målnummer
stringclasses 13
values | innehåll
stringlengths 12
2.3k
|
|---|---|
AD 2022 nr 44 | textstycke 17: Parterna är bl.a. oense om fordringarna ska anses ha uppkommit före eller efter den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. den 24 januari 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 18: Parterna har tvisteförhandlat utan att ha kunnat enas. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 19: Yrkanden m.m: Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till D.J. betala 270 925 kr, varav: - 30 689 kr avser lön intjänad den 1-30 september 2020 med förfallodag den 25 september 2020, - 45 000 kr avser lön intjänad den 1-31 oktober 2020 med förfallodag den 23 oktober 2020, - 45 000 kr avser lön intjänad den 1-30 november 2020 med förfallodag den 25 november 2020, - 45 000 kr avser lön intjänad den 1-31 december 2020 med förfallodag den 23 december 2020, - 45 000 kr avser lön intjänad den 1-31 januari 2021 med förfallodag den 25 januari 2021, - 45 000 kr avser lön intjänad den 1-28 februari 2021 med förfallodag den 25 februari 2021, - 7 397 kr avser lön intjänad den 1-5 mars 2021 med förfallodag den 25 mars 2021, och - 7 839 kr avser ersättning för arbetstidsförkortning intjänad den 30 juni 2020-5 mars 2021 med förfallodag den 5 april 2021. Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till O.B. betala 95 189 kr, varav - 11 972 kr avser lön intjänad den 24-31 mars 2020 med förfallodag den 25 mars 2020, - 45 518 kr avser lön intjänad den 1-30 april 2020 med förfallodag den 24 april 2020, - 25 440 kr avser lön intjänad den 1-17 maj 2020 med förfallodag den 25 maj 2020, - 1 762 kr avser ersättning för arbetstidsförkortning intjänad den 24 mars-17 maj 2020 med förfallodag den 17 juni 2020, - 665 kr avser semestersättning intjänad den 1 april 2019-31 mars 2020 med förfallodag den 17 juni 2020, och - 832 kr avser semesterersättning intjänad den 1 april-17 maj 2020 med förfallodag den 17 juni 2020. Förbundet har yrkat att ränta enligt 6 § räntelagen ska betalas på samtliga belopp från respektive förfallodag till dess betalning sker. Arbetsgivarparterna har bestritt talan men vitsordat beloppen och sättet att beräkna räntan. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 20: Förbundet. Sammanfattning av grunderna för talan: D.J. Bolaget har i strid med anställningsavtalet, kollektivavtalet och 12 § anställningsskyddslagen varken betalat uppsägningslön eller ersättning för intjänad arbetstidsförkortning till D.J. som han tjänat in under perioden den 1 september 2020-5 mars 2021 respektive den 30 juni 2020-5 mars 2021. Han har därför rätt till ersättning av bolaget avseende dessa fordringar. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 21: Fordringarna omfattas inte av ackordet eftersom dessa grundas på ett avtal som träffats efter ansökan den 24 januari 2020 om företagsrekonstruktion. Fordringarna ska därför anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten och inte omfattas av ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 22: I vart fall omfattas fordringarna inte av ackordet då dessa tjänats in efter att företagsrekonstruktionen upphört den 25 maj 2020, varvid verkan av ett offentligt ackord ska upphöra. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 23: I sista hand ska fordringarna inte omfattas av det offentliga ackordet även om anställningsavtal träffades före den kritiska tidpunkten. D.J. fortsatte nämligen att arbeta efter den kritiska tidpunkten innan han blev arbetsbefriad. Eftersom det vid företagsrekonstruktion inte är möjligt att växla mellan arbete och arbetsbefrielse utan en ömsesidig överenskommelse, ska han anses ha arbetat under den aktuella perioden. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 24: O.B. Bolaget har i strid med anställningsavtalet, kollektivavtalet, och 12 § anställningsskyddslagen varken betalat uppsägningslön eller ersättning för intjänad arbetstidsförkortning till O.B. som han tjänat in under perioden med den 24 mars-17 maj 2020. Bolaget har även i strid med 29 och 30 §§ semesterlagen inte betalt semesterersättning till O.B. som han tjänat in under perioderna den 1 april 2019-31 mars 2020 och den 1 april-17 maj 2020. Han har därför rätt till ersättning av bolaget avseende dessa fordringar. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 25: Fordringarna omfattas inte av ackordet eftersom dessa grundas på ett avtal som träffats efter ansökan om företagsrekonstruktion. Fordringarna ska därför anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten och inte omfattas av ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 26: I vart fall omfattas fordringarna av förmånsrätt enligt 12 § första och fjärde stycket förmånsrättslagen. Enligt 2 § förmånsrättslagen gäller allmän förmånsrätt endast vid konkurs. För att avgöra vilka fordringar som omfattas av förmånsrätt enligt 3 kap. företagsrekonstruktionslagen ska bedömningen utgå från det alternativa scenariot att bolaget försätts i konkurs, i stället för att ett offentligt ackord fastställs. Vid tillämpningen av 12 § förmånsrättslagen ska avgränsningen ta sin utgångspunkt i dagen för antagande respektive fastställande av ackordet. Således omfattas de lönefordringar av förmånsrätt, som tjänats in från och med tre månader före antagandet av ackordet till och med en månad efter fastställandet av ackordet, dvs. perioden den 25 februari-25 juni 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 27: I sista hand ska fordringarna inte omfattas av det offentliga ackordet, även om fordringarna ska anses ha uppkommit före den kritiska tidpunkten. O.B. fortsatte nämligen att arbeta efter den kritiska tidpunkten innan han blev arbetsbefriad. Eftersom det vid företagsrekonstruktion inte är möjligt att växla mellan arbete och arbetsbefrielse utan en ömsesidig överenskommelse, ska han anses ha arbetat under nämnda period. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 28: Bakgrund: Efter beslutet om företagsrekonstruktion kallade bolaget till medbestämmandeförhandlingar med förbundet med anledning av planerade driftsinskränkningar som berörde D.J. och O.B. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 29: Förhandlingen den 27 februari 2020 avseende D.J. resulterade i en överenskommelse om att han skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Överenskommelsen innefattade även att uppsägning skulle ske den 1 mars 2020 och att han skulle vara arbetsbefriad med bibehållna anställningsförmåner från och med den 1 maj 2020. Bolaget fullgjorde överenskommelsen, med undantag av att D.J. sades upp först den 5 mars 2020 med sista anställningsdag den 5 mars 2021. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 30: Vid förhandlingen den 10 februari 2020 avseende O.B. träffade parterna en överenskommelse om att han skulle sägas upp på grund av arbetsbrist, att uppsägning skulle ske den 17 februari 2020 och att han skulle vara arbetsbefriad med bibehållna anställningsförmåner från och med den 21 februari 2020. Bolaget fullgjorde den träffade överenskommelsen. O.B:s sista anställningsdag var den 17 maj 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 31: Arbetstagarnas fordringar omfattas inte av ackordet |
AD 2022 nr 44 | textstycke 32: De två arbetstagarna har ingått nya avtal |
AD 2022 nr 44 | textstycke 33: Överenskommelserna, som träffades vid medbestämmandeförhandlingarna den 10 februari 2020 och den 27 februari 2020, utgör nya avtal som träffats efter ansökan om företagsrekonstruktion den 24 januari 2020. Eftersom medbestämmandeförhandlingarna hade avslutats, saknades det skäl för bolaget att avvakta med uppsägningarna av D.J. och O.B., om det inte hade varit för att följa överenskommelserna mellan bolaget och förbundet. Bolaget arbetsbefriade också arbetstagarna från och med den dag som följde av överenskommelserna. Eftersom det är fråga om nya avtal, omfattas inte fordringarna av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 34: Fordringar i tiden efter att en rekonstruktion upphört omfattas inte av ett offentligt ackord |
AD 2022 nr 44 | textstycke 35: Rekonstruktionen av bolaget upphörde den 25 maj 2020. Fordringar intjänade i tiden därefter omfattas inte av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 36: En annan ordning, än att anställningsavtalen återigen uppstår med full kraft efter att en rekonstruktion avslutats, skulle medföra stora svårigheterna att få tillräckligt många jakande röster för ett offentligt ackord. De flesta röstberättigade arbetstagarna skulle rösta nej vilket - när det är fråga om många arbetstagare - sannolikt skulle kunna leda till att ett förslag till offentligt ackord röstas ned. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 37: Ett beslut om upphörande av en företagsrekonstruktion ska tillämpas omedelbart för det fall annat inte förordnas av rätten. I aktuell rekonstruktion förordnade inte rätten annat än att rekonstruktionen skulle upphöra omedelbart. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 38: Ytterligare en konsekvens, för det fall Arbetsdomstolen skulle finna att anställningsavtalet inte uppstår med full kraft, skulle vara att anställningsskyddet i anställningsskyddslagen omkullkastas på ett ingripande sätt. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 39: Följande exempel, som utgår från att en arbetsgivare är föremål för företagsrekonstruktion, illustrerar det sagda. När en företagsrekonstruktion inleds har en hos arbetsgivaren anställd arbetstagare inte fått lön på två månader. Arbetstagaren får statlig lönegarantiersättning för dessa två månader och ytterligare en månad. Därefter betalar arbetsgivaren lön. När sex månader förflutit av rekonstruktionen blir arbetstagaren uppsagd och har en uppsägningstid om sex månader. Arbetstagaren arbetsbefrias under uppsägningstiden. Som utgångspunkt råder därmed betalningsförbud under företagsrekonstruktionen. Arbetstagaren kan i denna situation inte komma i åtnjutande av lönegarantiersättning eftersom den s.k. åttamånadersregeln hindrar detta (9 § andra stycket lönegarantilagen). När nio månader förflutit av företagsrekonstruktionen antas och fastställs ett offentligt ackord. I samband därmed upphör företagsrekonstruktionen. För det fall anställningsavtalet då inte återuppstår skulle arbetstagaren för tid efter att förmånsrätten upphör endast få lön uppgående till ackordslikviden (ofta 25 procent av lönesumman). Dessutom skulle det, för det fall att det offentliga ackordet anses omfatta fordringar även i tiden efter det att rekonstruktionen upphört, även innebära att lönen ska betalas först vid den tidpunkt som ackordslikviden ska erläggas. Denna tidpunkt kan vara långt fram i tiden, ofta upp till ett år efter det att företagsrekonstruktionen upphört. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 40: Den situationen kan också föreligga, att en arbetstagare inte sägs upp under den pågående företagsrekonstruktionen, men att arbetstagaren sägs upp ett antal år senare. Efter att arbetstagaren sagts upp, förklarar arbetsgivaren att arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete under uppsägningstiden. Skulle i denna situation anställningsavtalet inte återuppstå med full kraft i samband med att företagsrekonstruktionen upphör, skulle följden kunna bli att uppsägningslönen, som aktualiseras ett antal år senare, ingår i det offentliga ackordet som antogs och fastställdes ett antal år tidigare. Såvitt avser anställningsavtal är det nödvändigt att det offentliga ackordet har en slutpunkt. Någon annan rimlig slutpunkt än företagsrekonstruktionens upphörande finns inte. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 41: Om anställningsavtalet inte skulle återuppstå med full kraft när en företagsrekonstruktion upphör, uppkommer frågor om hur det skulle påverka berörda arbetstagare samt vad det skulle få för konsekvenser för anställningsskyddet. De allra flesta arbetstagare i en sådan situation skulle behöva frånträda sina anställningar för att kunna finna en försörjning. De flesta arbetstagare skulle få svårt att klara sitt uppehälle, om de inte får någon lön eller om lönen uppgår till enbart 25 procent av det avtalade lönebeloppet och de därutöver får vänta på betalning av lönen i upp till ett år efter avslutad företagsrekonstruktion. Kravet på saklig grund i anställningsskyddslagen skulle bli illusoriskt för det fall ett anställningsavtal inte uppstår med full kraft efter att en företagsrekonstruktion upphört. Likaså skulle det stå i konstrast till 12 § anställningsskyddslagen, eftersom arbetstagaren inte skulle få behålla sina anställningsförmåner. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 42: För D.J:s del skulle verkningarna bli långtgående, om lön intjänad i tiden efter det att en företagsrekonstruktion upphört skulle omfattas av ett offentligt ackord. D.J. skulle för tre fjärdedelar av uppsägningstiden endast få 25 procent av uppsägningslönen. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 43: Det ovan anförda innebär, att de lönebelopp som D.J. tjänat in efter att rekonstruktionen upphört, under alla omständigheter ska betalas fullt ut av bolaget och inte omfattas av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 44: Båda arbetstagarna arbetade efter den kritiska tidpunkten |
AD 2022 nr 44 | textstycke 45: D.J. och O.B. fortsatte att arbeta efter den kritiska tidpunkten, dvs. efter den 24 januari 2020. Till skillnad från vad som gäller vid konkurs, enligt 5 kap. 18 § konkurslagen, är det vid företagsrekonstruktion inte möjligt att växla mellan arbete och arbetsbefrielse. Vid företagsrekonstruktion måste arbetsgivaren arbetsbefria arbetstagaren helt eller inte alls. Om arbetsgivaren inte ensidigt har arbetsbefriat arbetstagaren före den kritiska tidpunkten, kan sådan arbetsbefrielse enbart ske genom en ömsesidig överenskommelse. En sådan överenskommelse har i och för sig träffats i enlighet med vad som åberopats i första hand. Överenskommelsen har utgjort ett nytt avtal, som har ingåtts efter den kritiska tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 46: D.J. och O.B. ska därför - för det fall talan inte bifalls enligt förstahandsgrunden - anses ha arbetat de aktuella perioderna då fordringarna tjänades in. De har därmed rätt till lön och andra ersättningar. Fordringarna för den perioden ska därför anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 47: O.B:s fordringar omfattas av förmånsrätt |
AD 2022 nr 44 | textstycke 48: Bestämmande av förmånsrätten för O.B:s fordringar ska inte utgå från ansökan och beslut om företagsrekonstruktion såsom arbetsgivarparterna har gjort gällande. Det är endast den fingerade förmånsrätten som används för att avgöra vilka fordringar som ska omfattas av lönegaranti som tar utgångspunkt i ansökan och beslut om företagsrekonstruktion. Förmånsrätten och den fingerade förmånsrätten ska inte sammanblandas såsom arbetsgivarparterna förefaller göra. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 49: Det är i stället antagandet och fastställandet av ett offentligt ackord som utgör utgångspunkten för bestämmandet av förmånsrätten. Det är samma princip som tillämpades när ackordslagen (1970:847) var gällande rätt och det är samma princip som de flesta rekonstruktörer och ackordscentraler alltjämt tillämpar vid bestämmande av förmånsrätten. En sådan tillämpning har även stöd i doktrinen. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 50: Med tillämpning på här aktuella förhållanden, att ackord antogs och fastställdes den 25 maj 2020, förelåg förmånsrätt enligt 12 § första stycket förmånsrättslagen under perioden den 25 februari-25 juni 2020 såvitt avser O.B:s fordringar på uppsägningslön och ersättning för intjänad arbetstidsförkortning. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 51: När det gäller förmånsrätt för fordringar på semesterförmåner följer förmånsrätten av 12 § fjärde stycket förmånsrättslagen. Förmånsrätt föreligger för semesterförmåner som intjänats före konkursansökningen och som står inne för det löpande och närmast föregående intjänandeåret. Antagandet av ett offentligt ackord ska jämställas med en ansökan om konkurs och blir därför styrande i detta fall. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 52: Eftersom ackordet antogs och fastställdes den 25 maj 2020 föreligger förmånsrätt för O.B:s semesterförmåner intjänade under perioderna den 1 april 2019-31 mars 2020 och den 1 april-25 juni 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 53: Arbetsgivarparterna |
AD 2022 nr 44 | textstycke 54: Sammanfattning av bestridandegrunderna: D.J:s och O.B:s fordringar avseende uppsägningslön och andra ersättningar är oprioriterade fordringar. De är inte förenade med förmånsrätt och grundas på avtal som träffats före den kritiska tidpunkten. De yrkade beloppen omfattas därför av det fastställda ackordet. D.J. och O.B. har därmed inte rätt till någon ytterligare ersättning. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 55: Bakgrund: Bolaget, vars verksamhet startade för cirka 100 år sedan, tillverkar bland annat säkerhetsglas, fasadglas, inredningsglas, energiglas och isoleringsglas samt erbjuder planglaslösningar till bygg- och industrimarknaden. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 56: Bolaget, som har sitt huvudkontor och säte i Emmaboda, bedrev fram till våren 2020 även verksamhet i Luleå, Stockholm, Linköping, Karlstad, Göteborg och Malmö med tillhörande hubb i Eslöv. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 57: Med anledning av ekonomiska problem med bristande lönsamhet under en tid tvingades bolaget att effektivisera hela sin verksamhet och tog därför fram en åtgärdsplan för att kunna återskapa en långsiktig lönsamhet. Bolaget beslutade bland annat att all verksamhet skulle centraliseras till Emmaboda. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 58: Uppsägningarna |
AD 2022 nr 44 | textstycke 59: Den 10 och 27 februari 2020 genomförde bolaget och förbundet förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen. Vid förhandlingarna behandlades organisationsförändringar som skulle beröra D.J. och O.B. Parterna enades om att D.J. och O.B. skulle sägas upp på grund av arbetsbrist och från vilka tidpunkter de skulle arbetsbefrias. Avseende D.J. enades parterna om att han inte skulle ha närvaroplikt under perioden den 2 mars-1 maj 2020. Detta innebar att han inte var skyldig att komma till arbetet, men att han behövde stå till förfogande för arbete för det fall det skulle bli nödvändigt. Något arbete kom dock aldrig att utföras. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 60: Bolaget fattade därefter beslut i enlighet med vad som förhandlats. Det parterna hade enats om innebär inte att de träffat någon överenskommelse i frågorna. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 61: Det stämmer inte, som förbundet gjort gällande, att arbetsbefrielse efter den kritiska tidpunkten endast kan åstadkommas genom en överenskommelse. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 62: Ackordsförslaget |
AD 2022 nr 44 | textstycke 63: D.J. och O.B. var upptagna i röstlängden till ackordssammanträdet. De var kallade till sammanträdet och delgivna på sedvanligt sätt via tingsrätten. Vid sammanträdet godtog borgenärerna ackordsförslaget och ingen borgenär erinrade sig däremot. Ackordet innebar att alla oprioriterade fordringsägare skulle erhålla 25 procent på fordringsbeloppet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 64: D.J:s fordringar omfattas av ackordet |
AD 2022 nr 44 | textstycke 65: Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer som hade rätt att delta i ackordsförhandlingen (3 kap. 8 § företagsrekonstruktionslagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 66: D.J. har fått lönegarantiersättning för perioden den 1 januari-24 februari 2020 (7 § lönegarantilagen och 12 § förmånsrättslagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 67: D.J. har därefter erhållit lönegarantiersättning för uppsägningslön under arbetsbefriad tid från och med den 1 maj 2020 då han inte utfört eller borde ha utfört något arbete för bolagets räkning under denna tid (7 a § lönegarantilagen). Den 29 juni 2020 upphörde betalning enligt lönegarantin, då maxtaket om fyra prisbasbelopp (189 200 kr vid tidpunkten) hade uppnåtts (9 § lönegarantilagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 68: D.J. arbetsbefriades enligt 13 § anställningsskyddslagen. Därmed skulle inget ytterligare arbete utföras inom ramen för anställningen. Arbetsbefrielsen innebar att arbetsgivaren förklarade att han inte behövde stå till förfogande för arbete under den resterande delen av uppsägningstiden. Bolagets besked om arbetsbefrielse är bindande. Något ytterligare arbete har inte utförts. Förbundets påstående om att det förekommit växelvis arbete och arbetsbefrielse är därför något svårförståeligt. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 69: Ett anspråk på uppsägningslön avseende tid under arbetsbefrielse, kan omfattas av ett offentligt ackord eftersom fordran anses ha uppkommit genom avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion och eftersom fordran inte är förenad med förmånsrätt (3 kap. 3 och 8 §§ företagsrekonstruktionslagen och AD 2019 nr 22). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 70: Det förhållande, att en arbetstagare arbetat under en inledande tid av företagsrekonstruktionen, medför inte att hans eller hennes fordringar under resterande tid ska anses ha uppkommit efter ansökan om företagsrekonstruktion (AD 2019 nr 22). Syftet var att anställningsförhållandet skulle upphöra. Avgörandet AD 2022 nr 26 är i den delen fel och ska inte tillämpas. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 71: Fordringarna för perioden den 30 juni 2020-5 mars 2021 är enligt 12 § förmånsrättslagen inte förenade med förmånsrätt. Maxbeloppet för lönegarantiersättning uppnåddes den 29 juni 2020. Fordringarna är oprioriterade. De grundas på avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion. Fordringarna omfattas därför av det fastställda ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 72: Det faktum, att företagsrekonstruktionen upphörde, medför inte att resterande del av uppsägningstiden därefter inte skulle omfattas av det offentliga ackordet. Anställningsförhållandet var slutreglerat i och med att arbetsgivaren sagt upp D.J. på grund av arbetsbrist och något ytterligare arbete inom ramen för anställningen skulle inte utföras efter den 1 maj 2020 (AD 2019 nr 22). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 73: Sammanfattningsvis är de yrkade beloppen oprioriterade fordringar som inte omfattas av förmånsrätt. Fordringarna grundas på avtal, vilket träffats före ansökan om företagsrekonstruktion och avser inte arbete som utförts eller tid då D.J. varit skyldig att stå till förfogande i och med att D.J. arbetsbefriades från den 1 maj 2020, dvs. efter den kritiska tidpunkten. Lönefordringarna omfattas därför av det fastställda offentliga ackordet. Bolaget är därmed inte betalningsskyldigt för de yrkade anspråken. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 74: O.B:s fordringar omfattas av det offentliga ackordet |
AD 2022 nr 44 | textstycke 75: Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer som hade rätt att delta i ackordsförhandlingen (3 kap. 8 § företagsrekonstruktionslagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 76: O.B. har fått ersättning från lönegarantin för perioden den 1 januari-24 februari 2020 (7 § lönegarantilagen och 12 § förmånsrättslagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 77: O.B. har därefter fått ersättning från lönegarantin för uppsägningslön under arbetsbefriad tid från och med den 25 februari 2020 då han inte utfört eller borde ha utfört något arbete för bolagets räkning (7 a § lönegarantilagen). Den 23 mars 2020 upphörde betalning enligt lönegarantin, då maxtaket om fyra prisbasbelopp (189 200 kr vid tidpunkten) hade uppnåtts (9 § lönegarantilagen). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 78: O.B. arbetsbefriades enligt 13 § anställningsskyddslagen. Därmed skulle inget ytterligare arbete utföras inom ramen för hans anställning. Arbetsbefrielsen innebar att arbetsgivaren förklarade att han inte behövde stå till förfogande för arbete under den resterande delen av uppsägningstiden. Bolagets besked om arbetsbefrielse är bindande. Något ytterligare arbete har inte utförts. Förbundets påstående om att det förekommit växelvis arbete och arbetsbefrielse är därför något svårförståeligt. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 79: Ett anspråk på uppsägningslön avseende tid under arbetsbefrielse kan omfattas av ett offentligt ackord, eftersom fordran anses ha uppkommit genom avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion och eftersom fordran inte är förenad med förmånsrätt (3 kap. 3 och 8 §§ företagsrekonstruktionslagen och AD 2019 nr 22). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 80: Det förhållandet, att en arbetstagare arbetat under en inledande del av företagsrekonstruktionen, medför inte att hans eller hennes fordringar under resterande tid ska anses ha uppkommit efter ansökan om företagsrekonstruktion (AD 2019 nr 22). Syftet var att anställningsförhållandet skulle upphöra. Avgörandet AD 2022 nr 26 är i den delen fel och ska inte tillämpas. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 81: Fordran på uppsägningslön och ersättning för arbetstidsförkortning för perioden den 24 mars-17 maj 2020 samt semesterersättning för perioden den 25 februari-17 maj 2020 är inte förenad med förmånsrätt. Under perioden den 24 mars-17 april 2020 hade uppsägningslönen och semesterersättningen omfattats av lönegarantin (7 a § lönegarantilagen). Maxtaket för lönegarantiersättning var emellertid uppnått den 23 mars 2020 (9 § lönegarantilagen och beslut om lönegaranti). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 82: Under perioden den 18 april-17 maj 2020 var O.B. inte berättigad till lönegarantiersättning då han i anställningsavtalet hade tre månaders uppsägningstid, vilket på grund av hans anställningstid i detta fall innebar en månads uppsägningstid utöver den i 11 § anställningsskyddslagen stadgade. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 83: Vid tillämpning av 12 § förmånsrättslagen, mot bakgrund av 3 kap. 3 § företagsrekonstruktionslagen, utgår bedömningen från att rekonstruktionsförfarandet bedöms på samma sätt som förfarandet vid en konkurs. Förfarandet i nya företagsrekonstruktionslagen har stora likheter med konkursförfarandet, vilket tar sin utgångspunkt i tidpunkten för ansökan och beslut om konkurs för att avgöra förmånsrätter. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 84: I detta fall innebär det att den fingerade förmånsrätten enligt 12 § förmånsrättslagen avser perioden den 25 oktober 2019-24 februari 2020. Yrkad uppsägningslön och arbetstidsförkortning för perioden den 24 mars-17 maj 2020 är, liksom semesterersättning för perioden den 25 februari-17 maj 2020, därför inte förenad med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 85: Fordringarna avseende uppsägningslön och ersättning för intjänad arbetstidsförkortning för perioden den 24 mars-17 maj 2020 samt för semesterersättning för perioden den 25 februari-17 maj 2020 är således oprioriterade. De grundas på avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion och omfattas därför av det fastställda ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 86: Semesterförmåner avseende det innevarande intjänandeåret räknat från dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (den 24 januari 2020) omfattas enligt 12 § förmånsrättslagen av förmånsrätt och omfattas därför av lönegarantin (7 § lönegarantilagen). Maxtaket för lönegarantiersättning var emellertid uppnått den 23 mars 2020 (9 § lönegarantilagen och beslut om lönegaranti). Därutöver grundas fordran för dessa dagar på avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran omfattas därför av det fastställda ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 87: Sammanfattningsvis är de yrkade beloppen oprioriterade fordringar som inte omfattas av förmånsrätt. Fordringarna grundas på avtal, vilket träffats före ansökan om företagsrekonstruktion. De avser inte arbete som utförts eller tid då O.B. varit skyldig att stå till förfogande efter den kritiska tidpunkten. Fordringarna omfattas därför av det fastställda offentliga ackordet. Bolaget är därför inte betalningsskyldigt för de yrkade anspråken. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 88: Domskäl: Tvisten: Efter att bolaget den 24 januari 2020 ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion (den kritiska tidpunkten) blev D.J. och O.B. uppsagda på grund av arbetsbrist. Uppsägningstiden inleddes för D.J. den 5 mars 2020. Han arbetsbefriades från och med den 1 maj 2020 och hans sista anställningsdag var den 5 mars 2021. Uppsägningstiden inleddes för O.B. den 17 februari 2020. Han arbetsbefriades från och med den 21 februari 2020 och hans sista anställningsdag var den 17 maj 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 89: Den 25 maj 2020 fastställde tingsrätten ett ackordsförslag enligt vilket varje fordringsägare med oprioriterade fordringar skulle få betalning med 25 procent av fordringarna. Rekonstruktionen upphörde samma dag. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 90: I juni 2021 betalade bolaget, med tillämpning av det fastställda offentliga ackordet, viss ersättning till D.J. och O.B. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 91: Uppsägningslönen till D.J. och O.B kom till viss del att täckas av lönegarantin, dock inte såvitt avser ersättning för perioden den 1 september 2020-5 mars 2021 för D.J. och för perioden den 24 mars-17 maj 2020 för O.B. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 92: Parterna är oense om D.J:s fordringar på uppsägningslön för tiden den 1 september 2020-5 mars 2021 samt ersättning för arbetstidsförkortning intjänad den 30 juni 2020-5 mars 2021 omfattas av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 93: Parterna är vidare oense om O.B:s fordringar på uppsägningslön för tiden den 24 mars 2020-17 maj 2020, ersättning för arbetstidsförkortning intjänad den 24 mars 2020-17 maj 2020 och semesterersättning intjänad den 1 april 2019-17 maj 2020 omfattas av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 94: Parterna är därvid oense bl.a. om lönefordringarna och fordringarna på semesterförmånerna uppkommit före eller efter den kritiska tidpunkten den 24 januari 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 95: Rättsliga utgångspunkter i frågan om tidpunkten för fordrans uppkomst |
AD 2022 nr 44 | textstycke 96: Den 1 augusti 2022 trädde lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion i kraft, varvid lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion upphävdes. Enligt den nya lagens övergångsbestämmelser gäller den upphävda lagen fortfarande när ansökan om företagsrekonstruktion har gjorts före ikraftträdandet. Det är således den äldre lagen (företagsrekonstruktionslagen) som gäller vid prövningen i detta mål. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 97: Av 3 kap. 3 § företagsrekonstruktionslagen framgår att en borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt inte deltar i ackordsförhandlingen. Detta innebär att en sådan fordran inte omfattas av ett offentligt ackord. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 98: Av 3 kap. 2, 3 och 8 §§ företagsrekonstruktionslagen följer att fordringar, dvs. oprioriterade fordringar, som uppkommit före en ansökan om företagsrekonstruktion, omfattas av ett offentligt ackord och att fordringarna därmed ska sättas ned på sätt som anges i det antagna ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 99: Tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion - och vid konkurs ansökan om konkurs - brukar benämnas den kritiska tidpunkten. Avgörande för frågan om en oprioriterad fordran ska omfattas av ett offentligt ackord blir därmed om den ska anses ha uppkommit före eller efter den tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 100: Enligt vad Högsta domstolen uttalat i NJA 2014 s. 537 omfattas en fordring, som har sin grund i ett avtal som träffats före den kritiska tidpunkten, inte av ackordet, om borgenären efter den tidpunkten inte var skyldig att prestera annat än mot samtidig avtalsenlig betalning och motparten tillgodogjort sig den prestationen. Det huvudsakliga skälet till detta är att borgenärens rätt att hålla inne den egna prestationen innebär att vederlagsfordringen inte är beroende av gäldenärsföretagets betalningsförmåga. Det krävs enligt rättsfallet inte att borgenären utnyttjat sin stoppningsrätt eller på annat sätt hållit inne sin prestation. Fordringen anses enligt Högsta domstolen i en sådan situation uppkommen efter den kritiska tidpunkten, och situationen är i det hänseendet i princip att bedöma på samma sätt som om ett nytt avtal hade träffats efter denna. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 101: I NJA 2012 s. 441 hade ett bolag före den kritiska tidpunkten - i det fallet ett beslut om konkurs - en fordring på sin verkställande direktör för det arbete som bolagets anställda hade utfört på den verkställande direktörens villa. Efter konkursbeslutet träffade konkursförvaltaren och den verkställande direktören en överenskommelse om att den senare skulle betala 425 000 kr till konkursboet i två delposter. Frågan var om bolagets fordring uppkommit före eller efter konkursen. Högsta domstolen konstaterade att det i avtalet angavs att konkursbolaget hade fordringar på den verkställande direktören som uppgick till 425 000 kr och att det sedan angavs hur denne skulle betala beloppet samt att ingenting i avtalstexten tydde på att parterna hade avsett att skapa ett nytt fordringsförhållande. Enligt Högsta domstolen var en naturlig läsning av avtalet att det endast preciserade hur en redan befintlig skuld skulle betalas. För en sådan tolkning talade, enligt domstolen, också den konkursrättsliga frysningsprincipen, som ska vägleda konkursförvaltaren och som innebär att förhållandena vid konkursbeslutet så långt möjligt bör vara bestämmande för konkursborgenärernas inbördes rätt i konkursen. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 102: I AD 2019 nr 22 hade en arbetsgivare och en arbetstagare före den kritiska tidpunkten träffat en överenskommelse om att arbetstagarens anställning skulle avslutas och att han därefter skulle få ett avslutsvederlag motsvarande sin månadslön under 16 månader. Efter den kritiska tidpunkten träffade arbetsgivaren och arbetstagaren en överenskommelse som innebar att de senarelade tidpunkten för när anställningen skulle upphöra och avslutsvederlaget skulle börja betalas ut. Arbetsdomstolen fann att syftet med avtalet inte var att arbetsgivaren skulle åta sig någon ny förpliktelse, utan att avsikten med avtalet endast var att precisera hur de redan befintliga skulderna skulle fullgöras. Enligt Arbetsdomstolen hade fordringen på avslutsvederlag därmed uppkommit före den kritiska tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 103: I AD 2021 nr 31 hade två arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist. Inför uppsägningarna, och efter den kritiska tidpunkten, hade arbetsgivaren och arbetstagarna träffat överenskommelse om att arbetstagarna skulle vara arbetsbefriade under uppsägningstiden utan skyldighet att avräkna andra inkomster från uppsägningslönen mot att de avstod från sin företrädesrätt till återanställning. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren tillgodogjort sig en, i förhållande till anställningsavtalen, ny prestation från arbetstagarnas sida, nämligen att de avstått från företrädesrätt till återanställning. Som motprestation för denna nya prestation hade arbetsgivaren åtagit sig att arbetsbefria arbetstagarna under uppsägningstiden och inte avräkna andra inkomster. Arbetsdomstolen fann att överenskommelserna innebar nya åtaganden från både arbetsgivaren och arbetstagarna. Genom överenskommelserna hade parternas inbördes förpliktelser till följd av anställningsavtalen och lag förändrats. Enligt Arbetsdomstolens mening var överenskommelserna därmed inte begränsade till att precisera hur redan befintliga anspråk skulle regleras. Arbetstagarnas fordringar på uppsägningslön fick därför anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten och omfattades därmed inte av ackordet. Domstolen konstaterade vidare att rätten till semesterersättning följer av lag och hade inarbetats under den omtvistade uppsägningsmånaden. Den fick därmed anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten och skulle inte omfattas av det offentliga ackordet. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 104: I AD 2022 nr 26 hade en arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist men arbetat kvar mer än en månad efter den kritiska tidpunkten. Hans löneanspråk skulle inte ha omfattats av förmånsrätt, om bolaget i stället hade försatts i konkurs, och han hade därför för aktuell tid inte haft rätt till lönegaranti. Han var därför inte skyldig att fortsätta att prestera enligt avtalet utan att få fullt betalt av arbetsgivaren. Arbetstagarens anspråk på lön för tiden efter den kritiska tidpunkten skulle därför bedömas på samma sätt som om ett nytt avtal hade träffats efter den kritiska tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 105: Vid företagsrekonstruktion betalas lönegarantiersättning för fordran på lön eller annan ersättning, som skulle haft förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen, om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs (7 § lönegarantilagen). Detta innebär att lönegarantiersättning, såvitt här är av intresse, inte betalas för lönefordringar som belöper på tiden efter en månad efter beslutet om företagsrekonstruktion. Om arbetstagaren får betalt antingen av arbetsgivaren eller genom lönegarantin, får han eller hon inte häva anställningsavtalet eller hålla inne sin prestation. I normalfallet innebär detta att arbetstagaren under den första månaden efter beslutet om företagsrekonstruktion inte kan innehålla sin prestation. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 106: Annorlunda förhåller det sig för tiden efter att en månad förflutit från den kritiska tidpunkten. Efter denna tidpunkt är arbetstagaren inte skyldig att prestera enligt avtalet annat än mot fullt vederlag. Om arbetsgivaren då tillgodogjort sig arbetstagarens prestation, omfattas lönefordran inte av ackordet. För uppsägningslön betalas dock lönegarantiersättning även för tid därefter, om arbetstagaren inte utfört och inte heller borde ha utfört arbete för arbetsgivarens räkning under denna tid (7 a § lönegarantilagen). Regeln bygger på utgångspunkten att en arbetstagare som utför arbete under rekonstruktionen ska betalas av rekonstruktionsgäldenären på motsvarande sätt som konkursboet svarar för lönen i konkurs (prop. 2004/05:57 s. 44). Lagstiftarens tanke måste här ha varit att en fordran för arbete under rekonstruktionen inte omfattas av ackordet, utan ska betalas fullt ut av rekonstruktionsgäldenären och att lönegaranti därför inte behöver betalas för att skydda arbetstagarnas lönefordringar under denna tid (AD 2019 nr 22). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 107: Omfattas D.J:s fordringar av det offentliga ackordet? |
AD 2022 nr 44 | textstycke 108: Utfört arbete efter den kritiska tidpunkten |
AD 2022 nr 44 | textstycke 109: Förbundet har gjort gällande att de omtvistade lönefordringarna uppkommit efter den kritiska tidpunkten den 24 januari 2020, bl.a. därför att D.J. fortsatte att arbeta efter den kritiska tidpunkten fram till den 1 maj 2020 när han blev arbetsbefriad, dvs. mer än en månad efter den kritiska tidpunkten. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 110: Enligt arbetsgivarparterna ska fordringarna omfattas av ackordet eftersom de grundar sig på avtal som träffats före ansökan om företagsrekonstruktion - den kritiska tidpunkten - och det förhållandet, att D.J. arbetade under en inledande tid av företagsrekonstruktionen, ska inte påverka bedömningen av tidpunkten för fordringarnas uppkomst. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 111: Arbetsdomstolen gör följande bedömning. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 112: D.J. sades upp på grund av arbetsbrist. Inför uppsägningen, och efter den kritiska tidpunkten - den 24 januari 2020 - förhandlade arbetsgivaren och förbundet om och enades om att D.J. skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Förhandlingen genomfördes den 27 februari 2020. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 113: Uppsägningstiden om tolv månader inleddes den 5 mars 2020. D.J. arbetsbefriades från och med den 1 maj 2020 och hans sista anställningsdag var den 5 mars 2021. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 114: D.J. kom således att arbeta i tiden efter det att en månad förflutit från ansökan om företagsrekonstruktion. D.J:s löneanspråk för tid efter den 24 februari 2020 skulle inte ha omfattats av förmånsrätt, om bolaget i stället hade försatts i konkurs, och han hade därför för arbetad tid därefter inte haft rätt till lönegarantiersättning (se ovan). D.J. var därför i tiden efter den 24 februari 2020 inte skyldig att fortsätta att prestera enligt sitt anställningsavtal utan att få fullt betalt av arbetsgivaren. D.J:s anspråk på lön och ersättning för intjänad arbetstidsförkortning för tiden efter den 24 februari 2020 ska därför bedömas på samma sätt som om ett nytt avtal hade träffats efter den kritiska tidpunkten (AD 2022 nr 26 och NJA 2014 s. 537 punkten 8). |
AD 2022 nr 44 | textstycke 115: D.J:s fordringar på uppsägningslön för tiden den 1 september 2020-5 mars 2021 samt ersättning för arbetstidsförkortning intjänad den 30 juni 2020-5 mars 2021 får således anses ha uppkommit efter den kritiska tidpunkten. Fordringarna omfattas därmed inte av det offentliga ackordet. Förbundets talan om lön och ersättningar till D.J. ska därför bifallas. |
AD 2022 nr 44 | textstycke 116: Omfattas O.B:s fordringar av det offentliga ackordet? |