Ska jag tolka det som att Sverige inte avser att ta några initiativ inom EU-kretsen i denna fråga, trots det svenska ordförandeskapet och trots Israels betydelse i ett EU-perspektiv? Och ska jag tolka det som att utrikesministern och den svenska regeringen för närvarande inte har någon uppfattning alls om premiärminister Netanyahus lagförslag om inskränkande av domstolsväsendet?"}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret! Vi är många riksdagsledamöter som kommer att delta i denna interpellationsdebatt i dag. Det är glädjande eftersom det är en angelägen och viktig debatt.Situationen i Israel och Palestina är dock allt annat än glädjande. Omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, hot om försämrade lagar gällande rättsväsendet, korruption och en bosättarpolitik på ockuperad mark, utan slut och med dödligt våld som resultat, har tragiskt nog blivit vardag i denna region. De senaste dagarna har situationen i Israel eskalerat. Många är de israeler som på gator och torg kraftfullt har demonstrerat mot regeringspartiernas förslag. Det är en regering bestående av högerpartiet Likud, som har gjort sig beroende av extremhögern och vars premiärminister Benjamin Netanyahu planerar att begränsa den israeliska högsta domstolens makt och oberoende. Det har handlat om att parlamentet ska kunna sätta sig över domstolen, att tillsättningen av domare ska bli politisk och att domstolen ska begränsas i sin makt att genom rimlighetsbedömningar blockera regeringsbeslut och underkänna nya lagar.Ett mycket stort antal israeliska medborgare upplever att demokratin i landet nu på allvar hotas och fruktar att Israel ska gå samma väg som exempelvis Ungern. Netanyahus egna ministrar, däribland försvarsministern, ekonomiministern, kultur- och sportministern samt diasporaministern, har kritiserat förslaget. Försvarsminister Yoav Gallant har till och med fått avgå som en följd av att han kritiserade Netanyahu.I går fick vi beskedet att ett antal utländska diplomater på uppdrag utomlands kommer att ansluta till generalstrejken i protest mot lagförslaget om reformen av rättssystemet. Tusentals medborgare har demonstrerat utanför knesset, och gator har fått spärras av. Israels president Isaac Herzog har anslutit sig till kritiken och uppmanat Netanyahu att stoppa den kritiserade reformen.Sent i går eftermiddag fick vi så beskedet att Netanyahu har beslutat sig för att skjuta upp avgörandet gällande beslutet om förändring av rättsväsendet men att förändringen ska äga rum före sommaruppehållet i juli. Den internationella kritiken har inte heller låtit vänta på sig. Några av de stater som brukar räknas till Israels närmast allierade, däribland USA med president Biden, har uttryckt stor oro över situationen och framfört kritik mot planerna på att försvaga domstolsväsendet. Därför blir jag förvånad när jag endast kan tolka utrikesminister Tobias Billströms svar som att han anser att Israel är en levande demokrati och därför utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtrikesministern förklarar vidare att han inte vill föregripa resultatet av den debatt som pågår om de israeliska förslagen, och han hänvisar till EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell. Ska jag därmed utgå från att utrikesministern inte har någon uppfattning om det som nu pågår i Israel? Ska jag tolka det som att Sverige inte avser att ta några initiativ inom EU-kretsen i denna fråga, trots det svenska ordförandeskapet och trots Israels betydelse i ett EU-perspektiv? Och ska jag tolka det som att utrikesministern och den svenska regeringen för närvarande inte har någon uppfattning alls om premiärminister Netanyahus lagförslag om inskränkande av domstolsväsendet?"}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret! Vi är många riksdagsledamöter som kommer att delta i denna interpellationsdebatt i dag. Det är glädjande eftersom det är en angelägen och viktig debatt.Situationen i Israel och Palestina är dock allt annat än glädjande. Omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, hot om försämrade lagar gällande rättsväsendet, korruption och en bosättarpolitik på ockuperad mark, utan slut och med dödligt våld som resultat, har tragiskt nog blivit vardag i denna region. De senaste dagarna har situationen i Israel eskalerat. Många är de israeler som på gator och torg kraftfullt har demonstrerat mot regeringspartiernas förslag. Det är en regering bestående av högerpartiet Likud, som har gjort sig beroende av extremhögern och vars premiärminister Benjamin Netanyahu planerar att begränsa den israeliska högsta domstolens makt och oberoende. Det har handlat om att parlamentet ska kunna sätta sig över domstolen, att tillsättningen av domare ska bli politisk och att domstolen ska begränsas i sin makt att genom rimlighetsbedömningar blockera regeringsbeslut och underkänna nya lagar.Ett mycket stort antal israeliska medborgare upplever att demokratin i landet nu på allvar hotas och fruktar att Israel ska gå samma väg som exempelvis Ungern. Netanyahus egna ministrar, däribland försvarsministern, ekonomiministern, kultur- och sportministern samt diasporaministern, har kritiserat förslaget. Försvarsminister Yoav Gallant har till och med fått avgå som en följd av att han kritiserade Netanyahu.I går fick vi beskedet att ett antal utländska diplomater på uppdrag utomlands kommer att ansluta till generalstrejken i protest mot lagförslaget om reformen av rättssystemet. Tusentals medborgare har demonstrerat utanför knesset, och gator har fått spärras av. Israels president Isaac Herzog har anslutit sig till kritiken och uppmanat Netanyahu att stoppa den kritiserade reformen.Sent i går eftermiddag fick vi så beskedet att Netanyahu har beslutat sig för att skjuta upp avgörandet gällande beslutet om förändring av rättsväsendet men att förändringen ska äga rum före sommaruppehållet i juli. Den internationella kritiken har inte heller låtit vänta på sig. Några av de stater som brukar räknas till Israels närmast allierade, däribland USA med president Biden, har uttryckt stor oro över situationen och framfört kritik mot planerna på att försvaga domstolsväsendet. Därför blir jag förvånad när jag endast kan tolka utrikesminister Tobias Billströms svar som att han anser att Israel är en levande demokrati och därför utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtrikesministern förklarar vidare att han inte vill föregripa resultatet av den debatt som pågår om de israeliska förslagen, och han hänvisar till EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell. Ska jag därmed utgå från att utrikesministern inte har någon uppfattning om det som nu pågår i Israel? Ska jag tolka det som att Sverige inte avser att ta några initiativ inom EU-kretsen i denna fråga, trots det svenska ordförandeskapet och trots Israels betydelse i ett EU-perspektiv? Och ska jag tolka det som att utrikesministern och den svenska regeringen för närvarande inte har någon uppfattning alls om premiärminister Netanyahus lagförslag om inskränkande av domstolsväsendet?"}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Tack, utrikesministern, för svaret! Vi är många riksdagsledamöter som kommer att delta i denna interpellationsdebatt i dag. Det är glädjande eftersom det är en angelägen och viktig debatt.Situationen i Israel och Palestina är dock allt annat än glädjande. Omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, hot om försämrade lagar gällande rättsväsendet, korruption och en bosättarpolitik på ockuperad mark, utan slut och med dödligt våld som resultat, har tragiskt nog blivit vardag i denna region. De senaste dagarna har situationen i Israel eskalerat. Många är de israeler som på gator och torg kraftfullt har demonstrerat mot regeringspartiernas förslag. Det är en regering bestående av högerpartiet Likud, som har gjort sig beroende av extremhögern och vars premiärminister Benjamin Netanyahu planerar att begränsa den israeliska högsta domstolens makt och oberoende. Det har handlat om att parlamentet ska kunna sätta sig över domstolen, att tillsättningen av domare ska bli politisk och att domstolen ska begränsas i sin makt att genom rimlighetsbedömningar blockera regeringsbeslut och underkänna nya lagar.Ett mycket stort antal israeliska medborgare upplever att demokratin i landet nu på allvar hotas och fruktar att Israel ska gå samma väg som exempelvis Ungern. Netanyahus egna ministrar, däribland försvarsministern, ekonomiministern, kultur- och sportministern samt diasporaministern, har kritiserat förslaget. Försvarsminister Yoav Gallant har till och med fått avgå som en följd av att han kritiserade Netanyahu.I går fick vi beskedet att ett antal utländska diplomater på uppdrag utomlands kommer att ansluta till generalstrejken i protest mot lagförslaget om reformen av rättssystemet. Tusentals medborgare har demonstrerat utanför knesset, och gator har fått spärras av. Israels president Isaac Herzog har anslutit sig till kritiken och uppmanat Netanyahu att stoppa den kritiserade reformen.Sent i går eftermiddag fick vi så beskedet att Netanyahu har beslutat sig för att skjuta upp avgörandet gällande beslutet om förändring av rättsväsendet men att förändringen ska äga rum före sommaruppehållet i juli. Den internationella kritiken har inte heller låtit vänta på sig. Några av de stater som brukar räknas till Israels närmast allierade, däribland USA med president Biden, har uttryckt stor oro över situationen och framfört kritik mot planerna på att försvaga domstolsväsendet. Därför blir jag förvånad när jag endast kan tolka utrikesminister Tobias Billströms svar som att han anser att Israel är en levande demokrati och därför utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtrikesministern förklarar vidare att han inte vill föregripa resultatet av den debatt som pågår om de israeliska förslagen, och han hänvisar till EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell. Ska jag därmed utgå från att utrikesministern inte har någon uppfattning om det som nu pågår i Israel? Ska jag tolka det som att Sverige inte avser att ta några initiativ inom EU-kretsen i denna fråga, trots det svenska ordförandeskapet och trots Israels betydelse i ett EU-perspektiv? Och ska jag tolka det som att utrikesministern och den svenska regeringen för närvarande inte har någon uppfattning alls om premiärminister Netanyahus lagförslag om inskränkande av domstolsväsendet?"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende?","answer":"Johan Büser har frågat mig om jag avser att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende, hur jag ser på möjligheten till nya fredssamtal mellan Israel och Palestina, om jag kommer att ta några initiativ i EU för att få till stånd sådana samtal givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena samt om jag avser att ta några initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.Svar på interpellationerRegeringen noterar att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag till omfattande förändringar av rättssystemet. I linje med vad EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell uttryckte i Europaparlamentet den 15 mars 2023 vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag.Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatens principer. Vi utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel.Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. EU och Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som nu råder. Terroristdåd måste fördömas och upphöra. Ett gemensamt uttalande den 8 mars 2023, med stöd av samtliga EU:s medlemsstater, tydliggjorde detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna är i dagsläget små. Samtidigt är det ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar måste komma till stånd och att konflikten måste få ett slut. Sådana förhandlingar kräver först och främst en uttalad politisk vilja hos parterna. EU:s höga representant arbetar med Arabförbundet och Saudiarabien för att främja fred utifrån en regional ansats, inklusive det arabiska fredsinitiativet från 2002. Sverige stöder det arbete som görs av EU:s höga representant men även andra initiativ som främjar förtroendeskapande åtgärder."}
+{"question":"Hur ser ministern på möjligheten för nya fredssamtal mellan Israel och Palestina givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena?","answer":"Johan Büser har frågat mig om jag avser att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende, hur jag ser på möjligheten till nya fredssamtal mellan Israel och Palestina, om jag kommer att ta några initiativ i EU för att få till stånd sådana samtal givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena samt om jag avser att ta några initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.Svar på interpellationerRegeringen noterar att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag till omfattande förändringar av rättssystemet. I linje med vad EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell uttryckte i Europaparlamentet den 15 mars 2023 vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag.Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatens principer. Vi utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel.Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. EU och Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som nu råder. Terroristdåd måste fördömas och upphöra. Ett gemensamt uttalande den 8 mars 2023, med stöd av samtliga EU:s medlemsstater, tydliggjorde detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna är i dagsläget små. Samtidigt är det ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar måste komma till stånd och att konflikten måste få ett slut. Sådana förhandlingar kräver först och främst en uttalad politisk vilja hos parterna. EU:s höga representant arbetar med Arabförbundet och Saudiarabien för att främja fred utifrån en regional ansats, inklusive det arabiska fredsinitiativet från 2002. Sverige stöder det arbete som görs av EU:s höga representant men även andra initiativ som främjar förtroendeskapande åtgärder."}
+{"question":"Kommer ministern att ta några initiativ i EU för att få till stånd nya fredssamtal?","answer":"Johan Büser har frågat mig om jag avser att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende, hur jag ser på möjligheten till nya fredssamtal mellan Israel och Palestina, om jag kommer att ta några initiativ i EU för att få till stånd sådana samtal givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena samt om jag avser att ta några initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.Svar på interpellationerRegeringen noterar att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag till omfattande förändringar av rättssystemet. I linje med vad EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell uttryckte i Europaparlamentet den 15 mars 2023 vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag.Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatens principer. Vi utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel.Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. EU och Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som nu råder. Terroristdåd måste fördömas och upphöra. Ett gemensamt uttalande den 8 mars 2023, med stöd av samtliga EU:s medlemsstater, tydliggjorde detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna är i dagsläget små. Samtidigt är det ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar måste komma till stånd och att konflikten måste få ett slut. Sådana förhandlingar kräver först och främst en uttalad politisk vilja hos parterna. EU:s höga representant arbetar med Arabförbundet och Saudiarabien för att främja fred utifrån en regional ansats, inklusive det arabiska fredsinitiativet från 2002. Sverige stöder det arbete som görs av EU:s höga representant men även andra initiativ som främjar förtroendeskapande åtgärder."}
+{"question":"Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark?","answer":"Johan Büser har frågat mig om jag avser att ta initiativ för ett gemensamt uttalande från EU gällande den israeliska regeringens förslag om att inskränka rättsväsendets oberoende, hur jag ser på möjligheten till nya fredssamtal mellan Israel och Palestina, om jag kommer att ta några initiativ i EU för att få till stånd sådana samtal givet den mer konfrontativa politik Israel nu för i de ockuperade områdena samt om jag avser att ta några initiativ med anledning av den ökade utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.Svar på interpellationerRegeringen noterar att den israeliska regeringen har lagt fram ett antal förslag till omfattande förändringar av rättssystemet. I linje med vad EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Josep Borrell uttryckte i Europaparlamentet den 15 mars 2023 vill vi inte föregripa resultatet av den debatt som pågår om dessa förslag.Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatens principer. Vi utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel.Regeringen står bakom EU:s sedan länge etablerade position om att bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Israels bosättningspolitik strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. EU och Sverige uppmanar Israel att upphöra med denna typ av åtgärder. Både Israel och Palestina behöver avstå från agerande som ytterligare eskalerar det mycket spända läge som nu råder. Terroristdåd måste fördömas och upphöra. Ett gemensamt uttalande den 8 mars 2023, med stöd av samtliga EU:s medlemsstater, tydliggjorde detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörutsättningarna för fredsförhandlingar mellan parterna är i dagsläget små. Samtidigt är det ingen tvekan om att meningsfulla fredsförhandlingar måste komma till stånd och att konflikten måste få ett slut. Sådana förhandlingar kräver först och främst en uttalad politisk vilja hos parterna. EU:s höga representant arbetar med Arabförbundet och Saudiarabien för att främja fred utifrån en regional ansats, inklusive det arabiska fredsinitiativet från 2002. Sverige stöder det arbete som görs av EU:s höga representant men även andra initiativ som främjar förtroendeskapande åtgärder."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Svaret blir att det är svårt för mig att föregripa den beredning som nu pågår i frågan, där utredningens förslag naturligtvis är en viktig del av beredningsunderlaget. Jag noterar de synpunkter som Tobias Andersson har på detta förslag. Där finns det inte motsvarande beredningsunderlag kring ett annat regelverk, utan det är detta som utredningen har lagt fram. Sedan får regeringen naturligtvis bereda detta ytterligare och ta ställning till de remissvar som har kommit in kring olika delar och olika aspekter av utredningen. Och det görs rätt olika bedömningar.Regeringen ser positivt på möjligheten att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att Systembolagets monopol kan värnas. Detta är viktiga ingångsvärden för regeringen i den vidare processen, och det är också det mandat som har getts från riksdagen via ett tillkännagivande. Jag tackar för att jag har fått möjlighet att komma till riksdagen och diskutera frågan med högt värderade ledamöter. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Jag tackar för detta svar från socialministern. Det stämmer att jag tycker att delar av de begränsningar som föreslås i utredningen är av sådan art att de hade begränsat de förutsättningar som hade funnits för inte minst besöksnäringen och producenterna om man hade tillåtit gårdsförsäljning i en mer liberal form än det som föreslås. Så är det absolut. Det finns även andra begränsningar som nämns i utredningen. Bland annat handlar det om produktionsvolymer för dem som skulle ges möjlighet att idka gårdsförsäljning, vilket är tillväxthämmande. Om ett bryggeri har en årlig produktion på 450 000 liter i dag - nästan de 500 000 liter som föreslås vara taket för att få erbjuda gårdsförsäljning i anslutning till bryggeriet - och vill växla upp verksamheten och skapa en besöksnäringsturism i den lilla bygd där man är verksam vet man att om man råkar sälja 50 000 liter mer - det torde vara ambitionen för varje företagsam människa att faktiskt vidga sin verksamhet - skulle man helt plötsligt behöva avbryta den gårdsförsäljning som man tillåtits att initiera. Man kanske investerar i verksamheten för att möjliggöra detta. Och i samband med detta växer man, och då tas möjligheten ifrån en. Det finns bra exempel på producenter av hantverksöl som ligger på den nivån, både Poppels Bryggeri utanför Göteborg och Nils Oscars bryggeri som har populär öl, och som skulle riskera att begränsas och inte få idka gårdsförsäljning. Det finns dessutom ett förslag i utredningen om en tidsbegränsning och att detta ska vara någon form av prövotid på sex år för gårdsförsäljning. Det är väldigt ovanligt att man har denna form av solnedgångsklausuler, som vi kan kalla det, i svensk lagtext. Jag känner inte till så många andra exempel där man har sagt att detta får göras men bara under ett par års tid. Jag vill veta hur Jakob Forssmed ställer sig till dessa delar av utredningen."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Jag har redan konstaterat hur regeringen ser på frågan. Vi ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol säkras och värnas. Och riksdagen konstaterar att regeringen bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas.Jag har också konstaterat att det finns en utbredd önskan om detta, inte minst bland producenter. Tobias Andersson beskriver sina minnen av hur det kan vara att så att säga förmera sin upplevelse genom att också få köpa alkohol på detta sätt. Andra har andra erfarenheter av alkohol och är mer negativa. Det är båda dessa saker som kommer till uttryck i regeringens hållning och i riksdagens önskan. Och vi ser positivt på denna möjlighet, men det förutsätter också att vi kan värna Systembolaget som är en hörnsten och en viktig del av svensk alkoholpolitik för att också begränsa alkoholens skadeverkningar. Ledamoten Tobias Andersson för också ett resonemang kring utredningens förslag och de begränsningar som finns i utredningens förslag. Jag uppfattade att Tobias Andersson tycker att de är negativa och att de bör förändras i en mer tillåtande riktning. Då kan jag bara enkelt konstatera att dessa begränsningar är komponenter i utredningens förslag som helhet. Utredningen har dessutom flera olika förslag som man tar ställning till. Skulle man göra på ett annat sätt behövs det också kompletterande beredningsunderlag. Det är ändå en komponent att framhålla i detta sammanhang."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Vi fick plötsligt en annan debatt än den om gårdsförsäljning när jag triggade igång Tobias Andersson och Sverigedemokraterna. Han ville hellre lyfta fram allt det andra som finns i Tidöavtalet om migrationspolitik, rättspolitik och bensinpriser. Just det, vi får väl se hur det blir med bensinpriserna. När man sätter sig i en förhandling - jag har förståelse för att Sverigedemokraterna är oerfarna på detta område - gäller det att hålla många bollar i luften samtidigt och ha många frågor igång samtidigt, både de stora och de små frågorna. Det gäller att klara av att hantera både den stora bilden och de små, enstaka frågorna som är viktiga. Men uppenbarligen var det så för Sverigedemokraterna att just frågan om gårdsförsäljning inte var så viktig att de kunde hålla kvar den i tanken när de satt i förhandlingarna. Eller också var det helt enkelt så att den inte var så viktig att de ens iddes lyfta upp den. Den kom nämligen inte med i Tidöavtalet. Det gör att det inte finns en press på att genomföra innehållet i den utredning som Centerpartiet har sett till har blivit genomförd av den socialdemokratiska regeringen. Det är inget att hymla med att Socialdemokraterna inte är positiva till gårdsförsäljning. Men de genomförde ändå en utredning, och det är betydligt mer än vad denna regering har lyckats med. Hittills har man inte lyckats prestera någonting när det gäller gårdsförsäljning. Frågan bereds i Regeringskansliet är standardsvaret. Men någon tidsplan har vi inte fått höra om. Hur propositionen kommer att se ut har vi inte fått höra om. Vi har inte ens fått veta om det ens kommer en proposition, bara att frågan är komplex. Tobias Andersson borde ta möjligheten att driva på i denna fråga i de interna kanaler som finns mellan Tidöpartierna."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Tack, socialministern, för svaret!Jag kommer att börja med att bemöta Christofer Bergenblocks anförande. Det finns naturligtvis frågor som är av större vikt än gårdsförsäljning. Det tror jag att alla kan vara eniga om. Detta gäller inte minst de enorma samhällsproblem som Centerpartiet med regeringspartner har varit med och åstadkommit i Sverige under de senaste decennierna.Jag ska vara ärlig med att när Tidöpartierna och samarbetspartierna ville skapa förändring var gårdsförsäljning inte den viktigaste frågan, utan det var den otrygghet och segregation som Centerpartiet har förespråkat, lovordat, möjliggjort och verkställt under decennier. Det var inte gårdsförsäljningen som stod högst upp på dagordningen, utan det gjorde den splittring och kriminalitet som Centerpartiet har tillåtit att växa, gro och få fäste i stora av delar av Sverige. Så ärlig kan jag vara, herr talman.Om jag vore centerpartist skulle jag vara försiktig med hur mycket jag sticker ut i en sådan här fråga, för Centerpartiet har valt sin samarbetspartner i form av Socialdemokraterna. Jag tror inte att man når långt på den vägen när det kommer till implementering av gårdsförsäljning i Sverige. Det var därför vi fick en utredning med begränsade direktiv, vilket gav ett begränsat förslag.Med detta sagt vill jag blicka tillbaka på de fantastiska semesterminnen jag har och som har involverat gårdsförsäljning vid besök på vingårdar i Frankrike, Italien, Sydafrika, USA och så vidare. Därifrån kunde jag inte bara ta med mig minnen utan också flaskor med vin, som nu ligger hemma i Skövde och som bär på historier och upplevelser som jag tycker har skapat ett stort mervärde kring den besöksnäring som jag varit en del av.Även om en vingård i Toscana eller Champagne är svårslagen har jag fina minnen även från bryggerier, destillerier och vingårdar här i Sverige. Det är därför jag vill värna deras förutsättningar, som i dag begränsas av att vi inte har gårdsförsäljning.Denna fråga har som sagt utretts tidigare. Nu finns det ett utredningsförslag, och jag skulle vilja tala om de begränsningar som finns i förslaget.Innan man går vidare till implementeringen hade jag och Sverigedemokraterna gärna velat se en diskussion kring hur vi eventuellt kan vidga det som utredningen vill begränsa. Exempelvis föreslår utredningen att du ska få köpa med dig endast tre liter öl. Du får dessutom bara köpa dessa tre liter öl om du har tagit del av en föreläsning eller ett studiebesök i samband med att du har besökt detta bryggeri. Alla som tycker att det är trevligt att grilla en varm sommardag vet att tre liter öl inte ens räcker till dig och en kompis under den eftermiddagen. Jag tror verkligen att vi både kan behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol och säkra den svenska folkhälsan även om man får köpa med sig fem liter öl från bryggeriet.  Vi kan leka med tanken att du har åkt dit och betalat för detta studiebesök och denna föreläsning. Det måste nämligen vara ett köp av detta, och det får inte vara så att du bara får information när du köper ölen. När du gjort detta sätter du dig ned och äter en middag. Får du då köpa med dig dina tre liter öl hem? Nej, förmodligen inte. För då har nog tidsbegränsningen satt stopp för detta i stället. Allt detta begränsar naturligtvis möjligheterna för att gårdsförsäljning ska leda till bättre förutsättningar för den svenska besöksnäringen. Jag har raljerat lite grann nu. Men detta är en uppenbar problematik. Därför skulle jag vilja höra om socialministern ändå överväger att luckra upp dessa begränsningar när man arbetar vidare med frågan, även om jag förstår att han inte kan gå in i detalj på detta."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Jag tackar ledamoten Tobias Andersson för möjligheten att komma hit till riksdagen och svara på den här typen av frågor och reda ut eventuella oklarheter.Som redan konstaterats i det svar som har lämnats inte bara i dag utan även tidigare ser regeringen positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Detta har riksdagen sagt i ett tillkännagivande till regeringen, och både Centerpartiet och Sverigedemokraterna har deklarerat uppfattningen att regeringen bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas. Det är utifrån dessa förutsättningar som regeringen arbetar.Lagstiftning tar tid. Detta är en komplex fråga, vill jag understryka. Det visas kanske av att det är den tredje utredningen som har arbetat med frågan. Jag har själv varit med och tillsatt de två föregående utredningarna, så jag känner till frågans komplexitet en aning.Det är allmänt sett så och en rimlig ambition enligt mig att lagstiftning ska syfta till att ge långsiktiga och förutsägbara förutsättningar, inte minst för dem som påverkas av den. Utredningens betänkande har remissbehandlats. Ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen, och sedvanligt arbete med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. Man kan notera att remissinstanserna gör sinsemellan mycket olika bedömningar av utredningens förslag.Det är enkelt att se fördelarna med gårdsförsäljning, som har lyfts fram här i debatten, för svenska producenter och för att utveckla besöksnäring och landsbygd. Men jag vill gärna understryka att det är en komplex fråga som rör centrala delar av svensk alkoholpolitik och Systembolaget, vilket kommer till uttryck i riksdagens tillkännagivande. Det rör också EU-rätten, och där är det viktigt att vi säkerställer att svensk alkoholpolitik bestäms i Sveriges riksdag och inte i EU-domstolen, för det tror jag är ett scenario som alla är överens om att vi bör undvika.Jag är väl medveten om att det finns en önskan om att ett regelverk för gårdsförsäljning ska komma på plats, inte minst hos aktörerna inom näringen."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Man har som riksdagsledamot möjlighet att kalla ansvarigt statsråd till kammaren för att diskutera angelägna frågor, och så har Sverigedemokraterna gjort i detta fall. Men jag förstår egentligen inte varför Tobias Andersson står i kammarens talarstol och gnäller över frågan om gårdsförsäljning.Det är en fråga som Centerpartiet har drivit under lång tid. Vi ser att det kommer att skapa arbetstillfällen, att det leder till landsbygdsutveckling, att det ökar turismen och att det bidrar till ökad livsmedelsproduktion runt om i Sverige.Vi såg under den förra mandatperioden till att det genomfördes en utredning om gårdsförsäljning. Det var en del av januariavtalet och ett krav vi hade för att vara med i samarbetet. Utredningen genomfördes och visade tydligt att gårdsförsäljning går att genomföra utan att detaljhandelsmonopolet sätts ur spel och utan att folkhälsan påverkas. Det var positivt för oss att se slutsatserna i utredningen.I går debatterade vi frågan om gårdsförsäljning hela eftermiddagen här i kammaren. Jag gjorde det ihop med Tidöpartierna, och det hördes många vackra ord från samtliga dessa partier om gårdsförsäljning. Man lovordade det av samma skäl som jag själv lyfter fram och pekade på hur viktigt det är att införa gårdsförsäljning.Men vackra ord leder ingenstans. Det som leder någonstans är handling, och det var detta som saknades. Det leder oss tillbaka till frågan om Tidöavtalet. Om denna fråga nu är så angelägen och central för Sverigedemokraterna, för Moderaterna, för Liberalerna och, med lite mer tvekan, för Kristdemokraterna frågar man sig varför den inte har upptagits som en punkt i Tidöavtalet. Det är väldigt många frågor som tas upp där, men just gårdsförsäljning gled man av någon anledning förbi.Uppenbarligen var gårdsförsäljning inte en fråga som var så viktig och angelägen för Tidöpartierna att den behövde tas med i avtalet. Uppenbarligen var Sverigedemokraterna, som har krävt denna interpellationsdebatt, så fixerade vid andra frågor i Tidöavtalet att de lämnade gårdsförsäljningen därhän och inte brydde sig om det.Efter att Tidöavtalet skrevs under tillträdde den nya regeringen, och då överlät Sverigedemokraterna ansvaret för frågan till Kristdemokraterna, som nu sitter på ministerposten. Då får man fråga sig: Hur tänkte Sverigedemokraterna när de släppte fram en regeringsbildning som såg ut på det sättet när de visste att det enda parti som har en viss kluvenhet till gårdsförsäljning är just Kristdemokraterna, som nu sitter med det fulla ansvaret?Detta leder mig tillbaka till frågan: Varför står Tobias Andersson och Sverigedemokraterna i kammaren och gnäller i stället för att använda de möjligheter de har att utöva tryck på den regering som de själva har tillsatt, inom samordningskansliet eller i de diskussioner som pågår internt mellan Tidöpartierna? Denna fråga ställer jag mig, herr talman."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Tack, Jakob Forssmed, för svaret!Jag tror att det finns få enskilda sakfrågor som har tillåtits diskuteras i svensk politik under lika lång tid som gårdsförsäljning. Det är kanske frågan om danstillstånd och ett fåtal andra på det hela taget okontroversiella frågor med brett stöd för förändring som tillåtits dra ut på tiden lika länge.För mig som individ, herr talman, ser jag gårdsförsäljning som en ren frihetsfråga, och som politiker i näringsutskottet ser jag det som en näringslivsfråga. Frågan ligger på Socialdepartementet på Jakob Forssmeds bord för genomförande. Då jag är av uppfattningen att gårdsförsäljning skulle gagna näringslivet, inte minst små och medelstora företag, den regionala tillväxten och besöksnäringens förutsättningar, ligger jag på i frågan.Den 20 februari i år ställde jag därför en skriftlig fråga till socialminister Jakob Forssmed på temat gårdsförsäljning. I den redogjorde jag bland annat för att den förra regeringen valde att ignorera utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker, som kom den 8 december 2021. Jag redogjorde också för att utredningen förvisso föreslår att gårdsförsäljning ska tillåtas men samtidigt ställer flera mer eller mindre orimliga krav. Jag ska återkomma lite mer i detalj till de begränsningar som föreslås i utredningen i mitt nästa anförande. Nu vill jag i stället poängtera det positiva i att det finns en regering som äntligen vill möjliggöra gårdsförsäljning, även om den exakta utformningen kommer att diskuteras såväl senare i denna interpellationsdebatt som senare under verkställandet.Statsministern själv har i en intervju med TV4 konstaterat att gårdsförsäljning ska genomföras under denna mandatperiod, och Jakob Forssmeds partiledare, energi- och näringsminister Ebba Busch, har uttalat samma sak. Frågan ligger hos Jakob Forssmed, vår socialminister. Det är han som kan säkerställa att såväl regeringschefen som partiledaren blir nöjda.Det finns dock kritiker som misstänker att det inom regeringen finns olika uppfattningar i frågan. En del sträcker sig så långt som att påstå att en orsak till att möjliggörandet av gårdsförsäljning ännu inte har ägt rum och tycks dra ut på tiden är risken att ansvarig minister resonerar annorlunda i frågan än statsministern och energi- och näringsministern. För att sätta stopp för den typen av kritik och spekulationer ger jag nu Jakob Forssmed möjlighet att konstatera att regeringen, i samlad trupp med Jakob Forssmed i spetsen, kommer att verka för gårdsförsäljning under denna mandatperiod."}
+{"question":"När avser regeringen att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning, och kommer ett sådant förslag att överensstämma med den senaste utredningens förslag?","answer":"Tobias Andersson har frågat mig när regeringen avser att gå fram med ett förslag om gårdsförsäljning och om ett sådant förslag kommer att överensstämma med den senaste utredningens förslag.Utredningens betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas. Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Nu anser Aylin Fazelian att det inte ens bör bli en utredning. Jag är faktiskt lite förvånad. Jag trodde att Socialdemokraterna tyckte att skuggsamhället är ett problem och att man måste göra något åt detta. Det vi diskuterar nu är en del av detta, men utredningen som helhet är ju mycket mer omfattande. Men, som sagt, den är inte tillsatt än, och jag ser fram emot att vi får direktiven så att vi kan diskutera dem.För mig är det fullkomligt glasklart att barnkonventionen gäller, liksom annan svensk lagstiftning, och då måste vi också se till barnets bästa. Men utredningen handlar om något helt annat och något mycket större än så, nämligen hur vi ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett stort hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt och som jag anser att vi måste göra något åt. Vi kan inte ha tusentals människor som lever under jord, som tvingas vara beroende av andra människor och som får arbeta praktiskt taget som slavar i Sverige. Vi har faktiskt också ett ansvar för att se till att det förändras.Men, som sagt, barnkonventionen gäller och svensk lag gäller. Det kommer att avspeglas i de lagförslag som så småningom kommer. För det är viktigt att komma ihåg att vi inte har lagt fram några som helst förslag i den här riktningen än.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Nu anser Aylin Fazelian att det inte ens bör bli en utredning. Jag är faktiskt lite förvånad. Jag trodde att Socialdemokraterna tyckte att skuggsamhället är ett problem och att man måste göra något åt detta. Det vi diskuterar nu är en del av detta, men utredningen som helhet är ju mycket mer omfattande. Men, som sagt, den är inte tillsatt än, och jag ser fram emot att vi får direktiven så att vi kan diskutera dem.För mig är det fullkomligt glasklart att barnkonventionen gäller, liksom annan svensk lagstiftning, och då måste vi också se till barnets bästa. Men utredningen handlar om något helt annat och något mycket större än så, nämligen hur vi ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett stort hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt och som jag anser att vi måste göra något åt. Vi kan inte ha tusentals människor som lever under jord, som tvingas vara beroende av andra människor och som får arbeta praktiskt taget som slavar i Sverige. Vi har faktiskt också ett ansvar för att se till att det förändras.Men, som sagt, barnkonventionen gäller och svensk lag gäller. Det kommer att avspeglas i de lagförslag som så småningom kommer. För det är viktigt att komma ihåg att vi inte har lagt fram några som helst förslag i den här riktningen än.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Nu anser Aylin Fazelian att det inte ens bör bli en utredning. Jag är faktiskt lite förvånad. Jag trodde att Socialdemokraterna tyckte att skuggsamhället är ett problem och att man måste göra något åt detta. Det vi diskuterar nu är en del av detta, men utredningen som helhet är ju mycket mer omfattande. Men, som sagt, den är inte tillsatt än, och jag ser fram emot att vi får direktiven så att vi kan diskutera dem.För mig är det fullkomligt glasklart att barnkonventionen gäller, liksom annan svensk lagstiftning, och då måste vi också se till barnets bästa. Men utredningen handlar om något helt annat och något mycket större än så, nämligen hur vi ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett stort hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt och som jag anser att vi måste göra något åt. Vi kan inte ha tusentals människor som lever under jord, som tvingas vara beroende av andra människor och som får arbeta praktiskt taget som slavar i Sverige. Vi har faktiskt också ett ansvar för att se till att det förändras.Men, som sagt, barnkonventionen gäller och svensk lag gäller. Det kommer att avspeglas i de lagförslag som så småningom kommer. För det är viktigt att komma ihåg att vi inte har lagt fram några som helst förslag i den här riktningen än.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Nu anser Aylin Fazelian att det inte ens bör bli en utredning. Jag är faktiskt lite förvånad. Jag trodde att Socialdemokraterna tyckte att skuggsamhället är ett problem och att man måste göra något åt detta. Det vi diskuterar nu är en del av detta, men utredningen som helhet är ju mycket mer omfattande. Men, som sagt, den är inte tillsatt än, och jag ser fram emot att vi får direktiven så att vi kan diskutera dem.För mig är det fullkomligt glasklart att barnkonventionen gäller, liksom annan svensk lagstiftning, och då måste vi också se till barnets bästa. Men utredningen handlar om något helt annat och något mycket större än så, nämligen hur vi ska bekämpa det skuggsamhälle som faktiskt är ett stort hot mot enskilda individer i Sverige. Det är ett skuggsamhälle där kvinnor och barn utnyttjas på ett fullkomligt vansinnigt sätt och som jag anser att vi måste göra något åt. Vi kan inte ha tusentals människor som lever under jord, som tvingas vara beroende av andra människor och som får arbeta praktiskt taget som slavar i Sverige. Vi har faktiskt också ett ansvar för att se till att det förändras.Men, som sagt, barnkonventionen gäller och svensk lag gäller. Det kommer att avspeglas i de lagförslag som så småningom kommer. För det är viktigt att komma ihåg att vi inte har lagt fram några som helst förslag i den här riktningen än.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Den som någon gång har tänkt att Sverigedemokraterna är ett parti för landets löntagare borde lyssna på den här debatten. Patrick Reslow och Sverigedemokraterna var otroligt tydliga: Ställer man inte upp på de här uppgifterna - till exempel om lärare inte vill ange sina elever - får man säga upp sig. Då hör man inte hemma i skolan.Det är verkligen magstarkt. Det är att lägga en börda på landets redan enormt pressade lärare att låta dem syssla med uppgifter som de inte vill syssla med. Det är inte att hålla de offentliganställda i Sverige om ryggen.Det ligger i skolministerns makt att stoppa det här från att ens bli en utredning. För det strider mot grundläggande värderingar. Det är inte förenligt med internationell rätt och barns rätt till utbildning. Det ligger i skolministerns makt att redan nu kasta det här i papperskorgen, inte låta det gå till en utredning och inte låta det bli politisk verklighet.Låt mig sammanfatta: Det är ett förslag som bryter mot barnkonventionen, eftersom det bryter mot alla barns rätt till utbildning. Det är ett förslag som innebär en risk för att lärare lämnar läraryrket i en tid då vi har en enorm lärarbrist. Det är ett förslag som hotar tryggheten och villkoren för breda löntagargrupper i Sverige.Nog får vara nog! Sveriges lärare vill vara lärare. De vill inte syssla med angiveri. Det här behöver genast kastas i papperskorgen, och det ansvaret vilar på skolministerns axlar."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Den som någon gång har tänkt att Sverigedemokraterna är ett parti för landets löntagare borde lyssna på den här debatten. Patrick Reslow och Sverigedemokraterna var otroligt tydliga: Ställer man inte upp på de här uppgifterna - till exempel om lärare inte vill ange sina elever - får man säga upp sig. Då hör man inte hemma i skolan.Det är verkligen magstarkt. Det är att lägga en börda på landets redan enormt pressade lärare att låta dem syssla med uppgifter som de inte vill syssla med. Det är inte att hålla de offentliganställda i Sverige om ryggen.Det ligger i skolministerns makt att stoppa det här från att ens bli en utredning. För det strider mot grundläggande värderingar. Det är inte förenligt med internationell rätt och barns rätt till utbildning. Det ligger i skolministerns makt att redan nu kasta det här i papperskorgen, inte låta det gå till en utredning och inte låta det bli politisk verklighet.Låt mig sammanfatta: Det är ett förslag som bryter mot barnkonventionen, eftersom det bryter mot alla barns rätt till utbildning. Det är ett förslag som innebär en risk för att lärare lämnar läraryrket i en tid då vi har en enorm lärarbrist. Det är ett förslag som hotar tryggheten och villkoren för breda löntagargrupper i Sverige.Nog får vara nog! Sveriges lärare vill vara lärare. De vill inte syssla med angiveri. Det här behöver genast kastas i papperskorgen, och det ansvaret vilar på skolministerns axlar."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Den som någon gång har tänkt att Sverigedemokraterna är ett parti för landets löntagare borde lyssna på den här debatten. Patrick Reslow och Sverigedemokraterna var otroligt tydliga: Ställer man inte upp på de här uppgifterna - till exempel om lärare inte vill ange sina elever - får man säga upp sig. Då hör man inte hemma i skolan.Det är verkligen magstarkt. Det är att lägga en börda på landets redan enormt pressade lärare att låta dem syssla med uppgifter som de inte vill syssla med. Det är inte att hålla de offentliganställda i Sverige om ryggen.Det ligger i skolministerns makt att stoppa det här från att ens bli en utredning. För det strider mot grundläggande värderingar. Det är inte förenligt med internationell rätt och barns rätt till utbildning. Det ligger i skolministerns makt att redan nu kasta det här i papperskorgen, inte låta det gå till en utredning och inte låta det bli politisk verklighet.Låt mig sammanfatta: Det är ett förslag som bryter mot barnkonventionen, eftersom det bryter mot alla barns rätt till utbildning. Det är ett förslag som innebär en risk för att lärare lämnar läraryrket i en tid då vi har en enorm lärarbrist. Det är ett förslag som hotar tryggheten och villkoren för breda löntagargrupper i Sverige.Nog får vara nog! Sveriges lärare vill vara lärare. De vill inte syssla med angiveri. Det här behöver genast kastas i papperskorgen, och det ansvaret vilar på skolministerns axlar."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Den som någon gång har tänkt att Sverigedemokraterna är ett parti för landets löntagare borde lyssna på den här debatten. Patrick Reslow och Sverigedemokraterna var otroligt tydliga: Ställer man inte upp på de här uppgifterna - till exempel om lärare inte vill ange sina elever - får man säga upp sig. Då hör man inte hemma i skolan.Det är verkligen magstarkt. Det är att lägga en börda på landets redan enormt pressade lärare att låta dem syssla med uppgifter som de inte vill syssla med. Det är inte att hålla de offentliganställda i Sverige om ryggen.Det ligger i skolministerns makt att stoppa det här från att ens bli en utredning. För det strider mot grundläggande värderingar. Det är inte förenligt med internationell rätt och barns rätt till utbildning. Det ligger i skolministerns makt att redan nu kasta det här i papperskorgen, inte låta det gå till en utredning och inte låta det bli politisk verklighet.Låt mig sammanfatta: Det är ett förslag som bryter mot barnkonventionen, eftersom det bryter mot alla barns rätt till utbildning. Det är ett förslag som innebär en risk för att lärare lämnar läraryrket i en tid då vi har en enorm lärarbrist. Det är ett förslag som hotar tryggheten och villkoren för breda löntagargrupper i Sverige.Nog får vara nog! Sveriges lärare vill vara lärare. De vill inte syssla med angiveri. Det här behöver genast kastas i papperskorgen, och det ansvaret vilar på skolministerns axlar."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Aylin Fazelian säger att förslaget bör skrotas i sin helhet. Nu finns det ju inget förslag, utan det ska tillsättas en utredning i de här frågorna. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna så här tidigt tar avstånd från en hel utredning som handlar om hur man faktiskt ska bekämpa det skuggsamhälle som finns i Sverige och som jag tror att också Socialdemokraterna ser och tycker är djupt problematiskt. Utredningen kommer att fokusera på hela detta problematiska område, inte bara den del som handlar om hur man ska se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Jag har inte uppfattat att Socialdemokraterna tidigare har gjort ett sådant avståndstagande från detta i sin helhet.Men frågan kommer att utredas; det är otroligt viktigt. Det är också viktigt att Sverige står fast vid de konventioner vi har skrivit under och givetvis även svensk lagstiftning, där numera barnkonventionen ingår som en viktig del."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Aylin Fazelian säger att förslaget bör skrotas i sin helhet. Nu finns det ju inget förslag, utan det ska tillsättas en utredning i de här frågorna. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna så här tidigt tar avstånd från en hel utredning som handlar om hur man faktiskt ska bekämpa det skuggsamhälle som finns i Sverige och som jag tror att också Socialdemokraterna ser och tycker är djupt problematiskt. Utredningen kommer att fokusera på hela detta problematiska område, inte bara den del som handlar om hur man ska se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Jag har inte uppfattat att Socialdemokraterna tidigare har gjort ett sådant avståndstagande från detta i sin helhet.Men frågan kommer att utredas; det är otroligt viktigt. Det är också viktigt att Sverige står fast vid de konventioner vi har skrivit under och givetvis även svensk lagstiftning, där numera barnkonventionen ingår som en viktig del."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Aylin Fazelian säger att förslaget bör skrotas i sin helhet. Nu finns det ju inget förslag, utan det ska tillsättas en utredning i de här frågorna. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna så här tidigt tar avstånd från en hel utredning som handlar om hur man faktiskt ska bekämpa det skuggsamhälle som finns i Sverige och som jag tror att också Socialdemokraterna ser och tycker är djupt problematiskt. Utredningen kommer att fokusera på hela detta problematiska område, inte bara den del som handlar om hur man ska se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Jag har inte uppfattat att Socialdemokraterna tidigare har gjort ett sådant avståndstagande från detta i sin helhet.Men frågan kommer att utredas; det är otroligt viktigt. Det är också viktigt att Sverige står fast vid de konventioner vi har skrivit under och givetvis även svensk lagstiftning, där numera barnkonventionen ingår som en viktig del."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Aylin Fazelian säger att förslaget bör skrotas i sin helhet. Nu finns det ju inget förslag, utan det ska tillsättas en utredning i de här frågorna. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna så här tidigt tar avstånd från en hel utredning som handlar om hur man faktiskt ska bekämpa det skuggsamhälle som finns i Sverige och som jag tror att också Socialdemokraterna ser och tycker är djupt problematiskt. Utredningen kommer att fokusera på hela detta problematiska område, inte bara den del som handlar om hur man ska se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Jag har inte uppfattat att Socialdemokraterna tidigare har gjort ett sådant avståndstagande från detta i sin helhet.Men frågan kommer att utredas; det är otroligt viktigt. Det är också viktigt att Sverige står fast vid de konventioner vi har skrivit under och givetvis även svensk lagstiftning, där numera barnkonventionen ingår som en viktig del."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Jag blir lite konfunderad när Aylin Fazelian jämför Sverige med en diktatur i Mellanöstern. Jag vet inte vad man har för referensramar i Socialdemokraterna i dag om man gör sådana jämförelser.Nej, Sverigedemokraterna håller inte skolministern i schack. Jag är här för att betona att det är viktigt med ett rättssäkert samhälle och att veta vem som är i landet. I dag befinner sig alltför många människor i landet utan att vi vet vilka de är. Vi ska veta vem som är här; det är det som det handlar om.Alla som kommer i kontakt med illegala personer inom exempelvis skola och sjukvård ska som huvudregel ha en anmälningsplikt. Denna anmälningsplikt skiljer sig inte från dagens plikt att anmäla vid oro för att ett barn far illa i hemmet, och den anmälningsplikten hör jag ingen klaga på.Vad händer med den lärare som inte följer lagen, frågar Aylin Fazelian. Ska den läraren säga upp sig? Ja, kanske det. Vill man inte följa svensk lagstiftning är man ingen bra lärarrepresentant, och står man inte upp för demokratiskt fattade beslut är man ingen bra lärarrepresentant. Kanske ska man då fundera på att göra något annat. Det har Aylin Fazelian rätt i, och det kan jag ställa mig bakom.Det är viktigt att vi får till stånd en lagstiftning på detta område av just de skäl jag nämnt. Men framför allt handlar det om det som skolministern uttrycker mot slutet av sitt svar: trygghet och säkerhet för alla inblandade. Sedan får en utredning ta reda på var gränserna ska gå, hur utförandet ska ske och vem som ska ha den formella plikten.Men en sak är säker: Barnkonventionen står inte i strid med detta, för barnkonventionen talar bara allmänt om rätten till utbildning och inte var utbildningen ska äga rum."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Jag blir lite konfunderad när Aylin Fazelian jämför Sverige med en diktatur i Mellanöstern. Jag vet inte vad man har för referensramar i Socialdemokraterna i dag om man gör sådana jämförelser.Nej, Sverigedemokraterna håller inte skolministern i schack. Jag är här för att betona att det är viktigt med ett rättssäkert samhälle och att veta vem som är i landet. I dag befinner sig alltför många människor i landet utan att vi vet vilka de är. Vi ska veta vem som är här; det är det som det handlar om.Alla som kommer i kontakt med illegala personer inom exempelvis skola och sjukvård ska som huvudregel ha en anmälningsplikt. Denna anmälningsplikt skiljer sig inte från dagens plikt att anmäla vid oro för att ett barn far illa i hemmet, och den anmälningsplikten hör jag ingen klaga på.Vad händer med den lärare som inte följer lagen, frågar Aylin Fazelian. Ska den läraren säga upp sig? Ja, kanske det. Vill man inte följa svensk lagstiftning är man ingen bra lärarrepresentant, och står man inte upp för demokratiskt fattade beslut är man ingen bra lärarrepresentant. Kanske ska man då fundera på att göra något annat. Det har Aylin Fazelian rätt i, och det kan jag ställa mig bakom.Det är viktigt att vi får till stånd en lagstiftning på detta område av just de skäl jag nämnt. Men framför allt handlar det om det som skolministern uttrycker mot slutet av sitt svar: trygghet och säkerhet för alla inblandade. Sedan får en utredning ta reda på var gränserna ska gå, hur utförandet ska ske och vem som ska ha den formella plikten.Men en sak är säker: Barnkonventionen står inte i strid med detta, för barnkonventionen talar bara allmänt om rätten till utbildning och inte var utbildningen ska äga rum."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Jag blir lite konfunderad när Aylin Fazelian jämför Sverige med en diktatur i Mellanöstern. Jag vet inte vad man har för referensramar i Socialdemokraterna i dag om man gör sådana jämförelser.Nej, Sverigedemokraterna håller inte skolministern i schack. Jag är här för att betona att det är viktigt med ett rättssäkert samhälle och att veta vem som är i landet. I dag befinner sig alltför många människor i landet utan att vi vet vilka de är. Vi ska veta vem som är här; det är det som det handlar om.Alla som kommer i kontakt med illegala personer inom exempelvis skola och sjukvård ska som huvudregel ha en anmälningsplikt. Denna anmälningsplikt skiljer sig inte från dagens plikt att anmäla vid oro för att ett barn far illa i hemmet, och den anmälningsplikten hör jag ingen klaga på.Vad händer med den lärare som inte följer lagen, frågar Aylin Fazelian. Ska den läraren säga upp sig? Ja, kanske det. Vill man inte följa svensk lagstiftning är man ingen bra lärarrepresentant, och står man inte upp för demokratiskt fattade beslut är man ingen bra lärarrepresentant. Kanske ska man då fundera på att göra något annat. Det har Aylin Fazelian rätt i, och det kan jag ställa mig bakom.Det är viktigt att vi får till stånd en lagstiftning på detta område av just de skäl jag nämnt. Men framför allt handlar det om det som skolministern uttrycker mot slutet av sitt svar: trygghet och säkerhet för alla inblandade. Sedan får en utredning ta reda på var gränserna ska gå, hur utförandet ska ske och vem som ska ha den formella plikten.Men en sak är säker: Barnkonventionen står inte i strid med detta, för barnkonventionen talar bara allmänt om rätten till utbildning och inte var utbildningen ska äga rum."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Jag blir lite konfunderad när Aylin Fazelian jämför Sverige med en diktatur i Mellanöstern. Jag vet inte vad man har för referensramar i Socialdemokraterna i dag om man gör sådana jämförelser.Nej, Sverigedemokraterna håller inte skolministern i schack. Jag är här för att betona att det är viktigt med ett rättssäkert samhälle och att veta vem som är i landet. I dag befinner sig alltför många människor i landet utan att vi vet vilka de är. Vi ska veta vem som är här; det är det som det handlar om.Alla som kommer i kontakt med illegala personer inom exempelvis skola och sjukvård ska som huvudregel ha en anmälningsplikt. Denna anmälningsplikt skiljer sig inte från dagens plikt att anmäla vid oro för att ett barn far illa i hemmet, och den anmälningsplikten hör jag ingen klaga på.Vad händer med den lärare som inte följer lagen, frågar Aylin Fazelian. Ska den läraren säga upp sig? Ja, kanske det. Vill man inte följa svensk lagstiftning är man ingen bra lärarrepresentant, och står man inte upp för demokratiskt fattade beslut är man ingen bra lärarrepresentant. Kanske ska man då fundera på att göra något annat. Det har Aylin Fazelian rätt i, och det kan jag ställa mig bakom.Det är viktigt att vi får till stånd en lagstiftning på detta område av just de skäl jag nämnt. Men framför allt handlar det om det som skolministern uttrycker mot slutet av sitt svar: trygghet och säkerhet för alla inblandade. Sedan får en utredning ta reda på var gränserna ska gå, hur utförandet ska ske och vem som ska ha den formella plikten.Men en sak är säker: Barnkonventionen står inte i strid med detta, för barnkonventionen talar bara allmänt om rätten till utbildning och inte var utbildningen ska äga rum."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Jag kan inte tolka ministerns svar som något annat än att hon står fast vid lagförslaget som kommer att tvinga offentliganställda inom välfärden att ange papperslösa. Det duger inte att utreda ett antal undantag; detta lagförslag behöver skrotas i sin helhet! Det är de rättsvårdande myndigheterna som ska sköta detta. Våra lärare ska inte behöva ange sina elever.Det är fegt av skolministern att ducka för mina frågor med argumentet att en utredning kommer att tillsättas. Frågorna är fortfarande många, och de blir fler av att också Sverigedemokraterna deltar i debatten för att hålla skolministern i schack.Vad händer med den lärare som vägrar anmäla sin elev? Blir den sparkad? Förlorar den sin lärarlegitimation? Många lärare känner stor oro, och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn.En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: \"Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. De får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt Migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.\"Ett enat Saco, samtliga 21 fackförbund, är tydligt med att deras medlemmar inte vill se det här förslaget bli verklighet och att det skulle leda till stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.Kritiken från stora delar av samhället är stor. Men, herr talman, något som fastnat särskilt hos mig är min egen pappas ord. När jag beskrev lagförslaget om angiveri var han tyst en stund. Sedan skakade han på huvudet och sa: \"Aylin, inte ens i Iran.\"Min pappa var lärare när han levde i Iran, och det förtryck och det berövande av mänskliga rättigheter som sker i den diktaturen är ofattbart. Men inte ens i Iran tvingas lärare att ange sina elever.Detta borde mana skolministern till eftertanke."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Jag kan inte tolka ministerns svar som något annat än att hon står fast vid lagförslaget som kommer att tvinga offentliganställda inom välfärden att ange papperslösa. Det duger inte att utreda ett antal undantag; detta lagförslag behöver skrotas i sin helhet! Det är de rättsvårdande myndigheterna som ska sköta detta. Våra lärare ska inte behöva ange sina elever.Det är fegt av skolministern att ducka för mina frågor med argumentet att en utredning kommer att tillsättas. Frågorna är fortfarande många, och de blir fler av att också Sverigedemokraterna deltar i debatten för att hålla skolministern i schack.Vad händer med den lärare som vägrar anmäla sin elev? Blir den sparkad? Förlorar den sin lärarlegitimation? Många lärare känner stor oro, och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn.En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: \"Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. De får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt Migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.\"Ett enat Saco, samtliga 21 fackförbund, är tydligt med att deras medlemmar inte vill se det här förslaget bli verklighet och att det skulle leda till stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.Kritiken från stora delar av samhället är stor. Men, herr talman, något som fastnat särskilt hos mig är min egen pappas ord. När jag beskrev lagförslaget om angiveri var han tyst en stund. Sedan skakade han på huvudet och sa: \"Aylin, inte ens i Iran.\"Min pappa var lärare när han levde i Iran, och det förtryck och det berövande av mänskliga rättigheter som sker i den diktaturen är ofattbart. Men inte ens i Iran tvingas lärare att ange sina elever.Detta borde mana skolministern till eftertanke."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Jag kan inte tolka ministerns svar som något annat än att hon står fast vid lagförslaget som kommer att tvinga offentliganställda inom välfärden att ange papperslösa. Det duger inte att utreda ett antal undantag; detta lagförslag behöver skrotas i sin helhet! Det är de rättsvårdande myndigheterna som ska sköta detta. Våra lärare ska inte behöva ange sina elever.Det är fegt av skolministern att ducka för mina frågor med argumentet att en utredning kommer att tillsättas. Frågorna är fortfarande många, och de blir fler av att också Sverigedemokraterna deltar i debatten för att hålla skolministern i schack.Vad händer med den lärare som vägrar anmäla sin elev? Blir den sparkad? Förlorar den sin lärarlegitimation? Många lärare känner stor oro, och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn.En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: \"Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. De får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt Migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.\"Ett enat Saco, samtliga 21 fackförbund, är tydligt med att deras medlemmar inte vill se det här förslaget bli verklighet och att det skulle leda till stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.Kritiken från stora delar av samhället är stor. Men, herr talman, något som fastnat särskilt hos mig är min egen pappas ord. När jag beskrev lagförslaget om angiveri var han tyst en stund. Sedan skakade han på huvudet och sa: \"Aylin, inte ens i Iran.\"Min pappa var lärare när han levde i Iran, och det förtryck och det berövande av mänskliga rättigheter som sker i den diktaturen är ofattbart. Men inte ens i Iran tvingas lärare att ange sina elever.Detta borde mana skolministern till eftertanke."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Jag kan inte tolka ministerns svar som något annat än att hon står fast vid lagförslaget som kommer att tvinga offentliganställda inom välfärden att ange papperslösa. Det duger inte att utreda ett antal undantag; detta lagförslag behöver skrotas i sin helhet! Det är de rättsvårdande myndigheterna som ska sköta detta. Våra lärare ska inte behöva ange sina elever.Det är fegt av skolministern att ducka för mina frågor med argumentet att en utredning kommer att tillsättas. Frågorna är fortfarande många, och de blir fler av att också Sverigedemokraterna deltar i debatten för att hålla skolministern i schack.Vad händer med den lärare som vägrar anmäla sin elev? Blir den sparkad? Förlorar den sin lärarlegitimation? Många lärare känner stor oro, och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn.En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: \"Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. De får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt Migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever.\"Ett enat Saco, samtliga 21 fackförbund, är tydligt med att deras medlemmar inte vill se det här förslaget bli verklighet och att det skulle leda till stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.Kritiken från stora delar av samhället är stor. Men, herr talman, något som fastnat särskilt hos mig är min egen pappas ord. När jag beskrev lagförslaget om angiveri var han tyst en stund. Sedan skakade han på huvudet och sa: \"Aylin, inte ens i Iran.\"Min pappa var lärare när han levde i Iran, och det förtryck och det berövande av mänskliga rättigheter som sker i den diktaturen är ofattbart. Men inte ens i Iran tvingas lärare att ange sina elever.Detta borde mana skolministern till eftertanke."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Jag kanske ska säga några ord om bakgrunden till den utredning det handlar om. Under många år har vi sett ett skuggsamhälle växa fram där människor lever utanför svensk lagstiftning och utan rätt att befinna sig i Sverige, vilket har lett till stora problem. Inte minst utnyttjas människor i ett system där de inte har rätt att vara, och de som drabbas värst är givetvis barnen.Med det sagt skriver vi i Tidöavtalet att det kommer att finnas fall där en anmälan strider mot ömmande värden, och för mig är det fullständigt självklart att Sverige ska följa svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige har anslutit sig till.Sverige har dessutom gjort barnkonventionen till lag, det vill säga lagt in hela barnkonventionen i den svenska lagstiftningen. Självfallet kommer barnkonventionen även fortsättningsvis att gälla i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Jag kanske ska säga några ord om bakgrunden till den utredning det handlar om. Under många år har vi sett ett skuggsamhälle växa fram där människor lever utanför svensk lagstiftning och utan rätt att befinna sig i Sverige, vilket har lett till stora problem. Inte minst utnyttjas människor i ett system där de inte har rätt att vara, och de som drabbas värst är givetvis barnen.Med det sagt skriver vi i Tidöavtalet att det kommer att finnas fall där en anmälan strider mot ömmande värden, och för mig är det fullständigt självklart att Sverige ska följa svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige har anslutit sig till.Sverige har dessutom gjort barnkonventionen till lag, det vill säga lagt in hela barnkonventionen i den svenska lagstiftningen. Självfallet kommer barnkonventionen även fortsättningsvis att gälla i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Jag kanske ska säga några ord om bakgrunden till den utredning det handlar om. Under många år har vi sett ett skuggsamhälle växa fram där människor lever utanför svensk lagstiftning och utan rätt att befinna sig i Sverige, vilket har lett till stora problem. Inte minst utnyttjas människor i ett system där de inte har rätt att vara, och de som drabbas värst är givetvis barnen.Med det sagt skriver vi i Tidöavtalet att det kommer att finnas fall där en anmälan strider mot ömmande värden, och för mig är det fullständigt självklart att Sverige ska följa svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige har anslutit sig till.Sverige har dessutom gjort barnkonventionen till lag, det vill säga lagt in hela barnkonventionen i den svenska lagstiftningen. Självfallet kommer barnkonventionen även fortsättningsvis att gälla i Sverige."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Jag kanske ska säga några ord om bakgrunden till den utredning det handlar om. Under många år har vi sett ett skuggsamhälle växa fram där människor lever utanför svensk lagstiftning och utan rätt att befinna sig i Sverige, vilket har lett till stora problem. Inte minst utnyttjas människor i ett system där de inte har rätt att vara, och de som drabbas värst är givetvis barnen.Med det sagt skriver vi i Tidöavtalet att det kommer att finnas fall där en anmälan strider mot ömmande värden, och för mig är det fullständigt självklart att Sverige ska följa svensk lagstiftning och de internationella konventioner Sverige har anslutit sig till.Sverige har dessutom gjort barnkonventionen till lag, det vill säga lagt in hela barnkonventionen i den svenska lagstiftningen. Självfallet kommer barnkonventionen även fortsättningsvis att gälla i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Låt mig först rikta ett tack till statsrådet för svaret.Denna debatt är ju ganska märklig. I Sverige har vi ett asylsystem som ska bygga på rättssäkerhet - antingen får man bifall till att vara kvar i landet, och får då uppehållstillstånd, eller så får man avslag. Får man avslag ska man lämna landet. Ibland får detta förberedas, eftersom det kan vara så att personen inte kan åka hem direkt.De personer som stannar kvar trots avslag är illegala invandrare. De har då ingen rätt att vara i landet, enligt internationella konventioner. Detta är precis samma internationella konventioner som Aylin Fazelian nyss hänvisade till.Ska vi inte ha ett rättssäkert asylsystem? Är det detta som är meningen?När Stefan Löfven var statsminister sa han att om man har fått ett nej ska man lämna landet. Är det något annat som gäller för Socialdemokraterna nu?Denna fråga handlar också om trygghet för elever, föräldrar och lärare. De ska veta vem som befinner sig i klassrummen och på skolgårdarna. De har rätt att veta att de personer som befinner sig på skolan också har rätt att vara där.Det är också en fråga om barnets bästa. Här påstås att en anmälningsplikt skulle gå emot barnets bästa. Men det handlar om att ta hänsyn till barnet. Man vet ju inte hur hemförhållanden och boendesituation ser ut. Vi måste tänka på barnet. När det blir anmälningsplikt mot barn som vistas illegalt i landet och går i en skola kan samhället också sätta in åtgärder. Men detta vill Socialdemokraterna inte veta av.Att man attackerar anmälningsplikten är kanske det mest anmärkningsvärda. Redan i dag har stora delar av offentlig sektor anmälningsplikt. Lärare och vårdpersonal måste göra orosanmälan. Men när det gäller illegala invandrare ska anmälningsplikt helt plötsligt inte få finnas, för då är det en angiverilag, vilket strider mot yrkesetiken. Tänk om man upptäcker att det finns skäl för en orosanmälan när det gäller ett illegalt barn? Ska man då inte kunna anmäla? Det är ju helt absurt.Det är också absurt att Socialdemokraterna understöder argument att man inte ska följa eventuell lagstiftning. Skulle detta bli lagstiftning förutsätter vi att all personal som har att följa lagen också följer den. Annars driver man bort från demokratin. Personer som jobbar i offentlig sektor, och framför allt lärare som kanske undervisar om demokrati, ska följa demokratins spelregler. Det måste vi vara väldigt tydliga med.Till sist några ord om barnkonventionen. Ingenstans i barnkonventionen står det var och hur utbildning ska bedrivas. Det enda som står är att alla barn har rätt till utbildning. Det strider alltså inte mot barnkonventionen att införa en anmälningsplikt. Utbildningen kan genomföras precis var som helst. Så funkar det redan i dag för barn som sitter på Sis-hem eller liknande och för barn som flyttas från en kommun till en annan. Det är den ansvariga myndighetens uppgift att se till att undervisning sker på lämpligt ställe."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Låt mig först rikta ett tack till statsrådet för svaret.Denna debatt är ju ganska märklig. I Sverige har vi ett asylsystem som ska bygga på rättssäkerhet - antingen får man bifall till att vara kvar i landet, och får då uppehållstillstånd, eller så får man avslag. Får man avslag ska man lämna landet. Ibland får detta förberedas, eftersom det kan vara så att personen inte kan åka hem direkt.De personer som stannar kvar trots avslag är illegala invandrare. De har då ingen rätt att vara i landet, enligt internationella konventioner. Detta är precis samma internationella konventioner som Aylin Fazelian nyss hänvisade till.Ska vi inte ha ett rättssäkert asylsystem? Är det detta som är meningen?När Stefan Löfven var statsminister sa han att om man har fått ett nej ska man lämna landet. Är det något annat som gäller för Socialdemokraterna nu?Denna fråga handlar också om trygghet för elever, föräldrar och lärare. De ska veta vem som befinner sig i klassrummen och på skolgårdarna. De har rätt att veta att de personer som befinner sig på skolan också har rätt att vara där.Det är också en fråga om barnets bästa. Här påstås att en anmälningsplikt skulle gå emot barnets bästa. Men det handlar om att ta hänsyn till barnet. Man vet ju inte hur hemförhållanden och boendesituation ser ut. Vi måste tänka på barnet. När det blir anmälningsplikt mot barn som vistas illegalt i landet och går i en skola kan samhället också sätta in åtgärder. Men detta vill Socialdemokraterna inte veta av.Att man attackerar anmälningsplikten är kanske det mest anmärkningsvärda. Redan i dag har stora delar av offentlig sektor anmälningsplikt. Lärare och vårdpersonal måste göra orosanmälan. Men när det gäller illegala invandrare ska anmälningsplikt helt plötsligt inte få finnas, för då är det en angiverilag, vilket strider mot yrkesetiken. Tänk om man upptäcker att det finns skäl för en orosanmälan när det gäller ett illegalt barn? Ska man då inte kunna anmäla? Det är ju helt absurt.Det är också absurt att Socialdemokraterna understöder argument att man inte ska följa eventuell lagstiftning. Skulle detta bli lagstiftning förutsätter vi att all personal som har att följa lagen också följer den. Annars driver man bort från demokratin. Personer som jobbar i offentlig sektor, och framför allt lärare som kanske undervisar om demokrati, ska följa demokratins spelregler. Det måste vi vara väldigt tydliga med.Till sist några ord om barnkonventionen. Ingenstans i barnkonventionen står det var och hur utbildning ska bedrivas. Det enda som står är att alla barn har rätt till utbildning. Det strider alltså inte mot barnkonventionen att införa en anmälningsplikt. Utbildningen kan genomföras precis var som helst. Så funkar det redan i dag för barn som sitter på Sis-hem eller liknande och för barn som flyttas från en kommun till en annan. Det är den ansvariga myndighetens uppgift att se till att undervisning sker på lämpligt ställe."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Låt mig först rikta ett tack till statsrådet för svaret.Denna debatt är ju ganska märklig. I Sverige har vi ett asylsystem som ska bygga på rättssäkerhet - antingen får man bifall till att vara kvar i landet, och får då uppehållstillstånd, eller så får man avslag. Får man avslag ska man lämna landet. Ibland får detta förberedas, eftersom det kan vara så att personen inte kan åka hem direkt.De personer som stannar kvar trots avslag är illegala invandrare. De har då ingen rätt att vara i landet, enligt internationella konventioner. Detta är precis samma internationella konventioner som Aylin Fazelian nyss hänvisade till.Ska vi inte ha ett rättssäkert asylsystem? Är det detta som är meningen?När Stefan Löfven var statsminister sa han att om man har fått ett nej ska man lämna landet. Är det något annat som gäller för Socialdemokraterna nu?Denna fråga handlar också om trygghet för elever, föräldrar och lärare. De ska veta vem som befinner sig i klassrummen och på skolgårdarna. De har rätt att veta att de personer som befinner sig på skolan också har rätt att vara där.Det är också en fråga om barnets bästa. Här påstås att en anmälningsplikt skulle gå emot barnets bästa. Men det handlar om att ta hänsyn till barnet. Man vet ju inte hur hemförhållanden och boendesituation ser ut. Vi måste tänka på barnet. När det blir anmälningsplikt mot barn som vistas illegalt i landet och går i en skola kan samhället också sätta in åtgärder. Men detta vill Socialdemokraterna inte veta av.Att man attackerar anmälningsplikten är kanske det mest anmärkningsvärda. Redan i dag har stora delar av offentlig sektor anmälningsplikt. Lärare och vårdpersonal måste göra orosanmälan. Men när det gäller illegala invandrare ska anmälningsplikt helt plötsligt inte få finnas, för då är det en angiverilag, vilket strider mot yrkesetiken. Tänk om man upptäcker att det finns skäl för en orosanmälan när det gäller ett illegalt barn? Ska man då inte kunna anmäla? Det är ju helt absurt.Det är också absurt att Socialdemokraterna understöder argument att man inte ska följa eventuell lagstiftning. Skulle detta bli lagstiftning förutsätter vi att all personal som har att följa lagen också följer den. Annars driver man bort från demokratin. Personer som jobbar i offentlig sektor, och framför allt lärare som kanske undervisar om demokrati, ska följa demokratins spelregler. Det måste vi vara väldigt tydliga med.Till sist några ord om barnkonventionen. Ingenstans i barnkonventionen står det var och hur utbildning ska bedrivas. Det enda som står är att alla barn har rätt till utbildning. Det strider alltså inte mot barnkonventionen att införa en anmälningsplikt. Utbildningen kan genomföras precis var som helst. Så funkar det redan i dag för barn som sitter på Sis-hem eller liknande och för barn som flyttas från en kommun till en annan. Det är den ansvariga myndighetens uppgift att se till att undervisning sker på lämpligt ställe."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Låt mig först rikta ett tack till statsrådet för svaret.Denna debatt är ju ganska märklig. I Sverige har vi ett asylsystem som ska bygga på rättssäkerhet - antingen får man bifall till att vara kvar i landet, och får då uppehållstillstånd, eller så får man avslag. Får man avslag ska man lämna landet. Ibland får detta förberedas, eftersom det kan vara så att personen inte kan åka hem direkt.De personer som stannar kvar trots avslag är illegala invandrare. De har då ingen rätt att vara i landet, enligt internationella konventioner. Detta är precis samma internationella konventioner som Aylin Fazelian nyss hänvisade till.Ska vi inte ha ett rättssäkert asylsystem? Är det detta som är meningen?När Stefan Löfven var statsminister sa han att om man har fått ett nej ska man lämna landet. Är det något annat som gäller för Socialdemokraterna nu?Denna fråga handlar också om trygghet för elever, föräldrar och lärare. De ska veta vem som befinner sig i klassrummen och på skolgårdarna. De har rätt att veta att de personer som befinner sig på skolan också har rätt att vara där.Det är också en fråga om barnets bästa. Här påstås att en anmälningsplikt skulle gå emot barnets bästa. Men det handlar om att ta hänsyn till barnet. Man vet ju inte hur hemförhållanden och boendesituation ser ut. Vi måste tänka på barnet. När det blir anmälningsplikt mot barn som vistas illegalt i landet och går i en skola kan samhället också sätta in åtgärder. Men detta vill Socialdemokraterna inte veta av.Att man attackerar anmälningsplikten är kanske det mest anmärkningsvärda. Redan i dag har stora delar av offentlig sektor anmälningsplikt. Lärare och vårdpersonal måste göra orosanmälan. Men när det gäller illegala invandrare ska anmälningsplikt helt plötsligt inte få finnas, för då är det en angiverilag, vilket strider mot yrkesetiken. Tänk om man upptäcker att det finns skäl för en orosanmälan när det gäller ett illegalt barn? Ska man då inte kunna anmäla? Det är ju helt absurt.Det är också absurt att Socialdemokraterna understöder argument att man inte ska följa eventuell lagstiftning. Skulle detta bli lagstiftning förutsätter vi att all personal som har att följa lagen också följer den. Annars driver man bort från demokratin. Personer som jobbar i offentlig sektor, och framför allt lärare som kanske undervisar om demokrati, ska följa demokratins spelregler. Det måste vi vara väldigt tydliga med.Till sist några ord om barnkonventionen. Ingenstans i barnkonventionen står det var och hur utbildning ska bedrivas. Det enda som står är att alla barn har rätt till utbildning. Det strider alltså inte mot barnkonventionen att införa en anmälningsplikt. Utbildningen kan genomföras precis var som helst. Så funkar det redan i dag för barn som sitter på Sis-hem eller liknande och för barn som flyttas från en kommun till en annan. Det är den ansvariga myndighetens uppgift att se till att undervisning sker på lämpligt ställe."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Det svar vi fick av skolminister Lotta Edholm var självmotsägande. Det går inte att säga å ena sidan att man står upp för alla barns rätt till utbildning, å andra sidan att lärarna ska anmäla de papperslösa barn som kommer till klassrummet. Det går inte att å ena sidan säga att skolan ska vara en trygg plats för lärare och övrig personal, å andra sidan tvinga på dem långtgående bördor som de inte vill ha, särskilt när våra lärare redan är pressade och kommer att bli ytterligare belastade till följd av att denna regering inte skjuter till resurser till välfärden och att nedskärningar inom skolan kommer att vänta.Detta är allvarligt. Om angiverilagen i Tidöavtalet blir verklighet skulle det innebära ett tvång för en rad yrkesgrupper att rapportera och ange papperslösa. Det är ett förslag som med rätta har mötts av massiv kritik från fackförbund och barnrättsorganisationer.Bland landets lärare är oron särskilt utbredd. Lärare vill vara lärare och fokusera på pedagogik och lärande, inte tvingas agera informatör åt Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar dessutom lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärarna hamnar i en position där de känner att de måste bryta mot lagen.Låt mig också påminna skolministern om att det faktiskt står i lärarnas yrkesetiska regler att eleverna ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med att vidarebefordra information när det inte är för elevernas bästa.Det är sorgesamt att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, så tydligt dikterar över regeringsunderlagets minsta parti, Liberalerna, som på papperet styr över Utbildningsdepartementet. Till ingens förvåning har Sverigedemokraterna länge drivit politiska förslag om angiveri; det ligger så att säga i detta partis rötter. Mer anmärkningsvärt är att Liberalerna har accepterat denna politik.Skolminister Lotta Edholm behöver svara på om hon kommer att stoppa detta lagförslag. Det bryter mot barns grundläggande rätt och friheter. Det bryter mot liberala värden. Det bryter mot barnkonventionen och internationell rätt. Det lägger dessutom en enorm börda på våra kommande och nuvarande lärare.Liberalerna sa sig en gång vara rösten för frihet och grundades just för att motverka den här typen av politik. Nu verkar Liberalerna ha blivit enbart Sverigedemokraternas svans.Min fråga till skolministern är vem hon väljer att lyssna på. Kommer hon att lyssna på Sacos, Sveriges Lärares och barnorganisationernas krav på att dra tillbaka detta politiska förslag, eller är det Sverigedemokraterna hon kommer att lyssna på?"}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Det svar vi fick av skolminister Lotta Edholm var självmotsägande. Det går inte att säga å ena sidan att man står upp för alla barns rätt till utbildning, å andra sidan att lärarna ska anmäla de papperslösa barn som kommer till klassrummet. Det går inte att å ena sidan säga att skolan ska vara en trygg plats för lärare och övrig personal, å andra sidan tvinga på dem långtgående bördor som de inte vill ha, särskilt när våra lärare redan är pressade och kommer att bli ytterligare belastade till följd av att denna regering inte skjuter till resurser till välfärden och att nedskärningar inom skolan kommer att vänta.Detta är allvarligt. Om angiverilagen i Tidöavtalet blir verklighet skulle det innebära ett tvång för en rad yrkesgrupper att rapportera och ange papperslösa. Det är ett förslag som med rätta har mötts av massiv kritik från fackförbund och barnrättsorganisationer.Bland landets lärare är oron särskilt utbredd. Lärare vill vara lärare och fokusera på pedagogik och lärande, inte tvingas agera informatör åt Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar dessutom lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärarna hamnar i en position där de känner att de måste bryta mot lagen.Låt mig också påminna skolministern om att det faktiskt står i lärarnas yrkesetiska regler att eleverna ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med att vidarebefordra information när det inte är för elevernas bästa.Det är sorgesamt att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, så tydligt dikterar över regeringsunderlagets minsta parti, Liberalerna, som på papperet styr över Utbildningsdepartementet. Till ingens förvåning har Sverigedemokraterna länge drivit politiska förslag om angiveri; det ligger så att säga i detta partis rötter. Mer anmärkningsvärt är att Liberalerna har accepterat denna politik.Skolminister Lotta Edholm behöver svara på om hon kommer att stoppa detta lagförslag. Det bryter mot barns grundläggande rätt och friheter. Det bryter mot liberala värden. Det bryter mot barnkonventionen och internationell rätt. Det lägger dessutom en enorm börda på våra kommande och nuvarande lärare.Liberalerna sa sig en gång vara rösten för frihet och grundades just för att motverka den här typen av politik. Nu verkar Liberalerna ha blivit enbart Sverigedemokraternas svans.Min fråga till skolministern är vem hon väljer att lyssna på. Kommer hon att lyssna på Sacos, Sveriges Lärares och barnorganisationernas krav på att dra tillbaka detta politiska förslag, eller är det Sverigedemokraterna hon kommer att lyssna på?"}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Det svar vi fick av skolminister Lotta Edholm var självmotsägande. Det går inte att säga å ena sidan att man står upp för alla barns rätt till utbildning, å andra sidan att lärarna ska anmäla de papperslösa barn som kommer till klassrummet. Det går inte att å ena sidan säga att skolan ska vara en trygg plats för lärare och övrig personal, å andra sidan tvinga på dem långtgående bördor som de inte vill ha, särskilt när våra lärare redan är pressade och kommer att bli ytterligare belastade till följd av att denna regering inte skjuter till resurser till välfärden och att nedskärningar inom skolan kommer att vänta.Detta är allvarligt. Om angiverilagen i Tidöavtalet blir verklighet skulle det innebära ett tvång för en rad yrkesgrupper att rapportera och ange papperslösa. Det är ett förslag som med rätta har mötts av massiv kritik från fackförbund och barnrättsorganisationer.Bland landets lärare är oron särskilt utbredd. Lärare vill vara lärare och fokusera på pedagogik och lärande, inte tvingas agera informatör åt Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar dessutom lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärarna hamnar i en position där de känner att de måste bryta mot lagen.Låt mig också påminna skolministern om att det faktiskt står i lärarnas yrkesetiska regler att eleverna ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med att vidarebefordra information när det inte är för elevernas bästa.Det är sorgesamt att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, så tydligt dikterar över regeringsunderlagets minsta parti, Liberalerna, som på papperet styr över Utbildningsdepartementet. Till ingens förvåning har Sverigedemokraterna länge drivit politiska förslag om angiveri; det ligger så att säga i detta partis rötter. Mer anmärkningsvärt är att Liberalerna har accepterat denna politik.Skolminister Lotta Edholm behöver svara på om hon kommer att stoppa detta lagförslag. Det bryter mot barns grundläggande rätt och friheter. Det bryter mot liberala värden. Det bryter mot barnkonventionen och internationell rätt. Det lägger dessutom en enorm börda på våra kommande och nuvarande lärare.Liberalerna sa sig en gång vara rösten för frihet och grundades just för att motverka den här typen av politik. Nu verkar Liberalerna ha blivit enbart Sverigedemokraternas svans.Min fråga till skolministern är vem hon väljer att lyssna på. Kommer hon att lyssna på Sacos, Sveriges Lärares och barnorganisationernas krav på att dra tillbaka detta politiska förslag, eller är det Sverigedemokraterna hon kommer att lyssna på?"}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Det svar vi fick av skolminister Lotta Edholm var självmotsägande. Det går inte att säga å ena sidan att man står upp för alla barns rätt till utbildning, å andra sidan att lärarna ska anmäla de papperslösa barn som kommer till klassrummet. Det går inte att å ena sidan säga att skolan ska vara en trygg plats för lärare och övrig personal, å andra sidan tvinga på dem långtgående bördor som de inte vill ha, särskilt när våra lärare redan är pressade och kommer att bli ytterligare belastade till följd av att denna regering inte skjuter till resurser till välfärden och att nedskärningar inom skolan kommer att vänta.Detta är allvarligt. Om angiverilagen i Tidöavtalet blir verklighet skulle det innebära ett tvång för en rad yrkesgrupper att rapportera och ange papperslösa. Det är ett förslag som med rätta har mötts av massiv kritik från fackförbund och barnrättsorganisationer.Bland landets lärare är oron särskilt utbredd. Lärare vill vara lärare och fokusera på pedagogik och lärande, inte tvingas agera informatör åt Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar dessutom lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärarna hamnar i en position där de känner att de måste bryta mot lagen.Låt mig också påminna skolministern om att det faktiskt står i lärarnas yrkesetiska regler att eleverna ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med att vidarebefordra information när det inte är för elevernas bästa.Det är sorgesamt att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, så tydligt dikterar över regeringsunderlagets minsta parti, Liberalerna, som på papperet styr över Utbildningsdepartementet. Till ingens förvåning har Sverigedemokraterna länge drivit politiska förslag om angiveri; det ligger så att säga i detta partis rötter. Mer anmärkningsvärt är att Liberalerna har accepterat denna politik.Skolminister Lotta Edholm behöver svara på om hon kommer att stoppa detta lagförslag. Det bryter mot barns grundläggande rätt och friheter. Det bryter mot liberala värden. Det bryter mot barnkonventionen och internationell rätt. Det lägger dessutom en enorm börda på våra kommande och nuvarande lärare.Liberalerna sa sig en gång vara rösten för frihet och grundades just för att motverka den här typen av politik. Nu verkar Liberalerna ha blivit enbart Sverigedemokraternas svans.Min fråga till skolministern är vem hon väljer att lyssna på. Kommer hon att lyssna på Sacos, Sveriges Lärares och barnorganisationernas krav på att dra tillbaka detta politiska förslag, eller är det Sverigedemokraterna hon kommer att lyssna på?"}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning?","answer":"Aylin Fazelian har frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning och om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket. Aylin Fazelian har också frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa, om jag avser att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever om förslaget blir verklighet och vad konsekvenserna i så fall skulle bestå av.I Tidöavtalet anges politiska reformer på området migration och integration. Bland annat ska det lämnas förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polismyndigheten och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Målsättningen med en anmälningsplikt är att bekämpa skuggsamhället och att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Vidare anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.Samtliga förslag som regeringen kommer att lägga fram till riksdagen kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om anmälningsplikt behöver vara förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter - barnkonventionen - vari bland annat barnets rätt till utbildning slås fast. Barnkonventionen har sedan den 1 januari 2020 ställning som svensk lag.Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket?","answer":"Aylin Fazelian har frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning och om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket. Aylin Fazelian har också frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa, om jag avser att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever om förslaget blir verklighet och vad konsekvenserna i så fall skulle bestå av.I Tidöavtalet anges politiska reformer på området migration och integration. Bland annat ska det lämnas förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polismyndigheten och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Målsättningen med en anmälningsplikt är att bekämpa skuggsamhället och att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Vidare anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.Samtliga förslag som regeringen kommer att lägga fram till riksdagen kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om anmälningsplikt behöver vara förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter - barnkonventionen - vari bland annat barnets rätt till utbildning slås fast. Barnkonventionen har sedan den 1 januari 2020 ställning som svensk lag.Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet."}
+{"question":"Avser statsrådet att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa?","answer":"Aylin Fazelian har frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning och om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket. Aylin Fazelian har också frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa, om jag avser att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever om förslaget blir verklighet och vad konsekvenserna i så fall skulle bestå av.I Tidöavtalet anges politiska reformer på området migration och integration. Bland annat ska det lämnas förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polismyndigheten och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Målsättningen med en anmälningsplikt är att bekämpa skuggsamhället och att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Vidare anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.Samtliga förslag som regeringen kommer att lägga fram till riksdagen kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om anmälningsplikt behöver vara förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter - barnkonventionen - vari bland annat barnets rätt till utbildning slås fast. Barnkonventionen har sedan den 1 januari 2020 ställning som svensk lag.Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet."}
+{"question":"Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever, och vad skulle konsekvenserna i så fall bestå av?","answer":"Aylin Fazelian har frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle konstateras bryta mot barnkonventionen och alla barns rätt till utbildning och om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle leda till att lärare lämnar läraryrket. Aylin Fazelian har också frågat mig om jag avser att agera för att genomföra anmälningsplikten inom skolan även om den skulle bedömas vara oförenlig med yrkesetiken om att arbeta för alla elevers bästa, om jag avser att verka för att införa konsekvenser för de lärare som inte anmäler elever om förslaget blir verklighet och vad konsekvenserna i så fall skulle bestå av.I Tidöavtalet anges politiska reformer på området migration och integration. Bland annat ska det lämnas förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polismyndigheten och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig i landet utan tillstånd. Målsättningen med en anmälningsplikt är att bekämpa skuggsamhället och att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Vidare anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.Samtliga förslag som regeringen kommer att lägga fram till riksdagen kommer att vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att ett förslag om anmälningsplikt behöver vara förenligt med FN:s konvention om barnets rättigheter - barnkonventionen - vari bland annat barnets rätt till utbildning slås fast. Barnkonventionen har sedan den 1 januari 2020 ställning som svensk lag.Min och regeringens inställning är att skolan ska vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Som jag har varit inne på är det regeringens fulla övertygelse att de här pengarna gör betydligt större nytta ute i mottagarländerna - till exempel i Ukraina, till drabbade i Turkiet och Syrien eller till de stora behov vi ser på Afrikas horn - än vad 155 miljoner kronor till informationsinsatser i Sverige kan göra.Vi måste ställa oss frågan var pengarna gör störst nytta. Vi måste våga prioritera. Från Vänsterpartiet låter det ibland som om det är kvantiteten som är det viktiga. För regeringen är det kvaliteten, och då måste man prioritera. I ett läge där allting är prioriterat blir ingenting prioriterat. Jag kommer varje dag att stå upp för principen att biståndet gör större nytta ute bland nödställda människor jämfört med att lägga så här otroligt mycket pengar här hemma. Det är en otrolig ökning som vi har sett; det har alltså vuxit från 5 miljoner till nästan 160 miljoner kronor på lite mer än tio år.När det gäller granskning och debatt vore det väl sorgligt om vi satte likhetstecken mellan detta och skattefinansiering. Jag skulle snarare säga att den diskussion och den debatt vi har haft de senaste månaderna visar att det går alldeles utmärkt att ha en debatt om dessa frågor, och jag välkomnar den debatten. Jag vill dock påpeka att de 20 miljoner kronor som också finns kvar i den här informationsstrategin - vilket i sig är mycket pengar - ska fokusera på just kritisk granskning. Det tycker jag är väldigt viktigt.Vi kommer att återkomma med förslag för att just ta fram den här reformagendan. En viktig sådan del kommer att bli just transparensen. Där är det också viktigt att varje aktör, och det kanske är det viktigaste i sammanhanget, själv tydligt kan visa hur man har förvaltat skattebetalarnas pengar, vilka resultat man har nått och vad man har använt medlen till. Det tror jag är väldigt viktigt både för att se till att skattepengarna alltid går till rätt saker och ytterst för att också säkerställa att det finns en folklig förankring när det gäller biståndspolitiken i stort.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Som jag har varit inne på är det regeringens fulla övertygelse att de här pengarna gör betydligt större nytta ute i mottagarländerna - till exempel i Ukraina, till drabbade i Turkiet och Syrien eller till de stora behov vi ser på Afrikas horn - än vad 155 miljoner kronor till informationsinsatser i Sverige kan göra.Vi måste ställa oss frågan var pengarna gör störst nytta. Vi måste våga prioritera. Från Vänsterpartiet låter det ibland som om det är kvantiteten som är det viktiga. För regeringen är det kvaliteten, och då måste man prioritera. I ett läge där allting är prioriterat blir ingenting prioriterat. Jag kommer varje dag att stå upp för principen att biståndet gör större nytta ute bland nödställda människor jämfört med att lägga så här otroligt mycket pengar här hemma. Det är en otrolig ökning som vi har sett; det har alltså vuxit från 5 miljoner till nästan 160 miljoner kronor på lite mer än tio år.När det gäller granskning och debatt vore det väl sorgligt om vi satte likhetstecken mellan detta och skattefinansiering. Jag skulle snarare säga att den diskussion och den debatt vi har haft de senaste månaderna visar att det går alldeles utmärkt att ha en debatt om dessa frågor, och jag välkomnar den debatten. Jag vill dock påpeka att de 20 miljoner kronor som också finns kvar i den här informationsstrategin - vilket i sig är mycket pengar - ska fokusera på just kritisk granskning. Det tycker jag är väldigt viktigt.Vi kommer att återkomma med förslag för att just ta fram den här reformagendan. En viktig sådan del kommer att bli just transparensen. Där är det också viktigt att varje aktör, och det kanske är det viktigaste i sammanhanget, själv tydligt kan visa hur man har förvaltat skattebetalarnas pengar, vilka resultat man har nått och vad man har använt medlen till. Det tror jag är väldigt viktigt både för att se till att skattepengarna alltid går till rätt saker och ytterst för att också säkerställa att det finns en folklig förankring när det gäller biståndspolitiken i stort.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Som jag har varit inne på är det regeringens fulla övertygelse att de här pengarna gör betydligt större nytta ute i mottagarländerna - till exempel i Ukraina, till drabbade i Turkiet och Syrien eller till de stora behov vi ser på Afrikas horn - än vad 155 miljoner kronor till informationsinsatser i Sverige kan göra.Vi måste ställa oss frågan var pengarna gör störst nytta. Vi måste våga prioritera. Från Vänsterpartiet låter det ibland som om det är kvantiteten som är det viktiga. För regeringen är det kvaliteten, och då måste man prioritera. I ett läge där allting är prioriterat blir ingenting prioriterat. Jag kommer varje dag att stå upp för principen att biståndet gör större nytta ute bland nödställda människor jämfört med att lägga så här otroligt mycket pengar här hemma. Det är en otrolig ökning som vi har sett; det har alltså vuxit från 5 miljoner till nästan 160 miljoner kronor på lite mer än tio år.När det gäller granskning och debatt vore det väl sorgligt om vi satte likhetstecken mellan detta och skattefinansiering. Jag skulle snarare säga att den diskussion och den debatt vi har haft de senaste månaderna visar att det går alldeles utmärkt att ha en debatt om dessa frågor, och jag välkomnar den debatten. Jag vill dock påpeka att de 20 miljoner kronor som också finns kvar i den här informationsstrategin - vilket i sig är mycket pengar - ska fokusera på just kritisk granskning. Det tycker jag är väldigt viktigt.Vi kommer att återkomma med förslag för att just ta fram den här reformagendan. En viktig sådan del kommer att bli just transparensen. Där är det också viktigt att varje aktör, och det kanske är det viktigaste i sammanhanget, själv tydligt kan visa hur man har förvaltat skattebetalarnas pengar, vilka resultat man har nått och vad man har använt medlen till. Det tror jag är väldigt viktigt både för att se till att skattepengarna alltid går till rätt saker och ytterst för att också säkerställa att det finns en folklig förankring när det gäller biståndspolitiken i stort.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Som jag har varit inne på är det regeringens fulla övertygelse att de här pengarna gör betydligt större nytta ute i mottagarländerna - till exempel i Ukraina, till drabbade i Turkiet och Syrien eller till de stora behov vi ser på Afrikas horn - än vad 155 miljoner kronor till informationsinsatser i Sverige kan göra.Vi måste ställa oss frågan var pengarna gör störst nytta. Vi måste våga prioritera. Från Vänsterpartiet låter det ibland som om det är kvantiteten som är det viktiga. För regeringen är det kvaliteten, och då måste man prioritera. I ett läge där allting är prioriterat blir ingenting prioriterat. Jag kommer varje dag att stå upp för principen att biståndet gör större nytta ute bland nödställda människor jämfört med att lägga så här otroligt mycket pengar här hemma. Det är en otrolig ökning som vi har sett; det har alltså vuxit från 5 miljoner till nästan 160 miljoner kronor på lite mer än tio år.När det gäller granskning och debatt vore det väl sorgligt om vi satte likhetstecken mellan detta och skattefinansiering. Jag skulle snarare säga att den diskussion och den debatt vi har haft de senaste månaderna visar att det går alldeles utmärkt att ha en debatt om dessa frågor, och jag välkomnar den debatten. Jag vill dock påpeka att de 20 miljoner kronor som också finns kvar i den här informationsstrategin - vilket i sig är mycket pengar - ska fokusera på just kritisk granskning. Det tycker jag är väldigt viktigt.Vi kommer att återkomma med förslag för att just ta fram den här reformagendan. En viktig sådan del kommer att bli just transparensen. Där är det också viktigt att varje aktör, och det kanske är det viktigaste i sammanhanget, själv tydligt kan visa hur man har förvaltat skattebetalarnas pengar, vilka resultat man har nått och vad man har använt medlen till. Det tror jag är väldigt viktigt både för att se till att skattepengarna alltid går till rätt saker och ytterst för att också säkerställa att det finns en folklig förankring när det gäller biståndspolitiken i stort.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Tack för ytterligare svar, ministern!Jag tror inte att ministern riktigt har förstått vikten av informationsstödet och dess bredd. Informationsstödet används ju just för att öka kunskapen om utsatta människors behov av stöd och hjälp i världen. Det är ofta långt borta, så man behöver de här pengarna för att sprida kunskapen och också för att granska hur biståndet har använts. Ministern säger att det är viktigt med transparens, och en del av informationsstödet används just till att granska biståndet och på det sättet öka transparensen.Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under lång tid riskerar nu att slås sönder och avbrytas, och det tycker jag verkligen inte är ett effektivt sätt att använda biståndet. I praktiken innebär den dramatiska nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten mindre att granska vad svenska biståndspengar används till, och möjligheten till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs. Det här är också otroligt viktigt.Anser inte ministern att det är viktigt att svenska folket får god kunskap om hur biståndspengar används?Anser inte ministern att det är viktigt att granska biståndet och svenska myndigheters och företags agerande i världen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnser inte ministern att det är viktigt att barn och unga får goda kunskaper om den värld vi lever i?Anser inte ministern att det är viktigt att vi i Sverige har en levande debatt om utvecklingsfrågor och bistånd?Slutligen vill jag uppmana ministern att tänka om när det gäller informationsstödet. Det behövs, och det är viktigt för att garantera transparensen och kvaliteten i biståndet, för att granska vad svenska biståndspengar används till, för god kunskap om biståndsfrågor och för en bred och folklig debatt om bistånd."}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Tack för ytterligare svar, ministern!Jag tror inte att ministern riktigt har förstått vikten av informationsstödet och dess bredd. Informationsstödet används ju just för att öka kunskapen om utsatta människors behov av stöd och hjälp i världen. Det är ofta långt borta, så man behöver de här pengarna för att sprida kunskapen och också för att granska hur biståndet har använts. Ministern säger att det är viktigt med transparens, och en del av informationsstödet används just till att granska biståndet och på det sättet öka transparensen.Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under lång tid riskerar nu att slås sönder och avbrytas, och det tycker jag verkligen inte är ett effektivt sätt att använda biståndet. I praktiken innebär den dramatiska nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten mindre att granska vad svenska biståndspengar används till, och möjligheten till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs. Det här är också otroligt viktigt.Anser inte ministern att det är viktigt att svenska folket får god kunskap om hur biståndspengar används?Anser inte ministern att det är viktigt att granska biståndet och svenska myndigheters och företags agerande i världen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnser inte ministern att det är viktigt att barn och unga får goda kunskaper om den värld vi lever i?Anser inte ministern att det är viktigt att vi i Sverige har en levande debatt om utvecklingsfrågor och bistånd?Slutligen vill jag uppmana ministern att tänka om när det gäller informationsstödet. Det behövs, och det är viktigt för att garantera transparensen och kvaliteten i biståndet, för att granska vad svenska biståndspengar används till, för god kunskap om biståndsfrågor och för en bred och folklig debatt om bistånd."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Tack för ytterligare svar, ministern!Jag tror inte att ministern riktigt har förstått vikten av informationsstödet och dess bredd. Informationsstödet används ju just för att öka kunskapen om utsatta människors behov av stöd och hjälp i världen. Det är ofta långt borta, så man behöver de här pengarna för att sprida kunskapen och också för att granska hur biståndet har använts. Ministern säger att det är viktigt med transparens, och en del av informationsstödet används just till att granska biståndet och på det sättet öka transparensen.Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under lång tid riskerar nu att slås sönder och avbrytas, och det tycker jag verkligen inte är ett effektivt sätt att använda biståndet. I praktiken innebär den dramatiska nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten mindre att granska vad svenska biståndspengar används till, och möjligheten till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs. Det här är också otroligt viktigt.Anser inte ministern att det är viktigt att svenska folket får god kunskap om hur biståndspengar används?Anser inte ministern att det är viktigt att granska biståndet och svenska myndigheters och företags agerande i världen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnser inte ministern att det är viktigt att barn och unga får goda kunskaper om den värld vi lever i?Anser inte ministern att det är viktigt att vi i Sverige har en levande debatt om utvecklingsfrågor och bistånd?Slutligen vill jag uppmana ministern att tänka om när det gäller informationsstödet. Det behövs, och det är viktigt för att garantera transparensen och kvaliteten i biståndet, för att granska vad svenska biståndspengar används till, för god kunskap om biståndsfrågor och för en bred och folklig debatt om bistånd."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Tack för ytterligare svar, ministern!Jag tror inte att ministern riktigt har förstått vikten av informationsstödet och dess bredd. Informationsstödet används ju just för att öka kunskapen om utsatta människors behov av stöd och hjälp i världen. Det är ofta långt borta, så man behöver de här pengarna för att sprida kunskapen och också för att granska hur biståndet har använts. Ministern säger att det är viktigt med transparens, och en del av informationsstödet används just till att granska biståndet och på det sättet öka transparensen.Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under lång tid riskerar nu att slås sönder och avbrytas, och det tycker jag verkligen inte är ett effektivt sätt att använda biståndet. I praktiken innebär den dramatiska nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten mindre att granska vad svenska biståndspengar används till, och möjligheten till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs. Det här är också otroligt viktigt.Anser inte ministern att det är viktigt att svenska folket får god kunskap om hur biståndspengar används?Anser inte ministern att det är viktigt att granska biståndet och svenska myndigheters och företags agerande i världen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnser inte ministern att det är viktigt att barn och unga får goda kunskaper om den värld vi lever i?Anser inte ministern att det är viktigt att vi i Sverige har en levande debatt om utvecklingsfrågor och bistånd?Slutligen vill jag uppmana ministern att tänka om när det gäller informationsstödet. Det behövs, och det är viktigt för att garantera transparensen och kvaliteten i biståndet, för att granska vad svenska biståndspengar används till, för god kunskap om biståndsfrågor och för en bred och folklig debatt om bistånd."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"När det gäller analysen av varför vi gör detta kan jag bara upprepa att syftet är att svara upp mot regeringens prioritering. Regeringen utgår från att svenskt bistånd gör betydligt större nytta i mottagarländer än vad det gör i Sverige. Vi hjälper betydligt fler människor i nöd om vi använder pengarna utomlands än om vi lägger 160 miljoner kronor på en informationsstrategi i Sverige. Det här är den enda strategi i den delen som riktar sig till just Sverige. Jag vill också påpeka att det fortfarande finns 20 miljoner kronor kvar. Det är mycket pengar.Omläggningen av detta styrs i grund och botten genom en budgetprocess. Vi har följt riksdagsordningen och tagit in precis den information som vi tycker krävs för att vi ska vara bekväma med att fatta det här beslutet. Jag vill ånyo säga att pengarna inte försvinner utan flyttas till andra ändamål, till exempel stöd till Ukraina eller ökning av det humanitära stödet. Det tycker jag också är viktigt.När det gäller CSO:erna vill jag påminna om att beloppet för CSO-strategin ligger kvar på precis samma nivå som i fjol. Sett till andelen av den totala biståndspolitiken ökar CSO:erna. Detta är naturligtvis bara början, men det stämmer inte att strategin skulle ha fått mindre pengar. Så är inte fallet. Däremot har pengarna till just informationsinsatser minskat eftersom vi, återigen, är av uppfattningen att pengarna gör betydligt större nytta i till exempel Ukraina. Det är en prioritering som jag gärna försvarar varje dag.Jag vill också påpeka några andra saker. Vi gör flera förändringar i årets budget, bland annat en viktig satsning som vi kallar för demokratimiljarden. Jag vill också ta tillfället i akt och bekräfta att vi ser det viktiga arbete som många CSO:er genomför, ofta väldigt nära människor i konfliktfyllda situationer. Man har ofta en väldigt stark lokal förankring, och många personer i CSO-världen gör väldigt viktiga insatser. Jag tror säkert att en del av de projekt som ofta nämns i den här diskussionen kommer att kunna rymmas inom ramen för demokratimiljarden, vilket ju, som man hör, är betydligt mer de 160 miljoner som har gått till informationsinsatser i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLotta Johnsson Fornarve säger att svenskarnas vilja att stå upp för en generös biståndspolitik kanske försämras om vi lägger mindre skattepengar på just information om bistånd. Jag tror att man kan se på detta på olika sätt. Man kan till exempel fundera på i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar verkligen ska läggas på att leda fram till den ena eller andra uppfattningen hos allmänheten. Är det verkligen ett effektivt användande av skattepengar? Är det principiellt rätt?Jag tror snarare - och det är ännu viktigare - att om de pengar som de har betalat i skatt verkligen går till det de är avsedda för, det vill säga till att hjälpa människor i nöd, att se till att människor kan häva sig upp ur fattigdom och att se till att vi kan öka takten i den gröna klimatomställningen - alltså precis det som bistånd ska gå till - i stället för till informationsinsatser i Sverige, då tror jag att fler medborgare kommer att känna att deras pengar faktiskt används på ett effektivt sätt. Då känns det bra, och därmed kan man också tänka sig att bidra mer.Om man däremot uppfattar att det här är ett område som präglas av låg effektivitet och bristande transparens tror jag att det motsatta kommer att inträffa. Vi kan också se att stödet för biståndspolitiken i fjol faktiskt minskade lite grann. Transparensen behöver verkligen öka."}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"När det gäller analysen av varför vi gör detta kan jag bara upprepa att syftet är att svara upp mot regeringens prioritering. Regeringen utgår från att svenskt bistånd gör betydligt större nytta i mottagarländer än vad det gör i Sverige. Vi hjälper betydligt fler människor i nöd om vi använder pengarna utomlands än om vi lägger 160 miljoner kronor på en informationsstrategi i Sverige. Det här är den enda strategi i den delen som riktar sig till just Sverige. Jag vill också påpeka att det fortfarande finns 20 miljoner kronor kvar. Det är mycket pengar.Omläggningen av detta styrs i grund och botten genom en budgetprocess. Vi har följt riksdagsordningen och tagit in precis den information som vi tycker krävs för att vi ska vara bekväma med att fatta det här beslutet. Jag vill ånyo säga att pengarna inte försvinner utan flyttas till andra ändamål, till exempel stöd till Ukraina eller ökning av det humanitära stödet. Det tycker jag också är viktigt.När det gäller CSO:erna vill jag påminna om att beloppet för CSO-strategin ligger kvar på precis samma nivå som i fjol. Sett till andelen av den totala biståndspolitiken ökar CSO:erna. Detta är naturligtvis bara början, men det stämmer inte att strategin skulle ha fått mindre pengar. Så är inte fallet. Däremot har pengarna till just informationsinsatser minskat eftersom vi, återigen, är av uppfattningen att pengarna gör betydligt större nytta i till exempel Ukraina. Det är en prioritering som jag gärna försvarar varje dag.Jag vill också påpeka några andra saker. Vi gör flera förändringar i årets budget, bland annat en viktig satsning som vi kallar för demokratimiljarden. Jag vill också ta tillfället i akt och bekräfta att vi ser det viktiga arbete som många CSO:er genomför, ofta väldigt nära människor i konfliktfyllda situationer. Man har ofta en väldigt stark lokal förankring, och många personer i CSO-världen gör väldigt viktiga insatser. Jag tror säkert att en del av de projekt som ofta nämns i den här diskussionen kommer att kunna rymmas inom ramen för demokratimiljarden, vilket ju, som man hör, är betydligt mer de 160 miljoner som har gått till informationsinsatser i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLotta Johnsson Fornarve säger att svenskarnas vilja att stå upp för en generös biståndspolitik kanske försämras om vi lägger mindre skattepengar på just information om bistånd. Jag tror att man kan se på detta på olika sätt. Man kan till exempel fundera på i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar verkligen ska läggas på att leda fram till den ena eller andra uppfattningen hos allmänheten. Är det verkligen ett effektivt användande av skattepengar? Är det principiellt rätt?Jag tror snarare - och det är ännu viktigare - att om de pengar som de har betalat i skatt verkligen går till det de är avsedda för, det vill säga till att hjälpa människor i nöd, att se till att människor kan häva sig upp ur fattigdom och att se till att vi kan öka takten i den gröna klimatomställningen - alltså precis det som bistånd ska gå till - i stället för till informationsinsatser i Sverige, då tror jag att fler medborgare kommer att känna att deras pengar faktiskt används på ett effektivt sätt. Då känns det bra, och därmed kan man också tänka sig att bidra mer.Om man däremot uppfattar att det här är ett område som präglas av låg effektivitet och bristande transparens tror jag att det motsatta kommer att inträffa. Vi kan också se att stödet för biståndspolitiken i fjol faktiskt minskade lite grann. Transparensen behöver verkligen öka."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"När det gäller analysen av varför vi gör detta kan jag bara upprepa att syftet är att svara upp mot regeringens prioritering. Regeringen utgår från att svenskt bistånd gör betydligt större nytta i mottagarländer än vad det gör i Sverige. Vi hjälper betydligt fler människor i nöd om vi använder pengarna utomlands än om vi lägger 160 miljoner kronor på en informationsstrategi i Sverige. Det här är den enda strategi i den delen som riktar sig till just Sverige. Jag vill också påpeka att det fortfarande finns 20 miljoner kronor kvar. Det är mycket pengar.Omläggningen av detta styrs i grund och botten genom en budgetprocess. Vi har följt riksdagsordningen och tagit in precis den information som vi tycker krävs för att vi ska vara bekväma med att fatta det här beslutet. Jag vill ånyo säga att pengarna inte försvinner utan flyttas till andra ändamål, till exempel stöd till Ukraina eller ökning av det humanitära stödet. Det tycker jag också är viktigt.När det gäller CSO:erna vill jag påminna om att beloppet för CSO-strategin ligger kvar på precis samma nivå som i fjol. Sett till andelen av den totala biståndspolitiken ökar CSO:erna. Detta är naturligtvis bara början, men det stämmer inte att strategin skulle ha fått mindre pengar. Så är inte fallet. Däremot har pengarna till just informationsinsatser minskat eftersom vi, återigen, är av uppfattningen att pengarna gör betydligt större nytta i till exempel Ukraina. Det är en prioritering som jag gärna försvarar varje dag.Jag vill också påpeka några andra saker. Vi gör flera förändringar i årets budget, bland annat en viktig satsning som vi kallar för demokratimiljarden. Jag vill också ta tillfället i akt och bekräfta att vi ser det viktiga arbete som många CSO:er genomför, ofta väldigt nära människor i konfliktfyllda situationer. Man har ofta en väldigt stark lokal förankring, och många personer i CSO-världen gör väldigt viktiga insatser. Jag tror säkert att en del av de projekt som ofta nämns i den här diskussionen kommer att kunna rymmas inom ramen för demokratimiljarden, vilket ju, som man hör, är betydligt mer de 160 miljoner som har gått till informationsinsatser i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLotta Johnsson Fornarve säger att svenskarnas vilja att stå upp för en generös biståndspolitik kanske försämras om vi lägger mindre skattepengar på just information om bistånd. Jag tror att man kan se på detta på olika sätt. Man kan till exempel fundera på i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar verkligen ska läggas på att leda fram till den ena eller andra uppfattningen hos allmänheten. Är det verkligen ett effektivt användande av skattepengar? Är det principiellt rätt?Jag tror snarare - och det är ännu viktigare - att om de pengar som de har betalat i skatt verkligen går till det de är avsedda för, det vill säga till att hjälpa människor i nöd, att se till att människor kan häva sig upp ur fattigdom och att se till att vi kan öka takten i den gröna klimatomställningen - alltså precis det som bistånd ska gå till - i stället för till informationsinsatser i Sverige, då tror jag att fler medborgare kommer att känna att deras pengar faktiskt används på ett effektivt sätt. D�� känns det bra, och därmed kan man också tänka sig att bidra mer.Om man däremot uppfattar att det här är ett område som präglas av låg effektivitet och bristande transparens tror jag att det motsatta kommer att inträffa. Vi kan också se att stödet för biståndspolitiken i fjol faktiskt minskade lite grann. Transparensen behöver verkligen öka."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"När det gäller analysen av varför vi gör detta kan jag bara upprepa att syftet är att svara upp mot regeringens prioritering. Regeringen utgår från att svenskt bistånd gör betydligt större nytta i mottagarländer än vad det gör i Sverige. Vi hjälper betydligt fler människor i nöd om vi använder pengarna utomlands än om vi lägger 160 miljoner kronor på en informationsstrategi i Sverige. Det här är den enda strategi i den delen som riktar sig till just Sverige. Jag vill också påpeka att det fortfarande finns 20 miljoner kronor kvar. Det är mycket pengar.Omläggningen av detta styrs i grund och botten genom en budgetprocess. Vi har följt riksdagsordningen och tagit in precis den information som vi tycker krävs för att vi ska vara bekväma med att fatta det här beslutet. Jag vill ånyo säga att pengarna inte försvinner utan flyttas till andra ändamål, till exempel stöd till Ukraina eller ökning av det humanitära stödet. Det tycker jag också är viktigt.När det gäller CSO:erna vill jag påminna om att beloppet för CSO-strategin ligger kvar på precis samma nivå som i fjol. Sett till andelen av den totala biståndspolitiken ökar CSO:erna. Detta är naturligtvis bara början, men det stämmer inte att strategin skulle ha fått mindre pengar. Så är inte fallet. Däremot har pengarna till just informationsinsatser minskat eftersom vi, återigen, är av uppfattningen att pengarna gör betydligt större nytta i till exempel Ukraina. Det är en prioritering som jag gärna försvarar varje dag.Jag vill också påpeka några andra saker. Vi gör flera förändringar i årets budget, bland annat en viktig satsning som vi kallar för demokratimiljarden. Jag vill också ta tillfället i akt och bekräfta att vi ser det viktiga arbete som många CSO:er genomför, ofta väldigt nära människor i konfliktfyllda situationer. Man har ofta en väldigt stark lokal förankring, och många personer i CSO-världen gör väldigt viktiga insatser. Jag tror säkert att en del av de projekt som ofta nämns i den här diskussionen kommer att kunna rymmas inom ramen för demokratimiljarden, vilket ju, som man hör, är betydligt mer de 160 miljoner som har gått till informationsinsatser i Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLotta Johnsson Fornarve säger att svenskarnas vilja att stå upp för en generös biståndspolitik kanske försämras om vi lägger mindre skattepengar på just information om bistånd. Jag tror att man kan se på detta på olika sätt. Man kan till exempel fundera på i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar verkligen ska läggas på att leda fram till den ena eller andra uppfattningen hos allmänheten. Är det verkligen ett effektivt användande av skattepengar? Är det principiellt rätt?Jag tror snarare - och det är ännu viktigare - att om de pengar som de har betalat i skatt verkligen går till det de är avsedda för, det vill säga till att hjälpa människor i nöd, att se till att människor kan häva sig upp ur fattigdom och att se till att vi kan öka takten i den gröna klimatomställningen - alltså precis det som bistånd ska gå till - i stället för till informationsinsatser i Sverige, då tror jag att fler medborgare kommer att känna att deras pengar faktiskt används på ett effektivt sätt. Då känns det bra, och därmed kan man också tänka sig att bidra mer.Om man däremot uppfattar att det här är ett område som präglas av låg effektivitet och bristande transparens tror jag att det motsatta kommer att inträffa. Vi kan också se att stödet för biståndspolitiken i fjol faktiskt minskade lite grann. Transparensen behöver verkligen öka."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag betvivlar inte för en sekund att det möte som hölls i januari var bra. Problemet är ju att mötet skedde efter att förändringarna i biståndet skett. Nedskärningarna var redan ett faktum. Det är helt tydligt att biståndsorganisationerna är missnöjda. Detta kan jag verkligen skriva under på efter att ha träffat en lång rad biståndsorganisationer. Det gäller bristen på kommunikation och information. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli bättre i framtiden.Ministern säger att Sverige och världen står inför stora globala utmaningar och att mesta möjliga stöd ska ges till Ukraina. Jag håller verkligen med om vikten av att ge stöd till Ukraina i den besvärliga situation som man befinner sig i med krig. Men det får inte ske på bekostnad av fattiga utsatta människor i andra delar av världen. På sikt måste vi hitta additionella medel till stöd för Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar det nuvarande biståndet. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen i det allvarliga läge världen nu befinner sig i väljer att skära ned på biståndet och lämna enprocentsmålet. Nu när världen ser ut som den gör borde man väl i stället åtminstone behålla biståndet på den tidigare nivån och stå fast vid enprocentsmålet.Regeringen förändrar biståndet utan att ha gjort någon djupare analys av vad det kommer att innebära, som jag förstår det. Man skär ned på stödet till FN och kärnstödet. Man ska ha en inriktning mot handel och svenskt näringsliv samt migration. Men regeringen har tidigare aviserat att civilsamhällets organisationer ska få en större roll. Jag blir därför förvånad när regleringsbrevet kommer och det visar sig att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall drastiskt.Särskilt hårt drabbas informationsverksamheten, som vi nu diskuterar. Man minskar från 155 till 20 miljoner. Det är alltså en enorm minskning, som slår väldigt hårt mot biståndsorganisationerna. Att det har ökat så mycket tidigare beror på att det funnits ett stort behov av denna ökning. Många människor i vårt land har en positiv syn på bistånd och vill gärna själva bidra. Då är det viktigt att man får kunskap om hur biståndet används och att det går till rätt saker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI praktiken innebär nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. Ett exempel är att Forum Civs digitala plattform Globalportalen hotas av nedstängning. Forum Civ är Sveriges största plattform för civilsamhället. Ett annat exempel är det praktikprogram som FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, har för studenter som är intresserade av att arbeta med globala utvecklingsfrågor. Vidare kan jag nämna Utrikespolitiska Förbundets seminarier om globala utrikespolitiska frågor på universitet runt om i Sverige samt organisationen World's Children's Prize Foundation, som genom sitt skolprojekt nått fler än 692 000 elever i Sverige och engagerat dem för barns rättigheter i världen. Allt det här finansieras av informationsstöd och riskerar nu att läggas ned. Det är bara några få konkreta exempel. Listan kan göras jättelång.Jag tycker fortfarande inte att jag har fått någon riktig analys av varför regeringen gör de här stora nedskärningarna och hur de drabbar biståndet på lång sikt. På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt? När kommer egentligen reformagendan för biståndet att presenteras? Finns det en tydlig tidsplan? Hur kommer förankringen att gå till?"}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag betvivlar inte för en sekund att det möte som hölls i januari var bra. Problemet är ju att mötet skedde efter att förändringarna i biståndet skett. Nedskärningarna var redan ett faktum. Det är helt tydligt att biståndsorganisationerna är missnöjda. Detta kan jag verkligen skriva under på efter att ha träffat en lång rad biståndsorganisationer. Det gäller bristen på kommunikation och information. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli bättre i framtiden.Ministern säger att Sverige och världen står inför stora globala utmaningar och att mesta möjliga stöd ska ges till Ukraina. Jag håller verkligen med om vikten av att ge stöd till Ukraina i den besvärliga situation som man befinner sig i med krig. Men det får inte ske på bekostnad av fattiga utsatta människor i andra delar av världen. På sikt måste vi hitta additionella medel till stöd för Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar det nuvarande biståndet. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen i det allvarliga läge världen nu befinner sig i väljer att skära ned på biståndet och lämna enprocentsmålet. Nu när världen ser ut som den gör borde man väl i stället åtminstone behålla biståndet på den tidigare nivån och stå fast vid enprocentsmålet.Regeringen förändrar biståndet utan att ha gjort någon djupare analys av vad det kommer att innebära, som jag förstår det. Man skär ned på stödet till FN och kärnstödet. Man ska ha en inriktning mot handel och svenskt näringsliv samt migration. Men regeringen har tidigare aviserat att civilsamhällets organisationer ska få en större roll. Jag blir därför förvånad när regleringsbrevet kommer och det visar sig att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall drastiskt.Särskilt hårt drabbas informationsverksamheten, som vi nu diskuterar. Man minskar från 155 till 20 miljoner. Det är alltså en enorm minskning, som slår väldigt hårt mot biståndsorganisationerna. Att det har ökat så mycket tidigare beror på att det funnits ett stort behov av denna ökning. Många människor i vårt land har en positiv syn på bistånd och vill gärna själva bidra. Då är det viktigt att man får kunskap om hur biståndet används och att det går till rätt saker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI praktiken innebär nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. Ett exempel är att Forum Civs digitala plattform Globalportalen hotas av nedstängning. Forum Civ är Sveriges största plattform för civilsamhället. Ett annat exempel är det praktikprogram som FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, har för studenter som är intresserade av att arbeta med globala utvecklingsfrågor. Vidare kan jag nämna Utrikespolitiska Förbundets seminarier om globala utrikespolitiska frågor på universitet runt om i Sverige samt organisationen World's Children's Prize Foundation, som genom sitt skolprojekt nått fler än 692 000 elever i Sverige och engagerat dem för barns rättigheter i världen. Allt det här finansieras av informationsstöd och riskerar nu att läggas ned. Det är bara några få konkreta exempel. Listan kan göras jättelång.Jag tycker fortfarande inte att jag har fått någon riktig analys av varför regeringen gör de här stora nedskärningarna och hur de drabbar biståndet på lång sikt. På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt? När kommer egentligen reformagendan för biståndet att presenteras? Finns det en tydlig tidsplan? Hur kommer förankringen att gå till?"}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag betvivlar inte för en sekund att det möte som hölls i januari var bra. Problemet är ju att mötet skedde efter att förändringarna i biståndet skett. Nedskärningarna var redan ett faktum. Det är helt tydligt att biståndsorganisationerna är missnöjda. Detta kan jag verkligen skriva under på efter att ha träffat en lång rad biståndsorganisationer. Det gäller bristen på kommunikation och information. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli bättre i framtiden.Ministern säger att Sverige och världen står inför stora globala utmaningar och att mesta möjliga stöd ska ges till Ukraina. Jag håller verkligen med om vikten av att ge stöd till Ukraina i den besvärliga situation som man befinner sig i med krig. Men det får inte ske på bekostnad av fattiga utsatta människor i andra delar av världen. På sikt måste vi hitta additionella medel till stöd för Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar det nuvarande biståndet. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen i det allvarliga läge världen nu befinner sig i väljer att skära ned på biståndet och lämna enprocentsmålet. Nu när världen ser ut som den gör borde man väl i stället åtminstone behålla biståndet på den tidigare nivån och stå fast vid enprocentsmålet.Regeringen förändrar biståndet utan att ha gjort någon djupare analys av vad det kommer att innebära, som jag förstår det. Man skär ned på stödet till FN och kärnstödet. Man ska ha en inriktning mot handel och svenskt näringsliv samt migration. Men regeringen har tidigare aviserat att civilsamhällets organisationer ska få en större roll. Jag blir därför förvånad när regleringsbrevet kommer och det visar sig att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall drastiskt.Särskilt hårt drabbas informationsverksamheten, som vi nu diskuterar. Man minskar från 155 till 20 miljoner. Det är alltså en enorm minskning, som slår väldigt hårt mot biståndsorganisationerna. Att det har ökat så mycket tidigare beror på att det funnits ett stort behov av denna ökning. Många människor i vårt land har en positiv syn på bistånd och vill gärna själva bidra. Då är det viktigt att man får kunskap om hur biståndet används och att det går till rätt saker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI praktiken innebär nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. Ett exempel är att Forum Civs digitala plattform Globalportalen hotas av nedstängning. Forum Civ är Sveriges största plattform för civilsamhället. Ett annat exempel är det praktikprogram som FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, har för studenter som är intresserade av att arbeta med globala utvecklingsfrågor. Vidare kan jag nämna Utrikespolitiska Förbundets seminarier om globala utrikespolitiska frågor på universitet runt om i Sverige samt organisationen World's Children's Prize Foundation, som genom sitt skolprojekt nått fler än 692 000 elever i Sverige och engagerat dem för barns rättigheter i världen. Allt det här finansieras av informationsstöd och riskerar nu att läggas ned. Det är bara några få konkreta exempel. Listan kan göras jättelång.Jag tycker fortfarande inte att jag har fått någon riktig analys av varför regeringen gör de här stora nedskärningarna och hur de drabbar biståndet på lång sikt. På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt? När kommer egentligen reformagendan för biståndet att presenteras? Finns det en tydlig tidsplan? Hur kommer förankringen att gå till?"}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. Jag betvivlar inte för en sekund att det möte som hölls i januari var bra. Problemet är ju att mötet skedde efter att förändringarna i biståndet skett. Nedskärningarna var redan ett faktum. Det är helt tydligt att biståndsorganisationerna är missnöjda. Detta kan jag verkligen skriva under på efter att ha träffat en lång rad biståndsorganisationer. Det gäller bristen på kommunikation och information. Jag hoppas verkligen att det här kommer att bli bättre i framtiden.Ministern säger att Sverige och världen står inför stora globala utmaningar och att mesta möjliga stöd ska ges till Ukraina. Jag håller verkligen med om vikten av att ge stöd till Ukraina i den besvärliga situation som man befinner sig i med krig. Men det får inte ske på bekostnad av fattiga utsatta människor i andra delar av världen. På sikt måste vi hitta additionella medel till stöd för Ukrainas återuppbyggnad som inte belastar det nuvarande biståndet. Det är väldigt svårt att förstå hur regeringen i det allvarliga läge världen nu befinner sig i väljer att skära ned på biståndet och lämna enprocentsmålet. Nu när världen ser ut som den gör borde man väl i stället åtminstone behålla biståndet på den tidigare nivån och stå fast vid enprocentsmålet.Regeringen förändrar biståndet utan att ha gjort någon djupare analys av vad det kommer att innebära, som jag förstår det. Man skär ned på stödet till FN och kärnstödet. Man ska ha en inriktning mot handel och svenskt näringsliv samt migration. Men regeringen har tidigare aviserat att civilsamhällets organisationer ska få en större roll. Jag blir därför förvånad när regleringsbrevet kommer och det visar sig att samtliga anslag till civilsamhället minskar, i vissa fall drastiskt.Särskilt hårt drabbas informationsverksamheten, som vi nu diskuterar. Man minskar från 155 till 20 miljoner. Det är alltså en enorm minskning, som slår väldigt hårt mot biståndsorganisationerna. Att det har ökat så mycket tidigare beror på att det funnits ett stort behov av denna ökning. Många människor i vårt land har en positiv syn på bistånd och vill gärna själva bidra. Då är det viktigt att man får kunskap om hur biståndet används och att det går till rätt saker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI praktiken innebär nedskärningen av informationsstödet en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. Ett exempel är att Forum Civs digitala plattform Globalportalen hotas av nedstängning. Forum Civ är Sveriges största plattform för civilsamhället. Ett annat exempel är det praktikprogram som FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, har för studenter som är intresserade av att arbeta med globala utvecklingsfrågor. Vidare kan jag nämna Utrikespolitiska Förbundets seminarier om globala utrikespolitiska frågor på universitet runt om i Sverige samt organisationen World's Children's Prize Foundation, som genom sitt skolprojekt nått fler än 692 000 elever i Sverige och engagerat dem för barns rättigheter i världen. Allt det här finansieras av informationsstöd och riskerar nu att läggas ned. Det är bara några få konkreta exempel. Listan kan göras jättelång.Jag tycker fortfarande inte att jag har fått någon riktig analys av varför regeringen gör de här stora nedskärningarna och hur de drabbar biståndet på lång sikt. På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt? När kommer egentligen reformagendan för biståndet att presenteras? Finns det en tydlig tidsplan? Hur kommer förankringen att gå till?"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för interpellationen. Det är många påståenden som görs i interpellationen, men de kanske inte alltid riktigt backas upp av fakta, skulle jag säga. Jag vill också minnas att jag har varit i den här kammaren tidigare och berättat till exempel om hur vi haft möten med civilsamhällets organisationer. Jag ska gärna ta det en gång till.Jag hoppas att Lotta Johnsson Fornarve känner till att den här regeringen har agerat precis likadant som den tidigare regeringen i informationen till civilsamhället. Efter att vi hamnat i regeringsställning hade vi i början av januari ett stort möte med väldigt många civilsamhällesorganisationer. Lotta Johnsson Fornarve var inte där, men det var jag, och jag kan redogöra för att det var ett bra möte. Alla behöver inte alltid hålla med varandra, men det fanns gott om tid att diskutera. Jag tror till exempel att vi höll på 30 minuter längre än vad som var planerat. Det var inte slutpunkten utan startskottet för informationen. Vi har ett generalsekreterarnätverk som träffades dessförinnan. Sedan har departementet haft löpande dialog med olika aktörer inom CSO-världen. Vi har de gemensamma åtagandena, där det också har varit möten; företrädare för UD träffar personer löpande.Det är möjligt att interpellanten inte känner till allt detta, men jag är tacksam för att jag fick den här möjligheten att här i dag ännu en gång redogöra för de många möten som skett. Det var också precis så här den tidigare regeringen agerade, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var en del av den regeringens regeringsunderlag.I grund och botten finns det olika uppfattningar som står mot varandra här. Regeringens uppfattning är att svenskt bistånd gör större nytta utomlands än i Sverige. Det informationsanslag som interpellanten hänvisar till har vuxit från 5 miljoner kronor 2011 till 160 miljoner kronor. När man lyssnar på Lotta Johnsson Fornarve kan man få intrycket att pengarna försvunnit. Riktigt så är inte fallet, utan i grund och botten gör vi bedömningen att pengarna används mer effektivt någon annanstans. Jag kan ge ett exempel: i Ukraina, där vi nu satsar väldigt mycket på att hjälpa människor i en väldigt svår situation. Det är också så att vi bygger ut det humanitära biståndet till människor som befinner sig i en situation där de har svårt att klara sig för dagen. Ett aktuellt exempel på det gäller naturligtvis Turkiet och Syrien. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen bedömning vi gör är att så här mycket pengar, 160 miljoner kronor av skattebetalarnas resurser, används mer effektivt \"där ute\" än genom att man arrangerar olika informationsinsatser i Sverige. Det innebär inte att varje sådan insats behöver vara felaktig eller oviktig. Men vår bedömning är att nyttan av just biståndspengarna är betydligt större om de används i mottagarländerna än om de - förutom de saker som nämnts - finansierar till exempel tidningsstöd, närvaro i Almedalen eller på bokmässan och så vidare.Jag vill också påpeka att 20 miljoner kronor av det här anslaget fortfarande finns kvar. Det är väldigt mycket pengar. Jag vill även ånyo påminna om att motsvarande anslag 2011 uppgick till 5 miljoner kronor."}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för interpellationen. Det är många påståenden som görs i interpellationen, men de kanske inte alltid riktigt backas upp av fakta, skulle jag säga. Jag vill också minnas att jag har varit i den här kammaren tidigare och berättat till exempel om hur vi haft möten med civilsamhällets organisationer. Jag ska gärna ta det en gång till.Jag hoppas att Lotta Johnsson Fornarve känner till att den här regeringen har agerat precis likadant som den tidigare regeringen i informationen till civilsamhället. Efter att vi hamnat i regeringsställning hade vi i början av januari ett stort möte med väldigt många civilsamhällesorganisationer. Lotta Johnsson Fornarve var inte där, men det var jag, och jag kan redogöra för att det var ett bra möte. Alla behöver inte alltid hålla med varandra, men det fanns gott om tid att diskutera. Jag tror till exempel att vi höll på 30 minuter längre än vad som var planerat. Det var inte slutpunkten utan startskottet för informationen. Vi har ett generalsekreterarnätverk som träffades dessförinnan. Sedan har departementet haft löpande dialog med olika aktörer inom CSO-världen. Vi har de gemensamma åtagandena, där det också har varit möten; företrädare för UD träffar personer löpande.Det är möjligt att interpellanten inte känner till allt detta, men jag är tacksam för att jag fick den här möjligheten att här i dag ännu en gång redogöra för de många möten som skett. Det var också precis så här den tidigare regeringen agerade, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var en del av den regeringens regeringsunderlag.I grund och botten finns det olika uppfattningar som står mot varandra här. Regeringens uppfattning är att svenskt bistånd gör större nytta utomlands än i Sverige. Det informationsanslag som interpellanten hänvisar till har vuxit från 5 miljoner kronor 2011 till 160 miljoner kronor. När man lyssnar på Lotta Johnsson Fornarve kan man få intrycket att pengarna försvunnit. Riktigt så är inte fallet, utan i grund och botten gör vi bedömningen att pengarna används mer effektivt någon annanstans. Jag kan ge ett exempel: i Ukraina, där vi nu satsar väldigt mycket på att hjälpa människor i en väldigt svår situation. Det är också så att vi bygger ut det humanitära biståndet till människor som befinner sig i en situation där de har svårt att klara sig för dagen. Ett aktuellt exempel på det gäller naturligtvis Turkiet och Syrien. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen bedömning vi gör är att så här mycket pengar, 160 miljoner kronor av skattebetalarnas resurser, används mer effektivt \"där ute\" än genom att man arrangerar olika informationsinsatser i Sverige. Det innebär inte att varje sådan insats behöver vara felaktig eller oviktig. Men vår bedömning är att nyttan av just biståndspengarna är betydligt större om de används i mottagarländerna än om de - förutom de saker som nämnts - finansierar till exempel tidningsstöd, närvaro i Almedalen eller på bokmässan och så vidare.Jag vill också påpeka att 20 miljoner kronor av det här anslaget fortfarande finns kvar. Det är väldigt mycket pengar. Jag vill även ånyo påminna om att motsvarande anslag 2011 uppgick till 5 miljoner kronor."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för interpellationen. Det är många påståenden som görs i interpellationen, men de kanske inte alltid riktigt backas upp av fakta, skulle jag säga. Jag vill också minnas att jag har varit i den här kammaren tidigare och berättat till exempel om hur vi haft möten med civilsamhällets organisationer. Jag ska gärna ta det en gång till.Jag hoppas att Lotta Johnsson Fornarve känner till att den här regeringen har agerat precis likadant som den tidigare regeringen i informationen till civilsamhället. Efter att vi hamnat i regeringsställning hade vi i början av januari ett stort möte med väldigt många civilsamhällesorganisationer. Lotta Johnsson Fornarve var inte där, men det var jag, och jag kan redogöra för att det var ett bra möte. Alla behöver inte alltid hålla med varandra, men det fanns gott om tid att diskutera. Jag tror till exempel att vi höll på 30 minuter längre än vad som var planerat. Det var inte slutpunkten utan startskottet för informationen. Vi har ett generalsekreterarnätverk som träffades dessförinnan. Sedan har departementet haft löpande dialog med olika aktörer inom CSO-världen. Vi har de gemensamma åtagandena, där det också har varit möten; företrädare för UD träffar personer löpande.Det är möjligt att interpellanten inte känner till allt detta, men jag är tacksam för att jag fick den här möjligheten att här i dag ännu en gång redogöra för de många möten som skett. Det var också precis så här den tidigare regeringen agerade, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var en del av den regeringens regeringsunderlag.I grund och botten finns det olika uppfattningar som står mot varandra här. Regeringens uppfattning är att svenskt bistånd gör större nytta utomlands än i Sverige. Det informationsanslag som interpellanten hänvisar till har vuxit från 5 miljoner kronor 2011 till 160 miljoner kronor. När man lyssnar på Lotta Johnsson Fornarve kan man få intrycket att pengarna försvunnit. Riktigt så är inte fallet, utan i grund och botten gör vi bedömningen att pengarna används mer effektivt någon annanstans. Jag kan ge ett exempel: i Ukraina, där vi nu satsar väldigt mycket på att hjälpa människor i en väldigt svår situation. Det är också så att vi bygger ut det humanitära biståndet till människor som befinner sig i en situation där de har svårt att klara sig för dagen. Ett aktuellt exempel på det gäller naturligtvis Turkiet och Syrien. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen bedömning vi gör är att så här mycket pengar, 160 miljoner kronor av skattebetalarnas resurser, används mer effektivt \"där ute\" än genom att man arrangerar olika informationsinsatser i Sverige. Det innebär inte att varje sådan insats behöver vara felaktig eller oviktig. Men vår bedömning är att nyttan av just biståndspengarna är betydligt större om de används i mottagarländerna än om de - förutom de saker som nämnts - finansierar till exempel tidningsstöd, närvaro i Almedalen eller på bokmässan och så vidare.Jag vill också påpeka att 20 miljoner kronor av det här anslaget fortfarande finns kvar. Det är väldigt mycket pengar. Jag vill även ånyo påminna om att motsvarande anslag 2011 uppgick till 5 miljoner kronor."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för interpellationen. Det är många påståenden som görs i interpellationen, men de kanske inte alltid riktigt backas upp av fakta, skulle jag säga. Jag vill också minnas att jag har varit i den här kammaren tidigare och berättat till exempel om hur vi haft möten med civilsamhällets organisationer. Jag ska gärna ta det en gång till.Jag hoppas att Lotta Johnsson Fornarve känner till att den här regeringen har agerat precis likadant som den tidigare regeringen i informationen till civilsamhället. Efter att vi hamnat i regeringsställning hade vi i början av januari ett stort möte med väldigt många civilsamhällesorganisationer. Lotta Johnsson Fornarve var inte där, men det var jag, och jag kan redogöra för att det var ett bra möte. Alla behöver inte alltid hålla med varandra, men det fanns gott om tid att diskutera. Jag tror till exempel att vi höll på 30 minuter längre än vad som var planerat. Det var inte slutpunkten utan startskottet för informationen. Vi har ett generalsekreterarnätverk som träffades dessförinnan. Sedan har departementet haft löpande dialog med olika aktörer inom CSO-världen. Vi har de gemensamma åtagandena, där det också har varit möten; företrädare för UD träffar personer löpande.Det är möjligt att interpellanten inte känner till allt detta, men jag är tacksam för att jag fick den här möjligheten att här i dag ännu en gång redogöra för de många möten som skett. Det var också precis så här den tidigare regeringen agerade, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var en del av den regeringens regeringsunderlag.I grund och botten finns det olika uppfattningar som står mot varandra här. Regeringens uppfattning är att svenskt bistånd gör större nytta utomlands än i Sverige. Det informationsanslag som interpellanten hänvisar till har vuxit från 5 miljoner kronor 2011 till 160 miljoner kronor. När man lyssnar på Lotta Johnsson Fornarve kan man få intrycket att pengarna försvunnit. Riktigt så är inte fallet, utan i grund och botten gör vi bedömningen att pengarna används mer effektivt någon annanstans. Jag kan ge ett exempel: i Ukraina, där vi nu satsar väldigt mycket på att hjälpa människor i en väldigt svår situation. Det är också så att vi bygger ut det humanitära biståndet till människor som befinner sig i en situation där de har svårt att klara sig för dagen. Ett aktuellt exempel på det gäller naturligtvis Turkiet och Syrien. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen bedömning vi gör är att så här mycket pengar, 160 miljoner kronor av skattebetalarnas resurser, används mer effektivt \"där ute\" än genom att man arrangerar olika informationsinsatser i Sverige. Det innebär inte att varje sådan insats behöver vara felaktig eller oviktig. Men vår bedömning är att nyttan av just biståndspengarna är betydligt större om de används i mottagarländerna än om de - förutom de saker som nämnts - finansierar till exempel tidningsstöd, närvaro i Almedalen eller på bokmässan och så vidare.Jag vill också påpeka att 20 miljoner kronor av det här anslaget fortfarande finns kvar. Det är väldigt mycket pengar. Jag vill även ånyo påminna om att motsvarande anslag 2011 uppgick till 5 miljoner kronor."}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte känner mig särskilt nöjd med det.I svaret på min interpellation säger ministern att regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och att man även i fortsättningen avser att ha det. Men jag har under hösten och vintern träffat en lång rad representanter för biståndsorganisationer i det civila samhället och ingen av dem har varit särskild nöjd. De har snarare varit kritiska till bristen på information och kommunikation om förändringarna av biståndet. I själv verket hölls ju ett informationsmöte först i januari, flera veckor efter att regleringsbrevet presenterades och nedskärningarna redan var ett faktum.Ministern säger också i svaret att regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationerna i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Jag tycker att detta tyder på dålig kunskap om hur informationsbiståndet används.Informationsstödet har ett brett användningsområde och används för att granska, informera och bidra till debatt om biståndet, något som är helt avgörande för att säkra kvaliteten i biståndet och inte minst transparensen.Som exempel på vad pengarna användes till under 2022 kan nämnas tidningen Sveriges Naturs granskning av hur fackliga företrädare mördas i svenska Vattenfalls jakt på billigt kol i Colombia, tidningen Arbetets avslöjande att AP-fonderna köper statsobligationer i diktaturer och bevakningen av Rysslands invasion av Ukraina. Anser inte ministern att det är viktigt att sådan information kommer fram och blir känd? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInformationsstödet har långt ifrån enbart använts för att arrangera konferenser. Det har exempelvis också använts för att bidra till fred och utveckling. Ett exempel är organisationen Operation 1325 som bedriver utvecklingssamarbete med organisationer i bland annat Jemen för kvinnors inkludering i fredsprocesser. Ett annat exempel är den svenska MR-fonden som har bidragit till fredsprocessen i Colombia.Informationsstödet har alltså bidragit till att säkra fred och rädda liv. Stödet har också använts för att bjuda in människorättskämpar från olika delar av världen som kan informera om situationen i det egna landet. Det är information som kanske annars aldrig hade blivit känd. Det kan röra sig om kvinnorättsaktivister från Sydamerika som har kunnat resa till Europa och samtala med bland annat svenska makthavare. De väldigt stora nedskärningar som nu sker, från 155 miljoner till 20 miljoner, slår undan benen för civilsamhällets möjlighet att informera om, granska och sprida kunskap om svenskt bistånd, något som i förlängningen riskerar att bidra till ett minskat stöd för internationellt bistånd hos den svenska allmänheten. Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under mycket lång tid riskerar att slås sönder och avbrytas. Det tycker jag inte är ett effektivt sätt att använda biståndet.Vilken konsekvensanalys har regeringen egentligen gjort av de drastiska nedskärningar av informationsstödet som nu sker? Jag tycker inte att jag fått något riktigt bra svar på frågan. Varför har inte ministern på ett bättre sätt konsulterat biståndsorganisationerna innan man gjort de här dramatiska förändringarna?"}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte känner mig särskilt nöjd med det.I svaret på min interpellation säger ministern att regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och att man även i fortsättningen avser att ha det. Men jag har under hösten och vintern träffat en lång rad representanter för biståndsorganisationer i det civila samhället och ingen av dem har varit särskild nöjd. De har snarare varit kritiska till bristen på information och kommunikation om förändringarna av biståndet. I själv verket hölls ju ett informationsmöte först i januari, flera veckor efter att regleringsbrevet presenterades och nedskärningarna redan var ett faktum.Ministern säger också i svaret att regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationerna i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Jag tycker att detta tyder på dålig kunskap om hur informationsbiståndet används.Informationsstödet har ett brett användningsområde och används för att granska, informera och bidra till debatt om biståndet, något som är helt avgörande för att säkra kvaliteten i biståndet och inte minst transparensen.Som exempel på vad pengarna användes till under 2022 kan nämnas tidningen Sveriges Naturs granskning av hur fackliga företrädare mördas i svenska Vattenfalls jakt på billigt kol i Colombia, tidningen Arbetets avslöjande att AP-fonderna köper statsobligationer i diktaturer och bevakningen av Rysslands invasion av Ukraina. Anser inte ministern att det är viktigt att sådan information kommer fram och blir känd? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInformationsstödet har långt ifrån enbart använts för att arrangera konferenser. Det har exempelvis också använts för att bidra till fred och utveckling. Ett exempel är organisationen Operation 1325 som bedriver utvecklingssamarbete med organisationer i bland annat Jemen för kvinnors inkludering i fredsprocesser. Ett annat exempel är den svenska MR-fonden som har bidragit till fredsprocessen i Colombia.Informationsstödet har alltså bidragit till att säkra fred och rädda liv. Stödet har också använts för att bjuda in människorättskämpar från olika delar av världen som kan informera om situationen i det egna landet. Det är information som kanske annars aldrig hade blivit känd. Det kan röra sig om kvinnorättsaktivister från Sydamerika som har kunnat resa till Europa och samtala med bland annat svenska makthavare. De väldigt stora nedskärningar som nu sker, från 155 miljoner till 20 miljoner, slår undan benen för civilsamhällets möjlighet att informera om, granska och sprida kunskap om svenskt bistånd, något som i förlängningen riskerar att bidra till ett minskat stöd för internationellt bistånd hos den svenska allmänheten. Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under mycket lång tid riskerar att slås sönder och avbrytas. Det tycker jag inte är ett effektivt sätt att använda biståndet.Vilken konsekvensanalys har regeringen egentligen gjort av de drastiska nedskärningar av informationsstödet som nu sker? Jag tycker inte att jag fått något riktigt bra svar på frågan. Varför har inte ministern på ett bättre sätt konsulterat biståndsorganisationerna innan man gjort de här dramatiska förändringarna?"}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte känner mig särskilt nöjd med det.I svaret på min interpellation säger ministern att regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och att man även i fortsättningen avser att ha det. Men jag har under hösten och vintern träffat en lång rad representanter för biståndsorganisationer i det civila samhället och ingen av dem har varit särskild nöjd. De har snarare varit kritiska till bristen på information och kommunikation om förändringarna av biståndet. I själv verket hölls ju ett informationsmöte först i januari, flera veckor efter att regleringsbrevet presenterades och nedskärningarna redan var ett faktum.Ministern säger också i svaret att regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationerna i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Jag tycker att detta tyder på dålig kunskap om hur informationsbiståndet används.Informationsstödet har ett brett användningsområde och används för att granska, informera och bidra till debatt om biståndet, något som är helt avgörande för att säkra kvaliteten i biståndet och inte minst transparensen.Som exempel på vad pengarna användes till under 2022 kan nämnas tidningen Sveriges Naturs granskning av hur fackliga företrädare mördas i svenska Vattenfalls jakt på billigt kol i Colombia, tidningen Arbetets avslöjande att AP-fonderna köper statsobligationer i diktaturer och bevakningen av Rysslands invasion av Ukraina. Anser inte ministern att det är viktigt att sådan information kommer fram och blir känd? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInformationsstödet har långt ifrån enbart använts för att arrangera konferenser. Det har exempelvis också använts för att bidra till fred och utveckling. Ett exempel är organisationen Operation 1325 som bedriver utvecklingssamarbete med organisationer i bland annat Jemen för kvinnors inkludering i fredsprocesser. Ett annat exempel är den svenska MR-fonden som har bidragit till fredsprocessen i Colombia.Informationsstödet har alltså bidragit till att säkra fred och rädda liv. Stödet har också använts för att bjuda in människorättskämpar från olika delar av världen som kan informera om situationen i det egna landet. Det är information som kanske annars aldrig hade blivit känd. Det kan röra sig om kvinnorättsaktivister från Sydamerika som har kunnat resa till Europa och samtala med bland annat svenska makthavare. De väldigt stora nedskärningar som nu sker, från 155 miljoner till 20 miljoner, slår undan benen för civilsamhällets möjlighet att informera om, granska och sprida kunskap om svenskt bistånd, något som i förlängningen riskerar att bidra till ett minskat stöd för internationellt bistånd hos den svenska allmänheten. Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under mycket lång tid riskerar att slås sönder och avbrytas. Det tycker jag inte är ett effektivt sätt att använda biståndet.Vilken konsekvensanalys har regeringen egentligen gjort av de drastiska nedskärningar av informationsstödet som nu sker? Jag tycker inte att jag fått något riktigt bra svar på frågan. Varför har inte ministern på ett bättre sätt konsulterat biståndsorganisationerna innan man gjort de här dramatiska förändringarna?"}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation även om jag inte känner mig särskilt nöjd med det.I svaret på min interpellation säger ministern att regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och att man även i fortsättningen avser att ha det. Men jag har under hösten och vintern träffat en lång rad representanter för biståndsorganisationer i det civila samhället och ingen av dem har varit särskild nöjd. De har snarare varit kritiska till bristen på information och kommunikation om förändringarna av biståndet. I själv verket hölls ju ett informationsmöte först i januari, flera veckor efter att regleringsbrevet presenterades och nedskärningarna redan var ett faktum.Ministern säger också i svaret att regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationerna i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Jag tycker att detta tyder på dålig kunskap om hur informationsbiståndet används.Informationsstödet har ett brett användningsområde och används för att granska, informera och bidra till debatt om biståndet, något som är helt avgörande för att säkra kvaliteten i biståndet och inte minst transparensen.Som exempel på vad pengarna användes till under 2022 kan nämnas tidningen Sveriges Naturs granskning av hur fackliga företrädare mördas i svenska Vattenfalls jakt på billigt kol i Colombia, tidningen Arbetets avslöjande att AP-fonderna köper statsobligationer i diktaturer och bevakningen av Rysslands invasion av Ukraina. Anser inte ministern att det är viktigt att sådan information kommer fram och blir känd? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInformationsstödet har långt ifrån enbart använts för att arrangera konferenser. Det har exempelvis också använts för att bidra till fred och utveckling. Ett exempel är organisationen Operation 1325 som bedriver utvecklingssamarbete med organisationer i bland annat Jemen för kvinnors inkludering i fredsprocesser. Ett annat exempel är den svenska MR-fonden som har bidragit till fredsprocessen i Colombia.Informationsstödet har alltså bidragit till att säkra fred och rädda liv. Stödet har också använts för att bjuda in människorättskämpar från olika delar av världen som kan informera om situationen i det egna landet. Det är information som kanske annars aldrig hade blivit känd. Det kan röra sig om kvinnorättsaktivister från Sydamerika som har kunnat resa till Europa och samtala med bland annat svenska makthavare. De väldigt stora nedskärningar som nu sker, från 155 miljoner till 20 miljoner, slår undan benen för civilsamhällets möjlighet att informera om, granska och sprida kunskap om svenskt bistånd, något som i förlängningen riskerar att bidra till ett minskat stöd för internationellt bistånd hos den svenska allmänheten. Det viktiga arbete som många biståndsorganisationer byggt upp under mycket lång tid riskerar att slås sönder och avbrytas. Det tycker jag inte är ett effektivt sätt att använda biståndet.Vilken konsekvensanalys har regeringen egentligen gjort av de drastiska nedskärningar av informationsstödet som nu sker? Jag tycker inte att jag fått något riktigt bra svar på frågan. Varför har inte ministern på ett bättre sätt konsulterat biståndsorganisationerna innan man gjort de här dramatiska förändringarna?"}
+{"question":"Varför har statsrådet inte konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför jag inte har konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet. Vidare frågar hon om jag avser att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Johnsson Fornarve frågar om jag och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt. Slutligen frågas också på vilket sätt jag kommer att arbeta för att den omläggning av biståndet som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt.Civilsamhällesorganisationerna i Sverige är en värdefull partner till regeringen dels som samtalspartner, dels och framför allt som samarbetspartner inom biståndet, som till stor del kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. En av civilsamhällets styrkor är att de ofta har en stark lokal förankring. Bland annat därför avser regeringen att öka andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det kan röra sig om både svenska organisationer och civilsamhällesorganisationer i andra länder. En del av biståndet till svenska civilsamhällesorganisationer styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som har förlängts utan förändring av belopp jämfört med föregående år. Därutöver kan civilsamhället vara utförare av biståndsinsatser som finansieras av andra delar av biståndsbudgeten. Det är principiellt viktigt att föra dialog med civilsamhället inför förändringar i biståndet som berör dem. Regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och avser även i fortsättningen att föra en regelbunden dialog i frågorna. Regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationer i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Det är därför viktigt att kunna prioritera och att verksamheter har en bredd i sin finansiering för minskad sårbarhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige och världen står inför stora globala utmaningarna i dessa kristider, och vi måste rikta vår uppmärksamhet på det allvarliga världsläget. Därmed ser vi över inriktningen på det svenska biståndet, och främsta fokus för svensk utvecklingspolitik är att ge mesta möjliga stöd till Ukrainas regering och befolkning i deras kamp för demokrati och suveränitet samt i det omfattande återuppbyggnadsarbetet som väntar. Stödet handlar ytterst om att försvara demokratin och en regelbaserad världsordning. Regeringen har föreslagit riksdagen en fast biståndsbudget för 2023-2025 om 56 miljarder per år. Därtill beslutas om ett maximalt tak för migrationsavräkningar på 8 procent. Därmed har vi skapat en grundmurad förutsägbarhet i biståndet för dessa år. Samtidigt ökar vi ambitionen för att göra det svenska biståndet mer långsiktigt, effektivt och transparent. Regeringen riktar också om biståndet utifrån följande prioriteringar: Ukraina, humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till demokratikämpar, ett utökat och fokuserat klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Med en biståndsbudget på 56 miljarder kronor kommer Sverige fortsatt att vara en av världens mest generösa givare."}
+{"question":"Avser statsrådet att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför jag inte har konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet. Vidare frågar hon om jag avser att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Johnsson Fornarve frågar om jag och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt. Slutligen frågas också på vilket sätt jag kommer att arbeta för att den omläggning av biståndet som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt.Civilsamhällesorganisationerna i Sverige är en värdefull partner till regeringen dels som samtalspartner, dels och framför allt som samarbetspartner inom biståndet, som till stor del kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. En av civilsamhällets styrkor är att de ofta har en stark lokal förankring. Bland annat därför avser regeringen att öka andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det kan röra sig om både svenska organisationer och civilsamhällesorganisationer i andra länder. En del av biståndet till svenska civilsamhällesorganisationer styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som har förlängts utan förändring av belopp jämfört med föregående år. Därutöver kan civilsamhället vara utförare av biståndsinsatser som finansieras av andra delar av biståndsbudgeten. Det är principiellt viktigt att föra dialog med civilsamhället inför förändringar i biståndet som berör dem. Regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och avser även i fortsättningen att föra en regelbunden dialog i frågorna. Regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationer i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Det är därför viktigt att kunna prioritera och att verksamheter har en bredd i sin finansiering för minskad sårbarhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige och världen står inför stora globala utmaningarna i dessa kristider, och vi måste rikta vår uppmärksamhet på det allvarliga världsläget. Därmed ser vi över inriktningen på det svenska biståndet, och främsta fokus för svensk utvecklingspolitik är att ge mesta möjliga stöd till Ukrainas regering och befolkning i deras kamp för demokrati och suveränitet samt i det omfattande återuppbyggnadsarbetet som väntar. Stödet handlar ytterst om att försvara demokratin och en regelbaserad världsordning. Regeringen har föreslagit riksdagen en fast biståndsbudget för 2023-2025 om 56 miljarder per år. Därtill beslutas om ett maximalt tak för migrationsavräkningar på 8 procent. Därmed har vi skapat en grundmurad förutsägbarhet i biståndet för dessa år. Samtidigt ökar vi ambitionen för att göra det svenska biståndet mer långsiktigt, effektivt och transparent. Regeringen riktar också om biståndet utifrån följande prioriteringar: Ukraina, humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till demokratikämpar, ett utökat och fokuserat klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Med en biståndsbudget på 56 miljarder kronor kommer Sverige fortsatt att vara en av världens mest generösa givare."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför jag inte har konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet. Vidare frågar hon om jag avser att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Johnsson Fornarve frågar om jag och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt. Slutligen frågas också på vilket sätt jag kommer att arbeta för att den omläggning av biståndet som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt.Civilsamhällesorganisationerna i Sverige är en värdefull partner till regeringen dels som samtalspartner, dels och framför allt som samarbetspartner inom biståndet, som till stor del kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. En av civilsamhällets styrkor är att de ofta har en stark lokal förankring. Bland annat därför avser regeringen att öka andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det kan röra sig om både svenska organisationer och civilsamhällesorganisationer i andra länder. En del av biståndet till svenska civilsamhällesorganisationer styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som har förlängts utan förändring av belopp jämfört med föregående år. Därutöver kan civilsamhället vara utförare av biståndsinsatser som finansieras av andra delar av biståndsbudgeten. Det är principiellt viktigt att föra dialog med civilsamhället inför förändringar i biståndet som berör dem. Regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och avser även i fortsättningen att föra en regelbunden dialog i frågorna. Regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationer i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Det är därför viktigt att kunna prioritera och att verksamheter har en bredd i sin finansiering för minskad sårbarhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige och världen står inför stora globala utmaningarna i dessa kristider, och vi måste rikta vår uppmärksamhet på det allvarliga världsläget. Därmed ser vi över inriktningen på det svenska biståndet, och främsta fokus för svensk utvecklingspolitik är att ge mesta möjliga stöd till Ukrainas regering och befolkning i deras kamp för demokrati och suveränitet samt i det omfattande återuppbyggnadsarbetet som väntar. Stödet handlar ytterst om att försvara demokratin och en regelbaserad världsordning. Regeringen har föreslagit riksdagen en fast biståndsbudget för 2023-2025 om 56 miljarder per år. Därtill beslutas om ett maximalt tak för migrationsavräkningar på 8 procent. Därmed har vi skapat en grundmurad förutsägbarhet i biståndet för dessa år. Samtidigt ökar vi ambitionen för att göra det svenska biståndet mer långsiktigt, effektivt och transparent. Regeringen riktar också om biståndet utifrån följande prioriteringar: Ukraina, humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till demokratikämpar, ett utökat och fokuserat klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Med en biståndsbudget på 56 miljarder kronor kommer Sverige fortsatt att vara en av världens mest generösa givare."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att arbeta för att den omläggning av biståndet regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt?","answer":"Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig varför jag inte har konsulterat civilsamhällets biståndsaktörer inför förändringarna av biståndet. Vidare frågar hon om jag avser att öka dialogen med civilsamhället och i så fall på vilket sätt. Johnsson Fornarve frågar om jag och regeringen gjort någon konsekvensanalys av hur det minskade informationsstödet kommer att påverka svenskt bistånd på längre sikt. Slutligen frågas också på vilket sätt jag kommer att arbeta för att den omläggning av biståndet som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2023 ska ske så transparent som möjligt.Civilsamhällesorganisationerna i Sverige är en värdefull partner till regeringen dels som samtalspartner, dels och framför allt som samarbetspartner inom biståndet, som till stor del kanaliseras via svenska civilsamhällesorganisationer. En av civilsamhällets styrkor är att de ofta har en stark lokal förankring. Bland annat därför avser regeringen att öka andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det kan röra sig om både svenska organisationer och civilsamhällesorganisationer i andra länder. En del av biståndet till svenska civilsamhällesorganisationer styrs genom strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället som har förlängts utan förändring av belopp jämfört med föregående år. Därutöver kan civilsamhället vara utförare av biståndsinsatser som finansieras av andra delar av biståndsbudgeten. Det är principiellt viktigt att föra dialog med civilsamhället inför förändringar i biståndet som berör dem. Regeringen har en löpande dialog med organisationer i det civila samhället och avser även i fortsättningen att föra en regelbunden dialog i frågorna. Regeringen har förståelse för att neddragningen inom strategin för information och kommunikation påverkar organisationer i det civila samhället men anser att det svenska biståndet i högre utsträckning ska användas för att finansiera insatser utanför Sveriges gränser. Det är därför viktigt att kunna prioritera och att verksamheter har en bredd i sin finansiering för minskad sårbarhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige och världen står inför stora globala utmaningarna i dessa kristider, och vi måste rikta vår uppmärksamhet på det allvarliga världsläget. Därmed ser vi över inriktningen på det svenska biståndet, och främsta fokus för svensk utvecklingspolitik är att ge mesta möjliga stöd till Ukrainas regering och befolkning i deras kamp för demokrati och suveränitet samt i det omfattande återuppbyggnadsarbetet som väntar. Stödet handlar ytterst om att försvara demokratin och en regelbaserad världsordning. Regeringen har föreslagit riksdagen en fast biståndsbudget för 2023-2025 om 56 miljarder per år. Därtill beslutas om ett maximalt tak för migrationsavräkningar på 8 procent. Därmed har vi skapat en grundmurad förutsägbarhet i biståndet för dessa år. Samtidigt ökar vi ambitionen för att göra det svenska biståndet mer långsiktigt, effektivt och transparent. Regeringen riktar också om biståndet utifrån följande prioriteringar: Ukraina, humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta och sårbara, stöd till demokratikämpar, ett utökat och fokuserat klimatbistånd samt stöd till kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Med en biståndsbudget på 56 miljarder kronor kommer Sverige fortsatt att vara en av världens mest generösa givare."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för en viktig och engagerande debatt.Det är ingen tvekan om att ledamoten och regeringen har ett gemensamt engagemang för att säkerställa att alla barn i Sverige får en bättre uppväxt och en positiv framtid. Detta är också en viktig del i Tidöavtalet, som innehåller inte mindre än 22 punkter om förebyggande arbete.Det ser såklart lite olika ut i olika statsrådsportföljer, och vi har olika fokus på vårt arbete. Men tittar man på regeringens sammanlagda arbete ser man att väldigt mycket i Regeringskansliet just nu handlar om förbyggande insatser. Det pågår också ett intensivt arbete mellan de olika departementen för att det ska bli en sammanhållen lagstiftning och att det inte ska finnas några hål någonstans. Det här är oerhört viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför viktigare att göra ett genuint arbete än att ta hem några eventuella billiga poäng under några få månader. De förslag som vi sedan lägger fram i kammaren måste hålla och bli verkstad. Detta är fokus för vad regeringen gör just nu. Det får inte bli tomma, innehållslösa propositioner som inte leder till någon förbättring eller förändring i Sverige. Situationen är alldeles för allvarlig för det. Det här har varit eftersatt alldeles för länge.Det finns en rad punkter som jag med glädje återkommer med. Det blir säkerligen fler interpellationsdebatter och andra debatter här i kammaren. Detta är nämligen en av regeringens absolut viktigaste frågor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för en viktig och engagerande debatt.Det är ingen tvekan om att ledamoten och regeringen har ett gemensamt engagemang för att säkerställa att alla barn i Sverige får en bättre uppväxt och en positiv framtid. Detta är också en viktig del i Tidöavtalet, som innehåller inte mindre än 22 punkter om förebyggande arbete.Det ser såklart lite olika ut i olika statsrådsportföljer, och vi har olika fokus på vårt arbete. Men tittar man på regeringens sammanlagda arbete ser man att väldigt mycket i Regeringskansliet just nu handlar om förbyggande insatser. Det pågår också ett intensivt arbete mellan de olika departementen för att det ska bli en sammanhållen lagstiftning och att det inte ska finnas några hål någonstans. Det här är oerhört viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför viktigare att göra ett genuint arbete än att ta hem några eventuella billiga poäng under några få månader. De förslag som vi sedan lägger fram i kammaren måste hålla och bli verkstad. Detta är fokus för vad regeringen gör just nu. Det får inte bli tomma, innehållslösa propositioner som inte leder till någon förbättring eller förändring i Sverige. Situationen är alldeles för allvarlig för det. Det här har varit eftersatt alldeles för länge.Det finns en rad punkter som jag med glädje återkommer med. Det blir säkerligen fler interpellationsdebatter och andra debatter här i kammaren. Detta är nämligen en av regeringens absolut viktigaste frågor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för en viktig och engagerande debatt.Det är ingen tvekan om att ledamoten och regeringen har ett gemensamt engagemang för att säkerställa att alla barn i Sverige får en bättre uppväxt och en positiv framtid. Detta är också en viktig del i Tidöavtalet, som innehåller inte mindre än 22 punkter om förebyggande arbete.Det ser såklart lite olika ut i olika statsrådsportföljer, och vi har olika fokus på vårt arbete. Men tittar man på regeringens sammanlagda arbete ser man att väldigt mycket i Regeringskansliet just nu handlar om förbyggande insatser. Det pågår också ett intensivt arbete mellan de olika departementen för att det ska bli en sammanhållen lagstiftning och att det inte ska finnas några hål någonstans. Det här är oerhört viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför viktigare att göra ett genuint arbete än att ta hem några eventuella billiga poäng under några få månader. De förslag som vi sedan lägger fram i kammaren måste hålla och bli verkstad. Detta är fokus för vad regeringen gör just nu. Det får inte bli tomma, innehållslösa propositioner som inte leder till någon förbättring eller förändring i Sverige. Situationen är alldeles för allvarlig för det. Det här har varit eftersatt alldeles för länge.Det finns en rad punkter som jag med glädje återkommer med. Det blir säkerligen fler interpellationsdebatter och andra debatter här i kammaren. Detta är nämligen en av regeringens absolut viktigaste frågor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för en viktig och engagerande debatt.Det är ingen tvekan om att ledamoten och regeringen har ett gemensamt engagemang för att säkerställa att alla barn i Sverige får en bättre uppväxt och en positiv framtid. Detta är också en viktig del i Tidöavtalet, som innehåller inte mindre än 22 punkter om förebyggande arbete.Det ser såklart lite olika ut i olika statsrådsportföljer, och vi har olika fokus på vårt arbete. Men tittar man på regeringens sammanlagda arbete ser man att väldigt mycket i Regeringskansliet just nu handlar om förbyggande insatser. Det pågår också ett intensivt arbete mellan de olika departementen för att det ska bli en sammanhållen lagstiftning och att det inte ska finnas några hål någonstans. Det här är oerhört viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför viktigare att göra ett genuint arbete än att ta hem några eventuella billiga poäng under några få månader. De förslag som vi sedan lägger fram i kammaren måste hålla och bli verkstad. Detta är fokus för vad regeringen gör just nu. Det får inte bli tomma, innehållslösa propositioner som inte leder till någon förbättring eller förändring i Sverige. Situationen är alldeles för allvarlig för det. Det här har varit eftersatt alldeles för länge.Det finns en rad punkter som jag med glädje återkommer med. Det blir säkerligen fler interpellationsdebatter och andra debatter här i kammaren. Detta är nämligen en av regeringens absolut viktigaste frågor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för en viktig och engagerande debatt.Det är ingen tvekan om att ledamoten och regeringen har ett gemensamt engagemang för att säkerställa att alla barn i Sverige får en bättre uppväxt och en positiv framtid. Detta är också en viktig del i Tidöavtalet, som innehåller inte mindre än 22 punkter om förebyggande arbete.Det ser såklart lite olika ut i olika statsrådsportföljer, och vi har olika fokus på vårt arbete. Men tittar man på regeringens sammanlagda arbete ser man att väldigt mycket i Regeringskansliet just nu handlar om förbyggande insatser. Det pågår också ett intensivt arbete mellan de olika departementen för att det ska bli en sammanhållen lagstiftning och att det inte ska finnas några hål någonstans. Det här är oerhört viktigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är därför viktigare att göra ett genuint arbete än att ta hem några eventuella billiga poäng under några få månader. De förslag som vi sedan lägger fram i kammaren måste hålla och bli verkstad. Detta är fokus för vad regeringen gör just nu. Det får inte bli tomma, innehållslösa propositioner som inte leder till någon förbättring eller förändring i Sverige. Situationen är alldeles för allvarlig för det. Det här har varit eftersatt alldeles för länge.Det finns en rad punkter som jag med glädje återkommer med. Det blir säkerligen fler interpellationsdebatter och andra debatter här i kammaren. Detta är nämligen en av regeringens absolut viktigaste frågor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Tack, ministern! Jag blir glad, för både ministern och jag har ett stort engagemang i dessa frågor. Det hörs - och det är också skälet till att jag blir otålig. Man kan alltid fundera över vad som ska göras först och inte, men min upplevelse när jag ser utifrån på regeringens arbete är att det läggs mer fokus på att ta fram olika förslag om höjda straff och repressalier än att jobba med frågeställningarna runt tidigare insatser för och stöd till små barn och familjer.Även om socionomutbildningen inte ligger i ministerns portfölj ingår det ju i regeringens arbete att uppnå det vi alla vill: att inga barn ska fara illa. Inget barn ska behöva fara illa. Inget barn som behöver omhändertas ska riskera att inte bli det, och barn som inte behöver omhändertas ska heller inte omhändertas. Jag kommer alltså att fortsätta vara otålig och tycka att 2024 är långt bort när det gäller den nya socialtjänstlagen.Jag har en annan fundering. Jag har varit inne på den men har inte ställt någon direkt fråga. Är ministern beredd att be centrala myndigheter att peka ut vilka metoder som ska användas? Även om det inte har funnits data för allt och även om det finns kunskapsluckor finns det en del forskning om olika metoder som man vet fungerar och som kan användas.Är ministern beredd att ge uppdrag till myndigheterna att peka ut vilka metoder vi ska använda i Sverige eftersom vi vet att de fungerar? Det får inte vara som i dag att det på SKR:s hemsida finns ett antal metoder uppradade och att det står att de används, trots att man inte kan säkerställa vilken evidens och forskning som finns bakom dem."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Tack, ministern! Jag blir glad, för både ministern och jag har ett stort engagemang i dessa frågor. Det hörs - och det är också skälet till att jag blir otålig. Man kan alltid fundera över vad som ska göras först och inte, men min upplevelse när jag ser utifrån på regeringens arbete är att det läggs mer fokus på att ta fram olika förslag om höjda straff och repressalier än att jobba med frågeställningarna runt tidigare insatser för och stöd till små barn och familjer.Även om socionomutbildningen inte ligger i ministerns portfölj ingår det ju i regeringens arbete att uppnå det vi alla vill: att inga barn ska fara illa. Inget barn ska behöva fara illa. Inget barn som behöver omhändertas ska riskera att inte bli det, och barn som inte behöver omhändertas ska heller inte omhändertas. Jag kommer alltså att fortsätta vara otålig och tycka att 2024 är långt bort när det gäller den nya socialtjänstlagen.Jag har en annan fundering. Jag har varit inne på den men har inte ställt någon direkt fråga. Är ministern beredd att be centrala myndigheter att peka ut vilka metoder som ska användas? Även om det inte har funnits data för allt och även om det finns kunskapsluckor finns det en del forskning om olika metoder som man vet fungerar och som kan användas.Är ministern beredd att ge uppdrag till myndigheterna att peka ut vilka metoder vi ska använda i Sverige eftersom vi vet att de fungerar? Det får inte vara som i dag att det på SKR:s hemsida finns ett antal metoder uppradade och att det står att de används, trots att man inte kan säkerställa vilken evidens och forskning som finns bakom dem."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Tack, ministern! Jag blir glad, för både ministern och jag har ett stort engagemang i dessa frågor. Det hörs - och det är också skälet till att jag blir otålig. Man kan alltid fundera över vad som ska göras först och inte, men min upplevelse när jag ser utifrån på regeringens arbete är att det läggs mer fokus på att ta fram olika förslag om höjda straff och repressalier än att jobba med frågeställningarna runt tidigare insatser för och stöd till små barn och familjer.Även om socionomutbildningen inte ligger i ministerns portfölj ingår det ju i regeringens arbete att uppnå det vi alla vill: att inga barn ska fara illa. Inget barn ska behöva fara illa. Inget barn som behöver omhändertas ska riskera att inte bli det, och barn som inte behöver omhändertas ska heller inte omhändertas. Jag kommer alltså att fortsätta vara otålig och tycka att 2024 är långt bort när det gäller den nya socialtjänstlagen.Jag har en annan fundering. Jag har varit inne på den men har inte ställt någon direkt fråga. Är ministern beredd att be centrala myndigheter att peka ut vilka metoder som ska användas? Även om det inte har funnits data för allt och även om det finns kunskapsluckor finns det en del forskning om olika metoder som man vet fungerar och som kan användas.Är ministern beredd att ge uppdrag till myndigheterna att peka ut vilka metoder vi ska använda i Sverige eftersom vi vet att de fungerar? Det får inte vara som i dag att det på SKR:s hemsida finns ett antal metoder uppradade och att det står att de används, trots att man inte kan säkerställa vilken evidens och forskning som finns bakom dem."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Tack, ministern! Jag blir glad, för både ministern och jag har ett stort engagemang i dessa frågor. Det hörs - och det är också skälet till att jag blir otålig. Man kan alltid fundera över vad som ska göras först och inte, men min upplevelse när jag ser utifrån på regeringens arbete är att det läggs mer fokus på att ta fram olika förslag om höjda straff och repressalier än att jobba med frågeställningarna runt tidigare insatser för och stöd till små barn och familjer.Även om socionomutbildningen inte ligger i ministerns portfölj ingår det ju i regeringens arbete att uppnå det vi alla vill: att inga barn ska fara illa. Inget barn ska behöva fara illa. Inget barn som behöver omhändertas ska riskera att inte bli det, och barn som inte behöver omhändertas ska heller inte omhändertas. Jag kommer alltså att fortsätta vara otålig och tycka att 2024 är långt bort när det gäller den nya socialtjänstlagen.Jag har en annan fundering. Jag har varit inne på den men har inte ställt någon direkt fråga. Är ministern beredd att be centrala myndigheter att peka ut vilka metoder som ska användas? Även om det inte har funnits data för allt och även om det finns kunskapsluckor finns det en del forskning om olika metoder som man vet fungerar och som kan användas.Är ministern beredd att ge uppdrag till myndigheterna att peka ut vilka metoder vi ska använda i Sverige eftersom vi vet att de fungerar? Det får inte vara som i dag att det på SKR:s hemsida finns ett antal metoder uppradade och att det står att de används, trots att man inte kan säkerställa vilken evidens och forskning som finns bakom dem."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Tack, ministern! Jag blir glad, för både ministern och jag har ett stort engagemang i dessa frågor. Det hörs - och det är också skälet till att jag blir otålig. Man kan alltid fundera över vad som ska göras först och inte, men min upplevelse när jag ser utifrån på regeringens arbete är att det läggs mer fokus på att ta fram olika förslag om höjda straff och repressalier än att jobba med frågeställningarna runt tidigare insatser för och stöd till små barn och familjer.Även om socionomutbildningen inte ligger i ministerns portfölj ingår det ju i regeringens arbete att uppnå det vi alla vill: att inga barn ska fara illa. Inget barn ska behöva fara illa. Inget barn som behöver omhändertas ska riskera att inte bli det, och barn som inte behöver omhändertas ska heller inte omhändertas. Jag kommer alltså att fortsätta vara otålig och tycka att 2024 är långt bort när det gäller den nya socialtjänstlagen.Jag har en annan fundering. Jag har varit inne på den men har inte ställt någon direkt fråga. Är ministern beredd att be centrala myndigheter att peka ut vilka metoder som ska användas? Även om det inte har funnits data för allt och även om det finns kunskapsluckor finns det en del forskning om olika metoder som man vet fungerar och som kan användas.Är ministern beredd att ge uppdrag till myndigheterna att peka ut vilka metoder vi ska använda i Sverige eftersom vi vet att de fungerar? Det får inte vara som i dag att det på SKR:s hemsida finns ett antal metoder uppradade och att det står att de används, trots att man inte kan säkerställa vilken evidens och forskning som finns bakom dem."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Jag tackar ledamoten för inlägget.Senast jag kollade i almanackan är 2024 faktiskt nästa år. När man tillträder som regering är det naturligtvis helt avgörande hur mycket tidigare regering har arbetat med ett betänkande, exempelvis detta som kom 2020. Jag vill också tillägga att den utredare som arbetade med betänkandet hade fått direktivet att det inte fick vara kostnadsdrivande. Det påverkade till exempel de väldigt viktiga frågorna om uppföljning av insatser som görs och utvärdering av om de får effekt. Sådana möjligheter saknas i dag i välfärdslandet Sverige.Socialtjänstdataregistret som skulle möjliggöra för både kommunerna och Socialstyrelsen att sammanfatta och skapa statistik som man kan lära av - det finns inte. Det innebär att det inte finns någon annan möjlighet än att tillsätta en utredning som plockar fram detta. Jag är övertygad om att ledamoten förstår komplexiteten i den sortens datalagstiftning. Det krävs helt enkelt en ny utredning.Jag har dock sagt att vi inte kan vänta på en sådan utredning. Vi behöver arbeta för att lagstiftningen ska komma på plats när det handlar om socialtjänstlagen, eftersom den behövs tidigare. Annars finns det risk att det dröjer ytterligare några år. Jag delar alltså inte ledamotens uppfattning att det här inte har högsta prioritet, för det har det.Jag kan också säga att i mina diskussioner med dem som kommer att vara direkt berörda av lagen, till exempel organisationer och fackförbund som SSR, SKR, Kommunal och inte minst Sveriges socialchefer, får jag höra att de är otåliga - liksom regeringen och jag. Men de ser och förstår varför vi måste använda 2023 för att få beredningsarbetet på plats, och det beror på att det inte gjorts tidigare i tillräckligt hög utsträckning. Vi tappar alltså inte fart - tvärtom. Vi har satt högsta fart när det gäller den här frågan.Socionomutbildningen och förändringen av den ligger tyvärr inte i min statsrådsportfölj. Det är Mats Persson som ansvarar för högre utbildning. Men jag kan säga, vilket jag också gjort tidigare, att det är otroligt viktigt att en sådan utbildning möter behoven som finns hos de människor som ska jobba med dessa viktiga uppgifter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ägnar så mycket jag kan av min tid just nu åt att resa runt i Sverige och besöka olika socialtjänster. Jag hoppas att de ansvariga för socionomutbildningen hörsammar och hör samma saker som jag, nämligen att ytterligare kompetens behövs. Det handlar inte bara specifikt om brottsförebyggande utan om att man saknar kompetens vad gäller att göra en del av de mycket komplicerade utredningar som nyutexaminerade ofta sätts att göra. Det innebär att kommunerna har ett stort och viktigt arbete att göra när det handlar om arbetsmiljön ute på socialtjänsterna. Där ska regeringen naturligtvis vara så behjälplig som det bara går. Det är också en del i de samtal jag för med de nyss nämnda organisationerna."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Jag tackar ledamoten för inlägget.Senast jag kollade i almanackan är 2024 faktiskt nästa år. När man tillträder som regering är det naturligtvis helt avgörande hur mycket tidigare regering har arbetat med ett betänkande, exempelvis detta som kom 2020. Jag vill också tillägga att den utredare som arbetade med betänkandet hade fått direktivet att det inte fick vara kostnadsdrivande. Det påverkade till exempel de väldigt viktiga frågorna om uppföljning av insatser som görs och utvärdering av om de får effekt. Sådana möjligheter saknas i dag i välfärdslandet Sverige.Socialtjänstdataregistret som skulle möjliggöra för både kommunerna och Socialstyrelsen att sammanfatta och skapa statistik som man kan lära av - det finns inte. Det innebär att det inte finns någon annan möjlighet än att tillsätta en utredning som plockar fram detta. Jag är övertygad om att ledamoten förstår komplexiteten i den sortens datalagstiftning. Det krävs helt enkelt en ny utredning.Jag har dock sagt att vi inte kan vänta på en sådan utredning. Vi behöver arbeta för att lagstiftningen ska komma på plats när det handlar om socialtjänstlagen, eftersom den behövs tidigare. Annars finns det risk att det dröjer ytterligare några år. Jag delar alltså inte ledamotens uppfattning att det här inte har högsta prioritet, för det har det.Jag kan också säga att i mina diskussioner med dem som kommer att vara direkt berörda av lagen, till exempel organisationer och fackförbund som SSR, SKR, Kommunal och inte minst Sveriges socialchefer, får jag höra att de är otåliga - liksom regeringen och jag. Men de ser och förstår varför vi måste använda 2023 för att få beredningsarbetet på plats, och det beror på att det inte gjorts tidigare i tillräckligt hög utsträckning. Vi tappar alltså inte fart - tvärtom. Vi har satt högsta fart när det gäller den här frågan.Socionomutbildningen och förändringen av den ligger tyvärr inte i min statsrådsportfölj. Det är Mats Persson som ansvarar för högre utbildning. Men jag kan säga, vilket jag också gjort tidigare, att det är otroligt viktigt att en sådan utbildning möter behoven som finns hos de människor som ska jobba med dessa viktiga uppgifter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ägnar så mycket jag kan av min tid just nu åt att resa runt i Sverige och besöka olika socialtjänster. Jag hoppas att de ansvariga för socionomutbildningen hörsammar och hör samma saker som jag, nämligen att ytterligare kompetens behövs. Det handlar inte bara specifikt om brottsförebyggande utan om att man saknar kompetens vad gäller att göra en del av de mycket komplicerade utredningar som nyutexaminerade ofta sätts att göra. Det innebär att kommunerna har ett stort och viktigt arbete att göra när det handlar om arbetsmiljön ute på socialtjänsterna. Där ska regeringen naturligtvis vara så behjälplig som det bara går. Det är också en del i de samtal jag för med de nyss nämnda organisationerna."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Jag tackar ledamoten för inlägget.Senast jag kollade i almanackan är 2024 faktiskt nästa år. När man tillträder som regering är det naturligtvis helt avgörande hur mycket tidigare regering har arbetat med ett betänkande, exempelvis detta som kom 2020. Jag vill också tillägga att den utredare som arbetade med betänkandet hade fått direktivet att det inte fick vara kostnadsdrivande. Det påverkade till exempel de väldigt viktiga frågorna om uppföljning av insatser som görs och utvärdering av om de får effekt. Sådana möjligheter saknas i dag i välfärdslandet Sverige.Socialtjänstdataregistret som skulle möjliggöra för både kommunerna och Socialstyrelsen att sammanfatta och skapa statistik som man kan lära av - det finns inte. Det innebär att det inte finns någon annan möjlighet än att tillsätta en utredning som plockar fram detta. Jag är övertygad om att ledamoten förstår komplexiteten i den sortens datalagstiftning. Det krävs helt enkelt en ny utredning.Jag har dock sagt att vi inte kan vänta på en sådan utredning. Vi behöver arbeta för att lagstiftningen ska komma på plats när det handlar om socialtjänstlagen, eftersom den behövs tidigare. Annars finns det risk att det dröjer ytterligare några år. Jag delar alltså inte ledamotens uppfattning att det här inte har högsta prioritet, för det har det.Jag kan också säga att i mina diskussioner med dem som kommer att vara direkt berörda av lagen, till exempel organisationer och fackförbund som SSR, SKR, Kommunal och inte minst Sveriges socialchefer, får jag höra att de är otåliga - liksom regeringen och jag. Men de ser och förstår varför vi måste använda 2023 för att få beredningsarbetet på plats, och det beror på att det inte gjorts tidigare i tillräckligt hög utsträckning. Vi tappar alltså inte fart - tvärtom. Vi har satt högsta fart när det gäller den här frågan.Socionomutbildningen och förändringen av den ligger tyvärr inte i min statsrådsportfölj. Det är Mats Persson som ansvarar för högre utbildning. Men jag kan säga, vilket jag också gjort tidigare, att det är otroligt viktigt att en sådan utbildning möter behoven som finns hos de människor som ska jobba med dessa viktiga uppgifter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ägnar så mycket jag kan av min tid just nu åt att resa runt i Sverige och besöka olika socialtjänster. Jag hoppas att de ansvariga för socionomutbildningen hörsammar och hör samma saker som jag, nämligen att ytterligare kompetens behövs. Det handlar inte bara specifikt om brottsförebyggande utan om att man saknar kompetens vad gäller att göra en del av de mycket komplicerade utredningar som nyutexaminerade ofta sätts att göra. Det innebär att kommunerna har ett stort och viktigt arbete att göra när det handlar om arbetsmiljön ute på socialtjänsterna. Där ska regeringen naturligtvis vara så behjälplig som det bara går. Det är också en del i de samtal jag för med de nyss nämnda organisationerna."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Jag tackar ledamoten för inlägget.Senast jag kollade i almanackan är 2024 faktiskt nästa år. När man tillträder som regering är det naturligtvis helt avgörande hur mycket tidigare regering har arbetat med ett betänkande, exempelvis detta som kom 2020. Jag vill också tillägga att den utredare som arbetade med betänkandet hade fått direktivet att det inte fick vara kostnadsdrivande. Det påverkade till exempel de väldigt viktiga frågorna om uppföljning av insatser som görs och utvärdering av om de får effekt. Sådana möjligheter saknas i dag i välfärdslandet Sverige.Socialtjänstdataregistret som skulle möjliggöra för både kommunerna och Socialstyrelsen att sammanfatta och skapa statistik som man kan lära av - det finns inte. Det innebär att det inte finns någon annan möjlighet än att tillsätta en utredning som plockar fram detta. Jag är övertygad om att ledamoten förstår komplexiteten i den sortens datalagstiftning. Det krävs helt enkelt en ny utredning.Jag har dock sagt att vi inte kan vänta på en sådan utredning. Vi behöver arbeta för att lagstiftningen ska komma på plats när det handlar om socialtjänstlagen, eftersom den behövs tidigare. Annars finns det risk att det dröjer ytterligare några år. Jag delar alltså inte ledamotens uppfattning att det här inte har högsta prioritet, för det har det.Jag kan också säga att i mina diskussioner med dem som kommer att vara direkt berörda av lagen, till exempel organisationer och fackförbund som SSR, SKR, Kommunal och inte minst Sveriges socialchefer, får jag höra att de är otåliga - liksom regeringen och jag. Men de ser och förstår varför vi måste använda 2023 för att få beredningsarbetet på plats, och det beror på att det inte gjorts tidigare i tillräckligt hög utsträckning. Vi tappar alltså inte fart - tvärtom. Vi har satt högsta fart när det gäller den här frågan.Socionomutbildningen och förändringen av den ligger tyvärr inte i min statsrådsportfölj. Det är Mats Persson som ansvarar för högre utbildning. Men jag kan säga, vilket jag också gjort tidigare, att det är otroligt viktigt att en sådan utbildning möter behoven som finns hos de människor som ska jobba med dessa viktiga uppgifter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ägnar så mycket jag kan av min tid just nu åt att resa runt i Sverige och besöka olika socialtjänster. Jag hoppas att de ansvariga för socionomutbildningen hörsammar och hör samma saker som jag, nämligen att ytterligare kompetens behövs. Det handlar inte bara specifikt om brottsförebyggande utan om att man saknar kompetens vad gäller att göra en del av de mycket komplicerade utredningar som nyutexaminerade ofta sätts att göra. Det innebär att kommunerna har ett stort och viktigt arbete att göra när det handlar om arbetsmiljön ute på socialtjänsterna. Där ska regeringen naturligtvis vara så behjälplig som det bara går. Det är också en del i de samtal jag för med de nyss nämnda organisationerna."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Jag tackar ledamoten för inlägget.Senast jag kollade i almanackan är 2024 faktiskt nästa år. När man tillträder som regering är det naturligtvis helt avgörande hur mycket tidigare regering har arbetat med ett betänkande, exempelvis detta som kom 2020. Jag vill också tillägga att den utredare som arbetade med betänkandet hade fått direktivet att det inte fick vara kostnadsdrivande. Det påverkade till exempel de väldigt viktiga frågorna om uppföljning av insatser som görs och utvärdering av om de får effekt. Sådana möjligheter saknas i dag i välfärdslandet Sverige.Socialtjänstdataregistret som skulle möjliggöra för både kommunerna och Socialstyrelsen att sammanfatta och skapa statistik som man kan lära av - det finns inte. Det innebär att det inte finns någon annan möjlighet än att tillsätta en utredning som plockar fram detta. Jag är övertygad om att ledamoten förstår komplexiteten i den sortens datalagstiftning. Det krävs helt enkelt en ny utredning.Jag har dock sagt att vi inte kan vänta på en sådan utredning. Vi behöver arbeta för att lagstiftningen ska komma på plats när det handlar om socialtjänstlagen, eftersom den behövs tidigare. Annars finns det risk att det dröjer ytterligare några år. Jag delar alltså inte ledamotens uppfattning att det här inte har högsta prioritet, för det har det.Jag kan också säga att i mina diskussioner med dem som kommer att vara direkt berörda av lagen, till exempel organisationer och fackförbund som SSR, SKR, Kommunal och inte minst Sveriges socialchefer, får jag höra att de är otåliga - liksom regeringen och jag. Men de ser och förstår varför vi måste använda 2023 för att få beredningsarbetet på plats, och det beror på att det inte gjorts tidigare i tillräckligt hög utsträckning. Vi tappar alltså inte fart - tvärtom. Vi har satt högsta fart när det gäller den här frågan.Socionomutbildningen och förändringen av den ligger tyvärr inte i min statsrådsportfölj. Det är Mats Persson som ansvarar för högre utbildning. Men jag kan säga, vilket jag också gjort tidigare, att det är otroligt viktigt att en sådan utbildning möter behoven som finns hos de människor som ska jobba med dessa viktiga uppgifter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ägnar så mycket jag kan av min tid just nu åt att resa runt i Sverige och besöka olika socialtjänster. Jag hoppas att de ansvariga för socionomutbildningen hörsammar och hör samma saker som jag, nämligen att ytterligare kompetens behövs. Det handlar inte bara specifikt om brottsförebyggande utan om att man saknar kompetens vad gäller att göra en del av de mycket komplicerade utredningar som nyutexaminerade ofta sätts att göra. Det innebär att kommunerna har ett stort och viktigt arbete att göra när det handlar om arbetsmiljön ute på socialtjänsterna. Där ska regeringen naturligtvis vara så behjälplig som det bara går. Det är också en del i de samtal jag för med de nyss nämnda organisationerna."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Tack igen, Camilla Waltersson Grönvall! Det finns många delar som är viktiga att tänka på. En del av forskningen pekar på hur svårt det kan vara för socialtjänsten att vara både kontrollerande och stödjande. Enligt debatten i dag och de förslag som presenteras, bland annat, kommer det tvunget att fortsätta vara så. Socialtjänsten ska både kontrollera och stödja de barn, unga och familjer som behöver det. Det kan dock minska förutsättningarna för ett gott samarbete, och det är viktigt att ha med sig i arbetet så att sådana saker inte uppstår. Det finns som sagt forskare som är lite tveksamma till att man har den dubbla rollen.Den nya socialtjänstlagen är vi många som väntar på. Den innehåller en hel del bra förslag. Men jag tänker att 2024 är väldigt långt fram, eftersom det är bråttom nu. Om det här hade varit så högt på regeringens prioriteringslista som ministern säger hade jag nog väntat mig högre fart i arbetet med att lägga fram lagrådsremissen och sedan gå vidare med den. Det är bråttom! Det behövs tydliga insatser.För varje månad som går förlorar man fart och fler barn och unga riskerar att fara illa. Jag tror att jag och ministern är överens om att alla barn och unga ska bedömas lika. Flickor ska inte skuldbeläggas för sitt sexuella beteende, och man ska inte förvänta sig att pojkar beter sig på ett visst sätt som skapar kriminalitet. Men för att detta inte ska hända återkommer jag till frågan hur det här implementeras i vardagen. Forskning finns redan i dag. Man skulle kunna bli tydligare.Jag brukar tjata om mina barnsamtal. Det finns metoder, men man måste se till att de används - som till exempel inom polisen där det finns en specialutbildning för att man ska få genomföra dessa samtal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt annat förslag från regeringen är att titta på socionomutbildningen. Det som jag har sett handlar om att socialtjänsten ska kunna möta kriminella och att det ska in i socionomutbildningen. Men det är mycket mer som behöver ses över, till exempel hur man kan jobba med tydligare utbildningsvägar inom socialtjänsten och även vidareutbildning så att man får socialtjänstmedarbetare som är bra på olika saker, eftersom det är ett så stort och svårt område.Det finns ett nationellt vårdkompetensråd, och där finns det kanske saker att lära när det gäller socialtjänsten. Det finns ju ett samarbete mellan sjukvård, lärosäten, regioner och myndigheter om hur professionen ska arbeta med metoder och vilken utbildning som behövs. Det är ju först då man kan få till en enhetlighet i landet som sedan går att följa upp för att se vilka insatser som ger effekt. Det gäller både små barn och lite äldre ungdomar.Frågan är när regeringen kommer att titta på socionomutbildningen. Går det att få socialtjänstlagen att träda i kraft tidigare än 2024, som jag tycker är lite väl långt fram? Är de tidiga insatserna inom socialtjänsten verkligen högprioriterade?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Tack igen, Camilla Waltersson Grönvall! Det finns många delar som är viktiga att tänka på. En del av forskningen pekar på hur svårt det kan vara för socialtjänsten att vara både kontrollerande och stödjande. Enligt debatten i dag och de förslag som presenteras, bland annat, kommer det tvunget att fortsätta vara så. Socialtjänsten ska både kontrollera och stödja de barn, unga och familjer som behöver det. Det kan dock minska förutsättningarna för ett gott samarbete, och det är viktigt att ha med sig i arbetet så att sådana saker inte uppstår. Det finns som sagt forskare som är lite tveksamma till att man har den dubbla rollen.Den nya socialtjänstlagen är vi många som väntar på. Den innehåller en hel del bra förslag. Men jag tänker att 2024 är väldigt långt fram, eftersom det är bråttom nu. Om det här hade varit så högt på regeringens prioriteringslista som ministern säger hade jag nog väntat mig högre fart i arbetet med att lägga fram lagrådsremissen och sedan gå vidare med den. Det är bråttom! Det behövs tydliga insatser.För varje månad som går förlorar man fart och fler barn och unga riskerar att fara illa. Jag tror att jag och ministern är överens om att alla barn och unga ska bedömas lika. Flickor ska inte skuldbeläggas för sitt sexuella beteende, och man ska inte förvänta sig att pojkar beter sig på ett visst sätt som skapar kriminalitet. Men för att detta inte ska hända återkommer jag till frågan hur det här implementeras i vardagen. Forskning finns redan i dag. Man skulle kunna bli tydligare.Jag brukar tjata om mina barnsamtal. Det finns metoder, men man måste se till att de används - som till exempel inom polisen där det finns en specialutbildning för att man ska få genomföra dessa samtal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt annat förslag från regeringen är att titta på socionomutbildningen. Det som jag har sett handlar om att socialtjänsten ska kunna möta kriminella och att det ska in i socionomutbildningen. Men det är mycket mer som behöver ses över, till exempel hur man kan jobba med tydligare utbildningsvägar inom socialtjänsten och även vidareutbildning så att man får socialtjänstmedarbetare som är bra på olika saker, eftersom det är ett så stort och svårt område.Det finns ett nationellt vårdkompetensråd, och där finns det kanske saker att lära när det gäller socialtjänsten. Det finns ju ett samarbete mellan sjukvård, lärosäten, regioner och myndigheter om hur professionen ska arbeta med metoder och vilken utbildning som behövs. Det är ju först då man kan få till en enhetlighet i landet som sedan går att följa upp för att se vilka insatser som ger effekt. Det gäller både små barn och lite äldre ungdomar.Frågan är när regeringen kommer att titta på socionomutbildningen. Går det att få socialtjänstlagen att träda i kraft tidigare än 2024, som jag tycker är lite väl långt fram? Är de tidiga insatserna inom socialtjänsten verkligen högprioriterade?"}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Tack igen, Camilla Waltersson Grönvall! Det finns många delar som är viktiga att tänka på. En del av forskningen pekar på hur svårt det kan vara för socialtjänsten att vara både kontrollerande och stödjande. Enligt debatten i dag och de förslag som presenteras, bland annat, kommer det tvunget att fortsätta vara så. Socialtjänsten ska både kontrollera och stödja de barn, unga och familjer som behöver det. Det kan dock minska förutsättningarna för ett gott samarbete, och det är viktigt att ha med sig i arbetet så att sådana saker inte uppstår. Det finns som sagt forskare som är lite tveksamma till att man har den dubbla rollen.Den nya socialtjänstlagen är vi många som väntar på. Den innehåller en hel del bra förslag. Men jag tänker att 2024 är väldigt långt fram, eftersom det är bråttom nu. Om det här hade varit så högt på regeringens prioriteringslista som ministern säger hade jag nog väntat mig högre fart i arbetet med att lägga fram lagrådsremissen och sedan gå vidare med den. Det är bråttom! Det behövs tydliga insatser.För varje månad som går förlorar man fart och fler barn och unga riskerar att fara illa. Jag tror att jag och ministern är överens om att alla barn och unga ska bedömas lika. Flickor ska inte skuldbeläggas för sitt sexuella beteende, och man ska inte förvänta sig att pojkar beter sig på ett visst sätt som skapar kriminalitet. Men för att detta inte ska hända återkommer jag till frågan hur det här implementeras i vardagen. Forskning finns redan i dag. Man skulle kunna bli tydligare.Jag brukar tjata om mina barnsamtal. Det finns metoder, men man måste se till att de används - som till exempel inom polisen där det finns en specialutbildning för att man ska få genomföra dessa samtal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt annat förslag från regeringen är att titta på socionomutbildningen. Det som jag har sett handlar om att socialtjänsten ska kunna möta kriminella och att det ska in i socionomutbildningen. Men det är mycket mer som behöver ses över, till exempel hur man kan jobba med tydligare utbildningsvägar inom socialtjänsten och även vidareutbildning så att man får socialtjänstmedarbetare som är bra på olika saker, eftersom det är ett så stort och svårt område.Det finns ett nationellt vårdkompetensråd, och där finns det kanske saker att lära när det gäller socialtjänsten. Det finns ju ett samarbete mellan sjukvård, lärosäten, regioner och myndigheter om hur professionen ska arbeta med metoder och vilken utbildning som behövs. Det är ju först då man kan få till en enhetlighet i landet som sedan går att följa upp för att se vilka insatser som ger effekt. Det gäller både små barn och lite äldre ungdomar.Frågan är när regeringen kommer att titta på socionomutbildningen. Går det att få socialtjänstlagen att träda i kraft tidigare än 2024, som jag tycker är lite väl långt fram? Är de tidiga insatserna inom socialtjänsten verkligen högprioriterade?"}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Tack igen, Camilla Waltersson Grönvall! Det finns många delar som är viktiga att tänka på. En del av forskningen pekar på hur svårt det kan vara för socialtjänsten att vara både kontrollerande och stödjande. Enligt debatten i dag och de förslag som presenteras, bland annat, kommer det tvunget att fortsätta vara så. Socialtjänsten ska både kontrollera och stödja de barn, unga och familjer som behöver det. Det kan dock minska förutsättningarna för ett gott samarbete, och det är viktigt att ha med sig i arbetet så att sådana saker inte uppstår. Det finns som sagt forskare som är lite tveksamma till att man har den dubbla rollen.Den nya socialtjänstlagen är vi många som väntar på. Den innehåller en hel del bra förslag. Men jag tänker att 2024 är väldigt långt fram, eftersom det är bråttom nu. Om det här hade varit så högt på regeringens prioriteringslista som ministern säger hade jag nog väntat mig högre fart i arbetet med att lägga fram lagrådsremissen och sedan gå vidare med den. Det är bråttom! Det behövs tydliga insatser.För varje månad som går förlorar man fart och fler barn och unga riskerar att fara illa. Jag tror att jag och ministern är överens om att alla barn och unga ska bedömas lika. Flickor ska inte skuldbeläggas för sitt sexuella beteende, och man ska inte förvänta sig att pojkar beter sig på ett visst sätt som skapar kriminalitet. Men för att detta inte ska hända återkommer jag till frågan hur det här implementeras i vardagen. Forskning finns redan i dag. Man skulle kunna bli tydligare.Jag brukar tjata om mina barnsamtal. Det finns metoder, men man måste se till att de används - som till exempel inom polisen där det finns en specialutbildning för att man ska få genomföra dessa samtal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt annat förslag från regeringen är att titta på socionomutbildningen. Det som jag har sett handlar om att socialtjänsten ska kunna möta kriminella och att det ska in i socionomutbildningen. Men det är mycket mer som behöver ses över, till exempel hur man kan jobba med tydligare utbildningsvägar inom socialtjänsten och även vidareutbildning så att man får socialtjänstmedarbetare som är bra på olika saker, eftersom det är ett så stort och svårt område.Det finns ett nationellt vårdkompetensråd, och där finns det kanske saker att lära när det gäller socialtjänsten. Det finns ju ett samarbete mellan sjukvård, lärosäten, regioner och myndigheter om hur professionen ska arbeta med metoder och vilken utbildning som behövs. Det är ju först då man kan få till en enhetlighet i landet som sedan går att följa upp för att se vilka insatser som ger effekt. Det gäller både små barn och lite äldre ungdomar.Frågan är när regeringen kommer att titta på socionomutbildningen. Går det att få socialtjänstlagen att träda i kraft tidigare än 2024, som jag tycker är lite väl långt fram? Är de tidiga insatserna inom socialtjänsten verkligen högprioriterade?"}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Tack igen, Camilla Waltersson Grönvall! Det finns många delar som är viktiga att tänka på. En del av forskningen pekar på hur svårt det kan vara för socialtjänsten att vara både kontrollerande och stödjande. Enligt debatten i dag och de förslag som presenteras, bland annat, kommer det tvunget att fortsätta vara så. Socialtjänsten ska både kontrollera och stödja de barn, unga och familjer som behöver det. Det kan dock minska förutsättningarna för ett gott samarbete, och det är viktigt att ha med sig i arbetet så att sådana saker inte uppstår. Det finns som sagt forskare som är lite tveksamma till att man har den dubbla rollen.Den nya socialtjänstlagen är vi många som väntar på. Den innehåller en hel del bra förslag. Men jag tänker att 2024 är väldigt långt fram, eftersom det är bråttom nu. Om det här hade varit så högt på regeringens prioriteringslista som ministern säger hade jag nog väntat mig högre fart i arbetet med att lägga fram lagrådsremissen och sedan gå vidare med den. Det är bråttom! Det behövs tydliga insatser.För varje månad som går förlorar man fart och fler barn och unga riskerar att fara illa. Jag tror att jag och ministern är överens om att alla barn och unga ska bedömas lika. Flickor ska inte skuldbeläggas för sitt sexuella beteende, och man ska inte förvänta sig att pojkar beter sig på ett visst sätt som skapar kriminalitet. Men för att detta inte ska hända återkommer jag till frågan hur det här implementeras i vardagen. Forskning finns redan i dag. Man skulle kunna bli tydligare.Jag brukar tjata om mina barnsamtal. Det finns metoder, men man måste se till att de används - som till exempel inom polisen där det finns en specialutbildning för att man ska få genomföra dessa samtal. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt annat förslag från regeringen är att titta på socionomutbildningen. Det som jag har sett handlar om att socialtjänsten ska kunna möta kriminella och att det ska in i socionomutbildningen. Men det är mycket mer som behöver ses över, till exempel hur man kan jobba med tydligare utbildningsvägar inom socialtjänsten och även vidareutbildning så att man får socialtjänstmedarbetare som är bra på olika saker, eftersom det är ett så stort och svårt område.Det finns ett nationellt vårdkompetensråd, och där finns det kanske saker att lära när det gäller socialtjänsten. Det finns ju ett samarbete mellan sjukvård, lärosäten, regioner och myndigheter om hur professionen ska arbeta med metoder och vilken utbildning som behövs. Det är ju först då man kan få till en enhetlighet i landet som sedan går att följa upp för att se vilka insatser som ger effekt. Det gäller både små barn och lite äldre ungdomar.Frågan är när regeringen kommer att titta på socionomutbildningen. Går det att få socialtjänstlagen att träda i kraft tidigare än 2024, som jag tycker är lite väl långt fram? Är de tidiga insatserna inom socialtjänsten verkligen högprioriterade?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågorna och en mycket viktig debatt om socialtjänstens viktiga funktion!En av regeringens absolut mest prioriterade frågor är att arbeta för att barn ska få bättre förutsättningar i framtiden. Det handlar om såväl brottsförebyggande arbete som förebyggande arbete. Vi befinner oss, som ledamoten väl vet, i en mycket allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Vi får rapporter om att barn som är så unga som åtta år rekryteras in i gängkriminalitet. Jag har hittills sagt tio, men nu finns det uppgifter om barn som är så unga som åtta år. Det sätter verkligen fokus på att vi måste arbeta med unga barn. Då måste vi börja betydligt tidigare än när barn är åtta år.Jag har varit lärare i ganska många år och vet betydelsen av att jobba över olika gränser. Därför är en av de viktiga frågor som regeringen arbetar med att ge förutsättningar för olika delar av vårt samhälle att jobba inkluderande runt det enskilda barnet. Där är till exempel sekretessfrågan viktig. Jag ser att inte bara skola och socialtjänst utan också polis och hälso- och sjukvård är viktiga delar av detta.Min vision för en framtida socialtjänst handlar om en socialtjänst som ska vara navet. Det är viktigt att det finns rätt kunskap och kompetens för att just socialtjänsten i varje möte med varje enskild person ska kunna ge stöd och hjälp som också bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför är forskningen inom socialtjänstens område, precis som ledamoten lyfter upp, en viktig del i att kunna uppnå det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInte minst den praktiknära forskningen är en viktig del i att kunna bidra till förändring och ett bättre liv för andra människor. Där är Fortes tioåriga nationella forskningsprogram, som med tillämpad välfärdsforskning inriktad på socialtjänstens område och med fokus på just praktiknära forskning, ett viktigt exempel. Nyligen gjordes en halvtidsutvärdering av programmet. Den visar att programmet i hög grad bidrar till kunskapsuppbyggnad inom området och att ett av programmets största mervärden är dess praktiknära fokus, som också ökar förutsättningarna för socialtjänstens verksamheter att ta till sig och använda forskningsresultaten. Den kunskap som det programmet tillför bedöms kunna leda till betydande förändringar inom just socialtjänsten.Som ledamoten nämner och som jag svarade i mitt första inlägg arbetar vi med betänkandet för en ny socialtjänstlag. Målsättningen är att under 2024 kunna lägga fram lagrådsremissen och därefter, med det svar man brukar få från Lagrådet, kunna använda det i en framtida proposition.Just nu försiggår beredningen av betänkandet. Det kom 2020 och var efterfrågat. Den här regeringen kan inte lastas för dröjsmålet. Vi hade önskat att det skulle ha hänt saker mycket tidigare och att mer hade gjorts av en tidigare regering.Det är en viktig del av socialtjänstlagen att socialtjänst bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta ska tydliggöras i kommande lagstiftning."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågorna och en mycket viktig debatt om socialtjänstens viktiga funktion!En av regeringens absolut mest prioriterade frågor är att arbeta för att barn ska få bättre förutsättningar i framtiden. Det handlar om såväl brottsförebyggande arbete som förebyggande arbete. Vi befinner oss, som ledamoten väl vet, i en mycket allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Vi får rapporter om att barn som är så unga som åtta år rekryteras in i gängkriminalitet. Jag har hittills sagt tio, men nu finns det uppgifter om barn som är så unga som åtta år. Det sätter verkligen fokus på att vi måste arbeta med unga barn. Då måste vi börja betydligt tidigare än när barn är åtta år.Jag har varit lärare i ganska många år och vet betydelsen av att jobba över olika gränser. Därför är en av de viktiga frågor som regeringen arbetar med att ge förutsättningar för olika delar av vårt samhälle att jobba inkluderande runt det enskilda barnet. Där är till exempel sekretessfrågan viktig. Jag ser att inte bara skola och socialtjänst utan också polis och hälso- och sjukvård är viktiga delar av detta.Min vision för en framtida socialtjänst handlar om en socialtjänst som ska vara navet. Det är viktigt att det finns rätt kunskap och kompetens för att just socialtjänsten i varje möte med varje enskild person ska kunna ge stöd och hjälp som också bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför är forskningen inom socialtjänstens område, precis som ledamoten lyfter upp, en viktig del i att kunna uppnå det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInte minst den praktiknära forskningen är en viktig del i att kunna bidra till förändring och ett bättre liv för andra människor. Där är Fortes tioåriga nationella forskningsprogram, som med tillämpad välfärdsforskning inriktad på socialtjänstens område och med fokus på just praktiknära forskning, ett viktigt exempel. Nyligen gjordes en halvtidsutvärdering av programmet. Den visar att programmet i hög grad bidrar till kunskapsuppbyggnad inom området och att ett av programmets största mervärden är dess praktiknära fokus, som också ökar förutsättningarna för socialtjänstens verksamheter att ta till sig och använda forskningsresultaten. Den kunskap som det programmet tillför bedöms kunna leda till betydande förändringar inom just socialtjänsten.Som ledamoten nämner och som jag svarade i mitt första inlägg arbetar vi med betänkandet för en ny socialtjänstlag. Målsättningen är att under 2024 kunna lägga fram lagrådsremissen och därefter, med det svar man brukar få från Lagrådet, kunna använda det i en framtida proposition.Just nu försiggår beredningen av betänkandet. Det kom 2020 och var efterfrågat. Den här regeringen kan inte lastas för dröjsmålet. Vi hade önskat att det skulle ha hänt saker mycket tidigare och att mer hade gjorts av en tidigare regering.Det är en viktig del av socialtjänstlagen att socialtjänst bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta ska tydliggöras i kommande lagstiftning."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågorna och en mycket viktig debatt om socialtjänstens viktiga funktion!En av regeringens absolut mest prioriterade frågor är att arbeta för att barn ska få bättre förutsättningar i framtiden. Det handlar om såväl brottsförebyggande arbete som förebyggande arbete. Vi befinner oss, som ledamoten väl vet, i en mycket allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Vi får rapporter om att barn som är så unga som åtta år rekryteras in i gängkriminalitet. Jag har hittills sagt tio, men nu finns det uppgifter om barn som är så unga som åtta år. Det sätter verkligen fokus på att vi måste arbeta med unga barn. Då måste vi börja betydligt tidigare än när barn är åtta år.Jag har varit lärare i ganska många år och vet betydelsen av att jobba över olika gränser. Därför är en av de viktiga frågor som regeringen arbetar med att ge förutsättningar för olika delar av vårt samhälle att jobba inkluderande runt det enskilda barnet. Där är till exempel sekretessfrågan viktig. Jag ser att inte bara skola och socialtjänst utan också polis och hälso- och sjukvård är viktiga delar av detta.Min vision för en framtida socialtjänst handlar om en socialtjänst som ska vara navet. Det är viktigt att det finns rätt kunskap och kompetens för att just socialtjänsten i varje möte med varje enskild person ska kunna ge stöd och hjälp som också bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför är forskningen inom socialtjänstens område, precis som ledamoten lyfter upp, en viktig del i att kunna uppnå det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInte minst den praktiknära forskningen är en viktig del i att kunna bidra till förändring och ett bättre liv för andra människor. Där är Fortes tioåriga nationella forskningsprogram, som med tillämpad välfärdsforskning inriktad på socialtjänstens område och med fokus på just praktiknära forskning, ett viktigt exempel. Nyligen gjordes en halvtidsutvärdering av programmet. Den visar att programmet i hög grad bidrar till kunskapsuppbyggnad inom området och att ett av programmets största mervärden är dess praktiknära fokus, som också ökar förutsättningarna för socialtjänstens verksamheter att ta till sig och använda forskningsresultaten. Den kunskap som det programmet tillför bedöms kunna leda till betydande förändringar inom just socialtjänsten.Som ledamoten nämner och som jag svarade i mitt första inlägg arbetar vi med betänkandet för en ny socialtjänstlag. Målsättningen är att under 2024 kunna lägga fram lagrådsremissen och därefter, med det svar man brukar få från Lagrådet, kunna använda det i en framtida proposition.Just nu försiggår beredningen av betänkandet. Det kom 2020 och var efterfrågat. Den här regeringen kan inte lastas för dröjsmålet. Vi hade önskat att det skulle ha hänt saker mycket tidigare och att mer hade gjorts av en tidigare regering.Det är en viktig del av socialtjänstlagen att socialtjänst bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta ska tydliggöras i kommande lagstiftning."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågorna och en mycket viktig debatt om socialtjänstens viktiga funktion!En av regeringens absolut mest prioriterade frågor är att arbeta för att barn ska få bättre förutsättningar i framtiden. Det handlar om såväl brottsförebyggande arbete som förebyggande arbete. Vi befinner oss, som ledamoten väl vet, i en mycket allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Vi får rapporter om att barn som är så unga som åtta år rekryteras in i gängkriminalitet. Jag har hittills sagt tio, men nu finns det uppgifter om barn som är så unga som åtta år. Det sätter verkligen fokus på att vi måste arbeta med unga barn. Då måste vi börja betydligt tidigare än när barn är åtta år.Jag har varit lärare i ganska många år och vet betydelsen av att jobba över olika gränser. Därför är en av de viktiga frågor som regeringen arbetar med att ge förutsättningar för olika delar av vårt samhälle att jobba inkluderande runt det enskilda barnet. Där är till exempel sekretessfrågan viktig. Jag ser att inte bara skola och socialtjänst utan också polis och hälso- och sjukvård är viktiga delar av detta.Min vision för en framtida socialtjänst handlar om en socialtjänst som ska vara navet. Det är viktigt att det finns rätt kunskap och kompetens för att just socialtjänsten i varje möte med varje enskild person ska kunna ge stöd och hjälp som också bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför är forskningen inom socialtjänstens område, precis som ledamoten lyfter upp, en viktig del i att kunna uppnå det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInte minst den praktiknära forskningen är en viktig del i att kunna bidra till förändring och ett bättre liv för andra människor. Där är Fortes tioåriga nationella forskningsprogram, som med tillämpad välfärdsforskning inriktad på socialtjänstens område och med fokus på just praktiknära forskning, ett viktigt exempel. Nyligen gjordes en halvtidsutvärdering av programmet. Den visar att programmet i hög grad bidrar till kunskapsuppbyggnad inom området och att ett av programmets största mervärden är dess praktiknära fokus, som också ökar förutsättningarna för socialtjänstens verksamheter att ta till sig och använda forskningsresultaten. Den kunskap som det programmet tillför bedöms kunna leda till betydande förändringar inom just socialtjänsten.Som ledamoten nämner och som jag svarade i mitt första inlägg arbetar vi med betänkandet för en ny socialtjänstlag. Målsättningen är att under 2024 kunna lägga fram lagrådsremissen och därefter, med det svar man brukar få från Lagrådet, kunna använda det i en framtida proposition.Just nu försiggår beredningen av betänkandet. Det kom 2020 och var efterfrågat. Den här regeringen kan inte lastas för dröjsmålet. Vi hade önskat att det skulle ha hänt saker mycket tidigare och att mer hade gjorts av en tidigare regering.Det är en viktig del av socialtjänstlagen att socialtjänst bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta ska tydliggöras i kommande lagstiftning."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Tack, ledamoten Martina Johansson, för frågorna och en mycket viktig debatt om socialtjänstens viktiga funktion!En av regeringens absolut mest prioriterade frågor är att arbeta för att barn ska få bättre förutsättningar i framtiden. Det handlar om såväl brottsförebyggande arbete som förebyggande arbete. Vi befinner oss, som ledamoten väl vet, i en mycket allvarlig situation med eskalerande gängkriminalitet. Vi får rapporter om att barn som är så unga som åtta år rekryteras in i gängkriminalitet. Jag har hittills sagt tio, men nu finns det uppgifter om barn som är så unga som åtta år. Det sätter verkligen fokus på att vi måste arbeta med unga barn. Då måste vi börja betydligt tidigare än när barn är åtta år.Jag har varit lärare i ganska många år och vet betydelsen av att jobba över olika gränser. Därför är en av de viktiga frågor som regeringen arbetar med att ge förutsättningar för olika delar av vårt samhälle att jobba inkluderande runt det enskilda barnet. Där är till exempel sekretessfrågan viktig. Jag ser att inte bara skola och socialtjänst utan också polis och hälso- och sjukvård är viktiga delar av detta.Min vision för en framtida socialtjänst handlar om en socialtjänst som ska vara navet. Det är viktigt att det finns rätt kunskap och kompetens för att just socialtjänsten i varje möte med varje enskild person ska kunna ge stöd och hjälp som också bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför är forskningen inom socialtjänstens område, precis som ledamoten lyfter upp, en viktig del i att kunna uppnå det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInte minst den praktiknära forskningen är en viktig del i att kunna bidra till förändring och ett bättre liv för andra människor. Där är Fortes tioåriga nationella forskningsprogram, som med tillämpad välfärdsforskning inriktad på socialtjänstens område och med fokus på just praktiknära forskning, ett viktigt exempel. Nyligen gjordes en halvtidsutvärdering av programmet. Den visar att programmet i hög grad bidrar till kunskapsuppbyggnad inom området och att ett av programmets största mervärden är dess praktiknära fokus, som också ökar förutsättningarna för socialtjänstens verksamheter att ta till sig och använda forskningsresultaten. Den kunskap som det programmet tillför bedöms kunna leda till betydande förändringar inom just socialtjänsten.Som ledamoten nämner och som jag svarade i mitt första inlägg arbetar vi med betänkandet för en ny socialtjänstlag. Målsättningen är att under 2024 kunna lägga fram lagrådsremissen och därefter, med det svar man brukar få från Lagrådet, kunna använda det i en framtida proposition.Just nu försiggår beredningen av betänkandet. Det kom 2020 och var efterfrågat. Den här regeringen kan inte lastas för dröjsmålet. Vi hade önskat att det skulle ha hänt saker mycket tidigare och att mer hade gjorts av en tidigare regering.Det är en viktig del av socialtjänstlagen att socialtjänst bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta ska tydliggöras i kommande lagstiftning."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Tack för svaret, Camilla Waltersson Grönvall!Jag hade ställt många frågor i en. Av svaret känner jag mig inte helt lugn. Det ska man kanske inte heller göra i den här situationen. Jag känner mig lite otrygg. Det är för lite fokus på tidiga insatser, på små barn och deras familjer.Jag frågade efter forskning. Forte har i uppdrag att jobba med praktiknära forskning för att det ska bli så bra som möjligt i längden. Men jag kan inte riktigt se att det har kommit något nytt från regeringen på det området. Jag kan inte heller se hur regeringen menar att man ska kunna implementera det här i vardagen och i verksamheten, bland annat i socialtjänsten. Jag undrar också om det finns tankar på att ge högskolan, Socialstyrelsen, MFoF eller någon annan central myndighet i uppdrag att jobba med samverkan för att öka forskningen än mer och få bättre implementering av den forskning som görs.SBU har redan tidigare identifierat att det finns mycket kunskapsluckor. Det är bra att vi vet att de finns så att vi kan fylla dem.När det gäller uppdraget om vilka insatser som faktiskt ger effekt har jag inte hittat den redovisning som ska vara gjord över de insatser som ger effekt. Det är möjligt att ministern har fått den. Frågan är återigen: Hur vet vi att det kommer till användning i vardagen?Det är strategiska grupper som ska få den kunskapen. Jag funderar på vilka de är. Det vet jag faktiskt inte. Jag kanske kan få svar på det. Är det de som jobbar inom socialtjänsten, som finns inom rättsväsendet, som får den uppgiften för att kunna säkerställa att det blir rätt beslut? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialstyrelsen har i uppdrag att sprida kunskap och metoder. Men det vi har sett från regeringen hittills har handlat om att jobba med brottsförebyggande arbete. För mig handlar det inte enbart om barn och unga som har blivit lite äldre och av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Det handlar faktiskt om de små barn som finns i familjer som behöver stöd från början.Barnombudsmannen har lyft upp att man inte upptäcker små barn som behöver stöd av olika skäl. Det är det vi behöver jobba med. Inga barn föds kriminella. Små barn är inte kriminella. Vi måste hitta de tidiga insatserna. Här behövs det bättre tydlighet från nationellt håll. Vilka metoder ska användas inom socialtjänsten? Vilka risk- och skyddsfaktorer jobbar vi med, så att vi säkerställer att det är rätt skäl bakom och rätt insatser för barnen?Jag kan ta ett exempel. Just nu sprids en metod för hur man ska samtala med väldigt små barn med hjälp av bilder. Det är ett bildsystem som det, vad jag förstår, inte finns någon forskning bakom. Det är inte könsneutrala bilder eller neutrala bilder utifrån hudfärg eller funktionsnedsättningar. Det skapar osäkerhet i fråga om hur vi möter barn och hur barns delaktighet kan tas till vara.Det är viktigt att ha båda sakerna samtidigt, de tidiga insatserna och det förebyggande arbetet för de lite äldre ungdomarna. Jag önskar att regeringen klarar av att ha de båda sakerna i huvudet samtidigt, både tidiga insatser till familjer när barnen är små och insatser för att motverka att de lite äldre ungdomarna hamnar i kriminalitet."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Tack för svaret, Camilla Waltersson Grönvall!Jag hade ställt många frågor i en. Av svaret känner jag mig inte helt lugn. Det ska man kanske inte heller göra i den här situationen. Jag känner mig lite otrygg. Det är för lite fokus på tidiga insatser, på små barn och deras familjer.Jag frågade efter forskning. Forte har i uppdrag att jobba med praktiknära forskning för att det ska bli så bra som möjligt i längden. Men jag kan inte riktigt se att det har kommit något nytt från regeringen på det området. Jag kan inte heller se hur regeringen menar att man ska kunna implementera det här i vardagen och i verksamheten, bland annat i socialtjänsten. Jag undrar också om det finns tankar på att ge högskolan, Socialstyrelsen, MFoF eller någon annan central myndighet i uppdrag att jobba med samverkan för att öka forskningen än mer och få bättre implementering av den forskning som görs.SBU har redan tidigare identifierat att det finns mycket kunskapsluckor. Det är bra att vi vet att de finns så att vi kan fylla dem.När det gäller uppdraget om vilka insatser som faktiskt ger effekt har jag inte hittat den redovisning som ska vara gjord över de insatser som ger effekt. Det är möjligt att ministern har fått den. Frågan är återigen: Hur vet vi att det kommer till användning i vardagen?Det är strategiska grupper som ska få den kunskapen. Jag funderar på vilka de är. Det vet jag faktiskt inte. Jag kanske kan få svar på det. Är det de som jobbar inom socialtjänsten, som finns inom rättsväsendet, som får den uppgiften för att kunna säkerställa att det blir rätt beslut? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialstyrelsen har i uppdrag att sprida kunskap och metoder. Men det vi har sett från regeringen hittills har handlat om att jobba med brottsförebyggande arbete. För mig handlar det inte enbart om barn och unga som har blivit lite äldre och av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Det handlar faktiskt om de små barn som finns i familjer som behöver stöd från början.Barnombudsmannen har lyft upp att man inte upptäcker små barn som behöver stöd av olika skäl. Det är det vi behöver jobba med. Inga barn föds kriminella. Små barn är inte kriminella. Vi måste hitta de tidiga insatserna. Här behövs det bättre tydlighet från nationellt håll. Vilka metoder ska användas inom socialtjänsten? Vilka risk- och skyddsfaktorer jobbar vi med, så att vi säkerställer att det är rätt skäl bakom och rätt insatser för barnen?Jag kan ta ett exempel. Just nu sprids en metod för hur man ska samtala med väldigt små barn med hjälp av bilder. Det är ett bildsystem som det, vad jag förstår, inte finns någon forskning bakom. Det är inte könsneutrala bilder eller neutrala bilder utifrån hudfärg eller funktionsnedsättningar. Det skapar osäkerhet i fråga om hur vi möter barn och hur barns delaktighet kan tas till vara.Det är viktigt att ha båda sakerna samtidigt, de tidiga insatserna och det förebyggande arbetet för de lite äldre ungdomarna. Jag önskar att regeringen klarar av att ha de båda sakerna i huvudet samtidigt, både tidiga insatser till familjer när barnen är små och insatser för att motverka att de lite äldre ungdomarna hamnar i kriminalitet."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Tack för svaret, Camilla Waltersson Grönvall!Jag hade ställt många frågor i en. Av svaret känner jag mig inte helt lugn. Det ska man kanske inte heller göra i den här situationen. Jag känner mig lite otrygg. Det är för lite fokus på tidiga insatser, på små barn och deras familjer.Jag frågade efter forskning. Forte har i uppdrag att jobba med praktiknära forskning för att det ska bli så bra som möjligt i längden. Men jag kan inte riktigt se att det har kommit något nytt från regeringen på det området. Jag kan inte heller se hur regeringen menar att man ska kunna implementera det här i vardagen och i verksamheten, bland annat i socialtjänsten. Jag undrar också om det finns tankar på att ge högskolan, Socialstyrelsen, MFoF eller någon annan central myndighet i uppdrag att jobba med samverkan för att öka forskningen än mer och få bättre implementering av den forskning som görs.SBU har redan tidigare identifierat att det finns mycket kunskapsluckor. Det är bra att vi vet att de finns så att vi kan fylla dem.När det gäller uppdraget om vilka insatser som faktiskt ger effekt har jag inte hittat den redovisning som ska vara gjord över de insatser som ger effekt. Det är möjligt att ministern har fått den. Frågan är återigen: Hur vet vi att det kommer till användning i vardagen?Det är strategiska grupper som ska få den kunskapen. Jag funderar på vilka de är. Det vet jag faktiskt inte. Jag kanske kan få svar på det. Är det de som jobbar inom socialtjänsten, som finns inom rättsväsendet, som får den uppgiften för att kunna säkerställa att det blir rätt beslut? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialstyrelsen har i uppdrag att sprida kunskap och metoder. Men det vi har sett från regeringen hittills har handlat om att jobba med brottsförebyggande arbete. För mig handlar det inte enbart om barn och unga som har blivit lite äldre och av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Det handlar faktiskt om de små barn som finns i familjer som behöver stöd från början.Barnombudsmannen har lyft upp att man inte upptäcker små barn som behöver stöd av olika skäl. Det är det vi behöver jobba med. Inga barn föds kriminella. Små barn är inte kriminella. Vi måste hitta de tidiga insatserna. Här behövs det bättre tydlighet från nationellt håll. Vilka metoder ska användas inom socialtjänsten? Vilka risk- och skyddsfaktorer jobbar vi med, så att vi säkerställer att det är rätt skäl bakom och rätt insatser för barnen?Jag kan ta ett exempel. Just nu sprids en metod för hur man ska samtala med väldigt små barn med hjälp av bilder. Det är ett bildsystem som det, vad jag förstår, inte finns någon forskning bakom. Det är inte könsneutrala bilder eller neutrala bilder utifrån hudfärg eller funktionsnedsättningar. Det skapar osäkerhet i fråga om hur vi möter barn och hur barns delaktighet kan tas till vara.Det är viktigt att ha båda sakerna samtidigt, de tidiga insatserna och det förebyggande arbetet för de lite äldre ungdomarna. Jag önskar att regeringen klarar av att ha de båda sakerna i huvudet samtidigt, både tidiga insatser till familjer när barnen är små och insatser för att motverka att de lite äldre ungdomarna hamnar i kriminalitet."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Tack för svaret, Camilla Waltersson Grönvall!Jag hade ställt många frågor i en. Av svaret känner jag mig inte helt lugn. Det ska man kanske inte heller göra i den här situationen. Jag känner mig lite otrygg. Det är för lite fokus på tidiga insatser, på små barn och deras familjer.Jag frågade efter forskning. Forte har i uppdrag att jobba med praktiknära forskning för att det ska bli så bra som möjligt i längden. Men jag kan inte riktigt se att det har kommit något nytt från regeringen på det området. Jag kan inte heller se hur regeringen menar att man ska kunna implementera det här i vardagen och i verksamheten, bland annat i socialtjänsten. Jag undrar också om det finns tankar på att ge högskolan, Socialstyrelsen, MFoF eller någon annan central myndighet i uppdrag att jobba med samverkan för att öka forskningen än mer och få bättre implementering av den forskning som görs.SBU har redan tidigare identifierat att det finns mycket kunskapsluckor. Det är bra att vi vet att de finns så att vi kan fylla dem.När det gäller uppdraget om vilka insatser som faktiskt ger effekt har jag inte hittat den redovisning som ska vara gjord över de insatser som ger effekt. Det är möjligt att ministern har fått den. Frågan är återigen: Hur vet vi att det kommer till användning i vardagen?Det är strategiska grupper som ska få den kunskapen. Jag funderar på vilka de är. Det vet jag faktiskt inte. Jag kanske kan få svar på det. Är det de som jobbar inom socialtjänsten, som finns inom rättsväsendet, som får den uppgiften för att kunna säkerställa att det blir rätt beslut? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialstyrelsen har i uppdrag att sprida kunskap och metoder. Men det vi har sett från regeringen hittills har handlat om att jobba med brottsförebyggande arbete. För mig handlar det inte enbart om barn och unga som har blivit lite äldre och av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Det handlar faktiskt om de små barn som finns i familjer som behöver stöd från början.Barnombudsmannen har lyft upp att man inte upptäcker små barn som behöver stöd av olika skäl. Det är det vi behöver jobba med. Inga barn föds kriminella. Små barn är inte kriminella. Vi måste hitta de tidiga insatserna. Här behövs det bättre tydlighet från nationellt håll. Vilka metoder ska användas inom socialtjänsten? Vilka risk- och skyddsfaktorer jobbar vi med, så att vi säkerställer att det är rätt skäl bakom och rätt insatser för barnen?Jag kan ta ett exempel. Just nu sprids en metod för hur man ska samtala med väldigt små barn med hjälp av bilder. Det är ett bildsystem som det, vad jag förstår, inte finns någon forskning bakom. Det är inte könsneutrala bilder eller neutrala bilder utifrån hudfärg eller funktionsnedsättningar. Det skapar osäkerhet i fråga om hur vi möter barn och hur barns delaktighet kan tas till vara.Det är viktigt att ha båda sakerna samtidigt, de tidiga insatserna och det förebyggande arbetet för de lite äldre ungdomarna. Jag önskar att regeringen klarar av att ha de båda sakerna i huvudet samtidigt, både tidiga insatser till familjer när barnen är små och insatser för att motverka att de lite äldre ungdomarna hamnar i kriminalitet."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Tack för svaret, Camilla Waltersson Grönvall!Jag hade ställt många frågor i en. Av svaret känner jag mig inte helt lugn. Det ska man kanske inte heller göra i den här situationen. Jag känner mig lite otrygg. Det är för lite fokus på tidiga insatser, på små barn och deras familjer.Jag frågade efter forskning. Forte har i uppdrag att jobba med praktiknära forskning för att det ska bli så bra som möjligt i längden. Men jag kan inte riktigt se att det har kommit något nytt från regeringen på det området. Jag kan inte heller se hur regeringen menar att man ska kunna implementera det här i vardagen och i verksamheten, bland annat i socialtjänsten. Jag undrar också om det finns tankar på att ge högskolan, Socialstyrelsen, MFoF eller någon annan central myndighet i uppdrag att jobba med samverkan för att öka forskningen än mer och få bättre implementering av den forskning som görs.SBU har redan tidigare identifierat att det finns mycket kunskapsluckor. Det är bra att vi vet att de finns så att vi kan fylla dem.När det gäller uppdraget om vilka insatser som faktiskt ger effekt har jag inte hittat den redovisning som ska vara gjord över de insatser som ger effekt. Det är möjligt att ministern har fått den. Frågan är återigen: Hur vet vi att det kommer till användning i vardagen?Det är strategiska grupper som ska få den kunskapen. Jag funderar på vilka de är. Det vet jag faktiskt inte. Jag kanske kan få svar på det. Är det de som jobbar inom socialtjänsten, som finns inom rättsväsendet, som får den uppgiften för att kunna säkerställa att det blir rätt beslut? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialstyrelsen har i uppdrag att sprida kunskap och metoder. Men det vi har sett från regeringen hittills har handlat om att jobba med brottsförebyggande arbete. För mig handlar det inte enbart om barn och unga som har blivit lite äldre och av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Det handlar faktiskt om de små barn som finns i familjer som behöver stöd från början.Barnombudsmannen har lyft upp att man inte upptäcker små barn som behöver stöd av olika skäl. Det är det vi behöver jobba med. Inga barn föds kriminella. Små barn är inte kriminella. Vi måste hitta de tidiga insatserna. Här behövs det bättre tydlighet från nationellt håll. Vilka metoder ska användas inom socialtjänsten? Vilka risk- och skyddsfaktorer jobbar vi med, så att vi säkerställer att det är rätt skäl bakom och rätt insatser för barnen?Jag kan ta ett exempel. Just nu sprids en metod för hur man ska samtala med väldigt små barn med hjälp av bilder. Det är ett bildsystem som det, vad jag förstår, inte finns någon forskning bakom. Det är inte könsneutrala bilder eller neutrala bilder utifrån hudfärg eller funktionsnedsättningar. Det skapar osäkerhet i fråga om hur vi möter barn och hur barns delaktighet kan tas till vara.Det är viktigt att ha båda sakerna samtidigt, de tidiga insatserna och det förebyggande arbetet för de lite äldre ungdomarna. Jag önskar att regeringen klarar av att ha de båda sakerna i huvudet samtidigt, både tidiga insatser till familjer när barnen är små och insatser för att motverka att de lite äldre ungdomarna hamnar i kriminalitet."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område?","answer":"Martina Johansson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område. Martina Johansson har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet och när ett förslag om ny socialtjänstlag kommer att överlämnas till riksdagen. Vidare har Martina Johansson frågat mig om jag tänker verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser. Slutligen har Martina Johansson frågat mig om jag anser att den befintliga uppdelningen mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och, om så inte är fallet, om jag har för avsikt att ta initiativ till någon förändring.Det är viktigt med kunskap och kompetens för att socialtjänsten i varje möte med den enskilde ska kunna ge stöd och hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Forskningen inom socialtjänstens område är en viktig del i den palett av insatser som regeringen har beslutat om och som behövs för att kunna nå dit.I detta sammanhang vill jag därför gärna lyfta fram regeringens uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att fördela medel till praktiknära forskning med fokus på socialtjänstens verksamhetsområden inom ramen för det tioåriga nationella forskningsprogrammet om tillämpad välfärdsforskning. Resultaten från forskningsprogrammet förväntas bidra till en breddad och stärkt kunskapsbas samt en starkare koppling mellan praktik och forskning inom socialtjänstens område.Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) betänkande Hållbar socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnar utredningen bland annat ett förslag om att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om vilka insatser som faktiskt har effekt är grundläggande för en kunskapsbaserad socialtjänst och för att nå bra resultat.I betänkandet lämnas även ett förslag om en ny lag om socialtjänstdataregister som ger Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter för att framställa statistik. Syftet är att ge förutsättningar för att följa inte bara insatser utan även resultat av insatser och metoder. Det går i nuläget inte att närmare ange när en proposition i frågan kan komma att överlämnas till riksdagen.Regeringen har vidtagit flera insatser för att stärka kvalitetsutvecklingen och möjligheten att implementera evidensbaserade metoder på bred front. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har till exempel haft i uppdrag att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga grupper inom socialtjänsten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSBU har också fått i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder och insatser som används inom det sociala området för att förebygga eller förhindra fortsatt ungdomskriminalitet. Inom ramen för uppdraget ska SBU undersöka vilka insatser som är effektiva för att dels förebygga att barn och unga ansluter sig till kriminella gäng och gängrelaterad kriminalitet, dels minska eller få gängkriminalitet att upphöra. Undersökningen fokuserar på psykosociala insatser som kan utföras av socialtjänst, skola, fritidsverksamhet eller civilsamhället och ges till barn och unga som är under 30 år.Socialstyrelsen har i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer inom det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska också genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer.MFoF har ett helhetsansvar för frågor som tidigare var uppdelade på flera myndigheter. Att samla de frågorna i en och samma myndighet ger bättre helhetssyn och utökat fokus på dessa viktiga frågor liksom en effektivare och mer ändamålsenlig organisation. Jag ser inte anledning att överväga någon ändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan MFoF och Socialstyrelsen."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet?","answer":"Martina Johansson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område. Martina Johansson har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet och när ett förslag om ny socialtjänstlag kommer att överlämnas till riksdagen. Vidare har Martina Johansson frågat mig om jag tänker verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser. Slutligen har Martina Johansson frågat mig om jag anser att den befintliga uppdelningen mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och, om så inte är fallet, om jag har för avsikt att ta initiativ till någon förändring.Det är viktigt med kunskap och kompetens för att socialtjänsten i varje möte med den enskilde ska kunna ge stöd och hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Forskningen inom socialtjänstens område är en viktig del i den palett av insatser som regeringen har beslutat om och som behövs för att kunna nå dit.I detta sammanhang vill jag därför gärna lyfta fram regeringens uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att fördela medel till praktiknära forskning med fokus på socialtjänstens verksamhetsområden inom ramen för det tioåriga nationella forskningsprogrammet om tillämpad välfärdsforskning. Resultaten från forskningsprogrammet förväntas bidra till en breddad och stärkt kunskapsbas samt en starkare koppling mellan praktik och forskning inom socialtjänstens område.Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) betänkande Hållbar socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnar utredningen bland annat ett förslag om att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om vilka insatser som faktiskt har effekt är grundläggande för en kunskapsbaserad socialtjänst och för att nå bra resultat.I betänkandet lämnas även ett förslag om en ny lag om socialtjänstdataregister som ger Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter för att framställa statistik. Syftet är att ge förutsättningar för att följa inte bara insatser utan även resultat av insatser och metoder. Det går i nuläget inte att närmare ange när en proposition i frågan kan komma att överlämnas till riksdagen.Regeringen har vidtagit flera insatser för att stärka kvalitetsutvecklingen och möjligheten att implementera evidensbaserade metoder på bred front. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har till exempel haft i uppdrag att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga grupper inom socialtjänsten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSBU har också fått i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder och insatser som används inom det sociala området för att förebygga eller förhindra fortsatt ungdomskriminalitet. Inom ramen för uppdraget ska SBU undersöka vilka insatser som är effektiva för att dels förebygga att barn och unga ansluter sig till kriminella gäng och gängrelaterad kriminalitet, dels minska eller få gängkriminalitet att upphöra. Undersökningen fokuserar på psykosociala insatser som kan utföras av socialtjänst, skola, fritidsverksamhet eller civilsamhället och ges till barn och unga som är under 30 år.Socialstyrelsen har i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer inom det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska också genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer.MFoF har ett helhetsansvar för frågor som tidigare var uppdelade på flera myndigheter. Att samla de frågorna i en och samma myndighet ger bättre helhetssyn och utökat fokus på dessa viktiga frågor liksom en effektivare och mer ändamålsenlig organisation. Jag ser inte anledning att överväga någon ändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan MFoF och Socialstyrelsen."}
+{"question":"När kommer ett förslag om ny socialtjänstlag att överlämnas till riksdagen?","answer":"Martina Johansson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område. Martina Johansson har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet och när ett förslag om ny socialtjänstlag kommer att överlämnas till riksdagen. Vidare har Martina Johansson frågat mig om jag tänker verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser. Slutligen har Martina Johansson frågat mig om jag anser att den befintliga uppdelningen mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och, om så inte är fallet, om jag har för avsikt att ta initiativ till någon förändring.Det är viktigt med kunskap och kompetens för att socialtjänsten i varje möte med den enskilde ska kunna ge stöd och hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Forskningen inom socialtjänstens område är en viktig del i den palett av insatser som regeringen har beslutat om och som behövs för att kunna nå dit.I detta sammanhang vill jag därför gärna lyfta fram regeringens uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att fördela medel till praktiknära forskning med fokus på socialtjänstens verksamhetsområden inom ramen för det tioåriga nationella forskningsprogrammet om tillämpad välfärdsforskning. Resultaten från forskningsprogrammet förväntas bidra till en breddad och stärkt kunskapsbas samt en starkare koppling mellan praktik och forskning inom socialtjänstens område.Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) betänkande Hållbar socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnar utredningen bland annat ett förslag om att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om vilka insatser som faktiskt har effekt är grundläggande för en kunskapsbaserad socialtjänst och för att nå bra resultat.I betänkandet lämnas även ett förslag om en ny lag om socialtjänstdataregister som ger Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter för att framställa statistik. Syftet är att ge förutsättningar för att följa inte bara insatser utan även resultat av insatser och metoder. Det går i nuläget inte att närmare ange när en proposition i frågan kan komma att överlämnas till riksdagen.Regeringen har vidtagit flera insatser för att stärka kvalitetsutvecklingen och möjligheten att implementera evidensbaserade metoder på bred front. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har till exempel haft i uppdrag att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga grupper inom socialtjänsten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSBU har också fått i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder och insatser som används inom det sociala området för att förebygga eller förhindra fortsatt ungdomskriminalitet. Inom ramen för uppdraget ska SBU undersöka vilka insatser som är effektiva för att dels förebygga att barn och unga ansluter sig till kriminella gäng och gängrelaterad kriminalitet, dels minska eller få gängkriminalitet att upphöra. Undersökningen fokuserar på psykosociala insatser som kan utföras av socialtjänst, skola, fritidsverksamhet eller civilsamhället och ges till barn och unga som är under 30 år.Socialstyrelsen har i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer inom det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska också genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer.MFoF har ett helhetsansvar för frågor som tidigare var uppdelade på flera myndigheter. Att samla de frågorna i en och samma myndighet ger bättre helhetssyn och utökat fokus på dessa viktiga frågor liksom en effektivare och mer ändamålsenlig organisation. Jag ser inte anledning att överväga någon ändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan MFoF och Socialstyrelsen."}
+{"question":"Tänker statsrådet verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser?","answer":"Martina Johansson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område. Martina Johansson har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet och när ett förslag om ny socialtjänstlag kommer att överlämnas till riksdagen. Vidare har Martina Johansson frågat mig om jag tänker verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser. Slutligen har Martina Johansson frågat mig om jag anser att den befintliga uppdelningen mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och, om så inte är fallet, om jag har för avsikt att ta initiativ till någon förändring.Det är viktigt med kunskap och kompetens för att socialtjänsten i varje möte med den enskilde ska kunna ge stöd och hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Forskningen inom socialtjänstens område är en viktig del i den palett av insatser som regeringen har beslutat om och som behövs för att kunna nå dit.I detta sammanhang vill jag därför gärna lyfta fram regeringens uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att fördela medel till praktiknära forskning med fokus på socialtjänstens verksamhetsområden inom ramen för det tioåriga nationella forskningsprogrammet om tillämpad välfärdsforskning. Resultaten från forskningsprogrammet förväntas bidra till en breddad och stärkt kunskapsbas samt en starkare koppling mellan praktik och forskning inom socialtjänstens område.Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) betänkande Hållbar socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnar utredningen bland annat ett förslag om att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om vilka insatser som faktiskt har effekt är grundläggande för en kunskapsbaserad socialtjänst och för att nå bra resultat.I betänkandet lämnas även ett förslag om en ny lag om socialtjänstdataregister som ger Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter för att framställa statistik. Syftet är att ge förutsättningar för att följa inte bara insatser utan även resultat av insatser och metoder. Det går i nuläget inte att närmare ange när en proposition i frågan kan komma att överlämnas till riksdagen.Regeringen har vidtagit flera insatser för att stärka kvalitetsutvecklingen och möjligheten att implementera evidensbaserade metoder på bred front. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har till exempel haft i uppdrag att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga grupper inom socialtjänsten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSBU har också fått i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder och insatser som används inom det sociala området för att förebygga eller förhindra fortsatt ungdomskriminalitet. Inom ramen för uppdraget ska SBU undersöka vilka insatser som är effektiva för att dels förebygga att barn och unga ansluter sig till kriminella gäng och gängrelaterad kriminalitet, dels minska eller få gängkriminalitet att upphöra. Undersökningen fokuserar på psykosociala insatser som kan utföras av socialtjänst, skola, fritidsverksamhet eller civilsamhället och ges till barn och unga som är under 30 år.Socialstyrelsen har i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer inom det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska också genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer.MFoF har ett helhetsansvar för frågor som tidigare var uppdelade på flera myndigheter. Att samla de frågorna i en och samma myndighet ger bättre helhetssyn och utökat fokus på dessa viktiga frågor liksom en effektivare och mer ändamålsenlig organisation. Jag ser inte anledning att överväga någon ändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan MFoF och Socialstyrelsen."}
+{"question":"Anser statsrådet att den befintliga uppdelningen mellan två olika myndigheter, Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att ta initiativ till någon förändring?","answer":"Martina Johansson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att stärka forskningen om arbetssätt och metoder inom socialtjänstens område. Martina Johansson har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att se till att enhetliga och evidensbaserade metoder implementeras i hela landet och när ett förslag om ny socialtjänstlag kommer att överlämnas till riksdagen. Vidare har Martina Johansson frågat mig om jag tänker verka för bättre möjligheter att spara individdata inom socialtjänsten i syfte att underlätta forskning på effekter av till exempel tidiga insatser. Slutligen har Martina Johansson frågat mig om jag anser att den befintliga uppdelningen mellan Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, är ändamålsenlig vad gäller kvalitet och utveckling i socialtjänstens verksamhet och, om så inte är fallet, om jag har för avsikt att ta initiativ till någon förändring.Det är viktigt med kunskap och kompetens för att socialtjänsten i varje möte med den enskilde ska kunna ge stöd och hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Forskningen inom socialtjänstens område är en viktig del i den palett av insatser som regeringen har beslutat om och som behövs för att kunna nå dit.I detta sammanhang vill jag därför gärna lyfta fram regeringens uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, att fördela medel till praktiknära forskning med fokus på socialtjänstens verksamhetsområden inom ramen för det tioåriga nationella forskningsprogrammet om tillämpad välfärdsforskning. Resultaten från forskningsprogrammet förväntas bidra till en breddad och stärkt kunskapsbas samt en starkare koppling mellan praktik och forskning inom socialtjänstens område.Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) betänkande Hållbar socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I betänkandet lämnar utredningen bland annat ett förslag om att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om vilka insatser som faktiskt har effekt är grundläggande för en kunskapsbaserad socialtjänst och för att nå bra resultat.I betänkandet lämnas även ett förslag om en ny lag om socialtjänstdataregister som ger Socialstyrelsen möjlighet att behandla personuppgifter för att framställa statistik. Syftet är att ge förutsättningar för att följa inte bara insatser utan även resultat av insatser och metoder. Det går i nuläget inte att närmare ange när en proposition i frågan kan komma att överlämnas till riksdagen.Regeringen har vidtagit flera insatser för att stärka kvalitetsutvecklingen och möjligheten att implementera evidensbaserade metoder på bred front. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har till exempel haft i uppdrag att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga grupper inom socialtjänsten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSBU har också fått i uppdrag att sammanställa kunskap om metoder och insatser som används inom det sociala området för att förebygga eller förhindra fortsatt ungdomskriminalitet. Inom ramen för uppdraget ska SBU undersöka vilka insatser som är effektiva för att dels förebygga att barn och unga ansluter sig till kriminella gäng och gängrelaterad kriminalitet, dels minska eller få gängkriminalitet att upphöra. Undersökningen fokuserar på psykosociala insatser som kan utföras av socialtjänst, skola, fritidsverksamhet eller civilsamhället och ges till barn och unga som är under 30 år.Socialstyrelsen har i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer inom det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska också genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer.MFoF har ett helhetsansvar för frågor som tidigare var uppdelade på flera myndigheter. Att samla de frågorna i en och samma myndighet ger bättre helhetssyn och utökat fokus på dessa viktiga frågor liksom en effektivare och mer ändamålsenlig organisation. Jag ser inte anledning att överväga någon ändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan MFoF och Socialstyrelsen."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"Ja, man kan håna och raljera över att jag som minister efterfrågar vilken Socialdemokraternas alternativa lösning är. Jag menar dock att man är svaret skyldig när man har ett så här högt tonläge i ord men i handling, när man hade makten, gav exakt noll i stöd till företagen.Det var också anledningen till att svenska folket röstade för maktskifte i höstas: att det var så här Socialdemokraterna behandlade Sveriges jobbskapare - noll i kompensation för en politik som fört Sverige till detta energipolitiskt sårbara läge, inget ansvarstagande för den politik som lett till nedläggning av fyra reaktorer och stoppande av Ringhals 5 och 6, inget överbryggande av de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö och som har gjort att Sverige nu har tillståndsprocesser för vindkraft på mellan 12 ½ och 17 år, enligt vindkraftsbranschen själv. Jag kan fortsätta så här på område efter område.Det vi nu gör är att gå från ord till handling. Vi är också öppna och ärliga mot svenska folket med att detta är ett fyrkantigt system, att det är yxigt och att människor hamnar i kläm, men att det är avsevärt mycket bättre än hur verkligheten var med Socialdemokraterna vid makten.Vi arbetar så snabbt vi bara kan med samtliga elstöd. För att vara precis: Den 6 mars gick remisstiden ut. När vi behandlat synpunkterna - och där lyssnar vi nu på företagen och branschen - kommer vi att skruva ytterligare på förslaget, om det behövs, och sedan göra en statsstödsanmälan. Samtidigt har vi förberett hela systemet för att kunna hantera detta så fort som möjligt efter att kommissionen har behandlat det. Vi har också tät och återkommande dialog med kommissionen för att möjliggöra en så snabb hantering som det bara är möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"Ja, man kan håna och raljera över att jag som minister efterfrågar vilken Socialdemokraternas alternativa lösning är. Jag menar dock att man är svaret skyldig när man har ett så här högt tonläge i ord men i handling, när man hade makten, gav exakt noll i stöd till företagen.Det var också anledningen till att svenska folket röstade för maktskifte i höstas: att det var så här Socialdemokraterna behandlade Sveriges jobbskapare - noll i kompensation för en politik som fört Sverige till detta energipolitiskt sårbara läge, inget ansvarstagande för den politik som lett till nedläggning av fyra reaktorer och stoppande av Ringhals 5 och 6, inget överbryggande av de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö och som har gjort att Sverige nu har tillståndsprocesser för vindkraft på mellan 12 ½ och 17 år, enligt vindkraftsbranschen själv. Jag kan fortsätta så här på område efter område.Det vi nu gör är att gå från ord till handling. Vi är också öppna och ärliga mot svenska folket med att detta är ett fyrkantigt system, att det är yxigt och att människor hamnar i kläm, men att det är avsevärt mycket bättre än hur verkligheten var med Socialdemokraterna vid makten.Vi arbetar så snabbt vi bara kan med samtliga elstöd. För att vara precis: Den 6 mars gick remisstiden ut. När vi behandlat synpunkterna - och där lyssnar vi nu på företagen och branschen - kommer vi att skruva ytterligare på förslaget, om det behövs, och sedan göra en statsstödsanmälan. Samtidigt har vi förberett hela systemet för att kunna hantera detta så fort som möjligt efter att kommissionen har behandlat det. Vi har också tät och återkommande dialog med kommissionen för att möjliggöra en så snabb hantering som det bara är möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"Ja, man kan håna och raljera över att jag som minister efterfrågar vilken Socialdemokraternas alternativa lösning är. Jag menar dock att man är svaret skyldig när man har ett så här högt tonläge i ord men i handling, när man hade makten, gav exakt noll i stöd till företagen.Det var också anledningen till att svenska folket röstade för maktskifte i höstas: att det var så här Socialdemokraterna behandlade Sveriges jobbskapare - noll i kompensation för en politik som fört Sverige till detta energipolitiskt sårbara läge, inget ansvarstagande för den politik som lett till nedläggning av fyra reaktorer och stoppande av Ringhals 5 och 6, inget överbryggande av de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö och som har gjort att Sverige nu har tillståndsprocesser för vindkraft på mellan 12 ½ och 17 år, enligt vindkraftsbranschen själv. Jag kan fortsätta så här på område efter område.Det vi nu gör är att gå från ord till handling. Vi är också öppna och ärliga mot svenska folket med att detta är ett fyrkantigt system, att det är yxigt och att människor hamnar i kläm, men att det är avsevärt mycket bättre än hur verkligheten var med Socialdemokraterna vid makten.Vi arbetar så snabbt vi bara kan med samtliga elstöd. För att vara precis: Den 6 mars gick remisstiden ut. När vi behandlat synpunkterna - och där lyssnar vi nu på företagen och branschen - kommer vi att skruva ytterligare på förslaget, om det behövs, och sedan göra en statsstödsanmälan. Samtidigt har vi förberett hela systemet för att kunna hantera detta så fort som möjligt efter att kommissionen har behandlat det. Vi har också tät och återkommande dialog med kommissionen för att möjliggöra en så snabb hantering som det bara är möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är tacknämligt att energi- och näringsministern vill ha socialdemokratiska förslag. Då kanske man ska säkerställa att Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten. Då kanske man kan fundera på om man inte borde gå i opposition.Man kan ju lyssna på företagen. Man kan till exempel lyssna på Svenskt Näringsliv och Visita, som har spelat in ett förslag i den reglering som råder: \"Stödmottagare/Elanvändare verksamhetsändamål: näringsidkare eller juridisk person som tar ut el direkt från ett nätföretags elnät i en eller flera uttagspunkter, eller via hyresvärds uttagspunkt, för verksamhetsändamål i Sverige\" ska ha möjlighet att få stöd.I samma framställan har besöksnäringsorganisationen Visita begärt ett möte med energi- och näringsministern för att diskutera besöksnäringsbranschens prekära situation eftersom särskilt den branschen är så bunden av att oftast ha elen via hyran.Den enklaste frågan just nu är alltså: Kommer näringsministern att träffa branschen och företagen och ta del av hur de vill möjliggöra att även denna bransch kan få stöd? Det är ett svar som är ganska lätt att ge - och ganska snart, till och med. Jag tror att tämligen många skulle bli rätt glada.I norra Sverige är det andra branscher och företag som funderar: När ska regeringen se hela landet? När får Bastuträsk Charkuteri och Landins Mekaniska - eller Polarbröd, för den delen - möjlighet att få samma stöd så att man konkurrerar på en gemensam marknad i hela Sverige?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är tacknämligt att energi- och näringsministern vill ha socialdemokratiska förslag. Då kanske man ska säkerställa att Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten. Då kanske man kan fundera på om man inte borde gå i opposition.Man kan ju lyssna på företagen. Man kan till exempel lyssna på Svenskt Näringsliv och Visita, som har spelat in ett förslag i den reglering som råder: \"Stödmottagare/Elanvändare verksamhetsändamål: näringsidkare eller juridisk person som tar ut el direkt från ett nätföretags elnät i en eller flera uttagspunkter, eller via hyresvärds uttagspunkt, för verksamhetsändamål i Sverige\" ska ha möjlighet att få stöd.I samma framställan har besöksnäringsorganisationen Visita begärt ett möte med energi- och näringsministern för att diskutera besöksnäringsbranschens prekära situation eftersom särskilt den branschen är så bunden av att oftast ha elen via hyran.Den enklaste frågan just nu är alltså: Kommer näringsministern att träffa branschen och företagen och ta del av hur de vill möjliggöra att även denna bransch kan få stöd? Det är ett svar som är ganska lätt att ge - och ganska snart, till och med. Jag tror att tämligen många skulle bli rätt glada.I norra Sverige är det andra branscher och företag som funderar: När ska regeringen se hela landet? När får Bastuträsk Charkuteri och Landins Mekaniska - eller Polarbröd, för den delen - möjlighet att få samma stöd så att man konkurrerar på en gemensam marknad i hela Sverige?"}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är tacknämligt att energi- och näringsministern vill ha socialdemokratiska förslag. Då kanske man ska säkerställa att Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten. Då kanske man kan fundera på om man inte borde gå i opposition.Man kan ju lyssna på företagen. Man kan till exempel lyssna på Svenskt Näringsliv och Visita, som har spelat in ett förslag i den reglering som råder: \"Stödmottagare/Elanvändare verksamhetsändamål: näringsidkare eller juridisk person som tar ut el direkt från ett nätföretags elnät i en eller flera uttagspunkter, eller via hyresvärds uttagspunkt, för verksamhetsändamål i Sverige\" ska ha möjlighet att få stöd.I samma framställan har besöksnäringsorganisationen Visita begärt ett möte med energi- och näringsministern för att diskutera besöksnäringsbranschens prekära situation eftersom särskilt den branschen är så bunden av att oftast ha elen via hyran.Den enklaste frågan just nu är alltså: Kommer näringsministern att träffa branschen och företagen och ta del av hur de vill möjliggöra att även denna bransch kan få stöd? Det är ett svar som är ganska lätt att ge - och ganska snart, till och med. Jag tror att tämligen många skulle bli rätt glada.I norra Sverige är det andra branscher och företag som funderar: När ska regeringen se hela landet? När får Bastuträsk Charkuteri och Landins Mekaniska - eller Polarbröd, för den delen - möjlighet att få samma stöd så att man konkurrerar på en gemensam marknad i hela Sverige?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"Det korta svaret är: Så snart det är möjligt. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, det vill säga ganska nyligen. Så fort vi är klara med att hantera remissvaren - vi tycker ju att det är viktigt att lyssna på företagen och göra anpassningar där det trots allt är möjligt - kommer vi att lämna in en anmälan om statsstöd. Vi står dock inte still under tiden, utan vi har gett ett uppdrag till Skatteverket att vara utbetalande myndighet i detta. Man har gått ut med kommunikationen att man i slutet av maj kommer att ha sin struktur på plats och att det då kommer att finnas möjlighet för företagen att ansöka om stöd för detta. Jag menar att Socialdemokraterna - i det här fallet Isak From, fru talman - är svaret skyldiga när det gäller hur det skulle gå att lösa frågan om hyresvärdarna. Jag delar verkligen grundsynen att det är djupt beklagligt att alla företag inte får del av elstödet med det här upplägget. Det visar ju hur skadligt det är att försöka lappa och laga ett system i efterhand. Vår bedömning har varit att det är svårt att hitta särlösningar för allt. Vi vet att det är ett betydande antal företag som har sitt elavtal med det här upplägget och som alltså drabbas på så sätt att de inte får del av det här elstödet. Det är djupt beklagligt. Det är därför svensk konkurrenskraft och svenskt företagande inte kan vila på att vi genom elstöd och genom att återföra flaskhalsintäkter vid en krisintervention ska kompensera för ett delvis nedmonterat energisystem - som Socialdemokraterna inte tar något ansvar alls för. Då kan man gott också stå för att man nollade stödet till företagen i den elpriskompensation som kom förra gången, när man hade makten, och att man inte har pekat ut ett enda konstruktivt förslag på hur man skulle kunna ha åtgärdat problemet.Vi har försökt och bedömt att det inte har varit görbart. Tro mig: Jag hade önskat att det hade varit görbart, men vi har inte sett att det har kunnat vara det. Därför riktar vi en väldigt skarp uppmaning om att hyresvärdarna så långt det är möjligt bör hjälpa sina hyresgäster att kunna ta del av elstödet.Svaret är att det inte finns någon quickfix ur detta. Vi måste bygga det svenska energisystemet starkt igen. Vi behöver bana väg för ny kraftproduktion på kort och lång sikt. Det är det enda sättet på vilket vi kan bli mindre sårbara, ta oss ur den svåra situation vi i dag är i, få tillräckligt med effekt och få tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till rimliga priser. Det är det som banar väg för företagandet i Sverige långsiktigt."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"Det korta svaret är: Så snart det är möjligt. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, det vill säga ganska nyligen. Så fort vi är klara med att hantera remissvaren - vi tycker ju att det är viktigt att lyssna på företagen och göra anpassningar där det trots allt är möjligt - kommer vi att lämna in en anmälan om statsstöd. Vi står dock inte still under tiden, utan vi har gett ett uppdrag till Skatteverket att vara utbetalande myndighet i detta. Man har gått ut med kommunikationen att man i slutet av maj kommer att ha sin struktur på plats och att det då kommer att finnas möjlighet för företagen att ansöka om stöd för detta. Jag menar att Socialdemokraterna - i det här fallet Isak From, fru talman - är svaret skyldiga när det gäller hur det skulle gå att lösa frågan om hyresvärdarna. Jag delar verkligen grundsynen att det är djupt beklagligt att alla företag inte får del av elstödet med det här upplägget. Det visar ju hur skadligt det är att försöka lappa och laga ett system i efterhand. Vår bedömning har varit att det är svårt att hitta särlösningar för allt. Vi vet att det är ett betydande antal företag som har sitt elavtal med det här upplägget och som alltså drabbas på så sätt att de inte får del av det här elstödet. Det är djupt beklagligt. Det är därför svensk konkurrenskraft och svenskt företagande inte kan vila på att vi genom elstöd och genom att återföra flaskhalsintäkter vid en krisintervention ska kompensera för ett delvis nedmonterat energisystem - som Socialdemokraterna inte tar något ansvar alls för. Då kan man gott också stå för att man nollade stödet till företagen i den elpriskompensation som kom förra gången, när man hade makten, och att man inte har pekat ut ett enda konstruktivt förslag på hur man skulle kunna ha åtgärdat problemet.Vi har försökt och bedömt att det inte har varit görbart. Tro mig: Jag hade önskat att det hade varit görbart, men vi har inte sett att det har kunnat vara det. Därför riktar vi en väldigt skarp uppmaning om att hyresvärdarna så långt det är möjligt bör hjälpa sina hyresgäster att kunna ta del av elstödet.Svaret är att det inte finns någon quickfix ur detta. Vi måste bygga det svenska energisystemet starkt igen. Vi behöver bana väg för ny kraftproduktion på kort och lång sikt. Det är det enda sättet på vilket vi kan bli mindre sårbara, ta oss ur den svåra situation vi i dag är i, få tillräckligt med effekt och få tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till rimliga priser. Det är det som banar väg för företagandet i Sverige långsiktigt."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"Det korta svaret är: Så snart det är möjligt. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, det vill säga ganska nyligen. Så fort vi är klara med att hantera remissvaren - vi tycker ju att det är viktigt att lyssna på företagen och göra anpassningar där det trots allt är möjligt - kommer vi att lämna in en anmälan om statsstöd. Vi står dock inte still under tiden, utan vi har gett ett uppdrag till Skatteverket att vara utbetalande myndighet i detta. Man har gått ut med kommunikationen att man i slutet av maj kommer att ha sin struktur på plats och att det då kommer att finnas möjlighet för företagen att ansöka om stöd för detta. Jag menar att Socialdemokraterna - i det här fallet Isak From, fru talman - är svaret skyldiga när det gäller hur det skulle gå att lösa frågan om hyresvärdarna. Jag delar verkligen grundsynen att det är djupt beklagligt att alla företag inte får del av elstödet med det här upplägget. Det visar ju hur skadligt det är att försöka lappa och laga ett system i efterhand. Vår bedömning har varit att det är svårt att hitta särlösningar för allt. Vi vet att det är ett betydande antal företag som har sitt elavtal med det här upplägget och som alltså drabbas på så sätt att de inte får del av det här elstödet. Det är djupt beklagligt. Det är därför svensk konkurrenskraft och svenskt företagande inte kan vila på att vi genom elstöd och genom att återföra flaskhalsintäkter vid en krisintervention ska kompensera för ett delvis nedmonterat energisystem - som Socialdemokraterna inte tar något ansvar alls för. Då kan man gott också stå för att man nollade stödet till företagen i den elpriskompensation som kom förra gången, när man hade makten, och att man inte har pekat ut ett enda konstruktivt förslag på hur man skulle kunna ha åtgärdat problemet.Vi har försökt och bedömt att det inte har varit görbart. Tro mig: Jag hade önskat att det hade varit görbart, men vi har inte sett att det har kunnat vara det. Därför riktar vi en väldigt skarp uppmaning om att hyresvärdarna så långt det är möjligt bör hjälpa sina hyresgäster att kunna ta del av elstödet.Svaret är att det inte finns någon quickfix ur detta. Vi måste bygga det svenska energisystemet starkt igen. Vi behöver bana väg för ny kraftproduktion på kort och lång sikt. Det är det enda sättet på vilket vi kan bli mindre sårbara, ta oss ur den svåra situation vi i dag är i, få tillräckligt med effekt och få tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till rimliga priser. Det är det som banar väg för företagandet i Sverige långsiktigt."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"Statsrådet upprepar att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen, men det är ju svårt att tro när regeringen inte ens har gjort en statsstödsanmälan till EU-kommissionen, när flera företag blir utan elstöd eftersom de hyr sina lokaler och därmed saknar ett eget elavtal och när det fortfarande är oklart när utbetalningarna till företagen kan börja.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i mitt hemlän Halland har antalet konkurser mångdubblats och antalet varsel ökat något enormt. Hallands Nyheter och Hallandsposten rapporterar om flera företag som kämpar för sin överlevnad och som snart tvingas lägga ned och säga upp hela personalen. Trots det har de inte fått en enda krona i elstöd. Hur många fler företag ska gå i konkurs? Hur många fler anställda ska bli av med jobbet? Hur många fler interpellationsdebatter ska vi ha i den här kammaren innan företagen får ta del av regeringens utlovade elstöd?Följande fråga upprepade jag flera gånger i min interpellationsdebatt i januari, och nu - snart två månader senare - hoppas jag att energi- och näringsminister Ebba Busch faktiskt kan ge svenska företag och familjer ett tydligt svar: När kommer regeringen att lämna in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"Statsrådet upprepar att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen, men det är ju svårt att tro när regeringen inte ens har gjort en statsstödsanmälan till EU-kommissionen, när flera företag blir utan elstöd eftersom de hyr sina lokaler och därmed saknar ett eget elavtal och när det fortfarande är oklart när utbetalningarna till företagen kan börja.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i mitt hemlän Halland har antalet konkurser mångdubblats och antalet varsel ökat något enormt. Hallands Nyheter och Hallandsposten rapporterar om flera företag som kämpar för sin överlevnad och som snart tvingas lägga ned och säga upp hela personalen. Trots det har de inte fått en enda krona i elstöd. Hur många fler företag ska gå i konkurs? Hur många fler anställda ska bli av med jobbet? Hur många fler interpellationsdebatter ska vi ha i den här kammaren innan företagen får ta del av regeringens utlovade elstöd?Följande fråga upprepade jag flera gånger i min interpellationsdebatt i januari, och nu - snart två månader senare - hoppas jag att energi- och näringsminister Ebba Busch faktiskt kan ge svenska företag och familjer ett tydligt svar: När kommer regeringen att lämna in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"Statsrådet upprepar att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen, men det är ju svårt att tro när regeringen inte ens har gjort en statsstödsanmälan till EU-kommissionen, när flera företag blir utan elstöd eftersom de hyr sina lokaler och därmed saknar ett eget elavtal och när det fortfarande är oklart när utbetalningarna till företagen kan börja.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBara i mitt hemlän Halland har antalet konkurser mångdubblats och antalet varsel ökat något enormt. Hallands Nyheter och Hallandsposten rapporterar om flera företag som kämpar för sin överlevnad och som snart tvingas lägga ned och säga upp hela personalen. Trots det har de inte fått en enda krona i elstöd. Hur många fler företag ska gå i konkurs? Hur många fler anställda ska bli av med jobbet? Hur många fler interpellationsdebatter ska vi ha i den här kammaren innan företagen får ta del av regeringens utlovade elstöd?Följande fråga upprepade jag flera gånger i min interpellationsdebatt i januari, och nu - snart två månader senare - hoppas jag att energi- och näringsminister Ebba Busch faktiskt kan ge svenska företag och familjer ett tydligt svar: När kommer regeringen att lämna in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Alla år och varje mandatperiod tycks ju ha sina utmaningar. Under den förra mandatperioden hade vi pandemin, och då hade finansutskottet extra sammanträden i stort sett varje vecka. Det var extra sammanträden utöver ordinarie sammanträden. Det togs beslut om över 200 åtgärder, och över 400 miljarder kronor gick ut i form av olika stöd till enskilda och företag för att bemöta effekterna av pandemin. Sedan kom 2022, då vi helt plötsligt fick ett krig. Det gjorde att elpriserna väldigt tydligt började gå upp i september 2022. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och sedan dess har vi en ny regering som ska hantera nya utmaningar. Just nu är utmaningarna att enskilda hushåll och företag har fått elräkningar som gör att de i princip går i konkurs, hamnar hos kronofogden eller får lägga ned verksamheten. Energi- och näringsministern frågade mig om jag hade någon fråga. Jag sa i inledningen att jag tycker att man i svaret hade kunnat lyfta fram alla dessa delar. Ta till exempel alla de företag inom besöksnäringen som betalar sin elräkning via hyran. Det handlar om bagerier och hotell, alltså företag som har många anställda som riskerar att förlora jobbet. Hur kan regeringen stötta de företagen? Det var en frågeställning jag hade, och jag upplever inte att det svar som energi- och näringsministern lämnar här är tillräckligt. Som näringsminister kan man inte bara önska sig att hyresföretagen, alltså fastighetsägarna, ska återbetala det elstöd de förmodligen har rätt att söka - det är ju inte klarlagt om de har rätt att söka eftersom vi ännu inte har fått detta godkänt från kommissionen. Men om så skulle vara fallet när regeringen har skickat in ansökan kan fastighetsägarna ansöka om ett elstöd. Det finns dock fortfarande ingenting i svaret som garanterar att regeringen säkerställer att alla besöksnäringsföretag - alla de företag som betalar elen via hyran - faktiskt kan få ut ett stöd och få en lindring. Det finns här en möjlighet för regeringen att styra sina myndigheter och säkerställa att även den här typen av företag kan få elstöd. Sedan uppstår det hela tiden nya frågeställningar när det nu framkommer att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag - jordbruksföretag som ligger i en helt annan sektor, som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Helt plötsligt kanske det är ett otillbörligt statsstöd. Ska de betala tillbaka detta, eller kommer bönderna i norra Sverige också att få sitt elstöd via det stöd som ska gå till vanliga hushåll? Frågeställningarna är inte färre, utan de blir snarare fler."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Alla år och varje mandatperiod tycks ju ha sina utmaningar. Under den förra mandatperioden hade vi pandemin, och då hade finansutskottet extra sammanträden i stort sett varje vecka. Det var extra sammanträden utöver ordinarie sammanträden. Det togs beslut om över 200 åtgärder, och över 400 miljarder kronor gick ut i form av olika stöd till enskilda och företag för att bemöta effekterna av pandemin. Sedan kom 2022, då vi helt plötsligt fick ett krig. Det gjorde att elpriserna väldigt tydligt började gå upp i september 2022. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och sedan dess har vi en ny regering som ska hantera nya utmaningar. Just nu är utmaningarna att enskilda hushåll och företag har fått elräkningar som gör att de i princip går i konkurs, hamnar hos kronofogden eller får lägga ned verksamheten. Energi- och näringsministern frågade mig om jag hade någon fråga. Jag sa i inledningen att jag tycker att man i svaret hade kunnat lyfta fram alla dessa delar. Ta till exempel alla de företag inom besöksnäringen som betalar sin elräkning via hyran. Det handlar om bagerier och hotell, alltså företag som har många anställda som riskerar att förlora jobbet. Hur kan regeringen stötta de företagen? Det var en frågeställning jag hade, och jag upplever inte att det svar som energi- och näringsministern lämnar här är tillräckligt. Som näringsminister kan man inte bara önska sig att hyresföretagen, alltså fastighetsägarna, ska återbetala det elstöd de förmodligen har rätt att söka - det är ju inte klarlagt om de har rätt att söka eftersom vi ännu inte har fått detta godkänt från kommissionen. Men om så skulle vara fallet när regeringen har skickat in ansökan kan fastighetsägarna ansöka om ett elstöd. Det finns dock fortfarande ingenting i svaret som garanterar att regeringen säkerställer att alla besöksnäringsföretag - alla de företag som betalar elen via hyran - faktiskt kan få ut ett stöd och få en lindring. Det finns här en möjlighet för regeringen att styra sina myndigheter och säkerställa att även den här typen av företag kan få elstöd. Sedan uppstår det hela tiden nya frågeställningar när det nu framkommer att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag - jordbruksföretag som ligger i en helt annan sektor, som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Helt plötsligt kanske det är ett otillbörligt statsstöd. Ska de betala tillbaka detta, eller kommer bönderna i norra Sverige också att få sitt elstöd via det stöd som ska gå till vanliga hushåll? Frågeställningarna är inte färre, utan de blir snarare fler."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Alla år och varje mandatperiod tycks ju ha sina utmaningar. Under den förra mandatperioden hade vi pandemin, och då hade finansutskottet extra sammanträden i stort sett varje vecka. Det var extra sammanträden utöver ordinarie sammanträden. Det togs beslut om över 200 åtgärder, och över 400 miljarder kronor gick ut i form av olika stöd till enskilda och företag för att bemöta effekterna av pandemin. Sedan kom 2022, då vi helt plötsligt fick ett krig. Det gjorde att elpriserna väldigt tydligt började gå upp i september 2022. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och sedan dess har vi en ny regering som ska hantera nya utmaningar. Just nu är utmaningarna att enskilda hushåll och företag har fått elräkningar som gör att de i princip går i konkurs, hamnar hos kronofogden eller får lägga ned verksamheten. Energi- och näringsministern frågade mig om jag hade någon fråga. Jag sa i inledningen att jag tycker att man i svaret hade kunnat lyfta fram alla dessa delar. Ta till exempel alla de företag inom besöksnäringen som betalar sin elräkning via hyran. Det handlar om bagerier och hotell, alltså företag som har många anställda som riskerar att förlora jobbet. Hur kan regeringen stötta de företagen? Det var en frågeställning jag hade, och jag upplever inte att det svar som energi- och näringsministern lämnar här är tillräckligt. Som näringsminister kan man inte bara önska sig att hyresföretagen, alltså fastighetsägarna, ska återbetala det elstöd de förmodligen har rätt att söka - det är ju inte klarlagt om de har rätt att söka eftersom vi ännu inte har fått detta godkänt från kommissionen. Men om så skulle vara fallet när regeringen har skickat in ansökan kan fastighetsägarna ansöka om ett elstöd. Det finns dock fortfarande ingenting i svaret som garanterar att regeringen säkerställer att alla besöksnäringsföretag - alla de företag som betalar elen via hyran - faktiskt kan få ut ett stöd och få en lindring. Det finns här en möjlighet för regeringen att styra sina myndigheter och säkerställa att även den här typen av företag kan få elstöd. Sedan uppstår det hela tiden nya frågeställningar när det nu framkommer att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag - jordbruksföretag som ligger i en helt annan sektor, som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Helt plötsligt kanske det är ett otillbörligt statsstöd. Ska de betala tillbaka detta, eller kommer bönderna i norra Sverige också att få sitt elstöd via det stöd som ska gå till vanliga hushåll? Frågeställningarna är inte färre, utan de blir snarare fler."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"Jag skulle vilja be ledamoten Isak From att tydliggöra om det fanns utestående frågor som det inte redogjordes för i mitt första svar. Jag försökte att lyssna uppmärksamt men uppfattade egentligen inte att ledamoten hade några ytterligare utestående frågor kring detta.Jag har också otaliga gånger redogjort för olika uppdateringar av hur vi ligger till med elstödet. Jag kan förstå att det inte är helt lätt att hänga med, och det kan också bli sammanblandat i debatter och intervjuer när man både diskuterar ett specifikt elstöd till företag i form av elstöd till elintensiva företag och ett generellt elstöd till företagen.Inget av dessa två fanns i elpriskompensationen från den förra, socialdemokratiska, regeringen. Så mycket betydde företagen för Socialdemokraterna då. Nu, när man har hamnat i opposition, tycks de betyda väldigt mycket. Jag konstaterar att Socialdemokraterna när de själva hade makten nollade kompensationen till företagen. De lyfte inte ett finger för att göra någonting för företagen som drabbades av de höga elpriserna - något som också till stor del är påverkat och drivet av beslut som Socialdemokraterna själva fattade kring elsystemet i Sverige. Detta har gjort oss mycket mer sårbara för Rysslands invasionskrig i Ukraina. Nu är det annat ljud i skällan. Detta är dock de elstöd vi driver när det gäller företagen. Därutöver har vi elstöd till hushåll i sydvästra Sverige, som använder gas. Inte heller dessa hushåll kompenserades över huvud taget genom den förra, socialdemokratiska regeringens elpriskompensation. Sedan har vi ett generellt elstöd i två omgångar till hushållen i Sverige. Den första omgången har betalats ut nu; per den 7 mars hade 98 procent av alla berättigade fått del av det stödet. Under våren kommer vi att återkomma med datum då den andra elstödsomgången, som också kommer att omfatta hela Sverige, kommer att nå hushållen.Vid frågestunden i förra veckan fick jag frågor kring elstöd bland annat till företagen, och precis som jag har sagt på presskonferenser och i intervjuer har jag inga problem med att redogöra för hur upplägget ser ut. Vi diskuterade stöd till både hushåll och företag i förra veckan, och jag har vid flera tillfällen redogjort för detta. Som kammaren vet ligger de lite olika till i processen, och företagsstöd har inte skickats till kommissionen än. Vi har dock en dialog, och det har vi haft i olika omgångar och på olika sätt sedan detta blev möjligt och lagligt i och med krisinterventionen i höstas. Det kan i sammanhanget ha blandats ihop, så jag har försökt att så pedagogiskt som möjligt redogöra för var vi ligger i de olika processerna. Vi har statsstödsanmält elstödet till de elintensiva företagen. Om jag var otydlig i min formulering i förra veckan beklagar jag det, men jag har varit mycket tydlig och redogjort för detta i flera omgångar. Jag försöker alltså inte på något vis vilseleda, utan jag har försökt bistå med så mycket information som det går om hur arbetet går till. Jag välkomnar såklart en KU-anmälan om det är dit Socialdemokraterna har valt att ta det, och i så fall får vi ta det i sinom tid. Jag tyckte ändå att det var värt att svara på det redan nu."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"Jag skulle vilja be ledamoten Isak From att tydliggöra om det fanns utestående frågor som det inte redogjordes för i mitt första svar. Jag försökte att lyssna uppmärksamt men uppfattade egentligen inte att ledamoten hade några ytterligare utestående frågor kring detta.Jag har också otaliga gånger redogjort för olika uppdateringar av hur vi ligger till med elstödet. Jag kan förstå att det inte är helt lätt att hänga med, och det kan också bli sammanblandat i debatter och intervjuer när man både diskuterar ett specifikt elstöd till företag i form av elstöd till elintensiva företag och ett generellt elstöd till företagen.Inget av dessa två fanns i elpriskompensationen från den förra, socialdemokratiska, regeringen. Så mycket betydde företagen för Socialdemokraterna då. Nu, när man har hamnat i opposition, tycks de betyda väldigt mycket. Jag konstaterar att Socialdemokraterna när de själva hade makten nollade kompensationen till företagen. De lyfte inte ett finger för att göra någonting för företagen som drabbades av de höga elpriserna - något som också till stor del är påverkat och drivet av beslut som Socialdemokraterna själva fattade kring elsystemet i Sverige. Detta har gjort oss mycket mer sårbara för Rysslands invasionskrig i Ukraina. Nu är det annat ljud i skällan. Detta är dock de elstöd vi driver när det gäller företagen. Därutöver har vi elstöd till hushåll i sydvästra Sverige, som använder gas. Inte heller dessa hushåll kompenserades över huvud taget genom den förra, socialdemokratiska regeringens elpriskompensation. Sedan har vi ett generellt elstöd i två omgångar till hushållen i Sverige. Den första omgången har betalats ut nu; per den 7 mars hade 98 procent av alla berättigade fått del av det stödet. Under våren kommer vi att återkomma med datum då den andra elstödsomgången, som också kommer att omfatta hela Sverige, kommer att nå hushållen.Vid frågestunden i förra veckan fick jag frågor kring elstöd bland annat till företagen, och precis som jag har sagt på presskonferenser och i intervjuer har jag inga problem med att redogöra för hur upplägget ser ut. Vi diskuterade stöd till både hushåll och företag i förra veckan, och jag har vid flera tillfällen redogjort för detta. Som kammaren vet ligger de lite olika till i processen, och företagsstöd har inte skickats till kommissionen än. Vi har dock en dialog, och det har vi haft i olika omgångar och på olika sätt sedan detta blev möjligt och lagligt i och med krisinterventionen i höstas. Det kan i sammanhanget ha blandats ihop, så jag har försökt att så pedagogiskt som möjligt redogöra för var vi ligger i de olika processerna. Vi har statsstödsanmält elstödet till de elintensiva företagen. Om jag var otydlig i min formulering i förra veckan beklagar jag det, men jag har varit mycket tydlig och redogjort för detta i flera omgångar. Jag försöker alltså inte på något vis vilseleda, utan jag har försökt bistå med så mycket information som det går om hur arbetet går till. Jag välkomnar såklart en KU-anmälan om det är dit Socialdemokraterna har valt att ta det, och i så fall får vi ta det i sinom tid. Jag tyckte ändå att det var värt att svara på det redan nu."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"Jag skulle vilja be ledamoten Isak From att tydliggöra om det fanns utestående frågor som det inte redogjordes för i mitt första svar. Jag försökte att lyssna uppmärksamt men uppfattade egentligen inte att ledamoten hade några ytterligare utestående frågor kring detta.Jag har också otaliga gånger redogjort för olika uppdateringar av hur vi ligger till med elstödet. Jag kan förstå att det inte är helt lätt att hänga med, och det kan också bli sammanblandat i debatter och intervjuer när man både diskuterar ett specifikt elstöd till företag i form av elstöd till elintensiva företag och ett generellt elstöd till företagen.Inget av dessa två fanns i elpriskompensationen från den förra, socialdemokratiska, regeringen. Så mycket betydde företagen för Socialdemokraterna då. Nu, när man har hamnat i opposition, tycks de betyda väldigt mycket. Jag konstaterar att Socialdemokraterna när de själva hade makten nollade kompensationen till företagen. De lyfte inte ett finger för att göra någonting för företagen som drabbades av de höga elpriserna - något som också till stor del är påverkat och drivet av beslut som Socialdemokraterna själva fattade kring elsystemet i Sverige. Detta har gjort oss mycket mer sårbara för Rysslands invasionskrig i Ukraina. Nu är det annat ljud i skällan. Detta är dock de elstöd vi driver när det gäller företagen. Därutöver har vi elstöd till hushåll i sydvästra Sverige, som använder gas. Inte heller dessa hushåll kompenserades över huvud taget genom den förra, socialdemokratiska regeringens elpriskompensation. Sedan har vi ett generellt elstöd i två omgångar till hushållen i Sverige. Den första omgången har betalats ut nu; per den 7 mars hade 98 procent av alla berättigade fått del av det stödet. Under våren kommer vi att återkomma med datum då den andra elstödsomgången, som också kommer att omfatta hela Sverige, kommer att nå hushållen.Vid frågestunden i förra veckan fick jag frågor kring elstöd bland annat till företagen, och precis som jag har sagt på presskonferenser och i intervjuer har jag inga problem med att redogöra för hur upplägget ser ut. Vi diskuterade stöd till både hushåll och företag i förra veckan, och jag har vid flera tillfällen redogjort för detta. Som kammaren vet ligger de lite olika till i processen, och företagsstöd har inte skickats till kommissionen än. Vi har dock en dialog, och det har vi haft i olika omgångar och på olika sätt sedan detta blev möjligt och lagligt i och med krisinterventionen i höstas. Det kan i sammanhanget ha blandats ihop, så jag har försökt att så pedagogiskt som möjligt redogöra för var vi ligger i de olika processerna. Vi har statsstödsanmält elstödet till de elintensiva företagen. Om jag var otydlig i min formulering i förra veckan beklagar jag det, men jag har varit mycket tydlig och redogjort för detta i flera omgångar. Jag försöker alltså inte på något vis vilseleda, utan jag har försökt bistå med så mycket information som det går om hur arbetet går till. Jag välkomnar såklart en KU-anmälan om det är dit Socialdemokraterna har valt att ta det, och i så fall får vi ta det i sinom tid. Jag tyckte ändå att det var värt att svara på det redan nu."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I slutet av januari hade jag min första interpellationsdebatt i den här kammaren för att kräva svar om elstödet till företagen.Jag betonade att regeringens icke-besked slår hårt mot företagen och jobben, och jag upprepade min fråga om när företagen får ta del av det utlovade elstödet. Jag fick dock beklagligt nog inget svar från energi- och näringsminister Ebba Busch.Nu har det snart gått två månader sedan debatten ägde rum. Företagen har fortfarande inte fått ta del av något elstöd trots att det skulle vara på plats den 1 november, trots att de utlovades kompensation i god tid före jul och trots att antalet varsel och konkurser har ökat i rasande takt. Att företagen inte får ta del av elstödet är illa nog, men även regeringens hantering av frågan är under all kritik.För det första framförde statsrådet Ebba Busch i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen. Det är snart tre månader sedan. Tre månader kan inte ses som \"inom kort\".Mest anmärkningsvärt är ändå att statsrådet under förra veckans frågestund, precis som min kollega här nämner, svarade att regeringen redan har lämnat in statsstödsanmälan till EU-kommissionen. När min kollega ställde en fråga om elstödet och statsstödsreglerna svarade statsrådet: \"Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in.\" Nu, bara några dagar senare, svarar statsrådet att regeringen kommer att lämna in anmälan så snart som möjligt. Någon statsstödsanmälan har alltså fortfarande inte gjorts.För det andra har statsrådet flera gånger påpekat att det inte går att snabba på EU-kommissionen. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på den dialog som regeringen har med kommissionen. Snabbast behandling får de medlemsländer som har en nära och omfattande dialog med kommissionen innan själva statsstödsanmälan skickas in.När jag påpekade detta i min tidigare interpellationsdebatt i januari svarade statsrådet att regeringen redan har inlett en tät och nära dialog med kommissionen. Men nu framför statsrådet att dialogen inleddes först den 20 februari, när förslagen skickades ut på remiss.Mot denna bakgrund har vi begärt att konstitutionsutskottet granskar statsrådets uttalanden. Det är helt grundläggande att statsrådet talar sanning och även ger en fullständig bild av relevanta omständigheter, speciellt i en fråga som är av så stor betydelse för många företag. Statsrådets besked om att företagen ska kunna söka elstödet hos Skatteverket från och med den 30 maj är inte tillräckligt. Det företagen vill veta är när stödet kommer att betalas ut och när de kan få pengarna på kontot. Dessutom förutsätter beskedet att EU-kommissionen faktiskt godkänner regeringens formella statsstödsansökan, vilken regeringen fortfarande inte har lämnat in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär avser energi- och näringsminister Ebba Busch och regeringen att skicka in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I slutet av januari hade jag min första interpellationsdebatt i den här kammaren för att kräva svar om elstödet till företagen.Jag betonade att regeringens icke-besked slår hårt mot företagen och jobben, och jag upprepade min fråga om när företagen får ta del av det utlovade elstödet. Jag fick dock beklagligt nog inget svar från energi- och näringsminister Ebba Busch.Nu har det snart gått två månader sedan debatten ägde rum. Företagen har fortfarande inte fått ta del av något elstöd trots att det skulle vara på plats den 1 november, trots att de utlovades kompensation i god tid före jul och trots att antalet varsel och konkurser har ökat i rasande takt. Att företagen inte får ta del av elstödet är illa nog, men även regeringens hantering av frågan är under all kritik.För det första framförde statsrådet Ebba Busch i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen. Det är snart tre månader sedan. Tre månader kan inte ses som \"inom kort\".Mest anmärkningsvärt är ändå att statsrådet under förra veckans frågestund, precis som min kollega här nämner, svarade att regeringen redan har lämnat in statsstödsanmälan till EU-kommissionen. När min kollega ställde en fråga om elstödet och statsstödsreglerna svarade statsrådet: \"Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in.\" Nu, bara några dagar senare, svarar statsrådet att regeringen kommer att lämna in anmälan så snart som möjligt. Någon statsstödsanmälan har alltså fortfarande inte gjorts.För det andra har statsrådet flera gånger påpekat att det inte går att snabba på EU-kommissionen. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på den dialog som regeringen har med kommissionen. Snabbast behandling får de medlemsländer som har en nära och omfattande dialog med kommissionen innan själva statsstödsanmälan skickas in.När jag påpekade detta i min tidigare interpellationsdebatt i januari svarade statsrådet att regeringen redan har inlett en tät och nära dialog med kommissionen. Men nu framför statsrådet att dialogen inleddes först den 20 februari, när förslagen skickades ut på remiss.Mot denna bakgrund har vi begärt att konstitutionsutskottet granskar statsrådets uttalanden. Det är helt grundläggande att statsrådet talar sanning och även ger en fullständig bild av relevanta omständigheter, speciellt i en fråga som är av så stor betydelse för många företag. Statsrådets besked om att företagen ska kunna söka elstödet hos Skatteverket från och med den 30 maj är inte tillräckligt. Det företagen vill veta är när stödet kommer att betalas ut och när de kan få pengarna på kontot. Dessutom förutsätter beskedet att EU-kommissionen faktiskt godkänner regeringens formella statsstödsansökan, vilken regeringen fortfarande inte har lämnat in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär avser energi- och näringsminister Ebba Busch och regeringen att skicka in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I slutet av januari hade jag min första interpellationsdebatt i den här kammaren för att kräva svar om elstödet till företagen.Jag betonade att regeringens icke-besked slår hårt mot företagen och jobben, och jag upprepade min fråga om när företagen får ta del av det utlovade elstödet. Jag fick dock beklagligt nog inget svar från energi- och näringsminister Ebba Busch.Nu har det snart gått två månader sedan debatten ägde rum. Företagen har fortfarande inte fått ta del av något elstöd trots att det skulle vara på plats den 1 november, trots att de utlovades kompensation i god tid före jul och trots att antalet varsel och konkurser har ökat i rasande takt. Att företagen inte får ta del av elstödet är illa nog, men även regeringens hantering av frågan är under all kritik.För det första framförde statsrådet Ebba Busch i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen. Det är snart tre månader sedan. Tre månader kan inte ses som \"inom kort\".Mest anmärkningsvärt är ändå att statsrådet under förra veckans frågestund, precis som min kollega här nämner, svarade att regeringen redan har lämnat in statsstödsanmälan till EU-kommissionen. När min kollega ställde en fråga om elstödet och statsstödsreglerna svarade statsrådet: \"Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in.\" Nu, bara några dagar senare, svarar statsrådet att regeringen kommer att lämna in anmälan så snart som möjligt. Någon statsstödsanmälan har alltså fortfarande inte gjorts.För det andra har statsrådet flera gånger påpekat att det inte går att snabba på EU-kommissionen. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på den dialog som regeringen har med kommissionen. Snabbast behandling får de medlemsländer som har en nära och omfattande dialog med kommissionen innan själva statsstödsanmälan skickas in.När jag påpekade detta i min tidigare interpellationsdebatt i januari svarade statsrådet att regeringen redan har inlett en tät och nära dialog med kommissionen. Men nu framför statsrådet att dialogen inleddes först den 20 februari, när förslagen skickades ut på remiss.Mot denna bakgrund har vi begärt att konstitutionsutskottet granskar statsrådets uttalanden. Det är helt grundläggande att statsrådet talar sanning och även ger en fullständig bild av relevanta omständigheter, speciellt i en fråga som är av så stor betydelse för många företag. Statsrådets besked om att företagen ska kunna söka elstödet hos Skatteverket från och med den 30 maj är inte tillräckligt. Det företagen vill veta är när stödet kommer att betalas ut och när de kan få pengarna på kontot. Dessutom förutsätter beskedet att EU-kommissionen faktiskt godkänner regeringens formella statsstödsansökan, vilken regeringen fortfarande inte har lämnat in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär avser energi- och näringsminister Ebba Busch och regeringen att skicka in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?"}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"Tack, energi- och näringsministern, för svaret! Det var tydligt, om än jag kanske hade större förhoppningar på svaret. Jag får också tacka för att vi har fått till interpellationsdebatten så snart. Jag uppskattar verkligen att vi återigen kan ses här under en av riksdagens stående interpellationsdebattider på tisdagar.Men, fru talman, man måste fråga sig hur det egentligen går för regeringen. Mer än hyfsat, tycker kanske en enskild elabonnent i södra Sverige, som lyckades få ut drygt 700 000. Det var närmare bestämt 773 669 kronor som utbetalades, enligt Försäkringskassan och Sverige Radios Ekot.Då förbrukar man väldigt mycket el - så mycket el att Försäkringskassan nu har kommit fram till att det rör sig om ett företag. Det är förmodligen ett jordbruksföretag, alltså ett företag som har gödselbrunnar eller andra verksamheter som förbrukar mycket el. När man märker att enskilda på landsbygden plötsligt konsumerar väldigt mycket el är det någonting som har hänt. Antingen är det någon som odlar någonting som inte är lagligt och som genererar fängelse, eller också har någon startat en produktion som inte är helt klar och möjlig för granskning.Det är naturligtvis väldigt bra att det elstöd som går till enskilda småbarnsfamiljer och pensionärer nu betalas ut. Men alla de som har elen via hyran, då? De ska visst ingenting få, eller så får de ansöka hos sin hyresvärd. Som vi har uppfattat det finns det ett koncerntak på 20 miljoner, vilket gör att stora fastighetsägare kommer att slå i detta tak. Det innebär förmodligen också att de som vore mest betjänta av att få stödet inte kommer att kunna få det.Det räcker inte att, som energi- och näringsministern säger, önska att pengarna går ut. Jo, vi kan önska det. Men nu har vi faktiskt en regering, och vi förutsätter att regeringen styr sina myndigheter. Om regeringen hade haft en ambition att stödet skulle vara rättvist och gå även till hyresgäster och till företag och enskilda i norra Sverige hade den sett till att leverera det.Vi hör också något annat i svaret som var väldigt tydligt. I frågestunden i torsdags sa energi- och näringsministern att en ansökan till kommissionen var inlämnad. Nu får vi höra, och se skriftligt, i svaret att en ansökan till kommissionen om elstöd till företag inte är inlämnad. Vi får ta den diskussionen i nästa inlägg."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"Tack, energi- och näringsministern, för svaret! Det var tydligt, om än jag kanske hade större förhoppningar på svaret. Jag får också tacka för att vi har fått till interpellationsdebatten så snart. Jag uppskattar verkligen att vi återigen kan ses här under en av riksdagens stående interpellationsdebattider på tisdagar.Men, fru talman, man måste fråga sig hur det egentligen går för regeringen. Mer än hyfsat, tycker kanske en enskild elabonnent i södra Sverige, som lyckades få ut drygt 700 000. Det var närmare bestämt 773 669 kronor som utbetalades, enligt Försäkringskassan och Sverige Radios Ekot.Då förbrukar man väldigt mycket el - så mycket el att Försäkringskassan nu har kommit fram till att det rör sig om ett företag. Det är förmodligen ett jordbruksföretag, alltså ett företag som har gödselbrunnar eller andra verksamheter som förbrukar mycket el. När man märker att enskilda på landsbygden plötsligt konsumerar väldigt mycket el är det någonting som har hänt. Antingen är det någon som odlar någonting som inte är lagligt och som genererar fängelse, eller också har någon startat en produktion som inte är helt klar och möjlig för granskning.Det är naturligtvis väldigt bra att det elstöd som går till enskilda småbarnsfamiljer och pensionärer nu betalas ut. Men alla de som har elen via hyran, då? De ska visst ingenting få, eller så får de ansöka hos sin hyresvärd. Som vi har uppfattat det finns det ett koncerntak på 20 miljoner, vilket gör att stora fastighetsägare kommer att slå i detta tak. Det innebär förmodligen också att de som vore mest betjänta av att få stödet inte kommer att kunna få det.Det räcker inte att, som energi- och näringsministern säger, önska att pengarna går ut. Jo, vi kan önska det. Men nu har vi faktiskt en regering, och vi förutsätter att regeringen styr sina myndigheter. Om regeringen hade haft en ambition att stödet skulle vara rättvist och gå även till hyresgäster och till företag och enskilda i norra Sverige hade den sett till att leverera det.Vi hör också något annat i svaret som var väldigt tydligt. I frågestunden i torsdags sa energi- och näringsministern att en ansökan till kommissionen var inlämnad. Nu får vi höra, och se skriftligt, i svaret att en ansökan till kommissionen om elstöd till företag inte är inlämnad. Vi får ta den diskussionen i nästa inlägg."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"Tack, energi- och näringsministern, för svaret! Det var tydligt, om än jag kanske hade större förhoppningar på svaret. Jag får också tacka för att vi har fått till interpellationsdebatten så snart. Jag uppskattar verkligen att vi återigen kan ses här under en av riksdagens stående interpellationsdebattider på tisdagar.Men, fru talman, man måste fråga sig hur det egentligen går för regeringen. Mer än hyfsat, tycker kanske en enskild elabonnent i södra Sverige, som lyckades få ut drygt 700 000. Det var närmare bestämt 773 669 kronor som utbetalades, enligt Försäkringskassan och Sverige Radios Ekot.Då förbrukar man väldigt mycket el - så mycket el att Försäkringskassan nu har kommit fram till att det rör sig om ett företag. Det är förmodligen ett jordbruksföretag, alltså ett företag som har gödselbrunnar eller andra verksamheter som förbrukar mycket el. När man märker att enskilda på landsbygden plötsligt konsumerar väldigt mycket el är det någonting som har hänt. Antingen är det någon som odlar någonting som inte är lagligt och som genererar fängelse, eller också har någon startat en produktion som inte är helt klar och möjlig för granskning.Det är naturligtvis väldigt bra att det elstöd som går till enskilda småbarnsfamiljer och pensionärer nu betalas ut. Men alla de som har elen via hyran, då? De ska visst ingenting få, eller så får de ansöka hos sin hyresvärd. Som vi har uppfattat det finns det ett koncerntak på 20 miljoner, vilket gör att stora fastighetsägare kommer att slå i detta tak. Det innebär förmodligen också att de som vore mest betjänta av att få stödet inte kommer att kunna få det.Det räcker inte att, som energi- och näringsministern säger, önska att pengarna går ut. Jo, vi kan önska det. Men nu har vi faktiskt en regering, och vi förutsätter att regeringen styr sina myndigheter. Om regeringen hade haft en ambition att stödet skulle vara rättvist och gå även till hyresgäster och till företag och enskilda i norra Sverige hade den sett till att leverera det.Vi hör också något annat i svaret som var väldigt tydligt. I frågestunden i torsdags sa energi- och näringsministern att en ansökan till kommissionen var inlämnad. Nu får vi höra, och se skriftligt, i svaret att en ansökan till kommissionen om elstöd till företag inte är inlämnad. Vi får ta den diskussionen i nästa inlägg."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset. Isak From har vidare frågat mig när företag i norra Sverige kommer att kunna ta del av elstödet till företag.Regeringen har arbetat intensivt med att få elstödet till företag på plats. Regeringen gav den 22 december 2022 affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del. Affärsverket Svenska kraftnät inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Drygt en månad senare, den 20 februari, remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet två förslag som reglerar utbetalningar av elstödet till företag. Parallellt inleddes även en dialog med Europeiska kommissionen om statsstödsansökan för stödet. Remissvaren behandlas nu inom Regeringskansliet, och en formell statsstödsansökan kommer att skickas så snart som möjligt.En konsekvens av Energimarknadsinspektionens beslut är att det endast är elslutkunder med avtal med ett elnätsföretag som är stödberättigade. Det innebär att företag utan eget elavtal där elkostnaden ingår i hyran inte kommer att vara direkt stödberättigade. Dock kommer deras hyresvärd att kunna ansöka om elstöd hos Skatteverket. Det är sedan upp till hyresvärden att bestämma om det mottagna stödet ska föras vidare till hyresgäster. Regeringen kan inte tvinga hyresvärdar att föra vidare stödet. Rent generellt anser dock regeringen att de bör göra det så långt som möjligt.Regeringen har utöver elstödet till företag genomfört flera åtgärder för att underlätta för företagare i krisen. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen om en extra ändringsbudget för 2023 där utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter föreslogs. Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 13 februari i år. Detta innebär att anstånd får beviljas för fler redovisningsperioder och även för redovisningsperioder som infallit under perioden april-juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för berörda skatter och avgifter senareläggs också till den 12 september 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avsatte även i budgetpropositionen för 2023 medel för ett elstöd för elintensiva företag. Den 22 december 2022 statsstödsanmäldes stödet hos Europeiska kommissionen, och den 15 februari 2023 godkände kommissionen stödet. Dagen efter kommissionens besked fattade regeringen beslut om en förordning för stödet som trädde i kraft den 6 mars 2023. Stödet till elintensiva företag utgår oberoende av var företaget har sitt säte. Det innebär att även företagare i norra Sverige, förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen, kan ta del av stödet. Med detta sagt är jag medveten om att många av landets företagare befinner sig i ett mycket ansträngt läge till följd av elpriserna. Regeringen följer situationen mycket noga samtidigt som vi återkommande fattar beslut om att bygga ut Sveriges kraftproduktion, eller banar väg för att bygga ut Sveriges kraftproduktion och bygga energisystemet som helhet starkare."}
+{"question":"Avser ministern och regeringen att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset. Isak From har vidare frågat mig när företag i norra Sverige kommer att kunna ta del av elstödet till företag.Regeringen har arbetat intensivt med att få elstödet till företag på plats. Regeringen gav den 22 december 2022 affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del. Affärsverket Svenska kraftnät inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Drygt en månad senare, den 20 februari, remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet två förslag som reglerar utbetalningar av elstödet till företag. Parallellt inleddes även en dialog med Europeiska kommissionen om statsstödsansökan för stödet. Remissvaren behandlas nu inom Regeringskansliet, och en formell statsstödsansökan kommer att skickas så snart som möjligt.En konsekvens av Energimarknadsinspektionens beslut är att det endast är elslutkunder med avtal med ett elnätsföretag som är stödberättigade. Det innebär att företag utan eget elavtal där elkostnaden ingår i hyran inte kommer att vara direkt stödberättigade. Dock kommer deras hyresvärd att kunna ansöka om elstöd hos Skatteverket. Det är sedan upp till hyresvärden att bestämma om det mottagna stödet ska föras vidare till hyresgäster. Regeringen kan inte tvinga hyresvärdar att föra vidare stödet. Rent generellt anser dock regeringen att de bör göra det så långt som möjligt.Regeringen har utöver elstödet till företag genomfört flera åtgärder för att underlätta för företagare i krisen. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen om en extra ändringsbudget för 2023 där utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter föreslogs. Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 13 februari i år. Detta innebär att anstånd får beviljas för fler redovisningsperioder och även för redovisningsperioder som infallit under perioden april-juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för berörda skatter och avgifter senareläggs också till den 12 september 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avsatte även i budgetpropositionen för 2023 medel för ett elstöd för elintensiva företag. Den 22 december 2022 statsstödsanmäldes stödet hos Europeiska kommissionen, och den 15 februari 2023 godkände kommissionen stödet. Dagen efter kommissionens besked fattade regeringen beslut om en förordning för stödet som trädde i kraft den 6 mars 2023. Stödet till elintensiva företag utgår oberoende av var företaget har sitt säte. Det innebär att även företagare i norra Sverige, förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen, kan ta del av stödet. Med detta sagt är jag medveten om att många av landets företagare befinner sig i ett mycket ansträngt läge till följd av elpriserna. Regeringen följer situationen mycket noga samtidigt som vi återkommande fattar beslut om att bygga ut Sveriges kraftproduktion, eller banar väg för att bygga ut Sveriges kraftproduktion och bygga energisystemet som helhet starkare."}
+{"question":"När kommer företag i norra Sverige att kunna ta del av elstöd?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset. Isak From har vidare frågat mig när företag i norra Sverige kommer att kunna ta del av elstödet till företag.Regeringen har arbetat intensivt med att få elstödet till företag på plats. Regeringen gav den 22 december 2022 affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del. Affärsverket Svenska kraftnät inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Drygt en månad senare, den 20 februari, remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet två förslag som reglerar utbetalningar av elstödet till företag. Parallellt inleddes även en dialog med Europeiska kommissionen om statsstödsansökan för stödet. Remissvaren behandlas nu inom Regeringskansliet, och en formell statsstödsansökan kommer att skickas så snart som möjligt.En konsekvens av Energimarknadsinspektionens beslut är att det endast är elslutkunder med avtal med ett elnätsföretag som är stödberättigade. Det innebär att företag utan eget elavtal där elkostnaden ingår i hyran inte kommer att vara direkt stödberättigade. Dock kommer deras hyresvärd att kunna ansöka om elstöd hos Skatteverket. Det är sedan upp till hyresvärden att bestämma om det mottagna stödet ska föras vidare till hyresgäster. Regeringen kan inte tvinga hyresvärdar att föra vidare stödet. Rent generellt anser dock regeringen att de bör göra det så långt som möjligt.Regeringen har utöver elstödet till företag genomfört flera åtgärder för att underlätta för företagare i krisen. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen om en extra ändringsbudget för 2023 där utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter föreslogs. Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 13 februari i år. Detta innebär att anstånd får beviljas för fler redovisningsperioder och även för redovisningsperioder som infallit under perioden april-juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för berörda skatter och avgifter senareläggs också till den 12 september 2023. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avsatte även i budgetpropositionen för 2023 medel för ett elstöd för elintensiva företag. Den 22 december 2022 statsstödsanmäldes stödet hos Europeiska kommissionen, och den 15 februari 2023 godkände kommissionen stödet. Dagen efter kommissionens besked fattade regeringen beslut om en förordning för stödet som trädde i kraft den 6 mars 2023. Stödet till elintensiva företag utgår oberoende av var företaget har sitt säte. Det innebär att även företagare i norra Sverige, förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen, kan ta del av stödet. Med detta sagt är jag medveten om att många av landets företagare befinner sig i ett mycket ansträngt läge till följd av elpriserna. Regeringen följer situationen mycket noga samtidigt som vi återkommande fattar beslut om att bygga ut Sveriges kraftproduktion, eller banar väg för att bygga ut Sveriges kraftproduktion och bygga energisystemet som helhet starkare."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Låt mig inleda med att tacka Jim Svensk Larm för interpellationen och debatten. Det är positivt att vi har en bred uppslutning över partigränserna om vikten av att bekämpa arbetslivskriminalitet.Om jag minns rätt sa ledamoten i sitt första inlägg att på svensk mark ska svenska lagar gälla, och det håller jag med om till hundra procent. Det är viktigt att vi jobbar brett, hårt, effektivt och med full kraft. Den förra regeringen startade upp en del bra saker, och dem kommer vi att fortsätta att jobba med och öka takten. Vi kommer också att ta itu med de luckor som finns. Det gäller framför allt sekretesslagstiftningen, och här verkar det finnas en samsyn. Jag räknar därför med ett starkt stöd när vi lägger fram de förslag som nu bereds i Tidöavtalets riktning: att ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. Då kan vi på allvar se till att myndigheter kan dela den information som behövs för att de gemensamt ska kunna jobba mer strategiskt och med full kraft för att säkerställa det som ledamoten sa om att på svensk mark ska svensk lag gälla.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Jag är lite osäker på om jag ska tacka statsrådet för svaren, för jag fick inga svar på mina frågor. Han tolkade dock några av mina resonemang som frågor, men jag ställde inga frågor om arbetslivskriminalitetscenter eller sekretess utan lyfte upp vikten av dessa. Däremot ställde jag en fråga om regeringen avser att göra det möjligt att ställa krav på kollektivavtal, men det fick jag inte svar på. Kollektivavtal är viktigt på svensk arbetsmarknad, och seriösa arbetsgivare tecknar kollektivavtal. Statsrådet säger att man ska bekämpa arbetslivskriminalitet med full kraft men säger inget om kollektivavtal vid upphandling.I det delbetänkande som Delegationen mot arbetslivskriminalitet presenterade i februari fanns förslag på förändringar. Bland annat pekar man på kvaliteten i det utstationeringsregister som finns. Här kommer vi in på det statsrådet sa om vikten av att kunna utbyta information mellan myndigheter. Detta register håller så låg kvalitet att det inte går att använda för samkörning. Ett sådant här register är ett viktigt verktyg för andra nordiska länder för att komma åt den utstationerade arbetskraft som utnyttjas.Jag vet att delbetänkandet kom ganska nyligen, men jag hoppas att regeringen behandlar förslagen snabbt. Som statsrådet säger är det viktigt att myndigheterna har god samverkan och att den information som finns är hög kvalitet.Jag avslutar med att tacka statsrådet för debatten. Arbetslivskriminalitet har ingen plats i vårt samhälle. Vi måste arbeta brett för att komma åt detta problem, och jag är säker på att vi kommer att fortsätta att diskutera dessa frågor under mandatperioden."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"En fråga som Jim Svensk Larm tog upp handlade om parterna. Myndigheterna som samverkar mot arbetslivskriminalitet har träffat en överenskommelse om partssamverkan med Svenskt Näringsliv och LO. Centralt beslutades att inrätta en nationell strategisk grupp bestående av representanter från båda organisationerna och de deltagande myndigheterna. Skatteverket är sammankallande. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har valt ut byggbranschen som en pilotbransch för samverkan, och här pågår arbete.En av de frågor som lyfts fram inom partssamverkan och detta pilotprojekt är kommunernas möjlighet till strategisk styrning av sitt inköpsarbete för att motverka arbetslivskriminalitet.Regeringen arbetar för att påskynda utvecklingen av en mer ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheterna, bland annat genom uppdraget till Upphandlingsmyndigheten. Som jag sa i min inledning fick myndigheten i årets regleringsbrev ett treårigt uppdrag att särskilt fokusera på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet.Etableringen av arbetslivskriminalitetscenter kommer att fortsätta under 2023. Vi arbetar offensivt och förstärker offensiven mot kriminaliteten. Det är en viktig del i att ge arbetstagare ett socialt hållbart arbetsliv, och offensiven mot arbetskriminalitet på hemmaplan fortsätter därför. De nio myndigheter som samverkar i arbetet täcker många stora och viktiga samhällsfunktioner för att ta ett helhetsgrepp och ge ett helhetsperspektiv.Ledamoten ställde åter frågan om sekretesslagstiftning. Vi är på gång att göra den både bredare och betydligt mer användbar, till skillnad från den förra regeringen. Ni hade makten i åtta år men står fortfarande här och pratar om det. Om det på allvar var en viktig prioritering hade vi kunnat förvänta oss lite högre framdrift i att få till ett system för det alla lyfter fram som det stora problemet: att olika myndigheter inte kan dela information när de ska jobba gemensamt för att trycka tillbaka grov organiserad brottslighet.Så till frågan om regeringens utredning om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring. Den 17 februari beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Syftet är dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Sverige ska värna och förbättra reglerna för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, som min kollega migrationsministern sa när detta presenterades.Leif Nysmed och andra intresserade kan ta del av detta tilläggsdirektiv. Det handlar inte om en schweizerost utan om att på allvar få bukt med problemet, inte bara med ord i riksdagens kammare utan också i handling i verksamheterna som jobbar med detta. De kommer att få betydligt bättre verktyg, vilket nu bereds i hög takt hos regeringen."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Statsrådet säger att regeringen har rivstartat. Med rivstart menas att man har rivit upp den utredning som skulle titta på arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft. I stället föreslås ett lönegolv.Jag vill fråga statsrådet hur ett lönegolv som är fullt med undantag kommer att förhindra arbetslivskriminalitet. Som ombudsman på Byggnads, som jag nu är tjänstledig från, har jag sett - och jag ser fortfarande - hur utländska arbetstagare som suttit i en svår situation och inte varit fria har fått betala tillbaka stora delar av den lön som de har fått till arbetsgivaren efter att den har utbetalats för att det ska se bra ut på papperet när exempelvis Byggnads eller myndigheter gör kontroller.Hur ska man kunna komma till rätta med detta med alla de undantag som kommer att finnas när det gäller det lönegolv som regeringens utredning ska ta fram? Regeringens utredning riskerar att bli ihåligare än en schweizerost, och jag hävdar att undantag är alla oseriösa företagares bästa vän. Jag har i fyra år följt Ekobrottsmyndighetens granskning av ett stort svenskt byggföretag som har haft arbetskraft utan tillstånd att arbeta i Sverige. På grund av att det finns så många undantag har Ekobrottsmyndigheten haft problem att visa att dessa inte har haft denna rätt. Om till exempel en belarusisk arbetare är sambo med en EES-medborgare och denne EES-medborgare arbetar i Sverige får den belarusiske arbetaren följa med. Det är märkligt, och det är svårt att utreda i efterhand.Kontroller är bra, men vi måste stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatsen. Då är möjligheten till arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft så himla viktig, och därför bli jag besviken när regeringen och SD tar bort denna möjlighet utan att ens utreda den. Hur svårt kan det vara att ta reda på hur det är och vilka fördelar och nackdelar det finns?Återigen: Varför sviker regeringen och SD seriösa företag och ärliga löntagare i kampen mot arbetslivskriminaliteten?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för svaret, även om det inte riktigt var svar på våra frågor.Sekretessen är absolut viktig, och det har gjorts en utredning - jag är dock lite osäker på om den har remitterats.Det är viktigt att vi arbetar brett med dessa frågor för att komma till rätta med det fusk som förekommer hos vissa företag. Det handlar såklart om kontroll och om att de upphandlingsvillkor som ställs också uppfylls, men det går också att göra mycket förebyggande.En sak som lyfts upp som problematisk är utstationerade arbetare som har ett så kallat A1-intyg. Det är ett intyg som ska visa att arbetstagaren betalar sociala avgifter i sitt hemland i stället för här i Sverige. Om intygen är falska kommer arbetsgivaren undan de sociala avgifterna. Detta får såklart påverkan på konkurrensen med företag som gör rätt för sig.Försäkringskassan fick av den förra regeringen i uppdrag att redovisa hur de jobbar med de så kallade A1-intygen och att lämna förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet. Under förra året lämnade Försäkringskassan sin rapport om A1 med förslag på åtgärder. De pekar på att detta är något som berör flera myndigheter och att det därför är viktigt med samverkan mellan myndigheterna. Detta bör nu kunna ske mer effektivt med de center som har börjat byggas upp. Det är viktigt att regeringen skyndsamt bereder de förslag som har lämnats i denna rapport.Även Byggnads lyfter fram problemen med A1-intygen. Det går inte att kontrollera deras äkthet. Byggnads stöter ofta på fall där intygen är kopierade. Det kanske vore lämpligt att se över ett gemensamt system i hela EU för att kontrollera om A1-intygen är korrekta.Vi har under de senaste månaderna sett hur antalet konkurser har ökat. Byggbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast. Nu är det därför viktigt att vi gör allt vi kan för att få bort den osunda konkurrensen. I mitt förra inlägg pratade jag om vikten av parterna, men jag vill även lyfta fram myndigheternas ansvar.I december lämnade Boverket sin rapport Uppdrag att motverka arbetslivskriminalitet, fel, brister och skador inom byggsektorn. Boverket har under arbetet samlat aktörer i byggsektorn och har lämnat förslag på långsiktiga åtgärder för att stärka myndigheternas arbete för att bidra till en sund byggsektor. Jag hoppas att regeringen lyssnar på Boverket för att se hur det går att ta detta vidare.Men det som diskuteras mest när det gäller myndigheternas ansvar är de regionala center mot arbetslivskriminalitet som just har öppnat i Umeå och Göteborg. Fler center ska också öppna under året. Här samlas nio myndigheter för att gemensamt arbeta. En viktig del som har diskuterats, och som jag tror att regeringen bereder, är frågan om sekretess. Hur ska vi undanröja de hinder som finns mellan myndigheter för att myndigheterna på ett effektivt sätt ska jobba tillsammans? I slutet av februari publicerades en nyhet om att en av Byggnads ombudsmän hade blivit överfallen utanför sitt hem. Ombudsmannen jobbade bland annat med att förhandla med företag som inte betalade ut rätt löner. Det är inte svårt att börja tänka att det finns en koppling mellan arbetslivskriminalitet och detta överfall. De som tjänar pengar på arbetslivskriminaliteten har nära koppling till organiserad brottslighet, vilket gör det extra angeläget att motarbeta detta.Arbetslivskriminaliteten är ett komplext problem som berör många myndigheter och departement. Som jag nämnt tidigare härrör mycket av byggbranschens problem från offentliga upphandlingar. Där pressas priserna ned av oseriösa aktörer som kommer in. I slutet av kedjan står arbetare som får betala det yttersta priset med sin arbetsmiljö och sämre villkor.Jag tror att detta skulle vara lättare att komma ifrån om vi skulle ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar. Jag vill därför i dag, på kollektivavtalets dag, fråga regeringen om man kommer att arbeta för att göra det möjligt att ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar vid nybyggnation och renovering."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar ledamöterna för engagemanget och frågorna.Jag tog upp en sak i min inledning som ingen av ledamöterna tog upp. Jag skulle vilja att vi lyfter fram något som har tagits upp under många år, inte minst av myndigheterna i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet, nämligen sekretesslagstiftningen. Det handlar om att man ska kunna dela all relevant information.Här ser jag med stor glädje på all tillit som de socialdemokratiska ledamöterna sätter till mitt och regeringens arbete under de 150 dagar som vi har suttit vid makten. Detta har dock varit ett problem under betydligt längre tid än så. Det finns utpekat i Tidöavtalet att en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen ska tas fram, och det är framför allt detta som kommer att göra att myndigheter kan samarbeta med full kraft. Jag har under många år suttit i riksdagens justitieutskott och har varit ute på många byggarbetsplatser. Jag har fått beskrivet för mig hur svårt det är för myndigheterna att jobba gemensamt när de inte kan dela information. Ett exempel som har nämnts är att man om man kommer ut från tre olika myndigheter behöver prata vid tre olika tillfällen eftersom man riskerar att få ta del av information som man enligt dagens sekretesslagstiftning inte har rätt att ta del av.Redan innan vi i denna regering tillträdde pekade vi ut i Tidöavtalet att vi behöver ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen, och det arbetet pågår.Leif Nysmed påstod att ansvariga inte verkar vilja svara på frågor, men det är ju precis tvärtom - detta är en prioriterad fråga för hela regeringen. Om man specifikt pratar om frågor som ligger på migrationsministerns bord är det förstås migrationsministern som kommer att komma hit och svara på frågorna. Om man, som ledamoten Svensk Larm har gjort i dag, ställer frågor om arbetslivskriminalitet inom byggbranschen kommer jag som bostadsminister att vara här och svara på frågor.Vi jobbar gemensamt och på bred front för att få till det paradigmskifte som verkligen behövs för att utvecklingen ska kunna vändas. Detta arbete har jag redogjort för. En del påbörjades under den förra regeringen. Det som är bra kommer vi förstås att bygga vidare på och växla upp. Det som dock har saknats är en hörnsten i arbetet, nämligen en ny sekretesslagstiftning som möjliggör att myndigheterna delar all relevant information för att de ska ha samma bild och kunna jobba ännu mer gemensamt för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten. Detta arbete har vi rivstartat, och mer kommer att ske; det kan ni vara säkra på."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Dock blev jag lite fundersam över hur regeringen prioriterar frågan om ordning och reda på svensk arbetsmarknad. För ett par veckor sedan stod jag här och debatterade den här frågan med statsrådet Maria Malmer Stenergard, och nu står jag och debatterar arbetsmarknadsfrågor med infrastruktur- och bostadsministern. Den här viktiga frågan verkar inte ansvariga arbetsmarknadsministrar vilja svara på.Jag lyssnade på statsrådets svar. Det är bra att de av oss beslutade satsningarna för att bekämpa arbetslivskriminaliteten fortsätter; det handlar bland annat om den myndighetssamverkan som har inletts och de satsningar på arbetslivskriminalitetscenter som det har beslutats om. Jag hoppas att de får resurser och möjligheter att fortsätta det viktiga arbete de gör.Alla dessa satsningar är viktiga för att kontrollera arbetsplatser, herr talman. Men kontroller sker allt som oftast i efterhand, och då har kriminaliteten redan släppts in på våra arbetsplatser. Mycket av utnyttjandet av speciellt utländsk arbetskraft startade då den tidigare alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet tog bort arbetsmarknadsprövningen av utländsk arbetskraft och lät företagen själva avgöra om de behövde arbetskraft från länder utanför EU.Ett viktigt steg för att hindra kriminella på svensk arbetsmarknad är att återinföra en arbetsmarknadsprövning för utländsk arbetskraft. Varför vill regeringen och SD inte ens utreda denna fråga? Varför sviker regeringen och SD de företag som är seriösa och efterfrågar detta, som SH Bygg senast gjorde tillsammans med Byggnads, och de ärliga löntagare som sliter för sin brödföda i kampen mot arbetslivskriminaliteten?Varför sviker ni dem? Jag tycker inte att det här ger något svar på hur ni vill stoppa kriminaliteten innan den kommer in på arbetsplatserna. Kontroller i efterhand är bra, men de är svåra att genomföra."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen och möjligheten att debattera denna fråga. Jag vill börja debatten med att fastslå att svenska lagar och avtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Det borde vara en självklarhet för alla, men tyvärr får vi återkommande rapporter i medierna om att vissa företag väljer att verka utanför de spelregler som finns. En av de branscher som pekas ut som extra utsatt är just byggbranschen, som vi debatterar i dag. Varje år genomförs många upphandlingar inom byggbranschen då offentliga verksamheter ska bygga nytt eller renovera. Priserna pressas ofta nedåt i konkurrensen om att vinna upphandlingarna, vilket tyvärr ofta resulterar i att de anställda får betala det yttersta priset genom sämre villkor gällande både arbetsmiljö och löner. Inom byggbranschen finns det dessutom ofta flera entreprenörsled, vilket både bidrar till prispress och gör det svårare att följa upp att de villkor som ställs i upphandlingen följs. Det finns också stora problem kopplat till arbetskraftsinvandring inom byggbranschen. Att hitresta byggarbetare utnyttjas och tvingas jobba under orimliga villkor är mer eller mindre vardag på många svenska byggen. Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att det behöver finnas en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring. Arbetslivskriminaliteten har förmodligen funnits länge runt om i samhället, men det är först på senare tid som den har aktualiserats som en het politisk fråga. Artiklar som beskriver hur utsatta människor utnyttjas på bland annat byggen, i städbranschen och på restauranger är något vi får läsa mer och mer om i medierna. Exempel där arbetare har fått sova i källaren, betala tillbaka delar av lönen eller arbeta under hemska förhållanden berör oss alla. Detta är berättelser som gör det tydligt för oss att människor påverkas av den kriminalitet vi pratar om i dagens debatt. Men arbetslivskriminaliteten slår inte bara mot de individer som utnyttjas, utan den slår mot hela samhället. Vi beräknas gå miste om 26 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av fuskande företag. Företag som vill göra rätt för sig får konkurrera med dem som fuskar med alltifrån att inte ha en säker arbetsmiljö till hanteringen av skatter och löner. En viktig del i arbetet mot osund konkurrens är parternas eget arbete. Här pekar Delegationen mot arbetslivskriminalitet ut att just byggbranschen har kommit långt i sin samverkan, men under den senaste tiden har vi kunnat läsa hur något inte står rätt till. Fyra fackförbund har nu valt att lämna samarbetet om sund konkurrens, och tonläget har höjts. Samtidigt riktas kritik mot arbetsgivarorganisationen Byggföretagen från såväl Byggnads som ett stort byggbolag. Kritiken handlar om just arbetslivskriminalitet. Det är oroande att så allvarlig kritik riktas mot en av parterna på byggmarknaden, för om det är något vi behöver enas i är det arbetet med att stötta seriösa företag som vill finnas på svensk arbetsmarknad - inte de oseriösa företag som utnyttjar arbetare och fuskar. I dag är det kollektivavtalets dag, herr talman, och att inte beröra vikten av kollektivavtal i denna debatt vore konstigt. Det är nämligen grunden i arbetsmarknadens parters uppgifter - att teckna avtal för hur villkor, löner och samverkan ska ske inom det avtalsområdet. För oss socialdemokrater är kollektivavtal en bärande faktor på arbetsmarknaden. Vi vill att anställningar ska omfattas av kollektivavtal, vara tillsvidareanställningar och vara på heltid. Offentliga upphandlingar har som jag nämnde tidigare stor påverkan på byggbranschen. Jag hade gärna sett att vi haft möjlighet att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar som görs av det offentliga, men så länge det inte är möjligt är det viktigt att vi ställer krav på arbetsvillkor vid upphandlingar. Lika viktigt är det dock att ställa krav på lärlingsplatser, vilket Byggnads har lyft flera gånger. Det är självklart viktigt för att framtida byggare ska ha möjlighet att lära sig, men det är också en del i att arbeta bort arbetslivskriminaliteten. Jag tycker att det är bra att regeringen har gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att fokusera på byggsektorn när det gäller styrning och uppföljning, men de kommer inte att presentera något förrän i maj 2024. Avser regeringen att före maj 2024 vidta några åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i byggsektorn till följd av offentlig upphandling?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen, och i så fall vilka?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jim Svensk Larm har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon avser att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen och i så fall vilka. Interpellationen har överlämnats till mig.Det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Det är förstås på inget sätt försvarbart att människor, vare sig de kommer till Sverige för att arbeta eller utgör inhemsk arbetskraft, utnyttjas. Fusk, missbruk och kriminalitet måste bekämpas med full kraft. Det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Det leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag inte klarar av att driva sin verksamhet. Även detta måste bekämpas med full kraft. Inkomsterna från de oseriösa företagen går också ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörerna inom organiserad brottslighet har förmåga att använda företag som brottsverktyg och agera i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt. Regeringen är fast besluten att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden. Nio myndigheter arbetar gemensamt för att motverka arbetslivskriminalitet på flera olika fronter. Här ingår även ett arbete mot människohandel och människoexploatering, vilket är ett sätt för de oseriösa företagen att utnyttja arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet kommer att vara ett viktigt verktyg för att motverka denna form av kriminalitet. Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet, utöver de två som redan har öppnats i Umeå och Göteborg. Centren ska fungera som ett nav för myndigheternas arbete avseende planering, genomförande och uppföljning av gemensamma aktiviteter, med fokus på myndighetsgemensamma kontroller. De regionala centren ska dela kontor med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Genom samlokaliseringen utnyttjas befintliga resurser effektivt, och samverkan mellan myndigheterna underlättas.Offentlig upphandling syftar till att främja sund konkurrens och motverka exempelvis korruption och andra oegentligheter inom offentliga affärer. En bra styrning och uppföljning av ingångna avtal är även ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet. Upphandlingsmyndigheten har ett treårigt uppdrag att fokusera särskilt på bygg- och anläggningssektorn när det gäller styrning och utveckling av inköpsarbetet. Vidare pågår just nu en utredning som ska föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningssektorn för att se om den fungerar så effektivt som önskas eller om den kan stärkas.För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att all relevant information hos berörda myndigheter ska kunna delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott, vilket har efterfrågats under en längre tid. Utökade möjligheter till utbyte av information mellan myndigheter är även ett viktigt verktyg för att motverka den organiserade brottslighetens exploatering av arbetskraft. En utredare har haft i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte bland annat för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Regeringskansliet bereder för närvarande de förslag som utredaren lämnade i departementsskrivelsen Utökat informationsutbyte."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Thomas Morell kommer tillbaka till den allra viktigaste frågan på slutet: Det handlar om människoliv. Vi har en nollvision som vi arbetar för att nå. Vi gör betydande insatser i många delar och har så gjort under lång tid när det gäller just väg- och trafiksäkerhetsarbetet, och varje del är självklart viktig. Underhållet och vinterväghållningen är inga undantag, och det är därför som jag också har meddelat i dag i kammaren att departementet tittar på frågan och avser att återkomma.Jag vill återigen tacka för engagemanget i frågan under lång tid. Vi räknar med att det kommer att fortsätta under lång tid framåt, herr talman, så att vi kan se till att få ännu säkrare vägar. Det är något som förstås är viktigt i sig, men det är också viktigt för näringslivet att kunna konkurrera på lika villkor och att ha en god arbetsmiljö för de många människor som arbetar på våra vägar dag som natt, år ut och år in.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Jag ska avsluta med en beskrivning från en vän, direkt ur verkligheten. Han är lika gammal som jag, så han har kört bil sedan mitten av 70-talet och har lång erfarenhet. Han skrev så här:Stannade vid Rasta i Falköping cirka 14.30. Start igen 15.15. Kommer cirka två och en halv kilometer. Totalt stopp i en timme. Polisen släpper fram personbilar i omgångar. Från där vi stod - Falevi utanför Falköping - till vägen in till Floby vid Ullene stod det cirka 50 lastbilar och minst lika många personbilar. Blev avsläppt i Tråvad 17.30. Under denna tid hade vi inte sett en enda plogbil, och det var 20-30 centimeter snö på riksväg 46 och 47.Detta hände den 9 mars.En annan viktig del, liksom kärnan i hela diskussionen, är det här från tidningen Trailer: \"Efter den senaste tidens halkolyckor har vi fått in väldigt många synpunkter från chaufförer runt om i landet. Eftersom vår kritik i första hand handlar om vinterväghållningen på de allra viktigaste klass 1-vägarna har vi valt att prata med ett åkeri som kör från söder till norr.- Hade någon del av industrin ett så stort säkerhetsproblem som vi har med den ojämna vinterväghållningen hade skyddsombudet stängt ner verksamheten på minuten, säger Kenth Svensson som driver åkeriet.\"Det här är synnerligen allvarligt, för människor utsätts för fara. Åkerier drabbas av stora kostnader när verksamheter står stilla. Samhället drabbas av stora kostnader när viktig infrastruktur inte fungerar. De här kostnaderna måste man ta hänsyn till.En annan viktig del som man inte kan mäta i pengar är människoliv. Det är oerhört viktigt att vi kan rädda liv i trafiken."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"När det gäller de olika uppgifterna som tidningen Trailer rapporterar kan jag inte gå in i dem i detalj. Men jag har tagit del av dem, och jag har också fått situationen beskriven för mig av åkare. Detta är även en arbetsmiljöfråga för dem som kör på vägarna.Det är också viktigt att den här typen av uppgifter kompletteras med ytterligare uppgifter, och Trafikverket gör förstås redan i dag mycket noggranna olycksutredningar gällande allvarliga olyckor för att få fram rätt fakta för att kunna göra korrigerande åtgärder. Det är ju viktigt att man drar lärdom av de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna. En dödsolycka är givetvis en för mycket, och vid varje sådant här tillfälle måste man se till att göra en mycket gedigen och noggrann utredning för att se vad som behöver förändras så att man inte ska hamna där igen.Detta förutsätter jag att Trafikverket gör, och vi har förstås dialog med myndigheten. De gör den här typen av olycksutredningar vid varje allvarlig olycka, och detta behöver förstås också vara vägledande i arbetet framåt för att öka trafiksäkerheten och se till att vi får ordning på situationen.När det gäller vädersituationerna där temperaturen pendlar kring noll grader och det regnar finns det utmaningar med halkbekämpningen. Regnet spolar bort vägsalt, och återfrysning kan ske. Ofta förekommer även underkylt regn som fryser på kalla vägbanor. Det är en realitet i dag som allt fler vittnar om. Det här beskrevs häromdagen i en tidningsartikel i Dagens Nyheter, och på samma sida beskrev jag också regeringens prioriteringar vad gäller just underhållet av vägar.För att vidga frågan lite ytterligare kompliceras förstås vinterväghållningen av att vi har en så väldigt dålig standard på våra vägar i dag. Vi har en underhållsskuld som har byggts på under väldigt lång tid, och det är därför som regeringen har prioriterat underhåll före nyinvesteringar i projekt som vi egentligen inte har råd med. Fakta kan man dubbelkolla, men det var någon som sa till mig att det var första gången som ordet \"underhåll\" stod med i en regeringsförklaring i samband med infrastruktur, väg och järnväg.Det är alltså en prioriterad fråga för regeringen att få ordning på underhåll också av det eftersatta vägnätet. Där är förstås även vinterväghållningen en viktig del, eftersom många av våra vägar är vintervägar under den här tiden på året.Vi har alltså anledning att återkomma i frågan. Som jag sa tittar departementet på just de frågor som Thomas Morell har lyft i dag, och jag ser fram emot att återkomma både här i kammaren och i den dialog som vi har i samarbetspartierna."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Tiden går fort. Man vill säga mycket, men tiden rinner i väg.Jag ska hålla mig kvar vid tidningen Trailers artiklar. Ledaren skriver så här: \"Trafikverkets vinterväghållning är ett exempel på detta\" - alltså att det inte fungerar. \"Den fungerar numera, ja, uselt! Vi skattebetalare får betala för tjänster som i vissa fall helt enkelt inte blir utförda. [- - -] Och än värre, våra yrkeschaufförer riskerar liv och lem då de tvingas arbeta på uselt skötta vägar. [- - -] När Trafikverket inte sköter sitt jobb, inte tar sitt ansvar, ja, då blir landets yrkeschaufförer direkt lidande. De tvingas arbeta under livsfarliga förhållanden. Att jobba hemifrån när SMHI går ut med sina vädervarningar är inget alternativ för lastbilschaufförer och många andra med dem. Nej, de tvingas då köra på snorhala vägar. För att någon annan inte har gjort sitt jobb.\"Det här har jag diskuterat både med den tidigare infrastrukturministern och med det nuvarande statsrådet. Vi har haft samtal kring det här, och jag känner förtroende för att det finns en ambition att verkligen göra någonting åt det. Jag hoppas verkligen det, annars kommer vi att träffas här några gånger till under mandatperioden.I sitt svar säger statsrådet att man lutar sig mot modern teknik. Det var ungefär samma formulering som den tidigare infrastrukturministern hade. Men det är också en metod som Trafikverket använder sig av för att bromsa insatserna. Jag har många vänner inom åkerinäringen som ligger och kör underhåll på vägarna. De får inte åka ut, trots att de själva vet att det är väldigt halt på vägen. De som känner sina kollegor ringer också till dem som har ansvaret för vägen och säger att nu måste ni åka ut, för det är verkligen halt. Men man får inte åka ut, för den jourhavande har inte gett dem tillåtelse. Åker man ändå ut och gör en insats så får man inte betalt. Gps-utrustningen säger att nu är bilen ute, men man har inte fått klartecken.På samma sätt är det så att de som kör de här bilarna vet att vägen gärna fryser på i vissa partier. Det kan vara sänkor, det kan vara jordiga kurvor. Då vet man också att här måste man öka saltgivan för att det ska ge effekt. Gör man det uppstår samma situation; då får man inte heller betalt.Det är det här som blir så galet när Trafikverket litar på meteorologen som står i diket: Har meteorologen inte vaknat till liv sätts inte insatserna in, och de människor som gör jobbet ute och som har en lång erfarenhet när det gäller hur man ska hantera just det vägdistrikt man är på själv tvingas att stanna hemma.Det är här det blir en sådan sagolik obalans. Man låter inte den som har yrkeskunnandet faktiskt åka ut och sätta in insatser när det är på väg att bli riktigt halt. I stället kommer insatserna ut alldeles på tok för sent. I värsta fall dör någon på grund av detta. Någon förlorar sitt liv för att Trafikverket inte släpper ut de resurser som behövs för att bekämpa halkan.Så här kan vi inte ha det. Det måste till en tydlig förändring. Jag ser fram emot framtida dialoger med statsrådet. Vi måste komma till en lösning så att det inte blir likadant nästa vinter som de vintrar vi har upplevt de senaste åren."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Jag vill inledningsvis tacka Thomas Morell för en viktig interpellation. Detta är inte första gången som Thomas Morell sätter ljuset på den här viktiga frågan, på trafiksäkerhet och också på företags konkurrenskraft och möjlighet att bedriva verksamhet. Det är ju detta det faktiskt handlar om när så många fabriker och industrier har en stor del av lagret på vägarna. De blir direkt påverkade om det blir stopp i trafiken. Det jag framför allt vill understryka är dock de mycket tragiska och fruktansvärda olyckorna med dödlig utgång. De ska bekämpas, och det ska göras med all kraft.Jag vill tacka Morell för hans engagemang i detta under många år. Ledamoten har ju också stor erfarenhet och kompetens i frågorna och har jobbat med detta länge. Jag sätter också stort värde på de samtal som vi har samarbetspartierna emellan när det kommer till dessa och många andra frågor. Inför den här vintern har det införts förändrade regler och ändringar i trafikförordningen för att säkerställa att fordonen har tillräckligt med tryck på drivande axlar och därmed förbättra förutsättningarna för dem att hantera hala väglag. Det syftar bland annat till att förebygga de problem som förekommit med så kallade EU-trailrar, som i halt väglag lätt viker sig på mitten som en fällkniv. Det är någonting som vi också följer upp. Detta träffar ju situationen bredare och kanske inte just de specifika fall som Morell lyfter fram. Det handlar om att ha krav som hela tiden lyfter fram och premierar trafiksäkerhet och konkurrenskraft. Vi ser i dag en osund konkurrens i åkerinäringen. De som sköter sig och gör stora investeringar behöver förstås ta betalt för detta på slutfakturan till kund, och de konkurrerar i dag med företag som inte i alla delar har följt samma standard som de skötsamma företagen. De nya kraven syftar till att möta detta.När det kommer till den specifika situationen är det ju Trafikverket som har ansvar för vinterväghållningen. De har också ansvaret att upphandla genomförandet genom de entreprenörer som är ute och ska sköta vinterväghållningen. Ledamoten hänvisar tillbaka till den förra regeringen, och då handlar det just om de metoder som finns för att se att entreprenörerna lever upp till sina krav. De är moderna och baseras på gps-teknik och så vidare.Man behöver dock titta närmare på frågan, inte minst med tanke på den situation som många gånger uppstår när det är runt noll grader och det ömsom smälter och fryser på. Saltet kan försvinna, och man får då den extrema halka som Morell beskriver. Det är många som berättar att man nästan kan åka skridskor på vägarna.Det var ganska länge sedan någon utomstående tittade närmare på detta. Det finns någon rapport från 2011. Nu jobbar Trafikverket löpande med detta. Som statsråd förutsätter jag förstås att den myndighet som har ansvar för frågan hela tiden jobbar med att utveckla sina metoder. Jag ska dock också säga att vi på departementet tittar på frågan för att se hur vi ytterligare skulle kunna stärka arbetet i det här avseendet. Men med detta sagt vill jag också säga att Trafikverket tittar på frågan. Regering och riksdag har beslutat om de ekonomiska ramar som ska skapa förutsättningar för Trafikverket att också genomföra det uppdrag man har.Här är min talartid slut. Jag återkommer i nästa inlägg."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Det här med underhåll av våra vintervägar är någonting som vi har diskuterat ett flertal gånger med den förra regeringen. Nuvarande statsråd har ju ärvt den situation som vi har på vägarna. Vi ser tyvärr en ökning av olyckorna i trafiken, och det är oroväckande på många sätt. Men det är inte bara olyckorna som är ett bekymmer när det blir stopp i trafiken. Jag pratade med ett åkeri i går. När deras bilar blir stående i väntan på att vägen ska öppnas på grund av att man inte har plogat eller saltat är timkostnaden för åkeriet någonstans mellan 1 300 och 1 500 kronor per timme. Och det tillkommer ett bekymmer, för om bilen inte kommer fram till sin lossningsplats flyttas problemet in på nästkommande dygn. Bilen och föraren blir stående och gör alltså inte sin arbetsuppgift som det är tänkt den dagen, och då kan åkeriet hamna i situationen att man får betala vite för att man inte har levererat i tid. Ser man till den totala kostnaden - detta är gamla siffror; jag försökte att få riksdagens utredningstjänst att räkna ut vad det kostar när det blir stopp i trafiken - har jag uppgifter ur en artikel i Motormagasinet från 2015. Där står det att om det blir stopp i Stockholmstrafiken - nu består ju Sverige av mer än Stockholm, men detta var den siffra jag kunde hitta - är samhällskostnaden 360 000 kronor i timmen. Detta är alltså uppgifter från 2015, och det lär ju inte vara billigare i dag. Det tror jag inte.Tidskriften Trailer har följt upp detta med vinterväghållningen den senaste tiden. Trailer är en tidning för branschen. Där har man haft ett flertal artiklar. Där står det att Trafikverket försöker mörka om vinterväghållningen. Låt mig citera lite av det som står i artikeln:\"En klass 1 väg ska vara halkfri senast 2 timmar efter nederbörd och i det här fallet var saltbilen ute till klockan 08.00 när nederbörden slutade vid 02.30. Alltså 5,5 timmar efter nederbörden. - - - Saltgivan som noterats är 15 gram lösning. Detta innebär cirka 3,3 gram salt per kvadratmeter. Är vägen våt/blöt efter nederbörd, motsvarande de 0,2 millimeter regn som kom, innebär det 200 gram vatten per kvadratmeter. Detta ger en ganska kraftig utspädning på en redan liten saltgiva.\"Detta är vad chaufförer och åkerier vittnar om. Det blir så halt att man kan åka på skorna på vägen. Den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth hade jag ett antal debatter med angående detta. Han hävdade att det var modern teknik som skötte underhållet av vintervägar och att man kunde övervaka bilarna på ett sådant sätt att man effektivt kunde bekämpa halkan. Men alla som är där ute på vägen vittnar om att det har blivit sämre de senaste åren. Det är så halt att man åker på skorna. Trafikverket säger då att man måste anpassa hastigheten. Men alla vet att när man stannar med ett tungt fordon för att man inte kommer fram glider man av vägen. Så halt är det."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar?","answer":"Thomas Morell har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa en acceptabel nivå på underhållet av landets vintervägar.En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att vinterväghållningen av vägarna håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.Trafikverket har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen på de statliga vägarna och har tagit fram krav för vad som ska gälla för genomförandet. Kraven ser olika ut beroende på vägtyp och trafikering, men de gäller dock lika i alla delar av landet.Trafikverket upphandlar genomförandet av vinterväghållningen av entreprenörer. För att följa upp verksamheten och att ställda krav på genomförande uppfylls har Trafikverket utvecklat moderna metoder och arbetssätt. Bland annat används gps i fordonen, vilket möjliggör att det utförda arbetet kan följas på en detaljerad nivå. Trafikverket anlitar även en tredjepart som följer entreprenörernas utförda arbete och kontrollerar att insatser både startar och blir slutförda i rätt tid och med rätt kvalitet. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörerna uppfyller sina åtaganden.Riksdagen och regeringen har beslutat om ekonomiska ramar som skapar förutsättningar för Trafikverket att genomföra uppdraget. Under 2023 avsätts mer än 14 miljarder kronor för drift och underhåll av de statliga vägarna. Det skapar förutsättningar för att bedriva nödvändig vinterväghållning."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Jag vill tacka ledamöterna för en mycket viktig debatt. Vi kan konstatera att strömmingsfrågan är komplicerad och skapar en svår situation för många av våra kustfiskare. Det är viktigt att vi kommer vidare i denna fråga så snabbt som möjligt, med en förvaltning som är baserad på välgrundade vetenskapliga underlag.Givet att även andra medlemsstaters fiske ska omfattas bedöms det snabbaste sättet vara att rikta in sig på att utvärdera de områden där det pelagiska fisket bedrivits och reglera det över en längre tid, samtidigt som andra orsaksfaktorer utreds. Detta är i linje med vad myndigheterna har föreslagit, och regeringen anser att det är viktigt med ett helhetsgrepp och en möjlighet att inkludera alla förvaltningsområden för strömmingen i Östersjön.Samtidigt pågår en rad olika åtgärder och insatser. Utöver uppdraget till myndigheten pågår insatser för att stärka livsmedelsförsörjningen inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag. Dessutom vidtas åtgärder för att andra orsakssamband ska kunna utvärderas. Det handlar bland annat om redskap och uppföljningar av jakten på säl och skarv.Regeringen är, som nämnts tidigare, beredd att vidta åtgärder under uppdragets genomförande, men utgångspunkten ska vara att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Jag vill avsluta detta med att konstatera att det nu finns en vakenhet i frågan och att vi känner till problembilden. Det vi kan göra är naturligtvis att på olika sätt arbeta tillsammans med både EU och våra grannländer.Sedan är det viktigt att vi tar till alla möjligheter vi faktiskt har. Jag tänker på att vi ska ha en bra förvaltning av både sälen och skarven. Det ska självklart också bli väldigt spännande att se resultatet av begränsningen av trålfisket, om vi någonsin kommer igång med den. Jag tror att det verkligen kan komma att visa sig att den påverkar strömmingens utbredning och existens ganska kraftfullt.Jag tror också att vi ska vara lite striktare med kvoterna och i stället för maxkvoter helt enkelt välja det minimala. Ofta har det nämligen visat sig att vi har bedömt det hela som bättre än det verkligen är. Om vi kunde få till ett förbud mot fiske under lekperioden tror jag också att det skulle vara väldigt positivt. Då tror jag att svenska folket fortsatt kan få äta både sill, strömming, böckling och, de som vill, till och med surströmming - även om jag gärna avstår."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Enligt SLU är det svårt att göra en fullständig bedömning av de biologiska effekter som en utflyttning av fisket utanför tolv nautiska mil skulle ge. SLU pekar på att många faktorer påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Utöver fiske antas strömmingsbeståndets dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis övergödning, salthalt, förekommande konkurrerande arter och inte minst förekomsten av predatorer, till exempel säl, annan fisk och även skarv.Havs- och vattenmyndighetens uppdrag ska omfatta samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Myndigheten förväntas under våren 2023 ta fram förslag på områden där det pelagiska fisket begränsas. HaV har aviserat att man avser att inkludera andra medlemsstater i sitt arbete, vilket såklart är fullständigt avgörande. Regeringen förstärkte inför 2023 Havs- och vattenmyndighetens befintliga uppdrag, som jag har nämnt tidigare. Syftet är att man ska ta ett helhetsgrepp i frågan för att vi ska kunna göra rätt från början.Vid de svenska stationerna har förekomsten minskat jämfört med vid provfisket 40 år tidigare, särskilt vad gäller de större individerna. Men samma nedgång har som ni vet inte kunnat noteras vid provtagning kring Åland. Vad denna skillnad beror på hoppas jag att vi ska få veta genom uppdragets upplägg.Arbetet inom Jordbruksverkets projekt förväntas medföra ett ökat samarbete mellan aktörer och att vi kan undvika konkurser, samtidigt som produktionsvolymen av surströmming under 2023 kan återställas så att den tidigare bristen i butikerna åtgärdas.Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärderna ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Den 17 oktober 2022, alltså dagen innan jag hade förmånen att tillträda som landsbygdsminister, enades ett enhälligt ministerråd om fiskemöjligheterna i Östersjön 2023. Sverige verkade då, i linje med den ståndpunkt som hade fått stöd i riksdagen, för kvoter som ska leda till livskraftiga bestånd i hela Östersjön.Jag vill redan nu tacka för jättebra och intressanta inspel. Självklart bejakar jag inspel kring Rigabukten och kommer naturligtvis att titta närmare på detta i samarbete med mina landsbygds- och fiskeriministerkollegor i respektive länder som är aktuella."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Boende vid Hälsingekusten rapporterar att sälarna svälter så mycket att man nu kan se bröstkorgarna på dem. Sälarnas antal är så stort att det är svårt för dem att hitta mat. Sälarna tar sig allt längre in i skärgården, och det har även kommit rapporter om kannibalism. Att skyddsjakt på säl nu är tillåten är positivt även om avskjutningen inte på långa vägar når taket.Det kustnära fisket får dock ta de största ekonomiska konsekvenserna av att sälarna ökat numerärt. Djuren skadar bestånd och fiskeredskap, vilket gör en redan ansträngd ekonomisk situation än svårare för kustfiskarna.Ett annat problem är skarvpopulationen som växer, även om regionala skillnader finns. Fågeln äter mängder av fisk och har omvandlat många skärgårdsöar till stinkande stenhögar.Det är en kamp mot klockan om vi ska klara av att rädda fiskbestånden och södra Bottenhavet. Havet är under press även av andra faktorer, till exempel klimatförändringar, miljögifter och övergödning. Överfisket är därmed mycket allvarligt.Ska södra Bottenhavet, Östersjön, den klassiska sillen och det småskaliga, hållbara kustfisket räddas måste regeringen se problemet och agera. Även haven har en gräns, och därför frågar jag: Hur tänker ministern arbeta för rimliga populationer av skarv och säl så att vi kan få tillbaka hälsosamma fiskbestånd i södra Bottenhavet och Östersjön?"}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Det är viktigt, tycker jag, att vi i den här debatten håller fokus på om vi kan göra någonting tillsammans för att rädda vår strömming. Jag tror inte att vi politiskt är så skiljaktiga i åsikter eller meningar. Det finns i dag fyra olika förvaltningsbestånd av strömming i Östersjön. I tre av dessa är läget mycket illa eller akut dåligt. Mängden strömming och lekmogen fisk har som sagt minskat i över 30 år med endast ett synligt och bekräftat undantag, nämligen det förvaltningsbestånd som finns i Rigabukten. Mängden lekmogen strömming där är mer än två gånger så stor som i övriga Östersjön. Man frågar sig naturligtvis hur det är möjligt och hur de förvaltar sitt strömmingsfiske där.I Rigabukten är det endast Lettland och Estland som fiskar strömmingen, vilket har inneburit att länderna själva tillsammans har bestämt hur denna viktiga råvara ska förvaltas i stället för att förbrukas.Man har beslutat om en betydligt stramare förvaltning där man bland annat satt en gräns för hur stora fiskefartyg som har rätt att gå in där. Man tillåter inte de stora industritrålarna att fiska i dessa vatten. Max 24-metersbåtar har rätt att fiska där.Man stoppar allt fiske under en månad, då strömmingens lekvandring sker. Estland stoppar även fisket av strömming helt under en sommarmånad.Inga former av trålare får fiska i vatten som är grundare än 20 meter djupt. Att strömmingen mår betydligt bättre i Rigabukten innebär även att miljön i dessa vatten är mycket bättre, då strömmingen bidrar positivt till havsmiljön.Det är självklart även bra för det lokala småskaliga yrkesfisket som fiskar för livsmedelsproduktion i dessa vatten och får betydligt bättre fångster där än i övriga Östersjön.Det gynnar även turismen och besöksnäringen.En annan noterbar skillnad är att även sportfiskare och privatpersoner som använder handredskap får en betydligt bättre fångst, vilket är ett tydligt bevis på att det finns fisk där som mår bra. Det är fullt möjligt att det finns fler anledningar till att strömmingsförvaltningen i Rigabukten fungerar så mycket bättre än i övriga Östersjön. Det kan finnas andra orsaker. Men utan tvivel är detta ett faktum som för oss som värnar det lokala och småskaliga yrkesfisket för livsmedel verkligen är värt att noga studera och undersöka och varför inte även besöka. Faktum är ju att i princip samma möjligheter till förvaltning skulle kunna fungera även här hos oss, åtminstone i Bottniska viken där endast vi och Finland fiskar. Låt mig avsluta med att konstatera att de förslag som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om, och som den nuvarande regeringen glädjande nog har tagit till sig och utökat och förhoppningsvis även skyndsamt kommer att verkställa, verkligen är ett led i rätt riktning. Jag önskar även att landsbygdsministern vid nästa tillfälle då fiskekvoterna beslutas väljer att ta höjd för denna kritiska situation för strömmingen och verkar för att kraftigt minska kvoterna i Östersjön."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Vi ska vara, och jag tror att vi är, medvetna om att strömmingsfrågan är komplicerad och att det fortfarande till stor del saknas kunskap.Det är först under de senaste åren det i olika sammanhang har rapporterats om en ökad andel småvuxen strömming samtidigt som den storvuxna strömmingen minskat i de provfisken som nyligen genomförts i vissa områden i Östersjön. Det finns många faktorer som kan påverka beståndet och kustfiskets fångster. Samtidigt har samma utveckling inte rapporterats från våra grannländer.Sveriges lantbruksuniversitets senaste rapport bekräftar att förekomsten av strömming kan skilja sig åt mellan områden. Men det saknas tydliga orsakssamband, då samma utveckling inte syns vid Åland trots att samtliga provfiskelokaler finns i södra Bottenhavet.Vi är medvetna om att en minskad förekomst av stor strömming i kustfiskets fångster har medfört lägre intäkter samtidigt som surströmmingsindustrins råvaruförsäljning har försvårats. Därför är det viktigt att finna och genomföra rätt åtgärder som leder till att stor strömming åter fångas i kustfisket. Men vi måste först få reda på vad som är orsaken eller orsakerna för att därefter kunna vidta de rätta åtgärderna och därmed lösa de problem vi står inför.Det pågående arbetet är inriktat på frågeställningarna avseende strömming utan att skapa en pseudodebatt om andra länders tillträde och i linje med förslagen från HaV:s och SLU:s tidigare återrapporteringar. Det krävs ett helhetsgrepp i den här frågan, och därför genomförs det parallella och kompletterande insatser. Jordbruksverkets pågående insatser inom havs, fiskeri- och vattenbruksprogrammet förväntas kunna bidra till att minska de negativa effekterna för berörda fiskare och företag.Regeringen önskar finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Regeringen är även beredd att vidta åtgärder under uppdragets genomförande med utgångspunkt i att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag."}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"När vi lever i en tid av krig och oroligheter i världen är det viktigare än någonsin att se över den svenska livsmedelsförsörjningen.En viktig del av våra livsmedel kommer från våra hav, från södra Bottenhavet och från Östersjön. Dessvärre står dessa hav inför en rad utmaningar, som regeringen måste ta på allvar.Just nu dammsugs våra hav av trålare som riskerar att skapa total utfiskning. Särskilt drabbad av detta är en klassisk rätt på våra nalkande påskbord: sillen.Inom EU tillämpas den så kallade försiktighetsprincipen som ett redskap för att hantera risker. Den innebär att om en viss politik eller en viss åtgärd kan utgöra fara för allmänheten eller miljön och om forskarvärlden ännu inte är enig i frågan bör politiken eller åtgärden inte genomföras. Det är bestämt att denna princip ska användas när det gäller fisket.Jag skulle vilja säga att det finns stor anledning att vara försiktig med våra fiskbestånd just nu. Det finns rapporter om att strömmingen minskat med 80 procent på 30 år.I min kommun Hudiksvall var det förr fullt längs hela kajen när strömmingen gick in för att leka. Att lägga nät när strömmingen gick in innebar många timmars jobb.I dag ser vi att skillnaden i mängd är enorm. Den strömming som finns kvar är dessutom mindre i storlek. Och den lilla mängden fisk hamnar inte ens på våra svenska bord utan trålas ofta upp för att sedan tas till Danmark och bli fiskmjöl. Det här behöver brytas. Fisken som tas upp ska vara på våra bord, inte bli till fiskmjöl.Att trålgränserna har flyttats ut är glädjande, men problemen är inte borta med det. Många fiskare längs Gävleborgskusten fiskar utanför den gräns som nu gäller. Vi skulle behöva titta på möjligheten till fredade fiskezoner från industrifisket.Överfiske och syrefattiga havsbottnar har även lett till stora nedgångar i torskbeståndet. Det finns hopp i form av ett hållbart småskaligt fiske, men då behöver något göras för att möjliggöra det.Längs med Gävleborgskusten har det funnits en lång tradition av fiske, men fler och fler kastar in handduken. \"Det är katastrof, det finns ingen fisk.\" Så sa Lars Erik Åslund, som är sjunde generationens yrkesfiskare, till SVT i ett reportage förra hösten. Risken är att hans generation blir den sista om vi inte gör något åt det här.Det hållbara fisket är betydelsefullt för livsmedelsförsörjningen. Det krävs stora insatser och ett gott samarbete mellan berörda myndigheter, fiskenäring och forskning för att nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.Människor gillar att kunna köpa fisk till lördagsmiddagen från Bergmans fisk i Norrsundet. Men hur ska Dennis Bergman och hans verksamhet överleva med denna ordning? Hur ska fiskarna överleva och generationsväxla? Vad har ministern att säga till alla lokala kustfiskare som kämpar med sitt levebröd och som är rädda att de inte kommer att kunna fortsätta?"}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Jag tackar landsbygdsminister Kullgren för svaret.Under flera år, för att inte säga decennier, har vi kunnat se strömmingens illavarslande utveckling på flera olika sätt. Dels har antalet strömmingar konstant minskat sedan början av 90-talet, dels har under samma period storleken minskat betydligt. Under de senaste årens kartläggningar och provfisken som har genomförts har man nu även konstaterat en alarmerande snabb förändring när det gäller strömmingsbeståndens åldersstruktur och storlek. De större strömmingarna för livsmedel och konsumtion har minskat kraftigt och är på sina håll helt obefintliga. Detta är, tycker jag, ett akut rop på hjälp, och det är ett akut hot mot strömmingen som art. Dessvärre innebär detta även ett akut hot mot den biologiska mångfalden i Östersjön eftersom strömmingen är en nyckelart för livet i Östersjöhavet.Det småskaliga fiske som ännu finns kvar längs våra kuster är nu, om inget snabbt görs, hotat i själva sin existens. En ytterligare försämring för det småskaliga yrkesfisket är troligtvis dödsstöten för en näring som har betytt och betyder så mycket för bra lokala livsmedel och inte minst för den viktiga turistnäringen. Strömmingen är den centrala motorn i Östersjöns ekosystem. Strömmingen är den art som överför energi och näring från lägre till högre trofiska nivåer. Eftersom den nu hotas riskerar även många andra arter att kraftigt drabbas. Med ett obefintligt torskbestånd är strömmingen helt avgörande för ett fortsatt kustnära fiske för livsmedel. Det kustnära småskaliga yrkesfisket i Östersjön är mycket betydelsefullt, bra för lokala livsmedel och även mycket bra och attraktivt för turister och andra besök.Strömmingens utveckling sedan början av 90-talet är tyvärr, herr minister, ingen utveckling utan en sorglig avveckling av en för många älskad fiskart. Orsakerna till detta diskuterar vi ofta och länge, och självfallet kan säkert flera olika faktorer negativt påverka beståndet. Det kan gälla förändringen i tillgång på föda, salthalten i vattnet samt klimatförändringar och våra egna utsläpp i havet. Det gäller säkert också för stora bestånd av både skarv och säl.För mig framstår detta tydligt om man tar del av SLU:s och andra internationella forskares rapporter samt vad Sportfiskarna och andra intressenter framför, det vill säga något som pågått sedan det storskaliga industritrålfisket med stora moderna trålfartyg startade och som har tillåtits fiska upp cirka 95 procent av Sveriges totala fiskekvot i Östersjön. Dessa fartyg fiskar upp alla sorter och alla storlekar. Över 90 procent av deras fångst blir till fiskmjöl och används till hund- och kattmat, hönsfoder och foder till fiskodling.Detta sker samtidigt som de övriga hundratals kustnära småskaliga fiskebåtarna tar upp endast 5 procent av fiskekvoten, som ska ha en större storlek på råvaran och bli människoföda.Den tidigare regeringen gav ett antal uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten. Jag ser att den nuvarande regeringen har tagit till sig dessa uppdrag. Går det att påskynda denna verkställighet för att försöka rädda det som räddas kan?"}
+{"question":"Ämnar ministern och regeringen vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket?","answer":"Tomas Kronståhl har frågat mig om jag och regeringen ämnar vidta några åtgärder för att försöka rädda strömmingen i Östersjön och därmed det kustnära fisket.Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan förra året med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Myndigheten ska genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks, bestånds- och åldersstruktur. Regeringen har beslutat att utöka det pågående uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att genomföra åtgärder som motsvarar att flytta ut trålgränsen till att omfatta resterande delar av svenskt territorialvatten i Östersjön. Ändringen syftar till att inkludera samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön och medför ett helhetsgrepp kring förekommande frågeställningar. Detta är ett ambitiöst tidsbegränsat vetenskapligt projekt som förväntas innebära konkreta regleringar för det pelagiska fisket i Östersjön samtidigt som effekterna av detta utvärderas. Under den tid då det pelagiska fisket begränsas i dessa områden ska även andra orsakssamband utvärderas för att vetenskapligt försöka klargöra effekter och orsakssamband av de många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. Syftet med det utökade uppdraget är att finna förvaltningsverktyg som kan återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Inte bara vi människor använder resursen, utan sillen spelar en central roll i Östersjöns ekosystem. En återhämtning av sill- och strömmingsbestånden leder dels till en förbättrad havsmiljösituation, dels till förbättrade möjligheter till ett fortsatt kustnära fiske och ett fiske för direkt användning som livsmedel. Jordbruksverket arbetar samtidigt med att utreda mottagnings- och fiskberedningskapaciteten i Sverige. Detta är tillsammans med tillgången till en hållbar resurs som råvara viktigt för att kunna öka produktionen av fiskprodukter, stärka beredskapen och bidra till en växande bioekonomi. I tillägg till detta uppdrag arbetar Jordbruksverket med att ta fram en färdplan för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning där även det kustnära fisket ingår. Regeringen följer noga uppdragets genomförande i att finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd. Senast i april kommer regeringen att få en uppdatering avseende Havs- och vattenmyndighetens arbete med att genomföra sitt uppdrag."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Låt mig börja i denna ända: I budgetpropositionen för 2023 har regeringen höjt anslagsnivåerna för Industriklivet, för Klimatklivet och för de gröna kreditgarantierna. Det är vi mycket stolta över. Det är en del av den klimatpolitik som vi bedriver, att uppmuntra den fantastiska utveckling som sker inom svensk industri och med svenskt näringsliv vid fronten. Man ska inte oroa sig för att vi skulle backa från det eller ändra oss. Det är en central del i hur omställningen sker i Sverige och hur Sverige kommer att kunna möta den framtida ekonomi som vi kommer att gå till mötes och som kommer att vara fossilfri. Jag behöver inte ens säga framtida ekonomi, utan det är den nuvarande ekonomin. Vi kommer att ha konsumenter som kräver fossilfria produkter, och vi kommer att ha en marknad som kräver fossilfria produkter. Att Sverige är tidigt med denna utveckling kommer att vara en styrka för oss, och det är redan en fantastisk styrka för oss. Så är det.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Anledningen till att jag talar om kärnkraft är att ledamoten Söderberg själv lyfter fram hur näringsliv och industri vänder sig till henne med farhågor om energin och om hur elektrifieringen ska gå till när vi inte har tillräckligt mycket el för att möta upp den. Det är just därför som jag talar om kärnkraften, och det är just därför som jag som stolt liberal nämner hur många partier det finns i denna kammare som har bidragit till en negativ utveckling, som har försvårat för omställningen och som har försvårat tillgången på fossilfri, ren el i Sverige. Det är tråkigt. De har velat prioritera förnybart och vindkraft. Jag pratar också gärna om vindkraft, och jag uppmuntrar också gärna till vindkraft. Men jag favoriserar inte bland energislagen. Och det är en viktig anledning till att vår politik i den här regeringen kommer att ha långt bättre förutsättningar att möta de behov som näringslivet och industrin har i samband med omställningen. Sverige har en stark industri som kommer att bidra till den gröna omställningen och till att vi når våra klimatmål. Och regeringen kommer att vara en stark partner i detta arbete. Det kan ledamoten Söderberg och det svenska folket lita på. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Jag noterar att Romina Pourmokhtari säger mycket på väldigt kort tid, men jag blir besviken. Jag uppfattar att klimat- och miljöministern blir väldigt trängd när jag påvisar att 2030-målen inte kommer att nås med regeringens politik.Jag får inget svar på huruvida klimat- och miljöministern avser att arbeta för en politik för att ens nå detta mål längre. Det gör mig ytterst besviken, särskilt efter att jag påpekat att klimatarbetet är en kamp mot klockan. Det är skillnad om vi minskar utsläppen så att vi når etappmålet och sedan kommer ned till nettonoll 2045 eller om vi överskrider etappmålet och sedan kommer ned till nettonoll 2045. De ackumulerade utsläppen över tid kommer sedan att vara växthusgaser i atmosfären som värmer oss här på planeten i hundratals år framöver. Det är det som är skillnaden. Därför är etappmålet till 2030 också centralt. Det är också avgörande huruvida Sverige kan jobba med att just vara ett föregångsland och få på plats innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsbyggnad som kan inspirera andra delar av världen och också leda till välstånd och att vi når det globala klimatavtalet. I stället väljer klimat- och miljöministern att börja fokusera på kärnkraft. Det är ett retoriskt grepp som vi har sett ända sedan 2018, och jag tycker att det är ytterst beklagligt. Klimat- och miljöministern är väl medveten om att Miljöpartiet ingick en energiöverenskommelse 2016 med ett mål om att vi skulle ha hundra procent förnybar elproduktion 2040 och att det även innehöll alla möjligheter att bygga kärnkraft. Att vi skulle ha lagt ned kärnkraften och att det skulle ha skadat elsystemet är inget annat än lögn. Därför är jag djupt besviken på att det används som ett debattgrepp i denna debatt. Det som nu är centralt är industrins och näringslivets klimatomställning och huruvida regeringen kommer att leverera det som näringslivet behöver."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Som ledamoten Söderberg nämner har vi olika delar att förhålla oss till i klimatlagen. Vi har etappmål, och sedan har vi ett mål om nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Jag förstår att en företrädare för Miljöpartiet helst inte vill prata om målet 2045 eftersom vi efter sju år med statsråd från Miljöpartiet inte var på väg att nå 2045-målet.Olika regeringar kanske har olika styrkor. Det viktiga här är att vi båda företräder partier som vill utföra omställningen, som vill värna miljön och som vill påskynda den omställning som sker därför att den sker för långsamt och vi behöver göra mer.Det finns en anledning, fru talman, till att ledamoten är så noga med att påpeka att vi måste bygga ut vårt energisystem i närtid. Det är därför att man gärna vill dölja de misstag som begicks under den tidigare regeringen, som lade ned fullt fungerande fossilfri produktion.Om något tror jag att näringslivet beklagar sig över det faktum att man har försvårat möjligheten för elektrifiering. Detta hör jag när jag träffar industrier som vill etablera sig i Sverige, som vill bidra till omställning och minskade utsläpp och som vill exportera fantastiska innovativa lösningar som kan leda till minskade utsläpp i Sverige men främst i världen, globalt, i länder som kanske inte har möjlighet att driva innovation på samma sätt. De hade kunnat dra nytta av finansiering genom Klimatklivet och Industriklivet och de gröna obligationerna, men de hade ju inte en planerbar och billig elproduktion.Självfallet behöver vi bygga ut vindkraften, och regeringen satsar hårt på att hantera tillståndsprocesserna snabbast möjligt men också på att tillsätta en utredning som ser över hur tillståndsprocesserna i deras helhet sker så att vi gör det på ett snabbare sätt och mer i enlighet med många av våra grannländer.Vi behöver också bedriva en långsiktig politik på ett sätt som den tidigare regeringen inte gjorde, och det finns en skillnad. Jag är väldigt stolt över att vi i mitt parti var så tydliga med att tidigare regeringar skulle driva på för en evidensbaserad utveckling, även när det var lite obekvämt. I den vetenskap som presenteras pekas tydligt på hur kärnkraften är alldeles avgörande i omställningen för att kunna stabilisera vårt elsystem och göra det planerbart och att kärnkraften fyller en funktion där.Tyvärr är det politisk magkänsla och daterad syn på vad kärnkraften innebär som gör att man vill diskriminera det energislaget, och detta har lett till en situation som är alldeles förskräcklig.Nu har vi tagit ett krafttag för att lägga om energipolitiken så att vi kan ge industri och näringsliv möjlighet att stabilt lita på att det robusta inte bara gäller initiativ för statliga medel och finansieringen av de innovationer som man vill göra utan även energitillgången och tillgången på fossilfri energi, så att man faktiskt kan bedriva fossilfri verksamhet.Det gäller att inte bara läsa sina favoritdelar i bland annat IPCC:s rapporter utan också ta fasta på det som påpekas, nämligen att exempelvis negativa utsläpp kommer att kräva att man satsar på CCS-teknik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen gör mycket som förbättrar våra förutsättningar att nå klimatmålen. Det handlar inte bara om att underlätta för vårt näringsliv och vår industri att våga satsa på att ställa om genom att det finns pengar utan också om att det finns el och att det finns en plan för det långsiktiga målet om nettonoll 2045 och nettominus därefter."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Statsministern säger att man ska vara en stark partner, och Romina Pourmokhtari tycker att jag ska lyssna till statsministern. Det vill jag gärna göra när det gäller just detta, för det är oerhört viktigt att vi får ett långsiktigt ledarskap i Sverige som leder hela landet genom den gröna industriomställningen. Då krävs långsiktiga spelregler, därav min fråga om statsrådet kan garantera att stöd som Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier, som regeringen förstärkte i budgeten, vilket var mycket välkommet, ligger kvar hela mandatperioden.Det räcker inte med vackra ord, vare sig från statsministern eller från klimat- och miljöministern. Det som är avgörande nu är handling, och det vi har sett i handling från regeringen är tyvärr att man fördyrar och försvårar vindkraftsutbyggnaden och att man begränsar incitamentsutredningen, som skulle kunna öppna för bättre resurser till de kommuner som bidrar med förnybar elproduktion i ett läge när det är helt centralt att elen kommer på plats i närtid.Jag vill också nämna att jag reagerar starkt när klimat- och miljöministern börjar flytta fokus till det långsiktiga klimatmålet 2045 när jag påtalar att klimatmålet 2030 inte längre nås med de förändringar som regeringen har genomdrivit. Det är ju summan av utsläpp över tid som avgör vår klimatpåverkan. Att skjuta upp eller skjuta transportsektorns eller industrins klimatomställning på framtiden innebär att vi får mer växthusgaser i atmosfären som kommer att värma oss i hundratals år framöver.Det är därför helt centralt att regeringen säkerställer att vi får till stånd en samhällsutveckling med utbyggnad av elinfrastruktur och, inte minst, investeringar i vindkraft i närtid för att säkerställa att industrin kan ställa om så snabbt som möjligt så att vi kan få ned klimatutsläppen och stärka våra förutsättningar att klara Parisavtalet och undvika de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag skulle gärna vilja få klarhet i om klimat- och miljöministern menar att det inte längre är så viktigt att nå 2030-målet och att vi bara ska fokusera på klimatmålet 2045 eller om vi kan vänta oss åtgärder som garanterar att vi når klimatmålen till 2030."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Jag tycker att det är välkommet att vi här nästan får svar från ledamoten Söderberg själv när hon nämner: Vem är det vi ska lyssna på? Är det möjligen statsministern?Ja! Lyssna på statsministern när statsministern så tydligt proklamerar att den här regeringen kommer att vara en stark partner i det arbete som näringslivet utför för att ställa om. Och det lever vi också upp till avseende det vi finansierar. Vi har utökat arbetet med Industriklivet och Klimatklivet, och vi har tagit ett krafttag för att reparera de grova skador som har skett med den energipolitik som har förts i det här landet de senaste åtta åren.Det är ett krafttag vi har tagit för att kunna möjliggöra den gröna omställningen, just för att vi ser det som ledamoten Söderberg så tydligt berättar att näringslivet efterfrågar. Man behöver en stabil och billig planerbar elproduktion om man ska ställa om. Då behöver man bygga ut vårt elsystem kraftigt. Det gör man genom att bygga ut både vindkraften och kärnkraften, och det är precis det den här regeringen gör. Det räcker med att öppna tidningen eller kanske googla på den här regeringen och vindkraft för att se vilken politik vi bedriver på området. Vi har tillskjutit 15 miljoner till arbetet som sker internt på Regeringskansliet med att hantera tillståndsfrågorna just avseende den kraftiga vilja vi ser i Sverige att bygga ut vår vindkraft.Vi har också gett tydliga direktiv om att vindkraften ska bära sina kostnader, precis som vi vill att kärnkraften ska göra. Detta är för att vi ska få en tydlig spelplan som gör att vi från politikens håll inte bara väljer en favorit bland energislagen utan tvärtom uppmuntrar till en jämn spelplan där flera olika energislag kan vara med och bidra till en robust, säker och pålitlig tillgång på el som gör att industrin vill ställa om. Det är detta man efterfrågar.Man efterfrågar också infrastruktur för att klara av en elektrifiering, och precis detta satsar vi också på genom Klimatklivet, där vi utökar de initiativ som tidigare regeringar har påbörjat. Detta är inte ingenting. Detta är inte att fortsätta i samma spår, utan det är att utöka och tillskjuta medel, eftersom vi vill bedriva en effektiv politik.En effektiv politik, fru talman, innebär att vi fortsätter med det som fungerar bra, inte lägger ned av prestigeskäl och startar egna projekt. Om något fungerar bra och vi ser att vi får avkastning genom minskade utsläpp i proportion till de pengar vi stoppar in fortsätter vi gladeligen att bidra till den omställning som sker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom jag tydligt redogjorde för i mitt svar är en viktig sak att det i vissa delar av omställningsarbetet finns höga trösklar. Det finns ekonomiska trösklar som gör att det blir svårt att göra en investering. Självfallet ska staten då vara en part att lita på och en bidragare i att sänka trösklarna för att ställa om och bidra till att Sverige kan möta en framtid där vi har fossilfria ekonomier.Detta är något som kommer att stärka vårt näringsliv. När jag träffar näringslivet säger man i varje fall inte att man är bekymrad eller att regeringen skulle ha mindre förståelse för de förutsättningar som näringslivet behöver för att ställa om. Tvärtom möter jag glada hejarop för att frågor om näringsliv och klimat samlas just därför att vi har sett kopplingen och hur Sverige kan vara en stark part i omställningen genom vårt näringsliv. Vi gör mycket. Vi utökar Klimatklivet och Industriklivet. Det finns ett pågående arbete med gröna kreditgarantier som man kan lita på som part som efterfrågar dessa. Det är inga konstigheter. Man ska lyssna på statsministern och på regeringen. Vi vill vara en stark partner för näringslivet i den fantastiska gröna omställning som de driver på för."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"Tack, Romina Pourmokhtari, för svaret! Jag är väl medveten om vilka satsningar regeringen gjorde i sin budget. Frågan handlade om huruvida ministern kan garantera att dessa stöd ligger kvar under mandatperioden. Näringslivet behöver nämligen långsiktiga förutsättningar. Och även om det är bra att ministern - till skillnad från många av de riksdagsledamöter vars stöd hon behöver för att bedriva sin politik - inte aktivt tar avstånd från dessa styrmedel, pågår i dag en kraftsamling inom högern för att sänka den gröna industriomställningen. Därav frågan. Eller som den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren nyligen sa: Den gröna omställningen har blivit en helig ko som måste slaktas.Det är mot den bakgrunden som jag ser det som väldigt viktigt att få tydliga besked från klimat- och miljöministern. Den gröna industriomställningen sker här och nu. Den har fantastiska möjligheter att se till att vi klarar klimatmålen och att bidra till en hållbar stark samhällsutveckling i hela landet och till innovation, stärkt svensk konkurrenskraft och en stark näringslivsutveckling. Men vi ser nu att den aktivt motarbetas av företrädare från de partier som sitter i regeringen eller är regeringens samarbetsparti. Därför önskar jag tydliga besked. Det gäller inte minst Industriklivet, Klimatklivet och de gröna kreditgarantierna.När regeringen tillträdde träffade jag flera näringslivsaktörer, och någon sa att vi är igång och att det kommer att rulla på så länge inte regeringen kastar grus i maskineriet. Tyvärr är det så att det jag ser sedan Kristersson tillträdde som statsminister är att regeringen har börjat kasta grus i maskineriet.Näringslivet efterfrågar tre tydliga saker: en snabb utbyggnad av elproduktion nu i närtid som kan möta industrins behov, ett stärkt arbete för kompetensförsörjning och smidiga tillståndsprocesser. Det vi har sett hittills är att man har fördyrat och försvårat vindkraftsutbyggnaden, begränsat incitamentsutredningen som skulle ge incitament till kommunerna att bygga förnybar vindkraftsproduktion, försämrat kompetensförsörjningen genom att försvåra arbetskraftsinvandringen och gett otillräckliga resurser till de myndigheter som arbetar med tillståndsprocesser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför är det centralt att vi får en ökad tydlighet från regeringen: Är det så att man kommer att börja backa på den gröna industriomställningen så som flera företrädare från regeringspartierna nu börjar opinionsbilda kring? Eller är det så att man faktiskt, som Ulf Kristersson sa i regeringsförklaringen, också kommer att möta upp och börja arbeta för att stärka och skapa förutsättningar för den gröna industriomställningen? För om det är den vägen man vill gå krävs ett omtag och att man faktiskt börjar leverera på det som näringslivet efterfrågar."}
+{"question":"Kan ministern garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden?","answer":"har frågat energi- och näringsministern om ministern kan garantera svensk industri att Industriklivet, Klimatklivet och gröna kreditgarantier kvarstår under hela mandatperioden.Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på interpellationen.Jag vill inleda med att återigen konstatera att den här regeringen står bakom de nationella klimatmålen och att vi i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå de mål som är uppsatta. Arbetet ska ske på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, och som vi konstaterar i Tidöavtalet ska klimat- och miljöpolitiken vara ambitiös.Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen ned till noll. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra klimatmål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Det ska tilläggas att tillgången till fossilfri el är en fundamental förutsättning för att vi ska klara av klimatomställningen. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig del av miljörörelsen - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa Klimat- och näringslivsdepartementet där klimat-, näringslivs- och energifrågorna samlas på ett och samma departement. Det nya departementet underlättar arbetet med frågorna och visar att de är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.Vad gäller Elin Söderbergs fråga kan jag konstatera att regeringen i budgetpropositionen gjorde nya satsningar på både Industriklivet och Klimatklivet samt höjde garantiramen för de gröna kreditgarantierna. Staten kan bidra till klimatomställningen genom kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektiva investeringsstöd som kan stötta våra företag i projekt som av olika anledningar är särskilt riskfyllda eller kostsamma eller som av andra anledningar inte hade genomförts utan ett stöd. I den kommande klimatpolitiska handlingsplanen kommer regeringen också att redogöra mer i detalj för vilken politik som vi avser att föra under mandatperioden, och arbetet med vår budgetproposition för 2024 har inletts. Det är helt avgörande att statens medel används på ett effektivt sätt, och utvärderingar av dessa insatser på klimatområdet ska därför stärkas ytterligare så att vi säkerställer att klimatmålen nås på det sätt som bäst gynnar landet."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Jag tackar ledamöterna Elin Söderberg och Jytte Guteland för debatten. Jag ser fram emot att få diskutera klimathandlingsplanen ytterligare - något jag utgår från att jag kommer att få göra även under tiden som vi tar fram den.Vi arbetar just nu med en klimathandlingsplan som vi kommer att lägga fram. I den kommer vi fördjupat och i detalj att presentera mer av vår klimatpolitik. Men det finns klimatpolitik, och den är presenterad både i statsbudgeten och löpande. Vi presenterar mycket politik hela tiden som jag är säker på att man inte undgår, men självklart vill man som opposition kritisera och påstå att det inte finns någon tydlighet. Jag hoppas att jag med det mandat som jag har fått av mina väljare och det mandat som regeringen har fått av en majoritet av det svenska folket kommer att kunna bedriva en klimatpolitik som bidrar till välstånd, stark ekonomi och effektivitet men också till ambition och till att vi når våra klimatmål. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns många regeringar som har haft många mål att förhålla sig till, och det finns ingen regering som har varit på väg att nå alla dessa mål, inklusive etappmål och de långsiktiga målen - så är det. Det finns brister i allas vår politik.Vi avser att arbeta precis lika hårt, om inte hårdare, än tidigare regering för att faktiskt också nå det långsiktiga målet om att vi ska nå nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Det kräver långsiktighet och en effektivitet som vi anser har saknats i politiken som har förts tidigare.Det handlar väldigt mycket om att det ska finnas el om vi ska elektrifiera. Om vi ska sluta använda fossila bränslen måste det finnas ett alternativ, vilket inte har funnits med den tidigare regeringens ansvarslösa politik på energiområdet.Det finns mycket som vi behöver sätta tänderna i. Vi tar ett helhetsgrepp om elektrifieringen och naturliga kolsänkor men också mycket mer framöver.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Jag tackar statsrådet för att hon svarat på min interpellation och deltagit i kvällens debatt.Jag har tagit del av statsrådets svar under debatten, och jag är inte nöjd. Det återstår stora frågetecken om hur klimathandlingsplanen ska förankras i riksdagen.Jag noterar också att statsrådet duckar frågan om vilken form klimathandlingsplanen ska ha, om det ska vara en proposition eller en skrivelse. Det gör stor skillnad för vilken tyngd klimathandlingsplanen får. Blir den som hos den tidigare regeringen en proposition med regeringens intentioner och viljeinriktning på området och med tydliga förutsättningar för samhället, näringslivet och hela Sverige i denna omställningsresa? Det handlar om Sveriges klimatmål och klimatåtaganden i enlighet med det klimatpolitiska ramverket men givetvis också om EU:s ambitioner på detta område, som är naturligt att väga in.Eller blir det en skrivelse, som inte alls har samma tyngd eller ger samma riktning för svenska folket, näringslivet, organisationerna och välfärdssektorn i omställningen?Det är otydligt vad det handlar om.Jag noterar att det kommer standardsvar om beredningsarbete och internt arbete, men det är inte det vi efterfrågar. Det som efterfrågas av många med mig är en tydlighet om vart Sverige är på väg med klimatpolitiken och hur vi ska klara klimatmålen, inte minst mot bakgrund av att regeringens första fem månader har startat så svagt på klimatområdet."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Vi får även tillfälle att debattera innehållet i klimatpolitiken då statsrådet Romina Pourmokhtari nämner att regeringen arbetar för elektrifiering och naturliga kolsänkor. Det är anmärkningsvärt eftersom regeringen har slopat elbilsbonusen, fördyrat och försvårat vindkraftsutbyggnaden och begränsat incitamentsutredningen för att stimulera resurser till kommuner som levererar förnybar el. När det gäller naturliga kolsänkor har regeringen sänkt budgeten för skydd av värdefull natur och bara flyttat om pengar för våtmarker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som alla andra gjorde Romina Pourmokhtari också ett val i höstas och valde då att rösta fram Ulf Kristersson till statsminister - med den regering och det regeringsunderlag detta innebär och med den klimatpolitik som dessa partier företräder. I och med det valde hon att luta hela det klimatpolitiska arbetet mot ett samarbete med Sverigedemokraterna. Sedan regeringen tillträdde har Sverigedemokraterna proklamerat att de vill slopa klimatmålen, och de ifrågasätter hela den gröna industriomställningen. Det regeringen har gjort är att backa på reform efter reform som haft till syfte att minska utsläppen från transportsektorn - så till den grad att det tydligt framkommer i regeringens budget att klimatmålen för 2030 inte kommer att nås.Frågan kvarstår: Hur ska Romina Pourmokhtari få igenom en klimathandlingsplan som säkerställer att vi når de svenska av riksdagen fastställda klimatmålen? Ska klimat- och miljöministern ta fram en klimathandlingsplan med stöd av Sverigedemokraterna, eller ska hon söka st��d för en klimatpolitik som faktiskt ger resultat?"}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Det finns många frågor att ställa, så det är tur att man har flera inlägg.Låt mig återkomma till hur arbetet går med att ta fram handlingsplanen och med turnéer, toppmöten och annat. Tro mig, det är i full gång.Vi för en dialog med väldigt många parter för att förankra vår politik, och det är här det ledamoten Söderberg tar upp kommer in, nämligen vilka de faktiska åtgärderna är. Man säger att man inte efterfrågar dem, och det är lite kruxet i denna debatt: I interpellationen skriver man att det relevanta är huruvida åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan har stöd i riksdagen, och då är det ju relevant att veta vilka dessa åtgärder är. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDessa åtgärder håller vi nu på att plocka fram, och tro mig, de finns där. Jag hade gärna rabblat upp dem allihop. Men så ser inte processen ut, utan man bereder ärenden och tar fram en handlingsplan. Vi kommer med glädje att presentera den när det är aktuellt.På frågan om vad själva handlingsplanen ska innehålla nämner ledamoten Söderberg att ingen politik har lagts fram för att sänka utsläppen och att man helt lutar sig mot klimathandlingsplanen. Det stämmer inte. Regeringen har presenterat klimatpolitik, men jag förstår att oppositionen inte så gärna marknadsför den. Låt då mig göra det i stället.Vi vill tackla klimatomställningen genom elektrifiering, som är helt central för att ställa om transport och industri, genom naturliga kolsänkor och genom innovation och att gynna den utveckling som sker på många fronter där Sverige genererar utsläpp. Vi gör detta genom den politik vi har lagt fram i vår statsbudget och genom lagändringar, utredningar med mera. Det händer väldigt mycket. Bland annat ser jag fram emot att se vad Miljömålsberedningen kommer att presentera när det gäller hur vi ska hantera LULUCF-sektorn och hur vi ska utöka vårt arbete med biologisk mångfald. Jag ser också fram emot när vi kan kliva fram i processen med lagändringar för att uppmuntra mer kärnkraft i Sverige så att vi får fart på vår återställning av energisystemet och kan elektrifiera vår industri och våra transporter i högre utsträckning. Jag ser även fram emot att se resultaten av de stora satsningar vi gör på laddinfrastruktur.Det handlar också om det arbete som sker i EU under vårt ordförandeskap då vi driver på miljö- och klimatpolitiken på många fronter: cirkulär ekonomi, förpackningar, återvinning, kemikalier, industriutsläpp och naturrestaurering. Vi driver så mycket politik på detta område, och omställningen sker ständigt. Det är inte ett statsråd på Regeringskansliet som utför omställningen, utan det är de som genererar utsläpp som ska minska sina utsläpp. Tillsammans med dem ska vi hitta vägar framåt så att de ska sluta släppa ut. Sverige ska ha en fossilfri ekonomi, och det arbetar vi hårt för med elektrifiering, innovation och naturliga kolsänkor. Utöver detta kan man reflektera över olika partiers olika ståndpunkter i klimatpolitiken. Men nu finns Tidöavtalet, och i det står det att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Det behöver inte bli en debatt om huruvida vissa partier kommer att leva upp till det eller inte, för jag utgår från att alla lever upp till det avtal vi har skrivit under på. Då gäller att alla partier ska ställa sig bakom en ambitiös klimatpolitik."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Dessa interpellationer är inte ställda som ett ifrågasättande av statsrådets egen vilja eller drivkraft, utan det handlar om omsorg om klimatpolitiken och möjligheten att få en stark sådan också i Sverige. Det handlar inte om att ifrågasätta statsrådets kompetens eller styrka, men i politiken fungerar devisen \"jag kan själv\" väldigt illa. I politiken handlar det om att skapa ett förtroende och se till att man får gemensamma beslut och kan fatta dem tillsammans med andra - inte minst i Sveriges riksdag är detta fullständigt avgörande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför är denna superhero-attityd inte tillfredsställande. Den inger inte mig något lugn, och jag tror att väldigt få blir lugnade av att statsrådet vill ta den rollen, även om det ur ett medmänskligt perspektiv kan vara förståeligt att vilja ta detta på sina axlar.Det som blir väldigt synligt utifrån, och som jag är övertygad om att också svenska folket ser, är att statsrådet står väldigt ensam i en obekväm situation därför att det stöd som finns för denna regering vilar på ett delvis klimatskeptiskt parti. Det som Sverigedemokraterna säger i detta hus ger inget stöd för en ambitiös klimatpolitik, och detsamma gäller Tidöavtalet.En stor del av de analyser som har gjorts av regeringens första fem månader har också givit underkänt till den riktning som Sverige nu tar. Därför är det av stor vikt att få höra hur statsrådet avser att få igenom klimathandlingsplanen och vilken form den ska ta. Ska det vara en proposition eller en skrivelse?Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att stärka möjligheten till klimatpolitik genom klimathandlingsplanen så att den blir lika stark och tydlig som budgetpolitiken. Det finns alltså stora ambitioner här från Klimatpolitiska rådet. Man berömmer också den klimatpolitiska handlingsplanen från den förra regeringen och hur den från 2019 gick igenom all relevant lagstiftning. Det gjordes en genomgång av samhällsmålen, och det fanns konsekvensanalyser i enlighet med klimatmålen. Det är alltså ett stort arbete.Det handlar inte heller om att vi ska ha några statshemligheter här, utan det är ett förankringsarbete som ska till. Inte minst den som följer klimatarbetet på EU-nivån ser att det behövs dialog mellan institutioner och mellan olika partier för att man ska få igenom klimatpolitik. Det handlar om ett brett förankringsarbete.Det handlar alltså inte om att vara jobbiga eller att på något sätt recensera ett ambitiöst statsråds vilja, utan det handlar om en genuin oro för hur Sverige ska klara klimatmålen. Vilken roll ska klimathandlingsplanen spela, och ska den ta formen av en proposition eller en skrivelse? Framför allt: Vilka partier är det som ska vara med här?Många olika saker har blivit sagda från statsrådets sida i medierna. Det har handlat om att regeringen söker brett stöd från många partier. Jag företräder riksdagens största parti - det är ju inte långsökt att tänka att vi skulle kunna vara ett av dessa partier. Ändå har vi inte sett några sådana kontakter. Då börjar man ju fundera på om denna retorik är ett sätt att avleda tankarna från den bristande konkretionen i klimatpolitiken.Regeringen gick också ut tidigt i år och bjöd in till ett stort klimatpolitiskt möte i Sverige där statsministern, näringsministern och miljö- och klimatministern bjöd in fackförbund, näringsliv och så vidare. Men av det har vi inget sett."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Jag tackar Romina Pourmokhtari för försöken att utveckla orden. Jag saknar dock fortfarande tydlighet.Det Romina Pourmokhtari har sagt väldigt tydligt är att detta ske helt i enlighet med rutinerna. Jag hade önskat att statsrådet kunde förtydliga om Sverigedemokraterna enligt dessa rutiner ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Är det så att det finns helt tydliga rutiner för hur samordningen ska ske? Om klimathandlingsplanen är en punkt som enligt dessa rutiner ska samordnas med Sverigedemokraterna hade detta besked kunnat ges tydligt i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin bedömning är inte att statsrådet och Johan Pehrson har sagt samma sak på olika sätt. Det finns klipp från SVT där Romina Pourmokhtari uttrycker sig på ett sådant sätt att flera personer har kontaktat mig och frågat om det är så att Romina Pourmokhtari kommer att förhandla om klimathandlingsplanen med flera olika partier i riksdagen för att säkerställa en riksdagsmajoritet för klimatåtgärder som faktiskt kan ge effekt och se till att vi når klimatmålen. Johan Pehrson har i andra medier uttryckt att Sverigedemokraterna självklart ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Detta ger väldigt skilda besked, och därför önskar jag och svenska folket tydlighet här.Som nämnts tidigare i dag hänvisas det återkommande till att klimathandlingsplanen ska svara på alla frågor om hur klimatmålen ska nås av den sittande regeringen. Därför är klimathandlingsplanen högintressant. Det är väldigt viktigt att få en bild av vilka förutsättningar regeringen har att få igenom klimatpolitik som kan leda till att vi når klimatmålen. Romina Pourmokhtari sa i sitt inledningsanförande att regeringen har lagt grunden för att nå de långsiktiga klimatmålen. Min bild är en helt annan. Det som har gjorts sedan regeringen tillträdde är att man har aviserat reformer som kommer att öka utsläppen av växthusgaser i Sverige med 10 procent fram till 2030. Vi har inte sett några förslag som skulle minska utsläppen av växthusgaser.Vi har inte sett någon ny politik från den här regeringen. Man har förlängt en del av den politik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna drev igenom, vilket är välkommet, men man samarbetar också med Sverigedemokraterna. Efter att man från regeringens håll i stor utsträckning har ökat utsläppen från transportsektorn ser vi nu retorik om att man även vill begränsa industrins klimatomställning. Detta skapar givetvis oro för förutsättningarna i Sverige när det gäller att arbeta långsiktigt framåt för att trygga klimatomställningen inom industrin, transportsektorn och andra sektorer.Därför hade det varit välkommet att få tydlighet om hur processen att ta fram klimathandlingsplanen ska gå till. Oavsett hur själva dokumentet för klimathandlingsplanen ser ut - och vi diskuterar inte innehåll i dag utan själva handlingsplanen - måste de åtgärder som finns däri ha ett politiskt stöd för att de ska bli genomförda. Det är nu centralt att vi får klimatåtgärder på plats snabbt, för klimatomställningen är en kamp mot klockan."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"När jag refererar till beredning i enlighet med Regeringskansliets processer refererar jag inte till den gemensamberedning som sker mellan departementen utan till den beredning som sker av alla ärenden i vårt regeringskansli. Det är klart att man hanterar frågor både politiskt och innehållsmässigt inom Regeringskansliet, och vi avser att hantera den klimatpolitiska handlingsplanen helt i enlighet med de rutiner som finns för hur vi hanterar saker och ting i Regeringskansliet. Det finns ingen särbehandling eller någon särskild, hemlig plan för hur vi ska göra detta, utan vi arbetar med handlingsplanen på precis samma sätt som vi hanterar övriga ärenden inom Regeringskansliet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJust nu är vi i den fasen i arbetet att vi plockar fram handlingsplanen. Vi är inte i fasen att vi ska lägga upp en tidsplan för hur den ska röstas igenom eller i vilken form, utan det är arbetet med själva innehållet i handlingsplanen som just nu pågår. Jag förstår att man är väldigt nyfiken på vad som kommer att stå i handlingsplanen. Det är många som frågar om det - journalister, politiker i oppositionen, ledamöter och många andra är nyfikna på vad som faktiskt kommer att stå i handlingsplanen - men det är precis det vi arbetar med just nu. Att då referera till den beredning som sker och de processer vi har tycker jag är fullt naturligt som svar på frågan. Vilka kommer att förhandla detta, och hur det kommer att gå till? Ja, det arbetet sker i enlighet med de rutiner vi har inom Regeringskansliet. Det kan möjligen vara ett tråkigt svar. Jag förstår att ledamöterna hellre hade stått här och diskuterat vilket innehåll som finns och hur vi ska förankra detta, fru talman, och att ledamöterna är väldigt nyfikna på kontroversen när det gäller den syn som partier i regeringsunderlaget har på klimatpolitiken.Nu är det dock så att det är jag, som är liberal, som är klimat- och miljöminister. Detta är en regering som är borgerlig, som enbart består av partier som har röstat igenom Sveriges klimatlag och som bedriver en seriös klimatpolitik. Det finns till och med skrivningar i Tidöavtalet om att alla samarbetspartiers politik ska vara ambitiös och effektiv. Jag upplever att det är en god grund för att lägga fram en klimathandlingsplan. Det refererades här till att jag och min partiledare skulle ha tyckt olika om detta och sagt olika saker i medier. Självklart använder jag och min partiledare Johan Pehrson olika ord när vi säger samma sak, men vi är helt eniga om att plocka fram en klimatpolitisk handlingsplan och utgår från att den kommer att vara ambitiös och effektiv och att samarbetspartierna ställer sig bakom den.När det gäller att få igenom handlingsplanen i kammaren - apropå att det måste vara en stark proposition - har vi full möjlighet till det eftersom vi, till skillnad från den tidigare regeringen, har majoritet i kammaren. Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att kunna lägga fram ett klokt arbete som är väl genomtänkt och som inte bara är ambitiöst utan också effektivt, så att vi tar vara på varje krona och lägger fram politik där varje krona som spenderas på klimatpolitiken leder till största möjliga minskning av utsläppen och så att vi på ett klokt sätt kan förvalta klimatpolitiken framöver.Jag förstår att denna fråga väcker mycket engagemang och att man gärna vill spåna kring innehåll som inte finns och planer om hur detta ska drivas igenom som inte existerar, men hanteringen är helt enkelt så pass tråkig att den sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som vi har i Regeringskansliet."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Jag tackar klimatministern, som har svarat på våra interpellationer och befinner sig här i kammaren i kväll för att debattera dem. Jag har frågat klimatministern vilka initiativ hon har tagit för att förankra Sveriges klimathandlingsplan, och jag kan konstatera att jag efter att ha läst det skriftliga och hört det muntliga interpellationssvaret inte är mycket klokare än innan svaret gavs till riksdagen. Vi interpellanter - särskilt jag i min interpellation, vill jag väl peka på - beskriver den rävsax som klimatministern befinner sig i. Man behöver knappast vara hjärnforskare för att förstå att det är en väldigt obekväm situation klimatministern nu befinner sig i. Å ena sidan pekar regeringen ut klimathandlingsplanen som viktig. Vi har vid flera tillfällen hört ministern uttala att klimathandlingsplanen och dess roll är viktig. På ett sätt kan man se det som att klimathandlingsplanen har varit ett slags safe place to go för statsrådet i klimatdebatterna - det har ofta kritiserats hur regeringen hanterar klimatpolitiken, och då har svaret varit: Det där reder vi ut i och med klimathandlingsplanen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÅ andra sidan har vi en situation där det verkar råda ett väldigt svårt förankringsläge i Sveriges riksdag när det gäller klimathandlingsplanen. En stark proposition från regeringens sida, med lagförslag eller tankar om lagar som utvecklas, finns det med ett så klimatskeptiskt parti som det regeringen lutar sig på - Sverigedemokraterna - inte så mycket möjlighet att förankra i Sveriges riksdag. Det är alltså onekligen en obekväm situation som ministern befinner sig i, och därför är det viktigt att reda ut hur detta ska gå framåt, fru talman. Hur ska vi klara av det? Enligt klimatlagen ska klimathandlingsplanen nämligen vara klar senast till hösten 2023, och vi har ännu inte sett några försök till förhandlingar eller beskrivningar av hur det ska gå till att få en majoritet i riksdagen. Statsrådet har dock i intervjuer beskrivit att man naturligtvis ska få igenom detta i riksdagen men att man behöver få till en dialog med många partier. Detta sa hon i en intervju i Svenska Dagbladet. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, sade hon till Anna-Caren Sätherberg i samband med en interpellationsdebatt i den här kammaren. Det är tydliga besked om att det ska röstas i riksdagen och att det ska göras i samarbete med flera partier. Samtidigt får vi nu höra i medierna att regeringen eventuellt avser att låta bli att hantera en besvärlig proposition och i stället vill gå den enkla vägen och presentera en skrivelse. Det är någonting som florerar i medierna nu. Det skulle möjligen vara ett bekvämt sätt för regeringen att hantera frågan, men å andra sidan skulle det vara ett betydligt mindre ambitiöst sätt. Det skulle också innebära otydligare besked till det näringsliv och samhälle som vill veta hur Sverige ska klara av sina klimatmål. Det finns därför flera frågor som riksdagen har rätt att få svar på, anser jag och mitt parti. Det är viktigt att vi får reda på vad statsrådet egentligen har för planer när det gäller klimathandlingsplanen. Ska det bli en proposition eller skrivelse? Ska det röstas i riksdagen? Vilka partier ska vara med? Vad är tidsplanen för detta? Än så länge är vi inte mycket klokare än vi var innan statsrådet inträdde i kammaren."}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Jag måste säga att jag är besviken över statsrådets svar. Romina Pourmokhtari varken bekräftar eller förnekar att Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Statsrådet förtydligar att klimat- och energipolitiken är en del av Tidöavtalet. Det skulle ju innebära att Sverigedemokraterna ska ta del i samordningen av klimathandlingsplanen - Sverigedemokraterna, som flera gånger har sagt att man vill skrota de klimatmål vi har i Sverige. Frågan jag ställde till statsrådet och som hon har en konstitutionell skyldighet att besvara är på vilket sätt Sverigedemokraterna kommer att delta i processen att ta fram den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt klimatlagen har en skyldighet att ta fram varje mandatperiod. Ministern hänvisar till Regeringskansliets beredningsrutiner. Det är rutiner som rör hur beredningen mellan flera departement ska ske så att regeringen kan tala med en röst. Huruvida Sverigedemokraterna deltar i samordningen av klimathandlingsplanen berör avtalet mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Detta säger alltså ingenting om hur regeringens beslut ska förankras i riksdagen. Sverigedemokraterna har inga egna departement och borde således inte vara en del av Regeringskansliets beredningsprocesser, men samtidigt är man en del av regeringens samordningskansli. Jag måste säga att jag blir djupt upprörd över statsrådets ovilja att tydligt svara på den här frågan, särskilt eftersom vi har fått olika besked, i olika medier och vid flera olika tillfällen, från Romina Pourmokhtari och bland annat Liberalernas partiledare. Jag vill därför ställa samma fråga igen. Kommer den klimatpolitiska handlingsplanen att samordnas med Sverigedemokraternas samordningskansli innan den går till regeringssammanträde för beslut?"}
+{"question":"Kommer Sverigedemokraterna att delta i samordningen av klimathandlingsplanen, och om inte, i vilket skede avser statsrådet att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen?","answer":"Elin Söderberg har frågat mig om Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av klimathandlingsplanen och, om inte, i vilket skede jag avser att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen.Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att förhandla klimathandlingsplanen så att den både kan klara klimatmålen och kan få stöd i Sveriges riksdag samt när riksdagen kan få se en tidsplan för arbetet med Sveriges klimathandlingsplan och förankringen i riksdagen.Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan, och i denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att även klara de åtaganden som Sveriges har inom ramen för EU.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Handlingsplanen kommer att beredas i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan kommer att aviseras för riksdagen i propositionsförteckningen, i enlighet med ordinarie rutin."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag delar i stort bedömningen. Från min sida blir det naturligtvis aktuellt att ha en fortsatt dialog med den myndighet som sorterar under mig för att ta del av deras erfarenheter. Sedan kan vi försöka bilda oss en bredare uppfattning om hur stort problemet är. Oavsett det behöver vi ha ögonen på denna fråga, som jag sa i mitt interpellationssvar. Till följd av det teknikskifte som vi befinner oss i, bland annat i transportsektorn, kommer förekomsten av den här typen av transporter att öka. I takt med att den totala transportvolymen ökar kommer sannolikt också antalet oseriösa aktörer att öka. Det är naturligtvis en fråga som man måste hålla under mycket stor uppsikt. Precis som interpellanten säger finns en extremt stor nedsida i riskerna med att hantera den här typen av material på ett felaktigt sätt, till exempel ombord på passagerarfärjor.Jag tackar interpellanten för en viktig interpellation. Vi kommer att fortsätta hålla ögonen på denna fråga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Nu har vi landat i det som är det egentliga problemet, nämligen kontrollerna på väg. Kustbevakningen, en myndighet som sorterar under statsrådet, larmar om den här situationen, som de ser är ökande. Men när man ställer frågan till polisen har de inte ens statistik på hur många det är som flyger under radarn och inte utför transporter enligt regelverket. Här har vi alltså två olika myndigheter som upplever verkligheten på två olika sätt, vilket man kan tycka är lite förbryllande, för bilarna finns ju ändå där ute på vägen.Jag ska citera ur den artikel jag nämner i min interpellation. Jonna Ström, inspektör på Kustbevakningen, säger om en lastbil: \"Den var lastad med tre litiumjonbatterier från Norge med en sammanlagd vikt på cirka 900 kilo vilket gjorde transporten med god marginal till en fullvärdig ADR-transport\" - det vill säga en transport med farligt gods. \"Trots detta saknades allt som krävs enligt ADR-regelverket varför den bilen stoppades för fortsatt färd.\"Jag tycker att Kustbevakningen gör ett alldeles utomordentligt arbete. Regeringen behöver lyssna på Kustbevakningen och skapa sig en bild av hur stort problemet är och varför polisen inte signalerar samma sak. Transporterna har ju trots allt kommit på väg till hamnen. Eftersom Kustbevakningen larmar om ett ökande problem som utsätter människor för stor fara finns det anledning att ta en rejäl diskussion med Kustbevakningen, lyfta den här frågan och se till att polisen gör kontroller på väg, så att vi får stopp på den här marknaden. De som utför de här transporterna följer inte regelverket på något sätt."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar Thomas Morell för inlägget. Thomas Morell har naturligtvis helt rätt i att den största delen av det här problemet är de transporter som sker regelvidrigt. Det är väl det som är pudelns kärna i den här diskussionen. Om man företar den här typen av transporter av farligt gods på ett sätt som inte är förenligt med regelverket, det vill säga bryter mot regelverket, måste vi naturligtvis beivra det. Det är här de oseriösa aktörerna finns. Men att beivra brott och överträdelser mot den här regleringen är inte primärt en uppgift för MSB som föreskriftsmyndighet, utan det är en uppgift för de rättsvårdande myndigheterna som de naturligtvis måste ta på mycket stort allvar, som så många andra uppgifter.Frågan om statistik över hur många omärkta transporter som sker ska ställas till Polismyndigheten. Det är bara de som kan göra ett estimat, möjligen tillsammans med Kustbevakningen, av hur frekvent förekommande det är att man träffar på det här. Skulle det visa sig att detta är ett stort dolt problem kanske man får fundera över vilka åtgärder man behöver vidta för att intensifiera arbetet gentemot det.Frågan om att hantera transporter som sker regelvidrigt och beivra dessa är en fråga för våra rättsvårdande myndigheter snarare än för MSB. Med det inte sagt att det här inte är ett problem, snarare tvärtom. Jag kommer för all del också att ta kontakt med den myndighet som sorterar under mig, nämligen Kustbevakningen, för att få deras bild av hur det här problemet ser ut och vilka upptäckter man gör vid till exempel kontroller i hamn."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"Farligt gods är som sagt en benämning på ämnen som kan vara skadliga för människor, miljö, djur och så vidare. Farligt gods är egentligen inte farligt om man bara hanterar det på rätt sätt, men det förutsätter att transporten sker enligt föreskrifterna, att den är etiketterad, förpackad och lastsäkrad. Fordonet måste vara märkt så att man ser vad det är fråga om för transport och så att räddningstjänsten kan vidta rätt åtgärder. Föraren måste dessutom ha relevant utbildning och kunna hantera det här och alla transportdokument som givetvis måste finnas med.Transporter sker dock i fordon som inte är märkta. De passerar som vilken annan lastbil som helst - lätt eller tung spelar ingen roll. Man vet inte vad som finns på flaket, och det är då situationen förvärras. Då kan de även lastas på båtar. Om en sådan bil kommer upp på en båt och har ett skadat batteri som får en termisk rusning under tiden som fartyget stävar ute på havet får man en situation som inte går att hantera.Det är det här som är det farliga i situationen. Farligt gods är inte farligt så länge man gör rätt. Men de som ägnar sig åt just dessa transporter har alldeles uppenbart inte koll på vad regelverket kräver och kan inte vidta de åtgärder som behövs.Vi hade besök av trafikpolisen i utskottet för ett par veckor sedan. Vi diskuterade kontroller på väg. Jag frågade: Hur ser det ut med statistiken - uppfyller ni kraven? Ja, det gjorde de. Vi pratade bland annat om farligt gods. Man hade gjort de kontroller som det åvilar Polismyndigheten att göra. Men det gällde de bilar med orange skylt som de stoppade. De bilarna är ju egentligen inte intressanta. Visst kan det finnas brister där också, men merparten av de här transporterna följer regelverket. Det kan finnas några mindre anmärkningar som polisen gör, men i det stora hela följer de regelverket. Det är lite självmarkerande med den orange skylten.Det som var intressant i resonemanget gällde de transporter som inte följer regelverket. Jag frågade polisen: Hur många är de, och hur många har polisen rapporterat? Det är de som utgör den stora faran. Då fick vi till svar att det inte fanns någon statistik på det. Vi vet alltså inte hur många det är som flyger under radarn med sådana här transporter. Då ringer varningsklockorna i alla fall hos mig. Det handlar inte bara om batterier, utan det kan vara många andra ämnen också. När man inte har grepp om hur många transporter som sker utan att regelverket följs lurar olyckan bokstavligt talat runt hörnet.Jag tycker nog att regeringen behöver lyfta upp frågan ett snäpp till. Vi har en myndighet som larmar om situationer där fordon ska köra på båtar men regelverket inte följs. Man skyltar inte som man ska, man lastsäkrar inte och förarna har inte utbildning att hantera farligt gods. Alla dessa fel i samband med de här transporterna kan leda till att det inträffar olyckor som drabbar oskyldiga människor oerhört hårt. När det sker en termisk rusning i ett sådant här batteri avges en giftig gas som är dödande. Man behöver inte ens andas in den; det räcker med att den träffar huden. Så farligt är detta."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"Jag tackar Thomas Morell för en väldigt viktig och relevant frågeställning och för inlägget. Jag instämmer i stora delar med vad Thomas Morell anför. Det här är frågor att ta på mycket stort allvar. Efter att ha varit i kontakt med den föreskriftsgivande myndigheten MSB är min bild att man gör det. Man har haft utbildningar eller information för bland annat Kustbevakningen, och man avser att ha en fortsatt dialog med polisen om bevakningen av detta. Man kommer också att ta kontakt med sin norska motsvarighet. Enligt den information som jag har handlar det här nämligen ofta om flödesströmmar som kommer från Norge, där man har en åldrande elbilsflotta på grund av en tidigare utrullning av elbilar. Det gör att man har fler begagnade batterier att hantera, och de transporteras ofta genom Sverige eftersom det fortfarande finns ett relativt stort värde i batterierna. Det är då viktigt att märkningen sker korrekt redan från start.De föreskrifter som finns i dag är det som heter MSBFS 2020:9. Där listas hur litiumjonbatterier ska klassificeras, förpackas, märkas och dokumenteras vid transport på väg. Man delar in batterierna i tre kategorier: nya batterier, begagnade batterier som transporteras till återvinning och skadade batterier. De ska märkas på erforderligt sätt just för att man ska kunna få information om vilket slags gods som transporteras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag håller helt med om att det är en fråga att ta på yttersta allvar. Det är en fråga vars aktualitet kommer att öka med tiden, eftersom vi inte kommer att se färre utan snarare fler transporter av detta slag som en konsekvens av att vi använder sådana batterier på fler områden i samhället. Därmed kommer mängden begagnade batterier att öka.Jag konstaterar att arbetet måste bedrivas effektivt och ändamålsenligt av berörda myndigheter, framför allt MSB som föreskriftsmyndighet samt Kustbevakningen och Polismyndigheten."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen eller föremål som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom. Vi ser ofta sådana transporter ute på vägen; det sitter en orange skylt på bilarna. En del skyltar talar om vilket ämne som finns ombord. Etiketter anger om ämnena är frätande, explosiva eller vad det nu kan vara.Dessa transporter lyder under ett ganska komplicerat regelverk för att vi inte ska råka ut för allvarliga olyckor eller att de ska påverka människor eller miljö. För att minimera riskerna är det oerhört viktigt att transporterna följer regelverket. Om det är en transport med farligt gods som går helt dold - det finns inga tecken på bilen att det är en transport med farligt gods - kan räddningstjänsten vidta fel åtgärder i händelse av en olycka, och då förvärras läget dramatiskt.Låt mig ta ett exempel. När jag jobbade som regionchef på Sveriges Åkeriföretag var det ett företag i Skaraborg som beställde en transport med 22 500 kilo av ett ämne som var självantändande. Det räckte med lite vatten för att man skulle få en eld som närmast kan liknas vid en explosion. Denna transport gick helt omärkt hela vägen upp från Göteborg. Om fordonet hade råkat ut för en trafikolycka hade räddningstjänsten kunnat vidta fel åtgärder i sitt räddningsarbete. Då hade man fått ett mycket värre läge än innan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu larmar Kustbevakningen om att de ser transporter som går med begagnade litiumjonbatterier från bilar. Batterierna kan vara uttjänta, det vill säga att de rent naturligt har tappat sin kapacitet efter en tids användning. Men det kan också handlade om batterier som skadats i samband med att fordon har varit utsatta för en olycka. Vi vet att det då kan uppstå termisk rusning i batterierna. Ett av de exempel som Kustbevakningen tog upp handlade om en transport som hade batterier med en vikt på 900 kilo. Man förstår vilken effekt det skulle få om de antänts. Dessutom var de inte lastsäkrade. Var och en som jobbat med lastsäkring vet vilken enorm kraft som uppstår i händelse av en olycka om material ligger helt löst på flaket. Då kan det verkligen bli fråga om termisk rusning.MSB skriver följande om skadade batterier: \"Med allvarligt skadade batterier menas batterier som är skadade eller defekta och som är benägna att snabbt falla isär, reagera farligt, alstra lågor eller generera farlig värmeutveckling eller avge giftiga, frätande eller brandfarliga gaser.\"Kustbevakningen larmar som sagt om att de ser transporter med batterier som av någon anledning är uttjänta eller skadade. Det är en allvarlig situation. Jag har jobbat med frågorna under mitt yrkesverksamma liv. Det här kan ställa till med en fullskalig katastrof om det exempelvis sker på en färja.Myndigheterna måste vara mer på tårna än vad de varit tidigare. Nu är det en myndighet som larmar, och då är det läge för regeringen att agera."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakning och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier?","answer":"Thomas Morell har frågat försvarsministern vilka åtgärder som avses vidtas för att påskynda nödvändiga åtgärder när det gäller övervakningen av och insatser för att stoppa de farliga transporterna av begagnade litiumjonbatterier. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Regler för transport av farligt gods återfinns i lagen och förordningen om transport av farligt gods samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter på området. I föreskriften MSBFS 2022:3 om transport av farligt gods på väg anges bland annat hur litiumjonbatterier ska klassificeras, förpackas, märkas och dokumenteras. Det är avsändarens skyldighet att försäkra sig om att det farliga godset är rätt klassificerat och tillåtet för transport, att endast godkända och lämpliga förpackningar och tankar används samt att godset är rätt märkt och etiketterat. Den som inte följer dessa bestämmelser kan bland annat dömas för brott mot lagen om transport av farligt gods till böter eller fängelse. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMSB är så kallad transportmyndighet för transport av farligt gods på väg och järnväg. I det uppdraget ingår att skapa förutsättningar för säkra transporter av farligt gods på land. MSB utfärdar också föreskrifter inom området. Även andra myndigheter har ansvar i samband med transport av farligt gods. Polismyndigheten, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Strålsäkerhetsmyndigheten är alla tillsynsmyndigheter och ska se till att bestämmelserna om transport av farligt gods efterlevs.Med en åldrande flotta av eldrivna fordon kommer mängden transporter av begagnade litiumjonbatterier sannolikt att öka eftersom de är handelsvara som går att fortsatt använda för andra ändamål. Dessa transporter av gamla litiumjonbatterier har uppmärksammats av berörda myndigheter på senare tid, inte bara i Sverige utan även i andra länder som till exempel Norge. Det arbetas även internationellt inom EU med att ta fram fler lämpliga bestämmelser för dessa batterier så att de kan transporteras och återanvändas på ett säkert sätt.Jag kan konstatera att det finns lagstiftning som reglerar området och att utpekade myndigheter getts i uppdrag att bedriva tillsyn över att regelverket följs. MSB vidtar även särskilda åtgärder på området genom att informera berörda tillsynsmyndigheter och branschorganisationer om risken för olyckor och krav på säkerhet i hanteringen av litiumjonbatterier. Vidare avser MSB att diskutera frågan med sin motsvarighet i Norge, Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap.Sammanfattningsvis kan jag konstatera att detta är ett relativt nytt men känt problem som hanteras av ansvariga myndigheter. Jag avser att fortsatt följa frågan och är beredd att överväga ytterligare åtgärder vid behov."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Under en valrörelse agerar alla partier var för sig och pratar om vilka vägar de vill gå. När man sedan bildar regering handlar det såklart om att diskutera. Jag kan inte ta ansvar för vad Kristdemokraterna sa under valrörelsen. Jag kan säga att det i nuläget inte finns något förslag på regeringens bord om att avskaffa de reserverade månader som finns i dag. Överenskommelsen som finns är att regeringen kommer att fortsätta titta på föräldraförs��kringen, och innan vi är klara med de diskussionerna har jag inga möjligheter att stå här och ge några löften. Regeringspartierna kommer att diskutera frågan och återkomma så fort som möjligt om hur vi avser att gå framåt.Det här är en viktig fråga, inte minst nu. Det är viktigt att så snabbt som möjligt dämpa de negativa effekter som de parallella kriserna som pågår tyvärr får på jämställdheten. Det fick Socialdemokraterna också uppleva under sin regeringstid.Avslutningsvis vill jag bara tacka för debatten. Det här är som jag sa inledningsvis en mycket viktig fråga. Det handlar i slutändan om livsinkomsten, och där är löneskillnaderna en otroligt viktig del. Tack så jättemycket för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Det gläder mig att statsrådet nämner att hon värderar en jämställd föräldraförsäkring och tycker att frågan om jämställda löner är väldigt viktig, för det är precis som statsrådet säger stora fördelar för alla inblandade med ett jämställt uttag. Men statsrådet regerar ju tillsammans med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna, och i valet var dessa partier tydliga med att man vill avskaffa de reserverade månaderna för respektive förälder. Det har också sedan dess kommit ett work-life-balance-direktiv från EU som säger att man ska ha minst två månader, så det går inte att avskaffa alla tre reserverade månader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI budgeten anger regeringen också att man vill göra föräldraförsäkringen mer flexibel. Jag hade tänkt fråga vad den flexibiliteten innebär, men statsrådet kom ju att nämna de så kallade dubbeldagarna och att regeringen vill utöka antalet sådana. Det är ett förslag som vi socialdemokrater ser fram emot att diskutera. Hur många ska dessa dubbeldagar vara? Hur kommer utformningen att vara?Jag blir förstås nyfiken på hur regeringen ska gå vidare i de frågorna mot bakgrund av vad Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sa i valrörelsen. Är det någon mer flexibilitet man kommer att titta på än dubbeldagarna? Kommer man att titta på de reserverade månaderna? Jag vill diskutera frågan ytterligare hur föräldraförsäkringen kan användas för att skapa mer jämställda löner."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Som liberal pratar jag gärna om föräldraförsäkringen, för det är en fråga som ligger mitt parti nära. Vi har också varit med och förskjutit normer genom den föräldraförsäkring som finns i dag. Jag tror att de månader som ofta lite slarvigt kallas \"pappamånader\" har varit väldigt viktiga för att förskjuta normer, eftersom det till stor del är just det detta handlar om. Jag tror att det var ledamoten Sofia Amloh som pratade om att det finns många skäl till detta.Jag tyckte att Jim Svensk Larm var inne på en bra punkt när han sa att frågan faktiskt inte bara handlar om löneskillnader utan också om att få till en mer balanserad familjepolitik - för barnens skull och även för pappornas skull, så att de knyter bättre kontakt med sina barn. Det är en separat debatt, men jag tror att det är viktigt när man pratar om de här frågorna att inte kalla detta en åtgärd för kvinnornas skull, för då tror jag att det kommer att ta längre tid att förskjuta normerna. Jag tror att man måste prata om detta för att det är så man får ett bättre samhälle, bättre balanserade familjer och såklart minskade löneskillnader. Vi har en tid nu med många parallella kriser. En av dem var förstås pandemin som vi fortfarande lever i spåren av och som började under det socialdemokratiska styret. Under pandemiåren ökade löneskillnaderna mellan män och kvinnor efter att ha minskat under en längre tid.Jag kommer inte att stå här och säga att det är Socialdemokraternas politik som har gjort att löneskillnaderna ökat, för detta har naturligtvis en rimlig förklaring i pandemitider. Nu är det dessutom krig, lågkonjunktur och stora ekonomiska problem. Det gör att de här frågorna blir viktigare än någonsin att följa, kartlägga och mildra de negativa effekterna av. Det kommer jag att göra, men det kommer såklart att vara större utmaningar utifrån det läge vi befinner oss i.Jag kommer att titta på de yrken där kvinnor har sämre arbetsmiljö och sämre löner än vad män har och se vad man kan göra för att mildra de negativa effekterna. Det gäller till exempel självklart hur det ser ut i kommunerna. När det gäller föräldraförsäkringen är det som sagt en väldigt viktig fråga att prata om. Regeringen har också aviserat att vi kommer att fortsätta titta på hur man kan förbättra den, till exempel genom att titta på de så kallade dubbeldagarna och om det kan göras förändringar där. Men jag kommer inte att nöja mig med det.Jag tycker att utvecklingen har gått för långsamt, sedan redan innan pandemin. Under de åtta år som Socialdemokraterna styrde tyckte jag att utvecklingen gick för långsamt. Kvinnor och män borde ha betydligt mer jämställda löner än vad man har i dag. Nu när jag har tagit över ministerposten kommer jag att göra allt i min makt för att utvecklingen ska gå så snabbt som möjligt i rätt riktning, trots de utmaningar som finns i omvärlden."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för inlägget. Det är ett ämne som berör och är viktigt att diskutera. Tyvärr fick vi inte jättemycket svar på våra frågor. Men statsrådet lyfte bland annat fram att arbetsmarknaden är könssegregerad. Vi har mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser. Det kan vara en förklaring till löneskillnader.I går släpptes en rapport om hur sexuella trakasserier på jobbet ökar den ekonomiska ojämlikheten. Jag vet inte om statsrådet har hunnit läsa den än. Men i rapporten pekar man bland annat på att kvinnor undviker arbetsplatser där majoriteten av kollegorna är män, till följd av större risk för sexuella trakasserier. Man pekar också på att kvinnor ofta lämnar de arbetsplatserna och går till mer lågbetalda arbetsplatser med färre manliga kollegor. Det medför att kvinnor går ned i lön för att inte bli utsatta för sexuella trakasserier.Det är viktigt att arbeta förebyggande mot detta, för att få bättre arbetsmiljö men också en mer jämställd arbetsmarknad. Det handlar om att flytta normer.Då kommer vi tillbaka till det vi pratade om tidigare. Att flytta normer är viktigt. Därför vill jag vill åter komma in på föräldraförsäkringen. Den svenska föräldraförsäkringen är något vi ska vara stolta över. Den ger oss möjlighet att vara med våra barn och att vara aktiva i föräldraskapet under en tid som aldrig kommer tillbaka. Därför är det viktigt att hela tiden sträva efter att göra föräldraförsäkringen mer jämställd. Det gäller såväl den vanliga föräldraledigheten som vabbandet. Vi ser att kvinnor även här tar ett större ansvar för barnen och är hemma när de är sjuka.Att flytta normer är som sagt viktigt, och att flytta mot ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen är ett viktigt uppdrag. Varför inte flytta mot mer reserverade dagar eller månader i föräldraförsäkringen? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag håller helt med statsrådet om den beskrivning av livsinkomster som ges i svaret. Jag håller helt med om hela den beskrivning som precis gavs. Det gjordes i svaret, och det har gjorts tidigare. Det är inte den bilden vi saknar. Den är vi helt överens om och kommer antagligen att fortsätta vara det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är bara högst nyfiken. Jag behöver inte få ett helt program med punkter än över vad som behöver göras. Jag efterfrågar förslag, idéer, intentioner, på vilka områden och ungefär vad regeringen tänker ge sig på. Är det familjepolitiken? Är det på Arbetsmarknadsdepartementet det kommer att hända saker när det gäller att utjämna den ekonomiska ojämställdheten? Ska det tillsättas fler utredningar som ska titta på något särskilt? Vilka är direktiven?Jag behöver inte få konkreta, färdiga förslag av statsrådet. Jag kan dock tycka att man borde ha några punkter klara över vad man vill genomföra när man tar makten och ska styra. Men vi kan vänta fler månader på att det ska komma någonting från regeringen.I stället söker regeringen konflikt med Socialdemokraterna, vilket man gjorde i en debattartikel häromveckan. Det är synd. Det är kanske inte just konflikt utan samarbete man ska söka med Socialdemokraterna.Jag har gjort det i talarstolen förut och tänker fortsätta att stå här och räcka ut en hand till statsrådet och säga att vår hand finns. Det avslutar jag med att göra även i dag.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag och Socialdemokraterna håller med om mycket av det statsrådet sa i sitt senaste inlägg och hur statsrådet beskriver att det ser ut. Men jag saknade svar på våra frågor. Men statsrådet får ju fler chanser.Statsrådet talade klokt om livsinkomst. Det är jätteviktigt, kanske egentligen ännu viktigare än att prata om löneskillnader, även om de också är viktiga.Precis som statsrådet säger förhandlas lönerna av parterna. Men en stor andel av de arbetarkvinnor som jobbar deltid har kommuner som arbetsgivare. För att de ska kunna erbjudas heltid och arbetsvillkor och en arbetsmiljö som gör att de orkar arbeta heltid måste kommunerna få kostnadstäckning nu när inflationen rusar och kostnaderna ökar. Annars kommer arbetarkvinnorna i stället att få färre kollegor, sämre villkor och varken erbjudas heltid eller orka jobba heltid. Det är en fråga om jämställdhet.Jag förväntar mig att statsrådet i förhandlingarna om vårpropositionen ser till att påverka regeringen så att det kommer rejäla tillskott till kommunerna för att förbättra arbetarkvinnornas tjänstgöringsgrad och arbetsvillkor, så att de orkar arbeta heltid. Det är viktigt.Politik handlar om prioriteringar. Vi har hittills sett att den högerkonservativa regeringen prioriterar skattesänkningar för de rikaste, som statsrådet och mig själv. Jag anser att vi inte behöver det. Regeringen borde i stället prioritera mer pengar till välfärden så att arbetarkvinnorna kan få rimliga arbetsvillkor, öka sin livsinkomst och sedan få en pension som de kan leva på.Jag frågar för andra gången: Vad tänker statsrådet göra för att lönerna inom kvinnodominerade välfärdsyrken ska vara i paritet med jämförbara manligt dominerade yrken?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag får tacka för de svar som ministern hittills har givit oss. Jag är fullt medveten om att föräldraförsäkringen inte naturligt tillhör endast jämställdhetsministerns portfölj utan även statsrådet Tenjes portfölj. Men eftersom en jämställd föräldraförsäkring kanske är ett av de absolut viktigaste verktyg regeringen har för att skapa jämställda löner, vilket är dagens debattämne, vill jag ändå fortsätta på det spåret. Jag upplevde nämligen att vi inte fick något riktigt svar där.I Sverige är vi stolta över vår föräldraförsäkring. Pappor tar ut många fler pappadagar eller föräldraförsäkringsdagar jämfört med i många andra länder. Men det finns väldigt mycket kvar att göra innan man kan räkna uttaget som jämställt. Kvinnor tar ut ungefär 70 procent av dagarna, och männen tar ut ungefär 30 procent av dagarna. Det är en ökning. Det går i rätt riktning. Men vi ser också att en tredjedel av alla barn har en pappa som inte tar ut några föräldraförsäkringsdagar.Jag skulle kunna ägna hela debatten åt att prata om alla fördelar med en jämställd föräldraförsäkring och att dela lika på barnets tid med sina föräldrar. Men eftersom debatten handlar om jämställda löner ska vi hoppa direkt till konsekvenserna av att vi inte har ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.Både jag och statsrådet vet mycket väl att lönekonsekvenserna för kvinnor blir stora med den ordning vi har i dag. Löneskillnaderna sticker iväg allra mest när ett barn har kommit till världen. Kvinnan är hemma med barnet större delen av tiden. Hon får därefter sämre karriär och sämre lön, arbetar oftare deltid och vabbar mer. Vi har hört många av konsekvenserna tidigare under den här debatten.Allt detta får stora konsekvenser för vilken summa som landar på kvinnans lönekonto senare. I slutänden påverkar det också kvinnans inkomster även efter att hon har slutat jobba. Kvinnor har 30 procent lägre pension än män. Det är också betydligt fler kvinnor som är fattigpensionärer i dagens Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har sett högerregeringar försöka genomföra reformer på det familjeekonomiska området förut, utan framgång. Vårdnadsbidraget blev en integrationsfälla. Den så kallade jämställdhetsbonusen var det få som kände till och ännu färre som faktiskt använde. Det som har gett effekt är faktiskt reformer som S-regeringar har genomfört. Att exempelvis börja reservera dagar i föräldraförsäkringen har man sett en tydlig effekt av.Med lön kommer också frihet. Och med ökad lön följer ännu mer frihet. Därför fortsätter jag enträget debatten om föräldraförsäkringen och dess påverkan på kvinnors löner.Jag vill fråga statsrådet: Hur kan vi göra om föräldraförsäkringen för att skapa ett mer jämställt uttag, vilket i slutänden också kan leda till mer jämställda löner? Det är den fråga jag verkligen skulle vilja få svar på här i dag.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag tackar ledamöterna för en viktig debatt om en viktig fråga.Löneskillnader är viktiga att prata om. Jag brukar dock föredra att prata om livsinkomster. Alla ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor måste ses i det perspektivet. Där är såklart löneskillnader en otroligt viktig del, och där blir också frågan om exempelvis deltid någonting som man väger in på ett bättre sätt när man pratar om livsinkomster.När det gäller lönerna finns det olika saker man måste titta på. Till exempel har vi detta att män och kvinnor i hög utsträckning fortfarande jobbar inom olika sektorer, där de typiskt kvinnodominerade yrkena inte är lika välbetalda som de mansdominerade yrkena. Så ska det naturligtvis inte vara.Som ledamöterna säkert känner till styrs lönesättningen i Sverige av parterna. Från regeringens sida har vi dock verktyg i form av att göra kartläggningar, genom bland annat Medlingsinstitutet, för att synliggöra detta så att parterna verkligen kan motverka de skillnader som finns.Vidare har vi detta att män och kvinnor arbetar olika mycket. Kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten, kvinnor arbetar mer deltid och kvinnor är också betydligt mer sjukskrivna än män.Utifrån detta är jag väldigt glad att jag inte bara är jämställdhetsminister utan också biträdande arbetsmarknadsminister. Det här med deltid och sjukskrivningar är en väldigt viktig fråga för mig i den rollen. Där har jag Arbetsmiljöverket som en av mina myndigheter. Jag kommer såklart att arbeta hårt under denna mandatperiod för att vi ska få en bättre arbetsmiljö så att vi får färre sjukskrivningar från arbetet, någonting som jag ser som en otroligt viktig jämställdhetsåtgärd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn tredje fråga vi måste titta på när vi tittar på löneskillnader är såklart diskriminering. I de fall det förekommer ren diskriminering, att någon får lägre lön för samma arbete enbart på grund av kön, är det såklart otroligt viktigt att vidta åtgärder mot detta. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som har tillsyn över det här, och jag kommer även att arbeta för att Diskrimineringsombudsmannen ska få så bra verktyg som möjligt för att följa upp detta.Jag kan notera att ledamöterna säger saker som varför har det inte hänt någonting, att det går för långsamt och att det är hög tid för regeringen att agera. Då vill jag påminna ledamöterna om att de har suttit vid makten i åtta år. Jag har varit statsråd i knappt fem månader. Ny lagstiftning och nya åtgärder tar tid. Under åtta år ska man såklart ha hunnit åtgärda en hel del av de saker som man tycker är problematiska, men när det gäller lagstiftningsarbete och sådana åtgärder tar det tid. Detta är dock någonting som jag kommer att arbeta med både i rollen som jämställdhetsminister och som biträdande arbetsmarknadsminister.Jag tar jättegärna fler debatter i denna fråga så att jag kontinuerligt kan redogöra för vilka åtgärder regeringen vidtar inom det här området."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Jag vill börja med att tacka jämställdhetsministern för svaret. Det gläder mig att regeringen säger att detta är en prioriterad fråga, men jag blir lite oroad över bristen på konkreta åtgärder från regeringen.I en interpellationsdebatt den 6 december diskuterades, som ledamoten Sofia Amloh tog upp, den löneskillnad som finns på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män. Statsrådet förklarade då att regeringen bara suttit i sju veckor men att den var positiv till att använda verktyg för att förskjuta normer. Då kunde vi inte få några konkreta exempel på vilka verktyg regeringen ville använda för att ändra på normerna. Nu har regeringen fått fundera i ungefär fem månader, men svaren från regeringen ekar fortfarande tomt. Verktygslådan ser fortfarande oanvänd ut.Statsrådet lyfter vikten av lönekartläggningar, men i övrigt lyfter hon inga idéer om hur vi ska minska den löneklyfta som finns. I regeringens nyhet på internationella kvinnodagen om de ojämställda lönerna säger regeringen: Det kommer regeringen noggrant att bevaka framöver. Det låter nästan lite komiskt när man bara bevakar och bevakar.Vi ser nu hur kostnaderna ökar för många familjer när maten blir dyrare och hyrorna höjs. Bara en debatt i dag kommer tyvärr inte att hjälpa någon familj att klara räkningarna den här månaden, men vi kan ta ett ansvar för att förbättra för kvinnor i framtiden, för våra barn och barnbarn, så att löneklyftan förhoppningsvis försvinner helt.För en vecka sedan var mitt sociala medier-flöde fyllt av engagerade människor. Exempel på exempel togs upp. Ofrivillig deltid, ökad stress, ojämn fördelning av makt och obetalt hemarbete var bara några av de exempel som lyftes. Jag hoppas, herr talman, att alla vi här i kammaren är medvetna om hur jämställdheten ser ut i Sverige i dag - att kvinnor har lägre löner och sämre villkor, jobbar deltid större utsträckning och tar större ansvar i hemmet och i det obetalda hemarbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att komma till rätta med det här är det viktigt att vi är medvetna om hur det ser ut, att frågan diskuteras och att vi vill göra något åt det. Därför blir jag orolig när jag läser i en undersökning som presenterades i förra veckan att mer än var fjärde man anser att vi redan har lika löner i Sverige. Det gör mig irriterad att vi inte har en samsyn på att detta är någonting vi behöver arbeta på. Vi vet ju att löneskillnaderna ökade nu senast.Detta är inget som får försvinna i en notis eller för att internationella kvinnodagen har passerat. Detta är någonting vi måste diskutera varje dag för att komma till rätta med problemen och minska klyftorna, eller helst ta bort dem.Ungefär 48 minuter per arbetsdag arbetar kvinnor gratis, sett till den senaste statistiken. Men sedan kommer nästa del av statistiken, som jag tycker missas i den här diskussionen. Vi jämför ju löner utifrån att alla jobbar heltid, men så är inte verkligheten. Bland arbetare med tillsvidareanställning arbetar bara 44 procent av kvinnorna heltid, enligt LO. För tjänstemannayrkena är motsvarande siffra 69 procent. Det blir då väldigt skevt att jämföra med heltid. Skulle en kvinna i ett arbetaryrke få heltid skulle det ge en högre lön med 5 100 kronor. Det är viktigt att vi pratar utifrån verkligheten och inte osynliggör detta.Regeringen säger att de ojämställda lönerna är prioriterade och ska bevakas noggrant. Varför säger regeringen ingenting om vikten av en jämställd föräldraförsäkring? Som statsrådet nämnde i sina inlägg den 6 december har en reformerad föräldraförsäkring skjutit på normer. Vad är nästa steg för att förflytta normer och göra föräldraförsäkringen mer jämställd?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Tack, interpellanten, för att vi får möjlighet att i kväll debattera de här viktiga frågorna! Tack också till statsrådet - både för svaret och för att vi får ha den här debatten!Vi hade en snarlik interpellationsdebatt i december, om jag inte minns helt fel - som en inledning på mandatperioden, kan jag tänka mig. Jag har även lyssnat på svaret på den här interpellationen. Det är fortfarande lite samma sak. Även i december konstaterade statsrådet att ekonomisk jämställdhet var viktigt för regeringen. Både nu och i december hörde jag statsrådet konstatera en rad saker - en rad anledningar till att vi har den brist på ekonomisk jämställdhet som vi har. Det handlar om vad som är orsakerna till den: deltiderna, familjepolitiken när det kommer till det ojämna uttaget av föräldradagar och en rad andra saker. Det nämns ingenting om pensioner, och jag skulle kunna fortsätta på det spåret.Vidare konstaterar statsrådet att man behöver mer fakta och inhämtande av fler analyser för att kunna komma med förslag. Jag tycker att vi har det. Jag tycker också att interpellanten var tydlig med det, delvis från seminariet, delvis från sådant som har kommit fram av andra anledningar.Vad har då hänt sedan december, eller sedan regeringen tillträdde och tydligt gick ut med denna ambition? Det är en rad saker. Bland annat tog regeringen som det första man gjorde bort den feministiska utrikespolitiken. Jag tänker att i den värld vi i dag lever behöver vi kanske inte mindre av den feministiska utrikespolitiken. Men det är en tydlig signal från regeringen att man inte ska ha en feministisk utrikespolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan går vi vidare till dess att regeringen kommer fram till en budget och lägger fram den. Och vad ser vi där? När SKR är tydliga med vad man måste ha för att behålla samma kvalitet i kommuner och regioner i välfärden får man en tredjedel av regeringen i budgeten. Det saknas två tredjedelar av pengarna. Vad händer då? Det blir ett ganska stort hål och ett minus. Vilka kommer det här att slå emot? Det kommer inte att bli färre delade turer och deltider. Det är ju heltidsarbete som många av våra välfärdskvinnor behöver. Det blir det inte med de här icke-pengarna, de pengar som den här budgeten saknar.Vilka kan vi då se var vinnarna på regeringens budget? Jo, det var männen. Männen drog vinstlotten i den här budgeten, inte kvinnorna. Ekonomisk jämställdhetspolitik och ekonomisk självständighet saknas.Min fråga är den som vi var inne på, nämligen när det kommer ett jämnare uttag av föräldradagar. Jag vet att statsrådet var tydlig i interpellationsdebatten i december med att detta förändrar normer. Var är idéerna och förslagen på politik? Var finns utredningarna som kan leda till någonting på det här området? Jag saknar det. Kanske kan jag få svar på det i dag.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Och 49 procent av de kommunalare som arbetar inom förskolan säger att deras arbetsplats är underbemannad. Det är nästan hälften.Så här ser verkligheten ut. Det är hög tid att agera, statsrådet, om regeringen menar allvar med att ekonomisk jämställdhet är prioriterad. För, herr talman, när bristen på kollegor blir för stor leder det till risker i arbetet. När bristen på kollegor blir för stor riskerar det att leda till att brukarna inte får den omsorg eller det stöd som de har rätt till. Och när bristen på kollegor blir för stor leder det till stress och psykisk ohälsa hos alla dem som springer, springer och springer fortare och fortare och prioriterar ned sina egna behov men ändå upplever att de inte räcker till. Så här kan vi inte ha det. Det är redan svårt för kommunerna att hitta personal, men med ännu större press och ingen större ljusning på avtalssidan kommer det inte att bli lättare att hitta folk till välfärden. Läget i kvinnodominerade välfärdsyrken är akut.För att arbetsgivarna inom välfärden ska ha möjlighet att förbättra villkoren och till exempel kunna erbjuda alla som jobbar där, framför allt kvinnor, heltidstjänster så att de kan öka sin inkomst och vi kan sluta inkomstgapet mellan män och kvinnor behöver regeringen satsa på högre statsbidrag till kommunerna nu när kostnaderna skenar.Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet göra för att lönerna inom kvinnodominerade välfärdsyrken ska vara i paritet med jämförbara manligt dominerade yrken?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"När jag ställde interpellationen var det mot bakgrund av att det var ett seminarium här i riksdagen som hette Lön hela dagen. Statsrådet medverkade också i seminariet.Seminariet presenterade en rapport som visade hur länge kvinnor jobbar under en arbetsdag och får lön. Det visade sig att kvinnor numera jobbar gratis efter klockan 16.12, vilket var en minut mer enligt rapporten. Mannen får däremot betalt hela arbetsdagen fram till 17.00. Det gäller trots att kvinnor är mer högutbildade än vad män är i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern nämner i sitt svar till mig att löneskillnaderna har minskat över tid, vilket ju är sant och såklart också positivt. Men gränsen för när vi tror oss ha uppnått jämställda löner är en gräns som ständigt flyttas. Just nu går den vid 2043, enligt just Lön hela dagen.Nu kommer alltså indikationer på att kampen om jämställda löner inte bara går väldigt långsamt utan till och med backar eller stagnerar för första gången på 15 år. Precis som statsrådet nämner finns det olika typer av lönegap som vi kan diskutera här i dag. Men jag hoppas att vi ändå kan vara överens om att dessa lönegap existerar och att vi tillsammans vill göra vad vi kan för att sluta dessa gap. Därför är jag också väldigt tacksam för att statsrådet deltar i debatten här i dag.Statsrådet är minister i en högerkonservativ regering men tillhör också partiet Liberalerna. Liberala kvinnor är en medlemsorganisation i kampanjen Lön hela dagen. Kampanjen tar inte bara fram statistik, utan man ser också över vilka konkreta åtgärder som skulle kunna skapa mer jämställda löner och vända lönetrenden för kvinnor.Nummer ett på listan av åtgärder är en jämställd föräldraförsäkring. Statsrådet kanske minns att det under Lön hela dagen-seminariet fanns en panel med arbetsmarknadens parter som samstämmigt svarade på frågan: Vad skulle man kunna göra för att ändra utvecklingen av kvinnors löner? Vad skulle man kunna göra som gav mest boost till att förändra denna negativa trend? Alla svarade samma sak: Man måste skapa ett mer jämställt uttag ur föräldraförsäkringen.Jag noterar att det här är något som statsrådet tar upp i förbifarten i sitt svar till mig. Hon säger: Förutom att män generellt sett har högre lön än kvinnor påverkas de samlade löneinkomsterna även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.Det här tycker jag förtjänar en lite större del av dagens debatt. Regeringen säger att man vill ha mer jämställda löner. Man vill också ha ett mer jämställt uttag. Det har bland andra statsrådet Tenje framfört i den här kammaren. Detta är en fråga som Tenje också sa handlar om kvinnors egenmakt, rent av.Även arbetsmarknadens parter säger, exempelvis under paneldebatten, att vi behöver ett mer jämställt uttag. Det står också statsrådet Brandbergs Liberala kvinnor bakom.Därför vill jag fråga statsrådet: Hur avser jämställdhetsministern att uppnå ett mer jämställt uttag ur vår föräldraförsäkring i syfte att skapa mer jämställda löner?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna utveckling och verka för jämställda löner?","answer":"Sanne Lennström har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta för att vända utvecklingen och verka för jämställda löner.Låt mig börja med att konstatera att det stämmer att löneskillnaden mellan kvinnor och män ökade 2021. I nuläget vet vi ännu inte om den marginella ökningen i löneskillnader 2021, som för övrigt var under Socialdemokraternas regeringstid, har fortsatt eller var ett tillfälligt hack i den nedåtgående kurvan under 2000-talet. Det kan till exempel handla om tillfälliga förändringar på arbetsmarknaden och uppskjutna lönerevisioner till följd av coronapandemin.Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering på arbetsmarknaden och att kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken, som inom vård- och utbildningssektorn, än vad de har inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEnligt Medlingsinstitutet är den huvudsakliga förklaringen till löneskillnaden mellan kvinnor och män att de arbetar i olika yrken och sektorer. Av SCB:s statistik framgår att enbart fyra av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildning. För att motverka könssegregation på arbetsmarknaden har Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att genomföra en sammanställning av befintlig forskning och kunskap om könsskillnader i utbildningsval. Myndighetens rapport visar att könsbundna utbildningsval och den könssegregering det för med sig är problematisk på flera nivåer i samhället. Individers möjligheter att utforska och utveckla olika intressen och färdigheter begränsas. Även utifrån ett samhällsperspektiv är det ett problem när rekryteringsunderlaget på arbetsmarknaden begränsas.Kvinnor har lägre löneinkomster än män. Förutom att män generellt sett har högre lön än kvinnor påverkas de samlade löneinkomsterna även av att det är betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid och är föräldralediga samt att de tar större ansvar för hem- och omsorgsarbetet.Låt mig tydliggöra att frågan om ekonomisk jämställdhet är prioriterad av regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.Ett pågående regeringsuppdrag på detta område är att Jämställhetsmyndigheten har i uppdrag att göra en analys av den könssegregerade arbetsmarknaden och ta fram förslag för att motverka könsbundna studie- och yrkesval. I uppdraget ska Jämställdhetsmyndigheten inhämta kunskap och erfarenheter från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet samt Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 28 april.Vidare har Medlingsinstitutet fått i uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löner och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Myndigheten ska även lämna förslag på hur jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster kan göras regelbundet. Senast i juni 2023 ska uppdraget slutredovisas."}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Jag ser naturligtvis allvarligt på all produktion som innebär att djur lider. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd. Här har vi en stor uppgift. Vi ska arbeta för att djurskyddsnivån höjs inom hela EU och globalt.Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.Det har som jag förstått visat sig även i den här frågan att man kommit en bra bit på vägen i Sverige men även på andra håll runt om i Europa. Det gäller inte minst efter att det har uppmärksammats av djurskyddsorganisationer. De har mycket riktigt producerat den här filmen.Den isländska regeringen har agerat genom att utreda frågan. Man inför vissa skärpningar, men det är inte nog. Man har också aviserat att verksamheten åter ska utvärderas inom något år.Slutligen hoppas jag att det stämmer att det arbetas på flera håll på flera olika fronter med att få fram alternativ till detta. Det är något som Sverige kan vara ett föregångsland i inte minst genom vår grisuppfödning.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Jag ser naturligtvis allvarligt på all produktion som innebär att djur lider. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd. Här har vi en stor uppgift. Vi ska arbeta för att djurskyddsnivån höjs inom hela EU och globalt.Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.Det har som jag förstått visat sig även i den här frågan att man kommit en bra bit på vägen i Sverige men även på andra håll runt om i Europa. Det gäller inte minst efter att det har uppmärksammats av djurskyddsorganisationer. De har mycket riktigt producerat den här filmen.Den isländska regeringen har agerat genom att utreda frågan. Man inför vissa skärpningar, men det är inte nog. Man har också aviserat att verksamheten åter ska utvärderas inom något år.Slutligen hoppas jag att det stämmer att det arbetas på flera håll på flera olika fronter med att få fram alternativ till detta. Det är något som Sverige kan vara ett föregångsland i inte minst genom vår grisuppfödning.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Jag ser naturligtvis allvarligt på all produktion som innebär att djur lider. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd. Här har vi en stor uppgift. Vi ska arbeta för att djurskyddsnivån höjs inom hela EU och globalt.Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.Det har som jag förstått visat sig även i den här frågan att man kommit en bra bit på vägen i Sverige men även på andra håll runt om i Europa. Det gäller inte minst efter att det har uppmärksammats av djurskyddsorganisationer. De har mycket riktigt producerat den här filmen.Den isländska regeringen har agerat genom att utreda frågan. Man inför vissa skärpningar, men det är inte nog. Man har också aviserat att verksamheten åter ska utvärderas inom något år.Slutligen hoppas jag att det stämmer att det arbetas på flera håll på flera olika fronter med att få fram alternativ till detta. Det är något som Sverige kan vara ett föregångsland i inte minst genom vår grisuppfödning.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Tack, ministern, för också det svaret!Anledningen till att frågan lyfts fram här i dag och inte har blivit uppmärksammad förut är att det inte precis har varit någonting som man har pratat högt om framför allt på Island. Det var väldigt få islänningar som visste om att det förekom över huvud taget innan det blev uppmärksammat av djurrättsorganisationen i Tyskland.Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är väldigt viktigt. Det är någonting som vi socialdemokrater värderar väldigt högt. Vi drev igenom den förstärkta djurskyddslagen 2018. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att våra djur ska ha det så bra som möjligt.Att säga att vi inte gjorde någonting i regeringsställning kanske var att raljera lite. Den uppdaterade djurskyddslagstiftningen har varit väldigt viktig för att bland annat värna djurs naturliga beteenden.Som ministern sa är det redan förbjudet att använda PMSG i Sverige. Vi ska inte nöja oss där utan fortsätta att driva och stå upp för ett starkt djurskydd även i EU. Det är inte bara för djurens bästa utan även för svenska lantbrukares bästa.Så länge vi tillåter import av PMSG kommer dräktiga ston på Island att fortsätta att tappas på blod samtidigt som ojämlika konkurrensvillkor upprätthålls i EU: STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns fortfarande frågor som jag inte anser att ministern har svarat på och som jag gärna skulle vilja höra vad ministern har att säga om.Det gäller den etiska frågan och om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta de dräktiga och digivande islandshäststona för den här typen av behandling. Det gäller särskilt eftersom det inte finns någon medicinsk nytta med framställningen.Om ministern inte avser att verka för ett förbud, hur kommer ministern i så fall att arbeta för att användandet av PMSG i Europa inte ska påverka svenska lantbrukare negativt ur konkurrenssynpunkt?"}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Tack, ministern, för också det svaret!Anledningen till att frågan lyfts fram här i dag och inte har blivit uppmärksammad förut är att det inte precis har varit någonting som man har pratat högt om framför allt på Island. Det var väldigt få islänningar som visste om att det förekom över huvud taget innan det blev uppmärksammat av djurrättsorganisationen i Tyskland.Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är väldigt viktigt. Det är någonting som vi socialdemokrater värderar väldigt högt. Vi drev igenom den förstärkta djurskyddslagen 2018. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att våra djur ska ha det så bra som möjligt.Att säga att vi inte gjorde någonting i regeringsställning kanske var att raljera lite. Den uppdaterade djurskyddslagstiftningen har varit väldigt viktig för att bland annat värna djurs naturliga beteenden.Som ministern sa är det redan förbjudet att använda PMSG i Sverige. Vi ska inte nöja oss där utan fortsätta att driva och stå upp för ett starkt djurskydd även i EU. Det är inte bara för djurens bästa utan även för svenska lantbrukares bästa.Så länge vi tillåter import av PMSG kommer dräktiga ston på Island att fortsätta att tappas på blod samtidigt som ojämlika konkurrensvillkor upprätthålls i EU: STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns fortfarande frågor som jag inte anser att ministern har svarat på och som jag gärna skulle vilja höra vad ministern har att säga om.Det gäller den etiska frågan och om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta de dräktiga och digivande islandshäststona för den här typen av behandling. Det gäller särskilt eftersom det inte finns någon medicinsk nytta med framställningen.Om ministern inte avser att verka för ett förbud, hur kommer ministern i så fall att arbeta för att användandet av PMSG i Europa inte ska påverka svenska lantbrukare negativt ur konkurrenssynpunkt?"}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Tack, ministern, för också det svaret!Anledningen till att frågan lyfts fram här i dag och inte har blivit uppmärksammad förut är att det inte precis har varit någonting som man har pratat högt om framför allt på Island. Det var väldigt få islänningar som visste om att det förekom över huvud taget innan det blev uppmärksammat av djurrättsorganisationen i Tyskland.Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är väldigt viktigt. Det är någonting som vi socialdemokrater värderar väldigt högt. Vi drev igenom den förstärkta djurskyddslagen 2018. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att våra djur ska ha det så bra som möjligt.Att säga att vi inte gjorde någonting i regeringsställning kanske var att raljera lite. Den uppdaterade djurskyddslagstiftningen har varit väldigt viktig för att bland annat värna djurs naturliga beteenden.Som ministern sa är det redan förbjudet att använda PMSG i Sverige. Vi ska inte nöja oss där utan fortsätta att driva och stå upp för ett starkt djurskydd även i EU. Det är inte bara för djurens bästa utan även för svenska lantbrukares bästa.Så länge vi tillåter import av PMSG kommer dräktiga ston på Island att fortsätta att tappas på blod samtidigt som ojämlika konkurrensvillkor upprätthålls i EU: STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns fortfarande frågor som jag inte anser att ministern har svarat på och som jag gärna skulle vilja höra vad ministern har att säga om.Det gäller den etiska frågan och om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta de dräktiga och digivande islandshäststona för den här typen av behandling. Det gäller särskilt eftersom det inte finns någon medicinsk nytta med framställningen.Om ministern inte avser att verka för ett förbud, hur kommer ministern i så fall att arbeta för att användandet av PMSG i Europa inte ska påverka svenska lantbrukare negativt ur konkurrenssynpunkt?"}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt intresse blir varken svalare eller varmare oavsett hur många gånger som ledamoten hävdar att jag har ett svalt intresse för just denna fråga. Det har jag inte. På tal om intresse kan man konstatera att detta hormon har använts sedan någon gång på 1980-talet. Om jag inte missminner mig satt ledamotens parti i regeringsställning under åtta år. Ledamoten får gärna redogöra för alla fantastiska insatser mot detta hormon som skedde då. Det som vi har gjort är att vi har tillsatt en utredning som har som mål att stärka konkurrenskraften för svenska bönder. Som ledamoten mycket riktigt påpekar kan det enligt vissa vara en konkurrensfördel, enligt andra inte, att använda denna metod. Men det är just detta som denna utredning sätter fingret på, också ur ett EU-perspektiv. Hur ska vi få EU att ta än mer efter Sverige vad gäller våra högt ställda djurskyddskrav? Så intresset finns. Sedan förstår jag den politiska dimensionen att man vill uppmärksamma detta. Jag tycker att det är bra. Det kan leda till att fler tar efter.Men det handlar inte om att vi som ordförandeland nu skulle gå in och styra processen när vi har ett pågående arbete i EU-kommissionen om ny djurskyddslagstiftning, som vi verkligen hoppas jättemycket på.Sverige ska vara aktivt och en bidragande del i arbetet. Vi kommer att vara ett gott exempel för många andra länder och andra medlemsstater när vi ska diskutera de här frågorna. Det är vägen framåt. Jag hoppas mycket på det.Dessutom har vi utredningen som ännu mer ska belysa hur vi ska ta denna fråga och andra djurskyddsfrågor framåt i en europeisk kontext."}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt intresse blir varken svalare eller varmare oavsett hur många gånger som ledamoten hävdar att jag har ett svalt intresse för just denna fråga. Det har jag inte. På tal om intresse kan man konstatera att detta hormon har använts sedan någon gång på 1980-talet. Om jag inte missminner mig satt ledamotens parti i regeringsställning under åtta år. Ledamoten får gärna redogöra för alla fantastiska insatser mot detta hormon som skedde då. Det som vi har gjort är att vi har tillsatt en utredning som har som mål att stärka konkurrenskraften för svenska bönder. Som ledamoten mycket riktigt påpekar kan det enligt vissa vara en konkurrensfördel, enligt andra inte, att använda denna metod. Men det är just detta som denna utredning sätter fingret på, också ur ett EU-perspektiv. Hur ska vi få EU att ta än mer efter Sverige vad gäller våra högt ställda djurskyddskrav? Så intresset finns. Sedan förstår jag den politiska dimensionen att man vill uppmärksamma detta. Jag tycker att det är bra. Det kan leda till att fler tar efter.Men det handlar inte om att vi som ordförandeland nu skulle gå in och styra processen när vi har ett pågående arbete i EU-kommissionen om ny djurskyddslagstiftning, som vi verkligen hoppas jättemycket på.Sverige ska vara aktivt och en bidragande del i arbetet. Vi kommer att vara ett gott exempel för många andra länder och andra medlemsstater när vi ska diskutera de här frågorna. Det är vägen framåt. Jag hoppas mycket på det.Dessutom har vi utredningen som ännu mer ska belysa hur vi ska ta denna fråga och andra djurskyddsfrågor framåt i en europeisk kontext."}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt intresse blir varken svalare eller varmare oavsett hur många gånger som ledamoten hävdar att jag har ett svalt intresse för just denna fråga. Det har jag inte. På tal om intresse kan man konstatera att detta hormon har använts sedan någon gång på 1980-talet. Om jag inte missminner mig satt ledamotens parti i regeringsställning under åtta år. Ledamoten får gärna redogöra för alla fantastiska insatser mot detta hormon som skedde då. Det som vi har gjort är att vi har tillsatt en utredning som har som mål att stärka konkurrenskraften för svenska bönder. Som ledamoten mycket riktigt påpekar kan det enligt vissa vara en konkurrensfördel, enligt andra inte, att använda denna metod. Men det är just detta som denna utredning sätter fingret på, också ur ett EU-perspektiv. Hur ska vi få EU att ta än mer efter Sverige vad gäller våra högt ställda djurskyddskrav? Så intresset finns. Sedan förstår jag den politiska dimensionen att man vill uppmärksamma detta. Jag tycker att det är bra. Det kan leda till att fler tar efter.Men det handlar inte om att vi som ordförandeland nu skulle gå in och styra processen när vi har ett pågående arbete i EU-kommissionen om ny djurskyddslagstiftning, som vi verkligen hoppas jättemycket på.Sverige ska vara aktivt och en bidragande del i arbetet. Vi kommer att vara ett gott exempel för många andra länder och andra medlemsstater när vi ska diskutera de här frågorna. Det är vägen framåt. Jag hoppas mycket på det.Dessutom har vi utredningen som ännu mer ska belysa hur vi ska ta denna fråga och andra djurskyddsfrågor framåt i en europeisk kontext."}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Jag hör vad ministern säger, men jag är inte helt nöjd med svaret. Enligt mig är det faktiskt orimligt att ni i regeringsställning inte på ett tydligare sätt kan stå bakom denna majoritet. Och då menar jag att man står upp för den på ett tydligare sätt vad gäller att förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa, särskilt nu när vi vet hur mycket lidande och stress som det faktiskt innebär för de hästar som blir utsatta för behandlingen. Då har vi inte ens börjat prata om de suggor som tvingas in i en onormal reproduktionstakt i de länder där preparatet används. Jag har full förståelse för att det svenska ordförandeskapet i EU begränsar regeringens handlingsutrymme eftersom det medför ett ansvar att inta en medlande roll. Det har ministern också tidigare uttryckt i svaret på min skriftliga fråga på samma tema. Däremot finns det andra sätt som man kan driva på viktiga frågor och få upp dem på dagordningen, bland annat genom kontakt med andra länder som är av samma åsikt.  Jag vet inte om landsbygdsministern själv har kollat på den uppmärksammade film som var en anledning till att detta beslut blev fattat i EU-parlamentet. Om ministern hade gjort det hoppas jag att detta hade varit en högre prioriterad fråga för regeringen. Den typ av bilder och information som man får ta del av i denna film sätter verkligen sina spår, i alla fall hos mig. På min näthinna finns fortfarande bilder kvar av livrädda hästar som med uppspärrade ögon tvingas in i trånga fixeringsspiltor och som i full panik gör sitt yttersta för att bryta sig loss från denna fixering och fly från den situation som de befinner sig i. Men om vi ska bortse från djurskyddsaspekterna för en stund finns det även andra parametrar som är problematiska när det kommer till användningen av PMSG.  Sedan den högerkonservativa regeringen tillträdde har det varit tydligt att en ökad konkurrenskraft, som ministern precis nämnde, för svenska livsmedelsproducenter är något som är viktigt för landsbygdsministern att uppnå. Det tycker även vi socialdemokrater. Sedan tror jag inte att vi är riktigt överens om vägen dit och hur vi ska uppnå det. Ett tydligt exempel tycker jag ändå blir frågan om just PMSG, eftersom det enligt mig och oss socialdemokrater hade varit ett viktigt steg att förbjuda detta hormon i Europa som en del i arbetet för att uppnå ökad konkurrenskraft för svenska lantbrukare. Som det ser ut just nu finns det flera europeiska länder som befinner sig på samma marknad som Sverige och som använder detta hormon i sin produktion. Det innebär med andra ord att dessa länder med hjälp av preparatet kan föda upp fler djur på kortare tid och för en billigare peng än vad man kan göra i Sverige. Därför förvånar det mig att landsbygdsministern inte verkar tycka att frågan är högre prioriterad.Därför vill jag fråga landsbygdsministern om det svala intresset beror på att regeringen anser att PMSG ska få fortsätta att användas hos djuruppfödare runt om i Europa. I så fall, är tanken att det återigen ska bli tillåtet att använda det även i Sverige? Annars anser jag att regeringen motarbetar sitt eget mål om att utjämna konkurrensförutsättningarna."}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Jag hör vad ministern säger, men jag är inte helt nöjd med svaret. Enligt mig är det faktiskt orimligt att ni i regeringsställning inte på ett tydligare sätt kan stå bakom denna majoritet. Och då menar jag att man står upp för den på ett tydligare sätt vad gäller att förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa, särskilt nu när vi vet hur mycket lidande och stress som det faktiskt innebär för de hästar som blir utsatta för behandlingen. Då har vi inte ens börjat prata om de suggor som tvingas in i en onormal reproduktionstakt i de länder där preparatet används. Jag har full förståelse för att det svenska ordförandeskapet i EU begränsar regeringens handlingsutrymme eftersom det medför ett ansvar att inta en medlande roll. Det har ministern också tidigare uttryckt i svaret på min skriftliga fråga på samma tema. Däremot finns det andra sätt som man kan driva på viktiga frågor och få upp dem på dagordningen, bland annat genom kontakt med andra länder som är av samma åsikt.  Jag vet inte om landsbygdsministern själv har kollat på den uppmärksammade film som var en anledning till att detta beslut blev fattat i EU-parlamentet. Om ministern hade gjort det hoppas jag att detta hade varit en högre prioriterad fråga för regeringen. Den typ av bilder och information som man får ta del av i denna film sätter verkligen sina spår, i alla fall hos mig. På min näthinna finns fortfarande bilder kvar av livrädda hästar som med uppspärrade ögon tvingas in i trånga fixeringsspiltor och som i full panik gör sitt yttersta för att bryta sig loss från denna fixering och fly från den situation som de befinner sig i. Men om vi ska bortse från djurskyddsaspekterna för en stund finns det även andra parametrar som är problematiska när det kommer till användningen av PMSG.  Sedan den högerkonservativa regeringen tillträdde har det varit tydligt att en ökad konkurrenskraft, som ministern precis nämnde, för svenska livsmedelsproducenter är något som är viktigt för landsbygdsministern att uppnå. Det tycker även vi socialdemokrater. Sedan tror jag inte att vi är riktigt överens om vägen dit och hur vi ska uppnå det. Ett tydligt exempel tycker jag ändå blir frågan om just PMSG, eftersom det enligt mig och oss socialdemokrater hade varit ett viktigt steg att förbjuda detta hormon i Europa som en del i arbetet för att uppnå ökad konkurrenskraft för svenska lantbrukare. Som det ser ut just nu finns det flera europeiska länder som befinner sig på samma marknad som Sverige och som använder detta hormon i sin produktion. Det innebär med andra ord att dessa länder med hjälp av preparatet kan föda upp fler djur på kortare tid och för en billigare peng än vad man kan göra i Sverige. Därför förvånar det mig att landsbygdsministern inte verkar tycka att frågan är högre prioriterad.Därför vill jag fråga landsbygdsministern om det svala intresset beror på att regeringen anser att PMSG ska få fortsätta att användas hos djuruppfödare runt om i Europa. I så fall, är tanken att det återigen ska bli tillåtet att använda det även i Sverige? Annars anser jag att regeringen motarbetar sitt eget mål om att utjämna konkurrensförutsättningarna."}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Jag hör vad ministern säger, men jag är inte helt nöjd med svaret. Enligt mig är det faktiskt orimligt att ni i regeringsställning inte på ett tydligare sätt kan stå bakom denna majoritet. Och då menar jag att man står upp för den på ett tydligare sätt vad gäller att förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa, särskilt nu när vi vet hur mycket lidande och stress som det faktiskt innebär för de hästar som blir utsatta för behandlingen. Då har vi inte ens börjat prata om de suggor som tvingas in i en onormal reproduktionstakt i de länder där preparatet används. Jag har full förståelse för att det svenska ordförandeskapet i EU begränsar regeringens handlingsutrymme eftersom det medför ett ansvar att inta en medlande roll. Det har ministern också tidigare uttryckt i svaret på min skriftliga fråga på samma tema. Däremot finns det andra sätt som man kan driva på viktiga frågor och få upp dem på dagordningen, bland annat genom kontakt med andra länder som är av samma åsikt.  Jag vet inte om landsbygdsministern själv har kollat på den uppmärksammade film som var en anledning till att detta beslut blev fattat i EU-parlamentet. Om ministern hade gjort det hoppas jag att detta hade varit en högre prioriterad fråga för regeringen. Den typ av bilder och information som man får ta del av i denna film sätter verkligen sina spår, i alla fall hos mig. På min näthinna finns fortfarande bilder kvar av livrädda hästar som med uppspärrade ögon tvingas in i trånga fixeringsspiltor och som i full panik gör sitt yttersta för att bryta sig loss från denna fixering och fly från den situation som de befinner sig i. Men om vi ska bortse från djurskyddsaspekterna för en stund finns det även andra parametrar som är problematiska när det kommer till användningen av PMSG.  Sedan den högerkonservativa regeringen tillträdde har det varit tydligt att en ökad konkurrenskraft, som ministern precis nämnde, för svenska livsmedelsproducenter är något som är viktigt för landsbygdsministern att uppnå. Det tycker även vi socialdemokrater. Sedan tror jag inte att vi är riktigt överens om vägen dit och hur vi ska uppnå det. Ett tydligt exempel tycker jag ändå blir frågan om just PMSG, eftersom det enligt mig och oss socialdemokrater hade varit ett viktigt steg att förbjuda detta hormon i Europa som en del i arbetet för att uppnå ökad konkurrenskraft för svenska lantbrukare. Som det ser ut just nu finns det flera europeiska länder som befinner sig på samma marknad som Sverige och som använder detta hormon i sin produktion. Det innebär med andra ord att dessa länder med hjälp av preparatet kan föda upp fler djur på kortare tid och för en billigare peng än vad man kan göra i Sverige. Därför förvånar det mig att landsbygdsministern inte verkar tycka att fr��gan är högre prioriterad.Därför vill jag fråga landsbygdsministern om det svala intresset beror på att regeringen anser att PMSG ska få fortsätta att användas hos djuruppfödare runt om i Europa. I så fall, är tanken att det återigen ska bli tillåtet att använda det även i Sverige? Annars anser jag att regeringen motarbetar sitt eget mål om att utjämna konkurrensförutsättningarna."}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som vi ska vara mycket stolta över. Jag anser, precis som jag sa i mitt svar, att den väg som bland annat grisbranschen har tagit när det gäller användningen av detta hormon bör man också ta i resten av EU och globalt. I Sverige har man framgångsrikt utnyttjat avel för att lösa det som PMSG har använts till, precis som ledamoten är inne på - för att synkronisera brunst och så vidare. Vi arbetar aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i de förhandlingar om handelsavtal som vi har med tredjeländer. Man ska, som sagt, inte underskatta att det också har effekt. I Sverige har, som sagt, grisbranschen hittat andra lösningar, och det borde fler göra. På många områden har Sverige varit ett föregångsland för djurskyddsfrågor och djurvälfärdsfrågor. Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den utredning som jag nämnde förut ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Mig veterligen klarar sig många branscher väldigt bra utan detta hormon. Och förhoppningsvis tar fler efter, förhoppningsvis också snabbare än med den ganska omfattande process som EU-lagstiftning är.Men precis som ledamoten var inne på är det inget tvivel om min åsikt i denna fråga. Däremot är det inte lika lätt som det kan låta, att man bara skriker om förbud hela tiden. Eftersom EU-kommissionen håller på att arbeta med en ny djurskyddslagstiftning hoppas vi naturligtvis att vi ska kunna vara en aktiv del även i detta arbete och ta oss an det när det kommer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror inte att vi åsiktsmässigt står särskilt långt ifrån varandra i själva sakfrågan. Och jag vill redan nu passa på att tacka för en mycket intressant interpellation."}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som vi ska vara mycket stolta över. Jag anser, precis som jag sa i mitt svar, att den väg som bland annat grisbranschen har tagit när det gäller användningen av detta hormon bör man också ta i resten av EU och globalt. I Sverige har man framgångsrikt utnyttjat avel för att lösa det som PMSG har använts till, precis som ledamoten är inne på - för att synkronisera brunst och så vidare. Vi arbetar aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i de förhandlingar om handelsavtal som vi har med tredjeländer. Man ska, som sagt, inte underskatta att det också har effekt. I Sverige har, som sagt, grisbranschen hittat andra lösningar, och det borde fler göra. På många områden har Sverige varit ett föregångsland för djurskyddsfrågor och djurvälfärdsfrågor. Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den utredning som jag nämnde förut ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Mig veterligen klarar sig många branscher väldigt bra utan detta hormon. Och förhoppningsvis tar fler efter, förhoppningsvis också snabbare än med den ganska omfattande process som EU-lagstiftning är.Men precis som ledamoten var inne på är det inget tvivel om min åsikt i denna fråga. Däremot är det inte lika lätt som det kan låta, att man bara skriker om förbud hela tiden. Eftersom EU-kommissionen håller på att arbeta med en ny djurskyddslagstiftning hoppas vi naturligtvis att vi ska kunna vara en aktiv del även i detta arbete och ta oss an det när det kommer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror inte att vi åsiktsmässigt står särskilt långt ifrån varandra i själva sakfrågan. Och jag vill redan nu passa på att tacka för en mycket intressant interpellation."}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som vi ska vara mycket stolta över. Jag anser, precis som jag sa i mitt svar, att den väg som bland annat grisbranschen har tagit när det gäller användningen av detta hormon bör man också ta i resten av EU och globalt. I Sverige har man framgångsrikt utnyttjat avel för att lösa det som PMSG har använts till, precis som ledamoten är inne på - för att synkronisera brunst och så vidare. Vi arbetar aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i de förhandlingar om handelsavtal som vi har med tredjeländer. Man ska, som sagt, inte underskatta att det också har effekt. I Sverige har, som sagt, grisbranschen hittat andra lösningar, och det borde fler göra. På många områden har Sverige varit ett föregångsland för djurskyddsfrågor och djurvälfärdsfrågor. Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den utredning som jag nämnde förut ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Mig veterligen klarar sig många branscher väldigt bra utan detta hormon. Och förhoppningsvis tar fler efter, förhoppningsvis också snabbare än med den ganska omfattande process som EU-lagstiftning är.Men precis som ledamoten var inne på är det inget tvivel om min åsikt i denna fråga. Däremot är det inte lika lätt som det kan låta, att man bara skriker om förbud hela tiden. Eftersom EU-kommissionen håller på att arbeta med en ny djurskyddslagstiftning hoppas vi naturligtvis att vi ska kunna vara en aktiv del även i detta arbete och ta oss an det när det kommer.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror inte att vi åsiktsmässigt står särskilt långt ifrån varandra i själva sakfrågan. Och jag vill redan nu passa på att tacka för en mycket intressant interpellation."}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Innan vi ger oss in i debatten på riktigt är det bra att ge lite mer bakgrund i den fråga som jag har valt att lyfta upp till ministern här i kväll.PMSG är en typ av hormon som finns i häststons blod under dräktighet. Av hormonet framställs ett preparat som är mycket eftertraktat inom köttindustrin eftersom det används för att effektivisera uppfödningen, framför allt inom grisnäringen, som ministern sa. Det används systematiskt för att göra gyltorna könsmogna snabbare och för att få suggorna att brunsta samtidigt och därmed föda sina kultingar inom samma smala tidsspann. I Sverige används inte längre preparatet, men det är desto vanligare i andra EU-länder, såsom Danmark och Tyskland. Man kanske undrar vad problemet med PMSG egentligen är, men det handlar om den plågsamma och mycket stressande hantering som de dräktiga stona tvingas utstå för att blodet ska kunna samlas in och hormonet utvinnas.EU har tidigare förbjudit import av PMSG från Sydamerika på grund av ett flertal djurskyddsskandaler som är kopplade just till dessa blodgårdar, som de kallas. Men trots detta sker nu i stället import från Island där utvinning av stoblod har blivit en mycket lukrativ verksamhet.  Tidigare var försäljningen av stoblod en bisyssla på isländska hästgårdar. Men på grund av den stora lönsamheten har det nu blivit den huvudsakliga verksamheten. Faktum är att Island är den största producenten av PMSG till Europa. Det leder till att tusentals islandshästston varje år tappas på litervis med blod. Under en period på åtta till tio veckor utsätts digivande och dräktiga islandshästston för den stressfyllda procedur som blodtappningen innebär.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFritt betande ston som inte är vana vid att hanteras fångas in och binds upp med tvång för att blodet ska kunna samlas in och för att man ska få fram detta hormon. Risken för skador är stor. Och vid hantering av dessa djur har man kunnat se på flera av dessa gårdar att denna hantering har varit väldigt våldsam. En gång i veckan tappas stona på omkring fem liter blod, vilket är en alldeles för stor mängd jämfört med de internationella rekommendationer som finns. Det är därför inte ovanligt att dessa ingrepp leder till blodbrist med efterföljande komplikationer. Särskilt allvarligt blir det eftersom tiden för återhämtning mellan dessa tappningar är så pass kort och att stona då antingen är dräktiga eller digivande, vilket i sig innebär en stor fysisk påfrestning.  Det som är positivt är att det finns en bred majoritet i EU-parlamentet som vill förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa. Men tyvärr verkar det inte finnas någon särskilt hög ambition från regeringens sida att arbeta för ett förbud. I stället har landsbygdsministern uttryckt att vi ska avvakta EU-kommissionens förslag till ny djurskyddslagstiftning som kommer under hösten. Jag ställer mig frågande till hur EU:s reviderade djurskyddslagstiftning ska kunna förbättra situationen för hästarna på Island. Jag skulle därför vilja ha svar på frågan om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga islandshästston för denna typ av behandling eller vad det annars är som gör att regeringen inte på ett tydligare sätt kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut gällande att import av PMSG ska förbjudas. (Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Innan vi ger oss in i debatten på riktigt är det bra att ge lite mer bakgrund i den fråga som jag har valt att lyfta upp till ministern här i kväll.PMSG är en typ av hormon som finns i häststons blod under dräktighet. Av hormonet framställs ett preparat som är mycket eftertraktat inom köttindustrin eftersom det används för att effektivisera uppfödningen, framför allt inom grisnäringen, som ministern sa. Det används systematiskt för att göra gyltorna könsmogna snabbare och för att få suggorna att brunsta samtidigt och därmed föda sina kultingar inom samma smala tidsspann. I Sverige används inte längre preparatet, men det är desto vanligare i andra EU-länder, såsom Danmark och Tyskland. Man kanske undrar vad problemet med PMSG egentligen är, men det handlar om den plågsamma och mycket stressande hantering som de dräktiga stona tvingas utstå för att blodet ska kunna samlas in och hormonet utvinnas.EU har tidigare förbjudit import av PMSG från Sydamerika på grund av ett flertal djurskyddsskandaler som är kopplade just till dessa blodgårdar, som de kallas. Men trots detta sker nu i stället import från Island där utvinning av stoblod har blivit en mycket lukrativ verksamhet.  Tidigare var försäljningen av stoblod en bisyssla på isländska hästgårdar. Men på grund av den stora lönsamheten har det nu blivit den huvudsakliga verksamheten. Faktum är att Island är den största producenten av PMSG till Europa. Det leder till att tusentals islandshästston varje år tappas på litervis med blod. Under en period på åtta till tio veckor utsätts digivande och dräktiga islandshästston för den stressfyllda procedur som blodtappningen innebär.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFritt betande ston som inte är vana vid att hanteras fångas in och binds upp med tvång för att blodet ska kunna samlas in och för att man ska få fram detta hormon. Risken för skador är stor. Och vid hantering av dessa djur har man kunnat se på flera av dessa gårdar att denna hantering har varit väldigt våldsam. En gång i veckan tappas stona på omkring fem liter blod, vilket är en alldeles för stor mängd jämfört med de internationella rekommendationer som finns. Det är därför inte ovanligt att dessa ingrepp leder till blodbrist med efterföljande komplikationer. Särskilt allvarligt blir det eftersom tiden för återhämtning mellan dessa tappningar är så pass kort och att stona då antingen är dräktiga eller digivande, vilket i sig innebär en stor fysisk påfrestning.  Det som är positivt är att det finns en bred majoritet i EU-parlamentet som vill förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa. Men tyvärr verkar det inte finnas någon särskilt hög ambition från regeringens sida att arbeta för ett förbud. I stället har landsbygdsministern uttryckt att vi ska avvakta EU-kommissionens förslag till ny djurskyddslagstiftning som kommer under hösten. Jag ställer mig frågande till hur EU:s reviderade djurskyddslagstiftning ska kunna förbättra situationen för hästarna på Island. Jag skulle därför vilja ha svar på frågan om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga islandshästston för denna typ av behandling eller vad det annars är som gör att regeringen inte på ett tydligare sätt kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut gällande att import av PMSG ska förbjudas. (Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Innan vi ger oss in i debatten på riktigt är det bra att ge lite mer bakgrund i den fråga som jag har valt att lyfta upp till ministern här i kväll.PMSG är en typ av hormon som finns i häststons blod under dräktighet. Av hormonet framställs ett preparat som är mycket eftertraktat inom köttindustrin eftersom det används för att effektivisera uppfödningen, framför allt inom grisnäringen, som ministern sa. Det används systematiskt för att göra gyltorna könsmogna snabbare och för att få suggorna att brunsta samtidigt och därmed föda sina kultingar inom samma smala tidsspann. I Sverige används inte längre preparatet, men det är desto vanligare i andra EU-länder, såsom Danmark och Tyskland. Man kanske undrar vad problemet med PMSG egentligen är, men det handlar om den plågsamma och mycket stressande hantering som de dräktiga stona tvingas utstå för att blodet ska kunna samlas in och hormonet utvinnas.EU har tidigare förbjudit import av PMSG från Sydamerika på grund av ett flertal djurskyddsskandaler som är kopplade just till dessa blodgårdar, som de kallas. Men trots detta sker nu i stället import från Island där utvinning av stoblod har blivit en mycket lukrativ verksamhet.  Tidigare var försäljningen av stoblod en bisyssla på isländska hästgårdar. Men på grund av den stora lönsamheten har det nu blivit den huvudsakliga verksamheten. Faktum är att Island är den största producenten av PMSG till Europa. Det leder till att tusentals islandshästston varje år tappas på litervis med blod. Under en period på åtta till tio veckor utsätts digivande och dräktiga islandshästston för den stressfyllda procedur som blodtappningen innebär.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFritt betande ston som inte är vana vid att hanteras fångas in och binds upp med tvång för att blodet ska kunna samlas in och för att man ska få fram detta hormon. Risken för skador är stor. Och vid hantering av dessa djur har man kunnat se på flera av dessa gårdar att denna hantering har varit väldigt våldsam. En gång i veckan tappas stona på omkring fem liter blod, vilket är en alldeles för stor mängd jämfört med de internationella rekommendationer som finns. Det är därför inte ovanligt att dessa ingrepp leder till blodbrist med efterföljande komplikationer. Särskilt allvarligt blir det eftersom tiden för återhämtning mellan dessa tappningar är så pass kort och att stona då antingen är dräktiga eller digivande, vilket i sig innebär en stor fysisk påfrestning.  Det som är positivt är att det finns en bred majoritet i EU-parlamentet som vill förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa. Men tyvärr verkar det inte finnas någon särskilt hög ambition från regeringens sida att arbeta för ett förbud. I stället har landsbygdsministern uttryckt att vi ska avvakta EU-kommissionens förslag till ny djurskyddslagstiftning som kommer under hösten. Jag ställer mig frågande till hur EU:s reviderade djurskyddslagstiftning ska kunna förbättra situationen för hästarna på Island. Jag skulle därför vilja ha svar på frågan om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga islandshästston för denna typ av behandling eller vad det annars är som gör att regeringen inte på ett tydligare sätt kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut gällande att import av PMSG ska förbjudas. (Applåder)"}
+{"question":"Vad är det som gör att regeringen och ministern inte kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut att inhemsk produktion och import av PMSG ska förbjudas?","answer":"Sofia Skönnbrink har ställt flera frågor till mig om produktion och import av hormonet PMSG.Djurskydd är en fråga som jag och regeringen prioriterar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige som på flera områden ställer högre krav än andra länders lagstiftning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den 9 februari i år beslutade regeringen om kommittédirektiven för stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det övergripande syftet med utredningen är att hitta lösningar för att, med bibehållna högt ställda djurskyddskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. I Sverige har grisbranschen hittat andra lösningar för brunstsynkronisering och använder inte PMSG.Europaparlamentets resolution är något som står för just Europaparlamentets ståndpunkt i frågan. Regeringens forum för att primärt påverka EU:s regler är i första hand Europeiska unionens råd. Det handlar till exempel om att delta aktivt i rådets förhandlingar om lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. På djurskyddsområdet kommer det att ske under den kommande översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning. I lagstiftningsprocessen deltar också Europaparlamentet."}
+{"question":"Anser ministern och regeringen att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga och digivande islandshästston för den stressande och hälsovådliga process som tappningen av blod innebär, och om inte, har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Sofia Skönnbrink har ställt flera frågor till mig om produktion och import av hormonet PMSG.Djurskydd är en fråga som jag och regeringen prioriterar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige som på flera områden ställer högre krav än andra länders lagstiftning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den 9 februari i år beslutade regeringen om kommittédirektiven för stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det övergripande syftet med utredningen är att hitta lösningar för att, med bibehållna högt ställda djurskyddskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. I Sverige har grisbranschen hittat andra lösningar för brunstsynkronisering och använder inte PMSG.Europaparlamentets resolution är något som står för just Europaparlamentets ståndpunkt i frågan. Regeringens forum för att primärt påverka EU:s regler är i första hand Europeiska unionens råd. Det handlar till exempel om att delta aktivt i rådets förhandlingar om lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. På djurskyddsområdet kommer det att ske under den kommande översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning. I lagstiftningsprocessen deltar också Europaparlamentet."}
+{"question":"Hur ser ministern och regeringen på det faktum att de köttproducenter i Europa som använder sig av PMSG kan producera mer kött till en billigare peng och därmed riskerar att rubba konkurrensförutsättningarna för svenska lantbrukare, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Sofia Skönnbrink har ställt flera frågor till mig om produktion och import av hormonet PMSG.Djurskydd är en fråga som jag och regeringen prioriterar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige som på flera områden ställer högre krav än andra länders lagstiftning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den 9 februari i år beslutade regeringen om kommittédirektiven för stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det övergripande syftet med utredningen är att hitta lösningar för att, med bibehållna högt ställda djurskyddskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. I Sverige har grisbranschen hittat andra lösningar för brunstsynkronisering och använder inte PMSG.Europaparlamentets resolution är något som står för just Europaparlamentets ståndpunkt i frågan. Regeringens forum för att primärt påverka EU:s regler är i första hand Europeiska unionens råd. Det handlar till exempel om att delta aktivt i rådets förhandlingar om lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. På djurskyddsområdet kommer det att ske under den kommande översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning. I lagstiftningsprocessen deltar också Europaparlamentet."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Stort tack, ledamoten, för debatten! Om det är något jag kan försäkra är det att jag, oavsett om jag är i opposition eller i regeringsställning, tar ett stort ansvar för att föra utvecklingen framåt i fråga om Sis. Så är det.När det gäller de rabatterade platserna är det möjligt att Stockholm tycker att priserna inte är ett stort problem. Jag reser dock runt i landet och kan försäkra ledamoten att för små kommuner kan ett fåtal placeringar kullkasta en hel ekonomi och en hel budgetsituation. Detta är viktigt, men med det sagt kan vi se att den rabattering som både den tidigare och den nuvarande regeringen har haft inte helt och hållet har fått de effekter som vi skulle önska.Det finns tendenser att man inte tar ansvar för alla delar i vårdkedjan, och därför behöver vi titta på alternativ som är mer balanserade och placeringsneutrala, för att få ett mer rimligt utfall. Bara misstanken att man på grund av rabatterade Sis-platser väljer att inte hantera hela behandlingskedjan, där till exempel HVB är en viktig del, är naturligtvis väldigt olycklig.Det är mycket som behövs, och många saker är på väg att ramla på plats. Jag är bekymrad över rekryteringssituationen, men vi följer Sis väldigt noga och kommer också att fortsätta att stötta Sis på deras resa. Men vi kommer också att återkomma med fler förslag, och jag hoppas att det blir i närtid.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Jag tackar återigen statsrådet för svaret. Där fanns en passus om att regeringen har satsat på att rabattera Sis-platserna för kommunerna. Situationen är nu så pass allvarlig att det kanske finns anledning att titta på om det inte vore lämpligare att fokusera resurserna på att Sis ska ha platser till dem som vill placera.Enligt Alexander Ojanne är det stora problemet inte först och främst kommunens kostnad för placeringen utan att kommunen förvägras att placera i Sis. Nu har vi en extrem situation med en extrem våldsspiral, och vi har många unga i gängmiljöer som är en fara både för andra och för sig själva. Att samhället inte kan erbjuda dem plats är vårt gemensamma ansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag måste gratulera statsrådet till valvinsten, men med denna vinst kommer också ansvaret i regeringsställning. Jag hjälper gärna till med goda råd, men i slutändan är det regeringen som ansvarar för att det fungerar.Som jag började mitt anförande med att säga är detta en central uppgift för staten. Oavsett vad man anser att staten ska pyssla med eller inte tror jag inte att det finns någon väljare som inte tycker att det är regeringens ansvar att se till att de som samhället utifrån lagparagrafer har bedömt ska vara inlåsta också ska bli det och att de ska få den vård som de förtjänar - den bästa möjliga vården.Avslutningsvis: Tack för en bra interpellationsdebatt! Jag önskar all lycka med det arbete som måste till för att lösa situationen.(Applåder)"}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Tack, ledamoten, för vad jag uppfattar som ett helhjärtat engagemang i att försöka vara konstruktiv framåt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror också att vi har en situation som vi måste lösa här och nu, och jag kan försäkra ledamoten om att det pågår ett arbete med att skyndsamt få fram dessa platser. För oavsett hur kommunernas beredskap ser ut när det gäller att ta emot de ungdomar som nu är utskrivningsklara måste vi få fram fler platser. Jag vet att det pågår ett hektiskt arbete med att lösa detta. Vi vet också att den resa som Sis är ute på nu innebär att vi får fler platser om några månader. Detta är alltså långsiktiga platser som fortfarande inte löser situationen här och nu.Men det är klart att det finns ett visst antal platser på Sis, och när färdigbehandlade ungdomar skrivs ut därifrån är Sis en myndighet som har lärt sig att vara flexibel och som kan ställa om. Det innebär också att när ungdomar skrivs ut blir det platser över som man kan fylla.Jag har rest runt och besökt jag vet inte hur många Sis-hem. Om ledamoten inte har gjort det kan jag rekommendera det, för det ger en väldig insikt. När jag började att resa runt 2017 var det skrämmande att se de lokaler jag möttes av. En del av dem är som gamla sommarstugor från 50talet. Nu är det lätt att säga att det inte är lokalerna som är det viktigaste utan innehållet, och det är jag den första att hålla med om, men lokalerna säkerställer ändå att man kan göra en differentiering mellan tjejer som skär sig, som skadar sig själva, och de fall där vi har svåra problem med droger och de där vi har kriminella ungdomar. Dessa behov är väldigt olika, och det fungerar sällan att placera dem tillsammans. Till detta har väldigt många av våra unga NPF-diagnoser, vilket visar på ett annat misslyckande i vårt samhälle.Där är inte minst skolverksamheten inom Sis något som jag vill lyfta fram som en positiv del. Inte sällan har dessa barn och unga misslyckats i skolan, och inom Sis möter man ibland ungdomar som tyvärr inte kan vare sig läsa eller skriva och som behöver mycket stöd och hjälp för att lyckas i livet utanför. Detta är otroligt viktigt.När det gäller exemplet med Uppsala och Boden är det en av de delar som jag förtvivlat under flera år har lyft upp till den tidigare regeringen, nämligen att vi behöver se över hur vi kan arbeta på ett samlat sätt i Sverige. Detta är en fråga där olika regioner väljer att svara Sis på olika sätt när det gäller den viktiga psykiatrin. Det föranleder diskussioner som vi behöver ha i närtid om hur vi på ett bättre sätt ska kunna tillhandahålla denna viktiga vård och en behandling av hög kvalitet. Sis har ett uppdrag att göra detta men är beroende av den regionala hälso- och sjukvården.Sammantaget finns det många saker som vi behöver göra, men jag kan försäkra ledamoten att det är en resa som har börjat med full kraft."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag har också träffat kommunala företrädare som är lite brydda över det svar som statsrådet har gett. För de ser att när barn eller ungdomar måste placeras akut för att det finns överhängande risk för att barnet skadar sig själv eller andra så finns det inga akutplatser. Det statsrådet redogör för är platser vid utskrivning. Är det inte lite att blanda äpplen och päron? Akutplatserna är en annan typ, en som måste till direkt, och sedan finns det de platser där man behandlas. Det är vad jag har hört från kommuner. Det vore bra med ett klargörande i den delen.Det kan också vara så att man gör olika bedömningar. Statsrådet är själv inne på att det måste till ett samspel. Det kan väl kanske också bli bättre, det vill säga att om kommunen faktiskt inte gör bedömningen att det finns en bättre insats än den som Sis kan ge är detta något man måste ta in i ekvationen och se att det kanske är så att Sis måste kunna erbjuda bättre behandling.Det finns en enorm potential här. Till exempel går det inte att frikoppla diskussionen om Sis-hemmen från diskussionen om ungdomspsykiatrin, bup. Vad händer med en vårdkontakt när en person från till exempel Uppsala plötsligt placeras i Boden, när man ska ta över vården och vården ska ske inom den slutna formen av Sis-hem?Jag tror att det finns anledning att överväga hur man ska underlätta en kontinuerlig behandling. Både i den förra diskussionen och den här interpellationsdebatten har jag uppfattat det som att statsrådet är intresserad av att ha en fortsatt dialog. Det här är svåra frågor, och det ska man ha respekt för. Men det är också väldigt viktiga frågor, för inom Sis finns nycklarna till att de ungdomar som har råkat värst ut i vårt samhälle kan få en chans, kan må bättre och kan komma tillbaka till bra liv, men också risken att personer kan drabbas av ett vårdmisslyckande. Det kan vara ett misslyckande med personer som finns i en gängkriminell miljö och som kommunen beslutar att tvångsomhänderta och placera i en sluten miljö, men som när vi inte har platser hamnar i öppna HVB-hem där de går som de vill. Det är djupt tragiskt, och det är nog också väldigt provocerande för dem som råkar ut för gängbrottsligheten att samhället är så tandlöst i handling. I tanken finns en idé om vård i sluten miljö, men sedan blir det inte så för att man inte har resurserna.Jag tror, avslutningsvis, att det är väldigt viktigt att vi tar ett helt nytt grepp, att vi är inriktade på framtid i den här diskussionen. Vi måste tala minst lika mycket om de här ungdomarna som om Kriminalvårdens uppdrag: Oavsett vem som i framtiden kommer att behandla dem måste vi ha en lösning, och den måste finnas här och nu, och vi måste adressera de här frågorna för de är så pass viktiga. Jag hoppas på att kunna få några klargörande svar här och att vi kan fortsätta diskussionen även när den här interpellationsdebatten är slut."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Jag tackar ledamoten för en angelägen interpellation.Detta område bekymrar mig mycket och har bekymrat mig under lång tid. Det var också den första generaldirektör jag kallade till socialutskottet under min första tid där 2017 eftersom jag såg att det fanns omfattande problem.Det var en ganska stor del av vårt oppositionsarbete att få den tidigare regeringen att förflytta sig och göra insatser när det gäller Sis. Men det är många regeringar bakåt i tiden som inte har lagt det engagemang och den kraft på Sis de borde ha gjort. Det innebär att det är ett gemensamt ansvar för en ledamot som inte minst är företrädare för ett tidigare regeringsparti och för mig att ta detta vidare på ett ansvarsfullt och kraftfullt sätt.Jag vill också säga att det inte är acceptabelt att barn och ungdomar får vänta på sin vård. Precis som ledamoten underströk har man rätt till vård och behandling, och man ska få vård och behandling av hög kvalitet. Därför är det oerhört angeläget att de pauser som nu har gjorts till exempel när det gäller särskilda satsningar på flickor varar så kort tid som möjligt, för vi vet att de har spelat en stor roll. Där finns också kopplingar till att man arbetar två och två och aldrig har ett ensamarbete.Jag följer Sis verksamhet väldigt noga, och ett av problemen är liksom i så många andra välfärdsyrken att man har svårigheter med att rekrytera personal till Sis verksamhet. Det gör att detta blir ännu mer komplicerat. Men det är viktigt att kvaliteten i verksamheten upprätthålls, även under den akuta situation som vi just nu ser.Vi har någonting i Sverige som kommunerna ofta understryker, nämligen kommunalt självstyre. Det innebär att en stor del av behandlingskedjan när det gäller barn och unga som är på glid av olika orsaker är kommunernas ansvar. Detta säger jag inte för att på något sätt skjuta bort statens ansvar, men det blir ett problem när inte hela behandlingskedjan hanteras på vägen till Sis, som ju ska vara den sista delen i en behandlingskedja för dessa utsatta barn och ungdomar.I dag är situationen att de ungdomar som är färdiga att skrivas ut från Sis är ungefär lika många som de som står på kö på väg in till Sis. Det innebär också att kommunerna har ett ansvar i att kunna ta emot. Men när jag möter kommunerna och diskuterar med dem förstår jag deras bekymmer. De är oroliga för att de inte är tillräckligt väl förberedda och pekar på oron över att en nyutskriven ung man som har vistats i kriminella miljöer ska sugas upp igen i kriminell verksamhet på direkten eller åtminstone på väldigt kort tid.Detta betyder - det blir min slutsats - att vi måste hitta nya former. Detta måste vi göra mellan kommun och stat, för det kommer aldrig att fungera om man skyller på varandra, utan vi måste se de här barnen och ungdomarna. I dag placeras så unga som åttaåringar på Sis för att kommunerna inte hittar former för att möta dessa unga. Så kan vi inte ha det."}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Jag läste för en tid sedan i Svenska Dagbladet ett reportage om Alexander Ojanne, trygghetsborgarråd i Stockholm. Han larmade och var orolig och beskrev hur Stockholm beslutar om placering av personer som har ett visst beteende i gängmiljö. Stockholm har gjort bedömningen att dessa personer måste vara inlåsta. De måste bort från gator och torg, för annars riskerar andra människor bli utsatta för deras ofta våldsamma brottslighet, en otäck brottslighet som sätter spår för resten av livet. Men dessa personer kan inte placeras, för ingen kan ta emot dem. Sis har fullt; det är platsbrist.Om samhället bedömer att en person ska vara inlåst är det en central uppgift för staten att verkställa detta. Det handlar i slutändan om förtroendet för hela staten och det gemensamma. Det handlar också om att de personer som ska ges vård också ska få vård och en chans att lämna en kriminell bana. Det handlar också om att de som har självskadebeteenden och som har råkat illa ut i livet tas om hand.Därför kände jag mig upprörd och uppgiven för en stund när jag läste reportaget.Statsrådet företräder ett parti som gick till val på att bekämpa brottsligheten och få ordning och reda. Jag tror att väljarna förväntar sig att de som samhället har fångat upp och sagt ska vårdas också får den tänkta vården. Därför är det viktigt att man gör en ordentlig satsning på Sis och löser dessa problem i grunden. Det är akut.Vi har också diskuterat de problem som finns inom Sis. På flera hem har man inte hållit sig till lagstiftningen vid till exempel avskiljning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi på allvar ska komma till rätta med detta är det viktigt att vi också uppmärksammar arbetsmiljön. Vi socialdemokrater har nyligen i utskottet väckt en följdmotion om att inte tillåta ensamarbete inom Sis. Bland de mest komplexa barn och ungdomar vi har bör man som anställd ha en kollega nära till hands. Men framför allt handlar det om dem som är i behov av vård som sker bakom låsta dörrar. De ska vara trygga med att veta att det finns minst två personal i vården.Hur ställer sig socialtjänstministern till förslaget i vår motion?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet?","answer":"Gustaf Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med platsbristen och missförhållandena inom Sis verksamhet.Det är mycket bekymmersamt att barn och unga inte får den vård och behandling de har rätt till. Det är angeläget att barn och unga som bedöms behöva ungdomsvård, sluten ungdomsvård och missbruksvård ges den möjligheten och att de får det skydd och stöd som behövs mot våld, hot om våld, sexuella övergrepp och droger.Statens institutionsstyrelse, Sis, befinner sig i en ansträngd situation med platsbrist för de ungdomar som placeras enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Myndigheten har de senaste åren fått flera stora ekonomiska tillskott för att möjliggöra kvalitets och kapacitetsförbättringar i myndighetens verksamhet.Sis har en skyldighet att ta emot de ungdomar och klienter som kommunerna beslutar ska placeras inom Sis. Myndigheten har inte någon utskrivningsrätt. Enligt Sis är många av de ungdomar som för närvarande vårdas inom Sis färdigbehandlade och bör gå vidare till andra sociala insatser, men kommunerna har i många fall svårigheter att hitta andra lämpliga placeringar. Kommunerna har alltså en möjlighet att påverka tillgången på platser inom Sis genom att se till att de ungdomar som är färdigbehandlade erbjuds placering i öppnare former.Enligt Tidöavtalet ska ansvaret för de tyngst kriminella unga personerna flyttas från kommunerna till kriminalvården. Särskilda ungdomsfängelser ska inrättas med Kriminalvården som huvudman. De nya särskilda ungdomsfängelserna ska ersätta de avdelningar på särskilda ungdomshem som Sis i dag ansvarar för och där domar på sluten ungdomsvård verkställs.Det är en svår avvägning för Sis att anvisa plats så snart som möjligt samtidigt som platsen bör vara anpassad för den unges behov. Sis har nyligen beslutat att tillfälligt göra ett uppehåll i en del av de kvalitetssatsningar som Sis genomfört de senaste åren, bland annat mindre gruppstorlekar på flera flickavdelningar. Jag avser att följa upp att satsningarna återupptas så fort platssituationen tillåter. Det är mycket angeläget att fortsätta den särskilda satsningen på flickors vård.Jag välkomnar Inspektionen för vård och omsorgs, Ivos, redovisning av regeringsuppdraget om förstärkt granskning av Sis särskilda ungdomshem som vårdar flickor. Det är mycket allvarliga uppgifter, och jag reagerar starkt på de brister och missförhållanden som redovisas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI myndighetens regleringsbrev för 2023 har Sis fått ett nytt mål och en rad återrapporteringskrav som tar sikte på att åtgärda de kvalitetsbrister som har uppmärksammats. Sis har sedan tidigare fått i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som löper hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare.Sis har gjort flera satsningar för att bättre möta flickors behov. Flera flickavdelningar har fått förstärkt bemanning och mindre gruppstorlekar, vilket både skapat en bättre vårdmiljö och minskat antalet avskiljningar.Regeringen har även gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder till tvångsåtgärder inom Sis verksamhet, den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Uppdraget syftar till att stärka rättssäkerheten och vårdkvaliteten för barn och unga som vårdas med tvång och minska antalet avskiljningar.Kvaliteten i verksamheten ska givetvis upprätthållas även under den ansträngda situation som nu råder. Jag kommer att förstärka och förtäta dialogen med Sis för att följa hur myndigheten arbetar med sitt uppdrag och säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll och att myndigheten har det stöd som den behöver."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"Jag tackar ledamoten för interpellationen.Jag vill återigen understryka att jag tänker föregå med gott exempel när det gäller det som jag många gånger saknade från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Jag tänker, som jag har sagt när jag har träffat socialutskottet, bjuda in riksdagens samtliga partier för att vi gemensamt ska kunna gå vidare med denna viktiga lagstiftning.Det är viktigt att vi visar alla delar av Sverige att man inte ska vara rädd för att det ska ske några stora förändringar vid ett eventuellt regeringsskifte när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt att kunna visa på politisk handlingskraft och på att vi är eniga både när det gäller att stötta den viktiga socialtjänsten och när det gäller att få allt det andra på plats. Just samarbetet är någonting som jag vill understryka.Detta är inte en fråga om elstöd, så jag avhåller mig från att kommentera ledamotens tydligen väldigt bristfälliga kunskaper om vad flaskhalsavgifter är och varifrån dessa pengar kommer. Detta är ju en tillbakabetalning av någonting som människor redan har betalat in, och argumentet att pengarna skulle föras över till socialtjänsten har knappast någon bärighet.Vi lägger 1,2 miljarder i den budget som vi har lagt fram för i år, och vi kommer naturligtvis att förstärka vissa delar allteftersom vi lägger fram viktiga lagförslag. I Tidöavtalet finns det inte mindre än 22 punkter som pekar på de brottsförebyggande och förebyggande insatserna. En del i detta är 24timmarsgarantin. Det handlar också om betydelsen av att kunna inrätta en krissocialjour, vilket är något som efterfrågas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta arbeta med att bygga upp ekonomiska resurser, men framför allt kommer vi - till skillnad från den tidigare regeringen - att lägga fram de förslag som behövs för att detta ska kunna få en kraftfull betydelse.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill börja med att förtydliga för alla här i kammaren att jag verkligen vill att socialtjänstministern ska lyckas med sitt uppdrag. Detta handlar inte om partipolitiska poäng, utan det handlar om vår gemensamma framtid.Nu har vi en situation i Sverige med en våldsspiral som har eskalerat kraftigt den senaste tiden. Då skulle vi behöva en riktig kraftansträngning ute i kommunerna för att få socialtjänsten att verkligen ta nya grepp, men i och med den budget som Sverige nu har, som regeringen har lagt fram, har det börjat dåligt. Det är tydligt att socialtjänstministern inte har fått de resurser som hon borde ha fått. 10 miljarder har gått till att sänka skatterna för dem med högst inkomster. 10 miljoner har gått till att förstärka socialtjänsten i kommunerna. En enskild persons elstöd skulle kunna betala regeringens satsning på Uppsalas socialsekreterare tre gånger om. Jag menar att detta är en helt orimlig prioritering i det läge som vi befinner oss i.Socialdemokraterna lägger i sin skuggbudget en halv miljard. Jag sa före pausen att relationen är ungefär som att Johan Pehrson skulle stå och hålla upp ett paraply utanför Uppsala domkyrka. Paraplytoppen ska då jämföras med kyrktornets högsta punkt - så stor är skillnaden i realiteten mellan satsningen från Socialdemokraterna och satsningen från regeringen.Jag vill avsluta med att tacka för en väldigt bra debatt och, som sagt, önska lycka till med de viktiga uppgifter som socialtjänstministern har."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"Det är tungt att återuppta debatten i skenet av att vi precis har fått reda på att en älskad före detta kollega, Barbro Westerholm, tragiskt har gått bort. Jag vet dock att hon inte för allt i världen skulle ha velat stoppa debatten, utan vi ska naturligtvis fullgöra vår uppgift här i kammaren. Dessa frågor - hur vi ska arbeta förebyggande och hur vi ska arbeta för att stötta våra barn - låg henne också väldigt varmt om hjärtat.Med det sagt går jag nu över till att redogöra lite grann för regeringens syn på det arbete som nu ligger framför oss.Vi vet från forskning att det inte finns något bättre brottsförebyggande arbete som vi kan göra än att stötta de befintliga familjerna. Att stötta föräldrarna i att vara just föräldrar och kunna sätta gränser är en av de prioriterade delarna i vårt arbete. Detta är också anledningen till att vi avsätter 400 miljoner i budgeten för att se till att det finns ett förebyggande arbete som riktar sig till föräldrar i alla Sveriges kommuner. Sammanlagt finns det cirka 1,2 miljarder i regeringens budget när det handlar om förebyggande insatser.Att stötta föräldrar är en väldigt viktig fråga. Det handlar om många olika saker. Det handlar om olika program - Komet är ett exempel. Det handlar också om att redan så tidigt som på MVC och BVC bygga upp fungerande relationer. Familjecentraler är någonting som vi väldigt gärna vill se i fler delar av Sverige. Jag har själv erfarenhet av att vara med och starta en sådan. Det handlar om möjligheten att tillsammans arbeta förebyggande i samarbete mellan till exempel socialtjänst, utbildningsförvaltning och hälso- och sjukvård. Där är den öppna förskolan hjärtat, eller kärnan, i verksamheten. Den fungerar också som en lågtröskelverksamhet gentemot familjer.Det här är viktiga delar, men vi behöver göra mycket mer. Den socialtjänstlag som jag talade om i mitt förra inlägg är en viktig del i detta. Den innebär att socialtjänsten får möjlighet att vara ett starkare nav i detta arbete. Sekretessen lyfts gång på gång fram under de resor jag gör runt om i landet. Det betyder att vi behöver en annan sekretesslagstiftning för att kunna arbeta förebyggande med socialtjänsten med koppling till skolan, polisen och den viktiga hälso- och sjukvården.Det finns ju en rad tragiska fall som visar på behovet av denna lagstiftning. Jag kan bara beklaga att detta inte har åtgärdats trots att behovet har varit så stort under så lång tid och trots att det har framförts under så lång tid. Jag kan dock försäkra att det står väldigt högt upp på regeringens agenda att se till att både sekretesslagstiftning och olika slags stöd införs. Det är väldigt viktigt att förändra socialtjänstlagen så att man får de proaktiva verktygen från den reaktiva socialtjänst vi vill arbeta oss bort från."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"Vi kan gärna diskutera vad som borde ha gjorts och vad som har gjorts historiskt. Vi kan diskutera de stora satsningar på välfärden som den förra regeringen gjorde, men det jag tror att väljarna är intresserade av är framtiden. Vi lägger nu fram budgetförslag, och regeringen lägger fram sin budget - som blir verklighet. Där finns inte det förebyggande arbetet med.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär har man möjlighet att faktiskt avsätta pengar i denna viktiga fråga som är helt avgörande för Sveriges framtid. Jag tror att väljarna vill se en handlingskraftig regering. Statsrådet låter som en god socialdemokrat när hon pratar om hur viktigt det är att satsa både på poliser, lagföring av dem som begår brotten och vettiga straff och på att stoppa rekryteringen. Det är samma sak som vi hör från polisen. Nu har man ju ett ypperligt tillfälle att, här i vår tid och just nu, avstå en kraftig skattesänkning för dem med absolut högst inkomster och i stället se till att stärka socialtjänsten, som gör jobbet längst ut. Det hade kunnat göra stor skillnad om den socialdemokratiska budgeten varit den som blev verklighet ute i kommunerna; en halv miljard hade varit väldigt värdefullt i det arbetet. Nu blir det tyvärr inte så. Det är dessutom tyvärr värre än så. Det är inte bara de speciella satsningarna på socialtjänsten som har avgörande betydelse för om vi ska kunna rusta ungdomar till ett självständigt och bra liv bortanför gängen, utan det handlar också om hur välfärden fungerar i övrigt. Det handlar om skolan, det handlar om bup och det handlar om arbetsmarknaden. Tittar vi på den budget som regeringen har lagt fram ser vi att man skär ned på just dessa saker. Man lägger 6 miljarder kronor på kommunerna, vilket är långt ifrån det SKR har krävt. I den socialdemokratiska budgetpropositionen avsattes 12 miljarder kronor, alltså det dubbla. Jag tycker att allt detta sammantaget gör att man ska känna oro inför framtiden. Om vi ska kunna vända detta måste samhället vara starkt i bägge delar, som statsrådet sa. Vi måste ha en stark polis, bra lagar och bra verktyg för polisen att utreda brott, men vi måste också ha en kraftfull socialtjänst. Och nu har regeringen faktiskt missat en ypperlig möjlighet att stärka socialtjänsten. Man har missat en ypperlig chans att ge kommunerna mer pengar för att de generellt ska klara de utmaningar som kommer i en kärv tid. Vi riskerar faktiskt både uppsägningar och nedskärningar i den kommunala sektorn. Den kommunala sektorn är för många ungdomar ett ställe där det kan ges god hjälp och gott stöd i lägen där man kanske inte har några skyddsfaktorer i den egna familjen. Mycket är vi som sagt överens om, till exempel detta med att hjälpa familjerna. Jag ser verkligen fram emot att få se de satsningarna. I Uppsala har jag själv sett vad familjestöd kan betyda; det är en fantastisk verksamhet som i kombination med en stark skola och bra satsningar på socialtjänsten kan göra stor skillnad. Men jag tror att helheten behövs - hela samhällets kraft - om vi ska kunna ta oss an den här utmaningen.(forts.)"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"Jag är väldigt glad att ledamoten uttrycker sig i så varma ordalag. Det uppskattar jag oerhört mycket. Jag är också väldigt glad att ledamoten är så duktig på längdenheter. Tyvärr är han lite mindre duktig på historien bakom hur det brottsförebyggande arbetet har sett ut, inte minst i socialutskottet under de senaste fem åren. Men jag ska gladeligen upplysa ledamoten om detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTidöavtalet styr det arbete som regeringen utför. Jag kan upplysa ledamoten om att det finns inte mindre än 22 punkter i Tidöavtalet som behandlar just förebyggande arbete. Det är en av regeringens mest prioriterade åtgärder, för vi är väldigt väl medvetna om att vi måste jobba i båda ändar. Det finns en oerhört allvarlig och eskalerande gängkriminalitet, vilket ledamoten tar upp på ett tydligt sätt i sin interpellation. Vi kommer aldrig att komma till rätta med denna kriminalitet om vi inte stoppar rekryteringen i den andra ändan. Vi vet att det tyvärr är alldeles för vanligt att unga människor - så unga som tio år - rekryteras direkt in i dessa kriminella nätverk. Jag önskar också att ledamoten hade pratat lite grann med sina kollegor, som försökte ha interpellationsdebatter med mig för några veckor sedan. De tog också upp dessa 10 miljoner och beskrev hur det socialdemokratiska partiet hade funderat och funderat hur de ska räcka till 290 kommuner. Man hade verkligen suttit på sin kammare och funderat. Jag beskrev då och beskriver nu att jag faktiskt trodde att det var ganska självklart. Det står också väldigt tydligt i budgeten att detta är tänkt att bygga upp en förebyggande insats som i en central insats ska nå ut till alla våra socialtjänster. Socialtjänsterna har under lång tid bett om mer stöd och hjälp för att kunna arbeta förebyggande, fru talman. En sak som de har bett om är en ny socialtjänstlag som inte är skriven för och fungerar i ett samhälle som inte riktigt såg ut som samhället gör i dag, och den socialtjänstlagen är vi på väg att skriva fram. Utredningen om detta kom 2020, och det är ju ett par år sedan, för att uttrycka sig milt - men den tidigare regeringen förmådde inte skriva fram lagen. Jag ska kanske vara försiktig med att beskriva vad som kan ha varit problemen för den tidigare ministern och den tidigare regeringen, men det kan möjligtvis ha viss koppling till att utredaren fick i direktiv att det inte fick vara kostnadsdrivande. Som ledamoten och var och en förstår ger det vissa begränsningar när man behöver bygga ut en socialtjänst så att den fungerar med de utmaningar som finns i dag. Mot den bakgrunden blir Socialdemokraternas och ledamotens budgetsatsningar i opposition lite märkliga. Man förmådde ju inte göra de satsningarna eller hade inte den insikten i regeringsställning, och den varade ändå i åtta års tid. Men det är också så att man skickar väldigt tydliga signaler om vad man anser behöver göras och vilka insatser som behövs om man lägger ett direktiv till en utredare att något inte får vara kostnadsdrivande. Med all respekt: Att föreslå stora satsningar när man sitter i opposition men inte klara att göra satsningarna när man sitter i regeringsställning innebär ändå en viss brist på trovärdighet."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar statsrådet för svaret. Jag uppskattar verkligen statsrådets engagemang i de här frågorna. Jag tror inte att någon som har suttit i socialutskottet eller som nu ser den här debatten har missat det stora hjärta som statsrådet har i de här angelägna frågorna.Det är bra att regeringen nu fullföljer initiativ från den socialdemokratiska regeringen. Det är också bra med de tillskott i budgeten som regeringen gör och som Socialdemokraterna stöder och matchar i sin budgetmotion.Men samtidigt får statsrådets svar mig att tänka på några vänner till familjen som skulle ut och semestra på en tandemcykel. Efter första stoppet trampade mannen iväg igen. Han trampade på och trampade på. Efter två mil tittade han bakåt och såg att sadeln bakom var tom.Jag tror att statsrådets stora problem är att hon inte har regeringen bakom sig i de här frågorna. Hon trampar på, men regeringen står kvar. Kristersson och Svantesson väljer bort det förebyggande arbetet varje gång det verkligen gäller.Nu senast prioriterades en skattesänkning för dem med högst inkomster. Prislappen landade någonstans runt 10 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Det blev 1 400 kronor i skattesänkning till oss riksdagsledamöter, men inget till dem som tjänar under 30 000 kronor. Det är djupt orättvist i de tider vi befinner oss i.Trots allt blev det några smulor kvar till det brottsförebyggande arbete som socialtjänsterna ska göra ute i landet. Det blev 10 miljoner för kommunerna att dela på. Vi socialdemokrater avsatte en halv miljard extra i vårt budgetförslag. Skalan är alltså 1:50. Skillnaden mellan de här satsningarna är densamma som om man ställer Johan Pehrson med ett uppfällt paraply bredvid Uppsala domkyrka och jämför längden - det är samma proportion.En enskild person i Sydsverige skulle tre gånger om ha kunnat betala det som Uppsala får del av som kommun för att stärka socialtjänsten om han eller hon hade efterskänkt elstödet från regeringen.Detta är en fjuttsatsning på socialtjänsten i ett allvarligt läge, när det finns unga som skjuter unga, barn som är skyttar, förbipasserande som träffas och nu också anhöriga som skjuts. När unga står på kö för att komma in i gängen behöver vi satsa betydligt mer. För varje krona vi lägger på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet. Det kan vårt parti lova och matcha i våra budgetmotioner. Men det kan inte regeringen göra i sin skarpa budget, för viljan finns inte hos regeringen i dess helhet.Min kompletterande fråga blir: Vad tänker socialtjänstministern att Uppsala ska kunna göra för de cirka 250 000 kronor som nu tillförs socialtjänsten - finns det någonting reellt man skulle kunna göra för att unga inte ska ta steget in i gängen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng?","answer":"Gustaf Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att unga personer tar steget in i kriminella gäng. Jag vill inledningsvis understryka att det brottsförebyggande arbetet är av allra största vikt för regeringen. Socialtjänsten har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet.Den nuvarande socialtjänstlagen bygger i stora delar på 1980 års socialtjänstlag. Samhället har sedan dess förändrats. Det gäller även samhällsutmaningarna vi ser i dag som inte fanns på samma sätt då, till exempel avseende segregation, otrygghet i utsatta områden och gängkriminalitet. Nya utmaningar kräver nya lösningar, och för att möjliggöra det behöver socialtjänstlagen reformeras. Betänkandet Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Betänkandet innehåller viktiga förslag om hur socialtjänsten ska kunna åstadkomma ett perspektivskifte från reaktiv myndighetsutövning till mer förebyggande arbete och tidiga insatser. Där finns också förslag om att socialtjänstens verksamhet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap om vad som faktiskt fungerar. Vårdnadshavare vars barn riskerar att begå brott, eller som redan har inlett en brottslig bana, behöver vara delaktiga för att bryta en sådan utveckling. Att stärka föräldraförmågan och föräldraansvaret är därför en viktig prioritering för regeringen. I budgetpropositionen för 2023 avsattes därför totalt 400 miljoner kronor årligen för att förstärka och öka tillgången till föräldraskapsstöd. Regeringen avser också att se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och att påverka föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar. Alla barn och unga som behöver en placering enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska också få det. För vissa unga kan en placering på ett särskilt ungdomshem vara en möjlig väg att förhindra kriminalitet. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen därför en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering vid Statens institutionsstyrelse, Sis. Regeringen avser också att vidta åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet med att motverka ungdomskriminalitet. För ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete krävs en nära samverkan mellan exempelvis socialtjänst, skola och polis. Det har återkommande lyfts fram att regelverket avseende sekretess behöver ses över för att förbättra förutsättningarna för myndigheternas samverkan. Det pågår för närvarande utredningar om detta. Det pågår också en utredning avseende en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder enligt dansk förlaga. Syftet är att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samt att möjliggöra tidigare och samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Linus Sköld anser att det här är höljt i dunkel. Ja, det kan man väl säga att det i någon mån är eftersom direktiven inte är skrivna och utredningen inte är tillsatt. Det är faktiskt det normala i Sverige att man inte svarar på frågor av den karaktären när man ännu inte vet hur direktiven kommer att se ut.Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag gissar att vi så småningom kommer att återkomma till den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Linus Sköld anser att det här är höljt i dunkel. Ja, det kan man väl säga att det i någon mån är eftersom direktiven inte är skrivna och utredningen inte är tillsatt. Det är faktiskt det normala i Sverige att man inte svarar på frågor av den karaktären när man ännu inte vet hur direktiven kommer att se ut.Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag gissar att vi så småningom kommer att återkomma till den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Linus Sköld anser att det här är höljt i dunkel. Ja, det kan man väl säga att det i någon mån är eftersom direktiven inte är skrivna och utredningen inte är tillsatt. Det är faktiskt det normala i Sverige att man inte svarar på frågor av den karaktären när man ännu inte vet hur direktiven kommer att se ut.Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag gissar att vi så småningom kommer att återkomma till den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Jag frågade inte vad utredningen skulle innehålla eller ens hur direktiven skulle se ut. Jag frågade om ministern menade att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket. Hon vägrar kategoriskt att svara på frågan. Jag noterar det.Robert Stenkvist har letat överallt efter vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen. Jag ska sätta honom på rätt spår. Börja söka hos Skolverket eller i den senaste av statens offentliga utredningar om detta från 2019! Han kan även söka i medierna. Då kommer han att hitta referenser i dessa dokument och kunna söka sig vidare. Det kommer att bli kanonbra. Jag lovar att han kommer att hitta det.Låt mig göra en kort sammanfattning. Språkutveckling på modersmålet stöder språkutvecklingen i andraspråket. Att utvecklas i sitt modersmål stärker den egna identiteten. Flerspråkighet är en tillgång för samhället och individen. Det finns alltså goda motiv för en högkvalitativ modersmålsundervisning i den svenska skolan.En översyn i syfte att stärka kvaliteten hade jag backat alla dagar i veckan. En översyn för att stärka likvärdigheten hade jag gärna sett. Jag hade gärna sett en reformering av regleringarna för att säkerställa att huvudmän inte kan agera på ideologiska grunder för att avveckla modersmålsundervisningen för elever som skulle vara betjänta av den. Men en översyn av modersmålsundervisningen för att säkerställa att den inte inverkar negativt på integration och kunskaper i svenska språket är inget annat än en eftergift för Sverigedemokraternas bild av modersmålsundervisningen. Den ska enligt deras mening utmönstras.Vad Lotta Edholm nu kommer att göra är fortfarande höljt i dunkel. Kommer hon att säkerställa elevers tillgång till en kvalitativ modersmålsundervisning eller kommer hon att vika ned sig för SD:s krav på att utmönstra den?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Jag frågade inte vad utredningen skulle innehålla eller ens hur direktiven skulle se ut. Jag frågade om ministern menade att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket. Hon vägrar kategoriskt att svara på frågan. Jag noterar det.Robert Stenkvist har letat överallt efter vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen. Jag ska sätta honom på rätt spår. Börja söka hos Skolverket eller i den senaste av statens offentliga utredningar om detta från 2019! Han kan även söka i medierna. Då kommer han att hitta referenser i dessa dokument och kunna söka sig vidare. Det kommer att bli kanonbra. Jag lovar att han kommer att hitta det.Låt mig göra en kort sammanfattning. Språkutveckling på modersmålet stöder språkutvecklingen i andraspråket. Att utvecklas i sitt modersmål stärker den egna identiteten. Flerspråkighet är en tillgång för samhället och individen. Det finns alltså goda motiv för en högkvalitativ modersmålsundervisning i den svenska skolan.En översyn i syfte att stärka kvaliteten hade jag backat alla dagar i veckan. En översyn för att stärka likvärdigheten hade jag gärna sett. Jag hade gärna sett en reformering av regleringarna för att säkerställa att huvudmän inte kan agera på ideologiska grunder för att avveckla modersmålsundervisningen för elever som skulle vara betjänta av den. Men en översyn av modersmålsundervisningen för att säkerställa att den inte inverkar negativt på integration och kunskaper i svenska språket är inget annat än en eftergift för Sverigedemokraternas bild av modersmålsundervisningen. Den ska enligt deras mening utmönstras.Vad Lotta Edholm nu kommer att göra är fortfarande höljt i dunkel. Kommer hon att säkerställa elevers tillgång till en kvalitativ modersmålsundervisning eller kommer hon att vika ned sig för SD:s krav på att utmönstra den?(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Jag frågade inte vad utredningen skulle innehålla eller ens hur direktiven skulle se ut. Jag frågade om ministern menade att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket. Hon vägrar kategoriskt att svara på frågan. Jag noterar det.Robert Stenkvist har letat överallt efter vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen. Jag ska sätta honom på rätt spår. Börja söka hos Skolverket eller i den senaste av statens offentliga utredningar om detta från 2019! Han kan även söka i medierna. Då kommer han att hitta referenser i dessa dokument och kunna söka sig vidare. Det kommer att bli kanonbra. Jag lovar att han kommer att hitta det.Låt mig göra en kort sammanfattning. Språkutveckling på modersmålet stöder språkutvecklingen i andraspråket. Att utvecklas i sitt modersmål stärker den egna identiteten. Flerspråkighet är en tillgång för samhället och individen. Det finns alltså goda motiv för en högkvalitativ modersmålsundervisning i den svenska skolan.En översyn i syfte att stärka kvaliteten hade jag backat alla dagar i veckan. En översyn för att stärka likvärdigheten hade jag gärna sett. Jag hade gärna sett en reformering av regleringarna för att säkerställa att huvudmän inte kan agera på ideologiska grunder för att avveckla modersmålsundervisningen för elever som skulle vara betjänta av den. Men en översyn av modersmålsundervisningen för att säkerställa att den inte inverkar negativt på integration och kunskaper i svenska språket är inget annat än en eftergift för Sverigedemokraternas bild av modersmålsundervisningen. Den ska enligt deras mening utmönstras.Vad Lotta Edholm nu kommer att göra är fortfarande höljt i dunkel. Kommer hon att säkerställa elevers tillgång till en kvalitativ modersmålsundervisning eller kommer hon att vika ned sig för SD:s krav på att utmönstra den?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut. Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut. Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut. Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. I både själva interpellationssvaret och nu här i debatten saknar jag dock statsrådet svar på om hon är beredd att stärka elevernas rätt till språkutveckling på modersmålet. Jag hoppas att så är fallet och att statsrådet i så fall är beredd att förtydliga det i sitt nästa inlägg. Som lärare, mamma och skåning skapar diskussionen en känsla av olust i mig, detta då Sverigedemokraterna tydligen har en helt annan syn på modersmålsundervisningen än vad jag har och då de i dag är med och styr många skånska kommuner. Men de har ju också ingångar till regeringen och Regeringskansliet.Ledamoten Stenkvist sa att han inte hittat någon forskning. Då kan jag hänvisa honom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk eller Institutet för språk och folkminnen, som ganska lätt kan hänvisa honom till den forskning som finns.Att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet valt att låta tillsätta en utredning med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevers kunskapsutveckling i svenska språket är för mig en ingång som snarare handlar om att underminera modersmålsundervisningen än att stärka den.I min hemkommun Hässleholm och i flera andra skånska kommuner har Sverigedemokraterna försökt att driva frågan om en ny policy för modersmålsundervisningen. Det är en policy som inte vare sig stärker individen eller har samhällets bästa i fokus. Det handlar snarare om att minimera modersmålsundervisningen och att försvåra barns tillgång till den.Min slutfråga till statsrådet blir därför: Kan statsrådet i dag lova att regeringen inte har som utgångspunkt för den kommande utredningen att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. I både själva interpellationssvaret och nu här i debatten saknar jag dock statsrådet svar på om hon är beredd att stärka elevernas rätt till språkutveckling på modersmålet. Jag hoppas att så är fallet och att statsrådet i så fall är beredd att förtydliga det i sitt nästa inlägg. Som lärare, mamma och skåning skapar diskussionen en känsla av olust i mig, detta då Sverigedemokraterna tydligen har en helt annan syn på modersmålsundervisningen än vad jag har och då de i dag är med och styr många skånska kommuner. Men de har ju också ingångar till regeringen och Regeringskansliet.Ledamoten Stenkvist sa att han inte hittat någon forskning. Då kan jag hänvisa honom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk eller Institutet för språk och folkminnen, som ganska lätt kan hänvisa honom till den forskning som finns.Att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet valt att låta tillsätta en utredning med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevers kunskapsutveckling i svenska språket är för mig en ingång som snarare handlar om att underminera modersmålsundervisningen än att stärka den.I min hemkommun Hässleholm och i flera andra skånska kommuner har Sverigedemokraterna försökt att driva frågan om en ny policy för modersmålsundervisningen. Det är en policy som inte vare sig stärker individen eller har samhällets bästa i fokus. Det handlar snarare om att minimera modersmålsundervisningen och att försvåra barns tillgång till den.Min slutfråga till statsrådet blir därför: Kan statsrådet i dag lova att regeringen inte har som utgångspunkt för den kommande utredningen att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?"}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. I både själva interpellationssvaret och nu här i debatten saknar jag dock statsrådet svar på om hon är beredd att stärka elevernas rätt till språkutveckling på modersmålet. Jag hoppas att så är fallet och att statsrådet i så fall är beredd att förtydliga det i sitt nästa inlägg. Som lärare, mamma och skåning skapar diskussionen en känsla av olust i mig, detta då Sverigedemokraterna tydligen har en helt annan syn på modersmålsundervisningen än vad jag har och då de i dag är med och styr många skånska kommuner. Men de har ju också ingångar till regeringen och Regeringskansliet.Ledamoten Stenkvist sa att han inte hittat någon forskning. Då kan jag hänvisa honom till Nationellt centrum för svenska som andraspråk eller Institutet för språk och folkminnen, som ganska lätt kan hänvisa honom till den forskning som finns.Att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet valt att låta tillsätta en utredning med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevers kunskapsutveckling i svenska språket är för mig en ingång som snarare handlar om att underminera modersmålsundervisningen än att stärka den.I min hemkommun Hässleholm och i flera andra skånska kommuner har Sverigedemokraterna försökt att driva frågan om en ny policy för modersmålsundervisningen. Det är en policy som inte vare sig stärker individen eller har samhällets bästa i fokus. Det handlar snarare om att minimera modersmålsundervisningen och att försvåra barns tillgång till den.Min slutfråga till statsrådet blir därför: Kan statsrådet i dag lova att regeringen inte har som utgångspunkt för den kommande utredningen att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: \"Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation.\"Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: \"Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation.\"Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Låt mig säga det återigen: Jag har inte sett den forskning som det hänvisas till och hela tiden talas om. Jag har letat överallt efter den.Man gjorde en undersökning i Danmark för rätt många år sedan. Slutsatsen blev att man lade ned modersmålsundervisningen där. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet hänvisas till att de elever som går på modersmålsundervisningen har högre meritvärden. Jag tog fasta på det och tänkte att det kanske fanns någon vetenskaplig grund för modersmålsundervisningen där. Låt mig därför läsa ur Skolverkets rapport nummer 321 och sidan 19 där det står om högre meritvärde för dem som deltagit i modersmålsundervisningen: \"Ser man till undervisningens omfattning handlar det dock inte om mycket mer än en lektion per vecka. I detta perspektiv ter sig det markant högre genomsnittliga meritvärdet för elever som deltagit i modersmålsundervisningen i det närmaste som märkligt. - - - Det höga meritvärdet för denna grupp elever skulle kunna handla om . motivation.\"Jag tror faktiskt att det är detta som det högre meritvärdet handlar om.När jag började skolan en gång i tiden för 25-30 år sedan - det är väl ännu mer - var det på modet att tala om ryggmärgsreflexen, fru talman. Pojkar kunde inte sitta stilla vid en viss ålder på grund av en ryggmärgsreflex. Det var väldigt stort. Man skulle bygga ett stort center i Småland för det. Efter några år klev en forskare fram och sa att det inte fanns någon vetenskaplig grund för allt detta, varpå hela saken dog ut. Jag undrar om inte det här med modersmålsundervisning är en liknande företeelse."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Det ska tillsättas en utredning. Jag är säker på att Linus Sköld själv vet om att ministern inte kan svara direkt på hans frågor. Det är dock alltid lika intressant att lyssna till Linus Sköld och hans rapsodiska summeringar av vad andra partier tycker och tänker. Men det viktigaste här är ändå att göra klart för honom att vi har en ny regering och att det inte är hans parti som styr. Vi vill se ett paradigmskifte, något som är väldigt tydligt i Tidöavtalet. Det sker bland annat genom en utredning som exempelvis ska belysa problemen med modersmålsundervisning men även fördelar, om sådana skulle finnas.Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att se över modersmålsundervisningen. Det tycker vi är bra, och det är jättebra att vi kommit så långt. Vi kan ha olika ingångar, men i grund och botten handlar det om att för en gångs skull och med opartiska ögon titta på detta för att se hur det påverkar inhämtandet av svenskkunskaper, som är det absolut viktigaste för svensk skola.Man hänvisar ofta till forskning, men precis som min kollega Robert Stenkvist sa är forskningen väldigt bristfällig. Man har inte de referensgrupper som krävs för en vetenskaplig grund. Så länge man inte har två grupper med exakt samma bakgrund och exakt samma socioekonomiska förutsättningar där den ena gruppen har följt modersmålsundervisningen och den andra inte har det kan man inte påstå att forskningen är vetenskaplig.I stället handlar debatten om att försvara rådande system. För oss sverigedemokrater finns det inga heliga kor. Det finns all anledning att se över hur modersmålsundervisningen påverkar både integrationen och kunskapsutvecklingen i svenska språket. En sådan översyn måste såklart även innehålla kritisk granskning av omfattning, åldersgrupper, resultat, alternativa lösningar samt kostnadseffektivitet. Vi ser därför fram emot den kommande utredningen."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Det ska tillsättas en utredning. Jag är säker på att Linus Sköld själv vet om att ministern inte kan svara direkt på hans frågor. Det är dock alltid lika intressant att lyssna till Linus Sköld och hans rapsodiska summeringar av vad andra partier tycker och tänker. Men det viktigaste här är ändå att göra klart för honom att vi har en ny regering och att det inte är hans parti som styr. Vi vill se ett paradigmskifte, något som är väldigt tydligt i Tidöavtalet. Det sker bland annat genom en utredning som exempelvis ska belysa problemen med modersmålsundervisning men även fördelar, om sådana skulle finnas.Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att se över modersmålsundervisningen. Det tycker vi är bra, och det är jättebra att vi kommit så långt. Vi kan ha olika ingångar, men i grund och botten handlar det om att för en gångs skull och med opartiska ögon titta på detta för att se hur det påverkar inhämtandet av svenskkunskaper, som är det absolut viktigaste för svensk skola.Man hänvisar ofta till forskning, men precis som min kollega Robert Stenkvist sa är forskningen väldigt bristfällig. Man har inte de referensgrupper som krävs för en vetenskaplig grund. Så länge man inte har två grupper med exakt samma bakgrund och exakt samma socioekonomiska förutsättningar där den ena gruppen har följt modersmålsundervisningen och den andra inte har det kan man inte påstå att forskningen är vetenskaplig.I stället handlar debatten om att försvara rådande system. För oss sverigedemokrater finns det inga heliga kor. Det finns all anledning att se över hur modersmålsundervisningen påverkar både integrationen och kunskapsutvecklingen i svenska språket. En sådan översyn måste såklart även innehålla kritisk granskning av omfattning, åldersgrupper, resultat, alternativa lösningar samt kostnadseffektivitet. Vi ser därför fram emot den kommande utredningen."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Det ska tillsättas en utredning. Jag är säker på att Linus Sköld själv vet om att ministern inte kan svara direkt på hans frågor. Det är dock alltid lika intressant att lyssna till Linus Sköld och hans rapsodiska summeringar av vad andra partier tycker och tänker. Men det viktigaste här är ändå att göra klart för honom att vi har en ny regering och att det inte är hans parti som styr. Vi vill se ett paradigmskifte, något som är väldigt tydligt i Tidöavtalet. Det sker bland annat genom en utredning som exempelvis ska belysa problemen med modersmålsundervisning men även fördelar, om sådana skulle finnas.Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att se över modersmålsundervisningen. Det tycker vi är bra, och det är jättebra att vi kommit så långt. Vi kan ha olika ingångar, men i grund och botten handlar det om att för en gångs skull och med opartiska ögon titta på detta för att se hur det påverkar inhämtandet av svenskkunskaper, som är det absolut viktigaste för svensk skola.Man hänvisar ofta till forskning, men precis som min kollega Robert Stenkvist sa är forskningen väldigt bristfällig. Man har inte de referensgrupper som krävs för en vetenskaplig grund. Så länge man inte har tv�� grupper med exakt samma bakgrund och exakt samma socioekonomiska förutsättningar där den ena gruppen har följt modersmålsundervisningen och den andra inte har det kan man inte påstå att forskningen är vetenskaplig.I stället handlar debatten om att försvara rådande system. För oss sverigedemokrater finns det inga heliga kor. Det finns all anledning att se över hur modersmålsundervisningen påverkar både integrationen och kunskapsutvecklingen i svenska språket. En sådan översyn måste såklart även innehålla kritisk granskning av omfattning, åldersgrupper, resultat, alternativa lösningar samt kostnadseffektivitet. Vi ser därför fram emot den kommande utredningen."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Jag ställde två ja- eller nejfrågor till Lotta Edholm, som hon ignorerade. Menar Lotta Edholm att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Det hade varit intressant att få veta vad ministern anser om den saken.Jag skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om den syftade till att säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång. Men det är ju inte det Sverigedemokraterna vill. Det är ju inte det den här paragrafen betyder.I budgetdebatten i den här kammaren i december sa Fredrik Malm följande: \"I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig.\" Han sa också att \"om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning, vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början, är det självklart att de ska kunna ha det\" - det var ordagrant vad Fredrik Malm sa här i december 2022.Jag tolkar det som att Liberalerna står upp för att rätten till modersmålsundervisning ska vara oförändrad. På Liberalernas landsmöte 2021 behandlades dessutom motioner om modersmålsundervisning. Den ena förordade att modersmålsundervisning ska bli en prioriterad fråga i partiets integrationspolitik. Den andra hade den motsatta linjen, som är ganska lik Patrick Reslows och Robert Stenkvists, nämligen att avskaffa modersmålsundervisningen. Liberalernas partistyrelse ställde sig då bakom den första linjen och argumenterade starkt för att avslå yrkandet om att avskaffa modersmålsundervisningen.Samtidigt i höstas skrev Sverigedemokraterna - som vi även hört i kammaren i dag - i sin kommittémotion hur de tolkar skrivningen i Tidöavtalet, nämligen: \"I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. - - - Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.\"Det är den sverigedemokratiska uttolkningen av vad som skulle behöva göras. Dessutom har Sverigedemokraterna i kommuner där de fick makten förra mandatperioden gjort vad de kunnat för att gå händelserna i förväg. I Bromölla, Sölvesborg och Hörby har man minimerat modersmålsundervisningen med alla tillgängliga medel. Sverigedemokraterna är ideologiskt övertygade om att modersmålsundervisning, precis som människor från andra länder, är av ondo. Det är Sverigedemokraternas uppfattning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är alltså väldigt tydligt att regeringsunderlagets minsta parti, som bemannar Utbildningsdepartementet, och regeringsunderlagets största parti, som ofta verkar vara det som egentligen bestämmer, har diametralt motsatta uppfattningar om vad skrivningen i Tidöavtalet betyder.Frågan är nu vad ministern kommer att göra. Kommer ministern att säkra elevers rätt till lärande på modersmålet, eftersom det enligt hennes parti är en prioriterad fråga för integrationen, eller ska hon avskaffa modersmålsundervisningen för att SD ska låta henne sitta kvar?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Jag ställde två ja- eller nejfrågor till Lotta Edholm, som hon ignorerade. Menar Lotta Edholm att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Det hade varit intressant att få veta vad ministern anser om den saken.Jag skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om den syftade till att säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång. Men det är ju inte det Sverigedemokraterna vill. Det är ju inte det den här paragrafen betyder.I budgetdebatten i den här kammaren i december sa Fredrik Malm följande: \"I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig.\" Han sa också att \"om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning, vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början, är det självklart att de ska kunna ha det\" - det var ordagrant vad Fredrik Malm sa här i december 2022.Jag tolkar det som att Liberalerna står upp för att rätten till modersmålsundervisning ska vara oförändrad. På Liberalernas landsmöte 2021 behandlades dessutom motioner om modersmålsundervisning. Den ena förordade att modersmålsundervisning ska bli en prioriterad fråga i partiets integrationspolitik. Den andra hade den motsatta linjen, som är ganska lik Patrick Reslows och Robert Stenkvists, nämligen att avskaffa modersmålsundervisningen. Liberalernas partistyrelse ställde sig då bakom den första linjen och argumenterade starkt för att avslå yrkandet om att avskaffa modersmålsundervisningen.Samtidigt i höstas skrev Sverigedemokraterna - som vi även hört i kammaren i dag - i sin kommittémotion hur de tolkar skrivningen i Tidöavtalet, nämligen: \"I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. - - - Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.\"Det är den sverigedemokratiska uttolkningen av vad som skulle behöva göras. Dessutom har Sverigedemokraterna i kommuner där de fick makten förra mandatperioden gjort vad de kunnat för att gå händelserna i förväg. I Bromölla, Sölvesborg och Hörby har man minimerat modersmålsundervisningen med alla tillgängliga medel. Sverigedemokraterna är ideologiskt övertygade om att modersmålsundervisning, precis som människor från andra länder, är av ondo. Det är Sverigedemokraternas uppfattning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är alltså väldigt tydligt att regeringsunderlagets minsta parti, som bemannar Utbildningsdepartementet, och regeringsunderlagets största parti, som ofta verkar vara det som egentligen bestämmer, har diametralt motsatta uppfattningar om vad skrivningen i Tidöavtalet betyder.Frågan är nu vad ministern kommer att göra. Kommer ministern att säkra elevers rätt till lärande på modersmålet, eftersom det enligt hennes parti är en prioriterad fråga för integrationen, eller ska hon avskaffa modersmålsundervisningen för att SD ska låta henne sitta kvar?"}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Jag ställde två ja- eller nejfrågor till Lotta Edholm, som hon ignorerade. Menar Lotta Edholm att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Det hade varit intressant att få veta vad ministern anser om den saken.Jag skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om den syftade till att säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång. Men det är ju inte det Sverigedemokraterna vill. Det är ju inte det den här paragrafen betyder.I budgetdebatten i den här kammaren i december sa Fredrik Malm följande: \"I grund och botten är min och Liberalernas uppfattning att det är bättre ju fler språk människor lär sig.\" Han sa också att \"om vi har barn och ungdomar som uppfyller de krav som finns i dag för att ges modersmålsundervisning, vilket betyder att man ska ha en viss kännedom om språket från början, är det självklart att de ska kunna ha det\" - det var ordagrant vad Fredrik Malm sa här i december 2022.Jag tolkar det som att Liberalerna står upp för att rätten till modersmålsundervisning ska vara oförändrad. På Liberalernas landsmöte 2021 behandlades dessutom motioner om modersmålsundervisning. Den ena förordade att modersmålsundervisning ska bli en prioriterad fråga i partiets integrationspolitik. Den andra hade den motsatta linjen, som är ganska lik Patrick Reslows och Robert Stenkvists, nämligen att avskaffa modersmålsundervisningen. Liberalernas partistyrelse ställde sig då bakom den första linjen och argumenterade starkt för att avslå yrkandet om att avskaffa modersmålsundervisningen.Samtidigt i höstas skrev Sverigedemokraterna - som vi även hört i kammaren i dag - i sin kommittémotion hur de tolkar skrivningen i Tidöavtalet, nämligen: \"I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. - - - Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.\"Det är den sverigedemokratiska uttolkningen av vad som skulle behöva göras. Dessutom har Sverigedemokraterna i kommuner där de fick makten förra mandatperioden gjort vad de kunnat för att gå händelserna i förväg. I Bromölla, Sölvesborg och Hörby har man minimerat modersmålsundervisningen med alla tillgängliga medel. Sverigedemokraterna är ideologiskt övertygade om att modersmålsundervisning, precis som människor från andra länder, är av ondo. Det är Sverigedemokraternas uppfattning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är alltså väldigt tydligt att regeringsunderlagets minsta parti, som bemannar Utbildningsdepartementet, och regeringsunderlagets största parti, som ofta verkar vara det som egentligen bestämmer, har diametralt motsatta uppfattningar om vad skrivningen i Tidöavtalet betyder.Frågan är nu vad ministern kommer att göra. Kommer ministern att säkra elevers rätt till lärande på modersmålet, eftersom det enligt hennes parti är en prioriterad fråga för integrationen, eller ska hon avskaffa modersmålsundervisningen för att SD ska låta henne sitta kvar?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Det här är en stor och viktig diskussion, och jag tycker att det är bra att den kan föras i den här kammaren. Tanken med utredningen är att få en del svar på de frågor som ställs här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns många internationella studier, vilket flera talare lyft fram här i dag, som visar att undervisning i modersmål kan vara bra och stärka kunskaperna i även det språk som talas i landet där undersökningarna är gjorda. Men det finns ganska få studier av hur det fungerar med svenska. Sverige har ett system för modersmålsundervisning som skiljer sig från många andra länders. Därför är det viktigt att se detta även ur det perspektivet.Det är också intressant, som Anna Wallentheim tog upp, att den här frågan inte enbart berör själva modersmålet utan även svenskundervisningen och möjligheterna att lära sig det svenska språket på ett bra sätt.Jag ser fram emot utredningen. Jag tror att den kommer att vara väldigt viktig i det här sammanhanget, och jag ser också fram emot att den här diskussionen får fortsätta, bland annat här i kammaren."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Det här är en stor och viktig diskussion, och jag tycker att det är bra att den kan föras i den här kammaren. Tanken med utredningen är att få en del svar på de frågor som ställs här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns många internationella studier, vilket flera talare lyft fram här i dag, som visar att undervisning i modersmål kan vara bra och stärka kunskaperna i även det språk som talas i landet där undersökningarna är gjorda. Men det finns ganska få studier av hur det fungerar med svenska. Sverige har ett system för modersmålsundervisning som skiljer sig från många andra länders. Därför är det viktigt att se detta även ur det perspektivet.Det är också intressant, som Anna Wallentheim tog upp, att den här frågan inte enbart berör själva modersmålet utan även svenskundervisningen och möjligheterna att lära sig det svenska språket på ett bra sätt.Jag ser fram emot utredningen. Jag tror att den kommer att vara väldigt viktig i det här sammanhanget, och jag ser också fram emot att den här diskussionen får fortsätta, bland annat här i kammaren."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Det här är en stor och viktig diskussion, och jag tycker att det är bra att den kan föras i den här kammaren. Tanken med utredningen är att få en del svar på de frågor som ställs här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns många internationella studier, vilket flera talare lyft fram här i dag, som visar att undervisning i modersmål kan vara bra och stärka kunskaperna i även det språk som talas i landet där undersökningarna är gjorda. Men det finns ganska få studier av hur det fungerar med svenska. Sverige har ett system för modersmålsundervisning som skiljer sig från många andra länders. Därför är det viktigt att se detta även ur det perspektivet.Det är också intressant, som Anna Wallentheim tog upp, att den här frågan inte enbart berör själva modersmålet utan även svenskundervisningen och möjligheterna att lära sig det svenska språket på ett bra sätt.Jag ser fram emot utredningen. Jag tror att den kommer att vara väldigt viktig i det här sammanhanget, och jag ser också fram emot att den här diskussionen får fortsätta, bland annat här i kammaren."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som \"arg\", \"ledsen\", \"glad\" och \"kärlek\" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden \"angry\", \"sad\", \"happy\" eller \"love\" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället. Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som \"arg\", \"ledsen\", \"glad\" och \"kärlek\" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden \"angry\", \"sad\", \"happy\" eller \"love\" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället. Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?"}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"För de flesta av oss går ord att sätta in i ett sammanhang. När vi hör ord som \"arg\", \"ledsen\", \"glad\" och \"kärlek\" förstår vi inte bara deras sanna betydelse utan känner också vad de innebär. Vi kan förstå hur man mår och vilka ansiktsuttryck orden skulle gestaltas av. Tack vare den förståelsen går dessa uttryck att förstå även på andra språk. När vi hör orden \"angry\", \"sad\", \"happy\" eller \"love\" på engelska är det inte bara ordens verkliga mening vi förstår, utan vi har också möjlighet att sätta in dem i ett sammanhang. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDock kan man inte ta för givet att alla barn alltid har denna förståelse. Låt mig ge ett exempel. Innan jag 2014 blev riksdagsledamot jobbade jag som lärare i min hemkommun Hässleholm. I en av klasserna hade jag en elev som talade flytande svenska. Faktum var att de flesta av oss många gånger glömde att den här eleven talade ett annat språk hemma.Det ändrades när vi från skolans sida på grund av upprepade incidenter var tvungna att kalla elevens föräldrar till ett samtal där det visade sig behövas tolk eftersom varken mamman eller pappan hade tillräckliga kunskaper i svenska. Det var först under det samtalet som jag förstod att eleven inte hade förmågan att uttrycka känslor, vare sig på svenska eller på sitt hemspråk. Orden fanns där rent språkligt, men eleven kunde inte sätta in dem i ett sammanhang eller förstå innebörden av dem.Modersmålsundervisningen i Sverige tjänar ett mycket högre syfte än att bara ge barn och unga verktyg till att kommunicera rent språkligt. Undervisningen har stor betydelse för såväl individen som skolan och samhället. Genom Nationellt centrum för svenska som andraspråk går det att ta del av forskning som visar att den som enbart talar ett språk hemma inte automatiskt utvecklar färdigheter i språket, tillägnar sig kulturen eller skaffar sig förståelse av modersmålet. Dessutom visar forskningen att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid, vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.Även Institutet för språk och folkminnen pekar tydligt på forskning som visar vilken stor betydelse modersmålsundervisning har för utvecklingen av ett barns identitet, begreppsutveckling och språk. Därmed visar man också att även om barn till exempel kan beskriva vad de ser i ett rum eller konkreta händelser, kan de ha svårt att förklara abstrakta företeelser eller upplevelser utanför vardagen.Av statsrådets svar förstår jag att regeringen bland annat menar att det finns för få studier av den svenska modersmålsundervisningen och att det finns behov av mer kunskap. Må så vara, fru talman, men det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet: Hur ser statsrådet på modersmålsundervisningen i allmänhet? Om utredningen visar på ett större behov av modersmålsundervisning, är då regeringen beredd att titta på det?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: \"Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning.\" Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: \"Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning.\" Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"En utredning av modersmålsundervisningen behövs. Det ska enligt Tidöavtalet vara en förutsättningslös utredning. Men en förutsättningslös utredning måste kunna landa i det den kommer fram till, även att modersmålsundervisningen ska avvecklas. Annars är den inte förutsättningslös.Tyvärr kommer utredningen inte att kunna vila på någon vetenskaplig grund, vad jag kan se. I går läste jag återigen en massa rapporter om vad man har forskat på när det gäller modersmålsundervisning. Tvärtemot vad många säger finns det ingen riktig vetenskaplig grund när det gäller effekterna av modersmålsundervisning. Det finns en allmän uppfattning, en diskurs, om att det är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integrationen. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det. Det är någon allmän välvilja som ligger bakom.Det är bra med modersmålsundervisning ur vissa synvinklar. Det är inte fel. Det är absolut jättebra att elever, barn, lär sig sitt modersmål. Men vi måste fråga oss vad som är statens och kommunernas uppgifter och vad de mäktar med. I utanförskapsområdena har vi redan i dag stora problem. Vi har också problem med språkkunskaperna, vilket ger effekter på betygen.I går tittade jag som sagt på olika rapporter. Jag ska klargöra vad jag hittade. I en rapport, Modersmålsundervisningen - en forskningsöversikt av Veli Tuomela, står det på sidan 40: \"Jag har inte kunnat finna en enda studie som jämför utvecklingen av modersmålskunskaper hos elever i svensk klass som å ena sidan deltar i modersmålsundervisning, och å andra sidan ej deltar i denna undervisning.\" Om man ska göra en riktig forskningsundersökning måste man göra på det viset.Jag kommer från Botkyrka, en kommun med väldigt hög andel invandrare och personer med utländsk bakgrund. När jag går på Ica hör jag att de flesta barn där pratar sitt modersmål flytande. De lär sig det i hemmet. Samtidigt kanske många av dem pratar stapplande svenska. Det är svenskundervisning som behövs. Modersmålet lär sig barn i den åldern per automatik i och med att det pratas i hemmet.Är det då värt de pengar det kostar för en timmes undervisning i veckan? Det får utredningen visa. Min fråga till statsrådet är vad hon anser om detta. Om man byter ut hemspråksundervisningen mot till exempel svenskundervisning, som ligger närmast till hands, skulle det kanske få bättre effekt när det gäller skolgång och svenskkunskaper och i förlängningen betyg."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Låt mig först och främst tacka ministern för det svar hon nyss gav på Linus Skölds interpellation. Jag vill även tacka Linus Sköld för att han lyft upp denna viktiga fråga och för att han med interpellationen tydliggör behovet av att utreda modersmålsundervisningen närmare. Även om det kanske inte var Linus Skölds syfte har frågeställningen i sig bidragit till många nya tänkbara ingångar för en kommande utredning.Låt oss sätta frågan i en historisk kontext. När modersmålsundervisning infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle enligt propositionen ges reella förutsättningar att bibehålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.Då, 1975, hade cirka 5 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I dag är 20 procent av befolkningen födda utomlands, och fler än så har utländsk bakgrund. Av dagens skolelever är 300 000 berättigade till modersmålsundervisning. Det är närmare en tredjedel av alla elever. Det är helt annorlunda mot hur det var i mitten av 70-talet.Dessutom kostar modersmålsundervisningen mycket pengar. Även om man inte kan få en exakt siffra har man uppskattat det till 1,5 miljarder baserat på att det av 300 000 berättigade är 180 000 som följer modersmålsundervisningen. Om alla som är berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.Dessutom ligger dagens modersmålsundervisning inte heller i linje med den utveckling vi ser i andra delar i samhället, som skärpta krav på kunskaper i svenska språket, skärpt asyl- och invandringspolitik, ökade krav för medborgarskap och så vidare. Att i det läget hålla fast vid en 70talskonstruktion som värnar multikulturalism snarare än integration känns märkligt.Trots detta har vi inte haft en seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter, utan verksamheten har bara byggts ut och fått fortsätta verka.Sverigedemokraterna har inga synpunkter på att människor lär sig sitt modersmål. Men det är rimligt att fråga sig om det ska ske genom en skattefinansierad form i skolans regi eller om det i likhet med vad som gäller i de flesta andra länder är något som föräldrarna eller familjen i övrigt ska ombesörja. I grunden handlar det om huruvida den lagstadgade skyldigheten att anordna modersmålsundervisning snarare kan ha en negativ inverkan på kunskapsutvecklingen i svenska språket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi anser också att modersmålsundervisningen måste ställas i relation till ökad undervisning i svenska språket som alternativ. Detta ser vi fram emot att få belyst."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Språket är en förutsättning för allt lärande. Den som har ett rikt språk har rika möjligheter att lyckas i skolan. Det krävs språklig färdighet för att benämna saker i sin omgivning, abstrahera och reflektera, vinna nya insikter och visa för andra vad man kan. Den som har orden har möjligheten. Den som saknar dem är hopplöst efter. Därför är språkutveckling otroligt viktigt för elevers kunskapsresultat.Den som invandrar till Sverige under skolgången har det såklart svårt inledningsvis. Undervisningsspråket måste erövras, och det är en relativt långsam process. Därför är det stor skillnad mellan nyinvandrade elevers kunskapsresultat och svenskfödda elevers kunskapsresultat. Men det är med invandrade elever som det är med svenskfödda elever: Familjebakgrunden slår igenom. För elever som gått fyra år eller längre i den svenska skolan har den utländska bakgrunden inte längre någon signifikant betydelse för resultaten. I stället märks familjens socioekonomi.Elever med föräldrar som har lång utbildning presterar i genomsnitt bättre, oavsett om de är svenskfödda eller har invandrat under skoltiden. En stor del av orsaken är språket. Den som har ett rikt modersmål har lättare att tillägna sig ett rikt andraspråk. För att låna tidigare statssekreterare Erik Nilssons allegori: Den som har ett språkligt kapital kan med relativ enkelhet växla det till olika språkliga valutor.Att bygga det språkliga kapitalet är mödosamt och det viktigaste. Det finns alltså goda skäl att se till att elever som har ett annat modersmål får fortsätta utvecklas i det. Det ger eleven möjlighet att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål, trots att hon ännu inte har tillräckligt bra skolsvenska. All forskning talar dessutom för att det stöder språkinlärningen i andraspråket, i vårt fall svenska.Språk är också intimt förknippat med vår identitet. Att veta vem jag är och var jag kommer från är en bra grund för god självkänsla. Den som har god självkänsla har bättre förutsättningar att känna sig trygg i olika livssituationer. Och den som känner sig trygg har större möjligheter att lyckas i skolan eller i livet. Det finns alltså goda skäl att understödja elevers språkutveckling i modersmålet som ett led i att stödja deras förståelse av sig själva och utveckling av den egna identiteten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt se till att elever i den svenska skolan får möjlighet att utvecklas i sitt modersmål är alltså en bra idé för elevers identitetsskapande, lärande och utveckling i både ämnesinnehåll och andraspråksinlärning.I sitt svar här i dag säger ministern att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Men att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket bygger på ett antagande om att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.Därför har jag två mycket enkla frågor till ministern. Hon kan egentligen svara bara ja eller nej på dem. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Språket är en förutsättning för allt lärande. Den som har ett rikt språk har rika möjligheter att lyckas i skolan. Det krävs språklig färdighet för att benämna saker i sin omgivning, abstrahera och reflektera, vinna nya insikter och visa för andra vad man kan. Den som har orden har möjligheten. Den som saknar dem är hopplöst efter. Därför är språkutveckling otroligt viktigt för elevers kunskapsresultat.Den som invandrar till Sverige under skolgången har det såklart svårt inledningsvis. Undervisningsspråket måste erövras, och det är en relativt långsam process. Därför är det stor skillnad mellan nyinvandrade elevers kunskapsresultat och svenskfödda elevers kunskapsresultat. Men det är med invandrade elever som det är med svenskfödda elever: Familjebakgrunden slår igenom. För elever som gått fyra år eller längre i den svenska skolan har den utländska bakgrunden inte längre någon signifikant betydelse för resultaten. I stället märks familjens socioekonomi.Elever med föräldrar som har lång utbildning presterar i genomsnitt bättre, oavsett om de är svenskfödda eller har invandrat under skoltiden. En stor del av orsaken är språket. Den som har ett rikt modersmål har lättare att tillägna sig ett rikt andraspråk. För att låna tidigare statssekreterare Erik Nilssons allegori: Den som har ett språkligt kapital kan med relativ enkelhet växla det till olika språkliga valutor.Att bygga det språkliga kapitalet är mödosamt och det viktigaste. Det finns alltså goda skäl att se till att elever som har ett annat modersmål får fortsätta utvecklas i det. Det ger eleven möjlighet att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål, trots att hon ännu inte har tillräckligt bra skolsvenska. All forskning talar dessutom för att det stöder språkinlärningen i andraspråket, i vårt fall svenska.Språk är också intimt förknippat med vår identitet. Att veta vem jag är och var jag kommer från är en bra grund för god självkänsla. Den som har god självkänsla har bättre förutsättningar att känna sig trygg i olika livssituationer. Och den som känner sig trygg har större möjligheter att lyckas i skolan eller i livet. Det finns alltså goda skäl att understödja elevers språkutveckling i modersmålet som ett led i att stödja deras förståelse av sig själva och utveckling av den egna identiteten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt se till att elever i den svenska skolan får möjlighet att utvecklas i sitt modersmål är alltså en bra idé för elevers identitetsskapande, lärande och utveckling i både ämnesinnehåll och andraspråksinlärning.I sitt svar här i dag säger ministern att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Men att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket bygger på ett antagande om att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.Därför har jag två mycket enkla frågor till ministern. Hon kan egentligen svara bara ja eller nej på dem. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?"}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Språket är en förutsättning för allt lärande. Den som har ett rikt språk har rika möjligheter att lyckas i skolan. Det krävs språklig färdighet för att benämna saker i sin omgivning, abstrahera och reflektera, vinna nya insikter och visa för andra vad man kan. Den som har orden har möjligheten. Den som saknar dem är hopplöst efter. Därför är språkutveckling otroligt viktigt för elevers kunskapsresultat.Den som invandrar till Sverige under skolgången har det såklart svårt inledningsvis. Undervisningsspråket måste erövras, och det är en relativt långsam process. Därför är det stor skillnad mellan nyinvandrade elevers kunskapsresultat och svenskfödda elevers kunskapsresultat. Men det är med invandrade elever som det är med svenskfödda elever: Familjebakgrunden slår igenom. För elever som gått fyra år eller längre i den svenska skolan har den utländska bakgrunden inte längre någon signifikant betydelse för resultaten. I stället märks familjens socioekonomi.Elever med föräldrar som har lång utbildning presterar i genomsnitt bättre, oavsett om de är svenskfödda eller har invandrat under skoltiden. En stor del av orsaken är språket. Den som har ett rikt modersmål har lättare att tillägna sig ett rikt andraspråk. För att låna tidigare statssekreterare Erik Nilssons allegori: Den som har ett språkligt kapital kan med relativ enkelhet växla det till olika språkliga valutor.Att bygga det språkliga kapitalet är mödosamt och det viktigaste. Det finns alltså goda skäl att se till att elever som har ett annat modersmål får fortsätta utvecklas i det. Det ger eleven möjlighet att tillägna sig ämnesinnehåll på sitt modersmål, trots att hon ännu inte har tillräckligt bra skolsvenska. All forskning talar dessutom för att det stöder språkinlärningen i andraspråket, i vårt fall svenska.Språk är också intimt förknippat med vår identitet. Att veta vem jag är och var jag kommer från är en bra grund för god självkänsla. Den som har god självkänsla har bättre förutsättningar att känna sig trygg i olika livssituationer. Och den som känner sig trygg har större möjligheter att lyckas i skolan eller i livet. Det finns alltså goda skäl att understödja elevers språkutveckling i modersmålet som ett led i att stödja deras förståelse av sig själva och utveckling av den egna identiteten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt se till att elever i den svenska skolan får möjlighet att utvecklas i sitt modersmål är alltså en bra idé för elevers identitetsskapande, lärande och utveckling i både ämnesinnehåll och andraspråksinlärning.I sitt svar här i dag säger ministern att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Men att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket bygger på ett antagande om att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.Därför har jag två mycket enkla frågor till ministern. Hon kan egentligen svara bara ja eller nej på dem. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Avser statsrådet att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka elevers rätt till språkutveckling på sitt modersmål och hur jag avser att agera för att stärka kvaliteten i och trygga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Linus Sköld har också frågat mig om jag avser att tillsätta en utredning i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan.I språklagen framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. I skollagen framgår att en elev med en vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och om eleven har grundläggande kunskaper i språket om eleven går i grundskolan och goda kunskaper om det är en elev i gymnasieskolan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKursplanen i modersmål i grundskolan framhåller att tillgången till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande. Samtidigt finns få studier av svensk modersmålsundervisning, och det finns därför behov av mer kunskap inom området.Modersmålsundervisningen omfattar många elever och ett stort antal språk, och det finns många olika sätt att organisera den medan förutsättningarna för undervisningen varierar. Det är därför viktigt för regeringen att säkerställa att undervisningen i modersmål verkligen bidrar till elevernas språkutveckling.Tidöavtalet innehåller inga förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Däremot framgår att en översyn av modersmålsundervisningen ska göras och att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill återigen tacka för debatten, som jag gjorde i förra inlägget. Detta är en viktig fråga, och det är en fantastisk utveckling vi ser i de norra delarna av Sverige. Som jag också sa i ett tidigare inlägg är det en utveckling som vi inte trodde var möjlig för bara några år sedan. Det är helt fantastiskt. Många är nog tagna på sängen av den tillväxtkraft som nu finns i de norra delarna av Sverige.Detta kan också vara svaret på många av de klimatutmaningar vi står inför med elektrifieringen och industrialiseringen som ska leda oss till ett mer klimatvänligt samhälle. Det är helt fantastiskt!Därmed är detta naturligtvis inte heller bara en kommunal eller regional angelägenhet utan också ett statligt ansvar. Det är också därför staten tar ett engagemang genom att ge länsstyrelsen olika uppdrag. Länsstyrelsen är ändå statens röst på den regionala nivån, så det spelar roll vad vi ger länsstyrelsen för uppgifter. Sonderingsmannen Peter Larsson har fått ett förlängt uppdrag. Han är ändå statens representant i detta arbete.Sedan tror jag att vi behöver jobba vidare med tillståndsprocesserna. Det är också någonting regeringen gör på olika nivåer. Ett annat problem dessa kommuner har är nämligen att de inte kan växa så fort som de skulle kunna, det vill säga att nyetableringar är svåra att få till på grund av att tillståndsprocesser tar lång tid. Det har vi inte lyft upp hittills i debatten, men det är jätteviktigt att jobba med.Jag tar gärna till mig av nya goda idéer. Det har framförts en del idéer här som vi kanske får anledning att återkomma till. Vi får väl se. Men grundfrågan är elproduktion. Utan el kommer vi inte att klara denna utveckling, och då gör vi klokt i att ha en politik där vi inte lägger ned fullt fungerande kärnkraftverk, exempelvis, utan satsar på nytt vad gäller både kärnkraft, vindkraft och solkraft.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Mycket av det som görs är bra. Jag är glad att den nya regeringen tar vid mycket av det arbete som vi socialdemokrater gjorde under våra regeringsår. Men mer behöver göras.Man kan lätt i debatten få bilden att detta är ett specifikt Norrlandsproblem och en utmaning för några få kommuner. Visst, de är först ut på banan. Men det jag har velat lyfta med denna interpellationsdebatt är att detta inte är ett specifikt problem för Luleå, Boden och Skellefteå utan en generell fråga för alla de kommuner som på kort tid ska klara av att växa för att hysa någon av framtidens industrier, som inte får bli flaskhalsar i den gröna omställningen och som alla blir en tydlig illustration av hur vår svenska uppdelning av samhället med kommun, region och stat äventyrar svensk utveckling.Detta är ett läge som behöver en nationell lösning. Det behövs en modell med riskavlyft. Det behövs gröna krediter för kommunerna. Jag hoppas att statsrådet tar med sig detta. Vilken dag som helst löser vi ett program på någon av orterna, om statsrådet behöver mer förståelse för utmaningarna och möjligheterna. Detta är någonting som präglar vår tid och som kommer att vara helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft - men också för vår möjlighet som människor, här och nu, att ta ansvar för vår planet."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"I och med att jag är minister med ansvar för kommuners och regioners ekonomi, bland annat, åker jag runt och träffar kommuner och regioner. Nu under våren träffar jag också samtliga länsstyrelser runt om i Sverige. Jag får då anledning att samtala med olika kommunföreträdare från både stora och små kommuner, från tillväxtkommuner till avfolkningskommuner, för att höra om deras utmaningar.De utmaningar som här nämns handlar om bland annat ett stort investeringstryck på vvs och ombyggnation av skolor och äldreboenden. Det är kommuner som ofta har ett gammalt bestånd och som behöver antingen investera i nya byggnader eller renovera befintliga byggnader. Det här är ett problem för betydligt många fler kommuner än de som omfattas av nyindustrialiseringen i norra Sverige.När det gäller de särskilda investeringsmedel som nu föreslås här i talarstolen vet jag inte riktigt hur förslagen ser ut i detalj. Det är gränsdragningar som blir väldigt adekvata att göra. Ska man ge investeringsstöd till kommuner som nu har stora behov medan andra kommuner som under lång tid har tagit hand om sina fastigheter och anläggningar straffas genom att man inte ger dem investeringsstöd? Det blir väldigt många sådana stora avvägningar.Vi har skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella brister. Jag tror att det snarare är det vi behöver bygga vidare på i så fall.Den viktigaste frågan är återigen att öka produktionen av el - utsläppsfri el. Det är exempelvis kärnkraft, vindkraft, solkraft och annan elproduktion. Det jobbar den här regeringen fullt febrilt med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bidrog till att lägga ned kärnkraftverk i Sverige och därmed minska vår robusthet och vår förberedelse för en nyindustrialisering av den gröna industrin i Norrbotten. Det var ett fatalt misstag.Jag är stolt över att den här regeringen trots att den har suttit så kort tid vid makten - bara några månader - har tagit flera steg framåt för att kunna bana väg för ny kärnkraft. Den har också hunnit godkänna flera nya vindkraftsetableringar.I grunden är det kommunerna som har ett ansvar för sin egen ekonomi och sina egna investeringar. Detta vet man om. Det är inget nytt.De kommunföreträdare jag träffat från de kommuner vi pratar om och som står för den nyindustriella gröna revolutionen i norra Sverige tycker som sagt att detta är ett fantastiskt arbete. De ser framtiden an med stor tillförsikt. De har utmaningar, men problemen möter jag framför allt i kommuner som ser minskad befolkning, som ser att arbetsplatser lämnar deras kommun och som ser en kommun dit färre flyttar och där allt fler väljer att inte bo kvar.För att sammanfatta kan jag säga att det är väldigt bra att den här debatten förs. Regeringen gör en del insatser för att kommunerna i norra Sverige ska klara av de utmaningar som industrialiseringen och den stora tillväxten leder till. Vi har en sonderingsman för norra Sverige, Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag för att se om staten behöver göra något i fråga om samordning för att stödja de här kommunerna. Länsstyrelsen har fått uppdrag kring detta i sina regleringsbrev för att se om också den kan få en viktig roll i detta.Regeringen gör alltså en hel del. Men vi ska se med tillförsikt på de här kommunerna för den fantastiska, ljusa framtid som jag är övertygad om att de går till mötes."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Inledningsvis: Jag håller med statsrådet om slutsatsen att det är en fantastisk utveckling som vi ser i norra Sverige. Så är det absolut. Jag håller också med de regeringsföreträdare som skrev på Dagens industris debattsida att detta innebär en ansträngning för den kommunala ekonomin.Man behöver investera i skolor, vägar, förskolor och va-nät. Det är många tunga investeringar att bära för lägeskommunen. Vårdpersonal, lärare, vaktmästare - ja, ni vet - ska anställas. Om detta ska bli bra måste regeringen agera. Som jag nämnde har vi hittills sett fina ord från regeringen i en debattartikel. Nu behövs handling.Min fråga kvarstår: Hur ska statsrådet agera för att underlätta för kommuner som har det tufft med investeringarna? Blir det något kommunkliv, eller stannar det vid ord?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"För att göra denna samhällsomställning, som i sig blir en förutsättning för att göra klimatomställningen möjlig utan att det samtidigt urholkar välfärden lokalt eller knäcker kommunerna totalt, menar jag att staten behöver ta ett tredje kliv - kommunklivet.Vi har som samhälle redan tagit två viktiga steg för att stödja den så viktiga klimatomställningen. Reformerna har varit helt avgörande för att få till den omställning vi nu ser. Industriklivet och Klimatklivet har möjliggjort den gröna omställningen inom såväl industrin som samhället i stort. Det är det vi nu ser hända i Norrbotten och Västerbotten och som förhoppningsvis kommer att sprida sig över hela landet.Detta medför en samhällsomvandling som behöver ske både snabbt och hållbart. Jag menar att ett kommunkliv skulle behövas för att ge en möjlighet för de här kommunerna att få både statsbidrag för att stärka sitt arbete kring tillstånd och etableringar och statliga kreditgarantier för lån till nödvändiga investeringar. Det är investeringar som är nödvändiga för bygget av hållbara samhällen kopplat till den gröna omställning som nu sker. Om vi ska lyckas med klimatomställningen behöver en hel samhällsomställning ske. Vi kan redan nu se att det där kostar på enormt mycket för de enskilda kommunerna i Norrbotten. Det är inget ok att bära den gröna omställningen; vi gör det med glädje. Men det är viktigt att se att vi inte kan riskera Sveriges gröna omställning och Sveriges potential på området genom att göra omställningen till en kommunal fråga. Väldigt många kommuner som är i läge att kunna bli värdskaps- eller lägeskommuner för investeringarna har inte de muskler som krävs.Som land har vi varit duktiga på att möta nedgångar, varsel och uppsägningar. Vi har batterier av åtgärder i sådana lägen att sätta in från statligt håll. Nu handlar det om att vända på perspektiven. Den gröna omställningen inom industrin möjliggörs av den politik vi har drivit med industrikliv och klimatkliv under socialdemokratisk regering. Men det krävs nu också stora investeringar för att ta detta vidare. Det behövs ett riskavlyft, för både takten, omfattningen och risken är för stora för enskilda kommuner att matcha.Jag tänker att Kommuninvest är en bra modell för en del av kommunernas utmaningar i vardagen. Här behövs någon form av statsgarantier, och här har Riksgälden en roll att spela. Vi har skapat gröna krediter för industrin och för att göra det här möjligt, och nu behövs också gröna krediter för kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet kompenserar i efterhand, och det är bra att det har den modellen för att möta en del av utmaningarna för växande kommuner. Men behovet som vi ser i norr och som inte är specifikt för de enskilda kommunerna utan som kommer att beröra väldigt många andra kommuner kräver insatser här och nu - inte om flera år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför är min fråga: Är statsrådet beredd att agera för att stödja kommunerna i den gröna omställningen?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Till att börja med vill jag säga att det är en fantastisk utveckling som vi ser i Västerbotten, Norrbotten och många kommuner, något som vi bara för några år sedan trodde var helt omöjligt. Det låter som att det är ett stort ok som norra Sverige har och att det är synd om dem som nu har en massa industrietableringar som vill komma till dem och att de ser en stor tillväxt framför sig.Det som nu delar av Norrbotten och Västerbotten går igenom är en dröm för väldigt många kommuner i Sverige. Jag vill ändå ta avstamp där så att vi inte får utvecklingen att låta alltför negativ. Men den för naturligtvis med sig stora utmaningar.Det här är inget nytt problem. Det är ett välkänt problem att en väldigt stor tillväxt skapar stora utmaningar. Det vet jag själv som har en bakgrund som kommunpolitiker i Sveriges huvudstad. En snabb och stor tillväxt kan leda till stora utmaningar och inte minst ett stort investeringsbehov. Vi vet också att stagnation skapar väldigt stora utmaningar. I längden är det helt förödande för kommuninvånarnas framtid.En förutsättning för att industrialiseringen ska lyckas är tillförsel och produktion av el. Norrbotten kommer att behöva den el de själva producerar framöver. Vi har under väldigt lång tid förlitat oss på att norra delen av Sverige ska stå för produktionen av el som sedan ska föras ned till de södra delarna av Sverige. Det är slut med detta.Norra delarna av Sverige kommer att behöva sin egen elproduktion. Vi kommer att behöva öka elproduktionen i Sverige och inte minst i de södra delarna. Det är ett arbete som regeringen har satt igång på ett mycket aktivt sätt. Vi har under de senaste veckorna sett flera exempel på aktörer som nu sagt sig vilja bygga ny kärnkraft på olika ställen i Sverige. Vi har också sett två beslut som kom ganska nyligen om utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är något som är väldigt positivt för att de här industrietableringarna ska kunna vara möjliga.Sedan har vi utredningen om skatteutjämningskommittén. Man kan raljera och säga att den inte betyder någonting, men en parameter i skatteutjämningssystemet är just att kompensera för de kostnader en kommun kan få vid en väldigt snabb och omfattande tillväxt som leder till stora och radikalt höjda investeringsbehov i kommunen. Även om inte detta kompenserar fullt ut kompenserar det åtminstone till viss del, och det sitter nu en utredning som håller på att se över hela skatteutjämningssystemet. Detta är en parameter man ska se över, och i utredningsdirektiven nämns just tillväxten i de norra delarna av Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också samordningspersonen Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag. Jag tycker att detta är ett viktigt uppdrag, och vi får se om det finns några fler insatser som vi kan göra från statligt håll. Men det är såklart också begränsat vad staten kan göra. Vi kan inte gå in och direkt stödja vissa kommuner utifrån olika parametrar på det här sättet, utan det måste vara ett objektivt synsätt som vi utgår ifrån. Skatteutjämningssystemet är ett exempel på detta. Vi kan inte heller gå in och stödja privata företag, för det kommer att strida mot EU:s statsstödsregler och annat.Det här berör inte heller bara de enskilda kommuner som har nyetableringar, utan det är viktigt att vi samarbetar och samordnar kommuner emellan så att också kranskommunerna runt nyetableringskommunerna kan skörda frukterna av den stora industrietablering som pågår."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Tack, statsrådet, för möjligheten att få debattera en för landet så avgörande fråga som den gröna omställningen i norr!Vi var många som gladdes i januari när regeringen presenterade en debattartikel i Dagens industri. Där skrev regeringen att det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen. Sedan spaltade man upp ett antal punkter som skulle ingå i en strategi för norra Sverige.En av de punkter som spaltades upp i debattartikeln handlade om samhällsservice. Jag tänkte citera regeringsföreträdarna som skrev under debattartikeln: \"En ökad inflyttningstakt kan på kort sikt utgöra en ansträngning på den kommunala ekonomin eftersom behovet av investeringar i samhällsservice och infrastruktur snabbt kan växa. Att utbyggnationen av samhällsservice i form av skolor, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering.\"Jag tänker att detta betyder att regeringen har gjort exakt samma ställningstagande som Fredrik Lundh Sammeli. Det offentliga måste hänga med när näringslivet ska expandera. Om det offentliga inte har förmåga att hänga med kommer näringslivets expansion inte att bli av, och den gröna omställningen kommer att halta eller bli bristfällig.Det här är vad regeringen säger. Om man tittar på vad regeringen gör så här långt när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen kan man sammanfatta det så här: Regeringen har avvecklat investeringsstödet som skulle leda till bygget av bostäder. Regeringen har skurit hårt i möjligheterna för vuxna att utbilda sig och i arbetsmarknadspolitiken som skulle kunna underlätta kompetensförsörjningen. Regeringen har också försvårat bygget av havsbaserad vindkraft som hade de bästa förutsättningarna att möta ett hastigt ökande energibehov. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på interpellationen tryggar inte att regeringen har förstått vad det offentliga behöver göra för att underlätta den gröna omställningen. Om man lägger till att regeringsunderlagets största parti har gjort ställningstaganden om att stoppa pilotprojektet Hybrit - och för övrigt har ett antal moderata debattörer i veckan understött exakt samma linje - gör det mig inte trygg. Trots att regeringen säger att det finns en gyllene möjlighet i norra Sverige agerar man i strid med det och slår sig i slang med folk som inte verkar tycka att det är en möjlighet med den gröna omställningen i norra Sverige.Det behövs fortfarande ett svar på Fredrik Lundh Sammelis fråga. Kommunerna behöver förutsättningar att svara upp mot nyindustrialiseringen. Det är helt avgörande. Hur ska statsrådet göra för att det ska bli av?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Klimatet kräver att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Att genomföra en rättvis omställning innebär att ställa om på ett sådant sätt att man har ett starkt folkligt stöd.I norra Sverige finns unika möjligheter att göra omställningen till förnybara industriprocesser, och en hållbar transportsektor kan genomföras på ett sådant sätt. I stället för att lägga skulden och ansvaret på varje enskild individ visar hela nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb.Världens blickar riktar sig nu mot det som sker i norra Sverige. Industrin investerar stora pengar för att ställa om sina processer med grön teknik. Det leder till att landets stora tillväxttopp finns i mitt hemlän Norrbotten och i andra delar av Norrland. För att investeringarna i fossilfri stålproduktion, batteritillverkning och vätgasproduktion ska komma på plats krävs det att det offentliga hänger med.Norrbotten är först ut. Men många kommuner runt om i landet kommer att gå samma väg och i samma riktning framöver när hela den svenska industrin genomgår den för planeten så nödvändiga gröna omställningen. Kommuner som på väldigt kort tid ska möta stora etableringar och ställa om behöver samhällets gemensamma stöd. Jag uppfattar inte statsrådets svar som ett svar på den fråga jag ställde. Ärligt talat är jag rätt övertygad om att såväl civilministern som hans tjänstemän är väl medvetna om att utjämningssystemet som man här lyfter fram inte är svaret på problemet. Hela det systemet bygger på ett storstadsperspektiv där man har musklerna att ställa om och kan växa och kan leva med att ersättningen kommer några år framåt i tiden och i efterhand. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte verkligheten för de kommuner jag talar om där den gröna omställningen nu sker. Det handlar om Boden, Skellefteå, Luleå eller Mariestad. Det är inte bara i Norrbotten det sker. Runt om i landet kommer kommuner att vara i ett läge där de ska göra någonting som Kommunsverige tidigare inte har gjort. Varje enskild kommuns förmåga att göra omställningen avgör om den gröna omställningen runt om i landet ska vara möjlig eller om man blir en flaskhals som hindrar den utvecklingen.Min fråga till statsrådet är om statsrådet avser att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för de samhällsomdanande industrietableringarna ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som det skapar i lokalsamhället om inte utjämningssystemet är lösningen. Det är en modell som inte är byggd för den här situationen.Det är kommuner som här och nu står inför enormt stora utmaningar. De behöver hjälp att dela på riskerna och vårt gemensamma offentliga stöd för att göra omställningen möjlig. Det handlar inte om att i efterhand kunna ha en skatteutjämning som ersätter det som en storstad gör i en tillväxtfas."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället?","answer":"Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället.I Norrbotten och Västerbotten pågår en omfattande nyindustrialisering. När nya hållbara industrier etablerar sig i norra Sverige kan denna del av landet bli ledande i den globala klimatomställningen. Det nya läget har krävt en omorientering av kommuners, regioners och statliga myndigheters sätt att arbeta. Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de enorma kliv som tagits, den omfattande samhällsomvandling som äger rum samt bland annat hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver till exempel när det gäller infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensförsörjning. Mot denna bakgrund och för att möjliggöra en god överlämning av arbetet har regeringen förlängt samordnarens uppdrag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOmställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i de berörda kommunerna. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det också innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. I det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Utjämningen kompenserar för sådana strukturella förutsättningar, vilket alltså borde gynna dessa kommuner på längre sikt. I direktiven till den pågående parlamentariska kommittén med uppdraget att se över utjämningssystemet lyfts utvecklingen i norra Sverige fram och att flera kommuner och regioner där står inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket stor befolkningstillväxt. Kommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och utveckling. Jag vill också nämna att länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har fått i uppdrag att erbjuda planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar, betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län samt utveckla metoder och samverkansformer för samråd om projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan.Det har alltså vidtagits ett antal statliga åtgärder som syftar till att underlätta för de kommuner som omfattas av den pågående utvecklingen i norra Sverige att hantera de utmaningar som situationen medför för dem. Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar Peter Hultqvist för debatten. Det som Försvarsmakten också nämner i sitt underlag är bland annat de förstärkningar som man föreslår ska ske i norra Sverige. Det handlar om förstärkningar i Boden, Luleå och Arvidsjaur och upp till 400 fler värnpliktiga. Man bedriver redan grundutbildning i Kalixfors. Och förslaget från Försvarsmakten är att man ska gå upp till ett hundratal värnpliktiga där också. Försvarsmakten har alltså tankar på att även förstärka logistikbas och investera i Kalixfors. Sedan kan man naturligtvis diskutera om det ska vara ett regemente eller ett detachement. Det som jag tycker kan vara värt att beakta är att man i så fall säkrar den långsiktiga personalförsörjningen. Nu har vi många nya organisationsenheter i Sollefteå. Vi har ett detachement i Östersund, och vi har återupprättat K 4. Det är klart att det är många officerare som kommer att behövas på många ställen. Samtidigt vet vi att det i grunden vore ekonomiskt väldigt bra för Norrbotten och bra för Sverige. Det kommer naturligtvis att vara en utmaning att personalförsörja. Jag noterar att Försvarsmakten trycker på att det är viktigt att man utökar även uttagningen av värnpliktiga i Norrbotten. Det tycker jag låter klokt med tanke på att vi kommer att behöva personalförsörja en allt starkare försvarsmakt där också. Jag tar med mig vad Peter Hultqvist har sagt. Mitt besked i dag är dock att jag tycker är frågan är för tidigt ställd. Jag ser fram emot att ta emot Försvarsberedningens slutgiltiga analys av detta i april nästa år. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"När det gäller frågan om regemente eller inte regemente vill jag säga att jag inledningsvis försökte presentera en säkerhetspolitisk bild, som jag uppfattade att försvarsministern i stort sett delar. Detta är naturligtvis någonting som vi kommer att diskutera i Försvarsberedningen också. Jag skulle bli väldigt förvånad om inte det som jag har sagt här blir någon sorts huvudinriktning från beredningens sida. Visst är det tidigt, men man måste också kunna ha uppfattningar om inriktningar även i detta skede. Jag är glad över att kunna ta upp denna fråga redan nu för att plantera idén hos så många som möjligt om att detta kanske är en rimlig utveckling. Just argumenten om svårigheter kring denna typ av investeringar förekom också i den förra omgången när vi diskuterade etablering av nya regementen och även när det gäller Gotland. Men här handlar det om att vi ska försöka få till stånd någonting som reellt också stärker när det gäller de stora behov som vi har just uppe i den norra delen av Sverige och i Nordkalottenområdet. Vi har rätt så bra förutsättningar på Kalixfors skjutfält. Där sker det investeringar i övnings- och vårdhall, värmeverk, transformatorstation och drivmedelsanläggning. Det byggs alltså upp en starkare infrastruktur i detta område. Det är väl någonting som indikerar att man ser en framtid för en starkare verksamhet i just Kiruna. Sedan tycker jag att de argument som jag har gett när det gäller Kirunas strategiska roll verkligen talar för att det måste till något mer än ett detachement i området. Den yttre säkerhetspolitiken, Kirunas roll när det gäller en reell situation av kris och den uppbyggnad som redan har skett talar för att man också så småningom när tiden är mogen också bör ta ett beslut om ett regemente."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"Det stämmer att vi ser en ökad koordinering mellan Kina och Ryssland även på det militära området. De har vid ett par tillfällen även övat i vårt marina närområde.Vi såg också att Kina och Ryssland den 4 november förra året presenterade vad man kallar ett obegränsat partnerskap, då även Kina yttrade kritik mot Natoutvidgningen. Detta går emot hörnstenen i den europeiska säkerhetsordningen, att alla länder får göra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Det finns definitivt en ökad koordinering mellan Kina och Ryssland som också påverkar Arktis.Beträffande Nato vet Peter Hultqvist också att det sker en översyn av Natos ledningsstrukturer. Detta har i grunden att göra med att man också ser över de regionala planerna liksom de militära styrkemålen och lednings- och lydnadsförhållandena. Detta kan mycket väl påverka norra Europa och Sverige, Finland och Norge, och det kan behövas en ökad koordinering också på divisionsnivå. Det skulle jag absolut inte utesluta.Kopplat till frågan om detta ska vara ett detachement eller om det ska vara ett eget regemente tillsatte jag en försvarsberedning för ett par månader sedan. Den har ett stort och viktigt uppdrag. Den ska belysa ett antal områden. I den första rapporten ska man titta bland annat på försvarsekonomin och på Sveriges roll inom Nato. Man ska dra slutsatser från Ukrainakriget, och man ska göra en säkerhetspolitisk omvärldsanalys.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI nästa steg förväntar jag mig att Försvarsberedningen kommer att titta på det som heter krigs- och grundorganisationen. Men denna rapport ska inte vara klar förrän den 26 april nästa år. Därför tycker jag att det är alldeles för tidigt att peka ut var enskilda regementen ska ligga. Låt oss börja med behoven i den säkerhetspolitiska analysen. Sedan får vi ta frågor kopplade till krigs- och grundorganisationen och om det ska vara ett detachement eller ett eget regemente. Jag utesluter ingenting. Jag kan ändå konstatera att man i den utredning som Försvarsmakten har pekat på säger att man nu åter har etablerat fem regementen och att det då är naturligt att Försvarsmakten i första hand växer på befintliga platser. Det andra är naturligtvis att det kräver en hel del kraft och energi att återupprätta regementen. Till exempel behöver ett regemente ha sådana saker som vaktbyggnad, kanslihus, idrottshall, försvarshälsa, utbildningshall, övnings- och vårdhall, serviceförråd, markverkstad, sporthall, drivmedelsanläggningar, yttre anläggningar, skalskydd och så vidare. Nu utesluter inte jag, Peter Hultqvist, att det kan bli ett regemente eller ett detachement. Men det som jag försöker säga är att jag tycker att det är lite väl tidigt att besluta om detta här och nu. Jag tycker att Försvarsberedningen ska få arbeta i lugn och ro och först göra sin omvärldsanalys och sedan titta på försvarsekonomin och slutligen landa i olika lösningar när det kommer till krigs- och grundorganisationen."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"Jag tror att man framtidsmässigt ska räkna med att vi, framför allt i Arktisområdet och på Kolahalvön, kommer att få se fler ryska soldater, flyg och stridsvagnar och över huvud taget mer militär aktivitet från den staten.Man har också ambitioner när det gäller Nordostpassagen. I strid med internationell sjölag vill man kontrollera Nordostpassagen, vem som ska få nyttja den och hur det ska ske. Detta tycker jag är värt att notera, för om internationell sjölag inte gäller blir det ju så att man hittar ett system där länderna bestämmer själva, vilket kommer att bli ett stort ingrepp i rörelsefriheten.I sydväst i Nordostatlanten försöker man så långt som möjligt, i olika typer av militära operationer, utmana USA. Detta är också något som ska noteras vid bedömningen av hur avsikter och manöver- och operationsmönster ser ut. Min bild är att Ryssland strävar efter att ha en avregleringszon mellan Nordkap och Grönlands nordöstra kust, och bakom den linjen ska kärnvapenubåtarna hållas fria från påverkan. Detta ser man från rysk sida som en sorts skyddsbehov. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns många dimensioner i det manövrerande som pågår. Till detta ska läggas att Kina som icke-Arktisstat ökar sin närvaro i regionen. Ett exempel är att Kina har försökt köpa en nedlagd dansk marinbas på Grönland. Man har också velat öppna en järnmalmsgruva på Grönland, man har köpt upp stora landområden på Island med oklara syften och man bedriver forskningsexpeditioner till och från. Allt detta påverkar Sverige och våra närmaste grannländers intressen. Det är alltså både kinesiska och ryska intressen vi ser här.Jag är medveten om det förslag som lagts fram om detachement. Det var så diskussionen började en gång i tiden när vi skulle ha ett regemente på Gotland, att man skulle starta med ett detachement. Men vi bestämde oss politiskt för att bygga ett regemente i stället därför att det krävs mer militär kraft än vad ett detachement kan åstadkomma. Jag ser det på samma sätt när det gäller Kiruna, mot bakgrund av det jag sa om det viktiga värdlandsstödet och Malmbanans centrala betydelse.Sedan kommer vi till Nato, som försvarsministern berörde. Här måste vi ha en gemensam planering som kräver långtgående logistisk samordning, som kräver koordinationshubbar och som kräver en massa olika gemensamma styrnings- och koordineringssystem. Med den typen av satsningar och investeringar ökar intresset för detta område från rysk sida. Det innebär också att vi måste ha en ökad militär kraft där. Vi har i dag värnpliktsutbildning på Kalixfors skjutfält, där det har skett och sker vissa investeringar i infrastruktur, och sedan har vi hemvärnsbataljoner i flera kommuner samt en flyggrupp som ligger under Lapplandsjägargruppens domäner.Tanken är ju att vi ska ha en brigad där uppe som vi ska kunna samordna med brigad i Norge. Vi ska också ha avgörande roller i förhållande till Finland, så det finns all anledning för ministern att inför inkommande försvarsberedning ta sig en funderare på att göra en ordentlig förstärkning med ett regemente i Kiruna."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"Jag tycker att Peter Hultqvist beskriver den strategiska trend vi har sett över tid mycket väl, nämligen att Ryssland stärker sin militära närvaro i Arktisområdet och norra Ryssland. Detta kan ta sig olika uttryck. Vi ser till exempel att man investerar i landningsbanor, återupprättar flygbaser, investerar i olika vapensystem och naturligtvis också i radarkedjor. Ryssland lägger alltså uppenbarligen betydande resurser på att öka sin militära närvaro i Arktis.Nu ser vi att Ryssland, temporärt åtminstone, är försvagat på grund av kriget i Ukraina, som binder upp mycket markstridskrafter. Samtidigt är värderingen från vår sida att Arktis i allmänhet och Murmanskområdet i synnerhet även fortsättningsvis kommer att vara prioriterat för Ryssland. Man kommer att satsa på att rekonstruera sig där även militärt.Vårt svar på detta måste naturligtvis bli dels att stärka vår egen nationella försvarsförmåga i norra Sverige, dels att öka det internationella samarbetet, i huvudsak med Norge och Finland men också inom ramen för ett kommande Natomedlemskap. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKopplat till förstärkningen av närvaron i norr fattade denna kammare ett viktigt beslut den 15 december 2020, nämligen totalf��rsvarsbeslutet. Det har till exempel inneburit att vi har återupprättat två regementen i Norrland, dels I 21 i Sollefteå, med ett detachement i Östersund, dels K 4 i Arvidsjaur. Vi har fördubblat antalet när det gäller Arméns jägarbataljon eller Norrlands jägarbataljon. Detta är viktiga saker som drar åt rätt håll.Vid sidan av detta uppdrog Peter Hultqvist i sin tidigare egenskap åt Försvarsmakten att redovisa hur den militära närvaron i norr kan stärkas. Det finns ett antal konkreta förslag som Försvarsmakten har presenterat inom ramen för det och som även berör Kiruna och Kalixfors. Jag kan återkomma till detta, men jag konstaterar att Försvarsmaktens råd är att det bör vara ett detachement och inte ett regemente i Kiruna, kopplat till I 22.Andra dimensioner i detta är naturligtvis behovet av att stärka det internationella försvarssamarbetet, som sagt i huvudsak mellan Sverige, Finland och Norge. Det har tidigare legat stort fokus på luftstridskrafterna genom cross-border training och ett mycket omfattande samarbete mellan Rovaniemi, Kallax och Bodö. Vi ser också ett starkt framväxande samarbete när det gäller markstridskrafter, vilket vi välkomnar.Frågan är högt politiskt prioriterad av regeringen. Jag skrev själv på en avsiktsförklaring tillsammans med mina norska och finska kollegor i Oslo den 22 november för att fördjupa försvarssamarbetet i norr. I kombination med detta träffades Sveriges och Norges statsministrar och Finlands president tillsammans med utrikesministrarna och försvarsministrarna på Harpsund för några veckor sedan för att diskutera hur vi kan gå vidare i fördjupningen av samarbetet.Avslutningsvis, fru talman, är Sverige i år ordförande för det nordiska samarbetet Nordefco, och det ankommer på det svenska ordförandeskapet att ta fram en ny vision för det nordiska försvarssamarbetet, i ljuset av att vi alla förhoppningsvis snart kommer att vara allierade inom ramen för Nato och då får möjlighet att ha en gemensam försvarsplanering.Inom ramen för detta bedömer jag att utvecklingen i norra delen av Sverige, Finland och Norge kommer att stå i centrum."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Vi lever nu med en säkerhetsmiljö som är synnerligen ansträngd. Kriget i Ukraina sätter naturligtvis sin prägel på situationen på hela vår kontinent och även i övriga världen. Men det är också så att Arktis är en region som har ett rätt rejält underliggande spänningsläge.Dmitrij Rogozin var våren 2015 på besök på Svalbard. Han är rysk politiker, och han intervjuades i den ryska kanalen TV1. Han sa då: I fjol hade vi den historiska återföreningen mellan Sevastopol och Krimhalvön.Det var alltså hans kommentar med anledning av annekteringen och invasionen av Krim. Han sa också: I år presenterar vi en ny syn på en kraftfull prioritering av Arktis. Fundamentalt sett handlar det om samma sak. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är ett rätt kontroversiellt och inriktningsvisande uttalande. Denne Rogozin fanns på EU:s lista över sanktioner. Besöket på Svalbard var minst sagt kontroversiellt. Det var inte något som Norge välkomnade.Arktis påverkas självklart av det krig som pågår i Ukraina men också av ett eventuellt framtida nytt kallt krig. Man ska komma ihåg att Ryssland har placerat de flesta av sina strategiska kärnvapen som kan skickas upp med ubåtar i det här området. Syftet är att de ska kunna gömmas under isen och utgå från dem som operationsmiljö.Klimatförändringen blottar naturtillgångar som olja, och Arktis omfattas i dag av åtta arktiska stater: Danmark inklusive Grönland och Färöarna, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Man får komma ihåg att 45 procent av Arktis område är ryskt område. Man har också investerat mycket i det här området från rysk sida. Ungefär ett femtiotal utposter från Sovjettiden har renoverats. Det är omfattande satsningar som har skett, även om det nu dragits resurser till Ukraina.Detta är alltså en miljö där mycket av de ryska intressena i Kolahalvön träffar norra Finland, norra Sverige och norra Norge. Det är ett område som från rysk synpunkt är hett och där man vill ha tydlig kunskap om vilka militära resurser som finns och vad som rör sig i området.Detta är alltså den strategiska bakgrunden till att vi anser att man bör göra förstärkningar i Kiruna. Kiruna är en kommun och ett område i Norrbotten som är en inkörsport via Narvik när det gäller värdlandsstödet. Det kommer att krävas förberedelsestationer och eventuell förhandslagring. Malmbanan är av central betydelse. Gruvverksamheten är en svensk nationaltillgång.Detta har uppmärksammats tidigare genom att Sverige, Finland och Norge har ett samarbetsavtal om Nordkalotten. Vi ska ta ett ökat ansvar för det här gemensamt, och detta har vi gjort på många olika sätt med bland annat övningsverksamhet. Men det krävs också planering. Det är utifrån det perspektivet, som jag ska återkomma till senare, som fler stödjepunkter behövs i området. I 22 i Kiruna är en sådan som skulle behöva återupprättas från den regementsgrupp det är i dag, så att vi kan få en starkare och större militär representation i detta strategiska område."}
+{"question":"Avser ministern att mot bakgrund av ovanstående vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna ?","answer":"Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att återupprätta I 22 i Kiruna.Inledningsvis vill jag konstatera att Kiruna redan i dag har och även i framtiden kommer att ha en viktig roll i att återuppbygga och vidareutveckla den svenska försvarsförmågan.Den 12 december 2022 beslutade jag om anvisningar för Försvarsberedningens arbete. Försvarsberedningens arbete ska ske i två etapper.I den andra etappen ska Försvarsberedningen, med utgångspunkt i arbetet i den första delen, lämna förslag till totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning till och med 2030 och i detta sammanhang även behandla perioden till och med 2035. Den inriktning som lades fast i 2020 års försvarsbeslut ska utgöra grunden för förslagen. Den andra etappen ska redovisas i en slutlig rapport senast den 26 april 2024.Frågor gällande Försvarsmaktens framtida grundorganisation kan, om Försvarsberedningen så önskar, även tas upp i detta sammanhang."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Tack, Marcus Andersson, för den här debatten!Låt mig ta det från ett tillväxtperspektiv, för det tycker jag är viktigt. Vi befinner oss mitt uppe i en historisk upprustning, och då gäller det naturligtvis att vi får ut effektivitet och operativ effekt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är liksom grunden för det.FMV växer ordentligt i dag. De har rekryterat närmare 200 personer och kommer att växa med ytterligare 100 personer. Det är naturligtvis viktigt att vi inte skapar flaskhalsar i vårt ekosystem för tillväxt. Det är jag mycket väl medveten om. Vi har också i regleringsbrev till FMV lagt in ett uppdrag att de också ska återkomma med hur de arbetar med effektiviseringen av leveranser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan är det inte alltid på FMV som skon klämmer, om uttrycket ursäktas, utan det handlar också om industrins leveransförmåga. Den har till del påverkats av ett antal brister som finns i dag när det kommer till alltifrån halvledare till olika delkomponenter. Vi kommer ut ur en pandemi som också påverkade förutsättningarna för leverans.Avslutningsvis vill jag verkligen uttrycka min djupa uppskattning till Försvarsmakten men också till FMV när det gäller stödet till Ukraina, något som också påverkar förutsättningarna för tillväxt. Jag tycker att vi ska vara ärliga och säga att det gör det. Det är en risk som vi från politikens sida ytterst får ta.FMV har ett centralt uppdrag i att stötta Ukraina med upphandlingen av försvarsmateriel i Sverige i och med olika ramavtal men även olika utbildningar till Ukraina. Även Försvarsmakten bedriver ett mycket uppskattat och framåtlutat arbete kopplat till att stödja Ukraina med både utbildning och vapenleveranser. Där har de gjort mycket bra, och det finns all anledning att känna stolthet inför det.(TALMANNEN: Jag påminner stillsamt om att vi inte brukar säga \"du\" till varandra över golvet här, utan vi talar via talmannen i tredje person.)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Tack, Marcus Andersson, för den här debatten!Låt mig ta det från ett tillväxtperspektiv, för det tycker jag är viktigt. Vi befinner oss mitt uppe i en historisk upprustning, och då gäller det naturligtvis att vi får ut effektivitet och operativ effekt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det är liksom grunden för det.FMV växer ordentligt i dag. De har rekryterat närmare 200 personer och kommer att växa med ytterligare 100 personer. Det är naturligtvis viktigt att vi inte skapar flaskhalsar i vårt ekosystem för tillväxt. Det är jag mycket väl medveten om. Vi har också i regleringsbrev till FMV lagt in ett uppdrag att de också ska återkomma med hur de arbetar med effektiviseringen av leveranser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan är det inte alltid på FMV som skon klämmer, om uttrycket ursäktas, utan det handlar också om industrins leveransförmåga. Den har till del påverkats av ett antal brister som finns i dag när det kommer till alltifrån halvledare till olika delkomponenter. Vi kommer ut ur en pandemi som också påverkade förutsättningarna för leverans.Avslutningsvis vill jag verkligen uttrycka min djupa uppskattning till Försvarsmakten men också till FMV när det gäller stödet till Ukraina, något som också påverkar förutsättningarna för tillväxt. Jag tycker att vi ska vara ärliga och säga att det gör det. Det är en risk som vi från politikens sida ytterst får ta.FMV har ett centralt uppdrag i att stötta Ukraina med upphandlingen av försvarsmateriel i Sverige i och med olika ramavtal men även olika utbildningar till Ukraina. Även Försvarsmakten bedriver ett mycket uppskattat och framåtlutat arbete kopplat till att stödja Ukraina med både utbildning och vapenleveranser. Där har de gjort mycket bra, och det finns all anledning att känna stolthet inför det.(TALMANNEN: Jag påminner stillsamt om att vi inte brukar säga \"du\" till varandra över golvet här, utan vi talar via talmannen i tredje person.)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Tack återigen, Pål!Jag tycker att det är bra att du belyser just ledningsstrukturer och hur vår försvarsmakt behöver integreras i det kommande Natointrädet. Givetvis finns det säkert tid att återkomma i de frågorna framöver; det är jag övertygad om.Jag skulle som sagt vilja gå tillbaka till nuläget. Återigen, du är helt inne på viktiga saker, och jag delar mycket av det du säger. Men jag skulle också vilja djupdyka lite grann i FMV:s årsredovisning. Det man benämner där och som jag tycker är viktigt kopplat till interpellationen är indelningen i externa och interna risker. Där pratar man bland annat just om leverantörernas förmåga att leverera det som är avtalat men även vad vi liksom får ut i materielbeställningarna. Vi har varit inne på tidigare gällande det här med bnp.Jag skulle även vilja höra en kommentar angående risker och FMV:s roll i det hela. FMV har ju en superviktig roll i hela systemet. De har gjort ett fantastiskt bra jobb, och de fortsätter att göra det. Men de behöver utöka för att kunna bemöta Försvarsmaktens ökade behov.För att påvisa just komplexiteten gällande försörjning och materieltillgång till våra kommande och nuvarande verksamma brigader men även kring divisionskonceptet skulle jag vilja be försvarsministern redogöra för sin bedömning och vilka indikationer han tittar på när han följer frågan, som han säger i svaret. Det får han gärna specificera."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Tack återigen, Pål!Jag tycker att det är bra att du belyser just ledningsstrukturer och hur vår försvarsmakt behöver integreras i det kommande Natointrädet. Givetvis finns det säkert tid att återkomma i de frågorna framöver; det är jag övertygad om.Jag skulle som sagt vilja gå tillbaka till nuläget. Återigen, du är helt inne på viktiga saker, och jag delar mycket av det du säger. Men jag skulle också vilja djupdyka lite grann i FMV:s årsredovisning. Det man benämner där och som jag tycker är viktigt kopplat till interpellationen är indelningen i externa och interna risker. Där pratar man bland annat just om leverantörernas förmåga att leverera det som är avtalat men även vad vi liksom får ut i materielbeställningarna. Vi har varit inne på tidigare gällande det här med bnp.Jag skulle även vilja höra en kommentar angående risker och FMV:s roll i det hela. FMV har ju en superviktig roll i hela systemet. De har gjort ett fantastiskt bra jobb, och de fortsätter att göra det. Men de behöver utöka för att kunna bemöta Försvarsmaktens ökade behov.För att påvisa just komplexiteten gällande försörjning och materieltillgång till våra kommande och nuvarande verksamma brigader men även kring divisionskonceptet skulle jag vilja be försvarsministern redogöra för sin bedömning och vilka indikationer han tittar på när han följer frågan, som han säger i svaret. Det får han gärna specificera."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Tack, Marcus Andersson, för frågan!Kopplat till brigaderna tycker jag att det finns skäl att ta åt sig det som Försvarsmakten tidigare har påpekat, och det är obalansen mellan verkansförband och stödförband, det vill säga att det finns en balans mellan till exempel manöverbrigaderna men också när det gäller logistik och underhåll. Det är helt avgörande för att Försvarsmakten ska ha uthållighet. Vi arbetar ju i dag med målstyrning av Försvarsmakten, där vi sätter ett antal tider som Försvarsmakten ska kunna agera utifrån. Då är uthållighet avgörande, och det tycker jag att man bör ta fasta på.Det andra som vi arbetar mycket med nu är naturligtvis att färdigställa de tre brigaderna, som jag nämnde, men det handlar också om divisionsledningsförmåga, något som jag tror är väl så viktigt att beakta kopplat till den aspekten.När det gäller materiel i övrigt kommer det naturligtvis en hel del materiel nu också, och det har att göra med att vi har en stor tillväxt. Bland annat kommer ett nytt uniformssystem, Nordic Combat Uniform, och det kommer även nya kroppsskydd, hjälmar och eldhandvapen, för att nämna några av dem.På en mer övergripande nivå var det nog så att det förra försvarsbeslutet, 2020, hade fokus på armén. Det var rätt att det var så. Armén var den försvarsgren som var allra mest eftersatt, och det var väldigt svårt att bedriva verksamhet med två brigader. Nu vet ju Marcus Andersson att vi ska gå upp till tre brigader plus en reducerad mekaniserad hjulgående brigad. Vi ska även ha en bataljon.Armén växer alltså. Vi kommer också att återetablera många organisationsenheter, vilket Marcus Andersson väl vet. Inom armén handlar det om I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå och A 9 i Kristinehamn. Vi återetablerar även K 4 i Arvidsjaur som en egen organisationsenhet. I Östersund har vi ett detachement kopplat till I 21. Vid sidan av det sker saker på den marina sidan genom återetablering av Älvsborgs amfibieregemente Amf 4, och vi har även en flottilj i Uppsala. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGrundorganisationen växer alltså, och då gäller det naturligtvis att materieltilldelningen följer och vidareutvecklar detta.Ytterligare en dimension som är viktig och som jag vill lyfta in är det nära förestående Natointrädet. Det kommer att påverka vår grundorganisation och krigsorganisation. I grunden handlar detta om att vi både ska kunna få och ge försvarsgarantier. Andra allierade inom Nato kommer, på förekommen anledning, att ha synpunkter på hur vi utformar vår försvarsmakt. Vi ska inte ju försvara Sverige ensamt utan tillsammans med andra, och då finns det inom ramen för Natos gemensamma försvarsplanering också ett antal förmågekrav som man tittar på.Därför tror jag att det inför det kommande försvarsbeslutet kan finnas skäl att beakta det som Försvarsmakten säger i sitt förstanovemberunderlag, nämligen att det kanske finns skäl att gå från tre bataljoner till fyra bataljoner i varje armébrigad. Det kan även finnas skäl att se över ledningsstrukturer, allt i akt och mening att vi också ska kunna anpassa vårt försvar till de förväntningar som finns bland de andra allierade inom Nato."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Tack, Marcus Andersson, för frågan!Kopplat till brigaderna tycker jag att det finns skäl att ta åt sig det som Försvarsmakten tidigare har påpekat, och det är obalansen mellan verkansförband och stödförband, det vill säga att det finns en balans mellan till exempel manöverbrigaderna men också när det gäller logistik och underhåll. Det är helt avgörande för att Försvarsmakten ska ha uthållighet. Vi arbetar ju i dag med målstyrning av Försvarsmakten, där vi sätter ett antal tider som Försvarsmakten ska kunna agera utifrån. Då är uthållighet avgörande, och det tycker jag att man bör ta fasta på.Det andra som vi arbetar mycket med nu är naturligtvis att färdigställa de tre brigaderna, som jag nämnde, men det handlar också om divisionsledningsförmåga, något som jag tror är väl så viktigt att beakta kopplat till den aspekten.När det gäller materiel i övrigt kommer det naturligtvis en hel del materiel nu också, och det har att göra med att vi har en stor tillväxt. Bland annat kommer ett nytt uniformssystem, Nordic Combat Uniform, och det kommer även nya kroppsskydd, hjälmar och eldhandvapen, för att nämna några av dem.På en mer övergripande nivå var det nog så att det förra försvarsbeslutet, 2020, hade fokus på armén. Det var rätt att det var så. Armén var den försvarsgren som var allra mest eftersatt, och det var väldigt svårt att bedriva verksamhet med två brigader. Nu vet ju Marcus Andersson att vi ska gå upp till tre brigader plus en reducerad mekaniserad hjulgående brigad. Vi ska även ha en bataljon.Armén växer alltså. Vi kommer också att återetablera många organisationsenheter, vilket Marcus Andersson väl vet. Inom armén handlar det om I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå och A 9 i Kristinehamn. Vi återetablerar även K 4 i Arvidsjaur som en egen organisationsenhet. I Östersund har vi ett detachement kopplat till I 21. Vid sidan av det sker saker på den marina sidan genom återetablering av Älvsborgs amfibieregemente Amf 4, och vi har även en flottilj i Uppsala. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGrundorganisationen växer alltså, och då gäller det naturligtvis att materieltilldelningen följer och vidareutvecklar detta.Ytterligare en dimension som är viktig och som jag vill lyfta in är det nära förestående Natointrädet. Det kommer att påverka vår grundorganisation och krigsorganisation. I grunden handlar detta om att vi både ska kunna få och ge försvarsgarantier. Andra allierade inom Nato kommer, på förekommen anledning, att ha synpunkter på hur vi utformar vår försvarsmakt. Vi ska inte ju försvara Sverige ensamt utan tillsammans med andra, och då finns det inom ramen för Natos gemensamma försvarsplanering också ett antal förmågekrav som man tittar på.Därför tror jag att det inför det kommande försvarsbeslutet kan finnas skäl att beakta det som Försvarsmakten säger i sitt förstanovemberunderlag, nämligen att det kanske finns skäl att gå från tre bataljoner till fyra bataljoner i varje armébrigad. Det kan även finnas skäl att se över ledningsstrukturer, allt i akt och mening att vi också ska kunna anpassa vårt försvar till de förväntningar som finns bland de andra allierade inom Nato."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Tack, försvarsministern!Precis som du var inne på är ju framför allt anställningsformen GSS ett beslut som fattades även innan er regering, så det är jag helt införstådd med. Jag är också helt införstådd med Arbetsgivarverket och delegationen, men jag ville belysa det just utifrån brigadkonceptet. Sedan är jag väl medveten om partsförhållandet på arbetsmarknaden.Som sagt var detta en viktig fråga för oss när vi satt i regering, och vi märker givetvis att det är en viktig fråga även för den nuvarande regeringen.Du nämnde budgetunderlaget, och precis som du beskriver står det tydligt: \"Den personella uthålligheten behöver tryggas för att, utan beslut om höjd beredskap, kunna hantera olika former av hot och påtryckningar under en längre tid. Av detta följer att mängden omedelbart tillgängliga resurser, inom alla personalkategorier, på såväl central som regional nivå, behöver öka.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom vi just har pratat om finns det flera dimensioner här, och jag nämnde två i min interpellation. Den ena är personal- och kompetensläget och värnpliktsformen med KFÖ. Det är en väldigt viktig aspekt och en fråga som absolut behöver belysas.Det andra som jag skulle vilja gå in på lite grann, kopplat till materielförsörjningen, är det som även Riksrevisionen beskriver som en av anledningarna till att till exempel GSS inte väljer en vidareanställning, nämligen att man har fått indikationer om att värnpliktiga inte har fulltalig utrustning och så vidare.Jag skulle vilja ställa en fråga till försvarsministern som rör logistikkedjan. Logistikkedjan är i grund och botten för vår del, som vi har pratat om, från industrin och hela vägen ut till stridstrossen. Vi har även ett steg däremellan, serviceförråden på regementena, som liksom är grundorganisationen. De har en väldigt viktig funktion att fylla, och vi ser att det kan bli flaskhalsar på de här serviceförråden.Har försvarsministern någon uppfattning om, inom brigadkonceptet, hur materielförsörjningen och logistiken fungerar både vid planerad övning och beredskapskontrollerna? Ser försvarsministern att några åtgärder behöver genomföras?"}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Tack, försvarsministern!Precis som du var inne på är ju framför allt anställningsformen GSS ett beslut som fattades även innan er regering, så det är jag helt införstådd med. Jag är också helt införstådd med Arbetsgivarverket och delegationen, men jag ville belysa det just utifrån brigadkonceptet. Sedan är jag väl medveten om partsförhållandet på arbetsmarknaden.Som sagt var detta en viktig fråga för oss när vi satt i regering, och vi märker givetvis att det är en viktig fråga även för den nuvarande regeringen.Du nämnde budgetunderlaget, och precis som du beskriver står det tydligt: \"Den personella uthålligheten behöver tryggas för att, utan beslut om höjd beredskap, kunna hantera olika former av hot och påtryckningar under en längre tid. Av detta följer att mängden omedelbart tillgängliga resurser, inom alla personalkategorier, på såväl central som regional nivå, behöver öka.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom vi just har pratat om finns det flera dimensioner här, och jag nämnde två i min interpellation. Den ena är personal- och kompetensläget och värnpliktsformen med KFÖ. Det är en väldigt viktig aspekt och en fråga som absolut behöver belysas.Det andra som jag skulle vilja gå in på lite grann, kopplat till materielförsörjningen, är det som även Riksrevisionen beskriver som en av anledningarna till att till exempel GSS inte väljer en vidareanställning, nämligen att man har fått indikationer om att värnpliktiga inte har fulltalig utrustning och så vidare.Jag skulle vilja ställa en fråga till försvarsministern som rör logistikkedjan. Logistikkedjan är i grund och botten för vår del, som vi har pratat om, från industrin och hela vägen ut till stridstrossen. Vi har även ett steg däremellan, serviceförråden på regementena, som liksom är grundorganisationen. De har en väldigt viktig funktion att fylla, och vi ser att det kan bli flaskhalsar på de här serviceförråden.Har försvarsministern någon uppfattning om, inom brigadkonceptet, hur materielförsörjningen och logistiken fungerar både vid planerad övning och beredskapskontrollerna? Ser försvarsministern att några åtgärder behöver genomföras?"}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Jag instämmer gärna i Marcus Anderssons tack till samtliga soldater. Jag vet att Marcus Andersson har varit anställd soldat, och det är bra att det finns riksdagsledamöter som tar in erfarenheter från Försvarsmakten. Det uppskattar jag, och det är värdefullt.Två riksrevisionsrapporter har lagts fram. En gäller brigaderna, som pekade på en del brister. En annan rapport som lades fram i fjol pekade på de problem som fanns med anställda soldater och K-soldater och hur de var organiserade. Jag kan inte ta alltför mycket ansvar för dem, men jag har varit med och fattat beslut kopplat till försvarsbeslut 2020 - perioden 2016-2020. Det riktas en del kritik dels mot Försvarsmaktens egen organisation, dels mot den förra regeringens styrning av Försvarsmakten.Det vi har gjort i bred politisk samsyn, som jag tycker är bra, och här ger jag gärna heder till den förra regeringen, är att inrätta försvarsgrenarna och att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över den egna verksamheten. Det är väldokumenterat att det ibland har funnits problem på förbanden - det känner säkert Marcus Andersson till - kopplat till tillgängligheten till personlig utrustning ute på förbanden. Det är bra att arméchefen får en större rådighet över den verksamheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOckså kopplat till detta är att vi har följt upp frågan i regleringsbrevet. Där står uttryckligen att Försvarsmakten ska återrapportera hur det går med utvecklingen av tilldelningen av personlig utrustning till soldaterna. Det är angeläget att den frågan belyses av Försvarsmakten. Det är bra att vi får rapporten.Båda försvarsbesluten 2016 och 2020 syftade till att komma till rätta med det som kallas basplattan. Där är tillgängligheten till materiel, övning och träning viktigt. Vi har lagt kraft på det, men det finns säkert skäl att vidareutveckla. Sedan kommer mer resurser i form av Nordic Combat Uniform och andra typer av persedlar och utrustning till soldaterna. Det är viktigt och angeläget.Sedan finns frågan om personalförsörjning. Grunden för vår personalförsörjning är värnplikten. Den är naturligtvis till för att bemanna krigsorganisationen, och den är också av helt central betydelse för personalförsörjningen i övrigt. Människor ska kunna fortsätta och gå vidare till att läsa till officer eller, precis som Marcus Andersson har gjort, till att arbeta som soldat. Det är viktigt.Samtidigt har vi den ordningen i Sverige att det finns en delegering av arbetsgivaruppgifter. Det ligger inte på politikens bord, utan sedan 1994 är det delegerat ned till myndighetsnivå. Myndigheten avgör löner, personalförmåner, kompetensförsörjning med mera.Frågorna är mycket viktiga. Vi har också tagit del av Försvarsmaktens budgetunderlag. Inför budgetåret 2024 pekar man på de viktiga personalfrågorna och de villkor som de anställda soldaterna, officerarna, sjömännen, och gruppbefälen har, och de värnpliktiga ska naturligtvis också ha bra villkor."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Jag instämmer gärna i Marcus Anderssons tack till samtliga soldater. Jag vet att Marcus Andersson har varit anställd soldat, och det är bra att det finns riksdagsledamöter som tar in erfarenheter från Försvarsmakten. Det uppskattar jag, och det är värdefullt.Två riksrevisionsrapporter har lagts fram. En gäller brigaderna, som pekade på en del brister. En annan rapport som lades fram i fjol pekade på de problem som fanns med anställda soldater och K-soldater och hur de var organiserade. Jag kan inte ta alltför mycket ansvar för dem, men jag har varit med och fattat beslut kopplat till försvarsbeslut 2020 - perioden 2016-2020. Det riktas en del kritik dels mot Försvarsmaktens egen organisation, dels mot den förra regeringens styrning av Försvarsmakten.Det vi har gjort i bred politisk samsyn, som jag tycker är bra, och här ger jag gärna heder till den förra regeringen, är att inrätta försvarsgrenarna och att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över den egna verksamheten. Det är väldokumenterat att det ibland har funnits problem på förbanden - det känner säkert Marcus Andersson till - kopplat till tillgängligheten till personlig utrustning ute på förbanden. Det är bra att arméchefen får en större rådighet över den verksamheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOckså kopplat till detta är att vi har följt upp frågan i regleringsbrevet. Där står uttryckligen att Försvarsmakten ska återrapportera hur det går med utvecklingen av tilldelningen av personlig utrustning till soldaterna. Det är angeläget att den frågan belyses av Försvarsmakten. Det är bra att vi får rapporten.Båda försvarsbesluten 2016 och 2020 syftade till att komma till rätta med det som kallas basplattan. Där är tillgängligheten till materiel, övning och träning viktigt. Vi har lagt kraft på det, men det finns säkert skäl att vidareutveckla. Sedan kommer mer resurser i form av Nordic Combat Uniform och andra typer av persedlar och utrustning till soldaterna. Det är viktigt och angeläget.Sedan finns frågan om personalförsörjning. Grunden för vår personalförsörjning är värnplikten. Den är naturligtvis till för att bemanna krigsorganisationen, och den är också av helt central betydelse för personalförsörjningen i övrigt. Människor ska kunna fortsätta och gå vidare till att läsa till officer eller, precis som Marcus Andersson har gjort, till att arbeta som soldat. Det är viktigt.Samtidigt har vi den ordningen i Sverige att det finns en delegering av arbetsgivaruppgifter. Det ligger inte på politikens bord, utan sedan 1994 är det delegerat ned till myndighetsnivå. Myndigheten avgör löner, personalförmåner, kompetensförsörjning med mera.Frågorna är mycket viktiga. Vi har också tagit del av Försvarsmaktens budgetunderlag. Inför budgetåret 2024 pekar man på de viktiga personalfrågorna och de villkor som de anställda soldaterna, officerarna, sjömännen, och gruppbefälen har, och de värnpliktiga ska naturligtvis också ha bra villkor."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Jag skulle vilja börja med att tacka alla som tjänstgör i Försvarsmakten. De politiska beslut som vi har fattat både i den tidigare regeringen och i den nuvarande gör verkligen att vi bygger upp vår förmåga igen. Det gäller inte bara Försvarsmakten, utan det gäller även sådant vi har debatterat tidigare, till exempel stödfunktioner och industrier. Det är ett viktigt arbete, och precis som det beskrevs i svaret måste vi fortsätta att bygga mot en horisont.Det känns bra att detta görs nu och att Försvarsberedningen arbetar med frågorna. Dokumentet för försvarsbeslutet 2020 är också aktuellt. Däremot skulle jag vilja fortsätta att belysa det som sker här och nu, och det är intentionen med min interpellation.Låt mig ta som ett exempel Riksrevisionens rapport om GSS-K:s personal. I sammanfattningen framgår att man inte uppnår målen, det vill säga att det är fråga om att en begränsad mängd materiel, infrastruktur för officerare hämmar tillväxten eftersom det inte har funnits tillräckligt mycket för både anställda och värnpliktiga.Det finns flera dimensioner i detta. Jag skulle vilja höra försvarsministern resonera om den bild som Riksrevisionen ger, framför allt hur det påverkar brigadens nuvarande förmåga att vara duglig enligt krigsorganisationens krav.Hur är statusen i den nuvarande brigaduppfyllnaden för de verksamma brigaderna?"}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Jag skulle vilja börja med att tacka alla som tjänstgör i Försvarsmakten. De politiska beslut som vi har fattat både i den tidigare regeringen och i den nuvarande gör verkligen att vi bygger upp vår förmåga igen. Det gäller inte bara Försvarsmakten, utan det gäller även sådant vi har debatterat tidigare, till exempel stödfunktioner och industrier. Det är ett viktigt arbete, och precis som det beskrevs i svaret måste vi fortsätta att bygga mot en horisont.Det känns bra att detta görs nu och att Försvarsberedningen arbetar med frågorna. Dokumentet för försvarsbeslutet 2020 är också aktuellt. Däremot skulle jag vilja fortsätta att belysa det som sker här och nu, och det är intentionen med min interpellation.Låt mig ta som ett exempel Riksrevisionens rapport om GSS-K:s personal. I sammanfattningen framgår att man inte uppnår målen, det vill säga att det är fråga om att en begränsad mängd materiel, infrastruktur för officerare hämmar tillväxten eftersom det inte har funnits tillräckligt mycket för både anställda och värnpliktiga.Det finns flera dimensioner i detta. Jag skulle vilja höra försvarsministern resonera om den bild som Riksrevisionen ger, framför allt hur det påverkar brigadens nuvarande förmåga att vara duglig enligt krigsorganisationens krav.Hur är statusen i den nuvarande brigaduppfyllnaden för de verksamma brigaderna?"}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa personalförsörjningen till brigaderna?","answer":"Marcus Andersson har frågat mig om hur jag tänker verka för att säkerställa personalförsörjningen och materieltillgången till brigaderna. Krigsförband och krigsförbandsproduktion tar sin utgångspunkt i personal, materiel, infrastruktur och övning. Samövade krigsförband som är personellt och materiellt uppfyllda är en förutsättning för Försvarsmaktens samlade förmåga. Som ett resultat av det senaste försvarsbeslutet 2020 är Försvarsmaktens krigsorganisation under omorganisering och tillväxt i perioden fram till 2030. Krigsorganisationen växer från cirka 60 000 till drygt 100 000 befattningar plus reserver. Det är nära nog en fördubbling, och det kräver att personal- och materielförsörjningen fungerar. Det ställer också krav på att grundorganisationen har förutsättningar för att kunna producera krigsförband.Armén tillväxer och omorganiseras också. Armén ska i huvudsak bestå av tre mekaniserade brigader, en reducerad motoriserad brigad och en förstärkt mekaniserad bataljon. Till detta kommer en rad fristående och stödjande förband. Armén utvecklar även förmågan att kunna strida i division där flera brigader ingår. Återaktiveringen av skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt var ett svar på behovet av att kunna personalförsörja krigsorganisationen. Med återaktiveringen följer också en ökad rekryteringsbas till försörjning av officerare och anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArmén tillförs också materiel kontinuerligt med utrustning, bland annat luftvärn, granatgevär, lastbilar och soldatutrustning. Därtill renoveras och modifieras stridsvagnar och stridsfordon.Samtliga återetableringar av grundorganisationen inom armén är invigda, och verksamheten vid dessa är under uppbyggnad. Samtliga bedöms vara klara under perioden 2026-2030. Förutom återetablering fortgår andra infrastrukturprojekt inom armén vid existerande regementen för att möjliggöra krigsförbandsproduktion.Försvarsmakten har fått politisk styrning och ekonomiska medel för att kunna inrätta beslutad krigsorganisation. Det är nu Försvarsmaktens ansvar att producera krigsförbanden. Jag och regeringen följer denna fråga nära."}
+{"question":"Hur tänker ministern verka för att säkerställa materieltillgången till brigaderna?","answer":"Marcus Andersson har frågat mig om hur jag tänker verka för att säkerställa personalförsörjningen och materieltillgången till brigaderna. Krigsförband och krigsförbandsproduktion tar sin utgångspunkt i personal, materiel, infrastruktur och övning. Samövade krigsförband som är personellt och materiellt uppfyllda är en förutsättning för Försvarsmaktens samlade förmåga. Som ett resultat av det senaste försvarsbeslutet 2020 är Försvarsmaktens krigsorganisation under omorganisering och tillväxt i perioden fram till 2030. Krigsorganisationen växer från cirka 60 000 till drygt 100 000 befattningar plus reserver. Det är nära nog en fördubbling, och det kräver att personal- och materielförsörjningen fungerar. Det ställer också krav på att grundorganisationen har förutsättningar för att kunna producera krigsförband.Armén tillväxer och omorganiseras också. Armén ska i huvudsak bestå av tre mekaniserade brigader, en reducerad motoriserad brigad och en förstärkt mekaniserad bataljon. Till detta kommer en rad fristående och stödjande förband. Armén utvecklar även förmågan att kunna strida i division där flera brigader ingår. Återaktiveringen av skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt var ett svar på behovet av att kunna personalförsörja krigsorganisationen. Med återaktiveringen följer också en ökad rekryteringsbas till försörjning av officerare och anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArmén tillförs också materiel kontinuerligt med utrustning, bland annat luftvärn, granatgevär, lastbilar och soldatutrustning. Därtill renoveras och modifieras stridsvagnar och stridsfordon.Samtliga återetableringar av grundorganisationen inom armén är invigda, och verksamheten vid dessa är under uppbyggnad. Samtliga bedöms vara klara under perioden 2026-2030. Förutom återetablering fortgår andra infrastrukturprojekt inom armén vid existerande regementen för att möjliggöra krigsförbandsproduktion.Försvarsmakten har fått politisk styrning och ekonomiska medel för att kunna inrätta beslutad krigsorganisation. Det är nu Försvarsmaktens ansvar att producera krigsförbanden. Jag och regeringen följer denna fråga nära."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Tack, Markus Selin, för en angelägen debatt och inte minst ett elegant avslut, om jag får drista mig till att recensera inlägget. Det var inspirerande.Jag vill säga ytterligare några saker kopplat till detta. Det handlar dels om säkerhetspolitiska relationer under lång tid samt beroendeförhållanden som man bygger med andra länder. Det behöver man verkligen tänka igenom noggrant, både vilka man exporterar till och importerar från och vilka konsekvenser det får.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDels har vi den andra dimensionen av säkerhetspolitiken, som vi hela tiden måste beakta, nämligen hotbildsscenariot. Det är ett faktum att Ryssland är vad det är och ligger där det ligger. Det kommer att vara en dimensionerande faktor för oss att beakta när vi fattar beslut kopplade till vårt eget luftförsvar och framtida stridsflyg.Dels finns en tredje aspekt som jag vill lägga till är naturligtvis vårt kommande Natomedlemskap, som också kan påverkan utformningen av luftförsvaret. Markus Selin vet förstås om att kärnan i detta är artiklarna 3 och 5. Det innebär att vi har ett ansvar att sörja för vår egen försvarsförmåga. Därför är det viktigt med ett starkt luftförsvar. Inom ramen för artikel 5 kommer vi också att behöva få och ge försvarsgarantier. Även det kan påverka vår luftförsvarsförmåga. Det kan påverka räckvidd eller vilken hotbild vi måste dimensionera utifrån.Det jag tror är uppenbart med ett Natomedlemskap och Sveriges geografiska placering är att luftförsvar kommer att bli en högt prioriterad aspekt för oss när vi går in i Nato. Jag har också omfattande kontakter med de andra försvarsministrarna i EU-Nato-kontexten. Det finns en stolthet och en tillfredsställelse med det svenska luftförsvaret. Dels finns sex Gripendivisioner, dels har vi ett eget stridsflygprogram med Gripen E. Vidare finns Patriot. Luftförsvaret är en stor tillgång för oss, inte minst med interimskapacitetsmålen inom ramen för Natos gemensamma försvarsplanering. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Jag tackar försvarsministern för inlägget. Det han belyste stämmer. Sverige har en unik kompetens när det gäller att bygga ubåtar, signaler, system och stridsflyg. Jag instämmer också i att till exempel en flygmotor i dagens Jas 39 Gripen bygger på en utländsk plattform, men den är ju utvecklad från en motor som skulle sitta i par i ett flygplan. Jag vill tillägga att den är utvecklad av svenska kvinnor och män och har till stora delar blivit en bättre produkt.Jag tänkte försöka belysa andemeningen i hela debatten med några ord av en berömd amerikansk president. Jag har översatt det hela, herr talman, eftersom vi talar svenska här i kammaren.\"Vi väljer att åka till månen. Vi väljer att åka till månen under det här decenniet och göra de här andra sakerna, inte för att de är lätta utan för att de är svåra, eftersom målet kommer att tjäna till att organisera och mäta det bästa av engagemang och färdigheter, eftersom den utmaningen är en som vi är villiga att acceptera, en vi inte är villiga att skjuta upp och en som vi tänker vinna.\" Dessa ord kommer såklart från John F Kennedys tal på Rice University den 12 september 1962. Jag tycker att han i dessa rader fångar mitt budskap i synen på framtidens svenska stridsflyg. Vår kompetens får inte slumpas bort."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Eftersom Socialdemokraterna är en viktig samarbetspartner för mig och regeringen i denna fråga har jag tittat på hur Socialdemokraterna formulerade sig i sin kommittémotion beträffande detta. Jag uppfattade i formuleringen, i de sex meningarna, en stor ödmjukhet inför att det här är ett stort och viktigt vägval där man behöver belysa de alternativ som står till buds, det vill säga om vi tillsammans ska utveckla något eget, om vi ska utveckla det tillsammans med en eller flera partner, om vi ska göra en upphandling eller om vi ska utveckla det själva.När jag läser Socialdemokraternas kommittémotion uppfattar jag alltså en öppenhet men också en ödmjukhet inför det viktiga vägval som står framför oss.Det här är ett försvarspolitiskt beslut, men det är naturligtvis också ett säkerhetspolitiskt beslut. Det kommer att påverka relationer med länder under lång tid. Strategisk materielförsörjning utvecklar man beroendeförhållanden som ibland kan vara i 30-40 år. På stridsflygsområdet kan det handla om försörjningssäkerhetsavtal som man behöver upprätta kring logistik, underhåll, träning och så vidare. Den säkerhetspolitiska dimensionen bör också belysas mycket noggrant.Som vi har sett har utvecklingen av Gripenprogrammet blivit alltmer internationaliserat från A/B-versionen till C/D-versionen och E-versionen. C/D-versionen, som vi i huvudsak opererar nu, har ungefär 50 procent utländska underleverantörer, och Gripen E har ungefär två tredjedelar utländska underleverantörer. Vi har till exempel aldrig utvecklat en egen motor till Gripensystemet, utan där har vi lutat oss mot amerikanska leverantörer. Radarsystemet är i dag brittiskt, och vapenhållarna till Gripen E kommer från Schweiz. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet handlar alltså om omfattande internationella samarbeten även med det som vi uppfattar som en i någon mån nationell plattform som Gripen E. Jag ville bara lägga till den dimensionen.Det vi har en unik förmåga till på det försvarsindustriella området gäller framför allt förmågan till systemintegration. Alla kan bygga en radar, en motor eller en vinge, men det är förmågan att integrera dessa som man har inte minst på Saab. Där har man en världsledande förmåga i kombination med att man är väldigt duktig på projekthantering och projektledning. Det har delvis att göra med att man på Saab är van vid att jobba mot en liten och kostnadsmedveten kund. Det är inom dessa två stora spetskompetenser som jag tycker att vi har den industriella förmågan, något som också är viktigt att beakta vid det vägval vi kommer att stå inför."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Tack, försvarsministern, för svaret!Jag vill återkomma till historiebeskrivningen. Som vi känner historien ser vi in i framtiden. Jag skulle vilja hävda att det faktum att Sverige utvecklar sitt eget stridsflyg är normalläget. Det är en svensk linje. I 84 av 97 år har Sverige byggt och valt att utveckla sina egna stridsflygplan.Precis som försvarsministern var inne på får vi det mest väl avvägda och anpassade flygsystemet för svenska förhållanden. Vi får säkerställd leverans även under kritiska lägen och spänningar i världen. Vi får, som försvarsministern sa, betydligt billigare drift och underhåll, speciellt i fält där det kanske bara krävs en tekniker och en grupp värnpliktiga för att få upp stridsflyget i luften efter underhåll. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet jag brinner lite extra för är att detta ger åtskilliga jobb runt om i hela Sverige. I detta döljer sig även ytterligare en positiv uppsida, nämligen möjligheter till export. Vi talar om tiotusentals jobb i Sverige.Låt mig uttrycka mig lite rakare och kommentera de alternativ till att utveckla och bygga egna stridsflygplan som försvarsministern var inne på. Två alternativ som finns är att göra direktköp av befintliga utländska system eller ingå i någon typ av licenstillverkning. Dessa båda alternativ späder ut svensk flygteknisk kompetens, mer eller mindre. Om man vill ha sekretessproblem under utförandet av framtidens stridsflygplan ska man nog titta på direktköp och licenstillverkning.Om man vill ha ett stridsflygplan i framtiden som inte är helt utvecklat efter svenska och nordiska förhållanden ska man titta på licenstillverkning eller direktköp av utländska flygplan.Om man vill ha betydligt mindre mängd bevarad flygteknisk kompetens i Sverige i framtiden ska man titta på utländskt direktköp eller licenstillverkning.Och om man vill ha samordningsutmaningar när man potentiellt utvecklar framtidens stridsflygplan med andra länder ska man titta på samarbetsprojekt och kanske licenstillverkning.Med andra ord kommer vi att ha fler frihetsgrader och fler värden som är gynnsamma för oss själva om vi utvecklar vårt eget framtida stridsflygplan. Vi blir mer oberoende. Vi behåller vår rådighet. Vi kommer att ha utvecklad kompetens som kunskapsnation. Vi kommer att ha exportmöjligheter och tiotusentals arbetstillfällen runt om i hela landet."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Markus Selin, för en angelägen interpellation! Det är viktigt att se sambandet mellan försvarsindustriell förmåga och försvarsförmåga. Det blir allt tydligare.Låt mig också inledningsvis säga att det inte finns något annat land med 10 miljoner invånare i världen som har den försvarsindustriella förmåga som Sverige har. Det finns alltså inget annat land som kan producera och designa ubåtar, kvalificerade markstridsfordon och artillerisystem och dessutom stridsflyg. Det är en handfull länder i världen som har den industriella förmågan, och det finns det all anledning att känna stolthet över.Sverige är också i en unik position att faktiskt kunna göra detta vägval. Vilket vägval är det då vi står inför efter Gripen Erik? Det skulle ytterst kunna handla om att man antingen utvecklar detta själv eller gör det tillsammans med partner, eller att man upphandlar ett flygsystem. Det handlar naturligtvis om att vi har den industriella förmågan och möjligheten att själva göra värderingen om vi ska köpa av någon annan eller utveckla förmågan själva.Precis som Markus Selin säger är Gripen utformad speciellt för svenska förhållanden - den är framtagen utifrån vår geografi och ett flygplan som medför låga kostnader när det kommer till att flyga och även en låg livscykelkostnad. Det bygger förstås på att det finns en stark innovationskraft inom ramen för svensk försvarsindustri.Jas 39 Gripen balanserar hög operativ förmåga, hög tillgänglighet och i stridsflygssammanhang låga underhållskostnader. Senast 2013 beslutade man att utveckla Gripen Erik, och det har lett till att det nu finns möjligheter och handlingsfrihet vad gäller hur vi vill göra framöver. Ska vi gå på partnerskap, utveckla själva eller upphandla i framtiden? Jag tror att det är viktigt att vi har den säkerhetspolitiska handlingsfrihet som detta medför.Vi befinner oss nu i en kunskapsuppbyggnadsfas och har påbörjat framtagning av beslutsunderlag. Det handlar delvis om att minska riskerna och skapa handlingsfrihet också för det framtida försvaret, för man får vara ärlig med att säga att det till en del kan utgöra en risk att utveckla själv i och med att man då är ensam om projektet. Om man gör det med partner får man möjlighet att riskreducera. Å andra sidan kan det ibland bli mer komplext eftersom man måste ha med sig flera nationella parlament, flera industrier och så vidare. Det finns många parametrar att överväga i detta.Det viktigaste just nu är att skapa handlingsfrihet, vilket även Försvarsmakten pekar på i sitt underlag som för närvarande bereds i Regeringskansliet.Låt mig också säga att detta verkligen inte är något jag ska besluta om i den här kammaren vare sig i dag eller i morgon, utan vi måste ha breda politiska samtal. Det handlar om beslut som ska spegla vägval som kommer att prägla oss under 30-40 år framöver."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Tack, försvarsministern, för ett framåtlutat och fylligt svar!I 97 år har Sverige haft ett flygvapen. I 84 av dessa 97 år har Sverige utvecklat sitt eget stridsflyg. Det var faktiskt Per Albin Hansson som drev självförsörjningslinjen på 30-talet. I och med 1936 års försvarsbeslut valde Sverige att bygga egna stridsflygplan. Det är vår historia.Lite om Sverige: Sverige är ett ingenjörsland. Jag säger inte att alla formellt är ingenjörer, men vi är ett land med folk som gillar frågesport. Vi gillar utmaningar och att bygga saker tillsammans. Vi är ett välfärdsland, och vi är ett exportland. Det är det jag menar med att vi är ett högkostnadsland som är högteknologiskt.När Sverige valde att bygga Jas 39 Gripen var det också politiska diskussioner, men försiktigt uttryckt blev det till slut ont om tid. Jag tror att vi nu kommer att hamna i samma sak som då, när vi 1980 när det var dags att börja fatta beslut konstaterade kring framtidens stridsflyg att ett annat alternativ än att bygga egna stridsflygplan skulle utarma Sveriges flygtekniska kompetens.Jas 39 Gripen-systemet blev skräddarsytt för Sverige. Det är lätt att underhålla, fältmässigt, stryktåligt och kostnadseffektivt. Utan att darra på manschetten kan jag säga att det är det bästa stridsflygplanet i världen, och väl anpassat till Sveriges och Nordens förhållanden.Mönstret följer en ganska fundamental logik. Stormakternas flygplan är i regel större och tyngre, och stormakternas flygplan som är både större och tyngre blir dyrare. Sverige är ganska unikt och ingår i kanske en handfull länder som kan ta fram egna stridsflygplan. Vi valde att följa samma fundamentala mönster. Vi är ett litet land med mindre resurser, och det fick oss att bestämma oss för färre flygplan generellt sett, jämfört med stormakterna. Därmed måste varje flygplan kunna ikläda sig flera roller, och därav beteckningen Jas: jakt, attack, spaning.Jas 39 Gripen-systemet följer Sveriges specifika krav, och vi har en tryggad leverans även i kritiska lägen. Vi har vår autonomi.Med de inledande orden skulle jag gärna vilja höra hur försvarsministern kommer att verka för att Sverige även i framtiden ska utveckla och framställa egna stridsflygplan."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att Sveriges framtida stridsflyg utvecklas och framställs i Sverige?","answer":"Markus Selin har frågat mig om jag avser att verka för att Sveriges framtida stridsflyg ska utvecklas och framställas i Sverige.Stridsflygsystem har långa utvecklingscykler. Det är därför viktigt att kontinuerligt utveckla och pröva ny teknik för att möta framtida behov. Konceptstudier, utveckling av teknologier och teknikdemonstratorer är betydelsefulla verktyg för att realiserbarhetspröva framtida möjliga lösningar av ett stridsflygsystem. Verksamheten involverar både staten och industrin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörsvarsmakten har föreslagit fortsatta konceptstudier för att inleda kunskapsuppbyggnad och påbörja framtagning av beslutsunderlag, reducera risker och skapa handlingsfrihet för utvecklingen av det framtida luftförsvaret. I det här skedet syftar förslaget till att påbörja förberedelser inför ett kommande program, som enligt Försvarsmaktens förslag senast 2030 bör resultera i ett vägval. Försvarsmaktens förslag bereds i Regeringskansliet.Ett vägval av framtida stridsflygförmåga är ett säkerhetspolitiskt vägval för Sverige av stor och långsiktig betydelse. Jag ser framför mig breda politiska samtal inför att ett vägval ska göras."}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Tack för debatten, Johan Andersson!Jag har inte så mycket mer att tillföra, men Johan Andersson lyfter en viktig fråga som jag också snart kommer att ha möjlighet att diskutera med Johan Anderssons kollega Markus Selin i denna kammare, nämligen kommande stridsflyg.Låt mig vara väldigt tydlig med en sak: Den försvarsindustri och den försvarsindustriella förmåga vi har i Sverige utgör också en del av vår samlade försvarsförmåga. I ljuset av de erfarenheter vi nu kan dra från kriget i Ukraina och det tryck som finns på försvarsindustrin över hela Europa på grund av att alla ska växa samtidigt utgör försvarsindustrin, inklusive det kluster av stark flygteknisk kompetens av till dels världsledande karaktär som finns i Linköping, en central del av vår egen försvarsförmåga. Till det kan jag säga att den luftburna sensorn, Global Eye, också är en unikt kvalificerad plattform med väldigt hög operativ effekt.Det finns alltså alla skäl att vårda den försvarsindustriella förmåga som finns inte minst i Östergötland och Linköping.Tack för den här debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar försvarsministern för svaret. Det blev något mer klart. Det gläder mig att vi ändå har en samsyn när det gäller infrastruktur och alla andra följdeffekter kopplat till var den framtida lokaliseringen kommer att vara. Inte minst gäller det kompetensförsörjningen, så som jag tolkar svaret från ministern, som är väldigt avgörande i mångt och mycket för att kunna bibehålla detta.Det finns en koppling till, som också försvarsministern nämnde. Vi har ju en stor flygkompetens i Linköping, både industriellt och militärt och på andra sätt. Här finns också möjligheter till framtida utveckling när det gäller exportsektor och andra delar. Även om det kanske inte är en primär uppgift för försvaret är det viktigt för landet.Där vill jag också trycka på att det finns all möjlighet att använda det framgångsrika arbete vi har gjort i landet när det gäller radarspaningsflyget och att utveckla detta ytterligare framgent. Jag förutsätter att man också tar detta i beaktande kopplat till den fortsatta processen.Sedan ser jag med förväntan fram emot ett positivt besked framgent när det gäller utredningen. Som jag förstod försvarsministern är det väldigt nära att man är klar med den, så det borde snart komma ett beslut. Då hoppas vi naturligtvis på ett positivt sådant."}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Jag har all respekt för att människor kan känna oro om det blir organisatoriska förändringar av verksamhet. Det kan påverka jobbet och tillvaron, och det har jag som sagt all respekt för. Jag har också all respekt för att Johan Andersson står upp för sin valkrets - detta är ju verksamhet som ligger i Östergötland. Precis så ska det vara i en representativ demokrati.Jag förväntar mig också att interpellanten har respekt för att jag inte kan föregripa en pågående utredning som jag själv inte har tillsatt utan som bedrivs på myndighetsnivå. Utfallet av den utredningen kanske, eller kanske inte, kommer att påverka regeringen och riksdagen. Det är lite för tidigt för mig att vare sig recensera eller ingripa i den. Den utredningen måste få ha sin gång.Jag skulle ändå vilja lyfta den förmåga som vi diskuterar och som är väldigt viktig, nämligen radarspaningsflyget. Det handlar om den luftburna sensorn, och där har vi unikt stark kompetens i Sverige, både industriellt och inom Försvarsmakten. Det handlar också om den framtida baseringen av den plattform som heter Global Eye. Det är en sensor med mycket lång räckvidd och hög upplösning. Den är mycket viktig för Försvarsmaktens förmåga till tidig förvarning i händelse av risk för väpnat angrepp.Men detta är också, som Johan Andersson vet, en smal sektor. Vi har ett väldigt begränsat antal plattformar. Därmed blir det naturligtvis extra viktigt hur man organiserar funktionen och att man då verkligen tänker igenom flera av de aspekter som Johan Andersson lyfter. Den operativa förmågan kommer naturligtvis att påverkas av att det i slutändan är människor som ska göra detta, så man bör ha en bra personalförsörjning och en bra funktionskedja genom hela \"ekosystemet\" som jag tidigare lyfte med miljötillstånd, samlokaliseringsvinster, rekrytering med mera.Beträffande utredningen har jag under hand förstått att man till stora delar är klar med den. Jag vet inte när den kommer att vara färdig. Det är som sagt en försvarsmaktsintern utredning, och jag har inte tagit del av något delbetänkande. När den är klar finns det möjlighet för både Johan Andersson inom ramen för försvarsutskottet och mig att ta del av den."}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Jag tackar försvarsministern för kompletterande svar.Jag kan fylla i lite grann vad som gäller i dagsläget. När det gäller infrastrukturen, som försvarsministern talade om, är den väl etablerad sedan lång tid tillbaka. Man har landningsbanor. Man har de tillstånd som krävs. Man har fullödiga miljötillstånd sedan länge.Flygverksamhet kan ju emellanåt av befolkningen upplevas som störande. I Linköping vill jag nog hävda att den är väldigt väl etablerad. Precis som försvarsministern sa är Linköping Sveriges flyghuvudstad i mångt och mycket. Man har en väldigt bred kompetens kring detta.Den oro jag ser ifall en flytt skulle ske är den uppenbara risken att man tappar väldigt mycket kompetens som tar lång tid att bygga upp - kunnande, erfarenhet och andra delar. Sedan är jag väl medveten om att den försvarstekniska förmågan måste vara avgörande för lokalisering och annat, men hänsyn måste också tas till att bibehålla kompetens som finns och den infrastruktur som i dag är kopplad till anläggningen där man redan har den utbyggd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan kan fortsätta att utveckla. Vi har troligtvis en ambition att kunna utveckla ännu mer i den delen. Vi vet att det kommer att bli än viktigare att kunna få underrättelser och att kunna följa rörelser. Inte minst i den oroliga tid vi nu lever i, med det som händer i vårt närområde, känns detta extra angeläget.Mycket av detta finns alltså uppbyggt redan i dag, vilket borde inverka på hur den fortsatta processen kommer att se ut.Jag har en följdfråga till försvarsministern kopplat till detta: När förväntas det här beskedet komma? När förväntas man vara klar med utredningen? Den har pågått i ungefär ett år, och det finns naturligtvis en oro både bland dem som i dag är direkt verksamma i detta och bland aktörerna runt om. Jag har räknat upp vilka de är, så jag kommer inte att upprepa det. Men när kommer det att levereras ett svar på var den geografiska placeringen ska vara?"}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Tack, Johan Andersson, för interpellationen! Det är en lite svår interpellation att svara på för mig, för till del är det inte säkert att regeringen och riksdagen har rådighet över detta beroende på hur utredningen kommer att falla ut. Det är också svårt att föregripa en utredning - detta sagt med all respekt.Jag uppskattar att Johan Andersson lyfter både regeringens och oppositionens arbete kopplat till försvarspolitiken. Jag brukar påminna om att försvarspolitik är en lagsport, där vi strävar efter att göra saker tillsammans. Regeringen har som sitt forum Försvarsberedningen för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken med riksdagens partier. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt att vi eftersträvar denna samsyn, och den speglas också i dagens debattämne, som berör utformningen av krigs- och grundorganisationen. Det är alltså riksdag och regering som beslutar om Försvarsmaktens övergripande utformning både avseende krigs- och grundorganisationen. I förordningen med instruktion för Försvarsmakten finns en lista med de organisationsenheter, regementen och geografiska placeringar som ingår i Försvarsmakten. Det är själva grundorganisationen.När det gäller krigsorganisationen vet Johan Andersson som erfaren riksdagsledamot att vi fattade beslut om denna den 15 december 2020 i den här kammaren, när vi antog försvarsbeslutet för 2020. Det är grunden. I den krigsorganisationen framgår att specialflygsdivisionen ska vara ett eget krigsförband. Det är på denna övergripande nivå som riksdag och regering fattar organisations- och lokaliseringsbeslut. Utifrån de fastställda krigs- respektive grundorganisationerna beslutar i sin tur Försvarsmakten var de olika förbanden kan förläggas och varifrån deras verksamhet ska bedrivas.Jag ska försöka svara på Johan Anderssons viktiga frågor. Jag är helt enig med honom om att det finns en mycket stark kompetens i Linköpingsområdet, inte minst på det flygtekniska området. Jag vågar påstå att det är ett världsledande kluster av aktörer på området.Det jag tror kommer att vara styrande för utformningen av svaret - föreställer jag mig utan att föregripa utredningen - är hur detta påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga. Självfallet kommer man också att behöva väga in aspekter som personalförsörjning, infrastruktur, miljötillstånd och en rad andra parametrar.Detta är ju en utredning som Försvarsmakten själv har tagit initiativ till. Det är inte ett uppdrag som regeringen har gett till Försvarsmakten. Därför har jag ingen insyn i den och har inte tagit del av något delbetänkande, men när utredningen är klar finns det möjlighet för mig att ta del av den. Det gäller naturligtvis också Johan Andersson inom ramen för försvarsutskottet."}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Tack, försvarsminister Pål Jonson, för svaret! Vi har under åtta år haft en socialdemokratiskt styrd regering, och då har vi jobbat väldigt intensivt med att återuppbygga det svenska folkligt förankrade totalförsvaret. Vi har ökat försvarsanslagen med över 100 procent.Jag tycker att det är glädjande att den nya regeringen fortsätter detta arbete. I det här arbetet är radarspaningsflyg och ledningsflyg viktiga för att kunna se till att man får korrekta underrättelser och kan följa vad som händer runt om i vår omvärld. Det gäller inte minst utifrån det läge som vi nu har med oro i vårt närområde. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet pågår en lokaliseringsutredning internt i Försvarsmakten. Det handlar alltså om var radarspaningsflyget ska vara placerat framgent. Detta har skapat en hel del oro där det i dag är placerat, nämligen i Linköping i anslutning till Malmen. De alternativ som har framkommit har varit ett par stycken: Linköping, Uppsala och Sotenäs. Det är allmänt känt, och det har varit ute i medierna.Det viktiga här är naturligtvis vår försvarsförmåga; där kan jag instämma med försvarsministern i hans svar. Men det handlar också om kompetens, kunnande och andra möjligheter som är kopplade till detta.Specialflygskvadronen, som det heter, i Malmslätt, Malmen, har tillhandahållit flygburen radarspaning 365 dagar om året i över 25 år. Nivån på kompetensen har medfört att detta inte kan återfinnas på någon annan plats runt om i landet.Det handlar också om ett samarbete med Saab i Linköping, som utvecklar och tillverkar vapensystemet S 106, Jas Gripen med mera. Saab har i dag avtal med Försvarsmakten för att bedriva delar av flygunderhållet. Man använder sig också av Saab när det gäller utveckling och andra möjligheter.Dessutom har FMV en stor anläggning i Linköping där man testar och evaluerar olika delar i detta. Man genomför prov, utvärderingar, modifieringar med mera.FOI jobbar också nära integrerat med den verksamhet som i dag finns i Linköping.Jag kan därför för min del tycka att det finns väldigt mycket som talar för att verksamheten kommer att vara kvar i Linköping så att man kan använda den kompetens som finns och det kunnande som är fastställt sedan länge.Det handlar också om den långa utbildningstid som krävs för att utbilda militära flygtekniker etcetera - någonstans mellan sex och åtta år. Det handlar också väldigt mycket om handledd praktik av äldre tekniker för att detta ska kunna lyckas och för att vi ska kunna bli så framgångsrika som möjligt.Mina följdfrågor till försvarsministern är: På vilka grunder kommer man att fatta det beslut som sedermera Försvarsmakten kommer att fatta när det gäller lokaliseringen? Och vad ser försvarsministern för alternativ kopplat till detta?"}
+{"question":"På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in?","answer":"Johan Andersson har frågat mig om jag förutom Linköping överväger andra alternativ till lokalisering av framtida radarspaningsflyg. Johan Andersson har även frågat mig på vilka grunder jag kommer att fatta det kommande placeringsbeslutet - om det är militärstrategiska skäl eller om det finns andra skäl som kommer att vägas in.Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Försvarsmakten ska organisera krigsförband och vidta de förberedelser i övrigt som krävs för att kunna lösa myndighetens uppgift.Det är riksdag och regering som på en övergripande nivå beslutar om Försvarsmaktens krigs- respektive grundorganisation. Det är Försvarsmakten som bedömer och avgör var det framtida radarspaningsflyget ska baseras. Baseringsorten kommer att fastställas utifrån hur det framtida radarspaningsflyget på bästa vis bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga."}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Tack, Marielle Lahti, för en viktig och angelägen interpellation! Jag uppskattar de konstruktiva förslagen från Miljöpartiet och från ledamoten i det här avseendet.Låt mig också vara väldig tydlig med att även totalförsvaret naturligtvis har ett stort behov av en säker elförsörjning. Vi är fullt medvetna även på Försvarsdepartementet om att elproduktionen behöver växa och att även vindkraften kommer att vara en central och växande del i det arbetet. Jag tycker att det är viktigt att slå fast detta. Försvarsmakten påpekar också i sitt 24 oktober-underlag att detta är en viktig del. De understryker även i sitt underlag vikten av planerbar och väderoberoende el, så det är viktigt att slå fast och ägna kraft åt detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär kommer regeringen att återkomma i frågan? Det är en legitim fråga, men det är inte jag och Försvarsdepartementet som avgör det. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet, och vi har fått bra underlag från Försvarsmakten och från FOI. Även Havs- och vattenmyndigheten har lämnat underlag, och frågan bereds nu på Klimat- och näringslivsdepartementet.Avslutningsvis: Vi vill alla agera snabbt. Jag kan konstatera att också Miljöpartiet har varit i regeringsställning under en längre tid, och vi äger alla en skuld till att saker inte funkar tillräckligt bra. Jag kommer att vädja till alla för att hitta en konstruktiv dialog så att vi får snabba, effektiva och förutsägbara processer för att hitta en effektiv samkraft när vi samtidigt ska bygga ut vindkraften och Försvarsmakten. Jag ser fram emot en fortsatt dialog också med oppositionen i frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Jag delar helt din bild att det också finns andra obstruerande moment som man behöver hantera.Det var glädjande att höra att man tillsätter mer resurser och just har den geografiska spridningen för att kunna säkerställa att man har tillräcklig kapacitet för att hantera ärenden som kommer in. Det är också glädjande att höra att det finns intresse att bena i sekretessfrågan och utreda den så att det blir mer effektivt.Jag vill återkomma till ingången till min interpellation. Det handlar om Sveriges klimatmål, näringslivsutveckling och förmågan att elektrifiera i den utsträckning som vi har ambitioner att göra.Vi vet att behovet av el kommer att fördubblas redan till år 2035. Stora delar av vår kraftproduktion i dag når sin tekniska livslängd. Vi kommer att behöva ersätta existerande produktion och ha nyproduktion.Vi behöver kort sagt enorma mängder energi. Det kan tillgodoses genom energieffektivisering och flexibilitet. Men vi behöver också ha mer ny energiproduktion.Det enda kraftslag som har både tekniska och ekonomiska potentialer att möte den utmaningen på den tiden är vindkraften. Oavsett vad man tycker om kärnkraften är det ett faktum att Sveriges elbehov nästkommande decennium inte kommer att kunna tillgodoses med hjälp av ny kärnkraft.Därför vill jag avsluta med en fråga till försvarsministern. För att inte riskera att stoppa utvecklingen både när det gäller näringsliv, elektrifiering och så vidare - när kan vi se förslag på ändrade processer så att vi hittar ett mer effektivt sätt att jobba tillsammans myndigheterna emellan, med energibolagen och framför allt med Försvarsmakten?"}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Jag utesluter inte möjligheten att kunna stärka instruktionen om det är vad som behövs. Men jag tycker att Försvarsmakten arbetar hårt med de här frågorna och har ett seriöst intentionsdjup.Jag anförde tidigare den rapport som vi fick den 24 oktober i fjol. Det man har gjort i samverkan med Statens energimyndighet är att lägga ett stort uppdrag på FOI för att få ett jämförandeperspektiv. Det är en omfångsrik rapport som FOI jobbade med ett par år. Jag manar verkligen till en läsning av den. Den är inspirerande, och man ser också hur andra länder gör.Det är möjligt att man inte behöver ändra instruktionen. Men det är ännu viktigare att tillsätta resurser till Försvarsmakten så att man får ned handläggningstiderna. Målet måste vara snabbare, effektivare och förutsägbara processer, och det säger även Försvarsmakten är deras mål.Ett uttryck för att Försvarsmakten tar detta på allvar är att man nu håller på att rekrytera till ett femtontal tjänster på de fyra olika militärregionerna för att korta ned handläggningstiderna. Jag tror att det är en väldigt viktig åtgärd att göra för att vi ska kunna få de här snabba och effektiva processerna.Det gäller att inte mållåsa bara vid försvarsintresset eller energiintresset. Det gäller att verkligen på allvar arbeta för samexistens när både vindkraften ska växa och Försvarsmakten ska växa samtidigt.Den andra dimensionen som är viktig, och som Marielle Lahti också tar upp, är frågan om sekretess. Det är svårt. Det har till del att göra med krigsplanering. Vi ska vara medvetna om att främmande makt nu uppvaktar och bedriver underrättelseinhämtning. Då kan man komma in på saker som kan vara väldigt känsliga. Som jag sa förut kan det påverka sjölägesbild och luftlägesbild. Det har i grunden att göra med att det kan påverka Försvarsmaktens sensorer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför har också regeringen gett ett uppdrag, som Marielle Lahti kanske vet, till länsstyrelserna och Statens energimyndighet att arbeta med sekretessfrågorna så att vi kan komma vidare i de frågorna. Jag förstår precis vad Marielle Lahti säger om att man bara lägger en död hand med att det blir sekretess.Min erfarenhet efter att ha jobbat en del med Försvarsmakten med detta är att den också ser ett behov av att lösa ut sekretessfrågan så att man på ett rimligt sätt kan motivera varför det blir avslag. Återigen bör målsättningen vara snabbare, effektiva och mer förutsägbara slutsatser. Försvarsmakten arbetar hårt med frågan.Avslutningsvis vet Marielle Lahti att det naturligtvis inte bara är Försvarsmakten som sätter begräsningar när det kommer till utbyggnaden av vindkraft. Det handlar också om, som Marielle Lahti vet bättre än jag, kommuner och olika typer av naturintressen som påverkar. Det är en balans mellan de olika övervägandena."}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Tack så mycket, ministern, för ett uttömmande svar på frågan!Jag vill gå tillbaka till varför det är viktigt att skyndsamt agera för att säkerställa att Försvarsmakten inte riskerar att bli en propp för den utbyggda energiproduktionen i Sverige.Jag har själv jobbat i energibranschen väldigt många år och gör det fortfarande när jag inte är här. Här upplever jag att energibranschen talar med en gemensam röst. Försvarsmaktens förhållningssätt nu till de här processerna är ohållbar. Det gäller både produktion och utbyggnad av ledningar. Det är alla steg från ax till limpa.Vi menar att politiken måste ge Försvarsmakten en tydligare instruktion att arbeta med energibolagen. Därför återkommer jag igen till regleringsbrevet som ett viktigt verktyg, även om jag hör att ni även har det i själva instruktionen.Förutsättningar behöver också ges till Försvarsmakten att kunna göra det. Jag förstår att det blir en ohållbar situation om man får ansökningar från hela Sverige och kanske inte har förutsättningar att kunna hantera alla. Sedan går inte alla ansökningar vidare heller. Det är viktigt att titta på processen och hitta bättre förutsättningar också där.Det är sant att vi primärt måste ta hänsyn till Sveriges försvar. Vi är helt eniga där. Det får inte riskeras. Men jag vill ge ett exempel på vad det är för typ av processer och beslut som försvårar utbyggnaden.Vindkraftsbolagen behöver i dag ansöka hos Försvarsmakten om ett så kallat sjömätningstillstånd. Det behöver man av två orsaker. Dels för att göra ett underlag till länsstyrelserna om vilken miljöpåverkan som anläggningen får, dels för att kunna bygga fundamentet så småningom.Vad det betyder i praktiken är att bolagen mäter sammansättningen i havsbotten på en punkt på ungefär fem kvadratkilometer. Det är alltså en väldigt liten mätpunkt. I dagsläget nekar Försvarsmakten allt som oftast vindkraftsbolagen tillståndet, som är helt avgörande för att kunna fortsätta processen på ett ansvarsfullt sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArgumentet är att det är geografiskt känslig information. Jag har respekt för det. Men jag vill ändå komma tillbaka till att det är en punkt på fem kvadratkilometer. Det är viktigt att komma ihåg att i det här fallet har Försvarsmakten möjlighet att censurera den information som vindkraftsbolagen får fram om man bedömer att det trots den lilla punkten på den relativt stora ytan innebär en säkerhetsrisk.I vissa fall är det så att bolagen vittnar om att Försvarsmakten när man får reda på att sjömätningstillståndet avser vindkraftsetableringar avslår ansökan direkt. Man har också meddelat skriftligt: Ni kommer ändå att få nej senare i processen, så därför får ni inte tillståndet nu.Det känns inte rättssäkert. Precis som ministern sa går det bevisligen i andra länder att jobba mer effektivt med de här frågorna. Det gäller till exempel Finland, Danmark och Norge. Där har man hittat lösningar, och de ligger mycket i processen, som du sa.Tysklands försvarsmakt jobbar till exempel med att samla in betydligt mer information om projekten för att få bättre möjlighet att hitta lösningar så att man blir en del av processen snarare än något annat. Remisserna är inte heller binära. Man lägger en grund för att hitta gemensamma lösningar.Med det vill jag igen återkomma till försvarsministern och fråga: Ser du ett behov av att stärka instruktionen på annat sätt än ni redan gjort för att säkerställa att vi får den energiproduktion vi behöver till havs?"}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Jag tackar Marielle Lahti för interpellationen, som verkligen är angelägen.Låt mig återkoppla till kärnuppgiften för Försvarsmakten. Jag uppskattar att Marielle Lahti tar fasta på det utmanande uppdrag som ligger framför Försvarsmakten. Man ska växa samtidigt som vindkraften behöver växa. Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. När man bereder detta får man väga in riksintressena. Det kan konstateras att förekomsten av vindkraft kan påverka Försvarsmaktens operativa förmåga. Det handlar om sjölägesbild, luftlägesbild och förutsättningarna för att bedriva övningsverksamhet och låghöjdsflygning. Det här är en parameter som man behöver förhålla sig till, framför allt i ljuset av det mycket allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläge som nu råder.Marielle Lahti ställer frågan varför detta inte finns med i regleringsbrevet. Det fanns med i regleringsbreven för 2020, 2021 och 2022. Vi har fått ett mycket omfångsrikt underlag av Försvarsmakten. Försvarsmakten lämnade in ett underlag den 24 oktober. Det är en mycket gedigen och genomarbetat rapport. Med utgångspunkt från det är det rimligare att vi nu skrider till verket och agerar snarare än att vi återkommande lägger in saker i regleringsbrevet.Det är själva skälet till att regeringen nu har möjlighet att agera på underlaget. Jag ska inte föregripa den beredningsprocessen. Men jag tycker att underlaget som Försvarsmakten har levererat har varit intressant. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn av de aspekter som Försvarsmakten lyfter fram, och som jag tycker är klokt, är att titta på att man har störst möjlighet att påverka i planeringsprocessen snarare än i tillståndsprocessen. Här finns också skäl att titta på hur andra länder har organiserat sig. Det handlar till exempel om Storbritannien och även Danmark. Där har man mer förutsägbara och effektiva processer. Det är en viktig parameter att ha med.Den andra parametern som jag skulle vilja påtala är att Försvarsmakten har i uppgift i sin instruktion att medverka till beredningen av ärenden rörande vindkraft. Av 5 b § i instruktionen framgår att det är Försvarsmakten som till Regeringskansliet årligen ska redovisa myndighetens medverkan i beredningen av ärenden rörande vind- och vågkraft samt de åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att nå nationella planeringsramar för vindkraft.Försvarsmakten har redan detta uppdrag i instruktionen. I stället för att vi bara lägger in saker i regleringsbrevet finns det nu bättre förutsättningar för oss att agera."}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Jag tackar så mycket för svaret. Det gläder mig att försvarsministern lyfter fram behovet av att myndigheter samarbetar för att få en bättre fungerande process för den havsbaserade vindkraften. Det gläder mig också att försvarsministern säger att utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver ske parallellt. Samtidigt måste jag medge att jag blir lite förbryllad. Om försvarsministern nu tycker att detta är så viktigt, varför har då de skrivningar som tidigare styrde Försvarsmakten mot att beakta elektrifieringen i sitt arbete tagits bort?Försvarsmakten har i dagsläget kanske det allra svåraste uppdraget bland svenska myndigheter inför kommande decennium: att försvara Sverige i en tid av osäkerhet och krig i Europa. Vi är helt överens om det. Men som försvarsministern också påpekar ingår ett ansvar för totalförsvaret, där även trygg energiförsörjning ingår. En naturlig följd av det borde vara att en utbyggd svensk energiproduktion vore en prioriterad fråga för myndigheten.Tyvärr är sanningen i dag en annan. Företag efter företag på den konkurrensutsatta marknaden vittnar om samma sak: Försvarsmakten är tyvärr i dag en av de största utmaningarna mot utbyggnation av svensk elproduktion. Vi får rapporter om bristande samarbetsvilja, oändligt långa ledtider, oförutsägbarhet och en rättsosäker handläggning. Det innebär att Försvarsmakten i dag gör utbyggnaden av vindkraft onödigt svår, dyr och långsam. Det är inte riktigt den typ av samarbetsvilja myndigheter emellan som statsrådet refererar till. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär vill jag vara tydlig med att jag inte försöker skuldbelägga vare sig Försvarsmakten eller personer som arbetar med handläggning av ärenden. Det jag försöker göra är att belysa en stor utmaning som i förlängningen riskerar att skapa enorma problem för svenskt näringsliv och elektrifieringen som helhet.Även om svenska myndigheter är oberoende är det regeringens uppgift att styra myndigheternas arbete. Försvarsmaktens motvilja mot att arbeta för att främja svensk vindkraft avspeglar därmed i praktiken regeringens hållning - det ska vara svårare och dyrare och ta längre tid att bygga vindkraft.Ministern ord är fina. Jag hade kunnat säga dem själv. Men än en gång talar verkligheten sitt tydliga språk. När försvarsministern fick makten valde han att plocka bort den formella styrning som uppdrog åt Försvarsmakten att arbeta för ökad energiproduktion. Jag noterar att försvarsministern inte svarat på detta. Därför väljer jag att ställa denna fråga igen. Om det är så att försvarsministern vill se ökat samarbete myndigheter emellan och vill att utbyggnaden av energiproduktion ska ske parallellt med utbyggnaden av det militära försvaret, varför väljer man då att ta bort dessa skrivningar från Försvarsmaktens regleringsbrev? Och varför går man inte vidare med de regeringsuppdrag som Försvarsmakten tidigare fått om att främja samexistens mellan Försvarsmaktens och energibolagens verksamheter?De senaste årens händelser talar klarspråk. Ökad energiproduktion måste vara en prioriterad säkerhetspolitisk fråga."}
+{"question":"Vilka åtgärder vidtog ministern inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten?","answer":"Marielle Lahti har frågat energi- och näringslivsministern vilka åtgärder ministern vidtog inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten.Arbetet inom regeringen är så organiserat att det är jag som kommer att svara på interpellationen.Försvarsmaktens huvuduppgift är, enligt instruktion, att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Under de senaste åren har Försvarsmaktens uppdrag förändrats i och med försvarsbesluten 2016 och 2020. Fokus på att bygga upp förmåga till territoriellt försvar mot en kvalificerad motståndare har ökat, liksom behovet av detta. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare påskyndat detta arbete. För att lösa myndighetens uppdrag är Försvarsmakten, liksom övriga myndigheter inom totalförsvarets militära del, beroende av möjligheten att använda mark- och vattenområden, anläggningar och infrastruktur på ett ändamålsenligt sätt. Den tillväxt och förmågeökning som i dag pågår och fokuset på nationellt försvar förstärker detta behov ytterligare. Försvarsmakten har under några år i regleringsbreven fått i uppdrag att redovisa hur man arbetar med samexistensfrågor. Av redovisningarna framgår bland annat att Försvarsmaktens möjligheter att bidra till utbyggnaden av vindkraft är störst i planeringsskedet, där staten utreder mark- och vattenområdens lämplighet för vindkraft. Vikten av att staten tar ett mer aktivt ansvar i planeringsskedet är också något som nu senast Havs- och vattenmyndigheten lyft fram i sitt svar på regeringsuppdraget att utreda samt föreslå författningsförslag gällande havsbaserad vindkraft och reglering av frågan om att erhålla exklusiv rätt till etablering när det finns flera sökande inom ett visst område. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamarbeten mellan myndigheterna inom ramen för planeringsprocessen innebär, anser Försvarsmakten, generellt en bättre hushållning med statens resurser, ökad förutsägbarhet och färre osäkerheter.Parallellt med Försvarsmaktens tillväxt och ett i samhället ökat fokus på totalförsvar pågår även en energiomställning och en ökning av energibehovet. Behovet av el i Sverige ökar och kommer att fortsätta öka. Sverige behöver producera mer el. Enligt Tidöavtalet bör planeringen för ökad elanvändning utgå från ett nu prognostiserat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045.Utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver utifrån av riksdag och regering beslutade mål ske parallellt. Härvid är det centralt att alla samhällsintressen bidrar konstruktivt för att hitta lösningar. Där det är möjligt, med hänsyn tagen till försvaret av Sverige, tillstyrker Försvarsmakten vindkraftsparker även till havs. Några exempel i närtid är de havsbaserade vindkraftsparkerna Kriegers flak i södra Östersjön, Storgrundet och Utposten 2 i Gävleborgs län samt Stora Middelgrund utanför Hallands län.Det är av stor vikt att utifrån båda dessa samhällsintressen åstadkomma ett hållbart och effektivt nyttjande av mark- och vattenområden utan att försaka Försvarsmaktens intressen och möjligheter att nå av riksdag och regering beslutade mål. Ytterst handlar det om att möjliggöra för Försvarsmakten att försvara Sverige och svenska intressen."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Tack, ledamoten Järrebring, för en viktig diskussion om en fråga som påverkar väldigt många i större utsträckning än vad man kanske är medveten om. Det är väldigt viktigt att vi arbetar för att få till en friskare luft i vårt land och för att få en helt frisk luft i vårt land. Vi har också ett miljökvalitetsmål om frisk luft som Sverige och regeringen arbetar mot. Naturvårdsverket gör det tydligt att vi är på god väg att nå detta mål. Vi arbetar på inslagen väg och kommer förhoppningsvis snart att nå det mål vi har.Samtidigt, herr talman, sker ett arbete på EU-nivå där vi arbetar med luftkvalitetsdirektiv och med regleringar av vår transport som kommer att bidra till luftkvaliteten i hela Europa på många olika sätt. Det är där vi nu lägger krutet, samtidigt som vi i Regeringskansliet självklart tittar på alla kloka rapporter som Naturvårdsverket så förtjänstfullt förser oss med.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Jag vet inte om jag förstod bättre för att jag hörde det en gång till eller om ministern var tydligare, men nu förstod jag i alla fall. Det är bra.Utgångspunkten för min interpellation var att ambitionsnivån är för lågt satt. Ambitionsnivån måste ju mätas på något sätt, och mätningen sker utifrån halterna. Tidigare gjorde man bedömningen, utifrån de vetenskapsunderlag man hade, att vissa halter var tillräckligt låga, och därigenom satte man ett mätvärde: Så här följer vi upp om vi har nått frisk luft eller inte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu konstaterar vi att de halterna är för höga. Då blir det lite märkligt om man förhåller sig till den ambitionsnivå som är satt, och som vi nu vet är för lågt satt, och säger att det är den vi fortsatt ska försöka nå. Då når vi ju inte den verkliga ambitionsnivån: att undvika att människor dör i förtid på grund av dålig luft.Då återkommer jag till min fråga - jag får väl ställa den på ett något annorlunda sätt - om inte ministern kan överväga att ändra ståndpunkt i denna fråga och titta över vilka skärpningar som faktiskt behöver ske när det gäller halterna för viktiga föroreningar jämfört med våra gällande mål så att vi faktiskt kan nå upp till den ambitionsnivå som vi varit överens om tidigare när det gäller frisk luft."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Jag förstår ledamoten Järrebrings förvirring kring vad det är som faktiskt gäller här.Låt mig vara väldigt tydlig. Vi har ett miljökvalitetsmål om frisk luft som innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är målet. Det är ett mål som är uppsatt, och det är ett mål som har parametrar som vi nu arbetar efter.Naturvårdsverket gör bedömningen att vi är på god väg att nå detta mål, men vi har ännu inte nått det. Att då lägga vikten vid att vi nu ska höja ambitionsnivån och arbeta om det innehåll som finns i den politik vi bedriver för att nå målet om frisk luft är inte vår avsikt i nuläget. Just nu fokuserar vi i stället på att genomföra de åtgärder som tar oss till målet om frisk luft så som det står nu, eftersom vi fortfarande inte har nått det. Det är dock ett av de mål som vi är nära att nå, och vi behöver ytterligare åtgärder för att nå detta mål. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns väldigt mycket som man kan göra. Det hade varit spännande att, utöver den semantiska frågan, tala om hur vi lägger upp arbetet.Ledamoten Järrebring och jag är överens om att luftkvaliteten är ett stort problem även i Sverige, herr talman. Nästan 7 000 personer dör årligen av dålig luftkvalitet; detta är en siffra som jag tror att många skulle bli förvånade över. Här finns det ett viktigt arbete att utföra.Avseende WHO:s skärpta riktlinjer och den höjda ambitionen var det väntat att det skulle komma ett sådant här förslag. Naturvårdsverket har nu i en fördjupad rapport föreslagit att preciseringarna ska ses över inom regeringen. Detta förslag bereds, i enlighet med hela rapporten, inom Regeringskansliet.Parallellt med det arbetar vi just nu specifikt för att nå det mål om frisk luft som är uppsatt, så som det är utformat. Där finns det väldigt mycket att ta tag i, herr talman. Det finns väldigt mycket som vi kommer att behöva göra för att nå målet även som det är skrivet just nu. Detta är ett viktigt arbete som bland annat påverkas av intransporten, som jag nämnde tidigare. Där kan vi verkligen se stora fördelar när det gäller de luftföroreningar som finns i Sverige men som kommer från andra länder.Jag hoppas att vi under ordförandeskapet ska kunna nå framgångar som bidrar till att det även i Sverige blir bättre luftkvalitet. Utöver det jag nämnde tidigare är det framför allt diesel, dubb och ved som orsakar de stora problem som vi har med luftkvalitet i Sverige i dag. Det är där vi behöver angripa problemet.Just därför blir elektrifieringen en viktig del i att förbättra vår luftkvalitet, särskilt i tätbebyggda och vältrafikerade områden. Vi är väldigt utsatta för luftföroreningar från andra länder, och det finns sedan länge en tradition - både i tidigare regeringar och i denna regering - av att driva luftfrågorna i alla internationella forum eftersom världen delar på luften, herr talman.Det finns alltså mycket att göra på detta område. Man kan självfallet ta hänsyn till WHO:s skärpta riktlinjer, men det är inte just frågan om ambitionsnivå som vi anser är det viktiga här. Just nu fokuserar regeringen på hur vi på olika sätt kan motverka dålig luftkvalitet i Sverige."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Jag vill inte att vi ska landa i någon form av semantisk diskussion i den här debatten. Ministern lyfte fram att det finns kunskap. Ministern vet också att det från myndigheten Naturvårdsverket finns förväntningar på att man ska precisera detta mål för att nå upp till den ambitionsnivå som var tänkt från början, alltså att nå frisk luft.Vi konstaterar att målen inte har varit tillräckligt ambitiösa och att skadeverkningar finns vid mycket lägre nivåer vid ett antal av dessa partiklar. Om man vill nå den tidigare uppsatta ambitionsnivån är det väl rimligt att man skärper preciseringarna i målet så att vi når den ambitionsnivå om frisk luft som var satt från början.Jag försökte att uttolka vad ministern sa i sitt inlägg nyligen. Är det bara en semantisk skillnad mellan att skärpa målet och att tillgodose de ökade krav på preciseringar i målet som regeringen är emot eller är nöjd med? Målnivån är nu alltför låg i förhållande till ambitionen om frisk luft.Jag vet inte om mitt eget inlägg blev så mycket tydligare, men ministern kanske kan hjälpa mig och försöka att svara på om det i regeringen finns en vilja att faktiskt precisera målnivåerna för att nå frisk luft på riktigt, så att vi får bukt med de 6 000-7 000 personer som helt i onödan dör i förtid."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Ledamoten Järrebring frågade ju om vi avser att skärpa målen för arbetet med frisk luft. På den frågan svarar jag att vi väldigt tydligt arbetar för att nå det målet samt att vi faktiskt är på väg att nå målet och att vi därför väljer att lägga fokus på att fortsätta på inslagen väg och fortsätta arbeta för att lyckas nå målet.Det är alltså inget fel på målets ambitionsnivå; det är inte där vi ser att problemet ligger i det arbete vi utför. Tvärtom är målets ambitionsnivå väldigt hög. Vi är på rätt väg, även om vi ännu inte har nått målet. Det borde därför vara alldeles självklart att vi ska fortsätta arbeta för att nå detta ambitiösa mål, som vi ännu inte har nått men som vi är på god väg att nå, och utföra de insatser som krävs för att vi ska lyckas nå målet och möjliggöra måluppfyllelsen. Det är där regeringen anser att fokus bör ligga nu. Regeringen anser inte att vi bör ändra på målet, för det tar oss inte närmare det vi ska nå.Vi ser en positiv trend. Naturvårdsverkets bedömning är att vi är nära att nå målet, och vi arbetar hårt på inslagen väg. Detta tycker jag är positiva nyheter. Däremot skulle man kunna säga att det finns annat att ta hänsyn till i det långsiktiga perspektivet, bland annat det som ledamoten Järrebring själv tog upp om WHO:s uppdaterade riktlinjer.Förra hösten uppdaterade och skärpte WHO sina riktlinjer för luftkvalitet. Uppdateringen innan dess gjordes år 2005. Det har hänt ganska mycket sedan dess, bland annat i form av vetenskapligt underlag som har tillkommit och som visar på att de negativa hälsoeffekterna både är kraftigare och ses vid lägre halter än vad man tidigare hade beräknat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var väntat att det utifrån detta föreslås skärpta riktlinjer från WHO. Konsekvenserna av ett sådant beslut och av att Naturvårdsverket i sin utvärdering föreslår att vi ser över detta blir helt enkelt att vi ser över detta och hanterar frågan inom Regeringskansliet. Alla de förslag som kommer i rapporten tittar vi självfallet på.Det sker även ett arbete inom EU som regeringen leder som ordförande. Kommissionens förslag till reviderat luftkvalitetsdirektiv har självklart tagit in WHO:s riktvärden, men man har inte valt att ändra på innehållet utifrån detta. Det är självklart så att man i den bedömning man gör tar hänsyn till uppdaterade riktlinjer från exempelvis WHO, men kommissionen gör en grundlig konsekvensanalys och landar där i ett förslag där normerna skärps betydligt och där man arbetar efter detta för att få en kraftigt förbättrad folkhälsa. Där finns det också stora nyttor i relation till kostnaden.Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tar hänsyn till positiva hälsoeffekter i stor utsträckning, men vi måste också göra det på ett klokt sätt. Just i detta fall, herr talman, anser inte regeringen att det är ambitionsnivån som är problemet utan att vi ska genomföra de insatser som krävs för att nå de högt uppsatta mål som redan existerar."}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Som framgår av ministerns svar bedöms för första gången möjligheterna finnas för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet om frisk luft. Det är bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen min tidigare skriftliga fråga och denna interpellation har som utgångspunkt att Världshälsoorganisationen, WHO, har presenterat nya riktlinjer. Senast i Naturvårdsverkets rapport om frisk luft och den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål har Naturvårdsverket framfört behovet av att målet skärps och preciseras. Det står klart att ambitionsnivåerna i dagens miljömål för frisk luft har varit för låga i skenet av de senaste årens forskning om luftföroreningar. Enligt Naturvårdsverket är det fråga om en halvering av halter för flera viktiga föroreningar jämfört med nu gällande mål.Vikten av frisk luft ska inte underskattas. Forskningen har redan tidigare visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar från trafik och andra utsläppskällor under sina första levnadsår löper högre risk att drabbas av astma och försämrad lungfunktion. Svensk forskning har visat en direkt påverkan på hjärta och blodkärl när människor utsätts för dieselavgaser. Det har också påvisats ett samband mellan exponering av luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem och demens samt även allergier hos barn.Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer dör i förtid i Sverige varje år. Sammantaget anser jag att detta bör resultera i en skärpning av ett flertal av miljömålets preciseringar. Min fråga är: Vad får ministern att dra andra slutsatser?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen ska skärpa miljömålet om frisk luft.Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regeringen har inte för avsikt att skärpa det målet.Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömning är vi nära att nå målet. Samtidigt ligger halterna för några av föroreningarna fortfarande över målnivån. För att komma till rätta med detta behöver vi genomföra åtgärder både utanför Sverige så att intransporten av luftföroreningar minskar, och inom landet, framför allt för att minska utsläppen från trafiken. Sverige arbetar därför aktivt i FN:s luftvårdskonvention och andra internationella forum som Helcom och IMO för att på olika sätt minska intransporten av sot och kväveoxider.Som ordförande i EU leder Sverige förhandlingarna om ett nytt luftkvalitetsdirektiv och Euro 7-förordningen, som båda har som syfte att minska luftföroreningarna och därmed förbättra medborgarnas hälsa och miljön. Regeringen kommer också att rapportera in ett uppdaterat luftvårdsprogram till EU-kommissionen under 2023. Vi ser också att EU:s och regeringens kommande åtgärder med anledning av klimatomställningsarbetet och framför allt elektrifieringen kommer att innebära fördelar i arbetet med miljömålet Frisk luft.Jag kommer därmed att verka för att regeringen fortsätter på inslagen väg."}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka ledamoten Birinxhiku men också andra för goda tillägg i denna viktiga debatt.Vi har mycket arbete att göra kring energifrågorna, och jag är väldigt tacksam för att vi nu också har en regering med majoritet i kammaren som är väl förberedd på det arbete som kommer att behöva ske under mandatperioden. Man har i Tidöavtalet varit tydlig med hur utformningen ska ske och vad som behöver göras för att bygga upp ett robust system som kan möta den framtid vi är på väg emot, där vi behöver ett väldigt mycket större utbud av fossilfri elproduktion.Jag kan försäkra ledamoten Birinxhiku att det inte kommer att vara någon fara för oss att gå upp till bevis. Vi är redan igång med att tillskjuta medel för att arbeta så snabbt som möjligt med att titta på hur tillståndsprocesserna går till och med att bevilja tillstånd när de ligger på våra bord. Men det handlar också om att inte favorisera utan om att bygga upp en jämn spelplan som gör att vi får en snabb utbyggnad av all fossilfri elproduktion.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Jag vill använda mitt sista anförande för att betona vad som står på spel.Det är nu näringslivet beslutar var de ska lägga sina investeringar i den gröna omställningen, och de kommer att hamna där energibehovet kan mötas. Om inte elproduktionen i Sverige ökar här och nu riskerar vi att förlora de här investeringarna. Vi riskerar att gå miste om tiotusentals nya svenska jobb, och vi riskerar ännu högre elpriser.Alla kraftslag, från vindkraft till kärnkraft, behövs för att möta Sveriges elbehov. Men vi har olika tidsperspektiv att förhålla oss till, och när det gäller att öka kraftproduktionen här och nu är den havsbaserade vindkraften helt avgörande.Regeringen vill ha mer vindkraft, men Sverigedemokraterna vill ha mindre vindkraft. Statsrådet framhåller att regeringen fattar beslut om vindkraftsprojekten, men Sverigedemokraterna kräver att de ska involveras. De här dubbla budskapen skapar allt annat än tydliga spelregler för svensk energiproduktion. Efter denna debatt har det knappast blivit tydligare vems linje som egentligen gäller, men det är något vi lär märka i regeringens hantering av tillståndsärendena. Nu är det upp till klimat- och miljöministern och resten av regeringen att skapa rätt förutsättningar för vindkraften, snabba på tillståndsprocesserna och skyndsamt fatta beslut om resterande vindkraftsprojekt. Regeringen måste ta ansvar för Sveriges elproduktion den här mandatperioden - för investeringarna, för jobben och för välståndet i vårt land.(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Detta är en väldigt spännande debatt. Men låt mig med all respekt påpeka att ni har en debatt med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister. Och, herr talman, när man lyssnar på inläggen här kan det låta som att man vill ha en diskussion med andra partier som inte är närvarande i kammaren och som inte sitter i regeringen. Jag kan förstå att det är lite svårt att förstå. Man undrar vem det egentligen är som fattar beslut, man har läst saker i tidningen och man undrar vad det är som egentligen gäller. Då är det väl alldeles utmärkt att det i denna regering, till skillnad från tidigare regeringar, inte existerar hemliga papper som ingen ska få se. Utan det är ett Tidöavtal som är fullt öppet för alla medborgare, för alla riksdagsledamöter och för alla som intresserar sig för hur vårt arbete är utformat att plocka fram och läsa. Skulle man bemöda sig om att göra det skulle man väldigt tydligt upptäcka att när det gäller tillståndsärenden är det en utarbetad process i svensk statsförvaltning som sker rättssäkert, och man tar hänsyn till olika faktorer. Sedan fattas beslutet, efter ett förslag från berörda tjänsteman, av regeringen helt enkelt. Det är inga frågetecken. Det är regeringen som hanterar tillståndsprocesser. Det är så ordningen ser ut. Här talar man om flera olika delar av den havsbaserade vindkraften.  Man talar om vikten av långsiktiga överenskommelser och om hur det är av allra största vikt att vi har sådana. Men, herr talman, det blir lite svårt att ha långsiktiga överenskommelser med partier som inte riktigt verkar veta vad de egentligen tycker. De ändrar sig fram och tillbaka beroende på opinionen och folkstödet. De ändrar sig när det plötsligt blir krig och allt fler förstår vikten av att Europa inte ska vara beroende av rysk gas. När priserna på elräkningarna klättrar uppåt - då blir det plötsligt läge att ändra sin politiska åsikt.Men, herr talman, om man hade tagit hänsyn till fakta, till fysik och till vetenskap kring hur energipolitik behöver vara utformad för att hänga ihop med ett robust system, ett system som kan bygga upp, kan vara oberoende och kan stå starkt i tider av krig och kris - då hade man ganska snabbt upptäckt att det inte lönar sig att hamna i detta skyttegravskrig om huruvida man gillar kärnkraft eller vindkraft mest. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄndock, herr talman, verkar det vara det enda eller åtminstone en stor del av vad jag får diskutera med jämna mellanrum trots att mitt parti till skillnad från andra partier - vad de nu än tycker - länge har varit tydliga med vår vision om att bygga ut Sveriges fossilfria elproduktion. Och det är det vi nu också gör.Vi har processer för hur arbetet går till, och den tidigare regeringen lämnade över sju större ansökningar för mig att ta hänsyn till. Jag vet inte om det var så att den tidigare regeringen och regeringsunderlaget var kritiska till havsbaserad vindkraft, men jag skulle inte tro att det var det som låg till grund för att jag har ett antal ärenden överlämnade till mig. Det handlar helt enkelt om hur våra processer är utformade och hur vi hanterar saker rättssäkert i Sverige.Det är så den här regeringen fortsätter att arbeta samtidigt som vi tillskjuter medel för att det ska gå snabbare med hanteringen av våra tillståndsansökningar. Vi har tillskjutit 15 miljoner kronor för att arbetet ska gå så snabbt som möjligt samtidigt som vi i ett långsiktigt perspektiv arbetar med våra tillståndsprocesser.Det är faktiskt inte så att jag vill bygga ut, utan den här regeringen bygger ut."}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som ledamoten Vencu Velasquez Castro sa här före mig borde statsrådet nog lämna oppositionsrollen och inse att det är hon som är statsråd och ansvarig för dessa frågor och inte någon av oss tre som befinner oss här i kammaren i kväll. Vi fick inget svar på ledamoten Birinxhikus fråga, men vi fick nog ändå något slags svar på om det är sverigedemokrater som styr statsrådets arbetsdagar eller inte. Om det är så att det inte är Sverigedemokraterna som styr och om det nu är så viktigt att få dessa vindkraftsparker på plats är det bara för statsrådet att godkänna ansökningarna. Då är det bara för statsrådet att lämna kammaren, kila över till departementet och sätta sin underskrift på besluten. Men om det nu inte kan ske, om dessa beslut inte kan få denna signatur från statsrådet, då kanske det trots allt är så att statsrådet är bakbunden av den sverigedemokratiska partistyrelsen, bakbunden av den politiska kraft på den yttersta högerkanten som regeringen har valt att kroka arm med och som egentligen styr över statsrådets portfölj. (Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Den här regeringen måste börja inse att det är den som styr landet. Jag tror att ministern behöver inse att det är hon som sitter i regeringen och inte Socialdemokraterna. (Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L): Tack, gode Gud!)Det verkar som att regeringen är väldigt engagerad i svensk elproduktion. Men samtidigt väljer ministern, när vi har en debatt om den havsbaserade vindkraften, att bara prata om kärnkraften. Jag tror att det är ganska tydligt var någonstans denna regering står när det kommer till vindkraften. Men det är bra att statsrådet Pourmokhtari i alla fall i medierna inser alla vinster med vindkraften. Men den faktor som Sverigedemokraterna och deras vindkraftsmotstånd utgör gör sig gång på gång påmind för regeringen. Därför undrar jag om det inte vore bättre att, som min kollega Aida Birinxhiku frågade, bjuda in till blocköverskridande samtal. Om regeringen vill få ett slut på detta kulturkrig som, enligt Pourmokhtari, är fördummande och konstigt sett till det läge vi är i, tror jag att det är dags att gå upp ur Sverigedemokraternas knä och börja agera för svensk elproduktion. Vår dörr står öppen. Men - jag tror att jag måste upprepa mig - det är inte vi som sitter vid regeringsmakten. Det är ni som gör det, och nu får ni ta konsekvenserna av att ni krokade arm med Sverigedemokraterna och inledde ett kulturkrig mot vindkraften för att få nycklarna till Regeringskansliet. Efter denna debatt får vi se vad statsrådet tänker göra - bjuda in till blocköverskridande samtal eller dansa efter populismens pipa. Vi får hoppas att Romina Pourmokhtari inser att det är hon som är miljö- och klimatminister och väljer att ta ansvar för svensk elproduktion."}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Jag förstår om de som lyssnar på denna debatt får intrycket att vi socialdemokrater och den här regeringen är och alltid har varit helt överens om vindkraften. Men det stämmer inte. I valet såg vi att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna valde att måla upp fiktiva motsättningar mellan vindkraften och kärnkraften i stället för att ha en seriös debatt där man ser potentialen i samtliga energislag. Samma partier spred, och fortsätter uppenbarligen att sprida, felaktigheter om den energipolitik som tidigare regeringar har fört trots att samtliga regeringspartier har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu. Det gäller inte minst det felaktiga påståendet om att tidigare regeringar har lagt ned fullt fungerande kärnkraft. Besluten om nedläggning fattades av ägarna på marknadsmässiga och säkerhetsmässiga grunder. Och det vet statsrådet mycket väl. Efter valet var denna regering och Sverigedemokraterna snabba med att försämra förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften genom att slopa stödet för dess utbyggnad. Både forskare och branschen har varnat för att vindkraften inte får rätt förutsättningar med denna regering. Jag välkomnar därför att regeringen har svängt i sin retorik. Men om regeringen på allvar vill börja bedriva en seriös energipolitik är det dags att gå från ord till handling. För det första måste regeringen dra tillbaka de försämrade villkoren för vindkraften. För det andra måste regeringen snabba på tillståndsprocesserna. Och här har vi socialdemokrater presenterat flera förslag och lagt fram ett utskottsinitiativ för att förenkla tillståndsprocessen för vindkraft. Så nu är det dags att regeringen agerar om den menar allvar med att skynda på utbyggnaden av kraftproduktion i Sverige, särskilt med hänsyn till att regeringen enligt propositionsförteckningen inte har lagt fram några egna förslag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör det tredje måste regeringen skapa långsiktiga spelregler för svensk energiproduktion. Därför beklagar jag att regeringen vägrar bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots flera uppmaningar från vår sida. Sist, men inte minst, måste regeringen skyndsamt fatta beslut om resterande vindkraftsprojekt. När det kommer till denna fråga verkar statsrådet framhålla att regeringen ensam fattar beslut om vindkraftsprojekten utan att involvera Sverigedemokraterna och att de motsättningar som finns i regeringsunderlaget inte kommer att påverka besluten. Om det nu är så att regeringen snabbt vill bygga ut vindkraften, och om det i alla fall enligt statsrådets mening inte finns några hinder för att göra det i regeringssamarbetet, verkar det som att vi kan utgå från att regeringen avser att godkänna resterande ansökningar.  Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är därför: Har statsrådet för avsikt att godkänna resterande tillståndsansökningar om havsbaserad vindkraft som får klartecken från länsstyrelsen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Ja, här var det många spännande frågor som lyftes, men låt oss börja i det grundläggande. I själva interpellationen reflekterar ledamoten Birinxhiku väldigt tydligt över vikten av att vi bygger ut vår fossilfria energiproduktion.Det är fantastiskt att vi numera kan vara så öppna med att det finns många partier som helt plötsligt är intresserade av att bygga ut fossilfri elproduktion. Det var ju bara någon vecka, om inte några veckor, före valdagen som Socialdemokraterna bestämde sig för att ändra ord i sina dokument - från förnybart till fossilfritt. Det var också bara någon vecka före valet som Socialdemokraterna valde att gå in i valkompasser och ändra sina svar från att man är ganska kritisk till kärnkraften till att man plötsligt är ganska positiv.Så står man här och talar om det kulturkrig som i alla fall jag under ganska lång tid har ställt mig kritisk till på energifronten. Jag som är politiker kandiderade till riksdagen med parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av klimatomställningen. Det är fantastiskt att höra att det helt plötsligt finns ett starkt stöd för en sådan linje hos ett parti som Socialdemokraterna, där man uttalat sig på väldigt intressanta sätt om kärnkraften genom tiden. Ledamoten Vencu Velasquez Castro talar om samma sak, om just den politiska konflikt som finns kring energipolitiken, och menar att vi i största utsträckning skulle ha bidragit till det kriget. Låt mig vara tydlig med att säga att Socialdemokraterna, Sveriges största parti, i stor utsträckning har haft ansvar för den ansvarslösa utveckling som har skett på detta område, men de har också drivit debatten.Jag undrar om ni ledamöter som sitter här i kammaren var på plats när Socialdemokraterna hade sin partikongress och er partiledare uttalade sig. Jag citerar: Självklart ska vi snabba på elektrifieringen men inte med ny kärnkraft. Den är för dyr. Någon som är sugen på högre elpriser? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet skrattades i salen. Var det någon av er som skrattade åt partiledarens roliga skämt om att vi inte ska ha mer kärnkraft? Och sedan märkte man, före valrörelsen, att opinionsmätningarna vände och ställde sig plötsligt positiv i frågan.Nej, så kommer inte vi att hantera energipolitiken - att svänga fram och tillbaka - utan här är vi entydigt tydliga med att hela regeringen står bakom att bygga ut den fossilfria produktionen av energi och el i Sverige. Men nu handlar debatten om havsbaserad vindkraft, och det är ett väldigt spännande område att följa. Och skulle det vara så att man faktiskt följer dessa frågor lite mer noggrant skulle man notera att denna fördom om att det tar väldigt lång tid att bygga ut annan produktion är baserad på helt daterade uppgifter. Skulle det vara så att man kanske gör som tidigare socialdemokratiska ministrar i min position och kollar på Tjernobylfilmer på Netflix och reflekterar om kärnkraften utifrån det kanske man tror att det tar 10-15 år. Men det finns en modern utveckling av kärnkraften på samma sätt som det sker en utveckling av vindkraften. Och vi behöver båda för att klara av omställningen."}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Det är oerhört viktigt med energiproduktion från alla typer av energikällor - det håller statsrådet säkert med om. Och vi har inte råd att låta ansökningar om havsbaserad vindkraft ligga och vänta. Vi får därför verkligen hoppas att regeringen snabbar på processerna och inte drar benen efter sig.Statsrådet nämner exempelvis Kriegers flak-parken, ett viktigt exempel på havsbaserad vindkraft. Statsrådet påstår här i dag att frågan om vindkraftens utbyggnad är högt prioriterad av regeringen. Samtidigt pågår ute i landet ett kulturkrig mot vindkraften, i många fall drivet av statsrådets kollegor på den politiska högerkanten. Inte minst i Skåne, där jag är ifrån, är det regel snarare än undantag att det bedrivs kulturkrig mot vindkraften från den politiska högern. M, KD- och SD-styret i Skurup, till exempel, säger nej till alla planer på vindkraftsutbyggnad till havs trots utlovade löften från företaget som vill etablera vindkraftsparken om att det kommer att leda till billigare el för kommuninvånarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI andra kommuner i Skåne beskrivs vindkraft i det närmaste som miljöfarlig verksamhet när sverigedemokrater yttrar sig. Varje tillfälle tas att försöka stoppa vindkraftsetableringar till havs - varje tillfälle.Det finns uppenbarligen krafter, inte minst från Sverigedemokraterna, som inte vill ha vindkraft. Samtidigt påstår statsrådet här att det absolut största partiet i regeringsunderlaget saknar inflytande över vindkraftsetableringarna. Alla här i kammaren och de flesta där ute känner nog till Sverigedemokraternas fullständigt dominerande inflytande över regeringen och dess politik. Inte mycket sker utan godkännande från det största partiet inom den politiska högern. Frågan som då dyker upp i mångas huvuden blir: Vad är statsrådets ord värda? Kommer statsrådet att kunna förverkliga det hon säger, eller kommer hon att tvingas att släppa in Sverigedemokraterna på sitt arbetsrum och låta Sverigedemokraterna bestämma över vindkraftsparkernas vara eller icke vara?Min fråga till statsrådet är: Vem styr på departementet över frågorna om vindkraftsparkerna till havs? Är det statsrådet, eller är det den sverigedemokratiska partistyrelsen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Vindkraften behövs om vi ska klara den massiva omställning som vi är mitt i. Näringslivet vill ha den, och den är bra för Sverige.Till Dagens industri säger miljö- och klimatministern att hon är frustrerad över kulturkriget i energidebatten. Jag citerar: \"Jag tycker att skyttegravssituationen, där det på ena sidan skriks om kärnkraft och på andra om vindkraft, är väldigt fördummande och konstig sett till läget vi är i.\" Vi socialdemokrater håller helt med. Vi tycker också att det är ett fördummande kulturkrig.I Sverige producerar vi mer el än vad vi förbrukar, och den inhemska produktionen har ökat med 10 procent de senaste mandatperioderna. Det är fantastiskt, och det har varit en av förutsättningarna för att de gröna industrierna har valt att investera i just Sverige. Så visst är det fördummande med detta kulturkrig. Men det kulturkriget förs inte av oss eller, mig veterligen, av något annat parti i oppositionen.\"Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur\" och \"Vattenfall måste i sin retorik sluta agera som vindkraftslobbyister\" är citat från den nuvarande energi- och näringsministern, Ebba Busch, och Sverigedemokraternas Tobias Andersson. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen behöver se sitt eget ansvar i det kulturkrig som nu pågår. Man krokade arm med Sverigedemokraterna och gjorde allt för att misskreditera vindkraften. Detta är ett kulturkrig som har startats av regeringen och Sverigedemokraterna, och nu beklagar sig regeringen över det. Man vandrar rakt in i elden, och sedan blir man orolig över att det bränns - märkligt.Ebba Busch hävdar att hon varit stressad över att den här regeringen beskrivs som negativ till vindkraft. Uppenbarligen har regeringen inte koll på vad man själv gick till val på. Det är bra att verkligheten kom och spökade när Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna installerade sig i Regeringskansliet. Men, Romina Pourmokhtari, det finns något annat som spökar i Regeringskansliet, nämligen Sverigedemokraterna.Nu har ministern lämnat besked om att det är regeringen som äger frågan om tillstånd för vindkraftsparker, men så är det inte om man frågar Sverigedemokraterna, som säger att allting ska samordnas i samordningskansliet.I Tidöavtalet säger man sig vara villig att riva upp tidigare beslut om att havsbaserade vindkraftsparker ska kunna få delar av anslutningskostnaden betald av Svenska kraftnät. Sverigedemokraterna står fast vid sin vindkraftskritik och uttalar sig med citat som detta: \"Vi har upplevt en förflyttning i retoriken, men i sak ska det inte bli någon skillnad.\"Man försämrar förutsättningarna för vindkraften. Man vill styra en utredning om vindkraften från att lägga fram de bästa lösningarna. Man är inte överens med det parti som regeringen sitter i knät på. Under hela valrörelsen var man kritisk till vindkraften, och nu riskeras svenska jobb och svensk konkurrenskraft på grund av detta. Det är bra att regeringen numera lever i verkligheten, men uppenbarligen gör inte Sverigedemokraterna det. Därför frågar jag statsrådet Pourmokhtari: Hur mycket har Sverigedemokraterna att säga till om?Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget och har uttryckt tveksamhet till att regeringen ska fatta eller få fatta beslut om dessa ärenden utan att Sverigedemokraterna involveras. Kan vi vänta oss att de andra tillstånden för den havsbaserade vindkraften kommer att vara en fråga för regeringen att fatta beslut om, eller behöver Tidö slott hyras igen för att man ska ha överläggningar innan ny havsbaserad vindkraft kommer till i Sverige?"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! I dag producerar vi mer el än vi använder, men för att klara den gröna omställningen står Sverige inför ett kraftigt ökat elbehov. Vi socialdemokrater genomförde i regeringsställning flera satsningar för att påbörja den gröna industriella revolutionen i vårt land. Vi vill att de jobb, de investeringar och det välstånd som omställningen skapar ska hamna i Sverige.Men för att detta ska ske behöver vi kraftigt öka vår elproduktion här och nu. Det är något som behöver ske redan under det här årtiondet och den här mandatperioden. I det tidsperspektivet är den havsbaserade vindkraften det kraftslag som kan byggas ut fortast. I dag finns det flera ansökningar om havsbaserade vindkraftsprojekt på regeringens bord som tillsammans skulle kunna leverera el motsvarande ungefär 40 procent av Sveriges elanvändning. Bara för området utanför Hallandskusten - jag är själv från Halland - finns det två ansökningar som redan har fått klartecken från länsstyrelsen. Det finns alltså goda förutsättningar för att komplettera den halländska energimixen, som i dag till stor del består av energi från Ringhals kärnkraftverk, med energi från havsbaserad vindkraft.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI näringslivet och energibranschen råder det konsensus om att det enda realistiska alternativet för ökad elproduktion här och nu är mer havsbaserad vindkraft. Klimat- och miljöministerns departementschef Ebba Busch har gått från att i valet prata om stålskogar och spökhistorier till att nyligen konstatera att hon vill ha mer vindkraft överallt. Även klimat- och miljöministern slår fast att det är regeringens ambition att snabbt bygga ut vindkraften, och statsrådet verkar tycka att det är väldigt skönt att hon och departementschefen äntligen är överens. Men hur överens är man egentligen i regeringssamarbetet? Regeringens nya löfte om att snabbt bygga ut vindkraften har mött starkt motstånd, framför allt från det största partiet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna är tydliga med att de inte godkänner regeringens nya linje om att snabbt bygga ut vindkraften. De hänvisar dessutom till Tidöavtalet och kräver att få involveras i besluten om de havsbaserade vindkraftsprojekten.  Att regeringen nyligen har gett grönt ljus till Kriegers flak är ett steg i rätt riktning. Men vi socialdemokrater vill säkerställa att det inte är det enda. Det återstår ju flera tillståndsansökningar som väntar på regeringens godkännande, där Sverigedemokraterna, som uppenbarligen motsätter sig regeringens linje om att snabbt bygga ut vindkraften, kräver att få involveras. Jag vill veta om statsrådet kommer att låta motsättningarna i det egna regeringsunderlaget sätta stopp för industrins omställning, nya svenska jobb och lägre elpriser för hushåll och företag. För det har vi helt enkelt inte råd med när Sverige går in i en lågkonjunktur med lägst tillväxt i hela Europa.Därför vill jag upprepa min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari: Kommer statsrådet att samordna tillståndsärendena om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna - ja eller nej?"}
+{"question":"Avser statsrådet att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet?","answer":"Aida Birinxhiku har frågat mig om jag avser att samordna tillståndsärenden om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet.Jag vill inledningsvis hänvisa till det svar jag nyligen lämnat på en skriftlig fråga som har ställts på samma tema. När det gäller vindkraft i Sveriges ekonomiska zon är det regeringen som genomför tillståndsprövningen, och prövningen av havsbaserad vindkraft sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. När beredningen väl är genomförd är det regeringen som fattar beslut.Som jag också tidigare framfört är en prioritering för regeringen att möjliggöra en kraftigt ökad produktion av all fossilfri el, där vindkraft till havs är en del i energimixen. Nyligen fattade regeringen beslut om tillstånd för kabeldragning längs havsbotten för kraftöverföring från den planerade vindkraftsparken Kriegers flak utanför Skånes kust. Regeringen handlägger för närvarande åtta omfattande ansökningar som rör tillstånd till havsbaserad vindkraft och gör allt för att dessa ärenden ska hanteras så skyndsamt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts. Bland dessa finns de två projekt som Aida Birinxhiku nämner i interpellationen: Kattegatt Syd och Galatea-Galene. De är exempel på sådana ärenden som vi just nu handlägger i enlighet med våra rutiner."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda. Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats  som inte slår undan benen för de gröna näringarna. Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det. Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: \"Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.\" Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda. Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats  som inte slår undan benen för de gröna näringarna. Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det. Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: \"Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.\" Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda. Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats  som inte slår undan benen för de gröna näringarna. Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det. Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: \"Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.\" Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda. Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats  som inte slår undan benen för de gröna näringarna. Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det. Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: \"Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.\" Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda. Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats  som inte slår undan benen för de gröna näringarna. Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det. Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring. Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: \"Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.\" Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt. Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt. Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt. Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt. Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Nu avrundar vi den här debatten. Jag tror att vi kommer att få anledning att debattera detta fler gånger.Förra månaden kom besked om att regeringen och Sverigedemokraterna med ytterligare en utredning skjuter regler om lönegolv på framtiden och, som jag har nämnt flera gånger, lägger ned den utredning vi tillsatte om behovsprövning för arbetskraftsinvandring.Det kommer att leda till att den oseriösa arbetskraftsinvandringen fortsätter att öka och pressa ned löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är svenska och utländska arbetare som kommer att få betala priset även fortsättningsvis. Jag konstaterar bara att det är ovärdigt. Låt mig återkomma till de frågor som jag inledde den här debatten med: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, och anser statsrådet att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som vi har i dag? Jag tänker att svaret på detta är ja. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin nästa fråga var om statsrådet tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. På den är svaret nej. Den fajten kommer vi socialdemokrater att ta till den dagen vi har en behovsprövad arbetskraftsinvandring som är myndighetsbaserad, för statsrådet glömde ju ändå att ta upp arbetsgivarna när hon beskrev det här i sitt tidigare anförande."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag kan konstatera att det blir fler och fler socialdemokrater i bänkarna för varje gång jag går upp i talarstolen.Jag tycker att debatten i dag har blivit lite märklig. Det är skillnad på illegal arbetskraft och arbetskraftsinvandring - jag hoppas att vi kan skilja mellan dessa i framtiden. Det blir en lite snedvriden debatt, om jag ska vara riktigt ärlig.Jag tänkte därför försöka sänka tonen lite igen. Jag har en genuin fråga där jag tror att vi är överens men där jag vet att det finns mycket oro, och det gäller den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Det är bara att tala klarspråk: Inom en stor del av de gröna näringarna, på landsbygden och i hela landet, är man direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Jag undrar hur regeringen ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och hur regeringen anser att ett lönegolv skulle kunna påverka den.Den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen regleras i ett separat EU-direktiv och EU-regelverk, och det tycker jag är bra. Det är två rätt så olika frågor. Men det är ingen hemlighet att det finns företag som är direkt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen. Inte minst är många företag nere i Skåne, där jag och Maria Malmer bor, helt beroende av den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen.Jag undrar därför om ministern kan ge ett lite tydligare svar på hur man ser på den säsongsbetonade arbetskraftsinvandringen och den oro som många, inte minst lantbruksföretagare, känner inför de kommande säsongerna. Det handlar om bärodling, potatisodling och så vidare."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSlutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSlutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSlutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSlutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSlutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris. Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris. Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris. Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris. Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Först och främst - tack, migrationsministern, för tydliggörandet av att regeringspartierna inte har fått betala något pris för att skrota arbetsmarknadsprövningen utan att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är rörande överens om detta, som ministern sa.Jag vill, som föregående talare var inne på, också passa på att tydliggöra och svara på frågan från ministern om varför Socialdemokraterna inte gjorde mer, snabbare, för att skärpa upp arbetskraftsinvandringen under vår tid vid regeringsmakten. Det berodde helt enkelt på det parlamentariska läget. Det var också en väsentlig skillnad jämfört med hur det är nu eftersom den här regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, inom ramen för Tidöavtalet faktiskt har en majoritet i kammaren. Det är ett bra tydliggörande att man är helt överens och att det inte har betalats något pris. Jag vill också konstatera att invandringen till Sverige paradoxalt nog kan komma att öka detta år. Det beror på regeringens och Sverigedemokraternas senfärdighet när det gäller att just skärpa arbetskraftsinvandringen. Med andra ord är det så kallade paradigmskiftet mest snack. Vi socialdemokrater gjorde den stora omläggningen av migrationspolitiken. Det regeringen och Sverigedemokraterna nu gör är mest symbolpolitik.Det verkliga paradigmskifte som nu pågår inom ramen för Tidöavtalet är snarare ett paradigmskifte vad gäller samhällets anständighet. Det är inte en stram migrationspolitik som är den stora konfliktfrågan i svensk politik utan viljan att bryta segregationen. Där hade en arbetsmarknadsprövning varit en viktig pusselbit."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att det är intressant att migrationsministern och andra företrädare för regeringen allt som oftast förundras över varför Socialdemokraterna inte har rett upp Moderaternas misslyckanden, när Moderaterna dessutom haft majoritet här i kammaren på högersidan sedan 2006. Det är fantastiskt att det ska till en sosseregering för att reda upp en moderat röra. Jag misstänker att det blir likadant 2026.Det finns en annan sak man kan reflektera över nu när vi har klimatavvecklingsministern här i kammaren. Jag tror inte att Liberalerna riktigt delar uppfattningen att man inte gjort avkall på viktiga frågor när Sverige nu ska backa in i klimatkrisen med tanken full av fossilbränsle. Det där att allt har varit så bra och trevligt i kammaren och i förhandlingarna kan man alltså fundera på.Tiden för detta är också intressant. Nu ska det utredas till januari 2024. Sedan ska det skrivas proposition och tas till riksdagen. Det kommer att ta två tre fyra år innan detta implementeras. Det innebär att svenskt näringsliv kommer att kunna fortsätta utnyttja arbetskraften, och det är detta Sverigedemokraterna och Moderaterna vill.Sverigedemokraterna har spelat skickligt genom att säga att man var för arbetsmarknadsprövning, och Moderaterna har fått betala i form av minskad rättssäkerhet, utvisning av prostituerade och missbrukare, införande av angiverisamhälle och avskaffande av rätten till tolk, till exempel. Detta är det pris som Moderaterna har betalat. Men båda gör svenskt näringsliv nöjda.Svara nu i stället på frågan, ministern! Varför har arbetsmarknadsprövningen strukits ur den här utredningen?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Statsrådet anklagar oss socialdemokrater för att inte ha genomfört den här reformen under de åtta år vi satt i regeringsställning. Svaret är ganska enkelt: Det är den här församlingen som bestämmer, och här har det saknats majoritet för förslaget. Statsrådet vet lika väl som jag att Miljöpartiet var med och drev igenom förändringen 2008. Det enkla svaret är att det inte fanns någon majoritet för förslaget.Jag vill säga att med alla de eventuella undantag som diskuteras kring lönekravet riskerar hela förslaget att bli ihåligare än en schweizerost.Jag har följt ett av Ekobrottsmyndighetens åtal mot ett byggföretag. Det pågick i över fyra år, och till sist nu i januari eller februari dömdes de äntligen i hovrätten. Ett av de stora problemen var de många olika undantag som gäller för utländsk arbetskraft. Det är olika beroende på om man exempelvis är rysk medborgare boende i Baltikum eller om man är gift eller sambo med någon inom EU, och sådana saker är helt omöjliga för Ekobrottsmyndigheten att utreda i efterhand.En arbetsmarknadsprövning skulle med stor sannolikhet ha stoppat flera av dem som arbetar illegalt i Sverige redan innan byggena startades. Att, som regeringen gör, föreslå ett system som redan från start verkar ha flera inbyggda brister kommer endast att gynna de kriminella på svensk arbetsmarknad.Jag vill verkligen tro ministern när hon säger att det är oacceptabelt att människor som kommer till Sverige för att arbeta i stället utnyttjas. Jag vill verkligen tro det, och då blir det obegripligt för mig att man stoppar ett förslag att utreda ett nytt system för arbetsmarknadsprövning. Varför vill inte regeringen och SD ens utreda hur man kan stoppa kriminaliteten och fusket på svensk arbetsmarknad innan det begås?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVarför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVarför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVarför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVarför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Debatten har varit inne lite på det, och jag vill ta tillfället i akt att säga att för snart ett år sedan - jag tror att det är ganska exakt elva månader - skärpte den socialdemokratiska regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen. Det var en ren socialdemokratisk regering vid den tidpunkten.Det fanns då krav på bindande anställningsavtal för att få arbetstillstånd, skyldighet för arbetsgivare att rapportera om anställningsvillkoren förändrades och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det var ett bättre regelverk för att behålla högkvalificerad arbetskraft. Det här var viktiga steg på vägen. Fler steg behöver tas. Nästa steg hade varit en behovsprövning av arbetskraft.Vi socialdemokrater tillsatte en utredning om det, och den här regeringen väljer att fortsätta säga att den handlar om en behovsprövad arbetskraftsinvandring - men den innehåller inte längre några sådana direktiv. Jag vill lyfta fram att det inte handlar om något enskilt förslag eller exempel, som min kollega Leif Nysmed tog upp.I över 35 år har min pappa byggt den här huvudstaden. Han har sett förändringarna som gjorts på de stora arbetsplatserna. I dag ser man både andra och tredje klassens arbetare där, men Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad - inte olika klasser av arbetare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVarför lät inte regeringen behovsprövningen finnas kvar i utredningen? Ni breddade den med det ni ville lägga till, genom till exempel tilläggsdirektiv. Ska jag tolka det här som att något ideologiskt skynke har rasat ned? Vi socialdemokrater är överens med Centerpartiet om väldigt lite i just den här frågan, men jag instämmer helt i beskrivningen av förslaget som ligger på bordet nu. Är det en politisk arbetsmarknadsprövning som ska göras? Handlar förslaget om undantag, inlåsningseffekter och krångel i stället för att skapa ett robust system som klarar alla utmaningar i den gemensamma problembilden?Frågan borde inte vara svår att svara på, så jag ställer den igen. Vilka är de konkreta, sakliga argumenten för att regeringen inte vill utreda en arbetsmarknadsprövning? Man vet ju att det fungerar. Det gjorde det innan 2008, och jag är helt övertygad om att det skulle göra det igen.Svaret visar att man gör en 180 graders vändning och att utredningen dribblas bort och bortförklaras med allt krångligare förslag. Försöker man täcka upp för någonting annat och få det att se ut som om det är lika bra och är en lösning, när man vet att det inte fungerar? Var är de sakliga argumenten för att ta bort behovsprövningen?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag ska inte ljuga; jag blev nästan lika sugen på att debattera med Socialdemokraterna som med statsrådet. Men jag ska avhålla mig från det i dag. Vi får kanske anledning att göra det längre fram.Centerpartiet och Moderaterna har i grunden fortfarande samma syn - att människor som kommer till Sverige och arbetar är en tillgång. Jag tycker däremot att det är viktigt att det är företagens behov som styr och inte politikens behov. Men vi är överens om en sak, och det är att det finns stora problem med systemet - problem med fusk, fiffel och organiserad brottslighet.När människor utnyttjas och företag fuskar ska det bemötas med kraft. Men vi behöver hitta specifika lösningar på specifika problem och inte slå sönder hela systemet för arbetskraftsinvandring.Centerpartiet har kritiserats, inte minst av ledande företrädare för Moderaterna, för att inte se det fusk och den brottslighet som finns i samband med arbetskraftsinvandring. Det gör vi givetvis, och vi tar det på allra största allvar. Men vi väljer en annan väg som inte innebär vare sig lönegolv eller arbetsmarknadsprövning. Vi väljer förslag som vi tror kan göra skillnad på riktigt men ändå värna företagens behov av kompetens från andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig därför för en gångs skull lyfta fram tre konkreta exempel på hur man kan komma åt fusk och utnyttjande. Ett: Införa en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet. Två: Göra det enklare att återkalla uppehållstillstånd, genom skärpningar i utlänningslagen när man i efterhand kan konstatera att syftet med ansökan inte var arbete. Tre: Ta bort möjligheten att ge uppehållstillstånd till någon som medvetet uppgett flera identiteter eller gett vilseledande information.Detta var några exempel som skulle lösa specifika problem. Det finns rätt så många sådana som kräver rätt så många olika specifika lösningar, och det går att göra i stället för att slå sönder ett system som så många företagare är i så stort behov av. Men i stället envisas regeringen med att vilja införa ett lönegolv för att lösa problemen. Frågan om lönegolv utreddes så sent som för lite mer än ett år sedan inom ramen för utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring. Det var dessutom en utredare som Socialdemokraterna valde, så man kan tänka sig att den inte var helt välvilligt inställd till systemet.Utredningen slog fast att ett lönegolv inte på något sätt motverkar vare sig fusk eller utnyttjande av människor och system. Tvärtom skulle ett lönegolv riskera att leda till ännu mer fusk, när man skriver en lön på papperet medan den anställde i verkligheten får en helt annan.Det behövs träffsäkra lagförslag, inte politiskt slagkraftiga kommunikativa förslag som tar bort möjligheten för företag att hitta den kompetens man behöver. När man bryter ned det på det sätt som jag nu gjort, följer debatten och tar del av ministerns och regeringens förslag kan man bara komma till en slutsats: att det inte handlar om fusk eller att komma åt oegentligheter utan om att Moderaterna, Kristdemokraterna och delvis även Liberalerna vill ge intryck av att ha gjort en omsvängning i migrationspolitiken."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag vill börja med att gratulera Maria Malmer Stenergard till att ha fått Sverigedemokraterna att vika ned sig vad gäller planerna på att införa en arbetsmarknadsprövning eller en behovsprövad arbetskraftsinvandring.Vi socialdemokrater har ju kämpat länge - i motvind, får man väl säga - för att strama åt dagens otroligt liberala regelverk för arbetskraftsinvandring, som kom till under alliansregeringen 2008. Men till slut lyckades vi få stöd för att ta flera viktiga steg framåt och flera viktiga initiativ såsom bindande anställningsavtal och höjt försörjningskrav för anhöriga och en lag som möjliggör ett lönegolv. Den lagen finns nu på plats, men regeringen och Sverigedemokraterna har ännu inte fattat de beslut som krävs för att implementera själva lönegolvet. I stället håller de på och tjafsar internt om vilka kryphål och undantag som samtidigt ska införas.Det mest verkningsfulla för att få ordning och reda i arbetskraftsinvandringen är att införa en behovsprövning. Vi socialdemokrater tillsatte också en utredning för att få det på plats.Det här är en fråga som Sverigedemokraterna haft otroligt hög svansföring i tidigare, så jag misstänker att det har stått Moderaterna dyrt att få med dem på att nu skrota och begrava planerna på en sådan behovsprövning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska erkänna att jag är lite nyfiken på vilket pris Moderaterna fått betala. Jag misstänker att Maria Malmer Stenergard inte vill svara på det, men jag vill ändå erkänna att jag är lite nyfiken. Jag tänker att det kanske är det här med a-kassan. Vi vet ju att Moderaterna gärna hade haft en betydligt lägre nivå i a-kassan än den som nu tack och lov blir. Detta trots att vi går in i lågkonjunktur och många förväntas bli arbetslösa och därmed beroende av a-kassa en period.Jag har faktiskt lite svårt att förstå det här djupa motståndet mot behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det svarar ju faktiskt upp mot båda de problembilder som vi fått beskrivna här under kvällen. Det svarar upp både mot lönedumpning och fusk och mot det behov som faktiskt finns av att ta hit högkvalificerad, specialiserad arbetskraft för att exempelvis möta den gröna omställning som nu sker inte minst i norra Sverige.Det finns som jag ser det egentligen bara ett skäl att motsätta sig en behovsprövning, nämligen att man vill bidra till att företag ska kunna konkurrera med lägre löner för att pressa kostnaderna. Detta även om det sker till priset av att personer som redan lever i vårt land trängs undan från möjligheten att ta jobb som företag i stället tar hit arbetskraft för från andra sidan jordklotet, eller till priset av det skrupelfria utnyttjande som dagens system bäddar för och som jag vet att migrationsministern är fullt medveten om och som jag hör att hon vill motverka.Det som skulle vara verkningsfullt är som sagt en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men så långt är inte migrationsministern beredd att gå. Jag beklagar det, för regeringens naiva syn på arbetskraftsinvandringen - som Sverigedemokraterna nu tycks acceptera - har liksom blivit en mekanism i gödandet av arbetslivskriminaliteten.Varför vill inte Maria Malmer Stenergard och regeringen göra det som krävs för att stoppa den arbetslivsrelaterade kriminaliteten? Varför detta motstånd mot en behovsprövad arbetskraftsinvandring?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se. Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se. Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se. Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se. Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Då står vi här igen, migrationsministern, och ska tala om misslyckad moderat migrationspolitik. Det är vad vi faktiskt gör gång på gång i kammaren. Det här är arvet från den moderata regeringen, där den nuvarande statsministern satt, som införde världens mest tokliberala arbetsmarknadslagar som vi nu måste hantera.Det är helt uppenbart att ett paradigmskifte, som det så fint heter, behövs i migrationspolitiken. Det är nu på arbetskraftsinvandringens område detta paradigmskifte behöver göras.Ministern tyckte att det var oklart vad oreglerad arbetskraftsinvandring innebär. Låt mig ta ett exempel. Det byggs stora batterifabriker i det här landet. På ett sådant ställe finns ett kinesiskt bolag som har till uppgift att montera maskiner. De har fått kontraktet, men de har i sin tur tagit in ett bemanningsföretag som betalar ut löner till anställda i ett annat bemanningsföretag. Det ska vara fråga om 40 timmar i veckan, men de jobbar inte 40 timmar i veckan. De jobbar definitivt inte 7-16, utan de jobbar sju dagar i veckan och mycket längre dagar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsledningen sker från moderbolaget, det vill säga av kinesiska arbetsledare. Det innebär att de har ingen koll på svensk arbetsmiljö, på svenska lagar eller på svensk arbetsplatskultur.Det här fortgår med dagens regler, och det kommer att fortgå med morgondagens regler - eftersom regeringen tar bort arbetsmarknadsprövningen. En arbetsmarknadsprövning hade ganska snabbt hanterat detta genom att det hade gjorts en bedömning om det är rätt och om det fungerar. Man hade involverat myndigheterna från början, och om vi hade fått bestämma hade parterna involverats. Men de lösningarna vill regeringen inte se. Jag ska vara hygglig mot migrationsministern, fru talman. Det är egentligen inte Moderaterna som slarvar bort den viktigaste pusselbiten, som det verkliga maktpartiet i riksdagen, Sverigedemokraterna, kallar arbetsmarknadsprövning. Jag förstår att en pusselbit kan försvinna när man sitter långa kvällar på slottet med konjak och fina viner. Då kan en pusselbit trilla av bordet och sedan inte dyka upp igen.Men regeringen vågar inte ens en gång utreda frågan. Svaret kommer att vara givet, nämligen exemplen som min kollega Leif Nysmed och jag har gett. Då hade vi kunnat lösa det problem som tidigare har debatterats i kammaren, då arbetsmarknadsministern blev upprörd för att vi påpekade att politiken för långtidsarbetslösa som regeringen avser att föra inte funkar så bra. Man hade fått utrikes födda kvinnor i arbete i stället för att ta hit folk från Mongoliet och Bangladesh som ska städa eller bära gipsplattor. Men det svaret vill regeringen inte ha.Någonstans måste ministern redogöra för vad som är ett problem med arbetsmarknadsprövning. Varför låter ni inte ens en gång utreda frågan?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland. Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland. Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland. Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland. Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Frågorna som Sofia Amloh ställer till statsrådet besvaras dock inte så mycket, tycker jag. Jag har som lokal ombudsman i Byggnads och under min tid som riksdagsledamot arbetat för att motverka den arbetslivskriminalitet som berörs i frågan och som har brett ut sig på svensk arbetsmarknad.Under förra mandatperioden har åtminstone ett tjugotal reformer genomförts i försök att förhindra arbetslivskriminalitet. Bland annat har lex Laval rivits upp, som har hindrat fackföreningsrörelsen från att teckna kollektivavtal med utländska företag. Detta är otroligt viktigt, och vi är stolta över att ha rivit upp den.En annan viktig erfarenhet jag har med mig från det jag har jobbat med är att det inte finns endast en lösning på problemet. Man måste arbeta med många åtgärder. Ett stort problem har varit, och är än i dag, att det i fråga om den oreglerade arbetskraftsinvandringen inte görs någon bedömning av behovet av utländsk arbetskraft från tredjeland i dag. Det sker ingen behovsprövning alls. I stället sker en godtycklig bedömning av det företag som söker arbetskraften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är märkligt att behovet av utländsk arbetskraft är så stort inom exempelvis byggbranschen när ungefär 10 000 byggnadsarbetare och målare går arbetslösa i dag. Fler lär det bli när bostadsbyggandet nu tvärnitar; eller som en marknadsaktör sa när vi tittade på antalet sålda lägenheter under början av året: Patienten är död.Jag vill tydliggöra för ministern vad vi menar med oreglerad arbetskraftsinvandring. Det är inte fråga om sådana som smiter in, utan det handlar om rätten att komma till Sverige utan att det har skett en behovsprövning. Den oreglerade arbetskraften öppnar för oseriösa företagare att utnyttja arbetskraft från tredjeland. Jag ska ge ett exempel från när jag var ombudsman i Byggnads här i Stockholm innan jag kom in i riksdagen. Arbetare från Mongoliet hade lockats hit för att endast bära in gipsskivor på ett stort bygge här i Stockholmstrakten. Tanken i detta fall var att dumpa lönerna för de byggnadsarbetare som annars gjorde arbetet. I ärlighetens namn finns bra många i Sverige som kan göra den enkla arbetsuppgiften. Det behöver man inte hämta folk från Mongoliet för att göra; eller för den delen kan människor från EU göra jobbet.Med de erfarenheter som jag har fått kan jag konstatera att ett lönegolv inte hade stoppat detta problem. Lönegolv och lönenivåer rundas lätt genom att man exempelvis arbetar fler timmar än de man får betalt för. Eller så får man återbetala en del av lönen till arbetsgivaren efter att man har fått den. Att enbart förlita sig på ett lönegolv gör det snudd på omöjligt att kontrollera att rätt löner betalas ut, och att i efterhand försöka komma till rätta med fusket är ineffektivt.Därför är det bättre att försöka stoppa fusket innan det sker. Det gynnar de seriösa företagen som har ett verkligt behov av arbetskraftsinvandring, och det gynnar också svensk arbetsmarknad.Varför är regeringen och SD, statsrådet, så rädda att ens låta utreda frågan om en ny arbetsmarknadsprövning? Det är ingen som tvingar er att införa den, men kan ni åtminstone utreda frågan?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?"}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?"}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera ett väldigt viktigt ämne.Migration har alltid förekommit och bidrar till länders och samhällens utveckling. Det är positivt att människor fritt kan röra sig i Europa och söka arbete. I vissa regioner och inom vissa yrkesområden råder det stor brist på arbetskraft, och arbetsgivarens kompetensförsörjning kan främjas genom ökad rörlighet. Det kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och det berikar arbetslivet i övrigt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSocialdemokraterna välkomnar rörlighet över gränser och ser att människor från andra länder har mycket att bidra med på vår arbetsmarknad, framför allt i tider då vi har historiskt stor kompetensbrist. De geografiska skillnaderna kan också vara ganska stora i det här landet.Den förra moderatledda regeringens regelverk från 2008 innebar att Sverige fick världens minst reglerade arbetskraftsinvandring. Det har bidragit till att organiserad kriminalitet fått växa i flera branscher samt till omfattande lönedumpning och grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Detta är otroligt ovärdigt, framför allt i ett modernt och utvecklat land som Sverige.Det är just mot den bakgrunden som jag har ställt mina frågor till statsrådet. Men svaren är långt ifrån dugliga. Jag hör att statsrådet säger att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regelverk och avtal efterlevs. Det är ett viktigt klargörande av statsrådet. Jag kan bara instämma till fullo. Men som det ser ut i dag har vi en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga eller obefintliga. Men det är här det finns arbetskraft i Sverige som kan utföra arbetet. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken.Både jag och statsrådet ser samma problembild, och vi är överens. Därför förstår jag inte varför det är så viktigt för den här regeringen och Sverigedemokraterna att så snabbt ändra i den redan tillsatta utredningen och helt slopa förslaget om en arbetsmarknadsprövning. Arbetsmarknadsprövning betyder att man prövar behovet av arbetskraft i Sverige. Finns arbetskraften i Sverige eller behöver arbetskraft invandra hit på grund av att kompetensen inte finns i Sverige? Med tanke på problembilden av hur nuläget, statusen och verkligheten ser ut förstår jag inte att regeringen väljer att ta bort prövningen.Varför vill regeringen och Sverigedemokraterna inte ha behovsprövning av arbetskraftsinvandring när det är så uppenbart att det är vad som behövs för att få ordning på svensk arbetsmarknad?"}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: \"I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.\" Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: \"Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar.\" Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: \"I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.\" Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: \"Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar.\" Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: \"I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.\" Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: \"Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar.\" Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: \"I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.\" Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: \"Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar.\" Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på min interpellation. Det är spännande att det är så många som vill debattera den här viktiga frågan denna sena tisdagskväll, även om man kan gissa att övriga debattörer kommer att ha en lite annan tonalitet än jag och en lite annan inställning till arbetskraftsinvandring. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetskraftsinvandring är ett otroligt viktigt verktyg för svenska företag att finna den kompetens som de många gånger är i så stort behov av. Arbetskraftsinvandring har generellt varit väldigt gynnsamt för Sverige som land. Inte minst har det varit helt avgörande för vissa branscher och vissa enskilda företags möjligheter att finna den kompetens de behöver. Arbetskraftsinvandring bidrar årligen med cirka 34 miljarder kronor till bnp och 12 miljarder i ökade skatteintäkter.Arbetskraftsinvandring behövs i många branscher och i hela landet. Det handlar om det lilla startup-företaget mitt i Stockholms innerstad som precis är i början av sin resa. Det handlar om det stora it-företaget nere i Skåne som behöver unik kompetens för att utveckla företaget framåt. Men det handlar också om potatisodlaren i Kalmar och om jordbruksföretagaren på Gotland som specialiserat sig på ramslök som serveras på restauranger i hela landet. Dessutom handlar det om personalen på restaurangerna där ramslöken och potatisen sedan ska serveras.I mötet med dessa företagare och så många fler blir det för mig helt uppenbart att arbetskraftsinvandring inte är en hittepåreform. Det handlar om riktiga jobb och riktiga företagare. Det handlar om företags överlevnad, utveckling och framtid på kort och lång sikt.Moderaternas, Kristdemokraternas och delvis Liberalernas förflyttning i synen på arbetskraftsinvandring och i förlängningen även på näringsliv och företagande tycker jag som centerpartist är djupt olycklig. Statsrådet säger i sitt svar: \"I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.\" Att anställa personer som redan bor i Sverige är för arbetsgivaren givetvis enklare. Det kräver mindre administration och blir i många fall även billigare. Företag och arbetsgivare använder sig av arbetskraftsinvandring för att hitta kompetens som det finns brist på i Sverige. Därför blir det ett väldigt förenklat resonemang av statsrådet.Det är bra att regeringen inte verkar vilja införa en arbetsmarknadsprövning som innebär att statliga myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, ska bedöma vilka personer företagen ska anställa. Men i stället verkar vi få en politisk arbetsmarknadsprövning, där regeringen ska bestämma vilka yrken som ska undantas från ett lönegolv. I stället för statliga tjänstemän på Arbetsförmedlingen blir det alltså en politisk förhandling mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som ska avgöra vilka branscher som ska få ta in kompetens från andra länder.33 200 är för många en hög lön, och det finns många yrken med medianlön under 33 200 kronor som kräver särskild kompetens. Det finns nu en stor oro i många branscher och bland enskilda företag. Så sent som förra veckan skrev Gröna arbetsgivare: \"Regeringens planer på att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen är oroande, och visar på en uppenbar brist på insikt i de gröna näringarnas förutsättningar.\" Jag undrar hur statsrådet ser på den oro som många branscher och företagare just nu upplever."}
+{"question":"Vilken lönenivå avser regeringen att införa för ett lönegolv?","answer":"Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav. Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag."}
+{"question":"Vilka yrken avser regeringen att undanta ifrån lönegolvet?","answer":"Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav. Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag."}
+{"question":"Kan statsrådet och regeringen garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv?","answer":"Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav. Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav. Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd b��r höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring?","answer":"Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav. Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Jag vill verkligen tacka för denna debatt. Jag kan konstatera att det finns ett synnerligen stort intresse i kammaren för kompetensförsörjningsfrågor, och jag tycker att det är oerhört bra att fler partier och ledamöter delar min bedömning att kompetensförsörjningen är en av de kanske viktigaste frågorna just nu.Jag kan försäkra ledamoten Mikael Dahlqvist att de kommunala företrädare jag möter definitivt inte har tystnat när det gäller de frågor som de lyfter fram för mig om äldreomsorgen och vad de tycker att jag borde satsa mer på och framför allt vad vi måste samarbeta kring. Väckarklockorna ljöd nämligen mycket tidigare där än vad de gjorde här i kammaren eller i Regeringskansliet när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna och hur kompetensen inom välfärden ska säkras gällande de kommunala företrädarna.Detta är frågor som vi har pratat om långt innan pandemin slog till och långt innan den före detta regeringen aviserade Äldreomsorgslyftet. Vi har diskuterat detta i SKR-sammanhang, och SKR har också lyft upp många av de delar som handlar om att man inte bara behöver bli fler utan också jobba på ett annorlunda sätt. Vi måste ta till oss digitaliseringen och välfärdstekniken på ett smart eller bra sätt som gagnar både de äldre och medarbetarna, så att det blir både lättare och faktiskt kanske roligare att jobba inom äldreomsorgen och så att framför allt tryggheten och säkerheten för de äldre kan öka.Detta rör många olika frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ingen enkel sak, men jag är helt övertygad om att vi kan komma väldigt långt om vi kan kroka arm här, om vi delar uppfattningen att kompetensförsörjningsfrågan är den kanske enskilt viktigaste frågan för äldreomsorgen och om vi sedan krokar arm på ett ännu bättre sätt med både kommuner och regioner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Jag vill verkligen tacka för denna debatt. Jag kan konstatera att det finns ett synnerligen stort intresse i kammaren för kompetensförsörjningsfrågor, och jag tycker att det är oerhört bra att fler partier och ledamöter delar min bedömning att kompetensförsörjningen är en av de kanske viktigaste frågorna just nu.Jag kan försäkra ledamoten Mikael Dahlqvist att de kommunala företrädare jag möter definitivt inte har tystnat när det gäller de frågor som de lyfter fram för mig om äldreomsorgen och vad de tycker att jag borde satsa mer på och framför allt vad vi måste samarbeta kring. Väckarklockorna ljöd nämligen mycket tidigare där än vad de gjorde här i kammaren eller i Regeringskansliet när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna och hur kompetensen inom välfärden ska säkras gällande de kommunala företrädarna.Detta är frågor som vi har pratat om långt innan pandemin slog till och långt innan den före detta regeringen aviserade Äldreomsorgslyftet. Vi har diskuterat detta i SKR-sammanhang, och SKR har också lyft upp många av de delar som handlar om att man inte bara behöver bli fler utan också jobba på ett annorlunda sätt. Vi måste ta till oss digitaliseringen och välfärdstekniken på ett smart eller bra sätt som gagnar både de äldre och medarbetarna, så att det blir både lättare och faktiskt kanske roligare att jobba inom äldreomsorgen och så att framför allt tryggheten och säkerheten för de äldre kan öka.Detta rör många olika frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ingen enkel sak, men jag är helt övertygad om att vi kan komma väldigt långt om vi kan kroka arm här, om vi delar uppfattningen att kompetensförsörjningsfrågan är den kanske enskilt viktigaste frågan för äldreomsorgen och om vi sedan krokar arm på ett ännu bättre sätt med både kommuner och regioner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Jag vill verkligen tacka för denna debatt. Jag kan konstatera att det finns ett synnerligen stort intresse i kammaren för kompetensförsörjningsfrågor, och jag tycker att det är oerhört bra att fler partier och ledamöter delar min bedömning att kompetensförsörjningen är en av de kanske viktigaste frågorna just nu.Jag kan försäkra ledamoten Mikael Dahlqvist att de kommunala företrädare jag möter definitivt inte har tystnat när det gäller de frågor som de lyfter fram för mig om äldreomsorgen och vad de tycker att jag borde satsa mer på och framför allt vad vi måste samarbeta kring. Väckarklockorna ljöd nämligen mycket tidigare där än vad de gjorde här i kammaren eller i Regeringskansliet när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna och hur kompetensen inom välfärden ska säkras gällande de kommunala företrädarna.Detta är frågor som vi har pratat om långt innan pandemin slog till och långt innan den före detta regeringen aviserade Äldreomsorgslyftet. Vi har diskuterat detta i SKR-sammanhang, och SKR har också lyft upp många av de delar som handlar om att man inte bara behöver bli fler utan också jobba på ett annorlunda sätt. Vi måste ta till oss digitaliseringen och välfärdstekniken på ett smart eller bra sätt som gagnar både de äldre och medarbetarna, så att det blir både lättare och faktiskt kanske roligare att jobba inom äldreomsorgen och så att framför allt tryggheten och säkerheten för de äldre kan öka.Detta rör många olika frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ingen enkel sak, men jag är helt övertygad om att vi kan komma väldigt långt om vi kan kroka arm här, om vi delar uppfattningen att kompetensförsörjningsfrågan är den kanske enskilt viktigaste frågan för äldreomsorgen och om vi sedan krokar arm på ett ännu bättre sätt med både kommuner och regioner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av det ekonomiska stödet till äldreomsorgen, vilket gäller Äldreomsorgslyftet 2020-2021 men också statsbidraget till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer.Bara för att ta något ur högen kan jag säga att SKPF Pensionärerna, alltså de pensionärer som själva har en bakgrund i dessa yrken, menar följande: Satsningen Äldreomsorgslyftet måste permanentas. Att öka kompetensen och göra vårdens yrken mer attraktiva genom långsiktiga satsningar på personalen är avgörande för möjligheterna till en god äldreomsorg. De förändringar som krävs tar lång tid och löses inte av kortsiktiga projekt. Av den anledningen har satsningen än så länge haft begränsad effekt. Alla pengar har inte kunnat användas, och SKF Pensionärerna kan se flera skäl till detta, som man kan ta del av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill säga att ledarskap, som statsrådet lyfter fram, naturligtvis är viktigt, men det kräver att det finns människor att leda som har kompetens att göra det jobb som förväntas. Äldreomsorgslyftet är ett sätt att ge de förutsättningar som kommunen som arbetsledare behöver men som också medarbetarna behöver för att kunna skaffa sig den kompetens som vi numera kräver när vi inför en skyddad yrkestitel, vilket äldreomsorgslagen ska klargöra.Däremot är det tydligt att om det blir färre platser i vuxenutbildningen och sämre ekonomiska möjligheter att studera kommer grupper av kvinnor att avstå. Vi vet detta därför att de gjorde det innan Äldreomsorgslyftet fanns. Då var det inte särskilt många som hade möjlighet att studera, utan de arbetade vidare som outbildade med både osäkra och otrygga anställningar som följd.Jag måste få avsluta med frågan en gång till: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och ett borttaget äldreomsorgslyft leda till att fler vårdbiträden och undersköterskor utbildas?"}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av det ekonomiska stödet till äldreomsorgen, vilket gäller Äldreomsorgslyftet 2020-2021 men också statsbidraget till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer.Bara för att ta något ur högen kan jag säga att SKPF Pensionärerna, alltså de pensionärer som själva har en bakgrund i dessa yrken, menar följande: Satsningen Äldreomsorgslyftet måste permanentas. Att öka kompetensen och göra vårdens yrken mer attraktiva genom långsiktiga satsningar på personalen är avgörande för möjligheterna till en god äldreomsorg. De förändringar som krävs tar lång tid och löses inte av kortsiktiga projekt. Av den anledningen har satsningen än så länge haft begränsad effekt. Alla pengar har inte kunnat användas, och SKF Pensionärerna kan se flera skäl till detta, som man kan ta del av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill säga att ledarskap, som statsrådet lyfter fram, naturligtvis är viktigt, men det kräver att det finns människor att leda som har kompetens att göra det jobb som förväntas. Äldreomsorgslyftet är ett sätt att ge de förutsättningar som kommunen som arbetsledare behöver men som också medarbetarna behöver för att kunna skaffa sig den kompetens som vi numera kräver när vi inför en skyddad yrkestitel, vilket äldreomsorgslagen ska klargöra.Däremot är det tydligt att om det blir färre platser i vuxenutbildningen och sämre ekonomiska möjligheter att studera kommer grupper av kvinnor att avstå. Vi vet detta därför att de gjorde det innan Äldreomsorgslyftet fanns. Då var det inte särskilt många som hade möjlighet att studera, utan de arbetade vidare som outbildade med både osäkra och otrygga anställningar som följd.Jag måste få avsluta med frågan en gång till: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och ett borttaget äldreomsorgslyft leda till att fler vårdbiträden och undersköterskor utbildas?"}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av det ekonomiska stödet till äldreomsorgen, vilket gäller Äldreomsorgslyftet 2020-2021 men också statsbidraget till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer.Bara för att ta något ur högen kan jag säga att SKPF Pensionärerna, alltså de pensionärer som själva har en bakgrund i dessa yrken, menar följande: Satsningen Äldreomsorgslyftet måste permanentas. Att öka kompetensen och göra vårdens yrken mer attraktiva genom långsiktiga satsningar på personalen är avgörande för möjligheterna till en god äldreomsorg. De förändringar som krävs tar lång tid och löses inte av kortsiktiga projekt. Av den anledningen har satsningen än så länge haft begränsad effekt. Alla pengar har inte kunnat användas, och SKF Pensionärerna kan se flera skäl till detta, som man kan ta del av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill säga att ledarskap, som statsrådet lyfter fram, naturligtvis är viktigt, men det kräver att det finns människor att leda som har kompetens att göra det jobb som förväntas. Äldreomsorgslyftet är ett sätt att ge de förutsättningar som kommunen som arbetsledare behöver men som också medarbetarna behöver för att kunna skaffa sig den kompetens som vi numera kräver när vi inför en skyddad yrkestitel, vilket äldreomsorgslagen ska klargöra.Däremot är det tydligt att om det blir färre platser i vuxenutbildningen och sämre ekonomiska möjligheter att studera kommer grupper av kvinnor att avstå. Vi vet detta därför att de gjorde det innan Äldreomsorgslyftet fanns. Då var det inte särskilt många som hade möjlighet att studera, utan de arbetade vidare som outbildade med både osäkra och otrygga anställningar som följd.Jag måste få avsluta med frågan en gång till: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och ett borttaget äldreomsorgslyft leda till att fler vårdbiträden och undersköterskor utbildas?"}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Än en gång tackar jag statsrådet Anna Tenje för svaret.Att jobba inom äldreomsorgen är både meningsfullt och viktigt. Därför måste statusen höjas genom olika åtgärder. Jag är övertygad om att Äldreomsorgslyftet är en sådan viktig satsning. Det som den förra regeringen påbörjade genom att sätta äldreomsorgen högre upp på dagordningen var också oerhört viktigt. Många åtgärder vidtogs, bland annat skyddad yrkestitel, som statsrådet själv refererade till.Under pandemin fick äldreomsorgen rättvis uppmärksamhet av hela samhället för fantastiska insatser. Det fick även sjukvården, men eftersom vi debatterar äldreomsorgen väljer jag att lyfta fram den. Vart har dessa röster tagit vägen nu, fru talman? Nu är det oroväckande tyst om äldreomsorgens utmaningar.Vi socialdemokrater kommer att göra allt vi kan för att driva regeringen framför oss när det gäller att satsa mer pengar på välfärden och på personalen. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är avgörande för vilken omsorg och vård våra äldre ska få. Här måste staten ta på sig ledarrollen och satsa betydligt mer pengar.Jag delar statsrådets uppfattning att de åtgärder som statsrådet redovisade är viktiga och utgör grunden för gott ledarskap, arbetsmiljö och så vidare. Men en viktig sak skiljer mellan statsrådets uppfattning och min uppfattning, och det gäller resurser. Det behövs mer pengar, och det behövs fler medarbetare på äldreboendena och i hemtjänsten. Kunskap ger bra förutsättningar för personalen och framför allt för de äldre.Jag hoppas att denna debatt har gett några tankeställare och att detta visar sig i kommande budgetförslag."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Än en gång tackar jag statsrådet Anna Tenje för svaret.Att jobba inom äldreomsorgen är både meningsfullt och viktigt. Därför måste statusen höjas genom olika åtgärder. Jag är övertygad om att Äldreomsorgslyftet är en sådan viktig satsning. Det som den förra regeringen påbörjade genom att sätta äldreomsorgen högre upp på dagordningen var också oerhört viktigt. Många åtgärder vidtogs, bland annat skyddad yrkestitel, som statsrådet själv refererade till.Under pandemin fick äldreomsorgen rättvis uppmärksamhet av hela samhället för fantastiska insatser. Det fick även sjukvården, men eftersom vi debatterar äldreomsorgen väljer jag att lyfta fram den. Vart har dessa röster tagit vägen nu, fru talman? Nu är det oroväckande tyst om äldreomsorgens utmaningar.Vi socialdemokrater kommer att göra allt vi kan för att driva regeringen framför oss när det gäller att satsa mer pengar på välfärden och på personalen. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är avgörande för vilken omsorg och vård våra äldre ska få. Här måste staten ta på sig ledarrollen och satsa betydligt mer pengar.Jag delar statsrådets uppfattning att de åtgärder som statsrådet redovisade är viktiga och utgör grunden för gott ledarskap, arbetsmiljö och så vidare. Men en viktig sak skiljer mellan statsrådets uppfattning och min uppfattning, och det gäller resurser. Det behövs mer pengar, och det behövs fler medarbetare på äldreboendena och i hemtjänsten. Kunskap ger bra förutsättningar för personalen och framför allt för de äldre.Jag hoppas att denna debatt har gett några tankeställare och att detta visar sig i kommande budgetförslag."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Än en gång tackar jag statsrådet Anna Tenje för svaret.Att jobba inom äldreomsorgen är både meningsfullt och viktigt. Därför måste statusen höjas genom olika åtgärder. Jag är övertygad om att Äldreomsorgslyftet är en sådan viktig satsning. Det som den förra regeringen påbörjade genom att sätta äldreomsorgen högre upp på dagordningen var också oerhört viktigt. Många åtgärder vidtogs, bland annat skyddad yrkestitel, som statsrådet själv refererade till.Under pandemin fick äldreomsorgen rättvis uppmärksamhet av hela samhället för fantastiska insatser. Det fick även sjukvården, men eftersom vi debatterar äldreomsorgen väljer jag att lyfta fram den. Vart har dessa röster tagit vägen nu, fru talman? Nu är det oroväckande tyst om äldreomsorgens utmaningar.Vi socialdemokrater kommer att göra allt vi kan för att driva regeringen framför oss när det gäller att satsa mer pengar på välfärden och på personalen. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är avgörande för vilken omsorg och vård våra äldre ska få. Här måste staten ta på sig ledarrollen och satsa betydligt mer pengar.Jag delar statsrådets uppfattning att de åtgärder som statsrådet redovisade är viktiga och utgör grunden för gott ledarskap, arbetsmiljö och så vidare. Men en viktig sak skiljer mellan statsrådets uppfattning och min uppfattning, och det gäller resurser. Det behövs mer pengar, och det behövs fler medarbetare på äldreboendena och i hemtjänsten. Kunskap ger bra förutsättningar för personalen och framför allt för de äldre.Jag hoppas att denna debatt har gett några tankeställare och att detta visar sig i kommande budgetförslag."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Mikael Dahlqvist lyfter flera frågor i sitt anförande som jag ämnar försöka svara på.Bland annat handlade det om vad jag konkret vill göra för att höja attraktionskraften för de viktiga vård- och omsorgsyrkena. Där tror jag att vi är inne på helt rätt väg. Jag tror att regleringen om skyddad yrkestitel för undersköterskor är en väldigt god början. Då handlar det också om att vi kanske behöver följa upp med en differentiering av arbetsuppgifterna, det vill säga att man faktiskt arbetar med det man är utbildad för. Sedan kan vi ha fler vägar in till vård- och omsorgsyrkena så att vårdbiträden eller annan personal kan få komma in och göra andra uppgifter men ändå känna att detta verkligen är ett värdefullt arbete att göra - och kanske dessutom bli sugna på att fortsätta.Jag tror att ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst inom äldreomsorgen. Jag tror att ledarskapet är viktigt i alla delar i den kommunala och regionala verksamheten, och även i den statliga verksamheten, men jag tror att det är synnerligen viktigt inom äldreomsorgen.Jag har mött många medarbetare som inte tycker att schemaläggningen är ett problem eller att delade turer är något större problem - det vet jag att det finns delade meningar kring - men som känner att de kan vara med och påverka och inte minst råda över sin dag. De känner att det de uträttar gör skillnad och att de erfarenheter de har hörs, lyssnas till och leder till förändringar.Sedan har vi andra medarbetare som kanske jobbar i en hemtjänstgrupp bara några kilometer därifrån och som definitivt inte upplever samma sak. De talar om minutjakt, känner sig stressade och pressade och upplever att de inte har något inflytande över sin egen arbetssituation.Detta kan sammanfattas med en sak, och det är ledarskapet. Vi har duktiga chefer inom äldreomsorgen, och vi har mindre duktiga chefer inom äldreomsorgen. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på ett utökat ledarskap och en kompetensutveckling inte minst för våra chefer för att situationen och attraktiviteten inom äldreomsorgen ska bli bättre.Men det finns andra saker vi också behöver titta på. Från vår sida har vi annonserat att vi behöver titta på språkkravet inom äldreomsorgen. Detta kommer en utredning att titta vidare på så småningom. Framför allt är det viktigt att ta i beaktande att detta inte får leda till fler käppar i hjulen för kommunerna när det gäller kompetensförsörjningen. Här behöver vi givetvis gå hand i hand och hjälpas åt - hitta de goda exemplen på språkombud, hitta de goda exemplen där man har jobbat väldigt strategiskt och framgångsrikt med att man lär sig svenska på jobbet men också kommer in i arbetet på ett betydligt bättre sätt fastän man kanske inte har språket till att börja med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär tror jag också att skyddad yrkestitel kan vara en väg in, liksom differentiering av arbetsuppgifterna. Jag tror också att det är oerhört viktigt för att de äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, men också för att höja attraktiviteten för arbetsplatsen, att medarbetare kan samarbeta och tala med varandra och på ett säkert sätt föra över information och dokumentation.Det finns många olika delar i detta - många bäckar små - som kommer att förbättra situationen och kompetensförsörjningen i landets kommuner och inom äldreomsorgen."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Mikael Dahlqvist lyfter flera frågor i sitt anförande som jag ämnar försöka svara på.Bland annat handlade det om vad jag konkret vill göra för att höja attraktionskraften för de viktiga vård- och omsorgsyrkena. Där tror jag att vi är inne på helt rätt väg. Jag tror att regleringen om skyddad yrkestitel för undersköterskor är en väldigt god början. Då handlar det också om att vi kanske behöver följa upp med en differentiering av arbetsuppgifterna, det vill säga att man faktiskt arbetar med det man är utbildad för. Sedan kan vi ha fler vägar in till vård- och omsorgsyrkena så att vårdbiträden eller annan personal kan få komma in och göra andra uppgifter men ändå känna att detta verkligen är ett värdefullt arbete att göra - och kanske dessutom bli sugna på att fortsätta.Jag tror att ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst inom äldreomsorgen. Jag tror att ledarskapet är viktigt i alla delar i den kommunala och regionala verksamheten, och även i den statliga verksamheten, men jag tror att det är synnerligen viktigt inom äldreomsorgen.Jag har mött många medarbetare som inte tycker att schemaläggningen är ett problem eller att delade turer är något större problem - det vet jag att det finns delade meningar kring - men som känner att de kan vara med och påverka och inte minst råda över sin dag. De känner att det de uträttar gör skillnad och att de erfarenheter de har hörs, lyssnas till och leder till förändringar.Sedan har vi andra medarbetare som kanske jobbar i en hemtjänstgrupp bara några kilometer därifrån och som definitivt inte upplever samma sak. De talar om minutjakt, känner sig stressade och pressade och upplever att de inte har något inflytande över sin egen arbetssituation.Detta kan sammanfattas med en sak, och det är ledarskapet. Vi har duktiga chefer inom äldreomsorgen, och vi har mindre duktiga chefer inom äldreomsorgen. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på ett utökat ledarskap och en kompetensutveckling inte minst för våra chefer för att situationen och attraktiviteten inom äldreomsorgen ska bli bättre.Men det finns andra saker vi också behöver titta på. Från vår sida har vi annonserat att vi behöver titta på språkkravet inom äldreomsorgen. Detta kommer en utredning att titta vidare på så småningom. Framför allt är det viktigt att ta i beaktande att detta inte får leda till fler käppar i hjulen för kommunerna när det gäller kompetensförsörjningen. Här behöver vi givetvis gå hand i hand och hjälpas åt - hitta de goda exemplen på språkombud, hitta de goda exemplen där man har jobbat väldigt strategiskt och framgångsrikt med att man lär sig svenska på jobbet men också kommer in i arbetet på ett betydligt bättre sätt fastän man kanske inte har språket till att börja med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär tror jag också att skyddad yrkestitel kan vara en väg in, liksom differentiering av arbetsuppgifterna. Jag tror också att det är oerhört viktigt för att de äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, men också för att höja attraktiviteten för arbetsplatsen, att medarbetare kan samarbeta och tala med varandra och på ett säkert sätt föra över information och dokumentation.Det finns många olika delar i detta - många bäckar små - som kommer att förbättra situationen och kompetensförsörjningen i landets kommuner och inom äldreomsorgen."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Mikael Dahlqvist lyfter flera frågor i sitt anförande som jag ämnar försöka svara på.Bland annat handlade det om vad jag konkret vill göra för att höja attraktionskraften för de viktiga vård- och omsorgsyrkena. Där tror jag att vi är inne på helt rätt väg. Jag tror att regleringen om skyddad yrkestitel för undersköterskor är en väldigt god början. Då handlar det också om att vi kanske behöver följa upp med en differentiering av arbetsuppgifterna, det vill säga att man faktiskt arbetar med det man är utbildad för. Sedan kan vi ha fler vägar in till vård- och omsorgsyrkena så att vårdbiträden eller annan personal kan få komma in och göra andra uppgifter men ändå känna att detta verkligen är ett värdefullt arbete att göra - och kanske dessutom bli sugna på att fortsätta.Jag tror att ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst inom äldreomsorgen. Jag tror att ledarskapet är viktigt i alla delar i den kommunala och regionala verksamheten, och även i den statliga verksamheten, men jag tror att det är synnerligen viktigt inom äldreomsorgen.Jag har mött många medarbetare som inte tycker att schemaläggningen är ett problem eller att delade turer är något större problem - det vet jag att det finns delade meningar kring - men som känner att de kan vara med och påverka och inte minst råda över sin dag. De känner att det de uträttar gör skillnad och att de erfarenheter de har hörs, lyssnas till och leder till förändringar.Sedan har vi andra medarbetare som kanske jobbar i en hemtjänstgrupp bara några kilometer därifrån och som definitivt inte upplever samma sak. De talar om minutjakt, känner sig stressade och pressade och upplever att de inte har något inflytande över sin egen arbetssituation.Detta kan sammanfattas med en sak, och det är ledarskapet. Vi har duktiga chefer inom äldreomsorgen, och vi har mindre duktiga chefer inom äldreomsorgen. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på ett utökat ledarskap och en kompetensutveckling inte minst för våra chefer för att situationen och attraktiviteten inom äldreomsorgen ska bli bättre.Men det finns andra saker vi också behöver titta på. Från vår sida har vi annonserat att vi behöver titta på språkkravet inom äldreomsorgen. Detta kommer en utredning att titta vidare på så småningom. Framför allt är det viktigt att ta i beaktande att detta inte får leda till fler käppar i hjulen för kommunerna när det gäller kompetensförsörjningen. Här behöver vi givetvis gå hand i hand och hjälpas åt - hitta de goda exemplen på språkombud, hitta de goda exemplen där man har jobbat väldigt strategiskt och framgångsrikt med att man lär sig svenska på jobbet men också kommer in i arbetet på ett betydligt bättre sätt fastän man kanske inte har språket till att börja med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär tror jag också att skyddad yrkestitel kan vara en väg in, liksom differentiering av arbetsuppgifterna. Jag tror också att det är oerhört viktigt för att de äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, men också för att höja attraktiviteten för arbetsplatsen, att medarbetare kan samarbeta och tala med varandra och på ett säkert sätt föra över information och dokumentation.Det finns många olika delar i detta - många bäckar små - som kommer att förbättra situationen och kompetensförsörjningen i landets kommuner och inom äldreomsorgen."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?"}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?"}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?"}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Jag tackar än en gång statsrådet för svaret.I mitt första anförande tog jag upp Äldreomsorgslyftets betydelse för kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Innan jag svarar på statsrådets anförande i detalj tycker jag att det är värt att notera lite bakgrundsfakta. Om man läser Sveriges Kommuner och Regioners personalprognos blir man skrämd. Det kommer att behöva anställas över 410 000 medarbetare fram till 2031 om ingenting förändras. Tittar man på demografin - alltså åldersutvecklingen - ser man att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent under samma tidsperiod. Vi vet, fru talman, att det ofta är när människor blir 80 år eller äldre som de behöver hjälp och stöd, vilket enligt SKR:s egen prognos kommer att innebära att 30 procent av dessa 410 000 personer ska till äldreomsorgen.Och inte nog med det, fru talman. I sex av tio kommuner minskar den arbetsföra befolkningen samtidigt som behovet av välfärd ökar. Detta borde vara en väckarklocka för oss alla och i synnerhet för statsrådet.När jag som ledamot läser regeringens budget kan jag se att Äldreomsorgslyftet avslutas 2023. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi därför skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som den tidigare talaren Lena Hallengren talade om: att kommunerna får bra framförhållning, kan planera och fördela och vet hur man ska se på detta framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2020-2022, alltså drygt två år, har 25 000 personer påbörjat en utbildning.Jag vet naturligtvis att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom välfärden. Jag har en sådan profession och har en sambo som jobbar som demenssjuksköterska, så jag förstår komplexiteten. Men detta är ändå, vill jag säga till statsrådet, ett verktyg som bevisligen fungerar.Jag noterar ändå med viss tillförsikt att statsrådet i sitt svar säger att man i alla fall överväger att titta närmare på en fortsättning av Äldreomsorgslyftet inför 2024 och framåt. Samtidigt vill jag få en tydlighet i att detta är en viktig fråga. Den är viktig för Kommunals medlemmar men framför allt för dem de vårdar, de äldre, så att de får bra kvalitet och kompetent personal. Vi vet att det många gånger är detta det hänger på.Min fråga till statsrådet är också vilka konkreta åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att höja statusen inom välfärdsyrket. Bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och utbildning är grunden för att vi ska lösa kompetensförsörjningen framöver."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Jag tackar än en gång statsrådet för svaret.I mitt första anförande tog jag upp Äldreomsorgslyftets betydelse för kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Innan jag svarar på statsrådets anförande i detalj tycker jag att det är värt att notera lite bakgrundsfakta. Om man läser Sveriges Kommuner och Regioners personalprognos blir man skrämd. Det kommer att behöva anställas över 410 000 medarbetare fram till 2031 om ingenting förändras. Tittar man på demografin - alltså åldersutvecklingen - ser man att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent under samma tidsperiod. Vi vet, fru talman, att det ofta är när människor blir 80 år eller äldre som de behöver hjälp och stöd, vilket enligt SKR:s egen prognos kommer att innebära att 30 procent av dessa 410 000 personer ska till äldreomsorgen.Och inte nog med det, fru talman. I sex av tio kommuner minskar den arbetsföra befolkningen samtidigt som behovet av välfärd ökar. Detta borde vara en väckarklocka för oss alla och i synnerhet för statsrådet.När jag som ledamot läser regeringens budget kan jag se att Äldreomsorgslyftet avslutas 2023. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi därför skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som den tidigare talaren Lena Hallengren talade om: att kommunerna får bra framförhållning, kan planera och fördela och vet hur man ska se på detta framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2020-2022, alltså drygt två år, har 25 000 personer påbörjat en utbildning.Jag vet naturligtvis att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom välfärden. Jag har en sådan profession och har en sambo som jobbar som demenssjuksköterska, så jag förstår komplexiteten. Men detta är ändå, vill jag säga till statsrådet, ett verktyg som bevisligen fungerar.Jag noterar ändå med viss tillförsikt att statsrådet i sitt svar säger att man i alla fall överväger att titta närmare på en fortsättning av Äldreomsorgslyftet inför 2024 och framåt. Samtidigt vill jag få en tydlighet i att detta är en viktig fråga. Den är viktig för Kommunals medlemmar men framför allt för dem de vårdar, de äldre, så att de får bra kvalitet och kompetent personal. Vi vet att det många gånger är detta det hänger på.Min fråga till statsrådet är också vilka konkreta åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att höja statusen inom välfärdsyrket. Bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och utbildning är grunden för att vi ska lösa kompetensförsörjningen framöver."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Jag tackar än en gång statsrådet för svaret.I mitt första anförande tog jag upp Äldreomsorgslyftets betydelse för kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Innan jag svarar på statsrådets anförande i detalj tycker jag att det är värt att notera lite bakgrundsfakta. Om man läser Sveriges Kommuner och Regioners personalprognos blir man skrämd. Det kommer att behöva anställas över 410 000 medarbetare fram till 2031 om ingenting förändras. Tittar man på demografin - alltså åldersutvecklingen - ser man att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent under samma tidsperiod. Vi vet, fru talman, att det ofta är när människor blir 80 år eller äldre som de behöver hjälp och stöd, vilket enligt SKR:s egen prognos kommer att innebära att 30 procent av dessa 410 000 personer ska till äldreomsorgen.Och inte nog med det, fru talman. I sex av tio kommuner minskar den arbetsföra befolkningen samtidigt som behovet av välfärd ökar. Detta borde vara en väckarklocka för oss alla och i synnerhet för statsrådet.När jag som ledamot läser regeringens budget kan jag se att Äldreomsorgslyftet avslutas 2023. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi därför skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som den tidigare talaren Lena Hallengren talade om: att kommunerna får bra framförhållning, kan planera och fördela och vet hur man ska se på detta framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2020-2022, alltså drygt två år, har 25 000 personer påbörjat en utbildning.Jag vet naturligtvis att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom välfärden. Jag har en sådan profession och har en sambo som jobbar som demenssjuksköterska, så jag förstår komplexiteten. Men detta är ändå, vill jag säga till statsrådet, ett verktyg som bevisligen fungerar.Jag noterar ändå med viss tillförsikt att statsrådet i sitt svar säger att man i alla fall överväger att titta närmare på en fortsättning av Äldreomsorgslyftet inför 2024 och framåt. Samtidigt vill jag få en tydlighet i att detta är en viktig fråga. Den är viktig för Kommunals medlemmar men framför allt för dem de vårdar, de äldre, så att de får bra kvalitet och kompetent personal. Vi vet att det många gånger är detta det hänger på.Min fråga till statsrådet är också vilka konkreta åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att höja statusen inom välfärdsyrket. Bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och utbildning är grunden för att vi ska lösa kompetensförsörjningen framöver."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Jag tackar båda interpellanterna för deras inlägg. Jag håller med om väldigt mycket av det som sades, särskilt beskrivningen av att det behövs flera olika delar för att få bukt med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Det handlar om många bäckar små. Det är framför allt kommunerna som har det stora ansvaret - det stora huvudmannaskapet - och som ofta är arbetsgivare, men även privata vårdgivare måste göra sitt för att se till att arbetsmiljön blir bättre och att attraktiviteten höjs. Det gäller att vi tillsammans ser till att fler söker sig till vård- och omsorgsyrken och, framför allt, att de som redan arbetar där vill stanna kvar.Det finns alltså många olika delar i det här, och när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är detta oerhört viktigt.När det gäller Äldreomsorgslyftet, som är det vi är här för att diskutera och debattera i dag, kan jag konstatera att det löper ut 2023. Det är alltså ingenting som man aktivt har skrotat eller aviserat att man ska skrota, utan det är de facto någonting som löper ut.Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i enlighet med det tillkännagivande som vi lämnade när vi var i opposition genomföra en uppföljning och utvärdering av Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskott på 4 miljarder kronor som kommuner har tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna har använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de har givit. Uppdraget kommer att redovisas till mig senast den 31 mars 2023.Äldreomsorgslyftet omfattar ju väldigt mycket pengar. En så stor satsning på ett för välfärden avgörande område behöver givetvis följas upp och utvärderas. Jag är helt övertygad om att det finns många lärdomar att dra av Äldreomsorgslyftet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag gör många verksamhetsbesök och träffar många medarbetare inom vård och omsorg, framför allt inom äldreomsorgen. Jag har själv ett förflutet som kommunstyrelsens ordförande och har jobbat med Äldreomsorgslyftet. Jag vet att det finns en hel del käppar i hjulet. Det har inte kommit alla kommuner till del. Vi har den största kommunen, det vill säga Stockholm, och sedan har vi väldigt många små kommuner.Vi har också sett att det finns önskemål om att nyttja en kompetensförsörjningssatsning som Äldreomsorgslyftet - om man fick en sådan - på ett lite annorlunda sätt, så att den skulle kunna användas i större utsträckning och kanske till andra saker. Det är ju nämligen inte så att alla utbildningar som Äldreomsorgslyftet har nyttjats till är ett och ett halvt år långa - en del är betydligt kortare, och en del handlar inte om att läsa från vårdbiträde till undersköterska. Detta har använts vitt och brett. Just därför är det viktigt att utvärdera hur skattebetalarnas pengar har använts för att kunna dra lärdom av det, följa goda exempel och skala upp detta så att det kan komma fler kommuner till del och så att vi på riktigt kan hjälpas åt för att få bukt med kompetensförsörjningsproblematiken.Jag tycker att det är viktigt med evidens. Jag tycker att det är viktigt att följa upp. Jag tycker att det är viktigt att man använder skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt, men jag vill också understryka att det är långt ifrån alla pengar som har använts för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kommunernas budget har ju stora satsningar, och det har också regionernas budget. Jag ska dock inte säga att detta inte har betydelse, för det tror jag att det har.Låt oss återkomma när vi har sett utvärderingen och framför allt när vi lämnar över budgetpropositionen för 2024."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Jag tackar båda interpellanterna för deras inlägg. Jag håller med om väldigt mycket av det som sades, särskilt beskrivningen av att det behövs flera olika delar för att få bukt med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Det handlar om många bäckar små. Det är framför allt kommunerna som har det stora ansvaret - det stora huvudmannaskapet - och som ofta är arbetsgivare, men även privata vårdgivare måste göra sitt för att se till att arbetsmiljön blir bättre och att attraktiviteten höjs. Det gäller att vi tillsammans ser till att fler söker sig till vård- och omsorgsyrken och, framför allt, att de som redan arbetar där vill stanna kvar.Det finns alltså många olika delar i det här, och när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är detta oerhört viktigt.När det gäller Äldreomsorgslyftet, som är det vi är här för att diskutera och debattera i dag, kan jag konstatera att det löper ut 2023. Det är alltså ingenting som man aktivt har skrotat eller aviserat att man ska skrota, utan det är de facto någonting som löper ut.Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i enlighet med det tillkännagivande som vi lämnade när vi var i opposition genomföra en uppföljning och utvärdering av Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskott på 4 miljarder kronor som kommuner har tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna har använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de har givit. Uppdraget kommer att redovisas till mig senast den 31 mars 2023.Äldreomsorgslyftet omfattar ju väldigt mycket pengar. En så stor satsning på ett för välfärden avgörande område behöver givetvis följas upp och utvärderas. Jag är helt övertygad om att det finns många lärdomar att dra av Äldreomsorgslyftet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag gör många verksamhetsbesök och träffar många medarbetare inom vård och omsorg, framför allt inom äldreomsorgen. Jag har själv ett förflutet som kommunstyrelsens ordförande och har jobbat med Äldreomsorgslyftet. Jag vet att det finns en hel del käppar i hjulet. Det har inte kommit alla kommuner till del. Vi har den största kommunen, det vill säga Stockholm, och sedan har vi väldigt många små kommuner.Vi har också sett att det finns önskemål om att nyttja en kompetensförsörjningssatsning som Äldreomsorgslyftet - om man fick en sådan - på ett lite annorlunda sätt, så att den skulle kunna användas i större utsträckning och kanske till andra saker. Det är ju nämligen inte så att alla utbildningar som Äldreomsorgslyftet har nyttjats till är ett och ett halvt år långa - en del är betydligt kortare, och en del handlar inte om att läsa från vårdbiträde till undersköterska. Detta har använts vitt och brett. Just därför är det viktigt att utvärdera hur skattebetalarnas pengar har använts för att kunna dra lärdom av det, följa goda exempel och skala upp detta så att det kan komma fler kommuner till del och så att vi på riktigt kan hjälpas åt för att få bukt med kompetensförsörjningsproblematiken.Jag tycker att det är viktigt med evidens. Jag tycker att det är viktigt att följa upp. Jag tycker att det är viktigt att man använder skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt, men jag vill också understryka att det är långt ifrån alla pengar som har använts för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kommunernas budget har ju stora satsningar, och det har också regionernas budget. Jag ska dock inte säga att detta inte har betydelse, för det tror jag att det har.Låt oss återkomma när vi har sett utvärderingen och framför allt när vi lämnar över budgetpropositionen för 2024."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Jag tackar båda interpellanterna för deras inlägg. Jag håller med om väldigt mycket av det som sades, särskilt beskrivningen av att det behövs flera olika delar för att få bukt med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Det handlar om många bäckar små. Det är framför allt kommunerna som har det stora ansvaret - det stora huvudmannaskapet - och som ofta är arbetsgivare, men även privata vårdgivare måste göra sitt för att se till att arbetsmiljön blir bättre och att attraktiviteten höjs. Det gäller att vi tillsammans ser till att fler söker sig till vård- och omsorgsyrken och, framför allt, att de som redan arbetar där vill stanna kvar.Det finns alltså många olika delar i det här, och när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är detta oerhört viktigt.När det gäller Äldreomsorgslyftet, som är det vi är här för att diskutera och debattera i dag, kan jag konstatera att det löper ut 2023. Det är alltså ingenting som man aktivt har skrotat eller aviserat att man ska skrota, utan det är de facto någonting som löper ut.Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i enlighet med det tillkännagivande som vi lämnade när vi var i opposition genomföra en uppföljning och utvärdering av Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskott på 4 miljarder kronor som kommuner har tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna har använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de har givit. Uppdraget kommer att redovisas till mig senast den 31 mars 2023.Äldreomsorgslyftet omfattar ju väldigt mycket pengar. En så stor satsning på ett för välfärden avgörande område behöver givetvis följas upp och utvärderas. Jag är helt övertygad om att det finns många lärdomar att dra av Äldreomsorgslyftet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag gör många verksamhetsbesök och träffar många medarbetare inom vård och omsorg, framför allt inom äldreomsorgen. Jag har själv ett förflutet som kommunstyrelsens ordförande och har jobbat med Äldreomsorgslyftet. Jag vet att det finns en hel del käppar i hjulet. Det har inte kommit alla kommuner till del. Vi har den största kommunen, det vill säga Stockholm, och sedan har vi väldigt många små kommuner.Vi har också sett att det finns önskemål om att nyttja en kompetensförsörjningssatsning som Äldreomsorgslyftet - om man fick en sådan - på ett lite annorlunda sätt, så att den skulle kunna användas i större utsträckning och kanske till andra saker. Det är ju nämligen inte så att alla utbildningar som Äldreomsorgslyftet har nyttjats till är ett och ett halvt år långa - en del är betydligt kortare, och en del handlar inte om att läsa från vårdbiträde till undersköterska. Detta har använts vitt och brett. Just därför är det viktigt att utvärdera hur skattebetalarnas pengar har använts för att kunna dra lärdom av det, följa goda exempel och skala upp detta så att det kan komma fler kommuner till del och så att vi på riktigt kan hjälpas åt för att få bukt med kompetensförsörjningsproblematiken.Jag tycker att det är viktigt med evidens. Jag tycker att det är viktigt att följa upp. Jag tycker att det är viktigt att man använder skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt, men jag vill också understryka att det är långt ifrån alla pengar som har använts för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kommunernas budget har ju stora satsningar, och det har också regionernas budget. Jag ska dock inte säga att detta inte har betydelse, för det tror jag att det har.Låt oss återkomma när vi har sett utvärderingen och framför allt när vi lämnar över budgetpropositionen för 2024."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Tack, statsrådet Anna Tenje, för svaret! Jag noterar i statsrådets svar att jag delar mycket av statsrådets och regeringens uppfattning: Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Jag delar också uppfattningen om strategierna för att skapa ett attraktivt arbete, en bra arbetsmiljö och så vidare. Statsrådet redogör väldigt bra för detta.Jag noterar också att regeringen delvis fullföljer de budgetsatsningar som gjordes av den förra regeringen. Det är bra. Men jag vill också i det här sammanhanget poängtera att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har en fördubbling av pengarna till den generella välfärden. Och det behövs mer pengar, för om vi ska höja statusen inom vård- och omsorgsyrkena krävs det pengar. Det krävs bättre scheman, det krävs bättre löner och det krävs större inflytande. Och framför allt: Om man ska få bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.Däremot saknar jag konkreta förslag på hur statsrådet egentligen tänker lösa kompetensbristen inom äldreomsorgen. En sak som bevisligen fungerar i dag är Äldreomsorgslyftet, och i regeringens förslag ser jag att det upphör efter detta års slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt huvudsakliga syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och påvisa hur viktig reformen är. Vi har en kompetensbrist inom välfärden, eller rättare sagt: Vi har en generell kompetensbrist som på allvar hotar vår förmåga att hålla hög kvalitet inom välfärdsområdet. Jag nöjer mig i dag med att diskutera äldreomsorgen specifikt eftersom det är det debatten handlar om.Äldreomsorgslyftet levererar. Det är en statlig satsning som den förra, socialdemokratiska, regeringen initierade 2020. Syftet är att höja kompetensen hos framför allt undersköterskor och vårdbiträden, men det gäller även andra befattningar. Man har möjlighet att på arbetstid få betald utbildning. Det här kommer naturligtvis sammantaget att syfta till att öka kompetensförsörjningen i kommunerna och öka deras attraktionskraft.Under 2021, fru talman, påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 avslutade sina studier med godkänt betyg och började jobba inom äldreomsorgen. Tyvärr aviserar regeringen att man ska skrota satsningen efter årets slut. Med tanke på den kompetensutmaning som äldreomsorgen står inför måste satsningen förlängas. Personal vittnar om att man slipper otryggheten att vara vikarie genom att få möjlighet att utbilda sig och få en tillsvidareanställning. Man får nya kunskaper som stärker en i professionen att möta äldres behov. Även våra fackliga kamrater och arbetsgivare vittnar om reformens betydelse för äldreomsorgen.Därför måste jag ännu en gång, fru talman, fråga statsrådet om hon - eller regeringen - avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Tack, statsrådet Anna Tenje, för svaret! Jag noterar i statsrådets svar att jag delar mycket av statsrådets och regeringens uppfattning: Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Jag delar också uppfattningen om strategierna för att skapa ett attraktivt arbete, en bra arbetsmiljö och så vidare. Statsrådet redogör väldigt bra för detta.Jag noterar också att regeringen delvis fullföljer de budgetsatsningar som gjordes av den förra regeringen. Det är bra. Men jag vill också i det här sammanhanget poängtera att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har en fördubbling av pengarna till den generella välfärden. Och det behövs mer pengar, för om vi ska höja statusen inom vård- och omsorgsyrkena krävs det pengar. Det krävs bättre scheman, det krävs bättre löner och det krävs större inflytande. Och framför allt: Om man ska få bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.Däremot saknar jag konkreta förslag på hur statsrådet egentligen tänker lösa kompetensbristen inom äldreomsorgen. En sak som bevisligen fungerar i dag är Äldreomsorgslyftet, och i regeringens förslag ser jag att det upphör efter detta års slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt huvudsakliga syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och påvisa hur viktig reformen är. Vi har en kompetensbrist inom välfärden, eller rättare sagt: Vi har en generell kompetensbrist som på allvar hotar vår förmåga att hålla hög kvalitet inom välfärdsområdet. Jag nöjer mig i dag med att diskutera äldreomsorgen specifikt eftersom det är det debatten handlar om.Äldreomsorgslyftet levererar. Det är en statlig satsning som den förra, socialdemokratiska, regeringen initierade 2020. Syftet är att höja kompetensen hos framför allt undersköterskor och vårdbiträden, men det gäller även andra befattningar. Man har möjlighet att på arbetstid få betald utbildning. Det här kommer naturligtvis sammantaget att syfta till att öka kompetensförsörjningen i kommunerna och öka deras attraktionskraft.Under 2021, fru talman, påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 avslutade sina studier med godkänt betyg och började jobba inom äldreomsorgen. Tyvärr aviserar regeringen att man ska skrota satsningen efter årets slut. Med tanke på den kompetensutmaning som äldreomsorgen står inför måste satsningen förlängas. Personal vittnar om att man slipper otryggheten att vara vikarie genom att få möjlighet att utbilda sig och få en tillsvidareanställning. Man får nya kunskaper som stärker en i professionen att möta äldres behov. Även våra fackliga kamrater och arbetsgivare vittnar om reformens betydelse för äldreomsorgen.Därför måste jag ännu en gång, fru talman, fråga statsrådet om hon - eller regeringen - avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Tack, statsrådet Anna Tenje, för svaret! Jag noterar i statsrådets svar att jag delar mycket av statsrådets och regeringens uppfattning: Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Jag delar också uppfattningen om strategierna för att skapa ett attraktivt arbete, en bra arbetsmiljö och så vidare. Statsrådet redogör väldigt bra för detta.Jag noterar också att regeringen delvis fullföljer de budgetsatsningar som gjordes av den förra regeringen. Det är bra. Men jag vill också i det här sammanhanget poängtera att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har en fördubbling av pengarna till den generella välfärden. Och det behövs mer pengar, för om vi ska höja statusen inom vård- och omsorgsyrkena krävs det pengar. Det krävs bättre scheman, det krävs bättre löner och det krävs större inflytande. Och framför allt: Om man ska få bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.Däremot saknar jag konkreta förslag på hur statsrådet egentligen tänker lösa kompetensbristen inom äldreomsorgen. En sak som bevisligen fungerar i dag är Äldreomsorgslyftet, och i regeringens förslag ser jag att det upphör efter detta års slut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mitt huvudsakliga syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och påvisa hur viktig reformen är. Vi har en kompetensbrist inom välfärden, eller rättare sagt: Vi har en generell kompetensbrist som på allvar hotar vår förmåga att hålla hög kvalitet inom välfärdsområdet. Jag nöjer mig i dag med att diskutera äldreomsorgen specifikt eftersom det är det debatten handlar om.Äldreomsorgslyftet levererar. Det är en statlig satsning som den förra, socialdemokratiska, regeringen initierade 2020. Syftet är att höja kompetensen hos framför allt undersköterskor och vårdbiträden, men det gäller även andra befattningar. Man har möjlighet att på arbetstid få betald utbildning. Det här kommer naturligtvis sammantaget att syfta till att öka kompetensförsörjningen i kommunerna och öka deras attraktionskraft.Under 2021, fru talman, påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 avslutade sina studier med godkänt betyg och började jobba inom äldreomsorgen. Tyvärr aviserar regeringen att man ska skrota satsningen efter årets slut. Med tanke på den kompetensutmaning som äldreomsorgen står inför måste satsningen förlängas. Personal vittnar om att man slipper otryggheten att vara vikarie genom att få möjlighet att utbilda sig och få en tillsvidareanställning. Man får nya kunskaper som stärker en i professionen att möta äldres behov. Även våra fackliga kamrater och arbetsgivare vittnar om reformens betydelse för äldreomsorgen.Därför måste jag ännu en gång, fru talman, fråga statsrådet om hon - eller regeringen - avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte."}
+{"question":"Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?","answer":"Det är väl härligt att vi kan vara lite effektiva när tiden börjar bli något sen och debattera de här två fina interpellationerna tillsammans! Mikael Dahlqvist har frågat mig varför jag och regeringen avser att avskaffa denna reform efter 2023. Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur min och regeringens plan ser ut för att säkra kompetensen framöver. Slutligen har Mikael Dahlqvist frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att höja statusen för välfärdsyrken.Lena Hallengren har frågat mig varför regeringen avskaffar det framgångsrika Äldreomsorgslyftet. Lena Hallengren har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt. Slutligen har Lena Hallengren frågat mig hur jag och regeringen avser att minska den stora personalomsättningen inom äldreomsorgen.Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst inom det viktiga välfärdsområdet.Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen av äldreomsorgen. Det är vidare avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFrån och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs. Detta kommer att bidra till en god vård och omsorg av äldre. Det handlar främst om att till exempel vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar samt att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningarna inom äldreomsorgen.Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Ytterligare drygt 2 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar, att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och att attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart av mer resurser eller fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan så att fler orkar längre.Ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver fortsätta att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i äldreomsorgen i hela landet."}
+{"question":"Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?","answer":"Det är väl härligt att vi kan vara lite effektiva när tiden börjar bli något sen och debattera de här två fina interpellationerna tillsammans! Mikael Dahlqvist har frågat mig varför jag och regeringen avser att avskaffa denna reform efter 2023. Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur min och regeringens plan ser ut för att säkra kompetensen framöver. Slutligen har Mikael Dahlqvist frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att höja statusen för välfärdsyrken.Lena Hallengren har frågat mig varför regeringen avskaffar det framgångsrika Äldreomsorgslyftet. Lena Hallengren har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt. Slutligen har Lena Hallengren frågat mig hur jag och regeringen avser att minska den stora personalomsättningen inom äldreomsorgen.Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst inom det viktiga välfärdsområdet.Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen av äldreomsorgen. Det är vidare avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFrån och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs. Detta kommer att bidra till en god vård och omsorg av äldre. Det handlar främst om att till exempel vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar samt att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningarna inom äldreomsorgen.Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Ytterligare drygt 2 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar, att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och att attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart av mer resurser eller fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan så att fler orkar längre.Ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver fortsätta att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i äldreomsorgen i hela landet."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?","answer":"Det är väl härligt att vi kan vara lite effektiva när tiden börjar bli något sen och debattera de här två fina interpellationerna tillsammans! Mikael Dahlqvist har frågat mig varför jag och regeringen avser att avskaffa denna reform efter 2023. Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur min och regeringens plan ser ut för att säkra kompetensen framöver. Slutligen har Mikael Dahlqvist frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att höja statusen för välfärdsyrken.Lena Hallengren har frågat mig varför regeringen avskaffar det framgångsrika Äldreomsorgslyftet. Lena Hallengren har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt. Slutligen har Lena Hallengren frågat mig hur jag och regeringen avser att minska den stora personalomsättningen inom äldreomsorgen.Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst inom det viktiga välfärdsområdet.Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen av äldreomsorgen. Det är vidare avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFrån och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs. Detta kommer att bidra till en god vård och omsorg av äldre. Det handlar främst om att till exempel vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar samt att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningarna inom äldreomsorgen.Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Ytterligare drygt 2 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar, att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och att attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart av mer resurser eller fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan så att fler orkar längre.Ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver fortsätta att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i äldreomsorgen i hela landet."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Mitt besked till personer som är i kontakt med samordningsförbund eller som, för den delen, kanske skulle vara i behov av att vara i kontakt med samordningsförbunden är att jag står på deras sida.Jag tycker att arbetet som bedrivs av samordningsförbunden är oerhört viktigt, och jag tror att man kan göra mycket mer. Jag tror att samarbetet mellan region, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling kan bli betydligt mycket bättre. Jag tror att det kan bli effektivare, jag tror att det kan bli smartare och jag tror att man kan lära sig betydligt mycket mer av varandra mellan samordningsförbunden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen jag tror dessutom att det går att samarbeta betydligt mycket mer med andra delar av Försäkringskassan, av kommunerna och även av regionerna - och varför inte av Arbetsförmedlingen. På det viset kan man hjälpa ännu fler och dessutom komma in mycket tidigare så att människor inte går alldeles för länge i ett utanförskap innan de kommer in i systemet och får hjälp av samordningsförbunden.Jag tror att det finns otroligt mycket att göra på den här punkten, och just därför är det viktigt att man kan följa och utvärdera de insatser som görs. Men man ska också börja betydligt tidigare med att både se till att det finns möjligheter, såklart, och att människor kan gå ut ur och in i vissa olika system. Man ska kunna pausa vissa saker utan att behöva vara rädd för att förlora ersättningen helt och hållet för att man exempelvis provar på att plugga.Ibland är det informationen som tryter. Där tror jag att både myndigheter, kommun och region kan bli betydligt mycket bättre.Först ser jag nu fram emot den utvärdering som ISF gör. Jag vill försäkra interpellanten att jag också har uppmärksammat problematiken med systemet som sådant. Jag har påtalat detta, och man ska återkomma till mig med vad man ämnar göra. Då kan jag också återkomma till interpellanten och berätta vad regeringen ämnar göra i frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Jag ser också fram emot ISF:s rapport. Den är verkligen efterlängtad. Men statsrådet svarade egentligen inte på min fråga. Det är nämligen ingen nyhet att SUS, det gamla systemet, inte går att använda sedan årsskiftet. Man har alltså under drygt två månader inte kunnat rapportera in individdata och följa individer. Vi har ett glapp. Just nu vet ingen hur det går för deltagarna i Finsams verksamheter runt om i Sverige. Nationella nätverket för samordningsförbund skrev ett brev till Socialdepartementet den 22 november och påtalade detta och att det måste komma till ett nytt system. Dessutom skrev Försäkringskassan i sitt budgetunderlag 2022 att detta system behöver fasas ut, och de äskade 31 miljoner kronor från regeringen för att utveckla ett nytt system. Vad har regeringen gjort? Det som vi ser är att regeringen prioriterar helt andra saker än de svagaste i samhället, till exempel en stor skattesänkning för höginkomsttagare som statsrådet och mig som vi inte behöver. Jag menar att det hade varit mycket bättre att satsa dessa pengar på välfärden och på till exempel ett bra och robust system där vi kan följa individer så att vi vet vilka insatser som är effektiva och så att vi har evidens och kan driva på så att det finns samordningsförbund i Sveriges alla 290 kommuner. Det är vi skyldiga alla som jobbar i Finsamverksamheter men framför allt alla de tusentals individer som plågas av psykisk ohälsa, som kanske har någon funktionsnedsättning och som är arbetslösa. Jag undrar: Vad är statsrådets besked till alla dessa människor?"}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Jag tackar för frågorna från interpellanten. Även jag har blivit uppmärksammad på att statistiken inte är lika lätt att följa upp nu som tidigare. Det var kanske lite bökigt och knökigt redan tidigare. Det har också visat sig att vissa samordningsförbund har vänt sig direkt till mig för att uppmärksamma mig på att systemet som sådant inte är helt optimalt nu och att det blir svårt med uppföljning och med statistiken. Men vissa samordningsförbund har inte ens uppmärksammat detta, givet att de faktiskt kanske inte arbetade på detta sätt tidigare. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag tror att det är väldigt viktigt, som interpellanten säger, att faktiskt se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Sedan vet vi att allt inte funkar på alla, särskilt inte på de grupper som ofta möter samordningsförbunden. Däremot är det väldigt viktigt att vi i de fall där vi har lyckade exempel kan visa, belägga och föra detta vidare så att man kan skala upp det. Jag har alltså blivit uppmärksammad på att rapporteringssystemet inte är optimalt. Jag har ställt frågan till mina tjänstepersoner. De följer och tittar på frågan och har lovat att återkomma. Jag lovar att jag ska ha ögonen på detta eftersom detta är väldigt viktigt. Och, som sagt, flera samordningsförbund har redan hört av sig till mig för att uppmärksamma mig på problematiken men också för att understryka vikten av att man just har statistik och att man kan göra uppföljningar för att hela tiden bli bättre och nå fler och nå bättre resultat. Jag ser fram emot den granskning som ISF gör och som ska redovisas. De har fått fyra månader ytterligare i förlängd tid, vilket vi har beslutat att ge dem just för att jag tycker att det är så viktigt att vi får denna information till del. Granskningen kommer den 31 mars 2023. Jag ska läsa den noga, följa dessa frågor och sedan följa upp detta i rapporteringssystemet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI regleringsbreven har vi gett uppdrag både till Försäkringskassan och till Arbetsförmedlingen. Där går det också att följa detta viktiga arbete. Men jag lovar också att jag i mitt arbete när jag är ute på mina verksamhetsbesök och möter många av våra kommunala och regionala företrädare ska ta upp att man ska lyfta fram dessa frågor. Det är precis som interpellanten lyfter fram, alltså att detta är en lite undanskymd fråga. Kommunala företrädare jobbar väldigt mycket med detta, skulle jag vilja säga. Men det är inte alltid som det når medieljuset, och det är kanske inte alltid som gemene man känner till denna typ av verksamhet. Som förälder till ett barn som kommer att ha det tufft och svårt är det oerhört viktigt att man vet att det finns andra i samhället som också finns där för att hjälpa, stödja och ledsaga personen i fråga till ett arbete så att han eller hon kan stå på egna ben."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Jag tackar statsrådet. Det var väldigt positiva besked. Jag hoppas att vi efter debatten kan ta varandra i hand och arbeta för att det ska finnas samordningsförbund överallt i Sverige i alla 290 kommuner. Det behöver nämligen de människor som är i behov av samordnat stöd. För att vi ska kunna driva på arbetet och för att det ska bli fler samordningsförbund menar jag att vi måste ha evidens för vilken typ av insatser som fungerar och att de verkligen är effektiva. Jag noterade att statsrådet i sitt svar sa att det var viktigt med resultat och effekt. Det håller jag verkligen med om. Men då måste vi också ha system där vi kan följa de individer som ingår i samordningsförbundens verksamhet, så att vi vet vad som händer med dem och hur lång tid det tar innan de når progression och egenförsörjning. Det menar jag att vi är skyldiga dem som insatserna är till för. Men vi är också skyldiga skattebetalarna det.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör evidens måste vi ha ett bra system för att över tid följa vad insatserna har lett till. Det har funnits ett bökigt system som heter SUS. Det upphörde vid årsskiftet. Nu kan samordningsförbunden inte rapportera individer i SUS längre. Var individernas utveckling rapporteras nu kan jag inte svara på. Det är oroväckande, fru talman, därför att både statsrådet och jag är angelägna om att både vi och andra ska kunna följa det. Hur många föräldrar våndas inte i dag till exempel över hur framtiden ska bli för deras funktionsnedsatta barn? Ulla-Karin Schön, som är professor i socialt arbete, har studerat unga med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Hennes forskning visar att de unga som samordningsförbunden kommer i kontakt med i stort sett är isolerade från samhällets välfärdstjänster och lever i stor ensamhet. Det är fruktansvärt, och det är ett svek mot samhällets svagaste. De behöver verkligen ett samordnat och bra stöd. För att Finsam ska kunna finnas överallt i landet och omfatta fler individer än i dag behöver vi ett rapporteringssystem där effekterna av insatserna kan följas. Jag undrar därför: Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att vi kan följa deltagarna i samordningsförbundens verksamhet över tid, så att alla som är i behov av samordnat stöd också kan få det i en framtid?"}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Jag noterar att jag och interpellanten har lite olika siffror när det gäller hur många kommuner som ingår i dessa samordningsförbund. Jag hoppas att det är jag som har rätt och att Åsa Eriksson har lite fel. Men jag delar Åsa Erikssons ståndpunkt när det gäller att alla borde kunna ta del av samordningsförbundens viktiga arbete. Alldeles oavsett om det är runt 240 eller 272 tycker jag att det borde bli fler. Jag delar många av de erfarenheter som interpellanten tar upp i sin redogörelse. Också som kommunstyrelsens ordförande har jag mött många människor som har fått mycket stor hjälp av samordningsförbunden. Men de olika samordningsförbunden jobbar ganska olika. Vissa har nått större framgång än andra. Just därför är det väldigt viktigt att på individnivå fullfölja den granskning som ISF nu gör för att hitta de goda exempel som man sedan kan skala upp och jobba lite mer utförligt med över hela landet, så att alla får ta del av detta viktiga arbete. Jag har ingen annan ståndpunkt än att det är helt avgörande för vårt lands ekonomi och välfärd att få fler i arbete. Och jag tror att samordningsförbunden kan spela en mycket viktig roll i just detta. Att människor kan gå från utanförskap till inkludering och kan stå på egna ben, försörja sig själva, stå raka i ryggen och vara delaktiga i samhället är otroligt viktigt. Just därför behövs i många fall samordningsförbunden för att leda en person hela vägen fram till arbete och egen försörjning. Jag har alltså ingen annan åsikt än den som interpellanten framförde tidigare."}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Det är väldigt trevligt att ses här igen, statsrådet, en tisdag och diskutera bland annat sjukförsäkringen. Det uppskattar jag.Jag är också glad över att statsrådet och jag är överens om hur oerhört viktig Finsams eller samordningsförbundens verksamhet är. De människor som omfattas av samordningsförbundens verksamhet har ingen arbetsgivare. Därför saknas en viktig komponent i arbetet med att öka deras arbetsförmåga.Det finns mängder av berättelser om människor som har behov av samordnat stöd för att öka sin arbetsförmåga. Deras röster hörs väldigt sällan i debatten, för deras röster är ofta väldigt svaga. Vi har alltså ett ansvar. Vi måste vara deras röster tills de är tillräckligt starka så att de kan företräda sig själva i alla lägen. Jag vill berätta om en ganska typisk deltagare i den verksamhet hos Södra Dalarnas samordningsförbund som jag ledde när jag var verkställande tjänsteman där - det finns hundratals liknande exempel.Det var en ung kvinna som hade en lång historia av både psykiska och psykosomatiska problem. Hon levde i social isolering och hade levt på försörjningsstöd i många år. Hon hade upprepade kontakter med alla olika delar - försäkringskassa, arbetsförmedling och vårdens olika instanser. Men inget hjälpte.När hon, först mot sin vilja, deltog i en av de individbaserade coachningsverksamheter som samordningsförbundet erbjöd fick hon träffa ett tvärkompetent team med anställd personal - en från Försäkringskassan, en från Arbetsförmedlingen, en från dåvarande landstinget och en från kommunens individ- och familjeomsorg. Detta gjorde att den här personen efter ett tag kände: Här finns det faktiskt människor som på riktigt kommer att hålla mig i handen hela vägen tills jag har nått en plattform där jag kan stå själv med självkänsla och klara av en egen försörjning och ett arbete. Då öppnade hon upp. Då framkom alla de olika behov som fanns och saker som man behövde jobba samtidigt med för att stötta denna individ till hälsa och till full arbetsförmåga.Hon behövde ett par år i den samordnade verksamheten. Sedan gick hon ut, rak i ryggen och med arbetsförmåga. Hon valde att utbilda sig till ett bristyrke, och såvitt jag vet arbetar hon fortfarande inom det yrket och har alltså egen försörjning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns tusentals liknande berättelser, fru talman, men dessvärre finns det ännu fler berättelser om personer som aldrig fick det samordnade stödet och som därför inte kunde uppnå arbetsförmåga eller hälsa och som därmed inte kunde gå ut på arbetsmarknaden och klara sin egen försörjning. Jag menar att välfärden ska vara likvärdig i hela landet. Det är viktigt för oss socialdemokrater. Enligt det nationella förbundet för samordningsförbund finns det i dag 82 samordningsförbund i 247 av Sveriges kommuner. Det betyder att i 43 kommuner, 15 procent av de svenska kommunerna, finns det inget samordningsförbund. Där finns det inte möjlighet till denna typ av sömlöst samordnade insatser, där man kan få hjälp med alla de behov man har för att få tillbaka sin arbetsförmåga.Min fråga är därför: Vad tänker statsrådet göra för att alla människor i Sverige med behov av sömlös samverkan också ska få det?"}
+{"question":"Har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta några åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga?","answer":"Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att vidta åtgärder för att stärka samordningsförbundens möjligheter att ge fler sjuka individer hjälp att öka sin arbetsförmåga.För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner att genom samordningsförbund, Finsam, finansiera sådana insatser. Vid utgången av 2021 fanns det 76 samordningsförbund som innefattade 272 av Sveriges 290 kommuner och samtliga regioner.Samordningsförbunden är en viktig resurs för att stärka människors arbetsförmåga, och det är positivt att nästan samtliga Sveriges kommuner ingår i ett samordningsförbund.Som framgår av regleringsbreven för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska myndigheterna arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet. Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att det är angeläget att få en ökad kunskap om resultat och effekter av samordningsförbundens olika insatser. Därför har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att utvärdera samordningsförbundens verksamhet på individnivå. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2023. Det är alltså väldigt snart.Jag ser fram emot att ta del av ISF:s analys och slutsatser. Det kommer att vara ett väldigt viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete som rör dessa frågor."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Jag vill också tacka för debatten. Det är otroligt viktigt att vi pratar om detta. Serkan Köse pekade på den liberala motionen från förra mandatperioden. Ja, men vi är kritiska. Vi tycker att det har varit väldigt mycket resurser som har använts fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Man kan se på utförslöpan när det gäller arbetsmarknadsutbildningar, från när Socialdemokraterna tillträdde. Man kan se hur många färre det har blivit. Nu ser vi en förhoppning om att de kan börja öka igen. De måste öka. Men de måste öka med kvalitet, och de måste öka med effektivitet. Det hänger väl ihop.De har en viktig roll att spela. Nu har vi pratat en del om upphandlingar. Jag följer mycket noga det som Arbetsförmedlingen gör för att detta ska bli mycket närmare och mycket mer regionalt. Då är det också bättre förutsättningar att nå ut, inte minst till kvinnor. Där är vi överens. De har det uppdraget - att fler kvinnor ska in där. Det är en riktig beskrivning som gavs här, att många kvinnor annars hamnar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Där kan de få ett visst stöd när de studerar, men de kanske har svårare när de är hos Arbetsförmedlingen.Men det kommer att skilja sig. Jag står för en liberal arbetsmarknadspolitik, där jag tror att det alltid måste löna sig att arbeta. Det måste alltid löna sig att utbilda sig. Socialdemokraterna blir svaret skyldiga när de står där med skattehöjningar för de människor som utbildar sig, som tar ansvar och som jobbar extra. Då vill ni höja. Det går inte att bygga ett samhälle så. Vi har redan kanske världens högsta marginalskatt. Vi måste göra något åt det och se till att det lönar sig med utbildning.Än en gång: Grundutbildningen är avgörande. Vi vet det. Om Serkan Köse, jag eller vem som helst i denna kammare går till en arbetsförmedling märker vi att arbetslösheten bland personer med godkänd gymnasieutbildning är nära noll. Det gäller oavsett inriktning på utbildningen, oavsett var personerna är födda och oavsett kön. Då måste man dra någon slutsats av det och i alla lägen satsa på den vanliga grundläggande utbildningen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Jag vill också tacka för debatten. Det är otroligt viktigt att vi pratar om detta. Serkan Köse pekade på den liberala motionen från förra mandatperioden. Ja, men vi är kritiska. Vi tycker att det har varit väldigt mycket resurser som har använts fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Man kan se på utförslöpan när det gäller arbetsmarknadsutbildningar, från när Socialdemokraterna tillträdde. Man kan se hur många färre det har blivit. Nu ser vi en förhoppning om att de kan börja öka igen. De måste öka. Men de måste öka med kvalitet, och de måste öka med effektivitet. Det hänger väl ihop.De har en viktig roll att spela. Nu har vi pratat en del om upphandlingar. Jag följer mycket noga det som Arbetsförmedlingen gör för att detta ska bli mycket närmare och mycket mer regionalt. Då är det också bättre förutsättningar att nå ut, inte minst till kvinnor. Där är vi överens. De har det uppdraget - att fler kvinnor ska in där. Det är en riktig beskrivning som gavs här, att många kvinnor annars hamnar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Där kan de få ett visst stöd när de studerar, men de kanske har svårare när de är hos Arbetsförmedlingen.Men det kommer att skilja sig. Jag står för en liberal arbetsmarknadspolitik, där jag tror att det alltid måste löna sig att arbeta. Det måste alltid löna sig att utbilda sig. Socialdemokraterna blir svaret skyldiga när de står där med skattehöjningar för de människor som utbildar sig, som tar ansvar och som jobbar extra. Då vill ni höja. Det går inte att bygga ett samhälle så. Vi har redan kanske världens högsta marginalskatt. Vi måste göra något åt det och se till att det lönar sig med utbildning.Än en gång: Grundutbildningen är avgörande. Vi vet det. Om Serkan Köse, jag eller vem som helst i denna kammare går till en arbetsförmedling märker vi att arbetslösheten bland personer med godkänd gymnasieutbildning är nära noll. Det gäller oavsett inriktning på utbildningen, oavsett var personerna är födda och oavsett kön. Då måste man dra någon slutsats av det och i alla lägen satsa på den vanliga grundläggande utbildningen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Jag vill också tacka för debatten. Det är otroligt viktigt att vi pratar om detta. Serkan Köse pekade på den liberala motionen från förra mandatperioden. Ja, men vi är kritiska. Vi tycker att det har varit väldigt mycket resurser som har använts fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Man kan se på utförslöpan när det gäller arbetsmarknadsutbildningar, från när Socialdemokraterna tillträdde. Man kan se hur många färre det har blivit. Nu ser vi en förhoppning om att de kan börja öka igen. De måste öka. Men de måste öka med kvalitet, och de måste öka med effektivitet. Det hänger väl ihop.De har en viktig roll att spela. Nu har vi pratat en del om upphandlingar. Jag följer mycket noga det som Arbetsförmedlingen gör för att detta ska bli mycket närmare och mycket mer regionalt. Då är det också bättre förutsättningar att nå ut, inte minst till kvinnor. Där är vi överens. De har det uppdraget - att fler kvinnor ska in där. Det är en riktig beskrivning som gavs här, att många kvinnor annars hamnar inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Där kan de få ett visst stöd när de studerar, men de kanske har svårare när de är hos Arbetsförmedlingen.Men det kommer att skilja sig. Jag står för en liberal arbetsmarknadspolitik, där jag tror att det alltid måste löna sig att arbeta. Det måste alltid löna sig att utbilda sig. Socialdemokraterna blir svaret skyldiga när de står där med skattehöjningar för de människor som utbildar sig, som tar ansvar och som jobbar extra. Då vill ni höja. Det går inte att bygga ett samhälle så. Vi har redan kanske världens högsta marginalskatt. Vi måste göra något åt det och se till att det lönar sig med utbildning.Än en gång: Grundutbildningen är avgörande. Vi vet det. Om Serkan Köse, jag eller vem som helst i denna kammare går till en arbetsförmedling märker vi att arbetslösheten bland personer med godkänd gymnasieutbildning är nära noll. Det gäller oavsett inriktning på utbildningen, oavsett var personerna är födda och oavsett kön. Då måste man dra någon slutsats av det och i alla lägen satsa på den vanliga grundläggande utbildningen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Som sagt, detta är en viktig debatt. Den här debatten kommer vi att fortsätta att ha i Sveriges riksdag. Det är ett stort problem på svensk arbetsmarknad i dag att vi har så stor missmatchning. Vi har hög arbetslöshet, men vi har samtidigt en stor efterfrågan på arbetskraft. Jag menar att arbetsmarknadsutbildning finns till för att arbetslösa ska kunna få den utbildning som behövs för att återfå en förankring på arbetsmarknaden och för att man ska förhindra att det uppstår brist på specifik yrkeskompetens. Det är det som arbetsmarknadsutbildning är till för.Samtidigt är det viktigt att tänka på att om arbetsmarknadsutbildningar utformas i samklang med arbetsmarknadens föränderliga krav kan de hjälpa till att förhindra att det uppstår brist på yrkesutbildad arbetskraft, vilket vi ser på svensk arbetsmarknad i dag. På så sätt kan de också understödja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.Jag nämnde tidigare Svenskt Näringslivs rapport. I den konstaterar man faktiskt att arbetsmarknadsutbildningar utgör en viktig pusselbit i kompetensförsörjningen till näringslivet inom olika yrken och branscher. Det säger lite grann emot det statsrådet sa tidigare. Därför är det som sagt problematiskt att regeringen inte prioriterar arbetsmarknadsutbildningar utan drar in resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.Jag vill ändå påstå att nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen och minskningen av antalet utbildningsplatser inte gynnar någon, vare sig de arbetslösa eller arbetsgivarna och i synnerhet inte samhället som helhet. Jag vill avsluta med att säga något om regleringsbrevet. Man kan titta på regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen. Man kan väl konstatera att i den förra regeringens regleringsbrev satte den socialdemokratiska regeringen upp ett tydligt mål. Det var ett återrapporteringskrav om att andelen som övergår till reguljär utbildning skulle öka samt att antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar skulle öka, särskilt bland kvinnor. Inget av detta hittar vi i den nuvarande regeringens regleringsbrev för 2023.Jag vill tacka för debatten."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Som sagt, detta är en viktig debatt. Den här debatten kommer vi att fortsätta att ha i Sveriges riksdag. Det är ett stort problem på svensk arbetsmarknad i dag att vi har så stor missmatchning. Vi har hög arbetslöshet, men vi har samtidigt en stor efterfrågan på arbetskraft. Jag menar att arbetsmarknadsutbildning finns till för att arbetslösa ska kunna få den utbildning som behövs för att återfå en förankring på arbetsmarknaden och för att man ska förhindra att det uppstår brist på specifik yrkeskompetens. Det är det som arbetsmarknadsutbildning är till för.Samtidigt är det viktigt att tänka på att om arbetsmarknadsutbildningar utformas i samklang med arbetsmarknadens föränderliga krav kan de hjälpa till att förhindra att det uppstår brist på yrkesutbildad arbetskraft, vilket vi ser på svensk arbetsmarknad i dag. På så sätt kan de också understödja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.Jag nämnde tidigare Svenskt Näringslivs rapport. I den konstaterar man faktiskt att arbetsmarknadsutbildningar utgör en viktig pusselbit i kompetensförsörjningen till näringslivet inom olika yrken och branscher. Det säger lite grann emot det statsrådet sa tidigare. Därför är det som sagt problematiskt att regeringen inte prioriterar arbetsmarknadsutbildningar utan drar in resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.Jag vill ändå påstå att nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen och minskningen av antalet utbildningsplatser inte gynnar någon, vare sig de arbetslösa eller arbetsgivarna och i synnerhet inte samhället som helhet. Jag vill avsluta med att säga något om regleringsbrevet. Man kan titta på regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen. Man kan väl konstatera att i den förra regeringens regleringsbrev satte den socialdemokratiska regeringen upp ett tydligt mål. Det var ett återrapporteringskrav om att andelen som övergår till reguljär utbildning skulle öka samt att antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar skulle öka, särskilt bland kvinnor. Inget av detta hittar vi i den nuvarande regeringens regleringsbrev för 2023.Jag vill tacka för debatten."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Som sagt, detta är en viktig debatt. Den här debatten kommer vi att fortsätta att ha i Sveriges riksdag. Det är ett stort problem på svensk arbetsmarknad i dag att vi har så stor missmatchning. Vi har hög arbetslöshet, men vi har samtidigt en stor efterfrågan på arbetskraft. Jag menar att arbetsmarknadsutbildning finns till för att arbetslösa ska kunna få den utbildning som behövs för att återfå en förankring på arbetsmarknaden och för att man ska förhindra att det uppstår brist på specifik yrkeskompetens. Det är det som arbetsmarknadsutbildning är till för.Samtidigt är det viktigt att tänka på att om arbetsmarknadsutbildningar utformas i samklang med arbetsmarknadens föränderliga krav kan de hjälpa till att förhindra att det uppstår brist på yrkesutbildad arbetskraft, vilket vi ser på svensk arbetsmarknad i dag. På så sätt kan de också understödja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.Jag nämnde tidigare Svenskt Näringslivs rapport. I den konstaterar man faktiskt att arbetsmarknadsutbildningar utgör en viktig pusselbit i kompetensförsörjningen till näringslivet inom olika yrken och branscher. Det säger lite grann emot det statsrådet sa tidigare. Därför är det som sagt problematiskt att regeringen inte prioriterar arbetsmarknadsutbildningar utan drar in resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.Jag vill ändå påstå att nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen och minskningen av antalet utbildningsplatser inte gynnar någon, vare sig de arbetslösa eller arbetsgivarna och i synnerhet inte samhället som helhet. Jag vill avsluta med att säga något om regleringsbrevet. Man kan titta på regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen. Man kan väl konstatera att i den förra regeringens regleringsbrev satte den socialdemokratiska regeringen upp ett tydligt mål. Det var ett återrapporteringskrav om att andelen som övergår till reguljär utbildning skulle öka samt att antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar skulle öka, särskilt bland kvinnor. Inget av detta hittar vi i den nuvarande regeringens regleringsbrev för 2023.Jag vill tacka för debatten."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Socialdemokraterna är kända för att vilja höja skatten på arbete. Vägen till ökad effektivitet är att fler känner att det lönar sig att utbilda sig. Då ger sig Socialdemokraterna på dem som har blivit chefssjuksköterskor, dem som har jobbat länge som lärare och dem som är rektorer. Där ska man höja skatten. Passa er, utbilda er inte för mycket, för då kommer ni upp till brytpunkten och ska betala mer skatt! Socialdemokraterna förnekar sig inte.Vi har indexskyddade skatteskalor. Det finns ett syfte med det. Det har Socialdemokraterna ofta stött och tyckt varit bra. Vi har indexskydd för studenters ersättningar, pensioner, socialförsäkring, graviditetspenning och mängder av andra ersättningar för att kompensera. I denna mycket svåra inflationsekonomi försöker vi göra vad vi kan för de mest utsatta, för vi har det inbyggt i systemet. Vi tycker att det är bra. Men vi tycker att det är väldigt konstigt att, som Socialdemokraterna, ha som argument att man ska ge sig på dem som är utbildade och har nått upp till den brytpunkt som finns för statlig skatt. Man vill alltså se till att de betalar mer skatt. Varför ger ni er på kommissarierna och chefssjuksköterskorna? Det är helt obegripligt!Vi räknar med att det omställningsstudiestöd som vi nu satsar ganska många miljarder kronor på - kanske upp till 10 miljarder - när det är fullt utbyggt ska innebära att 44 000 människor kan ställa om och vidareutbilda sig. Vi har en fantastisk ordning i Sverige där parter som ett starkt och friskt näringsliv agerar tillsammans med ansvarskännande fackföreningar och kommer överens om att arbeta för arbetsfred, produktivitet och reallöneökningar men också för att ta ett ökat ansvar för det livslånga lärandet i kompetensbehovens tid.Det är mängder av utbildningsplatser som nu kommer till. Jag älskar det!Det är fortfarande så att Socialdemokraterna alltid har mer pengar till universitet och utbildningsplatser som det är oklart vad de har för kvalitet och vilka nya jobb de leder till. Vi vet ju att det finns specifika utbildningar där behoven är som störst.Serkan Köse säger att människor behöver utbilda sig. Men om det finns problem - om många människor inte tillägnar sig grundskolan och gymnasieskolan - måste man göra de satsningar som vi nu gör. Vi öronmärker pengar för att få ökad genomströmning och mer kvalitet. Fler elever ska klara sig.Jag håller med om att Socialdemokraterna har mer pengar i sin kommunala satsning, dock inte lika mycket som kommunerna, regionerna och SKR kräver. Men ni har mer pengar än regeringen, och så brukar det vara. Men vi öronmärker för utbildningen, och sedan är det upp till kommunpolitiker att mycket noga se över vad man gör sina prioriteringar på. Vi satsar på skolan, för vi måste se till att fler har grundläggande utbildning för att inte hamna i arbetslöshet. Då har jag inte ens berört behovet av kunskaper i svenska språket, som det naturligtvis är svårt att klara sig utan när man ska söka jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett i uppdrag att fortsätta de jämställdhetssatsningar som man vill se från Arbetsförmedlingen och att fler kvinnor ska få del av arbetsmarknadsutbildningarna. Vi är överens där. Vi får utvärdera och se hur våra krav uppfylls senare när vi kan utvärdera detta och kan se på innevarande år. Om det visar sig att det blivit fler eller färre arbetsmarknadsutbildningar än när Socialdemokraterna styrde kan vi ta en diskussion om det då. Men att ni nu säger att ni vill ha fler förstår jag.Pengarna ska inte skickas tillbaka. Jag håller med om det. Pengarna ska användas. Men för Liberalerna går effektivitet, kvalitet och ansvar för skattepengarna i första hand."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Socialdemokraterna är kända för att vilja höja skatten på arbete. Vägen till ökad effektivitet är att fler känner att det lönar sig att utbilda sig. Då ger sig Socialdemokraterna på dem som har blivit chefssjuksköterskor, dem som har jobbat länge som lärare och dem som är rektorer. Där ska man höja skatten. Passa er, utbilda er inte för mycket, för då kommer ni upp till brytpunkten och ska betala mer skatt! Socialdemokraterna förnekar sig inte.Vi har indexskyddade skatteskalor. Det finns ett syfte med det. Det har Socialdemokraterna ofta stött och tyckt varit bra. Vi har indexskydd för studenters ersättningar, pensioner, socialförsäkring, graviditetspenning och mängder av andra ersättningar för att kompensera. I denna mycket svåra inflationsekonomi försöker vi göra vad vi kan för de mest utsatta, för vi har det inbyggt i systemet. Vi tycker att det är bra. Men vi tycker att det är väldigt konstigt att, som Socialdemokraterna, ha som argument att man ska ge sig på dem som är utbildade och har nått upp till den brytpunkt som finns för statlig skatt. Man vill alltså se till att de betalar mer skatt. Varför ger ni er på kommissarierna och chefssjuksköterskorna? Det är helt obegripligt!Vi räknar med att det omställningsstudiestöd som vi nu satsar ganska många miljarder kronor på - kanske upp till 10 miljarder - när det är fullt utbyggt ska innebära att 44 000 människor kan ställa om och vidareutbilda sig. Vi har en fantastisk ordning i Sverige där parter som ett starkt och friskt näringsliv agerar tillsammans med ansvarskännande fackföreningar och kommer överens om att arbeta för arbetsfred, produktivitet och reallöneökningar men också för att ta ett ökat ansvar för det livslånga lärandet i kompetensbehovens tid.Det är mängder av utbildningsplatser som nu kommer till. Jag älskar det!Det är fortfarande så att Socialdemokraterna alltid har mer pengar till universitet och utbildningsplatser som det är oklart vad de har för kvalitet och vilka nya jobb de leder till. Vi vet ju att det finns specifika utbildningar där behoven är som störst.Serkan Köse säger att människor behöver utbilda sig. Men om det finns problem - om många människor inte tillägnar sig grundskolan och gymnasieskolan - måste man göra de satsningar som vi nu gör. Vi öronmärker pengar för att få ökad genomströmning och mer kvalitet. Fler elever ska klara sig.Jag håller med om att Socialdemokraterna har mer pengar i sin kommunala satsning, dock inte lika mycket som kommunerna, regionerna och SKR kräver. Men ni har mer pengar än regeringen, och så brukar det vara. Men vi öronmärker för utbildningen, och sedan är det upp till kommunpolitiker att mycket noga se över vad man gör sina prioriteringar på. Vi satsar på skolan, för vi måste se till att fler har grundläggande utbildning för att inte hamna i arbetslöshet. Då har jag inte ens berört behovet av kunskaper i svenska språket, som det naturligtvis är svårt att klara sig utan när man ska söka jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett i uppdrag att fortsätta de jämställdhetssatsningar som man vill se från Arbetsförmedlingen och att fler kvinnor ska få del av arbetsmarknadsutbildningarna. Vi är överens där. Vi får utvärdera och se hur våra krav uppfylls senare när vi kan utvärdera detta och kan se på innevarande år. Om det visar sig att det blivit fler eller färre arbetsmarknadsutbildningar än när Socialdemokraterna styrde kan vi ta en diskussion om det då. Men att ni nu säger att ni vill ha fler förstår jag.Pengarna ska inte skickas tillbaka. Jag håller med om det. Pengarna ska användas. Men för Liberalerna går effektivitet, kvalitet och ansvar för skattepengarna i första hand."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Socialdemokraterna är kända för att vilja höja skatten på arbete. Vägen till ökad effektivitet är att fler känner att det lönar sig att utbilda sig. Då ger sig Socialdemokraterna på dem som har blivit chefssjuksköterskor, dem som har jobbat länge som lärare och dem som är rektorer. Där ska man höja skatten. Passa er, utbilda er inte för mycket, för då kommer ni upp till brytpunkten och ska betala mer skatt! Socialdemokraterna förnekar sig inte.Vi har indexskyddade skatteskalor. Det finns ett syfte med det. Det har Socialdemokraterna ofta stött och tyckt varit bra. Vi har indexskydd för studenters ersättningar, pensioner, socialförsäkring, graviditetspenning och mängder av andra ersättningar för att kompensera. I denna mycket svåra inflationsekonomi försöker vi göra vad vi kan för de mest utsatta, för vi har det inbyggt i systemet. Vi tycker att det är bra. Men vi tycker att det är väldigt konstigt att, som Socialdemokraterna, ha som argument att man ska ge sig på dem som är utbildade och har nått upp till den brytpunkt som finns för statlig skatt. Man vill alltså se till att de betalar mer skatt. Varför ger ni er på kommissarierna och chefssjuksköterskorna? Det är helt obegripligt!Vi räknar med att det omställningsstudiestöd som vi nu satsar ganska många miljarder kronor på - kanske upp till 10 miljarder - när det är fullt utbyggt ska innebära att 44 000 människor kan ställa om och vidareutbilda sig. Vi har en fantastisk ordning i Sverige där parter som ett starkt och friskt näringsliv agerar tillsammans med ansvarskännande fackföreningar och kommer överens om att arbeta för arbetsfred, produktivitet och reallöneökningar men också för att ta ett ökat ansvar för det livslånga lärandet i kompetensbehovens tid.Det är mängder av utbildningsplatser som nu kommer till. Jag älskar det!Det är fortfarande så att Socialdemokraterna alltid har mer pengar till universitet och utbildningsplatser som det är oklart vad de har för kvalitet och vilka nya jobb de leder till. Vi vet ju att det finns specifika utbildningar där behoven är som störst.Serkan Köse säger att människor behöver utbilda sig. Men om det finns problem - om många människor inte tillägnar sig grundskolan och gymnasieskolan - måste man göra de satsningar som vi nu gör. Vi öronmärker pengar för att få ökad genomströmning och mer kvalitet. Fler elever ska klara sig.Jag håller med om att Socialdemokraterna har mer pengar i sin kommunala satsning, dock inte lika mycket som kommunerna, regionerna och SKR kräver. Men ni har mer pengar än regeringen, och så brukar det vara. Men vi öronmärker för utbildningen, och sedan är det upp till kommunpolitiker att mycket noga se över vad man gör sina prioriteringar på. Vi satsar på skolan, för vi måste se till att fler har grundläggande utbildning för att inte hamna i arbetslöshet. Då har jag inte ens berört behovet av kunskaper i svenska språket, som det naturligtvis är svårt att klara sig utan när man ska söka jobb. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har gett i uppdrag att fortsätta de jämställdhetssatsningar som man vill se från Arbetsförmedlingen och att fler kvinnor ska få del av arbetsmarknadsutbildningarna. Vi är överens där. Vi får utvärdera och se hur våra krav uppfylls senare när vi kan utvärdera detta och kan se på innevarande år. Om det visar sig att det blivit fler eller färre arbetsmarknadsutbildningar än när Socialdemokraterna styrde kan vi ta en diskussion om det då. Men att ni nu säger att ni vill ha fler förstår jag.Pengarna ska inte skickas tillbaka. Jag håller med om det. Pengarna ska användas. Men för Liberalerna går effektivitet, kvalitet och ansvar för skattepengarna i första hand."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Ministern säger här att Socialdemokraterna har andra möjligheter i opposition än man hade i regeringsställning. Då skulle jag vilja komma tillbaka och säga att vi gör andra prioriteringar än den här regeringen gör, och därför har vi andra möjligheter att lägga pengar på utbildning och arbetsmarknadspolitik.Jag och ministern är nog ense om att utbildning leder till att människors ställning på arbetsmarknaden stärks. Det leder till egenmakt. Mer kunskap leder till bättre förutsättningar att ta sig fram i livet. Jag tänker att ministern håller med mig och att det är därför ministern säger att utbildning ska prioriteras även om han inte agerar så.Så kommer vi till frågan hur man budgeterar. Att sänka skatten för dem som är allra rikast, vilket den här regeringen har lagt 13 miljarder på, stärker inte utsatta människors ställning på arbetsmarknaden. Det lämnar ingen egenmakt annat än att det skyddar höginkomsttagares köpkraft.Dessa pengar har vi valt att prioritera på ett annat sätt, så att vi kan stärka människors ställning på arbetsmarknaden, så att människor kan rusta sig för att gå från ett jobb till ett annat och så att utrikesfödda kvinnor kan få del av utbildningsinsatser som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Men regeringen prioriterar annorlunda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson talar varmt om effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik. Men 13 miljarder i skattesänkningar för de rikaste leder inte heller till ökad effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik utan bara till besparingar och nedskärningar."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Ministern säger här att Socialdemokraterna har andra möjligheter i opposition än man hade i regeringsställning. Då skulle jag vilja komma tillbaka och säga att vi gör andra prioriteringar än den här regeringen gör, och därför har vi andra möjligheter att lägga pengar på utbildning och arbetsmarknadspolitik.Jag och ministern är nog ense om att utbildning leder till att människors ställning på arbetsmarknaden stärks. Det leder till egenmakt. Mer kunskap leder till bättre förutsättningar att ta sig fram i livet. Jag tänker att ministern håller med mig och att det är därför ministern säger att utbildning ska prioriteras även om han inte agerar så.Så kommer vi till frågan hur man budgeterar. Att sänka skatten för dem som är allra rikast, vilket den här regeringen har lagt 13 miljarder på, stärker inte utsatta människors ställning på arbetsmarknaden. Det lämnar ingen egenmakt annat än att det skyddar höginkomsttagares köpkraft.Dessa pengar har vi valt att prioritera på ett annat sätt, så att vi kan stärka människors ställning på arbetsmarknaden, så att människor kan rusta sig för att gå från ett jobb till ett annat och så att utrikesfödda kvinnor kan få del av utbildningsinsatser som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Men regeringen prioriterar annorlunda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson talar varmt om effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik. Men 13 miljarder i skattesänkningar för de rikaste leder inte heller till ökad effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik utan bara till besparingar och nedskärningar."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Ministern säger här att Socialdemokraterna har andra möjligheter i opposition än man hade i regeringsställning. Då skulle jag vilja komma tillbaka och säga att vi gör andra prioriteringar än den här regeringen gör, och därför har vi andra möjligheter att lägga pengar på utbildning och arbetsmarknadspolitik.Jag och ministern är nog ense om att utbildning leder till att människors ställning på arbetsmarknaden stärks. Det leder till egenmakt. Mer kunskap leder till bättre förutsättningar att ta sig fram i livet. Jag tänker att ministern håller med mig och att det är därför ministern säger att utbildning ska prioriteras även om han inte agerar så.Så kommer vi till frågan hur man budgeterar. Att sänka skatten för dem som är allra rikast, vilket den här regeringen har lagt 13 miljarder på, stärker inte utsatta människors ställning på arbetsmarknaden. Det lämnar ingen egenmakt annat än att det skyddar höginkomsttagares köpkraft.Dessa pengar har vi valt att prioritera på ett annat sätt, så att vi kan stärka människors ställning på arbetsmarknaden, så att människor kan rusta sig för att gå från ett jobb till ett annat och så att utrikesfödda kvinnor kan få del av utbildningsinsatser som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Men regeringen prioriterar annorlunda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJohan Pehrson talar varmt om effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik. Men 13 miljarder i skattesänkningar för de rikaste leder inte heller till ökad effektivitet och kvalitet i utbildning och arbetsmarknadspolitik utan bara till besparingar och nedskärningar."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Tack, statsrådet, för debatten! Låt mig börja med diskussionen om att Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka pengar. Jag håller med - Arbetsförmedlingen ska inte skicka tillbaka pengar, utan pengarna ska användas till det de är avsatta för. Men låt oss konstatera att man behöver titta på varför Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar. Det kan handla om att man inte har gjort av med dem på programinsatser. Man kanske inte har betalat ut så mycket i a-kassa som man hade räknat med. Jag vill också påminna Johan Pehrson om att när han satt i regering mellan 2006 och 2014 skickade Arbetsförmedlingen varje år tillbaka pengar. Under finanskrisen 2008 skickade Arbetsförmedlingen tillbaka 16 miljarder. Detta är alltså inget nytt. Om vi ska problematisera denna diskussion tror jag att vi behöver titta på orsakerna till att detta sker.Statsrådet pratar om yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och att alla platser kanske inte har fyllts. Låt oss konstatera att arbetsmarknadsutbildningen har varit den svenska arbetsmarknadspolitikens flaggskepp. Tack vare de förhållandevis korta yrkesutbildningarna och kurserna har tusentals arbetslösa rustats för att jobba som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Och låt oss titta på utvärderingarna, som visar att utbildningarna har lett till lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och bestående ökade arbetsinkomster.Arbetsförmedlingen skriver också i sin årsredovisning för 2022 att behovet av arbetsmarknadsutbildning är större för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. När man tittar på antalet deltagare kan man också konstatera att det har minskat under 2022 jämfört med 2021; detta står också i Arbetsförmedlingens årsredovisning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKopplat till den första diskussionen om Liberalernas syn på utbyggd arbetsmarknadsutbildning är min fråga: Står statsrådet bakom det Liberalerna har skrivit i sin egen motion 2022? Anser statsrådet att de drygt 800 miljoner kronorna ska försvinna i nästkommande budget, som det står i Liberalernas budgetmotion?En annan viktig fråga i denna interpellationsdebatt är att vi har strukturella problem med arbetsmarknadsutbildningen som behöver diskuteras, vilket statsrådet inte nämnde mycket om.Det handlar om jämställdhetsperspektivet. Det vi ser i dag är att det är fler män än kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Vi kan också se att de flesta utbildningar är riktade mot traditionellt mansdominerade yrken. Kvinnor är å andra sidan överrepresenterade inom vårdyrken och inom kommunalt yrkesvux, som utbildningsdeltagare i större utsträckning betalar själva.Samhället bekostar med andra ord mäns omställning i högre grad än kvinnors. I Arbetsförmedlingens årsredovisning står faktiskt att man har misslyckats med att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Man skriver att 68 procent av dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning är män.Om Arbetsförmedlingen ska lyckas med att få fler kvinnor att söka arbetsmarknadsutbildning krävs det mer resurser till Arbetsförmedlingen. Men i stället har Johan Pehrson valt att skära ned på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Det skedde 2019, 2021 och nu 2023.Arbetsmarknadsutbildning är en personalintensiv och väldigt komplex insats. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet problematisera lite mer när det gäller vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna blir mer jämställda."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Tack, statsrådet, för debatten! Låt mig börja med diskussionen om att Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka pengar. Jag håller med - Arbetsförmedlingen ska inte skicka tillbaka pengar, utan pengarna ska användas till det de är avsatta för. Men låt oss konstatera att man behöver titta på varför Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar. Det kan handla om att man inte har gjort av med dem på programinsatser. Man kanske inte har betalat ut så mycket i a-kassa som man hade räknat med. Jag vill också påminna Johan Pehrson om att när han satt i regering mellan 2006 och 2014 skickade Arbetsförmedlingen varje år tillbaka pengar. Under finanskrisen 2008 skickade Arbetsförmedlingen tillbaka 16 miljarder. Detta är alltså inget nytt. Om vi ska problematisera denna diskussion tror jag att vi behöver titta på orsakerna till att detta sker.Statsrådet pratar om yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och att alla platser kanske inte har fyllts. Låt oss konstatera att arbetsmarknadsutbildningen har varit den svenska arbetsmarknadspolitikens flaggskepp. Tack vare de förhållandevis korta yrkesutbildningarna och kurserna har tusentals arbetslösa rustats för att jobba som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Och låt oss titta på utvärderingarna, som visar att utbildningarna har lett till lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och bestående ökade arbetsinkomster.Arbetsförmedlingen skriver också i sin årsredovisning för 2022 att behovet av arbetsmarknadsutbildning är större för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. När man tittar på antalet deltagare kan man också konstatera att det har minskat under 2022 jämfört med 2021; detta står också i Arbetsförmedlingens årsredovisning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKopplat till den första diskussionen om Liberalernas syn på utbyggd arbetsmarknadsutbildning är min fråga: Står statsrådet bakom det Liberalerna har skrivit i sin egen motion 2022? Anser statsrådet att de drygt 800 miljoner kronorna ska försvinna i nästkommande budget, som det står i Liberalernas budgetmotion?En annan viktig fråga i denna interpellationsdebatt är att vi har strukturella problem med arbetsmarknadsutbildningen som behöver diskuteras, vilket statsrådet inte nämnde mycket om.Det handlar om jämställdhetsperspektivet. Det vi ser i dag är att det är fler män än kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Vi kan också se att de flesta utbildningar är riktade mot traditionellt mansdominerade yrken. Kvinnor är å andra sidan överrepresenterade inom vårdyrken och inom kommunalt yrkesvux, som utbildningsdeltagare i större utsträckning betalar själva.Samhället bekostar med andra ord mäns omställning i högre grad än kvinnors. I Arbetsförmedlingens årsredovisning står faktiskt att man har misslyckats med att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Man skriver att 68 procent av dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning är män.Om Arbetsförmedlingen ska lyckas med att få fler kvinnor att söka arbetsmarknadsutbildning krävs det mer resurser till Arbetsförmedlingen. Men i stället har Johan Pehrson valt att skära ned på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Det skedde 2019, 2021 och nu 2023.Arbetsmarknadsutbildning är en personalintensiv och väldigt komplex insats. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet problematisera lite mer när det gäller vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna blir mer jämställda."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Tack, statsrådet, för debatten! Låt mig börja med diskussionen om att Arbetsförmedlingen har skickat tillbaka pengar. Jag håller med - Arbetsförmedlingen ska inte skicka tillbaka pengar, utan pengarna ska användas till det de är avsatta för. Men låt oss konstatera att man behöver titta på varför Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar. Det kan handla om att man inte har gjort av med dem på programinsatser. Man kanske inte har betalat ut så mycket i a-kassa som man hade räknat med. Jag vill också påminna Johan Pehrson om att när han satt i regering mellan 2006 och 2014 skickade Arbetsförmedlingen varje år tillbaka pengar. Under finanskrisen 2008 skickade Arbetsförmedlingen tillbaka 16 miljarder. Detta är alltså inget nytt. Om vi ska problematisera denna diskussion tror jag att vi behöver titta på orsakerna till att detta sker.Statsrådet pratar om yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och att alla platser kanske inte har fyllts. Låt oss konstatera att arbetsmarknadsutbildningen har varit den svenska arbetsmarknadspolitikens flaggskepp. Tack vare de förhållandevis korta yrkesutbildningarna och kurserna har tusentals arbetslösa rustats för att jobba som kockar, busschaufförer, maskinförare och undersköterskor. Och låt oss titta på utvärderingarna, som visar att utbildningarna har lett till lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och bestående ökade arbetsinkomster.Arbetsförmedlingen skriver också i sin årsredovisning för 2022 att behovet av arbetsmarknadsutbildning är större för arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. När man tittar på antalet deltagare kan man också konstatera att det har minskat under 2022 jämfört med 2021; detta står också i Arbetsförmedlingens årsredovisning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKopplat till den första diskussionen om Liberalernas syn på utbyggd arbetsmarknadsutbildning är min fråga: Står statsrådet bakom det Liberalerna har skrivit i sin egen motion 2022? Anser statsrådet att de drygt 800 miljoner kronorna ska försvinna i nästkommande budget, som det står i Liberalernas budgetmotion?En annan viktig fråga i denna interpellationsdebatt är att vi har strukturella problem med arbetsmarknadsutbildningen som behöver diskuteras, vilket statsrådet inte nämnde mycket om.Det handlar om jämställdhetsperspektivet. Det vi ser i dag är att det är fler män än kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Vi kan också se att de flesta utbildningar är riktade mot traditionellt mansdominerade yrken. Kvinnor är å andra sidan överrepresenterade inom vårdyrken och inom kommunalt yrkesvux, som utbildningsdeltagare i större utsträckning betalar själva.Samhället bekostar med andra ord mäns omställning i högre grad än kvinnors. I Arbetsförmedlingens årsredovisning står faktiskt att man har misslyckats med att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Man skriver att 68 procent av dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning är män.Om Arbetsförmedlingen ska lyckas med att få fler kvinnor att söka arbetsmarknadsutbildning krävs det mer resurser till Arbetsförmedlingen. Men i stället har Johan Pehrson valt att skära ned på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Det skedde 2019, 2021 och nu 2023.Arbetsmarknadsutbildning är en personalintensiv och väldigt komplex insats. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet problematisera lite mer när det gäller vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna blir mer jämställda."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Låt oss börja lite med Serkan Köses fråga. Det är klart att det finns en skillnad här. Liberalerna fokuserar på effektivitet och kvalitet. Jag ska erkänna att jag nog aldrig kommer att få uppleva den stund när jag står här eller sitter på Serkan Köses plats och Socialdemokraterna i opposition inte har mer och mer pengar till platser. Men vi har ett väldigt stort fokus på effektivitet och kvalitet.Det är därför Arbetsförmedlingen under det senaste helår som har passerat, 2022, skickade tillbaka en massa pengar. Det är också därför vi nu, när vi nu jobbar med att effektivisera upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar - det finns ett uppdrag där som Arbetsförmedlingen jobbar med för att få till stånd lite snabbare, kortare upphandlingar, kanske lite mer utanför ramavtalet - bedömer att det finns goda möjligheter att få fler arbetsmarknadsutbildningar än 2022. Det är ett sätt att säkerställa kvalitet och ändå öka volymen.Men det är klart att om man bara vill ha en massa arbetsmarknadsutbildningar som kanske blir tomma, som får ställas in och bara kostar pengar, blir det väldigt dyrt. Jag vill påminna om att varenda krona som vi satsar på Arbetsförmedlingen, i förvaltningsanslag eller till alla program, är medborgarnas pengar. Medborgare som jobbar och betalar skatt vill ha kvalitet och effektivitet i detta. Det är väl en central del.Det är klart att de människor som i dag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen befinner sig i en mycket svår situation. Många människor befinner sig i långtidsarbetslöshet efter de år som har passerat och upplever smärtan i utanförskapet och bristen på egenmakt över sitt liv. Det är klart att det är fruktansvärt; det måste minska. Men då måste man hela tiden fokusera på effektivitet, kvalitet, en mycket arbetsnära subvention av anställningar och ett starkt fokus - som vi ändå har med nystartsjobb och de kommande etableringsjobben - på att det ska övergå i reguljär anställning så att det inte bara blir en luftlandsättning på en plats som i och för sig är bra. Vi satsar också på praktik, vilket vi tror är centralt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har lite svårt att möta detta. Den förra regeringen lämnade tillbaka pengar. Vi har nu kvalitet. Enligt alla beräkningar och de prognoser vi har från Arbetsförmedlingen ska man nu ha haft mer arbetsmarknadsutbildning än tidigare. Och jag har respekt för att ni vill ha ännu mer. Jag förstår det. Men vi kan inte stå här och diskutera hur Arbetsförmedlingen under den tidigare politiska regimen fick lägga ned utbildningar. De upphandlades och sjösattes, men ingen kom dit. Det är ett slöseri med pengar. Så det är ett stort ansvar att se till att man har effektivitet och kvalitet.Jag kommer att återkomma till frågan om vuxenutbildningen, där jag på fullt allvar hävdar att vi måste vara överens om att det var en rimlig åtgärd att avsluta de insatser som avslutades av den förra regeringen, och som vi också konfirmerade att vi avslutade på grund av att pandemin är över. Det motsäger inte heller att Socialdemokraterna i dag i opposition har ännu mer pengar till ännu fler utbildningsplatser. Men den förra regeringen avslutade pandemisatsningarna, och vi lägger nu till nya pengar. Frågan är inte om Socialdemokraterna har mer pengar - det kan man se i vartenda tabellverk. Men var är kvaliteten, och var är effektiviteten?"}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Låt oss börja lite med Serkan Köses fråga. Det är klart att det finns en skillnad här. Liberalerna fokuserar på effektivitet och kvalitet. Jag ska erkänna att jag nog aldrig kommer att få uppleva den stund när jag står här eller sitter på Serkan Köses plats och Socialdemokraterna i opposition inte har mer och mer pengar till platser. Men vi har ett väldigt stort fokus på effektivitet och kvalitet.Det är därför Arbetsförmedlingen under det senaste helår som har passerat, 2022, skickade tillbaka en massa pengar. Det är också därför vi nu, när vi nu jobbar med att effektivisera upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar - det finns ett uppdrag där som Arbetsförmedlingen jobbar med för att få till stånd lite snabbare, kortare upphandlingar, kanske lite mer utanför ramavtalet - bedömer att det finns goda möjligheter att få fler arbetsmarknadsutbildningar än 2022. Det är ett sätt att säkerställa kvalitet och ändå öka volymen.Men det är klart att om man bara vill ha en massa arbetsmarknadsutbildningar som kanske blir tomma, som får ställas in och bara kostar pengar, blir det väldigt dyrt. Jag vill påminna om att varenda krona som vi satsar på Arbetsförmedlingen, i förvaltningsanslag eller till alla program, är medborgarnas pengar. Medborgare som jobbar och betalar skatt vill ha kvalitet och effektivitet i detta. Det är väl en central del.Det är klart att de människor som i dag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen befinner sig i en mycket svår situation. Många människor befinner sig i långtidsarbetslöshet efter de år som har passerat och upplever smärtan i utanförskapet och bristen på egenmakt över sitt liv. Det är klart att det är fruktansvärt; det måste minska. Men då måste man hela tiden fokusera på effektivitet, kvalitet, en mycket arbetsnära subvention av anställningar och ett starkt fokus - som vi ändå har med nystartsjobb och de kommande etableringsjobben - på att det ska övergå i reguljär anställning så att det inte bara blir en luftlandsättning på en plats som i och för sig är bra. Vi satsar också på praktik, vilket vi tror är centralt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har lite svårt att möta detta. Den förra regeringen lämnade tillbaka pengar. Vi har nu kvalitet. Enligt alla beräkningar och de prognoser vi har från Arbetsförmedlingen ska man nu ha haft mer arbetsmarknadsutbildning än tidigare. Och jag har respekt för att ni vill ha ännu mer. Jag förstår det. Men vi kan inte stå här och diskutera hur Arbetsförmedlingen under den tidigare politiska regimen fick lägga ned utbildningar. De upphandlades och sjösattes, men ingen kom dit. Det är ett slöseri med pengar. Så det är ett stort ansvar att se till att man har effektivitet och kvalitet.Jag kommer att återkomma till frågan om vuxenutbildningen, där jag på fullt allvar hävdar att vi måste vara överens om att det var en rimlig åtgärd att avsluta de insatser som avslutades av den förra regeringen, och som vi också konfirmerade att vi avslutade på grund av att pandemin är över. Det motsäger inte heller att Socialdemokraterna i dag i opposition har ännu mer pengar till ännu fler utbildningsplatser. Men den förra regeringen avslutade pandemisatsningarna, och vi lägger nu till nya pengar. Frågan är inte om Socialdemokraterna har mer pengar - det kan man se i vartenda tabellverk. Men var är kvaliteten, och var är effektiviteten?"}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Låt oss börja lite med Serkan Köses fråga. Det är klart att det finns en skillnad här. Liberalerna fokuserar på effektivitet och kvalitet. Jag ska erkänna att jag nog aldrig kommer att få uppleva den stund när jag står här eller sitter på Serkan Köses plats och Socialdemokraterna i opposition inte har mer och mer pengar till platser. Men vi har ett väldigt stort fokus på effektivitet och kvalitet.Det är därför Arbetsförmedlingen under det senaste helår som har passerat, 2022, skickade tillbaka en massa pengar. Det är också därför vi nu, när vi nu jobbar med att effektivisera upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar - det finns ett uppdrag där som Arbetsförmedlingen jobbar med för att få till stånd lite snabbare, kortare upphandlingar, kanske lite mer utanför ramavtalet - bedömer att det finns goda möjligheter att få fler arbetsmarknadsutbildningar än 2022. Det är ett sätt att säkerställa kvalitet och ändå öka volymen.Men det är klart att om man bara vill ha en massa arbetsmarknadsutbildningar som kanske blir tomma, som får ställas in och bara kostar pengar, blir det väldigt dyrt. Jag vill påminna om att varenda krona som vi satsar på Arbetsförmedlingen, i förvaltningsanslag eller till alla program, är medborgarnas pengar. Medborgare som jobbar och betalar skatt vill ha kvalitet och effektivitet i detta. Det är väl en central del.Det är klart att de människor som i dag är inskrivna hos Arbetsförmedlingen befinner sig i en mycket svår situation. Många människor befinner sig i långtidsarbetslöshet efter de år som har passerat och upplever smärtan i utanförskapet och bristen på egenmakt över sitt liv. Det är klart att det är fruktansvärt; det måste minska. Men då måste man hela tiden fokusera på effektivitet, kvalitet, en mycket arbetsnära subvention av anställningar och ett starkt fokus - som vi ändå har med nystartsjobb och de kommande etableringsjobben - på att det ska övergå i reguljär anställning så att det inte bara blir en luftlandsättning på en plats som i och för sig är bra. Vi satsar också på praktik, vilket vi tror är centralt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har lite svårt att möta detta. Den förra regeringen lämnade tillbaka pengar. Vi har nu kvalitet. Enligt alla beräkningar och de prognoser vi har från Arbetsförmedlingen ska man nu ha haft mer arbetsmarknadsutbildning än tidigare. Och jag har respekt för att ni vill ha ännu mer. Jag förstår det. Men vi kan inte stå här och diskutera hur Arbetsförmedlingen under den tidigare politiska regimen fick lägga ned utbildningar. De upphandlades och sjösattes, men ingen kom dit. Det är ett slöseri med pengar. Så det är ett stort ansvar att se till att man har effektivitet och kvalitet.Jag kommer att återkomma till frågan om vuxenutbildningen, där jag på fullt allvar hävdar att vi måste vara överens om att det var en rimlig åtgärd att avsluta de insatser som avslutades av den förra regeringen, och som vi också konfirmerade att vi avslutade på grund av att pandemin är över. Det motsäger inte heller att Socialdemokraterna i dag i opposition har ännu mer pengar till ännu fler utbildningsplatser. Men den förra regeringen avslutade pandemisatsningarna, och vi lägger nu till nya pengar. Frågan är inte om Socialdemokraterna har mer pengar - det kan man se i vartenda tabellverk. Men var är kvaliteten, och var är effektiviteten?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Under de senaste åtta ��ren har, som Serkan Köse mycket riktigt påpekade, antalet utbildningsplatser för vuxna ökat med motsvarande 160 000 studenter, inom folkbildningen, vuxenutbildningen, akademin och yrkeshögskolan. De sista fyra av dessa åtta år har denna utbyggnad skett tillsammans med Liberalerna. En del av detta har handlat om möjligheten att anvisa till studier i det reguljära utbildningssystemet, vilket har sin grund i ett behov av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar - ett behov som även arbetsmarknadsutbildning skulle kunna fylla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå är det, för mig som huvudsakligen är utbildningspolitiker, tragiskt att höra att Liberalerna inte bara har övergivit linjen att utbyggnaden av de reguljära utbildningsplatserna för vuxna ska fortgå utan därtill skär ned stort på arbetsmarknadsutbildningen.Man kan summera detta med Serkan Köses uppgifter, som jag utgår från är korrekta. Jag tyckte att Serkan sa 829 miljoner i minskade anslag till arbetsmarknadsutbildning under nästa år. Därtill kommer de folkbildningsnedskärningar på 492 miljoner som ligger i årets budget, vuxminskningar på 1,25 miljarder samt minskningar på akademin med 86 miljoner och på yrkeshögskolan med 104 miljoner. Aggregerat handlar detta om en herrans massa utbildningsplatser. Jag vet inte hur många platser det kan handla om i arbetsmarknadsutbildningen, men om man adderar de andra fyra formerna handlar det om i runda slängar 30 000 färre platser 2023 än 2022.Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig. Jag försökte ställa denna fråga i en tidigare interpellationsdebatt i kväll, och jag tycker att den förtjänar att upprepas utan att för den skull kapa Serkan Köses fråga om arbetsmarknadsutbildningar. Johan Pehrson säger sig hela tiden vilja satsa på utbildning och säger att utbildning är vägen till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ändå agerar han i rakt motsatt riktning när han ska göra saker. När kommer Johan Pehrson att börja göra det han säger?"}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Under de senaste åtta åren har, som Serkan Köse mycket riktigt påpekade, antalet utbildningsplatser för vuxna ökat med motsvarande 160 000 studenter, inom folkbildningen, vuxenutbildningen, akademin och yrkeshögskolan. De sista fyra av dessa åtta år har denna utbyggnad skett tillsammans med Liberalerna. En del av detta har handlat om möjligheten att anvisa till studier i det reguljära utbildningssystemet, vilket har sin grund i ett behov av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar - ett behov som även arbetsmarknadsutbildning skulle kunna fylla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå är det, för mig som huvudsakligen är utbildningspolitiker, tragiskt att höra att Liberalerna inte bara har övergivit linjen att utbyggnaden av de reguljära utbildningsplatserna för vuxna ska fortgå utan därtill skär ned stort på arbetsmarknadsutbildningen.Man kan summera detta med Serkan Köses uppgifter, som jag utgår från är korrekta. Jag tyckte att Serkan sa 829 miljoner i minskade anslag till arbetsmarknadsutbildning under nästa år. Därtill kommer de folkbildningsnedskärningar på 492 miljoner som ligger i årets budget, vuxminskningar på 1,25 miljarder samt minskningar på akademin med 86 miljoner och på yrkeshögskolan med 104 miljoner. Aggregerat handlar detta om en herrans massa utbildningsplatser. Jag vet inte hur många platser det kan handla om i arbetsmarknadsutbildningen, men om man adderar de andra fyra formerna handlar det om i runda slängar 30 000 färre platser 2023 än 2022.Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig. Jag försökte ställa denna fråga i en tidigare interpellationsdebatt i kväll, och jag tycker att den förtjänar att upprepas utan att för den skull kapa Serkan Köses fråga om arbetsmarknadsutbildningar. Johan Pehrson säger sig hela tiden vilja satsa på utbildning och säger att utbildning är vägen till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ändå agerar han i rakt motsatt riktning när han ska göra saker. När kommer Johan Pehrson att börja göra det han säger?"}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Under de senaste åtta åren har, som Serkan Köse mycket riktigt påpekade, antalet utbildningsplatser för vuxna ökat med motsvarande 160 000 studenter, inom folkbildningen, vuxenutbildningen, akademin och yrkeshögskolan. De sista fyra av dessa åtta år har denna utbyggnad skett tillsammans med Liberalerna. En del av detta har handlat om möjligheten att anvisa till studier i det reguljära utbildningssystemet, vilket har sin grund i ett behov av utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar - ett behov som även arbetsmarknadsutbildning skulle kunna fylla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå är det, för mig som huvudsakligen är utbildningspolitiker, tragiskt att höra att Liberalerna inte bara har övergivit linjen att utbyggnaden av de reguljära utbildningsplatserna för vuxna ska fortgå utan därtill skär ned stort på arbetsmarknadsutbildningen.Man kan summera detta med Serkan Köses uppgifter, som jag utgår från är korrekta. Jag tyckte att Serkan sa 829 miljoner i minskade anslag till arbetsmarknadsutbildning under nästa år. Därtill kommer de folkbildningsnedskärningar på 492 miljoner som ligger i årets budget, vuxminskningar på 1,25 miljarder samt minskningar på akademin med 86 miljoner och på yrkeshögskolan med 104 miljoner. Aggregerat handlar detta om en herrans massa utbildningsplatser. Jag vet inte hur många platser det kan handla om i arbetsmarknadsutbildningen, men om man adderar de andra fyra formerna handlar det om i runda slängar 30 000 färre platser 2023 än 2022.Johan Pehrson är fortfarande svaret skyldig. Jag försökte ställa denna fråga i en tidigare interpellationsdebatt i kväll, och jag tycker att den förtjänar att upprepas utan att för den skull kapa Serkan Köses fråga om arbetsmarknadsutbildningar. Johan Pehrson säger sig hela tiden vilja satsa på utbildning och säger att utbildning är vägen till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Ändå agerar han i rakt motsatt riktning när han ska göra saker. När kommer Johan Pehrson att börja göra det han säger?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag håller med om att det är en orolig ekonomisk tid, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Jag instämmer också i statsrådets svar att man behöver satsa på mer utbildning för att komma till rätta med detta. Så långt kan vi säga att vi är överens. Problemet är att det statsrådet säger och det statsrådet gör i den här kontexten inte går ihop. Jag har ett exempel från Liberalernas budgetmotion från 2022 där det står att de säger nej till bland annat utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Det står tydligt att Liberalerna avvisar den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning \"som riskerar att låsa in människor i utbildning\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLiberalerna vill också minska satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 829 miljoner kronor för 2024. Därför är statsrådets svar att han vill satsa på utbildning inte trovärdigt. Johan Pehrson har dragit ned på resurserna till vuxenutbildning och yrkesutbildning med över 1 miljard kronor i år jämfört med förra året.Jag vill påstå att det är kontraproduktivt att regeringen tagit bort pengarna till extra utbildningsplatser, inte minst nu i en lågkonjunktur. Bara vid landets folkhögskolor försvinner 3 000 extraplatser, vilket innebär att en mängd yrkesinriktade utbildningar försvinner för de personer som står långt från arbetsmarknaden.Under Socialdemokraternas tid i regering byggde vi ut antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan med över 160 000 platser, vilket var helt avgörande för att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. Men mer måste absolut göras.Om man ska analysera och karakterisera den svenska arbetsmarknaden i nuläget kan man konstatera att den lider av missmatchning, det vill säga en oförmåga att matcha lediga jobb å ena sidan med arbetssökande som har rätt kompetens å andra sidan. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå samtidigt som det i dag råder stor efterfrågan på arbetskraft inom flera sektorer.Ett tydligt tecken på att missmatchning råder är att tre av tio rekryteringsförsök i dag misslyckas, vilket Svenskt Näringsliv också konstaterade i sin nyligen släppta rapport Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.Jag konstaterar att i stort sett alla branscher inom såväl privat som offentlig sektor har stora svårigheter att hitta den kompetens man söker. Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Johan Pehrson fått igenom omfattande nedskärningar inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och mindre resurser till Arbetsförmedlingen. Minskningen är 1,5 miljarder kronor.Nedskärningarna får konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken, individen, samhället och kompetensförsörjningen i Sverige. Därför är det inte trovärdigt att statsrådet svarar att arbetsmarknadsutbildningar är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. Jag ställer frågorna igen eftersom jag känner att jag inte riktigt fick svar på dem, inte minst när det gäller kompetensförsörjning men även arbetsmarknadsutbildningar.Hur avser statsrådet att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och erbjuds tidigare under arbetslösheten? Avser statsrådet att verka för att utbildningsutbudet ska möta de yrkesverksammas behov bättre än i dag, och i så fall hur?"}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag håller med om att det är en orolig ekonomisk tid, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Jag instämmer också i statsrådets svar att man behöver satsa på mer utbildning för att komma till rätta med detta. Så långt kan vi säga att vi är överens. Problemet är att det statsrådet säger och det statsrådet gör i den här kontexten inte går ihop. Jag har ett exempel från Liberalernas budgetmotion från 2022 där det står att de säger nej till bland annat utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Det står tydligt att Liberalerna avvisar den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning \"som riskerar att låsa in människor i utbildning\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLiberalerna vill också minska satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 829 miljoner kronor för 2024. Därför är statsrådets svar att han vill satsa på utbildning inte trovärdigt. Johan Pehrson har dragit ned på resurserna till vuxenutbildning och yrkesutbildning med över 1 miljard kronor i år jämfört med förra året.Jag vill påstå att det är kontraproduktivt att regeringen tagit bort pengarna till extra utbildningsplatser, inte minst nu i en lågkonjunktur. Bara vid landets folkhögskolor försvinner 3 000 extraplatser, vilket innebär att en mängd yrkesinriktade utbildningar försvinner för de personer som står långt från arbetsmarknaden.Under Socialdemokraternas tid i regering byggde vi ut antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan med över 160 000 platser, vilket var helt avgörande för att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. Men mer måste absolut göras.Om man ska analysera och karakterisera den svenska arbetsmarknaden i nuläget kan man konstatera att den lider av missmatchning, det vill säga en oförmåga att matcha lediga jobb å ena sidan med arbetssökande som har rätt kompetens å andra sidan. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå samtidigt som det i dag råder stor efterfrågan på arbetskraft inom flera sektorer.Ett tydligt tecken på att missmatchning råder är att tre av tio rekryteringsförsök i dag misslyckas, vilket Svenskt Näringsliv också konstaterade i sin nyligen släppta rapport Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.Jag konstaterar att i stort sett alla branscher inom såväl privat som offentlig sektor har stora svårigheter att hitta den kompetens man söker. Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Johan Pehrson fått igenom omfattande nedskärningar inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och mindre resurser till Arbetsförmedlingen. Minskningen är 1,5 miljarder kronor.Nedskärningarna får konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken, individen, samhället och kompetensförsörjningen i Sverige. Därför är det inte trovärdigt att statsrådet svarar att arbetsmarknadsutbildningar är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. Jag ställer frågorna igen eftersom jag känner att jag inte riktigt fick svar på dem, inte minst när det gäller kompetensförsörjning men även arbetsmarknadsutbildningar.Hur avser statsrådet att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och erbjuds tidigare under arbetslösheten? Avser statsrådet att verka för att utbildningsutbudet ska möta de yrkesverksammas behov bättre än i dag, och i så fall hur?"}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Jag vill inleda med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Jag håller med om att det är en orolig ekonomisk tid, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Jag instämmer också i statsrådets svar att man behöver satsa på mer utbildning för att komma till rätta med detta. Så långt kan vi säga att vi är överens. Problemet är att det statsrådet säger och det statsrådet gör i den här kontexten inte går ihop. Jag har ett exempel från Liberalernas budgetmotion från 2022 där det står att de säger nej till bland annat utbyggd arbetsmarknadsutbildning. Det står tydligt att Liberalerna avvisar den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning \"som riskerar att låsa in människor i utbildning\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLiberalerna vill också minska satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 829 miljoner kronor för 2024. Därför är statsrådets svar att han vill satsa på utbildning inte trovärdigt. Johan Pehrson har dragit ned på resurserna till vuxenutbildning och yrkesutbildning med över 1 miljard kronor i år jämfört med förra året.Jag vill påstå att det är kontraproduktivt att regeringen tagit bort pengarna till extra utbildningsplatser, inte minst nu i en lågkonjunktur. Bara vid landets folkhögskolor försvinner 3 000 extraplatser, vilket innebär att en mängd yrkesinriktade utbildningar försvinner för de personer som står långt från arbetsmarknaden.Under Socialdemokraternas tid i regering byggde vi ut antalet utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan med över 160 000 platser, vilket var helt avgörande för att stärka kompetensförsörjningen runt om i landet. Men mer måste absolut göras.Om man ska analysera och karakterisera den svenska arbetsmarknaden i nuläget kan man konstatera att den lider av missmatchning, det vill säga en oförmåga att matcha lediga jobb å ena sidan med arbetssökande som har rätt kompetens å andra sidan. Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå samtidigt som det i dag råder stor efterfrågan på arbetskraft inom flera sektorer.Ett tydligt tecken på att missmatchning råder är att tre av tio rekryteringsförsök i dag misslyckas, vilket Svenskt Näringsliv också konstaterade i sin nyligen släppta rapport Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb.Jag konstaterar att i stort sett alla branscher inom såväl privat som offentlig sektor har stora svårigheter att hitta den kompetens man söker. Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt har Sverigedemokraterna och Johan Pehrson fått igenom omfattande nedskärningar inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och mindre resurser till Arbetsförmedlingen. Minskningen är 1,5 miljarder kronor.Nedskärningarna får konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken, individen, samhället och kompetensförsörjningen i Sverige. Därför är det inte trovärdigt att statsrådet svarar att arbetsmarknadsutbildningar är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen. Jag ställer frågorna igen eftersom jag känner att jag inte riktigt fick svar på dem, inte minst när det gäller kompetensförsörjning men även arbetsmarknadsutbildningar.Hur avser statsrådet att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och erbjuds tidigare under arbetslösheten? Avser statsrådet att verka för att utbildningsutbudet ska möta de yrkesverksammas behov bättre än i dag, och i så fall hur?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler, blir mer jämställda och erbjuds tidigare under arbetslösheten?","answer":"Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och mer jämställda och att de erbjuds tidigare under arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag avser att verka för att utbildningsutbudet blir bättre än i dag för att möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur. Slutligen har han frågat mig om jag avser att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång.Sverige står inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket inte är något nytt problem. Redan när regeringen tillträdde var arbetslösheten hög och bristen på arbetskraft rekordstor på flera områden på arbetsmarknaden. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Arbetsmarknadsutbildning ska också underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter (A2022/01638). En del i detta är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, vilket regeringen också bedömer att det finns ekonomiskt utrymme att göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGällande insatser tidigt under inskrivningstiden finns kommande år ett ökat utrymme för Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadspolitiska program utanför ramprogrammen jämfört med 2022. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildning bidrar till att fler arbetslösa kommer i arbete, och detta gäller särskilt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer och beslutar om vilka som ska anvisas till insatsen.Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska ges förutsättningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetsförmedlingen har vidare interna mål om att öka jämställdheten och jämlikheten i användningen av insatser, bland annat att andelen nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor ska öka. Myndigheten arbetar aktivt med frågan, och jag kommer att fortsätta följa detta arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning (A2022/01638). Det finns möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd i upp till ett år. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Möjligheten att studera med aktivitetsstöd breddades till en större målgrupp 2020. Fler kvinnor än män tar del av studier med aktivitetsstöd.När det gäller upphandling har Arbetsförmedlingen under 2022 fått till stånd ett antal avtal om arbetsmarknadsutbildningar som myndigheten bedömer möjliggör ett ökat antal deltagare. Det finns även andra delar i detta arbete som är viktiga, bland annat att ledtiderna mellan upphandling och anvisning inte är omotiverat långa och att myndigheten på ett effektivt sätt kan hitta lämpliga deltagare. Det pågår ett internt arbete hos Arbetsförmedlingen i syfte att effektivisera arbetet med arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar för upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna, bland annat utifrån behov på arbetsmarknaden och befintlig upphandlingslagstiftning.Den 1 juli i år träder ändringar av skollagen (2010:800) i kraft som bland annat handlar om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux.Regeringen avser att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna liksom den bredare kompetensförsörjningen bland annat utifrån de uppdrag myndigheten har."}
+{"question":"Avser ministern att verka för att utbildningsutbudet bättre än i dag ska möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur?","answer":"Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och mer jämställda och att de erbjuds tidigare under arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag avser att verka för att utbildningsutbudet blir bättre än i dag för att möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur. Slutligen har han frågat mig om jag avser att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång.Sverige står inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket inte är något nytt problem. Redan när regeringen tillträdde var arbetslösheten hög och bristen på arbetskraft rekordstor på flera områden på arbetsmarknaden. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Arbetsmarknadsutbildning ska också underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter (A2022/01638). En del i detta är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, vilket regeringen också bedömer att det finns ekonomiskt utrymme att göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGällande insatser tidigt under inskrivningstiden finns kommande år ett ökat utrymme för Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadspolitiska program utanför ramprogrammen jämfört med 2022. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildning bidrar till att fler arbetslösa kommer i arbete, och detta gäller särskilt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer och beslutar om vilka som ska anvisas till insatsen.Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska ges förutsättningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetsförmedlingen har vidare interna mål om att öka jämställdheten och jämlikheten i användningen av insatser, bland annat att andelen nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor ska öka. Myndigheten arbetar aktivt med frågan, och jag kommer att fortsätta följa detta arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning (A2022/01638). Det finns möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd i upp till ett år. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Möjligheten att studera med aktivitetsstöd breddades till en större målgrupp 2020. Fler kvinnor än män tar del av studier med aktivitetsstöd.När det gäller upphandling har Arbetsförmedlingen under 2022 fått till stånd ett antal avtal om arbetsmarknadsutbildningar som myndigheten bedömer möjliggör ett ökat antal deltagare. Det finns även andra delar i detta arbete som är viktiga, bland annat att ledtiderna mellan upphandling och anvisning inte är omotiverat långa och att myndigheten på ett effektivt sätt kan hitta lämpliga deltagare. Det pågår ett internt arbete hos Arbetsförmedlingen i syfte att effektivisera arbetet med arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar för upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna, bland annat utifrån behov på arbetsmarknaden och befintlig upphandlingslagstiftning.Den 1 juli i år träder ändringar av skollagen (2010:800) i kraft som bland annat handlar om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux.Regeringen avser att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna liksom den bredare kompetensförsörjningen bland annat utifrån de uppdrag myndigheten har."}
+{"question":"Avser ministern att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång?","answer":"Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att arbetsmarknadsutbildningarna blir fler och mer jämställda och att de erbjuds tidigare under arbetslösheten. Vidare har han frågat mig om jag avser att verka för att utbildningsutbudet blir bättre än i dag för att möta de yrkesverksammas behov, och i så fall hur. Slutligen har han frågat mig om jag avser att utreda hur upphandlingen av arbetsmarknadsutbildning kan göras mer effektiv för att undvika problem med överklaganden, långa ledtider och avbrott när nya utbildningar ska dras igång.Sverige står inför en lågkonjunktur, och arbetslösheten förväntas öka framöver. Samtidigt har många arbetsgivare fortsatt svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket inte är något nytt problem. Redan när regeringen tillträdde var arbetslösheten hög och bristen på arbetskraft rekordstor på flera områden på arbetsmarknaden. Utbildning är en viktig del i att komma till rätta med detta.Det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildningen av arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen och ett av många verktyg hos Arbetsförmedlingen för att möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. Arbetsmarknadsutbildning ska också underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla och förbättra sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter (A2022/01638). En del i detta är att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, vilket regeringen också bedömer att det finns ekonomiskt utrymme att göra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerGällande insatser tidigt under inskrivningstiden finns kommande år ett ökat utrymme för Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadspolitiska program utanför ramprogrammen jämfört med 2022. Utvärderingar visar att arbetsmarknadsutbildning bidrar till att fler arbetslösa kommer i arbete, och detta gäller särskilt arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer och beslutar om vilka som ska anvisas till insatsen.Alla som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska ges förutsättningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetsförmedlingen har vidare interna mål om att öka jämställdheten och jämlikheten i användningen av insatser, bland annat att andelen nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor ska öka. Myndigheten arbetar aktivt med frågan, och jag kommer att fortsätta följa detta arbete.Regeringen har gett Arbetsförmedlingen som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa i syfte att dessa personer ska övergå till arbete eller utbildning (A2022/01638). Det finns möjlighet för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med aktivitetsstöd i upp till ett år. Möjligheten gäller studier vid komvux, universitet eller högskola, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Möjligheten att studera med aktivitetsstöd breddades till en större målgrupp 2020. Fler kvinnor än män tar del av studier med aktivitetsstöd.När det gäller upphandling har Arbetsförmedlingen under 2022 fått till stånd ett antal avtal om arbetsmarknadsutbildningar som myndigheten bedömer möjliggör ett ökat antal deltagare. Det finns även andra delar i detta arbete som är viktiga, bland annat att ledtiderna mellan upphandling och anvisning inte är omotiverat långa och att myndigheten på ett effektivt sätt kan hitta lämpliga deltagare. Det pågår ett internt arbete hos Arbetsförmedlingen i syfte att effektivisera arbetet med arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen ansvarar för upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningarna, bland annat utifrån behov på arbetsmarknaden och befintlig upphandlingslagstiftning.Den 1 juli i år träder ändringar av skollagen (2010:800) i kraft som bland annat handlar om att arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux.Regeringen avser att noga följa Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsutbildningarna liksom den bredare kompetensförsörjningen bland annat utifrån de uppdrag myndigheten har."}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Vi behöver kanske inte förlänga det här, men alltså: Socialdemokraterna styr. Den största gruppen som är långtidsarbetslös blir utrikes födda kvinnor.Vi fokuserar nu på att göra allt vi kan för dem. Vi har en särskild utredning, och vi ska få ned långtidsarbetslösheten. Allt detta som görs för jämställdhetsintegrering och allt detta som görs på olika håll för att se till att man lättare kommer in på yrkeshögskola, på komvux och yrkesvux och på arbetsmarknadsutbildningar, detta görs ju nu. Det är ju på gång, delvis för att Socialdemokraterna själva till slut identifierade detta. Det välkomnar jag.Nu är fokus på att få ned långtidsarbetslösheten. Om man gör detta kommer man inte runt det faktum att det är utrikes födda kvinnor som är långtidsarbetslösa. Men jag kan säga det tio gånger om det underlättar för Socialdemokraterna att förstå att långtidsarbetslösa individer till stor del är utrikes födda kvinnor. Jag vet inte om jag ska skicka med en liten ordbok med regleringsbreven för att förklara detta med lite statistik. Om det underlättar gör jag gärna det, för jag vill inte att vi ska missförstå varandra på detta område.Vi kan säkert komma att ha olika åsikter när det ska genomföras åtgärder. Jag tror att den reguljära utbildningen med arbetsplatsnära utbildningar eller subventionerade anställningar är bättre. Låt oss tycka olika där vi tycker olika! Men vi vill göra vad vi kan för att hjälpa utrikes födda kvinnor in på arbetsmarknaden.Har man inte kommit in efter år ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta är det dags att göra det nu. Då är det svenska, och då är det jobb. Då krävs det också en bidragsreform, men den är ju inte klar än. Vi jobbar med den. Många saker vi måste göra nu handlar om att hantera den omfattande inflation som vi har i Sverige som gör alla människor fattiga. De enda som kompenseras är personer som studerar, pensionärer och personer med graviditetspeng. Vanliga löntagare får det svårare. Det är en jätteutmaning vi har i denna inflationsekonomi - som inte heller, vill jag understryka, är enbart Socialdemokraternas fel men som vi måste hantera. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Vi behöver kanske inte förlänga det här, men alltså: Socialdemokraterna styr. Den största gruppen som är långtidsarbetslös blir utrikes födda kvinnor.Vi fokuserar nu på att göra allt vi kan för dem. Vi har en särskild utredning, och vi ska få ned långtidsarbetslösheten. Allt detta som görs för jämställdhetsintegrering och allt detta som görs på olika håll för att se till att man lättare kommer in på yrkeshögskola, på komvux och yrkesvux och på arbetsmarknadsutbildningar, detta görs ju nu. Det är ju på gång, delvis för att Socialdemokraterna själva till slut identifierade detta. Det välkomnar jag.Nu är fokus på att få ned långtidsarbetslösheten. Om man gör detta kommer man inte runt det faktum att det är utrikes födda kvinnor som är långtidsarbetslösa. Men jag kan säga det tio gånger om det underlättar för Socialdemokraterna att förstå att långtidsarbetslösa individer till stor del är utrikes födda kvinnor. Jag vet inte om jag ska skicka med en liten ordbok med regleringsbreven för att förklara detta med lite statistik. Om det underlättar gör jag gärna det, för jag vill inte att vi ska missförstå varandra på detta område.Vi kan säkert komma att ha olika åsikter när det ska genomföras åtgärder. Jag tror att den reguljära utbildningen med arbetsplatsnära utbildningar eller subventionerade anställningar är bättre. Låt oss tycka olika där vi tycker olika! Men vi vill göra vad vi kan för att hjälpa utrikes födda kvinnor in på arbetsmarknaden.Har man inte kommit in efter år ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta är det dags att göra det nu. Då är det svenska, och då är det jobb. Då krävs det också en bidragsreform, men den är ju inte klar än. Vi jobbar med den. Många saker vi måste göra nu handlar om att hantera den omfattande inflation som vi har i Sverige som gör alla människor fattiga. De enda som kompenseras är personer som studerar, pensionärer och personer med graviditetspeng. Vanliga löntagare får det svårare. Det är en jätteutmaning vi har i denna inflationsekonomi - som inte heller, vill jag understryka, är enbart Socialdemokraternas fel men som vi måste hantera. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Vi behöver kanske inte förlänga det här, men alltså: Socialdemokraterna styr. Den största gruppen som är långtidsarbetslös blir utrikes födda kvinnor.Vi fokuserar nu på att göra allt vi kan för dem. Vi har en särskild utredning, och vi ska få ned långtidsarbetslösheten. Allt detta som görs för jämställdhetsintegrering och allt detta som görs på olika håll för att se till att man lättare kommer in på yrkeshögskola, på komvux och yrkesvux och på arbetsmarknadsutbildningar, detta görs ju nu. Det är ju på gång, delvis för att Socialdemokraterna själva till slut identifierade detta. Det välkomnar jag.Nu är fokus på att få ned långtidsarbetslösheten. Om man gör detta kommer man inte runt det faktum att det är utrikes födda kvinnor som är långtidsarbetslösa. Men jag kan säga det tio gånger om det underlättar för Socialdemokraterna att förstå att långtidsarbetslösa individer till stor del är utrikes födda kvinnor. Jag vet inte om jag ska skicka med en liten ordbok med regleringsbreven för att förklara detta med lite statistik. Om det underlättar gör jag gärna det, för jag vill inte att vi ska missförstå varandra på detta område.Vi kan säkert komma att ha olika åsikter när det ska genomföras åtgärder. Jag tror att den reguljära utbildningen med arbetsplatsnära utbildningar eller subventionerade anställningar är bättre. Låt oss tycka olika där vi tycker olika! Men vi vill göra vad vi kan för att hjälpa utrikes födda kvinnor in på arbetsmarknaden.Har man inte kommit in efter år ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta är det dags att göra det nu. Då är det svenska, och då är det jobb. Då krävs det också en bidragsreform, men den är ju inte klar än. Vi jobbar med den. Många saker vi måste göra nu handlar om att hantera den omfattande inflation som vi har i Sverige som gör alla människor fattiga. De enda som kompenseras är personer som studerar, pensionärer och personer med graviditetspeng. Vanliga löntagare får det svårare. Det är en jätteutmaning vi har i denna inflationsekonomi - som inte heller, vill jag understryka, är enbart Socialdemokraternas fel men som vi måste hantera. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Johan Pehrson har synpunkter på tonläget från Socialdemokraterna när vi påpekar att segregationen sliter sönder vårt land och att det behövs fler insatser för att bryta segregationen och öka jämställdheten. Jag tycker att det är ganska magstarkt, särskilt när ministern inte svarar på de konkreta frågor jag ställer om varför ministern först pekar ut att det som är mest verkningsfullt för att bekämpa långtidsarbetslösheten i vårt land är att sätta extra fokus på utrikes födda kvinnor och sedan suddar bort de skrivningar som fanns om just detta i regleringsbrevet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är helt fel att påstå att det är ett sent uppvaknande från Socialdemokraternas sida att vi ser att det behövs både krav och stöd för enskilda. Det är helt uppenbart fel med tanke på att vi har genomfört flera reformer för att öka både kraven och stöden.Jag vill också påminna om att etableringstiden har sjunkit rejält under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten. Sysselsättningsgraden har gått upp. Allt har alltså inte varit fel. Men jag är den första att understryka att långtidsarbetslösheten är för hög. Vi är inte nöjda, naturligtvis inte. Det behövs fler insatser.Det är därför vi är så vansinnigt kritiska till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken och nu dessutom tar bort styrningen mot just den här gruppen i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Vi kan ju se att den styrning som vi hade gav resultat. Det blev ju fler kvinnor i arbetsmarknadsutbildning när vi skrev in det i regleringsbrevet. Om arbetsmarknadsministern nu vill att det ska vara extra fokus på den här gruppen, varför tar man då bort den styrningen från regleringsbrevet?(Applåder)"}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"Johan Pehrson har synpunkter på tonläget från Socialdemokraterna när vi påpekar att segregationen sliter sönder vårt land och att det behövs fler insatser för att bryta segregationen och öka jämställdheten. Jag tycker att det är ganska magstarkt, särskilt när ministern inte svarar på de konkreta frågor jag ställer om varför ministern först pekar ut att det som är mest verkningsfullt för att bekämpa långtidsarbetslösheten i vårt land är att sätta extra fokus på utrikes födda kvinnor och sedan suddar bort de skrivningar som fanns om just detta i regleringsbrevet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är helt fel att påstå att det är ett sent uppvaknande från Socialdemokraternas sida att vi ser att det behövs både krav och stöd för enskilda. Det är helt uppenbart fel med tanke på att vi har genomfört flera reformer för att öka både kraven och stöden.Jag vill också påminna om att etableringstiden har sjunkit rejält under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten. Sysselsättningsgraden har gått upp. Allt har alltså inte varit fel. Men jag är den första att understryka att långtidsarbetslösheten är för hög. Vi är inte nöjda, naturligtvis inte. Det behövs fler insatser.Det är därför vi är så vansinnigt kritiska till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken och nu dessutom tar bort styrningen mot just den här gruppen i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Vi kan ju se att den styrning som vi hade gav resultat. Det blev ju fler kvinnor i arbetsmarknadsutbildning när vi skrev in det i regleringsbrevet. Om arbetsmarknadsministern nu vill att det ska vara extra fokus på den här gruppen, varför tar man då bort den styrningen från regleringsbrevet?(Applåder)"}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"Johan Pehrson har synpunkter på tonläget från Socialdemokraterna när vi påpekar att segregationen sliter sönder vårt land och att det behövs fler insatser för att bryta segregationen och öka jämställdheten. Jag tycker att det är ganska magstarkt, särskilt när ministern inte svarar på de konkreta frågor jag ställer om varför ministern först pekar ut att det som är mest verkningsfullt för att bekämpa långtidsarbetslösheten i vårt land är att sätta extra fokus på utrikes födda kvinnor och sedan suddar bort de skrivningar som fanns om just detta i regleringsbrevet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är helt fel att påstå att det är ett sent uppvaknande från Socialdemokraternas sida att vi ser att det behövs både krav och stöd för enskilda. Det är helt uppenbart fel med tanke på att vi har genomfört flera reformer för att öka både kraven och stöden.Jag vill också påminna om att etableringstiden har sjunkit rejält under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten. Sysselsättningsgraden har gått upp. Allt har alltså inte varit fel. Men jag är den första att understryka att långtidsarbetslösheten är för hög. Vi är inte nöjda, naturligtvis inte. Det behövs fler insatser.Det är därför vi är så vansinnigt kritiska till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken och nu dessutom tar bort styrningen mot just den här gruppen i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Vi kan ju se att den styrning som vi hade gav resultat. Det blev ju fler kvinnor i arbetsmarknadsutbildning när vi skrev in det i regleringsbrevet. Om arbetsmarknadsministern nu vill att det ska vara extra fokus på den här gruppen, varför tar man då bort den styrningen från regleringsbrevet?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Under åtta år har klyftorna fördjupats, och under åtta år har långtidsarbetslösheten bitit sig fast bland mängder av grupper. Men den största gruppen är utrikes födda kvinnor. Det är de som är långtidsarbetslösa.Därför finns en särskild utredning som enligt direktiven tittar på vad det är som gör att kvinnor inte lär sig på sfi eller kommer ut på arbetsmarknaden. Det är personer som har kommit till vårt land för ett, två, tre eller fyra år sedan - och ni har tittat på och hoppats på att det nog ska bli bra. Sedan kör ni stenhårt på att det ska vara nya krav på människor att flytta eller göra en motprestation för att få försörjningsstöd eller etableringsersättning. Jag tycker att det är bra, och jag deltar gärna i det arbetet. Men det här är ett något sent uppvaknande. Nu ska vi se till att det här blir verklighet, och det är bra om det finns stöd.Socialdemokraterna måste ändå förstå detta att regera med goda ambitioner, att inte vara styrd av något annat parti - hoppas jag. Jag skulle aldrig komma på tanken att insinuera att Socialdemokraterna var styrda av Miljöpartiet. Det kunde inte hända att identitetspolitik och konstigheter styrde Socialdemokraterna när Miljöpartiet satt i regeringen. Vad obehagligt att säga som det är - det ska vi inte göra!Nu är det fråga om utländskt födda kvinnor. Men jag ska säga att utländskt födda kvinnor är ett vitt begrepp. Det kan vara amerikanska kvinnor, brasilianska kvinnor eller kanadensiska kvinnor - det ser olika ut - och det finns belgiska och finska kvinnor. Vi vet att det handlar om länder utom Europa, och det behöver man möta på olika sätt.Här finns kvinnor som har invandrat till Sverige från Syrien, Etiopien eller Somalia. Vi vet att förutsättningarna för att hjälpa dem med praktisk integration och etablering på plats i en kommun ser olika ut. Men vi har en utredning som vi nu ändrar lite grann för att få tydligare mätbara delar för att se vad det är som inte har fungerat.Jag misstror inte Socialdemokraterna. Jag har ingen annan tro än att ni vill väl. Men det är magstarkt med detta tonläge när ni lämnar efter er ett Sverige som har enorma integrationsproblem och där separatisterna äter sig in. Separatisterna har kommit in i folkvalda församlingar. Vi hade nyss en debatt om arbetslivskriminalitet. Vi har ett utanförskap som plågar människor och berövar dem deras frihet.Vi ändrar nu det här, och det viktigaste är naturligtvis att människor lär sig svenska och kommer i arbete. För 20 år sedan stod Liberalerna i den här kammaren och sa att vi ska lära oss svenska i Sverige och att det är helt avgörande. Då möttes man av något annat från Socialdemokraterna. Det var i stort sett något som ondskan släpat in. Men jag är glad att Socialdemokraterna har piggat på sig i opposition."}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Under åtta år har klyftorna fördjupats, och under åtta år har långtidsarbetslösheten bitit sig fast bland mängder av grupper. Men den största gruppen är utrikes födda kvinnor. Det är de som är långtidsarbetslösa.Därför finns en särskild utredning som enligt direktiven tittar på vad det är som gör att kvinnor inte lär sig på sfi eller kommer ut på arbetsmarknaden. Det är personer som har kommit till vårt land för ett, två, tre eller fyra år sedan - och ni har tittat på och hoppats på att det nog ska bli bra. Sedan kör ni stenhårt på att det ska vara nya krav på människor att flytta eller göra en motprestation för att få försörjningsstöd eller etableringsersättning. Jag tycker att det är bra, och jag deltar gärna i det arbetet. Men det här är ett något sent uppvaknande. Nu ska vi se till att det här blir verklighet, och det är bra om det finns stöd.Socialdemokraterna måste ändå förstå detta att regera med goda ambitioner, att inte vara styrd av något annat parti - hoppas jag. Jag skulle aldrig komma på tanken att insinuera att Socialdemokraterna var styrda av Miljöpartiet. Det kunde inte hända att identitetspolitik och konstigheter styrde Socialdemokraterna när Miljöpartiet satt i regeringen. Vad obehagligt att säga som det är - det ska vi inte göra!Nu är det fråga om utländskt födda kvinnor. Men jag ska säga att utländskt födda kvinnor är ett vitt begrepp. Det kan vara amerikanska kvinnor, brasilianska kvinnor eller kanadensiska kvinnor - det ser olika ut - och det finns belgiska och finska kvinnor. Vi vet att det handlar om länder utom Europa, och det behöver man möta på olika sätt.Här finns kvinnor som har invandrat till Sverige från Syrien, Etiopien eller Somalia. Vi vet att förutsättningarna för att hjälpa dem med praktisk integration och etablering på plats i en kommun ser olika ut. Men vi har en utredning som vi nu ändrar lite grann för att få tydligare mätbara delar för att se vad det är som inte har fungerat.Jag misstror inte Socialdemokraterna. Jag har ingen annan tro än att ni vill väl. Men det är magstarkt med detta tonläge när ni lämnar efter er ett Sverige som har enorma integrationsproblem och där separatisterna äter sig in. Separatisterna har kommit in i folkvalda församlingar. Vi hade nyss en debatt om arbetslivskriminalitet. Vi har ett utanförskap som plågar människor och berövar dem deras frihet.Vi ändrar nu det här, och det viktigaste är naturligtvis att människor lär sig svenska och kommer i arbete. För 20 år sedan stod Liberalerna i den här kammaren och sa att vi ska lära oss svenska i Sverige och att det är helt avgörande. Då möttes man av något annat från Socialdemokraterna. Det var i stort sett något som ondskan släpat in. Men jag är glad att Socialdemokraterna har piggat på sig i opposition."}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Under åtta år har klyftorna fördjupats, och under åtta år har långtidsarbetslösheten bitit sig fast bland mängder av grupper. Men den största gruppen är utrikes födda kvinnor. Det är de som är långtidsarbetslösa.Därför finns en särskild utredning som enligt direktiven tittar på vad det är som gör att kvinnor inte lär sig på sfi eller kommer ut på arbetsmarknaden. Det är personer som har kommit till vårt land för ett, två, tre eller fyra år sedan - och ni har tittat på och hoppats på att det nog ska bli bra. Sedan kör ni stenhårt på att det ska vara nya krav på människor att flytta eller göra en motprestation för att få försörjningsstöd eller etableringsersättning. Jag tycker att det är bra, och jag deltar gärna i det arbetet. Men det här är ett något sent uppvaknande. Nu ska vi se till att det här blir verklighet, och det är bra om det finns stöd.Socialdemokraterna måste ändå förstå detta att regera med goda ambitioner, att inte vara styrd av något annat parti - hoppas jag. Jag skulle aldrig komma på tanken att insinuera att Socialdemokraterna var styrda av Miljöpartiet. Det kunde inte hända att identitetspolitik och konstigheter styrde Socialdemokraterna när Miljöpartiet satt i regeringen. Vad obehagligt att säga som det är - det ska vi inte göra!Nu är det fråga om utländskt födda kvinnor. Men jag ska säga att utländskt födda kvinnor är ett vitt begrepp. Det kan vara amerikanska kvinnor, brasilianska kvinnor eller kanadensiska kvinnor - det ser olika ut - och det finns belgiska och finska kvinnor. Vi vet att det handlar om länder utom Europa, och det behöver man möta på olika sätt.Här finns kvinnor som har invandrat till Sverige från Syrien, Etiopien eller Somalia. Vi vet att förutsättningarna för att hjälpa dem med praktisk integration och etablering på plats i en kommun ser olika ut. Men vi har en utredning som vi nu ändrar lite grann för att få tydligare mätbara delar för att se vad det är som inte har fungerat.Jag misstror inte Socialdemokraterna. Jag har ingen annan tro än att ni vill väl. Men det är magstarkt med detta tonläge när ni lämnar efter er ett Sverige som har enorma integrationsproblem och där separatisterna äter sig in. Separatisterna har kommit in i folkvalda församlingar. Vi hade nyss en debatt om arbetslivskriminalitet. Vi har ett utanförskap som plågar människor och berövar dem deras frihet.Vi ändrar nu det här, och det viktigaste är naturligtvis att människor lär sig svenska och kommer i arbete. För 20 år sedan stod Liberalerna i den här kammaren och sa att vi ska lära oss svenska i Sverige och att det är helt avgörande. Då möttes man av något annat från Socialdemokraterna. Det var i stort sett något som ondskan släpat in. Men jag är glad att Socialdemokraterna har piggat på sig i opposition."}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar med att konstatera att ministern inte har något bra svar på hur han ska fokusera helhjärtat på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete samtidigt som han plockar bort de mål som vi hade i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Han plockar bort det som fanns i regleringsbrevet. Dessutom påminner jag om att han skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen med miljardbelopp.Ministern pratar här om ökade krav och säger att han är glad över att vi socialdemokrater har piggnat till i opposition - att vi nu ser att det behöver ställas krav på människor. Jag vill vara tydlig och påminna arbetsmarknadsministern om att vi socialdemokrater skruvade på flera kranar samtidigt när vi satt i regeringen under förra mandatperioden. Vi ökade stöden och kraven. Bland annat införde vi en utbildningsplikt för nyanlända som behöver det. Vi gjorde etableringsinsatserna till en skyldighet, inte bara en rättighet - som den tidigare alliansregeringen gjorde. Det var vi som initierade aktivitetsplikten inom försörjningsstödet. Vi får se om den nuvarande regeringen fullföljer detta. Vi socialdemokrater anser att det behövs både stöd och krav, men regeringen stirrar sig blind på kraven och sänker stöden. Det tycker vi är fel.Låt mig gå tillbaka till min fråga om regleringsbrevet och de utrikes födda kvinnorna. Jag tänker inte ge mig här, utan det är Johan Pehrson som ska svara på frågorna.Hur sätter Johan Pehrson ett helhjärtat fokus på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete när man tar bort styrningen från regleringsbrevet? Hur ska den ansvariga myndigheten förstå att Johan Pehrson vill ha mer fokus, inte mindre fokus, när han plockar bort de skrivningar som fanns tidigare? Hur kommer det sig att Johan Pehrson så lättvindigt bytt fot om inriktningen i arbetsmarknadspolitiken? Först var det tydligt, och nu hör vi ingenting. Det syns inte heller i regleringsbrevet. Kan det måhända vara så att det finns en koppling till att Sverigedemokraterna skrev en kommittémotion till arbetsmarknadsutskottet med förslag om att regeringen ska se över och på sikt avveckla det man kallar särlösningar baserade på födelseland?Nu förstår alla att det inte är så det fungerar, det vill säga olika insatser baserat på vilket land man är född i. Men det går inte att tolka på annat sätt än att det Sverigedemokraterna är ute efter är att det inte ska läggas resurser och insatser på utrikes födda, trots att det många gånger är precis samma insatser som också riktas till andra långtidsarbetslösa.Jag kan konstatera att Johan Pehrson i november drog slutsatsen att det mest verkningsfulla för att bekämpa långtidsarbetslösheten är att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. Det är där fokus ska ligga. Men sedan har han uppenbarligen svängt, troligtvis på Sverigedemokraternas order.Jag tycker att detta är ett svek mot de utrikes födda kvinnorna i vårt land, som troligtvis kommer att få det svårare att komma i arbete, det vill säga egen försörjning. Det är grunden för frihet och jämställdhet. Men det är inte bara ett svek mot de kvinnorna utan det är ett svek mot hela Sverige när regeringen inte gör allt den kan för att bryta den segregation som sliter sönder vårt land för att i stället öka jämställdheten.(Applåder)"}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar med att konstatera att ministern inte har något bra svar på hur han ska fokusera helhjärtat på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete samtidigt som han plockar bort de mål som vi hade i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Han plockar bort det som fanns i regleringsbrevet. Dessutom påminner jag om att han skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen med miljardbelopp.Ministern pratar här om ökade krav och säger att han är glad över att vi socialdemokrater har piggnat till i opposition - att vi nu ser att det behöver ställas krav på människor. Jag vill vara tydlig och påminna arbetsmarknadsministern om att vi socialdemokrater skruvade på flera kranar samtidigt när vi satt i regeringen under förra mandatperioden. Vi ökade stöden och kraven. Bland annat införde vi en utbildningsplikt för nyanlända som behöver det. Vi gjorde etableringsinsatserna till en skyldighet, inte bara en rättighet - som den tidigare alliansregeringen gjorde. Det var vi som initierade aktivitetsplikten inom försörjningsstödet. Vi får se om den nuvarande regeringen fullföljer detta. Vi socialdemokrater anser att det behövs både stöd och krav, men regeringen stirrar sig blind på kraven och sänker stöden. Det tycker vi är fel.Låt mig gå tillbaka till min fråga om regleringsbrevet och de utrikes födda kvinnorna. Jag tänker inte ge mig här, utan det är Johan Pehrson som ska svara på frågorna.Hur sätter Johan Pehrson ett helhjärtat fokus på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete när man tar bort styrningen från regleringsbrevet? Hur ska den ansvariga myndigheten förstå att Johan Pehrson vill ha mer fokus, inte mindre fokus, när han plockar bort de skrivningar som fanns tidigare? Hur kommer det sig att Johan Pehrson så lättvindigt bytt fot om inriktningen i arbetsmarknadspolitiken? Först var det tydligt, och nu hör vi ingenting. Det syns inte heller i regleringsbrevet. Kan det måhända vara så att det finns en koppling till att Sverigedemokraterna skrev en kommittémotion till arbetsmarknadsutskottet med förslag om att regeringen ska se över och på sikt avveckla det man kallar särlösningar baserade på födelseland?Nu förstår alla att det inte är så det fungerar, det vill säga olika insatser baserat på vilket land man är född i. Men det går inte att tolka på annat sätt än att det Sverigedemokraterna är ute efter är att det inte ska läggas resurser och insatser på utrikes födda, trots att det många gånger är precis samma insatser som också riktas till andra långtidsarbetslösa.Jag kan konstatera att Johan Pehrson i november drog slutsatsen att det mest verkningsfulla för att bekämpa långtidsarbetslösheten är att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. Det är där fokus ska ligga. Men sedan har han uppenbarligen svängt, troligtvis på Sverigedemokraternas order.Jag tycker att detta är ett svek mot de utrikes födda kvinnorna i vårt land, som troligtvis kommer att få det svårare att komma i arbete, det vill säga egen försörjning. Det är grunden för frihet och jämställdhet. Men det är inte bara ett svek mot de kvinnorna utan det är ett svek mot hela Sverige när regeringen inte gör allt den kan för att bryta den segregation som sliter sönder vårt land för att i stället öka jämställdheten.(Applåder)"}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar med att konstatera att ministern inte har något bra svar på hur han ska fokusera helhjärtat på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete samtidigt som han plockar bort de mål som vi hade i Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Han plockar bort det som fanns i regleringsbrevet. Dessutom påminner jag om att han skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och på vuxenutbildningen med miljardbelopp.Ministern pratar här om ökade krav och säger att han är glad över att vi socialdemokrater har piggnat till i opposition - att vi nu ser att det behöver ställas krav på människor. Jag vill vara tydlig och påminna arbetsmarknadsministern om att vi socialdemokrater skruvade på flera kranar samtidigt när vi satt i regeringen under förra mandatperioden. Vi ökade stöden och kraven. Bland annat införde vi en utbildningsplikt för nyanlända som behöver det. Vi gjorde etableringsinsatserna till en skyldighet, inte bara en rättighet - som den tidigare alliansregeringen gjorde. Det var vi som initierade aktivitetsplikten inom försörjningsstödet. Vi får se om den nuvarande regeringen fullföljer detta. Vi socialdemokrater anser att det behövs både stöd och krav, men regeringen stirrar sig blind på kraven och sänker stöden. Det tycker vi är fel.Låt mig gå tillbaka till min fråga om regleringsbrevet och de utrikes födda kvinnorna. Jag tänker inte ge mig här, utan det är Johan Pehrson som ska svara på frågorna.Hur sätter Johan Pehrson ett helhjärtat fokus på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete när man tar bort styrningen från regleringsbrevet? Hur ska den ansvariga myndigheten förstå att Johan Pehrson vill ha mer fokus, inte mindre fokus, när han plockar bort de skrivningar som fanns tidigare? Hur kommer det sig att Johan Pehrson så lättvindigt bytt fot om inriktningen i arbetsmarknadspolitiken? Först var det tydligt, och nu hör vi ingenting. Det syns inte heller i regleringsbrevet. Kan det måhända vara så att det finns en koppling till att Sverigedemokraterna skrev en kommittémotion till arbetsmarknadsutskottet med förslag om att regeringen ska se över och på sikt avveckla det man kallar särlösningar baserade på födelseland?Nu förstår alla att det inte är så det fungerar, det vill säga olika insatser baserat på vilket land man är född i. Men det går inte att tolka på annat sätt än att det Sverigedemokraterna är ute efter är att det inte ska läggas resurser och insatser på utrikes födda, trots att det många gånger är precis samma insatser som också riktas till andra långtidsarbetslösa.Jag kan konstatera att Johan Pehrson i november drog slutsatsen att det mest verkningsfulla för att bekämpa långtidsarbetslösheten är att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. Det är där fokus ska ligga. Men sedan har han uppenbarligen svängt, troligtvis på Sverigedemokraternas order.Jag tycker att detta är ett svek mot de utrikes födda kvinnorna i vårt land, som troligtvis kommer att få det svårare att komma i arbete, det vill säga egen försörjning. Det är grunden för frihet och jämställdhet. Men det är inte bara ett svek mot de kvinnorna utan det är ett svek mot hela Sverige när regeringen inte gör allt den kan för att bryta den segregation som sliter sönder vårt land för att i stället öka jämställdheten.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Långtidsarbetslösheten är ett fruktansvärt gissel som stenhårt har bitit sig fast i samhället under de år som ni ska ta ansvar för, Teresa Carvalho. Det gäller Norrköping och hela Sverige. Det har ätit sig in och tagit bort människors livschanser och kvinnors egenmakt.Datumet den 8 mars handlar om att vi ska fortsätta att jobba för kvinnors rätt till frihet och frigörelse på alla sätt. Inte minst gäller detta de kvinnor som finns i den långtidsarbetslöshet som har ätit sig fast, som är på en enormt hög nivå. Det gäller inte sällan utomeuropeiskt födda kvinnor som har invandrat till Sverige.Detta beror på att man inte har gjort det man nu säger. Jag är otroligt glad när Socialdemokraterna i opposition kvicknar till och kommer med uppfriskande förslag om att öka kraven för etableringsersättning och att öka kraven på motprestation för försörjningsstöd. Vi har gått till val, och vunnit valet, på att bry oss om människor. Att ställa krav är att bry sig, att ge hjälp och stöd. Vidare ska vi titta på hur sfi fungerar brett. Vad gäller kvinnorna som inte har lärt sig svenska, trots socialdemokratiskt geniarbete under åtta år, ska vi inte gråta över spilld mjölk, utan vi ska göra vad vi kan för att hjälpa dem nu. Därför har vi fördubblat statsanslaget för yrkesvux, det vill säga att arbeta med svenskan och jobba samtidigt för att därmed förr eller senare komma in i ett reguljärt arbete.Vi ökar kraven på Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadsutbildningar. I detta finns jämställdhetsintegrering med fullt ut. Vi ställer krav på ökad rörlighet. I den förra interpellationsdebatten uttrycktes det fint att personer ska få hjälp och stöd ute i livet mellan husen. Det handlar om människor. Det är därför vi satsar på kvinnors organisering. I stället för att klaga på gubbar som kontrollerar kvinnorna kan vi se till att kvinnorna får hjälp att organisera sig. Vidare handlar det om att satsa på meningsfull fritid för ungdomar. Det påverkar kvinnor som inte sällan, rätt eller fel, har ett stort ansvar för familjen och barnen men som i övrigt är kontrollerade.Vi gör detta nu därför att vi tror att det är möjligt att komma längre. Om man kom till Sverige för ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta år sedan är det dags att i dag, om man inte har gjort det tidigare, lära sig svenska och få hjälp och stöd att komma in i arbetspraktik eller yrkesvuxutbildning, som det nu satsas stort på.Det finns inte socialdemokratiska extratjänster, men nu har det pekats på att det finns en hel del andra subventionerade tjänster. Snart kommer etableringsjobben, och de kan leda till ett ökat fokus inte bara mot vård och omsorg i offentlig sektor utan också mot industrin. Det är bra.Jag hör inte till dem som skäller på alla försök som har gjorts. Det har gjorts bra försök, men jag konstaterar att det är nu som Socialdemokraterna vill ställa krav - och jag välkomnar det."}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Långtidsarbetslösheten är ett fruktansvärt gissel som stenhårt har bitit sig fast i samhället under de år som ni ska ta ansvar för, Teresa Carvalho. Det gäller Norrköping och hela Sverige. Det har ätit sig in och tagit bort människors livschanser och kvinnors egenmakt.Datumet den 8 mars handlar om att vi ska fortsätta att jobba för kvinnors rätt till frihet och frigörelse på alla sätt. Inte minst gäller detta de kvinnor som finns i den långtidsarbetslöshet som har ätit sig fast, som är på en enormt hög nivå. Det gäller inte sällan utomeuropeiskt födda kvinnor som har invandrat till Sverige.Detta beror på att man inte har gjort det man nu säger. Jag är otroligt glad när Socialdemokraterna i opposition kvicknar till och kommer med uppfriskande förslag om att öka kraven för etableringsersättning och att öka kraven på motprestation för försörjningsstöd. Vi har gått till val, och vunnit valet, på att bry oss om människor. Att ställa krav är att bry sig, att ge hjälp och stöd. Vidare ska vi titta på hur sfi fungerar brett. Vad gäller kvinnorna som inte har lärt sig svenska, trots socialdemokratiskt geniarbete under åtta år, ska vi inte gråta över spilld mjölk, utan vi ska göra vad vi kan för att hjälpa dem nu. Därför har vi fördubblat statsanslaget för yrkesvux, det vill säga att arbeta med svenskan och jobba samtidigt för att därmed förr eller senare komma in i ett reguljärt arbete.Vi ökar kraven på Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadsutbildningar. I detta finns jämställdhetsintegrering med fullt ut. Vi ställer krav på ökad rörlighet. I den förra interpellationsdebatten uttrycktes det fint att personer ska få hjälp och stöd ute i livet mellan husen. Det handlar om människor. Det är därför vi satsar på kvinnors organisering. I stället för att klaga på gubbar som kontrollerar kvinnorna kan vi se till att kvinnorna får hjälp att organisera sig. Vidare handlar det om att satsa på meningsfull fritid för ungdomar. Det påverkar kvinnor som inte sällan, rätt eller fel, har ett stort ansvar för familjen och barnen men som i övrigt är kontrollerade.Vi gör detta nu därför att vi tror att det är möjligt att komma längre. Om man kom till Sverige för ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta år sedan är det dags att i dag, om man inte har gjort det tidigare, lära sig svenska och få hjälp och stöd att komma in i arbetspraktik eller yrkesvuxutbildning, som det nu satsas stort på.Det finns inte socialdemokratiska extratjänster, men nu har det pekats på att det finns en hel del andra subventionerade tjänster. Snart kommer etableringsjobben, och de kan leda till ett ökat fokus inte bara mot vård och omsorg i offentlig sektor utan också mot industrin. Det är bra.Jag hör inte till dem som skäller på alla försök som har gjorts. Det har gjorts bra försök, men jag konstaterar att det är nu som Socialdemokraterna vill ställa krav - och jag välkomnar det."}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Långtidsarbetslösheten är ett fruktansvärt gissel som stenhårt har bitit sig fast i samhället under de år som ni ska ta ansvar för, Teresa Carvalho. Det gäller Norrköping och hela Sverige. Det har ätit sig in och tagit bort människors livschanser och kvinnors egenmakt.Datumet den 8 mars handlar om att vi ska fortsätta att jobba för kvinnors rätt till frihet och frigörelse på alla sätt. Inte minst gäller detta de kvinnor som finns i den långtidsarbetslöshet som har ätit sig fast, som är på en enormt hög nivå. Det gäller inte sällan utomeuropeiskt födda kvinnor som har invandrat till Sverige.Detta beror på att man inte har gjort det man nu säger. Jag är otroligt glad när Socialdemokraterna i opposition kvicknar till och kommer med uppfriskande förslag om att öka kraven för etableringsersättning och att öka kraven på motprestation för försörjningsstöd. Vi har gått till val, och vunnit valet, på att bry oss om människor. Att ställa krav är att bry sig, att ge hjälp och stöd. Vidare ska vi titta på hur sfi fungerar brett. Vad gäller kvinnorna som inte har lärt sig svenska, trots socialdemokratiskt geniarbete under åtta år, ska vi inte gråta över spilld mjölk, utan vi ska göra vad vi kan för att hjälpa dem nu. Därför har vi fördubblat statsanslaget för yrkesvux, det vill säga att arbeta med svenskan och jobba samtidigt för att därmed förr eller senare komma in i ett reguljärt arbete.Vi ökar kraven på Arbetsförmedlingen att anvisa till arbetsmarknadsutbildningar. I detta finns jämställdhetsintegrering med fullt ut. Vi ställer krav på ökad rörlighet. I den förra interpellationsdebatten uttrycktes det fint att personer ska få hjälp och stöd ute i livet mellan husen. Det handlar om människor. Det är därför vi satsar på kvinnors organisering. I stället för att klaga på gubbar som kontrollerar kvinnorna kan vi se till att kvinnorna får hjälp att organisera sig. Vidare handlar det om att satsa på meningsfull fritid för ungdomar. Det påverkar kvinnor som inte sällan, rätt eller fel, har ett stort ansvar för familjen och barnen men som i övrigt är kontrollerade.Vi gör detta nu därför att vi tror att det är möjligt att komma längre. Om man kom till Sverige för ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju eller åtta år sedan är det dags att i dag, om man inte har gjort det tidigare, lära sig svenska och få hjälp och stöd att komma in i arbetspraktik eller yrkesvuxutbildning, som det nu satsas stort på.Det finns inte socialdemokratiska extratjänster, men nu har det pekats på att det finns en hel del andra subventionerade tjänster. Snart kommer etableringsjobben, och de kan leda till ett ökat fokus inte bara mot vård och omsorg i offentlig sektor utan också mot industrin. Det är bra.Jag hör inte till dem som skäller på alla försök som har gjorts. Det har gjorts bra försök, men jag konstaterar att det är nu som Socialdemokraterna vill ställa krav - och jag välkomnar det."}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"I morgon är det internationella kvinnodagen, och tyvärr ser vi att den ekonomiska ojämställdheten ökar för första gången på väldigt länge.Få politikområden påverkar jämställdheten så mycket som arbetsmarknadspolitiken, och det finns både glädjeämnen och orosmoln, kan vi konstatera. Sverige ligger i topp inom EU när det kommer till kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Men vi har också en alldeles för hög långtidsarbetslöshet, särskilt bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund.Eftersom vi samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft drar vi socialdemokrater slutsatsen att det behövs mer utbildning och andra individanpassade stödinsatser för att få också dessa kvinnor närmare arbetsmarknaden och slutligen i jobb och egen försörjning. Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer tvärtom att skära ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Mot denna bakgrund har jag frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vad regeringen tänker göra för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Vad fick jag för svar uppläst nyss? Jo, på sikt finns tankar om en bidragsreform. Varför regeringen inte sätter igång med den nu framgår inte. Annars fanns det inget konkret om nya reformer. Det mesta ska tugga på som tidigare men med mindre resurser. Detta icke-svar tycker jag är ganska symtomatiskt.Den som följer Johan Pehrson i sociala medier har fått ta del av både pizzabak och semmelfika, men politiskt krafttag för att få fler i arbete lyser samtidigt med sin frånvaro. Den 18 november gjorde arbetsmarknadsministern ändå ett inlägg där han deklarerade att han i sin nya roll tänker lägga extra fokus, ja till och med sitt helhjärtade fokus, på utrikes födda kvinnor, som har halkat efter på arbetsmarknaden. Så döm om min förvåning när jag läste regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen och fann att arbetsmarknadsministern nu tvärtom har suddat ut just den styrningen. Det blev alltså inte fler mål eller skarpare styrning, som man kan förvänta sig av ett extra fokus, utan i stället har de tidigare skrivningarna försvunnit.Jag instämmer naturligtvis till fullo i arbetsmarknadsministerns slutsats i inlägget från den 18 november, att det behövs ett särskilt fokus på utrikes födda kvinnor och deras möjligheter att komma i egen försörjning och arbete, eftersom det är en grupp som har halkat efter på arbetsmarknaden och eftersom vi ser i uppföljningen att gruppen har fått oproportionerligt lite stöd från Arbetsförmedlingen. Jag skulle vilja be arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att förtydliga hur han avser att fokusera \"helhjärtat\" på utrikes födda kvinnor när han samtidigt plockar bort de mål och skrivningar som styr mot just det från regleringsbrevet till den ansvariga myndigheten."}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"I morgon är det internationella kvinnodagen, och tyvärr ser vi att den ekonomiska ojämställdheten ökar för första gången på väldigt länge.Få politikområden påverkar jämställdheten så mycket som arbetsmarknadspolitiken, och det finns både glädjeämnen och orosmoln, kan vi konstatera. Sverige ligger i topp inom EU när det kommer till kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Men vi har också en alldeles för hög långtidsarbetslöshet, särskilt bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund.Eftersom vi samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft drar vi socialdemokrater slutsatsen att det behövs mer utbildning och andra individanpassade stödinsatser för att få också dessa kvinnor närmare arbetsmarknaden och slutligen i jobb och egen försörjning. Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer tvärtom att skära ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Mot denna bakgrund har jag frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vad regeringen tänker göra för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Vad fick jag för svar uppläst nyss? Jo, på sikt finns tankar om en bidragsreform. Varför regeringen inte sätter igång med den nu framgår inte. Annars fanns det inget konkret om nya reformer. Det mesta ska tugga på som tidigare men med mindre resurser. Detta icke-svar tycker jag är ganska symtomatiskt.Den som följer Johan Pehrson i sociala medier har fått ta del av både pizzabak och semmelfika, men politiskt krafttag för att få fler i arbete lyser samtidigt med sin frånvaro. Den 18 november gjorde arbetsmarknadsministern ändå ett inlägg där han deklarerade att han i sin nya roll tänker lägga extra fokus, ja till och med sitt helhjärtade fokus, på utrikes födda kvinnor, som har halkat efter på arbetsmarknaden. Så döm om min förvåning när jag läste regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen och fann att arbetsmarknadsministern nu tvärtom har suddat ut just den styrningen. Det blev alltså inte fler mål eller skarpare styrning, som man kan förvänta sig av ett extra fokus, utan i stället har de tidigare skrivningarna försvunnit.Jag instämmer naturligtvis till fullo i arbetsmarknadsministerns slutsats i inlägget från den 18 november, att det behövs ett särskilt fokus på utrikes födda kvinnor och deras möjligheter att komma i egen försörjning och arbete, eftersom det är en grupp som har halkat efter på arbetsmarknaden och eftersom vi ser i uppföljningen att gruppen har fått oproportionerligt lite stöd från Arbetsförmedlingen. Jag skulle vilja be arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att förtydliga hur han avser att fokusera \"helhjärtat\" på utrikes födda kvinnor när han samtidigt plockar bort de mål och skrivningar som styr mot just det från regleringsbrevet till den ansvariga myndigheten."}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"I morgon är det internationella kvinnodagen, och tyvärr ser vi att den ekonomiska ojämställdheten ökar för första gången på väldigt länge.Få politikområden påverkar jämställdheten så mycket som arbetsmarknadspolitiken, och det finns både glädjeämnen och orosmoln, kan vi konstatera. Sverige ligger i topp inom EU när det kommer till kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Men vi har också en alldeles för hög långtidsarbetslöshet, särskilt bland utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund.Eftersom vi samtidigt har en hög efterfrågan på arbetskraft drar vi socialdemokrater slutsatsen att det behövs mer utbildning och andra individanpassade stödinsatser för att få också dessa kvinnor närmare arbetsmarknaden och slutligen i jobb och egen försörjning. Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer tvärtom att skära ned på vuxenutbildningen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Mot denna bakgrund har jag frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vad regeringen tänker göra för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Vad fick jag för svar uppläst nyss? Jo, på sikt finns tankar om en bidragsreform. Varför regeringen inte sätter igång med den nu framgår inte. Annars fanns det inget konkret om nya reformer. Det mesta ska tugga på som tidigare men med mindre resurser. Detta icke-svar tycker jag är ganska symtomatiskt.Den som följer Johan Pehrson i sociala medier har fått ta del av både pizzabak och semmelfika, men politiskt krafttag för att få fler i arbete lyser samtidigt med sin frånvaro. Den 18 november gjorde arbetsmarknadsministern ändå ett inlägg där han deklarerade att han i sin nya roll tänker lägga extra fokus, ja till och med sitt helhjärtade fokus, på utrikes födda kvinnor, som har halkat efter på arbetsmarknaden. Så döm om min förvåning när jag läste regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen och fann att arbetsmarknadsministern nu tvärtom har suddat ut just den styrningen. Det blev alltså inte fler mål eller skarpare styrning, som man kan förvänta sig av ett extra fokus, utan i stället har de tidigare skrivningarna försvunnit.Jag instämmer naturligtvis till fullo i arbetsmarknadsministerns slutsats i inlägget från den 18 november, att det behövs ett särskilt fokus på utrikes födda kvinnor och deras möjligheter att komma i egen försörjning och arbete, eftersom det är en grupp som har halkat efter på arbetsmarknaden och eftersom vi ser i uppföljningen att gruppen har fått oproportionerligt lite stöd från Arbetsförmedlingen. Jag skulle vilja be arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att förtydliga hur han avser att fokusera \"helhjärtat\" på utrikes födda kvinnor när han samtidigt plockar bort de mål och skrivningar som styr mot just det från regleringsbrevet till den ansvariga myndigheten."}
+{"question":"Vilka förslag har ministern och regeringen för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Teresa Carvalho har frågat mig vilka förslag jag och regeringen har för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, vilken bedömning vi gör av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiska program och om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta. Vidare har Teresa Carvalho frågat mig hur jag bedömer att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder.I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.Alla som kan arbeta ska göra det. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för utrikes födda, framför allt kvinnor, att gå från bidrag till arbete och på så sätt minska utanförskapet och bli en del av den svenska arbetsmarknaden. Detta leder på sikt till självförsörjning och egenmakt att forma sitt liv och sin egen ekonomi.Det riksdagsbundna jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, och det behövs i vissa fall påtagligt bättre incitament för nyanlända kvinnor att gå ut i arbete. En särskild utredare har därför i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).Kunskaper i svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023.Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden. Det handlar om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.Neddragningen av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program påverkar inte antalet personer som kan få aktivitetsstöd för sin försörjning vid deltagande i program. Snarare budgeterar regeringen för ett högt antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser även utanför ramprogrammen.Subventionerade anställningar kan - rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Andelen nystartsjobb och introduktionsjobb som går till kvinnor har ökat jämfört med 2021. Det ökade antalet kvinnor utgörs i nio fall av tio av utrikes födda kvinnor. Sammantaget pekar ökningen av kvinnors andel i stöden på att avvecklingen av extratjänster till stor del har kompenserats av andra subventionerade anställningar till kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som bland annat syftar till att förbättra incitamenten för människor att komma ut i arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap."}
+{"question":"Vilken bedömning gör ministern och regeringen av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Teresa Carvalho har frågat mig vilka förslag jag och regeringen har för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, vilken bedömning vi gör av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiska program och om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta. Vidare har Teresa Carvalho frågat mig hur jag bedömer att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder.I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.Alla som kan arbeta ska göra det. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för utrikes födda, framför allt kvinnor, att gå från bidrag till arbete och på så sätt minska utanförskapet och bli en del av den svenska arbetsmarknaden. Detta leder på sikt till självförsörjning och egenmakt att forma sitt liv och sin egen ekonomi.Det riksdagsbundna jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, och det behövs i vissa fall påtagligt bättre incitament för nyanlända kvinnor att gå ut i arbete. En särskild utredare har därför i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).Kunskaper i svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023.Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden. Det handlar om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.Neddragningen av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program påverkar inte antalet personer som kan få aktivitetsstöd för sin försörjning vid deltagande i program. Snarare budgeterar regeringen för ett högt antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser även utanför ramprogrammen.Subventionerade anställningar kan - rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Andelen nystartsjobb och introduktionsjobb som går till kvinnor har ökat jämfört med 2021. Det ökade antalet kvinnor utgörs i nio fall av tio av utrikes födda kvinnor. Sammantaget pekar ökningen av kvinnors andel i stöden på att avvecklingen av extratjänster till stor del har kompenserats av andra subventionerade anställningar till kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som bland annat syftar till att förbättra incitamenten för människor att komma ut i arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap."}
+{"question":"Hur bedömer ministern att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Teresa Carvalho har frågat mig vilka förslag jag och regeringen har för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, vilken bedömning vi gör av kostnadsutvecklingen för kommunernas försörjningsstöd när man väljer att minska resurserna till arbetsmarknadspolitiska program och om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta. Vidare har Teresa Carvalho frågat mig hur jag bedömer att nedskärningarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att påverka gruppen utrikes födda kvinnor och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder.I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet att självständigt forma sitt liv och etablera sig på arbetsmarknaden.Alla som kan arbeta ska göra det. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för utrikes födda, framför allt kvinnor, att gå från bidrag till arbete och på så sätt minska utanförskapet och bli en del av den svenska arbetsmarknaden. Detta leder på sikt till självförsörjning och egenmakt att forma sitt liv och sin egen ekonomi.Det riksdagsbundna jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, och det behövs i vissa fall påtagligt bättre incitament för nyanlända kvinnor att gå ut i arbete. En särskild utredare har därför i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).Kunskaper i svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas 2023.Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden. Det handlar om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och att fler ska kunna ta del av arbetspraktik.Neddragningen av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program påverkar inte antalet personer som kan få aktivitetsstöd för sin försörjning vid deltagande i program. Snarare budgeterar regeringen för ett högt antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser även utanför ramprogrammen.Subventionerade anställningar kan - rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Andelen nystartsjobb och introduktionsjobb som går till kvinnor har ökat jämfört med 2021. Det ökade antalet kvinnor utgörs i nio fall av tio av utrikes födda kvinnor. Sammantaget pekar ökningen av kvinnors andel i stöden på att avvecklingen av extratjänster till stor del har kompenserats av andra subventionerade anställningar till kvinnor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som bland annat syftar till att förbättra incitamenten för människor att komma ut i arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag tackar för glädjeyttringarna, men jag gissar att de inte primärt var till mig. Det är roligt när det är lite fart i kammaren.Vi måste självklart ha en på alla sätt, också socialt, hållbar utveckling. Mitt ansvarsområde är primärt Arbetsförmedlingen, men som företrädare för regeringen kliver jag gärna in och pratar om hela utbildningssystemet. Ungdomsutbildningen är central. Vi har i åratal sett hur ungdomar slås ut från grundskolan och inte kommer in på gymnasiet. Förr eller senare kommer de via någon omväg rätt in på Arbetsförmedlingen och riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi vet att andelen unga personer, eller personer över huvud taget, med fullgod gymnasieutbildning - det räcker med Godkänd - är nästan obefintlig.De personer som befinner sig i arbetslöshet är personer som under lång tid har fått etsa sig fast i den smärta som det innebär att vara långtidsarbetslös utan att ha fått tillräckliga krav på sig eller tillräckligt mycket hjälp under de år som har gått. För detta finns det ett ansvar bland personer här i kammaren.Vi gör stora satsningar på skolan, för det finns ingen bättre arbetsmarknadspolitik än att alla går ut skolan med godkända betyg. Att fler väljer gymnasier som är både praktiskt inriktade och teoretiskt inriktade kommer inte heller att skada framtidens arbetsmarknad. För dem som har dåliga språkkunskaper - strunta i varför, det är ett misslyckande som vi ska ändra på - satsar vi på yrkesvuxutbildning där både språk och yrkesutbildning mixas för att de sedan ska komma i jobb. Detta har vi också goda erfarenheter av.Arbetsförmedlingen ska anvisa fler till arbetsmarknadsutbildningar. Jag har sagt att vi ska titta på riksansvar och att staten måste kliva in. Det här kommer vi att återkomma till för att ta ett större ansvar så att man till exempel kan gå utbildningar som annars är regionalt anpassade. Det handlar inte om den grundläggande gymnasieskolan eller grundskolan utan om arbetsmarknadsutbildningar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag tänkte bara kort inleda med att Johan Pehrson bör hålla låg profil när det kommer till att döma andras samarbetspartner. När vi i dag pratar om den gröna omställningen är inte hela regeringsunderlaget, så att säga, riktigt med på behovet av denna.Johan Pehrson skrev som sagt i Dagens industri för ett par månader sedan att regeringen ska ta fram en strategi för norra Sverige. En av punkterna som den strategin ska beröra handlar om kompetensförsörjning. Johan Pehrson skriver själv att behovet är stort vad gäller relevanta yrkesutbildningar, högskoleutbildningar och vuxenutbildningar. Ändå väljer den här regeringen att skära i yrkesutbildningarna och att lägga ned branschskolorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet ska också bli spännande att höra Johan Pehrson i sitt sista inlägg reda ut vad han egentligen menade när han i Agenda sa att dimensioneringen ska styras på nationell nivå.En debattartikel i Dagens industri i all ära, men det är nu dags att leverera. Industrin ligger i framkant men kan inte göra det länge om inte regeringen levererar de förutsättningar som behövs. Johan Pehrsons del i detta är såklart arbetsmarknadspolitiken och matchningsfunktionen mellan arbetskraftsutbud och arbetskraftsefterfrågan. Utbildningspolitiken är en given del av det, men också arbetsmarknadspolitiken.Jag konstaterar att Johan Pehrson säger att han vill satsa på utbildningen men att han i verkligheten fortsätter stå upp för de nedskärningar som han själv har lagt fram i budgeten.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"I vårt trygga samhälle ska arbetslivet vara hållbart. Det ska också vara utvecklande. Arbetet ska vara en källa till trygghet, egen försörjning och frihet när man som ung börjar sitt första jobb och ända fram till pensionen.Vi socialdemokrater står upp för en trygg arbetsmarknad med ordning och reda. Arbetskraftsinvandring ska marknadsprövas. Alla i Sverige ska ha ett tryggt jobb där man varken blir utnyttjad eller utsliten. Vi ska ha goda och rättvisa villkor och en god arbetsmiljö. Det en förutsättning för hög produktivitet i svensk ekonomi, som utmärks av ett högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad där heltid är norm.Resan till trygga jobb måste också vara socialt hållbar. Utbildning, bostadsbyggande, infrastruktur, välfärd, en meningsfull fritid och även kultur är grundläggande i anställning, i omställning, som ny på svensk arbetsmarknad, som arbetssökande och utifrån vars och ens förutsättningar. Därför behövs det reformer för trygga arbeten.Nu är det dags att gå från ord till handling. Det gör skillnad för hela Sverige. Jag hoppas att Johan Pehrson kommer att verka för att alla kommuner i hela Sverige får förutsättningar att vara socialt hållbara, att trygga livet mellan husen, och ser nödvändigheten i att motverka arbetslivskriminaliteten. Framtiden finns i norra Sverige.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Det tar ju lite tid att ställa om en skuta som varit insnöad på ineffektivitet och att sopa undan målkonflikter. Ta det här med energin, till exempel, som ni från interpellanternas sida tar upp. Ni har stått bakom en regering som skurit ned på detta, som gjort att LKAB, SSAB och Boliden har suttit med skrämselhicka och undrat vart deras framtid ska ta vägen, vart basindustrin ska ta vägen.Det var en fråga uppe om huruvida de regionala skyddsombuden ska få agera. Den utredningen har kommit och remissbehandlas. Svaret på frågan är att jag får återkomma. Jag måste gå igenom detta noga. Det finns verkligen för- och nackdelar - en hel del fördelar. Det får jag återkomma till.Vi har ändå ett ansvar att bygga bostäder. Alla dessa subventioner som Socialdemokraterna tryckt in i det här landet har lett till några miljonprogramsområden. Jag vet inte om jag tycker att de blev kanon allihop, om vi ser till hur de ser ut och funkar. De byggs nu om till stora delar, vilket är bra.Det är klart att det måste byggas, men det ska bygga på efterfrågan, att man bygger de hem som människor behöver ha. Då handlar det också om att det måste beredas möjlighet i kommunerna. Det ska vara enklare att bygga och att få tillstånd. Det är så man sätter fart. Tillkortakommandet i Skellefteå, i Kiruna och i andra delar är ju inte att man inte vill bygga. I Kiruna bygger man om hela staden. Man flyttar stora delar för att möta detta.Det är inte helt självklart att statliga skattepengar som vi tar in från medborgarna och som ska ges till byggherrar som ska bygga åt andra företag är den bästa lösningen. Men vi måste se till att det underlättas och skapas möjlighet för fler nya bostäder.Sedan en sväng till om den omfattande arbetslivskriminaliteten. Det är också något som äter sig in i samhället, som äter sig in i benmärgen i Sverige just nu. Grov organiserad brottslighet finns överallt. Den finns på våra gator, på våra torg. Vi ser den i dessa skjutningar, där Sverige slår rekord. Människor vågar inte gå ut, liv släcks och drömmar krossas. Denna brottslighet ser inte bara en marknad i bedrägerier mot äldre människor och andra som har svårt att värja sig utan äter sig också in, förutom att fortsätta med sin vanliga vapen- och narkotikahandel och sin utpressning, i våra välfärdssystem, inte minst genom bedrägerier med lönebidrag och skattefusk. Vi hörde om detta i debatten tidigare.Skattebrottsenheten och Ekobrottsmyndigheten gör enorma insatser för att försöka stoppa de grova gängen. Jag såg dem komma, men det hände väldigt lite. Det är därför vi nu lägger om hela rättspolitiken för att komma till rätta med det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtbildning tycker jag är bra. Jag är den förste att framhålla socialdemokrater som agerar självständigt och inte sitter i knät på människor som har helt andra visioner. Socialdemokraterna skapades ju när Sverige skulle industrialiseras, men ni har valt att samarbeta med ett parti som alltid har velat se till att Sverige avindustrialiseras. Då blir det förstås konstigt.Det är jättebra att vi nu har gett möjligheter att dimensionera gymnasieutbildningar. Jag tycker inte att det ska ändras. Men det krävs ju att utbildningsanordnarna agerar och tar fram utbildningar som behövs - mer praktiska utbildningar och ännu mer teoretiska utbildningar som kan leda till att det också kommer ingenjörer till de stora satsningarna i norr förutom de duktiga människor som gör jobbet på plats. Det är också viktigt.Jag återkommer till frågan om att dimensionera på riksnivå och se till att man kan utbilda sig i Örebro eller Malmö och sedan när man är färdig börja jobba i Skellefteå."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Under åren 2008-2010 hade vi en borgerlig regering. Också då hade vi en ekonomisk kris. Den regeringens intresse för svensk basindustri var rätt svalt. Många gånger var vi illa ute - företag flyttade utomlands och så vidare. Det är egentligen de senaste tio åren som vi har kunnat se hur industrialiseringen kommer tillbaka, etablerar sig, växer och har en framtid i Sverige och att man väljer den gröna omställningen här. Denna utveckling har skett. Det handlar om att politiken behöver skapa förutsättningar och tro på det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga kvarstår fortfarande: Tänker den borgerliga regeringen fortsätta att vara passiv, titta åt ett annat håll och hoppas att det löser sig med bostäder och välfärd, vilket krävs för att bygga de gröna samhällena och för att den gröna industrin ska finnas här? Eller tänker man aktivt kliva in och vara en av de parter som krävs för att göra denna resa när det gäller ny, svensk och grön industrialisering under de kommande decennierna?Jag hör fortfarande inte statsrådet svara på detta. Jag hör att det är viktigt, men jag hör inte så mycket mer."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Vill man vara generös och snälltolka, vilket man väl ska, kan man ju se positivt på att arbetsmarknadsministern verkar ge uttryck för en positiv syn på den gröna omställning som sker i norra Sverige och den potential som kommer därmed. Johan Pehrson verkar dessutom dela vår analys från interpellanthållet om att det behövs mer utbildning. Arbetsmarknadsministern sa inte så mycket om bostäder, men han verkar hålla med om att det behövs mer fossilfri el för att möta nyindustrialiseringen och för att Sverige ska kunna ligga i framkant och få tiotusentals nya jobb i stället för att de går till andra länder. Gott så!Problemet är väl att arbetsmarknadsministern inte riktigt verkar ta till sig vad som är hans och regeringens ansvar när det gäller att skapa förutsättningar för att den gröna omställningen ska lyckas. Arbetsmarknadsministern säger att han fokuserar på utbildning, men utbildningsplatserna blir drastiskt färre än förra året. Bostäder verkar i första hand vara någon annans ansvar. Vad gäller el håller arbetsmarknadsministern med om att vi behöver all el - både kärnkraft och vindkraft. Jag konstaterar dock att regeringen och Sverigedemokraterna tycks ha snurrat in sig i ett kulturkrig som handlingsförlamar dem när det gäller att snabbt växla upp elproduktionen, vilket vindkraften faktiskt kan bidra till.Jag måste säga att regeringen överlag ger ett ganska yrvaket intryck i dessa frågor. Det börjar bli dags att vakna nu. Kasta bort de ideologiska skygglapparna, rikta blicken norrut och gör det som krävs! Jag lovar att jag kommer att heja på och önska regeringen lycka till - för hela Sveriges skull."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag frågade Johan Pehrson när han tänker börja göra vad han säger. Jag konstaterar att det krävs en pandemi för att Johan Pehrson ska göra vad han säger.Efterfrågan på utbildningsplatser och behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik kan förväntas öka. Det är ekonomisk kris i antågande, och varslen ökar. Omställningsstudiestödet möjliggör för delvis nya grupper att studera, och ungdomskullarna från gymnasiet ökar också. År 2023 är fel tillfälle att skära ned på utbildningsplatser för vuxna, Johan Pehrson - pandemi eller ej.Johan Pehrson har också sagt att regeringen nu går in och styr gymnasierna och att man mer ska styra mot jobb som finns. Med det måste han ha menat att han har tagit den reform som S-regeringen drev igenom i våras och som nu håller på att implementeras till sitt hjärta. När vi hanterade den i riksdagen var Liberalerna tveksamma och hade hellre sett en försöksverksamhet än en fullskalig implementering. Det får sägas vara glädjande att Johan Pehrson nu är för att dimensionering och planering av gymnasial utbildning bättre ska matcha arbetsmarknadens behov.Men den 5 februari sa Johan Pehrson i Agenda att man ser framför sig att människor kan utbildas i södra och mellersta Sverige och att människor kommer färdigutbildade till industrierna i norr. De 100 000 människor som behöver flytta till norr ska alltså utbildas i södra och mellersta Sverige.Vad menar Johan Pehrson med detta? Den dimensioneringsreform som han just har sagt att han har tagit till sitt hjärta bygger ju på att utbildningsanordnare ska anpassa utbudet efter den regionala arbetsmarknadens behov. Men med detta uttalande verkar det som att Johan Pehrson i stället menar att utbildningsanordnare i södra och mellersta Sverige ska anpassa sitt utbud efter vad som efterfrågas på arbetsmarknaden i norr. Tänker regeringen göra om planerings- och dimensioneringsprinciperna när det gäller gymnasial utbildning? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVid det här laget är det välkänt att regeringen tänker stänga branschskolorna, och det är bara att beklaga. I Agenda sa Johan Pehrson att det kan komma att bli aktuellt med riksintag till viktiga och centrala utbildningar, och hans kollega skolministern sa något liknande i en interpellationsdebatt för någon månad sedan. Men här verkar det vara som med ministerns utfästelser om att satsa på utbildning, det vill säga tomma ord. Jag har letat i Tidöavtalet, i regeringsförklaringen, i budgeten och i utredningsdirektiv som denna regering har beslutat om utan att hitta ett enda spår av en skrivelse om riksrekryterande utbildningar. Vad är det för riksrekryterande utbildningar som ministern menar?Jag skulle, sammanfattningsvis, vilja att ministern reder ut två frågor i sitt nästa inlägg. Den första är: Vad menar ministern ska hända med de gymnasiala utbildningarna? Avser regeringen att ändra på dimensioneringsprinciperna redan innan de nya har införts? Den andra är: Vad är det för riksintag som ministern pratar om?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Min fråga angående de regionala skyddsombuden blev inte riktigt bemött, men det kanske löser sig under debattens gång.När det gäller social hållbarhet finns det väldigt många pusselbitar som är lika viktiga och som hör ihop. En annan utmaning i den gröna omställningen berör vår gemensamma välfärd. Detta är en sektor som tillsammans med industrialismen är en förutsättning för att skapa tillväxt. Arbetslösheten är låg i norra Sverige, och antalet personer i arbetsför ålder räcker inte till för att matcha personalbehovet. En trygg och nära vård, skola och omsorg är ju en förutsättning för att alla ska kunna gå till arbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vår gemensamma välfärd måste tryggas och stärkas, för den verkar i symbios med den gröna omställningen. Men arbetsmiljön är ju inte så tillfredsställande. Det råder brist på utbildad personal. Arbetsbelastningen blir därmed hög och kollegorna för få. Kommuner i norra Sverige befarar att de kommer att ha svårt att klara personalförsörjningen och att de därmed också kommer att få bekymmer med att klara sitt uppdrag.Resurserna i regeringens budget till kommuner och regioner är långt ifrån tillräckliga. Personal arbetar övertid, särskilt under semesterperioderna, och sjukskrivningarna är många. Fler tvingas till deltidsarbete och får därmed lägre inkomst. Jag behöver väl inte nämna att en majoritet av dem som arbetar i denna sektor är kvinnor.Jag undrar om statsrådet och regeringen har någon plan för att stärka välfärdssektorn i norra Sverige. Johan Pehrson menar att kommuners ekonomi är ansträngd på grund av investeringar i samhällsstruktur och att utbyggnationen av skola, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten och är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering samt att det på längre sikt är positivt att de norrländska kommunerna växer, såväl för den kommunala ekonomin som för samhällsekonomin i stort."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag ska försöka svara på denna mycket entusiastiska kanonad av olika ingångar till något som är väldigt angeläget. Det handlar om Sverige, om Sveriges utveckling, om Sveriges omställning och om vikten av att vi har en arbetsmarknad som ser till att behov kan mötas av en kompetens hos människor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ska inte ha den här tudelningen. De senaste åtta åren har Sverige dragits isär. En hög arbetslöshet har bitit sig fast. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Det har också gått åt rätt håll i Sverige, fast nedåt. I en enorm högkonjunktur som har präglat den här tiden har vi ändå sett att vi har en stor utmaning med över en halv miljon inskrivna på den svenska arbetsförmedlingen. Alla kan kanske inte vara aktuella direkt för reguljära arbeten, men en hel del personer är öppet arbetslösa. Tidigare regeringar har på olika sätt försökt hantera detta så att dessa människor ska komma i arbete, men det har gått så där.Vi har sett en arbetslivskriminalitet som har vuxit sig allt starkare och där människor far illa. Vi har sett en energipolitik som har fått den svenska basindustri som har byggt det här landet - oavsett om det är SSAB, LKAB eller Boliden - att sitta på sin kammare och gråta. De har undrat: Vad gör ni med vårt land och med vårt fungerande energisystem?Jag noterar att samtliga ledamöter som var uppe i talarstolen nu pratade om vikten av fossilfri energi och att den ska vara fri från utsläpp av koldioxid. Tanken på att kärnkraften ska vara uträknad är numera borträknad av de socialdemokratiska interpellanterna. Tack för det! Tack för att ni vågar stå upp för svensk spetskunskap! Tack för att ni vågar stå upp för den kärnkraft som en gång var planerad för 24 reaktorer! Det blev 12, och nu är det 6 kvar. Tack för att ni inte står kvar vid den näst intill - i det läge vi befinner oss i världen inte bara klimatmässigt utan också säkerhetsmässigt - huvudlösa politik som bedrevs!Jag kan konstatera att interpellanterna och det parti de företräder inte såg detta komma under åtta år. Nu ser man allting komma på en gång, och det är bra. Jag ska försöka stå här tisdag efter tisdag, onsdag efter onsdag och torsdag efter torsdag och försöka förklara för er hur jag ser att det hänger ihop. I energipolitiken är vi på, och vi behöver både kärnkraft, vindkraft och solkraft. Vi behöver de facto fördubbla produktionen i Sverige.Jag ska också säga något om utbildningen. Man ska göra sådant som funkar. Det ska vara effektivt och arbetsplatsnära. När det gäller den medvetna tolkning som görs från oppositionen av att regeringen skär ned kraftigt på utbildningen och folkbildningen noterar jag att också Socialdemokraterna erkänner att pandemin i dess värsta delar har upphört. Jag ser att den tidigare regeringen tog bort de satsningar som gjordes under pandemin, och jag ser nu hur den här regeringen till exempel satsar på det som vi vet är effektivt: regional yrkesvuxutbildning. Där ligger vi på ett dubbelt så högt statsbidrag som före pandemin, för det är detta som funkar. Det handlar om språk och jobb."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill verkligen tacka interpellanterna och statsrådet för möjligheten till denna viktiga debatt. Jag instämmer helt i det som har sagts här av mina kollegor.Jag är tredje generationens stålverksarbetare. Jag är född och uppvuxen i en liten bruksort, Oxelösund, söder om Stockholm. Där hade vi allt vi behövde för ett bra liv: ett rikt föreningsliv och idrottsliv, naturen, de salta havsvindarna från Östersjön, turismen på sommaren, skolor, bibliotek, ett bra utbud i centrum och boende oavsett var i livet du befann dig.Oxelösund finns för att SSAB finns, och inte tvärtom. SSAB är i dag en dramatiskt stor utsläppare av koldioxid. SSAB:s avancerade stålproduktion ger omfattande negativ miljöpåverkan. Men med den nya svenska tekniken att producera stål kommer vi att vända verkligheten 180 grader. SSAB kommer att bli ett miljöföredöme med Hybrit. Koldioxidutsläppen i Sverige kommer att minska med över 10 procent. Det är en stor framgång i kampen för bättre miljö.Detta skapar konkurrenskraft genom att man går före i klimatomställningen. Det gynnar inte bara SSAB som företag utan hela Sverige, som blir ledande i hållbar miljöteknik och bidrar till klimatnytta för hela norra Europa. Det är något som många andra länder vill ta efter.Känner vi någonstans igen den här historien? Det jag vill säga är att industrin är en del av lösningen - inte problemet. Industrin var ryggraden när vi byggde folkhemmet, välfärden och det svenska välståndet. Nu ska vi använda industrin för en klimatomställning som kan bidra till tillväxt, utveckling och nya jobb i hela Sverige. Den svenska industrin ska vara världsledande i denna omställning.SSAB:s och hela Sveriges basindustris gröna omställning har en revolutionerade betydelse för klimatet men också för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga för lång tid framöver. Det är otroligt viktigt för ett litet land som Sverige, och det handlar om tusentals jobb.Det som ligger framför våra fötter nu är att bygga det nya gröna folkhemmet - att ta våra bruksorter och städer till 2.0, in i en ny era i vår historia. Då kan inte staten och regeringen vara passiva. För att det ska finnas allt som krävs för att ett samhälle ska kunna fungera behöver regeringen matcha upp och spela in i den liga som krävs för att bygga den nya gröna industrialiseringen och säkra svenskt välstånd för lång tid framöver.Min fråga är: Tänker den här regeringen levla upp och spela i den stora liga som krävs framöver? Det är vad som krävs för att kunna ställa om samhällen och för att människor ska kunna ta de jobb som kommer att finnas och kunna ha ett liv i de städer och samhällen som vi vill se. Vi har gjort det förut, och vi kommer att behöva göra det igen."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag vill börja med att tacka mina kollegor från Norrbottensbänken för viktiga interpellationer. Jag begärde ordet för att understryka att den nyindustrialisering som nu sker i bland annat Norrbotten och som skapar tillväxt, jobb och framtidstro i norra Sverige inte bara är en angelägenhet för Norrland utan för hela Sverige, också för oss i Östergötland. Hur denna nyindustrialisering hanteras i dag kommer att ha ett mycket stort inflytande över vårt lands utveckling. Vad vi gör nu avgör om vi kommer att kunna skörda frukterna av att ha varit i framkant eller låta en fantastisk potential gå förlorad.  För ett par veckor sedan besökte vi socialdemokratiska riksdagsledamöter i arbetsmarknadsutskottet Kiruna för att just ta del av den fantastiska gröna omställningen som sker där och på många andra platser runt om i norra Sverige men också såklart de utmaningar som finns på vägen. Det var en otroligt givande resa, inte bara för att Kiruna är en otroligt vacker plats i vårt land utan också för att vi fick ta del av allt det spännande som sker där. Vi besökte samtliga tre basnäringar - gruvan såklart, turismen och rymdindustrin - och såklart även den offentliga servicen. Problemet i Kiruna och på andra platser runt omkring är inte arbetslöshet utan brist på arbetskraft. Brist är det även på bostäder. Det kommer också att bli brist på el för att fortsätta att ta fram fossilfritt järn och stål, som kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med ansenliga mängder.På vår korta men intensiva resa fick vi tre väldigt tydliga medskick.För det första: Det behövs utbildningar för att rusta människor så att de kan ta de jobb som finns och de som kommer att finnas i framtiden. Det behövs alltifrån kortare yrkesutbildningar till avancerade universitetsutbildningar.För det andra: Det behövs bostäder så att folk har någonstans att bo när de flyttar dit där jobben finns. Bostadsbristen är redan ett bekymmer, men det blir ett allt skarpare läge.För det tredje: Satsa på vindkraften eftersom det kan ge mer billig el redan på kort sikt! Så sa de. Vi har inte råd att vänta, sa de också.Det är rimliga medskick, tycker jag. Men vad tycker arbetsmarknadsministern? Tyvärr verkar inte högerregeringen riktigt ha förstått vad det är som står på spel här. Vad är annars skälet till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen, avskaffar investeringsstödet för att bygga fler hyresrätter och försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften? Det är raka motsatsen till det som behövs för att Sverige ska befästa ledarpositionen i den gröna omställningen för att säkra fler, tusentals, nya jobb till Sverige och föra vårt land framåt."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Det är i norr som landets stora tillväxthopp finns för tillfället. Klimatförändringarna är en ödesfråga, och i Sverige har vi kommit långt i fråga om att ställa om elsystem, uppvärmning och andra energikrävande sektorer. Men två stora samhällssektorer kvarstår, och det är industrin och transportsektorn. Sveriges enskilt största utsläppare finns hemma i min grannkommun i Luleå, nämligen SSAB. Att deras produktion blir fossilfri kommer att kapa Sveriges totala koldioxidutsläpp med omkring 10 procent. Att minska klimatutsläppen är något som måste göras. Men det kan bara bli framgångsrikt om det görs med bred folklig förankring på ett sätt som människor upplever som rättvist. Därför är det som nu håller på att hända i industrin, i synnerhet i industrin i norra Sverige, ett exempel som visar vägen. I stället för att lägga skuld på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb samtidigt som den leder till stora minskningar av utsläppen. Regeringens samordnare har sagt att de närmaste decennierna behöver uppemot 100 000 människor flytta till Norrbotten och Västerbotten. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft måste funka om det ska bli framgångsrikt. Då är tillgången till utbildning avgörande. Jag välkomnar såklart att också regeringen och Johan Pehrson nu ser på den gröna omställningen som någonting viktigt. Även om han slagit sig i slang med klimatförnekare och motståndare till pionjärprojektet Hybrit skriver han tillsammans med regeringskollegorna Ebba Busch och Andreas Carlson i en debattartikel i Dagens industri den 11 januari till och med att den gröna omställningen är en gyllene möjlighet. Det är glädjande. Följaktligen hör vi också Johan Pehrson säga i sitt svar här i dag att lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Vackert så. Men vad gör regeringen? Hittills har regeringen dragit bort stödet för att bygga bostäder, kapat arbetsmarknadspolitiken med 1 ½ miljard kronor och skurit ned medlen till utbildningsplatser för vuxna med nästan 2 miljarder kronor. Johan Pehrson glömde elen. Den behöver också snabbt komma på plats. I stället har regeringen försvårat bygget av havsbaserad vindkraft, som kanske är det som har de bästa utsikterna att leverera just snabbt och billigt. Än så länge visar regeringen alltså inte prov på att leverera någonting alls som den gröna omställningen snabbt behöver - tvärtom. Den 5 februari var Johan Pehrson med i SVT:s Agenda, som den kvällen handlade om just nyindustrialiseringen i norr. Han fick då frågan vad som är det viktigaste som regeringen gör för att hjälpa till med kompetensförsörjningen i den gröna omställningen. Johan Pehrson svarade då: Satsa på utbildning är det absolut viktigaste.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHan måste ha varit medveten om att regeringen i den enda budgeten som den hittills har presenterat minskar anslagen till vuxenutbildning med 1,2 miljarder kronor, till folkhögskolorna med omkring en halv miljard kronor, till yrkeshögskolan med ungefär 100 miljoner kronor, till akademin med omkring 85 miljoner kronor och till arbetsmarknadsutbildning med hundratals miljoner. Min fråga, Johan Pehrson, blir därför: När tänker ministern återkomma med förslag som innebär att han faktiskt gör det som han säger?"}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Johan Pehrson visar en vilja att fortsätta det arbete som den socialdemokratiska regeringen påbörjat, vilket gläder mig. Precis som statsrådet beskriver i sitt svar måste lösningar för infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats. Dessa åtgärder brådskar, och nu måste regeringen skynda på för att detta ska bli verklighet. För att trygga den sociala hållbarheten krävs ytterligare satsningar. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och ett jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader, ett samhälle med hög tolerans där människor känner tillit till och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Vikten av trygga arbeten, livet mellan husen och känslan av gemenskap skapar trygga samhällen.  Arbetslivskriminaliteten breder ut sig på svensk arbetsmarknad, och det är ett stort samhällsproblem. Fusk och utnyttjande på arbetsmarknaden eskalerar. Konsekvenserna är förödande för arbetstagare, för seriösa företag och för samhället i stort. Ordning och reda ska gälla på svensk arbetsmarknad. Företag som gör rätt för sig ska inte heller konkurreras ut av företag som fuskar eller som begår brottsliga handlingar. Det handlar också om legitimiteten för vårt välfärdssystem som bygger på att skatter och avgifter betalas in. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en delegation för att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Delegationen överlämnade nyligen delbetänkandet Arbetslivskriminalitet - arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland. Arbetslivskriminalitet orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dem som är utsatta, och mörkertalet är stort. Särskilt utsatta branscher är inom Byggnads, restaurang, transport, kroppsvård, städ, vård, omsorg, sociala tjänster, jord- och skogsbruk, bilvård och avfallshantering. Mer resurser behövs också till Arbetsmiljöverket.  I september 2022 överlämnades också betänkandet De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska ges tillträde även till arbetsställen där arbetstagarorganisationerna saknar medlemmar. Det finns nämligen en ökad risk för att arbetstagare arbetar på en arbetsplats där det saknas både lokalt skyddsombud och tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Utredningen gör också bedömningen att detta förslag underlättar de regionala skyddsombudens möjlighet att motverka en osund arbetsmiljö och motverka arbetslivskriminalitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Min fråga till statsrådet är hur statsrådet ställer sig till denna bedömning och om statsrådet har för avsikt att verka i enlighet med utredningens förslag."}
+{"question":"Kommer statsrådet att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbar?","answer":"Zara Leghissa har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon kommer att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbart. Interpellationen har överlämnats till mig. Därtill har Linus Sköld frågat mig hur jag avser att agera för att arbetskraftsutbudet ska matchas mot näringslivets behov i den gröna omställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är av stor vikt att alla människor i Sverige har ett arbetsliv med trygga arbets- och anställningsvillkor, vilket självklart även gäller för den gröna omställningen. Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en viktig del i att ge arbetstagare en trygghet i arbetslivet.Offensiven mot arbetslivskriminaliteten här på den svenska hemmaplanen fortsätter. Finansieringen till Arbetsmiljöverket för arbetet mot arbetslivskriminalitet ligger kvar på samma nivå som under 2022, och det myndighetsgemensamma arbete som i dag bedrivs mellan nio myndigheter kommer att fortsätta utvecklas så att samverkan blir än mer effektiv.Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet. Arbetslivskriminalitet leder till utnyttjande av utsatta människor, till snedvriden konkurrens och till att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är ett viktigt verktyg för att motverka detta. Regeringen har också pekat ut arbetet mot fusk och felaktiga utbetalningar som ett prioriterat område för Arbetsförmedlingen under 2023.Arbetet för att se till att arbetslivet är socialt hållbart fortsätter med oförminskad kraft och är viktigt under den gröna omställningen.Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot näringslivets behov behöver en lång rad politikområden samverka. Bland annat måste lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats.Arbetsförmedlingen ska stödja kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska också utveckla arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.Arbetsförmedlingen har ett brett utbud av insatser för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och få fler arbetssökande i arbete. Det kan handla om matchningstjänster som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster. Vi satsar också pengar på fler praktikplatser i budgeten för året.Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram, som ger många arbetstagare möjlighet att omskola och kompetenshöja sig mitt i karriären. Det kommer att hjälpa när det gäller både individens framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivares kompetensförsörjning.Vidare samverkar Arbetsförmedlingen med flera aktörer för en väl fungerande kompetensförsörjning - det är bland annat uppdragsutbildningar som bygger på kedjor av insatser där utbildningen skräddarsys efter den arbetssökandes och arbetsmarknadens behov. Till exempel finns uppdragsutbildningar för underhållsingenjörer, energiingenjörer och elingenjörer som tagits fram i samarbete med bland annat Luleå tekniska universitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsförmedlingen har också nyligen inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i Skellefteå och Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt.Sammantaget medför de större etableringar och expansioner som attraherats till Norrbottens och Västerbottens län ett behov av insatser från många olika håll och aktörer för att man just ska klara kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen är en av dessa viktiga aktörer."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Stort tack, Mathias Tegnér, både för eventuell bok framöver och för denna debatt! Jag delar ledamotens bild när det gäller alla människor som ställer klockan på morgonen och som går till jobbet. De har kanske en låg lön. De har kanske en hög lön. Oavsett vilken lön de har kämpar de varje dag. De ska veta att de skattepengar de betalar in används på rätt sätt. De ska veta att regering och myndigheter jobbar på alla sätt med att se till att det finns legitimitet i skattesystemet och att man gör rätt för sig. Det gör de allra flesta löntagarna, och det gör de allra flesta företagarna. Vi ska jobba på alla sätt vi bara kan för att se till att pengar används på rätt sätt och inte fuskas bort, inte bedras bort och inte fifflas bort ute i världen. Det är otroligt viktigt.Jag vill avsluta med det som ledamoten var inne på i sitt förra inlägg om klyftorna. Vi har arbetsmarknadsministern här i salen, och är det något som denna regering har bestämt sig för så är det att motarbeta utanförskap. Det handlar om att jobba för att fler människor ska ha en egen förs��rjning och om att se till att klyftorna minskar och att alla de som i dag inte har ett jobb att gå till - de som har blivit gömda och glömda i statistiken under många år och som inte fått någon aktivitet - också ska komma i arbete och få vara med. De ska få en egen lön och vara med och betala skatt. Detta kan jag lova ledamoten. Det kommer också att öka skatteintäkterna, tillsammans med det arbete som vi i denna regering gör mot skattefusk och skatteflykt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Stort tack, Mathias Tegnér, både för eventuell bok framöver och för denna debatt! Jag delar ledamotens bild när det gäller alla människor som ställer klockan på morgonen och som går till jobbet. De har kanske en låg lön. De har kanske en hög lön. Oavsett vilken lön de har kämpar de varje dag. De ska veta att de skattepengar de betalar in används på rätt sätt. De ska veta att regering och myndigheter jobbar på alla sätt med att se till att det finns legitimitet i skattesystemet och att man gör rätt för sig. Det gör de allra flesta löntagarna, och det gör de allra flesta företagarna. Vi ska jobba på alla sätt vi bara kan för att se till att pengar används på rätt sätt och inte fuskas bort, inte bedras bort och inte fifflas bort ute i världen. Det är otroligt viktigt.Jag vill avsluta med det som ledamoten var inne på i sitt förra inlägg om klyftorna. Vi har arbetsmarknadsministern här i salen, och är det något som denna regering har bestämt sig för så är det att motarbeta utanförskap. Det handlar om att jobba för att fler människor ska ha en egen försörjning och om att se till att klyftorna minskar och att alla de som i dag inte har ett jobb att gå till - de som har blivit gömda och glömda i statistiken under många år och som inte fått någon aktivitet - också ska komma i arbete och få vara med. De ska få en egen lön och vara med och betala skatt. Detta kan jag lova ledamoten. Det kommer också att öka skatteintäkterna, tillsammans med det arbete som vi i denna regering gör mot skattefusk och skatteflykt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Tack, finansministern, för svaret! Det är bra att regeringen arbetar vidare med den gamla regeringens arbete inom ramen för OECD och EU. Det är bra att man inte har lagt ned utredningen om momsfusk, men faktum kvarstår: Undandragandet av skatt på detta område fortsätter.Jag noterade tidigare i dag att de kritiserade seminarierna om hur detta går till fortsätter. Jag kan inte upplägget perfekt, men det handlar om att man överlåter det svenska bolaget till underpris till ett brevlådeföretag i Malta eller Cypern. Det är alltså transaktioner inom ramen för EU, och detta kommer inte att lösas av det arbete som finansministern hänvisar till eftersom olika länder har möjlighet att, efter att överlåtandet har skett, ha olika beskattning på den utdelning som görs från brevlådeföretaget i Malta eller Cypern.Om finansministern är intresserad av utformningen kan jag säga att jag noterade att de kritiserade seminarierna fortsätter på Stureplan. Redan i morgon, klockan 18-20, är nästa seminarium i Ålandsbankens lokaler. Tyvärr är det fullbokat, men nästa seminarium går av stapeln redan i april - om finansministern har tålamod att vänta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi socialdemokrater har stått upp för att skapa arbete och tillväxt genom en politik som främjar handel och tillväxt. Miljoner av svenskar går till jobbet tack vare vår exportindustri. För oss är det, precis som finansministern hänvisar till, extremt viktigt att Sverige har bra regler som leder till att jobb och tillväxt skapas i vårt land. Men det är inte genom att göra de fattiga fattigare eller att ta bort jakten på skattefusk som vi skapar tillväxt i Sverige.Jag har skrivit en bok om detta som jag hade tänkt lämna över till finansministern, men nu glömde jag den i bänken. Jag lovar att jag ska skriva ytterligare en interpellation till finansministern, och då ska jag ge ett exemplar av boken till finansministern."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Tack, finansministern, för svaret! Det är bra att regeringen arbetar vidare med den gamla regeringens arbete inom ramen för OECD och EU. Det är bra att man inte har lagt ned utredningen om momsfusk, men faktum kvarstår: Undandragandet av skatt på detta område fortsätter.Jag noterade tidigare i dag att de kritiserade seminarierna om hur detta går till fortsätter. Jag kan inte upplägget perfekt, men det handlar om att man överlåter det svenska bolaget till underpris till ett brevlådeföretag i Malta eller Cypern. Det är alltså transaktioner inom ramen för EU, och detta kommer inte att lösas av det arbete som finansministern hänvisar till eftersom olika länder har möjlighet att, efter att överlåtandet har skett, ha olika beskattning på den utdelning som görs från brevlådeföretaget i Malta eller Cypern.Om finansministern är intresserad av utformningen kan jag säga att jag noterade att de kritiserade seminarierna fortsätter på Stureplan. Redan i morgon, klockan 18-20, är nästa seminarium i Ålandsbankens lokaler. Tyvärr är det fullbokat, men nästa seminarium går av stapeln redan i april - om finansministern har tålamod att vänta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi socialdemokrater har stått upp för att skapa arbete och tillväxt genom en politik som främjar handel och tillväxt. Miljoner av svenskar går till jobbet tack vare vår exportindustri. För oss är det, precis som finansministern hänvisar till, extremt viktigt att Sverige har bra regler som leder till att jobb och tillväxt skapas i vårt land. Men det är inte genom att göra de fattiga fattigare eller att ta bort jakten på skattefusk som vi skapar tillväxt i Sverige.Jag har skrivit en bok om detta som jag hade tänkt lämna över till finansministern, men nu glömde jag den i bänken. Jag lovar att jag ska skriva ytterligare en interpellation till finansministern, och då ska jag ge ett exemplar av boken till finansministern."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Den här utredningen lades inte ned i tysthet, och arbetet mot skattefusk och aggressiv skatteplanering kommer inte att ske i tysthet - tvärtom. Det kan vara bra för ledamöterna att veta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen slår vakt om det svenska skattesystemet för att kunna förbättra välfärden och säkra statens mest grundläggande uppgifter. Det var därför jag sa tidigare att det är så viktigt att arbeta för att minska den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten. Det är därför vi stöder och jobbar aktivt med de åtgärder som vidtas inom både OECD och EU.Som jag också nämnde i tidigare inlägg prioriteras detta under Sveriges ordförandeskap inom EU. Jag vet att ledamöterna inte riktigt vill höra detta, utan ibland hör man kanske vad man vill. Men vi prioriterar alltså arbete och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Nu har jag sagt det två gånger. Jag vet inte om ledamöterna väljer att tro på mig, men så är faktiskt fallet.Dessutom kan jag glädja de två socialdemokratiska ledamöterna med att det är ett antal utredningar på området som den förra regeringen tillsatte som faktiskt fortsätter sitt arbete. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det är mycket viktigt.Skattefusk kommer alltså den här regeringen att arbeta mot i allra högsta grad, liksom alla andra typer av bedrägerier inom det som är vårt gemensamma.Slutligen i detta inlägg, fru talman, vill jag bara säga något om det som insinuerades lite grann i den text som ledamoten skrev. Det var ungefär att borgerliga regeringar eller högerregeringar alltid drar ned på arbetet mot fusk. Jag vill påminna ledamoten om att 2018 gick Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i riksdagen - SD stödde den. Då tillförde vi 10 miljoner till Skatteverket permanent för att de skulle arbeta just mot skattefusk. Jag tror att vi uttryckte det så här: Förstärkt arbete med att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Det kom från skatteutskottet. Det var de pengar vi lade in i budgeten. Och man fick i regleringsbrevet 2019, utifrån den budget som vi lade, ett uppdrag som kopplades till anslagsökningen. Man skulle då jobba mot skattefusk.Den permanenta satsningen togs tillbaka ett år senare i en budget som Socialdemokraterna lade på riksdagens bord. Jag vill bara ha det sagt, för rätt ska vara rätt. Och det är viktigt att vi alla jobbar mot skattefusk och mot aggressiv skatteplanering."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Den här utredningen lades inte ned i tysthet, och arbetet mot skattefusk och aggressiv skatteplanering kommer inte att ske i tysthet - tvärtom. Det kan vara bra för ledamöterna att veta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen slår vakt om det svenska skattesystemet för att kunna förbättra välfärden och säkra statens mest grundläggande uppgifter. Det var därför jag sa tidigare att det är så viktigt att arbeta för att minska den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten. Det är därför vi stöder och jobbar aktivt med de åtgärder som vidtas inom både OECD och EU.Som jag också nämnde i tidigare inlägg prioriteras detta under Sveriges ordförandeskap inom EU. Jag vet att ledamöterna inte riktigt vill höra detta, utan ibland hör man kanske vad man vill. Men vi prioriterar alltså arbete och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Nu har jag sagt det två gånger. Jag vet inte om ledamöterna väljer att tro på mig, men så är faktiskt fallet.Dessutom kan jag glädja de två socialdemokratiska ledamöterna med att det är ett antal utredningar på området som den förra regeringen tillsatte som faktiskt fortsätter sitt arbete. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det är mycket viktigt.Skattefusk kommer alltså den här regeringen att arbeta mot i allra högsta grad, liksom alla andra typer av bedrägerier inom det som är vårt gemensamma.Slutligen i detta inlägg, fru talman, vill jag bara säga något om det som insinuerades lite grann i den text som ledamoten skrev. Det var ungefär att borgerliga regeringar eller högerregeringar alltid drar ned på arbetet mot fusk. Jag vill påminna ledamoten om att 2018 gick Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i riksdagen - SD stödde den. Då tillförde vi 10 miljoner till Skatteverket permanent för att de skulle arbeta just mot skattefusk. Jag tror att vi uttryckte det så här: Förstärkt arbete med att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Det kom från skatteutskottet. Det var de pengar vi lade in i budgeten. Och man fick i regleringsbrevet 2019, utifrån den budget som vi lade, ett uppdrag som kopplades till anslagsökningen. Man skulle då jobba mot skattefusk.Den permanenta satsningen togs tillbaka ett år senare i en budget som Socialdemokraterna lade på riksdagens bord. Jag vill bara ha det sagt, för rätt ska vara rätt. Och det är viktigt att vi alla jobbar mot skattefusk och mot aggressiv skatteplanering."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Jag noterade finansministerns senaste svar. Vi blev väl inte mycket klokare av det, eller det kanske vi blev - svaret var helt enkelt att man prioriterar andra utredningar, och det är väl svar nog. Skatteplanering och skatteflykt är ju inte lika angelägna frågor under en borgerlig regering som de är under en socialdemokratisk regering. Bidragsfusk är tydligen allvarligare än skattefusk.Vad är det då som regeringen nu ger grönt ljus för? Jo, det är att de som kan flytta ut sina miljoner och planera bort dem för att slippa betala skatt i Sverige utan bekymmer kan fortsätta med det.Jag vill understryka att den oro som jag och ledamoten Tegnér ger uttryck för här i riksdagens kammare, den är inte bara vår. Den finns på många andra ställen - också på regeringens egen myndighet Skatteverket, där man är bekymrad över det som nu sker när vi väljer att inte skydda vår skattebas och har skatteavtal som begränsar vår förmåga att hantera den här frågan och helheten.Just därför hade det behövts en sådan här utredning. Skatteverket gjorde ju en utredning så sent som 2007, där det visade sig att exitskatten som försvinner uppgick till ungefär 3 miljarder 2005 och 2006. Och det har inte minskat - vi ser skenutflyttningar, och vi ser skattekonsulter som utan att skämmas öppet marknadsför sina tjänster. Tegnér har tidigare redovisat vad som står i Dagens industri - att man för 300 000 kan få hjälp att planera bort sina miljoner så att man slipper betala skatt i Sverige.Nej, det är inte längre fråga om vad regeringen tänker göra. Vi har fått svar nog. Regeringen tänker inte göra något. Man har annat fokus och andra prioriteringar, och det är uppenbarligen skillnad på fusk och fusk."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Jag noterade finansministerns senaste svar. Vi blev väl inte mycket klokare av det, eller det kanske vi blev - svaret var helt enkelt att man prioriterar andra utredningar, och det är väl svar nog. Skatteplanering och skatteflykt är ju inte lika angelägna frågor under en borgerlig regering som de är under en socialdemokratisk regering. Bidragsfusk är tydligen allvarligare än skattefusk.Vad är det då som regeringen nu ger grönt ljus för? Jo, det är att de som kan flytta ut sina miljoner och planera bort dem för att slippa betala skatt i Sverige utan bekymmer kan fortsätta med det.Jag vill understryka att den oro som jag och ledamoten Tegnér ger uttryck för här i riksdagens kammare, den är inte bara vår. Den finns på många andra ställen - också på regeringens egen myndighet Skatteverket, där man är bekymrad över det som nu sker när vi väljer att inte skydda vår skattebas och har skatteavtal som begränsar vår förmåga att hantera den här frågan och helheten.Just därför hade det behövts en sådan här utredning. Skatteverket gjorde ju en utredning så sent som 2007, där det visade sig att exitskatten som försvinner uppgick till ungefär 3 miljarder 2005 och 2006. Och det har inte minskat - vi ser skenutflyttningar, och vi ser skattekonsulter som utan att skämmas öppet marknadsför sina tjänster. Tegnér har tidigare redovisat vad som står i Dagens industri - att man för 300 000 kan få hjälp att planera bort sina miljoner så att man slipper betala skatt i Sverige.Nej, det är inte längre fråga om vad regeringen tänker göra. Vi har fått svar nog. Regeringen tänker inte göra något. Man har annat fokus och andra prioriteringar, och det är uppenbarligen skillnad på fusk och fusk."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Återigen tack för svaret, finansministern!Låt oss först zooma ut för en sekund. Ojämlikheten i världen ökar och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning.I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar. I Oxfams index över hur bra länder är på att bekämpa ojämlikhet har Sverige fallit från en hedrande förstaplats för ett par år sedan till 20:e plats 2022.För mig är det uppenbart att Sverige behöver en aktiv politik för att minska klyftorna i vårt land. Tyvärr har Sverige nu en regering som verkar ha en ambition att öka klyftorna och öka ojämlikheten i vårt land. Mycket tyder på att det kommer att förvärra de problem som vi brottas med i dag: låga skolresultat, hög gängbrottslighet och en tudelad arbetsmarknad. Men med kirurgisk precision har regeringen sänkt skatten för de rikaste och lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist.När finansministern hänvisar till begränsade ekonomiska resurser för utredningar blir jag orolig på riktigt. Då vill jag ändå börja med att konstatera att jag har högt förtroende för ministerns retoriska förmåga och fackkompentens. Men en normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner kronor. En välavvägd exitskatt skulle kunna innebära en intäkt - som i dag gör förlorad - på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda den här frågan i hundratals år, och det skulle ändå inte motsvara kostnaden för ett års intäkt av en exitskatt.Jag vet att det faktiskt ser ut så här, för jag har själv haft möjligheten att vara statlig utredare. Det är för övrigt en utredning som finansministern borde titta på om hon vill förbättra för småföretagare, för den handlar om just småföretagares trygghetssystem. Men nu kom jag bort från ämnet.Återigen: En normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner, en välavvägd exitskatt på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda frågan i hundratals år, och ändå skulle kostnaden inte motsvara ett års intäkt från en välavvägd exitskatt. Därför tycker jag, fru talman, att detta att motivera nedläggningen av exitskatteutredningen med kostnadsskäl är helt barockt.Sedan vill jag förstås ge finansministern rätt i att exitskatten var kritiserad. Men det var just därför som regeringen lade ned Skatteverkets förslag och tillsatte en ny utredning som skulle hantera de problem som fanns i det förslag som låg på bordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att det är mycket viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med att ta fram nya skatteavtal med länder runt om i världen. Men så länge man inte kan förändra alla svenska skatteavtal och skriva skatteavtal med länder som inte vill skriva skatteavtal med oss kommer det här problemet att kvarstå.Det är utmärkt att man arbetar med att omförhandla och skriva om befintliga skatteavtal och att man arbetar med att ta fram nya skatteavtal, men det kommer inte att lösa hela problemet - om inte ni i regeringen tänker ta upp Skatteverkets förslag ur papperskorgen, men det tänker ni ju inte göra. Och lägger ni ned exitskatteutredningen, vilket ni redan har gjort, finns det ju ingenting kvar att göra. Då blir pratet om att ta skatteflykt på allvar bara just prat och tomma ord.Skatteundandragandet pågår ju just nu, just nu när vi står här och pratar. Jag noterade för en liten stund sedan att de fortsätter, de här kritiserade seminarierna som förklarar hur skatteuppläggen går till. Jag ska villigt erkänna att jag inte är expert på hur skatteuppläggen ser ut. Men min fråga till ministern är denna: Vad tänker regeringen göra som faktiskt löser problemet i realiteten?"}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Återigen tack för svaret, finansministern!Låt oss först zooma ut för en sekund. Ojämlikheten i världen ökar och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning.I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar. I Oxfams index över hur bra länder är på att bekämpa ojämlikhet har Sverige fallit från en hedrande förstaplats för ett par år sedan till 20:e plats 2022.För mig är det uppenbart att Sverige behöver en aktiv politik för att minska klyftorna i vårt land. Tyvärr har Sverige nu en regering som verkar ha en ambition att öka klyftorna och öka ojämlikheten i vårt land. Mycket tyder på att det kommer att förvärra de problem som vi brottas med i dag: låga skolresultat, hög gängbrottslighet och en tudelad arbetsmarknad. Men med kirurgisk precision har regeringen sänkt skatten för de rikaste och lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist.När finansministern hänvisar till begränsade ekonomiska resurser för utredningar blir jag orolig på riktigt. Då vill jag ändå börja med att konstatera att jag har högt förtroende för ministerns retoriska förmåga och fackkompentens. Men en normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner kronor. En välavvägd exitskatt skulle kunna innebära en intäkt - som i dag gör förlorad - på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda den här frågan i hundratals år, och det skulle ändå inte motsvara kostnaden för ett års intäkt av en exitskatt.Jag vet att det faktiskt ser ut så här, för jag har själv haft möjligheten att vara statlig utredare. Det är för övrigt en utredning som finansministern borde titta på om hon vill förbättra för småföretagare, för den handlar om just småföretagares trygghetssystem. Men nu kom jag bort från ämnet.Återigen: En normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner, en välavvägd exitskatt på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda frågan i hundratals år, och ändå skulle kostnaden inte motsvara ett års intäkt från en välavvägd exitskatt. Därför tycker jag, fru talman, att detta att motivera nedläggningen av exitskatteutredningen med kostnadsskäl är helt barockt.Sedan vill jag förstås ge finansministern rätt i att exitskatten var kritiserad. Men det var just därför som regeringen lade ned Skatteverkets förslag och tillsatte en ny utredning som skulle hantera de problem som fanns i det förslag som låg på bordet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att det är mycket viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med att ta fram nya skatteavtal med länder runt om i världen. Men så länge man inte kan förändra alla svenska skatteavtal och skriva skatteavtal med länder som inte vill skriva skatteavtal med oss kommer det här problemet att kvarstå.Det är utmärkt att man arbetar med att omförhandla och skriva om befintliga skatteavtal och att man arbetar med att ta fram nya skatteavtal, men det kommer inte att lösa hela problemet - om inte ni i regeringen tänker ta upp Skatteverkets förslag ur papperskorgen, men det tänker ni ju inte göra. Och lägger ni ned exitskatteutredningen, vilket ni redan har gjort, finns det ju ingenting kvar att göra. Då blir pratet om att ta skatteflykt på allvar bara just prat och tomma ord.Skatteundandragandet pågår ju just nu, just nu när vi står här och pratar. Jag noterade för en liten stund sedan att de fortsätter, de här kritiserade seminarierna som förklarar hur skatteuppläggen går till. Jag ska villigt erkänna att jag inte är expert på hur skatteuppläggen ser ut. Men min fråga till ministern är denna: Vad tänker regeringen göra som faktiskt löser problemet i realiteten?"}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Tack, interpellanten, för frågorna! Det var två frågor som ställdes. Den ena var varför vi lade ned exitskatteutredningen och den andra vilka andra åtgärder jag tänker vidta för att åtgärda de här problemen. Jag svarade på båda i mitt interpellationssvar, men jag ska ta upp dem igen.Den första frågan har ett enkelt svar: Vi prioriterar andra utredningar. Jag ska berätta varför. Efter åtta år med socialdemokratisk regering finns det lite att ta tag i, så att säga. Vi har, tillsammans med Tidöpartierna, en tydlig vilja och målinriktning att ta tag i många av de stora problem som Sverige har. Det handlar om människor som har hamnat i utanförskap och inte kan försörja sig själva. Det handlar om åtta år av en brottsutveckling som verkligen kräver en förändring. Listan skulle kunna göras lång. Och för detta krävs många utredningar. Det är också det vi prioriterar - vi prioriterar andra utredningar än just denna. Varför då, kan man undra. Det är egentligen ganska enkelt: Vi jobbar med denna fråga på andra sätt.Jag delar båda ledamöternas beskrivning av behovet av att verkligen se till att alla, både företag och individer, betalar den skatt som man ska betala, att man inte fuskar och att man inte har en aggressiv skatteplanering. Allt detta är frågor som den här regeringen med full kraft jobbar med.Just den här utredningen, som interpellanten tar upp, kom till bara några månader före valet och började jobba i augusti. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte ju ganska många utredningar p�� slutet. Vi bestämde oss, som jag började med att säga, för att vi just nu prioriterar andra utredningar därför att det behövs förändring i Sverige.Med det sagt är det inte så att den här regeringen inte jobbar med de här frågorna. Vi jobbar såklart aktivt mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt därför att alla ska bidra till det gemensamma, och alla ska göra det på ett rättvist sätt.Vi jobbar till exempel på EU-nivå. Jag är nu ordförande i EU:s finansministerråd, som kallas Ekofin, och där diskuterar vi mycket och många frågor som handlar om skatteplanering och skattefusk. Det bästa sättet att motverka denna typ av fusk är naturligtvis att göra det tillsammans med andra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFinansdepartementet jobbar också kontinuerligt med att utvidga och uppdatera det svenska skatteavtalsnätet. Det handlar om att säkra svenska skatteintäkter och minska möjligheten att planera bort skatt. Samtidigt ger vi företagare och entreprenörer som verkar internationellt förbättrad förutsebarhet för att undvika dubbelbeskattning och därmed förbättrade konkurrensvillkor. Ett exempel på sådant är avtalet med Tyskland. Jag kan återkomma till det lite senare.Det är alltså inte så att den här regeringen inte jobbar aktivt med frågan. Det gör vi på många olika sätt, och vi kommer att fortsätta att göra det både här i Sverige och tillsammans med andra EU-länder därför att det, som interpellanten säger, är otroligt viktigt att vi kommer åt aggressiv skatteplanering och skattefusk."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Tack, interpellanten, för frågorna! Det var två frågor som ställdes. Den ena var varför vi lade ned exitskatteutredningen och den andra vilka andra åtgärder jag tänker vidta för att åtgärda de här problemen. Jag svarade på båda i mitt interpellationssvar, men jag ska ta upp dem igen.Den första frågan har ett enkelt svar: Vi prioriterar andra utredningar. Jag ska berätta varför. Efter åtta år med socialdemokratisk regering finns det lite att ta tag i, så att säga. Vi har, tillsammans med Tidöpartierna, en tydlig vilja och målinriktning att ta tag i många av de stora problem som Sverige har. Det handlar om människor som har hamnat i utanförskap och inte kan försörja sig själva. Det handlar om åtta år av en brottsutveckling som verkligen kräver en förändring. Listan skulle kunna göras lång. Och för detta krävs många utredningar. Det är också det vi prioriterar - vi prioriterar andra utredningar än just denna. Varför då, kan man undra. Det är egentligen ganska enkelt: Vi jobbar med denna fråga på andra sätt.Jag delar båda ledamöternas beskrivning av behovet av att verkligen se till att alla, både företag och individer, betalar den skatt som man ska betala, att man inte fuskar och att man inte har en aggressiv skatteplanering. Allt detta är frågor som den här regeringen med full kraft jobbar med.Just den här utredningen, som interpellanten tar upp, kom till bara några månader före valet och började jobba i augusti. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte ju ganska många utredningar på slutet. Vi bestämde oss, som jag började med att säga, för att vi just nu prioriterar andra utredningar därför att det behövs förändring i Sverige.Med det sagt är det inte så att den här regeringen inte jobbar med de här frågorna. Vi jobbar såklart aktivt mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt därför att alla ska bidra till det gemensamma, och alla ska göra det på ett rättvist sätt.Vi jobbar till exempel på EU-nivå. Jag är nu ordförande i EU:s finansministerråd, som kallas Ekofin, och där diskuterar vi mycket och många frågor som handlar om skatteplanering och skattefusk. Det bästa sättet att motverka denna typ av fusk är naturligtvis att göra det tillsammans med andra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFinansdepartementet jobbar också kontinuerligt med att utvidga och uppdatera det svenska skatteavtalsnätet. Det handlar om att säkra svenska skatteintäkter och minska möjligheten att planera bort skatt. Samtidigt ger vi företagare och entreprenörer som verkar internationellt förbättrad förutsebarhet för att undvika dubbelbeskattning och därmed förbättrade konkurrensvillkor. Ett exempel på sådant är avtalet med Tyskland. Jag kan återkomma till det lite senare.Det är alltså inte så att den här regeringen inte jobbar aktivt med frågan. Det gör vi på många olika sätt, och vi kommer att fortsätta att göra det både här i Sverige och tillsammans med andra EU-länder därför att det, som interpellanten säger, är otroligt viktigt att vi kommer åt aggressiv skatteplanering och skattefusk."}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Dagens debatt om utredningen om exitskatter handlar om en i grunden mycket angelägen fråga för Sveriges riksdag och sätter också ljuset på vilka intressen vi som politiker företräder. När jag som socialdemokrat tänker mina politiska tankar och formulerar mina politiska förslag går jag efter principen att vi alla ska bidra efter förmåga och att vi har gemensamma angelägenheter och nyttigheter som vi också ska bidra till tillsammans, alla och envar. Ju lättare jag har att bidra, desto mer ska jag bidra.För mig handlar skattesystemet om rättssäkerhet och rättvisa. Det ska vara legitimt, och vi ska alla bidra. Därför måste alla former av fusk stävjas och skatteflykt bekämpas. Det handlar i grunden om hela välfärdssamhällets och skattesystemets trovärdighet och legitimitet. Exitskatteutredningen, som denna interpellationsdebatt handlar om, var en utredning som tillsattes för att komma åt just sådana problem och upprätthålla principen om trovärdighet och legitimitet i skattesystemet och principen om att var och en ska bidra efter förmåga.Regeringen valde för några månader sedan, under helgerna, att i smyg lägga ned denna utredning. Skälet till detta kan man naturligtvis fundera över. Men det är klart att det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda. Den här debatten vill finansministern och regeringen sannolikt inte ha över huvud taget.Men frågan kvarstår naturligtvis hos oss andra, som är angelägna om att upprätthålla de här principerna: Varför lades denna utredning ned? De skäl som finansministern ger i sitt interpellationssvar skorrar falskt. När regeringen i sitt svar säger att skatteplanering och skatteflykt i förlängningen är ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet har jag svårt att se hur man drar slutsatsen att exitskatteutredningen inte längre behövs, om man vill upprätthålla trovärdighet och legitimitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig är det mycket enkelt. Fusk är fusk, och det ska bekämpas. Alla former av skattefusk ska bekämpas lika hårt, lika konsekvent och med lika hög intensitet som bidragsfusk. Men så är det uppenbarligen inte i regeringens värld. Man gör andra prioriteringar och vänder uppenbarligen bort blicken. De frågor som interpellanten Mathias Tegnér har ställt i debatten förtjänar att besvaras; det har inte skett än så länge. Vad tänker regeringen nu göra, om man tycker att skatteplanering och skattefusk är ett bekymmer och att skattefusk är lika allvarligt som bidragsfusk? Eller är det helt enkelt så att det är andra intressen som företräds och att alla inte ska bidra efter förmåga eller betala skatt?"}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Dagens debatt om utredningen om exitskatter handlar om en i grunden mycket angelägen fråga för Sveriges riksdag och sätter också ljuset på vilka intressen vi som politiker företräder. När jag som socialdemokrat tänker mina politiska tankar och formulerar mina politiska förslag går jag efter principen att vi alla ska bidra efter förmåga och att vi har gemensamma angelägenheter och nyttigheter som vi också ska bidra till tillsammans, alla och envar. Ju lättare jag har att bidra, desto mer ska jag bidra.För mig handlar skattesystemet om rättssäkerhet och rättvisa. Det ska vara legitimt, och vi ska alla bidra. Därför måste alla former av fusk stävjas och skatteflykt bekämpas. Det handlar i grunden om hela välfärdssamhällets och skattesystemets trovärdighet och legitimitet. Exitskatteutredningen, som denna interpellationsdebatt handlar om, var en utredning som tillsattes för att komma åt just sådana problem och upprätthålla principen om trovärdighet och legitimitet i skattesystemet och principen om att var och en ska bidra efter förmåga.Regeringen valde för några månader sedan, under helgerna, att i smyg lägga ned denna utredning. Skälet till detta kan man naturligtvis fundera över. Men det är klart att det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda. Den här debatten vill finansministern och regeringen sannolikt inte ha över huvud taget.Men frågan kvarstår naturligtvis hos oss andra, som är angelägna om att upprätthålla de här principerna: Varför lades denna utredning ned? De skäl som finansministern ger i sitt interpellationssvar skorrar falskt. När regeringen i sitt svar säger att skatteplanering och skatteflykt i förlängningen är ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet har jag svårt att se hur man drar slutsatsen att exitskatteutredningen inte längre behövs, om man vill upprätthålla trovärdighet och legitimitet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig är det mycket enkelt. Fusk är fusk, och det ska bekämpas. Alla former av skattefusk ska bekämpas lika hårt, lika konsekvent och med lika hög intensitet som bidragsfusk. Men så är det uppenbarligen inte i regeringens värld. Man gör andra prioriteringar och vänder uppenbarligen bort blicken. De frågor som interpellanten Mathias Tegnér har ställt i debatten förtjänar att besvaras; det har inte skett än så länge. Vad tänker regeringen nu göra, om man tycker att skatteplanering och skattefusk är ett bekymmer och att skattefusk är lika allvarligt som bidragsfusk? Eller är det helt enkelt så att det är andra intressen som företräds och att alla inte ska bidra efter förmåga eller betala skatt?"}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"Tack, statsrådet Svantesson, för svaret! Bakgrunden till denna interpellation är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år.Den som slog upp Dagens industri den 31 januari kunde läsa följande rubrik: \"Regeringen skrotar utredning om kritiserad skatt - i tysthet.\" Artikeln fortsätter sedan: \"I all tysthet har regeringen lagt ner utredningen om den utskällda så kallade exitskatten, som syftade till att ordna en effektiv kapitalbeskattning av personer som flyttar från Sverige.\"Syftet med utredningen var alltså att undersöka möjligheten att täppa till en lucka i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. Bakgrunden till utredningen är egentligen att både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar - att det finns luckor i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar. Jag vill påminna kammaren och eventuella åhörare om att det var i total enighet som Sveriges riksdag 1983 fattade beslut om tioårsregeln.Denna lucka gjorde att Skatteverket tog fram ett förslag till nya skatteregler som skulle åtgärda problemen med dagens skatteregler. Skatteverkets förslag remitterades sedan och fick kritik för sin utformning. Det den gamla regeringen gjorde, i all sin vishet, var att lägga ned förslaget och tillsätta en utredning, för problemet finns fortfarande kvar även om Skatteverkets förslag hade utmaningar och problem. Detta var som sagt ett synnerligen klokt beslut av den gamla regeringen, just för att de föreslagna reglerna kunde ha fått negativa följder för vår ekonomi och tillväxt, men också, som jag sa, för att problemet med skatteluckan i fråga om orealiserade kapitalvinster när fysiska personer flyttar från landet finns kvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI många av våra grannländer, fru talman, gäller särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar från landet. Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har särskilda skatteregler i dessa situationer.Därför kvarstår såklart min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned exitskatteutredningen, vad tänker ni då göra för att täppa till denna lucka i dagens regelverk? Eller tycker ni inte att alla behöver betala skatt? De flesta framgångsrika svenska företag betalar ju stolt skatt i Sverige. Varför ska det inte gälla alla?De som har följt debatten har i exempelvis Dagens industri kunnat läsa att dessa upplägg kan köpas hos banker i Sverige för 300 000 kronor. Jag vill påpeka det uppenbara att det knappast är vanliga arbetare eller, för den delen, vanliga småföretagare som köper skatterådgivning för 300 000 kronor.Så frågan kvarstår, fru talman. Vad tänker regeringen göra? Hur ska denna skattelucka täppas till? Eller är detta inte ett problem för Sveriges högerkonservativa regering?"}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"Tack, statsrådet Svantesson, för svaret! Bakgrunden till denna interpellation är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år.Den som slog upp Dagens industri den 31 januari kunde läsa följande rubrik: \"Regeringen skrotar utredning om kritiserad skatt - i tysthet.\" Artikeln fortsätter sedan: \"I all tysthet har regeringen lagt ner utredningen om den utskällda så kallade exitskatten, som syftade till att ordna en effektiv kapitalbeskattning av personer som flyttar från Sverige.\"Syftet med utredningen var alltså att undersöka möjligheten att täppa till en lucka i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. Bakgrunden till utredningen är egentligen att både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar - att det finns luckor i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar. Jag vill påminna kammaren och eventuella åhörare om att det var i total enighet som Sveriges riksdag 1983 fattade beslut om tioårsregeln.Denna lucka gjorde att Skatteverket tog fram ett förslag till nya skatteregler som skulle åtgärda problemen med dagens skatteregler. Skatteverkets förslag remitterades sedan och fick kritik för sin utformning. Det den gamla regeringen gjorde, i all sin vishet, var att lägga ned förslaget och tillsätta en utredning, för problemet finns fortfarande kvar även om Skatteverkets förslag hade utmaningar och problem. Detta var som sagt ett synnerligen klokt beslut av den gamla regeringen, just för att de föreslagna reglerna kunde ha fått negativa följder för vår ekonomi och tillväxt, men också, som jag sa, för att problemet med skatteluckan i fråga om orealiserade kapitalvinster när fysiska personer flyttar från landet finns kvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI många av våra grannländer, fru talman, gäller särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar från landet. Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har särskilda skatteregler i dessa situationer.Därför kvarstår såklart min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned exitskatteutredningen, vad tänker ni då göra för att täppa till denna lucka i dagens regelverk? Eller tycker ni inte att alla behöver betala skatt? De flesta framgångsrika svenska företag betalar ju stolt skatt i Sverige. Varför ska det inte gälla alla?De som har följt debatten har i exempelvis Dagens industri kunnat läsa att dessa upplägg kan köpas hos banker i Sverige för 300 000 kronor. Jag vill påpeka det uppenbara att det knappast är vanliga arbetare eller, för den delen, vanliga småföretagare som köper skatterådgivning för 300 000 kronor.Så frågan kvarstår, fru talman. Vad tänker regeringen göra? Hur ska denna skattelucka täppas till? Eller är detta inte ett problem för Sveriges högerkonservativa regering?"}
+{"question":"Varför lade ministern och regeringen ned Exitskatteutredningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat mig varför jag och regeringen lade ned exitskatteutredningen och vilka åtgärder jag överväger för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt.Resurserna för statliga utredningar är begränsade, och prioriteringar måste alltid göras. Regeringen har en offensiv reformagenda för att bland annat bekämpa den grova brottsligheten, förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och göra det mer lönsamt att arbeta. Det kräver utredningsresurser. Regeringen valde därför vid en prioritering av dessa resurser att inte gå vidare med Utredningen om utflyttningsbeskattning av individer.Sverige är en liten öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. En reformering av tioårsregeln förutsätter därför att villkoren för företagande och för rekrytering av kvalificerad personal till Sverige inte försämras på ett sätt som inte är motiverat. När företag expanderar utomlands är det även angeläget att inte försvåra för personal att följa med under perioder. Det är vidare viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag. Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor. Två frågor som är aktuella under det svenska ordförandeskapet är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål."}
+{"question":"Vilka åtgärder överväger ministern för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat mig varför jag och regeringen lade ned exitskatteutredningen och vilka åtgärder jag överväger för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt.Resurserna för statliga utredningar är begränsade, och prioriteringar måste alltid göras. Regeringen har en offensiv reformagenda för att bland annat bekämpa den grova brottsligheten, förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och göra det mer lönsamt att arbeta. Det kräver utredningsresurser. Regeringen valde därför vid en prioritering av dessa resurser att inte gå vidare med Utredningen om utflyttningsbeskattning av individer.Sverige är en liten öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. En reformering av tioårsregeln förutsätter därför att villkoren för företagande och för rekrytering av kvalificerad personal till Sverige inte försämras på ett sätt som inte är motiverat. När företag expanderar utomlands är det även angeläget att inte försvåra för personal att följa med under perioder. Det är vidare viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag. Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor. Två frågor som är aktuella under det svenska ordförandeskapet är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"Återigen tack, ledamoten, för frågorna i interpellationen! Jag vet inte exakt hur lång tid detta kommer att ta. Vi kommer att göra vårt yttersta. I all kommunikation och i arbetet med kommissionen kommer regeringen att försöka påskynda detta, men det riskerar ju att dra ut på tiden.Nu är det kommissionen som ska göra detta, och man ska göra det bättre, så att vi kan uppnå skattebefrielse. Det är regeringens mål att detta ska ske. Hur lång tid det kommer att ta vågar jag inte sia om.Under tiden kommer vi också att titta på om det finns möjligheter att bistå på annat sätt utan att det krockar med olika typer av statsstödsregler. Regeringen för också på tjänstemannanivå en nära dialog med branschen och de olika sektorerna och självklart också med kommissionen. Vi lovar då att göra vårt yttersta för att detta ska gå så fort som möjligt. Det är upp till kommissionen, men vi ska vara pådrivande både i sak och i process.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"Återigen tack, ledamoten, för frågorna i interpellationen! Jag vet inte exakt hur lång tid detta kommer att ta. Vi kommer att göra vårt yttersta. I all kommunikation och i arbetet med kommissionen kommer regeringen att försöka påskynda detta, men det riskerar ju att dra ut på tiden.Nu är det kommissionen som ska göra detta, och man ska göra det bättre, så att vi kan uppnå skattebefrielse. Det är regeringens mål att detta ska ske. Hur lång tid det kommer att ta vågar jag inte sia om.Under tiden kommer vi också att titta på om det finns möjligheter att bistå på annat sätt utan att det krockar med olika typer av statsstödsregler. Regeringen för också på tjänstemannanivå en nära dialog med branschen och de olika sektorerna och självklart också med kommissionen. Vi lovar då att göra vårt yttersta för att detta ska gå så fort som möjligt. Det är upp till kommissionen, men vi ska vara pådrivande både i sak och i process.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, finansministern, för svaret! Jag är glad att höra att ministern tar frågan på stort allvar, för det är bekymmersamt att vi över en natt i stort sett tar bort den skattebefrielse som väldigt många företag har sett som given och har trott ska gälla fram till 2030 och därför har gjort stora investeringar.Jag var i kontakt med transportsektorn, där många av de företag som har velat gå före och har tagit ett stort ansvar i omställningen nu är desperata när kostnaderna för deras investeringar blir långt mycket högre än de räknat med tidigare.Jag är också glad över att finansministern bedyrar att hon ska titta på de olika typer av stöd eller extra åtgärder som kan användas för att stödja branschen. Det blir lite besynnerligt när de företag som har bestämt sig för att göra en grön omställning och har ställt om till fordon som går på biogas ska beskattas på samma sätt som om de hade fordon som gick på fossila drivmedel.Avslutningsvis vill jag bara ställa en fråga. Det är kanske svårt för finansministern att spekulera i detta, men hur lång tid tror finansministern att det kan ta? När det gäller den grundliga översynen är det svårt att veta om det handlar om månader, ett halvår eller ett år. Det påverkar företagen i väldigt stor utsträckning. Det vore intressant om finansministern ändå kunde ange någon typ av tidsrymd i sitt avslutningsanförande.Slutligen är frågan igen: Tror ministern att det fortfarande bara är skattebefrielse som ska gälla, eller ska vi också titta på de produktionsstödsförslag som har funnits tidigare i debatten?"}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, finansministern, för svaret! Jag är glad att höra att ministern tar frågan på stort allvar, för det är bekymmersamt att vi över en natt i stort sett tar bort den skattebefrielse som väldigt många företag har sett som given och har trott ska gälla fram till 2030 och därför har gjort stora investeringar.Jag var i kontakt med transportsektorn, där många av de företag som har velat gå före och har tagit ett stort ansvar i omställningen nu är desperata när kostnaderna för deras investeringar blir långt mycket högre än de räknat med tidigare.Jag är också glad över att finansministern bedyrar att hon ska titta på de olika typer av stöd eller extra åtgärder som kan användas för att stödja branschen. Det blir lite besynnerligt när de företag som har bestämt sig för att göra en grön omställning och har ställt om till fordon som går på biogas ska beskattas på samma sätt som om de hade fordon som gick på fossila drivmedel.Avslutningsvis vill jag bara ställa en fråga. Det är kanske svårt för finansministern att spekulera i detta, men hur lång tid tror finansministern att det kan ta? När det gäller den grundliga översynen är det svårt att veta om det handlar om månader, ett halvår eller ett år. Det påverkar företagen i väldigt stor utsträckning. Det vore intressant om finansministern ändå kunde ange någon typ av tidsrymd i sitt avslutningsanförande.Slutligen är frågan igen: Tror ministern att det fortfarande bara är skattebefrielse som ska gälla, eller ska vi också titta på de produktionsstödsförslag som har funnits tidigare i debatten?"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"Tack, ledamoten Löfstrand, för engagemanget i en viktig fråga! Både jag själv och många ledamöter i den här kammaren - just nu är det ju inte många på plats, men jag menar ledamöter i riksdagen - ser väldigt bekymmersamt på det läge som har uppstått. Ett företag har alltså överklagat, och tribunalen ser att kommissionen borde ha gjort den granskning som företaget tyckte borde göras, och därmed förlorar vi vår skattebefrielse.Det jag kan lova är flera saker. Det första är naturligtvis att nu så aktivt som möjligt, och där kan ledamoten vara lugn, jobba nära kommissionen för att detta nu ska påskyndas, så att man kommer igång med granskningen på det sätt man borde ha gjort från början.I grund och botten är det bästa vi kan göra för branschen att göra allt vi kan för fortsatt skattebefrielse. Jag tror att vi är överens om det. Vi ska också veta att det är där vi kommer att lägga vårt fokus.Vi analyserar också om det finns andra möjligheter att hjälpa de drabbade företagen under den här tiden utan att det krockar med andra typer av statsstödsproblem. Som ledamoten vet kan man ju inte göra vad som helst, utan man behöver noga se vad man kan göra.Jag kommer inte i dag att lova hur regeringen kommer att jobba med frågan, men att vi gör det kan ledamoten lita på. Framför allt ska man veta att vi kommer att jobba för det som är grunden. Vi accepterar inte de argument som företaget framför, alltså att vår skattebefrielse i grunden skulle vara olaglig. Vi kommer att fortsätta att arbeta just för detta. Det tror jag är det absolut viktigaste vi kan göra för de olika branscherna - detta är ju inte bara en sektor - och för den gröna omställningen.Det är vad jag i dag kan säga angående detta. Jag kan bara konstatera att det är bekymmersamt att domen landade så här. Vi som regering ska göra allt vi kan för att påskynda processen. Statsrådet Busch och jag har skrivit ett brev, men jag kan lova ledamoten att vi kommer att göra mer än att skriva brev. Vi kommer att vara aktiva på flera olika nivåer i denna fråga."}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"Tack, ledamoten Löfstrand, för engagemanget i en viktig fråga! Både jag själv och många ledamöter i den här kammaren - just nu är det ju inte många på plats, men jag menar ledamöter i riksdagen - ser väldigt bekymmersamt på det läge som har uppstått. Ett företag har alltså överklagat, och tribunalen ser att kommissionen borde ha gjort den granskning som företaget tyckte borde göras, och därmed förlorar vi vår skattebefrielse.Det jag kan lova är flera saker. Det första är naturligtvis att nu så aktivt som möjligt, och där kan ledamoten vara lugn, jobba nära kommissionen för att detta nu ska påskyndas, så att man kommer igång med granskningen på det sätt man borde ha gjort från början.I grund och botten är det bästa vi kan göra för branschen att göra allt vi kan för fortsatt skattebefrielse. Jag tror att vi är överens om det. Vi ska också veta att det är där vi kommer att lägga vårt fokus.Vi analyserar också om det finns andra möjligheter att hjälpa de drabbade företagen under den här tiden utan att det krockar med andra typer av statsstödsproblem. Som ledamoten vet kan man ju inte göra vad som helst, utan man behöver noga se vad man kan göra.Jag kommer inte i dag att lova hur regeringen kommer att jobba med frågan, men att vi gör det kan ledamoten lita p��. Framför allt ska man veta att vi kommer att jobba för det som är grunden. Vi accepterar inte de argument som företaget framför, alltså att vår skattebefrielse i grunden skulle vara olaglig. Vi kommer att fortsätta att arbeta just för detta. Det tror jag är det absolut viktigaste vi kan göra för de olika branscherna - detta är ju inte bara en sektor - och för den gröna omställningen.Det är vad jag i dag kan säga angående detta. Jag kan bara konstatera att det är bekymmersamt att domen landade så här. Vi som regering ska göra allt vi kan för att påskynda processen. Statsrådet Busch och jag har skrivit ett brev, men jag kan lova ledamoten att vi kommer att göra mer än att skriva brev. Vi kommer att vara aktiva på flera olika nivåer i denna fråga."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"Jag vill tacka ministern för svaret. Jag hörde ändå en antydan om att Regeringskansliet vill analysera hur man ska stödja branschen framgent. Den ingång jag har är att när förutsättningarna för en bransch totalt omkullkastas måste regeringen ta frågan på allvar. För varje månad som nu går blöder flera företag på grund av de ökade kostnaderna. Det är de företagen som har gått före, som har ställt om och som har tagit ansvar i den omställning som så väl behövs i Sverige och i övriga världen.Sverige och EU har gemensamt sagt att matavfall ska samlas in och återvinnas. Det finns ett tydligt mål om att ställa om fordonsflottan. Detta är något vi är överens om. Därför tycker jag att det vore rimligt att regeringen i stället för att bara skicka ett brev till kommissionen ska vara mer framåtlutad och mer offensiv i frågorna.Vi måste jobba mer aktivt med dessa frågor i Europeiska unionen. Vi måste se till att det matavfall som vi gemensamt har bestämt ska samlas in förädlas. Där är biogasproduktionen ett av de absolut bästa sätten att göra denna förädling. Vi har också sagt att vi ska ställa om vår fordonsflotta. Där kommer vi såklart att behöva en mängd olika åtgärder. Elektrifieringen är viktig, men den kommer inte att räcka, utan vi måste använda fler instrument. Där kommer biogasproduktion att vara en viktig del.Vi måste jobba vidare med utvecklingen på lång sikt. Det har under flera år varit ett stort intresse för investeringar i biogas samtidigt som politiken inte riktigt har landat i vilka styrmedel som ska gälla. När man väl landade i att införa skattebefrielsen var det många som drog en lättnadens suck och sa att det nu finns ett spelutrymme; de vet vilka förutsättningar som kommer att gälla under lång tid, och därför kan de satsa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI den senaste omgången med ansökningar om medel från Klimatklivet är det väldigt många ansökningar som har att göra med just investeringar i biogasproduktion på gårdsnivå, det vill säga att även lantbruket ska gå in och öka produktionen av biogas. Men vi ser nu att den här domen får väldigt stor effekt. Helt plötsligt drar man undan benen för en hel bransch där man tidigare skulle ha kunnat skapa nya värden inom de gröna sektorerna, som nu inte kommer att klara av den omställning som vi så väl behöver. Jag återkommer till mina frågor. Det finns ett antal biogasaktörer som från och med i dag kommer att betala full koldioxidskatt för biogasen. Dessa företag har oerhört stora utmaningar framöver. Vad kan ministern ge för löften till den här branschen i dag? Vad kommer man att få för stöd framgent för att klara dessa månader eller mer - det kan ju dröja ett halvår eller ett år innan vi får besked? På vilket sätt skulle man kunna kompensera för detta?Jag har ytterligare en fråga: Innebär detta att dessa företag kommer att få betala för avdraget eller skattebefrielsen retroaktivt? Vi har ju haft detta under två år. Slutligen: Är det intressant att ta upp några av Biogasmarknadsutredningens gamla förslag, det vill säga att ha stöd i stället för skattebefrielse?"}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"Jag vill tacka ministern för svaret. Jag hörde ändå en antydan om att Regeringskansliet vill analysera hur man ska stödja branschen framgent. Den ingång jag har är att när förutsättningarna för en bransch totalt omkullkastas måste regeringen ta frågan på allvar. För varje månad som nu går blöder flera företag på grund av de ökade kostnaderna. Det är de företagen som har gått före, som har ställt om och som har tagit ansvar i den omställning som så väl behövs i Sverige och i övriga världen.Sverige och EU har gemensamt sagt att matavfall ska samlas in och återvinnas. Det finns ett tydligt mål om att ställa om fordonsflottan. Detta är något vi är överens om. Därför tycker jag att det vore rimligt att regeringen i stället för att bara skicka ett brev till kommissionen ska vara mer framåtlutad och mer offensiv i frågorna.Vi måste jobba mer aktivt med dessa frågor i Europeiska unionen. Vi måste se till att det matavfall som vi gemensamt har bestämt ska samlas in förädlas. Där är biogasproduktionen ett av de absolut bästa sätten att göra denna förädling. Vi har också sagt att vi ska ställa om vår fordonsflotta. Där kommer vi såklart att behöva en mängd olika åtgärder. Elektrifieringen är viktig, men den kommer inte att räcka, utan vi måste använda fler instrument. Där kommer biogasproduktion att vara en viktig del.Vi måste jobba vidare med utvecklingen på lång sikt. Det har under flera år varit ett stort intresse för investeringar i biogas samtidigt som politiken inte riktigt har landat i vilka styrmedel som ska gälla. När man väl landade i att införa skattebefrielsen var det många som drog en lättnadens suck och sa att det nu finns ett spelutrymme; de vet vilka förutsättningar som kommer att gälla under lång tid, och därför kan de satsa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI den senaste omgången med ansökningar om medel från Klimatklivet är det väldigt många ansökningar som har att göra med just investeringar i biogasproduktion på gårdsnivå, det vill säga att även lantbruket ska gå in och öka produktionen av biogas. Men vi ser nu att den här domen får väldigt stor effekt. Helt plötsligt drar man undan benen för en hel bransch där man tidigare skulle ha kunnat skapa nya värden inom de gröna sektorerna, som nu inte kommer att klara av den omställning som vi så väl behöver. Jag återkommer till mina frågor. Det finns ett antal biogasaktörer som från och med i dag kommer att betala full koldioxidskatt för biogasen. Dessa företag har oerhört stora utmaningar framöver. Vad kan ministern ge för löften till den här branschen i dag? Vad kommer man att få för stöd framgent för att klara dessa månader eller mer - det kan ju dröja ett halvår eller ett år innan vi får besked? På vilket sätt skulle man kunna kompensera för detta?Jag har ytterligare en fråga: Innebär detta att dessa företag kommer att få betala för avdraget eller skattebefrielsen retroaktivt? Vi har ju haft detta under två år. Slutligen: Är det intressant att ta upp några av Biogasmarknadsutredningens gamla förslag, det vill säga att ha stöd i stället för skattebefrielse?"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"Jag tackar ledamot Löfstrand för interpellationen. Det är en mycket viktig fråga som Johan Löfstrand lyfter upp. Jag instämmer helt och hållet i problembeskrivningen och den betydelse som biogasen har.Låt mig börja där ledamoten slutade. Det är inte så att skattebefrielsen upphör beroende på om Sverige överklagar eller inte, utan den upphör oavsett. Jag har sett och hört att den bilden finns. Överklagandet påverkar inte skattebefrielsen. Det är ändå viktigt att veta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig gå tillbaka till den situation som har uppstått. Jag delar Johan Löfstrands bild av att vi nu befinner oss i en olycklig situation. Regeringen är väl medveten om vilka konsekvenser detta får för företag i form av ökad osäkerhet och i form av ökade kostnader. Dessutom påverkas omställningen.Regeringen har också stor förståelse för att många känner oro. Vi analyserar om det finns möjligheter att under tiden hjälpa de drabbade företagen. Först och främst ser vi ett stort behov av att lägga fullt fokus på att den formella granskning som kommissionen ska inleda verkligen går så snabbt som möjligt. Vi tänker jobba nära kommissionen, ge all information och påverka kommissionen i den riktning som jag tror en enig riksdag vill att den ska gå, nämligen skattebefrielse. Jag vill än en gång poängtera att oavsett överklagandet är det skattebefrielse som gäller. Jag påminner om att Sverige inte är part i målet, utan det är kommissionen. Det är kommissionen som har förlorat. Tribunalen menar att man borde ha genomfört en fördjupad granskning - genomlysning - vilket man inte gjorde. Det är detta domen handlar om. Eftersom kommissionen inte överklagar väljer regeringen att inte göra det. Det beror på att vi anser att vi har större möjlighet att påverka och påskynda resultatet genom att nu lägga fokus på att kommissionen verkligen inleder granskningen så att vi åter kan få skattebefrielse."}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"Jag tackar ledamot Löfstrand för interpellationen. Det är en mycket viktig fråga som Johan Löfstrand lyfter upp. Jag instämmer helt och hållet i problembeskrivningen och den betydelse som biogasen har.Låt mig börja där ledamoten slutade. Det är inte så att skattebefrielsen upphör beroende på om Sverige överklagar eller inte, utan den upphör oavsett. Jag har sett och hört att den bilden finns. Överklagandet påverkar inte skattebefrielsen. Det är ändå viktigt att veta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig gå tillbaka till den situation som har uppstått. Jag delar Johan Löfstrands bild av att vi nu befinner oss i en olycklig situation. Regeringen är väl medveten om vilka konsekvenser detta får för företag i form av ökad osäkerhet och i form av ökade kostnader. Dessutom påverkas omställningen.Regeringen har också stor förståelse för att många känner oro. Vi analyserar om det finns möjligheter att under tiden hjälpa de drabbade företagen. Först och främst ser vi ett stort behov av att lägga fullt fokus på att den formella granskning som kommissionen ska inleda verkligen går så snabbt som möjligt. Vi tänker jobba nära kommissionen, ge all information och påverka kommissionen i den riktning som jag tror en enig riksdag vill att den ska gå, nämligen skattebefrielse. Jag vill än en gång poängtera att oavsett överklagandet är det skattebefrielse som gäller. Jag påminner om att Sverige inte är part i målet, utan det är kommissionen. Det är kommissionen som har förlorat. Tribunalen menar att man borde ha genomfört en fördjupad granskning - genomlysning - vilket man inte gjorde. Det är detta domen handlar om. Eftersom kommissionen inte överklagar väljer regeringen att inte göra det. Det beror på att vi anser att vi har större möjlighet att påverka och påskynda resultatet genom att nu lägga fokus på att kommissionen verkligen inleder granskningen så att vi åter kan få skattebefrielse."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar med att tacka finansministern för svaret.Biogasen har en viktig roll att spela i klimatomställningen. Biogasen är förnybar och klimatneutral och kan närproduceras av restprodukter från hushåll och lantbruk. Från de restprodukter som kommer av biogasproduktionen kan man utvinna biogödsel som sedan kan gå tillbaka till lantbruket och på så sätt ersätta konstgödsel.Sverige står i dag inför flera stora utmaningar där biogasen kan spela en viktig roll i omställningen. För att klara de utmaningar vi har för avfallshanteringen både i Sverige och i Europa har vi kommit överens om att livsmedel och köksavfall ska samlas in fastighetsnära från och med den 1 januari 2024. I dag blir matavfallet på många håll i Sverige biogas. Insamlingen, som nu kommer att ske på bred front i både Sverige och Europa, har potential att öka produktionen av biogas och i förlängningen öka möjligheten att skapa biobränslen för framtiden.Samtidigt står Sverige mitt uppe i en energikris. Vi är beroende av importen av fossila bränslen. Även här har biogasen en viktig roll att spela. Genom att producera biogas lokalt kan vi faktiskt lösa en del av de utmaningar som finns för beredskapsfrågor.Sverige och transportsektorn står inför stora gigantiska utmaningar. Här handlar det om att ställa om hela fordonsflottan, och även här har biogasen en roll att fylla. På alla dessa områden har biogasen en roll att fylla i omställningen, men för att biogasen ska kunna ta den rollen måste den ges bra förutsättningar. Det måste finnas en skattebefrielse eller andra typer av stimulanser som gör att vi klarar av att verka för en omställning.Hemma i Östergötland - min valkrets - körs många bussar med biogas. För Östgötatrafiken - den aktör som beställer busstrafiken - kommer domen att få förödande konsekvenser. Det handlar om kostnadsökningar i storleksordningen 40 miljoner kronor per år. På det sätt som avtalen är skrivna kommer kostnaden att slå rakt in i Östgötatrafikens plånbok, i förlängningen för skattekollektivet i Östergötland och för resenärernas kostnader för att resa.Mot transportsektorn slår förändringen skoningslöst. Med ökade kostnader för gasen på ungefär 10 kronor per mil med normal förbrukning för en lastbil, kommer det för ett åkeri att innebära att kostnaderna ökar med ungefär 150 000-200 000 kronor per lastbil och år. För ett företag som har bestämt sig för att ställa om och satsa blir kostnaderna enorma. Låt mig ställa några frågor till finansministern. Regeringen valde i dag att inte överklaga domen. Effekten av detta innebär gigantiska kostnader för branschen. I dagens Svenska Dagbladet står det att Skatteverket från och med i dag inte kommer att godkänna några återbetalningar eller avdrag, vilket innebär att kostnaderna uppstår nu.Hur anser finansministern att företagen ska överleva när kostnaderna ökar? Hur lång tid tror finansministern att det kommer att ta för oss att få veta hur det slutligen blir?"}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar med att tacka finansministern för svaret.Biogasen har en viktig roll att spela i klimatomställningen. Biogasen är förnybar och klimatneutral och kan närproduceras av restprodukter från hushåll och lantbruk. Från de restprodukter som kommer av biogasproduktionen kan man utvinna biogödsel som sedan kan gå tillbaka till lantbruket och på så sätt ersätta konstgödsel.Sverige står i dag inför flera stora utmaningar där biogasen kan spela en viktig roll i omställningen. För att klara de utmaningar vi har för avfallshanteringen både i Sverige och i Europa har vi kommit överens om att livsmedel och köksavfall ska samlas in fastighetsnära från och med den 1 januari 2024. I dag blir matavfallet på många håll i Sverige biogas. Insamlingen, som nu kommer att ske på bred front i både Sverige och Europa, har potential att öka produktionen av biogas och i förlängningen öka möjligheten att skapa biobränslen för framtiden.Samtidigt står Sverige mitt uppe i en energikris. Vi är beroende av importen av fossila bränslen. Även här har biogasen en viktig roll att spela. Genom att producera biogas lokalt kan vi faktiskt lösa en del av de utmaningar som finns för beredskapsfrågor.Sverige och transportsektorn står inför stora gigantiska utmaningar. Här handlar det om att ställa om hela fordonsflottan, och även här har biogasen en roll att fylla. På alla dessa områden har biogasen en roll att fylla i omställningen, men för att biogasen ska kunna ta den rollen måste den ges bra förutsättningar. Det måste finnas en skattebefrielse eller andra typer av stimulanser som gör att vi klarar av att verka för en omställning.Hemma i Östergötland - min valkrets - körs många bussar med biogas. För Östgötatrafiken - den aktör som beställer busstrafiken - kommer domen att få förödande konsekvenser. Det handlar om kostnadsökningar i storleksordningen 40 miljoner kronor per år. På det sätt som avtalen är skrivna kommer kostnaden att slå rakt in i Östgötatrafikens plånbok, i förlängningen för skattekollektivet i Östergötland och för resenärernas kostnader för att resa.Mot transportsektorn slår förändringen skoningslöst. Med ökade kostnader för gasen på ungefär 10 kronor per mil med normal förbrukning för en lastbil, kommer det för ett åkeri att innebära att kostnaderna ökar med ungefär 150 000-200 000 kronor per lastbil och år. För ett företag som har bestämt sig för att ställa om och satsa blir kostnaderna enorma. Låt mig ställa några frågor till finansministern. Regeringen valde i dag att inte överklaga domen. Effekten av detta innebär gigantiska kostnader för branschen. I dagens Svenska Dagbladet står det att Skatteverket från och med i dag inte kommer att godkänna några återbetalningar eller avdrag, vilket innebär att kostnaderna uppstår nu.Hur anser finansministern att företagen ska överleva när kostnaderna ökar? Hur lång tid tror finansministern att det kommer att ta för oss att få veta hur det slutligen blir?"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern att inom sitt ansvarsområde stärka biogasens ställning om nu biogasens skattebefrielse försvinner?","answer":"Johan Löfstrand har frågat mig på vilket sätt jag avser att stärka biogasens ställning om biogasens skattebefrielse försvinner efter en ny EU-dom. Dessutom har interpellanten frågat vilken analys jag gör kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar och om jag har för avsikt att agera för att minska eventuella effekter.Precis som interpellanten skriver har jag uttryckt att regeringen är angelägen om att så snabbt som möjligt uppnå fortsatta skattebefrielser med största möjliga rättssäkerhet för branschens aktörer. Kommissionen kommer nu, som tribunalens dom kräver, att fördjupat granska de statsstöd som skattebefrielserna på biogas utgör. Utgångspunkten är att kommissionen efter denna formella granskning återigen ska godkänna Sveriges skattebefrielser. Regeringen kommer att ha en nära dialog med kommissionen under förfarandet. Om kommissionen slutligen kommer till en annan slutsats får regeringen ta ställning till vilka alternativa sätt som finns att stödja biogas.Regeringen bedömer att möjligheterna att få ett ändrat domslut genom ett överklagande av tribunalens dom är ytterst begränsade. Det är kommissionen som var part i målet, och kommissionen har valt att inte överklaga. Även regeringen har kommit till samma slutsats. Ett överklagande riskerar att förlänga tiden av osäkerhet då rättsverkningarna av domen inte skjuts upp av ett överklagande. Kommissionen måste under alla omständigheter inleda den fördjupade granskningen. Regeringen kommer nu att lägga fokus på fortsatta kontakter med kommissionen. När det gäller interpellantens andra fråga visar hela den här processen att statsstödsaspekterna alltid måste beaktas mycket noga när skattenedsättningar införs eller förlängs. Jag anser att den dåvarande regeringen gjorde vad som rimligen kunde förväntas vid förlängningen av de här skattebefrielserna. Här ser vi dock att ett rättsligt agerande från ett enskilt företag inom EU kan försvåra, försena och skapa osäkerhet för aktörerna. Självklart kommer regeringen att minimera riskerna genom att beakta statsstödsreglerna och anpassa lagstiftningen utifrån de villkor kommissionen fastställer. Regeringen kommer i kontakterna med kommissionen att verka för att effekterna av domen så långt som möjligt begränsas. Statsstödsreglerna ska inte kunna förhindra en medlemsstat att tillämpa generella skatteregler inom ramen för energiskattedirektivet."}
+{"question":"Vilken analys gör ministern kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar på exempelvis biooljor och har ministern för avsikt att agera för att minska eventuella effekter?","answer":"Johan Löfstrand har frågat mig på vilket sätt jag avser att stärka biogasens ställning om biogasens skattebefrielse försvinner efter en ny EU-dom. Dessutom har interpellanten frågat vilken analys jag gör kring domen och eventuella spridningseffekter till andra skattenedsättningar och om jag har för avsikt att agera för att minska eventuella effekter.Precis som interpellanten skriver har jag uttryckt att regeringen är angelägen om att så snabbt som möjligt uppnå fortsatta skattebefrielser med största möjliga rättssäkerhet för branschens aktörer. Kommissionen kommer nu, som tribunalens dom kräver, att fördjupat granska de statsstöd som skattebefrielserna på biogas utgör. Utgångspunkten är att kommissionen efter denna formella granskning återigen ska godkänna Sveriges skattebefrielser. Regeringen kommer att ha en nära dialog med kommissionen under förfarandet. Om kommissionen slutligen kommer till en annan slutsats får regeringen ta ställning till vilka alternativa sätt som finns att stödja biogas.Regeringen bedömer att möjligheterna att få ett ändrat domslut genom ett överklagande av tribunalens dom är ytterst begränsade. Det är kommissionen som var part i målet, och kommissionen har valt att inte överklaga. Även regeringen har kommit till samma slutsats. Ett överklagande riskerar att förlänga tiden av osäkerhet då rättsverkningarna av domen inte skjuts upp av ett överklagande. Kommissionen måste under alla omständigheter inleda den fördjupade granskningen. Regeringen kommer nu att lägga fokus på fortsatta kontakter med kommissionen. När det gäller interpellantens andra fråga visar hela den här processen att statsstödsaspekterna alltid måste beaktas mycket noga när skattenedsättningar införs eller förlängs. Jag anser att den dåvarande regeringen gjorde vad som rimligen kunde förväntas vid förlängningen av de här skattebefrielserna. Här ser vi dock att ett rättsligt agerande från ett enskilt företag inom EU kan försvåra, försena och skapa osäkerhet för aktörerna. Självklart kommer regeringen att minimera riskerna genom att beakta statsstödsreglerna och anpassa lagstiftningen utifrån de villkor kommissionen fastställer. Regeringen kommer i kontakterna med kommissionen att verka för att effekterna av domen så långt som möjligt begränsas. Statsstödsreglerna ska inte kunna förhindra en medlemsstat att tillämpa generella skatteregler inom ramen för energiskattedirektivet."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Jag känner ändå att vi har pratat lite för lite om elstöd på ett tag och vill på eget bevåg kommentera det kort. Den förra regeringen hade exakt noll i elstöd till företagen. Jag tycker att upplägget med elstöd är fyrkantigt, yxigt och svårtillämpbart, och det är verkligen något som gjorts utifrån en krisinterventionsförordning på EU-nivå och som ska möjliggöra något som vanligtvis inte ens är lagligt. Det är ett plåster på såren och en lindring i en svår tid, men vi har åtminstone ett elstöd för företagen. Det hade inte den förra regeringen, herr talman.Elstödet till de elintensiva företagen kan man börja söka i mars. Vi kommer att ha hela systemet för det generella stödet på plats i slutet av maj, och det ges utifrån hur hårt man har varit drabbad historiskt och syftar till att lindra under den här svåra tiden. Det finns dock ingen quick fix. Vi måste bygga ut vår kraftproduktion, och det påverkar även besöksnäringen.Jag vill dessutom säga att det blir lite märkligt när From talar om en dubbelstöt men själv inte har med någon sänkning av arbetsgivaravgiften. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvensk besöksnäring är n��got att vara mycket stolt över. Där är Isak From och jag helt överens. Svensk besöksnäring går en ljus framtid till mötes. Svenskarna vill i stor utsträckning själva turista i sitt eget land, vilket också påverkar statistik för hotellnätter och annat. Svensk besöksnäring är ledande i den gröna omställningen och i integrationsåtgärder. Vi ska fortsätta bana väg för den genom regelförenklingar och minskad börda.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Om man kommer från Japan eller USA är det kanske inte danstillståndet som gör att man åker till Sverige. Det är nog Sveriges natur, kultur och historia som lockar. Förvisso kan dans vara en viktig del av kulturen som nu möjliggörs. Vi tycker att det var rimligt att man tog bort det här, och vi har också ifrågasatt varför det skulle ha varit så svårt. Vi välkomnar alltså justeringen. Låt mig återkomma till det jag var inne på tidigare. Sverige är sämst i Norden. Vi borde ha en högre målsättning. Av övernattningarna 2019, alltså före pandemin, var 25 procent av gästnätterna i Sverige utomnordiska. I Finland var siffran 28 procent. I Danmark var den 36 procent. I Norge var den 30 procent. Min enkla och konkreta fråga är därför: Kommer regeringen att presentera ett framåtsyftande mål? Hur många borde ta sig till Sverige för att besöka landet? Hur mycket ska vi få besöksnäringen att öka under kommande år? Här har regeringen möjlighet att visa framfötterna och säga att besöksnäringen är en sådan viktig integrationsmotor och ett sådant viktigt insteg för unga på arbetsmarknaden att vi måste få fler utomnordiska besökare att komma till Sverige och att fler gästnätter ska genereras i Sverige. Regeringen har alla möjligheter att presentera ett skarpt mål. Jag tackar för debatten."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Jag har träffat ytterst få entreprenörer inom besöksnäringen som säger att de blev företagare för att bli bidragstagare, eller att de har fantastiskt bra idéer men behöver hjälp av mig och vill bli curlade. Jag tycker att det är fascinerande att den nivå som Socialdemokraterna var nöjda med innan pandemin nu anses helt värdelös. Jag håller inte med.Det är klart att man kan vilja hålla i den ytterligare förstärkning som gjordes särskilt under pandemin om man inte har så många andra förslag. Men jag menar att de samarbetspartier som nu styr Sverige har en bättre agenda. Jag tycker att jag var väldigt konkret och tydlig med mycket av det som är på gång kring regelförenklingar och minskad administrativ börda, men låt mig bygga på den agendan genom att till exempel lyfta fram det som sker med Verksamt.se. Det är en sajt och en tjänst som är högt uppskattad av många företagare. Regeringen har förstärkt både Verksamt.se och Regelrådet. Vi avser även att införa ett implementeringsråd, som vi vet är efterfrågat av många företag, herr talman, för att minska regelbördan för företagen. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet.Både små och stora saker behöver ske samlat. En konkret fråga som underlättar för besöksnäringen är danstillståndet, som nu avskaffas. Det har under lång tid legat på den tidigare regeringens bord, men från och med den 1 juli avskaffas danstillståndet. Det innebär bland annat att restauranger och nattklubbar inte längre behöver gå till Polismyndigheten och få ett godkännande för att anordna en danstillställning om denna inte förläggs på en offentlig plats. Genom att ta bort kravet på danstillstånd minskar vi byråkrati och kostnader för företag, och polisen kan fokusera på viktigare saker.Då kanske en del säger: Danstillståndet - på fullt allvar? Är det vad statsrådet lyfter upp här? Ja, det är ett konkret exempel på vilka slags regelförändringar vi ämnar göra för hela besöksnäringen. Det är nämligen inte en enskild åtgärd som kommer att lösa detta, men om vi minskar den totala administrativa bördan så att det är kännbart och märks kommer det att få stor effekt för besöksnäringen i Sverige. Det kommer också att få stor effekt på om man ska våga starta företag inom branschen eller inte.I dag är det dagen före den internationella kvinnodagen, och förändringen är viktig också för att kunna bana väg för att ännu fler kvinnor ska ta steget att starta företag generellt sett men även specifikt inom denna bransch.Jag vill därtill kort kommentera det faktum att saker och ting har rört på sig de senaste veckorna sedan mitt skriftliga interpellationssvar lämnades in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörra veckan hade konkurrenskraftsrådet i Bryssel möte. Där antogs en allmän inriktning gällande korttidsuthyrning. Det är något som verkligen har boomat och slagit till inom hela Europeiska unionen och även i Sverige. Det verkar dessutom öka framöver. Den nya förordningen gäller skyldigheter för onlineplattformar som förmedlar korttidsboenden att dela med sig av data till myndigheter, och det gäller både avseende den som hyr ut och den som hyr. Vi kommer nu att titta på frågan och se på hur vi i Sverige ska förhålla oss till den. Men vi lyckades i varje fall att gå i mål i rekordfart med frågan på EU-nivå.Vi ämnar även hålla så högt tempo vi kan på Regeringskansliet i fråga om regelförenklingar för företag inom besöksnäringen."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Det är uppenbarligen stor skillnad på en socialdemokratisk och en borgerlig regering. Det enda svaret de små och medelstora företagen får av statsrådet Ebba Busch är att hon tycker att besöksnäringen är viktig. Men den behöver mer än välvilliga ord från statsrådet; det som behövs är politiskt ledarskap. Ebba Busch sa själv att besöksnäringen är viktig för Sverige. Den totala turismkonsumtionen uppgår till 249 miljarder kronor, och turismen skapar också jobb. Trots det sänker regeringen ambitionen för svensk besöksnäring. Denna nya basindustri i Sverige är personalintensiv och ger många som står långt från arbetsmarknaden en väg in.I det rådande ekonomiska läget behöver företagen inom besöksnäringen att regeringen agerar. Ska man klara kompetensförsörjningen i norr behöver även företagen som ser till att det är trevligt att bo och verka i exempelvis Skellefteå, Gällivare eller Piteå få förutsättningar att förse människor med livskvalitet.Statsrådet är nog väl medveten om att Sverige går mot en lågkonjunktur, och utan politiskt ledarskap riskerar en av de viktigaste integrationsmotorerna att få sig en ordentlig smäll som vi alla förlorar på. Men regeringen har ingen strategi för besöksnäringen. De sänker anslagen i miljöbudgeten och till Visit Sweden, och verkar tro att besöksnäringen klarar sig bäst själv. Så är det inte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi socialdemokrater vet att en aktiv näringslivspolitik är bra för Sverige. Täta dialoger mellan näringslivet och politiken skapar förutsättningar för att Sverige ska växa som turistmål och att jobb skapas. Det är en politisk färdriktning, Ebba Busch! Jag noterar att det inte är den här regeringens politiska färdriktning. Vad är regeringens politiska färdriktning när det kommer till svensk besöksnäring? Är det att företagen bara ska klara sig själva?"}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Tack, ministern! 3:12-reglerna tror jag förtjänar en alldeles egen interpellation. Mest känt är kanske att en privatanställd läkare skattar i snitt 100 000 kronor mindre än en offentliganställd. Men det är en helt annan debatt. Vi socialdemokrater välkomnar att man ser över regelverket och tar bort onödigt krångel. Vi väntar med spänning på vad det i övrigt kan vara. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtgångspunkten för interpellationen var, som jag sa inledningsvis, hur man marknadsför Sverige utomlands, vilka som ska komma hit och hur man ska arbeta med den saken. Det är en väldigt liten post i Sveriges budget, men ändå viktig. Sveriges Kommuner och Regioner har i en undersökning och rapport visat att de landsbygdskommuner som har en besöksnäring på plats också har bättre samhällsservice och större tillgång till näringsverksamheter, restauranger och livsmedelsproduktion på orten. Det är väldigt viktigt för hela Sverige, och det behöver även fortsättningsvis tydliggöras att besöksnäringen är viktig även där.Jag sa förut att det handlar om en dubbelstöt. Jag hade inte riktigt tänkt på det tidigare. Jag hade möte med Länsstyrelsen i Västerbotten, och de pekar på att de i princip kommer att behöva ta bort ledunderhållet i fjällen. Fjällen, från Dalarna hela vägen upp till Treriksröset, är kanske ett av Sveriges viktigaste besöksmål. Besöken sliter på naturen. Det behöver finnas uppmärkta leder, broar och annan infrastruktur, och den måste fungera.De som kommer hit förväntar sig också av Sverige att det är ordning och reda, för Sverige är känt för just ordning och reda. Man får hoppas att det här var en tillfällig parentes så att inriktningen på ledunderhåll kan återgå till det som faktiskt behövs. Det är även särskilt viktigt för fjällen som besöksmål, oavsett om det gäller vintertid eller sommarturism. Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen tittar en gång till i sin verktygslåda och även ser att besöksnäringen är en integrations- och instegsmotor där de unga kan få sina första jobb. Om Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur tror jag att de flesta företag förväntar sig lite mer action och fler insatser. I många delar av landet - inte i norr, men i övrigt - är arbetslösheten hög, och många unga och utlandsfödda kan få sina första jobb i besöksnäringen. Ta vara på det!"}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Jag vill börja med att säga att det långsiktiga målet är att svensk besöksnäring ska fortsätta blomstra och att vi från regering till regering ska ge så goda förutsättningar för det som möjligt. Signalen ska vara: Världen, välkommen till Sverige! Det här är ett fantastiskt land att semestra i, och det är ett fantastiskt land att bo och leva i. Kom gärna och besök oss! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOch så ska vi ta frågan om pengarna, så att det är övertydligt i mitt svar, utöver det formella interpellationssvaret. Vi hade alltså en särskild insats under pandemin. Den var tänkt att vara temporär. Nu är vi inte längre inne i ett akut skede som under pandemin då det gavs många olika typer av stöd till företagen. Därmed är det inte förlängt. Det är inte samma sak som att det är en lätt situation. Vi ser och hör signalerna från väldigt många verksamhetsutövare av olika slag, entreprenörer och företagare - viktiga delar av besöksnäringen, både små och stora - som är oroliga inför framtiden. Vi förstår det, och vi ser det.Det är också en anledning, herr talman, till att den här regeringen är så besjälad av frågan om regelförenklingar. Detta för mig till den fråga som ledamoten From var inne på: Vad gör regeringen i övrigt?Vi kommer att lägga väldigt tung betoning på behovet av minskad administrativ börda och regelförenklingar för dem som är verksamma i den här branschen. Regelförenklingar för företag är en viktig del av arbetet med att stärka produktiviteten och att fler ska våga ta steget och gå från dröm, vision och idé till verklighet. Företagen bidrar då med att skapa arbetstillfällen, skatteintäkter och ett mervärde i form av en fin upplevelse av besök i Sverige.Svenska företag - inte minst de många små företagen - behöver lättnader i byråkratin och administrationen. Det är återkommande att aktörerna själva pekar på vilken hämsko det är som upplägget är i dag. Det gäller inte minst handläggningstiderna, som pekas ut som ett hinder för verksamheter som vill växa. Därför tar regeringen nu steg för att korta dem. Regeringen har i årets regleringsbrev till Tillväxtverket bett om en samlad redovisning av insatser för förenklat uppgiftslämnande särskilt riktade mot besöksnäringens företag. Sedan tidigare har vi pekat på behovet av att underlätta ägarskiften inom familjeföretag till personal för att inte livskraftiga företag ska läggas ned i onödan. Vi kommer att göra förändringar i 3:12-regelverket och gifter ihop detta med frågan om kompetensförsörjning i utbildningsutbudet.Jag vill avsluta med det som en av riksdagsledamöterna var inne på, herr talman, nämligen att den här branschen verkligen är en integrationsmotor. Statistiken som Daniel Vencu Velasquez Castro nämnde här förtjänar att lyftas upp igen: Fyra av tio sysselsatta i besöksnäringen är födda i ett annat land än Sverige. Det är en jätteutmaning att skapa ett större \"vi\" i det här landet och ökad sammanhållning i en svår tid. Då måste personer som inte har lika stark förankring på svensk arbetsmarknad som andra ha tydliga vägar in. Besöksnäringen är en sådan väg, och därför ämnar regeringen driva på regelförändringar för minskad administrativ börda så att fler vågar starta företag, utveckla branschen och stortrivas där."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Pandemin hade en synnerligen negativ inverkan på besöksnäringen, och många verksamheter slog igen när det var färre som kunde åka runt lika fritt. Den förra regeringens besöksnäringsstrategi var bra och viktig för att utveckla besöksnäringen och locka fler till vårt vackra land Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag var i Piteå förra veckan och fick träffa alltifrån hotellägare till små krögare. Alla var oroliga för sina verksamheter nu när priserna på bland annat livsmedel är väldigt höga och inget besked har getts till företagen i norr om ett elprisstöd.Att satsa på besöksnäringen är att satsa på små och medelstora företag, som utgör grunden för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt turistmål. Sverige utmärker sig som en hållbar destination dit många vill åka för att ta del av vår vackra natur, som även den är hotad med de nedskärningar på miljöbudgeten som kommer att innebära att underhållet av naturen kommer att minska.Men besöksnäringen handlar inte bara om att få folk att tillfälligt besöka en plats; det handlar även om att göra livet roligare för människor som bor och verkar i exempelvis lands- och glesbygdskommuner och våra bruksorter.Det finns mängder av fantastiska småföretagare som vill bidra med sina verksamheter för att höja livskvaliteten för invånarna i sin ort. I exempelvis Piteå besökte jag en verksamhet som har ett hotell, en restaurang, ett bageri, yogaklasser, keramikkurser och andra aktiviteter. Detta gör att livet blir lite härligare för Piteborna. Och detta är bara ett exempel.Vi har stora problem med kompetensförsörjningen i Sverige, framför allt i norra delen av landet där det satsas på den gröna omställningen och andelen arbetstillfällen ökar för varje dag. Vi kan inte ha ett samhälle där det förväntas att människor ska gå till jobbet, arbeta och sedan gå hem och sova. Människor vill också leva. De vill gå ut i naturen på helger, besöka olika restauranger under vardagarna och kunna ha alternativ på aktiviteter.Alla verksamheter som höjer livskvaliteten och attraherar besökare genererar även jobb.En tredjedel av de anställda inom besöksnäringen är unga, och fyra av tio har utländsk bakgrund. När det gäller grupper där det i dag råder hög arbetslöshet är besöksnäringen en bärande komponent i kampen mot arbetslöshet och segregation.Den förra regeringens besöksnäringsstrategi var viktig för att ge förutsättningar för företag att kunna anställa unga och nyanlända. Det är därför oroväckande att regeringen valt att ta bort besöksnäringsstrategin från sin hemsida och att dessutom minska anslagen till bland annat Visit Sweden.Nu verkar regeringen inte riktigt veta vad den vill med besöksnäringen. En politisk färdriktning är avgörande om vi ska klara de utmaningar vi står inför. Och där är besöksnäringen en viktig del av lösningen. Men det enda besöksnäringen får med den här regeringen är minskade anslag på område efter område.Därför undrar jag, herr talman: Vad vill regeringen med besöksnäringen? Vad är den politiska färdriktningen för en av Sveriges växande näringar som genererar jobb och livskvalitet? För inte kan det väl vara så att regeringen tycker att Visit Swedens uppdrag ska vara lika stort som tidigare men att de ska få mindre pengar?Det är ganska symtomatiskt för borgerligheten att man ska effektivisera, men det funkar inte så. Ska man verkligen satsa på svensk besöksnäring måste man också lägga pengar på den."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, energi- och näringsminister Ebba Busch!Utgångspunkten för den här interpellationen är, precis som näringsministern säger, att besöksnäringen är oerhört viktig. Därför blev det väldigt tråkigt för oss att se regeringens budget som röstades igenom här i kammaren. I den skärs det faktiskt i Visit Swedens budgetanslag. Det kan vara så att vi behövde en särskild insats under pandemin för att marknadsföra Sverige. Men nu är vi, precis som regeringen skriver i samma budgetproposition, kanske på väg in i en lågkonjunktur, och vi ser oerhört stora påfrestningar på våra besöksnäringsföretag. Det gäller inte minst utifrån de energipriser som vi har diskuterat i den här kammaren ganska återkommande, där regeringen inte heller har effektuerat och levererat besked om när elprisstöd till företagen faktiskt kan gå ut till hela Sverige.Den förra mandatperioden ställde olika partier interpellationer om det man beskrev som dubbelstötar mot olika näringar. Man kan väl beskriva också det här som en del av en dubbelstöt där man de facto också höjer arbetsgivaravgifterna för besöksnäringsföretagen. Det är ganska klart att vi som socialdemokrater kanske inte hade drivit det, men med ett rödgrönt samarbete hade det säkert varit fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter för unga för en bransch som är integrations- och instegsmotor för arbetslivet. Många unga kanske gör sitt allra första dagsverke på Liseberg eller Gröna Lund, i Åre eller Malå i skidbacken - alla de insatser där man tjänar sin första lön samtidigt som man är med och bidrar till Sveriges utveckling.Det gör besöksnäringen unik - den finns i hela Sverige. I olika delar av landet har vi en besöksnäring. Samtidigt ser vi också att vi ligger sämre till än våra nordiska grannländer, särskilt Norge och Finland, som har haft en högre ambition än Sverige och där man har en större andel utomnordiska besökare. Det är för att man har haft en långsiktig strategi att marknadsföra sig. Norge marknadsför sig särskilt mot Nordamerika, och Finland marknadsför sig med särskilda insatser mot Sydostasien - Japan, Sydkorea, Kina.Detta har varit viktigt för dem. Vi tar också del av det, för när man besöker Norden kan man också åka från Finland till Sverige och från Norge till Sverige, vilket många också gör. Men Sverige behöver också vara på den där kartan. Det tycker vi är viktigt. Det vi särskilt vill peka på är att vi nu, när vi kanske går in i en lågkonjunktur, gärna vill ha en signal från regeringen till branschen om vilka åtgärder i övrigt regeringen avser att vidta för att säkerställa att besöksnäringsbranschen kan fortsätta att utvecklas."}
+{"question":"Överväger ministern och regeringen ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål?","answer":"Isak From har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder och insatser för att utveckla Sverige som besöksmål. Besöksnäringen är verkligen viktig för Sverige. Trots motgångar under pandemin har turismen återhämtat sig väl, och den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick 2021 till 249 miljarder kronor. Den största delen, 192 miljarder, var svenskars egen turismkonsumtion i Sverige. Det gemensamma för företag inom besöksnäringen är att de är platsbundna och i hög grad bidrar till sysselsättning, inte minst för unga och personer med utländsk bakgrund. Städer och landsbygder är attraktiva och levande när det finns ett rikt utbud av upplevelser för både besökare och boende. Regeringen har inte förändrat uppdraget till Visit Sweden eller Tillväxtverket. De har fortsatt ansvar för marknadsföring respektive kunskap och samordning kopplat till turism. Under pandemin gjordes tillfälliga förstärkningar som medförde ökat anslag. Regeringen bygger vidare på den samsyn och kunskap som finns nationellt, regionalt och lokalt och fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen. Det gäller inte minst arbetet med regelförenkling och hur regeringen kan underlätta för företagen att rekrytera kompetenta medarbetare. Regeringen har i årets regleringsbrev till Tillväxtverket begärt en samlad redovisning av insatser om förenklat uppgiftslämnande riktat mot besöksnäringens företag. Tillväxtverket har också ansvar för den officiella statistiken, där inkvarteringsstatistiken ingår, vilket ger värdefull kunskap om besöksnäringen i Sverige. Den gemensamma marknadsföringen av Sverige är också viktig för besöksnäringens företag. Den förstärker och kompletterar den regionala och lokala destinationsutvecklingen. Visit Sweden AB:s uppdrag, att marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål för både utländska och inhemska besökare, är fortsatt en viktig del av regeringens turismpolitik.Vidare prioriterar regeringen kunskap om besöksnäringens utveckling och samverkar inom såväl Norden och Östersjösamarbetet som EU för att skapa goda förutsättningar för hållbar turism i hela vårt närområde. Under Sveriges ordförandeskap i EU förhandlades ett förslag till förordning om datainsamling och datadelning avseende korttidsuthyrning av boende. Regeringen välkomnar förslaget. Det bidrar till relevant och mer heltäckande statistik om turism. Rådets beslut om allmän riktlinje togs i Bryssel i förra veckan - en uppgift som innebär en justering av det inlämnade, skriftliga interpellationssvaret, vilket bör föras till protokollet."}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"Frågan om Försvarsmakten får nästan bli föremål för en annan interpellationsdebatt eller ställas som fråga i annan form, så att den kan få ett fullgott svar. Jag vill återknyta till en fråga som jag inte hann svara på tidigare, nämligen den om att det har aviserats en ny utredning utöver Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Även där kommer vi att återkomma med förslag på utredningsdirektiv, men man kan konstatera att Klimaträttsutredningen tittar på en del och att Miljöprövningsutredningen tittar på mycket som rör våra myndigheters processer. Man skulle kunna argumentera för att det därutöver finns behov av ett helhetsgrepp - det finns mycket relaterat till markanvändning och annat. Angående de förslag som har presenterats av flera andra partier, däribland Socialdemokraterna, kommer man självklart att behöva vara lyhörd för de goda förslag som kommer upp i debatten. Vi har högt satta klimatmål i Sverige, och den här regeringens plan för att nå dem är elektrifiering. Det är elektrifiering av transportsektorn och elektrifiering av industrin. Detta har nu blivit basen för den här regeringens arbete med klimatfrågorna, vilket kanske är en del av svaret på frågan varför det inte längre är utsinglat. Till sist vill jag återigen tacka för interpellationen. Jag vill också säga något till dem som lyssnar och kanske undrar varför det inte finns ett datum om detta nu ligger på regeringens bord. Varför är det inte bara klart? Jag kan förstå den frustrationen, men detta är komplexa frågor. Vi har en ordning där man utreder och där förslagen remitteras. Sedan tar man in remissvaren och processar dem för att se hur förslaget ska tweakas - och först efter det ska det läggas fram. Det är det som är beredning, och det är den fasen vi befinner oss i. Vi arbetar så snabbt vi kan.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"Frågan om Försvarsmakten får nästan bli föremål för en annan interpellationsdebatt eller ställas som fråga i annan form, så att den kan få ett fullgott svar. Jag vill återknyta till en fråga som jag inte hann svara på tidigare, nämligen den om att det har aviserats en ny utredning utöver Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Även där kommer vi att återkomma med förslag på utredningsdirektiv, men man kan konstatera att Klimaträttsutredningen tittar på en del och att Miljöprövningsutredningen tittar på mycket som rör våra myndigheters processer. Man skulle kunna argumentera för att det därutöver finns behov av ett helhetsgrepp - det finns mycket relaterat till markanvändning och annat. Angående de förslag som har presenterats av flera andra partier, däribland Socialdemokraterna, kommer man självklart att behöva vara lyhörd för de goda förslag som kommer upp i debatten. Vi har högt satta klimatmål i Sverige, och den här regeringens plan för att nå dem är elektrifiering. Det är elektrifiering av transportsektorn och elektrifiering av industrin. Detta har nu blivit basen för den här regeringens arbete med klimatfrågorna, vilket kanske är en del av svaret på frågan varför det inte längre är utsinglat. Till sist vill jag återigen tacka för interpellationen. Jag vill också säga något till dem som lyssnar och kanske undrar varför det inte finns ett datum om detta nu ligger på regeringens bord. Varför är det inte bara klart? Jag kan förstå den frustrationen, men detta är komplexa frågor. Vi har en ordning där man utreder och där förslagen remitteras. Sedan tar man in remissvaren och processar dem för att se hur förslaget ska tweakas - och först efter det ska det läggas fram. Det är det som är beredning, och det är den fasen vi befinner oss i. Vi arbetar så snabbt vi kan.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det vi kan se är att både företagen och deras branschorganisationer skriver spaltmeter och medverkar i tv-nyheter och tv-sändningar där de uppmanar regeringen att gå vidare med förslagen som redan ligger på bordet. Varför gör alltså regeringen inget? Vi har inte fått något besked här i dag heller om när förslagen kommer. Jag har också en fråga vad gäller Försvarsmaktens regleringsbrev. I regleringsbrevet för 2022 fanns en punkt 21 som tagits bort i årets regleringsbrev. Enligt den skulle Försvarsmakten fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion. Detta skulle återrapporteras i februari i år, så jag undrar om regeringen har fått någon rapport. Jag undrar givetvis även varför Försvarsmakten inte längre har detta uppdrag. Är det bara för att det stod \"förnybart\"? I så fall hade man kunnat byta ut det mot \"fossilfritt\", om man nu tycker att det är ett viktigt uppdrag. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi med 67 förslag. Flera av förslagen är påbörjade, och en del är genomförda. När jag söker på regeringens hemsida hittar jag ingen elektrifieringsstrategi. Den är puts väck. Jag förstår att man kanske inte vill stå för gamla regeringars förslag, men att den inte ens finns på hemsidan tycker jag verkar lite märkligt. Ytterligare en fråga är därför vart elektrifieringsstrategin tog vägen. Finns den?Statsrådet säger att alla goda krafter behövs och att hon vill gå från ord till handling. Hon vill att vi ska kunna komma överens, och hon vill lägga fram de förslag som hon tror att vi socialdemokrater kan gå med på. Då blir svaret på frågorna alltså att vi inte ska ha någon ny energiöverenskommelse; det är så jag ska uppfatta statsrådet. Jag upprepar min fråga ytterligare en gång: När kommer regeringen att presentera förslag för kortare tillståndsprocesser?"}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det vi kan se är att både företagen och deras branschorganisationer skriver spaltmeter och medverkar i tv-nyheter och tv-sändningar där de uppmanar regeringen att gå vidare med förslagen som redan ligger på bordet. Varför gör alltså regeringen inget? Vi har inte fått något besked här i dag heller om när förslagen kommer. Jag har också en fråga vad gäller Försvarsmaktens regleringsbrev. I regleringsbrevet för 2022 fanns en punkt 21 som tagits bort i årets regleringsbrev. Enligt den skulle Försvarsmakten fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion. Detta skulle återrapporteras i februari i år, så jag undrar om regeringen har fått någon rapport. Jag undrar givetvis även varför Försvarsmakten inte längre har detta uppdrag. Är det bara för att det stod \"förnybart\"? I så fall hade man kunnat byta ut det mot \"fossilfritt\", om man nu tycker att det är ett viktigt uppdrag. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi med 67 förslag. Flera av förslagen är påbörjade, och en del är genomförda. När jag söker på regeringens hemsida hittar jag ingen elektrifieringsstrategi. Den är puts väck. Jag förstår att man kanske inte vill stå för gamla regeringars förslag, men att den inte ens finns på hemsidan tycker jag verkar lite märkligt. Ytterligare en fråga är därför vart elektrifieringsstrategin tog vägen. Finns den?Statsrådet säger att alla goda krafter behövs och att hon vill gå från ord till handling. Hon vill att vi ska kunna komma överens, och hon vill lägga fram de förslag som hon tror att vi socialdemokrater kan gå med på. Då blir svaret på frågorna alltså att vi inte ska ha någon ny energiöverenskommelse; det är så jag ska uppfatta statsrådet. Jag upprepar min fråga ytterligare en gång: När kommer regeringen att presentera förslag för kortare tillståndsprocesser?"}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar där Monica Haider slutade. Det gäller frågan om hur mycket det blåser.Vi får ut väldigt olika från våra kraftslag. En del har en ganska hög grad av vad som kan kallas leveranssäkerhet, som inte är en helt riktig fackmässig term. Du har en möjlig kapacitet på x, och du kan få ut 80, 90 eller 95 procent. Där har vi kärnkraft och vattenkraft, medan vindkraften ligger betydligt lägre.Det är det som gör att det är lite svårt att hänga med när man får höra goda nyheter om att det finns ansökningar för motsvarande väldigt mycket landbaserad vindkraft som motsvarar det dubbla av efterfrågan i ytterligare energibehov. Men du behöver då också ta höjd.Det är mycket riktigt så att regeringen har satt som mantra att nu behövs alla goda krafter. Vi är för sol, vind och vatten. Det som har hänt är att vi adderat en väldigt framåtlutad hållning till kärnkraft jämfört med en mer tillbakalutad hållning och ett regeringsunderlag som var splittrat i frågan om kärnkraft.Här ser jag att samarbetspartierna och jag som kristdemokrat har goda förutsättningar att komma överens med Socialdemokraterna i många av de här frågorna. Jag hör nu tydligt från tongivande socialdemokrater att alla kraftslag är välkomna och att kärnkraften är en del som kommer att behövas även för lång tid framöver. Därmed har jag resonerat som så att det är bättre att vi går från ord till handling och lotsar igenom de förslag i riksdagen som kommer att nå riksdagens bord i år. Det gäller till exempel målet att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det är den rörelse och det tillnyktrande vi märker även inom EU; det är carbon free och fossil free, det vill säga utsläppsfritt, man behöver gå över till om vi ska minska vårt beroende av Ryssland i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och minska vårt beroende av de fossila kraftslagen. Det handlar om att klara av den dubbla ekvationen att ha högt satta klimatmål och klara den gröna omställningen kombinerat med en stark välfärd och fler arbetstillfällen när våra företag ges bättre förutsättningar. Det ställdes frågor kring Boverket och Naturvårdsverket. Det kan komma att bli fler uppdrag när vi har processat färdigt de två utredningar som tas upp i interpellationen, det vill säga Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Svaret är som sagt att vi arbetar så snabbt vi kan med dessa frågor och ämnar återkomma. Mycket riktigt leder vi många EU-förhandlingar under våren. Det är svårt att sia om något exakt, men vi har goda förhoppningar om att kunna ro flera av de processerna i hamn under våren - eller åtminstone flytta positionerna rejält i delar av detta inför att Spanien tar över ordförandeskapet.Vi hade också den stora äran att välkomna EU:s alla energiministrar till Stockholm i början av förra veckan. Vi noterade där samfällt att det har rört på sig och att det finns en mycket större efterfrågan på att långsiktigt stärka EU:s konkurrenskraft - liksom att tillståndsprocesserna är återkommande i detta. Där vill vi såklart gärna föregå med gott exempel."}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag börjar där Monica Haider slutade. Det gäller frågan om hur mycket det blåser.Vi får ut väldigt olika från våra kraftslag. En del har en ganska hög grad av vad som kan kallas leveranssäkerhet, som inte är en helt riktig fackmässig term. Du har en möjlig kapacitet på x, och du kan få ut 80, 90 eller 95 procent. Där har vi kärnkraft och vattenkraft, medan vindkraften ligger betydligt lägre.Det är det som gör att det är lite svårt att hänga med när man får höra goda nyheter om att det finns ansökningar för motsvarande väldigt mycket landbaserad vindkraft som motsvarar det dubbla av efterfrågan i ytterligare energibehov. Men du behöver då också ta höjd.Det är mycket riktigt så att regeringen har satt som mantra att nu behövs alla goda krafter. Vi är för sol, vind och vatten. Det som har hänt är att vi adderat en väldigt framåtlutad hållning till kärnkraft jämfört med en mer tillbakalutad hållning och ett regeringsunderlag som var splittrat i frågan om kärnkraft.Här ser jag att samarbetspartierna och jag som kristdemokrat har goda förutsättningar att komma överens med Socialdemokraterna i många av de här frågorna. Jag hör nu tydligt från tongivande socialdemokrater att alla kraftslag är välkomna och att kärnkraften är en del som kommer att behövas även för lång tid framöver. Därmed har jag resonerat som så att det är bättre att vi går från ord till handling och lotsar igenom de förslag i riksdagen som kommer att nå riksdagens bord i år. Det gäller till exempel målet att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det är den rörelse och det tillnyktrande vi märker även inom EU; det är carbon free och fossil free, det vill säga utsläppsfritt, man behöver gå över till om vi ska minska vårt beroende av Ryssland i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och minska vårt beroende av de fossila kraftslagen. Det handlar om att klara av den dubbla ekvationen att ha högt satta klimatmål och klara den gröna omställningen kombinerat med en stark välfärd och fler arbetstillfällen när våra företag ges bättre förutsättningar. Det ställdes frågor kring Boverket och Naturvårdsverket. Det kan komma att bli fler uppdrag när vi har processat färdigt de två utredningar som tas upp i interpellationen, det vill säga Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Svaret är som sagt att vi arbetar så snabbt vi kan med dessa frågor och ämnar återkomma. Mycket riktigt leder vi många EU-förhandlingar under våren. Det är svårt att sia om något exakt, men vi har goda förhoppningar om att kunna ro flera av de processerna i hamn under våren - eller åtminstone flytta positionerna rejält i delar av detta inför att Spanien tar över ordförandeskapet.Vi hade också den stora äran att välkomna EU:s alla energiministrar till Stockholm i början av förra veckan. Vi noterade där samfällt att det har rört på sig och att det finns en mycket större efterfrågan på att långsiktigt stärka EU:s konkurrenskraft - liksom att tillståndsprocesserna är återkommande i detta. Där vill vi såklart gärna föregå med gott exempel."}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det sista är vi verkligen överens om. Du sa i ditt svar att vid sidan av det nationella arbetet leder regeringen nu förhandlingarna i EU om att ta fram en ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar elproduktion och energiinfrastruktur.Jag hoppas verkligen att regeringen kommer i mål. Detta skulle innebära kortare ledtider. Det gäller att det inte dras i långbänk, som till exempel var fallet med intäktstaket för elproducenter och elprisstödet för företagen. Ingen vet över huvud taget när det kommer. Tror statsrådet att man kommer att landa ned förslaget under det svenska ordförandeskapet? Regeringen har en punkt i Tidöavtalet om att ni ska granska vilka förenklingsåtgärder som är möjliga. Ni har också aviserat ytterligare en utredning som ska se över tillståndsprocesserna.Vad som är möjligt finns redan på bordet. Börja med det i stället, är mitt råd. Ska ni själva granska och se vad ni ska göra? Eller menar ni att förslagen som ligger på bordet inte är möjliga? I så fall får statsrådet gärna berätta vilka förslag som inte är möjliga av dem som redan finns på bordet.Statsrådet svarar också att ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara processer. Statsrådet nämner Naturvårdsverket i sitt svar. Det har fått mer resurser och uppdrag att ta fram en utförligare vägledning för miljöprövning.När jag förs��ker hitta uppdraget är det enda jag kan se ett uppdrag att ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Är det detta uppdrag som statsrådet avser? Eller är det vad som står i regleringsbrevet om en utvecklad vägledning avseende miljöprövning och miljöbedömning? Det är bra uppdrag. Men jag tänker att det finns mer lågt hängande frukter i de förslag som redan finns.I går presenterade vi socialdemokrater nio förslag på snabbare tillståndsprocesser. Vi vill se action i frågan. Det är bråttom om vi ska klara industrins behov och behålla industrin här i Sverige men också för att ligga i framkant i den gröna omställningen.Några av våra förslag är till exempel att riksintresset för energidistribution ska prioriteras. En samhällsekonomisk prioritering ska göras vid anslutning till elnät, vilket inte är möjligt i dag. Försvarsmakten bör få i uppdrag att ta fram vägledning för snabbare tillståndsprocesser, och ändringstillstånd ska bli huvudregel.Om vi inte gör någonting riskerar vi svenska jobb och att få fortsatt höga elpriser de närmaste 15 åren. Jag undrar om statsrådet är beredd att gå vidare med några av våra nio förslag som vi presenterade i går?Jag lyssnade när du sa att du välkomnar breda överenskommelser. Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Kommer ni att bjuda in till en ny energiöverenskommelse?Jag skulle också vilja kommentera det du sa om att vindkraft är bra när det blåser. Tittar man på vindkartorna ser man att det blåser alltid någonstans 90 procent av tiden. Det är helt rätt att det inte blåser överallt och lika mycket hela tiden. Men det blåser betydligt mer än vad som framställs i debatten, skulle jag vilja påstå.Jag upprepar min fråga. När kommer förslagen från de utredningar som redan är klara?"}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det sista är vi verkligen överens om. Du sa i ditt svar att vid sidan av det nationella arbetet leder regeringen nu förhandlingarna i EU om att ta fram en ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar elproduktion och energiinfrastruktur.Jag hoppas verkligen att regeringen kommer i mål. Detta skulle innebära kortare ledtider. Det gäller att det inte dras i långbänk, som till exempel var fallet med intäktstaket för elproducenter och elprisstödet för företagen. Ingen vet över huvud taget när det kommer. Tror statsrådet att man kommer att landa ned förslaget under det svenska ordförandeskapet? Regeringen har en punkt i Tidöavtalet om att ni ska granska vilka förenklingsåtgärder som är möjliga. Ni har också aviserat ytterligare en utredning som ska se över tillståndsprocesserna.Vad som är möjligt finns redan på bordet. Börja med det i stället, är mitt råd. Ska ni själva granska och se vad ni ska göra? Eller menar ni att förslagen som ligger på bordet inte är möjliga? I så fall får statsrådet gärna berätta vilka förslag som inte är möjliga av dem som redan finns på bordet.Statsrådet svarar också att ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara processer. Statsrådet nämner Naturvårdsverket i sitt svar. Det har fått mer resurser och uppdrag att ta fram en utförligare vägledning för miljöprövning.När jag försöker hitta uppdraget är det enda jag kan se ett uppdrag att ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Är det detta uppdrag som statsrådet avser? Eller är det vad som står i regleringsbrevet om en utvecklad vägledning avseende miljöprövning och miljöbedömning? Det är bra uppdrag. Men jag tänker att det finns mer lågt hängande frukter i de förslag som redan finns.I går presenterade vi socialdemokrater nio förslag på snabbare tillståndsprocesser. Vi vill se action i frågan. Det är bråttom om vi ska klara industrins behov och behålla industrin här i Sverige men också för att ligga i framkant i den gröna omställningen.Några av våra förslag är till exempel att riksintresset för energidistribution ska prioriteras. En samhällsekonomisk prioritering ska göras vid anslutning till elnät, vilket inte är möjligt i dag. Försvarsmakten bör få i uppdrag att ta fram vägledning för snabbare tillståndsprocesser, och ändringstillstånd ska bli huvudregel.Om vi inte gör någonting riskerar vi svenska jobb och att få fortsatt höga elpriser de närmaste 15 åren. Jag undrar om statsrådet är beredd att gå vidare med några av våra nio förslag som vi presenterade i går?Jag lyssnade när du sa att du välkomnar breda överenskommelser. Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Kommer ni att bjuda in till en ny energiöverenskommelse?Jag skulle också vilja kommentera det du sa om att vindkraft är bra när det blåser. Tittar man på vindkartorna ser man att det blåser alltid någonstans 90 procent av tiden. Det är helt rätt att det inte blåser överallt och lika mycket hela tiden. Men det blåser betydligt mer än vad som framställs i debatten, skulle jag vilja påstå.Jag upprepar min fråga. När kommer förslagen från de utredningar som redan är klara?"}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill vara tydlig med att tacka för frågan. Det ger en möjlighet för medier och inte minst de som sitter hemma och tittar på interpellationsdebatten att få en lite samlad blick över vad som händer.Jag börjar i den änden att det var många goda initiativ som togs av den förra regeringen, som riksdagsledamoten mycket riktigt påpekar. En del av de initiativen och utredningarna har landat ned på den här sidan av ett mandatskifte men också ett regeringsskifte.Jag ser ett egenvärde i att vi i Sverige i frågor som kräver långsiktighet söker så bred överenskommelse som möjligt. Det är också viktigt för industrin och den gröna omställning som är helt avhängig av det som händer. Man ska inom industrin veta vilka spelregler man har att förhålla sig till. Därför är det positivt att det i stora delar finns en stor samsyn om behovet av att korta tillståndsprocesserna och göra det vi kan för att bana väg för omställningen.Det finns de som undrar: Finns det ett konkret svar? Vad är svaret för dem som finns på plats här i kammaren i dag på frågan: När kommer ett förslag på riksdagens bord? Det riktigt tråkiga men raka svaret är: Jag har inget datum. Det är mycket riktigt så att det här bereds. En del av detta ska också rendera i lagstiftning. Det är en grannlaga uppgift. Det ska hålla för verkligheten.Det är inte tu tal om att vi ämnar fullfölja det vi har fått på bordet både i Klimaträttsutredningen och i Miljöprövningsutredningen. Vi arbetar i så högt tempo vi kan. Det är verkligen prioriterat. Jag hade en förhoppning om att kanske åtminstone mellan tummen och pekfingret kunna sätta någon typ av datum. Men det vågar jag mig inte på, vis av lärdom. Vi kommer helt enkelt att återkomma till när exakt ett förslag kommer att nå riksdagens bord.Jag vill också säga någonting kort om en fråga. Har vi elbrist i Sverige eller inte? Det är mycket riktigt så att vi exporterade mycket förra året. Vi har gjort det även under den här vintern. Samtidigt har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är ibland lite svårt att hänga med i. Det är en vanlig fråga jag får. Hur kan det vara så att vi inte har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs?Vi har inte så mycket el och energiproduktion att vi klarar av att vara mindre sårbara och hålla emot de höga priser som finns på kontinenten. Det är för att vi har effektbrist. Vi har fyra elprisområden. Vi har inte lika stor del av vår befolkning i elområde 1 och 2. Men där har vi en viktig del av vår elproduktion. Samtidigt har vi en ganska stor konsumtion av el och hög elförbrukning i elområde 3 och 4 i de södra delarna. Där har ganska mycket elproduktion försvunnit de senaste åren.Det gäller även om det har tillkommit väderberoende elproduktion och kraftproduktion, som till exempel vind. Ingen är så lycklig som jag när det blåser. Men vi har dagar när det inte blåser lika mycket. Då har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är vad vi nu försöker att åtgärda.Elstöd i all ära. Det är en lindring i en svår tid. Men det finns ingen annan väg ur detta än att bygga svensk energiproduktion stark igen, göra den större och kraftigt korta ledtiderna och tiderna för de långa tillståndsprocesser vi har, och där är vi överens. Vi återkommer om datum."}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill vara tydlig med att tacka för frågan. Det ger en möjlighet för medier och inte minst de som sitter hemma och tittar på interpellationsdebatten att få en lite samlad blick över vad som händer.Jag börjar i den änden att det var många goda initiativ som togs av den förra regeringen, som riksdagsledamoten mycket riktigt påpekar. En del av de initiativen och utredningarna har landat ned på den här sidan av ett mandatskifte men också ett regeringsskifte.Jag ser ett egenvärde i att vi i Sverige i frågor som kräver långsiktighet söker så bred överenskommelse som möjligt. Det är också viktigt för industrin och den gröna omställning som är helt avhängig av det som händer. Man ska inom industrin veta vilka spelregler man har att förhålla sig till. Därför är det positivt att det i stora delar finns en stor samsyn om behovet av att korta tillståndsprocesserna och göra det vi kan för att bana väg för omställningen.Det finns de som undrar: Finns det ett konkret svar? Vad är svaret för dem som finns på plats här i kammaren i dag på frågan: När kommer ett förslag på riksdagens bord? Det riktigt tråkiga men raka svaret är: Jag har inget datum. Det är mycket riktigt så att det här bereds. En del av detta ska också rendera i lagstiftning. Det är en grannlaga uppgift. Det ska hålla för verkligheten.Det är inte tu tal om att vi ämnar fullfölja det vi har fått på bordet både i Klimaträttsutredningen och i Miljöprövningsutredningen. Vi arbetar i så högt tempo vi kan. Det är verkligen prioriterat. Jag hade en förhoppning om att kanske åtminstone mellan tummen och pekfingret kunna sätta någon typ av datum. Men det vågar jag mig inte på, vis av lärdom. Vi kommer helt enkelt att återkomma till när exakt ett förslag kommer att nå riksdagens bord.Jag vill också säga någonting kort om en fråga. Har vi elbrist i Sverige eller inte? Det är mycket riktigt så att vi exporterade mycket förra året. Vi har gjort det även under den här vintern. Samtidigt har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är ibland lite svårt att hänga med i. Det är en vanlig fråga jag får. Hur kan det vara så att vi inte har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs?Vi har inte så mycket el och energiproduktion att vi klarar av att vara mindre sårbara och hålla emot de höga priser som finns på kontinenten. Det är för att vi har effektbrist. Vi har fyra elprisområden. Vi har inte lika stor del av vår befolkning i elområde 1 och 2. Men där har vi en viktig del av vår elproduktion. Samtidigt har vi en ganska stor konsumtion av el och hög elförbrukning i elområde 3 och 4 i de södra delarna. Där har ganska mycket elproduktion försvunnit de senaste åren.Det gäller även om det har tillkommit väderberoende elproduktion och kraftproduktion, som till exempel vind. Ingen är så lycklig som jag när det blåser. Men vi har dagar när det inte blåser lika mycket. Då har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är vad vi nu försöker att åtgärda.Elstöd i all ära. Det är en lindring i en svår tid. Men det finns ingen annan väg ur detta än att bygga svensk energiproduktion stark igen, göra den större och kraftigt korta ledtiderna och tiderna för de långa tillståndsprocesser vi har, och där är vi överens. Vi återkommer om datum."}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Svensk industri är tydlig med att det behövs mer elproduktion både på kort och på lång sikt. Industrin ser ett fördubblat behov av energi på lite längre sikt. Med den ökade nyindustrialiseringen som sker i vårt land bedöms förbrukningen öka markant de kommande åren, och det absolut snabbaste är att bygga ut vindkraften både på land och till havs. Ska vi klara omställningen behöver vi alla kraftslag, och här är tillståndsprocesserna en viktig del för att vi ska få energiproduktionen på plats i tid. Detta gäller också för nätutbyggnaden, som också tar för lång tid.Vindkraften har kortare ledtider än andra kraftslag, och vi kan konstatera, nu när röken har lagt sig efter valrörelsen, att även statsrådet pratar om att vi behöver bygga mer vindkraft och inte bara kärnkraft. Det är bra. Nu gäller det bara att göra verkstad också.Den socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna med bland annat propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät. Vi gjorde också en elektrifieringsstrategi, tog fram Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen och tillsatte utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, som ska vara klar den 23 mars i år. Där har den sittande regeringen nu lagt tilläggsdirektiv om att det är verksamhetsutövaren som ska finansiera incitamenten.Både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen är färdigremitterade och ligger nu på regeringens bord eller, som statsrådet säger i sitt svar, bereds i Regeringskansliet. Här finns ett antal förslag som bara ligger och väntar. När kommer förslagen?Den socialdemokratiska regeringen gav också i uppdrag till myndigheterna att göra pilotprojekt som innebär att man gör processen parallellt och har en tidig dialog i projekten med alla inblandade, vilket har gett ett gott resultat. Myndigheterna fick också större anslag för att klara det uppdrag de fått. Uppdraget till dem var att halvera sina ledtider.Tillståndsprocesserna i Sverige tar för lång tid, det är vi alla överens om. Vindkraft på land är det som går absolut snabbast att bygga. Tyvärr säger många kommuner nej vid förfrågningar om projekt, och därför är incitamentsutredningens kommande förslag väldigt viktiga. Det är viktigt att regeringen fattar beslut om fler havsvindkraftsparker. Det finns ansökningar om cirka 500 terawattimmar havsvindkraft. Alla kommer inte att bli byggda, men enligt Svensk Vindenergi kan vindkraftsproduktionen öka till 120 terawattimmar fram till 2035 om alla projekt som är inne i tillståndsprövningen får tillstånd. Repowering kan också tillföra ytterligare 45 terawattimmar, något som totalt skulle innebära 165 terawattimmar 2035. Detta kan jämföras med hela Sveriges elproduktion, som i fjol var all-time-high: 170 terawattimmar. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi gjorde i fjol. Där producerade vindkraften 33 terawattimmar, vilket är en ökning med 20 procent.Just nu känner dock företagen att det är ett lite osäkert läge. De avvaktar. Vad vill den nya regeringen? Vill man ha ny vindkraft? De långa tillståndsprocesserna är givetvis också en del i detta.Min fråga är därför: När kommer förslagen?"}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Svensk industri är tydlig med att det behövs mer elproduktion både på kort och på lång sikt. Industrin ser ett fördubblat behov av energi på lite längre sikt. Med den ökade nyindustrialiseringen som sker i vårt land bedöms förbrukningen öka markant de kommande åren, och det absolut snabbaste är att bygga ut vindkraften både på land och till havs. Ska vi klara omställningen behöver vi alla kraftslag, och här är tillståndsprocesserna en viktig del för att vi ska få energiproduktionen på plats i tid. Detta gäller också för nätutbyggnaden, som också tar för lång tid.Vindkraften har kortare ledtider än andra kraftslag, och vi kan konstatera, nu när röken har lagt sig efter valrörelsen, att även statsrådet pratar om att vi behöver bygga mer vindkraft och inte bara kärnkraft. Det är bra. Nu gäller det bara att göra verkstad också.Den socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna med bland annat propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät. Vi gjorde också en elektrifieringsstrategi, tog fram Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen och tillsatte utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, som ska vara klar den 23 mars i år. Där har den sittande regeringen nu lagt tilläggsdirektiv om att det är verksamhetsutövaren som ska finansiera incitamenten.Både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen är färdigremitterade och ligger nu på regeringens bord eller, som statsrådet säger i sitt svar, bereds i Regeringskansliet. Här finns ett antal förslag som bara ligger och väntar. När kommer förslagen?Den socialdemokratiska regeringen gav också i uppdrag till myndigheterna att göra pilotprojekt som innebär att man gör processen parallellt och har en tidig dialog i projekten med alla inblandade, vilket har gett ett gott resultat. Myndigheterna fick också större anslag för att klara det uppdrag de fått. Uppdraget till dem var att halvera sina ledtider.Tillståndsprocesserna i Sverige tar för lång tid, det är vi alla överens om. Vindkraft på land är det som går absolut snabbast att bygga. Tyvärr säger många kommuner nej vid förfrågningar om projekt, och därför är incitamentsutredningens kommande förslag väldigt viktiga. Det är viktigt att regeringen fattar beslut om fler havsvindkraftsparker. Det finns ansökningar om cirka 500 terawattimmar havsvindkraft. Alla kommer inte att bli byggda, men enligt Svensk Vindenergi kan vindkraftsproduktionen öka till 120 terawattimmar fram till 2035 om alla projekt som är inne i tillståndsprövningen får tillstånd. Repowering kan också tillföra ytterligare 45 terawattimmar, något som totalt skulle innebära 165 terawattimmar 2035. Detta kan jämföras med hela Sveriges elproduktion, som i fjol var all-time-high: 170 terawattimmar. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi gjorde i fjol. Där producerade vindkraften 33 terawattimmar, vilket är en ökning med 20 procent.Just nu känner dock företagen att det är ett lite osäkert läge. De avvaktar. Vad vill den nya regeringen? Vill man ha ny vindkraft? De långa tillståndsprocesserna är givetvis också en del i detta.Min fråga är därför: När kommer förslagen?"}
+{"question":"Vad gör ministern inom sitt ansvarsområde för att förverkliga förslagen i ovan nämnda utredningar för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi?","answer":"har frågat mig vad jag gör, inom mitt ansvarsområde, för att förverkliga förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi och när förslag kommer till riksdagen för att korta tillståndsprocesserna.Att öka utbyggnadstakten för fossilfri energiproduktion och för det nationella elnätet är av högsta prioritet för regeringen. Vid sidan om det nationella arbetet vill jag först lyfta fram att regeringen leder förhandlingar i EU om ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion och energiinfrastruktur genom förnybartdirektivet och EUförordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.En punkt i Tidöavtalet handlar om att förkorta tillståndsprocesser, och en granskning kommer därmed att genomföras för att klargöra vilka förenklingsåtgärder som är möjliga.Miljöprövningsutredningens betänkande har remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer. De tillståndsprövande myndigheterna har till exempel fått mer resurser i budgeten för 2023, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en utförligare vägledning om miljöprövning.När det gäller Klimaträttsutredningens förslag pågår beredningen fortsatt även där i Regeringskansliet. Några förslag från utredningen gäller lagändringar, och vi kommer därmed att återkomma till riksdagen efter avslutad beredning. Andra förslag från utredningen bygger på att uppdrag ges till myndigheter eller att vidare utredning sker på annat vis. Regeringen har redan tagit utredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.Regeringen inväntar även redovisningen av utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som ska redovisas den 31 mars 2023. Utredningen ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället. I övrigt kan jag nämna att Svenska kraftnät, som bygger och förvaltar vårt stamnät, arbetar för att effektivisera sitt interna arbete med målet att halvera sina ledtider. Energimarknadsinspektionen har också fått i uppdrag att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera hanteringen av de tillstånd och rättigheter som krävs för att förstärka det svenska elnätet. Det arbetet ska redovisas senast den 1 maj 2023."}
+{"question":"När kommer förslag till riksdagen för att förkorta tillståndsprocesserna?","answer":"har frågat mig vad jag gör, inom mitt ansvarsområde, för att förverkliga förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi och när förslag kommer till riksdagen för att korta tillståndsprocesserna.Att öka utbyggnadstakten för fossilfri energiproduktion och för det nationella elnätet är av högsta prioritet för regeringen. Vid sidan om det nationella arbetet vill jag först lyfta fram att regeringen leder förhandlingar i EU om ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion och energiinfrastruktur genom förnybartdirektivet och EUförordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.En punkt i Tidöavtalet handlar om att förkorta tillståndsprocesser, och en granskning kommer därmed att genomföras för att klargöra vilka förenklingsåtgärder som är möjliga.Miljöprövningsutredningens betänkande har remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer. De tillståndsprövande myndigheterna har till exempel fått mer resurser i budgeten för 2023, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en utförligare vägledning om miljöprövning.När det gäller Klimaträttsutredningens förslag pågår beredningen fortsatt även där i Regeringskansliet. Några förslag från utredningen gäller lagändringar, och vi kommer därmed att återkomma till riksdagen efter avslutad beredning. Andra förslag från utredningen bygger på att uppdrag ges till myndigheter eller att vidare utredning sker på annat vis. Regeringen har redan tagit utredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.Regeringen inväntar även redovisningen av utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som ska redovisas den 31 mars 2023. Utredningen ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället. I övrigt kan jag nämna att Svenska kraftnät, som bygger och förvaltar vårt stamnät, arbetar för att effektivisera sitt interna arbete med målet att halvera sina ledtider. Energimarknadsinspektionen har också fått i uppdrag att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera hanteringen av de tillstånd och rättigheter som krävs för att förstärka det svenska elnätet. Det arbetet ska redovisas senast den 1 maj 2023."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"Låt oss diskutera den interpellation som är lämnad, nämligen hur vi hanterar vattenfrågorna i Sverige och hur vi ser till att vårt vatten är rent och att det i Sverige finns en trygg tillgång på dricksvatten som kan leva upp till den nivå av hälsa som vi vill att svenska medborgare ska kunna känna sig trygga med. Vi har också vår fantastiska miljö som vi måste ta hänsyn till, givet den dricksvattenkvalitet vi har.Vi har undersökt frågan om illegala bosättningar genom att kontakta våra myndigheter - Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholms län - och kommunen i Haninge. Inga av dem känner till något fall där illegala bosättningar specifikt har påverkat dricksvattenkvaliteten. Detta tycker jag är mycket positivt.Vi har även kollat specifikt med Haninge kommun. Där är de främsta riskerna för dricksvattnet kopplade till trafiken och vägnätet. Det är den allra största påverkan som sker. Det finns bensinstationer som ligger nära, och det sker transport av farligt gods. Olyckor kan ske i våra dricksvattenreservers närområde. Även uppställning av fordon och vägsaltning nämns. Det är de största risker som de bedömer finns. De påpekar att de inte känner till några fall där det här skulle ha påverkat dricksvattenkvaliteten, vilket jag tycker är mycket positivt.Skulle det vara så att man upptäcker att detta är ett problem kommer självklart de som berörs av det, kommunerna och länsstyrelsen, att behöva hantera det. Men jag kan gladeligen säga att det inte finns något sådant problem just nu. Vi ser fram emot att från regeringens håll fortsätta att ta ansvar för att vi i Sverige har en god tillgång på dricksvatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"Låt oss diskutera den interpellation som är lämnad, nämligen hur vi hanterar vattenfrågorna i Sverige och hur vi ser till att vårt vatten är rent och att det i Sverige finns en trygg tillgång på dricksvatten som kan leva upp till den nivå av hälsa som vi vill att svenska medborgare ska kunna känna sig trygga med. Vi har också vår fantastiska miljö som vi måste ta hänsyn till, givet den dricksvattenkvalitet vi har.Vi har undersökt frågan om illegala bosättningar genom att kontakta våra myndigheter - Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Stockholms län - och kommunen i Haninge. Inga av dem känner till något fall där illegala bosättningar specifikt har påverkat dricksvattenkvaliteten. Detta tycker jag är mycket positivt.Vi har även kollat specifikt med Haninge kommun. Där är de främsta riskerna för dricksvattnet kopplade till trafiken och vägnätet. Det är den allra största påverkan som sker. Det finns bensinstationer som ligger nära, och det sker transport av farligt gods. Olyckor kan ske i våra dricksvattenreservers närområde. Även uppställning av fordon och vägsaltning nämns. Det är de största risker som de bedömer finns. De påpekar att de inte känner till några fall där det här skulle ha påverkat dricksvattenkvaliteten, vilket jag tycker är mycket positivt.Skulle det vara så att man upptäcker att detta är ett problem kommer självklart de som berörs av det, kommunerna och länsstyrelsen, att behöva hantera det. Men jag kan gladeligen säga att det inte finns något sådant problem just nu. Vi ser fram emot att från regeringens håll fortsätta att ta ansvar för att vi i Sverige har en god tillgång på dricksvatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi kan aldrig tumma på säkerheten för Sveriges invånare. Vi måste alltid se till säkerheten, inte minst när det kommer till vårt dricksvatten.Jag är övertygad om att statsrådet precis som jag själv och många av dem som lyssnar på den här debatten har sett den utveckling i Sverige där vi har illegala bosättningar som uppförs bland annat i vattenskyddsområden. Det är klart att det här är ett problem som vi måste hantera.Vi vet också att dessa illegala bosättningar är sammankopplade med tiggeriet. Tiggeriet är ett mångfasetterat problem som vi måste hantera. Det kan vi inte komma ifrån.Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet och samtliga riksdagsledamöter för Liberalerna att stödja ett författningsförslag som innebär ett nationellt förbud mot tiggeri?"}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi kan aldrig tumma på säkerheten för Sveriges invånare. Vi måste alltid se till säkerheten, inte minst när det kommer till vårt dricksvatten.Jag är övertygad om att statsrådet precis som jag själv och många av dem som lyssnar på den här debatten har sett den utveckling i Sverige där vi har illegala bosättningar som uppförs bland annat i vattenskyddsområden. Det är klart att det här är ett problem som vi måste hantera.Vi vet också att dessa illegala bosättningar är sammankopplade med tiggeriet. Tiggeriet är ett mångfasetterat problem som vi måste hantera. Det kan vi inte komma ifrån.Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet och samtliga riksdagsledamöter för Liberalerna att stödja ett författningsförslag som innebär ett nationellt förbud mot tiggeri?"}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"Angående det arbete som pågår inom Europeiska unionen vill jag återigen säga att vår bedömning från regeringens sida, och som sades i interpellationssvaret, är att vi har vårt arbete på nationell nivå, men att det arbete och innehåll som kommer av EU-samarbetet kommer att kunna bidra till ett bättre skydd. Vi kommer att arbeta aktivt med alla möjliga delar av den här frågan och med hur vi på bästa sätt skyddar vår tillsyn av våra vattenskyddsområden men även vår vattenreserv som helhet.Sedan 2021 pågår också ett intensivt arbete med att återuppbygga det civila försvaret i Sverige. Vi har en särskild minister för detta arbete, och utgångspunkten ligger i totalförsvarspropositionen som har antagits. Där framgår det väldigt tydligt att dricksvattenförsörjningen är en av ett antal utpekade särskilt viktiga samhällsfunktioner som måste fungera vid höjd beredskap och ytterst vid en krigssituation. Därför är arbetet som pågår med det civila försvaret också ett tillfälle att ytterligare prioritera frågorna som gäller dricksvatten.Ett annat statsråd, landsbygdsminister Kullgren, ansvarar för Livsmedelsverket och har därigenom kunnat ge ytterligare uppdrag om hur vi kan säkerställa en robust dricksvattenförsörjning och då särskilt ta hänsyn till situationer som kan uppstå vid krig och höjd beredskap.Låt mig återigen säga att detta är viktiga frågor. En helt avgörande förutsättning för att vårt samhälle ska fungera är att vi har rent dricksvatten, ett dricksvatten som bidrar väl till människors hälsa och till vår naturmiljö. Regeringen avser att aktivt följa denna fråga utöver att vi tillskjuter medel till de delar av vårt samhälle som ytterst i praktiken hanterar detta, nämligen kommunerna och länsstyrelserna."}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"Angående det arbete som pågår inom Europeiska unionen vill jag återigen säga att vår bedömning från regeringens sida, och som sades i interpellationssvaret, är att vi har vårt arbete på nationell nivå, men att det arbete och innehåll som kommer av EU-samarbetet kommer att kunna bidra till ett bättre skydd. Vi kommer att arbeta aktivt med alla möjliga delar av den här frågan och med hur vi på bästa sätt skyddar vår tillsyn av våra vattenskyddsområden men även vår vattenreserv som helhet.Sedan 2021 pågår också ett intensivt arbete med att återuppbygga det civila försvaret i Sverige. Vi har en särskild minister för detta arbete, och utgångspunkten ligger i totalförsvarspropositionen som har antagits. Där framgår det väldigt tydligt att dricksvattenförsörjningen är en av ett antal utpekade särskilt viktiga samhällsfunktioner som måste fungera vid höjd beredskap och ytterst vid en krigssituation. Därför är arbetet som pågår med det civila försvaret också ett tillfälle att ytterligare prioritera frågorna som gäller dricksvatten.Ett annat statsråd, landsbygdsminister Kullgren, ansvarar för Livsmedelsverket och har därigenom kunnat ge ytterligare uppdrag om hur vi kan säkerställa en robust dricksvattenförsörjning och då särskilt ta hänsyn till situationer som kan uppstå vid krig och höjd beredskap.Låt mig återigen säga att detta är viktiga frågor. En helt avgörande förutsättning för att vårt samhälle ska fungera är att vi har rent dricksvatten, ett dricksvatten som bidrar väl till människors hälsa och till vår naturmiljö. Regeringen avser att aktivt följa denna fråga utöver att vi tillskjuter medel till de delar av vårt samhälle som ytterst i praktiken hanterar detta, nämligen kommunerna och länsstyrelserna."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Många företag är i behov av dricksvatten för sin produktion. Vår industri är i behov av vatten generellt sett för att kunna verka, och det är därför de här frågorna är så pass viktiga.Anledningen till att jag ställde frågan om PFAS-kemikalier är, precis som statsrådet nämner, att frågan kommer att behandlas inom EU. Förslaget är att man ska införa ett förbud mot vissa kemikalier, bland annat arsenik. Min vinkel är att det som föreslås inom EU är tänkt att ske först 2026, men det är upp till varje medlemsland att införa egna regler. Statsrådet har meddelat att hon inte har full insyn i frågan; jag vill då göra medskicket att ni gärna får titta på att vi i Sverige har möjlighet att införa egna regler för att skydda vår miljö och våra vattenskyddsområden och möjlighet att införa striktare regler kring PFAS-ämnen i naturen. På så sätt behöver vi inte vänta till 2026 då det eventuella nya förbudet från EU träder i kraft."}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Många företag är i behov av dricksvatten för sin produktion. Vår industri är i behov av vatten generellt sett för att kunna verka, och det är därför de här frågorna är så pass viktiga.Anledningen till att jag ställde frågan om PFAS-kemikalier är, precis som statsrådet nämner, att frågan kommer att behandlas inom EU. Förslaget är att man ska införa ett förbud mot vissa kemikalier, bland annat arsenik. Min vinkel är att det som föreslås inom EU är tänkt att ske först 2026, men det är upp till varje medlemsland att införa egna regler. Statsrådet har meddelat att hon inte har full insyn i frågan; jag vill då göra medskicket att ni gärna får titta på att vi i Sverige har möjlighet att införa egna regler för att skydda vår miljö och våra vattenskyddsområden och möjlighet att införa striktare regler kring PFAS-ämnen i naturen. På så sätt behöver vi inte vänta till 2026 då det eventuella nya förbudet från EU träder i kraft."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"Tack, ledamoten, för frågan! Med rätta ser svenska medborgare det som en självklarhet att ha en god tillgång till dricksvatten. Enligt den ordning vi har i vårt land hanteras detta av kommuner och länsstyrelser.En av anledningarna till att staten utvecklar sitt bidragande till att dricksvattensystemet, och särskilt reserverna, hanteras på ett klokt sätt är, som ledamoten nämner, att det har uppstått situationer som har påverkat. Det har visat att det behövs ett stärkt agerande från statens sida för att bidra till att arbetet fungerar på ett bättre sätt.Just därför vill jag särskilt lyfta fram vikten av att länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för att arbeta med just dricksvattenförsörjning och vattenskydd. Dessa medel hoppas vi kan bidra till ytterligare förstärkningar. Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter, och det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn har kunnat öka. Detta är viktigt givet det läge vi står inför.Det är viktigt att vi ser till att alla de rättigheter som människor ska ha i vårt land tillgodoses av vårt samhälle som helhet. En sådan sak är att det ska finnas rent vatten i kranen.När det gäller PFAS-frågorna behöver jag tyvärr vara så pass tråkig att jag lutar mig mot Sveriges ordförandeskap i EU-rådet. Rådet behandlar just nu frågor som gäller PFAS, och därför kan jag inte gå in på ytterligare redogörelser för arbetet på den fronten.För att återgå till vattenskyddsfrågan vill jag återigen nämna att det har uppstått situationer som har gett fog för att den här regeringen väljer att fortsätta ett viktigt arbete med att tillskjuta särskilda medel för att hantera detta.Inom EU-samarbetet pågår en revidering av flera olika direktiv och förslag just nu. Det jag kan nämna avseende detta är att vår och Regeringskansliets kloka kunskapsbanks bedömning är att detta kommer att bidra till att Sverige på ett bättre sätt kan skydda våra vattenresurser.Det finns alltid förbättringar att göra, och möjligen kommer de förslag som kommer genom EU-samarbetet att ytterligare kunna bidra till detta. Men fokus här är att vi nu ser till att länsstyrelserna och kommunerna, som ju bär ansvar för dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet, kan utföra det arbetet på bästa möjliga sätt."}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"Tack, ledamoten, för frågan! Med rätta ser svenska medborgare det som en självklarhet att ha en god tillgång till dricksvatten. Enligt den ordning vi har i vårt land hanteras detta av kommuner och länsstyrelser.En av anledningarna till att staten utvecklar sitt bidragande till att dricksvattensystemet, och särskilt reserverna, hanteras på ett klokt sätt är, som ledamoten nämner, att det har uppstått situationer som har påverkat. Det har visat att det behövs ett stärkt agerande från statens sida för att bidra till att arbetet fungerar på ett bättre sätt.Just därför vill jag särskilt lyfta fram vikten av att länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för att arbeta med just dricksvattenförsörjning och vattenskydd. Dessa medel hoppas vi kan bidra till ytterligare förstärkningar. Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter, och det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn har kunnat öka. Detta är viktigt givet det läge vi står inför.Det är viktigt att vi ser till att alla de rättigheter som människor ska ha i vårt land tillgodoses av vårt samhälle som helhet. En sådan sak är att det ska finnas rent vatten i kranen.När det gäller PFAS-frågorna behöver jag tyvärr vara så pass tråkig att jag lutar mig mot Sveriges ordförandeskap i EU-rådet. Rådet behandlar just nu frågor som gäller PFAS, och därför kan jag inte gå in på ytterligare redogörelser för arbetet på den fronten.För att återgå till vattenskyddsfrågan vill jag återigen nämna att det har uppstått situationer som har gett fog för att den här regeringen väljer att fortsätta ett viktigt arbete med att tillskjuta särskilda medel för att hantera detta.Inom EU-samarbetet pågår en revidering av flera olika direktiv och förslag just nu. Det jag kan nämna avseende detta är att vår och Regeringskansliets kloka kunskapsbanks bedömning är att detta kommer att bidra till att Sverige på ett bättre sätt kan skydda våra vattenresurser.Det finns alltid förbättringar att göra, och möjligen kommer de förslag som kommer genom EU-samarbetet att ytterligare kunna bidra till detta. Men fokus här är att vi nu ser till att länsstyrelserna och kommunerna, som ju bär ansvar för dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet, kan utföra det arbetet på bästa möjliga sätt."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag tycker att svaret visar att regeringen tar frågan på stort allvar.Jag tror att de flesta invånare i Sverige ser tillgång till dricksvatten som en självklarhet. Vi har dock sett en del problem i vissa kommuner där just vattentillförseln har uteblivit, vilket kan få stora konsekvenser för många människor i deras dagliga liv.Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, och de av Naturvårdsverket uppsatta miljökvalitetsmålen lyfter just upp ett utökat skydd av vatten. Därför är det viktigt att vi ser till säkerheten när det gäller vårt dricksvatten och våra vattenskyddsområden.Vi har även ett krig i vårt närområde, och vid ett angrepp på Sverige skulle vår dricksvattenreserv vara ett potentiellt mål.Socialdemokraterna är inte direkt kända för att arbeta förebyggande. Det ser vi inte minst när det gäller elkrisen och vårt nedmonterade försvar.Men nu har vi fyra partier som är beredda att ta ansvar, så jag tycker att förutsättningarna finns att utöka säkerheten också kring våra vattenskyddsområden. Jag har en följdfråga till statsrådet: Hur ser statsrådet på Sveriges strategi när det kommer till PFAS-ämnen i vår natur?"}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag tycker att svaret visar att regeringen tar frågan på stort allvar.Jag tror att de flesta invånare i Sverige ser tillgång till dricksvatten som en självklarhet. Vi har dock sett en del problem i vissa kommuner där just vattentillförseln har uteblivit, vilket kan få stora konsekvenser för många människor i deras dagliga liv.Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, och de av Naturvårdsverket uppsatta miljökvalitetsmålen lyfter just upp ett utökat skydd av vatten. Därför är det viktigt att vi ser till säkerheten när det gäller vårt dricksvatten och våra vattenskyddsområden.Vi har även ett krig i vårt närområde, och vid ett angrepp på Sverige skulle vår dricksvattenreserv vara ett potentiellt mål.Socialdemokraterna är inte direkt kända för att arbeta förebyggande. Det ser vi inte minst när det gäller elkrisen och vårt nedmonterade försvar.Men nu har vi fyra partier som är beredda att ta ansvar, så jag tycker att förutsättningarna finns att utöka säkerheten också kring våra vattenskyddsområden. Jag har en följdfråga till statsrådet: Hur ser statsrådet på Sveriges strategi när det kommer till PFAS-ämnen i vår natur?"}
+{"question":"Hur kommer statsrådet att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Martin Westmont har frågat mig hur jag avser att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden och om det är aktuellt för mig och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden.Tillgång till rent vatten är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, för människors hälsa och för naturmiljön. Vi behöver rent dricksvatten både nu och i framtiden.En rad olika aktörer bidrar till att Sveriges befolkning har tillgång till säkert dricksvatten. Kommunerna säkerställer ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna tar sitt ansvar och att vattentjänstlagen följs. Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor medan Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ge vägledning till kommuner och länsstyrelser om vattenskyddsområden.Ett vattenskyddsområde är ett formellt områdesskydd som fastställs av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av miljöbalken. Vattenskyddsområden är viktiga för att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen, både för att hantera identifierade risker och för att kunna förebygga att problem uppstår.Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden har därför förstärkts de senaste åren. Länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för arbete med dricksvattenförsörjning och vattenskydd, och samma belopp beräknas anslås även för 2024.Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter. Det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn av vattenskyddsområden har kunnat öka. Det är reglerat i 6 kap. 5 § vattenförvaltningsförordningen att åtgärdsprogrammen bland annat ska innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram tillgodoses det genom åtgärder till bland annat länsstyrelser och kommuner om dricksvattenskydd respektive skydd av vattentäkter och genom Havs- och vattenmyndighetens vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden.För att bidra till att nå målen i vattenförvaltningen är det avgörande att berörda myndigheter och kommuner genomför de åtgärder som är beslutade i åtgärdsprogrammen. Kommuner och länsstyrelser behöver säkerställa att vattenskyddsområden upprättas, att befintliga vattenområden revideras och att en systematisk och regelbunden tillsyn bedrivs.Inom EU-samarbetet pågår just nu en revidering av flera EU-direktiv som förväntas säkerställa och förbättra vattenkvaliteten, till exempel förslag till direktiv om ändring av ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet samt förslaget om ett reviderat avloppsdirektiv. Sammantaget bedöms detta arbete kunna bidra till ett bättre skydd av våra vattenresurser. Jag vill även nämna att genomförandet av EU:s omarbetade dricksvattendirektiv i svensk rätt ska ske under 2023. Genom direktivet införs en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från tillrinningsområde till tappkran. Syftet är bland annat att på ett bättre sätt förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan.Jag har förtroende för att våra myndigheter och kommuner har förutsättningarna att säkerställa ett långsiktigt skydd för både nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning."}
+{"question":"Är det aktuellt för statsrådet och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Martin Westmont har frågat mig hur jag avser att arbeta för att skydda landets vattenskyddsområden och om det är aktuellt för mig och regeringen att via regleringsbrev och andra medel verka för att skapa fler vattenskyddsområden.Tillgång till rent vatten är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, för människors hälsa och för naturmiljön. Vi behöver rent dricksvatten både nu och i framtiden.En rad olika aktörer bidrar till att Sveriges befolkning har tillgång till säkert dricksvatten. Kommunerna säkerställer ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna tar sitt ansvar och att vattentjänstlagen följs. Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor medan Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ge vägledning till kommuner och länsstyrelser om vattenskyddsområden.Ett vattenskyddsområde är ett formellt områdesskydd som fastställs av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av miljöbalken. Vattenskyddsområden är viktiga för att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen, både för att hantera identifierade risker och för att kunna förebygga att problem uppstår.Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden har därför förstärkts de senaste åren. Länsstyrelserna har tilldelats 80 miljoner kronor per år för 2022 och 2023 för arbete med dricksvattenförsörjning och vattenskydd, och samma belopp beräknas anslås även för 2024.Förstärkningarna har redan gett resultat i form av fler beslut och en större andel skyddade vattentäkter. Det har även fört med sig att länsstyrelsernas tillsyn av vattenskyddsområden har kunnat öka. Det är reglerat i 6 kap. 5 § vattenförvaltningsförordningen att åtgärdsprogrammen bland annat ska innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram tillgodoses det genom åtgärder till bland annat länsstyrelser och kommuner om dricksvattenskydd respektive skydd av vattentäkter och genom Havs- och vattenmyndighetens vägledning för inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden.För att bidra till att nå målen i vattenförvaltningen är det avgörande att berörda myndigheter och kommuner genomför de åtgärder som är beslutade i åtgärdsprogrammen. Kommuner och länsstyrelser behöver säkerställa att vattenskyddsområden upprättas, att befintliga vattenområden revideras och att en systematisk och regelbunden tillsyn bedrivs.Inom EU-samarbetet pågår just nu en revidering av flera EU-direktiv som förväntas säkerställa och förbättra vattenkvaliteten, till exempel förslag till direktiv om ändring av ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet samt förslaget om ett reviderat avloppsdirektiv. Sammantaget bedöms detta arbete kunna bidra till ett bättre skydd av våra vattenresurser. Jag vill även nämna att genomförandet av EU:s omarbetade dricksvattendirektiv i svensk rätt ska ske under 2023. Genom direktivet införs en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från tillrinningsområde till tappkran. Syftet är bland annat att på ett bättre sätt förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan.Jag har förtroende för att våra myndigheter och kommuner har förutsättningarna att säkerställa ett långsiktigt skydd för både nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Jag tackar ledamoten Isacsson för en viktig interpellation. Vi har ett skört system och ett extremt läge. Det är en situation vi inte har stått inför på lång tid. Det påverkar hur vi arbetar och innebär att vi behöver se över hur vi hanterar denna situation på bästa sätt. Givet rådande läge har korttidsregleringen redan nu fått en större betydelse men kan också potentiellt få en ännu större betydelse i framtiden eftersom vi utökar våra väderberoende energislag, såsom vind- och solenergi. Om dessa utgör en ökad andel av vår elproduktion kommer vi även framöver att se ett potentiellt större behov av korttidsreglering. Dessutom tillkommer utmaningar med förändrat klimat, där tillrinningsstorleken och fördelningen över året förändras samtidigt som vi får en ökad risk för extrema flöden. Allt detta ställer nya krav på oss från politikens sida men också på alla dem som bedriver verksamheterna att på klokast möjliga sätt se över den information de kan erbjuda vid prövningstillfället så att vi på bästa sätt kan utforma våra system så att de utgör ett säkert och stabilt tillskott i arbetet.Korttidsregleringens miljöpåverkan varierar beroende på regleringens omfattning. Ett exempel på miljöanpassning är återreglering och begränsad korttidsreglering som kan ske under vissa delar av sommaren.Det finns mycket att titta på, och jag kan försäkra ledamoten om att vi kommer att titta på alla möjligheter för att på bästa sätt utforma svensk produktion. Vi kommer också att ta tag i roten till problemet, för vi behöver en mer robust och trygg energiproduktion i Sverige som helhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Jag tackar ledamoten Isacsson för en viktig interpellation. Vi har ett skört system och ett extremt läge. Det är en situation vi inte har stått inför på lång tid. Det påverkar hur vi arbetar och innebär att vi behöver se över hur vi hanterar denna situation på bästa sätt. Givet rådande läge har korttidsregleringen redan nu fått en större betydelse men kan också potentiellt få en ännu större betydelse i framtiden eftersom vi utökar våra väderberoende energislag, såsom vind- och solenergi. Om dessa utgör en ökad andel av vår elproduktion kommer vi även framöver att se ett potentiellt större behov av korttidsreglering. Dessutom tillkommer utmaningar med förändrat klimat, där tillrinningsstorleken och fördelningen över året förändras samtidigt som vi får en ökad risk för extrema flöden. Allt detta ställer nya krav på oss från politikens sida men också på alla dem som bedriver verksamheterna att på klokast möjliga sätt se över den information de kan erbjuda vid prövningstillfället så att vi på bästa sätt kan utforma våra system så att de utgör ett säkert och stabilt tillskott i arbetet.Korttidsregleringens miljöpåverkan varierar beroende på regleringens omfattning. Ett exempel på miljöanpassning är återreglering och begränsad korttidsreglering som kan ske under vissa delar av sommaren.Det finns mycket att titta på, och jag kan försäkra ledamoten om att vi kommer att titta på alla möjligheter för att på bästa sätt utforma svensk produktion. Vi kommer också att ta tag i roten till problemet, för vi behöver en mer robust och trygg energiproduktion i Sverige som helhet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Jag tackar miljöminister Romina Pourmokhtari för debatten.Det är ingen enkel fråga, och jag håller med miljöministern om att vi behöver en effektiv energiproduktion av alla energislag, inte minst vattenkraften. Vi vet också att vattenkraften på ett mycket bra sätt kompletterar vindkraften och att korttidsregleringen har en nyckelroll. Men effektiviseringarna måste också balanseras mot hur de påverkar människor, djur och natur.Detta gäller inte bara nedströms Näs. Alla människor längs våra reglerade älvar vet hur viktigt det är med den energi som älvarna producerar. Älvarna har bidragit med kraft och tillväxt i hundratals år. I Avesta kommun har det varit oavbruten industriproduktion sedan 1630 - på tal om att vara långsiktig. Kraften från älven har bidragit till arbetstillfällen och är i mångt och mycket orsaken till att städer och byar ligger där de ligger.Men i all den nya energiproduktion som vi behöver i Sverige för att möta den gröna omställningen med framtidens jobb behöver vi också få en social acceptans för energiproduktionen. Här har vi alla ett ansvar, och här brister vi. Det visar inte minst exemplet jag lyft fram från By kyrkby och By Utvecklingsgrupp med en vattenreglering som gör att strandlinjen kan flytta sig 150 meter på en dag.Jag vill avsluta med att önska miljöministern lycka till i hennes viktiga arbete för att hitta framtidens energilösningar, där de som bor nära också känner att de är sedda och lyssnade på och att deras åsikter räknas."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Jag tackar miljöminister Romina Pourmokhtari för debatten.Det är ingen enkel fråga, och jag håller med miljöministern om att vi behöver en effektiv energiproduktion av alla energislag, inte minst vattenkraften. Vi vet också att vattenkraften på ett mycket bra sätt kompletterar vindkraften och att korttidsregleringen har en nyckelroll. Men effektiviseringarna måste också balanseras mot hur de påverkar människor, djur och natur.Detta gäller inte bara nedströms Näs. Alla människor längs våra reglerade älvar vet hur viktigt det är med den energi som älvarna producerar. Älvarna har bidragit med kraft och tillväxt i hundratals år. I Avesta kommun har det varit oavbruten industriproduktion sedan 1630 - på tal om att vara långsiktig. Kraften från älven har bidragit till arbetstillfällen och är i mångt och mycket orsaken till att städer och byar ligger där de ligger.Men i all den nya energiproduktion som vi behöver i Sverige för att möta den gröna omställningen med framtidens jobb behöver vi också få en social acceptans för energiproduktionen. Här har vi alla ett ansvar, och här brister vi. Det visar inte minst exemplet jag lyft fram från By kyrkby och By Utvecklingsgrupp med en vattenreglering som gör att strandlinjen kan flytta sig 150 meter på en dag.Jag vill avsluta med att önska miljöministern lycka till i hennes viktiga arbete för att hitta framtidens energilösningar, där de som bor nära också känner att de är sedda och lyssnade på och att deras åsikter räknas."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Det låter kanske något torrt, men förutsättningarna för korttidsreglering vid en enskild vattenkraftsanläggning beslutas av aktuell vattendom. Inom ramen för prövningarna för moderna miljövillkor för vattenkraften kommer de gällande vattendomarna att ses över. Möjligheten till korttidsreglering beslutas av domstol för varje enskild anläggning. Det är så processen ser ut.Självklart kan man vilja att processen utformas på ett annat sätt och kritisera exempelvis att processerna tar lång tid och att det tar tid att hantera sådana här frågor. Jag förstår det, och regeringen inser vikten av att ta hänsyn till miljövillkor i större utsträckning. Den som läser samarbetsunderlaget för denna regering flitigt ser att det finns formuleringar om exempelvis fiskvandringsvägar. Jag tycker att detta är ett av många bevis på att vi vill ha största möjliga nytta för vattenmiljön. Vi måste dock samtidigt ta hänsyn till den effektiva tillgången på vattenkraftsel. Det är detta som den här regeringen har behövt göra. Jag betvivlar inte att ledamoten är väl införstådd med det läge vi står inför. Vi har en svår situation som kräver att vi nyttjar vattenkraften i största möjliga utsträckning och helt enkelt nyttjar vattenkraften som den möjlighet den utgör för att stabilisera vårt system. Man kanske tror att detta mest gäller de stora kraftverken, men det gäller även de små - det är ju just de som kan bidra till stabiliteten i vissa delar av vårt system. Det är just där man kan nyttja exempelvis korttidsregleringen för att vårt system ska gå ihop och för att lampan ska lysa när man trycker på knappen.Jag förstår att den situation som råder nu är upprörande, särskilt när det gäller Näs kraftverk i Avesta. Men man måste också tänka på vad som är grunden till detta problem. Även om ledamoten Isacsson tog upp att de som står inför denna svåra situation inte bryr sig om tidigare beslut skulle jag uppmana dem att göra det. Självklart ska man hantera de kortsiktigt svåra lägen man står inför, som nu med olyckor, översvämningar och allvarliga risker för att miljögifter sprids, men man måste också tänka på vad som är den långsiktiga planen och vilket långsiktigt arbete som behöver ske för att vi inte ska ha liknande situationer framöver.Är man villig att hålla båda dessa tankar i huvudet tror jag att det är svårt att se detta på något annat sätt än att vi behöver komplettera den möjlighet som vattenkraftsproduktionen utgör i vårt system med annan fossilfri och reglerbar elproduktion. Då handlar det bland annat om kärnkraft. Det handlar också om att bygga ut vår vindkraft. Det handlar om att på bästa sätt nyttja alla de kraftslag som finns tillgängliga för att bidra till att vi har en mer robust energiproduktion - och specifikt elproduktion - i Sverige. Det är ju så att det är bristen på fossilfri och reglerbar produktion som är grundorsaken till att vi får sådana extrema företeelser som vi har på elmarknaden i dag."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Det låter kanske något torrt, men förutsättningarna för korttidsreglering vid en enskild vattenkraftsanläggning beslutas av aktuell vattendom. Inom ramen för prövningarna för moderna miljövillkor för vattenkraften kommer de gällande vattendomarna att ses över. Möjligheten till korttidsreglering beslutas av domstol för varje enskild anläggning. Det är så processen ser ut.Självklart kan man vilja att processen utformas på ett annat sätt och kritisera exempelvis att processerna tar lång tid och att det tar tid att hantera sådana här frågor. Jag förstår det, och regeringen inser vikten av att ta hänsyn till miljövillkor i större utsträckning. Den som läser samarbetsunderlaget för denna regering flitigt ser att det finns formuleringar om exempelvis fiskvandringsvägar. Jag tycker att detta är ett av många bevis på att vi vill ha största möjliga nytta för vattenmiljön. Vi måste dock samtidigt ta hänsyn till den effektiva tillgången på vattenkraftsel. Det är detta som den här regeringen har behövt göra. Jag betvivlar inte att ledamoten är väl införstådd med det läge vi står inför. Vi har en svår situation som kräver att vi nyttjar vattenkraften i största möjliga utsträckning och helt enkelt nyttjar vattenkraften som den möjlighet den utgör för att stabilisera vårt system. Man kanske tror att detta mest gäller de stora kraftverken, men det gäller även de små - det är ju just de som kan bidra till stabiliteten i vissa delar av vårt system. Det är just där man kan nyttja exempelvis korttidsregleringen för att vårt system ska gå ihop och för att lampan ska lysa när man trycker på knappen.Jag förstår att den situation som råder nu är upprörande, särskilt när det gäller Näs kraftverk i Avesta. Men man måste också tänka på vad som är grunden till detta problem. Även om ledamoten Isacsson tog upp att de som står inför denna svåra situation inte bryr sig om tidigare beslut skulle jag uppmana dem att göra det. Självklart ska man hantera de kortsiktigt svåra lägen man står inför, som nu med olyckor, översvämningar och allvarliga risker för att miljögifter sprids, men man måste också tänka på vad som är den långsiktiga planen och vilket långsiktigt arbete som behöver ske för att vi inte ska ha liknande situationer framöver.Är man villig att hålla båda dessa tankar i huvudet tror jag att det är svårt att se detta på något annat sätt än att vi behöver komplettera den möjlighet som vattenkraftsproduktionen utgör i vårt system med annan fossilfri och reglerbar elproduktion. Då handlar det bland annat om kärnkraft. Det handlar också om att bygga ut vår vindkraft. Det handlar om att på bästa sätt nyttja alla de kraftslag som finns tillgängliga för att bidra till att vi har en mer robust energiproduktion - och specifikt elproduktion - i Sverige. Det är ju så att det är bristen på fossilfri och reglerbar produktion som är grundorsaken till att vi får sådana extrema företeelser som vi har på elmarknaden i dag."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Jag håller med om att det behövs mer elproduktion, men medlemmarna i utvecklingsgruppen i By kanske inte bryr sig så mycket om vems fel det är. Och att man ska titta på det här 2034 är ingenting som inger förtroende eller ger hopp om framtiden.När problemen med korttidsreglering är så aktuella och har så stor påverkan på livsvillkoren för både människor och djur, och när den nya prövningen ligger tio år framåt i tiden, är de närboende och de drabbade utlämnade till att själva driva frågan och försöka hitta kompromisser och lösningar med vattenkraftsbolagen. Det känns som Davids kamp mot Goljat. Min fråga till statsrådet är om hon har något svar på hur viktningen mellan miljökrav och behov av vattenkraft ska ske i väntan på den nationella planen och var de konflikter som uppstår ska hanteras. De boende vid ett vattendrag har ju inte samma juridiska förmåga och kraft som de stora vattenkraftsbolagen."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Jag håller med om att det behövs mer elproduktion, men medlemmarna i utvecklingsgruppen i By kanske inte bryr sig så mycket om vems fel det är. Och att man ska titta på det här 2034 är ingenting som inger förtroende eller ger hopp om framtiden.När problemen med korttidsreglering är så aktuella och har så stor påverkan på livsvillkoren för både människor och djur, och när den nya prövningen ligger tio år framåt i tiden, är de närboende och de drabbade utlämnade till att själva driva frågan och försöka hitta kompromisser och lösningar med vattenkraftsbolagen. Det känns som Davids kamp mot Goljat. Min fråga till statsrådet är om hon har något svar på hur viktningen mellan miljökrav och behov av vattenkraft ska ske i väntan på den nationella planen och var de konflikter som uppstår ska hanteras. De boende vid ett vattendrag har ju inte samma juridiska förmåga och kraft som de stora vattenkraftsbolagen."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Jag känner till förhållandena vid Näs kraftverk i Avesta, och jag förstår att människor blir väldigt upprörda över hur det ser ut. Det är en olycka att få sin mark översvämmad; detta är någonting som vi alla vill arbeta för att motverka på olika sätt. Jag förstår också att risken att miljögifter sprids ska tas på stort allvar.Självklart kan man undra hur det kommer sig att det tar sådan tid. Det är ju så att svensk förvaltning är utformad på ett visst sätt. Prövningar ska ske på ett grundligt och rättssäkert sätt, och vi har olika villkor som ligger till grund för hur dessa prövningar ska ske. Ett stort antal av prövningarna kommer, som ledamoten nämnde, att behöva ske samordnat och systematiskt under de kommande åren. Ska detta ske samordnat krävs det vissa resurser och en viss förmåga som gör att det rent praktiskt inte går att genomföra mer skyndsamt än vad som är planerat.Regeringen har dessutom nyligen beslutat om att senarelägga tiden för ansökning om prövning för moderna villkor med tolv månader. Behovet av att vidta dessa åtgärder har inte påverkat vår pausning, utan det som har påverkat är det sköra läge som Sverige befinner sig i givet landets energi och produktion. Sverige behöver mer fossilfri och reglerbar elproduktion - ju mer, desto bättre - för att sprida belastningen på enskilda delar i samhället och för att se till att det inte uppstår situationer där enskilda delar av samhället får bära hela bördan, lite på det sätt som har skett i Avesta.Det är ju bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion som är grundorsaken till alla de extrema företeelser som vi ser på elmarknaden i dag, bland annat med höga elpriser och ett extremt utnyttjande av vattenkraftens reglerkapacitet. Rent praktiskt, fru talman, innebär ju korttidsreglering att skillnaden mellan användning och produktion under dygnet balanseras genom att vattenkraftverken genererar elektricitet vid behov. Detta resulterar i en varierande flödeshastighet nedströms kraftverket.Det är detta som kan få stora konsekvenser när man utnyttjar det på ett extremt sätt. Varför gör vi det? Varför har vi det läge som vi har nu? Det beror på att vi har haft en bristande helhetsbild av vad systemet kräver av oss och vilken produktion vi behöver ha för att klara av den efterfrågan som finns på produktion i Sverige.Vi har haft en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige, och det är ju positivt att vi har byggt ut så mycket vindkraft. Runt millennieskiftet hade vi nästan ingen vindkraft i Sverige, men nu produceras nästan 30 terawattimmar per år med vindkraft. Det är ju en enorm prestation.Men utöver detta behöver vi bygga ut mer fossilfri elproduktion. Jag tror att det kommer att vara positivt för vår vattenkraft att få avlastning i form av annan planerbar elproduktion framöver. Vi måste ha reglerbar produktion i större utsträckning, så att vi inte behöver nyttja korttidsregleringen på det extrema sätt som vi gör i dag. I värsta fall kan ju nedläggningen av annan elproduktion och bristen på el leda till sådana situationer och bli en av orsakerna till det läge som vi bland annat ser i Avesta i dag. Den här regeringen kommer, till skillnad från den föregående regeringen, att ta ansvar genom att skapa förutsättningar för all fossilfri elproduktion, så att vi har ett mer robust och stabilt system som inte låter korttidsregleringar drabba på det sätt som sker nu."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Jag känner till förhållandena vid Näs kraftverk i Avesta, och jag förstår att människor blir väldigt upprörda över hur det ser ut. Det är en olycka att få sin mark översvämmad; detta är någonting som vi alla vill arbeta för att motverka på olika sätt. Jag förstår också att risken att miljögifter sprids ska tas på stort allvar.Självklart kan man undra hur det kommer sig att det tar sådan tid. Det är ju så att svensk förvaltning är utformad på ett visst sätt. Prövningar ska ske på ett grundligt och rättssäkert sätt, och vi har olika villkor som ligger till grund för hur dessa prövningar ska ske. Ett stort antal av prövningarna kommer, som ledamoten nämnde, att behöva ske samordnat och systematiskt under de kommande åren. Ska detta ske samordnat krävs det vissa resurser och en viss förmåga som gör att det rent praktiskt inte går att genomföra mer skyndsamt än vad som är planerat.Regeringen har dessutom nyligen beslutat om att senarelägga tiden för ansökning om prövning för moderna villkor med tolv månader. Behovet av att vidta dessa åtgärder har inte påverkat vår pausning, utan det som har påverkat är det sköra läge som Sverige befinner sig i givet landets energi och produktion. Sverige behöver mer fossilfri och reglerbar elproduktion - ju mer, desto bättre - för att sprida belastningen på enskilda delar i samhället och för att se till att det inte uppstår situationer där enskilda delar av samhället får bära hela bördan, lite på det sätt som har skett i Avesta.Det är ju bristen på fossilfri och reglerbar elproduktion som är grundorsaken till alla de extrema företeelser som vi ser på elmarknaden i dag, bland annat med höga elpriser och ett extremt utnyttjande av vattenkraftens reglerkapacitet. Rent praktiskt, fru talman, innebär ju korttidsreglering att skillnaden mellan användning och produktion under dygnet balanseras genom att vattenkraftverken genererar elektricitet vid behov. Detta resulterar i en varierande flödeshastighet nedströms kraftverket.Det är detta som kan få stora konsekvenser när man utnyttjar det på ett extremt sätt. Varför gör vi det? Varför har vi det läge som vi har nu? Det beror på att vi har haft en bristande helhetsbild av vad systemet kräver av oss och vilken produktion vi behöver ha för att klara av den efterfrågan som finns på produktion i Sverige.Vi har haft en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige, och det är ju positivt att vi har byggt ut så mycket vindkraft. Runt millennieskiftet hade vi nästan ingen vindkraft i Sverige, men nu produceras nästan 30 terawattimmar per år med vindkraft. Det är ju en enorm prestation.Men utöver detta behöver vi bygga ut mer fossilfri elproduktion. Jag tror att det kommer att vara positivt för vår vattenkraft att få avlastning i form av annan planerbar elproduktion framöver. Vi måste ha reglerbar produktion i större utsträckning, så att vi inte behöver nyttja korttidsregleringen på det extrema sätt som vi gör i dag. I värsta fall kan ju nedläggningen av annan elproduktion och bristen på el leda till sådana situationer och bli en av orsakerna till det läge som vi bland annat ser i Avesta i dag. Den här regeringen kommer, till skillnad från den föregående regeringen, att ta ansvar genom att skapa förutsättningar för all fossilfri elproduktion, så att vi har ett mer robust och stabilt system som inte låter korttidsregleringar drabba på det sätt som sker nu."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Tack för svaret, miljöminister Romina Pourmokhtari! Min interpellation handlar om korttidsreglering. Det innebär en möjlighet för mer planerbar vattenkraft, men det är också en utmaning för människor, djur och natur. I dag sker korttidsregleringen med hänsyn tagen till elanvändning, men hänsyn tas i mindre grad till miljö och de människor som berörs. Syftet med min interpellation är egentligen att diskutera om det skulle kunna finnas vägar framåt där Sverige hittar samverkan och bra överenskommelser runt korttidsreglering. Med tiden har korttidsregleringen fått ökad betydelse. Den används för att snabbt styra vattenkraftsproduktionen för att passa elanvändningens variation och möjliggörs av den lagringskapacitet som vattenkraften har. Vi vet att användningen av el fluktuerar över dygnet, och med korttidsreglering kan vattenkraftsbolagen snabbt släppa på eller strypa vattentillförseln i turbinen. Även vindkraften ökar behovet av korttidsreglering. Det låter bra med korttidsreglering, men det får också stora konsekvenser. Flödet i ett vattendrag varierar mycket kraftigt på kort tid, och det ryckiga vattenflödet påverkar miljö, djur och människor. Jag tänkte visa hur det kan påverka människor i vardagen med exempel från Dalälven. För sex år sedan infördes en omfattande korttidsreglering, och särskilt nedströms Näs kraftstation har påverkan varit negativ. I By kyrkby i Avesta kommun är problemen påtagliga. En utvecklingsgrupp i byn har försökt diskutera frågan och hitta möjliga vägar framåt, och just nu ser man stora utmaningar. Det är en cirka 3 mil lång sträcka längs älven där det är nästan omöjligt att använda vattnet som man gjort tidigare. Vattennivån kan variera med uppemot 50 centimeter eller 1 meter på en dag. Detta påverkar jordbrukare i områden där bete plötsligt förvandlas till slam. Det påverkar den viktiga bilfärjan vid Hovnäs, som inte kan gå som planerat. Att ha båt är nästan omöjligt. Ibland står båten på botten, och ibland är det svårt att nå den på grund av höga vattenflöden.Dalälven bär också ett arv av industrialiseringen med miljögifter på botten som nu riskeras att spridas upp på land. Dessutom påverkas djurliv och fauna när strandlinjen kan förändras mellan 5 och 150 meter med någon dags varsel.Jag frågade ju statsrådet om hon skulle ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att miljö och lokalsamhällen inte ska drabbas på det sätt som sker i dag. I sitt svar refererade statsrådet till den nationella plan för moderna miljövillkor som det beslutades om i juni 2020. Där fastställs att vattenverksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt. För mellersta Dalälven ska denna samordnade och systematiska prövning ske 2034. Tycker statsrådet att detta - att de kommer att få en ny prövning 2034 - är ett rimligt besked att lämna till de boende längs Dalälvens stränder?"}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Tack för svaret, miljöminister Romina Pourmokhtari! Min interpellation handlar om korttidsreglering. Det innebär en möjlighet för mer planerbar vattenkraft, men det är också en utmaning för människor, djur och natur. I dag sker korttidsregleringen med hänsyn tagen till elanvändning, men hänsyn tas i mindre grad till miljö och de människor som berörs. Syftet med min interpellation är egentligen att diskutera om det skulle kunna finnas vägar framåt där Sverige hittar samverkan och bra överenskommelser runt korttidsreglering. Med tiden har korttidsregleringen fått ökad betydelse. Den används för att snabbt styra vattenkraftsproduktionen för att passa elanvändningens variation och möjliggörs av den lagringskapacitet som vattenkraften har. Vi vet att användningen av el fluktuerar över dygnet, och med korttidsreglering kan vattenkraftsbolagen snabbt släppa på eller strypa vattentillförseln i turbinen. Även vindkraften ökar behovet av korttidsreglering. Det låter bra med korttidsreglering, men det får också stora konsekvenser. Flödet i ett vattendrag varierar mycket kraftigt på kort tid, och det ryckiga vattenflödet påverkar miljö, djur och människor. Jag tänkte visa hur det kan påverka människor i vardagen med exempel från Dalälven. För sex år sedan infördes en omfattande korttidsreglering, och särskilt nedströms Näs kraftstation har påverkan varit negativ. I By kyrkby i Avesta kommun är problemen påtagliga. En utvecklingsgrupp i byn har försökt diskutera frågan och hitta möjliga vägar framåt, och just nu ser man stora utmaningar. Det är en cirka 3 mil lång sträcka längs älven där det är nästan omöjligt att använda vattnet som man gjort tidigare. Vattennivån kan variera med uppemot 50 centimeter eller 1 meter på en dag. Detta påverkar jordbrukare i områden där bete plötsligt förvandlas till slam. Det påverkar den viktiga bilfärjan vid Hovnäs, som inte kan gå som planerat. Att ha båt är nästan omöjligt. Ibland står båten på botten, och ibland är det svårt att nå den på grund av höga vattenflöden.Dalälven bär också ett arv av industrialiseringen med miljögifter på botten som nu riskeras att spridas upp på land. Dessutom påverkas djurliv och fauna när strandlinjen kan förändras mellan 5 och 150 meter med någon dags varsel.Jag frågade ju statsrådet om hon skulle ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att miljö och lokalsamhällen inte ska drabbas på det sätt som sker i dag. I sitt svar refererade statsrådet till den nationella plan för moderna miljövillkor som det beslutades om i juni 2020. Där fastställs att vattenverksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt. För mellersta Dalälven ska denna samordnade och systematiska prövning ske 2034. Tycker statsrådet att detta - att de kommer att få en ny prövning 2034 - är ett rimligt besked att lämna till de boende längs Dalälvens stränder?"}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag?","answer":"Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag samt om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter.Vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket också omfattar verksamhetens eventuella korttidsreglering. Många av dagens vattenkraftsanläggningar bedrivs dock med stöd av så kallade äldre rättigheter eller tillstånd enligt äldre lagstiftning som inte präglas av den miljöhänsyn som återfinns i miljöbalken. År 2019 infördes därför nya bestämmelser om att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten uppfyller moderna miljövillkor. Dessa tillstånd söks av verksamhetsutövaren hos mark- och miljödomstolen.  I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor. Planen anger en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för en nationell, effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen innebär att ett stort antal verksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt under de kommande åren.Dessa moderna miljövillkor innebär bland annat att tillstånden ska innehålla de villkor som behövs för att kvaliteten på de vatten som verksamheterna påverkar ska uppfylla EU-rättens krav. Av 27 § 1 förordningen om vattenverksamheter framgår samtidigt att den nationella planen bland annat ska främja största möjliga reglerförmåga i elproduktionen. En prövning i enlighet med den nationella planen ska säkerställa att avvägningar mellan bland annat största möjliga reglerförmåga i elproduktionen och behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder i den enskilda prövningen sker utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. I de enskilda domstolsprövningarna avgörs vilka villkor och bestämmelser som ska gälla för korttidsreglering."}
+{"question":"Kommer statsrådet samt regeringen att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter?","answer":"Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att vattenkraftsproducenter ska ta ett större ansvar för att korttidsregleringen inte ska drabba miljö och lokalsamhällen på det sätt som sker i dag samt om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att tydligare reglera korttidsregleringen för alla vattenkraftsproducenter.Vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel kräver tillstånd enligt miljöbalken, vilket också omfattar verksamhetens eventuella korttidsreglering. Många av dagens vattenkraftsanläggningar bedrivs dock med stöd av så kallade äldre rättigheter eller tillstånd enligt äldre lagstiftning som inte präglas av den miljöhänsyn som återfinns i miljöbalken. År 2019 infördes därför nya bestämmelser om att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten uppfyller moderna miljövillkor. Dessa tillstånd söks av verksamhetsutövaren hos mark- och miljödomstolen.  I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor. Planen anger en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för en nationell, effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen innebär att ett stort antal verksamheter kommer att prövas samordnat och systematiskt under de kommande åren.Dessa moderna miljövillkor innebär bland annat att tillstånden ska innehålla de villkor som behövs för att kvaliteten på de vatten som verksamheterna påverkar ska uppfylla EU-rättens krav. Av 27 § 1 förordningen om vattenverksamheter framgår samtidigt att den nationella planen bland annat ska främja största möjliga reglerförmåga i elproduktionen. En prövning i enlighet med den nationella planen ska säkerställa att avvägningar mellan bland annat största möjliga reglerförmåga i elproduktionen och behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder i den enskilda prövningen sker utifrån ett nationellt helhetsperspektiv. I de enskilda domstolsprövningarna avgörs vilka villkor och bestämmelser som ska gälla för korttidsreglering."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Jag tackar återigen Christofer Bergenblock för en bra interpellation och tillfället att diskutera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Jag tror tack och lov att det är ganska enkelt för de flesta väljare att se vad som egentligen stämmer. Stämmer de påståenden som kommer från ledamoten Bergenblock om att regeringen inte skulle tycka om vindkraft, särskilt havsbaserad sådan? Senast i går satt regeringen och beslutade om positiva besked för vindkraften, och bara för någon vecka sedan kunde jag presentera tillstånd för kabelanslutningen av Kriegers flak. Det blir alltså, tack och lov, svårt för väljarna förstå någonting annat än det de läser när de slår upp tidningen, nämligen att regeringen väljer att ta energipolitiken på större allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Det gör man genom att bygga ut den fossilfria produktionen i Sverige, för man ser vilket läge Sverige är i. Man ser vilka elräkningar som landar i svenskarnas brevlådor. Man har gått till val på att ta större ansvar i de här frågorna, och man gör det också rent konkret. Jag vill också nämna att det om vi backade bandet och tittade på vem som först började tala om kärnkraft nog skulle visa sig att mitt fokus inte låg på kärnkraften här. I stället fanns det en kritik mot att regeringen skulle favorisera kärnkraften, och det visar jag - inte bara i ord utan även i handling - att regeringen inte gör. Vi tar dessa frågor på större allvar än så. Många beslut har fattats, och många beslut kommer att fattas framöver för att vi på allvar ska kunna ta ansvar för vår energiproduktion på ett klokare sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Då gäller det att inte favorisera utan att helt enkelt se vilka som kan bidra till svensk produktion på ett klokt sätt. Det är både vindkraften och kärnkraften. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Jag tackar återigen Christofer Bergenblock för en bra interpellation och tillfället att diskutera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Jag tror tack och lov att det är ganska enkelt för de flesta väljare att se vad som egentligen stämmer. Stämmer de påståenden som kommer från ledamoten Bergenblock om att regeringen inte skulle tycka om vindkraft, särskilt havsbaserad sådan? Senast i går satt regeringen och beslutade om positiva besked för vindkraften, och bara för någon vecka sedan kunde jag presentera tillstånd för kabelanslutningen av Kriegers flak. Det blir alltså, tack och lov, svårt för väljarna förstå någonting annat än det de läser när de slår upp tidningen, nämligen att regeringen väljer att ta energipolitiken på större allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Det gör man genom att bygga ut den fossilfria produktionen i Sverige, för man ser vilket läge Sverige är i. Man ser vilka elräkningar som landar i svenskarnas brevlådor. Man har gått till val på att ta större ansvar i de här frågorna, och man gör det också rent konkret. Jag vill också nämna att det om vi backade bandet och tittade på vem som först började tala om kärnkraft nog skulle visa sig att mitt fokus inte låg på kärnkraften här. I stället fanns det en kritik mot att regeringen skulle favorisera kärnkraften, och det visar jag - inte bara i ord utan även i handling - att regeringen inte gör. Vi tar dessa frågor på större allvar än så. Många beslut har fattats, och många beslut kommer att fattas framöver för att vi på allvar ska kunna ta ansvar för vår energiproduktion på ett klokare sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Då gäller det att inte favorisera utan att helt enkelt se vilka som kan bidra till svensk produktion på ett klokt sätt. Det är både vindkraften och kärnkraften. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Jag tackar återigen Christofer Bergenblock för en bra interpellation och tillfället att diskutera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Jag tror tack och lov att det är ganska enkelt för de flesta väljare att se vad som egentligen stämmer. Stämmer de påståenden som kommer från ledamoten Bergenblock om att regeringen inte skulle tycka om vindkraft, särskilt havsbaserad sådan? Senast i går satt regeringen och beslutade om positiva besked för vindkraften, och bara för någon vecka sedan kunde jag presentera tillstånd för kabelanslutningen av Kriegers flak. Det blir alltså, tack och lov, svårt för väljarna förstå någonting annat än det de läser när de slår upp tidningen, nämligen att regeringen väljer att ta energipolitiken på större allvar än vad tidigare regeringar har gjort. Det gör man genom att bygga ut den fossilfria produktionen i Sverige, för man ser vilket läge Sverige är i. Man ser vilka elräkningar som landar i svenskarnas brevlådor. Man har gått till val på att ta större ansvar i de här frågorna, och man gör det också rent konkret. Jag vill också nämna att det om vi backade bandet och tittade på vem som först började tala om kärnkraft nog skulle visa sig att mitt fokus inte låg på kärnkraften här. I stället fanns det en kritik mot att regeringen skulle favorisera kärnkraften, och det visar jag - inte bara i ord utan även i handling - att regeringen inte gör. Vi tar dessa frågor på större allvar än så. Många beslut har fattats, och många beslut kommer att fattas framöver för att vi på allvar ska kunna ta ansvar för vår energiproduktion på ett klokare sätt än vad tidigare regeringar har gjort. Då gäller det att inte favorisera utan att helt enkelt se vilka som kan bidra till svensk produktion på ett klokt sätt. Det är både vindkraften och kärnkraften. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Det är anmärkningsvärt att statsrådet står här och talar om att tidigare regeringar har stängt ned den svenska kärnkraften när vi båda vet mycket väl att den har stängts ned på grund av ekonomiska villkor i de bolag som drivit kärnkraften - däribland statliga Vattenfall. Jag vet inte hur många gånger både ordförande och vd i Vattenfall har upprepat varför man stängde ned. Det är dock inte den debatten vi ska ha nu. Även om jag förstår att statsrådet hela tiden vill leda in detta på kärnkraften är det inte det vi ska debattera nu, utan det är vindkraften. Det är ingen som ifrågasätter att det handlar om komplexa frågor och svåra beslut när det kommer till den havsbaserade vindkraften. Särskilt komplicerat blir det förstås om man ställer dessa energislag mot varandra och kanske i grunden inte har den positiva ingång till vindkraften som behövs för att man ska våga fatta de beslut som också behövs. Trots vetskapen om att Sverige behöver bygga ut sin elförsörjning har man inte kommit till skott i de här frågorna. Statsrådet säger att man måste göra överväganden på Regeringskansliet och väga intressen mot varandra, och det är ingen som ifrågasätter det. Men vad gäller de tre parker i Kattegatt som det finns ansökningar om har man ju fått underlag från länsstyrelsen där just dessa överväganden görs. Underlag finns vad gäller sjöfarten, yrkesfisket, försvaret och naturmiljön, och länsstyrelsen har landat i ett förslag till beslut. Självklart ska regeringen sätta sig in i detta för att kunna fatta ett beslut, men det ska inte behöva ta år att göra det; det ska på sin höjd behöva ta ett par månader. Jag väntar alltså med spänning på att de här besluten kommer, för vi behöver elen från den havsbaserade vindkraften. Den kan vi få här och nu, medan kärnkraften faktiskt ligger långt borta."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Det är anmärkningsvärt att statsrådet står här och talar om att tidigare regeringar har stängt ned den svenska kärnkraften när vi båda vet mycket väl att den har stängts ned på grund av ekonomiska villkor i de bolag som drivit kärnkraften - däribland statliga Vattenfall. Jag vet inte hur många gånger både ordförande och vd i Vattenfall har upprepat varför man stängde ned. Det är dock inte den debatten vi ska ha nu. Även om jag förstår att statsrådet hela tiden vill leda in detta på kärnkraften är det inte det vi ska debattera nu, utan det är vindkraften. Det är ingen som ifrågasätter att det handlar om komplexa frågor och svåra beslut när det kommer till den havsbaserade vindkraften. Särskilt komplicerat blir det förstås om man ställer dessa energislag mot varandra och kanske i grunden inte har den positiva ingång till vindkraften som behövs för att man ska våga fatta de beslut som också behövs. Trots vetskapen om att Sverige behöver bygga ut sin elförsörjning har man inte kommit till skott i de här frågorna. Statsrådet säger att man måste göra överväganden på Regeringskansliet och väga intressen mot varandra, och det är ingen som ifrågasätter det. Men vad gäller de tre parker i Kattegatt som det finns ansökningar om har man ju fått underlag från länsstyrelsen där just dessa överväganden görs. Underlag finns vad gäller sjöfarten, yrkesfisket, försvaret och naturmiljön, och länsstyrelsen har landat i ett förslag till beslut. Självklart ska regeringen sätta sig in i detta för att kunna fatta ett beslut, men det ska inte behöva ta år att göra det; det ska på sin höjd behöva ta ett par månader. Jag väntar alltså med spänning på att de här besluten kommer, för vi behöver elen från den havsbaserade vindkraften. Den kan vi få här och nu, medan kärnkraften faktiskt ligger långt borta."}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Det är anmärkningsvärt att statsrådet står här och talar om att tidigare regeringar har stängt ned den svenska kärnkraften när vi båda vet mycket väl att den har stängts ned på grund av ekonomiska villkor i de bolag som drivit kärnkraften - däribland statliga Vattenfall. Jag vet inte hur många gånger både ordförande och vd i Vattenfall har upprepat varför man stängde ned. Det är dock inte den debatten vi ska ha nu. Även om jag förstår att statsrådet hela tiden vill leda in detta på kärnkraften är det inte det vi ska debattera nu, utan det är vindkraften. Det är ingen som ifrågasätter att det handlar om komplexa frågor och svåra beslut när det kommer till den havsbaserade vindkraften. Särskilt komplicerat blir det förstås om man ställer dessa energislag mot varandra och kanske i grunden inte har den positiva ingång till vindkraften som behövs för att man ska våga fatta de beslut som också behövs. Trots vetskapen om att Sverige behöver bygga ut sin elförsörjning har man inte kommit till skott i de här frågorna. Statsrådet säger att man måste göra överväganden på Regeringskansliet och väga intressen mot varandra, och det är ingen som ifrågasätter det. Men vad gäller de tre parker i Kattegatt som det finns ansökningar om har man ju fått underlag från länsstyrelsen där just dessa överväganden görs. Underlag finns vad gäller sjöfarten, yrkesfisket, försvaret och naturmiljön, och länsstyrelsen har landat i ett förslag till beslut. Självklart ska regeringen sätta sig in i detta för att kunna fatta ett beslut, men det ska inte behöva ta år att göra det; det ska på sin höjd behöva ta ett par månader. Jag väntar alltså med spänning på att de här besluten kommer, för vi behöver elen från den havsbaserade vindkraften. Den kan vi få här och nu, medan kärnkraften faktiskt ligger långt borta."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Jag är benägen att tro att inte heller ledamoten Bergenblock kan välja vilket intresse som ska ställas åt sidan. Om man är angelägen att få ett beslut nu behöver man avstå från den rättssäkra process som Sverige har som princip. Det vore därför väldigt intressant att höra, om man vill ha ett beslut nu, vilket intresse det är som ledamoten Bergenblock vill ställa åt sidan. Är det Sveriges förmåga att försvara sig? Är det kulturmiljöintressena? Vad är det som ska ställas åt sidan för att detta beslut inte ska beredas i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet? Det finns mycket att säga om energipolitiken. Och om man vill tala om hur olika politiker och företrädare har uttalat sig kan man självklart göra det med den person som det gäller. Jag som politiker har kandiderat till riksdagen på parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av omställningen. Jag är väldigt glad över att vi i regeringsunderlaget i Tidöavtalet kom överens om att vi behöver bedriva en smart energipolitik, en mycket smartare energipolitik än vad tidigare regeringar och regeringsunderlag har bedrivit, genom att bygga jämna spelregler och låta alla energislag konkurrera på lika villkor.  Då inkluderar det även att man bär sina kostnader. På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan. Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln. Det handlar om att bygga jämna spelregler och låta alla aktörer som vill bygga energi i Sverige helt enkelt göra det på lika villkor. Det kan vara så att man tror att det enda fossilfria energislag som går att bygga ut på ett snabbt sätt är vindkraften. Då kanske man, som tidigare ministrar med ansvar för dessa frågor, sitter och tittar på tv-serier som Chernobyl och utifrån dem har sin bild av hur kärnkraften ser ut. Men det stämmer inte överens med verkligheten. Det stämmer definitivt inte överens med den utveckling som har skett med kärnkraften i världen. Där har det forskats enormt mycket, och det har investerats enormt mycket. Det är delvis av den anledningen att man har insett att vi måste ha planerbar elproduktion för att klara av en enorm omställning som Sverige och hela världen ska gå igenom. Och den kräver väldigt mycket mer el. Den kräver att vi faktiskt mer än dubblar vår produktion de kommande tio åren. Ser man till detta kan man självklart reflektera över att vindkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket produktion i Sverige. Men det är av den självklara anledningen att tidigare regeringar med stöd av partier som Centerpartiet har stängt ned kärnkraft i Sverige - stängt ned fungerande fossilfri produktion och bidragit till att skapa ett skört energisystem som gör Sverige än mer sårbart i ett väldigt svårt läge. Jag delar helt bilden av att den fantastiska vattenkraften är ett enormt bidrag till svensk produktion, och det är otroligt att vi har den tillgänglig. Men utöver den behöver vi mycket mer för att klara av det läge som vi är i, och då behöver vi bygga ut både vindkraft och kärnkraft. Det är vad denna regering arbetar hårt med. Det gör vi bland annat genom de längre processerna, som att hantera utredningar. Men vi gör det också genom att tillskjuta medel, konkreta kronor, till Regeringskansliet för att man på det allra snabbaste sättet och på det allra mest effektiva och rättssäkra sättet ska kunna hantera dessa frågor framöver."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Jag är benägen att tro att inte heller ledamoten Bergenblock kan välja vilket intresse som ska ställas åt sidan. Om man är angelägen att få ett beslut nu behöver man avstå från den rättssäkra process som Sverige har som princip. Det vore därför väldigt intressant att höra, om man vill ha ett beslut nu, vilket intresse det är som ledamoten Bergenblock vill ställa åt sidan. Är det Sveriges förmåga att försvara sig? Är det kulturmiljöintressena? Vad är det som ska ställas åt sidan för att detta beslut inte ska beredas i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet? Det finns mycket att säga om energipolitiken. Och om man vill tala om hur olika politiker och företrädare har uttalat sig kan man självklart göra det med den person som det gäller. Jag som politiker har kandiderat till riksdagen på parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av omställningen. Jag är väldigt glad över att vi i regeringsunderlaget i Tidöavtalet kom överens om att vi behöver bedriva en smart energipolitik, en mycket smartare energipolitik än vad tidigare regeringar och regeringsunderlag har bedrivit, genom att bygga jämna spelregler och låta alla energislag konkurrera på lika villkor.  Då inkluderar det även att man bär sina kostnader. På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan. Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln. Det handlar om att bygga jämna spelregler och låta alla aktörer som vill bygga energi i Sverige helt enkelt göra det på lika villkor. Det kan vara så att man tror att det enda fossilfria energislag som går att bygga ut på ett snabbt sätt är vindkraften. Då kanske man, som tidigare ministrar med ansvar för dessa frågor, sitter och tittar på tv-serier som Chernobyl och utifrån dem har sin bild av hur kärnkraften ser ut. Men det stämmer inte överens med verkligheten. Det stämmer definitivt inte överens med den utveckling som har skett med kärnkraften i världen. Där har det forskats enormt mycket, och det har investerats enormt mycket. Det är delvis av den anledningen att man har insett att vi måste ha planerbar elproduktion för att klara av en enorm omställning som Sverige och hela världen ska gå igenom. Och den kräver väldigt mycket mer el. Den kräver att vi faktiskt mer än dubblar vår produktion de kommande tio åren. Ser man till detta kan man självklart reflektera över att vindkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket produktion i Sverige. Men det är av den självklara anledningen att tidigare regeringar med stöd av partier som Centerpartiet har stängt ned kärnkraft i Sverige - stängt ned fungerande fossilfri produktion och bidragit till att skapa ett skört energisystem som gör Sverige än mer sårbart i ett väldigt svårt läge. Jag delar helt bilden av att den fantastiska vattenkraften är ett enormt bidrag till svensk produktion, och det är otroligt att vi har den tillgänglig. Men utöver den behöver vi mycket mer för att klara av det läge som vi är i, och då behöver vi bygga ut både vindkraft och kärnkraft. Det är vad denna regering arbetar hårt med. Det gör vi bland annat genom de längre processerna, som att hantera utredningar. Men vi gör det också genom att tillskjuta medel, konkreta kronor, till Regeringskansliet för att man på det allra snabbaste sättet och på det allra mest effektiva och rättssäkra sättet ska kunna hantera dessa frågor framöver."}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Jag är benägen att tro att inte heller ledamoten Bergenblock kan välja vilket intresse som ska ställas åt sidan. Om man är angelägen att få ett beslut nu behöver man avstå från den rättssäkra process som Sverige har som princip. Det vore därför väldigt intressant att höra, om man vill ha ett beslut nu, vilket intresse det är som ledamoten Bergenblock vill ställa åt sidan. Är det Sveriges förmåga att försvara sig? Är det kulturmiljöintressena? Vad är det som ska ställas åt sidan för att detta beslut inte ska beredas i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet? Det finns mycket att säga om energipolitiken. Och om man vill tala om hur olika politiker och företrädare har uttalat sig kan man självklart göra det med den person som det gäller. Jag som politiker har kandiderat till riksdagen på parollen: Vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av omställningen. Jag är väldigt glad över att vi i regeringsunderlaget i Tidöavtalet kom överens om att vi behöver bedriva en smart energipolitik, en mycket smartare energipolitik än vad tidigare regeringar och regeringsunderlag har bedrivit, genom att bygga jämna spelregler och låta alla energislag konkurrera på lika villkor.  Då inkluderar det även att man bär sina kostnader. På samma sätt som man kräver att de som ska bygga kärnkraft i Sverige ska ta enorma investeringsbeslut och våga göra det behöver man kräva att även de som bygger vindkraft ska fatta dessa beslut på en jämn spelplan. Då innebär det att man bär alla kostnader och att inte staten betalar för kabeln. Det handlar om att bygga jämna spelregler och låta alla aktörer som vill bygga energi i Sverige helt enkelt göra det på lika villkor. Det kan vara så att man tror att det enda fossilfria energislag som går att bygga ut på ett snabbt sätt är vindkraften. Då kanske man, som tidigare ministrar med ansvar för dessa frågor, sitter och tittar på tv-serier som Chernobyl och utifrån dem har sin bild av hur kärnkraften ser ut. Men det stämmer inte överens med verkligheten. Det stämmer definitivt inte överens med den utveckling som har skett med kärnkraften i världen. Där har det forskats enormt mycket, och det har investerats enormt mycket. Det är delvis av den anledningen att man har insett att vi måste ha planerbar elproduktion för att klara av en enorm omställning som Sverige och hela världen ska gå igenom. Och den kräver väldigt mycket mer el. Den kräver att vi faktiskt mer än dubblar vår produktion de kommande tio åren. Ser man till detta kan man självklart reflektera över att vindkraft och kärnkraft står för ungefär lika mycket produktion i Sverige. Men det är av den självklara anledningen att tidigare regeringar med stöd av partier som Centerpartiet har stängt ned kärnkraft i Sverige - stängt ned fungerande fossilfri produktion och bidragit till att skapa ett skört energisystem som gör Sverige än mer sårbart i ett väldigt svårt läge. Jag delar helt bilden av att den fantastiska vattenkraften är ett enormt bidrag till svensk produktion, och det är otroligt att vi har den tillgänglig. Men utöver den behöver vi mycket mer för att klara av det läge som vi är i, och då behöver vi bygga ut både vindkraft och kärnkraft. Det är vad denna regering arbetar hårt med. Det gör vi bland annat genom de längre processerna, som att hantera utredningar. Men vi gör det också genom att tillskjuta medel, konkreta kronor, till Regeringskansliet för att man på det allra snabbaste sättet och på det allra mest effektiva och rättssäkra sättet ska kunna hantera dessa frågor framöver."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Statsrådet säger att det är viktigt att inte välja en favorit. Likväl är det precis det som Tidöpartierna har gjort. De har valt en favorit i form av kärnkraften, och de har under hela den förra mandatperioden och under valrörelsen bedrivit en form av kulturkrig mot vindkraften. Det är ändå så att vindkraften, och framför allt den havsbaserade vindkraften, är den energikälla som i närtid kan ge oss ett stort tillskott av ny elenergi i Sverige. Vi behöver det, precis som statsrådet har varit inne på. Vi behöver bygga ut den svenska elförsörjningen. Men det enda beslut som hittills har fattats av regeringen vad gäller vindkraften har varit att ta bort uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut de nödvändiga anslutningarna för att koppla på vindkraften på transmissionsnätet. Problemet är inte principen om vem som ska stå för kostnaden - det kan man alltid diskutera, och jag vet att det är regeringens utgångspunkt - utan problemet är att regeringen skapar oklarhet kring om man som företag inom energibranschen kan lita på den svenska staten eller inte. Och det kan man inte när regeringen tar bort de långsiktiga spelreglerna som har gällt sedan 2016. Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart därför att det kan leda till att företag drar sig för att göra de nödvändiga investeringar som behövs eller att man inte får in nya aktörer som genomför utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Det som behövs är stabila och förutsägbara processer. Men det är inte det som regeringen har skapat. Nu när verkligheten ändå har börjat komma i kapp regeringen har tongångarna också börjat ändras en del. Inte minst har ministerns departementschef Ebba Busch gjort en politisk saltomortal där hon gått från att säga att man ska sätta stopp för dessa stålskogar av vindkraft till att nu påstå att hon alltid har varit positiv till en utbyggnad av vindkraften. Det kanske inte är så förtroendeingivande, men det är givetvis positivt så länge det håller i sig. Regeringens grundläggande skepsis till vindkraften återfinns dock även i det svar som klimat- och miljöministern ger på min interpellation. Uttrycket om att havsbaserad vindkraft bara är ett komplement till kärnkraften visar att statsrådet och regeringen inte har följt med i utvecklingen under 2000-talet. Vindkraften stod förra året för 20 procent av den svenska elförsörjningen. Kärnkraften stod för 29 procent. Ska man säga någonting om komplement är det väl att både vindkraften och kärnkraften i så fall är komplement till vattenkraften som faktiskt är vår enda planerbara och stora energikälla i detta land. Av dessa tre källor är det bara vindkraften som har en stor potential att växa under de kommande fem tio åren. Och det kan gå snabbt om regeringen förmår fatta de beslut som behövs bland annat kring de tre stora projekten i Kattegatt. De har utretts under lång tid. Utredningarna är färdiga, och de tar upp alla aspekter som behövs för att regeringen nu ska kunna göra en samlad bedömning, väga intressen mot varandra, fastställa villkor och gå till beslut. Men tänker regeringen göra det, och när tänker man i så fall göra det? Av de svar som jag har fått hittills får jag mer känslan av att det inte är så särskilt bråttom. Det talas om utredningen om effektivare tillståndsprocesser som kommer att ta tid att göra. Det är bra. Men det talas också om utredningen från Havs- och vattenmyndigheten, och det är också bra. Men vi behöver ett beslut om projekt så att de kan sätta igång och byggas i nutid. När kommer detta?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Statsrådet säger att det är viktigt att inte välja en favorit. Likväl är det precis det som Tidöpartierna har gjort. De har valt en favorit i form av kärnkraften, och de har under hela den förra mandatperioden och under valrörelsen bedrivit en form av kulturkrig mot vindkraften. Det är ändå så att vindkraften, och framför allt den havsbaserade vindkraften, är den energikälla som i närtid kan ge oss ett stort tillskott av ny elenergi i Sverige. Vi behöver det, precis som statsrådet har varit inne på. Vi behöver bygga ut den svenska elförsörjningen. Men det enda beslut som hittills har fattats av regeringen vad gäller vindkraften har varit att ta bort uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut de nödvändiga anslutningarna för att koppla på vindkraften på transmissionsnätet. Problemet är inte principen om vem som ska stå för kostnaden - det kan man alltid diskutera, och jag vet att det är regeringens utgångspunkt - utan problemet är att regeringen skapar oklarhet kring om man som företag inom energibranschen kan lita på den svenska staten eller inte. Och det kan man inte när regeringen tar bort de långsiktiga spelreglerna som har gällt sedan 2016. Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart därför att det kan leda till att företag drar sig för att göra de nödvändiga investeringar som behövs eller att man inte får in nya aktörer som genomför utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Det som behövs är stabila och förutsägbara processer. Men det är inte det som regeringen har skapat. Nu när verkligheten ändå har börjat komma i kapp regeringen har tongångarna också börjat ändras en del. Inte minst har ministerns departementschef Ebba Busch gjort en politisk saltomortal där hon gått från att säga att man ska sätta stopp för dessa stålskogar av vindkraft till att nu påstå att hon alltid har varit positiv till en utbyggnad av vindkraften. Det kanske inte är så förtroendeingivande, men det är givetvis positivt så länge det håller i sig. Regeringens grundläggande skepsis till vindkraften återfinns dock även i det svar som klimat- och miljöministern ger på min interpellation. Uttrycket om att havsbaserad vindkraft bara är ett komplement till kärnkraften visar att statsrådet och regeringen inte har följt med i utvecklingen under 2000-talet. Vindkraften stod förra året för 20 procent av den svenska elförsörjningen. Kärnkraften stod för 29 procent. Ska man säga någonting om komplement är det väl att både vindkraften och kärnkraften i så fall är komplement till vattenkraften som faktiskt är vår enda planerbara och stora energikälla i detta land. Av dessa tre källor är det bara vindkraften som har en stor potential att växa under de kommande fem tio åren. Och det kan gå snabbt om regeringen förmår fatta de beslut som behövs bland annat kring de tre stora projekten i Kattegatt. De har utretts under lång tid. Utredningarna är färdiga, och de tar upp alla aspekter som behövs för att regeringen nu ska kunna göra en samlad bedömning, väga intressen mot varandra, fastställa villkor och gå till beslut. Men tänker regeringen göra det, och när tänker man i så fall göra det? Av de svar som jag har fått hittills får jag mer känslan av att det inte är så särskilt bråttom. Det talas om utredningen om effektivare tillståndsprocesser som kommer att ta tid att göra. Det är bra. Men det talas också om utredningen från Havs- och vattenmyndigheten, och det är också bra. Men vi behöver ett beslut om projekt så att de kan sätta igång och byggas i nutid. När kommer detta?"}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Statsrådet säger att det är viktigt att inte välja en favorit. Likväl är det precis det som Tidöpartierna har gjort. De har valt en favorit i form av kärnkraften, och de har under hela den förra mandatperioden och under valrörelsen bedrivit en form av kulturkrig mot vindkraften. Det är ändå så att vindkraften, och framför allt den havsbaserade vindkraften, är den energikälla som i närtid kan ge oss ett stort tillskott av ny elenergi i Sverige. Vi behöver det, precis som statsrådet har varit inne på. Vi behöver bygga ut den svenska elförsörjningen. Men det enda beslut som hittills har fattats av regeringen vad gäller vindkraften har varit att ta bort uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut de nödvändiga anslutningarna för att koppla på vindkraften på transmissionsnätet. Problemet är inte principen om vem som ska stå för kostnaden - det kan man alltid diskutera, och jag vet att det är regeringens utgångspunkt - utan problemet är att regeringen skapar oklarhet kring om man som företag inom energibranschen kan lita på den svenska staten eller inte. Och det kan man inte när regeringen tar bort de långsiktiga spelreglerna som har gällt sedan 2016. Att ändra de ekonomiska förutsättningarna från en dag till nästa är både oansvarigt och osmart därför att det kan leda till att företag drar sig för att göra de nödvändiga investeringar som behövs eller att man inte får in nya aktörer som genomför utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Det som behövs är stabila och förutsägbara processer. Men det är inte det som regeringen har skapat. Nu när verkligheten ändå har börjat komma i kapp regeringen har tongångarna också börjat ändras en del. Inte minst har ministerns departementschef Ebba Busch gjort en politisk saltomortal där hon gått från att säga att man ska sätta stopp för dessa stålskogar av vindkraft till att nu påstå att hon alltid har varit positiv till en utbyggnad av vindkraften. Det kanske inte är så förtroendeingivande, men det är givetvis positivt så länge det håller i sig. Regeringens grundläggande skepsis till vindkraften återfinns dock även i det svar som klimat- och miljöministern ger på min interpellation. Uttrycket om att havsbaserad vindkraft bara är ett komplement till kärnkraften visar att statsrådet och regeringen inte har följt med i utvecklingen under 2000-talet. Vindkraften stod förra året för 20 procent av den svenska elförsörjningen. Kärnkraften stod för 29 procent. Ska man säga någonting om komplement är det väl att både vindkraften och kärnkraften i så fall är komplement till vattenkraften som faktiskt är vår enda planerbara och stora energikälla i detta land. Av dessa tre källor är det bara vindkraften som har en stor potential att växa under de kommande fem tio åren. Och det kan gå snabbt om regeringen förmår fatta de beslut som behövs bland annat kring de tre stora projekten i Kattegatt. De har utretts under lång tid. Utredningarna är färdiga, och de tar upp alla aspekter som behövs för att regeringen nu ska kunna göra en samlad bedömning, väga intressen mot varandra, fastställa villkor och gå till beslut. Men tänker regeringen göra det, och när tänker man i så fall göra det? Av de svar som jag har fått hittills får jag mer känslan av att det inte är så särskilt bråttom. Det talas om utredningen om effektivare tillståndsprocesser som kommer att ta tid att göra. Det är bra. Men det talas också om utredningen från Havs- och vattenmyndigheten, och det är också bra. Men vi behöver ett beslut om projekt så att de kan sätta igång och byggas i nutid. När kommer detta?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss. Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer. Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss. Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer. Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken."}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Vi har en ny regering. Jag tror att det räcker med att slå upp tidningen för att se hur regeringen under mitt och de andra statsrådens ansvar väljer att hantera den svenska energiproduktionen och det svenska energisystemet. Det är en större fråga, som var väl uppmärksammad under valrörelsen och det med rätta. Att vi diskuterar denna fråga så flitigt är en konsekvens av det läge som Sverige har haft och där vi, precis som ledamoten Bergenblock lyfter fram, har kunnat exportera mycket energi och hjälpa våra grannländer men där vi även har haft stora svårigheter att få ihop vårt eget system.Det är en intressant teknisk fråga hur det kan komma sig att man kan ha brist trots att man har ett överflöd och kan exportera. Det handlar om att vi inte har haft ett stabilt och robust system. För att ha det måste man kunna planera sin tillgång, och det kan man inte med kraftslag som exempelvis vindkraft eller solkraft. Men det kan man med exempelvis kärnkraft.Detta är ett problem som regeringen vill och kommer att hantera genom att se över hur kärnkraften hanteras i Sverige och helt enkelt förändra det synsätt vi har, där tidigare regeringar har favoriserat olika energislag. Man kan, fru talman, jämföra det med att säga att man hejar på ett fotbollslag och sedan hanterar energisystemet på samma sätt och säga att man har vindkraften som favorit.Så väljer inte den här regeringen att hantera energipolitiken. Den är långt viktigare än att välja en favorit och sedan stå kvar i det hörnet oavsett läge. Det gäller att anpassa sig efter den verklighet som vi står inför. Det är, precis som ledamoten Bergenblock lyfter upp, en verklighet där vi har ett stort energibehov. Vi har ett stort behov av specifikt el, för att klara av inte bara ett stabilt energisystem utan också den fundamentalt viktiga omställning som Sverige just nu går igenom.I den här regeringen har vi på många sätt hanterat energipolitiken annorlunda. Det handlar delvis om att se över den diskriminering, som man kan kalla det, av kärnkraften som under många år har pågått på grund av många partier, däribland Centerpartiet. Men det handlar också exempelvis om hur vi hanterar vår havsbaserade vindkraft. Detta kan handla om de utredningar som faktiskt är det som behöver ligga till grund för en ordentlig förändring av tillståndsprocesser och annat, så att vi framöver kan få mer pålitliga, långsiktigt stabila och också förutsägbara processer som också är i enlighet med det som EU ställer som krav på oss. Men det finns även mycket annat som man kan göra för att snabba på våra processer. Och där har denna regering bland annat ett nytt klimat- och näringslivsdepartement som kan ta ansvar för helheten och samordna dessa frågor som rör bland annat prövningar av havsbaserad vindkraft på ett klokare sätt. I denna samordning handläggs kontinentalsockelärendena och ärendena om den ekonomiska zonen av samma enhet numera. Det är ett typiskt exempel på hur denna regering arbetar för att förbättra dessa processer. Den 1 januari tillförde vi även resurser för att kunna hantera det utökade antalet ansökningar som har kommit. Denna regering har alltså skjutit till extra pengar - 10 miljoner - för att inom Regeringskansliet kunna hantera dessa frågor på ett bättre sätt. Detta är helt enkelt en konsekvens av att denna regering väljer att på ett ordentligt sätt ta ansvar för det sköra läge som vi är i avseende energipolitiken."}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation.I dag är det precis ett år sedan Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Redan före invasionen var det problem med de ryska gasleveranserna till Europa, och under året som gått efter invasionen har de strypts helt. Detta har fått stora konsekvenser för den europeiska energiförsörjningen, vilket även kommit att påverka Sverige.Tack vare vår stora elproduktion i Sverige har vi varit nettoexportör under 2022, med all-time-high i form av 33,5 terawattimmar som gick ut till övriga Europa. Det var 20 procent av hela vår produktion. Varje svensk kilowattimme som tickade iväg till våra grannländer bidrog till att minska beroendet av rysk gas och minska Putins krigskassa och därmed hjälpa Ukraina i det orättfärdiga kriget.Även om Sverige har en stor överproduktion av el sett över helåret finns ett stort behov av att öka den svenska elproduktionen, i det korta perspektivet förstås för att hjälpa våra grannländer men i det långa perspektivet därför att vi behöver fördubbla vår elproduktion inom de närmaste 15 åren för att klara den gröna omställningen.Av debatten att döma kan man ibland tro att Sverige har minskat sin elproduktion under senare år, men sanningen är att den har ökat år för år och att 2022 var det år då vi hade den allra högsta elproduktionen, 170 terawattimmar, trots att stora delar av kärnkraftsprogrammet var stillastående under året. Likväl behöver vi fortsätta att bygga ut försörjningen, och vi behöver göra det snabbt.Av den anledningen är det anmärkningsvärt med det ensidiga fokus som regeringen har haft på kärnkraft i en osäker framtid, när möjligheten att bygga ut vindkraft finns här och nu. Regeringen sitter med åtta ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon, som sammanlagt motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet.Bara längs med Hallandskusten, där jag kommer ifrån, finns det ansökningar om tre havsbaserade vindkraftsparker med en sammanlagd kapacitet på 14-15 terawattimmar. Jag vet att allt detta inte kommer att kunna realiseras, men å andra sidan har fler intressenter redan anmält intresse för att komma in med nya ansökningar, exempelvis det danska företaget Ørsted.Intressenterna står på kö, investerarna har öppnat sin börs och länsstyrelsens utredningar är klara. Vad gör regeringen för att ta vara på dessa möjligheter? Det är denna fråga jag har ställt till klimat- och miljöministern här i dag. Vad gör regeringen?Ministern säger att hon ska tillsätta en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Det är bra. Detta är något som Centerpartiet har krävt under lång tid. Tillståndsprocesserna behöver kortas. Samtidigt har vi fått krav på oss från EU om just förkortade processer och möjligheter att hantera ärenden snabbare.Vad gör den svenska regeringen för att snabba på processer och beslutsfattande här och nu, innan den nya utredningen står färdig om ett par år? Det har pratats om ett snabbspår för kärnkraften, men vi vet att även med ett snabbspår ligger nya svenska kärnkraftsreaktorer minst tio år bort. Frågan är därför: Hur ser regeringens snabbspår ut för havsbaserad vindkraft, där vi har den stora potentialen att bygga ut svensk elförsörjning här och nu?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation.I dag är det precis ett år sedan Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Redan före invasionen var det problem med de ryska gasleveranserna till Europa, och under året som gått efter invasionen har de strypts helt. Detta har fått stora konsekvenser för den europeiska energiförsörjningen, vilket även kommit att påverka Sverige.Tack vare vår stora elproduktion i Sverige har vi varit nettoexportör under 2022, med all-time-high i form av 33,5 terawattimmar som gick ut till övriga Europa. Det var 20 procent av hela vår produktion. Varje svensk kilowattimme som tickade iväg till våra grannländer bidrog till att minska beroendet av rysk gas och minska Putins krigskassa och därmed hjälpa Ukraina i det orättfärdiga kriget.Även om Sverige har en stor överproduktion av el sett över helåret finns ett stort behov av att öka den svenska elproduktionen, i det korta perspektivet förstås för att hjälpa våra grannländer men i det långa perspektivet därför att vi behöver fördubbla vår elproduktion inom de närmaste 15 åren för att klara den gröna omställningen.Av debatten att döma kan man ibland tro att Sverige har minskat sin elproduktion under senare år, men sanningen är att den har ökat år för år och att 2022 var det år då vi hade den allra högsta elproduktionen, 170 terawattimmar, trots att stora delar av kärnkraftsprogrammet var stillastående under året. Likväl behöver vi fortsätta att bygga ut försörjningen, och vi behöver göra det snabbt.Av den anledningen är det anmärkningsvärt med det ensidiga fokus som regeringen har haft på kärnkraft i en osäker framtid, när möjligheten att bygga ut vindkraft finns här och nu. Regeringen sitter med åtta ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon, som sammanlagt motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet.Bara längs med Hallandskusten, där jag kommer ifrån, finns det ansökningar om tre havsbaserade vindkraftsparker med en sammanlagd kapacitet på 14-15 terawattimmar. Jag vet att allt detta inte kommer att kunna realiseras, men å andra sidan har fler intressenter redan anmält intresse för att komma in med nya ansökningar, exempelvis det danska företaget Ørsted.Intressenterna står på kö, investerarna har öppnat sin börs och länsstyrelsens utredningar är klara. Vad gör regeringen för att ta vara på dessa möjligheter? Det är denna fråga jag har ställt till klimat- och miljöministern här i dag. Vad gör regeringen?Ministern säger att hon ska tillsätta en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Det är bra. Detta är något som Centerpartiet har krävt under lång tid. Tillståndsprocesserna behöver kortas. Samtidigt har vi fått krav på oss från EU om just förkortade processer och möjligheter att hantera ärenden snabbare.Vad gör den svenska regeringen för att snabba på processer och beslutsfattande här och nu, innan den nya utredningen står färdig om ett par år? Det har pratats om ett snabbspår för kärnkraften, men vi vet att även med ett snabbspår ligger nya svenska kärnkraftsreaktorer minst tio år bort. Frågan är därför: Hur ser regeringens snabbspår ut för havsbaserad vindkraft, där vi har den stora potentialen att bygga ut svensk elförsörjning här och nu?"}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"Jag tackar så mycket för svaret på min interpellation.I dag är det precis ett år sedan Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina. Redan före invasionen var det problem med de ryska gasleveranserna till Europa, och under året som gått efter invasionen har de strypts helt. Detta har fått stora konsekvenser för den europeiska energiförsörjningen, vilket även kommit att påverka Sverige.Tack vare vår stora elproduktion i Sverige har vi varit nettoexportör under 2022, med all-time-high i form av 33,5 terawattimmar som gick ut till övriga Europa. Det var 20 procent av hela vår produktion. Varje svensk kilowattimme som tickade iväg till våra grannländer bidrog till att minska beroendet av rysk gas och minska Putins krigskassa och därmed hjälpa Ukraina i det orättfärdiga kriget.Även om Sverige har en stor överproduktion av el sett över helåret finns ett stort behov av att öka den svenska elproduktionen, i det korta perspektivet förstås för att hjälpa våra grannländer men i det långa perspektivet därför att vi behöver fördubbla vår elproduktion inom de närmaste 15 åren för att klara den gröna omställningen.Av debatten att döma kan man ibland tro att Sverige har minskat sin elproduktion under senare år, men sanningen är att den har ökat år för år och att 2022 var det år då vi hade den allra högsta elproduktionen, 170 terawattimmar, trots att stora delar av kärnkraftsprogrammet var stillastående under året. Likväl behöver vi fortsätta att bygga ut försörjningen, och vi behöver göra det snabbt.Av den anledningen är det anmärkningsvärt med det ensidiga fokus som regeringen har haft på kärnkraft i en osäker framtid, när möjligheten att bygga ut vindkraft finns här och nu. Regeringen sitter med åtta ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon, som sammanlagt motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet.Bara längs med Hallandskusten, där jag kommer ifrån, finns det ansökningar om tre havsbaserade vindkraftsparker med en sammanlagd kapacitet på 14-15 terawattimmar. Jag vet att allt detta inte kommer att kunna realiseras, men å andra sidan har fler intressenter redan anmält intresse för att komma in med nya ansökningar, exempelvis det danska företaget Ørsted.Intressenterna står på kö, investerarna har öppnat sin börs och länsstyrelsens utredningar är klara. Vad gör regeringen för att ta vara på dessa möjligheter? Det är denna fråga jag har ställt till klimat- och miljöministern här i dag. Vad gör regeringen?Ministern säger att hon ska tillsätta en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Det är bra. Detta är något som Centerpartiet har krävt under lång tid. Tillståndsprocesserna behöver kortas. Samtidigt har vi fått krav på oss från EU om just förkortade processer och möjligheter att hantera ärenden snabbare.Vad gör den svenska regeringen för att snabba på processer och beslutsfattande här och nu, innan den nya utredningen står färdig om ett par år? Det har pratats om ett snabbspår för kärnkraften, men vi vet att även med ett snabbspår ligger nya svenska kärnkraftsreaktorer minst tio år bort. Frågan är därför: Hur ser regeringens snabbspår ut för havsbaserad vindkraft, där vi har den stora potentialen att bygga ut svensk elförsörjning här och nu?"}
+{"question":"Avser statsrådet att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige?","answer":"har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige. Han har även frågat mig vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut och när beslut kan väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord.Inledningsvis vill jag försäkra  om att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag för att öka produktionen av ren el. Där har vindkraft en viktig plats i energimixen.Vid etablering av vindkraft behöver man ta hänsyn till flera olika aspekter. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Motstridiga intressen som beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart. Därutöver behöver förutsättningarna att ansluta till elnätet tas i beaktande.Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat incitamentsutredningens uppdrag. En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen, som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för etablering av havsbaserad vindkraft. När det gäller Christofer Bergenblocks fråga om vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av pågående vindkraftsärenden i Sveriges ekonomiska zon kan jag säga att regeringen fortsätter att hantera ärendena så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten.Ärendena är komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar. Jag håller med om att det finns ett behov av att komplettera el från kärnkraftverk med havsbaserad vindkraftsproduktion, men det är också av stor vikt att regeringen bedömer frågeställningarna i ansökningsärendena ur alla aspekter och ser till att beslut tas efter en fullgod handläggning.Vad gäller frågan när beslut kan väntas för de tre projekten i Kattegatt kan jag inte uttala mig om pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. För tillfället är det inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta beslut i ärendena, men jag kan säga att det pågår ett internt arbete och att vi hanterar alla ärenden så skyndsamt vi kan med hänsyn till svensk rättssäkerhet."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut?","answer":"har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige. Han har även frågat mig vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut och när beslut kan väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord.Inledningsvis vill jag försäkra  om att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag för att öka produktionen av ren el. Där har vindkraft en viktig plats i energimixen.Vid etablering av vindkraft behöver man ta hänsyn till flera olika aspekter. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Motstridiga intressen som beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart. Därutöver behöver förutsättningarna att ansluta till elnätet tas i beaktande.Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat incitamentsutredningens uppdrag. En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen, som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för etablering av havsbaserad vindkraft. När det gäller Christofer Bergenblocks fråga om vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av pågående vindkraftsärenden i Sveriges ekonomiska zon kan jag säga att regeringen fortsätter att hantera ärendena så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten.Ärendena är komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar. Jag håller med om att det finns ett behov av att komplettera el från kärnkraftverk med havsbaserad vindkraftsproduktion, men det är också av stor vikt att regeringen bedömer frågeställningarna i ansökningsärendena ur alla aspekter och ser till att beslut tas efter en fullgod handläggning.Vad gäller frågan när beslut kan väntas för de tre projekten i Kattegatt kan jag inte uttala mig om pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. För tillfället är det inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta beslut i ärendena, men jag kan säga att det pågår ett internt arbete och att vi hanterar alla ärenden så skyndsamt vi kan med hänsyn till svensk rättssäkerhet."}
+{"question":"När kan beslut väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord?","answer":"har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att få till stånd en snabbare tillståndsprocess för etablering av ny vindkraft i Sverige. Han har även frågat mig vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av de ansökningar om havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon som nu väntar på beslut och när beslut kan väntas för de tre projekt i Kattegatt som just nu ligger på regeringens bord.Inledningsvis vill jag försäkra  om att en av regeringens högsta prioriteringar är att förbättra förutsättningarna för fossilfria kraftslag för att öka produktionen av ren el. Där har vindkraft en viktig plats i energimixen.Vid etablering av vindkraft behöver man ta hänsyn till flera olika aspekter. Det gäller både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det handlar om att pröva bland annat motstridiga intressen, bästa möjliga teknik och den miljöpåverkan som kan bli aktuell i varje enskilt fall. Motstridiga intressen som beaktas inför ett beslut om tillstånd för vindkraftsproduktion kan vara yrkesfiske och naturvård men även försvar, kulturmiljö och sjöfart. Därutöver behöver förutsättningarna att ansluta till elnätet tas i beaktande.Regeringen arbetar målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav. Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska se till att miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas. Vi arbetar nu med genomförandet av Miljöprövningsutredningens förslag och har förtydligat incitamentsutredningens uppdrag. En ny utredning kommer att tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.I slutet av februari väntas också Havs- och vattenmyndigheten och Statens energimyndighet redovisa möjliga åtgärder för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Jag ser fram emot att ta del av även den utredningen, som kommer att bidra i mitt arbete med att föreslå åtgärder för att effektivisera tillståndsprocessen för etablering av havsbaserad vindkraft. När det gäller Christofer Bergenblocks fråga om vad jag avser att göra för att snabba på regeringens behandling av pågående vindkraftsärenden i Sveriges ekonomiska zon kan jag säga att regeringen fortsätter att hantera ärendena så snabbt och effektivt som möjligt, utan att riskera rättssäkerheten.Ärendena är komplexa och innefattar ett omfattande underlag med många olika frågeställningar. Jag håller med om att det finns ett behov av att komplettera el från kärnkraftverk med havsbaserad vindkraftsproduktion, men det är också av stor vikt att regeringen bedömer frågeställningarna i ansökningsärendena ur alla aspekter och ser till att beslut tas efter en fullgod handläggning.Vad gäller frågan när beslut kan väntas för de tre projekten i Kattegatt kan jag inte uttala mig om pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. För tillfället är det inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta beslut i ärendena, men jag kan säga att det pågår ett internt arbete och att vi hanterar alla ärenden så skyndsamt vi kan med hänsyn till svensk rättssäkerhet."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"När det gäller ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet finns det ett betänkande som säger att svensk rätt är förenlig med konventionen. I betänkandet föreslås också ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön ska vara fri från våld och trakasserier, det vill säga åtgärder som går utöver konventionens krav. Detta är någonting som tillsammans med remissinstansernas synpunkter bereds i Regeringskansliet i detta nu. Själva ratificeringen av ILO-konventionen är en fråga som på EU-nivå har hamnat i juridiskt limbo, och det är en fråga som det svenska ordförandeskapet nu arbetar med att föra vidare för att få klarhet i hur vi bäst hanterar den. Det stämmer inte att det inte finns några initiativ från den här regeringens sida. Som jag nämnde i mitt interpellationssvar beslutade regeringen den 2 februari i år att ge tilläggsdirektiv till utredningen som går ut på att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier. Den här regeringen vill alltså gå längre än den tidigare regeringen när det gäller den här frågan. Vi kommer att ta den på allra största allvar. Avslutningsvis vill jag tacka interpellanten för den här debatten och för att vi fick möjlighet att ta upp denna viktiga fråga i kammaren. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"Jag är också övertygad om att vi behöver göra flera saker, både förebyggande och reaktiva åtgärder. Det kan faktiskt leda till att arbetsgivare kanske tar ett större ansvar, och detsamma gäller sanktionsavgifter kopplat till de olika föreskrifterna. Jag ser fram emot att följa regeringens arbete med att ta fram dessa förslag. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte även en utredning som förberedelse för att ratificera ILO-konvention 190, som ministern också lyfter upp i sitt svar, om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Utredningen visar ju, precis som ministern lyfter fram, inga hinder för att Sverige ska skriva under konventionen. Att Sverige ansluter sig till konventionen kommer givetvis inte att göra att vi kommer åt grundproblemet. En ratificering stoppar ju inte problemet på arbetsplatser, men det sänder en tydlig signal från riksdag och regering att vi tar frågan på stort allvar och har ambitioner om att stärka skyddet för alla som jobbar i utsatta branscher. Sverige kan anses uppfylla konventionens krav, som utredningen kommer fram till, men det betyder inte att man kan vara nöjd. Att förebygga och motverka våld och trakasserier i arbetslivet och säkerställa att ingen får sätta livet till på jobbet som ett resultat av det våldet kräver mer. Det kräver mer både av arbetsgivarna och av politiken. I min interpellation ställde jag frågan vilka initiativ ministern har tänkt ta. Jag har inte fått särskilt många besked om nya initiativ, men jag tvivlar inte på ministerns engagemang i frågorna. Men engagemanget är ju inte så mycket värt om det inte blir något resultat av det, och jag hoppas verkligen att regeringen kommer att ta upp de viktiga förslag som presenteras i flera av de utredningar som vi socialdemokrater tillsatte."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"Jag vill börja med att kommentera det som interpellanten sa gällande att rättsväsendets åtgärder sker i efterhand och att vi måste fokusera på det förebyggande arbetet. Som jag sa inledningsvis känner jag en stor oro för den acceptansförskjutning som sker, som har skett och som pågår, där hot och trakasserier har blivit så vanligt att vi inte längre reagerar på det. Jag tror att det är en viktig förebyggande åtgärd att de som agerar på detta sätt mot olika yrkeskategorier möter kraftfulla reaktioner, så att vi får stopp på acceptansförskjutningen och det blir väldigt tydligt att det ska råda en fullständig nolltolerans mot den typen av agerande mot människor som bara sköter sitt arbete och dessutom befinner sig i samhällsviktiga funktioner. Jag ser därför de åtgärder som är på gång inom rättsväsendet som otroligt viktiga för att stoppa den här acceptansförskjutningen. Jag ser det också som viktigt för att arbetsgivare i större utsträckning ska ta det ansvar som de har. Ju större acceptansförskjutningen blir, desto mer vana blir vi och reagerar inte på det som sker. När det gäller frågor om ensamarbete delar jag interpellantens uppfattning att det absolut är en väldigt viktig fråga. Det är också anledningen till att det ofta finns riktlinjer att vissa yrkeskategorier inte ska arbeta ensamma. Ett problem som vi ser är dock att dessa föreskrifter inte alltid följs. Vi kan se att vissa av de våldsdåd, till och med mord, som har skett har skett när kvinnor har arbetat ensamma trots att det har funnits föreskrifter om att de inte ska arbeta ensamma i dessa miljöer. Det första steget anser jag därför är att säkerställa att föreskrifterna faktiskt följs. De finns på plats och måste följas. Detta menar jag är steg ett för att komma till rätta med den punkten. När det sedan gäller detta med sanktionsavgifter finns det ju ett betänkande som har remitterats, där remisstiden löpte ut i december. Det pågår ett arbete på Regeringskansliet med att bereda ärendet utifrån de remisssynpunkter som har inkommit. Jag följer detta arbete noggrant, men jag kan inte kommentera utredningen vidare förrän ärendet har beretts färdigt. Vi kommer att återkomma gällande hur vi ser på frågan."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"Jag håller verkligen med om att vi behöver ha flera åtgärder beredda för att komma åt dessa problem. Det handlar givetvis om att ingripa genom rättsväsendet. Då är det åtgärder som vi gör i efterhand. När vi jobbar med arbetsmiljö är det förebyggande arbetet oerhört viktigt. Vi vill inte att vi ska hamna i den situationen där folk faktiskt utsätts för våld, trakasserier och hot på arbetet.Som jag nämnde i mitt förra inlägg skulle många av situationerna där folk utsätts för våld på jobbet kunna undvikas med bättre riskbedömning och bättre introduktion och utbildning för anställda. Även ensamarbete är en riskfaktor. Särskilt viktigt är det att alla på arbetsplatsen är medvetna om riskerna och vet hur man ska agera i en hotfull situation.Det är vanligt med ensamarbete i många av de utsatta yrkesgrupperna. Busschaufförer, tågvärdar, personalen i hemtjänsten och även de i de yrkesgrupper som ministern räknar upp jobbar många gånger ensamma. Och de möter nästan alltid hoten och våldet helt ensamma. Känslan av utsatthet och otrygghet blir då ännu större. Tillsammans med en kollega känner du dig tryggare, och risken är helt enkelt mindre att du blir utsatt i en sådan situation.Med anledning av regeringens skrivelse om avskiljningar vid Sis särskilda ungdomshem, som ska debatteras här i april, har vi socialdemokrater lämnat in en följdmotion. I den motionen föreslår vi ett förbud mot ensamarbete i klientnära kontakter på ungdomshem. Det gör vi för att erfarenheten visar att arbetet på dessa hem är så pass riskfyllt. Det är ett bra sätt att skapa bättre trygghet för både personal och boende att helt fasa ut ensamarbete i klientnära kontakter på dessa hem.När nu ensamarbete är en så stor riskfaktor när det kommer till hot och våld på arbetet, hur ser ministern att vi kan få fler arbetsgivare att minska riskerna för utsatta yrkesgrupper genom att stoppa ensamarbete helt eller vid vissa tider eller arbetssituationer? Finns det några sådana ambitioner från regeringen? Återkommande kritik i samband med hot och våld på jobbet handlar om att riskbedömningar inte har gjorts, att de är bristfälliga eller att de inte resulterar i några åtgärder som faktiskt minskar utsattheten för de anställda. Jag undrar hur vi politiskt kan öka motivationen hos de arbetsgivare som i dagsläget inte gör tillräckligt. Jag håller verkligen med ministern om att välfungerande och systematiskt arbetsmiljöarbete är det främsta verktyget för att motverka hot, våld och trakasserier på jobbet. Men när detta inte funkar, när inte kunskapen finns och, än värre, när inte viljan finns, hur gör vi då? I dag kan inte Arbetsmiljöverket besluta om sanktionsavgifter vid överträdelser mot föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete eller föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, som ministern också väljer att lyfta fram i sitt svar som viktiga för att förebygga hot och våld. Däremot kan Arbetsmiljöverket göra det om arbetsgivaren bryter mot föreskrifter som berör till exempel maskiner eller truckar. De fysiska riskerna kvarstår ju, men arbetslivet förändras och andra risker har fått större påverkan på människors arbetsliv, som hot och våld. Ministern har på sitt bord färdiga förslag som skulle kunna göra det möjligt för Arbetsmiljöverket att ta ut sanktionsavgifter kopplat till fler föreskrifter. Jag är övertygad om att detta skulle öka motivationen hos fler arbetsgivare att stärka sitt arbetsmiljöarbete. Vad tror ministern? Kommer ministern att gå vidare med de förslagen?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är en otroligt viktig fråga som Johanna Haraldsson har väckt här i kammaren. Det är också en fråga som jag faktiskt har personlig erfarenhet av, i min tidigare yrkesroll.Jag känner en stor oro när det gäller denna fråga, för jag har i den tidigare yrkesrollen upplevt att det har skett en acceptansförskjutning. Jag har suttit i rättssalar och mötts av könsord och hot som har uttalats där. Jag har kontakt med poliser som har pratat om att det har varit en vardag för dem att mötas av liknande hot och trakasserier. Vi har en socialtjänst som blir mer och mer utsatt, inte minst genom den desinformationskampanj som just nu pågår gentemot socialtjänsten där man menar att de ägnar sig åt kidnappning av muslimska barn. Detta är något som gör att problemet blir alltmer akut. Det finns också en jämställdhetsaspekt i detta. Som jämställdhetsminister vill jag gärna peka på att vi förra året hade rekordmånga kvinnor som dog på jobbet - nio stycken. Av dessa var det fyra som blev mördade. En av dem var den kvinna som blev mördad på det LSS-boende som nämndes i interpellationen. Det var två kvinnliga lärare som dödades på Malmö latinskola och en kvinna som dödades i Almedalen.Detta får inte eskalera. Vi måste vidta åtgärder. Jag är glad att det finns pågående utredningar. Vi följer dem noggrant. Men jag vill betona att det krävs åtgärder från flera olika håll. Vi måste se till att Arbetsmiljöverket har rätt verktyg för att följa upp detta, så att arbetsgivarna tar just det arbetsmiljöansvar som Johanna Haraldsson påpekar att de har. Det är en åtgärd. Vi måste också se till att rättsväsendet kan ingripa tidigare och tydligare så att vi stoppar acceptansförskjutningen. Det är helt orimligt att vi ska gå mot att detta blir en naturlig del av människors vardag i arbetet för vissa utsatta yrkesgrupper.Jag kommer att följa denna fråga noggrant och se till att vi samverkar över departementsgränserna för att få ett så effektivt skydd som möjligt för våra arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Återkommande rapporteras det om hot och våld inom olika yrkesgrupper. Det är tågvärdar som får utstå att bli spottade på, hemtjänstpersonal som knivhotas och vårdare som mördas. Riksrevisionen har även konstaterat att det är vanligt att myndighetspersoner utsätts för hot, hat och trakasserier.Brett på svensk arbetsmarknad är hot och våld ett problem. Rubrik efter rubrik vittnar om situationen: \"Efter våldsvågen: Bussförare rädda att gå till jobbet\", \"Hot och våld får tågvärdar att lämna yrket\", \"Kritik mot säkerheten efter mord på LSS-boende\" och \"Arbetsmiljöverket larmar om hot och våld\".När våldet och hoten blir nyhetsartiklar för att skyddsombudet stoppar arbetet eller för att någon faktiskt kommer till skada har det gått för långt. En företrädare för Kommunal berättade för tidningen Arbetet i förra veckan att det sedan november anmälts tio skyddsombudsstopp gällande hot och våld inom hemtjänst och olika boenden.Ett skyddsombudsstopp är inget som görs lättvindigt, utan det är något som tas till när man inte ser någon annan utväg än att stoppa arbetet för att skydda liv och hälsa. Jag blir både glad och upprörd när jag hör om skyddsombudsstoppen. Jag blir glad för att skyddsombuden tar sitt ansvar, är aktiva, agerar och använder de verktyg de har till sitt förfogande. Men jag blir upprörd när jag inser att det också är ett resultat av att arbetsgivaren inte har tagit sitt ansvar fullt ut.Det som många av dessa fall har gemensamt är just att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att förebygga och förhindra situationer där löntagare utsätts för våld och hot. Skyddsombud, arbetsmiljöverk och fack menar att många skador hade gått att undvika med bättre riskbedömning och bättre introduktion och utbildning för anställda och kanske genom ett stopp för ensamarbete.På jobbet har arbetsgivaren ansvar för din trygghet, och arbetsgivaren ska organisera arbetet och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risk för hot och våld så långt det är möjligt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld i arbetsmiljön gäller på alla arbetsplatser.Ministern säger i sitt svar att systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete är grunden till en god arbetsmiljö. Jag kan inte annat än hålla med. Men sedan kommer det ett påstående som jag inte är lika säker på stämmer, nämligen att det är en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare.Hade det varit som ministern säger i sitt svar är jag övertygad om att flera av de arbetsmiljöproblem som vi i dag ser, inte minst med hot, våld och trakasserier, inte hade varit lika vanliga.Många arbetsgivare tar sitt ansvar. De tar detta på allra största allvar och gör allt de kan för att skapa en god arbetsmiljö, tillsammans med arbetstagarna, och förebygga skador och ohälsa. Men det är också, menar jag, uppenbart att vi har alltför många arbetsgivare som inte gör det.Då vill jag fylla på med frågor i denna debatt: På vilket sätt tror statsrådet att vi kan få fler arbetsgivare att faktiskt ta sitt ansvar och förebygga risk för hot och våld på jobbet? Hur ska fler göra detta bättre?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet?","answer":"har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att öka tryggheten på våra arbetsplatser och minska utsattheten för hot, våld och trakasserier på jobbet. Det kan aldrig accepteras att någon dör eller skadas till följd av sitt arbete. Det är också oacceptabelt att människor utsätts för hot, våld eller trakasserier på grund av sitt yrke. Att människor som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot och trakasserier är dessutom i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället.Det här är en stor fråga som spänner över många områden inom samhället, och det handlar ofta om ageranden av personer som inte arbetar på den aktuella arbetsplatsen. Det görs, och har gjorts, mycket på det här området. Flera statliga utredningar har tittat på aspekter som har koppling till frågan om hot och våld riktat mot samhällsbärande grupper.För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna infördes 2020 brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att under vissa förutsättningar angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård. Arbetet med att stärka skyddet för samhällsnyttiga funktioner har därefter fortsatt. Exempelvis föreslog en utredning förra året att det ska införas nya brott för den som angriper utövare av viss samhällsnyttig funktion, med vilket utredningen avser hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet (SOU 2022:2). Förslaget innebär att sådan personal får motsvarande förstärkt straffrättsligt skydd som till exempel poliser har i dag genom straffbestämmelserna om våld eller hot respektive förgripelse mot tjänsteman. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBetänkandet om ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet (SOU 2021:86) har remitterats. Av remissinstansernas svar kan särskilt noteras att den svenska ILO-kommittén delar utredningens bedömning att svensk gällande rätt är förenlig med ILO-konvention nummer 190 samt rekommendation nummer 206. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Även regeringens redovisning till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Trakasserier, hot och våld - förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26) bereds inom Regeringskansliet. En särskild utredare fick i april 2022 i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Syftet är både att förbättra situationen för de anställda och att värna den offentliga verksamheten. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16). Tilläggsdirektiven innebär huvudsakligen att det tydliggörs att utredaren ska lämna författningsförslag som ökar skyddet för offentliganställda. Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2024. Arbetsmiljöverket har, som Johanna Haraldsson lyfter fram i sin interpellation, utfärdat föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Därutöver finns det föreskrifter om hur man främjar en god arbetsmiljö och förebygger ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön (AFS 2015:4). Det finns också föreskrifter om hur man bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Det här är föreskrifter som är viktiga för att förebygga att det uppstår situationer med våld, hot och trakasserier. Hur arbetsmiljön är organiserad är också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.Gemensamt för de nämnda föreskrifterna är att det är arbetsgivaren som ansvarar för att bedöma riskerna i det aktuella arbetet och vidta de åtgärder som behövs. När det gäller statligt anställda är arbetsgivaransvaret delegerat, och det är ytterst myndighetscheferna som har arbetsmiljöansvar för de anställda. Ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete är grunden till en god arbetsmiljö, och det är en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare.Arbetsgivarna bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. I detta ligger att regelbundet undersöka arbetsförhållandena och göra riskbedömningar som dokumenteras i handlingsplaner. Inom ramen för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare fyller skyddsombudens verksamhet en viktig funktion. Möjligheten till skyddsombudsstopp är i sin tur ett viktigt verktyg som en yttersta åtgärd att ta till när någon annan lösning inte har kunnat nås. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen ser med stort allvar på hot, våld och trakasserier på arbetsplatser. Samtidigt vill jag betona att ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är det främsta verktyget för att motverka hot, våld och trakasserier som har anknytning till arbetet."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Återigen tack till Christofer Bergenblock för att han tar upp de här fastigheterna till diskussion! Det är naturligtvis viktigt.Sverige är ett land med en lång historia. Vi ska ta hand om och vårda det kulturarv vi har samtidigt som vi ska ha en professionell förvaltning av alla våra statliga fastigheter av olika slag, oavsett om de används som regeringsbyggnad, hyrs ut kommersiellt, är några av våra stora institutioner eller är viktiga i det lokala samhället. Det är alldeles självklart.Jag vill dock göra en invändning mot Bergenblocks beskrivning att det skulle råda stor ineffektivitet. Det finns säkert beslut i Statens fastighetsverk som skulle kunna vara annorlunda, och det finns säkert lokala åsiktsyttringar där man skulle vilja ha det på ett annat sätt och så. Jag skulle ändå vilja säga att Statens fastighetsverk överlag levererar mycket tillbaka till oss medborgare för de 290 miljoner kronor som man har.Jag delar inte Christofer Bergenblocks optimism att man skulle kunna få mycket mer för de här pengarna om man gjorde på ett annat sätt. Min bedömning är att svenska myndigheter generellt och Statens fastighetsverk inte minst har en effektiv förvaltning. Det finns säkert saker i marginalen som kan göras bättre. Det finns det ju överallt, det råder det inget tvivel om, och det är säkert så också här. Men att man på något magiskt sätt skulle kunna få ut mycket mer av de här 290 miljonerna, den bedömningen gör inte jag.Däremot, om det skulle finnas en politisk vilja - nu gör det ju inte det från Centerpartiet, men om det skulle göra det - att kraftigt öka de här 290 miljonerna, ja, då skulle man givetvis kunna göra mer. Men jag tror inte att man ska peka på Statens fastighetsverk och säga att de inte gör ett bra jobb för de 290 miljoner de har. Min bedömning är att de gör det.Sedan kan man ju undra ifall engagemanget mäts i kronor. Då kan man konstatera att Christofer Bergenblock och jag har samma engagemang, för det är ju samma budget. Vill man få ut väldigt mycket mer behöver man nog öka anslagen, men det är det ju inget av riksdagspartierna som vill - varken regeringspartierna eller vänsterpartierna som Christofer Bergenblock företräder.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Återigen tack till Christofer Bergenblock för att han tar upp de här fastigheterna till diskussion! Det är naturligtvis viktigt.Sverige är ett land med en lång historia. Vi ska ta hand om och vårda det kulturarv vi har samtidigt som vi ska ha en professionell förvaltning av alla våra statliga fastigheter av olika slag, oavsett om de används som regeringsbyggnad, hyrs ut kommersiellt, är några av våra stora institutioner eller är viktiga i det lokala samhället. Det är alldeles självklart.Jag vill dock göra en invändning mot Bergenblocks beskrivning att det skulle råda stor ineffektivitet. Det finns säkert beslut i Statens fastighetsverk som skulle kunna vara annorlunda, och det finns säkert lokala åsiktsyttringar där man skulle vilja ha det på ett annat sätt och så. Jag skulle ändå vilja säga att Statens fastighetsverk överlag levererar mycket tillbaka till oss medborgare för de 290 miljoner kronor som man har.Jag delar inte Christofer Bergenblocks optimism att man skulle kunna få mycket mer för de här pengarna om man gjorde på ett annat sätt. Min bedömning är att svenska myndigheter generellt och Statens fastighetsverk inte minst har en effektiv förvaltning. Det finns säkert saker i marginalen som kan göras bättre. Det finns det ju överallt, det råder det inget tvivel om, och det är säkert så också här. Men att man på något magiskt sätt skulle kunna få ut mycket mer av de här 290 miljonerna, den bedömningen gör inte jag.Däremot, om det skulle finnas en politisk vilja - nu gör det ju inte det från Centerpartiet, men om det skulle göra det - att kraftigt öka de här 290 miljonerna, ja, då skulle man givetvis kunna göra mer. Men jag tror inte att man ska peka på Statens fastighetsverk och säga att de inte gör ett bra jobb för de 290 miljoner de har. Min bedömning är att de gör det.Sedan kan man ju undra ifall engagemanget mäts i kronor. Då kan man konstatera att Christofer Bergenblock och jag har samma engagemang, för det är ju samma budget. Vill man få ut väldigt mycket mer behöver man nog öka anslagen, men det är det ju inget av riksdagspartierna som vill - varken regeringspartierna eller vänsterpartierna som Christofer Bergenblock företräder.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Då ska jag återknyta till det här med ekonomi och styrning.Jag kan känna att statsrådet slirar lite grann på vad som är riksdagens uppdrag och regeringens uppdrag. Javisst får man finansieringen från riksdagen, men regleringsbrev skrivs såvitt jag känner till av regeringen. Och det är regeringen som styr över de statliga myndigheterna med hjälp av dessa regleringsbrev och som har möjlighet att utreda och titta på deras verksamheter.Nu kommer ju statsrådet från Finansen och inte från Kulturdepartementet, men med lite välvilja skulle man kunna tänka sig att det uppfattade ointresset för kulturarvet inte speglar hela regeringen utan beror på var Statens fastighetsverk har trillat in någonstans.Å andra sidan skulle man kunna förvänta sig lite större intresse för den ekonomiska styrningen. Det finns ju anledning att titta på hur styrningen av Statens fastighetsverk ser ut och vilka finansieringsmodeller som används. Om man vidtar åtgärder i tid och sköter det löpande underhållet blir det också billigare över tid; det vet varenda människa i det här landet som äger en villa eller en sommarstuga.En annan fråga man kan ställa sig är den om bidrags- respektive marknadsfastigheter. Varbergs fästning är i dag till stora delar uthyrd men betraktas ändå som en bidragsfastighet. Varför ser det ut på det viset? Man kunde kanske differentiera de här fastigheterna för att ge bättre möjlighet till underhåll och skötsel av fastigheterna.Det finns kanske ytterligare möjligheter att hitta nya finansieringsmodeller som skulle ge lite bättre effektivitet i de medel som redan tillförs. Se där ett möjligt uppdrag för finansmarknadsministern att lägga för att få lite mer pang för pengarna!Det jag avslutningsvis undrar är detta: Är Sveriges regering beredd att ta det ansvar som krävs för att säkra underhållet och tillgänglighetsanpassningarna av de statliga kulturfastigheterna?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Då ska jag återknyta till det här med ekonomi och styrning.Jag kan känna att statsrådet slirar lite grann på vad som är riksdagens uppdrag och regeringens uppdrag. Javisst får man finansieringen från riksdagen, men regleringsbrev skrivs såvitt jag känner till av regeringen. Och det är regeringen som styr över de statliga myndigheterna med hjälp av dessa regleringsbrev och som har möjlighet att utreda och titta på deras verksamheter.Nu kommer ju statsrådet från Finansen och inte från Kulturdepartementet, men med lite välvilja skulle man kunna tänka sig att det uppfattade ointresset för kulturarvet inte speglar hela regeringen utan beror på var Statens fastighetsverk har trillat in någonstans.Å andra sidan skulle man kunna förvänta sig lite större intresse för den ekonomiska styrningen. Det finns ju anledning att titta på hur styrningen av Statens fastighetsverk ser ut och vilka finansieringsmodeller som används. Om man vidtar åtgärder i tid och sköter det löpande underhållet blir det också billigare över tid; det vet varenda människa i det här landet som äger en villa eller en sommarstuga.En annan fråga man kan ställa sig är den om bidrags- respektive marknadsfastigheter. Varbergs fästning är i dag till stora delar uthyrd men betraktas ändå som en bidragsfastighet. Varför ser det ut på det viset? Man kunde kanske differentiera de här fastigheterna för att ge bättre möjlighet till underhåll och skötsel av fastigheterna.Det finns kanske ytterligare möjligheter att hitta nya finansieringsmodeller som skulle ge lite bättre effektivitet i de medel som redan tillförs. Se där ett möjligt uppdrag för finansmarknadsministern att lägga för att få lite mer pang för pengarna!Det jag avslutningsvis undrar är detta: Är Sveriges regering beredd att ta det ansvar som krävs för att säkra underhållet och tillgänglighetsanpassningarna av de statliga kulturfastigheterna?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Christofer Bergenblock vill inte diskutera om han ser framför sig en annan modell. Jag undrar om Christofer Bergenblock vill byta modell. Jag kan bara upprepa den modell som redan finns. Statens fastighetsverk har många olika typer av fastigheter. En del av dem är bidragsfastigheterna, och de finansieras med anslag från riksdagen genom den budget som antas. Sedan finns kommersiella fastigheter som hyrs ut till hyresgäster, och sedan finns kostnadshyresmodellen för ett antal institutioner.Detta regleras, med fullt engagemang från riksdagen, i regleringsbrev till Fastighetsverket. Det finns lagar och regler, och dem har Fastighetsverket att följa.Däremot har vi inte en modell där vi som politiker, oavsett om man sitter i regeringen eller är riksdagsledamot, fattar beslut om enskildheter. I stället överlåter man åt Statens fastighetsverk att göra prioriteringar och bedömningar inom ramen för de pengar vi anslår. Sedan har verket en dialog med sina hyresgäster om anpassningar, hyressättning och så vidare.Här nämner ledamoten själv exempel på hur detta fungerar. Det finns hyresgäster och Statens fastighetsverk, och de har kommit överens om olika typer av lösningar. Det är också modellen som används om man vill göra något med slottet i Halmstad. Hittills har dessa frågor inte varit föremål för politiskt beslutsfattande. Det beror inte på om man har engagemang för frågan eller inte, utan det handlar om att man har respekt för den modell vi har valt i Sverige. Vill Christofer Bergenblock ha en annan modell? I så fall är jag givetvis öppen för att diskutera och fundera, men då måste förslaget presenteras så att man får kännedom om hur det ser ut.Det ligger inte i verktygslådan i dagsläget att riksdagen eller regeringen pekar på en enskild fastighet och säger att Fastighetsverket här ska göra si eller så. I stället bygger detta på att det finns ett budgetanslag från riksdagen, och sedan gör myndigheten bedömningar om vad som ska göras. Om det finns hyresgäster sker en anpassning tillsammans med hyresgästerna enligt önskemål - med konsekvenser för hyran. Det är den modellen vi har valt i Sverige. Det beror inte på bristande engagemang från vare sig tidigare regeringar eller den här regeringen, utan det beror på att vi samlat har gjort bedömningen att vi bäst värnar Sveriges intressen på det sättet. På så sätt tar vi bäst till vara kulturhistoriska minnen och det statliga fastighetsbeståndet. På så sätt ägnar vi oss här inte åt lokalpolitiskt beslutsfattande eller lägger oss i en enskildhet. Riksdagen garanterar budgetramar, och det finns regleringsbrev till myndigheter.Jag ställer mig fortfarande frågan vad ledamoten är ute efter. Jag kan givetvis uppbåda ett stort personligt engagemang för många olika typer av fastigheter runt om i Sverige, men vi har modellen just för att det personliga engagemanget inte ska vara styrande. Det ska inte vara så att bara för att jag är från Kalmar finns det ett jätteengagemang för Kalmar slott eller något motsvarande eller att bara för att jag bor i Solna finns det ett extra engagemang för Hagaparken. Det är just för att vi inte ska ha det så som vi har den modell vi har, där vi har en professionell myndighet och professionella personer som ska göra bedömningar utifrån en helhet och hela landet och där den här typen av lokalpolitisk aktivism inte ska avgöra utan det ska vara en professionell helhetsbedömning för hela Sverige.Christofer Bergenblocks kritik skulle vara mer befogad ifall Centerpartiet hade stora satsningar på det här området. Men nu finns ju samma budgetram. Jag vet inte ifall Christofer Bergenblock tycker att Fastighetsverket missköter sig inom den ram som finns eller om han tycker att det ska mindre pengar till Umeå och mer till Halmstad eller så. Det skulle i så fall verkligen vara ett avsteg från den modell vi har."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Christofer Bergenblock vill inte diskutera om han ser framför sig en annan modell. Jag undrar om Christofer Bergenblock vill byta modell. Jag kan bara upprepa den modell som redan finns. Statens fastighetsverk har många olika typer av fastigheter. En del av dem är bidragsfastigheterna, och de finansieras med anslag från riksdagen genom den budget som antas. Sedan finns kommersiella fastigheter som hyrs ut till hyresgäster, och sedan finns kostnadshyresmodellen för ett antal institutioner.Detta regleras, med fullt engagemang från riksdagen, i regleringsbrev till Fastighetsverket. Det finns lagar och regler, och dem har Fastighetsverket att följa.Däremot har vi inte en modell där vi som politiker, oavsett om man sitter i regeringen eller är riksdagsledamot, fattar beslut om enskildheter. I stället överlåter man åt Statens fastighetsverk att göra prioriteringar och bedömningar inom ramen för de pengar vi anslår. Sedan har verket en dialog med sina hyresgäster om anpassningar, hyressättning och så vidare.Här nämner ledamoten själv exempel på hur detta fungerar. Det finns hyresgäster och Statens fastighetsverk, och de har kommit överens om olika typer av lösningar. Det är också modellen som används om man vill göra något med slottet i Halmstad. Hittills har dessa frågor inte varit föremål för politiskt beslutsfattande. Det beror inte på om man har engagemang för frågan eller inte, utan det handlar om att man har respekt för den modell vi har valt i Sverige. Vill Christofer Bergenblock ha en annan modell? I så fall är jag givetvis öppen för att diskutera och fundera, men då måste förslaget presenteras så att man får kännedom om hur det ser ut.Det ligger inte i verktygslådan i dagsläget att riksdagen eller regeringen pekar på en enskild fastighet och säger att Fastighetsverket här ska göra si eller så. I stället bygger detta på att det finns ett budgetanslag från riksdagen, och sedan gör myndigheten bedömningar om vad som ska göras. Om det finns hyresgäster sker en anpassning tillsammans med hyresgästerna enligt önskemål - med konsekvenser för hyran. Det är den modellen vi har valt i Sverige. Det beror inte på bristande engagemang från vare sig tidigare regeringar eller den här regeringen, utan det beror på att vi samlat har gjort bedömningen att vi bäst värnar Sveriges intressen på det sättet. På så sätt tar vi bäst till vara kulturhistoriska minnen och det statliga fastighetsbeståndet. På så sätt ägnar vi oss här inte åt lokalpolitiskt beslutsfattande eller lägger oss i en enskildhet. Riksdagen garanterar budgetramar, och det finns regleringsbrev till myndigheter.Jag ställer mig fortfarande frågan vad ledamoten är ute efter. Jag kan givetvis uppbåda ett stort personligt engagemang för många olika typer av fastigheter runt om i Sverige, men vi har modellen just för att det personliga engagemanget inte ska vara styrande. Det ska inte vara så att bara för att jag är från Kalmar finns det ett jätteengagemang för Kalmar slott eller något motsvarande eller att bara för att jag bor i Solna finns det ett extra engagemang för Hagaparken. Det är just för att vi inte ska ha det så som vi har den modell vi har, där vi har en professionell myndighet och professionella personer som ska göra bedömningar utifrån en helhet och hela landet och där den här typen av lokalpolitisk aktivism inte ska avgöra utan det ska vara en professionell helhetsbedömning för hela Sverige.Christofer Bergenblocks kritik skulle vara mer befogad ifall Centerpartiet hade stora satsningar på det här området. Men nu finns ju samma budgetram. Jag vet inte ifall Christofer Bergenblock tycker att Fastighetsverket missköter sig inom den ram som finns eller om han tycker att det ska mindre pengar till Umeå och mer till Halmstad eller så. Det skulle i så fall verkligen vara ett avsteg från den modell vi har."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Jag ska återkomma till ekonomin i den avslutande delen av vår dialog.Vad jag är ute efter är naturligtvis att regeringen tar ansvar för att styra de statliga verk och myndigheter som regeringen har under sig. Under finansmarknadsministern ligger Statens fastighetsverk, och därmed ligger ansvaret för det verket på finansmarknadsministern.Jag tänkte först gå in på min andra fråga i interpellationen, som handlade om tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna. Mitt exempel i det sammanhanget var Halmstads slott, som är en av dessa kulturfastigheter. Det är en byggnad som uppfördes på 1600-talet av kung Kristian IV, som behövde en residensbostad i de östliga delarna av det danska riket. Han lät uppföra en sådan som är både vacker och välbyggd eftersom den fortfarande står kvar där. Precis som med Varbergs fästning står den kvar där tack vare tidigare politikers kloka beslut om att sköta anläggningarna.Det som inte vare sig Kristian på 1600-talet eller politiker fram till i dag har ägnat så mycket tid åt är att även en sådan fastighet behöver vara tillgänglig för så många som möjligt, exempelvis även för den som är rullstolsburen. Det är en sak om byggnaden står där bara för beskådande, men så är det inte. Halmstads slott är i högsta grad en levande kulturfastighet. Den är residenset för landshövdingen i Halland, och den används som bostad åt landshövdingen, som representationsvåning och som kontorslokaler. Det är naturligtvis så det ska vara när det är möjligt, det vill säga att våra gamla kulturfastigheter lever vidare och används där det är möjligt och inte bara står som monument över svunna tider.Problemet är tillgängligheten. Det uppmärksammades i samband med ett besök som skulle göras hos landshövdingen tidigare i år men som inte kunde genomföras på grund av att en av deltagarna var rullstolsburen. Då kunde man inte vara i representationsvåningen på slottet utan blev hänvisad till andra lokaler hos länsstyrelsen.Det är naturligtvis inte rimligt att den som är rullstolsburen inte kan delta i representation hos landshövdingen, inte kan arbeta på Halmstads slott och inte heller kan bli landshövding i Halland så länge slottet är residensbostaden. Halmstads slott är inte den enda statliga kulturfastigheten som saknar tillgänglighetsanpassning, men det är ett bra exempel eftersom fastigheten används aktivt.Att tillgänglighetsanpassa flera hundra år gamla fastigheter är förstås inte enkelt, men det finns gott om exempel på hur det kan göras på ett pietetsfullt sätt. Ett av de exemplen återfinns också i Halland, nämligen på Varbergs fästning. Den del av fästningen som hyrs ut till Hallands kulturhistoriska museum, som bland annat inrymmer Bockstensmannen, blev tillgänglighetsanpassad för några år sedan.Vad svarar statsrådet på min fråga om tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna? I stort sett ingenting. Det är anmärkningsvärt att den som är ytterst ansvarig för de statliga kulturfastigheterna inte bemödar sig om att ge ett mer fylligt svar på hur man ändå tänker att de ska tillgängliggöras för en bredare allmänhet.Här vill jag ge statsrådet en ny chans. Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillgängliggöra de statliga kulturfastigheterna, till exempel Halmstads slott, även för den som är rullstolsburen?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Jag ska återkomma till ekonomin i den avslutande delen av vår dialog.Vad jag är ute efter är naturligtvis att regeringen tar ansvar för att styra de statliga verk och myndigheter som regeringen har under sig. Under finansmarknadsministern ligger Statens fastighetsverk, och därmed ligger ansvaret för det verket på finansmarknadsministern.Jag tänkte först gå in på min andra fråga i interpellationen, som handlade om tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna. Mitt exempel i det sammanhanget var Halmstads slott, som är en av dessa kulturfastigheter. Det är en byggnad som uppfördes på 1600-talet av kung Kristian IV, som behövde en residensbostad i de östliga delarna av det danska riket. Han lät uppföra en sådan som är både vacker och välbyggd eftersom den fortfarande står kvar där. Precis som med Varbergs fästning står den kvar där tack vare tidigare politikers kloka beslut om att sköta anläggningarna.Det som inte vare sig Kristian på 1600-talet eller politiker fram till i dag har ägnat så mycket tid åt är att även en sådan fastighet behöver vara tillgänglig för så många som möjligt, exempelvis även för den som är rullstolsburen. Det är en sak om byggnaden står där bara för beskådande, men så är det inte. Halmstads slott är i högsta grad en levande kulturfastighet. Den är residenset för landshövdingen i Halland, och den används som bostad åt landshövdingen, som representationsvåning och som kontorslokaler. Det är naturligtvis så det ska vara när det är möjligt, det vill säga att våra gamla kulturfastigheter lever vidare och används där det är möjligt och inte bara står som monument över svunna tider.Problemet är tillgängligheten. Det uppmärksammades i samband med ett besök som skulle göras hos landshövdingen tidigare i år men som inte kunde genomföras på grund av att en av deltagarna var rullstolsburen. Då kunde man inte vara i representationsvåningen på slottet utan blev hänvisad till andra lokaler hos länsstyrelsen.Det är naturligtvis inte rimligt att den som är rullstolsburen inte kan delta i representation hos landshövdingen, inte kan arbeta på Halmstads slott och inte heller kan bli landshövding i Halland så länge slottet är residensbostaden. Halmstads slott är inte den enda statliga kulturfastigheten som saknar tillgänglighetsanpassning, men det är ett bra exempel eftersom fastigheten används aktivt.Att tillgänglighetsanpassa flera hundra år gamla fastigheter är förstås inte enkelt, men det finns gott om exempel på hur det kan göras på ett pietetsfullt sätt. Ett av de exemplen återfinns också i Halland, nämligen på Varbergs fästning. Den del av fästningen som hyrs ut till Hallands kulturhistoriska museum, som bland annat inrymmer Bockstensmannen, blev tillgänglighetsanpassad för några år sedan.Vad svarar statsrådet på min fråga om tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna? I stort sett ingenting. Det är anmärkningsvärt att den som är ytterst ansvarig för de statliga kulturfastigheterna inte bemödar sig om att ge ett mer fylligt svar på hur man ändå tänker att de ska tillgängliggöras för en bredare allmänhet.Här vill jag ge statsrådet en ny chans. Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillgängliggöra de statliga kulturfastigheterna, till exempel Halmstads slott, även för den som är rullstolsburen?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Tack, Christofer Bergenblock, för frågan och debatten! Den är givetvis viktig.Jag kommer själv från Kalmar, där vi har Kalmar slott. Som kalmarit till ursprunget ligger det mig såklart varmt om hjärtat. I Solna har vi Hagaparken, och runt om i hela Sverige finns det fastigheter, skog och mark, fornminnen av olika slag och olika typer av kulturellt och historiskt viktiga fastigheter och områden. Inte alla men väldigt många av dessa förvaltas och ägs av Statens fastighetsverk.Statens fastighetsverk har väldigt många olika fastigheter. Man har inte bara kulturminnen och sådant som är historiskt viktigt, utan man har även kommersiella fastigheter och till exempel regeringens fastigheter. Man har ett väldigt stort bestånd där man har allt från staten som hyresgäster till kommersiella aktörer och kulturutövare.Det är en enorm verksamhet som Statens fastighetsverk ansvarar för. I Sverige har vi ju den principen att vi beviljar anslag från riksdagen. Det är riksdagen som bestämmer i Sverige. Om man vill ha andra anslag kan givetvis Bergenblock och Centerpartiet driva igenom det i denna kammare. Det är så den demokratiska ordningen ser ut.När det kommer till sådana fastigheter som nämns i interpellationen, så kallade bidragsfastigheter, är de en del av det bestånd som man bedömer inte har egen ekonomisk bärkraft. Man kan inte sälja entrébiljetter eller hyra ut. Då beviljar riksdagen en budgetram till Statens fastighetsverk för hur dessa ska skötas. Kammaren har beviljat en ram på 290 miljoner för att sköta alla dessa fastigheter i hela landet. Där hade Bergenblocks centerparti inte något annat förslag, utan alla partier hade samma förslag.Vill man göra mer är ordningen sådan att mer pengar måste anslås till verksamheten. Alternativt måste man helt byta styrmodell. Det är givetvis ett alternativ. Jag undrar vad som egentligen ligger bakom frågan. Nu har vi modellen med Statens fastighetsverk som har ett uppdrag och en budget. Sedan sköter verket sitt ansvarsområde så gott det går och så mycket det går med de pengar det har blivit tilldelat. Fastighetsverket kan självklart göra mycket mer. Sverige är ett land som har funnits länge, och här finns mycket som man kan lägga pengar på att bevara, tillgängliggöra, anpassa och så vidare. Det är en helt korrekt beskrivning.Däremot har vi inte valt en ordning i Sverige där vi fattar beslut i riksdagen om att ge en prioriteringsordning till Statens fastighetsverk. Dessa beslut har överlåtits, precis som på många andra områden, till de myndigheter och proffs som finns att givet de pengar de får göra det bästa av situationen.Här är jag lite nyfiken på om ledamoten Bergenblock tycker att vi ska byta modell. Ska riksdagen fatta beslut fastighet för fastighet om vad som ska göras? Några mer pengar vill Bergenblock inte ge. Centerpartiet har samma budget som alla andra partier. Alla vänsterpartier har samma budget som regeringen. Där är det ingenting som skiljer.Jag är ändå lite nyfiken på vad alternativet är till den ordning som redan finns. Om Bergenblock har synpunkter på myndigheten kan han diskutera med dem, om han så önskar. Jag är lite frågande till vad ledamoten egentligen är ute efter."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Tack, Christofer Bergenblock, för frågan och debatten! Den är givetvis viktig.Jag kommer själv från Kalmar, där vi har Kalmar slott. Som kalmarit till ursprunget ligger det mig såklart varmt om hjärtat. I Solna har vi Hagaparken, och runt om i hela Sverige finns det fastigheter, skog och mark, fornminnen av olika slag och olika typer av kulturellt och historiskt viktiga fastigheter och områden. Inte alla men väldigt många av dessa förvaltas och ägs av Statens fastighetsverk.Statens fastighetsverk har väldigt många olika fastigheter. Man har inte bara kulturminnen och sådant som är historiskt viktigt, utan man har även kommersiella fastigheter och till exempel regeringens fastigheter. Man har ett väldigt stort bestånd där man har allt från staten som hyresgäster till kommersiella aktörer och kulturutövare.Det är en enorm verksamhet som Statens fastighetsverk ansvarar för. I Sverige har vi ju den principen att vi beviljar anslag från riksdagen. Det är riksdagen som bestämmer i Sverige. Om man vill ha andra anslag kan givetvis Bergenblock och Centerpartiet driva igenom det i denna kammare. Det är så den demokratiska ordningen ser ut.När det kommer till sådana fastigheter som nämns i interpellationen, så kallade bidragsfastigheter, är de en del av det bestånd som man bedömer inte har egen ekonomisk bärkraft. Man kan inte sälja entrébiljetter eller hyra ut. Då beviljar riksdagen en budgetram till Statens fastighetsverk för hur dessa ska skötas. Kammaren har beviljat en ram på 290 miljoner för att sköta alla dessa fastigheter i hela landet. Där hade Bergenblocks centerparti inte något annat förslag, utan alla partier hade samma förslag.Vill man göra mer är ordningen sådan att mer pengar måste anslås till verksamheten. Alternativt måste man helt byta styrmodell. Det är givetvis ett alternativ. Jag undrar vad som egentligen ligger bakom frågan. Nu har vi modellen med Statens fastighetsverk som har ett uppdrag och en budget. Sedan sköter verket sitt ansvarsområde så gott det går och så mycket det går med de pengar det har blivit tilldelat. Fastighetsverket kan självklart göra mycket mer. Sverige är ett land som har funnits länge, och här finns mycket som man kan lägga pengar på att bevara, tillgängliggöra, anpassa och så vidare. Det är en helt korrekt beskrivning.Däremot har vi inte valt en ordning i Sverige där vi fattar beslut i riksdagen om att ge en prioriteringsordning till Statens fastighetsverk. Dessa beslut har överlåtits, precis som på många andra områden, till de myndigheter och proffs som finns att givet de pengar de får göra det bästa av situationen.Här är jag lite nyfiken på om ledamoten Bergenblock tycker att vi ska byta modell. Ska riksdagen fatta beslut fastighet för fastighet om vad som ska göras? Några mer pengar vill Bergenblock inte ge. Centerpartiet har samma budget som alla andra partier. Alla vänsterpartier har samma budget som regeringen. Där är det ingenting som skiljer.Jag är ändå lite nyfiken på vad alternativet är till den ordning som redan finns. Om Bergenblock har synpunkter på myndigheten kan han diskutera med dem, om han så önskar. Jag är lite frågande till vad ledamoten egentligen är ute efter."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Jag ber att få tacka statsrådet för svaret jag fått, även om det lämnar en hel del i övrigt att önska.Jag ställde tre frågor till statsrådet. Där efterfrågade jag konkreta åtgärder, vilka statsrådet också upprepade, kring skötseln av de statliga kulturfastigheterna och finansieringen av desamma. Till svar får jag en kortfattad och allmän beskrivning av Statens fastighetsverks uppdrag. Med all respekt för statsrådet hade jag kunnat läsa detta själv på Fastighetsverkets hemsida. Att döma av det oengagerade svaret jag får är det kanske inte så mycket bevänt med regeringens intresse för de statliga kulturfastigheterna.I Halland, varifrån jag kommer, har vi flera kulturminnen som vi är mycket stolta över. I min interpellation lyfter jag fram två av dem som exempel på kulturarv som vi har att sköta och förvalta även 2023 - Varbergs fästning och Halmstads slott. Det första exemplet handlar om att underhålla våra kulturfastigheter och det andra om att tillgängliggöra dem.Varbergs fästning började byggas som en medeltida borg i slutet av 1200-talet. På 1600-talet utformades den till en försvarsanläggning med det uttryck som fästningen har än i dag. Efter 1822 började ett förfall då försvarsmakten övergav fästningen och lämnade den åt sitt öde. Stenmurar och vallar föll ihop under 1800-talet, men i början av 1900-talet tog man tag i det här och påbörjade en omfattande restaurering. Hade det inte funnits kloka politiker som tog sitt ansvar för hundra år sedan hade vi inte haft något annat än en ruin att se ut över i dag.Nu har det visat sig att fästningens underhåll inte sköts på det sätt som krävs, och därför finns det återigen risk för ras av murar och bastioner. I flera år har detta uppmärksammats av Statens fastighetsverk i deras egen inventering, och mer medel har efterfrågats från regeringen. Tidigare har det varit den socialdemokratiska regeringen som inte har tagit sitt ansvar. Nu är det den högerkonservativa regeringen som inte tar sitt ansvar. Som regering kan man naturligtvis peka finger på Statens fastighetsverk, men till syvende och sist är det faktiskt regeringen själv som bär det fulla ansvaret för hur de statliga kulturfastigheterna sköts.För några dagar sedan pratade jag med mina politiska kollegor i Kronoberg. Där är inte kritiken nådig mot att man har låtit Kronobergs slottsruin förfalla så att den numera är helt avstängd för besök från allmänheten. Det är en utveckling som vi definitivt inte vill se för kulturfastigheterna i Halland och inte i någon annan del av landet heller.För hundra år sedan klarade Sverige av att ta tag i restaureringen och underhållet av Varbergs fästning och flera andra kulturfastigheter. Tycker ministern att det är värdigt Sverige 2023 att man inte klarar av samma sak, trots ett enormt mycket bättre ekonomiskt utgångsläge?Eftersom jag inte har fått något riktigt svar från ministern ännu upprepar jag min fråga: Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter såsom Varbergs fästning?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Jag ber att få tacka statsrådet för svaret jag fått, även om det lämnar en hel del i övrigt att önska.Jag ställde tre frågor till statsrådet. Där efterfrågade jag konkreta åtgärder, vilka statsrådet också upprepade, kring skötseln av de statliga kulturfastigheterna och finansieringen av desamma. Till svar får jag en kortfattad och allmän beskrivning av Statens fastighetsverks uppdrag. Med all respekt för statsrådet hade jag kunnat läsa detta själv på Fastighetsverkets hemsida. Att döma av det oengagerade svaret jag får är det kanske inte så mycket bevänt med regeringens intresse för de statliga kulturfastigheterna.I Halland, varifrån jag kommer, har vi flera kulturminnen som vi är mycket stolta över. I min interpellation lyfter jag fram två av dem som exempel på kulturarv som vi har att sköta och förvalta även 2023 - Varbergs fästning och Halmstads slott. Det första exemplet handlar om att underhålla våra kulturfastigheter och det andra om att tillgängliggöra dem.Varbergs fästning började byggas som en medeltida borg i slutet av 1200-talet. På 1600-talet utformades den till en försvarsanläggning med det uttryck som fästningen har än i dag. Efter 1822 började ett förfall då försvarsmakten övergav fästningen och lämnade den åt sitt öde. Stenmurar och vallar föll ihop under 1800-talet, men i början av 1900-talet tog man tag i det här och påbörjade en omfattande restaurering. Hade det inte funnits kloka politiker som tog sitt ansvar för hundra år sedan hade vi inte haft något annat än en ruin att se ut över i dag.Nu har det visat sig att fästningens underhåll inte sköts på det sätt som krävs, och därför finns det återigen risk för ras av murar och bastioner. I flera år har detta uppmärksammats av Statens fastighetsverk i deras egen inventering, och mer medel har efterfrågats från regeringen. Tidigare har det varit den socialdemokratiska regeringen som inte har tagit sitt ansvar. Nu är det den högerkonservativa regeringen som inte tar sitt ansvar. Som regering kan man naturligtvis peka finger på Statens fastighetsverk, men till syvende och sist är det faktiskt regeringen själv som bär det fulla ansvaret för hur de statliga kulturfastigheterna sköts.För några dagar sedan pratade jag med mina politiska kollegor i Kronoberg. Där är inte kritiken nådig mot att man har låtit Kronobergs slottsruin förfalla så att den numera är helt avstängd för besök från allmänheten. Det är en utveckling som vi definitivt inte vill se för kulturfastigheterna i Halland och inte i någon annan del av landet heller.För hundra år sedan klarade Sverige av att ta tag i restaureringen och underhållet av Varbergs fästning och flera andra kulturfastigheter. Tycker ministern att det är värdigt Sverige 2023 att man inte klarar av samma sak, trots ett enormt mycket bättre ekonomiskt utgångsläge?Eftersom jag inte har fått något riktigt svar från ministern ännu upprepar jag min fråga: Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter såsom Varbergs fästning?"}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning?","answer":"Christofer Bergenblock har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning, vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att tillgängliggöra de statliga kulturfastigheterna, såsom Halmstads slott, även för den som är rullstolsburen och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna.Staten har ett ansvar för helhetsperspektivet i bevarandet av kulturarvet och för att skapa goda förutsättningar för att förvalta och utveckla det. Den statliga fastighetsförvaltningen ska främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en del av statens fasta egendom, bland annat många kulturfastigheter. Med det uppdraget följer även ett ansvar för att, utifrån fastigheternas särskilda förutsättningar och gällande föreskrifter på området, tillgodose kraven på tillgänglighet.Varbergs fästning är en bidragsfastighet som förvaltas av Statens fastighetsverk. Bidragsfastigheter är fastigheter som kännetecknas budgetmässigt av att de saknar förutsättningar för att långsiktigt ge ett ekonomiskt överskott. Statens fastighetsverk disponerar ett särskilt anslag i statsbudgeten för att finansiera underhållskostnader och löpande driftsunderskott för sådana fastigheter.Statens fastighetsverk ansvarar för att löpande och samlat bedöma stora delar av det statliga beståndet av kulturfastigheter i syfte att upprätthålla ett välavvägt fastighetsbestånd med byggnader i hela Sverige. Statens fastighetsverk ska utifrån sitt uppdrag väga bevarandeambitioner mot ekonomiska prioriteringar och det ekonomiska utrymmet."}
+{"question":"Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna?","answer":"Christofer Bergenblock har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att stoppa det pågående förfallet av statliga kulturfastigheter, såsom Varbergs fästning, vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att tillgängliggöra de statliga kulturfastigheterna, såsom Halmstads slott, även för den som är rullstolsburen och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkra den framtida finansieringen av underhåll och tillgänglighetsanpassning av de statliga kulturfastigheterna.Staten har ett ansvar för helhetsperspektivet i bevarandet av kulturarvet och för att skapa goda förutsättningar för att förvalta och utveckla det. Den statliga fastighetsförvaltningen ska främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.Statens fastighetsverk ansvarar för att förvalta en del av statens fasta egendom, bland annat många kulturfastigheter. Med det uppdraget följer även ett ansvar för att, utifrån fastigheternas särskilda förutsättningar och gällande föreskrifter på området, tillgodose kraven på tillgänglighet.Varbergs fästning är en bidragsfastighet som förvaltas av Statens fastighetsverk. Bidragsfastigheter är fastigheter som kännetecknas budgetmässigt av att de saknar förutsättningar för att långsiktigt ge ett ekonomiskt överskott. Statens fastighetsverk disponerar ett särskilt anslag i statsbudgeten för att finansiera underhållskostnader och löpande driftsunderskott för sådana fastigheter.Statens fastighetsverk ansvarar för att löpande och samlat bedöma stora delar av det statliga beståndet av kulturfastigheter i syfte att upprätthålla ett välavvägt fastighetsbestånd med byggnader i hela Sverige. Statens fastighetsverk ska utifrån sitt uppdrag väga bevarandeambitioner mot ekonomiska prioriteringar och det ekonomiska utrymmet."}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Tack, Niklas Sigvardsson, för en utmärkt debatt! Jag ser fram emot att tillsammans kunna arbeta med den här reformen och göra den så bra som det bara är möjligt. Det gäller att vi ser till att göra det bästa av möjligheten vi nu har att få till ett bra omställningsstudiestöd.Jag ser också fram emot att vi tillsammans med parterna kan föra en bred diskussion om hur vi kan förbättra det och se till att modellen blir så bra som det bara är möjligt. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion. Ett stort tack för en bra debatt!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Tack, Niklas Sigvardsson, för en utmärkt debatt! Jag ser fram emot att tillsammans kunna arbeta med den här reformen och göra den så bra som det bara är möjligt. Det gäller att vi ser till att göra det bästa av möjligheten vi nu har att få till ett bra omställningsstudiestöd.Jag ser också fram emot att vi tillsammans med parterna kan föra en bred diskussion om hur vi kan förbättra det och se till att modellen blir så bra som det bara är möjligt. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion. Ett stort tack för en bra debatt!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Tack, utbildningsministern, för den här debatten om den ytterst viktiga frågan om omställningsstudiestödet!Jag kan inte nog påpeka vikten av att stödet är så omfattande. Det är unikt i sitt slag om man jämför med hur det är i övriga världen och hur vi ser på omställning för vuxna människor. Det handlar om deras möjlighet att ställa om och att fortsätta fortbilda sig.För en annan, som vill slå ett slag för det livslånga lärandet, är detta en ypperlig reform. Det gäller att vi ser till att människor genom hela sitt liv får möjligheten att förkovra sig och skaffa nya kunskaper. På det sättet kan de stärka sin ställning på arbetsmarknaden.Det arbetet kommer vi socialdemokrater att aktivt jobba med. Vi kommer att samarbeta med regeringen när vi tycker att vi har fog för det. Men vi kommer också att ligga på regeringen så att implementeringen går så bra som den bara kan gå.Vårt största möjliga mål är att reformen blir så bra som det är tänkt. Det gäller att vi fortsätter att bygga ut den så att den blir fullt utbyggd om ett antal år så att väldigt många människor kommer att kunna ta del av stödet för lång tid framöver.Vår ambition är hög när det gäller hur många människor som ska kunna ta del av stödet. Men det ska också finnas relevanta utbildningsplatser och tillräckligt många utbildningsplatser i hela högskoleväsendet, på yrkeshögskolor, yrkeskomvux och så vidare genom hela utbildningskedjan.Det kommer vi nog att debattera ytterligare flera gånger. Det gäller hur vi ser till att det finns platser och resurser på såväl CSN som hos beslutande myndigheter men också i hela skolväsendet.Det är av yttersta vikt. Vi socialdemokrater är den yttersta garanten för och står upp för att alla människor ska kunna utbilda sig och kunna ställa om. Det har vi visat historiskt i budgetar, och vi kommer att fortsätta att visa det här i kammaren.Jag hoppas att regeringen fortsätter att bevaka denna fråga och fortsätter att ha höga ambitioner när det gäller omställningsstudiestödet.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Tack, utbildningsministern, för den här debatten om den ytterst viktiga frågan om omställningsstudiestödet!Jag kan inte nog påpeka vikten av att stödet är så omfattande. Det är unikt i sitt slag om man jämför med hur det är i övriga världen och hur vi ser på omställning för vuxna människor. Det handlar om deras möjlighet att ställa om och att fortsätta fortbilda sig.För en annan, som vill slå ett slag för det livslånga lärandet, är detta en ypperlig reform. Det gäller att vi ser till att människor genom hela sitt liv får möjligheten att förkovra sig och skaffa nya kunskaper. På det sättet kan de stärka sin ställning på arbetsmarknaden.Det arbetet kommer vi socialdemokrater att aktivt jobba med. Vi kommer att samarbeta med regeringen när vi tycker att vi har fog för det. Men vi kommer också att ligga på regeringen så att implementeringen går så bra som den bara kan gå.Vårt största möjliga mål är att reformen blir så bra som det är tänkt. Det gäller att vi fortsätter att bygga ut den så att den blir fullt utbyggd om ett antal år så att väldigt många människor kommer att kunna ta del av stödet för lång tid framöver.Vår ambition är hög när det gäller hur många människor som ska kunna ta del av stödet. Men det ska också finnas relevanta utbildningsplatser och tillräckligt många utbildningsplatser i hela högskoleväsendet, på yrkeshögskolor, yrkeskomvux och så vidare genom hela utbildningskedjan.Det kommer vi nog att debattera ytterligare flera gånger. Det gäller hur vi ser till att det finns platser och resurser på såväl CSN som hos beslutande myndigheter men också i hela skolväsendet.Det är av yttersta vikt. Vi socialdemokrater är den yttersta garanten för och står upp för att alla människor ska kunna utbilda sig och kunna ställa om. Det har vi visat historiskt i budgetar, och vi kommer att fortsätta att visa det här i kammaren.Jag hoppas att regeringen fortsätter att bevaka denna fråga och fortsätter att ha höga ambitioner när det gäller omställningsstudiestödet.(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Tack, Niklas Sigvardsson, för din fråga!Det är väldigt viktigt att CSN får rätt förutsättningar att jobba med reformen. Den är precis i sin linda. Det kommer att ta ett tag innan vi har den totala bilden av hur arbetet går och vad som sker.Det är klart att det är viktigt att myndigheterna har rätt förutsättningar. Jag bedömer att myndigheterna jobbar på väldigt bra just nu. Det finns en förståelse hos svenska folket för att det tar lite tid när det kommer in så många ansökningar.Man kan också tänka sig, utan att jag vet, att det första gången - innan regelverket har satt sig och tolkningen av regelverket är på plats - kommer in en hel del ansökningar som inte är fullständiga utan som behöver kompletteras på olika sätt.En indikation på detta är till exempel att en del som har sökt inte har gått via sina omställningsorganisationer. Jag har full förståelse för att man inte har koll på att man ska göra det. För varje år som går tror jag att träffsäkerheten för dem som ansöker kommer att bli bättre. Det är min bedömning.Jag följer det väldigt noga. Jag är naturligtvis beredd att vidta de åtgärder som krävs för att det ska bli bra. Det är väldigt viktigt att vi ser till att vi får till ett omställningsstudiestöd, att det fungerar väl och att människor har möjlighet att förstärka sin kompetens. Det är väldigt viktigt."}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Tack, Niklas Sigvardsson, för din fråga!Det är väldigt viktigt att CSN får rätt förutsättningar att jobba med reformen. Den är precis i sin linda. Det kommer att ta ett tag innan vi har den totala bilden av hur arbetet går och vad som sker.Det är klart att det är viktigt att myndigheterna har rätt förutsättningar. Jag bedömer att myndigheterna jobbar på väldigt bra just nu. Det finns en förståelse hos svenska folket för att det tar lite tid när det kommer in så många ansökningar.Man kan också tänka sig, utan att jag vet, att det första gången - innan regelverket har satt sig och tolkningen av regelverket är på plats - kommer in en hel del ansökningar som inte är fullständiga utan som behöver kompletteras på olika sätt.En indikation på detta är till exempel att en del som har sökt inte har gått via sina omställningsorganisationer. Jag har full förståelse för att man inte har koll på att man ska göra det. För varje år som går tror jag att träffsäkerheten för dem som ansöker kommer att bli bättre. Det är min bedömning.Jag följer det väldigt noga. Jag är naturligtvis beredd att vidta de åtgärder som krävs för att det ska bli bra. Det är väldigt viktigt att vi ser till att vi får till ett omställningsstudiestöd, att det fungerar väl och att människor har möjlighet att förstärka sin kompetens. Det är väldigt viktigt."}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Det är lite därför vi socialdemokrater också drivit frågan så hårt från början - vi vill vara med på hela tåget, så att implementeringen blir så bra den bara kan. I den omställnings- och flexibilitetsreform som antogs här förra året var detta en av de viktigaste aspekterna för alla Sveriges löntagare: rätten till omställning. Därför är det av yttersta vikt att det faktiskt också blir en omställningsmöjlighet för individerna. Det är därför vi ligger på och verkligen vill att frågan ska bli så bra den bara kan bli.Detta är ännu i sin linda. CSN har släppt uppgifter om de första små stegen. Enligt den statistik som vi har tillgänglig är det totalt ungefär 605 personer som beviljats stöd. Jag tror att CSN släpper ny statistik på fredag, så det kommer lite nya siffror. En överväldigande majoritet söker till yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Det är glädjande att just yrkeshögskolor ligger så långt framme, för deras utbildningar leder till att man snabbt kommer i arbete och kan använda sig av den kompetens man precis har förvärvat.Det är också glädjande att man bland de än så länge få ansökningar som beviljats hittar yrkesgrupper som sjuksköterskor, poliser, vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Det är många som vill vara med och stärka den gemensamma välfärden. Det är positivt att den första indikationen visar att det finns en stark vilja hos personer i vårt samhälle att bidra till välfärdens kompetensförsörjning. Vi får hoppas att det kommer ännu fler sökande till den privata omställningen, så att även näringslivet får del av omställningen.Jag är också försiktig med att dra långtgående slutsatser om hur implementeringen än så länge har gått till, men vi vill att detta ska gå så bra som möjligt och att man ska använda sig av stödet. Det är därför det också är viktigt att kolla på aspekter som att personer från alla olika studiemiljöer ska kunna ta del av stödet, även personer som kommer från studieovana hem, så att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Den som har en lång akademisk utbildning kanske kan gå en kortare kompletterande utbildning för att stärka sin ställning. Detta kommer vi att ha extra uppsikt över som socialdemokrater.Det handlar också om att resurserna måste räcka till och om hur många platser det ska finnas att söka. Vi har vid flera tillfällen debatterat frågan att det måste finnas tillräckligt många platser, så att inte ungdomskullar trycker ut de vuxna som vill studera och så att inte vuxna genom omställningsstudiestödet trycker ut de ungdomskullar som är på väg. Men jag ska bortse lite från den ambitionsökning som vi socialdemokrater vill se där och i stället titta på hur det ser ut med ambitionen för implementering från CSN:s sida.Jag har fått rapport från CSN så sent som i dag. CSN har inkommit med ett budgetäskande för innevarande budgetår, alltså 2023. För att de ska klara den ambitionsnivå som vi båda säger oss stå för behöver de tillskott av medel på 46 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Detta blir extra viktigt med tanke på den ambition som ministern talade om här tidigare och redovisade i sitt interpellationssvar. Avser regeringen och ministern att följa upp detta äskande från CSN om att få mer pengar innevarande budgetår? Dessa medel behövs bara för att klara den nuvarande ambitionen. Annars är risken, enligt CSN:s egen bedömning, att det antingen kommer att gå ut över dem som söker det normala studiemedlet eller förlänga handläggningstiden för dem som söker omställningsstudiestödet. Det här är en ambitionsnivå som ministern säger att han står bakom. Därför frågar jag ministern: Hur tänker ministern jobba vidare med detta budgetäskande?"}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Det är lite därför vi socialdemokrater också drivit frågan så hårt från början - vi vill vara med på hela tåget, så att implementeringen blir så bra den bara kan. I den omställnings- och flexibilitetsreform som antogs här förra året var detta en av de viktigaste aspekterna för alla Sveriges löntagare: rätten till omställning. Därför är det av yttersta vikt att det faktiskt också blir en omställningsmöjlighet för individerna. Det är därför vi ligger på och verkligen vill att frågan ska bli så bra den bara kan bli.Detta är ännu i sin linda. CSN har släppt uppgifter om de första små stegen. Enligt den statistik som vi har tillgänglig är det totalt ungefär 605 personer som beviljats stöd. Jag tror att CSN släpper ny statistik på fredag, så det kommer lite nya siffror. En överväldigande majoritet söker till yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Det är glädjande att just yrkeshögskolor ligger så långt framme, för deras utbildningar leder till att man snabbt kommer i arbete och kan använda sig av den kompetens man precis har förvärvat.Det är också glädjande att man bland de än så länge få ansökningar som beviljats hittar yrkesgrupper som sjuksköterskor, poliser, vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Det är många som vill vara med och stärka den gemensamma välfärden. Det är positivt att den första indikationen visar att det finns en stark vilja hos personer i vårt samhälle att bidra till välfärdens kompetensförsörjning. Vi får hoppas att det kommer ännu fler sökande till den privata omställningen, så att även näringslivet får del av omställningen.Jag är också försiktig med att dra långtgående slutsatser om hur implementeringen än så länge har gått till, men vi vill att detta ska gå så bra som möjligt och att man ska använda sig av stödet. Det är därför det också är viktigt att kolla på aspekter som att personer från alla olika studiemiljöer ska kunna ta del av stödet, även personer som kommer från studieovana hem, så att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Den som har en lång akademisk utbildning kanske kan gå en kortare kompletterande utbildning för att stärka sin ställning. Detta kommer vi att ha extra uppsikt över som socialdemokrater.Det handlar också om att resurserna måste räcka till och om hur många platser det ska finnas att söka. Vi har vid flera tillfällen debatterat frågan att det måste finnas tillräckligt många platser, så att inte ungdomskullar trycker ut de vuxna som vill studera och så att inte vuxna genom omställningsstudiestödet trycker ut de ungdomskullar som är på väg. Men jag ska bortse lite från den ambitionsökning som vi socialdemokrater vill se där och i stället titta på hur det ser ut med ambitionen för implementering från CSN:s sida.Jag har fått rapport från CSN så sent som i dag. CSN har inkommit med ett budgetäskande för innevarande budgetår, alltså 2023. För att de ska klara den ambitionsnivå som vi båda säger oss stå för behöver de tillskott av medel på 46 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Detta blir extra viktigt med tanke på den ambition som ministern talade om här tidigare och redovisade i sitt interpellationssvar. Avser regeringen och ministern att följa upp detta äskande från CSN om att få mer pengar innevarande budgetår? Dessa medel behövs bara för att klara den nuvarande ambitionen. Annars är risken, enligt CSN:s egen bedömning, att det antingen kommer att gå ut över dem som söker det normala studiemedlet eller förlänga handläggningstiden för dem som söker omställningsstudiestödet. Det här är en ambitionsnivå som ministern säger att han står bakom. Därför frågar jag ministern: Hur tänker ministern jobba vidare med detta budgetäskande?"}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågorna och för interpellationen, som jag tycker är viktig. Jag tycker att det är en styrka att vi tillsammans kan försöka lotsa den här reformen hela vägen igenom, så att den blir verklighet för svenska folket. Jag tycker också att det är en styrka att så stora delar av det svenska samhället står bakom reformen. Både arbetsmarknadens parter och stora delar av politiken står upp för den.Jag tror att denna reform kommer att spela en stor och viktig roll framåt och att den kommer att vara viktig för dynamiken i det svenska arbetslivet och näringslivet och på den svenska arbetsmarknaden. Jag tror att den kommer att vara viktig för vårt lands förmåga att ställa om, men naturligtvis allra viktigast för de människor som får möjlighet att vidareutbilda sig för att förstärka sin kompetens.Jag tycker att den här modellen är väldigt viktig. Det är också därför regeringen på ett så tydligt sätt, både i budgeten och i de skrivningar som finns, säger att modellen ligger fast och att det inte finns några förändringar aviserade i förhållande till den ursprungliga modellen, som riksdagen beslutade om 2022.Nu är reformen precis i sin början. Det har kommit in en rad olika ansökningar. Vi får se i vilken utsträckning de som har ansökt är berättigade till stöd. Vi får också se i vilken utsträckning de som söker har gått via sina omställningsorganisationer respektive sökt stödet på eget bevåg. Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser av de ansökningar som kommit in. Men vi följer naturligtvis detta väldigt noga och analyserar löpande hur arbetet fortgår.Jag tror också att det finns en förståelse hos svenska folket för att det kan ta tid för alla att få svar när det kommer så många ansökningar och man inte vet vilken typ av ansökningar det är. CSN är en populär myndighet som många svenskar har stort förtroende för. Det är klart att det är viktigt att myndigheten får den tid som behövs för att gå igenom ansökningarna och göra korrekta bedömningar, så att vi kan leva upp till kraven på rättssäkerhet. Alla ska få en individuell bedömning där ens eget skäl prövas, så att man verkligen vet att det har gjorts en gedigen bedömning av det hela.Det är viktigt att den enskilde får möjlighet att stärka sin kompetens, antingen på ett annat område än det där man arbetar just nu eller inom samma bransch fast i ett annat yrke. Det är en viktig utgångspunkt för reformen. Vi följer den nära, och jag välkomnar att vi kan göra detta i bred politisk enighet."}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågorna och för interpellationen, som jag tycker är viktig. Jag tycker att det är en styrka att vi tillsammans kan försöka lotsa den här reformen hela vägen igenom, så att den blir verklighet för svenska folket. Jag tycker också att det är en styrka att så stora delar av det svenska samhället står bakom reformen. Både arbetsmarknadens parter och stora delar av politiken står upp för den.Jag tror att denna reform kommer att spela en stor och viktig roll framåt och att den kommer att vara viktig för dynamiken i det svenska arbetslivet och näringslivet och på den svenska arbetsmarknaden. Jag tror att den kommer att vara viktig för vårt lands förmåga att ställa om, men naturligtvis allra viktigast för de människor som f��r möjlighet att vidareutbilda sig för att förstärka sin kompetens.Jag tycker att den här modellen är väldigt viktig. Det är också därför regeringen på ett så tydligt sätt, både i budgeten och i de skrivningar som finns, säger att modellen ligger fast och att det inte finns några förändringar aviserade i förhållande till den ursprungliga modellen, som riksdagen beslutade om 2022.Nu är reformen precis i sin början. Det har kommit in en rad olika ansökningar. Vi får se i vilken utsträckning de som har ansökt är berättigade till stöd. Vi får också se i vilken utsträckning de som söker har gått via sina omställningsorganisationer respektive sökt stödet på eget bevåg. Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser av de ansökningar som kommit in. Men vi följer naturligtvis detta väldigt noga och analyserar löpande hur arbetet fortgår.Jag tror också att det finns en förståelse hos svenska folket för att det kan ta tid för alla att få svar när det kommer så många ansökningar och man inte vet vilken typ av ansökningar det är. CSN är en populär myndighet som många svenskar har stort förtroende för. Det är klart att det är viktigt att myndigheten får den tid som behövs för att gå igenom ansökningarna och göra korrekta bedömningar, så att vi kan leva upp till kraven på rättssäkerhet. Alla ska få en individuell bedömning där ens eget skäl prövas, så att man verkligen vet att det har gjorts en gedigen bedömning av det hela.Det är viktigt att den enskilde får möjlighet att stärka sin kompetens, antingen på ett annat område än det där man arbetar just nu eller inom samma bransch fast i ett annat yrke. Det är en viktig utgångspunkt för reformen. Vi följer den nära, och jag välkomnar att vi kan göra detta i bred politisk enighet."}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på denna interpellation om omställningsstudiestödet.Precis som statsrådet framhöll i slutet tror jag att vi alla är glada över det oväntat stora intresset för stödet. Det är nästan 27 000 som har sökt omställningsstudiestödet på denna korta tid.Detta är ett oerhört viktigt stöd för att alla landets löntagare framöver ska kunna stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Någonting som jag hoppas är att vi tillsammans ska vårda det och arbeta så gott vi kan gemensamt för att just det här ska hända.Trots att näst intill 27 000 har sökt har långt ifrån alla som berörs i målgruppen nåtts av detta. PTK, LO och Svenskt Näringsliv kommer med indikationer på att inte alla medlemmar har full koll på vad detta är. Det leder förhoppningsvis till att ännu fler söker framöver. Det är genom den samverkansmodell där det här avtalet har förhandlats fram med PTK, LO och Svenskt Näringsliv som vi har detta stöd på plats. Det är också självklart en förhandling med staten.Grunden till det här stödet är att initiativet ska komma från individen och att individen ska ha rätt till rådgivning och stöd av en omställningsorganisation. Stödet ska gå till utbildningar som stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov, precis som ministern sa. Det handlar också om att studiestödet inte ska ges till utbildning av hobbykaraktär eller självförverkligande karaktär. Slutligen ska CSN fästa stor vikt vid omställningsorganisationens yttrande när man fattar beslut. Det är av yttersta vikt att myndigheterna har dessa fyra grundstenar i sitt arbete och att lagstiftningen implementeras i enlighet med andemeningen i överenskommelsen.Anledningen till att jag ställer den här interpellationen är att det har kommit lite oroande signaler från de olika parterna. De uppfattar att CSN tolkar lagstiftningen hårdare än vad som var tanken. Det gäller speciellt personer som redan befinner sig i så kallade bristyrken och ansöker om studiestödet för att stärka sin egen ställning på den framtida arbetsmarknaden men i vissa fall får avslag. Även personer i bristyrken måste kunna stärka sin ställning. Annars är omställningsstudiestödet inte till för att alla löntagare tillsammans med sin omställningsorganisation själva ska kunna avgöra hur de ska stärka sin ställning på den framtida arbetsmarknaden.Det är därför jag hoppas och tror att regeringen jobbar hårt och aktivt för att implementeringen ska vara så god som möjligt. Men det här föranleder ändå frågor som jag delvis ställde i min interpellation: Hur arbetar utbildningsministern för att intentionerna i det huvudavtal som myndigheterna ska implementera faktiskt följs? Hur jobbar ni med myndigheterna? Hur jobbar regeringen själv med att implementera det här avtalet tillsammans med parterna?"}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på denna interpellation om omställningsstudiestödet.Precis som statsrådet framhöll i slutet tror jag att vi alla är glada över det oväntat stora intresset för stödet. Det är nästan 27 000 som har sökt omställningsstudiestödet på denna korta tid.Detta är ett oerhört viktigt stöd för att alla landets löntagare framöver ska kunna stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Någonting som jag hoppas är att vi tillsammans ska vårda det och arbeta så gott vi kan gemensamt för att just det här ska hända.Trots att näst intill 27 000 har sökt har långt ifrån alla som berörs i målgruppen nåtts av detta. PTK, LO och Svenskt Näringsliv kommer med indikationer på att inte alla medlemmar har full koll på vad detta är. Det leder förhoppningsvis till att ännu fler söker framöver. Det är genom den samverkansmodell där det här avtalet har förhandlats fram med PTK, LO och Svenskt Näringsliv som vi har detta stöd på plats. Det är också självklart en förhandling med staten.Grunden till det här stödet är att initiativet ska komma från individen och att individen ska ha rätt till rådgivning och stöd av en omställningsorganisation. Stödet ska gå till utbildningar som stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov, precis som ministern sa. Det handlar också om att studiestödet inte ska ges till utbildning av hobbykaraktär eller självförverkligande karaktär. Slutligen ska CSN fästa stor vikt vid omställningsorganisationens yttrande när man fattar beslut. Det är av yttersta vikt att myndigheterna har dessa fyra grundstenar i sitt arbete och att lagstiftningen implementeras i enlighet med andemeningen i överenskommelsen.Anledningen till att jag ställer den här interpellationen är att det har kommit lite oroande signaler från de olika parterna. De uppfattar att CSN tolkar lagstiftningen hårdare än vad som var tanken. Det gäller speciellt personer som redan befinner sig i så kallade bristyrken och ansöker om studiestödet för att stärka sin egen ställning på den framtida arbetsmarknaden men i vissa fall får avslag. Även personer i bristyrken måste kunna stärka sin ställning. Annars är omställningsstudiestödet inte till för att alla löntagare tillsammans med sin omställningsorganisation själva ska kunna avgöra hur de ska stärka sin ställning på den framtida arbetsmarknaden.Det är därför jag hoppas och tror att regeringen jobbar hårt och aktivt för att implementeringen ska vara så god som möjligt. Men det här föranleder ändå frågor som jag delvis ställde i min interpellation: Hur arbetar utbildningsministern för att intentionerna i det huvudavtal som myndigheterna ska implementera faktiskt följs? Hur jobbar ni med myndigheterna? Hur jobbar regeringen själv med att implementera det här avtalet tillsammans med parterna?"}
+{"question":"Hur avser ministern att följa upp så att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att det inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag avser att följa upp att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att omställningsstudiestödet inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag avser att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos de många sökande. Regeringens självklara utgångspunkt är att respektera den helhet som ligger till grund för reformen. Som interpellanten själv nämner får omställningsstudiestöd lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Utbildningen kan antingen syfta till att stärka personens ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat inom eller syfta till att personen ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden för att kunna söka nya arbeten. I de fall det finns oklarheter kring tolkning av lagen kommer avgöranden i Överklagandenämnden för studiestöd att bli vägledande. Regeringen följer löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med Centrala studiestödsnämnden, CSN, och parterna om hur införandet fortlöper.Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen i juni 2022 undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.När propositionen debatterades i riksdagen yrkade samtliga partier som ingår i regeringen bifall till propositionen i dess helhet. Endast Vänsterpartiet röstade emot. I propositionen framgår att medel till omställningsstudiestödet ska tillföras stegvis från och med 2023 fram tills reformen är fullt utbyggd 2026. År 2023 tillförs 1,3 miljarder kronor, och nästa år, 2024, utökas denna summa till 2,8 miljarder kronor, vilket är i linje med de förarbeten som togs fram av den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Regeringen inför därmed reformen precis på det sätt som aviserades i propositionen och helt i överensstämmelse med vad parterna förväntar sig. Jag noterar att det finns ett oväntat stort intresse för det nya omställningsstudiestödet, men planen för införandet ligger fast. Ett tungt vägande skäl till detta är att handläggande myndigheter, främst CSN, ska ges rimliga planeringsförutsättningar. Regeringen för en löpande dialog med CSN om hur handläggningstiden kan förbättras."}
+{"question":"Avser ministern att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos så många sökande?","answer":"Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag avser att följa upp att intentionerna i överenskommelsen hålls, så att omställningsstudiestödet inte blir enbart en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om jag avser att utöka omställningsstudiestödet i en snabbare takt än vad som är aviserat för att möta intresset hos de många sökande. Regeringens självklara utgångspunkt är att respektera den helhet som ligger till grund för reformen. Som interpellanten själv nämner får omställningsstudiestöd lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Utbildningen kan antingen syfta till att stärka personens ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat inom eller syfta till att personen ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden för att kunna söka nya arbeten. I de fall det finns oklarheter kring tolkning av lagen kommer avgöranden i Överklagandenämnden för studiestöd att bli vägledande. Regeringen följer löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med Centrala studiestödsnämnden, CSN, och parterna om hur införandet fortlöper.Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden genomfördes en historisk reform som lade grunden för ett nytt huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter. Efter att propositionen beslutades i riksdagen i juni 2022 undertecknade företrädare för Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK och LO det nya huvudavtalet.När propositionen debatterades i riksdagen yrkade samtliga partier som ingår i regeringen bifall till propositionen i dess helhet. Endast Vänsterpartiet röstade emot. I propositionen framgår att medel till omställningsstudiestödet ska tillföras stegvis från och med 2023 fram tills reformen är fullt utbyggd 2026. År 2023 tillförs 1,3 miljarder kronor, och nästa år, 2024, utökas denna summa till 2,8 miljarder kronor, vilket är i linje med de förarbeten som togs fram av den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Regeringen inför därmed reformen precis på det sätt som aviserades i propositionen och helt i överensstämmelse med vad parterna förväntar sig. Jag noterar att det finns ett oväntat stort intresse för det nya omställningsstudiestödet, men planen för införandet ligger fast. Ett tungt vägande skäl till detta är att handläggande myndigheter, främst CSN, ska ges rimliga planeringsförutsättningar. Regeringen för en löpande dialog med CSN om hur handläggningstiden kan förbättras."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Svaret på den sista frågan är nej. Det är det jag har försökt säga i denna debatt: Vi ska öka insynen, bland annat när det gäller ekonomi men också när det gäller pedagogik och juridik. Det är detta som är själva grundförutsättningen för hela den här diskussionen: Hur ska vi öka insynen så att vi får ta del av precis det som jag tror att en del av de största koncernerna är bekymrade över? Det bekymrar inte mig, för jag tycker att det är rätt och riktigt att göra detta.Det som bekymrar mig, vilket de idéburna skolorna nu också har gett mig rätt i, är att de allra minsta skolorna kommer att ha svårt att hantera detta. Vi kommer väldigt snart att ge tilläggsdirektiv som kommer att fokusera på just det som Linus Sköld tar upp, bland annat de ekonomiska förutsättningarna.Det är viktigt att vi ökar insynen i de fristående skolorna - ekonomiskt, pedagogiskt och juridiskt. Förhoppningsvis kommer allt detta att klargöras när tilläggsdirektiven kommer.Tack så mycket för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Svaret på den sista frågan är nej. Det är det jag har försökt säga i denna debatt: Vi ska öka insynen, bland annat när det gäller ekonomi men också när det gäller pedagogik och juridik. Det är detta som är själva grundförutsättningen för hela den här diskussionen: Hur ska vi öka insynen så att vi får ta del av precis det som jag tror att en del av de största koncernerna är bekymrade över? Det bekymrar inte mig, för jag tycker att det är rätt och riktigt att göra detta.Det som bekymrar mig, vilket de idéburna skolorna nu också har gett mig rätt i, är att de allra minsta skolorna kommer att ha svårt att hantera detta. Vi kommer väldigt snart att ge tilläggsdirektiv som kommer att fokusera på just det som Linus Sköld tar upp, bland annat de ekonomiska förutsättningarna.Det är viktigt att vi ökar insynen i de fristående skolorna - ekonomiskt, pedagogiskt och juridiskt. Förhoppningsvis kommer allt detta att klargöras när tilläggsdirektiven kommer.Tack så mycket för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Svaret på den sista frågan är nej. Det är det jag har försökt säga i denna debatt: Vi ska öka insynen, bland annat när det gäller ekonomi men också när det gäller pedagogik och juridik. Det är detta som är själva grundförutsättningen för hela den här diskussionen: Hur ska vi öka insynen så att vi får ta del av precis det som jag tror att en del av de största koncernerna är bekymrade över? Det bekymrar inte mig, för jag tycker att det är rätt och riktigt att göra detta.Det som bekymrar mig, vilket de idéburna skolorna nu också har gett mig rätt i, är att de allra minsta skolorna kommer att ha svårt att hantera detta. Vi kommer väldigt snart att ge tilläggsdirektiv som kommer att fokusera på just det som Linus Sköld tar upp, bland annat de ekonomiska förutsättningarna.Det är viktigt att vi ökar insynen i de fristående skolorna - ekonomiskt, pedagogiskt och juridiskt. Förhoppningsvis kommer allt detta att klargöras när tilläggsdirektiven kommer.Tack så mycket för debatten!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Jag frågade vad det är statsrådet vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla. Jag hörde inget svar på den frågan. Jag ställde ungefär samma fråga till statsrådet i en tidigare interpellationsdebatt, och hon svarade inte då heller.Men den som följer denna fråga har säkert noterat att hon gav ett svar i Dagens Nyheter i förra veckan. Intervjuaren frågar: \"Är inte det här i själva verket ett förslag som går de stora skolkoncernerna till mötes?\" \"Nej\", svarar statsrådet, \"de stora koncernerna skulle ju klara att hantera offentlighetsprincipen. De har jurister anställda som kan avgöra om ett utlämnande av handlingar strider mot sekretess. Medan de små skulle få problem om man införde en offentlighetsprincip\". Journalisten igen: \"Så varför är det de stora koncernerna som är kritiska?\" Då svarar statsrådet: \"Jag tror det kan finnas en känsla, till exempel när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, av att man inte vill lämna ut information för att man inte vill att konkurrenterna ska få se den.\"Regeringen sätter alltså återigen skolkoncernernas intressen före elevernas och hjälper skolkoncernerna att hemlighålla information om de ekonomiska förutsättningarna - för nu har statsrådet till Dagens Nyheter sagt vad det är hon vill hjälpa dem att hemlighålla.Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet, och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman. Det tycker vi socialdemokrater, och det har vi tyckt länge. Tänker statsrådet enligt mitt antagande gå skolkoncernerna till mötes med insynsprincipen och låta dem fortsätta att hemlighålla de ekonomiska förutsättningarna?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Jag frågade vad det är statsrådet vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla. Jag hörde inget svar på den frågan. Jag ställde ungefär samma fråga till statsrådet i en tidigare interpellationsdebatt, och hon svarade inte då heller.Men den som följer denna fråga har säkert noterat att hon gav ett svar i Dagens Nyheter i förra veckan. Intervjuaren frågar: \"Är inte det här i själva verket ett förslag som går de stora skolkoncernerna till mötes?\" \"Nej\", svarar statsrådet, \"de stora koncernerna skulle ju klara att hantera offentlighetsprincipen. De har jurister anställda som kan avgöra om ett utlämnande av handlingar strider mot sekretess. Medan de små skulle få problem om man införde en offentlighetsprincip\". Journalisten igen: \"Så varför är det de stora koncernerna som är kritiska?\" Då svarar statsrådet: \"Jag tror det kan finnas en känsla, till exempel när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, av att man inte vill lämna ut information för att man inte vill att konkurrenterna ska få se den.\"Regeringen sätter alltså återigen skolkoncernernas intressen före elevernas och hjälper skolkoncernerna att hemlighålla information om de ekonomiska förutsättningarna - för nu har statsrådet till Dagens Nyheter sagt vad det är hon vill hjälpa dem att hemlighålla.Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet, och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman. Det tycker vi socialdemokrater, och det har vi tyckt länge. Tänker statsrådet enligt mitt antagande gå skolkoncernerna till mötes med insynsprincipen och låta dem fortsätta att hemlighålla de ekonomiska förutsättningarna?"}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Jag frågade vad det är statsrådet vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla. Jag hörde inget svar på den frågan. Jag ställde ungefär samma fråga till statsrådet i en tidigare interpellationsdebatt, och hon svarade inte då heller.Men den som följer denna fråga har säkert noterat att hon gav ett svar i Dagens Nyheter i förra veckan. Intervjuaren frågar: \"Är inte det här i själva verket ett förslag som går de stora skolkoncernerna till mötes?\" \"Nej\", svarar statsrådet, \"de stora koncernerna skulle ju klara att hantera offentlighetsprincipen. De har jurister anställda som kan avgöra om ett utlämnande av handlingar strider mot sekretess. Medan de små skulle få problem om man införde en offentlighetsprincip\". Journalisten igen: \"Så varför är det de stora koncernerna som är kritiska?\" Då svarar statsrådet: \"Jag tror det kan finnas en känsla, till exempel när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, av att man inte vill lämna ut information för att man inte vill att konkurrenterna ska få se den.\"Regeringen sätter alltså återigen skolkoncernernas intressen före elevernas och hjälper skolkoncernerna att hemlighålla information om de ekonomiska förutsättningarna - för nu har statsrådet till Dagens Nyheter sagt vad det är hon vill hjälpa dem att hemlighålla.Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet, och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman. Det tycker vi socialdemokrater, och det har vi tyckt länge. Tänker statsrådet enligt mitt antagande gå skolkoncernerna till mötes med insynsprincipen och låta dem fortsätta att hemlighålla de ekonomiska förutsättningarna?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Tilläggsdirektiven till den här utredningen håller precis på att arbetas fram. Jag hoppas att de blir klara inom kort. Då kommer Socialdemokraterna, liksom alla andra som är intresserade av dessa frågor, att få svar på förhoppningsvis alla frågor.Vi kommer nu att kraftigt öka insynen i friskolorna i Sverige. Jag tror att detta är viktigt och bra och helt rimligt, av precis de skäl som bland andra Åsa Westlund lyfte fram. Det är viktigt att vi som skattebetalare får veta vart skattemedlen går. Det är viktigt att eleverna och föräldrarna kan se vad en skola går för och så vidare. Det finns mängder av skäl till detta, och jag är glad att vi nu kommer att kunna ge tilläggsdirektiv för att få se hur detta kan gå till.Men vi måste också se på hur detta kommer att påverka de riktigt små skolorna. Jag är inte det minsta bekymrad för att de stora inte skulle kunna klara detta. Det är klart att de kommer att göra det. De har jurister anställda. Men för en skola med kanske 80 elever kan det vara svårt att exakt följa detta. Jag noterar också att de idéburna friskolorna faktiskt har uttalat i Vi Lärare att de tycker att det är rätt att man försöker hitta undantag för de små friskolorna eftersom det kan vara ganska svårt att uppfylla varenda liten detalj i offentlighetsprincipen.Vi genomför nu som sagt den största omregleringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes i Sverige. Jag ser fram emot en större öppenhet så att vi som skattebetalare, och politiker för den delen, kan se hur det står till i våra fristående verksamheter. Det är viktigt, inte minst för föräldrarna."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Tilläggsdirektiven till den här utredningen håller precis på att arbetas fram. Jag hoppas att de blir klara inom kort. Då kommer Socialdemokraterna, liksom alla andra som är intresserade av dessa frågor, att få svar på förhoppningsvis alla frågor.Vi kommer nu att kraftigt öka insynen i friskolorna i Sverige. Jag tror att detta är viktigt och bra och helt rimligt, av precis de skäl som bland andra Åsa Westlund lyfte fram. Det är viktigt att vi som skattebetalare får veta vart skattemedlen går. Det är viktigt att eleverna och föräldrarna kan se vad en skola går för och så vidare. Det finns mängder av skäl till detta, och jag är glad att vi nu kommer att kunna ge tilläggsdirektiv för att få se hur detta kan gå till.Men vi måste också se på hur detta kommer att påverka de riktigt små skolorna. Jag är inte det minsta bekymrad för att de stora inte skulle kunna klara detta. Det är klart att de kommer att göra det. De har jurister anställda. Men för en skola med kanske 80 elever kan det vara svårt att exakt följa detta. Jag noterar också att de idéburna friskolorna faktiskt har uttalat i Vi Lärare att de tycker att det är rätt att man försöker hitta undantag för de små friskolorna eftersom det kan vara ganska svårt att uppfylla varenda liten detalj i offentlighetsprincipen.Vi genomför nu som sagt den största omregleringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes i Sverige. Jag ser fram emot en större öppenhet så att vi som skattebetalare, och politiker för den delen, kan se hur det står till i våra fristående verksamheter. Det är viktigt, inte minst för föräldrarna."}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Tilläggsdirektiven till den här utredningen håller precis på att arbetas fram. Jag hoppas att de blir klara inom kort. Då kommer Socialdemokraterna, liksom alla andra som är intresserade av dessa frågor, att få svar på förhoppningsvis alla frågor.Vi kommer nu att kraftigt öka insynen i friskolorna i Sverige. Jag tror att detta är viktigt och bra och helt rimligt, av precis de skäl som bland andra Åsa Westlund lyfte fram. Det är viktigt att vi som skattebetalare får veta vart skattemedlen går. Det är viktigt att eleverna och föräldrarna kan se vad en skola går för och så vidare. Det finns mängder av skäl till detta, och jag är glad att vi nu kommer att kunna ge tilläggsdirektiv för att få se hur detta kan gå till.Men vi måste också se på hur detta kommer att påverka de riktigt små skolorna. Jag är inte det minsta bekymrad för att de stora inte skulle kunna klara detta. Det är klart att de kommer att göra det. De har jurister anställda. Men för en skola med kanske 80 elever kan det vara svårt att exakt följa detta. Jag noterar också att de idéburna friskolorna faktiskt har uttalat i Vi Lärare att de tycker att det är rätt att man försöker hitta undantag för de små friskolorna eftersom det kan vara ganska svårt att uppfylla varenda liten detalj i offentlighetsprincipen.Vi genomför nu som sagt den största omregleringen av friskolesektorn sedan friskolorna infördes i Sverige. Jag ser fram emot en större öppenhet så att vi som skattebetalare, och politiker för den delen, kan se hur det står till i våra fristående verksamheter. Det är viktigt, inte minst för föräldrarna."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Argumentet från statsrådet är att en offentlighetsprincip även för friskolorna skulle kunna innebära en svårighet för de mindre skolorna. Varför får vi då inte se den utredning som har tittat på den frågan? I den utredningen kanske man har hittat en lösning på det problemet. Eller också ser man att det inte är ett problem, precis som det inte är ett problem för alla små, statliga utredningar, som också måste följa offentlighetsprincipen.Varför döljer regeringen det arbete som har lagts ned på att utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna gälla för friskolor? Jag kan inte se något ärligt svar på den frågan som inte går ut på att man vill mörka. Varför vill vi inte ha alla fakta på bordet? Jag tycker att regeringen ska tänka om och lägga fram den här utredningen så att alla kan se för- och nackdelar med att se till att friskolor omfattas av offentlighetsprincipen.Jag tänker också att det är problematiskt att vi har ett system som har fungerat så pass bra som offentlighetsprincipen har gjort i svensk statsförvaltning när det gäller att avslöja fel och brister, som plötsligt inte gäller för stora delar av välfärden, inklusive friskolorna. Detta leder till att vi inte har samma möjlighet att granska vart skattepengarna går eller missförhållanden som drabbar elever och lärare. Ansvaret för detta undantag från offentlighetsprincipen i välfärden vilar på dem som försvarar undantaget. Den generella principen är ju offentlighetsprincipen.Återigen - statsrådet får gärna svara på min fråga: Varför dölja fakta i målet genom att inte tillåta utredningen att lägga fram det förslag som utretts?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Argumentet från statsrådet är att en offentlighetsprincip även för friskolorna skulle kunna innebära en svårighet för de mindre skolorna. Varför får vi då inte se den utredning som har tittat på den frågan? I den utredningen kanske man har hittat en lösning på det problemet. Eller också ser man att det inte är ett problem, precis som det inte är ett problem för alla sm��, statliga utredningar, som också måste följa offentlighetsprincipen.Varför döljer regeringen det arbete som har lagts ned på att utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna gälla för friskolor? Jag kan inte se något ärligt svar på den frågan som inte går ut på att man vill mörka. Varför vill vi inte ha alla fakta på bordet? Jag tycker att regeringen ska tänka om och lägga fram den här utredningen så att alla kan se för- och nackdelar med att se till att friskolor omfattas av offentlighetsprincipen.Jag tänker också att det är problematiskt att vi har ett system som har fungerat så pass bra som offentlighetsprincipen har gjort i svensk statsförvaltning när det gäller att avslöja fel och brister, som plötsligt inte gäller för stora delar av välfärden, inklusive friskolorna. Detta leder till att vi inte har samma möjlighet att granska vart skattepengarna går eller missförhållanden som drabbar elever och lärare. Ansvaret för detta undantag från offentlighetsprincipen i välfärden vilar på dem som försvarar undantaget. Den generella principen är ju offentlighetsprincipen.Återigen - statsrådet får gärna svara på min fråga: Varför dölja fakta i målet genom att inte tillåta utredningen att lägga fram det förslag som utretts?"}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Argumentet från statsrådet är att en offentlighetsprincip även för friskolorna skulle kunna innebära en svårighet för de mindre skolorna. Varför får vi då inte se den utredning som har tittat på den frågan? I den utredningen kanske man har hittat en lösning på det problemet. Eller också ser man att det inte är ett problem, precis som det inte är ett problem för alla små, statliga utredningar, som också måste följa offentlighetsprincipen.Varför döljer regeringen det arbete som har lagts ned på att utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna gälla för friskolor? Jag kan inte se något ärligt svar på den frågan som inte går ut på att man vill mörka. Varför vill vi inte ha alla fakta på bordet? Jag tycker att regeringen ska tänka om och lägga fram den här utredningen så att alla kan se för- och nackdelar med att se till att friskolor omfattas av offentlighetsprincipen.Jag tänker också att det är problematiskt att vi har ett system som har fungerat så pass bra som offentlighetsprincipen har gjort i svensk statsförvaltning när det gäller att avslöja fel och brister, som plötsligt inte gäller för stora delar av välfärden, inklusive friskolorna. Detta leder till att vi inte har samma möjlighet att granska vart skattepengarna går eller missförhållanden som drabbar elever och lärare. Ansvaret för detta undantag från offentlighetsprincipen i välfärden vilar på dem som försvarar undantaget. Den generella principen är ju offentlighetsprincipen.Återigen - statsrådet får gärna svara på min fråga: Varför dölja fakta i målet genom att inte tillåta utredningen att lägga fram det förslag som utretts?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Den tredje statsmakten, kallar man medierna ibland. Deras roll är att granska makthavare, och som jag nämnde är friskolor makthavare i elevers värld. De fattar beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för enskilda elevers framtid.Men det stannar inte vid det. Olika insyn och transparens ger givetvis olika möjligheter för medier att granska och upptäcka missförhållanden i fristående och kommunala skolor. Men vi har också perspektivet som Lotta Edholm själv lyfte fram i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan att valfriheten i skolan ska värnas. Jag håller med, men hur i all sin dar ska valfriheten kunna värnas när det är olika uppgifter som är offentliga för olika skolor?Jag hör bara Lotta Edholm framföra ett enda bärande argument för detta, och det är att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för små skolor. Det är det enda bärande argumentet som Lotta Edholm har.Man kan lyssna på företrädare för de små skolorna, som Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund, med företrädesvis små skolenheter som medlemmar. Han säger att det är en självklarhet att offentlighet ska gälla eftersom skolan ägs av svenska folket. Men företrädare för de stora koncernerna, med stor kapacitet, har varit mycket kritiska. Statsrådets enda bärande argument, att rädda små skolenheter från administration, äger alltså inte någon giltighet över huvud taget.Detta får en att undra: Vad är det skolkoncernerna vill hålla hemligt? Jag ställer frågan till Lotta Edholm, för jag tror att hon kanske vet. Det var ju trots allt inte så länge sedan hon själv både ägde och satt i styrelsen för en skolkoncern. Kanske kan hon hjälpa oss att förstå. Vad är det hon vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Den tredje statsmakten, kallar man medierna ibland. Deras roll är att granska makthavare, och som jag nämnde är friskolor makthavare i elevers värld. De fattar beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för enskilda elevers framtid.Men det stannar inte vid det. Olika insyn och transparens ger givetvis olika möjligheter för medier att granska och upptäcka missförhållanden i fristående och kommunala skolor. Men vi har också perspektivet som Lotta Edholm själv lyfte fram i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan att valfriheten i skolan ska värnas. Jag håller med, men hur i all sin dar ska valfriheten kunna värnas när det är olika uppgifter som är offentliga för olika skolor?Jag hör bara Lotta Edholm framföra ett enda bärande argument för detta, och det är att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för små skolor. Det är det enda bärande argumentet som Lotta Edholm har.Man kan lyssna på företrädare för de små skolorna, som Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund, med företrädesvis små skolenheter som medlemmar. Han säger att det är en självklarhet att offentlighet ska gälla eftersom skolan ägs av svenska folket. Men företrädare för de stora koncernerna, med stor kapacitet, har varit mycket kritiska. Statsrådets enda bärande argument, att rädda små skolenheter från administration, äger alltså inte någon giltighet över huvud taget.Detta får en att undra: Vad är det skolkoncernerna vill hålla hemligt? Jag ställer frågan till Lotta Edholm, för jag tror att hon kanske vet. Det var ju trots allt inte så länge sedan hon själv både ägde och satt i styrelsen för en skolkoncern. Kanske kan hon hjälpa oss att förstå. Vad är det hon vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla?"}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Den tredje statsmakten, kallar man medierna ibland. Deras roll är att granska makthavare, och som jag nämnde är friskolor makthavare i elevers värld. De fattar beslut som kommer att få långtgående konsekvenser för enskilda elevers framtid.Men det stannar inte vid det. Olika insyn och transparens ger givetvis olika möjligheter för medier att granska och upptäcka missförhållanden i fristående och kommunala skolor. Men vi har också perspektivet som Lotta Edholm själv lyfte fram i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan att valfriheten i skolan ska värnas. Jag håller med, men hur i all sin dar ska valfriheten kunna värnas när det är olika uppgifter som är offentliga för olika skolor?Jag hör bara Lotta Edholm framföra ett enda bärande argument för detta, och det är att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för små skolor. Det är det enda bärande argumentet som Lotta Edholm har.Man kan lyssna på företrädare för de små skolorna, som Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund, med företrädesvis små skolenheter som medlemmar. Han säger att det är en självklarhet att offentlighet ska gälla eftersom skolan ägs av svenska folket. Men företrädare för de stora koncernerna, med stor kapacitet, har varit mycket kritiska. Statsrådets enda bärande argument, att rädda små skolenheter från administration, äger alltså inte någon giltighet över huvud taget.Detta får en att undra: Vad är det skolkoncernerna vill hålla hemligt? Jag ställer frågan till Lotta Edholm, för jag tror att hon kanske vet. Det var ju trots allt inte så länge sedan hon själv både ägde och satt i styrelsen för en skolkoncern. Kanske kan hon hjälpa oss att förstå. Vad är det hon vill hjälpa skolkoncernerna att hemlighålla?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Det var något av en chock när SCB bestämde sig för att den här typen av skolinformation plötsligt skulle vara sekretessbelagd. Den förra regeringen agerade väldigt snabbt och kraftfullt och gjorde tillfälliga förändringar.Den här typen av information är viktig för att föräldrar och elever ska kunna se hur verksamheterna ser ut och vad de har för resultat. Den är också viktig för att man ska kunna följa upp skolornas resultat, och det är också viktigt för forskningen att det är öppet och så vidare. Det här har varit en viktig fråga som har legat på regeringens bord. Men utredningen hinner inte riktigt klart.Men jag kan nu verkligen säga att riksdagen kommer att få detta på sitt bord, så att man får ytterligare en tillfällig lösning inför sommaren. Förhoppningsvis kommer det att vara helt löst när det gäller Skolinformationsutredningen - det är viktigt att påpeka det, för vi ska inte ha något glapp i detta.Vi är helt överens om att vi måste förbättra insynen i friskolorna i Sverige, ekonomiskt, pedagogiskt och inte minst juridiskt. Då gäller det att vi hittar ett system för detta som fungerar också för de allra minsta friskolorna. Därför har Tidöavtalet kallat det här för en insynsprincip. Men det måste utredas väldigt noggrant, för detta är svår materia.Utgångspunkten är att vi ska förbättra insynen kraftigt i de friskolor som finns i Sverige. Det är viktigt för föräldrarna, för eleverna och för oss som skattebetalare. Det är också viktigt för att kunna se kvalitetsutveckling i våra fristående skolor. Jag ser därför fram emot när vi kan lägga tilläggsdirektiven. Vi får återkomma till en debatt så småningom när vi vet hur tilläggsdirektiven kommer att se ut, men det kommer att ske ganska snart, kan jag lova."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Det var något av en chock när SCB bestämde sig för att den här typen av skolinformation plötsligt skulle vara sekretessbelagd. Den förra regeringen agerade väldigt snabbt och kraftfullt och gjorde tillfälliga förändringar.Den här typen av information är viktig för att föräldrar och elever ska kunna se hur verksamheterna ser ut och vad de har för resultat. Den är också viktig för att man ska kunna följa upp skolornas resultat, och det är också viktigt för forskningen att det är öppet och så vidare. Det här har varit en viktig fråga som har legat på regeringens bord. Men utredningen hinner inte riktigt klart.Men jag kan nu verkligen säga att riksdagen kommer att få detta på sitt bord, så att man får ytterligare en tillfällig lösning inför sommaren. Förhoppningsvis kommer det att vara helt löst när det gäller Skolinformationsutredningen - det är viktigt att påpeka det, för vi ska inte ha något glapp i detta.Vi är helt överens om att vi måste förbättra insynen i friskolorna i Sverige, ekonomiskt, pedagogiskt och inte minst juridiskt. Då gäller det att vi hittar ett system för detta som fungerar också för de allra minsta friskolorna. Därför har Tidöavtalet kallat det här för en insynsprincip. Men det måste utredas väldigt noggrant, för detta är svår materia.Utgångspunkten är att vi ska förbättra insynen kraftigt i de friskolor som finns i Sverige. Det är viktigt för föräldrarna, för eleverna och för oss som skattebetalare. Det är också viktigt för att kunna se kvalitetsutveckling i våra fristående skolor. Jag ser därför fram emot när vi kan lägga tilläggsdirektiven. Vi får återkomma till en debatt så småningom när vi vet hur tilläggsdirektiven kommer att se ut, men det kommer att ske ganska snart, kan jag lova."}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Det var något av en chock när SCB bestämde sig för att den här typen av skolinformation plötsligt skulle vara sekretessbelagd. Den förra regeringen agerade väldigt snabbt och kraftfullt och gjorde tillfälliga förändringar.Den här typen av information är viktig för att föräldrar och elever ska kunna se hur verksamheterna ser ut och vad de har för resultat. Den är också viktig för att man ska kunna följa upp skolornas resultat, och det är också viktigt för forskningen att det är öppet och så vidare. Det här har varit en viktig fråga som har legat på regeringens bord. Men utredningen hinner inte riktigt klart.Men jag kan nu verkligen säga att riksdagen kommer att få detta på sitt bord, så att man får ytterligare en tillfällig lösning inför sommaren. Förhoppningsvis kommer det att vara helt löst när det gäller Skolinformationsutredningen - det är viktigt att påpeka det, för vi ska inte ha något glapp i detta.Vi är helt överens om att vi måste förbättra insynen i friskolorna i Sverige, ekonomiskt, pedagogiskt och inte minst juridiskt. Då gäller det att vi hittar ett system för detta som fungerar också för de allra minsta friskolorna. Därför har Tidöavtalet kallat det här för en insynsprincip. Men det måste utredas väldigt noggrant, för detta är svår materia.Utgångspunkten är att vi ska förbättra insynen kraftigt i de friskolor som finns i Sverige. Det är viktigt för föräldrarna, för eleverna och för oss som skattebetalare. Det är också viktigt för att kunna se kvalitetsutveckling i våra fristående skolor. Jag ser därför fram emot när vi kan lägga tilläggsdirektiven. Vi får återkomma till en debatt så småningom när vi vet hur tilläggsdirektiven kommer att se ut, men det kommer att ske ganska snart, kan jag lova."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Offentlighetsprincipen är ju något av ett guldägg i svensk demokrati. Den gör att det är lättare för medier och allmänhet i Sverige att granska hur våra skattemedel används och vilken makt som utövas än i många andra länder. Detta är en viktig princip värd att försvara, för den har genom åren lett till att många missförhållanden har kunnat avslöjas och att man senare har kunnat komma till rätta med de problem som har avslöjats.Den förra regeringen tillsatte en utredning om att införa offentlighetsprincipen också för friskolorna. Den särskilda utredaren har för Sveriges Radio uppgett att hon har tagit fram ett omfattande underlag med för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen även för friskolor, på samma sätt som i dag redan gäller för kommunala skolor.Det som nu händer är att regeringen stoppar henne från att lägga fram det här underlaget och förslaget där alla hade kunnat se för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Vad är det egentligen i det här underlaget som regeringen vill mörka? Varför kunde inte utredningen få presentera för- och nackdelar med offentlighetsprincip för friskolor?Den enda begripliga förklaring som jag kan komma på - det är möjligt att statsrådet har en annan förklaring - är att regeringen vill dölja de sakliga argument som finns för att en offentlighetsprincip ska gälla även för friskolor.Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en regering som i varje skede försvarar marknadsskolan inte lyssnar bättre på Sveriges lärare när de säger att det finns en utbredd tystnadskultur i svenska skolor. Det är konkurrensen om skolpengen som gör att man inte vågar prata om missförhållanden, för då riskerar man att tappa intäkter och därmed försvåra undervisningen ytterligare för skolan. Detta är ett systemfel som den här regeringen försvarar i varje läge. I det här läget, när man inte vill ändra detta grundsystem, säger man också nej till Sveriges lärares krav på offentlighetsprincip och därmed ett starkt meddelarskydd, alltså att den som berättar om missförhållanden i svensk skola ska kunna känna sig trygg med att inte drabbas av repressalier även om man jobbar på en friskola som är finansierad av samma skattemedel som de kommunala skolorna. Mina frågor till statsrådet är alltså, för det första: Varför vill regeringen dölja det här underlaget, som utredningen i princip var färdig med, om för- och nackdelar med offentlighetsprincipen i svenska skolor - varför vill regeringen mörka utredningsresultatet genom att ändra uppdraget på det sätt som man nu gör? Och för det andra: Oroas verkligen inte statsrådet över den tystnadskultur som finns i svensk skola, eller varför fortsätter statsrådet att försvara marknadsskolan och att man inte ska få ha offentlighetsprincip eller meddelarfrihet i friskolan?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Offentlighetsprincipen är ju något av ett guldägg i svensk demokrati. Den gör att det är lättare för medier och allmänhet i Sverige att granska hur våra skattemedel används och vilken makt som utövas än i många andra länder. Detta är en viktig princip värd att försvara, för den har genom åren lett till att många missförhållanden har kunnat avslöjas och att man senare har kunnat komma till rätta med de problem som har avslöjats.Den förra regeringen tillsatte en utredning om att införa offentlighetsprincipen också för friskolorna. Den särskilda utredaren har för Sveriges Radio uppgett att hon har tagit fram ett omfattande underlag med för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen även för friskolor, på samma sätt som i dag redan gäller för kommunala skolor.Det som nu händer är att regeringen stoppar henne från att lägga fram det här underlaget och förslaget där alla hade kunnat se för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Vad är det egentligen i det här underlaget som regeringen vill mörka? Varför kunde inte utredningen få presentera för- och nackdelar med offentlighetsprincip för friskolor?Den enda begripliga förklaring som jag kan komma på - det är möjligt att statsrådet har en annan förklaring - är att regeringen vill dölja de sakliga argument som finns för att en offentlighetsprincip ska gälla även för friskolor.Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en regering som i varje skede försvarar marknadsskolan inte lyssnar bättre på Sveriges lärare när de säger att det finns en utbredd tystnadskultur i svenska skolor. Det är konkurrensen om skolpengen som gör att man inte vågar prata om missförhållanden, för då riskerar man att tappa intäkter och därmed försvåra undervisningen ytterligare för skolan. Detta är ett systemfel som den här regeringen försvarar i varje läge. I det här läget, när man inte vill ändra detta grundsystem, säger man också nej till Sveriges lärares krav på offentlighetsprincip och därmed ett starkt meddelarskydd, alltså att den som berättar om missförhållanden i svensk skola ska kunna känna sig trygg med att inte drabbas av repressalier även om man jobbar på en friskola som är finansierad av samma skattemedel som de kommunala skolorna. Mina frågor till statsrådet är alltså, för det första: Varför vill regeringen dölja det här underlaget, som utredningen i princip var färdig med, om för- och nackdelar med offentlighetsprincipen i svenska skolor - varför vill regeringen mörka utredningsresultatet genom att ändra uppdraget på det sätt som man nu gör? Och för det andra: Oroas verkligen inte statsrådet över den tystnadskultur som finns i svensk skola, eller varför fortsätter statsrådet att försvara marknadsskolan och att man inte ska få ha offentlighetsprincip eller meddelarfrihet i friskolan?"}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Offentlighetsprincipen är ju något av ett guldägg i svensk demokrati. Den gör att det är lättare för medier och allmänhet i Sverige att granska hur våra skattemedel används och vilken makt som utövas än i många andra länder. Detta är en viktig princip värd att försvara, för den har genom åren lett till att många missförhållanden har kunnat avslöjas och att man senare har kunnat komma till rätta med de problem som har avslöjats.Den förra regeringen tillsatte en utredning om att införa offentlighetsprincipen också för friskolorna. Den särskilda utredaren har för Sveriges Radio uppgett att hon har tagit fram ett omfattande underlag med för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen även för friskolor, på samma sätt som i dag redan gäller för kommunala skolor.Det som nu händer är att regeringen stoppar henne från att lägga fram det här underlaget och förslaget där alla hade kunnat se för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen för friskolor. Vad är det egentligen i det här underlaget som regeringen vill mörka? Varför kunde inte utredningen få presentera för- och nackdelar med offentlighetsprincip för friskolor?Den enda begripliga förklaring som jag kan komma på - det är möjligt att statsrådet har en annan förklaring - är att regeringen vill dölja de sakliga argument som finns för att en offentlighetsprincip ska gälla även för friskolor.Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en regering som i varje skede försvarar marknadsskolan inte lyssnar bättre på Sveriges lärare när de säger att det finns en utbredd tystnadskultur i svenska skolor. Det är konkurrensen om skolpengen som gör att man inte vågar prata om missförhållanden, för då riskerar man att tappa intäkter och därmed försvåra undervisningen ytterligare för skolan. Detta är ett systemfel som den här regeringen försvarar i varje läge. I det här läget, när man inte vill ändra detta grundsystem, säger man också nej till Sveriges lärares krav på offentlighetsprincip och därmed ett starkt meddelarskydd, alltså att den som berättar om missförhållanden i svensk skola ska kunna känna sig trygg med att inte drabbas av repressalier även om man jobbar på en friskola som är finansierad av samma skattemedel som de kommunala skolorna. Mina frågor till statsrådet är alltså, för det första: Varför vill regeringen dölja det här underlaget, som utredningen i princip var färdig med, om för- och nackdelar med offentlighetsprincipen i svenska skolor - varför vill regeringen mörka utredningsresultatet genom att ändra uppdraget på det sätt som man nu gör? Och för det andra: Oroas verkligen inte statsrådet över den tystnadskultur som finns i svensk skola, eller varför fortsätter statsrådet att försvara marknadsskolan och att man inte ska få ha offentlighetsprincip eller meddelarfrihet i friskolan?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Bakgrunden till interpellationen är att i september 2020 blev alla uppgifter om friskolor hemligstämplade som affärshemligheter. Det gällde alla uppgifter; alltifrån skolornas adresser till elevantal och resultat. I likabehandlingens namn gjorde Skolverket bedömningen att all information om alla skolverksamheter skulle hållas hemlig. För att lösa detta gjorde vi, den socialdemokratiskt ledda regeringen, ett tillfälligt sekretessgenombrott, och den tillfälliga lagen går ut vid halvårsskiftet 2023.Nu är frågan vad som ska hända då. Jag är på riktigt intresserad av vad som ska hända då. Ska alla uppgifter om skolor åter hemligstämplas eftersom informationen inom de bolagsdrivna skolorna fortfarande är att betrakta som affärshemligheter? Eller ska regeringen lösa detta på något sätt, och i så fall hur? Det var bakgrunden till att jag ställde de frågorna i interpellationen. Jag vill tacka ministern för svaret. Jag tänkte ta mig friheten att översätta statsrådets svar till mer koncis och lättbegriplig svenska.Vi börjar med att jag frågade: Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut? Statsrådet svarade: Vi avser att återkomma. Det betyder \"vet inte, vi får se\". Sedan frågade jag: Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor? Statsrådet svarade: Nej. Och slutligen frågade jag: Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen? Det korta svaret som statsrådet ger är: Nej - i alla fall inte nu, kanske sedan, någon gång, när utredningen är klar eller när den har remitterats eller när den har beretts i Regeringskansliet eller när den har varit på lagrådsremiss; vet inte, vi får se.Vi är många som undrar över det här. Vad tänkte regeringsunderlaget sig när de skrev \"insynsprincip\" i Tidöavtalet? Det enda vi hittills vet om denna insynsprincip är att den inte är den offentlighetsprincip som gäller för kommunala skolor.Då kommer vi till inkonsekvensen: Fristående skolor har samma uppdrag och ansvar när det gäller elevernas lärande som kommunala skolor har. Fristående skolor utövar myndighet, det vill säga har makt över elevers framtid. Fristående skolor har samma finansiering, det vill säga skattepengar, som kommunala skolor. Fristående skolor får dessutom redan betalt för eventuell tillkommande administration som offentlighetsprincipen skulle innebära.Varför, Lotta Edholm, ska de inte omfattas av offentlighetsprincipen? Varför ska det vara svårare att granska fristående skolor än kommunala skolor?"}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Bakgrunden till interpellationen är att i september 2020 blev alla uppgifter om friskolor hemligstämplade som affärshemligheter. Det gällde alla uppgifter; alltifrån skolornas adresser till elevantal och resultat. I likabehandlingens namn gjorde Skolverket bedömningen att all information om alla skolverksamheter skulle hållas hemlig. För att lösa detta gjorde vi, den socialdemokratiskt ledda regeringen, ett tillfälligt sekretessgenombrott, och den tillfälliga lagen går ut vid halvårsskiftet 2023.Nu är frågan vad som ska hända då. Jag är på riktigt intresserad av vad som ska hända då. Ska alla uppgifter om skolor åter hemligstämplas eftersom informationen inom de bolagsdrivna skolorna fortfarande är att betrakta som affärshemligheter? Eller ska regeringen lösa detta på något sätt, och i så fall hur? Det var bakgrunden till att jag ställde de frågorna i interpellationen. Jag vill tacka ministern för svaret. Jag tänkte ta mig friheten att översätta statsrådets svar till mer koncis och lättbegriplig svenska.Vi börjar med att jag frågade: Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut? Statsrådet svarade: Vi avser att återkomma. Det betyder \"vet inte, vi får se\". Sedan frågade jag: Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor? Statsrådet svarade: Nej. Och slutligen frågade jag: Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen? Det korta svaret som statsrådet ger är: Nej - i alla fall inte nu, kanske sedan, någon gång, när utredningen är klar eller när den har remitterats eller när den har beretts i Regeringskansliet eller när den har varit på lagrådsremiss; vet inte, vi får se.Vi är många som undrar över det här. Vad tänkte regeringsunderlaget sig när de skrev \"insynsprincip\" i Tidöavtalet? Det enda vi hittills vet om denna insynsprincip är att den inte är den offentlighetsprincip som gäller för kommunala skolor.Då kommer vi till inkonsekvensen: Fristående skolor har samma uppdrag och ansvar när det gäller elevernas lärande som kommunala skolor har. Fristående skolor utövar myndighet, det vill säga har makt över elevers framtid. Fristående skolor har samma finansiering, det vill säga skattepengar, som kommunala skolor. Fristående skolor får dessutom redan betalt för eventuell tillkommande administration som offentlighetsprincipen skulle innebära.Varför, Lotta Edholm, ska de inte omfattas av offentlighetsprincipen? Varför ska det vara svårare att granska fristående skolor än kommunala skolor?"}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Bakgrunden till interpellationen är att i september 2020 blev alla uppgifter om friskolor hemligstämplade som affärshemligheter. Det gällde alla uppgifter; alltifrån skolornas adresser till elevantal och resultat. I likabehandlingens namn gjorde Skolverket bedömningen att all information om alla skolverksamheter skulle hållas hemlig. För att lösa detta gjorde vi, den socialdemokratiskt ledda regeringen, ett tillfälligt sekretessgenombrott, och den tillfälliga lagen går ut vid halvårsskiftet 2023.Nu är frågan vad som ska hända då. Jag är på riktigt intresserad av vad som ska hända då. Ska alla uppgifter om skolor åter hemligstämplas eftersom informationen inom de bolagsdrivna skolorna fortfarande är att betrakta som affärshemligheter? Eller ska regeringen lösa detta på något sätt, och i så fall hur? Det var bakgrunden till att jag ställde de frågorna i interpellationen. Jag vill tacka ministern för svaret. Jag tänkte ta mig friheten att översätta statsrådets svar till mer koncis och lättbegriplig svenska.Vi börjar med att jag frågade: Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut? Statsrådet svarade: Vi avser att återkomma. Det betyder \"vet inte, vi får se\". Sedan frågade jag: Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor? Statsrådet svarade: Nej. Och slutligen frågade jag: Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen? Det korta svaret som statsrådet ger är: Nej - i alla fall inte nu, kanske sedan, någon gång, när utredningen är klar eller när den har remitterats eller när den har beretts i Regeringskansliet eller när den har varit på lagrådsremiss; vet inte, vi får se.Vi är många som undrar över det här. Vad tänkte regeringsunderlaget sig när de skrev \"insynsprincip\" i Tidöavtalet? Det enda vi hittills vet om denna insynsprincip är att den inte är den offentlighetsprincip som gäller för kommunala skolor.Då kommer vi till inkonsekvensen: Fristående skolor har samma uppdrag och ansvar när det gäller elevernas lärande som kommunala skolor har. Fristående skolor utövar myndighet, det vill säga har makt över elevers framtid. Fristående skolor har samma finansiering, det vill säga skattepengar, som kommunala skolor. Fristående skolor får dessutom redan betalt för eventuell tillkommande administration som offentlighetsprincipen skulle innebära.Varför, Lotta Edholm, ska de inte omfattas av offentlighetsprincipen? Varför ska det vara svårare att granska fristående skolor än kommunala skolor?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut. Linus Sköld har även frågat om jag avser att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor samt om jag avser att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen.Jag vill börja med att tacka för att denna viktiga fråga lyfts fram. Som Linus Sköld anger upphör den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen att gälla vid halvårsskiftet. Det står dock klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till sommaren. Skolinformationsutredningen ska senast den 31 maj 2023 lämna sina förslag till en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. Därefter behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan regeringen, efter lagrådsbehandling, kan lämna förslag till riksdagen i en proposition. Regeringen avser att återkomma under våren kring hur frågan ska hanteras innan en ny långsiktig reglering finns på plats.Precis som för kommunala skolor finns det behov av insyn i fristående skolor. De som driver skolorna, det vill säga de enskilda huvudmännen, har fått förtroendet att bedriva utbildning med offentlig finansiering och måste kunna granskas. Regeringen avser att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister i sin verksamhet, där en bättre öppenhet och transparens i de fristående skolorna bidrar till att identifiera missförhållanden. Regeringens uppfattning är dock att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor som ofta saknar sådana juridiska och administrativa stödresurser som i så fall skulle krävas. Som framgår av regeringsförklaringen anser regeringen att en insynsprincip bör införas i fristående skolor som motsvarar offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Som jag angav i ett interpellationssvar till Linus Sköld i november 2022 avser regeringen att ge Skolinformationsutredningen i uppdrag att klargöra hur en insynsprincip kan införas i fristående skolor och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen får visa hur ett förslag om att införa en insynsprincip förhåller sig till offentlighetsprincipen när hänsyn har tagits till de mindre enskilda huvudmännens förutsättningar."}
+{"question":"Avser statsrådet att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut. Linus Sköld har även frågat om jag avser att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor samt om jag avser att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen.Jag vill börja med att tacka för att denna viktiga fråga lyfts fram. Som Linus Sköld anger upphör den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen att gälla vid halvårsskiftet. Det står dock klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till sommaren. Skolinformationsutredningen ska senast den 31 maj 2023 lämna sina förslag till en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. Därefter behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan regeringen, efter lagrådsbehandling, kan lämna förslag till riksdagen i en proposition. Regeringen avser att återkomma under våren kring hur frågan ska hanteras innan en ny långsiktig reglering finns på plats.Precis som för kommunala skolor finns det behov av insyn i fristående skolor. De som driver skolorna, det vill säga de enskilda huvudmännen, har fått förtroendet att bedriva utbildning med offentlig finansiering och måste kunna granskas. Regeringen avser att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister i sin verksamhet, där en bättre öppenhet och transparens i de fristående skolorna bidrar till att identifiera missförhållanden. Regeringens uppfattning är dock att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor som ofta saknar sådana juridiska och administrativa stödresurser som i så fall skulle krävas. Som framgår av regeringsförklaringen anser regeringen att en insynsprincip bör införas i fristående skolor som motsvarar offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Som jag angav i ett interpellationssvar till Linus Sköld i november 2022 avser regeringen att ge Skolinformationsutredningen i uppdrag att klargöra hur en insynsprincip kan införas i fristående skolor och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen får visa hur ett förslag om att införa en insynsprincip förhåller sig till offentlighetsprincipen när hänsyn har tagits till de mindre enskilda huvudmännens förutsättningar."}
+{"question":"Avser statsrådet att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att lösa tillgången till skolinformation när den tillfälliga lagen går ut. Linus Sköld har även frågat om jag avser att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor samt om jag avser att klargöra skillnaden mellan Tidöavtalets insynsprincip och offentlighetsprincipen.Jag vill börja med att tacka för att denna viktiga fråga lyfts fram. Som Linus Sköld anger upphör den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen att gälla vid halvårsskiftet. Det står dock klart att en långsiktig lösning inte kommer att kunna genomföras till sommaren. Skolinformationsutredningen ska senast den 31 maj 2023 lämna sina förslag till en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. Därefter behöver förslagen remitteras och ärendet beredas inom Regeringskansliet innan regeringen, efter lagrådsbehandling, kan lämna förslag till riksdagen i en proposition. Regeringen avser att återkomma under våren kring hur frågan ska hanteras innan en ny långsiktig reglering finns på plats.Precis som för kommunala skolor finns det behov av insyn i fristående skolor. De som driver skolorna, det vill säga de enskilda huvudmännen, har fått förtroendet att bedriva utbildning med offentlig finansiering och måste kunna granskas. Regeringen avser att kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister i sin verksamhet, där en bättre öppenhet och transparens i de fristående skolorna bidrar till att identifiera missförhållanden. Regeringens uppfattning är dock att offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre fristående skolor som ofta saknar sådana juridiska och administrativa stödresurser som i så fall skulle krävas. Som framgår av regeringsförklaringen anser regeringen att en insynsprincip bör införas i fristående skolor som motsvarar offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. Som jag angav i ett interpellationssvar till Linus Sköld i november 2022 avser regeringen att ge Skolinformationsutredningen i uppdrag att klargöra hur en insynsprincip kan införas i fristående skolor och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen får visa hur ett förslag om att införa en insynsprincip förhåller sig till offentlighetsprincipen när hänsyn har tagits till de mindre enskilda huvudmännens förutsättningar."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Det var för väl att vi kom tillbaka till verkligheten, nämligen att Socialdemokraterna inte är för ett förstatligande av svensk skola. Jag trodde det ett tag. Jag hoppas ändå att vi kan vara eniga om att det behövs en större likvärdighet och att den utredning som ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm kan fungera på det sättet så att det blir större likvärdighet.Vi gör nu stora satsningar på svensk skola. Vi satsar pengar på till exempel läromedel, och vi vet att Sverige är det land i Norden som satsar minst pengar på läromedel. Det är ett stort likvärdighetsproblem. Det är till och med så att kommuner som har många obehöriga lärare satsar också mindre pengar på professionellt framtagna läromedel. Egentligen borde det vara tvärtom. Att satsa på riktiga böcker i klassrummen är en av de viktigaste likvärdighetssatsningarna vi kan göra. Och många jublar över den satsningen just nu.Jag tackar för debatten, och jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med likvärdigheten i det svenska skolsystemet. Jag hoppas att vi kan diskutera frågan när utredningen så småningom presenteras för att se hur vi kan gå vidare i frågan om att stärka likvärdigheten i svensk skola.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Det var för väl att vi kom tillbaka till verkligheten, nämligen att Socialdemokraterna inte är för ett förstatligande av svensk skola. Jag trodde det ett tag. Jag hoppas ändå att vi kan vara eniga om att det behövs en större likvärdighet och att den utredning som ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm kan fungera på det sättet så att det blir större likvärdighet.Vi gör nu stora satsningar på svensk skola. Vi satsar pengar på till exempel läromedel, och vi vet att Sverige är det land i Norden som satsar minst pengar på läromedel. Det är ett stort likvärdighetsproblem. Det är till och med så att kommuner som har många obehöriga lärare satsar också mindre pengar på professionellt framtagna läromedel. Egentligen borde det vara tvärtom. Att satsa på riktiga böcker i klassrummen är en av de viktigaste likvärdighetssatsningarna vi kan göra. Och många jublar över den satsningen just nu.Jag tackar för debatten, och jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna ser problemen med likvärdigheten i det svenska skolsystemet. Jag hoppas att vi kan diskutera frågan när utredningen så småningom presenteras för att se hur vi kan gå vidare i frågan om att stärka likvärdigheten i svensk skola.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"För att det inte ska råda några missförstånd handlade mitt förra inlägg mycket om Liberalernas relation till sina väljare, och den kommer Liberalerna att få ta ansvar för. De löftesbrott som Liberalerna har gjort sig skyldiga till i och med regeringens politik kommer väljarna att utkräva ansvar för, och det är det viktigaste inför nästa val.Jag hör Lotta Edholm säga att vi vill ha en starkare statlig styrning av den svenska skolan. Samtidigt pekade jag i inledningen av interpellationsdebatten på att Liberalerna rullar tillbaka de reformer vi har genomfört för att flytta fram statens positioner för att minska avståndet mellan stat och huvudman, för att skapa en ökad likvärdighet när det gäller kvalitet och finansiering och för att skapa en större tillit i styrkedjan. Det är ett problem som har identifierats många gånger, det vill säga en stödjande roll för staten snarare än bara det kontrollerande benet - som Liberalerna brukar krama så ömt.Man påstår att man vill ha en starkare statlig styrning samtidigt som man tar bort finansieringen för Skolverkets regionalisering och kvalitetsdialoger, samtidigt som man aviserar en minskning av likvärdighetsbidraget som klarar av att delvis kompensera för de orättvisor och ojämlikheter som finns i finansieringen av den svenska skolan. Jag tycker att det då är lite fräckt att påstå att man är för en starkare statlig styrning när man agerar i den rakt motsatta riktningen."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"För att det inte ska råda några missförstånd handlade mitt förra inlägg mycket om Liberalernas relation till sina väljare, och den kommer Liberalerna att få ta ansvar för. De löftesbrott som Liberalerna har gjort sig skyldiga till i och med regeringens politik kommer väljarna att utkräva ansvar för, och det är det viktigaste inför nästa val.Jag hör Lotta Edholm säga att vi vill ha en starkare statlig styrning av den svenska skolan. Samtidigt pekade jag i inledningen av interpellationsdebatten på att Liberalerna rullar tillbaka de reformer vi har genomfört för att flytta fram statens positioner för att minska avståndet mellan stat och huvudman, för att skapa en ökad likvärdighet när det gäller kvalitet och finansiering och för att skapa en större tillit i styrkedjan. Det är ett problem som har identifierats många gånger, det vill säga en stödjande roll för staten snarare än bara det kontrollerande benet - som Liberalerna brukar krama så ömt.Man påstår att man vill ha en starkare statlig styrning samtidigt som man tar bort finansieringen för Skolverkets regionalisering och kvalitetsdialoger, samtidigt som man aviserar en minskning av likvärdighetsbidraget som klarar av att delvis kompensera för de orättvisor och ojämlikheter som finns i finansieringen av den svenska skolan. Jag tycker att det då är lite fräckt att påstå att man är för en starkare statlig styrning när man agerar i den rakt motsatta riktningen."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Jag måste säga att jag blir lite förvånad över Linus Skölds hållning i den här frågan. Det är Socialdemokraterna som har kommunaliserat svenskt skolväsen. Alla de likvärdighetsproblem som vi ser när det gäller hur mycket kommunerna satsar på sin skola var ju något som dåvarande Folkpartiet var rädda för skulle hända.Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna nu plötsligt verkar vara för ett förstatligande, men jag visste faktiskt inte att det var på det sättet.När vi diskuterade vad som borde göras inom januariavtalets ramar var det förslag som Thomas Persson fick i uppdrag att genomföra inte ett förslag från Socialdemokraterna, utan det var ett förslag från Liberalerna - just för vi vill ha en starkare statlig styrning av svensk skola. Det måste komma till stånd.Sent skall syndaren vakna, brukar man ju säga, och det är så man kan tolka Socialdemokraterna. Men jag väljer att tolka positivt, nämligen att ni tycker att staten faktiskt ska ta ett större ansvar.Sedan var det frågan om att jag inte har gett några kommentarer. Jag har kommenterat utredningen mängder av gånger. Den utredningen var till för att ge ett kunskapsunderlag, det vill säga vad som skulle krävas för att förstatliga svensk skola, men den skulle också peka på de problem som finns. Vill man ha en problembild av hur likvärdigheten ser ut ska man läsa utredningen. Jag kan konstatera att den utredningen kommer att vara ett viktigt underlag för den utredning som snart ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm, men den tidigare utredningen hade aldrig i uppdrag att lämna ett förslag att förstatliga utan skulle enbart utgöra ett brett kunskapsunderlag. Att det var så beror också på att Socialdemokraterna aldrig någonsin har varit för ett förstatligande av svensk skola. Det var ju ni som genomförde kommunaliseringen en gång i tiden. Och det var en kommunalisering som faktiskt inte fungerade särskilt väl."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Jag måste säga att jag blir lite förvånad över Linus Skölds hållning i den här frågan. Det är Socialdemokraterna som har kommunaliserat svenskt skolväsen. Alla de likvärdighetsproblem som vi ser när det gäller hur mycket kommunerna satsar på sin skola var ju något som dåvarande Folkpartiet var rädda för skulle hända.Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna nu plötsligt verkar vara för ett förstatligande, men jag visste faktiskt inte att det var på det sättet.När vi diskuterade vad som borde göras inom januariavtalets ramar var det förslag som Thomas Persson fick i uppdrag att genomföra inte ett förslag från Socialdemokraterna, utan det var ett förslag från Liberalerna - just för vi vill ha en starkare statlig styrning av svensk skola. Det måste komma till stånd.Sent skall syndaren vakna, brukar man ju säga, och det är så man kan tolka Socialdemokraterna. Men jag väljer att tolka positivt, nämligen att ni tycker att staten faktiskt ska ta ett större ansvar.Sedan var det frågan om att jag inte har gett några kommentarer. Jag har kommenterat utredningen mängder av gånger. Den utredningen var till för att ge ett kunskapsunderlag, det vill säga vad som skulle krävas för att förstatliga svensk skola, men den skulle också peka på de problem som finns. Vill man ha en problembild av hur likvärdigheten ser ut ska man läsa utredningen. Jag kan konstatera att den utredningen kommer att vara ett viktigt underlag för den utredning som snart ska tillsättas om en nationell skolpengsnorm, men den tidigare utredningen hade aldrig i uppdrag att lämna ett förslag att förstatliga utan skulle enbart utgöra ett brett kunskapsunderlag. Att det var så beror också på att Socialdemokraterna aldrig någonsin har varit för ett förstatligande av svensk skola. Det var ju ni som genomförde kommunaliseringen en gång i tiden. Och det var en kommunalisering som faktiskt inte fungerade särskilt väl."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Det låter på Linus Sköld som om han är väldigt bekymrad över att det inte kan ske ett förstatligande av skolan under den här mandatperioden. Jag välkomnar i så fall den ansvarsfulla och bekymrade hållningen.Utredningen resonerar kring att det skulle ta 20 år. Det tog väl ett och ett halvt år att kommunalisera svensk skola, så att det skulle ta 20 år att rulla tillbaka det går säkerligen att diskutera.Vad Liberalerna sa före valet var Liberalernas uppfattning. Sedan vet vi alla att vi inte fick egen majoritet i riksdagen, utan vi fick 4,6 procent i valet. Det innebär också att vi i sedvanlig ordning går in i förhandlingar med andra partier.Nu har utredningen kommit, och vi arbetar självklart vidare med detta. Precis som jag sa i mitt förra inlägg, fru talman, är det tveklöst så att det är väldigt viktigt att man ökar det statliga inflytandet över svensk skola. Jag nämnde bland annat vikten av större arbetsro i våra klassrum. För detta kan behövas en del lagstöd och en del andra reformer.Det handlar också om ekonomi, och det handlar om att vi behöver anställa fler speciallärare i svensk skola liksom att vi behöver fler möjligheter till särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Vi vet att i en klass på 30 elever kan det vara några som inte klarar undervisningen på det sättet. De behöver undervisning på ett annat sätt eller i en mindre grupp.Det kan även handla om elever som på olika sätt inte går att ha i en klass på det sättet, eftersom undervisningen förstörs för alla elever i klassen. Dessa barn ska inte straffas för det - de behöver undervisning på ett annat sätt, inom särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Detta är någonting som vi jobbar vidare med, så vi gör väldigt mycket för att öka likvärdigheten i svensk skola."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Det låter på Linus Sköld som om han är väldigt bekymrad över att det inte kan ske ett förstatligande av skolan under den här mandatperioden. Jag välkomnar i så fall den ansvarsfulla och bekymrade hållningen.Utredningen resonerar kring att det skulle ta 20 år. Det tog väl ett och ett halvt år att kommunalisera svensk skola, så att det skulle ta 20 år att rulla tillbaka det går säkerligen att diskutera.Vad Liberalerna sa före valet var Liberalernas uppfattning. Sedan vet vi alla att vi inte fick egen majoritet i riksdagen, utan vi fick 4,6 procent i valet. Det innebär också att vi i sedvanlig ordning går in i förhandlingar med andra partier.Nu har utredningen kommit, och vi arbetar självklart vidare med detta. Precis som jag sa i mitt förra inlägg, fru talman, är det tveklöst så att det är väldigt viktigt att man ökar det statliga inflytandet över svensk skola. Jag nämnde bland annat vikten av större arbetsro i våra klassrum. För detta kan behövas en del lagstöd och en del andra reformer.Det handlar också om ekonomi, och det handlar om att vi behöver anställa fler speciallärare i svensk skola liksom att vi behöver fler möjligheter till särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Vi vet att i en klass på 30 elever kan det vara några som inte klarar undervisningen på det sättet. De behöver undervisning på ett annat sätt eller i en mindre grupp.Det kan även handla om elever som på olika sätt inte går att ha i en klass på det sättet, eftersom undervisningen förstörs för alla elever i klassen. Dessa barn ska inte straffas för det - de behöver undervisning på ett annat sätt, inom särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Detta är någonting som vi jobbar vidare med, så vi gör väldigt mycket för att öka likvärdigheten i svensk skola."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Även om skolministern försöker ge sken av att Socialdemokraterna nyss har börjat agitera för ett ökat statligt ansvarstagande är detta inte sant. Vi har under många år varit av uppfattningen att staten behöver ta en mer framskjutande roll när det kommer till ansvaret för skolan.Jag skulle vilja gå igenom några saker som har hänt. Vi börjar i januariavtalet. Liberalerna har, som statsrådet och även Fredrik Malm påpekar, varit av uppfattningen att skolan borde förstatligas. I januariavtalet fördes en skrivning in om en utredning om ett kunskapsunderlag för förstatligande. Skolan är redan nu en gemensam angelägenhet mellan stat och kommun och har så alltid varit.Som ett resultat av januariavtalet lät Anna Ekström, som är en klok person, tillsätta utredningen om vad ett förstatligande skulle kunna innebära. Då sa Nyamko Sabuni: \"I uppdraget ingår att undersöka hur finansieringen, arbetsgivaransvar och den dagliga driften ska fungera. Med denna utredning kommer vi ett steg närmare ett förstatligande av skolan.\"Sedan lämnade Liberalerna januariavtalet, och i maj 2022 skrev Johan Pehrson och den nuvarande utbildningsministern på Aftonbladets debattsida något som får betraktas som en utfästelse inför valet, nämligen att \"det är hög tid att staten tar över ansvaret för skolan och inte minst det fulla ansvaret för skolväsendets finansiering. Liberalerna vill förstatliga skolan redan under nästa mandatperiod\".Efter det slöts Tidöavtalet. Enligt avtalet skulle det visst undersökas om sjukvården skulle förstatligas, KD:s hjärtefråga, men det fanns inte ett ord om Liberalernas hjärtefråga och tydliga vallöfte om att förstatliga skolan.I höstas kom så resultatet av Thomas Perssons utredning. Han påpekar att det förstatligande som Liberalerna har velat se så länge kommer att kräva en skatteväxling på över 200 miljarder. Det kommer att beröra 200 000 anställda och ta 20 år att genomföra. Lotta Edholm, återförstatligandepartiets representant, tog emot utredningen och sa tack så mycket men har sedan dess inte kommenterat innehållet i utredningen. Det har hon faktiskt inte gjort ens i den här interpellationsdebatten trots att den uttryckligen handlar om innehållet i utredningen.Jag tänker att det nu är glasklart: Det blir inget förstatligande under innevarande mandatperiod trots att Liberalerna vann valet, bemannar ansvarigt departement och lovade väljarna det här. Det är väl med förstatligandet som det är med förbudet mot religiösa friskolor - flagranta löftesbrott. Skolpartiet Liberalerna har vikt ned sig i de frågor som de har hållit som de allra viktigaste och i fråga om de tydligaste löftena som de ställde ut till väljarna i september.Min fråga i interpellationen var: Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i förstatligandeutredningen? Jag konstaterar att Lotta Edholm i dag svarade \"vi får se\". Förmodligen ingenting."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Även om skolministern försöker ge sken av att Socialdemokraterna nyss har börjat agitera för ett ökat statligt ansvarstagande är detta inte sant. Vi har under många år varit av uppfattningen att staten behöver ta en mer framskjutande roll när det kommer till ansvaret för skolan.Jag skulle vilja gå igenom några saker som har hänt. Vi börjar i januariavtalet. Liberalerna har, som statsrådet och även Fredrik Malm påpekar, varit av uppfattningen att skolan borde förstatligas. I januariavtalet fördes en skrivning in om en utredning om ett kunskapsunderlag för förstatligande. Skolan är redan nu en gemensam angelägenhet mellan stat och kommun och har så alltid varit.Som ett resultat av januariavtalet lät Anna Ekström, som är en klok person, tillsätta utredningen om vad ett förstatligande skulle kunna innebära. Då sa Nyamko Sabuni: \"I uppdraget ingår att undersöka hur finansieringen, arbetsgivaransvar och den dagliga driften ska fungera. Med denna utredning kommer vi ett steg närmare ett förstatligande av skolan.\"Sedan lämnade Liberalerna januariavtalet, och i maj 2022 skrev Johan Pehrson och den nuvarande utbildningsministern på Aftonbladets debattsida något som får betraktas som en utfästelse inför valet, nämligen att \"det är hög tid att staten tar över ansvaret för skolan och inte minst det fulla ansvaret för skolväsendets finansiering. Liberalerna vill förstatliga skolan redan under nästa mandatperiod\".Efter det slöts Tidöavtalet. Enligt avtalet skulle det visst undersökas om sjukvården skulle förstatligas, KD:s hjärtefråga, men det fanns inte ett ord om Liberalernas hjärtefråga och tydliga vallöfte om att förstatliga skolan.I höstas kom så resultatet av Thomas Perssons utredning. Han påpekar att det förstatligande som Liberalerna har velat se så länge kommer att kräva en skatteväxling på över 200 miljarder. Det kommer att beröra 200 000 anställda och ta 20 år att genomföra. Lotta Edholm, återförstatligandepartiets representant, tog emot utredningen och sa tack så mycket men har sedan dess inte kommenterat innehållet i utredningen. Det har hon faktiskt inte gjort ens i den här interpellationsdebatten trots att den uttryckligen handlar om innehållet i utredningen.Jag tänker att det nu är glasklart: Det blir inget förstatligande under innevarande mandatperiod trots att Liberalerna vann valet, bemannar ansvarigt departement och lovade väljarna det här. Det är väl med förstatligandet som det är med förbudet mot religiösa friskolor - flagranta löftesbrott. Skolpartiet Liberalerna har vikt ned sig i de frågor som de har hållit som de allra viktigaste och i fråga om de tydligaste löftena som de ställde ut till väljarna i september.Min fråga i interpellationen var: Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i förstatligandeutredningen? Jag konstaterar att Lotta Edholm i dag svarade \"vi får se\". Förmodligen ingenting."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Jag är uppriktigt glad över att Socialdemokraterna äntligen börjar diskutera likvärdigheten i det svenska skolsystemet. När Socialdemokraterna för ungefär 30 år sedan drev igenom kommunaliseringen, mot professionens vilja och mot en stor minoritet i riksdagen, trodde man att det skulle innebära att skolan skulle bli bättre.I själva verket fick vi större problem. Regering efter regering har försökt att hantera detta genom att lägga på statsbidrag, men statsbidragen är så pass små, mindre än 10 procent, i förhållande till det som kommunerna satsar. Även om vi lägger på enorma summor är det ändå den kommunala finansieringen som är grunden.Precis som Linus Sköld och Fredrik Malm framhåller är skillnaderna väldigt stora. Det är stora skillnader på hur mycket pengar kommunerna väljer att satsa på sin skola men också på hur många behöriga lärare man har, hur stor omsättning man har på skolledare, hur mycket böcker man har i klassrummen och också, skulle jag vilja säga, vilken syn man har på bildning och kunskap i olika kommuner. Förutsättningarna är väldigt, väldigt olika.Jag anser att vi i den här kammaren måste försöka att hitta en enighet kring detta, och den utredning som Thomas Persson gjorde bildar en väldigt viktig grund i arbetet för en mer likvärdig skola. Det är därför vi nu kommer att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm som innebär att kommunerna inte kan gå hur lågt som helst i sina satsningar men som också naturligtvis måste ta hänsyn till att det är väldigt olika villkor. Det är inte samma sak att bedriva skola i Norrbottens inland som i en förort till Stockholm eller i Göteborgs innerstad. Skillnaderna är enorma, och det måste en sådan utredning också naturligtvis ta hänsyn till.Jag tror inte att det här blir en lätt väg, men jag ser verkligen fram emot diskussionen. Det är också bra att Socialdemokraterna nu tycker att det finns stora problem med likvärdigheten och att vi måste hitta sätt att se till att likvärdigheten ökar i våra kommuner."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Jag är uppriktigt glad över att Socialdemokraterna äntligen börjar diskutera likvärdigheten i det svenska skolsystemet. När Socialdemokraterna för ungefär 30 år sedan drev igenom kommunaliseringen, mot professionens vilja och mot en stor minoritet i riksdagen, trodde man att det skulle innebära att skolan skulle bli bättre.I själva verket fick vi större problem. Regering efter regering har försökt att hantera detta genom att lägga på statsbidrag, men statsbidragen är så pass små, mindre än 10 procent, i förhållande till det som kommunerna satsar. Även om vi lägger på enorma summor är det ändå den kommunala finansieringen som är grunden.Precis som Linus Sköld och Fredrik Malm framhåller är skillnaderna väldigt stora. Det är stora skillnader på hur mycket pengar kommunerna väljer att satsa på sin skola men också på hur många behöriga lärare man har, hur stor omsättning man har på skolledare, hur mycket böcker man har i klassrummen och också, skulle jag vilja säga, vilken syn man har på bildning och kunskap i olika kommuner. Förutsättningarna är väldigt, väldigt olika.Jag anser att vi i den här kammaren måste försöka att hitta en enighet kring detta, och den utredning som Thomas Persson gjorde bildar en väldigt viktig grund i arbetet för en mer likvärdig skola. Det är därför vi nu kommer att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm som innebär att kommunerna inte kan gå hur lågt som helst i sina satsningar men som också naturligtvis måste ta hänsyn till att det är väldigt olika villkor. Det är inte samma sak att bedriva skola i Norrbottens inland som i en förort till Stockholm eller i Göteborgs innerstad. Skillnaderna är enorma, och det måste en sådan utredning också naturligtvis ta hänsyn till.Jag tror inte att det här blir en lätt väg, men jag ser verkligen fram emot diskussionen. Det är också bra att Socialdemokraterna nu tycker att det finns stora problem med likvärdigheten och att vi måste hitta sätt att se till att likvärdigheten ökar i våra kommuner."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Tack så mycket, Linus Sköld, Socialdemokraterna, för interpellationen och skolminister Lotta Edholm, Liberalerna, för svaret på denna och för de resonemang som har förts!Vi har en jätteutmaning i Sverige om vi tittar på vår skola och vårt utbildningsväsen, för vi har bristande likvärdighet. Vad betyder det? Vad innebär det? Jo, det innebär att barn i vissa kommuner eller i vissa skolor får en bättre utbildning än barn och ungdomar i andra skolor, till följd av en rad olika faktorer. Och detta innebär att man får olika livschanser i livet.Vi har i dag i Sverige ungefär 16 000 15-åringar som inte blir behöriga att läsa på gymnasiets nationella program. Det är ett enormt misslyckande. Det innebär att vi slår ut tusentals ungdomar varje år som inte får möjlighet att läsa på gymnasiet och som därmed får otroligt svårt att få ett jobb.Vi har stora skillnader mellan kommuner och skolor. Vi har 290 kommuner i Sverige, och man bedömer att det finns ungefär 250 olika sätt att räkna ut skolpengen på, det vill säga hur mycket man satsar per elev i skolan. Det är klart att det blir väldigt stora skillnader.Vi har också stora skillnader i andelen behöriga lärare på skolor. En del skolor kan ha 100 procent lärare som är behöriga, alltså som har läst långa utbildningar. Andra skolor har kanske en behörighetsgrad på 50 procent, 40 procent eller 60 procent. Där undervisar många lärare - och de sätter till och med betyg - trots att de inte är utbildade för att göra detta. Vi har skillnader i betygsbedömningar och mycket annat. Jag skulle säga att den huvudsakliga orsaken till detta är att skolan kommunaliserades för 30 år sedan. Vi fick ett kommunalt huvudmannaskap, och man decentraliserade beslutsfattandet till 290 kommuner i Sverige. Det har lett till att läraryrkets status har sjunkit och att många barn och ungdomar inte får den utbildning som de faktiskt har rätt att få.Särskilt drabbar detta många invandrare som inte har svenska som modersmål. De behöver mer insatser och stödinsatser så att de snabbt kan lära sig svenska och tillgodogöra sig de andra ämnena. Vi får en skillnad mellan dem som är födda i Sverige och har svenska som modersmål och dem som inte har svenska som modersmål, vilket tyvärr också skapar skillnader för många i många år framåt.Den utredning som interpellationen baseras på handlar om huruvida man ska återgå till ett statligt huvudmannaskap. Det är min uppfattning, fru talman, att man bör göra det. Det finns inte politiskt stöd i riksdagen för att gå hela vägen med detta, men det är tveklöst så att vi måste öka det statliga inflytandet över svensk skola.Vad är det då som är viktigt? Linus Sköld tar upp några saker som ligger mer på systemnivå och statsbidragsnivå och en del annat. Det är definitivt mycket viktigt, men om vi går ned på klassrumsnivå tror jag att vi ser att det som är det absolut viktigaste för att skapa en ökad likvärdighet i skolan är ganska basala saker. Det handlar till exempel om att det är lugn och ro under lektionerna, att det inte är fullständigt kaos i korridorer och under lektioner och att lärare känner att de har en arbetsmiljö som är rimlig.Om skolan sviker drabbar det alltid de elever som har det svårast. Är det kaos i skolan drabbas de barn som inte har Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf trängandes med varandra i bokhyllan hemma allra hårdast.Vi måste också återupprätta en arbetsmiljö i svensk skola för både elever och lärare som gör att man känner en större trygghet, och detta jobbar regeringen väldigt mycket med."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Tack så mycket, Linus Sköld, Socialdemokraterna, för interpellationen och skolminister Lotta Edholm, Liberalerna, för svaret på denna och för de resonemang som har förts!Vi har en jätteutmaning i Sverige om vi tittar på vår skola och vårt utbildningsväsen, för vi har bristande likvärdighet. Vad betyder det? Vad innebär det? Jo, det innebär att barn i vissa kommuner eller i vissa skolor får en bättre utbildning än barn och ungdomar i andra skolor, till följd av en rad olika faktorer. Och detta innebär att man får olika livschanser i livet.Vi har i dag i Sverige ungefär 16 000 15-åringar som inte blir behöriga att läsa på gymnasiets nationella program. Det är ett enormt misslyckande. Det innebär att vi slår ut tusentals ungdomar varje år som inte får möjlighet att läsa på gymnasiet och som därmed får otroligt svårt att få ett jobb.Vi har stora skillnader mellan kommuner och skolor. Vi har 290 kommuner i Sverige, och man bedömer att det finns ungefär 250 olika sätt att räkna ut skolpengen på, det vill säga hur mycket man satsar per elev i skolan. Det är klart att det blir väldigt stora skillnader.Vi har också stora skillnader i andelen behöriga lärare på skolor. En del skolor kan ha 100 procent lärare som är behöriga, alltså som har läst långa utbildningar. Andra skolor har kanske en behörighetsgrad på 50 procent, 40 procent eller 60 procent. Där undervisar många lärare - och de sätter till och med betyg - trots att de inte är utbildade för att göra detta. Vi har skillnader i betygsbedömningar och mycket annat. Jag skulle säga att den huvudsakliga orsaken till detta är att skolan kommunaliserades för 30 år sedan. Vi fick ett kommunalt huvudmannaskap, och man decentraliserade beslutsfattandet till 290 kommuner i Sverige. Det har lett till att läraryrkets status har sjunkit och att många barn och ungdomar inte får den utbildning som de faktiskt har rätt att få.Särskilt drabbar detta många invandrare som inte har svenska som modersmål. De behöver mer insatser och stödinsatser så att de snabbt kan lära sig svenska och tillgodogöra sig de andra ämnena. Vi får en skillnad mellan dem som är födda i Sverige och har svenska som modersmål och dem som inte har svenska som modersmål, vilket tyvärr också skapar skillnader för många i många år framåt.Den utredning som interpellationen baseras på handlar om huruvida man ska återgå till ett statligt huvudmannaskap. Det är min uppfattning, fru talman, att man bör göra det. Det finns inte politiskt stöd i riksdagen för att gå hela vägen med detta, men det är tveklöst så att vi måste öka det statliga inflytandet över svensk skola.Vad är det då som är viktigt? Linus Sköld tar upp några saker som ligger mer på systemnivå och statsbidragsnivå och en del annat. Det är definitivt mycket viktigt, men om vi går ned på klassrumsnivå tror jag att vi ser att det som är det absolut viktigaste för att skapa en ökad likvärdighet i skolan är ganska basala saker. Det handlar till exempel om att det är lugn och ro under lektionerna, att det inte är fullständigt kaos i korridorer och under lektioner och att lärare känner att de har en arbetsmiljö som är rimlig.Om skolan sviker drabbar det alltid de elever som har det svårast. Är det kaos i skolan drabbas de barn som inte har Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf trängandes med varandra i bokhyllan hemma allra hårdast.Vi måste också återupprätta en arbetsmiljö i svensk skola för både elever och lärare som gör att man känner en större trygghet, och detta jobbar regeringen väldigt mycket med."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Tack, ministern, för möjligheten att debattera en viktig fråga! Det största problem som det svenska skolsystemet har är den bristande likvärdigheten. Om detta tycks jag och statsrådet vara överens.Familjebakgrundens genomslag i resultaten har ökat de senaste decennierna, och även när resultaten vänder uppåt fortsätter olikvärdigheten att öka. Det svenska skolsystemet blir alltmer segregerat, det vill säga att elever från starka familjeförhållanden med välutbildade föräldrar går på vissa skolor och elever från svagare omständigheter går på andra. De stora skolkoncernernas möjlighet att göra vinst är beroende av att de kan sortera ut barn med välutbildade föräldrar till sina skolor, och på så vis fördjupar skolmarknaden segregationen av elevunderlaget.Dessutom har vi olika villkor för olika huvudmän. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar men samma finansiering. Det är en orättvisa som försvagar systemets förmåga att kompensera för ojämlika uppväxtförhållanden.Och så var det då detta med att kommunerna har huvudansvaret för skolans finansiering. Det råder enorma skillnader i hur stora kostnader kommunerna har räknat per elev. Det hade kunnat vara okej om det fanns ett behov eller en strukturell skillnad mellan kommunerna som motiverade den stora kostnadsskillnaden - som gleshet eller social utsatthet - men det finns det inte. Det är inte det som är mönstret i alla fall. När det gäller den kommunala resursen verkar det i stället förhålla sig på detta vis: Kommuner med stor skattekraft satsar mer per elev än kommuner med liten skattekraft. Och i välbärgade kommuner bor det välbärgade medborgare. Konsekvensen blir alltså att barn till rika får en mer påkostad utbildning än barn till fattiga.I tillägg till det har huvudmännen mycket olika kapacitet att bedriva strategiskt och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Det hänger främst ihop med att skolhuvudmännen är väldigt olika stora. Det är alltifrån pyttesmå friskolor med något tiotal barn till stora städer och skolkoncerner som har hundratusentals elever - med samma ansvar.Socialdemokraternas svar på detta har förutom att tämja det segregerande vinstintresset i skolsektorn varit ett ökat statligt ansvarstagande. Vi har börjat bygga ett nationellt system med kvalitetsindikatorer som stöd för kommuner och fristående huvudmän i deras systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsdialoger där företrädare för staten med regelbundenhet har samtal med företrädare för huvudmännen för att bistå i kvalitetsarbetet är en annan åtgärd.Det handlar också om ett regionaliserat skolverk för att minska avståndet mellan stat och huvudmän. Skolverkets närvaro i hela landet skulle göra att myndigheten bättre förstår villkoren för de huvudmän de stöttar. Och det handlar inte minst om utbyggnaden av likvärdighetsbidraget. Vi har successivt byggt ut statsbidraget, och det fördelas till alla huvudmän viktat utifrån elevgruppens socioekonomiska faktorer. I vår budgetmotion för 2023 lade vi över 7,6 miljarder på likvärdighetsbidraget.Den utvärdering som Statskontoret gjorde av bidraget 2021 visar att det har fungerat. Det används i jättestor utsträckning, och det kan användas effektivt för att möta lokalt identifierade behov.Skolministern verkar däremot inte bejaka den framflyttning av statens positioner som vi har inlett. I stället monterar skolministern stegvis ned det systemet. Det är avfinansierade kvalitetsdialoger, stopp för Skolverkets regionalisering och neddragningar på likvärdighetsbidraget.Varför vill regeringen rulla tillbaka reformer som har ökat det statliga ansvaret för såväl finansiering som kvalitet?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Tack, ministern, för möjligheten att debattera en viktig fråga! Det största problem som det svenska skolsystemet har är den bristande likvärdigheten. Om detta tycks jag och statsrådet vara överens.Familjebakgrundens genomslag i resultaten har ökat de senaste decennierna, och även när resultaten vänder uppåt fortsätter olikvärdigheten att öka. Det svenska skolsystemet blir alltmer segregerat, det vill säga att elever från starka familjeförhållanden med välutbildade föräldrar går på vissa skolor och elever från svagare omständigheter går på andra. De stora skolkoncernernas möjlighet att göra vinst är beroende av att de kan sortera ut barn med välutbildade föräldrar till sina skolor, och på så vis fördjupar skolmarknaden segregationen av elevunderlaget.Dessutom har vi olika villkor för olika huvudmän. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar men samma finansiering. Det är en orättvisa som försvagar systemets förmåga att kompensera för ojämlika uppväxtförhållanden.Och så var det då detta med att kommunerna har huvudansvaret för skolans finansiering. Det råder enorma skillnader i hur stora kostnader kommunerna har räknat per elev. Det hade kunnat vara okej om det fanns ett behov eller en strukturell skillnad mellan kommunerna som motiverade den stora kostnadsskillnaden - som gleshet eller social utsatthet - men det finns det inte. Det är inte det som är mönstret i alla fall. När det gäller den kommunala resursen verkar det i stället förhålla sig på detta vis: Kommuner med stor skattekraft satsar mer per elev än kommuner med liten skattekraft. Och i välbärgade kommuner bor det välbärgade medborgare. Konsekvensen blir alltså att barn till rika får en mer påkostad utbildning än barn till fattiga.I tillägg till det har huvudmännen mycket olika kapacitet att bedriva strategiskt och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Det hänger främst ihop med att skolhuvudmännen är väldigt olika stora. Det är alltifrån pyttesmå friskolor med något tiotal barn till stora städer och skolkoncerner som har hundratusentals elever - med samma ansvar.Socialdemokraternas svar på detta har förutom att tämja det segregerande vinstintresset i skolsektorn varit ett ökat statligt ansvarstagande. Vi har börjat bygga ett nationellt system med kvalitetsindikatorer som stöd för kommuner och fristående huvudmän i deras systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsdialoger där företrädare för staten med regelbundenhet har samtal med företrädare för huvudmännen för att bistå i kvalitetsarbetet är en annan åtgärd.Det handlar också om ett regionaliserat skolverk för att minska avståndet mellan stat och huvudmän. Skolverkets närvaro i hela landet skulle göra att myndigheten bättre förstår villkoren för de huvudmän de stöttar. Och det handlar inte minst om utbyggnaden av likvärdighetsbidraget. Vi har successivt byggt ut statsbidraget, och det fördelas till alla huvudmän viktat utifrån elevgruppens socioekonomiska faktorer. I vår budgetmotion för 2023 lade vi över 7,6 miljarder på likvärdighetsbidraget.Den utvärdering som Statskontoret gjorde av bidraget 2021 visar att det har fungerat. Det används i jättestor utsträckning, och det kan användas effektivt för att möta lokalt identifierade behov.Skolministern verkar däremot inte bejaka den framflyttning av statens positioner som vi har inlett. I stället monterar skolministern stegvis ned det systemet. Det är avfinansierade kvalitetsdialoger, stopp för Skolverkets regionalisering och neddragningar på likvärdighetsbidraget.Varför vill regeringen rulla tillbaka reformer som har ökat det statliga ansvaret för såväl finansiering som kvalitet?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra med anledning av slutsatserna i Förstatligandeutredningen?","answer":"Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av slutsatserna i förstatligandeutredningen. Linus Sköld har också frågat mig hur jag avser att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet.Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan, den så kallade förstatligandeutredningen, har i sitt betänkande Statens ansvar för skolan presenterat ett besluts- och kunskapsunderlag för ett statligt huvudmannaskap eller stärkt statligt ansvar för skolan. Utredningens bedömningar kommer att utgöra ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete. Betänkandet har remitterats till den 31 mars, och det ska bli väldigt intressant att få ta del av remissinstansernas synpunkter på utredningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är av största vikt att alla skolor ges likvärdiga förutsättningar och att verksamhetens kvalitet stärks. För att öka likvärdigheten i skolsystemet är det tydligt för mig att staten faktiskt behöver ta ett ökat ansvar. Regeringen anser att steg bör tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Ett införande av en nationellt bindande skolpengsnorm innebär en stor förändring som kräver en utredning. Frågan bereds inom Regeringskansliet för närvarande. Det betänkande som Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan har lämnat kommer att utgöra ett viktigt kunskapsunderlag i det arbetet.Staten gör redan i dag stora satsningar för att främja likvärdigheten i svensk skola. I budgetpropositionen för 2023 finns bland annat satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och genomföra satsningar på lovskola också i lägre årskurser. Den bristande likvärdigheten över landet är en av de största utmaningarna i svensk skola i dag och kommer att vara ett viktigt område för den här regeringen framöver."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet?","answer":"Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av slutsatserna i förstatligandeutredningen. Linus Sköld har också frågat mig hur jag avser att agera för att öka likvärdigheten i skolsystemet.Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan, den så kallade förstatligandeutredningen, har i sitt betänkande Statens ansvar för skolan presenterat ett besluts- och kunskapsunderlag för ett statligt huvudmannaskap eller stärkt statligt ansvar för skolan. Utredningens bedömningar kommer att utgöra ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete. Betänkandet har remitterats till den 31 mars, och det ska bli väldigt intressant att få ta del av remissinstansernas synpunkter på utredningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är av största vikt att alla skolor ges likvärdiga förutsättningar och att verksamhetens kvalitet stärks. För att öka likvärdigheten i skolsystemet är det tydligt för mig att staten faktiskt behöver ta ett ökat ansvar. Regeringen anser att steg bör tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Ett införande av en nationellt bindande skolpengsnorm innebär en stor förändring som kräver en utredning. Frågan bereds inom Regeringskansliet för närvarande. Det betänkande som Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan har lämnat kommer att utgöra ett viktigt kunskapsunderlag i det arbetet.Staten gör redan i dag stora satsningar för att främja likvärdigheten i svensk skola. I budgetpropositionen för 2023 finns bland annat satsningar för att förbättra tillgången till nya läromedel, öka tillgången till speciallärare, stärka språk, läs- och skrivutvecklingen och genomföra satsningar på lovskola också i lägre årskurser. Den bristande likvärdigheten över landet är en av de största utmaningarna i svensk skola i dag och kommer att vara ett viktigt område för den här regeringen framöver."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Det är viktiga frågor som lyfts fram av ledamoten Karin Rågsjö, utifrån att komma bort från att det alltid är viktigt att gå ned i vikt. Det är det ju inte. Det är ett viktigt budskap till allmänheten att det viktiga är att man har en god hälsa och får hjälp när man är sjuk. Det är där behovsstyrningen måste komma in. Människor ska inte leva efter ideal som är felaktiga och ger felaktiga bilder.Det finns ett arbete att göra i sjukvården med att se till att styrsystemen bygger på behovsprincipen. Det har varit eftersatt. Principen har inte funnits med i avtalen och regleringarna trots att den står med i HSL, hälso och sjukvårdslagen, och återkommer på flera ställen. Min uppfattning är att den måste finnas med i varje system så att det görs någon form av triage - behovsbedömning - och patienten får rätt vårdinsats. Det kan till exempel vara att träffa en läkare, en fysioterapeut, vilket är vanligt i fallet artros, eller en arbetsterapeut.Man ska också ha möjlighet att välja mellan fysisk och digital vård beroende på sin situation. Först behövs ofta en diagnos, och då brukar det fysiska mötet vara viktigt när det gäller många sjukdomar och tillstånd. Andra saker kan skötas digitalt. Vi måste hitta system som hänger ihop och ersätta dem på rätt sätt. Behovsbedömningen är central.Jag hoppas få återkomma till riksdagen framöver med förslag som stärker den här delen. Jag är tacksam över att ledamoten tog upp frågan och över att vi på det sättet bidrar till en god diskussion.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Det är viktiga frågor som lyfts fram av ledamoten Karin Rågsjö, utifrån att komma bort från att det alltid är viktigt att gå ned i vikt. Det är det ju inte. Det är ett viktigt budskap till allmänheten att det viktiga är att man har en god hälsa och får hjälp när man är sjuk. Det är där behovsstyrningen måste komma in. Människor ska inte leva efter ideal som är felaktiga och ger felaktiga bilder.Det finns ett arbete att göra i sjukvården med att se till att styrsystemen bygger på behovsprincipen. Det har varit eftersatt. Principen har inte funnits med i avtalen och regleringarna trots att den står med i HSL, hälso och sjukvårdslagen, och återkommer på flera ställen. Min uppfattning är att den måste finnas med i varje system så att det görs någon form av triage - behovsbedömning - och patienten får rätt vårdinsats. Det kan till exempel vara att träffa en läkare, en fysioterapeut, vilket är vanligt i fallet artros, eller en arbetsterapeut.Man ska också ha möjlighet att välja mellan fysisk och digital vård beroende på sin situation. Först behövs ofta en diagnos, och då brukar det fysiska mötet vara viktigt när det gäller många sjukdomar och tillstånd. Andra saker kan skötas digitalt. Vi måste hitta system som hänger ihop och ersätta dem på rätt sätt. Behovsbedömningen är central.Jag hoppas få återkomma till riksdagen framöver med förslag som stärker den här delen. Jag är tacksam över att ledamoten tog upp frågan och över att vi på det sättet bidrar till en god diskussion.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Det är viktiga frågor som lyfts fram av ledamoten Karin Rågsjö, utifrån att komma bort från att det alltid är viktigt att gå ned i vikt. Det är det ju inte. Det är ett viktigt budskap till allmänheten att det viktiga är att man har en god hälsa och får hjälp när man är sjuk. Det är där behovsstyrningen måste komma in. Människor ska inte leva efter ideal som är felaktiga och ger felaktiga bilder.Det finns ett arbete att göra i sjukvården med att se till att styrsystemen bygger på behovsprincipen. Det har varit eftersatt. Principen har inte funnits med i avtalen och regleringarna trots att den står med i HSL, hälso och sjukvårdslagen, och återkommer på flera ställen. Min uppfattning är att den måste finnas med i varje system så att det görs någon form av triage - behovsbedömning - och patienten får rätt vårdinsats. Det kan till exempel vara att träffa en läkare, en fysioterapeut, vilket är vanligt i fallet artros, eller en arbetsterapeut.Man ska också ha möjlighet att välja mellan fysisk och digital vård beroende på sin situation. Först behövs ofta en diagnos, och då brukar det fysiska mötet vara viktigt när det gäller många sjukdomar och tillstånd. Andra saker kan skötas digitalt. Vi måste hitta system som hänger ihop och ersätta dem på rätt sätt. Behovsbedömningen är central.Jag hoppas få återkomma till riksdagen framöver med förslag som stärker den här delen. Jag är tacksam över att ledamoten tog upp frågan och över att vi på det sättet bidrar till en god diskussion.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?"}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?","answer":"Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?","answer":"Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog."}
+{"question":"Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?","answer":"Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: \"Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina.\" Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: \"Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina.\" Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: \"Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina.\" Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett förd��mande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: \"Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina.\" Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet."}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)"}
+{"question":"På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?","answer":"Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?","answer":"Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?","answer":"Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?","answer":"Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Låt mig återigen peka på vad jag sa i svaret, nämligen att den här regeringen satsar mycket på skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Budgeten är stram. Vi står inför en situation med inflation på historiskt höga nivåer, energikris och krig i Europa, och därför har regeringen lagt fram en stram budget. Naturvårdsverket och länsstyrelserna jobbar så skyndsamt det bara går med de befintliga medlen, men att resurserna minskar på det område som avser just skydd och förvaltning av värdefull natur har att göra med att regeringens tillfälliga satsning har nått sitt slutdatum. Det är en väldigt viktig satsning, som jag är säker på har bidragit på ett klokt sätt. Vi genomför nu ytterligare satsningar på andra områden, exempelvis en permanent satsning för dikade våtmarker. Det är ett viktigt arbete som bidrar till en god naturmiljö och även fungerar som kolsänka till de utsläpp som vi är måna om att motverka. Vi har ett läge som påverkar hur mycket vi kan finansiera den verksamhet som vi vill att staten ska utföra. Då får vi nyttja de resurser vi har på ett klokt sätt och i dialog med parter, oavsett om det är länsstyrelser, myndigheter eller markägare, hitta sätt att arbeta för att värna och vårda de naturtyper och arter som kan drabbas när vi inte har samma stora satsningar.Jag ser fram emot det arbete som Miljömålsberedningen kommer att presentera, även om det inte låter lika spännande. Jag ser fram emot att få ta mig an det underlag som då ges mig när det gäller att utveckla arbetet för Sverige på miljöfronten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Statsrådet! Jag ställde två frågor. Jag har inte fått svar på någon av dem. Jag och alla som lyssnar på debatten får helt enkelt anta att den utveckling som regeringens budget innebär, med de nedskärningar som vi har beskrivit här i dag, är önskvärd enligt statsrådet. Det var det som var frågan. Jag antar också att statsrådet inte kommer att agera i fråga om de tusen viktiga årsarbetstillfällen som nu försvinner i Sveriges gles och landsbygder. Det kommer också att vara som det var. Vi har inte hört något annat.Trots att man pratar om miljömålsberedningar och allt ser vi hur budgeten ser ut fram till 2025. Den här budgeten går från 23 miljarder år 2022 till 9 miljarder år 2025, enligt statsrådets förslag till budget för 2025.Det är fint att prata om förvaltarskapstanken, om att de framtida generationerna också ska ha en artrikedom och om den biologiska mångfalden. Jag instämmer i det statsrådet säger om att det inte bara ska göras i Sverige utan i hela världen. Men här i Sverige har vi i alla fall ett tydligt instrument. Det är den budget som vi beslutar om. I regeringens budget är det stora minskningar på det området. Då tycker jag inte att man kan prata om förvaltarskapstanken, om man inte tar det ansvaret.Vi har också hört statsrådets svar på mina båda frågor, vilket var inget. Jag anser att statsrådet därmed säger att den riktning som budgeten innebär för miljöskydd och åtgärder för naturen är önskvärd."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Jag vill tacka ledamoten Velasquez Castro, som uttalar mitt namn så väl.Det finns väldigt mycket att redogöra för på detta område. Låt mig återigen påpeka att den här regeringen satsar på skydd och förvaltning av värdefull natur. Totalt över 2 miljarder kronor är inte en liten summa. Utöver det satsar vi dessutom drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Det är ansenligt och viktigt i dessa tider.Vi vill motverka artutrotningen både globalt och i Sverige. Därför är det viktigt att nämna även det globala perspektivet och de överenskommelser som vi hittar i FN genom regeringens arbete och genom Sveriges representation i internationella sammanhang. I det forumet kan vi bidra till arbetet världen över och inte endast värna det arbete som behöver ske i Sverige.Men utöver EU:s olika regleringar och FN-bundna mål har vi självfallet ett arbete på nationell nivå. Där siktar vi högt och har högt ställda miljömål och lagar som bidrar till att vi på bästa sätt kan värna vår natur och miljö. Det är regeringen mån om att gynna. Vi har även ett arbete som särskilt rör människors tillgång till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Trots att vi tidigare haft LONA-bidraget och ett särskilt arbete med detta kan regeringen berätta att Naturvårdsverket har ett tydligt uppdrag i fråga om att utveckla arbetet med exempelvis landets vandringsvägar och fjälleder och att det arbetet fortsätter. Den sexåriga satsningen på insatser för vandringsleder och fjälleder ligger kvar. Det betyder att 50 miljoner per år fram till 2027 kommer att gå till detta viktiga arbete, som bidrar. Regeringen bedömer att upprustningen av våra statliga ledsystem i fjällen har bidragit till att fler kan vandra i fjällen, till ökad fjällsäkerhet och till regional tillväxt, som även vi är måna om att värna. Det finns många åtgärder man kan vidta på detta område. Jag talade tidigare om en av de åtgärder som regeringen har prioriterat: satsningen på att återväta och restaurera dikade våtmarker. Det är en viktig satsning, just på grund av sin mångdubbla miljönytta.Utöver det har en miljömålsberedning i uppdrag att föreslå en strategi för etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att vi ska uppnå Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Den ska även se över upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, som blir en viktig del av arbetet. Den ska även kartlägga och beskriva synergier i arbetet med att uppnå våra åtaganden. Jag ser fram emot resultaten av det arbetet.Det pågår även ett flertal uppdrag när det gäller skog, exempelvis överenskommelser mellan Naturvårdsverket och Sveaskog som bidrar till att värna våra värdefulla fjällskogar. Det finns alltså mycket arbete som fortgår och pågår och som regeringen vill värna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller fjällräven specifikt får jag hänvisa till ansvarigt statsråd, som är Kullgren."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Jag vill först att det noteras att jag inte fick svar. Vi socialdemokrater försöker få svar på när regeringen ska komma in med statsstödsanmälan till kommissionen för företagen. Romina Pourmokhtari har en chans till att svara.Det är uppenbart att regeringen har låga miljö- och klimatambitioner. 1,5 miljarder kronor försvinner från arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur. På grund av regeringens bristande miljöpolitik blir småföretagen lidande. Regeringen har inte heller analyserat konsekvenserna för det lokala näringslivet av dessa nedskärningar. Man möter oroliga näringsidkare med få svar och försöker frånskriva sig ansvar för denna allvarliga situation.Vacker natur ihop med goda affärsidéer och duktiga småföretagare har bidragit till att göra Sverige till ett hållbart turistland. Regeringen skär ned på turismfrämjande insatser och nu även på underhållet av vår vackra natur. Varje år besöker tusentals människor våra nationalparker. Vår natur lockar, Romina Pourmokhtari.Jag noterar att regeringen och statsrådet inte har svar på vad de tänker göra för att stärka näringslivet på landsbygden. Jag noterar också att regeringen inte tycks vara särskilt bekymrad över de jobb som försvinner som en direkt konsekvens av nedskärningarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag upprepar: Kommer statsrådet att agera för att underhållet av våra nationalparker ska stärkas och därmed stötta småföretagen och rädda jobben? Det handlar trots allt om prioriteringar, Romina Pourmokhtari."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Jag håller naturligtvis med om att markägarna självklart måste få den ersättning de har rätt till. Men som de länsstyrelser jag nämnde, exempelvis de i Norrbotten och Jämtland, och även Naturvårdsverket skriver kommer det att ta längre tid, och om man inte vet att man ska få betalt kanske intresset också minskar. Jag tror säkert att statsrådet delar min åsikt att man inte kan vänta för länge när man vill göra någonting bra med sin skyddsvärda skog. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker också att förvaltarskapstanken är jättebra. Men vad menar då statsrådet att staten har för ansvar? Nu skär man ändå ned på en mängd områden. Bara på det här området är det nedskärningar på 931 miljoner kronor för skötsel och 550 miljoner kronor för skydd.Jag uppskattar att statsrådet förhandlade för oss i Kanada. Jag tycker att statsrådet gjorde väldigt bra ifrån sig. Men det är lite symtomatiskt för den här regeringen när statsrådet i sitt svar till mig beskriver att det är EU:s biodiversitetsstrategi och de globala mål som sätts på COP som vi förhåller oss till och därmed sänker de satsningar som vi har gjort för skydd av värdefull natur. Om inte EU eller världen skulle säga till Sverige är vi inte där - det är ungefär vad som sägs. Det sägs inget om några nya åtgärder. Det sägs inte vad statsrådet anser om det vi nu ser.Jag kan ta ett annat exempel. Hemma hos mig finns fjällräven. Jämtlands och Norrbottens länsstyrelser har jobbat hårt med det. Och 2022 såg vi fjällrävens återkomst. De länsstyrelserna beskriver nu att de, när man går ned till en halvering, inte vet hur det kommer att gå för fjällräven. Fjällräven är bara en av de arter som staten nu tar sin hand ifrån.Förvaltarskapstanken är fin, liksom att vi tänker på framtida generationer. Miljö- och klimatpolitiken kan nämligen inte vara kvartalspolitik. Det är så jag upplever regeringens budget. Man minskar från 23 miljarder det här året till 9 miljarder 2025. Var är förvaltarskapstanken i det? Hur ska det se ut? För mig går det inte ihop.Staten har ett ansvar. Det tycker i alla fall vi socialdemokrater. Vi vet att staten måste ta det. Marknaden tar nämligen inte alltid det fina ansvaret för skötseln av våra naturresurser och för att se till att vi har den biologiska mångfald som vi ska ha. Det görs genom regler och genom att det med regler följer medel. Det är det som jag tycker fattas.Jag undrar fortfarande om jag kan tänkas få svar från klimat- och miljöministern på mina två frågor, som jag ställde även i interpellationen."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Regeringen har en tydlig ambition att vi ska skydda våra skyddsvärda skogar och inte avverka dem. Vi ska bevara dem genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Vi vill på olika sätt arbeta för att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom bevarandet av särskilt känsliga arter och naturmiljöer och genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogsnäring och på så sätt fortsätta att skapa miljö- och klimatnytta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser i linje med förvaltarskapstanken, fru talman, att aktiva och engagerade ägare - skogsägare, markägare, jordbrukare, fiskare - kan stärka ekosystemen både i skogen och i annan natur och på så sätt ta vara på vår miljö på ett klokt sätt. Vår miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vi ser att miljöfrågan behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer, och i linje med det ser vi att det är i samklang med olika aktörer som nyttjar vår skog och vår mark som vi kan utföra detta arbete på klokaste möjliga sätt och nyttja alla de olika stöd och följa de riktlinjer som finns för att exempelvis inrätta formellt skydd med frivillighet som grund.Statens arbete med att skydda vår natur ska genomföras med respekt för äganderätten och i dialog med berörda. Vi anser att det är angeläget att myndigheter anstränger sig för att ha en god dialog med exempelvis markägare för att processen vid skydd av vår natur ska bli så bra som möjligt. Regeringen satsar mycket på både skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom att bevara särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att inte ta ett steg fram och två steg tillbaka och för att förbättra statusen för naturtyper och för arter.En av anledningarna till att resurserna minskar, fru talman, är att den tidigare regeringen hade gjort en tillfällig satsning som har nått sitt slutdatum. Det är jättebra att olika regeringar genomför olika satsningar för att värna miljö och natur.Den här regeringen har bland annat genomfört en permanent satsning på 200 miljoner kronor per år för återvattning av dikade våtmarker, ett arbete som jag tror att de flesta i kammaren som värnar vår natur, vår miljö och vårt klimat är väl medvetna om har stor effekt. Det är ett område där anslaget tidigare, innan regeringen tillträdde, skulle ligga på 100 miljoner kronor. Nu har denna regering, fru talman, tillfört 200 miljoner permanent så att vi för innevarande år kan lägga 300 miljoner på återvattning av dikade våtmarker och kommande år 200 miljoner.Detta är, rätt genomfört, en väldigt effektiv åtgärd för att gynna vår biologiska mångfald, reducera övergödningen och öka landskapets motståndskraft. Det finns många sätt att arbeta för att värna vår natur och vår miljö.Avseende markägarna måste jag till slut nämna att det är beklagligt att markägarna får vänta, men självklart ska alla få den ersättning som de har rätt till."}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"En av Sveriges viktigaste näringar är besöksnäringen. Där är småföretagen viktiga, som underhåller våra nationalparker. Min partikamrat redogjorde alldeles nyligen för konsekvenserna av nedskärningarna i miljöbudgeten för friluftslivet, miljön och jobben, vilka är oroväckande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI Sverige skapas fyra av fem jobb i småföretag. I det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i är det viktigt att vartenda jobb tas till vara. I Tidöavtalets direktiv för klimat- och energipolitik menar regeringspartierna att ett viktigt syfte med klimat- och energipolitiken är att få företag att växa och anställa fler. Det blir inte fallet för landsbygdsföretagen som tagit hand om våra nationalparker med de minskade anslagen till landets länsstyrelser i miljöbudgeten.Naturturismen har haft en stadig tillväxt under lång tid. Den förra regeringen hade en besöksnäringsstrategi och presenterade den 22 juni en sammanställning av pågående insatser inom olika politikområden som bidrog till att genomföra strategin, en strategi som nu är borta från regeringens hemsida.Sverige har en stark position som ett hållbart besöksland, och Tillväxtverket och Visit Sweden har pekat på att det är den svenska naturen som lockar. Men för att vi ska ha en fin natur som bidrar till ett hållbart friluftsliv och hållbar turism är småföretagens uppdrag hos länsstyrelserna viktiga. Hur kommer regeringen att se till att Sverige fortsatt är ett hållbart turistland som tar vara på goda affärsidéer och småföretagare som basen för naturturismen? Den här regeringen har gång efter annan visat att den inte står på företagens sida och därmed inte jobbens. Utöver att Romina Pourmokhtaris kollegor i Sverigedemokraterna misstänkliggör den gröna omställningen i norr har inte företagen fått besked om när ett elprisstöd kommer att vara på plats. Inte ens en ansökan om detta har skickats till kommissionen. Inga så kallade regelförenklingar har genomförts, trots att den förra regeringen utredde denna fråga och förslagen ligger på regeringens bord.Och nu kommer nästa smäll: Småföretag på landsbygden mister viktiga uppdrag hos länsstyrelserna därför att regeringen gör kraftiga nedskärningar på miljöbudgeten. Vad gör statsrådet åt näringslivets situation på landsbygden? Har statsrådet Pourmokhtari gjort en ordentlig konsekvensanalys av vad den minskade miljöbudgeten kommer att innebära för näringslivet och därmed jobben? Kommer statsrådet att låta nationalparkerna vara utan underhåll i fyra år, eller kan länsstyrelserna och därmed småföretagen förvänta sig högre anslag kommande år?Jag reagerade på en sak som statsrådet sa i den förra interpellationsdebatten om dessa tider av strama budgetar. En stram budget är inget naturfenomen, Romina Pourmokhtari, utan en prioritering. Det är ganska tydligt att den här regeringen valde att prioritera 13 miljarder kronor i skattesänkningar till Sveriges höginkomsttagare i stället för exempelvis en högre miljöbudget.(Applåder)"}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"Jag tackar statsrådet för att hon deltar här i dag. Men statsrådet svarar inte riktigt på de frågor jag har ställt till henne.Hon säger i sitt svar att nya globala målsättningar för den biologiska mångfalden ska analyseras av regeringen. Men min fråga handlar om den budget som statsrådet och den högerkonservativa regeringen har lagt fram tillsammans med Sverigedemokraterna, och mer specifikt om vad de kraftiga nedskärningar som statsrådet har beslutat om innebär just när det gäller skydd och åtgärder för värdefull natur. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet skriver också att skogsägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Men med de nedskärningar som den högerkonservativa regeringen har gjort i årets budget blir det precis tvärtom. Naturvårdsverket skriver att markägare nu får vänta på ersättning på grund av just de nedskärningar som statsrådet har gjort.Länsstyrelsen i Norrbotten säger att markägare i pågående reservatprocesser riskerar att få vänta längre på ersättning och att det också blir svårare att bilda nya naturreservat när det inte finns medel till att ersätta markägarna.Länsstyrelsen i Jämtland säger att det finns ett betydligt större behov och intresse hos privata markägare och skogsbolag av att skydda värdefull natur än vad anslaget medger. Bitte Jonason vid länsstyrelsen säger: Det är helt enkelt betydligt fler markägare som väntar på värdering och ersättning av sin skog än vi har möjligheter att ersätta inom den nya budgetramen.Skånes 280 naturreservat drabbas hårt av regeringens budget. Det står klart när Naturvårdsverket nu fördelar pengarna till naturvården. I Skåne minskar anslaget från 74 miljoner kronor till 24 miljoner kronor i år. Ingela Lundqvist, som är naturvårdschef vid länsstyrelsen i Skåne säger: Fortsätter det så här i flera år blir det stora konsekvenser för naturen och arter som behöver mycket omsorg.Så här ser det ut när man frågar några av myndigheterna vad regeringens nedskärningar innebär. I föregående debatt framkom också regeringens ovilja när det gäller att bekämpa invasiva arter på statens mark. Vi socialdemokrater anser inte att den här utvecklingen är önskvärd.Den andra frågan, som statsrådet inte heller besvarade, handlar om att regeringens nedskärning innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner. Det här är årsarbetstillfällen som till stor del har funnits i Sveriges gles- och landsbygder. Det är arbeten som oftast har gjorts av små företag. Det handlar om skötsel av naturområden, naturreservat och nationalparker, om rovdjursinventering och upprustning av fjälleder och om att öka tillgängligheten.Många är de som vill komma ut i vår fantastiska natur. Antalet har ökat hela tiden, statsrådet. Då måste verkligen skötseln och upprusningen fungera så att slitaget på naturen inte blir för stort.Den första frågan till statsrådet som jag gärna vill ha svar på är om statsrådet tänker vidta åtgärder eller om statsrådet anser att utvecklingen som regeringens budget har lett till är önskvärd.Statsrådet får också här möjligheten att svara på min andra fråga: Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 viktiga statligt finansierade årsarbetstillfällen, varav de flesta i Sveriges gles- och landsbygder, försvinner?"}
+{"question":"2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat mig om jag anser att den utveckling som Naturvårdsverket beskriver till följd av minskade anslag för skydd och skötsel av värdefull natur är önskvärd och om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka negativa konsekvenser för biologisk mångfald och friluftsliv. Hon har också frågat mig om jag på något sätt tänker agera inom mitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder.Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger förutsättningar för hållbar markanvändning, rent dricksvatten och pollinering. Det bidrar också till ett stabilare klimat. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Vi behöver värna allemansrätten.EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete för att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada, där jag personligen deltog för att bidra till den svenska delegationens arbete för att värna biologisk mångfald världen över.Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att vi till 2030 ska skydda 30 procent av områden på land och till havs och även att 30 procent av våra skadade ekosystem ska restaureras. Beslutet innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga och uppfylla uppsatta mål och löften. Nu behöver vi sätta oss och analysera den nya globala avsiktsförklaringen från partsmötet och se hur Sverige på klokaste sätt kan bidra till att uppnå målen. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna tillvarata skogens potential för vår ekonomi, vårt klimat och vår miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer.Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för naturtyper och arter och för friluftslivet."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Tack till ledamoten Järrebring för hans stora intresse i denna verkligt viktiga fråga för vår naturmiljö och för vår biologiska mångfald!Vi behöver utföra det här arbetet på ett klokt sätt. Som jag lyfte fram i mitt första anförande kommer regeringen att prioritera detta arbete för att på olika sätt motverka spridning av främmande invasiva arter.Vi har en särskild satsning på 50 miljoner kronor som ska användas för arbetet mot invasiva främmande arter, och Naturvårdsverket har aviserat att arbetet de utför mot de här arterna kommer att finansieras med 30 miljoner kronor under 2023.Minskningen av medlen i anslaget 1:3, utgiftsområde 20, det vill säga åtgärder för värdefull natur, är på 45 procent. Det är alltså ett anslag som minskar. Detta anslag används till väldigt många olika åtgärder, däribland bekämpningen av invasiva främmande arter.Naturvårdsverket, som disponerar anslaget, har möjlighet att prioritera hur de vill fördela neddragningarna på de verksamhetsområden som finansieras via anslaget. Enligt vad Naturvårdsverket har lyft fram i dialog med Regeringskansliet kommer 19 miljoner kronor att gå till länsstyrelser via dispositionsrätt och 12-14 miljoner kronor till Jägareförbundet och till deras projekt med arbete mot invasiva främmande arter.Jag hoppas att vi fortsatt på alla sätt vi kan, utöver särskilda budgetsatsningar, kan arbeta för att på ett klokt sätt värna vår biologiska mångfald och motverka spridningen av invasiva främmande arter. Jag delar verkligen ledamoten Järrebrings mening att detta är ett stort och allvarligt hot mot vår biologiska mångfald.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Tack till ledamoten Järrebring för hans stora intresse i denna verkligt viktiga fråga för vår naturmiljö och för vår biologiska mångfald!Vi behöver utföra det här arbetet på ett klokt sätt. Som jag lyfte fram i mitt första anförande kommer regeringen att prioritera detta arbete för att på olika sätt motverka spridning av främmande invasiva arter.Vi har en särskild satsning på 50 miljoner kronor som ska användas för arbetet mot invasiva främmande arter, och Naturvårdsverket har aviserat att arbetet de utför mot de här arterna kommer att finansieras med 30 miljoner kronor under 2023.Minskningen av medlen i anslaget 1:3, utgiftsområde 20, det vill säga åtgärder för värdefull natur, är på 45 procent. Det är alltså ett anslag som minskar. Detta anslag används till väldigt många olika åtgärder, däribland bekämpningen av invasiva främmande arter.Naturvårdsverket, som disponerar anslaget, har möjlighet att prioritera hur de vill fördela neddragningarna på de verksamhetsområden som finansieras via anslaget. Enligt vad Naturvårdsverket har lyft fram i dialog med Regeringskansliet kommer 19 miljoner kronor att gå till länsstyrelser via dispositionsrätt och 12-14 miljoner kronor till Jägareförbundet och till deras projekt med arbete mot invasiva främmande arter.Jag hoppas att vi fortsatt på alla sätt vi kan, utöver särskilda budgetsatsningar, kan arbeta för att på ett klokt sätt värna vår biologiska mångfald och motverka spridningen av invasiva främmande arter. Jag delar verkligen ledamoten Järrebrings mening att detta är ett stort och allvarligt hot mot vår biologiska mångfald.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Jag delar ministerns syn. Det gör väl alla som har läst på om ämnet. Förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva.Precis som jag sa i mitt första anförande tar det väldigt lång tid när vi väl har en etablering av en invasiv främmande art att få bukt med problemet. Pengarna för de åtgärder som hittills har finansierats kastas så att säga i sjön när det inte finns fortsatt finansiering för att fortsätta att bekämpa de invasiva främmande arterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå länsstyrelserna runt om i landet är oron stor. Under några års tid har gul skunkkalla i Fylleån aktivt bekämpats. Fylleån är ett skyddat så kallat Natura 2000-område. Det arbetet avbryts nu eftersom det inte längre finns några pengar för åtgärder. Nu riskerar skunkkallan att spridas igen både längs Fylleån men också in på privata fastigheter som ligger nära vattendraget. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Halland.Under de senaste åren har arter som vresros. jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide i stor skala bekämpats i Västra Götalands län, där jag kommer ifrån. Med den nya budgeten finns inte längre utrymme, utan man får nöja sig med några enstaka mindre insatser. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Västra Götaland.Från Länsstyrelsen i Skåne hör vi att många insatser som gjorts riskerar att gå om intet eftersom de invasiva växterna kan ta över områden som tidigare skötts, till exempel orkidéängar.Delar ministern min oro och undran över om Sverige alls kommer att leva upp till EU-förordningen om invasiva främmande arter med dessa drakoniska neddragningar på skydd och värnande av värdefull natur?"}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Jag delar ministerns syn. Det gör väl alla som har läst på om ämnet. Förebyggande åtgärder är det mest kostnadseffektiva.Precis som jag sa i mitt första anförande tar det väldigt lång tid när vi väl har en etablering av en invasiv främmande art att få bukt med problemet. Pengarna för de åtgärder som hittills har finansierats kastas så att säga i sjön när det inte finns fortsatt finansiering för att fortsätta att bekämpa de invasiva främmande arterna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå länsstyrelserna runt om i landet är oron stor. Under några års tid har gul skunkkalla i Fylleån aktivt bekämpats. Fylleån är ett skyddat så kallat Natura 2000-område. Det arbetet avbryts nu eftersom det inte längre finns några pengar för åtgärder. Nu riskerar skunkkallan att spridas igen både längs Fylleån men också in på privata fastigheter som ligger nära vattendraget. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Halland.Under de senaste åren har arter som vresros. jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide i stor skala bekämpats i Västra Götalands län, där jag kommer ifrån. Med den nya budgeten finns inte längre utrymme, utan man får nöja sig med några enstaka mindre insatser. Det har vi kunnat höra från Länsstyrelsen i Västra Götaland.Från Länsstyrelsen i Skåne hör vi att många insatser som gjorts riskerar att gå om intet eftersom de invasiva växterna kan ta över områden som tidigare skötts, till exempel orkidéängar.Delar ministern min oro och undran över om Sverige alls kommer att leva upp till EU-förordningen om invasiva främmande arter med dessa drakoniska neddragningar på skydd och värnande av värdefull natur?"}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Det finns mycket att säga om denna fråga. Jag är glad att jag och ledamoten Järrebring är enade om att den är väldigt viktig och behöver hanteras. Man kan hantera problemet med invasiva främmande arter på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe tidigare satsningar som gjorts har säkert gjort väldigt god nytta. Vi tittar nu framåt på vilka behov som finns för att värna vår natur och miljö på ett så klokt sätt som möjligt.Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik inom regeringssamarbetet utgår från förvaltarskapstanken. Den strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder som inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Då behöver man utföra ett arbete för att motverka spridning av invasiva främmande arter.Som ledamoten Järrebring lyfter fram finns det kalkyler på hur kostnaderna för dessa skador blir och hur stora dessa blir. Det finns som ledamoten nämner kalkyler på EU-nivå. Låt mig också redogöra för hur det ser ut i Sverige.Man kan självklart endast göra ett försök att skatta värdet av kostnaderna för de skador som följer av invasiva främmande arter. Det är en kostnad som uppskattas vara 1,65 miljarder kronor per år i Sverige. Det är självfallet ett problem som behöver hanteras och ett allvarligt hot mot vår biologiska mångfald. Som jag tidigare nämnt är det förebyggande arbetet mest kostnadseffektivt. Det är det allra mest effektiva sättet att arbeta mot en spridning av invasiva främmande arter. Vi är väldigt måna om att utföra ett sådant arbete på ett klokt sätt. Det gör vi genom att införa riktade åtgärder mot enskilda arter och stärka våra myndigheters möjlighet att sätta in åtgärder där de är mest effektiva.På det sättet avser vi att arbeta för att motverka en spridning av invasiva främmande arter på statlig mark. Man kan göra det genom särskilda satsningar. Ser man exempelvis till satsningar som sker från statligt håll och på statlig väg har vi vår satsning riktad mot havs- och vattenmiljöer.Utöver det behöver arbete ske i samklang med alla dem som berörs. Det gäller helt enkelt att förhindra introduktionen och spridningen. Då gäller det att ha ett gott arbete med länsstyrelser, kommuner och andra. Det handlar om att genom information motverka en spridning av invasiva främmande arter i vårt land.Det är just det som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att göra. De ska samordna arbetet och på bästa sätt inkludera myndigheter, kommuner och allmänheten i hur bestämmelserna utformas och hur de ska tillämpas.Länsstyrelser har ett ansvar för att vidta snabba utrotningsåtgärder, och det finns ett stöd i det arbetet från statligt håll. Självklart är särskilda satsningar viktiga. Men i dessa tider med strama budgetar är det av största vikt att vi lägger pengarna på de satsningar vi gör.Det är där vi finner dem mest effektiva och där de bidrar allra mest till en ambitiös och effektiv miljöpolitik. Det är just en satsning på arbete mot invasiva främmande arter i havs-och vattenmiljö som regeringen har valt att prioritera i denna budget."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Det finns mycket att säga om denna fråga. Jag är glad att jag och ledamoten Järrebring är enade om att den är väldigt viktig och behöver hanteras. Man kan hantera problemet med invasiva främmande arter på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe tidigare satsningar som gjorts har säkert gjort väldigt god nytta. Vi tittar nu framåt på vilka behov som finns för att värna vår natur och miljö på ett så klokt sätt som möjligt.Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik inom regeringssamarbetet utgår från förvaltarskapstanken. Den strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder som inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Då behöver man utföra ett arbete för att motverka spridning av invasiva främmande arter.Som ledamoten Järrebring lyfter fram finns det kalkyler på hur kostnaderna för dessa skador blir och hur stora dessa blir. Det finns som ledamoten nämner kalkyler på EU-nivå. Låt mig också redogöra för hur det ser ut i Sverige.Man kan självklart endast göra ett försök att skatta värdet av kostnaderna för de skador som följer av invasiva främmande arter. Det är en kostnad som uppskattas vara 1,65 miljarder kronor per år i Sverige. Det är självfallet ett problem som behöver hanteras och ett allvarligt hot mot vår biologiska mångfald. Som jag tidigare nämnt är det förebyggande arbetet mest kostnadseffektivt. Det är det allra mest effektiva sättet att arbeta mot en spridning av invasiva främmande arter. Vi är väldigt måna om att utföra ett sådant arbete på ett klokt sätt. Det gör vi genom att införa riktade åtgärder mot enskilda arter och stärka våra myndigheters möjlighet att sätta in åtgärder där de är mest effektiva.På det sättet avser vi att arbeta för att motverka en spridning av invasiva främmande arter på statlig mark. Man kan göra det genom särskilda satsningar. Ser man exempelvis till satsningar som sker från statligt håll och på statlig väg har vi vår satsning riktad mot havs- och vattenmiljöer.Utöver det behöver arbete ske i samklang med alla dem som berörs. Det gäller helt enkelt att förhindra introduktionen och spridningen. Då gäller det att ha ett gott arbete med länsstyrelser, kommuner och andra. Det handlar om att genom information motverka en spridning av invasiva främmande arter i vårt land.Det är just det som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att göra. De ska samordna arbetet och på bästa sätt inkludera myndigheter, kommuner och allmänheten i hur bestämmelserna utformas och hur de ska tillämpas.Länsstyrelser har ett ansvar för att vidta snabba utrotningsåtgärder, och det finns ett stöd i det arbetet från statligt håll. Självklart är särskilda satsningar viktiga. Men i dessa tider med strama budgetar är det av största vikt att vi lägger pengarna på de satsningar vi gör.Det är där vi finner dem mest effektiva och där de bidrar allra mest till en ambitiös och effektiv miljöpolitik. Det är just en satsning på arbete mot invasiva främmande arter i havs-och vattenmiljö som regeringen har valt att prioritera i denna budget."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Om det råder ingen meningsskiljaktighet. Min interpellation handlar om arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark.Det är klart att det är jätteviktigt, som ministern pekar på, att privata fastighetsägare och kommuner gör sitt arbete och uppfyller sina skyldigheter att arbeta mot invasiva främmande arter. Det är bra. Det är också bra att det görs satsningar när det gäller havsmiljön.Men det är inte det som interpellationen handlar om. Det är arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Jag kan förstå att ministern vill tala om andra saker än just kampen mot invasiva arter på statlig mark med tanke på budgetmedlen.Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, vilket man kanske kan förledas att tro. Det är som både jag och ministern konstaterade det största problemet. Det utgör det största hotet mot just biologisk mångfald.Ofta förökar sig de invasiva arterna effektivt och växer snabbt, och de saknar naturliga fiender. De kan orsaka att inhemska arter dör ut och att hela ekosystem rubbas. I förlängningen kan det hota funktioner hos ekosystem som vi och vårt samhälle är helt beroende av.Det är svårt att uppskatta alla kostnader för invasiva främmande arter. Men inom EU beräknas kostnaderna vara runt 134 miljarder kronor per år.När regeringen gör kraftiga besparingar på miljöområdet för att sänka skatten för de allra rikaste ligger inte de alternativa kostnaderna med i kalkylen. Vi vet inte vad de faktiska kostnaderna blir av regeringens politik. Vi vet att neddragningarna på miljöområdet inte är någon besparing när vi tar hänsyn till vilka kostnader det får för miljön. Det gäller biologiska effekter men också ekonomiskt negativa effekter.Jag skulle gärna vilja att ministern gör ett försök att svara på frågorna i min ursprungliga interpellation just med fokus på arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter på statlig mark."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Om det råder ingen meningsskiljaktighet. Min interpellation handlar om arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark.Det är klart att det är jätteviktigt, som ministern pekar på, att privata fastighetsägare och kommuner gör sitt arbete och uppfyller sina skyldigheter att arbeta mot invasiva främmande arter. Det är bra. Det är också bra att det görs satsningar när det gäller havsmiljön.Men det är inte det som interpellationen handlar om. Det är arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Jag kan förstå att ministern vill tala om andra saker än just kampen mot invasiva arter på statlig mark med tanke på budgetmedlen.Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, vilket man kanske kan förledas att tro. Det är som både jag och ministern konstaterade det största problemet. Det utgör det största hotet mot just biologisk mångfald.Ofta förökar sig de invasiva arterna effektivt och växer snabbt, och de saknar naturliga fiender. De kan orsaka att inhemska arter dör ut och att hela ekosystem rubbas. I förlängningen kan det hota funktioner hos ekosystem som vi och vårt samhälle är helt beroende av.Det är svårt att uppskatta alla kostnader för invasiva främmande arter. Men inom EU beräknas kostnaderna vara runt 134 miljarder kronor per år.När regeringen gör kraftiga besparingar på miljöområdet för att sänka skatten för de allra rikaste ligger inte de alternativa kostnaderna med i kalkylen. Vi vet inte vad de faktiska kostnaderna blir av regeringens politik. Vi vet att neddragningarna på miljöområdet inte är någon besparing när vi tar hänsyn till vilka kostnader det får för miljön. Det gäller biologiska effekter men också ekonomiskt negativa effekter.Jag skulle gärna vilja att ministern gör ett försök att svara på frågorna i min ursprungliga interpellation just med fokus på arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter på statlig mark."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Jag välkomnar Joakim Järrebrings stora intresse för arbetet mot invasiva främmande arter. Som jag nämnde är detta arbete prioriterat för den här regeringen. Vi ser att introduktion och spridning av främmande arter utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.I arbetet med hantering av invasiva främmande arter är det förebyggande arbetet det mest kostnadseffektiva. Åtgärder som förhindrar introduktionen är givetvis att föredra. Sådana arbeten har utförts och visar effekt. Myndigheternas arbete med att ta fram och sprida information och ge vägledning till berörda är väldigt viktigt. De berörda kan vara kommuner, privata markägare och företagare inom en rad branscher. Det finns också många olika sätt att genom allmänhetens kunskap bidra till en minskning av den spridning som sker genom exempelvis oförsiktig hantering av vissa invasiva främmande arter. Tidiga insatser och tidig upptäckt är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att fortsätta det arbete som behöver utföras för att förhindra spridning av invasiva främmande arter.Man kan självklart tala om den minskning som nu görs av anslaget inom detta område, men man bör inte göra det utan att nämna regeringens satsning på att motverka invasiva främmande arter i vattenmiljöer. 50 miljoner kronor kommer under 2023 att kunna användas i detta syfte. Det ska man också se i ljuset av att just det arbetet är särskilt svårt. Att kartlägga förekomsten och få en bra bild av läget i våra havsmiljöer kräver en sådan insats som den här regeringen nu gör. Vi bör vara många här i kammaren som kan ställa oss bakom att det är efterfrågat. Det kommer att kunna bidra till en bättre miljö i våra havs- och vattenområden.Vi har ett viktigt beting att genomföra med dessa olika insatser. Vi har ett viktigt arbete att utföra för att motverka en spridning av invasiva främmande arter i Sverige.Vi har en svensk förordning. Vi har utöver det en EU-gemensam förordning. Vi arbetar från olika regeringar på olika sätt med det arbete som behöver utföras. Vi gör den särskilda satsningen på havs- och vattenmiljön. Men allt viktigt arbete kräver inte särskilda budgetsatsningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns nya bestämmelser att vänta med förslag på utpekade invasiva främmande arter av särskild nationell betydelse som vi ser fram emot kommer att presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom kort.Jag ser fram emot att titta på det resultatet. Vi får se hur dessa bestämmelser ser ut, fru talman. Jag är säker på att man där kommer att hitta viktiga verktyg i det fortsatta arbetet med att minska hotet från de invasiva främmande arterna.Det stämmer helt enkelt inte som påstås att det nu inte utförs något arbete med Sveriges skydd mot invasiva främmande arter. Regeringen har en specifik satsning även inom detta område."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Jag välkomnar Joakim Järrebrings stora intresse för arbetet mot invasiva främmande arter. Som jag nämnde är detta arbete prioriterat för den här regeringen. Vi ser att introduktion och spridning av främmande arter utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.I arbetet med hantering av invasiva främmande arter är det förebyggande arbetet det mest kostnadseffektiva. Åtgärder som förhindrar introduktionen är givetvis att föredra. Sådana arbeten har utförts och visar effekt. Myndigheternas arbete med att ta fram och sprida information och ge vägledning till berörda är väldigt viktigt. De berörda kan vara kommuner, privata markägare och företagare inom en rad branscher. Det finns också många olika sätt att genom allmänhetens kunskap bidra till en minskning av den spridning som sker genom exempelvis oförsiktig hantering av vissa invasiva främmande arter. Tidiga insatser och tidig upptäckt är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att fortsätta det arbete som behöver utföras för att förhindra spridning av invasiva främmande arter.Man kan självklart tala om den minskning som nu görs av anslaget inom detta område, men man bör inte göra det utan att nämna regeringens satsning på att motverka invasiva främmande arter i vattenmiljöer. 50 miljoner kronor kommer under 2023 att kunna användas i detta syfte. Det ska man också se i ljuset av att just det arbetet är särskilt svårt. Att kartlägga förekomsten och få en bra bild av läget i våra havsmiljöer kräver en sådan insats som den här regeringen nu gör. Vi bör vara många här i kammaren som kan ställa oss bakom att det är efterfrågat. Det kommer att kunna bidra till en bättre miljö i våra havs- och vattenområden.Vi har ett viktigt beting att genomföra med dessa olika insatser. Vi har ett viktigt arbete att utföra för att motverka en spridning av invasiva främmande arter i Sverige.Vi har en svensk förordning. Vi har utöver det en EU-gemensam förordning. Vi arbetar från olika regeringar på olika sätt med det arbete som behöver utföras. Vi gör den särskilda satsningen på havs- och vattenmiljön. Men allt viktigt arbete kräver inte särskilda budgetsatsningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns nya bestämmelser att vänta med förslag på utpekade invasiva främmande arter av särskild nationell betydelse som vi ser fram emot kommer att presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom kort.Jag ser fram emot att titta på det resultatet. Vi får se hur dessa bestämmelser ser ut, fru talman. Jag är säker på att man där kommer att hitta viktiga verktyg i det fortsatta arbetet med att minska hotet från de invasiva främmande arterna.Det stämmer helt enkelt inte som påstås att det nu inte utförs något arbete med Sveriges skydd mot invasiva främmande arter. Regeringen har en specifik satsning även inom detta område."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation. I sitt svar framhåller klimat- och miljöministern att arbetet mot invasiva främmande arter är ett prioriterat område för regeringen. Som argument för detta pekar statsrådet på regleringsbrevet till Havs- och vattenmyndigheten, där regeringen medger att myndigheten får använda 50 miljoner kronor för sitt arbete mot invasiva främmande arter i hav och vattendrag. Men sedan konstaterar statsrådet också att budgetminskningarna på naturvårdsområdet får konsekvenser för Naturvårdsverkets förutsättningar i arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Så långt är jag och ministern överens om vilka medel som de facto kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Den bild som klimat- och miljöministern målar anser jag dock att det är viktigt att komplettera med lite ytterligare fakta för dem som lyssnar på debatten.För det första tar arbetet med bekämpning av invasiva arter lång tid. Ett väletablerat bestånd tar flera år att få bort. Arbetet är ofta intensivt de första fem åren för att sedan avta till mindre insatser under många år framöver. Satsningarna måste därför vara långsiktiga och göras under 10-20 år om de alls ska ge någon effekt.För det andra kommer de neddragningar som regeringen valt att göra att innebära att de satsningar som gjorts under de få år då det funnits åtgärdsmedel i stort sett kommer att vara bortkastade om inte mer pengar tillskjuts.För det tredje får länsstyrelserna, som har den operativa rollen i arbetet mot invasiva främmande arter, fortsatt medel för samordningen av arbetet, men inga medel för åtgärder. Länsstyrelserna kommer därför att behöva ge upp kampen mot vissa arter.För det fjärde minskar anslaget till skydd av värdefull natur 2023 med 32 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 550 miljoner kronor, enligt Naturvårdsverket. När det gäller skötseln av värdefull natur minskar anslaget med 45 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 931 miljoner kronor. Resultatet är att pengarna för att bekämpa invasiva arter går från 55 miljoner kronor till 0 kronor och att inga nya kommunala projekt kommer att kunna beviljas LONA-bidrag förutom för våtmarker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sammanfattningsvis tror jag att det är svårt för någon utanför Tidöpartiernas kanslier att dela klimat- och miljöministerns bild att dessa kraftiga neddragningar och deras effekter skulle känneteckna en politik som prioriterar arbetet mot invasiva främmande arter. Jag vill också att vi i dag tar tillfället i akt att diskutera den ständiga brasklappen från regeringen om det ekonomiska läget och den höga inflationen. Jag och Socialdemokraterna delar regeringens syn att det i detta läge inte går att bedriva en politik som ytterligare driver på inflationen. Men jag menar att den här brasklappen snarare används av regeringsföreträdare för att slippa ta ansvar för de prioriteringar man gjort och den politik man för. Jag vill ge statsrådet möjlighet att förklara vem som tvingat henne och regeringen att göra neddragningar på över 1 400 miljoner kronor på skydd och värnande av värdefull natur och tvingat henne och regeringen att sänka skatten för människorna med de högsta inkomsterna i Sverige till en kostnad på 13 000 miljoner kronor."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Jag tackar ministern för svaret på min interpellation. I sitt svar framhåller klimat- och miljöministern att arbetet mot invasiva främmande arter är ett prioriterat område för regeringen. Som argument för detta pekar statsrådet på regleringsbrevet till Havs- och vattenmyndigheten, där regeringen medger att myndigheten får använda 50 miljoner kronor för sitt arbete mot invasiva främmande arter i hav och vattendrag. Men sedan konstaterar statsrådet också att budgetminskningarna på naturvårdsområdet får konsekvenser för Naturvårdsverkets förutsättningar i arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Så långt är jag och ministern överens om vilka medel som de facto kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. Den bild som klimat- och miljöministern målar anser jag dock att det är viktigt att komplettera med lite ytterligare fakta för dem som lyssnar på debatten.För det första tar arbetet med bekämpning av invasiva arter lång tid. Ett väletablerat bestånd tar flera år att få bort. Arbetet är ofta intensivt de första fem åren för att sedan avta till mindre insatser under många år framöver. Satsningarna måste därför vara långsiktiga och göras under 10-20 år om de alls ska ge någon effekt.För det andra kommer de neddragningar som regeringen valt att göra att innebära att de satsningar som gjorts under de få år då det funnits åtgärdsmedel i stort sett kommer att vara bortkastade om inte mer pengar tillskjuts.För det tredje får länsstyrelserna, som har den operativa rollen i arbetet mot invasiva främmande arter, fortsatt medel för samordningen av arbetet, men inga medel för åtgärder. Länsstyrelserna kommer därför att behöva ge upp kampen mot vissa arter.För det fjärde minskar anslaget till skydd av värdefull natur 2023 med 32 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 550 miljoner kronor, enligt Naturvårdsverket. När det gäller skötseln av värdefull natur minskar anslaget med 45 procent jämfört med 2022. Det är en minskning med 931 miljoner kronor. Resultatet är att pengarna för att bekämpa invasiva arter går från 55 miljoner kronor till 0 kronor och att inga nya kommunala projekt kommer att kunna beviljas LONA-bidrag förutom för våtmarker. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sammanfattningsvis tror jag att det är svårt för någon utanför Tidöpartiernas kanslier att dela klimat- och miljöministerns bild att dessa kraftiga neddragningar och deras effekter skulle känneteckna en politik som prioriterar arbetet mot invasiva främmande arter. Jag vill också att vi i dag tar tillfället i akt att diskutera den ständiga brasklappen från regeringen om det ekonomiska läget och den höga inflationen. Jag och Socialdemokraterna delar regeringens syn att det i detta läge inte går att bedriva en politik som ytterligare driver på inflationen. Men jag menar att den här brasklappen snarare används av regeringsföreträdare för att slippa ta ansvar för de prioriteringar man gjort och den politik man för. Jag vill ge statsrådet möjlighet att förklara vem som tvingat henne och regeringen att göra neddragningar på över 1 400 miljoner kronor på skydd och värnande av värdefull natur och tvingat henne och regeringen att sänka skatten för människorna med de högsta inkomsterna i Sverige till en kostnad på 13 000 miljoner kronor."}
+{"question":"Instämmer statsrådet i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald, och avser statsrådet att vidta några åtgärder på området?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig om jag instämmer i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och om jag avser att vidta några åtgärder på området. Joakim Järrebring har också frågat mig vilka skäl som ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan försäkra Joakim Järrebring om att det fortsatta arbetet mot invasiva främmande arter är ett område som regeringen prioriterar.Som framgår av vårt regleringsbrev till Havs- och vattenmyndigheten för år 2023 får 50 miljoner kronor användas specifikt för arbetet mot invasiva främmande arter. Satsningen visar tydligt att arbetet är en prioriterad fråga för mig och för regeringen. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen var regeringen tvungen att lägga fram en stram budget för 2023. Budgeten innehåller inte en specifik minskning av medlen till just arbetet mot invasiva främmande arter.Naturvårdsverket har beslutat om hur minskningarna av medlen på naturvårdsområdet ska fördelas mellan de olika åtgärder som kan finansieras via det berörda anslaget i budgeten. Naturvårdsverket har aviserat att de medel som kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter kommer att ligga på drygt 30 miljoner kronor under 2023."}
+{"question":"Vilka skäl ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig om jag instämmer i att invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och om jag avser att vidta några åtgärder på området. Joakim Järrebring har också frågat mig vilka skäl som ligger till grund för den borttagna finansieringen av arbetet mot invasiva främmande arter på statlig mark. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan försäkra Joakim Järrebring om att det fortsatta arbetet mot invasiva främmande arter är ett område som regeringen prioriterar.Som framgår av vårt regleringsbrev till Havs- och vattenmyndigheten för år 2023 får 50 miljoner kronor användas specifikt för arbetet mot invasiva främmande arter. Satsningen visar tydligt att arbetet är en prioriterad fråga för mig och för regeringen. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen var regeringen tvungen att lägga fram en stram budget för 2023. Budgeten innehåller inte en specifik minskning av medlen till just arbetet mot invasiva främmande arter.Naturvårdsverket har beslutat om hur minskningarna av medlen på naturvårdsområdet ska fördelas mellan de olika åtgärder som kan finansieras via det berörda anslaget i budgeten. Naturvårdsverket har aviserat att de medel som kommer att läggas på arbetet mot invasiva främmande arter kommer att ligga på drygt 30 miljoner kronor under 2023."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Regeringen ska ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, kortar ledtider och ger incitament till ökat byggande. Jag har sagt det några gånger i den här interpellationsdebatten.Jag får tacka för den unika möjlighet som Linus Sköld gav mig. Men så unik är den i själva verket inte, utan vi får många möjligheter att diskutera det här.En av frågorna var: Vilka idéer och vilken idébank har statsrådet? Ja, idéerna hämtade vi inte från den förra regeringens hyllor när vi klev in på departementet, kan jag säga. Jag har många idéer. Det viktiga är reformer, och det är dem vi tar fram.En annan fråga var: Är statsrådet beredd att underlätta för bostadsbyggande? Ja, det är det som är själva poängen med de reformer som ska tas fram. Det här kommer vi att återkomma till. Jag ser fram emot en mycket god dialog med Linus Sköld och alla andra ledamöter av Sveriges riksdag i det här avseendet. Vi kommer att återkomma. Det kan ni vara säkra på.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Jag beklagar, men vem som är bostadsminister nästa år eller ens i morgon är det inte bostadsministern själv som får bestämma. Låt oss inte ta honom på orden när han säger så.Jag hör att statsrådet säger att det här ska ske i högt tempo. Det är fortfarande väldigt oklart hur bostadsbyggandet ska stimuleras. Hur bostadspolitiken organiseras eller var ansvaret i departementet ligger kommer inte att öka byggtakten i Norrbotten. Ärligt talat kommer folk inte att kunna bo i samordningsuppdrag, länsstyrelseuppdrag eller ökad planberedskap hos kommunerna.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag hör ingenting om hur incitamenten för att öka bostadsbyggandet ska se ut - inga idéer! Statsrådet är fortfarande svaret skyldig. Men omställningen i norra Sverige behöver fortfarande sin arbetskraft i både näringslivet och välfärden. Om omställningen ska bli av måste statsrådet steppa fram. Regeringen har hittills inte visat sig förstå hur förutsättningarna i norra Sverige ser ut. I den här debatten gav jag statsrådet en unik möjlighet att visa att han förstår norra Sveriges förutsättningar. Jag beklagar att han inte tog den. Byggtakten sjunker, och produktionskostnaderna ökar. Situationen är inte behjälpt av ett avskaffat investeringsstöd. Tusentals planerade bostäder riskerar nu att inte bli av. Och statsrådet står här svarslös. Han pratar om vilket departement som har ansvar för frågorna.Vad ska statsrådet göra för att det ska byggas bostäder i norra Sverige?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt under det senaste året på grund av höga byggkostnader, stigande räntor och energipriser samt minskad köpkraft hos hushållen. Regeringen har därför lagt om bostadspolitiken och i högt tempo förbereder arbetet med de utpekade reformer som ska tas fram under mandatperioden. I mitt förra inlägg pekade jag på att vi hade varit i ett bättre läge i dag om den förra regeringen hade haft mer fokus på att ta fram de reformer som krävs för att hålla igång byggtakten när konjunkturen viker.Vi ska nu jobba i kapp detta i högt tempo. Samtidigt pågår flera olika insatser för norra Sverige, vilket jag redogjorde för i mitt interpellationssvar. Jag missade att svara på Anna-Caren Sätherbergs frågor i mitt förra inlägg, men vad vi nu gör är att ta ett samlat grepp. Vi lägger ihop infrastruktur med bostads- och planfrågor och landsbygdspolitik i samma departement. Vi har en strategi för norra Sverige där kompetensförsörjningen ingår, vilket arbetsmarknadsministern ansvarar för. Här ingår även energipolitiken, som vice statsministern och energiministern har ansvar för.Vi arbetar i väldigt högt tempo med de reformer vi tar fram och med regelförenklingar för att det ska bli enklare att bygga och för att ledtiderna ska bli kortare, vilket gör att kostnaderna blir lägre. Mikael Eskilandersson tog upp den viktiga frågan att mer byggbar mark behöver tillgängliggöras. Vi har tagit det första steget genom ett uppdrag till länsstyrelserna, som jag tidigare redogjorde för. Vi har även en pågående förstudie som ska titta på nationell fysisk planering. I det ingår exempelvis riksintressesystemet i miljöbalken, där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck. Förstudien tittar på hur det skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag.När 52 procent av landets totala yta täcks av riksintressen - och i ännu högre grad i de norra delarna av Sverige, vilket Mikael Eskilandersson var inne på - kommer bostadsbyggande som intresse ofta att hamna i underläge. Detta ska förstudien titta på, och den arbetar i högt tempo med det. Det här är förstås processer som tar lite tid, eftersom det handlar om komplicerade frågor. Parallellt med det jobbar vi i högt tempo med andra åtgärder liksom med insatser som utgörs av länsstyrelseuppdrag. Det är oerhört viktigt att vi har ett högt tempo här för att svara mot det behov som finns, som interpellanten och övriga ledamöter här pekar på. Vi är helt överens om det, och regeringen kommer att jobba i högt tempo.Om jag får bestämma kommer vi inte att byta ut bostadsministern vartannat år eller ännu oftare som regeringarna har gjort under de senaste åtta åren. Nu kan vi jobba mer samlat, och jag ser fram emot en god dialog med Sveriges riksdag också i detta avseende."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Det är glädjande att statsrådet i denna högerregering, till skillnad från den förra högerregeringen, tänker fullfölja Norrbotniabanan. Men är det inte också lite symtomatiskt för högern att man alltid följer efter och att man aldrig går före? Nu får vi höra tongångar om att det kanske är bättre att investeringarna hamnar utomlands än att de hamnar i Sverige. Det är det som gör oss så himla oroliga.Det är inte bara genom en tanke som det här växer fram i norra Sverige i Norrbotten och i Västerbotten, utan allt hänger ihop. Det hänger ihop med att näringslivet och den förra regeringen gjorde satsningar på stora industriprojekt. Vi satsade på industrikliv och klimatkliv. Vi satsade på järnvägen. Mycket av det sa högerpartierna nej till, men nu när det fungerar kliver de fram och säger ja, ungefär som med Norrbotniabanan. Så kan vi inte ha det. Sverige ska ligga i framkant. Norra Sverige visar vägen just nu. Därför blir frågan till bostadsministern med sitt ansvarsområde: Hur ska vi få igång bostadsbyggandet också på de orter som nu kommer att anställa mängder av människor och se till att Sveriges rikes aktiebolag går ännu bättre genom dessa stora industriinvesteringar?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Skellefteå nämndes förut. Det är lite skillnad på Skellefteå och Kiruna och Gällivare. Med tanke på de problem som Northvolt har sprang jag på en annan lösning som man hade kunnat ha tillfälligt. Det tar ju sin tid att bygga fastigheter.De städer som ligger utmed kusten uppe i Norrland skulle kunna nyttja sjöfarten. Då tänker ni: Sjöfarten? Jo, under kriget i Ukraina har exempelvis Tallink Silja valt att chartra ut ett av sina fartyg som hjälp till flyktingar i Polen. Man huserar alltså ukrainska flyktingar där. På samma sätt kan man hyra in kryssningsfartyg i tillväxtregionerna, om de är kustnära. Med Silja Serenade eller Silja Symphony får man tillgång till 986 hytter med närmare 2 850 bäddar. I ett akut läge kan man alltså tänka utanför boxen tills man har fått fram fastigheten. Det tar ju sin tid att bygga fastigheter."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Jag noterar att Linus Sköld fortsätter att prata sig varm för ett investeringsstöd som han inte avsatt några pengar över huvud taget till. Men han ska få lite idéer av mig.Både priset och tiden för byggande kan vi faktiskt förbättra och förenkla genom en annan process. Det effektiva sättet att öka och snabba på byggandet är att ha enkla, upprepbara processer. Vi sverigedemokrater lanserade Sverigehuset i valet. Det är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Vi vill komma bort från att 290 olika kommuner ska ha att bedöma hus efter tusentals olika planer. Socialdemokraterna på sin tid utredde typgodkända hus men kom fram till att man inte ville ha det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller tillgången på mark som behövs påverkar man den bäst genom att se över riksintressena och förändra strandskyddet. Särskilt i norra Sverige är riksintressen enormt begränsande. Jag var i Kiruna för att studera flytten av staden, och det var uppenbart att det som begränsade byggandet mest var tillgången på mark. Det var framför allt riksintressen tillsammans med gruvans riskområde som begränsade den.Mycket av detta kunde Socialdemokraterna ha löst under sina åtta år, men ingenting hände förutom att de införde investeringsstödet, som de inte ens själva vill ha kvar längre. Jag konstaterar att Socialdemokraterna hade fler bostadsministrar än förslag under tiden i regeringsställning. Jag har stora förhoppningar om att nuvarande regering kommer att producera fler förslag och lite färre bostadsministrar."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Både bostadsministern och Mikael Eskilandersson behöver nu acceptera att de inte längre är i opposition. Min fråga till statsrådet var om han har några trovärdiga idéer för att stimulera bostadsbyggande i norra Sverige. Jag hörde inte en tillstymmelse till svar. Han säger att han ska lägga om bostadspolitiken, men än så länge är det bara ord. Det finns inte ens ett \"vad\". Vad menar man med att lägga om bostadspolitiken annat än att avskaffa investeringsstödet?Jag bor i Norrbotten, min skånska till trots. Där bedömer 8 av länets 14 kommuner att de har underskott på bostäder. Northvolt i Skellefteå rekryterar enligt egen uppgift 100 medarbetare i månaden för tillfället. I Kiruna och Gällivare ska samhällena flyttas samtidigt som det råder stor bostadsbrist. Så sent som i den här veckan har vi kunnat läsa i Dagens Industri att bostadsbyggandet i norra Sverige minskar dramatiskt. Det är såklart en följd av oron i omvärlden och av stigande produktionskostnader, men regeringens agerande när det gäller investeringsstödet har förvärrat situationen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHemma i Älvsbyn byggdes det första flerfamiljshuset på decennier tack vare investeringsstödet. I stora delar av Norrbotten är det nämligen så, även i kommuner med omfattande bostadsbrist, att bostadsmarknaden är svag. Det betyder att produktionskostnaden inte täcks av marknadsvärdet.Den som bygger en ny villa hemma i Älvsbyn har samma byggkostnad som någon som bygger en likadan villa i statsrådets Mullsjö eller för den delen mer storstadsnära. Men när villan i Älvsbyn väl är klar är den inte värd så mycket som den har kostat att bygga - särskilt inte om den ligger utanför centralorten. Det gör det svårt att lånefinansiera såväl bygget av egna hem som större investeringar i flerbostadshus.Som följd av pandemin och kriget har som sagt byggkostnaderna ökat kraftigt, och det förvärrar det här problemet. När produktionskostnaderna ökar blir diskrepansen mellan kostnader och marknadsv��rde större. Privat kapital investeras inte under sådana förutsättningar. Kommunerna kan som en följd av avskrivningsreglerna inte heller få ihop en sådan kalkyl, och enskilda får inte lån hos banken för att rusta upp eller bygga nytt.Sedan Landsbygdskommittén 2017 pekade på behovet av att underlätta finansieringen av ny- och ombyggnation har flera olika möjligheter utretts, till exempel kreditgarantier, landsbygdslån och statliga topplån. Regeringen saknar som bekant representation från norra Sverige men har nu en unik chans att visa att man förstår villkoren för oss som lever och verkar i norra Sverige.Ska det byggas fler bostäder i norra Sverige måste regeringen agera. Man kan då ställa den mer generella frågan som jag ställde nyss om det finns några trovärdiga idéer i statsrådets eller Mikael Eskilanderssons idébanker. Vad vill ni göra? Kom inte och skäll på mig - nu är det ni som har ansvaret! Kommer regeringen att återkomma med förslag som underlättar bostadsbyggande på svaga marknader, till exempel statliga topplån, kreditgarantier eller landsbygdslån?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Jag vet att det här är ett politiskt område som väcker stort engagemang. Det gör det just med tanke på att det finns stora möjligheter med nyindustrialiseringen av norra Sverige, som såklart gynnar norra Sverige men även hela landet och i förlängningen hela Europa.Jag ska börja med att svara på interpellantens fråga. Det går inte att lägga detta bara på kommunerna. Det huvudsakliga ansvaret för bostadsförsörjningen åvilar kommunerna, men situationen ser olika ut för de berörda orterna. Bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Det är därför de åtgärder jag redogjorde för i mitt svar har vidtagits.En samordnare har fått i uppdrag att främja koordineringen av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i Norrbottens och Västerbottens län. Regeringen har gett Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiska stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt till de kommuner som berörs av omställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare har regeringen beslutat om regler kring tidsbegränsade bygglov. Den tillfälliga regleringen förlängs med fem år till den 1 maj 2028. En kommun kan alltså bevilja ett tidsbegränsat bygglov på sammanlagt 15 år för en byggnad för bostadsändamål, och det är viktigt för att påskynda byggnation i norra Sverige, vilket samordnaren också påpekat.Det har varit fem bostadsministrar de senaste åtta åren. Jag förstår att förväntningarna är väldigt höga på den nya regeringens bostadsminister, men på fyra månader har vi lagt om bostadspolitiken, rivstartat arbetet och pekat ut på vilka områden reformer ska tas fram när det gäller att få en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande.Det handlar om reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, ger incitament till ökat bostadsbyggande och kortar ledtiderna. Vi - jag - har träffat väldigt många under regeringens första fyra månader och inventerat de förslag som redan finns och som vi snabbt kan gå fram med. En del annat tar längre tid.Frågan går naturligtvis tillbaka till interpellanter från det nyss varande regeringspartiet: Varför gjorde man inte ännu mer för att förbereda den här expansionen när man hade åtta år på sig? Det har ju tyvärr varit alltför svagt när det kommer till reformtempo i de strukturella förändringar som behövs för att få en effektivare bostadspolitik. Nu ändrar vi på det och lägger om.Vi ser stora vinster i att lägga ihop infrastrukturen - som inte minst Jimmy Ståhl var inne på - samhällsplaneringen och planeringen av bostadspolitiken i samma ministerportfölj på det nyinrättade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet där också frågor om regional utveckling ligger. Detta är en tydlig signal. Regeringen har redan rivstartat arbetet och mycket mer är på gång.När det kommer till investeringsstödet är det en fråga som debatterats i den här kammaren några gånger tidigare. Jag svarar gärna på frågorna igen. Det går att läsa riksdagens protokoll från de här debatterna om man vill veta mer, men Mikael Eskilandersson har en poäng: Varför anslår inte Socialdemokraterna en enda krona i sin budget till detta när de talar så mycket och så ofta om saken?När det gäller Norrbotniabanan och ledamoten Sätherbergs fråga finns den väl beskriven i ett interpellationssvar från förra veckan. Det går också att ta del av i efterhand. Regeringens besked är tydligt: Intensifieringen av arbetet pågår. Trafikverket har det uppdraget, och jag förväntar mig att arbetet bedrivs i högt tempo."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag blir så intresserad när Norrland diskuteras.Låt mig kommentera Norrbotniabanan, som ledamoten före mig tog upp. När det gäller den har vi dåliga erfarenheter av statsrådets före detta regering som efter valet 2006 såg till att sänka denna satsning.Men som tur är ser vi utvecklingen i norr nu, och ljuset kommer från norr. Vi ser industrin byggas upp, trots att den moderate statsministern i nämnda regering sa att industrin var basically gone.Min oro är att takten ska avstanna om regeringen inte tar ett samlat grepp. Det handlar både om infrastruktur och om bostäder men även om energi. Då kan vi inte ha en energiminister som uttalar sig om att man inte ska pracka på svensken stålskogar, inte när industrin säger att vi måste ha mer vindkraft här och nu.Norrland, som står i fokus för denna debatt, har använt investeringsstödet på ett helt fantastiskt sätt. Jag ser bostadsbyggande på orter som inte har byggt bostäder på 20 år. Det har hänt hemma i Jämtland i Hackås och Svenstavik, orter där det vanligtvis inte byggs.Jag vill fråga statsrådet: Plockar regeringen bort investeringsstödet för att man inte använder det på samma sätt i huvudstaden som i övriga landet?Vi ser att bostadsmarknaden går nedåt, att bostadsbyggandet avstannar, att varslen ökar, att industri läggs ned och att företag går omkull. Bostadsministerns uppdrag är svårt och tungt. Åtgärder behövs, och det kan inte bara vara att göra en samordning. Det finns ett intresse inte bara från Norrland för vad bostadsministern tänker göra åt en bransch som går så dåligt.Avser regeringen tillsammans med bostadsministern att ta ett samlat grepp? I områdena jag nämnde handlar det om kompetensförsörjning till industrierna, bostadsbyggande och infrastruktur. Det handlar naturligtvis också om att se till att hela Sverige behandlas likadant, så att även Norrland tillhör Sverige när man utformar reformer som elstöd och annat."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Bostadspolitik är inte min huvudsyssla, men jag älskar att följa fastighetspriserna. Jag brukar surfa in på Hemnet för att se hur det ser ut. För länge sedan var fastighetspriserna i Norrland väldigt låga. Man kunde hitta fastigheter för 50 000-100 000 medan de dyraste låg på närmare 500 000. Inför denna debatt tittade jag specifikt på Kiruna och Gällivare. Döm om min förvåning när jag såg att priserna låg mellan 2,2 och 4,5 miljoner för de få fastigheter som var till salu.Om kommuner väljer att inrätta industrier måste de ta höjd för att nya arbetstillfällen kräver att man gör plats för nya fastigheter. Med låga fastighetspriser skulle det vara mycket ogynnsamt att bygga nya fastigheter eftersom kostnaderna skiljer sig så mycket åt. I dag kan man bygga en villa för 1,5 miljoner, förutsatt att marken är billig.Det som gör mig glad med industrisatsningar är att infrastrukturen, som ligger mig varmt om hjärtat, kommer att byggas i ett högre tempo. Norrbotniabanan byggs nu, och Inlandsbanan är också ett viktigt projekt att utveckla. Elflyget är framtidens flyg med fantastiska möjligheter. Nackdelen med dessa satsningar är att de ger människor möjlighet att resa in och ut, vilket är negativt för kommunerna i dessa områden eftersom man betalar skatt där man bor, inte där man arbetar.Jag både hoppas och förutsätter att både Kiruna och Gällivare har tänkt till när de godkänner industripaketen för de företag som väljer att etablera sig där.Jag ser också en spännande framtid. Tack vare att infrastrukturminister Andreas Carlson har stoppat höghastighetsjärnvägen ges möjlighet att titta på inhemsk infrastruktur, till exempel regiontåg i Norrland. Det innebär att man skulle kunna stärka Inlandsbanan och tvärbanorna så att man får en god trafik också från inlandsbanan och ut till kuststäderna.Min fråga till infrastruktur- och bostadsministern är: Har man tittat lite djupare på vilken infrastruktur som kommer att krävas om det blir en enorm etablering i norr? Det handlar inte bara om bostäder till industriarbetare utan om exempelvis skolor och vårdinrättningar."}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Jag tänker inte upprepa vad bostadsminister Andreas Carlson redan har framhållit på ett alldeles utmärkt sätt, utan jag gick snarare upp för att bemöta det som Linus Sköld påstod om investeringsstödet.Socialdemokraterna framhåller alltid investeringsstödet som den perfekta lösningen och menar att det avvecklades för snabbt. Men om vi tittar i Socialdemokraternas budget märker vi att det ser lite annorlunda ut. Socialdemokraterna avsatte inte själva tillräckligt med medel för att avveckla investeringsstödet på något annat sätt, och Socialdemokraterna avsatte definitivt inte något i sin budget för att bevara stödet.Vi hade en liknande debatt i civilutskottet vid tiden för budgetdebatten i höstas. Då kunde Socialdemokraterna inte svara på varför de inte hade avsatt tillräckligt med medel. En utökning av beställningsbemyndigande hade de gjort i sin budget, men det fanns inga pengar. Beställningsbemyndigande är inte pengar. Inte ens pengar till de 18 ansökningar som Linus Sköld tog upp fanns i budgeten. Det saknades 16 miljarder för att avsluta de ansökningar som fanns.Det sades något svepande om att siffran inte var känd förrän i sista sekund, och därför hade Socialdemokraterna inte kunnat lägga in den. Så var det kanske för de allra flesta partier, men Socialdemokraterna satt ju i regering ända fram till senhösten. Då håller det inte att hänvisa till att siffran inte är känd.Socialdemokraterna vet mycket väl hur många miljarder det skulle kosta att bevara investeringsstödet. Just därför lade de fram en budget där investeringsstödet inte fanns med. Annars hade alla andra satsningar i deras budget i princip försvunnit, för de hade inte haft råd med något annat än investeringsstödet. Man kan inte både ha och äta kakan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI sitt anförande framhöll ledamoten Linus Sköld att det var fel att ta bort investeringsstödet. Samtidigt hade Socialdemokraterna inte med några pengar. Antingen lägger man pengar på investeringsstödet i sin budget, eller så erkänner man att det blev för dyrt och att man inte längre ser det som rimligt att lägga alla dessa miljarder på bostäder som till största delen ändå hade byggts.Tre saker är grundläggande för byggande: Mark att bygga på, priset att bygga för och tiden det tar att bygga. Detta behövs alltid för att något ska bli byggt. Investeringsstödet är ett sätt att sänka priset på byggande, men det är ett fruktansvärt dyrt sätt. Dessutom är det ett orättvist sätt. Därför gick mitt parti till val på att ta bort investeringsstödet så fort det bara gick.Socialdemokraternas budget för bostadspolitiken är inte särskilt omfattande när det kommer till Norrland. Ordet Norrland finns inte ens med i Socialdemokraternas bostadspolitiska motion. Känns det inte lite förmätet att stå här och tala sig varm för Norrland när man inte ens fått med den delen av landet i sin egen bostadspolitiska motion?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Jag tackar ministern för tillfället att debattera bostadsförsörjningen i norra Sverige och den gröna omställningen.Ministern säger att detta är en gyllene möjlighet, och det är ju sant på alla vis. Norra Sverige är landets stora tillväxthopp. Att industrin ställer om sina processer till koldioxidfri teknik och att en hållbar industriproduktion växer till är en sak av stor magnitud. Men för att det ska bli av måste det offentliga backa upp denna omställning. Fru talmannen får ursäkta att jag säger som det är: Då duger det inte att regeringen pekar på kommunerna och säger att de får lösa det.Det behövs infrastrukturinvesteringar. Det behövs arbetskraft. Det behövs el. Hittills har regeringen abrupt avvecklat investeringsstöden för byggande av billiga hyresrätter, skurit ned rejält på utbildningsplatser för vuxna och hotat att paja förutsättningarna för havsbaserad vindkraft, som är det snabbaste sättet att bygga ut elproduktionen såvitt går att bedöma. Man har dessutom visat en överraskande handfallenhet när det gäller elprisstödet.Regeringen presenterade i en debattartikel i januari att den tänkte ta fram en strategi för norra Sverige. En av punkterna handlade om bostäder och infrastruktur. Regeringen tillstod att bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna. Sedan avskaffade regeringen investeringsstöden, som har gjort att det varit möjligt att få ihop kalkylen för flerbostadshus i stora delar av Norrbotten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta har fått dramatiska konsekvenser. Till Länsstyrelsen i Norrbottens län hade 18 ansökningar inkommit i tid, det vill säga före förra årsskiftet, men inte hunnit tilldelas pengar innan regeringen stoppade stödet. Det betyder att över 1 000 bostäder nu riskerar att inte bli byggda.Investeringsstöden har också varit viktiga för att underlätta de samhällsomvandlingar som pågår i Kiruna och Gällivare. Möjligheterna att bygga nya lägenheter med rimlig hyra har förbättrats. Men regeringens agerande försvårar fortsättningen på detta och har skapat stora inkonsekvenser. I samma byggprojekt bestående av likadana hus i samma kvarter kan det hända att hyresgäster får mycket olika hyresnivåer. Vi pratar om tusentals kronor i skillnad i månadshyra mellan likadana lägenheter i samma projekt, som en följd av att regeringen hastigt och lustigt har ändrat vad som gäller. Jag har inget emot att regeringen ger uppdrag åt länsstyrelserna att understödja bostadsbyggandet. Men regeringens egen samordnare har bedömt att uppemot 100 000 människor behöver flytta till de två nordligaste länen de närmaste decennierna. De kan inte bo i uppdrag till länsstyrelserna. De kan inte bo i kommunal planberedskap. Bostäderna måste byggas. Har statsrådet några trovärdiga idéer för att stimulera bostadsbyggandet i norra Sverige?"}
+{"question":"Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?","answer":"Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att all den arbetskraft som nu behövs i norra Sverige också ska få någonstans att bo och hur jag avser att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingen i Kiruna och Gällivare.Till att börja med vill jag klargöra att jag är mycket angelägen om att det finns en väl fungerade bostadsmarknad i hela landet. Det är en förutsättning för människors trygghet och livskvalitet samt för en konkurrenskraftig ekonomi. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att skapa goda förutsättningar för att bo och leva i hela landet har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet inrättats. Där ingår bostadsfrågorna. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Vidare har länsstyrelserna fått i uppdrag att, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har genomförts i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska enligt uppdrag i regleringsbrev erbjuda ett särskilt planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar.Som komplement till detta har Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i samband med företagsetableringar och företagsexpansioner samt stads- och ortsutvecklingsprocesser i Norrbottens och Västerbottens län. Här ingår Kiruna och Gällivare.Syftet är att ge de berörda kommunerna, vars resurser för att planera för expansion är mycket begränsade, bättre förutsättningar att ta vara på de möjligheter till hållbar stadsutveckling som skapas genom industrisatsningarna. För att främja koordinering av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i dessa län har en samordnare tillsatts.Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. Den möjligheten kommer regeringen att arbeta för att ta till vara."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Tack, Adrian Magnusson, för interpellationen!Jag fastnade för någonting som Adrian Magnusson sa i inledningen av sitt slutanförande. Han sa att den förra regeringen lade 22,5 miljarder på statsbidrag till kommunsektorn på åtta år. Jag har i denna interpellationsdebatt berättat om de satsningar som denna regering har gjort i sin första budget. De uppgår till 12 miljarder - 6 plus 6 miljarder - på bara fyra månader. Vi får väl se om åtta år - eller om tolv år, för denna regering har som ambition att sitta betydligt längre än dessa fyra månader. Den här regeringen har i alla fall kommit mer än halvvägs jämfört med det som den förra regeringen lyckades med på åtta år. Det finns säkert saker att återkomma till.Detta är ju medel som kommunerna och regionerna kan använda till det som de tycker är bäst i den regionala situation som de befinner sig i. Kollektivtrafiken är ju ett sådant område, och det är så det bör vara.Vi följer detta väldigt noga från regeringens sida.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Jag vill först bara säga att den förra socialdemokratiska regeringen ökade de generella statsbidragen till kommunerna med 22,5 miljarder på åtta år. Jag har vid två olika tillfällen fått svaret från regeringen att inga nationella åtgärder är att vänta med anledning av de höjda avgifterna inom kollektivtrafiken. Gott så! I dag har jag också fått besked om att det med all sannolikhet inte kommer att ske framöver heller. Gott så! Jag kan inte påstå att jag är nöjd, men jag har i alla fall fått svar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker också att skiljelinjerna mellan högerregeringen och socialdemokratin har blivit tydliga. Vi socialdemokrater hade inte sänkt skatten för dem som redan tjänar mest. Vi hade skjutit till mer pengar till landets kommuner och regioner - pengar som kunde ha använts för att hålla nere de avgiftshöjningar som nu dundrar fram. Vi hade sett till att kollektivtrafiken hade kunnat bli avgiftsfri för unga och studerande under sommaren. Detta är den politiska prioritering som vi socialdemokrater hade gjort. Det är här skiljelinjen mellan den svenska högern och den svenska vänstern går. Hoppet lever om att regeringen trots allt någonstans byter fot och inser att det är orimligt att de välbeställda, som har råd och inte minst möjlighet att välja bort kollektivtrafiken, ska befrias från att bära bördan och att denna börda i stället ska läggas på dem som är beroende av kollektivtrafiken, till exempel studenter, kvinnliga välfärdsarbetare och pensionärer. Då har jag inte ens nämnt alla dem som aktivt väljer en kollektiv reselösning för klimatets skull och som väljer bort bilen. De är också förlorare på regeringens politik, vilket i och för sig ligger i linje med den klimatpolitik som denna högerregering driver i övrigt.Avslutningsvis vill jag tacka för debatten.(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Jag tackar för inläggen. Låt mig först understryka att vi ser just arbetspendling som något som det är viktigt att underlätta för när vi närmar oss frågor om infrastruktursatsningar. Det är därför vi har avbrutit mycket dyra och kostsamma projekt med stambanor för höghastighetståg. De skulle ha käkat upp utrymmet för andra viktiga investeringar i både arbetspendling och godstransport, som dessutom kan komma på plats mycket snabbare. I den här debatten är det också viktigt att klargöra för dem som lyssnar att höjningen av prisbasbeloppet och höjningen av brytpunkten för statlig skatt sker per automatik. Det innebär att också studiestöd, garantipension och sjukersättning höjs. Det talar Adrian Magnusson inte lika mycket om. Man kan vända på frågan: Vilka sjuksköterskor och poliser är det som ska få en kraftig skattehöjning med Socialdemokraternas politik? De skulle få ännu svårare att betala sina resor i kollektivtrafiken. Där är Adrian Magnusson svaret skyldig. Återigen: Detta är en debatt som handlar om kollektivtrafik. Vi har gett ett bra och klart svar på frågan, nämligen att vi har tillskjutit 12 miljarder till kommuner och regioner i generella och riktade statsbidrag. Det är kommuner och regioner som har beslutsmandat, makt och förmåga att hantera detta på ett klokt och bra sätt utifrån de regionala förutsättningar som finns i just den regionen. Vi följer detta mycket noga. Vi står i kontakt med Svensk Kollektivtrafik, Tågföretagen och Sveriges Bussföretag för att titta på utvecklingen, och det ser ändå rätt positivt ut. Resandet är på väg tillbaka efter pandemin, och vi ser hur viktigt det är med en bra och utvecklad kollektivtrafik för att människor ska kunna ta sig till och från jobbet eller åka och hälsa på nära och kära. Det är en viktig fråga för regeringen. Ansvaret för att bedriva och organisera lokal och regional kollektivtrafik är dock fördelat på de 21 regionerna."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Det pratas om Robin Hood-politik. Men någonstans måste man ju också ta ansvar för den politik man bedrev i åtta år. I åtta år monterade Socialdemokraterna ned svensk välfärd. I åtta år jobbade man för och lyckades med att få allt att bli mycket dyrare. Den nya regeringen med Sverigedemokraterna som samarbetsparti jobbar nu för att göra helt om. Vi ska få fartyget att flyta och få vind i seglen. Det är väldigt viktigt att förstå varför väljare tvingas äta en smörgås i stället för oxfilé. Jo, det är för att man har monterat ned kärnkraften och höjt reduktionsplikten. Allt vi köper sticker iväg. Det är inte billigt att vara svensk i dag - matpriser sticker iväg med 20-40 procent, folk är tvungna att ställa av sina bilar och det blir en dragkamp för människor att ta sig till jobbet. Vissa säger till och med upp sig för att det är för dyrt att köra till jobbet. Så ska det inte vara. Socialdemokraternas politik skickar svenskar till kronofogden. Det är inte acceptabelt, fru talman.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet regeringen har gjort är som sagt att stoppa indexeringshöjningen och reduktionsplikten. Förhoppningsvis sänker man väldigt snart reduktionsplikten, och får vi sverigedemokrater som vi vill tas den snart bort. Det skulle innebära att man fick ned inflationstakten och att det helt plötsligt gick att resa igen. Det är viktig politik och en viktig framtidsvision."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Jag trodde väl inte att regeringen och Sverigedemokraterna här i dag skulle bekräfta sin omvända Robin Hood-politik. Det hade överraskat mig så till den milda grad att jag kanske faktiskt hade avstått det här inlägget. Jag vill dock fortsätta prata om detta med politiska prioriteringar. Jag vill återigen påpeka för kammaren att det finns andra vägar att ta, andra möjligheter att titta på och andra prioriteringar att göra. Det hade faktiskt varit fullt möjligt för regeringen och Sverigedemokraterna att säga \"Studenter, löntagare och pensionärer - vi hör och ser er, och vi ska åtminstone se till att era resor till jobbet, studierna och mataffären inte blir dyrare!\". Men regeringen och Sverigedemokraterna väljer en annan väg.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Inte blir det bättre av att det är de fyra regeringspartierna som står för de högsta avgiftshöjningarna ute i landets regioner. I Skåne och Östergötland, där Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna styr, höjs avgifterna med hela 10 procent - 10 procent! Varje gång jag åker tåg hemma i Skåne hör jag någon resenär beklaga sig över de höga avgifterna. Det händer varje gång. Men regeringen och Sverigedemokraterna rycker på axlarna när högerregionråden ivrigt skruvar upp taxekranen och låter avgiftshöjningarna äta sig in i människors plånböcker.  Även här går det att visa att det finns andra möjligheter. Styrena i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har, i ljuset av att människors ekonomi pressas i dessa tider av kostnadskris, valt att frysa avgifterna i kollektivtrafiken. Dessa regioner har styren som tydligt lutar åt ett annat håll, anförda av socialdemokratin. Det är alltså ännu ett exempel på hur rena högerstyren prioriterar i jämförelse med regioner där den politiska styrningen tydligt lutar åt ett annat håll. Statsrådets och regeringens svar på interpellationen är som sagt bara ännu ett exempel på den politiska konfliktlinjen i Sverige. Den politiska högerns stora fokus ligger på de mest välbeställda - de som inte är beroende av kollektivtrafiken. Deras inkomster ska med alla till buds stående medel inflationssäkras. Studenten i Lund, som pluggar på Campus Helsingborg och redan nu har ångest över att behöva låna pengar av sina föräldrar, får dock inte se sina inkomster inflationssäkras. Undersköterskan som måste ta bussen till sjukhuset i Linköping eftersom hon och hennes partner bara har råd med en bil har inte fått se sina inkomster inflationssäkras. Den en gång i tiden deltidsarbetande pensionären i Båstad som ibland reser till barnbarnen i Kristianstad har inte heller fått se sina inkomster inflationssäkras.  Jag vill göra det tydligt för alla att detta är en politisk prioritering som moderater, kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater står bakom. Detta är deras beslut. När studenten ser sina sista hundralappar ätas upp av avgiftshöjningen i kollektivtrafiken beror det på ett politiskt beslut. När undersköterskan måste sätta sig ned och räkna på vilka dagar i veckan det ska bli mackor till middag är det resultatet av ett politiskt beslut. Och när pensionären måste ställa in den där resan till barnbarnen är det resultatet av ett politiskt beslut. (Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Jag tackar för ett stort engagemang i frågan. Låt mig understryka det som jag sa i mitt svar, nämligen att kollektivtrafiken fyller en mycket viktig roll i samhället. Förutom att skapa tillgänglighet och vidga arbetsmarknadsregionerna bidrar den till att minska trängseln i storstäderna. Utsläppen från kollektivtrafiken är mycket låga. En ökad andel kollektivtrafik skulle medverka till att minska utsläppen från transporter inom landet. Jag ska börja med att svara på Jimmy Ståhls fråga. Vi tittar på flera olika möjligheter, men framför allt finns möjligheterna regionalt och lokalt. Det är där man ser vilka möjligheter, och även utmaningar, som finns i regionen. Vi följer nu utvecklingen väldigt noga. Men det finns en poäng i, precis som jag sa i svaret, att det är ett ansvar som ligger på lokal och regional nivå och som är fördelat på 21 regioner med tanke på att förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik varierar så mycket inom landet. Med ett regionalt ansvar är det också möjligt att anpassa kollektivtrafiken efter lokala förhållanden.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPriset på biljetterna i den lokala och regionala kollektivtrafiken sätts efter politiska beslut på regional nivå. Och det huvudsakliga statliga ansvaret består i att finansiera investeringar i infrastruktur. Där ser vi också en kraftig kostnadsutveckling till följd av oro i omvärlden, omständigheter efter pandemin och det nya säkerhetspolitiska läget som tillsammans med kompetensbrist och arbetskraftsbrist har gjort att det har blivit ökade kostnader även i denna del. Det är i detta sammanhang viktigt när det gäller det statliga ansvaret att det finns medel både att investera och att underhålla infrastrukturnätet för att underlätta för arbetspendling och även för godstrafik. Det är regeringens inriktning på området. Staten tar ett stort generellt ansvar för kommunsektorn genom de generella statsbidrag som kan användas för att finansiera all kommunal verksamhet. Regeringen följer mycket noga den ekonomiska utvecklingen inom kommunsektorn och har noterat att inflationstakten och de prisökningar som följer av den innebär en utmaning för kommuner och regioner. De generella statsbidragen till kommunsektorn ökade i regeringens budget med 6 miljarder kronor för 2023. De riktade statsbidragen för satsningar på vård, skola och omsorg motsvarar också 6 miljarder kronor. Det innebär att vi riktar statsbidrag både generellt och direkt till vård- och skolsektorn på 12 miljarder kronor, vilket utgör en betydande del av hela reformutrymmet på 40 miljarder kronor. Detta möjliggör för kommuner och regioner att utifrån de egna förutsättningarna fatta de beslut som de anser behövs i beaktande av det vi diskuterar här i dag, nämligen kollektivtrafiken. Jag träffade kollektivtrafikbranschen - Svensk Kollektivtrafik, Tågföretagen och Sveriges Bussföretag - i veckan. De har lanserat en ambitiös programförklaring för att nystarta kollektivtrafiken efter pandemin. Den innehåller flera konkreta åtgärder som branschen själv kan vidta för att öka attraktiviteten och öka andelen kollektivtrafik inom landet liksom förslag på åtgärder på politisk nivå, för kommuner, regioner och staten. Det finns utmaningar här, och jag ser fram emot en fortsatt god dialog med Svensk Kollektivtrafik och i denna fortsatta interpellationsdebatt i Sveriges riksdag."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är höga elpriser och höga bränslepriser. Socialdemokraterna står och beklagar sig över att det är dyrt att åka kollektivtrafik. Men vad gjorde Socialdemokraterna i regeringsställning? De monterade ned kärnkraften. Vad innebär det? Jo, det innebär att allt som går på el blir gördyrt. Kostnaden för spårvagnarna i Göteborg har skjutit i höjden. Kostnaden för att driva tunnelbanan i Stockholm har skjutit i höjden. Kostnaden för att driva pendeltågstrafiken har också skjutit i höjden. Vad har de mer gjort? Jo, de har lagt på en reduktionsplikt på det andra bränslet. Reduktionsplikten har gjort att kostnaden även på vanligt bränsle har skjutit i höjden. I Sverige i dag är det 7,8 procents inblandning i bensin och hela 30 ½ procents inblandning i diesel. Hade Socialdemokraterna fått fortsätta att regera hade målet varit en inblandning på närmare 60 procent i diesel. Förutom det skulle de ha indexeringshöjt kostnaden på bränsle, vilket innebär att literpriset hade kunnat landa på 40-50 kronor. Detta gör att kollektivtrafiken inte har några rimliga möjligheter att få en billig drift. Att minska på dessa grejer är därför jätteviktigt. Inte nog med att det är dyrt att åka kollektivt, utan det spär även på inflationen som också gör det väldigt tufft för regionerna. All form av tillverkning blir dyrare, och transporterna blir dyrare. Det innebär att all utrustning som går till kommunerna, maten med mera blir dyrare. Med hjälp av Socialdemokraternas politik innebär det att kommunerna går på knäna och att regionerna kommer att gå på knäna. Under pandemin var det ett annat läge. Då fick regionerna stöd. Regionerna har också möjlighet att förvalta sina pengar och fördela dem mellan sjukvård och kollektivtrafik. Många av regionerna har ganska bra koll på sin infrastruktur och sin kollektivtrafik. Men självklart skiljer det sig åt. Vi har 21 regioner i Sverige, och alla regioner gör lite olika. Vi ska inte glömma bort att ungefär 60 procent av biljettpriserna i dag är skattesubventionerade. Och någonstans måste man kunna tillåta att biljettpriset utvecklas och innefattar mer kollektivtrafik. Vi måste också titta på hur vi kan utnyttja kollektivtrafiken bättre. Hur kan vi göra så att biljetterna räcker längre? Tittar vi på till exempel Rolfs Flyg & Buss har de en kostnadsgrad på 70 procent. Och om det är fler som åker blir det jättelönsamt. Problemet med kollektivtrafikens upplägg i dag är att ju fler som åker, desto dyrare blir det för regionerna. Och vi måste komma ifrån det. Med tanke på detta vill jag passa på att fråga infrastruktur- och bostadsministern: Har regeringen tittat på några möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i en sådan riktning?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Tack, statsrådet Carlson, för svaret!Det sägs här i talarstolen att ansvaret för kollektivtrafiken ligger på kommuner och regioner och att den finansieras med biljettintäkter och skattemedel därifrån. Det är i sak inte fel, men som statsrådet själv säger i sitt svar skulle det vara fullt möjligt att rikta statsbidrag till kollektivtrafiken. Det är lite för enkelt att bara peka på regionerna och kommunerna i den här frågan.Statsrådet och regeringen är i alla fall tydliga med att det inte är aktuellt med några stöd, och det verkar osannolikt att det kan bli det i framtiden. Det är en form av politisk prioritering som statsrådet redogör för här, och det är givetvis fullt tillåtet att prioritera annat före stöd till kollektivtrafiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad är det då som regeringen prioriterar i stället? Jo, det är skattesänkningar för de allra rikaste i samhället. I regeringens statsbudget gick 13 miljarder kronor till skattesänkningar för dem som har höga arbetsinkomster - 13 miljarder kronor! Bara en liten del av dessa pengar skulle kunna göra stor nytta i stöd till kollektivtrafiken. Vad skulle regeringen kunna göra för de 13 miljarderna? Vi socialdemokrater sköt i vårt budgetförslag till mer pengar till kommunerna och regionerna, precis som statsrådet i sitt svar säger att man skulle kunna göra men som man inte gör.Vi lade också 500 miljoner kronor på avgiftsfria resor för unga och studerande på sommaren. Det är en annan sak som regeringen hade kunnat göra för att minska pressen på hårt pressade grupper i samhället. Men regeringen valde att sänka skatten för dem som tjänar allra mest. Det är här någonstans som konfliktlinjerna i svensk politik blir tydliga. Konfliktlinjen går mellan den svenska politiska högern, som sänker skatten för de rikaste, och den svenska politiska vänstern, genom socialdemokratin, som prioriterar att de som behöver stöd också ska få det. Det är en svår tid för många, och hushållsekonomin pressas hårt av kostnadsökningar från alla håll och kanter. Jag vill påminna kammaren om hur det var vid den här tiden för lite drygt två år sedan. Då uppmanades vi att hålla oss undan från kollektivtrafiken, bland annat för att inte riskera att smitta välfärdens hjältar - undersköterskorna, vårdbiträdena, sjuksköterskorna och alla andra - de som reste med buss och tåg till sjukhusen, vårdcentralerna och äldreboendena. Vi visste då, och vi vet nu, att kvinnor använder kollektivtrafiken i större utsträckning än män. Och vi visste då, och vi vet nu, att det främst är kvinnor som jobbar inom omsorgsyrkena. Det är alltså dessa grupper som drabbas hårt av regeringens omvända fördelningspolitik.  Studenter är en annan grupp som knappast får ta del av regeringens allmosor till de rikaste i samhället. Redan nu kommer larmrapporter om att studenter i exempelvis Lund, Uppsala och Stockholm går back tusentals kronor varje månad. Studenter är också en grupp som flitigt använder kollektivtrafiken. För denna grupp väntar nu en ännu mer ansträngd tid när regeringen ger dem kalla handen. Sverige befinner sig i en ansträngd tid. Men ingenting är förutbestämt. Ingenting är resultatet av något slags osynlig kraft som bestämmer hur resurserna ska fördelas. Fördelningen av samhällsresurserna är resultatet av politiska beslut, av medvetna prioriteringar och av val. Regeringen väljer att se på när landets kollektivtrafikresenärer får kallduschar när de köper månadsbiljetter. Men de som hade råd redan tidigare kan få råd med ännu en weekend i London. Det är regeringens prioritering, och jag beklagar den djupt. Jag frågar igen: Finns det något läge där regeringen kan tänka sig att vidta åtgärder?(Applåder)"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken, och om inte, vid vilken prisnivå kan statsrådet tänka sig att agera i frågan?","answer":"Adrian Magnusson har frågat mig om jag avser att vidta några nationella åtgärder med anledning av de höjda avgifterna i kollektivtrafiken och, om inte, vid vilken prisnivå jag kan tänka mig att agera i frågan.Den höga inflationstakten medför ett kostnadstryck som påverkar hela samhället, där även priser på transporter och kollektivtrafik ökar. Jag har stor förståelse för att detta påverkar människor som i sin vardag är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik.Som jag förklarade i svaret på en tidigare riksdagsfråga från Adrian Magnusson är ansvaret för lokal och regional kollektivtrafik fördelat på kommuner och regioner. Biljettpriserna i denna typ av trafik beslutas av regionerna, och trafiken finansieras alltså genom biljettintäkter och kommunala skattemedel.De statliga generella bidragen till kommunsektorn är betydande och förstärktes inför 2023 med 6 miljarder kronor. De generella statsbidragen till kommunsektorn är en viktig del av finansieringen av kommunal verksamhet.Regeringen följer noga den ekonomiska utvecklingen inom kommunsektorn, men för närvarande är det inte aktuellt att rikta särskilda bidrag till kollektivtrafiken."}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"Alla djur som människan har i sin vård ska behandlas med respekt, och en god djurvälfärd ska säkerställas. Detta gäller i allra högsta grad de djur som vi håller för offentlig förevisning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det inträffar oförutsedda händelser som kan innebära fara, inte bara för djuren utan även för anställda, besökare och allmänhet, är det givetvis högst olyckligt. Det är viktigt att utreda orsakerna och hur det kan förhindras att något liknande inträffar igen. Det är också vad som pågår för närvarande, och jag kommer att följa frågan vidare.Jag vill återigen understryka att vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Djurparker och liknande anläggningar är föremål för kontroller och en omfattande detaljerad reglering, och jag har förtroende för våra myndigheters arbete.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"En del av djurparkernas verksamhet handlar om avel, och det händer att man behöver avliva djur som är friska, till exempel därför att deras genuppsättning inte är rätt eller för att det helt enkelt inte finns plats.År 2012 och 2013 sköts björnungarna Merlin, Medusa och Morpheus till döds på Skansen när det inte fanns plats för dem. Det är ett exempel. De hade tjänat ut sitt syfte som gulliga ungar för besökarna att titta på. Men det är inte alla som blir ihågkomna med namn. Enligt Dagens Nyheter har totalt 737 djur avlivats under de senaste tre åren, enbart på de största tre djurparkerna. En del av dessa djur var säkert sjuka, men även djurungar avlivas. Deras livslängd baseras på hur länge de kan anses vara gulliga nog.Jag tycker att det här står i stor kontrast till artbevarandeidén, som djurparkerna ska vila på och arbeta för. Det handlar om hotade djur som skjuts till döds även om de är friska och deras genuppsättning inte alltid är av dålig kvalitet.Vi har också fått rapporter från Skansen om att man med regelbundna intervaller avlivar djur därför att de bara klarar av ett år innan de blir trasiga i huvudet. Här menar jag att vi behöver se över lagstiftningen.Detta kanske går lite utanför min grundläggande interpellationsfråga, men jag tycker att vi flera gånger under denna debatt har återkommit till att landsbygdsminister Peter Kullgren känner sig trygg med de lagar och regler som finns. Det kan jag också göra på papperet, men vad menar landsbygdsministern att vi behöver göra för att öka tillsynen över och kvaliteten hos de kontroller som görs?"}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"Precis som jag konstaterade i slutet av mitt förra inlägg vad gäller djurskyddsaspekterna med mera har Jordbruksverket aviserat att man kommer att göra en översyn. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLedamoten kommer med många idéer och tankar. Vissa av dem kan säkert vara bra, men det är inte något som jag kan gå in och kommentera på förhand i detalj här och nu, utan det får vi återkomma till. Men jag kan avslöja att jag tyckte att några av tankarna var intressanta.Jag tror att vi i grunden har lite olika syn på syftet med eller inställningen till djurparker. Jag tror att dessa kan ha en viktig uppgift, inte minst för barn och ungdomar som har ett stort intresse för djur och som vill lära sig mer och kunna se djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se. Det kan väcka ett intresse och en vilja att ge sig hän åt yrken eller livsval som är viktiga för vårt samhälle och, inte minst, för djur i framtiden. Det är en viktig del som djurparkerna bidrar med.Min grundinställning även här är att man vill göra rätt och göra det så bra som möjligt, oavsett om man är bonde och håller djur eller om man driver en djurpark och håller djur.Återigen: När olyckshändelser sker och situationer uppstår som kan vara till fara för såväl människor som djur är det oerhört viktigt att det utreds noga och att regelverket ses över om det skulle visa sig behövas."}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det har varit stor uppståndelse och debatt efter dessa incidenter. En debatt gäller själva existensberättigandet för djurparker.Djurparkerna säger sig spela en viktig roll vad gäller utbildning och biologisk mångfald genom att bevara arter. Det här är ett ämne som jag vurmar mycket för. Men man kan ändå syna detta argument genom att ifrågasätta varför vi har till exempel björnar på djurparker - svenska björnar som skulle kunna bidra till att stärka den vilda populationen, men som, när björnungarna har blivit större och inte är lika gulliga längre och inte drar lika mycket, avlivas i stället för att bidra till den vilda populationen. Detta tycker jag är något som vi verkligen behöver se över. Hur kan djurparkerna bidra i större utsträckning för att även värna och stärka de vilda men hotade populationer som finns i Sverige?Att ha vilda djur på djurparker eller ägna sig åt koordinerade avelsprogram är inte per automatik bevarandearbete.Det har normaliserats att ha elefanter, delfiner och schimpanser på zoo, men det betyder inte att det är normalt eller nödvändigt.Zoodirektivet, som styr vår implementering av djurparkerna, anger tydligt att djurparker ska jobba med att bevara biologisk mångfald. Då tycker jag att hotade djurarter som också kan få en god levnadsstatus i svenska djurparker, det vill säga de som har samma klimat som vi, också är de som ska prioriteras.Direktivet behöver tydligare implementeras i Sverige, och vi kan gå längre än så och dessutom säkra att moderna djurparker även bidrar till bevarandet av nationellt sett hotade arter, där det är möjligt. Det kan handla om fåglar, groddjur, insekter med mera. Till exempel Nordens Ark jobbar aktivt i dessa frågor.Jag menar att djurparkerna, om de ska finnas kvar, måste utvecklas och moderniseras. Om det verkligen skulle vara så att man sätter djurens välfärd och arternas bevarande i centrum borde de här djurparkerna i framtiden utgöra någon typ av rehabiliteringscenter för vilda, skadade djur i vår natur - inte att man har tigrar och andra stora kattdjur som ändå aldrig kommer att få komma ut i det vilda eller ens bidra till det. Om dessa djur också är hotade i sitt vilda tillstånd skulle djurparkerna kunna låta dem föröka sig för att sedan sätta ut dem och på så sätt bidra till starkare vilda populationer. Men då skulle regeringen behöva tydliggöra detta i sina regleringsbrev till berörda myndigheter, både Jordbruksverket och Naturvårdsverket.Min fråga är: Är Peter Kullgren villig att vidta åtgärder för att på riktigt stärka djurparkernas roll i bevarandet av svenska hotade arter på hemmaplan?"}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"Som interpellanten nämner har det på senaste tid varit stor uppmärksamhet kring djurparker, inte minst kring det som inträffat i Furuvik. Det är förståeligt, och den här typen av händelser berör och engagerar många människor, även mig.Jag kan inte uttala mig om enskilda incidenter, men det är givetvis beklagligt, och det är viktigt att ta reda på orsakerna när sådana här situationer uppstår för att man ska kunna förhindra att något liknande inträffar igen. Men vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Den nuvarande djurskyddslagen gjordes om och beslutades av riksdagen så sent som 2018. Den omfattar alla djur som människan har i sin vård, även djur i djurparker, och den ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekten för djur.De här incidenterna till trots anser jag att vi har ett tydligt och omfattande regelverk. Jag känner mig trygg med att anläggningar som följer lagstiftningen också håller en hög djurvälfärd. Kontroller visar, precis som nämnts, att det finns brister, liksom i väldigt många verksamheter som stat, kommuner, regioner och länsstyrelser kontrollerar. Det är också viktigt att de kontrollerna leder till åtgärder och att vi har fungerande kontrollsystem.Jag vill knyta an till den sista frågan. Det är självklart viktigt att vara öppen för att vid behov göra justeringar. Jag vet att Jordbruksverket planerar att se över de nuvarande detaljerade föreskrifterna gällande djurhållning i djurparker under kommande år. Det kommer att visa om myndigheten identifierar områden eller bestämmelser som är i behov av uppdatering på ett eller annat sätt."}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"I slutet av förra året sköts fyra schimpanser efter att de hade rymt ur sitt hägn. Den sorgliga incidenten förde med sig många frågor. Hur kommer det sig att så många djur har rymt på så kort tid? Och varför lyckas man inte lösa situationen på ett bättre sätt?Enligt lag ska alla djurparker vara rymningssäkra, men om det ändå skulle hända måste det finnas bra rutiner. I Danmark har man striktare och mer detaljerad lagstiftning på detta område, med just tydliga regler för hur djur som rymmer ska hanteras samt högt ställda krav på att det ska finnas rutiner för dessa situationer.I miljö- och jordbruksutskottet hade vi i veckan en hearing på just temat djurvälfärd i djurparker. Där framkom bland annat att tidsintervallet mellan granskningarna skiljer sig åt och kan ligga på tio år. Dessutom skiljer sig kompetensen åt mellan olika länsstyrelser. Detta är ett stort problem eftersom man måste kunna vara säker på att granskningarna håller samma kvalitet och nivå.Standarden på svenska djurparker varierar enormt. De har olika ytor och olika förutsättningar; en del erbjuder knappt ens det som krävs enligt miniminivåerna i föreskrifterna, medan andra renoverar djuranläggningar och vill erbjuda djuren bättre standard. Det är otroligt många olika arter som hålls i djurparker runt om i landet, med olika preferenser och behov. En del av dessa djur är inte alls anpassade till vårt nordliga klimat, och det betyder att de spenderar betydande delar av året eller hela året i inomhusanläggningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär forskarna på SLU tittade på djurskyddskontroller från djurparker mellan 2010 och 2014 kunde de hitta bevis för att det finns brister som länsstyrelserna hittar i stor utsträckning. Peter Kullgren säger att han känner sig trygg, men enligt den här studien uppfyller 14 procent av djurparkerna inte kraven på skötsel av hovar, klövar och päls. 9 procent av djurparkerna hade anmärkningar gällande djurens hull. På djurparkerna bedömdes grupphållningen av djuren, och här fanns anmärkningar i 17 procent av fallen. Närmare en tredjedel av djurparkerna uppfyllde varken utrymmeskraven eller kraven på berikning.Det kan också vara värt att nämna att avsaknad av stereotypa synliga beteenden inte är samma sak som hög djurvälfärd. Ett djur som inte visar upp ett stereotypt beteende kan trots detta må dåligt i perioder och även vara stressat.För att garantera en god djurvälfärd krävs en gemensam hög lägstanivå.Moderna djurparker har tillsyn och jobbar med miljöberikning för sina djur, men inte sällan är anläggningarna gamla, och dessutom tillbringar många arter en betydande del av dygnet i icke publika hägn - det vill säga stall och nattkvarter - när personalen har gått hem för dagen. För stora kattdjur innebär detta en liten yta inomhus där de är understimulerade under den tid då djuret egentligen är som mest aktivt.Det står klart att länsstyrelserna inte hinner med arbetet med att besöka djurhållare och kräva förbättringar på det sätt som de önskar. Vi menar att djurparkerna behöver ses över och att vi behöver uppdatera vår lagstiftning och ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga befintliga djurparker utifrån säkerhets- och djurvälfärdsaspekt.Min fråga till landsbygdsministern är: Hur ska ni få bukt med problemen när det gäller utrymmeskrav och skötselbrister som finns på djurparker i Sverige?"}
+{"question":"Vad tänker ministern göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag tänker göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna.Jag vill börja med att understryka att Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.När det gäller djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Bestämmelserna på djurskyddsområdet innefattar bland annat krav som syftar till att säkerställa att utrymmen och inredning uppfyller djurens behov samt att personalen har rätt utbildning. Om anläggningen har djur av vilda arter behövs ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att kontrollera att djurskyddslagstiftningen följs och utför regelbundet inspektioner på samtliga djurparker i Sverige.Det är olyckligt när det inträffar händelser som kan innebära fara för både människor och djur, men jag känner mig trygg med myndigheternas arbete på det här området. Jag kommer givetvis att fortsätta följa frågorna noga."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"Ja, det finns 344 myndigheter, tror jag - jag litar på dig. Och det är väl ytterligare ett lysande argument för varför vi inte ska ha en till. Det finns myndigheter som har ett utpekat ansvar för djurskydd och djurvälfärd i Sverige, och så ska det fortsätta vara. Att man också har en bredare kompetens ser jag inte som en nackdel.Jag vill avslutningsvis återigen säga att regeringen värnar och prioriterar ett högt djurskydd. Sverige har högt ställda djurskyddskrav som syftar till att skydda djuren, och dessa höga krav tillsammans med Sveriges generellt goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör också värdefulla mervärden för svensk livsmedelsproduktion.Vår höga djurskyddsnivå är som sagt något vi vill slå vakt om. Vi vill också arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Att ha en myndighet med gedigen erfarenhet och kunskap om djurskyddsfrågor bakom sig i det arbetet känns tryggt och bra. Jag ser ingen anledning att ändra på en väl fungerande verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"Det står klart att vi har olika syn när det gäller vilket grepp som skulle vara mest fördelaktigt för djuren. Jag menar att en djurskyddsmyndighet skulle vara till stor hjälp när vi försöker påverka inom EU. Där hade man kunnat samla olika expertmyndigheter och på ett enklare sätt synka med EU. Även utifrån det perspektivet tror jag alltså att det vore fördelaktigt.Det är inte bara jag och Miljöpartiet som driver denna fråga. En namninsamling har levererats till regeringen, där mer än 35 000 personer har skrivit under för att regeringen ska inrätta en djurskyddsmyndighet.Det finns i dag 344 myndigheter under regeringen. En myndighet som fokuserar på djur är i denna kontext egentligen inte mycket begärt. Det finns goda exempel på och erfarenheter av ett liknande upplägg i Belgien. Där hoppas jag att vi kan finna inspiration inför framtiden.Jag tycker att det är bra att ministern är engagerad i frågan om djurtransporter. Vi kommer att återkomma till den frågan, inte minst i EU-nämnden och i andra sammanhang.Jag tror inte att vi kommer längre i den här debatten eftersom vi inte ens verkar dela bilden att det finns en risk, som jag ser det, att djurens väl ställs mot produktion. Det är därför jag tror att djurskydd skulle behöva brytas ut som en egen fråga.Jag tackar ministern för idén om att återkomma med interpellationer om varje art. Vi kommer att ses här många gånger framöver. Jag kan avsluta med att fråga hur ni ser på att det finns 344 myndigheter men inte en enda som har ett uttryckligt övergripande ansvar för djuren."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"Jag rekommenderar ledamoten att återkomma med interpellationer så att vi kan diskutera varje djurslag för sig. Nu har du dock ställt frågan om den här regeringen tänker införa en särskild djurskyddsmyndighet, och det är den jag tänker uppehålla mig vid. Svaret på den frågan är som sagt nej, för vi tycker att Jordbruksverket är den myndighet som är bäst lämpad att göra detta.Jag kan också konstatera att regeringen värnar om det höga svenska djurskydd vi har, att det i Sverige finns omfattande och långtgående lagstiftning på plats för att skydda djur och att regeringar på senare år har vidtagit många åtgärder som syftar till att stärka djurskyddet än mer. Jag är självklart uppmärksam på om det uppstår behov av att även ta tag i nya frågor.Jag konstaterar återigen att det är Jordbruksverket som har längst och bredast erfarenhet av att arbeta med djurskyddsfrågorna. Där finns en bred kompetens som är till nytta för djurskyddsarbetet.Jag är också glad över det arbete som just nu pågår inom Europeiska unionen. Vi får hoppas att det också landar bra. Vi har från svensk sida länge varit aktivt pådrivande för att nivån på djurskyddet ska höjas i flera europeiska länder och nya regler om djurskydd antas på europeisk nivå. Detta är bra framför allt för djuren och djurhållningen, och det är också bra för kvaliteten på livsmedel. Det är bra för att minska antibiotikaresistens. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå det senaste ministerrådet diskuterade vi framför allt de långa djurtransporterna. Sverige och flera andra länder har påpekat att detta är något vi behöver arbeta mer med. Men det finns olika åsikter hos olika medlemsstater. Som svar på den skrivelse som bland annat Sverige undertecknat har det förts diskussioner om att man inte bör gå för fort fram.Jag kommer att följa denna utveckling noga och fortsätta driva den svenska linjen för djurens välfärd och djurskydd i ett större område och i Europa."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"Vi har absolut anledning att vara stolta över hur vi hanterar antibiotika i Sverige. Vi har absolut anledning att vara stolta över djurskyddslagen på många s��tt. Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd och perfekt. Vi måste våga se de fall där djuren faktiskt lider och hamnar i kläm. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet pratar om kornas situation och menar att mjölkproducenter vill det bästa. Absolut, jag säger inte emot att många vill bedriva sin verksamhet på bästa sätt med hänsyn till djuren. Men minkfarmerna, då? Och burhönsen? Hönorna som inte har mer än ett A4-arks yta att leva på under hela sina liv?Det här är satt i system. Det handlar inte om en enstaka skandal här och var, utan det är satt i system. Ändå menar man att vi uppfyller de vackra orden om att djuren ska få ha sina naturliga beteenden. Det är mycket lättare för djur som kan springa ut och vara fria än för djur som sitter instängda i burar på livstid att ha sina naturliga beteenden.Detta handlar inte om att vi ska ge oss på enskilda individer, utan det handlar om att vi måste rätta till systemfel som föreligger för att det finns en ekonomisk vinst i detta. Industrierna där djur - minkar och burhöns - sitter i burar finns inte till för att man älskar sina djur och vill se till att de mår bra, utan det handlar om krasst ekonomiska intressen. Detta måste vi våga se och också ta i. En uppgift för oss som politiker, och inte minst för landsbygdsministern, är faktiskt att ta till oss verkligheten - även de avarter eller dåliga exempel som finns där ute - och omsätta våra insikter i praktisk handling.Det framgår av en enkät från Djurens Rätt inför det senaste riksdagsvalet att alla riksdagspartier som ingår i regeringsunderlaget utom Kristdemokraterna var för att förbjuda hållandet av höns i burar. Det gör mig nyfiken. Menar landsbygdsministern verkligen att detta är förenligt med det som står i djurskyddslagen om att djur ska kunna ha en god hälsa och sina naturliga beteenden? Kommer han att driva denna fråga vidare på något sätt?"}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska inleda med lite om varför jag tycker att Jordbruksverket är rätt myndighet att ha hand om djurskyddsfrågorna. Djurskyddsfrågorna och djurhälsofrågorna är nära kopplade till varandra, och i många fall är djurskydd och djurhälsa ömsesidigt beroende. Därför är det fördelaktigt att ansvaret för båda frågorna vilar på samma myndighet.För att nå ett gott resultat i arbetet med djurskydds- och djurhälsofrågor är det också viktigt att ha med de här frågorna i ett tidigt skede så att de beaktas och, när så är möjligt och lämpligt, integreras med andra samhälleliga målsättningar.Jordbruksverket har ett samlat ansvar för att följa och bidra till Sveriges utveckling inom jordbruk, djurhållning, fiske, rennäring, trädgård och landsbygd. Man gör bland annat analyser och sammanställer statistik inom områdena. Myndigheten har dessutom ett tätt samarbete med EU inom sina ansvarsområden.Vidare har verket i uppdrag att förebygga, hantera och motverka samhällsstörningar inom lantbruket vid exempelvis allvarliga smittsamma djursjukdomar och förorenat djurfoder. Om en samhällsstörning ändå inträffar arbetar man på myndigheten för att minska konsekvenserna av den.Verket har den bredaste erfarenheten - och lång erfarenhet - av frågor som djurskydd och djurhälsa och av andra frågor som rör eller gränsar till djurhållning och animalieproduktion. Det ger de bästa förutsättningarna för att integrera djurskyddsfrågorna med andra, närliggande frågor.Ledamoten avslöjar en intressant bild av svenska djurhållare och en syn på dem där det återigen bara är ekonomi och pengar som styr precis allt.Sveriges djurhälsa är i topp. Tittar vi på mjölkkor, till exempel, ser vi att den är i absolut världstopp. Vi använder näst intill minst antibiotika i hela världen, för friska djur behöver inte mediciner. Och ja, det är positivt för det ekonomiska utfallet för dem som lever på att hålla oss andra med livsmedel. Det är positivt om man har friska djur. Det ligger i samma riktning, inte i motsatt riktning, att djurhållare och bönder vill se till att deras djur har det bra eftersom det också är deras levebröd. Det hänger ihop.Jag vill alltså invända mot bilden att man bara för att man har ekonomiska intressen i att hålla djur per definition inte vill ta hand om djuren. Jag är helt övertygad om att svenska bönder håller med mig när jag säger att det är precis tvärtom.Vi fick också en släng om att vi skrotat Miljödepartementet. Det har vi inte; vi har bildat ett nytt departement som med större bredd och kompetens kan ta hand om våra stora samhällsutmaningar. I övrigt tänker jag inte gå in mer i den diskussionen."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Föga förvånande har vi olika ingångar också i detta. Det är väl därför vi står här i dag.Jag menar att djurskyddets placering på Jordbruksverket är olycklig av flera skäl. Djurskydd är mer än en jordbruksfråga. Djur är mer än produktion. Det finns en uppenbar risk att djurens intressen sätts på undantag när de står i konflikt med de näringar som myndigheten har i uppgift att främja.Den här grundläggande synen där djur har reducerats till produktionsenheter sätter sina spår i djurfabrikerna med ett enormt lidande till följd. Det handlar om trånga burar, små utrymmen och ineffektiva bedövningsmetoder. Det är ungefär lika skevt som att miljöfrågorna skulle hanteras av en industrimyndighet. Men jag ska inte gå in för mycket på den jämförelsen, för jag vill inte ge regeringen några idéer. Med tanke på att den första åtgärden den nya regeringen vidtog var att skrota Miljödepartementet vet man ju aldrig.Jag anser i vilket fall att djurskydd bör behandlas som en fråga i sin egen rätt. Därför bör djurskyddsfrågorna, för viltlevande djur såväl som för djur som hålls av människan, samlas under en ny djurskyddsmyndighet med en utpekad minister som ansvarar för just djurskyddsfrågorna.En djurskyddsmyndighet skulle ha ett tydligt uppdrag att samordna och förbättra kunskapen om djurvälfärd, bland annat genom regelutveckling och genom att öka kunskapen om djurskydd och djurhållning.Myndigheten skulle också ha en viktig tillsynsvägledande uppgift för att få till en enhetlig och rättssäker tillsyn av djurskyddet hos de regionala tillsynsmyndigheterna. I detta ligger också att föreskriva om minimiintervall för djurskyddstillsynen.En central myndighet med övergripande ansvar skulle kunna vara ett ovärderligt stöd för länsstyrelserna och de inspektörer som jobbar med frågan runt om i landet.Man kan också uttrycka det som att djurskydd är en färskvara. Ny forskning gör nämligen att vi måste omvärdera och uppdatera regler och lagar. En ny djurskyddsmyndighet bör därför få i uppgift att med stöd av det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet systematiskt gå igenom djurskyddsföreskrifterna så att de är uppdaterade utifrån modern kunskap om djurs behov och beteenden och speglar den nya djurskyddslagen, inte minst vad gäller bestämmelserna om naturligt beteende.Vi kan säkert hålla med varandra om att Sveriges djurskyddslag är bra, men jag menar att implementeringen och tillsynen brister. Ett exempel på detta är minkfarmerna. Det står i djurskyddslagen att djur ska ha rätt till sina naturliga beteenden. Men minkar är rovdjur, och i deras naturliga beteenden ingår att simma. Det kan de inte göra när de sitter instängda i burar på livstid. Dagens minkfarmer uppfyller därför inte rimliga krav på att främja djurs naturliga beteende. Ändå fortsätter de, och det är för att pengarna vinner. Det finns profit att göra. Minkarnas liv ligger under Jordbruksverket, som styrs av regleringen med de fina orden. Men dessa ord måste genomsyra verkligheten.Jag undrar vad Peter Kullgren tänker vidta för åtgärder för att stärka djurvälfärden, inte på papperet utan i verkligheten."}
+{"question":"Hur ställer sig ministern sig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa?","answer":"har frågat mig hur jag ställer mig till frågan om att inrätta en särskild myndighet med helhetsgrepp för djurens bästa. Regeringen värnar att det svenska djurskyddet håller en hög nivå. Jag kan försäkra interpellanten om att djur inte betraktas enbart som ekonomiska enheter. I Sverige har vi en mycket omfattande djurskyddslagstiftning. Jag tycker att det framgår tydligt att lagstiftningen tillerkänner djur ett egenvärde och ser djur som skyddsvärda individer. Som framgår av första paragrafen i djurskyddslagen är syftet med lagstiftningen att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekt för djur.Jag tror att det bästa sättet för regeringen att säkerställa att de höga krav som finns på djurskyddsområdet genomförs och efterlevs är en effektiv myndighetsorganisation. Statens jordbruksverk, Jordbruksverket, är den myndighet som ansvarar för djurskyddsfrågor. Det faktum att Jordbruksverket även ansvarar för andra frågor som rör primärproduktionen ser jag som en fördel. Det ger bra förutsättningar för att integrera djurskyddsfrågor med andra intresseområden. Regeringen vill fortsatt slå vakt om den höga nivån på det svenska djurskyddet och vill även arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Enligt regeringens bedömning har Jordbruksverket den kunskap och erfarenhet som krävs för att arbeta med dessa frågor. Regeringen anser därför inte att det finns någon anledning att ändra på den nu gällande organiseringen av verksamheten."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska sammanfatta detta. Regeringen vill framhålla att ett stort nationellt arbete fortgår för att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig återhämtning av ålbeståndet. Samtidigt verkar vi inom EU för en långsiktig återhämtning av beståndet även där.Vi behöver hantera alla de faktorer som påverkar beståndet. Det behöver ske i samtliga delar av ålens livscykel, i samtliga områden och i alla länder. För att uppnå detta behöver åtgärderna bli bättre koordinerade. Dessa verktyg finns inom EU:s ålförordning, men den behöver ses över som helhet för att även inkludera ålfisket i inlandsvatten och annan påverkan på beståndet.Detta bedöms som den mest effektiva åtgärden för att påskynda processen med att successivt återuppbygga ett europeiskt ålbestånd i hela utbredningsområdet.Det här är en viktig fråga för regeringen, då vi vill bevara ett småskaligt och varsamt fiske efter ål som kan fortleva och bidra till levande kust- och landsbygdssamhällen.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Först vill jag glädjas över att jag i alla fall under denna debatt har nått fram till Sverigedemokraterna, som till slut erkänner att utan ål blir det inget ålfiske. Det är åtminstone positivt.Däremot pratar man om omprövningen av vattenkraften som att den skulle ha gjort att all energi som kommer från vattenkraften har lagts ned. Så är inte fallet. Där vill jag hänvisa till att man kan läsa på lite om frågan. Det handlar alltså över huvud taget inte om att vi skulle få brist på energi från vattenkraften.Jag går tillbaka till landsbygdsministerns anförande. Ja, man kan säga att Sverige är bra, och av den anledningen kanske man inte vill göra mer. Men 195 ton ål fiskades upp i Sverige år 2020. Ytterligare 93 ton ål dödades i vattenkraftverken. Det är 288 ton ål. Det är helt otroliga siffror. Om man nu inte vurmar för ålen kan man titta på andra exempel. Vad hade vi sagt om det var andra utrotningshotade djur, till exempel tigrar, som hade skjutits eller slaktats lika systematiskt som vi slaktar ålen? Jag tror att reaktionerna hade varit annorlunda då.Ja, den extrema linje som Sveriges regering har drivit i EU har absolut varit förankrad. Och vi kan hålla med varandra, Peter Kullgren, om att Miljöpartiet är i minoritet när det gäller att stå upp för alla arter och deras överlevnad.Vi pratar lite grann om illegalt fiske, och jag förstår att regeringen och dess företrädare saknar PM. Därför vill jag ta tillfället i akt att överräcka just ett ål-pm, som jag hoppas kommer att komma till nytta."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Jag vill bara nämna några siffror så att potentiella lyssnare inte helt går på interpellantens bild av vad som har gjorts under den här tiden och under tidigare regeringar, både den socialdemokratiska regering som satt precis innan vi tillträdde och den regering som Miljöpartiet satt i.Det kan vara värt att påminna om att jag var nere och förhandlade om denna fråga och de senaste fiskekvoterna. Interpellanten vill påskina att vi inte alls var förhandlingsbara eller hade någon diskussion. Jo, det hade vi, precis som du och jag hade diskussion i EU-nämnden innan jag fick mandat att åka ned och förhandla. Du vet vad den svenska positionen var. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi konstaterade att ett utökat fiskestopp kanske inte är det mest viktiga för att vi ska få till bättre villkor för ålen i hela Europa, men vi konstaterade också i samtalen att blir det så ska vi försöka att lägga det på ett så bra sätt som möjligt så att vi kan bevara vårt småskaliga fiske.Det är alltså under vår tid i regering som vi tillsammans i EU har utökat förbudstiden för ålfiske. Vi hade en annan inriktning, helt klart. Vi hade andra åtgärder. Men detta lyckades inte Miljöpartiet med under sina år i regering. Det visar på att ni är ganska ensamma om de ganska extrema åtgärder som ni vill göra. Man siktar och släpper stora bomber utan att träffa målet.Det svenska fisket är inte huvudproblemet för den svenska ålen. Vi har kontroller. Vi har invägning. Vi tar inte upp alldeles för små ålar, vilket man gör på många andra ställen, precis som har nämnts i debatten.Fiskets totala fångster har minskat med 87 procent. I havet är det en minskning från 825 ton till knappt 52 ton - cirka 94 procents minskning. Antalet personer med tillstånd att fiska ål i havet har minskat med drygt 76 procent från 2007. Det är ganska dramatiska förändringar som har gjorts.Jag säger inte att detta är fel. Jag säger inte att det är nog. Vi vill göra mer med ålförvaltningsplanerna. Det är klart att vi ska jobba vidare med att se till att annan mänsklig påverkan än fisket också minimerar åldödligheten. Det är inte tal om något annat. Men lösningen är inte att vi inte ska kunna fiska ål på ett hållbart och begränsat sätt i Sverige. Det finns andra åtgärder som kan ge mer och bättre effekt."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Jag vill vara tydlig. Vi vill värna både ålen och det småskaliga ålfisket - med betoning på småskaliga - för utan ål blir det inte heller något ålfiske. Ålen är ett enda bestånd, och ett totalstopp i Sverige skulle få en försumbar effekt. Men det skulle utplåna det småskaliga kulturella ålfiske som vi har i Sverige. Sverige har redan vidtagit många åtgärder i jämförelse med många andra länder; till exempel har vi infört bättre kontroller. Men tyvärr är det illegala ålfisket ungefär lika stort som det legala, vilket tyder på att ökade kontroller är viktiga och behövs.Interpellanten nämner också vattenkraftverk. Det är ett problem att ålar dör i vattenkraftverksturbiner. Interpellanten nämner också pausen och omprövningen som ett problem. Jag vill påminna ledamoten om att när riksdagen 2018 fattade beslut om den omprövning av vattenkraftverk som skulle gynna bland annat fiskar och fiskvandring hade vi en helt annan situation när det gällde elförsörjningen. Men sedan hände någonting. Det som hände var att Miljöpartiet fick igenom sin politik. Man stängde kärnkraftsreaktorer och värmekraftverk. På grund av Miljöpartiets politik finns det i dag inget utrymme för att genomföra omprövningen. En paus är då nödvändig tills vi har en tydlig bild av hur omprövningen kommer att påverka elsystemet."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Det är intressant att Sverigedemokraterna är både klimatförnekare, naturförnekare och miljöförnekare på alla sätt. Det var imponerande att man ändå kunde konstatera att populationen av ål har minskat. Ja, den har minskat med minst 95 procent. Det är också en imponerande tanke att man skulle kunna värna fiskandet av ål men inte ålen. Hur ska man kunna bevara ett ålfiske när det inte finns ål? Ålen är ju själva grunden för att vi ska kunna ha kvar detta. Vi kan absolut ha ett ålfiske, men då måste vi börja med att bevara ålen som art. Det är också fint att vi får lite inspiration här. \"Ålslaktarregering\" har jag aldrig sagt, men det var ett påhittigt ord. Jag tycker dock att regeringen bedriver en aktiv ålutrotningspolitik. Jag ser ingenting i landsbygdsministerns anförande som talar emot det. Det är jättefint att man satsar på LOVA och LONA, men det är lite som att sålla mygg och slakta ålar, om man får lov att uttrycka sig så slängigt. Jag kan konstatera att vi har pausat vattenkraftsomprövningen. Det handlar just om att ålar och andra fiskar ska kunna ta sig runt turbinerna. De flesta av våra vattenkraftverk har i dag inte tillstånd enligt dagens lagstiftning, utan de bygger på vattendomar som kan vara mer än 100 år gamla. På den tiden hade vi mycket fisk. Vi hade en helt annan situation för ålen. Hela processen handlar nu om att ge tillstånd till vattenkraften.Nej, Miljöpartiet vill inte lägga ned vattenkraft. Däremot vill vi att vi har näringar som följer dagens lagar. Jag hoppas att Kristdemokraterna och regeringspartierna också ställer upp på att vi ska ha näringar som når upp till dagens lagkrav. Det är inte mycket begärt. Vad gäller just ålen talas det en del om åtgärderna där man transporterar hit ålyngel och sätter ut dem någonstans. Det kan vara fint. Det brukar vara en typ av miljöåtgärd som de gamla vattenkraftsdomarna har angett. För att få fortsätta med sin kraftverksverksamhet ska man frakta hit ålyngel och sätta ut dem.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerProblemet är att vi inte vet om de hittar ut till Sargassohavet. De har blivit transporterade hit med båt och med lastbil, ofta instängda i ett litet utrymme. Så fort de sedan ska försöka börja sin vandring slaktas de i vattenturbinerna, om inte i första kraftverket så i något av de kraftverk som kommer efter. Sannolikheten att de växer upp till ålar som kan föröka sig är oerhört liten. Denna åtgärd är väldigt kritiserad även från forskarhåll. Med tanke på att ICES, Internationella havsforskningsrådet, kräver stopp för allt ålfiske undrar jag nu om landsbygdsministern och regeringen också är beredda att stoppa denna kritiserade åtgärd. Det är ju ingen riktig åtgärd för att stärka arten. Vi tar yngel på ett ställe och släpper ut dem någon annanstans. De får inte möjligheten att reproducera sig. Det betyder ju att arten inte ökar i antal. Det hela är bara en typ av greenwashing som lever kvar för att det anses vara en miljöåtgärd för vattenkraften.Hade man fortsatt processen med att ge vattenkraften tillstånd enligt dagens miljölagstiftning hade vi kanske också fått bukt med detta. Men frågan är: Är regeringen och landsbygdsministern redo att också förbjuda fiske av ålyngel?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Jag skulle vilja ta upp några delar som regeringen arbetar med och förtydliga det jag sa i min inledning. Det pågår ett brett arbete för att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig återhämtning av ålbeståndet i Sverige och i hela utbredningsområdet. Det är viktigt att poängtera att Sveriges insatser ensamma inte kan lösa det här problemet. Sverige har varit positivt till att vidta åtgärder för begränsning av fisket, men vi har samtidigt önskat att ett begränsat ålfiske ska finnas kvar för att bevara ålfiskets kultur och tradition. På EU-nivå verkar regeringen för att kommissionen skyndsamt ska vidta långsiktiga åtgärder genom en översyn av EU:s befintliga ålförordning. I kommissionens utvärdering av de nationella ålplanerna konstateras att Sverige har vidtagit omfattande åtgärder. Arbetet med att skapa fler passager för ålen är en viktig del. Även andra missgynnade arters liv påverkas av vandringshindren.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet låter som om Miljöpartiets lösning på det här är att vi ska stänga ned vartenda vattenkraftverk i Sverige. Det kommer den här regeringen inte att göra. Just nu är vi mitt inne i en energikris, och vi behöver all kraft vi kan få. Däremot ska vi utnyttja teknik och insatser med passager. Vi använder trap-and-transport, alltså att man fångar in ålar, tar dem förbi de farliga hindren och placerar ut dem igen närmare havet. Senast var det, tror jag, närmare 20 ton ål som förflyttades den vägen.Det är lite väl magstarkt att säga att det är en ålslaktarregering som nu har tillträtt. Vi kan konstatera att det är en bred majoritet i den här kammaren och i EU-nämnden som står bakom regeringens politik i de här frågorna. Det är lite för mycket retoriska poänger i en så pass viktig fråga. Regeringen har i år avsatt 300 miljoner kronor i statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt som bland annat används för restaurering av vattenmiljöer. Vi har avsatt 6 miljoner kronor till ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster genom transport och utsättning som syftar till att minska dödligheten. Detta är bara några av de åtgärder som vidtas. Jag betackar mig faktiskt för den typen av politisk slängighet att man drar till med att vi skulle vara än det ena, än det andra. Rikta det i så fall till i princip alla i den här kammaren utom just Miljöpartiet!"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Allt fler röster höjs nu för att precis allt ålfiske måste stoppas. Längst fram i ledet står i vanlig ordning Miljöpartiet. Är det inte kärnkraft, bilar, flyg, skogsbruk eller gruvor som ska stoppas är det ålfiske. Vill Miljöpartiet ha ett samhälle där den ena näringen efter den andra stryps och offras på det symbolpolitiska altaret? Det vill inte vi.Vi kan däremot konstatera att ålbeståndet har försvagats. Som ministern säger är det viktigt att vidta åtgärder för att värna ålen. Det ska göras i ålens hela utbredningsområde. Ett ensidigt stopp i Sverige löser inte problemet. Det skulle inte rädda ålen. Det skulle inte ens få någon effekt på ålbeståndet. Däremot skulle det helt säkert utradera den unika ålkulturen i södra Sverige. Vi vill värna både ålen och det lilla, kulturella ålfisket i Sverige.Det svenska ålfisket är just småskaligt. Det är miljöanpassat, kustnära och hantverksmässigt fiske. Det bedrivs av små företag som använder sig av små båtar och passiva redskap. Det är ett kulturarv som bidrar till turism och gynnar omkringliggande näringar. Detta kulturarv behöver bevaras. Det innebär i sin tur att ålbeståndet måste värnas.Det svenska Östersjöfisket av ål fångar i nuläget endast 1 procent av den utvandrande blankålen. Det innebär att Sveriges ålfiske redan är lågt.För att värna ålen på riktigt behöver regleringar ske på EU-nivå. Det behövs inget totalstopp i Sverige, utan det ska vara åtgärder på en övernationell nivå. Vi förbjöd fritidsfiske på ål redan 2007, men ålfiske pågår fortfarande i Europa, och bara Danmarks fritidsfiske är större än hela det legala svenska fisket. Vi ser positivt på att den nya EU-förordningen kommer att reglera ålfisket på europeisk nivå och därmed värna både ålen och det småskaliga ålfisket. Men ett nationellt förbud är inte rätt väg att gå."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Som vi hörde i statsrådets svar har ålens population minskat drastiskt. Ålens överlevnad hänger nu på en mycket skör tråd. Det skulle kunna räcka med en ny parasit, en sjukdom, ett varmare klimat eller, som det verkar i det här fallet, en ny regering. Därför behöver vi nu tillämpa försiktighetsprincipen fullt ut. Vi behöver stoppa tjuvfisket, stoppa allt ålfiske och miljöanpassa alla vattenkraftverk. Vi skulle behöva samlas för att ta till åtgärder för att bevara ålen.På landsbygdsministern låter det som att vi har all tid i världen att vidta åtgärder; om vi bara fortsätter jobba på enligt fastslagna planer kommer allt att lösa sig. Vi måste inse att tiden är knapp för arten. Om vi ska ha en chans att bevara ålen som art måste vi vidta alla åtgärder vi kan - nu.Låt oss lyssna på vetenskapens rekommendationer. Det är väldigt tydligt att det behövs ett stopp för allt ålfiske, i alla livsmiljöer, i alla livsstadier och överallt - nu. Tydligare än så kan det knappast bli, herr talman.Det betyder att det inte finns något utrymme för lagligt fiske eller för tjuvfiske. Det finns inte heller utrymme för vattenkraftens fortsatta slakt av ålar i turbinerna. Ålbeståndet är nu nere på så låga nivåer att vi måste vidta alla åtgärder för att låta ålen återhämta sig. Det är inte en åsikt. Det är direkt citerat från vetenskapen. Vår roll som politiker är att ta till oss detta och översätta det i politisk handling. Men regeringen bedriver anti-ål-politik, både i det här parlamentet på nationell nivå och i EU:s ministerråd på europeisk nivå. Före jul försökte den svenska regeringen blockera EU:s förslag om att förlänga fiskestoppet för ål från tre till sex månader. Det är ytterst pinsamt med tanke på att vi har slutit ett fast naturavtal på global nivå där det sägs att vi nu måste vidta alla åtgärder för att stoppa artutrotningen och vända trenden. Som tur var lyckades inte Sverige blockera initiativet.Regeringen har också gått vidare med vattenkraften. Man vill inte se till att de vattenkraftsturbiner som slaktar ålarna får ett miljötillstånd i enlighet med dagens lagstiftning. Man har sagt att ålslakten i våra vattenkraftverk alltså ska fortsätta.Statsrådet lyfter fram att Sverige har gjort mycket för att minska fisket. Men det är inte ett argument för att vi inte behöver göra mer. Det lyfts fram att andra länder behöver vidta åtgärder. Det är inte heller ett argument för att vi inte behöver göra mer. Vi behöver kunna säga till andra länder: Vi gör allt vi kan. Därför vill vi att ni också gör det.I det här läget kan vi inte heller välja ut några åtgärder för att minska ålens dödlighet och strunta i några andra. Vi befinner oss minst sagt i en nödsituation när det gäller ålen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom jag själv har svårt att finna konkreta åtgärder från regeringen är min fråga till landsbygdsministern: Vad har ni själva för plan och åtgärder som ni vill lyfta fram och som ni menar skulle kunna bidra konkret till att bevara ålen som art?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att rädda ålen som art, i linje med vad vi har lovat i och med Montrealavtalet om biologisk mångfald.Ålens livscykel är komplex, där varje individ genomgår ett antal olika livsstadier och en omfattande migration till och mellan olika vattenområden från födsel till uppväxt, könsmognad och lek. Den europeiska ålen påträffas i inlandsvatten, i kustvatten och i det öppna havet. Den förekommer i stora delar av Europa, Nordafrika och delar av Asien med avrinningsområden i Medelhavet. Alla individer flyttar till och från Sargassohavet, som är det enda område där ålen leker. Mängden ålyngel som återvänder från Sargassohavet har minskat med över 95 procent sedan 1970-talet.Regeringen anser att det är viktigt att genomföra åtgärder för att minska de faktorer som påverkar dödligheten under alla stadier i ålens livscykel. Det innefattar åtgärder för att öka utvandringen av ål till dess lekplats.I enlighet med rådets förordning (EG) 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har Sverige utarbetat en nationell plan för förvaltning av ål. Sverige fick sin plan godkänd av Europeiska kommissionen i oktober 2009. Åtgärder pågår i linje med den svenska ålförvaltningsplanen och syftar till att påskynda processen med att successivt återuppbygga det europeiska ålbeståndet. Sverige har genomfört och genomför många åtgärder inom fiskeriförvaltningen som resulterat i minskad åldödlighet. Kommissionens utvärdering av den europeiska ålförvaltningen som redovisades i februari 2020 bekräftar att den svenska åldödligheten har minskat.Det är viktigt att åtgärder för återhämtning av det europeiska ålbeståndet genomförs i ålens hela utbredningsområde och att arbetet med att minska dödligheten i ålens samtliga livsstadier fortgår. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ålförvaltningen nationellt liksom för genomförandet av EU:s ålförordning.Jag vill framhålla det nationella arbete som fortgår för att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig återhämtning av ålbeståndet. Regeringen har för 2023 anslagit medel för arbetet med att skapa fler passager och öka antalet ålar som når havet. Samtidigt genomförs vetenskapliga uppföljningar och en internationell utvärdering av svensk förvaltning av den europeiska ålen. Förbättrad kunskap om predation på ål är en annan viktig åtgärd som pågår.Jordbruks- och fiskerådet nådde den 12 december 2022 politiska överenskommelser om fastställande av ett mycket stort antal fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön samt av fiskemöjligheter i Medelhavet och Svarta havet. Överenskommelsen omfattar även justeringar av förbudsperioden för ålfiske. Det är Havs- och vattenmyndigheten som har regeringens uppdrag att implementera rådsbeslutet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen anser att åtgärderna i de nationella ålförvaltningsplanerna skulle kunna få bättre effekt om de koordinerades bättre. Vi förordade därför att EU:s ålförordning som helhet bör ses över för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ål för att sammantaget värna om ålbeståndet. Regeringen anser att en sådan översyn fortsatt ska ge möjlighet till ett varsamt och hållbart svenskt ålfiske."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"Då fick vi in lite klassisk vänsterretorik där på slutet. Det är alltid härligt, tycker jag, för då kommer alltid debatten igång.Vi sitter inte bara passivt och väntar på en utredning som ska komma. Det pågår ett annat arbete. Vi har en hel konsumentenhet på Finansdepartementet, och vi har Konsumentverket, som dagligen jobbar med de här frågorna. De vet att jag tycker att detta är en viktig fråga, för det har jag verkligen berättat för dem.Det pågår alltså mycket annat arbete. Jag kan inte stå här och nu och berätta exakt vilket, utan det får hållas lite på mitt departement så länge. Sedan återkommer vi när det finns någonting att presentera.Jag är glad att utredningen är tillsatt. Jag sätter faktiskt en hel del hopp till den och hoppas att det ska komma en del förslag som vi sedan ska kunna återkomma med till riksdagen i en proposition.Att regeringen och regeringspartierna inte förstår sig på vanliga hushålls ekonomi och bara bryr sig om höginkomsttagare och storbolag tror jag inte att väljarna håller med om. En majoritet av väljarna har röstat fram den här regeringen och det här samarbetet. De har gett oss en majoritet i riksdagen och vill uppenbart ha den politik som vi nu bedriver.Vänsterpartiet har en historik av nej till varenda skattesänkning riktad mot just låg- och medelinkomsttagare, den arbetande befolkningen, exempelvis i form av fem jobbskatteavdrag som har betytt otroligt mycket för vanliga hushåll med arbetande inkomster. Detta har Vänsterpartiet sagt nej till. Det arbetande hushållet hade varit betydligt fattigare och mindre preparerat för den lågkonjunktur vi nu går in i om Vänsterpartiet hade fått vara med och styra jämfört med de borgerliga partierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"Då fick vi in lite klassisk vänsterretorik där på slutet. Det är alltid härligt, tycker jag, för då kommer alltid debatten igång.Vi sitter inte bara passivt och väntar på en utredning som ska komma. Det pågår ett annat arbete. Vi har en hel konsumentenhet på Finansdepartementet, och vi har Konsumentverket, som dagligen jobbar med de här frågorna. De vet att jag tycker att detta är en viktig fråga, för det har jag verkligen berättat för dem.Det pågår alltså mycket annat arbete. Jag kan inte stå här och nu och berätta exakt vilket, utan det får hållas lite på mitt departement så länge. Sedan återkommer vi när det finns någonting att presentera.Jag är glad att utredningen är tillsatt. Jag sätter faktiskt en hel del hopp till den och hoppas att det ska komma en del förslag som vi sedan ska kunna återkomma med till riksdagen i en proposition.Att regeringen och regeringspartierna inte förstår sig på vanliga hushålls ekonomi och bara bryr sig om höginkomsttagare och storbolag tror jag inte att väljarna håller med om. En majoritet av väljarna har röstat fram den här regeringen och det här samarbetet. De har gett oss en majoritet i riksdagen och vill uppenbart ha den politik som vi nu bedriver.Vänsterpartiet har en historik av nej till varenda skattesänkning riktad mot just låg- och medelinkomsttagare, den arbetande befolkningen, exempelvis i form av fem jobbskatteavdrag som har betytt otroligt mycket för vanliga hushåll med arbetande inkomster. Detta har Vänsterpartiet sagt nej till. Det arbetande hushållet hade varit betydligt fattigare och mindre preparerat för den lågkonjunktur vi nu går in i om Vänsterpartiet hade fått vara med och styra jämfört med de borgerliga partierna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja lyfta upp detta med utredningen. Om den förra regeringen tillsatte denna utredning måste det ändå betyda att frågan är en väldigt prioriterad fråga för vår framtid. Det finns också ett antal lösningar diskuterade sedan tidigare, som jag nämnde, från Kronofogden, Konsumentverket, Sveriges Konsumenter, Reklamombudsmannen och Konsumentombudsmannen.Om man har en politik kring dessa frågor bereder man ju också en budget för dem. Det blir lite märkligt när Erik Slottner säger att det finns vissa förslag som är intressanta att titta på, som det här med snabblån och konsumentvägledning, men att man fortfarande väntar på en utredning för att tillsätta de rätta politiska incitamenten för dem.Här vill jag tydliggöra att det redan finns bra underlag. Vänsterpartiet tycker att vi ska titta mer på de frågor som jag har nämnt - högkostnadskrediterna, marknadsföringen och konsumentvägledningen. Givetvis kan vi vänta på vad utredningen har att säga om andra frågor, men när man ändå har dessa viktiga punkter i ryggen att göra en politik kring, för att kunna skapa bättre förutsättningar för de unga skuldsatta i framtiden, tycker jag att man rimligen borde agera här och nu.Jag kan bara undra om detta har att göra med att den här regeringen tidigare har vänt sin politik mot storbolag och höginkomsttagare och aldrig har prioriterat de vanliga hushållens ekonomi. Då kanske det är lite svårt att sätta sig in i ett nytt område som berör de fattigare i vårt samhälle och inte de rikare."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja lyfta upp detta med utredningen. Om den förra regeringen tillsatte denna utredning måste det ändå betyda att frågan är en väldigt prioriterad fråga för vår framtid. Det finns också ett antal lösningar diskuterade sedan tidigare, som jag nämnde, från Kronofogden, Konsumentverket, Sveriges Konsumenter, Reklamombudsmannen och Konsumentombudsmannen.Om man har en politik kring dessa frågor bereder man ju också en budget för dem. Det blir lite märkligt när Erik Slottner säger att det finns vissa förslag som är intressanta att titta på, som det här med snabblån och konsumentvägledning, men att man fortfarande väntar på en utredning för att tillsätta de rätta politiska incitamenten för dem.Här vill jag tydliggöra att det redan finns bra underlag. Vänsterpartiet tycker att vi ska titta mer på de frågor som jag har nämnt - högkostnadskrediterna, marknadsföringen och konsumentvägledningen. Givetvis kan vi vänta på vad utredningen har att säga om andra frågor, men när man ändå har dessa viktiga punkter i ryggen att göra en politik kring, för att kunna skapa bättre förutsättningar för de unga skuldsatta i framtiden, tycker jag att man rimligen borde agera här och nu.Jag kan bara undra om detta har att göra med att den här regeringen tidigare har vänt sin politik mot storbolag och höginkomsttagare och aldrig har prioriterat de vanliga hushållens ekonomi. Då kanske det är lite svårt att sätta sig in i ett nytt område som berör de fattigare i vårt samhälle och inte de rikare."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är väldigt svårt att i en budget preparera för eventuella förslag som kommer att läggas fram i en utredning som man inte känner till. Det vore väldigt märkligt. Det är självklart så att utredaren kommer med sina förslag, som ska beredas och gå ut på remiss, och sedan ska regeringen ta ställning. Lägger man då fram förslag som innebär kostnadsökningar får det naturligtvis tas i den budget som läggs fram den hösten.Nadja Awad försöker göra sig lustig och menar att eftersom vi har skrotat några utredningar innebär det att regeringen inte tar utredningar på allvar. Så är det absolut inte. Vi har valt att ta bort vissa utredningar - ibland för att vi har prioriterat annorlunda, ibland för att vi har tyckt att utredningarna varit rent dåliga. Det är inte konstigt, då det var en annan regering med en annan politisk inriktning som tillsatte dem. Men utredningen som ska komma med förslag för att motverka överskuldsättning tycker vi inte har varit oviktig. Den tycker vi är viktig, och därför har vi också låtit den fortgå. Självklart kommer vi att ta den utredningens förslag och slutsatser på mycket stort allvar.En fråga som Awad lyfter upp är sms-lån. Jag ska inte föregripa regeringens ställningstagande, men jag tycker att det är en väldigt intressant fråga att titta på. När ger man sms-lån, och på vilket sätt sker detta? Ju mer lättillgänglig en kredit är, desto mer ökar självklart riskerna för en oansvarig kreditgivning. Detta kommer vi naturligtvis att titta på. Sedan får vi återkomma med vilka förändringar, om några, vi avser att göra.Vad gäller de kommunala konsumentvägledarna är det inte någon obligatorisk verksamhet. Precis som Awad mycket riktigt säger har antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning minskat under senare år. Parallellt med detta har Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument ökat väldigt mycket i användning och utveckling. Många kommuner hänvisar till just den tjänsten. Vi får väl se om Hallå konsument kanske till viss del kan ersätta en del av det förebyggande arbete kommunerna har haft.Däremot är budget- och skuldrådgivningen obligatorisk för kommunerna. Det är mycket möjligt att man skulle kunna bygga in en viss vägledande funktion. En del av de kommuner som har skrotat vägledarna har också lagt in det förebyggande och vägledande arbetet i just budget- och skuldrådgivningen.Jag tror inte heller att vi får hamna i den fällan att vi blir helt fast i gamla metoder som vi alltid använt oss av. Det förebyggande arbetet för att motverka överskuldsättning är väldigt viktigt för att överskuldsättning över huvud taget inte ska uppkomma. Jag är dock inte helt säker på att konsumentvägledarna är det givna svaret på detta. Det kan finnas andra lösningar och andra sätt, inte minst med den alltmer tilltagande digitalisering vi ser i dag, att stärka det förebyggande arbetet.Det är inte helt säkert att kommunerna är de mest lämpade. Det kanske är regionerna; det kanske är länsstyrelserna eller Konsumentverket. Inte minst kan det vara civilsamhället, för vi ska inte glömma att även civilsamhället har ett viktigt ansvar och uppdrag i detta. De får också 12 miljoner kronor av Konsumentverket för att ha en rådgivande funktion.Det finns alltså olika aktörer som på olika sätt arbetar för att stärka det förebyggande arbetet så att färre människor ska ta alltför stora lån, framför allt lån som de inte klarar av. Konsumentverket är en del i detta, men det finns också väldigt många andra som är värda att nämna."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är väldigt svårt att i en budget preparera för eventuella förslag som kommer att läggas fram i en utredning som man inte känner till. Det vore väldigt märkligt. Det är självklart så att utredaren kommer med sina förslag, som ska beredas och gå ut på remiss, och sedan ska regeringen ta ställning. Lägger man då fram förslag som innebär kostnadsökningar får det naturligtvis tas i den budget som läggs fram den hösten.Nadja Awad försöker göra sig lustig och menar att eftersom vi har skrotat några utredningar innebär det att regeringen inte tar utredningar på allvar. Så är det absolut inte. Vi har valt att ta bort vissa utredningar - ibland för att vi har prioriterat annorlunda, ibland för att vi har tyckt att utredningarna varit rent dåliga. Det är inte konstigt, då det var en annan regering med en annan politisk inriktning som tillsatte dem. Men utredningen som ska komma med förslag för att motverka överskuldsättning tycker vi inte har varit oviktig. Den tycker vi är viktig, och därför har vi också låtit den fortgå. Självklart kommer vi att ta den utredningens förslag och slutsatser på mycket stort allvar.En fråga som Awad lyfter upp är sms-lån. Jag ska inte föregripa regeringens ställningstagande, men jag tycker att det är en väldigt intressant fråga att titta på. När ger man sms-lån, och på vilket sätt sker detta? Ju mer lättillgänglig en kredit är, desto mer ökar självklart riskerna för en oansvarig kreditgivning. Detta kommer vi naturligtvis att titta på. Sedan får vi återkomma med vilka förändringar, om några, vi avser att göra.Vad gäller de kommunala konsumentvägledarna är det inte någon obligatorisk verksamhet. Precis som Awad mycket riktigt säger har antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning minskat under senare år. Parallellt med detta har Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument ökat väldigt mycket i användning och utveckling. Många kommuner hänvisar till just den tjänsten. Vi får väl se om Hallå konsument kanske till viss del kan ersätta en del av det förebyggande arbete kommunerna har haft.Däremot är budget- och skuldrådgivningen obligatorisk för kommunerna. Det är mycket möjligt att man skulle kunna bygga in en viss vägledande funktion. En del av de kommuner som har skrotat vägledarna har också lagt in det förebyggande och vägledande arbetet i just budget- och skuldrådgivningen.Jag tror inte heller att vi får hamna i den fällan att vi blir helt fast i gamla metoder som vi alltid använt oss av. Det förebyggande arbetet för att motverka överskuldsättning är väldigt viktigt för att överskuldsättning över huvud taget inte ska uppkomma. Jag är dock inte helt säker på att konsumentvägledarna är det givna svaret på detta. Det kan finnas andra lösningar och andra sätt, inte minst med den alltmer tilltagande digitalisering vi ser i dag, att stärka det förebyggande arbetet.Det är inte helt säkert att kommunerna är de mest lämpade. Det kanske är regionerna; det kanske är länsstyrelserna eller Konsumentverket. Inte minst kan det vara civilsamhället, för vi ska inte glömma att även civilsamhället har ett viktigt ansvar och uppdrag i detta. De får också 12 miljoner kronor av Konsumentverket för att ha en rådgivande funktion.Det finns alltså olika aktörer som på olika sätt arbetar för att stärka det förebyggande arbetet så att färre människor ska ta alltför stora lån, framför allt lån som de inte klarar av. Konsumentverket är en del i detta, men det finns också väldigt många andra som är värda att nämna."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag konstaterar: Det man inte har berett en budget för prioriterar man inte. Det man inte har skrivit en politik om bryr man sig inte om. Jag skulle inte sätta så mycket hopp till utredningen som ska komma med tanke på att regeringen med Sverigedemokraterna har visat att man inte är rädd för att skrota utredningar. Man har skrotat utredningen om korruption och lagt ned utredningen om karens.Jag vill här tydliggöra att överskuldsättningen kan lösas via lagändringar. I Vänsterpartiets motion Konsumentfrågor nämner vi exempelvis att avräkningsreglerna för skuldsatta som hamnat hos Kronofogden ska ändras så att kapitalskulden betalas före kostnads- och ränteskulder. Vi lyfter även fram att det ska införas en slutlig preskriptionstid för skulder och att sms-lån och andra snabblån förbjuds.Men vissa lagändringar kräver ju en budget, vilket denna regering inte har berett för. Vi i Vänsterpartiet har tagit det politiska ansvaret genom att vi i vår motion och budgetförslag har berett för att lösa den ökande överskuldsättningen. Det är ansvarslöst att göra något annat.Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag i syfte att förstärka konsumentvägledningen i kommunerna. Vid användning av stödet till anställning ska 50 procent medfinansieras av kommunerna.Det är också viktigare än någonsin att stödja organisationer som ger stöd och information om konsumtion. Organisationer som arbetar med konsumentfrågor ska få en stor del av sin finansiering via det statliga stödet. Det är därför vi föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2023.Det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Det är mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad som ställer konsumenten inför större utmaningar.Detta sker samtidigt som kommunerna under flera år stegvis har skurit ned på medlen till sina konsumentvägledare. Konsumentverket konstaterar att 111 av landets kommuner inte har någon konsumentvägledning över huvud taget.Det innebär konkret att 2 miljoner konsumenter har mycket svårt att få stöd och hjälp. De resterande kommunerna erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är den många gånger alldeles för bristfällig med begränsade öppettider och för lite personal. Att allt fler lever i en ekonomiskt pressad situation ökar behovet av att skydda konsumenterna från att göra val som försämrar deras situation. Det räcker inte att bara erkänna som statsrådet gör här och beklaga att andelen kommuner som erbjuder konsumentvägledning har minskat under en följd av år. Ord kan inte lösa en negativ samhällsutveckling. Det gör handlingar.Min fråga är: Varför har inte regeringen berett en budget för detta arbete under denna mandatperiod, om man nu väntar på den utredning som ska komma om några månader?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag konstaterar: Det man inte har berett en budget för prioriterar man inte. Det man inte har skrivit en politik om bryr man sig inte om. Jag skulle inte sätta så mycket hopp till utredningen som ska komma med tanke på att regeringen med Sverigedemokraterna har visat att man inte är rädd för att skrota utredningar. Man har skrotat utredningen om korruption och lagt ned utredningen om karens.Jag vill här tydliggöra att överskuldsättningen kan lösas via lagändringar. I Vänsterpartiets motion Konsumentfrågor nämner vi exempelvis att avräkningsreglerna för skuldsatta som hamnat hos Kronofogden ska ändras så att kapitalskulden betalas före kostnads- och ränteskulder. Vi lyfter även fram att det ska införas en slutlig preskriptionstid för skulder och att sms-lån och andra snabblån förbjuds.Men vissa lagändringar kräver ju en budget, vilket denna regering inte har berett för. Vi i Vänsterpartiet har tagit det politiska ansvaret genom att vi i vår motion och budgetförslag har berett för att lösa den ökande överskuldsättningen. Det är ansvarslöst att göra något annat.Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag i syfte att förstärka konsumentvägledningen i kommunerna. Vid användning av stödet till anställning ska 50 procent medfinansieras av kommunerna.Det är också viktigare än någonsin att stödja organisationer som ger stöd och information om konsumtion. Organisationer som arbetar med konsumentfrågor ska få en stor del av sin finansiering via det statliga stödet. Det är därför vi föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2023.Det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Det är mer tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad som ställer konsumenten inför större utmaningar.Detta sker samtidigt som kommunerna under flera år stegvis har skurit ned på medlen till sina konsumentvägledare. Konsumentverket konstaterar att 111 av landets kommuner inte har någon konsumentvägledning över huvud taget.Det innebär konkret att 2 miljoner konsumenter har mycket svårt att få stöd och hjälp. De resterande kommunerna erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är den många gånger alldeles för bristfällig med begränsade öppettider och för lite personal. Att allt fler lever i en ekonomiskt pressad situation ökar behovet av att skydda konsumenterna från att göra val som försämrar deras situation. Det räcker inte att bara erkänna som statsrådet gör här och beklaga att andelen kommuner som erbjuder konsumentvägledning har minskat under en följd av år. Ord kan inte lösa en negativ samhällsutveckling. Det gör handlingar.Min fråga är: Varför har inte regeringen berett en budget för detta arbete under denna mandatperiod, om man nu väntar på den utredning som ska komma om några månader?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det märks att Vänsterpartiet inte har suttit i regering någon gång. Jag tror att Nadja Awad ändå vet om att man för att kunna göra lagstiftningsändringar behöver utreda det innan. Det är så svenskt lagstiftningsarbete och svensk demokrati fungerar.Det kan vara lite trögt ibland. Jag kan själv vara lite otålig över att maskineriet går trögt framåt och man måste invänta utredningar. Men ska man göra de åtgärder som Nadja Awad föreslår behöver det verkligen utredas. Det är ingenting som vi bara kan knäppa med fingrarna med, och dagen efter finns lagstiftningen på plats. Mycket av det Awad här föreslår är just det som håller på att övervägas i den utredning som ska presenteras nu före sommaren. Jag ser verkligen fram emot den.Det är helt sant att Tidöavtalet inte nämner överskuldsättning och konsumentfrågor över huvud taget. Det är inte ett av de sex huvudområden som finns i Tidöavtalet. Det är helt andra områden. Det här ligger utanför Tidöavtalet, som väldigt mycket annat av regeringspolitiken gör. Men det innebär inte att det inte är en viktig fråga för regeringen.När jag nu i början av mandatperioden har fått mejsla ut mina viktigaste och prioriterade frågor som civilminister med ansvar för just konsumentfrågorna har överskuldsättning varit en av de tre prioriterade frågorna för mig. Det var jag väldigt snabb med att säga. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga.Jag vill ändå vädja om tålamod. Det sitter en utredning som snart är klar. Den ska överväga väldigt mycket av det som Nadja Awad själv tar upp och sådana frågor som också Kristdemokraterna har haft i sina olika program om konsumentfrågor.Jag tycker att vi ska ha tålamodet att vänta några månader till och överväga förslagen, och skicka dem på remiss. Jag hoppas att vi kan komma till riksdagen med riktigt bra och skarpa förslag som ska bidra till att minimera risken för oansvarig kreditgivning och därmed minimera riskerna för överskuldsättning.Awads inlägg blev lite av en allmän ekonomisk debatt, som det emellanåt kan bli när Vänsterpartiet debatterar. Jag har i och för sig ingenting emot detta. Men det är inte det som jag ska delta i nu. Vi ska tala om det som interpellationen handlar om.Regeringen ger stöd till hushållen med anledning av det tuffa läge vi befinner oss i. Elprisstödet omfattar ungefär 60 miljarder kronor. Det ska gå till hushåll för att kompensera för de mycket extraordinärt höga elkostnader som man nu har haft under en ganska lång tid.Vi kan notera att det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer förlängs. Det skulle annars ha fasats ut i år. Det innebär 1 300 kronor som mest i månaden till många ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är ett väldigt viktigt stöd.Jag kan också nämna att garantipensionen höjs med 850 kronor i månaden. Det är ett viktigt tillskott för dem som lever på de lägsta pensionerna för att de ska klara av den stigande inflationen.Regeringen genomför flera åtgärder för hushåll som nu har det knapert och tufft ändå ska klara sig och slippa ta till olika krediter för att få månaden att gå runt.Utöver den utredning som vi har talat om som ska komma med förslag för att motverka överskuldsättning har också Konsumentverket ett uppdrag som ska redovisas inom bara några veckor som jag också ser fram emot att ta emot och analysera."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det märks att Vänsterpartiet inte har suttit i regering någon gång. Jag tror att Nadja Awad ändå vet om att man för att kunna göra lagstiftningsändringar behöver utreda det innan. Det är så svenskt lagstiftningsarbete och svensk demokrati fungerar.Det kan vara lite trögt ibland. Jag kan själv vara lite otålig över att maskineriet går trögt framåt och man måste invänta utredningar. Men ska man göra de åtgärder som Nadja Awad föreslår behöver det verkligen utredas. Det är ingenting som vi bara kan knäppa med fingrarna med, och dagen efter finns lagstiftningen på plats. Mycket av det Awad här föreslår är just det som håller på att övervägas i den utredning som ska presenteras nu före sommaren. Jag ser verkligen fram emot den.Det är helt sant att Tidöavtalet inte nämner överskuldsättning och konsumentfrågor över huvud taget. Det är inte ett av de sex huvudområden som finns i Tidöavtalet. Det är helt andra områden. Det här ligger utanför Tidöavtalet, som väldigt mycket annat av regeringspolitiken gör. Men det innebär inte att det inte är en viktig fråga för regeringen.När jag nu i början av mandatperioden har fått mejsla ut mina viktigaste och prioriterade frågor som civilminister med ansvar för just konsumentfrågorna har överskuldsättning varit en av de tre prioriterade frågorna för mig. Det var jag väldigt snabb med att säga. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga.Jag vill ändå vädja om tålamod. Det sitter en utredning som snart är klar. Den ska överväga väldigt mycket av det som Nadja Awad själv tar upp och sådana frågor som också Kristdemokraterna har haft i sina olika program om konsumentfrågor.Jag tycker att vi ska ha tålamodet att vänta några månader till och överväga förslagen, och skicka dem på remiss. Jag hoppas att vi kan komma till riksdagen med riktigt bra och skarpa förslag som ska bidra till att minimera risken för oansvarig kreditgivning och därmed minimera riskerna för överskuldsättning.Awads inlägg blev lite av en allmän ekonomisk debatt, som det emellanåt kan bli när Vänsterpartiet debatterar. Jag har i och för sig ingenting emot detta. Men det är inte det som jag ska delta i nu. Vi ska tala om det som interpellationen handlar om.Regeringen ger stöd till hushållen med anledning av det tuffa läge vi befinner oss i. Elprisstödet omfattar ungefär 60 miljarder kronor. Det ska gå till hushåll för att kompensera för de mycket extraordinärt höga elkostnader som man nu har haft under en ganska lång tid.Vi kan notera att det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer förlängs. Det skulle annars ha fasats ut i år. Det innebär 1 300 kronor som mest i månaden till många ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är ett väldigt viktigt stöd.Jag kan också nämna att garantipensionen höjs med 850 kronor i månaden. Det är ett viktigt tillskott för dem som lever på de lägsta pensionerna för att de ska klara av den stigande inflationen.Regeringen genomför flera åtgärder för hushåll som nu har det knapert och tufft ändå ska klara sig och slippa ta till olika krediter för att få månaden att gå runt.Utöver den utredning som vi har talat om som ska komma med förslag för att motverka överskuldsättning har också Konsumentverket ett uppdrag som ska redovisas inom bara några veckor som jag också ser fram emot att ta emot och analysera."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Minister Erik Slottner säger att det är en prioriterad fråga för regeringen att skydda konsumenter från att hamna i skuldfällan. Men detta märks inte vare sig i Tidöavtalets prioriterade frågor eller i regeringens budgetproposition. I Tidöavtalet nämns inte ett enda ord om överskuldsättningen eller att regeringen skulle ha som plan att prioritera denna fråga under mandatperioden på fyra år. I budgetpropositionen avsätts inga nya medel och resurser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI stället valde regeringen och Sverigedemokraterna att prioritera en skattesänkning för höginkomsttagare som tjänar över 45 000 kronor per månad. Regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade även att elbolagen ska göra stora övervinster på 100 miljarder kronor per år på grund av de extrema elpriserna. De prioriterade bort de äldre som har en så låg pension att de lever i fattigdom. De glömde bort barnen som vräks från sin bostad och lever i otrygghet. De prioriterade bort de unga som får en mycket tuffare start i vuxenlivet med skulder och som inte ser något slut på detta.Ingenstans prioriterar man de vanliga hushållen och det vanliga folket. Ingenstans prioriterar man att lösa överskuldsättningen och orsakerna bakom det hela. Många gånger hänger fattigdomen ihop med ökade skulder. Det är väldigt sällan som man möter någon som har det svårt ekonomiskt och som inte har skulder.Vi vet att den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Det slår hårdast mot dem som har de minsta marginalerna.En grupp som pengarna inte räcker till för är de drygt 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder. Detta larmar Konsumentverket om. Över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Förutom att den skuldsatte drabbas rent ekonomiskt ökar även risken för hemlöshet, sjukdom och självmord. En undersökning från Södertörns högskola visade att risken för självmord är mer än dubbelt så hög bland skuldsatta. Dessutom redovisade Kronofogdens siffror att antalet barn som vräks från sin bostad fortsätter att öka.Jag nämnde förut de unga. De är en överrepresenterad grupp bland de skuldsatta. Även om antalet unga med skulder hos Kronofogden har minskat under de senaste tio åren har skuldbeloppet för åldersgruppen 18-25 år ökat med 430 miljoner. Det är bland de unga kvinnorna som ökningen är störst.Hushållens skulder och överskuldsättningen i Sverige är en alarmerande situation. Sverige står till och med ut rejält i jämförelse med andra EU-länder. Ändå väntar i stället civilministern på en utredning som ska bli klar, fastän han här i riksdagens kammare ger svaren på alla problemen.Det handlar om ökad reglering av högkostnadskrediter som sms-lån och andra snabblån. Det handlar om att säkerställa att konsumentvägledning finns i alla kommuner och inte enbart den nationella konsumentvägledningen. Det handlar om att säkerställa att alla kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan ett lån beviljas. Det handlar också om hårdare krav på marknadsföringen av krediter. Kronofogden, Konsumentverket, Sveriges Konsumenter, Reklamombudsmannen och Konsumentombudsmannen har konstaterat mycket av detta, och det finns bra med underlag. Så vad väntar statsrådet på? En utredning. Ser inte regeringen vikten av att prioritera att lösa överskuldsättningen i samhället här och nu?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Minister Erik Slottner säger att det är en prioriterad fråga för regeringen att skydda konsumenter från att hamna i skuldfällan. Men detta märks inte vare sig i Tidöavtalets prioriterade frågor eller i regeringens budgetproposition. I Tidöavtalet nämns inte ett enda ord om överskuldsättningen eller att regeringen skulle ha som plan att prioritera denna fråga under mandatperioden på fyra år. I budgetpropositionen avsätts inga nya medel och resurser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI stället valde regeringen och Sverigedemokraterna att prioritera en skattesänkning för höginkomsttagare som tjänar över 45 000 kronor per månad. Regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade även att elbolagen ska göra stora övervinster på 100 miljarder kronor per år på grund av de extrema elpriserna. De prioriterade bort de äldre som har en så låg pension att de lever i fattigdom. De glömde bort barnen som vräks från sin bostad och lever i otrygghet. De prioriterade bort de unga som får en mycket tuffare start i vuxenlivet med skulder och som inte ser något slut på detta.Ingenstans prioriterar man de vanliga hushållen och det vanliga folket. Ingenstans prioriterar man att lösa överskuldsättningen och orsakerna bakom det hela. Många gånger hänger fattigdomen ihop med ökade skulder. Det är väldigt sällan som man möter någon som har det svårt ekonomiskt och som inte har skulder.Vi vet att den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Det slår hårdast mot dem som har de minsta marginalerna.En grupp som pengarna inte räcker till för är de drygt 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder. Detta larmar Konsumentverket om. Över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. Förutom att den skuldsatte drabbas rent ekonomiskt ökar även risken för hemlöshet, sjukdom och självmord. En undersökning från Södertörns högskola visade att risken för självmord är mer än dubbelt så hög bland skuldsatta. Dessutom redovisade Kronofogdens siffror att antalet barn som vräks från sin bostad fortsätter att öka.Jag nämnde förut de unga. De är en överrepresenterad grupp bland de skuldsatta. Även om antalet unga med skulder hos Kronofogden har minskat under de senaste tio åren har skuldbeloppet för åldersgruppen 18-25 år ökat med 430 miljoner. Det är bland de unga kvinnorna som ökningen är störst.Hushållens skulder och överskuldsättningen i Sverige är en alarmerande situation. Sverige står till och med ut rejält i jämförelse med andra EU-länder. Ändå väntar i stället civilministern på en utredning som ska bli klar, fastän han här i riksdagens kammare ger svaren på alla problemen.Det handlar om ökad reglering av högkostnadskrediter som sms-lån och andra snabblån. Det handlar om att säkerställa att konsumentvägledning finns i alla kommuner och inte enbart den nationella konsumentvägledningen. Det handlar om att säkerställa att alla kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan ett lån beviljas. Det handlar också om hårdare krav på marknadsföringen av krediter. Kronofogden, Konsumentverket, Sveriges Konsumenter, Reklamombudsmannen och Konsumentombudsmannen har konstaterat mycket av detta, och det finns bra med underlag. Så vad väntar statsrådet på? En utredning. Ser inte regeringen vikten av att prioritera att lösa överskuldsättningen i samhället här och nu?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumtionskrediter?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumentkrediter samt för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor.Jag vill börja med att tacka Nadja Awad för frågan. Att skydda konsumenter från att hamna i en skuldfälla är en prioriterad fråga för regeringen. Överskuldsättning innebär ett stort lidande för den enskilde, och regeringen ser allvarligt på de risker som det kan medföra att allt fler tar lån som de inte kan betala tillbaka.De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av konsumtionslån. Dessa lån är ofta förknippade med högre räntor än vad som gäller för många andra lån, och många av låntagarna är unga. Den nuvarande situationen med hög inflation, höga elpriser och ett sämre ekonomiskt läge innebär en ökad risk för att allt fler lånar pengar för att klara vardagsekonomin. Många låntagare kan därför riskera att hamna i skuldfällor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att motverka överskuldsättning har det de senaste åren vidtagits en rad åtgärder, bland annat ränte- och kostnadstak för så kallade högkostnadskrediter och hårdare krav på marknadsföringen av krediter. Vidare får kredit inte längre vara ett förvalt alternativ, eller presenteras först, vid köp online. Kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan ett lån beviljas. En kredit får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka skulden. För att komma till rätta med alltför riskfylld kreditgivning krävs dock ytterligare åtgärder. För närvarande pågår en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Utredningen ska bland annat granska marknaden för krediter och föreslå hur kreditgivare och andra som är skyldiga att göra en kreditprövning kan få en bättre helhetsbild av en konsuments skulder samt överväga införande av ett nationellt skuldregister. Utredaren ska därutöver överväga åtgärder för redan skuldsatta. Utredningens betänkande ska lämnas i juni 2023.När det gäller Nadja Awads andra fråga, om konsumentvägledning, vill jag anföra följande. Konsumenter möter alltmer komplexa marknader, vilket ökar behovet av information och stöd om vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Konsumenter kan få hjälp och stöd av flera aktörer, såsom Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument, de fyra konsumentbyråerna och konsumentvägledare. Många kommuner erbjuder konsumentvägledning som omfattar både förebyggande arbete och rådgivning och hjälp när problem väl uppstår. Men som Nadja Awad påpekar har mycket riktigt andelen kommuner som väljer att erbjuda konsumentvägledning minskat under en följd av år.När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga, och den verksamheten är obligatorisk för kommunerna att tillhandahålla. I många kommuner samarbetar konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare tätt, vilket förefaller vara en god ordning som gynnar konsumenterna.Ett lokalt tillgängligt konsumentskydd som kan erbjuda fysiska besök är särskilt viktigt för mer sårbara konsumenter. Konsumentverket har fått i uppdrag att främja och utveckla konsumentstödet genom att identifiera och stödja olika samhällsaktörer - inklusive organisationer inom det civila samhället - som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Till exempel erbjuder pensionärsorganisationerna sedan en tid tillbaka konsumentrådgivning. Jag följer noga utvecklingen på området. Fortsatta åtgärder kommer att övervägas av regeringen med utgångspunkt i uppdraget till Konsumentverket som ska slutredovisas i mars i år, alltså väldigt snart, och med anledning av riksdagens tillkännagivanden om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan utvecklas."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att begränsa överskuldsättning på grund av konsumentkrediter samt för att garantera att alla invånare har tillgång till konsumentvägledning där de bor.Jag vill börja med att tacka Nadja Awad för frågan. Att skydda konsumenter från att hamna i en skuldfälla är en prioriterad fråga för regeringen. Överskuldsättning innebär ett stort lidande för den enskilde, och regeringen ser allvarligt på de risker som det kan medföra att allt fler tar lån som de inte kan betala tillbaka.De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av konsumtionslån. Dessa lån är ofta förknippade med högre räntor än vad som gäller för många andra lån, och många av låntagarna är unga. Den nuvarande situationen med hög inflation, höga elpriser och ett sämre ekonomiskt läge innebär en ökad risk för att allt fler lånar pengar för att klara vardagsekonomin. Många låntagare kan därför riskera att hamna i skuldfällor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att motverka överskuldsättning har det de senaste åren vidtagits en rad åtgärder, bland annat ränte- och kostnadstak för så kallade högkostnadskrediter och hårdare krav på marknadsföringen av krediter. Vidare får kredit inte längre vara ett förvalt alternativ, eller presenteras först, vid köp online. Kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning innan ett lån beviljas. En kredit får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka skulden. För att komma till rätta med alltför riskfylld kreditgivning krävs dock ytterligare åtgärder. För närvarande pågår en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Utredningen ska bland annat granska marknaden för krediter och föreslå hur kreditgivare och andra som är skyldiga att göra en kreditprövning kan få en bättre helhetsbild av en konsuments skulder samt överväga införande av ett nationellt skuldregister. Utredaren ska därutöver överväga åtgärder för redan skuldsatta. Utredningens betänkande ska lämnas i juni 2023.När det gäller Nadja Awads andra fråga, om konsumentvägledning, vill jag anföra följande. Konsumenter möter alltmer komplexa marknader, vilket ökar behovet av information och stöd om vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Konsumenter kan få hjälp och stöd av flera aktörer, såsom Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument, de fyra konsumentbyråerna och konsumentvägledare. Många kommuner erbjuder konsumentvägledning som omfattar både förebyggande arbete och rådgivning och hjälp när problem väl uppstår. Men som Nadja Awad påpekar har mycket riktigt andelen kommuner som väljer att erbjuda konsumentvägledning minskat under en följd av år.När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga, och den verksamheten är obligatorisk för kommunerna att tillhandahålla. I många kommuner samarbetar konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare tätt, vilket förefaller vara en god ordning som gynnar konsumenterna.Ett lokalt tillgängligt konsumentskydd som kan erbjuda fysiska besök är särskilt viktigt för mer sårbara konsumenter. Konsumentverket har fått i uppdrag att främja och utveckla konsumentstödet genom att identifiera och stödja olika samhällsaktörer - inklusive organisationer inom det civila samhället - som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Till exempel erbjuder pensionärsorganisationerna sedan en tid tillbaka konsumentrådgivning. Jag följer noga utvecklingen på området. Fortsatta åtgärder kommer att övervägas av regeringen med utgångspunkt i uppdraget till Konsumentverket som ska slutredovisas i mars i år, alltså väldigt snart, och med anledning av riksdagens tillkännagivanden om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan utvecklas."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Som jag sagt tidigare avser vi att ta frågan vidare. Jag vet att detta är ett problem. Jag ska fortsätta dialogen med både SKR, som naturligtvis är en viktig aktör i frågan, och enskilda kommuner som säger sig ha blivit drabbade av social dumpning.Det här bottnar väldigt mycket i den bostadsbrist som vi sett under lång tid. Inte minst råder det brist på lägenheter med överkomliga priser. Förekomsten av sådana är dock naturligtvis inte alltid en garanti för att de här grupperna hjälps; jag tror att hyresrätter med låg hyra är attraktiva även för den ganska breda medelklass som förvisso är väl etablerad i Sverige.En annan orsak är ett väldigt högt migrationstryck. Det har varit svårt för många kommuner att absorbera den mängd nyanlända som kommit och inte minst att erbjuda dem bostad när etableringstiden är över. Detta bottnar alltså även i migrationspolitiken. Nu har migrationen redan minskat, och den kommer att fortsätta minska framöver. Det tror jag kommer att innebära ett minskat problem med social dumpning. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller fel.Som sagt avser jag och regeringen att överväga de förslag som har inkommit och borra djupare i denna fråga, som vi får anledning att återkomma till. Jag tackar interpellanten Eva Lindh för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag måste än en gång få säga att jag verkligen beklagar att utredningen lades ned. Jag har inte riktigt hört några andra skäl än att man har prioriterat ned den. Det här är en högt prioriterad fråga, både för dem som drabbas och för kommunerna. Jag vill återigen inskärpa att det är beklagligt. Utredningen hade kunnat ge oss mer kunskap om hur det fungerar, vilka kommuner som är drabbade och vad vi borde göra.Jag har också hört en del sådana berättelser, statsrådet - man har ringt upp en kommun och sagt att man fått människor därifrån, och så har det upphört. Problemet är bara att de då kommer till andra kommuner i stället. Det är egentligen inte så att det har upphört. När man har kunnat följa det har man sett att det har varit andra kommuner i stället som blivit drabbade av social dumpning. Då har inte problemet upphört utan bara riktats mot andra. Det är därmed svårt att kompensera för social dumpning, eftersom företeelsen så att säga förflyttar sig. Ibland är det vissa kommuner som får fler, ibland är det andra kommuner. Det är alltså komplicerat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPå tal om det här med bostäder tycker jag att det skulle vara ett rimligt krav att ställa på alla kommuner att ha ett allsidigt byggande. Det skulle innebära att kommunerna har möjlighet att erbjuda olika boendeformer, vilket inte alla har i dag.Social dumpning är en företeelse som är djupt beklaglig, både för de enskilda och för de kommuner som drabbas. Vi behöver agera nu. Tack för debatten!"}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Jag kom osökt att tänka på frasen \"jag hör vad du säger\". Det är kanske det mest avskydda svar man kan få. Det betyder ju just att man hör men inte tar till sig av det som sägs. Självklart ska man ta till sig av goda argument och det som sägs som är bra. Sedan ska man kanske inte ta till sig av allt som sägs. Man får ha sunt förnuft och sålla bland det som sägs.Jag får en hel del frågor, vilket är helt förståeligt. Det är helt berättigat att fråga ansvarig minister om vilka konkreta åtgärder regeringen avser att vidta. En del av de åtgärder som virvlar runt i luften är sådant som ligger på andra statsråds bord. Även de förslag som har kommit från utredaren själv berör socialtjänstlagen. Jag kan därför inte utställa löften här om att vi ska göra det ena eller andra inom olika områden. Regeringen kommer att få återkomma med konkreta förslag. Jag gör dock bedömningen att de förändringar av bosättningslagen som nu aviseras och den utredning som ska göras är en åtgärd som kommer att vara viktig för att tydliggöra kommunernas ansvar när de tar emot nyanlända enligt bosättningslagen och hur lång tid detta åtagande gäller. Det kommer att vara en viktig del.Jag är också övertygad om att omläggningen av migrationspolitiken kommer att leda till ett mindre migrationstryck på Sverige, och det kommer att innebära att behovet av att skicka medborgare till andra kommuner kommer att minska. Kommunerna kommer därför att ha bättre förutsättningar att ta hand om dem som kommer enligt bosättningslagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill ta upp en annan sak som egentligen inte är en åtgärd. Jag noterar dock att det var något som framhölls av en högt uppsatt kommunpolitiker i en av de kommuner som drabbats av social dumpning. De hade noterat ett beteende och ett ökat inflöde av nyanlända från enskilda kommuner. De ringde då upp berörd kommun och påtalade problemet. Därefter upphörde den sociala dumpningen. Min förhoppning är att kommunerna till viss del kan lösa detta genom bilaterala samtal med varandra. Jag ska inte hänga ut några enskilda kommuner, men här var det en kommunföreträdare som sa att den sociala dumpningen upphörde efter ett telefonsamtal. Ibland kanske man kan lösa problem genom att gå andra vägar än genom lagstiftning, utredning och statlig byråkrati. Kanske kan man ibland också lösa problem genom enkla samtal. Jag tycker att det var ett gott exempel.Jag ska självklart överväga de förslag som har kommit från utredaren och gå igenom dem lite mer noggrant.När vi debatterar den här frågan får jag ibland känslan att Socialdemokraterna öppnar för särskilda bostäder för människor som kommit hit som nyanlända efter att etableringstiden är över. Man verkar vilja ha särskilda köer för personer med invandrarbakgrund. Det låter lite så ibland. Vi måste ha förståelse för att tillväxtkommuner med skriande bostadsbrist många gånger har svårt att hitta bostäder när etableringstiden är över. Många grupper vill ju komma åt bostäderna. Det är inte bara nyanlända som behöver en bostad från socialtjänsten. Väldigt många andra behöver också det, till exempel utsatta vid våld i nära relationer eller personer som av olika anledningar plötsligt råkat ut för sociala problem såsom missbruk och annat. Många människor behöver dessa bostäder, och det är inte alldeles lätt att veta hur de ska fördelas. Även om det är ett stort problem kan jag också ha förståelse för att det uppstår eftersom det råder så stor bostadsbrist i många kommuner."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för ett tydligt svar: Ja, det är ett bekymmer. Jag är helt med på att varje regering måste ompröva de utredningar som finns, men om man på riktigt tycker att det här är ett bekymmer borde kanske just denna utredning ha fått vara kvar.Ministern nämner kommunarrest och säger att man är fri att flytta vart man vill. Det är ingen som har förslagit något sådant. Problemet är inte att människor inte skulle vara fria att flytta vart de vill utan att rika kommuner skickar bostadslösa och ekonomiskt utsatta människor till fattiga glesbygdskommuner för att slippa kostnaden för hjälpinsatser. Det är det som är bekymret, inte att man inte skulle vara fri. Rika kommuner vältrar över kostnader på glesbygdskommuner. Det är ett bekymmer.När utredningen lades ned skickades ett brev som ministern har läst. Jag har själv inte läst brevet. Ministern får gärna redogöra för vilka åtgärder som ska hindra social dumpning. Han nämner även den utredning som både Eva Lindh och jag sitter i. Kommer det några tilläggsdirektiv? Kommer ett av tilläggsdirektiven i så fall att vara att man ska titta på social dumpning? Kommer utredningen att få mer tid?Om det kommer sådana tilläggsdirektiv tycker jag att man sänder en felaktig signal till Kommunsverige. Den signal man i så fall sänder är: Fortsätt göra som ni gör, för vi kompenserar ändå detta! Jag tycker inte att det är en bra signal. En bra signal vore att framföra att det här är fel, att man inte ska göra så här och att vi lever i ett land där vi tillsammans hjälps åt och tillsammans är starkare.Jag vill slutligen kommentera det som ministern flera gånger har tagit upp om att han inte sitter inlåst utan att han faktiskt lyssnar. Det är helt rätt; man ska lyssna på vad folk säger, men man ska också ta det till sig."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack för svaret, statsrådet! Det var ett tydligt svar att detta är ett problem. Nu har vi åtminstone samma problembeskrivning eller syn på att det faktiskt är ett problem. Det är en grund. Nästa steg handlar om vad vi gör åt det - och det var ju just det som utredningen skulle titta på. Vad kan vi göra? Hur ser företeelsen ut? Vilka kommuner är särskilt drabbade? Vi vet en del, men vi vet ännu inte tillräckligt.Det är klart att man som medmänniska känner väldig sorg över den cyniska behandling av människor som ligger bakom orden social dumpning. Utan att människan själv vill det får man den att flytta till en annan kommun. Jag har mött flera av dessa människor som berättat att man sagt att de annars skulle bli av med sitt försörjningsstöd eller förutsättningarna för att klara liv och uppehälle.Många barn och familjer finns också bland dem. Det handlar inte, som vi kanske tror, bara om vuxna personer, vilket är en sorg i sig. Men det här drabbar många barn, som heller inte blir anmälda till sin skola i tid. Det här innebär stora svårigheter för kommunerna.Låt mig gå över till åtgärder. Statsrådet hänvisar till utredningen om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som jag och min kollega Adnan Dibrani sitter i. Den ska titta på en utjämning av så kallade opåverkbara faktorer. I vårt utjämningssystem kompenseras man också för socioekonomiska faktorer. Utredningen ska titta på förändringar.Jag har dock väldigt svårt att förstå det som också Adnan Dibrani var inne på. Det här är ju inte en åtgärd, utan det handlar mer om det hela är okej när man kompenseras för det. Dessutom ser jag inte riktigt hur vi ska hitta möjligheter att kompensera, eftersom det ju inte ser lika ut. Alla kommuner är inte drabbade, och vissa kommuner är mer drabbade. Jag har svårt att se hur ska man kunna hitta ett system utan att utredningen får ett utvidgat uppdrag och mer tid till att titta på en så komplex fråga.I fråga om insatserna anger socialtjänsten att man måste utgå från individens enskilda behov och att man inte kan tvinga personer att byta bostadsort. Men Socialstyrelsen behöver också ett förtydligande om detta. Det är något man tittat på och föreslagit. Just nu händer ingenting när en kommun tvingar en person att byta bostadsort.Vi har såklart inte kommunarrest, och människor måste få bosätta sig var de vill. Men det är just \"var de vill\" som är problemet när vi talar om social dumpning. Det handlar inte om frivillighet här. De enskilda personerna har inte önskat byta kommun. Man kan säga att alla är fria, men dessa människor är ju inte det. De har blivit tvingade att byta bostadsort trots att de själva inte velat det."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Både Lindh och Dibrani har frågat mig om jag tycker att social dumpning är ett problem. Jag svarar: Ja, det är det. Jag tycker att detta är en viktig fråga.I förra interpellationsdebatten sa jag att vi inte bara sitter på våra kontor och håller för öronen. Jag träffar många kommuner och länsstyrelser, och jag har träffat SKR vid ett par tillfällen. Jag vet att det här problemet förekommer. Samtidigt vet både Dibrani och Lindh att när en ny regering tillträder gör man olika omprioriteringar bland utredningar och lägger ned en del för att frigöra resurser för nya utredningar, för att kunna genomdriva den politik man gick till val på. Det är så det funkar.Utredningen hade kommit en bit, och jag har träffat den aktuella utredaren; det var jag väldigt noga med att göra. Den aktuella utredaren har också skrivit ett brev till mig som minister, och jag vet att det är offentligt och även har kommit andra till del. I brevet beskrivs hur långt man kom i utredningen och också en del slutsatser. Där fanns även ett par konkreta förslag som vi naturligtvis ska se om det är intressant att gå vidare med.Även om man nu kan säga att det finns ett objektivt begrepp för social dumpning är det inte alltid självklart vad som är social dumpning och inte. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Människor är fria att flytta dit de vill efter det att etableringstiden är över. Den är som bekant två år.Det finns en inneboende konflikt i detta. Där det finns gott om arbeten och därmed större möjligheter att integrera sig är det väldigt ont om bostäder, och där det finns gott om bostäder finns det ofta sämre möjligheter att få jobb och därmed också sämre möjligheter till integration. Den inneboende konflikten gör frågan väldigt komplex. Jag tycker att man kan kosta på sig att säga i interpellationssvaret att frågan är komplex. Vi hade exakt denna debatt för en vecka sedan i den här kammaren, och jag svarade likadant då: Ja, jag tycker att detta är ett problem.Bosättningslagen ska ses över. Det finns skrivningar i Tidöavtalet om mer nationell likvärdighet i hur man tolkar bosättningslagen, hur lång tid den ska verka och hur lång tid ankomstkommunen är ansvarig för de nyanlända. Jag tycker att det är väldigt bra och tror att det kommer att bidra till att till viss del lindra problemen med och förekomsten av social dumpning.Vi kan också se i prognoserna att migrationen kommer att minska. Den har redan minskat och kommer att fortsätta minska framöver. Det innebär med all sannolikhet att problemen med social dumpning blir mindre, eftersom de ofta är kopplade till just migrationspolitiken och hur bosättningslagen är utformad.Social dumpning har ju varit ett stort problem under perioder med väldigt hög migration, till exempel inte minst efter Syrienkriget. Det var också med anledning av det som riksdagen beslutade om bosättningslagen, för att få en jämn fördelning av asylsökande i vårt land. För en del kommuner var det svårt att efter två år erbjuda bostad, och då löste man det genom att erbjuda bostäder i kommuner där det finns gott om sådana. Det kanske inte kan tyckas så konstigt, men det skapade stora problem för de kommuner som fick ta emot många som behöver stöd från socialtjänst och annat. Problematiken med detta kommer med all sannolikhet att minska i takt med att migrationen minskar framöver."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Tack, ministern, för svaret!Jag börjar där interpellanten Eva Lindh slutade, nämligen med att ställa en väldigt enkel fråga: Tycker ministern att social dumpning är ett problem?Utifrån ministerns redogörelse skulle man, om man vill vara lite illasinnad, kunna säga att detta inte är ett bekymmer. Men för mig är det ett stort bekymmer. Det finns kommuner, framför allt i storstäderna, som har det rätt bra rent ekonomiskt men som i princip kör medborgare till andra kommuner som har det väldigt tufft för att på så sätt slippa ta de kostnaderna. Man välter över dem på kommuner som allt som oftast har det mycket tuffare. Det är ju helt sjukt!Det är beklagligt att ministern i princip bara svarar att det är en komplex fråga. Man lägger ned en utredning som jobbar med just detta och hänvisar till exempelvis kommunalutjämningsutredningen som pågår nu och som jag också sitter med i. Vi tittar inte på social dumpning där. Men det kanske kommer sådana direktiv framöver.Det är konstigt att hänvisa till andra utredningar. Jag börjar fundera. Jag hoppas verkligen att ministern också tycker att detta är ett problem. Hela utredningen kring utjämningssystemet handlar ju om att hjälpa kommuner i vårt land med olika strukturella bekymmer, både socioekonomiska och demografiska. Den handlar inte om att möjliggöra social dumpning, vilket man skulle kunna tolka svaret som. Jag hoppas att jag hört fel och vill gärna ha ett svar på detta, för jag vill inte delta i en utredning som möjliggör att fler kommuner skjutsar medborgare till en annan kommun och på så sätt vältrar över kostnader. Det är inte den solidariska tanke som jag lever efter i vårt land. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag avslutar alltså med att än en gång ställa frågan om denna företeelse är ett komplext problem eller ett riktigt bekymmer för ministern."}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"Social dumpning sker när en kommun får personer i behov av stöd att flytta till en annan kommun utan att personerna själva uttryckt en vilja att flytta. Det är ofta kommuner med hög arbetslöshet och en hårt ansträngd ekonomi som behöver överta ansvar och kostnader för personer som fått flytta från mer välbärgade kommuner.Social dumpning är ett problem på riktigt för de personer som drabbas men också för kommuner som redan kämpar med stora utmaningar. Inte sällan har som sagt rikare kommuner uppmanat personer att söka sig till kommuner som har större utmaningar. Där finns möjligen lediga bostäder men, nu generaliserar jag, sämre tillgång till arbete och därmed också egen försörjning för de personer som tvingas flytta dit. De kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad får ännu svårare att möta sina invånares behov. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatskontoret fick i uppdrag av den S-ledda regeringen att kartlägga företeelsen och föreslå åtgärder. Denna kartläggning har visat att social dumpning förekommer och att det får svåra konsekvenser för vissa kommuner och för de drabbade personerna. Det visar sig att de grupper som är mest utsatta för denna aktiva påverkan att flytta till en annan kommun är nyanlända och personer med missbruk eller andra sociala problem.Så kan vi inte ha det. Vi behöver agera nu för att stoppa den sociala dumpningen.I början av sommaren 2022 tillsatte den S-ledda regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Två dagar före julafton lades den helt utan förvarning ned. Regeringen har gjort en prioritering och ansett att utredningen om social dumpning inte är prioriterad. De personer som blir utsatta och de kommuner som får ännu tuffare utmaningar tror jag inte håller med regeringen om att det här inte är en prioriterad fråga. Ärligt talat har jag lite svårt att förstå detta. Statsrådets svar visar på att man anser att företeelsen finns och att den är bekymmersam. Varför lägger man då ned en utredning som jobbat en tid med att undersöka företeelsen och att ta fram förslag till åtgärder för att man ska kunna agera? Det har jag väldigt svårt att förstå. Nedläggningen innebär att man inte har underlag för att de åtgärder som eventuellt föreslås faktiskt är de som är inriktade på att motverka den sociala dumpningen. Det är ju det utredningar går ut på. Anser statsrådet att social dumpning är ett problem? Och om svaret är ja - statsrådet presenterade visserligen en del åtgärder - vilka åtgärder planeras för att specifikt få bukt med den sociala dumpningen?"}
+{"question":"Vad ämnar statsrådet göra för att motverka social dumpning?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Eva Lindh har frågat mig vad jag ämnar göra för att motverka social dumpning.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politikområden. Det handlar bland annat om bostads- och arbetsmarknadsfrågor och att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen på olika sätt.Den förra regeringen tillsatte flera utredningar strax före valet 2022. En av dessa var utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Regeringen har nu gjort en genomgång av samtliga pågående utredningar och vid en prioritering bland dessa beslutat att avsluta den nämnda utredningen. Även om denna utredning har lagts ned bedrivs annat arbete som har betydelse för frågan.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige.Den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36) som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning. Länsstyrelserna har till exempel i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Uppdraget pågår till 2026.Utredningen Skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Regeringen avser vidare att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Regeringen är mån om att det ska finnas ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"Stöd kommer till de norra delarna av Sverige. När elpriserna ökade också i de norra delarna av Sverige fattade regeringen snabbt ett beslut för att även de norra delarna, elprisområde 1 och 2, skulle få stöd. Det kommer inom kort att delas ut stöd för november och december, då elpriserna sköt i höjden även i norra Sverige. Regeringen levererar alltså.Regeringen hör också. Vi sitter inte insnöade, höll jag på att säga, på Regeringskansliet och håller för våra öron. Vi lyssnar. Vi reser och pratar med människor och vet om att det finns upprördhet i de norra delarna av Sverige.Men när vi förklarar de stora elprisskillnaderna mellan norra och södra Sverige kommer också en förståelse för varför det första elprisstödet gick till just elprisområde 3 och 4. Men när elpriserna i norra Sverige ökade tog regeringen snabbt beslut om att ge stöd till hushållen också i elprisområde 1 och 2. Så agerar en handlingskraftig regering.Regeringens bedömning är att det tillskott för 2023 vi ger kommunsektorn är signifikant och kommer att hjälpa kommunerna att klara av det viktiga välfärdsuppdrag de har. Ser regeringen att prognoserna kommer att förvärras framöver och gör en bedömning att dessa resurser inte kommer att räcka till återkommer vi. Det finns möjlighet att göra det i vårändringsbudgeten och framför allt när vi lägger fram höstbudgeten för kommande år.Regeringen är p�� alerten, och det finns ekonomiska förutsättningar tack vare Sveriges starka ekonomi. Vi ska lägga fram en budget som inte driver på inflationen, men att klara av välfärden i kommuner och regioner är en viktig fråga för regeringen.Även jag tackar för debatten.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"Jag ska försöka bena upp detta. Socialdemokratin har givetvis ett inflytande på samhällsdebatten, men ilskan i norra delarna av Sverige har inte vi varit upphov till. Vi hör den och lyssnar på den, men det är människorna som bor där som är upprörda över att inte få något stöd över huvud taget. De säger inte att de ska få exakt lika mycket men i alla fall något stöd eftersom de vissa tider har haft höga elpriser och åtminstone en månad lika höga som i södra Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också upprörda över de löften som gavs före valet vad gäller till exempel drivmedel.Det finns alltså en mängd saker människor är upprörda över, och det är inget Socialdemokraterna har hittat på. Men vi hör vad människor säger, och vi hör deras upprördhet och oro.Det måste till mer resurser. Vi har inte sagt att vi ska ge några särskilda resurser, utan vi vill ge tillräckliga resurser till välfärden. Vad är då tillräckliga resurser? Jo, resurser nog att klara av att ge den välfärd som människor behöver. Vi vill bygga samhället starkare genom att skapa mer likvärdiga förutsättningar för hela kommunsektorn och sätta välfärden först, även i norra Sverige för att hela Sverige räknas. Då behövs satsningar på välfärden i hela Sverige.Man behöver dock också se till de speciella förutsättningar som de norra delarna har när det gäller just elprisstödet och den oro som finns över det.Tack för debatten!"}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"Det kan ju också vara så att Socialdemokraterna försöker att slå blå dunster i ögonen på människor. Hade vi gett korrekta fakta om att hushåll i södra Sverige har betalat fyra gånger högre elpriser, och ibland kanske till och med mer än så, än hushåll i de norra delarna av Sverige tror jag att det hade funnits en förståelse för att elprisstödet är högre till de södra delarna än till de norra delarna. Det är inte konstigare än att bostadsbidraget blir högre om hyran är högre - man ger ju inte samma bostadsbidrag till alla oavsett vilken hyra de har. Bidrag ges utifrån de behov och kostnader som finns. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerElprisstödet ska kompensera för höga elpriser. Det är självklart att hushåll som har betalat ett högre elpris per kilowattimme blir kompenserade på ett annat sätt än hushåll som inte har betalat för detta.Det är klart att upprördheten blir väldigt stor om man går runt och lyssnar på socialdemokrater som sprider en bild av att detta skulle vara någonting diskriminerande mot vissa människor som bor i norra Sverige. Då förstår jag att människor blir upprörda. Tyvärr tycker jag att Socialdemokraterna ibland tenderar att sprida desinformation, eller information som inte ger rätt bild. Jag tycker att detta är väldigt olyckligt.Det som den förra regeringen lyckades åstadkomma var ett generellt elprisstöd på 2 000 kronor. Elprisstöd 1, som kommer att betalas ut från och med måndag, kan ge upp till 16 000 kronor till de mest drabbade hushållen. Det är alltså stor skillnad mellan det elprisstöd som Socialdemokraterna lyckades leverera och det som denna regering lyckats med.Jag är fullt medveten om att skatteutjämningssystemet inte fullt ut kompenserar för de strukturskillnader som finns. När vi nu ökar de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor kommer många kommuner i norr proportionerligt sett, per invånare, att få mer av dessa 6 miljarder än andra delar av Sverige. Det var detta som var min poäng. Jag har aldrig sagt att det kompenserar fullt ut, för det gör det inte - det kommer att vara omöjligt att hitta ett system som gör det. Jag ska med intresse ta emot skatteutjämningskommitténs betänkande nästa år. Vi kommer också att ge en del tilläggsdirektiv för att vässa utredningen ytterligare.Jag vet att det finns väldigt många små kommuner; många av dem är koncentrerade till Norrlands inland. Jag var bara för några veckor sedan i Västerbotten och passade då på att besöka Bjurholms kommun, som är Sveriges minsta kommun med knappt 2 800 invånare. Det var ett spännande och givande besök med en otroligt engagerad politisk ledning och tjänstemannaledning. Trots de utmaningar som denna lilla kommun står inför vågar man satsa på en helt ny byggnad, eller fastighet, som ska inrymma såväl skollokaler som äldreboende och, om jag inte minns fel, idrott för att strukturera om i fastighetsbeståndet och skapa en mer effektiv ekonomi. Det var härligt att se hur en liten kommun ändå vågar göra dessa satsningar, och man gör det för att man ser att det på lång sikt kommer att generera lägre kostnader för fastigheter - apropå att vidta åtgärder som på sikt skapar en bättre och mer effektiv ekonomi. Jag tycker att det var inspirerande.Jag kan inte låta bli att fråga med tanke på den debatt som är och den argumentation som förs fram: Har Socialdemokraterna lagt fram ett nytt förslag om att statsbidragen ska kompensera de norra delarna lite extra mycket? Jag har aldrig sett ett sådant förslag. Men det låter så på denna debatt, så inte undra på att människor blir besvikna emellanåt."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"Jag tror faktiskt - eller, rättare sagt, jag vet - att människor som bor i norra Sverige inte känner att de behandlas lika. Man må ha olika åsikter om huruvida detta är rätt eller fel och om betydelsen av att priset inte var lika högt då, men den ilska och frustration som finns i de norra delarna av Sverige är enorm. Jag vill bara säga det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtmaningarna i kommunerna och regionerna är väldigt stora och av skiftande karaktär. De befolkningsmässigt minsta kommunerna har generellt de tuffaste utmaningarna. Många av dem ligger också i de norra delarna av Sverige.Vi socialdemokrater har prioriterat att hela Sverige ska leva och växa. Det handlar naturligtvis om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner, från söder till norr, och om att man ska kunna ha en bra välfärd.Under förra mandatperioden beslutade riksdagen mycket riktigt om en ny kostnadsutjämning. Den tar större hänsyn till den samhällsutveckling som har skett under senare år, med en äldre befolkning och ökad urbanisering. Sammantaget kan man säga att det efter denna förstärkning och det som vi beslutade då tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer.Det tas större hänsyn, men någon rättvis eller exakt utjämning finns ju inte, även om utjämningssystemet finns och man utjämnar i hög grad. Det vet vi ju. När vi nu har en utredning om utjämningssystemet ser vi att det faktiskt är så att många kommuner inte får resurser enligt de ökade opåverkbara faktorer som man ska kompenseras för. Man pratar om detta, men vi ser att det inte är så.Statsrådet sa i sitt svar att det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelar statsbidragen så att de kompenserar för skillnader i skattekraft som beror på strukturella faktorer, men så är det inte riktigt. Visst utjämnar det, men det utjämnar inte skillnaderna fullt ut.Även om frågan om hur elprisstödet ska se ut är en fråga för energi och näringsministern är ju civilministern ansvarig för förutsättningarna för kommuner och regioner. Ett besked till kommunerna och regionerna i norra Sverige borde kunna ges, så att de kan vara trygga med och säkra på att de kan få stöd för de ökade elpriser som de faktiskt har haft under den här perioden.Vi i Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Omfördelningen är ett steg för att säkerställa en jämlik välfärd i hela vårt avlånga land. Det är en fråga om rättvisa. Oavsett vem man är ska man vara trygg med att man får en bra sjukvård, en bra utbildning och en bra omsorg. Det handlar, som sagt, om ett Sverige där hela landet ska leva och växa - även de norra delarna."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu blir det kanske lite dubbelargumentering med tanke på den förra interpellationsdebatten, för debatterna berör mer eller mindre samma ämne även om den förra berörde hela Sverige och interpellanten nu fokuserar på de norra delarna av Sverige.Regeringen gör ingen skillnad på norra eller södra Sverige i de här frågorna, utan vi ser att välfärden ska fungera i hela Sverige. Ökningarna av både generella och riktade statsbidrag fördelas inte olika mellan södra och norra Sverige, utan det tas om hand i kostnads- och skatteutjämningssystemet där man fördelar resurserna beroende på vilka strukturella förutsättningar kommunerna har. Vi vet att många kommuner i norra Sverige får stöd i och med det skatteutjämningssystem vi har. Systemet håller också på att utredas just nu, kan jag säga. Det görs inte minst utifrån att de socioekonomiska faktorerna behöver stärkas ännu mer, men man ser över skatteutjämningssystemet väldigt brett. Vi får se hur det kommer att påverka enskilda kommuner. Lindh fokuserar mycket på frågan om elprisstödet. Precis som Lindh själv sa är det inte mitt ansvarsområde, utan det ligger på energi- och näringslivsminister Ebba Buschs bord. Jag får faktiskt hänvisa till henne om just den debatten ska fördjupas. Men det är ju helt klart så att det kommer ett elprisstöd också till norra Sverige som ska kompensera för höga elpriser under november och december.Eva Lindh vet, precis som alla andra, varför vi har kompenserat före det andra elprisstödet och varför elprisstöd 1 bara gick till elprisområde 3 och 4. Det berodde på att elpriserna var så mycket högre i dessa delar än i område 1 och 2. Elpriserna var ibland tre eller fyra gånger högre på månadsbasis i elprisområde 3 och 4 än i elprisområde 1 och 2. Vi satte ett referenspris på 75 öre per kilowattimme, och det var det vi utgick från. Priset låg ju långt över detta vissa månader i elprisområde 3 och 4 men inte i elprisområde 1 och 2, och det var därför stödet gick dit. Det var inte för att diskriminera någon del av landet utan för att man skulle få kompensation för höga elpriser; det var ju det som detta handlade om.När vi i regeringen sedan såg att elpriserna ökade väldigt mycket i de norra delarna av Sverige tog vi ett snabbt beslut och kunde tidigt i år meddela att även hushåll i norra Sverige skulle få elprisstöd, vilket jag tycker var väldigt bra. Det kommer att delas ut. Exakt datum för detta är jag inte uppdaterad på, men det kommer att delas ut. Det första stödet ska börja delas ut redan nu på måndag.Kommer vi att ge tillräckligt med stöd? Tillräckligt är ett ganska subjektivt begrepp, för man kan tycka olika om vad som är tillräckligt. Regeringen har visat att den tar kommunsektorn på allvar genom att en tredjedel av reformutrymmet har gått till ökade statsbidrag, såväl generella som riktade, till kommuner och regioner för att ge dem förutsättningar att klara det så otroligt viktiga välfärdsuppdraget och ge en dräglig och omsorgsfylld vardag till människor som behöver samhällets stöd. Om regeringen gör bedömningen att det behövs ökade resurser kommer det också att komma ökade resurser."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig börja med att säga varför interpellationen skrevs och varför jag tycker att det är viktigt att debattera välfärden i just norra Sverige. Jag ser det nämligen som att regeringens politik innebär en dubbelstöt mot kommuner och regioner i norra Sverige. Den svenska välfärdsmodellen är viktig. Välfärden är avgörande för samhället och för människor. Det handlar om att få en trygg omsorg när man blir äldre, om att få en god utbildning och en god start på livet samt om att få vård efter behov. Därför prioriterade vi i Socialdemokraterna välfärden i vårt budgetförslag. Vi lade dubbelt så mycket pengar till välfärden som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna gör. Fortsatta satsningar behövs. Kommuner och regioner har stora utmaningar framför sig. De har utmaningar både i själva det faktum att det blir fler äldre och i att det behöver göras investeringar och annat. Men det är också så att det som drabbar hela samhället även drabbar kommuner och regioner, såsom höjda räntor och högre inflation. När man då ger otillräckliga resurser till välfärden, vilket vi anser att regeringen och Sverigedemokraterna gör, drabbar det välfärden i hela Sverige. De norra delarna av vårt land är dock särskilt drabbade, av en anledning: När regeringen presenterade sina tankar och planer för elprisstödet fanns inget elprisstöd till norra Sverige, det vill säga den del av Sverige som ligger norr om Dalälven. Förutom att hushållen inte skulle få elprisstödet skulle inte heller kommuner och regioner i norra Sverige få någon kompensation för de höga elräkningar de har. Det skulle alltså innebära att kommuner och regioner får ännu svårare att klara av att ge en bra välfärd, och det är det jag menar med att detta är en dubbelstöt mot välfärden i norra Sverige. Det är en orimlig hållning, och den har skapat en enorm ilska och besvikelse. Det är 1,2 miljoner människor som lämnas utanför. Ännu vet vi inte hur det blir med elstödet - det verkar ju som att regeringen har ändrat sig och att elstöd till hushållen nu ska ges även i de norra delarna av Sverige. Eventuellt kommer det att delas ut från slutet av februari. Precis som statsrådet säger i sitt svar kommer det att indirekt minska bördorna för kommunerna. De kanske inte behöver betala ut försörjningsstöd på samma sätt, vilket indirekt minskar bördorna. Stöden till företagen och därmed också den svenska välfärden vet vi dock fortfarande inget om. Kommunerna vet ingenting. Vi har inte fått besked, och kommuner och regioner vet inte heller vad det är som kommer att gälla. Det är nämligen inte riktigt klart än. Även om jag vet att elprisstödet inte är ett ansvar specifikt för civilministern - det är näringsministern som har det ansvaret - sitter man ändå i samma regering. Nu har man en chans att ge besked. Kommer det att bli mer - tillräckligt med - resurser till välfärden? Kan kommuner och regioner räkna med att få ett stöd för de höga elpriskostnader de nu har, precis som alla andra? Jag hoppas få svar på de frågorna."}
+{"question":"Avser statsrådet att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige?","answer":"Eva Lindh har frågat mig om jag avser att göra nedskärningar i välfärden i kommuner och regioner i norra Sverige. Regeringen delar bedömningen att kommunsektorns ekonomiska situation kommer att vara utmanande de närmaste åren. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden. Genom den kommunala självstyrelsen är kommuner och regioner ansvariga för sin ekonomi och sin verksamhet, vilket innebär att kommuner och regioner själva beslutar om ekonomiska prioriteringar och eventuella effektiviseringsåtgärder i sina egna verksamheter. Liksom för många hushåll och företag gäller det att vidta åtgärder för att kunna uppnå en ekonomi i balans. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar. Inte minst finns potential i nya digitala lösningar. Staten har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för kommunsektorn. Elpriserna har under november och december varit mycket höga, särskilt i december då elpriserna i stora delar av Sverige var högre än de någonsin tidigare varit under en enskild månad. Regeringen har därför gett Svenska kraftnät i uppdrag att hos Energimarknadsinspektionen ansöka om att använda de så kallade flaskhalsintäkterna till åtgärder som kompenserar för de höga elpriser som drabbat hushållen. Det nya stödet gäller även hushåll i norra Sverige och planeras att betalas ut under våren 2023. Denna åtgärd kommer att innebära en förstärkning av hushållens ekonomi, och det minskar indirekt den ekonomiska bördan för kommunerna.I budgeten för 2023 avsattes, som vi hörde under den tidigare interpellationsdebatten, cirka en tredjedel av reformutrymmet till kommunsektorn. Det generella statsbidraget höjdes permanent med 6 miljarder kronor jämfört med tidigare år. Genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelas de generella statsbidragen så att de kompenserar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som beror på strukturella faktorer, till exempel långa avstånd och skillnader i uppvärmningskostnader. Vidare går 300 miljoner kronor i år till utveckling av primärvård i landsbygd inom överenskommelsen med SKR om God och nära vård 2023.Regeringen beslutade också i december 2022 att ge en samordnare fortsatt uppdrag att till och med juni 2023 främja koordineringen av arbetet med insatser av betydelse för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen till följd av framväxten av nya industrier i Norrbottens och Västerbottens län."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Jag vill också tacka Eva Lindh och Adnan Dibrani för denna debatt som jag tycker har varit bra. Det går inte att ta miste på det engagemang som ändå finns för välfärden, vilket jag tycker är väldigt bra. Jag gläds över att så många partier som möjligt verkligen funderar på hur vi kan stärka välfärden framöver och hur människor som behöver samhällets stöd i olika faser av livet verkligen kan få omsorg och den värme som alla som jobbar med välfärd ger till både barn och äldre men också till människor som mitt i livet behöver välfärden. Jag vill återigen, som jag har gjort i alla inlägg hittills, säga att det är därför som denna regering lägger mer pengar i statsbidrag till kommuner och regioner, såväl ökade generella statsbidrag som riktade statsbidrag. Inom Socialdepartementet, där kristdemokraten Jakob Forssmed är departementschef, har flera riktade statsbidrag införts bland annat för att bryta ofrivillig ensamhet, för fler vårdplatser inom sjukvården, för en stärkt förlossningsvård och för kvinnors sjukvård. Och många andra satsningar har gjorts. Jag tycker alltså att det görs väldigt mycket.Eva Lindh pekade på Äldreomsorgslyftet, som jag tycker har varit en väldigt bra satsning, även om det av olika anledningar har varit svårt att göra av med alla pengar i de olika kommunerna. Linköping var för övrigt en av de kommuner som var med i ett inslag på SVT för något år sedan och som hade stora problem att göra av med pengarna. Det var en treårig satsning. Det planerades att fasas ut även av den förra regeringen. Hur vi gör med äldreomsorgssatsningarna och andra kompetensutvecklingssatsningar när tiden för dem går ut får regeringen återkomma om i nästa budget. Vi hade mycket kort tid på oss att lägga fram en budget - från att denna regering tillträdde till att den skulle lägga fram en budgetproposition till riksdagen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerExakt hur vi fortsätter att fullfölja dessa satsningar får vi återkomma till. Men kompetensförsörjning och yrkesutbildningar kommer att vara helt avgörande för att klara välfärdens utmaningar framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Låt mig börja i den ände där civilministern slutade. Vi ser att det finns stora kompetensbrister. Det saknas personal inom en lång rad yrkesgrupper inom välfärden. Om det inte finns personal att anställa måste vi självklart agera för att råda bot på det. Det som bekymrar mig ännu mer är om det inte finns resurser, utbildningsplatser eller äldreomsorgslyft, som faktiskt har fungerat. Det finns i år, men det finns inte i budgeten för kommande år. Då är det ett ännu större problem. Vi behöver alltså resurser, och vi behöver också förbereda för den personalbrist som kommer och som redan finns i dag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kan absolut göra skillnad med digitaliseringar, men det gör inte all skillnad. Det är inte det stora. Jag har jobbat inom äldreomsorgen. Jag vet därför att även om man genom digitalisering skulle underlätta förutsättningarna för äldreomsorgen är det mycket tid och kraft som vi både ska och bör lägga på att sitta och hålla den där handen och ge den omsorg som behövs. Vi socialdemokrater vill fördubbla satsningarna på välfärden för att vi vet att resurser spelar roll. Välfärden spelar roll både för våra nära och för att den skapar förutsättningar för ett jämlikt samhälle, ett samhälle som håller ihop och ett Sverige där hela landet ska leva och växa. Det kräver resurser. Det är därför som vi blir oroade när vi ser att det inte finns tillräckliga resurser för välfärden framöver. Jag tackar civilministern för debatten och för att vi kan stå här i dag, inte för att samtala om men åtminstone debattera frågan."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Jag delar bedömningen att mer pengar behövs till välfärden och att mer pengar behövs till kommuner och regioner. Det är också därför som regeringen tillför mer resurser och lägger en tredjedel av vårt reformutrymme just på kommunsektorn. Jag vill verkligen få detta sagt. Det ges nämligen en annan bild av mina socialdemokratiska motdebattörer under denna debatt. Jag är också orolig för framtiden. Jag har flera gånger i denna talarstol sagt att jag också känner en oro för kommunsektorns framtida utmaningar att upprätthålla välfärden, kanske inte främst för ekonomin som jag tror att vi kommer att lösa tillsammans eftersom Sverige har starka statsfinanser. Och vi har lagt fram en ansvarsfull budget så att vi kommer att kunna möta upp behov som kan uppstå. Men jag känner en stor oro för kompetensbrist och kompetensförsörjning och för att behovet av ny arbetskraft ökar så mycket samt hur vi ska få unga människor att vilja utbilda sig inom dessa sektorer. Det är kanske den största utmaningen som kommunerna står inför.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan vill jag säga till Eva Lindh att Alliansens resurser till kommunsektorn ökade. Kommunerna hade bra ekonomi under alliansåren. Kommunsektorns ekonomi ökade, inte främst på grund av ökade statsbidrag utan för att ekonomin växte, för att fler människor kom i arbete och för att skatteunderlaget till kommunerna växte. De viktigaste förutsättningarna för kommunerna är att skatteunderlaget ökar, att antalet arbetade timmar blir större och att sjukskrivningarna minskar. Detta är viktiga frågor för kommunerna, och detta hände just under alliansåren. Socialdemokraterna får gärna berätta för undersköterskorna i äldreomsorgen att jobbskatteavdraget som gav honom eller henne ungefär 1 500 krnor mer i månaden att röra sig med aldrig skulle ha införts. Jag tror inte att undersköterskorna riktigt uppskattar ett sådant budskap. Och Socialdemokraterna har i sina budgetar inte föreslagit att något av de fem jobbskatteavdrag som den förra alliansregeringen införde ska tas bort. Jag tycker ändå att det är intressant med tanke på den retorik som förs fram här. Pengar spelar stor roll - det visar också denna regering - men de spelar inte all roll. Jag tycker att det är viktigt att säga det ibland. Tror man att kommunsektorns utmaningar framöver ska kunna lösas enbart med ökade statsbidrag och framför allt om man förenklar detta tycker jag att man vilseleder medborgarna. Att jobba mer effektivt handlar inte om att man ska springa fortare i korridorerna och att man ska ge färre kramar, som det sägs ibland. Men det kan röra sig om digitalisering. Jag återkommer ibland till min tid som äldreborgarråd, och jag tycker att man ibland får referera till det som man själv gjort i tidigare uppdrag. Vi försökte då med digitala verktyg frigöra tid inom äldreomsorgen. Det kunde handla om sådana enkla saker som att i stället för att utbildad personal skulle gå iväg till mataffären och köpa mat kunde man exempelvis göra onlinebeställningar av mat. Att man hade digitala nycklar i stället för fysiska nycklar sparade väldigt mycket tid inom äldreomsorgen. Att inte låta utbildad undersköterskepersonal städa eller stryka utan låta andra yrkesgrupper göra det är ett sätt att göra verksamheten både effektivare och mer optimerad. Att få fler att jobba heltid är en annan viktig fråga för att klara kompetensförsörjningen framöver och skapa bättre arbetsmiljö. Att få människor att jobba längre, att orka och vilja jobba längre, är också ett annat sätt att få kommuner och regioner att kunna hantera utmaningen med personalbrist framöver. Det finns alltså många andra frågor som vi också måste kunna diskutera. Jag tycker att det blir för snävt om vi bara diskuterar om ett statsbidrag ett enskilt år ska öka med 6 eller 12 miljarder kronor. Debatten blir fattig. Vi behöver komma djupare ned än så för att verkligen klara av välfärdens utmaningar."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Som interpellanten Eva Lindh nämnde har vi under de år som vi har styrt fått över 100 000 fler i välfärden. Det är för att vi har satsat på våra kommuner och regioner - rekordstora satsningar som de verkligen har uppskattat.Ministern nämnde i sitt svar att kommunerna har en airbag genom resultatutjämningsreserven. Det ska vi vara glada för. Det har de därför att den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade enorma summor som kommunerna och regionerna har kunnat spara för att använda när det är lite kärvare tider. Detta har ingenting att göra med den nuvarande regeringen.Min oro gäller både framtiden och den tid vi nu lever i. Jag ställde en fråga till ministern om vad det innebär att jobba mer innovativt och effektivt och varför mer pengar inte behöver tillskjutas till kommunsektorn.Jag ska lägga till två saker för att belysa problemet här och nu. Vi har i dag kommuner där de drar in på fruktstunderna för små barn eller drar in på ett ägg till barnen. Man kan fundera på vad detta ger, men det är vad de behöver göra för att försöka få balans i ekonomin. I det läget får de höra att de inte behöver mer pengar och att de får arbeta mer effektivt.Vad ska jag enligt ministern svara de barn som just nu tycker att det är ganska jobbigt att inte få frukt, ägg eller vad det kan vara? Men, framför allt, vad ska jag svara den personal som tycker att det är oerhört jobbigt att säga nej till barnen? I dessa ekonomiskt kärva tider är detta kanske den enda frukt som barnen får för att de har det tufft där hemma. Här och nu har vi bekymmer. Ekonomin är oerhört svår i våra kommuner, och jag hade önskat att ministern hade svarat. Han kanske gör det i sitt nästa inlägg genom att säga att vi behöver mer resurser. Det innebär inte att man inte behöver jobba effektivt. Men mer resurser behövs."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Det har uppskattats att Kristdemokraterna ofta uttrycker ett engagemang för välfärden och för den viktiga svenska välfärdsmodellen, men det som betyder något är vad som händer och vad man gör. Engagemang måste ombildas till handlingskraft.Politik gör skillnad. När vi socialdemokrater ledde regeringen anställdes 100 000 fler i välfärden. Det gör skillnad att man omprioriterar och gör sitt engagemang till kraft och handling. Det som vi nu ser är att hälften av kommunerna och 17 av 21 regioner räknar med att gå med underskott under året. De kanske inte höjer skatten eller planerar att göra det därför att de vet att utmaningarna under det kommande året 2024 blir ännu större.Vi oroar oss, och har fog för att oroa oss, för välfärdens utveckling i framtiden. Det som kommuner och regioner står inför nu är att de får otillräckliga resurser och inte får mer detta år än vad de fick tidigare. Därtill kommer den höga inflationen, och detta tillsammans med de högre räntorna drabbar dem precis som oss alla i hela samhället. Detta innebär ännu större kostnader och utgifter utöver vad de hade redan tidigare, alltså det som vi såg innan. Det är klart att detta oroar.Jag var kommunalråd i Linköping förra gången den borgerliga regeringen styrde. Jag känner igen detta. Den dåvarande regeringen valde att sänka skatterna i stället för att höja statsbidragen till kommunerna. Då såg vi att de anställda fick betala priset och att välfärden krackelerade. Nu upprepar sig historien, och vi är oroliga för att just detta ska hända ännu en gång.Vi har hört ett antal gånger att pengar inte är allt, men personal måste kunna anställas. För detta behövs resurser. Det krävs mer personal ute i välfärden. Det handlar, bara för att ta ett exempel, om att allt fler blir äldre, vilket är jättebra. Den svenska välfärden har gjort att vi lever längre och har bättre hälsa. Men människor blir äldre och behöver äldreomsorg, och då måste det anställas personal inom äldreomsorgen. Där behövs fler arbetskamrater som kan hjälpa till att ge den goda omsorg som vi vill att man ska klara av att ge. Personalen behöver också ha en god arbetsmiljö där man trivs och kan ägna sig åt rätt saker och där man väljer att stanna kvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom sagt: Pengar spelar roll. Politik gör skillnad. När vården, skolan och omsorgen inte får tillräckliga resurser innebär det nedskärningar i välfärden. Jag väntar fortfarande på att det engagemang som Kristdemokraterna ofta visar för välfärden ska göra skillnad i budgeten och i prioriteringarna framöver."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Jag instämmer verkligen i de varma engagerade ord som precis uttalats här vad gäller välfärden. Kristdemokraterna är ett välfärdsparti. Det är detta som gör att många dras till Kristdemokraterna. Det finns ett oerhört stort engagemang för äldreomsorg, LSS och sjukvård. Det är detta som utgör the selling point, som man säger ibland, för Kristdemokraterna, som är ett borgerligt parti med en stark social röst.Under den förra mandatperioden - då jag var äldreborgarråd i Stockholms stad - i huvudstaden var jag själv med om att tillföra historiskt stora anslag till just äldreomsorgen. Jag vet alltså vad det innebär att vara engagerad i välfärden och att prioritera välfärden. Det är därför regeringen ger ett stort tillskott till kommunsektorn och välfärden, och det är därför vi väljer att lägga en tredjedel av reformutrymmet på både ökade generella statsbidrag och riktade statsbidrag till kommuner och regioner - just för att säkra välfärdens kärna.Det statsbidrag på ungefär 4 miljarder kronor som enkom gick till att stärka äldreomsorgen under pandemin och som Kristdemokraterna och Moderaterna drev igenom i riksdagens finansutskott under den förra mandatperioden är nu permanent och kommer att vara kvar framöver. Detta är viktigt.De ökade anslag till kommuner och regioner som gavs under pandemin var vi helt överens om i riksdagen, och Kristdemokraterna var en mycket aktiv part här för att få igenom ökade anslag till välfärden under pandemin. Men vi sa också gemensamt att anslagen var just pandemianslag. De var tillfälliga anslag till kommuner och regioner för att klara av att upprätthålla välfärden i en mycket ansträngd tid. Enligt planen skulle de extra bidragen fasas ut, både i den socialdemokratiska regeringens budget då och i den budget som vi lägger fram nu.Jämfört med de anslag som skulle ges nästa år ökar vi nu anslagen med cirka 12 miljarder kronor i generella och riktade statsbidrag till kommuner och regioner, vilket utgör ungefär en tredjedel av det totala reformutrymmet.Vi i regeringen är naturligtvis beredda att återkomma med ökade resurser om vi ser att det uppstår behov. Vi följer utvecklingen i kommunsektorn mycket noggrant för att se hur behoven ser ut framöver. Om man tittar på budgeten för 2023 i kommunerna kan man se att fem kommuner har valt att höja skatten och att sju kommuner har valt att sänka skatten. I princip alla kommuner låter alltså skatten ligga stilla under 2023, och det är en indikator på att kommunsektorn gör bedömningen att de med de tillskott som nu ges kommer att klara av att hålla en ekonomi i balans. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKommunerna har genom åren byggt upp så kallade resultatutjämningsreserver, och där ligger nu ungefär 40 miljarder kronor som kan användas för att parera den lågkonjunktur som vi väntas gå in i. Jag tycker att det är ett klokt förvaltarskap från kommunerna att bygga upp sådana reserver som kan användas som ett slags airbag när vi nu går in i sämre ekonomiska tider. Då blir kommunsektorn mindre beroende av att staten hela tiden ska parera sämre ekonomiska tider med ökade statsbidrag. Det blir en större långsiktighet.Dibrani ställde en del frågor som jag får återkomma till i mitt nästa inlägg, för jag ser att talartiden är slut. Men jag vill sammanfatta med att säga att regeringen är väldigt engagerad i välfärdsfrågan. Kristdemokraterna är ett välfärdsparti, och det är därför ingen tillfällighet att vi många gånger får ansvar för just välfärdsfrågorna, såväl i regeringen som i kommuner och regioner."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Jag vill börja att säga tack till ministern för att han är här. Men jag kommer nu att säga något som många kanske inte tror att man som socialdemokrat skulle säga här, nämligen att jag saknar den moderata finansministern. Jag uppskattar henne! Vi har suttit tillsammans i många år i finansutskottet. När vi ska debattera en sådan viktig fråga som välfärdens finansiering hade jag hoppats att hon skulle vara på plats. Men jag förstår att det inom regeringen har skett olika arbetsfördelningar som gör att civilministern är den som ska svara.För oss socialdemokrater är en fungerande välfärd kärnan i det starka samhället. Det handlar om så många viktiga frågor som är betydande för oss: trygghet, en god äldreomsorg, att se till att människor får en jämlik vård, en bra skola och bra förutsättningar att klara sig i livet. Därför är det för oss alltid viktigt att prioritera välfärden, och det har vi gjort i varje givet läge då vi har lämnat fram en budget.I den senaste budgeten, som den nya regeringen lade fram, satsade man väldigt många miljarder på att sänka skatten för de allra rikaste. Dubbelt så mycket av reformutrymmet, skulle man kunna hävda, satsades på sänkt skatt i stället för på kommuner och regioner. Vi satsade dubbelt så mycket på att se till att kommuner och regioner har de resurser som de behöver. De behöver ännu mer än det som vi lade fram, men det var en bra start.Jag har fastnat för en mening i ministerns svar där han säger att kommunerna inte kommer att lösa alla problem bara genom att få pengar. Det kan man kanske hålla med om, men min fråga till ministern är: Vad säger det till den personal som just nu går på knäna där ute? Är svaret att de ska få arbeta mer innovativt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig zooma ut från detta: Många gånger när man ska hitta nya arbetssätt för att klara ekonomin och annat och bli mer produktiv brukar man skicka in mer medel tills det nya sätter sig och man kan hämta hem det, om vi nu ska prata i de termerna. Men här har man inte skickat in nya medel utan snarare underfinansierat hela systemet. Svaret från ministern är att pengar inte kommer att lösa detta utan att den som jobbar mer effektivt och mer innovativt kommer att kunna hantera detta.Jag tycker synd om personalen där ute, och jag ger civilministern möjlighet att svara dem som just nu går på knäna: Tycker ministern att det är tillräckligt med resurser och att de behöver jobba mer effektivt, eller kommer det att tillskjutas mer medel framöver?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Den svenska välfärden finns där när vi är som mest sårbara. Vår välfärd skyddar, omfördelar kraft och skapar jämlikhet och möjligheter till ett mer jämställt samhälle.Jag känner mig verkligen stolt över den svenska välfärden. Socialdemokratin är välfärdens förkämpar. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen, och vi kommer att fortsätta försvara och utveckla den.En fungerande välfärd är kärnan i det starka samhället. Det handlar om så mycket viktigt, sådant som är på allvar och betydande för alla oss och för våra nära och kära: att alla barn ska ha en bra skola, att vi får vård efter behov och tryggheten i att få en god omsorg på livets höst. Det är därför vi också reagerar så starkt när vi ser brister i välfärden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBehovet och betydelsen av en stark välfärd blev tydligt under pandemin. För att värna den och klara pandemins utmaningar var det viktigt för den socialdemokratiskt ledda regeringen att ersätta kommuner och regioner för de ökade kostnaderna. Under pandemin sköt vi därför till tre gånger så mycket till välfärden som det beräknade skattebortfallet i form av generella bidrag. Ekonomiska resurser tillfördes också för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården och förbättra arbetsmiljön.Nu står välfärden inför nya utmaningar och tuffa ekonomiska tider - och med en regering som inte prioriterar välfärden med tillräckliga resurser. Samtidigt har antalet äldre ökat, vilket också har ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Det behövs också investeringar i byggnader och infrastruktur, och detta kostar pengar för både kommuner och regioner. Det var också därför som vi socialdemokrater tillförde dubbelt så mycket resurser i det budgetförslag som vi lade fram i höstas jämfört med det som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna lade fram.Det är bekymmersamt att det inte blir tillräckligt med resurser till välfärden. Det riskerar att försämra välfärden men också att försämra förutsättningarna för personalen. De riskerar att sägas upp. Personalen är ryggraden i den svenska välfärden. Utan personal ingen välfärd. Därför återkommer jag och ställer frågan igen: Kommer regeringen att ändra om och skicka mer resurser - de resurser som kommuner och regioner behöver för att klara välfärden?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?","answer":"Eva Lindh har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSverige befinner sig i ett läge där hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen är inriktningen på budgeten svagt åtstramande. Finanspolitiken behöver vara väl avvägd för att få ned inflationen och för att hantera nedgången i ekonomin. Genom att följa det finanspolitiska ramverket säkerställs att det finns handlingsutrymme vid ett försämrat ekonomiskt läge. Regeringen prövar samtliga reformförslag mot det ekonomiska utrymmet och det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift.Eva Lindh påstår att den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterat inte innebär några ökade statsbidrag till välfärden och att detta medför att välfärden riskerar att försämras. Detta stämmer inte. I budgetpropositionen för 2023 satsas cirka en tredjedel av reformutrymmet på kommunsektorn. Det generella statsbidraget höjs med 6 miljarder kronor från och med i år, i jämförelse med den nivå som tidigare har aviserats. Åren 2021 och 2022 fanns en tillfällig höjning av det generella statsbidraget på 10 respektive 5 miljarder kronor. Den tillfälliga höjningen var ett sätt att lindra effekter av pandemin och var aldrig tänkt som permanent höjning av det generella statsbidraget. Vidare avsätter regeringen omkring 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag för 2023, bland annat 2 miljarder kronor till regionerna för en prestationsbaserad ersättning i syfte att öka antalet vårdplatser samt en förstärkt satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 1,7 miljarder kronor.Jag är medveten om att kommuner och regioner, trots de medel som regeringen och Sverigedemokraterna nu på olika sätt tillför, ändå står inför en ekonomiskt utmanande period under kommande år. Hur kommuner och regioner kan hantera ekonomisk turbulens och samtidigt arbeta för en långsiktigt hållbar ekonomi diskuteras löpande i regeringen men också i kommuner och regioner. Frågan är svår och viktig. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden.Mer pengar kommer inte att lösa alla problem som kommunsektorn står inför. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar. Inte minst finns en potential i nya digitala lösningar. Staten har ett ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta.Det osäkra ekonomiska läget gör att det finns risk för att den ekonomiska nedgången blir djupare än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen följer därför utvecklingen mycket noga."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Tack, Sanna Backeskog, för en bra debatt om en väldigt angelägen fråga! Får jag förmånen att vända mig direkt till Kriminalvårdens medarbetare är det första jag vill säga att de ska vara rakryggade och stolta över det viktiga arbete de utför i hela det svenska samhällets tjänst och intresse. Jag tycker också att de ska vara förvissade om att de är sedda och att de problem som de ser i sin vardag, på sina arbetsplatser, också är sedda, som jag uppfattar det både av arbetsgivare och av den politik som mycket riktigt är huvudman för alla våra myndigheter, inklusive Kriminalvården.Naturligtvis är inget av det som tas upp i den här rapporten, oavsett om det gäller säkerhetsproblem, farligt ensamarbete, hot och våld eller påtryckningar av otillbörligt slag, något som ett anständigt samhälle kan acceptera inom väggarna, murarna och grindarna till svensk kriminalvård. Det är en mycket legitim förväntan från medarbetarna i svensk kriminalvård att dessa problem tas på största allvar och möts på ett väldigt konkret sätt.När det gäller Kriminalvården är inget namnbyte på myndigheten aktuellt. Men den djupare frågan är vad vi har Kriminalvården till. Där vill jag stå upp för vikten av hårda straff och inkapacitering. Detta är också en väldigt viktig del i ett anständigt samhälle. Min bestämda uppfattning är att vi långsiktigt måste skifta fokus från gärningsman till brottsoffer och till samhällets behov av skydd mot grov brottslighet. Det innebär också att fler personer kommer att behöva låsas in under längre tid.Med detta sagt ska vi alldeles självklart arbeta lika metodiskt när det gäller vad vi gör med människor under den tid de är inlåsta. Ambitionen ska hela tiden vara att människor ska komma ut på andra sidan som bättre människor, med bättre förutsättningar att hugga tag i ett hederligt liv.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Tack, Sanna Backeskog, för en bra debatt om en väldigt angelägen fråga! Får jag förmånen att vända mig direkt till Kriminalvårdens medarbetare är det första jag vill säga att de ska vara rakryggade och stolta över det viktiga arbete de utför i hela det svenska samhällets tjänst och intresse. Jag tycker också att de ska vara förvissade om att de är sedda och att de problem som de ser i sin vardag, på sina arbetsplatser, också är sedda, som jag uppfattar det både av arbetsgivare och av den politik som mycket riktigt är huvudman för alla våra myndigheter, inklusive Kriminalvården.Naturligtvis är inget av det som tas upp i den här rapporten, oavsett om det gäller säkerhetsproblem, farligt ensamarbete, hot och våld eller påtryckningar av otillbörligt slag, något som ett anständigt samhälle kan acceptera inom väggarna, murarna och grindarna till svensk kriminalvård. Det är en mycket legitim förväntan från medarbetarna i svensk kriminalvård att dessa problem tas på största allvar och möts på ett väldigt konkret sätt.När det gäller Kriminalvården är inget namnbyte på myndigheten aktuellt. Men den djupare frågan är vad vi har Kriminalvården till. Där vill jag stå upp för vikten av hårda straff och inkapacitering. Detta är också en väldigt viktig del i ett anständigt samhälle. Min bestämda uppfattning är att vi långsiktigt måste skifta fokus från gärningsman till brottsoffer och till samhällets behov av skydd mot grov brottslighet. Det innebär också att fler personer kommer att behöva låsas in under längre tid.Med detta sagt ska vi alldeles självklart arbeta lika metodiskt när det gäller vad vi gör med människor under den tid de är inlåsta. Ambitionen ska hela tiden vara att människor ska komma ut på andra sidan som bättre människor, med bättre förutsättningar att hugga tag i ett hederligt liv.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Tack, Sanna Backeskog, för en bra debatt om en väldigt angelägen fråga! Får jag förmånen att vända mig direkt till Kriminalvårdens medarbetare är det första jag vill säga att de ska vara rakryggade och stolta över det viktiga arbete de utför i hela det svenska samhällets tjänst och intresse. Jag tycker också att de ska vara förvissade om att de är sedda och att de problem som de ser i sin vardag, på sina arbetsplatser, också är sedda, som jag uppfattar det både av arbetsgivare och av den politik som mycket riktigt är huvudman för alla våra myndigheter, inklusive Kriminalvården.Naturligtvis är inget av det som tas upp i den här rapporten, oavsett om det gäller säkerhetsproblem, farligt ensamarbete, hot och våld eller påtryckningar av otillbörligt slag, något som ett anständigt samhälle kan acceptera inom väggarna, murarna och grindarna till svensk kriminalvård. Det är en mycket legitim förväntan från medarbetarna i svensk kriminalvård att dessa problem tas på största allvar och möts på ett väldigt konkret sätt.När det gäller Kriminalvården är inget namnbyte på myndigheten aktuellt. Men den djupare frågan är vad vi har Kriminalvården till. Där vill jag stå upp för vikten av hårda straff och inkapacitering. Detta är också en väldigt viktig del i ett anständigt samhälle. Min bestämda uppfattning är att vi långsiktigt måste skifta fokus från gärningsman till brottsoffer och till samhällets behov av skydd mot grov brottslighet. Det innebär också att fler personer kommer att behöva låsas in under längre tid.Med detta sagt ska vi alldeles självklart arbeta lika metodiskt när det gäller vad vi gör med människor under den tid de är inlåsta. Ambitionen ska hela tiden vara att människor ska komma ut på andra sidan som bättre människor, med bättre förutsättningar att hugga tag i ett hederligt liv.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Jag ser väldigt mycket fram emot att samtala mer kring dessa frågor tillsammans med justitieministern och regeringen.Jag noterar att justitieministern framhåller att arbetsmiljöansvaret ytterst är arbetsgivarens - en hållning som vi i Socialdemokraterna generellt delar. Men som justitieministern själv säger är det justitieministern som ansvarar för myndigheten och nu har möjlighet att ge myndigheten förutsättningar att vara en god arbetsgivare.Seko skriver i sin rapport att var tredje anställd på anstalt ser det som helt uteslutet eller inte särskilt troligt att man arbetar kvar inom Kriminalvården om två år. Detta är väldigt oroande statistik som kräver handling här och nu, i dag. Lönen är den vanligaste anledningen att vilja lämna Kriminalvården, följt av arbetstider och arbetsmiljö.Sekos rapport avslutas med en rad krav för att förbättra för personalen i Kriminalvården och säkerställa kompetensförsörjningen. Det handlar bland annat om lön och arbetstider, utbildning och kompetensutveckling, stopp för allt klientnära ensamarbete och att politiken tar ansvar för att hålla ihop hela rättskedjan så att det vi gör på ena sidan inte får allvarliga konsekvenser på andra sidan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är säkert en och annan medarbetare av de 14 000 anställda inom Kriminalvården som tittar på detta nu eller i efterhand. Jag vill därför ge justitieministern chansen att vända sig till direkt till dem. Min avslutande fråga till justitieministern är: Vad vill justitieministern säga till Sveriges anställda inom Kriminalvården? Jag fick inte heller svar på om justitieministern är beredd att gå Sverigedemokraterna till mötes gällande synen på Kriminalvården som ett straffverk.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Jag ser väldigt mycket fram emot att samtala mer kring dessa frågor tillsammans med justitieministern och regeringen.Jag noterar att justitieministern framhåller att arbetsmiljöansvaret ytterst är arbetsgivarens - en hållning som vi i Socialdemokraterna generellt delar. Men som justitieministern själv säger är det justitieministern som ansvarar för myndigheten och nu har möjlighet att ge myndigheten förutsättningar att vara en god arbetsgivare.Seko skriver i sin rapport att var tredje anställd på anstalt ser det som helt uteslutet eller inte särskilt troligt att man arbetar kvar inom Kriminalvården om två år. Detta är väldigt oroande statistik som kräver handling här och nu, i dag. Lönen är den vanligaste anledningen att vilja lämna Kriminalvården, följt av arbetstider och arbetsmiljö.Sekos rapport avslutas med en rad krav för att förbättra för personalen i Kriminalvården och säkerställa kompetensförsörjningen. Det handlar bland annat om lön och arbetstider, utbildning och kompetensutveckling, stopp för allt klientnära ensamarbete och att politiken tar ansvar för att hålla ihop hela rättskedjan så att det vi gör på ena sidan inte får allvarliga konsekvenser på andra sidan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är säkert en och annan medarbetare av de 14 000 anställda inom Kriminalvården som tittar på detta nu eller i efterhand. Jag vill därför ge justitieministern chansen att vända sig till direkt till dem. Min avslutande fråga till justitieministern är: Vad vill justitieministern säga till Sveriges anställda inom Kriminalvården? Jag fick inte heller svar på om justitieministern är beredd att gå Sverigedemokraterna till mötes gällande synen på Kriminalvården som ett straffverk.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Jag ser väldigt mycket fram emot att samtala mer kring dessa frågor tillsammans med justitieministern och regeringen.Jag noterar att justitieministern framhåller att arbetsmiljöansvaret ytterst är arbetsgivarens - en hållning som vi i Socialdemokraterna generellt delar. Men som justitieministern själv säger är det justitieministern som ansvarar för myndigheten och nu har möjlighet att ge myndigheten förutsättningar att vara en god arbetsgivare.Seko skriver i sin rapport att var tredje anställd på anstalt ser det som helt uteslutet eller inte särskilt troligt att man arbetar kvar inom Kriminalvården om två år. Detta är väldigt oroande statistik som kräver handling här och nu, i dag. Lönen är den vanligaste anledningen att vilja lämna Kriminalvården, följt av arbetstider och arbetsmiljö.Sekos rapport avslutas med en rad krav för att förbättra för personalen i Kriminalvården och säkerställa kompetensförsörjningen. Det handlar bland annat om lön och arbetstider, utbildning och kompetensutveckling, stopp för allt klientnära ensamarbete och att politiken tar ansvar för att hålla ihop hela rättskedjan så att det vi gör på ena sidan inte får allvarliga konsekvenser på andra sidan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är säkert en och annan medarbetare av de 14 000 anställda inom Kriminalvården som tittar på detta nu eller i efterhand. Jag vill därför ge justitieministern chansen att vända sig till direkt till dem. Min avslutande fråga till justitieministern är: Vad vill justitieministern säga till Sveriges anställda inom Kriminalvården? Jag fick inte heller svar på om justitieministern är beredd att gå Sverigedemokraterna till mötes gällande synen på Kriminalvården som ett straffverk.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Låt mig först adressera frågorna som rör Kriminalvårdens medarbetare, som överlag gör ett fantastiskt arbete. Detta gäller enligt min uppfattning alla, från chefer hela vägen ned i organisationen till lokalvårdare, personal i bespisningar och vad det nu kan vara. Jag uppfattar också att det finns en stor hängivenhet och en väldigt stor stolthet över det arbete som utförs. Jag utgår från att de också upplever medborgarnas oreserverade stöd och uppskattning för detta.Sedan råder det ingen som helst tvekan om att det tryck som Kriminalvården utsätts för, som en följd av en samhällsutveckling som gör att allt fler får långa fängelsestraff för väldigt grova brott, inte har matchats med motsvarande satsningar när det gäller Kriminalvårdens utbyggnad. Det är klart att detta skapar ett tryck också på medarbetarna.De problem som aktualiseras i den rapport som interpellanten pekar på är alla ett uttryck för detta. Vart och ett av dessa problem ska tas på största allvar. Jag talade utförligt om detta med Kriminalvårdens generaldirektör så sent som i förrgår under en förmiddag på besök i Hall. Det är något som vi kommer att ha en fortsatt dialog kring mellan myndighet och regeringskansli. Det är också sådant som redan adresseras och kommer att adresseras på ett tydligt sätt genom de styrmedel som regeringen besitter.Med detta sagt är det naturligtvis alltid så - det tycker jag är viktigt att säga gentemot medarbetarna - att arbetsgivaren har det fulla ansvaret för detta. Sedan ska politiken förstås backa upp sina myndigheter så att det finns goda förutsättningar att bedriva en verksamhet som säkrar en god arbetsmiljö för medarbetarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller samverkan har jag inga som helst problem att samverka med någon när det handlar om möjligheterna att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, som nu eskalerat till nivåer som är fullständigt historiska inte bara ur ett svenskt perspektiv utan också vid en internationell jämförelse. Det råder ingen som helst tvekan om att det, om vi gör som vi hittills har gjort, också kommer att gå som det hittills har gått. Det gäller kriminalpolitiken och alla förgreningar av den, inklusive hanteringen av Kriminalvården.Vanföreställningen att den här regeringen bara skulle se på ena sidan av myntet blir inte mer sann bara för att den upprepas i varje meningsutbyte vi har i denna kammare. Det är alldeles självklart att vi med längre straff kommer att behöva vara ännu mer genomtänkta när det handlar om vad man ska göra med människor som är inlåsta - vad de ska ägna tiden åt och hur man kan göra allt för att förbättra förutsättningarna för att de ska komma ut på andra sidan som bättre människor med goda verktyg att hugga tag i sin tillvaro och slå in på en hederlig levnadsbana. Detta kommer inte bara att vara riktningen för den här regeringen, utan vi ska säkerställa att vi som land och som kriminalvård blir ännu mycket bättre än vi har varit hittills när det gäller de delarna.Vad gäller resurs- och ansvarsfrågorna har jag inget som helst behov av att stå här och gaffla om vem som ansvarar för vad i ett historiskt perspektiv. Möjligen tyckte jag att det var en lämplig respons, med tanke på att flera av deltagarna i den här debatten ville göra gällande att de stora arbetsmiljöproblem vi ser i Kriminalvården i dag och de utmaningar vi ser när det gäller tillväxtfrågorna skulle vara ett resultat av den politik som förts eller inte förts under de senaste två tre månaderna. Skälet till att jag tog upp ekonomin var att en av kollegorna adresserade just den frågan.Jag kan försäkra er alla om att jag är öppen för samverkan varje dag i veckan, för rätt reformer som leder landet och Kriminalvården åt rätt håll. Detta får väl sägas vara en rimlig utgångspunkt för det fortsatta samarbetet."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Låt mig först adressera frågorna som rör Kriminalvårdens medarbetare, som överlag gör ett fantastiskt arbete. Detta gäller enligt min uppfattning alla, från chefer hela vägen ned i organisationen till lokalvårdare, personal i bespisningar och vad det nu kan vara. Jag uppfattar också att det finns en stor hängivenhet och en väldigt stor stolthet över det arbete som utförs. Jag utgår från att de också upplever medborgarnas oreserverade stöd och uppskattning för detta.Sedan råder det ingen som helst tvekan om att det tryck som Kriminalvården utsätts för, som en följd av en samhällsutveckling som gör att allt fler får långa fängelsestraff för väldigt grova brott, inte har matchats med motsvarande satsningar när det gäller Kriminalvårdens utbyggnad. Det är klart att detta skapar ett tryck också på medarbetarna.De problem som aktualiseras i den rapport som interpellanten pekar på är alla ett uttryck för detta. Vart och ett av dessa problem ska tas på största allvar. Jag talade utförligt om detta med Kriminalvårdens generaldirektör så sent som i förrgår under en förmiddag på besök i Hall. Det är något som vi kommer att ha en fortsatt dialog kring mellan myndighet och regeringskansli. Det är också sådant som redan adresseras och kommer att adresseras på ett tydligt sätt genom de styrmedel som regeringen besitter.Med detta sagt är det naturligtvis alltid så - det tycker jag är viktigt att säga gentemot medarbetarna - att arbetsgivaren har det fulla ansvaret för detta. Sedan ska politiken förstås backa upp sina myndigheter så att det finns goda förutsättningar att bedriva en verksamhet som säkrar en god arbetsmiljö för medarbetarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller samverkan har jag inga som helst problem att samverka med någon när det handlar om möjligheterna att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, som nu eskalerat till nivåer som är fullständigt historiska inte bara ur ett svenskt perspektiv utan också vid en internationell jämförelse. Det råder ingen som helst tvekan om att det, om vi gör som vi hittills har gjort, också kommer att gå som det hittills har gått. Det gäller kriminalpolitiken och alla förgreningar av den, inklusive hanteringen av Kriminalvården.Vanföreställningen att den här regeringen bara skulle se på ena sidan av myntet blir inte mer sann bara för att den upprepas i varje meningsutbyte vi har i denna kammare. Det är alldeles självklart att vi med längre straff kommer att behöva vara ännu mer genomtänkta när det handlar om vad man ska göra med människor som är inlåsta - vad de ska ägna tiden åt och hur man kan göra allt för att förbättra förutsättningarna för att de ska komma ut på andra sidan som bättre människor med goda verktyg att hugga tag i sin tillvaro och slå in på en hederlig levnadsbana. Detta kommer inte bara att vara riktningen för den här regeringen, utan vi ska säkerställa att vi som land och som kriminalvård blir ännu mycket bättre än vi har varit hittills när det gäller de delarna.Vad gäller resurs- och ansvarsfrågorna har jag inget som helst behov av att stå här och gaffla om vem som ansvarar för vad i ett historiskt perspektiv. Möjligen tyckte jag att det var en lämplig respons, med tanke på att flera av deltagarna i den här debatten ville göra gällande att de stora arbetsmiljöproblem vi ser i Kriminalvården i dag och de utmaningar vi ser när det gäller tillväxtfrågorna skulle vara ett resultat av den politik som förts eller inte förts under de senaste två tre månaderna. Skälet till att jag tog upp ekonomin var att en av kollegorna adresserade just den frågan.Jag kan försäkra er alla om att jag är öppen för samverkan varje dag i veckan, för rätt reformer som leder landet och Kriminalvården åt rätt håll. Detta får väl sägas vara en rimlig utgångspunkt för det fortsatta samarbetet."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Låt mig först adressera frågorna som rör Kriminalvårdens medarbetare, som överlag gör ett fantastiskt arbete. Detta gäller enligt min uppfattning alla, från chefer hela vägen ned i organisationen till lokalvårdare, personal i bespisningar och vad det nu kan vara. Jag uppfattar också att det finns en stor hängivenhet och en väldigt stor stolthet över det arbete som utförs. Jag utgår från att de också upplever medborgarnas oreserverade stöd och uppskattning för detta.Sedan råder det ingen som helst tvekan om att det tryck som Kriminalvården utsätts för, som en följd av en samhällsutveckling som gör att allt fler får långa fängelsestraff för väldigt grova brott, inte har matchats med motsvarande satsningar när det gäller Kriminalvårdens utbyggnad. Det är klart att detta skapar ett tryck också på medarbetarna.De problem som aktualiseras i den rapport som interpellanten pekar på är alla ett uttryck för detta. Vart och ett av dessa problem ska tas på största allvar. Jag talade utförligt om detta med Kriminalvårdens generaldirektör så sent som i förrgår under en förmiddag på besök i Hall. Det är något som vi kommer att ha en fortsatt dialog kring mellan myndighet och regeringskansli. Det är också sådant som redan adresseras och kommer att adresseras på ett tydligt sätt genom de styrmedel som regeringen besitter.Med detta sagt är det naturligtvis alltid så - det tycker jag är viktigt att säga gentemot medarbetarna - att arbetsgivaren har det fulla ansvaret för detta. Sedan ska politiken förstås backa upp sina myndigheter så att det finns goda förutsättningar att bedriva en verksamhet som säkrar en god arbetsmiljö för medarbetarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller samverkan har jag inga som helst problem att samverka med någon när det handlar om möjligheterna att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, som nu eskalerat till nivåer som är fullständigt historiska inte bara ur ett svenskt perspektiv utan också vid en internationell jämförelse. Det råder ingen som helst tvekan om att det, om vi gör som vi hittills har gjort, också kommer att gå som det hittills har gått. Det gäller kriminalpolitiken och alla förgreningar av den, inklusive hanteringen av Kriminalvården.Vanföreställningen att den här regeringen bara skulle se på ena sidan av myntet blir inte mer sann bara för att den upprepas i varje meningsutbyte vi har i denna kammare. Det är alldeles självklart att vi med längre straff kommer att behöva vara ännu mer genomtänkta när det handlar om vad man ska göra med människor som är inlåsta - vad de ska ägna tiden åt och hur man kan göra allt för att förbättra förutsättningarna för att de ska komma ut på andra sidan som bättre människor med goda verktyg att hugga tag i sin tillvaro och slå in på en hederlig levnadsbana. Detta kommer inte bara att vara riktningen för den här regeringen, utan vi ska säkerställa att vi som land och som kriminalvård blir ännu mycket bättre än vi har varit hittills när det gäller de delarna.Vad gäller resurs- och ansvarsfrågorna har jag inget som helst behov av att stå här och gaffla om vem som ansvarar för vad i ett historiskt perspektiv. Möjligen tyckte jag att det var en lämplig respons, med tanke på att flera av deltagarna i den här debatten ville göra gällande att de stora arbetsmiljöproblem vi ser i Kriminalvården i dag och de utmaningar vi ser när det gäller tillväxtfrågorna skulle vara ett resultat av den politik som förts eller inte förts under de senaste två tre månaderna. Skälet till att jag tog upp ekonomin var att en av kollegorna adresserade just den frågan.Jag kan försäkra er alla om att jag är öppen för samverkan varje dag i veckan, för rätt reformer som leder landet och Kriminalvården åt rätt håll. Detta får väl sägas vara en rimlig utgångspunkt för det fortsatta samarbetet."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det var ju precis min poäng - att vi ska dra lärdomar av händelsen på Tidaholmsanstalten, där man lade om synen på kriminalvården, stärkte personaltätheten, såg till att man fick en tydligare indelning i avdelningar, såg till att inte för många fångar vistades i samma rastverksamhet och så vidare. Man satsade alltså mer resurser och såg till att personalen hade bättre anställningsvillkor och att det fanns bättre möjligheter för kriminalvården att jobba med det andra uppdraget - att inte bara hålla folk inlåsta utan också se till att de när de kommer därifrån inte ska välja en brottslig väg i livet.Med det sagt har vi också sett att antalet återfall har minskat från 90talets höga siffror till något lägre i dag. Vi vill givetvis fortsätta trycka tillbaka återfallen, men då krävs det att man ser helheten.Det är klart att vi kan stå här och prata om budget och hur vi har satsat våra pengar. Vi hade en sådan diskussion förra gången vi stod i kammaren. Jag blev då ganska paff över den syn som regeringen har på det här nu, i de här tiderna med hög inflation och höga energipriser och en enorm press på välfärdsverksamheter som många gånger riktar sig till barn i särskilt utsatta områden. Där ska finnas skola, kulturskola, fritidsgårdar, social verksamhet och möjligheter att stötta familjer. Det är just de verksamheterna som Moderaterna och regeringen nu sätter extra stor press på när man inte satsar pengar på välfärden i den utsträckning som SKR varnar för att man behöver göra och som landets kommuner återkommande larmar om.Man valde väg, fru talman. Man sänkte skatten för de allra rikaste med 13 miljarder och satte i stället sparkrav på välfärden. Detta leder till en utveckling i samhället med djupare klyftor, där grovt kriminella kan hitta möjligheter att locka in fler unga i grov brottslighet. Vi valde omvänt att dubbla välfärdssatsningen."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det var ju precis min poäng - att vi ska dra lärdomar av händelsen på Tidaholmsanstalten, där man lade om synen på kriminalvården, stärkte personaltätheten, såg till att man fick en tydligare indelning i avdelningar, såg till att inte för många fångar vistades i samma rastverksamhet och så vidare. Man satsade alltså mer resurser och såg till att personalen hade bättre anställningsvillkor och att det fanns bättre möjligheter för kriminalvården att jobba med det andra uppdraget - att inte bara hålla folk inlåsta utan också se till att de när de kommer därifrån inte ska välja en brottslig väg i livet.Med det sagt har vi också sett att antalet återfall har minskat från 90talets höga siffror till något lägre i dag. Vi vill givetvis fortsätta trycka tillbaka återfallen, men då krävs det att man ser helheten.Det är klart att vi kan stå här och prata om budget och hur vi har satsat våra pengar. Vi hade en sådan diskussion förra gången vi stod i kammaren. Jag blev då ganska paff över den syn som regeringen har på det här nu, i de här tiderna med hög inflation och höga energipriser och en enorm press på välfärdsverksamheter som många gånger riktar sig till barn i särskilt utsatta områden. Där ska finnas skola, kulturskola, fritidsgårdar, social verksamhet och möjligheter att stötta familjer. Det är just de verksamheterna som Moderaterna och regeringen nu sätter extra stor press på när man inte satsar pengar på välfärden i den utsträckning som SKR varnar för att man behöver göra och som landets kommuner återkommande larmar om.Man valde väg, fru talman. Man sänkte skatten för de allra rikaste med 13 miljarder och satte i stället sparkrav på välfärden. Detta leder till en utveckling i samhället med djupare klyftor, där grovt kriminella kan hitta möjligheter att locka in fler unga i grov brottslighet. Vi valde omvänt att dubbla välfärdssatsningen."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det var ju precis min poäng - att vi ska dra lärdomar av händelsen på Tidaholmsanstalten, där man lade om synen på kriminalvården, stärkte personaltätheten, såg till att man fick en tydligare indelning i avdelningar, såg till att inte för många fångar vistades i samma rastverksamhet och så vidare. Man satsade alltså mer resurser och såg till att personalen hade bättre anställningsvillkor och att det fanns bättre möjligheter för kriminalvården att jobba med det andra uppdraget - att inte bara hålla folk inlåsta utan också se till att de när de kommer därifrån inte ska välja en brottslig väg i livet.Med det sagt har vi också sett att antalet återfall har minskat från 90talets höga siffror till något lägre i dag. Vi vill givetvis fortsätta trycka tillbaka återfallen, men då krävs det att man ser helheten.Det är klart att vi kan stå här och prata om budget och hur vi har satsat våra pengar. Vi hade en sådan diskussion förra gången vi stod i kammaren. Jag blev då ganska paff över den syn som regeringen har på det här nu, i de här tiderna med hög inflation och höga energipriser och en enorm press på välfärdsverksamheter som många gånger riktar sig till barn i särskilt utsatta områden. Där ska finnas skola, kulturskola, fritidsgårdar, social verksamhet och möjligheter att stötta familjer. Det är just de verksamheterna som Moderaterna och regeringen nu sätter extra stor press på när man inte satsar pengar på välfärden i den utsträckning som SKR varnar för att man behöver göra och som landets kommuner återkommande larmar om.Man valde väg, fru talman. Man sänkte skatten för de allra rikaste med 13 miljarder och satte i stället sparkrav på välfärden. Detta leder till en utveckling i samhället med djupare klyftor, där grovt kriminella kan hitta möjligheter att locka in fler unga i grov brottslighet. Vi valde omvänt att dubbla välfärdssatsningen."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Jag tackar justitieministern för svaret - även om justitieministern redan efter fem månader har hamnat i förhållningssättet att allt är den andra regeringens fel.Vi sitter inte på sanningen. Regeringen sitter inte på sanningen. Min poäng är att om svensk kriminalpolitik ska vara effektiv och human, minska brottsligheten och öka människors trygghet krävs samverkan i riksdagen. Då kan inte justitieministern fortsatta välja tystnadens väg när regeringens samarbetsparti attackerar grunderna i svensk kriminalvårdspolitik, utan då måste justitieministern vända sig till hela den här kammaren och samtala med samtliga partier om hur vi står upp för en kriminalvård som faktiskt levererar.Vill justitieministern att bokslutet om fyra år ska vara att den del av svensk kriminalpolitik som fungerade bra, nämligen kriminalvården, har slagits sönder? Det är precis den risken vi ser nu. Om inte Kriminalvården får rätt förutsättningar, rätt resurser och en justitieminister som är beredd att ta fajten för svensk kriminalvård när det finns människor i samarbetspartiet som kontinuerligt attackerar grunderna för den politiken finns det risker.Jag uppmanar justitieministern att ta avstånd från de mycket allvarliga attacker som vi nu ser från samarbetspartiet, inte bara mot svensk kriminalvårdspolitik utan också mot grunderna i svensk grundlag när det handlar om myndighetsstyrning, myndigheters oberoende och domstolars oberoende.Vi kommer inte att värna den svenska förvaltningsmodellen genom att ändra lagstiftning, genom att ändra grundlag. Vi värnar den svenska grundlagen genom att stå upp för de människor som gör svensk statsförvaltning möjlig, nämligen alla de anställda, och deras integritet och skydd i enlighet med svensk grundlag. Jag uppmanar justitieministern att jobba med detta."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Jag tackar justitieministern för svaret - även om justitieministern redan efter fem månader har hamnat i förhållningssättet att allt är den andra regeringens fel.Vi sitter inte på sanningen. Regeringen sitter inte på sanningen. Min poäng är att om svensk kriminalpolitik ska vara effektiv och human, minska brottsligheten och öka människors trygghet krävs samverkan i riksdagen. Då kan inte justitieministern fortsatta välja tystnadens väg när regeringens samarbetsparti attackerar grunderna i svensk kriminalvårdspolitik, utan då måste justitieministern vända sig till hela den här kammaren och samtala med samtliga partier om hur vi står upp för en kriminalvård som faktiskt levererar.Vill justitieministern att bokslutet om fyra år ska vara att den del av svensk kriminalpolitik som fungerade bra, nämligen kriminalvården, har slagits sönder? Det är precis den risken vi ser nu. Om inte Kriminalvården får rätt förutsättningar, rätt resurser och en justitieminister som är beredd att ta fajten för svensk kriminalvård när det finns människor i samarbetspartiet som kontinuerligt attackerar grunderna för den politiken finns det risker.Jag uppmanar justitieministern att ta avstånd från de mycket allvarliga attacker som vi nu ser från samarbetspartiet, inte bara mot svensk kriminalvårdspolitik utan också mot grunderna i svensk grundlag när det handlar om myndighetsstyrning, myndigheters oberoende och domstolars oberoende.Vi kommer inte att värna den svenska förvaltningsmodellen genom att ändra lagstiftning, genom att ändra grundlag. Vi värnar den svenska grundlagen genom att stå upp för de människor som gör svensk statsförvaltning möjlig, nämligen alla de anställda, och deras integritet och skydd i enlighet med svensk grundlag. Jag uppmanar justitieministern att jobba med detta."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Jag tackar justitieministern för svaret - även om justitieministern redan efter fem månader har hamnat i förhållningssättet att allt är den andra regeringens fel.Vi sitter inte på sanningen. Regeringen sitter inte på sanningen. Min poäng är att om svensk kriminalpolitik ska vara effektiv och human, minska brottsligheten och öka människors trygghet krävs samverkan i riksdagen. Då kan inte justitieministern fortsatta välja tystnadens väg när regeringens samarbetsparti attackerar grunderna i svensk kriminalvårdspolitik, utan då måste justitieministern vända sig till hela den här kammaren och samtala med samtliga partier om hur vi står upp för en kriminalvård som faktiskt levererar.Vill justitieministern att bokslutet om fyra år ska vara att den del av svensk kriminalpolitik som fungerade bra, nämligen kriminalvården, har slagits sönder? Det är precis den risken vi ser nu. Om inte Kriminalvården får rätt förutsättningar, rätt resurser och en justitieminister som är beredd att ta fajten för svensk kriminalvård när det finns människor i samarbetspartiet som kontinuerligt attackerar grunderna för den politiken finns det risker.Jag uppmanar justitieministern att ta avstånd från de mycket allvarliga attacker som vi nu ser från samarbetspartiet, inte bara mot svensk kriminalvårdspolitik utan också mot grunderna i svensk grundlag när det handlar om myndighetsstyrning, myndigheters oberoende och domstolars oberoende.Vi kommer inte att värna den svenska förvaltningsmodellen genom att ändra lagstiftning, genom att ändra grundlag. Vi värnar den svenska grundlagen genom att stå upp för de människor som gör svensk statsförvaltning möjlig, nämligen alla de anställda, och deras integritet och skydd i enlighet med svensk grundlag. Jag uppmanar justitieministern att jobba med detta."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Kriminalvården är en myndighet som har gjort en imponerande resa de senaste decennierna. Säkerheten har ökat markant, och att fler fängelser har byggts ut i hela landet har bidragit till fler jobb. Kriminalvårdens arbete med Bättre ut har visat sig vara framgångsrikt och världsunikt.Målet är att klienterna under sin fängelsetid ska få verktyg för att klara av att leva ett liv fritt från kriminalitet och kunna bidra till samhället efter avtjänat straff. När jag besökte anstalten i Gävle nyligen delades riktiga solskenshistorier om Kriminalvårdens framgångsrika behandlingsprogram och om människor som avtjänat sitt straff, gjort sin läxa och fått behandling för sitt missbruk och sedan kunnat fungera fullt ut i samhället och arbetslivet.Nyckeln för att Kriminalvården ska kunna lyckas med sitt samhällsviktiga uppdrag är självklart medarbetarna. Det är inte ett enkelt jobb att vara kriminalvårdare. En kriminalvårdare behöver ha gott omdöme, mycket god säkerhetskompetens och stark personlig integritet. Men det krävs också god pedagogisk förmåga, ett motiverande förhållningssätt och en humanistisk människosyn.Utbildningen till kriminalvårdare är på 24 veckor, och utbildningen och erfarenheten ses som attraktiv inom många branscher. Men att arbeta klientnära och göra adekvata riskbedömningar och samtidigt framgångsrika behandlingsplaner kräver naturligtvis lång praktisk erfarenhet. Att medarbetarna trivs och känner sig uppskattade på arbetet är alltså oerhört viktigt för att Kriminalvården ska kunna upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag på ett tillfredsställande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  De som söker sig till kriminalvård är människor som trivs med att jobba med andra människor och som vill bidra till att de intagna kommer bättre ut och kan bidra i samhället. Jag kan därför ana att många medarbetare känner oro när regeringsunderlagets största parti pratar om vatten och bröd och att Kriminalvården ska byta namn till Straffverket.En mångårig medarbetare som jag träffade häromsistens sa ungefär så här: Den här retoriken Sverigedemokraterna har skrämmer mig. Jag vill ju jobba med killarna och hjälpa dem att ta tag i sina problem. Straffverket - vad är det för namn, och vad skulle det innebära för typ av förvaring? Det känns inte det minsta tryggt. Där vill i alla fall inte jag arbeta, och jag har svårt att se att de ska kunna anställa någon av mina kollegor dit. Jag upplever inte att jag får några konkreta besked om medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö och hur de kan förbättras. Justitieministern nämnde också att det finns anledning att återkomma till det.Jag undrar därför om justitieministern nu vill ta tillfället i akt och beskriva sin bild av vilken roll Kriminalvårdens anställda har och hur deras uppdrag är beskrivet - och om justitieministern har ambitioner att gå Sverigedemokraterna till mötes och överväger namnbytet till Straffverket.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Kriminalvården är en myndighet som har gjort en imponerande resa de senaste decennierna. Säkerheten har ökat markant, och att fler fängelser har byggts ut i hela landet har bidragit till fler jobb. Kriminalvårdens arbete med Bättre ut har visat sig vara framgångsrikt och världsunikt.Målet är att klienterna under sin fängelsetid ska få verktyg för att klara av att leva ett liv fritt från kriminalitet och kunna bidra till samhället efter avtjänat straff. När jag besökte anstalten i Gävle nyligen delades riktiga solskenshistorier om Kriminalvårdens framgångsrika behandlingsprogram och om människor som avtjänat sitt straff, gjort sin läxa och fått behandling för sitt missbruk och sedan kunnat fungera fullt ut i samhället och arbetslivet.Nyckeln för att Kriminalvården ska kunna lyckas med sitt samhällsviktiga uppdrag är självklart medarbetarna. Det är inte ett enkelt jobb att vara kriminalvårdare. En kriminalvårdare behöver ha gott omdöme, mycket god säkerhetskompetens och stark personlig integritet. Men det krävs också god pedagogisk förmåga, ett motiverande förhållningssätt och en humanistisk människosyn.Utbildningen till kriminalvårdare är på 24 veckor, och utbildningen och erfarenheten ses som attraktiv inom många branscher. Men att arbeta klientnära och göra adekvata riskbedömningar och samtidigt framgångsrika behandlingsplaner kräver naturligtvis lång praktisk erfarenhet. Att medarbetarna trivs och känner sig uppskattade på arbetet är alltså oerhört viktigt för att Kriminalvården ska kunna upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag på ett tillfredsställande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  De som söker sig till kriminalvård är människor som trivs med att jobba med andra människor och som vill bidra till att de intagna kommer bättre ut och kan bidra i samhället. Jag kan därför ana att många medarbetare känner oro när regeringsunderlagets största parti pratar om vatten och bröd och att Kriminalvården ska byta namn till Straffverket.En mångårig medarbetare som jag träffade häromsistens sa ungefär så här: Den här retoriken Sverigedemokraterna har skrämmer mig. Jag vill ju jobba med killarna och hjälpa dem att ta tag i sina problem. Straffverket - vad är det för namn, och vad skulle det innebära för typ av förvaring? Det känns inte det minsta tryggt. Där vill i alla fall inte jag arbeta, och jag har svårt att se att de ska kunna anställa någon av mina kollegor dit. Jag upplever inte att jag får några konkreta besked om medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö och hur de kan förbättras. Justitieministern nämnde också att det finns anledning att återkomma till det.Jag undrar därför om justitieministern nu vill ta tillfället i akt och beskriva sin bild av vilken roll Kriminalvårdens anställda har och hur deras uppdrag är beskrivet - och om justitieministern har ambitioner att gå Sverigedemokraterna till mötes och överväger namnbytet till Straffverket.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Kriminalvården är en myndighet som har gjort en imponerande resa de senaste decennierna. Säkerheten har ökat markant, och att fler fängelser har byggts ut i hela landet har bidragit till fler jobb. Kriminalvårdens arbete med Bättre ut har visat sig vara framgångsrikt och världsunikt.Målet är att klienterna under sin fängelsetid ska få verktyg för att klara av att leva ett liv fritt från kriminalitet och kunna bidra till samhället efter avtjänat straff. När jag besökte anstalten i Gävle nyligen delades riktiga solskenshistorier om Kriminalvårdens framgångsrika behandlingsprogram och om människor som avtjänat sitt straff, gjort sin läxa och fått behandling för sitt missbruk och sedan kunnat fungera fullt ut i samhället och arbetslivet.Nyckeln för att Kriminalvården ska kunna lyckas med sitt samhällsviktiga uppdrag är självklart medarbetarna. Det är inte ett enkelt jobb att vara kriminalvårdare. En kriminalvårdare behöver ha gott omdöme, mycket god säkerhetskompetens och stark personlig integritet. Men det krävs också god pedagogisk förmåga, ett motiverande förhållningssätt och en humanistisk människosyn.Utbildningen till kriminalvårdare är på 24 veckor, och utbildningen och erfarenheten ses som attraktiv inom många branscher. Men att arbeta klientnära och göra adekvata riskbedömningar och samtidigt framgångsrika behandlingsplaner kräver naturligtvis lång praktisk erfarenhet. Att medarbetarna trivs och känner sig uppskattade på arbetet är alltså oerhört viktigt för att Kriminalvården ska kunna upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag på ett tillfredsställande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  De som söker sig till kriminalvård är människor som trivs med att jobba med andra människor och som vill bidra till att de intagna kommer bättre ut och kan bidra i samhället. Jag kan därför ana att många medarbetare känner oro när regeringsunderlagets största parti pratar om vatten och bröd och att Kriminalvården ska byta namn till Straffverket.En mångårig medarbetare som jag träffade häromsistens sa ungefär så här: Den här retoriken Sverigedemokraterna har skrämmer mig. Jag vill ju jobba med killarna och hjälpa dem att ta tag i sina problem. Straffverket - vad är det för namn, och vad skulle det innebära för typ av förvaring? Det känns inte det minsta tryggt. Där vill i alla fall inte jag arbeta, och jag har svårt att se att de ska kunna anställa någon av mina kollegor dit. Jag upplever inte att jag får några konkreta besked om medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö och hur de kan förbättras. Justitieministern nämnde också att det finns anledning att återkomma till det.Jag undrar därför om justitieministern nu vill ta tillfället i akt och beskriva sin bild av vilken roll Kriminalvårdens anställda har och hur deras uppdrag är beskrivet - och om justitieministern har ambitioner att gå Sverigedemokraterna till mötes och överväger namnbytet till Straffverket.(Applåder)"}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Det känns underbart att se denna laguppställning och ett engagemang i frågorna denna tidiga fredagsmorgon. Jag faciliterar gärna samtal om jag kan bidra till att pysa ut lite grann av den socialdemokratiska riksdagsgruppens frustration.Sekorapporten är ett magnifikt arbetsmiljöbokslut efter åtta år av socialdemokratiskt styre. Det är ändå ni som samlas här i dag som har ansvar för att vi befinner oss där vi befinner oss. Det är ni som har stått för avvägningarna mellan straffskärpningar, resurssättning och arbetsmiljöfrågor. Jag tar Sekorapporten på stort allvar, som en utgångspunkt för den omläggning av politiken på bredden som nu måste ske. Det ser jag som en utomordentligt central uppgift för min del. Om Socialdemokraterna vill vara delaktiga i det arbetet välkomnar jag det, men vi har en del erfarenheter att dra av de år som ligger bakom oss, inte minst som de kommer till uttryck i Sekos rapport.Låt oss börja med ekonomin. Det är alldeles självklart så att Kriminalvården måste dimensioneras efter politiken i stort. Såvitt jag känner till tillförde inte Socialdemokraterna i sin budget nämnvärt mycket mer resurser till Kriminalvården än vad regeringen gjorde i sin. Jag vet inte om det ligger andra överväganden bakom Socialdemokraternas budget, och jag tar gärna del av dem. Uppenbarligen har vi gjort samma ekonomiska analys i nuläget.Det råder heller inget tvivel om att Kriminalvården har fått precis de resurser man pekar på baserat på den utveckling som man ser framför sig givet var politiken ligger nu. Vi ligger före kurvan genom att redan nu, långt innan kommande straffskärpningar kommer på plats, ge Kriminalvården ett uppdrag att beräkna vad det får för konsekvenser. Det underlaget kommer redan i vår.Jag kan försäkra interpellanten med adjutanter att Kriminalvården ska få de resurser som krävs, och det i god tid, för att kunna säkerställa den tillväxt som är avgörande för Kriminalvården som sådan men naturligtvis också för medarbetarna och deras förutsättningar att göra ett gott arbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska komma till medarbetarfrågorna; jag ska bara ta dem via Tidaholmserfarenheten.Det är klart att det finns en viss dramaturgi i det som Mattias Vepsä tar upp. Men den stora erfarenheten av Tidaholmsincidenten var en annan omläggning av politiken. Det var att säkerställa säkra anstalter. Det var säkerhetsproblematiken som var den stora lärdomen - att vi tidigare hade en kriminalvård där det var alldeles för enkelt att orsaka upplopp och alldeles för enkelt att rymma. Det innebar enorma säkerhetsrisker för medarbetarna.Jag var så sent som i förrgår på Hallanstalten i Södertälje en hel dag. Det gläder mig storligen att se på vilket sätt svensk kriminalvård arbetar med säkerhetsfrågorna och att vi verkligen tycks ha dragit lärdomar av den alldeles för vaga och mjuka hållning i säkerhetsfrågor som rådde tidigare.Jag vill komma till medarbetarna - jag får väl tillfälle att komma tillbaka igen - och bara understryka att samtliga av de vittnesbörd som kommer fram i Sekos rapport har vi alla som politiska beslutsfattare och ledande befattningshavare i myndigheter anledning att ta på allra största allvar. Alla de brister som lyfts fram, riskerna för otillåten påverkan, hot och våld och riskfyllt ensamarbete - inget av det är acceptabelt. Allt det ska adresseras genom politiska beslut, genom resurstillskott och genom myndighetsstyrning. Jag är beredd att föra diskussioner och handla i dessa frågor varje dag i veckan."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Det känns underbart att se denna laguppställning och ett engagemang i frågorna denna tidiga fredagsmorgon. Jag faciliterar gärna samtal om jag kan bidra till att pysa ut lite grann av den socialdemokratiska riksdagsgruppens frustration.Sekorapporten är ett magnifikt arbetsmiljöbokslut efter åtta år av socialdemokratiskt styre. Det är ändå ni som samlas här i dag som har ansvar för att vi befinner oss där vi befinner oss. Det är ni som har stått för avvägningarna mellan straffskärpningar, resurssättning och arbetsmiljöfrågor. Jag tar Sekorapporten på stort allvar, som en utgångspunkt för den omläggning av politiken på bredden som nu måste ske. Det ser jag som en utomordentligt central uppgift för min del. Om Socialdemokraterna vill vara delaktiga i det arbetet välkomnar jag det, men vi har en del erfarenheter att dra av de år som ligger bakom oss, inte minst som de kommer till uttryck i Sekos rapport.Låt oss börja med ekonomin. Det är alldeles självklart så att Kriminalvården måste dimensioneras efter politiken i stort. Såvitt jag känner till tillförde inte Socialdemokraterna i sin budget nämnvärt mycket mer resurser till Kriminalvården än vad regeringen gjorde i sin. Jag vet inte om det ligger andra överväganden bakom Socialdemokraternas budget, och jag tar gärna del av dem. Uppenbarligen har vi gjort samma ekonomiska analys i nuläget.Det råder heller inget tvivel om att Kriminalvården har fått precis de resurser man pekar på baserat på den utveckling som man ser framför sig givet var politiken ligger nu. Vi ligger före kurvan genom att redan nu, långt innan kommande straffskärpningar kommer på plats, ge Kriminalvården ett uppdrag att beräkna vad det får för konsekvenser. Det underlaget kommer redan i vår.Jag kan försäkra interpellanten med adjutanter att Kriminalvården ska få de resurser som krävs, och det i god tid, för att kunna säkerställa den tillväxt som är avgörande för Kriminalvården som sådan men naturligtvis också för medarbetarna och deras förutsättningar att göra ett gott arbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska komma till medarbetarfrågorna; jag ska bara ta dem via Tidaholmserfarenheten.Det är klart att det finns en viss dramaturgi i det som Mattias Vepsä tar upp. Men den stora erfarenheten av Tidaholmsincidenten var en annan omläggning av politiken. Det var att säkerställa säkra anstalter. Det var säkerhetsproblematiken som var den stora lärdomen - att vi tidigare hade en kriminalvård där det var alldeles för enkelt att orsaka upplopp och alldeles för enkelt att rymma. Det innebar enorma säkerhetsrisker för medarbetarna.Jag var så sent som i förrgår på Hallanstalten i Södertälje en hel dag. Det gläder mig storligen att se på vilket sätt svensk kriminalvård arbetar med säkerhetsfrågorna och att vi verkligen tycks ha dragit lärdomar av den alldeles för vaga och mjuka hållning i säkerhetsfrågor som rådde tidigare.Jag vill komma till medarbetarna - jag får väl tillfälle att komma tillbaka igen - och bara understryka att samtliga av de vittnesbörd som kommer fram i Sekos rapport har vi alla som politiska beslutsfattare och ledande befattningshavare i myndigheter anledning att ta på allra största allvar. Alla de brister som lyfts fram, riskerna för otillåten påverkan, hot och våld och riskfyllt ensamarbete - inget av det är acceptabelt. Allt det ska adresseras genom politiska beslut, genom resurstillskott och genom myndighetsstyrning. Jag är beredd att föra diskussioner och handla i dessa frågor varje dag i veckan."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Det känns underbart att se denna laguppställning och ett engagemang i frågorna denna tidiga fredagsmorgon. Jag faciliterar gärna samtal om jag kan bidra till att pysa ut lite grann av den socialdemokratiska riksdagsgruppens frustration.Sekorapporten är ett magnifikt arbetsmiljöbokslut efter åtta år av socialdemokratiskt styre. Det är ändå ni som samlas här i dag som har ansvar för att vi befinner oss där vi befinner oss. Det är ni som har stått för avvägningarna mellan straffskärpningar, resurssättning och arbetsmiljöfrågor. Jag tar Sekorapporten på stort allvar, som en utgångspunkt för den omläggning av politiken på bredden som nu måste ske. Det ser jag som en utomordentligt central uppgift för min del. Om Socialdemokraterna vill vara delaktiga i det arbetet välkomnar jag det, men vi har en del erfarenheter att dra av de år som ligger bakom oss, inte minst som de kommer till uttryck i Sekos rapport.Låt oss börja med ekonomin. Det är alldeles självklart så att Kriminalvården måste dimensioneras efter politiken i stort. Såvitt jag känner till tillförde inte Socialdemokraterna i sin budget nämnvärt mycket mer resurser till Kriminalvården än vad regeringen gjorde i sin. Jag vet inte om det ligger andra överväganden bakom Socialdemokraternas budget, och jag tar gärna del av dem. Uppenbarligen har vi gjort samma ekonomiska analys i nuläget.Det råder heller inget tvivel om att Kriminalvården har fått precis de resurser man pekar på baserat på den utveckling som man ser framför sig givet var politiken ligger nu. Vi ligger före kurvan genom att redan nu, långt innan kommande straffskärpningar kommer på plats, ge Kriminalvården ett uppdrag att beräkna vad det får för konsekvenser. Det underlaget kommer redan i vår.Jag kan försäkra interpellanten med adjutanter att Kriminalvården ska få de resurser som krävs, och det i god tid, för att kunna säkerställa den tillväxt som är avgörande för Kriminalvården som sådan men naturligtvis också för medarbetarna och deras förutsättningar att göra ett gott arbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ska komma till medarbetarfrågorna; jag ska bara ta dem via Tidaholmserfarenheten.Det är klart att det finns en viss dramaturgi i det som Mattias Vepsä tar upp. Men den stora erfarenheten av Tidaholmsincidenten var en annan omläggning av politiken. Det var att säkerställa säkra anstalter. Det var säkerhetsproblematiken som var den stora lärdomen - att vi tidigare hade en kriminalvård där det var alldeles för enkelt att orsaka upplopp och alldeles för enkelt att rymma. Det innebar enorma säkerhetsrisker för medarbetarna.Jag var så sent som i förrgår på Hallanstalten i Södertälje en hel dag. Det gläder mig storligen att se på vilket sätt svensk kriminalvård arbetar med säkerhetsfrågorna och att vi verkligen tycks ha dragit lärdomar av den alldeles för vaga och mjuka hållning i säkerhetsfrågor som rådde tidigare.Jag vill komma till medarbetarna - jag får väl tillfälle att komma tillbaka igen - och bara understryka att samtliga av de vittnesbörd som kommer fram i Sekos rapport har vi alla som politiska beslutsfattare och ledande befattningshavare i myndigheter anledning att ta på allra största allvar. Alla de brister som lyfts fram, riskerna för otillåten påverkan, hot och våld och riskfyllt ensamarbete - inget av det är acceptabelt. Allt det ska adresseras genom politiska beslut, genom resurstillskott och genom myndighetsstyrning. Jag är beredd att föra diskussioner och handla i dessa frågor varje dag i veckan."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"God morgon, herr minister! Jag kunde inte låta bli att gå upp tidigt, komma till kammaren och försöka få svar på några frågor gällande kriminalvården. Jag lyssnade, liksom många andra, på en dokumentär om Tidaholmsanstalten på Sveriges Radio i veckan. Likheterna i det politiska landskapet är stora. Vid den tiden var det en moderatledd regering som styrde i ett Sverige där klyftorna ökade och där vi stod inför enorma problem. I dag är det en moderatledd regering som styr, och Sverige står inför enorma problem.I dokumentären intervjuas de fångar som deltog i det uppror och i de kravaller som följde av att man hade satt många personer tätt tillsammans under förhållanden som inte var okej. Det var en direkt effekt av en politik som lade fokus på en sida av problemet, det vill säga straffskärpningar, inkapacitering och att fler ska in i fängelse.Nu upplever jag, och många med mig, att vi har en regering som tenderar att se en sida av problemet. Vi delar uppfattningen att de grova brotten är skadliga för vårt samhälle. Därför har vi också en historia av en regering som har infört en rad straffskärpningar, som även mina kollegor har pekat på. Vidare ser vi att andelen utdömda fängelseår har vuxit. I den utvecklingen lades mer resurser in för att bygga ut kriminalvården.Jag blir orolig när jag både i och utanför kammaren, i sociala medier eller i debattartiklar hör en ton luftas - inte alltid från ministerns partikollegor, även om den hårda tonen finns där också, men framför allt hos samarbetspartiet Sverigedemokraternas företrädare - om idéer och tankar om att styra om svensk kriminalvård och straffrättspolitik och snegla lite grann på medeltida straff, till exempel vatten och bröd eller förnedringsstraff för barn och unga som begår brott. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen utvecklingen är medeltida, och vi har nu ett modernt välfärdssamhälle som måste se att även den som har begått brott under tiden i fängelse ska ha rätt till rehabilitering och att tiden i fängelse ska vara högkvalitativ så att det går att komma tillbaka ut i samhället. Om man sitter hela sitt liv ska den tiden fungera så att vi uppfyller mänskliga rättigheter med ett fängelsesystem som levererar.Jag roade mig med att göra en sökning i Tidöavtalet. 60 gånger dök ordet straff upp. 2 gånger dök ordet rehabilitering upp. Den ena gången gällde det cancervård, och rehabilitering är givetvis en viktig del av vårdfrågan. Den andra gången i sjukförsäkringen, och det är också glädjande. Ordet förebyggande dök upp 5 gånger.Är det här ett bevis för att vi har en regering som ser en sida av lösningen eller av problemet? Men jag undrar om Gunnar Strömmer och regeringen också kan se de problem som kan uppstå om man ensidigt - vilket mina kollegor har pekat på - bara skärper straffen och sätter press på Kriminalvården. De problem som då uppstår drabbar framför allt personalen i verksamheterna och de intagna. De får inte rätten och möjligheten att göra en omställning i livet och göra ett vägval. Med det riskerar antalet återfall att öka och oron att stiga."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"God morgon, herr minister! Jag kunde inte låta bli att gå upp tidigt, komma till kammaren och försöka få svar på några frågor gällande kriminalvården. Jag lyssnade, liksom många andra, på en dokumentär om Tidaholmsanstalten på Sveriges Radio i veckan. Likheterna i det politiska landskapet är stora. Vid den tiden var det en moderatledd regering som styrde i ett Sverige där klyftorna ökade och där vi stod inför enorma problem. I dag är det en moderatledd regering som styr, och Sverige står inför enorma problem.I dokumentären intervjuas de fångar som deltog i det uppror och i de kravaller som följde av att man hade satt många personer tätt tillsammans under förhållanden som inte var okej. Det var en direkt effekt av en politik som lade fokus på en sida av problemet, det vill säga straffskärpningar, inkapacitering och att fler ska in i fängelse.Nu upplever jag, och många med mig, att vi har en regering som tenderar att se en sida av problemet. Vi delar uppfattningen att de grova brotten är skadliga för vårt samhälle. Därför har vi också en historia av en regering som har infört en rad straffskärpningar, som även mina kollegor har pekat på. Vidare ser vi att andelen utdömda fängelseår har vuxit. I den utvecklingen lades mer resurser in för att bygga ut kriminalvården.Jag blir orolig när jag både i och utanför kammaren, i sociala medier eller i debattartiklar hör en ton luftas - inte alltid från ministerns partikollegor, även om den hårda tonen finns där också, men framför allt hos samarbetspartiet Sverigedemokraternas företrädare - om idéer och tankar om att styra om svensk kriminalvård och straffrättspolitik och snegla lite grann på medeltida straff, till exempel vatten och bröd eller förnedringsstraff för barn och unga som begår brott. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen utvecklingen är medeltida, och vi har nu ett modernt välfärdssamhälle som måste se att även den som har begått brott under tiden i fängelse ska ha rätt till rehabilitering och att tiden i fängelse ska vara högkvalitativ så att det går att komma tillbaka ut i samhället. Om man sitter hela sitt liv ska den tiden fungera så att vi uppfyller mänskliga rättigheter med ett fängelsesystem som levererar.Jag roade mig med att göra en sökning i Tidöavtalet. 60 gånger dök ordet straff upp. 2 gånger dök ordet rehabilitering upp. Den ena gången gällde det cancervård, och rehabilitering är givetvis en viktig del av vårdfrågan. Den andra gången i sjukförsäkringen, och det är också glädjande. Ordet förebyggande dök upp 5 gånger.Är det här ett bevis för att vi har en regering som ser en sida av lösningen eller av problemet? Men jag undrar om Gunnar Strömmer och regeringen också kan se de problem som kan uppstå om man ensidigt - vilket mina kollegor har pekat på - bara skärper straffen och sätter press på Kriminalvården. De problem som då uppstår drabbar framför allt personalen i verksamheterna och de intagna. De får inte rätten och möjligheten att göra en omställning i livet och göra ett vägval. Med det riskerar antalet återfall att öka och oron att stiga."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"God morgon, herr minister! Jag kunde inte låta bli att gå upp tidigt, komma till kammaren och försöka få svar på några frågor gällande kriminalvården. Jag lyssnade, liksom många andra, på en dokumentär om Tidaholmsanstalten på Sveriges Radio i veckan. Likheterna i det politiska landskapet är stora. Vid den tiden var det en moderatledd regering som styrde i ett Sverige där klyftorna ökade och där vi stod inför enorma problem. I dag är det en moderatledd regering som styr, och Sverige står inför enorma problem.I dokumentären intervjuas de fångar som deltog i det uppror och i de kravaller som följde av att man hade satt många personer tätt tillsammans under förhållanden som inte var okej. Det var en direkt effekt av en politik som lade fokus på en sida av problemet, det vill säga straffskärpningar, inkapacitering och att fler ska in i fängelse.Nu upplever jag, och många med mig, att vi har en regering som tenderar att se en sida av problemet. Vi delar uppfattningen att de grova brotten är skadliga för vårt samhälle. Därför har vi också en historia av en regering som har infört en rad straffskärpningar, som även mina kollegor har pekat på. Vidare ser vi att andelen utdömda fängelseår har vuxit. I den utvecklingen lades mer resurser in för att bygga ut kriminalvården.Jag blir orolig när jag både i och utanför kammaren, i sociala medier eller i debattartiklar hör en ton luftas - inte alltid från ministerns partikollegor, även om den hårda tonen finns där också, men framför allt hos samarbetspartiet Sverigedemokraternas företrädare - om idéer och tankar om att styra om svensk kriminalvård och straffrättspolitik och snegla lite grann på medeltida straff, till exempel vatten och bröd eller förnedringsstraff för barn och unga som begår brott. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen utvecklingen är medeltida, och vi har nu ett modernt välfärdssamhälle som måste se att även den som har begått brott under tiden i fängelse ska ha rätt till rehabilitering och att tiden i fängelse ska vara högkvalitativ så att det går att komma tillbaka ut i samhället. Om man sitter hela sitt liv ska den tiden fungera så att vi uppfyller mänskliga rättigheter med ett fängelsesystem som levererar.Jag roade mig med att göra en sökning i Tidöavtalet. 60 gånger dök ordet straff upp. 2 gånger dök ordet rehabilitering upp. Den ena gången gällde det cancervård, och rehabilitering är givetvis en viktig del av vårdfrågan. Den andra gången i sjukförsäkringen, och det är också glädjande. Ordet förebyggande dök upp 5 gånger.Är det här ett bevis för att vi har en regering som ser en sida av lösningen eller av problemet? Men jag undrar om Gunnar Strömmer och regeringen också kan se de problem som kan uppstå om man ensidigt - vilket mina kollegor har pekat på - bara skärper straffen och sätter press på Kriminalvården. De problem som då uppstår drabbar framför allt personalen i verksamheterna och de intagna. De får inte rätten och möjligheten att göra en omställning i livet och göra ett vägval. Med det riskerar antalet återfall att öka och oron att stiga."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Frustrationen växer i den socialdemokratiska riksdagsgruppen när det gäller myndighetsstyrning på Justitiedepartementets område. Det är en allvarlig situation, och det finns värden som måste sättas före partipolitiska intressen. Vi som sitter här avser att sätta igång ett arbete där vi kontinuerligt för en dialog med justitieministern också i den här kammaren om behovet av att han står upp för svensk statsförvaltning, för myndigheterna som lyder under regeringen och inte minst för Justitiedepartementets myndigheter.Situationen i kriminalvården är mycket allvarlig. Det har att göra med rättspolitiska reformer som har genomförts under de senaste 10-15 åren. Det var först under perioden 2002-2006 som vi började se en rad straffskärpningar. De senaste två mandatperioderna har straffskärpningarna fortsatt i form av längre fängelsetid. Regeringen satsade på kriminalvården under den förra mandatperioden. Men vi anser att om Tidöavtalets förslag ska genomföras, vilket det verkar finnas stöd för i form av en majoritet i kammaren, kommer fängelsetiden att öka dramatiskt i relativ närtid. Då krävs att historiskt rejäla satsningar görs på kriminalvården - inte om tre år, inte om fyra år eller om två år, utan här och nu.Beskeden som vi fick i budgetpropositionen vittnade om att Finansdepartementet hade segrat över Justitiedepartementet. Det var inga betryggande besked till Kriminalvården. Nu har Kriminalvården fått ett uppdrag att återkomma till regeringen med besked om vad som krävs för att Kriminalvården ska klara av de enorma utmaningar som myndigheten har framför sig. Inom kort får justitieministern ta del av Kriminalvårdens redovisning. Det vi förväntar oss från den socialdemokratiska riksdagsgruppens sida är att justitieministern står upp för sin myndighet och säkerställer att Kriminalvården får de förutsättningar som krävs för att vi inte ska slå sönder den del av svensk kriminalpolitik som fungerar bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvården har kvaliteter i världsklass. Det är relativt låga återfallssiffror. Men om vi gör fel nu, om vi inte investerar i kriminalvården i tid, blir det en mycket allvarlig situation som kan leda till att arbetsmiljön för dem som arbetar i kriminalvården försämras ytterligare och allvarliga problem med växande återfallssiffror för personer som kommer ut ur kriminalvården. Justitieministern måste lägga fokus på myndigheten. Här krävs att justitieministern levererar de resurser som behövs. Jag kan som tidigare upphandlingsjurist säga att beslut som fattas av regeringen här och nu inte nödvändigtvis leder till nya anstalter om två år. Myndigheten ska planera och måste ges förutsättningar för den ekonomiska planeringen. Sedan ska den genomföra upphandlingar. Upphandlingar kan överprövas. Vi känner båda till de enorma brister som finns i systemet, vilket leder till förseningar. I praktiken kan ett välvilligt beslut från regeringens sida förverkligas om fem till sju år. Det beror på de procedurer som finns för offentliga inköp och som krävs för att bygga nya anstalter. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen uppmanar justitieministern att ta frågorna på största allvar. Vi vill inte ha en utveckling i kriminalpolitiken som innebär att straffen skärps men återfallen ökar. Nu vill justitieministern dessutom gå fram med förslag om att yngre ska sättas i fängelse. De får uppleva ett universitet i brottslighet i stället för kriminalvård."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Frustrationen växer i den socialdemokratiska riksdagsgruppen när det gäller myndighetsstyrning på Justitiedepartementets område. Det är en allvarlig situation, och det finns värden som måste sättas före partipolitiska intressen. Vi som sitter här avser att sätta igång ett arbete där vi kontinuerligt för en dialog med justitieministern också i den här kammaren om behovet av att han står upp för svensk statsförvaltning, för myndigheterna som lyder under regeringen och inte minst för Justitiedepartementets myndigheter.Situationen i kriminalvården är mycket allvarlig. Det har att göra med rättspolitiska reformer som har genomförts under de senaste 10-15 åren. Det var först under perioden 2002-2006 som vi började se en rad straffskärpningar. De senaste två mandatperioderna har straffskärpningarna fortsatt i form av längre fängelsetid. Regeringen satsade på kriminalvården under den förra mandatperioden. Men vi anser att om Tidöavtalets förslag ska genomföras, vilket det verkar finnas stöd för i form av en majoritet i kammaren, kommer fängelsetiden att öka dramatiskt i relativ närtid. Då krävs att historiskt rejäla satsningar görs på kriminalvården - inte om tre år, inte om fyra år eller om två år, utan här och nu.Beskeden som vi fick i budgetpropositionen vittnade om att Finansdepartementet hade segrat över Justitiedepartementet. Det var inga betryggande besked till Kriminalvården. Nu har Kriminalvården fått ett uppdrag att återkomma till regeringen med besked om vad som krävs för att Kriminalvården ska klara av de enorma utmaningar som myndigheten har framför sig. Inom kort får justitieministern ta del av Kriminalvårdens redovisning. Det vi förväntar oss från den socialdemokratiska riksdagsgruppens sida är att justitieministern står upp för sin myndighet och säkerställer att Kriminalvården får de förutsättningar som krävs för att vi inte ska slå sönder den del av svensk kriminalpolitik som fungerar bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvården har kvaliteter i världsklass. Det är relativt låga återfallssiffror. Men om vi gör fel nu, om vi inte investerar i kriminalvården i tid, blir det en mycket allvarlig situation som kan leda till att arbetsmiljön för dem som arbetar i kriminalvården försämras ytterligare och allvarliga problem med växande återfallssiffror för personer som kommer ut ur kriminalvården. Justitieministern måste lägga fokus på myndigheten. Här krävs att justitieministern levererar de resurser som behövs. Jag kan som tidigare upphandlingsjurist säga att beslut som fattas av regeringen här och nu inte nödvändigtvis leder till nya anstalter om två år. Myndigheten ska planera och måste ges förutsättningar för den ekonomiska planeringen. Sedan ska den genomföra upphandlingar. Upphandlingar kan överprövas. Vi känner båda till de enorma brister som finns i systemet, vilket leder till förseningar. I praktiken kan ett välvilligt beslut från regeringens sida förverkligas om fem till sju år. Det beror på de procedurer som finns för offentliga inköp och som krävs för att bygga nya anstalter. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen uppmanar justitieministern att ta frågorna på största allvar. Vi vill inte ha en utveckling i kriminalpolitiken som innebär att straffen skärps men återfallen ökar. Nu vill justitieministern dessutom gå fram med förslag om att yngre ska sättas i fängelse. De får uppleva ett universitet i brottslighet i stället för kriminalvård."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Frustrationen växer i den socialdemokratiska riksdagsgruppen när det gäller myndighetsstyrning på Justitiedepartementets område. Det är en allvarlig situation, och det finns värden som måste sättas före partipolitiska intressen. Vi som sitter här avser att sätta igång ett arbete där vi kontinuerligt för en dialog med justitieministern också i den här kammaren om behovet av att han står upp för svensk statsförvaltning, för myndigheterna som lyder under regeringen och inte minst för Justitiedepartementets myndigheter.Situationen i kriminalvården är mycket allvarlig. Det har att göra med rättspolitiska reformer som har genomförts under de senaste 10-15 åren. Det var först under perioden 2002-2006 som vi började se en rad straffskärpningar. De senaste två mandatperioderna har straffskärpningarna fortsatt i form av längre fängelsetid. Regeringen satsade på kriminalvården under den förra mandatperioden. Men vi anser att om Tidöavtalets förslag ska genomföras, vilket det verkar finnas stöd för i form av en majoritet i kammaren, kommer fängelsetiden att öka dramatiskt i relativ närtid. Då krävs att historiskt rejäla satsningar görs på kriminalvården - inte om tre år, inte om fyra år eller om två år, utan här och nu.Beskeden som vi fick i budgetpropositionen vittnade om att Finansdepartementet hade segrat över Justitiedepartementet. Det var inga betryggande besked till Kriminalvården. Nu har Kriminalvården fått ett uppdrag att återkomma till regeringen med besked om vad som krävs för att Kriminalvården ska klara av de enorma utmaningar som myndigheten har framför sig. Inom kort får justitieministern ta del av Kriminalvårdens redovisning. Det vi förväntar oss från den socialdemokratiska riksdagsgruppens sida är att justitieministern står upp för sin myndighet och säkerställer att Kriminalvården får de förutsättningar som krävs för att vi inte ska slå sönder den del av svensk kriminalpolitik som fungerar bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvården har kvaliteter i världsklass. Det är relativt låga återfallssiffror. Men om vi gör fel nu, om vi inte investerar i kriminalvården i tid, blir det en mycket allvarlig situation som kan leda till att arbetsmiljön för dem som arbetar i kriminalvården försämras ytterligare och allvarliga problem med växande återfallssiffror för personer som kommer ut ur kriminalvården. Justitieministern måste lägga fokus på myndigheten. Här krävs att justitieministern levererar de resurser som behövs. Jag kan som tidigare upphandlingsjurist säga att beslut som fattas av regeringen här och nu inte nödvändigtvis leder till nya anstalter om två år. Myndigheten ska planera och måste ges förutsättningar för den ekonomiska planeringen. Sedan ska den genomföra upphandlingar. Upphandlingar kan överprövas. Vi känner båda till de enorma brister som finns i systemet, vilket leder till förseningar. I praktiken kan ett välvilligt beslut från regeringens sida förverkligas om fem till sju år. Det beror på de procedurer som finns för offentliga inköp och som krävs för att bygga nya anstalter. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen uppmanar justitieministern att ta frågorna på största allvar. Vi vill inte ha en utveckling i kriminalpolitiken som innebär att straffen skärps men återfallen ökar. Nu vill justitieministern dessutom gå fram med förslag om att yngre ska sättas i fängelse. De får uppleva ett universitet i brottslighet i stället för kriminalvård."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"Seko släppte nyligen en rapport om krisen i Kriminalvården som visar vilka effekter platsbrist och överbeläggningar får för arbetsmiljön. Det gläder mig att justitieministern anser att rapporten är viktig, för den beskriver allvarliga problem.För den som tittar på debatten men inte har läst Sekos rapport vill jag lyfta några delar som undersökningen visar.57 procent av de svarande ansåg att Kriminalvården har små förutsättningar att lyckas med sitt samhällsuppdrag. Endast 7 procent anser att förutsättningarna är stora. Det är en minskning med 19 procentenheter sedan 2018, då 26 procent ansåg att förutsättningarna var stora.78 procent säger att det förekommer otillåten påverkan från intagna på deras arbetsplats. Av dem som arbetar på en anstalt uppger 67 procent att de varit utsatta för hot och våld på arbetet under det senaste året. Av dem som arbetar på häkten är siffran 55 procent.Hälften av dem som arbetar på häkten säger att ensamarbete förekommer dagligen, eller nästan dagligen, i situationer där det inte ska förekomma. Av dem som arbetar på anstalter svarar 45 procent detsamma. Jag skulle även vilja lyfta två viktiga citat från rapporten.Det första är: \"Personalbrist och personalomsättningen. Det måste bli personaltätare. Platsbristen tär på både personal och intagna. Då är det svårt att göra ett kvalitativt arbete för att de intagna ska komma bättre ut. Lönevillkoren gör det också svårt att behålla arbetskamrater. Trots det viktiga samhällsuppdraget och de risker vi varje dag utsätter oss för bara genom att gå till jobbet betalar sig helt enkelt inte i plånboken.\"Ett citat från en annan medarbetare är: \"Intagna som sitter för grovt narkotikabrott och gängmedlemmar sitter och rekryterar på gemensamma avdelningar.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att överbeläggningarna skapar en hel del frustration hos de intagna, vilket ökar antalet incidenter. Vi vet att personalen ständigt tvingas se över säkerhetsklassning och klassa ned interner som utan platsbrist definitivt hade suttit på avdelningar med högre säkerhetsklass. Vi vet också att det är den viktiga programverksamheten som ofta riskerar att dras ned när arbetsbelastningen är för hög. Vi vet att platsbristen gör att man tvingas göra om tidigare mötesrum till bostadsrum. Vi vet att man på sina håll till och med har varit tvungen att ta bort speciellt inredda rum anpassade för att ta emot besök från barn för att få plats med fler intagna.Justitieministerns partikollega Lars Beckman från Moderaterna deltog i höstas i en intervju i P4 Gävleborg angående barn i Sveriges häkten som inte får de isoleringsbrytande åtgärder som de har rätt till. Lars Beckman fastslog att det var ett stort misslyckande, och han liknade till och med dagens situation med att förvara djur i bur.Det här är inte en värdig arbetsmiljö, vare sig för medarbetare eller chefer. Utifrån ovan beskrivna larmrapporter om en akut kris i Kriminalvården undrar jag om justitieministern anser att det räcker att sitta still i båten och vänta till 2025 med extra resursförstärkningar eller om justitieministern har lugnande besked att ge till landets kriminalvårdare och övriga medarbetare som går på knäna redan i dag."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"Seko släppte nyligen en rapport om krisen i Kriminalvården som visar vilka effekter platsbrist och överbeläggningar får för arbetsmiljön. Det gläder mig att justitieministern anser att rapporten är viktig, för den beskriver allvarliga problem.För den som tittar på debatten men inte har läst Sekos rapport vill jag lyfta några delar som undersökningen visar.57 procent av de svarande ansåg att Kriminalvården har små förutsättningar att lyckas med sitt samhällsuppdrag. Endast 7 procent anser att förutsättningarna är stora. Det är en minskning med 19 procentenheter sedan 2018, då 26 procent ansåg att förutsättningarna var stora.78 procent säger att det förekommer otillåten påverkan från intagna på deras arbetsplats. Av dem som arbetar på en anstalt uppger 67 procent att de varit utsatta för hot och våld på arbetet under det senaste året. Av dem som arbetar på häkten är siffran 55 procent.Hälften av dem som arbetar på häkten säger att ensamarbete förekommer dagligen, eller nästan dagligen, i situationer där det inte ska förekomma. Av dem som arbetar på anstalter svarar 45 procent detsamma. Jag skulle även vilja lyfta två viktiga citat från rapporten.Det första är: \"Personalbrist och personalomsättningen. Det måste bli personaltätare. Platsbristen tär på både personal och intagna. Då är det svårt att göra ett kvalitativt arbete för att de intagna ska komma bättre ut. Lönevillkoren gör det också svårt att behålla arbetskamrater. Trots det viktiga samhällsuppdraget och de risker vi varje dag utsätter oss för bara genom att gå till jobbet betalar sig helt enkelt inte i plånboken.\"Ett citat från en annan medarbetare är: \"Intagna som sitter för grovt narkotikabrott och gängmedlemmar sitter och rekryterar på gemensamma avdelningar.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att överbeläggningarna skapar en hel del frustration hos de intagna, vilket ökar antalet incidenter. Vi vet att personalen ständigt tvingas se över säkerhetsklassning och klassa ned interner som utan platsbrist definitivt hade suttit på avdelningar med högre säkerhetsklass. Vi vet också att det är den viktiga programverksamheten som ofta riskerar att dras ned när arbetsbelastningen är för hög. Vi vet att platsbristen gör att man tvingas göra om tidigare mötesrum till bostadsrum. Vi vet att man på sina håll till och med har varit tvungen att ta bort speciellt inredda rum anpassade för att ta emot besök från barn för att få plats med fler intagna.Justitieministerns partikollega Lars Beckman från Moderaterna deltog i höstas i en intervju i P4 Gävleborg angående barn i Sveriges häkten som inte får de isoleringsbrytande åtgärder som de har rätt till. Lars Beckman fastslog att det var ett stort misslyckande, och han liknade till och med dagens situation med att förvara djur i bur.Det här är inte en värdig arbetsmiljö, vare sig för medarbetare eller chefer. Utifrån ovan beskrivna larmrapporter om en akut kris i Kriminalvården undrar jag om justitieministern anser att det räcker att sitta still i båten och vänta till 2025 med extra resursförstärkningar eller om justitieministern har lugnande besked att ge till landets kriminalvårdare och övriga medarbetare som går på knäna redan i dag."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"Seko släppte nyligen en rapport om krisen i Kriminalvården som visar vilka effekter platsbrist och överbeläggningar får för arbetsmiljön. Det gläder mig att justitieministern anser att rapporten är viktig, för den beskriver allvarliga problem.För den som tittar på debatten men inte har läst Sekos rapport vill jag lyfta några delar som undersökningen visar.57 procent av de svarande ansåg att Kriminalvården har små förutsättningar att lyckas med sitt samhällsuppdrag. Endast 7 procent anser att förutsättningarna är stora. Det är en minskning med 19 procentenheter sedan 2018, då 26 procent ansåg att förutsättningarna var stora.78 procent säger att det förekommer otillåten påverkan från intagna på deras arbetsplats. Av dem som arbetar på en anstalt uppger 67 procent att de varit utsatta för hot och våld på arbetet under det senaste året. Av dem som arbetar på häkten är siffran 55 procent.Hälften av dem som arbetar på häkten säger att ensamarbete förekommer dagligen, eller nästan dagligen, i situationer där det inte ska förekomma. Av dem som arbetar på anstalter svarar 45 procent detsamma. Jag skulle även vilja lyfta två viktiga citat från rapporten.Det första är: \"Personalbrist och personalomsättningen. Det måste bli personaltätare. Platsbristen tär på både personal och intagna. Då är det svårt att göra ett kvalitativt arbete för att de intagna ska komma bättre ut. Lönevillkoren gör det också svårt att behålla arbetskamrater. Trots det viktiga samhällsuppdraget och de risker vi varje dag utsätter oss för bara genom att gå till jobbet betalar sig helt enkelt inte i plånboken.\"Ett citat från en annan medarbetare är: \"Intagna som sitter för grovt narkotikabrott och gängmedlemmar sitter och rekryterar på gemensamma avdelningar.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet också att överbeläggningarna skapar en hel del frustration hos de intagna, vilket ökar antalet incidenter. Vi vet att personalen ständigt tvingas se över säkerhetsklassning och klassa ned interner som utan platsbrist definitivt hade suttit på avdelningar med högre säkerhetsklass. Vi vet också att det är den viktiga programverksamheten som ofta riskerar att dras ned när arbetsbelastningen är för hög. Vi vet att platsbristen gör att man tvingas göra om tidigare mötesrum till bostadsrum. Vi vet att man på sina håll till och med har varit tvungen att ta bort speciellt inredda rum anpassade för att ta emot besök från barn för att få plats med fler intagna.Justitieministerns partikollega Lars Beckman från Moderaterna deltog i höstas i en intervju i P4 Gävleborg angående barn i Sveriges häkten som inte får de isoleringsbrytande åtgärder som de har rätt till. Lars Beckman fastslog att det var ett stort misslyckande, och han liknade till och med dagens situation med att förvara djur i bur.Det här är inte en värdig arbetsmiljö, vare sig för medarbetare eller chefer. Utifrån ovan beskrivna larmrapporter om en akut kris i Kriminalvården undrar jag om justitieministern anser att det räcker att sitta still i båten och vänta till 2025 med extra resursförstärkningar eller om justitieministern har lugnande besked att ge till landets kriminalvårdare och övriga medarbetare som går på knäna redan i dag."}
+{"question":"Hur ser ministern på Sekos rapport?","answer":"God morgon! Det gläder mig att se en så man- och kvinnostark laguppställning denna fredagsmorgon i kammaren!Sanna Backeskog har frågat mig hur jag ser på Sekos rapport och vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras. Sanna Backeskog har också frågat mig hur jag ser på Kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och om jag har för avsikt att verka för att den ska säkras.Den grova organiserade brottsligheten hotar det öppna demokratiska samhället. Regeringen sätter därför in kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. Det rör sig bland annat om fler poliser men också om bättre och effektivare verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna. Tillsammans med kommande straffskärpningar innebär det att trycket på Kriminalvården även fortsättningsvis kommer att vara högt.Kriminalvården behöver därför byggas ut kraftigt. Myndigheten har fått i uppdrag att översiktligt beräkna vilken kapacitet som behövs för att kunna genomföra eller möta reformerna i Tidöavtalet. Anslagen har redan stärkts kraftigt, och Kriminalvården har fått de medel den bett om för att klara den redan planerade utbygganden. Från och med 2025 förstärker regeringen myndigheten ytterligare, och tillsammans med tidigare förstärkningar uppgår beloppet till 4,5 miljarder kronor. Tillskotten ger Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte, anstalt och frivård. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvårdens viktiga uppdrag kräver en god och långsiktigt hållbar personalförsörjning. Samtliga kriminalvårdsanställda ska samtidigt ha en trygg och säker arbetsmiljö. Kriminalvården har därför fått i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan som syftar till att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning de närmaste tio åren.Sekos rapport belyser viktiga frågor vad gäller arbetsmiljön inom Kriminalvården. Arbetsmiljöansvaret är ytterst arbetsgivarens, och arbetsgivaren ska enligt lag vidta de åtgärder som krävs för att alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska även samverka med skyddsombud.Utbyggnaden av Kriminalvården och därmed också kompetensförsörjningen och arbetsmiljön för de anställda är av stor vikt för att regeringens satsningar mot den organiserade brottsligheten ska få effekt. Regeringen kommer att ha stort fokus på att Kriminalvården har goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag i alla dessa delar."}
+{"question":"Vilka åtgärder är ministern, som högst ansvarig för kriminalvården, beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras?","answer":"God morgon! Det gläder mig att se en så man- och kvinnostark laguppställning denna fredagsmorgon i kammaren!Sanna Backeskog har frågat mig hur jag ser på Sekos rapport och vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras. Sanna Backeskog har också frågat mig hur jag ser på Kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och om jag har för avsikt att verka för att den ska säkras.Den grova organiserade brottsligheten hotar det öppna demokratiska samhället. Regeringen sätter därför in kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. Det rör sig bland annat om fler poliser men också om bättre och effektivare verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna. Tillsammans med kommande straffskärpningar innebär det att trycket på Kriminalvården även fortsättningsvis kommer att vara högt.Kriminalvården behöver därför byggas ut kraftigt. Myndigheten har fått i uppdrag att översiktligt beräkna vilken kapacitet som behövs för att kunna genomföra eller möta reformerna i Tidöavtalet. Anslagen har redan stärkts kraftigt, och Kriminalvården har fått de medel den bett om för att klara den redan planerade utbygganden. Från och med 2025 förstärker regeringen myndigheten ytterligare, och tillsammans med tidigare förstärkningar uppgår beloppet till 4,5 miljarder kronor. Tillskotten ger Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte, anstalt och frivård. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvårdens viktiga uppdrag kräver en god och långsiktigt hållbar personalförsörjning. Samtliga kriminalvårdsanställda ska samtidigt ha en trygg och säker arbetsmiljö. Kriminalvården har därför fått i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan som syftar till att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning de närmaste tio åren.Sekos rapport belyser viktiga frågor vad gäller arbetsmiljön inom Kriminalvården. Arbetsmiljöansvaret är ytterst arbetsgivarens, och arbetsgivaren ska enligt lag vidta de åtgärder som krävs för att alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska även samverka med skyddsombud.Utbyggnaden av Kriminalvården och därmed också kompetensförsörjningen och arbetsmiljön för de anställda är av stor vikt för att regeringens satsningar mot den organiserade brottsligheten ska få effekt. Regeringen kommer att ha stort fokus på att Kriminalvården har goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag i alla dessa delar."}
+{"question":"Hur ser ministern på kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och har ministern för avsikt att verka för att den ska säkras?","answer":"God morgon! Det gläder mig att se en så man- och kvinnostark laguppställning denna fredagsmorgon i kammaren!Sanna Backeskog har frågat mig hur jag ser på Sekos rapport och vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att medarbetarnas arbetsvillkor ska förbättras. Sanna Backeskog har också frågat mig hur jag ser på Kriminalvårdens möjligheter till kompetensförsörjning på sikt och om jag har för avsikt att verka för att den ska säkras.Den grova organiserade brottsligheten hotar det öppna demokratiska samhället. Regeringen sätter därför in kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. Det rör sig bland annat om fler poliser men också om bättre och effektivare verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna. Tillsammans med kommande straffskärpningar innebär det att trycket på Kriminalvården även fortsättningsvis kommer att vara högt.Kriminalvården behöver därför byggas ut kraftigt. Myndigheten har fått i uppdrag att översiktligt beräkna vilken kapacitet som behövs för att kunna genomföra eller möta reformerna i Tidöavtalet. Anslagen har redan stärkts kraftigt, och Kriminalvården har fått de medel den bett om för att klara den redan planerade utbygganden. Från och med 2025 förstärker regeringen myndigheten ytterligare, och tillsammans med tidigare förstärkningar uppgår beloppet till 4,5 miljarder kronor. Tillskotten ger Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte, anstalt och frivård. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKriminalvårdens viktiga uppdrag kräver en god och långsiktigt hållbar personalförsörjning. Samtliga kriminalvårdsanställda ska samtidigt ha en trygg och säker arbetsmiljö. Kriminalvården har därför fått i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan som syftar till att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning de närmaste tio åren.Sekos rapport belyser viktiga frågor vad gäller arbetsmiljön inom Kriminalvården. Arbetsmiljöansvaret är ytterst arbetsgivarens, och arbetsgivaren ska enligt lag vidta de åtgärder som krävs för att alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska även samverka med skyddsombud.Utbyggnaden av Kriminalvården och därmed också kompetensförsörjningen och arbetsmiljön för de anställda är av stor vikt för att regeringens satsningar mot den organiserade brottsligheten ska få effekt. Regeringen kommer att ha stort fokus på att Kriminalvården har goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag i alla dessa delar."}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Än en gång stort tack till Ulrika Westerlund för att hon lyfter den här oerhört viktiga och angelägna frågan i sin interpellation! Jag vet, och hon kan vara förvissad om, att det finns ett brett stöd bakom alla de intressen som både dagens interpellationer och debatten om de bakomliggande fallen aktualiserar.Av de fyra krav som Ulrika Westerlund lyfter är det enkelt att på rak arm omfamna åtminstone de två sistnämnda. De två förstnämnda är det också lätt att stämma in i mot bakgrund av den erfarenhet som ligger till grund för dessa ståndpunkter. Själv vill jag ändå avvakta och se vad den här remissprocessen nu ger vid handen. Jag har också stor respekt för den erfarenhetsbakgrund som pekar i en lite annan riktning när det gäller de konkreta lösningarna.Enkelt uttryckt får vi se vart den diskussion som ligger framför oss kommer att föra oss, men att det är viktigt att föra en fortsatt dialog kring de här frågorna råder det ingen tvekan om. Det gläder mig att våra båda partiledare sågs så sent som i förra veckan för att diskutera dessa frågor. Det är väl också ett uttryck för ett starkt ömsesidigt intresse av att frågorna ska tas om hand på ett så bra sätt som det bara går.Det blir en spännande och viktig vår när det gäller dessa frågor. Låt oss återkomma i närtid!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Vi ser också fram emot remissinstansernas svar på denna utredning. Där finns det många organisationer som har jobbat under lång tid och som har sett mycket, vilket har resulterat i att de ofta har liknande ställningstaganden som Miljöpartiet vad gäller frågan om umgänge när kvinnan, oftast, bor i skyddat boende tillsammans med barnet.Bedömningar ska såklart göras i det enskilda fallet, men erfarenheten visar att bedömningarna ofta går fel. Det är därför man har landat i att man vill gå längre och vara tydligare med vad som ska gälla för att minimera risken för att utsättas för våld.Det är vår skyldighet som lagstiftare att göra allt vi kan för att förhindra att fler barn dödas av sina föräldrar. Vi måste skicka en glasklar signal till alla de barn som utsätts för våld av en förälder och till alla de barn och föräldrar som gömmer sig i skyddade boenden: Vi ser er, vi hör er och vi kommer att agera så att inga fler barn går samma öde till mötes.Jag upprepar våra fyra krav på regeringen:Ge barn tillgång till egna juridiska ombud.Skydda barn från påtvingat umgänge när de bor på skyddat boende eller har skyddade personuppgifter på grund av en våldsam förälder.Ge domstolarna utbildning om våldsutsatthet och riskbedömningar.Granska om tillfällig vårdnad används tillräckligt ofta vid uppgifter om våld. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi började den här debatten om diskussionen om manifestationen på det som skulle ha varit Tintins nioårsdag, då familjen inte kunde ge honom några presenter. Men vi kan ju ge honom en lagändring."}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Vi kan börja med frågan om utgångspunkten ska vara inget umgänge i de situationer som Ulrika Westerlund nämner. Det är väldigt lätt att förstå och stämma in i bevekelsegrunderna bakom den ståndpunkten. Jag har ingen som helst anledning att ifrågasätta den breda mänskliga erfarenhet som ligger bakom den ståndpunkten.Jag har noterat att utredarens utgångspunkt - det är också den utgångspunkt som finns i lagstiftningen - är att det ska ske en bedömning i det enskilda fallet, utifrån de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. De aspekter som Ulrika Westerlund nu tar upp är naturligtvis helt centrala. Om de förekommer i ett enskilt fall är det klart att de ska få ett stort genomslag i den bedömning som sker.Det som är, ska vi säga, en risk eller tveksamt med att skriva in en så pass distinkt huvudregel är att man ger en sådan konkret rättslig vägledning att man inte kommer att bedöma förutsättningarna på samma sätt i det enskilda fallet. Det ska bli intressant att ta del av vad remissinstanserna skriver om detta med anledning av utredningen. Utredningen går ju inte så långt som Ulrika Westerlund och Miljöpartiet vill. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns ett grepp som utredningen tar och som jag tycker är principiellt viktigt och som adresserar denna fråga. Barnets bästa är, så att säga, ett grundackord i lagstiftningen. Sedan har det varit en utgångspunkt att det ligger i barnets intresse att ha ett umgänge med båda föräldrarna. Den principen har varit stark och har kanske ibland fått ett större genomslag än vad som möjligen kan anses vara förenligt med barnets bästa. Utgångspunkten ska vara att det ligger i barnets intresse att ha ett umgänge med båda föräldrarna. Det får naturligtvis aldrig slå över så att det blir båda föräldrarnas intresse av att umgås med barnet som tar överhanden.En sak som utredningen slår fast är att det i dag läggs för stor vikt vid den aspekten, alltså barnets påstådda behov och intresse av umgänge med båda föräldrarna. Detta är ett sätt att närma sig frågan och tona ned det som kanske gör att man i alltför många fall bortser från andra intressen som kanske borde ta överhanden när man bedömer detta.Jag har som sagt väldigt lätt att förstå de erfarenheter som ligger bakom en lite mer distinkt linje i frågan. Det motstående perspektivet är att vi inte ska hamna i ett läge där en rigid reglering gör att vi kommer bort från det som ändå måste vara grunden - att verkligen ta in omständigheterna i det konkreta fallet och låta det vara avgörande.Men jag förutsätter, som sagt var, att detta kommer att vara en av de frågor som kommer att diskuteras ordentligt i samband med den remissprocess som nu drar igång. Vi får helt enkelt se vart den tar vägen."}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Jag har också följt dessa frågor, kanske inte lika länge som ministern. Men Miljöpartiet har varit engagerade under mycket lång tid, och vi tänker att tiden är kommen att prova en ny väg. Därför är jag glad att höra att man ändå överväger möjligheten att ge barn egna ombud, även om jag förstår att det inte går att ge besked just här i dag.Denna utredning tillsattes av bland annat Miljöpartiet. Vi såg mycket fram emot att ta del av deras förslag. Även om förslagen är intressanta delar vi barnrättsorganisationers och andras farhågor att det kanske inte är tillräckliga förslag. Det gäller bland annat detta med barns rätt till offentligt biträde när frågan om vårdnadsöverflyttning ska prövas. Vi tänker att det kanske är för sent och att ett ombud borde komma in tidigare. Det är glädjande att höra att detta också övervägs.En annan fråga där vår uppfattning skiljer sig från utredningens gäller detta med umgänge. Vi vill som utgångspunkt att inget umgänge ska ske när föräldern, oftast kvinnan, och barnet bor i skyddat boende eller har skyddade uppgifter på grund av rädsla för förövaren. Detta föreslår inte utredningen, och det har lett till besvikelse bland de organisationer som jobbar för alla människors - det gäller såväl föräldrar som barn - rätt till ett liv utan våld.Det är orimligt att barn som gömmer sig ska tvingas umgås med sin förövare. Det är lika orimligt att barnet ska tvingas bära det tunga ansvaret att hemlighålla var barnet och den andra föräldern bor. Det är ett ansvar som vi inte kan lägga på barn, helt enkelt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJämställdhetsmyndighetens kartläggning, som jag nämnde tidigare, visar att man i flera domar såg det faktum att en kvinna lever i skyddat boende med sina barn mer som bevis på så kallade samarbetssvårigheter än som bevis på att våld hade förekommit. Det är väldigt anmärkningsvärt, och det visar på vikten av utbildning för domstolarna. Samtidigt vet vi båda att det är svårt att utbilda domstolar. De ska vara opartiska och så vidare, och det är många som har framfört önskemål om olika typer av utbildning för domstolarna. Detta är fortfarande viktigt, men det är också viktigt att kanske vara ännu mer konkret i det som ska gälla, till exempel genom att säga att umgänge inte ska förekomma vid vissa utpekade situationer, och att inte helt förlita sig på utbildning.Vi anser att det faktum att en förälder med sitt barn har placerats i ett skyddat boende är en tydlig indikation på att umgänge är riskfyllt. Det är rimligt att det därför anges som en särskilt viktig omständighet i lagstiftningen.Vi har också fått indikationer på att beslut om tillfällig vårdnad sällan fattas när uppgifter om våld förekommer, trots att möjligheten finns. Vi behöver ta reda på varför. Därför behövs det en granskning av hur denna viktiga möjlighet används. Barn måste skyddas mot umgänge med våldsamma föräldrar, helt enkelt.Sedan vet vi att det finns barn som ändå uttrycker en vilja att träffa en våldsam förälder. Då måste vårt samhälle hjälpa barnet genom att säkerställa ett tryggt, övervakat umgänge på barnets villkor. Som utgångspunkt är det dock rimligt att umgänge inte ska ske när ett barn har skyddade personuppgifter eller bor i ett skyddat boende på grund av en våldsam förälder. Det bör väga väldigt tungt i den helhetsbedömning som ska göras för barnets bästa.Jag undrar såklart: Kommer regeringen att föreslå att utgångspunkten ska vara att inget umgänge ska ske i sådana situationer? Och kommer regeringen att tillsätta en granskning av hur möjligheten att fatta tillfälliga beslut om vårdnad används?"}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Först vill jag säga ett stort tack för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna genom Ulrika Westerlunds interpellation. Jag vet att det finns ett stort och inte minst blocköverskridande engagemang i riksdagen för det arbete som Unizon gör. Jag tog själv i förra veckan emot namninsamlingen, som var imponerande, med drygt 70 000 namnunderskrifter. Det är också en bekräftelse på att det finns ett brett stöd bland medborgarna för de frågor och perspektiv som vi nu diskuterar. De ställdes ju på sin spets på ett brutalt och förfärligt sätt i det fall som Ulrika Westerlund tar upp.Det låter kanske som en självklarhet att säga att man delar utgångspunkten, men det är ändå viktigt att säga att de intressen som ska tas till vara inte är något som det råder någon åsiktsskillnad om. Det handlar om barnets bästa konkretiserat i en rad olika avseenden. Frågan är snarare hur detta intresse ska tas till vara på bästa möjliga sätt.Låt mig ta de konkreta frågor som Ulrika Westerlund ställer. När det gäller utbildning för att höja kunskapen hos domstolar och för den delen också hos andra som på ett konkret sätt ska ta barnets intresse till vara vill jag verkligen förbinda mig att bidra till att det sker utbildningar i högre grad och med högre kvalitet än i dag. Det är helt oundgängligt att de som ytterst dömer och avgör de här frågorna har en ordentlig kunskap om de fall som de ska ta ställning till, och då menar jag inte bara kunskap om omständigheterna i det konkreta fallet utan också en bakgrundskunskap mot vilken man också kan pröva det enskilda fallet. Där tycker jag att det är enkelt att mötas.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra frågan, om rätten för barn att ha ett ombud, har ju diskuterats tidigare och också varit föremål för statliga utredningar. Där har det funnits en ganska bred majoritet av röster som till slut har landat i att välja en annan väg för att låta barn komma till tals i domstolarna. Lite förenklat kan man väl säga att i stället för genom ett ombud i rättsprocessen ska de få komma till tals genom socialtjänst och andra som normalt sett har den här relationen med barnen. Och socialtjänsten har då en roll i rättsprocessen att säkerställa att dessa perspektiv kommer fram.För egen del är jag öppen i frågan, för jag vet själv, som ett ganska ärrat ombud i domstol, att den som har egna rättigheter och intressen i en rättsprocess som regel vinner på att ha ett eget ombud när det gäller att komma till tals eller komma till sin rätt i processen. Sedan är det klart att detta kompliceras av att vi talar om barn och en väldigt speciell typ av rättsprocesser. Och jag tycker att de erfarenheter som tidigare har lagts till grund för linjen att man ska ta vara på barnens intressen på andra sätt än genom ett ombud fortfarande är värda att beakta.Som sagt: Jag är öppen för frågan, och jag ser fram emot att diskutera den vidare framåt. Jag är inte beredd att ge något besked här och nu."}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tvivlar inte på de goda intentionerna. Jag tror att vi är överens om vikten av att säkerställa att alla barn har ett tryggt liv utan våld. Jag deltog i manifestationen i förra veckan på det som skulle ha varit Tintins nioårsdag. Då sades bland annat att vi inte längre kan ge Tintin presenter, men vi kan ge honom en lagändring. Han skulle ha spelat Nintendo Switch med sina vänner på nioårsdagen, fick vi höra, men så blev det ju inte. Tintins familj och vänner kräver förändring. Inga fler barn ska tvingas umgås med en våldsam förälder, och inga fler barn ska gå samma fruktansvärda öde till mötes. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTintins familj och vänner är i gott sällskap. Över 73 000 personer har skrivit under Unizons upprop för att stoppa tvångsumgänget. Vi är många här i riksdagen som kräver en lex Tintin.Jag vet som sagt att ministern delar Miljöpartiets ambition i den här frågan. Därför tror jag också att vi kan åstadkomma en förändring på riktigt. Men vad innebär då en lex Tintin konkret? Det måste ju bli mer än vackra ord.En grundläggande del handlar om att barn ska få sina röster hörda. Det händer alldeles för sällan i dag. Miljöpartiet, tillsammans med bland andra Barnombudsmannen och en lång rad barnrättighetsorganisationer, har länge krävt att barn ska få egna juridiska ombud i vårdnadstvister. Barn är egna rättighetsbärare, och därför måste de ha rätt till en juridisk företrädare som bara har deras bästa för ögonen. Den personen ska inte kunna påverkas av någon förälder. Den ska inte vara barnets ställföreträdare utan barnets språkrör.Det är väldigt tydligt att domstolarna alldeles för sällan tar in barns uppgifter eller beaktar uppgifter om våld i sina domar. När Jämställdhetsmyndigheten gick igenom över 800 domar om vårdnad, boende och umgänge blev det tydligt att det saknas en systematik för riskbedömningar gällande våld och övergrepp, om någon sådan bedömning alls görs. Vi kunde läsa att domstolarna i mycket liten utsträckning väger in barns berättelser och uppgifter om våld. Det blev också väldigt tydligt att det finns brister i kunskapen om hur familjer påverkas av våld och om konsekvenserna av att barn tvingas umgås med en förälder som har utsatt barnet för våld. Detta är såklart oacceptabelt, och domstolarna måste få mer kunskap om hur det är att leva med våld och vilka risker som finns.Om barn får egna juridiska ombud och domstolarna får mer kunskap om våld kan vi ta två betydelsefulla steg mot att förhindra fler tragiska fall. Mina frågor är: Kommer regeringen att föreslå att barn ska få rätt till ett eget juridiskt ombud? Och kommer domstolarna att få utbildning när det gäller våldsutsatthet och riskbedömningar?"}
+{"question":"Kommer regeringen att lägga fram förslag till en lex Tintin, och kommer förslaget att innehålla de åtgärder Miljöpartiet efterlyser ovan?","answer":"Ulrika Westerlund har frågat socialtjänstministern om regeringen kommer att lägga fram förslag till en lex Tintin och om förslaget kommer att innehålla de åtgärder som Miljöpartiet efterlyser.Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Det är en självklarhet för denna regering att barn ska skyddas mot våld och annan kränkande behandling och att varje barn ska ges möjlighet att vara delaktigt i frågor som rör honom eller henne. Regeringen tog den 20 januari emot betänkandet Tryggare hem för barn. Utredningen presenterar förslag på lagändringar för att stärka skyddet för barn när det uppkommer fråga om barnet ska ha umgänge med en förälder som utövat våld eller gjort sig skyldig till någon annan allvarlig kränkning. I betänkandet överväger utredningen bland annat hur man bör se på umgänge i en situation där barnet eller en förälder har skyddade personuppgifter eller befinner sig i ett skyddat boende. Regeringens ingång i denna fråga är tydlig: Barnets bästa ska alltid sättas främst. Det är barnets behov, inte föräldrarnas, som ska vara styrande. Utredningens förslag är en betydelsefull del i regeringens arbete för att uppnå detta. För det fortsatta arbetet blir det naturligtvis centralt att ta del av remissinstansernas synpunkter. Om det skulle visa sig att utredningens förslag inte är tillräckliga är regeringen beredd att överväga ytterligare åtgärder."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Vi har haft åtta år av socialdemokratiskt styre, och det har inte gjorts tillräckligt för den här gruppen. Den har blivit sviken under så många år, och som jag var inne på tidigare har både socialdemokrater och vänsterpartister ägnat sig åt rasismanklagelser och brunsmetning av dem som har försökt driva den här kampen.Jag är glad över att vi har kommit längre i dag och över att vi har den här debatten. Jag vill uppriktigt tacka för det, men det räcker att titta i Tidöavtalet för att se att regeringen kommer att gå längre i sina åtgärder för att skydda den här gruppen och förebygga det våld och det förtryck som så många unga människor lever med i Sverige i dag.Jag vill avslutningsvis tacka Sofia Amloh och Linus Sköld för den här jätteviktiga debatten. Jag är glad över att vi har en samsyn i väldigt många frågor, och jag tror att det kommer att underlätta arbetet framåt, för det som den här gruppen behöver - de människor som har minst frihet i vårt samhälle - är samsyn, enighet och en snabb väg framåt. Det hoppas jag att det ska finnas förutsättningar för gällande åtgärderna som nu ligger på regeringens bord.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Jag håller med om att det är jätteviktigt med kunskapshöjande insatser och ett nationellt centrum av just de skäl som statsrådet nämnde.Men mina frågor kvarstår, för det är dåligt med svar från statsrådet. Jag hör att det är viktigt, att saker ska göras och att man är beredd att gå längre. Jag har nu ställt min fråga upprepade gånger. Det går bra att ha en ganska hög svansföring i kvällspressen, men är man inte också skyldig att i riksdagens kammare svara på hur det ska gå till? Tänker ni ens försöka lägga fram denna typ av förslag? Kommer det att vara okej med religiös uppfostran som driver på segregationen samtidigt som hedersrelaterat våld och förtyck ska motverkas genom handlingsplaner? Kommer det att vara okej att straffa men inte förebygga?Så länge det inte finns något förslag för riksdagen att ta ställning till är det ganska tomma ord i den högerkonservativa sörjan, och liberala värderingar ser vi inte skymten av annat än i kvällspressen.Jag kan åter konstatera att Liberalerna kommer att ha större framgång med oss och andra riksdagspartier i dessa frågor än i det styre man har valt att sätta sig i. Vår hand fortsätter att vara utsträckt om Liberalerna vill göra faktisk skillnad."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"När det gäller religiösa friskolor är Liberalernas linje tydlig. När det gäller regeringens arbete med detta får jag be interpellanten och Linus Sköld att vända sig till skolminister Lotta Edholm som är ansvarig för denna fråga.Det finns mycket att göra i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck som inte handlar om att stänga ned eller bevara religiösa friskolor. Jag är stolt över det som står i Tidöavtalet och det arbete som regeringen redan påbörjat, till exempel med att kriminalisera oskuldskontroller - inte bara förhindra dem som den tidigare regeringen ville. Vi har nu gett tillläggsdirektiv om att vi vill kriminalisera detta. Vi vill att det ska vara straffbart att utsätta fullt friska kvinnor för kirurgiska ingrepp vars enda syfte är att kontrollera deras sexualitet. Här vill vi gå längre än den förra regeringen. Vi vill även gå längre i att bygga upp det förebyggande arbetet. Jag har i min tidigare roll som åklagare mött många offer för hedersförtryck och hedersvåld i rättssalar, och jag vet att mycket behöver göras för att ge denna grupp ett bra stöd. Vi måste ha ett otroligt bra skydd för denna grupp för att de över huvud taget ska kunna vända sig till myndigheter och be om hjälp, för det står så mycket på spel. Priset de betalar för att göra detta är otroligt högt, och då måste samhället sluta upp. Regeringen kommer att sätta igång ett arbete för att stötta denna grupp.Vi måste ha kunskapshöjande åtgärder. Vi vet att det i dag finns signaler som yrkesverksamma i skola och socialtjänst kan fånga upp. Det gäller till exempel elever som riskerar att bli bortgifta under lov. Men för att de yrkesverksamma ska kunna fånga upp dessa signaler måste de ha kunskap om vad de ska titta efter så att de kan gripa in och så att man kan använda den viktiga lag som kom på plats 2020, som bland andra Liberalerna fick igenom, gällande utreseförbud för att hindra barn att föras ut ur landet för att exempelvis giftas bort eller utsättas för könsstympning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att denna lag ska få effekt måste vi ha kraftigt kunskapshöjande åtgärder i landet. Detta kommer regeringen att satsa kraftigt på, för denna utsatta grupp förtjänar en betydligt bättre situation än dagens."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Det är bra att statsrådet inte skräder orden och vill ta krafttag mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag instämmer i att detta verkligen behövs.Jag tycker dock att det är lite fräckt. Regeringen fattar kollektiva beslut. Det vet alla som är verksamma i denna kammare. Tycker inte statsrådet att det kan framstå som vilseledande att partiledaren och statsrådet har en linje på Expressen Debatt och en annan linje i regeringens kollektiva beslutsfattande? Vilket är det som gäller? Debattartikeln är underskriven av jämställdhetsministern, så det är med statsrådshatten uttalandet är gjort.Vilken linje är det som gäller? Ska vi ha lite mer inspektion med inriktning på religiösa friskolor med muslimsk profil, för det är ungefär det som står i Tidöavtalet? Eller ska vi ha Liberalernas linje? Kommer Liberalerna att ge sig? Vilken linje gäller? Jämställdhetsministern kan inte ha båda uppfattningarna samtidigt."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Det finns många bra saker i svaret; jag understryker det ännu en gång. Framför allt är det bra att hbtqi-personers utsatthet lyfts fram och att detta får utrymme i den här debatten. Det vill jag särskilt understryka.Som statsrådet var inne på har våra partier åstadkommit saker historiskt. Trots att vi har olika ideologiska utgångspunkter har både liberaler och socialdemokrater gjort mycket när det gäller jämställdhetsarbetet och spelat en stor roll.På detta område har det gjorts alldeles för lite; jag håller helt med om det. Vi borde göra mer på det här området, för vi vill många gånger samma sak.I Tidöavtalet talas det om straffskärpningar, och det säger vi absolut ja till. Men jag tycker att det kan finnas en viss dubbelmoral i att tillåta religiös uppfostran i skolan framför fokus på bildning och kunskap.Med anledning av det ska jag citera ett stycke i Expressen som jag tagit fasta på: \"Vi gick till val på ett totalt stopp för religiösa friskolor och vi ger oss inte. Vi kan inte acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet. Särskilt allvarligt är det att barn som har störst behov av att integreras i Sverige ofta är samma barn som sätts i religiösa friskolor. Så får det inte vara - skolan ska vara en plats där språk, kunskap och bildning står i fokus, inte religionsutövning eller förtryckande normer. Liberalerna kommer alltid arbeta för att mer görs i kampen mot hedersförtrycket.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta behöver göras, men jag funderar på hur det är tänkt? I den här regeringen blir det väldigt svårt. Gör man inget på detta område nu och lägger fram förslag om att avskaffa religiösa friskolor, vilken trovärdighet kommer då arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck att ha? Det här är allvarligt för samhället, och vi behöver göra mer.Samtidigt tillåts inte ett integrerat och starkt samhälle växa fram utan i stället ett parallellt samhälle, som börjar redan med barnen. Är detta det relevanta i denna kamp? Menar statsrådet och Liberalerna allvar och är beredda att på riktigt sätta stopp för religiösa friskolor i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck?"}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Jag är väldigt glad att vi har den här debatten och att vi har stor samsyn när det gäller de problem som finns rörande hedersrelaterat våld och förtryck, för så har det inte alltid sett ut.I år är det 21 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. Två månader före mordet talade Fadime till riksdagen och vädjade: Vänd oss inte ryggen!När vi tittar tillbaka på vad som hände sedan kan vi se att det var väldigt många politiker som vände de hedersutsatta ryggen. Flera av de politiker som hade modet att driva dessa frågor har blivit väldigt hårt ansatta och rasistanklagade av sina egna partier. Två tydliga exempel på detta är Nalin Pekgul och Amineh Kakabaveh, som har varit otroligt viktiga röster i det här. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det finns mycket att göra. Trots att vi i dag står här med stor samsyn finns det stora problem som den här regeringen absolut kommer att ta tag i. När vi har detta problem, som väldigt mycket handlar om värderingar, är skolan såklart väldigt viktig. Hur påverkar vi nästa generation?Vi vet att det i dag finns skolor i Sverige där lärare på uppdrag av föräldrar kontrollerar att små flickor inte tar av sig sin hijab under skoltid och på så sätt hjälper till att understödja ett hedersförtryck. Detta ska givetvis inte förekomma i Sverige.Denna regering kommer att ta krafttag mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Det ska inte förekomma i samhället över huvud taget, och framför allt ska det inte på något sätt understödjas av staten eller regeringen.Vi kommer att titta på hur vi ska hantera skolfrågan. Att Liberalerna har en hållning i den här frågan har vi varit väldigt tydliga med. Detta är ingenting som jag har någon annan uppfattning om när jag sitter i regering. Men jag står här med regeringshatten, och i dagsläget finns det ingen politik på området som går ut på att denna regering ska förbjuda religiösa friskolor.Det betyder dock inte att vi blundar för problemet. Det betyder inte att vi kommer att lämna dessa skolbarn till sitt öde eller att vi kommer att acceptera att det finns skolor där hedersförtryck understöds.Ska vi jobba med denna fråga måste vi självklart jobba med barnen, och det kommer den här regeringen kraftfullt att göra."}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Jag tackar statsrådet för tillfället att, så här en tisdagskväll, debattera en så viktig fråga.Jag instämmer med Sofia Amloh i att det är bra att regeringen vill ta tag i problemen med mäns våld mot kvinnor och med hedersrelaterat våld och förtryck genom skärpt lagstiftning, förbättrat stöd till utsatta, effektivare myndigheter, kriminalisering av hedersförtryckets vidriga uttryck, förbud mot oskuldskontroller och omvändelseterapi, inrättande av ett nationellt centrum och framtagande av en nationell strategi. Allt detta är bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen som Sofia Amloh påpekade har ministern själv, i en debattartikel i januari, tagit upp att misslyckad integration eller separatism understöder dessa strukturer. På så vis kopplade ministern ihop arbetet mot hedersvåld med frågan om förekomsten av religiösa friskolor. Jag håller med ministern om att skolor där alla elever kommer från familjer av en viss trosuppfattning är segregerande i sig. Skolan ska vara samhällets minsta gemensamma nämnare, och det är därför det är både en rättighet och en skyldighet för alla att gå i den. På så vis kan alla som lever här tillsammans bilda sig en något så när gemensam referensram och få tillfälle att möta människor från olika bakgrunder i den processen.Det var därför vi i Socialdemokraterna gick till val på att förbjuda religiösa friskolor redan 2018. I januariavtalsförhandlingarna lyckades vi föra frågan ända till ett etableringsstopp, vilket Liberalerna hade gått till val på i det valet. Detta lagförslag är nu lagrådsremitterat och färdigberett och kan läggas fram till riksdagen av den regering som så skulle behaga. I valrörelsen lovade Liberalerna väljarna att göra det skyndsamt.På Utbildningsdepartementet är liberalen Lotta Edholm statsråd med ansvar för frågan om religiösa friskolor; jag är mycket väl medveten om detta. Hon sa i ett interpellationssvar den 15 november att något förslag om etableringsstopp inte kommer att läggas fram av den här regeringen, vilket för övrigt är helt i enlighet med vad som står i Tidöavtalet.För mig är det tydligt att Liberalerna har vikt ned sig för islamofober och godtrogna frikyrkovänner. Döm om min förvåning när tre liberala företrädare, däribland partiledaren Johan Pehrson och jämställdhetsministern själv, i opposition mot sin egen regering skrev på Expressens debattsida att Liberalerna är det parti som vill gå längst i kampen mot separatismen. I opposition mot sin egen partikamrat på Utbildningsdepartementet skrev de också att de inte kan acceptera att en enda skola i vårt land försvårar integrationen och hämmar elevers frihet.Liberalerna kanske är det parti som vill gå längst i kampen mot separatismen, men den regering som Paulina Brandberg företräder vill det inte. Om statsrådet menar allvar med att religiösa friskolor är ett separatistiskt inslag i samhällsgemenskapen och att förekomsten av dem försvårar integrationen och understöder hedersrelaterat våld och förtryck, hur kan hon då representera en regering som inte är beredd att göra någonting för att komma till rätta med detta?"}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Flera delar av svaret är väldigt bra. Här finns många bra saker som också vi socialdemokrater tycker, och många gånger har det samma inriktning som den politik vi själva har bedrivit och sådant vi har startat upp eller gjort under vår tid i regeringen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan dock konstatera att jag saknar en del av den grundläggande problemformuleringen här, nämligen segregationen. Vi ser att den finns i alldeles för stor utsträckning och att vi mer eller mindre lever i parallella samhällen. Det gynnar inte arbetet med att motverka, få bukt med eller slå tillbaka mot hedersvåld och hedersförtryck. Jag tror att det är genom ett lyckat integrationsarbete som strategierna och handlingsplanerna kommer att få genomslag och nå framgång. Det är i den kontexten jag tror att vi behöver jobba med den här frågan. Det ena utesluter inte det andra; det är som sagt många saker som behöver göras. Jag ställde frågan vilka åtgärder ministern är beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematiken i Sverige, och det gjorde jag mot bakgrunden att vi har de patriarkala strukturer som finns överallt. Kvinnor utsätts för våld och förtryck i alla samhällsklasser och i alla kulturer, av olika skäl. Men hederskulturen är en särskild form av strukturellt förtryck där hela grupper eller familjer utövar sträng kontroll av varandras liv, framför allt när det kommer till barn och unga. En del av problematiken och något vi behöver få bukt med när det gäller det här samhällsproblemet är det som statsrådet själv har nämnt, nämligen de religiösa friskolorna. De är ett allvarligt hinder för integrationen. Vi tycker inte heller att skolan ska dela upp elever utifrån vare sig härkomst, föräldrars inkomst eller föräldrars religiösa tro. Skolan ska vara en plats där vi inte bara möter dem som är lika oss själva, utan i skolan - om inte annat - ska vi tvärtom möta alla. I de mötena kan vi utvecklas och lära oss både tolerans och respekt för olikheter.Ett starkt samhälle bygger på grundläggande demokratiska värderingar och lagstiftning - annars får vi flera, och dessutom svaga, parallella samhällen. Det är något som vi alla måste motverka. Det är dåligt av många skäl, också när det gäller det arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck som vi pratar om i dag.Det finns vittnesmål om hur religiös uppfostran i skolan har gått före demokratiska värderingar och kvinnors rättigheter. Ingenting i den här frågan gynnas av att barn lär sig detta i skolan, oavsett vilken religion vi pratar om.Liberalerna och statsrådet har den senaste tiden varit tydliga med att Liberalerna är ett parti som ska stå längst fram i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vad betyder det? Betyder det att vi kommer att få ett förslag på riksdagens bord som handlar om att ta ställning till religiösa friskolor?"}
+{"question":"Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematik i Sverige?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med hedersproblematiken i Sverige. Hedersrelaterat våld och förtryck utgör en mycket allvarlig kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter. Hedersrelaterat våld och förtryck har ingen plats i vårt samhälle.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt vidta åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet ser regeringen som en viktig del i arbetet med att bekämpa hedersnormer och hedersförtryck. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar bland annat oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut. Utredaren har även i uppdrag att se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras samt se över det straffrättsliga skyddet mot så kallade omvändelseförsök. För hbtqi-personer, som kan utsättas för samma typ av hedersrelaterat våld och förtryck som andra, kan även specifikt omvändelseförsök förekomma. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2023.Av Tidöavtalet framgår vidare bland annat att stödet till utsatta ska förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras. I Tidöavtalet finns också åtgärder som rör skärpta straffskalor för hedersrelaterade brott och skärpta regler för utländska fullmaktsäktenskap och månggiften. Vidare anges att äktenskap mellan kusiner inte ska vara tillåtet. Regeringen har intensifierat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck genom en kraftigt förstärkt och långsiktig satsning. I enlighet med budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 20 miljoner kronor årligen för statsbidrag som riktar sig till stöd till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vidare förstärker regeringen det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck permanent med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Satsningen förstärker de sedan tidigare permanenta medlen om 300 miljoner kronor för arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.Regeringen prioriterar och skalar upp arbetet. I regleringsbreven för 2023 har regeringen beslutat om en rad uppdrag på området. Totalt uppgår regeringens satsningar för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck till 475 miljoner kronor under 2023 och berör flera olika myndigheter. Jag konstaterar att behovet av beprövade metoder och arbetssätt är fortsatt stort. Kunskapen om omfattningen av och utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck är begränsad. Ett nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har inrättats vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, vilket bedöms leda till ökad kunskap, långsiktighet i arbetet och större möjligheter att följa utvecklingen på området.Nästa steg för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är att regeringen nu påbörjar arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för perioden 2024-2026. I framtagandet kommer regeringen att involvera berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer samt akademin.Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste också vara förankrat i en långsiktig nationell strategi. Samma behov gäller för arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen kommer att påbörja detta arbete."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Jag tackar interpellanten och Niklas Sigvardsson. Det var väldigt mörka moln i beskrivningen av verkligheten, särskilt från Niklas Sigvardsson, och jag delar den bilden.Det är ett mycket utsatt läge. Bilden som målas upp av kompetensförsörjningen i vårt land är svart. Och det är klart: Efter ett åttaårigt socialdemokratiskt regeringsinnehav finns det nu mycket att städa upp. Under perioden 2014-2022 styrde Socialdemokraterna Sverige, och vi ser nu konsekvenserna på en rad olika områden - dessvärre också på detta. Jag beklagar det. Väljarna röstade dock för en ny regering, och vi har nu mandat att ta itu med de problem som Socialdemokraterna har lämnat bakom sig. Det ser jag fram emot att göra. Jag tycker att detta har varit en väldigt trevlig debatt. Jag tackar Carina Ödebrink för en mycket relevant och viktig fråga. Jag hoppas och tror att debatten fortsätter. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Jag vill passa på att tacka för debatten. Jag uppskattar att vi har den. Hade jag tänkt mig för skulle jag ha haft med mig ett litet material som jag kunde överlämna. Men det kan bli fler interpellationsdebatter framöver i detta ämne.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill verkligen säga att jag håller med. Vi ska inte tumma på vare sig kvalitet eller på en process där politiken ska vara inne på det den ska. Nu har vi en situation där denna projektansökan blir underkänd för andra gången. Jag är övertygad om att arbetet kommer att fortgå och att man på sikt kommer att kunna starta en utbildning i Jönköping därför att behovet finns. Men det ska vila på den struktur vi har, för det borgar för att det blir bra på lång sikt. Där råder det alltså inga skillnader. Så här avslutningsvis vill jag passa på att säga att det utöver att utbilda fler tandläkare är viktigt att se till att det finns en rimlig arbetssituation för dagens och morgondagens tandläkare. Det behöver finnas en balans mellan produktion och möjlighet till professionell utveckling i yrket. Med brist på tandläkare finns det en risk att det blir det som måste göras som hamnar i första rummet. Och det är ju självklart att vi ska ta hand om barnen och de akuta ärendena, men det riskerar att minska utrymmet för det här med professionell utveckling. Jag vet att det i diskussionen har förekommit tankar om att man skulle kunna sänka åldersgränsen för tandvård till barn och unga. Jag skulle vilja fråga ministern om detta är någonting som har varit uppe till diskussion i debatten om att möjliggöra en mer rimlig arbetssituation. Det vore nämligen förödande."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Det stämmer inte att denna regering har låga ambitioner när det gäller utbildning, vuxenutbildning, och när det gäller att se till att människor kan utbilda sig mitt i livet. Socialdemokraterna och denna kammare beslutade om ett antal tillfälliga insatser under pandemin. Dessa insatser försvann nu eftersom pandemin är över. Såvitt jag vet har vi ingen pandemi. Och såvitt jag vet anser Folkhälsomyndigheten inte att vi har någon pandemi. Då löpte dessa olika tillfälliga insatser ut, och de har därför inte heller förlängts. Det var också tanken. När det gäller tandläkarutbildningen och bristen på tandläkare tycker jag att det är en viktig diskussion som vi har just nu. Det är ett bra initiativ att vi diskuterar denna typ av frågor. Jag tror att det är bra att det kommer olika typer av lokala initiativ underifrån och att det tas olika initiativ för att försöka hantera denna brist. Jag tror också att det kommer att behövas en god samverkan mellan lärosäten och i detta fall hälso- och sjukvården för att se till att det finns goda kompetenser. Det är också viktigt att vi har en ordning där politiker i riksdagen är försiktiga med att köra över eller lägga sig i expertmyndigheters bedömningar. Jag tror att det är viktigt att vi har en ordning där vi har expertmyndigheter som bedömer vad som är rimligt och om det är tillräcklig kvalitet i en utbildning när ett lärosäte ansöker om att få examensrätt eller få möjlighet att starta en utbildning. Jag tror nämligen att det är bättre att experter och proffs bedömer det än att vi i riksdagen överprövar expertmyndigheterna och de bedömningar som de gör. Det är viktigt att vi i detta läge har fullt fokus på att se till att vi kan säkerställa kompetensförsörjningen och att vi kan få bättre samverkan mellan lärosäten, näringslivsorganisationer och hälso- och sjukvård samt utbildningssektorn i stort. Jag tror att det är vägen framåt för att komma närmare."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Vi socialdemokrater kommer att fortsätta beskriva regeringens politik som nedskärningspolitik när den faktiskt är det. I budgetpropositionen under Utgiftsområde 16, som berör detta område, kan vi tydligt läsa på sidan 13 att det statliga stödet, alltså 1:19, till yrkeshögskoleutbildningar faktiskt sänks med 104 miljoner kronor. Vi kan gå vidare lärosäte för lärosäte och räkna ihop 81 miljoner kronor till högskolor och universitet. Då har jag inte pratat om kommunal vuxenutbildning och liknande med tanke på att denna interpellation handlar om framför allt tandläkare.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt stå och säga att vi socialdemokrater står och ljuger i denna talarstol när vi faktiskt påpekar vad regeringen har lagt fram i sin budgetproposition och vad denna riksdag faktiskt beslutade om i december tycker jag är lite magstarkt. Det som vi socialdemokrater vill är i stället att i dessa tider satsa offensivt på utbildningspolitiken. Vi vill att fler ska få möjlighet till en utbildning för att man ska klara kompetensförsörjningen i hela vårt land men också i hälso- och sjukvården som är det som vi pratar om här och nu. Jag får be utbildningsministern att svara på om inte det som jag läste upp från budgetpropositionen stämmer, eftersom jag påstås ljuga i denna talarstol."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Nu är det Högskolan i Jönköping tillsammans med Linköpings universitet som står bakom ansökan. Det handlar inte så mycket om orten eller att jag enbart skulle se detta ur ett Jönköpingsperspektiv, utan det handlar faktiskt om att det i dag är akut brist på just tandläkare men också annan tandvårdspersonal runt om i landet. Det leder till en ohållbar situation. Förslaget om att inrätta en ny tandläkarutbildning är faktiskt den första ansökan på 50 år. Och det är en viktig pusselbit i att komma till rätta med denna brist och få en bättre kompetensförsörjning. I dag finns tandläkarprogrammet på fyra orter i landet - Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm - och över tid har antalet platser på dessa lärosäten i princip varit konstant.  Jag tycker att det är viktigt att understryka att det självklart är kvaliteten som avgör all utbildning. Vi ska inte bedriva någon utbildning som är av dålig kvalitet. Jag går inte in i detaljerna på den bedömning som UKÄ nu har gjort. Jag ser den mer som en process. Skulle UKÄ i framtiden säga ja, då blir det en fråga direkt för regeringen hur detta ska finansieras. Jag ser att processen är viktig eftersom den sträcker sig över en ganska ansenlig tid. Det är en del i lärosätets arbete med att skapa de bästa förutsättningarna för en utbildning av god kvalitet för studenterna men också för den verksamhet som får del av den framtida arbetskraften. Jönköping University och Linköpings universitet tillsammans med Odontologiska Institutionen i Jönköping och Region Jönköpings län är de som har gått samman kring detta. Det är en unik och modern utbildning. Till detta ska också sägas att man i nuläget har slutit en avsiktsförklaring med 13 av landets regioner som har problem. Denna utbildning är tänkt att vara väldigt nära den kliniska verkligheten. Skulle detta gå i lås framöver, vilket jag är övertygad om att det kommer att göra, kommer de att motsvara närmare 4 miljoner av Sveriges befolkning som i dagsläget har sagt att man är beredd att gå in i detta samarbete. Konceptet kring detta upplägg är hämtat från Norge, från Tromsö, där man har sett att studenterna ofta väljer att stanna kvar i den region där de har utfört sin praktik. En ytterligare fördel är att klinikerna får del av och en nära anknytning till en klinisk verksamhet. Och akademin får nära till den praktiska verkligheten. Det är alltså ett nytt och spännande koncept. Jag skulle vilja ställa ytterligare en fråga till ministern. Han talade om att det framöver behövs en tydligare struktur. Men det räcker inte med att följa utvecklingen. Man måste också vara med och driva på utvecklingen och förändra framtiden om vi ska nå detta mål. Jag skulle därför gärna vilja ta del av lite ytterligare konkreta tankar."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Jag tackar interpellanten och övriga debattörer för en viktig fråga. Brist på kompetens inom välfärden är inte någon ny frågeställning, utan det är något som har varit på agendan länge och som det är viktigt att adressera och möta.Jag tror att det är viktigt att ha en bättre samverkan mellan universitet och högskolor och, i det här fallet, hälso- och sjukvården. Det kan handla om hur man gör med den verksamhetsförlagda utbildningen så att den fungerar bättre för studenterna och att man därmed kan få ut studenter som känner att det finns en koppling i utbildningen till hur yrkes- och arbetslivet ser ut.Jag tror att vi kommer att behöva ha en tydligare struktur för hur samverkan ska se ut i framtiden, för kompetensförsörjningsfrågorna är strategiska för Sverige som nation.Jag tycker att det är viktigt att framhålla vikten av att se till att vi har kvalitet i utbildningen. Man hade med ett pennstreck kunnat bygga ut utbildningen genom att anta fler elever eller bygga ut verksamhet på fler ställen i landet, men detta måste ske med bibehållen kvalitet så att vi är säkra på att de tandläkare som utexamineras håller allra högsta kvalitet, så att vi som patienter och medborgare kan känna oss trygga med att vi får en god vård när vi går till tandvården. Tandvården är ett område som är väldigt populärt hos svenska folket. Det finns få områden inom välfärden som har så nöjda användare som tandvården, inte minst privattandläkarna, som varje år i alla mätningar alltid kommer väldigt högt. Detta är något som vi vill bevara och säkerställa. Att se till att kvaliteten är god är något att stå upp för.Jag noterar att Socialdemokraterna vill ge en bild av att regeringen inte har höga ambitioner när det gäller utbyggnad av vuxenutbildning. Ingenting kan vara mer felaktigt. Regeringen har höga ambitioner när det gäller att se till att människor, oavsett om de är 15, 18, 20, 25 eller 30 år gamla, har möjlighet att gå en utbildning och vidareutbilda sig och möjlighet att hela livet lära sig nya saker. Det blir inte mer sant för att Socialdemokraterna fortsätter att stå och ljuga i talarstolen, utan regeringen har mycket höga ambitioner när det gäller kompetensförsörjning. Allra sist skulle jag vilja säga någonting när det gäller utbildningsplatser för tandläkare. Detta är någonting som vi följer noga. När det gäller den aktuella frågan kopplad till Jönköping har lärosätet där möjlighet att ha en dialog med expertmyndigheten, Universitetskanslersämbetet. De har fram till slutet på februari på sig. Jag vill därför inte föregripa de diskussioner som sker där. Därför bereds den frågan i Regeringskansliet."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Jag vill börja med att tacka interpellanten Carina Ödebrink för initiativet till denna debatt och även tacka utbildningsministern för svaret.Kompetensförsörjningen, som det talades om här tidigare, är viktig inom hälso- och sjukvården men också inom många fler sektorer och är något som vi måste göra något åt här och nu. Jag kan tycka att det svar som utbildningsminister Mats Persson ger är lite för defensivt och saknar ambitioner att göra något åt kompetensbristen.Ministern väljer att inte i tillräckligt stor utsträckning adressera den stora bristen på kompetens när det gäller tandläkare, sjuksköterskor, läkare och vårdadministratörer. Och det är bara inom om hälso- och sjukvården. Vi kan lägga till brist på utbildningsplatser för ingenjörer, dataspelsutvecklare och lärare, för att bara nämna några. Regeringen tycks helt sakna insikt om och lösningar på detta problem.EU-kommissionen spådde så sent som i går att Sverige får sämst tillväxt av alla EU-länder, och bedömare, inklusive regeringen själv, befarar att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då väljer regeringen, genom den budget som beslutades före årsskiftet, att skära ned på pengarna till vuxenutbildningen. Det gäller kommunal vuxenutbildning men även yrkeshögskolor, högskolor och universitet, som interpellationen berör mest. Totalt handlar det om 1,2 miljarder till vuxenutbildningen, varav cirka 200 miljoner till yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Det är därför många av de tomma svaren på interpellationen är så oroande.Vi kan inte som land backa in i framtiden. Om det är någon gång det verkligen är på sin plats att satsa och investera i utbildning är det när vi kanske är på väg in i en lågkonjunktur. Sverige måste stärkas som kunskapsnation. Jag har hört utbildningsministern prata om detta i kammaren och hoppas att han också anser det. Det kommer inte att trygga kompetensförsörjningen om vi backar in i framtiden. Det kommer inte att hjälpa Sveriges näringsliv i den gröna omställningen. Och det kommer inte att göra att vi kan känna oss trygga med tillgången på tandläkare framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill därför fråga utbildningsministern: Kan han svara på hur regeringen avser att möta utmaningarna med brist på många yrkesgrupper såsom tandläkare i och med sin nedskärningsbudget?"}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Jag uppfattar det som ett ärligt försök att ge ett svar på min interpellation, men jag kommer tillbaka till några följdfrågor.En vandring genom centrala Stockholm kan först ge vid handen att det måste vara invånarna i vår kungliga huvudstad som har den absolut sämsta tandhälsan i landet, med tanke på hur många tandläkarmottagningar det finns. Men så är självklart inte fallet. I stället handlar det om att tandvård etablerar sig på en marknad i våra större städer med tillgång på patienter som dessutom ofta har en god köpkraft. Tandvården är i dag avreglerad, och det råder fri etableringsrätt för den. Men detta förtjänar en annan och egen interpellation.Min fråga handlar i stället om den brist på tandläkare som råder i stora delar av Sverige i dag utanför våra tre storstäder men också i våra storstäders förorter. Jag vill börja med att tacka för svaret, som jag faktiskt tycker är ärligt menat.Sverige är ett internationellt föredöme när det gäller tandhälsa och utvecklad tandvård. Många unga, barn och vuxna har aldrig haft karies, men precis som i andra sammanhang finns det också när det gäller munhälsan stora socioekonomiska skillnader. Vidare behåller de flesta äldre i dag sina tänder genom livet, och det ställer stora krav på tandvården men också på äldreomsorgen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBristen på tandläkare är ett problem för att kunna ge befolkningen en tandvård av god kvalitet och förebyggande tandvård men också för att upprätthålla en god arbetsmiljö, utveckla moderna arbetssätt och ge möjlighet till utveckling i arbetslivet.Tandläkarförbundet har under lång tid redovisat att det råder brist på tandläkare i 18 av Sveriges regioner. Enligt SCB uppger mer än 50 procent av arbetsgivarna att det är brist på nyexaminerade tandläkare, medan 80 procent säger att det är brist på specialiserade tandläkare.UKÄ konstaterar att det om 15 år kommer att råda brist på tandläkare. Även om antalet tandläkare fram till dess ökar med 10 procent kommer också efterfrågan att öka med tanke på att vi har en växande befolkning.Ministern säger i sitt svar att hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är en prioriterad fråga för regeringen och att man följer arbetet genom Nationella vårdkompetensrådet. Rådet ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Detta ska bland annat ske genom samverkan mellan nationell och regional nivå.Att lärosätenas samarbete kring utbildningsutbudet behöver utvecklas lyftes fram i den statliga Styr- och resursutredningen. Jag vill därför fråga ministern hur han ser på möjligheten att akademin men också regioner i ökad utsträckning samverkar när det gäller högre utbildning och vad regeringen har för ambitioner att styra i den riktningen."}
+{"question":"Vilka initiativ är ministern beredd att vidta med anledning av det som framförts samt för att förbättra tillgången på tandläkare framöver?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förbättra tillgången på tandläkare framöver.Regeringen är medveten om de stora utmaningar kring kompetensförsörjning som finns inom många områden och inte minst inom hälso- och sjukvården. Regeringen tar bland annat del av arbetet som bedrivs vid Nationella vårdkompetensrådet som är ett rådgivande organ med represetanter från regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Rådet ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Detta ska bland annat ske genom att stödja och åstadkomma samverkan i kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Vi följer och kommer att fortsätta följa Nationella vårdkompetensrådets årliga rapporteringar med stort intresse.Interpellanten nämner Stiftelsen Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda tandläkarexamen som lämnades in i mars 2022. Universitetskanslersämbetet har ombetts yttra sig över ansökan och inkom med sitt svar i december 2022. Som interpellanten nämner föreslog myndigheten att ansökan skulle avslås. Regeringskansliet bereder ärendet för närvarande.Universitet och högskolor har ansvar för utbildningen av flera av vårdens professioner. För att i största möjliga mån säkerställa en god tillgång på tandläkare krävs både en utbildning av hög kvalitet och att de som är utbildade väljer att stanna kvar i yrket. Att hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning fungerar väl är en högt prioriterad fråga för regeringen, och vi avser att följa utvecklingen."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Jag vill återigen tacka interpellanten för att vi har den här diskussionen och lyfter den här debatten. Vi har diskuterat frågan flera gånger tidigare i kammaren, men framför allt har vi gjort det i utskottet.Jag ser nu fram emot det arbete som kommer att bedrivas i arbetsgruppen, och jag kommer tacksamt att ta emot dess resultat senast den 15 december 2023. Jag tror också att det är väldigt bra att en parlamentarisk grupp kommer att tillsättas. Det kommer att gå ut en inbjudan till samtliga riksdagspartier att utse en representant som kan sitta i den parlamentariska referensgruppen för att komma med kloka inspel men också för att kunna jobba med den här frågan kontinuerligt och påverka arbetet under arbetets gång.Jag tänker att det är bra att man inte läser mellan raderna utan att man lyssnar till det som sägs och det som skrivs. Jag vill vara tydlig med att säga att jag inte har föreslagit att man ska gå till jobbet eller att man ska jobba hemifrån när man är sjuk. Jag tycker att vi ska ha en sjukförsäkring som gäller, och när man är sjuk och behöver ta del av den ska den finnas på plats. Jag tycker också att vi ska ha ett system som motverkar långtidssjukskrivningar så att människor inte återigen göms och glöms i statistiken. Det ska finnas ett tydligt rehabiliteringsansvar, från arbetsgivarens, Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens sida, men också för individen själv så att man kommer tillbaka till arbetet så fort som bara är möjligt och att vi inte har långa sjukskrivningar.På samma vis tycker jag att det är bra att man har en självrisk när det gäller systemet att karensavdraget finns till. Jag tycker att man har visat tydligt att det ökar på när man plockar bort det. Men jag är villig att titta på den här frågan och jämför gärna med andra länder. Skulle det mot förmodan vara så att jag har fel - det kan ju faktiskt vara så att man har fel - är jag villig att ompröva mina beslut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Tack, statsrådet! Jag uppskattar verkligen att statsrådet försöker ge tydliga svar på frågorna. Det borde fler statsråd göra. Det är väldigt bra!Och så vill jag ställa frågan: Är det rimligt att kräva att sjuka anställda ska arbeta, men hemifrån? I mycket är det detta som statsrådets svar om arbetsgruppen handlar om, alltså att titta på vissa yrkesgrupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån, vilket andra har. Då läser jag mellan raderna att om man har möjlighet att jobba hemifrån ska man alltså arbeta när man är sjuk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har en hög sjuknärvaro i Sverige. Den uppskattas till 46 procent; ännu högre för kvinnor. Två miljoner personer uppger att de har arbetat fast de har varit sjuka minst två dagar under 2021. I mejl till den nedlagda Karensutredningen anger Arbetsgivarverket att de inte anser att frågan om var arbetet utförs är relevant för bedömningen av rätt till sjuklön eller för karensavdragets konstruktion. De menar i stället att om en arbetstagare inte kan utföra arbete på grund av sjukdom ska arbetstagaren inte arbeta. Och det verkar väl rimligt. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del. Vi betalar in till den när vi arbetar, och vi ska alla kunna få ut ersättning som vi har rätt till när arbetsförmågan av olika anledningar sviktar. Att jobba när man är sjuk kan göra att sjukdomstillståndet förlängs eller att skador förvärras, och det vore väldigt olyckligt. Det finns också en risk för att stressen ökar och därmed psykisk ohälsa och lång sjukskrivning. Jag vill därför fråga statsrådet: Tycker statsrådet att människor ska arbeta hemifrån när de är sjuka?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Jag återkommer nu till den första frågan, som jag fick innan vi tog en liten paus, gällande utredningsdirektivet som interpellanten inte hade lyckats hitta. Det förstår jag. Det är en offentlig handling, men den låg ju inte först på Socialdepartementets hemsida. Jag har den i alla fall här, och interpellanten får den i handen så fort vi är klara med interpellationsdebatten. En fördel med pausen var att jag fick möjlighet att grotta ned mig i detta och att skriva ut den.Jag delar egentligen interpellantens eller arbetsmarknadens parters oro när det gäller gränsdragningsproblematiken. Givetvis kan detta bli komplicerat och svårt när det gäller vilka yrken som skulle kunna antas omfattas av ett undantag. Men det är just detta som arbetsgruppen får titta på och komma fram till och sedan bena i, det vill säga hur en sådan modell skulle kunna se ut. Jag tänker inte föregå den utredningen heller. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå tillbaka till talarstolen den 13 december - jag hade den fina förmånen att bli inbjuden till socialförsäkringsutskottet i förra veckan då vi benade i den här frågan. Jag vill återigen vara tydlig med att jag har stor respekt för den här talarstolen och den här plenisalen. Jag borde inte ha sagt att allting skulle vara som det alltid har varit. Jag var tydlig med att säga att utredningsdirektivet skulle kunna komma att ändras. Men jag var inte tydlig med att vi också kunde tänka oss att plocka det från en SOUutredning till en bokstavsutredning. Där gick jag för långt, och jag borde inte ha sagt det från denna talarstol. Det ångrar jag såklart.Men alldeles oavsett kan vi ändå konstatera att vi nu har en bokstavsutredning. Vi är helt överens om att vi bör titta mer på dessa frågor. Det har varit viktigt från regeringens sida att göra det, och det kommer vi också att göra. Nu avvaktar vi och ser vad utredningen kommer fram till, och den presenteras den 15 december. Därefter blir det givetvis fortsatt debatt.Jag vill också vara tydlig med att säga att arbetsmarknadens parter redan i dag har möjlighet att avtala bort karensavdraget. Det har man valt att göra i ett fall, vad jag har hittat, och det gäller räddningstjänsten. I övrigt har man inte valt att komma överens, parterna emellan, om att plocka bort karensavdraget.När det gäller de andra studierna eller jämförelserna med de andra nordiska länderna kan jag tycka att det visst är intressant att följa och titta på. Mig veterligen har i alla fall Norge en något högre korttidsfrånvaro än vad Sverige har, om det nu är så att man inte har något karensavdrag.Jag kom precis från en debatt på Forum Jämställdhet i Malmö i förra veckan som gällde både jämställda pensioner och jämställd föräldraförsäkring. Efter väldigt mycket jämförelser med de övriga nordiska länderna kokade det mesta ned till att vi har ganska skilda system. Vi har skilda system för det mesta, både för lönebildningsprocessen och arbetsmarknadens parter, men framför allt har vi det för föräldraförsäkringen och för pensionerna. Sannolikt är det även i det här fallet så att vi inte har helt jämförbara system.Men jag drar ofta och hemskt gärna lärdom av andra länder och goda exempel. Det finns alltså inget som hindrar att arbetsgruppen tittar på den saken i den bokstavsutredning som nu kommer att arbeta framdeles."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Tack, statsrådet, för ansträngningarna att svara på mina frågor! Det uppskattar jag verkligen.Jag håller med om att det inte är ett dugg konstigt att det händer saker vid ett regeringsskifte. Det som är konstigt är att statsrådet stod i talarstolen den 13 december och sa att Karensutredningen var viktig och att det var viktigt att vi väntade på dess slutsatser. Men nog om det. I statsrådets första svar framhåller statsrådet vikten av att olika yrkesgrupper har olika förutsättningar när det gäller att drabbas av sjukdom på jobbet. Det håller jag verkligen med om. För oss som arbetar här i riksdagen är risken att utsättas för smitta helt annorlunda mot för någon som till exempel snyter barn på en förskola. Det är klart att det är orättvist. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen vi hör farhågorna från till exempel arbetsmarknadens parter om en enorm gränsdragningsproblematik om vi ska ha olika regler för olika yrkesgrupper. Jag har också tagit del av Arbetsgivarverkets svar till den nedlagda Karensutredningen. De avråder starkt från att ge olika yrkesgrupper olika regler och har en mängd motiv till att det vore olyckligt. Det är orättvist att val av yrke kan leda till olika lön. Men det är också orättvist att man bestraffas om man utsätts för smitta och har större risk att bli sjuk och därmed också drabbas av ett karensavdrag. Jag vill citera LO:s jämställdhetsbarometer för 2021. Där kan vi bland annat läsa: \"På frågan varför de svarande trots allt valt att gå till jobbet svarar många att detta eller att det blir svårt ekonomiskt att vara hemma sjuk och förlora inkomst. För personer med de lägsta lönerna är detta svar särskilt markant.\" Personer med låglönejobb har alltså inte råd att vara hemma när de är sjuka. Syftet med den karensutredning som vi socialdemokrater tillsatte var att reglerna skulle bli mer solidariska och fördelningspolitiskt träffsäkra samt motverka riskerna för sjukfrånvaro.Vi hör statsrådet gång på gång tala om vikten av en självrisk för att undvika onödig korttidsfrånvaro. Det får mig att fundera över vad som skiljer oss svenskar från invånarna i övriga nordiska länder. Statsrådet är säkert väl medveten om att Sverige är det enda landet i Norden som har karens i sjukförsäkringssystemen.Om statsrådet till äventyrs har missat det kan jag tipsa om den RUT-rapport som jag har beställt och som kom i går. Där jämförs uppläggen mellan de nordiska systemen. Där framkommer att Sverige skiljer ut sig på ytterligare ett sätt. Sverige är inte bara det enda landet som har ett karensavdrag. Det är också det enda landet som har en självrisk i sjuklönen, som är max 80 procent av lönen. Det finns inte i de andra länderna. Vi har alltså dubbel självrisk i vårt sjukförsäkringssystem.Jag vill gärna höra varför statsrådet menar att dubbla självrisker behövs i Sverige men inte i våra grannländer. Menar statsrådet att svenskar är latare eller fuskar mer? Varför behövs dubbla självrisker? Har statsrådet lyckats hitta någon forskningsstudie som styrker att svenskar skulle utnyttja systemet och sjukanmäla sig av ren lättja om det inte fanns någon karens?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Det är trevligt att vara tillbaka i kammaren efter ett litet avbrott. Man kommer av sig lite i debatten. Jag tänker därför att vi gör en liten återblick.Det har under decennier funnits en karens i sjukförsäkringen i syfte att motverka omotiverat hög korttidsfrånvaro. Det är viktigt att komma ihåg att den återinfördes på 1990-talet efter att 1987 i praktiken ha tagits bort helt. Man såg att sjukskrivningstalen för den omotiverat höga korttidsfrånvaron ökade i snabb takt. I slutet av 80-talet var hela 5,5 procent av andelen anställda sjukfrånvarande.I samband med krisen i början av 1990-talet gjordes stora förändringar i sjukförsäkringen. Ersättningsnivåerna sänktes, och arbetsgivarens sjuklöneansvar infördes 1992. I april 1993 infördes också karensdagen. Därefter sjönk sjuktalen för den korta sjukfrånvaron till 2,5 procent.Någon utvärdering har man ännu inte gjort. Det saknas också kunskap om hur karensavdraget påverkar olika grupper på arbetsmarknaden. För regeringen har det varit angeläget att se över karensavdraget. Men i samband med detta har vi valt att knyta det närmare Regeringskansliets övriga arbete med att säkerställa att sjukförsäkringen är utformad på ett sådant sätt att den bidrar till att motverka sjukfrånvaron.Sjukförsäkringen ska givetvis ge ekonomisk trygghet till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Fokus ska ligga på rehabilitering, och utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det gäller också den delen av försäkringen som handlar om att motverka onödigt hög korttidsfrånvaro.Interpellanten frågade varför man valde att lägga ned den pågående utredningen och flytta över arbetet till en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Vid ett regeringsskifte är det inga konstigheter över huvud taget.När Socialdemokraterna tog över efter alliansregeringen har jag svårt att tänka mig att de behöll alla utredningar som var igång på exakt det vis som de låg. Jag kan tänka mig att de förändrade några utredningsdirektiv. Kanske lade de de facto ned en och annan utredning. De kan också ha gjort om några, från att ha varit en SOU till att bli en bokstavsutredning på Regeringskansliet. Jag tycker inte att det är konstigt. Det vore konstigt om allting skulle vara som det alltid har varit trots att det har skett ett regeringsskifte.Vår regering har hög ambitionsnivå när det gäller att få bukt med många olika frågor, inte minst den organiserade brottsligheten, skjutningarna och den stora problematiken med utanförskapet. Men vi är också angelägna om att titta vidare på den här frågan. Därför har vi valt att i stället lägga detta i en bokstavsutredning och knyta det närmare vårt eget arbete i Regeringskansliet, för att också utvärdera och titta närmare på de delarna.Jag återkommer till interpellantens andra fråga."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Det är trevligt att ses här igen.Regeringens hantering av karensfrågan de senaste månaderna har onekligen väckt en del frågor. Statsrådets parti, Moderaterna, gick ju till val på att återinföra stupstocken i sjukförsäkringen och har öppnat för ytterligare en karensdag.Så sent som den 13 december förra året stod statsrådet här i kammaren, i samma talarstol som i dag, och sa om Karensutredningen: \"Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå. . Den ska vi inte föregripa. Den kommer att redovisa sitt betänkande nästa höst, i september 2023, och det vore fel av oss båda att föregripa vad den utredningen kommer fram till.\"Så lät det då, för två månader sedan. Nu vet vi alla vad som hände. Regeringen fattade den 26 januari beslut om att lägga ned Karensutredningen, och statsrådet har som vi hört meddelat att regeringen i stället ska tillsätta en egen intern arbetsgrupp. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Regeringen har också backat från att införa ytterligare en karensdag och att återinföra absoluta tidsgränser i sjukförsäkringen. Man undrar ju vem som egentligen styr och vems prioriteringar som väger tyngst. Inte är det omsorgen om de sjuka och dem som drabbas av det orättvisa karensavdraget i alla fall, kan vi notera. Vi socialdemokrater är stolta över alla förändringar vi gjorde under våra åtta år i regeringsställning för att förbättra sjukförsäkringen. Men vi är verkligen inte nöjda. Vi vill stärka försäkringen och göra den mer solidarisk, rättvis och jämställd.Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som går till jobbet varje dag och ser till att samhället fungerar. Vi gick till val på att avskaffa det orättvisa karensavdraget, och därför gör vi en miljardsatsning i vårt budgetförslag för att visa att vi menar allvar med det löftet. För oss socialdemokrater handlar detta om rättvisa och om solidaritet. Jag anser att det var mycket olyckligt att man lade ned Karensutredningen, eftersom den hade ett angeläget uppdrag med syfte att se hur inkomstbortfall under sjukdom kunde bäras på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverka riskerna för sjuknärvaro, som är ett stort problem på svensk arbetsmarknad.Statsrådet säger i sitt svar, fru talman, att det är angeläget att se över karensavdraget - gott så! Statsrådet säger också att arbetsgruppen ska analysera ändamålsenligheten, fördelningseffekterna och övriga konsekvenser. Då är min fråga, fru talman: Varför fick inte den ursprungliga utredningen, som redan var igång och skulle leverera svar på bland annat detta i september, fortsätta? Statsrådets arbetsgrupp är ju inte igång, såvitt jag vet, och ska komma med sitt svar först i mitten av december. Det känns bakvänt, om syftet på riktigt är att så fort som möjligt göra karensavdraget mer rättvist. En arbetsgrupp i Regeringskansliet är ju väldigt mycket billigare än en utredning. Jag undrar om statsrådet kan hålla med om att Regeringskansliets utredningsbudget är den egentliga orsaken till att Karensutredningen inte fick fortsätta sitt arbete. Och var kan vi hitta direktiven till regeringens interna arbetsgrupp?(forts.)"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist, och vilka åtgärder handlar det om i så fall?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Om det var jag som i den tidigare interpellationsdebatten trampade snett ber jag så hemskt mycket om ursäkt.Så till den här interpellationen. Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att göra karensavdraget mer rättvist och vilka åtgärder det i så fall handlar om.Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk för att motverka omotiverat hög korttidssjukfrånvaro. Under den extraordinära situation som covid-19-pandemin inneburit har det dock gjorts avsteg från principen om en självrisk i sjukförsäkringen genom att staten tillfälligt har betalat ut ersättning för karensavdraget för att underlätta för enskilda att stanna hemma vid sjukdom. Det var då en motiverad åtgärd. Under normala förhållanden behöver dock frågan noga övervägas. Den förra regeringen tillsatte Karensutredningen i syfte att se över karensavdraget.Det är angeläget att se över karensavdraget. Regeringen har gjort bedömningen att den pågående översynen av karensavdraget bör förändras och förtydligas samt knytas närmare Regeringskansliets övriga arbete. Karensutredningen har därför ersatts av en arbetsgrupp i Regeringskansliet.Arbetsgruppen ska analysera ändamålsenligheten, fördelningseffekterna och övriga konsekvenser av karensavdraget. Arbetsgruppen ska särskilt analysera förutsättningarna att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg, och ta fram en modell för detta. Om det bedöms motiverat ska arbetsgruppen föreslå förändringar av karensavdraget i övrigt. Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete senast den 15 december 2023.Riksdagspartierna ges insyn i det fortsatta arbetet genom en parlamentariskt sammansatt referensgrupp som inrättas till stöd för arbetsgruppens arbete. Jag ser fram emot arbetsgruppens arbete och våra fortsatta politiska samtal om karensavdragets utformning."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Jag vill påminna om att enligt svensk parlamentarisk sed riktar talaren formellt sitt anförande direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Det innebär att direkta tilltal mellan talarna, som att till exempel säga du eller ni till varandra, inte ska förekomma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Jag vill påminna om att enligt svensk parlamentarisk sed riktar talaren formellt sitt anförande direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Det innebär att direkta tilltal mellan talarna, som att till exempel säga du eller ni till varandra, inte ska förekomma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Tack så jättemycket, interpellanten, för den viktiga fråga som du har väckt och den debatt och diskussion som vi har haft!Jag vill vara noga med att poängtera att inflationen och den svåra ekonomiska situation som vi har just nu med höga elpriser, höga matpriser och höga drivmedelspriser inte lämnar någon oberörd. Men det drabbar framför allt de hushåll som hade det allra tuffast redan tidigare. Jag tror inte att någon kan säga att det är bra att barn går hungriga och rekommenderas att äta mer i skolan. Givetvis är det inte så.Just därför är det så oerhört viktigt att bekämpa inflationen, de höga drivmedelspriserna, de höga elpriserna och den ekonomiska situation som vi i dag befinner oss i. Annars riskerar vi att fastna i den här situationen för lång tid framöver och inte bara hamna i den för en kortare tid. Man kan bara konstatera att det inte är alla partier i den här kammaren som har varit med och bekämpat höga drivmedelspriser och höga elpriser. De har kanske snarare bidragit till att inflationen kan bli långvarig och drabba hushållen under längre tid.Detta är en viktig fråga. Vi befinner oss mitt uppe i en ekonomisk kris just nu, så det är givetvis oerhört viktigt att följa de här delarna väldigt noga. Vilka incitament eller vilka åtgärder vi sätter in längre fram från regeringens sida får vi helt enkelt återkomma till.Jag har, kanske till skillnad från interpellanten, ett väldigt högt förtroende för våra kommunpolitiker ute i landet. Jag är helt övertygad om att de, liksom regeringen, i detta fall kan prioritera rätt och riktigt. Kommunerna skär inte nödvändigtvis ned på undervisningen, utan där har man även en annan budgetprocess. Det finns hur mycket som helst som ligger utanför kärnverksamheten som kommunerna i så fall kan välja att låta bli att prioritera i stället för undervisning eller, för den delen, mat i skolan."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Tack så jättemycket, interpellanten, för den viktiga fråga som du har väckt och den debatt och diskussion som vi har haft!Jag vill vara noga med att poängtera att inflationen och den svåra ekonomiska situation som vi har just nu med höga elpriser, höga matpriser och höga drivmedelspriser inte lämnar någon oberörd. Men det drabbar framför allt de hushåll som hade det allra tuffast redan tidigare. Jag tror inte att någon kan säga att det är bra att barn går hungriga och rekommenderas att äta mer i skolan. Givetvis är det inte så.Just därför är det så oerhört viktigt att bekämpa inflationen, de höga drivmedelspriserna, de höga elpriserna och den ekonomiska situation som vi i dag befinner oss i. Annars riskerar vi att fastna i den här situationen för lång tid framöver och inte bara hamna i den för en kortare tid. Man kan bara konstatera att det inte är alla partier i den här kammaren som har varit med och bekämpat höga drivmedelspriser och höga elpriser. De har kanske snarare bidragit till att inflationen kan bli långvarig och drabba hushållen under längre tid.Detta är en viktig fråga. Vi befinner oss mitt uppe i en ekonomisk kris just nu, så det är givetvis oerhört viktigt att följa de här delarna väldigt noga. Vilka incitament eller vilka åtgärder vi sätter in längre fram från regeringens sida får vi helt enkelt återkomma till.Jag har, kanske till skillnad från interpellanten, ett väldigt högt förtroende för våra kommunpolitiker ute i landet. Jag är helt övertygad om att de, liksom regeringen, i detta fall kan prioritera rätt och riktigt. Kommunerna skär inte nödvändigtvis ned på undervisningen, utan där har man även en annan budgetprocess. Det finns hur mycket som helst som ligger utanför kärnverksamheten som kommunerna i så fall kan välja att låta bli att prioritera i stället för undervisning eller, för den delen, mat i skolan."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Det är tydligt att när de borgerliga inte har några svar börjar den gamla lp-skivan snurra om och om igen med samma typ av svar: Det är arbetslinjen, och det är arbetslinjen.Problemet är inte detta. Problemet är att er regering inte kommer med några åtgärder för hushåll som nu har det väldigt tufft. Det är också ett mål som ni själva har satt: Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till att utjämna skillnader. Men nu ser vi att den inte lever upp till detta.Jag vill återigen fråga Anna Tenje: Vad avser din regering och du att göra för att stötta barnfamiljerna?Jag vill också passa på att läsa upp ett citat från en artikel i DN i dag: \"Och om jag är hungrig på kvällen säger mina föräldrar att jag ska äta mer till lunch.\" Det är en elev som går i årskurs 3 i en skola som säger detta.Man kan absolut tycka att det är fint att elever får mat i skolan, men det handlar ju inte bara om det. Det handlar om att barn inte får tillräckligt med mat hemma. Någonstans måste väl ni som regering erkänna att det är ett fatalt misslyckande att vi i Sverige i dag har barn som går hungriga? Det kan inte vara rimligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen om nu Anna Tenje inte är beredd att stötta barnfamiljerna ytterligare kanske hennes regering i stället vill vidta åtgärder för att kommunerna ska ha råd med de ytterligare matkostnader som de nu upplever till följd av hungrigare barn? Vill ni att man ska låta bli att prioritera undervisning, eller vad är det som Anna Tenje anser att kommunerna ska göra?Kommer din regering, Anna Tenje, att omvärdera statsbidraget till kommuner utifrån den situation vi nu ser? Och är ni beredda att sätta in fler åtgärder för att stötta barnfamiljer i krisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Det är tydligt att när de borgerliga inte har några svar börjar den gamla lp-skivan snurra om och om igen med samma typ av svar: Det är arbetslinjen, och det är arbetslinjen.Problemet är inte detta. Problemet är att er regering inte kommer med några åtgärder för hushåll som nu har det väldigt tufft. Det är också ett mål som ni själva har satt: Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till att utjämna skillnader. Men nu ser vi att den inte lever upp till detta.Jag vill återigen fråga Anna Tenje: Vad avser din regering och du att göra för att stötta barnfamiljerna?Jag vill också passa på att läsa upp ett citat från en artikel i DN i dag: \"Och om jag är hungrig på kvällen säger mina föräldrar att jag ska äta mer till lunch.\" Det är en elev som går i årskurs 3 i en skola som säger detta.Man kan absolut tycka att det är fint att elever får mat i skolan, men det handlar ju inte bara om det. Det handlar om att barn inte får tillräckligt med mat hemma. Någonstans måste väl ni som regering erkänna att det är ett fatalt misslyckande att vi i Sverige i dag har barn som går hungriga? Det kan inte vara rimligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen om nu Anna Tenje inte är beredd att stötta barnfamiljerna ytterligare kanske hennes regering i stället vill vidta åtgärder för att kommunerna ska ha råd med de ytterligare matkostnader som de nu upplever till följd av hungrigare barn? Vill ni att man ska låta bli att prioritera undervisning, eller vad är det som Anna Tenje anser att kommunerna ska göra?Kommer din regering, Anna Tenje, att omvärdera statsbidraget till kommuner utifrån den situation vi nu ser? Och är ni beredda att sätta in fler åtgärder för att stötta barnfamiljer i krisen?"}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Vi börjar där Frida Tånghag slutade. Jag vill vara tydlig med detta: Försörjningsstödet i år räknas upp med 8,6 procent. Inflationen är 8,7. Garantipension och andra förmåner som följer prisbasbeloppet har räknats upp med 8,7. Jag tror att jag var tydligt med att detta är en uppräkning. Det är inte en satsning. Jag har inte benämnt det som en sådan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen man har ändock landat i att man behöver räkna upp stödet med 8,6 just för att täcka inflationen, vilket man också gör. Det är mycket mer än man räknar upp exempelvis pensionerna och lönerna med eller vad löntagarna nu kan räkna med i avtalsrörelsen, i alla fall i detta avseende.När det gäller de övriga uppräkningar som Isabell Mixter var inne på rörande inkomstskatten är detta just en uppräkning. Vi kan alltså inte, fru talman, ta åt oss äran för att ha sänkt en skatt, utan detta sker helt enkelt genom en årlig uppräkning av inkomstskatten. Det handlar om var brytpunkten för inkomstskatten går. Så här har det varit de senaste åren. Man kan givetvis göra avvikelser från denna rutin för varje år, men det ger då dessutom andra konsekvenser.Interpellanten påpekade att jag trivialiserade frågan om maten. Jag vill vara tydlig, fru talman, med att jag absolut inte trivialiserar någonting. Jag bara konstaterar att det inte bara handlar om att fler barn äter mer utan också om att fler barn verkligen äter i skolmatsalen. Det var helt enkelt ett konstaterande. I grunden tycker jag att det är bra att barn äter skolmaten, som vi alla via skatten är med och finansierar. Skolmaten är ett bra skyddsnät; man får näringsrik, riktig och bra mat i skolan.Med detta sagt, fru talman, tycker jag att det är viktigt att tala även om andra delar i att stärka våra hushåll både på kort och på lång sikt. Det handlar helt enkelt om arbetslinjen. Vi glömmer gärna den när vi pratar om de här frågorna, men anledningen till att man hamnar i en svår situation med knappa ekonomiska medel är ofta att man av olika anledningar inte har ett jobb att gå till. Därför är det viktigt att stärka incitamenten och möjligheterna att gå från bidrag till arbete så att man på så vis kan stärka sin egen situation och även sin framtida pension. Dessa delar är oerhört viktiga.Jag vet att det är många kommuner runt om i landet som jobbar mycket med de här frågorna, men där kan vi från statens sida säkert göra än mer framöver. Det handlar om att främja arbetslinjen. Det handlar om att se till att man kommer från bidrag till arbete och matchas mot utbildning och omställning så att man har större möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Vi börjar där Frida Tånghag slutade. Jag vill vara tydlig med detta: Försörjningsstödet i år räknas upp med 8,6 procent. Inflationen är 8,7. Garantipension och andra förmåner som följer prisbasbeloppet har räknats upp med 8,7. Jag tror att jag var tydligt med att detta är en uppräkning. Det är inte en satsning. Jag har inte benämnt det som en sådan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen man har ändock landat i att man behöver räkna upp stödet med 8,6 just för att täcka inflationen, vilket man också gör. Det är mycket mer än man räknar upp exempelvis pensionerna och lönerna med eller vad löntagarna nu kan räkna med i avtalsrörelsen, i alla fall i detta avseende.När det gäller de övriga uppräkningar som Isabell Mixter var inne på rörande inkomstskatten är detta just en uppräkning. Vi kan alltså inte, fru talman, ta åt oss äran för att ha sänkt en skatt, utan detta sker helt enkelt genom en årlig uppräkning av inkomstskatten. Det handlar om var brytpunkten för inkomstskatten går. Så här har det varit de senaste åren. Man kan givetvis göra avvikelser från denna rutin för varje år, men det ger då dessutom andra konsekvenser.Interpellanten påpekade att jag trivialiserade frågan om maten. Jag vill vara tydlig, fru talman, med att jag absolut inte trivialiserar någonting. Jag bara konstaterar att det inte bara handlar om att fler barn äter mer utan också om att fler barn verkligen äter i skolmatsalen. Det var helt enkelt ett konstaterande. I grunden tycker jag att det är bra att barn äter skolmaten, som vi alla via skatten är med och finansierar. Skolmaten är ett bra skyddsnät; man får näringsrik, riktig och bra mat i skolan.Med detta sagt, fru talman, tycker jag att det är viktigt att tala även om andra delar i att stärka våra hushåll både på kort och på lång sikt. Det handlar helt enkelt om arbetslinjen. Vi glömmer gärna den när vi pratar om de här frågorna, men anledningen till att man hamnar i en svår situation med knappa ekonomiska medel är ofta att man av olika anledningar inte har ett jobb att gå till. Därför är det viktigt att stärka incitamenten och möjligheterna att gå från bidrag till arbete så att man på så vis kan stärka sin egen situation och även sin framtida pension. Dessa delar är oerhört viktiga.Jag vet att det är många kommuner runt om i landet som jobbar mycket med de här frågorna, men där kan vi från statens sida säkert göra än mer framöver. Det handlar om att främja arbetslinjen. Det handlar om att se till att man kommer från bidrag till arbete och matchas mot utbildning och omställning så att man har större möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Tack, statsrådet, för det korta svaret angående försörjningsstöd och uppräkning!Det enda jag kan konstatera från svaret är att det är inflationen som blir i fokus. Då kan inte jag se att en höjning av försörjningsstödet med 8,6 procent är vare sig en investering eller en satsning. Det är en ren uppräkning i enlighet med inflationen, och det är inte att förbättra för dem som är beroende av samhällets hjälp och dem som är beroende av försörjningsstöd. Det kommer inte att hjälpa några barnfamiljer."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Tack, statsrådet, för det korta svaret angående försörjningsstöd och uppräkning!Det enda jag kan konstatera från svaret är att det är inflationen som blir i fokus. Då kan inte jag se att en höjning av försörjningsstödet med 8,6 procent är vare sig en investering eller en satsning. Det är en ren uppräkning i enlighet med inflationen, och det är inte att förbättra för dem som är beroende av samhällets hjälp och dem som är beroende av försörjningsstöd. Det kommer inte att hjälpa några barnfamiljer."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Jag tackar återigen för svaret, Anna Tenje.Jag vill börja lite där du slutade. Det är lite att trivialisera problemet med att barn nu äter mer i skolan att säga de tidigare har gått till kiosken eller liknande. De mönster man ser, att det är just på måndagar och fredagar som barnen äter mer, tyder på att det inte är en effekt av att det är fler personer som väljer att avstå från att gå till kiosken utan en annan typ av effekt. Barnen är hungrigare när de kommer till skolan.Att regeringen har valt att behålla en tillfällig höjning av bostadsbidraget är såklart bra. För dem som får ta del av de pengarna är det mycket välkommet men knappast tillräckligt. Regeringen har inte heller sett till att rätta till det olyckliga med att den som får försörjningsstöd inte får ta del av de extra pengarna. Det är ofta de allra mest ekonomiskt utsatta.Statsrådet var inne på att inflationen inte lämnar någon oberörd. Men det är också tydligt var den här regeringens prioriteringar ligger. Samtidigt som man menar att man inte vill spä på inflationen genom att ge dem som behöver det mest stöd har regeringen sänkt skatten för dem som har inkomster över 50 000 kronor. De fick efter årsskiftet en skattesänkning med cirka 1 400 kronor per månad. Det är pengar som en ensamstående mamma bara kan drömma om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVänsterpartiet har andra prioriteringar. I vår budget finns ett ökat barnbidrag till ensamstående föräldrar med 500 kronor. Det är en väl riktad satsning då vi vet utifrån statistiken att just ensamstående föräldrar är de som har lägst ekonomisk standard. Vi förstärker också både a-kassan, sjukförsäkringen och pensionerna.Den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att utjämna skillnader. Det är också därför den är ett så viktigt verktyg för att se till att alla familjer har ett drägligt liv. Men förmånerna inom familjepolitikens område har urholkats över tid och bidrar inte lika starkt till att utjämna skillnader nu som de gjorde förr. Särskilt allvarligt blir det i en tid där kostnaderna ökar lavinartat.Att växa upp i fattigdom, särskilt under lång tid, bidrar till ett socialt utanförskap. Att inte kunna delta i fritidsaktiviteter eller kunna gå på kalas på grund av att man inte har råd med presenter sätter djupa spår. Det begränsar också möjligheterna att som vuxen kunna delta i arbetslivet.Jag blir också väldigt frågande vad gäller ministerns svar. De åtgärder som Anna Tenje hänvisar till är inga ytterligare krisåtgärder, utan det är åtgärder som man satte in under pandemin och som den tidigare regeringen hade i sin budget.Efter det har inflationen eskalerat, och hushållen får allt svårare att få ekonomin att gå ihop. När levnadskostnaderna ökar dramatiskt är regeringens svar att den inte sänker inkomsterna och att den alldeles för sent ska kompensera hushållen för de höga elpriserna. Det duger inte.Står man fast vid att målet för den ekonomiska familjepolitiken ska vara att bidra till en god ekonomisk standard eller inte? Såväl statistiken som de vittnesmål vi möts av från samhället talar sitt tydliga språk. Barnfamiljer, både ensamstående och sammanboende, får allt svårare att klara av att få ekonomin att räcka till basala saker.Kommer den här regeringen att lämna människor i sticket, eller kommer ni att vidta ytterligare åtgärder? Kommer regeringen att skjuta till resurser till kommunerna så att de klarar av att möta de ökade kostnaderna utan att skära ned på verksamheten?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Jag tackar återigen för svaret, Anna Tenje.Jag vill börja lite där du slutade. Det är lite att trivialisera problemet med att barn nu äter mer i skolan att säga de tidigare har gått till kiosken eller liknande. De mönster man ser, att det är just på måndagar och fredagar som barnen äter mer, tyder på att det inte är en effekt av att det är fler personer som väljer att avstå från att gå till kiosken utan en annan typ av effekt. Barnen är hungrigare när de kommer till skolan.Att regeringen har valt att behålla en tillfällig höjning av bostadsbidraget är såklart bra. För dem som får ta del av de pengarna är det mycket välkommet men knappast tillräckligt. Regeringen har inte heller sett till att rätta till det olyckliga med att den som får försörjningsstöd inte får ta del av de extra pengarna. Det är ofta de allra mest ekonomiskt utsatta.Statsrådet var inne på att inflationen inte lämnar någon oberörd. Men det är också tydligt var den här regeringens prioriteringar ligger. Samtidigt som man menar att man inte vill spä på inflationen genom att ge dem som behöver det mest stöd har regeringen sänkt skatten för dem som har inkomster över 50 000 kronor. De fick efter årsskiftet en skattesänkning med cirka 1 400 kronor per månad. Det är pengar som en ensamstående mamma bara kan drömma om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVänsterpartiet har andra prioriteringar. I vår budget finns ett ökat barnbidrag till ensamstående föräldrar med 500 kronor. Det är en väl riktad satsning då vi vet utifrån statistiken att just ensamstående föräldrar är de som har lägst ekonomisk standard. Vi förstärker också både a-kassan, sjukförsäkringen och pensionerna.Den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att utjämna skillnader. Det är också därför den är ett så viktigt verktyg för att se till att alla familjer har ett drägligt liv. Men förmånerna inom familjepolitikens område har urholkats över tid och bidrar inte lika starkt till att utjämna skillnader nu som de gjorde förr. Särskilt allvarligt blir det i en tid där kostnaderna ökar lavinartat.Att växa upp i fattigdom, särskilt under lång tid, bidrar till ett socialt utanförskap. Att inte kunna delta i fritidsaktiviteter eller kunna gå på kalas på grund av att man inte har råd med presenter sätter djupa spår. Det begränsar också möjligheterna att som vuxen kunna delta i arbetslivet.Jag blir också väldigt frågande vad gäller ministerns svar. De åtgärder som Anna Tenje hänvisar till är inga ytterligare krisåtgärder, utan det är åtgärder som man satte in under pandemin och som den tidigare regeringen hade i sin budget.Efter det har inflationen eskalerat, och hushållen får allt svårare att få ekonomin att gå ihop. När levnadskostnaderna ökar dramatiskt är regeringens svar att den inte sänker inkomsterna och att den alldeles för sent ska kompensera hushållen för de höga elpriserna. Det duger inte.Står man fast vid att målet för den ekonomiska familjepolitiken ska vara att bidra till en god ekonomisk standard eller inte? Såväl statistiken som de vittnesmål vi möts av från samhället talar sitt tydliga språk. Barnfamiljer, både ensamstående och sammanboende, får allt svårare att klara av att få ekonomin att räcka till basala saker.Kommer den här regeringen att lämna människor i sticket, eller kommer ni att vidta ytterligare åtgärder? Kommer regeringen att skjuta till resurser till kommunerna så att de klarar av att möta de ökade kostnaderna utan att skära ned på verksamheten?"}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Låt mig börja med inflationen. Inflationen lämnar ingen oberörd. Den lämnar inget hushåll oberört, den lämnar inget företag oberört och den lämnar definitivt inte någon kommun oberörd.Inflationen påverkar oss alla, och allra mest drabbar den hushållen med tuffast och svårast ekonomi. Har man få eller små medel slår givetvis inflationen ännu hårdare, också givet de höga elpriserna, de höga bränslepriserna och därutöver de höga matpriserna.Frågan är: Vad är det viktigaste att bekämpa, och vad är det viktigaste att få bukt med? Jag tror att tidigare regeringar oavsett färg nog hade landat ungefär likadant. Inflationen är den stora bov som vi måste bekämpa.Om vi inte får bukt med den höga inflationen kommer den att pågå månad efter månad, år efter år. Vi kommer att hamna i ett läge där matpriserna fryser fast på en väldigt hög nivå. Då kommer våra fattiga barnfamiljer, de hushåll som har allra tuffast ekonomi, definitivt att hamna i ett ännu sämre läge.Just därför är det viktigt att regeringen för en balanserad politik när det gäller vilka ekonomiska stöd som man ger och vilka ekonomiska satsningar som man gör. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har landat i att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Det träffar allra bäst. Bostadskostnaden är den största utgiften för inte minst barnfamiljer och då inte minst för ensamstående kvinnor med flera barn.På detta vis för vi en balanserad politik som inte riskerar att spä på inflationen än mer. Men jag delar interpellantens oro för de tuffa förhållanden som vi i dag ser i många hushåll. Jag delar helt och fullt interpellantens beskrivning av hur det ser ut i många av våra skolor just nu.Vi kan konstatera att den skattefinansierade maten är en fantastisk förmån vi har. Den finns till just för att alla barn ska kunna äta sig mätta minst en gång om dagen för att kunna tillgodogöra sig den utbildning och den kunskap som de har rätt till. Det är en fantastisk förmån.Många skolor vittnar nu om att det framför allt är fler barn som äter i skolmatsalen. Det är också viktigt att poängtera. Barn som tidigare har gått till mataffären på rasten för att kanske köpa mindre bra mellanmål som läsk, chips och godis väljer nu att äta skolmaten i stället.Detta är i grunden bra. Sedan vittnar det givetvis om att det är tuffare ekonomiska förhållanden. Barnen kanske inte har lika mycket russelpengar, vilket gör att de går till matsalen och äter maten i stället. Det är egentligen i grunden bra.Jag hoppas att barnen när den ekonomiska krisen är över och inflationen är bekämpad fortsätter att äta i matsalen i stället för att spendera pengar i mataffärerna på i varje fall inte lika näringsriktig mat.Men visst äter också fler barn mer. De äter mer på måndagar, på fredagar och efter loven. Så har det varit under en längre tid. Det har nu förvärrats. Det är bra att svenska skolor och svenska kommuner har en beredskap för detta.Givetvis lämnar inflationen ingen oberörd. Maten blir också dyrare. Det blir en högre kostnad för kommunerna. Jag hoppas att de prioriterar rätt."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Låt mig börja med inflationen. Inflationen lämnar ingen oberörd. Den lämnar inget hushåll oberört, den lämnar inget företag oberört och den lämnar definitivt inte någon kommun oberörd.Inflationen påverkar oss alla, och allra mest drabbar den hushållen med tuffast och svårast ekonomi. Har man få eller små medel slår givetvis inflationen ännu hårdare, också givet de höga elpriserna, de höga bränslepriserna och därutöver de höga matpriserna.Frågan är: Vad är det viktigaste att bekämpa, och vad är det viktigaste att få bukt med? Jag tror att tidigare regeringar oavsett färg nog hade landat ungefär likadant. Inflationen är den stora bov som vi måste bekämpa.Om vi inte får bukt med den höga inflationen kommer den att pågå månad efter månad, år efter år. Vi kommer att hamna i ett läge där matpriserna fryser fast på en väldigt hög nivå. Då kommer våra fattiga barnfamiljer, de hushåll som har allra tuffast ekonomi, definitivt att hamna i ett ännu sämre läge.Just därför är det viktigt att regeringen för en balanserad politik när det gäller vilka ekonomiska stöd som man ger och vilka ekonomiska satsningar som man gör. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har landat i att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadstillägget. Det träffar allra bäst. Bostadskostnaden är den största utgiften för inte minst barnfamiljer och då inte minst för ensamstående kvinnor med flera barn.På detta vis för vi en balanserad politik som inte riskerar att spä på inflationen än mer. Men jag delar interpellantens oro för de tuffa förhållanden som vi i dag ser i många hushåll. Jag delar helt och fullt interpellantens beskrivning av hur det ser ut i många av våra skolor just nu.Vi kan konstatera att den skattefinansierade maten är en fantastisk förmån vi har. Den finns till just för att alla barn ska kunna äta sig mätta minst en gång om dagen för att kunna tillgodogöra sig den utbildning och den kunskap som de har rätt till. Det är en fantastisk förmån.Många skolor vittnar nu om att det framför allt är fler barn som äter i skolmatsalen. Det är också viktigt att poängtera. Barn som tidigare har gått till mataffären på rasten för att kanske köpa mindre bra mellanmål som läsk, chips och godis väljer nu att äta skolmaten i stället.Detta är i grunden bra. Sedan vittnar det givetvis om att det är tuffare ekonomiska förhållanden. Barnen kanske inte har lika mycket russelpengar, vilket gör att de går till matsalen och äter maten i stället. Det är egentligen i grunden bra.Jag hoppas att barnen när den ekonomiska krisen är över och inflationen är bekämpad fortsätter att äta i matsalen i stället för att spendera pengar i mataffärerna på i varje fall inte lika näringsriktig mat.Men visst äter också fler barn mer. De äter mer på måndagar, på fredagar och efter loven. Så har det varit under en längre tid. Det har nu förvärrats. Det är bra att svenska skolor och svenska kommuner har en beredskap för detta.Givetvis lämnar inflationen ingen oberörd. Maten blir också dyrare. Det blir en högre kostnad för kommunerna. Jag hoppas att de prioriterar rätt."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Statsrådets svar har väckt lite frågor hos mig och en fundering.Det gäller varför man väljer att räkna upp försörjningsstödet med 8,6 procent som en kompensation för prisbasbeloppet, som egentligen bara är till för att väga upp inflationen. Varför väljer regeringen att stanna där när vi vet vilket tufft ekonomiskt läge som Sverige befinner sig i?Jag har en fråga till. Jag saknar i koppling till detta åtgärder från regeringen. Man räknar inte upp det tillägg som finns för hemmavarande barn inom försörjningsstödet. Det borde vara en självklar prioritering. Vi vet hur tufft det är för barnfamiljer att få vardagen att gå ihop. Det gäller inte bara de barnfamiljer som har det svårast och behöver samhällets hjälp.Jag kan inte mer än instämma i det som Isabell Mixter sa här. Statsstödet som tillfaller kommuner täcker inte de höjda kostnaderna eller inflationen i dag."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Statsrådets svar har väckt lite frågor hos mig och en fundering.Det gäller varför man väljer att räkna upp försörjningsstödet med 8,6 procent som en kompensation för prisbasbeloppet, som egentligen bara är till för att väga upp inflationen. Varför väljer regeringen att stanna där när vi vet vilket tufft ekonomiskt läge som Sverige befinner sig i?Jag har en fråga till. Jag saknar i koppling till detta åtgärder från regeringen. Man räknar inte upp det tillägg som finns för hemmavarande barn inom försörjningsstödet. Det borde vara en självklar prioritering. Vi vet hur tufft det är för barnfamiljer att få vardagen att gå ihop. Det gäller inte bara de barnfamiljer som har det svårast och behöver samhällets hjälp.Jag kan inte mer än instämma i det som Isabell Mixter sa här. Statsstödet som tillfaller kommuner täcker inte de höjda kostnaderna eller inflationen i dag."}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret. Jag konstaterar samtidigt att den här regeringen saknar förslag för att lösa de problem vi ska diskutera här i dag.Målet för den ekonomiska familjepolitiken är, precis som Anna Tenje var inne på, att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Det är ett mål som gällt under såväl den förra regeringen som denna regering.Den höga inflationen drabbar nu människor väldigt hårt. Det ställer högre krav på politiken att sätta in åtgärder för att vi ska nå målet för den ekonomiska familjepolitiken. Kostnader för mat, el och andra basala nödvändigheter har ökat kraftigt. Särskilt tufft är det för hushåll som redan innan hade små marginaler. Bland barnfamiljer var det redan före den ekonomiska krisen många ensamstående kvinnor som levde med låg ekonomisk standard. Det är en grupp som nu får det ännu tuffare.En mängd larmrapporter har den senaste tiden kommit från skolor i flera olika kommuner runt om i landet om att barnen äter mer i skolan, särskilt på måndagar och fredagar. Detta är ett tecken på att maten inte räcker till hemma till följd av de högre levnadskostnaderna. Barnen kommer hungrigare till skolan och vet att det kommer att bli dåligt med mat under helgen. Det innebär även att kostnaderna för skolorna, och i slutändan kommunerna, ökar.I en enkät som SVT skickat ut till kommunerna uppger 12 av de 21 kommuner som svarat att det gått åt mer skolmat på sistone. Enligt en enkät som DN gjort svarar sex av tio kommuner att eleverna i grundskolan äter mer skolmat sedan det ekonomiska läget för hushållen försämrats. 76 procent av kommunerna svarar att de höjer budgeten för skolmaten 2023. Deras enkät har besvarats av 200 kommuner.En rektor på en skola i Sundsvall sa i en intervju i SVT att man kan tvingas till nedskärningar i skolans utbildningskostnader. Till följd av de ökade kostnaderna för matinköp kan man tvingas välja mellan att minska på inköp av läromedel och att säga upp personal. De statsbidrag som kommuner och regioner har fått räcker inte för att täcka upp för den nuvarande höga inflationen, särskilt inte med tanke på att det blir högre kostnader för mat på grund av ökad efterfrågan.Det vittnas också om att allt fler människor söker sig till civilsamhället för att få hjälp. Man beskriver att det bland dem finns grupper som tidigare inte sökt sig dit, bland annat barnfamiljer. Det här måste betraktas som ett misslyckande.Statsrådet hänvisar också till det elstöd som skulle komma den 1 november men som fortfarande inte har betalats ut. Ännu har ingen svarat på när elstödet kommer till min landsände, norra Sverige. Det är en mycket tuff situation för många. En del har elräkningar på över 10 000 kronor som ska betalas, något som man absolut inte kunnat förutse. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt oroas Kronofogden av ett kraftigt ökande antal privatpersoner och företag som har svårt att betala sina elräkningar. För privatpersoner ökade antalet ärenden som rör obetalda elräkningar under 2022 med 19 procent jämfört med året innan. Skuldbeloppet ökade med 27 procent. Företagen har det ännu värre. Det totala skuldbeloppet har fördubblats, och antalet mål har ökat med 30 procent. Högerpartiernas brutna vallöfte får förödande konsekvenser.Det är uppenbart att den ekonomiska situationen just nu är ohållbar för alltför många barnfamiljer och att regeringen inte lever upp till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.Jag vill återigen fråga ministern: Avser regeringen att vidta några ytterligare åtgärder för att hjälpa familjerna genom den ekonomiska krisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret. Jag konstaterar samtidigt att den här regeringen saknar förslag för att lösa de problem vi ska diskutera här i dag.Målet för den ekonomiska familjepolitiken är, precis som Anna Tenje var inne på, att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Det är ett mål som gällt under såväl den förra regeringen som denna regering.Den h��ga inflationen drabbar nu människor väldigt hårt. Det ställer högre krav på politiken att sätta in åtgärder för att vi ska nå målet för den ekonomiska familjepolitiken. Kostnader för mat, el och andra basala nödvändigheter har ökat kraftigt. Särskilt tufft är det för hushåll som redan innan hade små marginaler. Bland barnfamiljer var det redan före den ekonomiska krisen många ensamstående kvinnor som levde med låg ekonomisk standard. Det är en grupp som nu får det ännu tuffare.En mängd larmrapporter har den senaste tiden kommit från skolor i flera olika kommuner runt om i landet om att barnen äter mer i skolan, särskilt på måndagar och fredagar. Detta är ett tecken på att maten inte räcker till hemma till följd av de högre levnadskostnaderna. Barnen kommer hungrigare till skolan och vet att det kommer att bli dåligt med mat under helgen. Det innebär även att kostnaderna för skolorna, och i slutändan kommunerna, ökar.I en enkät som SVT skickat ut till kommunerna uppger 12 av de 21 kommuner som svarat att det gått åt mer skolmat på sistone. Enligt en enkät som DN gjort svarar sex av tio kommuner att eleverna i grundskolan äter mer skolmat sedan det ekonomiska läget för hushållen försämrats. 76 procent av kommunerna svarar att de höjer budgeten för skolmaten 2023. Deras enkät har besvarats av 200 kommuner.En rektor på en skola i Sundsvall sa i en intervju i SVT att man kan tvingas till nedskärningar i skolans utbildningskostnader. Till följd av de ökade kostnaderna för matinköp kan man tvingas välja mellan att minska på inköp av läromedel och att säga upp personal. De statsbidrag som kommuner och regioner har fått räcker inte för att täcka upp för den nuvarande höga inflationen, särskilt inte med tanke på att det blir högre kostnader för mat på grund av ökad efterfrågan.Det vittnas också om att allt fler människor söker sig till civilsamhället för att få hjälp. Man beskriver att det bland dem finns grupper som tidigare inte sökt sig dit, bland annat barnfamiljer. Det här måste betraktas som ett misslyckande.Statsrådet hänvisar också till det elstöd som skulle komma den 1 november men som fortfarande inte har betalats ut. Ännu har ingen svarat på när elstödet kommer till min landsände, norra Sverige. Det är en mycket tuff situation för många. En del har elräkningar på över 10 000 kronor som ska betalas, något som man absolut inte kunnat förutse. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt oroas Kronofogden av ett kraftigt ökande antal privatpersoner och företag som har svårt att betala sina elräkningar. För privatpersoner ökade antalet ärenden som rör obetalda elräkningar under 2022 med 19 procent jämfört med året innan. Skuldbeloppet ökade med 27 procent. Företagen har det ännu värre. Det totala skuldbeloppet har fördubblats, och antalet mål har ökat med 30 procent. Högerpartiernas brutna vallöfte får förödande konsekvenser.Det är uppenbart att den ekonomiska situationen just nu är ohållbar för alltför många barnfamiljer och att regeringen inte lever upp till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.Jag vill återigen fråga ministern: Avser regeringen att vidta några ytterligare åtgärder för att hjälpa familjerna genom den ekonomiska krisen?"}
+{"question":"Anser statsrådet att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås, och om inte, hur avser statsrådet att agera för att uppnå målet?","answer":"Isabell Mixter har frågat mig om jag anser att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås och, om inte, hur jag avser att agera för att uppnå målet. Isabell Mixter har också frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer genom krisen. Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som står inför en lågkonjunktur samtidigt som många människor påverkas av dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och ökade energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas mycket hårt av den svåra ekonomiska situationen. Som Isabell Mixter uppmärksammar äter skolbarnen mer i skolmatsalen än tidigare. Det är ett tydligt tecken på att vissa barnfamiljer börjar få det tuffare. Det riksdagsbundna målet för den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. För att ge barnfamiljer med låga inkomster ett extra ekonomiskt stöd har det tillfälliga tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts till och med juni 2023. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll. För att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det därför träffsäkert och lämpligt att under en begränsad tid förlänga förstärkningen av bostadsbidraget. Förutom inom familjepolitiken vidtas även inom andra områden åtgärder som kommer att komma hushållen till del, såsom de kommande elstöden, som det påbörjas utbetalning av nästa vecka för elprisområde 3 och 4. Regeringen har dessutom bland annat fastställt riksnormen för försörjningsstödet på en nivå som ligger 8,6 procent högre än 2022 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under covid-19-pandemin. Sammantaget är detta verkningsfulla åtgärder för att hjälpa hushållen i en svår tid, med särskilt fokus på de allra svagaste hushållen. Det är samtidigt viktigt att påpeka att regeringen behöver föra en balanserad, återhållsam ekonomisk politik för att undvika att förvärra inflationen, på samma gång som vi måste bygga Sverige starkare inför framtiden."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer igenom krisen?","answer":"Isabell Mixter har frågat mig om jag anser att målet för den ekonomiska familjepolitiken uppnås och, om inte, hur jag avser att agera för att uppnå målet. Isabell Mixter har också frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder inom den ekonomiska familjepolitiken för att hjälpa barnfamiljer genom krisen. Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som står inför en lågkonjunktur samtidigt som många människor påverkas av dramatiska kostnadsökningar till följd av hög inflation och ökade energi- och bränslepriser. Inte minst barnfamiljer drabbas mycket hårt av den svåra ekonomiska situationen. Som Isabell Mixter uppmärksammar äter skolbarnen mer i skolmatsalen än tidigare. Det är ett tydligt tecken på att vissa barnfamiljer börjar få det tuffare. Det riksdagsbundna målet för den ekonomiska familjepolitiken är att den ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. För att ge barnfamiljer med låga inkomster ett extra ekonomiskt stöd har det tillfälliga tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts till och med juni 2023. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll. För att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det därför träffsäkert och lämpligt att under en begränsad tid förlänga förstärkningen av bostadsbidraget. Förutom inom familjepolitiken vidtas även inom andra områden åtgärder som kommer att komma hushållen till del, såsom de kommande elstöden, som det påbörjas utbetalning av nästa vecka för elprisområde 3 och 4. Regeringen har dessutom bland annat fastställt riksnormen för försörjningsstödet på en nivå som ligger 8,6 procent högre än 2022 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under covid-19-pandemin. Sammantaget är detta verkningsfulla åtgärder för att hjälpa hushållen i en svår tid, med särskilt fokus på de allra svagaste hushållen. Det är samtidigt viktigt att påpeka att regeringen behöver föra en balanserad, återhållsam ekonomisk politik för att undvika att förvärra inflationen, på samma gång som vi måste bygga Sverige starkare inför framtiden."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för dessa frågor, som vittnar om ett outtröttligt engagemang för att utsatta grupper ska få bättre stöd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe problem vi ser i ett föränderligt samhälle är delvis strukturella. Jag tänker då kanske särskilt på situationen runt surrogatmödraskap och altruistiska värdmödraskap. Vi ser att världen förändras, men lagstiftningen står still.I de tragiska fall som vi diskuterar, och som ligger till grund för intentionen i interpellationen, misstänks att människor blivit hitförda på felaktiga premisser. En brottsutredning ligger till grund för att säkerställa hur det har gått till. Det är naturligtvis fråga om en smärtsam process i det egna landet. Men det är också en smärtsam process i de länder som tagit emot barn från länder där man misstänker att det grundar sig på oegentligheter.Jag vill framhålla att det här på intet sätt är något som regeringen tar lätt på. De förslag och inriktningar som Adoptionskommissionen kommer med senare i år kommer vi att ta på allra största allvar. Vi kommer att följa detta väldigt nogsamt. Jag vill understryka att regeringen gör allt den kan för att säkerställa situationen för de människor som just nu lever med frågetecken och oro runt sitt eget ursprung. Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att vara behjälpliga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för dessa frågor, som vittnar om ett outtröttligt engagemang för att utsatta grupper ska få bättre stöd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe problem vi ser i ett föränderligt samhälle är delvis strukturella. Jag tänker då kanske särskilt på situationen runt surrogatmödraskap och altruistiska värdmödraskap. Vi ser att världen förändras, men lagstiftningen står still.I de tragiska fall som vi diskuterar, och som ligger till grund för intentionen i interpellationen, misstänks att människor blivit hitförda på felaktiga premisser. En brottsutredning ligger till grund för att säkerställa hur det har gått till. Det är naturligtvis fråga om en smärtsam process i det egna landet. Men det är också en smärtsam process i de länder som tagit emot barn från länder där man misstänker att det grundar sig på oegentligheter.Jag vill framhålla att det här på intet sätt är något som regeringen tar lätt på. De förslag och inriktningar som Adoptionskommissionen kommer med senare i år kommer vi att ta på allra största allvar. Vi kommer att följa detta väldigt nogsamt. Jag vill understryka att regeringen gör allt den kan för att säkerställa situationen för de människor som just nu lever med frågetecken och oro runt sitt eget ursprung. Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att vara behjälpliga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Man kan alltid fundera på om saker och ting görs i rätt tid eller när det skulle ha gjorts, och man kan beklaga när något görs för sent. Vi är överens om att så är fallet här.Det finns något som är lite besvärande. Vi talar om en utredning som pågår i Chile och vilka brott som har begåtts där. Men vi har egentligen inte berört de brott som eventuellt har begåtts i Sverige. Om jag är rätt informerad har vi inte någon motsvarande utredning i Sverige. Det har nog med vår lagstiftning att göra och för hur länge sedan det här skedde. Av detta skäl önskar jag att regeringen tog lite mer aktiv del i detta och inte bara avvaktar en utredning i ett annat land. Vi hade kunnat bistå i den och få mer kunskap.Jag vill tacka ministern för engagemanget. Jag hoppas att vi gemensamt kan flytta frågorna framåt. Det är viktigt för de människor i Sverige som misstänker att de inte hade befunnit sig här om det hade gått rätt till på 70, 80- och 90-talen. Jag hoppas att vi också kan återkomma om värdmödraskap så att vi inte står här om 10 eller 20 år och har en liknande diskussion om det."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Man kan alltid fundera på om saker och ting görs i rätt tid eller när det skulle ha gjorts, och man kan beklaga när något görs för sent. Vi är överens om att så är fallet här.Det finns något som är lite besvärande. Vi talar om en utredning som pågår i Chile och vilka brott som har begåtts där. Men vi har egentligen inte berört de brott som eventuellt har begåtts i Sverige. Om jag är rätt informerad har vi inte någon motsvarande utredning i Sverige. Det har nog med vår lagstiftning att göra och för hur länge sedan det här skedde. Av detta skäl önskar jag att regeringen tog lite mer aktiv del i detta och inte bara avvaktar en utredning i ett annat land. Vi hade kunnat bistå i den och få mer kunskap.Jag vill tacka ministern för engagemanget. Jag hoppas att vi gemensamt kan flytta frågorna framåt. Det är viktigt för de människor i Sverige som misstänker att de inte hade befunnit sig här om det hade gått rätt till på 70, 80- och 90-talen. Jag hoppas att vi också kan återkomma om värdmödraskap så att vi inte står här om 10 eller 20 år och har en liknande diskussion om det."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för att hon utvecklar frågan.Jag vill understryka att Socialdepartementet har haft en kontinuerlig dialog med intresseföreningar och har mött dem. Bland dessa återfinns Chileadoption.se. Socialdepartementet har vinnlagt sig om att ta del av alla de erfarenheter och synpunkter som finns, och detta samlas i departementet för att man ska kunna arbeta vidare med det. Vi kommer att fortsätta följa brottsutredningen väldigt nära. Men ett lands brottsutredning är landets och i det här fallet Chiles egen angelägenhet som Sverige varken kan eller får lägga sig i på något sätt. Vi har däremot sagt att vi vill vara behjälpliga på alla möjliga sätt och vis, om något sådant skulle efterfrågas. Men den nationella brottsutredningen är här Chiles, precis som en nationell brottsutredning hade varit Sveriges i motsvarande fall.Med det sagt har regeringen vidtagit flera åtgärder för att adopterade ska få bättre stöd och information, också när det gäller eventuella oegentligheter inom internationella adoptioner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI oktober 2021 tillsatte som sagt den förra regeringen en utredning med uppgift att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet bakåt i tiden och fram till i dag. De uppgifter som har framkommit om att oegentligheter eller misstänkta oegentligheter ska ha förekommit är oroväckande. Det vill jag understryka. Regeringen och jag tar dessa uppgifter på största allvar. Adoptionskommissionens lärdomar ska ge vägledning för att utveckla Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Utredaren ska därför också förslå hur nuvarande regelverk, organisering och processer kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare stärka barnrättsperspektivet, något som både ledamoten och jag själv brinner för. Vi vill båda säkerställa att det finns i alla delar av samhället och att det därmed ska finnas rättssäkerhet.Precis som ledamoten sa måste en utredning få göra sitt arbete. Jag kan inte göra mycket åt att den tillsattes så sent som den gjorde, men jag kommer att låta den arbeta klart. Man ska nog inte ha för höga förväntningar på att jag kommer att ha svar på alla frågor efter besöket i Skellefteå i morgon, utan vi måste nog invänta november innan vi får en rad olika förslag. Sedan ska detta naturligtvis hanteras, och jag har inte för avsikt att fördröja det hela längre än nödvändigt. Det här ska förstås ske på ett betryggande sätt, så som vi brukar hantera utredningar. Utredningen måste dock få arbeta färdigt. Det är min och regeringens inställning.Altruistiskt värdmödraskap är något vi får återkomma till. Min egen uppfattning har jag inte förändrat på något sätt, men frågan berör fler av statsråden i Socialdepartementet. Vi behöver hantera detta samlat, och jag hoppas få återkomma i frågan."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Jag tackar Martina Johansson för att hon utvecklar frågan.Jag vill understryka att Socialdepartementet har haft en kontinuerlig dialog med intresseföreningar och har mött dem. Bland dessa återfinns Chileadoption.se. Socialdepartementet har vinnlagt sig om att ta del av alla de erfarenheter och synpunkter som finns, och detta samlas i departementet för att man ska kunna arbeta vidare med det. Vi kommer att fortsätta följa brottsutredningen väldigt nära. Men ett lands brottsutredning är landets och i det här fallet Chiles egen angelägenhet som Sverige varken kan eller får lägga sig i på något sätt. Vi har däremot sagt att vi vill vara behjälpliga på alla möjliga sätt och vis, om något sådant skulle efterfrågas. Men den nationella brottsutredningen är här Chiles, precis som en nationell brottsutredning hade varit Sveriges i motsvarande fall.Med det sagt har regeringen vidtagit flera åtgärder för att adopterade ska få bättre stöd och information, också när det gäller eventuella oegentligheter inom internationella adoptioner. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI oktober 2021 tillsatte som sagt den förra regeringen en utredning med uppgift att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet bakåt i tiden och fram till i dag. De uppgifter som har framkommit om att oegentligheter eller misstänkta oegentligheter ska ha förekommit är oroväckande. Det vill jag understryka. Regeringen och jag tar dessa uppgifter på största allvar. Adoptionskommissionens lärdomar ska ge vägledning för att utveckla Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Utredaren ska därför också förslå hur nuvarande regelverk, organisering och processer kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare stärka barnrättsperspektivet, något som både ledamoten och jag själv brinner för. Vi vill båda säkerställa att det finns i alla delar av samhället och att det därmed ska finnas rättssäkerhet.Precis som ledamoten sa måste en utredning få göra sitt arbete. Jag kan inte göra mycket åt att den tillsattes så sent som den gjorde, men jag kommer att låta den arbeta klart. Man ska nog inte ha för höga förväntningar på att jag kommer att ha svar på alla frågor efter besöket i Skellefteå i morgon, utan vi måste nog invänta november innan vi får en rad olika förslag. Sedan ska detta naturligtvis hanteras, och jag har inte för avsikt att fördröja det hela längre än nödvändigt. Det här ska förstås ske på ett betryggande sätt, så som vi brukar hantera utredningar. Utredningen måste dock få arbeta färdigt. Det är min och regeringens inställning.Altruistiskt värdmödraskap är något vi får återkomma till. Min egen uppfattning har jag inte f��rändrat på något sätt, men frågan berör fler av statsråden i Socialdepartementet. Vi behöver hantera detta samlat, och jag hoppas få återkomma i frågan."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Jag tackar återigen Camilla Waltersson Grönvall för svaret.Adoptionskommissionen har ett uppdrag och ska komma med sitt resultat i november. Jag tycker att det som regeringen gör fram till november också är viktigt. Brottsutredningen i Chile pågår ju just nu. Svenska medborgare är på olika sätt inblandade i den. De ska svara på uppgifter och behöver bli kontaktade. Enligt de uppgifter jag har finns det ingen naturlig väg för dem som arbetar med brottsutredningen i Chile att få kontakt med enskilda medborgare i Sverige. Bara det gör att det är svårt att se hur rättssäkerheten ska kunna säkerställas för våra medborgare. Jag känner mig därför inte helt trygg med svaret om vad som görs just nu.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet ju att en utredning måste få jobba. Man kan alltid fundera över hur snabbt en utredning kom på plats.Låt mig fortsätta något om Adoptionskommissionens arbete. Resultatet kommer i november. Har regeringen någon plan för hur snabbt man kommer att gå igenom de förslag som kommer att finnas i utredningen? Kommer man att ha ett snabbspår för att snabbt få till de eventuella lagändringar som behövs eller förändringar av adoptionsorganisationerna? Det är inte riktigt kuratorsamtal som jag efterfrågar i min interpellation, utan det handlade om annat slags stöd till enskilda individer.Ministern kanske inte har svar på de här frågorna utan vill få dem i morgon. Även jag skulle gärna vilja höra dessa svar, så jag får kanske skriva en ny interpellation för att få höra vad mötet gav.Utan regler kan oegentligheter ske. Jag engagerar mig i internationella adoptioner också för att det finns ett annat sätt att bli förälder på som vi i Sverige inte har någon reglering för i dag. Jag går därmed över till ämnet värdmödraskap. Vi tillåter inte det i Sverige i dag, och vi har inte heller tillräckligt bra avtal och regler i förhållande till andra länder där värdmödraskap tillåts. Det gör mig lite orolig. Om vi inte tar tag i detta nu kan det försätta oss i en svår situation i framtiden.Under den förra mandatperioden var jag och ministern överens om att vi vill se ett altruistiskt värdmödraskap i Sverige och att vi vill reglera det hela gentemot de länder som tillåter värdmödraskap i dag för att säkerställa även dessa barns rättigheter. Även om det här inte direkt gäller internationella adoptioner är det väldigt nära sammankopplat. Jag är därför lite nyfiken på om regeringen har några planer på att också ta tag i den här formen av internationell hjälp med föräldraskap."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Jag tackar återigen Camilla Waltersson Grönvall för svaret.Adoptionskommissionen har ett uppdrag och ska komma med sitt resultat i november. Jag tycker att det som regeringen gör fram till november också är viktigt. Brottsutredningen i Chile pågår ju just nu. Svenska medborgare är på olika sätt inblandade i den. De ska svara på uppgifter och behöver bli kontaktade. Enligt de uppgifter jag har finns det ingen naturlig väg för dem som arbetar med brottsutredningen i Chile att få kontakt med enskilda medborgare i Sverige. Bara det gör att det är svårt att se hur rättssäkerheten ska kunna säkerställas för våra medborgare. Jag känner mig därför inte helt trygg med svaret om vad som görs just nu.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vet ju att en utredning måste få jobba. Man kan alltid fundera över hur snabbt en utredning kom på plats.Låt mig fortsätta något om Adoptionskommissionens arbete. Resultatet kommer i november. Har regeringen någon plan för hur snabbt man kommer att gå igenom de förslag som kommer att finnas i utredningen? Kommer man att ha ett snabbspår för att snabbt få till de eventuella lagändringar som behövs eller förändringar av adoptionsorganisationerna? Det är inte riktigt kuratorsamtal som jag efterfrågar i min interpellation, utan det handlade om annat slags stöd till enskilda individer.Ministern kanske inte har svar på de här frågorna utan vill få dem i morgon. Även jag skulle gärna vilja höra dessa svar, så jag får kanske skriva en ny interpellation för att få höra vad mötet gav.Utan regler kan oegentligheter ske. Jag engagerar mig i internationella adoptioner också för att det finns ett annat sätt att bli förälder på som vi i Sverige inte har någon reglering för i dag. Jag går därmed över till ämnet värdmödraskap. Vi tillåter inte det i Sverige i dag, och vi har inte heller tillräckligt bra avtal och regler i förhållande till andra länder där värdmödraskap tillåts. Det gör mig lite orolig. Om vi inte tar tag i detta nu kan det försätta oss i en svår situation i framtiden.Under den förra mandatperioden var jag och ministern överens om att vi vill se ett altruistiskt värdmödraskap i Sverige och att vi vill reglera det hela gentemot de länder som tillåter värdmödraskap i dag för att säkerställa även dessa barns rättigheter. Även om det här inte direkt gäller internationella adoptioner är det väldigt nära sammankopplat. Jag är därför lite nyfiken på om regeringen har några planer på att också ta tag i den här formen av internationell hjälp med föräldraskap."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Jag tackar ledamoten för de viktiga frågorna. De betyder oerhört mycket och väcker oerhört mycket känslor hos många människor. Precis som ledamoten säger har det tagit tid att komma fram till det uppdrag som den förra regeringen till slut gav. Inledningsvis är det viktigt att konstatera att Adoptionskommissionen ska lämna sitt betänkande senast den 7 november i år. Vi kommer säkert att få anledning att återkomma till en del av ledamotens frågor när Adoptionskommissionen lämnar sina förslag och rekommendationer.Dessvärre ligger en del av ledamotens frågor i Adoptionskommissionens uppdrag att utreda och komma med förslag för att säkerställa. Staten måste såklart alltid säkerställa och garantera att adoptioner sker på ett lagligt och etiskt sätt. Adoptionskommissionen ska bistå i arbetet med alla till buds stående medel. Man har bland annat varit på plats i Chile och jobbat tillsammans med MFoF. Det finns alltså en myndighet att koppla arbetet mot.Som jag sa inledningsvis har Adoptionskommissionen i uppdrag att utreda behov av adoptionsspecifikt stöd och föreslå hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas. Det är för att detta ska kunna systematiseras och inte bara göras på förekommen anledning utan också i samband med de fall av internationella adoptioner som vi i dag ser. De blir ju, som ledamoten påpekade, allt färre.Som av en händelse ska jag i morgon besöka MFoF i Skellefteå, och med anledning av denna interpellation har jag fått fler frågor och punkter att diskutera ordentligt med dem.Jag hoppas att jag också får möjlighet att fortsätta utveckla tankarna om hur MFoF ska arbeta. I underlaget står det att man ska kunna tillhandahålla adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd; kanske är någon orolig över att inte veta vad utredningen i Chile kommer att leda till. Det är klart att det kommer att finnas mycket oro och många skäl att få stöd och hjälp med samtal när man har frågetecken om sitt ursprung. Det är inte svårt att sätta sig in i vad det skulle innebära om man själv befann sig i den situationen. Jag har vinnlagt mig om att försöka förstå det här. Man behöver få hjälp av kuratorer och psykologer, det vill säga personer med kompetens att möta detta.Ledamoten frågar efter juridisk hjälp. Det är något som också kommer att vara en del av presentationen av Adoptionskommissionens utlåtande."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Jag tackar ledamoten för de viktiga frågorna. De betyder oerhört mycket och väcker oerhört mycket känslor hos många människor. Precis som ledamoten säger har det tagit tid att komma fram till det uppdrag som den förra regeringen till slut gav. Inledningsvis är det viktigt att konstatera att Adoptionskommissionen ska lämna sitt betänkande senast den 7 november i år. Vi kommer säkert att få anledning att återkomma till en del av ledamotens frågor när Adoptionskommissionen lämnar sina förslag och rekommendationer.Dessvärre ligger en del av ledamotens frågor i Adoptionskommissionens uppdrag att utreda och komma med förslag för att säkerställa. Staten måste såklart alltid säkerställa och garantera att adoptioner sker på ett lagligt och etiskt sätt. Adoptionskommissionen ska bistå i arbetet med alla till buds stående medel. Man har bland annat varit på plats i Chile och jobbat tillsammans med MFoF. Det finns alltså en myndighet att koppla arbetet mot.Som jag sa inledningsvis har Adoptionskommissionen i uppdrag att utreda behov av adoptionsspecifikt stöd och föreslå hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas. Det är för att detta ska kunna systematiseras och inte bara göras på förekommen anledning utan också i samband med de fall av internationella adoptioner som vi i dag ser. De blir ju, som ledamoten påpekade, allt färre.Som av en händelse ska jag i morgon besöka MFoF i Skellefteå, och med anledning av denna interpellation har jag fått fler frågor och punkter att diskutera ordentligt med dem.Jag hoppas att jag också får möjlighet att fortsätta utveckla tankarna om hur MFoF ska arbeta. I underlaget står det att man ska kunna tillhandahålla adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd; kanske är någon orolig över att inte veta vad utredningen i Chile kommer att leda till. Det är klart att det kommer att finnas mycket oro och många skäl att få stöd och hjälp med samtal när man har frågetecken om sitt ursprung. Det är inte svårt att sätta sig in i vad det skulle innebära om man själv befann sig i den situationen. Jag har vinnlagt mig om att försöka förstå det här. Man behöver få hjälp av kuratorer och psykologer, det vill säga personer med kompetens att möta detta.Ledamoten frågar efter juridisk hjälp. Det är något som också kommer att vara en del av presentationen av Adoptionskommissionens utlåtande."}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker att det är jättebra att det rör på sig inom MFoF och uppdraget att stödja personer som är adopterade från ett annat land till Sverige. Det är också bra att man har uppdraget att arbeta med att stötta enskilda personer i det som behövs, bland annat ursprungssökning. Det är svårt för svenska kommuner att lösa det uppdrag som tidigare helt och hållet har legat på dem och att bibehålla den kompetens som behövs, med tanke på att det inte är så många personer som adopteras längre. Det var ju betydligt fler förr.Att oegentligheterna pågick fick MFoF kunskap om någonstans runt 2018 - men det fanns också information om detta i Sverige tidigare, enligt granskningen som gjorts framför allt av medier. Jag upplever att det tog lång tid för den förra regeringen att börja jobba med frågan, och jag hoppas att den här regeringen kan vara lite snabbare. Vi får väl se.Jag funderar över den kontaktpunkt som MFoF ska vara, enligt ministerns svar. De har enligt vad jag har fått uppgift om inte riktigt kommit igång än, även om kunskapen om Chile funnits länge. Av svaret framgår det att den nationella kontaktpunkten ska hänvisa till rätt aktörer i den mån man behöver hjälp, och att det ska ske inom ramen för myndighetens ansvar.Jag frågade i min interpellation om regeringen avser att se till att man får stöd i rättsprocessen och att den är rättssäker. Jag vet inte om jag har fått svar på den frågan eftersom jag inte riktigt förstår vad uppdraget till kontaktpunkten är. Därför fyller jag på med frågan vad det uppdraget innebär. Vem är det som ska ta kontakt med kontaktpunkten? Är det brottsutredningen i Chile, den enskilt adopterade eller adoptivföräldrarna? Och när kontaktpunkten ska hänvisa till rätt instans, menas det då att man ska få tillgång till stöd i rättsprocessen av jurister som även kan spanska? Handlar det om att följa de dna-prover man lämnar i dag? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har en fundering till. Upplever ministern att det kan finnas en risk med att MFoF har uppdraget att stödja arbetet när det gäller såväl Chile som andra länder där det misstänks ha förekommit oegentligheter och att myndigheten samtidigt ska auktorisera och utöva tillsyn över de adoptionsföreningar som i dag hjälper till med internationella adoptioner?"}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker att det är jättebra att det rör på sig inom MFoF och uppdraget att stödja personer som är adopterade från ett annat land till Sverige. Det är också bra att man har uppdraget att arbeta med att stötta enskilda personer i det som behövs, bland annat ursprungssökning. Det är svårt för svenska kommuner att lösa det uppdrag som tidigare helt och hållet har legat på dem och att bibehålla den kompetens som behövs, med tanke på att det inte är så många personer som adopteras längre. Det var ju betydligt fler förr.Att oegentligheterna pågick fick MFoF kunskap om någonstans runt 2018 - men det fanns också information om detta i Sverige tidigare, enligt granskningen som gjorts framför allt av medier. Jag upplever att det tog lång tid för den förra regeringen att börja jobba med frågan, och jag hoppas att den här regeringen kan vara lite snabbare. Vi får väl se.Jag funderar över den kontaktpunkt som MFoF ska vara, enligt ministerns svar. De har enligt vad jag har fått uppgift om inte riktigt kommit igång än, även om kunskapen om Chile funnits länge. Av svaret framgår det att den nationella kontaktpunkten ska hänvisa till rätt aktörer i den mån man behöver hjälp, och att det ska ske inom ramen för myndighetens ansvar.Jag frågade i min interpellation om regeringen avser att se till att man får stöd i rättsprocessen och att den är rättssäker. Jag vet inte om jag har fått svar på den frågan eftersom jag inte riktigt förstår vad uppdraget till kontaktpunkten är. Därför fyller jag på med frågan vad det uppdraget innebär. Vem är det som ska ta kontakt med kontaktpunkten? Är det brottsutredningen i Chile, den enskilt adopterade eller adoptivföräldrarna? Och när kontaktpunkten ska hänvisa till rätt instans, menas det då att man ska få tillgång till stöd i rättsprocessen av jurister som även kan spanska? Handlar det om att följa de dna-prover man lämnar i dag? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har en fundering till. Upplever ministern att det kan finnas en risk med att MFoF har uppdraget att stödja arbetet när det gäller såväl Chile som andra länder där det misstänks ha förekommit oegentligheter och att myndigheten samtidigt ska auktorisera och utöva tillsyn över de adoptionsföreningar som i dag hjälper till med internationella adoptioner?"}
+{"question":"Avser regeringen att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt?","answer":"Martina Johansson har frågat mig om regeringen avser att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt. Hon har också frågat mig, i det fall regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt regeringen avser att göra det.Sverige har vid politiska konsultationer med Chile framfört att man kan bistå brottsutredningen om det finns behov av det. Socialdepartementet har även haft en kontinuerlig dialog och flera möten med intresseföreningar, bland dessa Chileadoption.se. Sveriges ambassad i Chile har också träffat representanter från lokala intresseföreningar. Både Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, och Adoptionskommissionen (S 2021:08) var under slutet av 2022 på plats i Chile för att bättre förstå det behov av åtgärder och stöd som finns.Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att adopterade ska få bättre stöd. Bland annat har MFoF fått i uppdrag att under 2022/23 vara nationell kontaktpunkt för frågor som rör oegentligheter inom internationella adoptioner. I detta uppdrag ingår att myndigheten ska kunna hänvisa vidare till rätt aktör och erbjuda stöd och hjälp inom ramen för myndighetens ansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom kontaktpunkt ska MFoF hålla sig uppdaterad om relevanta utredningar både i Sverige och internationellt, inbegripet brottsutredningen i Chile om bortförande av barn och oegentligheter inom internationella adoptioner från landet under 70-, 80- och 90-talen. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget informera sig om utmaningar och frågeställningar hos adopterade från Chile, men även hos adopterade med annat ursprung där det finns misstankar eller uppgifter om oegentligheter.MFoF har även fått i uppdrag att genomföra ytterligare stödjande insatser inom det internationella adoptionsområdet. Myndigheten ska fortsätta att ge stöd till internationellt adopterade i samband med ursprungssökning under 2022/23. MFoF ska också tillhandahålla adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd till adopterade och adoptivföräldrar, som ett komplement till den ordinarie hälso- och sjukvården.Adoptionskommissionen har också i uppdrag att utreda behov av adoptionsspecifikt stöd och föreslå hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas."}
+{"question":"Om regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt avser regeringen att göra det?","answer":"Martina Johansson har frågat mig om regeringen avser att säkerställa att berörda svenska medborgare får det stöd de behöver för en så rättssäker process som möjligt. Hon har också frågat mig, i det fall regeringen avser att säkerställa ett sådant stöd, på vilket sätt regeringen avser att göra det.Sverige har vid politiska konsultationer med Chile framfört att man kan bistå brottsutredningen om det finns behov av det. Socialdepartementet har även haft en kontinuerlig dialog och flera möten med intresseföreningar, bland dessa Chileadoption.se. Sveriges ambassad i Chile har också träffat representanter från lokala intresseföreningar. Både Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, och Adoptionskommissionen (S 2021:08) var under slutet av 2022 på plats i Chile för att bättre förstå det behov av åtgärder och stöd som finns.Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att adopterade ska få bättre stöd. Bland annat har MFoF fått i uppdrag att under 2022/23 vara nationell kontaktpunkt för frågor som rör oegentligheter inom internationella adoptioner. I detta uppdrag ingår att myndigheten ska kunna hänvisa vidare till rätt aktör och erbjuda stöd och hjälp inom ramen för myndighetens ansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom kontaktpunkt ska MFoF hålla sig uppdaterad om relevanta utredningar både i Sverige och internationellt, inbegripet brottsutredningen i Chile om bortförande av barn och oegentligheter inom internationella adoptioner från landet under 70-, 80- och 90-talen. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget informera sig om utmaningar och frågeställningar hos adopterade från Chile, men även hos adopterade med annat ursprung där det finns misstankar eller uppgifter om oegentligheter.MFoF har även fått i uppdrag att genomföra ytterligare stödjande insatser inom det internationella adoptionsområdet. Myndigheten ska fortsätta att ge stöd till internationellt adopterade i samband med ursprungssökning under 2022/23. MFoF ska också tillhandahålla adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd till adopterade och adoptivföräldrar, som ett komplement till den ordinarie hälso- och sjukvården.Adoptionskommissionen har också i uppdrag att utreda behov av adoptionsspecifikt stöd och föreslå hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"Ja, flickor och kvinnor har högre avskiljningstal och högre grad av rapporterad upplevd otrygghet under placeringstiden på Sis-hem jämfört med pojkar och män. Förekomsten av såväl själskadebeteende som självmordsförsök är högre hos flickor och kvinnor än hos pojkar och män. Det är inte rimligt.Det är inte heller rimligt att inte känna sig trygg när man befinner sig i samhällsvård. Om det är någonstans man ska kunna känna sig trygg är det när man får just samhällsvård, och det ska finnas den behandling och vård som samhället lovar att ge dessa tjejer och kvinnor.Det är en prioriterad fråga för regeringen att förebygga och komma till rätta med sexuella övergrepp på Sis. Det är viktigt att myndigheten och regeringen går till botten med hur detta fortsatt kan förekomma, och det måste ges ett entydigt svar. Mitt svar i dag är att det ska råda nolltolerans mot sexuella övergrepp på Sis.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"Om det är ett hot eller ett löfte kan man fundera på, men det är i alla fall en garanti för att socialutskottet kommer att fortsätta att bevaka denna fråga.Ungdomar som tas om hand av samhället har rätt till en trygg och säker miljö. Att det över huvud taget förekommer gränslöshet, sexuella närmanden och sexuella övergrepp på statliga ungdomshem är givetvis helt oacceptabelt. Ivos tillsynsrapport från i januari pekar på en verksamhet med stora problem med hur man förhåller sig till och behandlar omhändertagna flickor. Att pojkar och flickor behandlas olika på de statliga ungdomshemmen gör frågan extra allvarlig.Det är inte rimligt att bara drygt hälften av flickorna känner sig trygga, att nästan varannan flicka upplever att hon utsatts för kränkande beteenden från personalen, att tre gånger så många flickor som pojkar avskiljs och att var fjärde flicka varit med om att personal tafsat eller gjort andra sexuella handlingar.Ivos kritik mot Statens institutionsstyrelse för vården av flickor är svidande, och krafttag för att komma till rätta med problemen är helt nödvändiga. Steg har tagits i rätt riktning, vilket är bra, men det krävs mycket för att komma till rätta med problemen. Det handlar om personalens kompetens och utbildning och om vilka verktyg och metoder man använder sig av. Men framför allt handlar det om styrning och ledning av den här verksamheten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatens institutionsstyrelse har nu ögonen på sig vad gäller att bedriva ett effektivt och omfattande förändringsarbete, men det yttersta ansvaret vilar på regeringen. Detta kommer vi i riksdagen att bevaka. Det ska vara en självklarhet att den som blivit omhändertagen av staten också har rätt till en trygg, säker och tillitsfull miljö så att man kan få och ta till sig den vård man behöver."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"Jag delar bilden av att det finns strukturella problem. Jag önskar att det var begränsat till en enskild myndighet, men när det gäller unga flickor saknas det tyvärr delar i hela behandlingskedjan.Det är behandling och vård vi ska ge våra unga tjejer. De ska få stöd att hitta en ljus framtid. De ska inte gång på gång få bekräftat att när man befinner sig i samhällets vård blir man tafsad på, illa behandlad eller utsatt för sexuella övergrepp. Detta gör att vi behöver se över så mycket mer. Det behöver finnas en annan kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder. Traumabehandling är också en del som väldigt ofta lyfts fram i detta sammanhang. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi behöver jobba i hela kedjan. Det innebär att socialtjänsten behöver få möjlighet att arbeta förebyggande på ett helt annat sätt. Målsättningen, som jag tror att ledamoten instämmer i, är att ingen någonsin ska behöva vistas på Sis-hem. När samhället har lyckats med alla sina insatser har man ju förebyggt att ta till den där sista utvägen som Sis-hem ska vara.Detta innebär bland annat att vi förbereder ett nationellt familjehemsregister över licensierade familjehem med specifika kunskaper om just neuropsykiatriska diagnoser eller annat. Det kommer att vara en viktig del i att ta ett samlat grepp om samhällsvården för inte minst utsatta flickor.Regeringen förstärker resurserna till förebyggande åtgärder med 1,2 miljarder, och en inte obetydlig del går till Sis. I regleringsbrevet till Sis har vi också kopplat greppet starkare när det gäller att återkomma med rapporter om förebyggande insatser. Vi har också en närmare dialog med myndigheten än vad som har förekommit tidigare, och då direkt med den politiska ledningen.Jag vet inte om det var ett hot eller ett löfte att socialutskottet tänker fortsätta att följa frågan. Men jag ser det som ett löfte och välkomnar det, för jag tror att det är viktigt att riksdagens starka engagemang fortsätter, också som ett stöd för regeringen att genomföra välbehövliga förändringar.Jag hoppas att jag i närtid kan återkomma med ytterligare insatser om vi ser att det vi gör nu inte är tillräckligt. Som ledamoten väl känner till befinner sig myndigheten i förändring, och det finns utredningar som tittar på att flytta över delar av Sis ansvarsområde till Kriminalvården. Det handlar om våra mest kriminellt belastade ungdomar, i huvudsak pojkar. Samsjuklighetsutredningen tittar också på sådant som kan komma att förändra Sis ansvarsområden. Vi tar alltså ett helhetsgrepp när det gäller Sis framtida uppdrag."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"Det känns bra att detta är en prioriterad fråga för regeringen. Det kommer även att vara en prioriterad fråga för mig i mitt arbete i socialutskottet.Problemen på de statliga ungdomshemmen handlar ju inte bara om alla de flickor som upplever att de har utsatts för sexuella närmanden eller övergrepp utan också om den mer övergripande bilden av unga flickor som upplever otrygghet på de statliga ungdomshemmen. I Ivos larmrapport framkommer att nästan hälften av de placerade flickorna kände sig otrygga på sina boenden. Endast 55 procent av flickorna uppgav att de kände sig trygga, medan motsvarande siffra för pojkarna var 83 procent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm den vård som dessa flickor får ska ha något som helst genomslag och fungera måste de först och främst känna sig trygga på den plats de befinner sig på. Saknas det trygghet och tillit kommer vården inte att ge några resultat.Många av dessa flickor bär med sig upplevelser av otrygga förhållanden i form av dysfunktionella familjer, destruktiva miljöer och ofta flera placeringar på olika familjehem och kanske HVB-hem innan de har kommit till Sis-hemmet.Att hamna i tvångsvård på ett statligt ungdomshem är naturligtvis inte lätt, men det mest grundläggande är att den miljö man kommer till upplevs som trygg och säker. Det kräver att personalen är både lämpad och väl rustad för det uppdrag man har och har rätt verktyg och metoder.Tyvärr framkommer det också i Ivos rapport att just flickor i betydligt högre grad än pojkar utsätts för olika tvångsåtgärder och att dessa långt ifrån alltid sker på laglig grund. 30 procent av flickorna i rapporten berättar om avskiljningar medan motsvarande siffra för pojkar är 9 procent. Det här pekar på en oförmåga hos personalen att hantera just flickor medan man verkar ha större vana och kanske mer utbildning när det gäller att hantera pojkar i motsvarande situation.Tillsammans med tafsandet och sexuella närmanden samt oförmågan från Sis ledning att hantera den personal som är misstänkt för sådana handlingar visar detta på strukturella problem hos Statens institutionsstyrelse. Det handlar inte om enskilda fall och olyckliga omständigheter utan om en strukturell oförmåga att ta hand om utsatta flickor på ett professionellt sätt.Av de tolv ungdomshem för flickor som Statens institutionsstyrelse driver fick, precis som statsrådet nämnde, samtliga kritik från Ivo. I två fall bedömde man dessutom missförhållandena som så allvarliga att man beslutande om att förelägga Sis att vidta omedelbara åtgärder. Den övergripande bilden visade att det fanns allvarliga brister i trygghet och säkerhet vid de statliga ungdomshem där flickor vistas.Utan tvekan behöver Sis genomgå omfattande förändringar och ha kontinuerlig kontroll från såväl departement som tillsynsmyndigheter. Socialutskottet kommer givetvis att noggrant följa regeringens arbete för att komma till rätta med verksamheten.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta om det trots allt visar sig att utvecklingen även framåt går åt fel håll vad gäller vården av placerade flickor på statens ungdomshem?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ledamoten för frågan. Detta är inte bara en fråga som jag har arbetat med under mina snart fyra månader som socialtjänstminister, utan det var också en av de frågor som jag mest intensivt började arbeta med när jag fick börja arbeta i socialutskottet, vilket är över fem år sedan.Detta var redan då ett av de ämnen som verkligen väckte frågor. Det är också något som utskottet har fokuserat på under dessa fem år, vilket jag vill tro har hjälpt myndigheten att få till de förbättringsdelar som nu genomförs.Som ledamoten vet fick Sverige en ny regering för fyra månader sedan, och inom mitt ansvarsområde finns just denna uppgift. Det är ett skäl till att man ska hysa större tilltro till att det kommer att hända någonting denna gång. Jag delar ledamotens uppfattning att det har tagit alldeles för lång tid och att det har hänt för lite i denna myndighet.Jag vill än en gång understryka att det är oerhört allvarligt att Sis inte har kunnat säkerställa att alla barn och unga som vårdas av Sis har en trygg och säker vårdmiljö. Barn, unga och vuxna har rätt att känna sig trygga. Sexuella övergrepp får, som jag sa i mitt inledande svar, aldrig någonsin förekomma. Nolltolerans råder och ska råda.Därför är arbetet för att förebygga och motverka sexuella övergrepp hos Sis ett prioriterat arbete för regeringen. Det är viktigt att personalen inom Sis är lämplig och har rätt kompetens för sitt uppdrag. Därför måste frågor som etik, bemötande och sexuella övergrepp vara närvarande i det dagliga arbetet. Detta är en rättighetsfråga, och det är naturligtvis en central fråga för verksamhetens kvalitet och resultat. Det är också en viktig ledningsfråga, och därför är det viktigt att ledningen inom Sis på varje nivå arbetar väldigt intensivt med att komma till rätta med dessa problem.För att öka tempot i detta har inte minst riksdagens starka oppositionsarbete i ett förändrings- och kvalitetsarbete varit viktigt. Man har fått stora ekonomiska tillskott för att möjliggöra kvalitets- och kapacitetsförbättringar. Det är någonting som den här regeringen under detta budgetår har ökat på med 49 miljoner.Jag är glad över att man nu arbetar med någonting som inte minst barnrättsorganisationerna under lång tid har pekat på, nämligen att få fram en intern klagomålsinstans. Jag kommer att följa detta arbete med stort intresse.När det gång på gång framkommer att det förekommer missförhållanden och övergrepp är det ingen tvekan om att det är helt nödvändigt att myndigheten går till botten med detta och gör en analys av varför det ser ut som det gör. Detta verkar vara en kultur i denna myndighet, och den måste man gå till botten med.Regeringen kommer att arbeta på olika sätt och kommer att följa detta arbete för att säkerställa att man får rätt personal och att personalen arbetar med den vård och den behandling som personerna i fråga har rätt till."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ställde denna interpellation redan i december månad. Vi kan ju konstatera att det har dragit ut rätt mycket på tiden, men det känns bra att få den besvarad nu. Jag vill tacka Camilla Waltersson Grönvall för svaret. Jag är också glad över att ministern har agerat i frågan sedan detta uppdagades.Bakgrunden till min interpellation var det avsnitt av P1:s dokumentärprogram Kaliber som sändes i början av december, där det framgick att sexbrottsmisstänkt personal på våra statliga ungdomshem tilläts att arbeta kvar under tiden för pågående utredning. Därefter har det dessutom tillkommit en rapport från Ivo som dels bekräftar den bild som Kaliber visade på, dels pekar på ytterligare missförhållanden på våra statliga ungdomshem, framför allt vad gäller vården av våra flickor.Ungdomar som befinner sig på de statliga ungdomshemmen är tvångsomhändertagna enligt lagen om vård av unga, LVU, och har alltså ingen möjlighet att själva ta sig ut ur situationen eller bege sig iväg från ungdomshemmet där de befinner sig. Bakgrunden till placeringarna är ofta en form av psykosocial problematik som kan handla om kriminalitet, missbruk eller självskadebeteende. Många av ungdomarna bär dessutom på traumatiska bakgrundsupplevelser och har själva varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp före placeringen.Dessa ungdomar tvångsomhändertas och tvångsvårdas av samhället för att skydda dem från skadliga miljöer eller destruktiva beteenden. Det innebär att samhället fullt ut tar på sig föräldraansvaret för dessa ungdomar och därmed även ansvaret för att skydda dem och leda dem in på rätt väg. Att det i denna miljö förekommer sexuella ofredanden och sexuella övergrepp är naturligtvis fullständigt oacceptabelt.Trots det uppger 24 procent av flickorna i Ivos rapport att de en eller flera gånger har varit med om att personal har tafsat eller utfört andra sexuella handlingar mot dem själva eller andra. Dessutom framgår det av rapporten, precis som i radioreportaget, att Sis har låtit personal arbeta kvar i direkt kontakt med ungdomarna under tiden för pågående utredning om sexualbrott. Detta är inte bara oacceptabelt utan underminerar också förtroendet för Sis som institution.Det är naturligtvis bra att Sis nu har tagit till sig av kritiken och bestämt sig för att personal inte längre kommer att få arbeta klientnära under tiden för en sådan utredning, men det är märkligt att det ska krävas både ett radioreportage och en tillsynsrapport för att det ska ske en sådan förändring, som borde vara självklar.Likväl kvarstår problemet med att var fjärde flicka rapporterar om personal som tafsar eller gör andra sexuella närmanden. Ministern lyfter fram att det nu ska göras ett kompetens- och kvalitetslyft på myndigheten och att man tittar på att inrätta en intern klagomålsinstans. Det är naturligtvis bra, men dessa problem har pågått länge. Ledningen för Sis har känt till problematiken under lång tid - sedan före Ivos rapport - men har ändå inte vidtagit nödvändiga åtgärder tidigare.Min följdfråga till ministern är: Vad gör att vi denna gång ska tro på att det verkligen kommer att ske en förändring på statens ungdomshem så att vi slipper framtida rapporter om personal som förhåller sig distanslöst till ungdomarna, tafsar, gör sexuella närmanden eller inleder otillbörliga relationer?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse i framtiden?","answer":"Christofer Bergenblock har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och övergrepp vid ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse, Sis, i framtiden. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personal som är misstänkt för sexualbrott på ungdomshem hos Sis inte ska tillåtas arbeta med de placerade ungdomarna under utredningstiden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe barn och unga som tvångsvårdas vid Sis befinner sig i en särskilt utsatt situation. Sis uppdrag är att säkerställa att de barn, unga och vuxna som vårdas vid Sis får en ändamålsenlig, god och rättssäker vård samt bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende. Sexuella övergrepp får inte förekomma. Det är helt oacceptabelt. Varje fall är ett fall för mycket - nolltolerans råder. Alla har rätt att känna sig trygga och säkra under placeringen på Sis. Därför krävs ett kraftfullt arbete för att förebygga och motverka sådana övergrepp. Sis har fått kraftigt ökade anslag för att möjliggöra ett kompetens- och kvalitetslyft på myndigheten. God utbildning och höjd kompetens hos personalen bidrar till en mer rättssäker vård, ett bättre förhållningssätt och därmed bättre förutsättningar att förebygga och motverka sexuellt utnyttjande och otillbörliga relationer. Sis bedriver ett omfattande förändringsarbete i syfte att stärka kvaliteten i vården och i behandlingen. Arbetet för att förebygga och motverka sexuella övergrepp är prioriterat. Sis arbetar systematiskt med dessa frågor inom ramen för arbetet med styrning och ledning samt kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Bland annat har en obligatorisk grundutbildning för alla nyanställda införts där dessa frågor tas upp. Det förs regelbundna diskussioner om etik, moral och värdegrund på alla Sis-hem, och Sis arbetar också med könssammansättningen i personalgrupperna samt för att minska ensamarbetet. Personalen ska ha kunskap och kompetens att identifiera och agera på varningssignaler i verksamheten. Vidare ser Sis över möjligheten att etablera en intern klagomålsinstans som ett komplement till bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Riksdagens ombudsmän. Ivo har haft i uppdrag att förstärka tillsynen av Sis institutioner som vårdar unga flickor enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppdraget redovisades den 10 januari 2023, och tillsynen visar att det förekom brister på samtliga särskilda ungdomshem som vårdar flickor. Bristerna rör bland annat otillräcklig kompetens hos personalen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bemötande. Flickor på Sis känner sig mindre trygga än pojkar. Ivo konstaterar att otillräcklig kompetens hos personalen ökar risken för användande av särskilda befogenheter och otillåtna tvångsåtgärder. Ivo riktar även kritik mot att sexualbrottsmisstänkta har tillåtits jobba klientnära. Mot bakgrund av Ivos rapport har Sis beslutat om att införa en ny rutin där medarbetare som är föremål för förundersökning inte ska jobba klientnära.Sis har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett återrapporteringskrav att analysera och bedöma resultatet av de åtgärder som myndigheten vidtagit för att tillgodose behovet av en trygg miljö samt de åtgärder som har vidtagits i syfte att förebygga och motverka sexuella övergrepp och otillbörliga relationer vid myndigheten. Jag kommer fortlöpande att noga följa Sis omhändertagande av resultatet från Ivos tillsyn och det fortsatta utvecklingsarbetet samt resultatet av detta."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tackar ledamoten för ytterligare information och kunskaper. Det är verkligen nödvändigt att vi kommer framåt och får ett beslut. Samtidigt möter jag många som säger att det inte heller är bra att hasta på om det inte blir rätt. Jag står någonstans mittemellan, och jag tänker ändå hålla så hög hastighet vi kan. Det känns nämligen väldigt tungt att det har gått så lång tid utan att vi har kommit till en bedömning i riksdagen. Den dagen riksdagen får detta på sitt bord är det riksdagen som bedömer vilken lag vi ska ha framöver. Oavsett vilket beslut riksdagen kommer fram till måste vi, precis som ledamoten säger, förbättra vården. Den brister nämligen i dag, och det beror framför allt på att vi har så långa köer till hela hälso- och sjukvården. Därför behöver vi öka kunskapen om hur vi skapar den bästa vården för människor som har könsdysfori och som har dessa behov. I dag möter vi dem inte på bästa sätt. När man kommer till vården ska man alltid få den bästa vården utifrån senaste kända kunskap. Det är en fråga om kunskapsstyrning, vilket vi kämpar med inom hela vården, och den måste finnas med här. Beslutet om nationell högspecialiserad vård tänker jag är en god väg framåt för att vi ska få bättre kunskap och säkerställa att man får den bästa vården enligt känd expertis och medicinsk vetenskap på det ställe dit man söker sig och dit man kommer. Jag ser fram emot att så snart som möjligt få överlämna en proposition till riksdagen för bedömning. Regeringen kommer att göra sitt allra bästa för att genomföra en bra beredning utifrån den lagrådsremiss vi har. Den ska göras så bra som möjligt utifrån alla de överväganden vi behöver göra. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag uppskattar såklart att man tar hänsyn till det som redan har gjorts. Detta har pågått under väldigt lång tid; jag brukar ofta påpeka att lagen är lika gammal som jag, nämligen 50 år. Det är alltså en väldigt gammal lag - faktiskt världens äldsta på området. Vi fick bort de värsta kränkande kraven ur lagen när vi tog bort tvångssteriliseringar, även om många problem återstår. Men det är faktiskt världens äldsta lag på det här området. Jag vill avslutningsvis lyfta fram några andra aspekter. I den ganska hätska offentliga debatt om könstillhörighetslagen som förs i Sverige men också i andra länder har det getts uttryck för uppfattningen att en sådan här lagändring eller lagar som bygger på självidentifikation skulle innebära en övergång till en helt ny syn på vad kön är. Jag vill därför påpeka att vi har haft en syn på kön där könsidentitet ligger till grund för det juridiska könet sedan 1972, alltså i 50 år. Det var därför man införde könstillhörighetslagen. Om vi hade en syn på kön där endast kroppsligt eller biologiskt kön skulle räknas skulle vi inte ha någon könstillhörighetslag. Det är också värt att ta med sig i den ibland väldigt aggressiva debatten. Att det är en grundläggande aspekt av en persons självbestämmanderätt att få juridiskt erkännande av sin könsidentitet brukar ofta lyftas fram av olika människorättsorganisationer, till exempel Amnesty. Det är detta debatten handlar om. Den handlar inte om exempelvis ett förnekande av att kroppsligt kön också existerar, utan könstillhörighetslagen handlar om erkännandet av könsidentiteten. Flera olika människorättsorgan har lyft vikten av detta. Jag kan nämna bara några: FN:s människorättskommissionär, FN:s oberoende expert på frågor kring våld och diskriminering utifrån sexuell läggning och könsidentitet, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europarådets parlamentariska församling. Alla dessa organ har lyft vikten av självidentifikation som grund för en könstillhörighetslag, och det är dags för Sverige att lyssna på rekommendationerna från dem och fullt ut respektera transpersoners mänskliga rättigheter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFrågan om vården är också väldigt viktig. Bland annat har jag i egenskap av sammankallande för riksdagens nystartade hbtqi-nätverk hört av mig till Socialstyrelsen och bett att få en dragning för gruppen om vari problemen består och vad som borde göras."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tackar ledamoten för en rejäl fördjupning. Jag förstår att ledamoten har bättre kunskaper än vad jag har om det arbete som ett par tidigare regeringar gjorde, det vill säga då Miljöpartiet var en del av regeringen. Det är också detta utkast till lagrådsremiss som ledamoten hänvisar till. Men vad som sedan hände och skälen till det kan jag inte alls svara på när det gäller den lagrådsremiss som vi nu arbetar med.Min utgångspunkt som minister har dock varit att inte ha tanken att om någonting har gjorts av en tidigare regering kastar jag bort allt och börjar om. Jag tycker att det är oerhört värdefullt i denna fråga, i beredskapsfrågor och i många andra frågor där jag har förslag som är på väg fram och som jag kan gå vidare med till riksdagen. Jag välkomnar därför det som tidigare regeringar har gjort som underlag, och vi går vidare utifrån dessa utgångspunkter. Men det är, precis som ledamoten säger, många frågor att beakta och värdera. Och jag tänker att det viktiga när regeringen väl lämnar sin proposition till riksdagen är att det framgår vilka överväganden som man har gjort och varför man har landat i det ena eller andra alternativet, så att det framgår just hur man har värderat exempelvis de frågor som ledamoten lyfter fram här i dag. Det är klart att all ny lagstiftning får konsekvenser. Men jag bedömer att dessa konsekvenser, precis som ledamoten själv lyfter fram, finns redan i dag för personer som behöver genomgå en transition för att komma tillbaka till det kön som de upplever är det rätta. Dessa problem finns redan i dag med nuvarande lagstiftning. Dem har vi alltså svårigheter med i dag, och dem behöver vi hantera i dag. Men vi kommer förmodligen att behöva hantera dem även framöver. Det är alltså saker som människor möter och som är väldigt problematiska för den enskilde men som vi förstås har ett uppdrag att lösa.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet andra jag ville lyfta fram - jag vill nämligen gärna lyssna ytterligare på ledamotens synpunkter om det finns möjlighet - är att det jag bedömer att vi har kvar att göra, vid sidan av att få lagförslagen överlämnade till riksdagen för bedömning, är att förbättra vården för personer som behöver könsbekräftande behandling på ett eller annat sätt. Människor behöver få vård när de söker hjälp, men köerna är förfärligt långa i dag. Jag möter människor som inte ens kan få tid för ett kuratorsamtal, och vad det innebär för personer som söker vård, hjälp, stöd och behandling går knappt att föreställa sig. Vi medverkar ju själva till att människor blir sämre och till och med kan få andra sjukdomar på grund av situationen. Det läge vi har inom svensk hälso- och sjukvård är alltså oerhört allvarligt, och vi behöver gå fram på många fronter för att förstärka situationen och få en bättre kompetensförsörjning. Det är förstås också en av de frågor som regeringen kommer att arbeta vidare med vid sidan av överlämnandet av ett förslag till riksdagen för bedömning."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tar tillfället i akt att berätta lite grann om historiken. Jag är säker på att statsrådet är väl förtrogen med den, men jag gör det ändå. Jag backar till hösten 2021. Då lade den dåvarande regeringen, bestående av Miljöpartiet och Socialdemokraterna, fram ett gemensamt utkast till en lagrådsremiss gällande denna lag. Förslaget hade föregåtts av en lång process där man gjort flera olika utredningar, och hänsyn hade tagits till exempelvis invändningar från Lagrådet på ett tidigare framlagt förslag 2018. Därför innehåller detta förslag i utkastet bland annat en kortare väntetid för den som ansöker om ändrat juridiskt kön och dessutom ett krav på godkännande av en extern part om man skulle vilja ändra juridiskt kön flera gånger. Dessa kontrollfunktioner har lagts in i syfte att minska riskerna för missbruk, om personer till exempel vill ändra juridiskt kön av helt andra skäl än att de vill få ett juridiskt erkännande av sin könsidentitet. Det har till exempel nämnts personer som försöker undkomma straff eller utföra olika typer av bedrägerier. Statsrådet nämner i sitt svar att syftet med att behålla en prövning och inte övergå till ett system där ändringen baseras på självidentifikation helt och hållet är just detta som man försöker adressera, att förbehålla möjligheten att ändra det kön som framgår av folkbokföringen för just de individer som upplever att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som framgår av folkbokföringen och alltså har ett behov av en sådan ändring. Detta tolkar jag som att det finns farhågor om att en lag som bygger på självbestämmande ska missbrukas av helt andra personer än transpersoner och att det är anledningen till att man tvekar och inte vill införa självbestämmande fullt ut - om detta fortfarande är fallet när vi har denna diskussion i dag. Då tycker man alltså att de kontrollfunktioner som fanns i utkastet till lagrådsremissen inte är tillräckliga. Jag vill nämna att det finns tunga brottsförebyggande myndigheter, till exempel polisen, Säpo och Kronofogden, som har sagt att det inte finns några svårigheter att spåra en person och att de därför inte ser något skäl att gå emot självbestämmande, som beskrevs i utkastet. Vi kan också titta på erfarenheter från andra länder som redan har infört könstillhörighetslagar som baseras på självbestämmande. Nära till hands ligger Norge och Danmark som brukar kallas våra närmaste grannländer också kulturellt. De har haft sådana lagar sedan 2016 respektive 2014, och deras folkbokföringssystem liknar vårt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag bad riksdagens utredningstjänst att titta på erfarenheter från dessa länder. De hittade inte några exempel på missbruk av kriminella personer. Däremot finns det exempel i offentlig debatt och i forskning på olika potentiella och faktiska problem i tillämpningen. Några av dem rör den berörda personen själv. Det gäller till exempel svårigheter att få ut utbildningsbevis för en utbildning som man gick när man hade sitt tidigare juridiska kön och sådant som också kan beröra andra, till exempel tillträde till omklädningsrum. Det finns dock endast enstaka exempel på att detta har varit problem som har uppstått, och det har också hanterats på olika sätt genom till exempel diskrimineringsärenden. Det är möjligt att det har uppstått situationer som inte har kommit till allmänhetens kännedom. Men ingenting tyder på att det har rört sig om något större antal händelser och, som sagt, några händelser som handlar om att kriminella personer försöker utnyttja systemet. Flera av de nämnda situationerna beror inte heller på just denna lagändring, till exempel problemet med utbildningsbevis. Det har vi redan i Sverige. Detta problem kan man få när man ändrar juridiskt kön oavsett vilka kriterier som ställs upp. Det är inte heller så att till exempel frågor om tillgång till könade utrymmen, som på anstalter inom kriminalvården, helt och hållet bestäms av utformningen av könstillhörighetslagen. Jag hittade ett dokument från Kriminalvården från 2019 som är en handbok som handlar om principer för placering av personer på anstalter. Där har man ett litet avsnitt som berör transpersoner. Man säger bland annat att juridiskt kön är en av flera aspekter som Kriminalvården tar hänsyn till. Men man tar också hänsyn till typen av brottslighet, aktuell klientsammansättning och så vidare. Detta är också ett medskick som jag hoppas att man tar hänsyn till i den vidare behandlingen."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tackar ledamoten för frågan. Det är alltid besvärande om man går åt ett annat håll än vad som var tänkt med lagstiftningen. Det är också därför som all lagstiftning måste vara tydlig och ha förarbeten som talar om vart man ska gå. Vi har många erfarenheter av att det ibland finns skäl att i lagstiftningen inte lägga in för tydliga krav som kanske behöver ändras över tid om det kommer fram nya fakta. Lagstiftningen ska vara svår att ändra. Det ska man inte kunna göra på en kafferast, utan det måste ta sin tid. Men i vissa andra fall är det jättenödvändigt att vara explicit i hur man ska göra. Denna avvägning är förstås en sak som regeringen nu tittar på. Var någonstans ska man vara väldigt tydlig, och var någonstans finns det skäl att inte ha denna tydlighet? Lagrådsremissen är alltså det underlag som har varit offentligt, och den bereds inom Regeringskansliet. Och vi kommer i närtid att kunna överlämna en proposition till riksdagen för bedömning. Men de synpunkter som kommer är väsentliga eftersom det som regeringen menar är att vi behöver en ny ordning där vi delar upp de två delarna i det som är medicinskt, det som individen bedömer att man behöver av medicinska insatser, och det som är en juridisk fråga, det vill säga att ändra i folkbokföringen. Denna förändring är nödvändig, och den behöver vi göra. Jag håller också med ledamoten om att all tid som går åt i väntan på en ny lag innebär att sjukvårdande personal får lägga ned energi och tid som de skulle kunna använda för annat. Av detta skäl behövde vi hasta på. Men å andra sidan ska det också bli en bra produkt. Det ska bli den bästa propositionen som vi lämnar till riksdagen för bedömning. Om det blir den 21 februari eller något senare låter jag just nu vara osagt. När propositionen överlämnas till riksdagen ska den ändå vara så bra som möjligt ur regeringspartiernas synvinkel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom ledamoten lyfter fram har det tagit väldigt lång tid innan denna lag kommer. Den borde ha funnits färdig och lämnats till riksdagen för flera år sedan. Men nu är vi där vi är, och denna regering tänker göra så gott den kan för att hitta en bra ordning som väger samman alla de intressen som finns. Jag tycker ändå att det är tydligt i regeringens svar i dag att vår utgångspunkt är individens upplevelse, där jag vill göra ändringar, och att det ska bli möjligt genom den juridiska ändringen i folkbokföringen. Sedan får vi återkomma med hur lagen kommer att utformas enligt regeringens förslag."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret, som har rätat ut några frågetecken i denna debatt, men det är många som återstår. Jag hör vad statsrådet säger om den pågående beredningen och hoppas att denna diskussion blir ett medskick till den.Sedan jag skickade in min interpellation har också Finland röstat igenom en ny könstillhörighetslag, vilket alltså har skapat situationen att Sverige nu är ensamt i Norden, förutom Färöarna, om att inte ha en könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande. Det väcker frågor. Vad särskiljer oss från de andra nordiska länderna? Vad är det i den svenska situationen som gör det omöjligt att genomföra en sådan reform här?Statsrådet påpekade i sitt svar att den prövning av könsidentiteten som även fortsatt föreslås ske ska vara förenklad. Detta välkomnar jag naturligtvis, men det kommer inte heller fortsättningsvis att vara fråga om självbestämmande eller självidentifikation som grund, om det lagförslag som läggs fram i stort överensstämmer med lagrådsremissens förslag.Några formuleringar i statsrådets svar - att lagen \"i högre grad\" och \"så långt som möjligt\" ska bygga på självbestämmande - visar också på en medvetenhet om att det inte rör sig om faktiskt självbestämmande, om man går vidare med lagrådsremissens förslag.I den lagrådsremiss som den förra regeringen lade fram står det, vad gäller förutsättningarna för att ändra juridiskt kön, att en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen bör föregås av en prövning av könsidentiteten och att denna prövning bör vara mindre omfattande än den som krävs enligt nuvarande lag och så långt som möjligt utgå från individens uppfattning om sig själv.I lagrådsremissen konstateras samtidigt bland annat att med könsidentitet avses en persons självidentifierade kön, det vill säga den egna upplevelsen av att vara pojke eller man, flicka eller kvinna eller att tillhöra inget eller något annat kön. Här är det värt att observera ordvalet \"den egna upplevelsen\". Att det är omöjligt för någon annan att göra en prövning av detta säger närmast sig självt.I lagrådsremissen konstateras vidare att vissa i målgruppen har behov av vård medan andra inte har det. Den senare gruppen kommer nu tyvärr, med detta förslag, att även fortsättningsvis vara tvungna att ta vårdens resurser i anspråk för att få till en prövning av könsidentiteten och upplevelsen av det egna könet, om de vill ändra juridiskt kön.De nuvarande formuleringarna i lagtexten har skapat flera olika sorters problem, bland annat att skrivningarna öppnar upp för godtyckliga tolkningar och att läkares värdefulla tid går åt till en arbetsuppgift som inte är medicinskt nödvändig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI de kriterier som nu föreslås i den nya lagen, alltså i lagrådsremissen, står det att juridiskt kön kan ändras om det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid. Här finns också ett godtycke inbyggt. Och effekterna av kraven i denna lagrådsremiss är att läkares arbetstid kommer att fortsätta att läggas på arbetsuppgifter vars enda syfte är att uppfylla lagkrav. Dessutom är det såklart fortsatt öppet för tolkning av den ansvariga myndigheten exakt hur denna bedömning ska göras, vilket kommer att leda till osäkerhet och risk för att myndigheten sätter upp hårdare krav än vad lagstiftaren kanske tänkt sig. Det kan i förlängningen leda till att skillnaden mellan den nuvarande situationen och den kommande inte blir så stor som det kanske är tänkt. I sammanhanget kan jag nämna att den instans som i dag fattar dessa beslut om ändrat juridiskt kön till exempel kräver psykiatrisk diagnos, vilket inte står i lagen. Men det är en uttolkning som myndigheten har gjort. Den myndighet som har ansvaret och föreslås få ansvaret även fortsättningsvis har alltså en historik av att ställa mer omfattande krav än vad lagen kräver. Jag hör vad statsrådet säger om svårigheter att bemöta detta, men jag lämnar ändå över ordet och hoppas på en kommentar."}
+{"question":"Har statsrådet lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön, och vad är i så fall anledningen till det?","answer":"Jag tackar ledamoten för frågan, som vi lyfte upp med varandra för ett tag sedan.Ulrika Westerlund har frågat mig om jag har lämnat tanken på självbestämmande/självidentifikation som grund för ändring av juridiskt kön och vad som i så fall är anledningen till det samt om jag avser att verka för att Sverige ska ha en lag som liknar den som finns i till exempel Norge och Danmark eller den som finns i Malta och Argentina.Arbetet med att få på plats en ny könstillhörighetslagstiftning som i högre grad än den nuvarande uppfyller krav på självbestämmande har kommit långt. Den dåvarande regeringen beslutade i juli 2022 om lagrådsremissen Förbättrade möjligheter att ändra kön.I lagrådsremissen föreslås att två nya lagar - lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen - ska ersätta den nuvarande lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lagförslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen.I lagrådsremissen föreslås att en person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning av könsidentiteten. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke. Ett övergripande mål är att förfarandet för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen ska förenklas.Förslagen i lagrådsremissen ligger också närmare den lagstiftning som finns i de länder som interpellanten ger exempel på.I lagrådsremissen görs bedömningen att det inte längre är påkallat med en sådan ingående prövning av könsidentiteten som görs i dag för att en person ska kunna få fastställt ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen. En lag som reglerar fastställande av ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen i syfte att personer ska få leva i sin könsidentitet bör så långt som möjligt bygga på individens självbestämmande och inte ställa upp hinder som inte är motiverade. Detta är också min och regeringens utgångspunkt.Förslagen i lagrådsremissen innebär att en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen ska föregås av en prövning av könsidentiteten. Denna prövning föreslås i lagrådsremissen dock vara väsentligt mindre ingående jämfört med de prövningar som görs enligt den nuvarande könstillhörighetslagen. Syftet är att förbehålla möjligheten att ändra det kön som framgår av folkbokföringen för just de individer som upplever att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som framgår av folkbokföringen och alltså har ett behov av en sådan förändring.Lagrådet har yttrat sig över förslagen i lagrådsremissen, och frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Jag avser inte att föregripa resultatet av denna beredning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill till interpellanten redan nu säga att om svaret känns bekant från tidigare interpellationsdebatter beror det på att vi just nu är i ett intensivt skede med att bereda den proposition som vi kommer att lämna till riksdagen för hantering. Eftersom beredning pågår är mitt svar något knapphändigt."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt. Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt. Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt. Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Vad gör då regeringen? frågar ledamoten Andersson Tay. Låt mig redogöra för det.Vi arbetar hårt för att ha en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vi har en miljömålsberedning som har i uppdrag att föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som kan bidra till Sveriges åtaganden både inom EU och internationellt när det gäller att värna den biologiska mångfalden, naturvård och upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De ska också kartlägga synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Det är ett arbete som jag ser fram emot att sätta tänderna i när det landar hos regeringen.Regeringen har också gjort en permanent satsning för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från 2023. Att det är en permanent satsning är väldigt viktigt, för jag vill precis som ledamoten Andersson Tay inte se att vi kastar oss fram och tillbaka i klimat- och miljöpolitiken utan att det finns en pålitlighet i de satsningar och initiativ som kommer från statens håll som kan lägga grunden för att markägare och andra ska upplåta mark och göra det på ett tryggt sätt - detta till skillnad från den temporära satsning som tog slut 2022 och som gör att vi nu har mycket skog att skydda men saknar medel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt återväta torrlagda våtmarker gör mångdubbel miljönytta. På det kloka och effektiva sättet hoppas vi kunna arbeta framöver från regeringens sida. Det pågår också ett flertal uppdrag om skog som regeringen har lämnat till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen efter propositionen om stärkt äganderätt. Jag välkomnar den analys och de väl förankrade förslag som Naturvårdsverket har lämnat. Vi kommer nu att bereda dessa förslag inom Regeringskansliet och på bästa sätt värna välmående och livskraftiga ekosystem, både för människans livsmiljö och för alla de arter och habitat som finns på vår blågröna planet.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"När riksdagen 1999 beslutade om miljömålen fastslogs att \"det övergripande syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser\". I dag, 24 år senare, är nästa generation här, och vi är fortfarande inte i närheten av att ha löst problemen. Inte heller till 2030 kommer vi att ha lyckats.Både klimat- och miljöministern och jag själv tillhör den generation som skulle ha fått ta emot den gåva som ett samhälle utan klimatpåverkan, artutrotning och miljögifter skulle ha varit. Vi var båda barn när miljömålen instiftades, och vi kan inte personligen lastas för att våra företrädare slösade bort tiden och fortsatte att förstöra miljön när de i stället borde ha reparerat den. Vårt ansvar är att göra det bästa av den tid vi har nu.Vad gör då Romina Pourmokhtari? Hon slaktar miljöbudgeten och drar undan de resurser som skulle ha gett oss förutsättningar att nå miljömålen. Budgeten för skydd och skötsel av värdefull natur minskar med 1 ½ miljard kronor. Det här får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det drabbar också markägare som själva har visat intresse för att skydda värdefull natur och som nu tvingas vänta på ersättning. För oss som är oroliga över tillståndet i miljön är det omöjligt att känna sig trygg med en sådan regering."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"När riksdagen 1999 beslutade om miljömålen fastslogs att \"det övergripande syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser\". I dag, 24 år senare, är nästa generation här, och vi är fortfarande inte i närheten av att ha löst problemen. Inte heller till 2030 kommer vi att ha lyckats.Både klimat- och miljöministern och jag själv tillhör den generation som skulle ha fått ta emot den gåva som ett samhälle utan klimatpåverkan, artutrotning och miljögifter skulle ha varit. Vi var båda barn när miljömålen instiftades, och vi kan inte personligen lastas för att våra företrädare slösade bort tiden och fortsatte att förstöra miljön när de i stället borde ha reparerat den. Vårt ansvar är att göra det bästa av den tid vi har nu.Vad gör då Romina Pourmokhtari? Hon slaktar miljöbudgeten och drar undan de resurser som skulle ha gett oss förutsättningar att nå miljömålen. Budgeten för skydd och skötsel av värdefull natur minskar med 1 ½ miljard kronor. Det här får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det drabbar också markägare som själva har visat intresse för att skydda värdefull natur och som nu tvingas vänta på ersättning. För oss som är oroliga över tillståndet i miljön är det omöjligt att känna sig trygg med en sådan regering."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"När riksdagen 1999 beslutade om miljömålen fastslogs att \"det övergripande syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser\". I dag, 24 år senare, är nästa generation här, och vi är fortfarande inte i närheten av att ha löst problemen. Inte heller till 2030 kommer vi att ha lyckats.Både klimat- och miljöministern och jag själv tillhör den generation som skulle ha fått ta emot den gåva som ett samhälle utan klimatpåverkan, artutrotning och miljögifter skulle ha varit. Vi var båda barn när miljömålen instiftades, och vi kan inte personligen lastas för att våra företrädare slösade bort tiden och fortsatte att förstöra miljön när de i stället borde ha reparerat den. Vårt ansvar är att göra det bästa av den tid vi har nu.Vad gör då Romina Pourmokhtari? Hon slaktar miljöbudgeten och drar undan de resurser som skulle ha gett oss förutsättningar att nå miljömålen. Budgeten för skydd och skötsel av värdefull natur minskar med 1 ½ miljard kronor. Det här får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det drabbar också markägare som själva har visat intresse för att skydda värdefull natur och som nu tvingas vänta på ersättning. För oss som är oroliga över tillståndet i miljön är det omöjligt att känna sig trygg med en sådan regering."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"När riksdagen 1999 beslutade om miljömålen fastslogs att \"det övergripande syftet med miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser\". I dag, 24 år senare, är nästa generation här, och vi är fortfarande inte i närheten av att ha löst problemen. Inte heller till 2030 kommer vi att ha lyckats.Både klimat- och miljöministern och jag själv tillhör den generation som skulle ha fått ta emot den gåva som ett samhälle utan klimatpåverkan, artutrotning och miljögifter skulle ha varit. Vi var båda barn när miljömålen instiftades, och vi kan inte personligen lastas för att våra företrädare slösade bort tiden och fortsatte att förstöra miljön när de i stället borde ha reparerat den. Vårt ansvar är att göra det bästa av den tid vi har nu.Vad gör då Romina Pourmokhtari? Hon slaktar miljöbudgeten och drar undan de resurser som skulle ha gett oss förutsättningar att nå miljömålen. Budgeten för skydd och skötsel av värdefull natur minskar med 1 ½ miljard kronor. Det här får stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Det drabbar också markägare som själva har visat intresse för att skydda värdefull natur och som nu tvingas vänta på ersättning. För oss som är oroliga över tillståndet i miljön är det omöjligt att känna sig trygg med en sådan regering."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsm��len till 2030?","answer":"Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Ja, det är viktigt att skydda vår skog, och det är något som den här regeringen står bakom. Det är ett arbete som vi avser att bedriva. Det är också ett arbete som vi anser är av stor vikt.Vi delar den bild som Naturvårdsverket redogör för - att vi behöver göra mer. Vi är inte på väg att nå våra mål. Det är något som även tidigare regeringar hade problem att lyckas med.När det gäller budgeten har möjligen ledamoten Andersson Tay, men inte särskilt många andra, höjt rösten över hur låg miljö- och klimatbudgeten var 2021, 2020, 2019 och 2018. Alla de åren var budgeten lägre än den som vi har lagt fram, så vi har inte skurit dramatiskt i hela vår klimat och miljöbudget.Tvärtom har den här regeringen helt enkelt tagit ett nytt grepp om sättet vi prioriterar våra pengar på och reflekterar över största möjliga klimatnytta genom att plocka bort vissa åtgärder som vi ansåg inte resulterade i tillräckligt minskade utsläpp i paritet med de pengar man satsade. Det handlar helt enkelt om att bedriva en politik som är ambitiös men också värnar effektivitet.Ansvaret för att skydda värdefull natur framgår av den skogs- och miljöpolitik som vi reglerar i vår gemensamma lagstiftning. Sverige har internationella åtaganden att skydda värdefulla naturområden, djur och växter. Det är ett ansvar som behöver bäras av såväl staten som alla de markägare som bedriver skogsbruk.Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ett ansvar att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt inom ramen för att vi når våra nationella miljömål. Vår uppgift från politikens håll är, tvärtemot vad Andrea Andersson Tay lyfte fram att regeringen skulle påstå, inte att lämna det därhän och låta markägarna besluta helt själva hur långt de vill gå i sin hållbarhet. I stället är den att nyttja våra myndigheter, som i dialog med skogsägare och markägare på ett klokt sätt kan utforma de verktyg som krävs för att nyttja våra skogar på ett hållbart sätt.Min uppfattning, min starka och bestämda uppfattning, är att det finns och utvecklas väldigt bra stöd och riktlinjer för att ha formellt skydd med frivillighet som grund och på det sättet genom staten arbeta med skydd av natur med respekt för äganderätten och i dialog med berörda markägare. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen för skydd av natur blir så bra som möjligt.Vi behöver bidra till att våra skogar har höga naturvärden och skyddas. För att markägare inte ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver de tillgängliga resurserna ligga i linje med ambitionerna, och vi behöver nyttja varenda satsad krona på ett klokt sätt. Det är också därför den här regeringen fortsätter att satsa på skydd och förvaltning av värdefull natur - totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med i miljö- och klimatarbetet, och att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald måste prioriteras politiskt de kommande åren. Lyckas vi vända utvecklingen kan naturen bidra till att motverka klimatkrisen och hjälpa oss att anpassa oss till den, men då krävs kraftfulla insatser.I Vänsterpartiets budget för 2023 föreslår vi kraftigt ökade anslag för att stärka ekosystemen och möta klimatkrisen. Utöver det har vi också lagt fram en rad förslag för att värna naturens förmåga att lagra kol, stärka den biologiska mångfalden och öka incitamenten att bidra till en grön omställning på landsbygden. Vi vill öka resurserna för ersättning till markägare som vill skydda sina skogar. Vi välkomnar Naturvårdsverkets uppmaning till oss politiker att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden, och vi vill att många av deras förslag ska förverkligas snarast för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.Regeringen och Sverigedemokraterna har däremot i Tidöavtalet och i budgeten för 2023 tydliggjort att klimat- och miljöfrågor är nedprioriterade. Kraftiga budgetnedskärningar på klimat- och miljöområdet i årets budget försvårar möjligheterna att nå miljömålen till 2030. Inte minst kommer de minskade anslagen för att skydda och förvalta natur att slå hårt mot både den biologiska mångfalden och klimatet. Varningsklockorna ljuder allt högre när det gäller den biologiska mångfalden i svenska skogar. Hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till skogen. I dag utgör artrika naturskogar bara 10-15 procent av den svenska skogen. Länsstyrelser uppger att de tvingas släppa igenom avverkningar av skyddsvärda skogar för att de inte har råd att betala för att skydda dem. Resurserna för skydd av de här skogarna kommer att minska än mer kommande år till följd av regeringens beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNaturvårdsverket larmar också om att de minskade resurserna för skydd och skötsel av värdefull natur utöver att ge skador på miljön som inte går att reparera också kommer att leda till att 1 000 arbetstillfällen på landsbygden försvinner. Det är svårt att se vem som egentligen gynnas av den politik som regeringen och Sverigedemokraterna driver."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald måste prioriteras politiskt de kommande åren. Lyckas vi vända utvecklingen kan naturen bidra till att motverka klimatkrisen och hjälpa oss att anpassa oss till den, men då krävs kraftfulla insatser.I Vänsterpartiets budget för 2023 föreslår vi kraftigt ökade anslag för att stärka ekosystemen och möta klimatkrisen. Utöver det har vi också lagt fram en rad förslag för att värna naturens förmåga att lagra kol, stärka den biologiska mångfalden och öka incitamenten att bidra till en grön omställning på landsbygden. Vi vill öka resurserna för ersättning till markägare som vill skydda sina skogar. Vi välkomnar Naturvårdsverkets uppmaning till oss politiker att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden, och vi vill att många av deras förslag ska förverkligas snarast för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.Regeringen och Sverigedemokraterna har däremot i Tidöavtalet och i budgeten för 2023 tydliggjort att klimat- och miljöfrågor är nedprioriterade. Kraftiga budgetnedskärningar på klimat- och miljöområdet i årets budget försvårar möjligheterna att nå miljömålen till 2030. Inte minst kommer de minskade anslagen för att skydda och förvalta natur att slå hårt mot både den biologiska mångfalden och klimatet. Varningsklockorna ljuder allt högre när det gäller den biologiska mångfalden i svenska skogar. Hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till skogen. I dag utgör artrika naturskogar bara 10-15 procent av den svenska skogen. Länsstyrelser uppger att de tvingas släppa igenom avverkningar av skyddsvärda skogar för att de inte har råd att betala för att skydda dem. Resurserna för skydd av de här skogarna kommer att minska än mer kommande år till följd av regeringens beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNaturvårdsverket larmar också om att de minskade resurserna för skydd och skötsel av värdefull natur utöver att ge skador på miljön som inte går att reparera också kommer att leda till att 1 000 arbetstillfällen på landsbygden försvinner. Det är svårt att se vem som egentligen gynnas av den politik som regeringen och Sverigedemokraterna driver."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald måste prioriteras politiskt de kommande åren. Lyckas vi vända utvecklingen kan naturen bidra till att motverka klimatkrisen och hjälpa oss att anpassa oss till den, men då krävs kraftfulla insatser.I Vänsterpartiets budget för 2023 föreslår vi kraftigt ökade anslag för att stärka ekosystemen och möta klimatkrisen. Utöver det har vi också lagt fram en rad förslag för att värna naturens förmåga att lagra kol, stärka den biologiska mångfalden och öka incitamenten att bidra till en grön omställning på landsbygden. Vi vill öka resurserna för ersättning till markägare som vill skydda sina skogar. Vi välkomnar Naturvårdsverkets uppmaning till oss politiker att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden, och vi vill att många av deras förslag ska förverkligas snarast för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.Regeringen och Sverigedemokraterna har däremot i Tidöavtalet och i budgeten för 2023 tydliggjort att klimat- och miljöfrågor är nedprioriterade. Kraftiga budgetnedskärningar på klimat- och miljöområdet i årets budget försvårar möjligheterna att nå miljömålen till 2030. Inte minst kommer de minskade anslagen för att skydda och förvalta natur att slå hårt mot både den biologiska mångfalden och klimatet. Varningsklockorna ljuder allt högre när det gäller den biologiska mångfalden i svenska skogar. Hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till skogen. I dag utgör artrika naturskogar bara 10-15 procent av den svenska skogen. Länsstyrelser uppger att de tvingas släppa igenom avverkningar av skyddsvärda skogar för att de inte har råd att betala för att skydda dem. Resurserna för skydd av de här skogarna kommer att minska än mer kommande år till följd av regeringens beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNaturvårdsverket larmar också om att de minskade resurserna för skydd och skötsel av värdefull natur utöver att ge skador på miljön som inte går att reparera också kommer att leda till att 1 000 arbetstillfällen på landsbygden försvinner. Det är svårt att se vem som egentligen gynnas av den politik som regeringen och Sverigedemokraterna driver."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Naturvårdsverket bedömer att klimat och biologisk mångfald måste prioriteras politiskt de kommande åren. Lyckas vi vända utvecklingen kan naturen bidra till att motverka klimatkrisen och hjälpa oss att anpassa oss till den, men då krävs kraftfulla insatser.I Vänsterpartiets budget för 2023 föreslår vi kraftigt ökade anslag för att stärka ekosystemen och möta klimatkrisen. Utöver det har vi också lagt fram en rad förslag för att värna naturens förmåga att lagra kol, stärka den biologiska mångfalden och öka incitamenten att bidra till en grön omställning på landsbygden. Vi vill öka resurserna för ersättning till markägare som vill skydda sina skogar. Vi välkomnar Naturvårdsverkets uppmaning till oss politiker att prioritera klimatet och den biologiska mångfalden, och vi vill att många av deras förslag ska förverkligas snarast för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.Regeringen och Sverigedemokraterna har däremot i Tidöavtalet och i budgeten för 2023 tydliggjort att klimat- och miljöfrågor är nedprioriterade. Kraftiga budgetnedskärningar på klimat- och miljöområdet i årets budget försvårar möjligheterna att nå miljömålen till 2030. Inte minst kommer de minskade anslagen för att skydda och förvalta natur att slå hårt mot både den biologiska mångfalden och klimatet. Varningsklockorna ljuder allt högre när det gäller den biologiska mångfalden i svenska skogar. Hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till skogen. I dag utgör artrika naturskogar bara 10-15 procent av den svenska skogen. Länsstyrelser uppger att de tvingas släppa igenom avverkningar av skyddsvärda skogar för att de inte har råd att betala för att skydda dem. Resurserna för skydd av de här skogarna kommer att minska än mer kommande år till följd av regeringens beslut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNaturvårdsverket larmar också om att de minskade resurserna för skydd och skötsel av värdefull natur utöver att ge skador på miljön som inte går att reparera också kommer att leda till att 1 000 arbetstillfällen på landsbygden försvinner. Det är svårt att se vem som egentligen gynnas av den politik som regeringen och Sverigedemokraterna driver."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi. Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi. Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi. Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Låt mig börja med att tala lite kort om den cirkulära ekonomin.Den här regeringen verkar för att främja resurseffektiv cirkulär ekonomi, och det gör vi via ett flertal steg. Det gäller bland annat vad ledamoten Andersson Tay nämnde i sitt anförande, nämligen att jag i mitt svar tog upp att det sker arbete på EU-nivå i fråga om bioekonomi, strategi och annat. Detta är inte brist på handlingskraft. Det är inte så att strategier, direktiv och arbete som utförs i Europeiska unionen är betydelselöst för utvecklingen inom vår cirkulära ekonomi. Tvärtom är det just genom EU som vi tillsammans kan bilda tydliga spelregler för de aktörer som finns på marknaden att faktiskt förhålla sig till en utveckling där vi går mot en mer cirkulär bioekonomi. Det är just så vi behöver arbeta, det vill säga att Sverige genom vårt ordförandeskap kan föra fram förhandlingarna och prioritera det arbete som pågår i att reglera produkters hållbarhet genom en hel livscykel eller se över hur vi nyttjar vårt avfall och vår återvinning på klokast möjliga sätt.Detta låter möjligen inte särskilt intressant, fru talman, när man talar om förordningar, förpackningar och förpackningsavfall i EU. Jag kan förstå att man hellre från Vänsterpartiets håll vill höra om pengar, pengar och pengar och satsningar i kronor på vår miljö. Men som liberal ser jag en potential för EU att som institution kunna bilda tydliga ramar och spelregler för den utveckling som sker, inte bara gällande cirkulär ekonomi utan även för miljö- och klimatpolitik i allmänhet. Jag anser att EU just nu är världens bästa klimat- och miljöorganisation där det fattas beslut om regler och lagar som för oss i rätt riktning, som faktiskt tar oss närmare målen, som inte ger exempelvis bilföretag någon annan möjlighet än att börja tillverka bilar som inte släpper ut fossilt. Det är så vi på verkligt manér kan påverka utvecklingen i vår värld och arbeta mot det artutdöende och de stora problem som finns med biologisk mångfald samt även den rådande klimatkrisen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller vår skogspolitik arbetar vi utifrån förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det är i varje fall för regeringen, fru talman, av största vikt att vi inte skadar våra näringar och vår landsbygd. Vi ska på klokast möjliga sätt i dialog och i samarbete integrera miljöfrågan och värnandet av våra skogar. Tillsammans med aktiva och engagerade skogsägare och jordbrukare kan vi stärka landets ekosystem. Det är vad vi menar när vi lyfter upp vikten av att stärka äganderätten.Frivillighet som grund för skydd av värdefull natur ger ett starkt samarbete och till följd en ökad legitimitet som förbättrar möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att markägare får ekonomisk kompensation, och det var positivt med den satsning som tidigare regeringar har gjort på just denna budgetpost, som gick ut 2022, vilket Andrea Andersson Tay säkert är väl medveten om. Det är därför det ser ut som en kraftig minskning. Men vi kommer att på många olika sätt bidra med även nationella metoder för att värna våra skogar."}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"Det gläder mig att klimat- och miljöministern inser att nuvarande och planerade åtgärder inte är tillräckliga för att nå miljömålen. Problemet är att det är så förtvivlat bråttom. Det har nu gått 24 år sedan miljömålen instiftades, och egentligen skulle de ha uppnåtts redan för tre år sedan. Naturvårdsverkets utvärdering visar att det är långt kvar till att nå de flesta av målen. Hela 12 av 16 miljömål kommer inte att vara nära att nås ens 2030. För klimatet och den biologiska mångfalden blir läget alltmer allvarligt. Resultatet av utvärderingen borde inte komma som en överraskning för någon som har följt miljödebatten de senaste årtiondena. Men när man ser regeringens politik på miljöområdet kan man ibland undra om de har levt under en sten och helt missat hur allvarligt läget är.Jag hoppas ändå att utvärderingen ska fungera som en väckarklocka och få regeringen att äntligen vakna upp. Men efter ministerns svar undrar jag fortfarande vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att nå miljömålen till 2030. Globala ramverk och EU-strategier är inte mycket mer än fina ord på papper. Det som verkligen räknas är praktisk handling. I praktiken motarbetar regeringen de lovande planer som finns, exempelvis i EU:s förordning om restaurering av natur. Fungerande ekosystem är grunden för våra liv och vår välfärd. Naturvårdsverket konstaterar att förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett akut problem. Jord- och skogsbruket är det som påverkar flest hotade arter i Sverige, och odlingslandskapet och skogslandskapet är tillsammans hem för mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter. Igenväxning och avverkning är de största problemen.När man ställer frågor till partierna i regeringsunderlaget om hur de ska lösa problemet har de ingenting annat att komma med än att i tid och otid mekaniskt upprepa samma gamla fraser om att stärka äganderätten. Men äganderätten är inte hotad och har aldrig varit det. Det som är hotat i Sverige i dag är alla de arter som bara kan leva i gamla skogar som inte kalavverkas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag frågade ministern om hon delar myndigheternas bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Jag uppfattar hennes svar som att hon lägger hela ansvaret i knät på enskilda markägare. Ministern säger att markägare ska få ekonomisk kompensation, samtidigt som hon precis har lagt fram en budget som minskar anslaget till just detta med 30 procent. Naturvårdsverket varnar för att markägare som vill skydda sina skogar kommer att få vänta i flera år på ersättning. Det underminerar förtroendet för hela systemet. Naturvårdsverket konstaterar i sin utvärdering av miljömålen att vår konsumtion och produktion har stor påverkan på miljö och hälsa både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle.Jag frågade ministern om hon kommer att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi och minskar efterfrågan på jungfruliga råvaror. I sitt svar pratade hon om strategier och visioner, och hon hänvisade till en rad förhandlingar om nya förordningar och direktiv på EUnivå.Visst finns det mycket som är lovande i dokumenten, men givet det akuta läge vi befinner oss i visade svaret ändå på en anmärkningsvärd passivitet från regeringens sida. Ska vi förlita oss på vackert formulerade strategier och visioner och liknöjt invänta lagstiftning från EU? Har regeringen ingen egen handlingskraft och initiativförmåga?"}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Det gläder mig att klimat- och miljöministern inser att nuvarande och planerade åtgärder inte är tillräckliga för att nå miljömålen. Problemet är att det är så förtvivlat bråttom. Det har nu gått 24 år sedan miljömålen instiftades, och egentligen skulle de ha uppnåtts redan för tre år sedan. Naturvårdsverkets utvärdering visar att det är långt kvar till att nå de flesta av målen. Hela 12 av 16 miljömål kommer inte att vara nära att nås ens 2030. För klimatet och den biologiska mångfalden blir läget alltmer allvarligt. Resultatet av utvärderingen borde inte komma som en överraskning för någon som har följt miljödebatten de senaste årtiondena. Men när man ser regeringens politik på miljöområdet kan man ibland undra om de har levt under en sten och helt missat hur allvarligt läget är.Jag hoppas ändå att utvärderingen ska fungera som en väckarklocka och få regeringen att äntligen vakna upp. Men efter ministerns svar undrar jag fortfarande vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att nå miljömålen till 2030. Globala ramverk och EU-strategier är inte mycket mer än fina ord på papper. Det som verkligen räknas är praktisk handling. I praktiken motarbetar regeringen de lovande planer som finns, exempelvis i EU:s förordning om restaurering av natur. Fungerande ekosystem är grunden för våra liv och vår välfärd. Naturvårdsverket konstaterar att förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett akut problem. Jord- och skogsbruket är det som påverkar flest hotade arter i Sverige, och odlingslandskapet och skogslandskapet är tillsammans hem för mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter. Igenväxning och avverkning är de största problemen.När man ställer frågor till partierna i regeringsunderlaget om hur de ska lösa problemet har de ingenting annat att komma med än att i tid och otid mekaniskt upprepa samma gamla fraser om att stärka äganderätten. Men äganderätten är inte hotad och har aldrig varit det. Det som är hotat i Sverige i dag är alla de arter som bara kan leva i gamla skogar som inte kalavverkas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag frågade ministern om hon delar myndigheternas bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Jag uppfattar hennes svar som att hon lägger hela ansvaret i knät på enskilda markägare. Ministern säger att markägare ska få ekonomisk kompensation, samtidigt som hon precis har lagt fram en budget som minskar anslaget till just detta med 30 procent. Naturvårdsverket varnar för att markägare som vill skydda sina skogar kommer att få vänta i flera år på ersättning. Det underminerar förtroendet för hela systemet. Naturvårdsverket konstaterar i sin utvärdering av miljömålen att vår konsumtion och produktion har stor påverkan på miljö och hälsa både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle.Jag frågade ministern om hon kommer att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi och minskar efterfrågan på jungfruliga råvaror. I sitt svar pratade hon om strategier och visioner, och hon hänvisade till en rad förhandlingar om nya förordningar och direktiv på EUnivå.Visst finns det mycket som är lovande i dokumenten, men givet det akuta läge vi befinner oss i visade svaret ändå på en anmärkningsvärd passivitet från regeringens sida. Ska vi förlita oss på vackert formulerade strategier och visioner och liknöjt invänta lagstiftning från EU? Har regeringen ingen egen handlingskraft och initiativförmåga?"}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Det gläder mig att klimat- och miljöministern inser att nuvarande och planerade åtgärder inte är tillräckliga för att nå miljömålen. Problemet är att det är så förtvivlat bråttom. Det har nu gått 24 år sedan miljömålen instiftades, och egentligen skulle de ha uppnåtts redan för tre år sedan. Naturvårdsverkets utvärdering visar att det är långt kvar till att nå de flesta av målen. Hela 12 av 16 miljömål kommer inte att vara nära att nås ens 2030. För klimatet och den biologiska mångfalden blir läget alltmer allvarligt. Resultatet av utvärderingen borde inte komma som en överraskning för någon som har följt miljödebatten de senaste årtiondena. Men när man ser regeringens politik på miljöområdet kan man ibland undra om de har levt under en sten och helt missat hur allvarligt läget är.Jag hoppas ändå att utvärderingen ska fungera som en väckarklocka och få regeringen att äntligen vakna upp. Men efter ministerns svar undrar jag fortfarande vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att nå miljömålen till 2030. Globala ramverk och EU-strategier är inte mycket mer än fina ord på papper. Det som verkligen räknas är praktisk handling. I praktiken motarbetar regeringen de lovande planer som finns, exempelvis i EU:s förordning om restaurering av natur. Fungerande ekosystem är grunden för våra liv och vår välfärd. Naturvårdsverket konstaterar att förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett akut problem. Jord- och skogsbruket är det som påverkar flest hotade arter i Sverige, och odlingslandskapet och skogslandskapet är tillsammans hem för mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter. Igenväxning och avverkning är de största problemen.När man ställer frågor till partierna i regeringsunderlaget om hur de ska lösa problemet har de ingenting annat att komma med än att i tid och otid mekaniskt upprepa samma gamla fraser om att stärka äganderätten. Men äganderätten är inte hotad och har aldrig varit det. Det som är hotat i Sverige i dag är alla de arter som bara kan leva i gamla skogar som inte kalavverkas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag frågade ministern om hon delar myndigheternas bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Jag uppfattar hennes svar som att hon lägger hela ansvaret i knät på enskilda markägare. Ministern säger att markägare ska få ekonomisk kompensation, samtidigt som hon precis har lagt fram en budget som minskar anslaget till just detta med 30 procent. Naturvårdsverket varnar för att markägare som vill skydda sina skogar kommer att få vänta i flera år på ersättning. Det underminerar förtroendet för hela systemet. Naturvårdsverket konstaterar i sin utvärdering av miljömålen att vår konsumtion och produktion har stor påverkan på miljö och hälsa både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle.Jag frågade ministern om hon kommer att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi och minskar efterfrågan på jungfruliga råvaror. I sitt svar pratade hon om strategier och visioner, och hon hänvisade till en rad förhandlingar om nya förordningar och direktiv på EUnivå.Visst finns det mycket som är lovande i dokumenten, men givet det akuta läge vi befinner oss i visade svaret ändå på en anmärkningsvärd passivitet från regeringens sida. Ska vi förlita oss på vackert formulerade strategier och visioner och liknöjt invänta lagstiftning från EU? Har regeringen ingen egen handlingskraft och initiativförmåga?"}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Det gläder mig att klimat- och miljöministern inser att nuvarande och planerade åtgärder inte är tillräckliga för att nå miljömålen. Problemet är att det är så förtvivlat bråttom. Det har nu gått 24 år sedan miljömålen instiftades, och egentligen skulle de ha uppnåtts redan för tre år sedan. Naturvårdsverkets utvärdering visar att det är långt kvar till att nå de flesta av målen. Hela 12 av 16 miljömål kommer inte att vara nära att nås ens 2030. För klimatet och den biologiska mångfalden blir läget alltmer allvarligt. Resultatet av utvärderingen borde inte komma som en överraskning för någon som har följt miljödebatten de senaste årtiondena. Men när man ser regeringens politik på miljöområdet kan man ibland undra om de har levt under en sten och helt missat hur allvarligt läget är.Jag hoppas ändå att utvärderingen ska fungera som en väckarklocka och få regeringen att äntligen vakna upp. Men efter ministerns svar undrar jag fortfarande vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att nå miljömålen till 2030. Globala ramverk och EU-strategier är inte mycket mer än fina ord på papper. Det som verkligen räknas är praktisk handling. I praktiken motarbetar regeringen de lovande planer som finns, exempelvis i EU:s förordning om restaurering av natur. Fungerande ekosystem är grunden för våra liv och vår välfärd. Naturvårdsverket konstaterar att förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett akut problem. Jord- och skogsbruket är det som påverkar flest hotade arter i Sverige, och odlingslandskapet och skogslandskapet är tillsammans hem för mer än 75 procent av Sveriges rödlistade arter. Igenväxning och avverkning är de största problemen.När man ställer frågor till partierna i regeringsunderlaget om hur de ska lösa problemet har de ingenting annat att komma med än att i tid och otid mekaniskt upprepa samma gamla fraser om att stärka äganderätten. Men äganderätten är inte hotad och har aldrig varit det. Det som är hotat i Sverige i dag är alla de arter som bara kan leva i gamla skogar som inte kalavverkas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag frågade ministern om hon delar myndigheternas bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Jag uppfattar hennes svar som att hon lägger hela ansvaret i knät på enskilda markägare. Ministern säger att markägare ska få ekonomisk kompensation, samtidigt som hon precis har lagt fram en budget som minskar anslaget till just detta med 30 procent. Naturvårdsverket varnar för att markägare som vill skydda sina skogar kommer att få vänta i flera år på ersättning. Det underminerar förtroendet för hela systemet. Naturvårdsverket konstaterar i sin utvärdering av miljömålen att vår konsumtion och produktion har stor påverkan på miljö och hälsa både i Sverige och i andra länder. Vi behöver ställa om till ett resurseffektivt och giftfritt samhälle.Jag frågade ministern om hon kommer att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi och minskar efterfrågan på jungfruliga råvaror. I sitt svar pratade hon om strategier och visioner, och hon hänvisade till en rad förhandlingar om nya förordningar och direktiv på EUnivå.Visst finns det mycket som är lovande i dokumenten, men givet det akuta läge vi befinner oss i visade svaret ändå på en anmärkningsvärd passivitet från regeringens sida. Ska vi förlita oss på vackert formulerade strategier och visioner och liknöjt invänta lagstiftning från EU? Har regeringen ingen egen handlingskraft och initiativförmåga?"}
+{"question":"Bedömer statsrådet att statsrådet behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030?","answer":"Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Delar statsrådet Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen, och hur avser statsrådet att agera utifrån sin ståndpunkt?","answer":"Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet?","answer":"Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror?","answer":"Andrea Andersson Tay har frågat mig om jag bedömer att jag behöver ta initiativ till att genomföra ytterligare åtgärder i närtid, och i så fall vilka, för att nå miljökvalitetsmålen till 2030 och om jag delar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens bedömning att det krävs starkare styrning och incitament för att öka den biologiska mångfalden i skogen samt hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.Andrea Andersson Tay har vidare frågat mig om jag avser att verka för ekonomiska incitament för privata skogsägare i syfte att främja biologisk mångfald och kolförrådet och om jag avser att verka för nationella styrmedel som främjar cirkulär ekonomi i syfte att minska efterfrågan på jungfruliga råvaror.Låt mig inleda med att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Vi ska nå våra klimat- och miljömål. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att nå samtliga mål. Den fördjupade utvärderingen som nu har presenterats kommer att vara ett viktigt underlag för kommande politiska prioriteringar. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer samt genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta.Inom EU-samarbetet ökar ambitionsnivån för den kortsiktiga kolsänkan i skog och mark. Regeringens bedömning är snarare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Inom EU:s klimatpaket Fit for 55 har varje medlemsland, inklusive Sverige, ett åtagande att öka sina prestationer inom LULUCF-sektorn. Förhandlingarna om återstående delar av detta klimatpaket är i sitt slutskede. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att nå våra klimatmål i klimathandlingsplanen.Myndigheternas fördjupade utvärdering pekar på en bekymmersam utveckling och negativ trend i vår svenska miljö när det gäller arter och livsmiljöer. Vi behöver vända den trenden!  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut en riktning för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Det här var ett viktigt beslut, och det innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi på bästa sätt analysera den globala avsiktsförklaringen som det fattades beslut om på partsmötet och se hur Sverige på bästa sätt kan bidra.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"Jag och regeringen har som prioritet att komma till rätta med den otrygghet som har slagit rot i det svenska samhället. Det är upprörande och fruktansvärt när kriminella gäng och ligor ger sig på våra äldre och utsatta människor i samhället och tar deras trygghet och pengar ifrån dem. Många upplever det ännu värre att man tränger sig in i deras hem och tar den sista tryggheten från dem. De trodde att de kunde lita på samhället, polisen eller banken, men i stället känner de sig ensamma och hjälplösa i detta.Detta ska givetvis med kraft bekämpas. Det ska bekämpas med lagstiftning, med poliser, med tillsyn av våra banker, med bättre it-system, med teknisk utveckling och med samhällets fulla kraft.Det ska dock inte bekämpas på det sätt som Nadja Awad antyder i diskussionen här, nämligen genom att politiken ska överpröva, lägga sig i eller ompröva rättssamhället. Det är genom rättssamhället, inte genom att åsidosätta det, som vi ska komma till rätta med brottsligheten. Det ska inte ske genom att avskaffa principen med myndigheter och polis som arbetar med sina verktyg och domstolar som dömer. Vi ska inte ta bort den principen för att i stället gå in och ha ett politiskt beslutsfattande angående exakt vad som ska ske i de olika situationerna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDäremot kunde jag önska mer av förtroende, resurser och även stöd för detta från Vänsterpartiets sida, till exempel till polisens arbete. Vi har nu många förslag för att komma åt den organiserade brottsligheten i samhället. Det handlar om förslag och steg kring nya sekretessregler, skärpta straff och förbättrade åtgärder för att komma åt olika typer av brott. Det förs även diskussioner om preventiva tvångsåtgärder.Jag kunde önska mig, fru talman, att även Vänsterpartiet ställer sig bakom detta. Detta är nämligen inte ett särfenomen utan en del av den organiserade brottslighet som fräter på hela samhället. Vi ska vinna tillbaka allas trygghet, inte minst de äldres.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"Jag och regeringen har som prioritet att komma till rätta med den otrygghet som har slagit rot i det svenska samhället. Det är upprörande och fruktansvärt när kriminella gäng och ligor ger sig på våra äldre och utsatta människor i samhället och tar deras trygghet och pengar ifrån dem. Många upplever det ännu värre att man tränger sig in i deras hem och tar den sista tryggheten från dem. De trodde att de kunde lita på samhället, polisen eller banken, men i stället känner de sig ensamma och hjälplösa i detta.Detta ska givetvis med kraft bekämpas. Det ska bekämpas med lagstiftning, med poliser, med tillsyn av våra banker, med bättre it-system, med teknisk utveckling och med samhällets fulla kraft.Det ska dock inte bekämpas på det sätt som Nadja Awad antyder i diskussionen här, nämligen genom att politiken ska överpröva, lägga sig i eller ompröva rättssamhället. Det är genom rättssamhället, inte genom att åsidosätta det, som vi ska komma till rätta med brottsligheten. Det ska inte ske genom att avskaffa principen med myndigheter och polis som arbetar med sina verktyg och domstolar som dömer. Vi ska inte ta bort den principen för att i stället gå in och ha ett politiskt beslutsfattande angående exakt vad som ska ske i de olika situationerna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDäremot kunde jag önska mer av förtroende, resurser och även stöd för detta från Vänsterpartiets sida, till exempel till polisens arbete. Vi har nu många förslag för att komma åt den organiserade brottsligheten i samhället. Det handlar om förslag och steg kring nya sekretessregler, skärpta straff och förbättrade åtgärder för att komma åt olika typer av brott. Det förs även diskussioner om preventiva tvångsåtgärder.Jag kunde önska mig, fru talman, att även Vänsterpartiet ställer sig bakom detta. Detta är nämligen inte ett särfenomen utan en del av den organiserade brottslighet som fräter på hela samhället. Vi ska vinna tillbaka allas trygghet, inte minst de äldres.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"Jag är stolt över att Vänsterpartiet på många olika sätt står bakom vanligt folk, de äldre och de funktionshindrade, de redan marginaliserade i vårt samhälle.Vi i Vänsterpartiet ser väldigt allvarligt på att bankerna duckar en dom från Högsta domstolen och vad myndigheten Allmänna reklamationsnämnden och den statliga Konsumentombudsmannen hänvisar till när det gäller bankerna. Regeringen kan faktiskt sätta press på storbankerna som har vägrat att ta det ansvar som alldeles vanliga människor har fått ta. Men nu sägs det tydligt att bankerna inte behöver ta det.Återigen hör jag statsrådet och regeringen säga att de inte vill ta detta ansvar. Det är ingen som ber dem gå in på enskilda ärenden, utan det här handlar om ett strukturellt problem. Jag säger inte att vi ska gå in och peta i Åsa Ikekhuas situation, hon som blev bedragen på 25 000 kronor när någon låtsades vara hennes son, eller Joakim Norén som förlorade nära 280 000 kronor.Det man vill se är i stället en lösning som kan appliceras på bankernas säkerhetssystem. Det är vi många gånger överens om liksom om de åtgärder som krävs för att förhindra bedrägerier över nätet och telefon. När olyckan har skett ska bankerna ta sitt ansvar, och det ska finnas ett politiskt incitament från regering och statsråd att stå bakom vanligt folk och utkräva detta ansvar. Om man via regeringens direktiv har en samordnande verksamhet från Polismyndighetens håll tillsammans med bankerna i syfte att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerierna är det faktiskt inte omöjligt att ha samma dialog om ersättning när olyckan och bedrägerierna redan har skett."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"Jag är stolt över att Vänsterpartiet på många olika sätt står bakom vanligt folk, de äldre och de funktionshindrade, de redan marginaliserade i vårt samhälle.Vi i Vänsterpartiet ser väldigt allvarligt på att bankerna duckar en dom från Högsta domstolen och vad myndigheten Allmänna reklamationsnämnden och den statliga Konsumentombudsmannen hänvisar till när det gäller bankerna. Regeringen kan faktiskt sätta press på storbankerna som har vägrat att ta det ansvar som alldeles vanliga människor har fått ta. Men nu sägs det tydligt att bankerna inte behöver ta det.Återigen hör jag statsrådet och regeringen säga att de inte vill ta detta ansvar. Det är ingen som ber dem gå in på enskilda ärenden, utan det här handlar om ett strukturellt problem. Jag säger inte att vi ska gå in och peta i Åsa Ikekhuas situation, hon som blev bedragen på 25 000 kronor när någon låtsades vara hennes son, eller Joakim Norén som förlorade nära 280 000 kronor.Det man vill se är i stället en lösning som kan appliceras på bankernas säkerhetssystem. Det är vi många gånger överens om liksom om de åtgärder som krävs för att förhindra bedrägerier över nätet och telefon. När olyckan har skett ska bankerna ta sitt ansvar, och det ska finnas ett politiskt incitament från regering och statsråd att stå bakom vanligt folk och utkräva detta ansvar. Om man via regeringens direktiv har en samordnande verksamhet från Polismyndighetens håll tillsammans med bankerna i syfte att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerierna är det faktiskt inte omöjligt att ha samma dialog om ersättning när olyckan och bedrägerierna redan har skett."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"Nadja Awad redogjorde precis för de åtgärder som rättsstaten Sverige redan har vidtagit. I mitt svar redogjorde jag för de åtgärder och det arbete som fortskrider på området. Jag tror att det är viktigt att man låter rättsstaten vara en rättsstat - ett statsråd eller en riksdagsledamot ska inte gå in och peka på en enskild aktör och berätta exakt hur den ska agera. För detta har vi rättsstaten, våra domstolar och myndigheter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet blir lite paradoxalt när Nadja Awad förklarar precis hur apparaten verkar - nämligen genom domstolsbeslut, myndighetsbeslut och rekommendationer - och ändå säger att en politiker ska gå in och peka med hela handen. Jag vill inte ha den vänsterpartistiska samhällsmodellen, utan jag vill ha den liberala demokratin och rättsstaten som vi har den i Sverige. Jag vill inte ersätta den med den typ av direktdirektiv som efterfrågas via den här interpellationen. Genom vår rättsstat och våra myndigheter ska vi fortsätta att arbeta för att hålla människor trygga.Här finns det mycket att göra i Sverige. Vi har sett hur den grova, organiserade brottsligheten har slagit rot i vårt samhälle och skapat problem och otrygghet och ibland rena helvetet på jorden för människor. Detta måste givetvis ryckas upp med rötterna. Det handlar om att motverka de här bedrägerierna med lagar och regler, uppdrag till våra myndigheter och givetvis krav på bankerna att ha adekvata och bra it-system.Men det handlar också om att betona det personliga ansvaret, något som Nadja Awad inte riktigt verkar vilja kännas vid. Vi kan aldrig komma till en punkt där vi säger att nu ska samhället eller staten ta hela ansvaret och se till att allting fungerar. Vi måste fortsätta att prata med mormor, farmor, mamma, pappa och alla i samhället om att man behöver vara vaksam och försiktig och aldrig lämna ut koder. Man ska höra av sig till sina anhöriga, och man ska kontakta polisen.Det här kan aldrig fixas med bara en part som tar ansvar. Den grova, organiserade brottsligheten och bedrägerier måste motverkas genom kunskap och genom att hela samhället och alla dess medborgare också är med och engagerar sig.Det är viktigt att erkänna att det i svåra frågor nästan alltid finns svåra avvägningar. Bygger man ett system som är mycket robust blir det väldigt svårt att använda. Vi vill ju ha ett samhälle där man kan swisha och enkelt betala och göra överföringar. Det ska inte krävas att man är civilingenjör med it-kompetens för att man ska kunna logga in på sin internetbank eller annat, fru talman. Vi vill ha ett samhälle där sådant är enkelt, men samtidigt vill vi inte att det ska kunna utnyttjas av kriminella för att begå till exempel bedrägerier, tvätta pengar eller något annat.Politiken måste ta ett samlat grepp kring utvecklingen. Det är alldeles glasklart att regeringen, tillsammans med Tidöavtalet som ingåtts med Sverigedemokraterna, sätter allt sökljus på att gå hårt åt de kriminella och de kriminella gängen. En del i detta är givetvis att arbeta mot de bedrägerier som sker framför allt mot äldre i vårt samhälle. Även andra drabbas, men hårdast drabbas många gånger de äldre av detta.Här är det givetvis viktigt med kunskapshöjande insatser, men en öppen fråga rör också dem som begår dessa brott. Det måste finnas ett pris för att begå de här brotten, och det är många gånger här jag känner att Vänsterpartiet vacklar. Det ska vara straffrabatter, det ska vara låga straff, det är hårda ord mot polisen och många saker som i grunden gör det enklare att begå brott. Kan Nadja Awad också se att det finns en annan sida av detta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi står till hundra procent bakom dem som drabbas av bedrägerier. Vi står till hundra procent för ett bättre, tydligare och transparentare arbete mot kriminalitet i hela samhället. Står Nadja Awad bakom polisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"Nadja Awad redogjorde precis för de åtgärder som rättsstaten Sverige redan har vidtagit. I mitt svar redogjorde jag för de åtgärder och det arbete som fortskrider på området. Jag tror att det är viktigt att man låter rättsstaten vara en rättsstat - ett statsråd eller en riksdagsledamot ska inte gå in och peka på en enskild aktör och berätta exakt hur den ska agera. För detta har vi rättsstaten, våra domstolar och myndigheter.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet blir lite paradoxalt när Nadja Awad förklarar precis hur apparaten verkar - nämligen genom domstolsbeslut, myndighetsbeslut och rekommendationer - och ändå säger att en politiker ska gå in och peka med hela handen. Jag vill inte ha den vänsterpartistiska samhällsmodellen, utan jag vill ha den liberala demokratin och rättsstaten som vi har den i Sverige. Jag vill inte ersätta den med den typ av direktdirektiv som efterfrågas via den här interpellationen. Genom vår rättsstat och våra myndigheter ska vi fortsätta att arbeta för att hålla människor trygga.Här finns det mycket att göra i Sverige. Vi har sett hur den grova, organiserade brottsligheten har slagit rot i vårt samhälle och skapat problem och otrygghet och ibland rena helvetet på jorden för människor. Detta måste givetvis ryckas upp med rötterna. Det handlar om att motverka de här bedrägerierna med lagar och regler, uppdrag till våra myndigheter och givetvis krav på bankerna att ha adekvata och bra it-system.Men det handlar också om att betona det personliga ansvaret, något som Nadja Awad inte riktigt verkar vilja kännas vid. Vi kan aldrig komma till en punkt där vi säger att nu ska samhället eller staten ta hela ansvaret och se till att allting fungerar. Vi måste fortsätta att prata med mormor, farmor, mamma, pappa och alla i samhället om att man behöver vara vaksam och försiktig och aldrig lämna ut koder. Man ska höra av sig till sina anhöriga, och man ska kontakta polisen.Det här kan aldrig fixas med bara en part som tar ansvar. Den grova, organiserade brottsligheten och bedrägerier måste motverkas genom kunskap och genom att hela samhället och alla dess medborgare också är med och engagerar sig.Det är viktigt att erkänna att det i svåra frågor nästan alltid finns svåra avvägningar. Bygger man ett system som är mycket robust blir det väldigt svårt att använda. Vi vill ju ha ett samhälle där man kan swisha och enkelt betala och göra överföringar. Det ska inte krävas att man är civilingenjör med it-kompetens för att man ska kunna logga in på sin internetbank eller annat, fru talman. Vi vill ha ett samhälle där sådant är enkelt, men samtidigt vill vi inte att det ska kunna utnyttjas av kriminella för att begå till exempel bedrägerier, tvätta pengar eller något annat.Politiken måste ta ett samlat grepp kring utvecklingen. Det är alldeles glasklart att regeringen, tillsammans med Tidöavtalet som ingåtts med Sverigedemokraterna, sätter allt sökljus på att gå hårt åt de kriminella och de kriminella gängen. En del i detta är givetvis att arbeta mot de bedrägerier som sker framför allt mot äldre i vårt samhälle. Även andra drabbas, men hårdast drabbas många gånger de äldre av detta.Här är det givetvis viktigt med kunskapshöjande insatser, men en öppen fråga rör också dem som begår dessa brott. Det måste finnas ett pris för att begå de här brotten, och det är många gånger här jag känner att Vänsterpartiet vacklar. Det ska vara straffrabatter, det ska vara låga straff, det är hårda ord mot polisen och många saker som i grunden gör det enklare att begå brott. Kan Nadja Awad också se att det finns en annan sida av detta? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi står till hundra procent bakom dem som drabbas av bedrägerier. Vi står till hundra procent för ett bättre, tydligare och transparentare arbete mot kriminalitet i hela samhället. Står Nadja Awad bakom polisen?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det känns lovande att höra om ministerns och regeringens viktiga arbete och förståelse för den problematik som finns när det gäller att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier.Men som ministern var inne på är frågan också vilket ansvar bankerna ska ta när bedrägerierna redan har skett. Som tidigare nämnt handlar det om utsatta och drabbade människor som förtjänar rättvisa. Många är äldre och många är funktionsnedsatta. Men det handlar också om kunders förtroende för bankerna. Återigen: Det finns en gräns för hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor ska vara, för de bedragare det handlar om är ju väldigt skickliga.I juni 2022 kom ett avgörande från Högsta domstolen som innebar en delvis ny praxis i jämförelse med tidigare. Domstolen tydliggjorde att det krävs mer än Allmänna reklamationsnämndens hittillsvarande praxis för att en kontohavare ska anses ha agerat särskilt klandervärt, så att bankens ansvar därmed upphör och den enskilde själv får bära hela förlusten. Till och med Allmänna reklamationsnämnden har ändrat sig och rekommenderar bankerna att ersätta bedrägerioffer. Efter domen gick även Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell ut och krävde att alla banker skulle följa Högsta domstolens beslut och ersätta offer för bedrägerier. Detta skulle innebära att bankerna skulle riva upp tidigare besked som har inneburit att kunderna har blivit utan ersättning. Men tyvärr har detta inte blivit fallet. Alla banker har inte tagit sitt ansvar för att ompröva gamla bedrägeriärenden där kunder nekats ersättning.Jag och Vänsterpartiet vill höra att ministern och regeringen tar denna ansvarslöshet på allvar. Men i stället säger ministern i interpellationssvaret att han som statsråd inte kan uttala sig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall och att det blir svåra avvägningar när man ska sätta press på bankerna att ta ansvar och ersätta sina kunder när nu Högsta domstolen, Allmänna reklamationsnämnden och Konsumentombudsmannen har tagit bankkundernas parti.Jag vill också säga att detta är ett strukturellt problem. Under andra halvåret av 2022 anmäldes 1 190 bankärenden till Allmänna reklamationsnämnden, vilket kan jämföras med 531 ärenden under första halvåret. Den kraftiga ökningen hänger ihop med den HD-dom som kom i somras.Bankkunderna har Högsta domstolens dom i ryggen, likaså Konsumentombudsmannen och Allmänna reklamationsnämnden. De kräver att bankerna tar ett större ansvar för att ersätta kunderna. Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden utan att prata om detta som ansvarig minister. Kan statsrådet och regeringen förstå hur bankerna sviker sina bedragna kunder, och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att trygga situationen för vanliga konsumenter och vanligt folk under dessa svåra tider?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det känns lovande att höra om ministerns och regeringens viktiga arbete och förståelse för den problematik som finns när det gäller att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier.Men som ministern var inne på är frågan också vilket ansvar bankerna ska ta när bedrägerierna redan har skett. Som tidigare nämnt handlar det om utsatta och drabbade människor som förtjänar rättvisa. Många är äldre och många är funktionsnedsatta. Men det handlar också om kunders förtroende för bankerna. Återigen: Det finns en gräns för hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor ska vara, för de bedragare det handlar om är ju väldigt skickliga.I juni 2022 kom ett avgörande från Högsta domstolen som innebar en delvis ny praxis i jämförelse med tidigare. Domstolen tydliggjorde att det krävs mer än Allmänna reklamationsnämndens hittillsvarande praxis för att en kontohavare ska anses ha agerat särskilt klandervärt, så att bankens ansvar därmed upphör och den enskilde själv får bära hela förlusten. Till och med Allmänna reklamationsnämnden har ändrat sig och rekommenderar bankerna att ersätta bedrägerioffer. Efter domen gick även Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell ut och krävde att alla banker skulle följa Högsta domstolens beslut och ersätta offer för bedrägerier. Detta skulle innebära att bankerna skulle riva upp tidigare besked som har inneburit att kunderna har blivit utan ersättning. Men tyvärr har detta inte blivit fallet. Alla banker har inte tagit sitt ansvar för att ompröva gamla bedrägeriärenden där kunder nekats ersättning.Jag och Vänsterpartiet vill höra att ministern och regeringen tar denna ansvarslöshet på allvar. Men i stället säger ministern i interpellationssvaret att han som statsråd inte kan uttala sig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall och att det blir svåra avvägningar när man ska sätta press på bankerna att ta ansvar och ersätta sina kunder när nu Högsta domstolen, Allmänna reklamationsnämnden och Konsumentombudsmannen har tagit bankkundernas parti.Jag vill också säga att detta är ett strukturellt problem. Under andra halvåret av 2022 anmäldes 1 190 bankärenden till Allmänna reklamationsnämnden, vilket kan jämföras med 531 ärenden under första halvåret. Den kraftiga ökningen hänger ihop med den HD-dom som kom i somras.Bankkunderna har Högsta domstolens dom i ryggen, likaså Konsumentombudsmannen och Allmänna reklamationsnämnden. De kräver att bankerna tar ett större ansvar för att ersätta kunderna. Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden utan att prata om detta som ansvarig minister. Kan statsrådet och regeringen förstå hur bankerna sviker sina bedragna kunder, och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att trygga situationen för vanliga konsumenter och vanligt folk under dessa svåra tider?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Nadja Awad, för frågorna i ett mycket viktigt och aktuellt ämne! En av de saker som upprör allra mest är när denna typ av brott drabbar personer som har arbetat och slitit hela sitt liv och vill ha en trygg ålderdom och vill kunna köpa en julklapp till barnbarnen, sätta guldkant på tillvaron eller bara försöka ta sig igenom den mycket tuffa tid som är med höga priser och inflation. Det är en vidrig form av brottslighet där inte bara deras ekonomi utan hela deras trygghet tas ifrån dem. Det handlar om att kriminella söker upp personer via telefon eller till och med kommer hem till människor som befinner sig i en sårbar situation och sedan exploaterar sårbarheten för att stjäla deras pengar. De som gör detta mot äldre människor stjäl inte bara deras besparingar utan tar ju ifrån dem tryggheten i den senare delen av livet. Det kanske både var en trygghet för en själv, för att man ville göra saker på ålderns höst, och en gåva som man ville kunna efterlämna till nära och kära - allt detta blir man bestulen på genom vidrig, grov och organiserad brottslighet. Det är fruktansvärda dåd mot enskilda människor som tar så mycket ifrån dem - mycket mer än bara pengarna, ska sägas.Jag är glad över att Vänsterpartiet genom Nadja Awad också engagerar sig i den här frågan. Jag välkomnar Vänsterpartiets engagemang i alla insatser och åtgärder mot organiserad brottslighet också framöver. Det är viktigt att förstå att detta inte bara handlar om brottslingar som riktar in sig på att stjäla pengar från äldre personer eller personer med lågt tekniskt kunnande, utan många gånger är det brottslingar som ingår i kriminella strukturer eller nätverk som har som affärsidé att begå brott på olika sätt. Detta är ett av de sätt som de begår brott på.Jag håller med Nadja Awad om att vi ständigt behöver höja de krav vi ställer på banker och andra aktörer i det finansiella systemet för att vi ska vara motståndskraftiga och robusta. Det gäller inte bara bedrägerier, ska sägas, utan också motståndskraft i it-system rent generellt. Bedrägerier är en del, men vi ser också hur systemen utnyttjas på många andra sätt av aktörer som vill svenska staten och svenska folket illa. Här är det viktigt att vi gradvis skärper kraven på de aktörer som finns.Sedan behöver man också tillkännage att det finns en del avvägningar att göra i detta. Ju mer säkerhet man bygger in, desto mer krångel bygger man in för de konsumenter som vill använda tjänsterna. Där är det viktigt att avvägningen görs på ett bra sätt, givetvis.Det finns också risker med att bara säga att banker alltid ska ersätta alla. Det kan leda till en situation där enskilda personer inte tar det ansvar som man alltid måste ta för sitt konto, sina koder och så vidare. Vi kan inte ha ett samhälle där man inte har ett eget ansvar. Det är självklart. En annan och kanske ännu allvarligare aspekt och avvägning är att om banker alltid och förutsättningslöst ska ersätta alla finns det risk för att kriminella nätverk riggar system för att utnyttja detta. Det kan vara så att alla parter i bedrägeriet är införstådda med vad som händer och plundrar andra människors konton. Till syvende och sist är det ju vanliga människor med jobb eller pension som har sina bankkonton, och vi kan inte ha en ordning där det är möjligt att rigga system där man plundrar varandra och alla är med på det för att sedan låta andra kunder i banken ersätta detta. Så kan vi inte heller ha det.I grunden finns det alltså ett antal svåra avvägningar som behöver göras. Men vi ska verkligen röka ut dessa kriminella element från det finansiella systemet och skapa trygghet för inte minst våra seniorer."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Nadja Awad, för frågorna i ett mycket viktigt och aktuellt ämne! En av de saker som upprör allra mest är när denna typ av brott drabbar personer som har arbetat och slitit hela sitt liv och vill ha en trygg ålderdom och vill kunna köpa en julklapp till barnbarnen, sätta guldkant på tillvaron eller bara försöka ta sig igenom den mycket tuffa tid som är med höga priser och inflation. Det är en vidrig form av brottslighet där inte bara deras ekonomi utan hela deras trygghet tas ifrån dem. Det handlar om att kriminella söker upp personer via telefon eller till och med kommer hem till människor som befinner sig i en sårbar situation och sedan exploaterar sårbarheten för att stjäla deras pengar. De som gör detta mot äldre människor stjäl inte bara deras besparingar utan tar ju ifrån dem tryggheten i den senare delen av livet. Det kanske både var en trygghet för en själv, för att man ville göra saker på ålderns höst, och en gåva som man ville kunna efterlämna till nära och kära - allt detta blir man bestulen på genom vidrig, grov och organiserad brottslighet. Det är fruktansvärda dåd mot enskilda människor som tar så mycket ifrån dem - mycket mer än bara pengarna, ska sägas.Jag är glad över att Vänsterpartiet genom Nadja Awad också engagerar sig i den här frågan. Jag välkomnar Vänsterpartiets engagemang i alla insatser och åtgärder mot organiserad brottslighet också framöver. Det är viktigt att förstå att detta inte bara handlar om brottslingar som riktar in sig på att stjäla pengar från äldre personer eller personer med lågt tekniskt kunnande, utan många gånger är det brottslingar som ingår i kriminella strukturer eller nätverk som har som affärsidé att begå brott på olika sätt. Detta är ett av de sätt som de begår brott på.Jag håller med Nadja Awad om att vi ständigt behöver höja de krav vi ställer på banker och andra aktörer i det finansiella systemet för att vi ska vara motståndskraftiga och robusta. Det gäller inte bara bedrägerier, ska sägas, utan också motståndskraft i it-system rent generellt. Bedrägerier är en del, men vi ser också hur systemen utnyttjas på många andra sätt av aktörer som vill svenska staten och svenska folket illa. Här är det viktigt att vi gradvis skärper kraven på de aktörer som finns.Sedan behöver man också tillkännage att det finns en del avvägningar att göra i detta. Ju mer säkerhet man bygger in, desto mer krångel bygger man in för de konsumenter som vill använda tjänsterna. Där är det viktigt att avvägningen görs på ett bra sätt, givetvis.Det finns också risker med att bara säga att banker alltid ska ersätta alla. Det kan leda till en situation där enskilda personer inte tar det ansvar som man alltid måste ta för sitt konto, sina koder och så vidare. Vi kan inte ha ett samhälle där man inte har ett eget ansvar. Det är självklart. En annan och kanske ännu allvarligare aspekt och avvägning är att om banker alltid och förutsättningslöst ska ersätta alla finns det risk för att kriminella nätverk riggar system för att utnyttja detta. Det kan vara så att alla parter i bedrägeriet är införstådda med vad som händer och plundrar andra människors konton. Till syvende och sist är det ju vanliga människor med jobb eller pension som har sina bankkonton, och vi kan inte ha en ordning där det är möjligt att rigga system där man plundrar varandra och alla är med på det för att sedan låta andra kunder i banken ersätta detta. Så kan vi inte heller ha det.I grunden finns det alltså ett antal svåra avvägningar som behöver göras. Men vi ska verkligen röka ut dessa kriminella element från det finansiella systemet och skapa trygghet för inte minst våra seniorer."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, ministern, för svaret! Det känns jättebra att ministern säger att bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och stoppas. Nästan varje dag ser vi på nyheterna att människor utsätts för bedrägerier. Det handlar, som ministern nämner, om bankkunder som har drabbats av hänsynslösa bedrägerier de senaste åren, som har resulterat i att deras bankkonton har tömts. Oftast har den enskilda kontohavaren själv fått bära hela förlusten, vilket kan handla om ett helt livs besparingar. Detta ser vi i Vänsterpartiet väldigt allvarligt på.Därför vill jag tydliggöra att enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes runt 195 500 bedrägeribrott under 2022, vilket är på samma nivå som föregående år. Då hade dock antalet ökat med 33 procent sett ur ett tioårsperspektiv.Vi vet att bedrägerier genom social manipulation har ökat. Det innebär att människor manipuleras till att utföra olika handlingar, oftast för att bedragaren vill komma åt pengar. Detta är ett av de vanligaste brotten i Sverige, som fortsätter att öka. Som ministern också säger hänger detta väldigt mycket ihop med att samhället har blivit alltmer digitaliserat. Det har gjort det enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden, men baksidan är att det samtidigt har underlättat för bedragares verksamhet.Jag vill specifikt framhålla att äldre är en särskilt utsatt grupp, herr talman. Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 visar på att var 25:e person, alltså 4 procent, av dem som är födda på 1920- och 1930-talet har råkat ut för att obehöriga har bett dem om koder från deras bankdosa. Totalt har sex av tio internetanvändare blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under föregående år.Anledningen till att jag säger det här, herr talman, är att hur man än vrider och vänder på detta handlar det om att banker erbjuder produkter och tjänster men inte har ett tillräckligt starkt säkerhetssystem för att omöjliggöra dessa bedrägerier. Uppenbarligen handlar det om väldigt skickliga bedragare, och det måste finnas en rimlighet i hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor behöver vara.Det ansvaret lyfter jag här. Bankerna behöver ta det. Det är redan en väldigt tuff tid ekonomiskt för otroligt många konsumenter, och vi kan inte låta bedrägerier vara ytterligare en faktor som slår hårt mot människors plånböcker.Det är givetvis bra, som ministern säger, att Polismyndigheten och större banker har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier och att det också ställs krav på exempelvis bankernas säkerhetssystem. Däremot undrar jag om ministern anser att de krav som ställs på bankernas säkerhetssystem är tillräckliga med tanke på digitaliseringens konstanta utveckling och att bedragare har blivit mer skärpta i sin verksamhet. Det finns exempelvis behov av åtgärder när det gäller kundautentiseringens utformning. Det finns människor som har blivit bedragna på grund av otillräckliga begränsningar gällande Swish-applikationen.Vad anser statsrådet: Bör det ställas ytterligare krav på bankernas säkerhetssystem?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, ministern, för svaret! Det känns jättebra att ministern säger att bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och stoppas. Nästan varje dag ser vi på nyheterna att människor utsätts för bedrägerier. Det handlar, som ministern nämner, om bankkunder som har drabbats av hänsynslösa bedrägerier de senaste åren, som har resulterat i att deras bankkonton har tömts. Oftast har den enskilda kontohavaren själv fått bära hela förlusten, vilket kan handla om ett helt livs besparingar. Detta ser vi i Vänsterpartiet väldigt allvarligt på.Därför vill jag tydliggöra att enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes runt 195 500 bedrägeribrott under 2022, vilket är på samma nivå som föregående år. Då hade dock antalet ökat med 33 procent sett ur ett tioårsperspektiv.Vi vet att bedrägerier genom social manipulation har ökat. Det innebär att människor manipuleras till att utföra olika handlingar, oftast för att bedragaren vill komma åt pengar. Detta är ett av de vanligaste brotten i Sverige, som fortsätter att öka. Som ministern också säger hänger detta väldigt mycket ihop med att samhället har blivit alltmer digitaliserat. Det har gjort det enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden, men baksidan är att det samtidigt har underlättat för bedragares verksamhet.Jag vill specifikt framhålla att äldre är en särskilt utsatt grupp, herr talman. Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 visar på att var 25:e person, alltså 4 procent, av dem som är födda på 1920- och 1930-talet har råkat ut för att obehöriga har bett dem om koder från deras bankdosa. Totalt har sex av tio internetanvändare blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under föregående år.Anledningen till att jag säger det här, herr talman, är att hur man än vrider och vänder på detta handlar det om att banker erbjuder produkter och tjänster men inte har ett tillräckligt starkt säkerhetssystem för att omöjliggöra dessa bedrägerier. Uppenbarligen handlar det om väldigt skickliga bedragare, och det måste finnas en rimlighet i hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor behöver vara.Det ansvaret lyfter jag här. Bankerna behöver ta det. Det är redan en väldigt tuff tid ekonomiskt för otroligt många konsumenter, och vi kan inte låta bedrägerier vara ytterligare en faktor som slår hårt mot människors plånböcker.Det är givetvis bra, som ministern säger, att Polismyndigheten och större banker har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier och att det också ställs krav på exempelvis bankernas säkerhetssystem. Däremot undrar jag om ministern anser att de krav som ställs på bankernas säkerhetssystem är tillräckliga med tanke på digitaliseringens konstanta utveckling och att bedragare har blivit mer skärpta i sin verksamhet. Det finns exempelvis behov av åtgärder när det gäller kundautentiseringens utformning. Det finns människor som har blivit bedragna på grund av otillräckliga begränsningar gällande Swish-applikationen.Vad anser statsrådet: Bör det ställas ytterligare krav på bankernas säkerhetssystem?"}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder dels när det gäller banker som inte vill ersätta sina drabbade kunder, dels när det gäller att stoppa bedrägerier via social manipulation.Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och förhindras. I takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat har det på många sätt blivit enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden. Samtidigt har detta lett till att också bedragares verksamhet har underlättats. Enligt Polismyndigheten är bedrägerier mot privatpersoner, inte sällan äldre, en viktig och växande finansieringskälla för kriminella nätverk. De sammanlagda brottsvinsterna till följd av bedrägerier uppgick 2021 till drygt 3 miljarder kronor, enligt myndighetens beräkningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven om det finns ett stort antal bedrägeriformer förutsätter det stora flertalet av dessa att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Banker har därför en mycket stark roll för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden.Polismyndigheten, Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank och Bankföreningen har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier. Genom att identifiera framgångsfaktorer i brottsbekämpningen och sårbarheter i det finansiella systemet är avsikten bland annat att motverka att kriminella omsätter vinster från bedrägerier i annan brottslighet. Med hänvisning till den stora mängden bedrägerier har Polismyndigheten också pekat på behovet av förebyggande åtgärder från bankernas sida och att det inte är rimligt att tro att problemet kan lösas genom insatser bara av de brottsbekämpande myndigheterna.Bestämmelser om bankers skyldigheter att motverka och hantera bedrägerier på betalningsmarknaden finns i lagen om betaltjänster, som genomför EU:s andra betaltjänstdirektiv. Det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över att bankerna följer bestämmelserna.För det första ställs krav på stark kundautentisering. Detta innebär att säkra identifieringsmetoder ska användas när en konsument gör en elektronisk betalning, loggar in på sitt betalkonto online eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för bedrägerier. Två exempel på identifieringsmetoder som uppfyller kravet är bankdosa eller bank-id, det vill säga de identifieringsmetoder som tillhandahålls av bankerna. Kravet på stark kundautentisering har minskat antalet kort- och kreditbedrägerier. I propositionen Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online den 27 oktober 2022 föreslog regeringen därför att det ska förtydligas att kravet gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Riksdagen antog lagförslaget den 7 december 2022, och det trädde i kraft den 1 januari 2023.För det andra ställs krav på att en bank ska ha ett system med lämpliga åtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster som den tillhandahåller. Eftersom kriminella hittar nya sätt att begå brott ligger det i sakens natur att motverkandet av bedrägerier behöver utvecklas fortlöpande. Ett exempel som har minskat bedrägerierna är mobilt bank-id med qr-koder. Jag utgår från att bankerna också i fortsättningen utvecklar säkerheten kring sina identifikationsmetoder för att motverka bedrägerier.För det tredje har konsumenter som huvudregel rätt att få sitt konto återställt vid bedrägerier. Från huvudregeln görs vissa undantag. Om ett bedrägeri har genomförts på grund av att konsumenten har varit grovt vårdslös ansvarar han eller hon för beloppet, dock maximalt 12 000 kronor. Om konsumenten handlat särskilt klandervärt ansvarar han eller hon dock för hela beloppet. Frågan om gränsdragningen mellan grov vårdslöshet och särskilt klandervärt handlande har varit föremål för prövning av Högsta domstolen och Allmänna reklamationsnämnden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall.Att bekämpa kriminalitet är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. En hel del åtgärder inom området har vidtagits, och fler är på gång."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?","answer":"Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder dels när det gäller banker som inte vill ersätta sina drabbade kunder, dels när det gäller att stoppa bedrägerier via social manipulation.Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och förhindras. I takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat har det på många sätt blivit enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden. Samtidigt har detta lett till att också bedragares verksamhet har underlättats. Enligt Polismyndigheten är bedrägerier mot privatpersoner, inte sällan äldre, en viktig och växande finansieringskälla för kriminella nätverk. De sammanlagda brottsvinsterna till följd av bedrägerier uppgick 2021 till drygt 3 miljarder kronor, enligt myndighetens beräkningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven om det finns ett stort antal bedrägeriformer förutsätter det stora flertalet av dessa att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Banker har därför en mycket stark roll för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden.Polismyndigheten, Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank och Bankföreningen har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier. Genom att identifiera framgångsfaktorer i brottsbekämpningen och sårbarheter i det finansiella systemet är avsikten bland annat att motverka att kriminella omsätter vinster från bedrägerier i annan brottslighet. Med hänvisning till den stora mängden bedrägerier har Polismyndigheten också pekat på behovet av förebyggande åtgärder från bankernas sida och att det inte är rimligt att tro att problemet kan lösas genom insatser bara av de brottsbekämpande myndigheterna.Bestämmelser om bankers skyldigheter att motverka och hantera bedrägerier på betalningsmarknaden finns i lagen om betaltjänster, som genomför EU:s andra betaltjänstdirektiv. Det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över att bankerna följer bestämmelserna.För det första ställs krav på stark kundautentisering. Detta innebär att säkra identifieringsmetoder ska användas när en konsument gör en elektronisk betalning, loggar in på sitt betalkonto online eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för bedrägerier. Två exempel på identifieringsmetoder som uppfyller kravet är bankdosa eller bank-id, det vill säga de identifieringsmetoder som tillhandahålls av bankerna. Kravet på stark kundautentisering har minskat antalet kort- och kreditbedrägerier. I propositionen Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online den 27 oktober 2022 föreslog regeringen därför att det ska förtydligas att kravet gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Riksdagen antog lagförslaget den 7 december 2022, och det trädde i kraft den 1 januari 2023.För det andra ställs krav på att en bank ska ha ett system med lämpliga åtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster som den tillhandahåller. Eftersom kriminella hittar nya sätt att begå brott ligger det i sakens natur att motverkandet av bedrägerier behöver utvecklas fortlöpande. Ett exempel som har minskat bedrägerierna är mobilt bank-id med qr-koder. Jag utgår från att bankerna också i fortsättningen utvecklar säkerheten kring sina identifikationsmetoder för att motverka bedrägerier.För det tredje har konsumenter som huvudregel rätt att få sitt konto återställt vid bedrägerier. Från huvudregeln görs vissa undantag. Om ett bedrägeri har genomförts på grund av att konsumenten har varit grovt vårdslös ansvarar han eller hon för beloppet, dock maximalt 12 000 kronor. Om konsumenten handlat särskilt klandervärt ansvarar han eller hon dock för hela beloppet. Frågan om gränsdragningen mellan grov vårdslöshet och särskilt klandervärt handlande har varit föremål för prövning av Högsta domstolen och Allmänna reklamationsnämnden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall.Att bekämpa kriminalitet är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. En hel del åtgärder inom området har vidtagits, och fler är på gång."}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Jag vill börja med att tacka Pontus Andersson för att han lyfter denna utomordentligt viktiga fråga. Jag känner stor respekt för Pontus Anderssons djupa engagemang när det gäller både de politiska frågor som dessa fall aktualiserar och, förstås, den förfärliga brottslighet som alltför många barn utsätts för på det här sättet.Vi är ändå överens om väldigt mycket, till exempel att försök till sådana här övergrepp också ska vara kriminaliserat, vilket är fallet genom gromningsbrottet. Om någon tar kontakt med ett barn i syfte att begå ett övergrepp är detta straffbart även om övergreppet inte äger rum. Detta är utomordentligt viktigt, och jag är öppen för att göra dessa regler ännu skarpare och tuffare.Den specifika fråga som Pontus Andersson lyfter rör om det även ska vara brottsligt om den som är på andra sidan, det vill säga brottsoffret, inte är ett barn utan en vuxen som utger sig för att vara ett barn. Jag har väldigt lätt att känna respekt för även den frågans betydelse. Inte minst moraliskt kan vi bli väldigt upprörda också över den situationen.Sedan är frågan om det också ska vara straffbart - om provokationer ska leda till straffbarhet. Detta är en av de frågor vi har sagt att vi ska titta på inom ramen för Tidöavtalet. Det handlar i så fall inte om brottsprovokation utförd av var och en utan av polisen. Ska detta över huvud taget vara tillåtet och, om det ska vara det, för vilka brott? Vi har sagt att vi ska titta särskilt på sexualbrott.Låt oss avsluta i samstämmighet och säga att detta är den vidrigaste brottslighet man kan tänka sig mot barn. Vi har ett gemensamt ansvar att göra allt vi kan för att skyddet ska stärkas.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Vi kan konstatera att ministern och jag inte är överens om förberedelsebrottets vara eller icke vara.Däremot kan vi konstatera att nuvarande lagstiftning leder till att medborgare tar saken i egna händer eftersom dagens lagstiftning inte lyckas döma dem som ger sig iväg med tron att de är på väg att begå ett övergrepp mot ett barn - ett barn som alltså inte finns.Framför allt kan vi konstatera att nuvarande lagstiftning innebär att varje månad som går utan förändringar är en förlorad månad för dem som vill se till att pedofiler hamnar bakom lås och bom. De stora förlorarna är alla barn som utsätts och kommer att utsättas.Vad ministern och jag däremot är överens om är Tidöavtalet och inte minst de elva sidor som behandlar svensk kriminalpolitik. Det kommer att innebära stora förändringar på hela det kriminalpolitiska området och högst troligt göra Sverige till ett tryggare land.Tidöavtalet är det som ministern och jag är överens om. Därefter finns det mängder med frågor där SD på egen hand driver på för förändrad lagstiftning. Just att man ska kunna döma en person för förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte är en sådan fråga.Denna fråga är nämligen viktig. Det finns många barn i Sverige som far illa, och jag menar att vi behöver använda alla till buds stående medel för att förebyggande arbeta för att personer som är villiga att begå övergrepp mot barn åker fast innan de får utlopp för sina fantasier mot ett verkligt barn. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamhället behöver stoppa dessa människor innan det är för sent. Det, menar jag, hade man kunnat göra med en förändrad lagstiftning på det här området."}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Låt mig först på ett övergripande plan verkligen instämma i att det krävs ett skifte i den svenska kriminalpolitiken. Denna har i decennier präglats av ett väldigt stort fokus på just gärningsmannen. Där har vi som en väldigt viktig principiell ingång sagt att vi måste få till stånd ett skifte där gärningsmannen hamnar i bakgrunden och där brottsoffret och, beroende på vad vi talar om för brottslighet, också det omgivande samhällets behov av skydd mot grov brottslighet hamnar i förgrunden på ett helt annat sätt.Brottsofferperspektivet är naturligtvis helt centralt oavsett vilken brottslighet vi talar om, men det är klart att det känns särskilt trängande när brottsoffren är utsatta barn. Det finns dessvärre alltför mycket brottslighet som drabbar barn, och detta är kanske den allra vidrigaste brottslighet som barn utsätts för.Det perspektivet leder till att vi har all anledning att göra hela den lagstiftning som träffar dessa brott - inklusive gromningsbrottet, som också kriminaliserar försök att få till stånd en träff med barn när personen på andra sidan verkligen är barnet, det presumtiva brottsoffret - ännu vassare och skarpare. Att också påföljderna för denna typ av brottslighet ska skärpas bör vara med i det omtag i fråga om straffen som samarbetspartierna bakom Tidöavtalet är överens om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt sätter brottsofferperspektivet också fingret på knäckfrågan i den fråga som Pontus Andersson tar upp. De fall som Pontus Andersson nämner har ju det gemensamt att det på andra sidan kontakten på n��tet, eller var den nu har ägt rum, inte finns något brottsoffer. Där finns inte barnet, utan där finns en vuxen som har utgett sig för att vara barn. Då uppkommer flera andra frågor kring hur man ska tackla den situationen i lagstiftningen.Att den person som tar de här kontakterna fortfarande ägnar sig åt vidrigheter tror jag att alla är överens om. Men vår lagstiftning bygger som sagt på att det i andra änden av en kontakt måste finnas ett presumtivt brottsoffer för att vår lagstiftning med all den kraft som finns där ska kicka in.Jag har väldigt svårt att se framför mig att vi skulle hamna i ett läge där en kontakt av denna typ, oavsett vem den vuxne är - en journalist, en representant för ett ideellt initiativ eller någon annan - skulle vara straffbar, även om vi tycker att den är vidrig. Däremot finns det ett utrymme att diskutera brottsprovokation som görs av staten genom polisen och vad konsekvenserna av ett av polisen framprovocerat brott ska bli.Vi har sagt att vi tillsammans ska utreda de frågorna. Vi har inte föregripit slutsatserna i det vi har kommit överens om, men vi har sagt att vi ska utreda detta utan skygglappar och att ett särskilt perspektiv i det greppet ska vara just sexualbrott.Frågan är alltså berättigad. Den är också ganska svår. Jag tror att de avvägningar som nu ska göras måste göras på ett utomordentligt noggrant sätt så att vi hamnar rätt i denna angelägna fråga."}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Jag tackar Gunnar Strömmer för svaret. Jag kan konstatera att ministern tar frågan på allvar, och det uppskattar jag verkligen. Jag ser problem med nuvarande lagstiftning - kanske framför allt att de brottsbekämpande myndigheterna behöver få de verktyg som krävs för att ta fast farliga människor innan dessa begår grova brott mot barn, men också att nuvarande lagstiftning leder till att medborgare, på goda grunder, väljer att ta saken i egna händer.Många har riktat kritik mot exempelvis Dumpens arbetsmetod, att personerna som avslöjas hängs ut till allmän beskådan. Anledningen till att detta anses vara nödvändigt är dock att personerna inte kan dömas med nuvarande lagstiftning eftersom inget barn faktiskt har blivit utsatt - än - trots att dessa människor alldeles uppenbart vill utsätta, och tror att de är på väg att utsätta, ett barn för ett grovt brott. Eftersom dessa då inte kan dömas anser man det vara viktigt att varna allmänheten för dessa uppenbart farliga människor. I många fall kan de vara idrottsledare; i ett fall handlade det om en rektor på en skola. Då finns det en poäng i att faktiskt berätta för allmänheten vilka de är. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKritiken handlar inte om att man inte lyckas sätta dit tillräckligt många. Ofta handlar kritiken om de uthängda människornas mående. Det är lite där vi ofta hamnar i Sverige: Man känner att det är synd om gärningsmännen. Vi hade ett exempel där en person skyllde på att han varit med om en skilsmässa och hamnat snett. Vi får väl anta att majoriteten som hamnar i den sitsen inte plötsligt väljer att begå övergrepp mot barn. Jag har väldigt svårt för den typen av snyfthistorier från gärningsmän.Vad jag bryr mig om, och vad jag anser att politiken ska bry sig om, är främst barnens mående - inte förövarnas. Just denna fråga har utvecklat sig till ett samhällsproblem, och då ser jag det som politikens uppgift att verka för att genom lagstiftning skydda barnen.Många barn som har utsatts för sexuella övergrepp utvecklar psykisk ohälsa. Det är deras situation som gör mig bedrövad, inte hur en presumtiv våldtäktsman mår efter att ha blivit uthängd på internet. Här har vi alla ett ansvar att välja var våra sympatier ska ligga. I många fall behöver förövaren vård, helt klart, men framför allt menar jag att det behövs en påföljd som håller personen borta från samhället under en tid.Ministern och jag är inte överens om huruvida ett försöksbrott ska införas. Att provokativa åtgärder ska lagfästas är dock en del av Tidöavtalet och något som förmodligen kommer att kunna vara till hjälp i arbetet med att sätta fast sexualförbrytare på internet. Men varje dag som går är en dag där arbetet för att få fast dem inte går fort nog. När kan vi alltså förvänta oss att ha provokativa åtgärder på plats i lagstiftningen?"}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Tack, Pontus Andersson, för att ledamoten lyfter de här utomordentligt angelägna och viktiga frågorna!Jag tror att de flesta medborgare skulle hålla med om att utöver att brottsligheten förstås är allvarlig för de brottsoffer vi talar om är detta också något av det mest stötande man kan tänka sig när det kommer till brottslighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFörst vill jag understryka att försöksbrott, att försöka begå brottet, redan är kriminaliserat genom gromningsbrottet. Jag vill gärna uppehålla mig lite vid det. Det är en ganska vid reglering, där man kan säga att den som föreslår eller kommer överens om en träff med ett barn som är under 15 år blir straffad för det alldeles oavsett om överenskommelsen eller träffen verkligen leder fram till ett övergrepp. Den person som tar kontakt med barn och föreslår detta när det finns ett barn på den andra sidan blir straffad. Det är väldigt viktigt att säga detta.Nu kanske det blir lite juridiskt tekniskt, men man kan säga att vår lagstiftning bygger på att ett försök ska vara ett försök kopplat till brottsoffret. Det är därmed försöksrelationen uppstår. Det är också där vi hamnar lite utanför med de fall som Pontus Andersson tar upp, där det ju inte är brottsoffret på den andra sidan av kontakten utan en vuxen person som uppträder som ett barn. Som Pontus Andersson beskriver tror alltså gärningspersonen att man har kontakt med ett barn på den andra sidan, men det visar sig sedan vara en vuxen. Frågan är då: Ska även denna situation kriminaliseras?Det råder ingen tvekan om att det är ett stötande agerande av vuxna även i den situationen, men man kan säga att vi då skulle vara ute i lite okänd terräng sett till hur vår lagstiftning är utformad.Jag är fullt medveten om de olika ideella eller civila initiativ som tas. Pontus Andersson nämner ett av dem. Det förekommer också mediala granskningar där man använder vuxna i kontakter för att avslöja personer som är ute efter att kunna begå den här typen av brott mot barn. Det är en granskning som naturligtvis är välkommen och viktig i vårt samhälle och som kompletterar allt det vi gör och kan göra lagstiftningsmässigt.Jag tror dock att det skulle vara att gå väldigt långt att låta det bli brottsligt med denna typ av kontakter oavsett vilken vuxen som är på den andra sidan.Däremot tycker jag att det finns en legitim fråga som Pontus Andersson tar upp, nämligen denna: Om polisen under ordnade former, staten genom sin polis, skulle ägna sig åt brottsprovokation - borde då inte detta vara straffbart? Det är en av de frågor som vi har sagt och kommit överens om att vi ska titta på och utreda. Jag är fullt medveten om att det vore ett ganska stort avsteg från den modell som vår rättsordning bygger på, nämligen att det straffbara är kopplat till ett verkligt brottsoffer."}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"I den svenska lagstiftningen finns möjligheten att döma en person till försök till eller förberedelse för olika typer av brott. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt av brotten där problem dock uppstår är vid brottsrubriceringen kontakt med barn i sexuellt syfte - detta för att ett av problemen med att i framtiden kunna använda sig av provokativa åtgärder för att komma åt sexualbrottslingar är att det i dag saknas möjlighet att döma en person för förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte. Denna lucka i lagstiftningen har uppmärksammats av bland andra internetsajten Dumpen, vars verksamhet syftar till att uppsöka potentiella sexualbrottslingar på internet.I Tidöavtalet finns en överenskommelse om att provokativa åtgärder ska lagfästas, och i synnerhet ska provokativa åtgärders användning gällande sexualbrott på internet beaktas. Detta är jag och ministern överens om. Arbetssätt liknande provokativa åtgärder har genomförts, bland annat i Dumpens arbete. Men även stora dagstidningar har använt det för att identifiera presumtiva sexualbrottslingar och pedofiler.Min uppfattning är ändå att det bästa vore om det var någon av våra brottsbekämpande myndigheter som ägnade sig åt att komma åt potentiella sexualbrottslingar snarare än att privatpersoner gör det på eget bevåg. Förmodligen hade arbetet bedrivits mer effektivt, och myndigheterna hade kunnat komma åt ännu fler personer.Detta verktyg kommer dock att begränsas av nuvarande lagstiftning eftersom det inte anses vara ett brott att kontakta ett barn i sexuellt syfte om det inte finns något brottsoffer, vilket är fallet när potentiella sexualbrottslingar hamnar i en fälla. Det krävs att kontakten sker med ett faktiskt barn, vilket inte är fallet vare sig om det är brottsbekämpande myndigheter som genomför provokativa åtgärder eller om det är privatpersoner som gör det.Personerna som Dumpen har kommit i kontakt med på internet är människor som inte bara har fantasier om att begå övergrepp mot barn; det är personer som har dessa fantasier och som skrider till verket genom att faktiskt ge sig av från sitt hem för att träffa detta barn för att begå ett övergrepp. Med andra ord: Man når farliga människor. Det är ofta människor som arbetar nära barn och människor som har gett sig ut för att förstöra ett barns liv.Som jag tidigare nämnde, herr talman: Vore det inte bättre om vi från politiskt håll såg till att stifta lagar som gör att våra brottsbekämpande myndigheter får i uppdrag att arbeta för att skydda våra barn från farliga människor? Det är åtminstone min uppfattning att samhällets svaga, i detta fall barn, ska skyddas mot de människor som vill göra dem illa. Mot bakgrund av detta ställde jag frågan till justitieminister Gunnar Strömmer och undrade om ministern är beredd att agera för ny lagstiftning i frågan. Svaret från ministern är inte helt vad jag hoppades på.Att gromning är kriminaliserat är viktigt, men för att i förebyggande syfte kunna uppsöka potentiella sexualförbrytare är det inte tillräckligt. Min uppfattning är att ny lagstiftning krävs. Ser inte ministern potentialen i att brottsbekämpande myndigheter i förebyggande syfte arbetar med provokativa åtgärder för att komma åt framtida sexualbrottslingar?"}
+{"question":"Är ministern beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte?","answer":"Pontus Andersson har frågat mig om jag är beredd att agera för ny lagstiftning som innebär att personer ska kunna dömas för försök till eller förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte.Först vill jag understryka att bekämpandet av sexuella övergrepp mot barn är en utomordentligt angelägen uppgift för hela vårt samhälle och självklart också för regeringen. Det är av yttersta vikt att sådana brott förebyggs och förhindras.Bestämmelsen om kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, det vi ofta kallar för gromning eller gromningsbrottet, straffbelägger att föreslå eller komma överens om en träff med ett barn under 15 år om syftet är att begå en viss sexuell gärning mot barnet. Bestämmelsen har blivit särskilt viktig med hänsyn till den tekniska utvecklingen och de nya möjligheter till kommunikation som den har medfört.Gromningsbrottet är utformat som en sorts försöks- eller förberedelsebrott till andra sexualbrott. Mot den bakgrunden är inte försök eller förberedelse till kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte kriminaliserat, utan det täcks så att säga av gromningsbrottet.En viktig del i kampen mot sexuella övergrepp mot barn är också den brottsbekämpande kapaciteten. Inom polisen hanteras internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn av särskilt specialiserade utredningsgrupper vid it-brottscentrumen. Polisen har också tagit fram nationella riktlinjer för hur utredningsarbetet ska bedrivas. Vid Åklagarmyndigheten finns bland annat särskilt utsedda åklagare som utreder brott mot barn.Som Pontus Andersson tar upp har samarbetspartierna i Tidöavtalet kommit överens om att användningen av provokativa åtgärder ska utredas. I nuläget kan jag inte säga något om detaljerna i uppdraget. Men som framgår av Tidöavtalet ska i synnerhet användningen av metoderna för att bekämpa sexualbrott på nätet beaktas i detta arbete."}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"Det här var kanske andra gången under vårt meningsutbyte som jag menar att Mattias Vepsä lyssnade något selektivt. Jag har aldrig över huvud taget påstått att staten ska överge kommunerna.Jag vill också understryka att regeringens budget tillför mer statsbidrag till kommunerna än tidigare. Dessutom säger det något som också är väldigt viktigt. Vi ska säkerställa att kommuner har möjlighet att använda sina resurser på ett bättre sätt. Det gäller till exempel, som jag var inne på, att säkerställa att socialtjänst, skola och polis kan samarbeta på ett mycket bättre sätt än hittills.Jag har inget som helst problem med att kommuner ordnar sommarjobb. Nu måste vi väl ändå blicka åtta år bakom och fundera på vad den tidigare regeringen gjorde i det avseendet. Jag tycker inte att man kanske rosade marknaden i de delarna.Jag lovar att uppmuntra varje kommun i det här landet att ordna sommarjobb till ungdomar. Jag håller helt med om att ett arbete oavsett när det inträder i livet nog är det enskilt viktigaste verktyget för att ta sig in i samhället, bli självständig och skapa relationer och goda framtidsutsikter.Jag säger ingenting emot det över huvud taget. Vad jag däremot vill understryka är att allt det andra är oundgängligt om vi ska ha en reell möjlighet att bryta brottsutvecklingen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi inte bryter utvecklingen med skjutningarna och sprängningarna, och inte är beredda att göra det med verktyg som vi hittills inte har prövat, känner jag en enorm rädsla för att den tillitsbrist som Mattias Vepsä talar om kommer att utveckla sig till en tillitskris där människor aldrig vågar tala med polis och åklagare. Det är redan i dag ett stort problem. Människor upplever att det omgivande samhället vänder ryggen till och inte bryr sig om otryggheten när den drabbar någon annan.Allt detta ser jag som den stora uppgiften för Justitiedepartementet. Att rättsstaten och socialstaten måste göra det tillsammans är jag den förste att skriva under på.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"Det här var kanske andra gången under vårt meningsutbyte som jag menar att Mattias Vepsä lyssnade något selektivt. Jag har aldrig över huvud taget påstått att staten ska överge kommunerna.Jag vill också understryka att regeringens budget tillför mer statsbidrag till kommunerna än tidigare. Dessutom säger det något som också är väldigt viktigt. Vi ska säkerställa att kommuner har möjlighet att använda sina resurser på ett bättre sätt. Det gäller till exempel, som jag var inne på, att säkerställa att socialtjänst, skola och polis kan samarbeta på ett mycket bättre sätt än hittills.Jag har inget som helst problem med att kommuner ordnar sommarjobb. Nu måste vi väl ändå blicka åtta år bakom och fundera på vad den tidigare regeringen gjorde i det avseendet. Jag tycker inte att man kanske rosade marknaden i de delarna.Jag lovar att uppmuntra varje kommun i det här landet att ordna sommarjobb till ungdomar. Jag håller helt med om att ett arbete oavsett när det inträder i livet nog är det enskilt viktigaste verktyget för att ta sig in i samhället, bli självständig och skapa relationer och goda framtidsutsikter.Jag säger ingenting emot det över huvud taget. Vad jag däremot vill understryka är att allt det andra är oundgängligt om vi ska ha en reell möjlighet att bryta brottsutvecklingen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm vi inte bryter utvecklingen med skjutningarna och sprängningarna, och inte är beredda att göra det med verktyg som vi hittills inte har prövat, känner jag en enorm rädsla för att den tillitsbrist som Mattias Vepsä talar om kommer att utveckla sig till en tillitskris där människor aldrig vågar tala med polis och åklagare. Det är redan i dag ett stort problem. Människor upplever att det omgivande samhället vänder ryggen till och inte bryr sig om otryggheten när den drabbar någon annan.Allt detta ser jag som den stora uppgiften för Justitiedepartementet. Att rättsstaten och socialstaten måste göra det tillsammans är jag den förste att skriva under på.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så kan vi absolut se det. Varje nivå ska ta in sina egna skatteintäkter och klara sig själv. Det är ett lite anmärkningsvärt angreppssätt med tanke på att vi befinner oss i en väldigt svår situation.Vi har en omvärld som är osäker. Vi har ett ekonomiskt läge som hör ihop med kriget i Ukraina och stigande energipriser. Vi har en inflation. Vi har ett ekonomiskt tryck i Sverige som slår framför allt mot vanligt folk och kärnverksamheterna i landets kommuner. SKR och flera kommunala företrädare vittnar om hur svårt läget är. Att då höra här i kammaren att de får klara sig själva är ganska anmärkningsvärt.Vi har precis gått igenom en pandemi. Vi har precis tagit oss igenom en av våra tuffaste utmaningar kanske någonsin under min och vår livstid. Det gjorde vi genom att vi sa att vi skulle rädda både jobben och välfärden och se till att människor klarar sitt liv.Jag tycker nog att staten har ett ansvar att i det här läget skjuta till mer resurser. Det gäller att se att om det finns brister i välfärden och i skolan och socialtjänsten inte får resurser slår det rakt mot de utsatta områden som vi redan har.Ett alternativ om vi nu vill ha ett paradigmskifte vore att säga att alla ungar i de här stadsdelarna ska ha sommarjobb. Det finns både forskning och beprövad erfarenhet som visar att sommarjobb och nycklar och vägar in i vårt samhälle och arbetsmarknad gör att människor kan undvika att hamna i kriminalitet.Sådana förslag har jag inte hört läggas sida vid sida med visitationszonerna. Det är precis det jag försöker säga. De repressiva verktygen minskar tilliten. Vi har redan i dag en ojämlikhet i tryggheten.Den är givetvis reell. Ska vi bryta ojämlikheten måste vi också ha en politik för att  både bryta den ekonomiska ojämlikheten och se till att människor känner sig trygga. Det handlar om att ha ett samarbete mellan polis, skola och socialtjänsten och de boende i de här områdena."}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Så kan vi absolut se det. Varje nivå ska ta in sina egna skatteintäkter och klara sig själv. Det är ett lite anmärkningsvärt angreppssätt med tanke på att vi befinner oss i en väldigt svår situation.Vi har en omvärld som är osäker. Vi har ett ekonomiskt läge som hör ihop med kriget i Ukraina och stigande energipriser. Vi har en inflation. Vi har ett ekonomiskt tryck i Sverige som slår framför allt mot vanligt folk och kärnverksamheterna i landets kommuner. SKR och flera kommunala företrädare vittnar om hur svårt läget är. Att då höra här i kammaren att de får klara sig själva är ganska anmärkningsvärt.Vi har precis gått igenom en pandemi. Vi har precis tagit oss igenom en av våra tuffaste utmaningar kanske någonsin under min och vår livstid. Det gjorde vi genom att vi sa att vi skulle rädda både jobben och välfärden och se till att människor klarar sitt liv.Jag tycker nog att staten har ett ansvar att i det här läget skjuta till mer resurser. Det gäller att se att om det finns brister i välfärden och i skolan och socialtjänsten inte får resurser slår det rakt mot de utsatta områden som vi redan har.Ett alternativ om vi nu vill ha ett paradigmskifte vore att säga att alla ungar i de här stadsdelarna ska ha sommarjobb. Det finns både forskning och beprövad erfarenhet som visar att sommarjobb och nycklar och vägar in i vårt samhälle och arbetsmarknad gör att människor kan undvika att hamna i kriminalitet.Sådana förslag har jag inte hört läggas sida vid sida med visitationszonerna. Det är precis det jag försöker säga. De repressiva verktygen minskar tilliten. Vi har redan i dag en ojämlikhet i tryggheten.Den är givetvis reell. Ska vi bryta ojämlikheten måste vi också ha en politik för att  både bryta den ekonomiska ojämlikheten och se till att människor känner sig trygga. Det handlar om att ha ett samarbete mellan polis, skola och socialtjänsten och de boende i de här områdena."}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"Ja, jag håller definitivt med om att det finns stora utmaningar när det gäller tillit, och vi har talat om integritetsfrågor. Det är hela tiden en avvägning mellan olika intressen, inte minst brottsbekämpning och integritet. Den avvägningen tror jag också är utomordentligt viktig just för tillitsfrågan.Min bedömning är att det stora tillitsproblemet i Sverige är att en stor del av vårt samhälle upplever att vi tittar bort eller i varje fall inte gör tillräckligt mycket för att säkerställa trygghet på gator och torg för alla hederliga människor oavsett var de bor i Sverige.Det är klart att brottsligheten i högre grad drabbar utsatta områden än andra områden. Det är helt avgörande för att kunna upprätthålla tilliten i samhället att vi lyckas bryta den utvecklingen, och jag är beredd att gå väldigt långt för att göra det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är till gagn för alla hederliga människor och också för alla människor som har kommit till Sverige från andra länder och nu gör allt för att arbeta och göra rätt för sig för att komma in i det här landet. De får sin vardag söndertrasad av en hänsynslös grov organiserad brottslighet.Det är därför jag är så fokuserad på den uppgiften och också är beredd att göra saker som vi inte har gjort tidigare. Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att fortsätta att gå som det hittills har gått. Det är, som jag sa tidigare, inte ett alternativ.När det gäller de tillitsfrågor som Mattias Vepsä tar upp i relationen mellan polisen och medborgarna är de problem som Mattias Vepsä nu lyfter fram baserade på de verktyg som polisen redan har i dag.Det vi vill tillföra är visitationszonerna. Det är ett verktyg bland många. I många av de avseenden som Mattias Vepsä tar upp kommer visitationszonerna att vara föredömliga på det sättet att de är förutsebara.De beslutas antingen av åklagare eller kanske till och med genom en domstolsprövning. De är avgränsade geografiskt och gäller för en viss tid. Det betyder att alla som finns i den zonen under den tiden kommer att vara varse. Det kommer att skapa en förutsebarhet. I det ligger i sig ett väldigt stort rättssäkerhetsvärde.Det andra är att det är ett missförstånd att det bara skulle vara zoner som riktas mot utsatta områden. Om man tittar på hur det används i praktiken, inte minst i Danmark, är det ett väldigt etablerat verktyg sedan flera decennier tillbaka och väldigt uppskattat av polisen.I Danmark används det på ett mycket bredare sätt. Exempelvis gjorde man under nyårshelgen delar av Köpenhamns innerstad till en visitationszon för att i förväg förebygga, förhindra och kyla av en brottslighet som man annars såg framför sig skulle äga rum runt nyår. Jag menar att den modellen skulle tillföra mycket ur rättssäkerhetssynpunkt.När det sedan gäller helheten är det klart att det tar tid att utreda nya saker. Det stora skiftet i Sverige nu är inte att vi går från ordentliga utredningar till slarvigt och hafsigt, tvärtom.När man ska ta nya grepp är det väldigt viktigt att göra det ordentligt och på djupet. Det gäller inte minst för att på ett omdömesgillt och balanserat sätt ta hand om de intressekonflikter som Mattias Vepsä tar upp.Jag vill bestämt säga emot Mattias Vepsä på den punkten att vi bara skulle se halva problemet. Det är klart att resurser är en viktig fråga. Men jag vill ändå betona att statsbidragen är en liten del av den finansiering som sker av socialtjänst, skola och annan välfärd. Det är primärt ett kommunalt ansvar.Däremot har vi en lång katalog av åtgärder ägnade åt att stärka socialtjänsten och stärka samspelet mellan socialtjänst, skola och polis. Det handlar om att förändra snittet mellan de sociala insatserna och Kriminalvårdens insatser.Jag skulle säga att det inte finns någon regering, i varje fall inte de senaste åtta, tio åren, som har haft ett lika ambitiöst grepp om helheten som den här regeringen."}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"Ja, jag håller definitivt med om att det finns stora utmaningar när det gäller tillit, och vi har talat om integritetsfrågor. Det är hela tiden en avvägning mellan olika intressen, inte minst brottsbekämpning och integritet. Den avvägningen tror jag också är utomordentligt viktig just för tillitsfrågan.Min bedömning är att det stora tillitsproblemet i Sverige är att en stor del av vårt samhälle upplever att vi tittar bort eller i varje fall inte gör tillräckligt mycket för att säkerställa trygghet på gator och torg för alla hederliga människor oavsett var de bor i Sverige.Det är klart att brottsligheten i högre grad drabbar utsatta områden än andra områden. Det är helt avgörande för att kunna upprätthålla tilliten i samhället att vi lyckas bryta den utvecklingen, och jag är beredd att gå väldigt långt för att göra det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är till gagn för alla hederliga människor och också för alla människor som har kommit till Sverige från andra länder och nu gör allt för att arbeta och göra rätt för sig för att komma in i det här landet. De får sin vardag söndertrasad av en hänsynslös grov organiserad brottslighet.Det är därför jag är så fokuserad på den uppgiften och också är beredd att göra saker som vi inte har gjort tidigare. Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att fortsätta att gå som det hittills har gått. Det är, som jag sa tidigare, inte ett alternativ.När det gäller de tillitsfrågor som Mattias Vepsä tar upp i relationen mellan polisen och medborgarna är de problem som Mattias Vepsä nu lyfter fram baserade på de verktyg som polisen redan har i dag.Det vi vill tillföra är visitationszonerna. Det är ett verktyg bland många. I många av de avseenden som Mattias Vepsä tar upp kommer visitationszonerna att vara föredömliga på det sättet att de är förutsebara.De beslutas antingen av åklagare eller kanske till och med genom en domstolsprövning. De är avgränsade geografiskt och gäller för en viss tid. Det betyder att alla som finns i den zonen under den tiden kommer att vara varse. Det kommer att skapa en förutsebarhet. I det ligger i sig ett väldigt stort rättssäkerhetsvärde.Det andra är att det är ett missförstånd att det bara skulle vara zoner som riktas mot utsatta områden. Om man tittar på hur det används i praktiken, inte minst i Danmark, är det ett väldigt etablerat verktyg sedan flera decennier tillbaka och väldigt uppskattat av polisen.I Danmark används det på ett mycket bredare sätt. Exempelvis gjorde man under nyårshelgen delar av Köpenhamns innerstad till en visitationszon för att i förväg förebygga, förhindra och kyla av en brottslighet som man annars såg framför sig skulle äga rum runt nyår. Jag menar att den modellen skulle tillföra mycket ur rättssäkerhetssynpunkt.När det sedan gäller helheten är det klart att det tar tid att utreda nya saker. Det stora skiftet i Sverige nu är inte att vi går från ordentliga utredningar till slarvigt och hafsigt, tvärtom.När man ska ta nya grepp är det väldigt viktigt att göra det ordentligt och på djupet. Det gäller inte minst för att på ett omdömesgillt och balanserat sätt ta hand om de intressekonflikter som Mattias Vepsä tar upp.Jag vill bestämt säga emot Mattias Vepsä på den punkten att vi bara skulle se halva problemet. Det är klart att resurser är en viktig fråga. Men jag vill ändå betona att statsbidragen är en liten del av den finansiering som sker av socialtjänst, skola och annan välfärd. Det är primärt ett kommunalt ansvar.Däremot har vi en lång katalog av åtgärder ägnade åt att stärka socialtjänsten och stärka samspelet mellan socialtjänst, skola och polis. Det handlar om att förändra snittet mellan de sociala insatserna och Kriminalvårdens insatser.Jag skulle säga att det inte finns någon regering, i varje fall inte de senaste åtta, tio åren, som har haft ett lika ambitiöst grepp om helheten som den här regeringen."}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"Låt mig understryka att jag verkligen uppskattar att ministern så tydligt markerar mot rasism. Där är vi fullständigt eniga. Å andra sidan oroas jag av den underliggande ton som hela Tidöavtalet skickar ut, det vill säga att udden i egentligen allt från kriminalpolitik till migrationspolitik och välfärdsbrottslighet riktar sig mot vissa grupper, som kanske har invandrat hit illegalt eller legalt. Att det finns en sådan underliggande ton är allmänt känt, och väldigt många andra har kritiserat det i andra debatter.Jag tror att det här är viktigt för oss att ta med när vi diskuterar vilka verktyg som polisen ska ha framöver. Det är väldigt viktigt att titta på de utredningsdirektiv som regeringen har skrivit fram till just den här utredningen. Det är väldigt bra att det ändå finns skrivningar om rättssäkerhet och integritet. Frågan är om detta förslag verkligen går att genomföra med tanke på grundlagen och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Som det står i utredningsdirektiven har andra länder haft problem med att formulera stop and search-politik, visitationszoner och vad det nu kan vara. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som jag reagerade över i det första anförandet var att vi har större problem än att man stoppas av polisen. Problemet med dödligt våld är större än problemet med att människor stoppas av polisen. Det är detta jag vill sätta fingret på. Det här är lätt att säga, och jag har kanske också lätt att känna det. Men om detta händer en varje dag - på väg till jobbet eller från jobbet, på Odenplan eller var man nu befinner sig - kan man känna att man inte är en del av samhället och att man inte kan delta fullt ut. Det kan bli så att man alltid är rädd för att bli stoppad av polisen och att man känner sig misstänkliggjord. Då tror jag att vi skapar ett vi-och-dom-samhälle som i sig gör att vi får svårt att komma åt den grova organiserade brottsligheten och de kriminella nätverken, att vi får det svårare att bryta tystnadskulturen och att vi får det svårare att hindra nyrekryteringen.Jag delar den uppfattning som ministern har att vi behöver jobba bredare med socialtjänsten och satsningar på skolan. Med det sagt kan man fundera på det vi pratade om lite tidigare i en debatt här i dag: att regeringen har en förmåga att se halva problemet och halva lösningen. Vill vi verkligen att socialtjänsten, skolan, bostadspolitiken och hela välfärdssamhället ska fungera duger det inte att lägga enorma sparkrav på välfärden i den lågkonjunktur som vi nu går in i. Vi valde att i vår budget dubblera välfärdspengarna. Vi valde att satsa mer pengar på de mest utsatta skolorna. Vi ville se en starkare socialtjänst än vad regeringens budget innebär. Ambitionerna kanske finns, och jag uppskattar att ministern pratar om en helhet. Problemet är att det som regeringen levererar är delar.Ett ytterligare spår i den här diskussionen och debatten är tidsaspekten.Ett argument som vi har haft förut när vi har debatterat och som framkommer är att visitationszoner är viktiga för att kyla ned. Jag noterar att en utredning är klar våren 2024. Med remisstid, beredning och beslut är inte besluten på plats och inte heller effekterna av besluten och lagändringarna i gång förrän möjligtvis våren 2025. Det är väldigt lång tid bort.Jag undrar: Håller du med om att vi behöver göra mer för att öka tilliten? Ser du problemet med hela resonemanget om att vissa inte känner tillit till samhället?"}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"Låt mig understryka att jag verkligen uppskattar att ministern så tydligt markerar mot rasism. Där är vi fullständigt eniga. Å andra sidan oroas jag av den underliggande ton som hela Tidöavtalet skickar ut, det vill säga att udden i egentligen allt från kriminalpolitik till migrationspolitik och välfärdsbrottslighet riktar sig mot vissa grupper, som kanske har invandrat hit illegalt eller legalt. Att det finns en sådan underliggande ton är allmänt känt, och väldigt många andra har kritiserat det i andra debatter.Jag tror att det här är viktigt för oss att ta med när vi diskuterar vilka verktyg som polisen ska ha framöver. Det är väldigt viktigt att titta på de utredningsdirektiv som regeringen har skrivit fram till just den här utredningen. Det är väldigt bra att det ändå finns skrivningar om rättssäkerhet och integritet. Frågan är om detta förslag verkligen går att genomföra med tanke på grundlagen och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Som det står i utredningsdirektiven har andra länder haft problem med att formulera stop and search-politik, visitationszoner och vad det nu kan vara. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som jag reagerade över i det första anförandet var att vi har större problem än att man stoppas av polisen. Problemet med dödligt våld är större än problemet med att människor stoppas av polisen. Det är detta jag vill sätta fingret på. Det här är lätt att säga, och jag har kanske också lätt att känna det. Men om detta händer en varje dag - på väg till jobbet eller från jobbet, på Odenplan eller var man nu befinner sig - kan man känna att man inte är en del av samhället och att man inte kan delta fullt ut. Det kan bli så att man alltid är rädd för att bli stoppad av polisen och att man känner sig misstänkliggjord. Då tror jag att vi skapar ett vi-och-dom-samhälle som i sig gör att vi får svårt att komma åt den grova organiserade brottsligheten och de kriminella nätverken, att vi får det svårare att bryta tystnadskulturen och att vi får det svårare att hindra nyrekryteringen.Jag delar den uppfattning som ministern har att vi behöver jobba bredare med socialtjänsten och satsningar på skolan. Med det sagt kan man fundera på det vi pratade om lite tidigare i en debatt här i dag: att regeringen har en förmåga att se halva problemet och halva lösningen. Vill vi verkligen att socialtjänsten, skolan, bostadspolitiken och hela välfärdssamhället ska fungera duger det inte att lägga enorma sparkrav på välfärden i den lågkonjunktur som vi nu går in i. Vi valde att i vår budget dubblera välfärdspengarna. Vi valde att satsa mer pengar på de mest utsatta skolorna. Vi ville se en starkare socialtjänst än vad regeringens budget innebär. Ambitionerna kanske finns, och jag uppskattar att ministern pratar om en helhet. Problemet är att det som regeringen levererar är delar.Ett ytterligare spår i den här diskussionen och debatten är tidsaspekten.Ett argument som vi har haft förut när vi har debatterat och som framkommer är att visitationszoner är viktiga för att kyla ned. Jag noterar att en utredning är klar våren 2024. Med remisstid, beredning och beslut är inte besluten på plats och inte heller effekterna av besluten och lagändringarna i gång förrän möjligtvis våren 2025. Det är väldigt lång tid bort.Jag undrar: Håller du med om att vi behöver göra mer för att öka tilliten? Ser du problemet med hela resonemanget om att vissa inte känner tillit till samhället?"}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"För egen del har jag över huvud taget ingen rädsla för att prata om rasism, ojämlikhet eller några andra frågor. Jag tycker däremot att det är viktigt att ha stor precision när man talar om de frågorna.När det gäller den skillnad som Mattias Vepsä pekar på mellan olika områden vad gäller den upplevda otryggheten och den upplevda tryggheten skulle jag bestämt vilja hävda att detta i sig inte är ett uttryck för någon underliggande rasism eller en blindhet för ojämlikheter i samhället. Det är en realitet att utsatta områden har mycket större problem med otrygghet, våld och sprängningar än socioekonomiskt mer gynnade delar av samhället. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill bestämt påstå att det viktigaste vi kan göra för att öka både den upplevda och den faktiska tryggheten samt tilliten till polis, åklagare och andra rättsvårdande myndigheter i samhället i stort är att ta den här otryggheten på största allvar och göra allt vi kan för att bryta utvecklingen genom att visa att vi inte trubbas av och att vi inte accepterar en enda skjutning, en enda sprängning eller något annat uttryck för den grova organiserade brottsligheten bara för att utsatta områden drabbas i högre grad än andra. Det skulle jag säga är A och O för att vi ska ha möjlighet att vända samhällsutvecklingen men också skapa tillit i relationen med människor som bor i områden som är mer utsatta än andra.Att det förekommer rasism är en realitet i alla mänskliga samhällen. Det förekommer också fördomsfullhet som inte är fullt utvecklad rasism men som ändå är problematisk och som vi måste ta itu med på olika sätt. Jag vill understryka en sak som är viktig att säga: Det är inte lagligt i Sverige att ägna sig åt det som på engelska kallas racial profiling.Det råder ingen tvekan om att vår polis måste ha stora möjligheter och verktyg att exempelvis kroppsvisitera. Att ägna sig åt inre utlänningskontroll är en utomordentligt legitim verksamhet i ett samhälle, eftersom vår invandring bygger på att den är reglerad. Människor som får stanna i Sverige ska känna att famnen är öppen: Vi ska g��ra allt vi kan för att du helt och fullt ska bli en del av vårt samhälle. Men det är också väldigt viktigt att människor som inte har rätt att stanna i Sverige lämnar Sverige.Att bedriva den så kallade inre utlänningskontrollen är alltså en viktig uppgift för polisen. Men den får inte bedrivas på ett sådant sätt att den är fördomsfull eller har utgångspunkter som lutar mot det som kallas för racial profiling. Jag vet att polisen är utomordentligt medveten om var de gränserna går. Det gäller naturligtvis att se till att det varje dag och i varje enskilt ingripande blir rätt balans och att man upprätthåller rågången.Frågan om visitationszoner kanske jag får möjlighet att återkomma till i nästa inlägg. Men alla sådana här ingripande åtgärder rymmer en annan viktig avvägning, nämligen den mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet. Det råder för mig ingen som helst tvekan om att tyngdpunkten måste flyttas i riktning mot den effektiva brottsbekämpningen. Så allvarlig är nu vår utveckling. Med det sagt ska varje verktyg alltid vägas av mot den personliga integriteten och utformas på ett sådant sätt att det kan tillämpas både effektivt och rättssäkert."}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"För egen del har jag över huvud taget ingen rädsla för att prata om rasism, ojämlikhet eller några andra frågor. Jag tycker däremot att det är viktigt att ha stor precision när man talar om de frågorna.När det gäller den skillnad som Mattias Vepsä pekar på mellan olika områden vad gäller den upplevda otryggheten och den upplevda tryggheten skulle jag bestämt vilja hävda att detta i sig inte är ett uttryck för någon underliggande rasism eller en blindhet för ojämlikheter i samhället. Det är en realitet att utsatta områden har mycket större problem med otrygghet, våld och sprängningar än socioekonomiskt mer gynnade delar av samhället. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill bestämt påstå att det viktigaste vi kan göra för att öka både den upplevda och den faktiska tryggheten samt tilliten till polis, åklagare och andra rättsvårdande myndigheter i samhället i stort är att ta den här otryggheten på största allvar och göra allt vi kan för att bryta utvecklingen genom att visa att vi inte trubbas av och att vi inte accepterar en enda skjutning, en enda sprängning eller något annat uttryck för den grova organiserade brottsligheten bara för att utsatta områden drabbas i högre grad än andra. Det skulle jag säga är A och O för att vi ska ha möjlighet att vända samhällsutvecklingen men också skapa tillit i relationen med människor som bor i områden som är mer utsatta än andra.Att det förekommer rasism är en realitet i alla mänskliga samhällen. Det förekommer också fördomsfullhet som inte är fullt utvecklad rasism men som ändå är problematisk och som vi måste ta itu med på olika sätt. Jag vill understryka en sak som är viktig att säga: Det är inte lagligt i Sverige att ägna sig åt det som på engelska kallas racial profiling.Det råder ingen tvekan om att vår polis måste ha stora möjligheter och verktyg att exempelvis kroppsvisitera. Att ägna sig åt inre utlänningskontroll är en utomordentligt legitim verksamhet i ett samhälle, eftersom vår invandring bygger på att den är reglerad. Människor som får stanna i Sverige ska känna att famnen är öppen: Vi ska göra allt vi kan för att du helt och fullt ska bli en del av vårt samhälle. Men det är också väldigt viktigt att människor som inte har rätt att stanna i Sverige lämnar Sverige.Att bedriva den så kallade inre utlänningskontrollen är alltså en viktig uppgift för polisen. Men den får inte bedrivas på ett sådant sätt att den är fördomsfull eller har utgångspunkter som lutar mot det som kallas för racial profiling. Jag vet att polisen är utomordentligt medveten om var de gränserna går. Det gäller naturligtvis att se till att det varje dag och i varje enskilt ingripande blir rätt balans och att man upprätthåller rågången.Frågan om visitationszoner kanske jag får möjlighet att återkomma till i nästa inlägg. Men alla sådana här ingripande åtgärder rymmer en annan viktig avvägning, nämligen den mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet. Det råder för mig ingen som helst tvekan om att tyngdpunkten måste flyttas i riktning mot den effektiva brottsbekämpningen. Så allvarlig är nu vår utveckling. Med det sagt ska varje verktyg alltid vägas av mot den personliga integriteten och utformas på ett sådant sätt att det kan tillämpas både effektivt och rättssäkert."}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Jag reagerade på en sak som togs upp, men jag vill för åhörarnas skull först upprepa skälet till att jag har ställt en fråga om regeringens förslag om visitationszoner.Jag gjorde det efter ett samtal med en man som stoppats av polisen när han varit på väg till jobbet i Järvaområdet den ena dagen, varit på väg från jobbet den andra dagen och varit på väg tillsammans med ett gäng kompisar för att titta på fotboll på en restaurang inne på Odenplan den tredje dagen. Det brott som man kan tänka sig att han hade begått är att han är mörk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här drabbar väldigt många i vårt samhälle som har en hudfärg som inte är vit. Jag tycker att det är viktigt att balansera detta på rätt sida av en gräns. Vi måste kunna säga att rasism är fel men också att vi ska ha en polis som har rätt verktyg och som kan bygga förtroende i alla delar av vårt samhälle. Alla i Sverige ska kunna känna förtroende för ordningsmakten och polisen.Efter att jag hört den här berättelsen och träffat personen i fråga valde jag att ta den till kammaren, eftersom jag tycker att det är väldigt viktigt att vi lyfter olika perspektiv på de verktyg som regeringen valt att utreda och gå vidare med.I svaret framgår att ministern har tittat på den undersökning som är gjord av Folkets Husby, vilket jag uppskattar. Jag valde själv att backa till 2020, men som ministern mycket riktigt säger publicerades ytterligare en undersökning 2022.Jag instämmer i att det är allvarligt att fler i dag känner någon som blivit utsatt för dödligt våld eller är släkt med någon som är mördad. Det är en tragedi att så många svarar att de befinner sig i en sådan situation och att vi har olika delar av vår stad där det här är mer vardagligt än det är för oss andra.I samma undersökning ser vi också en stor skillnad mellan hur man svarar i olika grupper. 23 procent av de svarande vars föräldrar är födda i Sverige säger att de stoppats av polisen. Men av dem som har två föräldrar födda söder om Sahara säger 62 procent att de har stoppats de senaste tolv månaderna. Jag tror att det är viktigt att inte bara gå på personliga berättelser utan också titta i statistiken och försöka hitta mönster.I den här undersökningen framkommer också ett annat problem. Nu ska jag inte sväva ut här, men jag vet att det finns de på högerkanten som inte riktigt tycker om orden ojämlikhet och jämlikhet. Vi har dock en ojämlikhet i upplevd trygghet i vårt land. Man är mest otrygg i de mest eftersatta stadsdelarna och mest trygg i de mest välbärgade stadsdelarna.Den här ojämlikheten måste vi göra någonting åt. Den visar sig på ett ganska allvarligt sätt när det kommer till tillit. Otrygghet gör att tilliten minskar. När man har skjutningar i de här bostadsområdena vänder sig 60 procent till familj och vänner eller till religiösa samfund. 40 procent säger att de får stöd i skolan eller av stadsdelen. Men endast 20 procent vänder sig till polisen för stöd. Då undrar jag: Vad anser ministern att vi behöver göra för att fler ska känna tillit till polisen? Det är det som den här frågan handlar om. Hur ska alla kunna känna tillit till polisen?"}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Jag reagerade på en sak som togs upp, men jag vill för åhörarnas skull först upprepa skälet till att jag har ställt en fråga om regeringens förslag om visitationszoner.Jag gjorde det efter ett samtal med en man som stoppats av polisen när han varit på väg till jobbet i Järvaområdet den ena dagen, varit på väg från jobbet den andra dagen och varit på väg tillsammans med ett gäng kompisar för att titta på fotboll på en restaurang inne på Odenplan den tredje dagen. Det brott som man kan tänka sig att han hade begått är att han är mörk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här drabbar väldigt många i vårt samhälle som har en hudfärg som inte är vit. Jag tycker att det är viktigt att balansera detta på rätt sida av en gräns. Vi måste kunna säga att rasism är fel men också att vi ska ha en polis som har rätt verktyg och som kan bygga förtroende i alla delar av vårt samhälle. Alla i Sverige ska kunna känna förtroende för ordningsmakten och polisen.Efter att jag hört den här berättelsen och träffat personen i fråga valde jag att ta den till kammaren, eftersom jag tycker att det är väldigt viktigt att vi lyfter olika perspektiv på de verktyg som regeringen valt att utreda och gå vidare med.I svaret framgår att ministern har tittat på den undersökning som är gjord av Folkets Husby, vilket jag uppskattar. Jag valde själv att backa till 2020, men som ministern mycket riktigt säger publicerades ytterligare en undersökning 2022.Jag instämmer i att det är allvarligt att fler i dag känner någon som blivit utsatt för dödligt våld eller är släkt med någon som är mördad. Det är en tragedi att så många svarar att de befinner sig i en sådan situation och att vi har olika delar av vår stad där det här är mer vardagligt än det är för oss andra.I samma undersökning ser vi också en stor skillnad mellan hur man svarar i olika grupper. 23 procent av de svarande vars föräldrar är födda i Sverige säger att de stoppats av polisen. Men av dem som har två föräldrar födda söder om Sahara säger 62 procent att de har stoppats de senaste tolv månaderna. Jag tror att det är viktigt att inte bara gå på personliga berättelser utan också titta i statistiken och försöka hitta mönster.I den här undersökningen framkommer också ett annat problem. Nu ska jag inte sväva ut här, men jag vet att det finns de på högerkanten som inte riktigt tycker om orden ojämlikhet och jämlikhet. Vi har dock en ojämlikhet i upplevd trygghet i vårt land. Man är mest otrygg i de mest eftersatta stadsdelarna och mest trygg i de mest välbärgade stadsdelarna.Den här ojämlikheten måste vi göra någonting åt. Den visar sig på ett ganska allvarligt sätt när det kommer till tillit. Otrygghet gör att tilliten minskar. När man har skjutningar i de här bostadsområdena vänder sig 60 procent till familj och vänner eller till religiösa samfund. 40 procent säger att de får stöd i skolan eller av stadsdelen. Men endast 20 procent vänder sig till polisen för stöd. Då undrar jag: Vad anser ministern att vi behöver göra för att fler ska känna tillit till polisen? Det är det som den här frågan handlar om. Hur ska alla kunna känna tillit till polisen?"}
+{"question":"Tänker ministern ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att stoppa och söka igenom personer?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mattias Vepsä har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att polisen får stoppa och söka igenom personer. Han har också frågat mig hur jag och regeringen ska arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt ska bli både effektiva och rättssäkra.Låt mig börja med att instämma i att förtroendet mellan människor och staten är helt centralt. För att skapa förtroende måste tryggheten för hederliga människor som upplever en stor otrygghet i sina bostadsområden återupprättas. I den rapport från 2020 som Mattias Vepsä nämner framgår att 45 procent av de tillfrågade stoppats av polis de senaste tolv månaderna. I samma rapport framgår att 55 procent av de tillfrågade känt någon i sitt bostadsområde som har mist livet genom dödligt våld. Den siffran har i motsvarande undersökning från 2022 ökat till 65 procent. Detta är givetvis helt oacceptabelt, och jag tror att många - förhoppningsvis alla - håller med mig om att det dödliga våldet är ett större problem än att bli stoppad av polisen.Den skrämmande utvecklingen med skjutningar och sprängningar har fortsatt. Händelserna i Stockholmsområdet de senaste veckorna är ett sådant exempel. Min och regeringens uppgift är att göra allt som står i vår makt för att vända utvecklingen. Om vi gör som man hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått, och det är inte ett alternativ.Nyrekryteringen till gängen måste stoppas, och samtidigt måste polis och åklagare få effektiva verktyg. Möjligheten att besluta om tidsbegränsade visitationszoner är ett exempel bland många. Visitationszoner ska vara tillfälliga i tid och vara geografiskt avgränsade. Syftet är att få bort vapen och andra farliga föremål från gatorna. Polisen behöver även utanför sådana zoner ha möjlighet att stoppa och kroppsvisitera personer under de förutsättningar som dagens reglering medger.Det är självklart så att det finns integritetsaspekter som är kopplade till den här typen av förslag, och en balans måste alltid upprätthållas. Men den allvarliga situationen med skjutningar och sprängningar kräver nya verktyg. Det måste då göras en avvägning mellan olika intressen, och denna avvägning gör jag och regeringen alltid vid utformningen av nya förslag. När det gäller just visitationszoner ingår det uttryckligen i utredarens uppdrag att se till att systemet blir både effektivt och rättssäkert. Jag har också fullt förtroende för att våra brottsbekämpande myndigheter kommer att använda befintliga och nya verktyg på ett rättssäkert sätt."}
+{"question":"Hur ska ministern och regeringen arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt blir både effektiva och rättssäkra?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Mattias Vepsä har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att justera polisens verktyg som redan i dag medger att polisen får stoppa och söka igenom personer. Han har också frågat mig hur jag och regeringen ska arbeta för att kommande lagändringar och arbetssätt ska bli både effektiva och rättssäkra.Låt mig börja med att instämma i att förtroendet mellan människor och staten är helt centralt. För att skapa förtroende måste tryggheten för hederliga människor som upplever en stor otrygghet i sina bostadsområden återupprättas. I den rapport från 2020 som Mattias Vepsä nämner framgår att 45 procent av de tillfrågade stoppats av polis de senaste tolv månaderna. I samma rapport framgår att 55 procent av de tillfrågade känt någon i sitt bostadsområde som har mist livet genom dödligt våld. Den siffran har i motsvarande undersökning från 2022 ökat till 65 procent. Detta är givetvis helt oacceptabelt, och jag tror att många - förhoppningsvis alla - håller med mig om att det dödliga våldet är ett större problem än att bli stoppad av polisen.Den skrämmande utvecklingen med skjutningar och sprängningar har fortsatt. Händelserna i Stockholmsområdet de senaste veckorna är ett sådant exempel. Min och regeringens uppgift är att göra allt som står i vår makt för att vända utvecklingen. Om vi gör som man hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått, och det är inte ett alternativ.Nyrekryteringen till gängen måste stoppas, och samtidigt måste polis och åklagare få effektiva verktyg. Möjligheten att besluta om tidsbegränsade visitationszoner är ett exempel bland många. Visitationszoner ska vara tillfälliga i tid och vara geografiskt avgränsade. Syftet är att få bort vapen och andra farliga föremål från gatorna. Polisen behöver även utanför sådana zoner ha möjlighet att stoppa och kroppsvisitera personer under de förutsättningar som dagens reglering medger.Det är självklart så att det finns integritetsaspekter som är kopplade till den här typen av förslag, och en balans måste alltid upprätthållas. Men den allvarliga situationen med skjutningar och sprängningar kräver nya verktyg. Det måste då göras en avvägning mellan olika intressen, och denna avvägning gör jag och regeringen alltid vid utformningen av nya förslag. När det gäller just visitationszoner ingår det uttryckligen i utredarens uppdrag att se till att systemet blir både effektivt och rättssäkert. Jag har också fullt förtroende för att våra brottsbekämpande myndigheter kommer att använda befintliga och nya verktyg på ett rättssäkert sätt."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"Jag tackar Mattias Vepsä för hans avslutande anförande.Låt mig ta tillfället i akt att också säga något om de senaste månadernas händelseutveckling i Stockholm. Det här sker i ljuset av en händelseutveckling som dessvärre har pågått under väldigt lång tid. Vi stängde 2022 med ett mycket mörkt och dystert rekord med 62 dödsskjutningar i Sverige att jämföra med 4 i Norge, 4 i Danmark och 2 i Finland. Det säger någonting om hur långt och djupt den här förfärliga utvecklingen har gått och trängt in i vårt samhälle. Med det sagt görs enorma insatser från polisens sida för att i det akuta läget mobilisera för att trycka tillbaka den senaste våldsvågen. Jag har själv besökt poliser på många olika ställen i Stockholm under den här tiden: Skogås, Vällingby, Södertälje, Huvudsta och även andra ställen. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla poliser på fältet som gör heroiska insatser i Stockholm och som också, vilket Mattias Vepsä var inne på, har lyckats trycka tillbaka en stor del av den våldsvåg vi nu har sett.Den är verkligen inte bruten. Men med den mobilisering som har skett i Stockholm med stöd av poliser från andra håll i landet har det gjorts oerhört mycket för att förhindra och förebygga ny brottslighet och också skapa förutsättningar för att klara upp de grova skjutningar och sprängningar som vi har sett.Jag kommer gärna tillbaka till frågan om hur polisen i Stockholm ska kunna växa. Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att polisen växer i hela Sverige. Regeringen har som sagt gett ett uppdrag till Polismyndigheten utifrån ett mycket ambitiöst tillväxtmål. Det råder dock heller ingen tvekan om att Stockholm har haft särskilda problem och hittills inte har utgjort en del av polistillväxten i Sverige. Det måste det bli ändring på, och där kan vi gärna samarbeta vidare.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"Jag tackar för svaret. Jag uppskattar att ministern ser komplexiteten i vår region. Olika delar av landet har olika utmaningar. I vår stad är högre levnadsomkostnader och dyrare hyror en reell utmaning. Mycket ansvar ligger såklart på den kommunala och kanske också den regionala nivån att planera och se till att bostäder byggs. Men jag tror inte att man ska underskatta vad en statlig, nationell bostadspolitik kan göra för att vi ska få personal till välfärdssektorerna och för att fler poliser ska kunna leva ett gott liv, även om de väljer att göra det i just Stockholm som ju har högre levnadsomkostnader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen här debatten har spretat lite grann. Jag fick med mig väldigt många intressanta spår att följa upp och komma tillbaka till kammaren och ställa följdfrågor om. Vi får se i vilket tempo regeringen levererar propositioner under våren. Några ligger som sagt redan framför oss i justitieutskottet, och vi kommer att ha särskilda debatter om fler verktyg till polisen.På en punkt hoppas jag att justitieministern och regeringen kommer att komma tillbaka och det ganska snart, nämligen när den redovisning från Polismyndigheten kommer som ska innehålla idéer och en handlingsplan för att få fler poliser och nå det polismål vi har i Sverige. Jag vill understryka att vi behöver fler poliser här i Stockholm. Det är väldigt viktigt för att hela staden ska kunna känna trygghet. Men det är minst lika viktigt att vi har poliser i varenda kommun och på varenda plats runt om i landet där det i dag inte finns några poliser."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"Mattias Vepsä menar att regeringen bara ser delar av problemet. Jag uppfattar att ett större problem kanske är att Mattias Vepsä lyssnar lite selektivt på vad jag har att säga.Först beskrev jag väldigt brett olika aspekter av problematiken. De påverkar naturligtvis också attraktiviteten hos polisyrket, men då kopplat till samhällets förmåga att knäcka till exempel den grova organiserade brottsligheten. Där behövs utan tvekan skarpare verktyg för polis och åklagare. Jag nämnde några av dem. Att riva sekretesshinder är ju ingen hård åtgärd i den bemärkelsen att den bara handlar om att sätta dit och bura in folk under längre tid. Det är också en utomordentligt viktig åtgärd för att förebygga och förhindra att brott över huvud taget begås. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt bättre utbyte av information mellan polis, skola och socialtjänst är helt avgörande för att bryta utvecklingen när det gäller exempelvis försörjningen av väldigt unga människor som ägnar sig åt sprängningar och skjutningar. Det är en utveckling som vi den senaste tiden inte minst har sett i Stockholm.Det finns alltså en enorm bredd i perspektivet, och jag menar att alla delar som handlar om förmågan att lösa uppgiften, till exempel den grova organiserade brottsligheten, också har en direkt länk till attraktiviteten i de yrken som ligger närmast dessa stora samhällsproblem.Den bredare frågan gäller Stockholm och villkoren här. Jag är Örnsköldsviksbo i grund och botten och kommer alltså från en mindre stad i landsorten. Det finns säkert andra städer i Sverige som vill göra anspråk på att vara riktiga storstäder, men med internationella mått mätt är nog Stockholm den enda stad i Sverige som kan kallas riktigt stor. Det innebär särskilda utmaningar, bland annat vad gäller förekomsten av socialt utsatta områden - dessutom över en stor yta och i olika väderstreck - och att det är här som statsledningen och de nationella politiska institutionerna finns. Terrorhot riktas oftast mot ett lands huvudstad.Enkelt uttryckt kan man säga att komplexiteten i den polisiära uppgiften är något alldeles extra i en stad som Stockholm. Å andra sidan tror jag att en hel del av den potentiella attraktiviteten i polisyrket också ligger i det. Storstadens komplexitet innebär stora professionella utmaningar på ett positivt sätt. Det tror jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det som naturligtvis innebär stora påfrestningar är också det som i grund och botten skapar en väldigt intressant och utvecklande arbetsmiljö.Sedan råder det ingen tvekan om att en annan aspekt av detta är de höga levnadsomkostnaderna i Stockholm. Jag har också hört bostadsfrågan adresseras, även om jag kanske ännu inte på mina fyra månader har hört just Polismyndigheten eller enskilda poliser uttala någon vurm för det investeringsstöd som Mattias Vepsä tog upp. Hur man på ett långsiktigt sätt kan skapa förutsättningar för byggandet av fler bostäder i Stockholm och på andra håll är naturligtvis en fråga som också påverkar levnadsvillkoren för en polis.Kommuner har naturligtvis möjligheter att diskutera direkt med polisen i Stockholm och på andra håll om man vill samarbeta kring bostäder och annat. Det sker också på olika håll. Det är dock en fråga som ligger utanför regeringens domäner. Men jag uppmanar alla kommuner att ha sådana dialoger med den lokala polisen."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det var många spår i svaret, och jag tänker addera ytterligare ett i den här debatten. Jag uppfattar nämligen att vi socialdemokrater visserligen är överens med regeringen om en rad av de åtgärder som Gunnar Strömmer lyfter fram, som handlar om fler verktyg och översyn av hur straffen ska se ut och vilka påföljder som ska gälla.Det gjordes ju en rad lagskärpningar redan under föregående mandatperioder. Vi har kommit en bit på vägen, och det ligger några propositioner framför oss att ta ställning till i detalj. Men det är klart att det går en tydlig skiljelinje mellan våra politiska partier. Man hör ganska ensidigt från Moderaterna och den politiska högern att lösningarna på alla våra problem är att skärpa straffen och få ännu fler repressiva verktyg. Vi har en interpellationsdebatt strax efter denna om visitationszoner, som vad jag förstår är ett av ministerns favoritverktyg.Jag vill peka på en annan sida av problemet med att få fler att bo, leva och verka som poliser i Stockholm. Vi såg redan under föregående mandatperiod när en borgerlig majoritet styrde Stadshuset att det producerades färre lägenheter i vår stad, till exempel. Vi såg ett paradigmskifte i regeringens bostadspolitik när man drog undan mattan för dem som kunde producera billiga hyresrätter.Investeringsstödet som fanns förut har regeringen kritiserat och sagt att den gamla regeringen bara hade ett verktyg för att få till fler bostäder. Men det var ett verktyg som faktiskt gav fler hyresrätter till rimlig hyra. I vår region, Stockholm, innebär det nu att 3 500 bostäder inte blir byggda. Det sker i en lågkonjunktur, och man kan ha en annan debatt med en annan minister om hur det påverkar vår samhällsekonomi. I dag handlar det om hur fler poliser ska kunna bo och leva i Stockholm. Då är möjligheten att hitta bostad central.Regeringen har en förmåga att se delar av problemen men kanske inte alltid helheten. När de med ena handen pekar på att fler poliser behövs och med andra handen drar undan statens enda verktyg för att stimulera byggandet av fler billiga bostäder undrar jag om regeringen verkligen förstår effekten av sin politik.Frågan är på vilket sätt just den insatsen underlättar byggandet av fler billiga lägenheter. Den har även flera poliser ställt. Polisförbundet har återkommande lyft fram problematiken kring att flytta till Stockholm. Hur planerar regeringen att underlätta för att fler poliser ska kunna bo och leva i vår region?"}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, Mattias Vepsä, för frågan och för det här inlägget!Vi delar helt och hållet ambitionen att polisen ska växa. Regeringen har lagt fram ett mycket ambitiöst tillväxtmål. Att vi ska nå EU-snittet betyder grovt räknat att vi ska gå från dagens ungefär 200 poliser per 100 000 invånare till 300 poliser per 100 000 invånare. Det är ett utomordentligt ambitiöst tillväxtmål.Det är riktigt att polisen har växt under senare år som ett resultat av stora ekonomiska satsningar, som inte minst den här kammaren under förra mandatperioden drev fram i förhållande till den då sittande regeringen, men att det inte sedan 2015 har skett någon tillväxt i Stockholm. Det är färre poliser netto i dag än 2015 i Stockholm. Man kan alltså säga att de satsningar som gjorts under senare år inte har inneburit någon polistillväxt i Stockholm. Det är vårt nuläge.Vad gäller lönesatsningar är de naturligtvis en viktig del i att skapa attraktivitet i ett yrke. Om vi nu ska beskriva historien på ett korrekt sätt var de satsningarna något som den förra regeringen var mycket tveksam till, men som riksdagen drev igenom. Det gjordes en riktad, särskild lönesatsning på poliser som var utomordentligt viktig och som skapade utrymme inte minst i Stockholm för riktade lönesatsningar på poliser i lägre inkomstlägen. Den satsningen skapade också drivkrafter att vara ute i yttre tjänst, till exempel. Det är ju otroligt viktigt att tillväxten av poliser sker i mötet med medborgarna.Om man breddar frågan om attraktiviteten tror jag att det finns dels allmänna frågor, dels Stockholmsspecifika aspekter. Allmänt sett handlar det förstås om villkoren - allt från lön till andra anställningsvillkor - men en faktor som jag tror är helt avgörande är att man ute i kapillärerna i verksamheten upplever att man har förutsättningar att göra ett bra jobb som når resultat.Det gäller då hela kedjan. Det handlar om vilka verktyg som tillhandahålls polisen - och där är vi nu långt framme med fler fasta bevakningskameror, ökade möjligheter till hemlig avlyssning och att riva sekretessregler mellan myndigheter. Allt sådant ger ökade möjligheter att förebygga brott, och när brotten väl är begångna ger det polis och andra rättsvårdande eller brottsbekämpande myndigheter rimliga förutsättningar att lösa sina uppgifter.En stor frustration som jag möter bland många poliser är att när de väl lyckats med sin uppgift uppfattar de att konsekvensen i senare delar av systemet inte blir tillräckligt stark. De som begått brott blir inte inlåsta - eller inlåsta under för kort tid - och är snart ute igen och kan begå nya brott. Allting hänger ihop, från verktygen till straffen. Där tror jag inte att polisyrket skiljer sig från andra yrken. Man måste få förutsättningar att göra ett bra jobb. Då kan man också tänka sig att bli polis och stanna kvar längre i yrket.I Stockholm gäller naturligtvis speciella förutsättningar. Mattias Vepsä var inne på konkurrensen från andra arbetsgivare inom såväl polisen som näringslivet och andra delar av samhället. Det skapar en särskild konkurrenssituation. Det är också en realitet att arbetsbelastningen i Stockholm på många sätt är mer krävande än i andra delar av landet, i varje fall på mindre orter. Men här finns även stora möjligheter när det gäller attraktiviteten. Jag ska be att få komma tillbaka till det i kommande inlägg."}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"Jag tackar för svaret.Jag ser precis som ministern behovet av ökad polisnärvaro i hela landet. Vi är därför överens om att skjuta till mer resurser till polisen.Den förra regeringen gjorde som bekant stora satsningar för att vi ska få fler poliser samt lönesatsningar. Vi genomförde en rad lagändringar för att få fler effektiva verktyg och möjligheter att bekämpa den grova brottsligheten. Vi öppnade fler utbildningsplatser över hela landet. Kort och gott var det en historisk utbyggnad av Polismyndigheten, och Sverige har i dag fler poliser än någonsin.Det är viktigt att fortsätta arbetet tillsammans över blockgränserna. Vi går gärna armkrok med regeringen för att nå de högt ställda polismålen. Vi vill också öka antalet poliser. Vi har ett annat uppställt mål, om 50 000 polisanställda till 2032.I ministerns svar hör jag om särskilda lönesatsningar. Det är viktigt för att öka yrkets attraktivitet. Jag uppskattar också att det finns ett tydligt uppdrag till myndigheten om att återkomma senare i vår med en tidsplan och åtgärder för att öka antalet poliser i hela landet. Men jag tänker att det kanske redan nu finns några idéer som ministern vill dela med sig av här i kammaren. Finns det tydligare svar på hur och när vi kan få fler poliser till just Stockholm? Det ligger mig varmt om hjärtat, eftersom jag är riksdagsledamot från den här valkretsen.Jag tror också att det är viktigt att vi samtidigt som vi lyckas säkerställa polisnärvaron under denna period med ett ökat tryck i vår stad och vår region också lyckas säkerställa polisnärvaron i övriga landet. Ministern kanske har några besked att lämna om hur regeringen säkerställer polisnärvaron i övriga landet under den här insatsen.Jag har de senaste veckorna haft flera möten och samtal med både poliser och andra aktörer runt om i samhället. Det är så det fungerar när man är politiker i Sverige. Man sitter inte bara här i kammaren. Vi och våra kollegor åker runt om i landet och träffar aktörer på olika sätt. En sak som de flesta stämmer in i är att man oroar sig över den situation vi har sedan nyårsnatten med ökade sprängningar och skjutningar och över att allt fler unga lockas in i grov kriminalitet.Många i debatten lyfter fram just den mörka sidan. Men låt mig peka på några ljusglimtar. Efter den särskilda händelsen och med de extra resurser som polisen just nu har grips faktiskt fler. Senast i går rapporterades det i medierna att läget ser lite bättre ut. Även om det kanske är lite mer av en paus vet vi fortfarande att läget kan förändras och att man, om vi gör rätt saker, kan åstadkomma ganska mycket.Jag har fångat upp några frågor de senaste veckorna och vill gärna höra vad ministern har att säga om dem. Det finns en närhet mellan polisen i Stockholm och rikspolisen. Hur kan man se till att fler väljer att stanna längre i det lokala polisarbetet innan de kanske väljer ett jobb på rikspolisen? Vilka generella vägar ser ministern för att underlätta för att fler ska söka sig till just Stockholm och välja att jobba här som polis?"}
+{"question":"Vilka insatser planerar ministern och regeringen för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm?","answer":"God morgon! Mattias Vepsä har frågat mig vilka insatser jag och regeringen planerar för att fler ska vilja arbeta som polis i Stockholm.Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsen och tillgängliga poliser. Som framgår av regeringsförklaringen ska Polismyndigheten få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU.Regeringen har därför givit Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas för att målet ska nås så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars i år.Utöver det har Polismyndigheten tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.Jag delar interpellantens uppfattning att polistätheten i Stockholm behöver öka och att den är avgörande för att åstadkomma bättre resultat och öka tryggheten. Med mer resurser och bättre verktyg följer också berättigade förväntningar från medborgarna om att utbyggnaden av polisen leder till ökad polisnärvaro och förbättrade resultat.För regeringen är det viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en ändamålsenlig polisiär närvaro som utgår från den lokala problembilden i hela landet, både i storstad och i glesbygd. Regeringen har i regleringsbrevet ålagt Polismyndigheten att särskilt redovisa hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten.Det är förstås inte långsiktigt hållbart att poliser från övriga delar av landet flyttas för att under en längre tid arbeta i Stockholm. För att säkerställa hög polisiär närvaro i hela landet är det därför viktigt att polisregion Stockholm har en korrekt dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet.Polismyndigheten har från den 1 april 2022 infört ett månatligt fast lönetillägg till samtliga poliser som är placerade i Stockholm och har en månadslön under 36 000 kronor. Syftet är att attrahera fler poliser till Stockholm och behålla de poliser som redan arbetar i just Stockholmsområdet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSammanfattningsvis kan jag försäkra Mattias Vepsä om att regeringen kommer att följa upp hur resursläget i polisregion Stockholm utvecklas och även arbeta för ökad polistäthet i hela landet."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Jag tackar Peter Hedberg för det sista inlägget. Jag välkomnar naturligtvis alla ledamöter att ställa både interpellationer och frågor till mig och pressa mig i diverse frågor. Vi lär få återkomma i just denna fråga.Regeringen har ju inte suttit jättelänge. Men vi har tagit initiativ i många frågor som ligger i den mycket stora portfölj som jag har som civilminister. Vi lär också få återkomma om insatser mot social dumpning.Jag tackar Peter Hedberg och Markus Kallifatides för en mycket givande debatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Jag tackar Peter Hedberg för det sista inlägget. Jag välkomnar naturligtvis alla ledamöter att ställa både interpellationer och frågor till mig och pressa mig i diverse frågor. Vi lär få återkomma i just denna fråga.Regeringen har ju inte suttit jättelänge. Men vi har tagit initiativ i många frågor som ligger i den mycket stora portfölj som jag har som civilminister. Vi lär också få återkomma om insatser mot social dumpning.Jag tackar Peter Hedberg och Markus Kallifatides för en mycket givande debatt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Som statsrådet säkert förstår tycker jag fortfarande att det är väldigt tråkigt att utredningen har lagts ned. Om den hade fått fullfölja sitt uppdrag hade den kunnat peka på konkreta åtgärder som vi hade kunnat vidta i närtid och på längre sikt.Det kan förvisso mycket väl vara så som statsrådet säger att kommuner behöver tala mer med varandra. Men om 58 hushåll har dumpats eller förflyttats till en enskild kommun kan det i sig innebära ett omfattande arbete för den mottagande kommunen. Jag tycker att det hade varit önskvärt att gå vidare med och titta mer på det som utredningen började komma fram till vad gäller ökade krav i socialtjänstlagen.Statsrådet är säkert medveten om att vi kommer att bevaka frågan och förhoppningsvis även kommer att kunna ha en fortsatt diskussion med honom. Jag är ganska säker på att kommunerna inte heller kommer att lägga ned sin bevakning av frågan.Jag ser fram emot fortsatta diskussioner och hoppas att regeringen kommer att leverera något slags resultat. Om den inte gör det får vi kanske ses i kammaren igen för en lite friskare och spänstigare debatt än vad vi haft i dag. Jag tackar ändå statsrådet för en bra diskussion."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Som statsrådet säkert förstår tycker jag fortfarande att det är väldigt tråkigt att utredningen har lagts ned. Om den hade fått fullfölja sitt uppdrag hade den kunnat peka på konkreta åtgärder som vi hade kunnat vidta i närtid och på längre sikt.Det kan förvisso mycket väl vara så som statsrådet säger att kommuner behöver tala mer med varandra. Men om 58 hushåll har dumpats eller förflyttats till en enskild kommun kan det i sig innebära ett omfattande arbete för den mottagande kommunen. Jag tycker att det hade varit önskvärt att gå vidare med och titta mer på det som utredningen började komma fram till vad gäller ökade krav i socialtjänstlagen.Statsrådet är säkert medveten om att vi kommer att bevaka frågan och förhoppningsvis även kommer att kunna ha en fortsatt diskussion med honom. Jag är ganska säker på att kommunerna inte heller kommer att lägga ned sin bevakning av frågan.Jag ser fram emot fortsatta diskussioner och hoppas att regeringen kommer att leverera något slags resultat. Om den inte gör det får vi kanske ses i kammaren igen för en lite friskare och spänstigare debatt än vad vi haft i dag. Jag tackar ändå statsrådet för en bra diskussion."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Först vill jag svara på Peter Hedbergs fråga. Tidningsintervjuer som ska handla om ett ämne kan ibland breddas lite; jag ska inte säga att de spårar ur. Då svarar man på de frågor man får från journalisten. Jag är väl medveten om definitionen av social dumpning, men den aktuella intervjun var något bredare. Därför ville jag betona att det inte alltid kan vara ett problem att människor fem år efter etableringen bor i en annan kommun än den de etablerade sig i. Det kan ju ha många olika orsaker. Jag tycker dock inte att social dumpning är en bra orsak till att man byter kommun.Peter Hedberg ställde också en del frågor till mig om jag var beredd att genomföra den ena åtgärden efter den andra. Jag talar nu för hela regeringen och kan inte lägga ord i munnen på andra statsråd. De förslag som nämnts här är propositioner och utredningar som i så fall skulle läggas av andra statsråd, och därför kan inte jag stå här och säga att det är saker regeringen vill göra.Det är dock väldigt bra om det kommer konkreta förslag, bland annat från dem som lett utredningen om social dumpning. Om de har konkreta och intressanta förslag tycker jag att vi åtminstone ska lyssna på dem, se om det är någonting man kan gå vidare med och analysera om förslagen kan bidra till en bättre ordning. Det är jag absolut beredd att göra.Vi ska jobba vidare med denna fråga. Jag vill betona hur viktigt det är att inte bara regeringen har en dialog med kommunerna, utan att kommunerna har en dialog med varandra. Jag läste en artikel i tidningen som Peter Hedberg nämnde där en kommunrepresentant sa att de hade haft problem med social dumpning, men att de upphörde efter det att man ringt upp den kommun som skickat dit många av sina invånare.Jag säger inte att det alltid är så lätt för alla kommuner, men det visar ändå på något av hur viktigt det är med mellanmänskliga kontakter. Man behöver inte alltid gå via regering, utredare och lagförslag utan kan också lyfta på luren, ringa varandra och diskutera problemet. Kanske är det då så att en kommunrepresentant lyssnar. I det här fallet gick det tydligen bra. Det kanske kan inspirera kommuner som är drabbade och som inte har gjort detta.Jag tror, som jag nämnde i mitt förra inlägg, att i takt med att migrationen minskar kommer det här problemet också att börja ebba ut. Men regeringen kommer som sagt att fortsätta jobba med frågan."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Först vill jag svara på Peter Hedbergs fråga. Tidningsintervjuer som ska handla om ett ämne kan ibland breddas lite; jag ska inte säga att de spårar ur. Då svarar man på de frågor man får från journalisten. Jag är väl medveten om definitionen av social dumpning, men den aktuella intervjun var något bredare. Därför ville jag betona att det inte alltid kan vara ett problem att människor fem år efter etableringen bor i en annan kommun än den de etablerade sig i. Det kan ju ha många olika orsaker. Jag tycker dock inte att social dumpning är en bra orsak till att man byter kommun.Peter Hedberg ställde också en del frågor till mig om jag var beredd att genomföra den ena åtgärden efter den andra. Jag talar nu för hela regeringen och kan inte lägga ord i munnen på andra statsråd. De förslag som nämnts här är propositioner och utredningar som i så fall skulle läggas av andra statsråd, och därför kan inte jag stå här och säga att det är saker regeringen vill göra.Det är dock väldigt bra om det kommer konkreta förslag, bland annat från dem som lett utredningen om social dumpning. Om de har konkreta och intressanta förslag tycker jag att vi åtminstone ska lyssna på dem, se om det är någonting man kan gå vidare med och analysera om förslagen kan bidra till en bättre ordning. Det är jag absolut beredd att göra.Vi ska jobba vidare med denna fråga. Jag vill betona hur viktigt det är att inte bara regeringen har en dialog med kommunerna, utan att kommunerna har en dialog med varandra. Jag läste en artikel i tidningen som Peter Hedberg nämnde där en kommunrepresentant sa att de hade haft problem med social dumpning, men att de upphörde efter det att man ringt upp den kommun som skickat dit många av sina invånare.Jag säger inte att det alltid är så lätt för alla kommuner, men det visar ändå på något av hur viktigt det är med mellanmänskliga kontakter. Man behöver inte alltid gå via regering, utredare och lagförslag utan kan också lyfta på luren, ringa varandra och diskutera problemet. Kanske är det då så att en kommunrepresentant lyssnar. I det här fallet gick det tydligen bra. Det kanske kan inspirera kommuner som är drabbade och som inte har gjort detta.Jag tror, som jag nämnde i mitt förra inlägg, att i takt med att migrationen minskar kommer det här problemet också att börja ebba ut. Men regeringen kommer som sagt att fortsätta jobba med frågan."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Tack till statsrådet och interpellanten! Jag ska fatta mig ganska kort. Jag har med stort intresse tagit del av en hel del av materialet som den nu nedlagda utredningen arbetat fram.I Sandvikens kommun har under 2022 minst 43 familjer dumpats av sju Stockholmskommuner. Syndarnas namn är Lidingö, Järfälla, Nacka, Sundbyberg, Upplands Väsby, Värmdö, Stockholm och Täby. Det handlar alltså om 43 familjer - ofta unga, ensamstående flerbarnsmödrar från Demokratiska republiken Kongo som kommit till Sverige som kvotflyktingar. Jag utgår från att Erik Slottner och jag lätt kan enas om att vi inte vill byta livsöde med någon av dessa familjer.Jag läser innantill vad Sandvikens kommunföreträdare har haft att säga till den nu nedlagda statliga utredningen:Barnen är särskilt utsatta. Eftersom hushållen ofta bara dyker upp är kommunen oförberedd. Inget av hushållen med skolbarn har sökt plats på skola före flytten, utan alla har sökt när de redan har flyttat. Detta leder till att det inte finns någon tid för förberedelse. Kommunen har under 2022 behövt ordna plats i skola och förskola för nästan 100 barn. Det är en utmaning. Grundskolan har arbetat hårt med att kunna erbjuda skolplats till alla barn. Kommunen har behövt lösa platser genom överinskrivning. Konsekvensen har blivit att syskon placeras på olika skolor - ibland tre olika - vilket innebär en logistisk utmaning för den inflyttade familjen. Detta i sin tur kan leda till att barnen får hög frånvaro, då logistiken blir övermäktig för en ensamstående förälder som är kvotflykting från Kongo.Jag tackar statsrådet för diskussionen, accepterar att detta är en komplex frågeställning och uppmanar honom och regeringen att vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder mot social dumpning. För ett parti som kanske kan tänka sig att förstatliga hela sjukvården borde det vara möjligt att tänka sig lite mer av tydlig, statlig styrning på detta område."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Tack till statsrådet och interpellanten! Jag ska fatta mig ganska kort. Jag har med stort intresse tagit del av en hel del av materialet som den nu nedlagda utredningen arbetat fram.I Sandvikens kommun har under 2022 minst 43 familjer dumpats av sju Stockholmskommuner. Syndarnas namn är Lidingö, Järfälla, Nacka, Sundbyberg, Upplands Väsby, Värmdö, Stockholm och Täby. Det handlar alltså om 43 familjer - ofta unga, ensamstående flerbarnsmödrar från Demokratiska republiken Kongo som kommit till Sverige som kvotflyktingar. Jag utgår från att Erik Slottner och jag lätt kan enas om att vi inte vill byta livsöde med någon av dessa familjer.Jag läser innantill vad Sandvikens kommunföreträdare har haft att säga till den nu nedlagda statliga utredningen:Barnen är särskilt utsatta. Eftersom hushållen ofta bara dyker upp är kommunen oförberedd. Inget av hushållen med skolbarn har sökt plats på skola före flytten, utan alla har sökt när de redan har flyttat. Detta leder till att det inte finns någon tid för förberedelse. Kommunen har under 2022 behövt ordna plats i skola och förskola för nästan 100 barn. Det är en utmaning. Grundskolan har arbetat hårt med att kunna erbjuda skolplats till alla barn. Kommunen har behövt lösa platser genom överinskrivning. Konsekvensen har blivit att syskon placeras på olika skolor - ibland tre olika - vilket innebär en logistisk utmaning för den inflyttade familjen. Detta i sin tur kan leda till att barnen får hög frånvaro, då logistiken blir övermäktig för en ensamstående förälder som är kvotflykting från Kongo.Jag tackar statsrådet för diskussionen, accepterar att detta är en komplex frågeställning och uppmanar honom och regeringen att vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder mot social dumpning. För ett parti som kanske kan tänka sig att förstatliga hela sjukvården borde det vara möjligt att tänka sig lite mer av tydlig, statlig styrning på detta område."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Statsrådet säger nu tydligt att social dumpning är ett problem. Det är glädjande. Men jag har också hört statsrådet använda formuleringen att vi inte har kommunarrest i Sverige. Det tror jag inte att någon har påstått heller.Jag vet inte om vi ska ägna oss åt någon sorts seminarieövning om begreppet, men vi kan gå till det som den nu nedlagda utredningen sa om hur man definierade social dumpning: som kommunalt agerande som syftar till att personer som är i behov av kommunala stödinsatser ska flytta till en annan kommun utan att personen själv uttryckt en tydlig vilja att flytta.Det är just frågan om frivillighet eller ofrivillighet som är kärnan i social dumpning. I kommuner som Kramfors, återigen, har personer som kommit till kommunen ofta berättat att de utsatts för påtryckningar från sin tidigare hemkommun. De har i princip blivit tillsagda att de inte kommer att få fortsatt försörjningsstöd om de inte åker.Frivilligheten kan alltså verkligen diskuteras. Det är tråkigt att utredningen inte hann arbeta mer än drygt ett halvår, men som statsrådet också tar upp hann den ändå lyfta fram flera allvarliga konsekvenser för både kommuner och enskilda.Jag förvånas väl delvis över ryckigheten i statsrådets agerande gällande detta. I november uttryckte statsrådet i en intervju i Dagens Samhälle att det var bra att frågan utreddes och att man ville se mer fakta på bordet. Men en månad senare lade man ned utredningen.Vi har redan otaliga vittnesmål från kommuner och en väldigt bra kartläggning från Statskontoret. Vad gäller utredningen av utjämningssystemsfrågan och att den ska lösa problemet med social dumpning - inte helt, det förstår jag att statsrådet inte menar, men delvis - är jag tveksam, av två skäl. Jag tror att det kommer att vara väldigt svårt att träffsäkert beräkna hur social dumpning faktiskt slår, eftersom antalet fall kan variera från år till år och kommuner kan drabbas olika.Sedan vet jag inte om jag tycker att det är särskilt bra att man i praktiken, inom ramen för systemet, på något sätt godkänner eller institutionaliserar rätten att åsidosätta socialtjänstlagen. Jag tycker att det är lite problematiskt därför att jag i grunden tror att jag och statsrådet är överens om att det är viktigt med bra etablering på arbetsmarknaden för både personer med sociala problem som hemlöshet och missbruk och personer som nyligen kommit till Sverige.Utifrån det uppdrag utredningen hade tycker jag att det blir konstigt att lägga ned den. Den skulle till exempel främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i syfte att skapa varaktiga samarbetsformer. Det var väl delvis vad statsrådet efterlyste, till exempel dialog mellan kommuner? Där hade kanske utredningen kunnat bidra. Jag hoppas verkligen att det statsrådet säger om att se över bosättningslagen på något sätt kan innefatta det som den nu nedlagda utredningen tog upp och inte bara de delar som finns i Tidöavtalet. Avslutningsvis vill jag säga att det behövs tydliga besked från regeringen i den här frågan. Om den nu nedlagda utredningen inte höll måttet blir min fråga till statsrådet vilka konkreta initiativ han tänker ta för att säkerställa att faktabasen som efterfrågas faktiskt kommer till. Är statsrådet beredd att gå vidare med konkret lagstiftning gällande just denna problematik, alltså inte inom ramen för andra - kanske mer perifera - system?"}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Statsrådet säger nu tydligt att social dumpning är ett problem. Det är glädjande. Men jag har också hört statsrådet använda formuleringen att vi inte har kommunarrest i Sverige. Det tror jag inte att någon har påstått heller.Jag vet inte om vi ska ägna oss åt någon sorts seminarieövning om begreppet, men vi kan gå till det som den nu nedlagda utredningen sa om hur man definierade social dumpning: som kommunalt agerande som syftar till att personer som är i behov av kommunala stödinsatser ska flytta till en annan kommun utan att personen själv uttryckt en tydlig vilja att flytta.Det är just frågan om frivillighet eller ofrivillighet som är kärnan i social dumpning. I kommuner som Kramfors, återigen, har personer som kommit till kommunen ofta berättat att de utsatts för påtryckningar från sin tidigare hemkommun. De har i princip blivit tillsagda att de inte kommer att få fortsatt försörjningsstöd om de inte åker.Frivilligheten kan alltså verkligen diskuteras. Det är tråkigt att utredningen inte hann arbeta mer än drygt ett halvår, men som statsrådet också tar upp hann den ändå lyfta fram flera allvarliga konsekvenser för både kommuner och enskilda.Jag förvånas väl delvis över ryckigheten i statsrådets agerande gällande detta. I november uttryckte statsrådet i en intervju i Dagens Samhälle att det var bra att frågan utreddes och att man ville se mer fakta på bordet. Men en månad senare lade man ned utredningen.Vi har redan otaliga vittnesmål från kommuner och en väldigt bra kartläggning från Statskontoret. Vad gäller utredningen av utjämningssystemsfrågan och att den ska lösa problemet med social dumpning - inte helt, det förstår jag att statsrådet inte menar, men delvis - är jag tveksam, av två skäl. Jag tror att det kommer att vara väldigt svårt att träffsäkert beräkna hur social dumpning faktiskt slår, eftersom antalet fall kan variera från år till år och kommuner kan drabbas olika.Sedan vet jag inte om jag tycker att det är särskilt bra att man i praktiken, inom ramen för systemet, på något sätt godkänner eller institutionaliserar rätten att åsidosätta socialtjänstlagen. Jag tycker att det är lite problematiskt därför att jag i grunden tror att jag och statsrådet är överens om att det är viktigt med bra etablering på arbetsmarknaden för både personer med sociala problem som hemlöshet och missbruk och personer som nyligen kommit till Sverige.Utifrån det uppdrag utredningen hade tycker jag att det blir konstigt att lägga ned den. Den skulle till exempel främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i syfte att skapa varaktiga samarbetsformer. Det var väl delvis vad statsrådet efterlyste, till exempel dialog mellan kommuner? Där hade kanske utredningen kunnat bidra. Jag hoppas verkligen att det statsrådet säger om att se över bosättningslagen på något sätt kan innefatta det som den nu nedlagda utredningen tog upp och inte bara de delar som finns i Tidöavtalet. Avslutningsvis vill jag säga att det behövs tydliga besked från regeringen i den här frågan. Om den nu nedlagda utredningen inte höll måttet blir min fråga till statsrådet vilka konkreta initiativ han tänker ta för att säkerställa att faktabasen som efterfrågas faktiskt kommer till. Är statsrådet beredd att gå vidare med konkret lagstiftning gällande just denna problematik, alltså inte inom ramen för andra - kanske mer perifera - system?"}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Jag ska börja med att svara på Peter Hedbergs fråga. Ja, jag tycker att social dumpning är ett problem. Det är svårt att veta omfattningen. Det finns inte ett objektivt begrepp för vad som är social dumpning eller inte. Men vi vet ju att det förekommer. Det har vi sett kalla, hårda fakta på. Och det är ett problem.Detta är en bred fråga med många dimensioner. Det erkänner också Hedberg här i talarstolen. Det finns en inneboende konflikt, nämligen att där det är gott om bostäder är det ofta ont om jobb, och möjligheterna till integration är sämre. Där det är ont om bostäder är möjligheterna att få jobb bättre, och integrationen går lättare.Vi har inte kommunarrest. Man är fri. Etableringstiden går ut efter två år. Statens ansvar för ersättningar och Arbetsförmedlingens ansvar är på två år. En del kommuner har tolkat det som att deras ansvar också sträcker sig över två år. Vi kan inte förbjuda människor att bo kvar i den kommun de blivit anvisade till. Man har möjlighet att flytta dit det kanske finns bostäder och man av andra orsaker vill bo. Det är en bred fråga.Det finns flera uppdrag i Tidöavtalet som relaterar till detta och som har med bosättningslagen att göra. Bland annat nämns tre år som någon form av nationellt uppdrag för kommunerna att kunna erbjuda boende. Vi får se var det landar. Uppdragen ska utredas. Efter utredning och sedvanlig remisshantering får regeringen se vad vi landar i.Jag noterar de två förslagen från utredningen, som ändå hann jobba ett tag. Jag har träffat utredaren och sekretariatet på ett möte och har fått ta emot den information och det material som de gjort hittills. Jag kan inte uttala mig om de två förslagen i dag. Det ligger inte ens på mitt bord. Förslagen som lästes upp berör andra statsråd. Men det är naturligtvis intressant att ta del av och att överväga förslagen. De skulle kanske innebära och leda till större nationell likvärdighet, vilket brukar vara en önskvärd ambition inom andra områden.När det gäller skatteutjämningskommittén förstår jag naturligtvis att ekonomisk kompensation är en viktig fråga för kommunerna som drabbas av detta, även om jag också förstår att frågan är bredare än bara ekonomisk kompensation och den ekonomiska konsekvensen för kommunerna. Jag tycker att det är bra att skatteutjämningskommittén har i uppdrag att se om de socioekonomiska faktorerna spelar en tillräckligt stor roll i kostnadsutjämningen. Om de inte gör det ska man återkomma med förslag på mer åtgärder. Det har också bäring på frågan.Det ska också sägas att migrationen till Sverige är betydligt mindre nu än när bosättningslagen sjösattes. Orsaken till att bosättningslagen skapades var att vi hade väldigt stor migration till Sverige. Den har sjunkit nu. Jag tror därför att problemen med social dumpning av den anledningen kommer att minska ganska rejält framöver. Kommuner med bostadsbrist kommer att ha större möjligheter att erbjuda bostad till de människorna också på längre sikt. Frågans aktualitet kommer förhoppningsvis att minska.Det är också viktigt att betona att jag har löpande dialoger med både SKR och enskilda kommuner. Där lyfts bland annat den här frågan upp. Det är också ett sätt att jobba med frågan. Jag tror nämligen att den också måste hanteras genom bilaterala möten mellan kommuner."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Jag ska börja med att svara på Peter Hedbergs fråga. Ja, jag tycker att social dumpning är ett problem. Det är svårt att veta omfattningen. Det finns inte ett objektivt begrepp för vad som är social dumpning eller inte. Men vi vet ju att det förekommer. Det har vi sett kalla, hårda fakta på. Och det är ett problem.Detta är en bred fråga med många dimensioner. Det erkänner också Hedberg här i talarstolen. Det finns en inneboende konflikt, nämligen att där det är gott om bostäder är det ofta ont om jobb, och möjligheterna till integration är sämre. Där det är ont om bostäder är möjligheterna att få jobb bättre, och integrationen går lättare.Vi har inte kommunarrest. Man är fri. Etableringstiden går ut efter två år. Statens ansvar för ersättningar och Arbetsförmedlingens ansvar är på två år. En del kommuner har tolkat det som att deras ansvar också sträcker sig över två år. Vi kan inte förbjuda människor att bo kvar i den kommun de blivit anvisade till. Man har möjlighet att flytta dit det kanske finns bostäder och man av andra orsaker vill bo. Det är en bred fråga.Det finns flera uppdrag i Tidöavtalet som relaterar till detta och som har med bosättningslagen att göra. Bland annat nämns tre år som någon form av nationellt uppdrag för kommunerna att kunna erbjuda boende. Vi får se var det landar. Uppdragen ska utredas. Efter utredning och sedvanlig remisshantering får regeringen se vad vi landar i.Jag noterar de två förslagen från utredningen, som ändå hann jobba ett tag. Jag har träffat utredaren och sekretariatet på ett möte och har fått ta emot den information och det material som de gjort hittills. Jag kan inte uttala mig om de två förslagen i dag. Det ligger inte ens på mitt bord. Förslagen som lästes upp berör andra statsråd. Men det är naturligtvis intressant att ta del av och att överväga förslagen. De skulle kanske innebära och leda till större nationell likvärdighet, vilket brukar vara en önskvärd ambition inom andra områden.När det gäller skatteutjämningskommittén förstår jag naturligtvis att ekonomisk kompensation är en viktig fråga för kommunerna som drabbas av detta, även om jag också förstår att frågan är bredare än bara ekonomisk kompensation och den ekonomiska konsekvensen för kommunerna. Jag tycker att det är bra att skatteutjämningskommittén har i uppdrag att se om de socioekonomiska faktorerna spelar en tillräckligt stor roll i kostnadsutjämningen. Om de inte gör det ska man återkomma med förslag på mer åtgärder. Det har också bäring på frågan.Det ska också sägas att migrationen till Sverige är betydligt mindre nu än när bosättningslagen sjösattes. Orsaken till att bosättningslagen skapades var att vi hade väldigt stor migration till Sverige. Den har sjunkit nu. Jag tror därför att problemen med social dumpning av den anledningen kommer att minska ganska rejält framöver. Kommuner med bostadsbrist kommer att ha större möjligheter att erbjuda bostad till de människorna också på längre sikt. Frågans aktualitet kommer förhoppningsvis att minska.Det är också viktigt att betona att jag har löpande dialoger med både SKR och enskilda kommuner. Där lyfts bland annat den här frågan upp. Det är också ett sätt att jobba med frågan. Jag tror nämligen att den också måste hanteras genom bilaterala möten mellan kommuner."}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för svaret på såväl Eva Lindhs som Peter Hedbergs interpellationer i dag. Eva Lindh har tyvärr blivit sjuk.Sedan flera år har vi mycket goda skäl att tro att kommuner i vårt land motverkar integrationen, kränker barns rättigheter och utsätter redan pressade kommuner för stora påfrestningar genom att helt enkelt dumpa människor som behöver samhälleliga insatser. Vi vet också att bristen på lämpliga bostäder är en mycket viktig faktor som driver vissa i allt väsentligt rika och välmående kommuner som är under borgerligt styre sedan decennier att agera på detta vis.Kunskapen om dessa mycket allvarliga missförhållanden i vårt land skulle nu samlas i en statlig utredning. Därtill skulle förslag på åtgärder arbetas fram.Utredningen som Erik Slottner och regeringen har lagt ned har hunnit inkomma med ett brev med anledning av regeringens beslut att avsluta utredningen om att motverka social dumpning. I brevet förklarar utredningssekretariatet att man givetvis inte har kunnat arbeta färdigt med sina reformförslag men att man ändå vill redovisa två föreslagna åtgärder.Jag läser innantill ur brevet: Vi vill avsluta med att belysa två åtgärder som vi bedömer kan motverka social dumpning i närtid. Nummer 1 är krav i socialtjänstlagen på informationsöverlämning från sändande till mottagande kommun om en person med kommunala stödinsatser, även nyligen avslutade, flyttar från en kommun till en annan. Nummer 2 är att förtydliga vad som avses med skyldighet att efter anvisning ta emot nyanländ för bosättning i kommunen enligt lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Det skulle bidra till en enhetlig tillämpning av bosättningslagen i enlighet med lagens intentioner samt motverka social dumpning.Mina frågor till statsrådet blir: Är regeringen och statsrådet Erik Slottner beredda att föreslå dessa mycket konkreta förändringar? Om man är det, hur tänker statsrådet kring detta? Om man inte är det, varför?"}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för svaret på såväl Eva Lindhs som Peter Hedbergs interpellationer i dag. Eva Lindh har tyvärr blivit sjuk.Sedan flera år har vi mycket goda skäl att tro att kommuner i vårt land motverkar integrationen, kränker barns rättigheter och utsätter redan pressade kommuner för stora påfrestningar genom att helt enkelt dumpa människor som behöver samhälleliga insatser. Vi vet också att bristen på lämpliga bostäder är en mycket viktig faktor som driver vissa i allt väsentligt rika och välmående kommuner som är under borgerligt styre sedan decennier att agera på detta vis.Kunskapen om dessa mycket allvarliga missförhållanden i vårt land skulle nu samlas i en statlig utredning. Därtill skulle förslag på åtgärder arbetas fram.Utredningen som Erik Slottner och regeringen har lagt ned har hunnit inkomma med ett brev med anledning av regeringens beslut att avsluta utredningen om att motverka social dumpning. I brevet förklarar utredningssekretariatet att man givetvis inte har kunnat arbeta färdigt med sina reformförslag men att man ändå vill redovisa två föreslagna åtgärder.Jag läser innantill ur brevet: Vi vill avsluta med att belysa två åtgärder som vi bedömer kan motverka social dumpning i närtid. Nummer 1 är krav i socialtjänstlagen på informationsöverlämning från sändande till mottagande kommun om en person med kommunala stödinsatser, även nyligen avslutade, flyttar från en kommun till en annan. Nummer 2 är att förtydliga vad som avses med skyldighet att efter anvisning ta emot nyanländ för bosättning i kommunen enligt lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Det skulle bidra till en enhetlig tillämpning av bosättningslagen i enlighet med lagens intentioner samt motverka social dumpning.Mina frågor till statsrådet blir: Är regeringen och statsrådet Erik Slottner beredda att föreslå dessa mycket konkreta förändringar? Om man är det, hur tänker statsrådet kring detta? Om man inte är det, varför?"}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill inledningsvis säga att jag naturligtvis delar statsrådets uppfattning att social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politiska områden. Däremot uppfattade jag inte riktigt att statsrådet i sitt svar faktiskt svarade på min huvudsakliga fråga, nämligen om statsrådet anser att social dumpning faktiskt är ett problem.Min hemkommun Kramfors var en av de första i landet att larma om problemen med social dumpning. Man märkte att det i kommunen plötsligt fanns många individer med sociala problem och individer vars etableringstid hade gått ut och att dessa nu sökte försörjningsstöd. Det framkom också att dessa människor hade blivit uppmanade att flytta från sin tidigare hemkommun med olika former av påtryckningar. Detta var något som också andra kommuner senare vittnade om i utredningar och kartläggningar.Från Kramfors kommuns sida påbörjade man ett påverkansarbete för att uppmärksamma den dåvarande socialdemokratiska regeringen på detta fenomen. Det ledde senare till att Statskontoret kartlade dumpningen och konstaterade att den existerar i olika former.Visst är en förklaring, som statsrådet anförde i sitt svar, att kommuner tolkar bosättningslagen olika. Men Statskontoret kom också fram till att andra grupper än nyanlända förekom, bland annat personer med missbruksproblematik. Social dumpning innebär att företrädesvis rikare kommuner vältrar över kostnader på mer utsatta kommuner. Det är ett reellt problem. 2 miljoner kronor eller 4 miljoner kronor i ökade kostnader för socialförvaltningen i Kramfors eller Sandviken kan vara skillnaden mellan ett nollresultat eller att hamna på minus.Jag vill samtidigt göra en markering. Det kommunala ekonomiska perspektivet är förstås viktigt. Men det är minst lika viktigt att peka på konsekvenserna för den enskilde. Socialtjänstlagen anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation. Men beslut om insatserna ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort.Precis som de drabbade kommunerna har Statskontoret och den nu nedlagda utredningen konstaterat att den enskildes möjligheter till etablering på arbetsmarknaden försvåras. Dessutom blir det inte ett värdigt mottagande i eller en värdig flytt till den nya kommunen.Det har inte sällan varit barnfamiljer som blivit förflyttade. Därmed finns också ett barnperspektiv att beakta. Hur påverkas barn av att ryckas upp och flyttas utan att det sker på ett korrekt och värdigt sätt?Jag är, precis som många andra, besviken och upprörd över att utredningen om att motverka social dumpning har lagts ned. Jag får återkomma till det i kommande inlägg.Jag vill backa till det jag sa inledningsvis. Jag uppfattar inte att jag har fått svar på min huvudsakliga fråga och ställer den därför igen. Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?"}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill inledningsvis säga att jag naturligtvis delar statsrådets uppfattning att social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politiska områden. Däremot uppfattade jag inte riktigt att statsrådet i sitt svar faktiskt svarade på min huvudsakliga fråga, nämligen om statsrådet anser att social dumpning faktiskt är ett problem.Min hemkommun Kramfors var en av de första i landet att larma om problemen med social dumpning. Man märkte att det i kommunen plötsligt fanns många individer med sociala problem och individer vars etableringstid hade gått ut och att dessa nu sökte försörjningsstöd. Det framkom också att dessa människor hade blivit uppmanade att flytta från sin tidigare hemkommun med olika former av påtryckningar. Detta var något som också andra kommuner senare vittnade om i utredningar och kartläggningar.Från Kramfors kommuns sida påbörjade man ett påverkansarbete för att uppmärksamma den dåvarande socialdemokratiska regeringen på detta fenomen. Det ledde senare till att Statskontoret kartlade dumpningen och konstaterade att den existerar i olika former.Visst är en förklaring, som statsrådet anförde i sitt svar, att kommuner tolkar bosättningslagen olika. Men Statskontoret kom också fram till att andra grupper än nyanlända förekom, bland annat personer med missbruksproblematik. Social dumpning innebär att företrädesvis rikare kommuner vältrar över kostnader på mer utsatta kommuner. Det är ett reellt problem. 2 miljoner kronor eller 4 miljoner kronor i ökade kostnader för socialförvaltningen i Kramfors eller Sandviken kan vara skillnaden mellan ett nollresultat eller att hamna på minus.Jag vill samtidigt göra en markering. Det kommunala ekonomiska perspektivet är förstås viktigt. Men det är minst lika viktigt att peka på konsekvenserna för den enskilde. Socialtjänstlagen anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation. Men beslut om insatserna ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort.Precis som de drabbade kommunerna har Statskontoret och den nu nedlagda utredningen konstaterat att den enskildes möjligheter till etablering på arbetsmarknaden försvåras. Dessutom blir det inte ett värdigt mottagande i eller en värdig flytt till den nya kommunen.Det har inte sällan varit barnfamiljer som blivit förflyttade. Därmed finns också ett barnperspektiv att beakta. Hur påverkas barn av att ryckas upp och flyttas utan att det sker på ett korrekt och värdigt sätt?Jag är, precis som många andra, besviken och upprörd över att utredningen om att motverka social dumpning har lagts ned. Jag får återkomma till det i kommande inlägg.Jag vill backa till det jag sa inledningsvis. Jag uppfattar inte att jag har fått svar på min huvudsakliga fråga och ställer den därför igen. Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?"}
+{"question":"Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?","answer":"Peter Hedberg har frågat mig om jag anser att social dumpning är ett problem och vilka åtgärder jag i så fall är beredd att vidta.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politikområden. Det handlar bland annat om bostads- och arbetsmarknadsfrågor och att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen på olika sätt.Den förra regeringen tillsatte flera utredningar strax före valet 2022. En av dessa var utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Regeringen har gjort en genomgång av samtliga pågående utredningar och vid en prioritering bland dessa beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning. Även om denna utredning nu har lagts ned bedrivs annat arbete som har betydelse för frågan.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning. Länsstyrelserna har till exempel i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet.Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Regeringen avser vidare att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan."}
+{"question":"Om svaret på ovanstående är ja, vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att vidta?","answer":"Peter Hedberg har frågat mig om jag anser att social dumpning är ett problem och vilka åtgärder jag i så fall är beredd att vidta.Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politikområden. Det handlar bland annat om bostads- och arbetsmarknadsfrågor och att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen på olika sätt.Den förra regeringen tillsatte flera utredningar strax före valet 2022. En av dessa var utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Regeringen har gjort en genomgång av samtliga pågående utredningar och vid en prioritering bland dessa beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning. Även om denna utredning nu har lagts ned bedrivs annat arbete som har betydelse för frågan.Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning. Länsstyrelserna har till exempel i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet.Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.Regeringen avser vidare att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Jag menar inte att Socialdemokraterna skulle ha lagt fram exakt samma budget som den här regeringen; det vore ju märkligt. Jag vet naturligtvis att Socialdemokraterna har lagt fram en egen budget.Resonemanget handlar, om vi jämför satsningar före och efter pandemin, om att den förra regeringen gjorde en del satsningar som den dåvarande oppositionen stödde och som var temporära. Enligt plan fasade man ut dessa stöd. En del av dessa stöd handlar om detta område; det tycker jag att vi ska vara ärliga med att säga.För regeringen är detta en viktig fråga. Det är därför vi lägger mycket pengar på kompetensutveckling, både på statlig och på regional nivå och både inom utbildningssektorn och inom arbetsmarknadssektorn. Sedan kan man dividera om huruvida det ska läggas en miljard mer eller mindre, men det är inte tu tal om att denna regering prioriterar detta och lägger väldigt mycket pengar på det.Vi i regeringen gör en bedömning och lägger de summor som vi tror att dessa instanser klarar av att absorbera. Det är också en viktig fråga. Hur mycket vi än satsar på utbildning och kompetensutveckling måste det finnas människor som jobbar kvar inom välfärdssektorn. Det går ju inte att lämna de äldre ensamma på ett äldreboende därför att hela personalstyrkan går på vidareutbildning, utan verksamheten måste klara av detta. Jag tror att det är viktigt att ha det verksamhetsperspektivet med sig.Med detta sagt vill jag verkligen säga att regeringen är beredd att göra mer. Visar det sig att arbetslösheten börjar att sticka iväg, att det finns möjlighet att lägga mer pengar och att det går att absorbera och att erbjuda fler utbildningsinsatser, både inom utbildningssystemet och som arbetsmarknadspolitiska åtgärder, är regeringen självklart beredd att återkomma med fler satsningar i kommande budgetpropositioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Statsrådet tog upp att en socialdemokratiskt ledd regering skulle agera på samma sätt som nuvarande regering. Man kan ju jämföra vad en socialdemokratiskt ledd regering skulle göra med vad regeringen nu de facto gör.Vi lade ju fram ett budgetförslag där vi lade över 1 miljard mer än regeringen på utbildning och omställning, vilket motsvarar ungefär 20 000 utbildningsplatser. Vi lade 1 miljard kronor till anslaget för vuxenutbildning, vilket motsvarar cirka 17 400 utbildningsplatser inom regional yrkesvux. Vi lade 104 miljoner kronor till yrkeshögskolan, som behöver fortsätta att byggas ut i stället för att skäras ned. Satsningen motsvarar cirka 1 400 utbildningsplatser. Vi avvisade också regeringens nedskärningar vid tolv lärosäten runt om i landet och återförde medel om totalt 81 miljoner, vilket motsvarar cirka 1 000 helårsplatser.Att en socialdemokratiskt ledd regering skulle landa i samma slutsatser som nuvarande regering är alltså inte fallet; det har vi bevisat i vår budgetmotion.Det finns även en annan del som jag vill ta upp när vi pratar om utbildning.Visst är det mycket som faller under andra ministrars ansvar, men det kan vara värt att ta upp att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det bästa sättet att möta en lågkonjunktur är faktiskt att satsa på utbildning, så att vi när vi kommer ut ur lågkonjunkturen har kompetent folk med bra utbildning som kan ta de jobb som då kommer att skapas. Det handlar inte minst om den arbetskraft som vi kommer att behöva i vår offentliga sektor."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Att man som civilminister har regioner och kommuner inom sitt ansvarsområde innebär inte att man är ansvarig för precis allt som sker inom kommuner och regioner. Väldigt många av de frågor som nu ställdes i Joakim Sandells anförande ligger faktiskt under andra statsråd, och jag får tyvärr vara så tråkig att jag hänvisar en del av frågorna till mina statsrådskollegor i regeringen. Det finns alltså möjlighet att ställa fler interpellationer och fler frågor, både muntligen och skriftligen.Ledamoten Sandell är mycket medveten om att det under pandemin gjordes många satsningar på kommuner och regioner - och även inom andra områden - som var temporära. De hade med pandemin att göra och handlade om att stötta välfärden och stötta kommuner och regioner i en mycket tuff period. Många av dessa stöd löper nu ut när pandemin börjar klinga av. Det är därmed inte konstigt att jag jämför satsningarna efter pandemin med satsningarna före pandemin, utan det är faktiskt helt i sin ordning. Jag är helt övertygad om att en socialdemokratisk regering skulle ha gjort precis samma sak. Jag kan nästan lova det. Jag tycker alltså att det är ett styrkebevis att vi lägger dubbelt så mycket på den regionala yrkesvuxutbildningen 2023 jämfört med före pandemin. Det visar att regeringen satsar på kompetensutveckling och att vi satsar på den regionala yrkesutbildningen. Precis som jag sa i mitt inledande anförande och som det även står i det skriftliga svaret på interpellationen kan inte enbart mer pengar, fler människor och fler utbildade personer lösa den kompetensförsörjningsbrist vi står inför. Det är nämligen inte bara kommuner och regioner som står inför kompetensförsörjningsproblem, utan det gör även försvaret, näringslivet och många andra sektorer. Tillväxten av den arbetande delen av befolkningen kommer inte att räcka till för att göra allt det som arbetskraft i form av människor i dag gör. Därför måste vi stötta kommunerna och regionerna, för välfärdssektorn måste bli mycket bättre på att tillvarata exempelvis digitaliseringens möjligheter. Där har jag själv erfarenhet, och jag kan se hur digitala hjälpmedel faktiskt kan avlasta utbildad personal och göra arbetet mer effektivt. Vi måste se till att utbildad personal gör det som de är utbildade till och inte utför en massa arbetsuppgifter som annan personal skulle kunna utföra. Det finns väldigt många exempel att hämta, exempelvis inom sjukvård och äldreomsorg.Vi måste se till att skapa arbetsplatser där människor vill stanna och jobba kvar längre. Vi måste se till att människor inom äldreomsorgen orkar jobba kvar längre och att fler orkar jobba kvar ända fram till 69 års ålder, som är den nya LAS-gränsen för hur länge man får vara kvar och jobba. Det finns en enorm potential i att fler jobbar kvar längre sett till vad detta skulle kunna innebära för att råda bot på kompetensförsörjningsbristen.Att minska sjukskrivningarna är en annan viktig fråga. Det är inte minst en viktig jämställdhetsfråga, som Joakim Sandell sa, men det är också ett svar på det kompetensförsörjningsproblem som vi har framför oss.Jag vill också säga något om karriärstegar inom offentlig sektor. Det gäller att inte minst kvinnor som jobbar inom offentlig sektor har möjlighet att göra karriär och att utbildning och kompetensutveckling ger utslag både i lönekuvertet och i vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter man får.Vi har väldigt mycket att jobba med för att skapa mer attraktiva arbetsplatser och bättre arbetsmiljö och därmed få fler människor att orka jobba längre."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Jag tackar återigen statsrådet för svaret. Jag får väl säga att jag inte är så värst intresserad av att det skrivs mer om kompetensförsörjning i regeringens budget, så jag får kanske formulera om det: Jag är snarare intresserad av att det satsas på kompetensförsörjning. Det är bristen på satsningar som är problemet, snarare än bristen på ord. Jag tycker också att det är lite fascinerande att statsrådet väljer att ta sin utgångspunkt före pandemin när vi pratar om resurser till yrkesutbildning och liknande. Så kan man väl i och för sig alltid göra i en debatt, men om vi i stället jämför med förra året ser vi att resurserna till vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningen minskar med över 1 miljard kronor jämfört med 2022. Att det skulle vara att satsa att dra ned med 1 miljard får jag faktiskt inte riktigt ihop, och det får nog inte många av kommunföreträdarna runt om i landet - oavsett politisk färg - heller. 1 miljard mindre är svårt att beskriva som en satsning. Vi har förstås nymodigheten att ord betyder lite andra saker än de har gjort tidigare, men 1 miljard mindre till det här området är ingen satsning.Däremot vill jag ändå ta upp att det är riktigt som statsrådet säger: Man kan nog inte fylla framtidens behov med enbart kompetensförsörjning, utan annat behöver också göras. SKR har pekat på att ett sätt att minska behovet av fler anställda är att öka heltidsarbetet och öka jämställdheten. Jag tycker att det är en ganska intressant fråga, inte minst med tanke på den rapport som TCO presenterade i går - eller om det var i morse - om föräldraledighetsuttag. Det är ju så att kommuner och regioner, som statsrådet är ansvarig för, har en övervägande del kvinnliga medarbetare. Det är klart att jämställdhetsfrågor därmed blir oerhört viktiga om vi ska lyckas öka heltidsarbetet och på så sätt öka jämställdheten. TCO pekar på föräldraförsäkringen, och när jag ändå har det statsråd som är ansvarig för kommuner och regioner här vill jag passa på att fråga vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att öka jämställdheten och på så sätt öka heltidsarbetandet inom kommuner och regioner. Det vore ett sätt att dra ytterligare ett strå till stacken i arbetet med att förbättra kompetensförsörjningen. Har statsrådet och regeringen några tankar kring detta?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Det är ingen tvekan om att detta är en viktig fråga vad gäller kompetensförsörjningen. Om Joakim Sandell tycker att det nämns för lite om detta i budgeten beklagar jag det. Det är mycket möjligt att man skulle kunna skriva några rader till om det, men det är ingen tvekan om att regeringen tycker att detta är en stor utmaning. Jag skulle till och med kunna gå så långt som att säga att detta är en ödesfråga för välfärden och för våra kommuners och regioners förmåga att klara av sitt uppdrag. Det är alltså ingen tvekan om den saken, och det är därför regeringen fortsätter att lägga mycket pengar på olika typer av utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska insatser inom en rad olika områden. Det görs såväl på kommunal och regional nivå som på statlig nivå, via yrkeshögskolan, inom arbetsmarknadspolitiken och inom den högre utbildningen på högskolor och universitet. Jag har själv erfarenhet av att vara kommunpolitiker, från tiden innan jag blev statsråd. Jag har hållit på väldigt mycket med äldreomsorg, inte minst under den förra mandatperioden, och är därmed väl förtrogen med ämnet och ser utmaningarna. I rollen som kommunpolitiker jobbade jag själv mycket med de här frågorna. Jag kan ändå nämna några saker. Den regionala yrkesvuxutbildningen beräknas 2023 ligga på en nivå som är dubbelt så hög som före pandemin. Att tala om drastiska neddragningar på området tycker jag därför är att ge en felaktig bild. Regeringen gör dessutom bedömningen att detta är vad kommunerna klarar av - vi kan ju inte ösa ut hur mycket pengar som helst, för kommunerna ska också klara av att absorbera de medel man ger. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan själv kommer man att ha ungefär lika många platser i år som man hade förra året, det vill säga ungefär 50 000. Högskolor och universitet fick också permanenta satsningar inom det här området 2021, och de ligger kvar även nästa år i och med att de är permanenta. Det stämmer att det har gjorts en del neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken, för regeringen har sett att det har funnits möjlighet att göra det. Trots det gör Arbetsförmedlingen själv bedömningen att man genom olika omdisponeringar till och med kommer att kunna öka antalet utbildningsplatser inom bristyrken. Vi ska också veta att Arbetsförmedlingen har gett tillbaka pengar till staten då man inte har gjort av med alla de pengar man fått tidigare. Sandell ställde frågan om specifikt Äldreomsorgslyftet. Här måste regeringen naturligtvis få återkomma - det var en treårig satsning, så den skulle upphöra nästa år enligt planen. Budgetprocessen var dessutom väldigt kort i och med att regeringsskiftet skedde ganska tajt inpå att budgeten skulle presenteras. Regeringen kommer alltså att få återkomma om hur vi går vidare med detta särskilda kompetensutvecklingsstöd och även om hur vi ser på fortbildning i övrigt. Denna fråga ligger dock inte inom mitt ansvarsområde utan under ett annat statsråd, nämligen Anna Tenje som är äldre- och socialtjänstminister. Vad gäller just Äldreomsorgslyftet ska vi dock veta att SKR har gillat den satsningen men att det faktiskt har varit svårt att göra av med pengarna. Många kommuner har inte kunnat göra av med de pengar de har fått inom Äldreomsorgslyftet. Det finns nog alltså möjlighet att skruva på detta om man skulle vilja fortsätta med den satsningen. Regeringen kommer som sagt att få återkomma kring detta och en hel del andra frågor, men det är inte tu tal om annat än att regeringen inser allvaret. Vi tar frågan på stort allvar, och vi gör väldigt många satsningar för att fler ska vilja jobba i välfärden och för att fler ska vara redo att jobba i välfärden. Vi gör också satsningar för att ge kommuner och regioner förutsättningar att ta sitt arbetsgivaransvar så att detta blir attraktiva yrken som människor vill söka sig till och - framför allt - stanna kvar länge inom. Det är ändå det som är det viktiga."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. En av de stora utmaningar som vi har inom välfärden är, som sagt, kompetensförsörjningen. Det saknas utbildade lärare, utbildad personal inom äldreomsorgen och utbildade sjuksköterskor. Samtidigt tycker jag att det sägs väldigt lite om detta från regeringshåll. Antalet utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska insatser har minskat drastiskt. Det sägs över huvud taget väldigt lite om den kompetensutmaning som kommuner och regioner faktiskt bara är i början av. Efter år 2023 finns det dessutom inga pengar till Äldreomsorgslyftet eller till de kompetenssatsningar som den S-ledda regeringen tog fram inom hälso- och sjukvårdens område. Vi måste kunna hålla ett fokus på kompetensförsörjningen. När vi investerar i välfärden måste det också finnas människor att anställa. De som gör det viktiga arbetet inom välfärdssektorn behöver bli fler och ha en god arbetsmiljö där de trivs och kan ägna sig åt rätt saker. Höjd kvalitet går hand i hand med trygga anställningsvillkor. Därför införde den socialdemokratiska regeringen till exempel ett äldreomsorgslyft för att gynna fler fasta anställningar och högre kompetens bland personalen. Undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor är de tre yrkesgrupper i kommunerna där behoven är som störst fram till 2031. Det är lite intressant att höra vad SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, säger om just Äldreomsorgslyftet och om statens ansvar när det gäller kompetensförsörjning. SKR brukar inte alltid lyfta fram statliga insatser till Sveriges Kommuner och Regioner. De brukar snarare kanske problematisera de satsningar som görs. Men när det gäller Äldreomsorgslyftet säger Caroline Olsson, som är arbetsgivarpolitiskt ansvarig på SKR: \"Staten behöver vara med och ta ett långsiktigt ansvar för välfärdens kompetensförsörjning. Ett bra exempel på när det fungerar väl är den statliga satsningen Äldreomsorgslyftet, som bidrar till kompetensutveckling i äldreomsorgen genom möjligheter att studera med lön. Äldreomsorgslyftet levererar. Bara under 2021 utbildade eller vidareutbildade sig 25 000 medarbetare inom äldreomsorgen. Vi ser gärna att staten förlänger och förstärker satsningen genom att säkra upp fler utbildningsplatser och låta kommunerna köpa in utbildning för medlen.\" Min fråga till statsrådet är om han ämnar arbeta för att det ska finnas kvar pengar till Äldreomsorgslyftet efter 2023, så att dessa satsningar kan fortsätta."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbrist som är akut inom välfärdssektorn?","answer":"har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbristen som är akut inom välfärdssektorn. En väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet är en nyckelfråga för utvecklingen av välfärden. Möjligheten att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att kunna möta befolkningens ökande behov av välfärdstjänster. Staten har ett övergripande ansvar för att kommuner och regioner har likvärdiga förutsättningar och kapacitet att utföra sitt välfärdsuppdrag, medan kommunerna och regionerna har ansvar för till exempel arbetsmiljö och verksamheternas kvalitet. Resurser tillförs till kommunsektorn i det generella statsbidraget 2023. Särskilda medel finns också avsatta för att stödja regioner och kommuner avseende bland annat kompetensförsörjning inom såväl hälso- och sjukvården som äldreomsorgen. Kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart med ökade resurser eller med fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Styrningen behöver utformas så att onödig och alltför detaljerad administration undviks.Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika områden. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Inom skolans område vill regeringen stärka läraryrkets attraktivitet genom att minska lärarnas administrativa börda, avlasta genom övrig personal och utveckla lärarrollen. Regeringens avsikt är vidare att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan även i fortsättningen ska ligga på en hög nivå, och antalet årsplatser beräknas 2023 vara på ungefär samma nivå som 2022. Statsbidraget för regionalt yrkesvux kommer totalt sett att ligga på ungefär dubbelt så hög nivå 2023 som före pandemin. Regeringen bedömer att den nya nivån ligger i linje med vad kommunerna faktiskt kan genomföra. Under 2021 utökades antalet platser för att ge högskolor och universitet möjlighet att utifrån sina förutsättningar prioritera utbildningar för bristyrken inom till exempel skolan och vården. Denna utbyggnad är permanent och påverkas inte när platser som bedömdes tillgodose ett mer tillfälligt behov under pandemin successivt upphör. Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan bidra till att möta kompetensbristen. Som regeringen angav i budgetpropositionen för 2023 finns det ett utrymme för en fortsatt ökning av antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till nuvarande nivåer. Det handlar bland annat om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och fler praktikplatser. Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.Avslutningsvis vill jag betona vikten av att staten, kommunerna och regionerna fortsätter att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i vården, skolan och omsorgen i hela landet."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Jag ser positivt på att vi förenas i viljan att förkorta tillståndsprocesserna.Om man tycker att det blir tjatigt får man hålla för öronen nu, men det finns ett problem. Man kan tycka vad man vill om det som ledde fram till det, men vi står inför det faktum att fyra kärnkraftsreaktorer har försvunnit de senaste åtta åren.Men därtill hade man ganska långt gångna planer på två nya kärnkraftsreaktorer från Vattenfalls sida fram till 2012. År 2014 lade man det i malpåse. Tänk om man hade haft åtta år till och kommit åtta år in på planeringen av nya reaktorer som hade kunnat stå 60-80 år samtidigt som vi arbetat med den havsbaserade vindkraften. Det hade verkligen kunnat bli en riktigt kraftfull kombo. Jag tycker att min statsrådskollega, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, uttryckte det klokt när hon påpekade att ingenting ligger på regeringens bord utan att det arbetas väldigt aktivt. Ingenting ligger och samlar damm. Jag menar inte att ledamoten har påstått att vi rullar tummarna. Men jag vill bara understryka att vi jobbar väldigt aktivt med detta. Det är många olika viljor och hänsyn som ska vägas in. Även Försvarsmakten ska säga sitt i detta svåra säkerhetspolitiska läge. Men vi gör det vi kan från Klimat- och näringslivsdepartementets sida för att hålla ett högt tempo i fråga om de ansökningar som ändå ligger på regeringens bord. Avslutningsvis vill jag till dem som tycker att svaret var lite tekniskt och krångligt och till de skåningar som undrar om Öresundsverket skulle kunna bidra i detta läge säga: Ja, men det vore olämpligt om jag som minister pekade och sa att det är detta som nu ska köpas tillbaka, eller hur det nu ska göras, och som ska användas på exakt detta sätt. Men på frågan om det har potential att bidra med mer megawatt och dessutom ökad överföringskapacitet är mitt svar ja. Men det är upp till myndigheterna att bedöma på vilket sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Jag ser positivt på att vi förenas i viljan att förkorta tillståndsprocesserna.Om man tycker att det blir tjatigt får man hålla för öronen nu, men det finns ett problem. Man kan tycka vad man vill om det som ledde fram till det, men vi står inför det faktum att fyra kärnkraftsreaktorer har försvunnit de senaste åtta åren.Men därtill hade man ganska långt gångna planer på två nya kärnkraftsreaktorer från Vattenfalls sida fram till 2012. År 2014 lade man det i malpåse. Tänk om man hade haft åtta år till och kommit åtta år in på planeringen av nya reaktorer som hade kunnat stå 60-80 år samtidigt som vi arbetat med den havsbaserade vindkraften. Det hade verkligen kunnat bli en riktigt kraftfull kombo. Jag tycker att min statsrådskollega, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, uttryckte det klokt när hon påpekade att ingenting ligger på regeringens bord utan att det arbetas väldigt aktivt. Ingenting ligger och samlar damm. Jag menar inte att ledamoten har påstått att vi rullar tummarna. Men jag vill bara understryka att vi jobbar väldigt aktivt med detta. Det är många olika viljor och hänsyn som ska vägas in. Även Försvarsmakten ska säga sitt i detta svåra säkerhetspolitiska läge. Men vi gör det vi kan från Klimat- och näringslivsdepartementets sida för att hålla ett högt tempo i fråga om de ansökningar som ändå ligger på regeringens bord. Avslutningsvis vill jag till dem som tycker att svaret var lite tekniskt och krångligt och till de skåningar som undrar om Öresundsverket skulle kunna bidra i detta läge säga: Ja, men det vore olämpligt om jag som minister pekade och sa att det är detta som nu ska köpas tillbaka, eller hur det nu ska göras, och som ska användas på exakt detta sätt. Men på frågan om det har potential att bidra med mer megawatt och dessutom ökad överföringskapacitet är mitt svar ja. Men det är upp till myndigheterna att bedöma på vilket sätt. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Förutom Öresundsverket hade interpellationen sin utgångspunkt i frågan om att bygga ut produktionen i närtid. Vi får vara ärliga med att det från start till mål tar tid med havsvindkraft. Det tar också tid från start till mål att bygga ny kärnkraft. Däremot finns det ett antal tillstånd på regeringens bord som skulle kunna vara i hamn mycket snabbare än de upp till 17 år som statsrådet talade om.Jag lyfte fram förslaget om vindkraftverk i Öresund som skulle kunna ge upp till 1,3 terawattimmar. Det beräknas kunna vara på plats till 2027-2028, vilket i fråga om el måste sägas vara i relativ närtid. Det finns som sagt andra tillstånd också som ligger för beslut på regeringens bord.Frågan kopplad till de beslut som regeringen ämnar fatta är: När kan vi skåningar och andra se fram emot dessa beslut?"}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Förutom Öresundsverket hade interpellationen sin utgångspunkt i frågan om att bygga ut produktionen i närtid. Vi får vara ärliga med att det från start till mål tar tid med havsvindkraft. Det tar också tid från start till mål att bygga ny kärnkraft. Däremot finns det ett antal tillstånd på regeringens bord som skulle kunna vara i hamn mycket snabbare än de upp till 17 år som statsrådet talade om.Jag lyfte fram förslaget om vindkraftverk i Öresund som skulle kunna ge upp till 1,3 terawattimmar. Det beräknas kunna vara på plats till 2027-2028, vilket i fråga om el måste sägas vara i relativ närtid. Det finns som sagt andra tillstånd också som ligger för beslut på regeringens bord.Frågan kopplad till de beslut som regeringen ämnar fatta är: När kan vi skåningar och andra se fram emot dessa beslut?"}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Jag skulle vilja återkomma till Sandells fråga om hur vi på kort sikt ska få loss mer kraftproduktion. Jag vill utveckla mitt svar lite och de åtgärder som regeringen har vidtagit.Jag vill trycka på att det kommer att ske ett stort skifte när Sverige nu ändrar målsättningen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Detta har att göra med att vi är i ett läge där vi behöver kraftsamla. Vi behöver få loss så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt, och den behöver vara utsläppsfri. Vi behöver fokusera mindre på exakt vilka teknikslag som används; det behöver inte politiken lägga sig i och styra över.Förhoppningsvis kommer det att ske mycket på forsknings- och innovationsområdet de kommande åren som gör att vi i framtiden kanske till och med har helt ny teknik som ännu ej är upptäckt. Då behöver fokus som sagt ligga på att den är utsläppsfri och på vilka egenskaper som behövs för att kunna säkerställa inte bara driftsäkerhet och sådant som man har tittat på och lagt mycket tid och kraft på utan också att hela systemet i sig är robust, att systemet levererar tillräckligt mycket el där och när det behövs, oavsett var i landet man befinner sig, och att systemet klarar av att balansera i svåra lägen. Då behövs olika typer av kraftslag därför att dessa har olika egenskaper. Detta var lite om målet 100 procent fossilfritt.Det är ett stort steg att vi har sagt att vi nu behöver gå ifrån att man bara får bygga kärnkraft på vissa ställen och bara ett visst antal. Denna restriktion lyfter vi nu bort. Förslaget skickades på remiss den 11 januari i år. Den 13 december, före årsskiftet, beslutade riksdagen att avskaffa avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraft- och värmeproduktion för att försöka få loss lite till även där. Detta trädde i kraft den 1 januari 2023.Jag ska säga något om tillståndsprocesserna. Det handlar om både elproduktion och elöverföring. Där pågår ett viktigt arbete med två utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som kommer att få effekt på vindkraften. Det är i alla fall planen. Vi välkomnar vindkraft i Sverige. Det ser ljust ut för den som vill fortsätta att investera i både landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige framöver.I debatten har det funnits en bild av att det skulle gå så himla fort med vindkraft. Som Svensk Vindkraft själv visade i en rapport från våren förra året är sanningen tyvärr att det tar 12 ½ till 17 ½ år att få på plats havsbaserad vindkraft. Det är hål i huvudet - det är alldeles för långa ledtider. Det är därför regeringen nu i det nya Klimat- och näringslivsdepartementet lägger så mycket tid och kraft på att se över och korta tillståndsprocesserna så att den lagstiftning vi har för miljö och klimat går hand i hand med behovet hos både våra hushåll och våra företag.Vi kommer inte att lyfta det kommunala vetot, men där vindkraften är välkommen ska den vara det på riktigt. Där ämnar vi underlätta och försöka bana väg framåt. Detta tror vi kommer att göra skillnad."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Jag skulle vilja återkomma till Sandells fråga om hur vi på kort sikt ska få loss mer kraftproduktion. Jag vill utveckla mitt svar lite och de åtgärder som regeringen har vidtagit.Jag vill trycka på att det kommer att ske ett stort skifte när Sverige nu ändrar målsättningen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Detta har att göra med att vi är i ett läge där vi behöver kraftsamla. Vi behöver få loss så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt, och den behöver vara utsläppsfri. Vi behöver fokusera mindre på exakt vilka teknikslag som används; det behöver inte politiken lägga sig i och styra över.Förhoppningsvis kommer det att ske mycket på forsknings- och innovationsområdet de kommande åren som gör att vi i framtiden kanske till och med har helt ny teknik som ännu ej är upptäckt. Då behöver fokus som sagt ligga på att den är utsläppsfri och på vilka egenskaper som behövs för att kunna säkerställa inte bara driftsäkerhet och sådant som man har tittat på och lagt mycket tid och kraft på utan också att hela systemet i sig är robust, att systemet levererar tillräckligt mycket el där och när det behövs, oavsett var i landet man befinner sig, och att systemet klarar av att balansera i svåra lägen. Då behövs olika typer av kraftslag därför att dessa har olika egenskaper. Detta var lite om målet 100 procent fossilfritt.Det är ett stort steg att vi har sagt att vi nu behöver gå ifrån att man bara får bygga kärnkraft på vissa ställen och bara ett visst antal. Denna restriktion lyfter vi nu bort. Förslaget skickades på remiss den 11 januari i år. Den 13 december, före årsskiftet, beslutade riksdagen att avskaffa avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraft- och värmeproduktion för att försöka få loss lite till även där. Detta trädde i kraft den 1 januari 2023.Jag ska säga något om tillståndsprocesserna. Det handlar om både elproduktion och elöverföring. Där pågår ett viktigt arbete med två utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som kommer att få effekt på vindkraften. Det är i alla fall planen. Vi välkomnar vindkraft i Sverige. Det ser ljust ut för den som vill fortsätta att investera i både landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige framöver.I debatten har det funnits en bild av att det skulle gå så himla fort med vindkraft. Som Svensk Vindkraft själv visade i en rapport från våren förra året är sanningen tyvärr att det tar 12 ½ till 17 ½ år att få på plats havsbaserad vindkraft. Det är hål i huvudet - det är alldeles för långa ledtider. Det är därför regeringen nu i det nya Klimat- och näringslivsdepartementet lägger så mycket tid och kraft på att se över och korta tillståndsprocesserna så att den lagstiftning vi har för miljö och klimat går hand i hand med behovet hos både våra hushåll och våra företag.Vi kommer inte att lyfta det kommunala vetot, men där vindkraften är välkommen ska den vara det på riktigt. Där ämnar vi underlätta och försöka bana väg framåt. Detta tror vi kommer att göra skillnad."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Jag är en person som uppskattar att politiker vågar ta nya initiativ och göra nya ställningstaganden om det händer något i Sverige eller utlandet. Kriget i Ukraina liksom Nato har givetvis förändrat vår syn på många olika saker.När det gäller energiförsörjningen har EU-kommissionen varit tydlig med vad som behövs för att klara av till exempel situationer där man behöver nödel. Det var därför kommissionsförordningen kom till och skulle implementeras i Sverige 2018. Där menar i alla fall jag att en regering som under åtta år inte har implementerat detta och som får kritik för det från sin egen myndighet inte har gjort sin uppgift. Jag tycker inte att man kan skylla på ett krig som startade 2022 eller på Natoansökan under samma år. Under sju år hade man kunnat lösa uppgiften, och då hade situationen kanske inte varit bra nu men mycket bättre. Jag tycker inte att man kan skylla det här på den nuvarande regeringen.Näringsministern har på ett föredömligt sätt sagt vad man har gjort under två månader och vad man förväntar sig framöver de närmaste månaderna. Det är ett faktum att den dåvarande regeringen inte tog detta på allvar.Joakim Sandell har inte svarat på en enda av mina frågor. Vad har Joakim Sandell gjort för att påverka sin egen regering under de åtta åren, till exempel för att Öresundsverket skulle vara kvar och för att det skulle finnas kraftförsörjning i södra Sverige? Vad är det som gör att man kan påstå att den svenska regeringen under åtta år gjorde sitt jobb när den de facto inte gjorde det när det gäller energiförsörjningen?Jag skulle vilja ha svar på dessa två frågor. Du har ett inlägg kvar, Joakim Sandell."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Jag är en person som uppskattar att politiker vågar ta nya initiativ och göra nya ställningstaganden om det händer något i Sverige eller utlandet. Kriget i Ukraina liksom Nato har givetvis förändrat vår syn på många olika saker.När det gäller energiförsörjningen har EU-kommissionen varit tydlig med vad som behövs för att klara av till exempel situationer där man behöver nödel. Det var därför kommissionsförordningen kom till och skulle implementeras i Sverige 2018. Där menar i alla fall jag att en regering som under åtta år inte har implementerat detta och som får kritik för det från sin egen myndighet inte har gjort sin uppgift. Jag tycker inte att man kan skylla på ett krig som startade 2022 eller på Natoansökan under samma år. Under sju år hade man kunnat lösa uppgiften, och då hade situationen kanske inte varit bra nu men mycket bättre. Jag tycker inte att man kan skylla det här på den nuvarande regeringen.Näringsministern har på ett föredömligt sätt sagt vad man har gjort under två månader och vad man förväntar sig framöver de närmaste månaderna. Det är ett faktum att den dåvarande regeringen inte tog detta på allvar.Joakim Sandell har inte svarat på en enda av mina frågor. Vad har Joakim Sandell gjort för att påverka sin egen regering under de åtta åren, till exempel för att Öresundsverket skulle vara kvar och för att det skulle finnas kraftförsörjning i södra Sverige? Vad är det som gör att man kan påstå att den svenska regeringen under åtta år gjorde sitt jobb när den de facto inte gjorde det när det gäller energiförsörjningen?Jag skulle vilja ha svar på dessa två frågor. Du har ett inlägg kvar, Joakim Sandell."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Då får vi väl se vad som händer i slutet av april och om vi kan få något svar från Svenska kraftnät när det gäller Öresundsverket.Det har ju hänt en hel del i svensk politik det senaste året som såklart också har fått en påverkan på hur vi ser på energi- och elpolitik. Det har gått snart ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari. Detta har lett till omvärderingar av gamla tiders sanningar. En enig riksdag har faktiskt beslutat att för första gången sedan finska vinterkriget skicka vapen till ett krigförande land. Det var inte aktuellt före den 24 februari förra året, om jag minns rätt. På samma sätt har vi sett en omsvängning i opinionen när det gäller synen på ett Natomedlemskap. Det finns nu en tydlig majoritet i kammaren för att vi ska ansluta oss till Nato.Med allt detta i beaktande tycker jag att man måste vara beredd att ompröva gamla beslut och gamla sanningar, också på elproduktionsområdet. Den situation som vi var i 2017-2019 skiljer sig från den situation som vi i dag befinner oss i. Därför tycker jag att det är rimligt att man som riksdagsledamot frågar den nuvarande regeringen vad den ämnar göra i denna fråga snarare än att vända sig till den gamla regeringen och fråga vad den borde ha gjort. Det är därför jag som riksdagsledamot ställde interpellationen till nuvarande statsrådet Ebba Busch.Den andra delen gäller definitionen av närtid och energiproduktion. Frågan är vad man kan göra för att snabbt få på plats elproduktion i södra Sverige. Öresund är på många sätt särskilt intressant för etablering av havsbaserad vindkraft med tanke på bland annat vindresurser, relativt grunda vattendjup samt möjlighet att ansluta vindkraftsparker till befintlig elnätsinfrastruktur.Det finns förslag om lokaliseringar i Öresundsregionen som skulle vara mycket fördelaktiga med hänsyn till den stora elförbrukningen av såväl hushåll som industrier samt att det råder ett stort underskott på elproduktion i regionen.Det finns till exempel en planerad vindkraftspark som kallas Sjollen och som skulle kunna tillföra 1,1-1,3 terawattimmar el varje år. I dag är produktionen 3 terawatt. Frågan är vad vi har gjort. Jag är socialdemokrat från Malmö, och vi har välkomnat beslutet. Men från våra kranskommuner får vi intressanta svar, bland annat från det moderatstyrda Lomma som menar att Öresund är en olämplig plats sett till de marina värden som finns där.Samtidigt har Lomma öppnat för att eventuellt se positivt på nyetablering om etableringen sker på danskt vatten. Det är fascinerande hur man från statsministerns parti ser på havsbaserade vindkraftverk i Öresund. Det funkar om det är på den danska sidan av territorialgränsen."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Då får vi väl se vad som händer i slutet av april och om vi kan få något svar från Svenska kraftnät när det gäller Öresundsverket.Det har ju hänt en hel del i svensk politik det senaste året som såklart också har fått en påverkan på hur vi ser på energi- och elpolitik. Det har gått snart ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari. Detta har lett till omvärderingar av gamla tiders sanningar. En enig riksdag har faktiskt beslutat att för första gången sedan finska vinterkriget skicka vapen till ett krigförande land. Det var inte aktuellt före den 24 februari förra året, om jag minns rätt. På samma sätt har vi sett en omsvängning i opinionen när det gäller synen på ett Natomedlemskap. Det finns nu en tydlig majoritet i kammaren för att vi ska ansluta oss till Nato.Med allt detta i beaktande tycker jag att man måste vara beredd att ompröva gamla beslut och gamla sanningar, också på elproduktionsområdet. Den situation som vi var i 2017-2019 skiljer sig från den situation som vi i dag befinner oss i. Därför tycker jag att det är rimligt att man som riksdagsledamot frågar den nuvarande regeringen vad den ämnar göra i denna fråga snarare än att vända sig till den gamla regeringen och fråga vad den borde ha gjort. Det är därför jag som riksdagsledamot ställde interpellationen till nuvarande statsrådet Ebba Busch.Den andra delen gäller definitionen av närtid och energiproduktion. Frågan är vad man kan göra för att snabbt få på plats elproduktion i södra Sverige. Öresund är på många sätt särskilt intressant för etablering av havsbaserad vindkraft med tanke på bland annat vindresurser, relativt grunda vattendjup samt möjlighet att ansluta vindkraftsparker till befintlig elnätsinfrastruktur.Det finns förslag om lokaliseringar i Öresundsregionen som skulle vara mycket fördelaktiga med hänsyn till den stora elförbrukningen av såväl hushåll som industrier samt att det råder ett stort underskott på elproduktion i regionen.Det finns till exempel en planerad vindkraftspark som kallas Sjollen och som skulle kunna tillföra 1,1-1,3 terawattimmar el varje år. I dag är produktionen 3 terawatt. Frågan är vad vi har gjort. Jag är socialdemokrat från Malmö, och vi har välkomnat beslutet. Men från våra kranskommuner får vi intressanta svar, bland annat från det moderatstyrda Lomma som menar att Öresund är en olämplig plats sett till de marina värden som finns där.Samtidigt har Lomma öppnat för att eventuellt se positivt på nyetablering om etableringen sker på danskt vatten. Det är fascinerande hur man från statsministerns parti ser på havsbaserade vindkraftverk i Öresund. Det funkar om det är på den danska sidan av territorialgränsen."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Jag skulle vilja göra några nedslag, och jag börjar med frågan om effekt. Som riksdagsledamoten Sandell mycket riktigt påpekar skulle det här verket kunna generera i två olika delar, kan man säga, motsvarande 700 megawatt, men det ger också en potentiell ökad överföringskapacitet om 200.Det är inte helt lätt för dem som försöker följa med i alla el- och energidiskussioner inte minst i medierna genom åren: Har vi elbrist eller inte? Vi har ett effektproblem - vi har en hel del potential i väldigt många olika kraftslag; man kan säga att när saker och ting går för fullt produceras mycket el. Men vi har en effektbrist, för vid varje givet tillfälle vet vi inte exakt hur mycket vi har, och vi har inte tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. För dem som lyssnar på detta hemma i tv-sofforna och ibland tycker att det låter som om politikerna pratar förbi varandra i frågan om energiförsörjning, har det många gånger att göra med att man blandar ihop elproduktion i största allmänhet - vad man har för potential i de kraftslag vi har i dag - och effekt.Det är därför, precis som ledamoten Sandell mycket riktigt påpekar, vi har ett behov av att se över att vi har tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. Detta gäller särskilt i ett läge där Sverige nu förväntas öka sin elkonsumtion med minst det dubbla fram till 2045 om vi ska klara klimatutmaningen, nå våra högt ställda klimatmål, klara den gröna omställningen och samtidigt säkra jobb och svensk konkurrenskraft så att svenska mammor och pappor har ett arbete att gå till och möjlighet säkra sin egen försörjning.Med det sagt vill jag göra ytterligare ett påpekande, och det gäller frågan om totalförsvarsperspektivet. Jag är väldigt glad över att detta nu kommer upp i debatten i högre utsträckning. Det är en viktig del i det uppdrag som vi gav till våra myndigheter den 15 december; det tankar in i detta. Jag vill göra en liten randanmärkning om att den här typen av regelverk som finns för nödsituationer och olika typer av riskberedskap samt elberedskap inte finns tydligt stipulerade per elområdesnivå. Men funktionerna påverkar såklart om man behöver se till helheten i olika delar av landet.Väldigt mycket av det som efterfrågas i ledamotens interpellation menar jag att vi har svarat upp mot primärt med uppdraget den 15 december. Vi ser fram emot att få återkoppling i april och se vad detta renderar. Det är myndigheternas ansvar att verkställa utifrån de här uppdragen, och vi ser fram emot att höra vad de kommer tillbaka med."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Jag skulle vilja göra några nedslag, och jag börjar med frågan om effekt. Som riksdagsledamoten Sandell mycket riktigt påpekar skulle det här verket kunna generera i två olika delar, kan man säga, motsvarande 700 megawatt, men det ger också en potentiell ökad överföringskapacitet om 200.Det är inte helt lätt för dem som försöker följa med i alla el- och energidiskussioner inte minst i medierna genom åren: Har vi elbrist eller inte? Vi har ett effektproblem - vi har en hel del potential i väldigt många olika kraftslag; man kan säga att när saker och ting går för fullt produceras mycket el. Men vi har en effektbrist, för vid varje givet tillfälle vet vi inte exakt hur mycket vi har, och vi har inte tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. För dem som lyssnar på detta hemma i tv-sofforna och ibland tycker att det låter som om politikerna pratar förbi varandra i frågan om energiförsörjning, har det många gånger att göra med att man blandar ihop elproduktion i största allmänhet - vad man har för potential i de kraftslag vi har i dag - och effekt.Det är därför, precis som ledamoten Sandell mycket riktigt påpekar, vi har ett behov av att se över att vi har tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. Detta gäller särskilt i ett läge där Sverige nu förväntas öka sin elkonsumtion med minst det dubbla fram till 2045 om vi ska klara klimatutmaningen, nå våra högt ställda klimatmål, klara den gröna omställningen och samtidigt säkra jobb och svensk konkurrenskraft så att svenska mammor och pappor har ett arbete att gå till och möjlighet säkra sin egen försörjning.Med det sagt vill jag göra ytterligare ett påpekande, och det gäller frågan om totalförsvarsperspektivet. Jag är väldigt glad över att detta nu kommer upp i debatten i högre utsträckning. Det är en viktig del i det uppdrag som vi gav till våra myndigheter den 15 december; det tankar in i detta. Jag vill göra en liten randanmärkning om att den här typen av regelverk som finns för nödsituationer och olika typer av riskberedskap samt elberedskap inte finns tydligt stipulerade per elområdesnivå. Men funktionerna påverkar såklart om man behöver se till helheten i olika delar av landet.Väldigt mycket av det som efterfrågas i ledamotens interpellation menar jag att vi har svarat upp mot primärt med uppdraget den 15 december. Vi ser fram emot att få återkoppling i april och se vad detta renderar. Det är myndigheternas ansvar att verkställa utifrån de här uppdragen, och vi ser fram emot att höra vad de kommer tillbaka med."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Joakim Sandell och jag är överens om en sak: Det finns ingen energiproduktion att tala om i södra Sverige, det vill säga i Malmöregionen. Vi har som nation lagt ned Barsebäck, och Öresundsverket är inte i drift. Detta är en problematik som vi ser i Sverige i dag i och med de priser vi har. Jag tycker att näringsministern i sitt svar redovisar föredömligt hur man tänker arbeta framåt med detta för att öka försörjningstryggheten, inte bara i energiområde 4 utan även i andra områden, till exempel energiområde 3, som jag bor i.Det finns en implementering av ett EU-regelverk, en kommissionsförordning som fanns redan 2018. Den dåvarande regeringen har alltså haft åtta år på sig att implementera detta och faktiskt trygga försörjningen även i elområde 4. Jag kan bara konstatera att den dåvarande socialdemokratiska regeringen under åtta år inte tagit hänsyn till att den här problematiken kan uppstå, alltså att man kan få en nödsituation där man inte har tillräckligt med energi. Man litade fullständigt på att det skulle lösa sig genom att man effektiviserade, vilket vi vet att det inte gör.Jag menar att det är ganska magstarkt av en socialdemokratisk riksdagsledamot att ställa sig i talarstolen och tala om för en regering som har suttit i två månader att de ska lösa en problematik som de själva inte har löst på åtta år. Jag skulle vilja fråga riksdagsledamoten från Socialdemokraterna: Hur har riksdagsledamoten påverkat sin egen regering, som satt i åtta år och inte löste problematiken, när han tycker att det är helt okej att ställa sig i talarstolen och kräva ett svar från näringsministern efter två månader?Riksdagsledamoten tog också upp radioprogrammet Kaliber, och jag menar att det var alldeles riktigt att de gick på Svenska kraftnät. Det riksdagsledamoten inte talade om är dock att också andra intressenter har kritiserat den dåvarande svenska regeringen. Den europeiska tillsynsmyndigheten talade ganska tidigt, 2021, om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Även Svenska kraftnät talade så sent som 2022 om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Då undrar jag vad den socialdemokratiska regeringen egentligen gjorde, om man duckade eller om man trodde att detta skulle lösa sig på annat sätt.Min fråga till riksdagsledamoten är: Varför har inte Socialdemokraterna tagit denna situation på allvar? Malmö står utan egen energiförsörjning, och man blundar. Varför ville man skapa situationen att Malmöregionen faktiskt inte har en egen energiförsörjning utan där man i stället litar på att man ska energieffektivisera? Jag tycker att det är väldigt konstigt att man skapar den situationen för alla Malmöbor. Jag skulle vilja ha svar från riksdagsledamoten på de två frågorna."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Joakim Sandell och jag är överens om en sak: Det finns ingen energiproduktion att tala om i södra Sverige, det vill säga i Malmöregionen. Vi har som nation lagt ned Barsebäck, och Öresundsverket är inte i drift. Detta är en problematik som vi ser i Sverige i dag i och med de priser vi har. Jag tycker att näringsministern i sitt svar redovisar föredömligt hur man tänker arbeta framåt med detta för att öka försörjningstryggheten, inte bara i energiområde 4 utan även i andra områden, till exempel energiområde 3, som jag bor i.Det finns en implementering av ett EU-regelverk, en kommissionsförordning som fanns redan 2018. Den dåvarande regeringen har alltså haft åtta år på sig att implementera detta och faktiskt trygga försörjningen även i elområde 4. Jag kan bara konstatera att den dåvarande socialdemokratiska regeringen under åtta år inte tagit hänsyn till att den här problematiken kan uppstå, alltså att man kan få en nödsituation där man inte har tillräckligt med energi. Man litade fullständigt på att det skulle lösa sig genom att man effektiviserade, vilket vi vet att det inte gör.Jag menar att det är ganska magstarkt av en socialdemokratisk riksdagsledamot att ställa sig i talarstolen och tala om för en regering som har suttit i två månader att de ska lösa en problematik som de själva inte har löst på åtta år. Jag skulle vilja fråga riksdagsledamoten från Socialdemokraterna: Hur har riksdagsledamoten påverkat sin egen regering, som satt i åtta år och inte löste problematiken, när han tycker att det är helt okej att ställa sig i talarstolen och kräva ett svar från näringsministern efter två månader?Riksdagsledamoten tog också upp radioprogrammet Kaliber, och jag menar att det var alldeles riktigt att de gick på Svenska kraftnät. Det riksdagsledamoten inte talade om är dock att också andra intressenter har kritiserat den dåvarande svenska regeringen. Den europeiska tillsynsmyndigheten talade ganska tidigt, 2021, om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Även Svenska kraftnät talade så sent som 2022 om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Då undrar jag vad den socialdemokratiska regeringen egentligen gjorde, om man duckade eller om man trodde att detta skulle lösa sig på annat sätt.Min fråga till riksdagsledamoten är: Varför har inte Socialdemokraterna tagit denna situation på allvar? Malmö står utan egen energiförsörjning, och man blundar. Varför ville man skapa situationen att Malmöregionen faktiskt inte har en egen energiförsörjning utan där man i stället litar på att man ska energieffektivisera? Jag tycker att det är väldigt konstigt att man skapar den situationen för alla Malmöbor. Jag skulle vilja ha svar från riksdagsledamoten på de två frågorna."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.Låt mig ge lite bakgrund, för alla kanske inte känner till Öresundsverket. I dagsläget saknar elprisområde 4, det vill säga södra Sverige, förutsättningar för att uppfylla gällande lagstiftning för nödsituationer, återbyggnad, riskberedskap och elberedskap ur ett totalförsvarsperspektiv. Därför är det av största vikt att snabbt utöka den svenska el- och energiproduktionen, inte minst i södra Sverige.Läget är akut, inte minst för hushåll och företag i södra Sverige, och åtgärder som kan underlätta situationen i närtid behöver prioriteras.Öresundsverket är ett gaskraftverk beläget i Malmö med kapacitet för både el- och fjärrvärmeproduktion genom naturgas. Verket genomgick en stor modernisering som färdigställdes 2009 vars syfte var att kompensera för den elproduktion som föll bort i och med stängningen av Barsebäck 1 och 2. Verket har en elproduktion med maximal effekt på 440 megawatt, och produktionskapaciteten för fjärrvärme är på 250 megawatt.Vi debatterade just fjärrvärme och fjärrvärmepriser i en interpellationsdebatt förra veckan.Om Öresundsverket var i full gång skulle Skåne dessutom kunna tillföras en mereffekt på ytterligare 200 megawatt tack vare att den utbyggda Sydvästlänken då skulle kunna utnyttjas med full kapacitet.År 2019 skulle Svenska kraftnät göra en upphandling av en extra effektreserv, det vill säga ett avtal med en elproducent som kan se till att det finns tillräckligt med el när elförbrukningen är som högst. Man fick då bara in ett bud, och det var från Öresundsverket, kraftvärmeverket i Malmö.Radioprogrammet Kaliber i P1 har gjort ett intressant reportage om just hanteringen av denna upphandling. I reportaget svarar generaldirektören för Svenska kraftnät att det 2019 var ett bud man inte ville ta för att det var för högt. Generaldirektören svarar vidare att det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare var beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.Detta betyder i klartext att Svenska kraftnät har antagit att industriföretagen själva ska ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Till saken hör att det tidigare fanns avtal med dessa företag om att mot ersättning gå ned i elutnyttjande, men dessa avtal finns inte kvar. Det skulle kunna vara ett sätt att gå vidare i denna fråga.Med anledning av detta, och i och med att det finns en risk för avstängning som kommer att kosta företagen pengar, tänkte jag fråga statsrådet om regeringen ämnar ta några initiativ för att få till de här avtalen så att företagen klarar sig utan ekonomisk skada, i händelse av att det skulle bli effektbrist i Skåne."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.Låt mig ge lite bakgrund, för alla kanske inte känner till Öresundsverket. I dagsläget saknar elprisområde 4, det vill säga södra Sverige, förutsättningar för att uppfylla gällande lagstiftning för nödsituationer, återbyggnad, riskberedskap och elberedskap ur ett totalförsvarsperspektiv. Därför är det av största vikt att snabbt utöka den svenska el- och energiproduktionen, inte minst i södra Sverige.Läget är akut, inte minst för hushåll och företag i södra Sverige, och åtgärder som kan underlätta situationen i närtid behöver prioriteras.Öresundsverket är ett gaskraftverk beläget i Malmö med kapacitet för både el- och fjärrvärmeproduktion genom naturgas. Verket genomgick en stor modernisering som färdigställdes 2009 vars syfte var att kompensera för den elproduktion som föll bort i och med stängningen av Barsebäck 1 och 2. Verket har en elproduktion med maximal effekt på 440 megawatt, och produktionskapaciteten för fjärrvärme är på 250 megawatt.Vi debatterade just fjärrvärme och fjärrvärmepriser i en interpellationsdebatt förra veckan.Om Öresundsverket var i full gång skulle Skåne dessutom kunna tillföras en mereffekt på ytterligare 200 megawatt tack vare att den utbyggda Sydvästlänken då skulle kunna utnyttjas med full kapacitet.År 2019 skulle Svenska kraftnät göra en upphandling av en extra effektreserv, det vill säga ett avtal med en elproducent som kan se till att det finns tillräckligt med el när elförbrukningen är som högst. Man fick då bara in ett bud, och det var från Öresundsverket, kraftvärmeverket i Malmö.Radioprogrammet Kaliber i P1 har gjort ett intressant reportage om just hanteringen av denna upphandling. I reportaget svarar generaldirektören för Svenska kraftnät att det 2019 var ett bud man inte ville ta för att det var för högt. Generaldirektören svarar vidare att det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare var beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.Detta betyder i klartext att Svenska kraftnät har antagit att industriföretagen själva ska ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Till saken hör att det tidigare fanns avtal med dessa företag om att mot ersättning gå ned i elutnyttjande, men dessa avtal finns inte kvar. Det skulle kunna vara ett sätt att gå vidare i denna fråga.Med anledning av detta, och i och med att det finns en risk för avstängning som kommer att kosta företagen pengar, tänkte jag fråga statsrådet om regeringen ämnar ta några initiativ för att få till de här avtalen så att företagen klarar sig utan ekonomisk skada, i händelse av att det skulle bli effektbrist i Skåne."}
+{"question":"Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?","answer":"har frågat mig om regeringen tänker ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras och vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen.Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ett uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet - det som ibland kallas bara Svenska kraftnät och Energimyndigheten - om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Svenska kraftnät ska genomföra förberedande åtgärder för att utvidga effektreserven eller motsvarande avtal med elproducenter för att säkra resurstillräcklighet för Sverige fram till och med den 16 mars 2025. Deluppdraget ska redovisas redan den 28 april, i god tid före nästa vinter.Därtill ska Svenska kraftnät föreslå en utformning av framtida kapacitetsmekanismer för att säkerställa resurstillräcklighet, kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.Vidare ska Energimyndigheten med stöd av Svenska kraftnät kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och föreslå en indikativ dimensionering för trygg elförsörjning och elförsörjning för totalförsvarets behov.Jag har inte för avsikt att förekomma Svenska kraftnäts och Energimyndighetens slutsatser och kan därför i nuläget inte svara på vilken roll Öresundsverket kommer att spela för elförsörjningen i södra Sverige.Jag kan dock konstatera att denna regering under sina första två månader vid makten redan har tagit steg för att vidta alla de åtgärder som Joakim Sandell pekar på. Detta har gjorts för att ge Sveriges elsystem de bästa förutsättningarna för att så snabbt som möjligt säkerställa en trygg elförsörjning.Utöver att ge relevanta myndigheter förutsättningar för att tydliggöra vad som krävs för att elsystemet ska leverera en trygg elförsörjning har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att ny elproduktion ska kunna byggas och befintlig elproduktion behållas.Vi har bland annat initierat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt, vi har remitterat ett förslag om att ta bort förbud mot att bygga nya reaktorer, både begränsningen i antal och lokalisering, och vi avskaffar skatter på kraftvärmeproduktion.Vi har också vidtagit åtgärder för att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser för både elproduktion och elöverföring. Som exempel har Energimarknadsinspektionen fått 25 miljoner kronor i ökat anslag för innevarande år för att bland annat intensifiera arbetet med just tillståndsprocesser."}
+{"question":"Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?","answer":"har frågat mig om regeringen tänker ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras och vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen.Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ett uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet - det som ibland kallas bara Svenska kraftnät och Energimyndigheten - om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Svenska kraftnät ska genomföra förberedande åtgärder för att utvidga effektreserven eller motsvarande avtal med elproducenter för att säkra resurstillräcklighet för Sverige fram till och med den 16 mars 2025. Deluppdraget ska redovisas redan den 28 april, i god tid före nästa vinter.Därtill ska Svenska kraftnät föreslå en utformning av framtida kapacitetsmekanismer för att säkerställa resurstillräcklighet, kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.Vidare ska Energimyndigheten med stöd av Svenska kraftnät kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och föreslå en indikativ dimensionering för trygg elförsörjning och elförsörjning för totalförsvarets behov.Jag har inte för avsikt att förekomma Svenska kraftnäts och Energimyndighetens slutsatser och kan därför i nuläget inte svara på vilken roll Öresundsverket kommer att spela för elförsörjningen i södra Sverige.Jag kan dock konstatera att denna regering under sina första två månader vid makten redan har tagit steg för att vidta alla de åtgärder som Joakim Sandell pekar på. Detta har gjorts för att ge Sveriges elsystem de bästa förutsättningarna för att så snabbt som möjligt säkerställa en trygg elförsörjning.Utöver att ge relevanta myndigheter förutsättningar för att tydliggöra vad som krävs för att elsystemet ska leverera en trygg elförsörjning har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att ny elproduktion ska kunna byggas och befintlig elproduktion behållas.Vi har bland annat initierat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt, vi har remitterat ett förslag om att ta bort förbud mot att bygga nya reaktorer, både begränsningen i antal och lokalisering, och vi avskaffar skatter på kraftvärmeproduktion.Vi har också vidtagit åtgärder för att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser för både elproduktion och elöverföring. Som exempel har Energimarknadsinspektionen fått 25 miljoner kronor i ökat anslag för innevarande år för att bland annat intensifiera arbetet med just tillståndsprocesser."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Jag tackar för en tydliggörande interpellationsdebatt. Jag uppskattade utbytet. Det framkom i slutet av debatten vad det handlar om, nämligen att det är bilen som är problemet och inte utsläppen. Där har vi inte samma uppfattning. Det är inte transporterna som ska bekämpas, utan det är utsläppen som ska bekämpas. Där har vi väldigt höga ambitioner. Vi kommer att återkomma med ännu mer detaljerade planer kring detta i vår klimathandlingsplan som kommer att presenteras för riksdagen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Det som står i den gamla klimathandlingsplanen innebär också att man ska minska transporterna. Det ligger i begreppet. Sedan vet jag att det finns vissa inom Trafikverket som gärna vill att man ska relativisera det så att trafiken kan öka. Men om man tittar på det som alla expertmyndigheter, utöver Trafikverket, har sagt är det någonting annat som det handlar om. Och det är centralt i detta sammanhang. Vi behöver minska de transporter som är mest energiintensiva och se till att få en smartare lösning när det gäller övriga transporter och få det att fungera på ett bra sätt så att alla får framkomlighet, tillgänglighet och möjlighet att leva sina liv på ett bra sätt i Sverige. Jimmy Ståhl vill lyfta in snabbtågsfrågan och frågan om nya stambanor i diskussionen. Statsrådet är också inne på det. Om vi ska klara av att göra den upprustning av det järnvägsnät som vi har, framför allt när det gäller stambanorna, behöver vi ytterligare stambanor. Vi kan inte få in den godstågstrafik som kommer att behövas i vårt järnvägsnät med mindre än att vi har fler spår. Vi kommer inte att kunna få fler att åka regionalt och lokalt på järnvägen om vi inte vidtar dessa åtgärder. Det vet också statsrådet som ett antal gånger i sina motioner tidigare har lyft fram just detta, inte minst när det gäller Jönköping och områdena runt Jönköping. Vilken otrolig nytta detta skulle få för det lokala näringslivet, för arbetsmarknadsregionerna och för godstrafiken. Vi kan inte hålla på och lappa och laga. Och ska vi rusta stambanorna kommer vi att tvingas stänga av dem. Då står tågen stilla där, och folk kommer inte att kunna transportera sig. Då kanske det är så att statsrådet tycker att man ska sätta sig i bilen i stället och köra runt. Det tycker inte Miljöpartiet."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Precis som jag sa i ett tidigare inlägg kommer vi att återkomma när klimathandlingsplanen kommer att presenteras för riksdagen. I den förra klimathandlingsplanen, från den tidigare regeringen, definierades ett transporteffektivt samhälle på följande sätt, vilket kan vara intressant för interpellanten att notera: I det transporteffektiva samhället är det transportarbete som utförs så effektivt som möjligt utifrån energi, miljö och ekonomiska perspektiv för att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga. Jag skulle gärna fortsätta denna debatt också med de andra delarna som ligger inom ordet transporteffektivitet. Notera att jag inte säger transportsnålhet, som interpellanten använde som synonym här. Transporteffektivitet handlar också om tillgänglighet i hela landet, och det handlar om konkurrensförmåga för vårt näringsliv för att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Vad har interpellanten för visioner och idéer där? Det har varit ganska tyst på den fronten i denna debatt hittills. Jag ska någonting positivt också. Det är att interpellanten säger att elektrifiering är bra. Där är vi överens. Vi får här höra att regeringen håller i en laddsladd. Vi håller i mycket mer än så. Det som det har fattats beslut om av tidigare regeringar är svaret på varifrån elen ska komma till denna laddsladd, så att vi klarar av elektrifieringen och omställningen. Inte minst Daniel Helldéns parti har tidigare inte haft något riktigt svar på det. Nu presenterar regeringen en väldigt omfattande agenda för att öka energiproduktionen från alla energikällor, inte minst från kärnkraft som är fossilfri och som kan göra att vi kan bekämpa utsläppen och inte transporterna.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetspendling och godstrafik är i fokus för regeringens arbete vad gäller investeringar och underhåll på järnvägssidan. Och då vill jag knyta an till Jimmy Ståhls fråga om en tidsplan. Det får vi återkomma till. Nu ligger ett uppdrag till Trafikverket vad gäller ökad kapacitet i Skåne. Och sträckan Lund-Hässleholm är särskilt utpekad i detta avseende. Det får vi alltså stor anledning att återkomma till. Jag vill också tacka för en god debatt."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Jag har en helt annan syn i denna interpellationsdebatt. Jag ser regeringens arbete som ett effektiviseringsarbete. När jag började som riksdagsman åkte fler personer i Stockholms tunnelbana på en dag än som åkte på SJ:s samtliga tåg under ett år. Så mycket reser folk i närområdena, i det regionala.  Det finns väldigt få som tänker: Jag ska jobba i Stockholm, så jag flyttar till Malmö. Nu måste det byggas järnväg så att jag snabbt kan ta mig till jobbet. Nej, folk vill bo nära sina arbetsplatser. Nu när vi troligtvis får en Fehmarn Bält-tunnel med väldigt mycket mer järnväg är det också viktigt att man bygger ut bangårdar. Dagens tåg är 630 meter, och framtidens tåg kommer att vara mer än 1 kilometer långa. Dessa tåg måste vi ta hand om. Vi har en påse pengar. Ska vi lägga alla pengar på att väldigt få ska åka mellan Malmö och Stockholm, eller ska vi bygga järnväg och förbättra och underhålla den vi har så att hela Sverige har nytta av järnvägen? Jag tycker definitivt att vi ska ha en järnväg för alla. Och självklart är det så att om vi effektiviserar dagens järnväg blir den bättre. Jag tänkte också passa på att ställa en fråga till ministern och samtidigt passa på att tacka för en jättebra interpellationsdebatt. Vet ministern om det finns någon tidsplan för att eventuellt påbörja bangårdsbyggen i södra Skåne?"}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet säger att han jagar utsläppen. Transporteffektivitet och transportsnålhet handlar just om att jaga utsläppen och om att försöka få ett hållbart och robust samhälle som klarar av de transporter som behövs men på ett smartare sätt. Jag blir lite förvånad när statsrådet säger att det är något annat. Av interpellationen, där jag skriver om transporteffektivitet och transportsnålhet, framgår mycket tydligt att det är synonyma begrepp.Precis som i svaret talar statsrådet om saker som ingen har sagt. Vem har talat om att avgöra vilka som ska få resa? Det är ingen som har pratat om det, utan det handlar om att få ett välfungerande samhälle där vi kan få våra transporter att fungera utan stora utsläpp. Vi ska få bort utsläppen, och vi kan få den resurseffektivitet som gäller i fråga om resande. Det handlar om mängden fordon, vad vi gör när vi förflyttar oss, hur vi gör det tillsammans och hur vi bygger våra städer.Tyvärr ser vi nu att principen att arbeta på det transporteffektiva sättet inte gäller. Det enda jag kan förstå av det statsrådet säger är att vi ska öka biltrafiken och godstrafiken på vägarna och, som han har sagt i intervjuer, flyga mer. Det är liksom där det finns. Den enda sak som finns kvar efter allt skrotande är elektrifieringen. Elektrifiering är bra, men det räcker inte.Regeringen har stoppat utbyggnaden av den nya järnvägsinfrastrukturen med nya stambanor, vilket kommer att påverka landet i decennier och skada möjligheten att skapa effektiva person- och godstransporter. Vi behöver järnvägen. Ministern vet att EU säger att vi ska flytta över transporterna till järnväg. Vi kommer inte att klara omställningen om vi inte gör detta.Regeringen har plockat bort pengarna från järnvägsunderhållet och lagt på vägar. Ledamoten Jimmy Ståhl framhåller att vi ska underhålla det vi har, men pengarna har ju plockats bort från järnvägen. Man har skurit ned på stadsmiljöavtalen, som på ett effektivt sätt skulle kunna styra mot ett hållbart resande i våra städer. Man sänker drivmedelspriserna och arbetar frenetiskt för att få bort alla biodrivmedel från det fossila bränslet. Man skrotar stödet till en elbilsövergång genom att över en natt sänka bonus malus.Det enda man håller fast vid är en laddsladd. Vi behöver ladda våra fordon, men vi behöver allt det andra också. Det är detta som är poängen.I interpellationssvaret sa statsrådet att regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktig och hållbar. Jag bara undrar: Var då?Samtidigt säger statsrådet i svaret att under den senare delen av året kommer den klimatpolitiska handlingsplanen, där regeringen kommer att redovisa hur man ska agera för att klara klimatmålen. Här låter det som att allting är löst. Ambitiöst och effektivt, talas det om. Ni vet ju inte vad ni håller på med. Ni har ryckt bort allting som fanns. Sedan säger ni att någonting kommer att komma senare. Det enda ni säger är att det är elektrifieringen. Elektrifieringsarbetet har pågått, pågår och fortskrider. Det är ingenting nytt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet sätt som ni arbetar på är så märkligt. Ni rycker bort allting. Ni har en sak kvar, och så säger ni att ni är ambitiösa och effektiva någon gång i framtiden. Jag förstår inte var det kommer att ske någonstans."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Transporter är något mycket positivt. Till skillnad från interpellanten har jag den utgångspunkten. Transporter är själva ryggraden i vår ekonomi. De ger möjligheter för jobb och tillväxt, och utan dem skulle vi inte ett fungerande samhälle.Nio av tio lastbilstransporter går på sträckor som kortare än 30 mil, och där är järnväg sällan konkurrenskraftig. Därför är det viktigt att inte fokusera på transporterna eller det som interpellanten beskriver som transportsnålhet utan på transporteffektivitet. Vi ska jaga utsläppen, fru talman, inte transporterna i sig.Transporter är också viktiga för att vi ska kunna bygga ett gott samhälle och upprätthålla den samhällsgemenskap som jag tror att vi alla i kammaren värnar om. Bilen är nödvändig i detta sammanhang. I stora delar av vårt avlånga och delvis glesbefolkade land är bilen avgörande. Jag vill inte bo i ett samhälle där staten reglerar eller dikterar vem som får resa och vem som inte får resa. Därför är transporteffektivitet det ord som också den tidigare regeringen använde, inte ordet transportsnålhet, som är något helt annat.Svenska åkerier och företag jobbar aktivt med det här redan i dag. Detta märks inte minst i arbetet med att effektivisera transporter och transportkedjor och också i efterfrågan på längre och tyngre lastbilar. Det är detta jag tror att vi behöver fokusera på - hur vi ska få ett transportsmart samhälle.Jimmy Ståhl var inne på den angelägna frågan om underhåll. I takt med att fordonsparken elektrifieras och utsläppen minskar kommer nya krav på att vi ska ha en hållbar och fungerande transportinfrastruktur även på vägsidan. Jag utesluter dock inte andra stora satsningar. Sådana är redan aviserade och ligger i plan.Vi har gett besked om att sträckan Göteborg-Borås ska prioriteras, och Trafikverket har i uppdrag att jobba med det liksom med kapacitetshöjningar i Skåne, med beaktande av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar om bara några år. Detta kommer att ställa nya krav på hela vårt transportsystem, och då är frågan om transporteffektivitet viktig.Som jag sa är det utsläppen vi ska fokusera på, inte transporterna i sig. Därför gör regeringen stora satsningar på laddinfrastruktur. Detta tillsammans med ett fungerande vägunderhåll är viktigt för att människor ska ha möjlighet att färdas i utsläppsfria bilar i de delar där man inte kan välja något annat transportslag framöver.Vi behöver se varje transportslag som en del i ett fungerande transportsystem där det överhängande målet är att minska utsläppen. Detta ska ske snabbt, och där har regeringen höga ambitioner, fru talman."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"År 2022 hade vi en socialdemokratisk regering med Miljöpartiet i. Där fick vi en nationell plan presenterad för oss. Av den nationella planen kunde man enkelt utläsa att underhållsskulden skulle öka från 70 miljarder till närmare 140 miljarder. Vi har alltså vanskött våra vägar och våra järnvägar.När jag hade läst interpellationen från Daniel Helldén blev jag glad över svaret från infrastrukturministern - att man för över pengar från väg till järnväg.Men det är inte det enda man har gjort, utan man har valt att stoppa höghastighetsjärnvägen, vilket gör att man förhoppningsvis kan få pengar från det nationella planet och förbättra befintlig järnväg och göra den mer effektiv. Man skulle kunna jämföra vägen med ett hus. Om man inte sköter underhållet på huset, alltså toppskiktet på vägen, kommer det att börja läcka in vatten så att fastigheten förstörs. Detsamma gäller vägen, att vägkroppen förstörs. Om man inte åtgärdar detta i tid måste man riva huset, alternativt bygga en helt ny väg. Det är slöseri med resurser och skattemedel. Att man försöker underhålla vägarna ser jag som en stor glädje. Självfallet måste vi laga det som är trasigt innan det går för långt.När det gäller transporteffektivitet får man en effektivitet när man kombinerar bil, tåg, flyg och lastbil på ett optimalt sätt. Jag har aldrig sett ett tågsätt som går in i en Icabutik, men det gör lastbilen. Den behövs. För att kunna transportera lastbilen behövs vägar, hela vägar. Det är precis vad jag kan utläsa från Andreas Carlsons svar, att vi värnar om all infrastruktur. Detta gör mig jätteglad.Om vi inte hade vägar vore det hopplöst. Vi ska naturligtvis också satsa på cyklar. Väldigt många fler cyklar i dag, och det är en viktig del för att ta sig till och från arbetet. Men jag kan lova, fru talman, att en lådcykel aldrig kan ersätta en lastbil.Kollektivtrafiken är också viktig, men den behöver vägar att transportera sig på, i alla fall bussar. Vi satsar enormt mycket på kollektivtrafik och olika kollektivtrafiktåg i form av bussar. Hur ska vi kunna transportera dem om vi inte har några vägar? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja passa på att fråga infrastrukturminister Andreas Carlson om tågsatsningar: Har du något att säga om Göteborg-Borås eller Hässleholm-Lund? Det har tydligen blivit en stor missuppfattning, och folk tror att vi inte ska bygga järnväg över huvud taget. Vad har regeringen för planer?"}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på min fråga om hur regeringen tänker klara transportsektorns klimatmål i ljuset av att statsrådet i ett flertal intervjuer deklarerat att ett av de utpekade redskapen för att få ned utsläppen och skapa en hållbar transportsektor - det som kallas ett transportsnålt samhälle - inte längre är aktuellt.Statsrådet har sagt att vi bör planera städerna för fler bilar, inte färre, och prioritera underhållet av vägnätet i stället för att prioritera nya järnvägar i landet. Det är bilåkande, lastbilstransporter och flyget, som statsrådet också lyfter fram, som ska prioriteras. Det här är en radikal omsvängning som saknar motstycke i svensk miljö- och klimathistoria.Att prioritera just de trafikslag som är mest energiintensiva, oavsett utveckling av drivmedel, och att vurma för de färdmedel som vi vet är mest problematiska sett ur behovet av ett hållbart samhälles framväxt - det är anmärkningsvärt. Att detta gång på gång framförs av landets infrastrukturminister har ett signalvärde, i en tid av överhängande klimatkris, som gör det mycket problematiskt. Varför gör då ministern detta? Vi hörde nyss statsrådets svar på interpellationen, och jag blir inte mycket klokare av det. Statsrådet säger att regeringen vill säkerställa friheten att ta sig vart man vill oavsett var man bor i landet. Men det är ingen som har sagt något annat - tvärtom. Statsrådet säger också att han inte delar uppfattningen att minskad vägtrafik är den huvudsakliga lösningen för att nå klimatmålen. Men det är ingen som har sagt att minskad vägtrafik är den huvudsakliga lösningen för att klara klimatmålen. Tvärtom - det är en av lösningarna.Klimatarbetet kräver att vi ger oss på fordonens effektivitet, att vi byter bränslen och att vi arbetar med transporteffektivitet. Alla dessa tre ben behövs. Och transporteffektivitet innebär att utveckla vårt samhälle så att vi kan leva bra, förflytta oss smidigt samtidigt som vi kan minska det totala resandet med resursslösande transportmedel som just bil, lastbil och flyg. Det betyder inte att dessa resesätt ska bort - det är en utopi. Det innebär att vi aktivt ska arbeta för att minska behovet av just dem. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som gör statsrådets uttalande så problematiskt är just att det visar på en nonchalans gentemot problematiken vi står inför. Statsrådet borde veta att i alla utredningar, rapporter och analyser är ett transporteffektivt samhälle en av flera åtgärder och att alla behövs. Men statsrådet signalerar att just denna åtgärd ska bort, visserligen tillsammans med alla andra åtgärder som regeringen har skrotat den senaste tiden. Jag frågar därför statsrådet igen om statsrådet anser att biltrafiken behöver minska eller inte i ljuset av klimatkrisen. Jag frågar också statsrådet om de tunga transporterna på vägarna bör minska eller inte i ljuset av klimatkrisen."}
+{"question":"Är det regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och om så är fallet, hur avser statsrådet att agera för att målen ska kunna uppnås?","answer":"Daniel Helldén har frågat mig om det är regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och, om så är fallet, hur jag avser att agera för att målen ska kunna uppnås.Regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. För transportsektorn innebär det att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning säkerställs för medborgarna och näringslivet i hela landet. Jag delar inte uppfattningen att minskad vägtrafik är den huvudsakliga lösningen för att nå klimatmålen. Jag menar i stället att det är en förutsättning för god tillgänglighet och konkurrenskraft i hela landet att transporterna sker på ett effektivt och hållbart sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen vill också säkerställa friheten att ta sig vart man vill, när man vill - i vardagen, på fritiden och på semestern - oavsett var i landet man bor. Därför bygger vi nu ut laddinfrastrukturen i hela landet. Förutom en riktad satsning inom Klimatklivet på 400 miljoner kronor utökar regeringen satsningen på att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet, till totalt 1,09 miljarder kronor 2023. Under 2024 och 2025 beräknas ytterligare 1 miljard kronor respektive 505 miljoner kronor tillföras för samma ändamål.Regeringen vill även stödja de företag runt om i hela Sverige som satsar på att elektrifiera sina lastbilstransporter. Det minskar inte bara utsläppen utan gör också transporterna betydligt energieffektivare. Regeringens satsningar omfattar därför även tunga fordon och därmed uppbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar vid till exempel depåer och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bilda sammanhängande stråk i hela landet.Regeringen vill dessutom skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. En förutsättning för det är en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering. Regeringen har därför samlat transport- och bostadsfrågorna på ett nytt departement från den 1 januari i år.Senare i år kommer regeringen att lämna den klimatpoliska handlingsplanen till riksdagen. Där kommer regeringen att redovisa hur vi ska agera för att uppnå klimatmålen."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det är klart att det långsiktiga arbetet handlar om andra saker än hemliga tvångsmedel. Det handlar naturligtvis om samhällsutvecklingen i stort. Jag tror också - bara för att säga det - att rättsstaten och socialstaten, som det heter, i väldigt hög grad måste kliva fram gemensamt, inte minst vad gäller de unga förövarna och brottslingarna eller för den delen unga på glid som ännu inte har hamnat i brottslighet.Jag måste passa på att säga att jag tycker att det ibland finns en förenklad uppdelning där rättsstaten skulle stå för det hårda och socialstaten för det mjuka. Jag tror faktiskt att även de hårdare nyporna i socialstaten kommer att behöva tas till på ett annat sätt än hittills. Det ställs onekligen på högkant nu när vi ser barn långt ned i åldrarna som ägnar sig åt väldigt grov brottslighet och som är i klorna på riktigt grovt kriminella. I den samhällsutveckling som vi nu ser ställs hela vår ordning - allt, kan man säga - i fråga i grunden: den tidpunkt när socialtjänsten kan ta till skarpa ingripande åtgärder utan föräldrars medgivande, effekterna av olika ingripanden från socialtjänsten, vilken typ av boenden som barn som blir omhändertagna ska vara i, snittet mellan den kommunala och den statliga formen av kriminalvård, straffmyndighetsålder, den ålder då man får använda hemliga tvångsmedel samt frågan om straffrabatter.Rättsstat och socialstat behöver alltså utan tvekan köra i tandem. När det gäller hemliga tvångsmedel, som är huvudfrågan för vår diskussion i dag, kan de också ha en viktig funktion i att förebygga brottslighet. De ska användas med omdöme, och vi ska ha olika integritets-, skydds- och rättssäkerhetsgarantier när vi använder dem, men vi måste flytta tyngdpunkten i riktning mot effektiv brottsbekämpning.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Nu kom det upp intressanta nya frågor. Detta med offentlighet och sekretess på olika vis måste vi hantera på ett smartare sätt än vad som sker i dag.Det har tagits beslut om att man kan ha en del förhör tidigt, också före huvudförhandlingen, och jag tror att det kan skydda vittnen och andra. Det finns sätt att gå vidare där.Hur vi än vänder och vrider på de processuella frågorna måste vi se vilka strukturer som göder denna kriminalitet. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder, och det fanns en direkt koppling till den starka välfärdsstaten med fungerande omsorg och skola och med tillgång till arbete och bostäder. Men inte minst privatiseringarna har lett till att flera orter har blivit politiskt övergivna, vilket under många år har öppnat för kriminalitet utan att samhället med kraft gått emot.Vänsterpartiet har arbetat och arbetar för att vi ska ha ett samhälle där ingen har anledning att se kriminaliteten som en lösning. Vi vill ge alla barn - apropå de unga - en uppväxt som ger dem en bra start i livet, från förskola till skola och in i det första jobbet. Vi vill på allvar minska våld och kriminalitet genom att bygga ett rättvist samhälle med bas i trygghet och ömsesidig tillit. Men det enkla och självklara som alla behöver tycks vara det allra svåraste."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Låt mig inleda även denna vända genom att bekräfta att det finns en latent intressemotsättning mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet. Den är på intet sätt ny utan en ganska evig frågeställning när det kommer till balansen i rättsstaten. Den är dock inte statisk utan påverkas av samhällsutvecklingen.Min uppfattning är att om man har ett erfarenhetsbaserat angreppssätt på frågan finns det mönster i vad som efterfrågas av brottsbekämpande myndigheter, inte bara i Sverige. Vi har visserligen en brutal topp på detta isberg med 62 dödsskjutningar under förra året och ett antal sprängningar, och vi vet alla hur starten på detta år har sett ut.Detta sticker utan tvekan ut i en internationell jämförelse, men vi är ändå inte ensamma om att ha problem med grov organiserad brottslighet. Överallt efterfrågas ungefär samma saker, men nedkokat till den svenska erfarenheten handlar det om sekretesshinder mellan myndigheter. Här finns också en integritetsaspekt. Det råder dock ingen tvekan om att svårigheterna att dela information mellan till exempel skola och socialtjänst i relation till brottsbekämpande myndigheter är en stor begränsning när det kommer till möjligheten att både förebygga och klara upp brott. Det är också en integritetsfråga.Vi vet erfarenhetsmässigt att sannolikheten för att både förebygga och klara upp brott ökar genom förekomsten av fasta bevakningskameror. Det är också en integritetsaspekt, men det finns en gedigen empiri som visar på effektiviteten i det verktyget. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn förundersökning blir offentlig när man väcker åtal. Det finns en öppenhet och en transparens i det och även en integritetsaspekt. Men det är klart att effekten av det är att det hinner hända väldigt mycket från det att man väcker åtal till det att själva domstolsförhandlingen drar igång, till exempel påverkan av vittnen och annat.Det kan därför vara befogat att säga att förundersökningen inte ska bli offentlig förrän rättegången är över. Det skulle effektivisera brottsbekämpningen mycket eftersom många vittnen då skulle våga vara med hela vägen. Å andra sidan skulle offentlighets, transparens- och integritetsintressen ta stryk av detta.Det är alltså en latent avvägning, men jag menar att samhällsutvecklingen gör att tyngdpunkten bör förskjutas. Jag är dock fullt medveten om att man då måste vårda integritetsintresset på ett annat sätt.Jag tycker att Stockholmsreferensen är intressant. Men för att göra det ännu mer komplicerat: Stockholms utveckling under de senaste månaderna understryker att denna brottslighet kryper långt ned i åldrarna. Om en 15-åring eller 16-åring misstänks för ett brott kan polis eller åklagare tömma den unges mobiltelefon, men man kan inte kan göra det om den som sprängt eller skjutit är 14 år. Det är de facto en stor begränsning för möjligheten att klara upp brotten i dessa konkreta fall.Ska vi ge möjlighet för polis och åklagare att använda tvångsmedel även lägre ned i åldrarna? Jag är benägen att säga ja till det. Men det råder ingen tvekan om att utöver integritetsintresset kommer även frågan var gränsen ska gå när det gäller barn och unga.Detta understryker dock att det finns något väldigt berättigat i de verktyg som de brottsbekämpande myndigheterna efterfrågar, och jag är beredd att ge dem \"the benefit of the doubt\". Det betyder dock inte att jag inte ser att det finns exempelvis integritetsrisker som måste tas om hand på ett annat sätt."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Jag förstår inställningen, och jag har hört den från polis och åklagare. Jag kan begripa att när man är mitt inne i tuffa processer, med mycket våld omkring sig, vill tillgripa precis allt. Men gränser måste finnas.Låt oss titta på gränsen rättssäkerhet, det vill säga att det ska vara en domstolsprövning. Vi kan se att det gällande dessa ärenden är oerhört få avslag. Får polis och åklagare alltid som de vill? Är ansökningarna väl underbyggda? Är de som ansöker medvetna och restriktiva när de söker sina tillstånd? Det offentliga ombudet är ett slags garant, men vi får hoppas att dessa ombud hela tiden agerar oerhört seriöst och framför invändningar om det är befogat. Det vet vi inte riktigt.Det sker också underrättelse till den som blir föremål för ett beslut när åtgärden är avslutad. Om det blir en förundersökning eller ett åtal ser man kanske delar av materialet, men om det inte leder till rättslig åtgärd ska man få en underrättelse. Det är dock svårt att få fram vad denna underrättelse ska innehålla; det är mer att det har skett något, inte vad som har tagits fram kring en person. Hur djup var kränkningen? Här känner jag också oro. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFlera av dessa åtgärder innebär avlyssning, dokumentation och läsning av material där fler än den som är konkret utpekad kommer i fråga och blir inbegripna i detta. Många säger att detta inte gör så mycket om man har rent mjöl i påsen; då behöver man inte vara rädd för detta. Men jag känner en oro i och med den samhällsutveckling vi har politiskt att man framöver kan dra in fler grupper på ett svårartat sätt.Jag kan i redovisningarna också se att det rapporteras några framgångsexempel till regeringen. Det gläder mig att dessa fall löstes eftersom det var allvarliga fall, men jag tycker fortfarande att balansen är svår. När det handlar om att klara upp brott har vi misslyckats. Vi har gett väldigt mycket resurser till polisen. Men i framför allt Stockholmsområdet jobbar man nu på annat sätt genom att avisera särskilda händelser och kan därigenom äntligen samarbeta mellan olika utredningar och dela information med varandra. Nu ser vi effekter av detta i form av anhållanden och häktningar, vilket leder framåt.Det var så man tänkte att den sammanhållna Polismyndigheten skulle ha fungerat för länge sedan och att de kraftiga resursförstärkningar som har getts till polisen skulle ha fått effekt.Jag tror att vi måste hitta många fler sätt att angripa den allvarliga kriminaliteten. Vi måste ge polisen resurser men också kräva att man använder dem effektivt och inte lutar sig mot att \"om vi hade haft hemliga tvångsmedel hade det gått mycket bättre\". Den argumentationen oroar mig."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Jag tackar Gudrun Nordborg för en rak fråga. Jag ska ge ett rakt svar: Ja, jag kan se de riskerna.Det finns utan tvivel en risk när vi flyttar balanspunkten mellan den effektiva brottsbekämpningen å ena sidan och den personliga integriteten och andra rättssäkerhetsvärden å den andra i riktning mot en effektivare brottsbekämpning. Tilliten till öppenhet och transparens om inte undermineras så i alla fall naggas i kanten. Det är ett skäl till att det är utomordentligt viktigt att vi för den debatten. Det är en reell intressekonflikt som är latent, inte ny. Det är inte heller så att det ena intresset trumfar det andra. I praktiken är det fråga om en avvägning, och förutsättningarna för den avvägningen förändras också över tid. Man talar om proportionalitet som en viktig del i avvägningen, alltså att det ska vara en rimlig balans mellan mål och medel. Den balansen, proportionaliteten, påverkas naturligtvis av hur samhället utvecklas i övrigt.Min egen resa i frågan är sådan att jag kommer från ett mycket tydligt integritetshörn, men jag har själv flyttat på mig av det enkla skälet att jag menar att samhällsutvecklingen har tagit sådan skruv att det är av utomordentligt stort värde att våra brottsbekämpande myndigheter, under den kontroll som sker av domstolar, integritetsskyddsombud, tillsyn och annat, får kraftfullare verktyg för att ha bättre förutsättningar att både klara upp redan begångna brott och helst förhindra allvarlig brottslighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt oss titta på de konkreta frågor som gäller avlyssning. Ja, jag är av uppfattningen att fler människor riskerar att bli avlyssnade. Det enkla skälet är att alltför många och allt fler är involverade i en typ av brottslighet som gör det motiverat att använda hemliga tvångsmedel, bland annat som i dag inom ramen för förundersökning, och det kommer trots allt att vara huvudregeln även framåt. Men det är helt riktigt att riksdagen har drivit fram, och Regeringskansliet har ärvt, en utredning som också tar sikte på möjligheten att använda hemliga tvångsmedel i brottsförebyggande syfte. Det är en möjlighet som finns i dag. Gudrun Nordborg nämnde bland annat preventivlagen, som har till syfte att motverka terrorism och spioneri. Där finns verktyg som regeringen och jag menar också bör ställas till de brottsbekämpande myndigheternas förfogande för att förebygga inte minst de skjutningar och sprängningar vi har sett på senare tid. Det ligger i sakens natur att fler personer potentiellt sett kommer att bli föremål för avlyssning. Men detta styr vi i hög grad utifrån hur vi utformar lagstiftningen. Den kan definieras tydligt på olika sätt, bland annat genom att tala om grupp och organisation. Det handlar vidare om att avgränsa just organiserad brottslighet, vilket redan sker på olika ställen i lagstiftningen. Man kan också diskutera vilka brottskategorier som ska omfattas av möjligheten. Jag har sett en del remissvar när det gäller vår önskan att gå vidare med preventiva tvångsmedel. De kan principiellt sett stödja att brottsbekämpande myndigheter också får möjligheten, men de kan tycka att det ska vara färre brott som borde vara föremål för möjligheten - och så vidare.Låt mig avsluta där jag började. Jag erkänner gärna att det finns en intressekonflikt och att man ska vara varse att tilläggsrisker och annat kommer att flytta balanspunkten - även om den flytten enligt min uppfattning är nödvändig."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Jag tackar justitieministern för svaret.Vi är ense om vissa saker, men inte om allt. Självklart är vi eniga om att kriminaliteten måste begränsas och bekämpas på bästa möjliga sätt. Frågan är hur.Är upprepad användning av hemlig övervakning bästa vägen? Justitieministern pläderar för det. Som vänsterpartist önskar jag intensivt prioriteringar av andra samhällsinsatser. Men låt oss också fundera över vad hemlig övervakning innebär i dag. Vad finns det för former?I skrivelsen från regeringen redovisar myndigheter för vad de har gjort. Under år 2021 handlar det om följande:I fråga om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation var det 3 926 tillstånd som berörde primärt 1 384 personer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI fråga om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation var det 12 989 tillstånd som berörde 3 310 personer.I fråga om hemlig kameraövervakning var det 242 tillstånd som berörde 235 personer.I fråga om hemlig rumsavlyssning var det 166 tillstånd som berörde 79 personer.I fråga om hemlig dataavläsning var det 589 tillstånd.I fråga om preventivlagen, det vill säga åtgärder för att hindra vissa allvarliga brott, var det 0 beslut.I fråga om inhämtningslagen, det vill säga inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation som har skett i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, var det 599 beslut.Vidare tillkommer att Säpo också har agerat, vilket har lett fram till 494 beslut.Jag nämner detta för att visa att det inte är fråga om ett fåtal ärenden, och många personer berörs primärt - ibland ytterligare personer.Precis som justitieministern också nämnde pågår ytterligare arbete i Regeringskansliet för att lägga fram ännu fler repressiva förslag, bland annat om utökad användning av hemlig tvångsavlyssning, större möjligheter att använda preventiva tvångsmedel utan brottsmisstanke liksom utredning av visitationszoner.Vad blir den sammantagna effekten av detta? Justitieministern hoppas att åtgärderna ska skapa trygghet och förtroende för staten från medborgarnas sida. Jag ser en oro med de successiva stegen mot framväxten - vi är inte där än - av ett obehagligt övervakningssamhälle. Det är en serie myndighetsbeslut som fattas, och vi tänjer gränser hela tiden när det handlar om grundlagsskyddade och konventionsskyddade mänskliga rättigheter.Kan också justitieministern se att det finns en risk för att medborgarnas tillit till vårt samhällssystem undermineras av besluten?"}
+{"question":"Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel?","answer":"Gudrun Nordborg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten vid användandet av hemliga tvångsmedel. Jag vill först bara understryka att jag tycker att det är utmärkt att den frågan reses. Avvägningen mellan den effektiva brottsbekämpningen å ena sidan och den personliga integriteten å den andra är komplex i varje tid men ställs onekligen på sin spets i vår tid. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin utgångspunkt är att vi har sett en skrämmande utveckling vad gäller gängkriminalitet inte minst i Sverige de senaste åren. Det är en brottslighet som är systemhotande, och min och regeringens uppgift är därför att göra allt som står i vår makt för att vända den utvecklingen.För att göra det kommer det att krävas kraftfulla åtgärder, och en viktig del av det är att ge brottsbekämpande myndigheter, polis och åklagare inte minst, nya och effektiva verktyg i det arbetet. Det innefattar bland annat utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel också i ett preventivt och förebyggande syfte. Vi avser att lägga flera sådana förslag under det här året.Samtidigt är det förstås så att alla bestämmelser om hemliga tvångsmedel måste leva upp till högt ställda rättssäkerhetskrav. Det gäller både reglerna i sig och tillämpningen av dem. Det finns flera mekanismer som avser just rättssäkerheten och som har till syfte att säkerställa skyddet för enskildas rättigheter när man använder hemliga tvångsmedel. Till exempel finns det krav på domstolsprövning och även krav på att offentliga integritetsskyddsombud ska bevaka den enskildes integritetsintresse.Det finns också ett omfattande tillsynssystem. Tillsynen utövas främst av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. För att säkerställa att nämnden har bästa möjliga förutsättningar att utöva sitt viktiga uppdrag har regeringen också ökat anslagen till nämnden. Även andra myndigheter kan utöva tillsyn. Utöver detta gör regeringen årliga skrivelser till riksdagen, som interpellanten tar upp, med redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel. Det gör också att den parlamentariska kontrollen är en viktig del av det här systemet.Även om den personliga integriteten ska värnas måste också myndigheterna ha förmåga att motverka den gängkriminalitet och den grova organiserade brottslighet som begränsar livet, friheten, tryggheten och vardagen för människor i hela vårt land, inte minst i särskilt drabbade områden. För den förmågan är möjligheten att i vissa fall kunna använda hemliga tvångsmedel helt avgörande. Regeringen kommer inte tveka att göra det som krävs för att vända den utveckling som vi nu har upplevt under alldeles för lång tid. Ytterst handlar det om medborgarnas trygghet, men det handlar också om att värna det fria och öppna samhället."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"Låt oss först ringa in vad vi är överens om, och det är att rasism är förfärligt. Det ligger i varje anständigt demokratiskt samhälles uppdrag och uppgift att motverka det med all kraft. Det kan man säga alldeles oavsett vad den tar sig för uttryck och vem det riktar sig emot. Det är klart att det finns strukturella problem och mönster som upprepar sig och som träffar vissa grupper mer än andra, men jag uppfattar ändå i grund och botten att det är en fråga om ett individuellt fri- och rättighetsskydd att var och en ska vara skyddad mot rasism eller diskriminering av olika slag.Det är det ena. Det andra är att jag verkligen inte motsätter mig att man försöker skaffa sig systematisk kunskap om frågan, utan frågan gäller med vilka metoder man ska skaffa sig den kunskapen. Jag tror att man kan komma ganska långt i förståelsen av hatbrott genom att till exempel gå på djupet i en rättsfallsanalys av de fall när vi har haft rättsprocesser som just handlar om hatbrott. Man kan komma långt genom en komparativ studie där man jämför den typen av brott i Sverige med andra jämförbara länder. Jag föreställer mig också att den typen av undersökningar som redan görs, som Brås rapporter som Annika Hirvonen nämnde, är ägnade att höja vår kunskap om detta.Det jag däremot inte känner mig tilltalad av är tanken att staten på ett eller annat sätt ska driva på för en sortering eller en förfrågan där enskilda människor ska uppge eller sortera sig själv utifrån de faktorer som hatbrottslagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen är ägnade att motverka.Jag tror att det är en farlig väg att gå. Att det görs av olika enskilda aktörer i näringsliv och akademi kan man ha synpunkter på, och det har jag också. Men trots allt är det en annan sak än vad statsmakterna gör för någonting, och den vägen är jag inte beredd att gå.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"Låt oss först ringa in vad vi är överens om, och det är att rasism är förfärligt. Det ligger i varje anständigt demokratiskt samhälles uppdrag och uppgift att motverka det med all kraft. Det kan man säga alldeles oavsett vad den tar sig för uttryck och vem det riktar sig emot. Det är klart att det finns strukturella problem och mönster som upprepar sig och som träffar vissa grupper mer än andra, men jag uppfattar ändå i grund och botten att det är en fråga om ett individuellt fri- och rättighetsskydd att var och en ska vara skyddad mot rasism eller diskriminering av olika slag.Det är det ena. Det andra är att jag verkligen inte motsätter mig att man försöker skaffa sig systematisk kunskap om frågan, utan frågan gäller med vilka metoder man ska skaffa sig den kunskapen. Jag tror att man kan komma ganska långt i förståelsen av hatbrott genom att till exempel gå på djupet i en rättsfallsanalys av de fall när vi har haft rättsprocesser som just handlar om hatbrott. Man kan komma långt genom en komparativ studie där man jämför den typen av brott i Sverige med andra jämförbara länder. Jag föreställer mig också att den typen av undersökningar som redan görs, som Brås rapporter som Annika Hirvonen nämnde, är ägnade att höja vår kunskap om detta.Det jag däremot inte känner mig tilltalad av är tanken att staten på ett eller annat sätt ska driva på för en sortering eller en förfrågan där enskilda människor ska uppge eller sortera sig själv utifrån de faktorer som hatbrottslagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen är ägnade att motverka.Jag tror att det är en farlig väg att gå. Att det görs av olika enskilda aktörer i näringsliv och akademi kan man ha synpunkter på, och det har jag också. Men trots allt är det en annan sak än vad statsmakterna gör för någonting, och den vägen är jag inte beredd att gå.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"De invändningar som justitieministern lyfter kring jämlikhetsdata har mycket riktigt blockerat ett utforskande av de här metoderna. Men det har skett mycket utveckling både inom näringslivet och inom akademin.Behovet är skriande tydligt: Vi saknar systematisk kunskap om rasism i det svenska samhället. Studier som Brås rapport om afrofobiska hatbrott är otroligt viktiga och värdefulla, och det som är riktigt farligt är ju om vi inte agerar mot rasismen. Rasismen får konsekvenser. Den bryter ned skolbarns lust att gå till skolan och lära sig och utvecklas, och den bryter ned självkänslan hos människor. I värsta fall leder rasism till död, som i exemplet där sjukvårdspersonal bortförklarade en mans allvarliga sjukdomstillstånd med \"kulturell svimning\".Vi har mycket att arbeta med kring rasism. Kunskap om hur rasismen ser ut och på vilka områden de största problemen finns är viktiga verktyg för att komma åt strukturell problematik med rasism på samma sätt som kunskap om hur män och kvinnor särbehandlats varit helt centralt i arbetet för jämställdhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är övertygad om att det inte kommer att vara enkelt att införa jämlikhetsdata. Jag är övertygad om att det kommer att finnas många års behov av utvecklande och förfinande för att uppnå bästa möjliga resultat. Men jag är övertygad om att det går och att det är ett viktigt verktyg för arbetet mot rasism i Sverige."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"De invändningar som justitieministern lyfter kring jämlikhetsdata har mycket riktigt blockerat ett utforskande av de här metoderna. Men det har skett mycket utveckling både inom näringslivet och inom akademin.Behovet är skriande tydligt: Vi saknar systematisk kunskap om rasism i det svenska samhället. Studier som Brås rapport om afrofobiska hatbrott är otroligt viktiga och värdefulla, och det som är riktigt farligt är ju om vi inte agerar mot rasismen. Rasismen får konsekvenser. Den bryter ned skolbarns lust att gå till skolan och lära sig och utvecklas, och den bryter ned självkänslan hos människor. I värsta fall leder rasism till död, som i exemplet där sjukvårdspersonal bortförklarade en mans allvarliga sjukdomstillstånd med \"kulturell svimning\".Vi har mycket att arbeta med kring rasism. Kunskap om hur rasismen ser ut och på vilka områden de största problemen finns är viktiga verktyg för att komma åt strukturell problematik med rasism på samma sätt som kunskap om hur män och kvinnor särbehandlats varit helt centralt i arbetet för jämställdhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är övertygad om att det inte kommer att vara enkelt att införa jämlikhetsdata. Jag är övertygad om att det kommer att finnas många års behov av utvecklande och förfinande för att uppnå bästa möjliga resultat. Men jag är övertygad om att det går och att det är ett viktigt verktyg för arbetet mot rasism i Sverige."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"Jag tar det sista först. Jag tycker att det är mycket berättigat att tala om hatbrott just generellt, oavsett vilken etnisk tillhörighet som brottsoffret har. Jag tror nog att de flesta, baserat på en allmänmänsklig erfarenhet, kan ta till sig att hatmotiv kan slå åt olika håll. Det kan förstås slå från representanter för majoritetsbefolkningen mot minoriteter av olika slag. Det kan vara hatmotiv mellan enskilda människor som hör till olika minoriteter. Och naturligtvis kan man drivas av ett hat också mot någon som är etnisk svensk, som Adam Marttinen tar upp. Däremot har jag inte övervägt några särskilda uppdrag i den delen, men jag tycker att det är helt legitimt och rimligt att lyfta den aspekten av frågan.När det sedan kommer till frågan om statistiken kanske jag ändå får upprepa vad jag sa inledningsvis. Jag tror inte att det är någon tillfällighet att vi står och diskuterar frågan här trots åtta år av ett rödgrönt regeringsinnehav. Det finns skäl till att regeringar inte har gett denna typ av uppdrag till exempelvis myndigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag, som i grund och botten har ett liberalt grundackord i min samhällssyn, har intuitivt svårt för att se på människor i grupper, mönster, strukturer och kollektiv. Men det råder samtidigt ingen tvekan om att det finns strukturer i samhället som påverkar en massa olika saker. Det är klart att statistik som kan visa mönster på ett allmänt plan är behjälplig för den som vill göra någonting åt och bryta strukturer.Min principiella, erfarenhetsmässiga och kanske även praktiska ståndpunkt när det gäller just etnisk bakgrund är att jag tror att det är utomordentligt farligt att i ett likabehandlingsarbete använda sortering som verktyg. Jag vill understryka att jag har uppfattat att Annika Hirvonen inte efterfrågar att vi ska rasregistrera oss med fler faktorer hos Skatteverket utan att metoden just var frivillighet, självidentifiering och så vidare. Likafullt är det för mig en utomordentligt farlig väg att gå att staten sätter i system att efterfråga människors etniska bakgrund i olika avseenden, även om det sker med självidentifiering, eftersom det går stick i stäv med hela idén om antidiskriminering, likabehandling, saklighet och opartiskhet.Till det kommer de praktiska problemen även med en sådan metod. Dels tror jag möjligen att värdet av statistik som bygger på subjektiva upplevelser snarare än objektiva faktorer kan ifrågasättas i många fall, dels måste det vara så att om den här statistiken - som skulle basera sig på självidentifiering - ändå ska visa på mönster på den nivån måste det ändå handla om faktorer som är så pass uniforma eller enhetliga att de kan systematiseras närmast på ett automatiskt sätt. Likafullt kommer alltså även en självidentifiering på något sätt att bygga på att man krokar i faktorer som är bestämda av andra. Detta är väl en praktisk synpunkt som även Brå har lyft upp.För mig är det en principiell fråga, och jag har full respekt för att man kan ha olika uppfattningar beroende på samhällssyn. Men jag tror att det är väldigt farligt, även om det bygger på frivillighet och självidentifiering, att staten initierar sortering utifrån etnisk bakgrund. Jag tror att de praktiska implikationerna av det är svåra att överblicka och potentiellt sett väldigt farliga. Därför blir mitt svar trots allt nej."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"Jag tar det sista först. Jag tycker att det är mycket berättigat att tala om hatbrott just generellt, oavsett vilken etnisk tillhörighet som brottsoffret har. Jag tror nog att de flesta, baserat på en allmänmänsklig erfarenhet, kan ta till sig att hatmotiv kan slå åt olika håll. Det kan förstås slå från representanter för majoritetsbefolkningen mot minoriteter av olika slag. Det kan vara hatmotiv mellan enskilda människor som hör till olika minoriteter. Och naturligtvis kan man drivas av ett hat också mot någon som är etnisk svensk, som Adam Marttinen tar upp. Däremot har jag inte övervägt några särskilda uppdrag i den delen, men jag tycker att det är helt legitimt och rimligt att lyfta den aspekten av frågan.När det sedan kommer till frågan om statistiken kanske jag ändå får upprepa vad jag sa inledningsvis. Jag tror inte att det är någon tillfällighet att vi står och diskuterar frågan här trots åtta år av ett rödgrönt regeringsinnehav. Det finns skäl till att regeringar inte har gett denna typ av uppdrag till exempelvis myndigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag, som i grund och botten har ett liberalt grundackord i min samhällssyn, har intuitivt svårt för att se på människor i grupper, mönster, strukturer och kollektiv. Men det råder samtidigt ingen tvekan om att det finns strukturer i samhället som påverkar en massa olika saker. Det är klart att statistik som kan visa mönster på ett allmänt plan är behjälplig för den som vill göra någonting åt och bryta strukturer.Min principiella, erfarenhetsmässiga och kanske även praktiska ståndpunkt när det gäller just etnisk bakgrund är att jag tror att det är utomordentligt farligt att i ett likabehandlingsarbete använda sortering som verktyg. Jag vill understryka att jag har uppfattat att Annika Hirvonen inte efterfrågar att vi ska rasregistrera oss med fler faktorer hos Skatteverket utan att metoden just var frivillighet, självidentifiering och så vidare. Likafullt är det för mig en utomordentligt farlig väg att gå att staten sätter i system att efterfråga människors etniska bakgrund i olika avseenden, även om det sker med självidentifiering, eftersom det går stick i stäv med hela idén om antidiskriminering, likabehandling, saklighet och opartiskhet.Till det kommer de praktiska problemen även med en sådan metod. Dels tror jag möjligen att värdet av statistik som bygger på subjektiva upplevelser snarare än objektiva faktorer kan ifrågasättas i många fall, dels måste det vara så att om den här statistiken - som skulle basera sig på självidentifiering - ändå ska visa på mönster på den nivån måste det ändå handla om faktorer som är så pass uniforma eller enhetliga att de kan systematiseras närmast på ett automatiskt sätt. Likafullt kommer alltså även en självidentifiering på något sätt att bygga på att man krokar i faktorer som är bestämda av andra. Detta är väl en praktisk synpunkt som även Brå har lyft upp.För mig är det en principiell fråga, och jag har full respekt för att man kan ha olika uppfattningar beroende på samhällssyn. Men jag tror att det är väldigt farligt, även om det bygger på frivillighet och självidentifiering, att staten initierar sortering utifrån etnisk bakgrund. Jag tror att de praktiska implikationerna av det är svåra att överblicka och potentiellt sett väldigt farliga. Därför blir mitt svar trots allt nej."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"När Brottsförebyggande rådet nämns kan jag ta tillfället i akt och säga att det finns en bristfällighet i de undersökningar som har gjorts när det kommer just till hatbrott mot svenskar.Den statistik som jag hänvisade till förut är den statistik som den förre justitieministern hänvisade till när han ansåg att det inte fanns ett utbrett problem i Sverige med hatbrott mot svenskar, nämligen att endast 1 procent av de fall med hatbrottsmotiv som anmäls inkluderar hatbrott mot svenskar.Jag vill mena att det finns ett annat problem i det hela, nämligen att antingen polis eller åklagare inte beaktar de hatbrott som svenskar utsätts för. Därmed blir det också missvisande i statistiken för anmälda brott när det gäller hur utbrett detta problem faktiskt är i vårt land. Inte minst i alla de medialt uppmärksammade fall där hatbrottsmotiv mot svenskar tydligt förekom saknades just detta beaktande i åtalet från åklagarens sida.För min del talar detta sitt tydliga språk. Här finns det ett strukturellt problem i Sverige. Man kan komma åt detta genom bättre statistikunderlag. Det kan också bli en fråga till justitieministern: Anser justitieministern att det behövs ett särskilt uppdrag för att belysa svenskfientlighet och hatbrott mot svenskar för att på ett bättre sätt förstå problematiken? Min andra fråga är: Anser justitieministern verkligen inte att det behövs något särskilt uppdrag till polis eller åklagare i fråga om att man ska beakta hatbrottsmotiv även när svenskar är utsatta för hatbrott?"}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"När Brottsförebyggande rådet nämns kan jag ta tillfället i akt och säga att det finns en bristfällighet i de undersökningar som har gjorts när det kommer just till hatbrott mot svenskar.Den statistik som jag hänvisade till förut är den statistik som den förre justitieministern hänvisade till när han ansåg att det inte fanns ett utbrett problem i Sverige med hatbrott mot svenskar, nämligen att endast 1 procent av de fall med hatbrottsmotiv som anmäls inkluderar hatbrott mot svenskar.Jag vill mena att det finns ett annat problem i det hela, nämligen att antingen polis eller åklagare inte beaktar de hatbrott som svenskar utsätts för. Därmed blir det också missvisande i statistiken för anmälda brott när det gäller hur utbrett detta problem faktiskt är i vårt land. Inte minst i alla de medialt uppmärksammade fall där hatbrottsmotiv mot svenskar tydligt förekom saknades just detta beaktande i åtalet från åklagarens sida.För min del talar detta sitt tydliga språk. Här finns det ett strukturellt problem i Sverige. Man kan komma åt detta genom bättre statistikunderlag. Det kan också bli en fråga till justitieministern: Anser justitieministern att det behövs ett särskilt uppdrag för att belysa svenskfientlighet och hatbrott mot svenskar för att på ett bättre sätt förstå problematiken? Min andra fråga är: Anser justitieministern verkligen inte att det behövs något särskilt uppdrag till polis eller åklagare i fråga om att man ska beakta hatbrottsmotiv även när svenskar är utsatta för hatbrott?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"Det känns väldigt angeläget att vi kan ha denna debatt för att också reda ut en del sammanblandningar. Till att börja med vill jag tydliggöra att vi från Miljöpartiet inte förordar register eller registrering kring de här frågorna. Det som vi förordar är jämlikhetsdata baserade på frivilliga och anonyma enkäter, där man har självidentifikation som utgångspunkt. Alla dessa kriterier - frivillighet, anonymitet och självidentifikation - är nödvändiga för att inte jämlikhetsdatan ska få de negativa konsekvenser som Gunnar Strömmer lyfter upp.Vi ser hur detta går att använda redan i dag. Man kan till exempel titta på den stora ungdomsenkäten. Där kan respondenterna välja om de vill fylla i till exempel uppgifter om sexuell läggning. Det är frivilligt och anonymt. Och det baseras helt på personens självidentifikation. Det som resultaten kan visa är om ungdomars levnadsvillkor skiljer sig åt baserat på vilken sexuell läggning eller transidentitet som de har angett att de har. Det är värdefullt för oss politiker och beslutsfattare.Det finns också många företag som använder sig av jämlikhetsdata för att förbättra sina företag. Med just sådana här frivilliga och anonyma enkäter med självidentifikation som bas kan de ta reda på ifall det finns skillnader i hur man upplever till exempel kulturen på företaget och vidta adekvata åtgärder.Sverige har alltså i praktiken redan jämlikhetsdata. Några delar finns i personnumret, precis som Gunnar Strömmer lyfter, till exempel kön. Andra delar finns i annan offentlig statistik, och vissa frågor ställer vi i anonyma, frivilliga enkäter.Den blinda fläcken är verkligen rasismen. Föräldrars födelseland fångar nämligen inte på ett adekvat sätt in faktorer som hudfärg, religiös övertygelse eller ens etnicitet.Jag tycker att Brås senaste studie om afrofobiska hatbrott verkligen är en väckarklocka. Här finns det stora samhällsutmaningar. Detta omfattar i princip alla samhällssektorer, och det drabbar barn redan i skolåldern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÖkad kunskap, som är mer strukturellt insamlad, skulle vara värdefull också för att vi inte skulle fastna i diskussioner om vad som är föreställningar eller en polariserad debatt. Vi skulle då få hårda fakta.Det har varit otroligt viktigt i arbetet för att Sverige ska bli mer jämställt att man har slutat prata om hur det i det enskilda fallet är legitimt att till exempel en kvinna har en lägre lön än hennes manliga kollega. Man kan peka på en massa enskilda fall och enskilda situationer, och varje gång kan man hitta en förklaring. Men när man ser mönstren och strukturerna kan man komma bort från diskussionen om vad som är anekdotiska undantag eller exempel och faktiskt få fokus på de stora strukturella problemområden som finns när det kommer till rasism i vårt samhälle.Jag vill uppmana justitieministern att ta till sig den nya kunskapen kring jämlikhetsdata och överväga detta."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"Det känns väldigt angeläget att vi kan ha denna debatt för att också reda ut en del sammanblandningar. Till att börja med vill jag tydliggöra att vi från Miljöpartiet inte förordar register eller registrering kring de här frågorna. Det som vi förordar är jämlikhetsdata baserade på frivilliga och anonyma enkäter, där man har självidentifikation som utgångspunkt. Alla dessa kriterier - frivillighet, anonymitet och självidentifikation - är nödvändiga för att inte jämlikhetsdatan ska få de negativa konsekvenser som Gunnar Strömmer lyfter upp.Vi ser hur detta går att använda redan i dag. Man kan till exempel titta på den stora ungdomsenkäten. Där kan respondenterna välja om de vill fylla i till exempel uppgifter om sexuell läggning. Det är frivilligt och anonymt. Och det baseras helt på personens självidentifikation. Det som resultaten kan visa är om ungdomars levnadsvillkor skiljer sig åt baserat på vilken sexuell läggning eller transidentitet som de har angett att de har. Det är värdefullt för oss politiker och beslutsfattare.Det finns också många företag som använder sig av jämlikhetsdata för att förbättra sina företag. Med just sådana här frivilliga och anonyma enkäter med självidentifikation som bas kan de ta reda på ifall det finns skillnader i hur man upplever till exempel kulturen på företaget och vidta adekvata åtgärder.Sverige har alltså i praktiken redan jämlikhetsdata. Några delar finns i personnumret, precis som Gunnar Strömmer lyfter, till exempel kön. Andra delar finns i annan offentlig statistik, och vissa frågor ställer vi i anonyma, frivilliga enkäter.Den blinda fläcken är verkligen rasismen. Föräldrars födelseland fångar nämligen inte på ett adekvat sätt in faktorer som hudfärg, religiös övertygelse eller ens etnicitet.Jag tycker att Brås senaste studie om afrofobiska hatbrott verkligen är en väckarklocka. Här finns det stora samhällsutmaningar. Detta omfattar i princip alla samhällssektorer, och det drabbar barn redan i skolåldern. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÖkad kunskap, som är mer strukturellt insamlad, skulle vara värdefull också för att vi inte skulle fastna i diskussioner om vad som är föreställningar eller en polariserad debatt. Vi skulle då få hårda fakta.Det har varit otroligt viktigt i arbetet för att Sverige ska bli mer jämställt att man har slutat prata om hur det i det enskilda fallet är legitimt att till exempel en kvinna har en lägre lön än hennes manliga kollega. Man kan peka på en massa enskilda fall och enskilda situationer, och varje gång kan man hitta en förklaring. Men när man ser mönstren och strukturerna kan man komma bort från diskussionen om vad som är anekdotiska undantag eller exempel och faktiskt få fokus på de stora strukturella problemområden som finns när det kommer till rasism i vårt samhälle.Jag vill uppmana justitieministern att ta till sig den nya kunskapen kring jämlikhetsdata och överväga detta."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"Tusen tack, Annika Hirvonen, för frågan! Det är intressanta resonemang i botten av den frågan.Vad är det för rätt som enskilda människor har i förhållande till hatmotiv? Ja, det är att inte bli utsatta för brott som grundar sig på ett sådant motiv. Alla brott är naturligtvis allvarliga, men om motivet dessutom har att göra med din hudfärg, religiösa övertygelse, etniska bakgrund eller något annat uppfattar vi som demokratisk rättsstat att det finns en särskild skyddsgrund. Därför är det utomordentligt viktigt att det finns en robust lagstiftning kring sådant och att man i brottsbekämpande myndigheter, i alla andra delar av de rättsvårdande myndigheterna och för den delen i samhället i stort är väldigt medveten och vaksam när det gäller den typen av brottslighet.Låt mig här också ta upp Adam Marttinens fråga. Jag är också övertygad om att mönstret när det gäller hatbrott ibland kan vara lite randigare eller rutigare än vad vår ofta ganska polariserade debatt vill ta in. Vi vet att det kan begås hatbrott exempelvis mellan olika etniska minoriteter. Det kan också, föreställer jag mig, vara en drivkraft i förhållande till någon som har en etnisk svensk bakgrund.Sedan är det inte upp till justitieministern, menar jag, att ge rättsvårdande myndigheter instruktioner om att uppmärksamma en viss typ av hatbrott mer än andra. Det är bra att vi har debatten, men det får räcka som en generell signal från våra demokratiska institutioner. Att ha ett robust lagligt och rättsligt skydd mot hatbrott är utomordentligt viktigt, och brottsbekämpande myndigheter ska utan skygglappar ingripa mot all slags hatbrottslighet.När det gäller frågan om statistik är det kanske ändå inte en tillfällighet - detta säger jag inte i ett raljant syfte - att det som Annika Hirvonen efterlyser inte finns efter åtta år med rödgrönt styre. Jag tror att man kan ha olika ideologiska ingångar i det - jag tänkte snart komma till min egen. Vi kan börja med att konstatera att det praktiskt är väldigt komplicerat. Man kan titta på vad det finns för tillgängliga uppgifter för var och en. Vi vet att det på Skatteverket finns uppgifter om kön och medborgarskap och att det finns uppgifter om dina föräldrars födelseland. Det är de objektiva faktorer, om man får använda det uttrycket, som finns registrerade om oss vad gäller den typ av faktorer som vi nu talar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill skillnad från andra länder, exempelvis USA, har Sverige historiskt sett varit utomordentligt bestämt i uppfattningen att staten inte ska ägna sig åt registrering på en mer kalibrerad nivå än detta och heller inte tillhandahålla system som på andra sätt uppmuntrar en sortering av människor utifrån de faktorer som vi inte själva kan påverka. De har utan tvekan relevans, men detta är sådant som man kan säga att diskrimineringslagstiftningen, hatbrottslagstiftningen och annat är ägnat att skydda.Jag har ett rakt svar på Annika Hirvonens fråga till mig - om jag tänker vidta någon åtgärd för att åstadkomma jämlikhetsdata. Svaret på den frågan är nej. För mig bottnar det bland annat i en praktisk erfarenhet. Även de myndigheter, Brå och andra, som Annika Hirvonen nämner lyfter fram att de själva uppfattar att det skulle vara väldigt komplicerat att göra detta. Men för mig är det faktiskt också en moralisk eller principiell fråga. Jag tror att det om man ska ha en konsekvent likabehandlingslinje i ett land som bygger på icke-diskriminering och likabehandling är utomordentligt vanskligt att sätta igång eller uppmuntra system som trots allt bygger på sortering."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"Tusen tack, Annika Hirvonen, för frågan! Det är intressanta resonemang i botten av den frågan.Vad är det för rätt som enskilda människor har i förhållande till hatmotiv? Ja, det är att inte bli utsatta för brott som grundar sig på ett sådant motiv. Alla brott är naturligtvis allvarliga, men om motivet dessutom har att göra med din hudfärg, religiösa övertygelse, etniska bakgrund eller något annat uppfattar vi som demokratisk rättsstat att det finns en särskild skyddsgrund. Därför är det utomordentligt viktigt att det finns en robust lagstiftning kring sådant och att man i brottsbekämpande myndigheter, i alla andra delar av de rättsvårdande myndigheterna och för den delen i samhället i stort är väldigt medveten och vaksam när det gäller den typen av brottslighet.Låt mig här också ta upp Adam Marttinens fråga. Jag är också övertygad om att mönstret när det gäller hatbrott ibland kan vara lite randigare eller rutigare än vad vår ofta ganska polariserade debatt vill ta in. Vi vet att det kan begås hatbrott exempelvis mellan olika etniska minoriteter. Det kan också, föreställer jag mig, vara en drivkraft i förhållande till någon som har en etnisk svensk bakgrund.Sedan är det inte upp till justitieministern, menar jag, att ge rättsvårdande myndigheter instruktioner om att uppmärksamma en viss typ av hatbrott mer än andra. Det är bra att vi har debatten, men det får räcka som en generell signal från våra demokratiska institutioner. Att ha ett robust lagligt och rättsligt skydd mot hatbrott är utomordentligt viktigt, och brottsbekämpande myndigheter ska utan skygglappar ingripa mot all slags hatbrottslighet.När det gäller frågan om statistik är det kanske ändå inte en tillfällighet - detta säger jag inte i ett raljant syfte - att det som Annika Hirvonen efterlyser inte finns efter åtta år med rödgrönt styre. Jag tror att man kan ha olika ideologiska ingångar i det - jag tänkte snart komma till min egen. Vi kan börja med att konstatera att det praktiskt är väldigt komplicerat. Man kan titta på vad det finns för tillgängliga uppgifter för var och en. Vi vet att det på Skatteverket finns uppgifter om kön och medborgarskap och att det finns uppgifter om dina föräldrars födelseland. Det är de objektiva faktorer, om man får använda det uttrycket, som finns registrerade om oss vad gäller den typ av faktorer som vi nu talar om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTill skillnad från andra länder, exempelvis USA, har Sverige historiskt sett varit utomordentligt bestämt i uppfattningen att staten inte ska ägna sig åt registrering på en mer kalibrerad nivå än detta och heller inte tillhandahålla system som på andra sätt uppmuntrar en sortering av människor utifrån de faktorer som vi inte själva kan påverka. De har utan tvekan relevans, men detta är sådant som man kan säga att diskrimineringslagstiftningen, hatbrottslagstiftningen och annat är ägnat att skydda.Jag har ett rakt svar på Annika Hirvonens fråga till mig - om jag tänker vidta någon åtgärd för att åstadkomma jämlikhetsdata. Svaret på den frågan är nej. För mig bottnar det bland annat i en praktisk erfarenhet. Även de myndigheter, Brå och andra, som Annika Hirvonen nämner lyfter fram att de själva uppfattar att det skulle vara väldigt komplicerat att göra detta. Men för mig är det faktiskt också en moralisk eller principiell fråga. Jag tror att det om man ska ha en konsekvent likabehandlingslinje i ett land som bygger på icke-diskriminering och likabehandling är utomordentligt vanskligt att sätta igång eller uppmuntra system som trots allt bygger på sortering."}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"Diskussionen om hatbrott har inte minst varit aktuell under föregående mandatperiod. Vi hade extremt många medialt uppmärksammade fall i vårt land, där många personer utsattes för hatbrott med extrema förnedringsinslag. Det kom i den politiska debatten att sammanfattas som förnedringsrån. Jag behöver nog inte påminna dem som lyssnar på den här debatten mer exakt om vad det innefattade.Det som var en röd tråd i samtliga dessa uppmärksammade fall var att det var svenskar som var brottsoffer och att det fanns väldigt tydliga hatmotiv mot just svenskar från förövarnas sida. Det som också var en röd tråd i samtliga dessa uppmärksammade fall var att åtalen inte rymde just hatbrottsmotivet, utan personerna åtalades bara för de andra brott som ingick i sammanhanget.Vi har haft många debatter med den föregående regeringen, som har förnekat att just svenskfientliga hatbrott har varit ett utbrett problem i vårt samhälle. Man hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet att endast 1 procent av de anmälda hatbrotten var fall där brottsoffren hade svensk nationalitet. Därmed påstod man också att det inte fanns ett utbrett problem.Jag vill påstå att problemet är mer utbrett än vad Brottsförebyggande rådets statistik visar och att det finns ett strukturellt problem, kanske hos polisen, hos åklagaren eller till och med i lagstiftningen, när det gäller hur man väljer att tolka begreppet hatbrott och när man anser att det är motiverat att inkludera hatmotiv i bedömningen av de fall där det förekommer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlldeles uppenbart är att man i bedömningen av de uppmärksammade fallen inte tog hänsyn till brottsoffrens utsatthet för just hatbrott. Därför skulle jag vilja utnyttja möjligheten att i den här debatten fråga statsrådet om statsrådet anser att man ska vidta någon åtgärd någonstans, antingen via lagstiftningen eller genom det uppdrag till polisen som nämnts här, att utbilda hatbrottsenheterna särskilt när det gäller svenskars utsatthet för hatbrott. Anser statsrådet att det finns någon anledning att uppmärksamma just denna aspekt när det gäller hatbrott i lagstiftningen?"}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"Diskussionen om hatbrott har inte minst varit aktuell under föregående mandatperiod. Vi hade extremt många medialt uppmärksammade fall i vårt land, där många personer utsattes för hatbrott med extrema förnedringsinslag. Det kom i den politiska debatten att sammanfattas som förnedringsrån. Jag behöver nog inte påminna dem som lyssnar på den här debatten mer exakt om vad det innefattade.Det som var en röd tråd i samtliga dessa uppmärksammade fall var att det var svenskar som var brottsoffer och att det fanns väldigt tydliga hatmotiv mot just svenskar från förövarnas sida. Det som också var en röd tråd i samtliga dessa uppmärksammade fall var att åtalen inte rymde just hatbrottsmotivet, utan personerna åtalades bara för de andra brott som ingick i sammanhanget.Vi har haft många debatter med den föregående regeringen, som har förnekat att just svenskfientliga hatbrott har varit ett utbrett problem i vårt samhälle. Man hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet att endast 1 procent av de anmälda hatbrotten var fall där brottsoffren hade svensk nationalitet. Därmed påstod man också att det inte fanns ett utbrett problem.Jag vill påstå att problemet är mer utbrett än vad Brottsförebyggande rådets statistik visar och att det finns ett strukturellt problem, kanske hos polisen, hos åklagaren eller till och med i lagstiftningen, när det gäller hur man väljer att tolka begreppet hatbrott och när man anser att det är motiverat att inkludera hatmotiv i bedömningen av de fall där det förekommer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlldeles uppenbart är att man i bedömningen av de uppmärksammade fallen inte tog hänsyn till brottsoffrens utsatthet för just hatbrott. Därför skulle jag vilja utnyttja möjligheten att i den här debatten fråga statsrådet om statsrådet anser att man ska vidta någon åtgärd någonstans, antingen via lagstiftningen eller genom det uppdrag till polisen som nämnts här, att utbilda hatbrottsenheterna särskilt när det gäller svenskars utsatthet för hatbrott. Anser statsrådet att det finns någon anledning att uppmärksamma just denna aspekt när det gäller hatbrott i lagstiftningen?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"År 2021 gav vi i Miljöpartiet när vi satt i regeringen Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppgift att ta fram en tredje del i en påbörjad serie av rapporter som belyser rasismen i Sverige. De två första rapporterna behandlade antisemitism respektive islamofobi, och Brås nya studie belyser afrofobiska hatbrott och synliggör det som många har vittnat om under lång tid, nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg, inom vården och på skolor och arbetsplatser. Verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck används, är vanliga. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld. Dessa resultat är alarmerande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBrottsförebyggande rådet har också lyft fram problemet med att vi saknar jämlikhetsdata i Sverige, alltså kunskap som belyser utsatthet för rasism kopplat till religion, hudfärg eller etnicitet. Vi har i dag en väldigt omfattande könsuppdelad statistik men också många studier och enkäter - även den nationella trygghetsundersökningen och ungdomsenkäter - där de svarande tar upp till exempel sexuell läggning, transidentitet och andra aspekter. Men just när det kommer till rasism ställs inte dessa frågor i dag. Det gör att studien från Brå blir särskilt värdefull, men vi skulle behöva en mer omfattande bild av hur rasismen drabbar personer. Det handlar om att människor behandlar dem sämre på grund av religion, hudfärg eller etnicitet.Därför vill jag fråga justitieministern om han kommer att ta några initiativ för att ta fram mer kunskap och arbeta fram jämlikhetsdata, till exempel inom ramen för den nationella trygghetsundersökningen, som polisen genomför och som är ett väldigt viktigt arbete som också vi politiker här i Sveriges riksdag använder för att fatta beslut och prioritera.Frågan om jämlikhetsdata har tidigare utretts av Diskrimineringsombudsmannen år 2012, och slutsatsen blev även då att man både kunde och borde införa detta i Sverige för att få en större synlighet i statistiken och en tydligare kunskapsbild. Sverige har även av EU och FN-organ blivit uppmanat att införa jämlikhetsdata specifikt kopplat till rasism, där kunskapen är bristfällig. Frågan är konkret: Kommer Gunnar Strömmer att verka för detta?"}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"År 2021 gav vi i Miljöpartiet när vi satt i regeringen Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppgift att ta fram en tredje del i en påbörjad serie av rapporter som belyser rasismen i Sverige. De två första rapporterna behandlade antisemitism respektive islamofobi, och Brås nya studie belyser afrofobiska hatbrott och synliggör det som många har vittnat om under lång tid, nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg, inom vården och på skolor och arbetsplatser. Verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck används, är vanliga. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld. Dessa resultat är alarmerande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBrottsförebyggande rådet har också lyft fram problemet med att vi saknar jämlikhetsdata i Sverige, alltså kunskap som belyser utsatthet för rasism kopplat till religion, hudfärg eller etnicitet. Vi har i dag en väldigt omfattande könsuppdelad statistik men också många studier och enkäter - även den nationella trygghetsundersökningen och ungdomsenkäter - där de svarande tar upp till exempel sexuell läggning, transidentitet och andra aspekter. Men just när det kommer till rasism ställs inte dessa frågor i dag. Det gör att studien från Brå blir särskilt värdefull, men vi skulle behöva en mer omfattande bild av hur rasismen drabbar personer. Det handlar om att människor behandlar dem sämre på grund av religion, hudfärg eller etnicitet.Därför vill jag fråga justitieministern om han kommer att ta några initiativ för att ta fram mer kunskap och arbeta fram jämlikhetsdata, till exempel inom ramen för den nationella trygghetsundersökningen, som polisen genomför och som är ett väldigt viktigt arbete som också vi politiker här i Sveriges riksdag använder för att fatta beslut och prioritera.Frågan om jämlikhetsdata har tidigare utretts av Diskrimineringsombudsmannen år 2012, och slutsatsen blev även då att man både kunde och borde införa detta i Sverige för att få en större synlighet i statistiken och en tydligare kunskapsbild. Sverige har även av EU och FN-organ blivit uppmanat att införa jämlikhetsdata specifikt kopplat till rasism, där kunskapen är bristfällig. Frågan är konkret: Kommer Gunnar Strömmer att verka för detta?"}
+{"question":"Kommer ministern och regeringen att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen kommer att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete och om jag kommer att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott.De uppgifter som kommer fram i Brottsförebyggande rådets fördjupade rapporter om antisemitiska, islamofobiska och nu senast afrofobiska hatbrott är nedslående. Detsamma gäller uppgiften i den senaste rapporten om att den yngsta målsäganden bara var sju år gammal. Brås hatbrottsstatistik och fördjupade analyser ger oss angelägen kunskap om både den utsatthet som olika grupper av människor lever med i Sverige och de konsekvenser den får.Polismyndigheten har en hög ambitionsnivå i arbetet mot hatbrott. Det finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom utpekade demokrati- och hatbrottsutredare i alla polisregioner. Polismyndigheten har sedan några år tillbaka även inrättat särskilda hatbrottsenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö, i syfte att förbättra arbetet med denna typ av brott.Polismyndigheten har fått ett uppdrag som syftar till att uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin ska öka, samt att kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott ska öka. I slutredovisningen av uppdraget, som ska ske senast i december 2023, ska Polismyndigheten redovisa resultatet av sina fortsatta åtgärder för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten ska även beskriva hur samverkan med myndigheter och organisationer bedrivs samt hur Polismyndigheten säkerställer en fungerande dialog med drabbade personer.Brottsofferjouren har en nationell stödlinje som ger information och medmänskligt stöd till brottsutsatta, deras anhöriga och vittnen. Dit kan även personer som har blivit utsatta för hatbrott ringa. Brottsofferjourens verksamhet finansieras genom bland annat statsbidrag.Att människor utsätts för verbala påhopp och våld på grund av sin hudfärg eller religion är förstås oacceptabelt. Att en stor andel av dem som utsätts är barn och unga gör frågan än mer angelägen. Arbetet mot hatbrott är mycket viktigt, och regeringen följer frågan noga, inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten. Som sagt: Vi ser fram emot den kommande slutredovisningen av det uppdraget. Däremot finns det i dagsläget inga planer på att inrätta en särskild stödlinje för personer som drabbas av just hatbrott."}
+{"question":"Kommer ministern att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott?","answer":"har frågat mig om jag och regeringen kommer att ge polisen i uppdrag att förbättra sitt hatbrottsarbete och om jag kommer att inrätta en stödlinje för dem som drabbas av hatbrott.De uppgifter som kommer fram i Brottsförebyggande rådets fördjupade rapporter om antisemitiska, islamofobiska och nu senast afrofobiska hatbrott är nedslående. Detsamma gäller uppgiften i den senaste rapporten om att den yngsta målsäganden bara var sju år gammal. Brås hatbrottsstatistik och fördjupade analyser ger oss angelägen kunskap om både den utsatthet som olika grupper av människor lever med i Sverige och de konsekvenser den får.Polismyndigheten har en hög ambitionsnivå i arbetet mot hatbrott. Det finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom utpekade demokrati- och hatbrottsutredare i alla polisregioner. Polismyndigheten har sedan några år tillbaka även inrättat särskilda hatbrottsenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö, i syfte att förbättra arbetet med denna typ av brott.Polismyndigheten har fått ett uppdrag som syftar till att uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin ska öka, samt att kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott ska öka. I slutredovisningen av uppdraget, som ska ske senast i december 2023, ska Polismyndigheten redovisa resultatet av sina fortsatta åtgärder för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Polismyndigheten ska även beskriva hur samverkan med myndigheter och organisationer bedrivs samt hur Polismyndigheten säkerställer en fungerande dialog med drabbade personer.Brottsofferjouren har en nationell stödlinje som ger information och medmänskligt stöd till brottsutsatta, deras anhöriga och vittnen. Dit kan även personer som har blivit utsatta för hatbrott ringa. Brottsofferjourens verksamhet finansieras genom bland annat statsbidrag.Att människor utsätts för verbala påhopp och våld på grund av sin hudfärg eller religion är förstås oacceptabelt. Att en stor andel av dem som utsätts är barn och unga gör frågan än mer angelägen. Arbetet mot hatbrott är mycket viktigt, och regeringen följer frågan noga, inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten. Som sagt: Vi ser fram emot den kommande slutredovisningen av det uppdraget. Däremot finns det i dagsläget inga planer på att inrätta en särskild stödlinje för personer som drabbas av just hatbrott."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"Jag har väl i grund och botten redogjort för min hållning. Jag tycker att frågan äger sitt principiella berättigande och att det är en fråga som vinner på att inte så att säga diskuteras i falsett. De flesta frågor här i världen vinner på att diskuteras i ett lugnt och sakligt tonläge, och jag tycker att det här meningsutbytet är ett uttryck för det.För att bredda frågan kan man säga att uniformen förstås är en central del när det gäller att bygga tillit och skapa förtroende hos medborgarna. Och för att säga det uppenbara: Det är naturligtvis en mycket bredare fråga. I den utsträckning det finns tillitsproblem mellan svensk polis och medborgarna tror jag kanske inte att det i första hand har med den här frågan att göra utan att det möjligtvis är andra frågor som är mer centrala att ta itu med.Med detta sagt, fru talman, vill jag tacka för den här debatten. Jag tycker att den lyfter en viktig principiell fråga som, som sagt var, uppenbarligen hanteras på olika sätt av demokratiska rättsstater, länder i Norden och andra länder. Redan detta tycker jag understryker frågans berättigande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vad gäller huruvida vi har f��rtroende eller inte för att polisen kan göra den bedömningen är vi inte riktigt överens. Jag tycker uppenbarligen inte att man klarar av att göra en korrekt bedömning. Men det är min högst subjektiva uppfattning.När det sedan gäller den fråga jag ställer i interpellationen har den två delar. Jag håller med om att den första delen, den principiella frågan kopplat till begreppet uniform, är viktigast. Anledningen till att jag tar med den andra delen är att jag vill belysa min poäng. Jag för fram min uppfattning. Jag har väldigt starka åsikter om islam och islamism, till exempel.Just därför tycker jag att den poängen är viktig. Jag kan personligen ifrågasätta en polis som bär den sortens symbol, baserat på vad jag anser om den religionen, på samma sätt som jag vet att det finns väldigt många väljare i mitt parti som har flytt från muslimska länder och har väldigt starka åsikter kopplat till detta. Men det finns säkert, precis som statsrådet konstaterar, de som har en motsatt uppfattning.Detta är själva huvudpoängen; det är där vi har problemet. Den sortens diskussion ska inte få förekomma när vi pratar om poliser som representerar staten och statens våldsmonopol. Tar vi bort denna möjlighet för alla grupper försvinner också subjektiviteten och de känslor man kan ha inför den sortens polis. Det är också detta som någonstans är min huvudpoäng.Jag vill samtidigt passa på att berömma regeringen i mångt och mycket. Vi har mycket i Tidöavtalet som vi är väldigt överens om, och jag är helt övertygad om att vi kommer att leverera en massa bra politik på området. Men i just den här enskilda sakfrågan tycker jag nog att statsrådet borde tänka om lite grann."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"Låt mig starta i det svar som Merit Wager, var det väl, hade fått från den finska polismyndigheten och som Richard Jomshof läste upp. Jag är kanske mest förtjust i första halvan av svaret. Jag tycker att frågans principiella legitimitet ligger i frågan om vad en uniform är och vilka symboler, kläder eller vad det nu kan vara som kan anses rymmas inom ramen för något som ändå på det hela taget är uniformt.Så snart vi glider över i frågan om hur detta uppfattas blir det onekligen subjektivt. Jag kan nog föreställa mig att en huvudduk kan vara förtroendeskapande snarare än tvärtom för en del, och för andra är det precis tvärtom. Exakt hur detta påverkar yrkets attraktivitet, om man tycker att den ena religiösa symbolen står för vissa värden och den andra för andra värden och vad man läser in i detta är naturligtvis en del av den principiella frågan, men då är vi inne på frågan om hur man själv upplever det ena eller det andra. Jag skulle vilja hålla mig till den första delen, nämligen den principiella frågan.Frågan i sig är berättigad. Jag har inte uppfattat att detta är ett stort praktiskt problem i Sverige eller att vi kan peka på en stor erfarenhet av att detta har skapat konflikter, misstro eller tillitsbrott. Med utgångspunkt i en säkerhetsansats föreställer jag mig att det är en väldig skillnad mellan att å ena sidan stå upp mot stenkastare och våldsverkare i ett påskupplopp och att å andra sidan ägna sig åt inre tjänst.Enkelt uttryckt: Det finns flera relevanta aspekter på frågan som jag tycker hanteras bäst inom ramen för Polismyndigheten. Detta blir min konklusion. Principiellt är det en mycket berättigad fråga, och jag tycker att det är bra att diskussionen förs. Det är uppenbart att demokratiska rättsstater hanterar den på lite olika sätt. Jag tycker att argumenten i våra nordiska grannländer - flera av dem har framförts här - har goda skäl för sig. Jag har ändå stort förtroende för polisens förmåga att göra avvägningen kring vad det är för uniform som ska gälla inom svensk polis."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar för svaret från statsrådet.Detta är en jätteviktig principiell fråga. Den polis som gör ett ingripande där ute får aldrig ifrågasättas. Uniformen företräder svenska staten, inte den individ som bär uniformen som klädsel. Den individen kan självklart ha både politiska och religiösa uppfattningar som privatperson, men dessa får aldrig komma till uttryck i den roll man har som polisman. Då ska man företräda staten och den lagstiftning man har att hantera.När jag jobbade på trafiken var det oerhört viktigt att man uppträdde korrekt ute och hade ren och snygg klädsel. Man fick byta den emellanåt, för det kunde vara lite smutsigt ute på vägarna. Det var oerhört viktigt att man ständigt uppträdde korrekt och hade representativ klädsel, det vill säga uniformen. Man var nämligen ansiktet utåt mot allmänheten i den roll man hade.Det fick aldrig ifrågasättas att jag gjorde mitt jobb utifrån den lagstiftning som jag lutade mig mot - inget annat. Därför kan man inte blanda in religiösa eller politiska symboler i uniformen; det slår helt fel. Jag företräder de lagar som vi har stiftat här inne och inget annat.När jag som polis möter allmänheten där ute får det aldrig någonsin uppstå tvivel om vad jag har för syfte med de åtgärder jag vidtar mot individen. Det gör det om det finns andra symboler på min klädsel."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"Tack för svaret så här långt, justitieministern!Bara det att vi diskuterar frågan här tycker jag ändå belyser problemets art. Det hade varit mycket enklare att bara konstatera och bestämma att vi ska ha en helt neutral polisuniform. Då hade vi sluppit den här diskussionen.Jag skulle vilja läsa innantill kopplat till hur man resonerar i Finland. En svensk medborgare vid namn Merit Wager vände sig till polisstyrelsen i Finland och ställde frågan om man tillåter denna sorts symboler där. Jag tänker läsa upp delar av det svar hon fick, för jag tycker att det är väldigt bra. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer\"En polis i uniform representerar Polisen som organisation och det är inte tillåtet att bära tecken som visar personlig övertygelse eller ideologisk eller annan motsvarande inriktning. Uniformen får inte heller användas för att främja egna, personliga mål.I Polisens uppdrag ingår att möta människor, att arbeta med människor. När en medborgare möter en polis på gatan, ska han/hon oavsett sin egen religiösa eller någon annan inriktning, utan förutfattade meningar kunna vända sig till den finska polisen, till exempel för att anmäla ett brott.\"Svaret fortsätter: \"Att använda religiösa, ideologiska eller andra symboler i samband med tjänsteuniform skulle kunna väcka aggression och ge upphov till en negativ inställning hos den person som kommer i kontakt med polisen.Det finns religioner där könen i enlighet med västerländsk demokratisk uppfattning inte är jämställda. I Finland behandlar polisen alla lika, oavsett religiös eller annan övertygelse, och kvinnors ställning skyddas i grundlagen. Dessutom har Polisstyrelsen som mål att öka antalet kvinnor på ledande poster. Konflikten mellan dessa intressen skulle göra det svårt för en polis som offentligt bekänner sig till en religion där könen inte är likvärdiga. Dessutom skulle det försvaga polisorganisationen från insidan, och dess verksamhet skulle inte heller se bra ut utåt.\"Vidare: \"Om Polisen skulle tillåta användning av religiösa huvudbonader, skulle man för jämlikhetens skull också behöva tillåta användning av andra symboler för ideologier, personliga övertygelser eller läggningar. Det skulle riskera att äventyra medborgarnas tro på att alla behandlas lika. Det skulle försvaga polisorganisationens rykte som en pålitlig och opartisk myndighet.\"Jag tycker att svaret är väldigt bra och tydligt. Jag tycker också att det ligger helt i linje med vad jag själv anser i frågan.I svaret pekar man på ytterligare ett problem som jag egentligen inte tycker har med den här frågan att göra - för mig handlar det bara om uniformen som sådan. Men olika symboler betyder ju olika saker för olika människor. Jag anser till exempel att slöjan är en islamistisk symbol. Den symboliserar underkastelse och uppdelning mellan män och kvinnor, och detta tycker jag är extremt problematiskt. En medborgare som till exempel har flytt från ett muslimskt land och möter den sortens polis skulle faktiskt kunna få en väldigt negativ inställning till den polisen, vilket också skulle kunna innebära ett hot mot polisen i fråga.Om en polis som har valt att bära kippa - nu tror jag inte att det är ett jättestort problem - skulle ge sig in i den sorts kravaller vi till exempel såg i påskas vill jag påstå att den polisens liv skulle vara i fara på ett sätt som kanske inte skulle ha varit gällande utan kippan, just på grund av den sorts strömningar man kan se i vissa delar av vårt samhälle.Jag menar alltså att frågan innehåller andra problem än bara att man har en uniform som inte är uniform, förutom det rättviseperspektiv som jag själv har tittat på tidigare och som jag nämnde i mitt första inlägg.Låt oss ta slöjan som exempel på detta med symbolerna. Vad har statsrådet för åsikt om den? Om den nu symboliserar en viss sak och vi har medborgare som har flytt från den sortens förtryck, och så möter man en polis som har den sortens symbol på sig - förstår statsrådet att det skulle kunna skapa väldigt negativa känslor mot polisen? Tycker statsrådet i så fall att det skulle vara ett problem?"}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"Om jag som ångermanlänning skulle möta en polis med \"Skaraborg\" på armen är jag inte alls säker på att jag skulle känna tillit till saklighet och opartiskhet, som det heter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTack till både interpellanten och ledamoten från Västra Götaland! Jag skulle vilja bena upp detta och först ta den principiella frågan. Jag tycker att det är en mycket berättigad principiell diskussion.Någon kanske vill antyda att frågan diskuteras i ett omvänt diskriminerande syfte, att det skulle vara illegitimt att diskutera frågan därför att man då skulle vara ute efter personer som exempelvis har en viss tro - jag kan ju inte utesluta att interpellanten har stött på också sådana invändningar. Jag vill då understryka att om man tittar på våra nordiska grannländer - interpellanten Richard Jomshof nämnde själv Norge - eller för den delen ut över Europa ser man att demokratiska rättsstater hanterar denna fråga på olika sätt.Principiellt tycker jag att det är en mycket legitim uppfattning att uniformen ska vara just uniform. Vad som sedan anses vara en del av denna uniform ser lite olika ut på olika ställen, vilket kan vi se om vi jämför Sverige med andra länder. Det finns en gråskala för vad som kan rymmas inom en uniform som fortfarande betraktas som en uniform även i praktisk bemärkelse.En annan viktig sak som man måste vara noggrann med, apropå sakligheten och opartiskheten, är att om du har en kippa på huvudet är inte detta i sig ett uttryck för att du agerar osakligt och partiskt. Sakligheten och opartiskheten tar sig uttryck i myndighetsutövningen, och jag föreställer mig att en polis med en kippa på huvudet mycket väl kan agera både sakligt och opartiskt i sin myndighetsutövning.Däremot föreställer jag mig, om vi talar om upplevelsen av opartiskhet och saklighet, att en rad olika saker i en polis agerande absolut kan påverka den enskildes upplevelse av tillit eller av att ha blivit sakligt och opartiskt behandlad. Jag utesluter inte heller att en religiös symbol för en del skulle kunna påverka den upplevelsen. Det tycker jag i alla fall är ett rimligt argument.Å andra sidan - och det är därför jag ändå tar en lite mer pragmatisk ställning till frågan - är detta rimligen någonting som polisen måste överväga själv. Om det är så, som ledamoten från Västra Götaland sa, att polisens säkerhetsavdelning har lyft frågan föreställer jag mig att det förs en diskussion inom Polismyndigheten och att det görs en avvägning.Jag har själv inte uppfattat - ni får gärna upplysa mig om jag har missat någonting - att denna diskussion i första hand förs baserat på bred praktisk erfarenhet av att detta de facto har varit problematiskt utan snarare att frågan i hög grad diskuteras just som en principiell fråga. Under alla omständigheter tycker jag att den hör hemma inom Polismyndigheten, och det är där jag har landat i mitt svar."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag var tvungen att ge mig in i interpellationsdebatten, för jag har själv jobbat i tolv år i uniform - i det här fallet jobbade jag vid trafikpolisen. Uniformen signalerade för den allmänhet jag mötte att jag stod för den svenska staten och den lagstiftning som vi har att hantera. Ingen skulle någonsin kunna ifrågasätta mitt syfte med det uppdrag jag hade.Jag reagerar på svaret som statsrådet ger interpellanten. Han säger att poliser, liksom andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Om man blandar in andra symboler i uniformen är man inte längre opartisk.Man kan vända på frågan. Kan den person jag har framför mig verkligen lita på att jag är opartisk om jag har andra symboler på mig än dem som den svenska staten står för, alltså de lagar som vi stiftar här inne? Då hamnar man i någon form av förtroendekris gentemot den man gör ett ingripande mot.Jag tycker att svaret ändå visar att statsrådet tar frågan på allvar när det gäller att uniformen ska visa saklighet och opartiskhet. Men slutklämmen blir lite märklig: Man tänker inte vidta några åtgärder när polisen uppenbart självmant avviker från uniformskravet - för det är inte längre en uniform om man blandar in andra tecken än dem som ska företräda den svenska staten.Säkerhetsavdelningen vid polisen har också sagt att detta ur medarbetarskyddsperspektiv kan vara direkt olämpligt. Polismännen är ju inte odödliga, och de är inte pansarklädda. De kan råka illa ut där ute. Man kan reta upp andra aktörer i samhället bara genom klädseln, och då får den polisman eller poliskvinna som bär andra symboler än dem som egentligen representerar staten klä skott för något helt annat. Det är det som säkerhetsavdelningen har satt fingret på.Jag tycker att det är viktigt att polisen inte avviker från uniformskravet. Jag slutade jobba vid trafikpolisen 2007, så det har hänt en del sedan dess. Men det enda vi tilläts sätta på uniformen var symbolen för Skaraborg på ärmen. Det visade att vi tillhörde enheten i Skaraborg. Det var det enda som var tillåtet. I övrigt fick man inte sätta på någonting.Jag tycker att det är helt rätt. Man ska inte blanda in vare sig religiösa eller politiska symboler i polisens uniformer. Uniformen ska vara ren, som det står i uniformsreglementet. Sedan har man tillåtit huvudduk, kippa och sådant där. De som tillhör de här trossamfunden kan använda denna typ av signaler i sitt privatliv, men inte när de står som representanter för svenska staten.Vi ska komma ihåg att polisen har ett våldsmonopol. De kan ta till våld mot andra människor. Det får aldrig ifrågasättas att det våldet representerar just svenska staten och ingenting annat. Det är jätteviktigt när vi pratar om polisens uniformer."}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill börja med att tacka statsrådet så mycket för svaret, även om jag beklagar regeringens inställning i frågan.Låt oss gå tillbaka till Rikspolisens författningssamling från 2006. Jag tror att det var där man första gången skrev in att religiösa huvudbonader i form av huvudduk, kippa eller turban ska vara tillåtna till polisuniformen. Beslutet uppmärksammades inte minst sommaren 2012 i samband med att man hade gett en designer i uppgift att ta fram vad man kallade den nya polisslöjan. Det var i samband med detta jag själv blev insatt i och intresserad av frågan.I Polismyndighetens författningssamling från den 28 november i fjol upprepas beslutet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt. För mig är det en självklarhet att all myndighetsutövning - och det tror jag i och för sig att också statsrådet tycker - ska vara neutral. Det gäller inte minst polis och militär med tanke på deras våldsmonopol. Då bör också uniformerna spegla denna neutralitet, och för att kunna göra det måste de också vara fria från det jag kallar religiösa och politiska markörer.När man gör som i det här fallet inom Polismyndigheten och tillåter religiösa symboler till uniformerna menar jag att man riskerar att påverka förtroendet för polisen negativt. Inte minst öppnar man upp för en poliskår där enskilda polisers neutralitet kan ifrågasättas bara genom en titt på deras uniform. Jag tycker att frågan egentligen också rymmer ett rättviseperspektiv. Om man möjliggör för vissa religiösa grupper att bära religiösa symboler till polisuniformen bör man också i rättvisans namn tillåta andra religiösa grupper att göra detsamma. I förlängningen menar jag att det också öppnar upp för politiska grupper att ställa samma krav.Sverige är ett sekulärt land. I mångt och mycket är vi en sekulär demokrati. Religionsfriheten är bara en av många friheter. Den står inte över den politiska friheten, utan den är en av många friheter. Därför menar jag att det blir diskriminerande även gentemot politiska grupper när de inte också får bära sina markörer till uniformen. Jag tycker naturligtvis inte att det ska vara tillåtet, men jag menar att det finns ett rättviseperspektiv i detta.I vårt grannland Norge, till exempel, har man valt att gå en helt annan väg. År 2013 valde den dåvarande norska kulturministern Hadia Tajik att tydligt säga nej till just ett förslag som då diskuterades i Norge om att få bära religiösa symboler till den norska polisuniformen. Detta var, vad jag kan minnas, en åsikt som delades av samtliga partier i den norska parlamentet. Huvudargumentet var då att offentliga instanser ska vara neutrala i sin utövning, och man menade att uniformen också måste spegla denna neutralitet. Sigve Bolstad, som då var ordförande för det norska polisförbundet, klargjorde i sin tur att det ska finnas det han kallade för en polis och en uniform, just av denna anledning.Med anledning av detta har jag två följdfrågor. Statsrådet har i och för sig redan svarat, men frågan är om statsrådet delar uppfattningen att svensk polis ska vara neutral i sin utövning. Jag menar att det också bör skildras i uniformen man bär. Begreppet uniform betyder enhetlig, likformig och likartad. Om man tillåter en så kallad uniform att ha dessa symboler är den ju inte längre uniform; den är alltså inte längre enhetlig.Frågan till statsrådet är: Hur går det ihop?"}
+{"question":"Anser ministern att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen, och kommer ministern att agera i frågan?","answer":"Richard Jomshof har frågat mig om jag anser att det ska vara tillåtet att bära religiösa attribut till polisuniformen och om jag kommer att agera i frågan.Polisen ska, liksom andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter, i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och dessutom iaktta saklighet och opartiskhet. Det är helt grundläggande, och det följer av regeringsformen. Jag har stort förtroende för att polisen agerar på ett sätt som gör att deras saklighet och opartiskhet inte kan ifrågasättas.Den fråga som Richard Jomshof lyfter tycker jag är av principiellt intresse. Likafullt menar jag att vad som är en lämplig klädsel för en polis ytterst är en fråga för Polismyndigheten som arbetsgivare att besluta om. Uniformen tas fram med hänsyn till krav på säkerhet, enhetlighet med mera.I ljuset av detta har jag har inte för avsikt att vidta några åtgärder när det gäller polisens uniformer."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Jag ger Märta Stenevi poäng för den retoriska kraften i det avslutande inlägget. Men det vore bättre att lyssna på vad jag har att säga än att vara helt fast i sina preparerade talepunkter.Det jag säger är att vi med gemensamma krafter ska ta itu med alla de frågor som Märta Stenevi lyfter upp. Många av de saker som vi lyfter upp hade möjligtvis Miljöpartiet i regering under de åtta år som ligger bakom oss kunnat ta itu med om det hade varit så angeläget som Märta Stenevi nu vill göra gällande. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan sammanfatta vad vi ska göra. Vi ska först ta ett omtag när det gäller korruptionsutredning. Vi ska göra en utredning som får skarpa lagstiftningsuppdrag. Kartläggningen kan vi lägga ut på andra aktörer. Det är det ena.Det andra är att vi tillsammans i Regeringskansliet genom Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet ska sätta oss ned och bena ut de frågor som Märta Stenevi lyfter fram.Det gäller i vad mån man behöver göra en översyn av de regler som gäller för partifinansieringen, något som kammaren gemensamt beslutade om för bara några år sedan, och i sådana fall vilka frågor som den bör omfatta.Det gäller också att ge en möjlighet för partier här i kammaren att göra sina inspel till direktiven till en utredning som också ska ta hand om korruptionsfrågor på ett bredare sätt.När det gäller frågan om transparensregister är jag helt öppen för den. Men jag tycker att det är lite oseriöst att inte erkänna att det också finns en komplexitet i frågan, som alla partier i den här riksdagen vid flera tillfällen har belyst på djupet i tidigare utredningar. Vi ska ändå bena i frågan, men den konstruktiva ansatsen kommer att visa i vilken utsträckning man är beredd att inse komplexiteten i frågorna.Det var det som gällde den främmande makten jag möjligen tyckte var insinuant. Jag tycker att det är helt rätt att diskutera - och det aktualiseras ju nu i processerna i Europaparlamentet - om finansiärer i tredjeland på ett eller annat sätt ska kunna betala parlamentariker eller politiska partier. Det är definitivt en fråga som bör ingå i en sådan översyn.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Statsrådet Strömmer finner mina inlägg insinuanta. Jag kan försäkra att det inte finns någon som helst sådan baktanke. Det är tvärtom väldigt allvarliga frågor. De har också blivit betydligt allvarligare under de senaste åren. Det är både på grund av den utveckling vi ser och på grund av vårt omvärldsläge.Det finns all anledning att ta de här frågorna på mycket stort allvar och agera skyndsamt. Vi är beredda att agera väldigt konstruktivt. Vi kommer också att lägga fram förslag i utskottet som rör de här frågorna.Alla fyra partier i regeringsunderlaget har visat sig vara beredda att runda lagen om anonyma partibidrag för att dölja vem som påverkar deras politik. Sverige rasar i Transparency Internationals korruptionsindex.I Europaparlamentet briserar en enorm korruptionsskandal kopplad till främmande makt samtidigt som vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.Sveriges medborgare har rätt att veta vems pengar som påverkar politiken och att kunna följa vems fickor ett politiskt förslag gynnar. Sveriges medborgare har rätt att kräva att regeringen i ett svårt säkerhetspolitiskt läge stänger möjligheten för främmande makt att påverka de politiska partierna. Det är uppenbart att i ett konservativt Sverige sitter staten och kapitalet bekvämt och lönsamt i samma båt. Men när de dessutom lämnar plats åt skurkstater riskerar hela vår demokrati att kantra."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Jag är beredd att arbeta med detta med det breda allmänintresset som utgångspunkt. Möjligen kan jag tycka att Märta Stenevi snarare vill använda det lite insinuant som ett partipolitiskt slagträ. Men det kanske visar sig under gång att det finns en mer konstruktiv avsikt bakom retoriken.Vi kan bena upp det i två delar. När det gäller den första frågan om korruptionen är det helt riktigt att Sverige har dalat i korruptionsindex. Det kanske inte är resultatet av de senaste månadernas regeringsinnehav. Det är i sådana fall ett bokslut av ett åttaårigt regeringsinnehav där Miljöpartiet har varit en central del.Den som läser noggrant om de korruptionsproblem som belyses i rankningarna ser att man lyfter fram en rad frågor som också har varit problematiska för den regering som har avgått. Det gäller inte minst sättet på vilket statliga utnämningar hanteras eller för den delen på vilket sätt statliga myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning.Ska vi vara lite rättvisa i beskrivningen av Sveriges korruptionsproblem, så som de belyses av till exempel Transparency International, är det nog flera som har skäl att ägna sig åt lite kritisk eftertanke.Just på grund av frågornas betydelse kan vi möjligen säga att det är signifikativt att den utredning som Märta Stenevi hänvisar till kom till så sent som i augusti efter åtta år. Om det var så angeläget, varför hade ni inte tagit i frågorna för åtta år sedan? Det var till och med sedan Miljöpartiet hade lämnat regeringen som utredningen kom till stånd.Jag håller med om att frågorna är så pass betydelsefulla att de förtjänar direktiv som är ungefär 200 procent mer distinkta än de direktiv som den föregående regeringen lyckades prestera. Vi tänker göra ett seriöst omtag. Det har jag varit tydlig med när vi har kommunicerat det här greppet.Det innebär exempelvis att flera av de kartläggningsuppdrag som lades på en statlig utredning kan läggas ut på statliga myndigheter. Det måste vara en utredning som inte bara ska kartlägga utan som ska få skarpa lagstiftningsuppdrag.Låt mig exempelvis nämna att jag föreställer mig att det nu i april kommer att komma instruktioner från EU som vi behöver förhålla oss till som land. Det innebär att en ny utredning kommer att behöva ägna sig åt lagstiftning och inte bara kartläggning och diskussion.Nästa vecka träffar jag alla experter som var med i det första utredningsupplägget för att diskutera hur direktiven till den nya utredningen ska kunna bli oerhört mycket skarpare. Det är någonting som jag också tänker diskutera med samtliga partier i konstitutionsutskottet. Jag tänker mig att Miljöpartiet säkert gärna vill vara en del av den diskussionen på ett konstruktivt sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVad gäller flera av de här frågorna vill jag komma tillbaka till, om man för ett ögonblick vill ge sina kollegor i det här huset the benefit of the doubt, att det absolut finns praktiska lösningar på dem. Men det betyder inte att de är enkla.Jag återgår till Demokratiutredningen, som verkligen prövade frågan om ett transparensregister. I en ganska djup avvägning i relation till partier i parlamentet kom den fram till att det var en sak som var väldigt svår att genomföra i Sverige, dels i ljuset av internationella jämförelser, dels konstitutionellt av lite olika orsaker.Nu tror jag ändå att det är en av de frågor som vi bör titta på. Jag tror också att det går att hitta sätt att hantera de problem som man har sett tidigare. Bara för att människor inte hoppar i tunnan på en gång och säger att vi ska köra utan reflektion kan vi inte utgå från att det är ett uttryck för att de inte vill hitta sätt att öppna systemet och göra det mer transparent.Låt oss snarare sätta oss ned på ett konstruktivt sätt, bena ut frågorna och ge dem den respekt som de förtjänar i kraft av sin komplexitet."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Det finns många lösningar på de problem som Strömmer lyfter fram. Vi har också vid flera tillfällen lyft fram de farhågor som vi såg med lagstiftningen. Vi har sett hur den senaste tidens händelser verkligen har belyst att vi precis som vi befarade har enormt stora hål i lagstiftningen.Vi har dessutom fem partier i Sveriges riksdag som är beredda att använda de hålen i lagstiftningen för att gynna sin egen partiverksamhet i stället för att använda möjligheten att vara transparent mot medborgarna.Faktum är att Sverige dalar i Transparency Internationals korruptionsindex. I år fick Sverige sin sämsta placering på elva år. Som orsak till tappet nämner man bland annat skandalen med partierna som har tagit emot anonyma bidrag men också frågor om upphandling.Den förra regeringen tillsatte en utredning om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv. Det var en välbehövlig översyn av vilka effekter som det ökade inslaget av marknadsintressen och privatisering har haft på förekomsten av påverkan och korruption i offentligt finansierad verksamhet.Den utredningen har regeringen nu valt att stoppa utan att ha tillsatt en ny. Det innebär naturligtvis att arbetet försenas med flera år. För en regering som är mån om att så snabbt som möjligt komma till rätta med korruption och otillåten påverkan hade det i stället varit fullt möjligt att komplettera utredningen med tilläggsdirektiv om det var någonting man saknade i stället för att lägga ned den. Europa befinner sig just nu i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Om andra länder skulle lyckas påverka EU:s eller Sveriges beslutsfattare genom partibidrag skulle det kunna få enorma konsekvenser.Alla fyra partier som ingår i regeringsunderlaget var öppna för att runda lagen om insyn i partiers finansiering. Hur ska vi som medborgare då veta vem som står bakom partiernas finansiering när man så uppenbart är beredd att gå väldigt långt för att dölja spåren för pengarna?För Miljöpartiet är det oacceptabelt att främmande makt riskerar att ha fritt spelrum att påverka svensk inrikespolitik genom att finansiera partierna. Svenska folket har rätt att veta vilka ekonomiska intressen eller vilken främmande makt som påverkar politiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Är statsrådet Strömmer beredd att här i Sverige gå vidare med det Moderaterna motsatte sig i EU-parlamentet och förbjuda politiska partier att ta emot finansiering från tredjeland? Eller tycker regeringen att det är rätt och riktigt att de svenska partierna genom kreativa upplägg kan runda transparenskraven för partibidrag och ta emot pengar från länder som till exempel Qatar?"}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Vad gäller turerna i Europaparlamentet har jag inte närmare kännedom om exakt hur de här omröstningarna går till. Det kollar jag väldigt gärna upp. Inget av de förslag som Märta Stenevi nämner är av det slaget att Moderaterna har några principiella invändningar. Sedan vet jag inte exakt hur den praktiska utformningen av förslagen har sett ut eller hur de har behandlats i parlamentet. Det kommer jag gärna tillbaka till.Vad gäller passivitet vet jag inte om jag tycker att det är en precis riktig beskrivning. Nu står vi här några veckor efter att Kammarkollegiet avslutat sin granskning. Du och jag sågs här före jul, Märta Stenevi, och då pratade vi om samma frågor. Jag tyckte att det var rimligt att avvakta utfallet av den prövningen. Nu säger jag att jag är helt öppen för att diskutera om det behöver göras en översyn av reglerna vad gäller både partifinansiering och för den delen andra frågor som kan vara av betydelse för att skapa såväl en hög integritet för partier och för de politiska institutionerna som en ökad transparens och pålitlighet sett ur väljarnas synvinkel.Sedan tycker jag möjligen att tonläget ibland blir lite uppskruvat, om man betänker att alla de regler vi nu talar om beslutades för ett par år sedan, efter att förslag lagts fram av en regering som Miljöpartiet satt i, och hade sin bakgrund i en parlamentarisk kommitté där alla partier var med och välsignade innehållet.Det hindrar för all del inte att vi nu tar upp och diskuterar frågan om en översyn. Men det är ju inte så att de regler vi har skulle vara ett resultat av att olika partier haft intresse av att driva detta i en restriktiv riktning utan insyn. Tvärtom har det funnits en bred enighet om att utforma reglerna så som de ser ut. En del avvägningar är i praktiken svåra. De har behandlats av alla partier och har landat i det här resultatet. Likafullt tror jag att det kan vara klokt att regering och riksdag i dialog mellan Justitiedepartementet och konstitutionsutskottet lyfter de här frågorna och hur en gemensam färdplan kan se ut.Breddar vi perspektivet kan vi säga att det finns flera frågor som den här utredningen hanterade men som lades åt sidan vid den tidpunkten. Ofta föreligger rätt svåra intressekonflikter. En fråga som var uppe men som lades åt sidan var det faktum att många människor som går med i fackförbund indirekt måste stödja politiska partier som de inte röstar på. Var och en kan förstå att det ur föreningsfrihetssynpunkt är någonting som man kan ifrågasätta. Men i den andra vågskålen finns föreningsfrihetsargument som säger att ideella föreningar måste kunna präglas av majoritetsbeslut och att det därför ändå är rimligt att man får ge pengar exempelvis från fackförbund till Socialdemokraterna. Det belyser att det finns frågor där många legitima intressen ska vägas mot varandra. Det finns flera frågor som har varit uppe tidigare men lagts åt sidan därför att man bedömt att det praktiskt sett varit det sätt man behövt gå fram med. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt transparensregister är jag själv rätt öppen för att diskutera i en svensk kontext. Men i den stora demokratiutredningen, där alla partier fanns med, lades den frågan åt sidan för att man bedömde att det fanns andra demokratiska problem förenade med ett sådant register. Vilka ska ingå? Hur ska man sortera det? Finns det problem med en statlig certifiering av vissa intressegrupper men inte andra? Enkelt uttryckt är frågorna komplexa. Kloka partier - alla i den här kammaren - har tidigare kommit fram till att detta inte är aktuellt. Jag aktualiserar det gärna, men jag tror att tonläget ibland inte riktigt matchar komplexiteten i frågorna. Låt oss gärna ta det vidare från den här punkten och diskutera det. Låt oss också utgå från att vi har ett gemensamt intresse av att de här frågorna hanteras på ett balanserat sätt."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Korruptionsskandalen i EU skakade parlamentet i december. Miljoner i kontanter beslagtogs. Razzior gjordes hos kända politiker, till och med räder i parlamentets egna kontor. Flera EU-parlamentariker greps efter anklagelser om korruption och penningtvätt. De ska ha tagit emot mutor för att påverka beslut till Qatars fördel - mutor från samma Qatar som skoningslöst kränker mänskliga rättigheter och som plågade tusentals migrantarbetare inför fotbolls-VM.Mitt i denna skandal agerade parlamentet och ställde sig snabbt bakom skärpta regler för att motverka korruption. Den gröna gruppen lade fram tre skarpa förslag som också röstades igenom. Förslagen gällde redovisning av samtliga sidoinkomster, förbud mot finansiering av ledamöter och deras partier från tredjeländer samt karenstid för tidigare parlamentariker.Det var dock flera svenska partier som röstade emot att ta de här helt nödvändiga stegen mot korruptionen. Moderaterna röstade emot samtliga tre förslag. Det moderata regeringsparti som justitieministern företräder röstade alltså emot att införa ett förbud mot att ta emot donationer från till exempel Qatar, Ryssland eller Iran. Det är samma regering som nu leder ordförandeskapet i EU:s ministerråd och som säger sig ha demokrati som prioritering på dagordningen. Det här hade kunnat vara häpnadsväckande om det inte så tydligt också hade speglat den totala handlingsförlamning som präglar regeringens arbete mot korruption på hemmaplan. Vad gjorde den svenska regeringen efter att svensk politik skakats av avslöjanden om att fem partier aktivt försökt runda lagen för att kunna ta emot anonyma partibidrag? Absolut ingenting!Kammarkollegiet har nyligen redovisat den utredning som Vänsterpartiet begärde. De upptäckte inga brott mot insynslagen. I interpellationssvaret menar statsrådet att detta tyder på att lagen är tillräcklig. Men i själva verket är det precis tvärtom. Kammarkollegiets utredning visar med all önskvärd tydlighet varför lagen måste skärpas och det snabbt.Den här lagstiftningen kom till för att skapa mer transparens och förhindra korruption. Svenska folket har rätt att veta vilka krafter partierna är beroende av för sin finansiering och vems agenda de driver. På papperet är vi överens om att pengarnas påverkan på politiken ska kunna granskas. Men framför den dolda kameran ser vi hur fuskarna kreativt försöker runda lagstiftningen och motverka dess syfte.Lagen har alltså så stora luckor att den snarare fungerar som ett alibi för att dölja påverkan på partierna än ökar transparensen. Det är djupt oroväckande. Lagen om insyn i partiernas finansiering måste skärpas. Ett transparensregister måste också införas, så att svenska folket får veta vilka som påverkar politiken. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Av svaret från statsrådet och regeringspartiernas agerande i Europaparlamentet framgår väldigt tydligt vad regeringen inte vill göra. Men nu undrar jag vad regeringen faktiskt vill göra f��r att motverka korruptionen i EU och i Sverige."}
+{"question":"Kommer ministern att med anledning av skandalen i EU-parlamentet sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada?","answer":"Märta Stenevi har frågat mig om jag med anledning av korruptionsskandalen i Europaparlamentet kommer att sätta igång ett arbete för att inrätta ett transparensregister och skärpa reglerna kring partidonationer för att minska risken för korruption och skydda Sveriges riksdag och våra folkvalda institutioner från risken för allvarlig förtroendeskada.Märta Stenevi lyfter även fram Kalla faktas granskning i valrörelsen 2022. Kammarkollegiet öppnade i höstas tillsynsärenden rörande de partier som förekom i programmet. Den 10 januari i år beslutade Kammarkollegiet att skriva av samtliga ärenden, då det, enligt myndigheten, inte visats att de aktuella partierna brutit mot bestämmelserna i insynslagen.Den nuvarande insynslagen är från 2018 och tillkom efter en översyn av en parlamentarisk kommitté. Med lagen skapades ökad öppenhet, bland annat genom utökade krav på intäktsredovisning och ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag över ett visst värde. Även frågan om ett register över lobbyister - det Märta Stenevi i interpellationen omnämner som transparensregister - har varit föremål för flera utredningar. Exempelvis bedömde 2014 års demokratiutredning, som hade en parlamentarisk referensgrupp, att ett sådant register inte är önskvärt. Riksdagen har även vid flera tillfällen de senaste åren avslagit motioner på temat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt utesluter jag inte att det kan finnas skäl att på nytt se över de här regleringarna om insyn i partiers finansiering och andra frågor som handlar om att säkerställa de förtroendevaldas oberoende. Det är mycket viktigt att den svenska demokratin och dess institutioner, inklusive de politiska partierna, åtnjuter ett stort förtroende. Det är också viktigt att regelverken är tydliga och enkla att använda i praktiken.Förändringar på det här området bör inte ske utan bred parlamentarisk förankring. Jag är beredd att diskutera med företrädare för samtliga riksdagspartier om det finns intresse av en översyn och vilka frågor som i så fall bör ingå."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som jag har sagt nu ett flertal gånger ligger uppdraget om att genomföra kvalitetsdialoger fast. Vi har också en dialog med Skolverket om detta. Det finns olika vägar att nå likvärdighet. Kvalitetsdialogerna är ett sådant sätt, men det finns också andra sätt. Som jag har nämnt tidigare handlar det om fler behöriga lärare. Vi har i dag inte diskuterat professionsprogrammet - Linus Sköld nämnde det något - som är en stor och viktig del i att öka likvärdigheten i svensk skola så att alla lärare och skolledare får rätt till en god kompetensutveckling. Då stannar de förhoppningsvis också kvar i yrket.Vi behöver se till att utbilda fler lärare och att fler lärare kanske vill stanna lite längre i yrket än vad de hade tänkt sig. Vi satsar vidare på sociala team och inte minst, vilket jag har lyft fram, fler och bättre läroböcker till eleverna. Det saknas. Svenska elever har tillgång till läromedel i mindre utsträckning än i jämförbara OECD-länder. Det skapar stora likvärdighetsproblem i våra skolor, eftersom kommunerna väljer att satsa på läromedel i så olika hög grad. Det är viktigt för eleverna att det finns tillgång till bra läromedel, inte minst för de elever som undervisas av obehöriga lärare.Jag vill tacka för debatten. Den har varit givande. Det är ändå hoppingivande att Socialdemokraterna ser att vi har likvärdighetsproblem i svensk skola och att staten måste göra mer.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som jag har sagt nu ett flertal gånger ligger uppdraget om att genomföra kvalitetsdialoger fast. Vi har också en dialog med Skolverket om detta. Det finns olika vägar att nå likvärdighet. Kvalitetsdialogerna är ett sådant sätt, men det finns också andra sätt. Som jag har nämnt tidigare handlar det om fler behöriga lärare. Vi har i dag inte diskuterat professionsprogrammet - Linus Sköld nämnde det något - som är en stor och viktig del i att öka likvärdigheten i svensk skola så att alla lärare och skolledare får rätt till en god kompetensutveckling. Då stannar de förhoppningsvis också kvar i yrket.Vi behöver se till att utbilda fler lärare och att fler lärare kanske vill stanna lite längre i yrket än vad de hade tänkt sig. Vi satsar vidare på sociala team och inte minst, vilket jag har lyft fram, fler och bättre läroböcker till eleverna. Det saknas. Svenska elever har tillgång till läromedel i mindre utsträckning än i jämförbara OECD-länder. Det skapar stora likvärdighetsproblem i våra skolor, eftersom kommunerna väljer att satsa på läromedel i så olika hög grad. Det är viktigt för eleverna att det finns tillgång till bra läromedel, inte minst för de elever som undervisas av obehöriga lärare.Jag vill tacka för debatten. Den har varit givande. Det är ändå hoppingivande att Socialdemokraterna ser att vi har likvärdighetsproblem i svensk skola och att staten måste göra mer.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Som jag har sagt nu ett flertal gånger ligger uppdraget om att genomföra kvalitetsdialoger fast. Vi har också en dialog med Skolverket om detta. Det finns olika vägar att nå likvärdighet. Kvalitetsdialogerna är ett sådant sätt, men det finns också andra sätt. Som jag har nämnt tidigare handlar det om fler behöriga lärare. Vi har i dag inte diskuterat professionsprogrammet - Linus Sköld nämnde det något - som är en stor och viktig del i att öka likvärdigheten i svensk skola så att alla lärare och skolledare får rätt till en god kompetensutveckling. Då stannar de förhoppningsvis också kvar i yrket.Vi behöver se till att utbilda fler lärare och att fler lärare kanske vill stanna lite längre i yrket än vad de hade tänkt sig. Vi satsar vidare på sociala team och inte minst, vilket jag har lyft fram, fler och bättre läroböcker till eleverna. Det saknas. Svenska elever har tillgång till läromedel i mindre utsträckning än i jämförbara OECD-länder. Det skapar stora likvärdighetsproblem i våra skolor, eftersom kommunerna väljer att satsa på läromedel i så olika hög grad. Det är viktigt för eleverna att det finns tillgång till bra läromedel, inte minst för de elever som undervisas av obehöriga lärare.Jag vill tacka för debatten. Den har varit givande. Det är ändå hoppingivande att Socialdemokraterna ser att vi har likvärdighetsproblem i svensk skola och att staten måste göra mer.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Jag tror att många är förvånade över att just Liberalerna lägger ned den ökade statliga satsningen på bättre kvalitet i undervisningen. Många väljare som röstade på Liberalerna trodde nog att de skulle prioritera frågan om att staten ska ta ett större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet högst. Här gör regeringen tvärtom. Jag skulle vilja sammanfatta debatten. Regeringen säger att den har prioriterat bort satsningarna på att öka kvaliteten i undervisningen genom att förbättra förutsättningarna för det kollegiala lärandet lärare emellan. Men man säger att Skolverket ändå på något märkligt sätt ska kunna åstadkomma detta trots att pengarna har försvunnit. Det är ett rent önsketänkande. Det krävs mer än så av Sveriges regering i ledarskap.Man säger också att man inte har förvissat sig om att dessa neddragningar inte går ut över verksamheten i till exempel Luleå; man har inte vidtagit några sådana åtgärder. I stället låter man myndigheten jobba med mindre resurser i förhoppning om att den ska stå för den nedskärning som regeringen de facto gör.Regeringen har försökt att hitta ett svar i att man gör mycket annat för skolan. Det är sant att man gör mycket annat, och det är lovvärda satsningar som även Socialdemokraterna gärna ser. Vi tycker dock att de olika huvudmännen och framför allt kommunerna själva kan bestämma över dessa saker bättre. Vi ger dem mer resurser i vår budget att kunna göra detta.Regeringen, med Liberalerna i spetsen, sätter däremot inte skolan först utan väljer i stället sänkt skatt med 13 miljarder för dem som tjänar mest. Eleverna fick inte ens de 61 miljoner som det handlar om.(Applåder)"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Jag tror att många är förvånade över att just Liberalerna lägger ned den ökade statliga satsningen på bättre kvalitet i undervisningen. Många väljare som röstade på Liberalerna trodde nog att de skulle prioritera frågan om att staten ska ta ett större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet högst. Här gör regeringen tvärtom. Jag skulle vilja sammanfatta debatten. Regeringen säger att den har prioriterat bort satsningarna på att öka kvaliteten i undervisningen genom att förbättra förutsättningarna för det kollegiala lärandet lärare emellan. Men man säger att Skolverket ändå på något märkligt sätt ska kunna åstadkomma detta trots att pengarna har försvunnit. Det är ett rent önsketänkande. Det krävs mer än så av Sveriges regering i ledarskap.Man säger också att man inte har förvissat sig om att dessa neddragningar inte går ut över verksamheten i till exempel Luleå; man har inte vidtagit några sådana åtgärder. I stället låter man myndigheten jobba med mindre resurser i förhoppning om att den ska stå för den nedskärning som regeringen de facto gör.Regeringen har försökt att hitta ett svar i att man gör mycket annat för skolan. Det är sant att man gör mycket annat, och det är lovvärda satsningar som även Socialdemokraterna gärna ser. Vi tycker dock att de olika huvudmännen och framför allt kommunerna själva kan bestämma över dessa saker bättre. Vi ger dem mer resurser i vår budget att kunna göra detta.Regeringen, med Liberalerna i spetsen, sätter däremot inte skolan först utan väljer i stället sänkt skatt med 13 miljarder för dem som tjänar mest. Eleverna fick inte ens de 61 miljoner som det handlar om.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.Jag tror att många är förvånade över att just Liberalerna lägger ned den ökade statliga satsningen på bättre kvalitet i undervisningen. Många väljare som röstade på Liberalerna trodde nog att de skulle prioritera frågan om att staten ska ta ett större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet högst. Här gör regeringen tvärtom. Jag skulle vilja sammanfatta debatten. Regeringen säger att den har prioriterat bort satsningarna på att öka kvaliteten i undervisningen genom att förbättra förutsättningarna för det kollegiala lärandet lärare emellan. Men man säger att Skolverket ändå på något märkligt sätt ska kunna åstadkomma detta trots att pengarna har försvunnit. Det är ett rent önsketänkande. Det krävs mer än så av Sveriges regering i ledarskap.Man säger också att man inte har förvissat sig om att dessa neddragningar inte går ut över verksamheten i till exempel Luleå; man har inte vidtagit några sådana åtgärder. I stället låter man myndigheten jobba med mindre resurser i förhoppning om att den ska stå för den nedskärning som regeringen de facto gör.Regeringen har försökt att hitta ett svar i att man gör mycket annat för skolan. Det är sant att man gör mycket annat, och det är lovvärda satsningar som även Socialdemokraterna gärna ser. Vi tycker dock att de olika huvudmännen och framför allt kommunerna själva kan bestämma över dessa saker bättre. Vi ger dem mer resurser i vår budget att kunna göra detta.Regeringen, med Liberalerna i spetsen, sätter däremot inte skolan först utan väljer i stället sänkt skatt med 13 miljarder för dem som tjänar mest. Eleverna fick inte ens de 61 miljoner som det handlar om.(Applåder)"}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna har nyktrat till när det gäller ett ökat statligt ansvar för skolan. Sanningen är ju att det var en socialdemokratisk regering som kommunaliserade skolan i början av 1990-talet. Det är en reform som i huvudsak har misslyckats, och det är därför som vi står här i dag och diskuterar frågan om hur staten ska kunna ta ett större ansvar för kvaliteten i svensk skola. Vi har naturligtvis lite olika åsikter om hur det ska gå till. Allt annat vore märkligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom svar på de frågor som har ställts sa jag i interpellationssvaret att uppdraget till Skolverket ligger fast. Myndigheten får göra prioriteringar inom sitt ansvarsområde. Men till det kommer stora satsningar på nära 700 miljoner kronor till bra läromedel till våra elever. Det är en satsning som ligger kvar år efter år med mer än en halv miljard kronor, och det är viktiga pengar.Vi satsar även på speciallärare. Det finns en enorm brist på speciallärare i svensk skola, och vi måste få fler lärare som är specialutbildade och som kan hjälpa de elever som allra mest behöver extrastöd i skolan.Vi ökar även statsbidragen till förskolan, vilket är otroligt viktigt. Det är ju i förskolan som grunden läggs för en god skolgång. Det tror jag att vi alla här i kammaren är medvetna om.Jag välkomnar som sagt verkligen att Socialdemokraterna äntligen tycker att det behövs lite mer statlig styrning av den svenska skolan."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna har nyktrat till när det gäller ett ökat statligt ansvar för skolan. Sanningen är ju att det var en socialdemokratisk regering som kommunaliserade skolan i början av 1990-talet. Det är en reform som i huvudsak har misslyckats, och det är därför som vi står här i dag och diskuterar frågan om hur staten ska kunna ta ett större ansvar för kvaliteten i svensk skola. Vi har naturligtvis lite olika åsikter om hur det ska gå till. Allt annat vore märkligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom svar på de frågor som har ställts sa jag i interpellationssvaret att uppdraget till Skolverket ligger fast. Myndigheten får göra prioriteringar inom sitt ansvarsområde. Men till det kommer stora satsningar på nära 700 miljoner kronor till bra läromedel till våra elever. Det är en satsning som ligger kvar år efter år med mer än en halv miljard kronor, och det är viktiga pengar.Vi satsar även på speciallärare. Det finns en enorm brist på speciallärare i svensk skola, och vi måste få fler lärare som är specialutbildade och som kan hjälpa de elever som allra mest behöver extrastöd i skolan.Vi ökar även statsbidragen till förskolan, vilket är otroligt viktigt. Det är ju i förskolan som grunden läggs för en god skolgång. Det tror jag att vi alla här i kammaren är medvetna om.Jag välkomnar som sagt verkligen att Socialdemokraterna äntligen tycker att det behövs lite mer statlig styrning av den svenska skolan."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Jag välkomnar verkligen att Socialdemokraterna har nyktrat till när det gäller ett ökat statligt ansvar för skolan. Sanningen är ju att det var en socialdemokratisk regering som kommunaliserade skolan i början av 1990-talet. Det är en reform som i huvudsak har misslyckats, och det är därför som vi står här i dag och diskuterar frågan om hur staten ska kunna ta ett större ansvar för kvaliteten i svensk skola. Vi har naturligtvis lite olika åsikter om hur det ska gå till. Allt annat vore märkligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom svar på de frågor som har ställts sa jag i interpellationssvaret att uppdraget till Skolverket ligger fast. Myndigheten får göra prioriteringar inom sitt ansvarsområde. Men till det kommer stora satsningar på nära 700 miljoner kronor till bra läromedel till våra elever. Det är en satsning som ligger kvar år efter år med mer än en halv miljard kronor, och det är viktiga pengar.Vi satsar även på speciallärare. Det finns en enorm brist på speciallärare i svensk skola, och vi måste få fler lärare som är specialutbildade och som kan hjälpa de elever som allra mest behöver extrastöd i skolan.Vi ökar även statsbidragen till förskolan, vilket är otroligt viktigt. Det är ju i förskolan som grunden läggs för en god skolgång. Det tror jag att vi alla här i kammaren är medvetna om.Jag välkomnar som sagt verkligen att Socialdemokraterna äntligen tycker att det behövs lite mer statlig styrning av den svenska skolan."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Jag tycker inte heller att jag fick svar på min fråga, men jag ska formulera om den i slutet av mitt anförande.Uppdraget till Skolverket är att också ta fram riktlinjer för verksamheten i de olika skolformerna. Om man jämför skola med förskola finns det oerhört lite vad gäller förskolan. Jag välkomnar att man ska ta fram fler riktlinjer och allmänna råd. I mångt och mycket saknas detta i förskolan, och det gäller även forskning som det finns väldigt lite av inom förskolans värld.Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga om kvalitetsdialoger, och vi har också talat om kvalitetsdialogerna här. Ministern säger att man satsar på skolan men gör andra prioriteringar. Men jag kan inte läsa in ordet \"förskola\" i det över huvud taget. Det är ändå där som grunden till det livslånga lärandet läggs.Ministern sa att det inte ska läggas ned några kontor utan att man får göra omdisponeringar. Då undrar jag vad de gör i dag som inte kommer att blir gjort framöver. Och apropå de satsningar som regeringen gör på skolan utan att nämna förskolan: När får vi se motsvarande nya satsningar på förskolan?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Jag tycker inte heller att jag fick svar på min fråga, men jag ska formulera om den i slutet av mitt anförande.Uppdraget till Skolverket är att också ta fram riktlinjer för verksamheten i de olika skolformerna. Om man jämför skola med förskola finns det oerhört lite vad gäller förskolan. Jag välkomnar att man ska ta fram fler riktlinjer och allmänna råd. I mångt och mycket saknas detta i förskolan, och det gäller även forskning som det finns väldigt lite av inom förskolans värld.Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga om kvalitetsdialoger, och vi har också talat om kvalitetsdialogerna här. Ministern säger att man satsar på skolan men gör andra prioriteringar. Men jag kan inte läsa in ordet \"förskola\" i det över huvud taget. Det är ändå där som grunden till det livslånga lärandet läggs.Ministern sa att det inte ska läggas ned några kontor utan att man får göra omdisponeringar. Då undrar jag vad de gör i dag som inte kommer att blir gjort framöver. Och apropå de satsningar som regeringen gör på skolan utan att nämna förskolan: När får vi se motsvarande nya satsningar på förskolan?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Jag tycker inte heller att jag fick svar på min fråga, men jag ska formulera om den i slutet av mitt anförande.Uppdraget till Skolverket är att också ta fram riktlinjer för verksamheten i de olika skolformerna. Om man jämför skola med förskola finns det oerhört lite vad gäller förskolan. Jag välkomnar att man ska ta fram fler riktlinjer och allmänna råd. I mångt och mycket saknas detta i förskolan, och det gäller även forskning som det finns väldigt lite av inom förskolans värld.Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga om kvalitetsdialoger, och vi har också talat om kvalitetsdialogerna här. Ministern säger att man satsar på skolan men gör andra prioriteringar. Men jag kan inte läsa in ordet \"förskola\" i det över huvud taget. Det är ändå där som grunden till det livslånga lärandet läggs.Ministern sa att det inte ska läggas ned några kontor utan att man får göra omdisponeringar. Då undrar jag vad de gör i dag som inte kommer att blir gjort framöver. Och apropå de satsningar som regeringen gör på skolan utan att nämna förskolan: När får vi se motsvarande nya satsningar på förskolan?"}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Som av en händelse hade jag i väskan propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. I den skriver regeringen egenhändigt att totalt sett har personalen i de olika skolformerna ökat med närmare 38 000 heltidstjänster sedan läsåret 2014/15. Jag tycker att det är fräckt av skolministern att påstå att det hon lägger i budget i år är större än den ökning med 38 000 heltidstjänster som skett i dessa skolformer under de senaste åtta åren.Jag hörde heller inget svar på min fråga. Är det ministerns mening att Skolverkets kontor i Luleå ska stänga? Det finns 14 kommunala och ett antal fristående huvudmän i Norrbotten. Eftersom det inte blir något kontor i Umeå kan man räkna in de 15 kommunala huvudmännen, och ett antal fristående huvudmän, i grannlänet också. De vill väldigt gärna veta om Skolverkets kontor i Luleå kommer att finnas kvar eller inte. Var snäll och svara på frågan, ministern!"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Som av en händelse hade jag i väskan propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. I den skriver regeringen egenhändigt att totalt sett har personalen i de olika skolformerna ökat med närmare 38 000 heltidstjänster sedan läsåret 2014/15. Jag tycker att det är fräckt av skolministern att påstå att det hon lägger i budget i år är större än den ökning med 38 000 heltidstjänster som skett i dessa skolformer under de senaste åtta åren.Jag hörde heller inget svar på min fråga. Är det ministerns mening att Skolverkets kontor i Luleå ska stänga? Det finns 14 kommunala och ett antal fristående huvudmän i Norrbotten. Eftersom det inte blir något kontor i Umeå kan man räkna in de 15 kommunala huvudmännen, och ett antal fristående huvudmän, i grannlänet också. De vill väldigt gärna veta om Skolverkets kontor i Luleå kommer att finnas kvar eller inte. Var snäll och svara på frågan, ministern!"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Som av en händelse hade jag i väskan propositionen Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. I den skriver regeringen egenhändigt att totalt sett har personalen i de olika skolformerna ökat med närmare 38 000 heltidstjänster sedan läsåret 2014/15. Jag tycker att det är fräckt av skolministern att påstå att det hon lägger i budget i år är större än den ökning med 38 000 heltidstjänster som skett i dessa skolformer under de senaste åtta åren.Jag hörde heller inget svar på min fråga. Är det ministerns mening att Skolverkets kontor i Luleå ska stänga? Det finns 14 kommunala och ett antal fristående huvudmän i Norrbotten. Eftersom det inte blir något kontor i Umeå kan man räkna in de 15 kommunala huvudmännen, och ett antal fristående huvudmän, i grannlänet också. De vill väldigt gärna veta om Skolverkets kontor i Luleå kommer att finnas kvar eller inte. Var snäll och svara på frågan, ministern!"}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Ibland önskar man att man hade en sådan där \"sant eller falskt\"-tavla uppmonterad här i kammaren. Nu sades det nämligen från statsrådets sida att den här regeringen gör den största satsningen på skolan sedan 1990-talet, när de i själva verket drar ned med nästan 1 miljard kronor på det utgiftsområdet. Sedan kan vi diskutera hur mycket av detta som går till det statsrådet väljer att benämna \"skolan\", men inte är det mindre än det som fanns 2022. Sedan sa statsrådet också att det här var mer än det som Socialdemokraterna under åtta års regeringstid lade på svensk skola. Ursäkta, fru talman, men det var ju helt uppåt väggarna.Den här regeringen har prioriterat, så som alla regeringar behöver prioritera. Den här regeringen valde att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Då hade man inte råd med 61 miljoner kronor till det kollegiala lärandet, som utvecklar lärarna och leder till bättre undervisning till elever i Sveriges alla hörn. Det är prioriteringen.Vi socialdemokrater gör alltså inte den prioriteringen. Vi tror att staten behöver ta större ansvar för att öka likvärdigheten och  förbättra kvaliteten i svensk undervisning - och vi tror att det är lärarna som kan göra detta genom att få ett bättre utbyte sinsemellan. Det var därför vi påbörjade satsningen på kvalitetsdialoger och ökad statlig närvaro i hela landet från skolmyndigheterna, som ska facilitera att lärare kan lära mer av varandra. Det tycker vi är viktigare än att sänka skatten med 13 miljarder kronor för dem som tjänar mest.Vi socialdemokrater tycker att skolan behöver mer resurser. Det är därför vi fördubblar de generella statsbidragen som regeringen har lagt i budget. Vi ger dubbelt så mycket till landets kommuner och regioner. Merparten av det kommer att gå till svensk skola eftersom det är den största utgiftspost Sveriges kommuner har - och det behövs, för den här regeringen har nämligen lagt en budget som innebär att svensk skola står inför stora nedskärningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet vore klädsamt att stå för den prioriteringen och säga till väljarna att man prioriterar sänkt skatt för höginkomsttagare före svensk skola och före ett ökat statligt ansvar för skolan."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Ibland önskar man att man hade en sådan där \"sant eller falskt\"-tavla uppmonterad här i kammaren. Nu sades det nämligen från statsrådets sida att den här regeringen gör den största satsningen på skolan sedan 1990-talet, när de i själva verket drar ned med nästan 1 miljard kronor på det utgiftsområdet. Sedan kan vi diskutera hur mycket av detta som går till det statsrådet väljer att benämna \"skolan\", men inte är det mindre än det som fanns 2022. Sedan sa statsrådet också att det här var mer än det som Socialdemokraterna under åtta års regeringstid lade på svensk skola. Ursäkta, fru talman, men det var ju helt uppåt väggarna.Den här regeringen har prioriterat, så som alla regeringar behöver prioritera. Den här regeringen valde att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Då hade man inte råd med 61 miljoner kronor till det kollegiala lärandet, som utvecklar lärarna och leder till bättre undervisning till elever i Sveriges alla hörn. Det är prioriteringen.Vi socialdemokrater gör alltså inte den prioriteringen. Vi tror att staten behöver ta större ansvar för att öka likvärdigheten och  förbättra kvaliteten i svensk undervisning - och vi tror att det är lärarna som kan göra detta genom att få ett bättre utbyte sinsemellan. Det var därför vi påbörjade satsningen på kvalitetsdialoger och ökad statlig närvaro i hela landet från skolmyndigheterna, som ska facilitera att lärare kan lära mer av varandra. Det tycker vi är viktigare än att sänka skatten med 13 miljarder kronor för dem som tjänar mest.Vi socialdemokrater tycker att skolan behöver mer resurser. Det är därför vi fördubblar de generella statsbidragen som regeringen har lagt i budget. Vi ger dubbelt så mycket till landets kommuner och regioner. Merparten av det kommer att gå till svensk skola eftersom det är den största utgiftspost Sveriges kommuner har - och det behövs, för den här regeringen har nämligen lagt en budget som innebär att svensk skola står inför stora nedskärningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet vore klädsamt att stå för den prioriteringen och säga till väljarna att man prioriterar sänkt skatt för höginkomsttagare före svensk skola och före ett ökat statligt ansvar för skolan."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Ibland önskar man att man hade en sådan där \"sant eller falskt\"-tavla uppmonterad här i kammaren. Nu sades det nämligen från statsrådets sida att den här regeringen gör den största satsningen på skolan sedan 1990-talet, när de i själva verket drar ned med nästan 1 miljard kronor på det utgiftsområdet. Sedan kan vi diskutera hur mycket av detta som går till det statsrådet väljer att benämna \"skolan\", men inte är det mindre än det som fanns 2022. Sedan sa statsrådet också att det här var mer än det som Socialdemokraterna under åtta års regeringstid lade på svensk skola. Ursäkta, fru talman, men det var ju helt uppåt väggarna.Den här regeringen har prioriterat, så som alla regeringar behöver prioritera. Den här regeringen valde att lägga 13 miljarder kronor på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Då hade man inte råd med 61 miljoner kronor till det kollegiala lärandet, som utvecklar lärarna och leder till bättre undervisning till elever i Sveriges alla hörn. Det är prioriteringen.Vi socialdemokrater gör alltså inte den prioriteringen. Vi tror att staten behöver ta större ansvar för att öka likvärdigheten och  förbättra kvaliteten i svensk undervisning - och vi tror att det är lärarna som kan göra detta genom att få ett bättre utbyte sinsemellan. Det var därför vi påbörjade satsningen på kvalitetsdialoger och ökad statlig närvaro i hela landet från skolmyndigheterna, som ska facilitera att lärare kan lära mer av varandra. Det tycker vi är viktigare än att sänka skatten med 13 miljarder kronor för dem som tjänar mest.Vi socialdemokrater tycker att skolan behöver mer resurser. Det är därför vi fördubblar de generella statsbidragen som regeringen har lagt i budget. Vi ger dubbelt så mycket till landets kommuner och regioner. Merparten av det kommer att gå till svensk skola eftersom det är den största utgiftspost Sveriges kommuner har - och det behövs, för den här regeringen har nämligen lagt en budget som innebär att svensk skola står inför stora nedskärningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet vore klädsamt att stå för den prioriteringen och säga till väljarna att man prioriterar sänkt skatt för höginkomsttagare före svensk skola och före ett ökat statligt ansvar för skolan."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Den här regeringen gör de största statliga satsningarna på svensk skola sedan krisen i början på 1990-talet. Det handlar om mer pengar än någonsin och framför allt mer pengar än vad åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav lyckades prestera. Pengarna kommer att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi kommer att öka antalet speciallärare. Vi kommer att se till att det blir lättare att bli lärare om man har en akademisk utbildning. Vi kommer att satsa på sociala team. Vi kommer inte minst att satsa på läroböcker för de barn som i dag saknar böcker. Ett av de största likvärdighetsproblemen är nämligen att många barn inte har några böcker, och tyvärr är det också oerhört stora skillnader mellan hur mycket landets kommuner satsar på läromedel. Ett stort problem är att de kommuner som har flest obehöriga lärare också satsar minst på läromedel.När man är politiker måste man prioritera. Socialdemokraterna är såklart väl medvetna om att det är på det sättet. Jag vill bara säga här och nu att uppdraget till Skolverket ligger fast. De arbetar med kvalitetsdialogerna. Regeringen har också en dialog med Skolverket om de eventuella omprioriteringar som kommer att krävas."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Den här regeringen gör de största statliga satsningarna på svensk skola sedan krisen i början på 1990-talet. Det handlar om mer pengar än någonsin och framför allt mer pengar än vad åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav lyckades prestera. Pengarna kommer att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi kommer att öka antalet speciallärare. Vi kommer att se till att det blir lättare att bli lärare om man har en akademisk utbildning. Vi kommer att satsa på sociala team. Vi kommer inte minst att satsa på läroböcker för de barn som i dag saknar böcker. Ett av de största likvärdighetsproblemen är nämligen att många barn inte har några böcker, och tyvärr är det också oerhört stora skillnader mellan hur mycket landets kommuner satsar på läromedel. Ett stort problem är att de kommuner som har flest obehöriga lärare också satsar minst på läromedel.När man är politiker måste man prioritera. Socialdemokraterna är såklart väl medvetna om att det är på det sättet. Jag vill bara säga här och nu att uppdraget till Skolverket ligger fast. De arbetar med kvalitetsdialogerna. Regeringen har också en dialog med Skolverket om de eventuella omprioriteringar som kommer att krävas."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Den här regeringen gör de största statliga satsningarna på svensk skola sedan krisen i början på 1990-talet. Det handlar om mer pengar än någonsin och framför allt mer pengar än vad åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav lyckades prestera. Pengarna kommer att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi kommer att öka antalet speciallärare. Vi kommer att se till att det blir lättare att bli lärare om man har en akademisk utbildning. Vi kommer att satsa på sociala team. Vi kommer inte minst att satsa på läroböcker för de barn som i dag saknar böcker. Ett av de största likvärdighetsproblemen är nämligen att många barn inte har några böcker, och tyvärr är det också oerhört stora skillnader mellan hur mycket landets kommuner satsar på läromedel. Ett stort problem är att de kommuner som har flest obehöriga lärare också satsar minst på läromedel.När man är politiker måste man prioritera. Socialdemokraterna är såklart väl medvetna om att det är på det sättet. Jag vill bara säga här och nu att uppdraget till Skolverket ligger fast. De arbetar med kvalitetsdialogerna. Regeringen har också en dialog med Skolverket om de eventuella omprioriteringar som kommer att krävas."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Jag tänker lyfta ned frågan på huvudmannanivå, därför att jag tidigare har varit huvudman i Malmö stad som ordförande i förskolenämnden där. Jag hade möjligheten och äran att närvara den 25 november när ett regionalt kontor öppnades i Malmö. Som huvudman välkomnade jag detta.Man säger att det ska vara dialog, och det är också vad man efterlyser. Skolinspektionen granskar, men det uppstår alltid diskussion eftersom det är en myndighet som kommer. Man berättar aldrig vad som är bra. Det är svårt att ha en dialog med Skolinspektionen.Samma sak gäller de fristående förskolorna, som kommunen har tillsyn över. När jag träffar de fristående huvudmännen efterlyser de just dialog, men som kommunal huvudman med tillsynsansvar är det svårt att ta dialoger. Man kan bara ge allmänna råd och tips eftersom det sedan är man själv som ska göra tillsynen och se hur de sköter sitt kvalitetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga är hur ministern kommer att säkerställa och redovisa att dialogen med Skolverket sker enligt intentionen med kvalitetsdialogerna. Det ska ju fortsätta vara dialoger, och de ska föras på fler orter så att så många som möjligt får ta del av dem."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Jag tänker lyfta ned frågan på huvudmannanivå, därför att jag tidigare har varit huvudman i Malmö stad som ordförande i förskolenämnden där. Jag hade möjligheten och äran att närvara den 25 november när ett regionalt kontor öppnades i Malmö. Som huvudman välkomnade jag detta.Man säger att det ska vara dialog, och det är också vad man efterlyser. Skolinspektionen granskar, men det uppstår alltid diskussion eftersom det är en myndighet som kommer. Man berättar aldrig vad som är bra. Det är svårt att ha en dialog med Skolinspektionen.Samma sak gäller de fristående förskolorna, som kommunen har tillsyn över. När jag träffar de fristående huvudmännen efterlyser de just dialog, men som kommunal huvudman med tillsynsansvar är det svårt att ta dialoger. Man kan bara ge allmänna råd och tips eftersom det sedan är man själv som ska göra tillsynen och se hur de sköter sitt kvalitetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga är hur ministern kommer att säkerställa och redovisa att dialogen med Skolverket sker enligt intentionen med kvalitetsdialogerna. Det ska ju fortsätta vara dialoger, och de ska föras på fler orter så att så många som möjligt får ta del av dem."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Jag tänker lyfta ned frågan på huvudmannanivå, därför att jag tidigare har varit huvudman i Malmö stad som ordförande i förskolenämnden där. Jag hade möjligheten och äran att närvara den 25 november när ett regionalt kontor öppnades i Malmö. Som huvudman välkomnade jag detta.Man säger att det ska vara dialog, och det är också vad man efterlyser. Skolinspektionen granskar, men det uppstår alltid diskussion eftersom det är en myndighet som kommer. Man berättar aldrig vad som är bra. Det är svårt att ha en dialog med Skolinspektionen.Samma sak gäller de fristående förskolorna, som kommunen har tillsyn över. När jag träffar de fristående huvudmännen efterlyser de just dialog, men som kommunal huvudman med tillsynsansvar är det svårt att ta dialoger. Man kan bara ge allmänna råd och tips eftersom det sedan är man själv som ska göra tillsynen och se hur de sköter sitt kvalitetsarbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin fråga är hur ministern kommer att säkerställa och redovisa att dialogen med Skolverket sker enligt intentionen med kvalitetsdialogerna. Det ska ju fortsätta vara dialoger, och de ska föras på fler orter så att så många som möjligt får ta del av dem."}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för tillfället att debattera statens roll i skolsystemet. Om man aggregerar den här debatten tänker jag att det är vad det handlar om. Det handlar om att komplettera den vurm för yttre kontroll och inspektion som ministerns parti ofta vänder sig till som lösning i varje läge med ett system som kan bygga tillit och vara ett stöd till de huvudmän som utför arbetet med att undervisa landets alla barn.Av den anledningen genomförde den socialdemokratiska regeringen reformen som Skolverket den 24 februari 2022 aviserade skulle få effekten att man skulle ha kontor på tio orter i Sverige. Peter Fredriksson, som är generaldirektör, sa då att man skulle komma närmare huvudmännen och tillsammans med dem kunna skapa forum och samarbeten kring de frågor som har störst betydelse för att barn och elever når målen.Beskedet om tio orter kompletterades med vilka det skulle gälla. Det var Härnösand, Malmö och Luleå under 2022, Umeå, Gävle, Växjö och Örebro under 2023 och Göteborg och Linköping under 2024. Och ett regionalt kontor i Solna, i befintliga lokaler. Det borde bli tio, totalt.Så gick det en liten tid. Ministern tillträdde sitt ämbete och strök ett streck över de 61 miljoner kronor som finansierade den här utbyggnaden. Den 20 december, det vill säga dagen innan jag var på invigningen av det regionala kontoret i Luleå, skickade Skolverket ett nytt pressmeddelande. I det stod det att Skolverket inte kommer att öppna fler kontor under 2023.Det senaste kontoret som öppnades, den 21 december och där jag närvarade vid invigningen, var alltså det sista i Skolverkets regionalisering, såvida den lagda budgeten - styrsignalen från regeringen - fortsätter att gälla. Nu ska det göras en översyn av uppdraget, meddelar Skolverket i sitt pressmeddelande. Översynen ska göras med utgångspunkt i bland annat dialogen som myndigheten har med regeringen om de ändringar som har gjorts av de finansiella förutsättningarna för utformningen av uppdraget.Norrbotten är mitt hemlän - trots att jag pratar skånska -, och att min grannkommun Luleå har fått ett Skolverkskontor är en stor sak i ett län som behöver statlig närvaro på alla sätt man kan tänka sig. Det är långt från Norrbotten till huvudstaden. Vi behöver den regionala närvaron.När ministern nu strukit det där strecket över de 61 miljoner kronor som finansierade den regionala utbyggnaden är min fråga om det är ministerns mening att kontoret i Luleå ska stänga. Det kontoret invigdes den 21 december, samma dag som budgetbeslutet fattades i kammaren. Är det ministerns mening att det ska stänga nu?"}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?"}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Tack för svaret, statsrådet!Jag var på en skola i Tyresö i går och talade med svensklärare som berättade om deras arbete med flera lärare i samma klassrum. Jag frågade vad hon tyckte om att just vara flera lärare i samma klassrum. Det finns lärare som tycker att det är ganska jobbigt, men det finns också lärare som tycker att det är väldigt givande. Hon brast verkligen ut i ett leende och sa: Det är det bästa som finns när jag hamnar med någon som har erfarenhet och jag får lära mig bra saker.Det är det som den här debatten handlar om. Lärare ska kunna lära sig av andra lärare för att sprida hur man bäst undervisar i ett klassrum. Det är egentligen kärnan i skolans och alla skolformers verksamhet; dynamiken mellan lärare och elever eller barn ska fungera. Ibland hör jag att vi skulle prata alldeles för lite om det. Därför ställde jag den här frågan. Det är som sagt själva kärnan i Utbildningssverige - undervisningen ska fungera.Flera utredningar har pekat på ett behov av att staten tar ett större ansvar för fortbildningen för lärare över hela landet, eftersom undervisningskvaliteten behöver bli mer likvärdig och helt enkelt bättre. Det handlar alltså inte om att någon myndighet ska säga hur det ska vara. Det handlar om att främja kollegialt lärande.I budgeten skriver regeringen att man tar bort de pengar som är avsatta för de så kallade kvalitetsdialogerna. Jag har frågat varför. Jag tolkar statsrådets svar som att man fick prioritera bort det, eftersom man valde att lägga pengar på annat. Jag tycker att det är en ganska ihålig argumentation.Vi socialdemokrater har råd med både detta och att ge mer pengar än regeringen till skolan och framför allt till kommunerna, som då kan tillföra skolan mer resurser. Den här regeringen lägger 13 miljarder på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Men just satsningen på ökad kvalitet i undervisningen på 61 miljoner kronor fick stryka på foten.Jag skulle ändå vilja veta varför regeringen valde den prioriteringen. Jag vet att Moderaterna tidigare har tyckt illa om detta och att de i sina motioner har sagt att de har velat ta bort det. Men Liberalerna har, vad jag vet, inte gett uttryck för den skepsisen utan har ofta talat om att staten behöver ta ett ökat ansvar för likvärdigheten i hela landet.Mina andra frågor i interpellationen gäller om statsrådet har tagit några initiativ för att förhindra nedskärningar på området och att den regionala närvaron försvinner. Jag tolkar svaret som att statsrådet inte har gjort någonting för att bevara arbetet eller för att se till att det kan utvecklas.Min fråga är väl egentligen: Avser statsrådet att se satsningen gå i graven, eller vill statsrådet att satsningen faktiskt ska utvecklas, så att alla elever i Sverige kan möta bättre och mer stimulerade lärare?"}
+{"question":"Varför har regeringen skurit ned 61 miljoner kronor på kvalitetsdialogerna år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024?","answer":"Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget."}
+{"question":"Har statsrådet tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna för det pågående arbetet med kvalitetsdialoger?","answer":"Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro?","answer":"Åsa Westlund har frågat mig varför regeringen har skurit ned på kvalitetsdialogerna med 61 miljoner kronor år 2023 och 85 miljoner kronor från och med 2024. Åsa Westlund har även frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av nedskärningarna av det pågående arbetet med kvalitetsdialoger. Vidare har Åsa Westlund frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att motverka de effekter som nedskärningarna riskerar att innebära för Skolverkets regionala närvaro.Målet för regeringen är att lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmen, oavsett var i landet den anordnas. Regeringen presenterade därför flera omfattande insatser i 2023 års budgetproposition, bland annat för att öka antalet speciallärare, stärka tillgången till läromedel och införa sociala team. Det är satsningar som kostar mycket, men regeringen bedömer att de kan få avgörande effekt för att återupprätta den svenska kunskapsskolan och för tryggheten och studieron. För att kunna finansiera de satsningarna behöver regeringen göra prioriteringar.Statens skolverk har i uppdrag att inrätta flera nya kontor för en större spridning och närvaro i landet och för att underlätta Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens kvalitetsdialoger med huvudmännen. I dag har Skolverket kontor inte bara i Solna utanför Stockholm utan även i Malmö, Härnösand och Luleå.Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, som gemensamt ansvarar för genomförandet av kvalitetsdialogerna med huvudmännen, för en löpande dialog med Utbildningsdepartementet om hur arbetet med dialogerna fortskrider. De första kvalitetsdialogerna har genomförts under hösten 2022. Jag följer arbetet med stort intresse. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar vidare med uppdraget.Skolverket bedriver ett omfattande arbete med riktade insatser för huvudmän. Detta arbete är värdefullt och i stor utsträckning uppskattat av huvudmännen. Regeringen gör samtidigt bedömningen att Skolverkets arbete med riktade insatser mot huvudmän kan samordnas och effektiviseras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill poängtera att uppdraget att genomföra kvalitetsdialoger och inrätta nya regionala kontor inte har förändrats i nuläget."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Jag tackar ledamoten igen för interpellationen och möjligheten att vara tydlig med att svenska statliga skattemedel inte ska gå till trossamfund eller organisationer som främjar extremism eller terrorism och att rättsvårdande myndigheter ska ha goda möjligheter att agera mot olika organisationer som agerar för en regim, till exempel, på ett olagligt eller otillbörligt sätt. Detta är viktigt även för att upprätthålla stödet för statligt stöd till trossamfund, som i sig är väldigt viktigt för att människor ska kunna utöva sin religionsfrihet. Det är också viktigt för att alla religiösa samfund som inte ägnar sig åt extremism eller terrorism - vilket är de allra flesta - ska ha goda möjligheter att ägna sig åt diakoni, själavård, gudstjänst och föreningsliv på olika sätt.Jag har redogjort för de åtgärder och det beredningsarbete som pågår i Regeringskansliet för att vi ska kunna få ett mer modernt regelverk. Vi ska också tillsätta en utredning om utländsk finansiering av svenska trossamfund för att skapa bättre möjligheter att stoppa ett inflöde av pengar som skulle kunna gå till olika typer av extremistisk verksamhet. Det är ingenting vi vill se, och därför planerar vi att tillsätta den här utredningen.Slutligen: Regimen i Iran är en förfärlig regim som just nu förtrycker ett folk på ett brutalt och hänsynslöst sätt. Vi har inget till övers för dem, utan vi vill naturligtvis - precis som jag vet att interpellanten vill - se ett fritt och demokratiskt Iran där människor, kvinnor och män, får leva sina liv i frihet, vilket de precis som vi har all rätt att göra.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"Statsrådet ska veta att hans arbete för att städa upp efter Socialdemokraterna och deras jamsande med islamister är mycket uppskattat.Problemet är dock att det kommer att ta tid innan alla dessa utredningar är klara, och under den tiden kommer Järfällabor oavsett bakgrund att se skattemedel tilldelas en moské som hyllar regimen i Iran. Denna orättvisa kommer att vara en verklighet för dem som ser den även om statsrådet har en gedigen planering för att bemöta det här problemet.Denna orättvisa kommer att stärkas varje gång det sker en avrättning i Iran eller när en ung man eller kvinna skjuts till döds av Islamiska revolutionsgardet. Därför är det viktigt att statsrådet framöver är mycket tydlig mot de institutioner som stöder diktaturer och som har mottagit statligt stöd med att deras tid Sverige är slut. Statsrådet måste vara tydlig med att myndigheter från och med nu aktivt kommer att motverka diktaturkramare som Imam Ali Islamic Center.Det som också måste beaktas i ny lagstiftning är att olika trossamfund eller organisationer kan, som Imam Ali Islamic Center, använda sig av andra föreningar som bulvaner. Vissa aktörer och skurkstater ser det svenska regelverkets möjligheter, och i sin lömskhet uppfattar de oss som naiva. Detta förhållningssätt hos vissa skurkstater måste erkännas och bemötas. Jag hoppas att statsrådet kommer att göra det i sitt arbete framöver."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellation Det är riktigt som ledamoten säger att det finns regimer runt om i världen som vill utöka sin makt och som inte har mänskliga rättigheter, demokrati, föreningsfrihet och religionsfrihet för ögonen utan vill andra saker. Detta ska vi förstås motverka oavsett i vilka former det tar sig uttryck i vårt land. Till skillnad från dessa regimer har vi föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige, och det är otroligt viktigt och väl värt att värna. Alla religioner ska kunna utövas på ett bra sätt, och exempelvis muslimer ska inte bli trängda på olika sätt av utländska regimer, vilket kan förekomma.Detta är otroligt angeläget att arbeta med, och en hel del av det ledamoten tar upp bör vara föremål för rättsvårdande myndigheter, till exempel om man inte följer svensk äktenskapslagstiftning. Det är väldigt viktig att kvinnor och män i vårt land har samma rättigheter. Också om det bedrivs olika typer av flyktingspionage och annat är det otroligt viktigt att rättsvårdande myndigheter agerar mot detta. Det är min uppfattning att man gör det och att man tar det på stort allvar och bedriver ett mycket bra och seri-öst arbete avseende olika typer av regimer och intressen som verkar i Sverige på ett olagligt och otillbörligt sätt för att försvåra för vår demokrati.Vad gäller pengarna tas dessa beslut av Myndigheten för stöd till trossamfund, som också har möjlighet att följa upp i årsredovisningar och annat hur pengarna har använts. Men för att följa pengar mer i detalj, om ledamoten syftar på det, krävs andra insatser från bland andra rättsvårdande myndigheter.Som jag sa i början arbetar regeringen med att på ett generellt plan se över hur denna lagstiftning kan fungera bättre och tydligare och också ge större möjlighet att införa sanktioner. Men redan i dag förs också dialog med samfund för att säkerställa att de agerar inom dagens regelverk.Som statsråd kan jag inte gå in och kommentera ett enskilt ärende. Det är helt enkelt inte möjligt."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"Jag är väl medveten om att regeringen har fördömt regimen i Iran. Därför framstår det som märkligt att vi har myndigheter som tilldelar skattemedel till denna regims anhängare här i Sverige. Det är detta jag försöker påpeka i min interpellation.Trossamfund som stöder extremism ska inte ta del av skattemedel, men det gör de ändå i dag. Jag förstår att detta är ett arv från det socialdemokratiska regeringsinnehavet.Det råder ingen tvekan om att den islamiska revolutionen i Iran gjorde livet mycket sämre för kvinnorna samt Mellanöstern och världen mycket otryggare. På Imam Ali Islamic Centers hemsida kan man se att de firar den islamiska revolutionens seger. Detta är ett firande som endast genomförs av dem som stöder mullornas regim. Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center, som ingår i Islamiska Shiasamfunden i Sverige, stöder regimen i Iran och agerar för att utöka regimens inflytande.Jag har stor förståelse för att den svenska regeringen inte kan påverka händelseförloppet i Iran i större grad. Sveriges inflytande i världen är begränsat, desto mer så när vi nu har en multipolär världsordning.Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att tilldela organisationer som uppenbarligen har nära band till regimen i Iran skattemedel. Det finns ingen anledning att ge bort skattemedel till en politisk kraft som har noll respekt för frihet, demokrati och människovärde.Något som vore intressant att veta är om Imam Ali Islamic Center har tagit del av de skattemedel som svenska staten tilldelat Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Hur har en paraplyorganisation med så nära kopplingar till regimen använt dessa skattemedel? Vi vet ju mycket väl att regimen i Iran bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och försöker påverka svensk politik. En sådan regim skulle inte tveka att använda sig av svenska skattemedel för att nå sina mål. Därmed blir det rätt problematiskt att tilldela skattemedel och därmed stärka organisationer som är vänligt inställda till och har kopplingar till den iranska regimen. Det statsrådet och de ansvariga myndigheterna måste få klart för sig är att regimer som den som i Iran inte tror på religionsfrihet. De ser det svenska stödet till trossamfunden som en möjlighet att utöka sitt inflytande. I länder som Iran använder man moskéer som platser för att tortera människor. Kopplingar mellan religiösa institutioner i Sverige och sådana regimer måste tas på allvar - vilket jag vet att denna regering gör.Det måste gå att se och förstå sådana hot från regimer som är beredda att utnyttja svenskt regelverk och svensk naivitet för att uppnå sina mål samtidigt som vi beaktar och respekterar religionsfriheten. Att slå vakt om religionsfriheten kan inte innebära att vi helt och hållet avväpnar oss gentemot främmande hot. Islamismen har varit ett aktuellt hot i mer än 40 år, och det är på tiden att svenska skattemedel slutar gå till islamister."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergr��ver demokratin."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.Låt mig först säga att den svenska regeringen inte har någonting till övers för regimen i Iran. Vi har fördömt de brott mot mänskliga rättigheter som sker där, dödandet av fredliga människor som protesterar mot regimen och förtrycket av kvinnor och av dem som tänker annorlunda. Vi har kallat upp ambassadören för att protestera mot detta. Vi har också på olika sätt agerat inom EU för att markera mot den iranska regimen. Vi har deltagit i beslut och, även som ordförandeland, drivit på för att fler människor ska sättas upp på sanktionslistan.Regeringens uppfattning är att statliga bidrag inte ska gå till organisationer eller trossamfund som på olika sätt främjar extremism eller terrorism. Det är dock så, vilket jag tror att ledamoten är väl medveten om, att jag som statsråd inte kan kommentera enskilda beslut som en myndighet har fattat om att tilldela bidrag till något specifikt trossamfund eller någon specifik församling. Det är myndighetsbeslut som jag inte ska recensera på det sättet.Dock vet jag att myndigheten följer frågan och att man har dialog med trossamfunden och agerar på olika sätt när det uppdagas olika typer av oegentligheter på ett generellt plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationI mitt inledande svar till ledamoten har jag också visat på de generella åtgärder som regeringen arbetar med och som vi planerar att vidta på olika sätt för att få ett mer modernt och transparent regelverk som också är tydligare, lättare att tillämpa och får bättre effekt i relation till eventuella samfund som ägnar sig åt verksamhet som inte stärker utan undergräver demokratin."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"Det islamistiska förtrycket finns i Iran, men mullornas meningsfränder finns även här i Sverige. De finns i Järfälla. De har en moské där borta som ingår i en paraplyorganisation, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som i sin tur regelbundet får bidrag av den svenska staten.Som jag påvisade i min interpellation till statsrådet har den största medlemsföreningen i Islamiska Shiasamfunden nära ideologiska och organisatoriska kopplingar till regimen i Iran. De organisatoriska kopplingarna består bland annat av att samma skilsmässa som kan genomföras i en iransk domstol i Teheran kan genomföras vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Mullornas regim erkänner skilsmässor som genomförs vid Imam Ali Islamic Center eftersom de genomförs enligt iransk rätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationDen som skiljer sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla ska visa upp det id-kort som personen har fått av Islamiska republiken Iran. Kvinnan saknar rätt att skilja sig vid Imam Ali Islamic Center i Järfälla, för det är så det fungerar i en iransk domstol under mullornas regim. Det är samma kvinnoförtryckande regler för skilsmässa.Det råder ingen tvekan om att Imam Ali Islamic Center är en administrativ filial till regimens domstolar. Det är just därför det är olämpligt att skattemedel tilldelas en paraplyorganisation där Imam Ali Islamic Center ingår. Det är olämpligt att skattemedel tilldelas organisationer som implementerar islamistisk rätt, där kvinnan anses vara mindre värd än mannen, i Sverige.Det finns en ideologisk koppling till regimen i Iran. Imam Ali Islamic Center lägger på sin egen Youtubekanal upp klipp där de har bilder av ayatolla Khomeini, Islamiska republikens grundare, och ayatolla Khamenei, Irans nuvarande diktator, uppsatta på väggarna. Det är allmänt känt att dessa nämnda personer är ansvariga för terrorism och många oskyldiga människors död. Frågan är: Varför hyllar de sådana människor?En ännu mer intressant fråga är kanske varför skattemedel tilldelas en islamistisk paraplyorganisation vars medlemsföreningar har tydliga kopplingar till mullorna i Iran. Att massmördare gömmer sig bakom en religion - i det här fallet islam - innebär inte att de kan oskyldigförklaras; de är fortfarande massmördare.Visst är det så att vi har en myndighet som ska stödja trossamfund, men hur kan svenska skattemedel tilldelas organisationer som stöder en regim som i dag mördar oskyldiga människor på öppen gata? Någonstans borde man anse att detta är oacceptabelt. Den som stöder en sådan regim, eller vilken skurkregim som helst, har inte rätt till skattebetalarnas pengar."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran?","answer":"Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran?","answer":"Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska kunna få bidrag?","answer":"Svar på interpellation Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag har för avsikt att vidta några generella åtgärder för att det inte framöver ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att betala ut skattemedel till religiösa samfund med kopplingar till regimen i Iran. Han har också frågat mig om jag kommer att verka för att det ska vara möjligt för Myndigheten för stöd till trossamfund att dels ställa krav på att religiösa samfund distanserar sig från organisationer med kopplingar till regimen i Iran, dels utreda hur skattemedel har använts av organisationer med tydliga kopplingar till mullornas regim i Iran. Slutligen har han frågat mig om jag har för avsikt att förändra regelverket för stöd till trossamfunden så att samfund med kopplingar till mullornas regim i Iran inte längre ska få bidrag.Låt mig slå fast att det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Varje gång en organisation eller dess ledande företrädare agerar på ett sätt som strider mot detta riskeras tilliten.Nuvarande lagstiftning om statens stöd till trossamfunden är från 1999. Sedan dess har samhället utvecklats. De samfund som finns i Sverige är långt fler och är sprungna ur olika religioner. Därför behöver lagstiftningen av flera anledningar ses över. Det demokrativillkor som för närvarande gäller har visat sig vara svårt att tillämpa, och lagstiftningen ger inte Myndigheten för stöd till trossamfund de verktyg som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn och vid behov återkalla och återkräva stöd.Min och regeringens målsättning är att vi ska ha ett system på plats som ger myndigheterna verktyg för att agera då det framkommer att ett trossamfund som får statligt bidrag inte lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen.Frågan om införande av ett nytt demokrativillkor bereds inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma i frågan.Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) föreslår i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) att det inrättas en stödfunktion dit myndigheter kan vända sig om de är osäkra på om en organisation eller ett trossamfund bedriver verksamhet som har koppling till extremism. Även detta förslag bereds för närvarade inom Regeringskansliet.Regeringen avser vidare att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område.Trossamfunden gör mycket stor skillnad för många människor i Sverige. De är en viktig del i det civila samhället. Ett starkt civilsamhälle är för mig en av de viktigaste beståndsdelarna i ett demokratiskt samhälle. I ett starkt civilsamhälle finns utrymme för en bredd av föreningar, verksamheter och åsikter. Det vi vill komma åt är att stoppa möjligheten för de få organisationer som utnyttjar systemet för att kunna sprida extremistiska och våldsförhärligande budskap eller till och med bidra till att ett parallellsamhälle byggs upp."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Svar på interpellation Jag hoppas att vi tillsammans i riksdagen kan arbeta djupare och i konstruktiv anda för att förbättra dessa områden. Det är viktigt att människor känner tillit i mötet med vården, att det inte finns rasism eller diskriminering och att det råder likabehandling. Jag är övertygad om att det finns mer att göra på detta område för att nå hela vägen fram, och jag ser fram emot att i konstruktiv anda tillsammans med andra partier här i riksdagen ta dessa frågor vidare och framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Det är oacceptabelt att människor i svensk hälso- och sjukvård behandlas olika baserat på hudfärg. Det är oacceptabelt att människor dör till följd av rasistiska föreställningar hos vårdpersonal. Det är en helt central uppgift för samhället att se till att den strukturella rasismen synliggörs och åtgärdas.Jag är väldigt glad att regeringen kommer att arbeta vidare med den nationella plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott som vi i Miljöpartiet sjösatte under vår tid i regeringen. Jag förväntar mig att det kommer fler åtgärder - att rasism i samhället synliggörs genom insatser som jämlikhetsdata och forskningssatsningar och att vi både fortbildar befintlig personal och säkerställer att de som ska jobba i hälso- och sjukvården i framtiden har kunskap om hur rasistiska föreställningar påverkar vilken vård människor får.Detta är en livsviktig fråga. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och om tillgång till jämlik vård."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Tack för inlägget, ledamoten Hirvonen! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi fokuserar på hur innehållet i våra utbildningar, i detta fall i vårdsektorn, kan bli bättre och hur vi kan säkerställa att man hela tiden jobbar med att utveckla utbildningarna och se till att de blir bättre på att fånga upp frågor om mänskliga rättigheter. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationNu har statens expertmyndighet UKÄ gjort en granskning av väldigt många utbildningar och landat i att detta i huvudsak fungerar bra. Men som jag sa i mitt tidigare inlägg betyder inte detta att vi kan svära på att det inte förekommer diskriminering, rasism eller olikabehandling i vården. Det kan mycket väl förekomma, och det är det viktigt att vi har en medvetenhet om.Jag tror också att det är viktigt att man hela tiden låter utbildningarna ute på lärosätena arbeta med dessa frågor, så att man hela tiden arbetar med att förbättra, förfina och utveckla utbildningarna för att komma ännu längre - att man inte agerar som om allt redan är löst och allt är perfekt. Det är det ju inte, utan det finns hela tiden saker att förbättra i detta.Jag tycker att det ligger en väldig styrka i att det finns examensmål som tagits fram tillsammans med expertis, intresseorganisationer och andra myndigheter och att man har lyssnat på intresseorganisationer för att kunna fånga upp synpunkter och utveckla examensmålen så mycket som möjligt. Detta får sedan i nästa skede effekt på hur utbildningarna utformas.Jag tycker alltså att det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om detta ute på lärosätena. Från politikens sida är det viktigt att vi pekar på att vi har en hög förväntan på detta område. Det ska inte förekomma rasism eller diskriminering i vården, och en viktig del för att lyckas med detta är att våra utbildningar fungerar och tar upp denna typ av frågeställningar och ger våra sjuksköterskor, läkare och psykologer rätt verktyg. I och med att detta är legitimationsyrken finns det en möjlighet att koppla examensmålen till legitimationen. Man blir inte sjuksköterska om man inte har gått en sådan här utbildning; det finns ingen möjlighet att runda detta. Det tycker jag är en väldig styrka.Men, som sagt, det är också viktigt att man hela tiden förbättrar och förfinar detta, och jag ser framför mig att det kommer att ske ute på lärosätena. Vi följer detta väldigt noga."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Jag får tacka för svaren. Det är tydligt att Mats Persson erkänner att detta är ett angeläget problem. Det som inte är lika tydligt är om utbildningsministern kommer att vidta några ytterligare åtgärder eller om han anser att den kartläggning som gjorts visar att det i dag är tillräckligt bra på utbildningarna till hälso- och sjukvårdsyrken.Sedan har vi den fråga som utbildningsministern själv var inne på, att det är svårt att veta hur det fungerar och hur det ser ut. Det finns många beskrivningar, anekdoter och enskilda fall av diskriminering som visar att det finns rasism inom hälso- och sjukvården. Det som saknas i Sverige är systematisk kunskap på strukturell nivå. Därför menar inte bara vi i Miljöpartiet utan också EU och FN att Sverige skulle behöva införa någon form av jämlikhetsdata, baserade på frivillighet, anonymitet och självidentifikation, som på ett strukturellt plan kan synliggöra hur rasismen ser ut.Jag har själv, precis som Liberalerna som parti, arbetat med jämställdhetspolitik under lång tid och sett hur central den könsuppdelade statistiken har varit för att nå framgång - för att inte olika beskrivningar av bristande jämställdhet eller upplevelsen av att löner är ojämställda etcetera ska kunna viftas bort. Har man svart på vitt hur det ser ut blir det lättare att nå enighet, i politiken och med myndigheter och chefer i hela det offentliga. Man har en gemensam problembild och kan agera utifrån den.Därför vill jag fråga utbildningsministern om han kommer att ta initiativ för att det ska utvecklas jämlikhetsdata. Jag tänker att universiteten och högskolorna här skulle kunna spela en helt central roll för att ta fram bra metoder. Eftersom jämlikhetsdata som synliggör rasism skulle behöva skilja sig från den könsuppdelade statistiken, som baserar sig på personnummerdata, krävs det att man noggrant överväger och väger in hur frivillighet, självidentifikation och anonymitet både kan säkerställas och påverkar jämlikhetsdata och resultat. Avser utbildningsministern att ta initiativ för att vi ska få jämlikhetsdata?"}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Jag vill börja med att säga att jag delar Annika Hirvonens engagemang i den här viktiga frågan. Att man bemöts med respekt i vården och att vi behandlar alla människor utifrån alla människors lika värde är naturligtvis en viktig utgångspunkt för all politik vi bedriver men också för allt offentligt utövande. Det ska gälla i skolans värld, inom hälso- och sjukvården och överallt. Det är viktigt.Det är också viktigt att människor som har kommit till Sverige känner att samhällets hjältar - sjuksköterskor, läkare och undersköterskor - bemöter dem med respekt utifrån alla människors lika värde. Man kan inte överskatta hur viktigt det är för ett samhälle som håller ihop och för ett samhälle där människor känner att demokratin fungerar och att staten är den tillitsskapande aktör som vi alla vill att den ska vara.Det finns få saker som är så viktiga i ett samhälle som tillit, och det finns få saker som är så viktiga för att skapa tillit som att medborgarna i mötet med staten och statens utövare - oavsett om det är med skolan, med sjukvården eller med polisen - känner att det finns likabehandling och att samhället inte är korrupt eller gör skillnad på människor.Detta är väldigt viktigt, och med tanke på att det är så viktigt har politiken i bred politisk enighet bestämt att det ska vara tydligt i de utbildningar man går i Sverige när man går till ett professionsyrke i statens tjänst eller i det offentligas tjänst. Man ska då få kunskap om rasism, om förekomsten av strukturer och normer och om vikten av likabehandling och av att stå upp för alla människors lika värde.Detta finns därför med i examensbeskrivningarna för samtliga legitimationsyrken inom sjukvården. Det handlar om att studenter under utbildningen ska visa att de kan ta hänsyn till etiska aspekter och att de beaktar de mänskliga rättigheterna. Detta är väldigt viktigt. Just att detta finns med i examensbeskrivningarna är ett uttryck för att politiken brett i Sverige är överens om att detta är viktigt och att vi vill att det ska genomsyra våra utbildningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationHur fungerar det då? Det är svårt för oss i Sveriges riksdag att veta exakt hur det fungerar i utbildningarna. Vi har valt att låta vår expertmyndighet, Universitetskanslersämbetet, kartlägga 188 utbildningar med avseende på mänskliga rättigheter. Deras bedömning är att utbildningen och undervisningen om detta i stort fungerar väl.Innebär detta att vi är immuna mot förekomst av diskriminering, dolda strukturer eller rasism i vården? Nej, det tror jag inte. Jag tror att vi, trots att utbildningarna fungerar, inte är immuna, utan detta kan förekomma, vilket naturligtvis är mycket allvarligt. Det betyder att vi hela tiden behöver se till att utbildningarna förbättras och att vi hela tiden för en bred och djup dialog om hur detta ska förbättras. Allra sist vill jag tacka Annika Hirvonen för det engagemang som ledamoten har i denna fråga. Jag hoppas att vi tillsammans, i så bred politisk enighet som bara är möjligt, kan arbeta vidare med denna fråga. Frågor om mänskliga rättigheter och rasism är viktiga att prata om, och det är viktigt att vi gör något åt detta och gemensamt gör allt vi kan."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"I en debattartikel i Expressen i höstas skriver 18 företrädare från vården och olika människorättsorganisationer om hur rasismen utsätter kvinnors och barns hälsa för risk i mödra- och förlossningsvården, hur föreställningar om skillnad på svart och vit hud leder till att olika smärtlindring ges till barn med olika hudfärg och hur undervärdering av symtom, fördröjd vård, nekande av nödvändig behandling och hårdhänt hantering liksom otrevligt bemötande påverkar patienter som rasifieras i vården.I yttersta fall leder rasism i vården till att människors liv riskeras. Ett sådant fall är mannen som i stället för att få akut vård avfärdades med hänvisning till något som kallades kulturell svimning.Det är uppenbart att det finns rasistiska föreställningar som påverkar den vård som människor får. Även om det borde vara självklart för var och en att hälso- och sjukvård enbart ska ges på vetenskaplig grund och inte alls påverkas av rasistiska föreställningar är det uppenbart att det ändå sker. Då har regeringen ett ansvar att agera.Vi i Miljöpartiet fattade beslut om den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott under vår tid i regeringen. Det är viktigt att det arbetet fortsätter, men det behövs också särskilda insatser till vården. Det behöver vara ett prioriterat område. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationKunskap och kompetens är centralt. Jag har i flera sammanhang lyft fram behovet av kunskap om rasismen i sig och så kallade jämlikhetsdata för att svart på vitt synliggöra skillnader i hur människor behandlas. Jag vill fråga utbildningsministern om han ser ett värde i att ta fram jämlikhetsdata för att på samma sätt som vi har jobbat systematiskt för jämställdhet mellan kvinnor och män baserat på könsuppdelade data kunna göra detsamma vad gäller rasism.Jag tycker att det är bra att utbildningsministern tar tydlig ställning mot rasism, men jag är inte nöjd med att ministern utgår från att rasism är något som bemöts och inte förs vidare i utbildningarna. Det vi ser i vården är att det förekommer rasistiska föreställningar, och då menar jag att det inte räcker att utgå från att utbildningarna har hanterat detta tillräckligt väl. Jag tror tvärtom att det behövs tydligare insatser som också hanterar eventuella rasistiska föreställningar som studenter bär med sig när de kommer till sin utbildning, och jag är övertygad om att det också behövs insatser som fortbildar den personal som redan är verksam i dag. Jag undrar om Mats Persson är beredd att göra mer för att det ska bli verklighet."}
+{"question":"Kommer ministern att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition?","answer":"Svar på interpellation Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att verka för att införa utbildning om rasism som obligatoriskt moment på vård- och omsorgsutbildningarna. Hon har också frågat om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition.Jag vill inledningsvis understryka att regeringen tar frågan om rasism inom vården på allvar. Alla i Sverige ska kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en högkvalitativ och likvärdig vård.Vård- och omsorgsutbildningarna vid universitet och högskolor ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Detta utesluter såklart bedömningar som grundar sig på rasistiska föreställningar. Jag förutsätter att de högskolor som utbildar framtidens vårdpersonal har uppmärksammat de frågor som interpellanten nämner och säkerställer att deras utbildningar ger studenterna de verktyg som krävs för att alla ska få patientsäker vård med etiskt och professionellt bemötande i centrum. Detta ryms redan i dag i de examensbeskrivningar som berörs.Frågan berör förstås inte bara dem som studerar. Den berör även dem som redan är verksamma i vården, och där har arbetsgivarna en viktig roll att spela. Regeringen fortsätter därför att ge stöd till Socialstyrelsens arbete med att ta fram, utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism, främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård. Uppdraget är en av flera insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott och de åtgärdsprogram som kompletterar denna. En viktig del av arbetet handlar om att säkerställa att kunskap om rasism och liknande former av fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer. Interpellanten frågar även om jag kommer att verka för att öronmärka pengar för forskning om rasism i förlossningsvården i nästa forskningsproposition. Jag tycker att det ännu är för tidigt att uttala sig om innehållet i den kommande forskningspropositionen. Avslutningsvis vill jag understryka att jag delar Annika Hirvonens uppfattning om att rasism är oacceptabel och inte ska förekomma någonstans i vårt samhälle - allra minst i hälso- och sjukvården, där patienter ska känna sig trygga."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Tack än en gång, Ingela Nylund Watz och Patrik Björck, för en bra debatt! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker verkligen att en av de viktigaste frågor vi kan debattera just nu är på vilket sätt vi tillsammans kan hjälpas åt med det brottsförebyggande arbetet. Jag ser egentligen inte att det ska finnas några större politiska skiljaktigheter. Vi har ett gemensamt intresse av att rädda nästa generation från att rekryteras till de kriminella nätverken.Jag åker väldigt gärna till Södertälje. Det är en av de kommuner jag har tänkt att jag ska besöka, och det finns åtskilliga fler att besöka.Jag konstaterar dock att under sina åtta år i regeringsställning hade Socialdemokraterna inte de pengar som de nu plötsligt har när de befinner sig i opposition. Jag vill än en gång understryka att det är så mycket verktyg som saknas men som vi i den här regeringen har för avsikt att ge våra socialtjänster, våra kommuner, polisen och hälso- och sjukvården. De måste kunna möta alla de där tråkiga fallen som vi i dag har satt namn på som lex Lilla hjärtat, lex Tintin eller lex Luna. Det handlar om brister som har blottlagts genom dessa barns tragiska öde.Vi kommer att möta detta med lagstiftning som kommer att ge verktyg till våra socialtjänster och övriga myndigheter att jobba på ett effektivt och verkningsfullt brottsförebyggande sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Tack än en gång, Ingela Nylund Watz och Patrik Björck, för en bra debatt! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker verkligen att en av de viktigaste frågor vi kan debattera just nu är på vilket sätt vi tillsammans kan hjälpas åt med det brottsförebyggande arbetet. Jag ser egentligen inte att det ska finnas några större politiska skiljaktigheter. Vi har ett gemensamt intresse av att rädda nästa generation från att rekryteras till de kriminella nätverken.Jag åker väldigt gärna till Södertälje. Det är en av de kommuner jag har tänkt att jag ska besöka, och det finns åtskilliga fler att besöka.Jag konstaterar dock att under sina åtta år i regeringsställning hade Socialdemokraterna inte de pengar som de nu plötsligt har när de befinner sig i opposition. Jag vill än en gång understryka att det är så mycket verktyg som saknas men som vi i den här regeringen har för avsikt att ge våra socialtjänster, våra kommuner, polisen och hälso- och sjukvården. De måste kunna möta alla de där tråkiga fallen som vi i dag har satt namn på som lex Lilla hjärtat, lex Tintin eller lex Luna. Det handlar om brister som har blottlagts genom dessa barns tragiska öde.Vi kommer att möta detta med lagstiftning som kommer att ge verktyg till våra socialtjänster och övriga myndigheter att jobba på ett effektivt och verkningsfullt brottsförebyggande sätt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Jag har noterat att statsrådet reser runt i landet för att inhämta kunskap om hur socialtjänsten arbetar och ta in input. Det är jättebra!Jag kan rekommendera en resa till Södertälje, som jag kommer från. Södertälje skulle med Socialdemokraternas budgetförslag ha fått ett tillskott på 91 miljoner i år i generella statsbidrag. Det är en kommun med drygt 100 000 invånare. Men med den nuvarande regeringens budget blir det bara ungefär hälften. Det är en stor skillnad för en kommun som ska planera och klara välfärdens verksamheter. Detta är en illustration av den poäng jag har försökt göra här. Kommunerna måste ha en trygg bas att stå på för att klara sina välfärdsuppdrag. När vi då kräver och gemensamt önskar att man ska göra mer i samverkan med andra aktörer för att få stopp på nyrekryteringen till kriminella gäng måste man också veta att resurserna kommer. När det gäller miljarden vill jag återigen framhålla för statsrådet att vi är helt överens. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetar när det handlar om det förebyggande arbetet är att vi vill satsa mer på ökade generella statsbidrag. Vi har 500 miljoner kronor i en satsning på socialtjänsten, och vi satsar en krona på det förebyggande arbetet för varje krona vi satsar på polisen.Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att kommunerna kompenserats tredubbelt för de påfrestningar som har varit under pandemin och det ekonomiska tapp som detta har inneburit. Det är mycket mer än den tidigare borgerliga regeringen gjorde under tidigare kriser. Detta har gjort att kommuner har haft möjlighet att satsa.Jag vill visa på Södertälje kommuns satsningar. De kostar 30 miljoner om året. Det är ganska mycket mer än regeringens satsning på 10 miljoner för hela landet."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Jag har noterat att statsrådet reser runt i landet för att inhämta kunskap om hur socialtjänsten arbetar och ta in input. Det är jättebra!Jag kan rekommendera en resa till Södertälje, som jag kommer från. Södertälje skulle med Socialdemokraternas budgetförslag ha fått ett tillskott på 91 miljoner i år i generella statsbidrag. Det är en kommun med drygt 100 000 invånare. Men med den nuvarande regeringens budget blir det bara ungefär hälften. Det är en stor skillnad för en kommun som ska planera och klara välfärdens verksamheter. Detta är en illustration av den poäng jag har försökt göra här. Kommunerna måste ha en trygg bas att stå på för att klara sina välfärdsuppdrag. När vi då kräver och gemensamt önskar att man ska göra mer i samverkan med andra aktörer för att få stopp på nyrekryteringen till kriminella gäng måste man också veta att resurserna kommer. När det gäller miljarden vill jag återigen framhålla för statsrådet att vi är helt överens. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetar när det handlar om det förebyggande arbetet är att vi vill satsa mer på ökade generella statsbidrag. Vi har 500 miljoner kronor i en satsning på socialtjänsten, och vi satsar en krona på det förebyggande arbetet för varje krona vi satsar på polisen.Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att kommunerna kompenserats tredubbelt för de påfrestningar som har varit under pandemin och det ekonomiska tapp som detta har inneburit. Det är mycket mer än den tidigare borgerliga regeringen gjorde under tidigare kriser. Detta har gjort att kommuner har haft möjlighet att satsa.Jag vill visa på Södertälje kommuns satsningar. De kostar 30 miljoner om året. Det är ganska mycket mer än regeringens satsning på 10 miljoner för hela landet."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Jag önskar verkligen att detta var mer än prat från de socialdemokratiska ledamöterna. Jag kommer ju till ett departement, till en lagstiftning som har uppenbara brister, där det finns mycket att göra och åtgärda.Att ägna sig åt brottsförebyggande arbete är inte det som den tidigare regeringen har gjort. Precis som alltid när Socialdemokraterna pratar innebär \"substantiellt\" tydligen att lägga pengar, men det som verkligen är substantiellt är att ge verktygen.Jag reser just nu runt till socialtjänsterna runt omkring i Sverige. Jag föreslår att ledamöterna gör detsamma. Jag gjorde det också under min tid i opposition. Det socialtjänsterna och socialsekreterarna runt omkring i Sverige efterfrågar är fler verktyg, och de har efterfrågat det i åtta års tid.Jag kommer också till ett departement där utredningen om socialtjänstlagen har legat sedan 2020 därför att tidigare ansvarigt statsråd inte har gått vidare med den nödvändiga lagstiftningen. När jag möter Sveriges socialchefer, SKR och socialsekreterare undrar de varför arbetet med lagen inte har skridit fram. Vi kommer att gå fram med denna lagstiftning. Jag har aviserat att vi kommer att lägga den lagrådsremissen år 2024. Varför gör jag det då inte på direkten? Jo, därför att det finns vissa brister. När utredaren Margareta Winberg fick sitt uppdrag lade man också till att det inte fick finnas några kostnadsökningar. Då, mina vänner, blir alla dessa vackra ord om att lägga miljarder ganska tomma och innehållslösa! Får en utredare med i sina direktiv att det inte får vara kostnadsdrivande, hur ska man då tolka detta?Detta är den situation jag har att hantera just nu. Det finns delar i detta som är otroligt bra, och dem ska vi gå vidare med. Vi ska se till att vi verkligen har åtgärder som får effekt och att vi kan ha best practice. Vi vet att det finns socialtjänster i Sverige som arbetar på ett oerhört bra och förebyggande sätt. Det ska vi säkerställa och hjälpa till och se till att också andra socialtjänster får möjlighet att göra. När jag reser runt träffar jag också de socialtjänster som pekar på hur jobbigt det är att komma fram med ett långsiktigt arbete med den stora personalomsättningen. Det är de yngsta socialsekreterarna som ofta får göra de mest komplicerade utredningarna. De står också, som de beskriver det, utan den viktiga kompetens som man behöver för att hantera barn och ungdomar på väg in i kriminalitet. De saknar kontakt och möjlighet att samarbeta och samverka på ett bra sätt med polisen, skolan och hälso- och sjukvården. Den sekretess som är en del av hindret har funnits under lång tid, men vi är på väg att hitta en lagstiftning som ska kunna bryta ned de hindren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns åtskilliga förslag. Jag förstår att ni verkligen är ivriga att se vad den här regeringen har presterat efter tre månader. Men jag kan försäkra er, kära vänner, att ni inte behöver vara oroliga. Det kommer ett ganska stort batteri av åtgärder när det gäller just förebyggande arbete som riktar sig mot våra unga.Varje unge förtjänar en positiv framtid i Sverige. I dag är en av de allra viktigaste uppgifterna att bryta rekryteringen till de kriminella nätverken."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Jag önskar verkligen att detta var mer än prat från de socialdemokratiska ledamöterna. Jag kommer ju till ett departement, till en lagstiftning som har uppenbara brister, där det finns mycket att göra och åtgärda.Att ägna sig åt brottsförebyggande arbete är inte det som den tidigare regeringen har gjort. Precis som alltid när Socialdemokraterna pratar innebär \"substantiellt\" tydligen att lägga pengar, men det som verkligen är substantiellt är att ge verktygen.Jag reser just nu runt till socialtjänsterna runt omkring i Sverige. Jag föreslår att ledamöterna gör detsamma. Jag gjorde det också under min tid i opposition. Det socialtjänsterna och socialsekreterarna runt omkring i Sverige efterfrågar är fler verktyg, och de har efterfrågat det i åtta års tid.Jag kommer också till ett departement där utredningen om socialtjänstlagen har legat sedan 2020 därför att tidigare ansvarigt statsråd inte har gått vidare med den nödvändiga lagstiftningen. När jag möter Sveriges socialchefer, SKR och socialsekreterare undrar de varför arbetet med lagen inte har skridit fram. Vi kommer att gå fram med denna lagstiftning. Jag har aviserat att vi kommer att lägga den lagrådsremissen år 2024. Varför gör jag det då inte på direkten? Jo, därför att det finns vissa brister. När utredaren Margareta Winberg fick sitt uppdrag lade man också till att det inte fick finnas några kostnadsökningar. Då, mina vänner, blir alla dessa vackra ord om att lägga miljarder ganska tomma och innehållslösa! Får en utredare med i sina direktiv att det inte får vara kostnadsdrivande, hur ska man då tolka detta?Detta är den situation jag har att hantera just nu. Det finns delar i detta som är otroligt bra, och dem ska vi gå vidare med. Vi ska se till att vi verkligen har åtgärder som får effekt och att vi kan ha best practice. Vi vet att det finns socialtjänster i Sverige som arbetar på ett oerhört bra och förebyggande sätt. Det ska vi säkerställa och hjälpa till och se till att också andra socialtjänster får möjlighet att göra. När jag reser runt träffar jag också de socialtjänster som pekar på hur jobbigt det är att komma fram med ett långsiktigt arbete med den stora personalomsättningen. Det är de yngsta socialsekreterarna som ofta får göra de mest komplicerade utredningarna. De står också, som de beskriver det, utan den viktiga kompetens som man behöver för att hantera barn och ungdomar på väg in i kriminalitet. De saknar kontakt och möjlighet att samarbeta och samverka på ett bra sätt med polisen, skolan och hälso- och sjukvården. Den sekretess som är en del av hindret har funnits under lång tid, men vi är på väg att hitta en lagstiftning som ska kunna bryta ned de hindren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns åtskilliga förslag. Jag förstår att ni verkligen är ivriga att se vad den här regeringen har presterat efter tre månader. Men jag kan försäkra er, kära vänner, att ni inte behöver vara oroliga. Det kommer ett ganska stort batteri av åtgärder när det gäller just förebyggande arbete som riktar sig mot våra unga.Varje unge förtjänar en positiv framtid i Sverige. I dag är en av de allra viktigaste uppgifterna att bryta rekryteringen till de kriminella nätverken."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Jag har svårt att tänka mig något mer konstruktivt än att ägna tid åt brottsförebyggande arbete. Jag tycker att det är positivt att få slängt på sig att man satsar på det. Vi tycker att det är konstruktivt.Då har vi alltså fått svar, åtminstone på två av frågorna. Vi har inte fått svar på vilka fakta som låg bakom när man anslog 10 miljoner, och det lär vi väl aldrig få. Men vi har fått veta att regeringen avser att återkomma i frågan om hur medlen ska användas, och svaret var ett centralt stöd på 10 miljoner som ska läggas i potten och jämföras med nedskärningar i miljardklassen för kommunerna. De ska alltså pareras med ett centralt stöd på 10 miljoner. Det säger möjligen, herr talman, att statsrådet och regeringen kanske borde ägna sig åt något mer konstruktivt - till exempel brottsförebyggande arbete."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Jag har svårt att tänka mig något mer konstruktivt än att ägna tid åt brottsförebyggande arbete. Jag tycker att det är positivt att få slängt på sig att man satsar på det. Vi tycker att det är konstruktivt.Då har vi alltså fått svar, åtminstone på två av frågorna. Vi har inte fått svar på vilka fakta som låg bakom när man anslog 10 miljoner, och det lär vi väl aldrig få. Men vi har fått veta att regeringen avser att återkomma i frågan om hur medlen ska användas, och svaret var ett centralt stöd på 10 miljoner som ska läggas i potten och jämföras med nedskärningar i miljardklassen för kommunerna. De ska alltså pareras med ett centralt stöd på 10 miljoner. Det säger möjligen, herr talman, att statsrådet och regeringen kanske borde ägna sig åt något mer konstruktivt - till exempel brottsförebyggande arbete."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet kan ironisera över de frågor som ledamöterna ställer till statsrådet, men det vore mer klädsamt att försöka svara på dem. Jag tar till mig att statsrådet ser framför sig att det ska byggas upp något slags centralt stöd för socialtjänsterna runt om i landet, men man hade kunnat vara tydligare med det i svaret. Så det är bra att vi får besked om detta här i dag.Den miljard som statsrådet har talat om i ett pressmeddelande och som man pratar om när man är ute i landet och besöker kommunerna gäller sådant som vi är överens om. Vi är överens om nästan allt. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetförslag är att vi, utöver det regeringen har lagt på detta område, lägger ytterligare en halv miljard till socialtjänsten och en krona för varje krona som satsas på polisen. Det är substantiella tillskott.Till yttermera visso är det också så - och detta tror jag att statsrådet måste fundera lite grann över - att om kommunerna ska kunna ikläda sig det stora ansvar som socialtjänst, skola och andra delar av kommunernas verksamheter har på ett tydligare, bättre och effektivare sätt, vilket jag tror att vi båda är intresserade av, krävs det att kommunerna i grunden har en trygg och stabil finansiering för den välfärdsverksamhet de bedriver. Om man då som regering pratar väldigt mycket om att det nu ska påbörjas ett stort arbete för att lyfta de brottsförebyggande insatserna, som om det vore något nytt som den här regeringen har kommit på, måste man börja från början. Man måste ge kommunerna grundförutsättningarna för att de ska kunna växla upp detta arbete. Det räcker inte med pressmeddelandepengar, utan det krävs generella statsbidrag i en storleksordning som gör att kommunerna kan klara av uppgiften.Detta är nämligen inte den enda uppgiften. Det är en av de viktigaste uppgifterna men inte den enda uppgift som kommunerna har i Välfärdssverige. Det handlar om skola, äldreomsorg och olika typer av insatser för stöd och service i omsorgen. Detta vet statsrådet.Men de 6 miljarder i generella statsbidrag som den här regeringen har levererat är alldeles för lite för att kommunerna runt om i Sverige ska orka med att ta på sig ytterligare ansvar för detta, för i praktiken står man nu inför nedskärningar.I vårt budgetförslag har vi lagt dubbelt så mycket i satsningar på generella statsbidrag. Vi har lagt en halv miljard kronor på förstärkningar av socialtjänsten. Och vi har sagt att för varje krona mer som vi satsar på polisen ska vi satsa lika mycket på det förebyggande arbetet. Detta är substantiella satsningar, och det är satsningar som jag tror att kommunerna skulle se som tydliga så att de vågar satsa.Tyvärr når regeringen inte ända fram här. Det finns inga nyheter i regeringens budget mer än de här 10 miljonerna och utredningen om insatser där vårdnadshavare inte behöver lämna samtycke. Det är ganska fattigt.Vi är överens om problembeskrivningen, men vi är sannerligen inte överens i frågan om den här regeringen gör tillräckligt eller inte. Min bild är att det bara är prat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Statsrådet kan ironisera över de frågor som ledamöterna ställer till statsrådet, men det vore mer klädsamt att försöka svara på dem. Jag tar till mig att statsrådet ser framför sig att det ska byggas upp något slags centralt stöd för socialtjänsterna runt om i landet, men man hade kunnat vara tydligare med det i svaret. Så det är bra att vi får besked om detta här i dag.Den miljard som statsrådet har talat om i ett pressmeddelande och som man pratar om när man är ute i landet och besöker kommunerna gäller sådant som vi är överens om. Vi är överens om nästan allt. Det som skiljer oss åt i våra respektive budgetförslag är att vi, utöver det regeringen har lagt på detta område, lägger ytterligare en halv miljard till socialtjänsten och en krona för varje krona som satsas på polisen. Det är substantiella tillskott.Till yttermera visso är det också så - och detta tror jag att statsrådet måste fundera lite grann över - att om kommunerna ska kunna ikläda sig det stora ansvar som socialtjänst, skola och andra delar av kommunernas verksamheter har på ett tydligare, bättre och effektivare sätt, vilket jag tror att vi båda är intresserade av, krävs det att kommunerna i grunden har en trygg och stabil finansiering för den välfärdsverksamhet de bedriver. Om man då som regering pratar väldigt mycket om att det nu ska påbörjas ett stort arbete för att lyfta de brottsförebyggande insatserna, som om det vore något nytt som den här regeringen har kommit på, måste man börja från början. Man måste ge kommunerna grundförutsättningarna för att de ska kunna växla upp detta arbete. Det räcker inte med pressmeddelandepengar, utan det krävs generella statsbidrag i en storleksordning som gör att kommunerna kan klara av uppgiften.Detta är nämligen inte den enda uppgiften. Det är en av de viktigaste uppgifterna men inte den enda uppgift som kommunerna har i Välfärdssverige. Det handlar om skola, äldreomsorg och olika typer av insatser för stöd och service i omsorgen. Detta vet statsrådet.Men de 6 miljarder i generella statsbidrag som den här regeringen har levererat är alldeles för lite för att kommunerna runt om i Sverige ska orka med att ta på sig ytterligare ansvar för detta, för i praktiken står man nu inför nedskärningar.I vårt budgetförslag har vi lagt dubbelt så mycket i satsningar på generella statsbidrag. Vi har lagt en halv miljard kronor på förstärkningar av socialtjänsten. Och vi har sagt att för varje krona mer som vi satsar på polisen ska vi satsa lika mycket på det förebyggande arbetet. Detta är substantiella satsningar, och det är satsningar som jag tror att kommunerna skulle se som tydliga så att de vågar satsa.Tyvärr når regeringen inte ända fram här. Det finns inga nyheter i regeringens budget mer än de här 10 miljonerna och utredningen om insatser där vårdnadshavare inte behöver lämna samtycke. Det är ganska fattigt.Vi är överens om problembeskrivningen, men vi är sannerligen inte överens i frågan om den här regeringen gör tillräckligt eller inte. Min bild är att det bara är prat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Jag vill börja med att verkligen tacka ledamoten Nylund Watz för frågan om de 10 miljonerna. När jag dessutom förstår på ledamoten Björck att det är många socialdemokrater som har lagt ned mycket tid på att fundera på vad dessa 10 miljoner kan tänkas gå till blir jag ännu gladare över att nu kunna stoppa detta huvudbry. Det är klart att om man lite mer noggrant hade läst det som står i regeringens förslag om detta hade man kanske inte behövt lägga ned så enormt mycket tankemöda på det här utan kunnat ägna sig åt något mer konstruktivt.När man avsätter en summa på 10 miljoner är det naturligtvis tydligt att de ska gå till att bygga upp centralt stöd till socialtjänsterna i hela landet. Jag trodde i min enfald att alla förstått att det var så - att 10 miljoner inte är en summa som man fördelar på 290 kommuner, utan något helt annat. Frågan från ledamoten, med förstärkning här av en annan ledamot, visar dock klart och tydligt att alla inte förstått detta, och jag vill tacka ledamoten för möjligheten att få klargöra det. Totalt satsas det i budgeten en dryg miljard på förebyggande arbete och på att förstärka för de allra mest utsatta barnen.Jag är Sveriges första renodlade socialtjänstminister. Det är ett sätt att från regeringens sida tala om vilket fokus vi lägger på frågor som gäller socialtjänsten och alla uppdrag som är kopplade till den.Tittar man tydligt i Tidöavtalet ser man också att det finns inte mindre än 22 punkter som pratar om det förebyggande arbetet. Jag rekommenderar läsning även av dessa 22 punkter.Jag kan också rekommendera det 52-punktsprogram som Moderaterna presenterade i valrörelsen, som också inriktar sig på en rad förebyggande arbeten.Jag är, herr talman, mycket orolig för hur de kriminella nätverken breder ut sig. Och jag är oerhört orolig - och uppfattar att övriga ledamöter också är det - över att så unga personer som tioåringar rekryteras in i våra kriminella nätverk. Rapporteringen från medierna de senaste veckorna har handlat om ett antal fjorton- och femtonåringar.Jag ställer mig i mitt stilla sinne frågan vad dessa ledamöter, som nu så tydligt vet vad som behöver ske, och den förra regeringen gjorde under åtta års tid för att stoppa rekryteringen av dessa unga. Denna rekrytering påbörjades nämligen inte häromveckan eller härommånaden. Detta är en utveckling som har pågått under lång tid och som Moderaterna och övrig opposition arbetade starkt med i oppositionsläge.Vi gjorde en mängd tillkännagivanden för att stöta på den dåvarande röda regeringen. Till min stora glädje tvingade vi därmed den gamla regeringen att tillsätta en del av de utredningar som är helt nödvändiga för att förändra lagstiftningen. De utredningarna kommer vi att få glädjen att kunna omsätta i lagstiftning för att förbättra verktygen för socialtjänsten, men också för lagförande myndigheter, för att kunna möta denna oerhört oroande utveckling."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Jag vill börja med att verkligen tacka ledamoten Nylund Watz för frågan om de 10 miljonerna. När jag dessutom förstår på ledamoten Björck att det är många socialdemokrater som har lagt ned mycket tid på att fundera på vad dessa 10 miljoner kan tänkas gå till blir jag ännu gladare över att nu kunna stoppa detta huvudbry. Det är klart att om man lite mer noggrant hade läst det som står i regeringens förslag om detta hade man kanske inte behövt lägga ned så enormt mycket tankemöda på det här utan kunnat ägna sig åt något mer konstruktivt.När man avsätter en summa på 10 miljoner är det naturligtvis tydligt att de ska gå till att bygga upp centralt stöd till socialtjänsterna i hela landet. Jag trodde i min enfald att alla förstått att det var så - att 10 miljoner inte är en summa som man fördelar på 290 kommuner, utan något helt annat. Frågan från ledamoten, med förstärkning här av en annan ledamot, visar dock klart och tydligt att alla inte förstått detta, och jag vill tacka ledamoten för möjligheten att få klargöra det. Totalt satsas det i budgeten en dryg miljard på förebyggande arbete och på att förstärka för de allra mest utsatta barnen.Jag är Sveriges första renodlade socialtjänstminister. Det är ett sätt att från regeringens sida tala om vilket fokus vi lägger på frågor som gäller socialtjänsten och alla uppdrag som är kopplade till den.Tittar man tydligt i Tidöavtalet ser man också att det finns inte mindre än 22 punkter som pratar om det förebyggande arbetet. Jag rekommenderar läsning även av dessa 22 punkter.Jag kan också rekommendera det 52-punktsprogram som Moderaterna presenterade i valrörelsen, som också inriktar sig på en rad förebyggande arbeten.Jag är, herr talman, mycket orolig för hur de kriminella nätverken breder ut sig. Och jag är oerhört orolig - och uppfattar att övriga ledamöter också är det - över att så unga personer som tioåringar rekryteras in i våra kriminella nätverk. Rapporteringen från medierna de senaste veckorna har handlat om ett antal fjorton- och femtonåringar.Jag ställer mig i mitt stilla sinne frågan vad dessa ledamöter, som nu så tydligt vet vad som behöver ske, och den förra regeringen gjorde under åtta års tid för att stoppa rekryteringen av dessa unga. Denna rekrytering påbörjades nämligen inte häromveckan eller härommånaden. Detta är en utveckling som har pågått under lång tid och som Moderaterna och övrig opposition arbetade starkt med i oppositionsläge.Vi gjorde en mängd tillkännagivanden för att stöta på den dåvarande röda regeringen. Till min stora glädje tvingade vi därmed den gamla regeringen att tillsätta en del av de utredningar som är helt nödvändiga för att förändra lagstiftningen. De utredningarna kommer vi att få glädjen att kunna omsätta i lagstiftning för att förbättra verktygen för socialtjänsten, men också för lagförande myndigheter, för att kunna möta denna oerhört oroande utveckling."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Ja, de här 10 miljonerna är det många av oss som funderat över sedan regeringen presenterade sin budget. Vi har funderat, och vi har vänt och vridit på den här frågan. Ingela Nylund Watz har formulerat den i tre delar här.När regeringen aviserar hur de ska fördelas har vi inte fått svar på.Vilka fakta som ligger till grund för att man kom fram till just 10 miljoner har vi inte fått svar på.Vi har visserligen fått svar på den tredje frågan om andra åtgärder, i alla fall delvis. De andra åtgärderna som statsrådet tar upp här handlar om barn i riskzon. Där pratar man om 400 miljoner. Jag har lite svårt att bedöma om det är rimliga siffror, men det känns ju mindre orimligt än 10 miljoner.En annan åtgärd som pekas på är att man ska subventionera familjehemsplaceringar. Då pratar man om 200 miljoner. Det har jag också svårt att bedöma rimligheten i, herr talman, men det sticker inte i ögonen så flagrant som siffran 10 miljoner.Eftersom det är så många som har funderat så mycket på det här ser jag verkligen jättemycket fram emot att få svar på de två första frågorna.Det som Ingela Nylund Watz gjorde när hon räknade ut att det är 34 000 gjorde väldigt många av oss första dagen, och vi häpnade.Den andra frågan, som kanske egentligen är intressantare, är vilka fakta som låg bakom den här siffran. Vi har haft en lång debatt med energiministern under dagen, herr talman, och energiministern uppmanade oss att försöka tolka regeringens arbete positivt.Om man försöker ha den ansatsen skulle man möjligen kunna tolka detta som ett svar: \"De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga.\"Fortsättningen vet jag inte om man ska tolka som ett svar: \"En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour\" och så vidare. Jag ser inte att det är pengasatt.Är det den åtgärden som ministern avser, eller har jag missförstått svaret? Är det då en jour för hela landet, alltså för alla kommuner? Det räcker ju inte till en jour i samtliga kommuner - inte ens i samtliga regioner, misstänker jag - med den här anslagsfördelningen. Är det en positiv tolkning, eller är det jag som läst svaret fel? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet skulle vara spännande att höra vilka fakta som ligger till grund för det här. Jag tycker att det är en otroligt spännande och relevant fråga från Ingela Nylund Watz, och jag och många med mig ser verkligen fram emot svaret."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Ja, de här 10 miljonerna är det många av oss som funderat över sedan regeringen presenterade sin budget. Vi har funderat, och vi har vänt och vridit på den här frågan. Ingela Nylund Watz har formulerat den i tre delar här.När regeringen aviserar hur de ska fördelas har vi inte fått svar på.Vilka fakta som ligger till grund för att man kom fram till just 10 miljoner har vi inte fått svar på.Vi har visserligen fått svar på den tredje frågan om andra åtgärder, i alla fall delvis. De andra åtgärderna som statsrådet tar upp här handlar om barn i riskzon. Där pratar man om 400 miljoner. Jag har lite svårt att bedöma om det är rimliga siffror, men det känns ju mindre orimligt ��n 10 miljoner.En annan åtgärd som pekas på är att man ska subventionera familjehemsplaceringar. Då pratar man om 200 miljoner. Det har jag också svårt att bedöma rimligheten i, herr talman, men det sticker inte i ögonen så flagrant som siffran 10 miljoner.Eftersom det är så många som har funderat så mycket på det här ser jag verkligen jättemycket fram emot att få svar på de två första frågorna.Det som Ingela Nylund Watz gjorde när hon räknade ut att det är 34 000 gjorde väldigt många av oss första dagen, och vi häpnade.Den andra frågan, som kanske egentligen är intressantare, är vilka fakta som låg bakom den här siffran. Vi har haft en lång debatt med energiministern under dagen, herr talman, och energiministern uppmanade oss att försöka tolka regeringens arbete positivt.Om man försöker ha den ansatsen skulle man möjligen kunna tolka detta som ett svar: \"De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga.\"Fortsättningen vet jag inte om man ska tolka som ett svar: \"En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour\" och så vidare. Jag ser inte att det är pengasatt.Är det den åtgärden som ministern avser, eller har jag missförstått svaret? Är det då en jour för hela landet, alltså för alla kommuner? Det räcker ju inte till en jour i samtliga kommuner - inte ens i samtliga regioner, misstänker jag - med den här anslagsfördelningen. Är det en positiv tolkning, eller är det jag som läst svaret fel? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet skulle vara spännande att höra vilka fakta som ligger till grund för det här. Jag tycker att det är en otroligt spännande och relevant fråga från Ingela Nylund Watz, och jag och många med mig ser verkligen fram emot svaret."}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Det var väldigt många ord men väldigt lite konkretion, får man säga.Det skulle bli 34 482 kronor och 75 öre per kommun om man slog ut det här på de 290 kommunerna. Det är en försvinnande liten satsning; det tror jag att statsrådet håller med om.Det räcker inte att prata. Det räcker inte med alla ord som finns i interpellationssvaret. De här 10 miljonerna blir i själva verket en illustration av att regeringen står rätt handfallen inför behovet av att arbeta förebyggande för att motverka att unga dras in i kriminalitet. Illustrationen förstärks av att statsrådet inte kan redogöra för hur dessa 10 miljoner ska kunna användas.Det är egentligen på det sättet att det som regeringen föreslår i sin budget på det här området i huvudsak är sådant som den socialdemokratiska regeringen har startat arbete med och påbörjat. Det enda riktigt nya som regeringen har är de här 10 miljonerna och den utredning som statsrådet pekade på om insatser för att man ska kunna vidta åtgärder utan att vårdnadshavarna lämnar samtycke.Det här minimala anslaget är helt otillräckligt. Statsbidragen som regeringen lämnar till kommunerna, som ska axla ansvaret att växla upp det brottsförebyggande arbetet, är också helt otillräckliga. För att de ska klara av att ta det ansvaret, bygga ut det brottsförebyggande arbetet och se till att socialtjänsten får en större verktygslåda för att klara av att hantera det behöver de grundläggande förutsättningarna för kommunernas arbete i välfärden fungera. Då behöver kommunerna ökade statsbidrag, framför allt ökade generella statsbidrag.Regeringen är helt otillräcklig också på det här området. De 6 miljarder i generella statsbidrag som högerregeringen vill ge kommunerna i ökade anslag motsvarar ju inte på långa vägar det grundläggande behov som till exempel Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på. Det är uppemot 20 miljarder som skulle krävas för att klara de grundläggande välfärdstjänsterna.Regeringen pratar väldigt mycket om att det nu ska till ökad samverkan. Kommunerna ska göra mer. Socialtjänsten ska få fler verktyg. Det ska samverkas med det omgivande samhället och polisen. Då behövs det verkligen en grundläggande trygghet hos kommunerna för att de ska våga och orka ta på sig ytterligare insatser som så väl behövs. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt arbeta förebyggande är något som vi socialdemokrater har förstått är en nyckel till framgång. Under lång tid har det legat för oss i arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen.Dessvärre är högerregeringens prat i de här frågorna just prat. Man springer nu i kapp en verklighet som sprungit ifrån högern, som tidigare bara talat om repressiva åtgärder.Jag hoppas att statsrådet under den här debatten kan ge mig lite klarhet i om jag drar rätt slutsatser när jag konstaterar dels att de 10 miljonerna i själva verket var pressmeddelandepengar för statsråd, dels att det ännu är högst oklart hur socialtjänstens arbete ska stärkas. Har jag tolkat statsrådet korrekt?"}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Det var väldigt många ord men väldigt lite konkretion, får man säga.Det skulle bli 34 482 kronor och 75 öre per kommun om man slog ut det här på de 290 kommunerna. Det är en försvinnande liten satsning; det tror jag att statsrådet håller med om.Det räcker inte att prata. Det räcker inte med alla ord som finns i interpellationssvaret. De här 10 miljonerna blir i själva verket en illustration av att regeringen står rätt handfallen inför behovet av att arbeta förebyggande för att motverka att unga dras in i kriminalitet. Illustrationen förstärks av att statsrådet inte kan redogöra för hur dessa 10 miljoner ska kunna användas.Det är egentligen på det sättet att det som regeringen föreslår i sin budget på det här området i huvudsak är sådant som den socialdemokratiska regeringen har startat arbete med och påbörjat. Det enda riktigt nya som regeringen har är de här 10 miljonerna och den utredning som statsrådet pekade på om insatser för att man ska kunna vidta åtgärder utan att vårdnadshavarna lämnar samtycke.Det här minimala anslaget är helt otillräckligt. Statsbidragen som regeringen lämnar till kommunerna, som ska axla ansvaret att växla upp det brottsförebyggande arbetet, är också helt otillräckliga. För att de ska klara av att ta det ansvaret, bygga ut det brottsförebyggande arbetet och se till att socialtjänsten får en större verktygslåda för att klara av att hantera det behöver de grundläggande förutsättningarna för kommunernas arbete i välfärden fungera. Då behöver kommunerna ökade statsbidrag, framför allt ökade generella statsbidrag.Regeringen är helt otillräcklig också på det här området. De 6 miljarder i generella statsbidrag som högerregeringen vill ge kommunerna i ökade anslag motsvarar ju inte på långa vägar det grundläggande behov som till exempel Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på. Det är uppemot 20 miljarder som skulle krävas för att klara de grundläggande välfärdstjänsterna.Regeringen pratar väldigt mycket om att det nu ska till ökad samverkan. Kommunerna ska göra mer. Socialtjänsten ska få fler verktyg. Det ska samverkas med det omgivande samhället och polisen. Då behövs det verkligen en grundläggande trygghet hos kommunerna för att de ska våga och orka ta på sig ytterligare insatser som så väl behövs. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt arbeta förebyggande är något som vi socialdemokrater har förstått är en nyckel till framgång. Under lång tid har det legat för oss i arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen.Dessvärre är högerregeringens prat i de här frågorna just prat. Man springer nu i kapp en verklighet som sprungit ifrån högern, som tidigare bara talat om repressiva åtgärder.Jag hoppas att statsrådet under den här debatten kan ge mig lite klarhet i om jag drar rätt slutsatser när jag konstaterar dels att de 10 miljonerna i själva verket var pressmeddelandepengar för statsråd, dels att det ännu är högst oklart hur socialtjänstens arbete ska stärkas. Har jag tolkat statsrådet korrekt?"}
+{"question":"Om och när avser statsrådet och regeringen att redovisa en fördelning till landets kommuner av det ovan nämnda anslaget?","answer":"Ingela Nylund Watz har frågat mig om och när jag och regeringen avser att redovisa en fördelning till landets kommuner av anslaget om 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Hon har också frågat mig vilka fakta som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor och om jag avser att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.Som Ingela Nylund Watz framhåller är det angeläget att stärka socialtjänsten i dess arbete med barn och unga för att minska nyrekryteringen till kriminella miljöer. Förebyggande insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet lönar sig, och socialtjänsten har en central roll i det arbetet. Regeringen ser ett behov av att utöka socialtjänstens verktygslåda och möjlighet att ge fler och tidigare insatser.Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under mandatperioden. De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga. Regeringen avser att återkomma i fråga om hur medlen ska användas.En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet mot brottslighet som begås av unga personer. Regeringen vill även se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och påverka föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.Barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet och deras familjer behöver få stöd och hjälp från samhället. Regeringen har därför satsat sammantaget 400 miljoner kronor per år på föräldraskapsstöd. Målsättningen är att sådant stöd ska finnas i alla kommuner. Satsningen är också en del av det brottsförebyggande arbetet, och de områden som Polismyndigheten har definierat som särskilt utsatta kommer särskilt att uppmärksammas.Det är viktigt att vårdnadshavare vars barn riskerar att begå brott eller redan har begått brott tar emot det stöd som finns. Regeringen ser därför även över möjligheterna för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler och tidiga insatser till barn och unga.För vissa unga är en placering på ett särskilt ungdomshem en möjlig väg att förhindra kriminalitet. Det är regeringens bestämda uppfattning att alla barn i behov av placering enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska få det. Regeringen avsätter därför medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering vid Statens institutionsstyrelse. Under 2023 subventionerar regeringen också familjehemsplaceringar till kommunerna genom statsbidrag på 200 miljoner kronor så att alla barn och unga som är i behov av sådan placering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver fungerande samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer. Det finns exempelvis ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Det behövs också mer kunskap och forskning om vilka insatser som faktiskt fungerar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har därför ett regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag om insatser inom det brottsförebyggande området som socialtjänsten kan använda."}
+{"question":"Vilka fakta ligger till grund för statsrådets och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor, och avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng?","answer":"Ingela Nylund Watz har frågat mig om och när jag och regeringen avser att redovisa en fördelning till landets kommuner av anslaget om 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Hon har också frågat mig vilka fakta som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att avsätta dessa 10 miljoner kronor och om jag avser att vidta några andra åtgärder för att stärka socialtjänstens förmåga att medverka i arbetet med att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.Som Ingela Nylund Watz framhåller är det angeläget att stärka socialtjänsten i dess arbete med barn och unga för att minska nyrekryteringen till kriminella miljöer. Förebyggande insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet lönar sig, och socialtjänsten har en central roll i det arbetet. Regeringen ser ett behov av att utöka socialtjänstens verktygslåda och möjlighet att ge fler och tidigare insatser.Det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras under mandatperioden. De anslagna 10 miljoner kronorna i budgeten för 2023 är en av de satsningar regeringen gör för att stärka socialtjänsten i det brottsförebyggande arbetet med unga. Regeringen avser att återkomma i fråga om hur medlen ska användas.En åtgärd som har aviserats i budgetpropositionen för 2023 är att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet mot brottslighet som begås av unga personer. Regeringen vill även se över olika möjligheter att förstärka föräldraansvaret och påverka föräldrar som inte tar sitt föräldraansvar.Barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet och deras familjer behöver få stöd och hjälp från samhället. Regeringen har därför satsat sammantaget 400 miljoner kronor per år på föräldraskapsstöd. Målsättningen är att sådant stöd ska finnas i alla kommuner. Satsningen är också en del av det brottsförebyggande arbetet, och de områden som Polismyndigheten har definierat som särskilt utsatta kommer särskilt att uppmärksammas.Det är viktigt att vårdnadshavare vars barn riskerar att begå brott eller redan har begått brott tar emot det stöd som finns. Regeringen ser därför även över möjligheterna för socialnämnden att besluta om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler och tidiga insatser till barn och unga.För vissa unga är en placering på ett särskilt ungdomshem en möjlig väg att förhindra kriminalitet. Det är regeringens bestämda uppfattning att alla barn i behov av placering enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska få det. Regeringen avsätter därför medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering vid Statens institutionsstyrelse. Under 2023 subventionerar regeringen också familjehemsplaceringar till kommunerna genom statsbidrag på 200 miljoner kronor så att alla barn och unga som är i behov av sådan placering ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt framgångsrikt brottsförebyggande arbete kräver fungerande samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer. Det finns exempelvis ett pågående regeringsuppdrag som syftar till att stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Det behövs också mer kunskap och forskning om vilka insatser som faktiskt fungerar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har därför ett regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag om insatser inom det brottsförebyggande området som socialtjänsten kan använda."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi pratar om förutsättningarna för kommunerna och för de nyanlända. Det tycker jag är helt rätt, för det är där diskussionen ska ligga om vad detta syftar till. Jag fattar ändå statsrådets svar på frågan om vilka detta skulle gynna som att det är de nyanländas etablering och inte de välbärgade kommunernas egna intressen.Men nu vill regeringen ändå ändra på detta, och jag tycker att vi behöver nämna det utifrån att det också raserar en förutsägbarhet som är viktig. När man säger att lagen ska ändras - vi vet inte riktigt i vad - och att man till syvende och sist vill avskaffa den undrar jag hur kommunerna ska kunna förbereda sig från år till år. Det handlar ju om att bygga upp en struktur med bostäder och så vidare, och nu raserar man förutsägbarheten.Jag vill ändå någonstans säga vad detta har handlat om. Varför är det här så viktigt? Jag börjar med de integrationspolitiska målen och etableringen - en snabb etablering. Det handlar om att komma in på arbetsmarknaden och att bryta bostadssegregationen. Vi socialdemokrater ser att det finns en bostadssegregation, och vi ser att det finns en svår skolsegregation. Vi ser också att det finns en arbetsmarknadssegregation. Det finns de människor som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför den. Så länge det är så är det ett samhällsproblem som vi måste se politiskt. Socialdemokraterna kommer inte att vika för det. Vi tänker ta ansvar för att detta ska lösas.Jag tycker att det är lite sorgligt att man väljer att ta bort saker som fungerar och i stället går i helt fel riktning."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi pratar om förutsättningarna för kommunerna och för de nyanlända. Det tycker jag är helt rätt, för det är där diskussionen ska ligga om vad detta syftar till. Jag fattar ändå statsrådets svar på frågan om vilka detta skulle gynna som att det är de nyanländas etablering och inte de välbärgade kommunernas egna intressen.Men nu vill regeringen ändå ändra på detta, och jag tycker att vi behöver nämna det utifrån att det också raserar en förutsägbarhet som är viktig. När man säger att lagen ska ändras - vi vet inte riktigt i vad - och att man till syvende och sist vill avskaffa den undrar jag hur kommunerna ska kunna förbereda sig från år till år. Det handlar ju om att bygga upp en struktur med bostäder och så vidare, och nu raserar man förutsägbarheten.Jag vill ändå någonstans säga vad detta har handlat om. Varför är det här så viktigt? Jag börjar med de integrationspolitiska målen och etableringen - en snabb etablering. Det handlar om att komma in på arbetsmarknaden och att bryta bostadssegregationen. Vi socialdemokrater ser att det finns en bostadssegregation, och vi ser att det finns en svår skolsegregation. Vi ser också att det finns en arbetsmarknadssegregation. Det finns de människor som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför den. Så länge det är så är det ett samhällsproblem som vi måste se politiskt. Socialdemokraterna kommer inte att vika för det. Vi tänker ta ansvar för att detta ska lösas.Jag tycker att det är lite sorgligt att man väljer att ta bort saker som fungerar och i stället går i helt fel riktning."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Tack för svaren på våra frågor som ministern ger och resonemangen.Vi återkommer hela tiden i debatten till rapporten från Riksrevisionen. Det är med anledning av de frågor jag ställde om vilken grund som ministern hade för sina påståenden.Riksrevisionen konstaterar tvärtemot vad ministern påstår att man i stor utsträckning där det har varit möjligt har justerat antalet anvisade till olika kommuner efter kommunernas särskilda förutsättningar och önskemål. Det har gällt både fler och färre anvisade nyanlända till respektive kommun.Samma rapport visade också att fördelningen mellan kommunerna varit jämnare och att det snabbat på etableringstiden. Varken ministerns påstående om bristande hänsyn till kommunernas förutsättningar och önskemål eller att snedfördelningen av ansvar kvarstår verkar ha någon grund.Jag undrar fortfarande: Varför vill man ha med bostadssituationen i kriterierna? Varför vill man i förlängningen avskaffa lagen? Det är lätt att få intrycket, precis som Sofia Amloh lyfter fram i debatten, att man i större utsträckning lyssnar på de kommuner som inte vill ta ansvar.Man lyssnar i större utsträckning på de kommuner som inte heller vill se till att bygga bostäder som kan passa människor som kanske har lägre inkomster. De vill inte planera för det i sin kommun.Jag upplever inte heller att man i den här debatten eller i övrigt tar hänsyn till de kommuner som tidigare har varit de som har fått ta det allra största ansvaret. Det har varit ett oproportionerligt stort ansvar. Förändringen riskeras om man nu avskaffar lagen.Tycker verkligen Johan Pehrson att det är värt att offra kortare etableringstid för nyanlända för att moderater och sverigedemokrater ska kunna blidka vissa kommunala företrädare som vill slippa att ta sitt ansvar?"}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Tack för svaren på våra frågor som ministern ger och resonemangen.Vi återkommer hela tiden i debatten till rapporten från Riksrevisionen. Det är med anledning av de frågor jag ställde om vilken grund som ministern hade för sina påståenden.Riksrevisionen konstaterar tvärtemot vad ministern påstår att man i stor utsträckning där det har varit möjligt har justerat antalet anvisade till olika kommuner efter kommunernas särskilda förutsättningar och önskemål. Det har gällt både fler och färre anvisade nyanlända till respektive kommun.Samma rapport visade också att fördelningen mellan kommunerna varit jämnare och att det snabbat på etableringstiden. Varken ministerns påstående om bristande hänsyn till kommunernas förutsättningar och önskemål eller att snedfördelningen av ansvar kvarstår verkar ha någon grund.Jag undrar fortfarande: Varför vill man ha med bostadssituationen i kriterierna? Varför vill man i förlängningen avskaffa lagen? Det är lätt att få intrycket, precis som Sofia Amloh lyfter fram i debatten, att man i större utsträckning lyssnar på de kommuner som inte vill ta ansvar.Man lyssnar i större utsträckning på de kommuner som inte heller vill se till att bygga bostäder som kan passa människor som kanske har lägre inkomster. De vill inte planera för det i sin kommun.Jag upplever inte heller att man i den här debatten eller i övrigt tar hänsyn till de kommuner som tidigare har varit de som har fått ta det allra största ansvaret. Det har varit ett oproportionerligt stort ansvar. Förändringen riskeras om man nu avskaffar lagen.Tycker verkligen Johan Pehrson att det är värt att offra kortare etableringstid för nyanlända för att moderater och sverigedemokrater ska kunna blidka vissa kommunala företrädare som vill slippa att ta sitt ansvar?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Jag tar vid där. Etableringstiden ska kortas. Men jag har lite svårt att se det när man ändrar i just de lagstiftningar som har underlättat och är anledningen till att de har kortats.Jag blir ändå lite positivt förvånad när statsrådet tar upp EBO-lagstiftningen, för det hänger ihop. Vi socialdemokrater säger att det tyvärr inte har fungerat och att EBO-lagstiftningen borde avskaffas. Är det vad regeringen och Liberalerna också tycker och har tagit ställning till lyssnar vi med stora öron från Socialdemokraterna. Vi är nog beredda att se till att regeringen ska lyckas med det.Det sägs att lagstiftningen har spelat ut sin roll men att den fyllde sitt syfte då. Vad är det som har ändrat sig? Vi hade inte en struktur, och det var inte ordnat. Det byggde på frivillighet. Det fanns ett stort behov, och behovet växte. Det var tydligt att vi behövde sätta en struktur. Socialdemokraterna tog initiativet och såg till att en lagstiftning kom på bordet så att alla kommuner tog ansvar.Riksrevisionen visar tydligt på att den har uppfyllt de syftena. Det fungerar. Varför ändra och avskaffa någonting som fungerar? Senast förra året, när kriget i Europa i Ukraina bröt ut, var kriterierna att fördela mellan kommunerna fullt aktuella och skulle hållas. Det var vi överens om. Vad har hänt sedan dess? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan se framåt till nästa år eller året därpå med den omvärld vi lever i med flyktingströmmar och behovet för människor att röra på sig. Är det inte bra att Sverige har en struktur för hur det ska gå till som vi vet fungerar? Lagen har haft många positiva effekter för en lösning av ett samhällsproblem.Vi kan ta ett exempel. Det är väl bättre att hundra personer kommer ut i tio kommuner än i två? Om de är bättre fördelade skapas bättre förutsättningar både för kommuner och för de personer som kommer.Är det inte så att de välbärgade kommunerna, som konsekvent redan innan lagen fanns har vägrat, nu får möjligheten att kunna avsäga sig ansvaret igen?Min fråga till statsrådet är: Vilka gynnas av förändringen eller ett avskaffande av lagstiftningen? Är det de nyanlända som behöver integreras eller är det rika högerstyrda kommuner?"}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Jag tar vid där. Etableringstiden ska kortas. Men jag har lite svårt att se det när man ändrar i just de lagstiftningar som har underlättat och är anledningen till att de har kortats.Jag blir ändå lite positivt förvånad när statsrådet tar upp EBO-lagstiftningen, för det hänger ihop. Vi socialdemokrater säger att det tyvärr inte har fungerat och att EBO-lagstiftningen borde avskaffas. Är det vad regeringen och Liberalerna också tycker och har tagit ställning till lyssnar vi med stora öron från Socialdemokraterna. Vi är nog beredda att se till att regeringen ska lyckas med det.Det sägs att lagstiftningen har spelat ut sin roll men att den fyllde sitt syfte då. Vad är det som har ändrat sig? Vi hade inte en struktur, och det var inte ordnat. Det byggde på frivillighet. Det fanns ett stort behov, och behovet växte. Det var tydligt att vi behövde sätta en struktur. Socialdemokraterna tog initiativet och såg till att en lagstiftning kom på bordet så att alla kommuner tog ansvar.Riksrevisionen visar tydligt på att den har uppfyllt de syftena. Det fungerar. Varför ändra och avskaffa någonting som fungerar? Senast förra året, när kriget i Europa i Ukraina bröt ut, var kriterierna att fördela mellan kommunerna fullt aktuella och skulle hållas. Det var vi överens om. Vad har hänt sedan dess? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kan se framåt till nästa år eller året därpå med den omvärld vi lever i med flyktingströmmar och behovet för människor att röra på sig. Är det inte bra att Sverige har en struktur för hur det ska gå till som vi vet fungerar? Lagen har haft många positiva effekter för en lösning av ett samhällsproblem.Vi kan ta ett exempel. Det är väl bättre att hundra personer kommer ut i tio kommuner än i två? Om de är bättre fördelade skapas bättre förutsättningar både för kommuner och för de personer som kommer.Är det inte så att de välbärgade kommunerna, som konsekvent redan innan lagen fanns har vägrat, nu får möjligheten att kunna avsäga sig ansvaret igen?Min fråga till statsrådet är: Vilka gynnas av förändringen eller ett avskaffande av lagstiftningen? Är det de nyanlända som behöver integreras eller är det rika högerstyrda kommuner?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLänsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLänsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Jag tackar Sofia Amloh för att vi får diskutera och debattera bosättningslagen i kväll. I den riksrevisionsrapport från 2021 som statsrådet nämner konstateras att bosättningslagen har varit viktig för nyanländas möjligheter att förbättra sin etablering i det svenska samhället och att tiden till att man får ett eget jobb och egen försörjning har kortats. Det säger sig självt lite grann. Om man ser till att människor kommer till kommuner där det är enklare att få jobb kommer etableringen att gå snabbare. Om de får trängas på en arbetsmarknadsenhet med många andra och slåss om uppmärksamheten kanske det tar lite längre tid.Det är därför svårt att förstå varför regeringen vill återgå till det som inte fungerade, till situationen före införandet av bosättningslagen. Då hade vi en ojämn fördelning av nyanlända mellan kommunerna, och det tog längre tid för människor att etablera sig på svensk arbetsmarknad.Jag har lyssnat på ministern och hans svar på Sofia Amlohs frågor för att förstå varför man vill förändra bosättningslagen och i förlängningen avskaffa den. Johan Pehrson menar att länsstyrelserna, som tar fram fördelningen mellan kommunerna i enlighet med bosättningslagen, inte tar tillräcklig hänsyn till kommunernas önskemål och särskilda förutsättningar. Ministern säger också: \"Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända.\" Det här lyfter man fram som skäl till förändring och i förlängningen avskaffande av lagstiftningen. Jag undrar vilken grund ministern har för de påståenden jag just tog upp."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Jag tackar Sofia Amloh för att vi får diskutera och debattera bosättningslagen i kväll. I den riksrevisionsrapport från 2021 som statsrådet nämner konstateras att bosättningslagen har varit viktig för nyanländas möjligheter att förbättra sin etablering i det svenska samhället och att tiden till att man får ett eget jobb och egen försörjning har kortats. Det säger sig självt lite grann. Om man ser till att människor kommer till kommuner där det är enklare att få jobb kommer etableringen att gå snabbare. Om de får trängas på en arbetsmarknadsenhet med många andra och slåss om uppmärksamheten kanske det tar lite längre tid.Det är därför svårt att förstå varför regeringen vill återgå till det som inte fungerade, till situationen före införandet av bosättningslagen. Då hade vi en ojämn fördelning av nyanlända mellan kommunerna, och det tog längre tid för människor att etablera sig på svensk arbetsmarknad.Jag har lyssnat på ministern och hans svar på Sofia Amlohs frågor för att förstå varför man vill förändra bosättningslagen och i förlängningen avskaffa den. Johan Pehrson menar att länsstyrelserna, som tar fram fördelningen mellan kommunerna i enlighet med bosättningslagen, inte tar tillräcklig hänsyn till kommunernas önskemål och särskilda förutsättningar. Ministern säger också: \"Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända.\" Det här lyfter man fram som skäl till förändring och i förlängningen avskaffande av lagstiftningen. Jag undrar vilken grund ministern har för de påståenden jag just tog upp."}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret. Frågorna i interpellationen försökte jag först ställa till Johan Pehrson. Sedan provade jag med migrationsministern. Nu får jag äntligen stå här och debattera med Johan Pehrson, vilket känns bra och riktigt. Frågorna lyder som sagt: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra bosättningslagen? I så fall, vilka är förändringarna?Jag har ställt frågorna med integrationsmålen i bakhuvudet: Integrationspolitiken ska vila på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, vilket beslutades i riksdagen 2008. För att uppnå målen är det viktigt att personer som av olika skäl har sökt skydd i Sverige och beviljas uppehållstillstånd snabbt tas emot i kommuner och kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Nyanländas etablering ska ha ett tydligt fokus på snabb etablering på arbetsmarknaden.Det var just därför bosättningslagen infördes i mars 2016. Den innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Syftet med bosättningslagen är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända samt få en jämnare ansvarsfördelning mellan kommunerna. Nyanlända får därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Innan lagen började gälla var anvisningssystemet organiserat utifrån frivilliga överenskommelser.I svaret säger statsrådet i stort sett att lagen har spelat ut sin roll. Men jag noterar att Liberalerna var för lagen när den infördes. Jag funderar lite över vilka samhällsproblem vi har löst sedan 2016 enligt Liberalerna och regeringen.Jag vill att vi påminner oss om hur det såg ut innan lagen trädde i kraft. Det var många kommuner som till synes var rika och välbärgade men som konsekvent vägrade att delta i den gemensamma uppgiften att ta emot nyanlända. Ansvaret delades inte på alla, och då blev det ohållbart. Det enda som gjorde att man kunde dela på ansvaret var att det till slut infördes en lagstiftning. Det var det som krävdes för att tvinga ut ansvaret. Det var det enda sättet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är detta jag har i tankarna. Vilka är de samhällsproblem som har lösts sedan dess? Nu vill Liberalerna och regeringen ändra den här lagstiftningen och sedan avskaffa den, trots att vi har ordnat strukturer och former för det här. Vilka är de samhällsproblem som är lösta, enligt statsrådet, om nu lagen har spelat ut sin roll? Är problemen lösta nu och framgent?"}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret. Frågorna i interpellationen försökte jag först ställa till Johan Pehrson. Sedan provade jag med migrationsministern. Nu får jag äntligen stå här och debattera med Johan Pehrson, vilket känns bra och riktigt. Frågorna lyder som sagt: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra bosättningslagen? I så fall, vilka är förändringarna?Jag har ställt frågorna med integrationsmålen i bakhuvudet: Integrationspolitiken ska vila på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, vilket beslutades i riksdagen 2008. För att uppnå målen är det viktigt att personer som av olika skäl har sökt skydd i Sverige och beviljas uppehållstillstånd snabbt tas emot i kommuner och kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Nyanländas etablering ska ha ett tydligt fokus på snabb etablering på arbetsmarknaden.Det var just därför bosättningslagen infördes i mars 2016. Den innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Syftet med bosättningslagen är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända samt få en jämnare ansvarsfördelning mellan kommunerna. Nyanlända får därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Innan lagen började gälla var anvisningssystemet organiserat utifrån frivilliga överenskommelser.I svaret säger statsrådet i stort sett att lagen har spelat ut sin roll. Men jag noterar att Liberalerna var för lagen när den infördes. Jag funderar lite över vilka samhällsproblem vi har löst sedan 2016 enligt Liberalerna och regeringen.Jag vill att vi påminner oss om hur det såg ut innan lagen trädde i kraft. Det var många kommuner som till synes var rika och välbärgade men som konsekvent vägrade att delta i den gemensamma uppgiften att ta emot nyanlända. Ansvaret delades inte på alla, och då blev det ohållbart. Det enda som gjorde att man kunde dela på ansvaret var att det till slut infördes en lagstiftning. Det var det som krävdes för att tvinga ut ansvaret. Det var det enda sättet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är detta jag har i tankarna. Vilka är de samhällsproblem som har lösts sedan dess? Nu vill Liberalerna och regeringen ändra den här lagstiftningen och sedan avskaffa den, trots att vi har ordnat strukturer och former för det här. Vilka är de samhällsproblem som är lösta, enligt statsrådet, om nu lagen har spelat ut sin roll? Är problemen lösta nu och framgent?"}
+{"question":"Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?","answer":"Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner. Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna."}
+{"question":"I så fall, vilka är förändringarna?","answer":"Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner. Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna."}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Det går inte att komma ifrån att jag återkommande i valrörelsen tydligt och brutalt sa att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna finns på kontot. Det kommer ni inte ifrån.Med detta sagt beklagar jag verkligen att vi är i den här situationen, och min huvuduppgift är att se till att vi inte kommer att hamna i ett så sårbart läge igen.Jag instämmer inte heller i bilden av att jag inte har gett svar. Jag har gett det smärtsamma svaret att vi i dagsläget inte kan sätta ett datum. Nu väntar vi på den process som följer med EU-kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret. Ingen är betjänt av ett svar som inte håller.Jag kommer att vidhålla att jag inte kommer att låta någon komma undan med halvsanningar eller påståenden som är felaktiga. Men jag vill peka på att vi ligger före i arbetet med elstöd jämfört med Tyskland och Finland, som är länder som vi brukar försöka jämföra oss med, och att det här elstödet jämfört med det förra elstödet faktiskt innehåller ett stöd till företagen, även om det än så länge dröjer. Förra regeringen hade noll i kompensation till företagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt: Vi gör allt vi kan. Regeringen har gjort sitt för att säkerställa att detta går så fort fram som möjligt. Det var regeringen som drog slutsatsen att den första modellen som presenterades inte var förenlig med statsstödsreglerna. Det var inte vi som hade tagit fram modellen. Vi tog emot den och konstaterade att det här behövde göras om, och vi satte en otroligt snäv tidsram över jul och nyår. Vi är mycket väl medvetna om hur tungt det här är för företagen och hur tungt det bärs av många hushåll när företagen ännu inte har fått besked. Vi kommer att göra allt vi kan för att återkomma med ett exakt datum. Det är det raka beskedet.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Det går inte att komma ifrån att jag återkommande i valrörelsen tydligt och brutalt sa att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna finns på kontot. Det kommer ni inte ifrån.Med detta sagt beklagar jag verkligen att vi är i den här situationen, och min huvuduppgift är att se till att vi inte kommer att hamna i ett så sårbart läge igen.Jag instämmer inte heller i bilden av att jag inte har gett svar. Jag har gett det smärtsamma svaret att vi i dagsläget inte kan sätta ett datum. Nu väntar vi på den process som följer med EU-kommissionen. Det är det ärliga och raka svaret. Ingen är betjänt av ett svar som inte håller.Jag kommer att vidhålla att jag inte kommer att låta någon komma undan med halvsanningar eller påståenden som är felaktiga. Men jag vill peka på att vi ligger före i arbetet med elstöd jämfört med Tyskland och Finland, som är länder som vi brukar försöka jämföra oss med, och att det här elstödet jämfört med det förra elstödet faktiskt innehåller ett stöd till företagen, även om det än så länge dröjer. Förra regeringen hade noll i kompensation till företagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt: Vi gör allt vi kan. Regeringen har gjort sitt för att säkerställa att detta går så fort fram som möjligt. Det var regeringen som drog slutsatsen att den första modellen som presenterades inte var förenlig med statsstödsreglerna. Det var inte vi som hade tagit fram modellen. Vi tog emot den och konstaterade att det här behövde göras om, och vi satte en otroligt snäv tidsram över jul och nyår. Vi är mycket väl medvetna om hur tungt det här är för företagen och hur tungt det bärs av många hushåll när företagen ännu inte har fått besked. Vi kommer att göra allt vi kan för att återkomma med ett exakt datum. Det är det raka beskedet.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Jag vill använda mitt sista anförande till att påminna om själva syftet med debatten, nämligen att få besked om det utlovade elstödet till företagen. Jag konstaterar dock att det i den här debatten har funnits ett större intresse av att återkomma till bortförklaringar i stället för att återkomma med besked till svenska företag.Jag förstår om de som lyssnar till debatten känner sig ännu mer uppgivna. Regeringen lovade att de skulle kompenseras för de höga elpriserna den 1 november, och nu kan de snart tre månader senare inte få ett enda besked om när pengarna kommer.Vad tycker statsrådet att vi ska svara oroliga företag och familjer efter den här debatten? Att regeringen gör exakt vad man lovade i valet, trots att de inte har fått en enda krona, att de bara inbillar sig att regeringen har utfärdat vallöftet eller att det är alla andras fel att företagen inte har fått sitt utlovade elstöd?Det finns ett enda svar som företag runt om i landet kräver och som jag upprepade gånger har krävt i debatten, och det är svaret på frågan om när företagen får det elstöd som regeringen gång på gång har lovat dem. Men energi- och näringsminister Ebba Busch har inget svar. Jag vill tacka statsrådet för debatten, men jag beklagar att statsrådet inte ger företagen tydligare besked. Jag beklagar att företag får fortsätta att vänta på obestämd tid, och jag beklagar att det är företag och familjer som får ta smällen för regeringens svikna vallöften.(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Jag vill använda mitt sista anförande till att påminna om själva syftet med debatten, nämligen att få besked om det utlovade elstödet till företagen. Jag konstaterar dock att det i den här debatten har funnits ett större intresse av att återkomma till bortförklaringar i stället för att återkomma med besked till svenska företag.Jag förstår om de som lyssnar till debatten känner sig ännu mer uppgivna. Regeringen lovade att de skulle kompenseras för de höga elpriserna den 1 november, och nu kan de snart tre månader senare inte få ett enda besked om när pengarna kommer.Vad tycker statsrådet att vi ska svara oroliga företag och familjer efter den här debatten? Att regeringen gör exakt vad man lovade i valet, trots att de inte har fått en enda krona, att de bara inbillar sig att regeringen har utfärdat vallöftet eller att det är alla andras fel att företagen inte har fått sitt utlovade elstöd?Det finns ett enda svar som företag runt om i landet kräver och som jag upprepade gånger har krävt i debatten, och det är svaret på frågan om när företagen får det elstöd som regeringen gång på gång har lovat dem. Men energi- och näringsminister Ebba Busch har inget svar. Jag vill tacka statsrådet för debatten, men jag beklagar att statsrådet inte ger företagen tydligare besked. Jag beklagar att företag får fortsätta att vänta på obestämd tid, och jag beklagar att det är företag och familjer som får ta smällen för regeringens svikna vallöften.(Applåder)"}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Jag säger det igen: Det spelar ingen roll, hur än mycket entusiasm det finns hos vissa riksdagsledamöter om det inte går att diskutera åtgärder framåt, om det inte går att dra lärdomar och slutsatser om varför Sverige är i det här sårbara läget utan att vantolka hur jag i klartext i intervju efter intervju, när vi har presenterat nyheter i valrörelsen, i tal och på vår egen hemsida, har påpekat att ett löfte om exakt datum för pengar till elstödet inte kan ges eftersom det måste basera sig på historiska data.Det står ordagrant; jag läser för ledamöter som inte var med i interpellationsdebatterna tidigare i eftermiddag: Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul.Vi har varit helt transparenta med detta. Sedan förstår jag att det finns ett intresse att spela upp detta för att överskyla det faktum att man är ansvarig för att ha nedmonterat avgörande delar av svensk elproduktion.Det är detta frågan återkommer till. Handlar det om att peka finger? Nej, det handlar om att utkräva ansvar. Jag tar mitt ansvar för att föra Sverige igenom energikrisen. Men man måste också dra lärdom av varför Sverige har varit så sårbart i ett svårt läge med en energikris som drabbar hela Europa, som är starkt påverkat av Putins invasionskrig i Ukraina.Det här är jakten på de försvunna megawatten; 3 000 megawatt har försvunnit. Man har med öppna ögon lagt ned fullt fungerande kärnkraft. I denna kammare applåderade man när beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2 gick igenom. Där pratar vi proportioner. Och så har man mage att stå här i kammaren och klaga på takten när andra delar av oppositionen tycker att det har gått för fort fram.Det går inte att driva på kommissionen snabbare. Vi har en tät och nära dialog, och vi försöker göra det vi kan för att se till att de har allt de behöver för att kunna gå vidare så fort som möjligt. Men det går inte att fullt ut kompensera när de mest grundläggande delarna brister. Beskedet är att vi kommer att prioritera detta - det har vi gjort fram tills nu - och vi kommer att återkomma när vi har ett exakt datum.En sak instämmer jag verkligen i, nämligen att företagen inte är betjänta av medlidande. Det är därför det har varit så djupt problematiskt att företrädare för regering och riksdag under så många år har kommit till det jag kallar kafferep och beklagat sig över riskerna för ökade priser, att det har blivit dyrare att vara företagare i Sverige med större osäkerheter, men sedan inte tagit det politiska ansvaret att bygga det svenska elsystemet mer robust. Det ansvaret är mitt och regeringens.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNi får jättegärna utvärdera oss de kommande åren. Vi kommer att göra allt vi kan för att öka elproduktionen och se till att det finns tillräckligt med el där det behövs när det behövs, så att den typen av diskussioner om att lägga plåster på såren blir ett minne blott och man i stället bygger upp en stark produktion igen."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Jag säger det igen: Det spelar ingen roll, hur än mycket entusiasm det finns hos vissa riksdagsledamöter om det inte går att diskutera åtgärder framåt, om det inte går att dra lärdomar och slutsatser om varför Sverige är i det här sårbara läget utan att vantolka hur jag i klartext i intervju efter intervju, när vi har presenterat nyheter i valrörelsen, i tal och på vår egen hemsida, har påpekat att ett löfte om exakt datum för pengar till elstödet inte kan ges eftersom det måste basera sig på historiska data.Det står ordagrant; jag läser för ledamöter som inte var med i interpellationsdebatterna tidigare i eftermiddag: Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul.Vi har varit helt transparenta med detta. Sedan förstår jag att det finns ett intresse att spela upp detta för att överskyla det faktum att man är ansvarig för att ha nedmonterat avgörande delar av svensk elproduktion.Det är detta frågan återkommer till. Handlar det om att peka finger? Nej, det handlar om att utkräva ansvar. Jag tar mitt ansvar för att föra Sverige igenom energikrisen. Men man måste också dra lärdom av varför Sverige har varit så sårbart i ett svårt läge med en energikris som drabbar hela Europa, som är starkt påverkat av Putins invasionskrig i Ukraina.Det här är jakten på de försvunna megawatten; 3 000 megawatt har försvunnit. Man har med öppna ögon lagt ned fullt fungerande kärnkraft. I denna kammare applåderade man när beslutet om nedläggning av Ringhals 1 och 2 gick igenom. Där pratar vi proportioner. Och så har man mage att stå här i kammaren och klaga på takten när andra delar av oppositionen tycker att det har gått för fort fram.Det går inte att driva på kommissionen snabbare. Vi har en tät och nära dialog, och vi försöker göra det vi kan för att se till att de har allt de behöver för att kunna gå vidare så fort som möjligt. Men det går inte att fullt ut kompensera när de mest grundläggande delarna brister. Beskedet är att vi kommer att prioritera detta - det har vi gjort fram tills nu - och vi kommer att återkomma när vi har ett exakt datum.En sak instämmer jag verkligen i, nämligen att företagen inte är betjänta av medlidande. Det är därför det har varit så djupt problematiskt att företrädare för regering och riksdag under så många år har kommit till det jag kallar kafferep och beklagat sig över riskerna för ökade priser, att det har blivit dyrare att vara företagare i Sverige med större osäkerheter, men sedan inte tagit det politiska ansvaret att bygga det svenska elsystemet mer robust. Det ansvaret är mitt och regeringens.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNi får jättegärna utvärdera oss de kommande åren. Vi kommer att göra allt vi kan för att öka elproduktionen och se till att det finns tillräckligt med el där det behövs när det behövs, så att den typen av diskussioner om att lägga plåster på såren blir ett minne blott och man i stället bygger upp en stark produktion igen."}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Så här ser eftertankens kranka blekhet ut. Nu står Ebba Busch i kammaren och säger att hon inte kommer att lova något som hon inte kan hålla.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör sent! Något högkostnadsskydd för hushåll och företag blev det aldrig. Det lovade Ebba Busch i valrörelsen. Något alternativ för företagen kan man inte säga finns på plats. Det kan inte ens ministern påstå. Ingen tvingade Ebba Busch att lova att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats till den 1 november. Ändå gjorde hon det.Varför lovar hon något som hon i dag står och säger inte var lagligt eller möjligt? När kommer beskedet till företagarna? Eller är det helt enkelt så att Sveriges samtliga företagare ska göra som Magnus Nilsson, vd på Nyhléns Hugosons i Luleå, nämligen helt enkelt sluta förvänta sig att det någonsin kommer ett elprisstöd till företagen?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Så här ser eftertankens kranka blekhet ut. Nu står Ebba Busch i kammaren och säger att hon inte kommer att lova något som hon inte kan hålla.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör sent! Något högkostnadsskydd för hushåll och företag blev det aldrig. Det lovade Ebba Busch i valrörelsen. Något alternativ för företagen kan man inte säga finns på plats. Det kan inte ens ministern påstå. Ingen tvingade Ebba Busch att lova att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats till den 1 november. Ändå gjorde hon det.Varför lovar hon något som hon i dag står och säger inte var lagligt eller möjligt? När kommer beskedet till företagarna? Eller är det helt enkelt så att Sveriges samtliga företagare ska göra som Magnus Nilsson, vd på Nyhléns Hugosons i Luleå, nämligen helt enkelt sluta förvänta sig att det någonsin kommer ett elprisstöd till företagen?"}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Under den senaste partiledardebatten här i kammaren framhöll statsrådet följande: \"Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen nu försöker statsrådet själv skriva om historien om det hon har lovat i valet, trots att det gemensamma vallöftet som regeringspartierna tillsammans utfärdade inte hade kunnat vara tydligare. Statsrådet skyller även på tidigare, socialdemokratiska regeringar genom att upprepa felaktigheter om den förda energipolitiken, trots att regeringspartierna har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu.Det är ingen annan än regeringen själv som bär ansvaret för att ha misslyckats med att leverera på sitt eget vallöfte. I stället för att slösa tid på bortförklaringar måste regeringen nu ta sitt ansvar, agera skyndsamt och ge företagen tydligare besked. Jag diskuterar gärna vad som har sagts och vad som har gjorts, men det företagen vill veta är vad som kommer att hända framöver. Statsrådet framhåller att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen. Men det är svårt att tro av flera anledningar.För det första försenas processen ytterligare av att regeringen i elfte timmen drog tillbaka det första elstödsförslaget, som om det vore en nyhet för regeringen att EU-rätten uppställer vissa begränsningar för den här typen av stöd.För det andra framför statsrådet att EU äger tidsfrågan. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på tidpunkten för och kvaliteten på regeringens dialog med kommissionen före anmälan. Dessutom förutsätter jag att regeringen fortsätter att jobba med elstödet parallellt med EU-kommissionens prövning när en anmälan väl är gjord.För det tredje säger regeringen nej till vårt förslag om en elräkningsakut, vilket ändå är anmärkningsvärt med hänsyn till att statsrådet själv lovade att införa en sådan i valet.Vi socialdemokrater har krävt att regeringen snabbt inför en elräkningsakut för att hjälpa företag och familjer att betala elräkningarna tills elstödet är på plats. Regeringen svarar dock att det inte har gått att införa på kort varsel, trots att det var regeringen som drog ut på tiden för att behandla vårt förslag.Slutligen noterar jag att regeringen inte heller agerar för att lösa frågan på lång sikt. Regeringen och Sverigedemokraterna försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften, vars utbyggnad är helt avgörande för att få ned elpriserna så snabbt som möjligt. Regeringen vägrar dessutom att bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots att marknadens aktörer efterfrågat långsiktiga spelregler för att de ska investera i ny elproduktion. Företagen vill inte ha statsrådets medlidande, utan de vill ha tydliga besked. Det minsta de kan kräva, tre hela månader efter att elpriskompensationen skulle vara på plats, är att få något slags besked om när eller hur pengarna kommer så att de i alla fall kan planera i det här svåra läget, så att fler företag inte behöver gå i konkurs eller fler människor förlorar sina jobb innan det försenade elstödet är på plats. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: När kommer statsrådet att se till att företagen får det utlovade elstödet?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Under den senaste partiledardebatten här i kammaren framhöll statsrådet följande: \"Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen nu försöker statsrådet själv skriva om historien om det hon har lovat i valet, trots att det gemensamma vallöftet som regeringspartierna tillsammans utfärdade inte hade kunnat vara tydligare. Statsrådet skyller även på tidigare, socialdemokratiska regeringar genom att upprepa felaktigheter om den förda energipolitiken, trots att regeringspartierna har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu.Det är ingen annan än regeringen själv som bär ansvaret för att ha misslyckats med att leverera på sitt eget vallöfte. I stället för att slösa tid på bortförklaringar måste regeringen nu ta sitt ansvar, agera skyndsamt och ge företagen tydligare besked. Jag diskuterar gärna vad som har sagts och vad som har gjorts, men det företagen vill veta är vad som kommer att hända framöver. Statsrådet framhåller att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen. Men det är svårt att tro av flera anledningar.För det första försenas processen ytterligare av att regeringen i elfte timmen drog tillbaka det första elstödsförslaget, som om det vore en nyhet för regeringen att EU-rätten uppställer vissa begränsningar för den här typen av stöd.För det andra framför statsrådet att EU äger tidsfrågan. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på tidpunkten för och kvaliteten på regeringens dialog med kommissionen före anmälan. Dessutom förutsätter jag att regeringen fortsätter att jobba med elstödet parallellt med EU-kommissionens prövning när en anmälan väl är gjord.För det tredje säger regeringen nej till vårt förslag om en elräkningsakut, vilket ändå är anmärkningsvärt med hänsyn till att statsrådet själv lovade att införa en sådan i valet.Vi socialdemokrater har krävt att regeringen snabbt inför en elräkningsakut för att hjälpa företag och familjer att betala elräkningarna tills elstödet är på plats. Regeringen svarar dock att det inte har gått att införa på kort varsel, trots att det var regeringen som drog ut på tiden för att behandla vårt förslag.Slutligen noterar jag att regeringen inte heller agerar för att lösa frågan på lång sikt. Regeringen och Sverigedemokraterna försämrar villkoren för den havsbaserade vindkraften, vars utbyggnad är helt avgörande för att få ned elpriserna så snabbt som möjligt. Regeringen vägrar dessutom att bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots att marknadens aktörer efterfrågat långsiktiga spelregler för att de ska investera i ny elproduktion. Företagen vill inte ha statsrådets medlidande, utan de vill ha tydliga besked. Det minsta de kan kräva, tre hela månader efter att elpriskompensationen skulle vara på plats, är att få något slags besked om när eller hur pengarna kommer så att de i alla fall kan planera i det här svåra läget, så att fler företag inte behöver gå i konkurs eller fler människor förlorar sina jobb innan det försenade elstödet är på plats. Därför upprepar jag min fråga till statsrådet: När kommer statsrådet att se till att företagen får det utlovade elstödet?(Applåder)"}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja rekapitulera en del av det som jag har dragit tidigare i eftermiddag för dem som inte har sett hela den debatt som har präglat dagen.Det är egentligen inte lagligt eller möjligt för en stat att återföra kapacitetsavgifter, de så kallade flaskhalsintäkterna, på det sätt som nu sker. Det finns två regelverk som möjliggör detta. Det handlar dels om krisinterventionsförordningen från EU från i oktober i höstas, dels om krisramverket från i mars 2022.Om en medlemsstat ger olagligt stöd, alltså att det fortfarande inte är förenligt med statsstödsreglerna, kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten kan då återkräva stödet från stödmottagare, inklusive ränta på ränta. Det här är en situation som inte någon företagare är intresserad av. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs - värsta tänkbara situation.Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.Det här är vad vi har att förhålla oss till. Det har en blå regering att förhålla sig till, och det hade en röd regering behövt förhålla sig till. Vi kan inte runda detta.Detta är också anledningen till att den här regeringen har valt att hålla ett så otroligt högt tempo, vilket andra delar av oppositionen har kritiserat. De har gått så långt att de också har anmält undertecknad till konstitutionsutskottet med extern kritik om att arbetet har gått för fort framåt.Jag delar inte den åsikten av förklarliga skäl. Jag vet ju att även om den här regeringen gör allt vi kan för att snabba på detta, eftersom vi är smärtsamt medvetna om hur företagarna har det och därmed också hur arbetstagarna, alltså de som får sin lön via de här företagen, riskerar att få det, har vi fortfarande att förhålla oss till nästa process med EU-kommissionen. I det läget är vi nu.Av den anledningen kommer jag inte att lova någonting som jag inte har goda förutsättningar att kunna hålla. Jag understryker återigen att det finns ett flertal intervjuer, torgmöten och samtal med väljare där vi uttryckligen har sagt att det inte går att sätta ett fast datum för när pengarna för elstödet kommer att vara på kontot. Det står också klart och tydligt på mitt eget partis hemsida.Jag har förståelse för dynamiken i politiken och mediedramaturgin; man vill gärna måla upp att ett sådant löfte skulle ha getts. Men det blir inte mer sant bara för att det repeteras fler gånger. Det går inte att runda, och jag tycker också att ledamöterna som påstår detta är svaret skyldiga när jag gång på gång påpekat och läst upp högt vad som står på vår hemsida, om man nu inte tror på uttalanden från andra, tidigare gjorda intervjuer där några sådana löften aldrig har utställts.Däremot är löftet att hålla ett så högt tempo som det bara går."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag skulle vilja rekapitulera en del av det som jag har dragit tidigare i eftermiddag för dem som inte har sett hela den debatt som har präglat dagen.Det är egentligen inte lagligt eller möjligt för en stat att återföra kapacitetsavgifter, de så kallade flaskhalsintäkterna, på det sätt som nu sker. Det finns två regelverk som möjliggör detta. Det handlar dels om krisinterventionsförordningen från EU från i oktober i höstas, dels om krisramverket från i mars 2022.Om en medlemsstat ger olagligt stöd, alltså att det fortfarande inte är förenligt med statsstödsreglerna, kan kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten kan då återkräva stödet från stödmottagare, inklusive ränta på ränta. Det här är en situation som inte någon företagare är intresserad av. Det gäller även om det leder till att företaget måste försättas i konkurs - värsta tänkbara situation.Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statligt stöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan kommissionen välja att väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med kännbara böter som följd om man inte rättar sig efter beslutet.Det här är vad vi har att förhålla oss till. Det har en blå regering att förhålla sig till, och det hade en röd regering behövt förhålla sig till. Vi kan inte runda detta.Detta är också anledningen till att den här regeringen har valt att hålla ett så otroligt högt tempo, vilket andra delar av oppositionen har kritiserat. De har gått så långt att de också har anmält undertecknad till konstitutionsutskottet med extern kritik om att arbetet har gått för fort framåt.Jag delar inte den åsikten av förklarliga skäl. Jag vet ju att även om den här regeringen gör allt vi kan för att snabba på detta, eftersom vi är smärtsamt medvetna om hur företagarna har det och därmed också hur arbetstagarna, alltså de som får sin lön via de här företagen, riskerar att få det, har vi fortfarande att förhålla oss till nästa process med EU-kommissionen. I det läget är vi nu.Av den anledningen kommer jag inte att lova någonting som jag inte har goda förutsättningar att kunna hålla. Jag understryker återigen att det finns ett flertal intervjuer, torgmöten och samtal med väljare där vi uttryckligen har sagt att det inte går att sätta ett fast datum för när pengarna för elstödet kommer att vara på kontot. Det står också klart och tydligt på mitt eget partis hemsida.Jag har förståelse för dynamiken i politiken och mediedramaturgin; man vill gärna måla upp att ett sådant löfte skulle ha getts. Men det blir inte mer sant bara för att det repeteras fler gånger. Det går inte att runda, och jag tycker också att ledamöterna som påstår detta är svaret skyldiga när jag gång på gång påpekat och läst upp högt vad som står på vår hemsida, om man nu inte tror på uttalanden från andra, tidigare gjorda intervjuer där några sådana löften aldrig har utställts.Däremot är löftet att hålla ett så högt tempo som det bara går."}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Tidigare i eftermiddags hade ministern en debatt om när mina norrbottniska grannar ska få besked om hur elprisstödet kommer att se ut för norra Sverige. Jag tänkte i den här delen av debatten, som mer tar sikte på företagens förutsättningar, också lyfta samma fråga.Som min kollega påpekade har vi en regering som har ställt ut ett tydligt vallöfte. Den 1 november skulle elprisstödet vara på plats. Sveket är stort. Inte en enda krona har betalats ut.Inte heller till företagen har något besked lämnats. Den 25 januari skrev tidningen Norrländska Socialdemokraten om detta. Vd:n på Nyhléns Hugosons, som är en stor charkproducent i Luleå i Norrbotten, vittnar om att elpriset diffar med 150 procent 2022 jämfört med 2021. Elräkningen är alltså 150 procent högre för detta otroligt energiberoende företag.Det är en hård smäll för ett företag som jag tänker borde vänta på ministerns besked. Samtidigt säger Magnus Nilsson, som är vd, att han inte räknar med något elprisstöd, på grund av signalerna man fått från regeringen.Så flagrant är alltså löftesbrottet att de företagare som är helt beroende av att regeringen ska leverera på det vallöfte de har ställt ut har slutat räkna med att det någonsin kommer att komma ett besked.Snälla Ebba Busch, lämna ett besked här i talarstolen i dag! När kommer stödet, och hur kommer det att se ut?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Tidigare i eftermiddags hade ministern en debatt om när mina norrbottniska grannar ska få besked om hur elprisstödet kommer att se ut för norra Sverige. Jag tänkte i den här delen av debatten, som mer tar sikte på företagens förutsättningar, också lyfta samma fråga.Som min kollega påpekade har vi en regering som har ställt ut ett tydligt vallöfte. Den 1 november skulle elprisstödet vara på plats. Sveket är stort. Inte en enda krona har betalats ut.Inte heller till företagen har något besked lämnats. Den 25 januari skrev tidningen Norrländska Socialdemokraten om detta. Vd:n på Nyhléns Hugosons, som är en stor charkproducent i Luleå i Norrbotten, vittnar om att elpriset diffar med 150 procent 2022 jämfört med 2021. Elräkningen är alltså 150 procent högre för detta otroligt energiberoende företag.Det är en hård smäll för ett företag som jag tänker borde vänta på ministerns besked. Samtidigt säger Magnus Nilsson, som är vd, att han inte räknar med något elprisstöd, på grund av signalerna man fått från regeringen.Så flagrant är alltså löftesbrottet att de företagare som är helt beroende av att regeringen ska leverera på det vallöfte de har ställt ut har slutat räkna med att det någonsin kommer att komma ett besked.Snälla Ebba Busch, lämna ett besked här i talarstolen i dag! När kommer stödet, och hur kommer det att se ut?"}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul, och det var regeringens enskilt viktigaste och tydligaste vallöfte.I morgon har det gått exakt tre månader, och fortfarande finns det inte en enda prognos för när eller hur företagen ska få sitt elstöd. Det gäller både det generella elstödet och det riktade stödet till elintensiva företag. Det enda besked som energi- och näringsminister Ebba Busch lämnar är att företagen får fortsätta vänta på obestämd tid, och det är inget annat än ett icke-besked.Regeringen lovade att stötta företagen och rädda jobben, men företag runt om i landet larmar om allt fler konkurser och omfattande varsel. De senaste veckorna har jag pratat med många oroliga företagare, inte minst i mitt hemlän Halland. Flera småföretagare går just nu på knäna. De har snart inget annat val än att säga upp alla anställda och lägga ned helt och hållet. Frånvaron av tydliga besked från regeringen gör att de varken kan planera eller kan agera i detta svåra läge. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har också pratat med många anställda som är livrädda för att bli av med jobbet. Om de blir arbetslösa kommer de aldrig att få hushållsekonomin att gå ihop i tuffa tider som dessa. Denna fråga handlar även om deras trygghet och möjlighet att försörja familjen.Det de alla har gemensamt är att de litade på regeringens löfte. De litade på att en elpriskompensation skulle vara på plats den 1 november. De litade på att deras ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och de litade på att de skulle kunna planera sin ekonomi utefter regeringens löfte. Därför förstår jag att de gång på gång blir besvikna. Regeringen misslyckas med att leverera på sitt enskilt viktigaste vallöfte. Även företrädare för regeringspartierna är öppet besvikna. Samtidigt hävdar statsrådet Ebba Busch att de gör exakt det de lovade i valet, trots att inte en enda krona har betalats ut till något företag eller hushåll.Statsrådet försöker även skriva om historien när det gäller vad regeringen har lovat i valet och skyller på allt och alla förutom den regering som själv har utfärdat vallöftet. Det är ett slag i ansiktet på alla de företag och familjer som just nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.Det är dags att statsrådet Ebba Busch och resten av regeringen tar sitt ansvar och ger tydligare besked, för bortförklaringar betalar inte företagens elräkningar. Det är välkommet med initiativ som kan lindra situationen, men det är långt ifrån tillräckligt. Företagen behöver elstödet här och nu. De behöver de pengar som regeringen gång på gång har lovat dem. Att bara uppmana företagen att fortsätta vänta på obestämd tid är inte bra nog. Min fråga till statsrådet Ebba Busch kan inte vara tydligare: När kommer statsrådet att se till att företagen får sitt utlovade elstöd?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul, och det var regeringens enskilt viktigaste och tydligaste vallöfte.I morgon har det gått exakt tre månader, och fortfarande finns det inte en enda prognos för när eller hur företagen ska få sitt elstöd. Det gäller både det generella elstödet och det riktade stödet till elintensiva företag. Det enda besked som energi- och näringsminister Ebba Busch lämnar är att företagen får fortsätta vänta på obestämd tid, och det är inget annat än ett icke-besked.Regeringen lovade att stötta företagen och rädda jobben, men företag runt om i landet larmar om allt fler konkurser och omfattande varsel. De senaste veckorna har jag pratat med många oroliga företagare, inte minst i mitt hemlän Halland. Flera småföretagare går just nu på knäna. De har snart inget annat val än att säga upp alla anställda och lägga ned helt och hållet. Frånvaron av tydliga besked från regeringen gör att de varken kan planera eller kan agera i detta svåra läge. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har också pratat med många anställda som är livrädda för att bli av med jobbet. Om de blir arbetslösa kommer de aldrig att få hushållsekonomin att gå ihop i tuffa tider som dessa. Denna fråga handlar även om deras trygghet och möjlighet att försörja familjen.Det de alla har gemensamt är att de litade på regeringens löfte. De litade på att en elpriskompensation skulle vara på plats den 1 november. De litade på att deras ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och de litade på att de skulle kunna planera sin ekonomi utefter regeringens löfte. Därför förstår jag att de gång på gång blir besvikna. Regeringen misslyckas med att leverera på sitt enskilt viktigaste vallöfte. Även företrädare för regeringspartierna är öppet besvikna. Samtidigt hävdar statsrådet Ebba Busch att de gör exakt det de lovade i valet, trots att inte en enda krona har betalats ut till något företag eller hushåll.Statsrådet försöker även skriva om historien när det gäller vad regeringen har lovat i valet och skyller på allt och alla förutom den regering som själv har utfärdat vallöftet. Det är ett slag i ansiktet på alla de företag och familjer som just nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop.Det är dags att statsrådet Ebba Busch och resten av regeringen tar sitt ansvar och ger tydligare besked, för bortförklaringar betalar inte företagens elräkningar. Det är välkommet med initiativ som kan lindra situationen, men det är långt ifrån tillräckligt. Företagen behöver elstödet här och nu. De behöver de pengar som regeringen gång på gång har lovat dem. Att bara uppmana företagen att fortsätta vänta på obestämd tid är inte bra nog. Min fråga till statsrådet Ebba Busch kan inte vara tydligare: När kommer statsrådet att se till att företagen får sitt utlovade elstöd?"}
+{"question":"Kan ministern i nuläget lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd?","answer":"Aida Birinxhiku har frågat mig om jag i nuläget kan lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd och hur jag avser att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt.Det är en befogad fråga.Regeringen gav den 22 december 2022 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del - detta sedan Svenska kraftnäts tidigare förslag om elstöd till företag, efter Energimarknadsinspektionens beslut om tillägg av ett tak samt tillhörande ansökningsförfarande, bedömts stå i strid med EU:s statsstödsregler.Svenska kraftnät fick en tajt deadline, och de inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Enligt Svenska kraftnäts förslag kommer elstödet att omfattas av EU:s statsstödsregler. Därmed måste EU-kommissionen ge sitt godkännande innan utbetalningarna av elstödet till företagen kan påbörjas. Regeringen avser inom en snar framtid att göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt?","answer":"Aida Birinxhiku har frågat mig om jag i nuläget kan lämna närmare besked om när företagen får sitt utlovade elstöd och hur jag avser att agera för att företagen ska få sitt utlovade elstöd så fort som möjligt.Det är en befogad fråga.Regeringen gav den 22 december 2022 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del - detta sedan Svenska kraftnäts tidigare förslag om elstöd till företag, efter Energimarknadsinspektionens beslut om tillägg av ett tak samt tillhörande ansökningsförfarande, bedömts stå i strid med EU:s statsstödsregler.Svenska kraftnät fick en tajt deadline, och de inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Enligt Svenska kraftnäts förslag kommer elstödet att omfattas av EU:s statsstödsregler. Därmed måste EU-kommissionen ge sitt godkännande innan utbetalningarna av elstödet till företagen kan påbörjas. Regeringen avser inom en snar framtid att göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska hålla mig kort. Jag vill tacka interpellanten för frågan, och jag vill sammanfatta med att säga: Vi tar dessa medskick med oss, och då menar jag att vi faktiskt tar dem med oss. Jag tänker att vi kommer att ha anledning att diskutera detta igen i närtid.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska hålla mig kort. Jag vill tacka interpellanten för frågan, och jag vill sammanfatta med att säga: Vi tar dessa medskick med oss, och då menar jag att vi faktiskt tar dem med oss. Jag tänker att vi kommer att ha anledning att diskutera detta igen i närtid.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och diskussionen! Jag har bara en vädjan om att statsrådet ska ta med sig detta. Det finns ju lite olika sätt att gå vidare och lite olika förslag på lösningar beroende på vem man pratar med. Men oavsett vem jag har pratat med nere i Malmö är alla rörande överens om att något måste göras, för rådande modell fungerar inte.Vi har det danska systemet med en prisreglering, som kanske ligger mig nära hjärtat. När jag pratar med fastighetsägarna är de kanske inte riktigt lika pigga på regleringar rent generellt, men de framhåller att dagens modell med 80 olika prissättningssystem är ogörligt och inte transparent och att man skulle kunna titta på möjligheter att skära ned det till en handfull modeller i stället. Det är alternativ som finns, tillsammans med att man öppnar ledningarna för andra leverantörer av fjärrvärme.Det finns alltså olika verktygslådor för att komma framåt i denna fråga, och jag hoppas att regeringen tar detta på största allvar och också presenterar förslag på hur vi kan komma till rätta med det.Både allmännyttan i Malmö, MKB, och Fastighetsägarna Syd har anmält Eon till Konkurrensverket utifrån att de menar att man missbrukar sitt naturliga monopol. Det ska bli intressant att se hur det går."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret och diskussionen! Jag har bara en vädjan om att statsrådet ska ta med sig detta. Det finns ju lite olika sätt att gå vidare och lite olika förslag på lösningar beroende på vem man pratar med. Men oavsett vem jag har pratat med nere i Malmö är alla rörande överens om att något måste göras, för rådande modell fungerar inte.Vi har det danska systemet med en prisreglering, som kanske ligger mig nära hjärtat. När jag pratar med fastighetsägarna är de kanske inte riktigt lika pigga på regleringar rent generellt, men de framhåller att dagens modell med 80 olika prissättningssystem är ogörligt och inte transparent och att man skulle kunna titta på möjligheter att skära ned det till en handfull modeller i stället. Det är alternativ som finns, tillsammans med att man öppnar ledningarna för andra leverantörer av fjärrvärme.Det finns alltså olika verktygslådor för att komma framåt i denna fråga, och jag hoppas att regeringen tar detta på största allvar och också presenterar förslag på hur vi kan komma till rätta med det.Både allmännyttan i Malmö, MKB, och Fastighetsägarna Syd har anmält Eon till Konkurrensverket utifrån att de menar att man missbrukar sitt naturliga monopol. Det ska bli intressant att se hur det går."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Sällan har jag väl fått höra så kallade positiva kommentarer i en så negativ anda, men även om jag kanske inte når fram till ledamoten Björck tror jag att det är flera ledamöter här i kammaren som har hört att jag inte tar lätt på tidsaspekterna. Det betyder inte att detta inte kommer att hända igen, för det har funnits anledningar till att interpellationssvaren har dröjt, och det har varit tunga anledningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt vill jag understryka att den typ av interpellationsdebatt som vi håller här är just den typ av interpellationsdebatt som man vill hålla mycket tätt. Det här visar vilket fruktbart instrument detta faktiskt är för att lyfta problem som uppkommer under en lagstiftningsperiod i riksdagen. Det är något som på sikt kan bli föremål för vidare beslut i kammaren.Det är som sagt ett väldigt komplext system - det gäller energisystemet i stort men också fjärrvärmen specifikt. Det är inte jättemånga som har koll på hur fjärrvärmen fungerar och varför den har en sådan viktig roll i elförsörjning i stort. Den möjliggör bättre förutsättningar för just en robustare elf��rsörjning, framför allt i storstäderna. Den avlastar elnätet, eftersom den medför att mindre el krävs för uppvärmning. Den minskar därmed också risken för avbrott. Det finns alltså många viktiga aspekter när det gäller att värna vår fjärrvärme och, som sagt, att följa detta mycket noga.Beroende på hur det utvecklar sig kommer vi att återkomma. Om inte systemet klarar av att omhänderta denna situation kommer vi att agera.Det är inte meningen att företag, i detta mycket svåra läge för Sverige och omvärlden i stort, ska göra krigsprofiter. Hushållen riskerar, precis som Joakim Sandell mycket riktigt påpekar, att klämmas från två håll om vi ser kraftiga prisökningar i ena änden samtidigt som samhället i övrigt försöker kompensera och dämpa inflationsutvecklingen och risken för ytterligare räntehöjningar genom att hålla nere löneutvecklingen.Jag vill bara bekräfta att vi delar bilden och ser den risken. Det är därför vi också tar allvarligt på rapporterna om hur fjärrvärmesystemet nu har fått ett stort frågetecken kring huruvida det upplägg och den modell som vi har haft hittills fungerar eller inte."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Sällan har jag väl fått höra så kallade positiva kommentarer i en så negativ anda, men även om jag kanske inte når fram till ledamoten Björck tror jag att det är flera ledamöter här i kammaren som har hört att jag inte tar lätt på tidsaspekterna. Det betyder inte att detta inte kommer att hända igen, för det har funnits anledningar till att interpellationssvaren har dröjt, och det har varit tunga anledningar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed det sagt vill jag understryka att den typ av interpellationsdebatt som vi håller här är just den typ av interpellationsdebatt som man vill hålla mycket tätt. Det här visar vilket fruktbart instrument detta faktiskt är för att lyfta problem som uppkommer under en lagstiftningsperiod i riksdagen. Det är något som på sikt kan bli föremål för vidare beslut i kammaren.Det är som sagt ett väldigt komplext system - det gäller energisystemet i stort men också fjärrvärmen specifikt. Det är inte jättemånga som har koll på hur fjärrvärmen fungerar och varför den har en sådan viktig roll i elförsörjning i stort. Den möjliggör bättre förutsättningar för just en robustare elförsörjning, framför allt i storstäderna. Den avlastar elnätet, eftersom den medför att mindre el krävs för uppvärmning. Den minskar därmed också risken för avbrott. Det finns alltså många viktiga aspekter när det gäller att värna vår fjärrvärme och, som sagt, att följa detta mycket noga.Beroende på hur det utvecklar sig kommer vi att återkomma. Om inte systemet klarar av att omhänderta denna situation kommer vi att agera.Det är inte meningen att företag, i detta mycket svåra läge för Sverige och omvärlden i stort, ska göra krigsprofiter. Hushållen riskerar, precis som Joakim Sandell mycket riktigt påpekar, att klämmas från två håll om vi ser kraftiga prisökningar i ena änden samtidigt som samhället i övrigt försöker kompensera och dämpa inflationsutvecklingen och risken för ytterligare räntehöjningar genom att hålla nere löneutvecklingen.Jag vill bara bekräfta att vi delar bilden och ser den risken. Det är därför vi också tar allvarligt på rapporterna om hur fjärrvärmesystemet nu har fått ett stort frågetecken kring huruvida det upplägg och den modell som vi har haft hittills fungerar eller inte."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"När man har lyssnat på energiministern före valet och efter valet hör man att det svajar. Jag vill också påpeka att det har svajat under dagen i dag när det gäller hur energiministern har svarat. Står man inte på en stabil grund blir det lätt att man svajar. Det är extremt tydligt för den som har följt den här debatten att så är fallet. Vad det ska kallas kan man diskutera.Men, för att avsluta lite positivt, tycker jag att det är ett bra besked från energiministern att hon fortsättningsvis kommer att ha ambitionen att följa riksdagens regelverk när det gäller hur man svarar på interpellationer och att de i fortsättningen ska besvaras i tid. Det tar vi riksdagsledamöter till oss som väldigt positivt. Det har nämligen från ett flertal interpellanter kommit upp en stor frustration när de har fått vänta på att få svar av energiministern, inte de normala två veckorna utan tre, fyra, fem eller sex veckor eller upp till över två månader.Detta tar vi alltså till oss som positivt. Vi kommer naturligtvis, fru talman, att följa upp det och se om det är ett stabilt besked från ministern eller om det är ett svajigt besked. Men det får vi återkomma till."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"När man har lyssnat på energiministern före valet och efter valet hör man att det svajar. Jag vill också påpeka att det har svajat under dagen i dag när det gäller hur energiministern har svarat. Står man inte på en stabil grund blir det lätt att man svajar. Det är extremt tydligt för den som har följt den här debatten att så är fallet. Vad det ska kallas kan man diskutera.Men, för att avsluta lite positivt, tycker jag att det är ett bra besked från energiministern att hon fortsättningsvis kommer att ha ambitionen att följa riksdagens regelverk när det gäller hur man svarar på interpellationer och att de i fortsättningen ska besvaras i tid. Det tar vi riksdagsledamöter till oss som väldigt positivt. Det har nämligen från ett flertal interpellanter kommit upp en stor frustration när de har fått vänta på att få svar av energiministern, inte de normala två veckorna utan tre, fyra, fem eller sex veckor eller upp till över två månader.Detta tar vi alltså till oss som positivt. Vi kommer naturligtvis, fru talman, att följa upp det och se om det är ett stabilt besked från ministern eller om det är ett svajigt besked. Men det får vi återkomma till."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag har också i en intervju i Sydsvenskan noterat att regeringen, som jag uppfattade det, också var öppen för att titta på en reglering av detta om det inte skulle ske någon förändring. Det tycker jag är bra.Den här frågan har också andra bottnar. Vi har ju oerhörda bekymmer med inflationen. Oavsett vilket parti vi företräder vill vi göra vad vi kan för att trycka ned inflationen. Mycket fokus i den frågan har legat på att vi är inne i en avtalsrörelse, och man vädjar till arbetsmarknadens parter att hålla igen. Men frågan blir då hur näringslivet agerar i andra situationer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEon hade enligt ett underlag som jag har fått en vinstmarginal på 18 procent på fjärrvärmen under 2022. Med den höjning som nu aviserats kommer man under 2023 att ha en vinstmarginal på 21-21,7 procent. Dessutom har man inför 2024 flaggat för ytterligare höjningar, eller rättare sagt för ett spann mellan minus 5 och plus 20 procent. Övriga aktörer har flaggat för ett spann mellan minus 2 och plus 8. Skulle man höja lika mycket igen talar vi om vinstmarginaler på uppemot 25-26 procent, alltså att var fjärde krona går tillbaka till ägarna. De som bor i Malmö och Burlöv och nu går in i en avtalsrörelse och får höra att de ska hålla igen kan ju inte tycka att det är rimligt att man i ett naturligt monopol låter var fjärde krona gå ned i ägarnas fickor.För det enskilda hushållet - nu pratar vi om hyresgäster i allmännyttan - handlar det om 1 400 kronor i ökade kostnader bara för fjärrvärme. Fastighetsägarna Syd säger 2 procent. Sedan är det andra kostnader som har ökat under de här åren, inte minst räntor och liknande. Det blir också lite så när man ser till skillnaden mellan privatkunder och företagskunder, för vilka är sedan kunder hos företagen? Jo, det är ju de som bor i hyresrätter. Man kan göra en jämförelse när det gäller socioekonomisk tillhörighet mellan dem som äger sitt boende och dem som inte gör det. Samtidigt säger näringslivsföreträdare att de som tjänar minst måste få det sämre innan de får det bättre; det är deras ingång i avtalsrörelsen. Detta får mig att undra. Näringslivet måste ju också ta sitt ansvar för den situation som vi befinner oss i just nu. Här verkar det, så att säga, vara ett ruttet äpple i äppelkorgen."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret! Jag har också i en intervju i Sydsvenskan noterat att regeringen, som jag uppfattade det, också var öppen för att titta på en reglering av detta om det inte skulle ske någon förändring. Det tycker jag är bra.Den här frågan har också andra bottnar. Vi har ju oerhörda bekymmer med inflationen. Oavsett vilket parti vi företräder vill vi göra vad vi kan för att trycka ned inflationen. Mycket fokus i den frågan har legat på att vi är inne i en avtalsrörelse, och man vädjar till arbetsmarknadens parter att hålla igen. Men frågan blir då hur näringslivet agerar i andra situationer. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEon hade enligt ett underlag som jag har fått en vinstmarginal på 18 procent på fjärrvärmen under 2022. Med den höjning som nu aviserats kommer man under 2023 att ha en vinstmarginal på 21-21,7 procent. Dessutom har man inför 2024 flaggat för ytterligare höjningar, eller rättare sagt för ett spann mellan minus 5 och plus 20 procent. Övriga aktörer har flaggat för ett spann mellan minus 2 och plus 8. Skulle man höja lika mycket igen talar vi om vinstmarginaler på uppemot 25-26 procent, alltså att var fjärde krona går tillbaka till ägarna. De som bor i Malmö och Burlöv och nu går in i en avtalsrörelse och får höra att de ska hålla igen kan ju inte tycka att det är rimligt att man i ett naturligt monopol låter var fjärde krona gå ned i ägarnas fickor.För det enskilda hushållet - nu pratar vi om hyresgäster i allmännyttan - handlar det om 1 400 kronor i ökade kostnader bara för fjärrvärme. Fastighetsägarna Syd säger 2 procent. Sedan är det andra kostnader som har ökat under de här åren, inte minst räntor och liknande. Det blir också lite så när man ser till skillnaden mellan privatkunder och företagskunder, för vilka är sedan kunder hos företagen? Jo, det är ju de som bor i hyresrätter. Man kan göra en jämförelse när det gäller socioekonomisk tillhörighet mellan dem som äger sitt boende och dem som inte gör det. Samtidigt säger näringslivsföreträdare att de som tjänar minst måste få det sämre innan de får det bättre; det är deras ingång i avtalsrörelsen. Detta får mig att undra. Näringslivet måste ju också ta sitt ansvar för den situation som vi befinner oss i just nu. Här verkar det, så att säga, vara ett ruttet äpple i äppelkorgen."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Om jag vore boende i Joakim Sandells valkrets - oavsett vad jag hade röstat på, om det så hade varit långt högerut eller långt vänsterut - hade jag varit väldigt nöjd med att ha Joakim Sandell som riksdagsledamot, för det är precis så här det ska funka.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär har vi ett system, en marknad, som har fungerat förhållandevis bra i fredstid. Man har hittat sätt att självreglera sig på. Men nu är det uppenbart att man har stött på patrull och att det inte fungerar som det är tänkt. Mycket av det som är tänkt att lösas genom Prisdialogen går ju inte att lösa om en av de tunga aktörerna har lämnat den eller blivit utkastad för att aktörens påverkan på hushållen är så pass stor och skiljer sig så markant från alla andra aktörers agerande. Detta är ett komplext system, som så mycket på energiområdet. Det handlar om de faktiska förhållandena och hur det är tänkt att fungera. Sedan har man en verklighet i hur geografin ser ut. Detta gör att det är en djupt problematisk situation.Sedan den här interpellationen kom in och fick ett formellt skriftligt svar har vi också haft anledning att svara på fler frågor i medierna. Det är beklagligt att vi inte har hunnit ha den här interpellationsdebatten tidigare. Jag återkommer till det. Det är min absoluta ambition att hålla debatterna så tätt som möjligt inpå det att interpellationerna kommer in. Men detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och jag söker gärna dialog om var vi har hittat lämpliga sätt att svara upp mot liknande situationer i andra länder. Det är uppenbart att det är en situation för hushållen och att det nu inte fungerar som det är tänkt.Än så länge har vi en situation där systemet fungerar så till vida att man kan göra anmälningar. Tanken är att man ska kunna göra anmälningar, men nu ser vi en markant uppgång när det gäller anmälningarna. Vi behöver se lite hur det utvecklar sig. Det är anledningen till att jag i mitt svar betonar att vi följer situationen mycket noga. Vi måste ha underlag att agera på.Men jag vill vara mycket tydlig. Tack för att den här frågan lyfts i kammaren! Vi kommer inte att dra benen efter oss om vi ser att vi behöver agera och att detta inte hanteras genom anmälningarna, och jag sätter frågetecken för om det verkligen kommer att hanteras genom anmälningarna.Vi kan inte på studs ändra en hel marknadsmodell utifrån en aktörs agerande. Därför markerar jag att vi följer detta mycket noga, och beroende på hur det utvecklar sig kommer vi inte att avhålla oss från att agera.Jag har återkommande påpekat att Sverige inte är immunt mot omvärldsläget. Jag vill inte anklaga någon riksdagsledamot för lögn, men det är direkt felaktigt att påstå att jag under valrörelsen skulle ha sagt att Sverige inte påverkas av omvärldsläget, globala marknadspriser och annat. Tvärtom har jag tagit detta i beaktande och sagt att det just därför är allvarligt att vi i Sverige ovanpå Putinpriser återkommande har fattat beslut som ökat vår sårbarhet, gjort oss mer känsliga för pristryck från andra länder och lagt tyngre sten på redan tung börda."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Om jag vore boende i Joakim Sandells valkrets - oavsett vad jag hade röstat på, om det så hade varit långt högerut eller långt vänsterut - hade jag varit väldigt nöjd med att ha Joakim Sandell som riksdagsledamot, för det är precis så här det ska funka.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär har vi ett system, en marknad, som har fungerat förhållandevis bra i fredstid. Man har hittat sätt att självreglera sig på. Men nu är det uppenbart att man har stött på patrull och att det inte fungerar som det är tänkt. Mycket av det som är tänkt att lösas genom Prisdialogen går ju inte att lösa om en av de tunga aktörerna har lämnat den eller blivit utkastad för att aktörens påverkan på hushållen är så pass stor och skiljer sig så markant från alla andra aktörers agerande. Detta är ett komplext system, som så mycket på energiområdet. Det handlar om de faktiska förhållandena och hur det är tänkt att fungera. Sedan har man en verklighet i hur geografin ser ut. Detta gör att det är en djupt problematisk situation.Sedan den här interpellationen kom in och fick ett formellt skriftligt svar har vi också haft anledning att svara på fler frågor i medierna. Det är beklagligt att vi inte har hunnit ha den här interpellationsdebatten tidigare. Jag återkommer till det. Det är min absoluta ambition att hålla debatterna så tätt som möjligt inpå det att interpellationerna kommer in. Men detta är inte en fråga som vi tar lätt på, och jag söker gärna dialog om var vi har hittat lämpliga sätt att svara upp mot liknande situationer i andra länder. Det är uppenbart att det är en situation för hushållen och att det nu inte fungerar som det är tänkt.Än så länge har vi en situation där systemet fungerar så till vida att man kan göra anmälningar. Tanken är att man ska kunna göra anmälningar, men nu ser vi en markant uppgång när det gäller anmälningarna. Vi behöver se lite hur det utvecklar sig. Det är anledningen till att jag i mitt svar betonar att vi följer situationen mycket noga. Vi måste ha underlag att agera på.Men jag vill vara mycket tydlig. Tack för att den här frågan lyfts i kammaren! Vi kommer inte att dra benen efter oss om vi ser att vi behöver agera och att detta inte hanteras genom anmälningarna, och jag sätter frågetecken för om det verkligen kommer att hanteras genom anmälningarna.Vi kan inte på studs ändra en hel marknadsmodell utifrån en aktörs agerande. Därför markerar jag att vi följer detta mycket noga, och beroende på hur det utvecklar sig kommer vi inte att avhålla oss från att agera.Jag har återkommande påpekat att Sverige inte är immunt mot omvärldsläget. Jag vill inte anklaga någon riksdagsledamot för lögn, men det är direkt felaktigt att påstå att jag under valrörelsen skulle ha sagt att Sverige inte påverkas av omvärldsläget, globala marknadspriser och annat. Tvärtom har jag tagit detta i beaktande och sagt att det just därför är allvarligt att vi i Sverige ovanpå Putinpriser återkommande har fattat beslut som ökat vår sårbarhet, gjort oss mer känsliga för pristryck från andra länder och lagt tyngre sten på redan tung börda."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Vi har diskuterat energifrågorna med energiministern under dagen, och vi har haft svårt att få svar. Energiministern har tidigare tyckt att vi har tolkat henne lite negativt.Om man ska försöka tolka energiministern positivt är alltså svaret på den här interpellationen, där Joakim Sandell frågar om regeringen kan göra något för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme, att regeringen ska följa utvecklingen noga. Om man är väldigt positivt inställd skulle man möjligen kunna säga att regeringen har gett ett svar. Men det är, för att uttrycka sig diplomatiskt, inget tillfredsställande svar - att man följer en svår utveckling noga men inte tänker agera eller reagera. Men okej, ett svar är det, även om det inte är tillfredsställande.En sak till som har följt med under den här dagen när vi har diskuterat energifrågorna är, fru talman, att jag vid flera tillfällen har frågat energiministern om den berättelse som hon före valet föredrog för väljarna: att bränslepriser, energipriser etcetera var den dåvarande regeringens fulla ansvar och att det inte fanns någon världsmarknad, några krig eller något annat som påverkade energipriserna. Jag ställde då en väldigt konkret fråga som jag inte fick något svar på: om man nu ska kalla de höga bränsle- och energipriserna för Putinpriser eller Ebbapriser.Jag fick inget svar i den tidigare debatten. Möjligen skulle man kunna finna en antydan till svar i det här svaret på Joakim Sandells interpellation, fru talman. Här medger faktiskt energiministern att Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas etcetera etcetera.Då blir min fråga: Ska jag tolka detta som att energiministern nu har bestämt sig för att det är Putinpriser? Är det så, om man nu ska fortsätta att göra en positiv tolkning av det budskap som energiministern ger? Den frågan skulle jag vilja ställa. Är det så vi ska tolka svaret?"}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Vi har diskuterat energifrågorna med energiministern under dagen, och vi har haft svårt att få svar. Energiministern har tidigare tyckt att vi har tolkat henne lite negativt.Om man ska försöka tolka energiministern positivt är alltså svaret på den här interpellationen, där Joakim Sandell frågar om regeringen kan göra något för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme, att regeringen ska följa utvecklingen noga. Om man är väldigt positivt inställd skulle man möjligen kunna säga att regeringen har gett ett svar. Men det är, för att uttrycka sig diplomatiskt, inget tillfredsställande svar - att man följer en svår utveckling noga men inte tänker agera eller reagera. Men okej, ett svar är det, även om det inte är tillfredsställande.En sak till som har följt med under den här dagen när vi har diskuterat energifrågorna är, fru talman, att jag vid flera tillfällen har frågat energiministern om den berättelse som hon före valet föredrog för väljarna: att bränslepriser, energipriser etcetera var den dåvarande regeringens fulla ansvar och att det inte fanns någon världsmarknad, några krig eller något annat som påverkade energipriserna. Jag ställde då en väldigt konkret fråga som jag inte fick något svar på: om man nu ska kalla de höga bränsle- och energipriserna för Putinpriser eller Ebbapriser.Jag fick inget svar i den tidigare debatten. Möjligen skulle man kunna finna en antydan till svar i det här svaret på Joakim Sandells interpellation, fru talman. Här medger faktiskt energiministern att Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas etcetera etcetera.Då blir min fråga: Ska jag tolka detta som att energiministern nu har bestämt sig för att det är Putinpriser? Är det så, om man nu ska fortsätta att göra en positiv tolkning av det budskap som energiministern ger? Den frågan skulle jag vilja ställa. Är det så vi ska tolka svaret?"}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på frågan! Bakgrunden till interpellationen är Eons minst sagt kraftiga höjningar i Malmö och Burlöv, där man har aviserat höjningar på 13 procent för privathushåll och 20 procent för företagskunder under nästa år.I dag fungerar det så att de som bor inom ett fjärrvärmeområde inte har möjlighet att välja mellan olika aktörer. Däremot har man, precis som statsrådet säger, möjlighet att välja mellan olika typer av källor. Ett av alternativen är bergvärme, men det fungerar - om jag uttrycker mig lite försiktigt - inte så bra nere i Malmö och Burlöv. Det andra alternativet är att man går över till luft- och värmepump, till exempel. Men det skulle öka belastningen på elnätet, och där har vi bekanta problem nere i Skåne.Vi har alltså ett väldigt stort bekymmer. Man kan i detta sammanhang säga att marknaden är en utmärkt tjänare men en usel herre. När det gäller systemet, som ändå är framtaget i dialog mellan kunder och branschen, tänker jag att ett par ruttna äpplen kan förstöra hela korgen, men två friska äpplen kan inte göra de ruttna friska. På samma sätt som det är viktigt att vi har ett energisystem som inte bara fungerar när det är soligt och blåser, som statsrådet brukar säga, måste vi ha fjärrvärme och prissättning på den som funkar både när det är kris och när det inte är kris. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSystemet med Prisdialogen har fungerat bra, men Eon är utslängda ur Prisdialogen för att de inte har levt upp till kraven. När det gäller anmälningar är det, sett över en tidslinje, väldigt få sådana. Föregående år var det 2. I år är det 200, bara gällande Eon.Det finns alltså all anledning att titta närmare på en reglering, som den som finns i andra länder, till exempel Danmark. Ett annat alternativ att titta på är att man gör som på elmarknaden - att man har en aktör som står för nätet men släpper in andra leverantörer. Jag tänkte fråga statsrådet om detta är något som regeringen ämnar titta på."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på frågan! Bakgrunden till interpellationen är Eons minst sagt kraftiga höjningar i Malmö och Burlöv, där man har aviserat höjningar på 13 procent för privathushåll och 20 procent för företagskunder under nästa år.I dag fungerar det så att de som bor inom ett fjärrvärmeområde inte har möjlighet att välja mellan olika aktörer. Däremot har man, precis som statsrådet säger, möjlighet att välja mellan olika typer av källor. Ett av alternativen är bergvärme, men det fungerar - om jag uttrycker mig lite försiktigt - inte så bra nere i Malmö och Burlöv. Det andra alternativet är att man går över till luft- och värmepump, till exempel. Men det skulle öka belastningen på elnätet, och där har vi bekanta problem nere i Skåne.Vi har alltså ett väldigt stort bekymmer. Man kan i detta sammanhang säga att marknaden är en utmärkt tjänare men en usel herre. När det gäller systemet, som ändå är framtaget i dialog mellan kunder och branschen, tänker jag att ett par ruttna äpplen kan förstöra hela korgen, men två friska äpplen kan inte göra de ruttna friska. På samma sätt som det är viktigt att vi har ett energisystem som inte bara fungerar när det är soligt och blåser, som statsrådet brukar säga, måste vi ha fjärrvärme och prissättning på den som funkar både när det är kris och när det inte är kris. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSystemet med Prisdialogen har fungerat bra, men Eon är utslängda ur Prisdialogen för att de inte har levt upp till kraven. När det gäller anmälningar är det, sett över en tidslinje, väldigt få sådana. Föregående år var det 2. I år är det 200, bara gällande Eon.Det finns alltså all anledning att titta närmare på en reglering, som den som finns i andra länder, till exempel Danmark. Ett annat alternativ att titta på är att man gör som på elmarknaden - att man har en aktör som står för nätet men släpper in andra leverantörer. Jag tänkte fråga statsrådet om detta är något som regeringen ämnar titta på."}
+{"question":"Har ministern och regeringen någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i?","answer":"Joakim Sandell har frågat mig om regeringen och jag har någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i och vad regeringen och jag kan göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme.Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och både regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas med fossilfria alternativ. Det är lika nödvändigt för ekonomin som för att hejda klimatförändringarna. Fjärrvärmesektorn är en viktig del av energiomställningen.Konkurrensen på värmemarknaden bygger på att kunderna kan välja uppvärmningsteknik. Fjärrvärmeleverantörer måste vara konkurrenskraftiga för att fastighetsägarna inte på sikt ska välja andra alternativ.Branschen har själv startat den så kallade Prisdialogen, som är ett system för att stärka den lokala dialogen kring förändringar i fjärrvärmepriset. Systemet har fått snabb spridning, och vid utvärderingar har det konstaterats att kunderna är positiva till processen.Fjärrvärmelagen (2008:263) reglerar dessutom att konsumenter som inte accepterar ett visst pris kan vända sig till Fjärrvärmenämnden för medling. Trenden har dock varit att antalet tvister minskat kraftigt, och de senaste åren har Fjärrvärmenämnden bara behövt hantera enstaka ärenden.Så kommer vi till men:et. Befolkningen, särskilt i södra Sverige, påverkas hårt av den rådande energikrisen. Vi behöver kraftsamla för att öka energisystemets robusthet, spara el och stötta hushåll och företag. I det rådande läget är det därför angeläget att fjärrvärmebolagen agerar ansvarsfullt. Regeringen kommer att följa utvecklingen på värmemarknaden mycket noga."}
+{"question":"Vad kan ministern och regeringen göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme?","answer":"Joakim Sandell har frågat mig om regeringen och jag har någon plan för att hantera det naturliga monopol som fjärrvärmeleverantörer verkar i och vad regeringen och jag kan göra för att hindra oskäliga prishöjningar på fjärrvärme.Rysslands invasion av Ukraina och effekterna på den ryska exporten av fossila bränslen har påverkat de flesta energimarknader. Både privatpersoner och industrin pressas av orimliga energipriser, och både regeringen och EU arbetar intensivt för att hantera situationen. Helt uppenbart behöver ryska bränslen ersättas med fossilfria alternativ. Det är lika nödvändigt för ekonomin som för att hejda klimatförändringarna. Fjärrvärmesektorn är en viktig del av energiomställningen.Konkurrensen på värmemarknaden bygger på att kunderna kan välja uppvärmningsteknik. Fjärrvärmeleverantörer måste vara konkurrenskraftiga för att fastighetsägarna inte på sikt ska välja andra alternativ.Branschen har själv startat den så kallade Prisdialogen, som är ett system för att stärka den lokala dialogen kring förändringar i fjärrvärmepriset. Systemet har fått snabb spridning, och vid utvärderingar har det konstaterats att kunderna är positiva till processen.Fjärrvärmelagen (2008:263) reglerar dessutom att konsumenter som inte accepterar ett visst pris kan vända sig till Fjärrvärmenämnden för medling. Trenden har dock varit att antalet tvister minskat kraftigt, och de senaste åren har Fjärrvärmenämnden bara behövt hantera enstaka ärenden.Så kommer vi till men:et. Befolkningen, särskilt i södra Sverige, påverkas hårt av den rådande energikrisen. Vi behöver kraftsamla för att öka energisystemets robusthet, spara el och stötta hushåll och företag. I det rådande läget är det därför angeläget att fjärrvärmebolagen agerar ansvarsfullt. Regeringen kommer att följa utvecklingen på värmemarknaden mycket noga."}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Det är en svår balansgång som vi nu går. Tiden tickar. Det är ont om tid för att nå våra klimatmål i tid innan vi hamnar i ett läge som är bortom kontroll. Vi är väldigt nära det redan nu.Samtidigt har vi ibland fattat beslut i en sådan takt att saker och ting har ändrats. Det gäller till exempel priset på biodrivmedel som har blandats in i diesel. Prisutvecklingen har blivit sådan att vi har riskerat en situation där svenska företag och svenskt lantbruk minskar i konkurrenskraft.Det gäller inte bara det, utan de till och med lägger ned. Det riskerar att tvinga produktion ut i andra länder som har en helt annan syn på miljö, klimatfrågan och utsläpp. Det ökar dessutom vårt importbehov och riskerar att bidra till ökade utsläpp den vägen.Detta i kombination med att det helt enkelt inte har varit en hållbar prisbild har gjort att jag tycker att det är rätt och riktigt att vi nu sänker kravet på reduktionsplikten när priset på biodrivmedel är så högt. Om det utvecklar sig på ett annat sätt kanske vi också kan återkomma till den frågan. Någon sådan ståndpunkt finns inte nu, men det är prisbilden vi har önskat komma åt.Vi bereder just nu helheten för detta inför att vi ska ned till EU:s miniminivå den 1 januari nästa år. Vi kommer då att återkomma samlat med att vi i den ena delen riskerar att öka våra utsläpp - det är vi medvetna om - och om vilka andra åtgärder vi kommer att vidta ytterligare. Målsättningen ligger fast.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Jag vill inleda med att vara ytterst tydlig. Det finns inte något business as usual-scenario utan klimatrelaterade konsekvenser. Antingen ställer vi om och minskar utsläppen i den takt som krävs för att klara Parisavtalet, samtidigt som vi anpassar oss till den klimatförändring som ändå sker inom Parisavtalet. Eller så ställer vi inte om tillräckligt snabbt, och då står vi där med konsekvenserna. Följderna av en global uppvärmning skenar till slut bortom mänsklig kontroll. Jag vill ägna de sista sekunderna av mitt anförande till att tala lite om reduktionsplikten just för att den kopplar till klimatpolitiken och EU-politiken.Sverige har i dag ett bindande åtagande inom EU att minska våra territoriella utsläpp som inte är en del av EU:s utsläppshandel. Reduktionsplikten har varit central för att vi ska nå det målet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har aviserat att man vill slopa, kraftigt skära ned och minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå- från och med den 1 januari 2024. Det skulle leda till kraftigt ökade utsläpp av fossila växthusgaser och ett ökat beroende av import av fossila drivmedel. Vidare leder det till att vi inte når vårt klimatmål i EU.Det finns här några alternativa vägar framåt för regeringen. Det kan innebära stora kostnader för statskassan, kraftiga effekter för hela skogsnäringen eller stora konsekvenser inom transportsektorn. Jag skulle vilja att regeringen redogjorde för hur man har tänkt genomföra någonting ur ett helhetsperspektiv innan man gör en sådan kraftfull reform.Därför vill jag avsluta med att fråga statsrådet: Hur avser regeringen att få ihop helheten när det gäller vårt klimatåtagande, och vilka näringar riskerar att drabbas?"}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Hållningen är tydlig. Regeringen har inte lämnat några klimatmål på vare sig kort eller lång sikt. De ligger fast. De är också en del av budgeten som vi presenterade i höstas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan kan enskilda partier tänka och tycka olika om dem. Men vi är överens om att inte ändra på dem. Det finns inte någon sådan uppgörelse, utan de ligger alltjämt fast. Vi har förhandlat en rad olika politiska åtgärder som vi har redogjort för både när Tidöavtalet presenterades och i ett antal presskonferenser därefter. Vi kommer att återkomma med en färdplan med ytterligare preciseringar för klimatet som vi ser fram emot att få debattera med riksdagen när tillfälle ges.Vi hade möjlighet att välkomna EU-kommissionen till Kiruna. Det var inte en slump att vi höll fast vid den planering som fanns. När vi välkomnar EU:s tyngsta företrädare till Sverige ska vi göra det på en plats som verkligen är i framkant för den gröna omställningen. Det visar att det är möjligt att kombinera högt uppsatta klimatmål med ekonomisk tillväxt och en stark välfärd. De måste inte stå emot varandra.När vi har fört diskussioner med andra länder som har en annan syn på klimatfrågan än vår har vi många gånger gått fram med de moraliska argumenten, samvetsargumenten och förvaltarskapstanken. Vi har fått tillbaka: Det kanske stämmer, men vi kan inte låta bli att göra den resa i ekonomisk tillväxt som ni har gjort. Vi kan inte undanhålla de välfärdsmöjligheterna för vår egen befolkning som ni har skapat i ert land. Här visar vi att det går att gå hand i hand. Det går att ta den gröna omställningen ytterligare steg framåt och samtidigt möjliggöra för en stark välfärd och ekonomisk tillväxt.Det är inte för inte som vi har valt att lägga så mycket av våra lösningar för klimatmålen på energipolitikens område. Ska vi få ned utsläppen rejält inom transportsektorn och den tunga industrin där vi har våra stora utsläpp och inte bara lägga mycket tryck framåt på den enskilde är vägen framåt elektrifiering av fordonsflottan. Vägen framåt är mycket mer el för vår tunga industri som ser ut att kunna göra ganska banbrytande framsteg på området. Då behöver det finnas tillräckligt med el för det.Med det sagt har frågeställningen i dag varit hur vi på ett trovärdigt sätt ämnar agera för att stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet. Jag har försökt att redogöra för det i skrift och ta en del följdfrågor på det. Det görs trovärdigt genom att två av fyra prioriteringar är just konkurrenskraft och grön omställning.Sedan får vi har respekt för att vi i vissa framför allt inrikespolitiska frågor väljer olika verktyg. Men på EU-nivå ser vi fram emot att föra flera av de viktiga filerna och akterna framåt och inte minst Fit for 55."}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Tack för svaret, Ebba Busch! Det är gott att höra att vi är överens om klimatmålen och att de ligger fast och ska nås. Statsrådet säger att vi har olika lösningar på detta problem. Min bild är dock att de åtgärder som har vidtagits den senaste tiden av den nyligen tillträdda regeringen ökar utsläppen här i Sverige, vilket gör att vi inte når klimatmålen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag skulle väldigt gärna ha en debatt om hur vi löser klimatkrisen där regeringspartierna kan presentera ett förslag som minskar utsläppen lika mycket som Miljöpartiet vill minska utsläppen. Då kunde vi debattera hur och varför våra olika lösningar är bra. Men vi har inte en debatt om hur vi löser klimatkrisen. Så länge vi har en regering som ökar utsläppen av de fossila växthusgaserna har vi en debatt om vi ska nå klimatmålen och om vi ska hantera klimatkrisen. Sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har regeringen infört eller aviserat reformer som kraftigt ökar de svenska växthusgasutsläppen, slår undan benen för bioraffinaderibranschen och rycker undan mattan för förnybar elproduktion som snabbt skulle kunna komma på plats och möta de behov som industrin har i sin klimatomställning.Regeringen hänvisar varje klimatpolitisk fråga till energipolitiken men prioriterar samtidigt ned åtgärder för energieffektiviseringar och försvårar investeringar i vindkraft. De signaler som regeringen skickar till näringslivet är att den har klimatpolitiska ambitioner någonstans mellan \"når vi inte målen så når vi dem inte\" och Sverigedemokraternas uttalanden om att slopa de svenska klimatmålen.EU å sin sida driver ett aktivt klimatarbete med Fit for 55 och visar framfötterna genom att ligga på medlemsstaterna om att både bygga ut den billiga förnybara energiproduktionen och effektivisera användningen av energi. EU utgör också den huvudsakliga marknaden för svenska företag. Kunderna hos svenska företag efterfrågar hållbarhet och produkter med bra klimatstandard.Regeringsunderlaget består dock av fyra partier. Inget av dessa partier har presenterat en klimatpolitik som kan komma i närheten av att minska utsläppen ens för att täcka upp för de åtgärder man gjort som har ökat utsläppen.Det största partiet i regeringsunderlaget står inte ens bakom det av riksdagen fastställda klimatmålet till 2045. Vi hörde här i dagarna att målet inte ens skulle nämnas i regeringens Powerpoints.Sverigedemokraterna är även tydliga med att de kommer motarbeta klimatpolitik i både den svenska regeringen och EU. Vilka risker den globala uppvärmningen utgör för vår befolkning tycks inte Sverigedemokraterna kännas vid.Regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas inställning till klimatarbetet och den konkreta politiken som läggs fram är avgörande både för EU:s och Sveriges konkurrenskraft.Jag undrar: Vilken klimatpolitik är samarbetspartierna överens om?"}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Jag vill påpeka för dem som lyssnar på detta nu eller kommer att lyssna efteråt att det är en styrka i svensk politik att två företrädare som representerar olika partier och har stöttat olika regeringsalternativ står här och debatterar utan att det finns några frågetecken kring huruvida vi tar klimatutmaningen och de problem vi har på allvar. Det är lösningarna som ser olika ut, och fokus kan ligga på att vässa och utmana varandra när det gäller vägen framåt.Jag vill också understryka att våra tydliga prioriteringar har mottagits väl i de utfrågningar som många representanter för regeringen hållit i olika EU-sammanhang i början av det svenska EU-ordförandeskapet. Två av fyra prioriteringar för det svenska ordförandeskapet är just konkurrenskraft och grön omställning, och vi markerar tydligt att de hänger ihop. Ska vi klara den gröna omställningen och nå våra högt uppsatta klimatmål är det otvetydigt så att det är genom näringslivet och företagen som mycket av omställningen behöver ske. Vi har som ledord för det svenska ordförandeskapet att vi ska verka för en europeisk union som är grönare, friare och säkrare, och det är inte bara slagord.Med det sagt har vi sett en risk. Ambitionen för den världsutställning som den svenska gröna omställningen nu innebär att Sverige har blivit delar jag verkligen mycket av. Men det har funnits en risk för att det blir mer av en museiutställning om vi landar snett. Delar av det svenska företagandet och näringslivet kan då bli en antikvitet. Om vi navigerar fel kommer man att tvingas leta efter stämpeln \"Made in Sweden\" i framtiden.Här är det viktigt att vi värnar den svenska konkurrenskraften genom samarbetet inom Europeiska unionen. Det är med oro vi har sett på de besked och den risk för snedvridning av konkurrens som har bubblat i diskussionen bland enskilda medlemsländer som svar på IRA. Inflation Reduction Act är USA:s sätt att - om man ska tolka det positivt - nu markera att vägen framåt är grön omställning. Men det finns en mycket allvarlig risk för ett handelskrig om man inte navigerar rätt.Vi noterar att det är flera tunga företrädare för näringslivet som konstaterar att det här sätter frågetecken kring en del av de långsiktiga nya investeringarna i Sverige. Därför är det också viktigt att energirådskretsen, som jag har förmånen att leda, och konkurrenskraftsrådskretsen gifts ihop när vi svarar på detta. Ska vi lyckas nå våra högt satta klimatmål och hålla fast vid dem, en kurs som är mycket tydlig under det svenska ordförandeskapet, är det genom att stärka konkurrenskraften med grön omställning. Det ska inte finnas några frågetecken kring det. Detta är den linje som vi kommer att fortsätta hålla under vårens ordförandeskap, och det är också en svensk ståndpunkt som är väl förankrad i EU-nämnden."}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Jag tackar statsrådet Ebba Busch så mycket för detta svar. Hon nämner bland annat att kriserna som nu hanteras i EU ska användas som hävstång för att möta de långsiktiga utmaningarna, att \"en stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning\" och att \"den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften\". Jag håller till fullo med om detta. Det krävs stora satsningar på att både hejda den allvarliga förlusten av biologisk mångfald och hejda klimatkrisen för att undvika allvarliga konsekvenser i framtiden. Samtidigt ser vi att klimatomställningen innebär fantastiska möjligheter för innovationer, teknikutveckling och samhällsbyggnad, både här i Sverige och i hela EU. Jag ser dock inte att dessa frågor prioriteras av regeringen vare sig i det gemensamma arbetet i EU eller nationellt på hemmaplan. Därmed ser jag också risker för svensk och europeisk konkurrenskraft med ett för litet och för sent klimatarbete. Nyckeln till den framtida konkurrenskraften ligger i klimatomställningen. Därför avgörs regeringens trovärdighet i näringslivspolitiken också av dess trovärdighet i klimatpolitiken. Sverige har ett starkt näringsliv och en industri som påbörjat en fantastisk klimatomställning och samhällsutveckling i hela landet genom den gröna industrirevolutionen.Under Miljöpartiets tid i regering arbetade vi aktivt för att få till de bästa förutsättningarna för snabb klimatomställning, näringslivsutveckling, innovation och konkurrenskraft som kan göra Sverige till en världsutställning för ny teknik och ett hållbart samhällsbygge. Det har gett resultat. Svenska företag är världsledande, och tack vare att detta var prioriterat när vi satt i regering har vi också aktivt drivit på EU i dessa frågor. Nu ser vi leverantörskedjor inom bland annat stål, batteri- och fordonsbranschen i hela EU ta stora kliv framåt.Detta är dock inte en utveckling som sker av sig själv. Näringslivet är ytterst lyhört inför politiska signaler inför att de ska göra investeringar. Det tydligaste exemplet är att svenska företag nu efter regeringsskiftet gått ut med att de överväger att lägga sina investeringar i andra länder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag önskar fråga statsrådet Ebba Busch vad statsrådet avser att göra för att stärka klimatarbetet under EU-ordförandeskapet i EU och i Sverige."}
+{"question":"Hur avser ministern agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet?","answer":"Elin Söderberg har frågat mig hur jag avser agera för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft under EU-ordförandeskapet.Parallellt med hantering av akuta kriser för säkerhet, energiförsörjning och företags överlevnad i Europa är det absolut nödvändigt att använda krisen som hävstång för att möta våra långsiktiga utmaningar. Regeringen har tydligt prioriterat näringslivets konkurrenskraft i både Sverige och EU. I regeringsförklaringen aviserades en ny produktivitetskommission för en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft.Konkurrenskraft är också en av regeringens fyra prioriteringar i EU-ordförandeskapet. En stark och innovativ ekonomi är avgörande för EU:s globala ställning, men EU har halkat efter. EU-ländernas andel av den globala bruttonationalprodukten har sjunkit betänkligt de senaste 30 åren.Regeringen kommer därför att under det svenska ordförandeskapet agera för att EU ska få en samlad konkurrenskraftsstrategi högst upp på den politiska dagordningen. Arbetet har redan gett resultat genom att Europeiska rådet i december 2022 uppmanade EU-kommissionen att i början av 2023 lägga fram en sådan strategi. En naturlig startpunkt är uppmärksammandet av att den inre marknaden sjösattes för 30 år sedan. Ordförandeskapet kommer att lyfta fram behovet av en ny, långsiktig plan och vision för hur den inre marknaden kan vara en stark och hållbar motor för sysselsättning, entreprenörskap och hållbar tillväxt även under de kommande 30 åren.Den gröna omställningen är viktig för både klimatet och konkurrenskraften. Det är i stor utsträckning företagen som kommer att genomföra den gröna omställningen och utveckla lösningar som bidrar till att EU når klimatneutralitet till 2050. Företagens klimatomställning är en nödvändig global utveckling, där EU:s företag har och fortsatt bör ha en ledande ställning. En långsiktigt hållbar konkurrenskraft för EU måste utgå från EU:s ambitiösa klimatmål. Regeringen kommer under ordförandeskapet därför också att prioritera arbetet med att fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen och påskynda elektrifieringen. De EU-länder som själva vill ska kunna ta fortsatt ansvar genom att bygga ny kärnkraft. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är avgörande med transparenta, långsiktiga och förutsägbara regelverk för att skapa goda handelsvillkor för företagen. Detta kräver en ambitiös öppen handelspolitik som säkerställer rättvis konkurrens och ömsesidiga fördelar inom och utanför den inre marknaden. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för det multilaterala regelbaserade handelssystemet, med WTO i centrum. Inte minst Rysslands aggression mot Ukraina understryker vikten av att stärka motståndskraften, diversifiera leveranskedjorna och slå vakt om ömsesidigt fördjupad handel med andra länder. Att underlätta för digitala tjänster i nya handelsavtal, liksom på den inre marknaden, är en viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet. Vi behöver också stärka europeisk produktion för att säkra försörjningskedjor på strategiskt viktiga områden, inte minst för att teknikföretag inom den gröna omställningen ska kunna förlägga och utvidga sina verksamheter inom Europeiska unionen. En helhet som denna är nödvändig för att på ett trovärdigt sätt stärka EU:s konkurrenskraft i en mycket orolig tid."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Det är möjligt att jag försöker vara alltför transparent och nyanserad i min argumentation här, men det jag har sagt stämmer. Ingen kan redogöra för om alla hushåll som har rätt till den förra elpriskompensationen har fått den. Det är en svaghet som jag försöker kompensera för. Kommer det att lyckas? Det beror på. Det får vi se när utvärderingen sker av den nya konstruktionen, men det är anledningen till att regeringen har valt en annan väg. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHar jag sagt att det har varit ett alltigenom dåligt upplägg? Nej, men det här är en svaghet som man behöver hålla koll på. Regeringen står för att vi väljer samma - eller ett liknande - upplägg för gaspriskompensationen, och då är det också någonting vi behöver vara extra vaksamma på.Utöver det vill jag tacka Fredrik Olovsson för de riktiga påpekandena om att när man når slutet av februari är det här en viktig fråga att följa upp om det skulle vara så att det fortsätter att råda frågetecken och att ingen kan svara på den fråga som jag tidigare har ställt. I sådana fall kommer vi i regeringen att behöva åtgärda det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Jag tycker ändå att det är beklagligt att man väljer att sprida den typ av påståenden som kan leda till att man får uppfattningen att saker och ting inte sköts på rätt sätt, att det kan vara så att man missgynnats och att det finns grupper av hushåll som inte får det de har rätt till i ett väldigt svårt läge. Det är dåligt att den typen av yttranden sprids när det inte finns någon grund för dem. Jag hoppas verkligen att statsrådet ser till att vara helt övertygad om, och vet, att det hon säger framöver stämmer när hon sprider den typen av uppfattningar.Det finns heller ingen fristående granskning av hur det nya elstödet kommer att skötas i den meningen att det finns möjlighet till en fri, offentlig debatt och insyn i alla detaljer. Det är i stället en sekretessbelagd verksamhet under de kommande 20 åren. Det är naturligtvis också en brist om man vill ha rättssäkerhet.Det blir också ganska avslöjande att när regeringen konstruerar ett stöd för gaskonsumenter blir det exakt likadant som det som redan ifrågasätts. Det vore bra om de eventuella svagheter som finns i stödet som regeringen skickat på remiss, om det finns brister och det är uppfattningen på departementet, ändå åtgärdas så att man inte behöver höra att gaskunder går miste om sina stöd framöver. Det skulle vara djupt olyckligt."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Jag ska vara tydlig med vad mitt syfte har varit med att lyfta fram frågan om att ingen kan redogöra för om alla hushåll med rätt till den tidigare elpriskompensationen med säkerhet har fått den. Det har varit för att peka på vad regeringen har uppfattat som brister, frågetecken och svagheter och försökt kompensera för. Jag har försökt avhålla mig från att säga att den skulle vara rättsosäker och i stället peka på att den modell vi nu har valt är mer rättssäker. Jag känner mig tryggare med det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå är frågan hur det här hänger ihop. Bedömningen är att det är svårt att göra ett upplägg via Försäkringskassan för gasprisstödet. Dömer jag helt ut det förra upplägget? Nej, men jag konstaterar, som jag påpekat i andra interpellationssvar under dagen, att regeringens väg är snabbare och säkrare för det stora elstödet. Vi bedömde dock att det var en mer svårframkomlig väg för gasprisstödet. Säger jag att det förra upplägget var uselt? Nej, men jag pekar på svagheter i det som vi så långt det är möjligt har försökt hitta en annan väg framåt för. Det har inte bedömts vara möjligt för gasprisstödet.Jag kan krasst konstatera att det är en svaghet att man i slutet av januari, ganska många månader efter det att man påbörjade utbetalningarna av det förra elstödet, inte kan svara på var man är någonstans. Det finns en risk att vi står här om några månader och ser brister i den nya varianten som gäller för merparten av stödet som når elkonsumenterna och inte primärt gaskonsumenterna på privathushållssidan. Ur det perspektivet menar jag att det nog ändå hänger ihop och att regeringen står för de vägval vi gjort, medvetna om bristerna och med avsikt att överbrygga dem där det varit möjligt. Där det inte varit möjligt har vi valt ett liknande upplägg som det förra."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Jag har vänt mig mot att statsrådet försökt skapa frågetecken kring om det förra stödet verkligen betalats ut. Det är i sig märkligt att man vill lyfta en sådan fråga när man inte har någon som helst grund för det. Det är ju inte så att Kammarkollegiet har sagt att det är något problem med stödet, som jag uppfattat saken, utan det har statsrådet gjort helt på egen hand.Ännu konstigare blir det när man nu vet att regeringen använder samma modell för sitt gasstöd. Alldeles nyligen remitterades ju förslaget till förordning för ett gasstöd riktat till de konsumenter som har gas till uppvärmning. Det är jättebra. När jag efterfrågade ett sådant i december sa statsrådet att något sådant inte var på gång. Det är jättebra att det är det nu.Men hur ska gaspengarna komma ut till konsumenterna? Ska det ske genom Försäkringskassan och den modell som Ebba Busch nu talat sig varm för som rättssäker och stabil - om än med mitt tillägg att den är hemlig och sekretessbelagd - eller blir det enligt samma modell som det tidigare elstödet, som hon påstår är rättsosäker och där hon sprider en teori att man inte kan veta om någon verkligen får pengarna? Ebba Busch använder samma modell som hon nyss kallat rättsosäker. Modellen för utbetalningar är i princip densamma, nästan paragraf för paragraf, i förordningen. Det hänger förstås inte riktigt ihop. Statsrådet får gärna reda ut argumenten i sitt nästa anförande."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Vi ska ta vid där vi började strax före pausen. Detta handlar om att Fredrik Olovsson har frågat mig på vilken grund jag har baserat mitt uttalande om att inte alla hushåll har fått det förra elstödet, som betalades ut under våren 2022. Jag har fått relevanta följdfrågor om hur detta följs upp och om vi ämnar vidta några åtgärder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI och med att den ansökan har skett till Kammarkollegiet är det Kammarkollegiet som har ansvar för uppföljningen av den ersättning för vilken utbetalningar påbörjades i våras. Som jag tidigare redogjorde för har man februari 2023 på sig att genomföra de sista utbetalningarna till elanvändare i elområde 3 och 4. Nu närmar vi oss februari. När detta är klart i februari förväntar vi oss någon sorts uppföljning från Kammarkollegiet. Om det där skulle råda tveksamheter i fråga om alla hushåll med rätt till det tidigare elstödet har fått det kommer vi självklart att vara beredda att vidta ytterligare åtgärder.Jag vill också vara tydlig med hur jag tidigare har försökt uttrycka mig, eftersom jag fick en kommentar om att jag skulle ha påstått att det inte har nått hushållen. Det som jag har försökt förmedla är att det har varit omöjligt att få svar på om alla hushåll som har rätt till det verkligen har fått det. En faktor är att detta inte har gått via Försäkringskassan, Skatteverket eller annat utan via andra aktörer, från Kammarkollegiet och vidare. Ett krasst konstaterande är att det inte finns någon som kan svara för detta. Det är det som jag har lyft upp. Det finns ett stort frågetecken där. Det är det som vi har försökt kompensera för när det gäller det nya elstödet, genom att skapa större säkerhet så att vi verkligen kan veta att de som har rätt till elstöd får elstöd.Det här är ett försök att svara på de tidigare ställda frågorna från Fredrik Olovsson före ajourneringen om hur vi vet detta, hur jag har uttryckt mig och vad vi ämnar göra ifall en utvärdering visar att det inte har nått alla som har rätt till det."}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Någon egentlig grund för hennes uttalande om att det tidigare elstödet inte har kommit ut till konsumenterna finns uppenbarligen inte. I stället verkar det mera vara en teori - eller en konspirationsteori - som har lanserats. Det är i sig förvånande. Men det är viktigare att regeringen, om regeringen på riktigt har indikationer eller tror att medborgare går miste om statliga pengar som skulle gå till stöd, agerar och gör något åt problemet. Nu sprids den här uppgiften, men några initiativ för att hjälpa dem som påstås utsättas för missförhållanden har statsrådet inte redovisat.Den stora frågan är varför man över huvud taget har ett behov av att slänga ur sig ett sådant påstående. Svaret är antagligen att det handlar om någon form av krishantering - det är min teori - av de vallöftessvek som regeringen och Sverigedemokraterna fortsätter att göra sig skyldiga till när det handlar om elstödet. Det var inte på plats den 1 november, och det räddade inte heller hushållen i god tid före jul, för att citera statsministerns löfte.En anledning till att några pengar ännu inte har betalats ut är att det är regeringens val att låta Försäkringskassan stå för utbetalningarna. Man har bytt modell. Det har inte bara tagit tid utan är också dyrt. Modellen som Ebba Busch har beslutat sig för kan samlat kosta staten uppemot 1,3 miljarder kronor. Det är mycket pengar. 1,3 miljarder skulle exempelvis räcka för att höja barnbidraget med närmare 200 kronor per barn under januari, februari och mars. Det är inga små belopp det handlar om. Ska regeringen förklara varför man gör något långsamt, men också dyrt, kanske det är det här argumentet som statsrådet har hittat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu återstår ändå den stora frågan, nämligen om Ebba Busch vidhåller att det finns risk att konsumenter inte kommer att få det elstöd de har rätt till från förra vintern. Då måste hon faktiskt agera. I sitt interpellationssvar redovisade hon för hur den gällande förordningen ser ut och hur lång tid elnätsföretagen har på sig. Men den skulle i så fall riskera att vara otillräcklig. Då behövs helt enkelt initiativ för att säkerställa en korrekt hantering. När kommer de initiativen, eller ska bristen på aktivitet i frågan snarast ses som intäkt för att inte heller Ebba Busch tror på vad hon har sagt?(forts.)"}
+{"question":"På vilken grund har ministern baserat sitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022?","answer":"har frågat mig på vilken grund jag har baserat mitt uttalande om att alla hushåll inte har fått elprisstödet som betalades ut under våren 2022.Den förra regeringens modell för så kallad elpriskompensation var utformad på så sätt att elnätsföretag som kompenserat sina kunder för höga elkostnader kunde ansöka om ersättning för detta hos Kammarkollegiet. Den förra regeringen ställde emellertid inte några formella krav på att företagen faktiskt skulle betala ut kompensation till elkunderna. Elanvändarna var därmed beroende av elnätsföretagens goda vilja.Vidare ansvarar Kammarkollegiet för uppföljningen av den ersättning som betalades ut i våras. Ingen sådan uppföljning har emellertid genomförts än, eftersom elnätsföretagen har ända till utgången av februari 2023 på sig att genomföra utbetalningar till elanvändare i elområde 3 och 4. Därmed är det ännu inte möjligt att svara på om alla hushåll fått det elprisstöd som betalades eller började att betalas ut under våren 2022. Som jag tidigare påpekat är detta en fråga om rättssäkerhet. Därför har regeringen beslutat att utbetalningarna till hushåll den här gången ska göras via Försäkringskassan."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Allt det jag har sagt i kammaren i dag har jag också sagt i valrörelsen - precis allt, varenda nyans. Man kan titta på hela pressträffen och intervjuerna när vi presenterade förslaget om en kraftig sänkning av reduktionsplikten. Vi redogjorde för hur vi hade räknat ut prisexemplet med en sänkning på 5 kronor för bensin och 9 kronor för diesel. Varenda nyans fanns med. Fanns varenda nyans med i ett 30-sekundersklipp i tv? Nej. Jag står för och har återkommande påpekat att Sverige har varit påverkat av både externa faktorer och globala världsmarknadspriser. Det var själva motiveringen till att vi ändrade oss om reduktionsplikten, och det var själva grunden för presskonferensen.Ja, jag vidhåller att sanningen är viktig för mig och att jag inte tycker att vi ska fultolka varandra. Vi har haft en spänstig debatt under eftermiddagen. Det har varit syrligt, ironiskt och humoristiskt, och det har varit finess. Jag uppskattar allt detta. Jag uppskattar en riktigt tuff politisk debatt. Men att påstå att jag inte har svarat tydligt och rakt upp och ned är osnyggt. Jag förutsätter att vi kommer att ha fler interpellationsdebatter med varandra i kammaren. Låt dem vara tuffa. Gå på med kritiken, och låt den vara saklig. Men här har jag svarat rakt. Att inte tycka om svaret är en sak, men det viktigaste för dem som lyssnar är att vi lägger om kursen och kommer att sänka priset. Man får utifrån läget räkna ut hur mycket det blir vid pump.Sanningen kvarstår: Med oss blir det lägre pris. Med Socialdemokraterna fortsätter man att försvara linjen att priset ska fortsätta att öka. Där skiljer vi oss åt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder) Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Jag och energiministern kommer väl troligen inte att ha samma uppfattning i den här frågan eller andra frågor hur länge vi än resonerar. Men det är klart att med energiministerns lite mer resonerande sätt nu efter valet, när hon erkänner att det finns ett världsmarknadspris och ett krig som påverkat, hade debatten varit intressantare för väljarna att lyssna på. Då, fru talman, hade man ju kunnat förstå vad det är som skiljer oss åt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen eftersom man inte hade den resonerande stilen i valet gick man faktiskt på riktigt till val på att sänka priset vid pump på upp till 10 kronor. Nu säger man att man har sänkt priset vid pump med 1 krona, men det är ju inte sant, fru talman.Om vi hade kunnat diskutera bränslepriser och elstöd på ett sådant här resonerande sätt som energiministern nu avslutar med hade vi faktiskt kunnat ha en riktigt bra debatt. Då hade man kunnat se vad det är som skiljer, och väljarna hade kunnat få ett rimligt och realistiskt val att ta ställning till. Men det nekade Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson väljarna.Nu vill man såklart inte ta i sin mun hur mycket man ska sänka priset. Man kan inte svara på hur mycket en eventuell sänkning av reduktionsplikten kommer att innebära vid pump. Man kan inte ens riktigt svara på om den kommer att inträffa och hur den kommer att se ut. Man har ingen aning om lägstanivån i EU den 1 januari 2024. Man kan över huvud taget inte ge några svar alls.Det är det som är så viktigt att väljarna får ta del av, fru talman, och jag hoppas att de som lyssnar på den här debatten har förstått att energiminister Ebba Busch inte har svarat på en enda fråga i dag.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Svaret är kort, Patrik Björck, eftersom det är så pass enkelt att svara. Det hade varit 1 krona dyrare om vi inte hade sänkt skatten med drygt 6 miljarder januari 2023, och vi kommer att sänka reduktionsplikten och därmed priset vid pump rejält i och med att vi går ned till EU:s miniminivå för reduktionsplikten den 1 januari 2024.Rak fråga - rakt svar. Jag hoppas att det ska uppskattas.Det är också svaret på vad vi gör för alla dem som är beroende av bilen. Till skillnad från Socialdemokraterna sätter vi nu stopp för den politik som gjort att vi utöver sådant som vi inte kan påverka, som Putins invasionskrig i Ukraina, dessutom haft inhemska politiska beslut som drivit upp priserna ytterligare.Det kan ju vara så att det finns två sanningar. Vi har blivit påverkade av Putins invasionskrig i Ukraina. Det kan vi inte påverka. Men det går att påverka hur hög inblandning vi har av biodrivmedel. Där håller Socialdemokraterna med en dåres envishet fast vid att vi ska upp till 66 procents inblandning. Man försvarar de höga nivåerna som vi har nu.Det klingar därför väldigt märkligt att man kritiserar att det inte går fortare med detta. Samtidigt som man försöker få det att framstå som att man är oroad över de höga priserna som drabbar så många svenskar fortsätter man att bedriva en politik som kommer att göra det ännu dyrare framöver - 5 kronor till 2026 för dieseln, 9 kronor mer till 2030.Apropå att vara rak och inte fultolka varandra vill jag säga att det stämmer att vi röstade för reduktionsplikten när den infördes. Då såg också priserna för biobränsle annorlunda ut. Sedan dess har det ändrats. När vi har sett att priserna har blivit mycket, mycket högre och inte håller vare sig för hushållen eller för företagen, då har vi ändrat dem. Ändrar sig priserna igen kanske vi kan se en annan utveckling i detta, men den typen av hederlighet tycker jag att vi kan ha, och jag är gärna transparent och rak med detta.Utöver det vill jag lägga till att vi ju gör förändringar i reseavdraget som innebär att den som har mer än fyra mil att pendla till exempel till jobbet kommer att få 4 700 kronor mer i kompensation i reseavdrag med de fyra samarbetspartierna. Om jag ska försöka förstå frågan undrar jag om besvikelsen ligger i att vi nu driver en politik som kommer att minska priset rejält, fast S håller fast vid att priset ska öka rejält framöver. Så uppfattar att jag att det är: Ni kan inte säga exakt när det blir 9 kronor mer för dieseln.Under valrörelsen frågade väljare och journalister om man kunde få ett exakt datum när pengarna är på kontot. Jag svarade att nej, det går inte. Så har jag också svarat när vi har pratat om siffror, nämligen att när vi har räknat ut 9 kronor vid pump baseras det på dagens priser. Ändras det och det förvärras ytterligare i omvärlden, ja, då kommer det fortfarande att bli ett lägre pris än om vi hade fortsatt att tuffa på med Socialdemokraterna. Men en exakt siffra kommer vi att se om ett år."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Det är uppenbart att Lars Beckman saknar möjligheten att interpellera miljöpartistiska statsråd. De finns som bekant inte här för närvarande, utan det är Socialdemokraterna som har ställt dessa interpellationer till sittande regering.Hur kan vi utifrån de förutsättningar som råder just nu säkerställa att vi kompenserar dem som har höga resekostnader? Hur kan vi lyfta upp att den här regeringen, med regeringsunderlaget, lovade någonting som de faktiskt inte genomför? Det är fortfarande så att en bred politisk majoritet med både Kristdemokraterna och Moderaterna stod bakom reduktionsplikten. Man stod här i kammaren och sa att regeringen gör för lite och borde höja reduktionsplikten mer. Sedan har det ändrat sig.Nu är det här inte en reduktionspliktsdebatt, men faktum kvarstår: Vi har i dag väldigt mycket rysk diesel i tanken. Frågan till regeringsunderlaget är, Lars Beckman med flera, vilken olja är det vi ska ha i tanken. Är det den som kommer från Iran? Eller från Qatar? Från Saudiarabien eller någon annanstans ifrån?Det är klart att när USA lättade på kranarna och släppte ut sin oljereserv sänkte det världsmarknadspriset något. När Kina nu växlar upp efter pandemin och kör igång kommer efterfrågan på olja att kraftigt öka och med det världsmarknadspriset. Det är delar som man bör ha med sig i ekvationen: Världsmarknadspriset kommer förmodligen att fortsätta att öka."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I september 2014 kostade det för den som hade en dieselbil som rymde 70 liter och som åkte till OK i Råneå för att tanka 1 045 kronor - enligt statistiken på nätet. Den 9 september i höstas, efter åtta år med Miljöpartiet, som satte priserna på drivmedel i Sverige, kostade det för samma bilist med samma bil 1 700 kronor att tanka på OK i Råneå.Hur mycket det hade kostat att tanka i dag om Miljöpartiet hade fått bestämma vet vi inte, men det hade sannolikt varit 2 kronor dyrare. Statsrådet sa 1 krona. Ja, det är den positiva tolkningen av Socialdemokraternas politik. Sannolikt hade man skyllt på någon kris och drämt till med 2 kronor.Men vad kommer det att kosta för samma bil om Socialdemokraterna får bestämma och man följer kurvan med reduktionsplikt? Då kommer det att kosta 2 300 kronor. Det är det som är skillnaden.Jag tycker inte att det är negativt att det nu är fyra fem socialdemokratiska riksdagsledamöter som engagerar sig i bensin- och dieselpriser. Det tycker jag är jättebra. Frågan är var ni har varit i åtta år. Varför har ni tillåtit regeringen att höja priset med 700 kronor per tank på åtta år? Var det så enkelt att Miljöpartiet bestämde åt var och en av er och att det var så Socialdemokraterna köpte makten? Av samma anledning vet den som fick en elräkning i höstas vad det kostar med rödgrön energipolitik.Som ordförande i Bilnätverket i riksdagen tackar jag för ert engagemang för bilismen. Jag tycker att det är jättebra, även om jag beklagar att ni inte har visat det under de föregående åtta åren. Ställ er nu på barrikaderna tillsammans med den borgerliga regeringen och strid för bättre villkor för bilismen! Det välkomnar jag."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Det är intressant att höra, tycker jag, vad den nuvarande oppositionen säger. Det sägs att vi är helt svarslösa och att en del väljare blir skrämda.De väljare jag pratar med säger: Det är bra att ni har en plan. Det är bra att ni visar att ni vill någonting.De väntar såklart på resultat och på att det ska bli färdigt. Nu har vi sänkt priset med 1 krona. Det var viktigt, men det är inte klart. Det viktiga är faktiskt det som händer den 1 januari 2024, när vi sänker reduktionsplikten.Reduktionsplikten är intressant. Förra regeringen ville inte sänka den. Den skulle däremot höjas. 30,5 procent är det nu, och det skulle upp till 66 procent till 2030. Vi hörde av ministern hur mycket pengar det skulle bli.Vi köper faktiskt väldigt mycket av bränslet från andra länder. Det mesta, ungefär 80 procent, köps från Indonesien eller Brasilien. Det tycker jag också att vi ska prata om, för det är inte speciellt miljövänligt att vi gör på det sättet.Det viktiga är nu att vi har en regering som har sagt: Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det är viktigt. Det är också viktigt att vi har börjat agera och att människor, våra väljare och svenskar som bor runt om i Sverige, ska veta att denna regering har en plan. Vi kommer att sänka priset vid pump från den 1 januari 2024."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Magnus Oscarsson inledde sitt anförande med att säga att man när man var i opposition hade många åsikter. Det var lätt att ha det då. Sedan kom verkligheten och spökade.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOch plötsligt kom Lars Beckman och sa att han tror att denna regering vet mycket om livet i norra Sverige. Jag är ledsen, men jag tror ärligt talat inte att det är den bild som invånarna i norra Sverige har. Det är möjligen en eller annan moderat eller kristdemokrat som kan tro det, men den generella bilden är inte att denna regering har brytt sig särskilt mycket om min landsända: norra Sverige.Ingen minister kommer från norra Sverige. Inget elprisstöd kommer till norra Sverige, eller det kanske det gör - vi får väl se. Och det finns ingen förståelse för behovet av bilen i norra Sverige.Lars Beckman stoltserar med hur lågt bensinpriset var när de lämnade regeringsmakten. Jag vill påminna om att bensinpriset har varit lägre under vår regeringsperiod - Lars Beckman sitter här och skakar på huvudet. Flera år, under pandemin, var priset under 14 kronor per liter för diesel, med Miljöpartiet i Regeringskansliet. Jag tror bestämt att Lars Beckman behöver fundera på: Hur kunde det komma sig?Nej, vi socialdemokrater har lagt fram förslag om ett reseavdrag som riktas till dem som bäst behöver det och till dem som är beroende av bilen. Det avvisar denna regering. Vi har lagt fram förslag om en tankrabatt med glesbygdsprofil. Det avvisar denna regering.Jag tycker att det vore på sin plats att regeringens företrädare i kammaren i dag svarar på min fråga, vilket hon kategoriskt undvek i sitt förra inlägg: När kommer det förslag som visar att regeringen förstår att vissa är beroende av bilen för att livet ska fungera? När får vi förslag som löser detta för dem som är beroende av bilen?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Magnus Oscarsson sa tidigare, i riksdagens talarstol, att regeringen gör och har gjort allt den kan. Det är det som skrämmer väljarna så mycket. Det är just det sveket som gör väljarna arga. Det är ju, som jag sa, inte roligt att bli lurad. Att regeringen gör allt den kan visste vi innan Magnus Oscarsson bekräftade det i talarstolen, för det finns också i energiministerns svar på denna interpellation. Jag tror att detta är ett av de absolut mest tomma svar på en interpellation som jag någonsin, under alla mina år i denna kammare, har läst. Här finns det inget som helst försök ens att svara på frågan.Energiministern säger att vi bara befinner oss i början av matchen. Men faktum är att energiministern täcker in halva mandatperioden i sitt svar. Det är ungefär som att säga: Visserligen har matchen precis börjat, men vi får se i andra halvlek om vi kanske börjar spela boll.Vi vet inte. Det är detta jag frågar om, fru talman. Vad har regeringen för tankar och idéer om att kunna uppfylla sina vallöften? Det är vad det handlar om. Man har inte sänkt priset vid pump med upp till 10 kronor. Det varierade lite mellan partierna. Någon sa 9 kronor. Någon sa 10 kronor. Men man har inte gjort detta. Det är inte 9-10 kronor billigare vid pump. Detta är alltså inte sant. Vi måste ändå förhålla oss till det. Jag har fortfarande inte fått svar på den fråga som jag ställde i mitt första anförande. Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson hade en berättelse för väljarna i valrörelsen: Kriget i Ukraina och världsmarknadspriset hade ingen som helst påverkan på vad bilisten betalade vid pump. De höga bränslepriserna var den socialdemokratiska regeringens fel. Det handlade om socialdemokratisk politik. Det var den berättelsen man gick till val på.Sedan fortsatte man med den berättelsen för att övertyga väljarna: Eftersom det är socialdemokratisk politik som gör att bränslepriserna är så höga vid pump kommer man med en högerregering vid makten snabbt och lätt att sänka priset med upp till 10 kronor.Det är där energiministern och hennes vapendragare blir helt svarslösa. Jag är tyvärr orolig för att Magnus Oscarsson har rätt. Regeringen har gjort och gör det den kan. Detta gör väljarna - ni har kunnat höra att det inte bara är väljarna i min valkrets utan väljare från stora delar av landet - väldigt besvikna och arga, för ingen tycker om att bli lurad.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Ibland uttalar man saker fel. Man behöver kanske inte fultolka varandra. Bara för att Gustav Fridolin, det dåvarande språkröret, hade svårt att uttala \"Schweiz\" - ni får googla och se på Youtube efteråt - behöver jag inte påstå att han på fullt allvar inte vet hur det ska uttalas. Samma sak gäller också min kära partiledarkollega Johan Pehrsons uttalande. Man säger en sak i valrörelsen. Sedan lyckas man vinna valet och får väljarnas förtroende och ska genomföra det man har lovat. Ska då allt ske över en natt? Nej, vi har en tingens ordning för hur saker och ting ska gå till. Hur långt in på mandatperioden vi har hunnit nu kan vi jämföra med en fotbollsmatch. Då motsvarar det fem minuter in på en 90-minutersmatch. Vet man i det läget hur det kommer att gå på slutet? Nej. Kommer vi att leverera på allt eller att stå för om det inte går? Svaret är ja, precis som vi har stått för att vi har gjort justeringar i modellen för elstödet och hållit fast vid de svar vi gav när det gäller att det inte går att säga ett exakt datum för när pengarna kommer att vara på konton. Den linjen har vi hållit.Det är samma sak med reduktionsplikten. Det korta svaret på interpellationen är egentligen:Hade vi inte sänkt skatten på drivmedel på det sätt som vi gjorde hade de varit 1 krona dyrare. Det spelar ingen roll hur mycket man än säger att det bara blev 14 öre eller att sänkningen åts upp av annat - drivmedlen hade likafullt varit 1 krona dyrare om vi inte hade gjort detta. Man får gärna förklara för alla medborgare vars kostnader man är så orolig över varför det hade varit så bra om priset var 1 krona högre!Vi kommer att vara nere på EU:s miniminivå för reduktionsplikten den 1 januari 2024. Här tycker jag att man kan vara ärlig: Socialdemokraterna driver fortfarande en linje som innebär att vi ska upp till 66 procents inblandning av biobränsle! Jag tycker att interpellanten kan svara västgötarna hemmavid - jag har för övrigt mina egna rötter i Skaraborg och har tillbringat mina somrar i Blixtorp, där min mormor bodde - i Hjo kommun, Skövde eller Mariestad att med Socialdemokraternas politik den som har en dieselbil kommer att få ett dieselpris som ökar med 5 kronor till år 2026 och 9 kronor till 2030. Så sent som för bara några dagar sedan var Mikael Damberg ute och försvarade reduktionspliktsnivån och sa att den linjen ligger fast. På samma sätt ligger linjen från Sveriges nya politiska ledarskap fast: Det är ohållbart dyrt. Vi ser gärna en stark framtid för de gröna näringarna och även för biodrivmedel i Sverige, men inte på bekostnad av att vi slår ut vårt svenska lantbruk. Det får inte ske på bekostnad av att vi slår ut hushållskassan fullkomligt för alldeles för många barnfamiljer. Vi får inte göra det ännu svårare att bo och leva utanför Stockholm, Göteborg och Malmö.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDärför lägger vi politiken när det gäller reduktionsplikten, och svaret är mycket tydligt: Hade vi inte gjort sänkningen vid årsskiftet hade det varit 1 krona dyrare. Vi kommer att fullfölja vårt löfte till väljarna om att ta ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå till den 1 januari 2024."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Till Magnus Oscarsson och Lars Beckman, som kanske har följt debatten på håll, vill jag säga att vi tidigare har haft en biodrivmedelsdebatt här. Vi har haft en debatt om stöd och höga energikostnader.Miljöpartiet kan ju beskyllas för mycket, men de kan knappast beskyllas för världsmarknadspriset på olja. De kan knappast heller beskyllas för Rysslands helt fruktansvärda invasionskrig i Ukraina. Det är saker som påverkar oss väldigt mycket.Jag har en dieselbil. Lars Beckman kanske också har en. När jag tankade diesel i går kostade den 24,30, och då var majoriteten av dieseln rysk. Så kommer det inte att vara framöver. EU:s medlemsländer är i princip överens om att andelen rysk diesel i princip ska ned till noll. Detta kommer också att påverka världsmarknadspriset kraftigt. Det bör man också beakta.För oss socialdemokrater är det avgörande att stötta de mest utsatta. Det handlar om att vi kompenserar pensionärerna för höga elräkningar och att vi kompenserar glesbygden för dyra transportkostnader. Då är det viktigt att stöden också ska kunna gå ut i tid. Vi lade fram ett förslag om 2 000 kronor i stöd per bil för att också pensionärer, som inte ska åka till jobbet, ska kunna få en nedsättning och ett stöd. De behöver bilen när de ska åka och handla, skjutsa barnbarnen och så vidare. Det är detta som den socialdemokratiska politiken bygger på: att stötta de mest utsatta.Magnus Oscarsson kan jag också påminna om att vi har stått i den här kammaren ett antal år och haft olika debatter. Från början var man från Kristdemokraterna väldigt tydliga om att Socialdemokraterna gjorde för lite och att det gick för sakta. Man ville använda mer av skogen till biobränslen, och därför ville man öka reduktionsplikten snabbare. I det perspektivet är det verkligen inte bara Miljöpartiets fel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen detta handlar om här och nu. Det handlar om dem som ska ta sig till jobbet och om pensionärerna som ska kunna åka och handla, och det ska uppfattas som rättvist. Det som inte har uppfattats som rättvist är regeringspartiernas och regeringsunderlagets löfte till väljarna. Man lovade en sak före valet, och sedan - precis som Johan Pehrson helt ärligt har sagt - säger man något annat efter valet. Det är därför vi är här nu.(Applåder)"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Det är faktiskt riktigt underhållande att så här en tisdagseftermiddag höra socialdemokratiska riksdagsledamöter som nu slipper Miljöpartiets bojor. Det måste vara så, fru talman. Det kan inte vara så att de här riksdagsledamöterna från Norrbotten och Västerbotten har suttit tysta i åtta år, i sina egna riksdagsgrupper, till exempel.Vad var dieselpriset 2014, när ni tog över makten? Jag hörde att någon nämnde priset nyss i debatten. Det finns jättebra information om detta på nätet. Det var 14 kronor och 94 öre. Så var det, fru talman, innan Miljöpartiet tog makten i Sverige och bestämde att diesel- och bensinpriserna skulle chockhöjas.Vi hörde en eldebatt här tidigare i dag. Miljöpartiet har ställt till mycket skada i Sverige med sin politik. Den har varit extremt landsbygdsfientlig. Men det är Socialdemokraterna som har tillåtit detta.Alla de argument som har anförts här när det gäller varför man ska kunna leva i hela Norrland och hela Sverige är helt korrekta. Vi måste värna konkurrenskraften. Man måste kunna bedriva ett tillverkande företag i Ljusdal och frakta sina produkter ned till Mjölby över natten. Det är självklart.Hur har ni socialdemokrater kunnat tillåta att dieselpriset steg med i princip 10 kronor per liter under åtta år? Det steg från 14,94 den dag ni tog över makten till 24,36 den 9 september i fjol. I går kostade dieseln 23,61 enligt den uppställning som finns på nätet. Det är lite billigare, alltså. Men den relevanta frågan är: Vad hade dieselpriset i dag varit om olyckan hade varit framme och Miljöpartiet hade fått fortsätta att styra Sverige? Vi får väl tro vad Miljöpartiet självt säger, nämligen ungefär 2 kronor dyrare per liter. Det är jättemycket pengar för alla, men det är särskilt mycket för åkerier, naturligtvis. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har en regering som ibland hånas av Stockholmsmedier, inte minst ledarsidorna, som tycker att det är illa att regeringen nu sänker kostnaderna för bilismen, förstärker konkurrenskraften och förbättrar köpkraften för hushållen, men det tror jag att regeringen klarar av. Jag är själv född och uppvuxen i Norrbotten, även om jag flyttat från Boden till Gävle. Jag tror att man i Norrbotten förstår att man har en regering som ser hela Sverige och förstår att vi måste sänka kostnaderna för bilismen. Vi måste förbättra vägnätet. Vi måste göra det möjligt att bo, leva och driva företag i hela Sverige. Även i Norrbotten måste man ha råd att tanka sin bil.Tänk om man under åtta år hade fått höra en enda socialdemokratisk riksdagsledamot säga att vi faktiskt borde sänka bensin- och dieselkostnaderna! Men ni var tysta då. Ni var helt knäpptysta.Jag tycker att det är befriande att höra vad ni egentligen tycker, nu när ni slipper Miljöpartiets bojor. Det är bra att ni hyllar regeringen för att den sänker kostnaderna för drivmedel. Det är positivt. Men det hade varit ärligt om ni också hade haft en egen regering och en egen finansminister som gått i den riktningen i stället för att ständigt chockhöja kostnaderna för bilismen.Regeringen är på rätt väg. Jag ser verkligen fram emot den 1 januari nästa år, när reduktionsplikten förändras till EU:s lägstanivå. Vi får se vad den är då, men det är ett steg i rätt riktning. Sverige har åtta förlorade år bakom sig, men nu har man äntligen vänt kursen."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Tack för att jag får vara med i denna interpellationsdebatt! Bränslepriserna är en viktig fråga som vi har debatterat här i kammaren väldigt många gånger. Som del av den dåvarande oppositionen hade jag mycket åsikter om vad den förra regeringen borde ha gjort. Nu är det intressant att höra vilka påhopp vi i den nuvarande regeringen utsätts för av den förra regeringen. Det har faktiskt skett mycket. Vi har sänkt skatten på drivmedel, och mer är på väg.Det är otroligt viktigt att ta en sådan fråga som bränslepriserna på största allvar. Jag vet inte hur många människor som sa till mig när jag åkte runt i Sverige att skatten är alldeles för hög på just diesel och bensin.Vi diskuterade förut olika delar av Sverige. Själv kommer jag från Ödeshög, en ort där många åker till olika platser. En person sa till mig: Magnus, jag kan inte åka längre; det är för dyrt. Det var precis detta som den här regeringen hörde.Någon ledamot undrade om man skulle skratta eller gråta. Var det något som många sa förut så var det att de grät - det var alldeles för höga priser. Därför är jag så glad för att den här regeringen nu har lovat att ta tag i reduktionsplikten. Faktum är nämligen att jag tankade min dieselbil för över 28 kronor litern när det var som värst. Med en sänkning av skatten nu och en sänkning av reduktionsplikten från den 1 januari 2024 kommer det att hända saker - den saken är klar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär oppositionen nu kommer med kritik mot detta tycker jag att vi ska ha klart för oss vad det var som hände förut. Vi hade exempelvis en reduktionsplikt. Den är i dag på ungefär 30,5 procent. Men målet för den förra regeringen var att den skulle upp till 66 procent. Varenda människa i det här landet kan begripa att priset skulle ha gått upp med en sådan ökning av reduktionsplikten. Nu kommer man och säger: Uj uj uj, vad priset är högt! Då ska man veta hur det kunde ha blivit om den förra regeringen hade fortsatt. Då var planen att reduktionsplikten skulle upp till 66 procent, med mycket högre pris vid tankning.En ledamot sa att Socialdemokraterna har många förslag. Det låter ju väldigt bra. Han nämnde att man skulle få en tankning gratis, i princip - en tankrabatt, tror jag att han pratade om. En tankrabatt låter fantastiskt bra, men alla andra tankningar, då? Om priset är uppåt 28 kronor, vad pratar vi om då?Jag tycker att man måste inse att den här regeringen kommer att göra och redan har gjort allt den kan och naturligtvis kommer att se till att reduktionsplikten sänks. Och då vet vi att priset kommer att gå ned."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sverige är avlångt och ser väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Jag bor, min skånska till trots, i de nordligaste delarna av landet, i det allra nordligaste länet - i Älvsbyn i Norrbottens län. Där är det glest mellan husen, kan man säga.I snart sagt hela Norrbotten är bilen inte bara viktig för bekvämligheten utan en livsnödvändighet. Det går inte att ta sig från hemmet på den ena orten till arbetet på den andra utan bilen. Det går inte att skjutsa barnen till träningen på kvällen utan bilen. Det går inte att handla matvaror, kläder eller någonting annat utan bilen när man bor i de delar av landet där det är glest mellan husen.När bränslepriserna stiger på det sätt de gjort det senaste året slår detta givetvis hårdast mot dem som är beroende av bilen för att livet ska fungera och som inte har några alternativ till bilen. Vi socialdemokrater har ända sedan krigsutbrottet med stor tydlighet visat att vi förstår detta. De som behöver stödet bäst ska få det mest. De krisstöd vi föreslog förra våren, när vi lade fram ett förslag till förändrat reseavdrag, och den tankrabatt vi föreslog i vår budgetmotion har inneburit att det har funnits en glesbygdsprofil. Vi har gett mest till dem som behöver bilen bäst.Alla dessa förslag avvisas enträget av regeringen och regeringsunderlaget. I stället säger regeringen: Vi ska sänka skatten rakt av på bensin och diesel. Av 1 krona blev det 14 öre. Den 1 januari sänktes priset på bensin med 14 öre. Dagen efter höjde de stora bränslebolagen priset med 30 öre. Hela skattesänkningen åts alltså upp ett dygn senare. Det kostade nästan 7 miljarder att göra detta.Min fråga är: När kommer regeringen tillbaka med förslag som på riktigt kan göra skillnad för dem som inte har några alternativ till bilen? Socialdemokraterna har presenterat gott om idéer till förslag som skulle göra större skillnad för dem som är beroende av bilen än för dem som har bilen för bekvämlighet. När kommer regeringen tillbaka med förslag som kommer att göra riktig skillnad för dem som är beroende av bilen?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Skratta eller gråta? Det har varit en fråga som ställts i den här kammaren ibland. När man hör svaret från energiministern är det faktiskt en fråga man kan ställa sig.Då börjar jag fundera över hur väljarna i min valkrets tänker. Jag kan meddela energiministern att i min valkrets finns det ingen som skrattar åt energiministerns svek. Jag tror inte att man gråter heller, men man är uppriktigt förbannad, arg, besviken och ledsen över att man inte kan lita på politiker.Jag träffade i valrörelsen många som jag diskuterade politik med och som återkom till de här löftena från Ebba Busch och Ulf Kristersson om att man skulle sänka priset med 9 kronor och 10 kronor och så vidare. Väldigt många väljare i min valkrets - Skaraborg är min valkrets, för övrigt; den ligger någonstans mellan Vänern och Vättern, kan jag upplysa Ebba Busch om så att hon vet ungefär var i geografin den finns - är i dag väldigt upprörda över det här sveket.När man ställer frågan som jag gör finns det inget som helst ens försök från regeringen att svara på hur man ska uppfylla de här löftena. Att man så här långt inte har gjort det har ju alla märkt. Jag tankade bilen i går, fru talman, och kunde konstatera att bensinen var lite dyrare än när regeringen tillträdde. Det är ju intressant att tänka på. Då funderar jag så här, och det kan ju vara en fråga till energiministern: Om bensinpriset har stigit sedan regeringen tillträdde, är det bensinpris som väljarna i min valkrets Skaraborg har att betala ett Putinpris eller möjligen ett Ebbapris?Det är där verkligheten finns - det är vid pumpen. Och det finns ingen som ska tanka som känner igen att priset har sänkts med de här 9 eller 10 kronorna som man pratade om.Sedan finns det en annan detalj som är lite spännande, och det är att finansministern inte vill ta på sig ansvaret och svara på den här interpellationen utan skickar den vidare till energiministern. Det kan man alltid fundera över. \"Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen\", säger energiministern. Vi har ju fått det fastslaget i kammaren många gånger att regeringen fattar kollektiva beslut, så finansministern skulle naturligtvis kunna svara. Man skulle också kunna tänka sig att finansministern har ett visst ansvar för budget och skatter, men det är en annan sak.I svaret finns det också en diskussion om en skattenedsättning för jordbruksdiesel, och det är väl bra. Men det var inte detta som väljarna i första hand röstade för.Det sägs att man kanske ska sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024. Men det var inte detta väljarna röstade för - att man kanske, osäkert när och hur mycket, ska sänka reduktionsplikten.Man lovade väljarna upp till 10 kronor lägre pris vid pump. Där har man svikit sina väljare; det är ofrånkomligen så."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen?","answer":"Vad trevligt att ses här igen!Patrik Björck har frågat finansministern om hon avser att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppfylla löftet om att sänka priset på bensin och diesel i nivå med det som utlovades i valrörelsen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.För att sänka priset på bensin och diesel till den nivå som utlovades i valrörelsen har regeringen, i ett första steg, föreslagit en sänkning av skatten på bensin och diesel om totalt 6 miljarder kronor för 2023. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med regeringens förslag, och de nya reglerna har varit i kraft sedan den 1 januari 2023. Utöver det föreslår regeringen att den tillfälliga skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs. Det innebär en skattelättnad på cirka 380 miljoner kronor för de omkring 25 000 svenska företag som berörs av förslaget. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen har slutligen aviserat att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Jag vill igen understryka frågan om utformningen av elstödet både i omgång ett och i omgång två. Det utgår alltså inte ifrån huruvida man är norrbottning, skåning eller värmlänning, utan det utgår ifrån huruvida man har haft priser som har legat över 75 öre i spotpris eller inte. Har man haft det får man tillgång till elstödet, och har man inte haft det får man inte det.I den första omgången, som man nu kommer att påbörja utbetalning av den 20 februari, har det blivit så att de som bor i elområde 3 och 4 får del av detta. Det elstöd som kommer att betalas ut under våren kommer att nå alla fyra områden, för i november och december hade alla delar av landet elpriser som låg över denna nivå.Jag ska svara rakt på frågan i och med att jag tycker att det är viktigt att jag kan svara rakt: Jag kan inte sätta ett datum. Vi arbetar så fort det bara går med detta. Jag delar bilden av att det här inte kan gå fort nog. Det finns andra delar av oppositionen som tvärtom har anmält till konstitutionsutskottet att man tycker att det har gått för fort. Men här har vi valt att låta det väga tungt att svenska folket är i desperat behov av stödet så snart som möjligt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också valt att inte gå på en elräkningsakut i och med att branschen avrådde så kraftigt från detta. Vi bedömer att en sådan kommer att kunna vara på plats först efter det att elstödet har betalats ut.Det här är inte perfekt; jag vill understryka det. Det utgår ifrån en särförordning från EU som möjliggör att vi kan använda medlen på det här sättet. Det gör att det blir lite tvångströja, och vi kan inte göra exakt som vi vill - särskilt eftersom vi vill att det ska gå fort. Men det här är väsentligt större än max 2 000 kronor gånger tre månader. En normalstor villa kan få uppåt 16 000 kronor. Det blir en lindring, men inte full kompensation. Nu påbörjas den långa vägen för att bygga upp energisystemet starkt igen.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Jag lyssnar till vad ministern säger, men jag tycker faktiskt inte att vi får svar på våra frågor på ett tillfredsställande vis. Lite grann friskriver ministern också sig själv från ansvaret.Nu är det dags att regeringen tar ansvar för hela landet och fattar rättvisa beslut. Titta på helheten! Om man bara pratar om elpriset är det lätt att se. Men om man ser till vad den totala elräkningen uppgår till för folk ser man att hushåll i norr många gånger betalar högre kostnader än de söderut. Någon rättvisa får det vara!Uppe i norr är våra medborgare med rätta oerhört förbannade. Vi i norr har under årtionden tagit ansvar för att Sverige ska ha en god energiförsörjning. Vi byggde ut vattenkraften, och nu bygger vi ut vindkraften. Då ska vi också behandlas rättvist; det är vad det handlar om.Behovet av energi kommer att öka, och vi vet att energitillgången har en avgörande roll i framtiden och för den gröna omställningen. Här vill vi socialdemokrater satsa på det som ger snabbast effekt, och det är den havsbaserade vindkraften. På regeringens bord ligger nu flera stora projekt med havsbaserad vindkraft som är redo för beslut. Jag hoppas verkligen att även regeringen är redo att fatta beslut. Det handlar om både jobb och investeringar.Hemma i Sundsvall är vi förväntansfulla när det gäller de planer som finns på havsbaserad vindkraft efter vår Norrlandskust, för vi vill ha fler jobb, fler gröna jobb och fler investeringar.Jag har en uppmaning nu på slutet: Se till att hushållen i norr får elstöden utbetalda och att våra företag i norra Sverige får det stöd som de behöver! I denna svåra tid behöver vi politiker göra allt vi kan för att stötta svenska hushåll och företag.(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Jag hoppas och jag tror att många med mig - pensionärer, barnfamiljer och andra - hoppas att det blir en fin påsk. Vi hoppas att det kanske kommer ett elstöd som man kan använda under sin påskledighet med ungarna.Jag tror att det skulle välkomnas om näringsministern i sitt sista anförande också presenterar en idé om och ett förslag för när bageriet i Vilhelmina eller bilverkstaden i Norsjö kan förvänta sig ett elprisstöd. Det gäller alla de hantverkare som vi runt om i landet är så beroende av. Deras verksamhet måste gå runt så att alla vi andra kan få en dräglig tillvaro.Jag tror att det är detta som kommer att finnas kvar i minnet. Hur var det nu? Vilka var det som fick det här? Vi hoppas naturligtvis att detta är av övergående natur, men precis som näringsministern själv har varit inne på behövs kommande omfattande investeringar. Det gäller framför allt ny kraftproduktion i södra Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNorra Sverige kommer med all sannolikhet, om alla de planerade investeringar som ligger på bordet genomförs, att behöva energi och el i stora mängder. Det skapar jobb och framtidstro, det klarar klimatutmaningarna och det ger mat på bordet för många fler. Så måste det vara om vi ska ha en dräglig planet att bo på. Vi ser fram emot både det sista anförandet och reell leverans.(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"För människor och företagare är det allvar här och nu. Inga käcka budskap, pressträffar eller försök att skylla på andra hjälper. Det är här och nu elräkningarna ska betalas. Många hör av sig i ren desperation. Antalet ärenden hos Kronofogden ökar, och konkurserna börjar att komma.Samtidigt har ni röstat nej till vår elräkningsakut. Ni har likaså sagt nej till tillfälliga höjningar av barnbidragen. Ni har i stället lagt 13 miljarder på sänkt skatt för höginkomsttagare och lägger kraft på att sekretessbelägga elprisstödet den dagen det kommer.Jag hade en naiv förhoppning när jag ställde interpellationen om att ge regeringen möjlighet att redan i december säga: Vi tänkte fel. Vi tänker om. Vi säkerställer en modell som omfattar hela landet redan från början, där det aldrig blir någon diskussion om geografin utan där man utgår från referenspriset.Men eftersom vi nu är på gränsen till februari, och eftersom den 1 november tydligen blir den 20 februari för vissa när det handlar om elprisstödet, skulle jag ändå vilja att statsrådet i sitt sista inlägg meddelar och berättar om det går att säga någonting mer specifikt om hur lång våren kommer att vara för en norrbottning eller norrlänning. När kommer elprisstödet att komma?Som avslutning får jag väl tillägga: Lägg till Hooja på listan!Går det braEller går det som vanligtDe frågar fast de redan vet svaretFan det är jämna plågor nuOch vädret ser inte så bra ut(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Det är väl bra med kids men nu är litt dumtMen gynekologen säger att det finns riskerOch psykologiska aspekter som tryckerFan va lätt att va efterklokSka det bli nytt liv för vi hade sex ihop?Jag menar jag kan inte ens planera en dag framEtt sånt ansvar kräver en fulländad manOch det är långt ifrån jag och knappast duNåt att ångra nån dag inget vackert slutEtt snabbt beslut eller du är inte säkerBara ett sår till som kanske tiden läker STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är resten av Timbuktulåten, som är en av mina favoritlåtar. Den tog mig genom gymnasiet. Den som vill kan googla och se när jag slaktar den här låten i Så ska det låta för många år sedan när jag var gravid. Men där tar det roliga slut. Det handlar om att vara efterklok. Nu står vi här, och det är efterklokheten som vi hör just nu i inlägg efter inlägg.Det är otroligt viktigt att man är noggrann med orden. I det uppdrag som gavs från den förra regeringen och som vi tog vid står det mycket tydligt att man ska beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige.Det gäller just detta att det är geografiskt betingat hur hårt man har varit drabbad. Ingen har valt bort någon landsände. Detta är en regering för att hela landet ska leva. Det ska gå att bo och verka oavsett var någonstans i landet man är.Det är därför vi har satt ett referenspris som är på 75 öre. Det är lika för hela landet. Vi kommer att lägga ut det på Twitter för er som lyssnar på den här debatten så att ni kan titta på hur priset har legat under den här årsperioden.Det är mycket få gånger som priset har gått över 75 öre. Det var därför man inte fanns med i den första omgången. Det handlar inte om att någon del av detta land har valts bort.Det är därför som även norra Sverige kommer att nås av elstödsomgång nummer två. I november och december har man gått över referenspriset på 75 öre.Det är tufft att bo och leva i områden som har längre till akutsjukhus, jobbet och till att skjutsa och hämta barn till och från skola.Därför hoppas jag att man i andra ändar kan tänka sig att ompröva från Socialdemokraterna och andra. Det gäller synen på reduktionsplikten. Den kommer annars att fortsätta att piska barnfamiljer och företagare i norra Sverige.Det gäller att man kan se att elstödet som går till elintensiva företag i mycket större proportion jämfört med sysselsättning och hur många som bor där kommer att gå till just till norra Sverige och kommer att gå mycket mer träffsäkert till just de norra delarna.Det gäller också att man ser att det vi nu gör är ett sätt att försöka kompensera i efterhand för nedmontering av fullt fungerande kärnkraft i fyra reaktorer och att man stoppade två kärnkraftsreaktorer genom att man pausade projekteringen för 2012. Det påverkar norra Sverige i mycket större utsträckning än södra. Man får sin förhållandevis billiga och utsläppsfria el transporterad från norra Sverige ner till södra.Den politiken lägger vi nu om. Den omvända Robin Hood-politiken sätter vi stopp för. Jag hoppas på stöd för detta framöver. Men vi kan inte använda detta som en krisinterventionsförordning i EU. Det är inte lagligt att använda de pengarna på det sättet egentligen som en fördelningspolitisk åtgärd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi gör andra saker. Det handlar om att sänka reduktionsplikten, bana väg för mer elproduktion i södra Sverige och ändra reseavdraget för dem som har extra långt till jobb och annat. Det är vad vi gör för att hantera andra delar av detta."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Orsaken till att de här frågorna kommer igen och igen är att energiministern hela tiden far med osanning. Den politik som energiministern och regeringen står för är inte politiken som man är vald på. Det är vad som är så viktigt.Man kan naturligtvis alltid diskutera teknik, politik, olika förslag eller olika uppfattningar. Men att gå till val på en sak och efter valet göra någonting helt annat är huvudproblemet med regeringen. Min fråga till energiministern är: Anser energiministern att hon och regeringen har varit mycket tydliga med att de inte ska införa ett högkostnadsskydd och att de var det före valet?Energiministern återkommer flera gånger till att hon varit mycket tydlig med det hon gör. Möjligen har hon varit tydlig med, men kanske inte mycket tydlig, att hon inte tänker genomföra sina vallöften efter valet. Problemet är om energiministern i denna talarstol i dag för oss och för svenska folket kan säga: Innan valet var jag mycket tydlig med, och mina kollegor i regeringsunderlaget var mycket tydliga med, att vi inte tänkte leverera något högkostnadsskydd.Jag skulle vilja höra energiministern framföra det från talarstolen här i riksdagen till oss som finns här och till svenska folket. Sedan ska jag föra hem det till min valkrets och berätta det. Ingen kommer i så fall att känna igen det. Jag väntar."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"I valrörelsen kom ett vallöfte som få nog har missat. Den 1 november skulle ett högkostnadsskydd vara på plats i god tid före jul. Men efter att regeringen hade fått nycklarna till Rosenbad hände inte mycket.Det har fått en att fundera på varför det har tagit så lång tid. I början av januari slog det mig. Då släppte regeringen sin Spotifylista med de låtar som ska ta Sverige in i ordförandeskapet i EU. Jag lyssnar ofta på musik när jag jobbar, och musik ger inspiration. Men det gäller verkligen att ha rätt sorts musik för att få den inspirationen.Jag tror att en av låtarna har gått på repeat för mycket på Näringsdepartementet, och det har tyvärr gått ut över deras arbete. Den låt som får mig att osökt tänka på regeringens arbete med högkostnadsskyddet är den tredje låten på Spotifylistan, Det Löser Sej med Timbuktu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska inte ge mig på att framföra det musikaliskt. Men jag vill läsa upp en del av den första versen, som jag tycker kännetecknar regeringens arbete i den här frågan.Ännu en gång står vi inför samma gamla problem som vanligtDom ofantligt stora, och dom pyttesmåOch jag vet som vanligt inte hur vi ska lösa dem eller komma över demhär sakerna som står mellan oss och total lyckaMen. vad jag tror är att om vi skiter i det och inte gör ett piss så kommer nog tiden att lösa hela grejen, för tiden har en sån magisk effekt på ossMañana mañana. eller manana manana som vi säger.Skjut på det, skjut på det. Skjut på det.Den här texten har nog gått runt på Näringsdepartementet, för vi fick inget högkostnadsskydd till den 1 november.Min fråga till energi- och näringsministern blir: Går det att lite på regeringens löften?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Att ministern inte kunde komma till kammaren för den här debatten förrän i dag är det ju ministern själv som har bestämt. Jag kom med invändningar och försökte få en tidigare tid, men det var inte möjligt.I torsdags hade regeringen suttit i 100 dagar. Dessa första 100 dagar har kantats av brutna vallöften och ett slingrande som hala ålar kring vad man lovat och inte. Man sa en sak och gjorde en annan. Under valrörelsen lovade regeringen och Sverigedemokraterna att ett högkostnadsskydd mot de höga elpriserna skulle vara på plats den 1 november 2022. Hushåll och företag utlovades kompensation i god tid före jul. Vad blev det då av detta? Jo, i stället blev det ett elprisstöd som skulle börja betalas ut den 20 februari, men bara till hushåll i de södra delarna av landet.Vi socialdemokrater har hela tiden drivit på för att elstödet ska gå till hela landet, och det är bra att regeringen nu tvingats backa. Men det här beskedet betalar ju inga räkningar nu i januari och februari, och våra norrländska företag får inget stöd av den högerledda regeringen. Regeringen har ändrat sig ett antal gånger, och så sent som i går ändrade man sig igen. Stödet för november och december ska nu gå till alla hushåll i landet. Men än vet vi inte när stöden kan utbetalas och hur mycket det blir. Samtidigt med detta hopas räkningarna för många. Dessutom har det visat sig kunna bli problem för företagen, då företag som hyr sina lokaler riskerar att bli utan elstöd. Ett begränsat stöd kommer i stället att gå till deras hyresvärdar, trots att det inte är de som har betalat elräkningarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen och Sverigedemokraterna sa i december nej till vårt utskottsinitiativ för elstöd till hushåll och företag även i norr. De har också sagt nej till vårt förslag om att införa en elräkningsakut som skulle göra det möjligt att delbetala sina elräkningar tills elstödet är på plats. Nu är det barnfamiljer, pensionärer, företag och föreningar som ensamma får ta smällen för regeringens svikna vallöften.I stället för att jobba för att få elstödet på plats har högerregeringen jobbat mycket snabbt, kanske för snabbt, för att hemlighålla vilka som får del av stödet och hur mycket pengar var och en får i elstöd. Det här tycker jag är en mycket märklig prioritering. Regeringen missar dessutom flera hundratals miljoner kronor i skatteintäkter; man hade möjlighet att införa ett intäktstak för elbolagens övervinster redan i december. Men då prioriterade man arbetet med att hemlighålla stödet, så att allmänhet och journalister nu inte kan granska vem som får del av det. Man kan fundera på hur regeringen prioriterar och vad det är som man vill dölja. Varför vill man mörka vilka som får stöd och hur mycket var och en får i stöd? Jag vill återigen lyfta fram situationen för våra företag i norr. Många av våra företagare har det oerhört tufft nu, och många vittnar om att de är nära konkurs. Vi i norr är mitt i den kalla vintern, trots att man inte kan tro det en sådan här dag i Stockholm, när solen skiner och våren knackar på dörren. Situationen, klimatet och förutsättningarna är annorlunda i norr, och det måste man inse.Därför vill jag fråga ministern: När kommer även alla företag och föreningar i våra norra delar av landet att inkluderas i elstödet?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Näringsministern! Det finns stående tider för interpellationsdebatter i riksdagen på tisdagar, torsdagar och ofta fredagar. Vi kommer förmodligen att diskutera här fler gånger, kanske varje vecka. Vi får se. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det går faktiskt att kompensera dem som är mest utsatta. Det är en politisk viljeinriktning. Ska vi stödja de pensionärer som nu använder alla sina pengar till att betala elräkningarna, oavsett var i landet de bor, eller ska vi stödja dem som har störst plånböcker och som förmodligen också får en stor skattesänkning? Kommer man från södra Sverige kanske man får en ganska stor återbäring i februari, och det är bra. Men det är fortsatt så att regeringen har gjort det helt obegripligt svårt för sig. Man har fyra olika förslag som hoppar omkring. Det blir helt ogörligt för alla som följer det här att förstå hur man egentligen tänkte.När det gäller EU:s och Sveriges konkurrensregelverk är det väl rimligt att företag som finns i samma bransch men på olika sidor av stödkartan ska ha samma förutsättningar. När bagerier konkurrerar med bagerier i helt andra delar av landet och det ena plötsligt får stöd men inte det andra blir det helt orimligt. Det tror jag att de allra flesta kan hålla med om.Sedan faller näringsministern in på lite kärnkraftsdebatt och diskuterar hur det hade varit om vi inte hade lagt ned kärnkraft. Men det framgår väldigt tydligt att Ringhals 1 och 2 stängdes av Vattenfalls styrelse 2015 för att de reaktorerna då ansågs dyra och olönsamma.Det är lika tydligt att företrädare för partier i regeringsunderlaget, nämligen SD och Moderaterna - kanske inte i så stor utsträckning näringsministerns partikamrater - konsekvent och återkommande säger nej till vindkraft. Moderata kommunalråd i södra Sverige säger nej till den havsbaserade vindkraft som ganska snabbt skulle kunna förbättra förutsättningarna för industrin och hushållen i södra Sverige. Man har sagt nej under väldigt lång tid: Not in my backyard, inte här! Vindkraft kanske är bra, men gärna någon annanstans - kanske i Norrland? Där har de ju stora områden.Ja, vi har byggt rätt stora vindkraftsparker. Men det kanske vore bättre och mer logiskt om fler kommunala företrädare stod upp för sina medborgare och sa att vi behöver göra den här investeringen i vårt elnät. Det är också de som skulle ha sett den annalkande krisen. Det är ganska många som har varit blinda för omvärldsfaktorerna.Nu står vi här, och då är det vårt uppdrag att prioritera de mest utsatta. För mig är det självklart att det är pensionären som nu betalar hela sin pension i elräkning som ska ha stödet."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"I valrörelsen återkom Ebba Busch många gånger till väljarbrev där det stod \"snälla, gör något!\" när det kom till de höga elpriserna. Det var kraftfullt. Elpriserna har varit en viktig fråga under lång tid. Jag kan bara tänka mig hur väljarbreven till statsrådet Busch ser ut i dag.Ärligt talat - alla förutsättningar kring energiförsörjningen och behoven som i dag råder var i grunden tydliga redan under valrörelsen. Samma sak gällde när statsrådet meddelade att inget stöd skulle betalas ut till Norrland och avfärdade vårt socialdemokratiska krav på att elprisstödet skulle omfatta hela landet. Prisbilden hade redan förändrats. Elprisområde 1 och 2 brottades med samma höjningar som resten av landet.Regeringen stod på en pressträff i Regeringskansliet i början av december och avfärdade Norrland. Man visade då stapeldiagram över hur priserna skulle hamna över de 75 öre som anges som referenspris för att få stöd i södra Sverige. Där och då svek regeringen norra Sverige. Alltför länge har man kramat den linjen och hållningen, vilket gör att man har tappat tid och inte gjort det arbete man hade behövt göra. Det får norrbottningar och norrlänningar nu betala för med fortsatt osäkerhet, oro och förtvivlan. Det är här och nu elräkningarna ska betalas, inte någon gång under våren. Jag tycker att det är fascinerande att regeringspartierna har sagt nej till vårt förslag om en elräkningsakut.Jag vill också gärna att statsrådet berör frågan om hon menar att den som uppfattade beskedet från Ulf Kristersson och de övriga partierna som ett tydligt löfte fattade helt fel. Jag tror att få människor som lyssnade på den politiska debatten, tog del av den massiva annonseringen i sociala medier och lyssnade på partiledarnas anföranden i olika debatter uppfattade att det där högkostnadsskyddet, som skulle vara på plats den 1 november, var en viljeinriktning och att det var fråga om ett tydligt besked om att man innan dess hade tänkt fatta ett beslut. Det betalar inga räkningar under den här vintern. Är inte sanningen att statsministern och statsrådet ljög svenska folket rakt upp i ansiktet och sedan har tvingats spela svartepetter med varandra för att ingen vill ta ansvar i det här läget, när folk går på knäna under trippla eller rent av fyrdubbla elräkningsnivåer?Mina konkreta frågor, som jag hoppas få svar på, är: När kan mina grannar förvänta sig att den här regeringen kommer att skydda människor och företag i norra Sverige från ruinens brant? När kommer utbetalningarna att komma?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"I dag debatterar vi tolv interpellationer. Jag skulle gärna göra det återkommande. Om jag fick önska ordning skulle jag gärna ha en fast tid i riksdagen. För mig är det nämligen viktigt att visa respekt för de folkvalda - dem som svenska folket har röstat fram - och att det finns möjlighet att ställa en fråga som är aktuell och snabbt få svar. Därför vill jag vända mig till bland annat Malin Larsson och säga att jag verkligen beklagar att jag inte haft möjlighet att ta diskussionen och ge de här svaren tidigare.Jag har ju vid några tillfällen påpekat att det här med sanningen är viktigt för mig. Att man försöker påstå att någonting är sagt som aldrig sagts gör det inte mer sant. För dem som lyssnar på den här debatten men som inte har hört tidigare replikskiften skulle jag återigen vilja understryka det jag sagt i många intervjuer om när det skulle vara möjligt för svenska folket att få pengar på kontot. I flera intervjuer, och också på vår hemsida, står det klart och tydligt att det inte är realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul med hänvisning till att det bara går att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är kända.Jag kommer inte alltid att vara bekväm, och man kommer inte alltid att hålla med mig - men jag kommer att försöka göra mitt yttersta för att svara upp, vara transparent och rak. Därför har jag också varit tydlig med varför vi har bytt modell från ett högkostnadsskydd till ett elstöd. Den här typen av rak dialog önskar jag att vi kan ha mellan förtroendevalda och makthavare och även direkt med dem vi är satta att ta ansvar för, nämligen svenska folket, och navigera ur den här svåra situationen.Det är en naiv politik som har lett oss till det här svåra och sårbara läget. Det var någon ledamot, herr talman, som var inne på att det inte hade gått att förutspå den här situationen. Jo! Invasionen av Krim inträffade redan 2014 och borde ha varit ett brutalt uppvaknande för Sverige och lett till en omläggning av säkerhetspolitiken och ett ytterligare närmande till Nato. Men det krävdes ett fullskaligt invasionskrig i Ukraina för att Socialdemokraterna skulle tänka om.Gång på gång har vi i denna kammare röstat om Ringhals 1 och 2. Senast 2020 röstades det om att rädda kvar Ringhals 1 och 2. Socialdemokraterna röstade nej till ett bevarande, och när beslutet gick igenom och ytterligare två kärnkraftsreaktorer stängdes applåderade man i denna kammare.Man får jättegärna kritisera takten på leverans och takten på svar på interpellationer, men man behöver se att man själv varit del i att Sverige är i ett så sårbart läge. Det går inte att fullt ut kompensera i efterhand med ett elstöd för ett delvis nedmonterat elsystem. Det måste vi nu gemensamt bygga upp.Min fråga är om man är beredd att stötta förslag om att ta bort förbud mot kärnkraft på fler platser än de som finns i dag och ta bort antalstaket. Är man beredd att sänka reduktionsplikten eller vill man att den ska fortsätta vara så hög, vilket drabbar inte minst norra Sverige mycket hårdare än andra landsändar? Är man beredd att säga att södra Sverige måste klara sin egen elproduktion och sluta sno den utsläppsfria och förhållandevis billiga elen från norra Sverige? Är man beredd att stötta den omläggningen? För det är vad norra Sverige långsiktigt behöver. I övrigt behandlas alla delar av landet lika. Om priset är över 75 öre per kilowattimme har man rätt till stöd, och det ingår nu i både elstöd ett och två. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Den frustration och ilska som det vittnas om från talarstolen i dag beror på många saker. Den beror på att man diskriminerar landsändar, den beror på det enorma löftessveket och den beror på dribblandet med tiden. Den beror på att regeringen inte får någonting gjort, och den beror på att regeringen dessutom skyller sin handlingsförlamning på andra.Att regeringen inte tar ansvar är genomgående, och den kanske främsta representanten för den delen av regeringspolitiken är energiminister Ebba Busch. Hon lovade saker som inte har genomförts. Det är klart att folk blir frustrerade. Något högkostnadsskydd kommer den här regeringen troligen aldrig att införa. Att det inte skedde den 1 november förra året är ju uppenbart, eftersom det datumet har passerat. Det är omöjligt. Ingenting tyder heller på att regeringen kommer att uppfylla sitt löfte den 1 november 2023, 2024 eller 2025. Den 1 november 2026 har vi förhoppningsvis bytt energiminister.Löftesbrottet är den absolut viktigaste byggstenen i den här frustrationen. Energiministern försöker klara sig undan genom att skylla på den tidigare regeringen. Att man skyller sina vallöften på en tidigare regering är väldigt märkligt. Den 2 september, nio dagar före valet, sa energiministerns chef Ulf Kristersson: \"Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering kommer vi att se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte.\"Samma dag sa energiministerns chef, statsminister Ulf Kristersson, att han hade talat med de tre partiledarna på sin sida - Jimmie Åkesson, Ebba Busch och Johan Pehrson - och att de var överens. Ett sådant flagrant löftesbrott mot väljarna är troligen, tillsammans med övriga svek, en bidragande orsak till att vi har en ineffektiv och handlingsförlamad regering med en energiminister helt i avsaknad av energi.Det är ju inte bara det att energiministern inte levererar på sina löften. Energiministern tar dessutom två månader på sig att inställa sig här i kammaren och stå till svars, trots att det sägs klart och tydligt i riksdagens arbetsformer att det ska ta två veckor. Det är alltså inte bara en brist på respekt mot väljarna utan också en brist på respekt mot riksdagen. Det, herr talman, borde talmanspresidiet fundera över. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Jag vill börja med att tacka energi- och näringsminister Ebba Busch för svaret. Jag vill också rikta ett stort tack till de tre interpellanterna, som lyfter upp frågan och gör det möjligt att debattera den.Höga elpriser oroar hela Sverige. Både hushåll och företag vänder och vrider på varje krona för att klara att betala sina elräkningar. De höga elpriserna medför att företag får en tung tid framöver.Sverige är ett avlångt land med skiftande klimat. Det är i norra Sverige som ledartröjan har tagits på när det gäller den gröna omställningen. Företag gör stora investeringar för att ta Sverige genom omställningen och för att fortsätta ligga i framkant.Trots att det i norra Sverige produceras mer el än vad som används har elpriserna varit höga under vintern. De höga elpriserna har för såväl företag som hushåll medfört oro för framtiden. Att då göra som regeringen och exkludera mer än halva Sverige från stöd känns konstigt. Men det är ändå typiskt för den regering vi har, som helt saknar statsråd från den norra delen av Sverige.I mitt län, Gävleborg, är frågan speciell. De södra delarna av länet ligger i elområde 3 och får ta del av stödet, medan större delen av länet inte ska få något stöd, trots att det är höga priser i hela länet. Ett hushåll i södra Gävleborg kan ha lika hög elräkning som ett hushåll i norra Gävleborg, men bara hushållet i södra Gävleborg ska få ta del av regeringens stöd. Ända fram till nyligen har regeringen tyckt att det ska vara så. I valrörelsen lovade energi- och näringsministern elräkningar på 4 000-5 000 kronor till jul. En blå jul kallade hon det. Vi kommer aldrig att få veta vilken färg energi- och näringsminister Ebba Busch fick på sin jul. Det ska ju hemlighållas. Men jag har sett få som har skrivit om sina låga elräkningar. I stället har jag sett många som har skrivit om sina höga elräkningar, och de kommer från hela landet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens hantering av dagens elpriser och den kris de medför är oroande. Man säger konsekvent nej till de förslag som vi socialdemokrater levererar. En elräkningsakut skulle underlätta för svenska hushåll i hela Sverige och innebära ett rättvist elstöd för hela Sverige. Som grädde på moset vill man alltså hålla hemligt vilka som får ta del av stödet.Det är inte konstigt att man börjar fundera på vad regeringen har emot norra Sverige. Det hade varit mycket enklare att från början införa ett stöd som gäller hela Sverige. Man gör det helt enkelt mycket besvärligare än det skulle behöva vara.Min fråga till energi- och näringsministern blir därför: Varför inte göra rätt från början och ge stöd till hela Sverige?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Jag vill också börja med att tacka ministern för svaret. Men jag vill påpeka att det kommer alldeles för sent. Jag skickade in den här både viktiga och brådskande interpellationen redan den 2 december. Svaret kommer först nu.Den del av landet som först blev helt utan elstöd från regeringen och där elprisområde 1 och 2 ligger utgör 62 procent av landets yta. Jag bor själv i den delen av landet. Många hos oss är nu oerhört besvikna och förbannade. Pensionärer, barnfamiljer, bageriägare och sågverksägare är alla eniga; de behöver stöd nu.I november och december hade vi i de norra delarna av landet lika höga elpriser som man hade i de södra delarna. Utöver det har vi både kallare och längre vintrar. Det gör att det går åt betydligt mer energi för såväl hushåll som företag och föreningar. Förra helgen när en kollega kunde sitta och dricka förmiddagskaffet med en grön gräsmatta framför fötterna hade jag samtidigt minus 22 grader. Då bor jag ändå bara i de södra delarna av Norrland.Dessutom har vi generellt högre kommunalskatt, högre kostnader för transporter och högre elnätsavgifter. Det skiljer flera tusen kronor i elnätsavgift, och det är vi i norr som har de högsta avgifterna. På fem år har Kramfors hemma i Västernorrland haft de största prisökningarna i landet. Oftast finns det dessutom bara en elnätsleverantör. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAv någon anledning bedömde regeringen att norra Sverige inte hade samma behov av ett kostnadsskydd för de exceptionella energipriserna. Efter påtryckningar har man nu ändrat sig ett par gånger och meddelat att även vi i norr kommer att få ta del av elstöd. Men det gäller inte alla utan endast hushållen. Återigen sviker man de norra delarna av landet och lämnar företag och föreningar i norr i sticket.För mig framstår regeringens bedömning som både mycket märklig och orättvis när man kommer fram till att företag, förutom de stora elintensiva företagen, och föreningar i norr inte ska få ta del av elstödet. Elpriset snedvrider nu konkurrensen mellan företagen i landet.Varför ser inte regeringen till hela landet? Listan med fakta, argument och motiveringar för att även de norra delarna ska omfattas helt och fullt av elstödet kan göras lång. Medan de människor i de södra delarna av landet som har råd att bo i slottsliknande byggnader med uppvärmda pooler kommer att få tiotusentals kronor, kanske till och med hundratusen kronor, i elstöd får våra småföretag och föreningar i norr inte ett korvöre. Det visar tydligt att stöden inte går till dem som behöver dem mest - våra barnfamiljer och pensionärer som nu inte har råd att betala elräkningarna och våra företag i norr som faktiskt är nära konkursens rand.Varför fortsätter regeringen med denna orättvisa och delar landet i två, de som får stöd och de som får klara sig själva?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Det finns ofantligt många viktiga frågor just nu. Jag har suttit i riksdagen i drygt tolv år, och jag har nog aldrig varit med om maken till förbannade medmänniskor. Det ��r, som kollegan Fredrik Lundh Sammeli beskriver, en stor frustration från vanligt folk. Inte minst det att regeringen delar landet framstår som fullständigt oacceptabelt: Är vi ett land, eller hur ser man på det här egentligen? Är det här rimligt? Får man göra det? Är det lagligt? Kan man inte förbjuda det här? Detta är olika former av uttryck som vi möts av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerElpriset har gått upp över tid, och vi har ju det elsystem som vi har och som vi i och för sig kan diskutera, men faktum är att de flaskhalsavgifter som faktiskt finansierar detta också bekostas av norra Sverige. Det ingår liksom i systemet att elbolagen för att kunna sälja får ta en del av kostnaderna. Vi påverkas också av att Norge använder norra Sverige som transitland och skickar ström genom norra Sverige som sedan går tillbaka till södra Norge, där man under lång tid haft väldigt höga elräkningar. Detta driver också upp priset i norra Sverige.Det framstår som att regeringen har gjort det väldigt besvärligt för sig. Det framstår nästan som någon form av självskadebeteende att man så oförberett har trummat ut att ett elstöd ska vara på plats den 1 november. Nu har vi fyra olika former av elstöd som hoppar omkring, och ingenting är klart och ingenting har gått ut ännu. Dessutom har bagaren i Vilhelmina och den som driver bilverkstaden i Norsjö fortfarande inte en aning om de ska få något stöd över huvud taget.Är det rättvist? Det är såklart inte rättvist. Det tror jag att man måste ha med sig. Det som händer i vår omvärld är en sak. Det kan vi nog alla säga att vi har varit oförberedda på, och det borde vi ha kunnat göra bättre. Men det är här och nu som de här människorna behöver stöd.Vårt förslag om en elräkningsakut hade kunnat rädda Maria, som är pensionär och har ett rörligt elavtal. Hon har klarat sig på det, eftersom det under lång tid har varit det bästa, med låga priser. Successivt började priserna gå upp under 2021 och 2022, och elen för att bo i villan kostar nu 12 000-13 000 av pensionärens lön. I stort sett hela pensionen går till att betala elen. Det är här och nu.Vi har haft en ganska mild januari, vilket vi ska vara tacksamma för, och priserna har kanske backat. Men för norra Sverige är det inte ovanligt med många minusgrader långt in i april, till och med i maj. Det behöver regeringen ha med sig."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"Tack, statsrådet, för svar! Äntligen, får man väl säga, får vi möjlighet att ha denna debatt. Jag begärde den här debatten den 1 december - samma dag som statsrådet berättade att Norrland skulle exkluderas från stöd. Detta är en fullständigt orimlig hållning som skapat en enorm ilska och besvikelse. Det är ännu ett vallöftessvek som denna regering har levererat sedan man tillträdde. Det vanliga är ju att man har lovat en sak före valet och sedan levererat någonting annat efter. Vi känner igen det i hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har hanterat frågan om drivmedelspriser, skattehöjningar och slaktade ambitioner när det gäller klimat och miljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen när det gäller frågan om högkostnadsskydd för hushåll och företag, som man samlat lovade skulle finnas på plats den 1 november för att rädda hushållens ekonomi, är det inte bara så att man lovade ett högkostnadsskydd och det blev ett elprisstöd och att vi i morgon skriver den 1 februari och ingen fortfarande har sett röken av det här stödet - det är också så att man hunnit med att exkludera hela Norrland och fortfarande håller landets företag i sträckbänk utan tydliga besked om hur, vad och när företagen ska få stödet. Jag hör vad statsrådet svarar på mina frågor, och jag är glad att vi har möjlighet att ha den här debatten, men jag förstår inte hur regeringen tänkte. Jag vill gärna att statsrådet utvecklar hur man i valrörelsen så tydligt kunde lova att hela landet skulle få ett högkostnadsskydd för att sedan börja med att exkludera 1,2 miljoner invånare i Norrland. För människor som bor i den delen av landet har elen för all del varit billigare, men elpriset har ökat kraftigt även där. Förbrukningen är också många gånger större för enskilda, på grund av både ett kallare klimat och längre vinter och därtill redan i grunden högre kostnader för nätavgiften.Det finns ingenting i uppdraget som den tidigare regeringen gav som säger att Norrland ska exkluderas. Det är sant som statsrådet säger att referenspriset under vissa perioder har gjort att detta inte skulle falla ut över hela landet. Men backar vi bandet till förra vintern fanns ett elprisstöd från den socialdemokratiskt ledda regeringen som var tillgängligt för hela landet och som föll ut olika över landet utifrån vad man hade för kostnader. Då är det intressant att se varför det var så viktigt att lägga fram en modell som inte omfattade Norrland, oavsett kostnad.Vilket rättviseperspektiv vägledde statsrådet när ni först landade i att en person eller ett företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven skulle förvägras att ta del av det här stödet? Det är min fråga i grunden, och jag tycker inte att svaret tydligt nog berör den delen."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig varför ett hushåll eller företag i norra Sverige med lika höga elkostnader som någon söder om Dalälven förvägras att få del av stödet och hur jag avser att agera för att kompensera företagare och hushåll i norra Sverige för deras höga elkostnader i vinter. Isak From och Malin Larsson har ställt snarlika frågor. Då interpellationerna är snarlika besvarar jag dem tillsammans.Den 27 oktober 2022 - nio dagar efter regeringens tillträde - presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät den första modellen och den första omgången av regeringens elstöd till svenska hushåll och företag med ambitionen att påbörja utbetalningar till hushållen i februari 2023.Förslaget syftar till att hjälpa de hushåll och företag som drabbats hårt av den senaste tidens exceptionellt höga elpriser. Det är emellertid inte tänkt att utgöra ett bidrag till elkunder i de elområden där priserna legat på normala eller något förhöjda nivåer. Därför har ett referenspris bestämts, över vilket elpriset kan anses vara exceptionellt högt.Nivån på referenspriset har satts till 75 öre per kilowattimme. Det är omkring 25 procent högre än det högsta genomsnittliga elpris som noterats på spotmarknaden under det senaste decenniet.Denna nivå står även i proportion till det totala belopp av flaskhalsintäkter som finns tillgängligt för finansiering av elstödet. Ett alltför lågt referenspris skulle helt enkelt riskera att göra att medlen inte räcker till alla hushåll.Detta första förslag till elstöd utgår från elkundernas elkostnader under perioden oktober 2021 till och med september 2022. Under den här perioden har norra Sveriges priser inte nått över det satta referenspriset. Därför utgår heller inte någon ersättning till hushållen norra Sverige i den första omgången.Här kan jag även tillägga att detta är helt i linje med det uppdrag som den förra regeringen gav till Svenska kraftnät den 18 augusti 2022. I uppdraget står det klart och tydligt att Svenska kraftnät särskilt ska \"beakta att elpriset är geografiskt betingat på så vis att nödåtgärderna i första hand träffar konsumenter och företag i södra Sverige\".Eftersom vi ser ett behov av att stödja hushållen i hela landet för de höga elpriserna gav regeringen den 9 januari 2023 Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka om ett nytt elstöd hos Energimarknadsinspektionen. Förslaget bör utgå från samma referenspris på 75 öre per kilowattimme som tidigare, men baserat på det genomsnittliga elpriset under november och december månad 2022. Eftersom priset på el i norra Sverige varit högre under dessa månader kommer även hushåll i elområdena 1 och 2 att omfattas av elstödet.Svenska kraftnät ska inkomma med ansökan till Energimarknadsinspektionen senast den 30 januari, och regeringen planerar för att utbetalningarna till hushållen av detta stöd ska kunna påbörjas under våren 2023. Regeringen har även gått vidare enligt det som jag nu sist redogjorde för."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Av respekt för allas vår tid avstår jag från att lägga ut texten ytterligare. Jag ser fram emot att i stället kunna diskutera dessa frågor mer i detalj framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Av respekt för allas vår tid avstår jag från att lägga ut texten ytterligare. Jag ser fram emot att i stället kunna diskutera dessa frågor mer i detalj framöver. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Branschen har ju också varit lite tveksam - Sverige hade en idé om att etanol var helt och hållet framtiden. Men inblandad i bensin kan etanol naturligtvis vara en viktig del. I och för sig är etanol billigt; när jag tankade i Skellefteå i går gick dieseln på 24,30 medan etanol - E85 - gick på 15,10. Har man en etanolbil är det alltså kanske läge att tanka lite mer sprit. Och sprit kan med fördel kokas på råvaror från skogen. Alla de bästa produkterna kommer från skogen - låt oss vara överens om det!Jag kan lova näringsministern att vi kommer att fortsätta följa frågan. När det gäller industrins utveckling är vi väldigt angelägna om att industrin ska kunna vara en motor i klimatomställningen och skapa jobb och utveckling i hela landet."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Branschen har ju också varit lite tveksam - Sverige hade en idé om att etanol var helt och hållet framtiden. Men inblandad i bensin kan etanol naturligtvis vara en viktig del. I och för sig är etanol billigt; när jag tankade i Skellefteå i går gick dieseln på 24,30 medan etanol - E85 - gick på 15,10. Har man en etanolbil är det alltså kanske läge att tanka lite mer sprit. Och sprit kan med fördel kokas på råvaror från skogen. Alla de bästa produkterna kommer från skogen - låt oss vara överens om det!Jag kan lova näringsministern att vi kommer att fortsätta följa frågan. När det gäller industrins utveckling är vi väldigt angelägna om att industrin ska kunna vara en motor i klimatomställningen och skapa jobb och utveckling i hela landet."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Ja, det finns verkligen goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins befintliga restprodukter och se om vi kan få tag på det där guldet i groten. Som jag har nämnt tidigare är ett arbete igång med en klimatpolitisk handlingsplan som vi ämnar återkomma till riksdagen med. Det handlar om att ytterligare möjliggöra näringslivets klimatomställning, och biodrivmedel är en viktig del av detta. Här finns också ett utmärkt tillfälle att berömma en del av de utredningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen har tillsatt och som vi kommer att göra vårt bästa för att ta vidare. Nu har vi också en särskild utredare som har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi. I det uppdraget ingår även att analysera och - om det är lämpligt, såklart - föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybart drivmedel baserat på just inhemska råvaror i Sverige. Detta ska levereras i oktober i år, och man kommer att redovisa delar av det i mars i vår. Jag ser alltså fram emot att få möjlighet att återkomma till den här frågan och, där så är möjligt, kroka arm."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Ja, det finns verkligen goda möjligheter att ytterligare vidareförädla industrins befintliga restprodukter och se om vi kan få tag på det där guldet i groten. Som jag har nämnt tidigare är ett arbete igång med en klimatpolitisk handlingsplan som vi ämnar återkomma till riksdagen med. Det handlar om att ytterligare möjliggöra näringslivets klimatomställning, och biodrivmedel är en viktig del av detta. Här finns också ett utmärkt tillfälle att berömma en del av de utredningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen har tillsatt och som vi kommer att göra vårt bästa för att ta vidare. Nu har vi också en särskild utredare som har fått i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi. I det uppdraget ingår även att analysera och - om det är lämpligt, såklart - föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande förnybart drivmedel baserat på just inhemska råvaror i Sverige. Detta ska levereras i oktober i år, och man kommer att redovisa delar av det i mars i vår. Jag ser alltså fram emot att få möjlighet att återkomma till den här frågan och, där så är möjligt, kroka arm."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Näringsministern nämnde att det pågår en utredning om en strategi för en hållbar och konkurrenskraftig svensk bioekonomi. Det uppdraget gavs av den tidigare S-ledda regeringen. Nu har det kommit en revidering där, och jag har inte riktigt förstått varför. Revideringen kanske är bra, men kanske kan näringsministern utveckla detta. Jag tänker också att det är rätt viktigt att lägga till att den tidigare Sledda regeringen ansökte om en långsiktig nedsättning av skatten för biodrivmedel, alltså exempelvis ren HVO 100, och att det blev beviljat. Det är en viktig signal att politiken faktiskt vill ta ansvar och prioritera det fossilfria framför det fossila. Vi har haft ett antal debatter här i kammaren, och det finns andra partier som gärna vurmar för den rena råoljan i tanken. Vi socialdemokrater hör inte till den kategorin, men det gäller tyvärr en del av regeringsunderlaget, även om de står utanför. Nu är det partiet inte här, men det går alltid att anmäla sig till debatten. Jag tycker att det är viktigt att detta framgår tydligt, och jag tycker att det är bra att näringsministern trycker på att biodrivmedel behövs och ska produceras i Sverige. Det har framgått tidigare att vi inte riktigt har resurserna. Som skogsägare skulle jag säga att det också är en ekonomisk fråga. I norra Sverige, eller ungefär från Dalälven och uppåt, tas inga grenar och toppar om hand. Alla de delar som kallas groten skulle kunna bli någonting annat som man skulle kunna vidareförädla om det fanns ekonomi för det och om man faktiskt lade manken till. Då kan man behöva prata om transportinfrastruktur också, men det finns underlag för att kraftigt öka biodrivmedelsproduktionen. Det är rätt viktigt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är just nu ganska många företag som upphandlar sina transporter, och i upphandlingen finns med att de vill att transporterna går med fossilfri diesel. Även regioner och kommuner gör detta, och det är viktigt att de kan känna att de gör nytta - att upphandlingen faktiskt gör nytta. Därför är det angeläget att vi håller i detta att vi ska producera det vi kan i Sverige."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Näringsministern nämnde att det pågår en utredning om en strategi för en hållbar och konkurrenskraftig svensk bioekonomi. Det uppdraget gavs av den tidigare S-ledda regeringen. Nu har det kommit en revidering där, och jag har inte riktigt förstått varför. Revideringen kanske är bra, men kanske kan näringsministern utveckla detta. Jag tänker också att det är rätt viktigt att lägga till att den tidigare Sledda regeringen ansökte om en långsiktig nedsättning av skatten för biodrivmedel, alltså exempelvis ren HVO 100, och att det blev beviljat. Det är en viktig signal att politiken faktiskt vill ta ansvar och prioritera det fossilfria framför det fossila. Vi har haft ett antal debatter här i kammaren, och det finns andra partier som gärna vurmar för den rena råoljan i tanken. Vi socialdemokrater hör inte till den kategorin, men det gäller tyvärr en del av regeringsunderlaget, även om de står utanför. Nu är det partiet inte här, men det går alltid att anmäla sig till debatten. Jag tycker att det är viktigt att detta framgår tydligt, och jag tycker att det är bra att näringsministern trycker på att biodrivmedel behövs och ska produceras i Sverige. Det har framgått tidigare att vi inte riktigt har resurserna. Som skogsägare skulle jag säga att det också är en ekonomisk fråga. I norra Sverige, eller ungefär från Dalälven och uppåt, tas inga grenar och toppar om hand. Alla de delar som kallas groten skulle kunna bli någonting annat som man skulle kunna vidareförädla om det fanns ekonomi för det och om man faktiskt lade manken till. Då kan man behöva prata om transportinfrastruktur också, men det finns underlag för att kraftigt öka biodrivmedelsproduktionen. Det är rätt viktigt.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är just nu ganska många företag som upphandlar sina transporter, och i upphandlingen finns med att de vill att transporterna går med fossilfri diesel. Även regioner och kommuner gör detta, och det är viktigt att de kan känna att de gör nytta - att upphandlingen faktiskt gör nytta. Därför är det angeläget att vi håller i detta att vi ska producera det vi kan i Sverige."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Jag vill börja med att tacka för de fina orden om vab. Givet att vi kommer att umgås hela eftermiddagen här i kammaren - och antagligen en bit in på kvällen också, om än kanske i delvis annan uppsättning - vill jag också säga att det är angeläget för mig att kunna ge svar så snabbt som möjligt. Det säger väl någonting om de många pressande frågor som ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord. För mig är det en hederssak att det ska kunna ställas interpellationer i aktuella frågor och att svar ska ges så snart det bara är möjligt. Jag vill också säga att det är en initierad och angelägen fråga som riksdagsledamoten har ställt. Jag tror att det finns goda förutsättningar för ett brett samarbete kring hur vi banar väg för det som händer inom vidareförädlingsindustrin och kring den potential som finns i just biodrivmedel och annat närliggande i Sverige.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen svenska skogen är något av det bästa vi har. Den innebär en enorm konkurrensfördel och ��r till väldigt stor klimatnytta givet att den binder så stor andel av de svenska CO2-utsläppen. Skogen är också en exportfråga att vara väldigt stolt över. Här ser det olika ut inom Europeiska unionen, och det finns en del mörka moln gällande de olika medlemsstaternas särart, olika förutsättningar och olika förvaltningstraditioner för skogen. Vi behöver hitta sätt att fortsätta samarbeta brett politiskt för att det perspektiv som ska vara grunden för samarbetet i unionen alltjämt värnas. Jag håller också helt med om att biodrivmedel är en viktig del för den tunga trafiken på backen. Men det händer även mycket spännande med biodrivmedel som kan ha stor påverkan på flyget, i ännu större utsträckning än i dag. Jag vill understryka att den omläggning av reduktionsplikten som de fyra samarbetspartierna nu genomför är av nöden tvungen. Vi har elpriser och drivmedelspriser som helt enkelt är ohållbara för vanligt folk, hushåll och barnfamiljer, liksom för väldigt många företagare och för stora delar av industrin.Priset för biodrivmedel kan dock gå upp och ned, och nu kommer efterfrågan på biodrivmedel långsiktigt att öka. Det hoppas vi ska ha en positiv effekt både för de industrier och aktörer som har potential att leverera mer och för prisbilden långsiktigt. Det vore det bästa för att vi ska kunna hålla priserna nere, öka konkurrenskraften och samtidigt ta vara på den stora möjlighet som finns. Det finns alltså inget principiellt motstånd mot biodrivmedel men däremot mot prisbilden - att det blivit så otroligt dyrt, helt enkelt - och det genomslag det har haft på väldigt stora delar av det svenska näringslivet. Jag skulle dock säga att framtiden för biodrivmedel är ljus på lång sikt."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Jag vill börja med att tacka för de fina orden om vab. Givet att vi kommer att umgås hela eftermiddagen här i kammaren - och antagligen en bit in på kvällen också, om än kanske i delvis annan uppsättning - vill jag också säga att det är angeläget för mig att kunna ge svar så snabbt som möjligt. Det säger väl någonting om de många pressande frågor som ligger på Klimat- och näringslivsdepartementets bord. För mig är det en hederssak att det ska kunna ställas interpellationer i aktuella frågor och att svar ska ges så snart det bara är möjligt. Jag vill också säga att det är en initierad och angelägen fråga som riksdagsledamoten har ställt. Jag tror att det finns goda förutsättningar för ett brett samarbete kring hur vi banar väg för det som händer inom vidareförädlingsindustrin och kring den potential som finns i just biodrivmedel och annat närliggande i Sverige.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen svenska skogen är något av det bästa vi har. Den innebär en enorm konkurrensfördel och är till väldigt stor klimatnytta givet att den binder så stor andel av de svenska CO2-utsläppen. Skogen är också en exportfråga att vara väldigt stolt över. Här ser det olika ut inom Europeiska unionen, och det finns en del mörka moln gällande de olika medlemsstaternas särart, olika förutsättningar och olika förvaltningstraditioner för skogen. Vi behöver hitta sätt att fortsätta samarbeta brett politiskt för att det perspektiv som ska vara grunden för samarbetet i unionen alltjämt värnas. Jag håller också helt med om att biodrivmedel är en viktig del för den tunga trafiken på backen. Men det händer även mycket spännande med biodrivmedel som kan ha stor påverkan på flyget, i ännu större utsträckning än i dag. Jag vill understryka att den omläggning av reduktionsplikten som de fyra samarbetspartierna nu genomför är av nöden tvungen. Vi har elpriser och drivmedelspriser som helt enkelt är ohållbara för vanligt folk, hushåll och barnfamiljer, liksom för väldigt många företagare och för stora delar av industrin.Priset för biodrivmedel kan dock gå upp och ned, och nu kommer efterfrågan på biodrivmedel långsiktigt att öka. Det hoppas vi ska ha en positiv effekt både för de industrier och aktörer som har potential att leverera mer och för prisbilden långsiktigt. Det vore det bästa för att vi ska kunna hålla priserna nere, öka konkurrenskraften och samtidigt ta vara på den stora möjlighet som finns. Det finns alltså inget principiellt motstånd mot biodrivmedel men däremot mot prisbilden - att det blivit så otroligt dyrt, helt enkelt - och det genomslag det har haft på väldigt stora delar av det svenska näringslivet. Jag skulle dock säga att framtiden för biodrivmedel är ljus på lång sikt."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Jag tackar näringsministern för svaret och välkomnar henne till kammaren. Det tog näringsministern nästan två månader att få fram svaret. Och då tänker jag inte på att näringsministern var tvungen att ställa in debatten i fredags. Vabbande ska man ta vara på. Den tiden försvinner så fort.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det var kanske bra att det tog två månader, för det är ändå en tillnyktring. Det långa svar som näringsministern läste upp tycker jag ändå är relativt bra jämfört med vad man tidigare har kommunicerat ut. Det har varit väldigt skarpa ord från näringslivet utifrån de kraftiga förändringar som regeringen ändå har aviserat. Regeringen har kommunicerat det som att biodrivmedel skulle vara någonting skadligt. Jag tycker ändå att detta svar är bra. Det är en tillnyktring. Det är klart att de investeringar som SCA, Södra, Holmen, ST1, Preem med flera har aviserat - uppåt 15 miljarder kronor - skulle kunna bygga framtiden och öka investeringarna, innovationerna och lönsamheten i skogsnäringen. Det skapar jobb och tillväxt i hela landet. Skogsindustrin är vår största näring. Vårt största exportvärde kommer från skogsindustrin. Det är klart att när de tvekar om vad regeringen och politiken vill skadar det helheten. Vi behöver ta ledartröjan eftersom vi ser att det också är andra intressen som försöker bryta in. EU-politiken påverkar. EU driver nu på för att redan restaurerade skogar ska restaureras ännu mer eller inte brukas. Förslaget om LULUCF påverkar också. Sammantaget riskerar detta även industrin och i förlängningen klimatmålen, utsläppen och förutsättningarna att faktiskt ställa om. Som vi har varit inne på i tidigare debatter är elektrifieringen oerhört viktig. Men de allra flesta fordon som rullar i dag och som tankas med diesel kommer att rulla också om tio femton år. Det handlar också om hållbarhet. Hela den tunga trafiken kan inte elektrifieras, i vart fall inte i någon snabbare takt. Jag är ändå lite positiv. Och jag kan också uppmuntra näringsministern här genom att säga att detta också på ett eller annat sätt utmanar Tidöavtalet. Jag tycker att den tidigare kommunikationen utgår väldigt tungt från SD:s retorik att det handlar om reduktionsplikten och att biodrivmedlen är dyra och så vidare. Nu fick vi ett annat svar, och jag välkomnar det. Vi har nämligen även det andra läget som vi måste ha klart för oss. Nästan 60 procent av den diesel som vi åker omkring med i tanken är rysk. På EU-nivå finns det en ganska stor enighet. Och jag har ändå uppfattat att vi är rätt eniga i Sverige om att vi inte ska ha någon rysk diesel i tanken. Då ska vi ha andra grejer i tanken och ha råd att tanka det. Då tycker jag att vi ska producera det i Sverige."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Jag tackar näringsministern för svaret och välkomnar henne till kammaren. Det tog näringsministern nästan två månader att få fram svaret. Och då tänker jag inte på att näringsministern var tvungen att ställa in debatten i fredags. Vabbande ska man ta vara på. Den tiden försvinner så fort.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det var kanske bra att det tog två månader, för det är ändå en tillnyktring. Det långa svar som näringsministern läste upp tycker jag ändå är relativt bra jämfört med vad man tidigare har kommunicerat ut. Det har varit väldigt skarpa ord från näringslivet utifrån de kraftiga förändringar som regeringen ändå har aviserat. Regeringen har kommunicerat det som att biodrivmedel skulle vara någonting skadligt. Jag tycker ändå att detta svar är bra. Det är en tillnyktring. Det är klart att de investeringar som SCA, Södra, Holmen, ST1, Preem med flera har aviserat - uppåt 15 miljarder kronor - skulle kunna bygga framtiden och öka investeringarna, innovationerna och lönsamheten i skogsnäringen. Det skapar jobb och tillväxt i hela landet. Skogsindustrin är vår största näring. Vårt största exportvärde kommer från skogsindustrin. Det är klart att när de tvekar om vad regeringen och politiken vill skadar det helheten. Vi behöver ta ledartröjan eftersom vi ser att det också är andra intressen som försöker bryta in. EU-politiken påverkar. EU driver nu på för att redan restaurerade skogar ska restaureras ännu mer eller inte brukas. Förslaget om LULUCF påverkar också. Sammantaget riskerar detta även industrin och i förlängningen klimatmålen, utsläppen och förutsättningarna att faktiskt ställa om. Som vi har varit inne på i tidigare debatter är elektrifieringen oerhört viktig. Men de allra flesta fordon som rullar i dag och som tankas med diesel kommer att rulla också om tio femton år. Det handlar också om hållbarhet. Hela den tunga trafiken kan inte elektrifieras, i vart fall inte i någon snabbare takt. Jag är ändå lite positiv. Och jag kan också uppmuntra näringsministern här genom att säga att detta också på ett eller annat sätt utmanar Tidöavtalet. Jag tycker att den tidigare kommunikationen utgår väldigt tungt från SD:s retorik att det handlar om reduktionsplikten och att biodrivmedlen är dyra och så vidare. Nu fick vi ett annat svar, och jag välkomnar det. Vi har nämligen även det andra läget som vi måste ha klart för oss. Nästan 60 procent av den diesel som vi åker omkring med i tanken är rysk. På EU-nivå finns det en ganska stor enighet. Och jag har ändå uppfattat att vi är rätt eniga i Sverige om att vi inte ska ha någon rysk diesel i tanken. Då ska vi ha andra grejer i tanken och ha råd att tanka det. Då tycker jag att vi ska producera det i Sverige."}
+{"question":"Kommer ministern att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion?","answer":"Riksdagsledamoten Isak From har frågat mig om jag kommer att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion samt hur jag i så fall avser att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin. Jag kan redan nu säga att detta kommer att bli ett ganska långt svar. Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen till noll de kommande åren. Fossilfria bränslen, inklusive hållbart producerade biobränslen och elektrobränslen, är avgörande för att verksamheter som inte på något rimligt sätt låter sig elektrifieras ska kunna nå nettonollutsläpp. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågorna hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att nu leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar i form av älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som knyter ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. EU:s inblandningskrav för biodrivmedel innebär att efterfrågan på biodrivmedel kommer att öka markant på hela den europeiska marknaden, vilket gynnar såväl näringslivets konkurrenskraft som landsbygdens utveckling. Men det är viktigt att vi agerar nationellt för att gröna näringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.Skogen spelar på många sätt en stor roll för Sverige. När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringens konsekvens för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med stor tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för stor tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför viktiga. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi.Det är angeläget att öka produktionen av biobränslen. Samtidigt finns det en målkonflikt mellan klimat- och näringsfördelarna med ett ökat uttag av biomassa och påverkan på övriga miljömål. Mängden biomassa som kan produceras på ett hållbart sätt är, och kommer att fortsätta vara, begränsad.Även om det finns omfattande möjligheter att öka den hållbara produktionen av biobränslen kommer biobränslena att behöva kompletteras med elektrobränslen och vätgas. Biomassan räcker inte till allt.Ett långsiktigt produktionsstöd för biogas var ett av flera åtgärdsförslag som lades fram av den statliga Biogasmarknadsutredningen 2019, och i budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Under 2023 har 650 miljoner kronor avsatts för samma ändamål.Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar att nå hela vägen till noll. God tillgång på fossilfri energi, inklusive fossilfria bränslen, är en viktig förutsättning. Det är angeläget att produktionen av dessa ökar. Det är rationellt att en del av behovet möts med biobränslen, särskilt i närtid. Elektrobränslen kommer också att behövas för att möta behovet inte minst från den långväga sjöfarten och flyget. Under 2023 avser regeringen att presentera sin klimatpolitiska handlingsplan för riksdagen. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden.Regeringen lägger nu om energi-, närings- och klimatpolitiken. Vår politik syftar till att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi."}
+{"question":"Hur avser ministern i så fall att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin?","answer":"Riksdagsledamoten Isak From har frågat mig om jag kommer att agera för att säkerställa processindustrins aviserade investeringar i fossilfri biodrivmedelsproduktion samt hur jag i så fall avser att agera för att säkerställa att näringslivet fortsättningsvis ska våga investera i ny teknik för att öka vidareförädlingskapaciteten i industrin. Jag kan redan nu säga att detta kommer att bli ett ganska långt svar. Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringens klimatpolitik utgår från att utsläppen ska hela vägen till noll de kommande åren. Fossilfria bränslen, inklusive hållbart producerade biobränslen och elektrobränslen, är avgörande för att verksamheter som inte på något rimligt sätt låter sig elektrifieras ska kunna nå nettonollutsläpp. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Närings-, energi-, klimat- och miljöfrågorna hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att nu leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar i form av älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som knyter ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. EU:s inblandningskrav för biodrivmedel innebär att efterfrågan på biodrivmedel kommer att öka markant på hela den europeiska marknaden, vilket gynnar såväl näringslivets konkurrenskraft som landsbygdens utveckling. Men det är viktigt att vi agerar nationellt för att gröna näringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.Skogen spelar på många sätt en stor roll för Sverige. När det gäller skogens klimatnytta och klimatförändringens konsekvens för skogsbruket bedömer regeringen att ett aktivt skogsbruk med stor tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger största långsiktiga klimatnytta. Samlade insatser för stor tillväxt, god skogshälsa och en växande cirkulär bioekonomi är därför viktiga. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi.Det är angeläget att öka produktionen av biobränslen. Samtidigt finns det en målkonflikt mellan klimat- och näringsfördelarna med ett ökat uttag av biomassa och påverkan på övriga miljömål. Mängden biomassa som kan produceras på ett hållbart sätt är, och kommer att fortsätta vara, begränsad.Även om det finns omfattande möjligheter att öka den hållbara produktionen av biobränslen kommer biobränslena att behöva kompletteras med elektrobränslen och vätgas. Biomassan räcker inte till allt.Ett långsiktigt produktionsstöd för biogas var ett av flera åtgärdsförslag som lades fram av den statliga Biogasmarknadsutredningen 2019, och i budgetpropositionen för 2022 avsattes 500 miljoner kronor i syfte att öka produktionen av biogas och stärka producenternas konkurrenskraft. Under 2023 har 650 miljoner kronor avsatts för samma ändamål.Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar att nå hela vägen till noll. God tillgång på fossilfri energi, inklusive fossilfria bränslen, är en viktig förutsättning. Det är angeläget att produktionen av dessa ökar. Det är rationellt att en del av behovet möts med biobränslen, särskilt i närtid. Elektrobränslen kommer också att behövas för att möta behovet inte minst från den långväga sjöfarten och flyget. Under 2023 avser regeringen att presentera sin klimatpolitiska handlingsplan för riksdagen. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden.Regeringen lägger nu om energi-, närings- och klimatpolitiken. Vår politik syftar till att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Jag kan glädja Ola Möller och andra som tittar på denna debatt med att den långa raddan med efterlysta åtgärder för kortare tillståndsprocesser, besked om havsbaserad vindkraft och så vidare nu har nått regeringens bord och att vi arbetar aktivt med dem. Jag kan meddela att vi jobbar med alltihop och att vi gärna samarbetar om det finns goda idéer om hur detta kan landas på bästa tänkbara sätt.Jag står för att jag som partiledare 2016 var med och slöt den energiöverenskommelse som fick bort den skadliga effektskatten. Men det största partiet, som också satt i regeringen, uttalade gång på gång via sin finansminister och sedermera statsminister och partiordförande Magdalena Andersson att vi på sikt behöver fasa ut kärnkraften och att vi gärna ska ha mer elproduktion men inte ny kärnkraft. Det är klart att detta sänder en signal till marknaden om att kärnkraften inte är välkommen.Den nya regeringen och de fyra samarbetspartierna arbetar under parollen att alla goda krafter behövs och att vatten, vind och sol är välkomna men även kärnkraften, för vi är ett vackert men avlångt land som behöver ha tillräckligt med elproduktion både i södra Sverige och i norra Sverige om vi ska klara den gröna omställningen, värna svenska arbetstillfällen och få rimligare elpriser för hushållen framöver.Jag vill avslutningsvis säga att jag gärna dricker kaffe men gärna i kombination med leverans. Det är för många politiker som har beklagat sig över svåra situationer för våra företagare och hushåll men som inte har lyckats lösa de svåra knutarna. Jag dricker gärna Skånerost, även om det finns många andra kaffesorter i vårt vackra avlånga land. Jag gör jag gärna detta när vi kan komma till skott och gå från ord till handling, och jag gör det gärna med socialdemokrater även framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Jag kan glädja Ola Möller och andra som tittar på denna debatt med att den långa raddan med efterlysta åtgärder för kortare tillståndsprocesser, besked om havsbaserad vindkraft och så vidare nu har nått regeringens bord och att vi arbetar aktivt med dem. Jag kan meddela att vi jobbar med alltihop och att vi gärna samarbetar om det finns goda idéer om hur detta kan landas på bästa tänkbara sätt.Jag står för att jag som partiledare 2016 var med och slöt den energiöverenskommelse som fick bort den skadliga effektskatten. Men det största partiet, som också satt i regeringen, uttalade gång på gång via sin finansminister och sedermera statsminister och partiordförande Magdalena Andersson att vi på sikt behöver fasa ut kärnkraften och att vi gärna ska ha mer elproduktion men inte ny kärnkraft. Det är klart att detta sänder en signal till marknaden om att kärnkraften inte är välkommen.Den nya regeringen och de fyra samarbetspartierna arbetar under parollen att alla goda krafter behövs och att vatten, vind och sol är välkomna men även kärnkraften, för vi är ett vackert men avlångt land som behöver ha tillräckligt med elproduktion både i södra Sverige och i norra Sverige om vi ska klara den gröna omställningen, värna svenska arbetstillfällen och få rimligare elpriser för hushållen framöver.Jag vill avslutningsvis säga att jag gärna dricker kaffe men gärna i kombination med leverans. Det är för många politiker som har beklagat sig över svåra situationer för våra företagare och hushåll men som inte har lyckats lösa de svåra knutarna. Jag dricker gärna Skånerost, även om det finns många andra kaffesorter i vårt vackra avlånga land. Jag gör jag gärna detta när vi kan komma till skott och gå från ord till handling, och jag gör det gärna med socialdemokrater även framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag kan glädja Ola Möller och andra som tittar på denna debatt med att den långa raddan med efterlysta åtgärder för kortare tillståndsprocesser, besked om havsbaserad vindkraft och så vidare nu har nått regeringens bord och att vi arbetar aktivt med dem. Jag kan meddela att vi jobbar med alltihop och att vi gärna samarbetar om det finns goda idéer om hur detta kan landas på bästa tänkbara sätt.Jag står för att jag som partiledare 2016 var med och slöt den energiöverenskommelse som fick bort den skadliga effektskatten. Men det största partiet, som också satt i regeringen, uttalade gång på gång via sin finansminister och sedermera statsminister och partiordförande Magdalena Andersson att vi på sikt behöver fasa ut kärnkraften och att vi gärna ska ha mer elproduktion men inte ny kärnkraft. Det är klart att detta sänder en signal till marknaden om att kärnkraften inte är välkommen.Den nya regeringen och de fyra samarbetspartierna arbetar under parollen att alla goda krafter behövs och att vatten, vind och sol är välkomna men även kärnkraften, för vi är ett vackert men avlångt land som behöver ha tillräckligt med elproduktion både i södra Sverige och i norra Sverige om vi ska klara den gröna omställningen, värna svenska arbetstillfällen och få rimligare elpriser för hushållen framöver.Jag vill avslutningsvis säga att jag gärna dricker kaffe men gärna i kombination med leverans. Det är för många politiker som har beklagat sig över svåra situationer för våra företagare och hushåll men som inte har lyckats lösa de svåra knutarna. Jag dricker gärna Skånerost, även om det finns många andra kaffesorter i vårt vackra avlånga land. Jag gör jag gärna detta när vi kan komma till skott och gå från ord till handling, och jag gör det gärna med socialdemokrater även framöver. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Det är en faslig tur att vi har haft en socialdemokratisk regering som kunde ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en mycket större och bättre elkompensation än den som vi var tvungna att ordna i all hast förra vintern på grund av att Putin olagligt invaderade Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNäringsministern borde tacka Socialdemokraterna för det fina förarbetet, där halva landet inte var uteslutet. Det var regeringen och näringsministern själva som valde att utesluta, men det kommer att diskuteras senare. Allt ska ändå vara sossarnas fel, för de är ju egentligen onda. Det är därför man kan inte kan ha en energiöverenskommelse med dem.Ebba Busch var partiledare 2016 när det slöts en energiöverenskommelse, som Kristdemokraterna och Moderaterna lämnade och som till exempel innebar att ny kärnkraft kunde byggas. Ebba Busch var kommunalråd i Uppsala när hennes egna partikamrater satt i regeringen och gjorde en energiuppgörelse 2011, men det vet näringsministern inte något om. Hon har inget ansvar för det, utan det är sossarnas fel.Nu ska jag vara konstruktiv. Jag önskar att näringsministern i stället hade pratat om att vi ska bygga ut de sju havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord. Hur kan vi se till att ett fullt fungerande kraftverk i Malmö inte forslas bort till Kina? Hur kan vi stoppa marknadsmekanismerna i elprisområdena nu när man ser över dem? Hur kan vi frikoppla gaspriserna från de andra energipriserna på den europeiska marknaden? Hur kan vi prata om batterier i Skåne - sådana som man har i Australien, som är på tusentals megawatt och som skulle kunna stå någonstans i Skåne där skånska moderater vill bygga kärnkraft. Lägg batteriparkerna där!Låt oss prata om detta, och låt oss få till blocköverskridande samtal som inte är villkorade med att säga ja eller nej utan som faktiskt tar fasta på att vi ska vara teknikneutrala och tro på framtiden, då det finns många möjligheter att lösa det. Men detta vill inte regeringen, för då måste de kapitulera från sin ståndpunkt att allt är sossarnas fel.(Applåder)"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Det är en faslig tur att vi har haft en socialdemokratisk regering som kunde ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en mycket större och bättre elkompensation än den som vi var tvungna att ordna i all hast förra vintern på grund av att Putin olagligt invaderade Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNäringsministern borde tacka Socialdemokraterna för det fina förarbetet, där halva landet inte var uteslutet. Det var regeringen och näringsministern själva som valde att utesluta, men det kommer att diskuteras senare. Allt ska ändå vara sossarnas fel, för de är ju egentligen onda. Det är därför man kan inte kan ha en energiöverenskommelse med dem.Ebba Busch var partiledare 2016 när det slöts en energiöverenskommelse, som Kristdemokraterna och Moderaterna lämnade och som till exempel innebar att ny kärnkraft kunde byggas. Ebba Busch var kommunalråd i Uppsala när hennes egna partikamrater satt i regeringen och gjorde en energiuppgörelse 2011, men det vet näringsministern inte något om. Hon har inget ansvar för det, utan det är sossarnas fel.Nu ska jag vara konstruktiv. Jag önskar att näringsministern i stället hade pratat om att vi ska bygga ut de sju havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord. Hur kan vi se till att ett fullt fungerande kraftverk i Malmö inte forslas bort till Kina? Hur kan vi stoppa marknadsmekanismerna i elprisområdena nu när man ser över dem? Hur kan vi frikoppla gaspriserna från de andra energipriserna på den europeiska marknaden? Hur kan vi prata om batterier i Skåne - sådana som man har i Australien, som är på tusentals megawatt och som skulle kunna stå någonstans i Skåne där skånska moderater vill bygga kärnkraft. Lägg batteriparkerna där!Låt oss prata om detta, och låt oss få till blocköverskridande samtal som inte är villkorade med att säga ja eller nej utan som faktiskt tar fasta på att vi ska vara teknikneutrala och tro på framtiden, då det finns många möjligheter att lösa det. Men detta vill inte regeringen, för då måste de kapitulera från sin ståndpunkt att allt är sossarnas fel.(Applåder)"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Det är en faslig tur att vi har haft en socialdemokratisk regering som kunde ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en mycket större och bättre elkompensation än den som vi var tvungna att ordna i all hast förra vintern på grund av att Putin olagligt invaderade Ukraina. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNäringsministern borde tacka Socialdemokraterna för det fina förarbetet, där halva landet inte var uteslutet. Det var regeringen och näringsministern själva som valde att utesluta, men det kommer att diskuteras senare. Allt ska ändå vara sossarnas fel, för de är ju egentligen onda. Det är därför man kan inte kan ha en energiöverenskommelse med dem.Ebba Busch var partiledare 2016 när det slöts en energiöverenskommelse, som Kristdemokraterna och Moderaterna lämnade och som till exempel innebar att ny kärnkraft kunde byggas. Ebba Busch var kommunalråd i Uppsala när hennes egna partikamrater satt i regeringen och gjorde en energiuppgörelse 2011, men det vet näringsministern inte något om. Hon har inget ansvar för det, utan det är sossarnas fel.Nu ska jag vara konstruktiv. Jag önskar att näringsministern i stället hade pratat om att vi ska bygga ut de sju havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord. Hur kan vi se till att ett fullt fungerande kraftverk i Malmö inte forslas bort till Kina? Hur kan vi stoppa marknadsmekanismerna i elprisområdena nu när man ser över dem? Hur kan vi frikoppla gaspriserna från de andra energipriserna på den europeiska marknaden? Hur kan vi prata om batterier i Skåne - sådana som man har i Australien, som är på tusentals megawatt och som skulle kunna stå någonstans i Skåne där skånska moderater vill bygga kärnkraft. Lägg batteriparkerna där!Låt oss prata om detta, och låt oss få till blocköverskridande samtal som inte är villkorade med att säga ja eller nej utan som faktiskt tar fasta på att vi ska vara teknikneutrala och tro på framtiden, då det finns många möjligheter att lösa det. Men detta vill inte regeringen, för då måste de kapitulera från sin ståndpunkt att allt är sossarnas fel.(Applåder)"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Jag vill adressera frågan om tidsaspekten för elstödet. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde svenska folket räkna på vad man kommer att få i elstöd och vad man har rätt till.Det första elstödet av de två vi har presenterat omfattar betydligt fler hushåll - miljoner fler - än vad den förra regeringens elstöd gjorde. Det var en trygghet som vi tyckte var viktig att ge, och därmed levererade vi också på löftet att man skulle kunna fira en blå jul i stället för en så kallad rödgrön jul, som retoriken sa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI flera intervjuer i samband med att vi presenterade förslaget om högkostnadsskydd svarade jag på frågan om detta innebar att man med säkerhet skulle ha pengarna på kontot före jul, och i flera intervjuer svarade jag nej.På Kristdemokraternas hemsida, för att svara för mitt eget parti, står det tydligt: \"Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul. Förra vintern kom de första inbetalningarna till elkunder ut i mars.\" Jag tror att det ska vara april, för att vara riktigt korrekt. Vi har alltså försökt vara mycket tydliga med vad det innebar.Det stämmer inte att regeringen inte kan stå för om vi ändrar oss och inte levererar det vi har sagt. Vi har varit mycket tydliga med att vi har bytt modell. Det blir inget högkostnadsskydd, utan det blir ett elstöd i stället. Vi har redogjort för de mycket giltiga skälen till att vi har bytt modell i ett svårt ekonomiskt läge, där vi inte vill driva på elförbrukningen nu när myndigheterna har gått ut och sagt att vi har gått från låg risk för frånkoppling i elsystemet till en reell risk, alltså att man behöver rotera mörkläggningar och att det blir svart i omgångar.Vad gäller frågan om en elräkningsakut hade vi kontakt med elhandelsbolagen, som konstaterade att det skulle bli mycket svårt. De kom till riksdagen och avrådde från det. Vi konstaterar också att en elräkningsakut eller liknande skulle ha kunnat vara på plats efter det att elstödet har kommit, och då tyckte vi att det var viktigare att leverera på elstödet. Vi har också försökt lyssna till dem som skulle behöva hantera en sådan elräkningsakut.Jag vill även adressera frågan om att peka finger. Som jag var inne på tycker jag att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för varför vi är i detta sårbara läge. Detta ansvar ligger tyvärr inte hos mig - då hade vi gjort annorlunda - men ansvaret för att se till att det inte fortsätter att vara så här ligger helt och hållet på mig och regeringen.När det gäller att inte peka finger, betyder det att man inte kan utkräva ansvar? Nej, man måste kunna utkräva ansvar för varför 3 000 megawatt har försvunnit, varför vi har fokuserat så mycket på att bara få ut mer elproduktion och inte på att ha en energimix som har rätt egenskaper och som gör att vi har el där det behövs, när det behövs, i alla delar av landet, 24:7, 365 dagar om året, eller på vilka egenskaper som behövs. Det är för att vi behöver dra lärdom. Det handlar alltså om rätten till ansvarsutkrävande men också om lärdom, för att se till att vi inte hamnar i detta läge igen.Återigen: Det är svårt att kompensera i efterhand när delar av elsystemet har nedmonterats. Vår uppgift nu är att se till att vi inte hamnar i det läget igen, men under tiden får vi ett elstöd som kommer betydligt snabbare än det förra, som är avsevärt större, som är mycket säkrare och som når många fler svenskar i en mycket svår tid."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Jag vill adressera frågan om tidsaspekten för elstödet. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde svenska folket räkna på vad man kommer att få i elstöd och vad man har rätt till.Det första elstödet av de två vi har presenterat omfattar betydligt fler hushåll - miljoner fler - än vad den förra regeringens elstöd gjorde. Det var en trygghet som vi tyckte var viktig att ge, och därmed levererade vi också på löftet att man skulle kunna fira en blå jul i stället för en så kallad rödgrön jul, som retoriken sa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI flera intervjuer i samband med att vi presenterade förslaget om högkostnadsskydd svarade jag på frågan om detta innebar att man med säkerhet skulle ha pengarna på kontot före jul, och i flera intervjuer svarade jag nej.På Kristdemokraternas hemsida, för att svara för mitt eget parti, står det tydligt: \"Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul. Förra vintern kom de första inbetalningarna till elkunder ut i mars.\" Jag tror att det ska vara april, för att vara riktigt korrekt. Vi har alltså försökt vara mycket tydliga med vad det innebar.Det stämmer inte att regeringen inte kan stå för om vi ändrar oss och inte levererar det vi har sagt. Vi har varit mycket tydliga med att vi har bytt modell. Det blir inget högkostnadsskydd, utan det blir ett elstöd i stället. Vi har redogjort för de mycket giltiga skälen till att vi har bytt modell i ett svårt ekonomiskt läge, där vi inte vill driva på elförbrukningen nu när myndigheterna har gått ut och sagt att vi har gått från låg risk för frånkoppling i elsystemet till en reell risk, alltså att man behöver rotera mörkläggningar och att det blir svart i omgångar.Vad gäller frågan om en elräkningsakut hade vi kontakt med elhandelsbolagen, som konstaterade att det skulle bli mycket svårt. De kom till riksdagen och avrådde från det. Vi konstaterar också att en elräkningsakut eller liknande skulle ha kunnat vara på plats efter det att elstödet har kommit, och då tyckte vi att det var viktigare att leverera på elstödet. Vi har också försökt lyssna till dem som skulle behöva hantera en sådan elräkningsakut.Jag vill även adressera frågan om att peka finger. Som jag var inne på tycker jag att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för varför vi är i detta sårbara läge. Detta ansvar ligger tyvärr inte hos mig - då hade vi gjort annorlunda - men ansvaret för att se till att det inte fortsätter att vara så här ligger helt och hållet på mig och regeringen.När det gäller att inte peka finger, betyder det att man inte kan utkräva ansvar? Nej, man måste kunna utkräva ansvar för varför 3 000 megawatt har försvunnit, varför vi har fokuserat så mycket på att bara få ut mer elproduktion och inte på att ha en energimix som har rätt egenskaper och som gör att vi har el där det behövs, när det behövs, i alla delar av landet, 24:7, 365 dagar om året, eller på vilka egenskaper som behövs. Det är för att vi behöver dra lärdom. Det handlar alltså om rätten till ansvarsutkrävande men också om lärdom, för att se till att vi inte hamnar i detta läge igen.Återigen: Det är svårt att kompensera i efterhand när delar av elsystemet har nedmonterats. Vår uppgift nu är att se till att vi inte hamnar i det läget igen, men under tiden får vi ett elstöd som kommer betydligt snabbare än det förra, som är avsevärt större, som är mycket säkrare och som når många fler svenskar i en mycket svår tid."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag vill adressera frågan om tidsaspekten för elstödet. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde svenska folket räkna på vad man kommer att få i elstöd och vad man har rätt till.Det första elstödet av de två vi har presenterat omfattar betydligt fler hushåll - miljoner fler - än vad den förra regeringens elstöd gjorde. Det var en trygghet som vi tyckte var viktig att ge, och därmed levererade vi också på löftet att man skulle kunna fira en blå jul i stället för en så kallad rödgrön jul, som retoriken sa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI flera intervjuer i samband med att vi presenterade förslaget om högkostnadsskydd svarade jag på frågan om detta innebar att man med säkerhet skulle ha pengarna på kontot före jul, och i flera intervjuer svarade jag nej.På Kristdemokraternas hemsida, för att svara för mitt eget parti, står det tydligt: \"Dock kommer det bara gå att bestämma vad varje hushåll ska få i ersättning i efterhand, när pris och förbrukning är känt. Det är därför inte realistiskt att elkunderna får pengar på kontot före jul. Förra vintern kom de första inbetalningarna till elkunder ut i mars.\" Jag tror att det ska vara april, för att vara riktigt korrekt. Vi har alltså försökt vara mycket tydliga med vad det innebar.Det stämmer inte att regeringen inte kan stå för om vi ändrar oss och inte levererar det vi har sagt. Vi har varit mycket tydliga med att vi har bytt modell. Det blir inget högkostnadsskydd, utan det blir ett elstöd i stället. Vi har redogjort för de mycket giltiga skälen till att vi har bytt modell i ett svårt ekonomiskt läge, där vi inte vill driva på elförbrukningen nu när myndigheterna har gått ut och sagt att vi har gått från låg risk för frånkoppling i elsystemet till en reell risk, alltså att man behöver rotera mörkläggningar och att det blir svart i omgångar.Vad gäller frågan om en elräkningsakut hade vi kontakt med elhandelsbolagen, som konstaterade att det skulle bli mycket svårt. De kom till riksdagen och avrådde från det. Vi konstaterar också att en elräkningsakut eller liknande skulle ha kunnat vara på plats efter det att elstödet har kommit, och då tyckte vi att det var viktigare att leverera på elstödet. Vi har också försökt lyssna till dem som skulle behöva hantera en sådan elräkningsakut.Jag vill även adressera frågan om att peka finger. Som jag var inne på tycker jag att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för varför vi är i detta sårbara läge. Detta ansvar ligger tyvärr inte hos mig - då hade vi gjort annorlunda - men ansvaret för att se till att det inte fortsätter att vara så här ligger helt och hållet på mig och regeringen.När det gäller att inte peka finger, betyder det att man inte kan utkräva ansvar? Nej, man måste kunna utkräva ansvar för varför 3 000 megawatt har försvunnit, varför vi har fokuserat så mycket på att bara få ut mer elproduktion och inte på att ha en energimix som har rätt egenskaper och som gör att vi har el där det behövs, när det behövs, i alla delar av landet, 24:7, 365 dagar om året, eller på vilka egenskaper som behövs. Det är för att vi behöver dra lärdom. Det handlar alltså om rätten till ansvarsutkrävande men också om lärdom, för att se till att vi inte hamnar i detta läge igen.Återigen: Det är svårt att kompensera i efterhand när delar av elsystemet har nedmonterats. Vår uppgift nu är att se till att vi inte hamnar i det läget igen, men under tiden får vi ett elstöd som kommer betydligt snabbare än det förra, som är avsevärt större, som är mycket säkrare och som når många fler svenskar i en mycket svår tid."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"När jag lyssnade på statsrådets svar på våra frågor kom jag att tänka på ett inlägg i partiledardebatten senast: \"Jag tror inte att någon som lyssnar på dagens debatt är speciellt betjänt av ett blame game. Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar.\"Svaret på interpellationen inleds dock med just detta, ett blame game. Ingrid och andra gaskunder i Skåne är inte betjänta av detta blame game utan har rätt att kräva svar av regeringen om varför det inte är möjligt att inrätta ett kortsiktigt stöd likt en el- och gasprisakut för gaskunder som Ingrid. Jag hörde inget svar på den frågan i statsrådets inlägg, så jag får väl lov att ställa den igen."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"När jag lyssnade på statsrådets svar på våra frågor kom jag att tänka på ett inlägg i partiledardebatten senast: \"Jag tror inte att någon som lyssnar på dagens debatt är speciellt betjänt av ett blame game. Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar.\"Svaret på interpellationen inleds dock med just detta, ett blame game. Ingrid och andra gaskunder i Skåne är inte betjänta av detta blame game utan har rätt att kräva svar av regeringen om varför det inte är möjligt att inrätta ett kortsiktigt stöd likt en el- och gasprisakut för gaskunder som Ingrid. Jag hörde inget svar på den frågan i statsrådets inlägg, så jag får väl lov att ställa den igen."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"När jag lyssnade på statsrådets svar på våra frågor kom jag att tänka på ett inlägg i partiledardebatten senast: \"Jag tror inte att någon som lyssnar på dagens debatt är speciellt betjänt av ett blame game. Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och inte själva vill ta ansvar.\"Svaret på interpellationen inleds dock med just detta, ett blame game. Ingrid och andra gaskunder i Skåne är inte betjänta av detta blame game utan har rätt att kräva svar av regeringen om varför det inte är möjligt att inrätta ett kortsiktigt stöd likt en el- och gasprisakut för gaskunder som Ingrid. Jag hörde inget svar på den frågan i statsrådets inlägg, så jag får väl lov att ställa den igen."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Tyvärr fick Ingrid och jag inget svar på vad som ska hända med gaskunderna.Det är inte bara hushåll med gasvärme som drabbas av de höga gaspriserna utan även företag som använder gas. Ett bageri i min hemstad har tvingats höja brödpriserna med 25 procent, vilket drabbar kunderna hårt. Detta beror nu inte enbart på gaspriserna, ska sägas, även om det är en stor del. Det beror också till en del på de ökade drivmedelskostnaderna. De säger också att ökningarna kan bli ännu större. Det tar dock tre till fyra månader att få igenom prisjusteringar, och mycket kan hända under tiden.Det blir också en ojämn konkurrenssituation när företag som använder el utlovas stöd, även om de nu inte riktigt vet när de får stödet, medan företag som använder gas inte får något stöd alls. Kan statsrådet förklara varför de företag som använder gas inte får något stöd alls?"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Tyvärr fick Ingrid och jag inget svar på vad som ska hända med gaskunderna.Det är inte bara hushåll med gasvärme som drabbas av de höga gaspriserna utan även företag som använder gas. Ett bageri i min hemstad har tvingats höja brödpriserna med 25 procent, vilket drabbar kunderna hårt. Detta beror nu inte enbart på gaspriserna, ska sägas, även om det är en stor del. Det beror också till en del på de ökade drivmedelskostnaderna. De säger också att ökningarna kan bli ännu större. Det tar dock tre till fyra månader att få igenom prisjusteringar, och mycket kan hända under tiden.Det blir också en ojämn konkurrenssituation när företag som använder el utlovas stöd, även om de nu inte riktigt vet när de får stödet, medan företag som använder gas inte får något stöd alls. Kan statsrådet förklara varför de företag som använder gas inte får något stöd alls?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Tyvärr fick Ingrid och jag inget svar på vad som ska hända med gaskunderna.Det är inte bara hushåll med gasvärme som drabbas av de höga gaspriserna utan även företag som använder gas. Ett bageri i min hemstad har tvingats höja brödpriserna med 25 procent, vilket drabbar kunderna hårt. Detta beror nu inte enbart på gaspriserna, ska sägas, även om det är en stor del. Det beror också till en del på de ökade drivmedelskostnaderna. De säger också att ökningarna kan bli ännu större. Det tar dock tre till fyra månader att få igenom prisjusteringar, och mycket kan hända under tiden.Det blir också en ojämn konkurrenssituation när företag som använder el utlovas stöd, även om de nu inte riktigt vet när de får stödet, medan företag som använder gas inte får något stöd alls. Kan statsrådet förklara varför de företag som använder gas inte får något stöd alls?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Min kamrat från Skåne avslutade med att ta upp detta med kaffedrickandet - jag vill inte åka till Skåne och dricka kaffe. Det ordvalet har inte bemötts, och man har såvitt jag vet aldrig bett om ursäkt för det. Det nämndes att det tydligt skrevs i ett sms och mötte en väldigt kraftfull reaktion från en moderat regionstyrelseordförande. Det hade gått att bemöta en folkvald representant med betydligt mer respekt än så.Men som vi alla vet gör den här regeringen aldrig några fel. Det är alltid någon annans fel, och ska man ha sagt någonting kan det alltid spinnas till något annat. Man menade något annat med det man sa. Något betyder alltid något annat. Den 1 november 2022 betyder den 20 februari 2023. Kaffedrickande betyder stort tack för inbjudan, jag kommer gärna. Att ta ansvar betyder att peka på någon annan."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Min kamrat från Skåne avslutade med att ta upp detta med kaffedrickandet - jag vill inte åka till Skåne och dricka kaffe. Det ordvalet har inte bemötts, och man har såvitt jag vet aldrig bett om ursäkt för det. Det nämndes att det tydligt skrevs i ett sms och mötte en väldigt kraftfull reaktion från en moderat regionstyrelseordförande. Det hade gått att bemöta en folkvald representant med betydligt mer respekt än så.Men som vi alla vet gör den här regeringen aldrig några fel. Det är alltid någon annans fel, och ska man ha sagt någonting kan det alltid spinnas till något annat. Man menade något annat med det man sa. Något betyder alltid något annat. Den 1 november 2022 betyder den 20 februari 2023. Kaffedrickande betyder stort tack för inbjudan, jag kommer gärna. Att ta ansvar betyder att peka på någon annan."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Min kamrat från Skåne avslutade med att ta upp detta med kaffedrickandet - jag vill inte åka till Skåne och dricka kaffe. Det ordvalet har inte bemötts, och man har såvitt jag vet aldrig bett om ursäkt för det. Det nämndes att det tydligt skrevs i ett sms och mötte en väldigt kraftfull reaktion från en moderat regionstyrelseordförande. Det hade gått att bemöta en folkvald representant med betydligt mer respekt än så.Men som vi alla vet gör den här regeringen aldrig några fel. Det är alltid någon annans fel, och ska man ha sagt någonting kan det alltid spinnas till något annat. Man menade något annat med det man sa. Något betyder alltid något annat. Den 1 november 2022 betyder den 20 februari 2023. Kaffedrickande betyder stort tack för inbjudan, jag kommer gärna. Att ta ansvar betyder att peka på någon annan."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag får tacka näringsministern för hennes anförande. Det sista beskedet var glädjande.Jag måste också, nu när jag har möjlighet, säga att jag står bakom näringsministerns val av klädsel när hon åkte till Norrland. Som skåning hade jag också klätt mig på samma sätt, så all sympati i det fallet.Däremot har jag ingen sympati när man säger att ingen ska lämnas i sticket. Jag har också fått brev. Jag har träffat människor som har fått gå från huset för att de inte fick elstödet när de litade på näringsministern och hennes koalitionskollegor. De är lämnade i sticket. De är förbannade. Där duger inte fina ord om kärnkraft längre fram som något slags plåster på såren. Det var ju trots allt så att näringsministern lovade detta - den 1 november, och sedan i god tid före jul - tillsammans med regeringschefen.Hade vi använt den här logiken på andra saker hade vi redan nu haft ny kärnkraftsel i vägguttagen - regeringen har ju tillsatt utredningar och ska ändra lagar. Skjutningarna hade upphört - regeringen ska ju genomföra rättsstatsvidriga utredningar för att få stopp på dem. Det skulle också finnas en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör - det utredde ju den förra regeringen. Det är den logiken man tillämpar från regeringens sida: Stödet var på plats, alltså ska folk vara nöjda. Nej, de är lämnade i sticket!Jag kan informera näringsministern om att det faktiskt inte kommer någon ny kärnkraftsel ur väggen, och det kommer det inte att göra på lång tid. Jag kan informera om att skjutningarna fortsätter, trots utredningarna. Jag kan också informera om att om man försöker köra under Öresund strax norr om Råå vallar kommer man att antingen få motorstopp eller drunkna innan man är i Helsingör. Det är så det är.Därför blir det tomma ord att stå här och säga att vi ser er och vi hör er, när inte pengarna är på kontot. Du kan inte gå till banken med ett löfte om att pengar ska komma. Företagarna sa om stödet till företagen att hade man fått ett datum hade man haft en säker fordran på staten. Då hade man kunnat gå till banken och säga: Jag får pengarna den dagen, alltså kan vi lösa detta.Jag förstår inte varför regeringen drar benen efter sig. Det är ju det som händer. Det har varit en klantig hantering. På punkt efter punkt uppdagas saker - det är änkorna, det är företagen, det är gaskunderna. Det visar att regeringen inte är mogen uppgiften.Vi kan ha en lång diskussion om energisystem. Vi kan säga någonting om det också. Men att hantera människors ekonomi här och nu är en regerings uppgift, och på den uppgiften har regeringen fallerat. Det råder inget tvivel om det.När det gäller sättet att uttrycka sig i medierna brukar dessa, i alla fall de kloka medier som inte är alternativa och befinner sig i en annan verklighet, citera korrekt. Det var väl ändå så att näringsministern uttryckte sig i termer av kaffedrickande. Jag förstår inte hur man som näringsminister, som svar på en direkt inbjudan att komma till en av landets största regioner, kan uttrycka sig på det viset att det renderar citat från regionstyrelsens ordförande om arrogans, oseriositet och att det är uselt."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag får tacka näringsministern för hennes anförande. Det sista beskedet var glädjande.Jag måste också, nu när jag har möjlighet, säga att jag står bakom näringsministerns val av klädsel när hon åkte till Norrland. Som skåning hade jag också klätt mig på samma sätt, så all sympati i det fallet.Däremot har jag ingen sympati när man säger att ingen ska lämnas i sticket. Jag har också fått brev. Jag har träffat människor som har fått gå från huset för att de inte fick elstödet när de litade på näringsministern och hennes koalitionskollegor. De är lämnade i sticket. De är förbannade. Där duger inte fina ord om kärnkraft längre fram som något slags plåster på såren. Det var ju trots allt så att näringsministern lovade detta - den 1 november, och sedan i god tid före jul - tillsammans med regeringschefen.Hade vi använt den här logiken på andra saker hade vi redan nu haft ny kärnkraftsel i vägguttagen - regeringen har ju tillsatt utredningar och ska ändra lagar. Skjutningarna hade upphört - regeringen ska ju genomföra rättsstatsvidriga utredningar för att få stopp på dem. Det skulle också finnas en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör - det utredde ju den förra regeringen. Det är den logiken man tillämpar från regeringens sida: Stödet var på plats, alltså ska folk vara nöjda. Nej, de är lämnade i sticket!Jag kan informera näringsministern om att det faktiskt inte kommer någon ny kärnkraftsel ur väggen, och det kommer det inte att göra på lång tid. Jag kan informera om att skjutningarna fortsätter, trots utredningarna. Jag kan också informera om att om man försöker köra under Öresund strax norr om Råå vallar kommer man att antingen få motorstopp eller drunkna innan man är i Helsingör. Det är så det är.Därför blir det tomma ord att stå här och säga att vi ser er och vi hör er, när inte pengarna är på kontot. Du kan inte gå till banken med ett löfte om att pengar ska komma. Företagarna sa om stödet till företagen att hade man fått ett datum hade man haft en säker fordran på staten. Då hade man kunnat gå till banken och säga: Jag får pengarna den dagen, alltså kan vi lösa detta.Jag förstår inte varför regeringen drar benen efter sig. Det är ju det som händer. Det har varit en klantig hantering. På punkt efter punkt uppdagas saker - det är änkorna, det är företagen, det är gaskunderna. Det visar att regeringen inte är mogen uppgiften.Vi kan ha en lång diskussion om energisystem. Vi kan säga någonting om det också. Men att hantera människors ekonomi här och nu är en regerings uppgift, och på den uppgiften har regeringen fallerat. Det råder inget tvivel om det.När det gäller sättet att uttrycka sig i medierna brukar dessa, i alla fall de kloka medier som inte är alternativa och befinner sig i en annan verklighet, citera korrekt. Det var väl ändå så att näringsministern uttryckte sig i termer av kaffedrickande. Jag förstår inte hur man som näringsminister, som svar på en direkt inbjudan att komma till en av landets största regioner, kan uttrycka sig på det viset att det renderar citat från regionstyrelsens ordförande om arrogans, oseriositet och att det är uselt."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag får tacka näringsministern för hennes anförande. Det sista beskedet var glädjande.Jag måste också, nu när jag har möjlighet, säga att jag står bakom näringsministerns val av klädsel när hon åkte till Norrland. Som skåning hade jag också klätt mig på samma sätt, så all sympati i det fallet.Däremot har jag ingen sympati när man säger att ingen ska lämnas i sticket. Jag har också fått brev. Jag har träffat människor som har fått gå från huset för att de inte fick elstödet när de litade på näringsministern och hennes koalitionskollegor. De är lämnade i sticket. De är förbannade. Där duger inte fina ord om kärnkraft längre fram som något slags plåster på såren. Det var ju trots allt så att näringsministern lovade detta - den 1 november, och sedan i god tid före jul - tillsammans med regeringschefen.Hade vi använt den här logiken på andra saker hade vi redan nu haft ny kärnkraftsel i vägguttagen - regeringen har ju tillsatt utredningar och ska ändra lagar. Skjutningarna hade upphört - regeringen ska ju genomföra rättsstatsvidriga utredningar för att få stopp på dem. Det skulle också finnas en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör - det utredde ju den förra regeringen. Det är den logiken man tillämpar från regeringens sida: Stödet var på plats, alltså ska folk vara nöjda. Nej, de är lämnade i sticket!Jag kan informera näringsministern om att det faktiskt inte kommer någon ny kärnkraftsel ur väggen, och det kommer det inte att göra på lång tid. Jag kan informera om att skjutningarna fortsätter, trots utredningarna. Jag kan också informera om att om man försöker köra under Öresund strax norr om Råå vallar kommer man att antingen få motorstopp eller drunkna innan man är i Helsingör. Det är så det är.Därför blir det tomma ord att stå här och säga att vi ser er och vi hör er, när inte pengarna är på kontot. Du kan inte gå till banken med ett löfte om att pengar ska komma. Företagarna sa om stödet till företagen att hade man fått ett datum hade man haft en säker fordran på staten. Då hade man kunnat gå till banken och säga: Jag får pengarna den dagen, alltså kan vi lösa detta.Jag förstår inte varför regeringen drar benen efter sig. Det är ju det som händer. Det har varit en klantig hantering. På punkt efter punkt uppdagas saker - det är änkorna, det är företagen, det är gaskunderna. Det visar att regeringen inte är mogen uppgiften.Vi kan ha en lång diskussion om energisystem. Vi kan säga någonting om det också. Men att hantera människors ekonomi här och nu är en regerings uppgift, och på den uppgiften har regeringen fallerat. Det råder inget tvivel om det.När det gäller sättet att uttrycka sig i medierna brukar dessa, i alla fall de kloka medier som inte är alternativa och befinner sig i en annan verklighet, citera korrekt. Det var väl ändå så att näringsministern uttryckte sig i termer av kaffedrickande. Jag förstår inte hur man som näringsminister, som svar på en direkt inbjudan att komma till en av landets största regioner, kan uttrycka sig på det viset att det renderar citat från regionstyrelsens ordförande om arrogans, oseriositet och att det är uselt."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig upprepa: Vi ser er, vi hör er och vi kommer inte att lämna någon i sticket.Att ta Sverige genom denna svåra energikris har absolut högsta prioritet. Jag menar att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för att Sverige befinner sig i detta sårbara läge. Det ansvaret ligger primärt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet och bitvis Centerpartiet. Svenska folket har också rätt att utkräva ansvar för att Sverige inte ska hamna här igen och för att Sverige ska ta sig ur energikrisen. Det ansvaret faller på mig och regeringen.Redan förra vintern tog jag emot många brev och samtal från medborgare som inte hade lätt att få ihop ekonomin. Jag berättade vid många tillfällen om en pensionär som då hade en elräkning som var större än hela hans pension.Detta är anledningen till att vi nu går fram med ett elstöd i flera omgångar som är betydligt större än den förra regeringens, kommer mycket snabbare och är säkrare. Flera hushåll kommer nu att ha ett elstöd i första omgången på uppåt 16 000 kronor, att jämföra med de några tusenlappar som det förra elstödet från den förra regeringen låg på. Det kommer också snabbare. Det förra elstödet nådde hushållen från april och framåt, en del under sommaren. Det här elstödet börjar betalas ut den 20 februari. Det är dessutom säkrare. Ingen kan nämligen riktigt redogöra för om det förra elstödet - detta kommer vi att diskutera i en interpellationsdebatt senare i eftermiddag - verkligen nådde alla hushåll. Det var inte särskilt rättssäkert.Det har talats om min relation till Carl Johan Sonesson, regionrådet i Skåne. Jag kan berätta för kammaren och andra som lyssnar att den relationen är god, särskilt när man tar sig förbi mediefjädrar om att jag skulle kalla inbjudningar till olika delar av landet för kafferep. Det är de inte. Jag kommer gärna och besöker alla delar av vårt vackra, avlånga land.I mitt svar till Region Skåne sa jag också att jag gärna besöker Skåne - men inte för att vara en i raden av politiker som beklagar sig över att den tillväxtmotor som Öresundsregionen är inte har tillräckligt goda förutsättningar men sedan inte levererar några lösningar. Jag prioriterade besök till Skåne när vi hade möjlighet att leverera på fler detaljer kring elstödet men framför allt också ett gasstöd. För notera det: Den förra regeringen hade inget gasstöd alls och hade inte heller något stöd alls för företagen.Det som skulle vara genuint respektlöst av mig - det är den stora lärdomen här - är att låtsas som att det inte spelar någon roll när man plockar bort 3 000 megawatt ur det svenska energisystemet. Det gör det. Nu påbörjas den långsamma men viktiga återuppbyggnaden av det svenska energisystemet för att pressa priser, öka robustheten och göra Sverige mindre sårbart.Sedan vill jag vända mig till dem som undrar vad som händer med elstödet om man är drabbad av sorg efter att ha mist en make eller maka. Man kommer självklart att kunna ta del av elstödet. Vi håller på och löser teknikaliteterna kring detta. Det kommer att betalas ut. Den som är i sorg ska inte behöva få en ännu större börda i sin redan tuffa situation. Vi kommer att lösa den situationen."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig upprepa: Vi ser er, vi hör er och vi kommer inte att lämna någon i sticket.Att ta Sverige genom denna svåra energikris har absolut högsta prioritet. Jag menar att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för att Sverige befinner sig i detta sårbara läge. Det ansvaret ligger primärt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet och bitvis Centerpartiet. Svenska folket har också rätt att utkräva ansvar för att Sverige inte ska hamna här igen och för att Sverige ska ta sig ur energikrisen. Det ansvaret faller på mig och regeringen.Redan förra vintern tog jag emot många brev och samtal från medborgare som inte hade lätt att få ihop ekonomin. Jag berättade vid många tillfällen om en pensionär som då hade en elräkning som var större än hela hans pension.Detta är anledningen till att vi nu går fram med ett elstöd i flera omgångar som är betydligt större än den förra regeringens, kommer mycket snabbare och är säkrare. Flera hushåll kommer nu att ha ett elstöd i första omgången på uppåt 16 000 kronor, att jämföra med de några tusenlappar som det förra elstödet från den förra regeringen låg på. Det kommer också snabbare. Det förra elstödet nådde hushållen från april och framåt, en del under sommaren. Det här elstödet börjar betalas ut den 20 februari. Det är dessutom säkrare. Ingen kan nämligen riktigt redogöra för om det förra elstödet - detta kommer vi att diskutera i en interpellationsdebatt senare i eftermiddag - verkligen nådde alla hushåll. Det var inte särskilt rättssäkert.Det har talats om min relation till Carl Johan Sonesson, regionrådet i Skåne. Jag kan berätta för kammaren och andra som lyssnar att den relationen är god, särskilt när man tar sig förbi mediefjädrar om att jag skulle kalla inbjudningar till olika delar av landet för kafferep. Det är de inte. Jag kommer gärna och besöker alla delar av vårt vackra, avlånga land.I mitt svar till Region Skåne sa jag också att jag gärna besöker Skåne - men inte för att vara en i raden av politiker som beklagar sig över att den tillväxtmotor som Öresundsregionen är inte har tillräckligt goda förutsättningar men sedan inte levererar några lösningar. Jag prioriterade besök till Skåne när vi hade möjlighet att leverera på fler detaljer kring elstödet men framför allt också ett gasstöd. För notera det: Den förra regeringen hade inget gasstöd alls och hade inte heller något stöd alls för företagen.Det som skulle vara genuint respektlöst av mig - det är den stora lärdomen här - är att låtsas som att det inte spelar någon roll när man plockar bort 3 000 megawatt ur det svenska energisystemet. Det gör det. Nu påbörjas den långsamma men viktiga återuppbyggnaden av det svenska energisystemet för att pressa priser, öka robustheten och göra Sverige mindre sårbart.Sedan vill jag vända mig till dem som undrar vad som händer med elstödet om man är drabbad av sorg efter att ha mist en make eller maka. Man kommer självklart att kunna ta del av elstödet. Vi håller på och löser teknikaliteterna kring detta. Det kommer att betalas ut. Den som är i sorg ska inte behöva få en ännu större börda i sin redan tuffa situation. Vi kommer att lösa den situationen."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig upprepa: Vi ser er, vi hör er och vi kommer inte att lämna någon i sticket.Att ta Sverige genom denna svåra energikris har absolut högsta prioritet. Jag menar att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för att Sverige befinner sig i detta sårbara läge. Det ansvaret ligger primärt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet och bitvis Centerpartiet. Svenska folket har också rätt att utkräva ansvar för att Sverige inte ska hamna här igen och för att Sverige ska ta sig ur energikrisen. Det ansvaret faller på mig och regeringen.Redan förra vintern tog jag emot många brev och samtal från medborgare som inte hade lätt att få ihop ekonomin. Jag berättade vid många tillfällen om en pensionär som då hade en elräkning som var större än hela hans pension.Detta är anledningen till att vi nu går fram med ett elstöd i flera omgångar som är betydligt större än den förra regeringens, kommer mycket snabbare och är säkrare. Flera hushåll kommer nu att ha ett elstöd i första omgången på uppåt 16 000 kronor, att jämföra med de några tusenlappar som det förra elstödet från den förra regeringen låg på. Det kommer också snabbare. Det förra elstödet nådde hushållen från april och framåt, en del under sommaren. Det här elstödet börjar betalas ut den 20 februari. Det är dessutom säkrare. Ingen kan nämligen riktigt redogöra för om det förra elstödet - detta kommer vi att diskutera i en interpellationsdebatt senare i eftermiddag - verkligen nådde alla hushåll. Det var inte särskilt rättssäkert.Det har talats om min relation till Carl Johan Sonesson, regionrådet i Skåne. Jag kan berätta för kammaren och andra som lyssnar att den relationen är god, särskilt när man tar sig förbi mediefjädrar om att jag skulle kalla inbjudningar till olika delar av landet för kafferep. Det är de inte. Jag kommer gärna och besöker alla delar av vårt vackra, avlånga land.I mitt svar till Region Skåne sa jag också att jag gärna besöker Skåne - men inte för att vara en i raden av politiker som beklagar sig över att den tillväxtmotor som Öresundsregionen är inte har tillräckligt goda förutsättningar men sedan inte levererar några lösningar. Jag prioriterade besök till Skåne när vi hade möjlighet att leverera på fler detaljer kring elstödet men framför allt också ett gasstöd. För notera det: Den förra regeringen hade inget gasstöd alls och hade inte heller något stöd alls för företagen.Det som skulle vara genuint respektlöst av mig - det är den stora lärdomen här - är att låtsas som att det inte spelar någon roll när man plockar bort 3 000 megawatt ur det svenska energisystemet. Det gör det. Nu påbörjas den långsamma men viktiga återuppbyggnaden av det svenska energisystemet för att pressa priser, öka robustheten och göra Sverige mindre sårbart.Sedan vill jag vända mig till dem som undrar vad som händer med elstödet om man är drabbad av sorg efter att ha mist en make eller maka. Man kommer självklart att kunna ta del av elstödet. Vi håller på och löser teknikaliteterna kring detta. Det kommer att betalas ut. Den som är i sorg ska inte behöva få en ännu större börda i sin redan tuffa situation. Vi kommer att lösa den situationen."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan.  Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan.  Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan.  Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer \"Vi hör er\", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det \"i god tid före jul\" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)"}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer \"Vi hör er\", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det \"i god tid före jul\" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer \"Vi hör er\", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det \"i god tid före jul\" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?","answer":"Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor."}
+{"question":"Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?","answer":"Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor."}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"Det är glädjande att vi båda, trots att vi tillhör olika partier, är så måna om att bygga ut den fossilfria elproduktionen i Sverige, och detta innefattar vindkraften. Men när det gäller hastigheten för vindkraftens utbyggnad är det stor skillnad mellan landbaserad vindkraft, som går tämligen fort att få på plats, och stora, havsbaserade vindkraftsparker. Där talar vi om helt andra ledtider. Skulle man utgå från en mer modern syn på vad kärnkraft är och ta hänsyn till den utveckling som sker med exempelvis SMR-reaktorer och annat skulle vi prata om ledtider som faktiskt är kortare än för stora, havsbaserade vindkraftsparker.Jag delar alltså inte riktigt bilden att vindkraft är det som går allra snabbast. Det pågår väl något av en tävling om vem som kan se till att leveranskedjor och produktion i sin helhet går så snabbt som möjligt för att de marknadsmässiga fördelar som kommer av detta ska kunna utnyttjas. Det är väldigt positivt för utbyggnaden av vårt energisystem.Jag tror alltså att det är viktigt att tänka på att vi inte från politikens håll bör fastna i att man med skattebetalarnas medel ska finansiera all denna produktion, oavsett om det gäller kablar eller annat, eller frågan om kärnkraft är bättre än vindkraft. Jag anser, som jag gick till val på förra året, att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av vår klimatomställning.Jag kan försäkra Fredrik Olovsson om att vi bara gasar på och inte bromsar in det arbete som sker med att ge de tillstånd som krävs för havsbaserad vindkraft.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det handlar om tillståndsprocesserna är vi helt överens om att detta behöver gå mycket snabbare än i dag. Det finns också färdiga förslag hos regeringen att lägga i en proposition så att vi kan rösta igenom dem tillsammans här i kammaren. Det skulle förstås vara oerhört viktigt.Men det skulle också vara oerhört betydelsefullt för vindkraften om regeringen backade från de försämringar man vill genomföra när det gäller vindkraftsproduktion i vårt land. Vindkraften är det energislag som har störst möjligheter att snabbt bidra med mer el till alla de växande industrier som behöver besked för att komma igång.Sverige ska inte missa den fantastiska möjlighet vi nu har att leda klimatomställningen men också få jobb och välstånd i den processen. Här har vi alla möjligheter att vara världsledande, men då krävs en snabb hantering av regeringen och att man svänger från de beslut man vill fatta som kommer att försämra situationen för svensk elproduktion.Vi har stora överskott i dag och exporterar mycket. Men om det inte kommer besked av denna typ de kommande åren kommer vi i slutet av mandatperioden, eller i början av nästa, att vara beroende av import och inte kunna exportera.Det vilar nu ett tungt ansvar på regeringen när det gäller att få dessa besked och beslut på plats. Annars kommer vi att missa den chans som så många hoppas så mycket på."}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag noterar att Fredrik Olovsson är väldigt stolt över att Sverige är så banbrytande och ledande i det arbete för omställning som industrin utför.Därför är det så himla sorgligt att tillverkarna av det gröna stålet och ägarna av batterifabrikerna och annat som vi är så stolta över påpekar att den brist som finns på el försvårar deras verksamhet enormt och att tillståndsprocesserna för att de ska få börja bedriva sin verksamhet inte fungerar då de tar tiotals år.Jag tror att det är en stor anledning till att den här regeringen har fått möjlighet att tillträda och möjlighet att städa upp i den röra som råder när det gäller inte bara tillståndsprocesser utan även vårt sätt att hantera vårt energisystem. Den här regeringen kommer nämligen inte att utgå från ideologiska resonemang om vilket energislag man gillar mest. Fredrik Olovsson hänvisar till den energiförsörjning som kärnkraften bidrar med här i Sverige och refererar till den mängd energi vi får ut av vår kärnkraft. Den mängden hade varit långt större om inte den tidigare regeringen lagt ned så mycket av den fungerande fossilfria energiproduktion som Sverige tidigare hade.Det är just därför som den här regeringen har bestämt i Tidöavtalet att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna och har påbörjat det arbetet 100 dagar in.Vi har också samordningsvinster i den sammanslagning av departement som skett. En konsekvens av detta rör just prövningen av havsbaserad vindkraft. En av våra samordningsvinster är att kontinentalsockelärenden och de ärenden som hanteras enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon numera handläggs av samma enhet, nämligen miljöprövningsenheten på Klimat- och näringslivsdepartementet.Den 1 januari tillförde den här regeringen resurser för att effektivt kunna hantera det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft. Vi har i årets budget gett utökade resurser för att man ska kunna ta hand om de ansökningar om just havsbaserad vindkraft som har inkommit.Som jag tidigare nämnde har vi problem med våra tillståndsprocesser i Sverige - de tar väldigt lång tid och är ineffektiva. Detta drabbar inte minst möjligheten att bygga ut vindkraften.Sedan kan man ha en diskussion om kostnadsfrågorna, men det är inte riktigt där skon klämmer. Det finns finansiella intressen som vill bidra till energiförsörjningen i Sverige, särskilt som industrin så tydligt påpekar vilka enorma behov de har av att nyttja den utbyggda energiförsörjningen.Det är viktigt att vi har en stabil energiförsörjning, inte minst för svenska hushåll och företag. Men som klimat- och miljöminister är jag väldigt mån om att vi i Sverige ska nå våra klimatmål och att regeringen ska jobba för en utbyggnad av vår fossilfria elproduktion, från alla energislag, så snabbt som möjligt - just för att vi ska kunna nå våra klimatmål."}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det handlar om arbetet med att korta eller snabba på tillståndsprocesserna är vi helt överens. Det finns också ett par viktiga utredningar som är remitterade och nu ligger på regeringens bord. Men det finns ingen proposition aviserad i propositionsförteckningen, så jag får ändå uppmana statsrådet att jobba ännu snabbare på det här området.Det är också bra att vi är överens om att det pågår en global kapplöpning, får man väl säga, på klimatområdet. Företag världen över tävlar om att ta fram nya fossilfria produkter och tekniker, och de länder som ligger i framkant av denna omställning är också de som kommer att se högst tillväxt, flest nya jobb och mest välstånd.Jag vill förstås att detta ska hamna i Sverige. Vi socialdemokrater genomförde också i regeringsställning satsningar som syftade till att Sverige skulle hamna i den här ledarklungan. Vi gick från att svensk industri enligt alliansregeringen var basically gone, tror jag att uttrycket var, till att ha en grön industriell revolution runt om i vårt land. Nu kan fossilfritt stål tillverkas i Sverige. Vi bygger elbilar och elbåtar, och i nedlagda industrier blir det batterifabriker. Det skapar tusentals nya jobb här och nu i hela landet, och det skapar framtidstro på platser som haft hög arbetslöshet och framtidstro bland människor som är oroliga för hur klimatet ska klaras framåt.Men de här investeringarna kräver ökad elproduktion, och det inte i en avlägsen framtid. Det är ju det som är problemet. Om det fanns gott om tid skulle det finnas många alternativ. Det gör det inte här, utan här handlar det om att få till detta under de kommande åren under det här decenniet.Beskeden om vindkraften är att den ska få försämrade ekonomiska villkor. Exempelvis drar sig staten tillbaka från att bygga ett stamnät till havs.I den förra budgetomgången var statsrådet inte riksdagsledamot. Men då försämrade högerpartierna väldigt kraftigt de ekonomiska resurserna till länsstyrelserna, som har en central roll i tillståndsprocessen.Risken finns att vi i slutet av den här mandatperioden eller i början av nästa inte har ett stort överskott av el och att nettoimporten har förbytts i ett underskott och ett importbehov. Det är därför regeringen behöver ändra inriktning och dra tillbaka de förslag som kan hålla tillbaka nya investeringar i elproduktion eller kanske rent av omöjliggöra dem. Det skulle vara dåligt för Sverige. Företagen som nu ska fatta sina beslut om var fabrikerna ska byggas och var investeringarna ska ske behöver veta att vindkraften är på plats i närtid. Det är vad de säger, allihop. Det går också att läsa om i medierna om man skulle betvivla mitt ord på det. Annars finns det risk att de här investeringarna hamnar i andra länder, och det skapar risken att den gröna industriella revolution som startat i vårt land stannar av med förlust av arbetstillfällen och välstånd som följd.Därför blir regeringens egen beslutsförmåga nu helt avgörande när en lång rad havsbaserade vindkraftsprojekt behöver tillstånd för att komma till stånd. Samlat handlar det väl om uppemot 60 terawattimmar, alltså lika mycket som all kärnkraft i Sverige. Projektet som jag tar upp i min interpellation och som i sammanhanget är ganska litet motsvarar el nog för att värma mer än 500 000 svenska hem, så slarva inte bort den här möjligheten nu! Sätt fart på beslutsfattandet!"}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"Jag tackar Fredrik Olovsson för frågan.Som Fredrik Olovsson vet kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut, och jag kan därför inte uttala mig i det specifika fall som du ställer frågor om. Däremot kan jag försäkra dig om att den här regeringen vill ingenting annat än att gasa, inte bromsa, det arbete som sker för att bygga ut vår fossilfria energiproduktion. Det innefattar vindkraften. Där råder inga oenigheter. Regeringen är tydlig med att vi vill tackla energifrågorna med ett teknikneutralt perspektiv, till skillnad från tidigare regeringar där det uppenbarligen har funnits energislag som har varit av mindre tycke.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under den här mandatperioden. Utbyggnaden av just vindkraft är en viktig klimatfråga eftersom vi behöver en kraftig utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra dels elektrifieringen och dels de satsningar som Fredrik Olovsson lyfte fram i sitt inlägg.Det finns ju en industri i Sverige som är väldigt mån om att vara pådrivande i den gröna omställningen. För att den ska kunna ske i Sverige krävs det att det finns en planerbar och stabil energiproduktion, men det är något som Sverige just nu inte kan erbjuda. Av den anledningen behöver den här regeringen rivstarta arbetet med att se över den lagstiftning som nu är utformad för att skrämma iväg vissa energislag men också se över hur liggande utredningar om bland annat vindkraft och kommunernas incitament att inte nyttja sin vetorätt är utformade.Vi har varit måna om att på alla möjliga sätt bidra till att Sverige inte bara tryggar den energiförsörjning som vi är i fara att inte ha som läget är nu utan även klarar av att bygga ut den kapacitet vi tillhandahåller i den utsträckning som behövs för att den gröna industrin ska fortsätta verka i Sverige.Prognosen som regeringen redogör för i Tidöavtalet är mer än en fördubbling av den el som Sverige behöver ha. Alltså behöver vi verkligen bygga ut vår fossilfria produktion. Den innefattar kärnkraft, och den innefattar vindkraft. Den innefattar all den fossilfria energi vi tillhandahåller.Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg gör vi allt för att påskynda tillståndsprocesserna. Vi ser också att den hantering av tillståndsprocesser som Sverige har kan förbättras. Därför har vi redogjort för att en fråga som den här regeringen kommer att hantera är hur våra ineffektiva tillståndsprövningar drabbar omställningen. Det gäller även vindkraftsutbyggnaden.Vi har i Tidöavtalet konstaterat att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna, och det arbetet är påbörjat. Det finns ingen anledning att vänta med det. Vi hoppas att en stor fördel framöver vid prövningar av havsbaserad vindkraft kommer att vara att vi i regeringens nya klimat- och näringslivsdepartement kan ta ansvar för helheten och samordna frågor som bland annat rör prövning av havsbaserad vindkraft."}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"Jag får tacka statsrådet för svaret. Något besked om när ett beslut kan komma lyser dessvärre med sin frånvaro, och det är beklagligt att det inte heller finns någon tidtabell och att regeringen inte tydligt kan signalera att det kan fattas beslut snart.En vindkraftsutbyggnad på svenska Kriegers flak kommer, om regeringen väl fattar beslut, att ha kapacitet att kraftfullt bidra till elproduktionen i södra Sverige. Att regeringen så snart som möjligt ger tillstånd är därför ett vitalt svenskt intresse.Sverige har förvisso elproduktion så det räcker, och den har ökat kraftigt under de senaste åren. Sverige exporterar exempelvis el som aldrig förr. Nettoexporten har fördubblats på åtta år, från 15 terawattimmar 2014 till drygt 30 förra året. Det motsvarar ungefär 20 procent av all svensk elproduktion.Även om Sverige producerar mer el än vi använder kommer behoven att öka framöver. Med alla nya industrietableringar som nu ligger i startgroparna, med den omställning av industriprocesser som planeras i viktiga svenska basindustrier, ökar också kraven på elleveranser framöver. Det är inte fråga om en avlägsen framtid, utan det här är i grunden besked som behövs nu och elleveranser som ska till de närmaste åren. Det är investeringsbeslut som ska realiseras under 2020-talet. Om inte elproduktionen ökar snart riskerar investeringarna som nu planeras att inte bli av. Då hotas svenska jobb och i grunden svenskt välstånd.Mot den bakgrunden är det förstås beklagligt med den lite vidare diskussionen att Sverigedemokraterna och regeringen har signalerat en broms för vindkraftsutbyggnaden, det vill säga att det ska bli svårare och dyrare och därmed att osäkerheten ökar för de investerare som nu står i startgroparna.När så många stora beslut om vindkraft långt ute i havet nu kommer till regeringens bord, där Kriegers flak är det första, reser det en del frågetecken om hur regeringen kommer att agera i ärendena. Är det full fart framåt som gäller för statsrådet och regeringen, exempelvis i det ärende som min interpellation gäller? Eller pågår det en annan diskussion i regeringen eller tillsammans med Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom jag inte har fått svar på min konkreta fråga i interpellationen undrar jag om den här typen av ärenden också kommer att samordnas med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet. Spelar det i så fall någon roll för hur ärendet handläggs?"}
+{"question":"När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer  har frågat energi- och näringsministern när beslut om ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak förväntas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Ansökan om utläggning av kablar inom vindkraftsparken Kriegers flak och landanslutningskablar från parken till land enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln inkom till Regeringskansliet den 24 maj 2021. Jag håller med om att det är viktigt för den svenska energiförsörjningen att snabbt få mer elproduktion på plats i södra Sverige. Regeringen fortsätter att arbeta för att beredningen av ärendet ska hanteras så snabbt och effektivt som möjligt. I övrigt kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. Det är i nuläget inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta sitt beslut."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?"}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?"}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt."}
+{"question":"Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt."}
+{"question":"Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"Jag kan försäkra Joakim Järrebring om att det inte handlar om någon sänkning av vår ambition eller vilja inom området för miljöövervakning. Vad det handlar om är att vi vill se en mer kostnadseffektiv utformning av det arbete som ska ske med miljöövervakning. Vi delar bilden att det här arbetet är av yttersta vikt. Vi har en väldigt tydlig formulering i vårt Tidöavtal: \"Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös.\" Det innefattar att vi har förståelse för vilket tillstånd som råder i vår miljö. Förhoppningsvis kan det trygga Joakim Järrebring och andra medborgare i v��rt land. Man behöver inte känna någon oro över vilken ambition och vilja regeringen har att bedriva ett bra miljöarbete som gynnar Sverige och hela vårt jordklot.Summorna är en fråga som är väl diskuterad. Så blir det lätt när regeringen behöver lägga en stram budget där man inte kan utöka satsningarna på alla de områden där man hade velat. Man behöver helt enkelt se över hur man utför arbetet på bästa sätt. Jag har ett högt förtroende för att både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket på bästa sätt kommer att kunna nyttja sina 390 miljoner för miljöövervakning och se till att vi fortsatt har en god bild av vilket tillstånd som råder i vår miljö. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTack för en god debatt!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"Jag delar ministerns syn på att det är bättre att låta sakkunniga myndigheter avgöra vad som ska prioriteras när man ska fördela medlen.Utgångspunkten för min frågeställning är att det inte handlar om att ha en mer kostnadseffektiv miljöövervakning; det handlar om en besparing. Det är just när man gör besparingar som det är viktigt att ansvarig myndighet får göra bedömningen av vad man ska fortsätta göra och vad man inte längre kan göra.Om regeringen visste att man inte behövde göra vissa saker och därför minskar anslaget till miljöövervakningen hade jag känt mycket större förtroende för ett sådant besked än att det skulle handla om en effektiv miljöpolitik. Jag tycker att det vore klädsamt om ministern kunde vidgå att det handlar om en ambitionssänkning.Men jag ska ta fasta på det som ministern sa i sitt förrförra anförande om att man håller på och bereder utredningen från 2019 och att det kan komma något positivt av det. Jag är också övertygad om att ministern vet att det kommer att ställas högre krav på Sverige att lämna mer uppgifter till EU inom ramen för Fit for 55 och att de ökade kraven inte går ut över annan miljöbevakning.Vi får nog anledning att återkomma till diskussioner om Sveriges miljöövervakning. Jag ser fram emot fortsatta debatter."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"Låt mig ytterligare förtydliga att jag hoppas att den summa på 390 miljoner som aviserats för miljöövervakning kommer att komma till nytta på allra bästa sätt genom att de som tillhandahålls medlen avgör vad som är klokast att spendera dem på och fördela dem till. Enligt min mening är det klokare att låta dem göra bedömningen av hur de ska utföra arbetet på ett mer kostnadseffektivt sätt, vilket regeringen är väldigt mån om.Jag påpekade även tidigare, fru talman, att regeringen vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning. Vi vill också ha svar på de viktigaste frågeställningarna om tillståndet för miljön så som det ser ut i vårt land så att vi kan bedriva ett arbete som är grundat i det faktiska läget.Det är viktigt att påpeka att övervakningen ger underlag som man kan rapportera in även i EU-åtaganden. Det är bra att även EU delar den mening som både regeringen har och Joakim Järrebring ger uttryck för här i kammaren om att vi måste veta om vilket tillstånd som råder för att kunna hantera det. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan ge det tydliga beskedet att vi även fortsättningsvis hoppas att fokuset på de överhängande klimat- och miljörelaterade utmaningarna får vägledning av det arbete som sker inom området för miljöövervakning och att vi på bästa sätt kan få ett bidrag till hur myndigheter men även näringslivet bör arbeta för att bidra till att vi i Sverige når våra miljömål. Jag kan försäkra Joakim Järrebring att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortgår och hur man ämnar använda medlen för att på bästa sätt utföra arbetet."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för detta besked. Jag hoppas att det kommer något positivt av den beredningen.Vi kanske inte ska fastna i kronor och ören, men jag vill ändå vara tydlig med att vi presenterade vår budget för 2023 ganska nyligen. Där pekar vi ut en försiktig ökning för miljöövervakningen.Om det finns en medvetenhet om varför man drar ned i ett budgetanslag och att man tydligt pekar ut vad som inte längre behöver göras hade jag kunnat förstå argumentationen om en effektiv miljöpolitik kopplad till miljöövervakningen. Men när uppdragen till de myndigheter som ska sköta miljöövervakningen fortfarande är desamma men med en lägre summa pengar är det svårt att tolka det på något annat sätt än att ambitionerna är lägre.Vid mitt besök på vattenmyndigheten i Göteborg fick jag väldigt tydligt två saker klara för mig. När det gäller miljöövervakning av vatten skulle summan kanske behöva sjufaldigas för att man skulle klara att rapportera in allt det som ska rapporteras enligt Sveriges åtaganden gentemot EU och internationellt. Både ministern och jag vet dessutom att många av förslagen inom ramen för Fit for 55 handlar om ökad miljöövervakning. Det är därför tycker jag att den här debatten är viktig att föra.Vi socialdemokrater pekar på att miljöövervakningen är helt central för att Sverige ska klara sitt klimat- och miljöarbete. Mer resurser behövs till miljöövervakning. Beskedet från regeringen och ministern är dock än så länge att en fjärdedel av de pengar som finansierar miljöövervakningen ska försvinna fram till 2025. Det vore intressant att höra hur ministern resonerar om detta. Delar hon min syn att det är en ambitionssänkning? Om det inte är det kan hon då peka på vad det är som vi har gjort hittills men inte ska göra 2024 och 2025?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att tonläget är onödigt högt med tanke på att de summor som vi har presenterat för området miljöövervakning ligger i linje med samma summa som den tidigare regeringen - Joakim Järrebring tillhör ju dess ledande parti - hade aviserat. Det gör vi trots att vår regering har behövt lägga fram en ovanligt stram budget på grund av det ekonomiska läget.Jag skulle snarare säga att det här om något är ett bevis på den ambitiösa klimat- och miljöpolitik som regeringen ämnar bedriva och att även den delen av Tidöavtalet är noga läst av Finansdepartementet, som alltså inte har dragit ned på den prognostiserade summan som den tidigare regeringen avsåg att ge för miljöövervakning. Det gäller även den nedskärning som man kan se i prognosen för kommande budget. Den tidigare regeringen ämnade lägga summorna - faktiskt på kronan - på samma nivå.Låt oss inte fastna i kronor och ören. Det vi egentligen vill tala om är miljöpolitik och hur vi på bästa sätt kan utföra miljöövervakningen i Sverige och hur vi ser till att bli medvetna om miljösituationen i vårt land.Utöver det jag tidigare tog upp i mitt inledningsanförande vill jag förtydliga lite hur vi ser på miljöövervakningen och hur vi vill hantera dessa frågor. För att sätta upp mål för hur vårt miljöarbete ska gå till, vilka politiska åtgärder vi ska sätta in och hur vi ska utforma alla de politiska och andra åtgärder som behövs måste vi ha en förståelse för hur tillståndet för miljön ser ut.Miljöövervakning är ett väldigt viktigt verktyg för att identifiera tillståndet och utvecklingstrender för en rad olika variabler och väldigt komplexa system som finns i våra ekosystem. När vi har formulerat ett mål som instanserna ska möjliggöra att nå måste miljöövervakningen nyttjas som ett viktigt verktyg för att vi ska kunna bedöma hur effektiva de insatta åtgärderna har varit och hur väl de har lyckats.Jag vill passa på och berätta något om den viktiga verksamheten inom miljöövervakningen. Några exempel på de projekt som Havs- och vattenmyndigheten jobbar med just nu är hur strukturen hos den bottenlevande makrofaunan förändras, fisksamhällena och fiskens hälsa längs den svenska kusten, säl och havsörn avseende förändringar av bestånd och deras hälsotillstånd, de vegetationsklädda bottnarna med både växter och djur samt liv i sedimenten.Naturvårdsverket arbetar med fågelövervakning, övervakning av fjärilar, övervakning i fjällen av bland annat smågnagarpopulationer och program i odlingslandskapet vad gäller markövervakning.Det här är ett väldigt viktigt arbete, och vi ser fram emot att få följa det. Vi nyttjar verkligen miljöövervakningens funktion på bästa sätt.Jag vill också nämna att miljöövervakningsutredningen presenterade sitt betänkande Sveriges miljöövervakning - dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning våren 2019. Förslagen i betänkandet bereds just nu i Regeringskansliet. Jag får kanske därför anledning att längre fram informera hur regeringen avser att ta de förslag som kommer av utredning vidare."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"Jag tackar ministern för svaret. Det är dock med viss förvåning jag tar del av ministerns svar att hon delar min och Socialdemokraternas syn på hur avgörande miljöövervakningen är för att klara miljö- och klimatomställningen. Det skaver så att säga ganska rejält att fram till 2025 sänka budgeten för miljöövervakningen med en fjärdedel samtidigt som en framhåller hur viktigt det är med miljöövervakning. Före jul besökte jag vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt i Göteborg. Jag var där i första hand för att lära mig mer om arbetet med vattenkraftens miljötillstånd men fick också ny kunskap om just vikten av ökad miljöövervakning kopplat till vattendirektivet. Faktum är att Sverige trots att förbättringar har skett under snart tio års tid fortsatt får kritik från EU och internationella organ för brister i miljöövervakningen. För några veckor sedan var Naturvårdsverket hos miljö och jordbruksutskottet. Myndigheten var då mycket tydlig med sin oro över effekterna av minskat anslag för miljöövervakning och framhöll att uppdrag och finansiering inte stämmer överens.Så nyligen som i måndags besökte den socialdemokratiska utskottsgruppen i miljö- och jordbruksutskottet Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även på SLU oroas man över neddragningen på miljöövervakningen. Miljöövervakning och miljöforskning är som ministern vet ömsesidigt beroende av varandra och det är svårt att överblicka vilka konsekvenserna blir för forskning och innovation på miljöområdet med regeringens sänkta ambitioner.Ministerns svar, fru talman, att hon vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning ska nog snarare läsas som att ministern vill bedriva en ambitiös miljö- och klimatpolitik men att Sverigedemokraterna och Finansdepartementet har tagit pengarna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska ligga i framkant när det gäller grön forskning och innovation. På så sätt blir miljö- och klimatomställningen en framgångssaga inte endast för miljön och klimatet utan också för jobben och tillväxten i hela landet. Men vad vill regeringen?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?","answer":"Joakim Järrebring har frågat mig hur jag avser att säkerställa att man fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning kan ske med bibehållen kvalitet.Regeringen anser att miljöövervakningen har, och även fortsatt ska ha, en central roll i det svenska miljöarbetet. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2023 att drygt 390 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 under utgiftsområde 20 för ändamålet. Beloppet motsvarar det som den föregående regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen för 2022. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som Joakim Järrebring påpekar utgör miljöövervakningen en viktig grund för att bedöma status och trender för en rad viktiga miljö- och klimatparametrar. Övervakningen ger underlag som kan användas vid rapportering av hur Sverige genomför internationella åtaganden och EU-åtaganden, uppföljning av nationella miljömål samt utgöra en utgångspunkt för den fortsatta miljö- och klimatforskningen.Valet av hur uppföljningen av nämnda miljö- och klimatparametrar ska prioriteras inbördes styrs dels av utpekade programområden och tilldelade myndighetsansvar där kontinuitet är viktigt, dels av nya och ofta tidsbegränsade satsningar som regeringen också beslutar om.Jag vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning som ger svar på de viktigaste frågeställningarna om landets miljö- och klimattillstånd. En sådan ansats medger ett fortsatt fokus på de överhängande miljö- och klimatrelaterade utmaningarna och ger vägledning för myndigheternas arbete och näringslivets möjlighet att bidra till att Sverige når miljömålen. Därför kan jag försäkra Joakim Järrebring om att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortskrider."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Ja, det finns ett samarbetsparti, och det partiet delar inte precis samma åsikter som exempelvis mitt parti har om klimat- och miljöpolitik. Det är inga nyheter. Det är därför vi har ett Tidöavtal som tydligt reglerar vad vi ska samarbeta kring när det kommer till klimat och energi.Regeringen har lagt en statsbudget där vi är väldigt tydliga med att Sverige ska leva upp till de mål som gäller för 2045 och netto noll vid 2045. Klimatlagen är antagen i riksdagen, och där konstateras vilka nationella mål som gäller. Det är utefter dem som jag resonerar och talar, bland annat på presskonferensen i går.Jag har väldigt svårt att övertygas av resonemanget här om att tjeckerna skulle ha läst en artikel i går i Altinget där ledamoten Kinnunen uttalar sig stick i stäv med mig och att det skulle ha påverkat dem så att de påskyndade sitt ordförandeskap. Det tog ju slut för flera veckor sedan.Jag förstår att man vill måla upp en bild av att det är oroväckande och problematiskt hur klimatarbetet kommer att hanteras under vårt ordförandeskap, men jag står här och berättar väldigt tydligt att regeringen som helhet vill föra Fit for 55-paketet i mål. Både statsministern och EU-ministern har redogjort för den saken. Regeringen vill föra fram klimat- och miljöarbetet och har inget annat än höga ambitioner. Det är ett ambitiöst arbete som vi planerar att genomföra. Jag vet inte hur mycket tydligare man kan vara. Om inte annat får ledamoten följa arbetet noga och se hur det går. Jag tror i alla fall att vi alla i regeringen verkligen ser fram emot att föra klimat- och miljöarbetet framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Ja, det finns ett samarbetsparti, och det partiet delar inte precis samma åsikter som exempelvis mitt parti har om klimat- och miljöpolitik. Det är inga nyheter. Det är därför vi har ett Tidöavtal som tydligt reglerar vad vi ska samarbeta kring när det kommer till klimat och energi.Regeringen har lagt en statsbudget där vi är väldigt tydliga med att Sverige ska leva upp till de mål som gäller för 2045 och netto noll vid 2045. Klimatlagen är antagen i riksdagen, och där konstateras vilka nationella mål som gäller. Det är utefter dem som jag resonerar och talar, bland annat på presskonferensen i går.Jag har väldigt svårt att övertygas av resonemanget här om att tjeckerna skulle ha läst en artikel i går i Altinget där ledamoten Kinnunen uttalar sig stick i stäv med mig och att det skulle ha påverkat dem så att de påskyndade sitt ordförandeskap. Det tog ju slut för flera veckor sedan.Jag förstår att man vill måla upp en bild av att det är oroväckande och problematiskt hur klimatarbetet kommer att hanteras under vårt ordförandeskap, men jag står här och berättar väldigt tydligt att regeringen som helhet vill föra Fit for 55-paketet i mål. Både statsministern och EU-ministern har redogjort för den saken. Regeringen vill föra fram klimat- och miljöarbetet och har inget annat än höga ambitioner. Det är ett ambitiöst arbete som vi planerar att genomföra. Jag vet inte hur mycket tydligare man kan vara. Om inte annat får ledamoten följa arbetet noga och se hur det går. Jag tror i alla fall att vi alla i regeringen verkligen ser fram emot att föra klimat- och miljöarbetet framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Klimatfrågan är värd vårt största engagemang. Den är den stora frågan i vår tid. Vårt liv här och nu påverkas av hur aktiva vi är när det gäller att minska utsläppen - och att göra det snabbt, innan 2030. Det handlar också om att omvärlden är djupt beroende av att rika industrinationer som Sverige och övriga som har släppt ut under århundraden tar ansvar. Det gäller såväl i internationella förhandlingar och förhandlingar på hemmaplan som inom ramen för EU.Det är oerhört viktigt med en handlingskraftig regering med stark vilja och höga klimatambitioner, som man inte behöver rädas har några andra bakomliggande motiv. Jag tror inte att det finns särskilt många som skulle betvivla klimatministerns egen övertygelse, vilja och goda intention - men vägen mot katastrofer kantas som bekant av goda intentioner.Det är beklämmande att regeringen sitter i en famn där det finns klimatskeptiker. Kanske är det så att klimatministern själv sitter i knät på en klimatskeptisk miljö- och klimatpolitisk talesperson hos Sverigedemokraterna? Det var i alla fall väldigt oroande i veckan på den presskonferens där regeringen skulle visa upp sin vilja och handlingskraft vad gäller klimat- och miljöpolitiken och direkt blev kritiserad av regeringsunderlaget, som inte alls tycker att de här frågorna ska föras fram av Sveriges regering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var alltså inte konstigt att tjeckerna skyndade på sitt ordförandeskap för att hinna före Sverige, eftersom man inte litar på vad den här regeringen sysslar med på klimat- och miljöområdet. Mitt råd till klimatministern är först och främst att klargöra hur det ser ut och sedan tala kollegor och andra till rätta, så att det blir tydligt vilken klimatpolitik Sverige står för inom ramen för EU:s ordförandeskap."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Klimatfrågan är värd vårt största engagemang. Den är den stora frågan i vår tid. Vårt liv här och nu påverkas av hur aktiva vi är när det gäller att minska utsläppen - och att göra det snabbt, innan 2030. Det handlar också om att omvärlden är djupt beroende av att rika industrinationer som Sverige och övriga som har släppt ut under århundraden tar ansvar. Det gäller såväl i internationella förhandlingar och förhandlingar på hemmaplan som inom ramen för EU.Det är oerhört viktigt med en handlingskraftig regering med stark vilja och höga klimatambitioner, som man inte behöver rädas har några andra bakomliggande motiv. Jag tror inte att det finns särskilt många som skulle betvivla klimatministerns egen övertygelse, vilja och goda intention - men vägen mot katastrofer kantas som bekant av goda intentioner.Det är beklämmande att regeringen sitter i en famn där det finns klimatskeptiker. Kanske är det så att klimatministern själv sitter i knät på en klimatskeptisk miljö- och klimatpolitisk talesperson hos Sverigedemokraterna? Det var i alla fall väldigt oroande i veckan på den presskonferens där regeringen skulle visa upp sin vilja och handlingskraft vad gäller klimat- och miljöpolitiken och direkt blev kritiserad av regeringsunderlaget, som inte alls tycker att de här frågorna ska föras fram av Sveriges regering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var alltså inte konstigt att tjeckerna skyndade på sitt ordförandeskap för att hinna före Sverige, eftersom man inte litar på vad den här regeringen sysslar med på klimat- och miljöområdet. Mitt råd till klimatministern är först och främst att klargöra hur det ser ut och sedan tala kollegor och andra till rätta, så att det blir tydligt vilken klimatpolitik Sverige står för inom ramen för EU:s ordförandeskap."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Det stämmer att det även i dag finns effekter av klimatkrisen som vi försöker hantera i Sverige. Jag kan också nämna många av dem, eftersom det verkar vara av vikt. Vi har översvämmade källare, vi har raserade vägar, vi har följdeffekter i form av höjda livsmedelspriser och vi har ett minskat snötäcke, som drabbar vårt land på olika sätt. Det drabbar vår turistnäring, och det drabbar våra skidorter. Vi har försämrade grundvattennivåer. Det finns mycket som kan konstateras vara konsekvenser av klimatkrisen.Jag tror att det är viktigt att peka på att det inte råder några politiska oenigheter om det som vetenskapen konstaterat, om den fakta vi har att förhålla oss till i arbetet med klimatfrågan. Där råder inga oenigheter mellan regeringen och oppositionspartierna i riksdagen.Vi har en situation att hantera med klimatförändringarna. Om vi arbetar snabbt kan vi hantera dem på ett bättre sätt.Jag är i alla fall tacksam över att tjeckerna på ett, enligt mig, gott sätt har fört arbetet framåt. Jag blir förvånad att höra här att det från andra håll inte anses ha utförts på ett tillräckligt bra sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är helt övertygad om att EU är världens viktigaste klimat- och miljöorganisation. Det finns ingen organisation som på ett så framgångsrikt sätt arbetar fram den lagstiftning och politik som behövs för att bana väg för att minska våra utsläpp men också värna vår miljö och vår natur, våra hav och vår skog - allt det fantastiska som vi alla är måna om att ta till vara.Jag tror också att det är viktigt att påpeka att regeringen tillträdde i oktober, mindre än tre månader innan vårt ordförandeskap trädde i kraft. Ordförandeskapets prioriteringar har utformats i nära samarbete med alla partier i riksdagen. Den tidigare regeringen arbetade tillsammans med de andra partierna i Sveriges riksdag för att säkerställa en bred majoritet för att vårt ordförandeskap ska bli så framgångsrikt som möjligt. Jag kan bara hoppas att man kommer att hålla sig till den inställningen framöver. Det innebär att det är såväl det tidigare regeringspartiet, Socialdemokraterna, som de nuvarande regeringspartierna och alla andra partier i riksdagen som har sagt sitt och varit med och utformat det som vårt ordförandeskap kommer att prioritera.Vad gäller det dagliga arbetet och alla andra delar av ordförandeskapet är det regeringen som utför det arbetet och har det fulla ansvaret. Det är våra tjänstemän som är ordförande i rådets olika arbetsgrupper och som bär ansvar för förhandlingarna inom varje område, inom de ramar som regeringen har fastställt. Deras uppgift är att fatta beslut beroende på hur förhandlingen går. Det vet ledamoten Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av Europaparlamentet och hur EU som union fungerar, mycket väl.Det här är ett ordförandeskap där vi såklart vill visa på den kraft Sverige har att bidra med i arbetet. Vi har under den tidigare fasen av Fit for 55 varit en diplomatisk och pådrivande part för att arbetet ska föras framåt så gott som möjligt, och vi kommer att vara det också under ordförandeskapet.Det är också viktigt att nämna att det inte finns någon oro bland mina kollegor. De har sett hur jag och regeringen arbetar med klimat- och miljöfrågor. De hör när Sveriges statsminister talar om att vårt ordförandeskap kommer att präglas av ett arbete för ett grönare, säkrare och friare EU. De lyssnar också hellre till det än bara läser rubrikerna. Det tackar jag för."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Det stämmer att det även i dag finns effekter av klimatkrisen som vi försöker hantera i Sverige. Jag kan också nämna många av dem, eftersom det verkar vara av vikt. Vi har översvämmade källare, vi har raserade vägar, vi har följdeffekter i form av höjda livsmedelspriser och vi har ett minskat snötäcke, som drabbar vårt land på olika sätt. Det drabbar vår turistnäring, och det drabbar våra skidorter. Vi har försämrade grundvattennivåer. Det finns mycket som kan konstateras vara konsekvenser av klimatkrisen.Jag tror att det är viktigt att peka på att det inte råder några politiska oenigheter om det som vetenskapen konstaterat, om den fakta vi har att förhålla oss till i arbetet med klimatfrågan. Där råder inga oenigheter mellan regeringen och oppositionspartierna i riksdagen.Vi har en situation att hantera med klimatförändringarna. Om vi arbetar snabbt kan vi hantera dem på ett bättre sätt.Jag är i alla fall tacksam över att tjeckerna på ett, enligt mig, gott sätt har fört arbetet framåt. Jag blir förvånad att höra här att det från andra håll inte anses ha utförts på ett tillräckligt bra sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är helt övertygad om att EU är världens viktigaste klimat- och miljöorganisation. Det finns ingen organisation som på ett så framgångsrikt sätt arbetar fram den lagstiftning och politik som behövs för att bana väg för att minska våra utsläpp men också värna vår miljö och vår natur, våra hav och vår skog - allt det fantastiska som vi alla är måna om att ta till vara.Jag tror också att det är viktigt att påpeka att regeringen tillträdde i oktober, mindre än tre månader innan vårt ordförandeskap trädde i kraft. Ordförandeskapets prioriteringar har utformats i nära samarbete med alla partier i riksdagen. Den tidigare regeringen arbetade tillsammans med de andra partierna i Sveriges riksdag för att säkerställa en bred majoritet för att vårt ordförandeskap ska bli så framgångsrikt som möjligt. Jag kan bara hoppas att man kommer att hålla sig till den inställningen framöver. Det innebär att det är såväl det tidigare regeringspartiet, Socialdemokraterna, som de nuvarande regeringspartierna och alla andra partier i riksdagen som har sagt sitt och varit med och utformat det som vårt ordförandeskap kommer att prioritera.Vad gäller det dagliga arbetet och alla andra delar av ordförandeskapet är det regeringen som utför det arbetet och har det fulla ansvaret. Det är våra tjänstemän som är ordförande i rådets olika arbetsgrupper och som bär ansvar för förhandlingarna inom varje område, inom de ramar som regeringen har fastställt. Deras uppgift är att fatta beslut beroende på hur förhandlingen går. Det vet ledamoten Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av Europaparlamentet och hur EU som union fungerar, mycket väl.Det här är ett ordförandeskap där vi såklart vill visa på den kraft Sverige har att bidra med i arbetet. Vi har under den tidigare fasen av Fit for 55 varit en diplomatisk och pådrivande part för att arbetet ska föras framåt så gott som möjligt, och vi kommer att vara det också under ordförandeskapet.Det är också viktigt att nämna att det inte finns någon oro bland mina kollegor. De har sett hur jag och regeringen arbetar med klimat- och miljöfrågor. De hör när Sveriges statsminister talar om att vårt ordförandeskap kommer att präglas av ett arbete för ett grönare, säkrare och friare EU. De lyssnar också hellre till det än bara läser rubrikerna. Det tackar jag för."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Vi tar det som ett löfte att regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportsidan inom ramen för ordförandeskapet. Det är i sådana fall ett gott besked.Vad gäller den ömma tå som jag uppenbarligen stötte till i fråga om det finns klimatskeptiker i regeringsunderlaget handlar det absolut inte om att ministern själv skulle vara klimatskeptiker. Men det blir obekvämt om man sitter i en klimatskeptikers knä och försöker hantera frågorna. Jag tror att det är det som har gjort att ministerns första tid har varit så turbulent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi skulle verkligen behöva få reda på vad som gäller. Regeringen höll en presskonferens i veckan om Tidöavtalet och de första 100 dagarna och fick direkt kritik från kammaren och SD:s miljö- och klimattalesperson, som menar att man inte alls kan hålla sig till EU:s lagstiftning utan att det i stället är Tidöavtalet som står över lagstiftningen. Då är det klart att vi behöver reda ut vad det är som regeringen står för i frågan. Står man för lagen, eller står Tidöavtalet över den? Du får gärna utveckla det.Vad gäller frågan om Fit for 55 och ledarskapet runt det behöver vi absolut en regering som tar initiativ, som driver klimatfrågorna på EU-nivån och som leder detta. Det är många som vittnat om att tjeckerna skyndade på för att man kände oro över den svenska hållningen. Det påverkar såklart möjligheten att få rum för ambition för klimatpolitiken inom direktiven. Jag tror att de flesta som har förhandlat om lagstiftning vet att om det kommer press om tuffare tider längre fram får man skynda på, även om man hade mer ambition i rockslaget under förhandlingen.Jag skulle vilja betona att klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer med storm, torka, översvämning och hetta. Det driver på artdöden. Det skakar om jordbruket. Det skapar konflikter om knappa resurser, och det driver människor på flykt och mot fattigdom.Ibland frågas det: Men Sverige då? Vad händer här? Det ser vi också redan nu. Det drabbar redan människor här och nu. Klimatet förändras, och när det anpassar sig slår det på jordbruket. Vi har också sett översvämningar i Sverige i nutid. Bränder drabbar oss under somrarna på ett helt annat sätt. Det handlar också om uttorkade brunnar, torra åkrar, nedbrända skogar, nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrt kaffe, tomma varuhyllor i matbutiker och översvämmade källare och vägar, vilket många svenskar har fått uppleva de senaste åren.Det handlar också om hettan som leder till utslagna äldre och sjuka. Det drabbas verkligen hela EU av. Faktum är att hettan är det som dödar de flesta européer som dör i förtid. Vi ser också krigsrapportering på nyheterna. Rädslan sprider sig i vårt land på grund av klimathotet.Jag utgår från att klimatministern gör sitt allra yttersta för att använda EU som den hävstång och möjlighet det är när det gäller att förbättra klimatpolitiken."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Vi tar det som ett löfte att regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportsidan inom ramen för ordförandeskapet. Det är i sådana fall ett gott besked.Vad gäller den ömma tå som jag uppenbarligen stötte till i fråga om det finns klimatskeptiker i regeringsunderlaget handlar det absolut inte om att ministern själv skulle vara klimatskeptiker. Men det blir obekvämt om man sitter i en klimatskeptikers knä och försöker hantera frågorna. Jag tror att det är det som har gjort att ministerns första tid har varit så turbulent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi skulle verkligen behöva få reda på vad som gäller. Regeringen höll en presskonferens i veckan om Tidöavtalet och de första 100 dagarna och fick direkt kritik från kammaren och SD:s miljö- och klimattalesperson, som menar att man inte alls kan hålla sig till EU:s lagstiftning utan att det i stället är Tidöavtalet som står över lagstiftningen. Då är det klart att vi behöver reda ut vad det är som regeringen står för i frågan. Står man för lagen, eller står Tidöavtalet över den? Du får gärna utveckla det.Vad gäller frågan om Fit for 55 och ledarskapet runt det behöver vi absolut en regering som tar initiativ, som driver klimatfrågorna på EU-nivån och som leder detta. Det är många som vittnat om att tjeckerna skyndade på för att man kände oro över den svenska hållningen. Det påverkar såklart möjligheten att få rum för ambition för klimatpolitiken inom direktiven. Jag tror att de flesta som har förhandlat om lagstiftning vet att om det kommer press om tuffare tider längre fram får man skynda på, även om man hade mer ambition i rockslaget under förhandlingen.Jag skulle vilja betona att klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer med storm, torka, översvämning och hetta. Det driver på artdöden. Det skakar om jordbruket. Det skapar konflikter om knappa resurser, och det driver människor på flykt och mot fattigdom.Ibland frågas det: Men Sverige då? Vad händer här? Det ser vi också redan nu. Det drabbar redan människor här och nu. Klimatet förändras, och när det anpassar sig slår det på jordbruket. Vi har också sett översvämningar i Sverige i nutid. Bränder drabbar oss under somrarna på ett helt annat sätt. Det handlar också om uttorkade brunnar, torra åkrar, nedbrända skogar, nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrt kaffe, tomma varuhyllor i matbutiker och översvämmade källare och vägar, vilket många svenskar har fått uppleva de senaste åren.Det handlar också om hettan som leder till utslagna äldre och sjuka. Det drabbas verkligen hela EU av. Faktum är att hettan är det som dödar de flesta européer som dör i förtid. Vi ser också krigsrapportering på nyheterna. Rädslan sprider sig i vårt land på grund av klimathotet.Jag utgår från att klimatministern gör sitt allra yttersta för att använda EU som den hävstång och möjlighet det är när det gäller att förbättra klimatpolitiken."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Jag noterar att Jytte Gutelands inlägg börjar med att hon har en \"känsla\" av att det för regeringen handlar om utsläpp någon annanstans. Det blir ju lite oklart att baserat på den känslan komma med påståenden om att vi inte skulle vilja driva Fit for 55-förhandlingarna i mål. Låt mig, om det rådde några oklarheter i mitt tidigare svar, vara väldigt tydlig: Den här regeringen prioriterar att ta dessa klimatförhandlingar i mål, och det gäller även Fit for 55-paketet.Detta är inte heller någonting som jag sitter ensam på min kammare och klurar kring. Både statsministern och EU-ministern och även andra har varit väldigt tydliga med detta.Däremot läser jag också texterna om hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet tar upp en oro för den här regeringens hantering av ordförandeskapets klimatfrågor. Jag får tala med oroade kollegor som kommer fram till mig och undrar: Stämmer detta som jag läser i tidningen att Helén Fritzon påtalar och oroar sig över? Jag läser påståenden om att den här regeringen består av klimatförnekare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är detta inte en interpellationsdebatt med Martin Kinnunen utan en interpellationsdebatt du har med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister i Sverige, och vi prioriterar EU-ordförandeskapet och dess klimatfrågor högt.Jag tror att det är viktigt att föra dessa förhandlingar i mål. När det gäller det som kvarstår av dem är det bara positivt att man håller en så hög takt i arbetet som möjligt. När vi är klara med vissa delar kan vi gå vidare med andra. Arbetet är ju uppenbarligen inte avklarat. Man behöver också avsluta arbetet. Även när själva förhandlingen är klar finns det andra delar som vi under ordförandeskapet kommer att hantera.Jag tror inte att det finns någon regering som vill att arbetet ska gå långsammare. Och jag betvivlar i alla fall inte tjeckernas kompetens och den otroliga kraft de har visat under sitt ordförandeskap, bland annat i klimatarbetet.Vi behöver få ett robust lagstiftningsramverk på plats så snabbt som möjligt som säkerställer att vi når våra mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent. Sverige kommer självklart att verka för att skapa ett så bra förhandlingsklimat som möjligt, som möjliggör att den återstående lagstiftningen kan antas. Jag vet inte om man kan vara mycket tydligare än så.Sedan var det några andra frågor om hur vi arbetar med det här prioriterade området, om hur vi försöker få fram frågorna och vara pådrivande på olika sätt. Jag ser verkligen fram emot att leda diskussionerna i rådet det närmaste halvåret. Under de möten och annat vi har haft inför vårt ordförandeskap har vi självklart redogjort för vår tydliga prioritering att föra fram klimatarbetet. Jag har fört fram de lagstiftningsakter och direktiv som ligger inom mitt råd och som vi avser att hantera under det kommande halvåret.Vi för också mycket dialog med varandra utöver de rådsmöten vi har i miljörådet. Vi har även mycket dialog om vägen framåt för EU på COP-förhandlingarna, på COP 27 i Egypten men också på COP 15 i Kanada, som rörde biologisk mångfald. Där har jag kunnat bemöta de påståenden som mina kollegor tyvärr läser i tidningarna om att den här regeringen inte skulle vilja bedriva ett ambitiöst klimat- och miljöarbete.Vi påbörjade arbetet med hur vårt ordförandeskap och våra prioriteringar ska se ut redan innan den här regeringen tillträdde. Jag kan bara önska att hela riksdagen framöver också är mån om att förvalta det arv som Sverige har i det arbete vi ska utföra under vårt ordförandeskap i EU denna gång."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Jag noterar att Jytte Gutelands inlägg börjar med att hon har en \"känsla\" av att det för regeringen handlar om utsläpp någon annanstans. Det blir ju lite oklart att baserat på den känslan komma med påståenden om att vi inte skulle vilja driva Fit for 55-förhandlingarna i mål. Låt mig, om det rådde några oklarheter i mitt tidigare svar, vara väldigt tydlig: Den här regeringen prioriterar att ta dessa klimatförhandlingar i mål, och det gäller även Fit for 55-paketet.Detta är inte heller någonting som jag sitter ensam på min kammare och klurar kring. Både statsministern och EU-ministern och även andra har varit väldigt tydliga med detta.Däremot läser jag också texterna om hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet tar upp en oro för den här regeringens hantering av ordförandeskapets klimatfrågor. Jag får tala med oroade kollegor som kommer fram till mig och undrar: Stämmer detta som jag läser i tidningen att Helén Fritzon påtalar och oroar sig över? Jag läser påståenden om att den här regeringen består av klimatförnekare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är detta inte en interpellationsdebatt med Martin Kinnunen utan en interpellationsdebatt du har med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister i Sverige, och vi prioriterar EU-ordförandeskapet och dess klimatfrågor högt.Jag tror att det är viktigt att föra dessa förhandlingar i mål. När det gäller det som kvarstår av dem är det bara positivt att man håller en så hög takt i arbetet som möjligt. När vi är klara med vissa delar kan vi gå vidare med andra. Arbetet är ju uppenbarligen inte avklarat. Man behöver också avsluta arbetet. Även när själva förhandlingen är klar finns det andra delar som vi under ordförandeskapet kommer att hantera.Jag tror inte att det finns någon regering som vill att arbetet ska gå långsammare. Och jag betvivlar i alla fall inte tjeckernas kompetens och den otroliga kraft de har visat under sitt ordförandeskap, bland annat i klimatarbetet.Vi behöver få ett robust lagstiftningsramverk på plats så snabbt som möjligt som säkerställer att vi når våra mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent. Sverige kommer självklart att verka för att skapa ett så bra förhandlingsklimat som möjligt, som möjliggör att den återstående lagstiftningen kan antas. Jag vet inte om man kan vara mycket tydligare än så.Sedan var det några andra frågor om hur vi arbetar med det här prioriterade området, om hur vi försöker få fram frågorna och vara pådrivande på olika sätt. Jag ser verkligen fram emot att leda diskussionerna i rådet det närmaste halvåret. Under de möten och annat vi har haft inför vårt ordförandeskap har vi självklart redogjort för vår tydliga prioritering att föra fram klimatarbetet. Jag har fört fram de lagstiftningsakter och direktiv som ligger inom mitt råd och som vi avser att hantera under det kommande halvåret.Vi för också mycket dialog med varandra utöver de rådsmöten vi har i miljörådet. Vi har även mycket dialog om vägen framåt för EU på COP-förhandlingarna, på COP 27 i Egypten men också på COP 15 i Kanada, som rörde biologisk mångfald. Där har jag kunnat bemöta de påståenden som mina kollegor tyvärr läser i tidningarna om att den här regeringen inte skulle vilja bedriva ett ambitiöst klimat- och miljöarbete.Vi påbörjade arbetet med hur vårt ordförandeskap och våra prioriteringar ska se ut redan innan den här regeringen tillträdde. Jag kan bara önska att hela riksdagen framöver också är mån om att förvalta det arv som Sverige har i det arbete vi ska utföra under vårt ordförandeskap i EU denna gång."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"Tack, statsrådet, för att du är här och tar den här debatten!Ibland när man lyssnar på debatten i Sverige kan man få en känsla av att den globala upphettningen är någonting som pågår någon annanstans och inte berör Sverige. Jag vet inte hur många klimatdebatter jag lyssnat på där man framför allt från regeringens sida har fått en känsla av att allt är löst, att detta är någon annans problem eller eventuellt att kärnkraften kommer att lösa alltihop. Ändå är klimatet en av de frågor som väcker det största engagemanget i Föreningssverige och en fråga som oroar oerhört många i vårt land. Det duger verkligen inte att politiken lämnar walkover i vår tids största fråga. Det är ett svek - många har sagt det före mig, men det är värt att betona här i kammaren.Svenska folket hänger med i detta och vet detta. Sverige har också genom sin ordföranderoll en unik chans att ta ett ledarskap för klimatet. Ändå dröjde det väldigt lång tid innan vi ens fick till den här debatten med klimatministern. Vi ställde ju interpellationen före jul och före ordförandeskapet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också fått höra att det tjeckiska ordförandeskapet skyndade på många viktiga direktiv därför att man var orolig för huruvida den svenska regeringen verkligen stod upp för klimatpolitiken. Man var också oroad över regeringsunderlaget, om det skulle bromsa det viktiga klimatpaket som nu förhandlas på EU-nivå. Det var därför detta skyndades på och bland annat det största direktivet, det om EU:s utsläppshandel, blev klart före jul. Ingen vet om det hade kunnat bli ännu mer ambitiöst om Sverige hade fått leda detta med en ambitiös klimatambition. Detta är djupt olyckligt.Nu ligger det, precis som klimatministern säger, några direktiv kvar på bordet. De är viktiga. Jag kan konstatera att vi i svaret inte får veta så hemskt mycket om huruvida regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportområdet. Förhandlingarna är \"prioriterade\", säger ministern i svaret, men betyder det att man vill färdigställa direktiven?Jag tycker inte heller att jag får svar på frågan om vilka initiativ ministern har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket framåt. Vilka människor har man träffat? Har man tagit upp detta i olika sammanhang? Har det varit seminarier? Har det varit hearingar och rundabordssamtal? Någonting om aktiviteten från regeringens sida borde vi kunna få höra, eftersom det inte hörs särskilt mycket i något slags offentlig debatt om sådana initiativ.Förutom att konstatera att jag inte får svar på min första fråga om initiativen och att det är mycket osäkert huruvida regeringen avser att färdigställa Fit for 55 under den här tiden vill jag också lägga med brasklappen att det blir osäkert när man hör regeringsunderlagets klimat- och miljöpolitiska talesperson säga att Tidöavtalet står över klimatpolitik reglerad på EU-nivå. Det är klart att jag jättegärna också vill höra svar om detta, för det sprider osäkerhet."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"Tack, statsrådet, för att du är här och tar den här debatten!Ibland när man lyssnar på debatten i Sverige kan man få en känsla av att den globala upphettningen är någonting som pågår någon annanstans och inte berör Sverige. Jag vet inte hur många klimatdebatter jag lyssnat på där man framför allt från regeringens sida har fått en känsla av att allt är löst, att detta är någon annans problem eller eventuellt att kärnkraften kommer att lösa alltihop. Ändå är klimatet en av de frågor som väcker det största engagemanget i Föreningssverige och en fråga som oroar oerhört många i vårt land. Det duger verkligen inte att politiken lämnar walkover i vår tids största fråga. Det är ett svek - många har sagt det före mig, men det är värt att betona här i kammaren.Svenska folket hänger med i detta och vet detta. Sverige har också genom sin ordföranderoll en unik chans att ta ett ledarskap för klimatet. Ändå dröjde det väldigt lång tid innan vi ens fick till den här debatten med klimatministern. Vi ställde ju interpellationen före jul och före ordförandeskapet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också fått höra att det tjeckiska ordförandeskapet skyndade på många viktiga direktiv därför att man var orolig för huruvida den svenska regeringen verkligen stod upp för klimatpolitiken. Man var också oroad över regeringsunderlaget, om det skulle bromsa det viktiga klimatpaket som nu förhandlas på EU-nivå. Det var därför detta skyndades på och bland annat det största direktivet, det om EU:s utsläppshandel, blev klart före jul. Ingen vet om det hade kunnat bli ännu mer ambitiöst om Sverige hade fått leda detta med en ambitiös klimatambition. Detta är djupt olyckligt.Nu ligger det, precis som klimatministern säger, några direktiv kvar på bordet. De är viktiga. Jag kan konstatera att vi i svaret inte får veta så hemskt mycket om huruvida regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportområdet. Förhandlingarna är \"prioriterade\", säger ministern i svaret, men betyder det att man vill färdigställa direktiven?Jag tycker inte heller att jag får svar på frågan om vilka initiativ ministern har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket framåt. Vilka människor har man träffat? Har man tagit upp detta i olika sammanhang? Har det varit seminarier? Har det varit hearingar och rundabordssamtal? Någonting om aktiviteten från regeringens sida borde vi kunna få höra, eftersom det inte hörs särskilt mycket i något slags offentlig debatt om sådana initiativ.Förutom att konstatera att jag inte får svar på min första fråga om initiativen och att det är mycket osäkert huruvida regeringen avser att färdigställa Fit for 55 under den här tiden vill jag också lägga med brasklappen att det blir osäkert när man hör regeringsunderlagets klimat- och miljöpolitiska talesperson säga att Tidöavtalet står över klimatpolitik reglerad på EU-nivå. Det är klart att jag jättegärna också vill höra svar om detta, för det sprider osäkerhet."}
+{"question":"Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fit for 55 framåt samt vilka direktiv som jag och regeringen avser att färdigförhandla under ordförandeskapet.EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 är det största och mest ambitiösa klimatpaketet i EU:s historia. Med detta paket tar vi stora kliv mot att nå EU:s åtaganden under Parisavtalet, liksom mot uppfyllelse av Sveriges nationella klimatmål. EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform, och vi ser positivt på att samarbetet och ambitionsnivån på detta område ökar.Sverige har under förhandlingarna om Fit for 55-förslagen varit en aktiv och bidragande part för att åstadkomma ett resultat med hög klimatambition som bidrar till att genomföra omställningen i alla sektorer och alla medlemsstater. Sveriges konstruktiva ansats och våra höga ambitioner på klimatområdet har bidragit till att EU:s medlemsländer kunnat nå politiska överenskommelser med Europaparlamentet i centrala klimaträttsakter, bland annat EU:s utsläppshandelssystem och koldioxidkraven för lätta fordon.I mitten av december presenterade statsministern det svenska ordförandeskapsprogrammet för riksdagen. Den gröna omställningen och energiomställningen utgör en av de fyra övergripande prioriteringarna, och klimatfrågan är en central del av detta. När vi talar om vårt ordförandeskap talar vi om grönare, säkrare, friare.När det gäller Fit for 55 specifikt innebär det att förhandlingarna om återstående rättsakter är prioriterade. Det återstår bland annat förhandlingar på energi- och transportområdet. Därutöver finns det även nyare förslag på klimatområdet som Sverige kommer att driva framåt, bland annat ett certifieringsramverk för koldioxidinbindning och koldioxidkrav för tunga fordon. Vi kommer som ordförande även att försöka avsluta förhandlingen om fluorerade växthusgaser.Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige en viktig roll att fylla. Vi avser att samarbeta nära med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med andra medlemsstater för att skapa förutsättningar för framgångsrika förhandlingar."}
+{"question":"Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fit for 55 framåt samt vilka direktiv som jag och regeringen avser att färdigförhandla under ordförandeskapet.EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 är det största och mest ambitiösa klimatpaketet i EU:s historia. Med detta paket tar vi stora kliv mot att nå EU:s åtaganden under Parisavtalet, liksom mot uppfyllelse av Sveriges nationella klimatmål. EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform, och vi ser positivt på att samarbetet och ambitionsnivån på detta område ökar.Sverige har under förhandlingarna om Fit for 55-förslagen varit en aktiv och bidragande part för att åstadkomma ett resultat med hög klimatambition som bidrar till att genomföra omställningen i alla sektorer och alla medlemsstater. Sveriges konstruktiva ansats och våra höga ambitioner på klimatområdet har bidragit till att EU:s medlemsländer kunnat nå politiska överenskommelser med Europaparlamentet i centrala klimaträttsakter, bland annat EU:s utsläppshandelssystem och koldioxidkraven för lätta fordon.I mitten av december presenterade statsministern det svenska ordförandeskapsprogrammet för riksdagen. Den gröna omställningen och energiomställningen utgör en av de fyra övergripande prioriteringarna, och klimatfrågan är en central del av detta. När vi talar om vårt ordförandeskap talar vi om grönare, säkrare, friare.När det gäller Fit for 55 specifikt innebär det att förhandlingarna om återstående rättsakter är prioriterade. Det återstår bland annat förhandlingar på energi- och transportområdet. Därutöver finns det även nyare förslag på klimatområdet som Sverige kommer att driva framåt, bland annat ett certifieringsramverk för koldioxidinbindning och koldioxidkrav för tunga fordon. Vi kommer som ordförande även att försöka avsluta förhandlingen om fluorerade växthusgaser.Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige en viktig roll att fylla. Vi avser att samarbeta nära med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med andra medlemsstater för att skapa förutsättningar för framgångsrika förhandlingar."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Det är ändå roligt att statsrådet börjar resonera lite om hur vi kan utöka detta. Jag är glad att hon lyfter att skollagen säger att det ska finnas information, för tydligen gör det inte det enligt Skolinspektionens rapport. Det kan alltså finnas anledning att kolla vidare på detta, för barnomsorg på obekväm arbetstid och nattis - det kallas lite olika på olika ställen i landet - är oerhört viktigt.Jag vill passa på att tacka statsrådet för möjligheten att debattera detta ämne och för hennes svar i debatten hittills. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKommuner runt om i hela Sverige står inför stora utmaningar. Jag är säker på att det inte är något som statsrådet missat. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och suttit där i utbildningsnämnden för att prioritera och se hur budgeten ska gå ihop.När vi pratar om utbildningspolitik är det mycket som är lagstyrt, men det finns också det som inte är lagstyrt. Det vi pratar om i dag brukar klassas som något som är av frivillig karaktär inom kommunens och skolans verksamhet. Jag vet av tidigare erfarenhet att förslag om att dra ned på denna verksamhet ofta kommer upp på bordet tidigt när vi ska få budgeten att gå ihop. Argumentationen kretsar just kring att det inte är en lagstyrd verksamhet. Det här är problematiskt. Resurserna i kommuner räcker inte till för att bedriva den verksamhet som skulle behövas för att alla barn och unga ska få den skola de förtjänar. Extra orolig är jag inför de kommande åren, både för att fler behöver barnomsorg på obekväm arbetstid för att få jobb och för regeringens prioriteringar. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före mer resurser till välfärden. Det är helt enkelt fel prioritering. Det har debatterats i många debatter tidigare, men det är svårt att inte nämna det även i denna debatt.Hur många platser kommer att försvinna i barnomsorg på obekväm arbetstid de kommande åren? Hur många kommuner tvingas till besparingar till följd av regeringens prioriteringar?Jag hoppas att statsrådet lyssnar på oss som har motionerat i frågan, för vi är många. Jag träffar arbetsgrupper som använder barnomsorg på obekväma arbetstider och får en större bild över hur viktig verksamheten är. Jag ställer därför frågan: Varför vill inte statsrådet lagstadga denna verksamhet?"}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Det är ändå roligt att statsrådet börjar resonera lite om hur vi kan utöka detta. Jag är glad att hon lyfter att skollagen säger att det ska finnas information, för tydligen gör det inte det enligt Skolinspektionens rapport. Det kan alltså finnas anledning att kolla vidare på detta, för barnomsorg på obekväm arbetstid och nattis - det kallas lite olika på olika ställen i landet - är oerhört viktigt.Jag vill passa på att tacka statsrådet för möjligheten att debattera detta ämne och för hennes svar i debatten hittills. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKommuner runt om i hela Sverige står inför stora utmaningar. Jag är säker på att det inte är något som statsrådet missat. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och suttit där i utbildningsnämnden för att prioritera och se hur budgeten ska gå ihop.När vi pratar om utbildningspolitik är det mycket som är lagstyrt, men det finns också det som inte är lagstyrt. Det vi pratar om i dag brukar klassas som något som är av frivillig karaktär inom kommunens och skolans verksamhet. Jag vet av tidigare erfarenhet att förslag om att dra ned på denna verksamhet ofta kommer upp på bordet tidigt när vi ska få budgeten att gå ihop. Argumentationen kretsar just kring att det inte är en lagstyrd verksamhet. Det här är problematiskt. Resurserna i kommuner räcker inte till för att bedriva den verksamhet som skulle behövas för att alla barn och unga ska få den skola de förtjänar. Extra orolig är jag inför de kommande åren, både för att fler behöver barnomsorg på obekväm arbetstid för att få jobb och för regeringens prioriteringar. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före mer resurser till välfärden. Det är helt enkelt fel prioritering. Det har debatterats i många debatter tidigare, men det är svårt att inte nämna det även i denna debatt.Hur många platser kommer att försvinna i barnomsorg på obekväm arbetstid de kommande åren? Hur många kommuner tvingas till besparingar till följd av regeringens prioriteringar?Jag hoppas att statsrådet lyssnar på oss som har motionerat i frågan, för vi är många. Jag träffar arbetsgrupper som använder barnomsorg på obekväma arbetstider och får en större bild över hur viktig verksamheten är. Jag ställer därför frågan: Varför vill inte statsrådet lagstadga denna verksamhet?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här i dag och deltar i denna viktiga debatt. Men jag är tveksam till att svaret är lika mycket att tacka för. Fler initiativ behövs; det pekar både interpellanten och LO på.Det är oroande att varje gång vi har en borgerlig regering på plats - en regering som nu också stöttas och många gånger även styrs av Sverigedemokraterna - är det arbetare och LO-kollektivet som måste stå tillbaka.Nu i veckan när löner och arvoden betalades ut i januari fick jag som riksdagsledamot stora skattesänkningar, och mitt arvode är 70 000 kronor i månaden. Men vad får min syster med sin undersköterskelön? Ja, inte får hon några extra tusen kronor i plånboken.Häromdagen presenterade regeringen att man lägger ned den viktiga karensutredningen. Detta är en otroligt viktig fråga för väldigt många arbetare i vårt land, och vi ser på det här med en stor sorg. Människor som arbetar inom dessa yrken kan inte jobba hemifrån när de känner sig sjuka, och många gånger har de inte heller råd att stanna hemma. För människor i vården, lärare, handelsanställda, lokalvårdare, industriarbetare med flera gör det här skillnad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns mycket som behöver göras i Sverige för att minska klyftorna både i samhället och på svensk arbetsmarknad. Karensavdraget är en del, och barnomsorg på obekväm arbetstid är en annan. Här borde statsrådet och regeringen ta fler initiativ för att ge fler människor rätten att kunna kombinera jobb och familj.Vi socialdemokrater anser att människor, precis som min syster, både ska kunna känna yrkesstolthet, bära Sverige, kräva heltid och ha familj!"}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här i dag och deltar i denna viktiga debatt. Men jag är tveksam till att svaret är lika mycket att tacka för. Fler initiativ behövs; det pekar både interpellanten och LO på.Det är oroande att varje gång vi har en borgerlig regering på plats - en regering som nu också stöttas och många gånger även styrs av Sverigedemokraterna - är det arbetare och LO-kollektivet som måste stå tillbaka.Nu i veckan när löner och arvoden betalades ut i januari fick jag som riksdagsledamot stora skattesänkningar, och mitt arvode är 70 000 kronor i månaden. Men vad får min syster med sin undersköterskelön? Ja, inte får hon några extra tusen kronor i plånboken.Häromdagen presenterade regeringen att man lägger ned den viktiga karensutredningen. Detta är en otroligt viktig fråga för väldigt många arbetare i vårt land, och vi ser på det här med en stor sorg. Människor som arbetar inom dessa yrken kan inte jobba hemifrån när de känner sig sjuka, och många gånger har de inte heller råd att stanna hemma. För människor i vården, lärare, handelsanställda, lokalvårdare, industriarbetare med flera gör det här skillnad. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns mycket som behöver göras i Sverige för att minska klyftorna både i samhället och på svensk arbetsmarknad. Karensavdraget är en del, och barnomsorg på obekväm arbetstid är en annan. Här borde statsrådet och regeringen ta fler initiativ för att ge fler människor rätten att kunna kombinera jobb och familj.Vi socialdemokrater anser att människor, precis som min syster, både ska kunna känna yrkesstolthet, bära Sverige, kräva heltid och ha familj!"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Jag hör att statsrådet här lyfter fram att hon inte är beredd att vidta några åtgärder. Men jag hoppas i alla fall att debatten ger henne anledning att fundera lite mer på detta. Statsrådet lyfter också fram det statsbidrag som vi har infört. Det är ett viktigt statsbidrag för att fler kommuner ska erbjuda detta. För många är barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis, inte något som de funderar över. De kanske inte ens vet om att det finns. Men som ledamoten Anna Wallentheim nyss sa är denna barnomsorg mycket viktig för de familjer som behöver använda den. Den är i mångt och mycket avgörande för att många ska kunna jobba. Endast fem av tio arbetare kan jobba heltid med barnomsorgens normala öppettider. Barnomsorgens öppettider räcker helt enkelt inte till för att människor ska kunna jobba heltid inom arbetaryrken. Det är en fråga som ligger under skolministerns portfölj men som har en väldigt tydlig koppling till arbetsmarknad och jämställdhet. Vi har under pandemin sett stora skillnader i var och hur arbete kan genomföras. Ett tag lät det som att hela Sverige började jobba hemifrån. Så var det såklart inte. Jag och mina kollegor gick till jobbet som vanligt. Så var det på många ställen där yrken bedrivs genom ett fysiskt arbete på en specifik plats. Detta visar ABF:s utställning Vi som arbetar med våra kroppar ett axplock från. Förutom att dessa stolta arbetare har ett fysiskt arbete bedrivs arbetet också på obekväma arbetstider. Det gäller bland andra kriminalvårdare, lokalvårdare och undersköterskor. Jag har under min tid som fackligt och politiskt engagerad pratat med många som använder sig av nattis. Och i alla berättelser finns en röd tråd, nämligen att de utan nattis hade varit tvungna att byta jobb. Det oroar mig eftersom vi har en brist på personal inom en rad branscher. Inom många av dessa branscher arbetar man på obekväma arbetstider. Det är alltså ett problem att det inte erbjuds nattis i tillräckligt stor utsträckning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare hör jag att det finns en viss skam i att använda sig av nattis. Föräldrar upplever att andra anser att de som föräldrar inte kan ta ansvar för sina barn för att de behöver barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Detta behöver vi bryta så att det alltid finns en stolthet i att ha ett arbete och bidra till samhället, oavsett om det innebär att man behöver förskola och fritis på dagen eller att man behöver barnomsorg på kvällen.  Jag vill komma tillbaka till Skolinspektionens rapport från 2016. I rapporten nämns flera saker som orsakar svårigheter för föräldrar som vill använda sig av nattis. En av dessa är att vissa kommuner ställer krav på föräldrarnas arbetstider: De ska vara regelbundna och kontinuerliga. Förutom att detta kan vara svårt inom vissa branscher blir det nästan omöjligt för den förälder som går mellan vikariat eller är timanställd.Att som arbetslös ensamstående förälder behöva leva i ovisshet och inte veta när du ska jobba nästa gång är jobbigt nog. Men att samtidigt behöva oroa sig över att det kanske är under kvällen eller helgen du får jobba och hur du då ska klara omsorgen av barnen är ännu jobbigare.Vidare kan vi se i rapporten hur informationen om verksamheten skiljer sig stort mellan kommuner - alltifrån att informationen bara finns på ett språk till att det inte ens finns någon information om att verksamheten existerar. En sak som slår mig är hur användandet av nattis främst är en fråga för arbetaryrken i Sverige. Det är inom dessa yrken som arbetet i större utsträckning bedrivs dygnet runt. Bemanningen är en ständig fråga, och svårigheter att anpassa scheman utifrån barnomsorgen blir extra påtaglig i en redan pressad situation.Industriarbetaren, lastbilschauffören och butikspersonalen är alla oerhört viktiga i bygget av ett starkare samhälle. Frågan om nattis är i mångt och mycket en fråga om klass, och därför ligger den mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha detta bredare. Jag hoppas därför att statsrådet förstår vikten av en tillgänglig barnomsorg så att barnomsorg på kvällar, helger och nätter finns där för dem som behöver det."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Jag hör att statsrådet här lyfter fram att hon inte är beredd att vidta några åtgärder. Men jag hoppas i alla fall att debatten ger henne anledning att fundera lite mer på detta. Statsrådet lyfter också fram det statsbidrag som vi har infört. Det är ett viktigt statsbidrag för att fler kommuner ska erbjuda detta. För många är barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis, inte något som de funderar över. De kanske inte ens vet om att det finns. Men som ledamoten Anna Wallentheim nyss sa är denna barnomsorg mycket viktig för de familjer som behöver använda den. Den är i mångt och mycket avgörande för att många ska kunna jobba. Endast fem av tio arbetare kan jobba heltid med barnomsorgens normala öppettider. Barnomsorgens öppettider räcker helt enkelt inte till för att människor ska kunna jobba heltid inom arbetaryrken. Det är en fråga som ligger under skolministerns portfölj men som har en väldigt tydlig koppling till arbetsmarknad och jämställdhet. Vi har under pandemin sett stora skillnader i var och hur arbete kan genomföras. Ett tag lät det som att hela Sverige började jobba hemifrån. Så var det såklart inte. Jag och mina kollegor gick till jobbet som vanligt. Så var det på många ställen där yrken bedrivs genom ett fysiskt arbete på en specifik plats. Detta visar ABF:s utställning Vi som arbetar med våra kroppar ett axplock från. Förutom att dessa stolta arbetare har ett fysiskt arbete bedrivs arbetet också på obekväma arbetstider. Det gäller bland andra kriminalvårdare, lokalvårdare och undersköterskor. Jag har under min tid som fackligt och politiskt engagerad pratat med många som använder sig av nattis. Och i alla berättelser finns en röd tråd, nämligen att de utan nattis hade varit tvungna att byta jobb. Det oroar mig eftersom vi har en brist på personal inom en rad branscher. Inom många av dessa branscher arbetar man på obekväma arbetstider. Det är alltså ett problem att det inte erbjuds nattis i tillräckligt stor utsträckning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare hör jag att det finns en viss skam i att använda sig av nattis. Föräldrar upplever att andra anser att de som föräldrar inte kan ta ansvar för sina barn för att de behöver barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Detta behöver vi bryta så att det alltid finns en stolthet i att ha ett arbete och bidra till samhället, oavsett om det innebär att man behöver förskola och fritis på dagen eller att man behöver barnomsorg på kvällen.  Jag vill komma tillbaka till Skolinspektionens rapport från 2016. I rapporten nämns flera saker som orsakar svårigheter för föräldrar som vill använda sig av nattis. En av dessa är att vissa kommuner ställer krav på föräldrarnas arbetstider: De ska vara regelbundna och kontinuerliga. Förutom att detta kan vara svårt inom vissa branscher blir det nästan omöjligt för den förälder som går mellan vikariat eller är timanställd.Att som arbetslös ensamstående förälder behöva leva i ovisshet och inte veta när du ska jobba nästa gång är jobbigt nog. Men att samtidigt behöva oroa sig över att det kanske är under kvällen eller helgen du får jobba och hur du då ska klara omsorgen av barnen är ännu jobbigare.Vidare kan vi se i rapporten hur informationen om verksamheten skiljer sig stort mellan kommuner - alltifrån att informationen bara finns på ett språk till att det inte ens finns någon information om att verksamheten existerar. En sak som slår mig är hur användandet av nattis främst är en fråga för arbetaryrken i Sverige. Det är inom dessa yrken som arbetet i större utsträckning bedrivs dygnet runt. Bemanningen är en ständig fråga, och svårigheter att anpassa scheman utifrån barnomsorgen blir extra påtaglig i en redan pressad situation.Industriarbetaren, lastbilschauffören och butikspersonalen är alla oerhört viktiga i bygget av ett starkare samhälle. Frågan om nattis är i mångt och mycket en fråga om klass, och därför ligger den mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha detta bredare. Jag hoppas därför att statsrådet förstår vikten av en tillgänglig barnomsorg så att barnomsorg på kvällar, helger och nätter finns där för dem som behöver det."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas. Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov. Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas. Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov. Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Hemma i Hässleholm har jag en syster som i hela sitt vuxna liv har jobbat inom äldreomsorgen och framför allt inom demensvården. Det är ett tufft yrke. Det är ett yrke som innebär tunga lyft. Det är ett yrke där hon vid flera tillfällen har kommit hem med blåmärken och rivmärken. Demens är en hemsk sjukdom att jobba med - men det är inte hemskt att jobba med människorna, vill jag tillägga. Det är också ett yrke med väldigt låga löner med tanke på det ansvar de som jobbar där tar för vår äldre generation. Det är också ett yrke som kräver att min syster och hennes kollegor arbetar obekväm arbetstid.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUnder många år har familj, släkt och vänner frågat min syster om hon inte ska vidareutbilda sig till något annat eller byta yrke. Men, herr talman, min syster bär sin underskötersketitel med stolthet, och hon har i nuläget inte några planer på att göra något annat. Min syster jobbar inte heller vilka tider som helst. Hon jobbar natt, och hon jobbar två av fem helger. Samtidigt är hon mamma till två fantastiska pojkar som är fem och snart fyra år. Vad gör hennes sambo då? Förra året blev han färdig lokförare och kör tåg på dagar, kvällar och nätter. Han jobbar dessutom varannan helg. Deras liv hade inte varit möjligt om inte Hässleholms kommun förra året hade öppnat sin första kommunala förskola och fritidshem på obekväm arbetstid. Men innan den var på plats fick de ihop sina liv tack vare att jag, mina föräldrar, vänner och barnens farmor ställde upp och passade barnen och sov hos dem de nätter som båda föräldrarna jobbade. Långt ifrån alla har dock denna tur.  Sveriges jämställdhetsbarometer 2022 visar att LO-förbundens medlemmar inte har samma möjligheter och rättigheter som andra att kombinera arbete och familj. Detta måste såklart ändras. För oss socialdemokrater är det självklart att familjepolitiken måste vara både jämställd och jämlik. Och ett av kraven är att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid oavsett yrke. Statistik visar att majoriteten av kvinnorna inom LO arbetar på tider då barnomsorgen inte är öppen. Vad får då detta för konsekvenser? Jo, det innebär att kvinnor som jobbar på tider när förskolan inte är öppen inte kan jobba heltid, vilket leder till att familjer får sämre ekonomi och att kvinnors pension blir lägre. Jag sitter också i justitieutskottet, och jag vet att en av konsekvenserna blir att kvinnor inte har möjlighet att lämna våldsamma män för att de inte har råd med det. I dag behöver kommuner inte erbjuda barnomsorg utanför kontorstider. Och som vi hörde i statsrådets svar till interpellanten verkar regeringen ganska nöjd med att skollagen säger att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att nästan sju av tio kommuner erbjuder detta är såklart inte något som man ska tycka är positivt eftersom det i praktiken innebär att människor i nästan en tredjedel av landet inte har rätt till detta och inte kan kombinera jobb och familjeliv. Dessutom visar detta inte heller på det faktiska behovet. Ska vi vara nöjda med att en storkommun har endast ett nattis? Hur långa är köerna i den kommunen?Ett av de viktigaste medskicken jag har fått sedan öppnandet av ett nattis i Hässleholm är att behovet faktiskt var större än man trodde. Därför måste jag ställa en fråga till statsrådet: Är det rimligt att de som tar ansvar för att samhället fungerar, alltså Sveriges arbetare, inte får det stöd med barnomsorg som de behöver?"}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Hemma i Hässleholm har jag en syster som i hela sitt vuxna liv har jobbat inom äldreomsorgen och framför allt inom demensvården. Det är ett tufft yrke. Det är ett yrke som innebär tunga lyft. Det är ett yrke där hon vid flera tillfällen har kommit hem med blåmärken och rivmärken. Demens är en hemsk sjukdom att jobba med - men det är inte hemskt att jobba med människorna, vill jag tillägga. Det är också ett yrke med väldigt låga löner med tanke på det ansvar de som jobbar där tar för vår äldre generation. Det är också ett yrke som kräver att min syster och hennes kollegor arbetar obekväm arbetstid.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUnder många år har familj, släkt och vänner frågat min syster om hon inte ska vidareutbilda sig till något annat eller byta yrke. Men, herr talman, min syster bär sin underskötersketitel med stolthet, och hon har i nuläget inte några planer på att göra något annat. Min syster jobbar inte heller vilka tider som helst. Hon jobbar natt, och hon jobbar två av fem helger. Samtidigt är hon mamma till två fantastiska pojkar som är fem och snart fyra år. Vad gör hennes sambo då? Förra året blev han färdig lokförare och kör tåg på dagar, kvällar och nätter. Han jobbar dessutom varannan helg. Deras liv hade inte varit möjligt om inte Hässleholms kommun förra året hade öppnat sin första kommunala förskola och fritidshem på obekväm arbetstid. Men innan den var på plats fick de ihop sina liv tack vare att jag, mina föräldrar, vänner och barnens farmor ställde upp och passade barnen och sov hos dem de nätter som båda föräldrarna jobbade. Långt ifrån alla har dock denna tur.  Sveriges jämställdhetsbarometer 2022 visar att LO-förbundens medlemmar inte har samma möjligheter och rättigheter som andra att kombinera arbete och familj. Detta måste såklart ändras. För oss socialdemokrater är det självklart att familjepolitiken måste vara både jämställd och jämlik. Och ett av kraven är att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid oavsett yrke. Statistik visar att majoriteten av kvinnorna inom LO arbetar på tider då barnomsorgen inte är öppen. Vad får då detta för konsekvenser? Jo, det innebär att kvinnor som jobbar på tider när förskolan inte är öppen inte kan jobba heltid, vilket leder till att familjer får sämre ekonomi och att kvinnors pension blir lägre. Jag sitter också i justitieutskottet, och jag vet att en av konsekvenserna blir att kvinnor inte har möjlighet att lämna våldsamma män för att de inte har råd med det. I dag behöver kommuner inte erbjuda barnomsorg utanför kontorstider. Och som vi hörde i statsrådets svar till interpellanten verkar regeringen ganska nöjd med att skollagen säger att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att nästan sju av tio kommuner erbjuder detta är såklart inte något som man ska tycka är positivt eftersom det i praktiken innebär att människor i nästan en tredjedel av landet inte har rätt till detta och inte kan kombinera jobb och familjeliv. Dessutom visar detta inte heller på det faktiska behovet. Ska vi vara nöjda med att en storkommun har endast ett nattis? Hur långa är köerna i den kommunen?Ett av de viktigaste medskicken jag har fått sedan öppnandet av ett nattis i Hässleholm är att behovet faktiskt var större än man trodde. Därför måste jag ställa en fråga till statsrådet: Är det rimligt att de som tar ansvar för att samhället fungerar, alltså Sveriges arbetare, inte får det stöd med barnomsorg som de behöver?"}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera denna fråga. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag självklart har motionerat om här i riksdagen.Jag har i över tio år jobbat skiftgång inom pappersindustrin och gjorde så sent som i oktober mitt sista nattskift innan jag fick börja tjänstgöra här i riksdagen. Denna erfarenhet av att jobba skift har jag med mig i mitt uppdrag. Jag vet hur värdefullt det är för såväl föräldrar som företag att barnomsorg finns på obekväma arbetstider. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har därför ställt denna interpellation där jag frågar statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att fler ska få rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.I svaret från statsrådet besvaras ingen av dessa frågor, men jag hoppas att statsrådet tar möjligheten att utveckla sina svar under debatten. Jag hade hoppats att statsrådet skulle se ett behov av att ta initiativ i denna viktiga fråga så att fler får möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid när det behövs. Utifrån statsrådets svar får jag dock känslan att statsrådet tycker att den reglering vi har är tillräcklig.Under de senaste åren har vi sett hur antalet kommuner som tillhandahåller barnomsorg på obekväm arbetstid har minskat med 25 kommuner under perioden 2018-2021 samt att runt 2 000 platser har försvunnit under samma tid. Anledningarna är nog flera. Detta behöver analyseras, för jag tror inte att det har blivit en så stor förändring på arbetsmarknaden att behovet har försvunnit helt i 25 kommuner. Vi behöver därför komma tillbaka till högre nivåer.Även om statsrådet pekar på att det är tydligt i skollagen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg under obekväm arbetstid, då förskola eller fritidshem inte erbjuds, tolkas detta olika av kommuner.Vad innebär det att sträva efter detta, och hur mycket ska kommuner behöva organisera sin verksamhet för föräldrars behov?Statsrådet lyfter i sitt svar också fram föräldrarnas eget ansvar för att ordna omsorg för sina barn. Jag förstår att föräldraansvaret finns där, men jag får en oroande känsla av att statsrådet vill ställa ännu större krav på föräldrar som behöver omsorgen.  År 2016 kom Skolinspektionen med en rapport om föräldrars möjligheter till omsorg när förskolan är stängd. Rapporten har några år på nacken, men det finns fortfarande värdefulla analyser och slutsatser i den. En sak som det pekas på i rapporten berör det som statsrådet nämner i sitt svar, nämligen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg när förskola och fritis har stängt. Men i Skolinspektionens rapport fastslås att flera kommuner inte strävar efter att erbjuda detta. En tredjedel av de intervjuade kommunerna hade nämligen fattat beslut om att inte erbjuda verksamheten, detta trots att de i sina egna utredningar före beslutet kommit fram till att det fanns ett visst behov. Det går därför att fråga sig om formuleringen i skollagen verkligen räcker till. I rapporten pekas också på brister i uppföljning av kvalitet och kompetensutveckling, något som är viktigt för att erbjuda barnen som är där en god kvalitet. Detta är en viktig verksamhet, och jag undrar om inte statsrådet ser behov av att se över lagstiftningen, så att fler kommuner kan tillhandahålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera denna fråga. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag självklart har motionerat om här i riksdagen.Jag har i över tio år jobbat skiftgång inom pappersindustrin och gjorde så sent som i oktober mitt sista nattskift innan jag fick börja tjänstgöra här i riksdagen. Denna erfarenhet av att jobba skift har jag med mig i mitt uppdrag. Jag vet hur värdefullt det är för såväl föräldrar som företag att barnomsorg finns på obekväma arbetstider. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har därför ställt denna interpellation där jag frågar statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att fler ska få rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.I svaret från statsrådet besvaras ingen av dessa frågor, men jag hoppas att statsrådet tar möjligheten att utveckla sina svar under debatten. Jag hade hoppats att statsrådet skulle se ett behov av att ta initiativ i denna viktiga fråga så att fler får möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid när det behövs. Utifrån statsrådets svar får jag dock känslan att statsrådet tycker att den reglering vi har är tillräcklig.Under de senaste åren har vi sett hur antalet kommuner som tillhandahåller barnomsorg på obekväm arbetstid har minskat med 25 kommuner under perioden 2018-2021 samt att runt 2 000 platser har försvunnit under samma tid. Anledningarna är nog flera. Detta behöver analyseras, för jag tror inte att det har blivit en så stor förändring på arbetsmarknaden att behovet har försvunnit helt i 25 kommuner. Vi behöver därför komma tillbaka till högre nivåer.Även om statsrådet pekar på att det är tydligt i skollagen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg under obekväm arbetstid, då förskola eller fritidshem inte erbjuds, tolkas detta olika av kommuner.Vad innebär det att sträva efter detta, och hur mycket ska kommuner behöva organisera sin verksamhet för föräldrars behov?Statsrådet lyfter i sitt svar också fram föräldrarnas eget ansvar för att ordna omsorg för sina barn. Jag förstår att föräldraansvaret finns där, men jag får en oroande känsla av att statsrådet vill ställa ännu större krav på föräldrar som behöver omsorgen.  År 2016 kom Skolinspektionen med en rapport om föräldrars möjligheter till omsorg när förskolan är stängd. Rapporten har några år på nacken, men det finns fortfarande värdefulla analyser och slutsatser i den. En sak som det pekas på i rapporten berör det som statsrådet nämner i sitt svar, nämligen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg när förskola och fritis har stängt. Men i Skolinspektionens rapport fastslås att flera kommuner inte strävar efter att erbjuda detta. En tredjedel av de intervjuade kommunerna hade nämligen fattat beslut om att inte erbjuda verksamheten, detta trots att de i sina egna utredningar före beslutet kommit fram till att det fanns ett visst behov. Det går därför att fråga sig om formuleringen i skollagen verkligen räcker till. I rapporten pekas också på brister i uppföljning av kvalitet och kompetensutveckling, något som är viktigt för att erbjuda barnen som är där en god kvalitet. Detta är en viktig verksamhet, och jag undrar om inte statsrådet ser behov av att se över lagstiftningen, så att fler kommuner kan tillhandahålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger."}
+{"question":"Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?","answer":"har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån."}
+{"question":"Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?","answer":"har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån."}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Jag kan verkligen understryka att den moderata riksdagsgruppen tar allvarligt på denna fråga och alla frågor som handlar om att de pengar som skattebetalarna har slitit ihop - undersköterskan såväl som överdirektören - inte används på bästa eller rätt sätt. Dessa pengar ska användas rätt och inte hamna fel.Jag kan också konstatera att vi verkar vara överens om att arbetet ska intensifieras. Det kan Mathias Tegnér vara alldeles lugn med att det kommer att göra. Jag noterar också att det finns en underton - att vi inte skulle prioritera det.Jag har suttit i riksdagen under ganska många år, och jag vet att vi hösten 2018, i december tror jag, när M-KD-reservationen vann här i riksdagen, hade en permanent ökning av anslaget till Skatteverket på 10 miljoner därför att det behövdes då. Det var alltså före pandemin. Året efter ändrade den dåvarande regeringen detta och gjorde det tillfälligt, och som interpellanten nämnde i sin interpellation löpte det ut 2022. Det var alltså den förra regeringen som drog tillbaka det permanenta och gjorde det tillfälligt.Med detta sagt är jag inte den som är den. Jag går inte bakåt 10 eller 15 år, utan jag går bakåt bara ett par år. Vi har lagt fram en budget som jag tror är bra. Skatteverket kommer absolut att klara uppgiften, och jag kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk, skatteflykt, välfärdsbedrägerier och annat och se till att myndigheter som polisen, rättsväsendet, Skatteverket, Tullverket och andra har de resurser de behöver för att klara sin uppgift.Vi har prioriterat förut, och vi kommer att göra det igen. På tal om det ska jag göra ett litet instick i den förra debatten när det gäller äldreomsorgen. Under pandemin stärkte Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna äldreomsorgen och lade pengar där. Detta är viktiga frågor. Välfärd och välfärdsfusk är viktigt för oss.Nu vill jag önska alla en trevlig helg.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Jag kan verkligen understryka att den moderata riksdagsgruppen tar allvarligt på denna fråga och alla frågor som handlar om att de pengar som skattebetalarna har slitit ihop - undersköterskan såväl som överdirektören - inte används på bästa eller rätt sätt. Dessa pengar ska användas rätt och inte hamna fel.Jag kan också konstatera att vi verkar vara överens om att arbetet ska intensifieras. Det kan Mathias Tegnér vara alldeles lugn med att det kommer att göra. Jag noterar också att det finns en underton - att vi inte skulle prioritera det.Jag har suttit i riksdagen under ganska många år, och jag vet att vi hösten 2018, i december tror jag, när M-KD-reservationen vann här i riksdagen, hade en permanent ökning av anslaget till Skatteverket på 10 miljoner därför att det behövdes då. Det var alltså före pandemin. Året efter ändrade den dåvarande regeringen detta och gjorde det tillfälligt, och som interpellanten nämnde i sin interpellation löpte det ut 2022. Det var alltså den förra regeringen som drog tillbaka det permanenta och gjorde det tillfälligt.Med detta sagt är jag inte den som är den. Jag går inte bakåt 10 eller 15 år, utan jag går bakåt bara ett par år. Vi har lagt fram en budget som jag tror är bra. Skatteverket kommer absolut att klara uppgiften, och jag kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk, skatteflykt, välfärdsbedrägerier och annat och se till att myndigheter som polisen, rättsväsendet, Skatteverket, Tullverket och andra har de resurser de behöver för att klara sin uppgift.Vi har prioriterat förut, och vi kommer att göra det igen. På tal om det ska jag göra ett litet instick i den förra debatten när det gäller äldreomsorgen. Under pandemin stärkte Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna äldreomsorgen och lade pengar där. Detta är viktiga frågor. Välfärd och välfärdsfusk är viktigt för oss.Nu vill jag önska alla en trevlig helg.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Tack, finansministern, för svaret!På ett sätt är jag nöjd med att finansministern är tydlig med att kampen mot skattefusk och skattefel är viktig. Jag delar dock inte finansministerns uppfattning att den gamla regeringen och Socialdemokraterna inte prioriterar en folkräkning. Det gör vi utan tvekan. Däremot har vi tagit avstånd från den populistiska retorik som jag också uppfattar att finansministern backade ifrån tidigare i dag. Det är viktigt att se till att en folkräkning görs på ett sätt som fungerar i praktiken och att den inte handlar om slagord i Sveriges riksdag.Det kanske är demonerna i mig som kommer flygande, men jag noterar att Moderaterna i allmänhet och även nu när finansministern berättar om prioriteringen är väldigt duktiga på att tala om välfärdsfusk. Mer sällan pratar man om skattefusk. Vi socialdemokrater tycker såklart principiellt att rätt ska vara rätt. Detta gäller såklart välfärdsfusk och bidragsfusk men också skattefusk. Jag noterar att moderater i allmänhet hellre pratar om bidragsfusk än om skattefusk. Jag konstaterar alltså att Moderaterna historiskt har svajat i frågan om skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag nämnde Panama Papers, jag nämnde \"Vad fan får vi för pengarna?\" och jag nämnde den historiska budgetslakten av Skatteverket. Som jag ser det, herr talman, är det upp till bevis för finansministern. Finansministern säger rätt saker här i kammaren, men jag undrar om finansministern kan förmå den moderata riksdagsgruppen att på riktigt motverka skattefel och skattefusk i verkligheten. Detta kommer framtiden att få utvisa.(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Tack, finansministern, för svaret!På ett sätt är jag nöjd med att finansministern är tydlig med att kampen mot skattefusk och skattefel är viktig. Jag delar dock inte finansministerns uppfattning att den gamla regeringen och Socialdemokraterna inte prioriterar en folkräkning. Det gör vi utan tvekan. Däremot har vi tagit avstånd från den populistiska retorik som jag också uppfattar att finansministern backade ifrån tidigare i dag. Det är viktigt att se till att en folkräkning görs på ett sätt som fungerar i praktiken och att den inte handlar om slagord i Sveriges riksdag.Det kanske är demonerna i mig som kommer flygande, men jag noterar att Moderaterna i allmänhet och även nu när finansministern berättar om prioriteringen är väldigt duktiga på att tala om välfärdsfusk. Mer sällan pratar man om skattefusk. Vi socialdemokrater tycker såklart principiellt att rätt ska vara rätt. Detta gäller såklart välfärdsfusk och bidragsfusk men också skattefusk. Jag noterar att moderater i allmänhet hellre pratar om bidragsfusk än om skattefusk. Jag konstaterar alltså att Moderaterna historiskt har svajat i frågan om skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag nämnde Panama Papers, jag nämnde \"Vad fan får vi för pengarna?\" och jag nämnde den historiska budgetslakten av Skatteverket. Som jag ser det, herr talman, är det upp till bevis för finansministern. Finansministern säger rätt saker här i kammaren, men jag undrar om finansministern kan förmå den moderata riksdagsgruppen att på riktigt motverka skattefel och skattefusk i verkligheten. Detta kommer framtiden att få utvisa.(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Tack också för den frågan, Mathias Tegnér!Det enkla svaret är att Skatteverkets uppgifter nu förändras: Man lämnar mycket av det pandemirelaterade, men man har fortfarande 8,2 miljarder. Regeringen bedömer att detta är resurser som gör att de mer än väl kan klara sin uppgift. Jag kan verkligen understryka att om det skulle vara så att det behövs mer resurser med tiden - vilket jag absolut inte utesluter, för Skatteverket kommer att få nya uppgifter framöver - tillkommer också resurser för detta. Regeringens bedömning är att Skatteverket inte har för lite resurser. De ska heller inte komma att ha det, för det här är en viktig och prioriterad fråga för mig och hela regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta arbetet. Jag hör att inte bara Mathias Tegnér utan också andra företrädare här inne är ganska nöjda med de åtta åren. Det fanns absolut saker som var bra, men för att vara ärlig är det mycket som inte funkar. Väldigt mycket av välfärdsfusket och skattefusket har man inte fått ordning på under åtta år.Jag har en hög ambitionsnivå. Jag är övertygad om att Skatteverket, med de resurser man nu har, klarar sin uppgift, men man kommer säkert att behöva mer under åren framöver om det tillkommer nya uppgifter som man inte kan klara inom befintlig ram. Detta är ändå viktigt att säga.Det är också ett viktigt besked att Socialdemokraterna inte tycker att de 70 miljoner som vi har lagt på en folkräkning - jag tror till och med att det är 75 - ska läggas på ett sådant arbete utan ska läggas på något annat.Det kanske inte är några stora skillnader mellan våra budgetar. Vi har samma nivå på anslagen, men jag tror att det behövs mer resurser för just folkräkningen. En av grundutmaningarna och ett av grundproblemen just nu är att vi inte vet vilka människor som finns i landet eller var de bor. Ibland bor det väldigt många på en och samma adress, vilket vi alla förstår är helt omöjligt - man kan inte bo 100 personer i en tvåa.Allt detta måste vi få ännu bättre kontroll på. Mycket har gjorts, men väldigt mycket mer behöver göras. Skatteverkets resurser är en viktig fråga för mig, liksom arbete mot fusk och välfärdskriminalitet. Där har vi många goda förslag som vi har skjutit in i Tidöavtalet men också i själva regeringsarbetet.Jag kommer att fortsätta att hålla denna fråga högt. Det har jag gjort i många år, och det kommer jag att göra också nu när jag har ansvaret för den."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Tack också för den frågan, Mathias Tegnér!Det enkla svaret är att Skatteverkets uppgifter nu förändras: Man lämnar mycket av det pandemirelaterade, men man har fortfarande 8,2 miljarder. Regeringen bedömer att detta är resurser som gör att de mer än väl kan klara sin uppgift. Jag kan verkligen understryka att om det skulle vara så att det behövs mer resurser med tiden - vilket jag absolut inte utesluter, för Skatteverket kommer att få nya uppgifter framöver - tillkommer också resurser för detta. Regeringens bedömning är att Skatteverket inte har för lite resurser. De ska heller inte komma att ha det, för det här är en viktig och prioriterad fråga för mig och hela regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta arbetet. Jag hör att inte bara Mathias Tegnér utan också andra företrädare här inne är ganska nöjda med de åtta åren. Det fanns absolut saker som var bra, men för att vara ärlig är det mycket som inte funkar. Väldigt mycket av välfärdsfusket och skattefusket har man inte fått ordning på under åtta år.Jag har en hög ambitionsnivå. Jag är övertygad om att Skatteverket, med de resurser man nu har, klarar sin uppgift, men man kommer säkert att behöva mer under åren framöver om det tillkommer nya uppgifter som man inte kan klara inom befintlig ram. Detta är ändå viktigt att säga.Det är också ett viktigt besked att Socialdemokraterna inte tycker att de 70 miljoner som vi har lagt på en folkräkning - jag tror till och med att det är 75 - ska läggas på ett sådant arbete utan ska läggas på något annat.Det kanske inte är några stora skillnader mellan våra budgetar. Vi har samma nivå på anslagen, men jag tror att det behövs mer resurser för just folkräkningen. En av grundutmaningarna och ett av grundproblemen just nu är att vi inte vet vilka människor som finns i landet eller var de bor. Ibland bor det väldigt många på en och samma adress, vilket vi alla förstår är helt omöjligt - man kan inte bo 100 personer i en tvåa.Allt detta måste vi få ännu bättre kontroll på. Mycket har gjorts, men väldigt mycket mer behöver göras. Skatteverkets resurser är en viktig fråga för mig, liksom arbete mot fusk och välfärdskriminalitet. Där har vi många goda förslag som vi har skjutit in i Tidöavtalet men också i själva regeringsarbetet.Jag kommer att fortsätta att hålla denna fråga högt. Det har jag gjort i många år, och det kommer jag att göra också nu när jag har ansvaret för den."}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Tack, finansministern, för svaret! Som ekonom lade jag vid något tillfälle på minnet det engelska uttrycket \"put your money where your mouth is\". Det tänker jag är viktigt i det här fallet, alltså att man ekonomiskt prioriterar det man tycker är viktigt.Vi socialdemokrater har valt att använda de 70 miljoner som vi pratar om på ett annat sätt än Moderaterna. Vi har konstaterat att den folkräkning man pratar om inte behöver den typ av resurser som regeringen har föreslagit eftersom Skatteverket redan tidigare arbetade hårt med att se till att människor fanns på rätt plats och var registrerade på rätt plats. Alltså menar vi att det är rimligt att en större del av dessa 70 miljoner skulle gå till arbete mot skattefel och skattefusk. Detta är viktigt just på grund av det som finansministern nämner.Anledningen till att Skatteverket behöver öka intensiteten i sitt arbete mot skattefel och skattefusk är att det inom ramen för EU-samarbetet, DAC-samarbetet, kommer nya data i stora mängder som Sverige kan ta del av. Ska detta kunna göras i praktiken behövs det nya datasystem. Därför behövs det fler resurser för att man i praktiken ska kunna dra nytta av den information som kommer oss till del tack vare samarbetet i EU.Är då en del av 70 miljoner en ansenlig summa? Ja, min bedömning är att det är så. Jag konstaterar att Moderaterna för ett par år sedan slog på stora trumman och sa att de lägger om sin politik och prioriterar arbetet mot skattefusk. Det var under Anna Kinberg Batras tid. En del av att slå på stora trumman var att lägga till 50 extra miljoner till Skatteverket för det här arbetet. Jag är lite rädd att finansministern nu har anslutit sig till den Pehrsonska doktrinen: att man säger en sak före valet och en sak efter. Jag hoppas att Moderaterna står upp för det som man uttryckte för ett par år sedan - att Skatteverket ska ha mer resurser och inte mindre.Den som väljer att inte bidra utan smiter från skatten pekar finger mot resten av folket och säger: Du ska bära en större del. Det är orsaken till att vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skattefel och skattefusk. Som jag sa tidigare är det en fråga om resurser, moral och demokrati.Då kommer jag tillbaka till den fråga jag har ställt till finansministern: Hur ska Skatteverket kunna utveckla sin verksamhet samtidigt som finansministern lägger till nya krav utan att lägga till nya pengar?"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Tack, finansministern, för svaret! Som ekonom lade jag vid något tillfälle på minnet det engelska uttrycket \"put your money where your mouth is\". Det tänker jag är viktigt i det här fallet, alltså att man ekonomiskt prioriterar det man tycker är viktigt.Vi socialdemokrater har valt att använda de 70 miljoner som vi pratar om på ett annat sätt än Moderaterna. Vi har konstaterat att den folkräkning man pratar om inte behöver den typ av resurser som regeringen har föreslagit eftersom Skatteverket redan tidigare arbetade hårt med att se till att människor fanns på rätt plats och var registrerade på rätt plats. Alltså menar vi att det är rimligt att en större del av dessa 70 miljoner skulle gå till arbete mot skattefel och skattefusk. Detta är viktigt just på grund av det som finansministern nämner.Anledningen till att Skatteverket behöver öka intensiteten i sitt arbete mot skattefel och skattefusk är att det inom ramen för EU-samarbetet, DAC-samarbetet, kommer nya data i stora mängder som Sverige kan ta del av. Ska detta kunna göras i praktiken behövs det nya datasystem. Därför behövs det fler resurser för att man i praktiken ska kunna dra nytta av den information som kommer oss till del tack vare samarbetet i EU.Är då en del av 70 miljoner en ansenlig summa? Ja, min bedömning är att det är så. Jag konstaterar att Moderaterna för ett par år sedan slog på stora trumman och sa att de lägger om sin politik och prioriterar arbetet mot skattefusk. Det var under Anna Kinberg Batras tid. En del av att slå på stora trumman var att lägga till 50 extra miljoner till Skatteverket för det här arbetet. Jag är lite rädd att finansministern nu har anslutit sig till den Pehrsonska doktrinen: att man säger en sak före valet och en sak efter. Jag hoppas att Moderaterna står upp för det som man uttryckte för ett par år sedan - att Skatteverket ska ha mer resurser och inte mindre.Den som väljer att inte bidra utan smiter från skatten pekar finger mot resten av folket och säger: Du ska bära en större del. Det är orsaken till att vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skattefel och skattefusk. Som jag sa tidigare är det en fråga om resurser, moral och demokrati.Då kommer jag tillbaka till den fråga jag har ställt till finansministern: Hur ska Skatteverket kunna utveckla sin verksamhet samtidigt som finansministern lägger till nya krav utan att lägga till nya pengar?"}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Jag är glad att det är många i riksdagens kammare som engagerar sig i frågor om skattefel och skattefusk, för precis som Mathias Tegnér säger är det en fråga om moral, om legitimitet och om vi på sikt ska kunna ha ett starkt välfärdssamhälle. Det handlar om att pengarna ska användas på bästa sätt och inte hamna på fel ställen. Jag tänker inte kommentera personer som varken är finansministrar eller sitter i regeringen - nu är det jag som är finansminister. Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna, och jag kan säga vad jag tänker göra.När det gäller resurser till Skatteverket är det regeringens bedömning att Skatteverket har de resurser man behöver för att göra sitt jobb. En viktig del av detta är arbetet mot skattefusk och att helt enkelt få till bättre kontroller. Att resurserna minskar något handlar, precis som jag sa i interpellationssvaret, om att man i dag jobbar mindre med pandemirelaterade kontroller och uppföljningar. Det är därför som man har något mindre anslag. Mathias Tegnér och Socialdemokraterna har inte mer resurser, vad jag kan se när jag läser om Skatteverket i er budgetmotion, utan ni verkar tycka att detta är en rätt rimlig nivå. Det är ju ändå drygt 8 miljarder som Skatteverket har till sitt förfogande. Skulle det behövas mer framöver för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt tar jag gärna den diskussionen, först och främst med Skatteverket, förstås, men också med andra partier. För det här är en prioriterad fråga.Jag tror alltså, oavsett hur det kan låta i en interpellationsdebatt, att vi i grund och botten är rätt överens om att mer måste göras. Och den här regeringen gör mer. En del av detta handlar om folkräkning, som vi har haft en tidigare debatt om. Det är viktigt att veta vilka som är här, så att inte människor har falska identiteter och felaktiga bokföringsadresser - det hänger också ihop med den här frågan i en helhet. Men att arbeta mot skattefusk och skatteflykt är en viktig prioritering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom ledamoten skrev i sin interpellation är det också viktigt att göra det här arbetet på internationell nivå. När jag har möte med mina motsvarigheter i Bryssel har jag berättat om att det är en av regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet att jobba fram de här olika akterna som nu finns så att vi kan komma framåt. För om vi ska komma åt skattefusk och skattebedrägerier måste vi också jobba tillsammans. Där delar jag interpellantens inställning."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Jag är glad att det är många i riksdagens kammare som engagerar sig i frågor om skattefel och skattefusk, för precis som Mathias Tegnér säger är det en fråga om moral, om legitimitet och om vi på sikt ska kunna ha ett starkt välfärdssamhälle. Det handlar om att pengarna ska användas på bästa sätt och inte hamna på fel ställen. Jag tänker inte kommentera personer som varken är finansministrar eller sitter i regeringen - nu är det jag som är finansminister. Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna, och jag kan säga vad jag tänker göra.När det gäller resurser till Skatteverket är det regeringens bedömning att Skatteverket har de resurser man behöver för att göra sitt jobb. En viktig del av detta är arbetet mot skattefusk och att helt enkelt få till bättre kontroller. Att resurserna minskar något handlar, precis som jag sa i interpellationssvaret, om att man i dag jobbar mindre med pandemirelaterade kontroller och uppföljningar. Det är därför som man har något mindre anslag. Mathias Tegnér och Socialdemokraterna har inte mer resurser, vad jag kan se när jag läser om Skatteverket i er budgetmotion, utan ni verkar tycka att detta är en rätt rimlig nivå. Det är ju ändå drygt 8 miljarder som Skatteverket har till sitt förfogande. Skulle det behövas mer framöver för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt tar jag gärna den diskussionen, först och främst med Skatteverket, förstås, men också med andra partier. För det här är en prioriterad fråga.Jag tror alltså, oavsett hur det kan låta i en interpellationsdebatt, att vi i grund och botten är rätt överens om att mer måste göras. Och den här regeringen gör mer. En del av detta handlar om folkräkning, som vi har haft en tidigare debatt om. Det är viktigt att veta vilka som är här, så att inte människor har falska identiteter och felaktiga bokföringsadresser - det hänger också ihop med den här frågan i en helhet. Men att arbeta mot skattefusk och skatteflykt är en viktig prioritering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom ledamoten skrev i sin interpellation är det också viktigt att göra det här arbetet på internationell nivå. När jag har möte med mina motsvarigheter i Bryssel har jag berättat om att det är en av regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet att jobba fram de här olika akterna som nu finns så att vi kan komma framåt. För om vi ska komma åt skattefusk och skattebedrägerier måste vi också jobba tillsammans. Där delar jag interpellantens inställning."}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret.Min interpellation handlar alltså om skattefusk och skattefel. Bakgrunden till att jag skrev den är just den de facto-budgetminskning som jag skriver om i min interpellation och som också finansministern nämner i sitt svar.Det som har hänt är att Tidöpartierna har valt att använda huvuddelen av närmare 70 miljoner kronor som skulle kunna ha gått till arbetet mot skattefusk och skattefel till den eventuella folkräkning som tidigare diskuterats här i kammaren.Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera arbetet mot skattefel och skattefusk. Anledningarna till detta är flera. Det är delvis en fråga om resurser. Det finns olika beräkningar, men man kan tänka sig att uppemot 100 miljarder kronor varje år försvinner från statskassan som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret. Men det är också en fråga om moral, om att rätt ska vara rätt och att alla ska betala skatt på samma villkor. Slutligen är det faktiskt en fråga om demokrati, om att alla vi medborgare följer de beslut som är fattade - resurser, moral och demokrati.Därför är jag glad över att finansministern uttrycker att det är en fortsatt politisk prioritering att arbeta mot skattefel och skattefusk. Jag uppskattar också att finansministern nämner den tidigare regeringens hårda arbete mot skatteflykt och skattefusk. Samtidigt ser jag ett annat mönster i praktiken. Jag har läst mina forna kamraters skrivelser i skatteutskottet kring resurserna till Skatteverket. De konstaterar när det gäller regeringen Reinfeldts första mandatperiod att regeringen då minskade resurserna till Skatteverket tills man till slut hamnade i en ekonomisk kris. Då kan man tillåta sig att fundera över om regeringen avser att agera på samma sätt: att här i riksdagens kammare tala om vikten av kampen mot skattefusk men i praktiken inte prioritera arbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm man ska vara ännu lite mer konspiratorisk kan man konstatera att Moderaterna som parti historiskt har svajat i den här frågan. När Panama Papers dök upp och berörde i stort sett i hela världen - det handlade om att människor inte hade betalat skatt på det sätt som man förväntar sig - dök det i dokumentationen även upp två dåvarande moderata riksdagsledamöter som hade valt att inte betala skatt. Jag drar mig också till minnes den offentliga diskussionen kring Leif \"Vad fan får vi för pengarna\" Östling, som hade ett maltesiskt skatteupplägg som i alla fall var tveksamt. Vid den tidpunkten valde 31 moderata riksdagsledamöter att twittra om att detta inte var ett problem. Jag tror att ledamoten Hanif Bali skrev på Twitter att han hade hört att Leif Östling hade kört i 70 på 70-väg.Min fråga till finansministern är alltså: När nu 70 miljoner svenska kronor försvinner för Skatteverket, hur ska man då i praktiken prioritera arbetet mot skattefusk?(Applåder)"}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret.Min interpellation handlar alltså om skattefusk och skattefel. Bakgrunden till att jag skrev den är just den de facto-budgetminskning som jag skriver om i min interpellation och som också finansministern nämner i sitt svar.Det som har hänt är att Tidöpartierna har valt att använda huvuddelen av närmare 70 miljoner kronor som skulle kunna ha gått till arbetet mot skattefusk och skattefel till den eventuella folkräkning som tidigare diskuterats här i kammaren.Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera arbetet mot skattefel och skattefusk. Anledningarna till detta är flera. Det är delvis en fråga om resurser. Det finns olika beräkningar, men man kan tänka sig att uppemot 100 miljarder kronor varje år försvinner från statskassan som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret. Men det är också en fråga om moral, om att rätt ska vara rätt och att alla ska betala skatt på samma villkor. Slutligen är det faktiskt en fråga om demokrati, om att alla vi medborgare följer de beslut som är fattade - resurser, moral och demokrati.Därför är jag glad över att finansministern uttrycker att det är en fortsatt politisk prioritering att arbeta mot skattefel och skattefusk. Jag uppskattar också att finansministern nämner den tidigare regeringens hårda arbete mot skatteflykt och skattefusk. Samtidigt ser jag ett annat mönster i praktiken. Jag har läst mina forna kamraters skrivelser i skatteutskottet kring resurserna till Skatteverket. De konstaterar när det gäller regeringen Reinfeldts första mandatperiod att regeringen då minskade resurserna till Skatteverket tills man till slut hamnade i en ekonomisk kris. Då kan man tillåta sig att fundera över om regeringen avser att agera på samma sätt: att här i riksdagens kammare tala om vikten av kampen mot skattefusk men i praktiken inte prioritera arbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm man ska vara ännu lite mer konspiratorisk kan man konstatera att Moderaterna som parti historiskt har svajat i den här frågan. När Panama Papers dök upp och berörde i stort sett i hela världen - det handlade om att människor inte hade betalat skatt på det sätt som man förväntar sig - dök det i dokumentationen även upp två dåvarande moderata riksdagsledamöter som hade valt att inte betala skatt. Jag drar mig också till minnes den offentliga diskussionen kring Leif \"Vad fan får vi för pengarna\" Östling, som hade ett maltesiskt skatteupplägg som i alla fall var tveksamt. Vid den tidpunkten valde 31 moderata riksdagsledamöter att twittra om att detta inte var ett problem. Jag tror att ledamoten Hanif Bali skrev på Twitter att han hade hört att Leif Östling hade kört i 70 på 70-väg.Min fråga till finansministern är alltså: När nu 70 miljoner svenska kronor försvinner för Skatteverket, hur ska man då i praktiken prioritera arbetet mot skattefusk?(Applåder)"}
+{"question":"Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?","answer":"Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att kampen mot skattefusk är prioriterad och om jag i så fall tänker vidta några åtgärder på området. Han har också frågat hur jag avser att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget.Skattefusk skadar en fri och rättvis konkurrens och drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är därför en fortsatt politisk prioritering. I budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att motverka skattefusk.Såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med dessa frågor i till exempel OECD och EU.På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, såsom en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och direktivförslaget om legala enheter som saknar substans. Därtill prioriteras också att föra arbetet framåt med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, det vill säga DAC 8. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDAC 8 presenterades av kommissionen i december 2022. Förslaget, som skickats på remiss, består bland annat av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna avseende kryptotillgångar.Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandet från utredningen om ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer (SOU 2022:25). Utredningens förslag följer av EU-regler. Även utredningen Åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier (dir. 2022:54), som ska vara klar 2024, ska föreslå åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.Vad gäller Skatteverkets anslag 2023 vill jag framhålla att merparten av minskningen jämfört med förra året hänför sig till att Skatteverket under 2022 hade tillfälligt högre anslag för att hantera omställningsstöd. Men till exempel kvarstår tillskottet om 5 miljoner kronor 2023 för att Skatteverket effektivt ska kunna hantera uppgifter från informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.Skatteverket har goda möjligheter att fortsätta sitt viktiga arbete mot såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt."}
+{"question":"Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?","answer":"Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att kampen mot skattefusk är prioriterad och om jag i så fall tänker vidta några åtgärder på området. Han har också frågat hur jag avser att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget.Skattefusk skadar en fri och rättvis konkurrens och drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är därför en fortsatt politisk prioritering. I budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att motverka skattefusk.Såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med dessa frågor i till exempel OECD och EU.På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, såsom en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och direktivförslaget om legala enheter som saknar substans. Därtill prioriteras också att föra arbetet framåt med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, det vill säga DAC 8. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDAC 8 presenterades av kommissionen i december 2022. Förslaget, som skickats på remiss, består bland annat av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna avseende kryptotillgångar.Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandet från utredningen om ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer (SOU 2022:25). Utredningens förslag följer av EU-regler. Även utredningen Åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier (dir. 2022:54), som ska vara klar 2024, ska föreslå åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.Vad gäller Skatteverkets anslag 2023 vill jag framhålla att merparten av minskningen jämfört med förra året hänför sig till att Skatteverket under 2022 hade tillfälligt högre anslag för att hantera omställningsstöd. Men till exempel kvarstår tillskottet om 5 miljoner kronor 2023 för att Skatteverket effektivt ska kunna hantera uppgifter från informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.Skatteverket har goda möjligheter att fortsätta sitt viktiga arbete mot såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt."}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Det är några i riksdagens kammare som håller med Peder Björk. Väljarna höll dock inte med. De ville se en förändring. De ville se en förändring gällande att människor år efter år lever på socialbidrag och andra bidrag i ett utanförskap där det inte lönar sig att gå till jobbet.Jag vet att man inte blir rik på försörjningsstöd, men för många familjer som har kommit till Sverige där det staplas olika bidrag på varandra - barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, etableringsstöd, försörjningsstöd - lönar det sig inte att gå till jobbet.Vad är det för moral? Vad är det för politik? Så löser man inga problem i utanförskapsområdena. Då ser inte barn sina föräldrar gå till jobbet.Den här debatten handlar om folkräkning, och jag kan bara konstatera att vi har en hög ambitionsnivå. Den enda räkning som den förra regeringen lyckades komma fram med var en katträkning. Det fattade riksdagen beslut om under förra året.Jag avser i stället att arbeta hårt med frågan om folkräkning. Jag tror att den är ännu viktigare. Katträkning ska man inte förminska, men folkräkning behövs.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Det är uppenbart att finansministern inte kan ge ett besked om när och hur en folkräkning ska genomföras i Sverige. Det är också uppenbart att regeringen nu famlar i hur man tänker ta sig an frågan om att ha en god ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn korrekt folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter är viktigt och helt nödvändigt för att kunna motverka utnyttjande av människor eller att man utnyttjar vår välfärd. Jag hoppas därför att regeringen verkligen tar frågan på allvar framöver.Men oavsett hur duktiga vi som samhälle blir på att jobba med de här frågorna kommer det att finnas människor i utanförskap så länge det finns ekonomiska och sociala orättvisor i vårt samhälle. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bidrar till att förstärka och öka klyftorna i samhället mellan dem som har och dem som inte har.Förutom att ta oss an de här sakerna behöver vi därför även en helt annan politik för att i grunden komma till rätta med de bakomliggande orsaker som problem och fusk med folkbokföringen endast är ett symtom på. Jag tänker bland annat på en politik som ger fler barn och ungdomar möjlighet att lyckas i skolan, en politik som ger möjlighet att ta ett jobb och en politik som gör att det byggs fler bostäder så att fler kan bo under vettiga förhållanden. Kort och gott behövs det mer av socialdemokratisk politik.(Applåder)"}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Jag tycker att det är väldigt bra att Peder Björk längtar efter besked! Det har gått 101 dagar. Det är många som har påmint om att ni tycker att vi inte har haft en tillräckligt hög ambitionsnivå. Då tänker jag på 2014 när det blev regeringsbyte. Efter 100 dagar fanns det inte ens en regering på plats.Jag tycker faktiskt att vi har gjort väldigt mycket på 100 dagar, och det här är en prioriterad fråga. Det är därför vi, till skillnad från andra regeringar, nu har lagt resurser till Skatteverket, eftersom det är där man bäst gör en samlad bedömning av vad som behöver göras. Redan den proposition som vi har fattat beslut om är en viktig del i detta.När det gäller att knacka dörr är det självklart att det behövs, men både Peder Björk och jag tror jag tycker att pengar ska användas effektivt. I vissa fall behövs det inte, för felen är väldigt små.Jag välkomnar Peder Björk till Örebro. Vi kan göra ett besök i Vivalla, ett trevligt och bra område på många sätt men också ett område som har stora problem. När jag pratar med socialtjänst och andra säger man att det kanske är 7 000-7 500 som är folkbokförda i Vivalla. Men i realiteten bor det väldigt många fler människor där. Så har det sett ut under åtta år bakåt.Jag vill att vi ska veta vilka som bor i Vivalla och i alla andra områden i Sverige. Vilka är det som bor där? Är det rätt personer som är folkbokförda där, eller finns det människor som kanske inte ska vara där alls?Det här tar jag på största allvar, och det är därför vi har avsatt så mycket resurser. Det är därför Skatteverket nu kommer att jobba väldigt intensivt med frågan.Det låter på ledamoten som om en folkräkning ska bli av ett visst datum. Men det här är ju en process där vi i slutändan, till skillnad från i dag, ska veta mycket mer om vilka och hur många som finns i Sverige. Den tidigare regeringen gjorde flera viktiga delar, men man gjorde inte tillräckligt. Vi höjer ambitionen, vi ger resurser till Skatteverket och vi kommer att arbeta väldigt aktivt med den här frågan.Det är nämligen helt orimligt att vi de senaste decennierna har hamnat i en situation att så många människor finns i Sverige som inte borde vara här. Det finns även många som ska vara här men som på olika sätt, till exempel genom att ha flera samordningsnummer, lyckas lura sig till de pengar som andra har slitit ihop. Det är helt orimligt. Även det problemet kvarstår efter den förra regeringen, och där höjer vi nu ambitionen.Med detta sagt välkomnar jag det som har gjorts, men vi tänker göra mer."}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Vi är helt överens om problembeskrivningen. Vi är helt överens om att vi behöver ha fler verktyg. Vi är också överens om att det behövs mer resurser. Även i det socialdemokratiska budgetförslaget, i opposition, finns denna resursförstärkning med.Men när det gäller de 14 interpellationer och de 12 skriftliga frågor som ställdes under den förra mandatperioden var det finansministerns partikamrater som just sa: Vi ska ut och knacka på varenda dörr. Det var det som var budskapet under valrörelsen. Det var det som var andemeningen i att peka ut en folkräkning.Därför, herr talman, blir man en aning förundrad över att finansministern nu inte kan ge ett besked om när folkräkningen ska genomföras och hur den ska genomföras. Frågan kan ställas om detta är ytterligare ett exempel på att man före valet säger en sak och efter valet säger en annan sak.Varför är regeringen inte mer förberedd när man har drivit frågan här i kammaren och i valrörelsen om att genomföra en folkräkning som inte handlar om de verktyg som den socialdemokratiska regeringen redan har sett till att skattemyndigheten har? Man sa ju tydligt att det ska till en folkräkning.I finansministerns svar som vi fick ta del av alldeles nyss säger finansministern att \"regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra\". En fundering från min sida är om detta innebär att uppdraget ska innehålla ett tydligt uppdrag till skattemyndigheten om just en folkräkning. Och om det här är så viktigt, varför gav inte regeringen uppdraget redan i det regleringsbrev som regeringen har beslutat om? Framför allt, när kommer uppdraget att ges? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe grundläggande frågorna kvarstår alltså: Exakt när kommer folkräkningen att genomföras? Vad innebär den? När och hur ska den genomföras? Det har vi inte fått något svar på ännu, herr talman."}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Tack, Peder Björk, för interpellationsfrågorna! Bara för att vara väldigt tydlig: Detta är en fråga som jag personligen och vårt parti har drivit under många år. Det är ett problem att vi inte vet vilka som finns i Sverige, hur många som finns i Sverige och om de bor på rätt adress. Ibland är det 100 personer folkbokförda i en tvåa. Det finns många människor som inte ska vara här. Det är många som har flera samordningsnummer.Allt detta är problem som har pågått under lång tid. Jag delar helt bilden av att den föregående regeringen tog viktiga steg på detta område, men det kommer inte att räcka. Det är därför som vi i den budget som började gälla för 26 dagar sedan har gett ett ordentligt tillskott till Skatteverket för att man ska jobba med den här frågan i en ram. Precis som ledamoten säger finns det flera saker som behöver göras för att vi nu ska veta exakt: Hur många är vi i Sverige? Är det rätt personer i Sverige? Det handlar om, som ledamoten nämner, att många de facto utnyttjar samordningsnumren. Man kan ha ersättningar från svenska system, som man inte ska ha om man inte bor i Sverige, fast man bor på helt andra ställen. Ett tragiskt exempel för några år sedan gällde den irakiske försvarsministern, som då inte bodde i Sverige men som fortfarande fick olika typer av stöd från Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAllt detta vill vi komma till rätta med.Det är inte så att en folkräkning handlar om att Peder Björk och Elisabeth Svantesson ska gå och knacka på alla dörrar i Sverige för att veta exakt vem som bor var. Det finns ju många olika verktyg att använda i en folkräkning. Interpellanten har själv nämnt några stycken. Men vi vill jobba mer samlat och mer fokuserat och metodiskt för att om några år veta exakt hur många det är här och om människor bor på rätt ställe.En del av verktygen finns på plats, men fler behöver komma till. Det är därför som samarbetspartierna skjuter till så pass stora resurser till Skatteverket. Regeringen kommer nu också att formellt ge i uppdrag till Skatteverket att ta fram ytterligare förslag, för det är där kompetensen finns om hur man bäst sammantaget gör denna uppgift.Detta är viktigt att göra, och jag kallar det nog inte för socialdemokratisk politik att hålla koll på vilka som är i landet. Jag är glad för att det uppenbarligen är många partier här i riksdagen som tycker att det är viktigt. Men vi ser att vi behöver ha en ambitionshöjning, och den gör vi nu. Vi börjar nu, och vi kommer helt enkelt att fortsätta tills vi vet: Vilka är här? Har vi koll på folkbokföringen? Har vi bättre koll på samordningsnumren? När vi vet det kan både jag och Peder Björk känna oss mer lugna än i dag."}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"Tack, finansministern, för svaret! Jag tycker att det är bra att vi i grunden kan vara politiskt överens om att det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor någonstans. För vårt välfärdssystem och för att vi ska kunna motverka exempelvis arbetslivskriminalitet är det en förutsättning att vi har korrekta uppgifter om de människor som lever i Sverige. Ett viktigt verktyg när det gäller detta är att se till att vi har korrekta uppgifter och ordning och reda i den svenska folkbokföringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde en lång rad åtgärder på just detta område för att stärka kontrollen och för att förbättra kvaliteten. Skatteverket fick exempelvis ökade anslag och fler verktyg för att upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Myndigheten fick till exempel möjlighet att avregistrera falska identiteter och göra hembesök för att kontrollera var folk bor någonstans. Skatteverket genomförde också på uppdrag av den socialdemokratiska regeringen ett antal projekt där man gjorde riktade insatser. Och så sent som i november beslutade riksdagen på förslag från den tidigare regeringen om nya bestämmelser om samordningsnummer.Till detta kan läggas den proposition som finansministern själv hänvisade till i sitt svar - Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Även detta var utarbetat av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det är jättebra förslag som gör att Skatteverket nu kan göra riktade kontroller och förbättra folkbokföringen.När jag nu tar del av finansministerns svar kan jag konstatera att det är en socialdemokratisk politik som regeringen vill fortsätta med - samma politik som Sverigedemokraterna och Moderaterna kraftigt kritiserade under förra mandatperioden. Inte mindre än 14 interpellationer och 12 skriftliga frågor som rörde folkräkning i Sverige ställdes under förra mandatperioden av främst moderater och sverigedemokrater. Dessutom fanns folkräkningen, precis som finansministern läste upp i sitt svar, uttryckligen med i Sverigedemokraternas och Moderaternas budgetmotioner.Men trots det höga tonläget under förra mandatperioden och trots att man avsatt medel i budgeten kan inte finansministern svara på den mycket enkla fråga som jag ställde i interpellationen: Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras? Därför upprepar jag den, men jag gör också tillägget: Varför överger regeringen sina egna politiska förslag?(Applåder)"}
+{"question":"Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Peder Björk har frågat mig hur och när den utlovade folkräkningen kommer att genomföras och på vilka sätt jag avser att säkerställa att arbetet med att stärka kvaliteten i folkbokföringen fortsätter under planeringen av en folkräkning. Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Fusk med folkbokföringsuppgifter är exempelvis ofta ett led i den organiserade brottsligheten. För att få bättre kontroll över vilka som är bosatta i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. I budgetpropositionen för 2023 har regeringen därför föreslagit att Skatteverkets anslag ökas för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av den satsningen. Skatteverket ska i ett första skede öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna i sådana områden. Arbetet ska genomföras i samverkan med till exempel andra statliga myndigheter, kommuner, fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra. Arbetet med att ta fram ett sådant uppdrag pågår inom Regeringskansliet, och hur detta närmare kommer att vara utformat får jag återkomma till. Men vårt arbete med att förbättra folkbokföringen stannar inte där. I budgetpropositionen för 2023 konstaterar regeringen att resultatet för folkbokföringsverksamheten fortfarande inte är tillfredsställande och att regeringen följer utvecklingen avseende kvalitet och handläggningstider. Skatteverket arbetar intensivt med att förbättra folkbokföringen, men det är ett långsiktigt arbete där ytterligare verktyg behövs. Regeringen beslutade så sent som den 22 december 2022 om propositionen Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Genom förslagen i den propositionen kommer Skatteverket att kunna inrikta sina kontroller mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås."}
+{"question":"Kommer den h��jda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)"}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: \"Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera.\"Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: \"Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera.\"Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?"}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: \"Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera.\"Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?"}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin."}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)"}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)"}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)"}
+{"question":"Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster."}
+{"question":"På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster."}
+{"question":"Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"Jag tackar för de sista orden, som jag verkligen kan skriva under på oavsett vilken person från vänster till höger som sa detta.Det finns väldigt mycket mer att göra. Jag vill ändå påminna kammaren och den som eventuellt lyssnar och tittar på detta om att det reseavdrag vi har nu är bättre än det som Socialdemokraterna lade fram därför att det inte missgynnar dem som bor på landet. Det fanns också delar i det förslag som Niklas Karlsson stod bakom som var bra, men när det gäller själva kärnfrågan för den här interpellationsdebatten var det förslaget inte bättre i förhållande till det som nu sker för att komma åt fusk och fel. Men jag lovar: Det Socialdemokraterna inte gjorde på åtta år ska jag fortsätta följa upp.Jag tycker att ledamoten kanske lite förringar det kontrollverktyg som Skatteverket nu får. Hur kommer man åt fusk och fel? Jo, det gör man genom att ge ansvarig myndighet rätt verktyg. Nu får de betydligt bättre verktyg när de genom den här uppgiften i arbetsgivardeklarationen verkligen kan veta var den anställde faktiskt bor. Det är en ganska grundläggande och viktig uppgift, och jag är övertygad om att det kommer att ge resultat.Med det sagt kommer jag att fortsätta följa detta. Jag tycker att det är upprörande att det är så många människor som fuskar, även om jag vet att de allra flesta människor gör rätt för sig och verkligen vill göra rätt för sig.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"Jag är högst medveten om att regeringen nu har suttit i 100 dagar och något till, och jag begär inte det orimliga. Jag begär inte att finansministern ska komma till riksdagen och redogöra för perfekta eller exakta åtgärder inom reseavdragssystemet som regeringen har levererat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är intresserad av vad ni vill göra, av vilken plan ni har - inte av det ni inte hunnit åstadkomma på de 100 dagar ni suttit i regering utan av vad ni vill de hundratals dagar som återstår av er regeringsperiod. Vad vill regeringen? Då är det ju så att det finansministern redovisar är kliniskt rent från idéer och förslag. Hon hänvisar till en bestämmelse som man har ändrat hos Skatteverket för att de ska få ökade kontrollmöjligheter men ingenting mer.Det är stora resurser som dräneras från vår välfärd. Det påverkar legitimiteten. Det påverkar förtroendet. Det påverkar vår möjlighet att finansiera välfärden. Det är någonstans mellan 2 miljarder och 3 ½ miljard kronor som vi hade kunnat använda till annat. Och vi vet ju hur det ser ut - försvarets stora expansion, polisen som behöver resurser, välfärden som behöver förstärkas, socialförsäkringssystemet som kan bli bättre.Jag är glad att finansministern ändå uttrycker att hon varje dag i veckan vill prata reseavdrag med mig. Jag ska inte använda det emot henne, för vi har annat att göra båda två. Men frågan lär återkomma, för här finns - som en tidigare riksdagsledamot sa när han pratade skattefusk för ett antal år sedan - moral att förbättra, resurser att hämta och solidaritet att bygga."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"På de 100 dagar - 101, kanske - som jag varit finansminister har vi gjort några saker. Till exempel har vi infört det som jag nu sagt ett par gånger: bättre verktyg till Skatteverket. Jag tycker ändå att det är ett ganska bra tempo.För att backa lite till de två olika reseavdragssystemen är det bara att konstatera det som jag tror att Niklas Karlsson och jag skulle kunna enas om: Det finns inget perfekt reseavdragssystem.Man kan göra på olika sätt, och vad vi konstaterade när vi förhandlade budget inför det här året var att det finns enormt stora behov. Det finns otroligt stora prioriteringar som måste göras, och därför valde vi att inte införa det nya system som Socialdemokraterna lagt fram tidigare. Det handlade om pengar, naturligtvis, för det var ett väldigt dyrt system - 4,2 miljarder handlade det om. Dessutom såg vi att det inte skulle bli så väldigt mycket bättre vad gäller skattefusk och skattefel. Det var inte så att det förslag som S-regeringen lade fram skulle kraftigt förändra fusk och fel i förhållande till det som nu gäller. Det kan vi bara konstatera. Då tycker jag att det är viktigt att säga att vi går fram och fortsätter med det så kallade gamla systemet. Men det vi gjorde som var väldigt viktigt för människor som kämpar och åker långt i sitt jobb var att vi också höjde reseavdraget från 18,50 till 25 kronor. Det hade inte höjts på väldigt många år trots att drivmedelspriserna har ökat. Det är rimligt och rätt att göra för människor som faktiskt måste ta bilen till jobbet.Men jag delar Niklas Karlssons bild att vi måste minimera fusk och fel. Det är jag väldigt tydlig med efter mina 101 dagar på jobbet. Under åtta år hände det verkligen inte mycket på det här området, men jag är inte en person som kommer att blicka bakåt. Jag kommer att titta framåt, och jag kommer att följa den här frågan enormt noga. Jag har självklart också en nära dialog med Skatteverket så att vi hela tiden kan förbättra verktygen och förbättra sätten att komma åt felen där man uppenbarligen fuskat men också de oavsiktliga felen. Det måste också vara lätt att göra rätt, och vi vet allihop att det inte alltid är helt enkelt.För att summera tycker jag att vi gör just det Niklas Karlsson säger. Vi ger Skatteverket nya verktyg. Vi följer frågan noga. Jag kommer att fortsätta göra det, och jag är varje dag i veckan beredd att diskutera med Niklas Karlsson om goda förslag på hur vi kan komma åt fusk och fel med reseavdrag."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De krafttag som finansministern nu säger att man tar står sig slätt när man möter verkligheten och ska redovisa vilka åtgärder man verkligen vidtar. Det är ungefär som att gå runt och säga att man utan problem kan lyfta 100 kilo, och när man väl ska bevisa att man kan göra det klarar man på sin höjd att lyfta en 6-kilos hantel.Ni säger att ni vill ta krafttag mot detta, men det enda ni gör är att ändra bestämmelserna för Skatteverket så att de ska kunna öka sina kontroller. Men det finns ju fler förslag man skulle kunna genomföra för att verkligen göra någonting åt detta.Man skulle kunna ta fram ett reseavdragssystem som är enkelt och tydligt, som minskar fusket och som gör det enkelt för den som ska göra avdraget att förstå vad som gäller så att de - de allra flesta - som inte vill göra fel utan vill att allt ska bli rätt har den möjligheten.När det gäller beivrande kan man inte bara syssla med kontroller. Det handlar ju om lagstiftning, och det handlar om reseavdragssystemets utformning. Man kan se till att skapa tydlighet. Man kan se till att man har rätt lagstiftning på plats.I realiteten är det som finansministern redovisar för riksdagen i dag snarare en defensiv hållning. Om man verkligen menar allvar med att man ska göra något åt detta och om man vill visa ledarskap och vidta de kraftfulla åtgärder som man säger att man vill måste man upp till bevis. Man måste leverera till riksdagen.Det är klart; jag ska inte misstro det finansministern säger. Jag ser snarare fram emot nya förslag till Sveriges riksdag där regeringen levererar förslag på ett reseavdragssystem som minimerar fusket och som inte bara handlar om kontroller utan handlar om adekvat lagstiftning, enkelhet och tydlighet.Det är trots allt så, och det är Skatteverket väldigt tydligt med, att om man ska väsentligt minska fusk och fel i reseavdraget finns det två åtgärder som man måste leverera. Den ena är att man har ett schabloniserat reseavdrag, och den andra är att det är färdmedelsneutralt.Ett sådant förslag var på väg fram i Sveriges riksdag i somras, och en bred majoritet hade ställt sig bakom det förslaget. Men regeringsskiftet och de förhandlingar som skedde mellan Tidöpartierna innebar att man helt skrotade det.Man kan naturligtvis ha synpunkter på att detaljer i det reseavdraget var fel. Har Moderaterna och finansministern det, fair enough. Men det innehöll färdmedelsneutralitet och schablonisering.Inget av det ser vi i dag, utan det enda som redovisas från regeringen och finansministern är att man ändrar bestämmelserna för Skatteverket. Det är otillräckligt. Det är inte tillräckligt handlingskraftigt. Och det, finansministern, är åtminstone i min värld en alldeles för defensiv hållning om man har utgångspunkten och uppfattningen att man ser allvarligt på skattefel och skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser fram emot framtida interpellationsdebatter. Då finansministern nu säger att hon vill följa detta noga kommer jag i egenskap av riksdagsledamot att ta henne på orden och följa henne i hennes arbete och återkomma med frågor och interpellationer om detta. Men jag ser också fram emot konkreta förslag att ta ställning till som går i det spår som de som jobbar med och kan reseavdraget talar om krävs för att man ska få ett reseavdrag där man minimerar fusk och skattefel, det vill säga färdmedelsneutralitet och schablonisering."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"Ett stort tack till Niklas Karlsson för frågan! Det är en viktig fråga, som uppenbarligen berör många av oss i både riksdagen och regeringen.Jag delar helt Niklas Karlssons bild av att det krävs krafttag för att på allvar komma åt problem med både fusk och fel i reseavdraget. Den här regeringen gör nu på mindre än 100 dagar det som Niklas Karlssons parti inte gjorde på åtta år, nämligen att ta tag i frågan.Skatteverket får nu ett nytt kontrollverktyg för att lättare hitta felen, vare sig de är avsiktliga eller oavsiktliga. Jag tror att både Niklas Karlsson och jag ser och förstår att en del fuskar medvetet och andra gör oavsiktliga fel. Men oavsett vilket ska det vara rätt i deklarationer och avdrag.Därför är det så viktigt med uppgiften, som jag nämnde tidigare, i arbetsgivardeklarationen om var den anställde faktiskt har sin arbetsplats. Då blir det lättare för Skatteverket att göra urval för att följa upp och kontrollera. Det är också något som Skatteverket har efterfrågat.Med detta sagt är frågan om alla fel och allt fusk kommer att försvinna. Antagligen inte. Jag kommer att mycket noga följa frågan eftersom jag tycker att den är viktig. Det är kanske bra att i det här sammanhanget förklara att det gamla reseavdraget har behållits i stället för att införa det nya. Det var inte så att det nya reseavdraget i sig skulle ha minskat fusk och fel, utan Skatteverket avrådde från att det nya systemet skulle införas. Det finns problem med båda, men det vi gör är att ta krafttag. Vi ger Skatteverket ett mycket viktigt verktyg för att komma åt problemen med fel och fusk."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"God morgon! Jag tackar för svaret, finansministern.Jag noterar att i en av de inledande meningarna från finansministern i svaret på min interpellation sa finansministern att regeringen ser allvarligt på skattefelet. Det är gott nog. Fusk är fusk, och fusk är oacceptabelt.Vidare sa finansministern att Skatteverket uppskattar felet till 2,4 miljarder kronor per år. Det är en siffra som har varierat, och varierar, beroende på vem man frågar och när man frågar. Vi vet att Transportföretagen hänvisar till Skatteverket i sin redovisning och tar upp en siffra på 3,1 miljarder. I utredningen Skattelättnad för arbetsresor, som lämnades 2019 och som sedan låg till grund för ett nytt förslag för reseavdragssystem, redovisade man ett skattefel, det vill säga skattefusk, på 3,5 miljarder. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOavsett om det är fråga om 2,4 eller 3,5 är det viktigt att tänka på vilka storheter vi pratar om. Statens samlade skatteutgift för reseavdraget 2022 är 5,4 miljarder kronor. Samtidigt uppskattar man ett fel i reseavdraget på mellan 2 ½ och 3 ½ miljard kronor. Dessutom har felet - fusket - i reseavdraget ökat över tid. I de kontroller som Skatteverket gör visar mer än hälften av dem fel. Den absoluta majoriteten av felen är inte till fördel för den som gör avdraget, vilket också är en fingervisning om att felet är ganska omfattande och att det finns ett fusk i avdragssystemet som man behöver komma till rätta med.I min värld måste man, om man menar allvar med att fusket är ett bekymmer och att skattefelet måste åtgärdas, också visa handlingskraft, ledarskap och tydlighet. En kraftfull regering som tar frågan på allvar skulle bringa klarhet i den osäkerhet som finns när det gäller hur stor andel som kan hänföras till just fusk och inte.I finansministerns svar är det enda som levereras att man har utfärdat nya bestämmelser för Skatteverket för att förbättra kontrollmöjligheten, och detta är för ett skattefel som uppgår till 2 ½ till 3 ½ miljard kronor på årsbasis. Det är resurser som hade kunnat användas för att finansiera vår välfärd, upprustning av försvaret, som står inför stora utmaningar, och polisen, som behöver sina resurser. Vi behöver stärka socialförsäkringssystemen, och vi behöver skjuta till mer pengar till välfärden.Därför kan jag inledningsvis säga att det är bra att regeringen tar detta på allvar, men samtidigt uttrycker jag ett visst mått av besvikelse. Kraften att göra något åt situationen saknas. Det enda man hänvisar till i praktiken är nya bestämmelser till Skatteverket för att förbättra verkets kontrollmöjligheter."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?","answer":"God morgon! Jag gör som vi brukar, det vill säga jag läser först upp det svar som regeringen har till interpellanten.Niklas Karlsson har frågat mig vilken bedömning jag gör i fråga om omfattningen av fusk med reseavdraget och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja fusket. Regeringen ser allvarligt på skattefelet. Enligt Skatteverkets senaste bedömning uppgår det kontrollerbara skattefelet för reseavdraget till cirka 2,4 miljarder kronor per år. Det är dock viktigt att skilja mellan oavsiktliga fel och utstuderat fusk. Någon uppgift om hur stor andel som kan hänföras till just fusk finns inte. I enlighet med regeringens proposition om ett bibehållet reseavdrag, som riksdagen nu har beslutat om, trädde nya bestämmelser i kraft vid årsskiftet som innebär att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen. När Skatteverket får tillgång till arbetsplatsens adress kan rimligheten i reseavdragen bedömas avseende både sträcka och tidsvinst. Det är grundläggande krav och förutsättningar för avdragsrätten som tidigare inte har kunnat bedömas utan utredning. Genom de nya bestämmelserna förbättras alltså Skatteverkets kontrollmöjligheter, och jag bedömer därmed att förutsättningarna att minska risken för fel och fusk i reseavdragssystemet är goda."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?"}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?"}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?"}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan."}
+{"question":"Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?","answer":"har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden."}
+{"question":"Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?","answer":"har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden."}
+{"question":"Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?","answer":"har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden."}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet. Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete. Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet. Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete. Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?"}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt. Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt. Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter."}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige. Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerListan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige. Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål. Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?"}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige. Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerListan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige. Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål. Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?"}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"Tack för din fråga, Elin Söderberg!Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"Tack för din fråga, Elin Söderberg!Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen."}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen. Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen. Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet."}
+{"question":"Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?","answer":"har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös. Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er. Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll."}
+{"question":"Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?","answer":"har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös. Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er. Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Jag tackar återigen interpellanten för frågan. Nej, jag kommer inte att missa den. Det är nödvändigt att vi höjer beredskapen när det gäller tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter. Det är också nödvändigt att man får del av dem som patient och inte hindras av brister i möjligheten till apotek, apoteksombud eller distanshandel. Som sagt är den utveckling vi haft med distanshandel väldigt fördelaktig.Jag vill lyfta fram en möjlighet som många apotek har. Om jag är kroniskt sjuk och har ett läkemedel som behöver förnyas regelbundet och som är viktigt för mig kan jag abonnera på det och få det levererat hem. Det är jättebra. Om vi nu förbättrar möjligheterna till nationella lägesbilder och information i tid kan också vårdgivaren, den förskrivande läkaren, agera i tid om det skulle uppstå en bristsituation och diskutera med patienten hur man hanterar läkemedlet och hur man får rätt läkemedel när det behövs.Att få sitt läkemedel när man behöver det är ingen liten sak. Det kan vara livsavgörande. Ganska många människor är helt beroende av att hela tiden få de leveranser de behöver. Statens ansvar kan inte sluta vid Stockholms tullar eller där man lämnar de större städerna. Det måste gå att leva, bo och verka i hela Sverige, och distanshandeln har verkligen medverkat till att man kan göra det.Vi måste hitta rätt former för att väga tillgänglighet mot patientsäkerhet, och jag är trygg med att Läkemedelsverket kommer att göra det. Det är alldeles utmärkt att både riksdagen och andra hör av sig med sina synpunkter. Det är så demokratin fungerar. Man tar in många synpunkter under arbetets gång, och sedan samlar man ihop dem och kommer med ett förslag. Man har också rätt att fatta beslut i Läkemedelsverket.Tack för interpellationen och debatten! Jag tar med mig frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Skälet till att jag interpellerar statsrådet är att det här inte får bli ytterligare ett exempel där den svenska landsbygden och glesbygden drabbas på grund av den förvaltningsmodell vi har, där statliga myndigheter bara ser sitt lilla stuprör och inte alls tittar på konsekvenserna, i det här fallet för äldre, människor med funktionsnedsättning och människor i glesbygden och på landsbygden. I det här fallet är det uppenbart för mig, som i och för sig är amatör på området, att fördelarna med de förändringar som Läkemedelsverket nu har föreslagit inte väger tillräckligt tungt i vågskålen när det gäller risker för patientsäkerheten och andra negativa konsekvenser.Som jag tidigare har sagt vet jag att statsrådet inte har rätt att gå in direkt i en myndighets ansvarsområde. Men som jag pekat på finns det ett antal möjligheter för ett statsråd att agera, och jag hoppas att statsrådet tänker på dem framöver. Det finns möjlighet till en informell myndighetsdialog, vilket förekommer tätt och ofta. Det finns också möjlighet att se över instruktionen till Läkemedelsverket och att i ett regleringsbrev ge ytterligare uppmaningar om att analysera frågan noga. Det finns till och med möjlighet att se över de delegationer som finns till Läkemedelsverket. Här i riksdagen har förstås Fredrik Lundh Sammeli och jag själv möjlighet att i närtid bjuda in Läkemedelsverkets generaldirektör till utskottet för att där kunna ställa frågorna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är en fråga som verkligen upprör människor, både äldre människor med funktionsnedsättning och inte minst människor på landsbygd och i glesbygd. Jag tror att vi är många här i riksdagen som inte kommer att släppa det här. Jag hoppas att statsrådet inte kommer att glömma den här frågan nu när interpellationsdebatten snart är avslutad, även om hon inte kan redogöra för exakt hur hon tänker agera."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Jag tackar ledamöterna för viktiga synpunkter.Utvecklingen inom posten har gått från färre brev till fler paket. Det är en jätteomställning. Jag förstår att man måste förändra distributionsnätet eftersom de inte kan dela ut fler brev när de inte finns. Jag hör till dem som gärna använder möjligheten att skicka paket. Det är en fantastisk möjlighet att kunna göra det. Då måste förstås också posten bygga ut sitt system så att det fungerar i hela Sverige. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag anser självklart att det är ett problem om vi inte kan upprätthålla distanshandeln med den möjlighet till service som vi ger i dag. Precis som ledamoten Anders W Jonsson lyfter fram hänger tillgänglighet också ihop med patientsäkerhet och följsamhet mot det som förskrivits av läkare.Det är också viktigt att man har en fast läkarkontakt eller fast vårdkontakt. De saker vi diskuterar hänger ihop. Om vi har en fast läkarkontakt och vet vilken ordination vi har finns det också möjlighet att hantera en bristsituation, vilket är precis vad vi har i dag. Jag är glad att ledamoten Lundh Sammeli lyfter fram det. Vi har besvärande brist- och restsituationer i dag, och de har ökat. Det innebär svårigheter för många patienter. Det innebär också svårigheter för dem som förskriver läkemedel och inte ens får information i tid; annars skulle de kunna välja något annat läkemedel till patienten. Detta kan på riktigt leda till medicinska konsekvenser för en patient som inte får det läkemedel som behövs.Hela den här frågan är stor och angelägen och hänger ihop med beredskapsfrågan. Regeringen har höjt ambitionen när det gäller beredskap. Det viktiga beslut om totalförsvar som vi fattade i kammaren var grunden till det arbete som påbörjades av den förra regeringen och som vi fortsätter.Jag är glad att jag i går kunde presentera ett antal förslag till följd av ett delbetänkande från Åsa Kullgrens utredning. Vi går fram med skarpare förslag för att säkerställa att det blir större leveranssäkerhet och bättre information, inte minst om det skulle brista. I det sammanhanget är den här frågan en del. Att man når ut med de läkemedel som behövs är också en del av beredskapen.Jag är glad över att frågan lyfts fram, och jag är alldeles säker på att Läkemedelsverket kommer att ta del av remisserna på ett noggrant sätt, gå igenom dem och ge ett svar. Sedan återkommer de med de föreskrifter som de finner lämpliga. Ledamöterna har själva bistått kammaren med information om vad ett statsråd får göra och inte, så det behöver jag inte gå in på mer. Men jag delar fullt ut åsikten om behovet av hög tillgänglighet och patientsäkerhet. Det är detta man har att balansera från Läkemedelsverkets sida. Jag är fast övertygad om att de kommer att klara det på ett gott sätt."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Patientsäkerheten är självklart otroligt viktig i alla perspektiv och i alla debatter vi har om hälso- och sjukvården. På samma sätt som det var viktigt i tolkdebatten är det också viktigt här. Det är också utifrån detta som Läkemedelsverket tittar på frågan.Debatten skulle kunna ta en helt annan skepnad eller få en uppföljning i form av högerns avregleringsmisslyckanden. Visst kan man titta på apoteksmarknaden, som tillhandahåller oändligt med skönhetsprodukter men långt ifrån alltid de mediciner vi behöver, eller posten, som är ett helt eget sorgebarn. Där handlar det om utdelningen runt om i landet som verkligen är ett stort problem för väldigt många.I detta läge tycker jag dock att det vore intressant att få höra om och kunna känna mig trygg med att statsrådet delar oron för det som tas upp här om föreskrifter. Ser statsrådet att det skulle kunna bli ett problem för människor som bor på landsbygden? Hur tänker statsrådet följa frågan? Vad tänker regeringen göra för att nya förskrifter som syftar till patientsäkerhet på området inte ska få negativa konsekvenser för de människor som inte lever i centralorter och städer?"}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Det är självklart viktigt att en myndighet i ett sådant läge väger patientsäkerheten å ena sidan mot bristande eller försämrad tillgänglighet å andra sidan. De medicinska resultaten av behandlingen är ju beroende av både och. Tillgängligheten är egentligen en del av patientsäkerheten, för om det blir väldigt mycket svårare för patienter att kunna få sina läkemedel leder det till att färre patienter tar hela penicillinkuren eller den behandling som läkaren har föreskrivit. Detta försämrar resultatet för patienten.Låt oss titta på patientsäkerheten, som Läkemedelsverket säger är viktigt i detta fall. Vad är egentligen problemet? Jo, man pekar på att en läkemedelsförsändelse kan stjälas. Men när det handlar om till exempel narkotiska preparat måste man redan i dag kvittera ut en sådan försändelse. Det är inte tu tal om annat. Man kan förstås även tänka sig att andra läkemedel stjäls. Men alla vi som har testat denna tjänst vet att läkemedlen kommer i en grå påse, och det är helt omöjligt att veta vad som finns i den. Den tjuv som vill ha tillgång till ett visst läkemedel lär få stjäla hundra påsar innan man har sådan tur att det blir precis det preparat som man är intresserad av.Sedan har vi patientsäkerheten i ett läge när patienten inte får tillgång till sitt läkemedel. Det kanske har slarvats bort av Postnord, eller grannen kanske stjäl den grå påsen för att se vad som finns i den. Risken som uppstår är att patienten blir väldigt upprörd. \"Jag har inte fått mitt läkemedel. Det skulle komma i dag på morgonen.\" Detta kan åtgärdas inom ett eller ett par dygn. Det är denna risk som äventyras i så fall.Kanske påstår Läkemedelsverket att barn har stulit läkemedel och satt i sig dem och på så sätt blivit skadade, men några sådan exempel finns över huvud taget inte.Om man hos Läkemedelsverket hade varit intresserad av dessa problem skulle man förstås ha sagt till alla distansapotek att man vill ha in fullständig statistik över hur många försändelser som har försvunnit under det gångna året, hur många av dem som man kan misstänka har stulits och vad resultatet av detta blivit. Denna statistik finns ju hos distanshandeln. Men ingenstans i föreskrifterna finns någon sådan risk- och konsekvensanalys.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan går snarare på uppgifter om att någon har hittat ett paket i en trädgård och att det har hänt att något stulits. Med tanke på de volymer det handlar om har säkert ett antal paket försvunnit. Men de negativa konsekvenserna har man över huvud taget inte lyft upp i sitt förslag till ny förskrift. Där finns inte ett ord om de äldre och människor med funktionsnedsättning, och där finns framför allt inte ett ord om människor som bor på landsbygd och i glesbygd. Om man hade tagit med det och försökt göra en avvägning hade jag kunnat förstå resonemanget, men så är icke fallet.Jag vet mycket väl att statsrådet inte kan gå in aktivt och offentligt, till exempel här i kammaren. Då kommer säkert omedelbart en anmälan till KU från någon ledamot om ministerstyre. Det vill vi ju inte att statsrådet ska drabbas av i detta fall.Däremot finns ett antal andra verktyg som statsrådet kan använda. Det gäller alltifrån informell myndighetsdialog på olika nivåer till att begära in underlaget, gå igenom det och ställa frågor om det. Man skulle i instruktioner eller regleringsbrev kunna peka på att det är viktigt att väga in tillgänglighet och inte minst lands- och glesbygd. Man skulle till och med kunna fundera på att ta bort vissa delar i delegationen till Läkemedelsverket i ett läge där de inte kan göra dessa bedömningar.Det finns alltså ett antal saker som regeringen skulle kunna göra, men jag förstår att statsrådet inte kan redovisa dem här i kammaren."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Återigen tackar jag ledamöterna för en viktig fråga. Att kunna bo i hela landet och ändå få del av samhällsservice och hälso- och sjukvård är en självklarhet. Det är därför sorgligt varje gång ett apotek behöver läggas ned; det har ju hänt några gånger. Nu senaste tror jag att det var aktuellt i Ljusne.Det här är i princip alltid kopplat till att vårdcentralen först har lagt ned. Så var det första gången i Dalarna. När regionen inte längre tyckte sig ha underlag att behålla vårdcentralen utan lade ned den följde apoteket efter eftersom kopplingen och möjligheten att verka försvann.Detta visar hur viktigt det är för varje sjukvårdshuvudman att man når ut med sina hälsocentraler och vårdcentraler, som är ett viktigt nät för inte minst apoteken.Jag är väldigt glad över utvecklingen av distanshandel. Det är ändå en ganska ny företeelse. Några företag har gått i bräschen, och i dag är detta möjligt hos nästan alla apotek. Det är alldeles utmärkt att man kan få hem läkemedlen i brevlådan. Jag vet förstås att om vi hade haft ett finmaskigt nät för postförsändelser i hela landet kanske det hade gått ännu bättre. Vi har ju vissa problem i dag. Vi har till exempel en annan syn på postväsendet än vi hade förr. Men det är väldigt bra att man kan få hem det här som ett paket.Det är väldigt lätt för mig och regeringen att komma överens med ledamöterna om vikten av tillgänglighet och att kunna bo i hela Sverige, men jag noterar, herr talman, att ingen av ledamöterna den här gången tar upp frågan om patientsäkerhet. Den frågan togs upp i den förra interpellationsdebatten, men ingen lyfter upp den nu. Det är ju detta som Läkemedelsverket har att balansera.Precis som ledamöterna nämnde kan jag inte på något vis styra vad en myndighet gör. Då skulle man behöva anmäla mig till KU direkt. Jag har, som man säger, att följa frågan. Men jag konstaterar att verket måste hantera både tillgänglighet och patientsäkerhet när de jobbar med detta. Patientsäkerheten ska de ha med sig.Vi vet att det finns någon form av kontroll av identitet i andra länder i Norden, som har liknande system. Finland och Norge har sina varianter av detta. Det finns både för- och nackdelar med alla dessa saker. Jag tänker kanske lite nostalgiskt på hur det var förr i världen när man hade en lantbrevbärare som kunde gå i god för en. Denne visste vem man var. Även om det inte var fru Larsson själv som tog emot läkemedlen visste brevbäraren att det var fru Larssons son eller någon annan som gjorde det och kunde gå i god för identiteten.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå ser det sällan ut i dag. Jag vet det, och det här är lite nostalgiskt. Men vi måste hantera den nya verkligheten.Möjligheten till distanshandel måste finnas, men vi måste klara att kombinera den med patientsäkerhet. Patientsäkerhet är inte ett ord som vi kan använda när det passar oss. Det är ett ord, en verklighet och en lagstiftning som vi har att följa i alla beslut som vi hanterar.Jag vet att Läkemedelsverket förstås, som alltid, går igenom alla remissvar. Det återstår att se hur de landar i det som blir ett reviderat förslag på en eller flera punkter; det vet jag ingenting om. Det gäller att de klarar både tillgänglighet, som är ett viktigt samhälleligt mål, och patientsäkerheten framöver.Utifrån den gällande ordning som vi har får detta bli mitt svar i dag."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellanten Jonsson har på ett förträffligt vis beskrivit problemet och oron. Som norrbottning kan jag bara instämma. Avregleringen av apoteksmarknaden har för all del fått apoteksutbudet att blomstra här längs Drottninggatan i Stockholm, men det är inte så att apoteksverksamheten i hela landet har blivit bättre.Politiken behöver hela tiden försäkra sig om och säkerställa att det finns nåbara apotek, och den här frågan ringar verkligen in en av utmaningarna. Jag vill i den här debatten försäkra mig om att regeringen följer frågan och säkerställer att föreskrifterna som är på väg att tas fram inte på något sätt försämrar möjligheten att bo och leva i hela vårt land. Även om det handlar om ett myndighetsbeslut tänker jag att konsekvenserna av det beslutet definitivt kommer att bli politik.Min förhoppning är såklart att få klarhet i och tydligt besked om hur statsrådet kommer att följa frågan och att vi lugnt kan möta alla de oroliga medborgare runt om i landet som ser att det här hotar deras tillgång till läkemedel."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Den svenska förvaltningsmodellen med självständiga myndigheter är i grunden bra, men gång på gång blir det bekymmer beroende på att vissa myndigheter har ett väldigt snävt perspektiv utifrån sitt område. Under pandemin fanns flera sådana exempel, inte minst Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten som gjorde helt olika tolkningar av vad skyddsmaterial är. Den dåvarande regeringen valde att inte gå in och på något vis styra upp det. Här finns återigen ett sådant exempel.Under de senaste åren har det varit en helt fantastisk utveckling vad gäller möjligheten att få receptbelagda läkemedel direkt hem i brevlådan. Det har betytt oerhört mycket, inte minst för äldre som har svårt att ta sig till utlämningsställen och för människor i glesbygd och på landsbygd. Där kan det till och med vara väldigt långt till Icabutiken där man annars kan hämta sina läkemedel. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer50 procent av läkemedelsleveranserna till landsbygden går i dag via distanshandel. Man får det man beställt hem i brevlådan. Jag tror att det också gäller uppåt 30 procent av övriga leveranser. Det är oerhört uppskattat bland patienter och leder sannolikt också till att fler patienter faktiskt hämtar ut och använder sina läkemedel. Det är annars ett stort problem i sjukvården att läkare förskriver läkemedel som patienten sedan av olika skäl inte hämtar ut och inte använder.Nu har Läkemedelsverket, baserat på vad jag närmast skulle kalla anekdoter, kommit fram till att det kan förekomma stöld av försändelser till brevlådor och i de lägen de hängs på en dörr. I myndighetens förslag till föreskrift finns över huvud taget inget statistiskt underlag till det. De stora distanshandlarna i Sverige som sysslar med det här säger samtidigt att de har stenkoll på hur många försändelser som stjäls, för om kunden har beställt ett läkemedel och det sedan inte levereras blir det minsann en process hos distanshandlaren som tar reda på vart det försvunnit.Läkemedelsverket väljer nu att gå in med ett förslag till ny föreskrift som i princip hindrar den här möjligheten genom att man ställer krav på att mottagaren ska kunna legitimera sig vid överlämnandet. Det kommer såklart att fungera i centrala Uppsala och Stockholm, där det finns budfirmor som kan säga att den som är hemma mellan klockan 19 och 23 kan få ut sitt paket genom att signera det. Men det kommer över huvud taget inte att fungera i stora delar av landet, och det är väldigt bekymmersamt.I förslaget till föreskrift från Läkemedelsverket beskrivs det inte med ett ord vad det här kommer att få för konsekvenser för äldre och människor med funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till utlämningsställen - eller för den delen vilka konsekvenser det här kommer att få på landsbygden och i glesbygden där det här verkligen har varit en gudagåva. Det ser man inte minst på att det framför allt är där som det här används.Statsrådet påpekade mycket riktigt att det är upp till Läkemedelsverket att titta på den här föreskriften. De har rätt att strunta i alla politiska synpunkter och bara besluta detta. Vi vet inte om de kommer att göra det eller om de kommer att vara kloka nog att lyssna på de många negativa synpunkter som har kommit in i remissomgången. De har inte bara kommit från Hela Sverige ska leva, pensionärsorganisationer och de närmast drabbade utan även från ganska tunga remissinstanser.Min fråga till statsrådet är vad statsrådet kommer att göra. Det finns ju en risk att Läkemedelsverket går vidare med det här förslaget, och det kan få förödande konsekvenser - inte minst för de patienter som faktiskt använder de läkemedel en läkare har skrivit ut.Utifrån hur förvaltningsmodellen ser ut har jag förståelse för att det är svårt för statsrådet att komma med några konkreta förslag, men jag vill ändå lyfta frågan och höra om statsrådet har några tankar."}
+{"question":"På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?","answer":"Anders W Jonsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att försäkra mig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel.Läkemedelsverket får med stöd av bemyndiganden i lag och förordning meddela föreskrifter på läkemedelsområdet. Gällande föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek är ett sådant exempel. Som Anders W Jonsson uppmärksammar har myndigheten remitterat ett förslag till nya föreskrifter för distanshandel vid öppenvårdsapotek. Remisstiden gick ut den 2 december 2022, och myndigheten arbetar nu med att ta del av de lämnade synpunkterna. Jag följer myndighetens arbete med att ta fram de nya föreskrifterna.Möjligheten att beställa läkemedel via internet är betydelsefull för personer i glesbygd. Därutöver tar staten ett särskilt ansvar för tillgängligheten till läkemedel över hela landet. Till att börja med finns ett särskilt bidrag för apotek i glesbygd som tillkom under Göran Hägglunds tid som socialminister. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket betalade under 2022 ut drygt 12 miljoner kronor avseende totalt 44 apotek. Därutöver har Apoteket AB i uppgift att behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt.Avslutningsvis vill jag framhålla att tillgängligheten till läkemedel i hela landet är en mycket viktig fråga för mig och regeringen. Lika betydelsefull är vikten av att en god patientsäkerhet upprätthålls. Det gäller oavsett om läkemedlen distribueras genom fysiska apotek eller beställs på internet."}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Tack återigen, ledamoten Lundh Sammeli, för din fråga som har gett oss chans att diskutera det här i dag!Jag tycker att det är rimligt att vi ser över frågan om kostnadsfri tolk för alla samhällssektorer. Därför är det också bra att ha olika jämförelseobjekt. Hur blir det i skolan? Hur blir det i sjukvården? Hur blir det i rättssalen? Det är några exempel där vi tydligt ser att det finns många värden som måste vägas upp mot frågan om kostnadsfri tolktjänst eller inte.Sedan finns det andra områden där det kan kännas mer naturligt att ha en avgiftsbelagd tolktjänst för personer som har varit länge i Sverige, om de nu behöver det.Jag tror att för att kunna göra en jämförelse i en utredning är det bra att veta vilka de svåra och lätta områdena är och hur de ska vägas mot varandra. Därför tror jag att en utredning har vissa förtjänster genom att den kan se hela samhällssektorn och vad som är relevant och ändamålsenligt att göra, och var åtgärder kan leda till krockar med lagstiftningen eller något som går stick i stäv med den. Det är därför utredningen kommer att tillsättas.Alla delar som vi har varit inne på i dag kommer att behöva prövas, men kvar står frågan som vi andra ska jobba med varje dag framöver: Hur kan tolktjänsten förbättras? Hur ofta har vi ens lyft frågan om tolktjänster? Jag tar själv till mig det. När diskuterade vi exempelvis i riksdagen tolkstöd i sjukvården på det aktiva sättet, och hur gör vi för att stärka det? Det har vi inte gjort förrän nu. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kanske är en bra ögonöppnare för oss alla att se att det i dag finns stora brister som man har underlåtit att agera på. Det behöver vi göra nu, från och med i dag, för alla som behöver hälso- och sjukvård.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tvivlar inte på statsrådets goda ambitioner. Men jag är rädd att de inte går att kombinera med att administrera Tidöavtalets skrivningar.Hur blir bristerna i tolkstödet bättre genom att man gör tillgången sämre? Hur blir svenskan i vårt samhälle bland nyanlända och nysvenskar bättre med en politik där man skär ned med 1,2 miljarder på komvux, där sfi:n finns, och där man helt tar bort Svenska från dag ett?Politik handlar om att vilja, men det handlar också om en verklighet som man behöver hantera. Bristen på kvalificerade tolkar för hälso- och sjukvården kan definitivt leda till allvarliga konsekvenser. Den granskning som Socialstyrelsen har gjort de senaste åren pekar på att det är ett område som behöver förbättras än mer. Jag får inte ihop hur det ska göras med den här utredningen. Sverigedemokraterna är tydliga med att reformen går stick i stäv med dagens lagstiftning och att det är poängen. De vill utifrån den reformen förändra verksamheten i grunden.För mig är det svårt att förstå varför man har med sjukvården i utredningen om man inte tror på idén i grunden. Visst ska allt som man vill förändra och göra bättre utredas. Men om statsrådet inte själv tror att hälso och sjukvården är ett bra område för det och att barnperspektivet inte stärks - varför ska det finnas med?"}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack återigen till ledamöterna för viktiga synpunkter!I dag finns det brister i tolkstödet. Vi får återkommande sådana besked. Det innebär att de som är ansvariga för sjukvården inte satsar de resurser som behövs. Ibland leder det till att det införs avgifter. Det är inte alltid avgifter leder till det man har tänkt sig. Men vi har exempelvis patientavgifter, som alla måste betala när man kommer till sjukvården. Vi tror nämligen att det kan göra att man i någon mening inte söker i onödan utan när man verkligen behöver det. Därför får man betala patientavgifter.För en del människor är avgifterna synnerligen betungande eftersom man har väldigt låga inkomster eller ersättningar som gör att det blir tungt att gå till sjukvården. Det är inte enkelt med någon avgift. Men det har vi ändå vant oss vid. Alla förutsätter att vi har patientavgifter i hälso- och sjukvården och att man själv ska betala en del av kostnaden för läkemedel. Men det är alltid problematiskt med avgifter om vi ska säkerställa att vi ska ha en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Det är det ingen som ifrågasätter i dag. Alla accepterar att vi har patientavgifter.Det som Tidöavtalet handlar om är ifall det ska införas en patientavgift för tolkstöd för den grupp som har uppehållstillstånd och har blivit svenska medborgare. När man ska pröva eventuella förslag där behöver man föra precis samma resonemang som man gjort när man infört patientavgifter.Men det som gör det lite mer problematiskt är att det inte bara handlar om tillträde till sjukvården utan också om att kunna förstå varandra i relationen. Det handlar om att i varje utredning väga de olika intressena mot varandra. I sjukvården är kravet på patientsäkerhet tungt. För att det ska fungera måste man som patient förstå den vårdgivare man möter. På samma sätt behöver vi förstås ställa krav på att alla vårdgivare man möter som patient kan tillräcklig svenska så att man förstår varandra.Det är därför inte märkligt att Socialdemokraterna kommer med förslag på språkplikt för att skärpa de kraven. Jag kan ha stor sympati för de förslagen. Jag tror att det är rätt tänkt att tydliggöra att man behöver kunna svenska för att kunna vara en del i samhället, för att kunna göra sitt jobb på bästa sätt och för att i det här fallet få den vård man behöver.Vi behöver klara av att diskutera olika principer samtidigt. Regeringens svar är de som jag har gett i dag - det jag säger finns på papper - och som har getts tidigare i den här kammaren. Det är utgångspunkten också när direktiv ska skrivas.Jag räds inte diskussionen. För varje nytt politiskt förslag behövs det många röster. Det behövs åsikter och tankar. Om det går för lätt tror jag att man gör fel. Det är nödvändigt att vi har människor som reagerar och kommer med synpunkter, antingen från er här i kammaren eller från dem som är aktiva i sjukvården.Jag vill backa tillbaka till att det inte är så att tolkstödet fungerar väl i dag. Ibland gör det det. Jag är väldigt glad för alla de tillfällen då det fungerar väl. Men alldeles för ofta finns det brister. Jag hör många berättelser om brister, som också kan leda till patientrisker och till att man inte får den vård man behöver. Den som behöver tolka åt sin närstående utsätts också för en svår situation.Sammantaget behöver vi därför se hur vi ska göra med tolkstödet, inte bara för den stora grupp som eventuellt inte alls kommer att vara aktuell för den möjliga reform som kanske kommer utan för alla människor. Hur ser vi till att tolkstödet blir bättre? Det är en fråga som förstås kommer att återkomma i mitt möte med hälso- och sjukvårdens ansvariga, regionerna. Vad kan vi göra från regionernas sida och från statens sida för att höja statusen för auktoriserade tolkar och säkerställa att patienter får den hjälpen när man behöver den?"}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Som jag har sagt tidigare är jag väldigt nöjd med de ställningstaganden som sjukvårdsministern har gjort, det vill säga att skrivningarna i Tidöavtalet om att begränsa rätten till tolk absolut inte får äventyra patientsäkerheten i svensk sjukvård. Alla som kan någonting om svensk sjukvård eller sjukvård över huvud taget vet att om man försämrar rätten och möjligheten till tolk äventyrar man patientsäkerheten.Jag blir dessutom nöjd när jag hör sjukvårdsministern argumentera här i kammaren för det som egentligen är en utökad rätt till tolk i sjukvården. Precis som sjukvårdsministern säger finns tolk i sjukvården i dag, men det fungerar inte bra alla gånger. Det finns ett antal områden där man faktiskt skulle behöva höja kvaliteten och öka möjligheten till tolk i sjukvården. Det är glädjande att höra sjukvårdsministern konstatera det.Man ska dock komma ihåg att de uttalanden som sjukvårdsministern gör står i mycket bjärt kontrast till de svar som levererats i kammaren av företrädare för Sverigedemokraterna. Där är det ett helt annat ljud i skällan. För dem handlar det här om en åtgärd för att försämra för de människor som inte behärskar svenska språket, oavsett om det äventyrar patientsäkerheten eller inte.I och med att det här är det dokument som regeringspartierna skrev på för att över huvud taget få tillträda och att det är Sverigedemokraterna som har det dominerande inflytandet i inte bara den här frågan utan även andra kommer det, precis som Fredrik Lundh Sammeli har pekat på, att bli väldigt intressant att noga följa den fortsatta resan vad gäller att förverkliga den här delen. Nästa steg blir att mycket noga läsa direktiven till den utredning som ska titta på det."}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Jag sa i mitt första anförande att det är otroligt viktigt att människor i vårt land lär sig svenska. Det har varit viktigt för oss socialdemokrater i regeringsställning. Därför har vi aktivt jobbat med arbetsmarknadspolitiken för att få in människor i jobb. På det området genomför nu den sittande regeringen en stor slakt. Vi har reformerat sfi, ett arbete som behöver fortsätta för att kombinera språk med praktik för att på det sättet snabba på lärandet. Vi har säkerställt ett jämnare mottagande över landet för att varje ny svensk ska få bättre förutsättningar att bli en del av vårt samhälle.Har man inte asylskäl ska man inte stanna i vårt land. Har man asylskäl och får uppehållstillstånd ska man så snabbt som möjligt bli en del av vårt samhälle. Så angriper man problem med bristande språkkunskap.Till det har vi också lagt språkplikt som en del av den politik som vi hade velat genomföra i regeringsställning framöver - att ställa tydligare krav på en ny svensk att delta i sfi-undervisning, att se till att människor integreras som en del av föräldraskapet kopplat till språkutbildning och att hitta sätt att fokusera på denna, som jag uppfattar att både statsrådet och jag tycker, viktiga fråga.Det regeringen gör med Tidöavtalet är att Sverigedemokraternas ondhetssignalering blir regeringens politik. Man angriper problemet med bristande integration med att försvåra denna möjlighet inom hälso- och sjukvården. Med det löser man inte problemet med bristande svenskkunskaper; man skapar däremot stora nya problem för den enskilda, för professionen och personalen och inte minst för barnen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet pekade på det som också behöver finnas med. I dag finns det stora brister inom tolkstödet, och det tycker jag att statsrådet ringade in på ett väldigt bra sätt. Det är barn som behöver bära kunskap och information om att mamma har dödlig cancer eller annan information från hälso- och sjukvården i otroligt utsatta situationer. Det ska inget barn behöva göra.Om man som regering vill möta denna brist på tolkstöd är det välkommet. Men jag skulle gärna vilja veta hur statsrådet menar att Tidöavtalets skrivningar om försvårad tillgång till tolkstöd möter de utmaningar som vi redan ser och som drabbar barnen, patienterna och personalen.Dessutom tänker jag att det inte bara är i politiken som kritiken är tydlig. Den är kanske än större utanför denna kammare. Alla fackförbund inom välfärden har tydligt pekat på vad det skulle kunna äventyra i fråga om patientsäkerheten och utsattheten. Många, bland andra barnrättsorganisationer som Unga Örnar och Rädda Barnen, pekar också på utsattheten och hur väldigt illa det rimmar med att vi har fattat beslut om att barnkonventionen är svensk lag. Vi skulle ju behöva förbättra barns rättigheter och deras tillvaro.Min fundering och uppföljningsfråga till statsrådet är: På vilka sätt ska den här reformen förbättra de brister vi har i dag och förbättra kommunikationen inom vården?"}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Jag tackar ledamöterna för frågor och synpunkter.Den fråga som Fredrik Lundh Sammeli har ställt i dag är väldigt tydlig: Ska vi förändra direktiven till utredningen? Där är mitt svar samma som tidigare. Vi kommer att göra en utredning där hälso- och sjukvården ingår, precis som alla andra samhällssektorer. Det är just när man kommer till hälso- och sjukvården som man kommer att behöva pröva den mot alla lagar som styr den.Precis som både ledamoten Fredrik Lundh Sammeli och ledamoten Anders W Jonsson lyfter fram är patientsäkerheten en grundbult. Den kommer att vara viktig även ur andra aspekter. När man diskuterar förändringar eller samhällsservice är patientsäkerhet alltid grunden för hälso- och sjukvården.I den kommande utredningen kommer man att behöva pröva eventuella förslag för sjukvården utifrån de lagar som gäller för sjukvården. Så går det alltid till när man gör en statlig utredning: Man prövar eventuella nya förslag mot befintliga lagar.Det vi har varit tydliga med från regeringen när vi tidigare har lämnat svar i riksdagen på olika sätt är att förslagen måste förhålla sig både till svensk lag och till internationella konventioner som vi har åtagit oss att följa. Barnkonventionen är en av dem.Ledamoten Fredrik Lundh Sammeli lyfte frågan vad som brister i dag i tolkstödet. Vi har inte alltid ett fungerande tolkstöd i dag. Vi hör väldigt många berättelser om barn om tvingas tolka åt sina föräldrar. Vi hör om väldigt många tillfällen där man inte får fram tolkstöd, framför allt inte auktoriserad tolk med rätt kunskaper. Detta fallerar många gånger.Detta visar att hela frågan om tolkstöd inom hälso- och sjukvården behöver lyftas. Hur gör vi för att säkerställa att den som behöver tolkhjälp får det?Förslaget i Tidöavtalet handlar om den som har uppehållstillstånd och blivit svensk medborgare, alltså den som har bestämt sig för att varaktigt vara en del av det svenska samhället. Det handlar inte om den som är nykommen till Sverige, befinner sig i asyltid eller bara har uppehållstillstånd. Det handlar om den som har ett medborgarskap och vill vara med i det svenska samhället. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå behöver vi ha som målsättning - jag är glad att höra att båda ledamöterna framhåller det - att svenska språket ska vara centralt. Vi ska möjliggöra för människor att få den bästa svenskkunskapen så att de kan ta del av samhället. Det handlar om att kunna tillgodose sina rättigheter och skyldigheter, att kunna delta i samhällslivet och debatten och att kunna göra sin röst hörd. Detta förenklas ofta av att man kan svenska och kan vara med i samtalet på bästa sätt. Det förenklar också alla andra situationer, där sjukvården är en del.Det går inte att av ett förslag som ska bli en utredning, alltså en utredning som ännu inte har kommit med något resultat, dra slutsatsen att man skulle tvingas stå utan tolk i akutvården. Det förslaget finns inte. När det väl kommer en utredning är det utredningens förslag vi behöver titta på. Jag kommer precis som alla andra att vara noga med att patientsäkerheten följs och att vi uppfyller de lagar och konventioner som Sverige har förbundit sig att följa.Principfrågan handlar dock om det vi också verkar vara överens om: Det är rimligt att lära sig svenska. Vi ska göra allt vi kan för att man ska kunna göra det. Den andra principen är att när man behöver tolktjänst måste den fungera riktigt bra. Det gör den inte i dag. Där behöver vi sätta in åtgärder så att det finns tillräckligt med auktoriserade tolkar med sjukvårdskompetens som kan vara det stöd som personen behöver.Varje gång någon anhörig behöver tolka åt sin närstående är det ett misslyckande, vill jag säga. Det ska inte behöva uppstå en sådan situation, utan du ska få den hjälp du behöver av en auktoriserad tolk.Utredningen kommer att sätta igång om ett tag. Vi kommer framöver att ha möjlighet att diskutera detta vidare. Jag ser fram emot det."}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Jag begärde ordet eftersom det här är en otroligt viktig fråga i den svenska sjukvården.Redan när Tidöavtalet kom var det mycket upprörda känslor bland sjuksköterskor, läkare och undersköterskor, som vet hur betydelsefullt det är att kunna ha tillgång till tolk. Om man inte har tillgång till tolk när man ska prata med patienten och höra vad problemet är riskerar man patientsäkerheten i allra högsta grad.Därför har frågan varit återkommande här i riksdagen - just för att man försöker att få besked. Det har varit lite varierande besked. När Sverigedemokraterna deltar i debatten låter det så här: Nej, det ska inte vara så att man finansierar tolk med allmänna medel! Då blir tolk inte tillgängligt för de socioekonomiskt mest utsatta. De människor som verkligen behöver tolk har ju ytterst sällan pengar i fickan så att de kan betala stora summor för tillgång till en tolk mitt i natten.Vi har också hört liberala företrädare upprepa det självklara: Alla som bor i Sverige borde lära sig svenska. Det tycker vi väl alla. Det är viktigt att man behärskar svenska när man bor i Sverige. Men att i ett läge där någon är akut sjuk använda indragen tolk som ett sätt att få människor att lära sig svenska tror jag inte att någon som arbetar i sjukvården över huvud taget skulle ställa upp på.Statsrådet har tidigare i diskussionen gett ett väldigt klart besked som jag ändå känner mig förtröstansfull med, nämligen att om minskad möjlighet att använda tolk i hälso- och sjukvården på något vis skulle äventyra patientsäkerheten kommer ett sådant lagförslag inte att landa på riksdagens bord.Nästa steg kommer, precis som ledamoten Fredrik Lundh Sammeli påpekade, att vara direktiven till den utredning som ska titta på det här. Där blir det intressant att se exakt hur regeringen formulerar sig. Men jag känner också en stor förtröstan i att om lagförslaget, när det väl kommer, på något vis frångår det statsrådet tidigare sagt, det vill säga att ingenting får äventyra patientsäkerheten i den svenska hälso- och sjukvården, kommer det att bli ett bedövande besked i remissvaren från samtliga som har någonting att göra med hälso- och sjukvård: Inskränk inte rätten till tolk i hälso och sjukvården! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag känner mig också trygg i att om vi, vilket gud förbjude, skulle få någon typ av lagstiftning som försökte inskränka den här rätten kommer det att bli en civil olydnad av mycket stora mått i den svenska sjukvården. Ingen som arbetar i sjukvården är nämligen beredd att offra, äventyra, riskera rätten för människor som inte fullt ut behärskar svenska språket att få sjukvård på lika villkor.Som sagt känner jag ändå en viss förtröstan, herr talman, i det besked som jag hörde senast statsrådet var här i kammaren, nämligen att ett lagförslag eller ett utredningsdirektiv från regeringen inte på något vis får äventyra patientsäkerheten."}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Frågan jag ställde bygger på den skrivning i Tidöavtalet som har skapat väldigt mycket uppmärksamhet. Många människor från många olika yrkesgrupper i samhället har pekat med både en skarp oro och en kritik på detta. Det gäller inte minst vårdpersonal, som har pekat på de risker de anser att en sådan reform skulle medföra såväl för patienterna, som riskerar sin hälsa för att de inte kan göra sig förstådda eller förstå de instruktioner de får, som för vårdpersonalen, som riskerar att begå misstag som kan kosta dem deras legitimation.Jag har ställt en skriftlig fråga på området under hösten, och jag tyckte att statsrådet inledningsvis var ganska tydlig med att hon såg stora problem med skrivelsen i Tidöavtalet och hur den skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Det kändes rätt bra, för jag fick intrycket av att det fanns någonting som man skrev i Tidöavtalet, men när man fick möjlighet att ta ett steg tillbaka och fundera såg man att det rimmar väldigt illa med det fokus vi ska ha. Det handlar ju om vård efter behov, vård på lika villkor och säkerställande av mänskliga rättigheter i en sådan viktig och avgörande fråga som hälso- och sjukvården.Men när jag tog del av svaret upplevde jag inte längre den tydligheten. Å ena sidan pekade statsrådet på att den enskilde i första hand skulle betala för sina tolktjänster och att det på det principiella planet inte kunde ses som en rimlig utgångspunkt att vi gemensamt skulle tillhandahålla detta, å andra sidan pekade statsrådet på alla de problem som väldigt många ser med förslaget. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är den röda tråd också jag upplever när jag nu följer upp detta i en interpellationsdebatt. När jag tar del av svaret från statsrådet upplever jag inte att den där tydligheten finns med fokus på vård på lika villkor.I den principiella fråga som man såklart kan se handlar om integration - att alla de människor som bor och lever i Sverige ska kunna svenska - behöver politiken göra ännu mycket mer. Detta kommer jag tillbaka till. Men i den verklighet där vi ändå har människor som söker vård som svenskar och där tolk behövs vill man nu ta bort eller undergräva den möjligheten och säger att det här ska var och en tillhandahålla eller betala själv. Det tycker jag rimmar väldigt illa med just grundprinciperna inom hälso och sjukvården.Min fundering till statsrådet är: Vad menar statsrådet med att tolkstödet inom hälso- och sjukvården behöver ses över? Vad är det i ett hälso- och sjukvårdsperspektiv som ansvarigt statsråd på området tycker är viktigt att se över? Vad är det som inte fungerar på ett bra sätt i dag? Och med de skrivningar man har i Tidöavtalet - hur blir samhället bättre i ett hälso och sjukvårdsperspektiv?"}
+{"question":"Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?","answer":"Tack, ledamoten Lundh Sammeli, för frågan! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig om utredningsdirektiven kommer att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas.Svar på interpellationerJag har tidigare här i kammaren besvarat frågor om tolk i hälso- och sjukvården och har då varit tydlig med att frågor om tolkstöd för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap behöver ses över. I samband med en översyn behöver hänsyn tas till förutsättningar och behov som finns inom olika områden, exempelvis hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården är en samhällstjänst med särskilda behov av en väl fungerande kommunikation, till exempel mellan patient och behandlande läkare, för att kunna ge en så god vård som möjligt. Den aspekten behöver beaktas i det fortsatta arbetet. En utgångspunkt för den kommande översynen bör vara att finansieringen av tolkstöd som tillhandahålls av offentlig verksamhet måste bygga på en avvägning mellan en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av skattebetalares medel och den enskildes verkliga och godtagbara behov av kontakt med olika samhällsfunktioner.På ett principiellt plan är det inte en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap som varaktigt lever i Sverige. De förslag som lämnas på området behöver också utformas i enlighet med de bindande internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa, till exempel Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, som sedan den 1 januari 2020 även gäller som svensk lag.Avslutningsvis vill jag på nytt lyfta fram att det är viktigt att människor som kommer till och stannar i Sverige integreras i det svenska samhället och lär sig svenska. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna vara en del av samhället, klara skolan och få ett arbete. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. När människor har varit en tid i Sverige är det rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska. Med goda språkkunskaper minskar behovet av att tillhandahålla tolkstöd i kontakter med olika samhällsfunktioner."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många h��ll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag vill först rikta ett tack till statsrådet för svaret. Jag håller med om vissa saker, men jag skulle vilja grotta ned och fördjupa mig och ställa en del följdfrågor på svaret.Något som jag tror att vi är helt överens om är att det är viktigt med en robust och trafiksäker infrastruktur i hela landet oavsett om vi är i staden eller på landsbygden.Riksväg 41, som detta gäller, går mellan Borås och Varberg. Den har byggts om i omgångar. Det har inte genomförts ombyggnader av hela sträckan, utan det har varit uppdelat under ett flertal år.Strandsträckan som nu är aktuell för ombyggnad har säkert varit aktuell för ombyggnader under de senaste 60-70 åren. Det är en väg som varit föremål för detta under en längre tid, men man har inte tagit ett helhetsgrepp.Senaste gången det var aktuellt att bygga om sträckan mellan Björketorp och Sundholmen var 2008-2009. Då fanns ett förslag att lägga en ny vägsträcka längs med järnvägen på Viskadalsbanan. Alla markägare var helt med på att det var ett väldigt bra alternativ.I dag är förslaget att den gamla riksväg 41 ska vara kvar. Det ska också byggas en helt ny järnväg. Sedan ska det byggas en lokalväg för de fastigheter som finns och de människor som bor längs med vägen, som man ska kunna köra på för att komma ut på de större vägarna.Med tanke på det statsrådet säger i sitt svar om landskapsbild och natur- och kulturvärden tycker jag inte det rimmar riktigt. Det blir svårare att bruka jordbruksmarken i Viskadalen när den nya vägen kommer på plats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som är väldigt viktigt i den här frågan och som engagerar en bygd och markägare är att ingen är emot en ny väg. Alla tycker att det är jättebra att bygga en ny väg. Alla ser att det är viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Men man vill att det byggs på ett smart sätt så att inte för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Det ska gå att fortsätta att bruka jordbruksmarken i Viskadalen, som vi nu talar om.Det här är ett exempel på att dialog och samverkan kanske inte riktigt har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan Trafikverket och de berörda markägarna. Det finns säkert fler sådana exempel runt om i landet. Jag har själv stött på dem under de tidigare fyra år som jag var verksam i riksdagens trafikutskott.Jag lyfter fram detta som ett exempel på hur det kan gå till. Därför skulle jag vilja att vi för en dialog och ett samtal på ett mer generellt plan om detta. Min fråga i första skedet är om statsrådet anser att lagar och riktlinjer särskilt tar hänsyn till jordbruksmarkens betydelse när man ska projektera nya vägar och järnvägar. Är statsrådet beredd att se över detta med tanke på markägarnas situation i Viskadalen vid riksväg 41 och också på andra håll i landet?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Jag vill först rikta ett tack till statsrådet för svaret. Jag håller med om vissa saker, men jag skulle vilja grotta ned och fördjupa mig och ställa en del följdfrågor på svaret.Något som jag tror att vi är helt överens om är att det är viktigt med en robust och trafiksäker infrastruktur i hela landet oavsett om vi är i staden eller på landsbygden.Riksväg 41, som detta gäller, går mellan Borås och Varberg. Den har byggts om i omgångar. Det har inte genomförts ombyggnader av hela sträckan, utan det har varit uppdelat under ett flertal år.Strandsträckan som nu är aktuell för ombyggnad har säkert varit aktuell för ombyggnader under de senaste 60-70 åren. Det är en väg som varit föremål för detta under en längre tid, men man har inte tagit ett helhetsgrepp.Senaste gången det var aktuellt att bygga om sträckan mellan Björketorp och Sundholmen var 2008-2009. Då fanns ett förslag att lägga en ny vägsträcka längs med järnvägen på Viskadalsbanan. Alla markägare var helt med på att det var ett väldigt bra alternativ.I dag är förslaget att den gamla riksväg 41 ska vara kvar. Det ska också byggas en helt ny järnväg. Sedan ska det byggas en lokalväg för de fastigheter som finns och de människor som bor längs med vägen, som man ska kunna köra på för att komma ut på de större vägarna.Med tanke på det statsrådet säger i sitt svar om landskapsbild och natur- och kulturvärden tycker jag inte det rimmar riktigt. Det blir svårare att bruka jordbruksmarken i Viskadalen när den nya vägen kommer på plats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som är väldigt viktigt i den här frågan och som engagerar en bygd och markägare är att ingen är emot en ny väg. Alla tycker att det är jättebra att bygga en ny väg. Alla ser att det är viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Men man vill att det byggs på ett smart sätt så att inte för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Det ska gå att fortsätta att bruka jordbruksmarken i Viskadalen, som vi nu talar om.Det här är ett exempel på att dialog och samverkan kanske inte riktigt har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan Trafikverket och de berörda markägarna. Det finns säkert fler sådana exempel runt om i landet. Jag har själv stött på dem under de tidigare fyra år som jag var verksam i riksdagens trafikutskott.Jag lyfter fram detta som ett exempel på hur det kan gå till. Därför skulle jag vilja att vi för en dialog och ett samtal på ett mer generellt plan om detta. Min fråga i första skedet är om statsrådet anser att lagar och riktlinjer särskilt tar hänsyn till jordbruksmarkens betydelse när man ska projektera nya vägar och järnvägar. Är statsrådet beredd att se över detta med tanke på markägarnas situation i Viskadalen vid riksväg 41 och också på andra håll i landet?"}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Jag vill först rikta ett tack till statsrådet för svaret. Jag håller med om vissa saker, men jag skulle vilja grotta ned och fördjupa mig och ställa en del följdfrågor på svaret.Något som jag tror att vi är helt överens om är att det är viktigt med en robust och trafiksäker infrastruktur i hela landet oavsett om vi är i staden eller på landsbygden.Riksväg 41, som detta gäller, går mellan Borås och Varberg. Den har byggts om i omgångar. Det har inte genomförts ombyggnader av hela sträckan, utan det har varit uppdelat under ett flertal år.Strandsträckan som nu är aktuell för ombyggnad har säkert varit aktuell för ombyggnader under de senaste 60-70 åren. Det är en väg som varit föremål för detta under en längre tid, men man har inte tagit ett helhetsgrepp.Senaste gången det var aktuellt att bygga om sträckan mellan Björketorp och Sundholmen var 2008-2009. Då fanns ett förslag att lägga en ny vägsträcka längs med järnvägen på Viskadalsbanan. Alla markägare var helt med på att det var ett väldigt bra alternativ.I dag är förslaget att den gamla riksväg 41 ska vara kvar. Det ska också byggas en helt ny järnväg. Sedan ska det byggas en lokalväg för de fastigheter som finns och de människor som bor längs med vägen, som man ska kunna köra på för att komma ut på de större vägarna.Med tanke på det statsrådet säger i sitt svar om landskapsbild och natur- och kulturvärden tycker jag inte det rimmar riktigt. Det blir svårare att bruka jordbruksmarken i Viskadalen när den nya vägen kommer på plats. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som är väldigt viktigt i den här frågan och som engagerar en bygd och markägare är att ingen är emot en ny väg. Alla tycker att det är jättebra att bygga en ny väg. Alla ser att det är viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. Men man vill att det byggs på ett smart sätt så att inte för mycket jordbruksmark tas i anspråk. Det ska gå att fortsätta att bruka jordbruksmarken i Viskadalen, som vi nu talar om.Det här är ett exempel på att dialog och samverkan kanske inte riktigt har fungerat på ett tillfredsställande sätt mellan Trafikverket och de berörda markägarna. Det finns säkert fler sådana exempel runt om i landet. Jag har själv stött på dem under de tidigare fyra år som jag var verksam i riksdagens trafikutskott.Jag lyfter fram detta som ett exempel på hur det kan gå till. Därför skulle jag vilja att vi för en dialog och ett samtal på ett mer generellt plan om detta. Min fråga i första skedet är om statsrådet anser att lagar och riktlinjer särskilt tar hänsyn till jordbruksmarkens betydelse när man ska projektera nya vägar och järnvägar. Är statsrådet beredd att se över detta med tanke på markägarnas situation i Viskadalen vid riksväg 41 och också på andra håll i landet?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Mikael Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan för ombyggnad av riksväg 41 och i så fall på vilket sätt. Mikael Larsson har vidare frågat mig om jag har för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall på vilket sätt. Därtill har Mikael Larsson frågat mig om jag avser att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att Mikael Larsson och jag är helt överens om jordbrukets och landsbygdens stora betydelse. Jag vill dock understryka att när mark behöver tas i anspråk för infrastruktur är processen och de avvägningar som ska göras tydligt reglerade i olika lagar. En ny väg eller järnväg ska ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Denna grundläggande princip finns i både väglagen och lagen om byggande av järnväg och är utgångspunkten för planeringen. Vidare finns det bestämmelser i miljöbalken om hushållning med mark och vatten, vilka också ska tillämpas. Där finns bland annat en bestämmelse som syftar till skydd av jordbruksmark.Samråd med markägarna görs alltid när en väg- eller järnvägsplan tas fram, och de synpunkter som lämnas beaktas i flera steg. Jag har fullt förtroende för att Trafikverket tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Även regeringen är självklart bunden av dessa lagar i regeringens prövning av överklaganden. Samråd och dialog är alltid svåra saker där någon part kan känna besvikelse över att utfallet kanske inte blir vad man hoppats. Jag har stort förtroende även i detta fall för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner om och när det behövs."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?","answer":"Mikael Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan för ombyggnad av riksväg 41 och i så fall på vilket sätt. Mikael Larsson har vidare frågat mig om jag har för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall på vilket sätt. Därtill har Mikael Larsson frågat mig om jag avser att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att Mikael Larsson och jag är helt överens om jordbrukets och landsbygdens stora betydelse. Jag vill dock understryka att när mark behöver tas i anspråk för infrastruktur är processen och de avvägningar som ska göras tydligt reglerade i olika lagar. En ny väg eller järnväg ska ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Denna grundläggande princip finns i både väglagen och lagen om byggande av järnväg och är utgångspunkten för planeringen. Vidare finns det bestämmelser i miljöbalken om hushållning med mark och vatten, vilka också ska tillämpas. Där finns bland annat en bestämmelse som syftar till skydd av jordbruksmark.Samråd med markägarna görs alltid när en väg- eller järnvägsplan tas fram, och de synpunkter som lämnas beaktas i flera steg. Jag har fullt förtroende för att Trafikverket tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Även regeringen är självklart bunden av dessa lagar i regeringens prövning av överklaganden. Samråd och dialog är alltid svåra saker där någon part kan känna besvikelse över att utfallet kanske inte blir vad man hoppats. Jag har stort förtroende även i detta fall för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner om och när det behövs."}
+{"question":"Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?","answer":"Mikael Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan för ombyggnad av riksväg 41 och i så fall på vilket sätt. Mikael Larsson har vidare frågat mig om jag har för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall på vilket sätt. Därtill har Mikael Larsson frågat mig om jag avser att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att Mikael Larsson och jag är helt överens om jordbrukets och landsbygdens stora betydelse. Jag vill dock understryka att när mark behöver tas i anspråk för infrastruktur är processen och de avvägningar som ska göras tydligt reglerade i olika lagar. En ny väg eller järnväg ska ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Denna grundläggande princip finns i både väglagen och lagen om byggande av järnväg och är utgångspunkten för planeringen. Vidare finns det bestämmelser i miljöbalken om hushållning med mark och vatten, vilka också ska tillämpas. Där finns bland annat en bestämmelse som syftar till skydd av jordbruksmark.Samråd med markägarna görs alltid när en väg- eller järnvägsplan tas fram, och de synpunkter som lämnas beaktas i flera steg. Jag har fullt förtroende för att Trafikverket tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Även regeringen är självklart bunden av dessa lagar i regeringens prövning av överklaganden. Samråd och dialog är alltid svåra saker där någon part kan känna besvikelse över att utfallet kanske inte blir vad man hoppats. Jag har stort förtroende även i detta fall för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner om och när det behövs."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Jag tackar för den interpellation som Gunilla Svantorp ställt och för det samtal vi haft. Jag kan bara hålla med om att det här är någonting som kan belysas ännu mer.De som jag träffade när jag var på mötet i Norge pekade på att Göteborg är deras viktigaste hamn, vilket också är viktigt för att se var man kan stärka godsflöden. De pekar alltså på en annan sträckning än den som vi har pratat om här i dag. Mycket av handeln sker inte bara regionalt, nationellt eller i en egen del av världen utan globalt. Då blir vårt gemensamma arbete för vår gemensamma infrastruktur och våra godsflöden ännu viktigare för att stärka vår konkurrenskraft och våra företags möjlighet att etablera sig och växa. En tredjedel av den svenska utrikeshandeln sker på något sätt via Göteborgs hamn.När det gäller gods är det viktigt att se kapaciteten i olika delar. Det handlar inte bara om lastbilar och järnväg utan om hela kedjan. Det är det angreppssättet jag och regeringen har. Vi ska inte ställa olika transportslag emot varandra utan ha ett transportsystem och en infrastruktur som håller ihop och premierar jobb och tillväxt i hela landet, även i gränsregioner, för att vi ska kunna samutnyttja våra gemensamma resurser på allra bästa sätt. Det här ser jag fram emot att återkomma till i trafikutskottet och kammaren i Sveriges riksdag. Jag tackar för den dialog som vi haft i dag och ser fram emot den som kommer - kanske inte i morgon men längre fram.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill tacka statsrådet för de här svaren. Även om jag inte fått svar på mina frågor är det ett viktigt ämne att diskutera över huvud taget. Gränsöverskridande infrastruktur är viktigt.Ibland kan man tycka, om man bor någon annanstans än i södra Sverige, att vi pratar för lite om den gränsöverskridande infrastruktur som finns på andra ställen. Vi kanske också borde ha lite bättre statistik över godsflöde och sådant, som ibland kommer bort när det handlar om Norge och Sverige. Om jag ska skicka med en önskan till statsrådet är det att regionerna inte ska behöva ta fram den statistiken utan att vi tar fram den nationellt. Sådan statistik kan visa oss var i Sverige och Norge det är viktigt att vi satsar våra infrastrukturpengar.Det finns alltså mer att önska. Jag hoppas att den här satsningen på Oslo och Stockholm kommer till stånd. Den behövdes redan för flera år sedan. Jag hoppas verkligen att det är en prioriterad fråga hos ministern."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Gunilla Svantorp frågade hur vi med fokus på transportsektorn blir den mest integrerade regionen. Jag ser fram emot att arbeta med detta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Det vore dock inte lämpligt eller rimligt, tror jag, om jag skulle föregå den ordnade process med planrevideringar som har varit en god ordning för långsiktig infrastrukturplanering. Vi vill nog sätta igång en planrevidering tidigare. Det kommer vi att återkomma till i riksdagen.Detta följer ett mönster. Beslutet om nationell plan kom precis på sluttampen av den förra regeringens mandatperiod. Det var också då man gav det här beskedet, gissningsvis för att man inte hade så mycket pengar. Man ville ändå ge ett utredningsuppdrag för att flytta det här arbetet framåt, och det kan ju ses som positivt. Nu har vi slutsatserna från det här gemensamma uppdraget. De kom i oktober. Det är rimligt att överväga och analysera dem och att i god dialog med de nordiska kollegorna se vilken väg framåt som är den bästa.Jag är mycket väl medveten om de stora problem som fanns med hinder under pandemin. Då visades det, även för dem som inte kände till det tidigare, hur viktigt det är med god och fungerande infrastruktur och bra transporter, även för arbetspendling och godstrafik, inte bara för ett land utan också för vårt nordiska samarbete. Detta behöver vi stärka. Det har även uttalats av min företrädare. Han hade också ett gott samarbete med de nordiska kollegorna, vilket jag har uppskattat under mina första 98 dagar i uppdraget.Jag kommer att fortsätta arbeta för att vi ska kunna hitta gemensamma lösningar och se hur vi kan stärka vår gemensamma infrastruktur. Det är positivt för jobb och tillväxt i vårt land och för våra grannländers ekonomier. Regeringens fokus på att underlätta för arbetspendling och godstrafik passar som hand i handske med detta.I dag har jag inte några nya besked att ge. Vi tittar noga på de erfarenheter som finns sedan tidigare och på det uppdrag som redovisades i oktober. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen för att ha en god dialog och diskussion om de här frågorna och föra dem framåt."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Jag tackar för svaret. Det är väldigt bra att en dialog pågår. Däremot hoppas jag att den informella dialogen vid nordiska ministermöten blir formell så att alla kan ta del av vad som sägs och görs.Jag skulle vilja belysa det hela genom ett exempel från en annan sträcka. När man satte in X2000 mellan Stockholm och Göteborg och det gick att åka sträckan på tre timmar blev det en jättestor överflyttning från flyg till tåg. Helt plötsligt insåg hela 70 procent av dem som flög att det var smartare att ta tåget. Jag tror att man skulle kunna hitta flera sådana exempel som visar att det här är väldigt viktigt, inte minst med tanke på att vi ska sänka utsläppen inom transportsektorn med 70 procent till 2030. Vi behöver försöka göra de åtgärder som kan bidra till att utsläppen sänks.Norge är ett av Sveriges viktigaste handelsländer. För just exportföretag är det oerhört viktigt att det finns bra järnväg och att man kan flytta både gods och människor.Nu är det lite osäkert vad som gäller och inte gäller för den nationella planen, men i den står det ändå tydligt att vi ska utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Vi har också de nordiska ländernas vision om att vi ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Jag tycker att det är skrivningar och beslut som förpliktar. Det gör att statsrådet måste kunna säga något om sina tankar om hur vi faktiskt blir världens mest hållbara och integrerade region och där infrastrukturen är en jättestor del i arbetet.Jag bor i en gränskommun i Värmland. Vi kunde se vad som hände under pandemin. I vanliga fall märker vi inte alls att vi har en gräns mellan två länder. Vi förflyttar oss, bor i det ena landet och jobbar i det andra och så vidare. Men helt plötsligt fanns det en gräns som märktes. Vi är många som har sagt att vi efter pandemin verkligen måste se till att vi får gemensamma projekt för att uppfylla den där visionen. Vad kan då vara bättre än att ha ett gemensamt infrastrukturprojekt? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn av alla de utredningar som har gjorts av denna sträcka säger att den här ombyggnationen och nybyggnationen är lönsam ur klimatperspektiv redan fem år efter bygget. Det borde också vara någonting som väger ganska tungt när man funderar på vilka infrastruktursatsningar som man ska göra i vårt land. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur blir vi i de nordiska länderna världens mest hållbara och integrerade region till 2030, om vi har fokus på transportsektorn?"}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Låt mig inledningsvis ta mig an Gunilla Svantorps frågor. Ledamoten uppfattade att hon inte fick svar på dem.Den första frågan var: Har regeringen en pågående dialog med den norska regeringen om arbetet med att förbättra järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att inleda en sådan dialog?Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Svaret på frågan är därför ja. Jag har också haft dialog med min norska kollega vid ett informellt nordiskt ministerrådsmöte i Norge. Det här behöver också ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.Den andra frågan var: Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i så fall när?Här är svaret att den gemensamma utredningens resultat och slutsatser i Mulighetsstudie Oslo-Stockholm nu analyseras för att vi ska kunna överväga hur man går vidare.Regeringen har inte tagit ställning till hur den under denna mandatperiod ska arbeta med den långsiktiga infrastrukturplanen. Vi har inte påbörjat planrevideringen. Den innevarande nationella planen antogs ju nyligen i Sveriges riksdag. Regeringen har alltså inte tagit ställning till eventuella nya eller andra satsningar. Det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor. Det här är svaret på den andra frågan. Jag har dock full respekt för att det kanske inte lever upp till förväntningarna i alla delar, men Gunilla Svantorp vet mycket väl hur planeringen av infrastruktur går till. Uppdraget presenterades dessutom så sent som den 1 oktober 2022 och behöver analyseras närmare.Vad gäller kartbilden i Bryssel vad gäller Skand-Med-korridoren, som det här handlar om, antogs en allmän riktlinje i rådet i december. Man ska nu förhandla om detta med Europaparlamentet. Jag får dubbelkolla uppgifterna om kartorna. Kanske är några delar inte uppdaterade med tanke på att beslutet om allmän riktlinje togs nyligen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRent formellt är det inte så stor skillnad mellan detta och att Stockholm-Oslo nu kom med i TEN-T-korridoren Skand-Med. E18, Värmlandsbanan och Laxå-norska gränsen har sedan tidigare varit en del av corenätet, och kraven på utvidgade möjligheter till finansiering är desamma som tidigare. Det faktum att sträckan nu kom med i förslaget om korridoren kommer att kunna ge ett ökat fokus. Korridoren har en av kommissionen utsedd koordinator. Ansökningar om finansiering kommer eventuellt, gissningsvis, att kunna prioriteras högre än tidigare. Men för regioner och andra intressenter längs sträckan finns också möjlighet att vara med vid de korridorforum som arrangeras av koordinatorn. Där kan de själva lägga fram sina argument. Det är förstås viktigt att underlagen är korrekta. Det här kommer att vara en viktig prioritering för mig som infrastrukturminister och ordförande i transportrådet i Bryssel, TTE-rådet, som också ska förhandla hela TEN-T-paketet med Europaparlamentet under våren. Vi inväntar nu Europaparlamentets position. Jag ska själv till Bryssel nästa vecka för utfrågning och dialog med kollegorna i Europaparlamentet och det utskott som har frågorna på bordet. Jag ser fram emot det och hoppas att vi ska komma överens med Europaparlamentet, kommissionen och rådet så att vi kan gå vidare med TEN-T-planeringen."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Vi bör absolut se till att projektet Stockholm-Oslo verkställs så att vi kan få en bra förbindelse mellan våra två huvudstäder och att vi tänker lite mer utanför våra egna gränser. Vi vet att sträckan Stockholm-Oslo är otroligt beflugen, om jag får uttrycka mig så. Om vi fick ordning på järnvägen så att det fungerar på ett bra sätt skulle folk flytta över till tåget i stället. Det vore mycket bra för klimatet och också för alla dem som finns längs järnvägen. Jag tänker på möjligheterna för dem i Västerås, Örebro, Karlstad och så vidare. Det vore bra.Det är bra att Stockholm-Oslo delvis finns med i EU:s TEN-T-material. Det har blivit tillagt, vilket gör att vi kan få medel för upp till 160 kilometer i timmen. Järnvägen har sträckor som på vissa delar har museijärnvägshastighet. Till det kan vi få pengar och kan då få ordning på den sträckan. Det här är alldeles utmärkt.Men jag undrar egentligen vad statsrådet och departementet har gjort när de har varit i Bryssel och pratat om dessa saker. För korridoren Skandinavien-Medelhavet, som detta ingår i, gäller en karta som visar en viss sträckning. Tittar man på passagerarsträckningen och det som vi lovar vad gäller de vanliga järnvägarna är det en annan sträcka. Det här går inte riktigt ihop.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet som finns i det här materialet är inte sträckan Stockholm-Oslo i den bemärkelse som vi brukar tala om, utan det är Stockholm via Hallsberg och vidare till Oslo. Det är inte det kapacitetsstarka, vettiga system som gör att vi får många resenärer, att det går snabbt och att vi kan avlasta den del av stambanan som går förbi Hallsberg.Det här är lite märkligt. Men det är bra att det finns med här, till skillnad från allt annat som uppenbarligen har gjorts i Bryssel. Man har bland annat plockat bort våra möjligheter att få pengar. Här kan vi dock få pengar. Men man borde se till att det material som diskuteras i Bryssel är korrekt.Jag förväntar mig att statsrådet som ordförande i kommande förhandlingar ser till att det blir korrekt. Jag förväntar mig också att statsrådet ser till att också de andra delar i vårt stamjärnvägsnät som är kopplade till TEN-T kommer tillbaka i rullorna."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.En tågresa mellan Oslo och Stockholm tar i dag fem timmar - i bästa fall. Oftast tar den ännu längre tid. En åtgärdsvalsstudie visade 2017 att man kan nå målet tre timmars restid genom utbyggnad av befintlig infrastruktur plus ett par nya länkar längs den sträckningen. Det finns också en nyttoanalys som visar att hela sträckan är samhällsekonomiskt lönsam att bygga och bygga om. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFlera utredningar gjorda efter åtgärdsvalsstudien har också visat på vikten av dubbelspår på framför allt Värmlandsbanan. Den har pekats ut i nationella dokument som en brist.Huvudstäderna Oslo och Stockholm ligger på lite drygt 40 mils avstånd från varandra. Det bor 3 ½ miljoner människor längs vägen, och man passerar väldigt många kommuner - 54 stycken tror jag att det är. Den är en jätteviktig länk, som inte bara bygger ihop två huvudstäder utan också omlandet längs hela sträckan.Före pandemin företogs 1,4 miljoner flygresor mellan huvudstäderna. Prognoser visar att 1 miljon av dem skulle ersättas av tågresor om restiden blir tre timmar. Vi kommer alltså att se en nytta för såväl städer och omland som klimat. Vi får dessutom starkare arbetsmarknadsregioner och ökat bostadsbyggande.Jag ställde frågor till ministern som jag inte tycker att jag har fått svar på. Jag frågade om det pågår någon dialog med den norska regeringen, och det har jag inte fått svar på. Därför upprepar jag den frågan.Jag ställde också en fråga om statsrådet kommer att lägga det uppdrag som de båda myndigheterna i Sverige och Norge efterfrågar i den möjlighetsstudie man presenterade. Jag fick till svar att beredning pågår, men den har ju pågått hur länge som helst. Det har varit utredning på utredning. Jag tycker verkligen att det är på tiden att statsrådet talar om ifall man tänker göra någonting, inte minst med tanke på att bägge länders myndigheter nu faktiskt har utrett den här möjlighetsstudien.I möjlighetsstudien har man kartlagt marknadspotentialen och kapaciteten, som ökar. Man har kartlagt kostnader och samhällsnytta, och man har tittat på det ökande resande som kan bli resultatet av minskad restid mellan städerna. Jag ber statsrådet att svara på mina frågor, för jag har inte fått svar."}
+{"question":"Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i  så fall när?","answer":"Gunilla Svantorp har ställt ett antal frågor till mig om en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo.Transporter över gränserna har stor betydelse för jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Detta behöver ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.Trafikverket har, tillsammans med Jernbanedirektoratet, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för åtgärder på järnvägen på stråket Stockholm-Oslo. Den utredningen redovisades den 1 oktober förra året och bereds nu inom Regeringskansliet.Regeringen har agerat för att Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet i TEN-T. I den allmänna riktlinje som antogs vid TTE-rådet den 5 december 2022 hade Stockholm-Oslo lagts till korridoren.Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag vill tacka för den här debatten, för god dialog och för det engagemang som finns i Sveriges riksdag och i stora delar av Sverige kring frågor som rör infrastruktur och specifikt det vi har debatterat här i dag.Jag förstår att man kan dra olika slutsatser och landa i olika positioner. Vi har en god dialog och förståelse för varandras positioner. När man inte har förstått eller där kommunikationen uppfattas som för dålig kan man få svar, och det hoppas jag ha kunnat bidra till under debatten i dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det kommer till frågan om de 3 miljarderna är det den besparing som kan göras kortsiktigt när man avbryter de centrala delarna av planeringen. De stora besparingarna är långsiktiga och gäller att om man hade gått vidare med det här projektet hade man riskerat att tränga undan annan viktig infrastruktur. Jag ber att få återkomma till riksdagen angående detta.Det kan också vara så att övriga kostnadsökningar i samhället som även påverkar infrastrukturprojekt, som är långsiktiga och dyra, äter upp en del av utrymmet. Det kan jag också gärna återkomma till när jag har ett bättre underlag.Infrastrukturen ska inte bara underhållas och rustas. De besked som har givits utesluter inte nya konventionella spår - inte heller på sträckan Lund-Hässleholm - och det som tidigare har framkommit i arbetet med Trafikverket, kommunerna och regionerna är del av uppdraget. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Det finns med i uppdraget till Trafikverket. Och när det kommer till TEN-T-kartorna är det inte ologiskt att beslutet som fattats också får konsekvenser.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Det handlar inte bara om att regeringen tar bort höghastighetstågplaneringen. De tar bort all möjlighet till planering där Sverige kan få EU-bidrag framöver. Det handlar om åtskilliga miljarder. Teoretiskt kan det röra sig om 100 miljarder som man har slarvat bort. Potten är visserligen inte så stor, men merkostnaden för till exempel ett höghastighetståg kontra ett konventionellt tåg skulle vi kunna få från EU. Om man bygger för 250 kilometer i timmen, vilket är normal hastighet i dag på järnvägarna, kan man få motsvarande vad en av de här sträckorna skulle kosta i sin helhet.Detta innebär för till exempel Lund-Hässleholm att Sverige inte får några medel. Det är pinsamt att se Sveriges kartmaterial i dag - och detta ska statsrådet sitta med i ministerrådet! Alla länder, utom typ Bulgarien, har ett rött streck som innebär att man lovar åtminstone 250 kilometer i timmen på sin del av det europeiska övergripande järnvägsnätet. Men Sverige lovar bara 160 kilometer i timmen på de banor vi redan har, och därför kan vi inte få några pengar.Det här innebär att kommande regeringar inte heller kan få några pengar. När Trafikverket har gått igenom sina analyser av Lund-Hässleholm och vill bygga två spår till kan de inte få några pengar. Borås-Göteborg kan inte heller få pengar från EU. Ostlänken kan få pengar, eftersom det beslutet ligger kvar. Men allt annat har regeringen nu tagit bort.Jag kan inte förstå hur regeringen kan göra det här. Man hänvisar till att det handlar om höghastighetståg, men det handlar om alla tåg och dessutom om att få nya stambanor med medfinansiering från EU. Det har ni slarvat bort, och det är mycket märkligt.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag vill tacka statsrådet för en mycket god dialog i en fråga som kanske är större än vi tror. Det handlar om svensk långsiktig konkurrenskraft och att ha infrastruktur som fungerar.Anledningen till att jag har uppehållit mig vid stambanor och inte talat så mycket om Göteborg-Borås är att saker och ting hänger samman. Stambanor för persontrafik, arbetspendling och godstrafik är ett system som måste funka tillsammans.Mellan Danmark och Tyskland har en ny förbindelse börjat byggas, Fehmarn Bält. Den ska vara klar 2029. I hela norra Tyskland och likaså södra Danmark ser man det som en möjlighet för näringslivsutveckling. Sträckan minskas med 16 mil, tror jag att det är.På samma sätt måste vi tänka i Västra Götaland. När Jönköping nu inte binds ihop med Borås och Göteborg går vi miste om en otrolig chans till regionförstoring och näringslivsutveckling. Västra Götaland, Småland och Östergötland, ja hela Sverige, blir på lång sikt lidande av att stambaneprojektet skrotas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har två avslutande frågor till statsrådet. När man ska fatta ett investeringsbeslut brukar man ha ett stort konsekvens- och beräkningsunderlag. Men när man säger nej till något som pågått i tio år borde man också ha någon form av konsekvens- och beräkningsunderlag för sitt beslut. Jag undrar om statsrådet har något sådant.Jag undrar också om beslutet på något vis är förankrat med avtalsparterna i Sverigeförhandlingen som under tio års tid har engagerat sig djupt i stadsplanering, näringslivsutveckling, bostadsbyggande och infrastruktur i sina kommuner och regioner.Jag vill som sagt tacka för en god debatt.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill börja med att tacka för en intressant debatt med många viktiga inlägg. Jag saknar dock konkreta tankar och förslag från ansvarig minister.Jag ska ta upp en avslutande fråga, eftersom den är viktig. Daniel Helldén pekar i sin interpellation på att när man nu stryker planläggningen för Borås-Linköping och Jönköping-Hässleholm innebär det att 3 miljarder kronor plockas bort. En sådan förändring, som förändrar ramen för investeringar i infrastruktur, kräver riksdagens godkännande. När avser statsrådet att lägga fram ett sådant förslag?Jag tror inte att Andreas Carlson inte förstår att det behövs mer kapacitet. Jag tror att man också förstår att lösningen inte bara är att underhålla och rusta utan faktiskt handlar om att ha två tankar i huvudet samtidigt och att kunna planera för att bygga nytt.Sverige är ett land som i många avseenden ligger i framkant, ekonomiskt, socialt och klimatmässigt. Om vi inte nu kan ta oss an de stora samhällsbyggnadsprojekten, när ska vi då göra det, fru talman? När ska vi då ha råd? Det är ungefär som Emil i Lönneberga sa: När i hundan kan jag dricka sockerdricka?Verkligheten står inte still. Invånarna, företagen och alla andra i vårt land förväntar sig att politiken tar ansvar för att skapa större långsiktighet och förutsägbarhet.Vi kommer att komma tillbaka till debatten. Jag ser fram emot det. Och jag kommer, liksom senator Cato, att upprepa: För övrigt anser jag att nya stambanor ska byggas.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Carina Ödebrink sa att det inte handlar om höghastighetståg. Men beslutet att avbryta planeringen för till exempel Lund-Hässleholm handlar om höghastighetståg. Det handlar om att avbryta planeringen. Det behövs ett formellt beslut av regeringen för att avbryta de beslut som tidigare fattats just för att det är höghastighetståg som färdas i 320 kilometer i timmen.Det uppdrag som Trafikverket nu har fått om att se på andra lösningar, med fokus på framför allt Lund-Hässleholm, utesluter inte andra saker som har kommit fram under utredningens gång, till exempel dubbelspår och fyrspår. Det är något som också Trafikverket har varit involverade i och där det finns ett engagemang i kommuner och regioner. Det är i allra högsta grad aktuellt även fortsatt. Uppdragen utesluter inte att Trafikverket kan föreslå nya konventionella spår på sträckan. Detsamma gäller för Göteborg-Borås. Men det kan också visa sig att det finns andra åtgärder eller kombinationer av åtgärder som behövs. De här uppdragen handlar om att bygga vidare på tidigare vunna erfarenheter. Jag tror att ledamoten Ådahl pekade på 18 olika utredningar. Nu är fokuset på arbetspendling och godstrafik och inte på höghastighetståg och stambanor för höghastighetståg som ska binda ihop de stora städerna. Vad är då det bästa, mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att få en bättre förbindelse på plats? Det är också därför Trafikverket har fått kort tid på sig att återkomma. När det gäller Göteborg-Borås vill jag upprepa att det ska ske utan att trafikstart försenas.När det gäller långsiktig planering har jag gärna samtal med alla riksdagspartier om detta. Nu är det viktigt att Trafikverket får möjlighet att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som så väl behövs. Det ska göras i enlighet med det givna uppdraget.När det kommer till andra åtgärder än de som ligger i den gällande nationella planen för transportinfrastruktur behövs ett ordentligt underlag som regeringen kan ta ställning till. Det är precis som vanligt inför planrevideringar; man väger olika saker mot varandra. Flera olika åtgärder kan behöva vägas mot varandra. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. I den processen har jag gärna en god dialog med inte minst trafikutskottets ledamöter och med Sveriges riksdag.I fråga om andra åtgärder som behövs för hela infrastruktur- och transportsystemet nämnde Carina Ödebrink lite snabbt på slutet i sin fråga vägar, flyg och även järnväg. Mycket av det befintliga beståndet av väg och järnväg är byggt långt före 1970 och har stora renoveringsbehov. Det är just det; det behöver ses som en del i en helhet. Vi måste också ha råd att underhålla det för att kunna ha god arbetspendling och goda godstrafikflöden i hela landet.Håller jag med mig själv? Håller statsrådet med riksdagsledamoten? Nej, jag har ändrat uppfattning. Riksdagsledamoten Andreas Carlson ändrade uppfattning långt innan han blev statsråd, just för att höghastighetstågsprojektet riskerar att trycka undan andra betydande och viktiga åtgärder när det kommer till både nyinvestering och underhåll.Slutligen gällde det TEN-T-kartorna. Det är de centrala delarna som har strukits. Det har man gjort av en anledning, eftersom det också är förknippat med ett åtagande till 2040. När vi nu har avbrutit den planeringen är det rimligt och logiskt att det får konsekvenser för den kartan."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Det är viktigt att vi ser till hela Sverige. Med en snabbjärnväg skulle vi lägga alla ägg i samma korg. Det är inte positivt. Jag tycker att statsrådet är tydlig med att regeringen kommer att jobba för att förstärka och rusta upp dagens järnvägssystem. Det är inte många som pratar om kostnaden för att bygga projektet. År 2016 pratade man om 230 miljarder. År 2019 var man uppe i 400 miljarder. Med en tyvärr svag krona och hög inflation kan vi bara fundera på hur många miljarder det skulle handla om i detta läge. Jag tycker att man pratar för lite om vilken prislapp det handlar om. Projektet är ett högriskprojekt. Det Sverige behöver är en satsning på befintlig järnväg, så att människor kan känna sig trygga när de står på perrongen och vill komma från A till B. Den här regeringen kommer att jobba för det. Det tycker jag är mycket positivt."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Precis som Carina Ödebrink nämnde i sitt anförande handlar det inte om hastighet utan om kapacitet. Det är därför det är så ledsamt att konstatera att den tidigare regeringen gav Trafikverket i uppdrag att projektera sträckan Hässleholm-Lund till 320 kilometer i timmen. Samtidigt gav den tidigare regeringen uppdraget att projektera Linköping-Järna till 250 kilometer i timmen och Borås-Göteborg till 250 kilometer i timmen. Den tidigare regeringen offrade alltså Skåne i sitt försök att vinna någon enstaka minut i restid.Nu rättar den nya regeringen det misstaget. För detta är många skåningar väldigt tacksamma. Hade den tidigare regeringen gjort rätt från början hade denna projektering i princip varit klar, och vi hade vunnit mycket tid. Nu är det tyvärr inte så."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Andreas Carlson för svaret. Snälltolkar jag det skulle jag kunna känna en liten lättnad just nu, men faktum är att jag fortfarande känner en väldigt stor oro för sträckningen mellan Hässleholm och Lund. Det behövs inte fler utredningar. Vi vet att den behöver byggas ut, och det nu snarare än sedan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör Hässleholm och tätorterna inom Hässleholm, för mina grannkommuner Kristianstad, Osby, Östra Göinge, Bromölla med flera och för Skåne och Sydsverige är järnvägsstationen i Hässleholm ett viktigt inslag - dels i vardagen med skol- och arbetspendling, dels på fritiden på väg till kultur- och idrottsevenemang eller till släkt och vänner.Konsekvenserna av att inte bygga ut är inte bara stora för persontrafiken; vi ser också att det kan medföra stora brister för näringslivet och göra att vi riskerar att mista arbetstillfällen i Skåne.Den socialdemokratiska regeringen presenterade historiska satsningar på järnvägen med bland annat nya stambanor, inte minst för att prioritera klimatet. Detta ser nu högerregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ut att rasera, och det ser jag med stor oro på.Jag anser att det är otroligt viktigt att vi alla och framför allt regeringen förstår att det inte räcker att lappa, laga och underhålla gammal infrastruktur när det är kapaciteten som måste höjas. Vi måste göra både och. Vi måste underhålla, vi måste utveckla och vi måste framför allt bygga - och det nu!(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Det som har hänt är egentligen att två olika beslut har tagits. Det ena är att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att dra tillbaka ett stort antal projekt som Sverige behöver. Det andra är att statsrådet i EU:s ministerråd har tagit bort de dragningar för nya stambanor som har legat i EU:s TEN-T-material, det vill säga kartmaterial. Detta är anmärkningsvärt, för vad det innebär är ju att den medfinansiering som Sverige kan få till nya stambanor försvinner.Vi kan till exempel se på Lund-Hässleholm, Lars Johnsson. Ja, vi kan prata om att lägga två spår till bredvid de befintliga, men det enda Sverige lovar EU att göra är att se till att ha kvar en järnväg som går i minst 160 kilometer i timmen. För det får man inga nya pengar från EU om man bara ska bygga två spår till.Ministern har helt enkelt avhänt Sverige stora EU-medfinansieringssummor. Det gäller även Borås-Göteborg. Den sträckan är borta. Alla centrala sträckor är borta. Det enda som är kvar är Ostlänken och Norrbotniabanan. Norrbotniabanan lovar vi ska gå i 160 kilometer i timmen; Ostlänken lovar vi ska gå i 200 kilometer i timmen.Detta handlar inte om att vi lovar EU att vi ska ha snabbtåg som rullar runt om i landet. Man har plockat bort allt det här materialet, vilket gör att vi inte kan få den EU-medfinansiering som vi är med och betalar.Det finns en pott för de närmaste åren på ungefär 200 miljarder som man kan söka ur. Vi kan söka 30 procent till projekt inom landet. Är projekten gränsöverskridande kan man söka 50 procent. Teoretiskt skulle vi för stambaneprojekten, oavsett om det handlade om höghastighetståg eller om lägre hastigheter, i princip kunna söka 100 miljarder. Nu skulle vi inte få de summorna, men det rör sig om massor med pengar som statsrådet helt enkelt har slängt bort på det här sättet. Det är otroligt anmärkningsvärt att man gör så. Detta har legat med i materialet hela tiden. Statsrådet ska ju som ordförande i ministerrådet för infrastrukturfrågor vara med och förhandla om dessa saker under våren. Inför de förhandlingarna har man dock helt enkelt ryckt bort möjligheten att bygga nya stambanor - för 2030, för 2040 och för 2050.Jag har ställt en skriftlig fråga till statsrådet och då fått till svar: Ja, men vi kan ju inte lova saker och ting som kanske inte är klara till 2030 eller 2040. Vi kan inte lova att få till några spår till nya stambanor till 2040. Men då ligger Ostlänken kvar. Det är lovat att den ska vara klar 2030, men det vet alla att den inte kommer att vara. Norrbotniabanan ligger också i materialet och ska vara klar 2030. Det vet vi att den inte kommer att vara.Statsrådet och regeringen har helt enkelt sett till att motsvarande kanske en tredjedel av hela kostnaden för de nya stambanorna är borta för den statliga potentiella finansieringen. Jag skulle återigen vilja fråga statsrådet: Hur kan ni göra detta?Det handlar inte om pengar till höghastighetståg. Det handlar om pengar till normala tåg. När vi bygger vanliga banor i Sverige i dag handlar det om 250 kilometer i timmen. Det är inte höghastighetståg. Det handlar om att lova EU 200 kilometer i timmen, och inte ens det gör vi - vilket gör att vi inte kan få några pengar därifrån. Det är otroligt anmärkningsvärt."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag vill börja med att tacka infrastrukturminister Andreas Carlson för svaret. Jag vill här i talarstolen också passa på att bjuda in till Västsverige, för det är oerhört upprörda tankar och funderingar längs hela sträckan mellan Göteborg och Borås och bort till Jönköping. Så välkommen till vår del av landet!Det finns ett stort kommunikationsbehov, för man har verkligen inte förstått vad beslutet betyder. Om någonting nu ska utredas igen görs det inte på en eftermiddag. Det är ett ganska stort projekt att utreda en järnvägssträckning och hitta olika alternativ, så projektet kommer att försenas. Jag kan inte begripa att det kan vara på något annat sätt, och jag förstår inte hur statsrådet resonerar där. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn blinkning till Moderaterna i Hässleholm, som var nöjda med beslutet: Moderaterna i Västra Götaland är oerhört upprörda över beslutet. Det finns alltså olika tankar inom ert parti. Det har varit en rörig inledning på mandatperioden med en regering som har tillträtt efter en ganska hetsig valkampanj och som säger att det ska ske ett paradigmskifte i Sverige. Men tyvärr har vi hittills sett att det mesta står still eller går bakåt. Vi har uteblivet elstöd, inga nya investeringar i elproduktion till havs - och nu har vi alltså skrotade stambanor för tågtrafik i Sverige.Jag skulle vilja lyfta två texter för att illustrera hur motsägelsefullt och märkligt det hela är.Först är det statsministerns statssekreterare PM Nilsson, den numera välbekante ålfiskaren, som har skrivit en text. Han var fram till nyligen chef för ledarsidan på Dagens Industri och skrev en ledare den 4 oktober i höstas, alldeles precis innan statsministern kallade. Så här skriver PM Nilsson: \"Sverige har haft för många nybörjarregeringar som stoppat avgående regeringars trafikprojekt. Gör inte om det misstaget nu. . Att styra bort från den täta, attraktiva, lönsamma och järnvägsburna europeiska staden vore ekonomiskt vansinne och politisk idioti.\"PM Nilsson fortsätter med att redogöra för tidigare regeringars klåfingrighet i långsiktiga projekt och avråder den nya regeringen från att göra samma misstag: \"För dyrt, tycks M&Co tycka. Det är nys. Ett par hundra miljarder är billigt för en anläggning som ska användas i 150 år och som bygger stora och långsiktiga värden längs sträckorna.\"Han skriver: \"Nya banvallar med snabba tåg var en del i den förra moderat-ledda regeringens Sverigebygge. Genom att knyta ihop de större städerna i södra Sverige med ett riktigt bra järnvägsnät skulle kommunerna längs banan kunna våga satsa stort och nytt. Vilket de gjorde. I Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås och Hässleholm projekterades planer på nya stadsdelar och företagsetableringar. Men sedan började partierna till höger svikta.\"Han avslutar ganska osande: \"Att stoppa dem nu vore en skandal och ett oansvarigt slöseri. En stat kan inte uppföra sig på det viset.\"En stat kan inte uppföra sig på det viset - så säger alltså statsministerns statssekreterare strax innan han blir engagerad i regeringen. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt på många sätt.Den andra texten är motionen från statsrådet Carlson själv, som vi har hört om tidigare i dag, som heter Bygg nya stambanor för höghastighetståg. Uppenbarligen har han nu ändrat sig.Så min fråga är: Håller inte statsrådet Carlson med riksdagsledamoten Carlson? Håller han inte med sig själv, helt enkelt? Och vad är det som händer i Regeringskansliet? \"Vad är det som händer i Borås\" är en sådan där Tiktokgrej, men vad är det egentligen som händer i Regeringskansliet? Håller inte statsrådet med statsministerns statssekreterare PM Nilsson om att vi faktiskt behöver stambanor?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag gör några reflektioner kring det som har sagts. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet hävdar att regeringen med det här beslutet tar ansvar för hela landet. Jag ser det mer som att man blundar för den verklighet och de problem vi ser i dag. Det är sådant som kommun- och regionalpolitiken, näringslivet och andra aktörer ser är ett uppenbart problem inte bara här och nu i dag. Det kommer också att hämma utvecklingen på sikt om vi inte förmår ta oss an att bygga mer kapacitet.Det håller inte att lappa och laga och vänta och se. Vi riskerar att tappa mark. De ledande ekonomierna i Europa och i världen planerar eller har redan genomfört järnväg för snabba transporter. Jag tycker inte att vi behöver prata om höghastighetståg, för det handlar inte så mycket om tiden. Det handlar om kapaciteten; det är precis det som alla som ser att detta behövs säger.Regeringar har lagt mycket kraft och tid på detta. Ja, det beror ju på att det är ett angeläget och relevant problem som vi har fångat upp och som också den borgerliga regeringen fångade upp 2014! Den var beredd att investera enorma pengar i detta för att det var viktigt för Sveriges hållbara tillväxt och framtida utveckling.När det gäller riskerna såg man nog risker också på 1850-talet när man diskuterade och fattade beslut om stambanorna. Man såg risker, och ministrar avgick, när man planerade för att bygga Öresundsbron. I dag vet vi att den har inneburit enorma dynamiska effekter, utveckling och ekonomisk tillväxt. Det handlar om kapacitet. Sveriges Åkeriföretag och Tågföretagen har presenterat ett antal förslag där de säger: Om det kan bli mer kapacitet och intermodala transporter kan man skapa mer transporteffektivitet och även bidra till klimatanpassningen. Handelskamrarna i Sydsverige har också i en rapport visat på behovet av ny järnväg för persontransporter och gods i Sverige.Det här är den största samhällsbyggnadsfrågan i modern tid tillsammans med det som nu händer i norra delen av Sverige. Antalet sysselsatta kommer att öka, och antalet bostäder kommer att öka. Det passar som hand i handske när det gäller att möta den ökande folkmängden. Om drygt tio år kommer Sverige att passera 11 miljoner invånare.Fehmarn Bält och behovet av att koppla samman Sverige var det någon som tog upp här tidigare. Jag har två frågor med anledning av detta. Om vi nu ska ha en nödvändig och långsiktig hållbarhet - är Andreas Carlson beredd att bjuda in riksdagens partier för att politiken ska kunna samlas kring en större långsiktighet när det gäller infrastrukturplaneringen? Och om man nu inte gör det här som medför kostnader kommer det att innebära kostnader på andra håll i form av vägar, flyg och så vidare. Det vill jag gärna höra mer om."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag tackar för ett stort engagemang. Låt mig inledningsvis säga att jag tycker att det är tråkigt att Carina Ödebrink tycker att svaret är respektlöst. Det var definitivt inte min avsikt. Tvärtom har vi nu den debatt om infrastrukturens roll som ledamoten efterfrågade. Och den gäller inte bara här och nu utan också på lång sikt - 20, 30, 50 år framåt i tiden nämnde ledamoten Ödebrink. Det är också utifrån detta perspektiv som regeringen nu behöver ta ansvar för hela landet - för hela behovet i hela infrastruktursystemet, där järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar behövs. Men det är också där de mycket dyra och kostsamma stambanorna för höghastighetståg riskerar att tränga ut både underhåll och investeringar för inte bara 20, 30 och 50 år framåt utan även längre än så. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJa, politik handlar om skillnader. Här var mitt parti och de samarbetspartier som utgör grunden för regeringen tydliga före valet med att vi inte skulle gå vidare, utan avbryta arbetet med stambanor för höghastighetståg. Det är också det som vi nu har gjort. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.Övriga investeringar i järnvägssystemet innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden även utan höghastighetsjärnväg. Många investeringar i befintliga banor skulle kunna komma på plats snabbare än en utbyggnad av nya stambanor.Jag övergår nu till ledamoten Ådahls frågor. En del har pekat på tajmningen för när detta presenterades. Det gjordes i nära anslutning till att beslutet fattades. Jag tror inte att kammaren hade uppskattat om vi hade hållit på informationen in på det nya året trots att beslutet var fattat den 22 december - av olika skäl, beroende på vad man har i ugnen inför jul och så vidare.Vi kommunicerade när vi hade någonting att kommunicera, och det var i nära anslutning till att beslutet hade fattats dagen innan. Det är inget konstigt med att man kommunicerar när man har beslutat. Det handlar inte på något sätt om uppmärksamhet - att det skulle vara mindre eller mer uppmärksamhet - utan när vi hade ett beslut kommunicerade vi det beslutet.Jag vill gärna ha en god dialog om det är så att man inte har förstått det beslut som har fattats och om man har frågetecken kring det. Jag ser den här debatten som ett tillfälle till sådant. Jag har också gett svar på förfrågningar i medierna för att reda ut det hela.När det handlar just om Göteborg-Borås, som frågeställningen gäller, är beskedet att det ska ske utan att trafikstart försenas. Det handlar alltså om uppdraget till Trafikverket att se vilken modifierad lösning man kan få fram. Detta är satt i relation till att sträckan inte ska vara en del av stambanor för höghastighetståg utan i stället underlätta för arbetspendling i regionen, där behoven är väldigt stora. Det handlar också om att få en spårbunden förbindelse till Landvetter.Här finns olika underlag sedan tidigare, och Trafikverket har nu några månader på sig att ta fram den bästa modellen för att snabbast möjligt få fram detta. Det här ska ske utan att trafikstart försenas. Det är det tydliga beskedet från regeringen. Inriktningen är också denna, och jag hoppas att de som inte visste vad svaret var tidigare vet det nu. Annars kommer jag gärna till ledamotens del av landet och fortsätter den goda dialogen.Skrinläggs då projektet Hässleholm-Lund och dubbelspår och fyrspår där? Nej, så ska man inte tolka beslutet. Beslutet handlar om att avbryta när det gäller snabbtåg som går i 320 kilometer i timmen. Alla andra olika uppslag och alternativ som har tagits fram under tiden finns med i det uppdrag som Trafikverket nu har. Jag återkommer gärna till detta i nästa svar och utvecklar det."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag tackar statsrådet för hans mycket klara budskap som jag tror är viktigt och värdefullt för oss att höra. Jag hör ett väldigt stort engagemang för att bygga en ny höghastighetsjärnväg. Med ett så stort åtagande som det skulle bli att bygga en sådan järnväg vet vi också att det innebär otroligt stora risker. Jag vet att många som sitter här i kväll också sitter i trafikutskottet. Vi har också hört i vilket dåligt skick som vår järnväg är. En höghastighetsjärnväg skulle tränga bort mycket annat som måste göras. Jag som ny ledamot i trafikutskottet kan tycka att det är väldigt märkligt att den förra regeringen ändå lade så mycket kraft på att bygga denna järnväg när man visste att det finns så många underskott i fråga om den järnväg som finns i dag. Min fråga till interpellanten Carina Ödebrink är hur hon tänker att regeringen skulle göra. Vi behöver nämligen rusta upp nuvarande järnväg. När vi har varit ute på olika platser har vi hört så mycket om att det finns sådana brister och så mycket som behöver göras. Det krävs väldigt mycket pengar till detta. Då är det väldigt märkligt att man ändå vidhåller att man vill bygga denna höghastighetsjärnväg."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Först vill jag rikta ett tack till regeringen och statsrådet Andreas Carlson för det förnuftiga beslutet att avbryta projekteringen av en höghastighetsjärnväg för hastigheter på 320 kilometer i timmen genom Skåne. Eftersom den tidigare regeringen gav Trafikverket i uppdrag att bygga en sådan bana för hastigheter på 320 kilometer i timmen fanns det inte någon möjlighet att bygga den utmed befintlig stambana. I stället påbörjade Trafikverket en projektering genom tidigare obruten skånsk mark. Om förslaget hade blivit verklighet hade man för alltid förstört i dag helt unika biotoper. Man hade för alltid skapat en ny barriär genom det skånska landskapet med tillhörande bullerstörningar och förödelse för lantbrukare och boende i de berörda områdena.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI det omtag som regeringen nu har aviserat ser jag framför mig att man i stället landar i en utbyggnad av de befintliga stambanorna med ytterligare två spår. I mitt tidigare uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i Hässleholm har jag erfarit att det finns ett gediget underlag som styrker behovet av två nya spår mellan Hässleholm och Lund. Jag ser framför mig en utbyggnad likt den som i dag sker på sträckan Malmö-Lund. I dag har man i praktiken nått maxkapaciteten på den befintliga stambanan. Det får helt enkelt inte plats fler tåg. Detta hindrar utveckling och tillväxt i nordöstra Skåne, i Blekinge och i södra Småland. Situationen kommer att bli än mer akut när den nu påbörjade förbindelsen över Fehmarn Bält blir klar 2029. Då förväntas godstrafiken med järnväg öka rejält. Och utan ökad kapacitet på Södra stambanan kommer det att bli stora problem. Godset kan inte precis landa på bangården i Malmö. Där lär det inte få plats.  Avslutningsvis förväntar jag mig att alla dessa fakta för en utbyggnad av stambanan mellan Hässleholm och Lund blir tydliga i samband med det kloka omtag som regeringen nu har aviserat."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag har sedan valet 2014 varit riksdagsledamot, och tågresandet är min naturliga väg mellan Hässleholm och riksdagen. Detta alternativ har dock varit långt ifrån smärtfritt. Inställda tåg, stora tågförseningar och fullbokade tåg har tyvärr blivit en del av vardagen för oss tågpendlare. Varför? Jo, därför att stambanorna är gamla och slitna. Men de är framför allt fullbelastade. När regeringen därför den 23 december, dagen före julafton, presenterade att man nu skrotar flera av dessa viktiga satsningar var det mer att likna vid en kolbit än en julklapp. Och vi var många som kände oss besvikna. Skåne är, som många vet, en storstadsregion som består av Sveriges tredje största stad Malmö men också av flera andra stora städer och ett nätverk av kollektivtrafiknära och befolkningstäta orter. De är sammanbundna av en infrastruktur som möjliggör arbetskraft, arbetstillfällen, utbildning, kultur och idrott, bostäder samt rekreation i hela min region.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSkåne är också en region som präglas av stor befolkningstillväxt, av världsledande forskning och av ett expansivt näringsliv. En av de största flaskhalsarna i Skåne, och som inte bara påverkar min region utan faktiskt också Sverige och norra Europa, är sträckan Hässleholm-Lund. Där är nämligen kapacitetstaket i princip nått vad gäller tåg som kan köra på denna sträcka - 97 procent. Tacksamt är dock att vi nu är många röster som hörs i denna debatt från hela den politiska skalan. Den 12 januari lämnade man till exempel från skånsk horisont in ett positionspapper för utbyggnad av spårkapacitet genom Skåne med fokus på Lund-Hässleholm. Detta är underskrivet av kommunstyrelseordförande och vice kommunstyrelseordförande från i princip varenda kommun som berörs. Detta är ett papper underskrivet av de tyngsta politiska personerna i Skåne från hela den politiska skalan, från socialdemokrater, till moderater, till sverigedemokrater och till liberaler. Det betyder något. Så viktig och prioriterad är nämligen denna fråga att man i Skåne är beredd att politiskt kroka arm för att visa regeringen att detta är ett beslut som är fel och att något måste göras. På detta papper kan man bland annat läsa: Järnvägssystemets funktion och utveckling, både för personer och gods, är avgörande för att knyta samman såväl Sverige som Europa och bidrar till samhällsutveckling samt att stärka näringslivets konkurrenskraft. Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser för såväl persontransporter som gods, och åtgärder krävs i Skåne, främst mellan Lund och Hässleholm, för att upprätthålla funktionalitet och stärka både den regionala och nationella trafiken. Men det är inte bara i Skåne dessa röster hörs. Vi har nämligen i debatten hört att inte bara projekt i Skåne skrotas. Och detta upprör stora delar av landet. Om regeringen väljer att inte lyssna på de politiska rösterna kanske man ska lyssna på Trafikverket, som tydligt på sin hemsida förklarar att Södra och Västra stambanan är nationellt viktiga för både person- och godstrafik och att dessa banor i dag redan är hårt belastade. Därför måste jag fråga statsrådet: Räcker dessa röster för regeringen för att göra om och göra rätt och fortsätta det redan påbörjade arbetet? Eller är man beredd att riskera att rasera en infrastruktur som är nödvändig för att invänta en utredning som kommer att påpeka exakt allt det som redan har nämnts i dag?(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation om nya stambanor på sträckan Lund-Hässleholm.Frågan var om det kommer att byggas två nya spår på stambanan så att vi får fyra spår mellan Lund och Hässleholm. Tyvärr, som vi har hört tidigare här, får vi inget svar från statsrådet utan snarare en upprepning av det pressmeddelande som departementet skickade ut den 23 december. Det ges inga besked. Jag skulle säga att statsrådet lika väl kunde ha skickat ut pressmeddelandet igen i stället för att skriva ett interpellationssvar. Jag hade förväntat mig något mer substantiellt om vad som gäller för Södra stambanan och specifikt för nämnda sträcka och de kapacitetsbehov som vi har för godstrafiken, persontrafiken och regionaltrafiken.Vi vet att behovet är stort och att det växer. Överflyttningen av transporter till tåg är nödvändig. Om vi ska klara klimatmålen, om vi ska klara att ha ett fungerande järnvägssystem som inte stannar vid minsta störning, om medborgarna säkert ska komma till jobbet eller till släkt och vänner och om godset ska komma fram behöver vi nya spår. Därom finns ingen tvekan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu vet vi dessvärre att beslutet från regeringen dagarna före julafton mycket väl kan innebära att det inte blir några ytterligare stambanor och spår, framför allt inte mellan Lund och Hässleholm. Risken är överhängande att vi blir sittande med två spår på stambanan under överskådlig framtid. Det innebär att hela den kapacitetsförstärkning som vi så väl behöver och som alla inser behövs kommer att försenas med decennier. Detta är djupt oroväckande.Nya stambanor behövs inte bara för Lund-Hässleholm, utan vi behöver bygga ett robust nät i hela södra Sverige. Detta vet också statsrådet, även om han nu säger att han har ändrat sig. Jag måste citera statsrådet, fru talman, för jag tycker att det är lite roligt: \"Det enskilt största problemet i transportsystemet är kapacitetsbristen inom vårt nuvarande järnvägssystem. Kapacitetsbristen begränsar kraftigt järnvägens möjlighet att tillgodose dagens och framtidens behov. Nya stambanor skulle avlasta de gamla, som kan fortsätta användas för persontrafik, men också i högre grad reserveras för godstrafik. Det förbättrar för pendling och stärker förutsättningarna för svensk industri med ökad punktlighet av leveranser.\" Statsrådet inser att detta behövs - det är det ingen tvekan om. Statsrådet inser det också när det gäller de centrala delarna, som också har ryckts bort, alltså Hässleholm-Jönköping, Linköping-Jönköping och Borås-Jönköping. Statsrådet säger i en annan motion att det är helt nödvändigt för Jönköpings län att detta görs, för att man ska kunna få till bra transporter när det gäller det lokala näringslivet och de boende i området.Statsrådet vet att stambanorna behövs men står nu i begrepp att skrota alla möjligheter till nya förstärkningar av stambanor. Återigen: Detta är otroligt problematiskt.Det gör det än mer oroväckande att statsrådet har låtit plocka bort alla de sträckor som vi nu talar om i EU:s planering för nya stambanor, det så kallade TEN-T-nätet. Detta sätter käppar i hjulet, inte bara för denna mandatperiods regering utan även för framsynta kommande regeringar som vet att detta behövs. Jag måste fråga statsrådet: Hur kan statsrådet försvara detta? Vi kan helt enkelt inte frånhända oss hjälpen från EU att bygga nya stambanor."}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Den 23 december, dagen före julafton, när folk stod hemma och griljerade skinkan, fixade med broccoli och slog in klappar, kom beskedet att stambanor i Sverige, som har utretts och diskuterats i tio års tid, avslutas och avbryts av regeringen. Det ser inte riktigt ut som att man ville ha uppmärksamhet runt en sådan nyhet, får man säga.Jag har ägnat ganska mycket tid på sistone åt att prata med kommunpolitiker, kommuntjänstemän och näringslivet i Västsverige. Det finns ärligt talat inte någon som tycker att beslutet är bra, utan man tycker att det är dåligt.Sedan den tidigare borgerliga regeringen initierade Sverigeförhandlingen 2014 har enorma resurser lagts på att lägga grunden för en kraftfull kapacitetsökning för Sveriges transportnät. Investeringar har utretts, förhandlats och planerats under miljontals arbetstimmar. Bara för Borås-Göteborg tror jag att 18 olika alternativ har utretts. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStat, kommun och näringsliv har investerat miljarder kronor i detta arbete. Förväntningar har byggts upp inför framtiden. Människor i och runt våra större städer har sett framför sig hur framkomligheten ökar i vardagen och hur regioner växer. Nu råder i stället förvirring, besvikelse och oro. Sverige backar in i framtiden.Nya stambanor behövs om landet Sverige ska hänga med i tillväxten. Detta har såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar vetat tidigare. Göteborg, Borås och Jönköping är tre separata arbetsmarknadsregioner i dag. Det är en del av Sverige som har en enorm outnyttjad potential. Göteborg-Borås är ett av Sveriges absolut mest trafikerade pendlingsstråk. Varje dag pendlar omkring 125 000 människor i detta stråk, men det är mindre än 1 procent som väljer tåget.Med en ny tågförbindelse skulle restiden mellan Göteborg och Borås kunna sjunka från dagens 60 minuter med buss till 35 minuter med tåg, och om hela sträckan byggs ut med ny järnväg kan restiden mellan Göteborg och Jönköping sjunka från två timmar med buss till 50 minuter med tåg. Vi skulle då ha en arbetsmarknadsregion med betydande möjlighet för kompetensförsörjning och samtidigt ge människor möjlighet att bo i ett mycket större geografiskt område.Göteborg-Borås är i dag Sveriges minst attraktiva pendeljärnväg. Det är ett sorgebarn, eller en museijärnväg om man så vill, från 1894. Tågets medelhastighet är 68 kilometer i timmen. Både bil och buss är betydligt snabbare. I dag passerar 1 400 bussar Kallebäcksmotet, som är infarten till Göteborg österifrån. Det är uppriktigt sagt inte riktigt klokt.Från Västsverige är signalerna är tydliga. Om projektet skjuts upp försenas det med åtminstone fem till tio år, i värsta fall under oöverskådlig tid. Statsrådet säger i interpellationssvaret att trafikstarten inte ska försenas trots nya utredningar. Det finns uppriktigt sagt inte någon som tror på det.Min fråga nu gäller också beslutet om sträckan Göteborg-Borås, där inriktningen är att utreda en modifierad lösning. Jag undrar, statsrådet: Vad betyder det att inriktningen är att undersöka en ny lösning? Vad betyder inriktning? Vad betyder detta beslut för Göteborg-Borås? Politiker och tjänstemän i kommunerna längs sträckan vet inte svaret.(Applåder)"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag vill inte vara oförskämd, men jag måste ändå säga att det är ett anmärkningsvärt ickesvar.Ambitionen jag hade med min interpellation var att försöka se på de viktiga infrastrukturfrågorna ur ett större perspektiv och få till en konstruktiv debatt här i kammaren i en för vårt land helt avgörande fråga för Sveriges roll i den hållbara gröna omställningen och för tillväxt och konkurrenskraft. Jag undrar också hur regeringens vision och tankar ser ut när det gäller infrastrukturens roll i samhällsbygget.Vårt ansvar som beslutsfattare är inte bara här och nu eller den här mandatperioden. Vi har också ett ansvar så långt vår förmåga och kunskap räcker att fatta så kloka beslut som möjligt. Vad behöver vi göra i dag för att vårt land ska stå starkare, säkrare och mer framgångsrikt och hållbart om 20, 30 och 50 år? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer För mig handlar politik om två saker. Å ena sidan handlar det om att visa på skillnader - det här vill vi, till skillnad från er. Det gör det tydligt för dem vi företräder. Å andra sidan handlar politik också om att kunna samlas och ta ansvar i frågor som påverkar människor i deras vardag för generationer framåt. Säkerhetspolitik, energifrågor och klimatomställning är tydliga, aktuella exempel på det. En sådan fråga är också infrastruktur. Mot bakgrund av det är Andreas Carlsons svar på min interpellation högst anmärkningsvärt. Jag är väldigt glad att statsrådet håller med om vad jag tycker, men att inte kunna bemöda sig mer än att på fyra och en halv rad i allmänna ordalag hålla med om det jag skriver tycker jag är respektlöst mot riksdagen och för det förtroende som Andreas Carlson har som statsråd.Den gröna omställning som i dag sker i norra Sverige är ett resultat av en politik som handlar om att vilja och möjliggöra och om att lägga ut kursen och sätta segel för att skapa och ta vara på vindarna i den gröna revolutionen. Det är en utmaning att planera och förverkliga det som vi vill ska ske. Det handlar om bostadsbyggande, infrastruktur, energi och kompetensförsörjning.Ett annat av vår tids största samhällsbyggnadsprojekt handlar om behovet av ny kapacitet för person- och godstransporter på järnväg. Frågan om nya stambanor har diskuterats i flera decennier, och det finns säkerligen anledning till självrannsakan för politiken brett när det gäller att hitta långsiktigt hållbara lösningar.Regeringen och Sverigedemokraterna har nu beslutat att skrota planerna på nya stambanor. Detta har väckt många reaktioner från näringsliv, kommuner och regioner, som dessutom under resans gång har investerat mycket tid, pengar och engagemang, skrivit avtal och förbundit sig att bidra till förverkligandet.Att säga nej förpliktar också till att ha ett alternativ för att lösa de problem vi ser, och därför vill jag fråga statsrådet: Vad avser Andreas Carlson att vidta för åtgärder för att skapa en hållbar långsiktighet när det gäller stora infrastrukturprojekt, och vad är regeringens förslag i dag för att öka kapaciteten på järnvägen?"}
+{"question":"Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som har framförts?","answer":"Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av det som har framförts i interpellationen om den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur.Anders Ådahl har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att säkerställa en hållbar utveckling av pendlingen mellan Göteborg och Borås och då inte minst tågpendling på ny tågbana.Daniel Helldén har frågat mig om regeringens besked dagen före julafton betyder att fyrspår Lund-Hässleholm skrinläggs eller om jag har för avsikt att fullfölja den tidigare planeringen med två nya spår för stambanan mellan Lund och Hässleholm.Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.Carina Ödebrink berör flera viktiga frågor i sin interpellation, och det är lätt att hålla med om mycket av det som framförs. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur. Det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft, och därför behövs det långsiktighet i planeringen av vår infrastruktur. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAnders Ådahl och Daniel Helldén har frågor kring specifika delar av det tidigare höghastighetstågsprojektet.Regeringen fattade den 22 december 2022 fyra beslut angående den tidigare regeringens planer för nya stambanor för höghastighetståg som kan komma upp i hastigheter på 320 kilometer i timmen.För Ostlänken ska Trafikverket identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder, dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt.För sträckan Göteborg-Borås är inriktningen att utreda en modifierad lösning utan att trafikstarten försenas. Trafikverket ska analysera vilka alternativa åtgärder eller paket av åtgärder i järnvägssystemet för hastigheter upp till som mest 250 kilometer i timmen som på ett kostnadseffektivt sätt kan utöka järnvägskapaciteten i stråket. Syftet är framför allt att förbättra förutsättningarna f��r arbetspendlingen i regionen samt att förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.För sträckan Hässleholm-Lund avslutas planeringen enligt den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg. I stället görs ett omtag för att belysa nya åtgärder i järnvägssystemet, som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne. Det ska främst handla om åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund men även åtgärder på andra bandelar. Regeringen inväntar Trafikverkets utredning innan nytt beslut tas.Planeringen för de centrala delarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping, avbryts.Motiven till besluten är att regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle tränga undan andra nödvändiga investeringar. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt.Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag tycker att det är ett välkommet inslag i svensk politik att tala om dygder, som Markus Kallifatides säger. Kanske fler någon gång borde ompröva och se vilka andra sätt det finns att se på saker. Jag försöker att se på politik på det sättet och vara öppen för nya idéer, tankar och förhållningssätt och kunna övertygas av goda argument.När det gäller investeringsstödet kommer jag dock att göra Markus Kallifatides besviken. Det är ett väldigt ineffektivt stöd. Men det säger ganska mycket om Socialdemokraterna. Det är just som Markus Kallifatides sa: Det var det enda verkningsfulla verktyget som ni hade.Visserligen var det inte så verkningsfullt, men det var det enda verktyget, medan jag pekar på många andra verktyg. Det handlar om att öka efterfrågan genom att öka köpkraften så att folk har råd att betala. Det handlar om att förenkla byggregler. Det handlar om att korta ledtider och om att få fram mer byggbar mark. Det handlar om att se till att de som står långt från bostadsmarknaden kommer närmare den.Det finns många, många åtgärder, och jag ser fram emot att återkomma till civilutskottet, ledamöterna Nysmed och Kallifatides och kammaren för att ha en god dialog om dessa.Jag tackar för kvällens debatt, och som Leif Nysmed var inne på ser jag fram emot fortsatt god dialog i dessa för Sverige så avgörande och viktiga frågor som handlar om att människor ska ha någonstans att bo och förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska kunna flytta dit där jobben eller kärleken finns eller av vilka andra skäl man nu vill flytta.Det här är ett mycket angeläget politikområde som regeringen prioriterar, och jag ser fram emot att återkomma.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag får börja med att be om ursäkt för att jag överskred min tid förra gången. Den här gången ska jag skärpa mig.Jag vill avslutningsvis tacka för debatten med bostadsministern. Vi lär nog få fler möjligheter att debattera, och jag hoppas att vi kan utveckla och diskutera kommande lösningar. Vi måste öka efterfrågan, annars kommer det inte att byggas någonting. Vi kan korta tiderna, men fortfarande måste det finnas de som har råd att köpa i slutändan, annars kommer det inte att byggas.Uppenbart är att alla som söker efter en bostad och som har råd att efterfråga en kommer att få vänta länge. Uppenbart är att många företag inom byggbranschen kommer att ha svårt att klara krisen. Bara i december gick 126 företag i byggbranschen i konkurs. Det är den näst högsta siffran på tio år. Det är allvarligt.Uppenbart är att byggnadsarbetare kommer att få betala ett högt pris genom en ökad arbetslöshet. Uppenbart är att 30 000 hyreslägenheter inte var viktigare än att byggandet tvärdyker. De hade kunnat vara väldigt nödvändiga för branschen just nu. Ett ärligt svar från bostadsministern hade varit att regeringen inte har någon politik för ett ökat bostadsbyggande. Regeringen sitter nöjd och ser på när bostadsbyggandet kraschar just nu. Det går inte att tolka de icke-svar som vi får från bostadsministern i dag på något annat sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag stannar där, i god tid."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi får väl reda ut detta med investeringsstödet ordentligt någon gång. Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion ett bemyndigande om ytterligare 8 miljarder. Om vi var regering och satt i Finansdepartementet hade vi givetvis backat upp det med finansiering i de år som det gäller, 2024-2025 och eventuellt något år till. Vi har alltså ett konkret förslag. Jag satt på första parkett före jul när statsrådet Andreas Carlson hade en interpellationsdebatt med min partikollega Gunilla Svantorp. Andreas Carlson redogjorde då utförligt för sin omsvängning i fråga om ny höghastighetsjärnväg i Sverige. Från att nyligen ha varit motionär i riksdagen för ny sådan järnväg är han nu motståndare. Andreas Carlson hade låtit sig övertygas av goda argument, inte minst på det kristdemokratiska rikstinget, och framställde det som något av en dygd för en politiker att kunna ändra uppfattning.Jag vill ge Andreas Carlson en chans att uppvisa denna dygd ännu en gång och ändra uppfattning. I det allvarligaste läget för svenskt byggande på tre decennier har regeringen i förtid avskaffat det enda av verkningsfull bostadspolitik vi hade: investeringsstödet till byggande av hyreslägenheter med lägre hyresnivå. Gör som vi sossar föreslagit och bemyndiga Boverket att bevilja anslag till redan inkomna ansökningar. Rädda jobb, stöd ekonomin och ge fler chans till en god bostad, bland annat genom 3 600 lägenheter här i världens finaste huvudstad."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Markus Kallifatides nämner Socialdemokraternas skuggbudget. Det kan vara bra att känna till vad som finns där för den som följer debatten. Där finns inga ytterligare medel till investeringsstödet än det som ingår i budgetpropositionen för 2023. Visst, Socialdemokraterna höjer bemyndiganderamen till 8 miljarder men tillför inga ytterligare medel. Det är viktigt att ha med sig. Det kanske är därför ledamoten talar om en vidareutveckling av stödet. Ja, när man inte själv har täckning för ett fortsatt stöd eftersom man inte avsatt några medel kan ju detta vara ett kreativt sätt att ändå ha en kommunikation om frågan.Jag tror ändå att man ska närma sig frågan med stor respekt för att många är i en svår situation till följd av det tuffa ekonomiska läget. Jag vill tacka Markus Kallifatides för de fina orden om ett av de beslut vi har fattat, nämligen kartläggningen av länsstyrelsernas arbete. Detta ökar trycket på att få fram mer byggbar mark. Man ska redovisa vilka åtgärder man har vidtagit tillsammans med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Det stämmer vad Kallifatides sa om att detta kan vara en bra grund för ytterligare åtgärder. Men det är i sig viktigt att öka trycket på länsstyrelser och kommuner att få fram mer byggbar mark.Detta är inte regeringens enda förslag, beslut eller åtgärd. Vi har presenterat en åtgärdslista med ett högt reformtempo, och vi kommer att presentera vilka nya utredningar som ska tillsättas. När det gäller de tre utredningarna vet Kallifatides mycket väl att det också handlar om prioriteringar och att hålla ett högt tempo för att motverka det skuggsamhälle som har bitit sig fast, och det kan man göra på många olika sätt. Detta är en viktig prioritering för regeringen.Leif Nysmed är inne på situationen i branschen, och jag känner väldigt väl till den. Jag var i Småland i fredags och träffade företrädare för trähusbranschen. Det var företag i Jönköpings län och övriga Småland som bygger hus, bland annat Boklok, med sin nya fabrik i Gullringen utanför Vimmerby. Trähusnätverket var också där. Inte minst Obos, som Leif Nysmed nämnde, pekade på konsekvenserna av det som händer nu. Men här fanns också många goda idéer och förslag som rimmar väl med den prioritering regeringen gör. Det finns inga genvägar för att få bukt med de problem som finns på bostadsmarknaden och med bostadsbyggandet. Det talades åter om regelförenklingar, ledtider och byggbar mark. Löser detta situationen här och nu? Det kan dämpa effekterna, men framför allt behöver de problem som byggts upp under lång tid åtgärdas. Vi lägger därför mycket krut och kraft på att lösa dessa problem.Vad gäller risken att förlora kompetens i den här tuffa situationen följer regeringen detta noga så att det inte blir den effekt Leif Nysmed pekar på: att man tappar viktig nyckelkompetens som gör att det tar lång tid att komma igång igen. Här ��r det viktigt med utveckling så att man kan använda denna tid i stället för att tappa kraft. Att regeringen följer detta noga är också ett viktigt besked till dem som är osäkra, och det är min kollega arbetsmarknadsministern som har detta ansvar."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Man kommer att gå omkull. Obos kommer att halvera sin tillverkning och har redan varslat ett stort antal anställda. Lars Weiss på Veidekke skriver i sin senaste ledare på bostadspolitik.se att bostadsbyggandet går mot en lång och bister fimbulvinter, och han jämför situationen med den på 90-talet.Jag var ung byggnadsarbetare under 90-talskrisen och minns fortfarande tydligt hur denna lågkonjunktur slog mot oss byggnadsarbetare, hur lång och intensiv den arbetslöshetsperioden blev för många av oss, hur många av oss lämnade branschen och hur lång tid det tog innan bostadsbyggandet kom igång igen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerBostadsbyggandet behöver ligga på en hög nivå. En dipp med arbetslöshet som följd gör att vi tappar kompetens i branschen, för folk sitter inte hemma och rullar tummarna utan byter till något annat jobb. Det blir svårt att locka tillbaka dem sedan för att snabbt komma igång och hämta upp det underskott vi nu riskerar att öka på ännu mer. Detta är riktigt allvarligt.Efter flera år av högt bostadsbyggande och minskat ackumulerat underskott av bostäder sedan 2017 tvärdyker nu bostadsbyggandet brant nedåt. Hur många unga kommer att tvingas ut på den osäkra och växande andra- och tredjehandsmarknaden för att kunna flytta hemifrån?"}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag vill kommentera statsrådets inspel.Den socialdemokratiska budgetmotionen och Socialdemokraternas kommittémotion på området innehåller ett förslag om att bemyndiga Boverket att bevilja anslag för ytterligare 8 miljarder kronor i investeringsstöd i den nuvarande formen.Det är ju det konjunkturläge som vi nu befinner oss i, med stigande räntor och stigande priser, som ligger bakom det dramatiska fallet i byggandet. Det är inte så, Andreas Carlson, att byggandet alltid har fluktuerat i takt med olika konjunkturer. Sverige har under perioder haft en medveten socialdemokratisk bostadsbyggandepolitik. Den handlar om att upprätthålla byggtakten i konjunkturnedgång.Vi står fast vid uppfattningen att det vore väldigt bra att på ett pragmatiskt sätt se till att byggandet upprätthålls i det som hotar att bli en djup lågkonjunktur. Ett sätt vore att avveckla investeringsstödet på ett lite annat sätt än det som regeringen nu har valt.Jag måste ändå berömma regeringen. Häromdagen var de kristdemokratiska statsråden Carlson och Slottner gemensamt ute massmedialt och berättade i ett pressmeddelande att man nu ger länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de tillsammans med kommunerna har genomfört för att främja ett ökat bostadsbyggande. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson säger i pressmeddelandet från den 20 januari att en sådan kartläggning kan bli en bra grund för att överväga vilka åtgärder som kan behövas på nationell nivå. Man kan säga att jag har fått svenska folkets, Magdalena Anderssons och Lena Hallengrens uppdrag att kartlägga vilka åtgärder som den sittande regeringen har vidtagit för att främja ett ökat bostadsbyggande. Jag vill redovisa mina resultat.Regeringen har avvecklat investeringsstödet i förtid och därigenom brutit mot den linje man hade här i riksdagen så sent som sommaren 2022. Många i byggbranschen är djupt besvikna, och det vet Andreas Carlson vid det här laget.Därtill har regeringen lagt ned tre statliga utredningar med omedelbar betydelse för bostadsförsörjningen i landet.Den första är utredningen om att motverka social dumpning. Detta är en utredning som i sitt arbete redan har kunnat konstatera att social dumpning är ett större problem i Sverige än vad man trott och att det finns kommuner som helt enkelt inte ser det som sin uppgift att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra är utredningen om ordning och reda på hyresmarknaden, som skulle kartlägga förekomsten och missbruket av så kallad blockuthyrning och så kallade lägenhetshotell. Denna utredning skulle även behandla frågan om ett hyresrättsregister.Den tredje, fru talman, är utredningen om boendesegregation. Utredaren skulle bland annat kartlägga vilka bostadsbolag som aktivt strävar efter att hyresgäster kan bo kvar efter omfattande renoveringar, redogöra för hur ett urval av dessa bostadsbolag arbetar och föreslå hur goda exempel kan få ökad spridning.Jag vill fråga Andreas Carlson: Om det nu är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar, vilket statsrådet har intygat här i talarstolen, är det då verkligen en bra idé att lägga ned alla dessa utredningar om boendesegregation, olaglig blockuthyrning och social dumpning?"}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag tackar för frågorna och engagemanget. Jag börjar med Leif Nysmeds två frågor.Den ena frågan gällde vilka skäl som låg till grund för att vi avvecklade investeringsstödet. Jag svarade på detta i mitt inledande anförande. Vi anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts.Den andra frågan gällde vilka andra konkreta åtgärder som vi i regeringen vidtar. Vi har presenterat många olika reformer som ska tas fram under mandatperioden. Redan i budgeten pekades de ut, och detta arbete har rivstartat.Låt mig påminna Leif Nysmed och Markus Kallifatides om att det på torsdag är 100 dagar sedan regeringen tillträdde. Flera områden har varit eftersatta, och vi har lagt om bostadspolitiken för att öka tillgången på byggbar mark och för att förenkla byggregler. Leif Nysmed säger att detta inte har att göra med att det ska finnas bostäder som människor har råd med, men det stämmer inte riktigt. Kan man förenkla byggregler och korta ledtider kan man också få ned priserna. Detta leder i sin tur till billigare bostäder och billigare hyror.Här finns det en mängd olika åtgärder att vidta. Kristdemokraterna var 2010-2014 i regeringsställning ansvariga för dessa frågor när Stefan Attefall var bostadsminister, och mycket påbörjades då. Den förra regeringen har gjort en del bra saker, men takten har varit alldeles för låg.Det finns initiativ i branschen och på olika andra håll, exempelvis initiativet Bygg i tid, där man pekar på 16 olika förslag för att förenkla regler och korta ledtider. Det är sådant som ligger med i vågskålen när regeringen nu gör sina bedömningar och avvägningar av vilka åtgärder som ska tas fram i högt tempo. Det handlar om att tillgängliggöra bostäder också för grupper som i dag står långt ifrån bostadsmarknaden. Det handlar om att sänka trösklarna genom mer byggbar mark och kortare ledtider och genom att få igång byggandet.Kan man göra detta i den mycket tuffa situation som råder just nu? Vi har ju en konjunkturnedgång. Bostadsbyggandet har alltid hängt ihop med konjunkturen - när den går nedåt går bostadsbyggandet ned, och när den går uppåt går bostadsbyggandet upp.Markus Kallifatides frågade om Stockholm. Som har framgått av tidigare debatter och även i dag här i kammaren, fru talman, bedömer regeringen att investeringsstödet har haft låg träffsäkerhet, då det har kunnat beviljas för byggprojekt som skulle ha genomförts oavsett stöd. Denna bedömning gäller även projekt i Stockholmsregionen. Regeringen gör alltså bedömningen att avvecklingen har en begränsad effekt på bostadsbyggandet.I den av stödförordningen definierade Stockholmsregionen färdigställdes 102 bostäder i nybyggda hus under perioden 2016-2021. Under denna period betalades det ut investeringsstöd för 3 317 bostäder. I förhållande till byggbehovet har stödet sökts i liten utsträckning i storstadsregionerna. Det var därför den föregående regeringen införde olika system för att prioritera ansökningar från storstadsregionerna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVår bedömning är även fortsättningsvis att det har blivit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och som därför kan ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden. Det kanske är därför som Socialdemokraterna inte heller har avsatt medel för investeringsstöd i sin budget, fru talman."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag tackar ministern för svaret men börjar med att konstatera att bostadsministern inte svarar på mina frågor. Det stämmer att investeringsstödet avvecklades 2021, men bostadsministern svarar inte på frågan varför man ändrar spelreglerna för dem som har sökt stödet i tid och som lovats att få stödet utbetalat. Återigen bryter regeringen löften den gett innan valet. Detta riskerar att leda till att cirka 30��000 hyresrätter med lägre nyproduktionshyra inte byggs - och det i en tid då alla prognoser pekar på att bostadsbyggandet rasar från 67 800 bostäder 2021 till 33 000 under 2023, om man tittar på nystartade byggen. Jag pratade med Byggföretagen, och risken är att de justerar ned sin siffra ytterligare. Samtidigt är behovet enligt Boverket fortfarande 63 400 bostäder per år. Detta är oroväckande. Bostadsministern svarar inte heller på frågan vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att öka byggandet av bostäder. Som vi redan har påpekat tas det enda stödet för att normalinkomsttagare ska ha råd att efterfråga en nyproducerad hyresrätt abrupt bort. Därmed riskerar man att 30 000 hyresrätter inte byggs med lägre hyra. Det enda jag egentligen har hittat hos regeringen och KD när det gäller att öka efterfrågan är att man i valet pratade om att det andra amorteringskravet skulle tas bort, men inte ens det vallöftet orkar man genomföra. Än mindre står det något i Tidölagets slottsavtal om bostadspolitiken.Jag skrev också i min interpellation till bostadsministern att det inte duger att endast hänvisa till regelförenklingar. Det ökar inte bostadsbyggandet. Om fler bostäder ska kunna byggas måste gemene man också ha råd att efterfråga dem - annars byggs de inte. Ingen byggherre bygger tomma bostäder. Investeringsstödet sänkte nyproduktionskostnaderna med ungefär 20 procent, utan att kvaliteten sänktes. Det var snarare tvärtom. Under de åtta år jag har jobbat med bostadspolitiken här i riksdagen har de regelförenklingar som förts fram handlat om att minska kraven på lägenhetsstorlekar eller minska tillgängligheten. Är det dessa regelförenklingar bostadsministern syftar på när han lyfter fram sådana? Är det trängre och mindre tillgängliga bostäder som ska öka efterfrågan?Hur mycket lägre tror bostadsministern att priset, eller hyran, skulle bli? Och vad är det som garanterar att den besparing som en standardsänkning eventuellt skulle kunna ge kommer slutkunden till del? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFör att bostadsbyggandet verkligen ska öka igen krävs det att det, oavsett typ, byggs bostäder som människor har råd att efterfråga - annars kommer det inte att byggas någonting. Regelförenkling ökar inte efterfrågan."}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. I sitt svar menar statsrådet att investeringsstödets avskaffande bedöms ha \"en begränsad effekt\" på nybyggnation. Jag undrar vad som är skälen och bakgrunden till denna bedömning. Hur har regeringen kommit fram till denna slutsats? Under 2017-2022 har cirka 60 000 lägenheter byggts med stödet och haft en hyresnivå som är cirka 2 000 kronor lägre. Vi socialdemokrater delar alltså inte riktigt regeringens bedömning - även om vi gärna ser en vidareutveckling av offentliga stöd till nybyggnation, alltså exempelvis en reformerad form av investeringsstöd.  Min fråga gällde faktiskt min hembygd Stockholm och Stockholmsregionen. Här finns cirka 80 000 aktivt bostadssökande i den kommunala bostadsförmedlingen. Den information jag hade i december var att det då fanns ej hanterade ansökningar om investeringsstöd för cirka 3 600 lägenheter i Stockholms län. Regeringskansliet borde ha bättre koll än jag, så jag vill ge ministern ännu en chans att svara på frågan och ge sin bild av hur många lägenhetsbyggen som nu inte drar igång här i huvudstadsregionen. Om det nu skulle vara så att Stockholmsperspektivet anses för begränsat, låt oss i stället lyssna till kommunalrådet i Kiruna! I Dagens Nyheter den 9 januari kunde jag läsa följande: \"Vi behöver få fler människor att flytta till Kiruna. Kompetensförsörjningen är det viktigaste fokuset vi har i Norrbotten just nu, säger Mats Taaveniku.\" Dagens Nyheter undrar hur det ska gå till. \"Den här satsningen klarar inte kommunerna själva med det skatteunderlag och de undermåliga statliga stöden i den senaste budgeten. Staten måste ta ett större ansvar, för att vi ska klara den här omställningen, säger Mats Taaveniku.\" Han är alltså kommunalråd i Kiruna.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet står vidare: \"Han anser att det statliga investeringsstödet måste återinföras för att sätta fart på bostadsbyggandet i norr. Det var den nuvarande regeringen som i opposition år 2021 drev igenom en avveckling av stödet.\" Dagens Nyheter avslutar artikeln med att man har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson för att fråga om ministern vill återinföra investeringsstödet för bostäder, utan att lyckas.I ljuset av det allvarliga läget för bostadsbyggandet här i Stockholmsregionen, men uppenbarligen också i de norra delarna av landet, vore det inte lägligt att ompröva sin hållning till hur avvecklingen av investeringsstödet ska gå till, Andreas Carlson? Varför inte låta länsstyrelserna och Boverket fortsätta att behandla redan inkomna ansökningar, så som vi socialdemokrater har föreslagit i vår budgetmotion?"}
+{"question":"Ser statsrådet någon risk för att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet av investeringsstödet per den sista december 2022, och har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet?","answer":"Markus Kallifatides har frågat mig om jag ser någon risk att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet för investeringsstödet per den 31 december 2022 och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet. Leif Nysmed har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens beslut att klippa investeringsstödet vid årsskiftet 2022/23 samt vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att öka bostadsbyggandet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Men vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge, och förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt på grund av detta. Bostadsbyggandet förväntas minska i år, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen med höga byggkostnader, stigande räntor och minskad köpkraft hos hushållen. Den utvecklingen är förväntad oberoende av avvecklingen av investeringsstödet.Beslutet att investeringsstödet ska avvecklas togs av riksdagen 2021. Regeringen fullföljer nu avvecklingen genom att se till att stöd som beviljats före den 31 december 2022 ska kunna betalas ut. Det är ett ansvarsfullt agerande i det tuffa ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Regeringen anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts. Avvecklingen bedöms därför ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet samtidigt som den kraftigt minskar de statliga utgifterna för stödet. I stället för kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet vill regeringen nu ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament för ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus."}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror inte att min intellektuella kapacitet klarar det där exemplet med skolklassen. Men jag ska ta med mig det hem och fundera på det.Jag menar som sagt att det här är en genuint svår debatt. Frågan om migrationen och mottagandet av kvotflyktingar innehåller viktiga avvägningar.Vi föregår inte med dåligt exempel från regeringen när vi fortfarande ligger topp tre i mottagandet av kvotflyktingar. Jag tycker att fler länder borde kunna ta ansvar, men som migrationsminister i Sverige kan jag bara ta ansvar för vad den svenska regeringen väljer att göra på migrationsområdet. Vi tar nu itu med den mycket svåra uppgift som Socialdemokraterna lämnat efter sig, det vill säga att få ordning på invandringen och integrationen. Det är ett digert arbete som vi bedriver med full kraft. Vi tar ansvar.Jag tror att det är få i Sverige eller i övriga världen som skulle säga att Sverige inte har hjälpt dem som är på flykt. Nu har vi ett enormt ansvar att också se till att de kommer in i samhället på riktigt.Jag är stolt över att vi till skillnad från den förra regeringen klarar av att göra den prioriteringen och säga att vi särskilt vill hjälpa kvinnor, flickor och hbtq-personer. Det handlar om grupper som är otroligt utsatta i de flyktingläger som vi hjälper dem från.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Svenska folket vill förbjuda vinster i välfärden och vill även förstatliga elnätet. Om man ställer en fråga och gör en opinionsundersökning är det inte alltid så att det i varje läge kommer att innebära att man får ett svar som vi ska bära in här i riksdagen. Jag tror att svenska folket just när det gäller flyktingar tycker att vi ska ta emot dem som verkligen behöver det, till exempel funktionsvarierade barn, våldtäktsoffer och liknande.Jag ska göra det väldigt enkelt. Jag ska ta ett svenskt exempel. Vi har en skolklass här i Sverige som har en elev med särskilda behov. Sedan kommer det ytterligare en elev med särskilda behov till den klassen. Allt annat är lika. Det är lika många lärare och lika mycket resurser. Det kommer per definition att innebära att den klassen och den läraren får en större belastning. Det blir mer att göra. Det blir tuffare. Det blir mindre tid till alla elever, då inga ytterligare resurser skjuts till. Dessutom har man i det här landet en regering som skär ned på skolan, så resurserna till klassen har till och med minskat. Vad händer då? Jo, många av de elever i denna klass som inte har särskilda behov, kanske också någon av dem som har särskilda behov, kommer att söka sig därifrån.Det är precis samma sak. Om många människor med stora behov finns i ett land och resurserna blir mindre kommer det att bli stökigare, och då kommer de människor som har resurser att söka sig därifrån att göra det i ökad utsträckning. Det är det som händer när regeringen inte tar hit tillräckligt många kvotflyktingar. Regeringen borde därför driva att alla länder ska öka sitt kvotflyktingmottagande, för då får vi säkra vägar och hjälper de här länderna att få bättre stöd, klara av att minska fattigdom och få stabilare institutioner. I stället för att visa på dåligt omdöme och vara ett dåligt föredöme genom att minska kvotflyktingmottagandet borde man ju jobba för att alla andra länder ska höja det. Men då kan man inte föregå med så dåligt exempel att man själv sänker det."}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Jag tror att det är lite olyckligt om man inte kan erkänna att migrationsfrågan är genuint svår och att den innehåller avvägningar som måste göras. Erkänner man inte det blir det med det resonemang som Ola Möller för svårt att inte ställa frågan varför det ska stanna vid 5 000 - varför tycker Socialdemokraterna att alla över 5 000 inte ska ha rätt att komma hit?Jag tror också att det är viktigt att man lyfter blicken. Jag vill att Sverige ska vara ett öppet land. Jag vill att vi ska kunna fortsätta att hjälpa människor som är på flykt. Men om den svenska befolkningen upplever att invandringen och integrationen inte fungerar tror jag att det i förlängningen finns en risk att vi inte kommer att ha samma förmåga att hjälpa. Jag tänker inte bara här och nu och till nästa mandatperiod, utan jag tänker långsiktigt på Sverige och Sveriges mottagande. Jag vill som sagt att vi ska kunna hjälpa. Ska vi kunna ha en acceptans för det bland svenska folket måste vi visa att vi klarar av att få ordning på invandringen och integrationen.Vi har ett tungt uppdrag framför oss med tanke på hur den förra regeringen och regeringen dessförinnan med Miljöpartiet skötte migrations- och integrationsfrågan. Men det är en svår uppgift som vi verkligen är beredda att ta oss an med full kraft. Det är också därför som vi ser att det stora paradigmskiftet behövs i svensk migrationspolitik. Men jag vill betona att Sverige även med den genomförda minskningen till 900 kvotflyktingar fortsätter att vara bland de största vidarebosättningsländerna såväl i EU som globalt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå till Ola Möllers fråga om hur vi stärker tredjeländer! Samarbete med tredjeländer handlar om att minska grundorsakerna till att människor tvingas på flykt eller irreguljärt migrerar till EU. Det handlar även om att stötta utsatta människor som är på flykt och förbättra deras möjligheter till skydd i närområdet. Vi behöver också bygga väl fungerande migrationssystem i tredjeländer, så att människor som är i behov av skydd kan stanna kvar där, alternativt återvända om de inte har laglig rätt att vistas i landet. Regeringen arbetar aktivt för att stärka samarbetet med tredjeländer på återvändandeområdet för att minska belastningen på transitländer och kunna garantera ett ordnat återvändande.Den långsiktiga lösningen på den irreguljära migrationen är att i EU få till stånd ett nytt och förbättrat asylsystem där ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Ett förbättrat återvändande och insatser för att minska smuggling och irreguljär migration överlag menar vi är vägen framåt. Det är därför jag är så glad att ha möjlighet att diskutera de här frågorna när vi som EU:s ordförandeland välkomnar våra migrationsministerkollegor från de europeiska länderna till Stockholm senare i veckan. Samarbetet med tredjeländer för att stärka ursprungsländerna är en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet och också en fråga som alltmer diskuteras på EU-nivå, för det är så vi långsiktigt kan skapa förändring."}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Det är härligt att migrationsministern visar det engagemang hon har. Det uppskattar jag. Men debatten är inte svår. Det här är inte ett dugg svårt, även om jag förstår att det är svårt för regeringen. Vad det handlar om är om vi ska ta emot 5 000 kvotflyktingar och fortsätta göra en stor insats, vilket migrationsministern framhåller som ett föredöme. Migrationsministern lyfter fram det som har gjorts och säger att det är bra. Men nu ska regeringen, som tar ansvar genom att inte ta ansvar, ta ansvar. Det är ju orwellsk retorik.Ministern säger att man nu ska ta större ansvar för kvinnor och hbtq-personer. Men man går från 5 000 till 900. FN har fritt mandat att plocka ut dem med störst behov. Regeringspartiernas företrädare står i talarstolen och säger att det är de som kan integreras och kan göra nytta för Sverige som ska komma hit. Men då vill jag fråga ministern: Hur är ett barn med Downs syndrom ett integrationsproblem? Var snäll och beskriv det för mig! Vari ligger integrationsproblemet när vi tar hit ett föräldralöst barn med Downs syndrom? Hur är det ett problem att vår svenska sjukvård hjälper yazidiska flickor som blivit våldtagna av muslimska män att få ett liv? Hur är det ett integrationsproblem? STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet pågår folkmord runt om i världen. Förra veckan sa Bundestag i Tyskland att det yazidiska folkmordet i Sinjar 2014 skulle erkännas. Vi har en annan tradition i Sverige. Här får vi inte hantera det så. Men FN, tyska Bundestag och det brittiska parlamentet har sagt att det är ett folkmord. Rohingyerna, som är muslimer borta i Sydostasien, utsätts också för ett folkmord. Barnen i Tigray är utsatta för ett systematiskt folkmord med påtvingad svältkatastrof. Det är ju de barnen och människorna det här handlar om.Ni går från 5 000 till 900 i kvotflyktingsystemet, där FN plockar ut de mest behövande. Det innebär att det även är färre flickor, kvinnor och hbtq-personer som kan komma hit. Jag har inga problem med att man pekar på att det är de här utsatta grupperna som kan komma, men det var inte det som regeringspartiets företrädare stod i migrationsdebatten här och sa.Hur stabiliseras de här länderna? Den frågan undviker ju migrationsministern. Man säger att det är jag som har gjort ett tankefel och liknande. Men frågan kvarstår: Hur blir krigshärjade, fattiga länder stabilare och tryggare, vilket också minskar migrationsströmmarna till Europa, av att dessa utsatta barn, kvinnor och hbtq-personer väljs bort av regeringen genom att man går från 5 000 till 900? Jag vet också att de stora partierna i regeringsunderlaget i princip vill ta bort kvotflyktingarna helt. Dessutom ska de inte ha permanenta uppehållstillstånd. Men hur blir de här länderna tryggare och rikare av den politiken?"}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Frågan om kvotflyktingar är otroligt viktig men också en svår debatt. Precis som Ola Möller säger stämmer det att det här är väldigt utsatta personer som verkligen är i behov av skydd. Sverige har tagit ett enormt ansvar. Som jag nämnde inledningsvis var lilla Sverige det land som tog emot enskilt flest i hela EU både 2021 och 2022. Jag kan bara beklaga att inte fler länder kliver fram och tar ett större ansvar för kvotflyktingarna.Vid sidan av att vi har tagit ett stort ansvar jämfört med andra europeiska länder men även sett till hela världen har vi dessutom hört till de länder som har haft det allra största mottagandet av asylsökande som själva har rest till den svenska gränsen. Det har lett till en ohållbar situation i Sverige med ett integrationsmisslyckande till följd av att flera regeringar inte har tagit ansvar för invandringen eller integrationen, i synnerhet inte Ola Möllers regering som avgick i höstas.Det finns enorma problem i det svenska samhället som vi som ansvarskännande politiker med full kraft nu ska ta itu med. Det handlar om boendesegregation. Det handlar om skolan, där alldeles för många elever inte lär sig svenska, inte får en utbildning och i många fall tyvärr döms till ett utanförskap som blir mycket långvarigt. Det handlar om kriminaliteten. Det handlar om kvinnor som aldrig får den chans som de borde få i ett fritt och demokratiskt samhälle.Detta är vi beredda att ta ansvar för. Vi tar samtidigt fortsatt ansvar för att ta emot kvotflyktingar som är så utsatta. Med våra 900 ligger vi fortfarande bland topp tre i EU sett till per capita. Så kom inte och säg att den här regeringen inte tar ansvar!Det finns en väldigt viktig aspekt i den här diskussionen som Ola Möller med precision missar att framhålla, nämligen att det traditionellt sett är män som kommer till Europa. Det är män som betalar flyktingsmugglarna och kommer hit. Därför prioriterar den här regeringen, vilket den förra regeringen inte klarade av, kvinnor, flickor och hbtq-personer, som är så otroligt utsatta i flyktinglägren. Är det verkligen fel, Ola Möller?"}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Jag tackar ministern för svaret.Kvotflyktingsystemet och kvotflyktingarna i Sverige kan ses som en direkt förlängning av de vita bussarna. Sedan 1950 har Sverige tagit emot kvotflyktingar, och vi har upprätthållit en väldigt stolt tradition. Vi har bland annat inte ställt krav på vilka kvotflyktingar som det ska vara, utan vi har låtit FN sköta det. Det gör att Sverige har tagit emot de mest utsatta, till skillnad från många andra länder.Det är ungefär som i sjukvården, det vill säga att de med störst behov ska ha hjälp först. Så ser kvotflyktingsystemet ut för Sveriges del.Det här vill regeringen ändra på. Vi har hört företrädare för regeringspartierna säga här i kammaren att man ska ge FN besked om att det är de icke lika skyddsbehövande som ska plockas ut. Det handlar om folk som kan bidra till Sverige.Det här är en väldigt tydlig klasspolitik. Det är ju inte de mest utsatta i arbetarklassen som flyr från sina hemländer först, utan det är de människor som har framför allt ekonomiska resurser - medelklass och överklass - som flyr först. Ofta är det de med utbildning som kommer via de irreguljära vägarna medan kvotflyktingsystemet på ett säkert sätt tar hit de människor som är i störst behov av hjälp. I stället för att folk köper sig förtur får de hjälp att komma hit på grund av att de har störst behov av det.Kvar blir de mest utsatta. Det handlar om våldtäktsoffer som fått underlivet söndertrasat, den som fötts med Downs syndrom, den som förlorat båda sina föräldrar eller den som står ensam med sina småbarn. Det är dessa som regeringen väljer bort i och med det nya systemet och neddragningarna.I ljuset av detta är frågan relevant. Kvotflyktingsystemet utgör en säker väg in i Europa. Flyktingarna får permanent uppehållstillstånd och blir motiverade att finnas här i Sverige. De får hjälp så att de kan komma in i samhället genom att de fördelas bland kommunerna.De länder som i fortsättningen får ta den största bördan med de mest utsatta människorna kommer nu att få en större belastning. Det blir obönhörligen så. Om de mest utsatta stannar kvar och de resursstarka med pengar och socialt kapital flyr blir bördan större för dessa länder, och detta destabiliserar dem. Det gör att deras sjukvårdssystem blir mer ansträngt.I kombination med nedskärningarna av biståndet kommer det att innebära att mindre resurser ska ta hand om en större försörjningsbörda i de länderna, och det blir destabiliserande. Jag tror att migrationsministern förstår detta.Varför skär regeringen ned på antalet kvotflyktingar och biståndet när det får effekten att det destabiliserar de länder som regeringen i andra sammanhang, bland annat i EU, säger sig vilja stabilisera? Man måste tänka både och här. Regeringen vill ge med ena handen men tar också bort med en stor näve. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvara gärna på frågan hur länderna blir mer stabila av att de mest utsatta blir kvar och de resursstarka flyr.(Applåder)"}
+{"question":"Hur menar statsrådet att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar?","answer":"Ola Möller har frågat mig hur jag menar att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar. Vidarebosättning är ett sätt för länder att erbjuda en varaktig lösning för särskilt utsatta flyktingar som inte har någon sådan möjlighet att tillgå där de befinner sig. Under 2021 tog Sverige emot 6 400 kvotflyktingar och var därmed den största vidarebosättningsstaten i EU. Under 2022 vidarebosattes 5 000 flyktingar, vilket innebar att Sverige fortsatt var bland de största vidarebosättningsländerna såväl i EU som globalt. Regeringen kommer i enlighet med Tidöavtalet att begränsa vidarebosättningen till 900 kvotplatser per år med start 2023, ett antal som fortfarande kommer att göra oss till en av EU:s största mottagare. Förändringen genomförs mot bakgrund av att Sveriges asylmottagande varit mycket ansträngt under lång tid och att vi nu behöver en nivå som speglar det antal som Sverige klarar av. Ansvaret för vidarebosättning kan inte vila på ett fåtal stater. Sverige har tagit ett stort ansvar, men för att kvotflyktingsystemet på allvar ska kunna fungera som ett verktyg att ge skydd till människor på flykt behöver fler länder bidra med årliga flyktingkvoter.Interpellanten tycks dock ha blandat ihop frågan om kvotflyktingar med arbetet med att stärka de länder människor flyr ifrån. Regeringen har aldrig påstått att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar. Arbetet med att stärka tredjeland som regeringen deltar i handlar snarare om att minska antalet utsatta människor på flykt från första början eller att förbättra deras möjlighet till skydd i närområdet. Arbetet mot grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning är brett och innefattar en mängd olika aspekter. Bland annat arbetar EU strategiskt med partnerskap med ursprungs- och transitländer. Regeringen driver också på för att stärka samarbetet med tredjeländer på återvändandeområdet för att minska belastningen på transitländer och kunna garantera ett ordnat återvändande.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också avslutningsvis tillägga att den kanske viktigaste frågan för att förbättra situationen i transitländer är att få till stånd ett nytt och förbättrat asylsystem med minskad irreguljär migration och smuggling samt ett förbättrat återvändande. Det är ett arbete som jag deltar i och ser fram emot att fortsätta med."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Mitt fokus är inställt på att under den kommande mandatperioden åstadkomma det paradigmskifte som svensk migrationspolitik verkligen är i behov av.På tal om paradigmskifte slog det mig att Magdalena Andersson vid något tillfälle ska ha sagt att det paradigmskifte som nuvarande regering pratar om redan genomfördes av Socialdemokraterna 2015. Vi är nog dock alltför många som ser igenom detta försök att skriva om historien. Att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna stå för ett paradigmskifte i migrationspolitiken - åtminstone ett som går i rätt riktning - faller på sin egen orimlighet. Det är denna regering som tillsammans med Sverigedemokraterna står för ett paradigmskifte. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns väldigt många delar av migrationsområdet som behöver stramas åt. Som jag har sagt här tidigare i dag är utvisning på grund av brott inget undantag, och det är jag och Richard Jomshof helt överens om, trots att regelverket skärptes så sent som i augusti förra året. Men liksom andra förändringar under de senaste åtta åren handlade detta om något som kom alldeles för sent och som var alldeles för lite. Vi har en helt annan ambition, och vi kommer att återkomma med stramare lagstiftning. Vi kommer också att säkerställa att hela regeringen jobbar som en samlad kraft för att kunna verkställa utvisningsbeslut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Tack för svaret, statsrådet! Det var ett bra svar. Jag tycker att det är positivt att frågan om utvisning är så central och att man - vi - arbetar med den på ett så omfattande sätt. Den frågan är nämligen avgörande för att komma till rätta med den här sortens kriminalitet, just för att en majoritet av dem som begår dessa brott tyvärr - eller hur man nu väljer att se på det - har en annan bakgrund. Det är så verkligheten ser ut.Jag hoppas att vi får ny lagstiftning på plats så fort det bara går, för det handlar naturligtvis också om att de som befinner sig i Sverige, och som sköter sig, inte ska behöva drabbas för att det finnas andra människor som inte förstår hur man beter sig i vårt land."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Mitt svar på Ola Möllers fråga är att regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på huruvida man kan utvisa människor på grund av bristande vandel. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser mycket fram emot resultatet av den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller Richard Jomshofs inlägg vill jag hänvisa till det som statsministern var tydlig med i regeringsförklaringen. Man har fått ansvar för ett land som befinner sig i flera parallella kriser, och den senaste tidens eskalerande våldsspiral vittnar tyvärr om att det inte finns någon återvändo. Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och tryggheten upprätthållas i hela vårt land.En skärpning av regelverket för utvisning på grund av brott kommer inte att vända utvecklingen på egen hand, men det är en otroligt viktig del. Redan i opposition visade de fyra partierna i regeringsunderlaget samsyn kring utvisning på grund av brott. Det var också dessa tillkännagivanden som ledde fram till att man i augusti fick ett nytt regelverk på plats som innebar en skärpning i vissa delar men som inte alls går så långt som samarbetspartierna vill.Jag är väldigt glad för att det finns samsyn hos regeringssamarbetspartierna, för det är viktigt att Sverige som rättsstat kan upprätthålla tryggheten i samhället och respekten för våra lagar. Var och en som befinner sig i vårt land, oavsett om den är svensk eller utlänning, behöver följa svensk lag och avhålla sig från brott. Men det handlar också om att stå upp för brottsoffren. Regeringens ambition är att med kraftfulla åtgärder försvåra kriminellt leverne i Sverige på många plan.Om en utlänning har begått allvarliga eller upprepade brott måste det finnas bättre förutsättningar att besluta om utvisning. För att återgå till Richard Jomshofs ursprungliga fråga om vidtagande av generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare kommer det inte att handla om generella åtgärder utan om flera specifika sådana, och inte bara inom mitt ansvarsområde.När det gäller frågan om vad man kan göra innan den nya lagstiftningen finns på plats är jag lika otålig som Richard Jomshof och vill peka på hur otroligt viktigt det är att säkerställa att i de fall någon får en utvisning - de är få - ska utvisningen också kunna verkställas. Det har man lyckats alldeles för dåligt med, men vi kommer att jobba med full kraft för att man ska kunna göra det."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Jag tycker att det är viktigt i sammanhanget att lyfta fram att människor som de facto inte har begått något brott ska utvisas, oavsett om det är på grund av gängkriminalitet eller andra skäl. Jag vill höra migrationsministerns uppfattning om människor som ljuger för polisen. Det är ju ett problem! Tystnadskultur råder i gängmiljöerna. Om man aktivt försvårar polisens arbete skulle jag kalla det bristande vandel utifrån skrivningarna i slottsavtalet. Det handlar också om att ljuga för myndigheter.Ministern bör väl kunna ha en uppfattning om det är bristande vandel att ljuga för polisen? Om ministern inte kan säga att det är bristande vandel när till exempel gängkriminella ljuger för polisen måste jag säga att jag har ännu svårare att förstå hela den utredningen. Någonstans måste man väl ändå grunda den i en uppfattning om vad bristande vandel är? Är det att respektera svenska folket att aktivt ljuga för myndigheterna, eller kommer sådana saker också att ligga till grund för utvisning när utredningen är klar och sedan blir till en proposition här i kammaren? Jag tycker att det är en viktig fråga.Jag vill även påpeka att den förra regeringen gjorde mycket när det gällde att få till utvisning och utlämning av utländska medborgare. Fallet med de marockanska gatupojkarna var ett tydligt exempel på en bra insats från den dåvarande regeringen för att få till avvisning av de personer som inte hade i landet att göra. Det jobbades väldigt mycket med det, men det är en svår materia. Det vet både ledamoten Jomshof och migrationsministern. Men svara gärna på frågan om det är bristande vandel att ljuga för polis och myndigheter."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret. Som Maria Malmer Stenergard konstaterat i sitt svar kommer en ny utredning att tillsättas - alltså inte en ny regering utan en utredning. Jag tycker nog att ni ska få chansen ett tag till.Utredningen handlar om att ytterligare skärpa regelverket kring utvisning på grund av brott. På sidan 43 i Tidöavtalet står det att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar står åtalade för brott samt att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. Det har statsrådet redan konstaterat, och det är naturligtvis väldigt bra. Om man frågar mig är detta den absolut viktigaste delen i hela Tidöavtalet.Jag menar att människor av det här slaget - det spelar ingen roll vad de har för bakgrund - inte har i Sverige att göra. Kommer man till Sverige och begår väldigt grova brott ska man naturligtvis skickas tillbaka hem igen. Det spelar ingen roll om man kommer från ett grannland eller något annat land. I Sverige förväntar vi oss att man sköter sig och bidrar till det allmänna.Jag vill också påstå att frågan om utvisning är central för att komma till rätta med gängkriminaliteten och den allt grövre organiserade brottsligheten, för den är till stor del ett importerat problem. Den bilden förstärks inte minst av att omkring en tredjedel av dem som avtjänar straff i svenska fängelser de facto saknar svenskt medborgarskap.Problemet med att grovt kriminella utlänningar tillåts stanna i Sverige började inte med korankravallerna utan har funnits under väldigt lång tid, i väldigt många år. Såväl våldtäktsmän som mördare har tillåtits stanna i Sverige efter avtjänat straff när de i själva verket borde ha skickats tillbaka hem igen.Ett uppmärksammat fall är de fyra eritreanska män som gruppvåldtog en kvinna i Flemingsberg i fjol. Två av männen våldtog dessutom kvinnan ytterligare en gång i en hiss på Flemingsbergs station. Samtliga män kommer att dömas till fleråriga fängelsestraff, men trots att åklagaren yrkade på utvisning vid fällande dom kommer ingen att utvisas efter avtjänat fängelsestraff. Det är bara ett tragiskt exempel av många. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan kan också titta på siffror från Brå som visar att närmare sex av tio utländska mördare som var folkbokförda i Sverige när brottet begicks slipper utvisning efter avtjänat straff. Det är väldigt allvarligt att situationen ser ut så.Att utländska medborgare avhåller sig fr��n att våldta och mörda i Sverige är inget orimligt krav - inte heller att de inte startar eller deltar i kravaller där man till exempel försöker döda poliser. Jag tycker att det ligger inom rimlighetens gränser att man inte sysslar med den sortens verksamhet. Därför är det såklart bra att ny lagstiftning på området planeras.Men vad gör vi innan ny lagstiftning är på plats? Vad gör vi med alla de grova brottslingar som tillåts stanna kvar i Sverige i dag? Vi har till exempel dem från korankravallerna som jag nämnde, och det blir förmodligen fler med tanke på hur man har valt att döma. Och när lagstiftning väl är på plats, vad gör vi då med människor som inte borde ha fått stanna  i Sverige? Finns det något vi kan göra i efterhand?"}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att tillsammans med Sverigedemokraterna ta ansvar för Sverige. Jag ser med tillförsikt fram emot de regelförändringar som är att vänta på migrationsområdet den kommande mandatperioden. Jag vill ta fasta på den fråga som Richard Jomshof avslutade med, det vill säga hur vi ska kunna utvisa utländska medborgare som ej har begått brott när vi nu inte lyckas utvisa dem som har begått brott. Det är en fullt berättigad fråga.Min ambition som migrationsminister och regeringens och samarbetspartiernas ambition är att helt lägga om politiken. Vi behöver ett paradigmskifte. Vi måste se till att människor i mycket fler fall än i dag döms till utvisning. Det är det som alla de här förslagen syftar till.Något som man ofta glömmer bort är att det även om det döms till utvisning tyvärr är alldeles för svårt att verkställa utvisningarna. Här har regeringen väldigt höga ambitioner om att jobba mycket mer med diplomati. Det verkade den tidigare regeringen inte särskilt engagerad i. Man måste jobba träget med de länder som vägrar ta emot sina egna medborgare, trots att folkrätten kräver att de ska göra det.Det är också något som vi under den här veckan kommer att ta upp med våra kollegor i EU som vi har nöjet att välkomna till Stockholm för det första informella RIF-rådet här. Om vi tillsammans på EU-nivå kan jobba för att få till återtagandeavtal och jobba som en enad kraft mot ursprungsländer som inte vill samarbeta är det oerhört bra.Vi kommer också att ta upp en särskild punkt om att man måste jobba med en whole-of-government approach. Vi kan alltså inte ha det så att en biståndsminister säger en sak, en handelsminister säger en annan sak, en utrikesminister säger en tredje sak och en migrationsminister som hemskt gärna vill att länderna ska ta tillbaka sina medborgare. Hela regeringen måste jobba samlat. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla myndigheter som kommer i kontakt med frågan om utvisning av medborgare måste också jobba i samma riktning. Det är lättare sagt än gjort. Men här har Tidöpartierna höga ambitioner om att få till stånd en förändring. Vi vill till exempel använda biståndet som påtryckningsmedel mot de länder som vägrar att samarbeta.Även om jag är medveten om att det är en svår uppgift att både genomföra lagändringar och få till en annan styrning av myndigheter har jag höga ambitioner i fråga om att regeringen ska lyckas betydligt bättre än vad som varit fallet tidigare.När det gäller frågan om vandel har jag debatterat den med Ola Möller tidigare. Regeringen menar att även om man inte uppnått nivån för att dömas till utvisning till följd av ett brott ska man ändå i vissa fall kunna utvisas på grund av bristande vandel. Det handlar till exempel om personer som har samröre med en terrororganisation eller på annat sätt visar att de absolut inte vill bli del av det svenska samhället eller efterleva de demokratiska principer som gäller här."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Jag ville delta i debatten med anledning av att det just nu är aktuellt med bristande vandel och sådana saker. Det förekommer att man ljuger för polisen när man har begått brott och att man ljuger för myndigheter när man begår brott. Kopplat till det som ledamoten Jomshof talar om när det gäller att kunna utvisa människor utan att de ens är dömda för något brott är min fråga till migrationsministern hur hon ser på att man ljuger för polisen.Det kommer att pågå en utredning om bristande vandel. Missaktning mot svenska folket är också en punkt som ska utredas. Ingår att ljuga för polisen i missaktning mot svenska folket? Finns det skäl att utvisa en person som inte är svensk medborgare och som har ljugit aktivt både för polisen och för myndigheterna och som har till exempel tjuvfiskat?"}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.Det råder ingen tvekan om att gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten och de ständigt återkommande skjutningarna och sprängningarna runt om i förorter och kommuner är värre i dag än någonsin tidigare. Som en direkt följd av det vet vi också och kan se att otryggheten breder ut sig. Det handlar inte minst om att oskyldiga människor alltför ofta hamnar i skottlinjen när de grovt kriminella gör upp.En mycket stor majoritet av dem som ligger bakom denna brottslighet har en annan bakgrund. Det gäller även fenomen som förnedringsrån och överfalls- och gruppvåldtäkter. De kommer inte minst från länder i Mellanöstern och Afrika.Jag har sagt det förr, men jag tycker att det är viktigt att understryka att de väl på plats här i Sverige har fått tak över huvudet, livslång bidragsförsörjning och tillgång till ett välfärdssystem som trots sina brister är ett av världens bästa och mest välfungerande. Trots det väljer alltför många att tacka för det genom att bedriva något slags lågintensivt krig mot det omgivande samhället. Alltför många är dessutom islamister med målet att nedmontera och motarbeta vårt öppna och jämställda demokratiska samhälle.Mångkulturalismen, massinvandringen och islamiseringen som följer i dess spår är destruktiva krafter. De uppmärksammade korankravallerna, som drabbade Sverige under påskhelgen, är ett tydligt bevis på detta.När jag skrev min interpellation i november hade 30 personer blivit dömda med anledning av de kravallerna. Av dessa kommer ingen att utvisas efter avtjänat straff, trots att en majoritet av dem är utländska medborgare - de är alltså inte medborgare i Sverige - och trots att de har dömts till fleråriga fängelsestraff för grovt blåljussabotage. Flera av dem är dessutom dömda sedan tidigare. Det handlar om alltifrån narkotika- till sexualbrott. Det finns till och med IS-återvändare bland dem. Sedan dess har ytterligare 17 personer dömts, och det kommer att bli fler under våren. Exakt hur många det rör sig om vet jag inte. Men fler kommer att dömas.Det är märkligt att medborgare i ett annat land kan komma till Sverige och begå den sortens brott utan att skickas tillbaka. Det är anmärkningsvärt. Men precis som statsrådet konstaterar finns frågan om utvisning med i Tidöavtalet. Jag vill påstå att det är en central fråga. På sidan 19 står det: \"En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas . Det bör vidare kartläggas hur många utländska medborgare som är aktiva gängkriminella.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är en jättebra skrivning. Jag ser verkligen fram emot ett skarpt förslag i frågan. Men det finns ett problem kopplat till just den skrivningen. Det här blir en öppen fråga. Hur ska vi, även när en ny lag kommit på plats, kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de har dömts för brott om vi inte i dag klarar av att utvisa de gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap och som har begått väldigt grova brott? Det skulle vara intressant att höra vad statsrådet har att säga om det."}
+{"question":"Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?","answer":"Richard Jomshof har frågat justitieministern om ministern ämnar vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet och i så fall vilka. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Av Tidöavtalet framgår att en ny regering ska tillsättas - det ska vara en ny utredning, inte ny regering, som ska tillsättas - med uppdrag att ytterligare skärpa regelverket för utvisning på grund av brott. Enligt Tidöavtalet bör en sådan utredning få i uppdrag att föreslå författningsändringar som bland annat innebär att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar är åtalade för brott, att inte mer hänsyn ska tas till en utlännings anknytning till Sverige vid prövningen av utvisningsfrågan än vad som krävs med hänsyn till internationella åtaganden och att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. Av Tidöavtalet följer bland annat också att en sådan utredning bör få i uppdrag att lämna förslag som innebär att återreseförbuden blir längre och som utgångspunkt meddelas på livstid vid allvarlig brottslighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSamarbetspartierna har samsyn om att nämnda förslag samt övriga som räknas upp i Tidöavtalet för att skärpa regelverket för utvisning på grund av brott ska lämnas som proposition till riksdagen, och jag avser att verka för detta."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Jag var, för att svara på Annika Hirvonens fråga, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna innan jag blev migrationsminister. Moderaterna utlovade inte före valet att man skulle höja dagersättningen. Vi följer som sagt nu frågan väldigt nära och är väl medvetna om att det är en svår ekonomisk situation.Det har ännu inte, men snart, gått ett år sedan kriget bröt ut. Vi hoppas och ber allihop att det snart ska ta slut.Givet att det är ett tillfälligt skydd som ges har man bedömt att det är rimligt att följa det regelverk som gäller för asylsökande. Efter hand som tiden löper kommer det såklart att finnas anledning att titta närmare på frågan om vilka nivåer som ska gälla.Jag vill återigen betona att det görs otroligt mycket, både från det offentliga och från fantastiska hjältar i civilsamhället, för att hjälpa ukrainarna på alla möjliga sätt. Från det offentliga tillhandahåller man sjukvård, skola, utbildning, samhällsintroduktion och Svenska från dag ett. Olika delar av socialfondsprogrammet används för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet, för social inkludering och för möjlighet till arbete. De har också möjlighet att studera på universitet eller högskola.Jag uppskattar verkligen Annika Hirvonens genuina engagemang i frågan och vill försäkra henne att regeringen står bakom henne i det engagemanget. Som sagt kommer vi att följa den här frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Jag var, för att svara på Annika Hirvonens fråga, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna innan jag blev migrationsminister. Moderaterna utlovade inte före valet att man skulle höja dagersättningen. Vi följer som sagt nu frågan väldigt nära och är väl medvetna om att det är en svår ekonomisk situation.Det har ännu inte, men snart, gått ett år sedan kriget bröt ut. Vi hoppas och ber allihop att det snart ska ta slut.Givet att det är ett tillfälligt skydd som ges har man bedömt att det är rimligt att följa det regelverk som gäller för asylsökande. Efter hand som tiden löper kommer det såklart att finnas anledning att titta närmare på frågan om vilka nivåer som ska gälla.Jag vill återigen betona att det görs otroligt mycket, både från det offentliga och från fantastiska hjältar i civilsamhället, för att hjälpa ukrainarna på alla möjliga sätt. Från det offentliga tillhandahåller man sjukvård, skola, utbildning, samhällsintroduktion och Svenska från dag ett. Olika delar av socialfondsprogrammet används för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet, för social inkludering och för möjlighet till arbete. De har också möjlighet att studera på universitet eller högskola.Jag uppskattar verkligen Annika Hirvonens genuina engagemang i frågan och vill försäkra henne att regeringen står bakom henne i det engagemanget. Som sagt kommer vi att följa den här frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Jag var, för att svara på Annika Hirvonens fråga, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna innan jag blev migrationsminister. Moderaterna utlovade inte före valet att man skulle höja dagersättningen. Vi följer som sagt nu frågan väldigt nära och är väl medvetna om att det är en svår ekonomisk situation.Det har ännu inte, men snart, gått ett år sedan kriget bröt ut. Vi hoppas och ber allihop att det snart ska ta slut.Givet att det är ett tillfälligt skydd som ges har man bedömt att det är rimligt att följa det regelverk som gäller för asylsökande. Efter hand som tiden löper kommer det såklart att finnas anledning att titta närmare på frågan om vilka nivåer som ska gälla.Jag vill återigen betona att det görs otroligt mycket, både från det offentliga och från fantastiska hjältar i civilsamhället, för att hjälpa ukrainarna på alla möjliga sätt. Från det offentliga tillhandahåller man sjukvård, skola, utbildning, samhällsintroduktion och Svenska från dag ett. Olika delar av socialfondsprogrammet används för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet, för social inkludering och för möjlighet till arbete. De har också möjlighet att studera på universitet eller högskola.Jag uppskattar verkligen Annika Hirvonens genuina engagemang i frågan och vill försäkra henne att regeringen står bakom henne i det engagemanget. Som sagt kommer vi att följa den här frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Jag var, för att svara på Annika Hirvonens fråga, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna innan jag blev migrationsminister. Moderaterna utlovade inte före valet att man skulle höja dagersättningen. Vi följer som sagt nu frågan väldigt nära och är väl medvetna om att det är en svår ekonomisk situation.Det har ännu inte, men snart, gått ett år sedan kriget bröt ut. Vi hoppas och ber allihop att det snart ska ta slut.Givet att det är ett tillfälligt skydd som ges har man bedömt att det är rimligt att följa det regelverk som gäller för asylsökande. Efter hand som tiden löper kommer det såklart att finnas anledning att titta närmare på frågan om vilka nivåer som ska gälla.Jag vill återigen betona att det görs otroligt mycket, både från det offentliga och från fantastiska hjältar i civilsamhället, för att hjälpa ukrainarna på alla möjliga sätt. Från det offentliga tillhandahåller man sjukvård, skola, utbildning, samhällsintroduktion och Svenska från dag ett. Olika delar av socialfondsprogrammet används för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet, för social inkludering och för möjlighet till arbete. De har också möjlighet att studera på universitet eller högskola.Jag uppskattar verkligen Annika Hirvonens genuina engagemang i frågan och vill försäkra henne att regeringen står bakom henne i det engagemanget. Som sagt kommer vi att följa den här frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Det är fantastiskt vilka insatser som civilsamhället och även folkbildningen har gjort här.När vi i Miljöpartiet såg till att införa Svenska från dag ett var det som ett komplement där det offentliga inte erbjuder utbildning inom ramen för vuxenutbildningen. Men här har man ett val. Den nya regeringen kan välja att låta samhället, det offentliga, ge de ukrainska flyktingarna samma rättigheter som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige har. Det är möjligt för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill än en gång fråga om det stämde att Moderaternas uppfattning var att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi. Det lovade nämligen som sagt Moderaterna i valdebatten hos Nordic Ukraine Forum i augusti. Detta är en väldigt viktig fråga som berör många människor.Vi i Miljöpartiet tycker att stödet till det ukrainska folket också ska omfatta drägliga levnadsvillkor för de flyktingar som Sverige har tagit emot. Vi tycker att det är viktigt att de barn som förlorat sitt hem, som skilts från fäder och andra familjemedlemmar och som ryckts från sina förskolor och skolor inte ska tvingas att leva i fattigdom i de fall där frivilligorganisationers insatser inte räcker till och där föräldrarna inte kan komma i arbete på grund av att de inte har tillgång till svenska språket.Jag uppmanar regeringen att agera. Ukrainska flyktingar borde ha samma rättigheter till sjukvård, svenska för invandrare och etableringsinsatser som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Det är fantastiskt vilka insatser som civilsamhället och även folkbildningen har gjort här.När vi i Miljöpartiet såg till att införa Svenska från dag ett var det som ett komplement där det offentliga inte erbjuder utbildning inom ramen för vuxenutbildningen. Men här har man ett val. Den nya regeringen kan välja att låta samhället, det offentliga, ge de ukrainska flyktingarna samma rättigheter som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige har. Det är möjligt för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill än en gång fråga om det stämde att Moderaternas uppfattning var att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi. Det lovade nämligen som sagt Moderaterna i valdebatten hos Nordic Ukraine Forum i augusti. Detta är en väldigt viktig fråga som berör många människor.Vi i Miljöpartiet tycker att stödet till det ukrainska folket också ska omfatta drägliga levnadsvillkor för de flyktingar som Sverige har tagit emot. Vi tycker att det är viktigt att de barn som förlorat sitt hem, som skilts från fäder och andra familjemedlemmar och som ryckts från sina förskolor och skolor inte ska tvingas att leva i fattigdom i de fall där frivilligorganisationers insatser inte räcker till och där föräldrarna inte kan komma i arbete på grund av att de inte har tillgång till svenska språket.Jag uppmanar regeringen att agera. Ukrainska flyktingar borde ha samma rättigheter till sjukvård, svenska för invandrare och etableringsinsatser som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Det är fantastiskt vilka insatser som civilsamhället och även folkbildningen har gjort här.När vi i Miljöpartiet såg till att införa Svenska från dag ett var det som ett komplement där det offentliga inte erbjuder utbildning inom ramen för vuxenutbildningen. Men här har man ett val. Den nya regeringen kan välja att låta samhället, det offentliga, ge de ukrainska flyktingarna samma rättigheter som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige har. Det är möjligt för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill än en gång fråga om det stämde att Moderaternas uppfattning var att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi. Det lovade nämligen som sagt Moderaterna i valdebatten hos Nordic Ukraine Forum i augusti. Detta är en väldigt viktig fråga som berör många människor.Vi i Miljöpartiet tycker att stödet till det ukrainska folket också ska omfatta drägliga levnadsvillkor för de flyktingar som Sverige har tagit emot. Vi tycker att det är viktigt att de barn som förlorat sitt hem, som skilts från fäder och andra familjemedlemmar och som ryckts från sina förskolor och skolor inte ska tvingas att leva i fattigdom i de fall där frivilligorganisationers insatser inte räcker till och där föräldrarna inte kan komma i arbete på grund av att de inte har tillgång till svenska språket.Jag uppmanar regeringen att agera. Ukrainska flyktingar borde ha samma rättigheter till sjukvård, svenska för invandrare och etableringsinsatser som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Det är fantastiskt vilka insatser som civilsamhället och även folkbildningen har gjort här.När vi i Miljöpartiet såg till att införa Svenska från dag ett var det som ett komplement där det offentliga inte erbjuder utbildning inom ramen för vuxenutbildningen. Men här har man ett val. Den nya regeringen kan välja att låta samhället, det offentliga, ge de ukrainska flyktingarna samma rättigheter som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige har. Det är möjligt för regeringen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill än en gång fråga om det stämde att Moderaternas uppfattning var att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi. Det lovade nämligen som sagt Moderaterna i valdebatten hos Nordic Ukraine Forum i augusti. Detta är en väldigt viktig fråga som berör många människor.Vi i Miljöpartiet tycker att stödet till det ukrainska folket också ska omfatta drägliga levnadsvillkor för de flyktingar som Sverige har tagit emot. Vi tycker att det är viktigt att de barn som förlorat sitt hem, som skilts från fäder och andra familjemedlemmar och som ryckts från sina förskolor och skolor inte ska tvingas att leva i fattigdom i de fall där frivilligorganisationers insatser inte räcker till och där föräldrarna inte kan komma i arbete på grund av att de inte har tillgång till svenska språket.Jag uppmanar regeringen att agera. Ukrainska flyktingar borde ha samma rättigheter till sjukvård, svenska för invandrare och etableringsinsatser som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Det är precis som Annika Hirvonen säger: Det är en extremt svår ekonomisk situation för de ukrainska flyktingarna, och också för andra asylsökande som lever på dagersättning. Det finns även många andra i det svenska samhället som i dessa tider med ökande priser och tuffare situation på arbetsmarknaden har det väldigt tufft. Detta är en utveckling som regeringen följer mycket nära.Jag vill dock vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen till hundra procent står bakom Ukraina och det ukrainska folket. Det visar vi också, inte minst genom allt det stöd vi skickar till Ukraina - även humanitärt stöd.Det regelverk som gäller för ukrainarna är inte ett regelverk som vi själva har implementerat. Det implementerades av den socialdemokratiska regeringen. Men med det sagt följer vi naturligtvis frågan mycket nära.Det tål också att påpekas en gång till att vi gör mycket för att säkerställa att ukrainarna ska få möjlighet att komma i arbete och bli socialt inkluderade genom socialfondsprogrammet. Vi ger möjlighet till Svenska från dag ett, som man också kan ta del av digitalt om det inte finns i den kommun där man själv är bosatt.Visst är svenska språket viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden, men vi ser också att många, trots att de inte har det med sig, lyckas få in en fot på arbetsmarknaden. Många har väldigt höga ambitioner, och det tycker jag är otroligt glädjande."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Det är precis som Annika Hirvonen säger: Det är en extremt svår ekonomisk situation för de ukrainska flyktingarna, och också för andra asylsökande som lever på dagersättning. Det finns även många andra i det svenska samhället som i dessa tider med ökande priser och tuffare situation på arbetsmarknaden har det väldigt tufft. Detta är en utveckling som regeringen följer mycket nära.Jag vill dock vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen till hundra procent står bakom Ukraina och det ukrainska folket. Det visar vi också, inte minst genom allt det stöd vi skickar till Ukraina - även humanitärt stöd.Det regelverk som gäller för ukrainarna är inte ett regelverk som vi själva har implementerat. Det implementerades av den socialdemokratiska regeringen. Men med det sagt följer vi naturligtvis frågan mycket nära.Det tål också att påpekas en gång till att vi gör mycket för att säkerställa att ukrainarna ska få möjlighet att komma i arbete och bli socialt inkluderade genom socialfondsprogrammet. Vi ger möjlighet till Svenska från dag ett, som man också kan ta del av digitalt om det inte finns i den kommun där man själv är bosatt.Visst är svenska språket viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden, men vi ser också att många, trots att de inte har det med sig, lyckas få in en fot på arbetsmarknaden. Många har väldigt höga ambitioner, och det tycker jag är otroligt glädjande."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Det är precis som Annika Hirvonen säger: Det är en extremt svår ekonomisk situation för de ukrainska flyktingarna, och också för andra asylsökande som lever på dagersättning. Det finns även många andra i det svenska samhället som i dessa tider med ökande priser och tuffare situation på arbetsmarknaden har det väldigt tufft. Detta är en utveckling som regeringen följer mycket nära.Jag vill dock vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen till hundra procent står bakom Ukraina och det ukrainska folket. Det visar vi också, inte minst genom allt det stöd vi skickar till Ukraina - även humanitärt stöd.Det regelverk som gäller för ukrainarna är inte ett regelverk som vi själva har implementerat. Det implementerades av den socialdemokratiska regeringen. Men med det sagt följer vi naturligtvis frågan mycket nära.Det tål också att påpekas en gång till att vi gör mycket för att säkerställa att ukrainarna ska få möjlighet att komma i arbete och bli socialt inkluderade genom socialfondsprogrammet. Vi ger möjlighet till Svenska från dag ett, som man också kan ta del av digitalt om det inte finns i den kommun där man själv är bosatt.Visst är svenska språket viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden, men vi ser också att många, trots att de inte har det med sig, lyckas få in en fot på arbetsmarknaden. Många har väldigt höga ambitioner, och det tycker jag är otroligt glädjande."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Det är precis som Annika Hirvonen säger: Det är en extremt svår ekonomisk situation för de ukrainska flyktingarna, och också för andra asylsökande som lever på dagersättning. Det finns även många andra i det svenska samhället som i dessa tider med ökande priser och tuffare situation på arbetsmarknaden har det väldigt tufft. Detta är en utveckling som regeringen följer mycket nära.Jag vill dock vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen till hundra procent står bakom Ukraina och det ukrainska folket. Det visar vi också, inte minst genom allt det stöd vi skickar till Ukraina - även humanitärt stöd.Det regelverk som gäller för ukrainarna är inte ett regelverk som vi själva har implementerat. Det implementerades av den socialdemokratiska regeringen. Men med det sagt följer vi naturligtvis frågan mycket nära.Det tål också att påpekas en gång till att vi gör mycket för att säkerställa att ukrainarna ska få möjlighet att komma i arbete och bli socialt inkluderade genom socialfondsprogrammet. Vi ger möjlighet till Svenska från dag ett, som man också kan ta del av digitalt om det inte finns i den kommun där man själv är bosatt.Visst är svenska språket viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden, men vi ser också att många, trots att de inte har det med sig, lyckas få in en fot på arbetsmarknaden. Många har väldigt höga ambitioner, och det tycker jag är otroligt glädjande."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Jag delar Maria Malmer Stenergards syn att utgångspunkten förstås är att de flesta vill arbeta och försörja sig genom arbete. Det är också min bild när jag möter flyktingar från Ukraina och andra länder.Vi vet att det är väldigt svårt att få ett arbete i Sverige utan att ha tillgång till grundläggande kunskaper i svenska språket. Det är därför som sfi, undervisning i svenska för invandrare, är en så central del av integrationspolitiken. Svenska språket är nyckeln för att få ett jobb; det räcker inte att på papperet ha rätt att söka ett jobb.Det är ett problem att vi nu har haft flyktingar från Ukraina i Sverige i snart ett års tid utan att dessa flyktingar har haft rätt till sfi. När jag var på en valdebatt hos Nordic Ukraine Forum i augusti sa Moderaternas riksdagsledamot att Moderaterna vill att ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi. Jag vill fråga Maria Malmer Stenergard om den moderata riksdagsledamoten i så fall inte talade sanning.Moderaterna har nu tagit över regeringsmakten och har haft flera månader på sig att vidta åtgärder. Här i dag skulle Maria Malmer Stenergard åtminstone kunna ge ett besked om att det i framtiden ska komma ett förslag om att också ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi - för det behövs. Människor, speciellt flyktingar, som lever i sysslolöshet och inte får ett arbete behöver få tillgång till meningsfull sysselsättning och den nyckel som svenska språket faktiskt innebär för att både bli delaktig i samhället och kunna försörja sig.Egen försörjning är helt centralt, speciellt när alternativet är att leva under fattigdomsgränsen, på 71 kronor om dagen. Det räcker inte. Även om jag välkomnar och lovordar insatserna från Europol och den svenska polisen för att få stopp på människoexploatering måste vi också se till att bekämpa fattigdomen som de ukrainska kvinnorna och barnen lever under när dagersättningen är så låg som 71 kronor om dagen för en vuxen och 50 kronor om dagen för en tonåring. Att laga mat för de pengarna och dessutom ha råd med kläder är inte realistiskt för någon av oss, inte heller för flyktingarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte heller värdigt ett land som Sverige. Vi är det land i Norden som har sämst villkor för ukrainska flyktingar. Massflyktsdirektivet hindrar inte att vi ger de ukrainska flyktingarna rätt till sfi, rätt till vård och en försörjning som det går att leva på. Det klarar andra EU-länder. Vi har också sett hur flyktingar lämnat Sverige för att i stället bosätta sig i andra länder som har villkor som är värdigare att växa upp under om man är en barnfamilj.Jag undrar om det kanske är så att den här regeringens syn på migration lyser igenom, att man i själva verket tycker att det vore ganska bra om inte ukrainska flyktingar ville söka skydd i Sverige. Jag har noterat att regeringen inte vill höja nivån på dagersättningen och inte vill ge ukrainska flyktingar rätt till sfi, trots att man lovade det före valet."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Jag delar Maria Malmer Stenergards syn att utgångspunkten förstås är att de flesta vill arbeta och försörja sig genom arbete. Det är också min bild när jag möter flyktingar från Ukraina och andra länder.Vi vet att det är väldigt svårt att få ett arbete i Sverige utan att ha tillgång till grundläggande kunskaper i svenska språket. Det är därför som sfi, undervisning i svenska för invandrare, är en så central del av integrationspolitiken. Svenska språket är nyckeln för att få ett jobb; det räcker inte att på papperet ha rätt att söka ett jobb.Det är ett problem att vi nu har haft flyktingar från Ukraina i Sverige i snart ett års tid utan att dessa flyktingar har haft rätt till sfi. När jag var på en valdebatt hos Nordic Ukraine Forum i augusti sa Moderaternas riksdagsledamot att Moderaterna vill att ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi. Jag vill fråga Maria Malmer Stenergard om den moderata riksdagsledamoten i så fall inte talade sanning.Moderaterna har nu tagit över regeringsmakten och har haft flera månader på sig att vidta åtgärder. Här i dag skulle Maria Malmer Stenergard åtminstone kunna ge ett besked om att det i framtiden ska komma ett förslag om att också ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi - för det behövs. Människor, speciellt flyktingar, som lever i sysslolöshet och inte får ett arbete behöver få tillgång till meningsfull sysselsättning och den nyckel som svenska språket faktiskt innebär f��r att både bli delaktig i samhället och kunna försörja sig.Egen försörjning är helt centralt, speciellt när alternativet är att leva under fattigdomsgränsen, på 71 kronor om dagen. Det räcker inte. Även om jag välkomnar och lovordar insatserna från Europol och den svenska polisen för att få stopp på människoexploatering måste vi också se till att bekämpa fattigdomen som de ukrainska kvinnorna och barnen lever under när dagersättningen är så låg som 71 kronor om dagen för en vuxen och 50 kronor om dagen för en tonåring. Att laga mat för de pengarna och dessutom ha råd med kläder är inte realistiskt för någon av oss, inte heller för flyktingarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte heller värdigt ett land som Sverige. Vi är det land i Norden som har sämst villkor för ukrainska flyktingar. Massflyktsdirektivet hindrar inte att vi ger de ukrainska flyktingarna rätt till sfi, rätt till vård och en försörjning som det går att leva på. Det klarar andra EU-länder. Vi har också sett hur flyktingar lämnat Sverige för att i stället bosätta sig i andra länder som har villkor som är värdigare att växa upp under om man är en barnfamilj.Jag undrar om det kanske är så att den här regeringens syn på migration lyser igenom, att man i själva verket tycker att det vore ganska bra om inte ukrainska flyktingar ville söka skydd i Sverige. Jag har noterat att regeringen inte vill höja nivån på dagersättningen och inte vill ge ukrainska flyktingar rätt till sfi, trots att man lovade det före valet."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Jag delar Maria Malmer Stenergards syn att utgångspunkten förstås är att de flesta vill arbeta och försörja sig genom arbete. Det är också min bild när jag möter flyktingar från Ukraina och andra länder.Vi vet att det är väldigt svårt att få ett arbete i Sverige utan att ha tillgång till grundläggande kunskaper i svenska språket. Det är därför som sfi, undervisning i svenska för invandrare, är en så central del av integrationspolitiken. Svenska språket är nyckeln för att få ett jobb; det räcker inte att på papperet ha rätt att söka ett jobb.Det är ett problem att vi nu har haft flyktingar från Ukraina i Sverige i snart ett års tid utan att dessa flyktingar har haft rätt till sfi. När jag var på en valdebatt hos Nordic Ukraine Forum i augusti sa Moderaternas riksdagsledamot att Moderaterna vill att ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi. Jag vill fråga Maria Malmer Stenergard om den moderata riksdagsledamoten i så fall inte talade sanning.Moderaterna har nu tagit över regeringsmakten och har haft flera månader på sig att vidta åtgärder. Här i dag skulle Maria Malmer Stenergard åtminstone kunna ge ett besked om att det i framtiden ska komma ett förslag om att också ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi - för det behövs. Människor, speciellt flyktingar, som lever i sysslolöshet och inte får ett arbete behöver få tillgång till meningsfull sysselsättning och den nyckel som svenska språket faktiskt innebär för att både bli delaktig i samhället och kunna försörja sig.Egen försörjning är helt centralt, speciellt när alternativet är att leva under fattigdomsgränsen, på 71 kronor om dagen. Det räcker inte. Även om jag välkomnar och lovordar insatserna från Europol och den svenska polisen för att få stopp på människoexploatering måste vi också se till att bekämpa fattigdomen som de ukrainska kvinnorna och barnen lever under när dagersättningen är så låg som 71 kronor om dagen för en vuxen och 50 kronor om dagen för en tonåring. Att laga mat för de pengarna och dessutom ha råd med kläder är inte realistiskt för någon av oss, inte heller för flyktingarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte heller värdigt ett land som Sverige. Vi är det land i Norden som har sämst villkor för ukrainska flyktingar. Massflyktsdirektivet hindrar inte att vi ger de ukrainska flyktingarna rätt till sfi, rätt till vård och en försörjning som det går att leva på. Det klarar andra EU-länder. Vi har också sett hur flyktingar lämnat Sverige för att i stället bosätta sig i andra länder som har villkor som är värdigare att växa upp under om man är en barnfamilj.Jag undrar om det kanske är så att den här regeringens syn på migration lyser igenom, att man i själva verket tycker att det vore ganska bra om inte ukrainska flyktingar ville söka skydd i Sverige. Jag har noterat att regeringen inte vill höja nivån på dagersättningen och inte vill ge ukrainska flyktingar rätt till sfi, trots att man lovade det före valet."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Jag delar Maria Malmer Stenergards syn att utgångspunkten förstås är att de flesta vill arbeta och försörja sig genom arbete. Det är också min bild när jag möter flyktingar från Ukraina och andra länder.Vi vet att det är väldigt svårt att få ett arbete i Sverige utan att ha tillgång till grundläggande kunskaper i svenska språket. Det är därför som sfi, undervisning i svenska för invandrare, är en så central del av integrationspolitiken. Svenska språket är nyckeln för att få ett jobb; det räcker inte att på papperet ha rätt att söka ett jobb.Det är ett problem att vi nu har haft flyktingar från Ukraina i Sverige i snart ett års tid utan att dessa flyktingar har haft rätt till sfi. När jag var på en valdebatt hos Nordic Ukraine Forum i augusti sa Moderaternas riksdagsledamot att Moderaterna vill att ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi. Jag vill fråga Maria Malmer Stenergard om den moderata riksdagsledamoten i så fall inte talade sanning.Moderaterna har nu tagit över regeringsmakten och har haft flera månader på sig att vidta åtgärder. Här i dag skulle Maria Malmer Stenergard åtminstone kunna ge ett besked om att det i framtiden ska komma ett förslag om att också ukrainska flyktingar ska ha rätt till sfi - för det behövs. Människor, speciellt flyktingar, som lever i sysslolöshet och inte får ett arbete behöver få tillgång till meningsfull sysselsättning och den nyckel som svenska språket faktiskt innebär för att både bli delaktig i samhället och kunna försörja sig.Egen försörjning är helt centralt, speciellt när alternativet är att leva under fattigdomsgränsen, på 71 kronor om dagen. Det räcker inte. Även om jag välkomnar och lovordar insatserna från Europol och den svenska polisen för att få stopp på människoexploatering måste vi också se till att bekämpa fattigdomen som de ukrainska kvinnorna och barnen lever under när dagersättningen är så låg som 71 kronor om dagen för en vuxen och 50 kronor om dagen för en tonåring. Att laga mat för de pengarna och dessutom ha råd med kläder är inte realistiskt för någon av oss, inte heller för flyktingarna. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är inte heller värdigt ett land som Sverige. Vi är det land i Norden som har sämst villkor för ukrainska flyktingar. Massflyktsdirektivet hindrar inte att vi ger de ukrainska flyktingarna rätt till sfi, rätt till vård och en försörjning som det går att leva på. Det klarar andra EU-länder. Vi har också sett hur flyktingar lämnat Sverige för att i stället bosätta sig i andra länder som har villkor som är värdigare att växa upp under om man är en barnfamilj.Jag undrar om det kanske är så att den här regeringens syn på migration lyser igenom, att man i själva verket tycker att det vore ganska bra om inte ukrainska flyktingar ville söka skydd i Sverige. Jag har noterat att regeringen inte vill höja nivån på dagersättningen och inte vill ge ukrainska flyktingar rätt till sfi, trots att man lovade det före valet."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Jag tycker att det visade på en enorm styrka i EU-samarbetet när EU:s länder så snabbt aktiverade massflyktsdirektivet, som aldrig tidigare har aktiverats, och gav skydd till miljontals ukrainare som flydde Putins vidriga krig.I Sverige har ukrainarna samma rättigheter som asylsökande. De har rätt att arbeta, och de har rätt att studera. Mycket görs också för att ukrainarna som har kommit till Sverige ska kunna komma i arbete och bli socialt delaktiga, och jag tycker att det är tråkigt när man väljer att helt bortse från de viktiga insatser som faktiskt görs.Det handlar till exempel om samhällsintroduktion, som det är obligatoriskt för Migrationsverket att tillhandahålla och som ges på ukrainska, ryska eller engelska. Det handlar om att ukrainarna har tillgång till Svenska från dag ett, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. I budgetpropositionen föreslår regeringen totalt 30 miljoner kronor för insatsen för år 2023.Genom EU-initiativet Care kan kvarvarande medel inom socialfondsprogrammet för 2014-2020, totalt 885 miljoner kronor, under 2022 och 2023 användas för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.Personer som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan också ansöka om att studera på universitet eller högskola. De behöver inte betala anmälningsavgift eller studieavgift. Många vill jobba och väljer att göra det. Slutligen får vi inte heller glömma de fantastiska insatser som görs av många frivilliga.Det är en särskild reglering som gäller för ukrainarna. Det handlar om att vi mycket snabbt ska kunna bevilja uppehållstillstånd för dem som flyr kriget i vårt närområde. Det är därför rimligt att man hänvisar till ett annat regelverk än det som gäller för dem som har kommit hit och sökt asyl på reguljär väg, men det är klart att regeringen följer frågan väldigt nära.När det kommer till frågan om prostitution initierade Polismyndigheten tidigt en särskild händelse med anledning av kriget i Ukraina. Gränspolisen arbetar aktivt med frågan, och polisen initierade särskilda insatser mot människohandel i Region Stockholm och Region Syd.Information på engelska och ukrainska delas ut till ankommande vid de svenska gränspassagerna. Syftet är att sprida information om hur ankommande kan göra för att minska risken att utsättas för människohandel men även om hur de ska agera om de blir utsatta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEnligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, upprättades under perioden den 24 februari till den 31 oktober 29 polisanmälningar som kan kopplas till människor som har flytt från Ukraina eller som är strandsatta i Sverige sedan innan kriget. De förundersökningar som ännu pågår rör koppleri, människohandel och människoexploatering.Utöver att individer utnyttjas i prostitution syns också arbetskraftsexploatering, där branscher som grön näring, städ och bärplock dominerar. Av de 29 anmälningarna har 21 lagts ned på grund av bristande bevis eller att målsäganden inte har velat medverka i en brottsutredning.Enligt nya uppgifter från Europol finns dock väldigt få bekräftade fall av människohandel kopplade till Ukraina. Den svenska polisens bild är också att det inte i första hand är de ukrainska kvinnor som söker skydd i Sverige som hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gällt kvinnor från exempelvis Rumänien eller vissa länder i Afrika.Personer i prostitution befinner sig i de flesta fall i väldigt stor utsatthet. Jag har i tidigare debatter varit tydlig, och jag vill vara det även här, med att man inte ska utvisas för bristande vandel enbart på grund av det faktum att man har hamnat i en utsatt position."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Jag tycker att det visade på en enorm styrka i EU-samarbetet när EU:s länder så snabbt aktiverade massflyktsdirektivet, som aldrig tidigare har aktiverats, och gav skydd till miljontals ukrainare som flydde Putins vidriga krig.I Sverige har ukrainarna samma rättigheter som asylsökande. De har rätt att arbeta, och de har rätt att studera. Mycket görs också för att ukrainarna som har kommit till Sverige ska kunna komma i arbete och bli socialt delaktiga, och jag tycker att det är tråkigt när man väljer att helt bortse från de viktiga insatser som faktiskt görs.Det handlar till exempel om samhällsintroduktion, som det är obligatoriskt för Migrationsverket att tillhandahålla och som ges på ukrainska, ryska eller engelska. Det handlar om att ukrainarna har tillgång till Svenska från dag ett, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. I budgetpropositionen föreslår regeringen totalt 30 miljoner kronor för insatsen för år 2023.Genom EU-initiativet Care kan kvarvarande medel inom socialfondsprogrammet för 2014-2020, totalt 885 miljoner kronor, under 2022 och 2023 användas för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.Personer som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan också ansöka om att studera på universitet eller högskola. De behöver inte betala anmälningsavgift eller studieavgift. Många vill jobba och väljer att göra det. Slutligen får vi inte heller glömma de fantastiska insatser som görs av många frivilliga.Det är en särskild reglering som gäller för ukrainarna. Det handlar om att vi mycket snabbt ska kunna bevilja uppehållstillstånd för dem som flyr kriget i vårt närområde. Det är därför rimligt att man hänvisar till ett annat regelverk än det som gäller för dem som har kommit hit och sökt asyl på reguljär väg, men det är klart att regeringen följer frågan väldigt nära.När det kommer till frågan om prostitution initierade Polismyndigheten tidigt en särskild händelse med anledning av kriget i Ukraina. Gränspolisen arbetar aktivt med frågan, och polisen initierade särskilda insatser mot människohandel i Region Stockholm och Region Syd.Information på engelska och ukrainska delas ut till ankommande vid de svenska gränspassagerna. Syftet är att sprida information om hur ankommande kan göra för att minska risken att utsättas för människohandel men även om hur de ska agera om de blir utsatta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEnligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, upprättades under perioden den 24 februari till den 31 oktober 29 polisanmälningar som kan kopplas till människor som har flytt från Ukraina eller som ��r strandsatta i Sverige sedan innan kriget. De förundersökningar som ännu pågår rör koppleri, människohandel och människoexploatering.Utöver att individer utnyttjas i prostitution syns också arbetskraftsexploatering, där branscher som grön näring, städ och bärplock dominerar. Av de 29 anmälningarna har 21 lagts ned på grund av bristande bevis eller att målsäganden inte har velat medverka i en brottsutredning.Enligt nya uppgifter från Europol finns dock väldigt få bekräftade fall av människohandel kopplade till Ukraina. Den svenska polisens bild är också att det inte i första hand är de ukrainska kvinnor som söker skydd i Sverige som hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gällt kvinnor från exempelvis Rumänien eller vissa länder i Afrika.Personer i prostitution befinner sig i de flesta fall i väldigt stor utsatthet. Jag har i tidigare debatter varit tydlig, och jag vill vara det även här, med att man inte ska utvisas för bristande vandel enbart på grund av det faktum att man har hamnat i en utsatt position."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Jag tycker att det visade på en enorm styrka i EU-samarbetet när EU:s länder så snabbt aktiverade massflyktsdirektivet, som aldrig tidigare har aktiverats, och gav skydd till miljontals ukrainare som flydde Putins vidriga krig.I Sverige har ukrainarna samma rättigheter som asylsökande. De har rätt att arbeta, och de har rätt att studera. Mycket görs också för att ukrainarna som har kommit till Sverige ska kunna komma i arbete och bli socialt delaktiga, och jag tycker att det är tråkigt när man väljer att helt bortse från de viktiga insatser som faktiskt görs.Det handlar till exempel om samhällsintroduktion, som det är obligatoriskt för Migrationsverket att tillhandahålla och som ges på ukrainska, ryska eller engelska. Det handlar om att ukrainarna har tillgång till Svenska från dag ett, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. I budgetpropositionen föreslår regeringen totalt 30 miljoner kronor för insatsen för år 2023.Genom EU-initiativet Care kan kvarvarande medel inom socialfondsprogrammet för 2014-2020, totalt 885 miljoner kronor, under 2022 och 2023 användas för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.Personer som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan också ansöka om att studera på universitet eller högskola. De behöver inte betala anmälningsavgift eller studieavgift. Många vill jobba och väljer att göra det. Slutligen får vi inte heller glömma de fantastiska insatser som görs av många frivilliga.Det är en särskild reglering som gäller för ukrainarna. Det handlar om att vi mycket snabbt ska kunna bevilja uppehållstillstånd för dem som flyr kriget i vårt närområde. Det är därför rimligt att man hänvisar till ett annat regelverk än det som gäller för dem som har kommit hit och sökt asyl på reguljär väg, men det är klart att regeringen följer frågan väldigt nära.När det kommer till frågan om prostitution initierade Polismyndigheten tidigt en särskild händelse med anledning av kriget i Ukraina. Gränspolisen arbetar aktivt med frågan, och polisen initierade särskilda insatser mot människohandel i Region Stockholm och Region Syd.Information på engelska och ukrainska delas ut till ankommande vid de svenska gränspassagerna. Syftet är att sprida information om hur ankommande kan göra för att minska risken att utsättas för människohandel men även om hur de ska agera om de blir utsatta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEnligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, upprättades under perioden den 24 februari till den 31 oktober 29 polisanmälningar som kan kopplas till människor som har flytt från Ukraina eller som är strandsatta i Sverige sedan innan kriget. De förundersökningar som ännu pågår rör koppleri, människohandel och människoexploatering.Utöver att individer utnyttjas i prostitution syns också arbetskraftsexploatering, där branscher som grön näring, städ och bärplock dominerar. Av de 29 anmälningarna har 21 lagts ned på grund av bristande bevis eller att målsäganden inte har velat medverka i en brottsutredning.Enligt nya uppgifter från Europol finns dock väldigt få bekräftade fall av människohandel kopplade till Ukraina. Den svenska polisens bild är också att det inte i första hand är de ukrainska kvinnor som söker skydd i Sverige som hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gällt kvinnor från exempelvis Rumänien eller vissa länder i Afrika.Personer i prostitution befinner sig i de flesta fall i väldigt stor utsatthet. Jag har i tidigare debatter varit tydlig, och jag vill vara det även här, med att man inte ska utvisas för bristande vandel enbart på grund av det faktum att man har hamnat i en utsatt position."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Jag tycker att det visade på en enorm styrka i EU-samarbetet när EU:s länder så snabbt aktiverade massflyktsdirektivet, som aldrig tidigare har aktiverats, och gav skydd till miljontals ukrainare som flydde Putins vidriga krig.I Sverige har ukrainarna samma rättigheter som asylsökande. De har rätt att arbeta, och de har rätt att studera. Mycket görs också för att ukrainarna som har kommit till Sverige ska kunna komma i arbete och bli socialt delaktiga, och jag tycker att det är tråkigt när man väljer att helt bortse från de viktiga insatser som faktiskt görs.Det handlar till exempel om samhällsintroduktion, som det är obligatoriskt för Migrationsverket att tillhandahålla och som ges på ukrainska, ryska eller engelska. Det handlar om att ukrainarna har tillgång till Svenska från dag ett, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. I budgetpropositionen föreslår regeringen totalt 30 miljoner kronor för insatsen för år 2023.Genom EU-initiativet Care kan kvarvarande medel inom socialfondsprogrammet för 2014-2020, totalt 885 miljoner kronor, under 2022 och 2023 användas för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.Personer som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan också ansöka om att studera på universitet eller högskola. De behöver inte betala anmälningsavgift eller studieavgift. Många vill jobba och väljer att göra det. Slutligen får vi inte heller glömma de fantastiska insatser som görs av många frivilliga.Det är en särskild reglering som gäller för ukrainarna. Det handlar om att vi mycket snabbt ska kunna bevilja uppehållstillstånd för dem som flyr kriget i vårt närområde. Det är därför rimligt att man hänvisar till ett annat regelverk än det som gäller för dem som har kommit hit och sökt asyl på reguljär väg, men det är klart att regeringen följer frågan väldigt nära.När det kommer till frågan om prostitution initierade Polismyndigheten tidigt en särskild händelse med anledning av kriget i Ukraina. Gränspolisen arbetar aktivt med frågan, och polisen initierade särskilda insatser mot människohandel i Region Stockholm och Region Syd.Information på engelska och ukrainska delas ut till ankommande vid de svenska gränspassagerna. Syftet är att sprida information om hur ankommande kan göra för att minska risken att utsättas för människohandel men även om hur de ska agera om de blir utsatta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEnligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, upprättades under perioden den 24 februari till den 31 oktober 29 polisanmälningar som kan kopplas till människor som har flytt från Ukraina eller som är strandsatta i Sverige sedan innan kriget. De förundersökningar som ännu pågår rör koppleri, människohandel och människoexploatering.Utöver att individer utnyttjas i prostitution syns också arbetskraftsexploatering, där branscher som grön näring, städ och bärplock dominerar. Av de 29 anmälningarna har 21 lagts ned på grund av bristande bevis eller att målsäganden inte har velat medverka i en brottsutredning.Enligt nya uppgifter från Europol finns dock väldigt få bekräftade fall av människohandel kopplade till Ukraina. Den svenska polisens bild är också att det inte i första hand är de ukrainska kvinnor som söker skydd i Sverige som hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gällt kvinnor från exempelvis Rumänien eller vissa länder i Afrika.Personer i prostitution befinner sig i de flesta fall i väldigt stor utsatthet. Jag har i tidigare debatter varit tydlig, och jag vill vara det även här, med att man inte ska utvisas för bristande vandel enbart på grund av det faktum att man har hamnat i en utsatt position."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har på många sätt en mycket enklare flykt än många av de andra flyktingar som Sverige har tagit emot - de som har riskerat sina liv på Medelhavet för att rädda sina liv.Men det många inte känner till, och någonting som vi i Miljöpartiet ser väldigt allvarligt på, är att när de ukrainska flyktingarna väl har fått skydd i Sverige har de väsentligen sämre villkor än alla andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de har sökt skydd. De har inte rätt till sfi eller vuxenutbildning. Vuxna har inte rätt till vård i alla situationer. De har inte rätt till etableringsersättning eller etableringsinsatser för att få hjälp att komma i arbete. Miljöpartiet anser att det här är fel.Dessutom är den ersättning som asylsökande och de ukrainska flyktingarna förväntas leva på helt absurt låg. De hamnar under fattigdomsgränsen. Det räcker inte med 71 kronor om dagen för att en vuxen ska kunna äta sig mätt med dagens prisnivåer och dessutom ha råd med kläder, hygienartiklar och annat. Kan du leva på 71 kronor om dagen? Det vill jag att var och en räknar på. För en tonåring är ersättningen 50 kronor om dagen. Den som någon gång har försökt se till att laga tillräckligt med mat för en växande ung kille förstår nog att 50 kronor inte räcker särskilt långt.Dagersättningen har inte räknats upp på 29 år. Bara den senaste tidens inflation borde leda till att man tar tag i problemet. Vi i Miljöpartiet har föreslagit både en kraftfull höjning av dagersättningen och att de ukrainska flyktingarna ska få samma rättigheter som alla andra.Det skaver verkligen när vi å ena sidan har en regering som säger att Ukraina är det som prioriteras högst. Vi har bred enighet om att så är fallet när det kommer till vapenleveranser och annat bistånd till dem som nu är på plats och för kriget vid fronten mot Rysslands orättfärdiga invasion. Men då skaver det när dessa soldaters fruar och barn, som har sökt skydd här i Sverige, å andra sidan ska leva i fattigdom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution i Sverige. Man påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom att man har påträffat så många ukrainska flyktingar som är utsatta för prostitution.Det enda som finns i Tidöavtalet när det kommer till arbete mot prostitution är att det ska gå att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det tycker vi i Miljöpartiet är fruktansvärt, och vi skulle vilja att migrationsministern tydligt ger besked om att inga kvinnor ska skickas tillbaka till Ukraina på grund av att de utnyttjas i prostitution."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har på många sätt en mycket enklare flykt än många av de andra flyktingar som Sverige har tagit emot - de som har riskerat sina liv på Medelhavet för att rädda sina liv.Men det många inte känner till, och någonting som vi i Miljöpartiet ser väldigt allvarligt på, är att när de ukrainska flyktingarna väl har fått skydd i Sverige har de väsentligen sämre villkor än alla andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de har sökt skydd. De har inte rätt till sfi eller vuxenutbildning. Vuxna har inte rätt till vård i alla situationer. De har inte rätt till etableringsersättning eller etableringsinsatser för att få hjälp att komma i arbete. Miljöpartiet anser att det här är fel.Dessutom är den ersättning som asylsökande och de ukrainska flyktingarna förväntas leva på helt absurt låg. De hamnar under fattigdomsgränsen. Det räcker inte med 71 kronor om dagen för att en vuxen ska kunna äta sig mätt med dagens prisnivåer och dessutom ha råd med kläder, hygienartiklar och annat. Kan du leva på 71 kronor om dagen? Det vill jag att var och en räknar på. För en tonåring är ersättningen 50 kronor om dagen. Den som någon gång har försökt se till att laga tillräckligt med mat för en växande ung kille förstår nog att 50 kronor inte räcker särskilt långt.Dagersättningen har inte räknats upp på 29 år. Bara den senaste tidens inflation borde leda till att man tar tag i problemet. Vi i Miljöpartiet har föreslagit både en kraftfull höjning av dagersättningen och att de ukrainska flyktingarna ska få samma rättigheter som alla andra.Det skaver verkligen när vi å ena sidan har en regering som säger att Ukraina är det som prioriteras högst. Vi har bred enighet om att så är fallet när det kommer till vapenleveranser och annat bistånd till dem som nu är på plats och för kriget vid fronten mot Rysslands orättfärdiga invasion. Men då skaver det när dessa soldaters fruar och barn, som har sökt skydd här i Sverige, å andra sidan ska leva i fattigdom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution i Sverige. Man påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom att man har påträffat så många ukrainska flyktingar som är utsatta för prostitution.Det enda som finns i Tidöavtalet när det kommer till arbete mot prostitution är att det ska gå att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det tycker vi i Miljöpartiet är fruktansvärt, och vi skulle vilja att migrationsministern tydligt ger besked om att inga kvinnor ska skickas tillbaka till Ukraina på grund av att de utnyttjas i prostitution."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har på många sätt en mycket enklare flykt än många av de andra flyktingar som Sverige har tagit emot - de som har riskerat sina liv på Medelhavet för att rädda sina liv.Men det många inte känner till, och någonting som vi i Miljöpartiet ser väldigt allvarligt på, är att när de ukrainska flyktingarna väl har fått skydd i Sverige har de väsentligen sämre villkor än alla andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de har sökt skydd. De har inte rätt till sfi eller vuxenutbildning. Vuxna har inte rätt till vård i alla situationer. De har inte rätt till etableringsersättning eller etableringsinsatser för att få hjälp att komma i arbete. Miljöpartiet anser att det här är fel.Dessutom är den ersättning som asylsökande och de ukrainska flyktingarna förväntas leva på helt absurt låg. De hamnar under fattigdomsgränsen. Det räcker inte med 71 kronor om dagen för att en vuxen ska kunna äta sig mätt med dagens prisnivåer och dessutom ha råd med kläder, hygienartiklar och annat. Kan du leva på 71 kronor om dagen? Det vill jag att var och en räknar på. För en tonåring är ersättningen 50 kronor om dagen. Den som någon gång har försökt se till att laga tillräckligt med mat för en växande ung kille förstår nog att 50 kronor inte räcker särskilt långt.Dagersättningen har inte räknats upp på 29 år. Bara den senaste tidens inflation borde leda till att man tar tag i problemet. Vi i Miljöpartiet har föreslagit både en kraftfull höjning av dagersättningen och att de ukrainska flyktingarna ska få samma rättigheter som alla andra.Det skaver verkligen när vi å ena sidan har en regering som säger att Ukraina är det som prioriteras högst. Vi har bred enighet om att så är fallet när det kommer till vapenleveranser och annat bistånd till dem som nu är på plats och för kriget vid fronten mot Rysslands orättfärdiga invasion. Men då skaver det när dessa soldaters fruar och barn, som har sökt skydd här i Sverige, å andra sidan ska leva i fattigdom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution i Sverige. Man påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom att man har påträffat så många ukrainska flyktingar som är utsatta för prostitution.Det enda som finns i Tidöavtalet när det kommer till arbete mot prostitution är att det ska gå att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det tycker vi i Miljöpartiet är fruktansvärt, och vi skulle vilja att migrationsministern tydligt ger besked om att inga kvinnor ska skickas tillbaka till Ukraina på grund av att de utnyttjas i prostitution."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"De ukrainska flyktingar som får skydd i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har på många sätt en mycket enklare flykt än många av de andra flyktingar som Sverige har tagit emot - de som har riskerat sina liv på Medelhavet för att rädda sina liv.Men det många inte känner till, och någonting som vi i Miljöpartiet ser väldigt allvarligt på, är att när de ukrainska flyktingarna väl har fått skydd i Sverige har de väsentligen sämre villkor än alla andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de har sökt skydd. De har inte rätt till sfi eller vuxenutbildning. Vuxna har inte rätt till vård i alla situationer. De har inte rätt till etableringsersättning eller etableringsinsatser för att få hjälp att komma i arbete. Miljöpartiet anser att det här är fel.Dessutom är den ersättning som asylsökande och de ukrainska flyktingarna förväntas leva på helt absurt låg. De hamnar under fattigdomsgränsen. Det räcker inte med 71 kronor om dagen för att en vuxen ska kunna äta sig mätt med dagens prisnivåer och dessutom ha råd med kläder, hygienartiklar och annat. Kan du leva på 71 kronor om dagen? Det vill jag att var och en räknar på. För en tonåring är ersättningen 50 kronor om dagen. Den som någon gång har försökt se till att laga tillräckligt med mat för en växande ung kille förstår nog att 50 kronor inte räcker särskilt långt.Dagersättningen har inte räknats upp p�� 29 år. Bara den senaste tidens inflation borde leda till att man tar tag i problemet. Vi i Miljöpartiet har föreslagit både en kraftfull höjning av dagersättningen och att de ukrainska flyktingarna ska få samma rättigheter som alla andra.Det skaver verkligen när vi å ena sidan har en regering som säger att Ukraina är det som prioriteras högst. Vi har bred enighet om att så är fallet när det kommer till vapenleveranser och annat bistånd till dem som nu är på plats och för kriget vid fronten mot Rysslands orättfärdiga invasion. Men då skaver det när dessa soldaters fruar och barn, som har sökt skydd här i Sverige, å andra sidan ska leva i fattigdom. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNyligen rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution i Sverige. Man påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor bakom att man har påträffat så många ukrainska flyktingar som är utsatta för prostitution.Det enda som finns i Tidöavtalet när det kommer till arbete mot prostitution är att det ska gå att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det tycker vi i Miljöpartiet är fruktansvärt, och vi skulle vilja att migrationsministern tydligt ger besked om att inga kvinnor ska skickas tillbaka till Ukraina på grund av att de utnyttjas i prostitution."}
+{"question":"Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom sitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution och om jag och regeringen avser att gå vidare med Tidöavtalets förslag om att utvisa personer som utnyttjas i prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som har flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor, samt om jag och regeringen skyndsamt kommer att se till att ukrainska flyktingar som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige och när rätten till sfi i så fall kommer att ges. Slutligen har Annika Hirvonen frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen.  Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt situation. De är dessutom ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål. Med anledning av flyktingsituationen kopplad till kriget i Ukraina har flera svenska myndigheter vidtagit särskilda åtgärder för att motverka människohandel och andra former av exploatering.I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel och, i den utsträckning en sådan möjlighet finns, lämna författningsförslag. Enligt Tidöavtalet avses med bristande vandel till exempel association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får utredningen utvisa.Skyddsbehövande från Ukraina omfattas som utgångspunkt av massflyktsdirektivet. Direktivet fastställer miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, som högst tre år. Det är mot den bakgrunden rimligt att de förmåner som är sammankopplade med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från övriga uppehållstillstånd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. De som saknar egna medel har emellertid rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera, den så kallade LMA, i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor. Migrationsverket gör en individuell bedömning av behovet av särskilt bidrag i varje enskilt fall. Det finns för närvarande inget förslag om att höja dagersättningen.Skyddsbehövande från Ukraina har rätt till akutvård och sådan vård som inte kan anstå, men även mödravård och vård vid abort med mera. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som bosatta här i landet. Barn och ungdomar har även rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Skyddsbehövande från Ukraina har möjlighet att ta del av ett antal insatser som syftar till att stödja språkinlärning och kunskaper om det svenska samhället och bidra till att personer kommer i arbete. De har dock för närvarande inte rätt till sfi.Sammanfattningsvis bistår Sverige skyddsbehövande från Ukraina på en rad olika sätt. Regeringen avser att säkerställa att så görs även framöver och följer frågan om behov av ytterligare stöd och insatser för ukrainska skyddsbehövande noggrant."}
+{"question":"Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution och om jag och regeringen avser att gå vidare med Tidöavtalets förslag om att utvisa personer som utnyttjas i prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som har flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor, samt om jag och regeringen skyndsamt kommer att se till att ukrainska flyktingar som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige och när rätten till sfi i så fall kommer att ges. Slutligen har Annika Hirvonen frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen.  Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt situation. De är dessutom ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål. Med anledning av flyktingsituationen kopplad till kriget i Ukraina har flera svenska myndigheter vidtagit särskilda åtgärder för att motverka människohandel och andra former av exploatering.I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel och, i den utsträckning en sådan möjlighet finns, lämna författningsförslag. Enligt Tidöavtalet avses med bristande vandel till exempel association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får utredningen utvisa.Skyddsbehövande från Ukraina omfattas som utgångspunkt av massflyktsdirektivet. Direktivet fastställer miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, som högst tre år. Det är mot den bakgrunden rimligt att de förmåner som är sammankopplade med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från övriga uppehållstillstånd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. De som saknar egna medel har emellertid rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera, den så kallade LMA, i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor. Migrationsverket gör en individuell bedömning av behovet av särskilt bidrag i varje enskilt fall. Det finns för närvarande inget förslag om att höja dagersättningen.Skyddsbehövande från Ukraina har rätt till akutvård och sådan vård som inte kan anstå, men även mödravård och vård vid abort med mera. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som bosatta här i landet. Barn och ungdomar har även rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Skyddsbehövande från Ukraina har möjlighet att ta del av ett antal insatser som syftar till att stödja språkinlärning och kunskaper om det svenska samhället och bidra till att personer kommer i arbete. De har dock för närvarande inte rätt till sfi.Sammanfattningsvis bistår Sverige skyddsbehövande från Ukraina på en rad olika sätt. Regeringen avser att säkerställa att så görs även framöver och följer frågan om behov av ytterligare stöd och insatser för ukrainska skyddsbehövande noggrant."}
+{"question":"Kommer statsrådet och regeringen att skyndsamt se till att ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution och om jag och regeringen avser att gå vidare med Tidöavtalets förslag om att utvisa personer som utnyttjas i prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som har flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor, samt om jag och regeringen skyndsamt kommer att se till att ukrainska flyktingar som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige och när rätten till sfi i så fall kommer att ges. Slutligen har Annika Hirvonen frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen.  Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt situation. De är dessutom ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål. Med anledning av flyktingsituationen kopplad till kriget i Ukraina har flera svenska myndigheter vidtagit särskilda åtgärder för att motverka människohandel och andra former av exploatering.I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel och, i den utsträckning en sådan möjlighet finns, lämna författningsförslag. Enligt Tidöavtalet avses med bristande vandel till exempel association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får utredningen utvisa.Skyddsbehövande från Ukraina omfattas som utgångspunkt av massflyktsdirektivet. Direktivet fastställer miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, som högst tre år. Det är mot den bakgrunden rimligt att de förmåner som är sammankopplade med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från övriga uppehållstillstånd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. De som saknar egna medel har emellertid rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera, den så kallade LMA, i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor. Migrationsverket gör en individuell bedömning av behovet av särskilt bidrag i varje enskilt fall. Det finns för närvarande inget förslag om att höja dagersättningen.Skyddsbehövande från Ukraina har rätt till akutvård och sådan vård som inte kan anstå, men även mödravård och vård vid abort med mera. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som bosatta här i landet. Barn och ungdomar har även rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Skyddsbehövande från Ukraina har möjlighet att ta del av ett antal insatser som syftar till att stödja språkinlärning och kunskaper om det svenska samhället och bidra till att personer kommer i arbete. De har dock för närvarande inte rätt till sfi.Sammanfattningsvis bistår Sverige skyddsbehövande från Ukraina på en rad olika sätt. Regeringen avser att säkerställa att så görs även framöver och följer frågan om behov av ytterligare stöd och insatser för ukrainska skyddsbehövande noggrant."}
+{"question":"Avser statsrådet och regeringen att höja dagersättningen från dagens extremt låga nivåer?","answer":"Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution och om jag och regeringen avser att gå vidare med Tidöavtalets förslag om att utvisa personer som utnyttjas i prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som har flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor, samt om jag och regeringen skyndsamt kommer att se till att ukrainska flyktingar som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige och när rätten till sfi i så fall kommer att ges. Slutligen har Annika Hirvonen frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen.  Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt situation. De är dessutom ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål. Med anledning av flyktingsituationen kopplad till kriget i Ukraina har flera svenska myndigheter vidtagit särskilda åtgärder för att motverka människohandel och andra former av exploatering.I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel och, i den utsträckning en sådan möjlighet finns, lämna författningsförslag. Enligt Tidöavtalet avses med bristande vandel till exempel association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får utredningen utvisa.Skyddsbehövande från Ukraina omfattas som utgångspunkt av massflyktsdirektivet. Direktivet fastställer miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, som högst tre år. Det är mot den bakgrunden rimligt att de förmåner som är sammankopplade med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från övriga uppehållstillstånd. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUtgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. De som saknar egna medel har emellertid rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera, den så kallade LMA, i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor. Migrationsverket gör en individuell bedömning av behovet av särskilt bidrag i varje enskilt fall. Det finns för närvarande inget förslag om att höja dagersättningen.Skyddsbehövande från Ukraina har rätt till akutvård och sådan vård som inte kan anstå, men även mödravård och vård vid abort med mera. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som bosatta här i landet. Barn och ungdomar har även rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Skyddsbehövande från Ukraina har möjlighet att ta del av ett antal insatser som syftar till att stödja språkinlärning och kunskaper om det svenska samhället och bidra till att personer kommer i arbete. De har dock för närvarande inte rätt till sfi.Sammanfattningsvis bistår Sverige skyddsbehövande från Ukraina på en rad olika sätt. Regeringen avser att säkerställa att så görs även framöver och följer frågan om behov av ytterligare stöd och insatser för ukrainska skyddsbehövande noggrant."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Samarbetsavtalet mellan samarbetspartierna, som populärt kallas Tidöavtalet, är inte på något sätt heltäckande. Det är ett antal områden som täcks in där vi är överens om en inriktning som regeringen ska driva på för och som kombineras med att vi tar fram en budget. Då blir det bredare. Då har man ett samarbete också i budgethänseende. Alla vet att det går bra att säga en sak. Men det handlar också om att ha resurser till det. När man därför ser på hela detta område och de satsningar som görs på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken är det otroligt många miljarder som vi satsar på att hjälpa människor. Sedan har vi kompletterat detta genom att vi nu, inte minst genom det samarbete som vi hade under den förra mandatperioden när det gäller omställningsstöd, tillfört ytterligare friska miljarder för att hjälpa människor att hela tiden kunna jobba med kunskapslyft och med att lära sig nytt och minska risken för arbetslöshet och öka möjligheterna att skaffa sig ett nytt jobb om de vill byta eller om de av något annat skäl har blivit utan arbete. När det gäller segregation skriver vi hela tiden om utbildning, om arbete, om civilsamhället, om vikten av att stärka de demokratiska fundamenten, kvinnors rättigheter och domstolars oberoende och om att bekämpa brottsligheten. Allt detta, och inte minst arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och att bekämpa separatisterna som aktivt visar sin närvaro dessa dagar och som vill någonting annat med landet Sverige jämfört med det som vi är överens om och som står i vår grundlag i dag, skriver vi hur mycket som helst om. Det handlar om att motverka segregationen och öka integrationen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill ändå avsluta med det som jag har sagt några gånger under eftermiddagen, och det handlar om att jobba vidare med språk, arbete och skötsamhet. Det är inte svårare än så. Men det kräver ändå sina miljarder så att tiotusentals medarbetare i statens tjänst kan göra detta arbete varje dag på uppdrag av bland andra riksdag och regering. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Samarbetsavtalet mellan samarbetspartierna, som populärt kallas Tidöavtalet, är inte på något sätt heltäckande. Det är ett antal områden som täcks in där vi är överens om en inriktning som regeringen ska driva på för och som kombineras med att vi tar fram en budget. Då blir det bredare. Då har man ett samarbete också i budgethänseende. Alla vet att det går bra att säga en sak. Men det handlar också om att ha resurser till det. När man därför ser på hela detta område och de satsningar som görs på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken är det otroligt många miljarder som vi satsar på att hjälpa människor. Sedan har vi kompletterat detta genom att vi nu, inte minst genom det samarbete som vi hade under den förra mandatperioden när det gäller omställningsstöd, tillfört ytterligare friska miljarder för att hjälpa människor att hela tiden kunna jobba med kunskapslyft och med att lära sig nytt och minska risken för arbetslöshet och öka möjligheterna att skaffa sig ett nytt jobb om de vill byta eller om de av något annat skäl har blivit utan arbete. När det gäller segregation skriver vi hela tiden om utbildning, om arbete, om civilsamhället, om vikten av att stärka de demokratiska fundamenten, kvinnors rättigheter och domstolars oberoende och om att bekämpa brottsligheten. Allt detta, och inte minst arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och att bekämpa separatisterna som aktivt visar sin närvaro dessa dagar och som vill någonting annat med landet Sverige jämfört med det som vi är överens om och som står i vår grundlag i dag, skriver vi hur mycket som helst om. Det handlar om att motverka segregationen och öka integrationen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill ändå avsluta med det som jag har sagt några gånger under eftermiddagen, och det handlar om att jobba vidare med språk, arbete och skötsamhet. Det är inte svårare än så. Men det kräver ändå sina miljarder så att tiotusentals medarbetare i statens tjänst kan göra detta arbete varje dag på uppdrag av bland andra riksdag och regering. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar integrationsministern för att vi har kunnat ha denna viktiga debatt i dag. Att bryta segregationen är en otroligt viktig och högt prioriterad fråga för mig och för Socialdemokraterna.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag beklagar verkligen att regeringen inte förmådde formulera tydligare ambitioner i det interpellationssvar som jag har fått. Det är också lite förvånande med tanke på att det numera råder en tämligen bred samsyn bland experterna om att det vid sidan av de repressiva åtgärderna, som vi alla är överens om behövs för att knäcka gängen, också krävs att vi bryter segregationen. Vi är också överens om att det behövs en fortsatt stram migrationspolitik och högt ställda krav på den enskilde att göra vad man kan för att etablera sig i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Det är förutsättningar för att vi ska klara av att bryta segregationen. Men det råder inte heller någon tvekan om att vi skiljer oss åt när det kommer till ambitionen för samhällets aktiva insatser. Då tänker jag framför allt på att vi socialdemokrater vill satsa på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen, medan regeringen väljer att skära ned där. Jag är övertygad om att Liberalernas partiledare Johan Pehrson har en genuin vilja att förbättra integrationen. Men frågan som gnager i mig är om regeringen, som är styrd av Sverigedemokraterna, har en plan, eller ens en intention, att bryta segregationen. Jag tog mig också friheten att för säkerhets skull söka på ordet segregation i Tidöavtalet och i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Jag fick noll träffar - ingenting. Det är ganska talande. Kanske är det också det som är förklaringen till det tämligen idéfattiga svar som jag fick inledningsvis."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar integrationsministern för att vi har kunnat ha denna viktiga debatt i dag. Att bryta segregationen är en otroligt viktig och högt prioriterad fråga för mig och för Socialdemokraterna.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag beklagar verkligen att regeringen inte förmådde formulera tydligare ambitioner i det interpellationssvar som jag har fått. Det är också lite förvånande med tanke på att det numera råder en tämligen bred samsyn bland experterna om att det vid sidan av de repressiva åtgärderna, som vi alla är överens om behövs för att knäcka gängen, också krävs att vi bryter segregationen. Vi är också överens om att det behövs en fortsatt stram migrationspolitik och högt ställda krav på den enskilde att göra vad man kan för att etablera sig i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Det är förutsättningar för att vi ska klara av att bryta segregationen. Men det råder inte heller någon tvekan om att vi skiljer oss åt när det kommer till ambitionen för samhällets aktiva insatser. Då tänker jag framför allt på att vi socialdemokrater vill satsa på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen, medan regeringen väljer att skära ned där. Jag är övertygad om att Liberalernas partiledare Johan Pehrson har en genuin vilja att förbättra integrationen. Men frågan som gnager i mig är om regeringen, som är styrd av Sverigedemokraterna, har en plan, eller ens en intention, att bryta segregationen. Jag tog mig också friheten att för säkerhets skull söka på ordet segregation i Tidöavtalet och i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen. Jag fick noll träffar - ingenting. Det är ganska talande. Kanske är det också det som är förklaringen till det tämligen idéfattiga svar som jag fick inledningsvis."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Jag är inte blyg, utan jag kan säga att friheten för en människa att oavsett plånbok få välja skola är viktig. I många andra länder ser man hur privilegierade människor tar sina barn till särskilda skolor, men i Sverige har alla föräldrar rätt att välja skola. Jag tycker att det är bra att den mångfalden finns. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan genomför vi nu en reform på friskoleområdet som vi tycker väl möter de problem som vi har sett och som väldigt få har agerat på under de senaste 30 åren för att motverka. Så det är vi inte oroliga för. Det som vi tittar på i skolan är att eleverna ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva, skriva. Och man ska vara lite försiktig med de digitala verktygen. Det gäller alla riksdagsledamöter i kammaren också. Det är jätteviktigt att ha fokus på kunskaper. Då krävs det fler speciallärare, det krävs fler små undervisningsgrupper och det krävs fler sociala team, som man har jobbat med i Järva och höjt skolresultaten. Barn som inte kommer till skolan är ett problem. Barn som är i skolan och har brallorna fulla med myror - som det hette förr - har ett annat problem. Då måste man jobba så att de klarar sig igenom skolan. Dessa satsningar är de viktigaste. Det börjar i skolan, och det slutar i skolan. Det är vaccination mot i stort sett all segregation. Klarar barnen skolan finns det små problem. Vi är överens om hela denna resa: En nästintill avgiftsfri förskola för många, en avgiftsfri grundskola och ett avgiftsfritt gymnasium. Sedan har vi universitet i detta land, bland de bästa på många områden och ibland de bästa, och de är avgiftsfria. I Sverige får man till och med betalt för att läsa. Verktygen i Sverige är alltså fantastiska. Men det måste vi tillsammans hjälpas åt att förklara för unga människor i dag. Oavsett hur mycket de sitter i skolbänken i dag måste de läsa själva. Vi kan inte hjälpa dem. De måste läsa, räkna och skriva och ta detta ansvar när lockelserna är väldigt stora att göra annat. De måste helt enkelt klara marshmallowtestet. Det gäller inte bara unga.Vi gör satsningar på idrott och kvinnors organisering och på insatser för att socialen ska kunna söka upp familjer som har det jobbigt - man kan onekligen ha det jobbigt om man lever i ett utsatt område - och hjälpa till med problemet och göra ännu mer för att underlätta och egentligen vädja om att barn ska gå i förskolan för att bryta segregationen om de inte pratar svenska hemma. Allt detta är jätteviktigt. Avslutningsvis menar jag att det finns goda förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta på den nivå med en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som har förts tidigare och då har lett till lägre arbetslöshet, inte minst genom att Socialdemokraterna mot slutet av förra mandatperioden vidtog ett perspektivskifte i fråga om att ställa mer krav vid sidan av att erbjuda en del av det som jag har nämnt nu i form av hjälp och stöd och inte minst från Arbetsförmedlingen. Det finns alltså goda förutsättningar. Men det mest akuta är att stoppa den våldsspiral som nu äter offer, tar livet av människor, släcker drömmar och krossar allt vad frihet heter - i alla fall liberal frihet. Det är personer som drar in väldigt unga barn, och de förstör livet för sig själva och för andra för lång tid framöver. Det är en katastrof vi ser. Vi måste därför också fokusera på att få ordning på våra gator."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Jag är inte blyg, utan jag kan säga att friheten för en människa att oavsett plånbok få välja skola är viktig. I många andra länder ser man hur privilegierade människor tar sina barn till särskilda skolor, men i Sverige har alla föräldrar rätt att välja skola. Jag tycker att det är bra att den mångfalden finns. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan genomför vi nu en reform på friskoleområdet som vi tycker väl möter de problem som vi har sett och som väldigt få har agerat på under de senaste 30 åren för att motverka. Så det är vi inte oroliga för. Det som vi tittar på i skolan är att eleverna ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva, skriva. Och man ska vara lite försiktig med de digitala verktygen. Det gäller alla riksdagsledamöter i kammaren också. Det är jätteviktigt att ha fokus på kunskaper. Då krävs det fler speciallärare, det krävs fler små undervisningsgrupper och det krävs fler sociala team, som man har jobbat med i Järva och höjt skolresultaten. Barn som inte kommer till skolan är ett problem. Barn som är i skolan och har brallorna fulla med myror - som det hette förr - har ett annat problem. Då måste man jobba så att de klarar sig igenom skolan. Dessa satsningar är de viktigaste. Det börjar i skolan, och det slutar i skolan. Det är vaccination mot i stort sett all segregation. Klarar barnen skolan finns det små problem. Vi är överens om hela denna resa: En nästintill avgiftsfri förskola för många, en avgiftsfri grundskola och ett avgiftsfritt gymnasium. Sedan har vi universitet i detta land, bland de bästa på många områden och ibland de bästa, och de är avgiftsfria. I Sverige får man till och med betalt för att läsa. Verktygen i Sverige är alltså fantastiska. Men det måste vi tillsammans hjälpas åt att förklara för unga människor i dag. Oavsett hur mycket de sitter i skolbänken i dag måste de läsa själva. Vi kan inte hjälpa dem. De måste läsa, räkna och skriva och ta detta ansvar när lockelserna är väldigt stora att göra annat. De måste helt enkelt klara marshmallowtestet. Det gäller inte bara unga.Vi gör satsningar på idrott och kvinnors organisering och på insatser för att socialen ska kunna söka upp familjer som har det jobbigt - man kan onekligen ha det jobbigt om man lever i ett utsatt område - och hjälpa till med problemet och göra ännu mer för att underlätta och egentligen vädja om att barn ska gå i förskolan för att bryta segregationen om de inte pratar svenska hemma. Allt detta är jätteviktigt. Avslutningsvis menar jag att det finns goda förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta på den nivå med en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som har förts tidigare och då har lett till lägre arbetslöshet, inte minst genom att Socialdemokraterna mot slutet av förra mandatperioden vidtog ett perspektivskifte i fråga om att ställa mer krav vid sidan av att erbjuda en del av det som jag har nämnt nu i form av hjälp och stöd och inte minst från Arbetsförmedlingen. Det finns alltså goda förutsättningar. Men det mest akuta är att stoppa den våldsspiral som nu äter offer, tar livet av människor, släcker drömmar och krossar allt vad frihet heter - i alla fall liberal frihet. Det är personer som drar in väldigt unga barn, och de förstör livet för sig själva och för andra för lång tid framöver. Det är en katastrof vi ser. Vi måste därför också fokusera på att få ordning på våra gator."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Det var jag själv som öppnade upp för att detta delvis skulle bli en migrationsdebatt, så jag förstår att Johan Pehrson ägnade en stor del av sitt svar åt det. Jag kan haka på det. Det är helt sant att Sverige under lång tid och under många regeringar har haft en otillräcklig migrationspolitik, vilket också har påverkat integrationen negativt.Jag har inga problem med att säga att det är uppenbart att samhällets förmåga att erbjuda bostäder, utbildning, jobb, samhällsintroduktion och samhällsgemenskap har brustit, med segregation, trångboddhet, utanförskap och sociala spänningar som konsekvens. Det var därför vi socialdemokrater lade om till en stram migrationspolitik under vår tid i regeringsställning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag uppfattade, fru talman, att Socialdemokraterna och Liberalerna stod varandra ganska nära i Migrationskommittén. Det är inte migrationspolitiken som utgör den stora skiljelinjen i svensk politik, utan det är snarare viljan att på riktigt ta tag i integrationen och bryta segregationen. En stram migration är förvisso en förutsättning för att vi ska klara att bryta segregationen, men det räcker inte här och nu.Det behövs också en offensiv integrationspolitik. Detta verkar vi vara överens om, åtminstone när det gäller ordalag, men den behöver innehålla både stöd och krav. Min poäng är att den behöver innehålla båda. Myntet har två sidor, och det funkar inte att bara göra det ena eller det andra. Det var därför vi socialdemokrater gjorde det till en skyldighet att delta i etableringsinsatser, inte bara till en rättighet, som alliansregeringen gjorde. Vi införde också en utbildningsplikt för nyanlända som behöver utbildning för att komma i arbete, men kraven behöver som sagt ackompanjeras av stöd, inte av neddragningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen.Utan att försöka skönmåla eller på något sätt blunda för bristerna och problemen kan jag konstatera att trots det rekordhöga mottagandet vid flyktingkrisen 2015 halverades etableringstiden under den socialdemokratiska regeringen, så något gjorde vi rätt i arbetsmarknadspolitiken för att få fler nyanlända i arbete.Vi ska naturligtvis granska och följa upp hur det går för den nya regeringen, och jag önskar genuint lycka till, för Sveriges skull. Men jag befarar att vi snarare kommer att få se en utveckling med en långsammare etableringstid, med tanke på de kraftigt beskurna resurserna till de aktiva insatserna. Det går inte att nog understryka vikten av att alla barn får se sina mammor och pappor gå till jobbet. Jag tror att det är det bästa vi kan göra för att bryta segregationen och i förlängningen också bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.Sedan behövs såklart också ett bredare grepp, med en politik för att minska de ekonomiska klyftorna, för att lyfta de utsatta bostadsområdena och för att se till att mammorna och papporna kan leva på sin lön och inte bara ha ett jobb. Det behövs också främjande av en starkare samhällsgemenskap.På punkt efter punkt har vi sett att regeringen, som jag nämnde inledningsvis, vidtar åtgärder som kommer att öka segregationen. Nu hör vi att arbetsmarknads- och integrationsministern pekar på skolan. Vi är helt överens om att den är en viktig del i arbetet för att bryta segregationen, men återigen: Jag hade hoppats på mer och på lite mer konkreta tankar.Avslutningsvis måste jag säga att skolan är särskilt intressant med tanke på den skolsegregation vi har och att integrationsministern väljer att fokusera på skolans del i integrationsarbetet."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Det var jag själv som öppnade upp för att detta delvis skulle bli en migrationsdebatt, så jag förstår att Johan Pehrson ägnade en stor del av sitt svar åt det. Jag kan haka på det. Det är helt sant att Sverige under lång tid och under många regeringar har haft en otillräcklig migrationspolitik, vilket också har påverkat integrationen negativt.Jag har inga problem med att säga att det är uppenbart att samhällets förmåga att erbjuda bostäder, utbildning, jobb, samhällsintroduktion och samhällsgemenskap har brustit, med segregation, trångboddhet, utanförskap och sociala spänningar som konsekvens. Det var därför vi socialdemokrater lade om till en stram migrationspolitik under vår tid i regeringsställning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag uppfattade, fru talman, att Socialdemokraterna och Liberalerna stod varandra ganska nära i Migrationskommittén. Det är inte migrationspolitiken som utgör den stora skiljelinjen i svensk politik, utan det är snarare viljan att på riktigt ta tag i integrationen och bryta segregationen. En stram migration är förvisso en förutsättning för att vi ska klara att bryta segregationen, men det räcker inte här och nu.Det behövs också en offensiv integrationspolitik. Detta verkar vi vara överens om, åtminstone när det gäller ordalag, men den behöver innehålla både stöd och krav. Min poäng är att den behöver innehålla båda. Myntet har två sidor, och det funkar inte att bara göra det ena eller det andra. Det var därför vi socialdemokrater gjorde det till en skyldighet att delta i etableringsinsatser, inte bara till en rättighet, som alliansregeringen gjorde. Vi införde också en utbildningsplikt för nyanlända som behöver utbildning för att komma i arbete, men kraven behöver som sagt ackompanjeras av stöd, inte av neddragningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen.Utan att försöka skönmåla eller på något sätt blunda för bristerna och problemen kan jag konstatera att trots det rekordhöga mottagandet vid flyktingkrisen 2015 halverades etableringstiden under den socialdemokratiska regeringen, så något gjorde vi rätt i arbetsmarknadspolitiken för att få fler nyanlända i arbete.Vi ska naturligtvis granska och följa upp hur det går för den nya regeringen, och jag önskar genuint lycka till, för Sveriges skull. Men jag befarar att vi snarare kommer att få se en utveckling med en långsammare etableringstid, med tanke på de kraftigt beskurna resurserna till de aktiva insatserna. Det går inte att nog understryka vikten av att alla barn får se sina mammor och pappor gå till jobbet. Jag tror att det är det bästa vi kan göra för att bryta segregationen och i förlängningen också bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.Sedan behövs såklart också ett bredare grepp, med en politik för att minska de ekonomiska klyftorna, för att lyfta de utsatta bostadsområdena och för att se till att mammorna och papporna kan leva på sin lön och inte bara ha ett jobb. Det behövs också främjande av en starkare samhällsgemenskap.På punkt efter punkt har vi sett att regeringen, som jag nämnde inledningsvis, vidtar åtgärder som kommer att öka segregationen. Nu hör vi att arbetsmarknads- och integrationsministern pekar på skolan. Vi är helt överens om att den är en viktig del i arbetet för att bryta segregationen, men återigen: Jag hade hoppats på mer och på lite mer konkreta tankar.Avslutningsvis måste jag säga att skolan är särskilt intressant med tanke på den skolsegregation vi har och att integrationsministern väljer att fokusera på skolans del i integrationsarbetet."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Få saker är så viktiga som att ge människor hopp och rimliga förväntningar om sin framtid i Sverige, om de har kommit till vårt land eller kanske har en föräldrageneration som kommit hit tidigare.Vi har sett hur integrationen har fungerat skapligt genom åren, men aldrig smärtfritt och aldrig problemfritt. Det är klart att det läge vi har just nu, med ett utanförskap som har bitit sig fast, kräver eftertanke. Jag är därför glad över att Socialdemokraterna i opposition nu ställer sig bakom Liberalernas migrationspolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är också glad över att man när det gäller integrationen är beredd att inkludera mer än bara inkomstfakta, för det vi ibland hör - att människor blir kriminella beroende på att de är arbetslösa - är otroligt grovt och ganska oförskämt. Och det är inte sant, utan det är andra orsaker som är starkt bidragande till brottsligheten, inte minst att gängen har fått löpa alltför fritt.Jag ser med något enskilt undantag att Socialdemokraterna, utöver migrationen och integrationen, även ställer sig bakom rättspolitiken i allt väsentligt. Detta välkomnar jag. Jag tycker att det är bra men det är några få partier kvar. Vi vet hur det har låtit. Flera partier, inte minst Liberalerna, har länge haft en enkel retorik - att vi ska öppna våra hjärtan och att vi inte bygger några murar i Sverige, som den tidigare statsministern sa. Man har trott att detta kan upprätthållas, men realpolitiken har blivit tydlig. Det är den vi nu ser genomföras.Sedan behöver detta inte betyda att Liberalerna eller Socialdemokraterna sänker sina internationella ambitioner och inte har kvar sin internationella utblick på världen, men vi har så stora integrationsproblem i Sverige att vi måste ha en ganska smal migration till Sverige kommande år. Det är därför vi håller fast vid ett tuffare regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi värnar också asylrätten utan några nivåer, men i övrigt är det svårare att komma till Sverige.Detta hänger ihop med att ta tag i de integrationsproblem vi har. Där fokuserar vi helt på skolan, med tidigare och tydligare insatser, och vi fokuserar på språk i förskolan. I valrörelsen var det lite diskussioner om huruvida det var lämpligt att se till att föräldrar på olika sätt uppmuntras och att de, om barnen inte får tillgång till svenska språket, åtminstone är tvungna att ha ett litet samtal och så vidare. Det var den debatt vi hade.Det börjar i förskolan och fortsätter i skolan, och sedan ska det avslutas i gymnasiet. Detta är integrationspolitik för alla. När man är ute och pratar om detta får man höra att det är utbildning, utbildning och utbildning och integration, integration och integration. Men detta bygger på att ha med det självklara: Lär dig svenska! Sköt dig! Det måste bli konsekvenser för den som inte sköter sig.När man lyssnar på uppgivna poliser i Sverige just nu som försöker hantera den katastrofsituation som Sverige har letts in i känner man att det kommer att ta ett tag innan vi kommer till rätta med brottsutvecklingen. Man ska komma ihåg vilka som drabbas mest. Det är de människor som redan är utsatta och som redan lever segregerat, även om det allt oftare dyker upp tillfällen när det skjuts nästan överallt."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Få saker är så viktiga som att ge människor hopp och rimliga förväntningar om sin framtid i Sverige, om de har kommit till vårt land eller kanske har en föräldrageneration som kommit hit tidigare.Vi har sett hur integrationen har fungerat skapligt genom åren, men aldrig smärtfritt och aldrig problemfritt. Det är klart att det läge vi har just nu, med ett utanförskap som har bitit sig fast, kräver eftertanke. Jag är därför glad över att Socialdemokraterna i opposition nu ställer sig bakom Liberalernas migrationspolitik. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är också glad över att man när det gäller integrationen är beredd att inkludera mer än bara inkomstfakta, för det vi ibland hör - att människor blir kriminella beroende på att de är arbetslösa - är otroligt grovt och ganska oförskämt. Och det är inte sant, utan det är andra orsaker som är starkt bidragande till brottsligheten, inte minst att gängen har fått löpa alltför fritt.Jag ser med något enskilt undantag att Socialdemokraterna, utöver migrationen och integrationen, även ställer sig bakom rättspolitiken i allt väsentligt. Detta välkomnar jag. Jag tycker att det är bra men det är några få partier kvar. Vi vet hur det har låtit. Flera partier, inte minst Liberalerna, har länge haft en enkel retorik - att vi ska öppna våra hjärtan och att vi inte bygger några murar i Sverige, som den tidigare statsministern sa. Man har trott att detta kan upprätthållas, men realpolitiken har blivit tydlig. Det är den vi nu ser genomföras.Sedan behöver detta inte betyda att Liberalerna eller Socialdemokraterna sänker sina internationella ambitioner och inte har kvar sin internationella utblick på världen, men vi har så stora integrationsproblem i Sverige att vi måste ha en ganska smal migration till Sverige kommande år. Det är därför vi håller fast vid ett tuffare regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi värnar också asylrätten utan några nivåer, men i övrigt är det svårare att komma till Sverige.Detta hänger ihop med att ta tag i de integrationsproblem vi har. Där fokuserar vi helt på skolan, med tidigare och tydligare insatser, och vi fokuserar på språk i förskolan. I valrörelsen var det lite diskussioner om huruvida det var lämpligt att se till att föräldrar på olika sätt uppmuntras och att de, om barnen inte får tillgång till svenska språket, åtminstone är tvungna att ha ett litet samtal och så vidare. Det var den debatt vi hade.Det börjar i förskolan och fortsätter i skolan, och sedan ska det avslutas i gymnasiet. Detta är integrationspolitik för alla. När man är ute och pratar om detta får man höra att det är utbildning, utbildning och utbildning och integration, integration och integration. Men detta bygger på att ha med det självklara: Lär dig svenska! Sköt dig! Det måste bli konsekvenser för den som inte sköter sig.När man lyssnar på uppgivna poliser i Sverige just nu som försöker hantera den katastrofsituation som Sverige har letts in i känner man att det kommer att ta ett tag innan vi kommer till rätta med brottsutvecklingen. Man ska komma ihåg vilka som drabbas mest. Det är de människor som redan är utsatta och som redan lever segregerat, även om det allt oftare dyker upp tillfällen när det skjuts nästan överallt."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"Jag tackar naturligtvis integrationsministern för svaret, men jag måste säga att jag tycker att det var uppseendeväckande idélöst. Ärligt talat hade jag förväntat mig, eller åtminstone hoppats på, lite mer. Jag vet inte om det beror på tidsbrist, låga ambitioner eller oenighet mellan partierna i regeringsunderlaget, men jag tycker att svaret var tunt.Att bryta segregationen är en otroligt viktig fråga för mig och Socialdemokraterna. Vi strävar efter ett samhälle som håller ihop, och då kan vi inte ha några parallellsamhällen. I dag är det uppenbart att vi har en segregation som sliter sönder vår samhällsgemenskap, som ökar misstron till samhället och som göder kriminaliteten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär vi satt i regeringsställning påbörjade vi ett strategiskt arbete att vända på varje sten för att bryta segregationen. I det ingick bland annat en omläggning till en stram migrationspolitik. Vi gick till val på att växla upp arbetet med att bryta segregationen, och vi vill se en tvärpolitisk generalplan för att ta itu med segregationsproblemen från roten.Det är upprinnelsen till den här interpellationsdebatten. Jag vill helt enkelt fråga vad regeringen avser att göra för att ta vid det arbetet.Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna inlett mandatperioden med att sänka ambitionerna på en rad områden, vilket sannolikt snarare kommer att bidra till en ökad segregation. Exempelvis har vi nedläggningen av Delegationen mot segregation och med den de statsbidrag som kommuner och andra aktörer kunde söka från myndigheten för segregationsmotverkande insatser. Ett annat exempel är det slopade investeringsstödet för att bygga nya hyresrätter, som ju var viktigt för att rent fysiskt bygga bort segregationen. Ytterligare ett exempel är bosättningslagen, som enligt Tidöavtalet ska rivas upp så att rika kommuner utan en stor diaspora ska kunna slippa undan sin del av ansvaret för de nyanlända som ändå kommer. Vi ser också miljardneddragningar inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Det sista tycker jag nästan är mest anmärkningsvärt, eftersom den kanske mest uppenbara anledningen till segregationen är att vi har personer som har kommit till Sverige som inte i tillräckligt hög utsträckning har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller särskilt utrikes födda kvinnor.Med all respekt för att regeringen vill bevara 5 miljoner kronor för att säkerställa och flytta data till Boverket när man lägger ned Delegationen mot segregation och med all respekt för de 50, förvisso viktiga och vällovliga, miljonerna till kvinnors organisering i utsatta områden, som vi socialdemokrater också står bakom, är det rätt klent och knappast en lösning för att bryta segregationen.Det är annars rätt mycket tal från Tidöpartierna om paradigmskiften. Jag undrar: Var är paradigmskiftet för att bryta segregationen, Johan Pehrson? Jag hoppas att integrationsministern inser att lösningen på segregationen inte är att dra in tolkhjälp i vården eller att införa angiverilagar. Den typen av ynkliga förslag, som tydligt bär Sverigedemokraternas sigill, tar snarare sikte på en helt annat typ av paradigmskifte, nämligen det som rör samhällets anständighet."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"Jag tackar naturligtvis integrationsministern för svaret, men jag måste säga att jag tycker att det var uppseendeväckande idélöst. Ärligt talat hade jag förväntat mig, eller åtminstone hoppats på, lite mer. Jag vet inte om det beror på tidsbrist, låga ambitioner eller oenighet mellan partierna i regeringsunderlaget, men jag tycker att svaret var tunt.Att bryta segregationen är en otroligt viktig fråga för mig och Socialdemokraterna. Vi strävar efter ett samhälle som håller ihop, och då kan vi inte ha några parallellsamhällen. I dag är det uppenbart att vi har en segregation som sliter sönder vår samhällsgemenskap, som ökar misstron till samhället och som göder kriminaliteten. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär vi satt i regeringsställning påbörjade vi ett strategiskt arbete att vända på varje sten för att bryta segregationen. I det ingick bland annat en omläggning till en stram migrationspolitik. Vi gick till val på att växla upp arbetet med att bryta segregationen, och vi vill se en tvärpolitisk generalplan för att ta itu med segregationsproblemen från roten.Det är upprinnelsen till den här interpellationsdebatten. Jag vill helt enkelt fråga vad regeringen avser att göra för att ta vid det arbetet.Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna inlett mandatperioden med att sänka ambitionerna på en rad områden, vilket sannolikt snarare kommer att bidra till en ökad segregation. Exempelvis har vi nedläggningen av Delegationen mot segregation och med den de statsbidrag som kommuner och andra aktörer kunde söka från myndigheten för segregationsmotverkande insatser. Ett annat exempel är det slopade investeringsstödet för att bygga nya hyresrätter, som ju var viktigt för att rent fysiskt bygga bort segregationen. Ytterligare ett exempel är bosättningslagen, som enligt Tidöavtalet ska rivas upp så att rika kommuner utan en stor diaspora ska kunna slippa undan sin del av ansvaret för de nyanlända som ändå kommer. Vi ser också miljardneddragningar inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser samtidigt som vi går in i lågkonjunktur.Det sista tycker jag nästan är mest anmärkningsvärt, eftersom den kanske mest uppenbara anledningen till segregationen är att vi har personer som har kommit till Sverige som inte i tillräckligt hög utsträckning har lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller särskilt utrikes födda kvinnor.Med all respekt för att regeringen vill bevara 5 miljoner kronor för att säkerställa och flytta data till Boverket när man lägger ned Delegationen mot segregation och med all respekt för de 50, förvisso viktiga och vällovliga, miljonerna till kvinnors organisering i utsatta områden, som vi socialdemokrater också står bakom, är det rätt klent och knappast en lösning för att bryta segregationen.Det är annars rätt mycket tal från Tidöpartierna om paradigmskiften. Jag undrar: Var är paradigmskiftet för att bryta segregationen, Johan Pehrson? Jag hoppas att integrationsministern inser att lösningen på segregationen inte är att dra in tolkhjälp i vården eller att införa angiverilagar. Den typen av ynkliga förslag, som tydligt bär Sverigedemokraternas sigill, tar snarare sikte på en helt annat typ av paradigmskifte, nämligen det som rör samhällets anständighet."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder för att bryta segregationen, och i så fall vilka?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att bryta segregationen och i så fall vilka. Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden har Teresa Carvalho också frågat om regeringen kommer att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen och i så fall hur.Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Det handlar bland annat om arbetslöshet och bidragsberoende, dåliga skolresultat, hälsoproblem, otrygghet och utsatthet på grund av brottslighet liksom hedersrelaterat våld och förtryck samt bostadssegregation och trångboddhet. Dagens utanförskap riskerar att upprätthålla och återskapa segregation och ojämlikhet över generationer.Det krävs många åtgärder för att minska utanförskap och öka människors frihet och livschanser i områden med socioekonomiska utmaningar. I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen satsningar inom flera politikområden, bland annat när det gäller förskola, skola, arbete, civilsamhälle och demokrati, förebyggande åtgärder för att bekämpa hedersförtrycket samt för att bekämpa brottslighet.För att utvecklingen av bland annat arbetslöshet, försörjningsstöd och skolresultat i olika områden ska kunna följas över tid behöver Sveriges goda tillgång till individdata kombineras med en god tillgång till platsdata. Regeringen avsätter därför 5 miljoner till Boverket i budgetpropositionen för 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata. Regeringen bedömer att de mått och verktyg som tagits fram av bland annat SCB är viktiga för det fortsatta arbetet i enlighet med målet för området. Boverket fick i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att förvalta och utveckla verktyg med platsdata.Arbetet mot socioekonomisk segregation påverkas av faktorer inom flera områden. Generella åtgärder behöver kompletteras med riktade åtgärder. För att minska utanförskap och segregation krävs ett gemensamt och samordnat arbete på nationell, regional och lokal nivå.Regeringen ser ett stort behov av att långsiktigt lyfta utsatta områden, genomföra mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen och agera kraftfullt mot ungdomsbrottsligheten samt främja en kompensatorisk skola med kvalitet i hela landet."}
+{"question":"Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden, kommer regeringen att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen, och i så fall hur?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att bryta segregationen och i så fall vilka. Givet att segregationens orsaker och konsekvenser berör flera politikområden har Teresa Carvalho också frågat om regeringen kommer att samordna arbetet inom Regeringskansliet för att bekämpa segregationen och i så fall hur.Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Det handlar bland annat om arbetslöshet och bidragsberoende, dåliga skolresultat, hälsoproblem, otrygghet och utsatthet på grund av brottslighet liksom hedersrelaterat våld och förtryck samt bostadssegregation och trångboddhet. Dagens utanförskap riskerar att upprätthålla och återskapa segregation och ojämlikhet över generationer.Det krävs många åtgärder för att minska utanförskap och öka människors frihet och livschanser i områden med socioekonomiska utmaningar. I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen satsningar inom flera politikområden, bland annat när det gäller förskola, skola, arbete, civilsamhälle och demokrati, förebyggande åtgärder för att bekämpa hedersförtrycket samt för att bekämpa brottslighet.För att utvecklingen av bland annat arbetslöshet, försörjningsstöd och skolresultat i olika områden ska kunna följas över tid behöver Sveriges goda tillgång till individdata kombineras med en god tillgång till platsdata. Regeringen avsätter därför 5 miljoner till Boverket i budgetpropositionen för 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata. Regeringen bedömer att de mått och verktyg som tagits fram av bland annat SCB är viktiga för det fortsatta arbetet i enlighet med målet för området. Boverket fick i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att förvalta och utveckla verktyg med platsdata.Arbetet mot socioekonomisk segregation påverkas av faktorer inom flera områden. Generella åtgärder behöver kompletteras med riktade åtgärder. För att minska utanförskap och segregation krävs ett gemensamt och samordnat arbete på nationell, regional och lokal nivå.Regeringen ser ett stort behov av att långsiktigt lyfta utsatta områden, genomföra mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen och agera kraftfullt mot ungdomsbrottsligheten samt främja en kompensatorisk skola med kvalitet i hela landet."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Liberalerna och Sverigedemokraterna är inte bästa vänner, om vi säger så. Vi har dock den gemensamma inriktningen att vi tror att det är bra att förstärka arbetslinjen. Om annat tycker vi olika. Det kan vara saker som är väldigt tidiga i en ung människas liv, till exempel hemspråk, där vi kan dra åt olika håll.Tanken att det ska löna sig att arbeta, att man ska prata svenska i Sverige och att man ska sköta sig är dock en linje som vi delar, och jag har också uppfattat att Socialdemokraterna helt ställer sig bakom detta. Det är jag väldigt glad för, för så har det inte alltid låtit.När det gäller hur det såg ut 2018 vill jag återigen hänvisa till vad jag tidigare under dagen har sagt om de utvärderingar som har visat hur mycket Sverige har satsat på arbetsmarknadspolitik. Eftersom vi ändå har haft den höga arbetslösheten har vi ju missat målet. Därför pratar vi om ambitiös arbetsmarknadspolitik som också måste vara tillräckligt effektiv och pang på.Först i slutet av mandatperioden, i februari 2022, kom Socialdemokraterna på idén att man skulle göra de här satsningarna. Det är inte ens ett år sedan. Jag välkomnar det, men hade man fokuserat på långtidsarbetslösheten sju år tidigare hade det varit fantastiskt.Jag vill säga att inriktningen är korrekt. Det är fokus på det jobbnära, det är fokus på effektivitet, det är fokus på individen och man duckar inte för att ställa vissa krav. Det är väldigt bra.Även om det är ert privilegium att alltid ropa på mer och säga att det är för lite, för innehållslöst och för visionslöst vill jag understryka att jag är den förste att säga att vissa åtgärder som Socialdemokraterna har vidtagit har varit bra. Men arbetslinjen bygger på effektivitet och kvalitet, och det börjar alltid med att det finns företag och organisationer som vill anställa människor.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Vi har all anledning att komma tillbaka och debattera dessa viktiga frågor igen, men jag tackar för debatten så här långt.Det finns stora utmaningar på svensk arbetsmarknad. Vi har en långtidsarbetslöshet som måste bekämpas, och det var den socialdemokratiska regeringen som gav Arbetsförmedlingen i uppdrag att dels förstärka stödet till långtidsarbetslösa, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar, dels analysera vilka behov långtidsarbetslösa som står långt från arbetsmarknaden har och vid behov föreslå åtgärder för denna målgrupp.Det är roligt att höra att statsrådet tänker fullfölja det uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått av den socialdemokratiska regeringen, för det här är en ganska stor utmaning för Sverige. Det är en utmaning på svensk arbetsmarknad att vi har väldigt många som är långtidsarbetslösa, och då måste det också sättas in åtgärder.Det är väl det vi diskuterar, statsrådet - resurser, åtgärder och insatser. Tittar man i budgeten ser man att det saknas resurser och insatser. Det saknas en vision, en vilja, en plan. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI svaret som jag har fått är det väldigt lite som berörs. Man hänvisar till befintliga resurser och gör en liten anslagsökning till Arbetsförmedlingen. Men tittar vi på högkonjunkturåret 2018 hade vi de dubbla resurserna till arbetsmarknadspolitiska insatser och program, som jag nämnde tidigare. Här ser vi nu en nedskärning.Jag kan förstå att statsrådet har det väldigt svårt, för Sverigedemokraternas ingång och ambition i arbetsmarknadspolitiken är ju att dra ned på alla aktiva åtgärder, inte minst när det gäller etableringsinsatser. Det har vi kunnat läsa i deras tidigare motioner, där man vill slakta arbetsmarknadspolitiken.Det är en ganska svår sits för Liberalerna att försöka balansera detta. Samtidigt som man har viljan att göra någonting har man å andra sidan Sverigedemokraterna som drar ned."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Det finns anledning att återkomma på en rad områden, inte minst om det sker kraftiga förändringar på arbetsmarknaden beroende på till exempel konjunkturläge eller kommande strukturförändringar på grund av omvärlden, som kan gå ganska fort.Vi jobbar med olika uppdrag till Arbetsförmedlingen. Ett är att återkomma med fler arbetsmarknadsutbildningar. Detta kan man inte tiodubbla eller hundradubbla, utan man får ta det successivt för att återuppbygga en nivå som jag tror att även Socialdemokraterna numera har ambitionen att ha.Vi har gett två stora uppdrag om långtidsarbetslösheten. Här håller vi i och har endast levererat en marginellt annan åsikt i myndighetsstyrningen. Det handlar dels om genomförandet i områden med socioekonomiska utmaningar, där ett antal delrapporter är på ingång, dels om att analysera de behov som finns, på en mer teoretisk nivå, för att öka övergången till arbete eller utbildning så att man kan ta sig ur utanförskapet och slippa arbetslöshetens smärta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär fortsätter vi att tänka inte bara stat. Vi tänker också idéburna organisationer och kommuner eftersom samverkan behöver öka. Serkan Köse ställde en fråga om den lokala närvaron, och den behöver bli bättre. Man ska återkomma med en överenskommelse med alla kommuner, och sedan får vi titta på hur detta kan effektueras på ett bra sätt. När jag klev in på Arbetsmarknadsdepartementet var det väldigt många människor i Sverige som var långtidsarbetslösa och som hade farit illa de senaste åtta åren. Låt mig dock tillägga att det fanns andra som for illa de åtta åren före det. Det har alltså hänt för lite med arbetslinjen eftersom man som sagt inte har velat ta obehagliga beslut om att det alltid ska löna sig att arbeta. Det har kanske också slarvats med kvaliteten på sfi och kravet på närvaro. Här håller vi också i det som Socialdemokraterna modigt vågade prata om, inte minst mot slutet av mandatperioden.Det handlar om enormt många människor, och en del av dem behöver möta en person. Det digitala är kanske inte alltid så effektivt. Det fungerar för många att gå den vägen först, men andra behöver en nära kontakt. Ska då Arbetsförmedlingen finnas i varje kommun? Ja, det får vi diskutera. Det kan vara via ett servicecenter med uppdaterad kraft under vissa tider på dygnet. Det är ett allmänt samhällsproblem att staten har rullat tillbaka, men det som behövs på en ort är ju ett arbete för den som är arbetslös, inte själva Arbetsförmedlingen. Det är kontakt med Arbetsförmedlingen och effektiva insatser, stöd och hjälp som behövs.Det gäller även annan viktig statlig verksamhet, till exempel polis. I kommunerna finns det ofta mer systembolagspersonal än både poliser och arbetsförmedlare, och alla här inne behöver fråga sig om det är en korrekt prioritering. I många kommuner finns det kanske bara utlämningsställen. Närvaron är viktig.Utifrån vår dialog och de rapporter vi får från Arbetsförmedlingen bedömer jag att man är väl rustad i och med ett mångmiljardanslag och sina 11 000 duktiga medarbetare, som i en lugnare miljö kan göra ett fantastiskt jobb."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Efter att ha lyssnat på statsrådet i fyra minuter undrar jag om statsrådet verkligen hörde mitt inlägg och mina frågor.Jag vet inte om statsrådet har tagit del av det budgetunderlag Arbetsförmedlingen skickat till regeringen. Här tas förutsättningarna för att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik upp, och man påpekar tydligt att det krävs mer resurser. Jag håller med. Arbetsförmedlingens 11 000 fantastiska medarbetare gör sitt yttersta för att ge människor bästa tänkbara stöd och hjälp att komma in på arbetsmarknaden. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet lät inte så för ett halvår sedan, men nu är det glädjande att höra att Liberalerna och regeringen har ändrat uppfattning om Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande har fördubblats, och det är resurskrävande.Mycket av statsrådets svar på min och andras interpellationer innehåller mycket socialdemokratisk politik. Det känns som att regeringen fortfarande lever på det förra regeringen levererade och åstadkom. Det är nämligen väldigt lite av regeringens arbetsmarknadspolitik i både svaret och budgeten, och i Tidöavtalet står det väldigt lite om vad regeringen vill med arbetsmarknadspolitiken.Jag ställde också en fråga om hur vi ska säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro i hela landet. För detta krävs som sagt resurser. Hur ska Arbetsförmedlingen kunna leverera en ��ndamålsenlig lokal närvaro i hela Sverige för att möta arbetslösa? Det står varken i regleringsbrevet eller instruktionen. Kommer regeringen att återkomma med ytterligare resurser för detta till Arbetsförmedlingen och med en tydlig politik avseende den lokala närvaron? Det står tydligt om detta i Arbetsförmedlingens budgetunderlag till regeringen.Låt mig också påminna om att de borgerliga partierna under många år ifrågasatt den aktiva arbetsmarknadspolitiken och även under ett flertal tillfällen föreslagit att Arbetsförmedlingen ska läggas ned. På Liberalernas hemsida kan man fortfarande läsa att detta miljardslöseri ska läggas ned. Detta märktes också tydligt i den M-KD-SD-budget som röstades igenom i riksdagen 2019, och även i budgeten 2021, som innebar dramatiska förändringar, och Arbetsförmedlingen tvingades att varsla en tredjedel av sina anställda och skära ned på arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är väl den största anledningen till att vi är där vi är i dag vad gäller kapacitet och ökad belastning. Konsekvenserna för Arbetsförmedlingen är att man inte mäktar med, och därför kräver man mer resurser för att klara av sitt uppdrag.Tillbaka till mina frågor till statsrådet. De anställda och de fackliga organisationerna har en annan uppfattning än statsrådet vad gäller resurserna till Arbetsförmedlingen. Anser statsrådet att Arbetsförmedlingen är väl rustad att ta emot fler arbetslösa under rådande lågkonjunktur? Kommer statsrådet att återkomma med förslag på förbättringar?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Jag är otroligt glad över det förtroende som ges till att den nya regeringen ska klara det som den tidigare regeringen inte klarade under åtta år.Jag vill problematisera det hela, precis som jag gjorde i opposition. Det här är ganska svårt. Många människor har cementerats i utanförskap och befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden. Det har blivit så trots god vilja. Det är ingen som har haft detta som avsikt, men det har blivit så att människor, trots att de varit vuxna och friska, inte har kommit i tillräckligt starka åtgärder under sin första tid - under etableringen - i Sverige. Därefter har de heller inte kommit in på arbetsmarknaden. Detta är människor som har kommit till vårt land från världens alla hörn, så det handlar om personer som har uppenbar initiativförmåga. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill återkomma till förvaltningsanslaget på 7,6 miljarder och till anslagssparandet. Det finns 11 000 dedikerade medarbetare på Arbetsförmedlingen. Socialdemokraterna gjorde i regeringsställning beställningar på hur man skulle utforma verksamheten och fokusera på arbetsmarknadsutbildningar. Man fick bidrag för att genomföra detta med kompletterande aktörer och matchningstjänster. Till dessa resurser kan läggas det som man nu har - förutom program finns arbetsmarknadsutbildningar och de subventionerade anställningar, nystartsjobb och etableringsjobb som kommer. Det är en väldigt hög ambitionsnivå.Som jag sa i en tidigare interpellationsdebatt fortsätter dessa åtgärder fast det handlar om nya individer. Man får inte glömma bort att det är människor som kommer in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskade direkt efter att covid släppte greppet i Sverige.Nu har vi dock en ny kris som består av mängder av saker. Vi har kostnadskrisen, med en inflation som måste bekämpas. Vi har kriget med Putin. Vi vet heller inte vart den svenska industrin, som är avgörande för arbetslöshetens utveckling på lång sikt, tar vägen eller vad som händer med andra viktiga verksamheter. Nu ser det ju positivt ut för vissa råvarunäringar, som gruvor. Skogen är också med i diskussionen. Allt detta påverkar arbetsmarknaden och är jätteviktigt.Tanken är att det kommer in nya människor. Detta hänger ju ihop. Jag hoppas att alla som nu är närvarande i denna kommare vill att behovet av arbetsmarknadspolitiken ska vara så litet som möjligt. Det är ju inget självändamål att personer ska komma till Sverige utan kompetens, om det inte är så att de är asylsökande och har rätt att stanna; då ska de få stanna och få hjälp med etableringen. Där är vi ganska överens om hur det ska se ut - det ska vara jobbfokus, språkfokus och skötsamhetsfokus.I övrigt är tanken att unga människor ska lämna grundskolan, komma in på ett gymnasium - gärna med praktisk eller naturvetenskaplig inriktning - och sedan komma i jobb. Det är det naturliga. Det finns ju inget självändamål i att hoppa av och komma till Arbetsförmedlingen eller att utbilda sig till något som inte efterfrågas på arbetsmarknaden och sedan delta i Arbetsförmedlingens insatser.Detta ligger på en nivå som går att jämföra med tidigare. Inflödet avgörs av konjunkturläget, men det ska minska i och med de insatser vi gör i skolan och den kommande bidragsreformen."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret på min fråga!Som arbetsmarknadsministern sa ställde jag en väldigt enkel fråga om hur regeringen ska säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad nu när vi är i en lågkonjunktur och ser siffror som visar på en ökande arbetslöshet. Vi har också en hög långtidsarbetslöshet samtidigt som det finns väldigt många lediga jobb på den svenska arbetsmarknaden.Bakgrunden till min fråga är att Finansdepartementets senaste prognos, Konjunkturinstitutet, LO-ekonomerna med flera pekar på att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur och att arbetslösheten kommer att fortsätta öka. Även i Arbetsförmedlingens senaste rapport om utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden konstateras att vi kommer att se en ökad arbetslöshet. Man pekar också på långtidsarbetslösheten. På den svenska arbetsmarknaden finns i dag drygt 144 000 människor som har varit inskrivna längre än tolv månader, vilket motsvarar nästan hälften av de inskrivna arbetslösa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÄven i regeringens egen budget konstateras det att svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt.I detta läge, fru talman, väljer regeringen och Sverigedemokraterna att skära ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken - knappt 7 miljarder går till program och insatser. Det kan jämföras med 13 miljarder under högkonjunkturåret 2018. Det är en gigantisk nedskärning på program och insatser och på Arbetsförmedlingens förutsättningar att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik.Om vi ska se till att människor får förutsättningar att etablera sig på svensk arbetsmarknad krävs det aktiva åtgärder och insatser, och för detta krävs resurser till arbetsmarknadspolitiken. Därtill har Arbetsförmedlingen uppdraget att se till att arbetsmarknadspolitiken fungerar i hela landet.I Arbetsförmedlingens budgetunderlag lyfter man fram att det behövs mer resurser. Man yrkar på större anslag för att man ska kunna klara av uppdraget. Vi kan dock konstatera att statsrådet i sitt korta svar inte berörde detta. Denna diskussion problematiserades inte, utan statsrådet uttryckte - väldigt förenklat - att det finns utrymme för effektivisering inom arbetsmarknadspolitiken och hänvisade till en reformering. Han sa också att Arbetsförmedlingen har ett anslagssparande som kan användas.Men det finns ju väldigt stora behov. Det är väl ingen arbetsförmedlare som delar arbetsmarknadsministerns uppfattning att det i dag finns tillräckligt med resurser och tillräckligt goda förutsättningar för att man ska klara detta.Jag har hört svaret. Jag har också läst budgeten samt regleringsbrev och instruktioner till myndigheten. Det nämns ingenting om hur man ska säkra den lokala närvaron. För att man ska klara av uppdraget och se till att fler rustas behövs det resurser till en ändamålsenlig lokal närvaro över hela landet.Min fråga kvarstår: Anser statsrådet att Arbetsförmedlingen är väl rustad utifrån de utmaningar vi har i dag på svensk arbetsmarknad?En viktig del av diskussionen handlar om att stärka den lokala närvaron. Anser statsrådet att vi kommer att klara detta med de resurser som finns?"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka?","answer":"Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Arbetsförmedlingen står väl rustad när vi är på väg in i en lågkonjunktur och arbetslösheten kommer att öka.För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Som framgår av budgetpropositionen för 2023 bedömer regeringen att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Det finns dock fortfarande utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till förra årets nivåer. Det handlar om matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning. Därtill föreslår regeringen en satsning på arbetspraktik.Det huvudsakliga regelverket i reformeringen av Arbetsförmedlingen och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten trädde i kraft den 1 december 2022. Därmed ges bättre förutsättningar för att arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna utföras av leverantörer. Vidare innebär detta att verksamheten utvecklas och effektiviseras i olika avseenden, bland annat avseende den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och infrastruktur för informationsutbyte.Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att vara en stor och viktig myndighet och har ett förvaltningsanslag som uppgår till 7,6 miljarder kronor under 2023. Dessutom har myndigheten ett anslagssparande från 2022 på ungefär 200 miljoner kronor som kan utnyttjas under året. Sammantaget uppgår de tilldelade medlen i förvaltningsanslaget alltså till ungefär 7,8 miljarder kronor för 2023.Som jag har sagt tidigare, fru talman, följer regeringen arbetslöshetens utveckling noggrant och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Förutom att säga att det är för lite och för sent, vilket är oppositionens privilegium, sägs ofta att det ekar tomt - vilket också är oppositionens privilegium. Jag tillhör dock inte dem som sa att det ekade tomt. När Socialdemokraterna under förra mandatperioden gick fram och sa att vi måste titta på ersättningssystemen och om det är rimligt med dessa flerbarnstillägg sa jag: Oj, det här var modigt! Det sa jag då det finns krafter i riksdagen som tycker att man inte alls ska prata om det här, för det är bara dåligt. Men att människor ska försörja sig själva - att människor hela tiden ska ha stöd och hjälp men också personligen ta ansvar - är ju en tanke som jag vet har varit stark inom socialdemokratin genom åren, och det är bra att den kommer tillbaka. Människor har ett personligt ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Oavsett om arbetsmarknadspolitiken är på den nivå som gällde under den förra mandatperioden, det vill säga den nivå som Socialdemokraterna stod bakom då, eller på den nivå som Socialdemokraterna nu står bakom finns det alltid ett personligt ansvar som det är viktigt att ta. Den här diskussionen kommer att fortsätta. När det gäller kompetensbrist och rekryteringar vet jag att även Socialdemokraterna är djupt kunniga i frågan om behoven inom offentlig sektor och sjukvården. Det gäller sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Jas-piloter och allt vad det nu är. Ändå går ni fram med saftiga skattehöjningar för dem som har jobbat länge inom sitt yrke, Johanna Haraldsson. Ta till exempel poliser som har jobbat länge - eller ingenjörer, som vår industri skriker efter. Ni går fram med kraftiga skattehöjningar för dem, och jag vet inte om det leder till omedelbart fler nya jobb. Det är få ekonomiska teorier från svenska universitet som visar på det.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Förutom att säga att det är för lite och för sent, vilket är oppositionens privilegium, sägs ofta att det ekar tomt - vilket också är oppositionens privilegium. Jag tillhör dock inte dem som sa att det ekade tomt. När Socialdemokraterna under förra mandatperioden gick fram och sa att vi måste titta på ersättningssystemen och om det är rimligt med dessa flerbarnstillägg sa jag: Oj, det här var modigt! Det sa jag då det finns krafter i riksdagen som tycker att man inte alls ska prata om det här, för det är bara dåligt. Men att människor ska försörja sig själva - att människor hela tiden ska ha stöd och hjälp men också personligen ta ansvar - är ju en tanke som jag vet har varit stark inom socialdemokratin genom åren, och det är bra att den kommer tillbaka. Människor har ett personligt ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Oavsett om arbetsmarknadspolitiken är på den nivå som gällde under den förra mandatperioden, det vill säga den nivå som Socialdemokraterna stod bakom då, eller på den nivå som Socialdemokraterna nu står bakom finns det alltid ett personligt ansvar som det är viktigt att ta. Den här diskussionen kommer att fortsätta. När det gäller kompetensbrist och rekryteringar vet jag att även Socialdemokraterna är djupt kunniga i frågan om behoven inom offentlig sektor och sjukvården. Det gäller sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Jas-piloter och allt vad det nu är. Ändå går ni fram med saftiga skattehöjningar för dem som har jobbat länge inom sitt yrke, Johanna Haraldsson. Ta till exempel poliser som har jobbat länge - eller ingenjörer, som vår industri skriker efter. Ni går fram med kraftiga skattehöjningar för dem, och jag vet inte om det leder till omedelbart fler nya jobb. Det är få ekonomiska teorier från svenska universitet som visar på det.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Förutom att säga att det är för lite och för sent, vilket är oppositionens privilegium, sägs ofta att det ekar tomt - vilket också är oppositionens privilegium. Jag tillhör dock inte dem som sa att det ekade tomt. När Socialdemokraterna under förra mandatperioden gick fram och sa att vi måste titta på ersättningssystemen och om det är rimligt med dessa flerbarnstillägg sa jag: Oj, det här var modigt! Det sa jag då det finns krafter i riksdagen som tycker att man inte alls ska prata om det här, för det är bara dåligt. Men att människor ska försörja sig själva - att människor hela tiden ska ha stöd och hjälp men också personligen ta ansvar - är ju en tanke som jag vet har varit stark inom socialdemokratin genom åren, och det är bra att den kommer tillbaka. Människor har ett personligt ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Oavsett om arbetsmarknadspolitiken är på den nivå som gällde under den förra mandatperioden, det vill säga den nivå som Socialdemokraterna stod bakom då, eller på den nivå som Socialdemokraterna nu står bakom finns det alltid ett personligt ansvar som det är viktigt att ta. Den här diskussionen kommer att fortsätta. När det gäller kompetensbrist och rekryteringar vet jag att även Socialdemokraterna är djupt kunniga i frågan om behoven inom offentlig sektor och sjukvården. Det gäller sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Jas-piloter och allt vad det nu är. Ändå går ni fram med saftiga skattehöjningar för dem som har jobbat länge inom sitt yrke, Johanna Haraldsson. Ta till exempel poliser som har jobbat länge - eller ingenjörer, som vår industri skriker efter. Ni går fram med kraftiga skattehöjningar för dem, och jag vet inte om det leder till omedelbart fler nya jobb. Det är få ekonomiska teorier från svenska universitet som visar på det.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Jag tackar arbetsmarknadsministern för den här debatten. Jag kan väl slänga tillbaka att det återigen handlar om det här med prioriteringar. Det är klart att det är viktigt att vi håller skatterna på rimliga nivåer och att vi hela tiden ser över vad vi har för intäkter för att kunna finansiera det vi behöver göra, till exempel inom arbetsmarknadspolitiken eller de stora satsningar som vi vill göra på våra kommuner och regioner för att välfärden ska hålla måttet över tid.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som arbetsmarknadsministern tror jag att vi behöver titta på olika stöd. Till exempel individualisering av etableringstillägget är en reform vi skulle stötta om regeringen gick fram med en sådan. Flera andra viktiga reformer genomfördes under den socialdemokratiska regeringens tid för att få fler i arbete och korta etableringstiden. Fokus i integrationspolitiken har flyttats till att handla mer om jobb och utbildning, och det är någonting vi är helt överens om. Precis som jag sa tidigare behöver vi en jobbpolitik som både ställer högre krav och ger ett stort stöd. Därför vill vi socialdemokrater satsa mer på både utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Johan Pehrsons tal om en omläggning av politiken ekar faktiskt ganska tomt och innehåller egentligen inte så många nya åtgärder, förutom möjligen en väldigt ofärdig och otydlig bidragsreform. Den enda förändring vi hittills har sett är mindre resurser till både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det är ingenting som kommer att gynna den som inget hellre vill än att jobba och försörja sig själv men som har stått utan jobb och kanske saknar den kompetens som efterfrågas. Jag ser positivt på den sista meningen i arbetsmarknadsministerns svar, det vill säga att man är beredd att ta fram nya åtgärder om det behövs. Då kommer vi socialdemokrater att stå beredda att lyssna på, värdera och debattera förslagen, för vi kommer alltid att fortsätta jobba för att förbättra möjligheten för fler att få jobb."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Jag tackar arbetsmarknadsministern för den här debatten. Jag kan väl slänga tillbaka att det återigen handlar om det här med prioriteringar. Det är klart att det är viktigt att vi håller skatterna på rimliga nivåer och att vi hela tiden ser över vad vi har för intäkter för att kunna finansiera det vi behöver göra, till exempel inom arbetsmarknadspolitiken eller de stora satsningar som vi vill göra på våra kommuner och regioner för att välfärden ska hålla måttet över tid.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som arbetsmarknadsministern tror jag att vi behöver titta på olika stöd. Till exempel individualisering av etableringstillägget är en reform vi skulle stötta om regeringen gick fram med en sådan. Flera andra viktiga reformer genomfördes under den socialdemokratiska regeringens tid för att få fler i arbete och korta etableringstiden. Fokus i integrationspolitiken har flyttats till att handla mer om jobb och utbildning, och det är någonting vi är helt överens om. Precis som jag sa tidigare behöver vi en jobbpolitik som både ställer högre krav och ger ett stort stöd. Därför vill vi socialdemokrater satsa mer på både utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Johan Pehrsons tal om en omläggning av politiken ekar faktiskt ganska tomt och innehåller egentligen inte så många nya åtgärder, förutom möjligen en väldigt ofärdig och otydlig bidragsreform. Den enda förändring vi hittills har sett är mindre resurser till både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det är ingenting som kommer att gynna den som inget hellre vill än att jobba och försörja sig själv men som har stått utan jobb och kanske saknar den kompetens som efterfrågas. Jag ser positivt på den sista meningen i arbetsmarknadsministerns svar, det vill säga att man är beredd att ta fram nya åtgärder om det behövs. Då kommer vi socialdemokrater att stå beredda att lyssna på, värdera och debattera förslagen, för vi kommer alltid att fortsätta jobba för att förbättra möjligheten för fler att få jobb."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Jag tackar arbetsmarknadsministern för den här debatten. Jag kan väl slänga tillbaka att det återigen handlar om det här med prioriteringar. Det är klart att det är viktigt att vi håller skatterna på rimliga nivåer och att vi hela tiden ser över vad vi har för intäkter för att kunna finansiera det vi behöver göra, till exempel inom arbetsmarknadspolitiken eller de stora satsningar som vi vill göra på våra kommuner och regioner för att välfärden ska hålla måttet över tid.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som arbetsmarknadsministern tror jag att vi behöver titta på olika stöd. Till exempel individualisering av etableringstillägget är en reform vi skulle stötta om regeringen gick fram med en sådan. Flera andra viktiga reformer genomfördes under den socialdemokratiska regeringens tid för att få fler i arbete och korta etableringstiden. Fokus i integrationspolitiken har flyttats till att handla mer om jobb och utbildning, och det är någonting vi är helt överens om. Precis som jag sa tidigare behöver vi en jobbpolitik som både ställer högre krav och ger ett stort stöd. Därför vill vi socialdemokrater satsa mer på både utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Johan Pehrsons tal om en omläggning av politiken ekar faktiskt ganska tomt och innehåller egentligen inte så många nya åtgärder, förutom möjligen en väldigt ofärdig och otydlig bidragsreform. Den enda förändring vi hittills har sett är mindre resurser till både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det är ingenting som kommer att gynna den som inget hellre vill än att jobba och försörja sig själv men som har stått utan jobb och kanske saknar den kompetens som efterfrågas. Jag ser positivt på den sista meningen i arbetsmarknadsministerns svar, det vill säga att man är beredd att ta fram nya åtgärder om det behövs. Då kommer vi socialdemokrater att stå beredda att lyssna på, värdera och debattera förslagen, för vi kommer alltid att fortsätta jobba för att förbättra möjligheten för fler att få jobb."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Vi börjar i det sista, alltså att det ska löna sig att arbeta. Det är ju en ganska viktig strukturförändring. Jag har inte träffat en enda människa inom någon arbetstagarorganisation eller inom facken - och inte heller en enda människa som jobbar med forskning på området, med rekrytering eller med sociala villkor - som har sagt att det inte spelar någon roll. Alla säger i stället att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Då måste man titta på detta, och där blir det en kollision. Vi har ju enormt höga sociala ambitioner, med försörjningsstöd som en yttersta bottenplatta, vilket är väldigt bra. Men jag vill påminna om att det under den förra mandatperioden var flera socialdemokratiska företrädare - i regeringen också, tror jag faktiskt - som till exempel pratade om det här med flerbarnstillägg. Frågan ställdes om det är rimligt. Jag sa att det är svårt men att jag tycker att det är rimligt att frågan ställs och att man tittar på de villkoren, vilket Socialdemokraterna lyfte i artiklar och så vidare, om jag inte minns helt fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att vi måste titta på den sammanvägda bilden. Jag åker ut på besök, och det hoppas jag att alla ledamöter i riksdagen också gör. Ja, det vet jag att ni gör. Man träffar då stora, mellanstora och små företag som säger att de har problem att hitta folk: \"Här är det en massa människor som är vuxna och friska, men de jobbar inte.\" Företagen har i stället löst detta med arbetskraftsinvandring från valfritt land väldigt långt bort. Då inser man att någonting är fel här - och att det kan vara så att den här bidragsreformen verkligen behövs. Jag ser såklart fram emot att Socialdemokraterna håller fast vid det de sa om till exempel stödet till barnfamiljer, det vill säga att de är beredda att titta på det. Det sa de före valet, och jag hoppas att det gäller även efter valet. Jag hoppas också att de håller fast vid det de säger om att det är viktigt med motprestation för försörjningsstöd efter en viss tid när det gäller vuxna, friska människor. Jag tycker att det är helt nödvändigt om vi ska knäcka den här nöten och få en förbättrad integration och ett minskat utanförskap. Det räcker dock inte med bara detta, utan det behöver finnas arbeten. Det behöver finnas ett första jobb, som kanske är enkelt. Sedan utvecklas vi alla på våra arbeten - även i riksdagen, vill jag understryka. Det händer saker under den tid vi har ett uppdrag eller går till ett arbete. Ibland byter man också jobb. Vi behöver fokusera så mycket som möjligt på det som är arbetsplatsnära för att så många som möjligt ska komma i reguljära jobb. Det förhindrar inte att vi har diskussioner med inte minst Arbetsförmedlingen om subventionerade anställningar och att de behöver öka. Jag ska träffa Samhall i närtid för att se vad de behöver för hjälp och stöd, så att Arbetsförmedlingen hjälper de personer som har möjlighet till ett kraftigt förbättrat liv vad gäller frihet och värdighet genom att göra sin bästa insats på Samhall. Det handlar om att ha någonstans att gå på dagarna. Arbete är väldigt bra. Det hindrar alltså inte detta.Jag vill också understryka att satsningar på skolan, språkkrav för medborgarskap, satsningar på idrott i de utsatta områdena så att ungdomar har en meningsfull fritid och satsningar på att öka kvinnors engagemang är ett uttryck för att det inte bara handlar om att ställa krav utan också om att visa att det finns en omsorg. Det är även andra insatser som krävs, inte bara nya krav. Jag ska ge en sista släng gällande den släng som gavs om skatt på arbete. Jag har uppfattat att Socialdemokraterna i nästan alla år, eller åtminstone under de senaste tio, har tyckt att det har varit bra att vi har indexeringar för graviditetsersättning, pensioner och CSN - och även för skattesystemet. Men jag ser att man har lämnat den åsikten nu."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Vi börjar i det sista, alltså att det ska löna sig att arbeta. Det är ju en ganska viktig strukturförändring. Jag har inte träffat en enda människa inom någon arbetstagarorganisation eller inom facken - och inte heller en enda människa som jobbar med forskning på området, med rekrytering eller med sociala villkor - som har sagt att det inte spelar någon roll. Alla säger i stället att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Då måste man titta på detta, och där blir det en kollision. Vi har ju enormt höga sociala ambitioner, med försörjningsstöd som en yttersta bottenplatta, vilket är väldigt bra. Men jag vill påminna om att det under den förra mandatperioden var flera socialdemokratiska företrädare - i regeringen också, tror jag faktiskt - som till exempel pratade om det här med flerbarnstillägg. Frågan ställdes om det är rimligt. Jag sa att det är svårt men att jag tycker att det är rimligt att frågan ställs och att man tittar på de villkoren, vilket Socialdemokraterna lyfte i artiklar och så vidare, om jag inte minns helt fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att vi måste titta på den sammanvägda bilden. Jag åker ut på besök, och det hoppas jag att alla ledamöter i riksdagen också gör. Ja, det vet jag att ni gör. Man träffar då stora, mellanstora och små företag som säger att de har problem att hitta folk: \"Här är det en massa människor som är vuxna och friska, men de jobbar inte.\" Företagen har i stället löst detta med arbetskraftsinvandring från valfritt land väldigt långt bort. Då inser man att någonting är fel här - och att det kan vara så att den här bidragsreformen verkligen behövs. Jag ser såklart fram emot att Socialdemokraterna håller fast vid det de sa om till exempel stödet till barnfamiljer, det vill säga att de är beredda att titta på det. Det sa de före valet, och jag hoppas att det gäller även efter valet. Jag hoppas också att de håller fast vid det de säger om att det är viktigt med motprestation för försörjningsstöd efter en viss tid när det gäller vuxna, friska människor. Jag tycker att det är helt nödvändigt om vi ska knäcka den här nöten och få en förbättrad integration och ett minskat utanförskap. Det räcker dock inte med bara detta, utan det behöver finnas arbeten. Det behöver finnas ett första jobb, som kanske är enkelt. Sedan utvecklas vi alla på våra arbeten - även i riksdagen, vill jag understryka. Det händer saker under den tid vi har ett uppdrag eller går till ett arbete. Ibland byter man också jobb. Vi behöver fokusera så mycket som möjligt på det som är arbetsplatsnära för att så många som möjligt ska komma i reguljära jobb. Det förhindrar inte att vi har diskussioner med inte minst Arbetsförmedlingen om subventionerade anställningar och att de behöver öka. Jag ska träffa Samhall i närtid för att se vad de behöver för hjälp och stöd, så att Arbetsförmedlingen hjälper de personer som har möjlighet till ett kraftigt förbättrat liv vad gäller frihet och värdighet genom att göra sin bästa insats på Samhall. Det handlar om att ha någonstans att gå på dagarna. Arbete är väldigt bra. Det hindrar alltså inte detta.Jag vill också understryka att satsningar på skolan, språkkrav för medborgarskap, satsningar på idrott i de utsatta områdena så att ungdomar har en meningsfull fritid och satsningar på att öka kvinnors engagemang är ett uttryck för att det inte bara handlar om att ställa krav utan också om att visa att det finns en omsorg. Det är även andra insatser som krävs, inte bara nya krav. Jag ska ge en sista släng gällande den släng som gavs om skatt på arbete. Jag har uppfattat att Socialdemokraterna i nästan alla år, eller åtminstone under de senaste tio, har tyckt att det har varit bra att vi har indexeringar för graviditetsersättning, pensioner och CSN - och även för skattesystemet. Men jag ser att man har lämnat den åsikten nu."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Vi börjar i det sista, alltså att det ska löna sig att arbeta. Det är ju en ganska viktig strukturförändring. Jag har inte träffat en enda människa inom någon arbetstagarorganisation eller inom facken - och inte heller en enda människa som jobbar med forskning på området, med rekrytering eller med sociala villkor - som har sagt att det inte spelar någon roll. Alla säger i stället att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Då måste man titta på detta, och där blir det en kollision. Vi har ju enormt höga sociala ambitioner, med försörjningsstöd som en yttersta bottenplatta, vilket är väldigt bra. Men jag vill påminna om att det under den förra mandatperioden var flera socialdemokratiska företrädare - i regeringen också, tror jag faktiskt - som till exempel pratade om det här med flerbarnstillägg. Frågan ställdes om det är rimligt. Jag sa att det är svårt men att jag tycker att det är rimligt att frågan ställs och att man tittar på de villkoren, vilket Socialdemokraterna lyfte i artiklar och så vidare, om jag inte minns helt fel.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker att vi måste titta på den sammanvägda bilden. Jag åker ut på besök, och det hoppas jag att alla ledamöter i riksdagen också gör. Ja, det vet jag att ni gör. Man träffar då stora, mellanstora och små företag som säger att de har problem att hitta folk: \"Här är det en massa människor som är vuxna och friska, men de jobbar inte.\" Företagen har i stället löst detta med arbetskraftsinvandring från valfritt land väldigt långt bort. Då inser man att någonting är fel här - och att det kan vara så att den här bidragsreformen verkligen behövs. Jag ser såklart fram emot att Socialdemokraterna håller fast vid det de sa om till exempel stödet till barnfamiljer, det vill säga att de är beredda att titta på det. Det sa de före valet, och jag hoppas att det gäller även efter valet. Jag hoppas också att de håller fast vid det de säger om att det är viktigt med motprestation för försörjningsstöd efter en viss tid när det gäller vuxna, friska människor. Jag tycker att det är helt nödvändigt om vi ska knäcka den här nöten och få en förbättrad integration och ett minskat utanförskap. Det räcker dock inte med bara detta, utan det behöver finnas arbeten. Det behöver finnas ett första jobb, som kanske är enkelt. Sedan utvecklas vi alla på våra arbeten - även i riksdagen, vill jag understryka. Det händer saker under den tid vi har ett uppdrag eller går till ett arbete. Ibland byter man också jobb. Vi behöver fokusera så mycket som möjligt på det som är arbetsplatsnära för att så många som möjligt ska komma i reguljära jobb. Det förhindrar inte att vi har diskussioner med inte minst Arbetsförmedlingen om subventionerade anställningar och att de behöver öka. Jag ska träffa Samhall i närtid för att se vad de behöver för hjälp och stöd, så att Arbetsförmedlingen hjälper de personer som har möjlighet till ett kraftigt förbättrat liv vad gäller frihet och värdighet genom att göra sin bästa insats på Samhall. Det handlar om att ha någonstans att gå på dagarna. Arbete är väldigt bra. Det hindrar alltså inte detta.Jag vill också understryka att satsningar på skolan, språkkrav för medborgarskap, satsningar på idrott i de utsatta områdena så att ungdomar har en meningsfull fritid och satsningar på att öka kvinnors engagemang är ett uttryck för att det inte bara handlar om att ställa krav utan också om att visa att det finns en omsorg. Det är även andra insatser som krävs, inte bara nya krav. Jag ska ge en sista släng gällande den släng som gavs om skatt på arbete. Jag har uppfattat att Socialdemokraterna i nästan alla år, eller åtminstone under de senaste tio, har tyckt att det har varit bra att vi har indexeringar för graviditetsersättning, pensioner och CSN - och även för skattesystemet. Men jag ser att man har lämnat den åsikten nu."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Det är som jag kunde utläsa: bidragstaket och bidragsreformen är den stora omläggningen. Men jag tänkte att jag skulle bemöta detta med utbildningssatsningar och satsningar på arbetsmarknadspolitiken och att oppositionen alltid vill ha mer resurser: Nja, vi prioriterar annorlunda. Vi har ju samma pengar att röra oss med. Vi valde i och för sig att inte sänka skatten för dem som har högst inkomster i Sverige, men i övrigt har vi samma pengar att förhålla oss till. Och vi förhåller oss också till verkligheten. Det är klart att vi måste omvärdera när vi ser att vi går in i en lågkonjunktur och därför behöver satsa mer på aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning. Och vi är ju helt överens om att det är viktigt att se till att omställningsstudiestödet faktiskt får de resurser det behöver så att folk verkligen kan ställa om och möta den kompetensbrist som finns i Sverige.A-kassan vet ju arbetsmarknadsministern också att vi är överens om. Och det är bra att man flyttar över ansvaret för etableringen till Arbetsförmedlingen. Det är någonting som vi har hållit fast vid under våra åtta år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen som sagt, bidragstak är ju det som gäller nu för tiden. Det är ett förslag som regeringen och Sverigedemokraterna håller väldigt hårt fast vid. Det är en stor bidragsreform som ska förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete. Det är ett oerhört otydligt förslag som vi som står utanför slottspartierna bara kan spekulera om vad det får för konsekvenser för människor som nu står utan jobb. Särskilt finns det en oro bland människor för hur detta ska påverka barn i familjer med låga inkomster som kanske går på försörjningsstöd. Men ministern kanske kan möta min och andras oro med några besked i dag.Fler behöver komma i jobb. Om det finns hinder som vi kan göra något åt politiskt för att fler ska närma sig arbetsmarknaden ska vi givetvis göra det. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som ska komma med förslag på ökade drivkrafter till jobb och egen försörjning i försörjningsstödet och där det också ska tas fram ett förslag på hur man ska kunna genomföra aktivitetskravet, som Johan Pehrson nämner.Men det är inte endast genom att ställa krav och genom förändringar i olika ersättningssystem som vi ökar möjligheterna till eget jobb och försörjning. Det är genom att göra både och; genom att både ställa krav och på olika sätt ge stöd så att de som står utan jobb kan skaffa sig nya kunskaper och få nya jobberfarenheter. Det behövs en bredd av insatser. Människor är olika och behöver olika typer av stöd. En del kan ta del av många stöd samtidigt, och en del behöver en kedja av stöd. Bredden är viktig. Det rimmar dåligt med ministerns tal om effektivisering. Inte för att jag tycker att effektivisering på något sätt är dåligt i sig utan för vad det verkar betyda för den här regeringen: mindre resurser och mindre utbud av stöd som kan passa olika individer.Det behövs fler utbildningsplatser, och det behövs en upprustad arbetsmarknadspolitik i hela landet. Vi vet att Sverigedemokraterna tidigare har velat minimera antalet insatser för arbetslösa, och då särskilt de som riktar sig till utrikes födda. Är det så att Johan Pehrson i själva verket vill ha en kraftfull arbetsmarknadspolitik men har fått ge efter för Sverigedemokraternas krav? Med tanke på att den stora reformen faktiskt är bidragsreformen skulle jag också vilja fråga hur det eventuellt kommer att påverka familjer som kan tänkas träffas av den."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Det är som jag kunde utläsa: bidragstaket och bidragsreformen är den stora omläggningen. Men jag tänkte att jag skulle bemöta detta med utbildningssatsningar och satsningar på arbetsmarknadspolitiken och att oppositionen alltid vill ha mer resurser: Nja, vi prioriterar annorlunda. Vi har ju samma pengar att röra oss med. Vi valde i och för sig att inte sänka skatten för dem som har högst inkomster i Sverige, men i övrigt har vi samma pengar att förhålla oss till. Och vi förhåller oss också till verkligheten. Det är klart att vi måste omvärdera när vi ser att vi går in i en lågkonjunktur och d��rför behöver satsa mer på aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning. Och vi är ju helt överens om att det är viktigt att se till att omställningsstudiestödet faktiskt får de resurser det behöver så att folk verkligen kan ställa om och möta den kompetensbrist som finns i Sverige.A-kassan vet ju arbetsmarknadsministern också att vi är överens om. Och det är bra att man flyttar över ansvaret för etableringen till Arbetsförmedlingen. Det är någonting som vi har hållit fast vid under våra åtta år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen som sagt, bidragstak är ju det som gäller nu för tiden. Det är ett förslag som regeringen och Sverigedemokraterna håller väldigt hårt fast vid. Det är en stor bidragsreform som ska förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete. Det är ett oerhört otydligt förslag som vi som står utanför slottspartierna bara kan spekulera om vad det får för konsekvenser för människor som nu står utan jobb. Särskilt finns det en oro bland människor för hur detta ska påverka barn i familjer med låga inkomster som kanske går på försörjningsstöd. Men ministern kanske kan möta min och andras oro med några besked i dag.Fler behöver komma i jobb. Om det finns hinder som vi kan göra något åt politiskt för att fler ska närma sig arbetsmarknaden ska vi givetvis göra det. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som ska komma med förslag på ökade drivkrafter till jobb och egen försörjning i försörjningsstödet och där det också ska tas fram ett förslag på hur man ska kunna genomföra aktivitetskravet, som Johan Pehrson nämner.Men det är inte endast genom att ställa krav och genom förändringar i olika ersättningssystem som vi ökar möjligheterna till eget jobb och försörjning. Det är genom att göra både och; genom att både ställa krav och på olika sätt ge stöd så att de som står utan jobb kan skaffa sig nya kunskaper och få nya jobberfarenheter. Det behövs en bredd av insatser. Människor är olika och behöver olika typer av stöd. En del kan ta del av många stöd samtidigt, och en del behöver en kedja av stöd. Bredden är viktig. Det rimmar dåligt med ministerns tal om effektivisering. Inte för att jag tycker att effektivisering på något sätt är dåligt i sig utan för vad det verkar betyda för den här regeringen: mindre resurser och mindre utbud av stöd som kan passa olika individer.Det behövs fler utbildningsplatser, och det behövs en upprustad arbetsmarknadspolitik i hela landet. Vi vet att Sverigedemokraterna tidigare har velat minimera antalet insatser för arbetslösa, och då särskilt de som riktar sig till utrikes födda. Är det så att Johan Pehrson i själva verket vill ha en kraftfull arbetsmarknadspolitik men har fått ge efter för Sverigedemokraternas krav? Med tanke på att den stora reformen faktiskt är bidragsreformen skulle jag också vilja fråga hur det eventuellt kommer att påverka familjer som kan tänkas träffas av den."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Tack, ministern, för svaret! Det är som jag kunde utläsa: bidragstaket och bidragsreformen är den stora omläggningen. Men jag tänkte att jag skulle bemöta detta med utbildningssatsningar och satsningar på arbetsmarknadspolitiken och att oppositionen alltid vill ha mer resurser: Nja, vi prioriterar annorlunda. Vi har ju samma pengar att röra oss med. Vi valde i och för sig att inte sänka skatten för dem som har högst inkomster i Sverige, men i övrigt har vi samma pengar att förhålla oss till. Och vi förhåller oss också till verkligheten. Det är klart att vi måste omvärdera när vi ser att vi går in i en lågkonjunktur och därför behöver satsa mer på aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning. Och vi är ju helt överens om att det är viktigt att se till att omställningsstudiestödet faktiskt får de resurser det behöver så att folk verkligen kan ställa om och möta den kompetensbrist som finns i Sverige.A-kassan vet ju arbetsmarknadsministern också att vi är överens om. Och det är bra att man flyttar över ansvaret för etableringen till Arbetsförmedlingen. Det är någonting som vi har hållit fast vid under våra åtta år. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen som sagt, bidragstak är ju det som gäller nu för tiden. Det är ett förslag som regeringen och Sverigedemokraterna håller väldigt hårt fast vid. Det är en stor bidragsreform som ska förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete. Det är ett oerhört otydligt förslag som vi som står utanför slottspartierna bara kan spekulera om vad det får för konsekvenser för människor som nu står utan jobb. Särskilt finns det en oro bland människor för hur detta ska påverka barn i familjer med låga inkomster som kanske går på försörjningsstöd. Men ministern kanske kan möta min och andras oro med några besked i dag.Fler behöver komma i jobb. Om det finns hinder som vi kan göra något åt politiskt för att fler ska närma sig arbetsmarknaden ska vi givetvis göra det. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som ska komma med förslag på ökade drivkrafter till jobb och egen försörjning i försörjningsstödet och där det också ska tas fram ett förslag på hur man ska kunna genomföra aktivitetskravet, som Johan Pehrson nämner.Men det är inte endast genom att ställa krav och genom förändringar i olika ersättningssystem som vi ökar möjligheterna till eget jobb och försörjning. Det är genom att göra både och; genom att både ställa krav och på olika sätt ge stöd så att de som står utan jobb kan skaffa sig nya kunskaper och få nya jobberfarenheter. Det behövs en bredd av insatser. Människor är olika och behöver olika typer av stöd. En del kan ta del av många stöd samtidigt, och en del behöver en kedja av stöd. Bredden är viktig. Det rimmar dåligt med ministerns tal om effektivisering. Inte för att jag tycker att effektivisering på något sätt är dåligt i sig utan för vad det verkar betyda för den här regeringen: mindre resurser och mindre utbud av stöd som kan passa olika individer.Det behövs fler utbildningsplatser, och det behövs en upprustad arbetsmarknadspolitik i hela landet. Vi vet att Sverigedemokraterna tidigare har velat minimera antalet insatser för arbetslösa, och då särskilt de som riktar sig till utrikes födda. Är det så att Johan Pehrson i själva verket vill ha en kraftfull arbetsmarknadspolitik men har fått ge efter för Sverigedemokraternas krav? Med tanke på att den stora reformen faktiskt är bidragsreformen skulle jag också vilja fråga hur det eventuellt kommer att påverka familjer som kan tänkas träffas av den."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Jag kan förstå och respektera att oppositionen alltid vill ha mer resurser. Att tycka att det som görs är för lite eller för sent ligger i oppositionens eviga privilegium. Och ska jag vara helt ärlig har jag väl själv sett detta komma någon gång.Förra regeringen lade i sina senaste budgetar förslag som innebar att man avslutade stora satsningar som vi hade haft under pandemin - det tyckte både de och jag var bra, och så verkställs detta. Men sedan säger man att man har nya pengar nu. Det hade man ju i så fall kunnat ha från början när man skrev budgetarna för 2021 och 2022, där man framför allt kan se de tidssatta anslagen som berodde på pandemin. Där tycker jag att man måste vara korrekt. Detta hindrar inte att ni ändå lägger på mer pengar.Det som blir skillnaden är det som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Här vill jag även i denna interpellationsdebatt understryka att om man lägger till höjd a-kassa och omställningsstödet görs det stormiljardsatsningar för att se till att lösa kompetensbristen och minska arbetslösheten när omvärlden påverkar oss på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi håller kvar många delar, såsom det här med etablering - det tycker jag var ett bra fokus. Det började ju med den regering som vi hade före åtta år med Socialdemokraterna som nu är avslutade. Vi flyttade hela etableringen till Arbetsförmedlingen. För hör och häpna: Man kanske skulle ha funderat på om människor som kom till vårt land skulle jobba i stället för att vara i kommunen eller haft någon annan idé om vad de skulle bidra med direkt. \"Välkommen till Sverige! Här jobbar vi, pratar svenska och sköter oss.\" Det är ju en ganska enkel integrationspolitik, men dock svår att omsätta i praktiken.När det gäller omläggningen är det stora som vi har aviserat en bidragsreform. Vi får se om Socialdemokraterna är med på detta, på att se till att det alltid lönar sig att arbeta. Men detta har vi inte hunnit göra i den här budgeten. Mellan valet och första budgeten är det, trots att valet har tidigarelagts en vecka under valår, lite kort tid för detta. Vi jobbar på det.Att arbeta fram en del av det här var ju motkravet för försörjningsstöd. Det har funnits många varianter i kommunerna genom åren på modellen \"välkommen till försörjningsstöd, du är vuxen och frisk, jag förväntar mig att du är här och att du gör det här, och så använder du resten av tiden åt att söka arbete\". Detta har på många håll och under olika färgade politiska styren visat sig vara effektivt. Här verkar det vara annat som avgör: vilja snarare än exakt politisk hemvist.Det vi också gör här är satsningar på skolan. Det är helt avgörande för många föräldrar, också som arbetslösa under kort, mellanlång eller lång tid, att skolan fungerar för barnen. Om skolan och dessutom förskolan fungerar har man drivkraft att lättare ta sig mot arbete, praktik eller subventionerad anställning.Sedan tycker jag också att satsningarna vi gör på idrott i de utsatta områdena är en omläggning. Det är mer fokus på kvinnors organisering och inte bara prat om alla män som det är problem med; det är att se till att kvinnor får chansen att organisera sig utan att för den skull sluta prata om män som kanske inte sköter sig - apropå aktuella frågor i den här staden.Vi har också språkkravet för medborgarskap. Allt det här är stora saker som nu är på gång. Det är ganska stora omläggningar som borde ha kommit för 20 år sedan."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Jag kan förstå och respektera att oppositionen alltid vill ha mer resurser. Att tycka att det som görs är för lite eller för sent ligger i oppositionens eviga privilegium. Och ska jag vara helt ärlig har jag väl själv sett detta komma någon gång.Förra regeringen lade i sina senaste budgetar förslag som innebar att man avslutade stora satsningar som vi hade haft under pandemin - det tyckte både de och jag var bra, och så verkställs detta. Men sedan säger man att man har nya pengar nu. Det hade man ju i så fall kunnat ha från början när man skrev budgetarna för 2021 och 2022, där man framför allt kan se de tidssatta anslagen som berodde på pandemin. Där tycker jag att man måste vara korrekt. Detta hindrar inte att ni ändå lägger på mer pengar.Det som blir skillnaden är det som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Här vill jag även i denna interpellationsdebatt understryka att om man lägger till höjd a-kassa och omställningsstödet görs det stormiljardsatsningar för att se till att lösa kompetensbristen och minska arbetslösheten när omvärlden påverkar oss på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi håller kvar många delar, såsom det här med etablering - det tycker jag var ett bra fokus. Det började ju med den regering som vi hade före åtta år med Socialdemokraterna som nu är avslutade. Vi flyttade hela etableringen till Arbetsförmedlingen. För hör och häpna: Man kanske skulle ha funderat på om människor som kom till vårt land skulle jobba i stället för att vara i kommunen eller haft någon annan idé om vad de skulle bidra med direkt. \"Välkommen till Sverige! Här jobbar vi, pratar svenska och sköter oss.\" Det är ju en ganska enkel integrationspolitik, men dock svår att omsätta i praktiken.När det gäller omläggningen är det stora som vi har aviserat en bidragsreform. Vi får se om Socialdemokraterna är med på detta, på att se till att det alltid lönar sig att arbeta. Men detta har vi inte hunnit göra i den här budgeten. Mellan valet och första budgeten är det, trots att valet har tidigarelagts en vecka under valår, lite kort tid för detta. Vi jobbar på det.Att arbeta fram en del av det här var ju motkravet för försörjningsstöd. Det har funnits många varianter i kommunerna genom åren på modellen \"välkommen till försörjningsstöd, du är vuxen och frisk, jag förväntar mig att du är här och att du gör det här, och så använder du resten av tiden åt att söka arbete\". Detta har på många håll och under olika färgade politiska styren visat sig vara effektivt. Här verkar det vara annat som avgör: vilja snarare än exakt politisk hemvist.Det vi också gör här är satsningar på skolan. Det är helt avgörande för många föräldrar, också som arbetslösa under kort, mellanlång eller lång tid, att skolan fungerar för barnen. Om skolan och dessutom förskolan fungerar har man drivkraft att lättare ta sig mot arbete, praktik eller subventionerad anställning.Sedan tycker jag också att satsningarna vi gör på idrott i de utsatta områdena är en omläggning. Det är mer fokus på kvinnors organisering och inte bara prat om alla män som det är problem med; det är att se till att kvinnor får chansen att organisera sig utan att för den skull sluta prata om män som kanske inte sköter sig - apropå aktuella frågor i den här staden.Vi har också språkkravet för medborgarskap. Allt det här är stora saker som nu är på gång. Det är ganska stora omläggningar som borde ha kommit för 20 år sedan."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Jag kan förstå och respektera att oppositionen alltid vill ha mer resurser. Att tycka att det som görs är för lite eller för sent ligger i oppositionens eviga privilegium. Och ska jag vara helt ärlig har jag väl själv sett detta komma någon gång.Förra regeringen lade i sina senaste budgetar förslag som innebar att man avslutade stora satsningar som vi hade haft under pandemin - det tyckte både de och jag var bra, och så verkställs detta. Men sedan säger man att man har nya pengar nu. Det hade man ju i så fall kunnat ha från början när man skrev budgetarna för 2021 och 2022, där man framför allt kan se de tidssatta anslagen som berodde på pandemin. Där tycker jag att man måste vara korrekt. Detta hindrar inte att ni ändå lägger på mer pengar.Det som blir skillnaden är det som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Här vill jag även i denna interpellationsdebatt understryka att om man lägger till höjd a-kassa och omställningsstödet görs det stormiljardsatsningar för att se till att lösa kompetensbristen och minska arbetslösheten när omvärlden påverkar oss på olika sätt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi håller kvar många delar, såsom det här med etablering - det tycker jag var ett bra fokus. Det började ju med den regering som vi hade före åtta år med Socialdemokraterna som nu är avslutade. Vi flyttade hela etableringen till Arbetsförmedlingen. För hör och häpna: Man kanske skulle ha funderat på om människor som kom till vårt land skulle jobba i stället för att vara i kommunen eller haft någon annan idé om vad de skulle bidra med direkt. \"Välkommen till Sverige! Här jobbar vi, pratar svenska och sköter oss.\" Det är ju en ganska enkel integrationspolitik, men dock svår att omsätta i praktiken.När det gäller omläggningen är det stora som vi har aviserat en bidragsreform. Vi får se om Socialdemokraterna är med på detta, på att se till att det alltid lönar sig att arbeta. Men detta har vi inte hunnit göra i den här budgeten. Mellan valet och första budgeten är det, trots att valet har tidigarelagts en vecka under valår, lite kort tid för detta. Vi jobbar på det.Att arbeta fram en del av det här var ju motkravet för försörjningsstöd. Det har funnits många varianter i kommunerna genom åren på modellen \"välkommen till försörjningsstöd, du är vuxen och frisk, jag förväntar mig att du är här och att du gör det här, och så använder du resten av tiden åt att söka arbete\". Detta har på många håll och under olika färgade politiska styren visat sig vara effektivt. Här verkar det vara annat som avgör: vilja snarare än exakt politisk hemvist.Det vi också gör här är satsningar på skolan. Det är helt avgörande för många föräldrar, också som arbetslösa under kort, mellanlång eller lång tid, att skolan fungerar för barnen. Om skolan och dessutom förskolan fungerar har man drivkraft att lättare ta sig mot arbete, praktik eller subventionerad anställning.Sedan tycker jag också att satsningarna vi gör på idrott i de utsatta områdena är en omläggning. Det är mer fokus på kvinnors organisering och inte bara prat om alla män som det är problem med; det är att se till att kvinnor får chansen att organisera sig utan att för den skull sluta prata om män som kanske inte sköter sig - apropå aktuella frågor i den här staden.Vi har också språkkravet för medborgarskap. Allt det här är stora saker som nu är på gång. Det är ganska stora omläggningar som borde ha kommit för 20 år sedan."}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret! Arbetsmarknadsministern menar att arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver läggas om. Jag undrar givetvis på vilket sätt som omläggningen kommer att ske. Jag har lyssnat intresserat efter vilken typ av nya åtgärder och insatser som det här skulle innebära. Därför lämnade jag in denna interpellation, där jag frågar regeringen hur man tänker möta den nu ökande arbetslösheten och risken för att fler blir långtidsarbetslösa, utöver att jag undrar vilka nya åtgärder man ska vidta för att lägga om.Jag tycker att det är svårt att se, även efter Johan Pehrsons svar, vad som är så pass stora förändringar att man kan kalla detta för en omläggning. Jag saknar också satsningar som kan möta en högre arbetslöshet.Ministern menar i sitt svar att det behövs en arbetslinje i integrationspolitiken. Alla som kan jobba ska jobba. Det är något som vi socialdemokrater har sagt väldigt många gånger, även under tidigare mandatperioder. Och det är något som vi är helt överens om.Vi socialdemokrater lade om etableringsprogrammet så att det faktiskt ställdes mer krav. Man hade en skyldighet att delta i de insatser som bäst bedömdes leda till arbete. Alla nya åtgärder hade fokus på arbete eller utbildning och språk. Men Johan Pehrsons regering minskar nu - trots ministerns tal om jobbfokus - kraftigt resurserna till både de insatser som ska leda till jobb och de insatser som ska stötta arbetslösa att få ett. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan menar också att det behövs en utbildningslinje i integrationspolitiken. Det är också bra, och något som även den förra regeringen fokuserade på. Vi införde en utbildningsplikt för nyanlända. Vi har infört en skyldighet att delta i språkutbildning om man behöver det för att kunna få ett jobb. Vi har också byggt ut antalet utbildningsplatser kraftigt.Ministern vill gärna säga att han satsar på utbildning. Han säger i sitt svar på interpellationen att vuxenutbildningen stärks. Men det är ju inte så. I den här budgeten som regeringen drev igenom så sent som i december minskar man satsningarna på vuxenutbildning med över 1 miljard. Det är detta som Johan Pehrson i nästa andetag säger sig vilja satsa på. Man kan kalla det vad man vill, men alla som kan räkna ser att det är en neddragning.Ministern säger också att man ska ha särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnor. Det är ju så att begränsningen i föräldraledighet, avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikes födda kvinnor närmare arbetsmarknaden.Vi har varit oerhört tydliga i styrningen av Arbetsförmedlingen om att arbetsplatsnära åtgärder ska nå fler kvinnor. Vi tillsatte utredningar, och vi har gett i uppdrag att man ska finnas nära människor som har de största behoven av stöd. Det här försvåras också nu av högerregeringens nedskärningar.Av ministerns interpellationssvar hör jag att vi i mångt och mycket är överens om vad vi behöver ha fokus på för att få fler i arbete. Det rimmar ganska väl med vad mitt parti redan har drivit igenom. Men min fråga kvarstår: Vad är nytt i högerregeringens politik? Vilka nya initiativ ska man ta för att leva upp till sina stora ord om omläggning, utöver de nedskärningar som vi nu ser?"}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret! Arbetsmarknadsministern menar att arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver läggas om. Jag undrar givetvis på vilket sätt som omläggningen kommer att ske. Jag har lyssnat intresserat efter vilken typ av nya åtgärder och insatser som det här skulle innebära. Därför lämnade jag in denna interpellation, där jag frågar regeringen hur man tänker möta den nu ökande arbetslösheten och risken för att fler blir långtidsarbetslösa, utöver att jag undrar vilka nya åtgärder man ska vidta för att lägga om.Jag tycker att det är svårt att se, även efter Johan Pehrsons svar, vad som är så pass stora förändringar att man kan kalla detta för en omläggning. Jag saknar också satsningar som kan möta en högre arbetslöshet.Ministern menar i sitt svar att det behövs en arbetslinje i integrationspolitiken. Alla som kan jobba ska jobba. Det är något som vi socialdemokrater har sagt väldigt många gånger, även under tidigare mandatperioder. Och det är något som vi är helt överens om.Vi socialdemokrater lade om etableringsprogrammet så att det faktiskt ställdes mer krav. Man hade en skyldighet att delta i de insatser som bäst bedömdes leda till arbete. Alla nya åtgärder hade fokus på arbete eller utbildning och språk. Men Johan Pehrsons regering minskar nu - trots ministerns tal om jobbfokus - kraftigt resurserna till både de insatser som ska leda till jobb och de insatser som ska stötta arbetslösa att få ett. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan menar också att det behövs en utbildningslinje i integrationspolitiken. Det är också bra, och något som även den förra regeringen fokuserade på. Vi införde en utbildningsplikt för nyanlända. Vi har infört en skyldighet att delta i språkutbildning om man behöver det för att kunna få ett jobb. Vi har också byggt ut antalet utbildningsplatser kraftigt.Ministern vill gärna säga att han satsar på utbildning. Han säger i sitt svar på interpellationen att vuxenutbildningen stärks. Men det är ju inte så. I den här budgeten som regeringen drev igenom så sent som i december minskar man satsningarna på vuxenutbildning med över 1 miljard. Det är detta som Johan Pehrson i nästa andetag säger sig vilja satsa på. Man kan kalla det vad man vill, men alla som kan räkna ser att det är en neddragning.Ministern säger också att man ska ha särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnor. Det är ju så att begränsningen i föräldraledighet, avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikes födda kvinnor närmare arbetsmarknaden.Vi har varit oerhört tydliga i styrningen av Arbetsförmedlingen om att arbetsplatsnära åtgärder ska nå fler kvinnor. Vi tillsatte utredningar, och vi har gett i uppdrag att man ska finnas nära människor som har de största behoven av stöd. Det här försvåras också nu av högerregeringens nedskärningar.Av ministerns interpellationssvar hör jag att vi i mångt och mycket är överens om vad vi behöver ha fokus på för att få fler i arbete. Det rimmar ganska väl med vad mitt parti redan har drivit igenom. Men min fråga kvarstår: Vad är nytt i högerregeringens politik? Vilka nya initiativ ska man ta för att leva upp till sina stora ord om omläggning, utöver de nedskärningar som vi nu ser?"}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för svaret! Arbetsmarknadsministern menar att arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver läggas om. Jag undrar givetvis på vilket sätt som omläggningen kommer att ske. Jag har lyssnat intresserat efter vilken typ av nya åtgärder och insatser som det här skulle innebära. Därför lämnade jag in denna interpellation, där jag frågar regeringen hur man tänker möta den nu ökande arbetslösheten och risken för att fler blir långtidsarbetslösa, utöver att jag undrar vilka nya åtgärder man ska vidta för att lägga om.Jag tycker att det är svårt att se, även efter Johan Pehrsons svar, vad som är så pass stora förändringar att man kan kalla detta för en omläggning. Jag saknar också satsningar som kan möta en högre arbetslöshet.Ministern menar i sitt svar att det behövs en arbetslinje i integrationspolitiken. Alla som kan jobba ska jobba. Det är något som vi socialdemokrater har sagt väldigt många gånger, även under tidigare mandatperioder. Och det är något som vi är helt överens om.Vi socialdemokrater lade om etableringsprogrammet så att det faktiskt ställdes mer krav. Man hade en skyldighet att delta i de insatser som bäst bedömdes leda till arbete. Alla nya åtgärder hade fokus på arbete eller utbildning och språk. Men Johan Pehrsons regering minskar nu - trots ministerns tal om jobbfokus - kraftigt resurserna till både de insatser som ska leda till jobb och de insatser som ska stötta arbetslösa att få ett. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan menar också att det behövs en utbildningslinje i integrationspolitiken. Det är också bra, och något som även den förra regeringen fokuserade på. Vi införde en utbildningsplikt för nyanlända. Vi har infört en skyldighet att delta i språkutbildning om man behöver det för att kunna få ett jobb. Vi har också byggt ut antalet utbildningsplatser kraftigt.Ministern vill gärna säga att han satsar på utbildning. Han säger i sitt svar på interpellationen att vuxenutbildningen stärks. Men det är ju inte så. I den här budgeten som regeringen drev igenom så sent som i december minskar man satsningarna på vuxenutbildning med över 1 miljard. Det är detta som Johan Pehrson i nästa andetag säger sig vilja satsa på. Man kan kalla det vad man vill, men alla som kan räkna ser att det är en neddragning.Ministern säger också att man ska ha särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnor. Det är ju så att begränsningen i föräldraledighet, avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikes födda kvinnor närmare arbetsmarknaden.Vi har varit oerhört tydliga i styrningen av Arbetsförmedlingen om att arbetsplatsnära åtgärder ska nå fler kvinnor. Vi tillsatte utredningar, och vi har gett i uppdrag att man ska finnas nära människor som har de största behoven av stöd. Det här försvåras också nu av högerregeringens nedskärningar.Av ministerns interpellationssvar hör jag att vi i mångt och mycket är överens om vad vi behöver ha fokus på för att få fler i arbete. Det rimmar ganska väl med vad mitt parti redan har drivit igenom. Men min fråga kvarstår: Vad är nytt i högerregeringens politik? Vilka nya initiativ ska man ta för att leva upp till sina stora ord om omläggning, utöver de nedskärningar som vi nu ser?"}
+{"question":"Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?","answer":"Johanna Haraldsson har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om. Vidare frågar Johanna Haraldsson vilka insatser som planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten och vilka insatser jag menar är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla som kan arbeta ska arbeta. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Arbetslinjen behöver återupprättas. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och det ska finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska kunna få bidrag.På kort sikt handlar det om att använda befintliga insatser som är arbetsplatsnära för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i, helst ett reguljärt, arbete. Det finns ett utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer bland annat när det gäller arbetsmarknadsutbildning, matchningstjänster och arbetspraktik. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Möjligheterna till omställning behöver stärkas, och det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i detta arbete.Det är också nödvändigt med en ny arbets- och utbildningslinje i integrationspolitiken med särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas, bland annat genom att sfi-undervisning kombinerat med yrkesutbildning bör erbjudas nyanlända i alla kommuner.Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras."}
+{"question":"Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?","answer":"Johanna Haraldsson har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om. Vidare frågar Johanna Haraldsson vilka insatser som planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten och vilka insatser jag menar är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla som kan arbeta ska arbeta. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Arbetslinjen behöver återupprättas. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och det ska finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska kunna få bidrag.På kort sikt handlar det om att använda befintliga insatser som är arbetsplatsnära för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i, helst ett reguljärt, arbete. Det finns ett utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer bland annat när det gäller arbetsmarknadsutbildning, matchningstjänster och arbetspraktik. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Möjligheterna till omställning behöver stärkas, och det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i detta arbete.Det är också nödvändigt med en ny arbets- och utbildningslinje i integrationspolitiken med särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas, bland annat genom att sfi-undervisning kombinerat med yrkesutbildning bör erbjudas nyanlända i alla kommuner.Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras."}
+{"question":"Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?","answer":"Johanna Haraldsson har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om. Vidare frågar Johanna Haraldsson vilka insatser som planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten och vilka insatser jag menar är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAlla som kan arbeta ska arbeta. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Arbetslinjen behöver återupprättas. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och det ska finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska kunna få bidrag.På kort sikt handlar det om att använda befintliga insatser som är arbetsplatsnära för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i, helst ett reguljärt, arbete. Det finns ett utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer bland annat när det gäller arbetsmarknadsutbildning, matchningstjänster och arbetspraktik. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Möjligheterna till omställning behöver stärkas, och det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i detta arbete.Det är också nödvändigt med en ny arbets- och utbildningslinje i integrationspolitiken med särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas, bland annat genom att sfi-undervisning kombinerat med yrkesutbildning bör erbjudas nyanlända i alla kommuner.Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Det som hände under förra mandatperioden var att regeringen gick fram med ett ganska omfattande reformprogram för Arbetsförmedlingen som fick stora effekter, tillsammans med att man inte hade stöd för en samlad budget. Man valde ändå att regera. Och man ville verkligen regera, kan man lugnt säga.Det är klart att då blir det den här effekten, men då är det rimligt att man tar ansvar för det och inte skyller på oppositionen. Jag skulle aldrig komma på tanken att skylla på oppositionen här inne för att arbetslösheten är som den är. Det är ju inte ni som har bidragit till den.De duktiga medarbetare som nu får chans att jobba med denna inriktning på Arbetsförmedlingen har kapaciteten. Jag vill bara understryka att med enkel matematik är det 11 000 medarbetare som har fantastiska möjligheter att hjälpa människor som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är väl ändå plus 330 000 som, så att säga, är inskrivna som arbetslösa eller i andra program. Det handlar om att hjälpa dessa människor med de miljarder vi satsar på förvaltningen och de miljarder vi satsar på programmen och på arbetsmarknadsutbildningarna, kombinerat med det som görs i fråga om omställningsstöd. Det ger goda förutsättningar att ställa om och att se till att många fler människor kan bli samhällsbyggare i positiv bemärkelse och komma i jobb. Med detta kan vi se till att vi löser kompetensbristen. Slutligen vill jag addera att vi ser allt fler arbetsgivare som agerar mycket proaktivt och som inte sitter och surar över att det inte finns något folk. De gör aktiva insatser och ser till att människor är välkomna. Och de får betald utbildning. Det görs alltså många insatser för att lösa kompetensbristen, och det tycker jag är bra. Det är inte orimligt att man har ansvar för att investera i människor när det gäller ett nytt jobb. Det ligger också i själva grunden för den nya omställningsmodellen. Man har ett ansvar att rusta personer som är på jobbet men också de nya som ska in.Tack för en bra debatt! Vi hörs igen - jag är helt säker på det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Det som hände under förra mandatperioden var att regeringen gick fram med ett ganska omfattande reformprogram för Arbetsförmedlingen som fick stora effekter, tillsammans med att man inte hade stöd för en samlad budget. Man valde ändå att regera. Och man ville verkligen regera, kan man lugnt säga.Det är klart att då blir det den här effekten, men då är det rimligt att man tar ansvar för det och inte skyller på oppositionen. Jag skulle aldrig komma på tanken att skylla på oppositionen här inne för att arbetslösheten är som den är. Det är ju inte ni som har bidragit till den.De duktiga medarbetare som nu får chans att jobba med denna inriktning på Arbetsförmedlingen har kapaciteten. Jag vill bara understryka att med enkel matematik är det 11 000 medarbetare som har fantastiska möjligheter att hjälpa människor som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Det är väl ändå plus 330 000 som, så att säga, är inskrivna som arbetslösa eller i andra program. Det handlar om att hjälpa dessa människor med de miljarder vi satsar på förvaltningen och de miljarder vi satsar på programmen och på arbetsmarknadsutbildningarna, kombinerat med det som görs i fråga om omställningsstöd. Det ger goda förutsättningar att ställa om och att se till att många fler människor kan bli samhällsbyggare i positiv bemärkelse och komma i jobb. Med detta kan vi se till att vi löser kompetensbristen. Slutligen vill jag addera att vi ser allt fler arbetsgivare som agerar mycket proaktivt och som inte sitter och surar över att det inte finns något folk. De gör aktiva insatser och ser till att människor är välkomna. Och de får betald utbildning. Det görs alltså många insatser för att lösa kompetensbristen, och det tycker jag är bra. Det är inte orimligt att man har ansvar för att investera i människor när det gäller ett nytt jobb. Det ligger också i själva grunden för den nya omställningsmodellen. Man har ett ansvar att rusta personer som är på jobbet men också de nya som ska in.Tack för en bra debatt! Vi hörs igen - jag är helt säker på det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Jag vill tacka Johan Pehrson för denna debatt. Detta är vår första interpellationsdebatt - det blir många kommande interpellationsdebatter - om arbetsmarknadspolitik.Vi fick höra här på slutet att arbetsmarknadsministern försökte sätta bilden av att vi socialdemokrater försämrade möjligheterna för Arbetsförmedlingen under förra mandatperioden men att det nu ska råda lugn och ro. Jag vill påminna om att det som hände under förra mandatperioden var att vi, inte bara vid ett tillfälle utan vid två tillfällen, inte fick igenom vår budget. Det som i stället blev verklighet var ett rent alexanderhugg mot Arbetsförmedlingen. Det blev kraftigt försämrade möjligheter för Arbetsförmedlingen att möta de arbetslösa, särskilt där arbetslösheten är som störst.Jag vet inte varifrån arbetsmarknadsministern får bilden att Arbetsförmedlingen nu står väl rustad. Jag möter i alla fall få som delar den bilden efter dessa kraftiga neddragningar.Jag skulle återigen vilja påminna om att vi, även om vi är överens om att arbetslösheten är för hög, har en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Och vid maktskiftet, när högerregeringen tog vid, såg vi faktiskt en sjunkande långtidsarbetslöshet för första gången på väldigt länge. Så vi socialdemokrater gjorde nog ändå något rätt i arbetsmarknadspolitiken. Vi gjorde säkert inte allt rätt men uppenbarligen något.I den tid som vi nu möter, med lågkonjunktur, väljer alltså högerregeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiken. Det ska bli lika bra eller bättre stöd ändå, säger arbetsmarknadsministern. Kanske har han ett magiskt trollspö. Låt mig tvivla! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror, fru talman, att det är mer sannolikt att det vi nu bevittnar är ett klassiskt borgerligt önsketänkande eller i värsta fall en kapitulation inför arbetslösheten."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Jag vill tacka Johan Pehrson för denna debatt. Detta är vår första interpellationsdebatt - det blir många kommande interpellationsdebatter - om arbetsmarknadspolitik.Vi fick höra här på slutet att arbetsmarknadsministern försökte sätta bilden av att vi socialdemokrater försämrade möjligheterna för Arbetsförmedlingen under förra mandatperioden men att det nu ska råda lugn och ro. Jag vill påminna om att det som hände under förra mandatperioden var att vi, inte bara vid ett tillfälle utan vid två tillfällen, inte fick igenom vår budget. Det som i stället blev verklighet var ett rent alexanderhugg mot Arbetsförmedlingen. Det blev kraftigt försämrade möjligheter för Arbetsförmedlingen att möta de arbetslösa, särskilt där arbetslösheten är som störst.Jag vet inte varifrån arbetsmarknadsministern får bilden att Arbetsförmedlingen nu står väl rustad. Jag möter i alla fall få som delar den bilden efter dessa kraftiga neddragningar.Jag skulle återigen vilja påminna om att vi, även om vi är överens om att arbetslösheten är för hög, har en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Och vid maktskiftet, när högerregeringen tog vid, såg vi faktiskt en sjunkande långtidsarbetslöshet för första gången på väldigt länge. Så vi socialdemokrater gjorde nog ändå något rätt i arbetsmarknadspolitiken. Vi gjorde säkert inte allt rätt men uppenbarligen något.I den tid som vi nu möter, med lågkonjunktur, väljer alltså högerregeringen att skära ned på arbetsmarknadspolitiken. Det ska bli lika bra eller bättre stöd ändå, säger arbetsmarknadsministern. Kanske har han ett magiskt trollspö. Låt mig tvivla! STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror, fru talman, att det är mer sannolikt att det vi nu bevittnar är ett klassiskt borgerligt önsketänkande eller i värsta fall en kapitulation inför arbetslösheten."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Det är skillnad när man har en utveckling. Man gör enorma satsningar. Det är många miljarder som nu satsas.Vi har investerat enormt i arbetsmarknadspolitik genom åren. Det har varit fokus på att skolan ska fungera och på att integrationspolitiken ska fungera, och då har också arbetsmarknadspolitiken fungerat något lättare. Sedan finanskrisen 2008-2009 har vi sett - då var jag också här i kammaren men på en annan plats än nu - att arbetslösheten först gått ned, sedan har den gått upp efter covid och därefter har den börjat ticka nedåt igen. Det beror på att man har haft en arbetsmarknadspolitik vars innehåll pengamässigt har legat ungefär på den nivå vi nu lägger fast. Tanken är att arbetslösheten ska fortsätta att minska år efter år. De människor som har varit arbetslösa kommer ut i jobb, men sedan kommer det in nya människor. Det kan vara strukturomvandlingar, och för detta har vi andra verktyg som det storsatsas på. Men personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen möter de samlade åtgärderna. Det är ändå 11 000 duktiga medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar varje dag för att hjälpa människor att komma i jobb.Sedan har vi arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har nystartsjobben. Vi kommer att få etableringsjobb. Allt detta görs ju för att människor ska komma ut i jobb. För att se till att det inte blir fler människor som blir långtidsarbetslösa, mellanarbetslösa eller korttidsarbetslösa måste vi se till att vi har en fungerande skola. Unga människor måste klara både grundskolan och förhoppningsvis gymnasiet. Människor måste fortsätta att läsa på komvux på de nivåerna. Gör man detta räcker pengarna till den nivå som nu har tagit ned arbetslösheten.Jag håller med Teresa Carvalho om att det är jättebra att vi har hög sysselsättning. Vi har en av de högsta sysselsättningsnivåerna i Europa. Det är strålande! Det är vi alla för. Det är välstånd som skapas. Det är samhällsbyggare som bidrar till det här landet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen när arbetslösheten i Sverige är för hög, och vi har sett att det som har satsats i Sverige inte har gett maximal effektivitet - det kan man se i internationella jämförelser - behöver vi göra annat. Då handlar det om bidragssystem, språkutbildning och annat. Vi har pekat på behovet av en bidragsreform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Jag är väldigt glad över att jag här får höra att alla som kan jobba ska jobba och att det inte finns något motstånd mot ett motprestationskrav vid försörjningsstöd. Det är ett enormt framsteg. Jag önskar att det hade varit så de senaste 20 åren. Men det är bra att man ändrat sig på det området - bättre sent än aldrig.Nu satsas resurser. Och de duktiga människorna, till exempel på Arbetsförmedlingen, får nu efter en tuff mandatperiod, då det var en annan regering som styrde, komma till ro och sakta men säkert jobba med kommunerna. De har ju fått i uppdrag av oss att se till att fler kommer ut i praktik, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Det är, så att säga, Arbetsförmedlingen som gör detta. Jag kan inte sitta på departementet och styra annat än genom att säga: Det här ska ni öka, och jag vill att ni kommer tillbaka med rapporter om hur det går. Det är jätteviktigt att människor inte går passiva."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Det är skillnad när man har en utveckling. Man gör enorma satsningar. Det är många miljarder som nu satsas.Vi har investerat enormt i arbetsmarknadspolitik genom åren. Det har varit fokus på att skolan ska fungera och på att integrationspolitiken ska fungera, och då har också arbetsmarknadspolitiken fungerat något lättare. Sedan finanskrisen 2008-2009 har vi sett - då var jag också här i kammaren men på en annan plats än nu - att arbetslösheten först gått ned, sedan har den gått upp efter covid och därefter har den börjat ticka nedåt igen. Det beror på att man har haft en arbetsmarknadspolitik vars innehåll pengamässigt har legat ungefär på den nivå vi nu lägger fast. Tanken är att arbetslösheten ska fortsätta att minska år efter år. De människor som har varit arbetslösa kommer ut i jobb, men sedan kommer det in nya människor. Det kan vara strukturomvandlingar, och för detta har vi andra verktyg som det storsatsas på. Men personer som befinner sig relativt långt från arbetsmarknaden och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen möter de samlade åtgärderna. Det är ändå 11 000 duktiga medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar varje dag för att hjälpa människor att komma i jobb.Sedan har vi arbetsmarknadsutbildningarna. Vi har nystartsjobben. Vi kommer att få etableringsjobb. Allt detta görs ju för att människor ska komma ut i jobb. För att se till att det inte blir fler människor som blir långtidsarbetslösa, mellanarbetslösa eller korttidsarbetslösa måste vi se till att vi har en fungerande skola. Unga människor måste klara både grundskolan och förhoppningsvis gymnasiet. Människor måste fortsätta att läsa på komvux på de nivåerna. Gör man detta räcker pengarna till den nivå som nu har tagit ned arbetslösheten.Jag håller med Teresa Carvalho om att det är jättebra att vi har hög sysselsättning. Vi har en av de högsta sysselsättningsnivåerna i Europa. Det är strålande! Det är vi alla för. Det är välstånd som skapas. Det är samhällsbyggare som bidrar till det här landet.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen när arbetslösheten i Sverige är för hög, och vi har sett att det som har satsats i Sverige inte har gett maximal effektivitet - det kan man se i internationella jämförelser - behöver vi göra annat. Då handlar det om bidragssystem, språkutbildning och annat. Vi har pekat på behovet av en bidragsreform för att det alltid ska löna sig att arbeta. Jag är väldigt glad över att jag här får höra att alla som kan jobba ska jobba och att det inte finns något motstånd mot ett motprestationskrav vid försörjningsstöd. Det är ett enormt framsteg. Jag önskar att det hade varit så de senaste 20 åren. Men det är bra att man ändrat sig på det området - bättre sent än aldrig.Nu satsas resurser. Och de duktiga människorna, till exempel på Arbetsförmedlingen, får nu efter en tuff mandatperiod, då det var en annan regering som styrde, komma till ro och sakta men säkert jobba med kommunerna. De har ju fått i uppdrag av oss att se till att fler kommer ut i praktik, arbetsmarknadsutbildningar och subventionerade anställningar. Det är, så att säga, Arbetsförmedlingen som gör detta. Jag kan inte sitta på departementet och styra annat än genom att säga: Det här ska ni öka, och jag vill att ni kommer tillbaka med rapporter om hur det går. Det är jätteviktigt att människor inte går passiva."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Låt mig först konstatera att jag inte heller nu fick något svar på vilka insatser som berörs av neddragningarna på 1,5 miljarder. Det är tydliga neddragningar. Om man lägger tabellen från årets budget bredvid tabellen från förra året ser man en tydlig skillnad på 1,5 miljarder, och inom vuxenutbildningen är det ungefär 1 miljard. Hur arbetsmarknadsministern kan få detta till en satsning är för mig obegripligt. Jag skulle vilja säga att det är oseriöst.Jag utgår från att arbetsmarknadsministern vet om att regeringen faktiskt kan bestämma sig för att fortsätta med en satsning om man tycker att den är bra även om den tidigare har varit tidssatt. Så valde vi socialdemokrater att göra i vårt budgetalternativ, för vi ser att vi har en allvarlig matchningsproblematik på svensk arbetsmarknad. Jag trodde att vi var överens om det. Vi har arbetssökande som behöver rustas med insatser för att kunna ta de jobb som finns och som kommer att finnas när lågkonjunkturen vänder uppåt igen.Sedan hör vi att arbetsmarknadsministern tycker att vi kan skära ned på arbetsmarknadspolitiken eftersom Arbetsförmedlingen inte har gjort av med alla pengar. Jag tycker att det blir en ganska märklig bortförklaring. Det är ju inte så att det inte finns ett behov. Det är ju inte därför det har blivit pengar över. Vi vet dessutom att behovet kommer att öka. Men vad detta handlar om är Arbetsförmedlingens bristande anvisningskapacitet. I klartext handlar det om de neddragningar på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag som högerpartierna lyckades driva igenom under förra mandatperioden, trots att man satt i opposition. De ledde till att Arbetsförmedlingen fick en så slimmad organisation att arbetsförmedlarna inte riktigt hinner med att möta de arbetssökande och hänvisa dem till de insatser som de behöver. När exempelvis Polismyndigheten har gått med överskott har jag inte hört regeringspartierna säga att de vill skära ned på polisen. Då har det snarare hetat att polisen behöver långsiktiga kapacitetsförstärkningar för att kunna omsätta resurserna i arbete. Givetvis måste man möta Arbetsförmedlingens utmaningar på samma vis.Alla förstår att detta handlar om att regeringspartierna och Sverigedemokraterna helt enkelt har väldigt låga ambitioner för arbetsmarknadspolitiken. Det är inte heller något nytt. Samtliga Tidöpartier har agerat på det sättet länge i den här kammaren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också säga något om detta att vi lägger mycket resurser på arbetsmarknadspolitiken sammantaget. Det är inget som jag som socialdemokrat skäms över, för vi strävar alltid efter full sysselsättning. Vi ser att både individen och samhället har ett ansvar här. Vi är helt överens om att vi har alldeles för hög arbetslöshet. Men jag skulle också vilja påminna om att vi har den högsta sysselsättningsgraden på 30 år, som också är i EU:s toppskikt. Allting är alltså inte nattsvart, utan något gör vi också rätt.Arbetsmarknadsministern säger också att regeringen är beredd att vidta åtgärder om arbetsmarknaden försämras under mandatperioden. Det är ändå lite glädjande, får man säga. Samtidigt kommer då följdfrågan: Hur hög ska arbetslösheten bli för att arbetsmarknadsministern ska vara villig att vidta aktiva åtgärder i stället för att bara göra nedskärningar? Och vilka är då dessa åtgärder, och hur förbereder sig regeringen på att möta den verkligheten? Alla, inklusive regeringen själv, gör ju ändå bedömningen att vi går mot en lågkonjunktur som också kommer att leda till en ökad arbetslöshet."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Låt mig först konstatera att jag inte heller nu fick något svar på vilka insatser som berörs av neddragningarna på 1,5 miljarder. Det är tydliga neddragningar. Om man lägger tabellen från årets budget bredvid tabellen från förra året ser man en tydlig skillnad på 1,5 miljarder, och inom vuxenutbildningen är det ungefär 1 miljard. Hur arbetsmarknadsministern kan få detta till en satsning är för mig obegripligt. Jag skulle vilja säga att det är oseriöst.Jag utgår från att arbetsmarknadsministern vet om att regeringen faktiskt kan bestämma sig för att fortsätta med en satsning om man tycker att den är bra även om den tidigare har varit tidssatt. Så valde vi socialdemokrater att göra i vårt budgetalternativ, för vi ser att vi har en allvarlig matchningsproblematik på svensk arbetsmarknad. Jag trodde att vi var överens om det. Vi har arbetssökande som behöver rustas med insatser för att kunna ta de jobb som finns och som kommer att finnas när lågkonjunkturen vänder uppåt igen.Sedan hör vi att arbetsmarknadsministern tycker att vi kan skära ned på arbetsmarknadspolitiken eftersom Arbetsförmedlingen inte har gjort av med alla pengar. Jag tycker att det blir en ganska märklig bortförklaring. Det är ju inte så att det inte finns ett behov. Det är ju inte därför det har blivit pengar över. Vi vet dessutom att behovet kommer att öka. Men vad detta handlar om är Arbetsförmedlingens bristande anvisningskapacitet. I klartext handlar det om de neddragningar på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag som högerpartierna lyckades driva igenom under förra mandatperioden, trots att man satt i opposition. De ledde till att Arbetsförmedlingen fick en så slimmad organisation att arbetsförmedlarna inte riktigt hinner med att möta de arbetssökande och hänvisa dem till de insatser som de behöver. När exempelvis Polismyndigheten har gått med överskott har jag inte hört regeringspartierna säga att de vill skära ned på polisen. Då har det snarare hetat att polisen behöver långsiktiga kapacitetsförstärkningar för att kunna omsätta resurserna i arbete. Givetvis måste man möta Arbetsförmedlingens utmaningar på samma vis.Alla förstår att detta handlar om att regeringspartierna och Sverigedemokraterna helt enkelt har väldigt låga ambitioner för arbetsmarknadspolitiken. Det är inte heller något nytt. Samtliga Tidöpartier har agerat på det sättet länge i den här kammaren. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också säga något om detta att vi lägger mycket resurser på arbetsmarknadspolitiken sammantaget. Det är inget som jag som socialdemokrat skäms över, för vi strävar alltid efter full sysselsättning. Vi ser att både individen och samhället har ett ansvar här. Vi är helt överens om att vi har alldeles för hög arbetslöshet. Men jag skulle också vilja påminna om att vi har den högsta sysselsättningsgraden på 30 år, som också är i EU:s toppskikt. Allting är alltså inte nattsvart, utan något gör vi också rätt.Arbetsmarknadsministern säger också att regeringen är beredd att vidta åtgärder om arbetsmarknaden försämras under mandatperioden. Det är ändå lite glädjande, får man säga. Samtidigt kommer då följdfrågan: Hur hög ska arbetslösheten bli för att arbetsmarknadsministern ska vara villig att vidta aktiva åtgärder i stället för att bara göra nedskärningar? Och vilka är då dessa åtgärder, och hur förbereder sig regeringen på att möta den verkligheten? Alla, inklusive regeringen själv, gör ju ändå bedömningen att vi går mot en lågkonjunktur som också kommer att leda till en ökad arbetslöshet."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Det är viktigt att hålla isär detta och inse att vi med den tidigare regeringen har haft stora anslagssparanden under 2021 och även tydligt under 2022. Detta kan man flytta vidare; det går rätt in till Arbetsförmedlingen. Jag pratar alltså om förvaltningsanslaget. När det gäller programmen kommer man, med den nivå vi nu slår fast, att kunna ha verksamhet i paritet med den tidigare.Man måste se den samlade bilden. Vi gör en gigantisk satsning på utgiftsområdet. Lägger man ihop det som vi oftast pratar om här, allt från programmen till arbetsmarknadsutbildningen, nystartsjobben och de kommande etableringsjobben, måste man också addera att vi höjer a-kassan och att vi lägger till omställningsstöd.Det görs nu enormt stora samlade insatser för att se till att vi höjer kompetensen i Sverige och möter kompetensbristen och för att människor som hamnar i arbetslöshet inte ska bli kvar i den för länge utan kan ställa om och snabbt komma i fråga för nya jobb. Det är alltså en rejäl, samlad ambitionshöjning som görs.Vad gäller de stöd som nämndes och synen på utbildning - både komvux och folkbildningen - vill jag säga att det är något som jag har debatterat tidigare. Låt mig slå fast att vi fullföljer det som den tidigare regeringen bestämde i sina planer. Det är många pandemistöd som nu tar slut. Där slog den tidigare regeringen fast vad som ska gälla, och det fick ni i ert parti ofta stöd för från oss i Liberalerna och andra partier. Nu när Socialdemokraterna har hamnat i opposition för de en annan politik. Då för de fram något annat än de gjorde före valet. Nu vill de inte längre att pandemistöden ska avslutas, utan stöden ska fortsätta att ligga på samma höga nivå som de låg på tidigare. Det gäller alltifrån den utökade satsningen på regionalt yrkesvux och regionalt yrkesvux flex till yrkessvenska i välfärden och regionalt yrkesvux med kombinationsutbildningar. När dessa stöd nu tar slut väljer vi i den här regeringen ändå att skjuta till medel för att exempelvis få fler platser på regionalt yrkesvux, som är en viktig del när det gäller att få människor i arbete, inte minst personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Samma sak gäller platser på folkhögskolor, förstärkningar till studieförbund och så vidare.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDessa stöd har ju varit tidssatta av den förra regeringen och har upphört. Redan under förra året såg vi hur läget var. Jag tyckte att det var bra att man gjorde tillfälliga satsningar. Vi har stött detta från Liberalernas sida, inte minst under covid, men nu återgår vi till en mer normalhög nivå.Vi instämmer i att vi ska ha en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik, men den måste också vara effektiv. I undersökningar där olika länder jämförs kan vi se att Sveriges anslag till den aktiva arbetsmarknadspolitiken år 2016 var tredje störst bland EU-länderna sett som andel av bnp, och 2019 låg vi på andra plats i OECD om man dessutom exkluderar personalkostnad och administration. Men ändå har vi en väldigt hög arbetslöshet.Jag tänkte på Gustav Möllers ande, och hans bevingade ord, som åberopades här: Man ska inte slösa med resurserna, utan man ska använda rejält med resurser. Alla de miljarder vi satsar ska gå till effektiva insatser för att få människor i egna riktiga jobb."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Det är viktigt att hålla isär detta och inse att vi med den tidigare regeringen har haft stora anslagssparanden under 2021 och även tydligt under 2022. Detta kan man flytta vidare; det går rätt in till Arbetsförmedlingen. Jag pratar alltså om förvaltningsanslaget. När det gäller programmen kommer man, med den nivå vi nu slår fast, att kunna ha verksamhet i paritet med den tidigare.Man måste se den samlade bilden. Vi gör en gigantisk satsning på utgiftsområdet. Lägger man ihop det som vi oftast pratar om här, allt från programmen till arbetsmarknadsutbildningen, nystartsjobben och de kommande etableringsjobben, måste man också addera att vi höjer a-kassan och att vi lägger till omställningsstöd.Det görs nu enormt stora samlade insatser för att se till att vi höjer kompetensen i Sverige och möter kompetensbristen och för att människor som hamnar i arbetslöshet inte ska bli kvar i den för länge utan kan ställa om och snabbt komma i fråga för nya jobb. Det är alltså en rejäl, samlad ambitionshöjning som görs.Vad gäller de stöd som nämndes och synen på utbildning - både komvux och folkbildningen - vill jag säga att det är något som jag har debatterat tidigare. Låt mig slå fast att vi fullföljer det som den tidigare regeringen bestämde i sina planer. Det är många pandemistöd som nu tar slut. Där slog den tidigare regeringen fast vad som ska gälla, och det fick ni i ert parti ofta stöd för från oss i Liberalerna och andra partier. Nu när Socialdemokraterna har hamnat i opposition för de en annan politik. Då för de fram något annat än de gjorde före valet. Nu vill de inte längre att pandemistöden ska avslutas, utan stöden ska fortsätta att ligga på samma höga nivå som de låg på tidigare. Det gäller alltifrån den utökade satsningen på regionalt yrkesvux och regionalt yrkesvux flex till yrkessvenska i välfärden och regionalt yrkesvux med kombinationsutbildningar. När dessa stöd nu tar slut väljer vi i den här regeringen ändå att skjuta till medel för att exempelvis få fler platser på regionalt yrkesvux, som är en viktig del när det gäller att få människor i arbete, inte minst personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Samma sak gäller platser på folkhögskolor, förstärkningar till studieförbund och så vidare.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDessa stöd har ju varit tidssatta av den förra regeringen och har upphört. Redan under förra året såg vi hur läget var. Jag tyckte att det var bra att man gjorde tillfälliga satsningar. Vi har stött detta från Liberalernas sida, inte minst under covid, men nu återgår vi till en mer normalhög nivå.Vi instämmer i att vi ska ha en bred och aktiv arbetsmarknadspolitik, men den måste också vara effektiv. I undersökningar där olika länder jämförs kan vi se att Sveriges anslag till den aktiva arbetsmarknadspolitiken år 2016 var tredje störst bland EU-länderna sett som andel av bnp, och 2019 låg vi på andra plats i OECD om man dessutom exkluderar personalkostnad och administration. Men ändå har vi en väldigt hög arbetslöshet.Jag tänkte på Gustav Möllers ande, och hans bevingade ord, som åberopades här: Man ska inte slösa med resurserna, utan man ska använda rejält med resurser. Alla de miljarder vi satsar ska gå till effektiva insatser för att få människor i egna riktiga jobb."}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Jag vill naturligtvis börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret även om mina invändningar fortfarande kvarstår mot regeringens politik, som går ut på att skära ned på de aktiva arbetsmarknadsinsatserna samtidigt som vi går in i lågkonjunktur - helt enkelt för att jag befarar att detta kommer att spä på långtidsarbetslösheten ytterligare.Men låt mig ändå börja med det som vi verkar vara överens om, nämligen att alla som kan jobba ska jobba och att vi ska ha högt ställda krav på den enskilde att göra allt i sin makt för att göra sig anställbar.Det som skiljer oss åt är att vi socialdemokrater ser att krav och stöd är två sidor av samma mynt och därför lägger lika stor vikt vid den aktiva arbetsmarknadspolitiken som vid kravställandet på enskilda. Arbetsmarknadspolitiken blir, skulle jag vilja säga, särskilt viktig nu när vi ser hur kraven på arbetsmarknaden blir allt högre men också hur strukturomvandlingen går allt snabbare. Det är därför vi vill satsa mer på arbetsmarknadspolitiken medan regeringen i stället väljer att skära ned.Vi hör att arbetsmarknadsministern försvarar neddragningarna med att insatserna ska vara kostnadseffektiva, och det tror jag att de flesta håller med om. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, som den gamla socialdemokratiska socialministern Gustav Möller en gång uttryckte det.Men det är inte alltid de billigaste insatserna som bäst hjälper personer med stora behov, utan det behövs rätt insatser, som är anpassade efter individens särskilda omständigheter. För vissa kan det ibland faktiskt i längden vara mer lönsamt att använda mer omfattande och personalintensiva insatser.Jag tycker också, fru talman, att det är bra att vi verkar vara överens om problembilden - att Sverige har en omfattande matchningsproblematik. Vi har en hög efterfrågan på arbetskraft, vilket i grunden naturligtvis är otroligt positivt, men samtidigt många arbetslösa, som saknar de kompetenser, de färdigheter och den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar.Jag är glad att arbetsmarknadsministern pekar särskilt på just matchningsproblemet, men det gör det samtidigt ännu svårare att begripa varför regeringen väljer att skära ned på just de rustande arbetsmarknadsinsatserna med 1 ½ miljard och därtill på vuxenutbildningen med 1 miljard, särskilt i en tid när vi går mot lågkonjunktur och dessa resurser behövs mer än någonsin. Till skillnad från Johan Pehrson drar jag slutsatsen att Sverige borde satsa mer på arbetsmarknadspolitiken och utbildningen för vuxna, för att rusta människor med de färdigheter som kommer att efterfrågas när kurvorna sedan vänder uppåt igen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Enligt arbetsmarknadsministern ska det bli mer och bättre stöd till enskilda, trots de kraftiga neddragningarna. Det går inte ihop, särskilt inte när de privata matchningstjänsterna och arbetsmarknadsutbildningarna ska fredas från neddragningarna.Jag vill fråga arbetsmarknadsministern om han kan garantera att det inte kommer att bli färre personer i arbetsmarknadsutbildningar under det här året. Och i så fall, vad är det då som ska bort när anslaget 1:3 inom utgiftsområde 14 ska få en neddragning på 1 ½ miljard? För trovärdighetens skull tror jag att arbetsmarknadsministern skulle behöva precisera om det är anställningsstöd, stöd för den som vill starta eget, kompetenskartläggning, vägledning, förberedande insatser eller kanske arbetsträning som Arbetsförmedlingen ska dra ned på?"}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Jag vill naturligtvis börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret även om mina invändningar fortfarande kvarstår mot regeringens politik, som går ut på att skära ned på de aktiva arbetsmarknadsinsatserna samtidigt som vi går in i lågkonjunktur - helt enkelt för att jag befarar att detta kommer att spä på långtidsarbetslösheten ytterligare.Men låt mig ändå börja med det som vi verkar vara överens om, nämligen att alla som kan jobba ska jobba och att vi ska ha högt ställda krav på den enskilde att göra allt i sin makt för att göra sig anställbar.Det som skiljer oss åt är att vi socialdemokrater ser att krav och stöd är två sidor av samma mynt och därför lägger lika stor vikt vid den aktiva arbetsmarknadspolitiken som vid kravställandet på enskilda. Arbetsmarknadspolitiken blir, skulle jag vilja säga, särskilt viktig nu när vi ser hur kraven på arbetsmarknaden blir allt högre men också hur strukturomvandlingen går allt snabbare. Det är därför vi vill satsa mer på arbetsmarknadspolitiken medan regeringen i stället väljer att skära ned.Vi hör att arbetsmarknadsministern försvarar neddragningarna med att insatserna ska vara kostnadseffektiva, och det tror jag att de flesta håller med om. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, som den gamla socialdemokratiska socialministern Gustav Möller en gång uttryckte det.Men det är inte alltid de billigaste insatserna som bäst hjälper personer med stora behov, utan det behövs rätt insatser, som är anpassade efter individens särskilda omständigheter. För vissa kan det ibland faktiskt i längden vara mer lönsamt att använda mer omfattande och personalintensiva insatser.Jag tycker också, fru talman, att det är bra att vi verkar vara överens om problembilden - att Sverige har en omfattande matchningsproblematik. Vi har en hög efterfrågan på arbetskraft, vilket i grunden naturligtvis är otroligt positivt, men samtidigt många arbetslösa, som saknar de kompetenser, de färdigheter och den utbildning som arbetsgivarna efterfrågar.Jag är glad att arbetsmarknadsministern pekar särskilt på just matchningsproblemet, men det gör det samtidigt ännu svårare att begripa varför regeringen väljer att skära ned på just de rustande arbetsmarknadsinsatserna med 1 ½ miljard och därtill på vuxenutbildningen med 1 miljard, särskilt i en tid när vi går mot lågkonjunktur och dessa resurser behövs mer än någonsin. Till skillnad från Johan Pehrson drar jag slutsatsen att Sverige borde satsa mer på arbetsmarknadspolitiken och utbildningen för vuxna, för att rusta människor med de färdigheter som kommer att efterfrågas när kurvorna sedan vänder uppåt igen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Enligt arbetsmarknadsministern ska det bli mer och bättre stöd till enskilda, trots de kraftiga neddragningarna. Det går inte ihop, särskilt inte när de privata matchningstjänsterna och arbetsmarknadsutbildningarna ska fredas från neddragningarna.Jag vill fråga arbetsmarknadsministern om han kan garantera att det inte kommer att bli färre personer i arbetsmarknadsutbildningar under det här året. Och i så fall, vad är det då som ska bort när anslaget 1:3 inom utgiftsområde 14 ska få en neddragning på 1 ½ miljard? För trovärdighetens skull tror jag att arbetsmarknadsministern skulle behöva precisera om det är anställningsstöd, stöd för den som vill starta eget, kompetenskartläggning, vägledning, förberedande insatser eller kanske arbetsträning som Arbetsförmedlingen ska dra ned på?"}
+{"question":"Varför skär ministern och regeringen ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen?","answer":"Teresa Carvalho har frågat mig varför jag och regeringen skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen. Därtill har Teresa Carvalho frågat mig vilka insatser jag har för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att jag och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchningstjänster.Alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslinjen behöver återupprättas. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Även om situationen på arbetsmarknaden har förbättrats under 2022 finns det problem med en fortsatt hög arbetslöshet, betydande integrationsproblem och en långtidsarbetslöshet som trots att den minskat sedan pandemins rekordhöga nivå fortsatt är på en alltför hög nivå. Samtidigt är det stor brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden.För att möta detta behöver matchningen förbättras och kompetensbristen motas i hela landet. Regeringen bedömer att det finns behov av och utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan fler komma i arbete, samtidigt som anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser kan minskas 2023.Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1 ½ miljard 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer, med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och till att arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov bättre kan mötas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet handlar också om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka kompetensbristen. Det finns även utrymme för att fler ska kunna ta del av arbetspraktik som kan ge arbetslivserfarenhet och förbättra jobbchanserna.De senaste årens anslagssparande inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser visar att anslaget har varit för högt budgeterat. Anslagssparandet för 2021 uppgick till 942 miljoner kronor, och för 2022 beräknas utgifterna bli 1,682 miljarder kronor lägre än budgeterat enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.Regeringen är självklart beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området under mandatperioden, om läget på arbetsmarknaden försämras."}
+{"question":"Vilka insatser har ministern för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att ministern och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchingstjänster?","answer":"Teresa Carvalho har frågat mig varför jag och regeringen skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken när regeringen själv konstaterar att gruppen med svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att drabbas hårdare än andra grupper till följd av lågkonjunkturen. Därtill har Teresa Carvalho frågat mig vilka insatser jag har för avsikt att dra ned på, mot bakgrund av att jag och regeringen vill styra mer mot arbetsmarknadsutbildning och matchningstjänster.Alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslinjen behöver återupprättas. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Även om situationen på arbetsmarknaden har förbättrats under 2022 finns det problem med en fortsatt hög arbetslöshet, betydande integrationsproblem och en långtidsarbetslöshet som trots att den minskat sedan pandemins rekordhöga nivå fortsatt är på en alltför hög nivå. Samtidigt är det stor brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden.För att möta detta behöver matchningen förbättras och kompetensbristen motas i hela landet. Regeringen bedömer att det finns behov av och utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till en hög sökaktivitet kan fler komma i arbete, samtidigt som anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser kan minskas 2023.Trots en minskning av anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 1 ½ miljard 2023 finns utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer, med en inriktning som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och till att arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov bättre kan mötas. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet handlar också om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka kompetensbristen. Det finns även utrymme för att fler ska kunna ta del av arbetspraktik som kan ge arbetslivserfarenhet och förbättra jobbchanserna.De senaste årens anslagssparande inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser visar att anslaget har varit för högt budgeterat. Anslagssparandet för 2021 uppgick till 942 miljoner kronor, och för 2022 beräknas utgifterna bli 1,682 miljarder kronor lägre än budgeterat enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.Regeringen är självklart beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området under mandatperioden, om läget på arbetsmarknaden försämras."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Som jag sa inledningsvis vill jag verkligen understryka att uppgifter om människors utsatthet för rasism, diskriminering och hatbrott i vårt samhälle ska tas på största allvar. Regeringen fortsätter därför med ett stort antal insatser som genomförs av flera olika myndigheter.Annika Hirvonen pratar om att insamlande av jämlikhetsdata är någonting som bygger på frivillighet och samtycke. Men att väga nytta mot risker och avgöra hur sådana data kan användas är kanske inte alltid en bedömning som den enskilde kan göra helt och hållet. Det vill jag understryka. Att kunna se hela bilden inklusive de risker som finns med den typen av insamling av data är ett väldigt stort ansvar att lägga på den enskilde. Det finns stora svårigheter i detta, och det är som sagt en fråga som kräver en mycket djup analys.Vi kommer att fortsätta arbetet som ska bidra till att fördjupa kunskapen inom detta område. Vi kommer att med de metoder som finns i dag fortsätta att noggrant följa hur utbredd både den strukturella rasismen och annan form av diskriminering i samhället är.Vi behöver också i det fortsatta arbetet ha en nära dialog med olika delar av civilsamhället för att kunna arbeta så effektivt som möjligt med den här problematiken. Det är så vi kan skapa bättre förutsättningar för arbetet med att förebygga och motverka olika former av rasism på ett sätt som faktiskt gör skillnad.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Först vill jag säga något om de farhågor som Paulina Brandberg lyfter fram. Den metod som EU förespråkar för jämlikhetsdata handlar om anonymitet, som undanröjer de risker kring integritet som statsrådet lyfter fram, frivillighet, som gör att den som på grund av exempelvis oro eller helt andra skäl inte vill svara på anonyma enkäter inte behöver göra det, och självidentifikation, vilket är jätteviktigt när det kommer till klassificering. Det är centralt att människor själva får identifiera sig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här kräver djup analys, absolut, och min fråga är helt enkelt: Avser Paulina Brandberg att göra en sådan djup analys så att frågan kan föras vidare? Jag tror nämligen att det här är den mest centrala åtgärden om vi ska komma åt den strukturella rasismen på samma effektiva och breda sätt som vi har arbetat för jämställdhet mellan kvinnor och män. När det gäller frågan om rasprofilering hos polisen riskerar visitationszonerna, som Paulina Brandberg mycket riktigt också antyder, att leda till att personer med utländsk bakgrund eller mörkare hudfärg oftare kommer att utsättas för visitation. Men det är faktiskt en helt annan formulering i Tidöavtalet som min oro handlar om, nämligen det som beskriver hur polisen ska bedriva sitt arbete \"effektivt\". Lyssnar man på till exempel Sverigedemokraternas Tobias Andersson menar ju han att polisen måste vidta rasprofilering just för att man anser att det är effektivt.Jag tror att detta vore förödande ur perspektivet att folk kommer att utsättas för strukturell rasism."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Som Annika Hirvonen nog känner till har vi i EU en dataskyddsförordning som är direkt bindande och tillämplig i alla medlemsstater. Den säger att det som huvudregel är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Undantag kan göras under vissa förutsättningar, bland annat för behandling som är nödvändig för statistiska ändamål. Men det behöver alltid göras en avvägning av samhällsintresset i förhållande till integritetsrisker.Dataskyddsförordningens förbud finns av en anledning. Det finns skäl att visa stor försiktighet i förhållande till insamling av känsliga personuppgifter av det här slaget. Metoder som eventuellt skulle kunna användas måste kunna garantera deltagarnas integritet. Vi vet att det finns grupper som är positiva till insamling av den här typen av data, men det finns också grupper som känner stor oro inför en eventuell insamling av den här typen av uppgifter. Det finns också överväganden att göra när det gäller klassificering eller gruppindelning, som också krävs vid behandling av en större mängd statistiska data. Det finns alltså skäl att vara fortsatt restriktiv med statistik och datainsamling med koppling till etnicitet. Detta är anledningen till att det här är en fråga som kräver en mycket djup analys.Frågan om visitationszoner är någonting som den här regeringen kommer att utreda. Det finns ingen skrivning i Tidöavtalet som säger att det här kommer att ske utifrån ras eller etniskt ursprung. När man utreder den typen av förslag är det viktigt att det handlar om en åtgärd som likt alla andra åtgärder i vårt samhälle, särskilt inom rättsväsendet, självklart måste vidtas på ett rättssäkert sätt med beaktande av likabehandlingsprincipen enligt vår grundlag.Frågan är som sagt komplex och kräver en djup analys. Men den här regeringen kommer att arbeta med en hög ambitionsnivå för att bekämpa den strukturella rasismen."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Frågan om jämlikhetsdata är inte enkel. Men det är inte en ursäkt för att inte arbeta med den. Det som förespråkas av EU och FN handlar om jämlikhetsdata som baseras på frivillighet, anonymitet och självidentifikation. Med hjälp av de här kriterierna, att insamlingen är frivillig, anonym och baserad på självidentifikation, tar man bort många av de risker som verkligen vore väldigt allvarliga om det handlade om sådan registrering som gjorts på olagligt sätt i bland annat polisens romregister och som Miljöpartiet absolut inte förordar. Det har både inom företagsvärlden och i många andra länder gjorts många försök där man arbetat aktivt med jämlikhetsdata och utvecklat metoder som både är träffsäkra och eliminerar mycket av de risker som skulle finnas om det inte var frivilligt, anonymt och baserat på självidentifikation.När FN nyligen granskade Sveriges arbete mot rasism påtalade man återigen avsaknaden av tillförlitlig kunskap. Här måste Sverige göra mer. Jag välkomnar verkligen att den här regeringen och Paulina Brandberg avser att arbeta vidare med den plan mot rasism och liknande former av fientlighet som Miljöpartiet arbetade fram i regeringen.Samtidigt är jag orolig, eftersom det i Tidöavtalet finns spår av en rasistisk politik från Sverigedemokraterna, exempelvis uppmaningar till rasprofilering i polisens verksamhet. Det här är någonting som jag uppmanar statsrådet Paulina Brandberg att kraftfullt motarbeta och bevaka. Jag är övertygad om att det vore förödande om polisen systematiskt skulle visitera personer med mörk hy eller personer med ett utseende som gör att de till exempel liknar en viss flyktinggrupp som Sverigedemokraterna inte tycker om. Att bli utsatt för \"slumpmässiga kontroller\" väldigt ofta är mycket påfrestande. Om polisen utsätter samma personer för visitationer finns det en risk att de till slut känner att polisen inte är på deras sida, trots att de är laglydiga och precis som alla andra gör sitt bästa för att bidra till samhället, gå till jobbet och betala skatt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är en utveckling som jag oroar mig mycket för när jag jämför det som står i Tidöavtalet med formuleringar hos Sverigedemokraterna. Jag skulle verkligen uppmana Paulina Brandberg att dels ta avstånd från rasprofilering som metod i polisens arbete, dels inte resignera inför att frågan om jämlikhetsdata är komplex utan föra den framåt. Här finns det möjligheter att hitta verktyg för att synliggöra strukturell rasism och därefter motarbeta den."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Jag delar helt Annika Hirvonens syn på att den strukturella rasismen som finns i vårt samhälle är ett reellt problem och att det är ett problem som kräver åtgärder. Här finns ingen som helst konflikt mellan mig, eller regeringen, och Annika Hirvonen. Frågan här gäller vilka åtgärder som ska vidtas för att hantera denna problematik.Annika Hirvonen har i sin interpellation hänvisat till en rapport från Brå från 2012. Om detta var en enkel fråga hade man nog kunnat hantera det här för länge sedan. Slutsatsen i Brås rapport är dock att det är en komplex fråga. Om det inte hade varit det hade Annika Hirvonens miljöparti under alla regeringsår kunnat hantera frågan på det sätt som hon nu efterfrågar. Frågan är dock komplex.Regeringen har långtgående planer för hur den ska hantera den strukturella rasism som bland andra afrosvenskar utsätts för. Vi har insatser inom ramen för planen, och de åtgärdsprogram mot olika former av rasism som tidigare beslutats ligger fast. Regeringen kommer att fortsätta arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott med samma höga ambitionsnivå som den tidigare regeringen hade.Bland dessa åtgärder finns både specifika insatser mot olika former av rasism och insatser som innebär bredare grepp mot rasism. Det handlar bland annat om insatser för att förebygga och motverka rasism inom skolan, hälso- och sjukvården och arbetslivet.Som jag tidigare nämnde är det regeringens avsikt att bland annat arbeta för att kunskap om rasism och liknande former att fientlighet tillgängliggörs och används av olika aktörer. Som exempel kan nämnas att lärare, rektorer och andra aktörer som arbetar med barn och unga behöver ha relevant kunskap för sitt arbete i enlighet med skolans demokratifrämjande uppdrag men också för att kunna hantera olika uttryck av rasism och liknande former av fientlighet i klassrummet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe kunskapshöjande insatser som Forum för levande historia i samarbete med Skolverket erbjuder anställda inom skolan fortsätter också att vara viktiga i arbetet mot rasism. Forum för levande historia genomför även insatser för att öka kunskapen om olika former av rasism i historien, i dag riktat till offentligt anställda i andra yrkesgrupper. Därutöver fortsätter även Socialstyrelsen, i enlighet med sitt uppdrag, att ta fram, utveckla och sprida kunskapsstöd för att motverka förekomsten av rasism, främja allas lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården och bidra till en jämlik vård.Det här är bara några av alla de insatser som med regeringens stöd kommer att genomföras för att förebygga och motverka rasism. Åtgärder kommer som sagt att vidtas, men frågan om införande av jämlikhetsdata är en betydligt mer komplex fråga än vad Annika Hirvonen framför i den här debatten. Där krävs noggranna avvägningar mellan olika intressen."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Nyligen larmade ett flertal organisationer om de absolut yttersta konsekvenserna av rasism i Sverige. I hälso- och sjukvården har man kunnat se hur barn med olika hudfärg har getts olika smärtlindring och hur kvinnor i förlossningsvården har fått sämre och mer osäker förlossningsvård med högre risk för mödradödlighet i samband med förlossningen. Det finns även ett fall då en man dog till följd av att man hänvisade till \"kulturell svimning\" när mannen i själva verket var i akut behov av vård.Föreställningar om skillnader mellan människor baserade på till exempel hudfärg som inte har någon grund i vetenskap är farliga. Så länge dessa föreställningar och deras konsekvenser inte synliggörs på ett strukturellt plan finns en risk att det hela viftas bort som enstaka incidenter och att adekvata åtgärder inte införs. Därför efterfrågar många nu strukturell datainsamling kopplad till rasism. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerÅr 2021 gav Miljöpartiet i regering Brå i uppgift att ta fram den tredje i en serie rapporter som belyser rasismen i Sverige. De första rapporterna behandlade antisemitism och islamofobi. Brås nya studie om afrofobiska hatbrott synliggör det som väldigt många har vittnat om under lång tid, nämligen hur hatbrott sker öppet på gator och torg, i kollektivtrafiken och på skolor och arbetsplatser. Det kan vara alltifrån verbala påhopp, där nordet och andra nedsättande uttryck används. Men i nästan en femtedel av anmälningarna förekommer också våld, och det är ett alarmerande resultat. Konsekvenserna för den individ som utsätts och som bär med sig oron för att utsättas sätter fysiska spår i kroppen i form av ohälsa. Det får förstås särskilt konsekvenser för barn.Låt oss titta på Sveriges jämställdhetsarbete. Sverige är numera ett av världens mest jämställda länder när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Den mest centrala bakgrunden till det är att vi har väldigt bra statistik som är könsuppdelad. Könsuppdelad statistik har varit ett verktyg för forskare, men den har också gjort det väldigt enkelt att se strukturell ojämställdhet och därmed möjliggjort rätt åtgärder.Jag är övertygad om att om vi hade bättre kunskap om strukturell rasism skulle vi kunna nå motsvarande framsteg där. Sverige har ju fått kritik från både EU och FN för att vi saknar kunskap om rasism. Därför behövs jämlikhetsdata."}
+{"question":"Kommer statsrådet att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige?","answer":"Jag vill först säga hej till skolklassen som är på läktaren. Det är roligt att se att det finns intresse från den yngre generationen. Annika Hirvonen har frågat mig om jag kommer att införa insamling av jämlikhetsdata i Sverige. Låt mig börja med att kommentera de uppgifter som framkommer i bland annat Brottsförebyggande rådets fördjupade rapport om afrofobiska hatbrott som Annika Hirvonen refererar till. Att människor utsätts för verbala påhopp och våld på grund av sin hudfärg är oacceptabelt. Att en hög andel av dem som utsätts är barn och unga gör frågan än mer angelägen. Alla i Sverige ska också kunna känna sig trygga med att offentliga verksamheter som till exempel hälso- och sjukvården har den kunskap som behövs för att kunna ge en kvalitativ och likvärdig vård. Ingen i Sverige ska behöva utsättas för rasism eller diskriminering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUppgifter som kan ge kunskap om människors livsvillkor med koppling till rasism och diskriminering är viktiga, och många gånger nödvändiga, för att utforma och följa upp regeringens politik på området. Begreppet jämlikhetsdata är brett och omfattar alla data som är av relevans, såväl kvalitativa som kvantitativa uppgifter. Det används av många aktörer i olika sammanhang, till exempel av EU-kommissionen i dess handbok om jämlikhetsdata 2016.Brås rapport ger oss, tillsammans med myndighetens tidigare rapporter om antisemitiska och islamofobiska hatbrott, angelägen kunskap om både den utsatthet som olika grupper av människor lever med i Sverige och vilka konsekvenser den får. Nyligen har även Diskrimineringsombudsmannen beslutat att ta fram återkommande rapporter om förekomsten av diskriminering i samhället för att synliggöra på vilka sätt människor utsätts för diskriminering. Dessa rapporter utgör centrala underlag i arbetet med att förebygga och motverka rasism, diskriminering och hatbrott. Det utvecklingsarbete som bedrivs vad gäller till exempel hatbrottsmarkeringar och anmälningar om diskriminering blir därför av stor vikt för att statistiken på området ska kunna få större relevans i arbetet.Annika Hirvonen nämner Diskrimineringsombudsmannens rapport från 2012 och framhåller vad hon ser som myndighetens slutsats i rapporten. Jag vill i sammanhanget peka på att rapporten lyfter fram att frågan är komplex och att det finns utmaningar när det gäller att inhämta känsliga uppgifter om människors levnadsvillkor. Inte minst skiljer sig inställningen till insamling av sådana data mycket åt mellan olika grupper i samhället, delvis på grund av olika historiska erfarenheter. Det finns således skäl till att Sverige även fortsatt bör ha en restriktiv syn på statistik och datainsamling med koppling till etnicitet och att frågan därför kräver en djupare analys. Kunskap är viktigt och ofta en nödvändighet för handling. I det fortsatta arbetet inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott kommer ny kunskap att tas fram. Det är också regeringens avsikt att se till att den kunskap som redan finns om bland annat människors utsatthet för rasism och diskriminering görs tillgänglig och används av berörda aktörer. Det är så vi skapar förändring."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Den här regeringen kommer alltid att värna den finansiella stabiliteten. Den här regeringen kommer alltid att vara på hushållens sida och se till att vi har ett tryggt och pålitligt finansiellt system. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerIngela Nylund Watz ägnar sig åt ordlekar. Att Socialdemokraterna inte har något förslag betyder ju inte att Socialdemokraterna inte kommer att ha ett förslag om förmögenhetsskatt den dag de har tillgång till information om hushållens ekonomi på detaljnivå och kan beskatta den på det sättet. Det är den frågan som ställs, och det är den frågan Ingela Nylund Watz inte ger något svar på.Socialdemokraterna har dessutom förslag på olika typer av förmögenhetsskatter, även om de kallas beredskapsskatt, miljonärsskatt och så vidare. Man måste alltså tro att Ingela Nylund Watz vill ha tillgång till den här statistiken för att kunna gå vidare med utformningen av de förslagen. Att man inte har betyder inte att man inte kommer att ha; det förstår folk som lyssnar på detta.Elstödet ligger utanför den här debatten. Spontant kan jag notera ett antal argument som kan göra en tveksam till att man ska kunna begära ut sin grannes elräkning. Jag undrar också vart man vänder sig för att begära ut detaljinformation om hushållens elräkningar i de fall tidigare elstöd har betalats ut. Man kan fundera på hur klokt det är att internationella konkurrenter till stora svenska bolag ska kunna begära ut detaljerad information om deras elanvändning. Jag tänker också på om man som kvinna har misshandlats av sin man - ska den mannen då kunna ta reda på om man bor kvar i villan genom att begära ut elkonsumtionen?Ingela Nylund Watz tycker uppenbarligen sådana här saker. Personligen tycker jag att det finns rätt många svåra frågor att besvara innan man tycker att det är en självklart god idé att ge varandra detaljerad information om varandras liv på det sättet. För Ingela Nylund Watz verkar det dock inte finnas någon gräns för hur mycket information man ska samla in om varandra, oavsett om det gäller ens tillgångar eller andra saker i ens privatliv. Låt mig säga att regeringen har en lite mer pragmatisk och verklighetstillvänd syn på denna fråga.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Jag noterar att statsrådet Wykman fortsätter att vara grälsjuk kring förmögenhetsskatten. Jag deklarerade tydligt i mitt förra inlägg att Socialdemokraterna inte har något förslag om att införa förmögenhetsskatt i Sverige, och det vet statsrådet Wykman.Det är också intressant i det här sammanhanget att statsrådet framhåller behovet av öppenhet och transparens. Det kanske är lite jobbigt för en företrädare för en regering som i 20 år vill sekretessbelägga uppgifterna om vilket elstöd hushållen i Sverige får. Det är ett förfarande som är helt apart när det handlar om den svenska offentlighetsprincipen. Jag tycker att det var lite magstarkt.Min poäng med att väcka den här frågan i dag är att vi är på väg in i en situation i den svenska och europeiska ekonomin, och i omvärldsekonomin, som är väldigt skakig. Vi har ett bekymmer med hushållens höga skuldsättning i Sverige - det är statsrådet och jag överens om.Om statsrådet tycker att det är obehagligt att Socialdemokraterna tycker att det är rimligt att införa en möjlighet för myndigheter med ansvar för att värna den finansiella stabiliteten att också få data på hushållens tillgångar kan han väl bortse från det. Det är ju ändå så att kravet kommer från just de myndigheter som har det ansvaret.Jag känner att vi som lagstiftare har ett ansvar att, om det är möjligt, tillgodose önskemålen från myndigheterna - i det här fallet framför allt Riksbanken och Finansinspektionen. Jag beklagar om det är så att statsrådet Wykman - som för övrigt också egentligen vill avskaffa amorteringskravet och öka på den finansiella instabiliteten - inte är beredd att lämna tydligare besked i den här frågan nu, för krisen står för dörren."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Först och främst tycker jag att Ingela Nylund Watz entusiasm är bra. Det är bra att diskutera den här typen av frågor.Möjligen kan man säga att entusiasmen har fått Ingela Nylund Watz att väcka den här frågan lite väl tidigt. Jag företräder ju regeringen, och som Ingela Nylund Watz vet har regeringen gjort precis det man kan förvänta sig här. Det kom ett uppdrag från riksdagen som ledde till en utredning vars förslag har skickats på remiss, och nu inväntar vi synpunkter som sedan får analyseras i den goda, sansade, demokratiska anda som vi har i Sverige. När remissvaren kommit in och analysen är klar finns det givetvis skäl att diskutera vad som står i dem.Det som för många väcker ett antal frågor är vad Socialdemokraternas motiv är till att så gärna vilja ha den här statistiken. Ingela Nylund Watz varken bekräftade eller dementerade att förmögenhetsskatt eller register över förmögenheter var en central fråga på er partistämma. Var det en kompromiss eller inte att man i stället vill ha den här statistiken? Betraktar Ingela Nylund Watz detta som ett första steg mot att införa en förmögenhetsskatt?Ingela Nylund Watz bedömning är korrekt. Socialdemokraterna var tydliga i valrörelsen när det gällde om någon form av förmögenhetsskatt skulle införas eller inte. Den hette lite olika saker, till exempel beredskapsskatt och miljonärsskatt. Den hade lite olika namn, men alla syftade till att beskatta förmögenheter. Det är klart att om man vill införa förmögenhetsskatter behöver man den här typen av tillgångsregister på ett eller annat sätt.Ingela Nylund Watz kan antingen bekräfta att Socialdemokraterna absolut inte avser att införa en förmögenhetsskatt, eller vara ärlig, öppen och transparent mot dem som lyssnar på den här debatten och säga att det är ett motiv till att man vill ha den här statistiken. Det kan vara antingen eller.I grunden är det givetvis så att människor är väldigt trötta på det som Ingela Nylund Watz nyss gjorde. Hon förde en diskussion om Sverigedemokraterna, en diskussion som egentligen handlar om någonting annat även om man inte säger det, och gjorde allting till något slags politiskt spel eller gegga.Myndigheternas anspråk på statistik är naturligtvis helt legitimt. Precis som också antyds kan en sådan statistik säkert se ut på olika sätt. Jag tycker att det är legitimt att myndigheter efterfrågar så god statistik som möjligt. Frågan är dock varför Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna efterfrågar den här statistiken. Jag tror att öppenhet, ärlighet och transparens från Ingela Nylund Watz och Socialdemokraternas sida skulle underlätta en konstruktiv diskussion om hur man går framåt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerLåt mig vara väldigt tydlig med att regeringen inte har några planer på att införa en förmögenhetsskatt. Vi har sett vad en sådan skatt gjorde med Sverige. Den gjorde det väldigt svårt med generationsskiften i företag. Den gjorde att vi fick ett dåligt entreprenörskapsklimat. Den gjorde att investerare tittade mot andra länder. Den gjorde att vi fick en utflytt av kapital från landet. Allt detta bidrog till de stora makroekonomiska problem som Sverige en gång i tiden hade med bristande sysselsättning, entreprenörskap och innovations- och omställningsförmåga i den svenska ekonomin. Det är inte en väg som den här regeringen avser att gå.Ingela Nylund Watz har alla möjligheter att återkomma och vara tydlig kring huruvida den här statistiken ska användas för att beskatta förmögenheter eller om hon för Socialdemokraternas räkning kan lova att det absolut inte ska införas en förmögenhetsskatt baserad på den typ av tillgångsslag som hon vill kartlägga hos hushållen."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Jag beklagar att statsrådet i stället för att fördjupa diskussionen om det behov som Riksbanken och Finansinspektionen ser, det vill säga att Sverige ska få ökade kunskaper om hushållens hela situation, grälsjukt börjar diskutera Socialdemokraternas partikongresser eller huruvida Socialdemokraterna vill införa förmögenhetsskatt eller inte. Vi gav tydliga besked om det före valet. Det vet statsrådet Wykman. Men statsrådet Wykman använder nu anfall som bästa försvar i frågan.Det är tråkigt att vi inte kan föra en lugn och saklig diskussion om att våra två tunga myndigheter i Sverige tillsammans med IMF önskar få verktyget att se hur också tillgångssidan ser ut för de svenska hushållen. Jag tror att det vore bra om vi kunde föra en sådan lugn och sansad diskussion.Som jag sa i mitt första inlägg har jag stor respekt för att beredningsprocessen i Regeringskansliet ska ha sin gång. Men jag tycker att det är lite begärt att klämma statsrådet Wykman på Moderaternas, eftersom statsrådet företräder Moderaterna, ståndpunkt i frågan. Moderaterna i finansutskottet var, enligt det citat jag tidigare läste upp, eniga. Det vore befriande ifall vi kunde få en hint om statsrådets färdriktning i frågan.Kan det vara på det sättet att statsrådet känner en viss osäkerhet när det gäller om det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, skulle släppa fram en proposition på området eller säga stopp? Sverigedemokraterna var det enda partiet i finansutskottet som motsatte sig att gå fram med tillkännagivandet som sedan blev riksdagens beslut. I Tidöavtalet regleras det tydligt att varje proposition, varje regleringsbrev och i stort sett varje mått och steg regeringen tar ska förankras hos samtliga samarbetspartier i regeringsunderlaget.Som en parentes i sammanhanget kan vi också konstatera att statsrådets brist på klara svar i frågan om möjligt blir än mer bekymmersamt i ljuset av att regeringen nu, trots massiv kritik från Lagrådet, i 20 års tid vill sekretessbelägga information om hur elstödet faller ut. Det är ett ställningstagande som skulle ligga väl i linje med dem som inte anser att det är nödvändigt att veta hur hushållens tillgångar ser ut, fru talman.Men oavsett vilka de egentliga skälen är till att statsrådet i dag inte kan lämna besked om det kommer någon proposition från regeringen i linje med utredningens förslag eller Riksbankens, Finansinspektionens och riksdagens önskemål tycker jag att det är angeläget nu på grund av inflationen, räntorna, kriget i Ukraina och lågkonjunkturen som vi är på väg in i. Vi frestas på, både samhälleligt och individuellt. Det är angeläget att få någon typ av besked från statsrådet eftersom vi lever i en väldigt osäker tid, precis som statsrådet också sa. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm statsrådet inte tycker att den här vägen är lämplig - har statsrådet då någon annan idé om på vilket sätt man skulle kunna tillmötesgå Riksbankens, Finansinspektionens, IMF:s och flera andra aktörers önskan om att skapa en helhetsbild av hushållens tillgångar och skulder i Sverige för att bättre värna den finansiella stabiliteten?"}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Sverige befinner sig i ett mycket stressat läge. Mycket av det beror givetvis på den oroliga omvärldssituationen med Rysslands krig i Ukraina. Det beror inte heller lite på den energipolitik och förändring som har varit när det gäller den svenska energiproduktionen på senare år. Vi har till exempel inte längre sex kärnkraftsreaktorer. Vi har också, precis som interpellanten påpekar, problem med hushålls och företags skuldsättning.Som myndigheterna beskriver är det något stressat, oklart eller prövande när det gäller hur hushåll och företag står emot i en miljö med högre räntor och hög inflation. Det är bra att också Socialdemokraterna, via Ingela Nylund Watz, har insikt om vilka problem Sverige har och att vi behöver möta dem tillsammans.Frågan om statistiken och statistikinsamlingen och hur den processen ser ut har jag redogjort för i mitt svar. Det fanns ett uppdrag från riksdagen. Regeringen hanterade det genom att tillsätta utredningen. Utredningen har kommit med sitt förslag. Förslaget är nu utskickat på remiss. Därefter tar givetvis sedvanlig beredning av svaren vid. Jag tror att också Ingela Nylund Watz har respekt för den processen, att hon tycker att det är bra och tjänar Sverige väl att vi har den typen av ordning och reda och inte har statsråd som föregår processen. Jag tror att jag och ledamoten i grunden är överens om att det är en god ordning.Det finns en elefant i rummet här. Om man vill ha den typen av statistik är det Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz som, kanske tvärtemot vad hon själv vill göra gällande, är en betydande del av oron och problemet. Socialdemokraterna har nämligen talat om att införa nya typer av förmögenhetsskatter. De har hetat lite olika saker: miljonärsskatt eller beredskapsskatt. Det var tydligt att de skulle inrikta sig på människors egendomar på något sätt, eftersom det signalerades tydligt att fastigheter var en egendom som skulle undantas. Då får man anta att det var egendomsbeskattning.Ingela Nylund Watz får rätta mig om jag har fel. Men det fanns väl en diskussion på Socialdemokraternas partikongress om att man kanske inte ville gå ut med att man skulle ha en förmögenhetsskatt men i alla fall kunde lova ett sådant här register som ett potentiellt första steg? Jag tror att Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz skulle göra statistikfrågan en tjänst genom att klargöra sina riktiga motiv bakom att man vill ha detta, om det finns en koppling till förmögenhetsskatt, hur diskussionen på partikongressen såg ut och om det här var en del av diskussionen eller inte.Om många har känslan att det här egentligen är ett intresse hos Socialdemokraterna som ett första steg mot att införa förmögenhetsskatt är det klart att många blir oroliga. Det väcker ett visst motstånd. Förmögenhetsskatten bidrog till att Sverige fick allvarliga problem med företagsklimatet, jobbskapandet, tillväxten och i förlängningen välfärden och dess finansiering. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att den som kan bidra mest till att föra diskussionen och processen framåt är Ingela Nylund Watz. Om man kan försäkra och lova att detta inte har någonting med förmögenhetsskatt att göra och att Socialdemokraterna absolut aldrig kommer att införa en sådan tror jag att det skulle bli lättare för många att ta sig an diskussionen."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Jag vill börja med att tacka statsrådet Wykman för svaret, även om det var väldigt kortfattat.I Sverige har vi, som statsrådet är väl medveten om, under många år fattat beslut om åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten i vårt land efter 90-talets kriser, inte minst finanskrisen. Vi ser också att ytterligare åtgärder kommer att behövas åren framöver.Den här interpellationen handlar om ett specifikt område där vi behöver veta mer. Vi har god kännedom om hushållens skuldsättning. Det är bra. Men vi vet alldeles för lite om hushållens tillgångar. Det är mindre bra. Det innebär nämligen att vi i politiken och de myndigheter som är ansvariga för att värna den finansiella stabiliteten i Sverige inte har en heltäckande bild av läget.Det finns förvisso många tyckare på området. Men det finns inte längre några säkra data eftersom uppgifterna försvann från självdeklarationen 2007, när förmögenhetsskatten avskaffades. Till detta kan också läggas att bristen på den typen av data försvårar för forskningen på området. Det är olyckligt.Hushållens höga skuldsättning har under flera år varit ett rejält orosmoln. När räntorna stiger och inflationen är hög krymper hushållens marginaler rejält. Det är ett obehagligt faktum. Mot den bakgrunden är Riksbankens önskemål från våren 2019 om att utreda möjligheterna att samla in statistik också över hushållens tillgångar begripligt. Hade man kunnat göra det hade det redan varit gjort. Men det visade sig att Riksbanken gjorde den korrekta bedömningen att det inte fanns stöd i lagstiftningen för det. Därför vände man sig till finansutskottet och begärde att få en utredning på området.År 2019 fattade finansutskottet beslut om tillkännagivandet som statsrådet nämner. Jag ska, för att visa hur bred enigheten var, citera vad som faktiskt stod i betänkandet. \"Det behövs en ny detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder för att Riksbanken och Finansinspektionen och eventuellt andra berörda svenska myndigheter ska kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen, bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet i det svenska samhället.\" Noterbart är att också Internationella valutafonden sedan flera år tillbaka har uppmanat Sverige att samla in och bygga upp detaljerad statistik på området. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI utredningen som Finansdepartementet har skickat ut på remiss finns det konkreta förslag. I betänkandet föreslår man ett ikraftträdande den 1 januari 2024. Det är bråttom. Vi lever i en orolig omvärld.Jag har respekt för att statsrådet vill invänta remissvaren. Men jag tycker inte att det är för mycket begärt att här i dag, när vi ändå diskuterar frågan, få veta ifall statsrådet gör samma bedömning som Riksbanken, Finansinspektionen, Internationella valutafonden och flera andra om att den typen av statistik behövs för att vi på ett bättre sätt ska kunna värna den finansiella stabiliteten i Sverige."}
+{"question":"När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?","answer":"Ingela Nylund Watz har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar.Utredningen om statistik över hushållens tillgångar och skulder, som har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen, överlämnade i november 2022 betänkandet En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51) till regeringen. Utredningen föreslår att statistik över hushållens tillgångar och skulder ska tas fram på grundval av uppgifter från bland annat olika slag av finansiella företag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerFinansdepartementet remitterade den 21 december 2022 utredningens betänkande till myndigheter, kommuner och andra sammanslutningar och remisstiden löper ut den 21 april 2023. Remissförfarandet syftar bland annat till att ta reda på vad de som berörs av förslaget tycker om det och vilket stöd som förslaget har. Det innebär sammanfattningsvis att regeringen ännu inte har tagit ställning till om den aktuella insamlingen av uppgifter över hushållens tillgångar och skulder ska möjliggöras."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill verkligen tacka ledamoten för att frågan har lyfts i dag. Det är helt nödvändigt att vi håller i den.Jag skulle gärna, även om de unga människorna på läktaren just lämnade oss, berätta om alla fördelarna med yrket, att få vara med och jobba med omvårdnad och medicinska frågor. Men jag måste i dag faktiskt också fokusera på allt som inte fungerar. Det går inte att bara måla upp en rosa bild, för det är inte så i dag.Det handlar just om att locka tillbaka dem som har lämnat yrket. Vårdförbundet brukar säga att 12 000-13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket. Tänk om vi kunde attrahera dem! Då måste de, precis som ledamoten säger, kunna lita på att det är annorlunda när de kommer tillbaka. De måste kunna veta att har jag en ledig helg är det en ledig helg då jag inte blir inringd.Jag förstår att regionerna gör vad de kan för att kapa köer. Det är dyra maskiner som man vill använda många fler timmar. Men det är skillnad på människor och maskiner. Maskiner kan du använda många timmar. En del blir till och med väldigt bra av att användas många timmar. Men vi människor måste ha återhämtning. Man kan inte tänka att maskinerna ska användas varenda timme och sedan använda människorna på samma sätt. Man måste göra skillnad.Det blir en belastning när man just har haft en tung jul- och nyårshelg, och en trettondagshelg som kanske är den värsta, och sedan dessutom ska fylla på ännu mer. Som arbetsgivare måste man se till att uppfylla de arbetsmiljökrav som ställs. Det är därför både Ivos och Arbetsmiljöverkets inspektioner är viktiga. De synliggör problemen, och varje sjukvårdshuvudman måste ta dem på allvar.Jag hoppas verkligen att vi gemensamt från politiken kan vara tydliga och hålla i detta och även ge förutsättningar. Det kan handla om pengar, men det kan också handla om att de som är ledare på en avdelning eller i ett arbetslag ska få mer mandat att vara just chefer och ledare. Det ska inte vara för mycket styrning centralt, utan de ska ha möjlighet att göra de förändringar som just den egna personalgruppen behöver. Där tror jag också att vi har ett arbete att göra framöver.Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga! Jag ska göra mitt bästa. Återkom annars och skäll lite på mig!Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"I går tittade jag lite på siffrorna över hur många som sökt dessa utbildningar, både sjuksköterskeprogrammet och gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Inför vårterminen 2023 sökte 2 433 till sjuksköterskeprogrammet. Det är alldeles för lite. Till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram sökte 4 322. Dessa siffror har varit minskande i många år, oavsett vem som har styrt. Där måste man in och titta: Hur ökar vi antalet sökande till dessa utbildningar?Givetvis är det villkoren det handlar om. Det handlar om lönen, men det handlar också om att titta på om vi exempelvis kan minska heltidsmåttet något. Det är en viktig grej. Jag pratar inte om sex timmars arbetsdag men om att minska måttet något. Det måste finnas morötter för att söka till dessa yrken.Problemet är också att man kanske läser till sjuksköterska men sedan slutar efter några år och söker sig någon annanstans. Det finns sjuksköterskor som jobbar på Scania i Södertälje, för då vet man till exempel vilka arbetstiderna är.Jag vill också ta upp kökapningen när det gäller vårdplatser. Region Stockholm har hållit på med det under hela hösten. I dag uppfyller man faktiskt 82 av 88 vårdgarantier, men till vilket pris? Detta har gjorts på helgerna. Man har opererat på helgerna, och då måste operationspersonalen, anestesipersonalen, vårdavdelningarna och uppvaket jobba övertid. Och det gör man, med risk för den egna hälsan. Köerna är borta, men nu får man nya köer efter julhelgerna.Jag är fortfarande orolig, men jag tycker ändå att det är bra att statsrådet nu säger att man ska jobba med de här frågorna. Jag vill tacka för debatten. Den var uppfriskande och hälsosam."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"Tack, ledamoten, för samtalet och för all den erfarenhet vi får med oss! Jag är förhindrad att fatta beslut för Region Stockholm eftersom man har regionalt självstyre, så jag har förstås svårt att gå in i de här frågorna. Region Stockholm har fullt ansvar för sin verksamhet.Jag delar dock fullt den bild som Ivo ger. Det går inte att väja undan för den. Vi har samtidigt Arbetsmiljöverket, som är ute och gör sina inspektioner. Det är dessa verktyg vi i staten använder, och jag tror att vi måste vara transparenta.Om ledamoten har följt de inlägg jag har gjort i riksdagen under de senaste fyra åren märker hon att jag alltid har sagt att vi är väldigt bra i sjukvården. Vi har en fantastisk kompetens, och vi lyckas med jättemycket. Men samtidigt har vi problem. Och just nu måste jag nästan bara prata om problemen, för de är så stora och påtagliga att jag måste ta itu med dem.Det är därför regeringen inte bara har lagt pengar i budgeten utan också i går fattade beslut om att ta ett nationellt grepp om kompetensförsörjningen. Varje region gör verkligen vad den kan, men det fungerar inte att göra detta splittrat i 21 delar. Ibland behöver man nationella grepp.Vi har i dag en för låg lägstanivå. Det är för låg bemanning, så vi klarar inte att ge personalen den sommarsemester som den har rätt till. Vi klarar inte av julen, när det kommer flera virus som härjar samtidigt. Skulle vi då klara kriser i form av ett krig eller en invasion? Inte en chans! Vi har således alla skäl i världen, för vardag och för större kriser, att öka lägstanivån i hälso- och sjukvården.Vi måste få till fler vårdplatser, bemannade med rätt kompetens. Det handlar om fast anställd personal som ska orka arbeta det heltidsmått man har. Jag har inga problem med att man vill gå ned i tjänst av personliga eller privata skäl. Det har man all rätt att göra. Men många går ned därför att man inte orkar med yrket, därför att det är för tungt på ens arbetsplats. Då är det ett arbetsgivarproblem. Då måste man förändra situationen.Siffror från Vårdförbundet visar att om alla barnmorskor som arbetar deltid, vilket många gör beroende på arbetstyngden, skulle gå upp till heltid skulle det motsvara 790 fler heltidstjänster för barnmorskor. Det är helt fantastiskt! Då är det arbetsmiljön det handlar om.I går beslutade alltså regeringen att ta ett nationellt initiativ där vi ska använda Nationella vårdkompetensrådet, som tillsattes för tre år sedan av den förra regeringen. Jag har många gånger i denna kammare sagt att det var ett mycket bra beslut: att inte bara säga att detta är regionernas uppgift utan att faktiskt ta ett nationellt ansvar. Nu förstärker vi rådet och ger det lite större mandat. De ska plocka fram de konkreta åtgärder som krävs som leder till reella förbättringar.De ska också se till att vi får fram underlag och statistik så att vi kan planera framåt. I dag har vi inte ens en planeringshorisont för fler undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter eller fysioterapeuter. Det finns ingen bild av detta från statens sida, utan det är enstaka bilder från regionerna vi har att leva med. Vi behöver alltså ta ett rejält grepp. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRådet började sitt arbete redan i går. Utifrån det uppdrag regeringen gav på förmiddagen hade de sitt första sammanträde i går. De kommer löpande att rapportera till regeringen, men de har också några fasta tillfällen varje halvår där vi är beredda att fatta beslut.De behöver också arbeta i dialog med kommuner och regioner. Vi bad dem att inte bara titta på regionernas sjukvård utan också på kommunernas hälso- och sjukvård, som är en betydande del i dag och som är jätteviktig för människor. Det kommer alltså att handla om hela hälso- och sjukvården, kommunal och regional.De behöver förstås samtala även med de privata arbetsgivare som finns. De behöver samtala med alla professionernas fackförbund och organisationer, med patientorganisationer, med akademin och med utbildningsanordnare. De har ett brett uppdrag för att samla in alla åsikter så att vi på riktigt kan göra skillnad.Jag är väldigt glad över den starka önskan som finns från alla partier att förbättra arbetsmiljön. Vi finns ju i varje region och i varje kommun. Med gemensamma krafter ska vi i närtid visa personalen att det blir en förändring. Det måste vi, både för patienternas och för personalens skull."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":""}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"Tack, ledamoten, för inlägget och framför allt för interpellationen! Det är imponerande insatser som du har gjort i hälso- och sjukvården, och du har en erfarenhet som få människor har.Det är precis den här erfarenheten hos hälso- och sjukvårdens personal som sjukvårdshuvudmännen tar till vara alldeles för dåligt. Jag har mött så många medarbetare som berättar att de har fört fram sina synpunkter och berättat om brister - och sedan händer ingenting. Precis som ledamoten säger har detta pågått väldigt länge.Jag vill lyfta fram det första problem som jag har valt att ta itu med och som även den här riksdagen fattade beslut om redan i december 2021 efter ett initiativ i socialutskottet, där jag var ordförande: Vi har för få vårdplatser. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet har varit ett mantra väldigt länge att vi kan minska ned antalet vårdplatser, för vi har en medicinsk utveckling som gör att vi slipper att vårda människor på sjukhus i flera dygn. Det är klart att jag är jätteglad för läkemedel som kan ersätta en operation eller för att man kan få dagkirurgi i stället för att läggas in.Men det är ändå så att vi behöver fler vårdplatser. Varje gång det \"stasar\" på akuten kan det bero på att hemsjukvården är för svag och att den hade behövt mer medicinsk kompetens eller mer läkarinsatser. Det kan handla om att vi inte har platser på rätt avdelning, för det kanske är utlokalisering som är allra mest sårbart när man inte har rätt kompetens på en avdelning. Men det kan även handla om överbeläggning. Det är många faktorer som gör att det blir kö och att det \"stasar\" i systemet.Då måste man våga säga det som riksdagen sa och som jag är mycket glad över att Socialdemokraterna senare följde efter, för då var vi eniga: Vi måste öka antalet vårdplatser. Det har varit ett mantra tvärtemot detta under lång tid i svensk hälso- och sjukvård, men nu har vi vänt det.Staten är med och bidrar med pengar, och jag förstår fullständigt att man vill ha mer pengar. Som kommunpolitiker har jag alltid önskat mig det. Men det gavs rejält med pengar under pandemin som man inte kunde använda för att de var kortsiktiga. Därför har vi de här stora överskotten, som förstås sticker i ögonen på medarbetare, som undrar varför man inte använder dem.Som regionpolitiker har man fullt ansvar för hälso- och sjukvården och arbetar under de lagar som vi har beslutat om i riksdagen. Då måste man också säkerställa att pengarna är långsiktiga, och jag kan ha förståelse för att man inte vågade använda tillfälliga statsbidrag under pandemin till att anställa personal.Därför är min ambition nu att vi tillsammans ska titta på hur man kan använda alla de statsbidrag som finns för hälso- och sjukvården på ett bättre sätt. Vi kanske kan lägga ihop dem på ett annat vis så att de blir långsiktiga och regionerna kan anställa fast anställd personal. Det är först då man kan ha utveckling i yrket och förbättra arbetsmiljön.Jag är villig att medverka till en annan syn på statsbidrag, men jag vill att pengarna går till sjukvården. Det är angeläget för regeringen att de inte kan försvinna bort till andra saker, som förstås kan vara lika viktiga. Det kan handla om kollektivtrafik, kultur och regional utveckling, som är mycket viktiga saker. Men vi har en tydlig adresslapp: Det är sjukvården som ska ha pengarna.Generella statsbidrag är en fråga som ledamoten lyfter. Det ger såklart ett större utrymme. Men när man säger att det är 20 miljarder som ska gå till hälso- och sjukvården blir det inte så, precis som ledamoten säger, utan det blir en mindre del. Vi har noterat att Socialdemokraterna föreslår en fördubbling jämfört med regeringen av generella statsbidrag.Men vad blir då skillnaden mellan Socialdemokraterna i riksdagen och regeringen? Det blir faktiskt någonstans runt 1,3 miljarder till sjukvården. Av de 6 miljarder ni lägger mer blir det bara 1,8 som går till regionerna, och en del behöver gå till kollektivtrafik och annat. Då blir det kanske 1,5 miljarder kvar. Sedan har ni gjort en besparing i budgeten på sjukvården på 200 miljoner under avsnitt 9. Det är alltså 1,3 miljarder kvar som ni ger mer än regeringen. Jag tror inte att det är det som är skillnaden mellan bra och dåligt, utan det är många fler faktorer som spelar in. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen regeringen kommer att återkomma i frågan om ekonomiska resurser. Vi lyssnar noggrant till sjukvården, och vi tvekar inte att stödja mer om det behövs."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"Jag får börja med att tacka statsrådet för svaret. Men det är ändå som att vi har två olika åsikter om och två olika erfarenheter av hur sjukvården fungerar just nu. Det hänger givetvis ihop med de erfarenheter som jag har och som statsrådet har.Jag har varit anställd inom Region Stockholm i 42 år. Det är jättelänge. Jag är fortfarande anställd på Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Det gör att jag har ett engagemang i de här frågorna.SKR har varit tydlig i sitt budskap om att behovet av generella statsbidrag till kommuner och regioner ligger på i storleksordningen 20 miljarder. Regeringen har beslutat om 6 miljarder. Det är inte heller 6 miljarder som oavkortat går till regionerna, utan det ska delas med 290 kommuner. Då blir det inte så jättemycket i kassan per sjukhus. Statsrådet avslutar sitt anförande med att säga att jag ska känna mig trygg med att regeringen tar frågan på allvar. Men jag kan inte hålla med. Jag är inte riktigt trygg. Allra minst trygg blev jag i går när jag läste om Ivos senaste inspektion i den delrapport som har kommit ut. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerIvo har inspekterat 27 sjukhus i 21 regioner. Av dem får 26 nedslag i fråga om kvalitet och att det finns stora brister. Det 27:e har inte fått sitt svar. Det är Oskarshamns sjukhus.För Region Stockholms del har man inspekterat Danderyds sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Karolinska Huddinge och Astrid Lindgrens barnsjukhus som tillhör Karolinska Universitetssjukhuset.Två av de inspekterade sjukhusen riskerar dessutom stora viten för att bristerna är så stora. För Sundsvalls sjukhus handlar det om 15 miljoner kronor och för Akademiska sjukhuset i Uppsala handlar det om 20 miljoner kronor för att bristerna är så omfattande.Det som Ivo anger för de 26 sjukhusen är att man har dygnslånga väntetider på akuten och utbredd korridorvård. Korridorpatienterna får bjällror eller kastrullock för att uppmärksamma personalen för att det inte finns någon ringledning. Än mindre finns det syrgasuttag. När jag läste den rapporten i går var det rakt igenom en väldigt sorglig läsning. I en DN-intervju den 17 januari, i veckan, säger statsrådet att det finns stora problem. Där är vi nog eniga med varandra. I samma andetag säger statsrådet: Vi bygger ut antalet vårdplatser. Det är nödvändigt för att vi ska kunna kapa köer, ge en god och nära vård och kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagen.Jag håller fullständigt med. Men det är lite svårt att tro att det här är någonting som är snutet ur näsan, för samtidigt har neddragningarna pågått väldigt länge. Jag ställde en fråga om Region Stockholm i min interpellation, och det beror givetvis på att det är den region jag känner allra bäst.Man kan titta på hur det ser ut på helgerna när köerna och väntetiderna på akutmottagningarna i Region Stockholm har varit väldigt långa. Covid-19 pågår fortfarande och fyller akutmottagningarna. Därtill har man säsongsinfluensa, som inte heller är någon jättelättsam sjukdom för framför allt äldre människor. Man har vinterkräksjuka, och barnakuten har fyllts på av RS-virusinfekterade barn.Varje gång detta händer börjar givetvis vårdköerna byggas upp, och vi behöver prata om hur man kapar köerna. Jag återkommer till det i nästa inlägg."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktigt lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonalen för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården?","answer":"Mirja Räihä har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, mot bakgrund av det som anförs i rapporter om välfärdens underfinansiering. Ledamoten har också frågat mig hur jag och regeringen tänker svara Region Stockholm, som nu tillför stora resurser själv men där regeringens budget lämnar regionerna med underskott. Slutligen har Mirja Räihä frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att vårdpersonalen ska orka igenom en kommande kris mot bakgrund av att en viktig lärdom efter pandemin var att det krävs både fler anställda och mer satsningar på vårdpersonal för att fler ska orka och fler ska välja att jobba i vården. Till att börja med har regionernas ekonomi stärkts under de senaste åren, och sektorn redovisade 2021 det högsta resultatet någonsin, totalt 22 miljarder kronor. Vid utgången av 2021 fanns det totalt 40 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver, varav 10 miljarder kronor var resultatutjämningsreserv för regionerna. Orsaken till situationen i sjukvården har alltså inte varit brist på ekonomiska medel. Samtidigt står vi inför ett klart sämre konjunkturläge med samtidig stigande inflation. Trots detta ska det alltid vara möjligt att lita på välfärden. Att säkerställa att fler personer i Sverige får den vård som de har behov av inom skälig tid är en av regeringens viktigaste uppgifter på välfärdspolitikens område. Regeringen har lagt fram en återhållsam budget för att säkerställa handlingsutrymme för åren som kommer. En stor del av reformutrymmet används till den permanenta nivåhöjningen av de generella statsbidragen till kommuner och regioner på 6 miljarder kronor för att minska risken för att de höga priserna leder till neddragningar inom hälso- och sjukvården och andra välfärdsverksamheter. Regeringen genomför samtidigt flera riktade satsningar för att bland annat öka antalet vårdplatser och korta väntetider och vårdköer. Dessa satsningar görs riktat just för att stärka sjukvården. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen ger stora tillskott i syfte att öka såväl vårdkapacitet som antalet vårdplatser. Totalt avsätter regeringen 2 miljarder kronor årligen 2023 och de kommande åren framöver i budgetperioden för att öka antalet vårdplatser. Vidare tillförs bland annat förlossningsvården och kvinnors hälsa medel i budgetpropositionen för 2023 på sammanlagt 1,7 miljarder kronor för 2023 och därefter 1,5 miljarder kronor per år för åren därefter. Regeringen stärker också sektorn genom tillskott till de generella statsbidragen med 6 miljarder kronor per år i permanenta satsningar till kommuner och regioner. Jag instämmer med Mirja Räihä om att det krävs både fler anställda och större satsningar på vårdpersonalen. Brist på personal med rätt kompetens i sjukvården har aldrig varit så påtaglig som nu. Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen därför 3,2 miljarder kronor under detta år för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. En faktor för att öka kompetensen i vården är att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. För att få fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig avsätter regeringen i budgetpropositionen sammanlagt 500 miljoner kronor för 2023. Regeringen avsätter även 100 miljoner kronor från och med 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter för specialistsjuksköterskor.Regeringen anser att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas och gav därför i går Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet, ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.Jag vill avsluta med att säga att jag självklart delar ledamotens engagemang när det gäller att förbättra situationen i sjukvården, och hon kan vara trygg med att regeringen tar den här frågan på allvar. Jag ser fram emot vårt samtal och diskussion i den här frågan."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Tack, Sofia Amloh, för duvningen som du och kollegor i riksdagen har givit mig. Det är så här det ska se ut. Starka, trygga riksdagsledamöter ska driva på.Jag måste ändå påminna om att vi hade en pandemi. Man kan inte ha samma insatser och åtgärder efter en pandemi som under en pandemi. Då handlade allting om att se till att saker bara rullade. Allting var digitalt, och vi fick inte ses. En mängd människor for illa i världen och många dog, och en del är sjuka fortfarande.Nu har vi ett annat fokus; nu måste vi se till att allting som sker är arbetsplatsnära och effektivt och att det fokuserar på språk, språk och språk. Det här är saker som inte bara sker i det allmänna utbildningssystemet eller med stöd, utan det är också ett ansvar som man måste kunna ta själv i olika former. Vi ser hur människor har integrerats i Sverige under nästan ett århundrade - eller åtminstone efter andra världskriget. Det är människor som med olika insatser själva har tagit ansvar för att lära sig. Men grunden är att de har kommit i jobb. Det är väldigt viktigt. De har fått lära sig på jobbet. Därför gör vi satsningar som jag vill lyfta fram och som handlar om att kombinera jobb och språk. Det handlar om värdighet.Men vi gör också andra saker. Vi satsar på kvinnors organisation och ser till att kvinnor i utsatta områden får lättare att organisera sig. Jag besökte i veckan ett tjejforum på Bäckby i Västerås och träffade unga tjejer som gör allt vad de kan för att hjälpa andra unga tjejer att få mer egenmakt och vilja organisera sig.Vi gör satsningar på en av Sveriges viktigaste rörelser - idrottsrörelsen - för att se till att man har något meningsfullt att göra. Förutom att ungar ska gå i skolan ska de ha en meningsfull fritid. Vuxna ska gå till ett jobb eller en utbildning, och sedan ska de ha något meningsfullt att göra. Då är idrottsrörelsen viktig.Vi gör mängder av saker för att bygga kraft som kommer att hjälpa kvinnor i dessa utsatta områden.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Tack, Sofia Amloh, för duvningen som du och kollegor i riksdagen har givit mig. Det är så här det ska se ut. Starka, trygga riksdagsledamöter ska driva på.Jag måste ändå påminna om att vi hade en pandemi. Man kan inte ha samma insatser och åtgärder efter en pandemi som under en pandemi. Då handlade allting om att se till att saker bara rullade. Allting var digitalt, och vi fick inte ses. En mängd människor for illa i världen och många dog, och en del är sjuka fortfarande.Nu har vi ett annat fokus; nu måste vi se till att allting som sker är arbetsplatsnära och effektivt och att det fokuserar på språk, språk och språk. Det här är saker som inte bara sker i det allmänna utbildningssystemet eller med stöd, utan det är också ett ansvar som man måste kunna ta själv i olika former. Vi ser hur människor har integrerats i Sverige under nästan ett århundrade - eller åtminstone efter andra världskriget. Det är människor som med olika insatser själva har tagit ansvar för att lära sig. Men grunden är att de har kommit i jobb. Det är väldigt viktigt. De har fått lära sig på jobbet. Därför gör vi satsningar som jag vill lyfta fram och som handlar om att kombinera jobb och språk. Det handlar om värdighet.Men vi gör också andra saker. Vi satsar på kvinnors organisation och ser till att kvinnor i utsatta områden får lättare att organisera sig. Jag besökte i veckan ett tjejforum på Bäckby i Västerås och träffade unga tjejer som gör allt vad de kan för att hjälpa andra unga tjejer att få mer egenmakt och vilja organisera sig.Vi gör satsningar på en av Sveriges viktigaste rörelser - idrottsrörelsen - för att se till att man har något meningsfullt att göra. Förutom att ungar ska gå i skolan ska de ha en meningsfull fritid. Vuxna ska gå till ett jobb eller en utbildning, och sedan ska de ha något meningsfullt att göra. Då är idrottsrörelsen viktig.Vi gör mängder av saker för att bygga kraft som kommer att hjälpa kvinnor i dessa utsatta områden.Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Tack för debatterna som vi har haft den här eftermiddagen. Det känns väldigt uppfriskande och bra för den här vårterminen. Jag ska avrunda debatten med mitt slutanförande.Jag nappar lite på det som sas om att det är tomt i lådorna på Arbetsmarknadsdepartementet. Ni skulle fylla de lådorna när ni kom dit och var redo att styra landet. Det känns fortfarande som att det inte fylls på där. Det var vad jag menade med vad jag sa i mitt tidigare inlägg om att vi inte har så mycket att ta ställning till här i riksdagen.Den här interpellationen handlar om den ekonomiska jämställdheten och vikten av ett arbete. Det handlar om identitet och självständighet och att vara någon som kan vara med att bidra. Den handlar om synen på sig själv och att kunna vara en del av samhället. Det är svårt att alltid beskriva i ord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att man måste se och uppleva, både hos sig själv och hos andra människor, att få det där lönekuvertet varje månad. Jag kommer själv ihåg när det inte bara var ett sommarjobb. Det var inte bara nu som jag fick ett lönekuvert, och inget nästa månad, utan det kom varje månad. Det är oslagbart och viktigt för att få människor att växa.Jag vidhåller fortfarande att nedskärningar är nedskärningar. Det går inte att komma ifrån det. Det tror jag också att statsrådet förstår. Det kommer vi att påpeka och vara tydliga med från oppositionen. Det är inte okej att göra det nu.Socialdemokraterna är ett arbetarparti. Det är vårt dna när det kommer till de här frågorna. Vi kommer inte att släppa en millimeter, framför allt inte i en lågkonjunktur. Vi ska göra allt som krävs. Det hoppas jag att även statsrådet tänker göra."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Tack för debatterna som vi har haft den här eftermiddagen. Det känns väldigt uppfriskande och bra för den här vårterminen. Jag ska avrunda debatten med mitt slutanförande.Jag nappar lite på det som sas om att det är tomt i lådorna på Arbetsmarknadsdepartementet. Ni skulle fylla de lådorna när ni kom dit och var redo att styra landet. Det känns fortfarande som att det inte fylls på där. Det var vad jag menade med vad jag sa i mitt tidigare inlägg om att vi inte har så mycket att ta ställning till här i riksdagen.Den här interpellationen handlar om den ekonomiska jämställdheten och vikten av ett arbete. Det handlar om identitet och självständighet och att vara någon som kan vara med att bidra. Den handlar om synen på sig själv och att kunna vara en del av samhället. Det är svårt att alltid beskriva i ord. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tror att man måste se och uppleva, både hos sig själv och hos andra människor, att få det där lönekuvertet varje månad. Jag kommer själv ihåg när det inte bara var ett sommarjobb. Det var inte bara nu som jag fick ett lönekuvert, och inget nästa månad, utan det kom varje månad. Det är oslagbart och viktigt för att få människor att växa.Jag vidhåller fortfarande att nedskärningar är nedskärningar. Det går inte att komma ifrån det. Det tror jag också att statsrådet förstår. Det kommer vi att påpeka och vara tydliga med från oppositionen. Det är inte okej att göra det nu.Socialdemokraterna är ett arbetarparti. Det är vårt dna när det kommer till de här frågorna. Vi kommer inte att släppa en millimeter, framför allt inte i en lågkonjunktur. Vi ska göra allt som krävs. Det hoppas jag att även statsrådet tänker göra."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Nu ska jag börja i den andra änden så att vi inte missar viktiga inlägg.När svenska folket hade gått till val och röstat som det gjorde blev det en ny regering. Jag hade då förmånen att komma till Arbetsmarknadsdepartementet. Det var väldigt tomt i lådorna. Det som flög upp var lite brödsmulor och ett par flugor. Det fanns ingenting. Det var tomt på reformer.Det har också visat sig att det under den mandatperiod som gått också har varit lite tomt på reformer. Mycket handlar om att vi styr genom budget, sa den tidigare arbetsmarknadsministern - med många förtjänster - från Socialdemokraterna. Det är inte per definition väldigt mycket om man jämför med andra utskott här i riksdagen.Vi har en stor fråga som jag kommer att prata med egentligen alla partier om i riksdagen. Det handlar om en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Där finns en bred enighet om att det utredningsförslag som togs fram av den förra regeringen har stora förtjänster.Det finns några remissinstanser som är lite tveksamma till delar. Där kommer vi att återkomma. Det är en gigantisk sak för att öka tryggheten för människor och få upp andelen personer som är en del av arbetslöshetsförsäkringen, som vi nu har höjt. Det är för att den inte är indexerad som andra. Det sker nu en sådan höjning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan till frågan om vårdnadsbidrag eller olika former av kontantersättningar till människor. Jag tror precis som många andra att det är mycket bättre att satsa på den svenska förskolan. Det gäller grupper som av något skäl väljer att inte ha sina barn där, kanske för att de har den bakgrund som den här interpellationen handlar om.Det är väldigt bra att barnen kommer dit. Det är ett sätt för barnen att få lära sig svenska, och de tar med det hem. Då kanske kunskaperna i svenska ökar på alla sätt. Det är helt centralt att den svenska förskolan prioriteras framför det som det ställdes frågor om. Den typen av förslag som nu nämndes tycker jag absolut inte är bra.Vi går vidare. I inlägget från Vänsterpartiets ledamot som deltar i debatten hörde jag att hon var lite orolig för bådas svar. Jag menar nog ändå att det är viktigt att man tar upp den nya linjen från Socialdemokraterna. Vi har haft den länge, och vi välkomnar den. Vuxna friska människor som får ersättning ska göra någon form av motprestation.Tanken är inte att det första jobbet ska vara det sista jobbet. Jag håller med om att många människor har en begränsad arbetsmarknad, och man kan uppleva att det är lågbetalt. Men det är mycket bättre att ha ett första jobb än inget jobb.Det första jobbet är helt avgörande för att komma i nya jobb. Erfarenheten är att många som har gått med olika garantier. De har haft rusta och matcha-tjänsterna. Man har försökt att hjälpa människor med dem eller med Arbetsförmedlingens egna program. Men människor kommer inte ut i reguljärt arbete. Det är verkligen beklagligt.Jag vill ge en korrekt beskrivning av det som sas. Jag är glad att regeringen innan den förra regeringen gjorde den reform som handlade om att arbetsmarknaden var det givna för en person som kom till vårt land. Det har medverkat till de insatser som gjordes av den förra regeringen där man har kortat tiden. Det har gått åt rätt håll. Men det måste bli ännu bättre. Människor ska komma i jobb.Vi gör också fler satsningar på att fler människor ska komma till svenskakunskaper. Det gäller till exempel människor från Ukraina. Det får vi ha en annan debatt om. Det handlar om vad vi gör för insatser för ukrainare för att de också ska komma till språkutbildning. Det kanske inte alltid är så att sfi är den enda vägen dit."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Nu ska jag börja i den andra änden så att vi inte missar viktiga inlägg.När svenska folket hade gått till val och röstat som det gjorde blev det en ny regering. Jag hade då förmånen att komma till Arbetsmarknadsdepartementet. Det var väldigt tomt i lådorna. Det som flög upp var lite brödsmulor och ett par flugor. Det fanns ingenting. Det var tomt på reformer.Det har också visat sig att det under den mandatperiod som gått också har varit lite tomt på reformer. Mycket handlar om att vi styr genom budget, sa den tidigare arbetsmarknadsministern - med många förtjänster - från Socialdemokraterna. Det är inte per definition väldigt mycket om man jämför med andra utskott här i riksdagen.Vi har en stor fråga som jag kommer att prata med egentligen alla partier om i riksdagen. Det handlar om en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Där finns en bred enighet om att det utredningsförslag som togs fram av den förra regeringen har stora förtjänster.Det finns några remissinstanser som är lite tveksamma till delar. Där kommer vi att återkomma. Det är en gigantisk sak för att öka tryggheten för människor och få upp andelen personer som är en del av arbetslöshetsförsäkringen, som vi nu har höjt. Det är för att den inte är indexerad som andra. Det sker nu en sådan höjning. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSedan till frågan om vårdnadsbidrag eller olika former av kontantersättningar till människor. Jag tror precis som många andra att det är mycket bättre att satsa på den svenska förskolan. Det gäller grupper som av något skäl väljer att inte ha sina barn där, kanske för att de har den bakgrund som den här interpellationen handlar om.Det är väldigt bra att barnen kommer dit. Det är ett sätt för barnen att få lära sig svenska, och de tar med det hem. Då kanske kunskaperna i svenska ökar på alla sätt. Det är helt centralt att den svenska förskolan prioriteras framför det som det ställdes frågor om. Den typen av förslag som nu nämndes tycker jag absolut inte är bra.Vi går vidare. I inlägget från Vänsterpartiets ledamot som deltar i debatten hörde jag att hon var lite orolig för bådas svar. Jag menar nog ändå att det är viktigt att man tar upp den nya linjen från Socialdemokraterna. Vi har haft den länge, och vi välkomnar den. Vuxna friska människor som får ersättning ska göra någon form av motprestation.Tanken är inte att det första jobbet ska vara det sista jobbet. Jag håller med om att många människor har en begränsad arbetsmarknad, och man kan uppleva att det är lågbetalt. Men det är mycket bättre att ha ett första jobb än inget jobb.Det första jobbet är helt avgörande för att komma i nya jobb. Erfarenheten är att många som har gått med olika garantier. De har haft rusta och matcha-tjänsterna. Man har försökt att hjälpa människor med dem eller med Arbetsförmedlingens egna program. Men människor kommer inte ut i reguljärt arbete. Det är verkligen beklagligt.Jag vill ge en korrekt beskrivning av det som sas. Jag är glad att regeringen innan den förra regeringen gjorde den reform som handlade om att arbetsmarknaden var det givna för en person som kom till vårt land. Det har medverkat till de insatser som gjordes av den förra regeringen där man har kortat tiden. Det har gått åt rätt håll. Men det måste bli ännu bättre. Människor ska komma i jobb.Vi gör också fler satsningar på att fler människor ska komma till svenskakunskaper. Det gäller till exempel människor från Ukraina. Det får vi ha en annan debatt om. Det handlar om vad vi gör för insatser för ukrainare för att de också ska komma till språkutbildning. Det kanske inte alltid är så att sfi är den enda vägen dit."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag har svårt att ha samma ansats som Patrik Björck och tolka det som positivt. Det jag hör är att statsrådet slingrar sig och hänvisar det jag sa i mitt inlägg till en annan minister.Vi har här framför oss arbetsmarknads- och integrationsministern. Integrationsministern försöker att hänvisa frågan om utrikes födda kvinnors tillgång till utbildning i svenska och samhällskunskap till en annan minister. Det är att inte ta ansvar för sin portfölj.En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration och en lyckad etablering för utrikes födda kvinnor måste vara att de kan lära sig svenska. En minskning på komvux, där sfi ingår, med 1,23 miljarder från 2022 till 2023, där sfi ingår, måste angå integrationsministern. En halvering av Svenska från dag ett måste angå integrationsministern. Det kan inte vara frågor som hänvisas till någon annan. Det tycker inte jag är att ta ansvar.Jag vill säga till statsrådet: Stå här och ta ansvar för din portfölj! Svara i så fall på den här frågan: Hur kommer sänkta anslag till komvux och halverat anslag till Svenska från dag ett att bidra till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden?"}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag har svårt att ha samma ansats som Patrik Björck och tolka det som positivt. Det jag hör är att statsrådet slingrar sig och hänvisar det jag sa i mitt inlägg till en annan minister.Vi har här framför oss arbetsmarknads- och integrationsministern. Integrationsministern försöker att hänvisa frågan om utrikes födda kvinnors tillgång till utbildning i svenska och samhällskunskap till en annan minister. Det är att inte ta ansvar för sin portfölj.En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration och en lyckad etablering för utrikes födda kvinnor måste vara att de kan lära sig svenska. En minskning på komvux, där sfi ingår, med 1,23 miljarder från 2022 till 2023, där sfi ingår, måste angå integrationsministern. En halvering av Svenska från dag ett måste angå integrationsministern. Det kan inte vara frågor som hänvisas till någon annan. Det tycker inte jag är att ta ansvar.Jag vill säga till statsrådet: Stå här och ta ansvar för din portfölj! Svara i så fall på den här frågan: Hur kommer sänkta anslag till komvux och halverat anslag till Svenska från dag ett att bidra till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag ska välja att tolka statsrådet Johan Pehrson positivt. (Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Tack!)Jag tolkar det på ett sådant sätt att statsrådet och den nuvarande regeringen kommer att försvara arbetslöshetsförsäkringen. Det var ett positivt besked.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag var också lite imponerad över att statsrådet ämnar ta initiativ till att indexera arbetslöshetsförsäkringen. Det var också ett positivt besked. Jag lovar att jag kommer att följa den här regeringen. Det var också fantastiskt att man nu har omformulerat hela sin idé om den så kallade arbetslinjen. Det tackar jag extra för. Jag hoppas verkligen att statsrådet står vid sitt ord och att statsrådet inte bara är lösmynt i talarstolen i största allmänhet.När man läser riksdagsprotokollet och ser vad statsrådet har gett för besked ska man sedan också kunna lita på det, fru talman. Det är min förhoppning. Jag väljer att tolka statsrådet positivt."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag ska välja att tolka statsrådet Johan Pehrson positivt. (Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Tack!)Jag tolkar det på ett sådant sätt att statsrådet och den nuvarande regeringen kommer att försvara arbetslöshetsförsäkringen. Det var ett positivt besked.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag var också lite imponerad över att statsrådet ämnar ta initiativ till att indexera arbetslöshetsförsäkringen. Det var också ett positivt besked. Jag lovar att jag kommer att följa den här regeringen. Det var också fantastiskt att man nu har omformulerat hela sin idé om den så kallade arbetslinjen. Det tackar jag extra för. Jag hoppas verkligen att statsrådet står vid sitt ord och att statsrådet inte bara är lösmynt i talarstolen i största allmänhet.När man läser riksdagsprotokollet och ser vad statsrådet har gett för besked ska man sedan också kunna lita på det, fru talman. Det är min förhoppning. Jag väljer att tolka statsrådet positivt."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag ska fatta mig kort. Efter att ha lyssnat på båda sidor i debatten måste jag konstatera att jag inte på något sätt känner mig tryggare i att det kommer att bli någon förändring alls. Och om det skulle bli någon förändring kommer det att vara till det sämre. Jag måste säga igen hur viktig denna fråga är. Det är inte bara en fråga om integration. Frågan handlar om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass. Jag har hört vad statsrådet har sagt. Men jag måste summera genom att säga att det som sägs inte får mer genomslag bara för att man upprepar samma sak flera gånger."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag ska fatta mig kort. Efter att ha lyssnat på båda sidor i debatten måste jag konstatera att jag inte på något sätt känner mig tryggare i att det kommer att bli någon förändring alls. Och om det skulle bli någon förändring kommer det att vara till det sämre. Jag måste säga igen hur viktig denna fråga är. Det är inte bara en fråga om integration. Frågan handlar om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass. Jag har hört vad statsrådet har sagt. Men jag måste summera genom att säga att det som sägs inte får mer genomslag bara för att man upprepar samma sak flera gånger."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag tror absolut att det finns goda ambitioner från statsrådet på detta område, kanske den bästa ambitionen från hela regeringen vid en jämförelse. Jag har sett att det i statsrådets parti, Liberalerna, ändå finns genomarbetade politiska förslag för detta, för integration och för människor i arbete. Men dessa ambitioner behöver också synas i budgetposter och i faktisk politik. Vårens propositionslista från regeringen med reformer som vi ska ta oss an här i riksdagen ekar ganska tomt. Jag tror att det finns en om detta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet beskriver i sitt svar de tre stora reformområdena som man ska ta itu med. Men när kommer det att ske? Det behöver ändå ske något nu. Det behöver synas i faktisk och praktisk politik i konkreta förslag och i faktiska reformer. Men det blir inte så trovärdigt när man ser att det faktiskt är fråga om nedskärningar. Jag förstår att man kan dra ut denna tidsaxeln när det gäller vad som händer i verkligheten och i omvärlden och när det gäller hur budgetposter har sett ut och så vidare. Men just nu har vi gått från år 2022 till 2023 då vi ser att det blir mindre i en tid då det behöver vara mer. Det finns en rad saker jag är orolig för. Jag tänker lyfta fram en sak till här. Flera av regeringspartierna har tidigare förespråkat och demonstrerat att de vill återinföra ett vårdnadsbidrag. Det skulle leda till att fler utrikes födda kvinnor skulle få bidrag för att stanna hemma och ta hand om barn i stället för att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden. När den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade vårdnadsbidraget innebar det en väsentlig skillnad för att kvinnor skulle komma in på arbetsmarknaden. Jag vill adressera denna oro till statsrådet. Behöver jag vara orolig? Hur ser statsrådet på att den regering som han ingår i nu kanske ska införa en barnomsorgspeng eller liknande bidrag? Det skulle vara riktigt förödande. Hur ser statsrådet på det?"}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag tror absolut att det finns goda ambitioner från statsrådet på detta område, kanske den bästa ambitionen från hela regeringen vid en jämförelse. Jag har sett att det i statsrådets parti, Liberalerna, ändå finns genomarbetade politiska förslag för detta, för integration och för människor i arbete. Men dessa ambitioner behöver också synas i budgetposter och i faktisk politik. Vårens propositionslista från regeringen med reformer som vi ska ta oss an här i riksdagen ekar ganska tomt. Jag tror att det finns en om detta.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet beskriver i sitt svar de tre stora reformområdena som man ska ta itu med. Men när kommer det att ske? Det behöver ändå ske något nu. Det behöver synas i faktisk och praktisk politik i konkreta förslag och i faktiska reformer. Men det blir inte så trovärdigt när man ser att det faktiskt är fråga om nedskärningar. Jag förstår att man kan dra ut denna tidsaxeln när det gäller vad som händer i verkligheten och i omvärlden och när det gäller hur budgetposter har sett ut och så vidare. Men just nu har vi gått från år 2022 till 2023 då vi ser att det blir mindre i en tid då det behöver vara mer. Det finns en rad saker jag är orolig för. Jag tänker lyfta fram en sak till här. Flera av regeringspartierna har tidigare förespråkat och demonstrerat att de vill återinföra ett vårdnadsbidrag. Det skulle leda till att fler utrikes födda kvinnor skulle få bidrag för att stanna hemma och ta hand om barn i stället för att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden. När den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade vårdnadsbidraget innebar det en väsentlig skillnad för att kvinnor skulle komma in på arbetsmarknaden. Jag vill adressera denna oro till statsrådet. Behöver jag vara orolig? Hur ser statsrådet på att den regering som han ingår i nu kanske ska införa en barnomsorgspeng eller liknande bidrag? Det skulle vara riktigt förödande. Hur ser statsrådet på det?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar för inläggen i denna debatt. Vi har just förstärkt arbetslöshetsförsäkringen så att den ligger kvar på den tillfälligt höjda ersättningsnivån. Det är en viktig uppräkning. Det är en av de försäkringar som inte räknas upp med index som mycket annat gör, till exempel studiemedel från CSN, graviditetspenning och annat i vårt välfärdssystem. Att detta är indexerat är i grunden väldigt bra - att ha det som automatiska kompensatoriska åtgärder i en kostnadskris som Sverige har försatts i av omvärlden och kanske av tidigare politiska beslut. Men inte minst är denna kostnadskris ett importerat problem beroende på det vidriga kriget i Ukraina. I går började någon prata om att det skulle delas ut hörapparater här i kammaren, och det var inte jag. Men det är inte långa köer inom sjukvården för att få hjälp med det. Jag säger att jag inte kan gå in och tala om vilka arbetsmarknadsutbildningar som ska finnas, var de ska finnas och exakt hur de ska se ut. Men de ska vara av hög kvalitet och bli fler. Man ska göra vad man kan från branschen, facket och Arbetsförmedlingen för att se till att de blir så fullsatta som möjligt. Det kan jag säga. Jag pekade också på det allvar som finns i riksdagen och att riksdagen kan ta initiativ genom olika tillkännagivanden och så vidare när man inte tycker att något är tillräckligt bra. Det sker i olika omfattning beroende på det parlamentariska läget. Det var kanske en självklar upplysning. Men det var ingen vädjan till att interpellanten Patrik Björck ska sätta igång och göra detta. Men det är en möjlighet som alla som är folkvalda har. Även här återkommer jag till det som jag har sagt om att mycket av dessa anpassningar handlar om att man gör justeringar efter pandemin. Men jag förstår att Socialdemokraterna tycker att varje minskning tiden efter pandemin inte är önskvärd, och de pekar på att det är fråga om neddragningar. Men om man tittar på en längre tidsskala ser man var vi nu befinner oss. Det är väldigt viktigt med utbildning. Men detaljerna vad gäller folkbildningen och gymnasieskolan får ledamoten ta upp med relevant statsråd. Men de satsningar som görs på skolan är helt avgörande så att inte fler unga människor kommer ut från grundskolan med ofullständiga betyg. Om de kommer ut från ett gymnasium, egentligen vilket som helst, med godkända betyg är chanserna enormt goda att de får sitt första jobb. Dessa satsningar tycker jag är fullt relevanta. Jag gillar den ingång som gavs inledningsvis i själva interpellationen om att det är väldigt viktigt med ekonomisk jämställdhet. För den utsatta grupp som interpellationen handlar om, utrikes födda kvinnor som kan stå väldigt långt från arbetsmarknaden, är det en mycket svår situation eftersom det är så mycket annat som kontrollerar dessa kvinnors tillvaro. Det hoppas jag att vi kan återkomma till, för jag gillar anslaget som finns från interpellantens parti om att vuxna människor ska jobba för sin ersättning, oavsett om det är inom ramen för kommunens omsorg och försörjningsansvar eller om det är genom andra åtgärder."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar för inläggen i denna debatt. Vi har just förstärkt arbetslöshetsförsäkringen så att den ligger kvar på den tillfälligt höjda ersättningsnivån. Det är en viktig uppräkning. Det är en av de försäkringar som inte räknas upp med index som mycket annat gör, till exempel studiemedel från CSN, graviditetspenning och annat i vårt välfärdssystem. Att detta är indexerat är i grunden väldigt bra - att ha det som automatiska kompensatoriska åtgärder i en kostnadskris som Sverige har försatts i av omvärlden och kanske av tidigare politiska beslut. Men inte minst är denna kostnadskris ett importerat problem beroende på det vidriga kriget i Ukraina. I går började någon prata om att det skulle delas ut hörapparater här i kammaren, och det var inte jag. Men det är inte långa köer inom sjukvården för att få hjälp med det. Jag säger att jag inte kan gå in och tala om vilka arbetsmarknadsutbildningar som ska finnas, var de ska finnas och exakt hur de ska se ut. Men de ska vara av hög kvalitet och bli fler. Man ska göra vad man kan från branschen, facket och Arbetsförmedlingen för att se till att de blir så fullsatta som möjligt. Det kan jag säga. Jag pekade också på det allvar som finns i riksdagen och att riksdagen kan ta initiativ genom olika tillkännagivanden och så vidare när man inte tycker att något är tillräckligt bra. Det sker i olika omfattning beroende på det parlamentariska läget. Det var kanske en självklar upplysning. Men det var ingen vädjan till att interpellanten Patrik Björck ska sätta igång och göra detta. Men det är en möjlighet som alla som är folkvalda har. Även här återkommer jag till det som jag har sagt om att mycket av dessa anpassningar handlar om att man gör justeringar efter pandemin. Men jag förstår att Socialdemokraterna tycker att varje minskning tiden efter pandemin inte är önskvärd, och de pekar på att det är fråga om neddragningar. Men om man tittar på en längre tidsskala ser man var vi nu befinner oss. Det är väldigt viktigt med utbildning. Men detaljerna vad gäller folkbildningen och gymnasieskolan får ledamoten ta upp med relevant statsråd. Men de satsningar som görs på skolan är helt avgörande så att inte fler unga människor kommer ut från grundskolan med ofullständiga betyg. Om de kommer ut från ett gymnasium, egentligen vilket som helst, med godkända betyg är chanserna enormt goda att de får sitt första jobb. Dessa satsningar tycker jag är fullt relevanta. Jag gillar den ingång som gavs inledningsvis i själva interpellationen om att det är väldigt viktigt med ekonomisk jämställdhet. För den utsatta grupp som interpellationen handlar om, utrikes födda kvinnor som kan stå väldigt långt från arbetsmarknaden, är det en mycket svår situation eftersom det är så mycket annat som kontrollerar dessa kvinnors tillvaro. Det hoppas jag att vi kan återkomma till, för jag gillar anslaget som finns från interpellantens parti om att vuxna människor ska jobba för sin ersättning, oavsett om det är inom ramen för kommunens omsorg och försörjningsansvar eller om det är genom andra åtgärder."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för möjligheten att debattera en viktig fråga, och tack till interpellanten för en viktig interpellation!I svaret sa Johan Pehrson att regeringen gör en fortsatt satsning om 270 miljoner kronor på ett regionalt yrkesvux. Begreppet satsning är uppenbarligen ett töjbart begrepp i Johan Pehrsons värld.Låt mig tydliggöra hur det egentligen förhåller sig. Regeringen har lagt fram en budget som minskar anslagen till utbildningsplatser för vuxna med motsvarande 30 000 platser. Det blir 86 miljoner mindre till akademin och 104 miljoner mindre till yrkeshögskolan. Den näst största neddragningen, 492 miljoner, görs på folkbildningen, och den största neddragningen, 1,23 miljarder, görs på yrkesvux, faktiskt just regionalt yrkesvux, som Johan Pehrson säger sig satsa på.Kalla inte en sänkning av anslaget för en satsning! Det blir ett konstigt nyspråk. Jag skulle säga att det är en lögn.Johan Pehrson avslutade den förra interpellationsdebatten med att säga att 500 000 arbetssökande är en resurs. Det är de absolut, men det krävs möjligheter att utbilda sig. Arbetsmarknadsministern är säkert bekant med att den tydligaste gemensamma nämnaren för den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande är att de saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Att de största neddragningarna görs på just de utbildningsformer som leder till en fullföljd gymnasieutbildning för dem som inte har lyckats med detta i ungdomsgymnasieskolan är därför förskräckligt. På det viset gör man inte 500 000 arbetssökande till en resurs, utan man hindrar dem om man minskar anslagen för just dessa utbildningar.Sedan hörde jag att regeringen tänker avskaffa extratjänster. Som Sofia Amloh tydligt pekade på är det en åtgärd som med precision missgynnar utrikes födda kvinnor. Med samma precision vidtar regeringen en annan åtgärd, nämligen att halvera insatsen Svenska från dag ett. De som kommer som nyanlända till Sverige har möjlighet att träffa marken springande om de får börja lära sig Svenska från dag ett. Studieförbunden och folkhögskolorna har jobbat mycket framgångsrikt med detta. I budgeten för 2023 halveras anslaget, och i den plan som ligger i samma budget för 2024 är anslaget 0.Med kirurgisk precision vidtar denna regering åtgärder för att göra det svårare för nyanlända och utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om avskaffade extratjänster, 1,23 miljarder minus till vuxenutbildning och att man tar bort Svenska från dag ett. Kom inte och kalla det för en satsning!"}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Tack, Johan Pehrson, för möjligheten att debattera en viktig fråga, och tack till interpellanten för en viktig interpellation!I svaret sa Johan Pehrson att regeringen gör en fortsatt satsning om 270 miljoner kronor på ett regionalt yrkesvux. Begreppet satsning är uppenbarligen ett töjbart begrepp i Johan Pehrsons värld.Låt mig tydliggöra hur det egentligen förhåller sig. Regeringen har lagt fram en budget som minskar anslagen till utbildningsplatser för vuxna med motsvarande 30 000 platser. Det blir 86 miljoner mindre till akademin och 104 miljoner mindre till yrkeshögskolan. Den näst största neddragningen, 492 miljoner, görs på folkbildningen, och den största neddragningen, 1,23 miljarder, görs på yrkesvux, faktiskt just regionalt yrkesvux, som Johan Pehrson säger sig satsa på.Kalla inte en sänkning av anslaget för en satsning! Det blir ett konstigt nyspråk. Jag skulle säga att det är en lögn.Johan Pehrson avslutade den förra interpellationsdebatten med att säga att 500 000 arbetssökande är en resurs. Det är de absolut, men det krävs möjligheter att utbilda sig. Arbetsmarknadsministern är säkert bekant med att den tydligaste gemensamma nämnaren för den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande är att de saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Att de största neddragningarna görs på just de utbildningsformer som leder till en fullföljd gymnasieutbildning för dem som inte har lyckats med detta i ungdomsgymnasieskolan är därför förskräckligt. På det viset gör man inte 500 000 arbetssökande till en resurs, utan man hindrar dem om man minskar anslagen för just dessa utbildningar.Sedan hörde jag att regeringen tänker avskaffa extratjänster. Som Sofia Amloh tydligt pekade på är det en åtgärd som med precision missgynnar utrikes födda kvinnor. Med samma precision vidtar regeringen en annan åtgärd, nämligen att halvera insatsen Svenska från dag ett. De som kommer som nyanlända till Sverige har möjlighet att träffa marken springande om de får börja lära sig Svenska från dag ett. Studieförbunden och folkhögskolorna har jobbat mycket framgångsrikt med detta. I budgeten för 2023 halveras anslaget, och i den plan som ligger i samma budget för 2024 är anslaget 0.Med kirurgisk precision vidtar denna regering åtgärder för att göra det svårare för nyanlända och utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om avskaffade extratjänster, 1,23 miljarder minus till vuxenutbildning och att man tar bort Svenska från dag ett. Kom inte och kalla det för en satsning!"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag blev lite orolig när jag tog del av statsrådets svar på interpellationen, och när jag lyssnade på statsrådets anföranden i den tidigare interpellationsdebatten förstärktes min oro. Tyvärr finns det nog stor anledning för Sverige och svensk arbetsmarknad att känna oro. Det är häpnadsväckande att vi har ett statsråd som kommer till denna kammare och uppmanar riksdagens ledamöter att ta utskottsinitiativ. Vi har ett statsråd som inte litar på sin egen regering. Det är mycket uppseendeväckande.Nästan ännu värre är att statsrådet i den förra interpellationsdebatten sa att han inte får styra. Vi har alltså ett statsråd med ansvar för arbetsmarknaden som inte litar på sin egen regering, som hoppas att riksdagen ska ta utskottsinitiativ för att rätta till det och som dessutom inte tror att han som statsråd har möjlighet att styra. Regeringen styr det här landet. Det är så svensk demokrati fungerar.Det som gör mig orolig i svaret, fru talman, är att statsrådet hänvisar till att den ekonomiska politiken återigen ska fokusera på strukturellt riktiga reformer. Förra gången en högerregering styrde detta land betydde det att man slaktade arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det var så man definierade det som kom efter, att arbetslinjen skulle upprättas. Det definierades så förra gången vi hade en högerregering, och då slaktades arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen.Det vi har sett så här långt från regeringen är att ett första steg har tagits. Man har slaktat arbetsmarknadspolitiken. Det är illa nog. Min fråga till statsrådet, fru talman, är därför: Avser man att fortsätta sin politik och även slakta arbetslöshetsförsäkringen i nästa steg? Det är svårt att tolka svaret på något annat sätt, med kännedom om hur svensk höger definierar arbetslinjen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har en mycket konkret fråga till statsrådet: Kommer man att följa upp återupprättandet av arbetslinjen genom att slakta också arbetslöshetsförsäkringen?"}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag blev lite orolig när jag tog del av statsrådets svar på interpellationen, och när jag lyssnade på statsrådets anföranden i den tidigare interpellationsdebatten förstärktes min oro. Tyvärr finns det nog stor anledning för Sverige och svensk arbetsmarknad att känna oro. Det är häpnadsväckande att vi har ett statsråd som kommer till denna kammare och uppmanar riksdagens ledamöter att ta utskottsinitiativ. Vi har ett statsråd som inte litar på sin egen regering. Det är mycket uppseendeväckande.Nästan ännu värre är att statsrådet i den förra interpellationsdebatten sa att han inte får styra. Vi har alltså ett statsråd med ansvar för arbetsmarknaden som inte litar på sin egen regering, som hoppas att riksdagen ska ta utskottsinitiativ för att rätta till det och som dessutom inte tror att han som statsråd har möjlighet att styra. Regeringen styr det här landet. Det är så svensk demokrati fungerar.Det som gör mig orolig i svaret, fru talman, är att statsrådet hänvisar till att den ekonomiska politiken återigen ska fokusera på strukturellt riktiga reformer. Förra gången en högerregering styrde detta land betydde det att man slaktade arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det var så man definierade det som kom efter, att arbetslinjen skulle upprättas. Det definierades så förra gången vi hade en högerregering, och då slaktades arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen.Det vi har sett så här långt från regeringen är att ett första steg har tagits. Man har slaktat arbetsmarknadspolitiken. Det är illa nog. Min fråga till statsrådet, fru talman, är därför: Avser man att fortsätta sin politik och även slakta arbetslöshetsförsäkringen i nästa steg? Det är svårt att tolka svaret på något annat sätt, med kännedom om hur svensk höger definierar arbetslinjen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har en mycket konkret fråga till statsrådet: Kommer man att följa upp återupprättandet av arbetslinjen genom att slakta också arbetslöshetsförsäkringen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon lyfter upp en viktig och högst aktuell fråga. Jag vill även hälsa på statsrådet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är inte bara en fråga om integration, utan det är en fråga om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dag står längst bort från arbetsmarknaden och är således den grupp i arbetarklassen som har det tuffast. Utrikes födda kvinnor är samtidigt den grupp som matchas mot den del av arbetsmarknaden där de mest otrygga anställningarna finns. Som bäst är anställningsformen särskild visstid, men sällan på 100 procent.Sanningen är att man matchas mot en arbetsmarknad dominerad av bemanningsföretag inom kök och restaurang, helt utan garanterad anställningsgrad eller grundersättning. Gruppen hamnar i olika personalpooler inom vård- och omsorgsyrken där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms, eller så får man olika tillfälliga anställningar med en procent som det inte går att leva på så att man i stället behöver ha två eller till och med fler jobb.Nu är det omöjligt för mig att inte säga att utrikes födda kvinnor också utnyttjas på en arbetsmarknad där arbetslivskriminalitet styr. När jag tidigare har hört ministern prata om satsningar på arbetsmarknaden hör jag bara tal om individens eget ansvar, tydligare och hårdare krav och att civilsamhället ska bidra. Inte någonstans här kan jag förstå vilka åtgärder som statsrådet faktiskt tänker vidta för att förändra eller förbättra specifikt för utrikes födda kvinnor.Med detta sagt önskar jag att statsrådet kan utveckla det lite så att till och med en kock från Göteborg kan förstå."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon lyfter upp en viktig och högst aktuell fråga. Jag vill även hälsa på statsrådet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är inte bara en fråga om integration, utan det är en fråga om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dag står längst bort från arbetsmarknaden och är således den grupp i arbetarklassen som har det tuffast. Utrikes födda kvinnor är samtidigt den grupp som matchas mot den del av arbetsmarknaden där de mest otrygga anställningarna finns. Som bäst är anställningsformen särskild visstid, men sällan på 100 procent.Sanningen är att man matchas mot en arbetsmarknad dominerad av bemanningsföretag inom kök och restaurang, helt utan garanterad anställningsgrad eller grundersättning. Gruppen hamnar i olika personalpooler inom vård- och omsorgsyrken där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms, eller så får man olika tillfälliga anställningar med en procent som det inte går att leva på så att man i stället behöver ha två eller till och med fler jobb.Nu är det omöjligt för mig att inte säga att utrikes födda kvinnor också utnyttjas på en arbetsmarknad där arbetslivskriminalitet styr. När jag tidigare har hört ministern prata om satsningar på arbetsmarknaden hör jag bara tal om individens eget ansvar, tydligare och hårdare krav och att civilsamhället ska bidra. Inte någonstans här kan jag förstå vilka åtgärder som statsrådet faktiskt tänker vidta för att förändra eller förbättra specifikt för utrikes födda kvinnor.Med detta sagt önskar jag att statsrådet kan utveckla det lite så att till och med en kock från Göteborg kan förstå."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!De frågor som jag har ställt till statsrådet är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, om ministern avser att behålla de subventionerade anställningar som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.Bakgrunden till att jag ställt dessa frågor är bland annat att ett av de sex jämställdhetsmålen är den ekonomiska jämställdheten. Det är helt grundläggande att kvinnor har ett arbete att gå till för att vi ska nå ekonomisk självständighet. Men det är inte en garanti för att vi ska uppnå ekonomisk jämställdhet, för det är fler faktorer som spelar in. Men det finns en förutsättning om man har ett jobb och en egen försörjning att stå på.En stor andel av dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som oftast inte vill något annat än att ha ett jobb och som också förstår hur viktigt det är med den ekonomiska självständigheten och vilka möjligheter det skulle öppna upp i livet. Men de behöver också stödet att kunna ta ett arbete och komma till jobbet. För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och därmed ges makt och frihet över sitt eget liv. Det kan behövas fler steg tills man har det där riktiga jobbet, och då tycker jag att de där insatserna innan är det viktiga.Extratjänsterna, som framför allt har vänt sig till utrikes födda kvinnor, har alltså varit ett viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslöshet och ge dem en chans att komma in i jobb och egen försörjning. Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsten en möjlighet att faktiskt kanske komma ur en isolering i hemmet och komma till ett sammanhang. Det är ett väldigt viktigt första steg. Och jag tror, och jag vill nog hävda att det finns fler som dessutom vet, att detta har haft en stor betydelse för att till slut komma till en anställning som inte är subventionerad. Det är helt klart viktiga steg.Det finns forskning som bekräftar vikten av subventionerade anställningar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden, så varför ska man ta bort extratjänsterna, om det nu är ytterligare en färg i paletten som Arbetsförmedlingen och andra efterfrågar? Vi behöver fler verktyg, inte färre, för att hitta rätt och ta de steg som krävs. Varför finns de inte med i er budget utan bara i vår skuggbudget?"}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret!De frågor som jag har ställt till statsrådet är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, om ministern avser att behålla de subventionerade anställningar som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.Bakgrunden till att jag ställt dessa frågor är bland annat att ett av de sex jämställdhetsmålen är den ekonomiska jämställdheten. Det är helt grundläggande att kvinnor har ett arbete att gå till för att vi ska nå ekonomisk självständighet. Men det är inte en garanti för att vi ska uppnå ekonomisk jämställdhet, för det är fler faktorer som spelar in. Men det finns en förutsättning om man har ett jobb och en egen försörjning att stå på.En stor andel av dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som oftast inte vill något annat än att ha ett jobb och som också förstår hur viktigt det är med den ekonomiska självständigheten och vilka möjligheter det skulle öppna upp i livet. Men de behöver också stödet att kunna ta ett arbete och komma till jobbet. För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och därmed ges makt och frihet över sitt eget liv. Det kan behövas fler steg tills man har det där riktiga jobbet, och då tycker jag att de där insatserna innan är det viktiga.Extratjänsterna, som framför allt har vänt sig till utrikes födda kvinnor, har alltså varit ett viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslöshet och ge dem en chans att komma in i jobb och egen försörjning. Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsten en möjlighet att faktiskt kanske komma ur en isolering i hemmet och komma till ett sammanhang. Det är ett väldigt viktigt första steg. Och jag tror, och jag vill nog hävda att det finns fler som dessutom vet, att detta har haft en stor betydelse för att till slut komma till en anställning som inte är subventionerad. Det är helt klart viktiga steg.Det finns forskning som bekräftar vikten av subventionerade anställningar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden, så varför ska man ta bort extratjänsterna, om det nu är ytterligare en färg i paletten som Arbetsförmedlingen och andra efterfrågar? Vi behöver fler verktyg, inte färre, för att hitta rätt och ta de steg som krävs. Varför finns de inte med i er budget utan bara i vår skuggbudget?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och om jag avser att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.Den ekonomiska politiken behöver återigen fokusera på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning och produktivitet. Arbetslinjen behöver återupprättas. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet, och det är troligt att den kommer att stiga till följd av en lägre efterfrågan i svensk ekonomi.För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. För det tredje behöver vi stärka möjligheterna till omställning.Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen. Nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden, och bidragsberoendet bland utrikes födda ska minska.I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet - frihet att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det får konsekvenser inte bara för den enskilda kvinnan utan även för hennes eventuella barn och familj och i förlängningen för hela samhället.Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, och det behövs bättre drivkrafter för nyanlända kvinnor att arbeta. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter har i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka just utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, och Jämställdhetsmyndigheten ska i dialog med relevanta andra myndigheter och aktörer genomföra en kvalitativ studie om utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Studien ska inkludera aspekter som kan utgöra signifikanta hinder för själva arbetsmarknadsinträdet (A2022/00809).Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux har byggts ut kraftigt de senaste åren och nådde 2022, i spåren av pandemin, sin största omfattning någonsin. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar, som innebär att yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk, möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för i år, som riksdagen har antagit, en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux och att ytterligare 270 miljoner kronor skulle tillföras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSubventionerade anställningar kan - om de är rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Extratjänsterna, som var dyra och sällan ledde till reguljära jobb, finns inte kvar. Däremot är nystartsjobb mer effektiva vad gäller deltagarens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad tid med stöd. Regeringspartierna ligger bakom den förstärkning av nystartsjobben som gjordes under 2022. Övriga subventionerade anställningar finns kvar."}
+{"question":" Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och om jag avser att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.Den ekonomiska politiken behöver återigen fokusera på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning och produktivitet. Arbetslinjen behöver återupprättas. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet, och det är troligt att den kommer att stiga till följd av en lägre efterfrågan i svensk ekonomi.För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. För det tredje behöver vi stärka möjligheterna till omställning.Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen. Nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden, och bidragsberoendet bland utrikes födda ska minska.I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet - frihet att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det får konsekvenser inte bara för den enskilda kvinnan utan även för hennes eventuella barn och familj och i förlängningen för hela samhället.Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, och det behövs bättre drivkrafter för nyanlända kvinnor att arbeta. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter har i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka just utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, och Jämställdhetsmyndigheten ska i dialog med relevanta andra myndigheter och aktörer genomföra en kvalitativ studie om utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Studien ska inkludera aspekter som kan utgöra signifikanta hinder för själva arbetsmarknadsinträdet (A2022/00809).Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux har byggts ut kraftigt de senaste åren och nådde 2022, i spåren av pandemin, sin största omfattning någonsin. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar, som innebär att yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk, möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för i år, som riksdagen har antagit, en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux och att ytterligare 270 miljoner kronor skulle tillföras. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSubventionerade anställningar kan - om de är rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Extratjänsterna, som var dyra och sällan ledde till reguljära jobb, finns inte kvar. Däremot är nystartsjobb mer effektiva vad gäller deltagarens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad tid med stöd. Regeringspartierna ligger bakom den förstärkning av nystartsjobben som gjordes under 2022. Övriga subventionerade anställningar finns kvar."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Jag hör vad interpellanten säger, och vi gör ett gemensamt arbete. Vi behöver först och främst skapa förutsättningar för jobb. I Sverige har vi historiskt haft mycket tuffare lägen än nu när vi har en efterfrågan på arbetskraft men alldeles för hög arbetslöshet och långtidsarbetslöshet.Det kunde ha varit mycket värre. Det hade kunnat vara så att det inte fanns någon efterfrågan på arbete. Jag möter hela tiden organisationer som undrar: Varför kan ingen komma till mig, till oss, till vår bransch och jobba med den viktiga turistnäringen eller den viktiga servicenäringen eller inom vården och omsorgen, med skidliftarna, med hantverk och med att bygga framtidens gröna Sverige? Det är ett enormt gap här. Men det vore värre om det inte fanns några människor alls, så det här går att hantera. Men det är klart att det kommer att ta tid.Det är klart att man kan ha stått utanför arbetsmarknaden och inte mötts av några åtgärder som har hjälpt en, eller man kanske själv inte har stoppat in tillräckligt mycket kraft - för det kan ibland också vara så att det kanske inte har varit tillräckliga krav på att man ska söka - ja, det finns hundratusentals olika svar för alla olika individer, men det är klart att vi nu ska se till att försöka leverera gentemot de kompetensbehov som finns.Som togs upp i gårdagens partiledardebatt är det viktigaste också att skolan fungerar så att vi ser till att det inte blir fler personer som inte har kompetensen och inte kan ta något jobb över huvud taget. För varje år ska det vara färre unga människor som befinner sig i den situationen att de i början av sitt liv inte har grundläggande kunskaper för sitt första jobb. Det första jobbet är oftast det viktigaste på så sätt att det leder till de kommande jobben.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar statsrådet för debatten. Ett fortsatt samtal kommer att vara viktigt, för jag är väldigt orolig. Jag förstår att ni inte sitter med skygglappar och ser åt ett annat håll medan detta pågår, så jag tar Johan Pehrsons försäkran om att ni kommer att agera på allvar. Under pandemin fick den socialdemokratiskt ledda regeringen lägga fram ett antal extrabudgetar, och nu måste regeringen lägga fram så många som det krävs för att minska konsekvenserna av lågkonjunktur, ökad arbetslöshet med mera. Och vi kommer att stå redo oavsett vad som krävs.Låt mig avsluta denna debatt där jag började. Det är viktigt att hela samhället strävar mot ett gemensamt mål och att man på alla politiska områden arbetar för att bryta segregationen och få till den integration som krävs. Det tar tid och är inte alltid lätt, och vi är många som behöver hjälpa till med detta. I Tidöavtalet saknas dock den stora och viktiga beskrivningen av hur detta ska uppnås, och jag oroar mig för att Johan Pehrsons regeringsunderlag inte är det som är berett att hjälpa till mest när det kommer till integration. Vi är dock beredda att sträcka ut en hand och hugga i alla dagar i veckan."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Mycket har skett på grund av stora förändringar i den förra regeringens arbetsmarknadspolitik. En del av det tar vi vidare eftersom det är bra. Det har dock varit en stökig tid, men nu börjar det komma på plats. Andra förändringar sker eftersom vi är ute ur pandemin. Interpellanten frågar var vi står nu och är orolig för hur djup den pågående lågkonjunkturen kommer att bli. Jag kan försäkra alla ledamöter om att vi följer detta noga. Riksdagen var ju inte heller blyg med extrabudgetar under förra mandatperioden, så den möjligheten finns också. Vi är ständigt beredda att agera, och om läget blir värre än vad experterna förutspår kommer vi att agera. Jag är också helt säker på att riksdagen kommer att se till att vi agerar, antingen genom att driva opinion, vilket man gör skickligt, eller direkt via utskotten för att sedan fatta beslut i kammaren. Som sagt lades det fram ett antal tilläggsbudgetar under förra mandatperioden, så den makten har även riksdagen.Det gäller att vara effektiv. Man får aldrig ägna sig åt att gömma undan människor och osynliggöra att de inte har riktiga jobb. Vi hörde siffrorna för både långtidsarbetslösheten och övrig arbetslöshet läsas upp här, och vi vet att över 500 000 människor var inskrivna på Arbetsförmedlingen när jag tillträdde. Det är tråkigt för dessa individer, men det är bra eftersom det innebär en stor resurs för Sverige. Med rätt hjälp och stöd och genom att ta stort eget ansvar kan människor gå mot att bli en del av den reguljära arbetsmarknaden, vilket är målet.Departementet får som bekant inte styra myndigheterna, men i våra myndighetskontakter har vi pekat på sådant som är viktigt. Här har vi fört fram att Samhall borde kunna fungera lite bättre och hjälpa fler. Vi har även pekat på att subventionerade anställningar kan vara viktigt för personer som av olika skäl behöver denna hjälp för att kunna försörja sig.Vi försöker nu anpassa oss till det normala efter en pandemi då allt var väldigt onormalt. Allt vi då gjorde i ganska bred enighet här i kammaren handlade om att frysa läget och genom korttidsprogram och annat hålla människor och företag under armarna. Men nu är vi ute ur pandemin och behöver titta på vad Sverige behöver, och då är fokus på effektiva, arbetsplatsnära åtgärder som leder till reguljära jobb och ger ett högt söktryck hos individer. Därför tror vi, med flera gläder det mig att höra, på nystartsjobben och de kommande etableringsjobben. Vi ska givetvis också hedra den fantastiska överenskommelsen om lärande och omställning mitt i livet - även om det inte primärt är denna grupp vi pratar om i dag."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Jag tackar statsrådet för svaret.I sitt svar kom statsrådet också in på nästa interpellationsdebatt i och med att han tog upp extratjänster och nystartsjobb. Även jag ska säga något om det.När jag hör statsrådets svar får jag en känsla av att regeringen saknar en vision, vilja och plan för hur man ska ta sig an de utmaningar och problem som vi i dag diskuterar och som finns på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhället i dag.Statsrådet pratar om åtgärder som inte leder till jobb och syftar på att man har tagit bort extratjänsterna och fördubblat nystartsjobben. Det verkar finns en tilltro till att nystartsjobben kommer att lösa alla dagens problem med etablering på arbetsmarknaden. Budgetpåsen är på 8,1 miljard 2023, vilket kan jämföras med 4,6 miljarder 2022. Det är alltså en fördubbling. Samtidigt ska vi komma ihåg att nystartsjobben bygger på en rättighetslagstiftning, så alla som uppfyller kraven och kriterierna får ta del av dem. De är också konstruerade så att de oftast går till dem som är närmast arbetsmarknaden och har lättast att få ett arbete. Extratjänster däremot är konstruerade så att de ofta har gått till kvinnor med utländsk bakgrund, precis som interpellanten tar upp. Det har inneburit en möjlighet att komma ut på svensk arbetsmarknad. Även om det är subventionerat till 100 procent innebär det att de finns i ett sammanhang och får lön den 25, vilket påverkar både de egna och familjens förutsättningar för ekonomisk självständighet och förhoppningsvis fortsatt arbete. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVisst visar siffrorna att nystartsjobben går bättre, men det är svårt att jämföra dessa två."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Jag uppskattar statsrådets resonemang och fortsatta inlägg i debatten.Statsrådet tog upp alla insatser som krävs. Vi behöver ha en aktiv, rörlig och kreativ arbetsmarknad där det finns möjligheter att göra en omställning, framför allt i dessa tider. Det är lågkonjunktur och inflation. Det kommer att vara tufft - riktigt tufft. Jag tror att detta är början - eller fortsättningen - på de vågor som vi har haft tidigare med pandemin. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu kommer vi in i en helt annan situation. Då behöver det finnas både ett, två och tre olika alternativ för att rusta människor. Det behöver finnas en hel färgpalett. Då kan vi inte gå in och se till att det blir färre platser, färre möjligheter och smalare alternativ. Tvärtom - vi behöver öppna upp det här.En del av detta är att rusta människor med det svenska språket. Det finns olika sätt att lära sig och ta till sig. Vi behöver skapa alla förutsättningar som går att skapa. Varenda människa som kan komma ut och lära sig språket eller vara med och bidra ska göra det. Detta är vår gemensamma uppgift, inte minst politiskt.Jag tycker att parterna tar en stor del av ansvaret och gör sitt jobb med omställningsstudiestödet och så vidare. Här finns det bra möjligheter. Men politiken behöver vara minst lika aktiv - kanske aktivare än någonsin.Jag kan även ta upp ett annat exempel. Riksdagen har satt mål för integrationen i Sverige. För att vi ska uppnå det mål för integrationspolitiken som har antagits har man uttryckt vikten av ett bra mottagande av nyanlända samt vikten av insatser för att stödja och underlätta så att det går snabbt att etablera sig och komma in på arbetsmarknaden och i det svenska samhället.Ett ganska viktigt exempel, som har gjort skillnad, är bosättningslagen. Den kom på plats 2016, har jag för mig. Riksrevisionen har gjort en rapport som visar att det har blivit bättre. Det går snabbare att etablera sig. Detta har haft goda effekter.Jag skulle jättegärna vilja veta hur statsrådet tänker när det gäller denna reform. Är det någonting som regeringen vill ändra på? Vill regeringen ha kvar den?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Visst finns det stora utmaningar. Vi har ju haft förmånen att agera i snart 100 dagar. Jag har ägnat mycket av denna tid åt att träffa de organisationer och myndigheter som är ansvariga.Inte minst Arbetsförmedlingen upplever nu att man har en situation där man kommer ut ur den förra mandatperioden, som var ganska jobbig för Arbetsförmedlingen och dess 11 100 duktiga medarbetare. De kämpar på och ska nu agera med det regelverk som är på plats för att bättre kunna rusta och matcha personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och som i dag på olika sätt är en del av Arbetsförmedlingens ansvar eftersom de är inskrivna där. Arbetsförmedlingens medarbetare kommer nu att kunna göra detta med ökad kraft dag för dag. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetsförmedlingen har varit inne i en ganska svår omställning. Dessförinnan gjorde man dessutom en omfattande digitaliseringsresa, vilket inte är obekant för någon i riksdagen som har följt Arbetsförmedlingen över tid.Med effektiviseringar menar vi att denna regering - liksom den tidigare regeringen - hela tiden tittar på åtgärder som vi inte tycker har varit så effektiva och som inte i förlängningen leder till ett ordinarie jobb. Det är därför vi fokuserar på och förstärker nystartsjobben snarare än extratjänsterna. Det är därför vi nu ser till att - förhoppningsvis som en del av det stora omställningspaketet, som kostar väldigt många men väldigt väl investerade miljarder - också få till etableringsjobb, vilket kan vara ett steg in.Vi har praktikplatser, som jag nämnde. Vi gör också satsningar på yrkesvux, inte minst för att koppla ihop språk och utbildning. Ofta behövs båda, för många människor står långt ifrån arbetsmarknaden beroende på att de saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att komma ut på arbetsmarknaden.Uppdraget till Arbetsförmedlingen är tydligt: De arbetsmarknadsutbildningar som finns ska öka; det är myndighetens uppdrag. Men det handlar också om vad man gör och vad man kan. Arbetsförmedlingen måste tillsammans med branscher och andra aktörer, inte minst fack, se till att utbildningarna verkligen blir sökta. Det är ju ingen idé att erbjuda platser som ingen tar.Jag håller med båda de ledamöter som deltar i debatten - de har en korrekt analys. Man måste göra mer för att se till att människor verkligen deltar i de arbetsmarknadsutbildningar som finns. Det är ju en fantastisk förmån att vi hjälper människor att dels klara sin egen framtid, öka sin frihet och skapa möjligheter, dels bli en viktig del i samhällsbygget, komma in i en verksamhet som man kanske inte har jobbat i tidigare eller bidra till att minska den mer eller mindre konstanta kompetensbrist som finns inom transportsektorn, turistnäringen och restaurangnäringen samt hos andra viktiga aktörer.Språket är ju det mest centrala. Där jobbar vi på flera fronter. Jag är glad att det parti som ledamöterna i debatten tillhör har varit tydligt med att Sverige måste öka kraften när det gäller att människor ska läsa svenska.Jag hoppas att vi kan göra detta tillsammans. Jag kommer att ta till mig alla goda idéer med nya exempel på hur man gör. Här finns det bara ett mål: fler i arbete."}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Jag vill tacka Sofia Amloh för en väldigt bra fråga, och jag vill också tacka statsrådet för svaret.Detta är en väldigt viktig fråga som nu berör väldigt många människor. Vi ser att klyftorna i vårt samhälle ökar. Den ekonomiska utsattheten och segregationen, som interpellationen egentligen handlar om, har ökat de senaste decennierna; det är inget som har ökat nu. Att bryta och bekämpa segregationen, med allt vad den innebär, är en av de tuffaste och viktigaste utmaningar vi har i vårt samhälle. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet att ojämlikhet och ökade klyftor är djupt skadligt för ett samhälle men också för individerna. Därför måste vi göra allt vi kan för att se till att individen får de bästa förutsättningarna att lyckas, men också för att bryta segregationen i vårt samhälle.Jag vet också att det inte finns någon quickfix när det gäller denna problematik. Det behövs en bredare diskussion och ansats när vi tar oss an denna stora utmaning för vårt samhälle. Vi behöver föra ett djupare, bredare, mer analyserande samtal här i Sveriges riksdag för att ta oss an denna problematik.När jag läser statsrådets svar på hur man ska få fler kvinnor med utländsk bakgrund i arbete och på hur vi ska bryta och motverka segregationen upplever jag inte riktigt att statsrådet ger något svar. Det handlar väldigt mycket om att regeringen konstaterar att man behöver föra en effektiv arbetsmarknadspolitik.Anledningen till att jag begärde ordet var att jag satt och funderade på om statsrådet kan utveckla vad han menar med att det finns utrymme för effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Som Sofia Amloh var inne på kan den som tittar i budgeten tydligt se nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 1,5 miljarder detta år.Vi vet att vi befinner oss i en lågkonjunktur, och allt tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Samtidigt har vi en matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Det finns drygt 160 000 lediga jobb men också 190 000 långtidsarbetslösa.Jag måste fråga vad statsrådet menar med effektivisering av arbetsmarknadspolitiken. Återigen: Det rör sig om 6,9 miljarder 2023 i jämförelse med 13 miljarder 2018. Ska vi tolka statsrådets och regeringens tal om effektivisering som att man tänker skära ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken framöver? På vilket sätt kommer dessa nedskärningar i de aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna att leda till ökad sysselsättning, till minskad segregation och till att fler kvinnor med utländsk bakgrund kommer i arbete?Det som statsrådet går in på - kärnan i diskussionen vad gäller segregationen - kommer ju i det sista stycket i skrivningen, där man menar att segregation får konsekvenser för samhället och drabbar individerna. Detta måste sättas i relation till nästa steg. Om det är så, vilka åtgärder tänker man sätta in för att bryta segregationen och för att se till att vi får jämlika förutsättningar för män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack, statsrådet, för svaret och för att vi får debattera dessa viktiga frågor i kammaren i dag. Att börja vårterminen med detta känns extra fint.Jag ställde frågan vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att utrikes födda ska komma i jobb. Det gjorde jag mot bakgrund av och med ansatsen att vi behöver lyckas med att bryta den segregation som finns.Det handlar, som också framgår av statsrådets svar, mycket om att hela samhället behöver finnas där - att det finns åtgärder och resurser för att ge socialtjänsten de befogenheter som behövs, resurser till skolan och till fritidsverksamhet och investeringar i utsatta, segregerade bostadsområden. Det behövs lärare, fältassistenter, idrottsföreningar och andra som kan ge det stöd som behövs för att ge barn och unga den framtidstro och det mod de behöver för att drömma sina drömmar. Så långt tror jag att vi är helt överens.Men för att vi ska lyckas med detta måste först och främst fler vuxna komma i arbete. Det är helt grundläggande. Då är det viktigt att samhället rustar människor med det som behövs för att de ska kunna vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden - alltifrån språkkunskaper till rena branschspecifika kompetenser.Jag förstår inte riktigt varför regeringen, dessutom i de oroliga tider och den lågkonjunktur som vi befinner oss i, väljer att skära ned på utbildning och aktiva arbetsmarknadsinsatser. Arbetsförmedlingen varnar för ökad arbetslöshet. Värst blir det i de branscher där många får sitt första jobb, vilket i sin tur ökar risken för att man fastnar utanför arbetsmarknaden - att man inte kommer in eller att det tar väldigt lång tid.I detta läge skär högerregeringen i sin budget ned på möjligheten till utbildning och omställning. Resurserna till vuxenutbildning minskar med över 1 miljard, när vi är överens om att en av de viktigaste nycklarna till frihet är arbete. Den framtidstro som skapas hos barn och unga när de ser föräldrarna gå till jobbet tror jag inte ens går att värdera. Vi kan inte mäta hur viktigt detta är; det är ovärderligt. Jag vet alltså inte varför regeringen väljer att skära ned på just det som vi vet behöver göras.I årets budget skär regeringen och Sverigedemokraterna ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och de insatser som krävs. Arbetsförmedlingen får mindre pengar och därmed sämre möjligheter att hjälpa människor att komma ut i jobb - eller om det är utbildning som behövs.Som om inte detta vore nog skär man också ned på platserna inom vuxenutbildningen. Det handlar om flera miljarder. Varför gör man det i dessa tider, när vi vet att arbete leder till att vi också får förutsättningar att bryta segregationen?"}
+{"question":"Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb?","answer":"Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder vi tänker vidta för att fler utrikes födda ska komma i jobb.Sveriges integrationsutmaningar behöver bemötas med åtgärder på många olika områden. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle.Utrikes föddas möjligheter att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden behöver öka; det gäller särskilt utrikes födda kvinnor. För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att bli självförsörjande och lära sig svenska.Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta. Arbetet för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden behöver fortsätta. Skillnaden mellan kvinnors och mäns deltagande i olika insatser behöver minska. Detta gäller särskilt för arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik och olika former av subventionerade anställningar.Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Effektiviseringar ger samtidigt utrymme för en fortsatt ökning av insatserna i förhållande till nuvarande nivåer, som svarar mot de utmaningar vi har på arbetsmarknaden.Det handlar bland annat om matchningstjänster, som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Det handlar också om arbetsmarknadsutbildning, som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka den existerande kompetensbristen på arbetsmarknaden.Fler ska kunna ta del av arbetspraktik. En praktikplats kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden, bland annat genom att överbrygga arbetsgivarens osäkerhet rörande en viss persons kompetenser. Praktik ger arbetslivserfarenhet som kan bidra till att bryta passivitet hos arbetssökande och till att förbättra deras jobbchanser. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att 45 miljoner ska tillföras Arbetsförmedlingen under 2023 för att möjliggöra fler praktikplatser, som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande.Segregationens konsekvenser påverkar hela samhället men drabbar särskilt de människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar och vars liv och frihet begränsas. Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen."}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Jag är som sagt kulturminister i en regering som tar ansvar för Sverige i ekonomiskt svåra tider. Det innebär att göra tuffa men nödvändiga prioriteringar, och en sådan prioritering var beslutet att inte förlänga reformen med fri entré för vuxna utan att välja att prioritera barn och unga.Jag är också kulturminister i en regering som värnar våra museer och medborgarnas tillgång till dem. Våra museer bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. I museilagens 7 § står det att \"utställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas olika förutsättningar\". Tillgängliga för alla - därför är det av yttersta vikt att alla museer arbetar med att utvidga sina målgrupper och nå nya besökare. Det är även av största betydelse att museerna själva avgör på vilket sätt detta ska göras. Ingen vet det bättre än museiprofessionen. Jag har fullt förtroende för att de berörda museerna klarar av att anpassa sig till de förändrade ekonomiska förutsättningarna, och jag ser fram emot att följa deras fortsatta viktiga arbete med att göra vårt kulturarv tillgängligt för gamla och nya besökare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Jag är som sagt kulturminister i en regering som tar ansvar för Sverige i ekonomiskt svåra tider. Det innebär att göra tuffa men nödvändiga prioriteringar, och en sådan prioritering var beslutet att inte förlänga reformen med fri entré för vuxna utan att välja att prioritera barn och unga.Jag är också kulturminister i en regering som värnar våra museer och medborgarnas tillgång till dem. Våra museer bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. I museilagens 7 § står det att \"utställningar och annan publik verksamhet vid ett museum ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas olika förutsättningar\". Tillgängliga för alla - därför är det av yttersta vikt att alla museer arbetar med att utvidga sina målgrupper och nå nya besökare. Det är även av största betydelse att museerna själva avgör på vilket sätt detta ska göras. Ingen vet det bättre än museiprofessionen. Jag har fullt förtroende för att de berörda museerna klarar av att anpassa sig till de förändrade ekonomiska förutsättningarna, och jag ser fram emot att följa deras fortsatta viktiga arbete med att göra vårt kulturarv tillgängligt för gamla och nya besökare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Debatten kring fri entré-reformen förefaller visa på gamla och ganska djupt ideologiska skillnader.Det traditionella museet, så som det utvecklades i Europa, var ursprungligen en institution som var direkt utformad att begränsa tillträde för alla dem som inte tillhörde den privilegierade klassen.Vi socialdemokrater vill att satsningen på fri entré på våra museer permanentas och förstärks så att den på sikt även ska komma att gälla de regionala museerna.Ska det verkligen behöva vara så att museerna återigen ska bli en exklusiv plats för några få, i stället för en öppen plats för alla?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Debatten kring fri entré-reformen förefaller visa på gamla och ganska djupt ideologiska skillnader.Det traditionella museet, så som det utvecklades i Europa, var ursprungligen en institution som var direkt utformad att begränsa tillträde för alla dem som inte tillhörde den privilegierade klassen.Vi socialdemokrater vill att satsningen på fri entré på våra museer permanentas och förstärks så att den på sikt även ska komma att gälla de regionala museerna.Ska det verkligen behöva vara så att museerna återigen ska bli en exklusiv plats för några få, i stället för en öppen plats för alla?"}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av fri entré-reformen och av att den upphör. Myndigheten för kulturanalys kommer under våren att publicera en fördjupad studie om reformen, och den ser jag fram emot att ta del av.Regeringen har även gett samtliga museimyndigheter i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga målgrupper och nå nya besökare. Det kommer att ge regeringen ett värdefullt kunskapsunderlag inför framtida beslutsprocesser.Vi ser arbetet med att nå nya målgrupper som prioriterat och som frikopplat från frågan om fri entré.På de socialdemokratiska ledamöterna låter det nästan som om regeringen ska stänga alla våra museer för gott. Så är alltså inte fallet. Vi bevarar fri entré för barn och unga och barns och ungas möjlighet och rätt att ta del av vårt kulturarv. Vi tycker att det, givet den ekonomiska situationen i Sverige, är rimligt att vuxna människor köper sin egen museibiljett. Jag vill vara tydlig med det.Det jag däremot ser är att det faktiskt finns både fler och starkare hinder än entréavgiften för museibesök för den som är ovan. Våra statliga museer har många kvalitativa utställningar som fortsatt kommer att dra många besökare oavsett om det är fri entré eller inte. Det är jag övertygad om. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi jobbar med att möjliggöra öppenheten även för nya och ovana museibesökare. Där tror jag att vi behöver vara innovativa, och jag är övertygad om att våra myndigheter kommer att kunna återkomma både med förslag och med hur de implementerar den nya styrningen kring nya målgrupper i sin verksamhet. Det ser jag fram emot att ta del av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt för regeringen att föra en ekonomisk politik som är hållbar. Men det är också viktigt för regeringen att värna framför allt den yngre publikens tillgång till museerna. Fri entré behålls för barn och unga under 19 år, vilket möjliggör skolbesök och naturligtvis underlättar för familjer att besöka våra samlingar gemensamt.Återigen: Förslaget är alltså inte att vi ska stänga våra museer, vilket man lätt kan få uppfattningen om, utan förslaget är att vi tycker att det givet den ekonomiska situationen i Sverige i dag är rimligt att vuxna och framför allt vana museibesökare betalar för sin egen biljett."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av fri entré-reformen och av att den upphör. Myndigheten för kulturanalys kommer under våren att publicera en fördjupad studie om reformen, och den ser jag fram emot att ta del av.Regeringen har även gett samtliga museimyndigheter i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga målgrupper och nå nya besökare. Det kommer att ge regeringen ett värdefullt kunskapsunderlag inför framtida beslutsprocesser.Vi ser arbetet med att nå nya målgrupper som prioriterat och som frikopplat från frågan om fri entré.På de socialdemokratiska ledamöterna låter det nästan som om regeringen ska stänga alla våra museer för gott. Så är alltså inte fallet. Vi bevarar fri entré för barn och unga och barns och ungas möjlighet och rätt att ta del av vårt kulturarv. Vi tycker att det, givet den ekonomiska situationen i Sverige, är rimligt att vuxna människor köper sin egen museibiljett. Jag vill vara tydlig med det.Det jag däremot ser är att det faktiskt finns både fler och starkare hinder än entréavgiften för museibesök för den som är ovan. Våra statliga museer har många kvalitativa utställningar som fortsatt kommer att dra många besökare oavsett om det är fri entré eller inte. Det är jag övertygad om. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi jobbar med att möjliggöra öppenheten även för nya och ovana museibesökare. Där tror jag att vi behöver vara innovativa, och jag är övertygad om att våra myndigheter kommer att kunna återkomma både med förslag och med hur de implementerar den nya styrningen kring nya målgrupper i sin verksamhet. Det ser jag fram emot att ta del av. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är viktigt för regeringen att föra en ekonomisk politik som är hållbar. Men det är också viktigt för regeringen att värna framför allt den yngre publikens tillgång till museerna. Fri entré behålls för barn och unga under 19 år, vilket möjliggör skolbesök och naturligtvis underlättar för familjer att besöka våra samlingar gemensamt.Återigen: Förslaget är alltså inte att vi ska stänga våra museer, vilket man lätt kan få uppfattningen om, utan förslaget är att vi tycker att det givet den ekonomiska situationen i Sverige i dag är rimligt att vuxna och framför allt vana museibesökare betalar för sin egen biljett."}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta måste väl ändå anses vara ett misslyckande för kulturministern. Man drar bort 100 miljoner, brödsmulor i en stor statlig budget, och det har fått som konsekvens att museerna står inför en svår ekonomisk situation och riskerar att tvingas stänga verksamheten flera dagar i veckan. Museer brukar hålla stängt på måndagar, men nu blir det kanske även tisdag och onsdag. Tillgängliggörandet av konst och kulturarv begränsas i och med att man inte klarar av att hålla öppet.Barnfamiljer kommer inte att prioritera köp av museibiljetter, för det går inte i den ekonomiska situation som råder. Kulturministern uttryckte detta väl: Det är en tuff tid, och då måste man prioritera.Jag kan konstatera att 12 miljarder prioriterades för att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten på 20 procent. Denna utgiftsprioritering var en av de största högerpartierna lade fram i budgeten. I relation till det är 100 miljoner ingenting, men det hade möjliggjort de samtal vi vill ska äga rum i samhället och möjliggjort för nyanlända människor att ta del av svensk konst och kultur samt av svensk sedvänja som har byggt upp ett av världens mest demokratiska samhällen. Att tillgängliggöra konst, kultur och svenskt kulturarv borde vara av hög prioritet för en kulturminister. Vi borde snarare debattera vad vi kan göra för att främja fri entré på fler museer.I den socialdemokratiska kulturpolitikens program framgår det att vi vill utveckla denna diskussion till att även omfatta länsmuseerna och se på förutsättningarna att ta reformen vidare. I vår nuvarande skuggbudget har vi också behövt prioritera, men vi har lagt 100 miljoner på att behålla fri entré på statliga museer. Jag beklagar att nuvarande politik innebär att man stänger ned denna möjlighet, höjer trösklarna och omöjliggör för fler människor att ta del av svensk konst och kultur och framför allt det svenska kulturarvet."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta måste väl ändå anses vara ett misslyckande för kulturministern. Man drar bort 100 miljoner, brödsmulor i en stor statlig budget, och det har fått som konsekvens att museerna står inför en svår ekonomisk situation och riskerar att tvingas stänga verksamheten flera dagar i veckan. Museer brukar hålla stängt på måndagar, men nu blir det kanske även tisdag och onsdag. Tillgängliggörandet av konst och kulturarv begränsas i och med att man inte klarar av att hålla öppet.Barnfamiljer kommer inte att prioritera köp av museibiljetter, för det går inte i den ekonomiska situation som råder. Kulturministern uttryckte detta väl: Det är en tuff tid, och då måste man prioritera.Jag kan konstatera att 12 miljarder prioriterades för att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten på 20 procent. Denna utgiftsprioritering var en av de största högerpartierna lade fram i budgeten. I relation till det är 100 miljoner ingenting, men det hade möjliggjort de samtal vi vill ska äga rum i samhället och möjliggjort för nyanlända människor att ta del av svensk konst och kultur samt av svensk sedvänja som har byggt upp ett av världens mest demokratiska samhällen. Att tillgängliggöra konst, kultur och svenskt kulturarv borde vara av hög prioritet för en kulturminister. Vi borde snarare debattera vad vi kan göra för att främja fri entré på fler museer.I den socialdemokratiska kulturpolitikens program framgår det att vi vill utveckla denna diskussion till att även omfatta länsmuseerna och se på förutsättningarna att ta reformen vidare. I vår nuvarande skuggbudget har vi också behövt prioritera, men vi har lagt 100 miljoner på att behålla fri entré på statliga museer. Jag beklagar att nuvarande politik innebär att man stänger ned denna möjlighet, höjer trösklarna och omöjliggör för fler människor att ta del av svensk konst och kultur och framför allt det svenska kulturarvet."}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Jag delar inte kulturministerns analys av Riksrevisionens rapport. Den handlar inte om huruvida fri entré är bra eller dåligt utan om på vilket sätt staten har följt upp reformen och skapat förutsättningar för museerna att genomföra den.Förutom de statliga museerna i Stockholm har vi Marinmuseum i Karlskrona, Järnvägsmuseet i Gävle, Skoklosters slott i Håbo kommun, Världskulturmuseet i Göteborg och Flygvapenmuseum i Linköping. Men ja, de flesta statliga museer ligger i Stockholm, vilket också utgör en spegling av vår historiska utveckling. Med sina 2,4 miljoner invånare i länet och 15,2 miljoner gästnätter på hotell och vandrarhem är det förstås också den folktätaste regionen i landet.Det är möjligt att utländska turister gynnas, men det är i första hand svenska turister som gästar Stockholm och då kan ta del av de för landet gemensamma samlingarna. Vårt gemensamma kulturarv tillhör oss alla och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Det är Socialdemokraternas grundläggande utgångspunkt i diskussionen om fri entré. Vi lever i en tid då kulturen blir alltmer viktig och museernas viktiga uppdrag att främja kulturupplevelser, kunskap och fri åsiktsbildning inte nog kan betonas. För oss socialdemokrater är en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle. Upplysta och bildade människor kan ta makten i egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur.Vi socialdemokrater menar att statens museer, våra gemensamt ägda kunskapsinstitutioner, ska vara öppna och inbjudande verksamheter för alla. Museerna ska utifrån sina ämnesområden som sagt främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Detta är en del av vårt gemensamma kulturarv i Sverige som människor av demokratiska skäl ska ha tillgång till. Med fri entré sänker vi trösklarna för fler besökare och för nya grupper, och med fri entré talar vi också om att kulturarvet ägs av oss alla.Politik handlar om att subventionera, prioritera och satsa på det man anser gör gott för ett samhälle. Nuvarande regering och Sverigedemokraterna prioriterar sänkt skatt för dem som tjänar mest. Socialdemokraterna prioriterar i stället mer pengar till välfärden, fri entré till statliga museer och mer pengar till kommunernas kulturskolor.På vilket sätt har högerpartierna skapat en rättvis tillgång till den kultur de säger sig värna så varmt?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Jag delar inte kulturministerns analys av Riksrevisionens rapport. Den handlar inte om huruvida fri entré är bra eller dåligt utan om på vilket sätt staten har följt upp reformen och skapat förutsättningar för museerna att genomföra den.Förutom de statliga museerna i Stockholm har vi Marinmuseum i Karlskrona, Järnvägsmuseet i Gävle, Skoklosters slott i Håbo kommun, Världskulturmuseet i Göteborg och Flygvapenmuseum i Linköping. Men ja, de flesta statliga museer ligger i Stockholm, vilket också utgör en spegling av vår historiska utveckling. Med sina 2,4 miljoner invånare i länet och 15,2 miljoner gästnätter på hotell och vandrarhem är det förstås också den folktätaste regionen i landet.Det är möjligt att utländska turister gynnas, men det är i första hand svenska turister som gästar Stockholm och då kan ta del av de för landet gemensamma samlingarna. Vårt gemensamma kulturarv tillhör oss alla och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Det är Socialdemokraternas grundläggande utgångspunkt i diskussionen om fri entré. Vi lever i en tid då kulturen blir alltmer viktig och museernas viktiga uppdrag att främja kulturupplevelser, kunskap och fri åsiktsbildning inte nog kan betonas. För oss socialdemokrater är en stark drivkraft att genom kulturen öka bildningen hos befolkningen för att åstadkomma ett demokratiskt samhälle. Upplysta och bildade människor kan ta makten i egna händer och vägra acceptera en underordnande struktur.Vi socialdemokrater menar att statens museer, våra gemensamt ägda kunskapsinstitutioner, ska vara öppna och inbjudande verksamheter för alla. Museerna ska utifrån sina ämnesområden som sagt främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Detta är en del av vårt gemensamma kulturarv i Sverige som människor av demokratiska skäl ska ha tillgång till. Med fri entré sänker vi trösklarna för fler besökare och för nya grupper, och med fri entré talar vi också om att kulturarvet ägs av oss alla.Politik handlar om att subventionera, prioritera och satsa på det man anser gör gott för ett samhälle. Nuvarande regering och Sverigedemokraterna prioriterar sänkt skatt för dem som tjänar mest. Socialdemokraterna prioriterar i stället mer pengar till välfärden, fri entré till statliga museer och mer pengar till kommunernas kulturskolor.På vilket sätt har högerpartierna skapat en rättvis tillgång till den kultur de säger sig värna så varmt?"}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Jag vill än en gång säga att fri entré-reformen redan av den tidigare regeringen var planerad att löpa ut vid årsskiftet. Stöd för att inte förlänga denna reform finns bland annat i rapporter och utvärderingar som har gjorts av reformen. Jag har tidigare nämnt Riksrevisionens rapport om fri entré, där det framgår att reformen har förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter. Av rapporten framgår att reformen för vissa museer till och med har skapat finansiella svårigheter. Museerna har inte fått en kompensationsnivå som har matchat antalet besökare.Vi har också tittat på besöksstatistik vid de centrala myndigheterna som har tagits fram av Myndigheten för kulturanalys. Statistiken visar att de statliga museerna attraherar besökare från hela landet och även internationella besökare men att det finns en tendens att de museer som ligger i Stockholm också har ett övervägande antal besökare från närområdet. Låt mig ta Nationalmuseum som exempel. Här visar statistiken att 70 procent av besökarna under 2021 var från Stockholms stad, Stockholms län och andra länder.Regeringens bedömning är därför att fri entré-reformen inte bara var underfinansierad och att museerna inte fick en adekvat ersättning från staten för att ha fri entré utan också att reformen inte nådde en tillräckligt stor del av befolkningen. Det är helt enkelt inte rimligt i ljuset av det ekonomiska läge Sverige befinner sig i att staten ska finansiera fria museibesök för framför allt stockholmare och utländska turister.Museerna väljer att hantera detta på olika sätt. Jag är helt säker på att våra nio myndigheter som tillsammans driver 23 olika statliga museer gör kloka val och fattar kloka beslut utifrån sina finansiella ramar. Jag kan försäkra ledamoten om att Kulturdepartementet följer samtliga myndigheters ekonomi under hela året och att vi också har kontinuerliga samtal med deras företrädare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen återigen: Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i befinner vi oss i tillsammans hela samhället, även kulturlivet. Vi måste anpassa oss till de förutsättningar som råder.Det är varje myndighets ledning som ansvarar för verksamheten inför regeringen och som ska se till att myndigheten också hushållar med statens medel. Jag har därför ingen särskild kommentar till att Nationalmuseum väljer att ha stängt två dagar i veckan. Det är inte upp till mig som statsråd att kommentera enskilda myndigheters beslut. Om en myndighetschef beslutar att hålla ett museum stängt en eller flera dagar utgår jag från att det är ett välgrundat och nödvändigt beslut. Myndigheterna måste själva prioritera och komma fram till de bästa lösningarna. Det finns även exempel på museer som inför fri entré vissa dagar som ett resultat av detta. Det finns alltså olika sätt att hantera detta på."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Jag vill än en gång säga att fri entré-reformen redan av den tidigare regeringen var planerad att löpa ut vid årsskiftet. Stöd för att inte förlänga denna reform finns bland annat i rapporter och utvärderingar som har gjorts av reformen. Jag har tidigare nämnt Riksrevisionens rapport om fri entré, där det framgår att reformen har förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter. Av rapporten framgår att reformen för vissa museer till och med har skapat finansiella svårigheter. Museerna har inte fått en kompensationsnivå som har matchat antalet besökare.Vi har också tittat på besöksstatistik vid de centrala myndigheterna som har tagits fram av Myndigheten för kulturanalys. Statistiken visar att de statliga museerna attraherar besökare från hela landet och även internationella besökare men att det finns en tendens att de museer som ligger i Stockholm också har ett övervägande antal besökare från närområdet. Låt mig ta Nationalmuseum som exempel. Här visar statistiken att 70 procent av besökarna under 2021 var från Stockholms stad, Stockholms län och andra länder.Regeringens bedömning är därför att fri entré-reformen inte bara var underfinansierad och att museerna inte fick en adekvat ersättning från staten för att ha fri entré utan också att reformen inte nådde en tillräckligt stor del av befolkningen. Det är helt enkelt inte rimligt i ljuset av det ekonomiska läge Sverige befinner sig i att staten ska finansiera fria museibesök för framför allt stockholmare och utländska turister.Museerna väljer att hantera detta på olika sätt. Jag är helt säker på att våra nio myndigheter som tillsammans driver 23 olika statliga museer gör kloka val och fattar kloka beslut utifrån sina finansiella ramar. Jag kan försäkra ledamoten om att Kulturdepartementet följer samtliga myndigheters ekonomi under hela året och att vi också har kontinuerliga samtal med deras företrädare. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen återigen: Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i befinner vi oss i tillsammans hela samhället, även kulturlivet. Vi måste anpassa oss till de förutsättningar som råder.Det är varje myndighets ledning som ansvarar för verksamheten inför regeringen och som ska se till att myndigheten också hushållar med statens medel. Jag har därför ingen särskild kommentar till att Nationalmuseum väljer att ha stängt två dagar i veckan. Det är inte upp till mig som statsråd att kommentera enskilda myndigheters beslut. Om en myndighetschef beslutar att hålla ett museum stängt en eller flera dagar utgår jag från att det är ett välgrundat och nödvändigt beslut. Myndigheterna måste själva prioritera och komma fram till de bästa lösningarna. Det finns även exempel på museer som inför fri entré vissa dagar som ett resultat av detta. Det finns alltså olika sätt att hantera detta på."}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"I samband med den högerkonservativa regeringens budgetpresentation kommenterade kulturministern återinförandet av entréavgifter på statliga museer genom att säga att hon är van vid att museer säljer biljetter. Hon sa också att hon inte har något emot detta - tvärtom. Samtidigt har kulturministern i ett flertal intervjuer hävdat att hon brinner för en välfungerande integration, där den svenska kulturen har en viktig roll.Det talas om att brinna för detta, men sekunden senare dras mattan undan för det som i verkligheten sänker trösklar, främjar integration och möjliggör kunskap och bildning om svensk historia och det svenska konst- och kulturarvet.Enligt Riksrevisionens granskning har införandet av den fria entrén inneburit att man lyckats nå ut till besökare som annars aldrig hade besökt museiverksamheterna. Museerna har också kunnat arbeta aktivt för att museiovana grupper ska hitta till verksamheterna och deras utställningar.Vi som är frekventa besökare av statliga museer vet ju att publiksammansättningen har kommit att förändras sedan den fria entrén infördes. Nu sitter unga människor och diskuterar vad det är som de ser. Nu sitter grupper som kanske inte nödvändigtvis rör sig i Stockholms innerstad på plats för att diskutera. Vad handlar egentligen den här historien om? Vad är det för sedvänja? Vad är det för kultur?Att museerna nu bygger upp entrésystem och spärrar och ska påbörja kontroll av biljetter motverkar hela ambitionen att sänka trösklar och tillgängliggöra svensk kultur. Medan kulturministern försvarar sig med argumentet att barn och unga även fortsättningsvis kan besöka museer avgiftsfritt vet vi socialdemokrater att det kommer att bli ett betydande bortfall av besökare. Barn besöker ju vanligen museer med sina föräldrar eller med skolpersonal; de går sällan till museer själva.Denna reform handlar om att underlätta för barnfamiljer, oberoende av ekonomiska förhållanden, att tillsammans ta del av kulturella verksamheter, bildning och kunskaper om det svenska samhället.De statliga museerna räknar nu med ett besöksbortfall på hela 30 procent, samtidigt som kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin. Inflation, höjda elpriser och en stundande lågkonjunktur förändrar dessutom människors livsvillkor, vilket gör att man kanske inte har råd att lägga vad det nu blir - kanske över en hundralapp - på att kunna ta sig in och se museernas utställningar och verksamheter.Detta gör att museerna inte heller kan kompensera för de kostnader som det inneburit att ha fri entré. Nu är situationen sådan att man ska ställa upp kassor och ha entréavgift, men med anledning av inflationen och den svåra ekonomiska situationen för barnfamiljer kommer faktiskt inte tillräckligt många barnfamiljer eller vuxna människor att besöka museiverksamheterna. Detta har tvingat Nationalmuseum att hålla stängt fler dagar än en. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns inte någon kompensationspolitik för det som man nu kritiserar i talarstolen eller för den rådande ekonomiska situationen. Vi kommer alltså att ha en utveckling där museerna stänger sin verksamhet inte bara en utan flera dagar i veckan.Jag är ytterst bekymrad över den ambition som kulturministern säger sig ha. Man vill stärka svensk integration och nå ut till de grupper som kanske står längst ifrån svensk kultur, men det man gör med denna typ av borttagande av fri entré är att begränsa förutsättningarna för de människor som står längst ifrån kulturen och dess verksamheter. Det är de som främst skulle kunna främjas av att få tillgång till dessa. Man omöjliggör tillträde till verksamheterna.Kulturministerns regering har valt att prioritera att över 12 miljarder ska gå till att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten. Man låter barnfamiljerna betala för denna högerpolitik. Varför gör man den prioriteringen?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"I samband med den högerkonservativa regeringens budgetpresentation kommenterade kulturministern återinförandet av entréavgifter på statliga museer genom att säga att hon är van vid att museer säljer biljetter. Hon sa också att hon inte har något emot detta - tvärtom. Samtidigt har kulturministern i ett flertal intervjuer hävdat att hon brinner för en välfungerande integration, där den svenska kulturen har en viktig roll.Det talas om att brinna för detta, men sekunden senare dras mattan undan för det som i verkligheten sänker trösklar, främjar integration och möjliggör kunskap och bildning om svensk historia och det svenska konst- och kulturarvet.Enligt Riksrevisionens granskning har införandet av den fria entrén inneburit att man lyckats nå ut till besökare som annars aldrig hade besökt museiverksamheterna. Museerna har också kunnat arbeta aktivt för att museiovana grupper ska hitta till verksamheterna och deras utställningar.Vi som är frekventa besökare av statliga museer vet ju att publiksammansättningen har kommit att förändras sedan den fria entrén infördes. Nu sitter unga människor och diskuterar vad det är som de ser. Nu sitter grupper som kanske inte nödvändigtvis rör sig i Stockholms innerstad på plats för att diskutera. Vad handlar egentligen den här historien om? Vad är det för sedvänja? Vad är det för kultur?Att museerna nu bygger upp entrésystem och spärrar och ska påbörja kontroll av biljetter motverkar hela ambitionen att sänka trösklar och tillgängliggöra svensk kultur. Medan kulturministern försvarar sig med argumentet att barn och unga även fortsättningsvis kan besöka museer avgiftsfritt vet vi socialdemokrater att det kommer att bli ett betydande bortfall av besökare. Barn besöker ju vanligen museer med sina föräldrar eller med skolpersonal; de går sällan till museer själva.Denna reform handlar om att underlätta för barnfamiljer, oberoende av ekonomiska förhållanden, att tillsammans ta del av kulturella verksamheter, bildning och kunskaper om det svenska samhället.De statliga museerna räknar nu med ett besöksbortfall på hela 30 procent, samtidigt som kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin. Inflation, höjda elpriser och en stundande lågkonjunktur förändrar dessutom människors livsvillkor, vilket gör att man kanske inte har råd att lägga vad det nu blir - kanske över en hundralapp - på att kunna ta sig in och se museernas utställningar och verksamheter.Detta gör att museerna inte heller kan kompensera för de kostnader som det inneburit att ha fri entré. Nu är situationen sådan att man ska ställa upp kassor och ha entréavgift, men med anledning av inflationen och den svåra ekonomiska situationen för barnfamiljer kommer faktiskt inte tillräckligt många barnfamiljer eller vuxna människor att besöka museiverksamheterna. Detta har tvingat Nationalmuseum att hålla stängt fler dagar än en. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns inte någon kompensationspolitik för det som man nu kritiserar i talarstolen eller för den rådande ekonomiska situationen. Vi kommer alltså att ha en utveckling där museerna stänger sin verksamhet inte bara en utan flera dagar i veckan.Jag är ytterst bekymrad över den ambition som kulturministern säger sig ha. Man vill stärka svensk integration och nå ut till de grupper som kanske står längst ifrån svensk kultur, men det man gör med denna typ av borttagande av fri entré är att begränsa förutsättningarna för de människor som står längst ifrån kulturen och dess verksamheter. Det är de som främst skulle kunna främjas av att få tillgång till dessa. Man omöjliggör tillträde till verksamheterna.Kulturministerns regering har valt att prioritera att över 12 miljarder ska gå till att höginkomsttagare ska undgå den statliga inkomstskatten. Man låter barnfamiljerna betala för denna högerpolitik. Varför gör man den prioriteringen?"}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Den socialdemokratiska regeringen införde fri entré på de statliga museerna för första gången 2005. Ambitionen var att tillgängliggöra våra gemensamt ägda museisamlingar för fler. Denna reform blev lyckad; museernas besöksantal ökade kraftigt. Den borgerliga regering som tillträdde 2006 avskaffade sedan den fria entrén, och antalet besökare sjönk.År 2016 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen återigen fri entré på 18 statliga museer, och återigen blev det en lyckad satsning. I den budget som de högerkonservativa nu har beslutat om slopas detta dock än en gång. Detta sker i en tid då kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin och då inflation, elpriser och lågkonjunktur förändrar människors livsvillkor och beteenden. Ett museibesök är definitivt ingenting som prioriteras bland landets barnfamiljer eller pensionärer i vinter. Dessutom har museerna blivit dubbelt bestraffade i de högerkonservativas budget, eftersom även återstartsstödet till kulturen har försvunnit.För nya och ovana besöksgrupper, för barnfamiljer och för dem som inte har ekonomisk möjlighet att prioritera ett museibesök har fri entré-reformen gjort skillnad. Trösklarna har sänkts. Möjligheten att slinka in på ett museum - om så bara för en liten stund, för att komma tillbaka inom en snar framtid för ytterligare ett besök - är något som har varit uppskattat och som har möjliggjort fler besök, framför allt av ovana museibesökare.Regeringens och Sverigedemokraternas slopande av fri entré på statliga museer har också gjort att museerna nu har tvingats till kraftfulla åtgärder. Nationalmuseum meddelade före jul att man tvingas hålla stängt ytterligare en veckodag samt att planerade utställningar skjuts på framtiden. Bland annat gäller detta den regionala verksamheten i Östersund. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed anledning av det anförda vill jag återigen fråga kulturministern hur hon avser att mer konkret främja tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv i de tuffa tider som vi nu befinner oss i. Kulturministern och jag är ju överens om att kulturen är väldigt viktig. Avser ministern att vidta några konkreta åtgärder med anledning av Nationalmuseums och andra museers förändrade förutsättningar?"}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Den socialdemokratiska regeringen införde fri entré på de statliga museerna för första gången 2005. Ambitionen var att tillgängliggöra våra gemensamt ägda museisamlingar för fler. Denna reform blev lyckad; museernas besöksantal ökade kraftigt. Den borgerliga regering som tillträdde 2006 avskaffade sedan den fria entrén, och antalet besökare sjönk.År 2016 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen återigen fri entré på 18 statliga museer, och återigen blev det en lyckad satsning. I den budget som de högerkonservativa nu har beslutat om slopas detta dock än en gång. Detta sker i en tid då kulturen fortfarande lider av sviterna efter pandemin och då inflation, elpriser och lågkonjunktur förändrar människors livsvillkor och beteenden. Ett museibesök är definitivt ingenting som prioriteras bland landets barnfamiljer eller pensionärer i vinter. Dessutom har museerna blivit dubbelt bestraffade i de högerkonservativas budget, eftersom även återstartsstödet till kulturen har försvunnit.För nya och ovana besöksgrupper, för barnfamiljer och för dem som inte har ekonomisk möjlighet att prioritera ett museibesök har fri entré-reformen gjort skillnad. Trösklarna har sänkts. Möjligheten att slinka in på ett museum - om så bara för en liten stund, för att komma tillbaka inom en snar framtid för ytterligare ett besök - är något som har varit uppskattat och som har möjliggjort fler besök, framför allt av ovana museibesökare.Regeringens och Sverigedemokraternas slopande av fri entré på statliga museer har också gjort att museerna nu har tvingats till kraftfulla åtgärder. Nationalmuseum meddelade före jul att man tvingas hålla stängt ytterligare en veckodag samt att planerade utställningar skjuts på framtiden. Bland annat gäller detta den regionala verksamheten i Östersund. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMed anledning av det anförda vill jag återigen fråga kulturministern hur hon avser att mer konkret främja tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv i de tuffa tider som vi nu befinner oss i. Kulturministern och jag är ju överens om att kulturen är väldigt viktig. Avser ministern att vidta några konkreta åtgärder med anledning av Nationalmuseums och andra museers förändrade förutsättningar?"}
+{"question":"Hur avser ministern att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv?","answer":"Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv. Vidare har Louise Thunström frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar.Jag vill inledningsvis betona att kulturen, kulturarvet och kunskap om vår gemensamma historia utgör grunden för vår kollektiva identitet och har en viktig roll att spela när det gäller bildning, integration och demokrati. Möten med det gemensamma kulturarvet ökar vår förståelse för varandra och skapar på så sätt också sammanhang. Museerna är samhällsviktiga institutioner. De bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Museerna ger skolan och civilsamhället ytterligare möjligheter till lärande och medskapande. Det är därför viktigt att museerna är tillgängliga och arbetar aktivt för att vidga sina målgrupper och nå nya besökare även om regeringen inte längre subventionerar museibesök för alla.Riksrevisionen konstaterade 2019 i rapporten Fri entré till statliga museer att reformen har påverkat museernas förmåga att utföra sina huvuduppdrag och förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter, vilket på sikt kan medföra risker för kvaliteten i museernas verksamhet. I rapporten påpekar Riksrevisionen vidare att fri entré-reformen har skapat finansiella svårigheter för vissa museer. Mot bakgrund av bland annat Riksrevisionens rapport är regeringens bedömning att reformen länge har varit underfinansierad och att det helt enkelt inte hade varit en rimlig prioritering av skattemedel att förlänga och även förstärka reformen i en tid då Sveriges ekonomi är så pass ansträngd. För att svara på frågan hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv vill jag återknyta till inledningen och återigen betona regeringens syn på vikten av kultur och kunskap om det gemensamma kulturarvet även vad gäller samhällsprocesser som bildning, integration och demokrati. Regeringen prioriterar därför att fortsatt möjliggöra den yngre publikens tillgång till detta genom att behålla fri entré för barn och unga under 19 år. Gällande Nationalmuseums förändrade förutsättningar följer Kulturdepartementet deras och de andra statliga museernas ekonomi noga under hela året. Kulturdepartementet för även dialog med företrädare för samtliga museer. De statliga museer som ingick i fri entré-reformen, däribland Nationalmuseum, har alltid haft möjlighet att ta inträdesavgifter för de tillfälliga utställningarna, vilket innebär att de flesta är rustade för att ta betalt. Museerna har också varit medvetna om att reformen är tidsbegränsad och att den skulle löpa ut vid årsskiftet 2022/23 och har därför haft möjlighet att förbereda för en förändring.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNationalmuseum har liksom andra myndigheter under regeringen ansvar för sin verksamhet och organisation inom befintliga finansiella ramar. Förutsättningarna för det arbetet ges i instruktion och årliga regleringsbrev. Regeringen bedömer att det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av att fri entré-reformen avskaffas. För att få en samlad bild och ett kunskapsunderlag avseende konsekvenserna har regeringen också gett de museer som har haft fri entré i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga sina målgrupper. Det underlaget ser jag verkligen fram emot att ta del av.Jag har fullt förtroende för att de statliga museerna, utifrån nuvarande förutsättningar, kommer att fortsätta sitt fina och strategiska arbete med att erbjuda utställningar med hög kvalitet och även med att nå nya målgrupper."}
+{"question":"Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar?","answer":"Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv. Vidare har Louise Thunström frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Nationalmuseums förändrade förutsättningar.Jag vill inledningsvis betona att kulturen, kulturarvet och kunskap om vår gemensamma historia utgör grunden för vår kollektiva identitet och har en viktig roll att spela när det gäller bildning, integration och demokrati. Möten med det gemensamma kulturarvet ökar vår förståelse för varandra och skapar på så sätt också sammanhang. Museerna är samhällsviktiga institutioner. De bidrar till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Museerna ger skolan och civilsamhället ytterligare möjligheter till lärande och medskapande. Det är därför viktigt att museerna är tillgängliga och arbetar aktivt för att vidga sina målgrupper och nå nya besökare även om regeringen inte längre subventionerar museibesök för alla.Riksrevisionen konstaterade 2019 i rapporten Fri entré till statliga museer att reformen har påverkat museernas förmåga att utföra sina huvuduppdrag och förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sina verksamheter, vilket på sikt kan medföra risker för kvaliteten i museernas verksamhet. I rapporten påpekar Riksrevisionen vidare att fri entré-reformen har skapat finansiella svårigheter för vissa museer. Mot bakgrund av bland annat Riksrevisionens rapport är regeringens bedömning att reformen länge har varit underfinansierad och att det helt enkelt inte hade varit en rimlig prioritering av skattemedel att förlänga och även förstärka reformen i en tid då Sveriges ekonomi är så pass ansträngd. För att svara på frågan hur jag avser att främja tillgängligheten till våra gemensamma museisamlingar och vårt kulturarv vill jag återknyta till inledningen och återigen betona regeringens syn på vikten av kultur och kunskap om det gemensamma kulturarvet även vad gäller samhällsprocesser som bildning, integration och demokrati. Regeringen prioriterar därför att fortsatt möjliggöra den yngre publikens tillgång till detta genom att behålla fri entré för barn och unga under 19 år. Gällande Nationalmuseums förändrade förutsättningar följer Kulturdepartementet deras och de andra statliga museernas ekonomi noga under hela året. Kulturdepartementet för även dialog med företrädare för samtliga museer. De statliga museer som ingick i fri entré-reformen, däribland Nationalmuseum, har alltid haft möjlighet att ta inträdesavgifter för de tillfälliga utställningarna, vilket innebär att de flesta är rustade för att ta betalt. Museerna har också varit medvetna om att reformen är tidsbegränsad och att den skulle löpa ut vid årsskiftet 2022/23 och har därför haft möjlighet att förbereda för en förändring.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNationalmuseum har liksom andra myndigheter under regeringen ansvar för sin verksamhet och organisation inom befintliga finansiella ramar. Förutsättningarna för det arbetet ges i instruktion och årliga regleringsbrev. Regeringen bedömer att det är viktigt att följa upp och analysera konsekvenserna av att fri entré-reformen avskaffas. För att få en samlad bild och ett kunskapsunderlag avseende konsekvenserna har regeringen också gett de museer som har haft fri entré i uppdrag att redovisa utvecklingen av sitt arbete med att utvidga sina målgrupper. Det underlaget ser jag verkligen fram emot att ta del av.Jag har fullt förtroende för att de statliga museerna, utifrån nuvarande förutsättningar, kommer att fortsätta sitt fina och strategiska arbete med att erbjuda utställningar med hög kvalitet och även med att nå nya målgrupper."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Om jag inte redan har varit tydlig nog ska jag försöka vara det nu. Hot och hat kan aldrig accepteras. Det hör inte hemma i ett demokratiskt land, och det hör inte hemma i Sverige. Ledamoten säger att jag lever i en annan dimension där jag säger en sak och andra säger annat. Jag tycker ändå att jag i den här interpellationsdebatten har givit exempel på regeringens politik och att vi redan i budgeten för 2023 har tagit steg i riktning mot att stärka hbtqi-personers skydd och deras rätt att leva fritt i Sverige. Det är första steg som har tagits i en första budget i början av en mandatperiod, och mer kommer. Det här är en prioriterad fråga för regeringen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAvslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka både för den skriftliga frågan och för den här interpellationsdebatten, som Daniel Vencu Velasquez Castro har möjliggjort. Det är viktigt att fortsätta lyfta och synliggöra den här frågan. Jag tror absolut att vi ska ta varandra i hand, för här finns det inga motsättningar utan bara möjligheter. Det finns möjligheter för alla oss som bor i Sverige att skapa ett friare samhälle tillsammans. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Om jag inte redan har varit tydlig nog ska jag försöka vara det nu. Hot och hat kan aldrig accepteras. Det hör inte hemma i ett demokratiskt land, och det hör inte hemma i Sverige. Ledamoten säger att jag lever i en annan dimension där jag säger en sak och andra säger annat. Jag tycker ändå att jag i den här interpellationsdebatten har givit exempel på regeringens politik och att vi redan i budgeten för 2023 har tagit steg i riktning mot att stärka hbtqi-personers skydd och deras rätt att leva fritt i Sverige. Det är första steg som har tagits i en första budget i början av en mandatperiod, och mer kommer. Det här är en prioriterad fråga för regeringen.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAvslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka både för den skriftliga frågan och för den här interpellationsdebatten, som Daniel Vencu Velasquez Castro har möjliggjort. Det är viktigt att fortsätta lyfta och synliggöra den här frågan. Jag tror absolut att vi ska ta varandra i hand, för här finns det inga motsättningar utan bara möjligheter. Det finns möjligheter för alla oss som bor i Sverige att skapa ett friare samhälle tillsammans. Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill också vara tydlig: Jag tvivlar inte på liberaler eller moderater - och det har jag väl även skrivit i mina interpellationer - men Tidöavtalets princip om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter och fria kulturutrymme är ju hotade av det största partiet i regeringsunderlaget. Det verkar inte vara lika viktigt som exempelvis migrationspolitiken, där man gör allt för att överenskommelsen ska hållas. Det är någonting som regeringen borde fundera på. Så här är det: År 2017 ville SD att Svenska kyrkan skulle utreda vilka negativa tendenser priderörelsen har, med argumentet att det finns ett uttalat mål att uppfostra barn till bisexualitet och att det sker på bred front. År 2021 avstod Sverigedemokraterna från att rösta om att samkönat äktenskap ska erkännas i hela EU - och år 2022 stoppade Sverigedemokraterna sagostunder för barn för att de leds av dragqueens. Det här är alltså inget nytt fenomen, utan så här har man jobbat år efter år sedan man kom in i svensk politik. Ser inte ministern att hbtq-plus-personer är särskilt utsatta av Moderaternas samarbetsparti? Tycker inte ministern att ytterligare åtgärder behövs för att stärka skyddet för kulturutövare som just nu är särskilt utsatta av - jag upprepar - regeringens samarbetsparti? Det handlar alltså inte om någon obskyr rörelse.Bibliotekspersonal har blivit hotade, men Parisa Liljestrand tycker att tillräckligt görs även om hon ser allvarligt på frågan. SD ställer in sagostunder och luciatåg, men Parisa Liljestrand tycker att alla Tidöpartier värnar principen om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter. Kulturutövare som är hbtq-plus vittnar om en ökad hotbild. Nu måste regeringen vakna. Ursäkta uttrycket, men det här är för dåligt! Nu behöver regeringen svara. Hbtq-plus-personers trygghet är hotad. Vad tänker regeringen göra åt saken? Sverigedemokraterna utgör ett av de största hoten mot människors rätt att leva fria liv. Förlegade och konservativa idéer om att homosexualitet och transpersoner är sexuella avvikelser hör inte hemma i Sverige. Regeringen behöver visa handlingskraft."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag vill också vara tydlig: Jag tvivlar inte på liberaler eller moderater - och det har jag väl även skrivit i mina interpellationer - men Tidöavtalets princip om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter och fria kulturutrymme är ju hotade av det största partiet i regeringsunderlaget. Det verkar inte vara lika viktigt som exempelvis migrationspolitiken, där man gör allt för att överenskommelsen ska hållas. Det är någonting som regeringen borde fundera på. Så här är det: År 2017 ville SD att Svenska kyrkan skulle utreda vilka negativa tendenser priderörelsen har, med argumentet att det finns ett uttalat mål att uppfostra barn till bisexualitet och att det sker på bred front. År 2021 avstod Sverigedemokraterna från att rösta om att samkönat äktenskap ska erkännas i hela EU - och år 2022 stoppade Sverigedemokraterna sagostunder för barn för att de leds av dragqueens. Det här är alltså inget nytt fenomen, utan så här har man jobbat år efter år sedan man kom in i svensk politik. Ser inte ministern att hbtq-plus-personer är särskilt utsatta av Moderaternas samarbetsparti? Tycker inte ministern att ytterligare åtgärder behövs för att stärka skyddet för kulturutövare som just nu är särskilt utsatta av - jag upprepar - regeringens samarbetsparti? Det handlar alltså inte om någon obskyr rörelse.Bibliotekspersonal har blivit hotade, men Parisa Liljestrand tycker att tillräckligt görs även om hon ser allvarligt på frågan. SD ställer in sagostunder och luciatåg, men Parisa Liljestrand tycker att alla Tidöpartier värnar principen om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter. Kulturutövare som är hbtq-plus vittnar om en ökad hotbild. Nu måste regeringen vakna. Ursäkta uttrycket, men det här är för dåligt! Nu behöver regeringen svara. Hbtq-plus-personers trygghet är hotad. Vad tänker regeringen göra åt saken? Sverigedemokraterna utgör ett av de största hoten mot människors rätt att leva fria liv. Förlegade och konservativa idéer om att homosexualitet och transpersoner är sexuella avvikelser hör inte hemma i Sverige. Regeringen behöver visa handlingskraft."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Jag vet, ärligt talat, inte om jag kan vara så mycket tydligare än vad jag har varit i denna talarstol i dag. Det är nästan så att jag ibland undrar om micken har varit på eller inte och om det har hörts vad jag har sagt. Det är oerhört viktigt att understryka att denna regering står bakom hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, och det är en angelägen fråga för regeringen. De satsningar som jag nämnde tidigare är satsningar som har gjorts i budgetpropositionen för 2023. Men det är naturligtvis inte de enda satsningarna, utan vi kommer fortsatt att jobba med denna fråga. Frågan som rör övergripande insatser för lika rätt och möjligheter för både hbtqi-personer och andra måste jag dock ändå hänvisa till Arbetsmarknadsdepartementet och det ansvariga statsrådet Paulina Brandberg. Det är hon som har det övergripande ansvaret, och jag tror att hon skulle bli glad för en fråga som gav henne möjlighet att redogöra för de insatser som görs i dessa frågor inom ramen för hennes departement. Vad gäller kulturutövares möjlighet att fortsätta det demokratiska samtalet och möjligheten för hbtqi-personer att fortsätta utöva kultur tror jag inte att det längre råder någon tvekan, vare sig utifrån den här debatten eller utifrån de interpellationsdebatter vi hade tidigare. Här är det två principer som är vägledande: Vi kommer aldrig att acceptera hot och hat, och vi kommer alltid att stå upp för principen om armlängds avstånd. Det gäller den här regeringen och mig som kulturminister, och vi kommer att göra det alldeles oavsett."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Jag vet, ärligt talat, inte om jag kan vara så mycket tydligare än vad jag har varit i denna talarstol i dag. Det är nästan så att jag ibland undrar om micken har varit på eller inte och om det har hörts vad jag har sagt. Det är oerhört viktigt att understryka att denna regering står bakom hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, och det är en angelägen fråga för regeringen. De satsningar som jag nämnde tidigare är satsningar som har gjorts i budgetpropositionen för 2023. Men det är naturligtvis inte de enda satsningarna, utan vi kommer fortsatt att jobba med denna fråga. Frågan som rör övergripande insatser för lika rätt och möjligheter för både hbtqi-personer och andra måste jag dock ändå hänvisa till Arbetsmarknadsdepartementet och det ansvariga statsrådet Paulina Brandberg. Det är hon som har det övergripande ansvaret, och jag tror att hon skulle bli glad för en fråga som gav henne möjlighet att redogöra för de insatser som görs i dessa frågor inom ramen för hennes departement. Vad gäller kulturutövares möjlighet att fortsätta det demokratiska samtalet och möjligheten för hbtqi-personer att fortsätta utöva kultur tror jag inte att det längre råder någon tvekan, vare sig utifrån den här debatten eller utifrån de interpellationsdebatter vi hade tidigare. Här är det två principer som är vägledande: Vi kommer aldrig att acceptera hot och hat, och vi kommer alltid att stå upp för principen om armlängds avstånd. Det gäller den här regeringen och mig som kulturminister, och vi kommer att göra det alldeles oavsett."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Jag tackar ministern för ett mycket bra svar. Jag vill såklart återvända hem till Bollnäs och vår fantastiska folkhögskola. Det har vid det här laget rapporterats om denna händelse i snart sagt alla nationella medier. Vid mina kontakter med folkhögskolan bekräftas det också att både elever och lärare upplever obehag av detta tydliga ställningstagande mot människor som bryter traditionella normer. Kulturministerns partikamrat, den nytillträdde moderate ordföranden i regionstyrelsen, uttalade efter händelsen att han inte kunde ha några synpunkter på vilka bevekelsegrunder som ordföranden hade för detta ställningstagande. Det är ett ganska anmärkningsvärt uttalande. Vi är många som har oroats över att det skulle vara den nya moderata hållningen till hbtqi-plus-personers rättigheter. Därför är jag väldigt glad över att ministern här i dag är tydlig, och jag vill verkligen tacka ministern för det. Men precis som interpellanten anför i sin interpellation blir det också tydligt att ministerns ord om att försvara hbtq-plus-personers rättigheter riskerar att eka tomt så länge som det är Sverigedemokraterna som sätter den faktiska politiken för regeringen. Om ministern menar allvar med det som hon uttrycker, vilket jag tror att hon gör, vad tänker ministern då göra för att hantera företrädarna i sitt eget regeringsunderlag och säkra hbtqi-plus-personers rättigheter och förhindra att förtroendevalda politiker diskriminerar människor som bryter traditionella normer?"}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Jag tackar ministern för ett mycket bra svar. Jag vill såklart återvända hem till Bollnäs och vår fantastiska folkhögskola. Det har vid det här laget rapporterats om denna händelse i snart sagt alla nationella medier. Vid mina kontakter med folkhögskolan bekräftas det också att både elever och lärare upplever obehag av detta tydliga ställningstagande mot människor som bryter traditionella normer. Kulturministerns partikamrat, den nytillträdde moderate ordföranden i regionstyrelsen, uttalade efter händelsen att han inte kunde ha några synpunkter på vilka bevekelsegrunder som ordföranden hade för detta ställningstagande. Det är ett ganska anmärkningsvärt uttalande. Vi är många som har oroats över att det skulle vara den nya moderata hållningen till hbtqi-plus-personers rättigheter. Därför är jag väldigt glad över att ministern här i dag är tydlig, och jag vill verkligen tacka ministern för det. Men precis som interpellanten anför i sin interpellation blir det också tydligt att ministerns ord om att försvara hbtq-plus-personers rättigheter riskerar att eka tomt så länge som det är Sverigedemokraterna som sätter den faktiska politiken för regeringen. Om ministern menar allvar med det som hon uttrycker, vilket jag tror att hon gör, vad tänker ministern då göra för att hantera företrädarna i sitt eget regeringsunderlag och säkra hbtqi-plus-personers rättigheter och förhindra att förtroendevalda politiker diskriminerar människor som bryter traditionella normer?"}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Jag tackar för statsrådets svar, men jag är ändå inte nöjd. Om vi pratar om principen om armlängds avstånd menar regeringen att det i Tidöavtalet fastslås att man värnar principen om armlängds avstånd. Men denna arm kan vara olika lång ibland. Den är väldigt kort i Kommunsverige, där Sverigedemokraterna kan gå in och pilla i vilka verksamheter man får ha. Men den är väldigt lång när det handlar om hur vi ytterligare kan skydda hbtq-plus-personer som är i ett oerhört utsatt läge just nu. Det är någonting som jag tycker att regeringen borde fundera över. Om en princip ska efterlevas måste det göras hela tiden. Här behöver regeringen visa handlingskraft och garantera kulturens fria rum och inte värna om principen enbart när det gynnar regeringssamarbetet. Hbt-liberaler uttalar sig i dag i Aftonbladet debatt och kräver Sverigedemokraterna på svar om var de står i frågan om hbtq-plus-personers rättigheter. Frågan är berättigad, men den bör även riktas till regeringen. Jag vill förtydliga att jag inte tror att liberaler och moderater är fientliga mot hbtq-plus-personer. Men Liberalerna och Moderaterna har satt sig i knät på ett parti som i allra högsta grad har visat att de är det. Då är det väl rimligt att regeringen tydligt visar var den står, inte genom skrivningar eller i svar till mig utan i handling. Under hösten har vi fått ta del av olika sverigedemokratiska uttalanden som: Barn ska inte behöva utstå era sexuella böjelser. Detta framfördes då Drag Queen Story Hour diskuterades. Barn ska alltså inte behöva utstå homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Det är anmärkningsvärt. Upplever inte ministern att detta är allvarliga uttalanden från ledande företrädare i regeringsunderlaget? Sverigedemokraterna bedriver nu ett kulturkrig mot hbtq-plus-communities, där Drag Queen Story Hour bara har blivit ett offer i det pågående slaget. Varför tillåter regeringen Sverigedemokraterna att göra detta till en stor, politisk strid? Ta ställning och fördöm mycket tydligare de handlingar som har gjorts av Sverigedemokraterna i Kommunsverige! Gör gemensam sak med oss om att det i Sverige inte spelar någon vad man identifierar sig som eller vem man älskar. Man får vara dragqueen och läsa sagor för barn. Vi kan göra gemensam sak genom att låta alla barn få förutsättningar att utvecklas till fria och tänkande människor med tryggheten att vi vuxna står på deras sida. Om en dragqueen kan få två av tio barn att känna modet att inte leva i förnekelse eller undangömda till följd av sexuell läggning eller könsidentitet, är detta då inte värt det? Senast i dag rapporterades det om en 13-årig pojke i Frankrike som tagit livet av sig till följd av homofobisk mobbning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är ändå mer värt att göra gemensam sak med oss än att dansa efter Sverigedemokraternas väldigt förlegade pipa. Jag hoppas att jag kan få ett tydligare svar från kulturministern om vad man avser att göra för att vidta ytterligare åtgärder för att skydda hbtq-plus-personer och framför allt kulturutövare i detta oerhört allvarliga läge."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Jag tackar för statsrådets svar, men jag är ändå inte nöjd. Om vi pratar om principen om armlängds avstånd menar regeringen att det i Tidöavtalet fastslås att man värnar principen om armlängds avstånd. Men denna arm kan vara olika lång ibland. Den är väldigt kort i Kommunsverige, där Sverigedemokraterna kan gå in och pilla i vilka verksamheter man får ha. Men den är väldigt lång när det handlar om hur vi ytterligare kan skydda hbtq-plus-personer som är i ett oerhört utsatt läge just nu. Det är någonting som jag tycker att regeringen borde fundera över. Om en princip ska efterlevas måste det göras hela tiden. Här behöver regeringen visa handlingskraft och garantera kulturens fria rum och inte värna om principen enbart när det gynnar regeringssamarbetet. Hbt-liberaler uttalar sig i dag i Aftonbladet debatt och kräver Sverigedemokraterna på svar om var de står i frågan om hbtq-plus-personers rättigheter. Frågan är berättigad, men den bör även riktas till regeringen. Jag vill förtydliga att jag inte tror att liberaler och moderater är fientliga mot hbtq-plus-personer. Men Liberalerna och Moderaterna har satt sig i knät på ett parti som i allra högsta grad har visat att de är det. Då är det väl rimligt att regeringen tydligt visar var den står, inte genom skrivningar eller i svar till mig utan i handling. Under hösten har vi fått ta del av olika sverigedemokratiska uttalanden som: Barn ska inte behöva utstå era sexuella böjelser. Detta framfördes då Drag Queen Story Hour diskuterades. Barn ska alltså inte behöva utstå homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Det är anmärkningsvärt. Upplever inte ministern att detta är allvarliga uttalanden från ledande företrädare i regeringsunderlaget? Sverigedemokraterna bedriver nu ett kulturkrig mot hbtq-plus-communities, där Drag Queen Story Hour bara har blivit ett offer i det pågående slaget. Varför tillåter regeringen Sverigedemokraterna att göra detta till en stor, politisk strid? Ta ställning och fördöm mycket tydligare de handlingar som har gjorts av Sverigedemokraterna i Kommunsverige! Gör gemensam sak med oss om att det i Sverige inte spelar någon vad man identifierar sig som eller vem man älskar. Man får vara dragqueen och läsa sagor för barn. Vi kan göra gemensam sak genom att låta alla barn få förutsättningar att utvecklas till fria och tänkande människor med tryggheten att vi vuxna står på deras sida. Om en dragqueen kan få två av tio barn att känna modet att inte leva i förnekelse eller undangömda till följd av sexuell läggning eller könsidentitet, är detta då inte värt det? Senast i dag rapporterades det om en 13-årig pojke i Frankrike som tagit livet av sig till följd av homofobisk mobbning.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är ändå mer värt att göra gemensam sak med oss än att dansa efter Sverigedemokraternas väldigt förlegade pipa. Jag hoppas att jag kan få ett tydligare svar från kulturministern om vad man avser att göra för att vidta ytterligare åtgärder för att skydda hbtq-plus-personer och framför allt kulturutövare i detta oerhört allvarliga läge."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Låt mig vara väldigt tydlig. Det är ytterst beklagligt att kulturevenemang ställs in på grund av hot, hat och diskriminering. Det är inte förenligt med de nationella kulturpolitiska mål som fastslagits här i riksdagen och som betonar just att kulturen ska vara dynamisk, utmanande och obunden. Regeringen fattade i december beslut om regleringsbreven. I dem gav vi dessutom ett ytterligare uppdrag att utöka antalet hbtqi-strategiska myndigheter, och där inkluderas nu också Forum för levande historia. Det är en myndighet som ligger inom mitt ansvarsområde, och med den finns det därmed tolv strategiska myndigheter på hbtqi-området som har ett särskilt uppdrag att jobba med dessa frågor. Det tycker jag är en tydlig signal om hur denna regering slår vakt om vikten av att vi ska vara lika i samhället oavsett vem och vad vi är. Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en angelägen fråga för denna regering. Förutom det exempel som jag gav tidigare, Forum för levande historia, har vi också i budgetpropositionen för 2023 tillfört 10 miljoner kronor för arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Detta tillskott på 10 miljoner kronor beräknas även kunna ligga kvar 2024. Dessa pengar syftar till att kunna fullfölja pågående insatser men naturligtvis också möjliggöra för nya. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill verkligen ta tillfället i akt att påpeka och understryka att detta är en viktig fråga för mig och för regeringen, inte bara för att vi ska kunna få ett land som står på demokratins grund utan där lika rättigheter och möjligheter faktiskt får vara en princip som vi inte behöver ifrågasätta och som vi förhoppningsvis över huvud taget inte ska behöva debattera i framtiden. Med detta ställningstagande hoppas jag att jag har svarat på frågorna tydligare."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Låt mig vara väldigt tydlig. Det är ytterst beklagligt att kulturevenemang ställs in på grund av hot, hat och diskriminering. Det är inte förenligt med de nationella kulturpolitiska mål som fastslagits här i riksdagen och som betonar just att kulturen ska vara dynamisk, utmanande och obunden. Regeringen fattade i december beslut om regleringsbreven. I dem gav vi dessutom ett ytterligare uppdrag att utöka antalet hbtqi-strategiska myndigheter, och där inkluderas nu också Forum för levande historia. Det är en myndighet som ligger inom mitt ansvarsområde, och med den finns det därmed tolv strategiska myndigheter på hbtqi-området som har ett särskilt uppdrag att jobba med dessa frågor. Det tycker jag är en tydlig signal om hur denna regering slår vakt om vikten av att vi ska vara lika i samhället oavsett vem och vad vi är. Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en angelägen fråga för denna regering. Förutom det exempel som jag gav tidigare, Forum för levande historia, har vi också i budgetpropositionen för 2023 tillfört 10 miljoner kronor för arbete för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Detta tillskott på 10 miljoner kronor beräknas även kunna ligga kvar 2024. Dessa pengar syftar till att kunna fullfölja pågående insatser men naturligtvis också möjliggöra för nya. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill verkligen ta tillfället i akt att påpeka och understryka att detta är en viktig fråga för mig och för regeringen, inte bara för att vi ska kunna få ett land som står på demokratins grund utan där lika rättigheter och möjligheter faktiskt får vara en princip som vi inte behöver ifrågasätta och som vi förhoppningsvis över huvud taget inte ska behöva debattera i framtiden. Med detta ställningstagande hoppas jag att jag har svarat på frågorna tydligare."}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Det är precis som interpellanten anfört i sin interpellation: Auktoritära och antidemokratiska krafter växer på flera håll runt om i världen. I spåren av detta kastas också mörka skuggor av diskriminering mot hbtqi-plus-personer, människor som avviker från det som andra ser som normerande. Denna utveckling blir särskilt allvarlig när dessa tendenser ges uttryck i förtroendevalda politiska företrädares ord och handling. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag talar gärna med hög röst och rak rygg om att jag kommer från Bollnäs, i hjärtat av Hälsingland. Men det jag nu vill framföra, fru talman, får mig som Bollnäsbo att skämmas.För ungefär en månad sedan skulle regionfullmäktige i Gävleborg sammanträda på Bollnäs folkhögskola. Musiklinjen vid skolan skulle arrangera sitt luciafirande, som man gör varje år för de folkvalda politikerna. Strax före framträdandet fick eleverna besked om att den nyvalda sverigedemokratiska ordföranden i regionfullmäktige beslutat att stoppa årets luciafirande, och eleverna släpptes inte in i fullmäktigesalen.Detta väckte såklart stor undran över vad som föranlett agerandet. Tyvärr förvägrade samma sverigedemokratiska ordförande oppositionen att över huvud taget ställa frågor till presidiet om var luciatåget blivit av. Att förvägra oppositionen att ställa frågor är i sig anmärkningsvärt, men det som borde få håret att resa sig på oss alla är det som senare har framkommit. Anledningen till att eleverna inte släpptes in i salen var att luciatåget enligt Sverigedemokraterna inte uppfyllde kraven på hur ett luciatåg bör vara, då den framlottade lucian, som icke-binär, bröt mot den traditionella könsnormen.Att förtroendevalda diskriminerar människor utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck är allvarligt och på flera plan motsatsen till det demokratiska, fria och öppna samhället.Givet att denna regering regerar endast med Sverigedemokraternas goda minne väcker det också frågor om hur regeringens och Sverigedemokraternas politik för hbtqi-plus-personers rättigheter ser ut. Jag har tidigare fört fram denna fråga till ministern i en skriftlig fråga, men ministern svarade då inte riktigt på de frågor som jag ställde. Därför vill jag att ministern svarar här i dag. Delar ministern samma syn på hbtqi-plus-personer som ministerns allierade gör? Om hon inte gör det, vilket jag hoppas, vad tänker ministern då göra för att säkra hbtqi-plus-personers rättigheter samt för att förhindra diskriminering av människor som bryter traditionella normer vid såväl kulturutövning som i samhället i stort?"}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Det är precis som interpellanten anfört i sin interpellation: Auktoritära och antidemokratiska krafter växer på flera håll runt om i världen. I spåren av detta kastas också mörka skuggor av diskriminering mot hbtqi-plus-personer, människor som avviker från det som andra ser som normerande. Denna utveckling blir särskilt allvarlig när dessa tendenser ges uttryck i förtroendevalda politiska företrädares ord och handling. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag talar gärna med hög röst och rak rygg om att jag kommer från Bollnäs, i hjärtat av Hälsingland. Men det jag nu vill framföra, fru talman, får mig som Bollnäsbo att skämmas.För ungefär en månad sedan skulle regionfullmäktige i Gävleborg sammanträda på Bollnäs folkhögskola. Musiklinjen vid skolan skulle arrangera sitt luciafirande, som man gör varje år för de folkvalda politikerna. Strax före framträdandet fick eleverna besked om att den nyvalda sverigedemokratiska ordföranden i regionfullmäktige beslutat att stoppa årets luciafirande, och eleverna släpptes inte in i fullmäktigesalen.Detta väckte såklart stor undran över vad som föranlett agerandet. Tyvärr förvägrade samma sverigedemokratiska ordförande oppositionen att över huvud taget ställa frågor till presidiet om var luciatåget blivit av. Att förvägra oppositionen att ställa frågor är i sig anmärkningsvärt, men det som borde få håret att resa sig på oss alla är det som senare har framkommit. Anledningen till att eleverna inte släpptes in i salen var att luciatåget enligt Sverigedemokraterna inte uppfyllde kraven på hur ett luciatåg bör vara, då den framlottade lucian, som icke-binär, bröt mot den traditionella könsnormen.Att förtroendevalda diskriminerar människor utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck är allvarligt och på flera plan motsatsen till det demokratiska, fria och öppna samhället.Givet att denna regering regerar endast med Sverigedemokraternas goda minne väcker det också frågor om hur regeringens och Sverigedemokraternas politik för hbtqi-plus-personers rättigheter ser ut. Jag har tidigare fört fram denna fråga till ministern i en skriftlig fråga, men ministern svarade då inte riktigt på de frågor som jag ställde. Därför vill jag att ministern svarar här i dag. Delar ministern samma syn på hbtqi-plus-personer som ministerns allierade gör? Om hon inte gör det, vilket jag hoppas, vad tänker ministern då göra för att säkra hbtqi-plus-personers rättigheter samt för att förhindra diskriminering av människor som bryter traditionella normer vid såväl kulturutövning som i samhället i stort?"}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Jag vill först och främst tacka för svaret från kulturministern, men jag beklagar att svaret inte skiljer sig från det jag fick på min skriftliga fråga. För när jag ställde min fråga var vi i ett annat läge, där sagostunderna hotades med nedläggning i Kalmar och där bibliotekspersonal blivit hotad i Malmö efter en genomförd sagostund med dragqueens.Sedan dess har Sverigedemokraterna i Trelleborg försökt stoppa sagostunden i kommunen, och under luciafirandet i Bollnäs stoppades ett luciatåg av Sverigedemokraterna för att personen som var lucia identifierade sig som icke-binär. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag önskar att vi levde i ett samhälle där människors sexuella läggning, kön eller utseende inte spelade någon roll. Det jag önskar mest av allt är ett samhälle där hbtq-plus-personers blotta existens och närvaro inte upprör, då upprördheten i sin tur leder till att de begränsas i sitt handlingsutrymme. Men så är det uppenbarligen inte i Sverige i dag.Vi har ett läge där det inte är någon obskyr rörelse som drevar mot kulturutövare som är hbtq-plus, utan det är Sveriges näst största parti - och regeringsunderlagets största parti - som gör detta. Det är högst allvarligt. Jag tror inte att kulturministern inser allvaret i detta. Eller så gör kulturministern det, och då blir detta talande för hur viktiga dessa frågor är för regeringen.I sitt svar till mig menar kulturministern att ingen ska få diskrimineras i Sverige - det är mycket riktigt. Statsrådet nämnde också diskrimineringslagen. Men det är inget parti i oppositionen som har hotat diskrimineringslagen. Det är snarare ordföranden i justitieutskottet, Richard Jomshof, som har sagt att man vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är alltså ingen i oppositionen som motsätter sig den, utan det är det största partiet i regeringsunderlaget.Ministern hänvisar även till Statens kulturråds uppdrag att på ett samlande vis öka kunskapen om utsattheten för bland annat hbtq-plus-personer och på sådant sätt hindra att detta sker. Trelleborg, Kalmar, Bollnäs, Malmö och Olofström har alla blivit utsatta för Sverigedemokraternas drev. Hur mycket mer kunskap behöver ministern? Det är för mig och andra hbtq-plus-personer i Sverige uppenbart att kulturutövare som är hbtq-plus är särskilt utsatta av regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna.Gång efter annan lägger Sverigedemokraterna fram förslag och testar idéer som begränsar människors rättigheter, enbart baserat på villfarelser om exempelvis hbtq-plus-personer som cirkulerar i högerextrema kretsar.Vi hörde alldeles nyligen Jonas Andersson säga att barn påtvingas sexuella företeelser under dessa sagostunder. Men de enda som sexualiserar sagostunderna är Sverigedemokraterna.Nu får detta reella konsekvenser. Sverige är inte lika fritt i dag. Hbtq-plus-personer känner sig inte skyddade. Vi behöver, särskilt nu, slå vakt om värden som vi tagit för givna och som jag tror att också kulturministern står upp för. Det är oroväckande att ministern och regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer och att man därtill tonar ned hoten som har kommit.Därför frågar jag igen om ministern tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare. Eller tänker regeringen och ministern se på medan Sverigedemokraterna drevar på?"}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Jag vill först och främst tacka för svaret från kulturministern, men jag beklagar att svaret inte skiljer sig från det jag fick på min skriftliga fråga. För när jag ställde min fråga var vi i ett annat läge, där sagostunderna hotades med nedläggning i Kalmar och där bibliotekspersonal blivit hotad i Malmö efter en genomförd sagostund med dragqueens.Sedan dess har Sverigedemokraterna i Trelleborg försökt stoppa sagostunden i kommunen, och under luciafirandet i Bollnäs stoppades ett luciatåg av Sverigedemokraterna för att personen som var lucia identifierade sig som icke-binär. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag önskar att vi levde i ett samhälle där människors sexuella läggning, kön eller utseende inte spelade någon roll. Det jag önskar mest av allt är ett samhälle där hbtq-plus-personers blotta existens och närvaro inte upprör, då upprördheten i sin tur leder till att de begränsas i sitt handlingsutrymme. Men så är det uppenbarligen inte i Sverige i dag.Vi har ett läge där det inte är någon obskyr rörelse som drevar mot kulturutövare som är hbtq-plus, utan det är Sveriges näst största parti - och regeringsunderlagets största parti - som gör detta. Det är högst allvarligt. Jag tror inte att kulturministern inser allvaret i detta. Eller så gör kulturministern det, och då blir detta talande för hur viktiga dessa frågor är för regeringen.I sitt svar till mig menar kulturministern att ingen ska få diskrimineras i Sverige - det är mycket riktigt. Statsrådet nämnde också diskrimineringslagen. Men det är inget parti i oppositionen som har hotat diskrimineringslagen. Det är snarare ordföranden i justitieutskottet, Richard Jomshof, som har sagt att man vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är alltså ingen i oppositionen som motsätter sig den, utan det är det största partiet i regeringsunderlaget.Ministern hänvisar även till Statens kulturråds uppdrag att på ett samlande vis öka kunskapen om utsattheten för bland annat hbtq-plus-personer och på sådant sätt hindra att detta sker. Trelleborg, Kalmar, Bollnäs, Malmö och Olofström har alla blivit utsatta för Sverigedemokraternas drev. Hur mycket mer kunskap behöver ministern? Det är för mig och andra hbtq-plus-personer i Sverige uppenbart att kulturutövare som är hbtq-plus är särskilt utsatta av regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna.Gång efter annan lägger Sverigedemokraterna fram förslag och testar idéer som begränsar människors rättigheter, enbart baserat på villfarelser om exempelvis hbtq-plus-personer som cirkulerar i högerextrema kretsar.Vi hörde alldeles nyligen Jonas Andersson säga att barn påtvingas sexuella företeelser under dessa sagostunder. Men de enda som sexualiserar sagostunderna är Sverigedemokraterna.Nu får detta reella konsekvenser. Sverige är inte lika fritt i dag. Hbtq-plus-personer känner sig inte skyddade. Vi behöver, särskilt nu, slå vakt om värden som vi tagit för givna och som jag tror att också kulturministern står upp för. Det är oroväckande att ministern och regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer och att man därtill tonar ned hoten som har kommit.Därför frågar jag igen om ministern tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare. Eller tänker regeringen och ministern se på medan Sverigedemokraterna drevar på?"}
+{"question":"Hur tänker regeringen stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig hur regeringen tänker stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare och om jag som kulturminister avser att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers utövning ska vara säker.Inledningsvis vill jag understryka att hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en mycket angelägen fråga för den här regeringen. I Sverige ska man ha all rätt att vara den man är och också att älska den man vill. Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet - eller den typen av diskrimineringspunkter - regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att lagen följs. De nationella kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. I målen betonas också att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har i dag särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet. Ett exempel på det är Konstnärsnämnden, som ska uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Jag vill också lyfta fram att Statens kulturråd är en av de strategiska myndigheter som på hbtqi-området har utsetts för att utgöra en samlande kraft för ökad kunskap och likvärdigt bemötande och att myndigheten enligt sin instruktion har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde också främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.Liksom jag gjort i mitt tidigare svar på en fråga från ledamoten (Stärkt skydd för kulturutövare som är hbtq-plus, 2022/23:68) vill jag också poängtera att principen om armlängds avstånd är central för regeringens kulturpolitik. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet och även av den tidigare debatten här i dag. För mig som kulturminister är det viktigt att fortsätta arbeta både för värnandet av den principen och för allas lika möjligheter till deltagande i kulturlivet."}
+{"question":"Avser kulturministern att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers kulturutövning ska vara säker?","answer":"Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig hur regeringen tänker stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare och om jag som kulturminister avser att ytterligare vidta åtgärder för att hbtq-plus-personers utövning ska vara säker.Inledningsvis vill jag understryka att hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en mycket angelägen fråga för den här regeringen. I Sverige ska man ha all rätt att vara den man är och också att älska den man vill. Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet - eller den typen av diskrimineringspunkter - regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att lagen följs. De nationella kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. I målen betonas också att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Ett antal myndigheter inom kulturområdet har i dag särskilda uppdrag som ska bidra till att främja konstens frihet och deltagandet i kulturlivet. Ett exempel på det är Konstnärsnämnden, som ska uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Jag vill också lyfta fram att Statens kulturråd är en av de strategiska myndigheter som på hbtqi-området har utsetts för att utgöra en samlande kraft för ökad kunskap och likvärdigt bemötande och att myndigheten enligt sin instruktion har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde också främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.Liksom jag gjort i mitt tidigare svar på en fråga från ledamoten (Stärkt skydd för kulturutövare som är hbtq-plus, 2022/23:68) vill jag också poängtera att principen om armlängds avstånd är central för regeringens kulturpolitik. Det framgår av både regeringsförklaringen och Tidöavtalet och även av den tidigare debatten här i dag. För mig som kulturminister är det viktigt att fortsätta arbeta både för värnandet av den principen och för allas lika möjligheter till deltagande i kulturlivet."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Jag skulle avslutningsvis ändå vilja betona vikten av att biblioteken har en tydlig roll där de ska vara öppna och tillgängliga för alla. Biblioteken ska fortsatt också kunna värna det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsbildning, kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Detta är centrala frågor för Sverige framöver. Det är också centrala frågor för regeringen framöver, och Tidöavtalets ambition är ju att ta ett helhetsgrepp om de samhällsproblem som Sverige har i dag. Det går inte att plocka ut en del och formalisera en politik för den utifrån helheten, utan Tidöavtalet bygger på att möta de samhällsproblem som Sverige har i dag och hitta sätt att få Sverige på rätt köl igen. Det är det som vår regering fick ett mandat av väljarna att göra. Det är också det som vi framöver tänker förvalta och försöka göra på bästa sätt. Jag varken kan eller vill föregripa utredningen gällande anmälningsplikten, som kommer att titta närmare på denna fråga. Men jag är övertygad om att vi kan dela synen på vikten av bibliotekens roll i samhället som demokratins pelare även fortsättningsvis. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Jag skulle avslutningsvis ändå vilja betona vikten av att biblioteken har en tydlig roll där de ska vara öppna och tillgängliga för alla. Biblioteken ska fortsatt också kunna värna det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsbildning, kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Detta är centrala frågor för Sverige framöver. Det är också centrala frågor för regeringen framöver, och Tidöavtalets ambition är ju att ta ett helhetsgrepp om de samhällsproblem som Sverige har i dag. Det går inte att plocka ut en del och formalisera en politik för den utifrån helheten, utan Tidöavtalet bygger på att möta de samhällsproblem som Sverige har i dag och hitta sätt att få Sverige på rätt köl igen. Det är det som vår regering fick ett mandat av väljarna att göra. Det är också det som vi framöver tänker förvalta och försöka göra på bästa sätt. Jag varken kan eller vill föregripa utredningen gällande anmälningsplikten, som kommer att titta närmare på denna fråga. Men jag är övertygad om att vi kan dela synen på vikten av bibliotekens roll i samhället som demokratins pelare även fortsättningsvis. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Jag skulle avslutningsvis ändå vilja betona vikten av att biblioteken har en tydlig roll där de ska vara öppna och tillgängliga för alla. Biblioteken ska fortsatt också kunna värna det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsbildning, kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Detta är centrala frågor för Sverige framöver. Det är också centrala frågor för regeringen framöver, och Tidöavtalets ambition är ju att ta ett helhetsgrepp om de samhällsproblem som Sverige har i dag. Det går inte att plocka ut en del och formalisera en politik för den utifrån helheten, utan Tidöavtalet bygger på att möta de samhällsproblem som Sverige har i dag och hitta sätt att få Sverige på rätt köl igen. Det är det som vår regering fick ett mandat av väljarna att göra. Det är också det som vi framöver tänker förvalta och försöka göra på bästa sätt. Jag varken kan eller vill föregripa utredningen gällande anmälningsplikten, som kommer att titta närmare på denna fråga. Men jag är övertygad om att vi kan dela synen på vikten av bibliotekens roll i samhället som demokratins pelare även fortsättningsvis. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Kulturministern ska veta att jag står bakom ordning och reda i migrationspolitiken. Jag står därmed också bakom att människor som inte ska vistas i Sverige ska lämna landet. Det är inte detta som den här debatten handlar om. Den handlar om hur långt man får använda demokratins infrastruktur för att uppnå det målet och vad det är för land man skapar när kulturarbetare, bibliotekarier och sjukvårdspersonal ska börja ange människor. Dessa yrkesgrupper har egentligen en annan grundläggande förutsättning för sin yrkesetik. Sjukvårdspersonal har i sin grundläggande yrkesetik att de ska vårda människor. De som arbetar i museiverksamhet eller på bibliotek har demokratin som sin främsta anledning att upprätthålla sin yrkesetik. Det är detta som debatten handlar om.Jag tycker att det är bra att kulturministern lyfter frågan om ömmande värden och att det också finns med i Tidöavtalet. Det jag ställer mig frågande till är hur kulturministern inte kan vara lyhörd inför att detta med ömmande värden också borde inbegripa kulturella verksamheter i vårt land. Jag menar att vi är på väg mot någonting som är allvarligt om våra kulturella verksamheter och de som arbetar där ska vara ett led i Tidöavtalets ambitioner. De ska arbeta med demokratins principer, yttrandefrihet, kunskapsförmedling och läsning och inte åläggas något annat uppdrag. Att bekämpa skuggsamhället står jag helt bakom, och detta har jag också arbetat med när jag satt i justitieutskottet 2014-2018. Kulturministern behöver inte betvivla att jag står bakom de principerna. Men som kulturpolitiker är jag ytterst angelägen om att vi inte förändrar förutsättningarna för kulturens infrastruktur till förmån för Tidöavtalet. Låt kulturens olika myndigheter och verksamheter räknas in under de ömmande värdena i den här utredningen!"}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Kulturministern ska veta att jag står bakom ordning och reda i migrationspolitiken. Jag står därmed också bakom att människor som inte ska vistas i Sverige ska lämna landet. Det är inte detta som den här debatten handlar om. Den handlar om hur långt man får använda demokratins infrastruktur för att uppnå det målet och vad det är för land man skapar när kulturarbetare, bibliotekarier och sjukvårdspersonal ska börja ange människor. Dessa yrkesgrupper har egentligen en annan grundläggande förutsättning för sin yrkesetik. Sjukvårdspersonal har i sin grundläggande yrkesetik att de ska vårda människor. De som arbetar i museiverksamhet eller på bibliotek har demokratin som sin främsta anledning att upprätthålla sin yrkesetik. Det är detta som debatten handlar om.Jag tycker att det är bra att kulturministern lyfter frågan om ömmande värden och att det också finns med i Tidöavtalet. Det jag ställer mig frågande till är hur kulturministern inte kan vara lyhörd inför att detta med ömmande värden också borde inbegripa kulturella verksamheter i vårt land. Jag menar att vi är på väg mot någonting som är allvarligt om våra kulturella verksamheter och de som arbetar där ska vara ett led i Tidöavtalets ambitioner. De ska arbeta med demokratins principer, yttrandefrihet, kunskapsförmedling och läsning och inte åläggas något annat uppdrag. Att bekämpa skuggsamhället står jag helt bakom, och detta har jag också arbetat med när jag satt i justitieutskottet 2014-2018. Kulturministern behöver inte betvivla att jag står bakom de principerna. Men som kulturpolitiker är jag ytterst angelägen om att vi inte förändrar förutsättningarna för kulturens infrastruktur till förmån för Tidöavtalet. Låt kulturens olika myndigheter och verksamheter räknas in under de ömmande värdena i den här utredningen!"}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Kulturministern ska veta att jag står bakom ordning och reda i migrationspolitiken. Jag står därmed också bakom att människor som inte ska vistas i Sverige ska lämna landet. Det är inte detta som den här debatten handlar om. Den handlar om hur långt man får använda demokratins infrastruktur för att uppnå det målet och vad det är för land man skapar när kulturarbetare, bibliotekarier och sjukvårdspersonal ska börja ange människor. Dessa yrkesgrupper har egentligen en annan grundläggande förutsättning för sin yrkesetik. Sjukvårdspersonal har i sin grundläggande yrkesetik att de ska vårda människor. De som arbetar i museiverksamhet eller på bibliotek har demokratin som sin främsta anledning att upprätthålla sin yrkesetik. Det är detta som debatten handlar om.Jag tycker att det är bra att kulturministern lyfter frågan om ömmande värden och att det också finns med i Tidöavtalet. Det jag ställer mig frågande till är hur kulturministern inte kan vara lyhörd inför att detta med ömmande värden också borde inbegripa kulturella verksamheter i vårt land. Jag menar att vi är på väg mot någonting som är allvarligt om våra kulturella verksamheter och de som arbetar där ska vara ett led i Tidöavtalets ambitioner. De ska arbeta med demokratins principer, yttrandefrihet, kunskapsförmedling och läsning och inte åläggas något annat uppdrag. Att bekämpa skuggsamhället står jag helt bakom, och detta har jag också arbetat med när jag satt i justitieutskottet 2014-2018. Kulturministern behöver inte betvivla att jag står bakom de principerna. Men som kulturpolitiker är jag ytterst angelägen om att vi inte förändrar förutsättningarna för kulturens infrastruktur till förmån för Tidöavtalet. Låt kulturens olika myndigheter och verksamheter räknas in under de ömmande värdena i den här utredningen!"}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Ja, jag håller med Lawen Redar om att man måste veta vad det är man menar när man pratar om skuggsamhället. Laven Redar redogjorde för vad hon ansåg är skuggsamhället. Där sa hon också att \"man lever som papperslös\". Att vara papperslös innebär faktiskt att man har fått ett avslag och inte har rätt att vistas i landet. Man har fått saken prövad enligt demokratins spelregler, och man har fått ett besked från svenska myndigheter.Demokrati innebär för mig också att beslut ska följas och effektueras, och där har jag svårt att stå bakom principen att man kan leva som papperslös. Kan vi fortfarande kalla oss för en demokrati när vi inte vill effektuera och följa det som svenska myndigheter har utfärdat? Vad gäller de ömmande värden som ledamoten nämner vill jag säga att det står inskrivet i Tidöavtalet att det finns situationer där en anmälan skulle kunna strida emot just ömmande värden. Där nämns specifikt sjukvården, som Lawen Redar också nämnde. Det är mycket möjligt att det finns fler sådana undantag som bör göras, men vilka de undantagen ska vara måste man få en chans att utreda vidare. Och därför varken ska eller kan jag uttala mig om detta just nu i den här talarstolen. Men att stå bakom den demokratiska principen att myndighetsbeslut ska följas och effektueras och att detta trots allt är ett av demokratins värden hoppas jag verkligen att vi kan enas om i dag."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Ja, jag håller med Lawen Redar om att man måste veta vad det är man menar när man pratar om skuggsamhället. Laven Redar redogjorde för vad hon ansåg är skuggsamhället. Där sa hon också att \"man lever som papperslös\". Att vara papperslös innebär faktiskt att man har fått ett avslag och inte har rätt att vistas i landet. Man har fått saken prövad enligt demokratins spelregler, och man har fått ett besked från svenska myndigheter.Demokrati innebär för mig också att beslut ska följas och effektueras, och där har jag svårt att stå bakom principen att man kan leva som papperslös. Kan vi fortfarande kalla oss för en demokrati när vi inte vill effektuera och följa det som svenska myndigheter har utfärdat? Vad gäller de ömmande värden som ledamoten nämner vill jag säga att det står inskrivet i Tidöavtalet att det finns situationer där en anmälan skulle kunna strida emot just ömmande värden. Där nämns specifikt sjukvården, som Lawen Redar också nämnde. Det är mycket möjligt att det finns fler sådana undantag som bör göras, men vilka de undantagen ska vara måste man få en chans att utreda vidare. Och därför varken ska eller kan jag uttala mig om detta just nu i den här talarstolen. Men att stå bakom den demokratiska principen att myndighetsbeslut ska följas och effektueras och att detta trots allt är ett av demokratins värden hoppas jag verkligen att vi kan enas om i dag."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Ja, jag håller med Lawen Redar om att man måste veta vad det är man menar när man pratar om skuggsamhället. Laven Redar redogjorde för vad hon ansåg är skuggsamhället. Där sa hon också att \"man lever som papperslös\". Att vara papperslös innebär faktiskt att man har fått ett avslag och inte har rätt att vistas i landet. Man har fått saken prövad enligt demokratins spelregler, och man har fått ett besked från svenska myndigheter.Demokrati innebär för mig också att beslut ska följas och effektueras, och där har jag svårt att stå bakom principen att man kan leva som papperslös. Kan vi fortfarande kalla oss för en demokrati när vi inte vill effektuera och följa det som svenska myndigheter har utfärdat? Vad gäller de ömmande värden som ledamoten nämner vill jag säga att det står inskrivet i Tidöavtalet att det finns situationer där en anmälan skulle kunna strida emot just ömmande värden. Där nämns specifikt sjukvården, som Lawen Redar också nämnde. Det är mycket möjligt att det finns fler sådana undantag som bör göras, men vilka de undantagen ska vara måste man få en chans att utreda vidare. Och därför varken ska eller kan jag uttala mig om detta just nu i den här talarstolen. Men att stå bakom den demokratiska principen att myndighetsbeslut ska följas och effektueras och att detta trots allt är ett av demokratins värden hoppas jag verkligen att vi kan enas om i dag."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Om det nu är en så otroligt viktig angelägenhet att bekämpa skuggsamhället måste man ju definiera vad det är man menar. Som vi socialdemokrater ser på skuggsamhället handlar det om slavliknande arbetsvillkor och utnyttjande av människor. Det handlar om människor som hamnar i livsvillkor som gör att de har svårt att försörja sig. Man lever som papperslös och har inte förutsättningar att få en normal tillvaro. Men detta tillstånd kan också motverka viktiga system vi har i samhället, som att upprätthålla en kollektivavtalsmodell och en arbetsmarknadsmodell. Och i de delarna har jag noterat att Moderaterna aldrig har stått bakom de initiativ som vi socialdemokrater har tagit.När vi kritiserade Lavaldomen för drygt tio år sedan fanns det ingen kritik från Moderaterna. När vi kritiserade den liberala migrationspolitik som fördes med Miljöpartiet var det som att man inte förstod vad vi talade om. När vi har sagt att rot- och rutavdragen ska innebära att företag ska leva upp till kollektivavtalsliknande villkor för att motverka lönedumpning står man inte kritisk. När vi har pekat på kriminalitet i välfärden på grund av avregleringar och privatiseringar är man helt oförberedd att svara på frågor. Detta är centrala ekonomiska frågor för att bekämpa skuggsamhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det vi talar om i dag är demokrati och kultur. Ett samhälle ska upprätthålla infrastruktur för att det i grunden ska kunna vara ett demokratiskt samhälle med stark yttrandefrihet, med meningsutbyte, för kunskapsförmedling och för kunskap kring läsning.Jag vet inte om kulturministern har noterat att de allra flesta bibliotekarier i det här landet har undertecknat upprop mot att bli angivare av eventuella papperslösa som kliver in på biblioteken. Det är inte för att de är emot att bekämpa skuggsamhället, utan det handlar om att frångå sin yrkesetik. Jag vet inte om kulturministern har missat det upprop som har gjorts av sjukvårdspersonal. Vad handlar deras yrkesetik om? Jo, det är att tillgodose människors behov av sjukvård i ett akut läge.Frågan här handlar om demokrati, kultur och yrkesetik. Vad kommer kulturministern att göra om en utredning kommer fram till att man måste ändra i bibliotekslagen? Angiveri är att frångå principen om att bibliotek är till för alla. Det är i sig en nedmontering av de kulturella friheter vi har i vårt land.Ser inte kulturministern att den här punkten i Tidöavtalet skulle innebära en förskjutning av de grundläggande principer vi har för att främja läsning, bildning och kunskapsförmedling och för bibliotekariernas yrkesetik i det här landet? Det är de frågor jag ställer mig. Jag tar med förvåning del av att kulturministern inte ser detta utan låter ändamålet helga medlen."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Om det nu är en så otroligt viktig angelägenhet att bekämpa skuggsamhället måste man ju definiera vad det är man menar. Som vi socialdemokrater ser på skuggsamhället handlar det om slavliknande arbetsvillkor och utnyttjande av människor. Det handlar om människor som hamnar i livsvillkor som gör att de har svårt att försörja sig. Man lever som papperslös och har inte förutsättningar att få en normal tillvaro. Men detta tillstånd kan också motverka viktiga system vi har i samhället, som att upprätthålla en kollektivavtalsmodell och en arbetsmarknadsmodell. Och i de delarna har jag noterat att Moderaterna aldrig har stått bakom de initiativ som vi socialdemokrater har tagit.När vi kritiserade Lavaldomen för drygt tio år sedan fanns det ingen kritik från Moderaterna. När vi kritiserade den liberala migrationspolitik som fördes med Miljöpartiet var det som att man inte förstod vad vi talade om. När vi har sagt att rot- och rutavdragen ska innebära att företag ska leva upp till kollektivavtalsliknande villkor för att motverka lönedumpning står man inte kritisk. När vi har pekat på kriminalitet i välfärden på grund av avregleringar och privatiseringar är man helt oförberedd att svara på frågor. Detta är centrala ekonomiska frågor för att bekämpa skuggsamhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det vi talar om i dag är demokrati och kultur. Ett samhälle ska upprätthålla infrastruktur för att det i grunden ska kunna vara ett demokratiskt samhälle med stark yttrandefrihet, med meningsutbyte, för kunskapsförmedling och för kunskap kring läsning.Jag vet inte om kulturministern har noterat att de allra flesta bibliotekarier i det här landet har undertecknat upprop mot att bli angivare av eventuella papperslösa som kliver in på biblioteken. Det är inte för att de är emot att bekämpa skuggsamhället, utan det handlar om att frångå sin yrkesetik. Jag vet inte om kulturministern har missat det upprop som har gjorts av sjukvårdspersonal. Vad handlar deras yrkesetik om? Jo, det är att tillgodose människors behov av sjukvård i ett akut läge.Frågan här handlar om demokrati, kultur och yrkesetik. Vad kommer kulturministern att göra om en utredning kommer fram till att man måste ändra i bibliotekslagen? Angiveri är att frångå principen om att bibliotek är till för alla. Det är i sig en nedmontering av de kulturella friheter vi har i vårt land.Ser inte kulturministern att den här punkten i Tidöavtalet skulle innebära en förskjutning av de grundläggande principer vi har för att främja läsning, bildning och kunskapsförmedling och för bibliotekariernas yrkesetik i det här landet? Det är de frågor jag ställer mig. Jag tar med förvåning del av att kulturministern inte ser detta utan låter ändamålet helga medlen."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Om det nu är en så otroligt viktig angelägenhet att bekämpa skuggsamhället måste man ju definiera vad det är man menar. Som vi socialdemokrater ser på skuggsamhället handlar det om slavliknande arbetsvillkor och utnyttjande av människor. Det handlar om människor som hamnar i livsvillkor som gör att de har svårt att försörja sig. Man lever som papperslös och har inte förutsättningar att få en normal tillvaro. Men detta tillstånd kan också motverka viktiga system vi har i samhället, som att upprätthålla en kollektivavtalsmodell och en arbetsmarknadsmodell. Och i de delarna har jag noterat att Moderaterna aldrig har stått bakom de initiativ som vi socialdemokrater har tagit.När vi kritiserade Lavaldomen för drygt tio år sedan fanns det ingen kritik från Moderaterna. När vi kritiserade den liberala migrationspolitik som fördes med Miljöpartiet var det som att man inte förstod vad vi talade om. När vi har sagt att rot- och rutavdragen ska innebära att företag ska leva upp till kollektivavtalsliknande villkor för att motverka lönedumpning står man inte kritisk. När vi har pekat på kriminalitet i välfärden på grund av avregleringar och privatiseringar är man helt oförberedd att svara på frågor. Detta är centrala ekonomiska frågor för att bekämpa skuggsamhället.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMen det vi talar om i dag är demokrati och kultur. Ett samhälle ska upprätthålla infrastruktur för att det i grunden ska kunna vara ett demokratiskt samhälle med stark yttrandefrihet, med meningsutbyte, för kunskapsförmedling och för kunskap kring läsning.Jag vet inte om kulturministern har noterat att de allra flesta bibliotekarier i det här landet har undertecknat upprop mot att bli angivare av eventuella papperslösa som kliver in på biblioteken. Det är inte för att de är emot att bekämpa skuggsamhället, utan det handlar om att frångå sin yrkesetik. Jag vet inte om kulturministern har missat det upprop som har gjorts av sjukvårdspersonal. Vad handlar deras yrkesetik om? Jo, det är att tillgodose människors behov av sjukvård i ett akut läge.Frågan här handlar om demokrati, kultur och yrkesetik. Vad kommer kulturministern att göra om en utredning kommer fram till att man måste ändra i bibliotekslagen? Angiveri är att frångå principen om att bibliotek är till för alla. Det är i sig en nedmontering av de kulturella friheter vi har i vårt land.Ser inte kulturministern att den här punkten i Tidöavtalet skulle innebära en förskjutning av de grundläggande principer vi har för att främja läsning, bildning och kunskapsförmedling och för bibliotekariernas yrkesetik i det här landet? Det är de frågor jag ställer mig. Jag tar med förvåning del av att kulturministern inte ser detta utan låter ändamålet helga medlen."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Jag tycker att det är intressant att ledamoten på ett så tydligt sätt gör klart att hon och hennes parti har gjort allt för att minska skuggsamhället.Då vill jag påminna Lawen Redar om något. Det är ju hennes parti som har styrt Sverige i åtta år. Det är alltså hennes parti som under åtta år har suttit vid rodret och sett detta skuggsamhälle växa och växa. Åtgärderna från socialdemokratin har misslyckats med att stoppa den lavinartade ökningen av skuggsamhället, som bidrar till ett utanförskap som vi nu vill sätta stopp för.Jag varken kan eller bör föregå den utredning som kommer att titta närmare på frågan om anmälningsplikt för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men jag vill i det här svaret fokusera på bibliotekens huvuduppdrag, som jag ser kommer att kvarstå.Biblioteksverksamheten ska fortsatt finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för de frågor som följer därmed. Det är viktiga och centrala frågor för Sverige framöver. Jag gjorde tidigt klart att det är viktigt för mig att barn och unga får en väg in i samhället där kulturen också kan vara en kraft, där bildning kan vara nyckeln till framgång och där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, utan det spelar roll vart du är på väg. Den här regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska det skuggsamhälle som vi har sett har vuxit fram i dag. Ett exempel är att tillsätta en utredning med förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt, men det är bara ett exempel."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Jag tycker att det är intressant att ledamoten på ett så tydligt sätt gör klart att hon och hennes parti har gjort allt för att minska skuggsamhället.Då vill jag påminna Lawen Redar om något. Det är ju hennes parti som har styrt Sverige i åtta år. Det är alltså hennes parti som under åtta år har suttit vid rodret och sett detta skuggsamhälle växa och växa. Åtgärderna från socialdemokratin har misslyckats med att stoppa den lavinartade ökningen av skuggsamhället, som bidrar till ett utanförskap som vi nu vill sätta stopp för.Jag varken kan eller bör föregå den utredning som kommer att titta närmare på frågan om anmälningsplikt för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men jag vill i det här svaret fokusera på bibliotekens huvuduppdrag, som jag ser kommer att kvarstå.Biblioteksverksamheten ska fortsatt finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för de frågor som följer därmed. Det är viktiga och centrala frågor för Sverige framöver. Jag gjorde tidigt klart att det är viktigt för mig att barn och unga får en väg in i samhället där kulturen också kan vara en kraft, där bildning kan vara nyckeln till framgång och där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, utan det spelar roll vart du är på väg. Den här regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska det skuggsamhälle som vi har sett har vuxit fram i dag. Ett exempel är att tillsätta en utredning med förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt, men det är bara ett exempel."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Jag tycker att det är intressant att ledamoten på ett så tydligt sätt gör klart att hon och hennes parti har gjort allt för att minska skuggsamhället.Då vill jag påminna Lawen Redar om något. Det är ju hennes parti som har styrt Sverige i åtta år. Det är alltså hennes parti som under åtta år har suttit vid rodret och sett detta skuggsamhälle växa och växa. Åtgärderna från socialdemokratin har misslyckats med att stoppa den lavinartade ökningen av skuggsamhället, som bidrar till ett utanförskap som vi nu vill sätta stopp för.Jag varken kan eller bör föregå den utredning som kommer att titta närmare på frågan om anmälningsplikt för att upptäcka personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Men jag vill i det här svaret fokusera på bibliotekens huvuduppdrag, som jag ser kommer att kvarstå.Biblioteksverksamheten ska fortsatt finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för de frågor som följer därmed. Det är viktiga och centrala frågor för Sverige framöver. Jag gjorde tidigt klart att det är viktigt för mig att barn och unga får en väg in i samhället där kulturen också kan vara en kraft, där bildning kan vara nyckeln till framgång och där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, utan det spelar roll vart du är på väg. Den här regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska det skuggsamhälle som vi har sett har vuxit fram i dag. Ett exempel är att tillsätta en utredning med förslag om informationsutbyte och anmälningsplikt, men det är bara ett exempel."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Jag tackar kulturministern för svaret på den här interpellationen, som handlar om Tidöavtalet och bibliotekslagstiftningen.Kulturministern lyfter vikten av att motverka skuggsamhället. Slaveriliknande arbetsvillkor, lönedumpning, motverkande av den svenska arbetsmarknads- och kollektivavtalsmodellen och arbetslivskriminalitet är egentligen inga frågor som tidigare intresserat moderater. Historiskt sett är det dessvärre frågor där Moderaterna själva bidragit till senfärdigheten.Vi socialdemokrater har arbetat konstant för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen och motverka arbetslivskriminalitet och lönedumpning, för vi vet vad det gör med människor som befinner sig i detta skuggsamhälle.Men den här frågan handlar om någonting mer. Den handlar om Tidöavtalet, ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Jag ser inga initiativ i Tidöavtalet till krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar eller särskilda satsningar på att motverka arbetslivskriminalitet. Jag ser inga krav på kollektivavtal för de verksamheter som omfattas av rut och rot. Det jag ser är som sagt ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel.Är det rimligt att frångå bibliotekariers yrkesetik och bibliotekens demokratiska kulturuppdrag och därmed inskränka det demokratiska samhällets ordning för att motverka skuggsamhället? Enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. En av de viktigaste delarna i ändamålsparagrafen handlar om att biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla. Enligt bibliotekslagen ska alltså biblioteken i vårt land verka för två fundamentalt viktiga principer: det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteken finns till för alla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tycker kulturministern att det här överensstämmer med Tidöavtalets punkt om att tillsätta en utredning om anmälningsplikt för kommunalanställda såsom bibliotekarier? Kan krav på angiveri införas utan att ändra i bibliotekslagens ändamålsparagraf om att biblioteken är till för alla?Det är det här jag önskar att kulturministern svarar på. I det nuvarande svaret har jag inte fått besked om det krävs en ändring i bibliotekslagens ändamålsparagraf för att åstadkomma det man vill genom Tidöavtalet."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Jag tackar kulturministern för svaret på den här interpellationen, som handlar om Tidöavtalet och bibliotekslagstiftningen.Kulturministern lyfter vikten av att motverka skuggsamhället. Slaveriliknande arbetsvillkor, lönedumpning, motverkande av den svenska arbetsmarknads- och kollektivavtalsmodellen och arbetslivskriminalitet är egentligen inga frågor som tidigare intresserat moderater. Historiskt sett är det dessvärre frågor där Moderaterna själva bidragit till senfärdigheten.Vi socialdemokrater har arbetat konstant för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen och motverka arbetslivskriminalitet och lönedumpning, för vi vet vad det gör med människor som befinner sig i detta skuggsamhälle.Men den här frågan handlar om någonting mer. Den handlar om Tidöavtalet, ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Jag ser inga initiativ i Tidöavtalet till krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar eller särskilda satsningar på att motverka arbetslivskriminalitet. Jag ser inga krav på kollektivavtal för de verksamheter som omfattas av rut och rot. Det jag ser är som sagt ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel.Är det rimligt att frångå bibliotekariers yrkesetik och bibliotekens demokratiska kulturuppdrag och därmed inskränka det demokratiska samhällets ordning för att motverka skuggsamhället? Enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. En av de viktigaste delarna i ändamålsparagrafen handlar om att biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla. Enligt bibliotekslagen ska alltså biblioteken i vårt land verka för två fundamentalt viktiga principer: det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteken finns till för alla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tycker kulturministern att det här överensstämmer med Tidöavtalets punkt om att tillsätta en utredning om anmälningsplikt för kommunalanställda såsom bibliotekarier? Kan krav på angiveri införas utan att ändra i bibliotekslagens ändamålsparagraf om att biblioteken är till för alla?Det är det här jag önskar att kulturministern svarar på. I det nuvarande svaret har jag inte fått besked om det krävs en ändring i bibliotekslagens ändamålsparagraf för att åstadkomma det man vill genom Tidöavtalet."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Jag tackar kulturministern för svaret på den här interpellationen, som handlar om Tidöavtalet och bibliotekslagstiftningen.Kulturministern lyfter vikten av att motverka skuggsamhället. Slaveriliknande arbetsvillkor, lönedumpning, motverkande av den svenska arbetsmarknads- och kollektivavtalsmodellen och arbetslivskriminalitet är egentligen inga frågor som tidigare intresserat moderater. Historiskt sett är det dessvärre frågor där Moderaterna själva bidragit till senfärdigheten.Vi socialdemokrater har arbetat konstant för att upprätthålla den svenska arbetsmarknadsmodellen och motverka arbetslivskriminalitet och lönedumpning, för vi vet vad det gör med människor som befinner sig i detta skuggsamhälle.Men den här frågan handlar om någonting mer. Den handlar om Tidöavtalet, ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel. Jag ser inga initiativ i Tidöavtalet till krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar eller särskilda satsningar på att motverka arbetslivskriminalitet. Jag ser inga krav på kollektivavtal för de verksamheter som omfattas av rut och rot. Det jag ser är som sagt ett avtal där ändamålet tycks få helga alla medel.Är det rimligt att frångå bibliotekariers yrkesetik och bibliotekens demokratiska kulturuppdrag och därmed inskränka det demokratiska samhällets ordning för att motverka skuggsamhället? Enligt bibliotekslagens ändamålsparagraf ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. En av de viktigaste delarna i ändamålsparagrafen handlar om att biblioteksverksamheten är en verksamhet som ska finnas tillgänglig för alla. Enligt bibliotekslagen ska alltså biblioteken i vårt land verka för två fundamentalt viktiga principer: det demokratiska samhällets utveckling och att biblioteken finns till för alla. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHur tycker kulturministern att det här överensstämmer med Tidöavtalets punkt om att tillsätta en utredning om anmälningsplikt för kommunalanställda såsom bibliotekarier? Kan krav på angiveri införas utan att ändra i bibliotekslagens ändamålsparagraf om att biblioteken är till för alla?Det är det här jag önskar att kulturministern svarar på. I det nuvarande svaret har jag inte fått besked om det krävs en ändring i bibliotekslagens ändamålsparagraf för att åstadkomma det man vill genom Tidöavtalet."}
+{"question":"Har ministern för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet?","answer":"Lawen Redar har frågat mig om jag har för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet. Lawen Redar har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet samt hur jag avser att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara \"öppna för alla\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inleda med att betona att biblioteken enligt bibliotekslagen (2013:801) ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De har också i uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. För att vi ska bekämpa skuggsamhället är det dock viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och att vara lika inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas.Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska skuggsamhället. Ett exempel är att i enlighet med Tidöavtalet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt för myndigheter och kommuner i syfte att hitta personer som befinner sig illegalt i Sverige.I Tidöavtalet anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver naturligtvis utredas närmare."}
+{"question":"Avser ministern att ta initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet?","answer":"Lawen Redar har frågat mig om jag har för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet. Lawen Redar har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet samt hur jag avser att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara \"öppna för alla\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inleda med att betona att biblioteken enligt bibliotekslagen (2013:801) ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De har också i uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. För att vi ska bekämpa skuggsamhället är det dock viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och att vara lika inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas.Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska skuggsamhället. Ett exempel är att i enlighet med Tidöavtalet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt för myndigheter och kommuner i syfte att hitta personer som befinner sig illegalt i Sverige.I Tidöavtalet anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver naturligtvis utredas närmare."}
+{"question":"Hur avser ministern att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara ”öppna för alla”?","answer":"Lawen Redar har frågat mig om jag har för avsikt att införa anmälningsplikt för bibliotekarier i enlighet med Tidöavtalet. Lawen Redar har också frågat mig om jag avser att ta några initiativ till ändringar i bibliotekslagen med anledning av Tidöavtalet samt hur jag avser att säkerställa att folkbiblioteken fortsatt ska vara \"öppna för alla\". STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill inleda med att betona att biblioteken enligt bibliotekslagen (2013:801) ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De har också i uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. För att vi ska bekämpa skuggsamhället är det dock viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige. Det är en fråga om förtroendet för svensk migrationslagstiftning, rättvisa och att vara lika inför lagen. Har man fått ett beslut som säger att man inte har rätt att stanna i Sverige ska det följas.Regeringen avser att vidta ett flertal åtgärder för att minska skuggsamhället. Ett exempel är att i enlighet med Tidöavtalet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt för myndigheter och kommuner i syfte att hitta personer som befinner sig illegalt i Sverige.I Tidöavtalet anges att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver naturligtvis utredas närmare."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag tycker att det är fint att vi kan hitta en sådan enighet och, som jag var inne på tidigare, ser vikten av att kunna samarbeta men också diskutera utifrån olika infallsvinklar i de här viktiga frågorna.Hot och hat är någonting som vi aldrig kan acceptera mot någon i samhället. Det är extra viktigt när det riktas mot konst- och kulturutövare av olika slag.Det är också därför vi slår fast i de kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Jag tycker att vi alla ska bära med oss de slutorden i den här interpellationsdebatten, för jag tror att de kommer att vara viktiga för oss i många samhällsfrågor framöver. Att koppla den obundna kraft som ligger i kulturen till yttrandefriheten tror jag är viktigt för oss alla att efterleva.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag tycker att det är fint att vi kan hitta en sådan enighet och, som jag var inne på tidigare, ser vikten av att kunna samarbeta men också diskutera utifrån olika infallsvinklar i de här viktiga frågorna.Hot och hat är någonting som vi aldrig kan acceptera mot någon i samhället. Det är extra viktigt när det riktas mot konst- och kulturutövare av olika slag.Det är också därför vi slår fast i de kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Jag tycker att vi alla ska bära med oss de slutorden i den här interpellationsdebatten, för jag tror att de kommer att vara viktiga för oss i många samhällsfrågor framöver. Att koppla den obundna kraft som ligger i kulturen till yttrandefriheten tror jag är viktigt för oss alla att efterleva.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag tycker att det är fint att vi kan hitta en sådan enighet och, som jag var inne på tidigare, ser vikten av att kunna samarbeta men också diskutera utifrån olika infallsvinklar i de här viktiga frågorna.Hot och hat är någonting som vi aldrig kan acceptera mot någon i samhället. Det är extra viktigt när det riktas mot konst- och kulturutövare av olika slag.Det är också därför vi slår fast i de kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Jag tycker att vi alla ska bära med oss de slutorden i den här interpellationsdebatten, för jag tror att de kommer att vara viktiga för oss i många samhällsfrågor framöver. Att koppla den obundna kraft som ligger i kulturen till yttrandefriheten tror jag är viktigt för oss alla att efterleva.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Tack till kulturministern och till alla deltagare i den här debatten! Jag tycker att den var spännande utifrån många olika aspekter.Synen på kulturens frihet och principen om armlängds avstånd är verkligen någonting vi delar. Jag ser däremot att vi har ett regeringsunderlag som frekvent arbetar med den här frågan.Det sista som gjordes av tidigare kulturminister Amanda Lind var att ta initiativ till utredningen. Den socialdemokratiska kulturministern strök några delar i regleringsbreven. Men det fanns också en uppmaning i Myndigheten för kulturanalys rapport att vidareutveckla arbetet för att nå kunskapshöjande insatser på regional och kommunal nivå. Det är min absoluta uppmaning att kulturministern tar vid, för det kommer att behövas i det samarbetsunderlag med Sverigedemokraterna som kulturministern sitter med. De yttrar där och även här i dag att de inte har några som helst problem med att de har lokala företrädare, eller nationella företrädare för den delen, som tycker att det är av vikt att stryka verksamheter som faktiskt främjar det demokratiska utbytet och kunskapsinhämtningen och som når de barn och unga som behöver få tillgång till läsning och till kulturella aktiviteter väldigt nära sig, på sin ort och på sitt lokala folkbibliotek. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra frågan gäller konst- och kulturskapares möjligheter att bedriva sitt arbete utan att mötas av stormar av hat och hot. Det är ett arbete som måste fortgå. Ett av de initiativ som den socialdemokratiska regeringen tog var att titta på det straffrättsliga ansvaret, det vill säga att förstärka förutsättningarna för framför allt journalister att kunna granska och bedriva sitt arbete eftersom de bär en sådan samhällsviktig funktion. Här skulle den här regeringen kunna vidta åtgärder för att ytterligare se över förutsättningarna också för konst- och kulturskapare.Min uppmaning till ministern är att fortsätta i alla fall med det man sagt här i dag om att framkomma med initiativ. Vi kommer med stor nyfikenhet och engagemang att ta del av det arbete som kulturministern avser att fortsätta med. Men jag ställer mig fortsatt kritisk till det samarbetsparti som är underlaget till den här regeringen och som dessvärre arbetar i motsatt riktning."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Tack till kulturministern och till alla deltagare i den här debatten! Jag tycker att den var spännande utifrån många olika aspekter.Synen på kulturens frihet och principen om armlängds avstånd är verkligen någonting vi delar. Jag ser däremot att vi har ett regeringsunderlag som frekvent arbetar med den här frågan.Det sista som gjordes av tidigare kulturminister Amanda Lind var att ta initiativ till utredningen. Den socialdemokratiska kulturministern strök några delar i regleringsbreven. Men det fanns också en uppmaning i Myndigheten för kulturanalys rapport att vidareutveckla arbetet för att nå kunskapshöjande insatser på regional och kommunal nivå. Det är min absoluta uppmaning att kulturministern tar vid, för det kommer att behövas i det samarbetsunderlag med Sverigedemokraterna som kulturministern sitter med. De yttrar där och även här i dag att de inte har några som helst problem med att de har lokala företrädare, eller nationella företrädare för den delen, som tycker att det är av vikt att stryka verksamheter som faktiskt främjar det demokratiska utbytet och kunskapsinhämtningen och som når de barn och unga som behöver få tillgång till läsning och till kulturella aktiviteter väldigt nära sig, på sin ort och på sitt lokala folkbibliotek. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra frågan gäller konst- och kulturskapares möjligheter att bedriva sitt arbete utan att mötas av stormar av hat och hot. Det är ett arbete som måste fortgå. Ett av de initiativ som den socialdemokratiska regeringen tog var att titta på det straffrättsliga ansvaret, det vill säga att förstärka förutsättningarna för framför allt journalister att kunna granska och bedriva sitt arbete eftersom de bär en sådan samhällsviktig funktion. Här skulle den här regeringen kunna vidta åtgärder för att ytterligare se över förutsättningarna också för konst- och kulturskapare.Min uppmaning till ministern är att fortsätta i alla fall med det man sagt här i dag om att framkomma med initiativ. Vi kommer med stor nyfikenhet och engagemang att ta del av det arbete som kulturministern avser att fortsätta med. Men jag ställer mig fortsatt kritisk till det samarbetsparti som är underlaget till den här regeringen och som dessvärre arbetar i motsatt riktning."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Tack till kulturministern och till alla deltagare i den här debatten! Jag tycker att den var spännande utifrån många olika aspekter.Synen på kulturens frihet och principen om armlängds avstånd är verkligen någonting vi delar. Jag ser däremot att vi har ett regeringsunderlag som frekvent arbetar med den här frågan.Det sista som gjordes av tidigare kulturminister Amanda Lind var att ta initiativ till utredningen. Den socialdemokratiska kulturministern strök några delar i regleringsbreven. Men det fanns också en uppmaning i Myndigheten för kulturanalys rapport att vidareutveckla arbetet för att nå kunskapshöjande insatser på regional och kommunal nivå. Det är min absoluta uppmaning att kulturministern tar vid, för det kommer att behövas i det samarbetsunderlag med Sverigedemokraterna som kulturministern sitter med. De yttrar där och även här i dag att de inte har några som helst problem med att de har lokala företrädare, eller nationella företrädare för den delen, som tycker att det är av vikt att stryka verksamheter som faktiskt främjar det demokratiska utbytet och kunskapsinhämtningen och som når de barn och unga som behöver få tillgång till läsning och till kulturella aktiviteter väldigt nära sig, på sin ort och på sitt lokala folkbibliotek. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen andra frågan gäller konst- och kulturskapares möjligheter att bedriva sitt arbete utan att mötas av stormar av hat och hot. Det är ett arbete som måste fortgå. Ett av de initiativ som den socialdemokratiska regeringen tog var att titta på det straffrättsliga ansvaret, det vill säga att förstärka förutsättningarna för framför allt journalister att kunna granska och bedriva sitt arbete eftersom de bär en sådan samhällsviktig funktion. Här skulle den här regeringen kunna vidta åtgärder för att ytterligare se över förutsättningarna också för konst- och kulturskapare.Min uppmaning till ministern är att fortsätta i alla fall med det man sagt här i dag om att framkomma med initiativ. Vi kommer med stor nyfikenhet och engagemang att ta del av det arbete som kulturministern avser att fortsätta med. Men jag ställer mig fortsatt kritisk till det samarbetsparti som är underlaget till den här regeringen och som dessvärre arbetar i motsatt riktning."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag skulle avslutningsvis vilja rikta ett stort tack till Lawen Redar för denna interpellation. Det finns sannerligen skäl att diskutera denna fråga vidare och att låta det vara en öppen och obunden diskussion. Jag kan konstatera att vi båda står för ett fritt och obundet kulturliv och att detta är en självklar del av ett demokratiskt samhälle.Jag uppfattar också att vi är helt eniga om att hat och hot mot kulturutövare och kulturverksamheter är både allvarligt och förkastligt. Där tror jag att vi politiker har ett stort ansvar för att synliggöra, fördöma och också agera mot hat och hot i alla lägen, i synnerhet mot de grupper som jobbar hårt för att upprätthålla våra demokratiska värden. Där ingår kulturskapare, journalister och även politiker.Det är viktigt att hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande. Genom att diskutera denna fråga här i riksdagen i dag bidrar vi inte minst till att fortsatt hålla det arbetet levande. För detta vill jag verkligen tacka!"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag skulle avslutningsvis vilja rikta ett stort tack till Lawen Redar för denna interpellation. Det finns sannerligen skäl att diskutera denna fråga vidare och att låta det vara en öppen och obunden diskussion. Jag kan konstatera att vi båda står för ett fritt och obundet kulturliv och att detta är en självklar del av ett demokratiskt samhälle.Jag uppfattar också att vi är helt eniga om att hat och hot mot kulturutövare och kulturverksamheter är både allvarligt och förkastligt. Där tror jag att vi politiker har ett stort ansvar för att synliggöra, fördöma och också agera mot hat och hot i alla lägen, i synnerhet mot de grupper som jobbar hårt för att upprätthålla våra demokratiska värden. Där ingår kulturskapare, journalister och även politiker.Det är viktigt att hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande. Genom att diskutera denna fråga här i riksdagen i dag bidrar vi inte minst till att fortsatt hålla det arbetet levande. För detta vill jag verkligen tacka!"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag skulle avslutningsvis vilja rikta ett stort tack till Lawen Redar för denna interpellation. Det finns sannerligen skäl att diskutera denna fråga vidare och att låta det vara en öppen och obunden diskussion. Jag kan konstatera att vi båda står för ett fritt och obundet kulturliv och att detta är en självklar del av ett demokratiskt samhälle.Jag uppfattar också att vi är helt eniga om att hat och hot mot kulturutövare och kulturverksamheter är både allvarligt och förkastligt. Där tror jag att vi politiker har ett stort ansvar för att synliggöra, fördöma och också agera mot hat och hot i alla lägen, i synnerhet mot de grupper som jobbar hårt för att upprätthålla våra demokratiska värden. Där ingår kulturskapare, journalister och även politiker.Det är viktigt att hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande. Genom att diskutera denna fråga här i riksdagen i dag bidrar vi inte minst till att fortsatt hålla det arbetet levande. För detta vill jag verkligen tacka!"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Vi får väl låta frågan om exakt vilket ord som användes avgöras när protokollet från denna debatt kommer. Jag har för mig att extremism var det begrepp som användes.Nåväl, poängen är denna. Jonas Andersson sa att det han ville uttrycka var när man som folkvald politiker kan bryta in och alltså lämna principen om armlängds avstånd. Han nämnde exemplen extremism och dragqueens på bibliotek. Det är alltså vid de två tillfällena.Jag tänker att detta egentligen är ett uttryck för Sverigedemokraternas sätt att se bildning och kultur som ett verktyg för att skapa den svenska nationen så som de vill ha den. Detta är i sanning oroande. Det är egentligen detta Jonas Andersson försöker säga. Kulturella uttryck som Sverigedemokraterna inte håller med om och inte gillar kan man alltså intervenera mot.Jag tänker att det är detta som är poängen i Jonas Anderssons anförande. Och så fick det den olyckliga konsekvensen att det lät som att han jämställde transpersoner med terrorister."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Vi får väl låta frågan om exakt vilket ord som användes avgöras när protokollet från denna debatt kommer. Jag har för mig att extremism var det begrepp som användes.Nåväl, poängen är denna. Jonas Andersson sa att det han ville uttrycka var när man som folkvald politiker kan bryta in och alltså lämna principen om armlängds avstånd. Han nämnde exemplen extremism och dragqueens på bibliotek. Det är alltså vid de två tillfällena.Jag tänker att detta egentligen är ett uttryck för Sverigedemokraternas sätt att se bildning och kultur som ett verktyg för att skapa den svenska nationen så som de vill ha den. Detta är i sanning oroande. Det är egentligen detta Jonas Andersson försöker säga. Kulturella uttryck som Sverigedemokraterna inte håller med om och inte gillar kan man alltså intervenera mot.Jag tänker att det är detta som är poängen i Jonas Anderssons anförande. Och så fick det den olyckliga konsekvensen att det lät som att han jämställde transpersoner med terrorister."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Vi får väl låta frågan om exakt vilket ord som användes avgöras när protokollet från denna debatt kommer. Jag har för mig att extremism var det begrepp som användes.Nåväl, poängen är denna. Jonas Andersson sa att det han ville uttrycka var när man som folkvald politiker kan bryta in och alltså lämna principen om armlängds avstånd. Han nämnde exemplen extremism och dragqueens på bibliotek. Det är alltså vid de två tillfällena.Jag tänker att detta egentligen är ett uttryck för Sverigedemokraternas sätt att se bildning och kultur som ett verktyg för att skapa den svenska nationen så som de vill ha den. Detta är i sanning oroande. Det är egentligen detta Jonas Andersson försöker säga. Kulturella uttryck som Sverigedemokraterna inte håller med om och inte gillar kan man alltså intervenera mot.Jag tänker att det är detta som är poängen i Jonas Anderssons anförande. Och så fick det den olyckliga konsekvensen att det lät som att han jämställde transpersoner med terrorister."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Utifrån det jag har hört i debatten kan jag i alla fall med glädje konstatera att även om det råder lite förvirring om sakförhållandena är samtliga partier överens om att hat och hot ska motarbetas.Men utifrån det jag har hört uppstår också en följdfråga till Socialdemokraterna och interpellanten. Om rimlig kritik och ifrågasättande av en kommuns verksamhet, i det här fallet sagostunder med dragqueens, likställs med en antidemokratisk hållning och föranleder en interpellation om hot och hat vore det väldigt intressant att veta hur allmänheten i Socialdemokraternas värld ska få ändra på hur skattepengar används, inom kulturen, till exempel, om inte via politiken. Då måste man komma med alternativ.Sedan var det ett intressant anförande från Socialdemokraternas Linus Sköld. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara detta för en socialdemokrat: Alla muslimer är faktiskt inte islamister, och alla islamister är inte heller terrorister. Det var ordet islamist som användes av Jonas Andersson, om jag minns rätt, inte terrorist. Inte heller är alla dragqueens transpersoner, så den jämförelse som Linus Sköld lyfte fram är helt felaktig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också understryka att det helt klart kan finnas en rad olika situationer där det är olämpligt att skattepengar går till något som hamnar inom ramen för skattefinansierad kultur. Då ska man våga säga ifrån utan att det ska bli en debatt om demokrati, hot och hat."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Utifrån det jag har hört i debatten kan jag i alla fall med glädje konstatera att även om det råder lite förvirring om sakförhållandena är samtliga partier överens om att hat och hot ska motarbetas.Men utifrån det jag har hört uppstår också en följdfråga till Socialdemokraterna och interpellanten. Om rimlig kritik och ifrågasättande av en kommuns verksamhet, i det här fallet sagostunder med dragqueens, likställs med en antidemokratisk hållning och föranleder en interpellation om hot och hat vore det väldigt intressant att veta hur allmänheten i Socialdemokraternas värld ska få ändra på hur skattepengar används, inom kulturen, till exempel, om inte via politiken. Då måste man komma med alternativ.Sedan var det ett intressant anförande från Socialdemokraternas Linus Sköld. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara detta för en socialdemokrat: Alla muslimer är faktiskt inte islamister, och alla islamister är inte heller terrorister. Det var ordet islamist som användes av Jonas Andersson, om jag minns rätt, inte terrorist. Inte heller är alla dragqueens transpersoner, så den jämförelse som Linus Sköld lyfte fram är helt felaktig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också understryka att det helt klart kan finnas en rad olika situationer där det är olämpligt att skattepengar går till något som hamnar inom ramen för skattefinansierad kultur. Då ska man våga säga ifrån utan att det ska bli en debatt om demokrati, hot och hat."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Utifrån det jag har hört i debatten kan jag i alla fall med glädje konstatera att även om det råder lite förvirring om sakförhållandena är samtliga partier överens om att hat och hot ska motarbetas.Men utifrån det jag har hört uppstår också en följdfråga till Socialdemokraterna och interpellanten. Om rimlig kritik och ifrågasättande av en kommuns verksamhet, i det här fallet sagostunder med dragqueens, likställs med en antidemokratisk hållning och föranleder en interpellation om hot och hat vore det väldigt intressant att veta hur allmänheten i Socialdemokraternas värld ska få ändra på hur skattepengar används, inom kulturen, till exempel, om inte via politiken. Då måste man komma med alternativ.Sedan var det ett intressant anförande från Socialdemokraternas Linus Sköld. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara detta för en socialdemokrat: Alla muslimer är faktiskt inte islamister, och alla islamister är inte heller terrorister. Det var ordet islamist som användes av Jonas Andersson, om jag minns rätt, inte terrorist. Inte heller är alla dragqueens transpersoner, så den jämförelse som Linus Sköld lyfte fram är helt felaktig. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag vill också understryka att det helt klart kan finnas en rad olika situationer där det är olämpligt att skattepengar går till något som hamnar inom ramen för skattefinansierad kultur. Då ska man våga säga ifrån utan att det ska bli en debatt om demokrati, hot och hat."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tänkte börja med att kommentera Linus Skölds anförande. Det var ett ganska konstigt anförande där han tog upp ord som terrorist och transperson, som jag inte över huvud taget nämnde i mitt anförande tidigare. Jag rekommenderar Linus Sköld att i efterhand gå in och titta på mitt anförande. Han kommer då att se att jag inte använde dessa ord. Jag tog upp exempel på när man som folkvald politiker kan behöva bryta in, när saker går över gränsen. Det var detta jag talade om. Det Linus Sköld tog upp hade alltså inte med saken att göra, helt enkelt.Demokrativillkoren, som Lawen Redar lyfte upp, är naturligtvis en viktig fråga, där vi från Sverigedemokraternas sida länge har varit pådrivande. Det kommer att komma förslag om detta på riksdagens bord, så jag kan ge Socialdemokraterna glädjande besked. Självklart ska vi ta tag i den viktiga frågan. Här har ju inte minst vi också varit drivande.När det sedan gäller principen om armlängds avstånd och styrning av kulturen har kritiken varit tung i samhällsdebatten mot hur de föregående rödgröna regeringarna inskränkte den konstnärliga friheten under sin tid vid makten. Problemet framgick tydligt inte minst av rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys, som kom för ett par år sedan. Enligt rapporten var det tydligt att jämställdhets- och mångfaldskrav med mera, som Socialdemokraterna och de rödgröna stod bakom, ledde till inskränkt konstnärlig frihet, bland annat på filmområdet.Så, Lawen Redar, hur går era egna socialdemokratiska, vänsterinriktade, identitetspolitiska satsningar, med jämställdhets- och mångfaldskrav, kvotering och så vidare, ihop med armlängds avstånd i kulturpolitiken? Svara gärna på det!"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tänkte börja med att kommentera Linus Skölds anförande. Det var ett ganska konstigt anförande där han tog upp ord som terrorist och transperson, som jag inte över huvud taget nämnde i mitt anförande tidigare. Jag rekommenderar Linus Sköld att i efterhand gå in och titta på mitt anförande. Han kommer då att se att jag inte använde dessa ord. Jag tog upp exempel på när man som folkvald politiker kan behöva bryta in, när saker går över gränsen. Det var detta jag talade om. Det Linus Sköld tog upp hade alltså inte med saken att göra, helt enkelt.Demokrativillkoren, som Lawen Redar lyfte upp, är naturligtvis en viktig fråga, där vi från Sverigedemokraternas sida länge har varit pådrivande. Det kommer att komma förslag om detta på riksdagens bord, så jag kan ge Socialdemokraterna glädjande besked. Självklart ska vi ta tag i den viktiga frågan. Här har ju inte minst vi också varit drivande.När det sedan gäller principen om armlängds avstånd och styrning av kulturen har kritiken varit tung i samhällsdebatten mot hur de föregående rödgröna regeringarna inskränkte den konstnärliga friheten under sin tid vid makten. Problemet framgick tydligt inte minst av rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys, som kom för ett par år sedan. Enligt rapporten var det tydligt att jämställdhets- och mångfaldskrav med mera, som Socialdemokraterna och de rödgröna stod bakom, ledde till inskränkt konstnärlig frihet, bland annat på filmområdet.Så, Lawen Redar, hur går era egna socialdemokratiska, vänsterinriktade, identitetspolitiska satsningar, med jämställdhets- och mångfaldskrav, kvotering och så vidare, ihop med armlängds avstånd i kulturpolitiken? Svara gärna på det!"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tänkte börja med att kommentera Linus Skölds anförande. Det var ett ganska konstigt anförande där han tog upp ord som terrorist och transperson, som jag inte över huvud taget nämnde i mitt anförande tidigare. Jag rekommenderar Linus Sköld att i efterhand gå in och titta på mitt anförande. Han kommer då att se att jag inte använde dessa ord. Jag tog upp exempel på när man som folkvald politiker kan behöva bryta in, när saker går över gränsen. Det var detta jag talade om. Det Linus Sköld tog upp hade alltså inte med saken att göra, helt enkelt.Demokrativillkoren, som Lawen Redar lyfte upp, är naturligtvis en viktig fråga, där vi från Sverigedemokraternas sida länge har varit pådrivande. Det kommer att komma förslag om detta på riksdagens bord, så jag kan ge Socialdemokraterna glädjande besked. Självklart ska vi ta tag i den viktiga frågan. Här har ju inte minst vi också varit drivande.När det sedan gäller principen om armlängds avstånd och styrning av kulturen har kritiken varit tung i samhällsdebatten mot hur de föregående rödgröna regeringarna inskränkte den konstnärliga friheten under sin tid vid makten. Problemet framgick tydligt inte minst av rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys, som kom för ett par år sedan. Enligt rapporten var det tydligt att jämställdhets- och mångfaldskrav med mera, som Socialdemokraterna och de rödgröna stod bakom, ledde till inskränkt konstnärlig frihet, bland annat på filmområdet.Så, Lawen Redar, hur går era egna socialdemokratiska, vänsterinriktade, identitetspolitiska satsningar, med jämställdhets- och mångfaldskrav, kvotering och så vidare, ihop med armlängds avstånd i kulturpolitiken? Svara gärna på det!"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Det finns gånger då man måste få säga ifrån, fick vi nu i debatten höra från Jonas Andersson, Sverigedemokraterna. Det finns gånger då man måste få säga ifrån - mot hbtqi-personer och mot en populär sagostund med dragqueens på ett bibliotek. Det är skrämmande.Den retorik vi hör från Sverigedemokraterna ligger ytterst nära retorik vi har hört från andra länder, bland annat från Ryssland och Putin. Flera liknande verbala attacker från politiken och en normförskjutning när det gäller hur man kan prata om hbtqi-personer innebar till slut att man landade i antigaypropagandalagarna 2013. Det är uppenbart att det är härifrån Sverigedemokraterna hämtar sin inspiration. Det största hotet mot våra barn är inte en dragqueen som klär upp sig med smink och glitter och läser en saga på ett bibliotek, utan det är att ungdomar inte vågar komma ut. Det är ungdomar som tillhör de mest utsatta grupperna i samhället, som mår allra sämst och som utsätts för hat och hot. Där, herr talman, har vi ett samhällsproblem som jag tycker att den här regeringen och Sverigedemokraterna kan ta itu med på en gång.Min fråga till kulturministern handlar om att ansvaret för denna utveckling nu ligger på regeringen. Markerar man mot denna typ av ageranden och uttalanden från samarbetspartiet, eller kommer man att låta det hållas? Står regeringspartierna upp för hbtqi-personers rättigheter?Min andra fråga rör principen om armlängds avstånd. Jag blir glad när kulturministern säger att hon kommer att återkomma med förslag om hur principen om armlängds avstånd kan stärkas. Samtidigt uttrycker nu samarbetspartiet, Sverigedemokraterna, en ovilja att gå in och stötta den kommunala nivån och jobba med principen om armlängds avstånd där. Det finns ett förslag om att inrätta en kunskapsfunktion för den kommunala nivån - är kulturministern beredd att ta strid för att den ska kunna inrättas?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Det finns gånger då man måste få säga ifrån, fick vi nu i debatten höra från Jonas Andersson, Sverigedemokraterna. Det finns gånger då man måste få säga ifrån - mot hbtqi-personer och mot en populär sagostund med dragqueens på ett bibliotek. Det är skrämmande.Den retorik vi hör från Sverigedemokraterna ligger ytterst nära retorik vi har hört från andra länder, bland annat från Ryssland och Putin. Flera liknande verbala attacker från politiken och en normförskjutning när det gäller hur man kan prata om hbtqi-personer innebar till slut att man landade i antigaypropagandalagarna 2013. Det är uppenbart att det är härifrån Sverigedemokraterna hämtar sin inspiration. Det största hotet mot våra barn är inte en dragqueen som klär upp sig med smink och glitter och läser en saga på ett bibliotek, utan det är att ungdomar inte vågar komma ut. Det är ungdomar som tillhör de mest utsatta grupperna i samhället, som mår allra sämst och som utsätts för hat och hot. Där, herr talman, har vi ett samhällsproblem som jag tycker att den här regeringen och Sverigedemokraterna kan ta itu med på en gång.Min fråga till kulturministern handlar om att ansvaret för denna utveckling nu ligger på regeringen. Markerar man mot denna typ av ageranden och uttalanden från samarbetspartiet, eller kommer man att låta det hållas? Står regeringspartierna upp för hbtqi-personers rättigheter?Min andra fråga rör principen om armlängds avstånd. Jag blir glad när kulturministern säger att hon kommer att återkomma med förslag om hur principen om armlängds avstånd kan stärkas. Samtidigt uttrycker nu samarbetspartiet, Sverigedemokraterna, en ovilja att gå in och stötta den kommunala nivån och jobba med principen om armlängds avstånd där. Det finns ett förslag om att inrätta en kunskapsfunktion för den kommunala nivån - är kulturministern beredd att ta strid för att den ska kunna inrättas?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Det finns gånger då man måste få säga ifrån, fick vi nu i debatten höra från Jonas Andersson, Sverigedemokraterna. Det finns gånger då man måste få säga ifrån - mot hbtqi-personer och mot en populär sagostund med dragqueens på ett bibliotek. Det är skrämmande.Den retorik vi hör från Sverigedemokraterna ligger ytterst nära retorik vi har hört från andra länder, bland annat från Ryssland och Putin. Flera liknande verbala attacker från politiken och en normförskjutning när det gäller hur man kan prata om hbtqi-personer innebar till slut att man landade i antigaypropagandalagarna 2013. Det är uppenbart att det är härifrån Sverigedemokraterna hämtar sin inspiration. Det största hotet mot våra barn är inte en dragqueen som klär upp sig med smink och glitter och läser en saga på ett bibliotek, utan det är att ungdomar inte vågar komma ut. Det är ungdomar som tillhör de mest utsatta grupperna i samhället, som mår allra sämst och som utsätts för hat och hot. Där, herr talman, har vi ett samhällsproblem som jag tycker att den här regeringen och Sverigedemokraterna kan ta itu med på en gång.Min fråga till kulturministern handlar om att ansvaret för denna utveckling nu ligger på regeringen. Markerar man mot denna typ av ageranden och uttalanden från samarbetspartiet, eller kommer man att låta det hållas? Står regeringspartierna upp för hbtqi-personers rättigheter?Min andra fråga rör principen om armlängds avstånd. Jag blir glad när kulturministern säger att hon kommer att återkomma med förslag om hur principen om armlängds avstånd kan stärkas. Samtidigt uttrycker nu samarbetspartiet, Sverigedemokraterna, en ovilja att gå in och stötta den kommunala nivån och jobba med principen om armlängds avstånd där. Det finns ett förslag om att inrätta en kunskapsfunktion för den kommunala nivån - är kulturministern beredd att ta strid för att den ska kunna inrättas?"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag vill börja med att tacka kulturministern för att man vid alla de tillfällen jag har tagit upp den kritik som har framförts offentligt har sagt att principen gäller för Sverige. Det är en otroligt viktig markering, och det gör mig mer nöjd att höra att kulturministern är beredd att vidta åtgärder för att principen ska upprätthållas. Jag ser fram emot att få ta del av åtgärderna som kommer härnäst. Det är frågor jag kommer att bevaka.Sedan vänder jag mig till Jonas Andersson, som ansåg att man inte kan väcka interpellationer som riktar sig till Sverigedemokraterna. Delar av mitt tidigare anförande handlade om den ytterst märkliga konstellation vi har hamnat i här. Sverigedemokraterna är ett parti som har mycket att säga till om i Tidöavtalet, men det går inte att granska och ifrågasätta vad partiet har att säga till om med hjälp av de verktyg som vi ledamöter i Sveriges riksdag har tillgång till med anledning av att partiet de facto står utanför regeringen. Det enda sättet att debattera och diskutera hur partiet för sig politiskt och hur partiet avser att driva fram politiken är att framföra synpunkterna via kulturministern. Sedan kommer vi såklart att mötas i andra debatter vad gäller budget och i lagstiftningshänseende. Men med verktyget interpellationer som riksdagen har att tillgå går det inte att möta Sverigedemokraterna. Det är möjligen för att man inte heller vill ta politiskt ansvar.Sedan sas det att en företrädare inte kan säga att vissa verksamheter inte kan genomföras för att de inte är ekonomiskt motiverade eller för att de motverkar det demokratiska samhället. Självklart finns skillnader. Principen om armlängds avstånd handlar inte om ekonomiska företeelser eller att man inte kan sätta ned foten för att en verksamhet strider mot de demokratiska principerna. Då ställer jag följande fråga till Jonas Andersson: Varför kritiserar man inte regeringen för att det inte redan i dag finns en lagstiftning på plats om demokrativillkor för civilsamhället, folkbildningen, för alla verksamheter inom kulturen, för att främja de demokratiska verksamheterna? Men nu har regeringen dragit tillbaka propositionen, så vi väntar på var det här ska landa.Mina andra två frågor, herr talman, handlade om hat och hot riktat mot kulturverksamheter och konst- och kulturutövare. Det vi ser i dag är att tre av fem journalister anger att de någon gång har varit utsatta för trakasserier samt hot och hat i samband med sitt yrkesutövande. Enligt Svensk Scenkonst har hatet och hoten mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten kraftigt ökat. Hot, trakasserier och våld mot bibliotekspersonal är enligt fackförbundet Dik ett vanligt problem. På vart tredje museum har personal hotats av besökare, inte minst vad gäller utställningar som kritiserats politiskt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNågra av exemplen jag lyfte fram i mitt förra anförande tycker jag ändå förtjänar viss uppmärksamhet. När kultur- och bibliotekschef Sofia Lenninger avskedades och tog ställning mot Sverigedemokraterna fick hon utstå en enorm hatstorm. När Norrköpings stadsmuseums utställning polisanmäldes fick de utstå en hatstorm. När sagostunden Drag Queen Story Hour skulle förbjudas enligt SD fick kulturskaparna motta hat och hot till den grad att väktare har fått bevaka att verksamheten kan genomföras utan att någon skadas.Jag vill vara tydlig med att jag inte riktar kritik mot enskilda sverigedemokrater, men jag ser vad som sker när Sverigedemokraterna politiskt markerar mot en funktion som har all rätt att bedriva kulturverksamhet. Det möts då av hat och hot.Det lyftes upp några exempel på hur hat och hot uppmärksammas av olika myndigheter. Här behöver åtgärder vidtas för att konst- och kulturverksamheter ska kunna bedrivas samt konst- och kulturskapare ska känna sig trygga i sin yrkesutövning. I förlängningen handlar det om det demokratiska samhällets utveckling. Vad avser ministern att göra för att förstärka förutsättningarna så att ingen utsätts för hat och hot i samband med yrkesutövning och i samband med att man bedriver kulturella verksamheter?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag vill börja med att tacka kulturministern för att man vid alla de tillfällen jag har tagit upp den kritik som har framförts offentligt har sagt att principen gäller för Sverige. Det är en otroligt viktig markering, och det gör mig mer nöjd att höra att kulturministern är beredd att vidta åtgärder för att principen ska upprätthållas. Jag ser fram emot att få ta del av åtgärderna som kommer härnäst. Det är frågor jag kommer att bevaka.Sedan vänder jag mig till Jonas Andersson, som ansåg att man inte kan väcka interpellationer som riktar sig till Sverigedemokraterna. Delar av mitt tidigare anförande handlade om den ytterst märkliga konstellation vi har hamnat i här. Sverigedemokraterna är ett parti som har mycket att säga till om i Tidöavtalet, men det går inte att granska och ifrågasätta vad partiet har att säga till om med hjälp av de verktyg som vi ledamöter i Sveriges riksdag har tillgång till med anledning av att partiet de facto står utanför regeringen. Det enda sättet att debattera och diskutera hur partiet för sig politiskt och hur partiet avser att driva fram politiken är att framföra synpunkterna via kulturministern. Sedan kommer vi såklart att mötas i andra debatter vad gäller budget och i lagstiftningshänseende. Men med verktyget interpellationer som riksdagen har att tillgå går det inte att möta Sverigedemokraterna. Det är möjligen för att man inte heller vill ta politiskt ansvar.Sedan sas det att en företrädare inte kan säga att vissa verksamheter inte kan genomföras för att de inte är ekonomiskt motiverade eller för att de motverkar det demokratiska samhället. Självklart finns skillnader. Principen om armlängds avstånd handlar inte om ekonomiska företeelser eller att man inte kan sätta ned foten för att en verksamhet strider mot de demokratiska principerna. Då ställer jag följande fråga till Jonas Andersson: Varför kritiserar man inte regeringen för att det inte redan i dag finns en lagstiftning på plats om demokrativillkor för civilsamhället, folkbildningen, för alla verksamheter inom kulturen, för att främja de demokratiska verksamheterna? Men nu har regeringen dragit tillbaka propositionen, så vi väntar på var det här ska landa.Mina andra två frågor, herr talman, handlade om hat och hot riktat mot kulturverksamheter och konst- och kulturutövare. Det vi ser i dag är att tre av fem journalister anger att de någon gång har varit utsatta för trakasserier samt hot och hat i samband med sitt yrkesutövande. Enligt Svensk Scenkonst har hatet och hoten mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten kraftigt ökat. Hot, trakasserier och våld mot bibliotekspersonal är enligt fackförbundet Dik ett vanligt problem. På vart tredje museum har personal hotats av besökare, inte minst vad gäller utställningar som kritiserats politiskt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNågra av exemplen jag lyfte fram i mitt förra anförande tycker jag ändå förtjänar viss uppmärksamhet. När kultur- och bibliotekschef Sofia Lenninger avskedades och tog ställning mot Sverigedemokraterna fick hon utstå en enorm hatstorm. När Norrköpings stadsmuseums utställning polisanmäldes fick de utstå en hatstorm. När sagostunden Drag Queen Story Hour skulle förbjudas enligt SD fick kulturskaparna motta hat och hot till den grad att väktare har fått bevaka att verksamheten kan genomföras utan att någon skadas.Jag vill vara tydlig med att jag inte riktar kritik mot enskilda sverigedemokrater, men jag ser vad som sker när Sverigedemokraterna politiskt markerar mot en funktion som har all rätt att bedriva kulturverksamhet. Det möts då av hat och hot.Det lyftes upp några exempel på hur hat och hot uppmärksammas av olika myndigheter. Här behöver åtgärder vidtas för att konst- och kulturverksamheter ska kunna bedrivas samt konst- och kulturskapare ska känna sig trygga i sin yrkesutövning. I förlängningen handlar det om det demokratiska samhällets utveckling. Vad avser ministern att göra för att förstärka förutsättningarna så att ingen utsätts för hat och hot i samband med yrkesutövning och i samband med att man bedriver kulturella verksamheter?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag vill börja med att tacka kulturministern för att man vid alla de tillfällen jag har tagit upp den kritik som har framförts offentligt har sagt att principen gäller för Sverige. Det är en otroligt viktig markering, och det gör mig mer nöjd att höra att kulturministern är beredd att vidta åtgärder för att principen ska upprätthållas. Jag ser fram emot att få ta del av åtgärderna som kommer härnäst. Det är frågor jag kommer att bevaka.Sedan vänder jag mig till Jonas Andersson, som ansåg att man inte kan väcka interpellationer som riktar sig till Sverigedemokraterna. Delar av mitt tidigare anförande handlade om den ytterst märkliga konstellation vi har hamnat i här. Sverigedemokraterna är ett parti som har mycket att säga till om i Tidöavtalet, men det går inte att granska och ifrågasätta vad partiet har att säga till om med hjälp av de verktyg som vi ledamöter i Sveriges riksdag har tillgång till med anledning av att partiet de facto står utanför regeringen. Det enda sättet att debattera och diskutera hur partiet för sig politiskt och hur partiet avser att driva fram politiken är att framföra synpunkterna via kulturministern. Sedan kommer vi såklart att mötas i andra debatter vad gäller budget och i lagstiftningshänseende. Men med verktyget interpellationer som riksdagen har att tillgå går det inte att möta Sverigedemokraterna. Det är möjligen för att man inte heller vill ta politiskt ansvar.Sedan sas det att en företrädare inte kan säga att vissa verksamheter inte kan genomföras för att de inte är ekonomiskt motiverade eller för att de motverkar det demokratiska samhället. Självklart finns skillnader. Principen om armlängds avstånd handlar inte om ekonomiska företeelser eller att man inte kan sätta ned foten för att en verksamhet strider mot de demokratiska principerna. Då ställer jag följande fråga till Jonas Andersson: Varför kritiserar man inte regeringen för att det inte redan i dag finns en lagstiftning på plats om demokrativillkor för civilsamhället, folkbildningen, för alla verksamheter inom kulturen, för att främja de demokratiska verksamheterna? Men nu har regeringen dragit tillbaka propositionen, så vi väntar på var det här ska landa.Mina andra två frågor, herr talman, handlade om hat och hot riktat mot kulturverksamheter och konst- och kulturutövare. Det vi ser i dag är att tre av fem journalister anger att de någon gång har varit utsatta för trakasserier samt hot och hat i samband med sitt yrkesutövande. Enligt Svensk Scenkonst har hatet och hoten mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten kraftigt ökat. Hot, trakasserier och våld mot bibliotekspersonal är enligt fackförbundet Dik ett vanligt problem. På vart tredje museum har personal hotats av besökare, inte minst vad gäller utställningar som kritiserats politiskt. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNågra av exemplen jag lyfte fram i mitt förra anförande tycker jag ändå förtjänar viss uppmärksamhet. När kultur- och bibliotekschef Sofia Lenninger avskedades och tog ställning mot Sverigedemokraterna fick hon utstå en enorm hatstorm. När Norrköpings stadsmuseums utställning polisanmäldes fick de utstå en hatstorm. När sagostunden Drag Queen Story Hour skulle förbjudas enligt SD fick kulturskaparna motta hat och hot till den grad att väktare har fått bevaka att verksamheten kan genomföras utan att någon skadas.Jag vill vara tydlig med att jag inte riktar kritik mot enskilda sverigedemokrater, men jag ser vad som sker när Sverigedemokraterna politiskt markerar mot en funktion som har all rätt att bedriva kulturverksamhet. Det möts då av hat och hot.Det lyftes upp några exempel på hur hat och hot uppmärksammas av olika myndigheter. Här behöver åtgärder vidtas för att konst- och kulturverksamheter ska kunna bedrivas samt konst- och kulturskapare ska känna sig trygga i sin yrkesutövning. I förlängningen handlar det om det demokratiska samhällets utveckling. Vad avser ministern att göra för att förstärka förutsättningarna så att ingen utsätts för hat och hot i samband med yrkesutövning och i samband med att man bedriver kulturella verksamheter?"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag tänkte använda det här inlägget till att försöka förtydliga mig, eftersom frågeställaren tyckte att jag var otydlig i vad jag hade levererat för budskap i mitt huvudanförande. Jag ska göra ett försök till och se om jag kan vara tydligare denna gång.Inledningsvis vill jag betona att min utgångspunkt är att varje enskilt parti som ingår i Tidöavtalet och ingår i regeringen tar ansvar för att avtalet respekteras och fullföljs. När det gäller respekten för principen om armlängds avstånd kan jag återigen förtydliga att jag i rollen som kulturminister och hela den här regeringen står bakom principen och att vi aktivt kommer att värna den.Som kulturminister är det min uppgift att lyfta fram och synliggöra värdet av principen. Det gör jag bland annat genom att delta i debatten, och jag är tacksam för att jag har fått möjlighet till det via frågeställaren. Det sker också i dialog med kulturpolitiska företrädare på olika nivåer och andra aktörer där jag återkommande lyfter upp vikten av principen och betonar värdet av densamma. Mandatperioden har precis inletts, och det kommer att finnas många tillfällen att göra detta framöver.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens mandatperiod har nyligen påbörjats, och jag kommer att återkomma om konkreta åtgärder som vi ska genomföra den kommande perioden. Utgångspunkten kommer naturligtvis att vara de nationella kulturpolitiska målen men också de prioriteringar som presenterades i regeringsförklaringen den 18 oktober. Samtidigt bör det uppmärksammas att regeringen har arbetat aktivt med den löpande styrningen under inledningen av mandatperioden. Vi fattade till exempel nyligen beslut om regleringsbreven för de statliga myndigheterna inom kulturområdet, och snart kommer också de årliga myndighetsdialogerna, som kommer att ge ett gott tillfälle och möjlighet för regeringen och mig att inhämta underlag som också kan bidra till den styrningen framöver."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag tänkte använda det här inlägget till att försöka förtydliga mig, eftersom frågeställaren tyckte att jag var otydlig i vad jag hade levererat för budskap i mitt huvudanförande. Jag ska göra ett försök till och se om jag kan vara tydligare denna gång.Inledningsvis vill jag betona att min utgångspunkt är att varje enskilt parti som ingår i Tidöavtalet och ingår i regeringen tar ansvar för att avtalet respekteras och fullföljs. När det gäller respekten för principen om armlängds avstånd kan jag återigen förtydliga att jag i rollen som kulturminister och hela den här regeringen står bakom principen och att vi aktivt kommer att värna den.Som kulturminister är det min uppgift att lyfta fram och synliggöra värdet av principen. Det gör jag bland annat genom att delta i debatten, och jag är tacksam för att jag har fått möjlighet till det via frågeställaren. Det sker också i dialog med kulturpolitiska företrädare på olika nivåer och andra aktörer där jag återkommande lyfter upp vikten av principen och betonar värdet av densamma. Mandatperioden har precis inletts, och det kommer att finnas många tillfällen att göra detta framöver.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens mandatperiod har nyligen påbörjats, och jag kommer att återkomma om konkreta åtgärder som vi ska genomföra den kommande perioden. Utgångspunkten kommer naturligtvis att vara de nationella kulturpolitiska målen men också de prioriteringar som presenterades i regeringsförklaringen den 18 oktober. Samtidigt bör det uppmärksammas att regeringen har arbetat aktivt med den löpande styrningen under inledningen av mandatperioden. Vi fattade till exempel nyligen beslut om regleringsbreven för de statliga myndigheterna inom kulturområdet, och snart kommer också de årliga myndighetsdialogerna, som kommer att ge ett gott tillfälle och möjlighet f��r regeringen och mig att inhämta underlag som också kan bidra till den styrningen framöver."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag tänkte använda det här inlägget till att försöka förtydliga mig, eftersom frågeställaren tyckte att jag var otydlig i vad jag hade levererat för budskap i mitt huvudanförande. Jag ska göra ett försök till och se om jag kan vara tydligare denna gång.Inledningsvis vill jag betona att min utgångspunkt är att varje enskilt parti som ingår i Tidöavtalet och ingår i regeringen tar ansvar för att avtalet respekteras och fullföljs. När det gäller respekten för principen om armlängds avstånd kan jag återigen förtydliga att jag i rollen som kulturminister och hela den här regeringen står bakom principen och att vi aktivt kommer att värna den.Som kulturminister är det min uppgift att lyfta fram och synliggöra värdet av principen. Det gör jag bland annat genom att delta i debatten, och jag är tacksam för att jag har fått möjlighet till det via frågeställaren. Det sker också i dialog med kulturpolitiska företrädare på olika nivåer och andra aktörer där jag återkommande lyfter upp vikten av principen och betonar värdet av densamma. Mandatperioden har precis inletts, och det kommer att finnas många tillfällen att göra detta framöver.  STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens mandatperiod har nyligen påbörjats, och jag kommer att återkomma om konkreta åtgärder som vi ska genomföra den kommande perioden. Utgångspunkten kommer naturligtvis att vara de nationella kulturpolitiska målen men också de prioriteringar som presenterades i regeringsförklaringen den 18 oktober. Samtidigt bör det uppmärksammas att regeringen har arbetat aktivt med den löpande styrningen under inledningen av mandatperioden. Vi fattade till exempel nyligen beslut om regleringsbreven för de statliga myndigheterna inom kulturområdet, och snart kommer också de årliga myndighetsdialogerna, som kommer att ge ett gott tillfälle och möjlighet för regeringen och mig att inhämta underlag som också kan bidra till den styrningen framöver."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag vill bara förvissa mig om att jag hörde rätt alldeles nyss.Jag satt här i bänken och lyssnade på debatten, och jag hade inte planerat att delta i den till dess Jonas Andersson begärde ordet - och jämställde det att vara transperson med det att vara terrorist.Det var det jag hörde Jonas Andersson säga! Om jag har missuppfattat eller hört fel tycker jag att Jonas Andersson ska använda sitt nästa inlägg till att förtydliga vad han egentligen menar. Inte kan det väl vara så att han jämställde att vara transperson med att vara terrorist?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag vill bara förvissa mig om att jag hörde rätt alldeles nyss.Jag satt här i bänken och lyssnade på debatten, och jag hade inte planerat att delta i den till dess Jonas Andersson begärde ordet - och jämställde det att vara transperson med det att vara terrorist.Det var det jag hörde Jonas Andersson säga! Om jag har missuppfattat eller hört fel tycker jag att Jonas Andersson ska använda sitt nästa inlägg till att förtydliga vad han egentligen menar. Inte kan det väl vara så att han jämställde att vara transperson med att vara terrorist?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag vill bara förvissa mig om att jag hörde rätt alldeles nyss.Jag satt här i bänken och lyssnade på debatten, och jag hade inte planerat att delta i den till dess Jonas Andersson begärde ordet - och jämställde det att vara transperson med det att vara terrorist.Det var det jag hörde Jonas Andersson säga! Om jag har missuppfattat eller hört fel tycker jag att Jonas Andersson ska använda sitt nästa inlägg till att förtydliga vad han egentligen menar. Inte kan det väl vara så att han jämställde att vara transperson med att vara terrorist?"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Jag vill med anledning av interpellationen framföra två saker.Den ena saken gäller interpellationens första fråga och dess antydan att kommuner inte får avsluta eller ändra delar av sin verksamhet, vilket frågan i praktiken innebär. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär vill jag understryka det kommunala självstyret, som finns befäst i såväl regeringsformen som kommunallagen. Det står naturligtvis över eventuella vägledande principer som exempelvis fastslås i Tidöavtalet. Visst kan man verka för att principen ska respekteras på samtliga parlamentariska nivåer, som efterfrågas i interpellationen, men i interpellationens brödtext verkar åtgärder efterfrågas mot kommunernas möjlighet att fatta egna beslut, som i det här fallet med dragqueensagostunderna. Socialdemokraternas vilja skulle innebära en olycklig utveckling av just förhållandet mellan stat och lokalpolitik. Den andra saken är följande formulering i interpellationen: \"Denna höst har sagostunderna kritiserats av Sverigedemokraternas företrädare på lokal nivå, vilket även fått stöd av nationella företrädare. Uppmärksamheten har lett till att sagostunderna utsatts för allvarliga hot där man har behövt anlita vakter.\" Följdfrågan blir: Hur motverkar vi hat och hot?Frågan i sig är ständigt relevant, men vi kan absolut inte acceptera att man utan några seriösa belägg kopplar de eventuella hoten och det eventuella hatet till den fullt rimliga kritik som våra företrädare har lyft upp på lokal nivå. Med den logiken skulle man kunna koppla allt hat, allt våld och alla hot som sverigedemokratiska företrädare har fått utstå genom tiderna till socialdemokrater som har ifrågasatt vår politik - innan man har tagit efter den, det vill säga.Jag anser att dessa två perspektiv är viktiga att lyfta fram."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Jag vill med anledning av interpellationen framföra två saker.Den ena saken gäller interpellationens första fråga och dess antydan att kommuner inte får avsluta eller ändra delar av sin verksamhet, vilket frågan i praktiken innebär. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär vill jag understryka det kommunala självstyret, som finns befäst i såväl regeringsformen som kommunallagen. Det står naturligtvis över eventuella vägledande principer som exempelvis fastslås i Tidöavtalet. Visst kan man verka för att principen ska respekteras på samtliga parlamentariska nivåer, som efterfrågas i interpellationen, men i interpellationens brödtext verkar åtgärder efterfrågas mot kommunernas möjlighet att fatta egna beslut, som i det här fallet med dragqueensagostunderna. Socialdemokraternas vilja skulle innebära en olycklig utveckling av just förhållandet mellan stat och lokalpolitik. Den andra saken är följande formulering i interpellationen: \"Denna höst har sagostunderna kritiserats av Sverigedemokraternas företrädare på lokal nivå, vilket även fått stöd av nationella företrädare. Uppmärksamheten har lett till att sagostunderna utsatts för allvarliga hot där man har behövt anlita vakter.\" Följdfrågan blir: Hur motverkar vi hat och hot?Frågan i sig är ständigt relevant, men vi kan absolut inte acceptera att man utan några seriösa belägg kopplar de eventuella hoten och det eventuella hatet till den fullt rimliga kritik som våra företrädare har lyft upp på lokal nivå. Med den logiken skulle man kunna koppla allt hat, allt våld och alla hot som sverigedemokratiska företrädare har fått utstå genom tiderna till socialdemokrater som har ifrågasatt vår politik - innan man har tagit efter den, det vill säga.Jag anser att dessa två perspektiv är viktiga att lyfta fram."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Jag vill med anledning av interpellationen framföra två saker.Den ena saken gäller interpellationens första fråga och dess antydan att kommuner inte får avsluta eller ändra delar av sin verksamhet, vilket frågan i praktiken innebär. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerHär vill jag understryka det kommunala självstyret, som finns befäst i såväl regeringsformen som kommunallagen. Det står naturligtvis över eventuella vägledande principer som exempelvis fastslås i Tidöavtalet. Visst kan man verka för att principen ska respekteras på samtliga parlamentariska nivåer, som efterfrågas i interpellationen, men i interpellationens brödtext verkar åtgärder efterfrågas mot kommunernas möjlighet att fatta egna beslut, som i det här fallet med dragqueensagostunderna. Socialdemokraternas vilja skulle innebära en olycklig utveckling av just förhållandet mellan stat och lokalpolitik. Den andra saken är följande formulering i interpellationen: \"Denna höst har sagostunderna kritiserats av Sverigedemokraternas företrädare på lokal nivå, vilket även fått stöd av nationella företrädare. Uppmärksamheten har lett till att sagostunderna utsatts för allvarliga hot där man har behövt anlita vakter.\" Följdfrågan blir: Hur motverkar vi hat och hot?Frågan i sig är ständigt relevant, men vi kan absolut inte acceptera att man utan några seriösa belägg kopplar de eventuella hoten och det eventuella hatet till den fullt rimliga kritik som våra företrädare har lyft upp på lokal nivå. Med den logiken skulle man kunna koppla allt hat, allt våld och alla hot som sverigedemokratiska företrädare har fått utstå genom tiderna till socialdemokrater som har ifrågasatt vår politik - innan man har tagit efter den, det vill säga.Jag anser att dessa två perspektiv är viktiga att lyfta fram."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationen är varken ställd av eller riktad till en sverigedemokrat, men som vi hör rör den Sverigedemokraterna i allra högsta grad. Vi nämns åtskilliga gånger i interpellationen, och därför står jag nu här i talarstolen.Socialdemokraterna och deras olika förgreningar ute i det offentliga samtalet försöker återkommande på ett mycket uppenbart vis på olika sätt använda Sverigedemokraterna som ett slagträ mot regeringspartierna när det kommer till kulturpolitiken.Det är mycket tydligt när det gäller frågan om skattefinansierade dragqueensagostunder för små barn. Man kan tänka sig att Socialdemokraterna gör detta för att man vill rikta ljuset bort från hur illa de själva har skött kulturpolitiken i regeringsställning.I interpellationen kan man notera hur Socialdemokraterna och Lawen Redar insinuerar och närmast säger rätt ut att Sverigedemokraternas kritik mot dragqueensagostunderna har lett till de hot hon talar om. Det är extremt ohederligt. Det här är skrämselpropaganda från Socialdemokraterna som syftar till att tysta och skrämma upp dem som deltar i debatten.Låt oss inte luras av dessa socialdemokratiska dimridåer! Sverigedemokraterna har inte motsatt sig konceptet om armlängds avstånd i kulturpolitiken. Det är en del av Tidöavtalet, och det står vi för. Det finns dock gränser där man som folkvald politiker måste få säga ifrån när det gäller hur skattebetalarnas pengar nyttjas. Låt oss ta ett exempel. Många partier har kritiserat att olika statsbidrag har visat sig gå till exempelvis islamism eller annan extremism. Då har man kunnat kritisera de enskilda inslagen i kulturpolitiken. Kan man ifrågasätta sådana detaljer i delar av kulturpolitiken när man anser att en gräns har passerats, ja, då menar jag att man även måste kunna prata om det när det gäller fallen med dragqueensagostunderna.Principen om armlängds avstånd är en viktig princip, men det finns också andra värden och principer att ta hänsyn till som en ansvarsfull folkvald politiker. Hur tycker Lawen Redar att man ska agera som folkvald politiker om principen om armlängds avstånd kolliderar med andra viktiga värden och principer, till exempel att sätta barnens bästa i främsta rummet?Det är knappast så att dessa dragqueensagostunder har kommit till i första hand för barnen, utan det handlar om att det finns vuxna som vill bryta normer. Dessutom sker det här i en sexualiserad inramning, vilket bland annat framgår av namnen på de dragqueens som varit inblandade i sagostunderna i Sverige. De kallar sig saker som - ursäkta språkbruket, herr talman, men jag citerar - \"Fröken Skamlös Vinhora\" och \"Bystiga Damen\".Det är alltså så det låter i samband med de här sagostunderna."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationen är varken ställd av eller riktad till en sverigedemokrat, men som vi hör rör den Sverigedemokraterna i allra högsta grad. Vi nämns åtskilliga gånger i interpellationen, och därför står jag nu här i talarstolen.Socialdemokraterna och deras olika förgreningar ute i det offentliga samtalet försöker återkommande på ett mycket uppenbart vis på olika sätt använda Sverigedemokraterna som ett slagträ mot regeringspartierna när det kommer till kulturpolitiken.Det är mycket tydligt när det gäller frågan om skattefinansierade dragqueensagostunder för små barn. Man kan tänka sig att Socialdemokraterna gör detta för att man vill rikta ljuset bort från hur illa de själva har skött kulturpolitiken i regeringsställning.I interpellationen kan man notera hur Socialdemokraterna och Lawen Redar insinuerar och närmast säger rätt ut att Sverigedemokraternas kritik mot dragqueensagostunderna har lett till de hot hon talar om. Det är extremt ohederligt. Det här är skrämselpropaganda från Socialdemokraterna som syftar till att tysta och skrämma upp dem som deltar i debatten.Låt oss inte luras av dessa socialdemokratiska dimridåer! Sverigedemokraterna har inte motsatt sig konceptet om armlängds avstånd i kulturpolitiken. Det är en del av Tidöavtalet, och det står vi för. Det finns dock gränser där man som folkvald politiker måste få säga ifrån när det gäller hur skattebetalarnas pengar nyttjas. Låt oss ta ett exempel. Många partier har kritiserat att olika statsbidrag har visat sig gå till exempelvis islamism eller annan extremism. Då har man kunnat kritisera de enskilda inslagen i kulturpolitiken. Kan man ifrågasätta sådana detaljer i delar av kulturpolitiken när man anser att en gräns har passerats, ja, då menar jag att man även måste kunna prata om det när det gäller fallen med dragqueensagostunderna.Principen om armlängds avstånd är en viktig princip, men det finns också andra värden och principer att ta hänsyn till som en ansvarsfull folkvald politiker. Hur tycker Lawen Redar att man ska agera som folkvald politiker om principen om armlängds avstånd kolliderar med andra viktiga värden och principer, till exempel att sätta barnens bästa i främsta rummet?Det är knappast så att dessa dragqueensagostunder har kommit till i första hand för barnen, utan det handlar om att det finns vuxna som vill bryta normer. Dessutom sker det här i en sexualiserad inramning, vilket bland annat framgår av namnen på de dragqueens som varit inblandade i sagostunderna i Sverige. De kallar sig saker som - ursäkta språkbruket, herr talman, men jag citerar - \"Fröken Skamlös Vinhora\" och \"Bystiga Damen\".Det är alltså så det låter i samband med de här sagostunderna."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationen är varken ställd av eller riktad till en sverigedemokrat, men som vi hör rör den Sverigedemokraterna i allra högsta grad. Vi nämns åtskilliga gånger i interpellationen, och därför står jag nu här i talarstolen.Socialdemokraterna och deras olika förgreningar ute i det offentliga samtalet försöker återkommande på ett mycket uppenbart vis på olika sätt använda Sverigedemokraterna som ett slagträ mot regeringspartierna när det kommer till kulturpolitiken.Det är mycket tydligt när det gäller frågan om skattefinansierade dragqueensagostunder för små barn. Man kan tänka sig att Socialdemokraterna gör detta för att man vill rikta ljuset bort från hur illa de själva har skött kulturpolitiken i regeringsställning.I interpellationen kan man notera hur Socialdemokraterna och Lawen Redar insinuerar och närmast säger rätt ut att Sverigedemokraternas kritik mot dragqueensagostunderna har lett till de hot hon talar om. Det är extremt ohederligt. Det här är skrämselpropaganda från Socialdemokraterna som syftar till att tysta och skrämma upp dem som deltar i debatten.Låt oss inte luras av dessa socialdemokratiska dimridåer! Sverigedemokraterna har inte motsatt sig konceptet om armlängds avstånd i kulturpolitiken. Det är en del av Tidöavtalet, och det står vi för. Det finns dock gränser där man som folkvald politiker måste få säga ifrån när det gäller hur skattebetalarnas pengar nyttjas. Låt oss ta ett exempel. Många partier har kritiserat att olika statsbidrag har visat sig gå till exempelvis islamism eller annan extremism. Då har man kunnat kritisera de enskilda inslagen i kulturpolitiken. Kan man ifrågasätta sådana detaljer i delar av kulturpolitiken när man anser att en gräns har passerats, ja, då menar jag att man även måste kunna prata om det när det gäller fallen med dragqueensagostunderna.Principen om armlängds avstånd är en viktig princip, men det finns också andra värden och principer att ta hänsyn till som en ansvarsfull folkvald politiker. Hur tycker Lawen Redar att man ska agera som folkvald politiker om principen om armlängds avstånd kolliderar med andra viktiga värden och principer, till exempel att sätta barnens bästa i främsta rummet?Det är knappast så att dessa dragqueensagostunder har kommit till i första hand för barnen, utan det handlar om att det finns vuxna som vill bryta normer. Dessutom sker det här i en sexualiserad inramning, vilket bland annat framgår av namnen på de dragqueens som varit inblandade i sagostunderna i Sverige. De kallar sig saker som - ursäkta språkbruket, herr talman, men jag citerar - \"Fröken Skamlös Vinhora\" och \"Bystiga Damen\".Det är alltså så det låter i samband med de här sagostunderna."}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på Lawen Redars angelägna interpellation!Vi pratar här om principen om armlängds avstånd och om att konsten ska vara fri - en helt grundläggande princip inte minst för demokratiska länders framväxt i Europa och också en princip som har väglett Sveriges kulturpolitik under decennier.Det är helt uppenbart så att den skrivning som finns i Tidöavtalet om armlängds avstånd inte delas av partierna i regeringsunderlaget, och det är också ett av skälen till interpellationen och ett av skälen till att även jag vill ställa frågan till kulturministern hur hon ämnar agera för att både stärka och värna principen om armlängds avstånd och konstens frihet i praktiken.Jag tycker att det är glädjande att kulturministern så tydligt uttryckte att det vi har sett hända i Trelleborg, Kalmar och Gävleborg när det gäller att vilja förbjuda sagostunder och ge sig in och tycka till om hur en lucia i ett luciatåg ska vara är ett övertramp mot principen. Där var kulturministern tydlig, och det tackar jag för.Men jag var själv i en debatt med Sverigedemokraternas partisekreterare innan jul, och han var å sin sida väldigt tydlig med att han inte uppfattade att det här var ett övertramp mot principen och att det för Sverigedemokraternas del naturligtvis måste finnas en möjlighet att gå in och tycka till och påverka innehållet i kulturuttryck om det är skattefinansierat.Detta, herr talman, är en helt ny tolkning av principen om armlängds avstånd, en tolkning som inte minst många inom kultursektorn nu blir väldigt oroliga för. Frågan är därför: Hur ämnar kulturministern agera för att det ska bli en samsyn inom regeringsunderlaget i den här frågan? Vad kan göras mer för att stärka principen om armlängds avstånd? Delar kulturministern Sverigedemokraternas partisekreterares åsikt och uttalande om att det inte råder någon konflikt inom regeringsunderlaget om den här tolkningen?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på Lawen Redars angelägna interpellation!Vi pratar här om principen om armlängds avstånd och om att konsten ska vara fri - en helt grundläggande princip inte minst för demokratiska länders framväxt i Europa och också en princip som har väglett Sveriges kulturpolitik under decennier.Det är helt uppenbart så att den skrivning som finns i Tidöavtalet om armlängds avstånd inte delas av partierna i regeringsunderlaget, och det är också ett av skälen till interpellationen och ett av skälen till att även jag vill ställa frågan till kulturministern hur hon ämnar agera för att både stärka och värna principen om armlängds avstånd och konstens frihet i praktiken.Jag tycker att det är glädjande att kulturministern så tydligt uttryckte att det vi har sett hända i Trelleborg, Kalmar och Gävleborg när det gäller att vilja förbjuda sagostunder och ge sig in och tycka till om hur en lucia i ett luciatåg ska vara är ett övertramp mot principen. Där var kulturministern tydlig, och det tackar jag för.Men jag var själv i en debatt med Sverigedemokraternas partisekreterare innan jul, och han var å sin sida väldigt tydlig med att han inte uppfattade att det här var ett övertramp mot principen och att det för Sverigedemokraternas del naturligtvis måste finnas en möjlighet att gå in och tycka till och påverka innehållet i kulturuttryck om det är skattefinansierat.Detta, herr talman, är en helt ny tolkning av principen om armlängds avstånd, en tolkning som inte minst många inom kultursektorn nu blir väldigt oroliga för. Frågan är därför: Hur ämnar kulturministern agera för att det ska bli en samsyn inom regeringsunderlaget i den här frågan? Vad kan göras mer för att stärka principen om armlängds avstånd? Delar kulturministern Sverigedemokraternas partisekreterares åsikt och uttalande om att det inte råder någon konflikt inom regeringsunderlaget om den här tolkningen?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Tack, statsrådet, för svaret på Lawen Redars angelägna interpellation!Vi pratar här om principen om armlängds avstånd och om att konsten ska vara fri - en helt grundläggande princip inte minst för demokratiska länders framväxt i Europa och också en princip som har väglett Sveriges kulturpolitik under decennier.Det är helt uppenbart så att den skrivning som finns i Tidöavtalet om armlängds avstånd inte delas av partierna i regeringsunderlaget, och det är också ett av skälen till interpellationen och ett av skälen till att även jag vill ställa frågan till kulturministern hur hon ämnar agera för att både stärka och värna principen om armlängds avstånd och konstens frihet i praktiken.Jag tycker att det är glädjande att kulturministern så tydligt uttryckte att det vi har sett hända i Trelleborg, Kalmar och Gävleborg när det gäller att vilja förbjuda sagostunder och ge sig in och tycka till om hur en lucia i ett luciatåg ska vara är ett övertramp mot principen. Där var kulturministern tydlig, och det tackar jag för.Men jag var själv i en debatt med Sverigedemokraternas partisekreterare innan jul, och han var å sin sida väldigt tydlig med att han inte uppfattade att det här var ett övertramp mot principen och att det för Sverigedemokraternas del naturligtvis måste finnas en möjlighet att gå in och tycka till och påverka innehållet i kulturuttryck om det är skattefinansierat.Detta, herr talman, är en helt ny tolkning av principen om armlängds avstånd, en tolkning som inte minst många inom kultursektorn nu blir väldigt oroliga för. Frågan är därför: Hur ämnar kulturministern agera för att det ska bli en samsyn inom regeringsunderlaget i den här frågan? Vad kan göras mer för att stärka principen om armlängds avstånd? Delar kulturministern Sverigedemokraternas partisekreterares åsikt och uttalande om att det inte råder någon konflikt inom regeringsunderlaget om den här tolkningen?"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationsdebatten föranleds av en rad kulturpolitiska händelser som har ägt rum de senaste åren och fortsatt så sent som den gångna hösten.Jag vill inleda med att tacka kulturministern för svaren på mina tre frågor, men jag är inte helt nöjd, eftersom det kulturministern uttrycker här, både i tal och i skrift, faktiskt saknar efterlevnad och förankring i verkligheten.Min första fråga till kulturministern var hur ministern kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas och respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. På frågan svarar kulturministern här att det inte borde finnas något tvivel om att regeringen står bakom om principen samt att detta tydliggjorts i Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Jag ställer dock frågan just för att jag känner tvivel och stor oro kring om principen kommer att efterlevas med den här regeringen och dess samarbetsparti.Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition, inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak och yrkeskunskap som finns på de olika offentliga förvaltningsområdena.Förvaltningsidén bygger på att de som sitter på den politiska makten inte ska kunna använda sin maktposition till att utnyttja offentliga medel för att påverka människors världsbild och bilda politisk opinion. Bakom principen finns en auktoritär historia av nazister, fascister och kommunister som lade stora resurser på att förhärliga den egna maktutövningen. Ideologiskt handlade det om att odla befolkningen till att stödja en viss världsbild och människosyn.Enligt fackförbundet Diks rapport Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg från i höstas anger offentliganställda som arbetar med kulturfrågor att man är rädd att inte kunna utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer. Rapporten är en tydlig hänvisning till det som hände den före detta förvaltningschefen Sofia Lenninger, som blev omöjlig i Sverigedemokraternas Sölvesborg. Det dåvarande sverigedemokratiska styret ville begränsa böcker på andra språk än svenska, och Lenninger, som försvarade bibliotekslagens principer, blev av med sitt jobb.Inte långt efter den händelsen polisanmälde Sverigedemokraterna Norrköpings stadsmuseums utställning. Det ledde till att museet under en tid tog bort en av de bilder som orsakade anmälan. Bilden kom sedan tillbaka, men det är viktigt att poängtera att det inskränkte verksamheten och utställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen här hösten har sverigedemokrater i flera kommuner anmält och ställt krav på att populära sagostunder på bibliotek ska stoppas. Sagostunderna, som har pågått sedan 2017, möts nu av hat och hot till den grad att man behövt anlita väktare som säkerhetsåtgärd.I kommun efter kommun har under hösten kulturchefer behövt påminna lokala företrädare om principen om armlängds avstånd. Det här är exempel på hur man genom nedläggning, polisanmälan och exkludering agerar för att minska möjligheterna för den kultur man inte vill se och stärka den kultur som främjar de åsikter och den samhällsuppfattning man själv har. Till och med i Tidöavtalet, som ska garantera principen om armlängds avstånd, framgår nu att anmälningsplikt ska råda på kommunala och statliga verksamheter som bibliotek och museer.Min fråga är därför: Hur ser kulturministern på den här verkligheten som har skett så sent som i höstas? Hur ska hon verka för att upprätthålla principen om armlängds avstånd? Kommer det att bli konkreta åtgärder för att garantera principens efterlevnad på nationell, regional och kommunal nivå?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationsdebatten föranleds av en rad kulturpolitiska händelser som har ägt rum de senaste åren och fortsatt så sent som den gångna hösten.Jag vill inleda med att tacka kulturministern för svaren på mina tre frågor, men jag är inte helt nöjd, eftersom det kulturministern uttrycker här, både i tal och i skrift, faktiskt saknar efterlevnad och förankring i verkligheten.Min första fråga till kulturministern var hur ministern kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas och respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. På frågan svarar kulturministern här att det inte borde finnas något tvivel om att regeringen står bakom om principen samt att detta tydliggjorts i Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Jag ställer dock frågan just för att jag känner tvivel och stor oro kring om principen kommer att efterlevas med den här regeringen och dess samarbetsparti.Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition, inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak och yrkeskunskap som finns på de olika offentliga förvaltningsområdena.Förvaltningsidén bygger på att de som sitter på den politiska makten inte ska kunna använda sin maktposition till att utnyttja offentliga medel för att påverka människors världsbild och bilda politisk opinion. Bakom principen finns en auktoritär historia av nazister, fascister och kommunister som lade stora resurser på att förhärliga den egna maktutövningen. Ideologiskt handlade det om att odla befolkningen till att stödja en viss världsbild och människosyn.Enligt fackförbundet Diks rapport Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg från i höstas anger offentliganställda som arbetar med kulturfrågor att man är rädd att inte kunna utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer. Rapporten är en tydlig hänvisning till det som hände den före detta förvaltningschefen Sofia Lenninger, som blev omöjlig i Sverigedemokraternas Sölvesborg. Det dåvarande sverigedemokratiska styret ville begränsa böcker på andra språk än svenska, och Lenninger, som försvarade bibliotekslagens principer, blev av med sitt jobb.Inte långt efter den händelsen polisanmälde Sverigedemokraterna Norrköpings stadsmuseums utställning. Det ledde till att museet under en tid tog bort en av de bilder som orsakade anmälan. Bilden kom sedan tillbaka, men det är viktigt att poängtera att det inskränkte verksamheten och utställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen här hösten har sverigedemokrater i flera kommuner anmält och ställt krav på att populära sagostunder på bibliotek ska stoppas. Sagostunderna, som har pågått sedan 2017, möts nu av hat och hot till den grad att man behövt anlita väktare som säkerhetsåtgärd.I kommun efter kommun har under hösten kulturchefer behövt påminna lokala företrädare om principen om armlängds avstånd. Det här är exempel på hur man genom nedläggning, polisanmälan och exkludering agerar för att minska möjligheterna för den kultur man inte vill se och stärka den kultur som främjar de åsikter och den samhällsuppfattning man själv har. Till och med i Tidöavtalet, som ska garantera principen om armlängds avstånd, framgår nu att anmälningsplikt ska råda på kommunala och statliga verksamheter som bibliotek och museer.Min fråga är därför: Hur ser kulturministern på den här verkligheten som har skett så sent som i höstas? Hur ska hon verka för att upprätthålla principen om armlängds avstånd? Kommer det att bli konkreta åtgärder för att garantera principens efterlevnad på nationell, regional och kommunal nivå?"}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Den här interpellationsdebatten föranleds av en rad kulturpolitiska händelser som har ägt rum de senaste åren och fortsatt så sent som den gångna hösten.Jag vill inleda med att tacka kulturministern för svaren på mina tre frågor, men jag är inte helt nöjd, eftersom det kulturministern uttrycker här, både i tal och i skrift, faktiskt saknar efterlevnad och förankring i verkligheten.Min första fråga till kulturministern var hur ministern kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas och respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. På frågan svarar kulturministern här att det inte borde finnas något tvivel om att regeringen står bakom om principen samt att detta tydliggjorts i Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Jag ställer dock frågan just för att jag känner tvivel och stor oro kring om principen kommer att efterlevas med den här regeringen och dess samarbetsparti.Principen om armlängds avstånd mellan politik och verksamhet är en central och viktig del av svensk förvaltningstradition, inte minst inom kulturpolitikens område. Armlängds avstånd handlar om att upprätthålla en avvägning mellan folksuveränitetens politiska ambitioner och den sak och yrkeskunskap som finns på de olika offentliga förvaltningsområdena.Förvaltningsidén bygger på att de som sitter på den politiska makten inte ska kunna använda sin maktposition till att utnyttja offentliga medel för att påverka människors världsbild och bilda politisk opinion. Bakom principen finns en auktoritär historia av nazister, fascister och kommunister som lade stora resurser på att förhärliga den egna maktutövningen. Ideologiskt handlade det om att odla befolkningen till att stödja en viss världsbild och människosyn.Enligt fackförbundet Diks rapport Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg från i höstas anger offentliganställda som arbetar med kulturfrågor att man är rädd att inte kunna utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer. Rapporten är en tydlig hänvisning till det som hände den före detta förvaltningschefen Sofia Lenninger, som blev omöjlig i Sverigedemokraternas Sölvesborg. Det dåvarande sverigedemokratiska styret ville begränsa böcker på andra språk än svenska, och Lenninger, som försvarade bibliotekslagens principer, blev av med sitt jobb.Inte långt efter den händelsen polisanmälde Sverigedemokraterna Norrköpings stadsmuseums utställning. Det ledde till att museet under en tid tog bort en av de bilder som orsakade anmälan. Bilden kom sedan tillbaka, men det är viktigt att poängtera att det inskränkte verksamheten och utställningen. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen här hösten har sverigedemokrater i flera kommuner anmält och ställt krav på att populära sagostunder på bibliotek ska stoppas. Sagostunderna, som har pågått sedan 2017, möts nu av hat och hot till den grad att man behövt anlita väktare som säkerhetsåtgärd.I kommun efter kommun har under hösten kulturchefer behövt påminna lokala företrädare om principen om armlängds avstånd. Det här är exempel på hur man genom nedläggning, polisanmälan och exkludering agerar för att minska möjligheterna för den kultur man inte vill se och stärka den kultur som främjar de åsikter och den samhällsuppfattning man själv har. Till och med i Tidöavtalet, som ska garantera principen om armlängds avstånd, framgår nu att anmälningsplikt ska råda på kommunala och statliga verksamheter som bibliotek och museer.Min fråga är därför: Hur ser kulturministern på den här verkligheten som har skett så sent som i höstas? Hur ska hon verka för att upprätthålla principen om armlängds avstånd? Kommer det att bli konkreta åtgärder för att garantera principens efterlevnad på nationell, regional och kommunal nivå?"}
+{"question":"Hur kommer ministern att agera för att principen om en armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå?","answer":"Lawen Redar har frågat mig hur jag kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. Jag har även fått frågan vad jag avser att göra för att motverka hat och hot som riktas mot kulturverksamheter såsom bibliotek och enskilda konst- och kulturutövare. Vad gäller respekten för principen om armlängds avstånd bör det inte finnas någon tvekan om att regeringen står bakom denna. Principen är en självklar utgångspunkt för regeringen liksom i Tidöavtalet. I min roll som kulturminister kommer jag därför fortsatt att arbeta för värnandet om principen.Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning samt intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Av lagen följer också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen är därmed ytterst viktig för att synliggöra bibliotekens uppdrag. Hat och hot som riktar sig mot konst- och kulturutövare är såklart också något mycket allvarligt. I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kulturpolitiska målen är i sin tur en viktig hörnsten och en bra utgångspunkt i mitt arbete som kulturminister, men också för de myndigheter som verkar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har till exempel i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Därtill bidrar bland annat Myndigheten för kulturanalys med rapporter och andra typer av underlag som gör det möjligt att följa utvecklingen och hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot riktat mot kulturverksamheter såsom bibliotek?","answer":"Lawen Redar har frågat mig hur jag kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. Jag har även fått frågan vad jag avser att göra för att motverka hat och hot som riktas mot kulturverksamheter såsom bibliotek och enskilda konst- och kulturutövare. Vad gäller respekten för principen om armlängds avstånd bör det inte finnas någon tvekan om att regeringen står bakom denna. Principen är en självklar utgångspunkt för regeringen liksom i Tidöavtalet. I min roll som kulturminister kommer jag därför fortsatt att arbeta för värnandet om principen.Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning samt intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Av lagen följer också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen är därmed ytterst viktig för att synliggöra bibliotekens uppdrag. Hat och hot som riktar sig mot konst- och kulturutövare är såklart också något mycket allvarligt. I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kulturpolitiska målen är i sin tur en viktig hörnsten och en bra utgångspunkt i mitt arbete som kulturminister, men också för de myndigheter som verkar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har till exempel i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Därtill bidrar bland annat Myndigheten för kulturanalys med rapporter och andra typer av underlag som gör det möjligt att följa utvecklingen och hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande."}
+{"question":"Vad avser ministern att göra för att motverka hat och hot mot enskilda konst- och kulturutövare?","answer":"Lawen Redar har frågat mig hur jag kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. Jag har även fått frågan vad jag avser att göra för att motverka hat och hot som riktas mot kulturverksamheter såsom bibliotek och enskilda konst- och kulturutövare. Vad gäller respekten för principen om armlängds avstånd bör det inte finnas någon tvekan om att regeringen står bakom denna. Principen är en självklar utgångspunkt för regeringen liksom i Tidöavtalet. I min roll som kulturminister kommer jag därför fortsatt att arbeta för värnandet om principen.Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning samt intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Av lagen följer också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen är därmed ytterst viktig för att synliggöra bibliotekens uppdrag. Hat och hot som riktar sig mot konst- och kulturutövare är såklart också något mycket allvarligt. I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kulturpolitiska målen är i sin tur en viktig hörnsten och en bra utgångspunkt i mitt arbete som kulturminister, men också för de myndigheter som verkar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har till exempel i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Därtill bidrar bland annat Myndigheten för kulturanalys med rapporter och andra typer av underlag som gör det möjligt att följa utvecklingen och hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I linje med förvaltarskapstanken ska vi både bevara och uthålligt bruka våra naturresurser. Det här är också kärnan i ett hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk ser till helheten när vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vårt nuvarande skogsbruk skapar förutsättningar för 10 procent av de svenska exportinkomsterna, 145 miljarder kronor per år. Skogssektorn anställer totalt sett cirka 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen ungefär varje år lika mycket koldioxid som Sverige släpper ut.Skogspolitiken ska utgå från skogsägarens drivkrafter, för det är till sist den enskilde skogsägaren som förvaltar sin skog. Vi måste bygga mer underifrån och bygga på affärsmässigt ansvar och en stolthet att producera bra produkter för klimatet, för miljön och för jobb och hållbar tillväxt. Vårt uppdrag som politiker är att undanröja hinder och skapa stabila villkor.De skyddade områden vi redan har i dag kan förlora sina värden om vi inte sköter dem tillräckligt bra. Jag menar att det är viktigt att staten inte enbart ska prioritera mer strikt skydd utan se till helheten av alla våra åtaganden. Det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt, inte minst i de här tiderna.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I linje med förvaltarskapstanken ska vi både bevara och uthålligt bruka våra naturresurser. Det här är också kärnan i ett hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk ser till helheten när vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vårt nuvarande skogsbruk skapar förutsättningar för 10 procent av de svenska exportinkomsterna, 145 miljarder kronor per år. Skogssektorn anställer totalt sett cirka 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen ungefär varje år lika mycket koldioxid som Sverige släpper ut.Skogspolitiken ska utgå från skogsägarens drivkrafter, för det är till sist den enskilde skogsägaren som förvaltar sin skog. Vi måste bygga mer underifrån och bygga på affärsmässigt ansvar och en stolthet att producera bra produkter för klimatet, för miljön och för jobb och hållbar tillväxt. Vårt uppdrag som politiker är att undanröja hinder och skapa stabila villkor.De skyddade områden vi redan har i dag kan förlora sina värden om vi inte sköter dem tillräckligt bra. Jag menar att det är viktigt att staten inte enbart ska prioritera mer strikt skydd utan se till helheten av alla våra åtaganden. Det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt, inte minst i de här tiderna.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"Jag har suttit i riksdagen sedan 2018 och har blivit personkryssad in i riksdagen. Det har jag blivit för att jag vill föra naturens talan i vår demokrati. Det handlar om alla de tusentals hotade arter som vi har ansvar för. Därför talar jag för deras skull och för deras existensrätt i vårt land och i världen. Jag kommer inte att ta ansvar för andra partier. Jag kommer att försöka påverka så brett jag kan och så starkt jag kan med den röst som jag har fått på demokratisk väg.Landsbygdsministern säger att han inte tror att jag har förståelse för skogsägare, att de inte skulle känna igen sig i den här politiken och att den skulle missgynna dem. Det tycker jag avslöjar väldigt mycket om vilka som landsbygdsministern främst pratar med. Det måste ju vara vd:arna för de största skogsbolagen, alltså inte de enskilda individer som missgynnas av den förda skogspolitiken. Vi pratar om arbetstillfällen. På 80-talet fanns det cirka 30 000 årsarbeten i skogsbruket. I dag ligger siffran på 16 000. Det är främst inom det storskaliga skogsbruket som jobben minskar, eftersom vi rationaliserar och gör större och större hyggen. Det behövs mindre och mindre arbetskraft för detta. Det storskaliga skogsbruket behöver väldigt få personer som arbetar. Med ett hyggesfritt skogsbruk skapas i stället fler jobb på landsbygden. Det är också så att mindre än 3 procent av skogsnäringens arbetstillfällen ligger i glesbygden i dag. Det här vill vi ändra. Det är därför vi för en politik där vi lyssnar på skogsägarna i Sverige, som vill ha bättre lönsamhet. Frågan till landsbygdsministern är: Vad tänker ni och er regering göra för att stärka lönsamheten för individen, för den enskilde markägaren?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"Jag har suttit i riksdagen sedan 2018 och har blivit personkryssad in i riksdagen. Det har jag blivit för att jag vill föra naturens talan i vår demokrati. Det handlar om alla de tusentals hotade arter som vi har ansvar för. Därför talar jag för deras skull och för deras existensrätt i vårt land och i världen. Jag kommer inte att ta ansvar för andra partier. Jag kommer att försöka påverka så brett jag kan och så starkt jag kan med den röst som jag har fått på demokratisk väg.Landsbygdsministern säger att han inte tror att jag har förståelse för skogsägare, att de inte skulle känna igen sig i den här politiken och att den skulle missgynna dem. Det tycker jag avslöjar väldigt mycket om vilka som landsbygdsministern främst pratar med. Det måste ju vara vd:arna för de största skogsbolagen, alltså inte de enskilda individer som missgynnas av den förda skogspolitiken. Vi pratar om arbetstillfällen. På 80-talet fanns det cirka 30 000 årsarbeten i skogsbruket. I dag ligger siffran på 16 000. Det är främst inom det storskaliga skogsbruket som jobben minskar, eftersom vi rationaliserar och gör större och större hyggen. Det behövs mindre och mindre arbetskraft för detta. Det storskaliga skogsbruket behöver väldigt få personer som arbetar. Med ett hyggesfritt skogsbruk skapas i stället fler jobb på landsbygden. Det är också så att mindre än 3 procent av skogsnäringens arbetstillfällen ligger i glesbygden i dag. Det här vill vi ändra. Det är därför vi för en politik där vi lyssnar på skogsägarna i Sverige, som vill ha bättre lönsamhet. Frågan till landsbygdsministern är: Vad tänker ni och er regering göra för att stärka lönsamheten för individen, för den enskilde markägaren?"}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att få av de hundratusentals svenska ägarna av skogsfastigheter känner igen sig i Miljöpartiets beskrivning av \"slakt\", \"de sista spillrorna\" och \"vårt ohållbara skogsbruk\". Många svenska skogsägare lever av och för sin skog. Det är de som är experter på sin skog, och de ska ha rätt att äga och bruka sina fastigheter. Det är på den vägen vi kan gå framåt för att ta hänsyn.Att Miljöpartiet inte är någon stor vän av svensk skogsnäring vet de allra flesta. Det som jag kan fundera på är att ni så blint avstår från att ta ansvar för er politik. I ert budgetförslag vill ni i grunden ändra förutsättningarna för det svenska skogsbruket och i praktiken slå undan benen för stora delar av näringen. Men de förluster som er politik de facto skulle innebära i form av förlorade jobb, förlorade skatteintäkter och förlorade exportintäkter har ni inte med i er budget. De pengar som finansierar vår gemensamma välfärd växer inte på träden, men det är de träd som växer, vårdas och avverkas som finansierar vår välfärd.Att jag och ledamoten inte har samsyn kring skogen är nog ingen stor överraskning för särskilt många. Men jag saknar faktiskt två röster i den här debatten, och det är rösterna från ledamotens tilltänkta samarbetspartner Centerpartiet och Socialdemokraterna. Regeringen och regeringsunderlaget inklusive Sverigedemokraterna har en samsyn om skogen: Den ska brukas som en klimatsmart resurs. Men hur ser det ut i ditt alternativ, Rebecka Le Moine? Talar du för hela ert regeringsalternativ, eller talar du bara för Miljöpartiet?"}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tror att få av de hundratusentals svenska ägarna av skogsfastigheter känner igen sig i Miljöpartiets beskrivning av \"slakt\", \"de sista spillrorna\" och \"vårt ohållbara skogsbruk\". Många svenska skogsägare lever av och för sin skog. Det är de som är experter på sin skog, och de ska ha rätt att äga och bruka sina fastigheter. Det är på den vägen vi kan gå framåt för att ta hänsyn.Att Miljöpartiet inte är någon stor vän av svensk skogsnäring vet de allra flesta. Det som jag kan fundera på är att ni så blint avstår från att ta ansvar för er politik. I ert budgetförslag vill ni i grunden ändra förutsättningarna för det svenska skogsbruket och i praktiken slå undan benen för stora delar av näringen. Men de förluster som er politik de facto skulle innebära i form av förlorade jobb, förlorade skatteintäkter och förlorade exportintäkter har ni inte med i er budget. De pengar som finansierar vår gemensamma välfärd växer inte på träden, men det är de träd som växer, vårdas och avverkas som finansierar vår välfärd.Att jag och ledamoten inte har samsyn kring skogen är nog ingen stor överraskning för särskilt många. Men jag saknar faktiskt två röster i den här debatten, och det är rösterna från ledamotens tilltänkta samarbetspartner Centerpartiet och Socialdemokraterna. Regeringen och regeringsunderlaget inklusive Sverigedemokraterna har en samsyn om skogen: Den ska brukas som en klimatsmart resurs. Men hur ser det ut i ditt alternativ, Rebecka Le Moine? Talar du för hela ert regeringsalternativ, eller talar du bara för Miljöpartiet?"}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När man inte vill förändra politiken och verkligheten kan man ge sig in i siffertrixande. Om landsbygdsministern inte tycker att Tyskland gör rätt i sitt sätt att räkna bör ju inte vi ta efter utan hålla oss till det som Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån presenterar.All skog kan inte avverkas; det kan handla om myrar eller skog som står på berg. Men bara för att den inte kan avverkas betyder det inte att den är skyddad. Det är viktigt att skyddet är ekologiskt representativt. Vi har skyddat väldigt lite av den produktiva skogsmarken för att den har ett högt ekonomiskt värde. Där måste vi skydda mycket mer.De siffror som finns för den produktiva skogsmarken i Sverige visar att skyddet ligger på runt 7 procent. Vi har haft ett mål om 20 procent, vilket betyder att vi behöver satsa oerhört mycket mer på just denna skog om vi ska kunna uppnå våra egna miljömål. Nu talas det om 30 procent. Vi behöver alltså accelerera skyddet och inte dra bort 70 procent av anslagen. Vi borde steppa upp i stället.Jag välkomnar som sagt Kristdemokraternas nya hållning i fråga om forskning. Det står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna tidigare sagt, det vill säga att vi har ett hållbart skogsbruk. Såväl Sveriges lantbruksuniversitet som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gång efter gång tydligt slagit fast att vi inte har ett hållbart skogsbruk i Sverige. Kalhyggesbruket är den huvudsakliga orsaken till förlusten av arter och utarmningen av de skogliga ekosystemen. Det handlar, återigen, om existensen för 394 arter. Inledningsvis nämnde landsbygdsministern att vi ska värna den biologiska mångfalden och arbeta mot utrotning. Menar han allvar med dessa ord står det väldigt klart i forskningen och i rapport efter rapport hur det ligger till. Senast i dag kom den tyngsta rapporten hittills om Sveriges miljötillstånd och om en fördjupad miljömålsutvärdering. I den fokuserar man på skogsbruk och biologisk mångfald. Återigen sägs där att läget i skogen är kritiskt, att skogsbruket inte är samhällsekonomiskt effektivt, att det förekommer en rad marknadsmisslyckanden och att man behöver övergå till naturanpassad brukningsmetod inom skogsbruket.Om ministern alltså menar allvar med att han har svängt i fråga om forskning bör han kunna titta på dessa forskningsrapporter, ta till sig dem och omsätta dem i politik. Det handlar som sagt inte om åsikter, utan det är fakta. Det är politikens och inte minst landsbygdsministerns uppgift att kunna ta till sig dessa fakta och hitta vägar fram för att ställa om skogsbruket till ett mer naturnära skogsbruk och satsa mer pengar på att skydda natur som behöver skydd.Landsbygdsministern nämner landsbygden i sitt anförande. Jag vill åter verkligen understryka att kalavverkningar och stora kalhyggen inte gynnar landsbygden eller lokala jobb. Det vi kan tacka det storskaliga trakthyggesbruket för är de 4,7 träd som i genomsnitt sparas per hektar, den sjunkande lönsamheten för den enskilda brukaren och de cirka 126 miljonerna ton koldioxid per år. Utvärderingar visar att miljöhänsynen har minskat. Det finns rödlistade arter som lever i skogen och i det förbrunade och förgiftade vattnet. Vi står på individens sida snarare än industrins sida i det här. Det är därför vi behöver ett naturnära hyggesfritt skogsbruk."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När man inte vill förändra politiken och verkligheten kan man ge sig in i siffertrixande. Om landsbygdsministern inte tycker att Tyskland gör rätt i sitt sätt att räkna bör ju inte vi ta efter utan hålla oss till det som Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån presenterar.All skog kan inte avverkas; det kan handla om myrar eller skog som står på berg. Men bara för att den inte kan avverkas betyder det inte att den är skyddad. Det är viktigt att skyddet är ekologiskt representativt. Vi har skyddat väldigt lite av den produktiva skogsmarken för att den har ett högt ekonomiskt värde. Där måste vi skydda mycket mer.De siffror som finns för den produktiva skogsmarken i Sverige visar att skyddet ligger på runt 7 procent. Vi har haft ett mål om 20 procent, vilket betyder att vi behöver satsa oerhört mycket mer på just denna skog om vi ska kunna uppnå våra egna miljömål. Nu talas det om 30 procent. Vi behöver alltså accelerera skyddet och inte dra bort 70 procent av anslagen. Vi borde steppa upp i stället.Jag välkomnar som sagt Kristdemokraternas nya hållning i fråga om forskning. Det står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna tidigare sagt, det vill säga att vi har ett hållbart skogsbruk. Såväl Sveriges lantbruksuniversitet som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gång efter gång tydligt slagit fast att vi inte har ett hållbart skogsbruk i Sverige. Kalhyggesbruket är den huvudsakliga orsaken till förlusten av arter och utarmningen av de skogliga ekosystemen. Det handlar, återigen, om existensen för 394 arter. Inledningsvis nämnde landsbygdsministern att vi ska värna den biologiska mångfalden och arbeta mot utrotning. Menar han allvar med dessa ord står det väldigt klart i forskningen och i rapport efter rapport hur det ligger till. Senast i dag kom den tyngsta rapporten hittills om Sveriges miljötillstånd och om en fördjupad miljömålsutvärdering. I den fokuserar man på skogsbruk och biologisk mångfald. Återigen sägs där att läget i skogen är kritiskt, att skogsbruket inte är samhällsekonomiskt effektivt, att det förekommer en rad marknadsmisslyckanden och att man behöver övergå till naturanpassad brukningsmetod inom skogsbruket.Om ministern alltså menar allvar med att han har svängt i fråga om forskning bör han kunna titta på dessa forskningsrapporter, ta till sig dem och omsätta dem i politik. Det handlar som sagt inte om åsikter, utan det är fakta. Det är politikens och inte minst landsbygdsministerns uppgift att kunna ta till sig dessa fakta och hitta vägar fram för att ställa om skogsbruket till ett mer naturnära skogsbruk och satsa mer pengar på att skydda natur som behöver skydd.Landsbygdsministern nämner landsbygden i sitt anförande. Jag vill åter verkligen understryka att kalavverkningar och stora kalhyggen inte gynnar landsbygden eller lokala jobb. Det vi kan tacka det storskaliga trakthyggesbruket för är de 4,7 träd som i genomsnitt sparas per hektar, den sjunkande lönsamheten för den enskilda brukaren och de cirka 126 miljonerna ton koldioxid per år. Utvärderingar visar att miljöhänsynen har minskat. Det finns rödlistade arter som lever i skogen och i det förbrunade och förgiftade vattnet. Vi står på individens sida snarare än industrins sida i det här. Det är därför vi behöver ett naturnära hyggesfritt skogsbruk."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"Det är viktigt att påpeka att 14-15 procent av Sveriges yta är skyddad redan i dag. Sverige kan därmed sägas uppfylla målet om 10 procents strikt skydd enligt EU:s biodiversitetsstrategi. Därtill är 26 procent av skogsmarken - ett av fyra hektar - undantagna från virkesproduktion. Vi har olika former av frivilligt skydd och formellt skydd. Sverige kan därför sägas ta ett stort ansvar för den globala problematiken kring biologisk mångfald.I olika rapporter kan man få intrycket att Sverige är sämre än andra länder på att skydda skog. Men enligt myndigheterna redovisar länderna på väldigt olika sätt. Exempelvis redovisar Tyskland områden för friluftsliv, medan vi i Sverige har allemansrätt och därför inte behöver redovisa sådana områden. Även andra områden där pågående landanvändning tillåts har redovisats av vissa länder. Statistiken ger därför en förenklad och rent ut sagt felaktig bild av enskilda länders faktiska åtaganden och av skyddets verkliga kvalitet.En stark äganderätt är också mer än en fråga om rätt till ersättning, och Skogsstyrelsen har ett pågående uppdrag för att förverkliga intentionerna i skogspropositionen om frivillighet som grund vid formellt skydd. Man behöver hitta lösningar som främjar både hållbart brukande och skydd att stärka äganderätten och som bidrar till uppfyllelse av miljömål. Exempelvis bör markägare enklare än i dag själva kunna föreslå fler områden för formellt skydd."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"Det är viktigt att påpeka att 14-15 procent av Sveriges yta är skyddad redan i dag. Sverige kan därmed sägas uppfylla målet om 10 procents strikt skydd enligt EU:s biodiversitetsstrategi. Därtill är 26 procent av skogsmarken - ett av fyra hektar - undantagna från virkesproduktion. Vi har olika former av frivilligt skydd och formellt skydd. Sverige kan därför sägas ta ett stort ansvar för den globala problematiken kring biologisk mångfald.I olika rapporter kan man få intrycket att Sverige är sämre än andra länder på att skydda skog. Men enligt myndigheterna redovisar länderna på väldigt olika sätt. Exempelvis redovisar Tyskland områden för friluftsliv, medan vi i Sverige har allemansrätt och därför inte behöver redovisa sådana områden. Även andra områden där pågående landanvändning tillåts har redovisats av vissa länder. Statistiken ger därför en förenklad och rent ut sagt felaktig bild av enskilda länders faktiska åtaganden och av skyddets verkliga kvalitet.En stark äganderätt är också mer än en fråga om rätt till ersättning, och Skogsstyrelsen har ett pågående uppdrag för att förverkliga intentionerna i skogspropositionen om frivillighet som grund vid formellt skydd. Man behöver hitta lösningar som främjar både hållbart brukande och skydd att stärka äganderätten och som bidrar till uppfyllelse av miljömål. Exempelvis bör markägare enklare än i dag själva kunna föreslå fler områden för formellt skydd."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Min fråga handlar i grund och botten om hur Kristdemokraterna med sin regering kan välja att skära ned på skydd av värdefull natur i så stor utsträckning. Regeringens budget har inneburit en slakt av arbetet med att skydda och bevara värdefull natur. För 2023 tar man bort 3 ½ miljard för skydd av värdefull natur och åtgärder för biologisk mångfald, hotade arter och skötsel.Bara för skyddet av värdefull natur är minskningen 70 procent. Utöver det drar man också bort en halv miljard per år från Skogsstyrelsens arbete, som i mycket handlar om insatser för skogsbruk, ersättning till skogsägare och rådgivning. Att satsa på att skydda de sista spillrorna av urskog i Sverige är avgörande för den biologiska mångfalden, men man måste också skifta från kalhyggesbruk till ett mer naturnära skogsbruk.Landsbygdsministern nämnde mycket glädjande nog COP 15 och avtalet för biologisk mångfald för att motarbeta artutrotning. Ska vi ta dessa ord på allvar och implementera dem i svensk kontext måste vi få bukt med vårt ohållbara skogsbruk. Av Sveriges rödlistade hotade skogslevande arter påverkas minst 394 stycken direkt negativt av svenskt skogsbruk och hyggesfasen. Enligt SLU och Artdatabanken anses nio arter utdöda på grund av skogsbruket, varav sex sedan 1950-talet.Inför valet ställde SVT frågor i ett slags skogskompass. Man frågade bland annat om vi skulle satsa mer pengar på att skydda värdefull skog. Då svarade Kristdemokraterna: \"Vi har ej obegränsat med pengar till naturvård. - - - Om vi skyddar mindre arealer men sköter dem bättre kan vi öka naturvärdena. Att i stället, som regelbundet sker i dagsläget, staten lägger olika typer av skydd på mark med höga värden men sen ej har råd att sköta dem blir helt kontraproduktivt för naturvärdena.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma enkät svarar Kristdemokraterna att \"skogsägare runtom i landet lever i osäkerhet p.g.a. liggande förslag om 'skydd' av deras skog, skydd som ofta misslyckas då pengar för skötsel saknas\". Det här är oerhört motsägelsefullt. Förstår inte Peter Kullgren att det är exakt denna osäkerhet som regeringen skapar? Anslaget för skydd är ersättning till markägare. Peter Kullgren och hans regering rycker nu undan mattan för personer som vill ha sin mark skyddad och få ersättning för det. Det här skapar oro, och det gör att människor på landsbygden måste vänta orimligt länge bara för att regeringen inte förstår sambandet mellan skydd av värdefull natur och ersättning till markägare.Regeringens förslag är vidare att man ska satsa på skötsel av till exempel urskogar i stället för att satsa på skydd. Det är så dumt att jag inte vet var jag ska börja, herr talman.Eftersom Peter Kullgren i sitt svar till mig menar att partiet har svängt i synen på forskning vill jag upplysa honom lite om ekologi. Urskogar behöver inte skötas. Skogen har funnits i flera miljarder år och människan i blott 200 000 år. Skogen behöver inte oss, men vi behöver skogen.Om landsbygdsministern inte vill tro på det undrar jag om det inte är så att Kristdemokraternas naturvårdspolitik styrs av kreationism, det vill säga att jorden skapades för 5 000 år sedan, och att det är vi människor och Kristdemokraterna som ska styra upp naturen. I så fall ligger vi risigt till."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Min fråga handlar i grund och botten om hur Kristdemokraterna med sin regering kan välja att skära ned på skydd av värdefull natur i så stor utsträckning. Regeringens budget har inneburit en slakt av arbetet med att skydda och bevara värdefull natur. För 2023 tar man bort 3 ½ miljard för skydd av värdefull natur och åtgärder för biologisk mångfald, hotade arter och skötsel.Bara för skyddet av värdefull natur är minskningen 70 procent. Utöver det drar man också bort en halv miljard per år från Skogsstyrelsens arbete, som i mycket handlar om insatser för skogsbruk, ersättning till skogsägare och rådgivning. Att satsa på att skydda de sista spillrorna av urskog i Sverige är avgörande för den biologiska mångfalden, men man måste också skifta från kalhyggesbruk till ett mer naturnära skogsbruk.Landsbygdsministern nämnde mycket glädjande nog COP 15 och avtalet för biologisk mångfald för att motarbeta artutrotning. Ska vi ta dessa ord på allvar och implementera dem i svensk kontext måste vi få bukt med vårt ohållbara skogsbruk. Av Sveriges rödlistade hotade skogslevande arter påverkas minst 394 stycken direkt negativt av svenskt skogsbruk och hyggesfasen. Enligt SLU och Artdatabanken anses nio arter utdöda på grund av skogsbruket, varav sex sedan 1950-talet.Inför valet ställde SVT frågor i ett slags skogskompass. Man frågade bland annat om vi skulle satsa mer pengar på att skydda värdefull skog. Då svarade Kristdemokraterna: \"Vi har ej obegränsat med pengar till naturvård. - - - Om vi skyddar mindre arealer men sköter dem bättre kan vi öka naturvärdena. Att i stället, som regelbundet sker i dagsläget, staten lägger olika typer av skydd på mark med höga värden men sen ej har råd att sköta dem blir helt kontraproduktivt för naturvärdena.\" STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma enkät svarar Kristdemokraterna att \"skogsägare runtom i landet lever i osäkerhet p.g.a. liggande förslag om 'skydd' av deras skog, skydd som ofta misslyckas då pengar för skötsel saknas\". Det här är oerhört motsägelsefullt. Förstår inte Peter Kullgren att det är exakt denna osäkerhet som regeringen skapar? Anslaget för skydd är ersättning till markägare. Peter Kullgren och hans regering rycker nu undan mattan för personer som vill ha sin mark skyddad och få ersättning för det. Det här skapar oro, och det gör att människor på landsbygden måste vänta orimligt länge bara för att regeringen inte förstår sambandet mellan skydd av värdefull natur och ersättning till markägare.Regeringens förslag är vidare att man ska satsa på skötsel av till exempel urskogar i stället för att satsa på skydd. Det är så dumt att jag inte vet var jag ska börja, herr talman.Eftersom Peter Kullgren i sitt svar till mig menar att partiet har svängt i synen på forskning vill jag upplysa honom lite om ekologi. Urskogar behöver inte skötas. Skogen har funnits i flera miljarder år och människan i blott 200 000 år. Skogen behöver inte oss, men vi behöver skogen.Om landsbygdsministern inte vill tro på det undrar jag om det inte är så att Kristdemokraternas naturvårdspolitik styrs av kreationism, det vill säga att jorden skapades för 5 000 år sedan, och att det är vi människor och Kristdemokraterna som ska styra upp naturen. I så fall ligger vi risigt till."}
+{"question":"Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att man ska nå de nationella och internationella miljömålen kopplade till skogen. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid.Det som staten bär ansvar för måste staten också göra riktigt bra. Statens kärnuppgifter måste nu vara regeringens och riksdagens fokus. Förmågan att prioritera statens viktigaste uppgifter i en svår tid kommer att vara avgörande för vår framgång.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. Politiken måste stämmas av mot forskning samt baseras på fakta. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt.EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete med att bevara biologisk mångfald. Det nya ramverket under konventionen om biologisk mångfald, som beslutades vid det 15:e partsmötet, kommer att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och vad Sverige kan bidra med.Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Växande, varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltarskapsprincipen är av stor vikt för den biologiska mångfalden där markägarens engagemang och kunnande är avgörande. Både klimat- och miljöfrågorna är och behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer.Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger bland annat förutsättningar för uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter och material och fossil energi. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Allemansrätten ska värnas.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?","answer":"Rebecka Le Moine har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att man ska nå de nationella och internationella miljömålen kopplade till skogen. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid.Det som staten bär ansvar för måste staten också göra riktigt bra. Statens kärnuppgifter måste nu vara regeringens och riksdagens fokus. Förmågan att prioritera statens viktigaste uppgifter i en svår tid kommer att vara avgörande för vår framgång.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. Politiken måste stämmas av mot forskning samt baseras på fakta. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt.EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete med att bevara biologisk mångfald. Det nya ramverket under konventionen om biologisk mångfald, som beslutades vid det 15:e partsmötet, kommer att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och vad Sverige kan bidra med.Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Växande, varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltarskapsprincipen är av stor vikt för den biologiska mångfalden där markägarens engagemang och kunnande är avgörande. Både klimat- och miljöfrågorna är och behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer.Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger bland annat förutsättningar för uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter och material och fossil energi. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Allemansrätten ska värnas.Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Det förslaget föll i riksdagen, just för att det hade så stora problem. Tunga remissinstanser sa nej till förslaget, som innehöll idén om att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Det är klart att detta är ett otroligt brett uppdrag, och om man ska ha det på det sättet måste det definieras mycket tydligare än så här.Jag tror att lottning inte upplevs som ett särskilt rättvist system. Jag tror inte att lotteriverksamhet i allmänhet upplevs som särskilt rättvist.Sedan måste man också komma ihåg att de flesta elever, oavsett om de väljer kommunala eller fristående skolor, kommer in på sitt förstahandsalternativ i det här systemet.Detta bör egentligen vara det första vi funderar på: Hur kan vi se till att skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, kan ha platser så att det räcker till de elever som vill gå på dessa skolor? Jag skulle säga att kösystemet är en väldigt viktig del också i detta. Ett gemensamt kösystem innebär att man lättare kan se exempelvis var och i vilka kommuner det finns behov av att bygga ut skolor och var det inte finns ett sådant behov. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser att ett gemensamt skolvalssystem kommer att få bra och viktiga konsekvenser även på andra områden än just urvalssystemet för elever och föräldrar.Interpellationsdebatten var härmed avslutad."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Den som vill ha ett rättvist skolvalssystem kan inte använda kötid som urvalsgrund. Lottning förespråkas inte av Lotta Edholm, och hon menar att det skulle orsaka legitimitetsproblem om man har ansökt i olika rangordning och kommer in genom lottning.Jag tänker att det är en sak som skulle lösa sig av att vi gör valet samordnat. Om vi anordnar gemensamt skolval skulle man inte behöva gå till tio olika huvudmän och ange någon som första prioritet i antagningsordningen. Då får vi i stället ordna det som vi gjort för högskolan: Om man kommer in på en skola som man har prioriterat högre än en annan stryks man som sökande på de understående. Det skulle inte vara svårt. Det där skulle faktiskt inte skapa några legitimitetsproblem.Det Lotta Edholm egentligen säger är att hon inte tycker att alla barn som har ansökt om plats på en skola ska ha samma chans att komma in på den. Det är det som blir konsekvenserna av konsertbiljettsmodellen med kötid. Konsekvenserna är att de som har stora resurser och som vet hur systemet fungerar kommer att ha en bättre chans att komma in på populära skolor. Det är konsekvensen av kötid som urvalsgrund.Då återstår frågan om Lotta Edholm tycker att det ska vara så att barn till resursstarka ska gå på vissa skolor och barn till resurssvaga ska gå på andra skolor. Det är värt att fråga.Jag tycker att frågan om offentligt administrerat skolval förtjänar att upprepas. Förslaget om ett gemensamt skolval är utrett och remitterat. Det ligger färdigt på ministerns bord. Vad väntar hon på?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Skolvalet är här för att stanna, säger Linus Sköld. Jag blir verkligen glad över det beskedet, för det har tidigare inte varit självklart.Det man då måste göra är att hitta ett skolvalssystem som är gemensamt, där man har gemensamma regler och där skolor inte kan ha egna regelverk. Det är väldigt viktigt, inte minst för att hela systemet är skattefinansierat. Sedan kan man ha lite olika åsikter om vad som ska ingå.Man kan till exempel tänka sig att närhetsprincipen skulle gälla också för fristående skolor; det skulle kunna vara ett alternativ till den lottning som Linus Sköld förespråkar. Jag tror dock att det vore ett stort problem att göra på det sättet, för då slår boendesegregationen igenom ännu mer än vad den gör i dag på det sätt som sker i kommunala skolor, där närhetsprincipen gäller.Jag tror att det viktigaste är att man kortar kötiden. Det är inte rimligt att ett barn som är fött på hösten hamnar efter ett barn som är fött tidigt på året, som det blir när man går enbart på födelsedatum. Man måste korta ned tiden, också för att människor som flyttar ska ha en större möjlighet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är skeptisk till lottning eftersom jag tror att också det ger den här typen av problem när det gäller ett systems legitimitet. Om Olles föräldrar har satt skola A som första alternativ medan Pelles föräldrar har satt skola A som alternativ nummer tio och Pelle kommer in enbart på grund av lottning kommer det såklart också att leda till legitimitetsproblem.Vi måste verkligen undersöka i botten vilka möjligheter som finns och vilket system som är det bästa. Men jag tror inte att lottning har större legitimitet bland föräldrar än vad kötid har.Låt oss diskutera detta när Skolverket kommer med sina förslag om hur man ska utforma ett sådant här system på ett rättvist och bra sätt. Men jag förespråkar inte lottning som intagningssystem till svenska skolor."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Jag tror att vi i den här debatten också ska prata en stund om kriterierna. Det är värt att ta på allvar. Det hänger liksom ihop med detta.Först och främst: Skolvalet är här för att stanna. Familjers önskemål om plats ska fortsatt ges helt avgörande betydelse för var barnen hamnar i skolan. Det är alla överens om. Men skolvalet behöver förändras för att bli mer rättvist. Den ena förändringen är det gemensamma skolvalet, och den andra ska vi prata mer om nu. Den handlar om kriterier.Det så kallade fria skolvalet är nämligen inte fritt i den meningen att alla elever har rätt till den skolplacering som de själva har valt. När det finns fler sökande till en skola än det finns platser på skolan måste man göra ett urval, och det som skiljer mitt parti från de högerkonservativa i den här frågan är synen på vilka grunder som ska användas för att göra detta urval. Att använda kötid som urvalsgrund är segregerande. Den som har bäst koll på systemet ställer sina barn i kö först. Det ger en socioekonomisk skiktning av elevunderlaget i populära fristående skolor. Därför har vi föreslagit att man förbjuder kötid som urvalsgrund.Tidöavtalet däremot, som Lotta Edholm har ingått med sverigedemokrater, moderater och kristdemokrater, säger att kötiden ska finnas kvar men kortas. Tidöavtalet pekar ut två reformer gällande skolvalet. Den ena är att införa obligatoriskt och gemensamt skolval. Den andra är att behålla kötid som urvalsgrund men korta den. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern hade tillfälle både i interpellationssvaret och i sitt svar på en skriftlig fråga som jag lämnade in under juluppehållet - eftersom den här debatten drog ut ganska långt på tiden - att förklara hur bevarad men kortad kötid skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet.Ministern har glatt förklarat hur ett gemensamt skolval skulle leda till ökad rättvisa i skolvalet men kategoriskt undvikit att prata om hur kötid som urvalsgrund ska stödja rättvisan. Och det är inte så konstigt. Lotta Edholms partiledare Johan Pehrson vecklade ju in sig i resonemangen om kötid i SVT:s partiledarutfrågning just före valet - så till den grad att det nästan lät som om Liberalerna ville samma sak som vi socialdemokrater, nämligen att förbjuda kötid och använda randomiserat urval för att ge alla sökande lika möjlighet att komma in på en skola.Bara veckor dessförinnan hade Liberalerna presenterat sitt valmanifest, som slog fast ett nej till lottning. Och nu har de i Tidöavtalet tillsammans med sverigedemokrater och moderater landat i en konsertbiljettsmodell, där den som har snabbast internet eller den som inte jobbar på natten när ansökningen öppnar kommer att bli den som kan komma först i kön. Detta kommer fortfarande att gynna familjer med stark socioekonomisk ställning som har koll på systemet.SJ prövade förresten den här modellen med tågbiljetterna över jul och nyår. Fråga SJ om de tycker att det funkade bra! Fråga deras resenärer om de tyckte att biljettförsäljningen blev rättvis! Systemet kraschade, och SJ tvingades att ersätta en massa resenärer för att de hade fått betala överpris som en följd av kraschen. Det enda rimliga är att avskaffa kötid som urvalsgrund. Men de som vill skydda de fristående skolornas möjlighet att gå med överskott drar givetvis en lans för skolköerna, för det finns stora pengar att tjäna på att segregera elevunderlaget så att man kan få högpresterande elever som man kan undervisa till en lägre kostnad.Vad tycker ministern om det här? Är det rättvist att den som sitter på den bästa internetuppkopplingen har störst chans att komma in på populära skolor? Är kötid som urvalsgrund en del av ett rättvist skolval enligt ministerns mening?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Den bild som Linus Sköld ger av hur skolvalet ibland fungerar i Sveriges skolor är extremt frustrerande och upprörande. Det är också därför som uppdraget nu finns att få till stånd ett gemensamt skolvalssystem som ligger på en offentlig aktör. Det innebär i praktiken antingen på enskilda kommuner eller på staten. Det är inte bestämt än vilken som är den mest lämpliga aktören för att göra detta, men det behövs. Det behövs självklart också förutsägbara och tydliga kriterier i ett sådant system. Skolverket har nu ett uppdrag att lägga fram ett förslag, och de jobbar med frågan just nu. När de sedan har kommit med sitt förslag får vi naturligtvis diskutera det igen. Men jag vågar inte säga exakt när detta kan ske. Det är lite för tidigt."}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Tack, Lotta Edholm, för möjligheten att äntligen få debattera den här frågan i riksdagens kammare! Vilken härlig start på det här halvåret i riksdagen.Historien om det svenska skolvalssystemet är en rysare för den som orkar ta in hela vidden. Då blir det uppenbart hur hela systemet är riggat för att missgynna samhällets resurssvagaste grupper och för att segregera elevunderlaget så att elever från resursstarka hem hamnar på vissa skolor och elever från resurssvaga hem hamnar på andra. Därför behövs ett gemensamt skolval där alla huvudmän och alla elever ingår, där valperioder införs och som administreras av det offentliga och inte av varje skolhuvudman.Forskare vid Uppsala universitet har så sent som i våras belagt att det förekommer diskriminering i skolvalet så som det nu är organiserat. Materialet består av tusentals mejlsvar som kommit sig av att fingerade föräldrar har gjort förfrågningar om skolplats till enskilda skolenheter.Av mejlen som skickades framgick de frågandes namn och yrke. På så vis har forskarna kunnat konstatera att undersköterskan får ett mindre välkomnande och mer avvisande svar än tandläkaren. Den med ett svenskklingande efternamn får ett bättre bemötande och mer information än den med ett arabiskklingande efternamn.Föräldrar med socioekonomiskt svagare ställning, det vill säga kort utbildning eller utländskklingande efternamn, kan alltså vänta sig ett kyligare bemötande och ha svårare att få plats än de med svenskklingande efternamn och en längre utbildningsbakgrund.Samtidigt har Skolinspektionen granskat hur de fristående skolorna sköter sin egen antagning. I våras granskades 30 skolor, och 24 av dem fick kritik. Kritiken bestod i att de samlar in uppgifter vid ansökningstillfället som inte får användas för att göra urvalet. Det gäller till exempel elevens etnicitet eller stödbehov. Andra kritikpunkter var att det inte var transparent vilka urvalsgrunder som hade använts. Familjer som ansökt vet till exempel inte varför de fick plats eller inte.I juni 2020 rapporterade Aftonbladet om rektorer som blir uppringda av skolor som deras befintliga elever har sökt sig till för skolbyte för att ta referens på eleverna som sökt om att byta skola innan beslut om antagning sker.Det betyder alltså att rektorer får lämna referens på lågstadiebarn i det skolvalssystem som vi nu har. Frågor kunde handla om sociala problem, dyslexi eller andra diagnoser. Det kan alltså få prestigeskolor att välja bort barn som har den typen av svårigheter.Redan 2013 avslöjade Uppdrag granskning att en studiemotiverad tolvårig flicka med bra betyg är betydligt mer välkommen i många friskolor än en tolvårig pojke med dåliga betyg. Uppdrag granskning frågade 50 friskolor varav 27 hade plats för flickan medan bara hälften av de 27 hade plats för pojken vid samma tidpunkt. Jag är på rak svenska förbannad, sa Edholms partikamrat Björklund då i medierna. Nu tio år senare har Lotta Edholm faktiskt möjlighet att göra någonting åt detta. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är liksom inbyggt i systemet. Den som driver skola kan förväntas ha högre kostnader än i genomsnitt för elever där det finns svagare uppbackning från hemmet och för elever med annat modersmål än svenska eller som har olika former av stödbehov. Därför har särskilt skolor med ägare som kräver lönsamhet starka incitament att vilja selektera ett elevunderlag med goda förutsättningar att klara skolan.Systemet missgynnar på det här sättet samhällets resurssvagaste grupper, som barn till föräldrar med kort utbildning, och barn med annan språkbakgrund än svensk diskrimineras systematiskt. Det duger inte. Huvudmännen klarar inte av att sköta sin egen antagning. Frågan var: När kan vi förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval?"}
+{"question":"Vad avser statsrådet att göra för komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet?","answer":"Riksdagsledamoten Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet. Linus Sköld har också frågat mig när vi kan förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval i Sverige.Jag vill inleda med att säga att det naturligtvis är helt oacceptabelt om det förekommer diskriminering i samband med mottagande och urval vid vissa fristående skolor. Alla barn ska, precis som Linus Sköld själv lyfter fram, ges en rättvis chans att välja skola. Enligt skollagen ska fristående förskoleklasser och grundskolor som huvudregel vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning i den skolformen. De begränsningar av mottagandet som är tillåtna framgår av skollagen, och det får inte förekomma några andra begränsningar utöver dessa. Detta så kallade öppenhetskrav är en av grundbultarna i systemet med ett fritt skolval, och det är viktigt att det genomsyrar såväl skolans rutiner som informationen till vårdnadshavare.Syftet med det fria skolvalet och mångfalden av skolor är att alla familjer, oavsett ekonomiska eller sociala förhållanden, ska kunna välja skola utifrån vad som passar dem bäst. Av det så kallade Tidöavtalet framgår att vi vill utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen avser därför att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet. STYLEREF Kantrubrik \\* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEtt obligatoriskt och gemensamt skolval där fler vårdnadshavare gör aktiva val utifrån tydlig information och där urval sker utifrån förutsägbara kriterier menar jag är det bästa sättet att åstadkomma ett mer rättvist och väl fungerande skolval som är fritt från diskriminering."}